KONST Nätmagasin 01/2010

KONST En del av

Håll koll på konsten i sommar!

Juni och snart semestertider! Följ med på vad som händer i konstvärlden runt om i Sverige i sommar genom vårt kalendarium.

Det blir också premiär för vårt nätmagasin KONST som du som Konstbolagetmedlem får fyra gånger om året med intervjuer och erbjudanden - missa inte artikeln i detta nummer om konstnären Odd Nerdrum som berättar om sitt livslånga möte med Rembrandt!

Konstbolaget.se har öppet hela sommaren - välkommen in!

Glad sommar önskar Pontus Klingspor VD Konstbolaget.se

MÄSTARMÖTE Rembrandt är som pojken med guldbyxorna.

Allt han tar i blir magi, säger konstnären Odd Nerdrum.

Text Björn Li/ Foto Anne Vesaas

Vi möter honom på Nationalmuseum i Stockholm. Det glöder från bilden i halvmörkret: Målningen visar en grupp människor som samlats runt ett bord. De lyfter svärden och svär troskap till den man som måste vara hövdingen ibland dem. Det är Batavernes ed til Claudius Civilis, Rembrandts mästerverk från 1662. Den gången såg man annorlunda på saken: Bilden var ett beställningsverk från rådhuset i Amsterdam. Med utgångspunkt i en skrivelse av den romerska historikern Tacitus skulle målningen symbolisera Nederländernas frigörelse från Spanien. Precis efter att målningen monterats gavs det order om att ta bort det. Rembrant ska själv ha utfört nedmonteringen.

Samtidigt reducerade han målningens storlek.

- Figuren ytterst till vänster lade han till efteråt för att bärga helheten i kompositionen, berättar Odd Nerdrum.

Tillbaka till där det började Det var här det började för många år sedan. Konstnären Odd Nerdrums första verkliga mästermöte. Nu har han kommit från Paris för att berätta för KONSTs läsare om mötet som skulle bli så avgörande för hans liv. Med sig har han sin första elev, Helene Knoop, en av projektledarna till den kommande Kitsch Biennalen 2010 i Venedig.

- På den tiden var jag elev på Kunstakademien i Oslo. Jag var 18. Tillsammans med en grupp studenter och professorer var jag på studieresa till Stockholm. De andra

tillbringade tiden på Moderna Museet, berättar Nerdrum. - Modernismen hade kommit till Norge och alla var upptagna av det nya. Men Warhol och Lichtenstein gjorde inte intryck på mig, så jag gick hit till Nationalmuseum istället. Och i denna salen fann jag dessa två bilder av Rembrandt; Batavernes ed til Claudius Civilis och Simon välsignar Jesusbarnet. Det var en chock.

egentligen är ganska ”ful”, en slags antikolorist. Det är som om hans bilder består av lera, blod och smutsigt mörker.

- Samtidigt uppnår han en gyllene karaktär, som om materialen förvandlas till guld, säger jag.

- Vad då för ett nederlag? Frågar Helena.

-Ja, säger Nerdrum, guldet är inte som andra metaller.

Silver blir svart, järn rostar. Guld är oförgängligt och oföränderligt. Evigt som Gud. Därför användes det under medelåldern och ungrenässansen som bakgrundsfärg i målningar för att symbolisera evigheten och det gudomliga. Geniet blev uppfattat som en person som hade stuckit handen in i evigheten. Rembrandt har detta i sig. När jag ser på hans samtida kolleger här i salen, så ser jag Amsterdam, Utrecht – och en närsynt naturalism.

Hos Rembrandt ser man in i något helt annat. Nerdrum viftar i riktning av ett konstverk på salongens kortvägg.

Det är en gruppbild målad av Ferdinand Bol, Rembrandts elev, och visar några stränga herrar man inte får lust att stifta närmare bekantskap med.

- Rembrandt gjorde aldrig det. Han skulle ha gjort kungen till en snäll man, och därmed skulle bilden varit obruklig som strängt representationsporträtt. När man ser en människa målad av en människa, ser man mer av den som målade bilden, än av den som blev avporträtterad. Målaren berättar om sig själv.

- Ja, jag var ju som sagt bara 18 år och konfronterades med Rembrandts svindlande nivå. Det verkade ouppnåeligt. Och skrämmande. Som att sätta fart utför en hoppbacke.

