ES Sverige 5: Utomhuspedagogik by Barcelonya

Specialnummer!

Education and Sustainability

SVERIGE

Alternativa lärmiljöer Klassrummet utanför · Smart av naturen · Under ytan med SEA-U · Låt alla sinnen vara med! Geocaching · Pedagogiska kartor · På äventyr med Drömmarnas Hus

Utomhuspedagogik | NUMMER 5 | HÖSTEN 2011 | 80 kr |

Prolog

Innehåll

Ta steget ut ur din bekväma zon!

Nummer 5 · Utomhuspedagogik · Hösten 2011

REFLEKTION

Reflektion

till de komplexa exemplens lov

Education and Sustainability

Bodil Jönsson visar hur viktig den fysiska verkligheten och den personliga erfarenheten är för utvecklingen av ett hållbart lärande.

Klassrummet utanför

Arne Nikolaisen Jordet ger en historisk bakgrund till ett platsbaserat lärande och visar på behovet av samspel mellan teori och praktik i undervisningen.

SVERIGE

Smart av naturen

CHEFRedaktÖR Heloise Buckland

Fritjof Capra och Michael Stone från Center for Ecoliteracy i Kalifornien delar med sig av fyra vägledande principer för hur vi kan bli Smart by Nature.

SAMORDNING & KONTAKT Marcus Lind redaktion.es@rceskane.se www.es-online.info 070-667 22 82

under ytan

Michael Palmgren berättar om hur SEA-U i Malmö har utvecklats till ett av världens ledande marina utbildningscentra.

Ansvarig utgivare Harriet Axelsson, RCE Skåne / Malmö högskola

blommor är inte ogräs!

Redaktionsråd, Nr 5 Eva Tronarp · Stiftelsen Öppna Landskap, Germund Sellgren · WWF Sverige, Harriet Axelsson · Malmö Högskola, Monika Månsson · Malmö Stad, Oddvar Fiskesjö · Region Skåne, Åsa Hellström, Malmö stad

Inger Björneloo reflekterar kring igenkännandets roll i barns utveckling av en personlig miljömedvetenhet och biologisk läskunnighet.

höstens färger

Helen Hasslöf från Malmö högskola visar hur olika färger i naturen ger oss ledtrådar till hur vi tolkar vår omgivning.

geocaching

RESEARCH, REDIGERING OCH ÖVERSÄTTNING Marcus Lind · Marta Moreno

Carolina Andersson från Naturskolan i Lund berättar om hur elever använder GPS-mottagare som hjälpmedel i jakten på gömda skatter – i urskogen såväl som i den urbana djungeln.

DESIGN OCH LAYOUT S&Ø Reklambyrå · www.s-o.se

Pedagogiska kartor

CREATIVE DIRECTOR Alexis Urusoff Ramos

Bo Lindvall från Malmö Naturskola berättar om ett pedagogiskt verktyg som tagits fram i Malmö för att underlätta erövrandet av det utvidgade klassrummet.

INTERNATIONELL SAMORDNING Barcelonya S.C.C.L. www.barcelonya.com

Det stora äventyret

DISTRIBUTION OCH PRENUMERATIONER Nätverkstan Ekonomitjänst 031-743 99 05 www.natverkstan.net

Föreningen Drömmarnas Hus i Rosengård har utvecklat en pedagogik som länkar samman kultur, miljö och utmaningar och som hjälper stadsbarn att våga närma sig den vilda naturen. INTERVJUER

Ute är inne 2011

Möt Åsa Hellström och Sofia Green, två nyckelpersoner bakom världens största konferens kring utomhuspedagogik – Ute är inne.

ISSN: 2013-5726

utomhusutmaningar

Anders Szczepanski tog begreppet utomhuspedagogik till Sverige för 20 år sedan. Hur långt har vi kommit och vilka utmaningar återstår?

RESURSER EnvironmEnt friEndly printing solutions www.kopa.eu

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

RONMENT management system is created and certified in manufacturing

EnvironmEnt friEndly printing solutions www.kopa.eu QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

QUALITY AND ENVIRONMENT management system is created and certified in manufacturing

Pedagogiska resurser #49 Organisationer #52 Ordlista #55 Vi rekommenderar #56 Partnerinfo #59

Education and Sustainability Sverige publiceras under en Creative Commons-licens. Du får kopiera och sprida vidare innehållet samt skapa nytt innehåll ur det så länge du anger tidskriften som källa, licensierar det nya materialet under samma villkor och inte använder det för kommersiella syften. Bilderna som står under denna licens är märkta med symbolen c resten av bilderna saknar tillstånd från dess upphovsmän att kopieras eller spridas vidare. Mer info på www.creativecommons.org.

Innovation och kreativitet är viktiga ingredienser i omställningen till ett mer hållbart samhälle där resurser kan återanvändas i oändlighet, där avfall omvandlas till mat, där vår bästa teknologi används för att möta de tuffaste utmaningarna inom klimatanpassning, fattigdomsbekämpning och för att återställa den biologiska mångfalden. Traditionellt lärande, där man sitter i jämna rader och återvinner gammal kunskap, är helt enkelt inget alternativ om vi förväntar oss att våra elever ska komma fram till nya, fräscha lösningar på dessa utmaningar. Alla behöver vi kreativa, inspirerande och framförallt olika miljöer för att ”re-think” morgondagens värld. Detta nummer innehåller många bidrag från konferensen Ute är inne som arrangeras i Malmö i september 2011 och illustrerar många alternativa sätt att främja alla typer av lärande utanför klassrummet. Arne Jordet från vårt grannland i väst ger en god överblick över utomhuspedagogikens historia, behovet att utvidga synen på platsen för lärande, och betonar samspelet mellan aktiviteter i och utanför klassrummet – eller arbetsplatsen för den delen! Vårt lärande är beroende av sammanhanget vi lär oss i. Bodil Jönsson är inne på samma linje och visar hur viktig den fysiska verkligheten och den personliga erfarenheten är för utvecklingen av ett hållbart lärande hos hållbara människor i en hållbar värld. Fritjof Capra, från The Center for Ecoliteracy i Kalifornien, delar med sig av sin

RCE Skåne

Är du lönsam lille vän? · Peter Tillberg, 1972

långa erfarenhet av att arbeta med pedagogik i utomhusmiljöer. Smart by Nature är ett koncept som utgår ifrån naturens egna systemlösningar och insikten att allt lärande sker i ett sammanhang. Capra menar att ”ett ämnes- och åldersövergripande arbetssätt underlättas av att organisera undervisningen kring viktiga ekologiska koncept som sammanvävda system, cykler, ömsesidigt beroende och mångfald”.

Dessutom intervjuas Anders Szczepanski som införde begreppet utomhuspedagogik i Sverige i början av 1990-talet. Vi får även läsa om hur SEA-U, ett av världens ledande marinpedagogiska centra, arbetar för att göra havet tillgängligt för alla, och om hur kulturföreningen Drömmarnas Hus tog steget ut i den vilda naturen i sin strävan efter att sammanföra natur, kultur och lärande. Dessa erfarenheter visar oss att vardagens verklighet är det sammanhang som vi lär oss bäst i, och som kan hjälpa människor att förstå att hållbar utveckling inte bara är en vacker teori utan en uppnåelig verklighet. Upplevelsebaserat lärande är en stor möjlighet – dels för vårt eget lärande, men också för att inspirera människor i alla åldrar att skapa vår gemensamma framtid.

Education and Sustainability

Tryckeri JSC KOPA · www.kopa.lt

Har du sett tavlan ”Är du lönsam lille vän?” målad av Peter Tillberg? Där sitter eleverna i raka rader i ett klassrum så som det har sett ut sedan skolan kom till. Är det så elever lär sig bäst i dagens samhälle? Ja det verkar vara den förebild som många har för den goda skolan. Och ja, det behövs säkert sådana delar i skolans verksamhet när elever ska lära sig att reproducera känd kunskap. Det råder inte brist på sådana situationer. Brist råder det däremot på situationer där människor tränas i kreativt lärande. Där deras fantasi och problemlösningsförmåga sätts på prov.

Läs och inspireras!

Heloise Buckland

Harriet Axelsson

Chefredaktör ES Barcelonya

Prorektor Malmö högskola

Redaktionskommittén ansvarar inte för de åsikter som de enskilda författarna uttrycker i tidskriften.

Till de komplexa exemplens lov

REFLEKTION

Pointy Hills c Lisa De Vreede

Bodil Jönsson Prof. em. Lunds Universitet www.bodiljonsson.se

1 Hägerstrand, T. 2010, Formas

sin postuma bok Tillvaroväven1 påbörjar Torsten Hägerstrand, legendarisk kulturgeograf vid Lunds Universitet, en diskussion om en all-ekologi – något som övergripande kunde ge alla mänskliga aktörer ett begripligt och bindande program för stegen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Bakgrunden till att Torsten Hägerstrand vill nysta upp tillvaron via andra begrepp än de i respektive vetenskaper etablerade är att vetenskaperna bara står för en liten del av den nödvändiga livskunskapen. Eller som Ingrid Sjöstrand en gång skrev: ”Hon är kunnig. Hon kan allt. Men det är också allt hon kan.” Trots alla våra vetenskaper finns det bara en världsåskådning som är användbar som livskunskap – och det är människans egen. De vetenskapliga begreppsvärldarna är alla så aspektfattiga att de inte räcker som livskunskap

ens om man kunde addera dem. Mellanrummen fyller vi informellt och omedvetet ut med allt det som vi lärt oss från jollerstadiet och framåt genom direkt växelverkan med andra människor och med det materiella i vår omvärld (både det levande och de döda). Själv står jag fullt och fast för att vetenskapen, den disciplinära kunskapen, har en avgörande roll för människans världsåskådning genom att: • Den ger oss verktyg för att tänka/komma underfund med våra tankar. • Den ger oss möjligheter att ställa våra världsåskådningar mot andra människors, så att vi åtminstone delvis kan se världen på samma sätt.

• Den ger oss möjlighet att vidareutveckla vårt kunnande på ett sätt som är kommunicerbart till andra människor. Men samtidigt behöver mellanrummen fyllas ut för att ge en fungerande livskunskap, och detta sker inte minst under skoltiden. Bortser man där från detta informella kunskapsbyggande, påverkar man alldeles i onödan eleverna i riktning mot en fragmentiserad värld och underminerar då samtidigt grundförutsättningen för en långsiktigt hållbar värld, nämligen långsiktigt hållbara människor.

dera sedan på hur själva livets meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet påverkas genom skolans miljöundervisning. Behöver du ytterligare stöd för insikten att något hanterbart, begripligt och meningsfullt totalgrepp inte kan skapas bara via alla våra subvetenskaper, kan du titta på nedanstående bild:

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Bodil Jönsson tar oss med på en resa bland några av pedagogikens viktigaste begrepp, från antikens Aristoteles till dagens Antonovski, och visar hur viktig den fysiska verkligheten och den personliga erfarenheten är för utvecklingen av ett hållbart lärande hos hållbara människor i en hållbar värld.

Behöver du ytterligare stöd för insikten att något hanterbart, begripligt och meningsfullt totalgrepp inte kan skapas bara via alla våra subvetenskaper, kan du titta på nedanstående bild:

KASAM Det ligger nära till hands att associera till Aaron Antonovsky och hans KASAM (Känsla Av SAMmanhang) vilken i hälsosammanhang ofta diskuteras enbart utifrån den upplevda meningsfullheten i livet. Men Antonovsky hade faktiskt två komponenter till: begriplighet och hanterbarhet. Prova gärna att själv testa din KASAM-nivå i Hälsans mysterium2 och fun-

Om ett träd (eller någon annan verklig företeelse) skall studeras genom vetenskapens raster utför vi i tur och ordning en avlövning, en kvistning och barkning, en uppsågning och en stapling. Slutresultatet, själva vedtraven, kan här symbolisera de vetenskapliga resultaten. De är utmärkta på alla sätt utom ett: de kan ändå aldrig tillsammans bli till ett träd.

2 Antonovsky, 2005, Natur & Kultur

REFLEKTION

Man har – som räven säger i ”Lille prinsen” – ansvar för dem man tämjt. Kunskap är inget annat än tämjd information, och en kunskap är alltid någons. Om initiativföreträdet är den lärandes, är det hon som väljer sin metod. Erfarenheten från datorprogrammens värld talar entydigt om att i valet mellan möjligheten ”sök” och möjligheten ”hjälp” väljer de allra flesta av oss just ”sök”.

6 Hong Kongs glasdjungel c Stuck in Customs

Chocolate Hills c Mendhak

En utveckling av skolans värdegrund

Till exemplets, det särskildas, lov

I alla pedagogiska situationer finns det fyra grundelement att beakta:

Anta att skolans värdegrund började med: Varje elev har rätt att utveckla sin respekt för de egna frågorna, sin förmåga att ställa dem och sin insikt i att det där med svaren, det löser sig alltid. Anta vidare att skolans uppgift var att se till att förverkliga denna värdegrund. Det skulle bli en skola ganska så olik dagens. Jag skrev om detta redan 1999 och valde då att lyfta fram:

Kunskap, med anspråk på att vara generell, kunde dominera ostört före internetmöjligheterna. Den påstods dessutom göra detta värderingsfritt. En lärares exempel var inget annat än något som kunde illustrera det generella. Nu för tiden gäller det omvända. Genom att börja undervisning i exempel och ur dem bygga mönster har läraren chansen att framhäva och prioritera just det speciella, ta hänsyn till det särskildas företräde. Om man vill vara konkret, finns det faktiskt inget annat än just exempel att hålla sig till.

• Den pedagogiska strukturen • Den pedagogiska metoden • Den pedagogiska miljön

2. Varje elev har rätt att utveckla sin respekt för de egna frågorna, sin förmåga att ställa dem och sin insikt i att när man väl formulerat frågan, brukar det gå att hitta svaren. 3. Alla elever i skolan har rätt till ett språk som är deras. Även elever utan tal- och skriftspråk skall få ett språk att beskriva sin konkreta vardag: en mångfald av konkreta, personnära, digitala bilder.3

Hos Aristoteles hittar man en indelning i tre kategorier: Episteme, Techne och Phronesis. Redan en snabb blick på själva orden visar oss att två områden överlevt med god marginal till våra dagar: episteme (epistemologi, kunskapsteori) och techne (teknologi, teknik). Phronesis, däremot, är ett ord som vi inte har någon aktiv motsvarighet till. Phronesis handlar om värden och faktisk verklighet, om människor och deras handlingar. Phronesis behövs, skriver Martha Nussbaum i Love´s knowledge, som “an attack on the claim that all valuable things are commensurable; an argument for

Coda I levande livet och i skönlitteraturen råder så gott som alltid det särskildas företräde. Den lille prinsen ville ha sin taggiga och krävande fula blomma, den och bara den, framför alla de vackra men enahanda. Vi andra vill leva våra liv bland outbytbara nära och själva uppleva oss som just outbytbara, i unika situationer som aldrig kommer tillbaka. Det är genom alla dessa olika erfarenheter som vi blir långsiktigt hållbara och hittar fram till den variation som är den viktigaste grunden för det långsiktigt hållbara lärandet.

3 Jönsson, B. “Ständigt. Alltid.” i Kommentar till Läroplanen, beställningsnummer Skolverket 99:459, med titeln ”Värdegrunder i Skolan”. 4 Nussbaum, 1990, Oxford University Press 5 Gillberg, M. 1999, Lund Studies in Sociology of Law 6 Vill du veta mer om hur jag tänker om lärande, så gå gärna till min bok Vi lär som vi lever (Gleerups, 2008).

äde , det särskildas företr KASAM, aktivt lärande varför? ker du mest om, och pedagog i artikeln tyc rad cite en Vilk / DEBATT ljonsson.se surser / www.bodi Pedagogiska re resurser se sid. 49-51. ka gis ago ped *För fler

TAGS / Livskunskap,

EDUKIT

Som jag ser det är det viktigaste i sammanhanget ”Ute är inne” att en utevistelse utgör ett definitivt brott mot att hämta in verkligheten till den pedagogiska miljö som är klassrummets/ laboratoriets. I stället möter man verkligheten på verklighetens villkor. Kanske ofta ändå utifrån delvetenskapers strukturer, men utan att dessa helt kan ta över. Med den livs levande verkligheten fysiskt på plats uppkommer alla dessa frågor som går vid sidan om den tänkta pedagogiken vad gäller såväl innehåll som struktur och metod.

1. Varje elev har rätt till en skola inriktad på en långsiktigt hållbar utveckling både vad gäller dess resultatinriktning och dess process.

