KONST Nätmagasin 02/2010 by Fineart AS

KONST En del av konstbolaget.se

Välkommen till ett nytt nummer av nätmagasinet KONST! I detta nummer bjuder vi på en personlig intervju från New York om den omskrivne konstnären Bjarne Melgaard; artisten som både fascinerar, provocerar och berör – ta dig tid till intressant läsning! Missa inte vårt KONST-erbjudande av två av våra yngre, etablerade och numera även internationellt efterfrågade konstnärer; etsningar av Jacob Dahlgren och litografier av Joakim Allgulander. Hösten är här och det går snabbt till jul – köp presentkort hos Konstbolaget.se till både företaget och privat – konst är alltid en lika uppskattad present, särskilt när man själv får välja! Passa på att bli fan av Konstbolaget på Facebook och ta del av erbjudanden, kampanjer och utlottningar! Konstbolagets nätgalleri fylls under hela hösten på med nya spännande alster - här hittar du alltid bra konst till rätt pris välkommen in! Pontus Klingspor VD Konstbolaget.se

Bjarne Melgaard – konstnären och tecknaren bakom skvallerrubrikerna Artist manifest: ”I dont want to bee a truthful, sincere, caring, original, autenthic artist” står det på den ena halvan av en målning signerad Bjarne Melgaard (född 1967) i hans fabrik i Brooklyn. På den andra halvan har han skrivit: Bjarne Melgaards artistic ambition: To make a lot of money. To fuck as much as possible. To make 500 paintings and 100 000 prints a year. KONST har fått ett exklusivt möte och intervju med den framgångsrika konstnären. Text Mette Dybwad Torstensen/ Foto Nacho Alegre Bjarne Melgaard - i hemlandet Norge nog mest änd för brutal, ocensurerad konst och extremt ärliga bilder som visar en parallell och för många en outforskad värld. Motiv �� hämtade från sex, s/m, homosexualitet, nakenhet och målningar med budskap som Infect your friends som visar på en kultur där homosexuella uppsöker s/m-ritualer där de kan bli smittade av hiv. �� Melgaard associeras med heavy metal-kulturen, självmordsteorier, droger, anabola steroider och kroppsbyggning, krig och våldtäkter. Sammantaget: Konst som balanserar på gränsen till det etisk oaccepterade och som tveklöst skakar om vedertagna sanningar. För �� att göra budskapet ännu tydligare har Melgaard skrivit texter, oftast i jag-form som liknar dagboksanteckningar, handskrivna

över motiven. Vad som är fiktivt och vad som är hämtat från Melgaards eget liv är svårt att avgöra. Måste man vara lite galen, extrem eller gränslös för att reda ut det ämnet han utforskar? Under mina dagar i New York, genom samtal med Melgaard och nätverket runt honom , upptäcker jag något överraskande: Bakom de komplexa och brutala motiven sitter en konstnär bakom spakarna och styr med en klassisk utbildning i botten och som anser det oerhört viktig att teckna varje dag för att vidareutvecklas och som diskuterar färgsammansättningar och hur mjuka och hårda linjer ska stämmas mot varandra. – I Norge gör man det banala felet att hela tiden tolka konsten i ljuset av konstnärens liv. Här i USA tenderar man att se på verken

utifrån ett bredare perspektiv. Men som alla andra hämtar jag referenser från populärkulturen och mig själv, så det är inte en skiljelinje mellan mig själv och min konst. Det är det aldrig i konst. Utan det livet jag har levt, hade konsten aldrig skapats. Men jag är också en påhittande berättare, som vill kommunicera med min publik och är upptagen av att nå fram, säger Melgaard i sin ateljé en lördagskväll i New York. Dagen efter är det öppning av hans separatutställning på Greene Naftaly Gallery. Men låt oss gå en dag tillbaka. Fredag 14e maj kl 18: Öppning av Melgaards utställning på Greene Naftaly Gallery i New York Det är tio år sedan New York första gången mötte Bjarne Melgaard. Då ställde han ut några bronsskulpturer baserade på karaktärer från filmen Apornas Planet med enorma brons-erektioner vandaliserade med grafitti, placerade i en installation av sopor. Sedan den gången har han en stor publik i metropolen. I de gamla industrilokalerna i Chelsea ligger New Yorks mest erkända gallerier. På fjärde våningen i en tegelbyggnad ligger det hippaste; Greene Naftaly Gallery. Det första som möter oss innanför en gammal järndörr är Melgaards novell tryckt på golvet. Vi läser oss vidare in i lokalen, förbi Melgaards porträtt av Željko Ražnatović, eller Arkan, den serbiske, mäktige militärledaren står framför en grupp män, Arkan’s Tigers, och håller en tigerunge. – Priset på målningen är 60 000 dollar. VD för galleriet, Carol Greene, kan berätta att nästan allt är sålt. MoMA har köpt in en installation som Melgaard ska bygga upp där och Astrup Fearnley-museet har köpt två av målningarna.

