Noa nr 5 2014

noa En tidning från Evidensia Djursjukvård • Nummer 5 • Hösten 2014

5 TEMA FRISKVÅRD: Så förebygger du vanliga problem hos ditt djur nr

Vanliga orsaker till kolik och hur du undviker dem Profilen Djurens hjälte i över 40 år Medlemsklubben som växer så det knakar Noa tipsar: Så hjälper du din skotträdda hund Nya regler för pass

2 • noa nr 5

noa

’’

Trygg djursjukvård när den behövs – i alla tider Vi lägger ett jubileumsår bakom oss. Två av Sveriges äldsta och största djursjukhus fyller jämnt. Specialistdjursjukhuset i Helsingborg firar 60 år och Specialistdjursjukhuset i Strömsholm fyller 50 år. Båda var med och grundade det som i dag är Nordens största och veterinärmedicinskt ledande kedja för djursjukvård, med över 90 djursjukhus och djurkliniker i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Alla har vi en gemensam vision – att utveckla och förbättra djursjukvården med fokus på djurägarnytta. Vi vill helt enkelt att djursjukvården ska vara trygg och tillgänglig när du och ditt djur behöver den.

Vi är stolta över vad vi åstadkommit under den korta tid Evidensia funnits, inte minst när det gäller kompetensutveckling bland våra medarbetare.

I dag har fler tillgång till specialistkunskap och det är en stor trygghet.

Men vi vill mer. Det är ett stolt arv vi tar ansvar för, med en tradition av att alltid ligga i framkant. Nu vill vi växa och utveckla framtidens djursjukvård i Europa. Vi satsar även på att öka tillgängligheten, som vi vet att djurägare tycker är viktig, med djurkliniker och djursjukhus nära dig. Samtidigt som det finns möjlighet att få specialistvård dygnet runt på våra specialistdjursjukhus.

Allt fler vill göra allt mer när deras djur är sjuka eller skadade. Vi vill gärna hjälpa er även utanför våra djursjukhus och kliniker, för att fler djur ska få behålla hälsan. Det är en av anledningarna till att vi startat en kundklubb där vi delar med oss av vår kunskap. Det är också en anledning till att temat är friskvård i det här numret av Noa. Men även om ditt sällskapsdjur – må så vara hund, häst, katt, kanin, hamster, fågel eller reptil – får mycket kärlek, motion, näringsriktigt foder och mental stimulans enligt konstens alla regler så kan olyckan vara framme. Vi finns här för er även då. /Anders Thunberg, vd

Kundtidningen NOA ges ut av Evidensia Djursjukvård med två nummer per år www.evidensia.se info@evidensia.se Ansvarig utgivare: Eva Engström Redaktör: Maria Hofling I redaktionen: Eva Engström Lotta Persson Sverre Seierstad Eva Quist Karolina Dahlkvist Marie Westberg Produktion: Evidensia Djursjukvård Tryck: TMG Stockholm Citera gärna Noa men uppge då källan Tack alla medarbetare inom Evidensia som har bidragit med tid, tankar och kunskap till det här numret av Noa

EVIDENSIA DJURSJUKVÅRD erbjuder Sveriges och ibland världens förnämsta djursjukvård.

Vi står beredda med den mest krävande och avancerade vården, liksom en basvård och omsorg av högsta kvalitet. Dessutom bedriver vi omfattande forskning och utbildning. Ambitionen är lika enkel som utmanande.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa

noa nr 5 • 3

Friskvård för ett rikare djurliv

T FRIS EM A KVÅ RD

Förebyggande friskvård är guld värd. Många sjukdomar börjar som små och oansenliga, för att sen förvärras i en ond cirkel som är svår att komma ur. På de följande sidorna berättar erfarna veterinärer om hur du kan förbygga vanliga problem hos ditt djur.

Allt för att ditt djur ska må så bra som möjligt.

FOTO ÅSA ÖHMAN

4 • noa nr 5

FOTO HENRIK PETERSSON

tunntarm och överhuvudtaget tarmar som ligger fritt och rörligt i buken. Det gör att de lättare kan hamna i fel läge. Som upplagt för problem.

Sen finns yttre omständigheter.

– Av naturen är hästen gjord för att gå omkring och äta grov näringsfattig kost, små mängder i taget. Vi använder hästarna på ett annat sätt. Hästhållningen innebär att man ersätter grovfoder med kraftfoder, och det måste man. Men i grunden är hästen inte konstruerad för att stå i box och äta tre gånger per dag.

Bra utfodringsrutin minskar risken För att undvika kolik är det bra med en balanserad utfodring som härmar ett naturligt ätbeteende.

– Ge helst grovfoder fyra gånger per dag i ett finmaskigt nät så att hästen får kämpa lite. Blanda upp med halm. Långa ättider är det man vill skapa. Ge höet först och vänta med kraftfodergivan till efteråt, råder Anna Öhman.

’’

Var försiktig och blanda, blanda, blanda.

Planera övergångarna.

Börja ge hö i tid och släpp på bete försiktigt.

Hästar är känsliga för byte av foder, till exempel mellan hösorter eller olika skördar, från hö till höensilage och omställningar från hö till bete och tvärtom.

– Var försiktig och blanda, blanda, blanda. Planera övergångarna. Börja ge hö i tid och släpp på bete försiktigt, tipsar Anna Öhman.

Studier visar att en häst med flera skötare löper större risk för kolik. Om ni är flera som tar hand om samma häst: sätt upp tydliga, gemensamma rutiner.

Magont – undvik hästens största bekymmer Kolik är den vanligaste orsaken till att hästar kommer in akut på hästsjukhusen. Hästens matsmältningssystem är en känslig historia och när det börjar gå fel blir det lätt värre. Men det finns sätt att minska risken.

ANNA ÖHMAN är chefveterinär på Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg och internationell specialist i hästens medicinska sjukdomar.