Phronesis är alltså inte vetenskapligt i “episteme”-bemärkelse, eftersom epistemologi främst inriktas på vetenskaplig kunskap som är universell, konstant i tid och rum, kontextoberoende och baserad på analytisk rationalitet. Den kunskapsrelativism, som finns inbyggd i phronesis, hör således till det närmast oförlåtliga inom det som epistemologin kan uttala sig om. Grannskapet mellan ”techne”, däremot, den aktiva handlingens reflekterande kunskap, och phronesis är däremot bättre utbyggt. Minna Gillberg skriver i ett intressant metodavsnitt i sin doktorsavhandling From green image to green practice att “A phronetic research approach should focus on practice, because human action cannot be understood or judged through generalisations, static concepts or universal theories only, but rather to be found in the practical knowledge which builds on human experience. Therefore we must study practice, the concrete particulars of reality (the priority of the particular) that are complex and constantly changing.”5

Education and Sustainability

Pedagogikens fyra element

• Det pedagogiska innehållet

Utomhuspedagogik

Förr handlade pedagogiken om det som hör till uppfostran eller undervisning, dvs. om att backa upp överföringen från den aktive, den som redan kan, till den passive, den som ännu inte kan. Efterhand har bilden av människan som den passivt lärande, den stämplingsbara, istället modifierats till den aktivt lärande. Men skolans spelplan och ramar har likväl varit begränsade av att undervisningen i allt väsentligt gått ut på reproduktion av existerande kunskap, förmedlad på kända sätt och i avlövade miljöer. Den lärande har i bästa fall fått navigera utifrån det begränsat givna, och för säkerhets skull har det varit lärarna som mätt studieprestationerna. Allt detta välts över ända om ”ute” blir ”inne”.

the priority of particular judgements to universals; and a defense of the emotions and the imagination as essential to rational choice”.4

REFLEKTION

REFLEKTION Almost at the top of the world c Odd Smedsrud

og begynner å påvirke skolens tenkning og praksis. Konfrontert med de grunnleggende spørsmål som alle lærere bør stille: ”Hva er kunnskap?”, ”Hvor er kunnskap å finne?” og ”Hvordan skaffer vi oss kunnskap?” innser vi nå at vi ikke har noe valg: skolen må forholde seg aktivt til verden utenfor klasserommet i undervisningen.1

Kjernen i den utepedagogiske tenkning og praksis De siste 10-15 årene har disse ideene i de skandinaviske land blitt knyttet til begrepene uteskole (Norge), udeskole (Danmark) og utomhuspedagogik (Sverige). Dette er nært beslektede begreper. Jeg har definert begrepet uteskole på følgende måte:

“Uteskole er en måte å arbeide med skolens innhold på hvor elever og lærere bruker nærmiljø og lokalsamfunn som ressurs i opplæringen – for å supplere og utfylle klasseromsundervisningen. Uteskole innebærer regelmessig og målrettet aktivitet utenfor klasserommet.” 2

Klasserommet utenfor Utomhuspedagogik

Lærere og elever trenger et utvidet læringsrom

Arne Nikolaisen Jordet Førsteamanuensis Fil. Dr. Høgskolen i Hedmark, Norge

deen om å bruke nærmiljø og lokalsamfunn som ressurs i skolens undervisning har hatt en sentral posisjon i pedagogikken gjennom store deler av 1900-tallet. Ved å skape en forbindelse mellom klasserommets og lærebøkenes abstrakte virkelighet (det teoretiske) på den ene siden og den konkrete virkelighet utenfor klasserommet (det praktiske) på den andre siden, har man forsøkt ”å bygge en bro” mellom elevens verden og skolens verden. Ideen berører to sentrale diskusjoner i pedagogikken som har dype røtter: Den ene handler om erkjennelsens grunnlag og leder oss tilbake til antikkens filosofer. Spørsmålet er hvilken rolle og funksjon sansene og

erfaringen har i kunnskapsdannelsen. Denne diskusjonen går som en rød tråd gjennom filosofiens og pedagogikkens historie. Uteskole bygger på tanken om at kropp, sanser og erfaring har en viktig funksjon i barns læring. Den andre diskusjonen gjelder spørsmålet om elevens rolle i kunnskapsdannelsen og betydningen av egenaktivitet. Det er et spørsmål man ikke kommer utenom når man flytter undervisning ut av klasserommet, fordi det medfører en radikal endring av elevrollen i retning av økt elevaktivitet. Den tsjekkiske pedagogen John Amos Comenius på 1600-tallet, franskmannen og forfat-

teren Jean-Jacques Rousseau på 1700-tallet og den sveitsiske pedagogen Johann Pestalozzi ved overgangen til 1800-tallet er sentrale bidragsytere i denne diskusjonen. Deres hovedtanke var at skolen måtte stimulere utviklingen av hele mennesket. De var alle talsmenn for en pedagogisk tenkning som kritiserte skolens ensidige intellektualisme. De framhevet i stedet betydningen av samspillet mellom elevens kroppslige og mentale aktivitet og relasjonen til den ytre virkelighet. Det er imidlertid først med progressivismen og den amerikanske filosofen John Deweys pedagogiske filosofi på begynnelsen av 1900-tallet at disse ideene for alvor får gjennomslag i pedagogikken

Education and Sustainability

Et kjernepunkt i denne forståelsen er at uteskole må sees i nær sammenheng med skolens øvrige undervisning. Det må altså etableres et samspill mellom aktiviteter i og utenfor klasserommet – mellom klasserommets teoretiske praksisformer basert på arbeid med kunnskapens symbolfunksjoner (tekst) og de mer praktiske og handlingsrettede praksisformer i naturlige miljøer utenfor klasserommet. Dette samspillet mellom klasserom og uterom danner det jeg kaller det utvidede læringsrom.

Behovet for et pedagogisk helhetsperspektiv Barn og unge er svært forskjellige og de kommer til skolen med ulik bakgrunn og ulike forutsetninger. De fleste trenger en bredere inngang til kunnskap og læring enn det skolen i dag tilbyr. En skole som for ensidig stimulerer de kognitive funksjoner med tilhørende stillesittende aktiviteter vil favorisere noen elever mer enn andre. Opplæringen skjer ikke på alle elevenes premisser. Problemet er at mange elever i møte med en slik opplæring ikke lykkes og dermed påføres en opplevelse av mindreverd.3 På den måten kan undervisningen lukke like mange dører til kunnskap som den åpner.

1 I boka Klasserommet utenfor: tilpasset opplæring i et utvidet læringsrom (Jordet, 2010) har jeg vist hvordan denne tenkningen henter sin begrunnelse fra pedagogiske teoriområder som kunnskapsteori, læringsteori, dannelsesteori og læreplanteori. Boka viser også hvordan dette tankegodset kan omsettes i praksis i alle skolens fag. 2 Jordet, 2010:34 3 Dale, 2008

NOTISER

REFLEKTION

elevene muligheter til å utfolde seg som hele mennesker. Samtidig får de erfare hvordan den teoretiske kunnskapen framstår i en ytre virkelighet. Den erfaringsbaserte kunnskapen får dypere røtter og et rikere innhold, eller som Lev Vygotsky så malerisk uttrykte det: Kunnskapene får ”kjøtt og blod og vitalitet”7.

”Ute är inne” viser vei Uteskole utfordrer skolens århundrelange tradisjoner ved at elever og lærere må kommunisere mens de handler i verden. Man kontekstualiserer kunnskapsdannelsen. Dermed mister klasserommet og teksten sine monopolposisjoner som læringsarena og kunnskapskilde. Men ikke bare det. Elever og lærere mister også klasserommet og teksten som strukturerende og disiplinerende ramme for opplæringen. Dette må erstattes av noe annet, av andre samværsformer og andre kommunikasjons- og samhandlingsmønstre. Aktiviteter som fungerer godt i et klasserom vil ofte være totalt uegnet utenfor klasserommet og omvendt.

Skolens tradisjoner yter motstand

“Skolen må derfor i langt større grad basere undervisningen på et pedagogisk helhetsperspektiv hvor sanselighet, kroppslighet, kreativitet og følelser får sin naturlige plass i samspill med de kognitive funksjoner.“

Utomhuspedagogik

5 Rickinson, 2004; Mygind, 2005; Jordet 2007, 2010 6 Jordet, 2010:41f

I tider med sterkt press på skolen som følge av internasjonale undersøkelser (bl.a. PISA og TIMSS) er det samtidig viktig å understreke følgende: Å flytte deler av undervisningen ut av klasserommet innebærer ikke en nedprioritering eller nedvurdering av teoretisk, tekstbasert kunnskap. I dagens samfunn kommer vi ikke utenom. Alle barn og unge må beherske dette for å kunne være deltakere i et demokratisk samfunn. Det vi gjør ved å flytte aktiviteter ut av klasserommet – til natur- og bymiljøer – er at man åpner for aktivitetsformer som gir elevene muligheter til å nærme seg det teoretiske gjennom det praktiske. Uterommet åpner for mange og varierte pedagogiske tilnærminger: For utforskende, problemløsende og praktiske oppgaver så vel som skapende, kreative og lekbaserte tilnærminger.6 Fokus er mer rettet mot anvendelse av kunnskap i livsnære og realistiske situasjoner enn reproduksjon av boklig kunnskap, som bildet under illustrerer. Dette er viktig i all læring. Aktiviteter utenfor klasserommet er et svært vitaliserende element i læreprosessen som gir

Mange lærere vil dessuten med glede se fram til en slik skole – hvor de kan frigjøre seg fra klasserommets begrensninger og bevege seg ut i skolens omgivelser – når innholdet tilsier det. For det vil gi lærerne muligheter til å bruke flere sider av seg selv i sin yrkesutøvelse. En opplæring med større rom for opplevelser og erfaringer utenfor skolen vil være i samsvar med mange læreres grunnleggende verdier, menneskesyn og syn på kunnskap og læring.10 Dermed viser dette vei mot en bedre skole – for både lærere og elever.

Forsøker man å flytte undervisning ut av klasserommet, for å hente impulser til elevenes læring fra natur, kultur og samfunn, bør man derfor være forberedt på motstand, fra både foreldre og politikere som gjør krav på å mene noe om hva skole ”er” og bør være med bakgrunn i egne erfaringer med skolen slik den var da de selv var barn og unge. Kunnskapsbasert, godt forberedt og vel gjennomført uteundervisning vil derimot gi resultater som vil tale for seg selv.

ildning, pedagogiskt

, kontextualiserad utb

klassrum TAGS / Ett utvidgat iv ekt rsp spe het hel

idgade klassrum ut?

utv DEBATT / Hur ser ditt

giska

RSER / *för pedago

PEDAGOGISKA RESU

Är du mer inomhus

eller utomhus?

. resurser se sid. 49-51

EDUKIT

4 Bandura, 1997

Det er avgjørende viktig at skolen finner ut av dette og omsetter det i praksis. Alle elever trenger positive erfaringer med å mestre skolens oppgaver. Det er viktig for å skape motivasjon for skolearbeidet, hevder Albert Bandura4. Alle elever vil ha glede av det, både såkalte ”teoristerke” så vel som ”teorisvake” elever. Det er både teoretisk og empirisk grunnlag for å hevde at dette vil gi en skole med bedre faglig og

Om å gå inn i det teoretiske gjennom det praktiske

Vi har altså enda et stykke vei å gå. For lærere er sosialisert inn i en tradisjon som baserer seg på arbeid med tekstbasert kunnskap i et klasserom. Dermed har de ikke fått den kompetanse som kreves for å lede og organisere mer praktiske og handlingsrettede aktiviteter utenfor klasserommet. Mange lærere står dermed ganske rådville overfor de krav til lærerollen som dette medfører. Selv om rollemodellene er få, skjer det mye på dette området. ”Ute är inne” bidrar til å vise vei ut i et pedagogisk landskap som vil inspirere til refleksjon og etterfølgelse.

Bandura, A. (1997). Self-efficacy: the exercise of control. [New York]: Freeman. Dale, E.L. (2008). Fellesskolen: skolefaglig læring for alle. [Oslo]: Cappelen Akademisk Forlag. Jordet, A. N. (2010). Klasserommet utenfor : tilpasset opplæring i et utvidet læringsrom. [Oslo]: Cappelen Akademisk Forlag. Jordet, A.N. (2007). «Nærmiljøet som klasserom»: en undersøkelse om uteskolens didaktikk i et danningsteoretisk og erfaringspedagogisk perspektiv. Avhandling til dr.philosgraden. Det Utdanningsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo. [Oslo]: Unipub, no. 80. Jordet, A.N. (2002). Lutvann-undersøkelsen: en case-studie om uteskolens didaktikk. Delrapport 1:

Uteskole – en didaktikk for helhetlig utvikling: en undersøkelse av Lutvannlærernes erfaringer med uteskole. Høgskolen i Hedmark. Mygind, E. (red.) (2005). Udeundervisning i folkeskolen : [København]: Museum Tusculaneums Forlag. Rickinson, M. m.fl. (2004). A review of research on Outdoor Learning. [London]: National Foundation for Educational Research and King’s College London; Field Studies Council. Säljö, R. (2001). Læring i praksis: et sosiokulturelt perspektiv. [Oslo]: Cappelen Akademisk Forlag. UD (2010). Læreplanverket for Kunnskapsløftet. Den generelle delen av læreplanen. [Oslo]: Utdanningsdirektoratet. www.udir.no/grep. Vygotsky, L. S. (2001). Tenkning og tale. [Oslo]: Gyldendal akademisk.

7 Vygotsky, 2001:171; Jordet, 2010 8 Säljö, 2001 9 Säljö, 2001:140 10 Jordet, 2002

Education and Sustainability

Det er altså ikke skolens innhold som er problemet, men skolens praksisformer. Skal alle elever bli møtt og ivaretatt i skolen må de få bruke flere sider av seg selv i arbeidet, i kroppslig og sosial samhandling med andre og i samspill med de fysiske omgivelsene. Det vil også gi større variasjon i undervisningsog arbeidsmåter. Det øker sannsynligheten for at man vil treffe flere elever ”på hjemmebane”. Enkeltelevers kunnskaper og ferdigheter (kulturelle kapital) som ikke blir verdsatt i klasserommet vil kunne komme til sin rett på helt nye måter når de opererer på arenaer utenfor klasserommet – i naturen eller i bymessige settinger. Lykkes skolen med dette vil flere elever oppleve mestring i møte med skolens oppgaver.

sosialt læringsutbytte, mindre atferdsproblemer og en skole som fremmer barn og unges fysiske og psykiske helse på en bedre måte.5 Det er dette som står på spill om skolen ikke åpner seg mot verden utenfor klasserommet. Intet mindre.

På tross av dette har skolen hatt problemer med å omsette disse tankene til en bærekraftig pedagogisk praksis. Forklaringen finner vi i skolens århundrelange og kulturelt gitte oppfatninger om kunnskap, undervisning og læring som bygger på en gammel dualistisk tenkning – at det eksisterer et skille mellom sjel og legeme, mellom menneskets tenkning og den fysiske ytre verden. Dermed har skolen kommet i skade for å intellektualisere kunnskapsdannelsen, og gjøre undervisning og læring til et spørsmål om ensidig omgang med abstrakt, symbolsk kunnskap. Det innebærer at lærere og elever i skolen først og fremst leser, skriver og snakker om en virkelighet som ikke er til stede. Det har skjedd en dekontekstualisering av kunnskap og læring.8 Mønstrene for hvordan elever og lærere kommuniserer, samhandler og opptrer i skolen er dermed så lange og inngrodde at de er svært vanskelige å endre. De vil dermed befestes, ja sogar fossiliseres, hevder Roger Säljö, og dermed oppfattes som de eneste mulige i virksomheten.9

Litteratur

INTERVJU

Ute är inne 2011

Möt två nyckelpersoner bakom årets konferens Ute är inne är världens största konferens kring utomhuspedagogik som riktar sig direkt mot skolans pedagoger. Konceptet är utvecklat av nätverket Utenavet och i år arrangeras konferensen för första gången i Malmö. I den här intervjun möter vi två av nyckelpersonerna bakom konferensen: Sofia Green från NCFF och Åsa Hellström från Malmö stad.

Sofia Green Informatör · NCFF www.oru.se/ncff

Åsa Hellström Projektledare · Malmö stads miljöförvaltning · Avdelningen för stadsutveckling och klimat www.malmo.se/ hallbartlarande

ofia Green är informatör på NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) som företräder nätverket Utenavet i arbetet inför Ute är inne. Sofia är koordinator och informatör för konferensen och ansvarar för anmälningar, workshops, utställare och andra praktiska frågor under själva konferensen. Hon är även ansvarig för att samordna de interna insatserna bland Utenavets medlemsorganisationer och för samarbetet med den lokala arrangören Malmö stad. Åsa Hellström är projektledare på Malmö stads miljöförvaltning och avdelningen för stadsutveckling och klimat. Eftersom Malmö är värdstad för konferensen arbetar Åsa med den lokala organisationen, t.ex. att skaffa workshopledare och att lösa logistiken för alla involverade.

Varför har Malmö stad gått med som lokal arrangör för Ute är inne? Åsa: Det är viktigt att förstå att man både kan lära in och lära ut i de olika miljöer man be-

finner sig i, att man ser att utemiljöer är användbara i undervisningen. Malmö har redan en stor bredd när det gäller utomhuspedagogik i och med vår LHU-satsning som har tagit in detta på ett tydligt sätt. Vi har också tagit in många andra aktörer utifrån. I Malmö är vi t.ex. duktiga på att samarbeta med Malmö Museer, där det händer väldigt mycket. Där samlas inget damm, utan verksamheten rör sig hela tiden framåt, och de är duktiga inom många områden av de här frågorna.

Vilken betydelse tror ni att Ute är inne har för utomhuspedagogiken i Sverige? Sofia: Jag tror att Ute är inne kan färga av sig på det pedagogerna väljer att göra på hemmaplan, och vad de i sin tur uppmuntrar andra pedagoger att prova på. Genom att Utenavet väljer ett nytt tema för varje konferens lyckas vi fånga olika dimensioner av utomhuspedagogiken. Vad som uppmärksammas genom media och i olika forum efter konferensen kan säkert också ha betydelse för diskursen kring utomhuspedagogiken.

Vad bidrar Ute är inne med för dem som inte har någon tidigare erfarenhet av att jobba med utomhuspedagogik? Sofia: Om utomhuspedagogiken känns främmande kan de praktiska workshoparna förhoppningsvis vara avdramatiserande. Att få delta med såväl kropp som knopp ger unika erfarenheter av vad utomhuspedagogik innebär. En workshop ska ge konkreta tips på upplägg. Det är också viktigt att deltagarna får ställa sina frågor till en mer erfaren workshopledare. Utbytet mellan pedagoger är också en viktig del. Intrycken och reflektionerna ger förhoppningsvis en trygg grund att stå på till en början.

Hur kom ni fram till årets tema – Mångfald och lärande i stadens natur- och kulturmiljö? Åsa: Vi hade en lång diskussion kring detta, eftersom vi ville få in så mycket som möjligt. Malmö är ju en stad med mångfald och vi ville få in det som sammanfattar Malmös förutsättningar som värdstad. Olika städer har ju olika förutsättningar. Det har t.ex. inte varit med så mycket hav och vatten i tidigare konferenser.

Vilka typer av pedagoger skulle ni vilja se fler av på konferensen? Sofia: Det finns ett stort värde i att såväl skolans pedagoger och skolledare, som planerare och arkitekter engagerar sig för utomhuspedagogiken. Annars kan utvecklingen riskera att stå still. Det tycks vara lättare att hitta goda exempel på arbetssätt på förskolenivå och i de lägre årskurserna än i de högre. Personal inom särskolan är också en viktig målgrupp som Ute är inne vänder sig till. Oavsett vem man är bör man få chansen att uppleva och lära sig med alla sina sinnen. Åsa: Senareårslärare och gymnasielärare samt de som inte har arbetat med utomhuspedagogik förut.

Vilka kopplingar finns mellan utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling? Åsa: Man har en möjlighet att se och förstå det man faktiskt lär sig i verkligheten. Även globala frågor som utvecklas från de lokala förutsättningarna, hur vi kan arbeta inom olika ämnesområden för att integrera närmiljön, den lokala miljön för att se kopplingar till den globala miljön, vilka förbättringsområden som finns här hos oss, osv. I de äldre åldersgrupperna kan man gå vidare till en mer global diskussion. Det går att få en större förståelse för hållbarhet genom att också vara utanför skolan, i ett utvidgat klassrum. Sofia: Naturen är bara ett exempel på en gemensam nämnare. Själva omsorgen och medvetenheten om våra olika miljöer som t.ex. skogen, havet, staden är det mer centrala. Kunskap, nyfikenhet och förståelse tycker

“Vi hoppas att årets tema: ‘Mångfald och lärande i stadens natur- och kulturmiljö’ blir fram trädande för deltagarna och att den nordiska prägeln får en positiv betydelse.” jag är begrepp som beskriver såväl utomhuspedagogiken som lärande för hållbar utveckling. Att söka kunskap i ett naturligt sammanhang, värdera den och sina handlingar, står för ett sammanförande av teori och praktik, som förhoppningsvis bidrar till kloka beslut med tanke på en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling.