Om inte blicken får vila, blir den slö - Ska vi inte gå ner och ta en kopp kaffe? säger Nerdrum då vi har tillbringat en halvtimme framför Batavernes ed. – Om inte blicken får vila, blir den slö.

- Vad var det som var ouppnåeligt?

På väg mot museets café går vi genom flera salar. Nerdrum kommenterar fortlöpande bilderna vi passerar. De flesta går han förbi. De är avskrivna för flera år sedan.

Men ibland stannar han.

Se där!

Han pekar på en bild av den holländske 1600-talsmålaren Nicolas Beecham.

- Ja hur påverkade det dig? Helena vill veta mer.

- Genomgripande. Som att hitta hem. Jag kan säga att jag fann ett hem i denna bilden. Det konstiga med Rembrant är… tryggheten han inger, säger Nerdrum. – som när man värmer händerna vid en kakelugn. Utan Rembrandt skulle jag ha varit så fattig, säger han bestämt.

- Påverkades du från första stund?

- Ja, på akademien höll jag den gången på med ett sjävporträtt i Soutines-stil. Jag fick mycket ros av professorerna. Men efter att ha upptäckt Rembrandt gjorde jag om bilden i ner barock stil och professorerna blev missnöjda.

Men då hade jag redan gjort ett val; jag ville måla som Rembrandt! Samtidigt förstod jag att jag skulle måla in mig själv i ett stort nederlag.

Nerdrum funderar.

- Det tekniska kan man förstå efterhand. Men personligheten och Rembrandts konstnärliga tyngd är inte lätt att handskas med. Jag förstod tidigt att det rörde sig om frihet. Frihet är inte att rabbla som ett barn! Frihet är att behärska. Det finns bara övning. Varje dag. Inte alla förstår detta. Jag mötte en gång en konststudent som ville bli bildhuggare. Hon sa att hon ville bli lika bra som Michelangelo. Hur lång tid tror du att du kommer att behöva? frågade jag. Inte mer än en termin, svarade hon.

Har ni hört? En karikatyr av empiri. Bara amerikaner kan tänka så! Nerdrum tar några steg tillbaka.

- Om man ser bilden i dagsljus, säger han ivrigt, så får den en tegelstensröd färg. Det förändrar sig med ljuset.

Det är förresten intressant, tillägger han, att Rembrant

- Fantastiskt gjord, se på den hästen! Betagande!

I nästa ögonblick vänder han sig mot en bild av George la Tour.

- Se ljuset…och den ramen…marmoreringen…elegant!

Elegant, upprepar han, och ordet hänger kvar efter honom i det att han går in i salen som rymmer vinterns separata utställning – bilder av Van Dyck och Rubens.

Nerdrum stannar framför Van Dycks berömda självporträtt, målat då han var 20 år.

- Se på den handen…och armen…rätt och slätt dålig.

Det håller inte! Men här, fortsätter han och ställer sig framför nästa bild som är Van Dyks dubbelporträtt av målaren Jan de Wael och hans hustru Gertrud de Jode, utfört 1629.

- Här kan man se att Van Dyck har erfarit något som har gjort intryck på honom. I det stora och hela måste jag säga att Van Dyck lämnar efter sig intrycket av att han inte har upplevt något genomgripande – i motsättning till Rembrandt.

Nejmen, se där!

Nerdrum stannar så brått att några museegäster hoppar till av ren förskräckelse. Han blir stående framför en stor målning som visar gudinnan Venus och den döde Adonis målad av Thomas Willboirts.

- Se på den figuren! Något så vackert! Han är död. Handen…sättet att ligga på…det är sällan man ser någon få till det så bra…att måla en död kropp.

I nästa sal stannar konstnären framför en bild av den franske rokokokonstnären Francois Boucher. Det är Venus’ Triumf , och konstverket skiljer sig på alla vis från Rembrants. En grupp människor halvt flyger, halvt simmar fridfullt omkring, mer än oanfäktade av havets våldsamma krafter. Ja, ser man efter, bedrivs det regelrätt älgskog i de farofyllda farvattnen.

