ES Sverige 4: Hälsa by Barcelonya

Education and Sustainability

Förändra lärandet – förändra världen Mot en hållbar hälsa · Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling · Hans Rosling: Håll er till fakta! · Erkännandets pedagogik · Millenniemålen · Tillsammans mot mobbning

ESS_4.indd 1

Hälsa | NUMMER 4 | VÅREN 2011 | 80kr | 9/6/11 13:33:45

innehåll Nummer 4 · Hälsa · Våren 2011 REFLEKTION

Education and Sustainability SVERIGE

REDAKTION / SAMORDNING Heloise Buckland · Barcelonya Marcus Lind · Lind Communication KONTAKT 070-667 22 82 redaktion.es@rceskane.se www.es-online.info ANSVARIG UTGIVARE Harriet Axelsson REDAKTIONSRÅD · Harriet Axelsson · Malmö Högskola, Inger Björneloo · Göteborgs Universitet, Hans Ljungqvist · Den Globala Skolan, Marilyn Mehlmann · Global Action Plan, Monika Månsson · Malmö Stad, Marie Neeser · Ramboll Natura, Germund Sellgren · WWF, Anders Sundvall · Stiftelsen Teknikdalen RESEARCH, REDIGERING OCH ÖVERSÄTTNING Marcus Lind · Marta Moreno · Mia Stålgren DESIGN OCH LAYOUT · Xavier Solé CREATIVE DIRECTOR Alexis Urusoff Ramos DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER Nätverkstan Ekonomitjänst 031-743 99 05 (kl 9-12) ekonomitjanst@natverkstan.net www.natverkstan.net

MOT EN HÅLLBAR HÄLSA

Per-Anders Tengland från Malmö högskola ger en teoretisk ram för begreppet hälsa.

ATT HJÄLPAS ÅT ATT MÅ BRA

Johan Hallberg, distriktsläkare i Ludvika, skriver om hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling.

”NÅNTING SOM SKA HÅLLA”

Erfarenheter från Smedby skola i Dalarna som har använt ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling”.

FÖRÄNDRA LÄRANDET – FÖRÄNDRA VÄRLDEN

Den chilenske psykologen Claudio Naranjo skriver om utbildningens roll för personlig och social utveckling.

ERKÄNNANDETS PEDAGOGIK

Lars Persson från Lunds universitet skriver om hur svenska pedagoger tolkar och genomför det komplexa demokratiska uppdraget.

FEM ÅR KVAR!

Mathias Demetraides från Den Globala Skolan berättar om hur långt vi har nått med att uppfylla FN:s Millenniemål.

KONSUMTIONENS KONSEKVENSER

Patricia Rojas från den peruanska organisationen GRUFIDES skriver om hur vårt handlande i Nord påverkar hälsan i Syd.

VÄRNA NÄRMILJÖN!

Barns utrymmen för lek och rörelse minskar i våra städer. Studier vid Malmö högskola visar att mer rörelse på schemat leder till bättre hälsa och studieresultat.

FÖREBYGGANDE FÖREBILDER

FRIENDS nya program vill hjälpa hela skolor att förebygga mobbning och att skapa trygga miljöer för eleverna.

INTERVJUER

HÅLL ER TILL FAKTA!

Hans Rosling uppmanar till verklighetsförankring i undervisningen om global hälsa och utveckling.

INTERNATIONELL SAMORDNING Barcelonya S.C.C.L. www.barcelonya.com

MÖTEN SOM FÖRÄNDRAR

Birgitta Mars delar med sig av möten och erfarenheter från sin tid som skolsköterska i Halland.

TRYCKERI JSC KOPA Environment friendly printing solutions www.kopa.eu

VISIONS

ISSN: 2013-5726

VAD VILL DU BLI NÄR DU BLI STOR?

Olika vägar till yrken inom miljö och hållbar utveckling. Erika Åberg berättar om sitt yrke som lärare på Naturskolan i Umeå.

18 22

Education and Sustainability Sverige publiceras under en Creative Commonslicens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen c; resten av bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

ESS_4.indd 2

9/6/11 13:33:46

Prolog

En sund kropp i en frisk miljö “Säg mig var du bor så ska jag säga dig hur lång du är!” Det har visat sig att barn som föds och växer upp i områden med hög andel miljöföroreningar och utsläpp, blir mindre till växten. Man kan med andra ord säga att luften som omger oss och som vi andas påverkar oss redan från det att vi ligger i mammas mage! Och när vi börjar äta fast föda har det visat sig att det finns kopplingar mellan vissa klororganiska sammansättningar, som bland annat finns i ogräsmedel, och mental underutveckling, samt underutvecklad psykomotorik under de första levnadsåren. Om vi dessutom lägger till de bekämpningsmedel, tungmetaller och kemiska produkter som ackumuleras i näringskedjan och som vi får i oss genom det vi äter, kan vi konstatera att det är en ganska redig cocktail vi utsätts för och som kan påverka utvecklingen av vårt nervsystem, immunförsvar och sexuella utveckling. Detta särskilt när det handlar om de allra minsta barnen.

Det som är bra för klimatet är också bra för hälsan

Relationerna mellan miljö och människors hälsa är komplexa och för att få till beteendeförändringar, t.ex. i vårt sätt att konsumera, får vi inte glömma bort den roll som våra känslor och våra vanor

ESS_4.indd 3

Vi tar också en blick ut i världen. Åt vilket håll går utvecklingen egentligen? Kommer vi t.ex. att klara av att infria FN:s millenniemål? Hans Rosling uppmanar oss i intervjun på s.18 att använda den senaste statistiken som underlag istället för att undervisa utifrån gamla förutfattade föreställningar om världen. Sist men inte minst har vi texter och länkar till material som ger exempel på hur du som lärare kan arbeta med dessa frågor så att de bidrar till elevernas känsla av delaktighet. Det gäller både Lars Perssons artikel om hur svenska pedagoger arbetar med demokrati i skolan och diverse pedagogiska resurser för olika åldrar. $

3 Education and Sustainability

För att värna om hälsan måste man också värna om miljön. Läkarna har en viktig roll i detta genom att de kan ge oss tips och råd om hälsosamma och hållbara livsstilar. Att cykla och äta mindre kött är t.ex. lika viktigt för att minska koldioxidutsläppen som för att hålla sig i form. Om vi dessutom funderar på de hälsokriser som orsakas av de naturkatastrofer som vi sett mycket av på senare tid blir det tydligt att ett agerande för miljön även innebär ett agerande för en bättre hälsa för de mest sårbara.

spelar. Information är inte tillräckligt för att lära om och för att agera annorlunda – vi måste även uppleva behovet av förändring. I detta nummer kan du därför bland annat sätta dig in i olika hälsoteorier och lära dig mer om Johan Hallbergs sju landmärken som beskriver hur hälsofrämjande arbete också främjar en hållbar utveckling. Vi delar också med oss av exempel på förebyggande arbete mot diskriminering och mobbning samt hur närmiljön påverkar vår hälsa.

Heloise Buckland

Harriet Axelsson

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

9/6/11 13:33:47

REFLEKTION

Mot en hållbar hälsa - hälsobegreppet i teori och praktik

Hur man skall definiera begreppet hälsa är en viktig fråga, eftersom den ger vägledning för hur praktiskt hälsoarbete skall gå till. I följande artikel går PerAnders Tengland från Malmö högskola igenom de vanligaste teorierna, för att se vilka konsekvenser de kan ha för ett hållbart hälsoarbete i skolan. Per-Anders Tengland Fil dr i Hälsa och samhälle med filosofisk inriktning, Malmö högskola

Hälsa

ESS_4.indd 4

9/6/11 13:33:52

REFLEKTION

iskussionen kring teorier om hälsa (och sjukdom) utgår antingen ifrån ett naturvetenskapligt, biologiskt och fysiologiskt/patologiskt perspektiv eller ifrån ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt och holistiskt perspektiv. I det första fallet är det kroppen och psyket, och deras funktioner, som är utgångspunkten för definitionen, medan det i det andra fallet är människan som en handlande varelse i en specifik miljö som är utgångspunkten, därav beteckningen holism. Man kan skilja på minst två sorters idéer om hälsa, en som handlar om manifest hälsa (hälsa här och nu) och en som handlar om grundläggande eller basal hälsa (Brülde och Tengland 2003). Teorier om manifest hälsa kan grovt indelas i fyra kategorier: 1) hälsa som klinisk status, 2) hälsa som välbefinnande, 3) hälsa som balans eller anpassning och 4) hälsa som förmåga eller kapacitet. Dessutom finns det teorier som kombinerar några av dessa kategorier, s.k. pluralistiska teorier.

Hälsa som klinisk status

Denna typ av teori har kritiserats på många grunder, bl.a. därför att det tycks finnas sjukdomar som inte uppfyller kraven på definitionen (Brülde och Tengland 2003). Vanliga förkylningar räknar vi t.ex. som sjukdomar, men de leder inte till reducerad överlevnad och är alltså enligt teorin inte sjukdomar. Flera tillstånd av sjukdomskaraktär kan inte heller ses som dysfunktioner och hamnar

ESS_4.indd 5

Boorse, C. (1975). On the Distinction Between Disease and Illness. Philosophy and Public Affairs; 5:49–68.

Om man skall arbeta med hälsofrämjande arbete enligt den här modellen måste man syssla med sjukdomsprevention. Den lämnar alltså inte utrymme för hälsofrämjande arbete av annan art.

Boorse, C. (1977). Health as a Theoretical Concept. Philosophy of Science; 44:542–573.

Hälsa som välbefinnande Enligt WHO:s klassiska definition från 1948 har hälsa att göra med välbefinnande (WHO 1948). Tanken är rimlig, även om välbefinnande knappast kan uttömma hälsans mening. Vi måste dessutom försöka skilja hälsans välbefinnande från andra sorters välbefinnande. Att vi mår bra kan bero på många faktorer som inte alltid har med hälsan att göra, t.ex. att vi äter eller dricker något gott, eller att vi helt enkelt är glada över något. Ett rimligt förslag till avgränsning är att hälsans välbefinnande består av (kroppsliga) sensationer och (psykiska) sinnesstämningar som har sin omedelbara orsak i individen. Att känna sig pigg, kry, koncentrerad och i form är exempel på positiv hälsa, medan att känna sig deprimerad eller ha värk är exempel på nedsatt hälsa.

Hälsa som förmåga: holistisk hälsa De holistiska teorierna om hälsa fokuserar på individens handlingsförmåga. Teorierna kan delas upp i två huvudvarianter. Grundtanken i den första är att en person har hälsa i den mån hon kan uppnå sina mål i sin miljö (Nordenfelt 1991). Jag skall emellertid fokusera på den andra typen av holistisk teori. Denna säger att en person har hälsa i den mån hon har utvecklat de basala förmågor och dispositioner som människor i hennes kultur har utvecklat (Brülde och Tengland 2003; Tengland 2007). De förmågor och dispositioner människor utvecklar är av olika typer. Vi utvecklar intentionella förmågor (sådana vi aktivt utför), som att gå och tänka; icke-intentionella eller automatiska förmågor, som att se och minnas; dispositioner, som att kunna uppleva känslor; andra inre tillstånd, som att ha en rimlig verklighetsuppfattning; motivation, dvs. någon form av energi, samt förmågan att erhålla mer komplexa förmågor, som att läsa, räkna, använda datorer och köra bil. Förutom att ha erhållit dessa förmågor och

Brülde, B. och Tengland, P-A. (2003). Hälsa och Sjukdom: En begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur. Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa: Teori och Kritik. Stockholm: Almqvist och Wiksell. Nordenfelt, L. (2001). Health, Science and Ordinary Language. Amsterdam: Rodopi Press. Tengland, P-A. (2004). Empowerment: mål eller medel för hälsovetenskaper, i Nordin, I. (red.), Rapporter från hälsans provinser. En jubileumsantologi. Linköping: Linköpings Universitet, Tema H:s serie SHS, nr 32. Tengland, P-A. (2007). A Two-Dimensional Theory of Health. Theoretical Medicine and Bioethics, vol. 28, no 4, 257-284. Tengland, P-A. (2008). Empowerment: A Conceptual Discussion. Health Care Analysis vol 16, no 2, 77-96. Tengland, P-A. (2010). Health promotion and disease prevention: A real difference for public health practice? Health Care Analysis, Vol 18, No 3, s. 203-221. Tengland, P-A. (utkommer 2011). Empowerment och etik i folkhälsoarbete, i Brülde, B. (red.) Folkhälsoarbetets etik. Lund: Studentlitteratur. Wakefield, J.C. (1992). The Concept of Mental Disorder. On the Boundary Between Biological Facts and Social Values. American Psychologist, Vol. 4, nr. 3: 373–388. WHO (1948). Official Records of the World Health Organization, 2, 100.

5 Education and Sustainability

Teorier om hälsa som klinisk status utgår i regel från en diskussion om vad sjukdom är och definierar hälsa negativt, som avsaknad av sjukdom (Boorse 1977). De vanligaste sjukdomsteorierna ser sjukdomar som dysfunktioner i kroppen eller i psyket (Boorse 1975; Wakefield 1992). En version av denna teori säger att ett tillstånd räknas som en sjukdom när en fysisk eller psykisk funktion hos individen dels fungerar statistiskt subnormalt i relation till andra i samma ålder och av samma kön, dels leder till reducerad överlevnad eller reducerad reproduktionsförmåga (Boorse 1977). Åderförkalkning räknas exempelvis som sjukdom därför att tillståndet är subnormalt – blodflödet är sämre än normalt i referensgruppen – och därför att det leder till reducerad överlevnad.

därmed också utanför sjukdomskategorin (Nordenfelt 1991, 2001).

9/6/11 13:33:54

rEFlEKTIoN

dispositioner måste individen kunna använda dem här och nu för att kunna sägas ha hälsan. En person kan ha erhållit förmågan att gå, men tillfälligt eller permanent ha förlorat den. Att ha god hälsa är alltså att dels ha förvärvat de förmågor människor normalt förvärvar, dels att kunna använda dem. Vi måste emellertid införa miljön som en viktig bakgrundsfaktor. Miljön kan ju ibland hindra individer från att handla, t.ex. vid naturkatastrofer och generalstrejker, och att personer i sådana situationer inte kan handla bör ju inte räknas som nedsatt hälsa. Att ha hälsa betyder således att kunna använda sina förmågor och dispositioner för många olika syften, givet att miljön är acceptabel, dvs. sådan att de flesta skulle kunna utföra sina handlingar i den. Den fjärde kategorin, hälsa som balans, kan betraktas som en specialvariant av den holistiska och kommer inte att behandlas här.

En pluralistisk teori Den rimligaste teorin kan hävdas vara den pluralistiska. Den kombinerar någon form av holistisk hälsoteori med en välbefinnandeteori (Tengland 2007). Att ha god hälsa skulle då vara både att må bra (i hälsobe-

märkelse) och att ha utvecklat sina basala förmågor och kunna använda dem här och nu. Ju högre grad av förmåga och välbefinnande, desto bättre hälsa; ju lägre grad av förmåga och välbefinnande, desto sämre hälsa. Hälsa utgör således en (eller flera) dimension(er), från full eller mycket god hälsa till dålig eller ingen hälsa.

Basal eller grundläggande hälsa Slutligen några ord om basal hälsa. Tanken är att den manifesta hälsan är beroende av våra fundamentala kroppsliga och mentala strukturer. Basal hälsa kan således definieras som de inre fysiologiska, anatomiska och psykologiska processer och tillstånd som utgör grunden för den manifesta hälsan (Brülde och Tengland 2003; Tengland 2010). Vi äter t.ex. vitaminer och mineraler och stimulerar vårt skelett genom motion. Utan ett starkt skelett och någorlunda vältränade muskler skulle vi inte kunna gå eller stå. Vi skulle inte heller kunna utveckla ett rikt känsloliv utan välfungerande ”psykiska strukturer”, t.ex. en grundläggande god självkänsla.

Ibland kan det vara svårt att välja riktning · Lines c Èole

Hälsa

ESS_4.indd 6

9/6/11 13:33:58

rEFlEKTIoN

Snowboarding in Maldives c nattu

Hälsofrämjande arbete och hållbar utveckling i skolan

Viktigast, om man vill uppnå långsiktiga resultat, är emellertid att man stärker elevernas (och skolpersonalens) grad av empowerment. Empowerment handlar om att ha kontroll över sina egna livsvillkor, dvs. över det som gör livet bra (Tengland 2008). Det handlar således även om att ha kontroll över

ESS_4.indd 7

av deﬁnitionerna

Pedagogiska re

WHO, empowerm

i artikeln tycker du

surser / Hälsoko

ent, pluralism

verkar rimligast?

rset, www.ur.se/vu

xen/halsa sv.

*för ﬂer pedago

giska resurser se

de faktorer som påverkar ens hälsa. Viktiga faktorer som påverkar kontrollen över livet är autonomi, självförtroende och självkänsla, förmågor, kunskaper och färdigheter, samt yttre möjligheter att handla. Ju högre grad av dessa villkor som är uppfyllda, desto högre grad av empowerment och, i förlängningen, desto bättre hälsa. Flera av dessa faktorer kan skolan hjälpa till att stärka. Det viktigaste är kanske att främja autonomin, dvs. den inre förmågan till eget autentiskt och välinformerat beslutsfattande. En viktig förutsättning för detta är att skapa ett klimat för personlig utveckling. En person med en hög grad av empowerment kommer att fatta kloka beslut om sig själv och sin hälsa.

sid. 41-43.