Vad är det viktigaste som ni hoppas att årets konferens ska bidra till? Sofia: Att årets tema: ”Mångfald och lärande i stadens natur- och kulturmiljö” blir framträdande för deltagarna och att den nordiska prägeln får en positiv betydelse. Åsa: Med konferensen hoppas vi, i slutändan, kunna ge pedagogerna en extra vitamininjektion, samt nya perspektiv på lärande överhuvudtaget, men även input mot de nya läroplanerna. Inte minst vill vi förstås visa upp Malmö som arena för utomhuspedagogik.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Av Marcus Lind · ES Sverige

Åsa: Ute är inne som begrepp och konferens talar om att man faktiskt kan använda utemiljöer för undervisning och att man kan dra nytta av de positiva effekter som kommer av att byta miljö. I nästa steg kan detta leda till att fler elever kan tillgodogöra sig undervisningen på sina villkor.

REFLEKTION

Smart av naturen Principer för hållbart lärande

Under de senaste 20 åren har The Center for Ecoliteracy arbetat med tusentals pedagoger. Även om det inte finns något recept som passar alla skolor har centrat tagit fram fyra vägledande principer för ett synsätt som kallas Smart by Nature1.

Forest Run c Pete Peaks

• Naturen som lärare • Hållbarhet är en gemensam praktik • Verkligheten är den optimala lärmiljön • En hållbar livsstil främjas av en djup kunskap om plats och närmiljö

Naturen som lärare

ör att föreställa oss hållbara mänskliga samhällen studerar vi processer och mönster som naturen använder för att uppehålla liv. Att organisera undervisningen kring viktiga ekologiska koncept som sammanvävda system, cykler, ömsesidigt beroende och mångfald och att jobba återkommande med dessa koncept i alltmer komplexa undersökningar underlättar ett ämnes- och åldersövergripande arbetssätt. Att identifiera hållbarhetsrelaterade nyckelfrågor har visat sig vara en kur mot en fragmenterad ämnesundervisning som hjälper elever att knyta samman olika ämnen på ett mer naturligt sätt.

fulla för vår samhälleliga hälsa som konstmuseer, teatrar och fantastiska restauranger. De är en del av stadens själ.” 2 När vi följer matens väg från fröet i marken till grönsaken som hänger på grenen till måltiden som serveras på caféet lär vi oss grundläggande koncept som hjälper oss att läsa av naturen (ecoliteracy); energiflödet från solen till markens växter och djur, planetens vind- och vattencykler, och det ömsesidiga beroendet i det nätverk av relationer som gestaltas i varje tugga vi tar. Skolgårdar ger elever möjlighet att vara mer fysiskt aktiva och att använda alla sina sinnen. Barn gräver sig bokstavligen ner i projekt som de upplever som meningsfulla och de vill lära sig vad som krävs för att kunna ta hand om och vårda levande saker. Skolgårdar främjar olika typer av lärande; barn som inte är engagerade i klassrummet blir ofta ledargestalter på skolgården.

Fritjof Capra och Michael Stone Center for Ecoliteracy www.ecoliteracy.org

Hållbarhet är en gemensam praktik

Att acceptera naturen som vår lärare kräver också ett systematiskt tänkande. Enstaka ”saker” i naturen (djur, växter, människor, vattendrag) kan inte förstås utan de större system som de befinner sig inom. Smart by Nature-lärande innehåller övningar som främjar ett tänkande som utgår ifrån relationer, samband och samm anhang. En åk 3-lärare sa en gång till oss att ”istället för en kurs om levande organismer har vi här en kurs om system och hur dessa system interagerar och hur man kan närma sig andra system på ett mer övergripande sätt”.

En grundläggande lärdom från naturen är att hållbarhet inte beror på individer, utan på hela nätverk av relationer. Ingen enstaka organism klarar sig länge i isolering; naturen uppehåller liv genom att skapa och vårda samhällen. Kvaliteter som kännetecknar hälsosamma naturliga ekosystem, exempelvis mångfald och ömsesidigt beroende, främjar även mänskliga samhällen. Att bevara hotade mänskliga kulturer är likställt med att bevara den biologiska mångfalden. Social och ekonomisk jämlikhet och rättvisa är lika viktigt för ett mänskligt samhälle som det är att upprätthålla en dynamisk balans mellan olika medlemmar i naturens ekosystem.

Vi har sett att skolgårdar är särskilt värdefulla när det handlar om att ge barn en känsla av samhörighet med naturen. Speciellt i större städer kan skolgården vara ungdomars enda koppling till naturen. Michael Ableman, grundare av The Center for Urban Agriculture, skriver: ”[Skolgårdar] är inte bara ett litet avbrott från de ändlösa, huvudlösa asfaltstråken; de blir samlingsplatser, helgedomar, kulturella och sociala centra, och de är lika betydelse

Många av de allra viktigaste miljöproblemen som vi står inför kräver handling av enskilda medborgare som är beredda och kapabla att samarbeta effektivt i organisationer och samhällen. Genom bra exempel och god design, kan barn lära sig tillsammans om samarbete, tolerans, empati, omsorg och gemensamt stöd. Skolan kan i sig tjäna som ett lärandelabb. Vuxna visar vad samarbete betyder och eleverna lär sig genom

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

REFLEKTION

1 Michael K. Stone/Center for Ecoliteracy, Smart by Nature: Schooling for Sustainability (Watershed Media/University of California Press: 2009). 2 Michael Ableman, “Raising Whole Children Is Like Raising Good Food: Beyond Factory Farming and Factory School,” i Ecological Literacy: Educating Our Children for a Sustainable World, red. Michael K. Stone och Zenobia Barlow, s. 181 (San Francisco: Sierra Club Books, 2005).

NOTISER REFLEKTION

REFLEKTION

gemang, medlärande,

lärare, samhällsenga

mhuspedagogik med

DEBATT / Vad har uto artikeln?

lärlingskommunitet

samhällsengagemang

att göra enligt

w.ecoliteracy.org Eng

for ecoliteracy, ww surser / Centre Pedagogiska re er se sid. 49-51. urs fler pedagogiska res

*för

EDUKIT

TAGS / Naturen som

att ta meningsfulla beslut tillsammans med lärare, övrig personal och styrelsemedlemmar. Hållbara skolor bekräftar elever som individer samtidigt som de hjälper dem att inse deras ansvar inför andra, men också att uppleva och fira glädjen som finns i gemenskapen och det delade ansvaret.

Verkligheten är den optimala lärmiljön

Utomhuspedagogik 3 Thomas Ehrlich, red., “Preface”, Civic Responsibility and Higher Education (Phoenix: Oryx Press, 2000), s. vi. 4 Konceptet “apprentice communities” utforskas i Geoffrey Caine och Renate Caine, “How the Brain Learns,” i Ecoliteracy: Mapping the Terrain, red. Zenobia Barlow (Berkeley: Learning in the Real World, 2000), s. 51–57.

Oavsett om det handlar om att återställa ett habitat för en utrotningshotad art, att samarbeta för att spara energi, eller att starta ett återvinningsprojekt i grannskapet, kan elever lära sig mer när deras handlingar får en mening. I Smart by Nature får eleverna kontakt med naturvärlden och mänskliga samhällen genom projektbaserat lärande som inspirerar dem att ta till sig den kunskap som krävs för att åstadkomma något som någon i deras omgivning vill ha eller behöver. De lär sig också att de kan göra skillnad, vilket i sin tur lägger grunden för ett ansvarsfullt och aktivt medborgarskap. För många pedagoger är kärnan i lärande för hållbar utveckling ett samhälleligt engagemang

Exempelvis får åk 4-5-eleverna som deltar i projektet ”Healthy Neighborhoods/Healthy Kids” i Vermont brainstorma kring vilka faktorer som påverkar livskvaliteten i deras område. Sedan skapar de projektrapporter, skickar rekommendationer till kommunfullmäktige och startar lokala förbättringsprogram i samarbete med de boende i närområdet. Pedagogerna säger att dessa elever blir mer engagerade i allt skolarbete och att deras betyg i språk och matematik förbättras.

En hållbar livsstil främjas av en djup kunskap om plats och närmiljö När människor lär känna en plats väl börjar de att bry sig om vad som händer med landskapet, djuren och människorna där. När de förstår platsens ekologi och mångfald, de relationsnätverk som området upprätthåller och rytmen i dess cykler, utvecklar de en känsla av uppskattning och släktskap med närområdet. Välkända och uppskattade platser har de bästa förutsättningarna för att skyddas och bevaras så att kommande generationer kan fortsätta att ta hand om dem i framtiden.

När den välkände amerikanske ekologen Aldo Leopold studerade vid Lawrenceville School i New Jersey tog han ofta långa promenader i området runt skolan. Åratal senare, i kursen ”Lawrenceville som plats”, fick niondeklassare läsa de brev som Leopold skrivit som student, gå längs samma stigar som han trampat, och sedan fick de beskriva sina egna uppväxtplatser för den framtida djurlivsprofilen. Samtidigt blev New Jersey alltmer urbaniserat, vilket gjorde det ännu viktigare att bevara skolans öppna ytor, våtmarker och habitat för djur- och växtliv. Skolan är belägen vid ett vattendrags lägsta punkt och när området asfalterades mer och mer ökade risken för översvämningar. Sådana problem skapar möjligheter för elever att lära sig mer om de krafter som påverkar deras närområde, samtidigt som de får vara med och lösa verkliga problem tillsammans med skolans personal. Pedagoger definierar ”projektbaserat lärande” på olika sätt. De bästa exemplen talar ofta

om ett lärande som bygger på att inhämta kunskap och kompetens i syfte att genomföra ”verklighetsbaserade” projekt som främjar det lokala samhället eller miljön. När det fungerar väl involverar processen en stor portion elevinflytande, ledarskap och deltagande i valet av projekt; resultaten är inte förutbestämda eller fullt förutsägbara; pedagoger agerar som resurser och ”medlärande” snarare än förmedlare av kunskap; och man värderar förmågan att kunna sätta upp mål och prioriteringar, att planera sin tid och att samarbeta med andra. Ju mer en skola tar till sig av en eller flera av dessa olika praktiker, desto mer kommer den att bli en ”lärlingskommunitet” 4 som tillsammans lär sig konsten att leva hållbart i en ömsesidigt beroende värld.

The Center for Ecoliteracy (CEL) är en stiftelse som är baserad i Berkeley, Kalifornien. Dr. Capra är en av grundarna av stiftelsen och ordförande i styrelsen och Dr. Stone är ”senior editor”. Denna artikel bygger på en text som tidigare publicerats i Journal of Sustainability Education (maj 2010), som också är licensierad under en Creative Commons Attribution License. Big Sur c HBarrison

Education and Sustainability

Barn förstår naturens grundläggande mönster bättre om de får uppleva naturen på riktigt nära håll, så artrik och rörig som den faktiskt är. De får ta ett steg tillbaka ur sin fartfyllda och mediamättade värld och uppleva naturens egen rytm när de sår sina frön i skolträdgården på våren som sedan skördas på hösten eller när de iakttar hur en bäck blir återställd under loppet av ett par månader eller till och med flera år. Barnens förundran över naturen – de känslomässiga kopplingarna som kan avgöra hur mycket de kommer att bry sig om naturens framtida öde – kan väckas genom att upptäcka hur livet spirar i en handfull jord eller genom att hjälpa ett frö att gro till en frisk planta.

– “working to make a difference in the civic life of our communities and developing the combination of knowledge, skills, values, and motivation to make that difference.”3 Många skolor har obligatoriska inslag av volontärprojekt eller samhällstjänst av olika slag. Ett bredare samhällsengagemang går dock ett steg längre eftersom det ser till hela samhällets behov och uppmuntrar varje medborgare att engagera sig i samhällets gemensamma frågeställningar.

REFLEKTION

Följ med under ytan!

med SEA-U Marint Kunskapscenter i Malmö

Utomhuspedagogik

havet finns vår historia, vår samtid och vår framtid. Men för många är kunskapen om havsbiotopen okänd. Vad är det som döljer sig under ytan eller hur mår havet? För att öka kunskapen och ge barn och vuxna en möjlighet att upptäcka det okända Öresund startade vi 2005 en marinpedagogisk verksamhet som erbjöd lärorika och spännande aktiviteter för alla åldrar om natur, miljö, kultur och hav. © Michael Palmgren SEA-U

Peder Hansson Verksamhetsledare www.sea-u.se

Education and Sustainability

Det är inte många svenska städer som kan skryta med en 3,5 kilometer lång badstrand mitt i staden. Ribersborgs stranden i Malmö stad besöks årligen av många tusen människor på som Michael Palmgren maren men under resten av året är VD det ganska lugnt, förutom hos SEA-U. Här på stranden och i havet bedrivs världsledande utomhuspedagogisk verksamhet med marin inriktning året runt.

giv akt

REFLEKTION

Internationell förebild

SEA-U-fakta

SEA-U Marint Kunskapscenter har idag fyra heltidsanställda- och fyra deltidsanställda pedagoger och tar emot ca 25 000 besökare om året. Verksamheten får stöd av Malmö stad och Region Skåne. Grundarna av SEA-U är Michael Palmgren och Peder Hansson och deras vision är att SEA-U är ett världsledande Marint Kunskapscenter inom tio år, som driver nationella och internationella utvecklingsprojekt inom forskning, pedagogik, upplevelse, hälsa och marin affärsutveckling. SEA-U har etablerats i 20 olika länder och ett tiotal nya marina verksamheter har startats.

Det är kanske delaktigheten ute i havet och hur alla sinnen aktiveras när man själv får snorkla runt i våtdräkt, eller håva djur och växter i vad arstövlar som gör det så speciellt att få komma ner till SEA-U. Efterfrågan av att få delta i de pedagogiska programmen i Skåne är stort. Det är få som jobbar med marinpedagogisk verksam het, nationellt och internationellt. Därför har Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU) och SEA-U Marint Kunskapscenter skrivit ett samverkansavtal där vi under de närmsta åren kommer att utveckla en internationell utbildningsplattform inom ”Outdoor Education and Placed Based Learning”. Under 2012 håller SEA-U och NCU ett antal inspirationsdagar inom ”Lärandet i utomhusmiljön, tema vattenmiljöer – Lärande för hållbar utveckling i praktiken”. Inriktningen på inspirationsdagarna är språk, matematik, naturvetenskap, teknik med fokus på ekologi och miljö.1 Vi vill att Skåne skall få en central roll i utvecklingen av utomhuspedagogiken i Sverige.

Utomhuspedagogiskt credo Jag tror på ett lärande liv där jag går ut för att lära in i sol, vatten och vind. Jag tror på en vandring ut i det oförutsägbara och verkliga. Jag tror på en vind; en oväntad bris av intensiv närvaro. Jag tror ock på reflektionens återsken; eftertankens reliefartade skuggbild. Jag tror på ett lärande liv, jag går ut för att lära in. Germund Sellgren, WWF

Sellgren, G. (2003) Naturpedagogik. Gleerups förlag.

Världens modernaste klassrum

Havet är till för alla

onsin tittat efter vad

DEBATT / Har du någ

sytan?

som händer under hav

ka resurser

e* för fler pedagogis

w.sea-u.s surser / SEA-U, ww Pedagogiska re se sid. 49-51.

EDUKIT

et som hållbar resurs

änglighet för alla, hav

pscentrum, tillg TAGS / Marint kunska

Nu sju år senare har över 130 000 barn, unga och vuxna fått uppleva och själva undersöka djur och växterna i Öresund. Med vadarstövlar och våtdräkter kunde vi få närkontakt med det liv som döljer sig under ytan. SEA-U har en ledande roll inom marinpedagogik och lärande för hållbar utveckling i regionen. Vi har god kunskap och förståelse för hur man gör havet tillgängligt för alla oavsett bakgrund och funktionalitet och vi utvecklar ständigt nya pedagogiska metoder och modeller. SEA-U:s affärsidé är att utveckla havet som hållbar resurs genom pedagogik, forskning, hälsa, upplevelser och turism. Verksamheten drivs med fokus på samspelet, människa – hav och med det globala samhället som kund och

Forskning och spridning finansiär. Målsättningen är att ta tillvara och utveckla livskraftiga verksamhetsidéer som uppstår genom dessa möten och händelser. Vår pedagogiska verksamhet riktar sig till elever från förskolan till studerande på universitet. Vi tar årligen emot upp mot fem tusen skolelever inom våra pedagogiska program.

”Tell me and I´ll forget; show me and I may remember; involve me and I´ll understand.” Gammalt kinesiskt ordspråk

Förutom vår pedagogiska verksamhet utvecklar vi också nya forskningsprojekt inom Bluetech, hälsa och turism och vi driver dessutom en gratis öppen lovverksamhet för allmänheten. SEA-U:s nya marina kunskapscenter, som projekteras under 2012, kommer att bli en viktig plattform för forskare, näringsliv, skola där nya forskningsrön och nya frågor visualiseras på ett pedagogiskt sätt för elever och för allmänheten. Vi har idag ett bra samarbete med bland annat Lunds Universitet, NCU vid Linköpings Universitet, World Maritime University och Malmö Högskola som gör att det nya centrat kan bli ledande inom marin pedagogik nationellt och internationellt.

När klassrummet flyttar ut i naturen ökar nyfikenheten, upptäckarglädjen och motivationen hos barnen. Stiftelsen Skånska Landskap erbjuder naturaktiviteter för elever i alla åldrar. Vill du själv testa ett lärande baserat på upplevelser och problemlösning i utemiljö med din klass? Kontakta oss, allt du behöver veta hittar du på www.strovomraden.se.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

SEA-U:s stora mål är att göra havet tillgängligt för alla. Därför lägger vi stor kraft på att utveckla metoder och pedagogik för människor med funktionsnedsättning tillsammans med pedagoger inom särskola och daglig verksamhet. Alla har rätt, efter sina egna förutsättningar, till kunskap och förståelse för hållbar utveckling.

NOTISER

Agnes med vattenskål © Germund Sellgren

Pojke i träd © Germund Sellgren

NOTISER

Sätt spår i framtiden nu!

Det förlängda klassrummet 22

En viktig aspekt i lärande för hållbar utveckling är kontakten med naturen och det omgivande samhället. Här finns möjligheter att koppla innehållsfrågor om ekologisk bärkraft till social rättvisa och ekonomisk hållbarhet. Att lämna klassrummet sätter barnens/ungdomarnas egna frågor och förstahandserfarenheter i centrum. Mona Elfsberg, klasslärare vid Hosjöskolan, sammanfattar: ”Vi har mycket undervisning ute. Det är viktigt att barnen ser och uppskattar det som de har omkring sig; att man inte längtar bort utan att man är här och nu och gör vad man kan”. wwf.se/utbildning, germund.sellgren@wwf.se

Sätt spår i framtiden nu! handlar om mat, transporter, kläder och andra resurser vi använder. Projektet tar sin ansats i ett historiskt perspektiv och vidare till agerande för minskad resursanvändning och smart nytänkande. WWF söker nu skolor, naturskolor, muséer, hembygdsförbund som själva eller tillsammans vill prova på projektet som syftar till att eleverna ska få kunskap och erfarenhet av att agera för minskade ekologiska fotavtryck och hållbar utveckling. Projektet genomförs i samarbete med Tekniska museet i Stockholm och Universeum i Göteborg, och ska spridas till fler aktörer. I nuläget finns bidrag för dem som vill satsa långsiktigt på Sätt spår i framtiden nu.