- Modellen för den kvinnan, säger Nerdrum och pekar mot en frodig kvinnofigur i det böljande havet. – ska vara självaste madame Pompadour, kund Ludvig XVs officiella älskarinna. Voltair kallade henne ”en av oss” eftersom hon gjorde en betydande insats för kulturlivet. Det berättas att hon och kungen en gång reste ut till kusten Där såg de havet för första gången. Är inte det intressant att föreställa sig? Två rokokomänniskor som ser havet för första gången!

Nerdrum sluter ögongen halvt, som om han manar fram bilden han just antytt, och som Bouchers bild har gett upphov till.

Vi serveras kaffe i museets trevliga café. Gästerna kikar nyfiket på konstnären. Odd Nerdrum är ett känt ansikte i Stockholm.

- Jag minns att jag var på en fest hos bildhuggaren Per Ung, säger han plötsligt. Teater- och operaregissören Stein Winge kom med ett märke från St Olav på bröstet…

Jag minns att jag tänkte att det får då vara gränser…

Men då vi kom hem, sa min fru att detta inte rörde sig om fåfänga, utan att orden ger mottagaren beskydd och trygghet. Det tycker jag var klokt sagt.

Hur kom Nerdrum på denna tanken, nu i museets matavdelning?

- Jo, fortsätter han, - Rembrandt önskade sig väldigt mycket en speciell guldkedja – den högsta orden en konstnär kunde motta den gången. Han målade sig själv med denna kedja flera gånger, trots att han inte hade mottagit hedersbeviset. Han önskade sig väl orden så starkt för att den skulle ge honom beskydd i ett samhälle han förstod kunde hota hans existens. Och fick ju rätt.

- Det var väl först då han vågade ge avkall på behovet för detta sociala beskydd, som han blev den Rembrandt vi står här och beundrar, skjuter jag in.

- Ja, säger Nerdrum. Det är då han framstår naken – avklädd! Låt oss gå och se Simon välsignar Jesubarnet.

Den har allt det vi pratat om.

Medan jag målar en bild, målar du tjugo uppå varandra Motivet Nerdrum syftar på, bygger på en scen från Lukas kap. 2, 22-39 i Det nya testamentet. Maria tar Jesusbarnet in i Jerusalems tempel där hon lägger det i den gamle Simons armar. Simon har lovats av Den Helige Ande att han ska få leva tills han har fått möta Herrens ande. Rembrandt har valt ögonblicket då barnet vilar i Simons armar. Nerdrum ställer sig framför motivet. Ansiktet är fyllt av vördnad.

- Åldringens och spädbarnets ansikten liknar varandra på ett underligt sätt, säger jag. –Det påminner mig om en passage i Thomasevangeliet där lärjungarna frågar Jesus vad som väntar efter livet. Den som känner begynnelsen, svarar Jesus, känner också slutet och den som känner slutet, känner också begynnelsen.

- Ja, säger Nerdrum, - här är det evigheten som knackar på! Inte naturalismens närsynthet. Ser ni att Munchs Syk pike påminner om denna bilden? Detta var Rembrandts sista verk. Den blev kvar efter honom i ateljén. Det sägs att Maria-gestalten har tillfogats efter hans död. Men jag är inte säker på om jag tro det. Nerdrum tar ett steg fram och böjer sig mot bilden.

Vidunderligt! Se där!

Han pekar mot några gröngrå fält.

- Det är preparationstonen som går igenom hela vägen.

Och se här, bilden har restaurerats flera gånger, trots det känner vi igen Rembrandts penselföring. Se de dragen!

Han leker suveränt med penseln! Som en adelsmann som lägger fötterna på bordet!

- Hur menar du att bilden är uppbyggd?

Helena har ställt sig vid hans sida och studerar duken.

- Det blir bara gissningar, Helene. Vi pratar om x-fak-

Nerdrum framför Giovanni Bellinis Den tornekronede Kristus.

Odd Nerdrum, Helene Knoop och Börn Li i samtal framför Rembrandts Simon og Jesusbarnet och Batavernes ed.

torer som gick med honom i graven. Vi vet rätt och slätt inte vad bilden innehåller rent tekniskt. Vi känner inte till materialen fullt ut. En gång blev jag stående vid sidan av en främmande man och betraktade en äldre målning på ett museum.: Tänk vad de fick till det med de eländiga material de hade till sitt förfogande! utbröt han. Jag blev så irriterad, Det är vi som måste dras med eländiga material!