7 Education and Sustainability

Empowerment

Debatt / Vilken

EDUKIT

Vad kan skolan göra för att långsiktigt arbeta med hållbar hälsa? Till skillnad från den kliniska teorin om hälsa, dvs. teorin om hälsa som avsaknad av sjukdom, kan man enligt den pluralistiska teorin även främja hälsa på andra sätt än genom att förhindra sjukdom. Vi kan öka hälsan hos dem som redan har god hälsa. Skall vi ta denna teori på allvar, måste vi arbeta med människors manifesta förmågor och välbefinnande. Man kan alltså försöka stärka elevernas (och personalens) hälsa genom att t.ex. träna minnet, det rationella tänkandet eller den empatiska förmågan och förbättra konditionen, muskelstyrkan och rörligheten. Men mycket hälsoarbete behöver ske på basal eller grundläggande hälsonivå. Individen skall ju helst vara frisk även långt in i framtiden. Här handlar det t.ex. om god allsidig kost, en sund ute- och innemiljö och en god psykosocial miljö (Tengland 2010). Ganska självklara saker kan man tycka!

Tags / Hälsodeﬁ nitioner, holism,

Bästa sättet att öka människors empowerment är att låta dem vara med och bestämma om sådant som gäller deras liv och hälsa. Detta gäller för elever såväl som för lärare. Personlig utveckling kräver dialog och aktivt engagemang. Kontroll över livsomständigheter måste börja i skolan / på arbetsplatsen, om vi vill främja en hållbar hälsoutveckling. $

9/6/11 13:34:02

REFLEKTION

Att hjälpas åt att må bra - en bra start på hållbar utveckling

Johan Hallberg Läkare / Strateg Hälsopromotion och Hållbar utveckling Landstinget Dalarna

Mänsklighetens största utmaning, förutom att nå en hållbar utveckling, är att göra frågan om hållbar utveckling tillgänglig för alla i vardagen och på ett sätt som består över generationer. Innebörden av begreppet hållbar utveckling måste vara begriplig, hanterbar och meningsfull att ta sig an oavsett bakgrund och position.

yckelprocessen för att åstadkomma detta handlar om att främja en gemensam förståelse av de uppgifter vi står inför. Det handlar om att utveckla metoder som kommunicerar hållbar utveckling på sätt som främjar ett kompetent ledarskap, en välutvecklad samverkan och en generell delaktighet – tre avgörande villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling. Hälsofrämjande visar sig rymma förutsättningarna för dessa processer. Såväl män-

niskors hälsa och samhällets utveckling är i hög grad beroende av beteenden, som i sin tur i hög grad är beroende av den egenupplevda hälsan, alltså av hur man mår. Ett sänkt välbefinnande har vanligen sin grund i kronisk stress och/eller ogynnsamma strategier för att bemästra stress. Hälsofrämjande handlar om att stödja de processer som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer, och därigenom förbättra den. Såväl främjande av hälsa som främjande av hållbar

Hälsa

Figur 1 Stödjande miljöer

Livsstil och levnadsvanor

Hälsa Psykosociala faktorer som skyddar mot stress

ESS_4.indd 8

Stödjande miljöer

Livgivande miljö Friska ekosystem och hälsosam livsmiljö

Välmående ekonomi Framtidstro, sund företagssamhet och god hushållning av resurser

Dynamiskt och rättvist samhälle Mänskliga behov uppfylls, socialt välbefinnande

9/6/11 13:34:02

REFLEKTION

att öka förutsättningarna för att göra hållbara val. Hälsofrämjande innebär resursmobilisering hos både individ och samhälle. Möjligheterna att använda hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling diskuteras i rapporten ”Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling”, nyligen publicerad på nätet av Landstinget Dalarna.1 Detta arbete bildade också grunden till författarens medverkan i det treåriga projektet ”Lärande för hållbar utveckling” i Dalarna.2 Samtliga skolor som deltog erhöll dels ett utbildningstillfälle på temat ”Hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling”. Dessutom erhöll all skolpersonal ett 48-sidigt häfte ”Hälsofrämjande skola för ett hållbart samhälle”. utveckling handlar om att möta människors grundläggande behov, nu och i framtiden (figur 1). Med den egenupplevda hälsan som ingång blir frågan hållbar utveckling tillgänglig och hanterbar i vardagen. Ur ett individperspektiv ger det möjlighet till ökad delaktighet, utveckling av handlingskompetens och ökad acceptans för nödvändiga politiska beslut för hållbar utveckling. Dessutom ges möjlighet att skala upp effekterna från individnivå till befolkningsnivå när hälsofrämjande ges en starkare ställning i samhällets strategier för hållbar utveckling. Samhällets uppgift blir att utifrån kunskap om de hälsofrämjande processerna utforma lagstiftning, policys, regelverk, teknologi samt social och fysisk planering för att stödja gynnsamma beteenden för hälsa och hållbar utveckling och för

Med hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling och med den egenupplevda hälsan som ingång öppnar sig ett vitt fält av aktiviteter för skolans verksamhet. Som ett ytterligare stöd för planering, orientering och kommunikation fick skolorna ta del av verktyget ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling”. Här koncentras en växande kunskapsmassa om hälsans ursprung och det hållbara samhällets början. Dess utgångspunkt är de sammanhang och de hänsyn genom vilka våra mest basala behov tillfredsställs. När omsorgen om mitt eget och andras välbefinnande blir en del av min vardag öppnar sig de stora framtidsfrågorna inför varje steg jag tar. $ Läs mer om de sju landmärkena för hälsa och hållbar utveckling i nästa artikel. 9 Education and Sustainability 1. www.ltdalarna.se / Vård och hälsa / Folkhälsa / Hälsa och hållbart 2. www.teknikdalen.se / Projekt / Hållbar utveckling / Projekt för hållbar utveckling / Lärande för hållbar utveckling

ESS_4.indd 9

9/6/11 13:34:03

rEFlEKTIoN

nånting som ska hålla

En av de skolor som deltog i projektet Lärande för hållbar utveckling 2007-2010 i Dalarna är Smedby skola strax norr om Hedemora. Skolan valde att integrera Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling i sin verksamhet för att underlätta framtagandet av gemensamma mål och gemensam kompetensutveckling för all personal på förskolan och skolan när det gäller hållbar utveckling.

medbyskolans rektor rektor Eva Larsson och läraren Karin Bäck berättar om hur skolan utvecklat sitt arbete de senaste åren för att förtydliga de processer som både främjar hälsa och en hållbar utveckling.

Johan Hallberg Hälsa

Läkare / Strateg Hälsopromotion och Hållbar utveckling Landstinget Dalarna

– När vi utformar verksamheten med hänsyn till de sju landmärkena uppmuntras eleverna till ett gott liv samtidigt som de kan få förståelse för de större sammanhangen. Eleverna får uppleva att de kan påverka omgivningen på ett positivt sätt och nå en känsla av delaktighet. Med landmärkesmodellen underlättas arbetet med hållbar utveckling för oss lärare. Landmärkena skapar i sig en känsla av sammanhang som jag tycker är spännande och viktig, säger Eva Larsson.

De sju landmärkena När skolan gick in i projektet Lärande för hållbar utveckling inledde man med att stegvis lyfta in de sju landmärkena som läsårsvisa teman. Karin Bäck berättar att det var ganska lätt för skolans personal att koppla hållbar

ESS_4.indd 10

“

Det handlar om

utveckling till barnens behov av rörelse och att sätta fokus på maten. Smedby skola ligger i en jordbruksbygd och det blev naturligt att arbeta med hur och var maten produceras. Till en början upplevde en del elever komposten som en ”obekväm” bekantskap men idag har komposten en självklar plats i elevernas vardag. Den pysslas om och tittas till av alla och skolans kompost mår väldigt bra. De landmärken som handlar om föräldraskapet och mänskliga möten har man bland annat kunnat koppla till arbetet med elevernas egen historia, skolan förr och nu, lekar förr och nu och så vidare. Karin berättar om hur eleverna har undersökt vad föräldraskapet handlar om och vad andra vuxna kan betyda för barn. Barnen har fått forska i den egna familjehistorien. – Vi har bland annat arbetat med begrepp som respekt, arbete, ansvar och tid. Vad betyder det att höra hemma i en bygd som vår? Hur bor vi? Hur ser det ut runt omkring oss? Vad betyder det att veta var alla bor och vara bekant med de flesta?

9/6/11 13:34:04

rEFlEKTIoN

Det tredje och sista året i projektet fokuserade man på naturen och kulturen. Det byggdes ett uteklassrum där man kan vara året runt och ha lektioner. Uteklassrummet ligger en lagom promenad eller skidtur bort, c:a en kilometer från skolan. Här kan man vara hela dagen och laga den mat man behöver över öppen eld.

Varje år uppför skolan en vårshow där målsättningen är att alla barn, från F-klass till sexan, skall medverka på något sätt. Deras insats skall synas, på eller runt scenen. Både Karin och Eva uttrycker sin glädje över att få följa eleverna genom åren och se hur de växer i självkänsla och självsäkerhet från år till år, mycket tack vare arbetet med vårshowen.

– Eleverna läser alltid någon bok i egen takt och då och då har vi ”bokprat” då de får reflektera över boken de läser för tillfället. Det blir samtal om känslor, symboler, budskap och mening. Ibland är det en bok som barnen också sett som film och vi kan tala om vad som skiljer läsupplevelsen från filmupplevelsen, oftast tycker barnen att boken gett mest, berättar Karin.

Projektet Lärande för hållbar utveckling är slut men skolan fortsätter att integrera arbetet för hållbar utveckling i sin verksamhet. – Det är så bra med de sju landmärkena, de är så enkla och sammanfattar så mycket kunskap och är lätta att ha med sig i planeringen av verksamheten. De utgår ju från människans grundläggande behov och det är också dessa vi ser som vår viktigaste uppgift

Uteklassrum, Smedby skola

11 Education and Sustainability

ESS_4.indd 11

9/6/11 13:34:09

rEFlEKTIoN

Karin Bäck, lärare på Smedby skola

De sju landmärkena för hälsa och hållbar utveckling: 1. Mer kroppsrörelse i vardagen 2. Plats för föräldraskap 3. Grönare mat på tallriken 4. Närhet till naturen 5. Plats för mänskliga möten 6. Närhet till kulturen 7. Balansera stressen

Hälsa

att möta hos våra elever. Det är behov som trygghet och kompetens, självkänsla och känsla av tillhörighet bland annat. När vi samtidigt arbetar med mer typiska kopplingar till hållbar utveckling som det här med källsortering och kompostering sker barnens deltagande med en självklarhet och baseras på en känsla av att deras insats är betydelsefull, att de kan påverka på ett positivt sätt. Eleverna uttrycker hopp och framtidstro. Vi har inte tänkt på begreppet handlingskompetens tidigare men förstår att det är just precis vad våra elever får här på skolan. Men allt är ju självklart inte enkelt, även barnen i Smedby skola påverkas av en stressande tidsanda. När eleverna arbetade med Boken om mig själv kunde lärarna se hur flera av eleverna jobbade snabbt och okoncentrerat. Vi fick hejda en del och be dem att lägga ned mer arbete i sin bok. Genom att tillåta sig att ta mer tid på sig och vara noggranna blev resultatet att de kände sig mer nöjda med vad de gjort och började förstå värdet av kvalitet. På så sätt tror Karin och Eva att barnen lärt sig att vara mer rädda om det de själva och andra gjort.

ESS_4.indd 12

– I höst har nya förstaklassare börjat och vi har faktiskt redan haft samtal i klassen om vad hållbar utveckling är för något, berättar Karin. Ganska avancerat kan man tycka, men det finns många intressanta tankar även hos våra minsta elever. ”Det finns skräp och glas och ölburkar i skogen – och många djur” beskrev ett barn hur det kan se ut i naturen. ”Om en kastar så fortsätter fler att kasta”, sa en annan. ”Träden tar in dålig luft och släpper ut ren luft”, konstaterade en av förstaklassarna medan en annan elev frågade sig ”Vad händer om man bara sitter hemma i soffan och äter godis?”. Det man var överens om var att hållbar utveckling handlar om världen och miljön – om ”nånting som ska hålla”. $

9/6/11 13:34:13

NOTISER

Dr Hugo © Jonas Lind

Nallesjukhuset Nallesjukhuset i Göteborg drivs av läkarstudenter från IFMSA (International Federation of Medical Student Association) i syfte att minska barns rädsla för sjukhus och dess personal. Nallesjukhuset ger dessutom studenter en chans att möta barnens tankar och funderingar om sjukvården och att lära sig kommunicera med dem. En grupp läkarstudenter åker ibland ut till förskolor och träffar barn i åldern 3-6 år. Först görs en hälsoundersökning av nallen och i samband med detta får barnet fylla i en journal där de beskriver var nallen har ont och vad som har hänt den. Därefter undersöks gosedjuret och barnet får själv föreslå vilken behandling som kan tänkas behövas, t.ex. att ge det en spruta, bandage eller plåster. Slutligen fyller nalledoktorn i journalen som barnen sedan får ta med sig hem. Tel: 0733 - 20 33 70 · nallesjukhuset.goteborg@ifmsa.se

Waiting Room c AstridWestvang

Kid Fest c AMERICANVIRUS

Illegal vård? Tinnerökliniken i Linköping tar emot och erbjuder vård till människor som saknar uppehållstillstånd eller medborgarskap. Vuxna ”papperslösa” inom den offentligt finansierade vården i Sverige har bara rätt till akut vård ”som inte kan vänta” och man måste själv betala för den. Detta kan för många sluta med skulder på tiotusentals kronor eller mer. P.g.a. detta följer inte Sverige FN:s konvention om mänskliga rättigheter, som vi har skrivit under. Projektet drivs av ett ideellt nätverk som består av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, kuratorer, sjukgymnaster, tandläkare m.fl., som även försöker påverka opinionen och de politiska partierna för att få igenom en lagändring. Liknande arbete pågår på olika platser runtom i Sverige. www.papperslosa.se · www.vardforpapperslosa.se

ESS_4.indd 13

Regeringen inrättade år 2004 ett Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. NCFF har till uppgift att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete med ett särskilt uppdrag kring fysisk aktivitet och mat i skolan. NCFF sprider erfarenheter om lärande, t.ex. via forsknings- och utvecklingsprojekt och verkar för en ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän, myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer. NCFF vill främja en helhetssyn på relationen mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling. Bl.a. driver NCFF initiativet ”gå och cykla till skolan”.

Education and Sustainability

Hälsofrämjande i centrum

Tel: 019 - 30 11 38 · www.oru.se/NCFF

9/6/11 13:34:15

rEFlEKTIoN

Yoga c Tommy Wong

ett lärande för personlig och social utveckling

Förändra lärandet “Det råder inga tvivel om att de egenskaper som präntas in i dagens människa kommer att förlora sin funktionalitet. De är rent av olämpliga och destruktiva. Om lärandet fortsätter på samma spår som idag kommer mänskligheten förr eller senare att förinta sig själv.”

Hälsa

George Leonard

T Claudio Naranjo www.claudionaranjo.net

ESS_4.indd 14

emat har utlysts och är i stort sett redan färdigt för avhandling: Det är dags för ett lärande för människans utveckling. Utan ett lärande för människans utveckling kommer vi inte att kunna bygga ett bättre samhälle. Vi har under historiens gång bevittnat många tappra försök och häftiga revolutioner som strävat efter social förändring. Men många gånger tycks man ha glömt bort vikten av att påbörja denna förändring i den egna individen. Det är dags att vi inser att vi behöver helare människor för att skapa ett annorlunda och bättre samhälle. Det går inte att skapa något helt och komplett om man inte har de rätta elementen.

“

Jag trodde därför att insikten om hur viktigt lärandet är för samhällsutvecklingen skulle vara en enkel sak att förmedla till människor inom utbildningssystemet…

…och att dessa i sin tur skulle kunna göra vad som behövdes för att lärandet skulle få en viktigare roll i samhällsförändringen. Men jag har tillbringat 15 år med att förstå att det händer många märkliga saker inom utbildningssystemet. Men även om utbildningssystemet är en institution med mycket goda avsikter och består av en sammanslutning av

9/6/11 13:34:20

rEFlEKTIoN

Bain c Christian Bachellier

förändra världen Människan lever inte endast av bröd Hur är det möjligt att det fortfarande i den civiliserade världen, efter ändlösa reflektioner om människans öde, om dygdens lycka och om vårt tillstånds fulländning, finns en institution som kallas ”utbildande” och som inte sysslar med annat än relativt obetydliga saker? Istället för att ägna sig åt att hjälpa människor att utvecklas till vettiga människor, så att vi kan bygga en bättre värld, ägnar sig skolan mest åt att undervisa i ämnen som antas förbereda oss för yrkeslivet och för att

ESS_4.indd 15

utvecklas. Skolan hjälper egentligen inte eleverna med att förbereda sig för sina liv, utan enbart till att utveckla delar av sina sinnen på bekostnad av andra sinnen. Framför allt syftar dagens skola till att skriva prov och tentor så att eleverna lyckas på arbetsmarknaden. Man skulle kunna säga att det sociala organ som borde värna om människans utveckling egentligen bara sysslar med struntsaker och glömmer bort sin verkliga funktion – och detta när människans utveckling är alldeles särskilt viktig.

15 Education and Sustainability

människor som alltid pratar om reformmöjligheter, kompletterande eller alternativa scheman, där det hålls konferenser och investeras mycket pengar, sker det inga grundläggande förändringar eftersom utbildningen domineras av en oerhörd institutionell tröghet.