Det stora gallerirummet bjuder på en värld som tar andan ur en. En enorm installation breder ut sig över golvet som närmast kan beskrivas som en sophög vid första ögonkastet. Har man kommit till Melgaards ateljé mitt i en arbetsprocess eller tagit en genväg in i hans kreativa huvud? När man sedan börjar granska detaljerna och den komplexa symboliken klarnar en verklighet och ett budskap – en helhet. Sprutnålar, tabletter, italienska tempel i marmor; Melgaards nya tryck varav några är genomborrade av en kniv, konstnärens egen telefonräkning, brev från galleristen, rester av en lunch, diet-coke-burkar och fotografier från det Serbiska kriget. Här är 15 nya näbbdjur i olika färger som invaderar installationen: Melgaards kända platypus, som refererer till en västafrikansk skulpturtradition och australienska djurarter. Ett foto av två avhuggna huvuden i en ask är hämtad från filmen Hundbudr. I en säng vid en TV ligger två militärdockor. I ett akvarium simmar blåa och gula fiskar lugnt omkring. Och överallt är Melgaards streck i form av målning tagen rätt ur tuben i starka, klara färger. Men var är egentligen Melgaard i denna installation? I texten som omger oss på väggarna vid sidan om målningarna? Var går gränsen mellan det privata och en berättelse han vill förmedla till oss från en för de flerata av oss okänd värld? Trots det dystra och direkta budskapet, ligger humorn gömd under ytan. En lapp med This part is not yet finished, har lagts ut på flera ställen. �� Ett finger åt konstvärlden och inte minst kanske de som köper in verktet? En kniv genom konstnärens självporträtt närmast tar död på myseriet om den upphöjda konstnären.

Fiktion intresserar mig mycket mer än det verkliga livet. Jag föredrar alltid att höra en intressant lögn än en tråkig sanning. – Melgaard har själv regisserat och arrangerat det hela. Han hade allt i huvudet innan han startade och kom hit med föremålen. Han är en fantastisk konstnär och vi är mycket nöjda med utställningen, berättar galleristen Carol. En ”kvarglömd” kasse med Fragile stämplat på, vittnar om att konstnärens själv fraktat hit alla föremålen. – Det spännande med en sådan installation är allt som har tagits bort och som inte syns. �� Även om det inte ser så ut, är allt noga planerat in i minsta detalj. I en tid då alla använder sig av readymades, var jag upptagen av att allt som är med är skapat av mig själv med mina referenser och på mitt språk, berättar Melgaard själv om arbetet. På väggarna runt om hänger flera stora målningar skapade på Melgaards fabrik i Brooklyn där hans 20 assistenter, varav sex stycken blandar färger och resten står för undermålningen, noga övervakandes av ”mästare” Melgaard själv. Julian Rogers leder teamet, som är noga handplockat och flera av assistentera har jobbat för andra kända konstnärer såsom Jeff Koons och Damien Hirst. Några är precis färdigutbildade, andra har karriärer vid sidan om och ställer ut själva. Vi jobbar från måndag till torsdag och Bjarne från fredag till söndag. När vi kommer till jobbet på måndag vet vi aldrig vad som skett i ateljén med målningarna. Med det är ändå ett tätt samarbete. Bjarne berättar noga vilka färger som skall användas, och om den och den ytan ska ha mera rött och så vidare. Allt är hans idéer. Ett verk startar oftast med ett foto från honom som projekteras på duken och som vi återskapar utifrån ett framtaget system. �� Vi jobbar tätt med Bjarne för att ge varje målning ett speciellt uttryck; antingen ett fotografisk återskapande eller en lösare prägel. Men Bjarne vill inte att bilderna ska se perfekta ut; snarare operfekta. Tio minuter innan stängning kommer Melgaard själv i linne, keps och rosa kavaj över armen. Lördag 15e maj kl 18: Melgaards ateljé i New York Kan vi ta intervjun kl 18 istället för i morgon bitti? Kommer det på sms klockan fem från Svein Roar Grande som hjälper oss med att arrangera en intervju med Melgaard. Jag kaster i mig några sushibitar, får tag i en yellow cab, och kommet till Melgaards ateljé så snabbt man kan med taxi i rusningstrafik i denna stad. På vägen plockar jag upp Grande utanför SAS-hotellet på 32nd street. – Är det något som Melgaard inte tycker om att man frågar om? – Du kan fråga honom ganska inngående om det mesta men du märker fort om han inte tycker att frågorna är relevanta. Skyskraporna svischar förbi och en fråga dyker ständigt upp. Var startar fiktionen och var slutar det självbiografiska hos Melgaard? Som då konstnären gav ut en bok med självmordsbilder och kvävningssex från internet och lät naturligtvis betraktaren undra över hur mycket av Melgaard som låg i detta? Men är det egentligen intressant att veta hur självutlämnande Melgaars konst är? Jag blir inte riktig enig med mig själv. Hänförande färger och brutalt innehåll Melgaard bor själv på 40e våningen med utsikt över Hudson river med sina två Chihuahuar. Utöver detta hyr han en fabrik i Brooklyn

