andra sidan Östersjön
Så här kan din kår få
Hållbar scoutkår-certifikatet
Pyssla en egen julkalender!
Innehåll 4 • 2024
www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi
Utgivare
Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100
Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna.
Chefredaktör Niklas Jylhävuori • niklas.jylhavuori@scout.fi
Redaktionssekreterare Susanna Elenius • susanna.elenius@scout.fi
Ombrytning Christian Aarnio
Pärmbild Didrik Lundsten
Adressförändringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller
Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi
Tryckeri Oy Grano Ab, 2024 Upplaga 3 000
Utgivningstidtabell 2025
Nr Dl Utkommer
1 15.1 v.9
2 24.5 v.23
3 20.8 v.40
4 22.10 v. 49
Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter
Verksamhetsledare
Jenny Vilén 050 5935843
Koordinator med ansvar för utveckling av program
Jessica Lodenius 050 5405081
Koordinator med ansvar för kompetensutveckling
Andrea Hynynen 050 540 5083
Förbundskoordinator
Frida Lundberg 050 443 4862
Koordinator för medlemsutveckling
Emma Portman 044 749 3179
Kårstödskoordinator
Liselott Lindén 044 2700574
Specialist inom marknadsföring och innehåll
Susanna Elenius 044 2723463
E-post: fornamn.efternamn@scout.fi
En hobby för alla
Om du är osäker på vad du ska ge någon i julklapp kan en immateriell gåva vara den perfekta julklappen. Finlands Scouters immateriella gåvor används för att stödja mindre bemedlade barns scouthobby genom att täcka medlemsavgifter, betala lägeravgifter med mera. Med hjälp av gåvan kan ett barn som annars inte hade haft möjlighet att scouta få göra det. Även om scouting inte är gratis är det ändå en relativt billig hobby jämfört med många andra hobbyer riktade till barn och unga. Att vara med i ett sportlag och delta i träningar kan ofta kosta från några hundra euro till flera tusen euro per år beroende på nivå och sport. Undersökningen “Harrastamisen hinta” som utfördes av Bollförbundet och forskningscentret Likes 2018 visade att mediankostnaden för ett år av medlemskap i ett fotbollslag låg mellan 500 och 2000 euro beroende på ålder och hemort.
Varför är då scouting så billigt, och varför ska det fortsätta vara billigt?
FiSSc:s medlemsavgift för 2025 för medlemstyp 1 är 69 €, utöver vilken kåren ofta uppbär en egen medlemsavgift på några tiolappar. Sedan kan ett veckoslutsevenemang kosta några tiotals euro, och ett längre läger upp till ett par hundra euro. Totalkostnaden för scouting kan då snabbt stiga upp till några hundra euro i året. Då räknar vi inte heller med utrustningens kostnad.
Men själva veckoverksamheten fortsätter att vara billig. Om en scoutkår ordnar ett möte för scouterna en gång i veckan från september till maj får scouterna delta i drygt 30 möten. Med tanke på det blir inte kostnaden för ett möte så högt, vilket är viktigt för att säkerställa att alla barn ska få ha en hobby där de kan träffa andra jämnåriga i en trygg miljö, samtidigt som de får lära sig nya saker och utveckla sig själva som personer.
Scouter får även ansöka om understöd från förbundet ifall de behöver ekonomiskt stöd för att delta i ett evenemang. Därför tycker jag att vi ska vara tacksamma för scoutingen och att Finlands Scouter arbetar hårt för att möjliggöra scouting för så många som möjligt. Allra viktigast är ändå alla ledare och det frivilligarbete som ser till att Finlands barn och unga har en hobby som är så tillgänglig.
Om du känner någon som redan har allt så kan du ge den bästa julklappen: den immateriella gåvan som stöder Finlands Scouter.
Psst! Har du något du vill bidra med? En liten dagbok, bilder eller något annat?
Mejla ditt material till niklas.jylhavuori@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!
STUNDEN
Vi har en lång sommar bakom oss och höstens dimbankar rullar in över Östersjön. Snart faller de sista löven från träden och marken dämpas av sitt mjuka snötäcke. Hur brukar du njuta av hösten? BILD
FiSSc 50-programpaket
Vid årsskiftet skickas ett programpaket med jubileumstema åt alla kårer. Tänk redan nu på att boka in ett möte under våren eller baka in programpaketet i en förläggning. Programpaketet har aktiviteter för alla åldergrupper.