Platsen och lärandet

Genom att utforska en plats tillsammans med våra elever får vi gemensamma upplevelser och erfarenheter. Detta arbetssätt gör att vi kan skapa samman hang och nyfikenhet kring mötet mellan plats och människa, menar man på Miljöverkstaden i Helsingborg.

wwf.se, gitte.jutvik-guterstam@wwf.se

Utomhuspedagogik

Fiska miljötips!

Fiskar © Germund Sellgren

I en mindre, åldersblandad undervisningsgrupp ville man jobba med Östersjön på ett sätt där eleverna själva skulle vara med och påverka arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. De inledde arbetet med att gå igenom vad de redan visste om Östersjön. De åkte bl.a. på en skärgårdstur, tittade på en film om nedskräpning på havets botten och gjorde ett studiebesök på ett reningsverk för att eleverna skulle få uppleva med alla sina sinnen. De åkte också ut och håvade vattendjur och tittade på vad som lever under ytan. Därefter spred de sina kunskaper genom att bygga en fiskdamm som de monterade upp i ett stort köpcentrum. Alla som passerade förbi fick möjlighet att fiska. På kroken fick man ett miljötips om hur man kan hjälpa till att förbättra vår miljö. Några exempel: ”Ta ansvar för dina sopor om du är på sjön!”, ”Duscha istället för att bada!” osv. wwf.se/utbildning, germund.sellgren@wwf.se

Förstår vi sammanhang utvecklar vi också verktyg och förmågor för att kunna förstå och delta i samhällslivet. När vi möts på det här sättet i en grupp och gemensamt undersöker platsen kopplas också vårt tänkande ihop och vi ger varandra återkoppling. Vi kan också förstå hur platsen påverkar oss. Lärandet sker i sammanhang med andra och utifrån platsen. Den utomhuspedagogiska metoden blir ett verktyg för att öka motivation och förståelse. Genom att använda den lilla platsen kan vi se och spegla vår syn på samhälle och natur.

Om vi inte enbart ser vårt möte med platsen som en förmedling av den naturvetenskapliga tolkningen av världen kan mötet bli mer komplext och innehållsrikt. Vi involverar också många andra aspekter. Inte bara andra ämnen utan också det sinnliga och personliga. Platsmötet blir en källa till olika didaktiska möjligheter för pedagogen. Ett exempel är att naturens lösningar är fascinerande och många gånger smartare än människans sätt att lösa ett problem. Detta kan vi använda genom att ställa frågor till naturen om hur naturen har löst olika uppgifter som att transportera vatten, återvinna saker eller fästa ihop saker. Det handlar då inte bara om att förklara olika funktionsätt i naturen utan mer om att vi kan lära oss något av naturen. Vår förundran inför naturens lösningar kan kopplas till ett estetiskt arbetssätt. Om vi låter eleverna gestalta det de funnit tror vi att vi kan nå långt i deras engagemang. Vårt förhållningssätt till naturen påverkas och vi får en större förståelse av vad som krävs för ett hållbart samhälle.

Klas Nyberg och Ingemar Nyman Miljöverkstaden i Helsingborg

Education and Sustainability

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det av central betydelse hur detta möte äger rum. Vi vill gärna se det som en del i ett demokratiskt arbetssätt där det finns en respekt också för elevens upplevelser och erfarenheter. Förhållandet till platsen stärks genom att de aktivt deltar i utforskandet. Vi skapar oss en bild av hur naturen och/eller samhället fungerar. Utgångspunkten är verkligheten som eleverna lever i, istället för att vi utgår från något långt borta som man bara läser om.

REFLEKTION

Blommor är inte ogräs!

När sinnena berörs och man upplever ett engagemang blir det viktigare att delta och ta reda på mera. Det behövs inga naturreservat eller stora välplanerade temaprojekt, den enklaste skolgårdsplätt och den minsta fråga kan vara en början till en större miljömedvetenhet och biologisk läskunnighet.

“Gå ut på skolgården och hämta varsitt ogräs! När ni kommer in ska vi leta upp dem i floran och se vilka av dem vi kan känna igen..”

Utomhuspedagogik

Hur vet man vad som är ogräs? Alla barn tänker och skriver en stund var för sig innan de pratar med varandra. Därefter sammanfattar vi gemensamt och jag antecknar vad de säger på blädderblocket: • Ogräs är fula växter. • Ogräs är stickiga och bruna. Maskros c fotografgruppen.se

• En del ogräs är fina för farfar säger att maskrosor är ogräs. • Man får hålla reda på vad man planterat – allt det andra är ogräs. • Ogräs kan vara olika växter på olika platser. • Blommor är inte ogräs. • Ingen aning om vad ogräs är. Ogräs är fula växter. Hur ser en ful växt ut? Vi diskuterar detta en god stund och barnen enas om att fula växter sticks, bränns eller ser vissna och bruna ut. Exempel på sådana växter som finns på skolgården är tistel och brännässla. Kvickrot, svinmålla, groblad och våtarv har ingen elev över huvud taget lagt märke till. Kan tussilago vara ogräs? Absolut inte, det är den finaste och bästa av tidiga vårblommor. Är vitsippor, smörblommor eller klöver ogräs? Nej, säger barnen, det är ju BLOMMOR! Men är inte maskrosor blommor då? ”Jo, fast farfar säger att maskrosor är ogräs i alla fall!”

Inger Björneloo Göteborgs universitet inger.bjorneloo@ped.gu.se

Education and Sustainability

ela klassen med åttaåringar springer iväg och jag förbereder deras återkomst med att plocka fram fältfloror i olika varianter. Jag tänker att barnen troligen hämtar in maskrosor, kvickrot och kanske någon tistel. Men barnen dröjer så länge och jag får gå ut och ta reda på varför. Då hör jag till min förvåning att de frågar varandra ”Hur vet man vad som är ogräs?”. Jag går runt på skolgården bland alla barn, maskrosor, våtarv, kvickrot, groblad och svinmålla och inser att deras fråga är helt relevant. De får uppmaningen att ta med sig något som de tror är ogräs så ska vi fundera vidare i klassrummet.

REFLEKTION

Flera barn har också tagit med sig maskrosor. Maskrosbladen läggs i rad på ett bord. ”Hittar ni två som är likadana?”. Trots ivrigt letande och jämförande hittar de inte två blad som är helt lika varandra. Maskros är maskros och vissa likheter finner vi mellan bladen, det kan alltså inte vara annat än maskros - ändå ser vi att alla maskrosblad på olika sätt skiljer sig åt. Senare får vi veta att det finns 700 olika maskrosarter i Sverige och att de förökar sig genom kloning. Detta väcker i sin tur nya frågor.

Skolgårdens möjligheter som pedagogiskt rum

Ovanstående vardagliga situation ger exempel på några av de pedagogiska vinster man kan göra om man går ut ur klassrummet en stund. Man kan inte leta ogräs i teorin. Det blir heller inte alls detsamma om jag hämtar in ogräs från skolgården och börjar prata och visa. Själva poängen ligger i att barnen på plats börjar se. Där mitt på skolgården bland alla växter uppstår frågorna, jämförelserna och diskussionerna. Där finns helheten och sammanhangen, där kan man se hur jorden ser ut, var växterna finns i förhållande till träd, asfalt och ljus. Där blir det uppenbart var det är torrt och nertrampat och var vi har planterat. Där kanske det också kan bli meningsfullt att alls prata om ogräs.

Biologisk läskunnighet När vi diskuterar växterna vi hittat på skolgården faller det sig naturligt att säga deras namn. Alla känner igen en maskros. Barnen har inga problem med tistel heller. Svinmålla går lätt för att det är ett roligt ord. Någon vet att hennes kanin älskar våtarv och så faller det namnet på plats, åtminstone för henne. Brännässla känner varje barn till, och när vi lägger vitplister precis bredvid får vi återigen chans att titta riktigt noga, jämföra, känna och se vad som skiljer den ena växten från den andra. Är det viktigt att kunna namn på växter, kryp och annat liv omkring oss? Fredrik Sjöberg skriver i ett reportage i Sveriges Natur om Mångfaldens analfabeter där han oroar sig över det tilltagande ointresset för artkunskap, eftersom han menar att förmågan att känna igen hänger ihop med engagemang och känsla för naturen. Dagens barn vet en hel del om elefanter och jättesköldpaddor, men mindre om växter och småkryp i den närmaste omgiv-

Läroplanen genomsyras av fyra huvudperspektiv varav miljöperspektivet är ett. Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.3 Är det möjligen så att kunskaper och medvetenhet om hållbar utveckling har att göra med ogräs på skolgården?

“Musiker och andra konstnärliga begåvningar finner ännu sin väg, och idrottstalangerna ska vi bara inte tala om, men det fåtal som har en utpräglad fallenhet för naturens ABC får inte ens chansen.1” Sjöberg menar att det var ett misstag att rusta ner den del av skolans biologiundervisning som handlade om artkunskap. Artkunskapen är som ett språk. Kan vi det språket så blir sammanhangen lättare att förstå. Dessutom tror Sjöberg att det vi kallar naturkänsla åtminstone delvis är en produkt av denna läskunnighet. Naturkänsla är ett svårfångat begrepp. Har den att göra med återupplevandets glädje? Den lycka som bor i att känna igen. Kan det vara så enkelt? Som att få återse gamla bekanta.

“Ur mötet mellan det gamla bondesamhället, vetenskaplig folkbildning och en framväxande fritidskultur uppstod en hemtam förtrogenhet med naturen som skänkte den dubbla glädjen över att återse och förstå. För alla dessa kunskaper – om blommor, fåglar, bär och svamp – är dessutom ett språk som gör landskapet läsbart och naturen lite mer begriplig.2”

Miljömedvetenhet är ett lika stort och svårfångat begrepp som hållbar utveckling. Om barnen blir biologiskt läskunniga i skolan kanske de kan använda dessa kunskaper även i affären när de ska köpa äpplen en dag. Då behöver de inte nöja sig med gröna och röda som åkt med dieselkraft från andra sidan jorden. Då kan de lära känna Signe Tillisch, Åkerö eller Sävstaholm, odlade nära och fraktade kortast möjliga väg. Äpplen med olika nyanser och smaker som kan bli lika bekanta som kvickroten och svinmållan på skolgården. Vi kan med ganska enkla medel bidra till att barnen skaffar sig en relation till det som växer och lever nära dem. Denna relation kan utgöra grunden för både miljömedvetenhet och hållbar utveckling som läroplaner och politiska dokument manar till.

Dandelion Invasion c ©DS

logisk läskunnighet,

tsbaserat lärande, bio

sinnen, pla TAGS / Lära med alla miljömedvetenhet

er som du DEBATT / Lista tre sak verkligheten.

minns att du har lärt

ts i

dig utomhus, på pla urser se sid. 49-51.

agogiska res surser / *för ped

Pedagogiska re

1 Sveriges Natur 6/01, s 44-49 2 Sveriges Natur 6/01, s 44-49 3 Lgr 11 sid 9

Education and Sustainability

Maskros c YlvaS

Miljömedvetenhet på sikt

ningen. Vi borde ge större utrymme i skolan för detta och börja i tidig ålder, menar han.

EDUKIT

Utomhuspedagogik

Tanken om skolgården som ett pedagogiskt uterum fanns som en viktig och självklar del av skolan förr och har på sina håll tagits upp igen. Skolträdgården kan ge kunskap om växter och småkryp, om betingelser för liv och

död. Här kan frågor om kulturhistoria blandas med kunskaper i biologi och miljövetenskap. Här kan eleverna pröva att hantera verktyg och redskap i form av sekatör, spade och grep som exempel på vad kursplanen i teknik manar till. Det finns IT-ansvariga, biblioteksansvariga eller inköpsansvariga på många skolor – när kommer de ansvariga för skolgårdens didaktik? De ska inte göra jobbet, bara underlätta för barn och vuxna att komma igång med denna värdefulla resurs.

Annons

Det pågår en matrevolution i Malmö! Foto: Malin Sarvik

2010 antog Malmö stad en Policy för Hållbar Utveckling och Mat. Ekologisk mat, S.M.A.R.T.-modellen och kompetens hos pedagoger och kockar är viktiga ingredienser. 2020 ska vi servera 100 procent ekologisk mat i Malmös stads skolor och förskolor och minska utsläppen av växthusgaser relaterade till mat. Här är några exempel på hur vi går till väga. Läs mer på www.malmo.se/matpolicy Frågor? Kontakta Gunilla Andersson, gunilla.i.andersson@malmo.se

Lukta, smaka och känn! Lekfullt om mat med förskolebarn på Hållplats EkoReko på Malmöfestivalen 2011.

Malmö skolrestauranger har tagit fram en tallriksmodell som är ett enkelt knep för att äta bra och må bättre.

Foto: Ewa Levau

Foto: Peter Adamsson

Foto: Johann Selles

Under 2010 och 2011 har 1000 kockar, pedagoger och matlagningspersonal utbildats inom mat och hållbar utveckling.

npassad mat i Malmö har Centrums Inom ramarna för projektet Klimata atlåda - en verktygslåda som innestadsdelsförvaltning tagit fram en KliM ar för skolpersonal på temat mat och håller matkort med tips och övning klimat. llbartlarande Kolla in lådan på www.malmo.se/ha madsen@malmo.se För mer information kontakta: maria.

”Jag har jobbat med ekologisk mat i tio år. I det här köket gör vi all mat från grunden så det blir inte så dyrt. Förra hösten sa chefen att vi kan servera oxfilé året ut om vi vill. Det går verkligen att göra billig mat trots att vi har så mycket ekologiskt.” Förskolekocken Marie Nilsson

REFLEKTION

Höstens färger Funktion, fasa och fantasi Så är vi där igen. Förändringen. Avslutningen av ett skede, eller kanske början till ett nytt. Årstidens växlingar kommer och går, känns igen men bär ändå med sig sin särart, förutsägbart men ändå överraskande. Uterummet skiftar klädedräkt, ändras till form, färg och upplevelse.

i omges av naturens färger. Nyckelpigans röda täckvingar, rönnbärens signalröda skal, getingens tigerränder och maskrosens solgula kronblad. Ord ersätts av färgsignaler som genom evolutionen utvecklats till ett språk mellan arter. Men vad gör färgerna med oss? Hur påverkas vi av färger och hur använder vi färger i vår vardag?

Färger ger oss ledtrådar

Utomhuspedagogik

En upptäcktsfärd i ett grönområde kan ge möjlighet att sortera naturföremål i en palett av nyanser. Vilka referenser finner vi i språket då vi ger de olika nyanserna namn? Vilken skillnad skulle det vara om världen var utan färger? Talar växter och djur samma färgspråk?

Björk, johannesört, slån och renfana ger ullgarnet olika nyanser av gult. Hur vi väljer att färga våra textilier har stor betydelse för ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden.

I stadsrummet är få färger en slump. Här finns en tanke med de färger som valts på byggnader, vägskyltar och reklam. Vid en jämförelse med naturen kan det vara spännande att försöka urskilja mönster av färgval i stadsbilden. Finns det något gemensamt i naturen och kulturens färgspråk?

De bästa färgerna för reklam sägs vara de som ger människan en bekväm känsla eller stimulerar våra sinnen. Ett färgschema som innefattar varma färger uppmuntrar människor att dröja, vilket leder restauranger att välja djupt vinröd, bränd orange och liknande färger. Skyltar för nödutgångar är alltid gröna. Grönt är en färg med lugnande inverkan - och när det verkligen är fara och färde är det bra att man håller sig lugn. Klart röda och gula nyanser är varma färger, tecken på eld, och de förmedlar spänning. Många logotyper, annonser och menyer av snabbmatskedjor har dessa färger. Att fånga naturens färger kan göras på många sätt. Hur vi uppfattar färger hänger samman med fysikaliska, kemiska, biologiska och kulturella betingelser. Att fundera över dess funktion i naturen, kulturella användning och mänskliga värdering ger oss ett referensmaterial som kan stimulera till spännande tankar och reflektioner. Att färgval bestäms av ekonomiska, sociala och miljömässiga prioriteringar, dess effekter och önskan att påverka vårt handlande är något som är värt en tanke. Gustav Fröding uttryckte något av innebörden i naturens färger i dikten Ett grönt blad på marken: Grönt! Gott, friskt, skönt vått! Rik luft, mark! Ljuvt stark, rik saft, stor kraft! Friskt skönt grönt!

Helen Hasslöf Malmö högskola

Education and Sustainability

Färg kan påverka vårt sätt att tolka situationer på ett sätt vi kanske inte tänker på. En polis i rosa uniform, en tandläkare i orangeprickig rock, en svart brudklänning eller grädde som är grön får oss att reagera. Färgerna i vardagen speglar vårt kulturella arv, identitet och rådande trender. Genom konsten gör vi tolkningar där färg ger uttryck för estetik och känslor. I vilken mån är naturens färger referens för våra tolkningar? Varför är stoppsignalen röd? Att uppmärksamma färgspråket i naturen och vårt samhälle kan öppna våra ögon för en annorlunda ingång till mötet mellan natur och kultur.

Färger styr oss

INTERVJU

Utomhusutmaningar Om behovet av växelverkan mellan olika inlärningsmiljöer

Anders Szczepanski är chef för Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik vid Linköpings universitet och var den som införde begreppet utomhuspedagogik i det svenska utbildningssystemet i början av 1990-talet. I den här intervjun reflekterar han över utomhuspedagogikens utmaningar och möjligheter och kopplingen till hållbar utveckling. Av Marcus Lind · ES Sverige 32

ill vardags är Anders forskare på halvtid och resten av tiden använder han till att undervisa och bygga nätverk kring utomhuspedagogik både i Europa och i övriga världen. Just nu forskar han kring betydelsen av naturkontakt, naturerfarenhet och platsrelationen inom utomhuspedagogiken. Hur påverkar sådana erfarenheter arbetet när man verkar i ett akademiskt system där klassrumstraditionerna sitter i väggarna? En tidig naturkontakt är viktig, för att kunna uppfatta ekologiska samband men jag tror att det är lika viktigt för oss alla att även återupptäcka landskapsrelationen till kultur, historia, språk och litteratur som biologi och friluftsliv.

denna växelverkan mellan inomhus och utomhus. Vissa saker kommer man inte åt på samma sätt inomhus. Det ger ju ett större affektivt värde att åka till t.ex. Auschwitz och uppleva det på plats än att läsa om det och se det på bilder.