- Tror du att han alltid målade efter levande modell?

- Ja, nästan alltid. Jag brukar säga att det går bra att måla utan modell, men att det alltid blir bättre med.

Nerdrum myser.

- Det är som att se en film som går på djupet istället för längsmed, säger han. – Det påminner mig om något som Frans Widerberg en gång sa till mig: ”Medan jag målar en bild, målar du tjugo ovanpå varandra!” jag har det från Rembrandt. Utan Rembrandt skulle jag inte existera, säger han igen. – Allt bygger ju på något annat: Picassos blå period bygger på Puvis de Chavannes som bygger på Millet som bygger på Rembrandt.

- Hur påminner Millet om Rembrandt? säger Helene.

- Nej men hör här nu I formen, koloriten, förhållningssättet till människan. I allt!

Rembrandt bygger ju också själv på något, särskilt på den sena Tizian som målade hundra år tidigare. Rembrandt representerar i grunden något gammalt. De som säger att han föregrep det moderna, tar fel. Jag brukar säga att allt som liknar Rembrandt före och efter Rembrandt, är det bästa som har skapats!

- Det måste du förklara närmare, säger Helene.

Nerdrum ler.

- Kom, säger han – så ska jag visa er.

Han tar oss till salen och in i ett av de intilliggande kabinetten. Där hänger den tredje målningen som gjorde intryck på honom då han kom hit första gången.

- Se, säger han ivrigt. –Giovanni Bellinis Den tornekronede Kristus. Se på det ansiktet! Här ser vi dessutom var Lars hertevig hade det från: Från ungrenässansen, Vi ser det i formbehandlingen.

Nerdrum vänder sig mot ett av bilderna på andra sidan.

- Lägg märke till, säger han, – hur Pietro Perugino faller i förhållande till Bellini. Man måste alltid jämföra, så ser man det! Detta måste vara det bästa Bellini har målat! Och uttrycket! Det är Rembrandt tvåhundra år före Rembrandt. Förstår ni? Rembrandt – han är själva mötesplatsen – både före och efter!

Se de dragen! Han leker suveränt med penseln! Som en adelsmann som lägger fötterna på bordet!

HISTORIEN OM BATAVERNES TROSKAPSED TILL CLAUDIUS CIVILIS, AV REMBRANDT På sluteta av 1500-talet bröt sju nordliga provinser av det dåvarande spanska habsburgska riket sig loss och skapade Europas enda republik: De sju förenade provinserna; idag kända som Nederländerna.

Ledningen av Amsterdam önskade att stadens rådhus skulle dekoreras med en motivkrets som rent symboliskt skulle kunna knytas an till denna händelse. I enlighet med tidens praxis valde man en historisk händelse, närmare bestämt en händelse berättad av den romerska historikern Tacitus, om en grupp germanska stammar som slog sig samman och kämpade mot invaderande romare.

Tacitus skriver: Civilis sammankallade stamhövdingarna och frihetskämparna bland folket till en helig lund där de intog en festmåltid, och när han såg hur den nattliga feststämningen grep tag i deras sinnen, började han tala om deras stammars heder och ära och fortsatte med att räkna upp all orätt de hade varit utsatta för. Hans ord väckte stor begeistring, och han knöt dem samman i ett förbund genom heder och ritualer.

Utsmyckningsuppdraget gavs till Rembrandts elev, Govert Flinck, som dock plötsligt och oväntat dog 1660, utan att ha påbörjat annat än Batavernes troskapsed till Claudius Civilis. Rembrandt fick uppdraget att fullfölja målningen. Govert Flinck hade följt traditionen och framställt bataverne och romarna som likvärdiga parter i klassiska rustningar.

Enligt Tacitus hade Claudius förlorat ena örat under romersk fångenskap. Rembrandt trotsade traditionen genom att inte framställa hans ansikte från sidan, utan framifrån så att de förstörda örat är fullt synligt för åskådaren.

