eSkills Manifesto Sv

E-SKILLS-

MANIFESTET

Med bidrag fr책n ledande personer i Europa - inom EU, utbildningsbransch, politik, forskning och n채ringsliv.

Det här manifestet har utarbetats av European Schoolnet och DIGITALEUROPE som en del av kampanjen e-Skills for jobs 2014.

Kampanjen e-Skills for jobs 2014 är ett initiativ av EU-kommissionen som finansieras via EUprogrammet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) och organiseras i samverkan EU:s breda koalition för digitala arbetstillfällen.

De viktigaste kontakterna på EU-kommissionen: André Richier, förste handläggare, enheten ”Key Enabling Technologies and Digital Economy”, generaldirektoratet för näringsliv.

Alexander Riedl, biträdande chef, enheten ”Knowledge Base”, generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik.

Utgivare:

European Schoolnet (EUN Partnership AISBL) Rue de Trèves 61, 1040 Bryssel Belgien

Layout, DTP och tryck:

Hofi Studio, Tjeckien

Publicerades:

oktober 2014

ISBN:

Denna bok är publicerad under villkoren i licensen Attribution 3.0 Unported Creative Commons (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/).

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning

5

Helhetsbilden

7

Kapitel 1 Framtidens digitala arbetstillfällen

15

Kapitel 2 Den värdebaserade IT-funktionen

21

Kapitel 3 Globaliseringens effekter

29

Kapitel 4 E-ledarskapsutmaningen

35

Kapitel 5 Den nya innovativa utbildningen

41

Kapitel 6 De nya digitala talangerna

49

Kapitel 7 Den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen

56

Kapitel 8 Visionen för framtiden

59

Medarbetarnas biografier

65

Litteraturhänvisningar

70

3

4

e-Skills-manifestet

INLEDNING Europas historia tar en ny vändning. Den tredje industriella revolutionen har inletts och vårt agerande kommer att bli avgörande för Europas ställning i den framväxande nya ekonomin. Att leva i den digitala tidsåldern handlar inte bara om att anpassa sig till den senaste tekniken utan även om att gynna risktagande, skapa förtroende för framtiden och att stödja entreprenörskap.

Vi måste åter väcka det engagemang för framsteg som Europa en gång hade, det engagemang som inspirerade Europa när vi skickade fartyg runt hela världen och uppfann den moderna världen.

Vi måste också få en ny syn på utbildning, allt från hur vi tänker till hur vi arbetar och lever tillsammans.

Allt ovan är inom räckhåll. Detta är möjligt för oss.

Europa är ett centralt innovationsområde i dagens värld med den största utgivningen av vetenskapliga publikationer. Dessa unika tillgångar är värda att bygga vidare på ur ett nytt perspektiv. Vi måste få en ny syn på vår kultur som har blivit för akademisk, för avgränsad och för centraliserad för att vi ska kunna anförtro vår framtid till de som ägnar mer tid åt att göra det omöjliga möjligt än att finjustera nästa steg.

Den digitala eran ger oss unika möjligheter. Långt ifrån att vara begränsad till en särskild teknik inleder den en helt ny kultur. Man behöver bara se med vilken lätthet vissa entreprenörer går från betalningssystem till startraketer eller elektriska bilar för att få bilden klar för sig.

Den här nya kulturen nås bäst genom att lära sig om kod och komplexa strukturer. Detta tillsammans med rörligt och decentraliserat samarbete mellan intressenter kommer att bidra till verkligt innovativa former av kreativitet.

Gilles Babinet Digital Champion, Frankrike

INLEDNING

5

6

e-Skills-manifestet

HELHETSBILDEN Spetskompetens och innovation har blivit avgörande Av Bruno Lanvin Hela förställningen om Europa som en ”realistisk utopi” står just nu inför sitt första riktigt avgörande test. Den pågående krisen, som utan tvekan är global, tar olika form och vägar i olika delar av världen. Det är första gången i modern tid som en kris har brutit ut vid en tidpunkt då den största producerande ekonomin inte är den största konsumerande ekonomin. Det är också första gången i modern tid som internationella konkurrensfördelar bygger på faktorer som har så lite att göra med naturtillgångar, geografi och hållbara tekniska fördelar.

En plötslig insikt om att det brådskar I en så snabbt föränderlig miljö är Europa pressat att identifiera grunderna för sitt framtida välstånd. Under det senaste årtiondet har Europa gjort strategiska val i detta avseende: till dem hör att bygga en konkurrenskraftig ekonomi för alla och att vara i det främsta ledet för miljöskydd och innovation.

Den nuvarande krisen gör dessa val än mer värdefulla och avgörande. Idag tydliggörs den här förnyade känslan av att det är bråttom: framför allt av de hittills aldrig skådade höga arbetslöshetsnivåerna bland Europas ungdomar (enligt definitionen i åldern 15 till 24 år), nästan 24 % i slutet av 2013 (se diagram nedan).

HELHETSBILDEN

7

Ungdomsarbetslöshetsnivåerna, EU-28 och EA (Euroområdet)-17, säsongsjusterade för, januari 2000 - juli 2013

Källa: Eurostat 2014

Den här nya känslan av att det är bråttom svarar mot det växande intrycket av att ny produktionsteknik, nya konsumtions- och beteendemönster skapar goda förutsättningar för en ”återhämtning med ökad sysselsättning” i Europa utan att göra avkall på målet att vara världsledande inom produktivitet, innovation och inkludering. Det är här som informations- och kommunikationsteknik (IKT) och e-kompetens blir centrala för framtida analys och politik för att skapa en hållbar återhämtning med ökad sysselsättning i Europa.

En rad nya möjligheter Utveckling inom information och nätverk (inklusive molntjänster, stordata, sociala medier, mobilt internet och konvergens för att nämna några) skapar ett behov av ny kompetens och fantastiska möjligheter för de som utvecklar och använder denna kompetens först.

Uppgifter om de aktuella och de förväntade nivåerna för tillgång och efterfrågan på e-kompetens finns längre fram i den här delen. De visar på ett ihållande underskott för Europa som helhet: höga arbetslöshetsnivåer i kombination med många obesatta lediga platser inom e-kompetensområdet är en av de mest slående paradoxerna på Europas arbetsmarknad.

8

e-Skills-manifestet

I dessa tider är det lika viktigt att välja det mest strategiska sättet att ta itu med e-kompetensproblemet som att välja verktygen och metoderna för att angripa det. Eftersom global konkurrenskraft i allt större utsträckning grundas på kunskap och innovation är det tydligt att Europa måste bygga på sina styrkor (så som IKT-sektorn och kunskapsekonomin) för att få hållbara komparativa fördelar på det internationella planet. Att anpassa arbetskraftens kvalitet och struktur till de utmaningar och möjligheter som är resultatet av denna framväxande globala kunskapsekonomi förblir emellertid en utmaning som, om den inte tas på allvar, skulle kunna äventyra framtiden för andra insatser som gjorts för att forma Europas framtid som en global kraft och en modell för ”konkurrenskraft med inkludering”. Det här är vad utmaningen ”e-kompetens för 2000-talet” handlar om.

En avgörande felande länk, internt och externt Det råder stor samstämmighet bland intressenter om att e-kompetens är avgörande för att öka konkurrenskraft, produktivitet och innovation liksom professionalismen och anställbarheten för Europas arbetskraft. Det finns ett behov av att se till att kunskaperna, färdigheterna, kompetenserna och uppfinningsförmågan hos ledare, IT-personal och användare uppfyller de högsta globala standarderna och att de kontinuerligt uppdateras i en process för effektivt livslångt lärande.

Europa behöver människor med e-kompetens både för att bygga infrastrukturen och för att utnyttja den. Ett samhälle med e-kompetens är således föregångaren till ett kunskapsbaserat samhälle. Med brist på hög e-kompetens i Europas befolkning kommer de investeringar som gjorts och som planeras inom infrastruktur (t.ex. bredband) inte att ge god avkastning på investeringarna.

Ur näringslivets synvinkel är det också klart att en fortsatt betydande brist på IT-arbetstagare allvarligt äventyrar utvecklingen av Europas ekonomi. Den påverkar utvecklingen av högteknologiska branscher negativt och bromsar innovationen, vilket i sin tur påverkar sysselsättningen och produktiviteten i liknande näringsgrenar. Följaktligen hämmar bristen på IT-personal Europas förmåga att konkurrera globalt. Internt utgör en sådan brist också ett hot mot förverkligandet av en digital inre marknad.

e-kompetens är nyckeln till Europas konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning Efter omfattande samråd och diskussioner med intressenter och medlemsstater i samband med det europeiska e-skills-forumet antog Europeiska kommissionen 2007 ett meddelande om ”e-kompetens för 2000-talet: ökad konkurrenskraft, större tillväxt och fler jobb”, vilket innefattar en handlingsplan för e-kompetens för EU. Denna handlingsplan mottogs positivt av medlemsstaterna i rådets (konkurrenskraft) slutsatser från november 2007. Intressenterna ställde sig också positiva till en långsiktig agenda för e-kompetens. En branschpanel för e-kompetens HELHETSBILDEN

9

inrättades av ledande IKT-företag för att bidra till genomförandet av handlingsplanen. I en tillhörande studie kom man fram till att nationell IT-politik tenderar att inriktas på att utveckla grundläggande IT-kompetens för användare. Utvecklingen av IT-kompetens för yrkesverksamma anses ofta ingå i en politik för fortsatt yrkesinriktad utbildning. Man fann också att nio länder hade en politik som syftar till att utveckla e-handelskompetens. Tjugosex länder hade en politik för e-kompetens för användare, medan elva länder (Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Malta, Spanien, Portugal, Rumänien, Storbritannien och Turkiet) hade en politik som var särskilt inriktad på att utveckla e-kompetens för yrkesverksamma.

Goda framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av EU:s handlingsplan för e-kompetens. En europeisk e-kompetensram har utarbetats och en europeisk portal för e-kompetens och karriärmöjligheter inrättats tillsammans med flera partnerskap med intressenter på hög nivå. Sedan dess har nya aktiviteter lanserats. Dessa omfattar åtgärder som har att göra med tillgång och efterfrågan (även utarbetande av framtidsscenarier) för att bättre kunna förutse förändringar, den fortsatta utvecklingen av den europeiska e-kompetensramen samt främjande av relevanta ekonomiska och finansiella incitament. European e-Skills for Jobs var en EU-omfattande informationskampanj i denna riktning för att främja e-kompetens, utbyta erfarenheter, utveckla samarbete och engagera intressenter.

Medan Europa fortfarande kämpar för att ta sig ur krisen har insikterna från 2007 nu fått nytt värde: IT-specifik arbetslöshet har i alla tider legat långt under den totala arbetslösheten. Detta tyder på att stimulans för tillväxt inom IT-sektorn (och för e-kompetens) måste ses som ett kontracykliskt politiskt instrument för att skapa den återhämtning med ökad sysselsättning som nämndes tidigare.

Att stärka Europas roll i den globala konkurrensen om kompetens I anslutning till INSEAD:s paradigm för kompetenspyramiden måste Europa ta itu med nya utmaningar på tre nivåer: (1) Läs- och skrivkunnighet och grundläggande färdigheter som e-kompetens, matematik och naturvetenskap (inklusive kodning).

(2) Yrkeskompetens som krävs för arbetsmarknaden och fås genom formell utbildning, men även i allt större utsträckning i arbetslivet.

(3) Kompetens inom global kunskapsekonomi (GKE) som är mer svårdefinierad men inbegriper teamledning och att förutse förändringar och som är avgörande för innovation.

10

e-Skills-manifestet

I Lag er 3

Talanger relaterade till global kunskapsekonomi

Talanger inom

Lag er 1

Lag er 2

GKE Yrkeskunskaper

Yrkeskunskaper

Kunskap och grundläggande färdigheter (matematik, vetenskap, IT-kunskap)

Kunskap och grundläggande färdigheter

Europa investeras det mycket mindre i högre utbildning än i USA och Japan. I en studie som nyligen utfördes av EIU (Economist Intelligence Unit) konstaterades att USA, Singapore, Storbritannien, Irland och Sydkorea är de länder som är bäst på att utveckla den rätta IT-kompetensen. Enligt EIU är förklaringen till dessa länders framgångar att de kraftigt ökar antagningen till högre utbildningar, även inom naturvetenskap och teknik. De har även universitet och tekniska högskolor i världsklass som ger tekniker företags- och ledningskompetens, inte bara tekniska kunskaper.

Att skapa och fullfölja den digitala agendan för Europa Europeiska kommissionen antog 2010 den digitala agendan för Europa med huvuddragen i sju prioriterade åtgärdsområden: att skapa en digital inre marknad, större interoperabilitet, öka tilliten för internet och internets säkerhet, mycket snabbare internettillgång, mer investeringar i forskning och utveckling, stärka den digitala kompetensen och integrationen, utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att möta utmaningarna i samhället som klimatförändringar och en åldrande befolkning. Exempel på fördelar är enklare elektroniska betalningar och fakturor, snabb utbyggnad av telemedicintjänster och energieffektiv belysning.

HELHETSBILDEN

11

Inom e-kompetens och digital integrering kommer Europeiska kommissionen att: • Främja e-ledarskap och IKT-professionalism för att stärka den europeiska talangreserven och kompetensen och rörligheten för IKT-yrkesverksamma i hela Europa.

• Stödja utvecklingen av online-verktyg för att kartlägga och erkänna IKTyrkesverksammas och användares färdigheter, i samband med den europeiska ramen för e-kompetens och Europass.

• Främja ett större deltagande av kvinnor i IKT-arbetskraften.

• Göra digitala färdigheter till en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014-2020).

• Föreslå EU-indikatorer för digital kompetens och mediekunskap.

Det är ganska enkelt att se hur typologin ovan (e-kompetenspyramiden) kan tillämpas direkt på var och en av åtgärdspunkterna. Det blir en utmaning att göra detta konsekvent i EU:s institutioner och nationella regeringar.

Dags att agera - innovation för kvalitet och kvalitet för innovation Under de senaste åren har åtskilliga intressenter (särskilt näringslivet) med eftertryck förordat omedelbara åtgärder. På grundval av de senaste analyserna och uppgifterna verkar följande vara särskilt angelägna: • Noggrant statistiskt arbete om bristande IT-kompetens bör utföras för att fastställa de specifika kunskapsluckorna. Årliga Eurobarometer-rapporter bör utarbetas som kartlägger arbetsgivarnas uppfattning om behovet av e-kompetens de närmaste tre till fem åren.

• Incitament bör införas för att lärare ska uppdatera sin egen IT-utbildning och modernisera sina undervisningsmetoder så att digital undervisning och digitalt lärande kan integreras. Certifikat för lärare som intyg på deras e-kompetens bör införas.

• Europeiska kommissionen bör inrätta och finansiera tävlingar i matematik och naturvetenskap mellan skolor i hela Europa för att belöna utmärkta prestationer.

Dessutom är det tydligt att e-kompetensutmaningen kommer att bli både kvalitativ och kvantitativ. Europa behöver en högutbildad IT-personal som tillgodoser arbetsgivarnas behov. Den traditionella modellen ”först utbildning, 12

e-Skills-manifestet

sedan jobb” blir allt mindre relevant i takt med att rörligheten på marknaden tilltar. Arbetsgivare och utbildare måste samarbeta tätt för att kunna ta fram en smidigare referensram för kompetensutveckling (d.v.s. lära att lära sig).

EU:s IT-kompetensstrategi kan inte bara vara en fråga på kort sikt. Det är tydligt att problemet med tillgång och efterfrågan på e-kompetens kommer att bli mer och mer akut. Efterfrågan på traditionella kunskaper om teknisk infrastruktur kommer att öka liksom på de kunskaper som en kunskapsbaserad samverkande arbetskraft behöver.

e-kompetens är en avgörande faktor i innovationsekosystemet.

Än viktigare än alla dessa rekommendationer är ändå den ”tvingande nödvändighet av global innovation” som Europa står inför. e-kompetens är en avgörande faktor i innovationsekosystemet, med andra ord, Europa måste skaffa sig hög e-kompetens för att alltjämt vara en ledande aktör i den globala konkurrensen om innovation. Europa måste ha spetskompetens för att utvecklas innovativt. På samma sätt måste Europa förbättra sina utbildnings- och fortbildningssystem för att få fram och attrahera mer kompetens, forskare, högutbildade och chefer. Inom högre utbildning, liksom inom livslångt lärande och grundläggande utbildning, måste Europa förnya sig för att ligga främst.

Rekommendation – ingen tid att avvakta Europa som region måste vara kreativt och ge ett omfattande stöd till politik som angriper e-kompetensbrister som inte utgör ett cykliskt utan ett strukturellt problem. Den ekonomiska krisen har i viss mån lett till förvirring i debatten eftersom lägre efterfrågan har lett till missvisande tecken på att e-kompetensklyftan håller på att minska. Detta är dock i hög grad en illusion: om europeiska företag, regeringar och den akademiska världen inte reagerar snabbt kommer den här klyftan att bli uppenbar när återhämtningen tar fart. De europeiska ekonomier som inte drar nytta av krisen för att stärka sin förmåga att få fram mer e-kompetenta arbetstagare och chefer kommer att marginaliseras i kampen om kunskapsbaserad och innovationsdriven global konkurrenskraft.

HELHETSBILDEN

13

Total efterfrågan och tillgång på kompetens

Marknadens efterfrågan på kompetens Scenario 2:

Förbättrade läroplaner för e-kompetens

Tillgång till kompetens

kompetensbrist

Scenario 1:

Inga åtgärder vidtas

Tid

Före krisen

Kris

Efter krisen

Källa: Lanvin, B. och Fonstad, N. (2010), Strengthening e-Skills for Innovation in Europe, INSEAD eLab, 2010.

Inför den överhängande utmaning som ungdomsarbetslösheten i Europa nu utgör har ”brådskande åtgärder” fått en ny innebörd. Vi har bara sett början på den digitala revolutionen: i framtiden bör den inriktas på de omfattande målsättningarna i Europa (såsom konkurrenskraft, hållbar och innovativ tillväxt) samtidigt som den konkret möter de nuvarande behoven och förväntningarna hos Europas medborgare. Att ge invånarna möjlighet att skaffa sig e-kompetens är en central faktor i denna komplexa struktur.

14

e-Skills-manifestet

KAPITEL 1 Framtidens digitala arbetstillfällen IKT:s inverkan på sysselsättningen Vilka effekter den nuvarande teknikvågen får på sysselsättningen är en viktig men obesvarad fråga. Det troliga är dock att de justeringar som krävs blir djupgående, långvariga och smärtsamma. Tyvärr är det inte möjligt för oss att nu veta om effekterna och utvecklingen av den här teknikvågen kommer att skilja sig från tidigare teknikdrivna revolutioner. Kort sagt, kommer nettoeffekten av dessa förändringar på sysselsättningen och slutligen på sociala, politiska och ekonomiska strukturer att vara positiv eller negativ? De som invänder att tidigare jordbruks- och industrirevolutioner inte skapade en långvarig ökning av arbetslösheten bör tänka på de oerhörda sociala omvälvningar som följde på dessa förändringar (Charles Dickens litterära verk bygger på dokumentation av dessa förhållanden). Oavsett förändringstakten eller det slutgiltiga resultatet av dessa förändringar vet vi en sak: Morgondagens arbetstagare kommer att behöva kunskaper som gör det möjligt för dem att skapa ekonomiskt värde i en värld där allt större delar av arbetsmarknaden troligen ersätts av automatisering, mjukvara och robotar. Det finns flera frågor som komplicerar den här debatten.