Vilken betydelse har konferensen Ute är inne för utomhuspedagogiken i Sverige? Det är en viktig plattform för att byta erfarenheter, ta del av den didaktiska forskningen och

I Sverige är utomhuspedagogiken allra mest etablerad i förskolan och de tidigare åldrarna i skolan, medan det finns färre goda exempel på gymnasiet och framför allt på högstadiet. Det står t.ex. i den nya läroplanen att förskolan ”ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus”, och den fortsätter med att ”utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö”. Så fort något finns specificerat i ett centralt styrdokument så blir det lättare att motivera utbildningar och kompetensutveckling. Jag införde visserligen begreppet utomhuspedagogik i Sverige i början på 1990-talet, men det innebär inte att man ska bränna varken böcker eller klassrum! Tanken är ju att man ska undervisa i de lärmiljöer som är lämpligast för inlärningen av ett visst ämne. Jag är väldigt noggrann med att tala om

Konferensen är också en väckarklocka för att upptäcka olika sätt att lära skolans ämnen. Vi tar också in många estetiska uttrycksformer i lärandet, och vi kan visa exempel på annat än att använda en endimensionell text, som t.ex. drama, bild och musik. Man levandegör ämnena genom att vara i landskapet, istället för att vara i texten, boken eller i datorn. Det handlar om att lära om, av och i landskapet. Ett genombrott för utomhuspedagogiken handlar om att bryta trösklarna mellan olika lärmiljöer, öka variationen

i lärandet och skapa nya plattformar som ökar kontakten mellan skolan och samhället.

Hur ser utvecklingen ut internationellt? Vilka trender är på väg till Sverige? Leder vi utvecklingen? I ett perspektiv leder vi nog utvecklingen eftersom vi har ett arv av att ha varit utomhus ganska mycket, trots att vi är väldigt urbana. Åtminstone inom förskolan tror jag att vi i de nordiska länderna tillsammans med länder som Skottland, England, Estland och Finland tillsammans har en ledande position. Utomhuspedagogiken har blivit en exportvara. I många asiatiska länder är man mycket intresserad av ett mer aktivt sätt att lära. Man tittar t.ex. på affektiv kunskap och mer praktisk kunskap – att gripa för att begripa. Samtidigt blir hälsa och ett mer rörelseintensivt lärande mer aktuellt. Det blir allt viktigare att höja sinnesmodaliteten – alltså att inte bara se och höra, utan också att känna, smaka, lukta och beröra i själva lärandet. Outdoor Camps och Outdoor Physical Sport är begrepp som växer i hela Asien och de investerar i ”kreativitetsskolor” där man ser en länk mellan det estetiska lärandet och det kritiska och matematiska (logiska) sättet att tänka. Den naturliga skolesäcken i Norge är en stor satsning inom naturvetenskap där uteskolekonceptet finns med, Danmark har en hel del projekt kring naturklassprojekt, Udeundervisning i folkeskolen och friluftsliv och Estland har satsat på i grundskolan återkommande Outdoor Years där man har producerat 52 TV-program kring utomhuspedagogik kopplat till skolans alla ämnen. Varför skulle inte vi kunna göra detsamma?

Vart kan man vända sig om man inte har någon tidigare erfarenhet av att jobba med utomhuspedagogik? • Dandelion Invasion c ©DS

Sök upp kompetens på de olika universitet och högskolorna. Det finns fristående kurser på många universitet och högskolor.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Hur väl etablerad är utomhuspedagogiken i Sverige?

den praxisnära verksamheten. Vi försöker besvara frågorna om var och när man ska vara inne respektive ute. Frågan om hur återkommer också ständigt. Vi behöver sprida goda exempel kring detta. Vad plockar man ut av ett ämnesinnehåll? Varför är en annan återkommande fråga. Det finns ca 1000 doktorsavhandlingar om utomhuspedagogik internationellt, men många på lärarutbildningarna i Sverige vet ingenting om detta.

NOTISER

INTERVJU

•

Naturskolorna runtom i landet är betydelsefulla lokala resurser.

•

Friluftsfrämjandets ” i ur och skur-pedagogik”. De är starka i bl.a. Japan där man har utbildat ca 2000 ledare.

•

Skogen i Skolan utgör också en pedagogisk resurs.

•

Man kan också lära av varandra – besök andra skolor och träffa likasinnade pedagoger för att hitta goda exempel. Här spelar Ute är inne en viktig roll. Arkitekter, pedagoger och hälsofrämjare borde mötas och integreras med varandra oftare.

Hur kan man jobba med utomhus pedagogik när man bor i staden?

Du använder begreppet ”reflekterad erfarenhet” när du pratar om utom huspedagogik. Berätta mer om vad det innebär. All verksamhet i skolan ska bygga på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inte bara den textbaserade praktiken utan även icke-textbaserade praktiker. Den reflekterade erfarenheten handlar om att reflektionsbasen inte bara är texten, utan också ett mer utvidgat textbegrepp som innefattar mer praktik. Man talar om att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till olika saker, men boktexten blir gärna endimensionell att reflektera mot – medan slöjd, musik, dans, rörelse och drama gör inlärningen roligare och mer stimulerande för eleverna. Den reflekterade erfarenheten – inom utomhuspedagogik – innebär också ökade möjligheter till möten med hjälp av alla sinnen. Det handlar om att få intryck av

Att lära från det vilda

Vilken koppling finns mellan utomhuspedagogik och lärande för hållbar utveckling?

Australien Australien är internationellt ledande inom utomhuspedagogik. Med dess låga befolkningstäthet, ett stort antal skyddade områden, ett tempererat klimat och ett innovativt utbildningssystem har detta blivit populärt i Australien, som har stora professionella organisationer med lång erfarenhet. En av de mest kända, oberoende och icke-vinstdrivande organisationerna är Outdoor Education Group som specialiserat sig på lärarutbildning och upplevelsebaserat lärande som bygger på elevernas utomhuserfarenheter. OEG arbetar årligen med mer än 80 skolor och 22 000 elever på kurser som pågår från två till 33 dagar. OEG:s kurser fokuserar på de tre koncepten jaget, de andra och naturen, och det ömsesidiga beroendet mellan dessa.

Kunskap om relationen mellan lokal och global miljö kräver en autentisk delaktighet, en egen erfarenhet, ett möte och en dialog. Analog kunskap beskriver verkligheten i liknelser, medan dialog kunskap kräver en närvaro och ett personligt möte. Man måste vistas i de problem som finns, och se och uppleva ett sammanhang med alla sinnen och direkt se hur kunskapen kan användas. Detta är en direkt koppling mellan utomhuspedagogik/lärmiljö och ett lärande för hållbar utveckling.

Utomhuspedagogik benämns som tvärvetenskapligt och ämnes övergripande – har du några tips för att komma igång att jobba på det här sättet? Jag tycker inte att det är svårt att göra något tematiskt tvärvetenskapligt i praktiken. Det krävs att man kan sina ämnen och att skolan har utvecklat några teman, så att lärarna får träffas över ämnesgränserna. Svårigheterna ligger snarare att man alltför sällan får testa på detta under utbildningen.

Vad är det viktigaste du vill förmedla till Sveriges pedagoger inför framtiden? Vi får inte förstöra litteraturen och texten, men vi behöver lära oss att växelverka mellan ute och inne, text och sinnlig erfarenhet. Vi behöver lära oss mera om platsens betydelse för lärande och kreativitet. Det ligger ett entreprenörskap i att våga bryta väggarna för den traditionella inlärningsmiljön. Jag tror att det krävs en synvända i synen på kunskap och lärande i stort. Vi behöver en grön Losec – lärandet stimuleras av gröna miljöer. Skolan är dödsdömd om man inte öppnar upp pedagogiken för nya och olika sätt att lära.

Anders Szczepanski Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU) Linköpings Universitet www.liu.se/ikk/ncu

c Bobinson

Pete Griffiths · www.oeg.net.au

www.ceeindia.org · shyamala.mani@ceeindia.org

Ancient Tree @ Woodland Trust

Smiling © ESLI

Naturdetektiverna Sommarlov är till för att utforska naturen, ha picknick, upptäcka djurliv, klättra i träd, bada, titta på stjärnorna, plocka björnbär, klättra i berg och bygga kojor m.m. The Nature Detectives Club som leds av the Woodland Trust i Storbritannien, uppmuntrar barn och deras familjer att utforska, njuta och lära av deras naturliga miljöer. Klubben erbjuder över tusen lekar och andra aktiviteter för att ta sig utomhus, däribland The big summer challenge 2011 som omfattar mer än 26 000 barn som varje vecka tävlar om att bli den mest äventyrliga familjen i Storbritannien. Beverley Gormley · www.naturedetectives.org.uk

Active Earth Utomhuspedagogiken har alltför länge förbisett möjligheten för trans formativa program på handelshögskolornas utbildningar. The Active Earth Foundation arbetar för att förändra den situationen genom att utveckla innovativa, erfarenhetsbaserade utbildningsprogram för framtida företagsledare. Efter att ha arbetat med ledande handels högskolor som IESE och EADA på ”endags vildmarksläger” lanserar Active Earth en fyradagarsmodell vid namn European Sustainable Leadership Institute (ESLI) i början av 2012. Schemat kombinerar äventyrsaktiviteter med coachad gruppdialog, individuellt arbete, samt en 24-timmars individuell vildmarkshajk. Förändring genom naturen är ett välbehövligt tillägg till hållbarhetsundervisningen i europeiska MBA-program. Charles Donovan · www.activeearth.org.uk

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Det är viktigt att utgå från den plats du befinner dig på. Det är bra om man har en förkunskap om platsen man ska använda – att bli vän med sin plats – innan man tar med eleverna dit. Du måste veta vad du ska göra där och hur du ska göra det. I staden behöver man troligen ännu mer ta sin gröna, blå och gråa lärmiljö i besittning.

Kodagu, Indien.

något du ska lära dig, som sätter ett avtryck i hjärnan som sedan ger ett uttryck i ditt beteende.

The Apostles © Swinburne

“Vi får inte förstöra litteraturen och texten, men vi behöver lära oss att växelverka mellan ute och inne, text och sinnlig erfarenhet”

REFLEKTION

Exkursion på Hamburgö

Stellan lyssnar noga på oss och så berättar han. Han knyter ihop sin berättelse med våra antaganden så vi känner oss delaktiga och sedda. Jag funderar över varför han väljer att stanna just precis här och han förklarar efteråt att platsens estetik är viktig. Detta blir en utgångspunkt för teorier om hur det på denna plats kan ha sett ut för några hundra år sedan. Då när stora skutor lastades fulla av tran och seglades till Paris och London. Tran från sill som fiskats i Bohuslän lyste upp gatorna i de stora städerna. Vilka ljud hördes? Vilka språk talades? Hur doftade det med tran och sillrester i vikarna här? Vad hände med lövskogarna? Tanken svindlar när vi ser ut över de kala klipporna ända bort till Väderöarna. Inte ett träd så långt ögat når.

Upplevelser som berör När studenterna sammanfattar vad de anser vara centrala delar i engagerande exkursioner kommer de fram till att de blivit berörda på olika sätt. Stellan har inspirerat dem att vara nyfikna genom att ge dem möjlighet att upptäcka saker de inte visste fanns. Exempelvis bygger de insektsfällor, de kliver ner i åar och havsvikar och håvar upp kryp och de begrun-

dar trädstammar och trollsländelarver genom luppen. Nya världar öppnar sig överallt. Stellans metod att placera sig så att deltagarna får bästa möjliga utsikt vid varje stopp fungerar och hans sätt att ge alla tid att begrunda verkar vara mycket värdefullt. I skogen försätts deltagarna i situationer där de ska värdera människans insatser. De ska argumentera för exempelvis skogsbrynet eller alkärret – vilken betydelse har dessa biotoper för helheten i skogen? Behövs fästingen? Vilken roll för fotosyntesen spelar tarmtången?

Referenser Björneloo, I. (2011) Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm; Liber Ottosson, J., Lundqvist, S., Johnson, L. (2011) Grön Entreprenör, Naturupplevelse och hälsa – forskningen visar vägen. Alnarp; Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det är lätt att bli engagerad om både kropp och själ är aktiva. Stellans ger studenterna tid att tänka en stund innan de svarar. Han tar lyhört tillvara studenternas inlägg och visar dem tilltro och respekt. Han betonar betydelsen av närvaro i både tid och rum. Stellan berättar om exkursionens syfte och sammanhang innan vi går ut. Alla deltagare har tydliga uppgifter och instruktioner. Stellan skapar också utrymme efter exkursionen så att alla kan bearbeta fynd, renskriva texter och reflektera i ord och bild kring foton. Genom att följa upp efteråt vad man gjort kan upplevelsen leda till insikter, kunskap och lust att veta mera.

Varje termin är det samma sak. Han får alltid lysande utvärderingar av studenterna. Exkursionerna med Stellan är bara bäst. Hur bär han sig åt? Vad är det som gör att studenterna tycks komma så väl ihåg vad de varit med om efter Stellans exkursioner?

Göteborgs universitet inger.bjorneloo@ped.gu.se

Stellan Petersson undervisade tidigare i biologi och kemi på Hjällboskolan i Göteborg och i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han driver nu kursgården/vandrarhemmet Hamburgö Gamla Skola. http:// www.hamburgogamlaskola.se/

ör att utröna vad som är så bra följer jag med studenterna på en exkursion. Jag håller mig i bakgrunden, antecknar och försöker fånga vad som händer i mellanrummet mellan lärarstudenter, omgivningar på Hamburgö och Stellans avsikter. För han vet vad han vill. Exkursionen har rubriken Hamburgö i tid och rum. Vi ska bli varse vilka som funnits här före oss. Vilka människor som levat och verkat i hundratals, kanske tusentals år, varför de valt just Hamburgö och vilka spår som finns kvar av dem. Stellan stannar upp när vi gått en bit och han frågar om vi funderat över vad stenstolparna i vägkanten betyder. Ingen har väl närmare tänkt på några stolpar, men efter hans fråga blir vi uppmärksamma. Vi går vidare samtidigt som vi delar våra olika funderingar om stolpar och andra tecken omkring oss. Så stannar vi och diskuterar. Stellan lyssnar

och ställer motfrågor. Ödmjuk och lyhörd får han allas inlägg att utgöra viktiga bidrag till det han vill berätta om dem som kom hit för länge sedan. Han visar hur vi kan läsa landskapet genom växterna, resterna av gamla husgrunder, nästan osynliga stigar och hur husen nu är placerade i förhållande till havet och västanvindarna. Allt, inklusive stenstolparna, berättar något om människorna som var här före oss. Och landskapet omkring oss ändrar karaktär – vi ser med andra ögon när vi hör vad Stellan berättar. Nästa stopp är högst upp på berget och vi har havet långt därnere. Väderöarna skiftar borta vid horisonten. Hur såg det ut här för tvåtusen år sedan? För tvåhundra år sedan? Hur var klimatet? Hur högt gick vattnet? Lövskogarna - vart tog de vägen? Vi gissar, diskuterar och funderar.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Inger Björneloo

Blåsippor © Stellan Pettersson

REFLEKTION

”Eleverna måste kunna samarbeta, kommunicera och ta egna beslut för att ta kunna sig till målet. Geocaching handlar alltså om att träna färdigheter som behövs på vägen mot ett hållbart samhälle.”

Naturskolan i Lund. Den som vill prova på geocaching kan också hyra GPS-mottagare t.ex. på Skryllegården1 utan för Dalby.

Geocaching t-shirts c BlazerMan

Geocaching För ökad lust till lärande och fysisk aktivitet

Utomhuspedagogik

Carolina Andersson Naturskolan i Lund www.naturskolan.lund.se

rdet geocaching kommer från geo, som betyder jord, och caching, vilket kan härledas från ordet cache, som betyder gömställe. Vem som helst kan kostnadsfritt bli medlem på geocaching.com och börja leta och gömma cacher. På platser världen över finns det cacher gömda. De är behållare i olika storlekar som privatpersoner har gömt. Behållarna är gömda på ett fiffigt sätt i stadslandskapet eller i naturen. I behållaren finns en loggbok, penna och småsaker som man kan byta till sig om man vill. Man byter alltid med ett föremål som är minst lika mycket värt, men det som upplevs som spännande för många är själva jakten på gömstället.

GPS-mottagare och kartor När man har fått reda på koordinaterna för en cache knappar man in dem i en GPS-mottagare för terräng. GPS-mottagarna kan visa digitala kartor över terrängen. Den karta vi använder på Naturskolan i Lund heter Friluftskartan Pro. Kartan installerade vi på GPS-mottagaren via datorn från en cd-romskiva. För att få pedagoger intresserade och kunniga på GPSmottagarna har vi erbjudit endagskurser då deltagarna har fått koordinater och ledtrådar till cacher från webbsidan geocahing.com. Sedan har vi gett oss ut i landskapet med GPSmottagare och letat rätt på cacherna. Pedagoger i Lunds kommun har möjlighet att låna GPS-mottagarna till sin undervisning från

Innan man ger sig ut i fält med en klass får man titta efter på webben om det finns några cacher i det område man vill besöka. När jag har träffat elever som ska få prova på, är deras motivation hög till att lära sig hur geocaching går till. När eleverna får GPS-mottagaren i sin hand brukar de lätt ta till sig hur maskinen fungerar. Det är bra att låta eleverna arbeta några stycken tillsammans. Innan grupperna ger sig iväg kan man låta hela klassen leta upp en cache tillsammans. Detta ger eleverna möjlighet att ställa frågor innan de ger sig ut på egen jakt. När alla frågor är avklarade kan man dela ut olika koordinater till grupperna för att undvika att alla går till samma cache. Uppmana eleverna att skriva i loggboken som finns i cachen. Be dem därför ta med en penna och eventuellt några saker att byta med. När ni sedan är tillbaka från skattjakten är det dags att logga in på geocaching.com och logga cachen digitalt. De digitala loggarna är viktiga ledtrådar för dem som vill leta efter cachen efter er. Det är också viktig information för den person som har ansvar för att cachen hålls i gott skick, d.v.s. att behållaren är på plats, att loggboken finns och att den inte läcker in vatten.

Olika cacher ger olika kunskap och utmaningar Det finns olika typer av cacher som man kan leta efter. Den vanligaste heter traditional

Vinsterna med att använda GPSmottagare i undervisningen Uppgiften att ta sig till olika punkter med hjälp av GPS-mottagaren ger eleverna möjlighet att lära i ett sammanhang med ett verkligt problem som de ska lösa. Eleverna tränar sig på att läsa av kartan och de övar matematiska färdigheter som t.ex. förståelsen för avstånd. När elever geocachar har de stort inflytande på hur de ska lösa uppgiften. Antingen kan man välja fågelvägen rakt genom terrängen som GPS-mottagaren pekar ut, eller följa befintliga stigar och vägar som finns på kartan. En stor fördel är att eleverna gärna går långa sträckor utan något större motstånd. En del elever blir inte ens stoppade av regn och rusk när de geocachar! Eleverna måste kunna samarbeta, kommunicera och ta egna beslut för att ta kunna sig till målet. Geocaching handlar alltså om att träna färdigheter som behövs på vägen mot ett hållbart samhälle.