samt ateljén vi nu är på väg till. Melgaard står i en vägkorsning och väntar vid 26th street. Välklädd i en dyr kostym. Så är han också korad till landets mest välklädda av flera modemagasin och under en period gick han runt i sponsrade Gucci-kostymer. Hans handslag är så fast som man kan förvänta sig när man ser konstnärens vältränade överkropp, ett resultat av en timme med tunga lyft varje dag. Han visar oss vägen upp genom korridoren, sätter på aircondition i sin kombinerade ateljé och kontor, hämtar en flaska vatten, stänger en PC och säger ”Kom igen, du har 50 minuter” medan han ser på mig utan att vika med blicken. Här är det bara att sätta fart. – På utställningen tyckte jag att det var svårt att skilja på vad som var självbiografiskt och vad som var fiktion – är detta något som du medvetet leker med? Var är Melgaard i detta? – Jag jobbar med ett påhittat uttryck som består av en samling objekt. Jag berättar en historia. Som de flesta andra utövande konstnärerna, hämtar jag ju referenser från mina omgivningar och populärkulturen – från mig själv och en subkultur som få känner till. Som en författare skriver en roman. I Norge går ofta konsthistorikerna i den banala fällan att läsa in det biografiska i varje verk. I USA är man bättre på att läsa in ett verk mot en mer komplex bakrund. Å andra sidan kan jag inte gömma mig i Norge, där är man den man alltid varit. Därför vill jag visa den norska publiken att min konst har en stor bredd, inte bara de censurerade projekten. Den norska publiken är fortfarande den viktigaste för mig och man ska inte undersakatta dem. De har mycket krut och humor i mötet med samtidskonsten och är inte så traditionella som många vill få det till. – Så du fungerar egentligen som en regissör som sätter upp en scen med en handling? – Ja, det kan man säga. Folk upplever ju verket med den verklighet de har med sig, det som upptar dem. Det är viktigt för mig att kommunicera med min publik och i det offentliga rummet. Det är mycket intressant hur verken lämnar min värld och lever vidare i andras verklighet och i vilka nya konstellationer de uppstår. Det är en intim situation. Jag gestaltar min åsikt i bilden medan nya åsikter skapas genom mötet med publiken. Verket blir också till genom åskådaren. Jag är faktisk väldigt upptagen av vad folk tycker om min konst. För varför ska jag annars skapa konst? – Men är detta med att provocera en viktig faktor för dig? – Det skall inte mycket till för att provocera konstvärlden i dag, ler Melgaard för första gången under intervjun och tillägger: – Men jag står inte här i ateljén och tänker att jag ska skapa provocerande konst. För mig handlar det om teckning, formmässiga utmaningar och färgkombinationer. En hård linje mot en mjuk. – Så du använder estetiken medvetet för att locka in betraktaren? – Ja, förföringsmomentet är viktig. Det tilltalande och frånstötande. Konstrast mellan de varma delikata färgerna och det kalla innehållet. Färgerna och det tekniska i målningen kan locka folk till att se på hemskheter och betrakta hur vi människor behandlar varandra. – Ja, det slog mig i går, vid ett foto av två avhuggna huvuden stod folk och drack vin och skrattade. Det blir en normalitet i det hemska.