Begränsningar i tillgänglig information En rad begränsningar i tillgängliga uppgifter utgör ett hinder för den formella analysen av vilken inverkan teknik har på tillväxt och anställning. En diskrepans märks mellan den avtagande produktivitetstrend som observeras på makronivå och den snabbare tillväxttakt som rapporteras av företag på mikronivå. Det är troligt att de officiella uppgifterna inte ger en korrekt bild av teknikrelaterade indata eller utdata. IT-kapaciteten beräknas till exempel traditionellt utifrån investeringar i IT-varor och tjänster som utnyttjats inom företaget, men idag kan företag mycket väl hämta mer och bättre IT-kapacitet alltefter behov genom att använda sig av externa molnbaserade tjänster som Salesforce och Google Apps som kostar dem mindre än vad motsvarande tjänster inom företaget skulle göra.

Makrodata visar också på en bristande koppling mellan produktivitet och sysselsättning och mellan produktivitet och betalning (produktiviteten fortsätter att öka medan löne- och sysselsättningsökningen avtar). Det här förstärker den trend som ibland kallas ”teknisk utveckling för superstjärnor”, där teknik skapar stora förmögenheter, men som bara kommer några få till godo. Exempel kan vara Facebook, som har gjort sina skapare och en liten grupp människor rika, men som inte har skapat så många anställningar. Ett annat exempel är effekterna av mjukvarupaket som TurboTax som gjorde sina skapare förmögna, men som medfört att många deklarationsmedhjälpare förlorat sina jobb.

KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN

15

Det är också troligt att det dröjer innan effekterna syns i uppgifterna eftersom det tar tid för teknik att spridas och tillämpas i en utsträckning där effekterna kan kvantifieras. Dessutom tar det tid att lära sig och tillgodogöra sig nya tekniska processer, och det kan krävas lagstiftningsreformer och uppdateringar av kunskaper vilket sammantaget gör att det dröjer innan effekterna märks i uppgifterna.

Slutligen kan klassificeringen av nya sorters teknik, arbetstillfällen, uppgifter och produkter också vara komplicerad eftersom teknikcykler förändras snabbare än officiella datainsamlingssystem. Alla dessa problem leder tillsammans sannolikt till en betydande divergens mellan vad som faktiskt observeras på plats och vad som syns som officiella uppmätta uppgifter.

Skillnader i införandet av ny teknik i tid och rum Den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin, men det kan finnas stora skillnader i införandet av ny teknik i tid och rum, på institutions-, företagsoch individnivå. Sociala och kulturella skillnader medför också att tekniska förändringar accepteras och införs i olika utsträckning. Vissa slag av teknik som kan ersätta arbetstillfällen (t.ex. automatiserade kassor i stormarknader) har inte haft ett enhetligt genomslag på grund av bristande social acceptans. En del företag har också åtagit sig att inte låta tekniken ersätta arbetstagare genom att ge dem alternativa uppgifter i organisationens produktion.

Det är dock allt viktigare att skilja på uppgifter och arbetstillfällen. Arbetstillfällen består av en samling olika deluppgifter. Ett ökande antal uppgifter som ingår i till och med de mest kvalificerade arbetstillfällen kan automatiseras. Om momenten i en uppgift kan formaliseras och skrivas ner är det högst troligt att uppgiften kan automatiseras med en mjukvara. Den mest grundläggande - och ännu obesvarade - frågan är hur stor andel av uppgifterna i varje arbetstillfälle i hela ekonomin som slutligen kommer att automatiseras och hur mycket arbetskraft som då kommer att behövas för att utföra de återstående uppgifterna.

Med hänsyn till de effekter tekniken har på sysselsättningen och friställning av arbetstagare är det viktigt att se till hur människor och maskiner kan komplettera varandra så att människor kan göra de saker som tillför mervärde till den alltmer automatiserade arbetsmiljön. Det är inte troligt att ”icke-rutinmässiga” uppgifter som kräver kreativitet, social kommunikation, empati och förmåga att hantera ny och oformaliserad information kommer att automatiseras inom en överskådlig framtid.

Skillnader i omstruktureringen av arbetstillfällen En del arbetstillfällen försvinner och nya skapas. Men ofta kräver dessa nya arbetstillfällen helt andra kunskaper än de som försvinner. Människor som friställs 16

e-Skills-manifestet

då arbetsplatser försvinner har inte alltid de kunskaper som krävs för att utföra de nytillkomna arbetsuppgifterna (när robotar till exempel ersätter manuellt arbete vid ett löpande band måste någon underhålla robotarna och mjukvaran som kontrollerar dem, men det är inte troligt att den uppgiften kan övertas av någon av de friställda arbetstagarna från det löpande bandet). Det återstår att se om det under den här övergången kommer att bli balans mellan de arbetstillfällen som skapas och de som försvinner, något som har blivit en omdiskuterad fråga. Det är möjligt att det i början försvinner fler arbetstillfällen än vad som skapas. Men när den ekonomiska tillväxten tar fart med hjälp av teknik skapas nya arbetstillfällen som en indirekt effekt. Det innebär att anpassningen troligen blir långvarig och smärtsam och att ett stort antal friställda arbetstagare måste omskolas under tiden.

Rådande och väl definierade demografiska problem - såsom en åldrande befolkning och att stora årskullar går i pension - kommer troligen att ge upphov till brister på arbetsmarknaden, särskilt i de mest utvecklade länderna. Detta kan skapa ytterligare motsättningar och diskrepanser i tillgång och efterfrågan på arbetskraft. På samma gång fortsätter företag att rapportera om kompetensbrist, men detta stöds i allmänhet inte av uppgifterna (till exempel finns det få belägg på övergripande nivåför för att lönerna ökar för kvalificerade bristyrken), eller av deras egna erfarenheter, eftersom de i allmänhet inte informerar om att kompetensbrist har hindrat dem från fullfölja avtal. Det är dock tydligt att lönerna för vissa högt specialiserade arbetsuppgifter som dataforskare och kvalificerade mjukvaruingenjörer ökar markant.

Kombinationen av de faktorer som beskrivits här kan - om inget görs för att ta itu med kompetensbristerna - medföra betydande diskrepanser när arbetsmarknaden utvecklas och efterfrågan på vilka kunskaper som krävs kommer troligen att skifta mycket snabbare än tidigare.

Kraven på tekniska kunskaper utvecklas snabbt IKT-kompetens eller e-kompetens är ett begrepp som omfattar många olika slag och nivåer av kompetens och som kan förändras mycket snabbt, särskilt i fråga om högt specialiserade tekniska kunskaper. Traditionellt sett omfattar de kunskaper för människor som är engagerade i utbyggnaden av hård infrastruktur (allt från till exempel kabelläggare på basnivå till telekom- och nätverksingenjörer) men även den mjuka infrastruktur som krävs för att använda IKT-hårdvara, allt från grundläggande IT-kompetens till grundläggande och avancerade användarkunskaper.

Dessutom finns det ett brett spektrum av tekniska kunskaper, allt från grundläggande (t.ex. nätverksadministration, supportingenjörer och tekniker) till mycket avancerat tekniska som systemingenjörer, systemprogrammerare, arkitekter, utvecklare, högt kvalificerade tjänsteutvecklare, utvecklare för användarupplevelser och datavisualisering, tjänstearkitekter och utformare, KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN

17

dataforskare och dataingenjörer. Det finns även ett ökande behov av människor som kan kombinera det tekniska med det affärsmässiga - och andra mjuka kunskaper - eller kompetens inom e-ledarskap. Dessa kompetensinriktningar förenar affärsmässiga och andra ”mjuka kunskaper” med tekniska kunskaper/ teknisk medvetenhet. Det gäller till exempel tekniskt kunniga chefer som förstår hur teknik kan stärka och förändra företag, att det kan kräva stora investeringar och omstruktureringar, och har makten, kompetensen och modet att fatta omvälvande beslut. På den tekniska sidan gäller det teknisk personal med de mjuka kunskaper som behövs för att se och förklara för ledningen hur teknik kan skapa möjligheter för företaget.

Hinder för digitala entreprenörer Digitala entreprenörer är också allt viktigare för tillväxt och sysselsättning, men de stöter på en rad hinder, särskilt i Europa (Clayton and van Welsum, 2014). Dessa hinder är bland annat en brist på flexibilitet och anpassning som en följd av reglerad marknadsfragmentering (vilket begränsar möjligheterna till experimenterande, innovationer och risktagande) och svårigheter att nå utanför nationella gränser, svårigheter att få finansiering både för att starta och utöka särskilt mer innovativa och därför i sig mer riskfyllda initiativ; att inte få misslyckas (svårigheter att få försöka igen efter ett första eller till och med flera misslyckanden; detta är ett hinder för att kunna dra nytta av IKT eftersom många framgångsrika företag har skapats efter flera misslyckade försök av så kallade serieentreprenörer), brist på harmonisering och alltför komplicerad lagstiftning och beskattning - och osäkerhet om ändrad lagstiftning (det är mycket kostnadskrävande för företag och särskilt för små företag att hålla jämna steg med lagstiftningsändringar och att följa dem, för små företag kan detta till och med vara oöverkomligt); svårigheter att rekrytera över gränserna och politik som tycks vara utformad för stora och/ eller existerande företag.

Entreprenörer som försöker verka inom det mycket snabbt föränderliga tekniska området behöver kostnadseffektiva och enkla sätt att göra affärer på i en dynamisk och energifylld företagsmiljö. En pålitlig IKT-infrastruktur med hög hastighet som alla har råd med är också en förutsättning och kommer om de rätta affärsvillkoren och lagarna finns på plats att göra det möjligt för entreprenörer att överallt delta i den globala ekonomin. Det ger dem möjlighet att få impulser från hela världen, oavsett om det är vissa former av kompetens eller kunskaper, eller att alltefter behov beställa stödtjänster för företag, men det öppnar även upp för marknader för deras egna produkter.

En del kunskaper blir snabbt föråldrade Vems ansvar är det förse näringslivet med den rätta kompetensen? Eftersom teknik utvecklas mycket snabbt kan viss kompetens också mycket snabbt bli föråldrad, enligt en del efter 2-3 år, och för särskilda former av nischkompetens (t.ex. särskilda programspråk) kan det gå ännu snabbare. Det här får stora 18

e-Skills-manifestet

konsekvenser för tillgången på denna kompetens: människor är osäkra på vilken kompetens de ska skaffa sig och/eller är ovilliga att utbilda sig för kompetens som inte är värdefull/konkurrenskraftig under lång tid, företag är obenägna att utbilda personer eftersom många kunskaper är rörliga och helt enkelt kan föras över till andra företag, och utbildningssystem är för långsamma för att kunna anpassa sig till sådana förändrande kunskapsbehov. Detta är dock inget svar på frågan om vems ansvar det är att omskola människor och att ge arbetskraften rätt kompetens.

Iakttagelserna ovan tyder tillsammans med det ökande bruket av ”alternativa arbetsupplägg” (t.ex. deltidsarbete och frilansare) på att utbildningsansvaret i allt större utsträckning kan komma att läggas på individen snarare än på företag eller myndigheter. Det skulle vara en farlig konsekvens eftersom arbetstagare inte tycks investera i att hålla sig attraktiva på arbetsmarknaden (ett förändrat synsätt kommer att krävas för att människor ska anpassa sig till en framtid med konstanta eller frekventa förändringar: man går inte längre till skolan för att inhämta kunskaper för ett arbete under hela livet, utan istället kommer framtiden bestå av livslångt lärande och förändring, vilket kräver stor anpassningsförmåga).

Samtidigt får människor inte den kompetens i utbildningssystemet som är anpassad till en teknikintensiv snabbt föränderlig värld. Beslutsfattare kan vidta åtgärder som faktiskt kan hämma nyanställningar och motverka större flexibilitet på arbetsmarknaden. Och företag tycks hellre lägga större vikt vid förmögenhetsförvaltning och (i fråga om större företag) aktieägarnas kortsiktiga behov och vinstkrav än att ta hand om sina mänskliga resurser, med det anmärkningsvärda undantaget experimentet École 42 i Frankrike.

Rekommendationer Dessa sex faktorer ger tillsammans upphov till samhälleliga krav och kan leda till stora störningar. Murray och van Welsum (2014) kallar detta för informationsteknikens tredubbla hot, där IKT-utvecklingen ger upphov till tre desintegrerande tendenser: förmögenhetsskillnader, arbetskraftens desintegration och den framtida arbetsmarknaden och samhälleliga och politiska störningar. Det verkar råda stor oro för teknikens effekter på sysselsättningen och en känsla av att konsekvenserna kan bli svåra och oundvikliga. Samtidigt finns det än så länge inga formella (analytiska) bevis som motiverar dessa farhågor och som bekräftar att den här teknikvågen skulle skilja sig från tidigare cykler.

Det är dock tydligt att arbetsmarknaden är allt mer polariserad, att ett ökande antal uppgifter – även i högt avlönade kunskapsyrken - kan påverkas i grunden av automatisering, och det finns tecken (i USA) på att i fortsättningen kommer de flesta av de snabbast ökande yrkena också vara de med lägst lön, vilket är ett problem särskilt i konsumtionsstyrda samhällen (om människor inte har något att spendera kommer tillväxten att avstanna).

KAPITEL 1 FRAMTIDENS DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN

19

Med tanke på de olika krafter som verkar och osäkerheten om deras (netto-)effekter på lång sikt är det svårt att komma med rekommendationer annat än att det är viktigt att erkänna att förändringar kommer att äga rum och att de kan orsaka stora störningar.

Automatisering med mjukvara och robotar kommer att bli ännu viktigare i våra dagliga liv och konsten kommer att vara att hitta alternativ där människor kan tillföra värde till automatiserade system istället för att tävla med dem. Mellanmänskliga uppgifter som kräver fysisk och/eller direkt interaktion kommer troligen att vara viktiga, särskilt med tanke på livsstilförändringar och åldrande befolkning. Troligtvis blir en av de mest attraktiva egenskaperna för människor i framtiden att vara flexibel och anpassningsbar, att man kan klara sig i en omgivning som kommer att förändras snabbt.

Blir en av de mest attraktiva egenskaperna för människor i framtiden att vara flexibel och anpassningsbar, att man kan klara sig i en omgivning som kommer att förändras snabbt.

20

e-Skills-manifestet

KAPITEL 2 Den värdebaserade IT-funktionen Ledarskap är viktigt Runt omkring oss ser vi effekterna av digitaliseringen där informationsteknik (IT) används för att förändra näringslivet och olika delar av samhället. I och med uppkomsten av sakernas internet tilltar förändringstakten ytterligare. Och ändå tycks den organisation som i ett företag borde vara den som driver fram förändringar, IT-funktionen, inte alltid följa med sin tid.

När allt kommer omkring skulle IT-funktionens uppgift vara att omvandla ITinvesteringar, i form av människor, processer och teknik till affärsvärden med hjälp av e-kunniga användare. Men gör den det? IT är kanske den mest vitala företagsresursen som finns för dagens organisationer, men ändå fungerar en del av de metoder som används för att hantera och tillämpa IT inte för att frigöra dess potential.

Forskning från Innovation Value Institute, en irländsk organisation, som grundats av National University of Maynooth och Intel, för att bidra till att förändra IT-förvaltningen, visar att IT-avdelningar i många företag underpresterar och att företagsledningen är ovillig att finansiera IT-innovation. I sådana organisationer är IT-funktionens inriktning helt operativ och potentialen hos ny teknik utnyttjas inte. För företag av den här typen är det enda målet med att till exempel införa molntjänster deras möjligheter att minska kostnaderna och hantera normala IT-operationer bättre istället för att se deras potential som nyckelfaktorer för innovation. Även IT-yrket är inne i en ond cirkel. Branschkommentatorer beklagar de dåliga karriärutvecklingsmöjligheterna, töntig image, snävt teknikfokus, tilltagande kommersialisering och den minskande strategiska betydelsen för IT inom organisationer. Eftersom det inte är tillräckligt många med lämplig utbildning som börjar och stannar kvar i yrket har Europas företag svårt att utnyttja de möjligheter till innovation som IT skapar. Konkurrenskraften på global nivå hotas. För att ta itu med den här situationen måste IT-chefer bli bättre på att visa vilket värde IT verkligen har. För detta krävs människor med en lämplig kombination av kompetens och kunskaper, det som nu kallas e-ledarskap.

Att ta itu med missuppfattningar och kombinera IT och företagarkompetens Bland ungdomar råder ibland missuppfattningen att IT-människor arbetar i IT-företag. Faktum är att mindre än 50 % av all IT-personal är anställd inom KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN

21

IT-branschen. De flesta är anställda i IT-funktioner i slutanvändarorganisationer.

En annan missuppfattning är att en karriär inom IT är teknikorienterad.

Om man tittar på IT ur ett bredare perspektiv framgår det dock att allt färre personer är rena tekniker. Trenden går mot en kombination av teknik och entreprenörskompetens. Framgångsrika IT-yrkesverksamma är de som behärskar både företagande och teknik.

Det finns tecken på att ledande organisationer är som bäst på innovation där affärer och IT möts. IT är främst en möjliggörande faktor och dess potential för konkurrensfördelar tas bäst tillvara när den kombineras med företagsinnovation. Eftersom ny teknik dessutom underlättar demokratiseringen av IT förväntas möjligheterna för enskilda att utnyttja IT på alla områden öka starkt. Den allt mer sofistikerade och enklare användningen av tjänsteplattformar kommer till exempel att underlätta konstruktionen av innovativa IT-lösningar utanför den traditionella IT-miljön. Men för detta behövs det människor med rätt kompetens och en lämplig kombination av IT- och företagskompetens. En viktig fråga är att det råder brist på ledarskapsutbildning med inriktning på IT och IT-innovation vilket bör integreras i MBA-programmen vid ledande handelshögskolor.

IT är främst en möjliggörande faktor och dess potential för konkurrensfördelar tas bäst tillvara när den kombineras med företagsinnovation.

Betydelsen av IT Freddy Van den Wyngaert, IT-chef (CIO) vid Agfa-Gevaert och ordförande i European CIO Association (EuroCIO), hävdar att till och med på kort sikt kommer företag att drabbas om de inte är innovativa och anammar den digitala omvandlingen genom att bygga upp e-kompetens och e-ledarskap. Idag utvecklas till exempel Agfa HealthCare, en av bolagets företagsgrupper, från ett produktorienterat företag med fokus på kemisk film och radiologi till ett ITmjukvaru- och tjänsteföretag inom de talrika hälsoområdena. Digitalisering och IT är avgörande för att balansera kvaliteten på vård, patientsäkerheten och kostnadseffektiviteten i gruppens hälsosektor.

Michael Gorriz, IT-chef för Daimler, förklarar vilken central roll IT har i biltillverkning: ”IT är en integrerad del av hela organisationsstrukturen. IT ingår i alla primära och sekundära processer i företaget. Till och med innan den första metallbiten används har en ny Mercedes-Benz redan körts miljontals testkilometer i datorn. Våra bilar utformas, konstrueras och utvecklas tredimensionellt i datorn. Detta omfattar krock- och uthållighetstester liksom förarsimuleringar. Det är bara genom de här simuleringarna som vi kan förutsäga hur en ny modell kommer att fungera.”