Education and Sustainability

Geocaching är ett högteknologiskt skattjaktsspel som spelas av äventyrssugna och GPS-utrustade människor över hela världen. Grundidén går ut på att hitta gömda behållare, s.k. Geocaches, utomhus och sedan dela med sig av erfarenheterna online. Information om var man kan hitta skatterna (cacherna) finns på www.geocaching.com.

Geocaching med elever

c ache. Då letar man efter en plats där en behållare ska finnas. Det finns även en variant som heter multi-cache. Då letar man efter ledtrådar på olika platser för att slutligen hitta behållaren på en annan plats. Vid en earthcache letar man efter ledtrådar i landskapet som man sedan ska redovisa för den som har gjort cachen för att kunna bevisa att man har varit på platsen. Om du vill lägga ut egna cacher till dina elever kan uppdragen anpassas efter platsen beroende på vad du vill att eleverna ska lära sig. Några uppdrag man kan ge eleverna är t.ex. att inventera olika arter på en plats, titta efter kulturhistoriska lämningar, undersöka konstverk eller byggnader på olika platser.

1 Läs mer på www.skryllegarden.se

REFLEKTION

Färgade pannor, Rosenvingeska huset c Buresk

Pedagogiska kartor Reflektioner kring utomhuspedagogik Utomhuspedagogik

Bo Lindvall Malmö Naturskola naturskolan@pub.malmo.se pedagogiskakartor.pedc.se

är vi frågar pedagoger om vad det finns för hinder att lämna skolbyggnaden får vi ofta svaret att transportkostnaderna är för höga. Svaret är svårt att bemöta och svårt att åtgärda. Skolornas ekonomi tillåter inte långa resor särskilt ofta. Det är lätt att slå sig till ro med att det nog är omöjligt att göra något åt situationen och att eleverna trots allt lär sig en hel del även inomhus, men vid närmare eftertanke vet alla vi som har skolvistelsen bakom oss att mycket av det man pluggar in i klassrummet snabbt glöms bort om det inte kan associe-

ras till något självupplevt. Att låta eleverna få upplevelser som konkretiserar undervisningen och som befäster kunskaperna borde därför vara guld värt för skolan. Vem skulle vilja byta ut sin resa till Grekland mot att sitta i en lokal i 14 dagar och läsa om landet? Varken barn eller föräldrar protesterar däremot sällan om klassen ska läsa om skogen i 14 dagar men att detta ska ske i klassrummet. Kanske bottnar en del av problematiken i okunskap kring innebörden av begreppet utomhuspedagogik eller i att det ofta tolkas olika av föräldrar, politiker och lärare.

Utflykt = Till exempel vårutflykt till skogen, gärna med hela skolan någon gång i maj månad med tipsrunda och korvgrillning. (Denna tradition delar skolan med företag och föreningar och det verkar vara en del av den svenska kulturen.) Vandring = Man går en sträcka så att eleverna ska få sin dagliga motion eller att eleverna förflyttar sig till en given plats. Rast = Tid då eleverna inte behöver lära sig något utan får chans att vila eller rasta av sig. Uteklassrum = Stockar eller stenar som läggs ut på ett avskilt ställe på skolgården där läraren kan samla klassen varma dagar för att förlägga lektionen utomhus. Dessa tolkningar är naturligtvis inte felaktiga, men skiljer sig en hel del från följande tolkningar: Utflykt = Förflyttning från skolan/förskolan till en annan plats för att få upplevelser som

går att återkoppla till vid senare tillfällen. Dessa upplevelser är också värdefulla för stunden eftersom de bidrar till utvecklingen av barnets verklighetsuppfattning. Vandring = Promenad med elevgruppen i naturen eller närområdet där deltagarna öppnar ögonen för sådant man upptäcker. Pedagogen behöver inte namnge allt men försöker inspirera till elevernas nyfikenhet. Motionen får man på köpet. Rast = Tid då eleverna kan göra sina egna upptäckter i en stimulerande miljö. De kan dessutom hitta på egna spel eller lekar eller vistas på ställen som utvecklar deras motorik eller helt enkelt ger dem en inre ro. Uteklassrum = Det utvidgade klassrummet som kan bestå av byggnader, vägbyggen, träd, skulpturer, vattendrag, trafik, naturmiljöer, etc… Listan kan göras hur lång som helst.

Utomhuspedagogikens möjligheter Anders Szczepanski på Linköpings universitet har gjort en tolkning av utomhuspedagogik som vi utgår från.

Education and Sustainability

De flesta pedagoger i Malmö är positiva till utomhuspedagogik. Det är skolledarna också. Ändå är det ganska få lärare i Malmö som verkligen har utomhuspedagogik som en naturlig del av undervisningen. Ett stort undantag är uteförskolorna som blir fler och fler, men det verkar som att andelen utomhuspedagogik i undervisningen minskar med elevernas ökade ålder.

Några vanliga tolkningar av ord som handlar om utevistelse i skolan och förskolan:

NOTISER

REFLEKTION

artor + pedagogiska

kartor, informationsk

DEBATT / Om du fick karta?

tips, webbresurs

er skulle du lägga in bestämma, vilka sak

urser se sid. 49-51.

agogiska res surser / *för ped

Pedagogiska re

i en pedagogisk

EDUKIT

TAGS / Pedagogiska

SFI på Intro Rehab Pedagogiska kartor Pedagogiska kartor är ett pedagogiskt verktyg som tagits fram i Malmö för att underlätta erövrandet av det utvidgade klassrummet. Det handlar om webbsidor som visar informationskartor med olika kartskikt och även en databas där man kan få tips på utomhuspedagogiska aktiviteter inom olika ämnen och för olika åldersgrupper.2

1 Szczepanski 2009, s.15 2 Du når Pedagogiska kartor på följande adress: http:// pedagogiskakartor.pedc.se 3 För att få reda på mer om Pedagogiska kartor på ett enkelt sätt rekommenderar vi att titta på korta informationsfilmer som kan nås från ingångssidan till Pedagogiska kartor. Projektet är finansierat med medel för Hållbart lärande i Malmö stad och är ett samarbetsprojekt mellan Malmö Naturskola (Utbildningsförvaltningen), Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret.

Detta sätt att se på utomhuspedagogik är inte enbart hälsobringande. Mycket tyder på att upplevelser med alla sinnen bidrar till upplevelser som går att återkoppla till hela livet. Det man gör eller upplever när man är fem år kan mycket väl vara värdefull kunskap mer än 50 år senare. Själv lärde jag mig att backa med släp med trehjuling när jag var fem men provade med personbil först när jag var 55. Det gick hur bra som helst! I artikeln ”Sådan husker hjernen” av Marie Fugl säger neurobiologen Theresa Schilhab: ”Ny neurovidenskab viser, at hukommelse ikke lagres et bestemt sted i hjernen, men er en sansemæssig oplevelse, der er spredt ud i mange af hjernens nervenetværk. Vi husker bedre konkrete oplevelser end abstrakt viden, fordi det konkrete appellerer til flere sanser, og den viden bør man bruge i skolen.”

Det hela började med att min kollega Karin Bengtsson på Malmö Naturskola tillsammans med Angelos Tsalamanis på Gatukontoret i Malmö kom på att de skötselkartor som finns på Gatukontoret lätt kan överföras till ped agogisk användning. Vi kompletterade dessa informationskartor med pedagogiska tips. Dessa är inlagda av pedagoger i Malmö.3 Vi hoppas att de kommer att bli fler och fler och i nuläget planeras också en koppling till Läroplanen LGR11. Tanken med de ped agogiska tipsen är att kunna använda all idé rikedom som finns hos pedagoger i Malmö. Varför måste man varje gång komma på olika pedagogiska grepp när det finns många andra som redan provat på liknande saker?

SFI på Intro Rehab följer samma kursplan och betygskriterier som ordinarie SFI. Anpass ningen till vår målgrupp handlar i stället om att variera klassrumsarbetet med andra moment. Vi studerar svenska, men språk inlärningen sker i olika miljöer. Vi arbetar tematiskt och deltagarna kan själva påverka vilka teman vi tar upp. Temat löper sedan i ca 4-5 veckor där moment och material hänger ihop med ämnet. Exempel på teman vi haft är: Fritid i Malmö, Val och demokrati, Vardagsekonomi, Arbetsliv samt Svensk historia. Varje vecka innehåller följande element: • Klassrumsarbete •

Arbetsmarknadsvägledning för deltagare som står relativt nära arbetsmarknaden

• Besök på Röda Korset för fysioterapi och hälsoinformation • Fördjupningsarbete i t.ex. grammatik, datorundervisning, läsförståelse, jämförelse mellan arabiska eller svenska, samt utomhusspråk • Konversation med inbjudna gäster • Mansgrupp för nyblivna pappor om mansrollen i Sverige • Kvinnogrupp med aktuella frågor och motiveringsarbete

• Musikundervisning med inslag av sång med uttalsträning och dans • Studiebesök i eller utanför Malmö eller besök på skolan av inbjudna föreläsare •

Besök på vår odlingslott i Slottsträdgården

Detta upplägg har vi valt och arbetat fram eftersom forskning visar att vår målgrupp gynnas av det. Många av våra deltagare har minnessvårigheter och svårt att behålla fokus i mer än två lektioner i följd och gynnas därför av att vi repeterar ofta och använder bildmaterial och fotografier. Vi tror mycket på naturen som en läkande kraft och på det positiva i fysisk aktivitet. Vi ser många bevis på att praktik och arbetsliv ger en snabbare rehabilitering och normalisering, vilket även främjar språkutvecklingen. Vi arbetar med människor som gått igenom stora svårigheter. Det är krävande men också mycket utvecklande och givande. Att se framstegen och uppleva glädjen när del tagarna får verktyg för att klara sina olika roller i samhället är en ständig belöning i vårt arbete. Vi når resultat och inger hopp genom ett individuellt anpassat upplägg och intensivt samarbete i nätverk kring varje elev där praktiksamordnare, lärare, kurator, samordnare, handläggare, sjukgymnaster, behandlare, arbetsgivare och andra bidrar med sina respektive kompetenser för att föra eleverna framåt.

Joakim Dahlin Hedeel Talib Susanne Hansson Salwan Shaker Karin Borg Elin Ingberg Sezayesh

Lärare på Intro Rehab Malmö

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upp levelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer”.1

I informationskartan kan man bocka för ”klickbara objekt”. Man kan t ex bocka för ”träd” och ser då ett myller av små gröna punkter. Om man zoomar in på ett område i kartan framträder punkterna tydligare. Varje punkt symboliserar ett enskilt träd längs en gata eller i en park. Det allra bästa är att man kan klicka på punkten och se vilket trädslag trädet har och se en bild på ett liknande träd. Man kan på samma sätt få bilder och information om skulpturer, lekplatser, byggnader, grillplatser och offentliga toaletter. Vill man veta var närmaste busshållplats finns och vad den heter kan man lätt hitta informationen.

Intro Rehab erbjuder sedan 2004 Svenska För Invandrare i Malmö för ny anlända med upplevelser från krig och tortyr. Man har här möjlighet att studera SFI efter sina individuella förutsättningar och samtidigt kombinera detta med behandling på Röda Korset, praktik samt friskvård.

NOTISER

lärandestilar 44

5. Lärande innefattar interaktion mellan en person och hennes omgivning. 6. Lärande är den kunskapsskapande process som kommer ur interaktionen mellan social och personlig kunskap. Kolbs teori om lärande tar utgångspunkt i en lärandecykel med fyra faser. Dessa fyra faser representerar var och en varsitt lärsätt. Lärprocessen innebär ett samspel mellan dessa fyra lärsätt. Varje individ har tillgång till vart och ett av de fyra lärsätten och vid varje lärotillfälle har den lärande att ta ställning till och välja mellan de olika strategierna.

1. Lärande förstås bättre som en process än utifrån ett antal uppnådda resultat. 2. Lärande är en pågående erfarenhetsgrundad process. 3. Lärande är beroende av kompromisser mellan diametralt motsatta sätt att se på omvärlden (lärande är till naturen fullt av spänningar). 4. Lärande är en holistisk anpassningsprocess i en föränderlig värld.

Åsa Hellström, 040-34 22 23 malmo.se/hallbartlarande

Assimilerande (abstrakt, reflekterande): Assimilativt lärande består i att nytt stoff anpassas till och integreras med befintliga strukturer. Kännetecknande är förmågan till induktivt tänkande, att formulera hypoteser samt utveckla teorier. Tycker om att designa projekt och experiment. Konvergent (abstrakt, aktiv): Styrkan ligger här i den praktiska tillämpningen av idéer och teorier och fungerar bäst i situationer där det endast finns en lösning på frågan/problemet. Föredrar tekniska problem framför sociala. Ackommoderande (konkret, aktiv): Tenderar att lösa problem på ett intuitivt sätt, gärna via ”trial-and-error”, vilket ofta medför risktagande. Bra på att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Kännetecknas av förmåga att, helst i samarbete med andra, realisera planer, försök och experiment och blir därigenom involverade i och skapare av nya erfarenheter. För mer information, se www.learningfromexperience.com/

Globala Malmö Globala frågor står högt på agendan i Malmö den 19-22 november. Då ordnas Globala Malmö – fyra dagar späckade med aktiviteter med globalt tema i hela Malmö. Dagarna inleds med en internationell fairtrade-konferens under helgen. Förvänta er filmer, förläsningar, utställningar, debatter och annat. Globala Malmö är ett samarbete mellan bland andra Malmö stad, lokala föreningar i Malmö och Sida.

Hållbart lärande i Malmö En KliMatlåda för grundskolan. Ny pedagogik för miljö- och naturvetenskap för förskolebarn. Skolsamarbete över Öresund. Högskoleutbildning för pedagoger. Project Runway med hemsytt i stadsdelen Kirseberg. Samarbetspartner till tidningen som du håller i din hand. Det är några exempel på hur Malmö stad har stött lärande för hållbar utveckling de senaste åren.Sedan 2008 sätter kommunfullmäktige årligen av ca 4,5 miljoner för att stödja en rad pedagogiska insatser inom området. Varför? Vi tror att lärande är grunden för att nå en hållbar framtid.

malmo.se/globalamalmo malmo.se/hallbartlarande

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Divergent lärstil (konkret, reflekterande): Utmärkande är stor förmåga att se saker ur flera perspektiv, vilket kräver fantasifullhet och kreativitet. Personer med divergent stil är emotionella, personintresserade och empatiska. I grupper är de speciellt aktiva när det gäller att föreslå nya, okonventionella möjligheter och lösningar, t.ex. vid brainstorming.

I boken Experiential Learning: Experience as The Source of Learning and Development (1984), beskriver Kolb lärandet som ”en process i vilken kunskap skapas genom omvandling av erfarenhet. Kunskap kommer ur kombinationen av att ta till sig erfarenhet och att kunna omvandla den.” Han menar att upplevelsebaserat lärande har sex karaktärsdrag:

Den 9 november 2011 hålls konferensen Framtidens hållbara lärande i Skåne och Öresundsregionen på Marint Centrum i Simrishamn. Ambitionen är att utifrån styrdokument såsom de nya svenska läroplanerna göra en regional kraftsamling kring hur lärande för hållbar utveckling ska bedrivas framöver. Dagen tar avstamp i såväl lokala erfarenheter som de nordiska konferenserna Ute är Inne och Out and About som hålls i Malmö i september 2011. Framtidens hållbara lärande i Skåne och Öresundsregionen vänder sig främst till tjänstemän, rektorer, politiker och forskare inom skolutveckling. Malmö stad, Region Skåne och Malmö högskola arrangerar konferensen med hjälp av bidrag från Region Skånes miljövårdsfond. © Åsa Hellström

Kolbs

Framtidens hållbara lärande

REFLEKTION

Föreningen Drömmarnas Hus har lång erfarenhet av att arbeta med kultur, kreativitet och skapande tillsammans med barn och ungdomar. Man arbetar ofta med att lyfta relevanta frågeställningar, särskilt genom konstnärliga uttryck. Under de senaste åren har allt fler av dessa frågor berört hållbar utveckling. Åsa Johansson Projektkoordinator Drömmarnas Hus www.drommarnashus.se

1 År 2008 påbörjade Drömmarnas Hus sitt utepedagogiska arbete på Fulltofta. Föreningen bedriver även ett utepedagogiskt arbete kring stadsodling på Rosengård.

tt närma sig naturen, miljön, och att tänka och handla mer ekologiskt har för oss blivit mer och mer angeläget. När pedagogiken inriktar sig på relationen barn-ungdom och dess förhållande till natur, miljö och ekologi så är det rimligt att även låta dem få uppleva skogen och den ”vilda” naturen. Vår resa ledde oss till Fulltofta strövområdes vackra skogar som numera är bas för vårt utepedagogiska arbete.1

Vad innebär det då för anställda konstnärer, dansare, teater- och dramapedagoger som är

vana att arbeta med stora kulturproduktioner att börja arbeta utomhus? Hur skulle dessa yrkesgrupper behöva arbeta pedagogiskt i utomhusmiljö, och med vilken metod, för att få barn från den urbana miljön att uppleva skogen som något positivt? ”Vi kan ju nästan ingenting om naturen, hur ska vi då kunna lära barnen någonting?”, sade ett flertal av dem. Från ett arbete som nästan enbart hade ägt rum inomhus i storstan så kastade vi oss nu ut – lite stapplande, lite osäkra.

Det stora äventyret

De första åren försökte pedagogerna i hög grad att kopiera den värld och de erfarenheter som de kände sig bekanta med men placerade dem i naturen. Med denna utgångspunkt skapades en föreställning och ett stort tält byggdes upp mitt i skogen med en scen med ljud och ljus. Därefter kom barn och ungdomar för att se föreställningen. Det kreativa efterarbetet skedde i närheten av tältet innan ungdomarna begav sig hem till den trygga storstaden igen.