Bjarne nickar instämmande. Han tar en slurk vatten och lutar sig över bordet när han svarar och granskar mig inngående när jag frågar. Han är 110% närvarande i situationen. Energin är intensiv. Många kan nog tänka sig att Melgaards konst kan vara ett resultat av en traumatisk barndom. Men den var helt normal och hans föräldrar kommer på de flesta av sonens öppningar som ett mycket traditionellt, äldre äkta par. – Min barndom var normal och bra, bekräftar han. Mer pratar vi inte om den saken. Han är född i Sydney i 1967, men växte upp i Norge. Redan som tolvåring började han på målarskola och fick kvällsundervisning i sju år innan han utbildade sig vid Statens konstakademi i Oslo, Jan van Eyck-akademien i Maastricht og Rijksakademie i Amsterdam. Han intresserade sig tidig för hardcoreband och var under en period väldigt intresserad av att leva ”utanför” samhället, involverad i speciella miljöer i Paris, Bryssel och Amsterdam. – Minns du din första konstupplevelse? Melgaard måste tänka efter för första gången under intervjun. Det blir en liten paus. – Det måste vara då jag såg Kathy Acker (1947–1997, amerikansk experimentell författare, punk-poet, dramaturg och feminist, red.) på TV. Jeg förstod att konst kunde berätta om en annan verklighet med helt andra verktyg än det tråkiga livet runt en. – Men när valde du konstens väg? – Det var inte ett val jag gjorde från en dag till en annan. Det tror jag inte någon konstnär gör. Jag tror att allt är en process. Kanske var det att bli konstnär något jag försökte att motsätta mig, något jag inte hade lust med. Men jag var tidigt intresserad av konsthistoria och estetik. Konstnärsrollen Melgaards svar blir längre och längre och det ser ut som att han trivs i samtalet. Den mystiska auran runt hans person som skapats av medierna försvinner. I stället ser jag en hårt arbetande konstnär som understryker gång på gång hur viktig det är att teckna, precis som en idrottsman måste träna för att hålla sig i god form. En person som verkar ganska normal och som kanske gör onormal och extraordinär konst. – Jag använder också mycket humor, så att folk lättare ska förhålla sig till min konst. Jag är upptagen av att använda självironi och göra sprickor i den självupphöjda, heroiska konstnärsrollen där konstnären ska berätta för folk vad de ska göra och inte. Jag tror det är viktigt att konstnärer är människor och kliver ut ur den upphöjda konstvärlden och in i samhället. Varje konstnär är en människa sa Martin Kippenberger (1953–1997, red.). Det är jag enig i. Vad vill man att konst ska vara? Jag ser på min konst som ett laboratorium där man kan ställa öppna frågor och se olika vinklingar och problemställningar. Jag framställer och klär av mig själv på ett annat sätt än många andra konstnärer. – Som då du lade ut en hög med gratis verk som folk kunde förse sig med av i förbindelse med din utställning på Haugar Vestfold Kunstmuseum 2006, var inte det ett sätt att avslöja folks girighet? – Nej, jag har inte någon tro på att konstnären ska avslöja människors ondska. Tanken var att detta skulle vara en poetisk handling, att verken sakta skulle försvinna. Men redan klockan sju på morgonen var det långa köer dit. �� Folk kom med lastbilar och klockan tre var det tomt, inte ett papper fanns kvar. Det var helt galet och jag var mycket överraskad, berättar Melgaard. Melgaards näbbdjur eller platypusen är också en del av hans humorn i hans konst(platypusen är ett av få däggdjur som lägger