SAVE THE DATE
3.5.2025 kommer ett synlighetsjippo att ordnas i Helsingfors.
1.11.2025 ordnas en jubileumsmiddag i Åbo för alla myndiga scoutledare.
John Lennon och Paul McCartney var vargungar tillsammans. ROLIG SCOUTFAKTA
Vårens kurser och evenemang
I vanlig ordning har vårens kurser och evenemang sista anmälningsdag 15.1. Kanske du vill gå Psykiska första hjälpen, UteVinter eller delta på Spejardagarna? Då är det dags att anmäla dig redan nu!
Hitta ditt nästa scoutäventyr på www.scout.fi/handelsekalender
Treklöver-Gilwell 155 Gränslös
Kursen TG 155 – Gränslös är den tredje kursen som ordnas som ett samarbete mellan Finlands Scouter och Scouterna i Sverige. Utbildningsspråket är svenska och kursen omfattar både kursinnehåll och traditioner från båda länderna.
Ansökan till kursen öppnar 16.12.2024, kom ihåg att ansöka om FiSScs stipendium för deltagande i kursen.
Läs mera på www.scout.fi/tg
Scoutveckan 2025
När ni planerar vårens program i kårerna, pricka gärna in Scoutveckans tisdag (22.4) för att delta i kampanjen ”Hela Finlands Scoutkväll”. Tidigare år har tusentals scouter samlats samtidigt för att fira scoutveckan.
GEMENSAMT ANSVAR 2025
Finlands Scouter är det inhemska insamlingsmålet i den evangelisk-luhterska kyrkans kampanj Gemensamt Ansvar för 2025 för att främja fredsfostran och för att minska ekonomiska hinder för att delta i scoutingen.
Genom att vara i kontakt med den lokala församlingen kan kåren vara mottagare av församlingens egen del av insamlingen. Den egna kåren bör ha en kampanjansvarig registrerad i Kuksa. Håll ögonen öppna för mera information!
Läs mera på: www.scout.fi/gemensamt-ansvar
FiSSc evenemang 2025
JANUARI–MAJ
Scoutledarträff på Åland 4.1
Akela- kaptensutbildning 4–5.1
Styrelsesemi (samtidigt som FS) 10–12.1
Kvällste: vårterminens infopaket 8.1
Vårsemi för förtroendevalda 17–9.1
UteVinter 8–9.2
Gruppledarutbildning 8–9.2
Chefsutbildningar 7–9.2
Psykiska första hjälpen I 8.2 och 9.2
Båtförarkurs 7–9.3
Sekondkurs 8.3
Nuori mieli-utbildning 8.3
VHF-kurs 9.3
Skepparkurs 1, teori del I 14–16.3
Vårmöte 22.3
Alla med-utbildning 22.3
Scoutledarmiddag 22.3
Chefsträff 22.3 eller 23.3
Förbundsläger 2026 chefsträff 23.3
Spejardagar 5–6.4
Gruppledarutbildning 5–6.4
UteGourmet 4–6.4
Skepparkurs 1, teori del II 4–6.4
Första hjälpen I 5.4 och 6.4
Trygghetsträff 6.4
Scoutledarträffar i Österbotten 12.4 och 13.4
Scoutledarträffar i Nyland (flera träffar) och i Åbo på vardagskvällar
Grundutbildning, temakurs 18–21.4
Välkommen till scouting 4.5
FiSSc Explosion 3–4.5
Guldfisscmöte 3.5 eller 4.5
UteKlättring 3.5 eller 4.5
Synlighetsjippo! Jubileum FiSSc 50! 3.5
JUNI-JULI-AUGUSTI
Kvällsseglats för äventyrsscouter på s/y Navigator 3.6
Kvällsseglats för äventyrsscouter på s/y Navigator 4.6
Kvällsseglats för äventyrsscouter på s/y Navigator 5.6
FiSScFjäll 7–15.6
Nybörjarseglats på s/y Navigator 13–15.6 Kustseglats på s/y Navigator 23–27.6
Dagsseglatser för olika åldersgrupper på s/y Navigator 28.6 och 29.6
Offshoreseglats på s/y Navigator 30.6–8.7
Skärgårdsseglats på s/y Navigator
SEPTEMBER–DECEMBER
Dagsseglatser
på s/y Navigator 15.7 och 16.7
Offshoreseglats
på s/y Navigator 17–24.7
Skärgårdsseglats
på s/y Navigator 28.7–1.8
Kustseglats (Gourmet)
på s/y Navigator 3–7.8
Mini-offshoreseglats
på s/y Navigator 15–17.8
Fortbildning för skeppare 17.8
Scoutledarträff på Åland + seminarium 16.8
FS: ledareldar 29-31.8
Höstsemi 5–7.9