22

e-Skills-manifestet

Vid Intel är IT nervsystemet i företaget och i allt större utsträckning muskelstyrkan. Automatiserade IT-system bidrar till att göra det möjligt för Intels fabriker i hela världen att tillverka och leverera mer än en miljard högteknologiska delar varje år.

e-kompetens i slutanvändarföretag IT gör skillnad för nya produkter och tjänster. Ändå hotas dess potential av stor brist på människor med lämplig kompetens. Det omfattande behovet av ITkompetens inom alla arbetsuppgifter innebär att främjandet och användningen av en ingångskvalifikation som Europeiska Datakörkortet (ECDL) skulle vara till fördel för studerande, organisationer och samhället i stort.

När det gäller IT-yrkesverksamma har vi inte bara brist på människor som studerar informationsvetenskap, informationshantering och liknande kurser, utan det ägnas även för lite uppmärksamhet åt IT inom andra ämnen. Inom alla traditionella yrken krävs IT-kunskaper för att arbeta professionellt, särskilt där innovation ingår. Medan Europas universitet främjar e-kompetens på många olika sätt måste vi se till att kursplanerna håller jämna steg med den snabbt föränderliga IT miljön. Sociala nätverk, molntjänster, stordata etc. har endast funnits under en kort tid men har redan stor inverkan på vårt liv. e-kompetens bör ingå i våra planer för livslångt lärande. ”Samhället bör erbjuda arbetstagare den e-kompetens och ledarskapskompetens som behövs oavsett om de är avancerade användare, IT-yrkesverksamma eller ledare inom digital omvandling,” framhåller Michael Gorriz. ”Detta är inte bara ett behov som rör större företag, utan en förutsättning för att utvecklas till ett kunskapsbaserat samhälle.”

Designvetenskap kan erbjuda nya verktyg som hjälp för IT- och företagschefer att hantera och skapa värde utifrån IT. IVI använder till exempel designvetenskap för att skapa verktyg och utbildningsprogram för aktiva ITchefer. Dessa kombinerade kunskaper kodas och integreras i ett aktivt system och en databas som kallas IT Capability Maturity Framework (IT-CMF).

Utbildningserbjudanden kan framställas spontant från databasen för att erbjuda utbildning och fortbildning som håller jämna steg med den hela tiden ökande tekniska förändringstakten.

e-kompetens: att skapa likvärdiga förutsättningar Det råder en ohållbar brist på samordning mellan utbildningserbjudanden och näringslivets krav. Att IT-yrket är ganska nytt innebär att det inte finns någon jämförbarhet mellan olika IT-kompetenser och liknande kunskaper för ITpersonal. Införandet av en referensram för att konsekvent definiera e-kompetens KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN

23

i hela Europa kommer att göra det möjligt för skolor, högskolor, arbetsgivare, utbildningsföretag och rekryteringsföretag att verka mer samstämt. Genom att arbeta på detta sätt kan organisationer definiera yrkesfunktioner med hjälp av lämpliga termer för den IT-kompetens som krävs och yrkesverksamma kan definiera sig själva med hjälp av termer för den ITkompetens de har. Utbildningsanordnare kan också klart och tydligt ange vilken kompetens som erbjuds i deras olika kurser. Europeiska ramverket för IT-kompetens (European IT-Competence Framework, eCF) har potential att fungera som en nyckel för e-kompetens i hela Europa. Följden kommer att bli rörligheten underlättas för yrkesverksamma genom att konsekventa tolkningar blir möjliga oberoende av organisationer och gränser.

Europeiska ramverket för IT-kompetens (European IT-Competence Framework, eCF) har potential att fungera som en nyckel för e-kompetens i hela Europa.

För att dess potential ska utnyttjas fullt ut måste alla betydande intressenter – näringslivet, utbildningsanordnare och myndigheter – snarast vidta de viktigaste e-CF-åtgärderna. Utan en sådan samordning kommer rörligheten och karriärutvecklingen för arbetstagare i Europa att begränsas.

Strukturer för organisatorisk kapacitet och e-kompetens Oscar Wilde skrev, ”En cyniker är en man som vet alltings pris och intets värde.”

Många IT-chefer associerar nog till någon när de tänker på det här citatet eftersom det läggs oerhört stort fokus på kostnader när det gäller IT. Fokus måste skifta och läggas mer på värde så att affärsfördelarna med IT-driven innovation kan frigöras. IT-chefer och VD:ar måste se till helhetsbilden för att bedöma IT:s kapacitet för organisationen - människor, processer och teknik istället för att ta hänsyn till summan av enskilda anställdas kompetens.

Förståelsen av en organisations utveckling ger insikter i vilka strategier och metoder som kan användas för att öka affärsvärdet av mänskliga, tekniska och operativa tillgångar. IKT:s kapacitetsstrukturer kan användas för att identifiera brister i organisatorisk IT- kapacitet och ett möjligt resultat av en sådan utvärderingsprocess är att konstatera ett behov av att utveckla bättre förmåga inom specifik personalkompetens. Det råder ett starkt symbiotiskt samband mellan organisatoriska kapacitetsstrukturer som IT-CMF, och individuella ITkompetensstrukturer som e-CF.

24

e-Skills-manifestet

Förändrad roll för IT-chefer Kombinationen av viktiga trender i näringslivet som molntjänster, demokratiseringen av IT och tjänsteinnovation inverkar alla på IT-chefens roll. Det sätt som IT-chefen hanterar de grundläggande operativa möjligheter som IT har kommer troligen att ändras avsevärt i takt med att vi går mot en användarmodell med molntjänster. Ökad vikt kommer att läggas vid hanteringen av relationer med tredje parter i stället för vid intern hantering av resurser för att tillhandahålla den här tjänsten. Många organisationer kommer att välja en modifierad molnmodell där de behåller intern kapacitet för sina mest känsliga processer och aktiviteter medan de använder ett system med externa leverantörer för företagets funktioner gentemot kunder. Att hantera den här övergången kommer att kräva förändringar i kompetensen för både IT-chefer IT-personal.

I takt med att alltfler ansvarsnivåer för verksamhetens IT överlåts till externa leverantörer kommer IT-chefer troligen att koncentrera sig på att använda IT för att främja innovation. Forskning från Accenture visar att det är mycket större avkastning på investeringar för att använda IT för att förändra verksamheten än på att genomföra mer intern effektivisering i ett företag. Dock kommer det sätt på vilket sådan innovation skapas, levereras och hanteras sannolikt att förändras avsevärt. Till exempel kommer lösningar med alltmer sofistikerad och enklare användning av tjänsteplattformar i stället för IT-aktiverad innovation som framförallt börjat inom IT att underlätta utformningen och konstruktionen av lösningar utanför IT-funktionen.

Hänsyn bör också tas till att produkter i allt högre utsträckning är digitaliserade eller innehåller IT-komponenter vilket innebära att IT-chefer i allt högre grad deltar i den grundläggande verksamheten i organisationer i stället för endast i verksamhet som stöder företaget som ERP eller HR. I och med att IT-chefer

I och med att IT-chefer optimerar verksamheten och stödjer kunder genom att länka interna IT-system till sociala medier och utveckla externa kontakter med kunder eller partnerorganisationer företräder de i allt större utsträckning företaget utåt. optimerar verksamheten och stödjer kunder genom att länka interna IT-system till sociala medier och utveckla externa kontakter med kunder eller partnerorganisationer företräder de i allt större utsträckning företaget utåt. IT-chefer måste stödja och hantera lösningar som utvecklas i företaget. Detta kommer att kräva betydande förändringar av deras roll. Hittills inriktar sig alltför många IT-chefer fortfarande på att kontrollera och begränsa skador som slutanvändare kan orsaka. En stor och betydande företagstrend är att utnyttja slutanvändarnas KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN

25

kapacitet som en källa till innovaBehovet av ”simultantänkare” tion. Allteftersom kapaciteten för nya plattformar tilltar måste även eller ”e-ledare”, sådana som IT-chefens roll utvecklas till att kan kombinera IT och omfatta och dra nytta av den potential som slutanvändarresurser företagskompetens kommer erbjuder. Deras närhet till verktroligen att öka starkt. samheten och förhållandevis stora antal innebär att de utgör en oerhörd möjlighet till nya innovationskällor. Självfallet kommer detta att kräva förändringar av IT-kompetensen hos IT-chefer, IT-yrkesverksamma och dessa ”slutanvändarprogrammerare”. Behovet av ”simultantänkare” eller ”e-ledare”, sådana som kan kombinera IT och företagskompetens kommer troligen att öka starkt.

IT-chefer måste utveckla lämplig entreprenörskompetens för att visa på värdet av IT för att blåsa nytt liv i verksamheten och utbildningsanordnare måste se till att denna utveckling speglas i lärandet för nästa generation. Mer än 5 000 IT-chefer i hela världen har deltagit i utbildning som utvecklats av IVI för att visa på värdet av IKT och ett nytt mastersprogram, ”IT Management for Value”, har startat. Samtidigt utvecklar European CIO Association sitt eget utbildningsprogram för e-ledarskap anpassat till e-CF med direkt inriktning på efterfrågesidans krav. Även om dessa initiativ är viktiga steg för att förbättra IT-hanteringen är det knappast troligt att de kommer att vara tillräckliga för en kursändring. Det krävs fler åtgärder för att komma fram till en tillfredsställande lösning.

Rekommendationer Främja införandet av Europeiska ramverket för IT-kompetens och yrkesprofiler för IKT för att bidra till att standardisera kompetenser, yrkesprofiler och utbildningar. Hjälpa utbildningsinstitutioner i hela Europa att skapa utbildningsprogram som är anpassade till e-CF och liknande IKTprofiler. I nuläget är det svårt både för arbetsgivare och för yrkesverksamma att förstå vad olika kurser innehåller, särskilt i olika länder. Samordning av utbildningen med e-CF och IKT-profiler skulle vara till stor hjälp för att ordna upp utbildningsutbudet och reducera snårskogen av utbildningserbjudanden.

Att utöka IT-utbildningen för icke-IT-yrkesverksamma. IT är ett så viktigt inslag i så många funktioner i dag att studerande måste få relevanta IT-kunskaper för att snabbt kunna integreras på arbetsplatsen. Ny teknik som stordata, sakernas internet, 3D, moln är teknik som inte bara IT-personal bör känna till. Andra yrkesgrupper bör också känna till dem eftersom de påverkar all slags verksamhet, från försäljning till logistik, från myndigheter till små och medelstora företag, hälso- och sjukvård etc.

26

e-Skills-manifestet

Att utveckla bättre förbindelser mellan näringslivet och utbildningsinstitutioner. Det är sällsynt att IT-stjärnor accepteras som IT-lärare vid respekterade universitet eller anlitas för att utforma lämpliga studieprogram. Detta står i bjärt kontrast till andra yrken inom till exempel juridik, medicin och teknik där erfarna branschexperter bjuds in att åta sig sådana uppgifter. Utbildningsprogramråd bör inrättas där toppkrafter tillsammans med universitetslärare beslutar om nya kursplaner för e-ledarskap.

Att förbättra kontakterna och förståelsen mellan ledningsgruppen och IT-funktionen. Höga chefer i en del organisationer lägger fortfarande fokus på produktiviteten och kostnaderna för IT istället för på dess nyskapande potential.

Europeiska kommissionens stöd – i form av politiska meddelanden - kan bidra till större erkännande bland ledande intressenter av den viktiga roll som IT har i Europas företag. Dessa politiska meddelanden kan även behandla andra viktiga ämnen som digital eller informationsstyrning, miljöpolitisk strategisk analys av IT och kontakter mellan ledning och IT. Det är angeläget att verka för IT-kunskaper för styrelseledamöter och icke verkställande styrelseledamöter.

IT-chefer och höga IT-ledningsfunktioner bör uppdateras med mer företagskunskaper, kommunikativ förmåga, attityder till förändringshantering så att dessa ledare kan utöva de funktioner som e-ledarskap och förnyelse av verksamheten kräver i sina organisationer.

Att främja IT bland unga människor. Utan riktiga kunskaper om de många olika karriärmöjligheter som finns inom IT är det troligt att intresset för IT bland unga människor kommer att avta vilket utgör ett allvarligt hot mot Europas konkurrenskraft på lång sikt. Insatserna bör inriktas på gymnasieskolor och förmodligen även på grundskolor eftersom det är här som de första karriärvalen görs. Åtskilliga lärare har inte den kompetens eller kunskap som krävs för att inspirera ungdomar till karriärval inom IT. Dynamiska e-ledare (IT-chefer, IT-entreprenörer) bör anlitas för att berätta om sina erfarenheter och inspirera ungdomar. Besök på ledande företag kan bidra till att ungdomar får upp ögonen för nya karriärmöjligheter.

Kampanjen e-Skills for Jobs 2014 spelar redan en viktig roll för att förändra synsätt. Mer samordnade åtgärder inom näringslivet, myndigheter och utbildningsinstitutioner skulle bidra till att förbättra det här arbetet ytterligare och stödja de viktigaste målen för den digitala agendan för Europa.

Påskynda inrättandet av nationella arbetsgrupper för e-ledarskap. I en del länder görs nationella insatser för att få högskolor, IT-branschen, nätverk för IT-användare och myndigheter att tillsammans genomföra nationella IT kampanjer, lansera initiativ på skolor, initiera nya former av IT-utbildning etc. En del av initiativen leds av en nationell IT-mästare (Digital Champion).

Förhoppningen är att sådana arbetsgrupper kan spela en viktig roll för att de frågor som diskuterats ovan når ut till bredare samhällsgrupper.

KAPITEL 2 DEN VÄRDEBASERADE IT-FUNKTIONEN

27

Utveckla IT-yrket. Med undantag av traditionella IT-yrken krävs det inga särskilda utbildningsbevis för att inneha ledande befattningar. Ingen skulle ens kunna tänka sig att låta sig opereras av en läkare som endast hade erfarenhet av detta. Denna brist på enhetliga utbildningsbevis måste ses mot bakgrund av att stora internationella organisationer och statliga institutioner är helt beroende av att IT system fungerar väl och är säkra. Även om det inte behövs särskilda kunskaper och utbildningsbevis för alla befattningar bör det för en del centrala befattningar (verksamhets och/eller företagsarkitekter, säkerhetsansvariga etc.) krävas att de har den rätta kombinationen av styrkta teoretiska och praktiska kunskaper.

Europeiska kommissionen har i sitt program för e-kompetens och e-ledarskap vidtagit viktiga positiva åtgärder. Det finns ett starkt stöd för dessa initiativ i hela IKT-branschen och i IT-avnämarorganisationer. Fortsatt samarbete mellan flera av Europeiska kommissionens viktigaste generaldirektorat som verkar på detta område (bland andra GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, GD Näringsliv, GD Utbildning och kultur, GD Forskning och innovation, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) kommer att stärka de politiska lösningar som föreslagits och bidra till införandet. IT genomsyrar nu så många delar av våra ekonomier och samhället i en sådan hög grad att inget enskilt generaldirektorat kan ”äga” IT-området.

Att inom Europeiska kommissionen enas om fokus och inriktning är den enklaste delen av lösningen. Uppgiften att samordna och mobilisera näringslivet, nationella myndigheter och högskolor är en betydande utmaning och det är här som de olika intressenterna måste ta sitt ansvar. Med tanke på IT-funktionens betydelse för att underlätta företagsinnovation är kravet på samarbete och samordnade åtgärder för e-kompetens tydligt. Alla intressenter måste ta till sig uppmaningen till handling och agera nu för att förhindra ytterligare förlust av europeisk ekonomisk konkurrenskraft.

28

e-Skills-manifestet

KAPITEL 3 Globaliseringens effekter Hur ser den globala e-kompetensutmaningen ut?

I dagens globala näringsliv kan antalet utbildade IKT-yrkesverksamma inte möta en allt större global efterfrågan. I en färsk rapport om e-kompetens (2014) ansåg 70 % av de som svarade på undersökningen att det rådde en stor brist på e-kompetens vilket hämmar organisationers kapacitet och tillväxt, och denna e-kompetensutmaning ökar mot bakgrund av nya och framväxande tekniktrender som stordata, sakernas internet, sociala verktyg och medier, mobila tjänster och molntjänster. Den ovan nämnda rapporten kom fram till att bristen på e-kompetens under en period med måttlig ekonomisk tillväxt i Europa troligen kommer att uppgå till 509 000 arbetstillfällen år 2015 med en brist på upp till 1,2 miljoner år 2020 på grund av att det saknas utbildade personer. I Europa finns 60 % av vakanserna i Storbritannien, Tyskland och Italien men liknande brist på e-kompetens finns globalt i USA, Kanada, Brasilien, Australien, Ryssland, Sydafrika, Latinamerika, Malaysia och Japan.

Att ta itu med bristen på e-kompetens har stått på dagordningen för många nationer i flera år. Ett centralt tema i litteraturen är i vilken mån det faktum att IKT-yrket är ganska nytt är en bidragande orsak till bristen på e-kompetens. I detta kapitel behandlas vad som är utmärkande för IKT-yrket och hur det påverkas av den alltmer internationaliserade karaktären av IKT-rollerna och funktionerna. Den tilltagande globaliseringen är en avgörande faktor för den ökande betydelsen av internationella sammanhang. Detta utgör både utmaningar och möjligheter för IKT-yrket och på grund av den stora spridningen av IKT även för hela samhället. Forskning (Sherry et al, 2013; 2012 och 2014) visar att utveckling av IKT-yrket kommer att öka dess möjligheter att ta Om yrket inte utvecklas itu med e-kompetensutmaningarna och stärka IKT:s potential kommer däremot såväl att gynna tillväxten och förbätttillväxten att hämmas som ra de sociala förhållandena och de potentiella riskerna för livskvaliteten. Om yrket inte utvecklas kommer däremot såväl kostnadskrävande och farliga tillväxten att hämmas som de IKT-misslyckanden att öka. potentiella riskerna för kostnadskrävande och farliga IKTmisslyckanden att öka.

KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER

29

IKT-yrket I rapporten från Innovation Value Institute och Council of European Professional Informatics Societies, CEPIS, om ”e-Skills and ICT Professionalism – Fostering the ICT Profession in Europe” (2012) identifierades fyra komponenter för ett IKT-yrke: • Kunskapsbaser (BoKs): Definitionen av en lämplig kunskapsbas för ett yrke kan användas som grundval för att fastställa standarder och förfaranden för utfärdande av utbildningsbevis.

• Kompetenser: insikt om vilken kapacitet och kompetens människor behöver för olika funktioner är avgörande för att organisationer effektivt ska kunna rekrytera och utveckla lämpliga arbetstagare.

• Utbildning och fortbildning: Formella kvalifikationer, certifieringar och icke-formellt och informellt lärande är komponenter som tillsammans kompletterar karriärutvecklingen för yrkesverksamma.

• Yrkesetik: En utmärkande aspekt av alla yrken är iakttagandet av etiskt yrkesutövande.

Det finns ingen enhetlig och godtagen definition av en IKT-yrkesverksam eftersom olika länder och organisationer har olika åsikter i frågan. Den definition som används i samband med den här undersökningen kommer från ett tidigare initiativ av Europeiska kommissionen. Enligt den definieras IKTyrkesverksamma som att de: • Har övergripande och uppdaterade insikter i en relevant kunskapsbas.

• Visar prov på kontinuerligt engagemang för professionell utveckling genom en lämplig kombination av kvalifikationer, utbildningsbevis, arbetserfarenhet, icke-formell och/eller informell utbildning.

• Iakttar en godkänd kod för etik/uppträdande och/eller tillämplig regleringspraxis.

• Skapar värde för intressenterna tack vare kompetent yrkesutövning.