DE TRE VANLIGASTE ORSAKERNA TILL KOLIK:

– Kolik, det vill säga magont, är ett symptom snarare än en diagnos, säger Anna Öhman på Specialisthästsjukhuset i Helsingborg och förklarar: – Att magont är ett vanligt återkommande problem hos en del hästar har att göra med hästens generella anatomi. Hästen smälter maten med hjälp av enorma mängder bakterier i tarmen. Ett känsligt system, för om balansen rubbas uppstår problem.

Hästen har en förhållandevis liten magsäck, en lång

FÖRSTOPPNING Har mycket med tarmens motorik att göra. Kan orsakas av en ändrad rutin, till exempel om hästen inte blir riden som vanligt eller står still för att den kanske har ont någonstans. Även vanligt i samband med att det blir kyligare ute: hästen äter mer och rör sig mindre, vräker i sig torrt hö och dricker mer kallt vatten.

Förebyggande vård En veterinär kan även hjälpa till att förebygga kolik.

Steg ett är ett bra bett. Hästens tänder växer kontinuerligt och det finns kopplingar mellan bettfel och både grovtarmsförstoppning och tarmvred.

– Glöm inte bort kontroll och åtgärd av tänder. Det kan vara små justeringar som behövs för att tuggrörelsen inte ska hämmas.

Dessutom är det en god idé att göra ett program för parasitkontroll för sin häst eller besättning. Nu när avmaskningsmedel är receptbelagda krävs mycket mer av djurägaren och ett samarbete med en veterinär.

Föl avmaskas rutinmässigt, men för vuxna hästar gäller träckprov för att avgöra om avmaskning ska ske.

– Blodmask och bandmask är de stora bovarna. För föl är det även spolmask. Dessa parasiter orsakar inflammation, försämrar blodkärl som försörjer tarmen, påverkar motoriken och kan orsaka förstoppning. Det handlar om detaljer som potentiellt påverkar och det är viktigt att ha någon typ av kontroll på parasitbördan så att man vet hur läget är, avslutar Anna Öhman.

MAGSÅR Orsakas av stress och oregelbundet ätbeteende. I naturligt tillstånd går hästen runt och äter en stor del av dagen. Hästens magsäck producerar ständigt saltsyra, inte bara vid måltid. Om balansen rubbas fräter saltsyran på slemhinnan.

GASKOLIK Orsakas av tarmbakterier i olag och feljäsning i tarmarna. En klassisk orsak är foder med för mycket lättsmält stärkelse, till exempel spannmål. Mjölksyraproducerande bakterier frodas, det bildas gas och ph-värdet sjunker. Små skillnader i ph påverkar tarmmotoriken.

noa nr 5 • 5

Slö katt eller hund?

Jobba med vikten och få tillbaka energin Övervikt är en energitjuv. Om din hund eller katt verkar gammal och slö är det en god idé att se över vikten. Det är Maria Granefelt övertygad om efter att ha jobbat med kostrådgivning för djur i många år.

TEM FRISKVÅA RD

Det finns speciella löptävlingar som genomförs tillsammans med hund. Evidensia Djursjukvård är huvudsponsor till Hundlöpet som går på flera orter.

Hitta glädjen i rörelser utan skador Att börja med fysisk träning betyder inte att man genast måste ut och springa milen med sin hund.

Nej, enligt sjukgymnasten Marie Bergergård på Evidensia Djursjukhuset Malmö så är det nästan tvärtom.

– Precis som för människor ska kroppen byggas upp från början och man ska möta kroppen där den är, säger hon.

Nummer ett på träningsprogrammet är: skritt. Marie radar upp fördelarna med att träna mer på den långsamma gångarten.

– Skritt är enda gångarten där hunden sätter tre ben i marken samtidigt. Det är viktigt att hunden hittar rätt samarbete mellan framben och bakben. Om de har problem felar det aldrig: de ser obekväma ut i skritten, säger Marie Bergergård.

Därför bör alla promenader inledas och avslutas med minst fem minuter skritt.

Har hunden varit inaktiv länge gäller det att bit för bit öka motionen och trava i intervaller.

För att stärka alla stödmuskler finns andra övningar. Till exempel pilates med och utan boll, hinderbanor, kliva upp och ner från olika höjder och inte stöta golv.

– En urenkel rörelse är att torka tassarna på hunden stående. Det stärker muskulaturen men påverkar även kroppens samarbete med hjärnan. Det är viktigt.

Valpar ska också röra sig och träna, men försiktigt och efter sin förmåga.

– Valpar tränar balans och koordination genom att röra sig i lite högt gräs, kliva över saker och nosa och tulta omkring, menar Marie Bergergård.

Genom att tidigt röra på kroppen utvecklar hunden sina placeringsreflexer – förmågan att känna var man placerar tassarna.

– Bra placeringsreflexer minskar risken för skador eller att hunden ramlar. Därför är det viktigt att valpar får träna balans, att placera tassar och öva bakbenskontroll.

Så lite som ett-två kilo kan göra stor skillnad på djurets energi. Labradorer är alltid hungriga, men håll igen på godsakerna för hundens skull.

MARIA GRANEFELT arbetar med kostrådgivning på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.

– Kostrådgivningen har ökat, både bland katter och hundar. Vi har hur mycket som helst att göra, säger omsorgssköterska Maria Granefelt som jobbat med kostrådgivning i många år på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.

Vid en första träff brukar kosten vara ett samtalsämne. Det är vanligt att byta till ett specialfoder, men fodret i sig är inte det största problemet.

– Djuren får ofta för mycket mat och mat vid bordet. Det är jättevanligt. Det är så man visar sin kärlek – med maten.

Vi försöker alltid peppa till mer motion.

Om man tycker att det är svårt kan man komma och simma på rehabavdelningen på vinterhalvåret. På sommaren finns havet och sjön, säger Maria Granefelt.

Ett tips är att engagera hela familjen i motionen och hjälpas åt.

Motion är viktigt även för katter.