Skolans kris Varför pratar vi om kris? För att ungdomarna inte vill ha den utbildning som erbjuds dem. Detta faktum gör att skolan pratar om “kris”, medan det egentligen handlar om en marknadsföringskris, som tolkas väldigt ensidigt

9/6/11 13:34:23

rEFlEKTIoN

Portal c Brian Utesch

Man tänker inte på att det kanske är helt tvärtom, att ungdomarna kanske håller på att bli mer medvetna och upplysta än de lärare och docenter som programmerats att hålla traditionella föreläsningar. För många unga räcker det med ett kort möte med skolan för att de ska inse att den inte är något som intresserar dem. I skolan får de existentiella ämnena allt mindre plats och det sker allt färre möten mellan människor. Samtal om de saker som pågår i ungdomarnas huvuden, om familjen och närmiljön ryms inte och istället kräver man att eleverna ska sitta stilla i sina bänkar och träna sig i lydnad. Men det som egentligen behövs är saker som stimulerar mänsklig utveckling.

Hälsa

Hur lär man sig att vara en bättre person? Texten är ett utdrag ur boken “Förändra utbildningen för att förändra världen” (2004) av Claudio Naranjo, chilensk psykiatriker som grundat programmet SAT för holistiskt lärande. Naranjo är känd som en av pionjärerna inom den transpersonella psykologin som fokuserar på holistiska kunskaper och traditionell vishet.

ESS_4.indd 16

Strävan efter att harmonisera det intellektuella, det emotionella och det instinktiva som alla har inom sig får i och för sig allt större acceptans. Och kanske är det detta som vi menar när vi pratar om ett holistiskt perspektiv. Alla har till sitt förfogande ett rikt själsligt arv, från alla tider och platser, samt en global kulturhistoria ur vilken vi kan plocka ut de andliga ledarna, de stora religionernas grundare, de stora tänkarna, filosoferna och

profeterna. Dessa personligheter är de främsta lärarna att se upp till. Ett sunt och förnuftigt lärande måste göra mycket mer än att bara informera om krig och konflikter. Istället för patriotisk hänförelse behöver vi utveckla en förståelse för vår kulturhistoria och framför allt för den universella andliga historien. Och ännu viktigare är den förståelse som grundar sig på erfarenhet, t.ex. att hålla kulturundervisning som erbjuder workshops där ungdomar kan få prova på olika former av andliga och själsliga praktiker och olika meditationsformer.

“

På detta sätt skulle de som genomgår en utbildning komma ut på andra sidan och känna att de berörts av något. De skulle ha en nyfikenhet om att fortsätta undersöka saker mer på djupet och känna att de fått del av sådant som kommer att hjälpa dem i den egna personliga utvecklingen.

“

och bara förstås till hälften. Framförallt skyller man på ungdomarna. Man tänker: “Det är kris för att ungdomarna inte längre är intresserade av att studera” och “ungdomarna tar inte saker på allvar på samma sätt som förr”. ”Ungdomarna tar droger och kan därför inte lyssna till seriösa människor som kommer för att föreläsa om viktiga saker”.

På samma sätt som man erbjuder vinprovning på vingården, borde man väl kunna göra något liknande med lärandet? Ett sådant förhållningssätt skulle kunna göra det möjligt för olika religions- eller andra typer av andliga upplevelser. I dag råder ett starkt tabu gentemot det terapeutiska, som ibland förklaras utifrån attityden att “inte vilja ha komplikationer” eller “vad gör vi om eleverna börjar prata om det som händer i deras hem och om föräldrarna sedan kommer och klagar?”, “det finns säkert föräldrar som inte kommer att tycka om att man delar med sig i skolan av det som händer i deras familjer”.

9/6/11 13:34:25

rEFlEKTIoN

Free child buried in the sand c D Sharon Pruitt

“

Varifrån ska vi få pengar för att genomföra en så djupgående förändring?

Självkännedom, medmänsklig anpassning och andlig kultur Självklart går det att lägga till ämnet ”självkännedom” till schemat. Och på frågan om vad det skulle kosta för att komplettera den

ESS_4.indd 17

rutbildning för m din skola / din lära ringar behöver ske ino att nå ett mer mänskligt lärande? : o Naranjo (Ny utgåva et lets enneagram, Claudi o.n häl anj Sam nar / dio er lau urs onc res w.fundaci Pedagogiska ilisationen, (2010) ww 2010) och Att hela civ . resurser se sid. 41-43 *för ﬂer pedagogiska

Debatt / Vilka föränd

utbildning vi idag ger våra lärare säger jag – och det är det viktigaste jag har att säga – att det inte alls behöver kosta mycket pengar! Jag vet mycket väl att det går att förändra lärandet på enkla och ekonomiska sätt, genom att komplettera dagens lärarutbildningar med undervisning i självkännedom, medmänsklig anpassning och själslig kultur. Och för att göra detta behövs inte mer än tio dagar per år. Kanske finns du som frågar – vad är hemligheten? Och det ska jag berätta. Det går att få till en djupgående och mänskliggörande förändring genom småskaliga interventioner genom att delvis använda hittills okända resurser (enneatypisk psykologi), genom hittills ganska outnyttjade praktiker (meditation eller gestaltningsterapi), genom helt nya resurser (vissa former av terapeutisk teater som grundar sig på enneatypisk psykologi eller på vårt integrativa psykoterapilaboratorium) och även till viss del genom att organisera de resurser vars sammanlagda effekt blir starkare än om man bara summerar dem. En sådan omorganisering har resulterat både i en ständigt pågående utvecklingsprocess, men framför allt i en alltjämt växande erfarenhet – både hos mig själv som hos de personer som arbetat med mig. $

17 Education and Sustainability

Om vi ska kunna skapa en skola och ett lärande som syftar till att utveckla människan måste vi avskaffa det monopol som intellektet besitter idag och övergå till ett lärande som är mycket mer sparsamt vad gäller den teoretiska kunskapen. Det lärande vi har idag undviker i största möjliga mån onödig repetition, det utgår framför allt från sådant som är möjligt via datorer och audiovisuell teknik för att inte slösa med lärarresurser (så hänvisas lärarna till en nästintill mekanisk funktion). Istället bör vi ge tillbaka till lärarna de funktioner som handlar om medmänsklig interaktion, anpassning och andra funktioner som bidrar till samhällsutvecklingen (ämnen som knappt berörs alls idag). Framför allt innebär detta förslag att självkännedomen måste börja prioriteras.

t edom, medmänsklig ningsterapi, självkänn eatypisk psykologi enn återanpassande,

eckling, gestalt Tags / Mänsklig utv

EDUKIT

Det finns många ursäkter. Och det finns lärare som känner att de inte har kapacitet att konfrontera det som skulle komma ut ur Pandoras ask om den öppnas. Många är rädda för det potentiella kaos som skulle kunna bryta ut och att detta ska ställa sig i vägen för den instruerande uppgiften. Men även om man skulle lyckas övervinna dessa tabun kvarstår ändå ett problem:

9/6/11 13:34:28

INTErVJU

Håll er till fa I den här intervjun uppmanar Hans Rosling alla pedagoger att vara noga med att förankra utbildning om global utveckling och internationell hälsa i aktuella fakta för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig och handla utifrån en relevant världsbild.

Hans Rosling

Hälsa

Grundare av Gapminder, utsedd till en av världens 100 mest inﬂytelserika personer

apmindergrafiken och Hans Roslings inspirerande och oförutsägbara föreläsningsstil har tagit världen med storm. Detta tog verklig fart sedan Hans höll ett föredrag på TED-konferensen i Kalifornien 2006 (TED: Technology, Entertainment & Design). Sedan dess har han åkt runt över hela världen och föreläst i alla möjliga sammanhang för de mest inflytelserika företrädarna för politik och näringsliv. Idén till Gapminder föddes när Hans upptäckte att svenska högskolestudenter inte var i närheten av att ge korrekta svar på frågor kring nivåer av barnadödlighet i olika länder. I själva verket var deras svar sämre än om man hade frågat ett gäng chimpanser! Hans började fråga sig vad som låg bakom dessa falska antaganden om världen och varför de låg så långt ifrån fakta. Stiftelsen Gapminder startades 2005 av Ola Rosling, Anna Rosling Rönnlund och Hans Rosling i syfte att utveckla dataprogrammet Trendalyzer. Denna fiffiga programvara kunde förvandla tråkiga data och torr statistik från världens alla länder till levande och interaktiv grafik som visar utvecklingen i världen land

ESS_4.indd 18

för land. Idag kallas programmet Gapminder World och finns tillgängligt både på webben och som nedladdningsbar version. Under 2007 köptes Gapminder upp av Google, men grundarna jobbar fortfarande kvar med att utveckla och uppdatera verktyget med nya funktioner och färsk statistik. De data som Gapminder World bygger på kommer från världsbanken, WHO och olika FN-organ – de mest trovärdiga källor till statistik kring mänsklig utveckling som vi har att tillgå.

Vad är egentligen ditt huvudsakliga budskap? – Jag försöker visa vilken förlegad syn vi i västvärlden har på frågor som handlar om global utveckling och hälsa genom att peka på de fakta som finns tillgängliga via FN, WHO och andra stora organ. Vi behöver förstå vad som egentligen har hänt under de senaste årtiondena för att kunna göra sunda antaganden om världen. – Mitt huvudbudskap handlar om att visa att vi har missat att utvecklingen faktiskt går framåt i många av de länder som vi förut

9/6/11 13:34:36

INTErVJU

- Hans Rosling uppmanar till att se sanningen om världen i vitögat

f akta!

kallade utvecklingsländer. Det handlar om långsamma processer som media inte klarar av att registrera och förmedla till omvärlden. Vi har t.ex. inte hört att barnadödligheten i Egypten har gått från 20 % till 4 % på 20 år eller om Vietnams starka ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena! Det finns massor av siffror och fakta som helt gått oss förbi här i Väst.

“

– Vi måste lära oss att inte behandla hela södra halvklotet på samma sätt, som om utvecklingen skulle se likadan ut i alla länder i dessa gigantiska regioner. Det finns fortfarande stora skillnader mellan de olika länderna, men framför allt finns de stora skillnaderna idag inom länderna. Några står tyvärr fortfarande mer eller mindre stilla i utvecklingen, t.ex. några av länderna i södra Afrika (pga. hiv/aids-epidemin), medan andra har tagit stora kliv framåt under de senaste 15-20 åren. T.ex. kan vi nämna Tanzania som har fått bukt med malarian, samtidigt som deras ekonomi växer snabbare än den svenska!

ESS_4.indd 19

– Jag tycker att det är dumt att rikta in biståndet på enskilda sjukdomstyper. Istället borde vi hjälpa de mest utsatta länderna med att förbättra hela deras sjukvårdssektor. Jag satt med på ett möte härom dagen med regeringens expertgrupp för biståndsfrågor och företrädare för näringslivet. På det mötet pratade en av deltagarna om Kina som ett ”mottagarland”. Det är ju komiskt – i bästa fall! Kina har ju ändå köpt upp Volvo och står just nu i en enorm ekonomisk utveckling. Numera kan vi inte med ärlighet tala om världen som om den består av rika länder i Nord och fattiga i Syd. Det finns inga u-länder längre. Bilden är mycket mer komplicerad än så! – Ibland hör jag folk prata om hur hemskt det vore om levnadsstandarden för alla kineser och indier skulle höjas till vår nivå här i Väst. För mig är det ett fruktansvärt tankefel. Vi måste nå en globalt jämlik levnadsstandard för att kunna hålla sams på vår jord på lång sikt. De globala ekonomiska skillnaderna är en stor bidragande faktor till känslor av orättvisa och förtryck, vilket i sig kan leda till konflikter, krig och elände. Vi tillhör den rikaste miljarden av världens invånare, och fortfarande lever 2 miljarder i tämligen extrem fattigdom. Men det vi har missat är ju att det finns 4 miljarder där emellan som lever ett ganska gott liv!

19 Education and Sustainability

Det är väldigt svårt för oss att se hur fort dessa länder rör sig framåt, precis som det är svårt att avgöra hur snabbt en bil närmar sig när vi ser den långt bakom oss i backspegeln.

Hur ser du på det svenska hälsorelaterade biståndet?

9/6/11 13:34:41

INTErVJU

Gapminder Casino c Representing Youth

Vilken genomslagskraft har ditt budskap fått tycker du? – Ingen alls! Visst har jag fått mycket uppmärksamhet, speciellt efter TED-föreläsningen 2006, men det är ändå väldigt många som efter att ha lyssnat på mitt föredrag går hem och berättar för sina vänner att ”Rosling pratade jättebra om u-länder”. Då har ju budskapet gått helt och hållet förbi! – Al Gore är en annan som har vunnit en massa fina utmärkelser, men som inte alls har lyckats få något genomslag när det gäller att förändra fördelningen i den amerikanska budgeten till att gå mot en grönare omställning av den amerikanska ekonomin. Det är bara genom en tydlig styrning av våra gemensamma offentliga medel och genom initiativ i den privata sektorn som vi kan nå verkliga resultat.

Hälsa

Vad skulle du vilja förmedla till svenska pedagoger när det gäller undervisning om global utveckling och hälsa?

Berättat för Marcus Lind, ES Sverige

ESS_4.indd 20

– Håll er till fakta! Vi måste låta vår bild av världen och den utveckling som sker vara baserad på de fakta som finns tillgängliga och inte låta oss fastna i en traditionell värderings- och känsloinfluerad världsbild. Myc-

ket av undervisningen idag är snarare baserad på traditionella värderingar kring global utveckling och global hälsa än på fakta som verkligen stämmer med verkligheten. Använd dessa fakta och ge eleverna en möjlighet att själva skapa sig en uppfattning om världen. – Ibland hör vi politiker prata om att den svenska skolan måste förbättras, att vi måste kunna mäta oss med de allra bästa i matte, fysik, osv. Men frågan är om vi är beredda att pressa våra barn på samma sätt som de gör i Kina eller Korea? Jag tror inte att någon av oss är det. Vi borde istället fokusera på det som vi är bra på här i Sverige. Hur kan vi utveckla synen på Sverige som turistdestination? Hur kan vi t.ex. bli bättre på kreativa näringar och miljöteknik? www.gapminder.org kan med fördel sättas direkt i händerna på eleverna i skolan. Där finns redan all väsentlig information från de mest tillförlitliga källorna. En av orsakerna till att man tog fram det här hjälpmedlet är att Hans och hans team tyckte att det verkade vettigare att låta eleverna spendera mer tid på att reflektera över tillförlitliga fakta istället för att låta dem spendera 90 % av tiden på att leta fram informationen själva. $

9/6/11 13:34:43

NOTISER

Little Creations - Yoga Class c Axel Bührmann

Yoga i skolan Varje dag, när eleverna på Medelhavsskolan i Sant Adrià de Besòs kommer in från förmiddagsrasten har de tio minuters avslappning på schemat. Samma sak gäller när klockan ringer in efter lunchrasten. Alla elever i mellanstadiet har dessutom ett 45-minuterspass i veckan och alla högstadieelever har fyra 45-minuterspass, som de ägnar åt avslappningsövningar. Projekt Avslappning fokuserar på olika tekniker för att lära sig att andas och slappna av bättre för att lära sig yoga och gruppdynamik. Syftet med projektet är att hjälpa eleverna att bli medvetna om och ta ansvar för så väl den egna, som andras hälsa och välmående. Syftet är också att eleverna ska dra nytta av övningarna både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Och resultaten har inte låtit vänta på sig, både lärare och elever är mycket positiva till insatsen: “Förut hade jag svårt för att slappna av, men det har jag inte nu och när jag har gjort färdigt övningarna mår jag bra”. Pau, elev. ”Elevernas inställning har överraskat mig. I början var de inte särskilt motiverade, men nu är det de som ber om att få göra avslappningsövningarna.” Natalia, lärare. Noemí Garcia Fortanete i Natàlia Hernández Balle · www.xtec.cat/ceip-lamina-santadriadebesos · +34 93 462 19 13

Iraq pre war protest #7 c Señor Codo

Blommornas skola

Videovård i Irak

www.carmebosch.cat · Tel: +34 972 461 334

Läkare Utan Gränser har varit tvungna att ta till avancerad teknologi för att kunna utbilda och bistå lokala kuratorer med psykologstöd i det konfliktdrabbade Irak. Från högkvarteret i Amman i grannlandet Jordanien kommunicerar man med hjälp av videokonferenser med 17 lokala kuratorer på tre olika sjukhus i centrala Irak. Kuratorerna har utbildats för att hjälpa lokalbefolkningen med allt från vardagliga orosmoment till våldsrelaterade trauman. Efter att ha använt sms och mobiltelefoner under en tid började Läkare Utan Gränsers arbetslag att kommunicera via videokonferens i mitten av 2010. Den nya tekniken har förbättrat samarbetet avsevärt. Planer finns nu på att utöka projektet för att vidga förståelsen för psykologiskt stöd och minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa.

21 Education and Sustainability

Den här skolan, som ligger i Cassà de la Selva (Girona), startade för över tio år sedan med syftet att ta naturen och växtriket närmare barnen, samt att ta tillvara traditionella värden och medicinkunskaper. Skolan erbjuder aktiviteter för att återuppliva denna typ av kunnande, som annars riskerar att försvinna, på ett nytänkande och innovativt sätt. Den metod som används för att sprida kunskapen om medicinska växter är praktisk och lekfull. Eleverna lär sig genom att leka och experimentera.

www.lakareutangranser.se · Tel: 08-5560 9800 © Carme Bosch

ESS_4.indd 21

9/6/11 13:34:47

INTErVJU

I den här intervjun berättar skolsköterskan Birgitta Mars för Inger Björneloo om hur betydelsefulla möten kan hjälpa barn och unga att växa upp till hela människor.

Möten som förändrar Birgitta Mars har arbetat som sjuksköterska sedan 1971 inom akut- och intensivvård, därefter en tid som distriktssköterska och de senaste tio åren som skolsköterska i Halmstad. Birgitta har alltid varit intresserad av att fortbilda sig inom olika folkhälsofrågor och ser att det har hänt mycket de senaste åren inom skolhälsovården.

