Säkerhetsföreskrifterna (2019)

SÄKERHETS– FÖRESKRIFTER 2019

Säkerhetsföreskrifter Utgivare: Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry Översättning: Joséphine Holmström Redaktion: FiSSc:s kanslipersonal Ombrytning: Chribbe Aarnio, Kråka Design Bilder: Eric Jansson, Atte Kesti, Alma Lüttge, Ylva Nyman, Lotta Ollila, Tony Pohjolainen, Tom Sundström Tryck: Oy Grano Ab, 2019

2

INNEHÅLL Förord ……………………………………………………………………………………… 5 Vad är scouting?………………………………………………………………………… 6 Krav för utfärds- och lägerverksamhet …………………………………………… 10 Medlemsavgiften …………………………………………………………………… 10 Scoutförsäkringen…………………………………………………………………… 10 Allmänna anvisningar ……………………………………………………………… 11 Dataskydd……………………………………………………………………………… 12 Anmälan om verksamhet…………………………………………………………… 12 Utfärder, hajker och förläggningar……………………………………………… 14 Läger…………………………………………………………………………………… 15 Vandringar……………………………………………………………………………… 16 Extremverksamhet…………………………………………………………………… 17 Scoutresor utomlands………………………………………………………………… 18 Anvisningar för scoutverksamheten ………………………………………………… 22 Förebyggande………………………………………………………………………… 22 Räddningsplan………………………………………………………………………… 23 Räddningsplan för offentlig tillställning………………………………………… 24 Räddningsplan för scoutstugor…………………………………………………… 24 Stora och offentliga tillställningar/evenemang ……………………………… 25 Fyrverkerier, eldföreställningar och pyroteknik……………………………… 26 Rusmedel och scouting……………………………………………………………… 26 Allemansrätten………………………………………………………………………… 27 Att gå vilse……………………………………………………………………………… 28 Då du behöver hjälp………………………………………………………………… 29 Första hjälpen………………………………………………………………………… 33 Scoutstugan och kårlokalens säkerhet…………………………………………… 38 Säker utfärds- och lägermat……………………………………………………… 48 Verksamhet vid vatten……………………………………………………………… 53 Svag is…………………………………………………………………………………… 55 När organisationen råkar ut för en kris ………………………………………… 57 Så här håller du ett avlastningssamtal ………………………………………… 58 Främjande av barns och ungas välmående……………………………………… 60 Bilagor ……………………………………………………………………………………… 67 Utfärdsbrev…………………………………………………………………………… 68 Checklista för utfärdsledaren……………………………………………………… 69 Anmälan om läger/ vandring till FiSSc:s kansli……………………………… 70 Säkerhetsplan för läger……………………………………………………………… 72 Mall för räddningsplan……………………………………………………………… 74 Anmälan om internationell resa…………………………………………………… 77 Källor ……………………………………………………………………………………… 80

3

4

FÖRORD

Säkerhetsföreskrifterna är utarbetade med tanke på scoutkårerna och deras verksamhet. Utfärder, läger och seglatser, som alla utgör centrala delar av scoutverksamheten, är tillfällen där olika människor fungerar, arbetar och lever tillsammans. Där det sker aktiviteter finns alltid också en risk för att skador och olyckor inträffar.

Som scouter kommer vi i all vår verksamhet ihåg vårt ansvar och våra plikter. Våra medlemmar i kårerna utgörs av barn och ungdomar med olika bakgrund, som scoutledare har vi anförtrotts ansvar för dem. En trygg och säker scoutverksamhet kräver därför gemensamma föreskrifter och en gemensam praxis som alla bör följa. Så blir scoutingen en så trygg och trevlig verksamhet som möjligt för alla deltagare.

I våra ledarutbildningar begrundar vi hur verksamheten ska arrangeras i enlighet med säkerhetsföreskrifterna. Det är i synnerhet kårchefens sak att se till att ledarna vet vilka uppgifter som ingår i deras ledaruppdrag och att man i kårverksamheten följer säkerhetsföreskrifterna.

Precis som i livet i stort kan det även inom scouting inträffa allt möjligt. Gör man ingenting händer det ju inte heller någonting! Det bästa sättet att förebygga olyckor är att planera verksamheten omsorgsfullt på förhand. I en trygg verksamhet och i en trygg verksamhetsplan ingår såklart också psykologisk trygghet.

Avsikten med dessa föreskrifter är att förebygga olyckor samt att förbereda för och öka handlingsförmågan i olyckssituationer. Dessa säkerhetsföreskrifter kompletteras av Finlands Scouters säkerhetsföreskrifter för scoutverksamhet till sjöss (Säkerhetsbestämmelser och direktiv för scoutverksamhet till sjöss) samt av anvisningen Tryggt tillsammans.

Inom scouting är säkerhet en naturlig del av verksamheten!

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry

5

VAD ÄR SCOUTING?

Scouterna är världens största ungdomsrörelse med 45 miljoner scouter i över 200 länder. Syftet med scoutrörelsen är att stöda barn och unga i deras utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att fostra barn och unga till aktiva, ansvarstagande och självständigt tänkande medlemmar av inte bara det lokala samfundet utan även av det nationella och internationella samfundet. Scoutverksamheten bygger på frivilligarbete och handlar framförallt om samarbete människor emellan.

En mer mångsidig hobby än scouterna får man leta efter länge.

Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry (hädanefter FS) är den största ungdomsorganisationen i Finland med ca 65 000 scouter. Scoutrörelsen i Finland utgörs av lokala scoutkårer som ordnar lokal scoutverksamhet, av distrikt och av Finlands Svenska Scouter r.f. (FiSSc). Dessa verkar alla inom en centralorganisation, Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry.

Distrikten, FiSSc och FS finns till för att stöda scoutverksamheten.

Scoutkårerna i Finland är uppdelade i 10 scoutdistrikt baserat på deras geografiska läge. Dessutom finns Finlands Svenska Scouter som gör motsvarande arbete plus nationellt arbete på svenska. Distrikten stöder kårernas verksamhet genom att arrangera evenemang och utbildningar samt genom att koordinera regionalt samarbete. Kårerna är scoutverksamhetens grundenhet och är juridiskt självständiga föreningar. En kår består av allt från 20–300 scouter. Kårerna kan vara samkårer eller skilda flick- eller pojkkårer. I Finland finns sammanlagt ungefär 800 kårer, av dessa är två tredjedelar samkårer. Ca 60 kårer är svenskspråkiga med totalt drygt 4000 medlemmar.

I kårerna ordnas verksamhet i huvudsak i mindre grupper, d.v.s. i varg­ungeflockar, äventyrsscoutlag samt i spejarscout-, explorerscoutoch roverscoutpatruller. Scouterna samlas vanligtvis varje vecka i kårernas möteslokaler, kårlokalerna. På mötena ägnar man sig åt åldersanpassade aktiviteter, man lär sig allt från färdigheter som behövs i naturen och på utfärder till hur man fungerar i grupp och hur man tar ansvar.

Färdigheterna och uppgifterna utvecklas i takt med ålder och erfarenhet.

Scouternas syfte och målsättningar uppnås genom mångsidig verksamhet. I scoutverksamheten tror man på styrkan i upplevelser och äventyr.

6

Upplevelser ger glädje och innehåll i livet och äventyr ökar tilltron på de egna färdigheterna och den egna förmågan. En stor del av verksamheten sker ute i naturen där vi som scouter rör oss mycket genom att vandra, skida, klättra, paddla och segla.

Trygghet som mål för fostran och utbildning Varje scout, från vargunge till vuxen, har ansvar för verksamhetens säkerhet. Allt ansvar kan inte läggas på den säkerhetsansvariga eller på evenemangsledaren. Alla måste dra sitt strå till stacken. Var och en ansvarar för att scoutverksamheten är trygg och säker både fysiskt och psykiskt. Det är dock evenemangsledaren som bär det yttersta ansvaret för säkerheten.

Liksom all annan scoututbildning utvecklas scouternas säkerhetsutbildning hela tiden. I scoutverksamheten lär sig också de yngsta medlemmarna första hjälpen, naturkännedom, utefärdigheter och sociala färdigheter. På detta sätt lär sig varje scout grundfärdigheter gällande sådant som påverkar säkerheten. Säkerhetsaspekten ska vara genomgående i allt från verksamhet och material till utbildning.

I scoutingens utbildningshelheter ingår skilda säkerhetsmoduler. Dessa är: Tryggt inom scoutingen, Tryggt i grupp, Säker verksamhet i kåren och Säker verksamhetskultur i kåren. Utbildningarnas uppgift är att säkerställa att varje scoutledare har en utbildning som stöder hens ledaruppdrag, också ur en säkerhetssynvinkel.

7

8

9

KRAV FÖR UTFÄRDSOCH LÄGERVERKSAMHET I denna del framgår centralorganisationens (FS) krav på de ledare och scouter som deltar i utfärds- och lägerverksamhet. I kapitlet framgår minimikraven för verksamheten. Kom ändå ihåg att kvaliteten på scoutverksamheten blir bättre om man t.ex. har flera ledare än minimikravet, eller om ledarna har en utförligare utbildning än vad som krävs.

Vid planeringen av verksamhetens säkerhet bör denna säkerhetsföreskrifts minimikrav följas. Om man slarvar med säkerheten vid evenemangsplanering ersätter scoutförsäkringen inte eventuella skador. Evenemangsledaren ansvarar för att aktiviteten planeras och utförs enligt säkerhetsföreskrifterna.

Medlemsavgiften Alla som deltar i scoutverksamheten ska betala medlemsavgift (om inte personen har beviljats befrielse från att betala medlemsavgiften). I kårens medlemsavgift ingår också Finlands Scouters och Finlands Svenska Scouters andelar av medlemsavgiften. Scoutförsäkringen är i kraft för scouter som betalat medlemsavgiften då de deltar i scoutverksamhet. Kåren ansvarar för att nya scoutmedlemmar är försäkrade. Kårens medlemsregisteransvariga skriver in nya medlemmar i medlemsregistret Kuksa och ser därmed till att de är försäkrade.

Scoutförsäkringen För scouter som betalat sin medlemsavgift ingår centralorganisationens ansvars-, olycks-, rese-, resgods- och reseansvarsförsäkring från försäkringsbolaget LokalTapiola (LähiTapiola). Scoutförsäkringen gäller även för kompisdeltagare då de provar på scoutverksamheten. Med scoutverksamhet avses verksamhet som genomförs i enlighet med verksamhetsplanen eller annan verksamhet som kåren, FiSSc eller centralorganisationen känner till. I förhållande till en olycks- eller reseförsäkring är scoutförsäkringen alltid sekundär. I händelse av en olycka söker man i första hand ersättning från den egna försäkringen. Uppdaterad information om försäkringens innehåll, en FAQ samt instruktioner för hur man söker ersättning hittas på scouternas hemsida: partio.fi/partiovakuutus (samt

10

mindre utförligt på svenska på: www.scout.fi/for-scouter/medlemstjanster/scoutforsakring/).

Allmänna anvisningar Säkerheten på utfärder, läger, vandringar och utlandsresor bör beaktas redan i planeringsskedet. En säkerhetsplan bör utarbetas i god tid innan man åker iväg. I planen bör det framgå förberedelser för hot och olyckor, förebyggande åtgärder samt riktlinjer vid eventuella olycksfall. Ledaren ansvarar för att deltagarnas fysiska och mentala trygghet beaktas i alla skeden. I planering och genomförande måste man också komma ihåg att reservera tillräckligt mycket tid för vila. Om något händer måste kunskaps- och handlingsförmåga vara på bästa möjliga nivå, och nödvändig utrustning finnas tillgänglig.

Deltagarna ska i förväg tillfrågas om alla nödvändiga uppgifter för utfärden, lägret, vandringen eller resan. Dylika uppgifter är t.ex. deltagarens hälsotillstånd (fysiskt och psykiskt), allergier, specialdieter, medicinering och simkunnighet. Utfärdsledaren ska också känna till vårdnadshavarnas kontaktuppgifter under evenemanget. Om någon deltagare lider av allvarliga grundsjukdomar, så som astma, diabetes, epilepsi eller svåra allergier, ska minst en ledare som deltar i evenemanget kunna ge behövlig första hjälpen vid en sjukdomsattack. Före evenemanget ska utfärdsledaren även försäkra sig om att deltagaren har behövliga mediciner med sig.

Deltagare under 18 år ska ha vårdnadshavares skriftliga tillstånd att delta i läger, på vandring eller på utlandsresa. Då en vårdnadshavare anmäler ett minderårigt barn via Kuksa sker tillståndet automatiskt. Deltagare under 15 år ska ha vårdnadshavares skriftliga tillstånd också för att få delta på förläggningar och hajker.

Beträffande scoutverksamhet på vatten följs utöver dessa säkerhetsföreskrifter också FS Säkerhetsbestämmelser och direktiv för scoutverksamhet till sjöss. Föreskrifterna hittas på nätet (www.scout.fi/for-karen/ karadministration/sakerhet/) I scoutverksamheten följs förutom dessa föreskrifter också föreskrifter och bestämmelser i lagar och förordningar. Dessa är t.ex. räddningslagen, lagen om sammankomster och miljöskyddslagen. Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) instruktioner för att främja säkerheten hos programtjänster (TUKES-anvisning 2/2015) bör följas i följande fall: då kåren arrangerar evenemang för en stor målgrupp (vilket i allmänhet betyder hundratals personer), utomstående personer deltar i verksamheten, verksamheten arrangeras i medelsanskaffningssyfte eller då verksamheten är förenad med särskilda risker (t.ex. pyroteknik; fyrverkerier, explosiva varor etc.).

11

Dataskydd Evenemangsarrangörerna bör hantera scouternas personuppgifter på ett tillförlitligt och lagligt sätt. Noggrann hantering av personuppgifter innebär bland annat att man tar hänsyn till dataskyddspraxis både vid planering av och under själva evenemanget.

Varje arrangör bör följa ett planenligt tillvägagångssätt, bekanta sig med Finlands Scouters anvisningar samt använda sig av organisationens officiella verktyg, vars datasäkerhet och dataskydd har beaktats. Verktygens användning, installation och kundservice ansvarar Finlands Scouter för.

Instruktioner för scouternas hantering av personuppgifter finns samlade på www.scout.fi/for-karen/karadministration/dataskydd/

Anmälan om verksamhet Kårchefen ansvarar för kårverksamheten och dess säkerhet. Kårchefen ska känna till samtliga utfärder, läger, seglatser, vandringar och utlandsresor som hör till kårens verksamhet. Utfärdsledaren bör i god tid meddela om evenemanget till kårchefen, alternativt bör ett beslut om evenemanget finnas med i kårledningens eller kårstyrelsens mötesprotokoll, eller i kårens verksamhetsplan. Kårchefen ska åtminstone känna till evenemangets ansvariga ledare, tidpunkt och plats för evenemanget samt den planerade rutten och alternativa rutter, så att hen vid behov t.ex. kan besvara föräldrars och vårdnadshavares frågor eller inleda krishanteringsåtgärder tillsammans med en representant från FiSSc. Läger och krävande vandringar ska gärna anmälas till FiSSc:s kansli.