BYT UT GODISET

Om du vill behålla rutinen med att ge ”sista biten av mackan” för att det är en viktig sak för er – byt ur mackan mot foderkulor. Oftast går det hem. Du kan även prova med en bit rå morot. Vill du absolut ge godis så finns nu lågkalorigodis från flera foderleverantörer.

– Innekatter kan man nästan känna att de tröstäter. De får för lite motion. Vi har faktiskt haft några katter som simmat.

Håll koll efter kastreringen När man kastrerar sin hund eller katt gäller det att vara extra uppmärksam på vikten.

Ett-två kilo kan göra stor skillnad för en hund.

– Om man känner att hunden blivit slö och känns gammal måste man göra något. Om man får ner vikten blir det ofta en annan hund. Övervikten spelar stor roll i att det blir sämre. Det är samma sak med katter. Man säger att kastrerade katter blir slöare, men många gånger har det ett samband med vikten.

Oväntad bonuseffekt I viktminskningsprogrammet ingår viktkontroll en gång per månad.

– Många djurägare upplever det som väldigt positivt. Många är nöjda med att få komma tillbaka till samma våg. Då kan vi följa upp också. Har inget hänt? Eller har det hänt för mycket? För det är heller inte bra.

För matte och husse kan kostrådgivningen få oväntade bonuseffekter.

– Några har gått ner i vikt själva för att de börjat tänka på det, berättar Maria.

6 • noa nr 5

Ett gott liv

– så ser du efter din hund i alla skeden DEN DRÄKTIGA HUNDEN Att hålla på med hundavel är bland det roligaste – och svåraste man kan göra. Svårt eftersom den genetiska skogen är tät och snårig, inte minst då den ska forceras med hänsyn till exteriör, mentalitet, bruksegenskaper och viktigast av allt – hälsa. Att arbeta för en genetisk mångfald och ett förbättrat hälsoläge inom rasen måste vara alla uppfödares absoluta mål och mening.

Men när förutsättningarna är de rätta finns ett och annat som är bra att tänka på.

En tik som ska paras ska vara i lagom hull. Det brukar inte vara nödvändigt att öka fodergivan förrän under de sista tre-fyra veckorna av dräktigheten. Då växer valparna till på allvar och tikarna behöver ett ökat energiintag. En bra tumregel är att en tik med en förväntat liten kull behöver 30 procent mer energi per dag. En tik som bär på en förväntat stor kull behöver hela 50-60 procent mer.

Ställ i ordning valprum Den dräktiga tiken ska till en början leva ganska mycket som vanligt. Sent i dräktigheten kan hon ofta bli ganska tung och man kan dra ned på rastningen för att undvika onödigt slitage på leder och liga-

ment. Redan en eller ett par veckor innan den beräknade valpningen bör man ställa i ordning det som skall bli hennes valprum för att ge henne en chans att bo in sig och vid behov få dra sig undan från eventuellt övriga hundar i familjen.

Många tikar kan må lite illa och ha svårt att äta under den sista tiden av dräktigheten. Då kan det vara lönt att truga lite extra och kanske servera mat vid flera tillfällen för att tiken skall få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen.

Tänk på att det är förbjudet att transportera en tik mer än i nödfall de sista två veckorna innan valpning.

I de fall man har en tik på foder, alltså en tik som ska valpa in sina valpar i ett annat hem än det hon normalt sett bor i, bör hon i god tid komma till det nya hemmet för att få bo in sig och anpassa sig till den mikrofloran som råder i den nya miljön.

Lycka till!

KARIN LÖFQVIST Hälsotips för den dräktiga tiken kommer från Karin Löfqvist, som är veterinär på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.

Hon har specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar.

VALPEN OCH UNGHUNDEN På gång att skaffa valp? För nyblivna valpägare finns mycket att tänka på. När man får valpen är dess mentalitet jämförbar med ett mycket litet barns, även om hundars motorik utvecklas snabbare. Det betyder att en valp behöver sova mycket och ska ha en plats där den alltid har lugn och ro. En frizon där det är förbjudet för andra familjemedlemmar att störa.

En växande hund behöver fysisk aktivitet, men i vissa fall måste man begränsa den. Det är exempelvis inte lämpligt att släppa en växande hund på långa drev i skogen. Då vill oftast hundens hjärna lite mer än vad kroppen egentligen klarar av, vilket kan ge problem i framtiden.

Tuggar på allt Valpar, som små barn, undersöker gärna

saker med munnen och vissa valpar tuggar på allt. Och äter allt. Har man en sådan valp måste man plocka undan alla föremål som valpen kan få i sig, såväl strumpor som leksaker och sladdar. Alldeles för ofta opereras valpar som har ätit föremål som sedan fastnar i tarmen. Valpar i fyrafem månaders ålder byter sina mjölktänder och kan bli lite extra tuggiga då.

Ta hand om tänderna. Att borsta tänder är ett utmärkt sätt att förebygga tandproblem i framtiden. Helst varje dag.

För dig som har barn – tänk på att din hund är ett ”hundbarn”. Sådana saker som du vill att dina barn ska undvika, är förmodligen olämpliga även för din hund.

Och sådana symptom eller skador som du oroar dig för hos dina barn, behöver sannolikt kontrolleras även för din hundvalp.

BJÖRN LINDEVALL Råden för valpen och unga hunden kommer från Björn Lindevall som är veterinär och klinikchef på Evidensia Valla Djursjukhus i Linköping. Han är även erfaren jägare och hundförare och föreläser ofta om jakt med hund.

noa nr 5 • 7

TA HAND OM DIN SENIOR Vad är ålderdom, vad är sjukdom? Det är inte så lätt att veta, men det är viktigt att låta en veterinär undersöka din äldre hund. Det är därför som vi rekommenderar seniorkontroller. Ofta hittar man någonting som går att behandla och på så sätt kan man öka hundens livskvalitet.