Hur brukar du inleda ett läsår på skolan?

Hälsa

För att få en bra start är hälsosamtalet i förskoleklassen, årskurs fyra och åtta av stor betydelse. Då möter jag både barn och föräldrar. Det är centralt att både föräldrar och barn är med för det är barnens hälsa och välbefinnande det gäller och vi håller hårt på att aldrig prata över huvudet på dem. Jag följer upp barnavårdscentralens noteringar så att det blir en kontinuitet för familjerna. Det händer att föräldrarna ber om råd om sömnvanor, mat eller konflikter och vi pratar om vad som kan vara lagom höga krav för att underlätta för alla.

Möter du alla familjer på liknande sätt? När det gäller nysvenska familjer händer det att jag träffar föräldrarna först tillsammans med en tolk för att de ska få en positiv inställning till skolhälsovården och för att våra fortsatta möten ska bli goda. Föräldrar med traumabilder i bakgrunden kan vid behov varsamt lotsas vidare till egen terapi och om barnen behöver

ESS_4.indd 22

hjälp finns BUP (Barn och Ungdomspsykiatrisk mottagning). Skolhälsovårdens täta samarbete med BUP, sociala myndigheter och skolan är A och O för elevernas trygghet.

Vilka saker är svårare att prata om? Ett område som kan vara känsligt för föräldrar är hur skolan tar upp sex och samlevnad med eleverna. För några år sedan hade vi en barnmorska på ungdomsmottagningen som tog med dockan Maja (föreställande en tolvåring) till ett föräldramöte. Här fick föräldrarna veta allt som deras barn och ungdomar skulle möta i undervisningen. Vi hade tolkar på alla språk och den kvällen blev mycket lyckad genom att vi fick god kontakt och vi kände föräldrarnas förtroende. Flera föräldrar kom fram och tackade efteråt och talade om att de hade fått svar på saker de undrat över i hela sina liv. Det är lärarna i årskurs fyra och fem som har ansvar för att berätta om kroppen för eleverna och ofta delas klasserna upp i flickor och pojkar var för sig. Skolsköterskan kopplas ofta in och diskuterar med barnen utifrån deras frågor. I sjuan och åttan är det i huvudsak elevernas

9/6/11 13:34:49

INTErVJU

“

Ibland önskar jag att skolans personal bättre skulle inse vilken resurs skolhälsovården är för barn och unga. Alla skulle vinna på ett tätare samarbete.

egna frågor om sex och samlevnad som utgör underlag för skolundervisningen och i åttan eller nian har barnmorskan ansvar för mötet med eleverna och deras frågor.

Vad tycker du har varit extra utmanande i dina möten med barn och föräldrar?

Nämn något du anser vara viktigt för att barn ska växa upp starka och friska? Det är naturligtvis mycket som är viktigt, föräldrarna t.ex. Men när det gäller skolan så

ESS_4.indd 23

tror jag att en god självkänsla står i fokus. Här har lärarna ett mycket stort ansvar för att hitta utvägar om barnen inte orkar, vill eller klarar de uppgifter som ges. Somliga barn väljer att stanna hemma från skolan om bekymren blir för många. Det kan exempelvis handla om att det är svårt att läsa eller räkna, det kan hända att barnet känner sig utanför och annorlunda och det kan handla om barn som vill vara hemma för att vakta någon förälder från att dricka eller bli slagen. Ju längre en elev har varit hemma desto svårare är det att komma igen. I hela Sverige finns det runt 6000 elever som under en längre tid har stannat hemma från skolan. Problematiken är mångfacetterad men viktig att reda ut så tidigt som möjligt. Vi får aldrig släppa taget och överge barnen.

23 Education and Sustainability

Det hände i början av min tid som skolsköterska att jag mötte elever med oro för att exempelvis bli omskurna. I aktuella fall kan vi ordna möte med kurator, psykolog och eventuellt gynekolog så att föräldrarna blir informerade om att omskärelse är kriminellt. Det har också hänt att jag har ställt frågor till föräldrar eller barn och fått veta saker som jag inte har vetat hur jag ska hantera. Jag har ibland funderat över varför jag ställer vissa frågor när jag inte vet vad jag ska göra med svaren.

I’ll give you all I can c Brandon Christopher Warren

Hur hanterar du barn med övervikt? När det gäller överviktiga barn försöker jag prata med både barn och föräldrar under hälsosamtalet. Jag väljer att rikta in samtalet på hur barnet ska kunna växa på längden. Man bantar inte barn och övervikt är ett negativt laddat ord som jag undviker. Hellre talar vi om

9/6/11 13:34:53

INTErVJU

att växa och vara aktiv och försöker få barnet att komma med förslag på hur de kan lägga upp regelbundna vanor kring sömn, kost och motion. Om föräldrarna är med på noterna och gör något tillsammans med barnet är det givetvis gynnsamt för barnet. Man kan t.ex. gå en promenad tillsammans på kvällen istället för att äta pizza. Många föräldrar har en bild av att friska barn är barn som äter, men problemet är att det lätt blir för mycket mat. Om föräldrarna inte alls deltar i arbetet med barnets övervikt väljer jag att vänta tills barnet blir lite äldre och bättre kan ta eget ansvar. I extrema fall tar jag hjälp av sociala myndigheter när det gäller föräldrars matvanor med barnen.

Minns du något särskilt från dina år som skolsköterska? Jag har många goda minnen från möten med barn, föräldrar och skolpersonal. Ett alldeles särskilt möte jag minns handlar om en fjortonåring som hade det mycket problematiskt både hemma och i skolan. Hon var arg och destruktiv och lärarna slog larm. Till mötet var både föräldrar, fjortonåringen själv, skolläkare, rektor och jag som skolsköterska kallade. Föräldrarna hade alla taggar utåt och var helt beredda på att behöva stå till svars för den svåra situation som barnet befann sig i. Flickan själv verkade heller inte förvänta sig något positivt av mötet. Under mötet vände stämningen sakta, sakta och utmynnade i ett samtal där vi möttes och där flickan själv deltog på lika villkor i att komma med förslag om vilket stöd som var lämpligast. Allas vår professionalitet sattes på prov och vi kände oss lättade och stärkta efter det mötet.

Under en period gjorde jag några program tillsammans med Utbildningsradion. Det fick stort genomslag och Radio Halland fortsatte sedan med en serie dit lyssnare kunde vända sig med frågor. Jag mötte då något som jag inte hade funderat på tidigare och det var föräldrar eller mor- och farföräldrar som efter separationer saknade sina barn eller barnbarn. Föräldrar som separerat och inte kommit överens om vårdnaden hindrar ibland barnen från att träffa sina nära och kära till förfång för alla och givetvis särskilt för barnen. Ska man växa upp till en hel människa måste man få träffa båda sina föräldrar och i de allra flesta fallen även sina mor- och farföräldrar.

Hur ser du på framtiden? Vad skulle du vilja utveckla inom skolhälsovården? Jag har arbetat länge för att man ska koppla en hälsoportfolio till den individuella utvecklingsplan som följer varje elev genom skoltiden. Denna hälsoportfolio ska barnen äga så att de får vara med och ta ansvar. Det är dem det gäller och de behöver förstå för att veta vad de kan göra för att förbättra sina möjligheter för framtiden. Det handlar om samband mellan hälsa, lärande och trygghet. Här kan det finnas anteckningar om sömn, mat och mental hygien. Barnen kan påverka sin utveckling genom att spela, sjunga, idrotta, spela schack eller dataspel, vara ute i skog och mark, läsa eller koppla av. Barn och ungdomar behöver förstå att man ska använda hela kroppen och alltså även hjärnan för att må bra. $

Hälsa

Jag har hört att du har pratat om barn och hälsa i radio – berätta!

Berättat för Inger Björneloo

ESS_4.indd 24

Inger Björneloo (t.v.) i samband med intervjun med Birgitta Mars (t.h).

9/6/11 13:34:54

RESURSER

små insatser Tips och råd om hur du behåller både din och andras hälsa, och samtidigt värnar om miljön! Dagligen... • Respektera din biologiska klocka; vila och sov tillräckligt och skapa rutiner som underlättar för avkoppling och sömn så att du lättare håller humöret uppe.

• Försök att vistas mycket utomhus, i skog, mark, parker och andra grönområden.

• Rör på dig och träna, gör sådant som du tycker är roligt och som din kropp och förutsättningar klarar av. Men viktigast är att du har kul!

• Minska dina utsläpp! Klimatförändringarna får konsekvenser även för hälsan.

• Undvik tobak och rökiga miljöer.

• Odla ett gott humör och en god självkänsla. Detta är grundläggande för att kunna skapa goda relationer med andra.

Du är vad du äter... • Konsumera färska och ekologiska varor, som gärna också är närodlade. Färska varor är både hälsosammare och förorenar mindre än processade varor. • Försök äta Medelhavskost, (det finns bevisade hälsoeffekter!), eftersom den innehåller mycket grönsaker, frukter, fibrer, fisk och olivolja. • Lär dig att laga mat, på så vis lär du dig både om din och andras kulturer och du slipper färdiglagad mat. • Undvik syntetiska tillsatser och andra tillskott, välj ekologiska va-

ror och om du väljer produkter från intensivjordbruk, var noga med att skölja dem ordentligt! • Vet du vad du äter? Läs på etiketterna för att ta reda på vad olika varor innehåller. Se upp om de innehåller genmodifierare ämnen. • Alla har rätt till en god hälsa! Köp rättvisemärkta produkter så att även producenten gynnas av det du äter! • Köp storpack av de varor som håller sig länge så undviker du onödiga förpackningar. Och glöm inte att ta med dig tygkassen när du handlar!

Vattnet som du dricker... • Att dricka mycket är viktigt! Vattnet är ett oumbärligt livselement och är grundläggande för vår dagliga föda.

hink, undvik att slänga ner fasta ämnen, målarfärg och oljor och minimisera användandet av rengöringsmedel och tvålar.

• Men spara på vattnet och håll slasken ren. Slasken är ingen sop-

Att värna om hygienen eller att värna om planeten... 25

lösningsmedel eller tungmetaller.

• Avstå från produkter som testats på djur och från märken som främjar myten om den ”perfekta” kroppen.

• Om du är kvinna... använd miljövänliga bindor, tamponger och trosskydd. Eller varför inte pröva Moon Cup, som är det mest ekologiska alternativet!?

• Undvik sprayer som påverkar ozonskiktet. • Använd miljövänliga färger, framförallt vattenlösliga färger eller färger baserade på vegetabiliska oljor och som inte innehåller flyktiga

Om du blir sjuk • Självmedicinera dig inte! Och undvik kemiska mediciner så mycket som möjligt. Använd bara kemiska mediciner när det verkligen är nödvändigt. Sök istället naturliga alternativ med bevisad effekt.

• Ta med dig dina tomma pillerburkar och mediciner med utgånget datum till apoteket. Mediciner som slängs bland vanliga sopor kan få allvarliga konsekvenser för natur och omgivning.

Education and Sustainability

• Använd miljövänligt smink som är fritt från kemiska tillsatser.

Städa inte mer utan smutsa ner mindre! • Använd ekologiska rengöringsmedel som kommer i återvinningsbara förpackningar. Det är bättre att städa regelbundet än att städa sällan och använda starka och frätande produkter. • Läs på etiketter och undvik att köpa giftiga och frätande produkter. Om du måste använda starka produkter, blanda inte dessa ämnen med

ESS_4.indd 25

varandra och använd enbart i minsta möjliga mängd. • Prova traditionella recept som vatten, vinäger och naturtvål, citron och bikarbonat och du ska se att går att städa alldeles utmärkt även med dessa!

9/6/11 13:34:55

c Gianmaria

c Lawrence Whittemore

c Zara

rEFlEKTIoN

Erkännandets pedagogik - Det demokratiska uppdraget i praktiken

I denna artikel visar Lars Persson från Lunds universitet hur pedagoger i Skåne tolkar och genomför det komplicerade uppdraget att arbeta med demokrati- och deltagandefrågor i skolan. Lars Persson

Hälsa

Fil dr i rättssociologi, Lunds universitet Utvecklingsledare Barn och skolförvaltning Lund Öster

c Zolashine

ESS_4.indd 26

i står idag inför komplicerade samhällsfrågor som innebär risker för den hållbara samhällsutvecklingen. Det är frågor som kräver ställningstaganden inte enbart på lokal och nationell nivå utan även på global nivå. Vi kan inte vända ryggen åt de stora frågorna eller överlåta dem åt specialiserade experter utan att samhället c Colin Key

förlorar viktiga demokratiska värden. Demokrati bygger på folkets makt och framtidens demokrati kräver ett särskilt kunnigt och engagerat folk. I somras publicerades den internationella ICCS-undersökningen som undersökt 14-åringars syn på demokrati och utbildning i 38 länder. Sveriges resultat ter sig internationellt sett som goda men c Julie 70

9/6/11 13:34:57

c Wazari

c Lawrence Whittemore

c Miss Grunzk

rEFlEKTIoN

det finns också oroande resultat. Skolverket skrev i sitt pressmeddelande 29 juni 2010: “Svenska 14-åringar har goda medborgarkunskaper jämfört med många andra länder. Sverige placerar sig på femte plats i en stor internationell studie som publiceras idag. Men det finns orosmoln. I inget annat europeiskt land som deltar har föräldrarnas utbildningsnivå större betydelse för elevernas medborgarkunskaper än i Sverige […] Både elevens egen bakgrund och klasskamraternas familjebakgrund påverkar en elevs kunskapsresultat. De båda faktorerna samverkar också. Barn till högutbildade tjänar mer på att gå i samma klass som andra barn till högutbildade än barn till lågutbildade gör. Skillnaderna mellan elevers medborgarkunskaper förstärks därmed av skolsegregation.”

c Ron Ashore

ESS_4.indd 27

c Helga Webber

I den demokratiska andan måste ambitionen sträcka sig längre än att tala om för medborgarna vad de ska göra. Samhället behöver självständiga kritiska individer som har mod att ta ansvar och kompetens att hantera risker. Samhällsutvecklingen ställer därför utbildningsväsendet inför frågor och utmaningar som är förknippade med hållbarhet och överlevnad. Resultaten från ICCSrapporten pekar på ökande sociala klyftor kring delaktighet och deltagande. En annan rapport från Skolverket, Vad påverkar resultaten i grundskolan? visade samma negativa effekt av en ökande social segregation i skolan när det gällde kunskapsutveckling. Den demokratiska utmaningen i skollag och läroplaner handlar om dessa perspektiv på likvärdig utbildning. I anknytning till ett kommunalt demokratiprojekt genomförde jag undersökningar med syfte att fånga hur pedagoger uppfattar demokratiuppdraget och hur de handlar för att genomföra uppdraget.

c Julie 70

27 Education and Sustainability

Vidare noterade man att det politiska intresset är lågt och sjunkande jämfört med en liknande undersökning 1999. Till en positiv bild av svenska 14 åringar hörde att de i hög utsträckning sluter upp bakom grundläggande demokratiska värderingar. Slutsatsen blir att vissa grupper förlorar möjligheten att delta och vara delaktiga. De hamnar i ett demokratiskt utanförskap och riskerar att inte längre tillhöra det folk som är med och fattar beslut.

”Lärande för hållbar utveckling är inte begränsat till frågor om vad barn och ungdomar behöver veta för att sortera sopor, spara energi eller konsumera ekologiskt.”

9/6/11 13:34:59

c Thomas Hawk

c Miss Grunzk

c Zolashine

rEFlEKTIoN

Vad är demokrati? Demokratibegreppet är sammansatt och svårfångat. Analys av läroplaner och kursplaner visar en mångfald olika dimensioner och aspekter. Dessa är dessutom för det mesta allmänna och abstrakta vilket kräver lokala tolkningar och konkretiseringar. Hur hanterar då pedagoger i svensk förskola och skola detta demokratiuppdrag? Istället för att fråga pedagogerna vad de inrymmer i begreppet demokrati ombads en grupp besvara frågan: Vad är inte demokrati? Svaren visade att demokrati för pedagogerna inte är begränsat till frågor om makt och inflytande utan till stor del handlade om mänskliga relationer i allmänhet. Svaren analyserades och kunde föras samman i fyra huvudområden: – Frihet – Lika värde och arbete mot kränkning och diskriminering – Gemenskap, solidaritet och ansvar – Delaktighet och inflytande

Hälsa

Från denna första analys var det nödvändigt att tränga längre in i pedagogernas tankar om demokrati och undervisning. De pedagoger som deltog i projektet intervjuades flera gånger, både i grupp och individuellt, för att ge ökat djup i förståelsen och möjligheter att hitta nya perspektiv. Detta är betydelsefullt för att kunna förstå och tolka komplexa skeenden där det inte finns

*för ﬂer pedagogiska

ESS_4.indd 28

resurser se sid. 41-43

EDUKIT

etiska ipande arbetssätt, est aktighet, ämnesövergrer, erkännandets pedagogik lärprocess skola? ka delaktighet på din denternas demokratis stu s mja frä väl r Hu Debatt / mjar hälsa, er / Elevinﬂytande frä tioner sv. ika Pedagogiska resurs ubl e/p hi.s w.f ww

lan, del Tags / Demokrati i sko

enkla svar och där ord och begrepp som används kan ha olika innebörder. Forskningsprocessen blir då också en gemensam forskning för forskaren och pedagogerna. Pedagogerna får tillfälle att hålla fast en fråga under en tid och att återvända till tidigare reflektioner och vinkla dem med nya intryck. Upprepade intervjuer kan bidra till att belysa professionell kunskap som är svår att fånga och att formulera och ge pedagogerna möjlighet till insikt i sitt eget tysta kunskapsområde. Fokusgrupper kan innehålla långa kedjor av kollektiva tankegångar.