Utlandsresor ska anmälas till FS centralkansli. Kontaktuppgifter finns på centralorganisationens webbplats www.partio.fi.

12

DEFINITIONER •

En dagsutfärd räcker en dag, ingen övernattning.

•

En förläggning eller hajk räcker minst ett dygn, övernattning inom- eller utomhus.

•

Ett läger arrangeras på en fast lägerplats och räcker minst tre dygn.

•

En vandring räcker minst tre dygn, ingen fast lägerplats.

•

Med utfärdserfarenhet avses att ledaren har erfarenhet av motsvarande verksamhet.

•

Med kunskap i första hjälpen avses att ledaren vet hur man handlar vid olycksfall samt behärskar nödförstahjälpen.

•

Scoutledarfullmakten ger en person rätt att verka i uppgifter som kräver kunskaper på scoutledarnivå.

Den som gått grundutbildning för scoutledare kan ansöka om scoutledarfullmakt av FiSSc.

13

Utfärder, hajker och förläggningar Utfärdsledaren

• • • •

• • • •

Det får gärna finnas två utfärdsledare som samarbetar.

Utfärdsledaren bör vara medlem i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift).

Vargungeflockens och äventyrsscoutlagets utfärdsledare bör vara Akela, kapten eller någon annan minst 18 år fylld person som kåren utnämnt för uppdraget. Den andra utfärdsledaren bör vara minst 15 år fylld.

Utfärdsledare för spejar- och explorerscoutpatruller bör vara en minst 15 år fylld patrulledare, om t.ex. lotsen eller någon annan av kåren utnämnd minst 18 år fylld ledare (som har en scoutledarfullmakt) anser att patrulledaren är kompetent som utfärdsledare. Lotsen eller annan ledare deltar i planeringen, och vid behov också på själva utfärden.

Roverscoutpatrullen kan åka på utfärder, hajker och förläggningar på egen hand, så länge kåren är medveten om verksamheten.

Utfärdsledaren bör känna till FS säkerhetsanvisningar och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

Utfärdsledaren bör ha utfärdserfarenhet.

Utfärdsledarens kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date: dvs ett giltigt FHJ1-intyg eller motsvarande kunskaper som regelbundet övas.

Bland bilagorna finns en mall för utfärdsbrevet och utfärdsledarens checklista.

Övriga ledare

• •

Giltigt medlemskap i Finlands Scouter (medlemsavgiften betald).

På utfärden bör det finnas tillräckligt många ledare i förhållande till antalet barn och ungdomar och i förhållande till hur krävande utfärden är.

14

Läger Lägerchefen

• • • • • • • •

Det får gärna finnas två lägerchefer som samarbetar Lägerchefen bör vara medlem i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift) Minst en av lägercheferna bör ha fyllt 18 år. Den andra lägerchefen bör vara minst 15 år fylld.

En av lägercheferna bör ha scoutledarfullmakt.

Lägerchefen bör känna till FS säkerhetsföreskrifter och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

Lägerchefen bör ha erfarenhet av motsvarande lägerverksamhet.

Lägerchefens kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date: dvs ett giltigt FHJ1-intyg eller motsvarande kunskaper som regelbundet övas.

Kårledningen eller kårstyrelsen bör godkänna personen för uppdraget som lägerchef.

Lägrets övriga ledare

• • • • • •

Alla lägerledare bör ha ett giltigt medlemskap i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift).

För varje påbörjat tiotal lägerdeltagare ska det finnas minst en ledare över 18 år.

Därtill ska det för varje påbörjat femtiotal lägerdeltagare finnas minst en ledare över 22 år.

Lägerledarna bör känna till FS säkerhetsföreskrifter och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

Lägrets övriga ledare bör ha egen erfarenhet av motsvarande utfärdsverksamhet.

Lägerledarnas kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date: dvs ett giltigt FHJ1-intyg eller motsvarande kunskaper som regelbundet övas.

15

Vandringar Vandringsledaren

• • • • •

• • • •

Det får gärna finnas två vandringsledare som samarbetar.

Vandringsledaren bör vara medlem i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift).

Vandringsledaren bör vara minst 18 år fylld.

Vandringsledaren bör ha scoutledarfullmakt.

Vandringsledaren kan också vara minst 15 år om t.ex. Lotsen eller annan minst 18 år fylld ledare som utnämnts av kåren (med scoutledarfullmakt) anser att hen är kompetent som vandringsledare. Lotsen eller en annan ledare deltar även i planeringen och vid behov också i själva vandringen.

Vandringsledaren bör känna till FS säkerhetsföreskrifter och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

Vandringsledaren bör delta i vandringen.

Vandringsledaren bör ha kännedom om utfärds- och vandringsverksamhet.

Vandringsledarens kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date: dvs ett giltigt FHJ1-intyg eller motsvarande kunskaper som regelbundet övas.

Säkerhet på vandringar En bra vandringsplan innehåller även en säkerhets- och räddningsplan.

Grundläggande vandringsplan • Informera kårchefen om starttid, den planerade rutten samt eventuella alternativa rutter.

• Lägg koordinaterna för de planerade övernattningsställena på minnet.

• Räkna med var tredje dag som vilodag.

• Om du inte känner till de lokala förhållandena ska du fråga om dem i förväg.

• Beakta årstiden och väderleksförhållandena.

• Utrusta dig för det värsta.

• Välj inte för krävande vandringsmål.

• Lita inte för mycket på din egen eller din grupps prestationsförmåga.

• Ta inga onödiga risker.

• Kontrollera mobiltelefonens hörbarhet i området (www.traficom.fi).

• Tekniska hjälpmedel är inte alltid tillförlitliga; lita inte på att de alltid fungerar.

16

Kom också ihåg att ansträngningen inte får vara för stor för någon av gruppens medlemmar. Man får inte låta någon gå ensam i terrängen, gruppen ska hålla ihop. En överlägsen attityd gentemot vildmarken, dåligt ledarskap, dåligt väder, bristfällig utrustning, olyckshändelser eller dåliga orienteringskunskaper kan förorsaka farosituationer under vandringen.

Farosituationen blir en nödsituation om ledaren förlorar kontrollen över situationen. Då man blir orolig tar rädslan och obeslutsamheten över. Detta ställer stora krav på vandringsledaren. Ledaren måste kunna agera under omständigheter som inte går att öva i förväg. Ledaren måste kunna handla förnuftigt även i utmattat och nedkylt tillstånd. Ledaren bör inte förlita sig på utomstående hjälp, utan ansvarar själv för sin grupp.

Extremverksamhet Äventyrsaktiviteter - klättring, terrängcykling, dykning och forsränning - är populära. Det är viktigt att de olika äventyrsaktiviteternas specifika risker tas i beaktande och att grenarnas egna säkerhetsföreskrifter följs. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid deltagarnas säkerhet. Testa inte någon äventyrsgren utan handledning av en expert. Det här måste också tas i beaktande då man planerar en scoutfärdighetstävling. Endast en person med en kompetensnivå som motsvarar respektive grenförbunds krav på utbildare får handleda och lära ut en äventyrsgren, och endast om TUKES säkerhetskrav är under kontroll. Innan man deltar i äventyrsverksamheten måste man ta reda på om ens försäkring täcker eventuella skador och olyckor som kan uppkomma.

Ytterligare information går att få från respektive grenförbund.

Kontaktuppgifter till de olika grenförbunden hittas på Finlands Svenska Idrotts hemsida: idrott.fi Klättringsförbundet: www.climbing.fi Dykarförbundet: www.sukeltaja.fi

17

Scoutresor utomlands Reseledaren

• • • • • • • •

Det får gärna finnas två reseledare som samarbetar.

Reseledaren bör vara medlem i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift).

Reseledaren bör vara minst 18 år fylld.

Reseledaren bör ha scoutledarfullmakt.

Reseledaren ska känna till FS säkerhetsföreskrifter och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

Reseledaren bör vara bekant med projektledning och ledning av människor samt ha kulturell kompetens.

Reseledarens kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date: dvs ett giltigt FHJ1-intyg eller motsvarande kunskaper som regelbundet övas.

Kårledningen eller kårstyrelsen, FiSSc:s styrelse (vid behov) eller någon annan som ansvarar för att organisera resan bör godkänna personen för uppdraget som reseledare.

Resans övriga ledare

• • • • • • •

Alla ledare bör ha ett giltigt medlemskap i Finlands Scouter (ha betalat sin medlemsavgift).

För varje påbörjat tiotal deltagare ska det finnas minst en 18 år fylld ledare.

Därtill ska det för varje påbörjat femtiotal deltagare finnas minst en ledare över 22 år.

Ledarna på resan ska känna till FS säkerhetsföreskrifter och ”Tryggt Tillsammans – Anvisningar av Finlands Scouter för att främja barns och ungas välbefinnande”.

De övriga ledarnas ska bidra med sitt kunnande för att scoutresan ska bli trygg och lyckad, och vid behov stöda reseledaren.

Ledarnas kunskaper i första hjälpen bör vara up-to-date. En av ledarna utnämns till första hjälpen-ansvarig.

Bland resans ledare eller deltagare bör det finnas en person som behärskar lokalspråket eller ett annat språk som går att använda på plats t.ex. engelska.

18

Roverscouternas utlandsprojekt

• • •

Roverscoutpatrullen (t.ex. en patrull bestående av kårens roverscouter eller roverscouter från ett större område) genomför roverscouternas utlandsprojekt enligt roverscouternas program med stöd av roverscoutlotsen.

Patrullen väljer sinsemellan en reseledare som fungerar som ordförande på planeringsmöten och som ansvarar för att fördela uppgifter och uppdrag (inklusive framtagandet av en säkerhetsplan) jämnt mellan patrullmedlemmarna.

Roverscoutlotsen stöder patrullen i säkerhetsfrågor även innan själva resen.

Säkerhet på utlandsresor Internationella scoutresor, inklusive utlandsseglatser, ska alltid anmälas till FS centralkansli. Anmälan görs i medlemsregistret Kuksa via länk på FS webbsida. Scoutförsäkringen är endast i kraft utomlands om resan anmälts till FS. Innan resan bör du bekanta dig med utrikesministeriets landspecifika reseinformation, landets säkerhetssituation och hälso- och vaccinationskrav samt göra en reseanmälan till utrikesministeriet. Bekanta dig även med destinationens lagstiftning i den mån det är nödvändigt för resan.

Destinationslandets nödnummer samt kontaktuppgifter till Finlands ambassad i landet bör ingå i säkerhetsplanen. Dessa uppgifter bör delas ut till alla resans deltagare. Vid allvarliga händelser bör lokala myndigheter alltid kontaktas. Dokumentera alltid händelsens centrala delar inför eventuell uppföljning. Innan resan bör du kontrollera vad din försäkring täcker med hänsyn till destination och aktiviteter som ska utföras på plats.

På läger eller evenemang som ordnas av scoutorganisationerna WOSM eller WAGGGS behöver man ibland påvisa gruppdeltagarnas medlemskap i Finlands Scouter. Om en evenemangsarrangör ber er påvisa ert medlemskap kan dylik information fås från FS kontor. Från kontoret kan man även beställa ett internationellt medlemskort åt reseledaren. Man behöver inte påvisa sitt medlemskap på alla evenemang.

19

20

21

ANVISNINGAR FÖR SCOUTVERKSAMHETEN Förebyggande De risker som påverkar scoutverksamhetens säkerhet bör granskas innan varje utfärd, resa, läger och seglats. Förberedelser för riskförebyggande åtgärder, riskåtgärder och relaterade frågor bör ske i god tid. På detta sätt säkerställs det att risker beaktas, att deras förekomst minimeras och att man om nödvändigt kan handla på ett adekvat sätt i händelse av en olycka eller skada. På grund av detta är det viktigt att hela utfärds-/lägerstaben känner till och har koll på säkerhetsplanens innehåll och regelverk. Som hjälp för uppgörandet av en säkerhetsplan hittar ni blanketten ”Säkerhetsplan för läger” bland bilagorna.

GÅ IGENOM FÖLJANDE VID PLANERING AV SÄKERHETEN: • evenemang, tid, plats • vilka ledare som är på plats och arbetsfördelningen (t.ex. första hjälpen- och matansvariga) • deltagarantal • säkerhetsutrustningens skick och placering (t.ex. första hjälpen-väska, släckningsutrustning och telefon) BESVARA SAMTIDIGT FÖLJANDE FRÅGOR: • Vilka hot och risker finns det på evenemanget (t.ex. terrängen, användningen av eld, vattendrag, trafik)?

• Hur förbereder ni er för hot och risker?

• Hur agerar ni då ett hot uppstår?

• Hur kommer utryckningsfordon till platsen? Hur och vem dirigerar dem till platsen?

• Var finns närmaste hälsovårdscentral och när är den öppen?

• Hur säkerställer ni den psykologiska tryggheten?

Ta hjälp av anvisningarna Trygg tillsammans och Planen för respektfullt beteende.

22

Räddningsplan En räddningsplan för de åtgärder som avses i 14 § (Räddningslagen 379/2011) ska göras upp för byggnader eller andra objekt som med avseende på utrymningssäkerheten eller räddningsverksamheten är mer krävande än normalt eller där människors säkerhet eller brandsäkerheten samt miljön eller kulturegendom kan antas vara utsatt för stor risk eller där skadorna till följd av en eventuell olycka kan antas vara allvarliga.

Byggnadens eller objektets innehavare ansvarar för att en räddningsplan görs upp. Om det i byggnaden utövas verksamhet av andra aktörer ska byggnadens innehavare göra upp räddningsplanen i samarbete med dessa.

RÄDDNINGSPLANEN SKA INNEHÅLLA EN REDOGÖRELSE FÖR • slutsatserna av bedömningen av faror och risker, • säkerhetsarrangemangen i byggnaden och de utrymmen som används i verksamheten, • olycksförebyggande anvisningar och förhållningsregler för olycks­ situationer och farliga situationer till boende och andra personer, • eventuella andra åtgärder i anslutning till objektets egen beredskap.

(Källa: Räddningslagen 379/2011 § 15)

EN RÄDDNINGSPLAN BÖR GÖRAS DÅ: • scoutstugan eller motsvarande boende hyrs ut till utomstående.

• utrymmen används som tillfälligt boende för minst 20 personer.

• kåren anordnar evenemang med över 200 deltagare eller evenemang som på annat sätt utgör en säkerhetsrisk, t.ex. öppen eld på flera ställen eller pyroteknik.

Räddningsplanen ska överlämnas till räddningsverket i området enligt deras instruktioner. Kontrollera föreskrifter och instruktioner för räddningstjänsten i ditt område.