Artros till exempel, som gör att många äldre hundar är stela och har svårt att resa sig. Artros är en sjukdom som ofta drabbar äldre hundar. Den går inte att bota, men man kan behandla tillståndet så att hunden får god livskvalitet och inte har ont.

TO FO

A EV

LI

N

DK

VI

ST

Viktigt med rätt vikt Har din gamla hund rätt foder? Det finns speciella

seniorfoder som är framtagna för att se till att den äldre hunden får i sig exakt det den behöver.

Ju äldre hunden är, desto större är risken att den har tandsten och tandlossning. Det är viktigt att komma ihåg att hundar oftast äter trots att de har ont. Undersök gärna hundens mun och borsta tänderna regelbundet.

Gamla hundar står oftare än yngre hundar på kontinuerlig medicinering. Man bör göra regelbundna hälsokontroller för att se till att hunden får rätt mängd medicin och att kroppen klarar av det.

Sist men inte minst – ge den äldre hunden mental stimulans som inte behöver vara så fysiskt krävande. Hitta på roliga saker som att leta efter godis och leksaker eller tugga på märgben. Lägg spår eller träna in nya lydnadsmoment.

Låt hunden ta det i egen takt.

ANNIKA TRANAEUS ROWE Råden för äldre hundar kommer från Annika Tranaeus Rowe som arbetar på Specialistdjursjukhuset Strömsholm. Hon är specialist i hundens och kattens sjukdomar och har en viktig roll i Evidensia Veterinärmedicinskt Forum. Annika har själv två äldre hundar hemma. En riesenschnauzer på 12 år och en retrieverblandning på 11 år.

Ge den äldre hunden mental ’’ stimulans som inte behöver vara så fysiskt krävande.

DEN AKTIVA, VUXNA HUNDEN

TEM A FRISKVÅ RD

När din hund vuxit upp och ni lärt känna varandra väl är det lätt att se om hen mår bra – eller är det inte?

Ibland när livet rusar på kan man som djurägare ha svårt att vara lika uppmärksam på sin kompis och då kan det vara skönt att ha rutiner för friskvårdskontrollen. Tänk på att även om din hund får mycket kärlek, motion, näringsriktigt foder och mental stimulans kan oturen vara framme.

Titta och kläm varje månad Minst en gång per månad är det bra att göra en lite noggrannare kontroll.

Detta kan med fördel kombineras med kloklippning, pälsvård, öronrengöring och annan rundsmörjning.

Titta, kläm och vid behov lukta på din hund – från nos till svanstipp.

Undersök extra noga de områden som kanske inte uppmärksammas dagligdags: öron, klor, tassarnas undersidor, könsorgan och tikens juver.

Sist men absolut inte minst: håll koll på hundens kroppsvikt också.

Håll koll på Ä-D-K-B Daglig kontroll av ätande, drickande, kissande och bajsande är enkelt och värdefullt (ÄDKB som veterinärer ofta skriver i journalerna). Avvikelser från det vanliga behöver inte innebära några problem men å andra sidan visar en sjuk hund mycket ofta förändringar i ätande, drickande, kissande och bajsande.

Tandborstning är också en daglig friskvårdsåtgärd som rekommenderas.

Kom ihåg vaccinationer Hundägare bör ha vissa saker noterade i sin almanacka. Om din hund ska skyddas mot kennelhosta krävs årlig vaccination, medan övriga vaccinationer behöver upprepas vartannat eller vart tredje år. Fästingmedel behövs inför våren, eventuellt också avmaskningsmedel.

Ett mycket gott råd är också att inte glömma bort att betala premien till djurförsäkringen!

MÅNS RÖKEN Började som chefveterinär på Evidensia Djurkliniken Norrköping hösten 2014. Han har specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar. Efter att ha levt med hund i hela sitt liv börjar han nu överväga att pröva på livet som kattmänniska.

8 • noa nr 5

noaREPORT AG

Djuren och kylan FOTO PIA FREIJ

En del hundar älskar snön...

Hur klarar hundar och katter vinterkyla?

Ja, det är förstås olika från djur till djur. En del har en rejäl raggpäls och andra ett fint sammetstäcke. Men oavsett hur det är med den saken, låt inte kylan hindra promenaden.

Det absolut viktigaste är att hunden är i rörelse. Normalt ska en hund klara av en promenad i vinterkyla, så länge den är i rörelse.

På senare år har det blivit allt vanligare med både täcken och skor på våra hundar när det är dags för vinterpromenad.

Utbudet har ökat lavinartat. Det kan vara bra med ett täcke på små hundar, valpar, hundar med liten mängd underhudsfett och tunnhåriga hundar.

... medan andra är mer avvaktande.

Öron och trampdynor är känsliga på katten, men många katter uppskattar att vara ute korta stunder även om det är kallt.

E

Tydliga tecken om hunden fryser Hur vet man då om hunden fryser?

Det finns flera tecken. Att den börjar huttra till exempel, även om skakningarna är ett sätt att få igång cirkulationen och därmed värmen i kroppen. Hunden kan också signalera genom att växelvis lyfta benen och bli alltmera långsam i sina rörelser.

En hund som rullar sig i snön och är aktiv och livlig på promenaden behöver du knappast oroa dig för. Även våra katter tål kyla olika mycket.

Vissa går inte ut alls, en del tycker det är skönt att komma ut en kort stund medan andra tycker om att vara ute länge även om det är kallt. Alla katter bör ha möjlighet att komma in i värme när det är minusgrader ute. Kattens öron och trampdynor är känsliga och kan förfrysa.

Korta ner promenaden Blir det riktigt, riktigt kallt är det ändå säkrast att hålla sig till korta promenader.

Under vissa väderförhållanden när det är mycket snö, har snön en tendens att fastna i tunga snöklumpar på benen och buken på håriga hundar. Till slut kan de få svårt att gå. Håll efter under promenaden eller välj en plogad väg.

Vissa djurägare väljer att sätta på hunden overall av den anledningen. Då i ett material som håller snön borta från pälsen.