ägg istället för att föda levande ungar och som återfinns i Australien). De naiva figurerna som också används i installationen kan påminna om ett väsen från en barnbok och representera något pojkaktgt charmerande i Melgaards ofta råda värld. Bjarne vill inte säga så mycket om symboliken mer än att figurerna ingår i hans roman eller det bilduniversum som han hela tiden rör sig i. Det är den komplexa sammansättningen av objekt som åskådarna måste navigera runt bland utan annan karta och kompass än vår populärkultur och egna verklighetsuppfattning. Ett annat figurelement till denna världen är ganska ny: Beninleoparder i metall. �� De ser ut som antika skulpturer, men är nytillverkade och ska målas av Melgaard. Konsthistoria möter samtidskonst. – De är hämtade från Benin-kungakriget i Afrika. Detta är en kultur som har fascinerat mig; en icke-patriarkalisk kultur, som tex vikingatiden, där könsrollerna är flytande. Jag vill visa att Afrika inte heller bara är kokosnötter och krig, utan har avlat mycket sofistikerade kulturer långt före oss i västvärlden. Det är andra samhällen som har andra definitioner om vem vi är som kön. Melgaard och Munch –Har det gått femtio minuter? – Kör på du, ler Melgaard, och så fortsätter vi. Flera teoretiker har jämfört Melgaards verk med Edvard Munchs konst. Bägge jobbar de utifrån ett extremt levnadssätt, i jämförelse med normern i deras samtid. Men kommer Melgaard spela en lika viktig roll i konsthistorien som Munch? – Som norrman kan jag inte komma undan Munch, och personligen är han den största konstnären för mig. Men jag tycker inte om kategorisering av konst och konstnärer och anser att man ska bedömma och betrakta efter sin egen samtid. – Men har det påverkat dig som konstnär att få ett sånt genomslag och nå den positionen? – Nej, som många andra konstnärer tänker jag inte på detta, utan på att skapa och utrycka mig. Det blir det det blir där och då, i den processen jag är i. För en utställning tänker jag inte på vad som förväntas, utan är i en sinnesstämning där det handlar om teckning, form och färg. När öppningen kommer blir jag nästan överraskad. Kom ihåg att jag har målat i 20 år och har en kunskap som jag inte kan avvisa, även om jag försöker slita mig loss från min klassiska bakgrund. Men karriären har också varit en bergoch dalbana. Efter en öppning är jag mest upptagen av att jag skulle ha målat mer på den skulpturen eller vad jag kunde ha gjort annorlunda. Jag känner inte att jag behöver överbevisa eller att jag har en roll att leva upp till. Då skulle jag inte klara av att vara konstnär. – Men ser du på dig själv som talangfull? – Inte en superbegåvning, men jag har ett ämne att realisera saker som jag vill. Vill jag måla tio bilder i månaden, så gör jag det – Som kvinna från en ganska ”normal” bakgrund kan jag uppfatta konsten som tämligen brutal men också fascinerande. Är det så att män och kvinnor uppfattar din konst olika? – Det var en bra fråga som jag inte har tänkt på. Melgaard tystnar. – Som homosexuell konstnär är jag trött på den vanliga mansrollen och jag tror att många manliga homosexuella ofta identifierar sig med kvinnor. Hälften av mina gallerister är faktisk kvinnor och jag tror att kvinnor lättare kan känna igen sig i och sätta sig in i mina verk än vad män kan. Han tystnar igen. Melgaards svar är välformulerade och vittnar om en konstnär med mycket kunskap, ett reflekterande sinne och ett stort litterärt bagage.

– Men som med allt tror jag inte detta är varken köns- eller individberoende. – Jag såg ett barn på din utställning och Astrup-museet hade visningar för barn av din utställning – vad säger barnen i mötet med din värld? – Jag är öppen med att jag skapar konst för vuxna människor från en vuxen värld. Men jag har haft många spännande diskussioner med barn om min konst. De är ofta mer avslappnade än sina föräldrar när de ser konsten. De ser inte serbiska soldater, de fokuserar på detaljerna och lägger märke till färger och former. Den censurerade konsten 1998 organiserade Melgaard utställningen Soft core på Historiska museet i Stockholm. Där blev Donald Maders fotografier av nakna, unga män stämplade som pedofili och vandaliserades av nynazister. Två år senare blev Melgaards video All gym queers deserves to die, där en vuxen man suger på ett barns arm, polisanmält för pedofili efter visningen på Moderna museet i Stockholm. �� Polisens efterforskning ledde inte fram till något som helst. På MARTa Herford i Tyskland i 2002 stängde man först en utställning av Melgaard på grund av anklagelser om våldsskildringar, utställningen öppnades dock senare. På Astrup Fearnley Museet i Oslo var det bilden från NAMBLAs hemsida (North American Man-Boy Love Association) som fick uppmärksamhet. Själv har Melgaard uttalat att enkla vardagsmaner inte intresserar honom. På utställningen i New York visas också nakna unga pojkar som leker.