Räddningsverkets kontaktuppgifter hittas på webbadressen: www.pelastustoimi.fi/pelastustoimi/pelastuslaitokset (Nödcentralsverksamhet/ Räddningsverken)

23

Räddningsplan för offentlig tillställning Vid offentliga tillställningar och evenemang med ett stort antal deltagare eller som av andra orsaker innehar en betydande person- eller brandrisk, bör evenemangsarrangören upprätta en räddningsplan.

Räddningsplaner för offentliga tillställningar bör redogöra för och bedöma evenemangets faror och risker. Räddningsplanen används för att fastställa evenemangets säkerhetsarrangemang samt för att dra upp riktlinjer för evenemangspersonalen och publiken som deltar i tillställningen för att förebygga olyckor och öka handlingsförmågan vid en olycka eller farosituation.

Räddningsplanen för publikevenemang ska skickas in till det lokala räddningsverket senast 14 dagar innan tillställningen börjar.

(Räddningslagen 379/2011 16 §) En räddningsplansmall för offentliga tillställningar hittas på webb­ adressen: www.pelastuslaitokset.fi/Kumppanuusverkosto-367

Räddningsplan för scoutstugor En räddningsplan bör upprättas för scoutstugor som hyrs ut till utomstående och som tillfälligt kan bosätta över 20 personer (Statsrådets förordning om räddningsväsendet 407/2011 1§, 5§-6§).

En räddningsplan bör vara framtagen för scoutstugor, eftersom räddningsplanen fungerar som en guide till stugans användning och verksamhet. I beredning av räddningsplanen bör en riskkartläggning av stugområdet göras. Detta för att förebygga oväntade risker.

Räddningsplanen upprättas av stugans ägare och alla som besöker stugan bör bekanta sig med den. Planen förvaras i scoutstugan och bör även överlämnas till den lokala räddningstjänsten. Räddningsplanen bör exempelvis redogöra för riskerna i samband med stugverksamheten, förebyggande åtgärder och instruktioner för hur man ska handla om något händer.

En modell för räddningsplanen hittas i bilagorna.

24

Stora och offentliga tillställningar/evenemang Arrangören för ett offentligt evenemang har helhetsansvar för evenemangets säkerhet.

Eftersom offentliga tillställningar riktar sig till konsumenterna faller de under lagen om konsumentskydd. Några av säkerhetsfrågorna regleras mer detaljerat i annan lagstiftning, såsom räddningslagen. Det finns många olika säkerhetsområden såsom allmän säkerhet, brandsäkerhet, första hjälpen, ordningsbevakning, brottsäkerhet och livsmedelssäkerhet.

Konsumentskyddslagen gäller emellertid inte för ideella föreningar, till exempel scoutkårer, när dessa endast tillhandahåller sina tjänster till sina medlemmar och utan strävan efter ekonomisk vinning.

KÅREN BÖR UPPRÄTTA ETT SÄKERHETSDOKUMENT OM: • fler än 200 personer (scouter och utomstående) deltar i tillställning • evenemanget ordnas i avsikt att samla in pengar • verksamheten är förenad med särskilda risker (på evenemanget används t.ex. pyroteknik, dvs fyrverkerier eller eld för att skapa effekt).

Säkerhetsdokumentet kan kombineras med polisens och räddningsverkets planer.

En skriftlig anmälan om offentliga tillställningar bör skickas till polisen. En anmälan är inte nödvändig om evenemanget har få deltagare eller om evenemanget inte stör t.ex. trafiken eller den allmänna ordningen och säkerheten. Anmälan ska göras fem dagar innan tillställningen. Mer information går att hitta på polisens hemsida (www.poliisi.fi/tillstand/anmalan_om_offentliga_tillstallningar).

En räddningsplan ska upprättas för offentliga tillställningar där det deltar stora folkmassor som bidrar till en betydande person- eller brandrisk. Evenemangets faror och risker bör kartläggas i räddningsplanen. Till räddningsplanen hör även planer kring hur första hjälpen ska förverkligas. Det lokala räddningsverket ska meddelas om räddningsplanen senast 14 dagar innan evenemanget börjar. Ytterligare information och mallar (även på svenska) går att hitta på räddningsverkets hemsida (www.pelastuslaitokset.fi/Kumppanuusverkosto-367).

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) ger råd om säkerhetsfrågor.

På deras hemsida finns många instruktioner och råd som berör evenemangssäkerhet samt en guide för evenemangssäkerhet (tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/konsumenttjanster/offentliga-tillstallningar).

25

Fyrverkerier, eldföreställningar och pyroteknik Då pyroteknik eller t.ex. eldföreställningar är en del av offentliga tillställningar eller andra scoutevenemang bör detta anmälas till det lokala räddningsverket (anmälan om eldföreställning och anmälan om användning av effekter). Anmälan görs med räddningsverkets färdiga blankett 14 dagar innan evenemanget.

Anmälningsblanketter går att hitta på räddningsverkets hemsida (www.pelastuslaitokset.fi/Kumppanuusverkosto-367).

FÖRFATTNINGAR: • Brandsäkerhet, räddningsplan: Räddningslagen (379/2011) • Räddningsplanens innehåll: Förordningen om räddningsväsendet (407/2011) • Säkra varor och tjänster: Lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) • Att arrangera offentliga tillställningar: Lag om sammankomster (530/1999) • Lag om privata säkerhetstjänster (1085/2015) • Buller/oljud: Miljöskyddslag (86/2000) • Konsumentskyddslagen (920/2011) För mera information: www.partio.fi/turvallisuus, www.tukes.fi eller www.scout.fi/for-karen/karadministration/sakerhet/ Aktuella författningar: www.finlex.fi/sv

Rusmedel och scouting Inom scoutverksamheten följs lagstiftningar som berör rusmedel noggrant. Det är förbjudet att sälja alkoholdrycker åt en minderårig person och en minderårig person får inte inneha eller transportera ens svaga alkoholdrycker. Också försäljning av tobaksprodukter till minderåriga personer är förbjuden. Användning och innehav av narkotika är olagligt. Det är lätt att följa lagen: rusmedel hör inte till scoutverksamheten. Även om lagen inte förbjuder myndiga personer att dricka alkohol eller röka förutsätts det inom scouterna att inte heller vuxna använder rusmedel i verk-

26

samhet som berör barn och ungdomar. Scouternas rusmedelsstadgar hittas på webbadressen: www.scout.fi/for-karen/karadministration/sakerhet/.

I en evenemangsbeskrivning kan man lägga till att ”evenemanget är rusmedelsfritt”. Då förbjuder man intag och innehav av rusmedel på evenemangsområdet. Att bryta mot förbudet leder till att förbrytaren portas från evenemangsområdet.

Allemansrätten Med allemansrätten avses möjligheten för alla som befinner sig i Finland att använda naturen oberoende av vem som äger området eller är dess innehavare. För att utnyttja allemansrätten behövs inte markägarens tillstånd och det kostar heller ingenting. Man får ändå inte störa eller förorsaka skada genom sitt utnyttjande av allemansrätten. Allemansrätten grundar sig dels på landets allmänt godkända sed och dels på skrivna lagar. Allemansrätten gäller också för utlänningar.

Den traditionella allemansrätten i kombination med våra vidsträckta skogsområden och vattendrag ger finländarna utmärkta möjligheter till rekreation och till att röra sig i skog och mark. Till skillnad från många andra länder har vi i Finland en förhållandevis omfattande allemansrätt.

Liknande rättigheter gäller endast i de övriga nordiska länderna. På Åland är allemansrätten begränsad.

Miljöministeriet har gjort en guide om allemansrätten. I denna berättas närmare bland annat om vilka lagar allemansrätten grundar sig på och hur dessa kan tolkas. Det lönar sig att bekanta sig med guiden eftersom den också innehåller mycket nyttig information om säkerhet.

Mer information om allemansrätten går att hitta på webbadressen: www. ym.fi/sv-FI/Aktuellt/Publikationer/Broschyren_om_allemansratten(4530)

Kort om allemansrätten DU FÅR: • röra dig till fots, cykla och åka skidor överallt i naturen – förutom på gårdsplan eller över åkrar, ängar eller planteringar som kan ta skada • tillfälligt vistas på marker där det är tillåtet att röra sig enligt ovan. Du kan t.ex. tälta relativt fritt, bara du håller ett tillräckligt avstånd till andras bostäder • plocka vilda bär och blommor samt svamp • meta och pilka

27

•

ägna dig åt båtliv, simma och tvätta dig i sjöar och vattendrag samt färdas på isen.

DU FÅR INTE: • störa andra eller förorsaka dem skada • störa eller skada fågelbon och ungar • störa renar eller vilda djur • fälla eller skada växande träd, eller ta torra eller kullfallna träd, ris, mossa eller liknande från någon annans mark • göra upp eld på någon annans mark utan tvingande skäl • störa hemfriden genom att t.ex. slå läger för nära bosättning eller föra oväsen • skräpa ner i naturen • köra motorfordon i terrängen utan markägarens tillstånd • fiska och jaga utan tillstånd

Att gå vilse För att inte gå vilse

• • • • • • •

Lär dig orientera: att läsa kartan och använda kompassen. Du lär dig bara genom att öva. Överskatta inte dina färdigheter. Välj rutt med eftertanke, enligt gruppens färdigheter och krafter samt med tanke på vädret.

Följ med var du är på kartan och planera samtidigt den kommande rutten.

Uppskatta hur lång tid det borde ta att förflytta sig en viss sträcka och följ med hur länge ni varit på väg.

Kom på förhand överens vilka åtgärder som tas och riktningen (något som är lätt att känna igen, t.ex. ett högt berg) ifall någon tappar bort sig.

Risken för att gå vilse är störst i mörker och vid nedsatt sikt.

Stanna omedelbart för att bestämma din position ifall du är osäker på var du befinner dig.

Om du går vilse

• • • •

Konstatera faktum.

Håll dig lugn, håll ihop gruppen och ta en paus.

Ta upp kartan och märk ut den sista positionen du är säker på och försök komma ihåg när du var där. Nu vet du redan i stora drag var du befinner dig.

Försök minnas de senaste färdriktningarna. Storleken på det område

28

• • • • • • •

du är osäker på minskar.

Iaktta den omgivande terrängen och närliggande fixpunkter och jämför dem med kartan. Det blir lättare om du vänder kartan i nord-sydlig riktning och ställer dig på en plats med god utsikt.

Fundera på om du befinner dig på kartan, eller utanför den.

Om du fortfarande inte lyckas bestämma din position ska du börja gå i den på förhand bestämda riktningen mot det närmaste tydligt igenkännbara terrängobjektet: ett fjäll, en väg, en älv.

Om vädret är riktigt dåligt och gruppen är trött eller oense är det bäst att stanna upp och äta eller slå läger på första bästa lämpliga ställe och vila ut ordentligt. Låt alltid det dåliga vädret dra förbi.

Håll ihop och försök hålla humöret uppe.

På få ställen i Finland är man längre än 8 kilometer från en landsväg.

Dessa ställen finns i de östra delarna av den Lapska armen, i Utsjoki, i Enontekis och ute på havet.

Om ni har orsak att anta att efterspaningar redan påbörjats, försök då göra er så synliga som möjligt: genom att tända signaleldar eller breda ut något stort och färggrant föremål på ett synligt ställe.

Då du behöver hjälp Att larma hjälp Det allmänna nödnumret 112 fungerar i hela landet. Det kostar ingenting att ringa till nödnumret och man behöver inget riktnummer. Det går också att ringa nödnumret utan PIN-kod. Man ska dock inte anta att mobiltelefonen alltid fungerar, teckningen i de lappländska fjällen är t.ex. inte alltid att lita på.

Det är bra att ladda ner appen ”112 Suomi” på mobiltelefonen. Då man ringer till nödnumret genom appen registreras nämligen ens koordinater hos nödcentralen. Appen ”112 Suomi” kan vara till hjälp t.ex. då man är på utfärd i skogen och behöver hjälp, men inte vet sin exakta position.

Androidtelefoner skickar automatiskt mobilens positionsinformation till nödcentralen då man ringer 112. Detta förutsatt att man har platsinformation påslagen på mobilen.

NÖDSIGNALER Då hjälp behövs duger vad som helst som väcker uppmärksamhet som nödsignal. Här är en lista över några allmänt kända nödsignaler: • Rop på hjälp • En röd triangel vid vägkanten

29

• • •

Tre eldar som bildar hörnen i en triangel MAYDAY på radiotelefon/marin VHF, upprepas minst tre gånger SOS-signal med ljud eller ljus • • • − − − • • •

NÄR DU RINGER 112 • Ring nödsamtalet själv, om du kan. På så sätt får jourhavande den viktiga informationen utan mellanhänder och kan därmed bättre fastställa vad för slags hjälp som behövs på platsen.

• Berätta vad som har hänt.

• Ange adress och kommun. På nödcentralens område kan det finnas flera ställen med samma adress. Därför är det viktigt att du också nämner i vilken kommun du är, så att hjälpen hittar fram till rätt ställe.

• Svara på frågorna. Nödcentraljouren ställer frågor för att kunna bedöma hjälpbehovet och hur akut situationen är. Jouren sänder vid behov hjälp redan under samtalets gång. Frågorna fördröjer alltså inte hjälpen.

• Följ de anvisningar du får. Det är viktigt att du handlar enligt de anvisningar nödcentraljouren ger. Rätt handlande under de första minuterna efter att olyckan inträffat påverkar ofta i hög grad t.ex. offrets chans att återhämta sig eller t.o.m. hens överlevnad.

• Avsluta samtalet först då du får tillstånd till det.

NÖDMEDDELANDE PER SMS TILL NÖDNUMRET 112 Ett nödmeddelande kan vid behov sändas per SMS till nödnumret 112.

Nödtextmeddelanden bör endast sändas i akuta nödsituationer då det föreligger fara för liv, hälsa, egendom eller miljö.

Tjänsten för nödtextmeddelanden är främst avsedd för personer med nedsatt hörsel eller talhämning. I en nödsituation är det alltid bra att ringa till 112, om det är möjligt.

Ett nödtextmeddelande kan endast sändas från ett telefonnummer som har registrerats på förhand. Förhandsregistreringen kan göras på webbplatsen www.suomi.fi som upprätthålls av Befolkningsregistercentralen.

Registrering i tjänsten för nödtextmeddelanden På grund av ofog och för att trygga tjänstens funktion bör du registrera dig för nödtextmeddelanden innan användning. Registrering kräver stark autentisering exempelvis med bankkoder. I samband med förhandsregistrering bör du godkänna användarvillkoren. Registreringen gäller alltid ett år åt gången och bör därefter förnyas årligen. Ett meddelande med en påminnelse om att giltighetstiden för registreringen upphör skickas till det registrerade telefonnumret.