Idag har IKT-yrket inte överallt nått en hög utvecklingsnivå med avseende på dessa centrala professionella komponenter. Detta är en utmaning på nationell 30

e-Skills-manifestet

Att endast utveckla IKTprofessionalism på nationell nivå är därför inte längre tillräckligt för att möta omfattningen och arten av e-kompetensutmaningen.

nivå. Det blir dock ännu viktigare sett i internationella sammanhang. Även när IKT-personal arbetar på lokal nivå måste deras kompetens vara tydlig och överförbar överallt i världen. Att endast utveckla IKT-professionalism på nationell nivå är därför inte längre tillräckligt för att möta omfattningen och arten av e-kompetensutmaningen.

IKT-yrkets internationella dimension Vilka belägg har vi för att IKT håller på att utvecklas till ett alltmer internationellt yrke? I en färsk enkät (2014) till intressenter i EU anser mer än tre fjärdedelar (77%) av de som svarat att IKT är ett globalt yrke och att nationella insatser måste samordnas på global nivå för att yrket ska utvecklas med framgång. Dessutom anser en betydande majoritet (80%) av de som svarat att IKT-yrkesverksamma bör ha en gemensam kännedom om en grundläggande IKT-kunskapsbas (en central kunskapsbas som alla IKT-verksamma ska vara förtrogna med).

Den internationella dimensionen blir även allt viktigare på den europeiska dagordningen för e-kompetenspolitik. I mars 2014 organiserade Europeiska kommissionen en internationell workshop om e-kompetens i Bryssel med medverkan av IKT-experter från hela världen: Europa, U.S.A., Kanada, Japan, Ryssland, Malaysia, Australien och Brasilien. Det rådde stor enighet om behovet av att stärka dialogen and samarbeta på internationell nivå om en insats för att på ett bättre sätt kunna avhjälpa bristen på e-kompetens, lära sig mer om internationella initiativ/bästa praxis för att främja utvecklingen av IKT-yrket. Fler inblickar i diskussionen under denna workshop presenteras senare i detta kapitel.

Utveckla IKT-yrket som svar på den globala e-kompetensutmaningen Att utveckla alla komponenter i IKT-yrket anses vara avgörande för att effektivt kunna möta den globala e-kompetensutmaningen. Detta måste göras på så sätt att internationell rörlighet för utbildade arbetstagare möjliggörs samtidigt som de kulturella, ekonomiska och språkliga skillnaderna mellan länder och regioner respekteras. Förbättrade kommunikationer och globaliseringen av många organisationer innebär att arbetstagare inte längre behöver flytta fysiskt för att kunna erbjuda sina kunskaper. Överförbarheten av såväl arbetsuppgifter som arbetstagare hänger nära samman med utvecklingen av yrket med avseende på internationellt erkända standarder för kvalifikationer och kompetens. I den här delen undersöks alla komponenter i IKT-yrket i tur och ordning och aktuella initiativ diskuteras för att utveckla dem på internationell nivå.

Kunskapsbaser Kunskapsbaser erbjuder en formaliserad ontologi om de kunskaper som behövs för att vara skicklig inom ett visst yrke. De bidrar till professionalismen KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER

31

med en formaliserad kunskapsstruktur som sedan kan användas för att vid behov utveckla kursplaner, standarder och certifiering (Agresti, 2008; Denning and Frailey, 2011). Inom alla områden utgör de en betydande utmaning när det gäller att utveckla och hålla dem uppdaterade och relevanta. Inom IKT ökar dessa utmaningar på grund av yrkets stora bredd och den höga tekniska förändringstakten. Ett stort antal internationella initiativ har tagits för att utveckla kunskapsbaser som har tillräcklig modularitet och flexibilitet för att fungera i en rad olika kontexter t.ex. Software Engineering Body of Knowledge (SWEBOK) som utarbetats av IEEE, ACM:s Computer Society Curricula, BCS Chartered IT Professional Breadth of Knowledge Syllabus, CIP:s och NASSCOM:s Foundational Skills in IT. Dessutom inriktas ett nytt projekt 2014 som finansieras av Europeiska kommissionen och som nu genomförs av Ernst and Young och Cap Gemini på att utveckla en europeisk grundläggande kunskapsbas för IKT.

Kompetensramar Den kunskap och kompetens som behövs för att utöva vissa IKT-yrkesfunktioner kan formaliseras i en kompetensram. Sådana ramar kan bilda en mer specifik vägledning för utbildare och de som bidrar till att definiera yrkesroller och rekrytering inom IKT. En rad olika sådana ramar finns internationellt, till exemplen hör Storbritanniens ”Skills Framework for the Information Age” (SFIA), Europeiska ramverket för IT-kompetens (e-CF) och, i Japan, Common Career Skills Framework (IPA). I utmaningen att utveckla och använda sådana ramar ingår att hålla dem aktuella och presentera dem i ett format som är enkelt för utbildare och HR att använda. En del framgångsrika insatser för att underlättar införandet har gjorts av Australian Computer Society genom att utveckla mallar för undervisning och HR. Den allmänna meningen bland de intressenter som rådfrågats i detta forskningsprojekt var att i likhet med kunskapsbaser bör befintliga ramar kartläggas mer effektivt snarare än att ha som mål att skapa en allmän standardram.

Utbildning och fortbildning För att utveckla IKT som ett yrke krävs utbildning som ger en bred och djupgående kännedom om de viktigaste begreppen och kontinuerlig fortbildning och utveckling för att IKT-yrkesverksamma ska hålla sig uppdaterade om utvecklingen på ett område som utvecklas snabbt. Det råder ett motsatsförhållande mellan behovet av utbildning som ger centrala insikter i begrepp som inte förändras eller inte förändras ofta och näringslivets kända behov av arbetskraft som är helt à jour med den senaste tekniken. Trots detta motsatsförhållande är det viktigt att konstatera att även om universitetens examina och branschens certifieringar är viktiga godkända meriter finns det skillnader mellan länder i fråga om i vilken utsträckning icke-formellt/ informellt kunnande godkänns och värdesätts (Carcary et al, 2012).

32

e-Skills-manifestet

Det är inte ofta som IKTDet är inte ofta som IKTyrkesverksamma är de isolerade datorprogrammerare yrkesverksamma är de isolerade som förekommer i vanliga datorprogrammerare som stereotyper. De flesta måste ha ett nära samarbete med förekommer i vanliga stereotyper. företaget och/eller följa De flesta måste ha ett nära sina organisationers sociala krav och riktlinjer. samarbete med företaget och/ Arbetsgivare rapporterar att eller följa sina organisationers IKT-utbildade ofta saknar den affärsmässiga och socisociala krav och riktlinjer. ala kompetens som behövs och att ytterligare utbildning krävs innan de kan börja på arbetsplatsen. Detta väcker den svåra frågan om hur ansvaret ska fördelas mellan statlig utbildning och arbetsgivarsidan för att erbjuda IKT-utbildning.

Till rekommendationerna hör att förbättra samarbetet mellan näringslivet och högskolor vilket inbegriper handledning och organiserade praktikplatser. Vid utvecklingen av kursplaner bör i förekommande fall även kompetensramar och kunskapsbaser ingå för att säkerställa att kurserna knyter an till näringslivets behov. Nya IKT-trender och utvecklingstendenser såsom stordata kan beaktas genom att erbjuda korta koncentrerade ”träningsläger” och på sätt undvika svårigheten att behöva göra om alla kurser på högskolenivå. I allmänhet behövs det flexibla och målinriktade strategier, till exempel storskaliga öppna nätkurser (MOOC:s), för att hålla sig à jour med nya kompetenser medan mer traditionella vägar kan användas för grundläggande kunskaper och kännedom om begrepp. Att förbättra kvaliteten på utbildningen i STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) på grundskole- och gymnasienivå ses också som viktigt för att inspirera människor som intresserar sig för IKT som en framtida yrkeskarriär. Entreprenörskunskaper och kreativitet ingår också i allt större utsträckning i IKT-utbildningen sett i ett internationellt perspektiv. All IKT-utbildning måste inriktas på att bli tillgänglig och attraktiv för alla samhällsgrupper eftersom kvinnor och minoritetsgrupper nu är underrepresenterade.

Yrkesetik Etiska normer och formaliserade etiska regler anses vara väsentliga för professionalismen i etablerade yrken, till exempel inom juridik och medicin. De som utvecklar och kontrollerar IKT i organisationer har oerhörda möjligheter att vålla skada genom att inte fullgöra sin aktsamhetsplikt eller genom ont uppsåt och för dem krävs det därför högt ställda normer för etiskt beteende (Weckert et al, 2013). Allteftersom IKT blir ett allt vanligare inslag i samhället ökar denna risk. Dessa faktorer talar starkt för att etikens roll inom IKTprofessionalism måste stärkas och formaliseras men detta innebär utmaningar KAPITEL 3 GLOBALISERINGENS EFFEKTER

33

för ett så mångsidigt och globalt yrke. Eftersom IKTfunktionen samverkar nära med andra aspekter av ett företag kan det ibland hända att den förväntas stödja eller bidra till oetiskt beteende som inte har sitt ursprung inom IKT. Vid överläggningar med ledande internationella intressenter under den senaste internationella workshopen framkom att IKTarbete om etik måste vara tillräckligt flexibelt för att fungera internationellt och utvecklas i format som är användbara för utbildare och yrkesverksamma.

Etikens roll inom IKTprofessionalism måste stärkas och formaliseras.

Yrkesorganisationer gör en del intressanta insatser för att etiska riktlinjer ska bli smidigare och enklare att använda för yrkesverksamma. CEPIS har till exempel använt sig av berättelser och andra metoder för att inspirera till att diskutera och utveckla etiska insikter (CEPIS, 2014). Australian Computer Society har utarbetat omfattande etiska fallstudier för att visa på betydelsen av etik i olika professionella IKT-sammanhang (ACS, 2014). De intressenter som rådfrågades i denna undersökning ansåg att certifiering, utom i vissa sammanhang med mycket stora risker som säkerhetskritiska IKT-system för hälso- och sjukvård, var komplex och eventuellt kontraproduktiv.

Rekommendationer Alla element eller komponenter i IKT-yrket måste hela tiden utvecklas på sätt som fungerar såväl på internationell som på nationell nivå. Detta blir särskilt viktigt eftersom IKT-personal nu allt oftare arbetar i globala team. Utvecklingen av yrket måste ske genom noggranna överläggningar och samarbete för att se till att kulturella och språkliga aspekter respekteras samtidigt som utvecklingen av ett internationellt erkänt IKT-yrke stöds. Till detta hör att lära av ”det som fungerar” i andra länder och samordna kartläggningen av standarder och ramar som måste få internationellt erkännande.

34

e-Skills-manifestet

KAPITEL 4 E-ledarskapsutmaningen Översikt Det ökande inflytandet för informations- och kommunikationsteknik, IKT, även kallad ”e-” (elektronisk) eller digital teknik har gjort att det har skett ett betydande skifte i den globala ekonomin. Detta leder till att nya marknader öppnas och att det sätt som organisationer skapar sina produkter på och levererar tjänster på förändras. Innovation bidrar till att stimulera dessa effekter och de möjliggörande processerna (OECD 2010). Denna nya verklighet, särskilt företagsmodellerna, arbetssätten och värdeskapandet ställer krav på nya organisationsformer och i synnerhet betydande omställningar av det organisatoriska ledarskapet. För att bli ledande i dagens globala konkurrens krävs det kompetens att identifiera och utnyttja många olika framväxande innovationsmöjligheter. I de flesta västekonomier sprider sig insikten om det ökande behovet av detta slags ledarskap inom IKT-innovation som allt oftare kallas e-ledarskap (t.ex. Avolio et al 2001).

I de större organisationerna i Europa kräver e-ledarskap inte bara ingående kunskaper om IKT:s senaste utveckling och grundläggande möjligheter utan även förmåga att ta itu med organisatoriska frågor och leda personal som är högt kvalificerad på andra områden än IKT. En sådan grupp med kompetent ledning kan se till att organisationen drar nytta av nya företagsmodeller och utnyttjar de innovationsmöjligheter som tekniken ger. Å andra sidan är konsekvenserna av bristfälligt e-ledarskap stora och har generellt medfört stora förseningar och kostnader för organisationer i både den offentliga och privata sektorn.

Den rådande bristen på e-kompetens i Europa Den ekonomiska nedgång i Europa som utlöstes av finanskrisen 2007 gav upphov till aldrig förut skådade arbetslöshetsnivåer. Ändå tilltog under hela den period tecknen på att tillgången på kompetens inom vissa IKT-områden - e-kompetens - var otillräcklig vilket hotade den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen på hela kontinenten. Fokus för att ta itu med kompetensbristen måste ligga på att utnyttja IKT både i tekniskt och affärsmässigt avseende.

Inom teknik har antalet utexaminerade inom datavetenskap varit ganska stabilt och legat på 115 000 till 125 000 per år. Sedan 2006 har antalet gått ned och har sedan 2010 legat stilla på den lägre nivån på ungefär 110 000 utexaminerade i datavetenskap som lämnar högskolorna årligen i Europeiska unionens

KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN

35

medlemsstater (EU27). Konsekvenserna av stagnationen eller nedgången i antalet nyanställda inom IKT-arbetskraften förstärks i Europa genom ett ökande antal avgångar eftersom IKT-yrkesverksamma nu börjar gå i pension.

Det finns även en del regionala skillnader såsom framgår av figuren nedan där antalet utexaminerade i datavetenskap i Storbritannien minskat med en tredjedel sedan 2003. Frankrike har nu gått om Storbritannien och bidrar med 18% av Europas IKT-examinerade. Från Storbritannien kommer 17% och Tyskland ligger på tredje plats genom att bidra med 15% av de utexaminerade i datavetenskap i Europa som kommer in på arbetsmarknaden. För tio år sedan bidrog Storbritannien med nästan en tredjedel av Europas systemvetare (30%) och Tyskland med endast 7% (Gareis et al. 2014).

Utvecklingen av utexaminerade i datavetenskap i EU:s medlemsstater 2000 – 2012

Frankrike Storbritannien Tyskland Spanien Polen Nederländerna Tjeckien Grekland Italien 19 andra medlemsstater

Källa: Empirica, 2014

Även om bristen på teknisk kompetens alltjämt inger oro är det område där efterfrågan på finansiering inte kan tillgodoses på denna marknad störst inom högre kompetensnivåer vilket även omfattar e-ledarskap. Den prognos som presenteras i figuren nedan visar den förväntade efterfrågeökningen inom breda IKT-yrkeskategorier på grundval av empiriska uppgifter och IDCberäkningar av ekonomisk aktivitet och arbetsmarknadstendenser utifrån Eurostats arbetskraftsundersökning. På det hela taget förväntas efterfrågan på e-kompetens växa mest för yrkeskategorier inom lednings- och företagsanalys.

Detta innebär utmaningar och möjligheter för universitet och högskolor.

36

e-Skills-manifestet

Företagsledning, företagsarkitektur och analys

44,2% 15,5% 8,5%

IKT-yrkesverksamma - akademisk nivå

15,9% 10,1% 3,7%

IKT-yrkesverksamma -16,8% - biträdande/teknisk nivå -11,8%

-3,9%

Summa

9,3% 3,2% 1,8%

2020 2015 2012 jämfört med 2011

ICT Workforce Development in Europe

Dessa kombinerade utvecklingstendenser – stagnerande tillgång på utexaminerade i datavetenskap och en ökande efterfrågan på hög e-ledarskapskompetens - har länge setts med oro av ledande grupper inom näringslivet. Redan 2009 kom till exempel Human Resource Workgroup of EuroCIO, European organisation of Chief Information Officers, fram till att stora förbättringar krävdes av utbildningsutbudet för att möta dessa växande behov. Med anledning av denna oro agerade EuroCIO och inledde ett innovativt samarbete med ledande handelshögskolor för att utarbeta nya kursplaner för e-ledarskap. Dessa utformas för att förbättra kompetensen och innovationsanknutet beslutsfattande på hög professionell och verkställande nivå i företag.

Som svar på de brister på kompetensmarknaden som intressenter lyft fram lanserade Europeiska kommissionen en rad initiativ som utformats för att utveckla alla kompetensområden inom IKT. Dessa initiativ inriktades i första hand på kraven på ökad professionalism bland IT-personal och på att utveckla strategier och instrument för att överbrygga gapet mellan behovet av e-kompetens och tillgången på den nivån. På senaste tiden har fokus legat på kompetensbristen på e-ledarskapsområdet.

e-ledarskapskompetens Den centrala utmaningen för e-ledarskap är att göra stora förbättringar för att upptäcka, bedöma och utnyttja IKT-anknutna möjligheter till innovation. e-ledarskapskompetens kan sägas omfatta den kunskaps- och kompetensbas som en enskild i den moderna ekonomin behöver för att initiera och leda KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN

37

innovation med hjälp av IKT. Denna syn på e-ledarskapskompetens går i linje med väletablerade kategoriseringar av e-kompetens, särskilt de som företrädare för näringslivet presenterade i rapporten från europeiska forumet för e-kompetens 2004.

Europeiska kommissionen valde att först lägga fokus på ledarskapsbehoven i medelstora och stora företag på högsta beslutsfattande nivå. Här inriktas beslutsfattandet om IKT-baserad innovation på mer eller mindre väl definierade paket med multipla möjligheter till innovation (Peppard and Thorp 2013), och för sökandet efter innovation krävs engagerad och ledande högkvalificerad personal av vilka en del men inte alla har god kännedom om IKT och dess potential.

För effektivt ledarskap för de högt kvalificerade, tvärvetenskapliga grupper som har ansvar för innovation är förmågan att bedöma dessa olika specialisters arbete väsentlig. Korrekt utvärdering av IKT-anknutna affärsmöjligheter är avgörande för beslutsfattandet på den högsta nivån i ett företag. En ledare i en sådan omgivning måste kunna kommunicera effektivt med grupperna och vara helt insatt i verktygen till stöd för beslutsoptimering. Detta kräver inte bara grundlig spetskompetens i att utnyttja IKT utan även väl utvecklade företagskunskaper och kompetens att kommunicera och organisera. Detta slags e-ledarskapskompetens har endast delvis ingått i högskolekurser om informations- och datavetenskap under det att betydande kännedom om entreprenörskap och företagsledning krävs upp till IT-chefsnivå och därutöver.

Utveckla utbildningen i e-ledarskap På initiativ av Europeiska kommission inleddes 2013 arbetet med att utarbeta riktlinjer som stöd för en utvidgning av kursplanerna i e-ledarskap med inriktning på större företag. Utbildningsprogram som bygger på dessa kursplaner ska ge tvärvetenskaplig skicklighet på en mycket hög kunskapsnivå som är anpassad till de ledarskapsfunktioner som idag utvecklas i stora privata och offentliga organisationer i Europa.

Ett första steg var att identifiera ett referensscenario i Europas utbildningsutbud.

Omfattande undersökningar gjordes i hela Europa som täckte hela utbudet av relevanta program. I dessa kombineras vanligen de två grundläggande kompetenspaketen för e-ledarskap - kännedom om avancerade metoder för IToch företagsinnovation. Men än 1 000 program på mastersnivå inrättades i hela Europa som erbjuder denna kombination av studieresultat. Den övervägande delen av dessa erbjudanden kräver dock heltidsstudier och vänder sig till de som ska påbörja sin karriär. Detta är en bra grund för att skapa ett referensscenario för framtida e-ledarskap men är inte tillräckligt för att möta kraven på innovativt ledarskap i dagens ekonomi. Mindre än 50 program i hela Europa kan erbjuda fullständig e-ledarskapskompetens för dem som redan har betydande erfarenhet av ledarskap som kvalificerar dem till att leda den digitala omvandlingen i sina organisationer.