1662 är målningen färdig och monteras i rådhuset. Samma år tas det bort. Det finns ingen dokumentation som

visar orsaken till detta, men det är allmänt antaget att Rembrandts okonventionella behandlig av motivet inte föll uppdragsgivarna i smaken. Det har också hävdats att Rembrandts val att placera en krona på Claudius huvud stred mot uppdragsgivarens föreställställning om den symboliska framställningen av en republik.

Det gavs order om att fullföra Govert Flincks påbörjade arbete, och uppdraget gick till den tyske konstnären Jürgen Ovens som fullförde uppdraget på fyra dagar.

Det har också antagits att det var Rembrandt själv, efter att ha blivit ombedd av myndigheterna, som skar ner bilden och att det därefter reducerade formatet hamnade i hans ateljé. Figuren ytterst till vänster skall vara målad efter att bildens storlek reducerats.

1734 dök målningen upp på en auktion i Amsterdam där den köptes av handelsmannen Nicolas Cohl som var gift med Sophia Grill, änka till en svensk-holländsk köpman från Amsterdam. Släktingar till Sophia Grill ärvde tavlan som kom till Sverige efter hennes död 1766. Sedan 1864 har bilden befunnit sig på Nationalmuseum i Stockholm, men det var i Konstakademins ägo till år 2000, då det i ett separatavtal flyttades till museet för 300 miljoner kronor(taxerad till 750 miljoner). Priset var fiktivt i den meningen att det reflekterar ett rent politiskt avtal om att förflytta bilden till en annan statsägd institution. Konsthandlare Börn Li tror att bilden skulle värderas till minst två miljarder kronor på den öppna marknaden.

Mot slutet av 1700-talet genomgick målningen en omfattande restaurering under ledning av Erik Hallblad.

Hallblad hade utvecklat en metod som gjorde det möjligt att ta bort målningen från den ursprungliga duken och överföra den på en ny. Metoden var riskabel och åsamkade troligen målningen en del skador. Några av dessa försökte Hallblad att dölja genom att lägga till ett svärd i kompositionen.

Brรถllop, dop eller fest! Vi har presenterna!

Foto: Kerstin Carlsson/Scanpix

ERNST BILLGREN Ernst Billgren är en av våra mest erkända konstnärer i Sverige. Hans experimentella konst har tagit honom långt utanför landets gränser med en utställningsrepertoar som är minst sagt imponerande. I Billgrens bilder finns populärkulturens banalare former tillsammans med konsthistoriens mer eleganta grepp, blandat med kitschiga prydnadsföremål och Hötorgskonst.

En konstnär med sann experimentlusta!

Ernst Billgren Tjuv vid alkov Litografi // 47 x 58 cm // 175 upplaga Galleripris: 6 500 kr

NU: 5 950 kr Konstbolaget plus medlemmar fĂĽr ytterligare 20% rabatt: 4 760 kr

KĂśp nu!

Ernst Billgren Tjuv vid rรถtt rum Litografi // 47 x 58 cm // 175 upplaga Galleripris: 6 500 kr

NU: 5 950 kr Konstbolaget plus medlemmar fรฅr ytterligare 20% rabatt: 4 760 kr

Kรถp nu!

Ernst Billgren Tjuv vid byrå Litografi // 47 x 58 cm // 175 upplaga Galleripris: 6 500 kr

NU: 5 950 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 4 760 kr

Köp nu!

ULF TROTZIG “Fåglar har fascinerat mig så länge jag minns. Jag erinrar mig en episod från kanske sex - sjuårsåldern. En god vän besökte mina föräldrar, och jag hörde honom yttra medan han såg upp i himlen: ”Egendomligt, i den här staden tycks kajorna öva sig i konstflygning!” Detta yttrande fastnade i barnets minne. Jag spekulerade mycket omkring detta: då måste kajorna här vara olika dem där han kom ifrån, alltså finns det olika kajor, alltså kan fåglar av samma sort vara olika.“

Ulf Trotzig Fågel II Litografi // 40 x 30 cm // 245 upplaga Galleripris: 2 900 kr

Köp nu!

NU: 1 450 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 160 kr

Ulf Trotzig Havsfågel Litografi // 40 x 30 cm // 245 upplaga Galleripris: 2 900 kr

Köp nu!