30

Om användaren inte är registrerad Utan förhandsregistrering placeras inte ditt nödtextmeddelande i kön för nödmeddelanden. En icke-registrerad användare får då ett automatiserat svarsmeddelande där användaren uppmanas registrera sig i tjänsten.

Att skicka ett nödmeddelande per SMS Nödcentralsoperatören måste ställa den hjälpbehövande samma frågor i ett textmeddelande som under ett nödsamtal. För att försäkra sig om att man får hjälp så fort som möjligt lönar det sig att uppge så mycket information som möjligt redan i det första meddelandet. Nödcentraloperatören ber vid behov om nödvändiga tilläggsuppgifter.

Begränsningar för nödtextmeddelanden • Ett telefonsamtal är rent tekniskt sett ett säkrare alternativ än ett SMS eftersom det t.ex. kan förekomma fördröjningar i förmedlingen av textmeddelanden. Telefonens minne kan också vara fullt.

• Som textmeddelanden betraktas endast sådana SMS som avses i infomationssamhällsbalken, inte t.ex. WhatsApp-meddelanden.

• Nödtextmeddelanden kan inte sändas från en telefon som inte har ett SIM-kort.

• SMS från telefoner med utländskt abonnemang förmedlas inte till nödcentraler i Finland.

• Endast en ”fysisk person” kan skicka ett nödtextmeddelande. Meddelanden som genereras av larmanordningar eller motsvarande instanser styrs inte till nödnumret 112.

• Om saldot i en telefon med förbetalt abonnemang (prepaid) tar slut, hindrar det inte användaren från att skicka ett SMS till 112.

Källa:

www.112.fi/sv/

31

32

Första hjälpen De första hjälpen-kunskaper som nämns i denna säkerhetsföreskrift är ett av behörighetskraven för en utfärds-, vandrings- eller lägerledare.

Då ett olycksfall eller en olycka inträffar måste hjälparen kunna behålla fattningen. Om första hjälpen-kunskaperna sitter i ryggmärgen bibehåller man också förmågan att hjälpa. Färdigheterna rostar lätt och måste därför övas upp. Utan en repetitionskurs föråldras kursen i första hjälpen på tre år. Vart sjätte år krävs en 16 timmars första hjälpen-kurs. Färdigheter i första hjälpen får du inte genom att endast läsa - du måste öva också. De kurser i första hjälpen som ordnas av Finlands Röda Kors (FRK) är bra tillfällen för praktisk övning. Den nedre åldersgränsen för Finlands Röda Kors kurs Första hjälpen I och Första hjälpen II är 13 år. Även Finlands Svenska Scouter och de finska scoutdistrikten ordnar utbildning i första hjälpen.

Kom ihåg lista för första hjälpen

• • • • • • •

På ett läger måste det alltid finnas en namngiven person som ansvarar för första hjälpen.

Också de andra ledarna ska ha kunskaper i första hjälpen.

Första hjälpen-väskans innehåll måste regelbundet kontrolleras och förnyas. Man måste också kunna använda det som finns i väskan.

Gamla mediciner ska föras till apoteket för att förstöras.

Upprätthållandet av en god hygien är en viktig åtgärd då det gäller att förebygga sjukdom.

I samband med evenemangsanmälning bör man fråga deltagarna om de har något särskilt som måste beaktas som t.ex. hälsotillstånd, allergier, specialdieter eller medicinering.

Se till att deltagarna är rätt utrustade för evenemanget

Vanliga olycksfall och sjukdomar De vanligaste åkommorna man möter i scoutverksamheten är • olika sår • stukningar • skavsår och brännskador • nedkylningar och förfrysningar • belastningsskador • benbrott i armar och ben • magsjukdomar (mat, hygien, hemlängtan, oro) • huvudvärk (vätskebrist, trötthet, rök, solsting) • hosta, snuva, feber (kyla, väta, ovädrad sovsäck)

33

• •

allergiska reaktioner (insektsbett, pollen, födoämnen) sjukdomsanfall

FÖRSTA HJÄLPEN-UTRUSTNING Man måste kunna hantera och sköta första hjälpen-utrustning. Därför behövs det en utnämnd första hjälpen-ansvarig på alla utfärder, läger och vandringar samt i kårlokalerna och scoutstugorna, som tar hand om utrustning och ser till att den är skick. Var och en har en skyldighet att anmäla kontaminerad första hjälpen-utrustning till den ansvariga. Det är viktigt att man vet hur utrustningen ska användas på ett korrekt sätt.

Bekanta dig alltså på förhand med hur man använder utrustningen.

De följande listorna är till för vägledning. Då utrustning införskaffas är det bra att fundera över vilka slags skador som exempelvis lägerprogram kan förorsaka samt hur länge lägret, utfärden eller vandringen räcker.

Allt detta påverkar t.ex. beslutet om hur mycket utrustning som behövs.

På en vandring behövs t.ex. mer stödförband och skavsårsplåster än på en resa där man knappt rör på sig.

Utrustning för läger, utfärder och vandringar

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Klippbart plåster Medicinsk tejp (t.ex. leukoplast) Steril kompress gasväv (7x7 cm och 10x10 cm) Sårförband Elastiska bindor, individuellt förpackade Stödförband Suturtejp (fjärilsplåster) Skavsårsplåster Sårputsmedel och sårtvättare Stort och litet tryckförband Salvkompress Mitella Kylkompressar för engångsbruk (o.b.s. möjligheter som står till buds i naturen) Fästingplockare och pincett Rymdfilt Febertermometer Engångshandskar Sax Säkerhetsnålar Papper och penna Första hjälpen handbok Nödvändiga kontaktuppgifter t.ex. telefonnummer till hälsovårds­

34

•

centralens rådgivning och giftinformationscentralen Pannlampa

Källa: Ensiapuopas (Duodecim och SPR, 2007)

LÄKEMEDEL • Febernedsättande medel • Värkmedicin • Medicinskt kol • Allergimedicin • Kortisonsalva • Kortisontabletter (t.ex. Kyypakkaus) Alla deltagare bör ha sina egna personliga läkemedel med sig.

35

36

37

Scoutstugan och kårlokalens säkerhet Adressangivelse Scoutstugor och kårlokaler kan vara belägna på platser som är svåra att nå. På grund av detta är det viktigt att det finns ett tydligt adressnummer.

Kontakta kommunens fastighetsbevakning för att ta reda på adressnumret.

Adressnummerskylten (svarta siffror på vit bakgrund) bör vara synligt placerad på byggnadens vägg. Om scoutstugan eller kårlokalen är belägen vid en väg som förgrenar sig från den allmänna vägen ska adressnummerskylten placeras vid vägkorsningen samt vid andra eventuella vägkorsningar före själva gårdsplanen.

Om en tydlig adress är svår att avgöra går det bra att ta reda på koordinater till stugan eller lokalen, exempelvis med hjälp av appen 112 Suomi.

Handlingsplan för olyckshändelser I scoutstugans eller kårlokalens farstu, eller på en annan synlig plats i stugan/lokalen, bör det finnas en allmän handlingsplan för olyckshändelser. Handlingsplanen bör redogöra för hur man kontaktar nödcentralen (hur man ringer 112) samt allmänna första hjälpen instruktioner. Planen ska även innehålla stugans eller lokalens adress och koordinater.

Första hjälpen-kit I stugan eller lokalen bör det finnas ett aktuellt första hjälpen-kit. Kittet kan exempelvis innehålla den utrustning som nämns i denna föreskrift under rubriken ”Första hjälpen”.

Brandsläckningsutrustning I scoutlokaler bör det finnas tillräckligt med brandsläckningsutrustning.

I varje scoutstuga och kårlokal bör det finnas en fungerande handbrandsläckare (Pulversläckare 6kg/ vattensläckare 6l, med minsta effektklass 27A 133BC). Notera att en vattenbrandsläckare inte bör förvaras i utrymmen där temperaturen sjunker under 0°C. Handbrandsläckare är bra att ha i varje byggnad där man använder sig av öppen eld (t.ex. i huvudbyggnaden, köksbyggnaden och bastun).

Brandsläckaren bör förvaras längs med utrymningsvägen, exempelvis vid ytterdörren eller annan plats där den är lättillgänglig. I köket bör det även finnas en brandfilt i storleken 120 cm x 180 cm eller större.

Handbrandsläckare som förvaras i varma utrymmen bör kontrolleras med två års mellanrum. Släckare som förvaras i kalla utrymmen och utrymmen utsatta för temperaturfluktuationer bör kontrolleras med ett års mellanrum. Handbrandsläckare måste alltid kontrolleras regelbundet.

38

Service och underhåll av släckare görs av särskilda företag som är specialiserade på området.

Brandvarnaren är obligatorisk Brandvarnaren är enligt räddningslagen obligatorisk i alla bostäder och inkvarteringsutrymmen. Det farligaste vid en brand är den giftiga röken. Brandvarnarens funktion bygger på att i ett tidigt skede, då det ännu finns tid för räddning och inledande släckningsarbete upptäcka den giftiga brandröken. Brandvarnaren ska placeras så högt upp som möjligt, mitt i rummets tak. Om brandvarnaren hänger på väggen eller bakom en takbjälke kan placeringen hindra brandvarnaren från att reagera på röken i tid. En brandvarnare borde installeras i alla utrymmen och rum där någon sover, så att den väcker den sovande. För att i tid hinna varna för en brand bör brandvarnare även installeras längs utrymningsvägen, t.ex. i hallen eller i korridorer, då en brand också kan börja där. Brandvarnaren bör inte placeras i närheten av köksspisen eller i badrummet.

Enligt lagen ska en brandvarnare utplaceras vid varje påbörjad 60 kvadratmeter och i varje våning. Om det behövs flera brandvarnare kan dessa kopplas i serie. Det går även att koppla brandvarnaren direkt till elnätet så att den normalt fungerar med ström, men med batteri vid eventuella strömavbrott.

Brandvarnarens funktionsduglighet ska testas varje gång man kommer in i lokalen. I synnerhet då man kommer till en utfärdsstuga som stått kall är det skäl att testa brandvarnaren också om batteriet är nytt eftersom batteriet dräneras snabbare i kyla. Ledaren kan ha med sig en ny brandvarnare och nya 9 V batterier, ifall den gamla skulle visa sig vara funktionsoduglig. Det är bra att byta brandvarnarens batterier minst en gång per år. Detta är lättast att komma ihåg om man alltid byter batterier i samband med en viss, årligen återkommande, händelse eller bemärkelsedag. En bra dag för batteribyte är nödnummerdagen 11.2. Byt ut hela brandvarnaren till en ny med 5–10 års mellanrum. Enligt nuvarande direktiv kan den gamla brandvarnaren slängas i hushållsavfallet.

Kolosvarnare Kolos, eller kolmonoxid, är en livsfarlig gas. Den är luktfri, smakfri och färglös. Kolos är farligt redan i små mängder: det förhindrar syreupptagningen i blodet.

Kolos bildas vid förbränning med för lite syre, t.ex. då spjället stängts innan brasan brunnit ut helt. Symtom på kolosförgiftning är svindel, illamående och medvetslöshet. Offer med kolosförgiftning måste snabbt fås ut i friska luften.

I övernattningsutrymmen där det finns en eldstad borde det även fin-

39

nas en kolosvarnare. Varnaren kan vara en fristående mätare eller en kombinerad brand- och kolosvarnare. Kolosvarnaren bör installeras enligt tillverkarens instruktioner.

Ljus och lyktor Ljus får endast brännas på ett brandsäkert och stadigt underlag. Man bör inte lämna ljus ensamma, de bör släckas då man lämnar rummet eller går och lägger sig. Då man använder värmeljus är det viktigt att komma ihåg att ha ett säkerhetsavstånd mellan ljusen. Kom även ihåg att aldrig släcka ljus med vatten utan genom att kväva lågan.

Marschaller är enbart ämnade för utomhusbruk och får endast brännas under bevakning. Marschallerna bör placeras på ett brandsäkert underlag och får inte placeras på terrasser eller i byggnaders omedelbara närhet. Då man använder stormlyktor och övriga lyktor bör man vara försiktig. Fyll alltid på lyktorna utomhus.

Uppvärmning och eldstäder Med eld ska man alltid vara extra försiktig. Om utfärdsstugan inte varit uppvärmd på länge måste rökgångarna och själva eldstaden kontrolleras.

Om eldstaden har sprickor får man p.g.a. brandfara inte göra upp eld i den. Börja med att öppna spjället och elda försiktigt - plötslig och häftig uppvärmning vintertid kan spräcka rökgångarna. Stäng spjället först då elden brunnit ned helt (kolen är svart). Askan bör förvaras utanför byggnaden i ett lockförsett eldfast kärl, tillräckligt långt från byggnaden (inte vid ytterväggen under takkanten). För ut askan först när den svalnat.

Golvområdet framför en öppen eldstad (t.ex. spis eller kamin) ska skyddas enligt följande (exempelvis med plåt): Skyddsområde runt en eldstad med lucka: • Minst 40 cm framför • Minst 10 cm åt sidorna (från luckans kant) Skyddsområde runt en öppen eldstad (med ett djup på över 75 cm eller med ett 5cm högt hinder i förbränningskammaren): • Minst 60 cm framför • Minst 15 cm åt sidorna (från eldstadsöppningen) Skyddsområde runt en öppen eldstad (med ett djup under 75 cm och utan hinder): • Minst 75 cm framför • Minst 15 cm åt sidorna (från eldstadsöppningen)

40

Byggnadens ägare eller innehavare är skyldig att se till att en utbildad sotare sotar eldstäder och rökgångar regelbundet. Sotaren kontrollerar samtidigt eldstädernas och rökgångarnas skick. Sotning bör ske vart 1–3 år beroende på byggnadens användning. En eldstad som varit oanvänd i tre år bör sotas innan användning.

Flytgasanordningar Flytgas är en luktfri och giftfri gas, som är dubbelt så tung som luften.

Gasen är ett ytterst lättantändligt bränsle, som i förening med luft kan ge upphov till en explosion. Av säkerhetsskäl har man tillsatt lukt till gasen.

Lukten fungerar som en varningssignal för gasläckage. Eftersom gasen är tyngre än luft samlas den gas som läcker ut inomhus vid golvet. Gasen antänds lätt redan av en liten gnista eller annan antändningskälla. Då flytgas används inomhus, måste man se till att ventilationen är tillräcklig.

Om det inte finns tillräckligt med förbränningsluft bildas giftigt kolos.

Gasflaskan ska alltid förvaras och användas i upprätt läge med ventilen uppåt så att flytgasen strömmar ut i gasform. Om flaskan lutar strömmar gasen ut i vätskeform och kan förorsaka en farosituation. Kontrollera och serva gasapparaterna årligen. Läckande anslutningar och slangar samt apparater som är i dåligt skick ökar olycksrisken. Vid ett gasläckage är det alltid frågan om en farosituation. När du slutar använda flytgas ska du komma ihåg att stänga huvudavstängningsventilen. Inomhus fungerar flaskventilen som huvudavstängningsventil. Vid användning av tryckventil vänder du spaken i tryckregulatorn till stängt läge. Vid användning av skruvventil vrider du fast ventilen. Underhåll och service av gasapparater ökar deras livslängd och säkerhet. En flytgaslåga som brinner bra är blå och lågans mitt blågrön. Om lågans spets är gul får brännaren inte tillräckligt med syre. Om det är svårt att tända lågan eller om lågan är gul, behöver brännaren rengöras.