38

e-Skills-manifestet

De program som finns i Europa med resurser att ge e-ledarskapskompetens är alltför få för att leverera de volymer till Europas företag som näringslivets intressenter efterfrågar, och åtgärder för att öka den nuvarande verksamheten krävs för att möta EU:s innovationsmål: Fler kurser i e-ledarskap ska få stöd av organisationer för utbildningsanordnare i Europa.

Skapa leveransverktyg för e-ledarskapsutbildning för intressenter Riktlinjerna för att stödja detta större utbildningsutbud av e-ledarskapskompetens utarbetades utifrån de utbildningsprogram som inrättats av EuroCIO. Syftet var att ytterligare intensifiera den pågående processen för att definiera programinnehåll i samarbete med arbetsgivare och handelshögskolor. Detta arbete hade visat sig kunna leda fram till framgångsrika program för e-ledarskap som förenade de krav som framkom i arbetsplatshanteringen med resultat från den senaste forskningen på relevanta områden.

För att sammanfatta riktlinjerna utarbetades ett format för att profilera program och kursplanerna de bygger på. Kärnan i dessa kursprofiler är ett paket med läranderesultat som lärare och arbetsgivare anser vara viktiga för att uppnå beslutsfattande kompetens om IKT-innovation, särskilt på chefsnivå. Under arbetet med intressenterna i den här processen visade det sig att det fanns behov av flera olika profiler för e-ledarskap med professionella ämnen från företagsarkitektur till säkerhet och styrning. Varje sådan kursprofil godkänns under medverkan av sakkunniga från näringslivet.

De första kursprofilerna för e-ledarskap bekräftades av styrelsen för EuroCIO i mitten av 2014. Många universitet och handelshögskolor utvärderade därefter sina program i förhållande till de krav på e-ledarskap som ingick i kursprofilerna för att bedöma konceptets genomförbarhet. Kursprofilerna har vunnit acceptans som stöd för dialogen mellan utbildningsväsendet och näringslivet om vilka läranderesultat som krävs och kan användas av högskolor i många länder i Europa för att förbättra program och utbildningar.

Detta arbete inom Europeiska kommissionens initiativ för e-ledarskap för större företag kompletteras med initiativ som inriktas på små och medelstora företag och entreprenörer. I båda fallen har intressenter från näringslivet och utbildningsväsendet medverkat i att identifiera möjligheter för att stödja utvecklingen av kompetens i e-ledarskap.

För Europas mindre företag och bland entreprenörer är det mycket angeläget att minimera den arbetsbörda lärandet utgör för de medverkande. Detta kommer att beaktas genom utbildningsstrategier med blandade metoder som är en kombination av inspelat innehåll med möten på plats. Samtidigt som de tar vara på värdet av nätverkande för deltagarna, t.ex. under korta perioder på plats KAPITEL 4 E-LEDARSKAPSUTMANINGEN

39

under sommaren, och erbjuder fullständiga läranderesultat enligt definitionen för e-ledarskap utnyttjar de undervisningstiden på bästa sätt. Enskilda studier kombineras med praktik vilket möjliggör så mycket kontinuerligt aktivt ledarkap som möjligt under en kurs. Medier som utformats för MOOC-utbildning har visat sig vara lämpliga för en del lärandemoment.

Framtida inriktning Förhoppningen är att ett större antal utbildningsinstitutioner i framtiden kommer att samarbeta med näringslivet för att starta en rad kurser som bygger på kursplaner för e-ledarskap samtidigt som undervisningsformerna omdefinieras och utvecklas. Denna utökade omfattning kan uppnås genom gemensam utveckling och utbyte av inspelat innehåll mellan utbildningsinstitutioner vilket kräver mindre resurser, särskilt vid universitet som vill ha kurser med teknisk fördjupning.

Allteftersom Europeiska kommissionens initiativ för e-ledarskap utvecklas bör förvaltningen överlåtas till betrodda nyckelaktörer / intressenter som ser till att styrningsprocesserna är så smidiga som möjligt. Ett första steg var att utnyttja de styrningsstrukturer som EuroCIO inrättat och skapat för sina egna utbildningar.

Samtal med andra ledande europeiska organisationer och viktiga intressenter har ägt rum och kommer troligen att utökas i framtida beslutsfattande på europeisk nivå i linje med de många olika intressenter som berörs.

Det centrala budskapet är att utbildningssystemet för e-ledarskap kräver aktivt samarbete mellan många olika intressenter för att nå målet med mer kapacitet, innovation och värde i Europa.

40

e-Skills-manifestet

KAPITEL 5 Den nya innovativa utbildningen Förberedelser för en digital framtid: e-kompetens i utbildningen Den kompetens som byggs upp i Europas utbildningssystem speglar inte alltid den som behövs i en allt mer digitaliserad värld. Samtidigt går ungdomars stora IKT-användning inte alltid hand i hand med en vilja att studera IKT: antalet inskrivna och utexaminerade i matematik, naturvetenskap och teknik i Europa uttryckt i procent av alla områden har minskat under det senaste årtiondet . Resultatet är en sjunkande andel - ett minskande intresse för studier i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) – som börjar på grundskolenivån och fortsätter upp i högskolenivån och medför en svagare rekryteringsbas.

Det är mot denna bakgrund som målet är att 2020 uppnå en sysselsättningsgrad i EU för kvinnor på 75% i åldersgruppen 20-64 år. Initiativet ”Ny kompetens för nya arbetstillfälle” som lanserades i november 2010 syftar till att främja bättre planering för framtida kompetensbehov, utveckla bättre matchning mellan kompetens och arbetsmarknadsbehov och underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv.

Teoretiskt sett borde Europas utbildningssystem redan ge ungdomar den digitala kunskap och e-kompetens som behövs på arbetsmarknaden 2020.

Enligt en nyligen framtagen Digital Skills Indicator som bygger på den Digital Competence Framework som utarbetats av Europeiska kommissionen har 23% av EU:s befolkning dock ingen digital kompetens (2012) med en variation från 6% i Sverige till 50% i Rumänien. Med hänsyn till att det för att man ska kunna fungera i det digitala samhället behövs mer än en kompetens på en låg nivå kan nästan hälften av EU:s befolkning (47%) anses ha otillräcklig digital kompetens (de har låg eller ingen digital kompetens). Denna situation kan bli ödesdiger för den nuvarande generationen som kommer att upptäcka att det när de kommer ut på arbetsmarknaden krävs e-kompetens för de flesta anställningar.

Utbildningspolitik Trots en tydlig klyfta mellan elevers kompetens och den som förväntas uppmuntras grundläggande IKT-kompetens kraftigt inom hela utbildningssystemet ur politisk synvinkel. Den hanteras vanligen på ett övergripande sätt på olika utbildningsnivåer: lärarkompetens; elevkompetens; e-säkerhet för alla; IKT för människor med särskilda behov liksom åtgärder för de som påverkas av digitala klyftor. Denna politik handlar också om att erbjuda infrastruktur och se KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN

41

till att skolor har tillgång till relevant teknik såsom interaktiva skrivtavlor, i vissa fall minidatorer och plattor och mer traditionella datalabb (fasta eller mobila).

Digitalt innehåll prioriteras också i de flesta europeiska länder, allt från övningsgrupper på nätet för lärare och studenter till att erbjuda elektroniska läroböcker eller resursdatabaser.

Av European Schoolnets Insight Country Reports from European member states 2013 framgår att det finns många olika relevanta strategier och arbetsmetoder från nationella utbildningsdepartement. I dessa stöds utveckling av grundläggande kompetens i IKT och insikten om att digital kunskap är en grundläggande del av moderna kompetensbegrepp. Det finns många olika metoder för att genomföra undervisningen i digital kunskap och kompetens på nationell nivå, allt från en fristående IKT-kursplan som vanligen inriktas på IKT-kompetens för användare till att integrera IKT i alla ämnen.

Vissa länder (t.ex. Tyskland) och regioner har valt att använda tredjepartscertifieringar för att validera grundläggande IKT-kompetens, till exempel det europeiska datakörkortet. För det stora flertalet är dock den digitala klyftan inte ett huvudmål och de sätt som skolor genomför myndigheternas åtgärder på varierar. Detta förklarar till stor del skillnaden mellan politiska mål och elevernas kunskapsnivåer.

Medan nuvarande strategier för att se till att IKT-metoder och verktyg tränger ner till de rätta delarna av utbildningssystemet måste behållas behövs samtidigt ett ökat fokus på att integrera IKT-metoder för särskilda behov. Utöver detta bör större uppmärksamhet ägnas åt den digitala klyftan för att se till att alla elever får en grundläggande IKT-kompetens på god nivå, oavsett vilken bakgrund de har.

Ett stort hinder för inhämtandet av IKT-kompetens är lärarnas kompetens för vilken det inte finns någon gemensam europeisk standard. Det är inte säkert att globala standarder kan tillämpas i europeiska sammanhang och utbildningsdepartement undersöker därför behovet att inrätta sin egen standard som bör knytas till Europeiska ramverket för IT-kompetens (e-CF).

Initiativ med flera intressenter som ger lärarna möjlighet att experimentera med innovativ pedagogik med stöd av teknik är grundläggande och European Schoolnets labb för framtidens klassrum i Bryssel är ett sådant exempel: tjugofem teknikföretag har samarbetat med skoldatanätets departement och har hittills nått ut till mer än 13 000 lärare.

Att höja ribban Även om e-CF är en god utgångspunkt för grundläggande digital kompetens för alla medborgare är den inte tillräcklig för att förbereda de som går vidare till mer avancerad IT-utbildning eller högskoleutbildning i datavetenskap. Frågan är aktuell i EU:s medlemsstater och formuleras tydligt i rapporten av LivingstoneHope från 2011: 42

e-Skills-manifestet

Företag lider skada av ett utbildningssystem som inte förstår deras behov. Detta förstärks av en läroplan som inom IKT är inriktad på kontorskompetens i stället för de mer exakta datavetenskaps- och programmeringskunskaper som behövs inom högteknologiska branscher som videospel och visuella effekter. Samtidigt behöver ungdomar och deras lärare veta mer om utsikterna att få ett arbete inom dessa branscher och om de kvalifikationer som kan ta dem dit. STEMämnen – naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik – och konst är nyckeln till framgång.

I rapporten föreslås också att datavetenskap som ämne ska få samma betydelse som andra vetenskapsgrenar som fysik och matematik som ingår i den allmänna grundläggande läroplanen på högstadiet och gymnasiet för elever från elva års ålder. Som en följd av den här uppmaningen till handling har Storbritanniens regering tagit steget att ersätta traditionella IKT-lektioner (som bygger på en strategi för digital kompetens) med datavetenskap med inriktning på programmering, webbdesign och applikationsutveckling för mobila enheter.

Matematik och fysik En stor utmaning med att gå från grundläggande IT-kompetens till e-kompetens är prestationerna i matematik och fysik. Goda matematikkunskaper, och särskilt i algebra och algoritmer, är avgörande för att kunna utveckla mer programmerings- och datakunskaper. Forskning från Microsoft Teaching and Learning tyder på att matematik vanligtvis är ett av de områden där innovativa metoder används allra minst i skolan. På liknande sätt är kunskap och kompetens i fysik grundläggande för arbete i nätverk och tillämpningar i datavetenskap. Den relativt låga nivån på prestationerna och intresset i dessa ämnen bland studerande i Europa är oroande för möjligheterna att uppnå högre IT-kompetens.

I Eurydices forskning framhålls en brist på nationella strategier i många länder i Europa för stöd till de som presterar sämre. Länder som uppnår bättre resultat i naturvetenskap och matematik i OECD:s Programme for International Student Assessment (PISA) har vanligtvis stabila system för att se till att de som har svårigheter i matematik och fysik får tillräckligt stöd för att kunna förbättra sina prestationer. Eurydice påpekar också att den särskilda betydelse som IKT har för matematik ofta försummas: Användningen av IKT i matematik föreskrivs i de flesta länder. Ändå används datorer mycket sällan i matematikundervisningen trots att de i allmänhet finns tillgängliga. Denna motsägelse tyder på att man inte lyckats göra matematik relevant genom att koppla samman den med teknik som eleverna använder dagligen.

Slutligen påverkas matematik och fysik negativt av lågt intresse från framförallt flickor. De exempel och modeller som används i de här ämnena tilltalar KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN

43

vanligen pojkar mycket mer än flickor. Detta avskräcker ofta flickor från att välja matematik och fysik på gymnasienivå, vilket blir ett hinder för att studera datavetenskap på högskolenivå och senare för att påbörja en yrkeskarriär inom IT-branschen. En viktig faktor i den här utmaningen är enligt Eurydice bristande inriktning på mångfaldsfrågor i lärarutbildningen: Att hantera mångfald, d.v.s. att undervisa varierande elevgrupper, och ta hänsyn till pojkars och flickors olika intressen och undvika könsstereotyper i kommunikationen med eleverna är den kompetens som behandlas allra minst på de här programmen.

De här problemen visar på behovet av att förbättra kvaliteten på undervisningen och lärandet i matematik och fysik genom att använda mer innovativa metoder som bygger på modern teknik med mycket mer uppmärksamhet på jämställdhetsfrågor.

Datavetenskap som ämne Det är betecknande att det inte finns många färska europeiska uppgifter om datavetenskap som ett eget ämne i läroplanen. Av European Schoolnetss Insight country reports framgår tydligt att datavetenskap – om det alls finns med i läroplanen – nästan alltid är ett tillvalsämne. Ett av de få undantagen är Schweiz där det blev ett obligatoriskt ämne 2008. Ett annat intressant fall är Österrike där IKT för yrkesfunktioner uttryckligen nämns i de nationella målen, liksom ”e-kompetens” över och efter grundläggande digital kompetens, inklusive ”praktisk datavetenskap”. Informationsteknik är ett fristående ämne från och med högstadiet. Uppnådd kompetens intygas med tredjepartscertifieringar såsom ECDL men även med branschcertifieringar från Cisco, Microsoft, SAP, Novell och Oracle.

Cypern har även datavetenskap som en ”obligatorisk introduktion” under första året på gymnasiet. Under de följande två åren i gymnasiet kan eleverna välja moduler i datavetenskap, applikationer och nätverk (det senare med stöd av Cisco Networking Academy). I specialiserade tekniska skolor erbjuds ett valbart treårigt datateknikerprogram som täcker hela området för datavetenskap.

En del andra länder har liknande teknikval på yrkesförberedande gymnasieskolor, men antalet elever, särskilt antalet kvinnliga elever, på dessa valbara kurser är ofta lågt. Ett fåtal länder nämner e-CF som ett verktyg för att kartlägga IT-kompetens i förhållande till en gemensam europeisk standard.

Detta är beklagligt eftersom e-CF-kartläggning skulle ge en bättre uppfattning om läget i hela EU. Trots den relativa bristen på mer omfattande strategier för datavetenskap i Europas länder finns det ändå exempel på mer begränsade initiativ för att integrera datavetenskap och teknik i skolutbildningen: 44

e-Skills-manifestet

• Massachussets Institute of Technology (MIT) har utvecklat ”Scratch”, ett programmeringsspråk för små barn. Skolor i hela Europeiska unionen använder det från lågstadiet och uppåt. Scratch-nätverken är särskilt aktiva i Storbritannien och Portugal.

• I projektet SURFnet/Kennisnet som finansieras av det nederländska departementet för utbildning, kultur och vetenskap produceras innovativa applikationer och tjänster för att utbildningsinstitutioner ska kunna utnyttja IKT:s möjligheter optimalt. Dock är IKT inte obligatoriskt i nederländska skolor.

• I forskningsprojektet Innovative Teaching and Learning (ITL) som sponsras av programmet Microsofts Partners in Learning undersöks behovet av att förbereda ungdomar för 2000-talet. Fokus för ITL ligger på undervisningsmetoder som har visat sig ha ett starkt samband med 2000-talets läranderesultat. Resultaten visade att de flesta elever fortfarande är kvar i traditionella roller som informationskonsumenter i stället för att vara problemlösare, innovatörer och producenter. Medan IKT-användningen blir vanligare i undervisningen använde eleverna endast undantagsvis IKT i lärandet i många av de skolor som undersöktes.

Det är också dags att gå från ”öar med god praxis” till en mer inteDet är också dags att gå från grerad strategi för undervisning ”öar med god praxis” till en och lärande i datavetenskap.

Utbildningssystemen i hela mer integrerad strategi för Europeiska unionen måste unundervisning och lärande i dersökas med avseende på behovet av att stärka datavetenskap datavetenskap. och att införa mycket mer avancerad IKT-kompetens i kursplanerna. Det finns ingen anledning att vänta på att moment i datavetenskap ska införas på högstadiet eller gymnasiet, utan det går att arbeta med enkla metoder för de yngsta eleverna i skolan.

Förebilder kan ha en negativ inverkan Förebilder som lärare, föräldrar, studie- och yrkesvägledare och mediepersonligheter påverkar ungdomars kärriärval. Särskilt kvinnliga elever är beroende av stödet från äldre förebilder för sina karriärval. I diagrammet nedan jämförs åsikter för kvinnliga elever, Ciscos IT-personal och föräldrar och lärare.

KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN

45

Vad IT-jobb innebär 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0%

utveckla mjukvara

möta kunder

hjälpa andra människor

förbättra världen

Procent av IT-jobb som involverar alla aktiviteter enligt Cisco Kvinnliga studenter som tror att de flesta IT-jobb involverar alla aktiviteter Föräldrar/lärare som tror att de flesta IT-jobb involverar alla aktiviteter

Föräldrarnas och lärarnas uppfattningar om IKT-karriärer verkar särskilt orealistiska: mindre än 35 % av dem anser att yrken inom IT och nätverk har en positiv effekt på världen i stort, och de allra flesta anser att IT-yrkesverksamma inte ägnar mycket tid åt att träffa andra människor. Denna undersökning tyder på att det är mycket troligt att ungdomar får orealistisk information om dessa yrken. Det är angeläget att förbättra föräldrarnas och lärarnas uppfattning om IKT-yrken om det ska bli fler ungdomar som väljer att börja inom detta område.

Att överbrygga klyftan mellan utbildning och arbetsliv En annan stor utmaning inom utbildningen i e-kompetens är klyftan mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningsreformer av grund- och gymnasieskolan styrs ofta av ett känt behov att ge barn kunskaper som gör det möjligt för dem att fungera som kultiverade medborgare senare i livet. I många länder råder en skeptisk inställning till att tillgodose näringslivets behov genom att utveckla ungdomars kompetens för framtiden. Detta beror på uppfattningen att utbildningssystemet borde vara mer än bara en väg till framtida arbetstillfällen.

Otvivelaktigt behöver ungdomar kunskap för dess egen skull och lära sig ämnen som ökar deras livskvalitet och möjligheter att få arbete. Vågskålen har dock kanske vägt över för mycket åt detta håll: ungdomar lider i särskilt hög grad av effekterna av den ekonomiska krisen. Länder som har påverkats mindre av krisen, som Nederländerna, Tyskland och Österrike, lägger också störst vikt vid åtgärder för åtgärder främja ungdomars anställbarhet som lärlingsutbildning och att arbetsgivare engagerar sig i skolan.

46

e-Skills-manifestet

Anthony Mann, från Storbritanniens Education and Employers Taskforce konstaterar: OECD:s analys visar att de länder med utbildningssystem som kombinerar lärande i skolan och arbetsplatspraktik med anknytning till yrkesutbildningen (som i det tyska lärlingssystemet) vanligtvis har mycket lägre ungdomsarbetslöshet. I sin rapport säger han också att: Brittiska uppgifter visar att det finns statistiskt signifikanta positiva samband mellan antalet arbetsgivarkontakter (som karriärsamtal eller arbetslivserfarenhet) som en ung människa har i skolan (i åldern fjorton till nitton år) och deras tillförsikt (mellan nitton till tjugofyra år) inför att gå vidare mot avgörande karriärmål.