Användbara pedagogiska metoder Pedagogerna poängterade sambandet mellan demokratifrågorna och specifika arbetssätt, vilket i de studerade projekten visade sig på följande sätt: – Ämnesövergripande och tematiskt arbetssätt. Demokratiuppdraget blev en förenande länk mellan verksamheternas olika delar, som kunskaps- och värdeuppdrag eller naturvetenskap och humaniora. Helheter och samband integrerar kunskaper och bygger samman partikulära ämneskunskaper med varandra. – Praktiskt deltagande. Detta innebär att ge barn och elever direkt inflytande över det egna lärandet, ansvar för idéer, planering och genomförande av aktiviteter. John Deweys berömda tes Learning by doing är fortfarande aktuell. – Estetiska lärprocesser. Fantasi och kreativitet genom drama, skönlitteratur, video och foto användes som stöd och för att vidga tänkandet. Här ges barn och elever möjlighet att använda sin kreativitet och nyfikenhet i kontrast och som komplement till mer traditionellt kunskapsinhämtande.

9/6/11 13:35:01

c Laniup

c Mika E

c Ron Ashore

rEFlEKTIoN

– Möten med människor/grupper man vanligen inte träffar. Det kunde vara möten med t.ex. hemlösa, forskare, barn i Rosengård, politiskt aktiva, etc. Det direkta mötet ger tillfällen för barnen och ungdomarna att förebygga fördomar och konfrontera de fördomar de redan har. Även om pedagogerna hade liknande uppfattningar om vad demokrati är, samt uppfattningar som väl överensstämde med skollag och läroplaner, tog sig de projekt som ingick i studien väldigt olika uttryck. Det visade sig att pedagogerna utgick från den egna verkligheten och valde att arbeta med den problematik de såg i den egna verksamheten. Det finns en uppenbar pedagogisk fördel i att arbeta med det som är aktuellt lokalt. Till exempel för att hitta gemensamma drag i hur man arbetade. Ett rättssociologiskt perspektiv innebär att söka sådana gemensamma drag som utgör normer för hur pedagoger handlar i förhållande till lag och förordning. Det gemensamma i pedagogernas handlande var tre överordnade normer som hade pedagogiskt strategisk karaktär och som jag menar utgör metanormer:

Erkännandets pedagogik Den här typen av allmänna metanormer har egenskapen att kunna vägleda handlandet i stort sett i alla situationer. Jag såg ett samband mellan dessa metanormer och begreppet erkännande så som det utvec-

ESS_4.indd 29

Pedagoger som fokuserar på att se och lyssna på barnet, att kritiskt granska de egna handlingarna och att ständigt söka ny kunskap och nya perspektiv har en kraft i sitt arbete som leder till ökat erkännande av barn och elever. Ett förstärkt erkännande leder till att barn och elever utvecklas, att olikheter blir värderade och tillvaratagna och att gemenskapen förstärks. Detta är viktiga förutsättningar för att skapa en social hälsa, att motverka sönderfall i samhället och att skapa öppna och modiga medborgare i ett samhälle som innehåller både hot och möjligheter. Begreppet erkännande kan vitalisera diskussionen om pedagogik och demokrati särskilt med tanke på ett lärande för hållbar utveckling. $

Education and Sustainability

1) Att se och lyssna mer på barnen och eleverna 2) Att bli mer kritisk i granskningen av sig själv och att våga förändra sitt eget handlande 3) Att öka sin egen insikt och kunskap om demokratifrågorna

klats i den socialfilosofiska traditionen av författare som Paul Ricoeur och Axel Honneth. Erkännandet är en mellanmänsklig process som handlar om att se sig själv och den andre som självständiga subjekt i ett ömsesidigt samspel med varandra. Individen utvecklar sin identitet genom det bemötande hon/han upplever från andra och påverkar i sin tur andras självbild genom sitt bemötande av dem. Sociala handlingar kan då bidra till ökat erkännande eller innebära såväl uteblivet erkännande som direkt kränkande beteende. Erkännandet kan därför ses som en central funktion i demokratiuppdraget. Barn och unga som möter handlingar genomsyrade av erkännande kommer att stärkas i sin självbild och öka tilltron till sin egen förmåga och betydelse som en av andra och uppleva sig lika värda för helheten. En inkluderande omgivning gör barn och elever sedda och accepterade för dem de är och inte för att de böjer sig för en norm om hur man ska vara. I Sverige har stort fokus lagts på arbete mot diskriminering och arbete mot kränkande särbehandling. Diskriminering och kränkning kan betraktas som erkännandets patologiska motsats.

Artikeln bygger på avhandlingen Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. Lund studies in sociology of law, nr 33 (2010).

9/6/11 13:35:02

rEFlEKTIoN

H채lsa

Mamallapuram c Emmepi79 ESS_4.indd 30

9/6/11 13:35:05

REFLEKTION

Fem år kvar! Lyckas vi nå millenniemålen?

ärldens länder enades år 2000 om åtta millenniemål för att halvera fattigdomen till år 2015. Den 20-22 september 2010 samlades en rad digniteter, politiker, ledare och kända profiler i FN för att diskutera hur väl man lyckats. FN:s generalsekreterare Ban-Ki Moon vädjade med följande ord:

“We must not fail the billions who look to the international community to fulfill the promise of the Millennium Declaration for a better world. Let us meet in September to keep the promise.”

Hiv är en av de värsta epidemierna som drabbat mänskligheten i modern tid. Konsekvenserna av sjukdomen är omfattande och orsakar lidande på många plan. Den drabbar den enskilda individen värst, men också barnet som blir föräldralöst, föräldern som inte får se sina barn växa upp, mannen eller kvinnan som förlorar sin älskade partner. Listan på tragiska människoöden kan göras lång. Epidemin har också slagit sönder samhällen då generationer av män och kvinnor i arbetsför ålder utraderats, vilket gör det omöjligt för en hållbar utveckling. Hittills har uppskattningsvis 25

ESS_4.indd 31

Den Globala Skolan har tagit uppdraget på allvar och har i samverkan med andra aktörer arrangerat lärarfortbildningar runt om i landet under rubriken; ”Fem år kvar”. Teman som samlat c:a 500 pedagoger har bl.a. varit: ”Den rika världens ansvar”, ”Jämställdhet i ett globalt perspektiv”, ”Blir världen bättre?” etc. Sammanlagt har åtta seminarier utförts.

Mathias Demetriades Den Globala Skolan mathias@ denglobalaskolan.com

I seminariet ”Den tysta katastrofen – hiv/aids i ett globalt perspektiv” som arrangerades i samarbete med Noaks ark, Lärarnas Riksförbund och Utbildningsradion satte vi fokus på hiv-frågan. Noaks Ark är en central aktör i Sverige och arbetar sedan 1986 med att begränsa hiv-epidemin och dess konsekvenser. Seminariet presenterade både det nationella och det globala läget men också hur det drabbar den enskilda människan. Under dagen fick pedagoger också ta del av verktyg för klassrummet. Lärarnas riksförbund berättade bl.a. om sitt kunskapsstipendium där en prissumma på 100 000 kr delas ut till de klasser som gjort det bästa specialarbetet om hiv/aids. Antologin “Som en osynlig sten i mitt hjärta - om hiv och aids i Sverige och världen” (författare/redaktörer Donald Boström och Mats Ögren), med tillhörande pedagogisk handledning, var också en del av programmet. Förhoppningen är att fler lärare ska arbeta aktivt med alla millenniemålen och hjälpa eleverna att se samband, att t.ex. jämställdhet gör världen rikare och att ökad skolgång ger mättare magar och mindre hiv/aids. Arbetet med millenniemålen kräver politisk vilja, uthållighet och engagemang. Skolan behöver bidra genom att utrusta nästa generation och hjälpa eleverna att komma nära och se människan - bortom statistiken. $

31 Education and Sustainability

Men blir världen bättre? En sak är säker, världens ledare måste agera mer kraftfullt. Man kan konstatera att i vissa delar av världen går arbetet bra, t.ex. när det gäller renare vatten, utbildning och fattigdomsbekämpning. Dessvärre går det alldeles för långsamt med många av millenniemålen. Hiv/aids i världen är ett sådant exempel och det enda målet där utvecklingen går åt fel håll. I Sverige är det något av en tyst katastrof men blickar vi ut i världen är situationen en annan. Värst drabbat är södra Afrika, men också länder nära vårt land, som i Baltikum och Ryssland, är sjukdomen är en högst påtaglig realitet.

miljoner människor dött i sjukdomen och c:a 33 miljoner bär på den idag. Detta är helt ofattbara siffror. Sjukdomen är global och tar ingen hänsyn till etnisk, religiös eller social tillhörighet. Tystnaden kring hiv/ aids måste brytas.

Källor och användbara webbsidor: www.millenniemalen.nu www.noaksark.org www.lr.se www.denglobalaskolan.com www.unaids.org www.ur.se

9/6/11 13:35:07

rEFlEKTIoN

Konsumtionens konsekvenser - samtal mellan Nord och Syd

HĂ¤lsa

Complex Cultural i Esportiu Montessori-Palau de Girona www.montessori-palau.net

Halloween 2008 ÂŠ Lizette Greco ESS_4.indd 32

9/6/11 13:35:11

REFLEKTION

Varje konsumtionsprodukt påverkar miljön – och därmed även människors hälsa – på ett eller annat sätt. I många fall är utvinningen av råvaror och primärprodukter förknippade med rena brott och övergrepp mot människorna som bor i närområdet. Att förändra detta är en uppgift för både Nord och Syd och i detta har pedagoger en nyckelroll.

årt sätt att organisera vår ekonomi har lett till att hela vår planet står inför en allvarlig ekologisk kris, som i sin tur hotar hela mänsklighetens välfärd. Framförallt bland de miljontals människor som lider av orättvis fattigdom. Sårbara ekosystem i Amazonas och i Anderna är allvarligt hotade. Tillgången till rent dricksvatten är också ett stort problem, som många gånger leder till väpnade konflikter.

De “laterala” skadorna av konsumtion De industrier som ägnar sig åt råvaru- och energiutvinning är de industrier som genererar störst miljöpåverkan och ger upphov till de allvarligaste sociala konflikterna. Som exempel kan guldbrytningen i Baia Mare-gruvan i Rumänien nämnas. År 2000 orsakade Baia Mare-gruvan att stora mängder cyanid läckte ut och skadade både flora och fauna i hela Donau1. Detta och andra liknande exempel har lett till att EU-parlamentet förespråkat förbud mot all cyanidbrytning i hela EU2.

För att upprätthålla denna utvecklingsmodell har vi byggt ett samhälle vars välfärd är beroende av alla tillgängliga medel, såväl verkliga som påhittade. Värdet i att äga onödiga prylar och tillgångar skapar en bekväm ignorans kring den verklighet som finns bakom tillverkningen av exempelvis de mobiltelefoner och smycken vi äger. Ännu ett exempel är gruvföretaget Yanacocha S.R.L., som i norra Peru driver den största öppna gruvan i hela Latinamerika. För att

ESS_4.indd 33

Patricia Rojas Medlem och grundare av GRUFIDES www.grufides.org

I Oroya, Peru, finns ett metallurgiskt center och år 2008 gjordes en studie bland befolkningen i området som visade att 94 % av barnen från 0-6 år hade högre halter av bly i kroppen än vad som är tillåtet av OMS3. Idag klassas Oroya som en av världens tio mest förorenade städer4. Utöver de hälsomässiga skador som gruvorna ger upphov till berättar både människor som bor i området och miljörättsledare om att de utsätts för övergrepp, förföljelse och hot av företagen som står för utvinningen, men också från själva regeringen som förespråkar verksamheten. 2005 arresterades, torterades och dödades lantbrukare som protesterade mot ett gruvprojekt som skulle starta i ett av de mest sårbara områdena i norra Piruna. Övergreppen begicks av företaget Británica Rio Blanco Copper, som tidigare hette Majaz. Händelsen har nu anmälts vid en domstol i London.

Förslag till förändring, kritik och ansvarsfull konsumtion Det finns många saker man kan göra för att sätta stopp för dessa saker. I södra Peru blir befolkningen allt mer medveten om och gör alltmer anspråk på sina rättigheter vad gäller hälsa och god närmiljö. Befolkningen börjar också organisera sig och forma sociala nätverk för att förena sina krafter och väcka global uppmärksamhet kring de problem som

33 1. EXPLORED (2000) Rumanía Reconoce Desastre Ecológico por derrame de cianuro. 2. Europeiska Parlamentet (2010) Europeiska parlamentets resolution, 5 maj 2010, “om det generella förbudet mot användning av cyanidbaserade gruvtekniker inom den Europeiska Unionen. / www.todosobrerioblanco. com

Education and Sustainability

Det finns många förklaringar till varför utvinningsindustrierna påverkar både den naturliga och sociala miljön så mycket. Men den avgörande förklaringen är den kapitalistiska utvecklingsmodellen som grundar sig på en okontrollerad konsumtion av tillgångar och tjänster och förutsätter oändliga mängder råvaror och energi. För att möta den höga konsumtionsnivå som råder i Nord och det växande konsumtionstrycket från Kina och Indien utvinns miljontals fat olja och tonvis med metaller varje år. Inte bara i de arabiska öknarna utan även i de tropiska regnskogarna i Amazonas och Afrika, liksom ur havsdjupen.

utvinna ett gram guld måste företaget gräva ut ett ton sten ur berget. Detta förstör markstrukturen och gör att samtliga sötvattenskällor i området torkar ut och försvinner. För varje gram guld eller silver som bryts måste man också tänka in de brott som företaget begår mot den befolkning som bor i området kring gruvan, liksom den sociala och hälsomässiga påverkan som gruvdriften har för befolkningen i området. År 2000 låg Yanacocha S.R.L. bakom en olycka som ledde till att mer än 150 kg kvicksilver läckte ut, vilket fick allvarliga konsekvenser för mer än 1200 lantbrukare som lever i området. Många av dessa lider fortfarande av svåra skador från olyckan.

3. Kommissionen för Hälsa, Befolkning, Familj och Funktionshindrade (2009) Informe Contaminación de niños con plomo en sangre. 4. EL COMERCIO (2010) La Oroya entre las nueve ciudades más contaminadas del mundo.

9/6/11 13:35:14

rEFlEKTIoN

En man vaskar sand i sökandet efter rådiamanter. Tongo, Sierra Leone. c John Adams / www.kiva.org

5. NGO, GRUFIDES: Grupo de Formación e Intervención para el Desarrollo Sostenible. (Gruppen för utbildning och intervention för hållbar utveckling)

de drabbas av. Det finns också många frivilligorganisationer, som GRUFIDES5 som jobbar med att påverka både politiker och företag för att få till en förändring. Att jobba för att denna typ av nätverk och organisationer blir starkare och uppmärksammade är oumbärligt för förändring. I Nord måste varje konsument anta ett kritiskt förhållningssätt till de industrier och den konsumtion som vi är vana vid, men som får allvarliga ekologiska och hälsomässiga konsekvenser i Syd. Det går inte att låta den logik fortgå som syftar till att mätta de rika ländernas konsumtionsbehov och stilla de stora företagens vinsthunger, men som avskärmar sig från de ekologiska kostnaderna. Det är ett måste, inte bara att tänka om kring relationen Nord-Syd vad gäller ekonomisk utveckling, utan även vad gäller rättvisa handelsregler. Det är också ett måste att varje medborgare i Nord börjar ta ansvar för att lära sig om de produkter

Hälsa

ESS_4.indd 34

EDUKIT

orättvisa, var, kapitalism, social företagens sociala ans medborgardeltagande, NGO r, trie dus sin ing inn Tags / Utv fon? boven i din mobiltele ekologiska och sociala den är en Vilk / tt ba De giftiga ediaspel om kemiskt of the trade, multim n (www.greenpeace.org) ks Tric / er urs res lde Pedagogiska produkter i vär . resurser, se sid. 41-43 *För ﬂer pedagogiska

vi konsumerar, liksom att tänka efter om vi verkligen behöver dem. Ett smart drag är att arbeta för att främja det kritiska medborgerliga deltagandet som mobiliserar människor både i Nord och i Syd. Genom medborgardeltagande går det att sprida information, trycka på politiskt och kräva bättre internationella miljökontroller inom företag, transparent hantering av offentliga utgifter och större fokus på hållbarhetsfrågor inom det internationella utvecklingsarbetet. För att lyckas med detta är lärare och pedagoger viktiga aktörer, såväl i Nord som i Syd. De kan vara med och förhindra att våra barn utvecklas till ignoranta, okänsliga och osolidariska människor.

“

Om det varje dag finns en pojke eller ﬂicka som blir mer medveten om hur världen egentligen ser ut och om sitt sociala och ekologiska ansvar, skulle vi kanske kunna skapa den värld som vi alla förtjänar.