FÖRVARING AV FLYTGASFLASKAN • I bostäder och garage på marknivå får max 25 kg flytgas lagras, t.ex. två stycken gasflaskor á 11 kg. Den största tillåtna gasflaskstorleken är 11 kg.

• Flytgasflaskor får ej förvaras på vinden, i källaren eller andra utrymmen under marknivå. Flytgas får inte heller förvaras i sovutrymmen på båtar, i husvagnar eller motsvarande.

• Förvara alltid gasflaskan i upprätt läge, där den inte överhettas och där den inte utsätts för mekanisk skada. Flytgasflaskor bör förvaras i ett låst utrymme eller på ett annat ställe där de är oåtkomliga för obehöriga. Förvaringsutrymmet bör vara ordentligt ventilerat.

• Gasflaskor får ej förvaras under grillen. Flytgas får ej användas eller

41

förvaras under en het gasolgrill, eftersom gasflaskans temperatur inte får stiga över +40°C. Stäng gasventilen då gasen inte används. Använd och förvara alltid gasflaska i upprätt läge. www.tukes.fi/sv/hem-och-fritid/ hemmet-och-teknik-i-hemmet/anvand-flytgas-pa-sakert-satt Källa: Säkerhets och kemikalieverket (TUKES)

SÅ HÄR SÖKER DU EFTER LÄCKOR • Använd tvållösning och pensel för att hitta läckan.

• Öppna flaskventilen, men håll gasapparatens avstängningsventil stängd.

• Pensla anslutningarna med tvållösning och kontrollera gasslangen.

Där det finns en läcka bildas det bubblor.

• Slangen kontrolleras genom att böja den i en tvär vinkel. Det får inte finnas sprickor i slangens yta, utan den ska vara elastisk och hel.

• Stäng gasflaskan, vrid fast anslutningarna och gör om läckagetestet.

• Om läckaget inte upphör ska du inte använda gasapparaten utan föra den på service.

OM DU KÄNNER GASLUKT, GÖR SÅ HÄR: • Stäng omedelbart flaskventilen.

• Använd inte öppen eld.

• Använd inte elektriska strömbrytare.

• Vädra utrymmet omsorgsfullt.

• Kontrollera slangen och slangkopplingarna när du vädrat färdigt. Sök läckan med hjälp av tvållösning.

Åtgärder vid brand Släckningsutrustningen i scoutstugan och kårlokalen ska hållas i skick.

Anvisningar för hur man ska handla vid en eldsvåda bör finnas i alla utrymmen. Rädda människorna först. Tillkalla hjälp genom att ringa nödnumret 112.

Då du alarmerar hjälp är det viktigt att du vet i vilken kommun och på vilken adress stugan eller lokalen är belägen. När brandkåren anländer ska du berätta läget: är människor fortfarande i fara etc. Följ de instruktioner du får av räddningsverket.

1. RÄDDA 2. SLÄCK 3. ALARMERA 4. BEGRÄNSA 5. GUIDA

42

En eldsvåda är lättast att släcka alldeles i början. Handla snabbt och överlagt, du märker snabbt om du kan hindra branden från att sprida sig. Välj ett för situationen anpassat brandsläckningsverktyg (brandfilt, handbrandsläckare eller vatten).

Notera att fettbränder (t.ex. brand i matolja eller matfett) inte går att släcka med hjälp av vatten. Man bör inte heller försöka släcka bränder som uppstår i elektroniska apparater med vatten. Stäng dörrar och fönster, det gör att branden sprider sig långsammare.

Hantering av eld utomhus VAD ÄR EN ÖPPEN ELD • En öppen eld är en eld som kan sprida sig genom gnistor eller längs marken till omgivande miljö.

• En traditionell lägereld är en öppen eld.

• Ett stormkök placerat direkt på marken är en öppen eld. Om stormköket är placerat på en köksbänk är det inte det.

• En tältbastu med skorstensförsedd bastuugn som är isolerad från marken räknas inte som öppen eld då man uteslutande eldar med lövträd.

Om skorstenen har ett tätt gnistgaller kan man även elda med blandved.

• En murad eldstad som är isolerad från marken räknas inte som öppen eld så länge man enbart eldar med lövträd.

• Ostadiga klotgrillar och engångsgrillar som lätt kan välta räknas som öppen eld.

• Gränsfall: Eldstäder som endast eldas med lövträd och är försedda med gnistskydd samt stadiga ben räknas inte som öppen eld om brandfarligt material avlägsnats under eldstaden och 1 meter omkring den.

BRASA En bra eldplats är skyddad och har grusbotten. All humus och alla rötter tas bort under eldplatsen, helst i så stora och enhetliga stycken som möjligt. Elden kan sprida sig flera meter under marken genom att ligga och pyra i rötterna. Med stora jordklumpar är det också lättare att täcka in eldplatsen efteråt. Gör inte upp eld direkt på berg. Elden gör att berget förvittrar.

Lämna aldrig en öppen eld obevakad. Släckningsvatten eller annan släckningsutrustning ska alltid finnas till hands. När elden är släckt ska eldstaden vätas. En het eldstad kan lätt flamma upp igen eller antända något annat trots att inga lågor syns.

43

44

45

Kom ihåg!

Du måste alltid ha markägarens tillstånd för att göra upp öppen eld. När det råder varning för skogsbrand får du inte alls göra upp öppen eld.

SKOGSBRAND Följ alltid med varningar för skogsbrand. Om en skogsbrand bryter ut är det viktigt att man handlar snabbt. Om du inte är ensam skickar du någon för att larma brandkåren, medan resten försöker kväva elden genom att t.ex. slå på den med färska kvistar, eller åtminstone hindra den från att sprida sig.

Om elden inte går att hejda, följ med hur den sprider sig och försök hejda den vid första bästa tillfälle t.ex. vid en åkerkant eller ett kalhygge. Vid behov kan man fälla träd på läsidan om skogsbranden, så att elden inte kan sprida sig vidare.

Eldvakten Eldvakten ansvarar för värmen i kamintält samt för övernattarnas säkerhet. En eldvakt behövs även vid övernattning vid öppen eld som t.ex. i vindskydd. En ordentligt byggd övernattningsbrasa (nying) kräver inte övervakning av eldvakt. Om ni övernattar i en igloo eller andra snöhyddor bör ni istället för eldvakt ha en ljusvakt, d.v.s. en person som bevakar syrehalten med hjälp av ett ljus.

Man kan öka tryggheten genom att placera ut en tröskel av slanor mellan brasan och övernattarna. Detta hindrar övernattarna från att i misstag komma i för nära kontakt med brasan eller den heta kaminen. Beroende på kaminens modell placeras den på sina egna ben, på stödvirke eller fästes i mittstången. Det viktigaste är att den står stadigt och att det vid en nödsituation går att fort få ut den ur tältet. En hink med släckningsvatten bör alltid finnas till hands i tältet innan man tänder kaminen - även om det finns snö på marken. Då man övernattar vid en eld kan man använda sig av snö när elden ska släckas. Hugg tillräckligt med ved då det är ljust ute så att den räcker hela natten.

Eldvaktsturer (1–2 timmar per tur) fördelas mellan övernattarna innan läggdags. Det är bra om åtminstone två personer kan sköta eldvaktandet samtidigt. En skriftlig lista över eldvaktsturerna ska finnas både hos jourhavande eldvakt samt hos lägrets säkerhetsansvariga eller lägerchefen. De som övernattar i tältet får gärna sova bredvid varandra i den ordning som de ska vara eldvakt. Då är det lättare att hitta nästa eldvakt i mörkret utan att väcka de andra som sover. En tom sektor bredvid den eldvakt som är näst i tur gör det lättare att väcka denna samtidigt som eldvakten som avslutar sitt skift får en sovplats. Eldvakten väcker alltså den som sover bredvid sig. På långa läger/vandringar kan man ändra

46

på eldvaktsturernas ordningsföljd så att var och en i alla fall i något skede får en ordentlig och sammanhängande nattsömn.

ELDVAKTENS UPPGIFTER • Ansvara för övernattarnas säkerhet. Se till att ingen i sömnen kommer för nära kaminen eller brasan.

• Säkerställ att hinken med släckningsvatten (min 10 l) är full.

• Se till att det finns tillräckligt med tändstickor, ved och tändspån.

• Se till att saker som lagts ut på tork inte överhettas. Dagens tekniska utfärdstextilier (konstfiber) och gummistövlar är känsliga för värme. Häng hellre kläderna på tork på en torkställning i tältets tak än vid kaminen eller för nära brasan.

• Lägg ved i brasan i en sådan takt som upprätthåller en jämn temperatur. Lägg gärna till en klabb åt gången ganska ofta än många klabbar på en gång mera sällan.

• Håll dig vaken.

• Om det finns flera kamintält på lägret är det bra att ibland också hålla koll på grannens tält för att försäkra sig om att deras kamin övervakas.

• Om lägerdeltagarna har program under natten är det eldvaktens uppgift att förse dessa med kokande vatten.

• Väck nästa eldvakt. Ett eldvaktsskift avslutas först då nästa eldvakt är färdig.

• Viska. Låt andra sova genom att utföra dina uppgifter så tyst som möjligt.

KOM IHÅG • Var försiktig då du lägger till ved i kaminen. Kväv inte elden genom att lägga på för mycket ved.

• Eldvakten bör ha värmetåliga handskar, ficklampa, puukko, tändstickor, klocka, vattenflaska och turlistan nära till hands.

• Kom ihåg första hjälpen för brännskador: svalt vatten och snö på vintern.

• Tänd aldrig en redan slocknad eld med tändvätska. Placera inte stormlyktan i närheten av kaminen (brandfara).

• Om problem uppstår, som att kaminens skorsten är stockad: väck en ledare för att be om hjälp. (Rensa kaminröret om det behövs).

47

INSTRUKTIONER FÖR NÖDSITUATIONER • Släck eld som spridits utanför kaminen och brasan med hjälp släckningsvattnet eller genom att kväva elden. Väck de som sover.

• Om en kamin med eld i av någon orsak välter, skydda dina tältkompisar från att bränna sig och utrustningen från att fatta eld. Försök resa kaminen så fort som möjligt.

• Om tältduken, sovsäcken eller något annat fattar eld – utrym tältet (vid behov, lyft tältduken från marken och kryp ut). Väck också granntälten och kalla på lägrets säkerhetsansvariga.

• Det viktigaste är att få alla övernattare i säkerhet. Lämna kvar era saker – de går att ersätta.

Säker utfärds- och lägermat Matförgiftning Med matförgiftning avses sjukdom förorsakad av förorenad mat eller dryck. Förgiftningen kan förorsakas av mikrober (bakterier, virus, mögel, jäst eller parasiter) som kommer in i kroppen med mat eller vatten.

De vanligaste orsakerna till matförgiftning är att maten inte värmts upp tillräckligt, kylts ned för långsamt, förvarats för varmt samt att hygienen försummats.

HUR KAN DU UNDVIKA MATFÖRGIFTNING? • Tvätta händerna ofta, alltid efter besök på toaletten och innan matlagning och måltider. På läger är det viktigt att se till att alla lägerdeltagare tvättar händerna.

• Desinficera händerna.

• Håll köket rent: diska köksredskap och skärbräden efter varje användning och före matlagningen.

• Förvara livsmedlen i rätt temperatur.

• Värm maten ordentligt, och kyl snabbt ned den.

• Laga inte mat när du är sjuk.

Ont i magen, uppkastningar och diarré är vanliga symtom på matförgiftning. Om flera personer samtidigt får ont i magen, kastar upp och får diarré kan det vara frågan om matförgiftning. Vanligen uppstår de första symtomen inom ett dygn efter måltiden och uppvisas av så gott som alla som ätit av maten.

48

Vid uppkastningar och diarré förlorar patienten vätska och salter. Därför måste man se till vätsketillförseln genom att ge patienten små mängder vätska ofta.

Tips för god kökshygien BÖRJA ALLTID MATLAGNINGEN MED ATT TVÄTTA HÄNDERNA. Tvätta händerna också under matlagningens gång: • Alltid då du övergår från ett livsmedel till ett annat (t.ex. från kött eller bröd till grönsaker, eller från råa livsmedel till att servera den tillredda maten).

• Alltid då du hanterat jordiga rotfrukter och råa grönsaker.

• Alltid innan du tar itu med livsmedel som äts råa (t.ex. sallader och frukter).

Också i lägerförhållanden är desinficerande handsköljmedel och engångsskyddshandskar behändiga.

ANVÄND ENDAST RENT VATTEN TILL MATLAGNING. ANVÄND ENDAST RENA KÖKSREDSKAP OCH KÄRL NÄR DU LAGAR MAT. • Diska köksredskapen med hett vatten och diskmedel, eller ta fram rena när du övergår från att hantera fisk till grönsaker eller tvärtom.

Använd inte samma skärbräde för kött och fisk.

FÖRVARA RÄTT • Överväg noga innan du tar med livsmedel som lätt far illa (t.ex. malet kött eller färsk fisk) på utfärder eller läger. Du måste kunna garantera en obruten kylkedja för dessa livsmedel.

• Temperaturen i kylförvaringsutrymmena, t.ex. kylgropen, måste hållas under +8 grader. Fisk och kött ska förvaras i 0 - +3 grader. Ju kallare livsmedlen förvaras, desto säkrare är det. Livsmedlens kvalitet förblir också högre.

• Skydda livsmedlen med en plastpåse, färskfolie eller på något annat sätt så att damm eller flugor inte kommer åt maten. Förvara inte mat ute i solskenet.

• Planera matlistan så att ni använder de livsmedel som lättast far illa först. T.ex. malet kött håller bättre som tillrett.

KOKA UPP MATEN ORDENTLIGT, TILLS DEN BUBBLAR. • Ljummen mat erbjuder en gynnsam miljö för bakterier som förorsakar matförgiftning. Då temperaturen stiger över +60°C grader förstörs mikroberna. Om maten ska förvaras varm före serveringen ska den hållas tillräckligt varm (minst +60°C).

49

•

Avnjut maten het, genast då den är färdig och laga bara den mängd som går åt. Det är inte att rekommendera att servera matrester på nytt.

PRUTA INTE PÅ DISKVATTNETS TEMPERATUR ELLER MÄNGD. • Alla som ätit ska ha möjlighet att diska sina kärl med rent och hett vatten. Försköljning håller diskvattnet rent längre och då man sköljer kärlen efteråt med så hett vatten som möjligt försäkrar man sig om att kärlen blir rena.