Europeiska kommissionens kampanj e-Skills for Jobs 2014 är ett bra exempel på samarbete mellan flera intressenter på detta område. Där sammanförs hundratals sektorsövergripande intressenter för att gemensamt informera om IT-karriärer och erbjuda utbildningsmöjligheter för ungdomar, arbetslösa och anställda som omskolar sig. Detta förenade initiativ ger effekter som är större än summan av de enskilda delarna som bör stödjas på lång sikt för att få stor inverkan som möjligt.

Inom den omfattande utmaningen för naturvetenskap och teknik är ”inGenious” ett gemensamt initiativ som lanserats av European Schoolnet och European Roundtable of Industrialists. Det finansieras till 50% via Europeiska kommissionens sjunde ramprogram för forskning och till 50% av näringslivet och har som mål att stärka unga Européers intresse för naturvetenskapliga och teknisk utbildningar och karriärer. Alla de åtgärder som genomförs inom inGenious stödjer samarbete mellan skolan och näringslivet för att förbättra uppfattningen av STEM-kariärer bland ungdomar och bidra till ett större intresse för de möjligheter som STEM-studier kan ge.

Rekommendationer Följande frågor prioriteras: • Höja nivån på lärarnas digitala kompetens i EU. Införa en certifiering av lärare i enlighet med e-CF för att se till att elever i hela EU får ut så mycket som möjligt av investeringar i IKT-infrastruktur.

• Utveckla digital kompetens nedifrån och upp. Se till att e-kompetens stöds i hela grund- och gymnasieskolan och att fokus på högre nivåer läggs på mer avancerad e-kompetens förutom digital kompetens.

• Stärka undervisningen i naturvetenskap, särskilt i matematik och fysik. Öka inriktningen på mångfald, ge stöd till elever med svårigheter och införa mer innovativa metoder. Bidra till att arbetsgivare engagerar sig i program för studie- och yrkesrådgivning som även vänder sig till viktiga förebilder som föräldrar och lärare.

KAPITEL 5 DEN NYA INNOVATIVA UTBILDNINGEN

47

• Öka antalet partnerskap med flera aktörer som för samman partner från näringslivet och utbildningsväsendet för att gemensamt ta itu med de utmaningar som yrkeskarriärer och kompetensutveckling utgör.

• Fortsätta att ge e-kompetens och åtgärder för att utveckla den högsta politiska prioritet för att säkerställa långsiktiga insatser och förändringar i utbildningssystemet.

48

e-Skills-manifestet

KAPITEL 6 De nya digitala talangerna Hitta och dra nytta av potentiella talanger Det är nästan alltid brist på människor med digital kompetens i världen eftersom IKT utvecklas i snabb takt och utbildningssystem förändras långsammare.

Allteftersom IKT blir allt vanligare i vårt dagliga liv kommer bristen att bli mer akut. I detta kapitel tas två viktiga frågor i detta sammanhang upp: • De kvalificerade arbetstagare som finns nyttjas inte fullt ut. Det behövs ledningsstrategier och metoder för att se till att e-kompetensen utnyttjas fullt ut och effektiv IT-baserad innovation underlättas.

• Miljontals Européer är marginaliserade i den digitala ekonomin: kvinnor, äldre, funktionshindrade och de digitalt/socialt utestängda. Att hjälpa dem att skaffa sig e-kompetens skulle kunna öka tillgången på kvalificerade arbetstagare.

Utbildningsprogram för de som är digitalt marginaliserade har varit framgångsrika men mer kraftfulla och omfattande åtgärder behövs. Trots den allmänna föreställningen om unga ”digitalt infödda” hade en av fyra unga Européer 2013 fortfarande dåligt tillgång till teknik hemma och i skolan enligt undersökningar som gjorts för Europeiska kommissionen av European Schoolnet och universitetet i Liège. Åtgärder behövs också för att höja kompetensen i befolkningsgrupper som trots att de är ”inkluderade” inte har tillräckligt stor tillförsikt och kunskap för att dra nytta av tekniken i vardagen och yrket.

Att ta itu med mångfald Bristande mångfald bland arbetstagare är en central fråga i hela Europa och i hela IKT-sektorn och den är särskilt påtaglig för IT-baserade små och medelstora företag. Bilden av den isolerade unga manliga arbetstagaren som skriver långa rader med programkod i ett dåligt upplyst kontor utan några möjligheter till självständigt eller kreativt arbete lever kvar och sprids ofta av inflytelserika förebilder. Men fördelarna med varierade grupper är väl dokumenterade, och att samarbete är utmärkande för de flesta IKTarbetsuppgifterna är välkänt, åtminstone inom sektorn. En undersökning som genomfördes av European Schoolnet för Cisco 2009 visar på betydande skillnader mellan det sätt som arbetstagare beskriver sina IKT-yrken och det sätt som förebilder – särskilt föräldrar och lärare – skildrar dem på. Detta samtidigt som en brist på positiva förebilder i medier och kulturen som helhet avskräcker människor från att på allvar fundera på IKT-karriärer. Kvinnor är KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA

49

en särskilt stor grupp som påverkas av detta eftersom IKT-karriärer alltjämt framställs och ses som ett område endast för män

”Bristen på kvinnor inom naturvetenskap och forskning har varit känd under lång tid … Om hälften av Europas 500 miljoner invånare inte inkluderas och inte kan utnyttja den kommer vi att få en ojämn könsoch åldersfördelning och stora sociala orättvisor. Vi som beslutsfattare måste vidta alla tänkbara åtgärder för att ta itu med detta.” Edit Herczog, tidigare ledamot av Europaparlamentet. ”Bristen på kvinnor inom naturvetenskap och forskning har varit känd under lång tid … Om hälften av Europas 500 miljoner invånare inte inkluderas och inte kan utnyttja den kommer vi att få en ojämn köns- och åldersfördelning och stora sociala orättvisor. Vi som beslutsfattare måste vidta alla tänkbara åtgärder för att ta itu med detta.” Edit Herczog, tidigare ledamot av Europaparlamentet.

Beslutsfattare och IKT-aktörer måste samverka för att ta itu med den här imageutmaningen. Dagens felaktiga bild avskräcker nya förmågor, begränsar innovation inom utveckling och användning av IKT och leder till en snedfördelning som får negativa effekter för hela ekonomin och samhället. Edit Herczog hänvisar till Mark Prensky, som forskat om äldre användare och präglat begreppet ”digitala immigranter”, d.v.s. människor som inte föddes in i en uppkopplad värld. Hon uppmanar till en avmystifiering av IKT och konstaterar: Program och workshops bör fullföljas som stöd och hjälp för dem (de äldre) att förstå att den (IKT) är ett verktyg till hjälp för att få och utbyta information, inte så olikt radio eller tv… De (IKT-baserade tjänster) kan minska känslan av utsatthet och förvandla den till oberoende på lång sikt.

Nu när Europas arbetskraft snabbt åldras kan e-kompetens också blir en utmärkt komplettering av erfarna yrkesverksammas profil och göra deras andra kvalifikationer mer aktuella på en föränderlig arbetsmarknad. Andra marginaliserade grupper kan få hjälp med olika modeller för icke-formell utbildning. IT-baserade gemensamma telecentrum är en utmärkt plattform för att förbättra den digitala kompetensen för mindre gynnade grupper i hela Europa. Vanligtvis finns dessa telecentrum i allmänna bibliotek, skolor och andra samlingslokaler, drivs ofta av frivilliga eller allmänna organisationer och är vanligen kostnadsfria, öppna och lokala. De ger tillgång till teknik, möjligheter till informellt lärande och nätverkande som är attraktiva för de digitalt 50

e-Skills-manifestet

marginaliserade. Besökarna börjar ofta med att skaffa sig grundläggande digital kompetens vilket bidrar till den personliga utvecklingen, aktivt medborgarskap och social integration och går vidare till anställbarhet, ett viktigt koncept i den här modellen.

Enligt en undersökning i MIREIA finns det nästan 250 000 organisationer för e-integration i EU, d.v.s. i genomsnitt en organisation för e-integration per 2 000 invånare. De nationella initiativen behöver dock synkroniseras. Mot denna bakgrund bildades den icke vinstdrivande organisationen TelecentreEurope. Telecentre-Europe har även en förmedlande funktion och stödjer informationsutbyte mellan olika nationer vilket gör att Europa kan möta uppkommande IKT-behov som en enhet.

Utvecklingen av e-kompetens leder till framgång Mellan 41 % och 56 % av företagen i alla sektorer rapporterar att de regelbundet rekryterar IT-specialister och antyder att många av de här tjänsterna är ”svåra att tillsätta”. Empiriska undersökningar från OECD och det europeiska forumet för e-kompetens bekräftar den uppfattningen. Därför är det viktigt att vi använder de förmågor med e-kompetens vi har väl.

Det kan vara dyrt att utnyttja IKT-arbetstagare eftersom de efter anställningen ofta behöver omskolas för de särskilda förhållandena i många IKT-företag.

Dessutom finns det tecken som tyder på att europeiska företag kan ha svårare att dra nytta av e-kompetens för produktiviteten är amerikanska.

På liknande sätt tycks amerikanska företag i Europa vara bättre på att uppnå produktivitetsökningar med IKT än lokala företag. Skillnader i metodik och förmåga att styra och organisera företaget kan förklara detta. Det finns också skillnader mellan europeiska företag. Stora företag är väl medvetna om behovet av e-kompetens vid nyanställningar medan små och medelstora företag inte är det i lika hög grad, trots att det har visat sig att de kan dra stor nytta av effektiv IT-användning. I en global studie som genomförts av Vanson Bourne ansåg 60% av de små och medelstora företagen att användning av datateknik är en avgörande faktor för om företaget blomstrar eller bara överlever. Samtidigt efterfrågar den offentliga sektorn e-kompetens på grund av ökande användning av digital teknik inom till exempel e-förvaltning och e-hälsa.

Kompetensbristen kan mötas på två sätt: för det första genom att utöka yrkesinriktad utbildning, invandring eller utstationering av arbetskraft och för det andra förbättra användningen av personal som är utbildad eller kan utbildas. Fokus i Europa ligger för närvarande på att utveckla den samlade kompetensen men uppmärksamhet måste även ägnas åt att utnyttja denna kompetens.

KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA

51

Från skolan till arbetsplatsen Tekniska innovationer formar framtidens arbetsuppgifter och därför måste globala tendenser inom teknik och innovation återspeglas i utbildningen. Lärare behöver flexibla metoder för lärande för att få med och får tillbaka ungdomar och människor i livslångt lärande, liksom den nödvändiga infrastrukturen i skolor. Rektorer och lärare i Europa framhåller att bristen på datorer i skolan är det största hindret för innovativt IKT-baserat lärande och en av två lärare vill ha mer utbildning i IKT-pedagogik enligt EU-rapporter.

Detta framgår tydligt av molnteknikens utveckling. Enligt IDC har hela molnsektorn en tillväxttakt på över 27% - dock kan 56% av de europeiska företagen inte hitta personal för molnprojekt. Endast ett fåtal innovativa skolor har börjat använda molntjänster i utbildningen, och mer avancerad molnkompetens är alltjämt sällsynt på universitet utom inom datavetenskap.

De som har den rätta molnkompetensen kommer att kunna utveckla sin verksamhet. Därför måste IT-chefer gå i bräschen för utbildning i molnkompetens. Utvecklingen av nya arbetstillfällen i samband med molntjänster har beskrivits i en utbildningsrapport från Microsoft ”Cloud computing: what IT professionals need to know”.

Effekterna av teknik eller organisation och kompetens är frågor som behandlas ingående i rapporten från London School of Economics: ”Modelling the cloud: Employment effects in two exemplary sectors in the UK, Germany, Italy & the US”. I studien visas att molntjänster kommer att leda till förändringar i styrningen av alla sektorer i näringslivet och att chefer kommer att behöva en yrkesprofil med mer av en kombination av företagande och teknik för att vara framgångsrika. IT-kompetens blir allt vanligare på hela arbetsmarknaden och konsekvenserna för att leda företag är uppenbara.

Med tanke på den rekordhöga ungdomsarbetslösheten i Europa blir det mycket viktigt för ungdomar att skaffa sig kompetens och kvalifikationer för 2000-talet om de ska kunna dra nytta av nya sysselsättningsmöjligheter. IKT-branschen måste medverka till att bygga upp och utveckla kapacitet genom att verka på alla nivåer och i partnerskap med andra intressenter för att se till att IKTkompetens – i kombination med annan kompetens som är viktig i yrkeslivet som förmågan att samarbeta och kommunicera - öppnar tydliga vägar till sysselsättningsmöjligheter.

Europas e-kompetensutmaning är även en ledningsutmaning Resultat från London School of Economics Centre for Economic Performance visar på stora skillnader i ledningsmetoder för IT-användning, och europeiska företag visade sämre resultat än deras amerikanska konkurrenter på exakt 52

e-Skills-manifestet

samma marknader och med samma teknik och rekryteringsbas. Dessa resultat stöds av andra undersökningar från London School of Economics där ledningsmetoderna i både små och stora företag inom luftfartssektorn studerades. Löner och andra premier föreföll större i Förenta staterna för användare med både hög och medelhög kompetens och det slags uppgifter dessa arbetstagare vanligen genomförde tycks motsvara deras kompetens bättre.

Ledningens kvalitet påverkar även innovationen. En högt ansedd grupp analytiker av IT:s ekonomi och administration uttryckte det så här: Företag ansluter inte bara datorer och telekommunikationsutrustning och uppnår sedan högre tjänstekvalitet eller effektivitet. I stället genomgår de en ibland lång och svår process med gemensam innovation. IT-säljare uppfinner teknik, de är inte en förutsättning för att använda den men de gör det möjligt. IT-användare måste tillsammans komma på användningsmöjligheter. I gemensam innovation, som i all innovation ingår både process- och produktmoment. Till processerna för gemensam innovation hör att effektiv IT-användning ofta innebär förändringar i organisationer.

Denna iakttagelse riktar uppmärksamheten på en spricka i Europas värdekedja för e-kompetens som hittills inte har studerats tillräckligt. Europas e-kompetensutmaning är en ledningsutmaning – och i allt större utsträckning en utmaning för all slags företagarkompetens som ekonomi, marknadsföring och administration som kräver effektiv e-kompetens för att kunna utnyttja e-handelsverktyg för att öka produktiviteten och fokusera på företagets mål.

Vårt fokus bör därför skifta från IT- till företagsutbildningar och beslutsfattare gör klokt i att överväga detta för att undvika felaktig resursallokering.

Talang drar till sig talang – se upp, Europa!

Människor med talang söker ofta anställning i högpresterande organisationer.

Av undersökningar där lönenivåer jämförs framgår att människor skaffar sig mer relevant och högre kompetens om de har rimliga utsikter att få anställning i högpresterande organisationer. Eftersom sådana organisationer kan utnyttja kompetensen bättre kan de också erbjuda högre löner och bättre incitament till innovativt arbete.

På en marknad som blir alltmer global kommer de europeiska talangerna inom e-kompetens att söka sig till de organisationer som ger bäst möjligheter.

Det finns en stor risk för att dessa möjligheter i allt större utsträckning kommer att ligga utanför Europas gränser. Allteftersom Europa omdefinierar sina utvecklingsprocesser för e-kompetens är risken således att det blir en nettoexportör av e-kompetens istället för ett regionalt centrum för värdefull innovation. Detta är en olycklig utveckling, men den är realistisk.

KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA

53

Rekommendationer Europas potential finns i människornas kompetens. Utan en omfattande infrastruktur – särskilt inom utbildningsinstitutioner - kan IKT-användningen endast bli begränsad, och utan kompetens kan denna användning bara ge begränsat ekonomiskt och socialt värde. Ökad tillgång till utrustning och internet är avgörande liksom bättre fortbildning för utbildare. Om problemet ignoreras kommer bristande IKT-kunskaper att bli en flaskhals som hindrar EU från att vara konkurrenskraftigt inom den globala ekonomin.

I Europas digitala agenda läggs en rad mål för e-integration fram som att öka den regelbundna användningen av internet från 60 % till 75 % år 2015 (och från 41 % till 60 % för mindre gynnade grupper) och minska den del av befolkningen som aldrig har använt internet till hälften år 2015 (till 15 %). Det behövs en handlingsplan för digital kunskap och kompetens för att uppnå dessa mål. En sådan plan skulle omfatta utbildningsinitiativ för specificerad digital kunskap för grupper som riskerar att marginaliseras, stöd till partnerskap med flera aktörer och incitament till initiativ från den privata sektorn med fortbildning till alla anställda. Det bör även ske en övergripande samordning med initiativ inom utbildningssektorn.

När det gäller utmaningarna med produktivitet och att utnyttja investeringar i tekniska talanger är följande åtgärder viktigast: • Starkare inriktning på teknikutnyttjande och på medveten uppmärksamhet på god ledningspraxis. Chefer behöver bättre utbildning på hög nivå med anvisningar om att utnyttja IKT-resurser på bästa sätt medan myndigheter behöver uppmana ineffektiva företag att höja sin kompetens.

• Anställda med e-kompetens bör uppmanas att medverka aktivt till företagets strategi. Alltför ofta begränsas verksamheten för kompetent personal till snävt tekniska funktioner och de får inte möjlighet att tillämpa sin förmåga innovativt och produktivitetshöjande.

• Se till att e-kompetent personal har i motsvarande mån bättre anställningsvillkor. Lön och ersättningar, och särskilt den ogynnsamma skillnaden mellan de med kompetens och de med längre tjänstetid men lägre kompetens, är avskräckande för yngre arbetstagare. Medan företag talar om icke tillgodosedda behov finns det i allmänhet inte många belägg för högre lönenivåer i Europa för arbetstagare med e-kompetens.

• Förändra karriärmöjligheterna för personer med e-kompetens. IKT är hög grad integrerad i de flesta framgångsrika organisationer. Dock får personal med e-kompetens sällan möjlighet och ännu mer sällan uppmuntran till att ge sig in på de mest attraktiva företagskarriärerna i europeiska företag.

54

e-Skills-manifestet

• Myndigheter måste se till att de använder sig av e-kompetens på ett föredömligt sätt, att deras funktioner för e-förvaltning är av högsta kvalitet och att de investerar i experiment och modeller för bästa praxis.

• Se till att grundläggande kompetens har likvärdig kvalitet på hela arbetsmarknaden så att det blir enklare för arbetsgivare att identifiera kompetens. Anställda kommer också att ha nytta av en tydligare uppfattning av vad som förväntas av dem genom likvärdiga beskrivningar av meriter och arbetsuppgifter.

Produktivitetsökningen genom e-kompetens sker framförallt på två sätt: genom flexibilitet att snabbt och billigt anpassa sig till nya rutiner och genom innovation. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör väcka större intresse för dessa egenskaper inom utbildning, myndigheter och i program för att öka allmänhetens medvetenhet.

Fakta, liksom slutsatserna, talar sitt tydliga språk. Beslutsfattare, näringslivet, akademiker, HR-specialister och ledare för organisationer rekommenderas starkt att ta hänsyn till dem.