Men för denna uppgift behöver både Nord och Syd försäkra sig om att inte förlora fokus på det absolut viktigaste: att reﬂektera över det sätt vi vill leva på och den typ av värld vi vill leva i, att tänka på att jorden bara har blivit oss lånad och att det är vårt ofrånkomliga ansvar att lämna efter oss en värld som är mycket bättre att leva i än den vi har idag. $

9/6/11 13:35:22

NOTISER

Djur i hälsans tjänst Sällskapsdjur beskrivs ofta som familjemedlemmar av sina ägare. Förutom glädjen att umgås med djuren har internationell forskning visat att sällskapsdjur har positiv påverkan på människors psykiska, somatiska och sociala hälsa och välbefinnande. Det har t.ex. konstaterats i australiensiska forskningsstudier att djurägare, oavsett vilken sorts sällskapsdjur det äger, har lägre konsumtion av mediciner för högt blodtryck, lägre kolesterolnivå, färre sömnbesvär och hjärtproblem. Även sociala kontakter vidgas genom hundens närvaro under promenader där både hundägare och hundar söker varandras sällskap. De senaste åren har det blivit allt vanligare här i Sverige att djur ingår som pedagogiska motivatörer, stressreducerare och ”verktyg” vid särskilda insatser inom vård, omsorg och behandling. Hundar kan även användas som pedagogiska verktyg för vuxna som fått hjärnskador efter en stroke eller olycka. Med stöd av utbildad personal tränar besökarna sin egen koordination, balans, kondition, problemlösning, kommunikation, ögonkontakt, tydlighet, konsekvens, kroppsspråk, initiativ, perception och ansvarstagande i samband med att de umgås med och tar hand om hundarna. Kontakt med djur, särskilt när man klappar och kelar med dem, ökar oxytocinhalten i blodet hos både människan och djuret. Det finns också forskning som visar att när halten av hormonet oxytocin stiger ökar känslan av lugn, ro och välbefinnande genom att oxytocinet balanserar negativa stressreaktioner i kroppen. Fakulteten Hälsa och Samhälle vid Malmö högskola ger sedan något år utbildningar i förändringsarbete med människor med stöd av djur. Kurserna ges på distans och har rönt ett mycket stort intresse över hela landet. Margareta Cederberg · Tel: 040 - 665 74 81 · www.mah.se/djur

Angela, James and some others c Alastair Thompson

En skola i rörelse 35 Education and Sustainability

Alla klasser i skolår 1-5 på Ängslättskolan i Bunkeflo har fysisk aktivitet på schemat varje dag. Skolan samverkar med föreningslivet i det här initiativet som är unikt för Sverige. Skolan arbetar med profilen “Hälsofrämjande skola” vilket bland annat innebär att den dagliga, fysiska aktiviteten sätts i centrum. Varje klass har 30 minuters EQ (Livskunskap) på schemat varje vecka. Skolans hälsoplan har fyra huvudrubriker: Daglig fysisk aktivitet, Livskunskap, Kost och Föräldrasamverkan. Varje elev har egen tid med sin lärare när man går igenom hur det går i skolans olika ämnen och hur eleven fungerar socialt i skolan. Hittills är erfarenheterna mycket positiva.

Tel: 040 - 34 69 06 · www.malmo.se

ESS_4.indd 35

9/6/11 13:35:24

rEFlEKTIoN

Värna närmiljön!

Paris © Elnaz Baghlanian

Ingegerd Ericsson Fil. dr. pedagogik, lektor i idrottvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola

Patrik Grahn Hälsa

Professor, landskapsarkitekt, SLU Alnarp

Erik Skärbäck Professor, landskapsarkitekt, SLU Alnarp

ESS_4.indd 36

arns rörelsefrihet har minskat de senaste decennierna. Utrymmet för barn i innerstäderna naggas i kanten. År 2005 hade Malmö endast 16 % grönområde och Lund bara 8 %, medan Stockholm hade 25 %. Från 1970 till 2000 sjönk den allmänna tillgängliga marken i tätorter, dvs. torg, gågator och grönområden från 40 % till 31 % och i de tre största städerna till 27 %. Det är bekymmersamt att denna förtätning accelererar! I såväl Stockholm som Malmö saknar 18 % av invånarna grönområden inom 300 meter från bostaden. Olika undersökningar, i såväl Sverige som andra länder, visar att man i vardagslag inte använder rekreationsområden som ligger längre bort.

Behovet av grönområden

% av eleverna vid skolstarten hade så god motorik som kan förväntas av 6-7-åringar. Barns motoriska förmåga är betydelsefull både för självuppfattning och för att kunna delta i lekar tillsammans med andra. Den motoriska utvecklingen har därför betydelse också för den psykologiska. Flera studier visar att barn med omogen, otränad motorik behöver många tillfällen och möjligheter att öva sin grovmotorik. Skolans två idrottslektioner per vecka är inte tillräckligt. Utökad och mer medveten motorikträning i skolan behövs såväl på idrotts- och andra lektioner, som under raster på skolgården. Resultat från Bunkefloprojektet visade att ökad motorisk träning, förutom förbättrad motorik och starkare skelett, dessutom gav positiva effekter på barnens prestationer i svenska och matematik.

Forskning visar att klyftan mellan fysiskt aktiva och passiva barn har ökat. Färre grönytor kring bostadsområden får barn att röra sig allt mindre, vilket på sikt kan få allvarliga hälsokonsekvenser. Motorikobservationer i Bunkefloprojektet- en hälsofrämjande livsstil, där alla elever har idrott och hälsa varje skoldag, visade att endast 43

Studier av förskolegårdar visar att vidsträckta ytor med träd, buskage och kuperad terräng stimulerar barns spontana fysiska aktivitet. Barn på förskolor med stora, lummiga gårdar är mer utomhus. Barn i förskolor som har en rymlig vildvuxen förskoletomt utvecklar bättre balans, styrka, koordination och koncentrationsförmåga

9/6/11 13:35:28

rEFlEKTIoN

Hong Kongs glasdjungel c Stuck in Customs

än barn vars förskoletomt är trång och har få träd och buskar. Studier har visat att ju längre avståndet är till grönområden desto färre dagar per år och kortare tid besöks de. Nästan hälften av alla svenskar lämnar aldrig, eller ytterst sällan stadens områden. Den kontakt man har med naturen sker i stadens parker och grönområden. Detta talar för vikten av grönområden i staden, nära bostäder.

ESS_4.indd 37

En omväxlande och stimulerande närmiljö är allas ansvar och aktiva handlingar behövs för att bevara och ta tillvara närmiljöns positiva effekter. Forskning har visat att barn som rör sig mycket inte bara ökar sin motoriska färdighet utan också utvecklas mentalt och kognitivt på ett mer gynnsamt sätt. Därför kräver vi av politiker, bostadsplanerare och stadsarkitekter: Minska inte grönytorna i tättbebyggt område, utan tvärtom, se till att dessa bevaras och byggs ut! Låt inte kommersiella intressen och markexploatering ta över på barnens bekostnad! All forskning visar att barn och unga behöver många tillfällen och möjligheter att röra på sig. Det är nödvändigt för deras fysiska och psykiska hälsa! $

En utförligare artikel med forskningsreferenser finns i EDUCARE - Vetenskapliga skrifter vid Lärarutbildningen i Malmö: Ericsson, I., Grahn, P. & Skärbäck, E. (2009). Närmiljöns betydelse och hur den kan påverkas. Educare, (1), 80101. Tillgänglig 2009-06-08 på http://www.mah.se; 200906-09 på www.mugi.se samt 2010-01-20 på http://pub-epsilon.slu.se.

Education and Sustainability

Ny forskning visar också att det behövs många olika karaktärer hos grönytorna för att de skall tillgodose behoven, såsom rofylldhet, artrikedom, vildhet, rymd, “lustgård”, centrum/fest (samlingsplatser) och kulturhistoria. Redan på 1980-talet fann man att nyopererade, som hade bättre utsikt över trädkronor från sitt sjukhusfönster, behövde mindre medicin och fick lämna sjukhuset tidigare. En teori är att människor under press tolkar omgivningen helhetsmässigt, estetiskt och bildmässigt. Budskap om överlevnad, förtroende, trygghet och tröst startar kroppens självläkningsprogram. Naturområden kan ligga som ”överlevnadskoder” i våra gener och aktiveras vid svåra stressartade förhållanden, som vid en operation.

En stimulerande och utmanande närmiljö behövs också för spontan- och föreningsidrott! Idrotten kan förena olika sociala och etniska grupper i sportaktiviteter och därigenom gynna integration. Ungdomar kan bli bekräftade och få en roll i idrottsklubbar. De kan bilda gemenskaper och ”hålla samman”. Begreppet ”samhälle” kommer från ”sammanhålla”, dvs. aktiva handlingar av oss själva för att fungera tillsammans och ta ansvar för varandra.

9/6/11 13:35:32

rEFlEKTIoN

Tillsammans mot m

Playground Brutality Explored c las - initially

Genom gedigen erfarenhet från trygghets- och likabehandlingsarbete på skolor, förskolor och idrottsföreningar över hela Sverige har Friends identifierat ﬂera framgångsfaktorer i kampen mot kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning. Detta har blivit grunden till Friendsprogrammet.

M Desireé Ljungcrantz Hälsa

Friends www.friends.se

ånga förknippar Friends med antimobbning och kanske från en av de tankeväckande reklamfilmerna på tv? Friends är en ickevinstdrivande stiftelse med ett 90-konto. Som kunskapsorganisation arbetar Friends förebyggande för barns och ungdomars trygghet och jämlikhet, samt mobbning. Mycket har hänt sedan Friends startade. Lagstiftningen som berör likabehandlings- och trygghetsarbetet i skolan har förändrats. Nu är det exempelvis nolltolerans mot kränkningar, det är elevernas upplevelser som räknas som grund för att utreda kränkningen och skolorna måste arbeta mer främjande för alla elever. Det handlar om att förebygga alla former av kränkningar, oavsett om de sker fysiskt, psykiskt eller verbalt, på skolgården, i omklädningsrummet eller på nätet. Lagstiftningen är en viktig utgångspunkt för att skolorna ska arbeta aktivt med de här frågorna, men syftet från Friends sida är att det handlar om att ge alla barn en så trygg skolgång som möjligt och att alla barn och ungdomar blir sedda, känner delaktighet och uppmuntran. Det arbete som Friends

ESS_4.indd 38

bedriver är värdegrundsfrågor, både teoretiskt och praktiskt. Slutligen handlar det om demokrati, jämlikhet och medmänsklighet.

Ta hänsyn till sammanhanget Det finns en mängd förklaringsmodeller till hur vi människor är mot varandra och till varför kränkningar uppkommer. Ibland talas det om problematiska barn och ungdomar; kanske tror man till och med att problemet med mobbning försvinner om den eller de som utsätter eller utsätts plockas bort från gruppen eller skolan? Men då missar man helheten i mänsklig interaktion och de sammanhang vi existerar inom. Kränkningar kan därför förklaras på fler nivåer, menar Friends, som rekommenderar att man vidgar blicken från individnivå till att också titta på gruppen med dess normer, hierarkier, status, grupptryck m.m. Det räcker heller inte att stanna i det lilla, utan individen och gruppen är också länkade till samhället. Ser man till dessa tre nivåer blir det enklare att se viktiga faktorer såsom arbetsmiljön, ledarskap, vuxnas ansvar samt alla de personer

9/6/11 13:35:36

rEFlEKTIoN

t mobbning

får samtliga elever se en teater där tankar och reflektioner kring anti-mobbning väcks. Teatern har en efterföljande diskussion som mentorerna håller i med stöd av ett handledningsmaterial från Friends. Två kompisstödjare per klass utses också. Kompisstödjarna är elevrepresentanter, motsvarande skolans elevråd men med fokus på övergripande trygghetsfrågor.

Friendsprogrammet – ett nytt verktyg

Vuxna som finns runt barn och unga är viktiga förebilder och skolpersonalen har ett uppdrag att arbeta med de här frågorna. Därför vidareutbildas de i trygghetsarbetet. Mentorerna får en praktisk metodutbildning för att genomföra kontinuerliga övningar och samtal med eleverna, medan den grupp vuxna som har hand om trygghetsfrågorna har regelbundna träffar med kompisstödjarna. Alla vårdnadshavare bjuds också in till ett informations- och utbildningstillfälle som syftar till att skapa samsyn mellan de vuxna runt barnen och ungdomarna, samt att skapa en positiv relation mellan hem och skola.

För att kunna få till stånd ett långsiktigt och kontinuerligt trygghetsarbete erbjuder nu Friends ett nytt utbildningskoncept, som stödjer sig på fjorton års skolerfarenhet, skolornas önskemål, aktuell lagstiftning samt pedagogiska metoder. Vi har valt att kalla det för Friendsprogrammet. Samarbetet med Friends börjar med en elektronisk kartläggning för samtliga elever och personal. Kartläggningen tar upp diskriminering såväl som andra kränkningar och är själva grunden i de framtida insatserna på skolan. Resultaten visar skolans behov, vilka problemområden som finns och hur skolorna arbetar i nuläget. En utbildare från Friends träffar skolledningen för att presentera statistiken och tillsammans lägga upp en strategi för det kommande året. Nyckeln i Friends arbete är att hela skolan engageras: alla elever och föräldrar och all personal. Dessutom

ESS_4.indd 39

Under året som följer har skolan och Friends kontinuerlig kontakt medan skolan arbetar vidare med flera metodmaterial som berör samtliga på skolan och som syftar till att medvetandegöra, skapa god stämning, samt främja och förebygga trygghets- och likabehandlingsarbete. Skolorna stöttas därmed genom Friendsprogrammet i att realisera och fördjupa sitt trygghetsarbete. $

39 Education and Sustainability

som står och tittar på, eller de som väljer att inte se eller reagera när kränkningen pågår. Här hittar vi också områden att arbeta vidare med. Mobbning är något som berör alla! Därför är det viktigt att alla; skolledning, föräldrar, personal och elever involveras i arbetet mot mobbning och i kampen för trygghet!

www.bris.se och www.raddabarnen.se är två andra organisationer som jobbar för barns rättigheter och trygghet.

9/6/11 13:35:39

VISIONS

Vad vill du bli när du blir stor? · Vad är det roligaste med ditt jobb? Om Erika

Erika Åberg Biolog och verksamhetschef Naturskolan i Umeå www.umea.se/ naturskolan

Hälsa

ESS_4.indd 40

· Utbildad biolog, forskningsassistent och tekniker vid SLU i Umeå, institutet för Viltekologi · Utbildad 4-9 lärare, men ej examinerad · Startade Naturskolan Umeå 1991 · Samarbetar sedan 1996 med bl.a. SLU och Umeå universitet

· Varför trivs du med ditt arbete? Mitt arbete med utomhuspedagogik på Naturskolan är ett otroligt fritt och självständigt arbete. Som att åka ut till en grupp barn, lyssna till deras frågor och funderingar och utifrån dialogen skapa något nytt. Något som förhoppningsvis gör att både barn, elever och personal ser en helhet. Naturupplevelser leder till en ökad förståelse för ekologiska samband. Och på sikt, ett engagemang i miljöfrågor när man får en insikt i, att naturen kanske klarar sig bättre utan människan… Hos många av dem jag möter finns en vilja att förändra och tänka om, men också en osäkerhet inför vad det skulle kunna innebära att ställa om till en mer hållbar livsstil. Osäkerheten bearbetar vi genom att tillvarata viljan i konkreta handlingar.

Möjligheterna att samverka i frågor som rör lärande för hållbar utveckling. Att möta kreativa och engagerade rektorer, lärare och elever som ser möjligheter i framtiden. Att i samarbete med andra aktörer och entreprenörer försöka skapa och förmedla bilden av en helhet där skolan är en del i samhället – det är ett stimulerande och mycket viktig jobb tycker jag. Här måste också forskning, skola och allmänhet mötas, kommunicera och agera. Vi har ett ansvar att förbereda Framtidsfolket på vad som väntar där ute i verkligheten och det innebär idag en stor utmaning, att med framtidstro vara del i att ställa om till ett hållbart samhälle och ett hållbart liv.

· Har du något tips för hur man kan hitta/skapa sitt drömjobb? Försök att lyfta blicken och se dig själv i ett vidare perspektiv. Sök efter det meningsfulla i att skapa bättre förutsättningar för andra – oavsett vilket arbete du har. Alla jobb som jag haft har gett nyttiga erfarenheter, och har på sitt sätt också varit drömjobb eftersom jag alltid sett möjligheten att utveckla och förändra utifrån situationen just då. Jag tror att andra viktiga saker är modet att gå sin egen väg, att anta utmaningar och att visa civilkurage. Hållbarhetsperspektivet är nödvändigt och möjligt att anta i alla jobb och i alla situationer. $

9/6/11 13:35:40

RESURSER

Pedagogiska resurser

3-11 år

Diabetesportalen.se

Publikationer

Diabetesportalen.se vänder sig till alla som är intresserade av diabetesforskning, till patienter och anhöriga och till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med diabetes. Portalen ägs av Lunds universitets Diabetescenter (LUDC). www.diabetesportalen.se · sv.

Att ärva jorden: Atlas över barns hälsa och miljön Atlas över barndom, fattigdom, hälsa och miljö. En CD med kompletterande information medföljer. OMS, 2007 www.who.int · eng.

Barns hälsa Svenska barn mår i allmänhet bra fysiskt, men psykosociala besvär som nedstämdhet, oro och svårigheter att sova har blivit vanligare. För att stöjda barn och unga på bästa sätt, är det viktigt att hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och socialtjänsten samarbetar. www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj · sv.

Hälsofrämjande skola för ett hållbart samhälle I detta häfte introduceras skolpersonal till möjligheterna att utveckla skolans arbete för hållbar utveckling med utgångspunkt från ett hälsofrämjande perspektiv. Inkluderar de 7 landmärkena för hälsa och hållbar utveckling. Johan Hallberg, 2008 Beställ via naturnus@telia.com · sv.

Vårt klimat, våra barn och vårt ansvar Rapport som diskuterar den påverkan som klimatförändringarna har för barns hälsa mot bakgrund av millenniemålen och barnkonventionen. UNICEF, 2008 www.unicef.org.uk · sp., eng., fr., port., ty.