NU: 1 450 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 160 kr

Ulf Trotzig Flyttfågel Litografi // 40 x 30 cm // 245 upplaga Galleripris: 2 900 kr

Köp nu!

NU: 1 450 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 160 kr

Ulf Trotzig Vårflod Litografi // 40 x 30 cm // 245 upplaga Galleripris: 2 900 kr

NU: 1 450 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 160 kr

Köp nu!

Ulf Trotzig Hรถstdag Litografi // 30 x 40 cm // 245 upplaga Galleripris: 2 900 kr

NU: 1 450 kr Konstbolaget plus medlemmar fรฅr ytterligare 20% rabatt: 1 160 kr

Kรถp nu!

Marcel Strüwer Marcel van Zuylen-Strüwers bilder är resultatet av de många resor han gör runt om i världen. Ett besatt samlande av fragment från husfasader och anslagstavlor i nedgången stadsdelar resulterar i hans grafiska måleri. Från politiska affischer i Marseille till konsertposters i Medan.

Budskapet handlar om andra individers budskap, förmedlat genom konstnärens bilder. Dessa förevigar han genom att applicera dem i nya sammanhang och estetiska kreationer. Att kombinera en människas ideologier med en annan persons kommersiella visioner skapar en slags balanserad och likgiltig innebörd som får oss att se på dagens informationssamhälle med en annorlunda inställning.

Influenser av musik och andra konstnärer finns alltid där. I jazzen finner Marcel harmonin och arbetsro. Av konstnärer som Rauschenberg, Tapies och Basquiat hämtas inspiration.

Kombinationen av dessa skapar en balans av teknik, stil och lekfullhet.

Marcel van Zuylen Strüwer Reservoir dogs Serigrafi // 68 x 48 cm // 350 upplaga Galleripris: 3 500 kr

Köp nu!

NU: 1 750 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 400 kr

Marcel van Zuylen Strüwer Incident in Spain II Serigrafi // 68 x 48 cm // 350 upplaga Galleripris: 3 500 kr

Köp nu!

NU: 1 750 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 400 kr

Marcel van Zuylen Strüwer Incident in Spain III Serigrafi // 68 x 48 cm // 350 upplaga Galleripris: 3 500 kr

Köp nu!

NU: 1 750 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 400 kr

Marcel van Zuylen Strüwer Incident in Spain I Serigrafi // 68 x 48 cm // 350 upplaga Galleripris: 3 500 kr

Köp nu!

NU: 1 750 kr Konstbolaget plus medlemmar får ytterligare 20% rabatt: 1 400 kr

Konstbolaget plus - för dig som älskar konst!

JUST NU!

Gratis litografi av Ella Fort, när du blir plusmedlem!

(Gäller t.o.m. augusti 2010) Så här enkelt uppgraderar du ditt medlemskap: Gå till Konstbolaget.se, klicka på ”registrera dig”, klicka på ”uppgradera” och bekräfta med ditt lösenord. Att bli plus-medlem kostar 450 kr/år och du får mångdubbelt igen!

Som plus-medlem har du dessutom följande förmåner: • • • •

1 års prenumeration på magasinet Konstvärlden & Disajn (6 nr + Konstguiden, värde 550 kr) 100 kr presentkort - direkt i din varukorg!

20% rabatt på stora delar av vårt nätgalleri Endast 115 kr i frakt. I dag kostar det 145 kr kronor för en normal försändelse i Sverige.

Plus-medlemmar betalar endast 115 kr för samma tjänst.

• 20% rabatt på inramningar via Konstbolaget.se • Som plus-medlem deltar du automatiskt i vårt årliga konstlotteri med många vinster.

- kvalitativ konst till rätt pris!

KONSTBOLAGETS NÄTGALLERI I vårt nätgalleri hittar du konstnärer av olika genrer och stilar.

Här säljer vi till fast pris och till marknadens bästa priser!

Som plusmedlem har du dessutom 20 % rabatt på stora delar av utbudet!

15 % RABATT PÅ INRAMNING Nu sänker vi all inramning på hemsidan med 15 %.

I vår interaktiva ramverkstad kan du själv prova dig fram till vilken ram som passar ditt verk bäst. Ramarna tillverkas av professionell rammakare med syrafria material - detta för att skapa så lång livslängd som möjligt för ditt konstverk!