KAPITEL 6 DE NYA DIGITALA TALANGERNA

55

KAPITEL 7 Den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen Förena krafterna och samarbeta Europa är i den paradoxala situationen att 25 miljoner människor för närvarande är arbetslösa medan företag i vissa länder har svårt att hitta utbildade experter på digital teknik. I en del länder saknar mer än hälften av de unga människor som vill arbeta anställning. Samtidigt kan det finnas så många som 900 000 lediga platser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) år 2020 om vi inte agerar. Detta är inte godtagbart. Om vi ska dra lärdom av den här statistiken måste vi undersöka hur digital teknik förändrar Europas samhällen, ekonomier och arbetsmarknader och vad detta innebär för vår arbetskraft.

Den digital ekonomin erbjuder stora sysselsättningsmöjligheter för européer men endast om de ha rätt kompetens. En förändring som vi upplever inom arbetskraften är polariseringen av arbetstagare med låg och hög utbildning.

Européer med låg utbildning är de som drabbas värst av den ekonomiska krisen, de får allt större svårighet att hitta en anställning, har sämre anställningstrygghet och konkurreras ut av arbetstagare med medelhög utbildning även inom okvalificerade yrken. Å andra sidan kommer arbetstagare med hög utbildning att blir vinnarna på den föränderliga arbetsmarknaden. Den här situationen är inte särskilt unik för Europa, vi kan just nu se den här tendensen i hela världen, i USA eller Kanada, men även i flera länder i Asien.

Till skillnad från andra delar av ekonomin skapas det fler arbetstillfällen i IKTbranschen. Mer än 100 000 nya IKT-arbetstillfällen skapades under 2012 medan sysselsättningen i övrigt minskade. Digital kompetens är mycket efterfrågad i alla branscher, inte bara inom IKT-sektorn. Företag inom finansiella tjänster, energi, fordon, detaljhandel, tillverkning, immateriella tjänster och fler därtill söker IKT-experter. Så gott som varje sektor av ekonomin är beroende av digitala verktyg och människor som kan skapa, använda och underhålla dem effektivt. De behöver alla experter för molntjänster, integritet och säkerhet, företagsarkitektur, utveckling av mobila applikationer, analyser av stordata eller digital marknadsföring för att bara nämna några. Många av dessa arbetsuppgifter hör till de bäst betalda i Europa.

56

e-Skills-manifestet

Insikter från den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen Mot bakgrund av den här situationen är det tydligt att vi måste investera mer i IKT-utbildning, modernisera våra utbildningssystem och stödja karriärer inom digital teknik, särskilt bland kvinnor. Endast med en utbildad arbetskraft kommer digital teknik även fortsättningsvis att spela en avgörande roll för att skapa tillväxt och värde i Europa. För detta krävs lösningar både på kort och på lång sikt. Därför lanserade Europeiska kommissionen 2013 den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen (koalitionen) som ett partnerskap med flera aktörer för att ta itu med bristen på digital kompetens i Europa och de hundratusentals obesatta lediga platserna inom IKT. Erfarenheterna av det initiativet har gett en del värdefulla insikter.

Den första insikten är att det för att utveckla en arbetskraft som är redo för den digitala eran krävs ett nära samarbete mellan alla aktörer: företag och myndigheter, skolor och universitet. Vi måste öka medvetenheten i små och stora organisationer om de spännande möjligheter som finns inom digital teknik. Vi måste anpassa kursplanerna och erbjuda fler möjligheter till intern fortbildning.

Detta är inte enkelt och kräver beslutsamt agerande, resurser och en vision som delas av alla aktörer. Denna vision konkretiseras i fem allmänna mål: (1) Grundläggande IKT-kompetens bör ingå i utbildningen för alla européer.

Vi måste erbjuda mer enhetliga utbildningsbevis och kurser vid yrkesinriktade skolor och universitet så att studerande får den kompetens som behövs för att lyckas på arbetsmarknaden. Detta inbegriper kodningskometens.

(2) Ungdomar, särskilt kvinnor, måste få veta att digital teknik är en attraktiv karriärmöjlighet och att digital kompetens är avgörande för yrkesmässig framgång. Vi måste avmystifiera uppfattningen av IKT som ett yrke för nördar.

(3) Utbildningspaket måste ges bättre utformning i samarbete med arbetsgivare, IKT-företag och traditionella sektorer så att den kompetens som människor får verkligen är den kompetens som företag behöver.

(4) När människor har avslutat sin utbildning måste de få jämförbara utbildningsbevis så att arbetsgivare förstår, belönar och utvecklar deras kompetens.

(5) Människor måste vara där det finns IKT-arbetstillfällen. För detta krävs det ökad rörlighet för arbetstagare i EU eller nya sätt att flytta arbetsuppgifterna dit människor är.

KAPITEL 7 DEN BREDA KOALITIONEN FÖR DIGITALA ARBETSTILLFÄLLEN

57

Den andra insikten från koalitionen för digitala arbetstillfällen är att alla som stöder den inte bara diskuterar utan själva vidtar åtgärder: Femtiofem utfästelser har lämnats in, bland annat av stora företag, men även av mindre företag, utbildningsanordnare och icke-statliga organisationer. Tre av dem lovar att erbjuda utbildning, praktik och arbetstillfällen eller att ordna evenemang och skolbesök för att informera ungdomar om IKT-karriärer. Vi ber även vd:ar och politiska ledare att utlova betydande stöd till koalitionen och utökar medlemmarna med fler IKT-företag och företag som använder IKT. Vi vill få ett starkare delat ansvar i koalitionen med intressenter och finansieringsmöjligheter via ungdomsgarantin, Europeiska socialfonden och Erasmus+.

Den tredje insikten är att eftersom utmaningarna skiftar från land till land måste nationella och lokala initiativ komplettera åtgärderna på europeisk nivå i en anda av äkta subsidiaritet. EU bör endast agera på de områden där unionen ger ett europeiskt mervärde. Nationella och lokala initiativ kan ta hänsyn till de särskilda behoven på nationell, regional och lokal nivå. Mer än tio nationella och lokala koalitioner har redan skapats och flera andra kommer att lanseras under kommande månader.

Världen digitaliseras och det gör även arbetsmarknaden. Utmaningarna med den digitala kompetensen kommer att stå på högt på den politiska dagordningen under en längre tid. Kompetenser som kodning är den nya läs- och skrivkunnigheten. Oavsett om man vill be ingenjör eller formgivare, lärare, sjuksköterska eller webbentreprenör behöver man digital kompetens.

Vi alla, oavsett om vi är beslutsfattare, företag, utbildare eller enskilda har ett gemensamt ansvar för att se till att Europas arbetskraft har den rätta digitala kompetensen. Den rätta kompetensen för att vi ska fortsätta att gå i spetsen för den digitala tekniken och göra det möjligt för våra barn att få morgondagens jobb.

58

e-Skills-manifestet

KAPITEL 8 Visionen för framtiden Gå vidare och öka våra ansträngningar Europa är 2014 i mycket stort behov av produktivitetstillväxt. De värsta sviterna av finanskrisen är kanske över men de underliggande sjukdomarna har inte botats. Enbart åtstramningar och kostnadsbesparingar kan inte sätta fart på konjunkturen. Mot bakgrund av grundläggande utmaningar på lång sikt som en åldrande befolkning, ojämn fördelad hälso- och sjukvård, energiineffektivitet och omfattande föroreningar kan IKT dock öppna helt nya perspektiv.

Europa måste utveckla rätt kompetens för tillväxt genom innovation och företagsamhet. ”Utveckling av kompetens och arbetskraft är smörjmedlet för Europas ekonomiska framtid,” framhåller Jan Muehlfeit, styrelseordförande för Microsoft Europe och vice ordförande för European e-Skills Association. Och innovation, förklarar Peter Drucker, den moderna företagsledningens fader, handlar om att ge resurser en ny kapacitet att skapa värde. IKT-innovation har vissa egenskaper som bestämmer efterfrågan på kompetens: • Snabb: Trots beroendet av utveckling på lång sikt som nya standarder för mobilnät eller grundforskning om lagringsteknik har ingen annan bransch lika korta innovationscykler. Kompetens inom området har därför begränsad livslängd.

• Beroende: IKT-innovation är sällan en isolerad företeelse. Plattformsstrategier är grundläggande för branschen. Därför bidrar både teknikutvecklingen och marknadsdynamiken till den kompetens som behövs, även inom strategi.

• Social: IKT ger upphov till sociala fenomen som samarbete i stora grupper, sociala medier och crowdsourcing. Tekniken omformar den sociala interaktionen och arbetsprocesserna. Följaktligen ökar IKT efterfrågan på kompetens inom det sociala, juridiska och ekonomiska området.

• Verkligt global: I och med IKT har lokaliseringen blivit oviktig och tekniken har skapat en av de första verkligt globaliserade och globaliserande branscherna. En del aspekter är lokala - särskilt de i skärningspunkten mellan samhället, användarna och organisationerna - andra blir alltmer koncentrerade. Ett exempel är Googles tjänster för mer än 100 länder som levereras från endast tolv stora datacenter på olika platser över hela världen.

KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN

59

• Entreprenöriell: Drivkraften för IKT-innovation är i allt större utsträckning öppen innovation och processer som att leda avknoppningsföretag och externa riskkapitalbolag liksom tillväxt genom sammanslagningar och förvärv. Globala aktörer som Facebook eller Google var för mindre än ett årtionde sedan nystartade företag.

• Omdanande och omstörtande: IKT möjliggör innovationsvågor, inte bara för nya produkter och tjänster, utan även genom att skapa ett nytt nervsystem inom företaget för att omvandla processer och organisationsmodeller.

Genom att lägga grunden till helt nya företagsmodeller har IKT potential att både omforma branscher och skapa nya.

Med hänsyn till de här viktiga faktorerna lämpar sig inte ett snävt uteslutande teknikinriktat perspektiv för e-kompetens. Människor med en sammansatt kompetens måste stödja IKT. Utbildning är central för lösningen. Vi måste integrera e-kompetens och IKT-stödd utbildning mer djupgående och övergripande i utbildningssystem och livslångt lärande, även kunskaper och kompetens i företagsekonomi och entreprenörskap.

Som Michael Gorriz, IT-chef för Daimler, har framhållit: ”Möjligheten att skaffa sig och vidareutveckla den rätta e-kompetensen för IKT-yrkesverksamma och för de arbetstagare som arbetar med strukturerade uppgifter borde bli den normala modellen i vårt samhälle. Detta behövs inte bara i de större organisationerna, det behövs också för att bygga upp och utveckla Europa steg för steg mot ett innovativt samhälle eller till vad som ibland kallas ett kunskapssamhälle.”

Se upp!

Europa är i farozonen. Rekryteringsunderlaget för europeisk kompetens inom IKT-– en viktig vetenskapsgren och bransch för 2000-talet – är otillräckligt.

Möjligheterna att i mycket större utsträckning använda IKT i grund- och gymnasieskolan och integrera tekniken i kurserna utnyttjas alltjämt inte särskilt ofta. Det är under den här utvecklande tiden som motivation för fortsatta studier skapas och som grundläggande kunskaper inhämtas. IKT ger utbildare många möjligheter att utveckla innovativa utbildningsmodeller, särskilt genom att närma utbildningsmiljön till den verkliga världen. Till exempel skulle öppna realtidsdata om miljö- eller trafikinformation kunna användas på en geografilektion, historiska dokument studeras i digitala bibliotek eller dataanalys utföras med hjälp av omfattande realistiska uppgifter i matematik.

I studier i IKT ingår för närvarande inte viktig e-kompetens som kunskaper om IKT:s sociala dimension, entreprenörskap och innovation liksom allmän företagarkompetens. Denna kompetens får man i allmänhet skaffa sig i yrkeslivet efter 60

e-Skills-manifestet

utbildningen. En del universitet inser vilken utmaning detta är. Vid universitetet i Warwick kan studenterna till exempel välja en kort kurs i nyckelkompetenser.

Denna e-kompetensbrist i europeiska grund-, gymnasie- och högskolor har skapat en IKT-arbetsmarknad där traditionella akademiska meriter har begränsad betydelse för anställbarheten. I praktiken har många IKTyrkesverksamma akademiska examina inom andra områden än datavetenskap.

IKT-kompetens visas med prestationer på arbetet, yrkesverksamhet eller görs helt enkelt gällande utan att det finns formella möjligheter att utvärdera och styrka dem.

Nu är det är dags att det händer något I det här manifestet föreslår ledare inom sina områden ett antal konkreta åtgärder för att förbättra tillgången på IKT-yrkesverksamma vilket i sin tur kommer att bidra till att föryngra och bibehålla en livskraftig IKT-sektor och arbetskraft med bredare e-kompetens.

Börja i grund- och gymnasieskolan Att skaffa sig e-kompetens i unga år, allt från grundskolan till högskolan, utvecklar ett innovativt tänkande som kommer att bli värdefullt när det är dags för yrkeslivet. Initiativ från näringslivet i skolor och högskolor för lärare och studerande som ”Microsoft Imagine Cup”, ”Intel World Ahead Program” eller ”Google Science Fair” visar på stödet från IKT-branschen och intresset från elever och studenter. Sedan Imagine Cup startade har 1,75 miljoner elever från mer än 190 länder deltagit i tävlingen.

Det som är utmärkande för sådana initiativ är att deltagarna får använda sin kreativitet och entreprenörsanda när de ställs inför problem som kan lösas med hjälp av IKT. Ett ytterligare utvecklingssteg framåt skulle vara att integrera sådana lärandemoment i kursplaner till stöd för organisatorisk innovation i utbildningsinstitutioner (t.ex. att undersöka nya lärandeområden och teman) och verkligen stimulera innovationen i utbildning med hjälp av IKT.

Göra IKT-karriärer mer attraktiva En väsentlig faktor som hänger samman med och bygger på åtgärderna för att förändra utbildningen är IKT-yrkets dragningskraft. Tydligare kartläggning av de goda möjligheterna och kärriärutsikterna inom IKT behövs för att europeiska medborgare ska ta in e-kompetens i sin karriärplanering. European e-Skills Career Portal gör det till exempel enklare att kombinera den rätta kompetensen med rätt yrke och bidrar också till att skingra fördomarna om IKT-karriärer.

Det behövs alltjämt en stegvis förändring av uppfattningen om IT och bland unga, kvinnor och en åldrande arbetskraft. En sätt skulle kunna vara att engagera KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN

61

digitala ambassadörer i Europa och stärka rollen för dem som aktiva förebilder inom IKT-sektorn och även för aktuella grupper som IT-chefer, digitala entreprenörer och ledande vetenskapsmän. Om det inte görs något åt de nuvarande fördomarna om IKT-yrkesverksamma kommer de att hindra tillväxten i IKTtjänstesektorn och hämma företagsinnovationen i nästan alla organisationer.

För att göra framsteg behövs kvinnors aktiva medverkan inom IKT. Ett bra exempel på detta är Code of Best Practice of Women in ICT, ett initiativ av Neelie Kroes, vice ordförande för Europeiska kommissionen. Där presenteras de första praktiska initiativen för att förbättra kvinnors erfarenheter av IKTkarriärer. Många partner från den akademiska världen och från IKT-branschen har undertecknat det.

Öka och bredda samarbetet mellan den akademiska världen och IKT-branschen I IKT-världen med sitt höga tempo som till stor del präglas av företagsoch marknadsverksamhet måste den akademiska världen behålla en nära koppling till näringslivet. Branschdrivna program med universitet som IBM:s Academic Initiative eller Microsofts Academic Alliance är viktiga instrument.

Ett första steg har varit att erbjuda den akademiska världen produkter och tjänster kostnadsfritt eller till lägre pris. Bland nya projekt märks datacenter med kapacitet i industriell skala och analysmiljöer för stordata som i Cloud Computing University Initiative av IBM och Google.

Dessutom har IKT-branschen engagerat sig i forskningscenter på högskolor, utbyte av personal och nya samarbetsformer. Ett exempel på detta är universitetet i Aalto i Finland som inrättats i samarbete med Nokia Corporation och andra partner inom näringslivet och som erbjuder Design and Service Factories som stöd för studenternas entreprenöriella aktiviteter och innovativa projekt.

IKT-branschen ger också råd till den akademiska världen om olika sätt för att förbättra och utöka datavetenskap och liknande ämnen. Ett exempel på detta är IBM:s initiativ Service Science med stöd till kurser för IKT-innovation av komplexa tjänstesystem som sjuk- och hälsovård eller energi.

Det finns utrymme för utökat samarbete mellan privata utbildningsorganisationer för IKT, näringslivet och den akademiska världen. Detta väcker frågan om certifiering som borde erbjudas som ett komplement till akademiska examina.

Kompetens som är aktuell för certifiering avser oftast exakta marknadsbehov, till exempel, erfarenhet av metoder för programutveckling och produktutbildning eller vissa programmeringsspråk. Certifiering kan komplettera en bredare akademisk utbildning med vissa kvalifikationer som gör det möjligt för en arbetsgivare att bedöma vilken erfarenhet en yrkesverksam har för en viss uppgift, teknik eller ett verktyg inom IKT. Certifiering som den beskrivs 62

e-Skills-manifestet

här berör också problem med kvalitetsstyrning och med den snabba IKTmarknaden där specifika kvalifikationer har en begränsad livslängd.

Verka för europeiska standarder för certifiering Att uppmärksamma IKT-professionalismen skapar ny stimulans och dynamik för att skaffa sig avancerade IKT-kunskaper. När det är fråga om att satsa på kompetens inom en viss sektor är certifiering ett mycket viktigt riktmärke eftersom det ökar rörligheten för yrkesverksamma och utgör en grund för att utveckla attraktiva karriärstrukturer.

Utvecklingen av en ram för e-kompetens (eCF) utgör en unik europeisk referensram som flera aktörer enats om för IKT-yrkesverksammas kompetens i alla medlemsstater och alla branschsektorer. e-kompetensramen har alla utsikter att bli en betydande europeisk tillgång. Genom det ambitiösa arbetet bakom INSEAD:s lansering av European e-Competence Curriculum Guidelines, som är anpassad till eCF, ges erkännande för IKT-yrkesverksamma enligt en standardiserad läroplan. Detta stärker den funktion som europeiska universitet har för att utbilda IKT-yrkesverksamma och ledare med e-kompetens i Europa.

Detta är verkligen ett steg i rätt riktning.

Partnerskap för innovation inom IKT-utbildning och utveckling av e-kompetens Myndigheter, näringslivet och den akademiska världen bör ha ett nära samarbete för att se till att Europa har den avancerade e-kompetens som behövs inom nya områden som till exempel molntjänster, grön IT, IT-säkerhet, kompabilitet och e-hälsa. Kompetens för framgång inom IKT-branschen måste utvecklas och anpassas till nya tillväxtområden. Inom sektorer som hälso- och sjukvård kommer en ökande användning av e-kompetens att förändra och förbättra det sätt som vi möter några av de största utmaningarna i samhället på.

Europeiska organisationer som verkar för att utveckla IKT-utbildning och e-kompetens omfattar, men är inte begränsade till: Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) – ICT Labs; The European e-Skills Association (EeSA); The European Learning Industry Group (ELIG); The European Foundation for Management Development (EFMD); European Schoolnet (EUN); DIGITALEUROPE, etc. Var en av dem bidrar till de övergripande mål som presenterats i detta manifest och vidareutvecklar generellt Europeiska kommissionens strategi för e-kompetens på gräsrotsnivå.

För att gå vidare måste EU och medlemsstaterna nu följa de rekommendationer som presenterats här. En omfattande och gemensam satsning krävs av alla aktörer för att se till att Europa till fullo kan dra nytta av förbättrad konkurrenskraft, starkare tillväxt och bättre arbetstillfällen.