Hygienpass På kårens egna scoutevenemang behövs inget intyg över kunskaper i livsmedelshygien (hygienpass), eftersom kunskaper i livsmedelshygien främst krävs av personer som professionellt hanterar livsmedel. Kravet att påvisa kunskapen gäller inte tillfälliga evenemang.

Med tillfällig försäljning (som kan inkludera tillredning och servering) avses försäljning som sker mer sällan än en gång i månaden och som inte räcker mer än högst två dygn i sträck.

Den som på torg eller annat ställe utomhus säljer eller tillreder mat för servering bör utreda om en anmälan ska göras till hälsoskyddsmyndigheten i den kommunen där försäljnings- eller serveringsplatsen är belägen. Den sökandes kontaktuppgifter, tidpunkt och plats för den tillfälliga försäljningen, vilken typ av verksamhet, produktutbud samt en utredning över förvaringsförhållanden, försäljningsutrustning och tillgång till dricksvatten bör framgå i anmälan.

Anmälan ska göras i god tid, så att det finns tillräckligt mycket tid för förhandlingar och behövliga kontroller. Senast 14 dagar innan den tillfälliga försäljningen inleds. Myndigheten fattar inget särskilt beslut i frågan och kräver ingen betalning.

SALMONELLA Ett salmonellaprov för matlagaren är vanligen motiverat, ifall personen eller andra som bor i samma hushåll har haft diarré-symtom under den senaste månaden. Det kan också finnas skäl för undersökningen ifall personen under de tre senaste månaderna rest utanför Norden.

Lagen om smittosamma sjukdomar förutsätter inte salmonellaprov för arbetsförhållanden som varar kortare än en månad. Kommunens hälsoinspektör kan ändå kräva att den matansvariga på ett scoutläger ger ett salmonellaprov. Vid planeringen av lägrets kosthållning kan det löna sig att vara i kontakt med den lokala hälsoinspektören.

50

FÖDOÄMNESALLERGIER OCH SPECIALDIETER Överkänslighet mot olika födoämnen eller specialdieter ska inte underskattas eftersom en del av de symtom personer kan få av att äta fel mat är farliga eller rentav livshotande. Läs livsmedlens innehållsdeklarationer noggrant. T.ex. för celiakier är också små mängder gluten farligt och för en nötallergiker kan en mandel förorsaka en livsfarlig sjukdomsattack. Svårt allergiska personer bör ha med sig sin egen adrenalinspruta för eventuella allergiska nödsituationer.

Mera information: www.allergia.fi/arkisto/pa-svenska. Ytterlig information i hygienfrågor får du av kommunens hälsoinspektör och från Livsmedelssäkerhetsverket (www.evira.fi).

51

52

Verksamhet vid vatten Simning Simning och simkunnighet är relativa begrepp: i simhallen är det lätt att simma 500 meter, men i kallt vatten och lite sjögång är det mycket tyngre och svårare att klara av att simma samma sträcka.

BEAKTA FÖLJANDE SÄKERHETSASPEKTER VID SIMNING: • Kontrollera alltid badplatsen innan badarna går i vattnet. Badstränder bör kontrolleras noggrant efter vintern.

• Man får endast simma på överenskomna badplatser.

• Dyk aldrig med huvudet före utan att först kontrollera bottnen.

• Simningen måste alltid övervakas. Man får endast simma då en badvakt är på plats, och då vakten ger lov. Till badvakter väljs ledare som behärskar simning och livräddning. Det bör finnas en badvakt för varje påbörjat 10-tal deltagare.

• Dela in simmarna i simpar, som får hålla redan på varandra och se till att den andra kommer tillbaka till stranden. Det här är ett bra sätt att kontrollera en större grupp simmare.

• Simma aldrig ensam.

• Ett bra sätt är att ha samma simtid varje dag under ett läger.

• På badplatsen ska det finnas räddningsutrustning och en räddningsbåt.

Båtar och paddling För scouting till sjöss finns egna säkerhetsföreskrifter: Säkerhetsbestämmelser och -direktiv för scoutverksamhet till sjöss. På sjön, också om det bara gäller lugna skyddade vatten eller transport av personer från fastlandet till en ö och tillbaka, är säkerheten alltid viktig.

Båten ska vara sjöduglig. Befälhavaren ska ha kunskap om sjöfart och erfarenhet av att röra sig på sjön.

• På sjön ska alla ha räddnings- eller flytväst. Det är vårdslöst att strunta i att använda flytväst.

• Se till att de båtar som används är funktionsdugliga.

• Begränsa eller märk på förhand ut det området där man får röra sig med båtar, jollar, kanoter och trampbåtar.

• När man är ute med småbåtar måste det alltid finnas en båt kvar på stranden för eventuella räddningsuppdrag.

• Verksamhet vid och på vattnet måste alltid övervakas.

• Använd flytväst vid paddling.

53

• • •

Vid forspaddling hör en hjälm till utrustningen.

Bäst bekantar man sig med forspaddling och havspaddling under ledning av erfarna paddlare.

Vid forspaddling ska forsarna först kontrolleras från land.

Livräddning Livräddning och hjärt-lungräddning lärs alltför ofta ut bara i teorin. Färdigheten måste övas. Då något händer är det för sent att öva.

Paddlarens säkerhetsregler INNAN DU ÅKER UT PÅ VATTNET • Berätta för en bekant om din rutt och avfärdstid • Kolla noggrant på väderleksrapporten • Klä dig varmt • Packa med dig ombyteskläder, mellanmål och något att dricka • Paddla inte ensam • Packa mobilen vattentätt och se till att du har tillräckligt med batteri PÅ VATTNET • Använd alltid paddlings- eller flytväst • Följ noggrant med hur vädret utvecklas • Om möjligt se till att det är motvind i destinationens riktning. Detta gör att du sparar på dina krafter under hemfärden • Om du överraskas av kraftig sjögång, vänd fören mot vågorna • Underskatta aldrig naturkrafterna OM DU RÅKAR I SJÖNÖD • Håll dig lugn och ropa på hjälp • Om kanoten eller båten välter, håll dig nära den • Försök klättra tillbaka in i båten eller ta dig upp på båtens undersida • Ring 112

•

OM DIN KOMPIS FALLER UR KANOTEN ELLER BÅTEN • Håll kompisen lugn • Försök hitta ett räddningsredskap och rädda kompisen Källa: www.viisaastivesilla.fi/etusivu/pelastu_ja_pelasta/vesilla/ vedesta_pelastautuminen Mer info på Finlands paddlings- och roddförbund: www.melontajasoutuliitto.fi

54

Svag is Istäcket uppkommer aldrig på ett ögonblick, utan så småningom. Isens tjocklek kan variera kraftigt mellan olika delar av samma sjö. I synnerhet vårisen är oberäknelig och förrädisk. Isbildningen och isens tjocklek är alltid beroende av hur vattnet kyls ned, vilket i sin tur beror på vattenmassan. En liten grund sjö med stillastående vatten fryser betydligt snabbare än en stor, djup sjö eller strömmande vatten.

Speciellt farligt är vatten som inte fryser i åmynningar, under broar, vid undervattensgrund och källor i insjöar samt där avloppsrör mynnar ut och där vattnet strömmar. I vinterförhållanden lönar det sig att i förväg ta reda på isens tjocklek samt ställen där vattnet strömmar och andra områden med svag is.

Märk synligt ut ett tryggt spel- och lekområde på isen där du kollat tjockleken. Välj en omväg, eller byt program, om du är osäker på om isen bär.

Om ni måste gå ut på is vars hållfasthet ni inte är säkra på ska ni hålla tillräckligt stora säkerhetsmellanrum mellan er. Gruppen ska ha kastlinor (livlinor) med sig, och den som går först ska ha en piggförsedd stav eller ispik att kolla isen med. Alla ska ha isdubbar om halsen.

Om ni skidar och bär rinka ska ni komma ihåg att lösa på bindningarna och öppna rinkans höftrem innan ni beger er ut på isen. Transportera gärna packningen i pulkor, åtminstone den som går först.

Om du faller genom isen, gör så här:

• • • • • •

Ropa genast på hjälp eller blås i visselpipan.

Vänd dig åt det håll du kom ifrån. Lösgör dina skidor om du inte kommer upp med dem på.

Slå sönder isen framför dig så mycket som du kan med hjälp av dina händer och din kropp.

Sparka på fötterna för att hålla dig i vågrätt läge och häv upp dig själv på isen med hjälp av isdubbar.

Rulla och kryp längs isen tills du säkert befinner dig där isen håller.

Sök dig snabbt in i värmen.

Om du inte kommer upp ur vaken

• • • •

Håll fast i isens kant.

Håll dig så stilla som möjligt för att hålla värmen.

Ropa på hjälp eller vissla i visselpipan.

Håll hoppet uppe. Kämparanda ökar dina överlevnadschanser.

55

Om någon annan behöver hjälp

• • • • • • •

Handla raskt, men så att du inte sätter dig själv i nöd.

Leta efter ett passande hjälpmedel som kan förlänga din arm, t.ex. ett rep, en gren, en åra eller din jacka.

Närma dig personen i nöd längs den starka isen, kryp eller åla de sista metrarna för att fördela din kroppsvikt så jämnt som möjligt över isen.

Om ni är flera som hjälps åt med räddningen kan ni bilda en räddningskedja.

Värm upp den nedfrusna varsamt. Massage, alkohol och snabb uppvärmning kan orsaka ännu allvarligare skador.

Förhindra ytterligare köldskador och för offret till hälsovårdscentralen.

Om offret är medvetslöst kontrollera syretillförseln, skydda offret mot ytterligare köldskador och för offret snabbt till sjukhuset. Återuppliva inte den medvetslösa. Starkt tryck kan orsaka livshotande hjärtrytmrubbningar.

Källa: www.suh.fi/oppaat_ja_vinkit/pelastu_ja_pelasta/turvallinen_ jaalla_liikkuminen/jaista_pelastautuminen

56

När organisationen råkar ut för en kris Även om vi i scoutverksamheten gör vårt yttersta för att undvika kriser måste vi ändå vara förberedda på dem såväl i kåren som i FiSSc och i FS. Varje organisation ska ha en krisplan, i vilken det ska framgå vem som gör vad och hur, t.ex. då en olycka skett. I vardaglig scoutverksamhet kan t.ex. en eldsvåda (i tält eller utfärdsstuga), någon som gått vilse, en sjukdomsattack, drunkning, allvarliga köldskador, en trafikolycka eller en båtolycka ge upphov till en kris. Efter att ha skött om nödvändig första hjälpen och övrigt räddningsarbete samt kallat hjälp till platsen, är det dags att påbörja krisinformationsarbetet.

Om situationen inte är jätteallvarlig kan mindre information ges om situationen. Sådana mindre allvarliga situationer är t.ex. då en lägerdeltagare brutit benet under en skidtur, eller att en vargunge fått en mindre brännskada under sommarlägret. I dessa fall räcker det att ni informerar kårchefen och naturligtvis scoutens hem.

Kommunikation i krissituationer

• • •

Informera genast offrets hem om händelsen.

Berätta också genast om vad som skett för kårchefen. Det är kårchefens plikt att genast informera FiSSc:s scoutchef eller verksamhetsledare, som sedan informerar centralorganisationen.

FiSSc hjälper kåren att informera. Då det kommer till kriskommunikation är det viktigt att handla snabbt, dvs kontakta FiSSc omedelbart.

FiSSc har en handlingsplan och en överenskommen ansvarsfördelning för krisinformation.

BERÄTTA INTE ALLT FÖR ALLA Du får inte ge personers namn eller andra personliga uppgifter som t.ex. någons hälsotillstånd till media eller andra utomstående. Tillsammans med FiSSc bestäms det vem som ansvarar för kommunikationen, det kan t.ex. vara en representant från FiSSc:s kansli.

Uppgifter som har med statliga utredningar att göra får inte ges ut, det är endast statliga myndigheter som ger ut sådana uppgifter.

Du får heller inte offentligt komma med några gissningar eller antaganden om orsaken till krisen. Kom även ihåg att instruera andra om situationen genom att vara medveten och genom korrekt kommunikation, som att inte publicera texter eller bilder om krissituationen i sociala medier.

Mera information: www.scout.fi/for-karen/karadministration/ kommunikation/kriskommunikation/ 57

Debriefing av händelsen Då något allvarligt hänt berör det ofta på ett eller annat sätt många människor. Det är därför viktigt att minnas debriefingens roll i genomgången av händelsen. Om händelsen till sin omfattning varit mycket allvarlig behövs professionell hjälp vid debriefingen. Lättast fås hjälpen då från den egna hälsostationen. Det är viktigt att gå igenom händelsen tillsammans med alla inblandade.

Vad är debriefing?

Debriefing-hjälp är avsedd för personer som varit inblandade i en plötslig, ovanlig eller oväntad händelse. Det kan vara frågan om en olycka, ett våldsbrott, en närstående som plötsligt dör eller skadas allvarligt, eller en ”nära ögat-situation”. Ibland behövs hjälp också om personen bara varit vittne till en traumatisk händelse. Avsikten med debriefing är att förhindra efterreaktioner förorsakade av olyckor eller hotfulla situationer. Avlastningssamtal (defusing) kan hållas genast efter händelsen med exempelvis en scoutledare. Med debriefing avses krissamtal med en professionell då det har gått en längre tid sedan händelsen. På hälsostationen får man hjälp av yrkesutbildade personer. Avlastningssamtal kan hållas oavsett hur liten eller stor händelsen är. Det är bra om varje scoutledare kan grunderna för avlastningssamtal.

Mera information fås från FiSSc:s kansli.

Så här håller du ett avlastningssamtal INLEDNINGSFAS (5–10 MIN) I inledningsfasen är det viktigt att skapa en trygg och öppen atmosfär.

Man presentar sig och kommer överens om principer för mötet. Förtrolighet är viktigt att komma överens om, personliga tankar och känslor ska inte föras vidare efter samtalet.

GENOMGÅNGSFAS (10–30 MIN) I genomgångsfasen får var och en i gruppen berätta kort om sina egna erfarenheter och sina spontana reaktioner. Samtalsledarens uppgift är att vägleda samtalet i den mån att varje deltagare blir hörd och att tystare deltagare också får möjlighet att prata. Syftet med avlastningssamtalet är inte att djupgående behandla känslor utan snarare att uppmana deltagarna att uttrycka sina känslor.

58

AVSLUTNINGSFAS (5–10 MIN) Slutligen sammanfattar samtalsledaren samtalet och reflekterar kring framtiden och vardagen efter händelsen. Om händelsen haft en betydande psykisk inverkan på någon behöver det bedömas om den personen kräver ytterligare stöd t.ex. i form av privata samtal. Slutligen informerar samtalsledaren deltagarna om vart de kan vända sig om tankar kring händelsen börjar störa sinnet i ett senare skede.