Vi sökte efter ett pedagogiskt arbetssätt som tog till vara på kulturarbetares styrkor i att dramatisera, skapa spänning och engagemang, men nu i ett möte med miljön och naturen. En metod och ett arbetssätt som skulle kunna inspirera såväl elever som lärare till att arbeta och uppleva tillsammans. Vårt val föll på en metod och ett pedagogiskt arbete utifrån ett stort och lockande äventyr som börjar med ett uppdrag. Uppdraget levereras i form av en film eller ett brev där någon ber och ropar efter barnens hjälp. För att klara av uppdraget, som bara kan lösas av just dessa barn och på just en specifik dag i skogen, så måste de som grupp och individer förbereda sig och träna hårt. Till stöd i detta arbete tog Drömmarnas Hus fram ett stort pedagogiskt paket som fanns att hämta ner från webben. Materialet innehöll såväl samarbetsövningar som tips, uppgifter och länkar kring det ekologiska kretsloppet. Alla lärare hade även deltagit i den obligatoriska lärarkickoffen. Väl förberedda väntade den stora äventyrsdagen då barnen såklart blev hjältar och räddade världen.2

Vi, i egenskap av pedagoger, var i detta sammanhang lika osäkra som många av barnen, ungdomarna och lärarna. Storstaden och dess urbana miljö kändes mycket tryggare än den ”naturliga”, vilda och orörda naturen. Vi upptäckte dock att vårt arbetssätt, som bygger på en ramberättelse och som kräver barnens interaktivitet och deltagande, fungerade minst lika bra ute. Nu skulle vi förflytta tematiken, oss och eleverna ut i det vilda och okända. Vi ville även i högre grad förlita oss på skogen och naturen som ”scenrum” och inte bygga upp tält som stängde ute den natur som vi inspirerades och fick kraft av.

Drömmarnas Hus är ett kooperativ som har arbetat med barn och ungdomar i över 20 år. Basen är Rosengård i Malmö, men sedan några år tillbaka arbetar man också i andra skånska kommuner och har samarbete på internationell nivå.

2 Äventyret 2011 riktade sig till år 2-4 från sex skånska kommuner. Totalt deltog nästan 1000 barn. Äventyret är möjligt tack vare stöd från Allmänna Arvsfonden och Stiftelsen skånska landskap.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Hur naturlig kan kulturen bli?

En trevande start

REFLEKTION

RESURSER

Pedagogiska resurser

“Det kändes som om man var hjälte i en annan värld.”

Här erbjuder vi ett urval av pedagogiska resurser inom utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande för olika utbildningsnivåer. Vi har prioriterat de resurser som är nya, unika och tillgängliga på flera olika språk, samt de som är lätta att hitta på nätet. Ha i åtanke att flera av dessa resurser går att använda för flera olika åldersgrupper. Resursernas språk indikeras enligt följande: Sv: svenska, Eng: engelska, Fra: franska. Service Learning: Upplevelsebaserat lärande som bygger karaktär och motivation

3-11 år PUBLIKATIONER

var nöjda eller mycket nöjda med äventyret och 46 av 50 svarande lärare var mycket nöjda med äventyret som helhet. Äventyret som projekt är en stor satsning som såklart kostar en hel del men som med all säkerhet är samhällsekonomiskt lönsamt.

Engagemang ur positiva erfarenheter

Positiv feedback

Utomhuspedagogik

Vår absoluta övertygelse är att mötet mellan kulturen, naturen och skolans värld berikar alla parter. 91 % av de deltagande barnen

itet, skapande, drama

TAGS / Kultur, kreativ DEBATT / Hur skulle skola?

uspedagogik på din

kultur med utomh man kunna kombinera

urser se sid. 49-51

agogiska res surser / *för ped

Pedagogiska re

EDUKIT

ltar tisering, äventyr, hjä

101 Nature Activities for Kids Boken erbjuder konkreta, praktiska och beprövade aktiviteter och utmaningar som är avsedda att användas i alla olika typer av utomhusmiljöer.

www.corwin.com • eng

Jane Sanborn, Elizabeth Rundle. Healthy Learning, 2011 www.healthylearning.com • eng

Barns rätt till staden Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg. I den här boken berättar arkitekturkonsulenten och arkitekturpedagogerna själva om hur de via sitt arbete utvecklat arkitekturpedagogik till en demokratisk metod i Göteborg. www.movium.slu.se • sv

Bevara barnens skogar Broschyren Bevara barnens skogar berättar kortfattat om varför det är så viktigt att barn får möjlighet att vistas i skogen. Den kan spridas till exempelvis politiker, tjänstemän och allmänhet. www.naturskyddsforeningen.se • sv

Katherine Thomsen. Corwin Press, 2005.

Skogen som klassrum Skriften Skogen som klassrum berättar om utomhuspedagogikens fördelar, om hur skog kan skötas för barn och ger utomhuspedagogiska tips. www.naturskyddsforeningen.se • sv

Upptäck naturen-paketet Ett paket om 10 minifoldrar som är lämpliga för skol- och barnverksamhet ute. Foldrarna har olika teman och är fulla av fakta, tips och pyssel som väcker barnens upptäckarlust. Du får även en handledning till hur du kan använda foldrarna i undervisningen. www.naturskyddsforeningen.se • sv

MULTIMEDIA OCH WEBB

Greening School Grounds: Creating Habitats for Learning Kompendium med de bästa artiklarna om gröna skolgårdar från tidningen Green Teacher. Det inkluderar länkar till utomhusaktiviteter och kursupplägg, läromedel och utbildningsorganisationer. Tim Grant och Gail Littlejohn. Green Teacher, 2001. www.greenteacher.com • eng

Resources For Rethinking En webbplats från Learning for a Sustainable Future som tillhandahåller mer än 700 lektionsplaner, kalkylblad och andra undervisningsresurser som integrerar miljömässiga, sociala och ekonomiska områden genom ett tvärvetenskapligt och handlingsinriktat lärande. www.r4r.ca • eng, fra

Gröna skolgårdar Huvudsyftet med Gröna skolgårdar 2011 är att skapa och förvalta en mer varierad, grönskande och kreativ utemiljö som stimulerar barnen till att röra på sig mer utomhus. Syftet är också att öka förutsättningarna för ett engagemang hos pedagogerna att använda sig av utemiljön i undervisningen och övrig verksamhet på skolorna. www.malmo.se • sv

Place-Based Education: Connecting Classrooms & Communities Omfattande översyn av platsbaserat lärande. Från filosofi till strategi spårar Sobel den platsbaserade utbildningen i USA och hyllar lärare som kopplar samman klassrummet, samhället och miljön. David Sobel. Orion Society, 2004. www.orionmagazine.org • eng

Center for Ecoliteracy Webbplatsen erbjuder hundratals nedladdningsbara lärresurser, inklusive praktiska guider, inspirerande berättelser från skolor och organisationer över hela USA. Innehåller även boken: Smart av naturen: Utbildning för hållbar utveckling (Michael K. Stone). Se artikeln på s.14. www.ecoliteracy.org • eng

I ur och skur Pedagogiken ”I Ur och Skur” bygger på övertygelsen att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom lustfyllt upplevelsebaserade lärande. Att vistas både inne och ute är en central del i pedagogiken och dagligen gör ledarna val kring vad som passar bäst för individen, gruppen och aktiviteten. www.friluftsframjandet.se/iurochskur • sv

Education and Sustainability

De deltagande lärarna fick frågan om de känt sig delaktiga i den pedagogiska processen och svarade då: Ja! De hade ägnat flera lektioner åt förberedelsematerialet och att förbereda klassen för äventyret. De tyckte även att de bidrog till mystiken inför äventyrsdagen genom att vara hemlighetsfulla. De uppskattade att de fick ge input tidigt kring vad de ansåg var viktig kunskap att förmedla både innan och under äventyret. Att lärarkickoffen var en energikick och en förutsättning för att kunna genomföra projektet lyftes också av ett flertal.

Vi tror att barnens och många av lärarnas resa i stora delar liknar vår egen resa. Vi utgår från starka, spännande och lite utmanande upplevelser som kräver ett engagerat deltagande. Det blir inkörsporten som sedan leder till ett mer djupgående och nära förhållande till naturen. Vi tror på att människan blir stark av att få uttrycka sig kreativt, åsiktsmässigt och känslomässigt. Uttrycket kan vara via bild, film, teater, musik eller det talade och skrivna språket. Via uttrycket kommunicerar vi vidare om våra angelägna frågor. Vår övergripande pedagogiska tanke baserar sig på föreställningen att när hela vår kropp är aktiv så lagras minnet, kunskapen och upplevelsen på ett starkare sätt och kan plockas fram för att användas i kanske ett helt annat sammanhang framöver. Det är nödvändigt för storstadsbarn att få dessa starka och positiva upplevelser i utomhusmiljö för att kunna referera och känna ett miljöengagemang i framtiden. Det är bara genom att befinna oss där och lära känna miljön som den inte känns främmande och otrygg. Ju mer referenser barn och ungdomar får desto större valmöjligheter har de inför framtiden och desto större är sannolikheten att de gör ”de rätta valen”. I detta arbete behövs vi alla!

Författaren undersöker de gynnsamma effekterna av samhällsservicerelaterat lärande, ger exempel på läroplans- och communitybaserade projekt, och förklarar hur man startar ett framgångsrikt program.

RESURSER

Pedagogiska resurser

Skogsmullespelet Massor av skogsmulleledare har utbildats och hundratusentals barn har haft roligt med Skogsmulle i skogen sedan starten 1957. I början leddes alla skogsmullegrupper av ideella ledare i Friluftsfrämjandet, idag finns en allt större del av skogsmulleverksamheten på förskolor. Nu finns skogsmulle även på webben!

Open to outcome: A practical guide to Teaching and Learning Experiential Reﬂection Denna bok presenterar en lärandemodell uppbyggd kring fem frågor designade för att uppleva tillsammans och för att använda upplevelsebaserat lärande i det verkliga livet. Micah Jacobson, Mari Ruddy. Wood N Barnes, 2004.

http://projekt.nkel.se/skogsmulle • sv

11 till 16 år

Project Adventure. Advancing Active Learning

Förklarar Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande och dess möjligheter och problem. Sedan presenteras även Jarvis modell som en förlängning av Kolb. Inkluderar rekommenderad läsning och länkar till webbplatser på temat upplevelsebaserat lärande.

Project Adventure strävar efter att utvidga det äventyrsbaserade lärandet. De erbjuder lärresurser och andra verktyg på sin hemsida.

Mark K. Smith. George Williams College och University of Strathclyde, 2001.

Play It, Measure It.

www.woodnbarnes.com • eng

www.infed.org • eng

Skogen och klimatet

Hållbar utveckling och lärande

Skogen och klimatet beskriver vad som händer med vårt klimat och den oerhört viktiga roll som skogen spelar i sammanhanget.

Inspirationsskrift för universitetslärare som är en del av Världsnaturfonden WWF:s satsning på lärande för hållbar utveckling på högskolenivå. Skriften vänder sig till all personal på universitet och högskolor som söker inspiration i genomförandet av Högskolelagens skrivning om lärosätenas ansvar för hållbar utveckling. (PDF)

PUBLIKATIONER

www.skogeniskolan.se • sv

Att lära in svenska ute

www.pa.org • eng

Detta CD-ROM-paket innehåller verktyg för att underlätta och mäta viktiga utvecklingsresultat bland ungdomar, inklusive steg-för-steg-instruktioner och över 40 digitala resurser. Mark F. Roark, Faith Evans. Healthy Learning, 2010. www.healthylearning.com • eng

www.wwf.se/utbildning • sv

Att lära in svenska ute vänder sig till pedagoger från åk F-9 som vill arbeta med svenskundervisning i uterummet. Naturkontakt och språkanvändning ger insikter om vikten av att delta i demokratiska processer för en hållbar värld. Boken ger dig uppslag och inspiration för lektioner, övningar och aktiviteter så att du lätt kan ta steget ut med svenskundervisningen. www.naturskola.se • sv

WEBB

Lärande på hållbar väg

Webbplats med lärresurser och länkar med korrekt och användbar bakgrundsinformation för lärare samt lektionsplaneringar och kursplaner.

Lärande på hållbar väg är en skrift utgiven av Världsnaturfonden WWF som riktar sig till lärare och lärarstuderande. Syftet med Lärande på hållbar väg är att ge Världsnaturfondens syn på utbildningens roll för att nå ett hållbart samhälle. Skriften är rikt illustrerad och tillhandahåller bl.a. diskussionsfrågor.

California Association for Environmental and Outdoor Education (AEOE).

www.wwf.se/utbildning • sv

Teaching Resources for Outdoor Educators

www.aeoe.org • eng

Att lära in teknik ute Boken Att lära in teknik ute placerar teknikundervisning i sin rätta miljö utomhus. Boken innehåller en samling övningar som beskriver tekniken i vår vardag utifrån ett antal områden såsom miljö, hemmet, vatten, eld, maskiner och teknikhistoria. Dessutom finns ett kortare kemiavsnitt och ett kapitel om säkerhet vid utomhusaktiviteter.

Centre for Environment Education, CEE 450 pedagogiska resurser för olika målgrupper, och på mer än 20 språk. Publikationerna är framtagna efter omfattande forskning och diskussioner med experter. www.ceeindia.org • eng

www.naturskola.se • sv

Experiential Learning: A Best-Practice Handbook for Educators and Trainers Denna bok ger en rejäl och lättförståelig bakgrund till begrepp som relaterar till upplevelsebaserat lärande och lyfter fram framgångsrika metoder.

Outdoor Education Research & Evaluation Center Denna webbplats erbjuder resurser kring utomhuspedagogik och relaterade program och metoder, såsom permanent camping, upplevelsebaserat lärande, miljöutbildning och äventyrsterapi. www.wilderdom.com • eng

www.koganpage.com • eng

Denna bok erbjuder utomhuslektioner och aktiviteter, samt expertis för att utöka elevernas förståelse för naturen och utveckling av sin karaktär. Camille Bunting, Human Kinetics, 2005.

Över 16 år

The Adult Learner Denna bok ger en teoretisk ram för att förstå vuxnas frågor kring lärande som professionella pedagoger möter varje dag. Erbjuder även vägledning för framtida praxis. Malcolm S. Knowles. Butterworth-Heinemann, 2005. www.reed-elsevier.com • eng

Upptäck naturen innanför tullarna!

www.naturskyddsforeningen.se • sv

Att leva med rovdjur – problemen och lösningar

Kokboken för dig som tycker att det är inne att laga lätt mat ute. Nu i ny upplaga. www.skogeniskolan.se • sv

www.wwf.se/utbildning • sv

Mat i skolskogen

www.eoe-network.org • eng

PUBLIKATIONER

I WWF:s broschyr “Att Leva med Rovdjur” diskuteras problem och möjligheter med att leva i områden som också rymmer stora rovdjur. Här finns bland annat information om björn, järv, lo och varg, diskussioner om vår rädsla och möjliga orsaker till den, intervjuer med människor som har hittat lösningar på de problem som kan uppstå och statistik om rovdjursskador och ersättning för dessa.

www.humankinetics.com • eng

Av Dorin Festeu, Barbara Humberstone. Europeiska institutet för Friluftslivsutbildning och upplevelsebaserat lärande, 2006. (PDF)

Med denna vägvisare till naturen i Stockholms innerstad vill vi visa att det inte är nödvändigt att åka långa sträckor för att få uppleva spännande och intressant natur. Boken är en samproduktion mellan Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen och Stockholms stad.

Colin Beard, John P. Wilson. Kogan Page, 2006.

Interdisciplinary Teaching Through Outdoor Education

Non-formal Education through Outdoor Activities Guide

MULTIMEDIA OCH WEBB

The Outdoor Education Professional’s Resource Webbsida för professionella utövare av utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande. Omfattar lärresurser, artiklar, organisationslänkar, internationella konferenser och diskussionsforum. www.outdoored.com • eng

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

David A. Kolb on Experiential Learning

RESURSER

Organisationer European Institute of Outdoor Adventure Education and Experiential Learning – EOE

INTERNATIONELLT

Alternative Education Resource Organization – AERO Ideell organisation fokuserad på ett elevcentrerat tillvägagångssätt i utbildningen. Det anses vara det främsta navet för kommunikation och stöd för alternativ pedagogik över hela världen. www.educationrevolution.org • eng, spa 52

Antioch New England Institute – ANEI Konsult- och samhällsengagemangsinstitutionen Antioch University New England erbjuder utbildning, kurser och resurser till lokala och internationella partners inom ledarskapsutveckling och platsbaserad utbildning. www.antiochne.edu/anei • eng

Nätverk av europeiska organisationer och individer med syfte att stärka den transnationella utvecklingen av naturupplevelser, utbildning och upplevelsebaserat lärande. www.eoe-network.org • eng

Facing the Future Ideell organisation som skapar kurser och workshops till mellan- och högstadielärare från hela världen. Tillhandahåller en online-databas av lärandeprojekt med både internationell och lokal relevans. www.facingthefuture.org • eng

International Consortium for Experiential Learning – ICEL Nätverk av organisationer och personer vars syfte är att främja erfarenhetsbaserat lärande på global och internationell nivå. ICEL har varje år ett internationellt forum.

Association Apprendre par l’experience

www.icel.org.uk eng •

Fransk pionjärorganisation som fokuserar på upplevelsebaserat lärande och utomhuspedagogik. www.experientiel.com • fra

Leave No Trace. Center for Outdoor Ethics Ideell utbildningsorganisation som ägnar sig åt att få människor över hela världen att njuta av och förvalta naturen. www.lnt.org • eng

Association for Experiential Education – AEE Ideell, professionell medlemsförening tillägnad upplevelsebaserad utbildning och de studenter, lärare och praktiker som utgår från dess filosofi. www.aee.org • eng

Buck Institute for Education – BIE

www.bie.org • eng

Children & Nature Network Ett nätverk som skapades för att uppmuntra och stödja människor och organisationer som arbetar i USA och internationellt för att återanpassa barn med naturen. Det ger tillgång till nyheter och forskning och ett peer-to-peer-nätverk av forskare, lärare, organisationer och enskilda.

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Statsministrarna har det överordnade ansvaret för det nordiska samarbetet. I praxis är ansvaret delegerat till de nordiska samarbetsministrar och till Nordiska samarbetskommittén som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. www.norden.org

The Outdoor Education Group – OEG Oberoende icke-vinstdrivande organisation som fokuserar på erfarenhetsbaserat lärande utomhus, och som arbetar i hela Australien. www.oeg.net.au • eng

SEA-U

På Malmö Museer kan du besöka Malmöhus slott och en riktig ubåt, se levande gutefår och köttätande pirayor. Museet berättar i sina utställningar om historia, natur, teknik och sjöfart. Malmö Museers vision är att vara en kreativ och kommunikativ kulturorganisation som är tillgänglig för alla oavsett bakgrund och förutsättningar och som arbetar för ett hållbart samhälle.

SEA-U bedriver idag publik och pedagogisk verksamhet året runt i Malmö. I verksamheten vill vi skapa förutsättningar för en bredare grundsyn kring hållbarhet, etik, integration, medmänsklighet, miljö och natur. Vi har stor erfarenhet av hur man gör upplevelser och kunskap om havet och dess förutsättningar tillgängligt för alla, oavsett bakgrund och funktionalitet.

Skogen i skolan

MOVIUM – Centrum för stadens utemiljö Kreativa skolgårdar och utmanande stadsmiljöer är nödvändiga för en allsidig utveckling. Movium har nationellt ansvar för att samordna, samla och sprida kunskap om utvecklande utemiljöer för barn och unga. www.movium.slu.se

Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik NCU verkar för ett holistiskt lärande, i växelverkan mellan sinnlig erfarenhet och textbaserad kunskap – för regional och lokal utveckling i förskola och skola.