KAPITEL 8 VISIONEN FÖR FRAMTIDEN

63

Utmaningarna kan sammanfattas på följande sätt: • Utveckla den integrerade e-kompetens som behövs för framtidens IKT-yrken.

• Stödja IKT och lärande via IKT i grund- och gymnasieskolan för att öka intresset och motivationen för IKT-karriärer.

• Tillsammans med högskolornas institutioner för datavetenskap och liknande ämnen verka för öppenhet och innovation i syfte att ta itu med framtidens IKT-utmaningar och övervinna den dominerande tekniska inriktningen på IKT-ämnet.

• Skapa nya modeller för partnerskap mellan näringslivet och den akademiska världen, särskilt för att öka engagemanget bland studerande för IKT-baserad innovation och entreprenöriellt lärande.

• Komplettera akademiska kvalifikationer med icke-formella kvalifikationer som tagits fram av branschen i enlighet med standarder som godtas i hela Europa och certifieringssystem.

64

e-Skills-manifestet

MEDARBETARNAS BIOGRAFIER Gilles Babinet Digital Champion, Frankrike Som Digital Champion i Frankrike arbetar Gilles Babinet för att stimulera innovation genom utbildning. Han är ordförande för CaptainDash och före detta ordförande för Conseil National du Numerique.

Professor Martin Curley Vice ordförande och direktör, Intel Labs Europe, Intel Corp.

Som chefsingenjör och vice ordförande för Intel labs har Martin Curley ansvar för mer än 4 000 forskare och utvecklare i Europa. Hans karriär omfattar ledande internationell IT-administration, automatisering och forskning vid Intel, General Electric och Philips. Martin Curley var medgrundare av Innovation Value Institute i Irland och är för närvarande vice ordförande för EU Open Innovation Strategy and Policy Group. Han har även rådgivande funktioner på EU-nivå för IKT och innovationsmätning.

Dr Michael Gorriz CIO och chef för IT-administration, Daimler AG Michael Gorriz har varit CIO för Daimler sedan 2008 efter en lång och varierad IKT-karriär på företaget och inom luftfartssektorn. Han har ansvar för strategi, planering och utveckling av alla IT-system och för driften av alla datacenter och kommunikationsnät. Tidigare har han på vice ordförandenivå varit inom IT-ledningen för olika affärsområden och globala system på Daimler. År 2009 utnämnde de tyska tidningarna CIO och Computerwoche Michael Gorriz till årets CIO för stora företag.

Peter Hagedoorn Generalsekretare, European CIO Association Peter Hagedoorn har varit generalsekretare för European CIO Association (tidigare EuroCIO) sedan 2011. Han grundade 2004 den nederländska CIO-plattformen. I Peter Hagedoorns mer än tjugoåriga erfarenhet av IKTsektorn ingår funktioner som CIO och vice ordförande vid Hagemeyer och OcéNV, nederländska multinationella företag, liksom rådgivande funktioner i den offentliga och privata sektorn på europeisk nivå.

MEDARBETARNAS BIOGRAFIER

65

Birgit Hanny Vice verkställande direktör, ASIIN Birgit Hanny har funktioner inom ledning och rådgivning på hög nivå för ackrediteringsorganet ASIIN. Hon arbetar med utveckling och förbättring av kriterier och förfarandeprinciper for extern kvalitetssäkring inom högre utbildning och medverkar i rådgivnings- och utvärderingstjänster för organisationer inom utbildning eller forskning. Tidigare var Birgit Hanny chefsrådgivare för KPMG (BearingPoint) såväl för finanssektorn som för den offentliga sektorn.

Dr Lex Hendriks Företagsrådgivare, EXIN Lex Hendriks har mer än 25 års erfarenhet inom IT, förvaltning av IT-tjänster och utbildning och certifiering och har medverkat i ITILcertifieringsprogrammet och var en av arkitekterna bakom EXIN:s program för hantering av IT-tjänster. Lex Hendriks har även medverkat i flera projekt inom e-kompetens såsom Europeiska kommissionens projekt e-Skills Quality Label under ledning av empirica. Lex Hendriks har publicerat flera arbeten om datorstödd forskning inom matematisk logik och designteori.

Edit Herczog Före detta ledamot av Europaparlamentet (MEP) och European Internet Foundation Governor I Europaparlamentet verkade Edit Herczog under de senaste tio åren som ledamot aktivt för konkurrenskraft och välstånd. Som ledamot av näringsutskottet och budgetutskottet kämpade hon för att använda Europas tillgångar på bästa möjliga sätt. HR-kompetensutveckling, förbättring av vår samlade kompetens och den digitala övergången är hennes prioriteringar. Som e-Skills representant och chef för Europeiska internetstiftelsen uppmärksammar hon behovet av att stödja både ungdomar och äldre för att förbättra de digitala möjligheterna. Edit Herczog har arbetat för den privata sektorn inom området specialkemi.

John Higgins CBE, generaldirektör, DIGITALEUROPE John Higgins karriär inom IT inleddes med systemanalys, därefter ledande rådgivningsfunktioner vid Ernst & Young innan han började på dot.com, Rocket Networks i Kalifornien som CEO. John Higgins utsågs 2011 till generaldirektör för DIGITALEUROPE efter att ha haft motsvarande befattningar i Storbritannien. Han är medlem av styrelsen för University of Warwick och har varit ordförande för kommittéer för Confederation of British Industry och World IT Services Association. John Higgins är ledamot av Royal Society of Arts och utnämndes 2005 till Commander of the British Empire (CBE) för sina tjänster för IT-branschen i Storbritannien.

66

e-Skills-manifestet

Tobias Hüsing Ledande forskningsrådgivare, empirica Tobias Hüsings verksamhet omfattar forskning och rådgivning om strategier för e-ledarskap och e-kompetens och arbetsmarknaden, liksom strategier för forsknings-, innovations-, och kunskapsöverföring. För närvarande samordnar han studien ”e-Leadership skills for SMEs” för Europeiska kommissionen. Tobias Hüsing leder gruppen för prognostisering av tillgång och efterfrågan på e-kompetens på empirica, analyserar uppgifter om näringslivet och arbetsmarknaden och försörjningssystemet för utbildning i e-kompetens och e-ledarskap.

Dr Bruno Lanvin Verkställande direktör, INSEAD eLab Som verkställande direktör för INSEAD:s eLab har Bruno Lanvin en ledande roll i INSEAD:s arbete med innovation (Innovation Readiness Model, Global Innovation Index). Han medverkar även sedan många år i World Economic Forum genom sitt arbete med att utveckla Networking Readiness Index och Global Information Technology Report. Bruno Lanvins karriär omfattar högre befattningar vid Världsbanken och i Förenta nationerna där han har varit kabinettschef för generaldirektören i New York, chef för strategisk planering och för SME trade Competitiveness Unit UNCTAD/SITE. Simon Robinson Direktör, empirica Simon Robinson leder rådgivnings- och forskningsgrupper vid empirica med inriktning på innovation, forskningsstyrning, kunskapsöverföring, innovation inom vård och omsorg och utvärdering av offentliga insatser, även stora energibesparande åtgärder i EU. Inom e-kompetensområdet initierade han den strategi som antagits i ”European Guidelines and Quality Labels for e-Leadership Curricula” för GD näringsliv och industri och samordnar nu arbetet med European Guidelines and Quality Labels for New Curricula.

Professor Sharm Manwani Professor för IT-ledarskap, Henley Business School, University of Reading Sharm Manwani undervisar och forskar om företags- och IT-integration med inriktning på strategi, arkitektur och förändringsprogram. Han skapade och leder Deutsche Telekoms ansedda Masters in Enterprise Information Management. Sharm Manwani har varit har CIO för Europa vid Diageo och Electrolux. Hän är domare för stora priser i IT-branschen och har varit presentatör vid många utbildnings- och branschkonferenser. Hans bok ”IT Enabled Business Change: Successful Management” kan användas för en BCS examen.

MEDARBETARNAS BIOGRAFIER

67

Dr Clare Thornley Forskarstipendiat, Innovation Value Institute (IVI) Till Clare Thornleys forskningsintressen hör: informationsåtervinning, nya sätt att mäta forskningens genomslagskraft för att få med dess inverkan på politik och praxis, informationshantering för bättre prestanda, informationsetik och informationsfilosofi. Hon har varit forskarstipendiat vid IVI sedan september 2013 och medverkade i projektet ”e-Skills: the international dimension and the impact of globalisation”. Clare Thornley här även stor erfarenhet av undervisning och utbildning och har föreläst om informationsåtervinning och forskningspolitik vid högskolor i Storbritannien och Irland.

I Clare Thornleys bidrag till manifestet medverkade även forskarstipendiaterna vid IVI dr Marian Carcary och dr Eileen Doherty.

Freddy Van den Wyngaert CIO Agfa-Gevaert Group Freddy Van den Wyngaert har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta inom IT både i Europa och i Förenta staterna. Han är vice ordförande och CIO för Global Shared Services i ”Agfa ICS” (Information and Communication Services) och är även styrelseordförande för European CIO Association (EuroCIO). Innan han började på Agfa-Gevaert hade Freddy Van den Wyngaert flera olika chefsbefattningar inom IT och i ekonomi för ExxonMobil Chemical. Freddy Van den Wyngaert är styrelseledamot i ADM, ett företags-/IT-nätverk i Belgien, och styrelseordförande i CIOforum för belgiska företag.

Dr Desirée van Welsum Chefsrådgivare för IKT-strategi, Världsbanken Desirée van Welsum är en ledande ekonom och strategirådgivare med inriktning på de ekonomiska effekterna av informations- och kommunikationsteknik vid Världsbanken. Hon har mer än 10 års erfarenhet av tillämpad ekonomiforskning och strategianalys rörande privata och offentliga sektorer inom näringslivet. Innan dess arbetade hon vid OECD, FN (UNCTAD och ITU), The Conference Board, och Storbritanniens National Institute of Economic and Social Research (NIESR). Hon har även varit rådgivare för RAND Corporation, INSEAD och Europeiska kommissionen. Hon har gett ut många publikationer om effekterna av IT, bland annat om tillväxt och produktivitet, innovation, sysselsättning och kompetens, tjänstehandel och utlokalisering och utkontraktering.

68

e-Skills-manifestet

GRANSKARE Emma Bluck, direktör, Gold Spark Consulting och rådgivare, European Schoolnet Patrice Chazerand, direktör digital ekonomi och branschgrupper, DIGITALEUROPE Alexa Joyce, strategidirektör, undervisning och lärande, Microsoft Marianne Kolding, vice ordförande för IDC:s European Services Research Group Jonathan Murray, direktör, DIGITALEUROPE Andrea Parola, generaldirektör, European e-Skills Association Christel Vacelet, kommunikationschef, European Schoolnet

MEDARBETARNAS BIOGRAFIER

69

LITTERATURHÄNVISNINGAR Ala-Mutka, K., Punie, Y., & Redecker, C. “Digital Competence for Lifelong Learning”. Policy brief. Europeiska kommissionen. JRC Technical Notes ( JRC48708).

Andersson, T., Curley, M., & Formica, P. (2010). “Knowledge driven entrepreneurship. The key to social and economic transformation”. Springer.

ACS (2014). Australian Computer Society Code of Professional Conduct Case Studies Agresti, W. (2008). “An IT body of knowledge: The key to an emerging profession”, IEEE IT Professional, Nov.-Dec. 2008, pp18-22.

Avolio, B.J., Kahai, S. och Dodge, G.E. 2001. “e-Leadership: Implications for Theory, Research, and Practice”. Leadership Quarterly, 11(4): 615-668.

Bilbao, B., Dutta S. och Lanvin, B. (2014) - “The Rewards and Challenges of Big Data”, Global Information Technology Report, Cornell-INSEAD-World Economic Forum.

Bresnahan, T., Brynjolfsson, E., och Hitt, L. (2002) “Information Technology, Workplace Organization, and the Demand for Skilled Labor: Firm-Level Evidence”. Quarterly Journal of Economics, Vol. 117 pp. 339-376 Carcary, M., Sherry, M., McLaughlin, S. och O’Brien, C. (2012). “Career development for ICT professionals: driving transparency in educational attainment”.

Cattaneo, G., Husing, T., Kolding, Korte, W.B., & M., Lifonti, R. (2009).

“Monitoring e-Skills demand and supply in Europe. Current situation, scenarios, and future development forecasts until 2015”.

Cedefop. “Skill supply and demand in Europe. Medium Term forecast up to 2020”.

CEN (2008). CWA 15893-1:2008. European e-Competence Framework - Part 1: The Framework. CEN ICT Skills Workshop.

CEN (2012). CWA 16458. European ICT Professional Profiles. CEN ICT Skills Workshop.

70

e-Skills-manifestet

Clayton, T. och Welsum, D. (2014), ‘Closing the Digital Entrepreneurship Gap in Europe: Enabling Businesses to Spur Growth’, The Conference Board, Executive Action Report 425, 2014.

Danska näringslivsmyndigheten och Europeiska Kommissionen (2012).

European High Level Conference: “A Single Digital Market by 2015 – A driver for economic growth and jobs”.

Denning, P.J. och Frailey, D.J. (2011). “The profession of IT. Who are we now?”

Communications of the ACM. 54(6), 2011, p25-27.

Devillard, S., Desvaux, G., & Baumgartner, P. (2007). “Women Matter. Gender Diversity a corporate performance drive.” McKinsey & Company.

DIGITALEUROPE Dolton, P., & Pelkonen, P. (2008). “The wage effects of computer use. Journal of Industrial Relations”, 46 (4), 587-630”.

Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för utbildning och kultur (2007). “Nyckelkompetenser för livslångt lärande – En europeisk referensram”.

Europeiska unionens officiella tidning, L 394.

Europeiska kommissionen (2008). Demography Report. “Meeting Social Needs in an Ageing Society”.

Europeiska kommissionen (2011). “Employment and Social Developments in Europe.” Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

Europeiska kommissionen (2014). “Measuring Digital Skills across the EU: EU wide indicators of Digital Competence”.

EuroCIO (2012). European CIO Association Executive Education Programme.

Europeiska kommissionen (2014). “e-Skills: The International Dimension and the Impact of Globalisation”. IVI, CEPIS, IDC och Empirica.

European e-Skills for Jobs European e-Skills Forum (2004). “e-Skills for Europe: Towards 2010 and Beyond”. Synthesis Report.

European Foundation for Management Development European Institute of Innovation & Technology

LITTERATURHÄNVISNINGAR

71

European Learning Industry Group Europaparlamentet och rådet (2004). Beslut nr 2241/2004/EG om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass).

Europeiska unionens officiella tidning, L 390/6 Europaparlamentet och rådet (2006). rekommendation 2006/962/EG om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella tidning, L 394.

European Schoolnet European Schoolnet (2013) Insight Country Reports European Schoolnet och University of Liege (2013). “Survey of Schools: ICT in Education. Benchmarking access, use and attitudes to technology”.

Eurostat (2014). Arbetslösheten EU-27, EA -17, USA och Japan, säsongsmässigt justerad, januari 2000 – 2012 Eurostat (2014). Ungdomsarbetslösheten, EU-27 och EA-17, säsongsmässigt justerad, januari 2000 – 2012 Eurostat (2013). Tertiary Education Statistics.

Fonstad, N.O, och Lanvin B. (2010). “European e-Competence Curricula Development Guidelines” - Final Report.

Forge, S., Blackman, C., Bohlin, E., & Cave, M. (2009). “A Green Knowledge Society. An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”.

SCF Associates Ltd. Gareis, K., Hüsing, T., Bludova, I. Schulz, C., Korte, W.B. (2014) “e-Skills: Monitoring and Benchmarking Policies and Partnerships in Europe”.

Green, J. (2007). “Democratizing the Future. Towards a new era of creativity and growth”. Philips Design.

Hagel, J., Brown, J. S., & Davidson, L. (2009). “Measuring the Forces of Long Term Change: The 2009 Shift Index”.

Hasebrink, U., Görzig, A., Haddon, L., Kalmus, V., Livingstone, S., & medlemmar i EU Kids Online nätverk (2011). “Patterns of risk and safety online. In-depth analyses from the EU Kids Online Survey of 9- to 16-year-olds and their parents in 25 European countries.” Europeiska kommissionen, Safer Internet-programmet.

72

e-Skills-manifestet

Hüsing et al. (2012). “e-Leadership: e-Skills for Competitiveness and Innovation Vision, Roadmap and Foresight Scenarios”. Final Report of the study “Vision, Roadmap and Foresight Scenarios for Europe 2012-2020”.

IDC (2009), “Post Crisis: e-Skills are needed to Drive Europe’s Innovation Society”, White paper.

IVI och CEPIS (2012). “e-Skills and ICT Professionalism – Fostering the ICT Profession in Europe”. i2010. High Level Group (2009) “Benchmarking Digital Europe. 2011-2015 a conceptual framework”. i2010 Information Space.

ITL Research Kolding, M., Robinson, C., & Ahorlu, M. (2009) “Post Crisis: e-Skills are needed to Drive Europe’s Innovation Society”. ICD White Paper.

Lanvin, B. och Evans, P. (2013), Global Talent Competitiveness Index Report, INSEAD-HCLI-Adecco, November 2013.

Lanvin, B. och Fonstad, N. (2009), “Who cares? Who dares? Providing the skills for an innovative and sustainable Europe”, INSEAD. Lanvin, B. och Fonstad, N. (2010), “Strengthening e-Skills for Innovation in Europe”, INSEAD eLab, 2010.

Le Monde (2005). “L’Europe est la dernière utopie réaliste” (Europa är den sista realistiska utopin), (Intervju med Mario Vargas Llosa).

Livingstone, I., & Hope, A. (2011) “Next Gen. Transforming the UK into the world’s leading talent hub for the video games and visual effects industries”.

Livingstone, S., & WanMedia, Y. (2011). “Literacy and the Communications Act. What has been achieved and what should be done”. LSE Media Policy Project.

Mann, A. (2012). “It’s who you meet: why employer contacts at school make a difference to the employment prospects of young adults”.

Molinsky, A., Davenport, D., Iyer, B. and Davidson, C. (2012) “Three skills every 21st century manager needs”. Harvard Business Review, pages 139-143 (HBR Reprint R1201N).

LITTERATURHÄNVISNINGAR

73

Murray, J. och Welsum, D. (2014), ‘Information Technology’s Triple Threat’.

Nef consulting. Social Return On Investment (SROI).

Nordberg, D. (2008). “Designing business curricula: building relevance into higher education”, International Journal of Management Education, 7(1): 81-86.

OECD 2010. “The OECD Innovation Strategy. Getting a Head Start on Tomorrow”.

Peppard, J. och Thorp, J. (2013). “What Every CEO Should Know and Do about IT”, tillgänglig från Joe.Peppard@esmt.org Renkin, T. (2012). “The global race for excellence and skilled labour”, Deutsche Bank/DB Research, Current Issues/Technology and Innovation, 5 March 2012, Frankfurt am Main.

ROSE (2012). “The Relevance of Science Education”.

Sherry, M., Carcary, M., McLaughlin, S. and O’Brien, C. (2013). “Actions towards maturing the ICT profession within Europe”. International Journal of Human Capital and Information Technology Professionals. 4 (1), 46-61.

The Economist (2008), “How technology sectors grow - Benchmarking IT industry competitiveness”.

Toohey, S. (1999). “Designing Courses for Higher Education”. Buckingham: Society for Research into Higher Education and the Open University Press.

Weckert, J. och Lucas, R. (2013). “Professionalism in the Information and Communication Technology Industry”. ANU Press, Canberra.