Känn på tassar och öronlappar när du kommer in. På tikarna är spenarna känsliga, så dem bör du hålla ett öga på. Om

de är kalla, frostiga och efter ett tag blir rodnade har hunden sannolikt förfrusit sig.

Ring då och rådfråga en veterinär.

Lämna inte hunden uppbunden eller ensam kvar i bilen medan du shoppar eller gör ärenden, oavsett om den har täcke. Blir den stillastående börjar den snart frysa.

Tassarna - den ömma tån på vintern Vintertid saltas många vägar och det kan påverka tassarna. Ibland får hundarna köldkramp och hoppar fram på tre ben, som om saltet hade en kylande effekt.

Detta symptom kan även ses på osaltade vägar.

De känsliga tassarna kan även bli torra och spruckna av vägsaltet. Därför är det bra om man kan undvika att gå på saltade vägsträckor. Om det inte går att undvika skölj tassarna fria från salt och torka dem noga efteråt. Att torka tassarna är viktigt då fukt och värme ökar risken för svampinfektion.

Om hundens tassar ändå skulle bli torra och spruckna är det bra att smörja in dem med tassalva. Salvan kan också användas i förebyggande syfte.

Isklumpar mellan tårna Det är irriterande för hunden när det fastnar snö och is på och i tassarna. Is- och snöklumpar mellan trampdynorna och mellan tårna kan till slut bli så stora att tårna spretar ut åt sidorna.

Klipp pälsen mellan tår och trampdynor för att undvika problemet. Har snö- och isklumpar fastnat kan de lösas upp med ljummet vatten. Glöm inte att torka tassarna noga efteråt!

Ett annat problem är vasst grus. Om oturen är framme kan hunden trampa in dessa vassa gruskorn i en trampdyna. Aj! Men låt inte vinterns bekymmer hindra er från att röra er. Ut och gå på härliga promenader, njut av dagsljuset medan solen är uppe. Men när ni går ut i mörker – kom ihåg reflexerna.

noa nr 5 • 9

Kanonstart för kundklubben

FAKTA

EVIDENSIAPLUS I augusti 2014 startades en gemensam kundklubb för alla djursjukhus och djurkliniker som ingår i Evidensia i Sverige.

Tanken är att alla djurägare ska ha tillgång till samma förmåner oavsett var man bor.

Det är gratis att vara med i klubben. Man blir enkelt medlem genom att fylla i en anmälan i receptionen på sitt djursjukhus eller klinik, eller genom att fylla i ett formulär på evidensia.se.

Eva Quist har anledning att vara glad. Hon är samordnare för den nya kundklubben Evidensiaplus som snabbt fått en stor och växande skara medlemmar.

– Det är glädjande. Genom kundklubben kan vi ge service till våra kunder och deras djur även när de inte är på plats hos oss. De får alla samma fina erbjudanden och kloka råd oavsett var de bor.

Hösten 2014 startades kundklubben Evidensiaplus. Eva Quist har det övergripande ansvaret för kundklubben, med hjälp av kundklubbsvärdar på alla Evidensias djursjukhus och kliniker.

Eva Quist har ett förflutet både som djursjukskötare och ägare till flera greyhoundhundar och hon brinner för att göra tillvaron tryggare och enklare för Sveriges djurägare och deras djur.

– Varför vi gör det här överhuvudtaget är för att vi vill se fler friska och lyckliga djur. Vi vill dela med oss av vår kompetens, prata med djurägare och öka deras kunskap. Det går hand i hand med vår vision. Dessutom får medlemmar djurvän-

liga förmåner hos samarbetspartners som har samma tänk som vi, berättar Eva som ständigt letar efter nya erbjudanden och förmåner för kundklubbens medlemmar.

Stort intresse från start Evidensiaplus lanserades i augusti 2014 och på bara sex veckor passerade kundklubben över 10 000 medlemmar, en siffra som stadigt vuxit sedan dess.

– Intresset är över förväntan. Till en början blev vi tagna på sängen av all uppmärksamhet och alla nya medlemmar, säger Eva. Förutom djurvänliga erbjudanden och kunskap i form av tips och råd i nyhetsbrev

FIRANDE UTAN SMÄLLAR

får medlemmar även bonus på köp i butik och vissa behandlingar, samt inbjudan till Evidensiadagen några gånger per år. Den första Evidensiadagen hölls i november och blev en succé.

– Min förhoppning är att alla kunder hos oss ska vilja bli medlemmar och med bonuspoäng på köp i kombination med fina förmåner så tror jag att många vill bli det. Det viktiga är vår gemensamma utgångspunkt att varje djur är en betydelsfull familjemedlem. Vi vill dela med oss av vår kunskap så att djuren kan må så bra som möjligt i alla skeden. Det är som vi säger: vi vill vara en vän för livet, avslutar Eva Quist.

Kanske har ni provat både beteendeterapi och medicinering (läs mer om det på nästa uppslag)? Kanske har det inte funnits tid för sådana förberedelser?

Har man en riktigt skotträdd hund kan det vara bättre att fly än illa fäkta.

Ett alternaiv är att fira i områden där fyrverkerier är förbjudna - som vid flygplatser.

Detta ingår i ett medlemskap i Evidensiaplus: • Välkomstpremie på 50 kronor, som kan användas på valfritt djursjukhus eller klinik.

• Bonuspoäng som ger fem procent rabatt på köp och vissa behandlingar.

• Nyhetsbrev en gång i månaden med tips, råd och information.

• Kundtidningen Noa. • Skräddarsydda erbjudanden.

• Djurvänliga förmåner från utvalda samarbetspartners.

• Inbjudan till Evidensiadagen.

EVA QUIST är marknadskoordinator på Evidensia och ansvarig för kundklubben Evidensiaplus. Hon är även legitimerad djursjukskötare.

Clarion Hotel Arlanda Airport har tagit fasta på det och ordnar nyårsfirande med speciella hundrum och nyårsupé på fyrverkerifritt område, så att både du och ditt djur får ett fantastiskt nyår.