Multimedia

Growing People På growingpeople.se ger läkare, barnsjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, pedagoger och kulturpersonligheter dig som arbetar med barn och ungdom inom förskola, skola, hälsovård och sjukvård professionella svar i sina artiklar. www.growingpeople.se · sv.

Mjölkfria alternativ Mjölkfri.com vänder sig till dig som vill leva eller bjuda mjölkfritt. Här får du tips, idéer, recept samt aktuella forsknings- och hälsonyheter. Även du som är känslig mot soja, gluten, spannmål och ägg hittar fakta och recept här. www.mjolkfri.com · sv.

NIEHS Barnens sida Barnanpassad webbsida som innehåller spel, aktiviteter, musik och berättelser som på olika sätt handlar om hälsa. Uno S. Nationella Institutet för Miljö, Hälsa och Vetenskap kids.niehs.nih.gov · eng., sp.

Röda korsets skolsajt

Ozzy Ozone, vår planets försvarare Interaktiv webbsida om ozonskiktets orsak och påverkan på vår hälsa. Här finns information, spel, tecknade serier och andra resurser. PNUMA. Strategi TUNZA www.ozzyozone.org · sp., eng., fr.

11-16 år Publikationer

Elevinflytande främjar hälsa Web

Barns kostvanor och livsstil Ett studiematerial med syfte att stimulera till diskussion om problemet med den lavinartade ökningen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. www.resurs.folkbildning.net/projekt/livsstil · sv.

ESS_4.indd 41

När elever får inflytande blir de friskare. Det framgår av rapporten “När barn och ungdomar får bestämma påverkas hälsan”, av forskarna Sven Bremberg och Pia Wennerholm Juslin. Statens Folkhälsoinstitut www.fhi.se/publikationer · sv.

41 Education and Sustainability

Informationen på sajten kan användas till allt från skoluppgifter till att inspirera till projektarbeten. Skolsajten har också ett lärarrum. Här kan du som lärare hitta material, filmer, lektionsupplägg och annat som kan inspirera i ditt vardagliga arbete. www.redcross.se/skolsajt · sv.

Handbok för unga UR har tagit fram en handbok riktad till unga som hänger ihop med tvserien Lifvet. Ladda hem pdf-filen och läs om hur det är att må dåligt och vad man kan göra för att må bättre. www.ur.se/ung/amnen/halsa · sv.

9/6/11 13:35:41

RESURSER

Pedagogiska resurser

Nu är goda råd… enkla!

svar i diskussionsforumet.

Detta inspirationsmaterial vänder sig i första hand till dig som arbetar i skolan med elever mellan 13 och 19 år. Den vänder sig också direkt till dig som elev. Hur kan man göra för att må bra? Vad innebär det att ha en ”god hälsa” och varför är det så viktigt egentligen? Statens Folkhälsoinstitut och NCFF www.fhi.se/publikationer · sv.

Visible body

www.svt.se/toppform · sv.

Ett 3D-verktyg som gör det enklare för läkare och pedagoger att förklara hur den mänskliga kroppen fungerar. www.visiblebody.com · eng.

Tonårsparlören Att det är bra att prata med sin tonåring om alkohol vet väl varenda människa. Frågan är bara hur. Den här boken är full av tips, argument, idéer och fakta som tonårsföräldrar kan ha nytta av. Statens Folkhälsoinstitut www.fhi.se/publikationer · sv.

MUltiMEdia

Fyra filmer Fyra filmer om alkohol är ett läromedel för pedagoger som tar upp alkohol i sin SANT-undervisning. De fyra filmerna kompletteras av värderingsövningar och det finns också en gedigen lärarhandledning. Produkten är främst tänkt för skolår 6-9. www.hsr.se · sv.

WEb

10 fakta om klimatförändringar och hälsa Webbsida där de aktuella och framtida klimatförändringarnas påverkan på hälsa diskuteras. Här diskuteras även hur olika åtgärder för att minska den globala uppvärmningen kan leda till en bättre global situation vad gäller hälsa och säkerhet. www.who.int · sp., eng., fr., ty.

Drugsmart Drugsmart är Sveriges största ungdomssajt om alkohol och andra droger. Där finns också sidor för vuxna på Drugsmart där lärare, fritidsledare och andra kan få tips på hur man kan arbeta med alkohol- och narkotikafrågor. www.drugsmart.com · sv.

Tricks of the trade Multimediaspel om giftiga kemiska produkters ursprung, hantering och effekter på en global nivå. www.greenpeace.org · eng.

Hälsa

I FOKUS Klaralifvet.se Unikt komplement till tv-serien Lifvet som fokuserar på positiv psykologi med praktiska övningar som syftar till att må bättre. Appen fungerar både i smartphones och på webben. www.klaralifvet.se · sv.

Frågachans.nu Syftet med webbsidan frågachans.nu är att sprida korrekt, rolig och lättfattlig information om sex och samlevnad anpassad till barn och ungdomar. Alla texter är faktagranskade av ett team bestående av kurator, barnmorska och läkare. www.fragachans.nu · sv.

Hälsa i vårt millennium, ett uppdrag som väntar Kampanj för att skapa medvetande kring de millenniemål som handlar om hälsa. Farmacéuticos Mundi, Medicus Mundi, 2006-2007. www.lasalutenelmillenni.org · kat., sp., eng.

Nödvändigt dricksvatten Lifvet UR:s program Lifvet handlar om psykisk ohälsa och mobbning. Till detta program finns det lektionsförslag och lärarhandledningar för flera program och programserier. www.ur.se/barabratack · sv.

Toppform utmanar skolan SVT:s program Toppform utmanade en hel klass att lära sig mer om mat, träning, miljö och inre balans. I skolarkivet finns alla program samlade tillsammans med artiklar, test och nyheter. Läs också andras frågor och

ESS_4.indd 42

Webbsida som undersöker hur världens vattenresurser hanteras och distribueras och hur vi kan förbättra dessa. Här finns även interaktiva kartor. Global Health and Education Foundation www.drinking-water.org · sp., eng., fr., ty.

UR - Sexualkunskap På den här webbplatsen hittar du material från UR att använda i sex- och samlevnadsundervisningen. Här finns även nio konkreta lektionsförslag att utgå ifrån. www.ur.se/sexualkunskap · sv.

9/6/11 13:35:42

Här hittar du ett urval av de många pedagogiska resurser som finns inom temat hälsa och hållbarhet. Vi har valt dessa resurser med avsikt att ge en bred bild av temat. Vi vill också göra det möjligt att reflektera kring temat ur olika perspektiv, såväl miljömässigt, (hur hälsan påverkas av klimatförändringar, förorening, kemiska produkter och ny teknolo-

gi), som psykologiskt, (nutrition, välmående och rättigheter till hälsa). Vi har prioriterat de resurser som är nya, unika och tillgängliga på flera olika språk, samt de som är lätta att hitta på nätet. Ha i åtanke att flera av dessa resurser går att använda för flera olika åldersgrupper.

Web4health

Nanoteknologi på 2000-talet: Nanomaterial – hälsa och miljö

Mer än tusen svar på frågor om psykologi, mental hälsa, relationer och samlevnad, livets problem och frågor, skrivna av en grupp av experter utsedda av EU-kommissionen. www.web4health.info/sv · sv.

16 år och uppåt

Rapport som ser över oklarheterna som finns kring användandet av nanoteknologi och dess effekter på miljö och hälsa. www.eeb.org (pdf) · eng.

WEb

PUblikationER

Global aktionsplan för hälsa Folkhälsa och minskade luftföroreningar i Barcelona Studie över de hälsomässiga problem som luftföroreningarna i centrala Barcelona kan leda till bland befolkningen. Departementet för hälsa & Departementet för Miljö och Boende, 2007 www.creal.cat (pdf) · kat., eng.

I FOKUS International POPS elimination network Läromedel som riktar sig till personal inom föreningar och NGOs som analyserar och reflekterar kring det hälso- och miljöhot som uppstår vid exponering av kemikalier. Materialet diskuterar den internationella hanteringen av kemiska produkter, persistent organiskt miljöavfall och bekämpningsmedel. International Pops Elimination Network www.ipen.org (pdf) · sp., eng., fr.

Genmodifiering

Världshälsorapporten 2010 WHO:s årsrapport som fokuserar på de system som finansierar sjukvården. Här erbjuds ett aktionsprogram för att uppnå universell sjukvård och sjukförsäkring, samt bättre hälsoresultat. www.who.int (pdf) · eng.

Ett hälsoperspektiv på klimatförändringarna

Grön fakta Webbsida som delar med sig av oberoende vetenskaplig information om hälsa och miljö. www.greenfacts.org · sp., eng., fr., ty.

Hälsokorset En metod som är användbar för att åskådliggöra det salutogena förhållningssättet till hälsa, som kan exemplifieras med att vissa människor, trots utsatthet, ändå lyckas bevara sin hälsa. www.ur.se/vuxen/halsa · sv.

Information om kemikaliesäkerhet från mellanstatliga organisationer Webbsida med internationell information om vanligt förekommande kemiska produkter och deras påverkan på miljö och hälsa. Internationella programmet från Chemical Safety www.inchem.org · eng. 43

Miljömässiga hälsoperspektiv Publikation om hälsa och miljö. Här kan du söka forsknings- och tidningsartiklar. US Department of Health and Human Services. www.ehponline.org · eng.

Virtuella hälsobibliotektet Verktyg för att sprida vetenskaplig kunskap om miljö och hälsa. Här finns tillgång till databaser, kataloger, elektroniska publikationer, nyheter och sökverktyg. bvsalud.isciii.es · sp., eng., port.

Education and Sustainability

Didaktiskt material om polemiken kring användandet av genmodifierade grödor i livsmedel. The Learning Network. New York Times, 2004 learning.blogs.nytimes.com · eng.

Månadsvisa publikationer med artiklar och nyheter om miljö och hälsa. www.globalhealthaction.net · eng

Rapporten identifierar behoven av att söka mer kunskap om klimatförändringarnas påverkan på människans hälsa. www.niehs.nih.gov/climatereport (pdf) · eng.

ESS_4.indd 43

9/6/11 13:35:43

RESURSER

Organisationer

INTERNATIONELLT

Centre de Recerca en Epidemiologia Ambiental (CREAL) Centrum för forskning om miljöepidemiologi Institution som arbetar med att främja och utveckla forskning kring de miljöfaktorer som påverkar människans hälsa. www.creal.cat · kat., sp., eng.

Farmacéuticos Mundi NGO som arbetar med internationell utveckling samt humanitära och akuta katastrofinsatser för att garantera de universella rättigheterna till hälsa, framförallt vad gäller läkemedel. www.farmamundi.org · sp., eng., fr.

Health Action International (HAI) Nätverk av organisationer som vill främja den allmänna tillgången till grundläggande läkemedel och till ett rationellt användande av läkemedel, samt stödja framtagandet och implementeringen av en god hälsopolitik. www.haiweb.org · eng.

Healthy Skepticism Internationell organisation som grundats av sjukvårdspersonal i syfte att synliggöra vilseledande, skadlig och oetisk information och procedurer inom läkemedelsindustrin och sjukvården. www.healthyskepticism.org · eng.

Internationella nätverket för barns hälsa, miljö och säkerhet, (INCHES) Internationellt nätverk av organisationer och individer som vill främja insatser som skyddar barn i miljöfarliga områden. www.inchesnetwork.net · eng.

Hälsa

International POPs Elimination Network (IPEN) Organisationsnätverk som arbetar med att ta fram information och förslag för att eliminera långlivade organiska miljögifter. www.ipen.org · eng.

Läkare utan gränser (MSF) Internationell humanitär läkarorganisation som arbetar med att bistå befolkningar i krissituationer och som drabbats av miljökatastrofer eller väpnad konflikt. www.msf.org

Manimalis Manimalis är en ideell fristående organisation vars syfte är att öka kännedomen om sällskapsdjurens positiva ekonomiska, psykologiska, fysiologiska och sociala effekter på den enskilda människan och samhället i stort. www.manimalis.se · eng., sv

Medicus Mundi Internacional (MMI) Internationell NGO som arbetar med att bistå marginaliserade folkgrupper i de allra fattigaste länderna med läkare och hälsofrämjande insatser. www.medicusmundi.org · eng., ty., fr.

Nutrition utan gränser Icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att minska den globala ojämlikheten vad gäller tillgången till föda och nutritionsämnen. www.nutritionwithoutborders.org · eng.

Sida Studi NGO som arbetar med lärande för att förebygga HIV/AIDS och för att minska virusets påverkan på individer och samhället. www.sidastudi.org · kat., sp., eng.

Sjukvård utan skadegörelse (HCWH) Koalition av internationella sjukhus, sjukförsäkringssystem, sjukhuspersonal, sammanslutningar, fackföreningar och miljöorganisationer som vill se mer hållbara sjukvårdssystemen. www.noharm.org · eng.

Världshälsoorganisationen (WHO) Internationell organisation som ansvarar för de hälsofrämjande insatserna inom FN systemet. www.who.int · eng., sp., fr.

Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec) Ideell organisation som arbetar för att göra vår planet fri från giftiga kemikalier. ChemSec vill verka för en öppen dialog mellan olika parter och få fart på lagstiftningen emot användandet av giftiga kemikalier. www.chemsec.org · eng.

Internationella Sällskapet av Läkare för Miljön (ISDE) Vetenskapligt baserad NGO som arbetar med att undersöka miljöförändringarnas påverkan på hälsan. www.isde.org · eng.

Internationella sällskapet för hälsa och mänskliga rättigheter (ISHHR) Internationell förening som grundats av sjukvårdspersonal som arbetar med människor och samhällen som utsatts för brott mot de mänskliga rättigheterna. www.ishhr.com · sp., eng.

ESS_4.indd 44

Sverige

1177.se På 1177.se kan du få råd och kunskap om hälso- och sjukvård, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar från läkare eller sjuksköterskor, leta vård i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården. www.1177.se

Arbetsmiljöupplysningen Arbetsmiljöupplysningen vänder sig till dig som har frågor om arbetsliv och hälsa. Oavsett om du är yrkesverksam, student, arbetslös, sjukskriven, chef eller skyddsombud finns information för dig. www.arbetsmiljoupplysningen.se

9/6/11 13:35:43

Bris

Netdoktor

BRIS verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen. www.bris.se

Netdoktor.se är Sveriges ledande hälsoportal med 600 000 besök varje månad och omkring 200 000 medlemsskap inom 30 olika communitites. Netdoktors mål är att förbättra folkhälsan genom hälsoupplysning och medicinsk information på ett språk som alla kan förstå. www.netdoktor.se

FASS Fass.se ger tillgång till Sveriges mest omfattande läkemedelsinformation. Där finns läkemedelsbranschens samlade kunskap och erfarenhet om sina produkter. www.fass.se

Folkhälsoinstitutet FHI:s huvuduppgifter är att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet samt hälsofarliga varor. www.fhi.se

Försäkringskassan Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen. I det uppdraget ingår att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. www.forsakringskassan.se

Giftinformationscentralen GIC:s huvuduppgift är att informera om risker, symtom och behandling vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser. www.giftinformation.se

Hälsofrämjandet

Att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s drivkraft sedan starten och är det fortfarande. Genom sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning vill vi slå hål på fördomar, bota kunskapsbrist och öka den sexuella hälsan, i Sverige såväl som internationellt. www.rfsu.se

Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. www.rb.se

Röda korset Röda Korset är världens största humanitära nätverk och finns i 186 länder. Dess mål är att förhindra och lindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. www.redcross.se

Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. www.socialstyrelsen.se

Strålsäkerhetsmyndigheten Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. www.stralsakerhetsmyndigheten.se

Korpen

Sunt liv

Korpen har funnits i över 100 år. Och gemensamt för de som engagerar sig i vår verksamhet är varken hur gamla de är, vad de tjänar eller var de bor. Gemensamt är däremot intresset för sig själv och andra. www.korpen.se

Suntliv.nu är en webbplats som ger kunskap, stöd och inspiration till alla som vill förbättra sin arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Där finns också en avdelning på temat “lärare för livet” där man tittar närmare på arbetsmiljön i skolan. www.suntliv.nu

Läkartidningen Läkartidningen ägs av Sveriges Läkarförbund och har getts ut sedan 1904. På webben finns ett arkiv där man kan söka i artiklar publicerade sedan 1990. Arkivet är fritt tillgängligt utan krav på inloggning. http://ltarkiv.lakartidningen.se

NCFF Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) har till uppgift att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete. www.oru.se/ncff

ESS_4.indd 45

Svenskt friluftsliv

45 Education and Sustainability

Hälsofrämjandet arbetar med friskvård i ett helhetsperspektiv och påverkar och påskyndar arbetet med hälso- och friskvårdsfrågor i samhället. Utifrån vårt hälsoprogram ”Må bra med en grönare livsstil” har vi formulerat vår verksamhetsidé ”livskvalitet och välbefin¬nande genom trygg miljö, grön mat, nyttig motion för bättre fysisk och psykisk hälsa” www.halsoframjandet.se

RFSU

Svenskt Friluftsliv företräder de ideella friluftsorganisationerna i Sverige och är talesman gentemot regering, riksdag och myndigheter. Uppgiften är att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet genom att värna allemansrätten, stärka den långsiktiga finansieringen för friluftsorganisationerna och höja friluftslivets status i samhället. www.svensktfriluftsliv.se

9/6/11 13:35:43

RESURSER

AIDS

Syndrom av nedsatt immunförsvar som refererar till de sammantagna symptom och infektioner som är relaterade till ett icke fungerande immunsystem.

Bioackumulering

Process som gör att miljögifter samlas i levande organismer såväl genom biotiska källor, (andra organismer) som icke-biotiska källor (mark, luft och vatten). Ju högre upp i näringskedjan desto högre koncentration av miljögifter.