SVERIGE

Eco-Schools International

Drömmarnas Hus

Internationell organisation med fokus på att öka elevers kunskap om miljö och hållbar utveckling genom att kombinera klassrumsstudier med skol- och samhällsåtgärder. Erbjuder ett integrerat system för miljöledning och certifiering av skolor i mer än fyrtio länder.

Drömmarnas Hus har funnits sedan 1990 i Rosengård i Malmö. De använder lust, glädje och nyfikenhet i kombination med kultur, natur, kreativ pedagogik och det egna skapandet, som verktyg i ett socialt förändringsarbete.

Utenavet Utenavet är en gemensam plattform för organisationer och myndigheter som ser utomhusmiljön som arena för pedagogiskt arbete bland barn och vuxna. Utenavet sprider även goda exempel på utomhuspedagogik och platsens betydelse för lärandet. www.utenavet.se

www.naturskola.se

NCFF Nationellt Centrum För Främjande av god hälsa hos barn och ungdom vill se en skola som stimulerar alla elever till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, goda matvanor och hälsa i samspel med naturen. www.oru.se/ncff

RCE Skåne

www.rceskane.se

Region Skåne

Friluftsliv och upplevelsebaserat lärande med alla sinnen är grunden i vår pedagogik för förskola och skola. Vi utbildar dig i ledarskap, metodik och friluftsteknik, för en hållbar utveckling i praktiken.

www.educationforsustainabledevelopment.com • eng

www.friluftsframjandet.se

www.skane.se

Friluftsfrämjandet

www.skogeniskolan.se

Intresseföreningen som arbetar med mottot – att lära in ute – för ett upplevelsebaserat lärande i natur- och kulturlandskap inom skolans alla ämnen.

Arbetar aktivt för genomförandet av utbildning för hållbar utveckling i skolor och andra läroanstalter runt om i världen.

Education for Sustainable Development

Naturskoleföreningen

Region Skåne har tio års samlad erfarenhet av ett övergripande ansvar att se till helheten i utvecklingen av Skåne. I detta ansvar ingår hälsooch sjukvården, utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur. Vår roll är också att främja god hälsa för alla invånare och ansvara för att det finns bra sjukvård. Det är i det regionala utvecklingsuppdraget vi skiljer oss från mängden.

www.drommarnashus.se

www.eco-schools.org • eng

Skogen är ett optimalt klassrum - här kan du kombinera teori med praktik i det oändliga! Genom Skogen i Skolan får du upplevelser och växande kunskap.

www.liu.se/ikk/ncu

Ett RCE är ett regionalt nätverk som ska sprida lärande för hållbar utveckling inom olika former för lärande. För att ge slagkraft och spridning åt arbetet med lärande för hållbar utveckling har United Nations University introducerat idén om regionala centra, som arbetar lokalt för att stimulera och stödja detta lärande. Det finns idag 74 RCE i världen, varav 23 i Europa.

www.childrenandnature.org • eng

www.sea-u.se

www.malmo.se/museer

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Icke-vinstdrivande organisation från USA fokuserad på problembaserat lärande

Nordiska Ministerrådet

Malmö Museer

RESURSER

Ordlista Action Learning

Adventure Based Counseling (ABC)

Guide över koncept och termer som har med Utomhuspedagogik att göra.

Metod för att underlätta lärande på arbetsplatsen som utvecklades av Reg Revans

Problembaserat lärande (PBL)

uppmuntrar studenterna att lära sig genom strukturerad forskning kring ett specifikt

ledare, och överväger hur deras reaktioner skulle kunna förbättras i vissa situationer.

problem.

Grupprådgivningsmodell som använder en noggrant ordnad och bearbetad serie

Progressiv pedagogisk filosofi

experimentella övningar för att framkalla beteendeförändring. Aktivt lärande 54

Autentiskt lärande

En övergripande term som refererar till flera modeller för undervisning som fokuserar

hjälpa eleven utveckla praktiska kunskaper och färdigheter i problemlösning. Reﬂektivt lärande

icke-reflektivt lärande där materialet är inlärt med lite eller inget aktiv tänkande (t.ex. memorering) eller förståelse, engagerar reflektivt lärande en stor del av elevernas

Riktat lärande

behärskning av innehåll. Samhällstjänstrelaterat lärande

noggrant strukturerad pedagogisk erfarenhet. Samspelets lärande

“medlärande, medtänkare, medutvecklare etc.” som hjälper eleverna att komma

av betyg, examen, diplom eller certifikat.

ens betraktas som lärande av individen. Pedagogik som bygger på föreställningen att läraren måste anpassa lärandemiljön så att alla elever kan utvecklas oberoende av kön, etnicitet, klass, ålder, sexualitet,

längre än vad de kunnat göra på egen hand. (Vygotskij) Självstudier

Lärarens roll blir att underlätta eller guida lärandet snarare än att styra den. Socialt och emotionellt lärande (SEL)

Individen lär i och av hela det aktuella sammanhanget som skapar mening av abstrakt

Temabaserad läroplan

Komplett program för lärande. Avser både innehåll (det material som ska läras) och inlärningsprocess (de åtgärder och resurser som ingår i undervisning och lärande).

Lärandegemenskap

Lärstilar

Pedagogiskt system där materialet är inriktat mot ämnen med anknytning till elevernas omedelbara behov och/eller önskningar (t.ex. föräldraskap, sysselsättning,

information, vilket gör lärandet mer konkret och tillgängligt. Kursplan

En process som används för att utveckla sociala och emotionella kompetenser hos barn.

kognitiv och/eller fysisk förmåga. Kontextuellt lärande

En lärandemiljö där eleverna ges ett stort ansvar och bidrar till sitt eget lärande.

ekonomisk förvaltning, hälsa och näring). Upplevelsebaserat lärande

Varje process eller engagemang som ger en elev möjlighet att lära känna ett visst fenomen - att skapa mening ur en direkt erfarenhet. En viktig typ av lärande som

En grupp av människor som delar gemensamma känslor, värderingar och övertygelser,

betonar personligt engagemang och personligt förvärvade kunskaper och färdigheter

är aktivt engagerade i att lära tillsammans av varandra, och genom tillvänjning.

genom relevanta erfarenheter.

Avser hur en person föredrar att bearbeta sitt material, eller karaktäristiska stil att

Utvärdering

Process för att bedöma kvaliteten, värdet eller värde av ett program/kurs eller

skaffa och använda information när man lär sig. Dessa stilar kan vara löst grupperade

studenternas prestationer baserade på fastställda kriterier, med hjälp av uppgifter

i fysiska och kognitiva stilar. Samma person använder också olika stilar i olika

som samlats in i bedömningen.

sammanhang. Ämnesbaserad läroplan Mål

Utbildningssystem där kompetens/kunskap är grupperad efter ämnesområden (t ex

Den specifika information eller kunskap som står i fokus för studenternas lärande

matematik, språk), och delas i bitar eller enheter som lärs ut på ett övervägande

under en viss lektion/kurs/utbildning.

linjärt eller sekventiellt sätt.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Inkluderande lärmiljö

Pedagogik som kännetecknas av samspel mellan elev och lärare, samt en hög grad av elevengagemang i alla aspekter av sin egen inlärning. Läraren antar rollen av en

Lärande som genomförs inom formaliserad utbildning och som leder till någon form

Lärande som sker i vardagen utanför formaliserad utbildning och som kanske inte

Upplevelsebaserad utbildningsstrategi som baseras på “ömsesidigt lärande”. Det är en form av erfarenhetsbaserat lärande; en läroplansbaserad, värdeskapande och

Ett begrepp som ursprungligen utvecklades av David Kolb. Upplevelsebaserat lärande utforskar det cykliska mönstret för allt lärande, från erfarenheter genom reflektion

Informellt lärande

Pedagogiska miljöer som kännetecknas av att läraren tar rollen som expert och auktoritet, överförd kunskap och passiv inlärning, standardiserade kursplaner, och

Filosofisk orientering till undervisning som präglas av frågor och svar, upprepande

och föreställning till handling och vidare till ytterligare erfarenhet.

tänkande eller kognitiva kapacitet.

Denna typ av lärande, material och aktiviteter ramar in det “verkliga livet” i det

ansvarar för lärandemål och bedömning av kompetens/kunskap.

Formellt lärande

Avser en djupare grad av bearbetning av det material som kan inläras. Till skillnad mot

sitt eget lärande, samtidigt som lärarna har en vägledande roll.

aktiviteter såsom djuplodande, memorerande, och omedelbar feedback. Läraren

Det upplevelsebaserade lärandets cykel

En filosofisk inställning till pedagogik som föreslår att syftet med utbildning är att

lärarens ansvar för att underlätta elevers lärande. Studenterna är aktivt engagerade i

sammanhang de används. Behaviorism

En term som används inom högre utbildning för en rad pedagogiska metoder som

på 1940-talet. Deltagarna studerar sina egna handlingar, utan instruktioner från en

RESURSER

vi rekommenderar

FILMER

Här lyfter vi fram en serie filmer som kan användas för att skapa debatt om alternativa undervisningsmetoder utifrån olika perspektiv. För varje film har vi angivit originalspråket och vilka som finns tillgängliga eller textade på engelska/svenska.

Freedom Writers

LÅNGFILMER

Into the Wild 56

Sean Penn, 2007. Drama, 148 min. Eng., sv. text.

Filmen är baserad på boken The Freedom Writers Diary som läraren Erin Gruwell skrev med Woodrow Wilson Classical High School i Long Beach, Kalifornien, som förebild. Titeln anspelar på ”Freedom Riders”, de multikulturella medborgarrättsaktivister som prövade den amerikanska högsta domstolens beslut att häva segregeringen av bussar 1961.

Efter examen från Emory University, överger toppstudenten och idrottaren Christopher McCandless sina ägodelar och ger hela sitt sparkonto på $24 000 till välgörenhet. Han liftar till Alaska för att leva i vildmarken. Längs vägen möter Christopher ett antal personer som formar hans liv. Filmen är baserad på en roman skriven 1996 av Jon Krakauer.

127 timmar

Danny Boyle, 2010. Drama, 94 min. Eng., sv. text.

Mononoke Hime Prinsessan Mononoke

DOKUMENTÄRER

Être et avoir Att vara och att ha

Nicolas Philibert, 2002. Dokumentär, 104 min. Fra., eng. text. George är lärare i en liten fransk byskola. Han undervisar och tröstar, löser konflikter och uppmuntrar, reder ut skillnaden mellan lek och arbete, förklarar vad det är att ta ansvar, och visar med hela sin person vad tålamod är. Men hur går det när skolan vuxit sig för liten och det är dags att gå vidare? Detta är filmen om lärandets stora dramatik som utspelas i en skolsal fylld med barn mellan fyra och tio år. För att förhindra det otänkbara måste man mobilisera det enastående!

Hayao Miyazaki, 1997. Drama, manga, 133 min Jap., sv. text. Filmen, som utspelar sig i 1300-talets Japan, har ett ekologiskt tema och skildrar kriget mellan skogens andar och människorna under Japans Muromachiperiod. Prins Ashitaka räddar sin hemby från vildsvinsguden Nago som drabbats av en förbannelse. Under striden blir Ashitaka själv drabbad av förbannelsen, som visar sig som en virvlande svart massa på hans arm. Efter att ha rådfrågat byns visa kvinna får han reda på att förbannelsen med tiden kommer att sprida sig till hela hans kropp. Hon kan inte hjälpa honom att bryta förbannelsen, men hon råder honom att resa västerut, då den smittade vildsvinsguden kom från det hållet. Västerut hamnar Ashitaka i ett krig mellan människorna i Järnstaden och skogens andar, ledda av prinsessan Mononoke. Människorna i byn vill åt järnet i bergen för att kunna överleva, medan andarna i skogen vill ha skogen orörd så att de kan leva vidare där. Ashitaka känner tacksamhet för människorna i Järnstaden efter att de visat honom sin gästfrihet, men när han blir vän med den varglika prinsessan som avskyr Järnstaden och dess invånare gör han allt han kan för att skipa fred mellan människorna och andarna.

Innovativ utbildning av lärare i Freedom Writers metoden. Pedagogiska resurser: The Freedom Writers Diary, Teach for Hope och The Writers Freedom Diary: lärarhandledning.

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Brooks Elms, 2007. Drama, 100 min. Eng., sv. text. Amerikansk, oberoende dramafilm, skriven och regisserad av Brooks Elms. Filmen följer en traditionell östkustlärare (Daniel Kucan), som blir anställd på en icke-traditionell, alternativ skola i Kalifornien, vilket leder till betydande förändringar i hans personliga filosofi och livsstil. Sedan filmen kom år 2007 har filmen skapat debatt i samhällen som överväger att engagera sig i den alternativa utbildningen.

Freedom Writers Foundation: www.freedomwritersfoundation.org

En 23-årig lärare tillgriper okonventionella metoder för att nå fram till hennes hårdhjärtade studenter när hon tilldelats den otacksamma uppgiften att undervisa i engelska vid ett gäng-infekterat gymnasium i Long Beach, Kalifornien. Hennes elever hade avfärdats, och hennes chanser att lyckas hånades, men Erin Gruwell (Hilary Swank) var inte den som gav sig utan strid. Long Beach är en plats där ett nytt krig utkämpas varje dag, och när de härdade studenterna får känslan att en utomstående försöker förstå deras svåra situation, hotar deras cyniska ovilja att hålla en dödlig cykel i rörelse. Trots den fientliga reaktion hon får i klassrummet, använder Gruwell Anne Franks och Zlatas dagböcker för att undervisa sina elever om medkänsla och tolerans utöver grunderna i det engelska språket. Senare, när det är dags för eleverna att berätta sina egna historier, i ett projekt särskilt utformat för att utforska det dagliga våld som majoriteten av eleverna har blivit avtrubbade inför, börjar de hinder som en gång var så starka så småningom att börja vittra sönder. När den enda möjligheten för överlevnad är att bli vän med den person som en gång var din dödsfiende, öppnas världen för en helt ny värld av möjligheter.

Filmen berättar den sanna historien om äventyraren Aron Ralston som under en klättring råkar ut för en olycka och blir fastkilad i en bergsklyfta. Medan han svävar mellan hopp och uppgivenhet går han igenom sitt liv, sina framgångar, motgångar och tiden han fått spendera med de han älskar. Tankarna ger honom styrka och han fattar ett beslut: Han ska överleva.

Schooled

Richard LaGravenese, 2007. Drama, 123 min. Eng., sv. text.

The Planet

Michael Stenberg, Johan Söderberg, Linus Torell, 2006. 82 min. Eng., sv. text. The Planet är en svensk dokumentärfilm om miljöfrågor som kom ut 2006. Filmen gjordes av Michael Stenberg, Johan Söderberg och Linus Torell för bioduken på engelska för att nå en internationell publik. Den innehåller intervjuer med 29 miljöforskare och experter, inbegripet Dr Stephen Peake, Herman Daly, Lester Brown, Gretchen Daily, Mathis Wackernagel, Norman Myers, Jill Jäger, George Monbiot, Robert Costanza, Will Steffen, och Jared Diamond. Dokumentären diskuterar skicket som planeten jorden har idag och hur det skulle kunna se ut om hundra år.

Pedagogiska resurser: www.svt.se/2.59430/the_planet (onlinespel, interaktiv fakta m.m.)

Stöd från Region Skåne och Malmö stad

ES-partners

Fokus på hållbar utveckling i ny lärarutbildning 2011 i Malmö 58

Förskollärare Grundlärare Yrkeslärare Ämneslärare

Det här numret av Education and Sustainability Sverige delfinansieras med medel från Region Skånes miljövårdsfond och Malmö stads satsning på hållbart lärande.

Region Skåne

Malmö stad

Malmö högskola

Oddvar Fiskesjö Avd. för regional utveckling Skånehuset 291 89 Kristianstad www.skane.se

Monika Månsson Miljöförvaltningen 205 80 Malmö www.malmo.se/ hallbartlarande

Harriet Axelsson Prorektor 205 06 Malmö www.mah.se

Göteborgs universitet

Bli en ES-partner!

Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession Box 300 · 405 30 Göteborg

Alla som bidrar till spridningen av minst 100 ex/nr av ES Sverige får synas med sin logotyp. Tack för ert stöd! Stort tack även till övriga organisationer som bidrar på andra sätt.

ES Sverige har sedan starten haft en nära anknytning till RCE Skåne, ett av över 70 Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development som finns runtom hela världen. RCE-nätverket är kopplat till FN:s årtionde för lärande för hållbar utveckling (2005-2014). RCE Skåne består av Region Skåne, Malmö stad, Malmö högskola, Lunds kommun och Lunds universitet samt föreningen Hållbar Utveckling Skåne. Vi samverkar också med RCE Barcelona och kooperativet Barcelonya.net som producerar originalversionen av ES på katalanska.

Vi stöder ES Sverige Global Action Plan WWF Sverige Stiftelsen Teknikdalen

Den Globala Skolan Biofuel Region

ES Sverige på Skolforum! Du kan vinna en prenumeration på ES Sverige i Energimyndighetens monter (C24:48).

Annonsinfo

Prenumeration

Vill du nå tusentals pedagoger och andra som är intresserade av utbildning och hållbar utveckling? Vi erbjuder annonsplats (helsida/halvsida) för organisationer och företag som delar vår vision. ES Sverige – Lärande för en bättre värld!

För frågor kring prenumeration, distribution och fakturering, kontakta:

Kontakta Marcus Lind för prisuppgifter: redaktion.es@rceskane.se Tel: 070-667 22 82

Nätverkstan Ekonomitjänst Box 311 20 · 400 32 Göteborg Tel: 031-743 99 05 http://natek.natverkstan.net

Education and Sustainability

Utomhuspedagogik

Vi ses där!

Nästa u mme Nr 6 · Grn ön tillvärx t

I nästa nu mmer foku serar vi på den ekono miska dim ensionen hållbar utv av eckling dä r vi utforsk begrepp s ar om entrep renöriellt lärande, g reenwash , CSR och mycket an nat.

Utenavet nationellt nätverk för främjande av utomhuspedagogik www.utenavet.se

Annons Utenavet

Utomhuspedagogik

Nyfiken, kreativ och miljömedveten Den som regelbundet vistas i skog och mark och park utvecklar en starkare känsla för naturen och ett större miljöengagemang. Detta är av stor betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Utenavet är en gemensam plattform för organisationer och myndigheter som ser utomhusmiljön som arena för pedagogiskt arbete bland barn och vuxna. Aktiviteter i natur- och kulturmiljöer i staden och dess omgivningar är nödvändiga för barns och vuxnas allmänbildning och kulturkompetens. Utenavet sprider goda exempel på utomhuspedagogik och platsens betydelse för lärandet.