Genom kundklubben Evidensiaplus har medlemmar även erbjudande på djurvänliga rum under resten av året.

10 • noa nr 5

noaTIPSAR Stressiga högtider för skotträdda hundar

Stormsteg i djursjukvårdens historia Vi blickar tillbaka på ett jubileumsår och passar på att lyfta fram några av de veterinärmedicinskt stora framstegen de senaste 60 åren.

• För 60 år sedan fanns inte så många diagnoser. Vi har lärt oss mer om olika sjukdomar och vad de beror på. I dag tar man reda på exakt vad som är felet och sätter in riktad behandling mot just det.

• I dag finns fantastiska diagnostikmetoder.

Sedan bildverktygen MR (magnetkamera) och CT (skiktröntgen) kom kan fullständiga diagnoser ställas på ett helt annat sätt.

• I dag är vi bättre på att ge vård till gamla patienter. Äldre djur behöver inte må dåligt eller ha ont för att de är gamla. Det finns vård och dieter för olika tillstånd, behandling mot senilitet och kontroller av njurar för att bromsa utvecklingen om de försämras.

• Förr sövde man hästar med pilgift. Det fanns inte någon hästvåg, så man fick göra en bedömning. Nu används avancerad narkos.

På de flesta av Evidensias djurkliniker och sjukhus ordnas föreläsningskvällar med ämnen som är intressanta för djurägare. Till exempel skotträdsla som är ett stort problem för många.

I november var västeråsarna välkomna för att lära sig mer om stress, raketer och smällare på Evidensia Djurkliniken Västerås.

Stress hos djur kan uppstå av flera orsaker, inte minst hos katter, men för många djur är smällare och raketer runt nyår, påsk och valborg de svåraste tiderna på året.

kan träna bort en del, ’’Man men ibland måste man ge ångestdämpande läkemedel.

TRE RÅD

HANTERA HÖGTIDER MED RAKETER • Träna hunden i tid.

Till exempel genom att spela upp smällarljud för att hunden ska vänja sig vid ljudet. Finns på nätet på adaptil.com/se • Prova kosttillskott.

Lugnande medel ges endast vid behov. Det gäller att börja dosera i tid för att se vad och hur mycket hunden behöver.

• Distrahera hunden.

Gå undan tillsammans med hunden i ett rum med fördragna fönster. spela radion på hög nivå eller lek med den. Led tankarna iväg på annat.

– För många är det ett jätteproblem. När det närmar sig nyår kan vi ha 30 samtal om dagen angående skotträdsla. Därför vill vi tala om att det är bra att börja i god tid, särskilt med de skonsamma åtgärderna som man kan pyssla med på egen hand, säger Eva Lund som är klinikchef och djursjukskötare på Evidensia Djurkliniken Västerås.

Med skonsamma åtgärder menar Eva beteendeträning, till exempel ljudterapi, men även kosttillskott.

– Man kan träna bort en del. Ibland måste

Eva, Sonja, Lina och Johanna på Djurkliniken Västerås.

man ge ångestdämpande läkemedel, men det är ingen quick fix. Det krävs en undersökning där man lyssnar på hjärtat och kanske ett blodprov om det är en äldre hund, för att se om den tål läkemedlet. För det är inte säkert att det går att ge till alla hundar.

Framförhållning är bra av flera orsaker.

Runt högtider som jul och nyår är det svårt att få tid om man är sent ute. Dessutom är det bra att vara förutseende så att man kan börja med åtgärder innan hunden eller katten stressat upp sig.

– Kommer man till ett visst stadium krävs det mycket mer för att trycka ner stressen, säger Eva Lund.

I Västerås, och på många andra djurkliniker och sjukhus, ordnas föreläsningskvällar med olika ämnen då och då. Det är ett sätt att dela med sig av kunskap om exempelvis förgiftningsproblem, första hjälpen, jaktskador och hjärtfel. Men det är också ett tillfälle för djurägare att träffa varandra och diskutera gemensamma problem.

– Det märks att djurägare har ett behov av att prata av sig och se att de sitter i samma båt som andra. På stresskvällen upptäckte flera kattägare att deras katter hade liknande stressrelaterade beteenden till exempel. Det var bra diskussioner och alla hade lätt för att prata, det tycker jag är värdefullt, avslutar Eva Lund.

• Inom intensivvården har det hänt mycket, både för hästar och smådjur. I dag kan man göra bättre bedömningar av hur patienterna mår. Blodbanken gör att vi kan ge blodtransfusion eller blodprodukter när det behövs.

• Inom den intraokulära kirurgin, alltså inuti ögat, finns i dag nya tekniker för att behandla till exempel gråstarr, näthinneavlossning och tumörer.

• För att undvika de risker som finns i samband med narkos på häst kan man i dag utföra operationer på stående häst. Till exempel laserkirurgi i övre luftvägarna som vi numera kan diagnosticera med hjälp av dynamiskt endoskop som styrs trådlöst och spelar in under hästens arbete i full fart.

Magnetkameran visar en hjärntumör.

Modern ledkirurgi gör många djur helt återställda.

noa nr 5 • 11

SARMARBETE FÖR MER FORSKNING OM DJURHÄLSA

VÄRLDSPREMIÄR FÖR NY BEHANDLING AV CENTRAL DIABETES INSIPIDUS

Ibland stöter Evidensias veterinärer på extraordinära fall. Under hösten hade veterinären Inge Durie, diplomate of the European college in Equine Internal Medicine, en sådan patient. Det kom in en 2-årig häst, vars ägare märkt att hästen drack och kissade mycket.

Ibland drack han upp till 200 liter per dag.

Undersökning gjordes på Specilisthästsjukhuset Strömsholm och Inge Durie listade till sist ut att hästen led av en sjukdom som innebär att en del av hjärnan inte utsöndrar ett hormon, vasopressin. Vasopressin har en viktig roll när vatten absorberas från njurarna.