Biomagnifikation

Process genom vilken substanser vandrar uppåt i näringskedjan. Processen leder till en högre koncentration av en viss substans ju högre upp i näringskedjan du letar.

Cancerogen eller cancerframkallande

Substans eller fysisk, kemisk eller biologisk komponent som kan orsaka cancer.

Dioxiner

Grupp av kemiska sammansättningar och organklorider som skapas genom förbränning och tenderar att samlas i marker, sediment och organisk vävnad. Vissa är extremt giftiga.

Emotionell intelligens

Förmåga att känna igen och vara medveten om ens egna och andras känslor.

Epidemiologi

Vetenskaplig disciplin som studerar distributionen, regelbundenheten, de avgörande faktorerna, relationerna, förutsägelserna och kontrollen av sjukdomar bland jordens befolkningar.

Farmaka

Naturlig eller syntetisk substans som används för medicinsk effekt, för att förebygga, diagnostisera, behandla, lindra eller bota sjukdomar.

Farmakologi

Vetenskap som studerar ursprung, beteende och egenskaper hos kemiska substanser hos levande organismer.

Folkhälsa

Vetenskap och konst för att främja hälsa, förebygga sjukdomar och förlänga liv via samhällsorganiserade insatser.

Gentoxisk

Substans eller ämne som är skadligt för DNA och som orsakar mutationer, vilket i sin tur kan leda till cancer.

Grundläggande sjukvård

Sjukvård som utövas genom praktiska metoder som är vetenskapligt förankrade och socialt accepterade.

HIV

Virus som angriper människans immunsystem och som utarmar immunsystemet och ökar känsligheten för alla andra typer av infektioner.

Hälsa

Ordlista

Hälsa

Tillstånd av komplett välbefinnande fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt (WHO, 1946). Se Per-Anders Tenglands artikel på s.4 för en bredare diskussion kring hälsobegreppet!

Hälsoalfabetisering

Kognitiva och sociala färdigheter som avgör individers motivation och förmåga att tillgodogöra sig information om hur man främjar en god hälsa.

Hälsobestämmare

Samling av personliga, ekonomiska och miljömässiga faktorer som avgör individers och befolkningars hälsotillstånd. Process som gör att människor ökar kontrollen över sin hälsa i syfte att förbättra den.

Hälsofrämjande Hälsofrämjande lärande

Möjligheter för lärande i skolans ämnen genom att fokusera på parametrar som styr både lärande och hälsa.

Hälsofrämjande skola

Skola som ständigt anstränger sig för och förmår skapa en hälsosam plats för att vara, lära och arbeta.

Hälsoindikator

ESS_4.indd 46

Karaktär hos individ, befolkning eller omgivning som kan beskriva en eller flera aspekter av en individs eller befolknings hälsa.

9/6/11 13:35:44

Guide över koncept och termer som har med hälsa och hälsofrämjande att göra.

Hälsojämställdhet

Situation där personers behov styr tillgången och fördelningen av välfärdsmöjligheter.

Hälsomarknadsföring

Kombination av individuella och kollektiva handlingar för att få gehör för hälsopolitik och allmän sjukförsäkring.

Läkemedelsindustri

Industrisektor som ägnar sig åt att framställa, marknadsföra och sälja kemiska produkter som syftar till att behandla och förebygga sjukdomar.

Lärande för hälsa

Samling av möjligheter för lärande i syfte att förbättra den hälsoalfabetiseringen, samt att förbättra befolkningars kunskaper om hälsa och individuella hälsofrämjande praktiker.

Miljöhälsa

Disciplin som studerar mänsklighetens hälsa ur ett perspektiv som tar med fysiska, kemiska, biologiska, sociala och psykosociala miljöfaktorer i beräkningen.

Miljösjukdom

Sjukdom eller infektion som uppkommit i samband med exponering för giftiga kemiska eller radioaktiva ämnen eller andra fysiska fenomen.

Morbiditet eller sjukdomsfrekvens

Antalet människor inom ett visst område och i en viss tid som lider av eller är offer för en sjukdom.

Mortalitet eller dödlighet

Antalet döda per år i en specifik befolkning.

Mutagen

Substans eller fysisk komponent som orsakar mutationer, dvs. som permanent ändrar cellernas DNA.

Naturopatia

Discipliner som studerar naturliga ämnens egenskaper och beteende i syfte att bibehålla och förbättra hälsan genom traditionella läkemedel.

Nutrition

Vetenskap som studerar relationen mellan föda, diet och hälsa.

Persistenta organiska miljögifter

Syntetiska organiska ämnessammansättningar som samlas i naturen, (t.ex. genom industriutsläpp) och kan få skadliga effekter för miljö och hälsa eftersom de inte är biologiskt nedbrytbara, (t.ex. organklorider, PCB, DDT). Socialt, ekonomiskt, biologiskt och beteende- eller miljömässigt tillstånd som är förknippat med smittorisk av en viss sjukdom.

Självkänsla

Djupgående emotionell uppfattning av oss själva som ger respekt för den egna personen, och därför även för andra.

Skyddsfaktor

Socialt, ekonomiskt, biologiskt och beteende- eller miljömässigt tillstånd som är förknippat med förmågan att utveckla god handlingskompetens i hälsohänseende.

Toxikologi

Inriktning inom farmakologin som studerar de skadliga effekterna som kemiska, fysiska och biologiska substanser producerar.

Tungmetall

Metallämne med hög atomisk massa som kvicksilver, krom, kadmium, arsenik, bly, etc.

Vaccin

Framtagning av antigener i syfte att stimulera produktionen av antikroppar som genererar ett försvar mot mikroorganismer som orsakar en viss sjukdom.

47 Education and Sustainability

Riskfaktor

För mer kompletta definitioner rekommenderar vi Ordbok för hälsofrämjande som arbetats fram av Don Nutbeam på uppdrag av WHO, www.who.int/hpr.

ESS_4.indd 47

9/6/11 13:35:44

RESURSER

Vi rekommenderar

FILMER

Här lyfter vi fram filmer som på olika sätt stimulerar till debatt om hälsa ur olika perspektiv vad gäller etik, värderingar och hållbarhet. Under varje filmrubrik finns filmens originalspråk angivet. Alla filmer finns med engelsk text.

LÅNGFILMER

En blomma i Afrikas öken

Sherry Hormann, 2009 Drama. Engelska. 124 min Filmen handlar om en somalisk kvinnas livsöde, hon omskärs när hon är tre år gammal och ska giftas bort vid 13 års ålder. Efter att ha flytt från sitt hemland upptäcks hon av en modellagentur och börjar jobba som modell. Hennes liv blir en kamp för kvinnors rättigheter till sexuell hälsa och hon blir senare FN-ambassadör i kampen mot kvinnlig omskärelse.

The Constant Gardener

Fernando Meirelles, 2005 Drama. Engelska. 129 min Filmen är baserad på John le Carrés novell som utspelar sig i norra Kenya där en aktivist brutalt mördas brutalt i samband med att han undersöker ett multinationellt läkemedelsföretag. Genom att prova ett nytt läkemedel mot tuberkulos utsätter läkemedelsföretaget den kenyanska befolkningens liv för stor fara.

Erin Brockovich

Filmen är baserad på verkliga händelser. Erin Brockovich arbetar på ett amerikanskt advokatbyråkontor och trots att hon varken har någon utbildning, var hennes arbete oumbärligt i fallet mot företagen Pacific Gas och Electric Company of California, som åtalades för att ha kromförgiftat dricksvattnet i ett område där många människor levde.

48 Hälsa

Steven Soderbergh, 2000 Drama. Engelska. 131 min

The Insider

Didaktisk guide finns tillgänglig på www.edualter.org + www.brockovich.com

Michael Mann, 1999 Drama. Engelska. 151 min Baserad på verkliga händelser om en ung direktör vid ett tobaksföretag som avskedas efter att ha protesterat mot att företaget manipulerat och blandat i skadliga och beroende framkallande ämnen i det nikotin som används i företagets cigaretter. Filmen speglar också huvudrollsinnehavarens samvetskval då han brottas med beslutet om att anmäla sin egen familj eller inte. Filmen debatterar tobaksföretagens och de stora kommunikationsföretagens intressen.

Medicine Man Los últimos días de Eden

John McTiernan, 1992 Drama. Engelska. 105 min Sean Connery är en biokemist som arbetar för ett multinationellt läkemedelsföretag som gör ett fantastiskt fynd – ett botemedel mot cancer. Men han arbetar mot klockan då arbetet med att anlägga en stor motorväg genom djungeln håller på att nå det område där han arbetar och han förmår inte att stoppa de maskiner som ödelägger djungeln.

ESS_4.indd 48

9/6/11 13:35:47

Denna sektion har arbetats fram i samarbete med Synergia Medios Audiovisuales. www.sinergiaudiovisual.es

DOKUMENTÄRER

Den söta Mimi

Marten Persiel, 2007 Dokumentär. Franska och Baulé. 52 min Dokumentären handlar om kvinnor och AIDS i Elfenbenskusten och Östafrika, där krig och konflikt har slagit sönder sjukvårdssystemet, lett till ökat sexuellt våld och ett ökat antal personer som drabbats av AIDS. Detta är en historia om styrka och glädje bland kvinnor som lever med sjukdomen och kämpar för att frigöra sig från den börda som den innebär.

En kvinnas tystnad

Gabriel Mondlane, 2008 Dokumentär. Engelska. 45 min Filmen utspelar sig på landsbygden i södra Mozambique och diskuterar teman som reproduktion och AIDS, genusrelationer och föräldraroller. Filmen tar sin utgångspunkt i en ung kvinnas liv, som i samband med att hon upptäcker att hon är gravid även upptäcker att hon är HIVpositiv. Filmen är resultatet av en etnografisk forskningsstudie som Medicusmundi i Katalonien genomfört om de sociokulturella faktorer som spelar in i kampen mot AIDS.

Stiftelsen Akwaba, Farmaceuticos Mundi, Rörelsen för befolkningarnas rättigheter, samt Quatar Films. www.salutxdesenvolupament.org

Medicusmundi Katalonien www.medicusmundi.es/ catalunya

Dokumentärsdramat - ett kritiskt pedagogiskt verktyg “Det visuella berättandet på originalspråk, anpassat till det lokala sociokulturella sammanhanget gör dokumentärsdramat till ett effektivt kommunikationsverktyg för information och lärande och ett viktigt redskap för att skapa dynamik i samhällsdebatten.

A Chemical Reaction Reacción Química

Den metod som grundar sig på erfarenhet och som använder film som medel har stor potential även för andra forskningsområden och sammanhang. Utdrag ur artikeln ”Dokumentärsdramat: ett kreativt verktyg för den lärande forskningen i förebyggandet av spridningen av HIV i Moçambique”, Mª Cristina Alvarez Degregori, et. al. (2010). 49 Education and Sustainability

Dokumentärsdramat underlättar ett helhetslärande för landsbygdsbefolkningar som framförallt har en muntlig berättartradition. Det ger en “spegeleffekt” hos åskådarna i relation till dramats personer och händelser, men samtidigt en betraktardistans som underlättar för reflektion och debatt. Dokumentärsdramat gör också att budskap som syftar till att inge hopp blir mer trovärdigt. Den dominans som döden och tystnaden annars har bryts, samtidigt som att den handlingsförlamning som annars råder får ge vika till förmån för dialog och mobilisering av nyckelaktörer.

Metoden underlättar också för den etnografiska forskningen. Den gör det möjligt att identifiera hinder och söka alternativa lösningar ur ett konsensustänkande.

Brett Plymale, 2009 Dokumentär. Engelska. 70 min Dokumentären diskuterar bekämpningsmedel och deras påverkan på människors hälsa. En dermatolog har lyckats bevisa samband mellan ohälsa och kontakt med bekämpningsmedel och lyckades presentera ett förslag till lagstiftning i Kanadas högsta domstol mot användandet av bekämpningsmedel.

Våra barn kommer att anklaga oss

Jean-Paul Jaud, 2008 Dokumentär. Franska. 148 min

www.nosenfantsnousaccuseront-lefilm.com

Det här är berättelsen om den lilla kommunen Barjac i södra Frankrike och dess initiativ till att införa ekologisk mat i skolköken. Kommundirektören berättar om den miljötragedi som hotar de unga generationerna: förgiftning av jordbruksmarkerna och den allt sämre hälsan. Hans slutsats är att vi måste vidta åtgärder för att våra söner och döttrar inte ska åtala oss i framtiden.

ESS_4.indd 49

9/6/11 13:35:54

RESURSER

Vi rekommenderar Aska från himlen

José Antonio Quirós, 2008 Drama. Spanska. 96 min

www.cenizasdelcielo.com

Berättelsen handlar om ett värmekraftverk och hur den påverkar de människor som bor i närheten. En författare som skriver turistguideböcker och som blir tvungen att stanna i byn på grund av ett haveri, finner en märklig vänskap i man från byn som tror att Kyotoavtalet kommer att innebära att värmekraftverket måste stänga eftersom den förorenar dalen där han bor och hotar hans hälsa.

Sicko

Michael Moore, 2007 Dokumentär. Engelska. 123 min

www.michaelmoore.com

“En komedi om de 45 miljoner människor som inte har sjukförsäkring i världens rikaste land och om de som har sjukförsäkring men som ändå står utan skydd”. Filmen visar hur sjukförsäkringssystemet fungerar i USA och kritiserar de stora sjukförsäkringsföretagen. Den reflekterar över systemets natur och uppmanar det nordamerikanska folket att kräva politiska förändringar och ett gratis och allomfattande sjukvårdssystem.

Chagas, ett undangömt ont

Ricardo Preve, 2005 Dokumentär. Spanska. 90 min

www.prevefilms.com

Chagas drabbar framförallt fattiga landsbygdsbefolkningar som smittas av insekter som bär på en parasit som heter trypanosoma cruzi. I dokumentären får vi följa med på en resa genom Argentinas inland som får oss att reflektera kring tendensen att gömma undan och utesluta de som smittats sjukdomar. Filmen visar också det ointresse och den likgiltighet som landets regering och hälsomyndigheter visar för att hitta botemedel och preventiva metoder. 60 MINUTER (ELLER MINDRE)

Pueblos Unidos

Förenade folk Felipe Casanova i Miguel Ángel Díaz, 2009 Dokumentär. Spanska. 57 min Filmen visar hur de stora grisfarmarna förorenar luften, marken och vattnet. Dokumentären berättar om kampen hos bönderna i Cofre de Perote i Mexiko och om svårigheterna de har med de stora företagen och med regeringen.

Hälsa

Big Bucks, Big Pharma

Ronit Ridberg, 2006 Dokumentär. Engelska . 40 min

* Didaktisk guide tillgänglig på: www.mediaed.org

Filmen ger en inblick i den mångmiljonsindustri som läkemedelsindustrin är genom läkemedelsföretagens marknadsföringsstrategier och de sätt som läkare och patienter kommunicerar och skapar relation till sjukdom och behandling.

KORTFILMER

Chemical Safety in a Vulnerable World

World Health Organization, 2008 Engelska. Spanska. Portugisiska. 3,25 min

www.who.int

Detta är en hiphopvideo som berättar om kemiska föroreningar och den påverkan dessa har på vår miljö och hälsa.

ESS_4.indd 50

9/6/11 13:35:56

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck är ett mått på hur mycket land och vatten en befolkning behöver för att producera det den konsumerar, samt för att ta om hand det avfall som den alstrar. Sedan 1980 förbrukar vi mer resurser än vi alstrar och i dagsläget behövs ett år och fyra månader för att jorden ska återhämta sig från det vi konsumerar under ett år.

konsumtion av fossila bränslen. Termen kan dessutom användas för att mäta hur många ton koldioxid som behövs för att utveckla olika verksamheter. Vi har räknat ut att produktionen av ett exemplar av ES Sverige motsvarar 1,5 kg grönsaker eller 39 g nötkött, räknat i CO2-ekvivalenter.

Kolfotavtryck mäter hur mycket mark/ land som behövs för att absorbera den koldioxid som vi genererar genom vår

= 1,5 kg

= 39 g

Nästa nummer PRENUMERERA PÅ ES SVERIGE! Teckna en prenumeration på 3 nr för 199kr eller 6 nr för 349kr! Kontakt

Kontakta Marcus Lind för övriga frågor: E-post: redaktion.es@rceskane.se Tel: 070-667 22 82

PARTNERINFO Malmö stad Monika Månsson, Miljöförvaltningen www.malmo.se Malmö Högskola Harriet Axelsson www.mah.se

ESS_4.indd 51

Global Action Plan Marilyn Mehlmann www.globalactionplan.se Stiftelsen Teknikdalen Anders Sundvall www.teknikdalen.se

51 Education and Sustainability

För frågor kring prenumeration, distribution och fakturering: Nätverkstan Ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg Tel: 031-743 99 05 Fax: 031-743 99 06 http://natek.natverkstan.net

ES Sverige nr 5 kommer att handla om utomhuspedagogik och experimentellt lärande. Detta nummer kommer att ges ut i samband med konferensen Ute är Inne, i Malmö den 29-30 september.

Göteborgs universitet Inger Björneloo, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession www.idpp.gu.se

9/6/11 13:35:57

8SSWlFN VNnQVND VPXOWURQVWlOOHQ XWDQ ELO )|U DWW KLWWD 'LQ IDYRULWSODWV Jn LQ Sn QDWXURFKNXOWXUEXVVHQ VH

(WW VDPDUEHWH PHOODQ 5HJLRQ 6NnQH 6NnQHWUDÂ¿NHQ 0DOP| /XQG +||U .ULVWLDQVWDG RFK 7RPHOLOOD NRPPXQHU ESS_4.indd 52

9/6/11 13:35:59