– De här bilderna handlar om andra saker än pedofili och den vinkling som skvallerpressen har givit dem. Det jag utforskar är övergången från barn till vuxen och förhållandet mellan vuxna och barn. Det är i denna övergångsfas, eller utrymmet, som mansrollen formas. Vi har så otroligt konventionella könsroller i dag; pimpinetta flickor och tuffa killar. Men denna övergången från barn till vuxen har också en erotisk del som det inte talas så mycket om, men som är en mycket viktig del av ens identitet. För mig kan erotik vara så mycket mer än nakna människor och själva akten. En mjuk linje mot en hård, eller en färgkombination, kan jag uppfatta som erotisk. Konsten är ett forum där sådana problemställningar kan diskuteras. I Norge måste jag ofta försvara sådana verk medan man i USA ser detta i ett mer komplext perspektiv. Melgaard stannar upp igen och tillägger: – … inte för det att amerikanerna är de mest liberala. – Måste man vara modig och lite galen och gränslös för att uttrycka det du gör när du visualiserar dessa teman och tabuer? – Jag tror att behovet av att uttrycka sig är större än förnuftet, svarar Melgaard koncist. Han lutar sig tillbaka i fåtöljen och förklarar. – Man sätter uttrycket framför sig själv, om du förstår. Att skapa en upplevelse för sig själv och andra. – Så om vi går tillbaka till starten; det hade inte blivit någon Melgaard-konst utan det livet du har levt? – Personen, det levde livet och konsten hänger tätt samman. Men också det livet man inte har levt, avslutar Melgaard.

Söndag 16e maj kl 11: Melgaards fabrik i Buschwick-området i Brooklyn En kvinna med avskurna händer håller varsamt runt ett barn. Pojkar med kryckor utan ben spelar fotboll. Barnsoldater ser rakt på oss. Vildhundar poserar i naturen. Kända pre-rafalitiska motiv har målats över med Melgaards texter; Come on - You can do it – just wanted a black dick up my ass. Pornografiska motiv av gruppsex. Och Melgaard i arbete med en solhatt och pösiga byxor i sin tidigare ateljé i Barcelona. Vi är i Melgaards fabrik. Studion breder ut sig över ett helt våningsplan i en lagerlokal, där ett hundratal målningar står sida vid sida – vissa bara halvägs målade, andra färdigställda av assistenterna där Melgaard har startat sin del av arbetet. Det råder ordning och disciplin runtomkring oss och på en vardag är det 20 personer i arbete. Alla möbler, vitvaror och soptunnor är vitmålade. Tuberna med Old Holland-färg är numrerade och ligger i en rak följd sorterade efter färgnyans.

– Här inne ser ni de mer allvarliga bilderna som ska ställas ut i Amsterdam, berättar Svein Roar som har tagit med oss ut hit. En av assistenterna har låst upp denna söndag och sitter på golvet och läser. – Där ser ni bilderna från Sierra Leone, serien med dingos, de konsthistoriska motiven från pre-rafaliterna, bilderna från Black Panter (som kämpat för de svartas rättigheter i USA) och en serie bilder av Melgaard i sin kaotiska ateljé i Barcelona. – Målaren målade medan man målade och målade över igen? Svein Roar nickar och berättar att Melgaard reste från en ganska så tuff vardag i Barcelona för att börja ett nytt kapitel med blanka sidor i New York. – Bjarne är en extrem person, avslutar Svein Roar. – Vare sig det gäller träning, sättet att leva på eller konsten. Han kompromissar inte. På gott och ont…

År 2010 har Bjarne Melgaard haft en stor utställning på Astrup Fearnley Museum for Moderne Kunst i Oslo och efter den följde utställningen på Greene Naftali Gallery i New York. Trilogin avslutades med en stor utställning på de Appel arts centre i Amsterdam under sommaren.