Hos människor och smådjur behandlas sjukdomen med vasopressin dagligen, men det fanns inget beskrivet fall av sådan medicinering hos häst. Inge Durie fick ta fram en egen behandlingsmetod, och det fungerade jättebra. Med dagliga injektioner mår hästen bra i dag.

Södra Djursjukhuset är en av alla byggarbetsplatser inom Evidensia just nu. Bland annat blir operationsavdelningen större och katter får egen mottagning.

Byggboom

Nu utvecklas verksamheten inom Evidensia och blir mer tillgänglig för alla djurägare. Flera av Evidensias djursjukhus byggs ut för att bli större, säkrare och mer moderna. I utbyggnadsarbetet fokuseras det på hur man kan göra det bättre för djuren och samtidigt ta hänsyn till nya hygienkrav.

Ett av djursjukhusen som expanderar kraftigt är Evidensia Södra Djursjukhuset Kungens Kurva.

– Snart är inte längre lokalens begränsningar ett hinder för att vi ska kunna möta de önskemål som finns. Till exempel kommer vi att kunna ha dygnet-runt-öppet, skiktröntgen (CT) och större intensivvårdsavdelning, berättar Annette Nyholm som är djursjukhuschef på Södra Djursjukhuset.

I början av 2016 ska bygget vara klart och sjukhuset växer från 1 400 kvadratmeter till 2 600 kvadratmeter.

Djursjukhuset Norra Halland bygger också för att kunna erbjuda dygnet-runt-öppet. Specialistdjursjukhuset Helsingborg expanderar även det, bland annat med en ny infektionsklinik.

Det var inte länge sen som Valla Djursjukhus i Linköping växte med 500 kvadratmeter. Ett av målen var att korta ner väntetiderna med nya mottagningsrum.

Evidensia och Sveriges lantbruksuniversitet ska samarbeta mer i framtiden. Målet är att tillsammans skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning inom veterinärmedicin.

– Evidensia har som ett tydligt mål att bedriva forskning i frågor där patientnyttan är stor. Det är viktigt att forskningen sker i tätt samarbete med vetenskapliga aktörer. Därför är vi mycket glada för det här intentionsavtalet med SLU, säger Sverre Seierstad, forskningskoordinator på Evidensia Djursjukvård.

TRÄFFA EVIDENSIA PÅ MÄSSA

Den 3-6 januari finns Evidensia med på My Dog i Göteborg. Under 2015 medverkar vi även på Falsterbo Horse Show, Göteborg Horse Show, Sweden International Horse show och Stockholm Hundmässa.

HAR DU SETT VÅRA GODA RÅD OM VANLIGA BEKYMMER? Gå in på www.evidensia.se/goda-rad

Illustration från artikeln An equine pain face ur Veterinary Anesthesia and Analgesia, 2014.

FORSKNING GER SVAR OM HÄSTARS SMÄRTA

Snart har det gått ett år sedan Evidensia Academy startade - ett nordiskt utbildningscenter inom Evidensia.

Nytt från 2015 års kurskatalog är modulkurser för både veterinärer och djursjukskötare. Veterinärkurserna är på fyra år och för djursjukskötare är vidareutbildningen på två år. Mer information finns på nätet: evidensiaacademy.com

MÄRK DIN KATT

Hundar måste vara id-märkta enligt lag, men det är ingen dum idé att även låta id-märka katten. I dag kan det göras med mikrochip eller en tatuering i kattens öra.

4

TIPS FÖR ATT UNDVIKA HÄLTA

1. Lär känna din häst. Titta på den och känn igenom den så du vet hur det känns när något är annorlunda.

2. Longera hästen emellanåt. Då ser du lättare om hästen rör sig regelbundet eller om den har problem.

3. Låt en veterinär känna igenom hästen ibland. Det är ett sätt att mota Olle i grind eftersom en veterinär kan upptäcka problem i ett tidigt skede. Inom Evidensia finns det veterinärer som är utbildade inom kiropraktik.

4. Regelbunden hovvård. Förutom den dagliga kratsningen bör du låta en utbildad hovslagare verka din häst med jämna mellanrum, för att säker ställa att hästen belastar sina hovar på ett riktigt sätt. Även om hästen går oskodd.

NYA REGLER FÖR PASS

För att resa med hundar, katter och illrar inom EU gäller nya regler från den 29 december 2014. Ändringarna innebär bland annat ett nytt EU-pass och ett veterinärintyg.

Många djursjukhus och kliniker står man redo för att hjälpa djurägare som ska ut och resa med nytt pass.

Du kan läsa mer om de nya reglerna på Jordbruksverkets hemsida.

Det här passet byts ut.

NYTT KURSUTBUD FÖR DJURSJUKVÅRDSPERSONAL

Människor är bra på att läsa av olika ansiktsuttryck. Trots det har det funnits få vetenskapliga studier till stöd för att använda denna förmåga inom veterinärmedicinen.

Men nu har Casper Lindgaard, chefveterinär på Specialisthästsjukhuset Helsingborg och en grupp forskare genomfört en studie som handlar om att hästar har ett särskilt ansiktsuttryck när de har ont. Resultatet är intressant eftersom hästar annars är svåra att tyda när det gäller smärta.

12 • noa nr 5

EN L I F O R P a o n

Lennart Sjöström

Pionjären som sällan lämnar operationssalen När Lennart Sjöström var färdig med sina studier på veterinärhögskolan fanns anteckningarna från utbildningen samlade i en enda liten anteckningsbok.

Mer fanns inte att lära ut. Då.

Under 42 år har Lennart Sjöström både följt och lett utvecklingen framåt.

LENNART SJÖSTRÖM är chefveterinär i kirurgi och ortopedi på Evidensia Specilaistdjursjukhuset Strömsholm, diplomate - European College of Veterinary Surgeons och ordförande i Evidensia veterinärmedicinskt forum.