MINNESLISTA FÖR AVLASTNINGSSAMTALSLEDAREN • Samla er på en lugn plats. Sitt i en ring så att alla kan se varandra i ögonen.

• Gå igenom syftet med träffen och kom överens om förtrolighet: personliga känslor och tankar stannar inom gruppen och får inte berättas vidare.

• Gå igenom händelserna och åtgärderna så att alla som deltagit berättar om sin egen uppgift och sin upplevelse av uppdraget och händelserna.

• Var och en ska få lyfta fram både sina känslor och tankar under och efter situationen eller övningen.

• Till slut gör ledaren en sammanfattning. Om det är svårt för någon att lösgöra sig från situationen eller om upplevelsen varit särskilt belastande psykiskt, bör man bedöma om personen behöver mer stöd, t.ex. i form av en personlig diskussion.

• Till sist ska du berätta vem gruppmedlemmarna kan vända sig till om händelsen eller den egna rollen senare börjar orsaka jobbiga tankar.

Källa: Finlands Röda Kors

Ett barn behöver stöd Barnets ålder inverkar på hur de reagerar på och bearbetar händelser.

Barnen är beroende av vuxnas förmåga att vara närvarande och ge stöd, och behöver deras hjälp att hantera information. Ett barn klarar inte nödvändigtvis av att beskriva sina känslor med ord på samma sätt som vuxna. Om barnet t.ex. klamrar sig fast vid föräldrarna kan det vara ett tecken på barnets rädsla för att något hemskt ska hända föräldrarna. Barn gruvar sig inte konstant utan kan emellanåt leka precis som vanligt.

•

Tala med barnet om vad som har hänt. Det viktigaste är att barnet förstår att händelsen verkligen har ägt rum och vad det är som har hänt, samt händelsens orsaker och följder. På så sätt får fantasi- och skräckbilder så lite utrymme som möjligt, vilket i sin tur minimerar eventuella rädslor och skuldkänslor. Alla obehagliga detaljer behöver inte berättas för barnet.

59

• • • • •

Lyssna utan att avbryta då barnet berättar om sina tankar och känslor.

Korrigera eventuella missförstånd först när barnet har berättat färdigt.

Bemöt barnets alla frågor fastän du inte har svar på dem alla.

Uppmuntra barnet att uttrycka sina känslor t.ex. genom att leka eller rita.

Dölj inte dina egna känslor för mycket. Ge barnet tid att förstå. Stöd barnets känsla av säkerhet genom att upprätthålla normala rutiner.

Om krisen har drabbat familjen har föräldrarna inte nödvändigtvis ork att stöda barnet hela tiden. Då kan det vara bra att komma överens med en vuxen som barnet litar på och är bekant med att denna finns på plats och stöder barnet.

Källa: Finlands Röda Kors www.rodakorset.fi

Främjande av barns och ungas välmående Inom scouterna strävar vi efter att främja barn och ungas psykiska och fysiska välbefinnande. Det är därför ytterst viktigt att vi inom scouterna försäkrar oss om att vår verksamhet är av hög kvalitet. Scoutverksamheten ska i sin grund förebygga olika riskfaktorer som hotar barns utveckling. Trots det kan det inom scoutingen förekomma hot mot någons välbefinnande. Därför har FS sammanställt anvisningen Tryggt tillsammans och där tillhörande webbkurs, som bör beaktas som två separata helheter. Här nedan redogörs kort för utvalda centrala punkter ur Tryggt tillsammans-anvisningen.

SYFTET MED ANVISNINGEN TRYGGT TILLSAMMANS ÄR ATT: • barns och ungas välbefinnande främjas inom all scoutverksamhet, dvs i kårerna, FiSSc och i centralorganisationen, av både frivilliga och anställda.

• de som är verksamma inom FS har tillräcklig med information för att kunna skydda barn och främja trygghet i verksamheten.

• de som är verksamma inom FS beaktar anvisningen Tryggt tillsammans i alla situationer och behandlar alla barn och unga med respekt.

• FS har anvisningar för hur de ska förebygga att barn och unga behandlas kränkande och hur de ska agera om de misstänker att barn och unga har utsatts för kränkande behandling.

60

VÄLBEFINNANDE FRÄMJAS INOM SCOUTVERKSAMHETEN T.EX. GENOM: • att rekommendera parledarskap i alla verksamhetsgrupper för att säkerställa kvalitet och trygghet.

• ”Planen för respektfullt beteende” – FiSSc:s plan som stöder förebyggande av och ingripande mot osakligt beteende och mobbning inom scouterna.

• Finlands Scouters anvisning ‘Mukavasti yhdessä’ behandlar, likt FiSSc:s plan, förebyggande av mobbing.

• den obligatoriska webbkursen Tryggt tillsammans för alla myndiga scoutledare och gruppledare över 15 år.

• anvisningar för situationer som kräver barnskyddsåtgärder.

• anvisningar för hur man ber om brottsregisterutdrag av frivilliga.

Anvisningar för situationer där barnskyddsåtgärder krävs INOM SCOUTERNA KAN T.EX. FÖLJANDE FALL KRÄVA INGRIPANDE: • Ingen kommer och hämtar barnet efter ett möte eller läger.

• En förälder som kommer och hämtar barnet efter ett möte eller en utfärd är uppenbart påverkad av rusmedel.

• Ett barn eller en ung person har märken efter misshandel.

• Ett barn eller en ung person berättar själv om hur det försummas och/ eller utnyttjas.

• Ett barn eller en ung person berättar om sitt bruk av rusmedel eller ledaren blir orolig för detta.

• Ett barn eller en ung person beter sig på ett sätt som väcker oro.

• Ett barn berättar att det inte vill eller vågar gå hem.

• Man av annan orsak är orolig för att vårdnadshavaren har problem med rusmedel eller med sin psykiska hälsa på ett sätt som hotar barnets välbefinnande.

• Ett barn utgör ett avsevärt hot mot något annat barn.

Åtgärder FÖREBYGGANDE: • Varje kår har en namngiven trygghetsperson som kan stöda kårens ledare i barnskyddsärenden.

• Trygghetspersonen ser till att alla kårens ledare har utfört webbkursen Tryggt tillsammans.

• Kårens ledare vet hur man agerar i situationer som kräver barnskydds­åtgärder.

• Kårens ledare har alla relevanta telefonnummer (socialjour etc.) sparade på sina egna telefoner för eventuella överraskande barnskyddsfall.

61

DU ÄR INTE ENSAM! • Ingen ska ensam behöva sköta barnskyddsärenden, utan myndigheter och FiSSc:s kansli finns där som stöd.

FRÅGA OCH LYSSNA: • Om du blir uppmärksam på fall av kränkande behandling eller fall med andra bekymrande drag ska du ingripa genast.

• Tråkiga situationer eller vetskap om dem kan uppstå plötsligt, men en känsla av oro kan också vakna småningom.

• Om något kommer fram är det viktigt att diskutera frågan med det berörda barnet.

• Till diskussionen kan det vara bra att ta med dig ditt ledarpar eller någon annan ledare från kåren för att lättare hålla situationen under kontroll. Ni kan dela den emotionella bördan och tillsammans reflektera över situationen i efterhand.

• Var modig och ställ barnet frågor och red ut situationen.

• Det är viktigt att använda precisa formuleringar och direkta frågor när ni talar med barnet, så att det inte uppstår missförstånd. Gäller det t.ex. våld ska ni tala direkt om det.

• Om barnet är rädd för att berätta ska ni inte tvinga barnet, men försök i alla fall att uppmuntra.

• Försök undvika ledande frågor som ”Har din pappa/mamma etc. slagit dig?”. En bra frågeformulering är t.ex. ”Vad har hänt dig?”.

• Lova inte barnet eller den unga något, som ”bra att du berättade, så kan vi se till att det aldrig händer igen”.

• Om möjligt, för gärna anteckningar under samtalet. Då kan ni återgå till frågan senare utan att uteslutande lita på minnet.

KONTAKTA VÅRDNADSHAVARNA: • Skygga inte undan för att reda ut en situation med vårdnadshavarna, om du inte har orsak att misstänka att hotet mot barnets trygghet finns just i hemmet.

LÄMNA IN EN BARNSKYDDSANMÄLAN VID BEHOV: • En barnskyddsanmälan är ett sätt att uttrycka sin oro, som socialmyndigheten utgår från då de inleder en utredning om huruvida det finns behov för barnskyddets hjälpinsats.

• I akuta ärenden ringer man till kommunens socialjour eller till nödnumret 112.

• Om ärendet kan vänta till följande dag görs anmälan av kårens trygghetsperson, kårchefen eller FiSSc:s kanslipersonal.

• Det lönar sig att göra en anmälan per telefon.

62

• • • •

En barnskyddsanmälan kan göras anonymt.

Vid en barnskyddsanmälan bör barnets fullständiga namn uppges, uppge även barnets födelsetid och adress om möjligt.

Den som tar emot din anmälan ställer dig de rätta frågorna för att få uppgifterna som behövs.

I situationer som kräver barnskyddsanmälan ska kåren även alltid vara i kontakt med FiSSc:s kansli.

Utredning av brottslig bakgrund hos frivilliga Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i barnoch ungdomsverksamhet (nedan lagen om brottskontroll) trädde i kraft 1.5.2014 och är ett viktigt steg i strävan efter att främja kvalitet inom fritidsverksamhet och förbättra uppväxtmiljöer för barn. Även om lagen inte förpliktar någon – kåren väljer själv hur den tillämpas – tillämpar vi inom scouterna lagen i enlighet med Tryggt tillsammans-anvisningen. I detta häfte har vi kort samlat anvisningarna för utredning av brottslig bakgrund. En noggrannare beskrivning och stödmaterial finns i Tryggt tillsammans-anvisningen och ges via webbutbildningen.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER I FÖRSTA HAND Enligt lagen om brottskontroll är utredning av brottslig bakgrund en förebyggande åtgärd som främst påverkar kårens rekrytering av nya personer som dömts för allvarliga brott. Kåren kan främja en trygg uppväxtmiljö mycket effektivare genom att genomgående minimera chansen för risker och skador i verksamheten. Detta gäller både för verksamhet där vuxna agerar tillsammans med barn eller unga och där barn och unga agerar sinsemellan.

För alla som ensam börjar leda en grupp görs en utredning av brottslig bakgrund (med undantag från explorerscouter som ensamma leder en grupp som en del av sitt explorerprogram).

Om kåren söker vuxna ledare genom annonsering, ska det redan i annonsen framgå att man kommer kräva ett straffregisterutdrag av personer som ensamma åtar sig uppdraget.

REGISTERUTDRAGET OCH HANTERINGEN AV DET Kåren ska be om ett straffregisterutdrag av en person som vill ha ett uppdrag som frivillig om följande fem punkter uppfylls: • Kåren har genom styrelsens beslut godkänt centralorganisationens Tryggt tillsammans-anvisning som en del av föreskrifterna för kårens verksamhet.

• En person ska bli en grupps enda ledare (med undantag från de explorerscouter som leder grupper som en del av explorerprogrammet).

63

• • •

Uppdraget omfattar regelbundet gruppledarskap. I gruppen ingår minderåriga barn (under 18 år), t.ex. vargungar, äventyrsscouter, spejarscouter eller explorerscouter, eller en grupp minderåriga ledare för dessa grupper, inklusive lotsar och åldersgruppsansvariga.

Personen verkar kontinuerligt och i huvudsak ensam i sitt uppdrag.

Uppdraget sträcker sig över minst ett år.

Utredningen görs så att man ber den berörda personen fylla i en blankett med vilken hen ger sitt tillstånd till en straffregisterutredning. Den ifyllda blanketten överlämnas till ansvarspersonen på FiSSc. Kansliet granskar sedan att ansökan om straffregisterutdrag är korrekt och lämnar in alla inkomna ansökningar till Rättsregistercentralen.

Rättsregistercentralen skickar straffregisterutdraget direkt till kåren.

Avgiften för en ansökan om straffregisterutdrag är 12 € (2019) och betalas av förbundet för kårer som är medlemmar i Finlands Svenska Scouter (FiSSc).

I straffregisterutdraget noteras domar som gäller sexualbrott, rusmedelsbrott och grova våldsbrott. Utdraget innehåller alltid personuppgifter och det hanteras bara av de personer som kårens styrelse befullmäktigat (trygghetspersonerna) och kårchefen. Dessa har tystnadsplikt när det gäller innehållet i utdraget. Beslutet att utse någon till ett uppdrag utifrån uppgifterna i utdraget tas inte av kårens styrelse, utan av kårchefen tillsammans med trygghetspersonen/personerna.

Observera att inte ens informationen om huruvida det finns noteringar i utdraget eller inte får föras vidare.

Kåren får inte lägga till noteringar i den frivilligas personuppgifter.

Enbart anteckningar om att straffregisterutdraget har granskats samt utdragets datum får noteras. Till en frivillig persons personuppgifter får man aldrig lägga till anteckningar om huruvida det finns eller inte finns noteringar i utdraget.

Kåren ska lämna utdraget till den frivilliga genast när det har kontrollerats.

Efter att kårens trygghetsperson har fått registerutdraget fattar hen tillsammans med kårchefen det slutliga beslutet om uppdraget. Central­ organisationen rekommenderar att kåren allvarligt överväger om den kan utse en person till ett uppdrag om det finns noteringar i utdraget eftersom där endast noteras allvarliga och grova sexual-, vålds- och rusmedelsbrott.

Vid behov kan kåren kontakta FiSSc-kansli eller centralorganisationens kansli om råd. Om en person inte går med på att hens brottsliga bakgrund utreds ska personen inte utses till att sköta gruppledaruppdrag ensam.

64

Särskilt i början av sina verksamhetsperioder ska kåren förbereda sig på att det tar tid att ansöka om straffregisterutdrag och att det fördröjer processen att utse ledare. Enligt övervägande kan kåren låta den som utses inleda sitt uppdrag även om registerutdraget ännu inte kommit.

Att förhindra och ta i tu med mobbning I scouterna godkänner vi ingen form av mobbning eller osakligt beteende. Åtgärder för att förebygga och ta itu med mobbningssituationer går att hitta i planen för respektfullt beteende. Planen i sin helhet hittas på webbadressen: www.scout.fi/for-karen/karadministration/trygghet/ plan-for-respektfullt-beteende/ Planen för respektfullt beteende redogör för: • Identifiering av potentiell mobbning/osakligt beteende • Förslag på hur man kan förebygga sådana företeelser • Tips och idéer för hantering av mobbning i scouterna Åtgärder för att förebygga och ta itu med mobbningssituationer finns också i anvisningen Mukavasti yhdessä som hittas på www.partio.fi/mukavasti-yhdessa

65

66

BILAGOR

67

UTFÄRDSBREV PATRULL FALKEN SKA PÅ HAJK I NOUX 3-5.2.2019 Start: Vi träffas vid lyan (Barrvägen 1) fre 3.2 kl. 18.