Självporträtt, silk-screen, tryckt hos det erkända Brand X. Bjarne Melgaards senaste serigrafier har tryckts hos det erkända tryckeriet Brand X i New York. Där trycks också verk av berömda konstnärer som Damien Hirst, Alex Katz och Jeff Koons. Motivet är tryckt i tre olika storlekar och färger. Det hela är resultatet av ett mycket långt samarbete mellan tryckaren Robert Blanton och Bjarne Melgaard. Tryckaren har blivit mycket betydelsefull för Melaard och har varit viktig i framtagningen av insatallationen som ställdes ut på Greene Naftaly Gallery i New York i april i år. – För varje bild har vi skapat mer än hundra provtryck där vi har varierat färgnyanserna och olika mönster i bakgrunden. Utmaningen för mig har varit att få strecken att fungera på silkscreen. I slutändan är det alltid själva tecknandet som blir den kritiska punken. Själva motivet handlar om att iscensätta sig själv. Självproträttet har en lång tradition bland konstnärer – något som jag velat utforska. Vad betyder ett självporträtt? Precis som de flesta andra avskyr jag att se foton av mig själv. Genom att använda foto på detta sättet tvingas jag också till att se på mig själv. – Finns det en referens till Munchs självporträtt vid klockan här? – Inte direkt, men Munchs konst har definitivt haft stor betydelse för mig, berättar Melgaard om de nya trycken. Robert Blanton, tryckaren hos Brand X, är mycket positiv till Melgaards uttryck och hantverk i dessa silk-screens.

Bjarne Melgaard Untitled 8 // Serigrafi // 60 x 40 cm // 100 upplaga Galleripris: 9000 kr NU: 7200 kr

Kรถp nu!

Bjarne Melgaard Untitled 12 // Serigrafi // 120 x 80 cm // 100 upplaga Galleripris: 17 000 kr NU: 13 600 kr

Kรถp nu!

Bjarne Melgaard Untitled 9 // Serigrafi // 80 x 60 cm // 100 upplaga Galleripris: 13 000 kr

NU: 10 400 kr

Kรถp nu!

Bjarne Melgaard Untitled 2 // Serigrafi // 120 x 80 cm // 100 upplaga Galleripris: 17 000 kr

NU: 13 600 kr

Kรถp nu!

Photo: Elisabetta Villa/Getty Images

Jacob Dahlgren Född 1970 i Stockholm, utbildad vid 1994-99 Kungl. Konsthögskolan (MA), Stockholm. Bor och arbetar i Stockholm.Jacob Dahlgren förvandlar vardagen till konst. Hans estetik för tankarna till det abstrakta geometriska måleriet men materialet är ofta hämtat ur vardagen. Ränder har länge varit Dahlgrens signum, han bär alltid randiga tröjor och ett av hans mångåriga projekt har varit att avporträttera dessa. Jacob Dahlgren har nyligen ställt ut på bl a Bonniers konsthall, Moderna museet i Stockholm och PS1 i New York. Det är en konstnär att hålla ögonen på, för honom kommer vi att få se mycket, mycket mer av!

Jacob Dahlgren Constructing a new world VI Etsning// 44,5 x 44,5 cm // 35 upplaga Galleripris: 4800 kr

NU: 3850 kr

Kรถp nu!

Jacob Dahlgren Constructing a new world XII Etsning// 44,5 x 44,5 cm // 35 upplaga Galleripris: 4800 kr

NU: 3850 kr

Kรถp nu!

Jacob Dahlgren Constructing a new world II Etsning// 44,5 x 44,5 cm // 35 upplaga Galleripris: 4800 kr

NU: 3850 kr

Kรถp nu!

Jacob Dahlgren Constructing a new world XIII Etsning// 44,5 x 44,5 cm // 35 upplaga Galleripris: 4800 kr

NU: 3850 kr

Kรถp nu!

Köp presentkort hos Konstbolaget.se till både företaget och privat – konst är alltid en lika uppskattad present, särskilt när man får välja själv!