– Om man jämför bakåt i tiden är det över huvud taget inte samma verksamhet, eller ens samma yrke. Mängden information har hundrafaldigats och resurserna också. Från början var allt väldigt begränsat och outvecklat, säger Lennart Sjöström som är chefveterinär inom kirurgi och ortopedi på Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

Han har arbetat där i 42 år och varit med och byggt upp det stora anrika djursjukhuset till vad det är i dag. Under tiden har han sett hur vår syn på husdjur har förändrats.

– Förut var djuren en ägodel, en utbytbar pryl. Så är det inte längre. Nu ser man dem som en fullvärdig familjemedlem. Jag ser inget fel i det. Jag gör likadant själv, säger Lennart Sjöström som har två högaktade whippethundar.

Läste in examen på egen hand Inom veterinärmedicin är diplomate, en internationell specialistexamen, det svåraste man kan bli. Lennart var Sveriges första diplomate inom smådjurskirurgi.

Sedan dess har han delat med sig av sin kunskap till hela fem så kallade residenter under deras specialistträning.

Diagnostikmetoder gav uppsving Eftersom Specialistdjursjukhuset i Strömsholm firar 50 år har Lennart Sjöström haft anledning att blicka bakåt.

– Det som är mest påtagligt sen jag började är de fantastiska diagnostikmetoderna. Som ultraljud, förbättrad röntgen och laboratorieprover. I dag kan man få många och snabba svar på prover.

Sedan bildverktygen MR och CT kom kan fullständiga diagnoser ställas på ett sätt som inte var möjligt tidigare.

I dag finns även fler diagnoser.

– Nu tar vi reda på exakt vad som är felet och sätter in riktad behandling mot just det problemet. Tittar man på kirurgisidan är det inte bara skillnad på vad man kan behandla utan hur, med ny skonsam teknik och minimala ingrepp. Artroskopi, titthålskirurgi, har revolutionerat all ledkirurgi, till exempel korsbandsskador som är vanliga hos hundar. Dessa kan man numera behandla med god prognos. Med tekniken IR/IE kan man dessutom utföra ingrepp inuti kroppen utan att öppna kirurgiskt. Något man inte ens kunde drömma om för 50 år sedan.

Ett annat område där det hänt mycket är patientsäkerheten och djurens välbefinnande.

– I dag ges individuellt anpassad smärtlindring till alla patienter. När jag gick på veterinärhögskolan sa man att hundar inte har ont och om de har ont så är det bara bra för då är de stilla.

Man kan undra: Ser vi slutet på den veterinärmedicinska utvecklingen?

– Vi ser inga tecken på att det stannat av. Det har vi trott många gånger, men haft fel varje gång, avslutar Lennart Sjöström.

Specialistdjursjukhuset Helsingborg • Specialisthästsjukhuset Helsingborg • Specialistdjursjukhuset Strömsholm • Specialisthästsjukhuset Strömsholm Djursjukhuset Annalysen Djursjukhuset Gammelstad • Djursjukhuset Göteborg • Djursjukhuset Karlstad • Djursjukhuset Malmö • Djursjukhuset Norra Halland Södra Djursjukhuset Kungens Kurva • Valla Djursjukhus Linköping • Djursjukhuset Västerort • Djursjukhuset Växjö • Djurkliniken Arninge • Djurkliniken Arvika Djurkliniken Eskilstuna • Djurkliniken Farsta • Djurkliniken Frölunda • Djurkliniken Gefle • Djurkliniken Göteborg City • Djurkliniken Karlskoga • Djurkliniken Kristianstad Djurkliniken Kungsbacka • Djurkliniken KungälvDjurkliniken Kållered • Djurkliniken Köping • Djurkliniken Lillö • Djurkliniken Ljusdal • Djurkliniken Mölndal Djurknliniken Nacka • Djurkliniken Norrköping • Djurkliniken Nyköping • Djurkliniken Näset • Djurkliniken Roslagstull • Djurkliniken Sandviken• Djurkliniken Trelleborg Djurdoktorn Västerås • Djurkliniken Västerås • Djurkliniken Ystad • Djurkliniken Åhus • Djurkliniken Åkersberga • Djurkliniken Åsa • Djurkliniken Öjebyn • Hästsjukhuset Stav Hästkliniken Boden • Hästkliniken Flyinge • Hästkliniken Gävle • Hästkliniken Kalmar • Hästkliniken Karlskoga • Hästkliniken Luleå • Hästkliniken Mantorp Hästkliniken Skellefteå • Hästkliniken Solänget • Hästkliniken Tingsryd • Hästkliniken Täby • Hästkliniken Umeå • Hästkliniken Visby • Hästkliniken Örebro • Evidensia Hovslagare Finland (Univet): Espoo Eläinsairaala • Hattula Eläinsairaala • Jämsänkoski Eläinlääkäriasema • Kalanti Eläinlääkäriasema • Keljonkangas Eläinlääkäriasema Kouvola Eläinsairaala • Lahti Eläinlääkäriasema • Lappeenranta Eläinlääkäriasema • Mankkaa Eläinlääkäriasema • Oulu Eläinlääkäriasema • Raisio Eläinlääkäriasema Rauma Eläinlääkäriasema • Rovaniemi Eläinlääkäriasema • Tammisto Eläinsairaala • Tampere Eläinlääkäriasema • Toijala Eläinlääkäriasema • Turku Eläinlääkäriasema Vaajakoski Eläinlääkäriasema Norge: Bodø Dyreklinikk • Baerum Dyreklinikk • Gjerdrum Dyreklinikk • Kolsås Dyrehospital • Lørenskog Dyreklinikk • Nannestad Dyreklinikk Oslo Dyresykehus • Åssiden Dyreklinikk Danmark: Daahlgard Dyreklinik • Karlslunde Dyrehospital • Kolding Dyreklinik • Kodling Hesteklinik • Næstved Dyrehospital Næstved Hesteklinik • Slotsbyens Dyreklinik www.evidensia.se