Tillbaka: Vi är på X:s busstation på sö 5.2 ungefär kl. 15.

Utfärdsledare: Patrullens lots Henrik Lundström, tfn 123 456 Pris:

10 euro + tur och retur med buss 3 euro.

Deltagaravgiften samlas in vid starten

Vi sover i vintertält med kamin. Packa alla dina saker i en rinka eller ryggsäck. Utrustningslistan finns på baksidan.

Klipp loss lappen nedan och återlämna senast på mötet 1.2.

Klipp här

Mitt barn

får delta i scoututfärden 3-5.2.2019.

Allergier, specialdieter, medicinering, simkunnighet etc.

All information behandlas givetvis konfidentiellt.

Målsmans underskrift & telefonnummer under utfärden.

68

CHECKLISTA FÖR UTFÄRDSLEDAREN • • •

Fundera hur du kan förbättra säkerheten på utfärden.

• •

Kontrollera tidtabeller för transporten.

• • •

Kontrollera ifall det råder varning för skogsbrand i området.

• • •

Berätta för kårchefen om utfärden.

•

Samla in målsmännens telefonnummer.

Skriv utfärdsbrev till barnen och deras föräldrar.

Kontrollera att scoutförsäkringen är i kraft för alla (= att alla betalt medlemsavgiften).

Be markägaren om lov att slå läger och göra upp eld, och be om lov för specialaktiviteter som t.ex. bergsklättring.

Kontrollera ännu utfärdsstället, karta, adress och körbeskrivning.

Ta reda på var närmaste telefon finns och mobiltelefonens hörbarhet i området.

Kontrollera barnens utrustning.

Kontrollera att barnen har målsmännens skriftliga tillstånd att delta i utfärden.

Se till att följande saker packas med:

• • • • • • • •

ved såg yxa bivackeringsutrustning eller utfärdsstugans nyckel dricksvatten nödproviant extra pengar första hjälpen-utrustning

69

ANMÄLAN OM LÄGER/ VANDRING TILL FiSSc:s KANSLI Blanketten ifylls av lägerchefen eller vandringsledaren för varje läger eller vandring. De kårer som inte använder medlemsregistret Kuksa för sina evenemang bör sända en ifylla anmälan om läger/vandring till FiSSc:s kansli för kännedom.

1. Anmälan om  sommarläger  vinterläger  vandring  annat, vad _______________________________________________ 2. Tidpunkt

3. Arrangör

4. Uppskattat antal deltagare vargungar ___________________ äventyrsscouter________________ spejarscouter _________________ explorerscouter ________________ roverscouter __________________ äldre ledare __________________ övriga vuxna _________________ sammanlagt__________________ i ledaruppgifter fungerar _____ personer

5. Evenemangets ledare (namn, adress, telefon)

70

6. Plats (lägerplats, vandringens mål)

7. Vägbeskrivning, information om eventuell besöksdag eller en ungefärlig vandringsplan

8. Platsens ev. postadress och telefonnummer

9. Speciell information som berör evenemanget

10. Vi har i planeringen beaktat evenemangets säkerhet.  ja  vi gör det strax och använder oss av modellen för en säkerhetsplan på omstående sida

Plats, tid och ansvarig ledares underskrift

71

SÄKERHETSPLAN FÖR LÄGER Läger och arrangör: ____________________________________________ Tidpunkt, ort och adress: _________________________________________ Koordinater: _________________________________________________ Adress- och koordinatinformation bör placeras på en synlig plats.

Antal lägerdeltagare: _____________ Lägerchef: __________________________________________________ tfn. _______________________ Säkerhetsansvarig: _____________________________________________ tfn________________________ Första hjälpen-ansvarig: _________________________________________ tfn________________________ Första hjälpen-väskans placering: ____________________________________ Risker på lägerområdet

Beskrivning av terrängen (bl.a. steniga områden, stränder, gropar):

72

Förebyggande av risker: Risker relaterade till verksamhet/program: • Olyckshändelser med slidkniv • Olyckhändelser med eld • Olyckshändelser i vattnet • Trafiken på lägerområdet • Risker på hajken • Risker i anslutning till hantering av eld • Övriga risker Förebyggande av risker: • Byggnadskonstruktionernas säkerhet • Möjligheten för utryckningsfordon att ta sig till lägerområdet och köranvisningar • Evakueringsplan för lägret vid en nödsituation • Säkerhet och hygien i köket • Kökspersonal • Instruktioner för, och handledning i användning av gasköket (till vem, datum) • Gasköket, och alla dess delar, har kontrollerats (datum och kontrollör). Anmärkningar.

• Hygienfrämjande tillbehör (bl.a. handdesinfektionsmedel) • Kökets första hjälputrustning Åtgärder vid olycksfall • Bedöm situationen.

• Förhindra vidare olyckor.

• Ge omedelbar, livräddande förstahjälp.

• Alarmera vid behov mera hjälp: • kalla på lägerledare/deltagare som är kunniga i första hjälpen • ring vid behov det allmänna nödnumret 112 • ordna vägvisning till platsen • Hantera situationen tills vidare hjälp anländer.

• Kom också ihåg att informera lägerchefen och den säkerhetsansvariga om vad som har hänt.

Bilagor: kartor över området, körbeskrivning till lägret samt lägerprogrammet Distribution av planen:

73

MALL FÖR RÄDDNINGSPLAN RÄDDNINGSPLAN Avsikten med denna räddningsplan är att försäkra en säker vistelse på scoutstugan och att förebygga farosituationer och olyckshändelser.

Uppgifter om scoutstugan Stugans namn: Scoutstugan Stugans adress: Scoutvägen 1, 12345 Scoutböle Kommun i vilken stugan är belägen: Scoutstads landskommun Stugans koordinater: N 61°10.651’ E 023°48.446’ (Kartkoordinaterna får ni enkelt reda på genom att ladda ner 112 Suomi mobilappen, läs mer på www.112.fi.)

Körbeskrivning: Vänd in på Scoutvägen vid Scoutböle skola. Därifrån finns skyltning till Scoutstugan. Genom att köra över parkeringsplatsen kommer man vidare ända fram till huvudbyggnaden.

Byggnader som hör till Scoutstugan: Huvudbyggnad, bastu, och lider - utedass Byggnadsår: 2008 Byggnadsmaterial: Trä Antal våningar: 1 Sovplatser: 14 i huvudbyggnaden Kårens namn: Stugvärd: Kårchef:

Scoutböle Scouter Sune Scout, tfn 123 456 Lisa Ledare, tfn 789 123

Utrymning, samlingsplatser, samt skyddsrum Utrymningsvägar: Dörr eller fönster Samlingsplatser: Scoutstugans parkeringsplats, reservsamlingsplats bredvid brunnen Skyddsrum: Närmaste allmänna skyddsrum finns i Scoutböle Skola på 1 km avstånd.

Hjälpande instanser Brandstation: Scoutböle brandstation

Scoutstigsgränden 5, 12345 Scoutböle, tfn 345 678 Hälsostation: Scoutböle Hälsostation, Hälsovägen 1, 12345 Scoutböle tfn 654 321 Jour efter kl. 20 och under veckoslut: Scoutstads sjukhus, Sjukhusvägen 1, 13456 Scoutstad, tfn 321 654 Säkerhetsutrustning Släckningsutrustning: I huvudbyggnaden finns en handsläckare i farstun, och en brandfilt i köket. I bastun finns en handsläckare.

Första hjälpen -utrustning: I skåpet i huvudbyggnadens storstuga finns en välutrustad Första hjälpen-väska. I bastuns omklädningsrum finns en liten Första hjälpen -väska.

74

Förutsägbara farosituationer och åtgärder för att förhindra dessa Olyckshändelser: • krosskador, frakturer och urledvridningar • sår • inandning av rök eller gas • någon som går ned sig i isen och andra tillfällen då någon hamnar i vattnet • sjukdomsattacker • brännskador Åtgärder för att förhindra olyckshändelser: • Vi jobbar i små grupper under en ledares ledning och övervakning.

• Alla handleds i hur man använder kniv, yxa och andra verktyg rätt.

• Vi lär ut hur man använder kaminen och gasspisen.

• Vi försäkrar oss om att isen bär innan vi går ut på den.

• Vi använder flytväst då vi är ute med båten.

• Vi simmar parvis. Simningen övervakas. Åtgärder då en olycka inträffat: • Vi bedömer situationen • Vi förhindrar vidare olyckor • Vi ger första hjälpen genom att bl.a. stoppa blodflöden och garantera hjärtverksamheten och ser till att andningsvägarna hålls fria. Vid behov inleder vi återupplivning.

• Vi alarmerar hjälp.

• Vi håller kontroll över situationen tills hjälpen anländer till platsen.

Eldsvåda: • Elden sprider sig från eldstaden, den öppna spisen eller brasan.

• Fettbrand i köket.

• Skogsbrand. Åtgärder för att förhindra farosituationer: • Vi lär scouterna hur man hanterar eld.

• Vi lämnar aldrig elden obevakad.

• I närheten av eldstaden finns alltid släckningsutrustning, t.ex. en hink med vatten invid lägerelden.

• Vi visar alla utfärdens ledare var släckningsutrustningen finns och hur den används.

• Lättantändliga vätskor och gasflaskor förvaras rätt.

• Vi övar utrymning av byggnaden och berättar för alla var samlingsplatsen är. Åtgärder vid eldsvåda: • Vi räddar personer i omedelbar fara och varnar alla andra.

• Vid behov alarmerar vi hjälp till nödnumret 112.

• Vi påbörjar släckningsarbetet, om eldsvådan är liten och det inte förekommer giftig rök.

• Om elden ändå sprider sig snabbt och vi inte lyckas släcka den utrymmer vi rummet och stänger dörren efter oss.

• Också om du lyckats släcka elden ska du ändå meddela om branden till nödnumret 112.

Brandkåren ska gärna komma och kontrollera att branden slocknat ordentligt och att det inte finns en risk för att den flammar upp på nytt.

• Vi samlar scouterna på samlingsplatsen.

• Vi visar brandkåren vägen till platsen.

75

Åtgärder för att förhindra att någon går vilse: • Scouterna rör sig i parvis i terrängen, eller ensamma enligt förmåga.

• Vi räknar att alla är på plats på kontrollerna och annars också med jämna mellanrum.

Åtgärder då någon gått vilse eller försvunnit: • Den/de som gått vilse stannar och försöker reda ut var hen/de är. De håller ihop som en grupp och försöker hitta en plats som är lätt att hitta på kartan, t.ex. en väg.

• De övriga söker parvis efter de borttappade. Någon stannar kvar vid stugan. Mobiltelefonen används för att hålla kontakt.

• Vid behov alarmeras mera hjälp.

Distribution av räddningsplanen: (Kryssa i vilka av följande som fått räddningsplanen.)  Stugvärden  Kårchefen  Kårens styrelse  Kårens akelor, kaptener, patrulledare, lotsar och övriga ledare  Föräldraföreningen/Understödsföreningen  Det regionala räddningsväsendet

76

ANMÄLAN OM INTERNATIONELL RESA

Innan man åker på en internationell scoutresa ska man meddela Finlands Scouters -kansli om saken genom att i god tid lämna in en “Anmälan om internationell resa”. Blanketten fylls i via Kuksa. Samtidigt som du meddelar om er resa kan du beställa ett internationellt medlems- och försäkringskort. Läs mera om anmälan om internationell resa på www.scout.fi Land______________________________________________________ Tid_______________________________________________________ Resmål (lägrets namn): __________________________________________ Arrangör: __________________________________________________ Reseledare: _________________________________________________ Reseledarens medlemsnummer: _____________________________________ Födelsedatum: _______________________________________________ Reseledarens kontaktuppgifter under resan (mobiltelefon, lägrets adress och telefonnummer, andra eventuella kontaktuppg.): ________________________________________________________ Deltagare (kan bifogas): __________________________________________ Beskrivning av resan (kan bifogas): ___________________________________



Ja tack, skicka gärna ett internationellt medlemskort åt reseledaren

Kontaktperson i hemlandet under resan (namn, tfn,):

Plats och datum:______________________________________________ Reseledarens namnteckning:

77

78

79

KÄLLOR

Handbok för scoutledaren, Oy Partio Scout Ab, 1.tryck, 2009

Dykarförbundet, www.sukeltajat.fi Räddningsväsendet, upprättandet av en räddningsplan, www.pelastustoimi.fi/turvatietoa/ ehkaise-palon-syttyminen/rakennuksetvelvollisuudet/pelastussuunnitelmanlaatiminen

Kårmappen, Finlands Scouter, 2007 Anvisningar för främjandet av säkerheten hos programtjänster, Konsumentverket, 2003 Säkerhetsföreskrifter, Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry, 1.tryck 2007

Konkurrens- och konsumentverkets webbplats, www.kkv.fi/sv

Seurakuntien retki- ja leiritoiminnan turvallisuusohjeet, Kirkkohallitus, 2006

Aktuella författningar, www.finlex.fi/sv Förhandsregistreringstjänst för nödtextmeddelande, www.suomi.fi/service/ forhandsregistreringstjanst-fornodtextmeddelande-nodcentralsverket/ b754488f-016d-472e-bc5674c25a5b457c

Yhdistyksen yurvallisuusopas, Suomen Liikunta ja Urheilu ry ja Suomen Latu ry, 2004 Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) webbplats, www.tukes.fi/sv Miljöförvaltningens webbplats, www.miljo.fi

Brandsäkerhetsguide för småhus, Mellersta Finlands Räddningsverk, www.keskisuomenpelastuslaitos. fi/instancedata/prime_product_ julkaisu/jyvaskyla/embeds/ keskisuomenpelastuslaitosstructure/52454_ Brandsakerhetsguide_for_smahus_web.pdf

Finlands Röda Kors webbplats, www.rodakorset.fi Mer information om 112-dagen, www.112-dagen.fi Forststyrelsens webbplats, www.utinaturen.fi

AGA, käyttäjän ABC, www.aga.fi (för svenska anvisningar se www.my.aga.se)

Livsmedelverkets webbplats, www.livsmedelsverket.fi

Försvarsmakten, Soldatens handbok 2017, (Sotilaankäsikirja 2019)

Kodin turvaopas, www.kodinturvaopas.fi Ensiapuopas, Terveyskirjasto och SPR, 2017

Finlands paddlings- och roddförbund, Melontaturvallisuusohje (Säkerhetsföreskrifter för paddling), www.melontajasoutuliitto.fi/turvallisuus/

Matkajlijan terveysopas, THL Traficom trafik- och kommunikationsverket www.traficom.fi/sv

Tryggt Tillsammans-anvisningen, www.scout.fi/for-scouter/upplevelseroch-aventyr/tryggt-tillsammans

Soveltavaa Liikunta SoveLi ry:s webbplats. www.soveli.fi Klättringsförbundet, www.climbing.fi

80

81

82