8=/97; /::5C:/<23@

Joakim Allgulander

Âł W U`S\aSZO\RSb [SZZ][ Yc\ab Yc\abVy\RdS`Y RSaWU\ ]U W\Rcab`WRS

En solstol med rĂ¸dt neonlys og tittelen Burned. Selvportrett opplĂ¸st i piksler. En livsfarlig katapult med len Human catapult for blowing yourself away. Pappbegre fra McDonaldâ&#x20AC;&#x2122;s i porselen i et sĂ¸ppelberg og so designkruspĂĽ til Kungliga salgs i Milano. Et basseng med blĂĽ plastbobler og miner.Bor Super Mario og Gud. En ni hund utbildad konsthĂśgskolan, Stockholm 1986-89. och arbetar varm tekst som sier Trust me pĂĽ veggen. En frosk som spytter pĂĽ en barneskole. Noe skurrer i Joakim All kunstverk; det farlige og skjĂ¸nne gĂĽr hĂĽnd i hĂĽnd der ulike materiale bĂŚrer frem hans mange ideer.

FĂśdd 1965 och pĂĽ Gotland. Joakim Allgulander arbetar med mĂĽleri, skulptur och installationer i det sĂĽ kallade utvidgade fĂ¤ltet och har ettBSYab ;SbbS 2gPeOR B]`abS\aS\ 4]b] 8]OYW[ /ZZUcZO\RS` naO 6Â&#x2021;XS` fritt fĂśrhĂĽllningssĂ¤tt till traditioner och tekniker. Allgulander har hĂĽllit flera utstĂ¤llningar Ăśver hela landet och finns representerad pĂĽ ett flertal museer, landsting, kommuner runt om isamtidskunstnere Sverige men Ă¤ven internationellt. Joakim Allgulander eroch en av fĂśretag Sveriges mest spennende merĂ¸ya kjĂ¸pte han en gammel gĂĽrd. Han har ogsĂĽ etter hv som har gjort seg bemerket med sine overraskende installasjoner med treffende og tvetydige budskap de siste ĂĽrene. Han er kalt an observer of human behaviour, not in a pessimistic way, rather in a realistic one, av kuratoren Katerina Valdivia Bruch. Han har dessuten stilt ut pĂĽ anerkjente institusjoner som Nationalgalleriet i Stockholm, Gotlands konstmuseum, Liljevalchs konsthall, Karlskrona konsthall, Stockholm Art Fair og IAC- Berlin gallery. Hans Catapult fra 2007 fikk mye oppmerksomhet pĂĽ en internasjonal utstilling som viste det siste innen svensk og finsk samtidskunst i Eskilstuna konstmuseum i 2009, og som ble ĂĽpnet av det svenske kongeparet.

kunstnerdrevne galleriet Gocart gallery (Gotland contemp lery) og blitt en viktig person og kontaktknytter for kun Hans kunnskap om utallige materialer gjĂ¸r at han knyttes eksterne kunstprosjekter som sine egne. NĂĽr arkitekter og ha tak i en kunstner som kan levere noe som verken er ku tektur, kontakter de ofte Joakim. â&#x20AC;&#x201C; Jeg kaller meg en entreprenĂ¸r der jeg bruker meg sel tĂ¸y, og inntektene mine kommer like mye fra egne kunstp fra konsulentjobbing for andre. Ved ĂĽ bosette meg pĂĽ en g jeg dessuten bort i mange tradisjonelle hĂĽndverk. For et p hjalp jeg for eksempel en annen kunstner med ĂĽ bygge e

Joakim Allgulander Fรถre och efter Litografi // 40 x 55 cm // 210 upplaga Galleripris: 2500 kr

NU: 2000 kr

Kรถp nu!

Joakim Allgulander Blue Litografi // 40 x 55 cm // 210 upplaga Galleripris: 2500 kr

NU: 2000 kr

Kรถp nu!

Joakim Allgulander Land Litografi // 33 x 76 cm // 210 upplaga

Kรถp nu!

Joakim Allgulander Explorers Litografi // 33 x 76 cm // 210 upplaga

Kรถp nu!

Galleripris: 3900 kr per stk

NU: 3120 kr per stk

Bli fan av Konstbolaget p책 facebook och ta del av erbjudanden, kampanjer och utlottningar!