Scoutledarträffar i Österbotten 13.9 och 14.9
Scoutledarträff i Åbo 13 eller 14.9
Scoutledarträffar i Nyland (flera träffar) på vardagskvällar
Familjescoutledarutbildning 13.9 eller 14.9
Skepparkurs 1, praktik 19–21.9
UteBildning 19-21.9
Akela- kaptensutbildning 27–28.9
Lotsutbildning 27.9 eller 28.9
Leda Hållbar utveckling 27.9
Första hjälpen II 27.9 och 28.9
Grundutbildning för scoutledare, del 1 3–5.10
UteVandring 3–5.10
Spejardagar 25–26.10
Vu-äsc-evenemang 25.10 eller 26.10
Höstmöteshelg + chefsträff 31.10–2.11
FiSSc 50 år jubileumsfest 1.11
Skepparkurs 2 (FS-evenemang; datum oklart)
Psykiska första hjälpen II 15.11 och 16.11
Normkritiskt ledarskap 15–16.11
Första hjälpen I 15.11 och 16.11
Första hjälpen uppdatering
Förbundsläger 2026 chefsträff 22–23.11
Grundutbildning för scoutledare, del 2 21–23.11
Presentation av verksamhetsområdet kompetensutveckling
Vad händer riktigt i grupperna med förtroendevalda i FiSSc, vem är med i dem och hur påverkar deras verksamhet dig som är medlem i en kår? Det har blivit dags för årets sista presentation, och den är av verksamhetsområdet för kompetensutveckling.
Dit hör utbildningsgruppen, mentorgruppen och utmärkelseteckenkommittén.
Mentorgruppen
Vad gör vi i mentorgruppen?
Mentorgruppen arbetar med mentorprogrammet, som är en del av FiSSc:s kompetensutvecklingsarbete. Vi arbetar med att stöda och förbättra ledarskapet inom scouting och göra gott ledarskap till en del av scoutingens varumärke. Mentorprogrammet erbjuder scoutledare möjligheten att utveckla sitt personliga ledarskap med hjälp av en personlig mentor. En mentor är en person med betydande erfarenhet av ledarskap som i detta program fungerar som bollplank för scoutledaren, för att diskutera och fundera kring olika frågor som kan uppstå gällande ledarskap och annat relaterat under uppdragets gång. Något tillspetsat är mentorn en som ställer de rätta frågorna men inte ger svaren. Varje mentor och adept-relation är dock unik.
Vem kan vara med i mentorgruppen?
Alla som är intresserade av att arbeta för att stöda ledarna inom kårerna och FiSSc på resan mot ett bättre ledarskap är välkomna att vara med i vårt glada gäng.
Vem kan delta i mentorgruppens verksamhet? Hur syns verksamheten till kårerna?
Alla aktiva och myndiga scouter som utför ett konkret ledaruppdrag inom sin kår eller FiSSc och har vilja och ambition att utveckla och reflektera över sitt ledarskap kan söka till mentorprogrammet.
Mentorgruppen arrangerar en årlig mentorträff dit alla ledarskapsintresserade är välkomna.
Hälsning till läsarna
Ansökningstiden till nästa omgång av mentorprogrammet startar i början av 2025.
Utbildningsgruppen
Vad gör vi i utbildningsgruppen?
Utbildningsgruppen koordinerar utbildningsverksamheten i FiSSc och ser till att ledarskapsutbildningar förverkligas på svenska och att de är av bra kvalitet. Vi möjliggör och utvecklar FiSSc:s ledarskapsutbildningar, bland annat gruppledarutbildning, grundutbildning för scoutledare och chefsutbildningar. Vi rekryterar och handleder staber för utbildningarna. Gruppens medlemmar bedömer ledarskapsövningar och scoutledarfullmakter.
En del personer i utbildningsgruppen är utbildningsinstruktörer.
Deras främsta uppgift är att kvalitetssäkra utbildningar, stöda staberna och se till att utbildningarna är i enlighet med Finlands Scouters utbildningssystem.
Vem kan vara med i utbildningsgruppen?
Alla scoutledare som är intresserade av utbildning. Vi välkomnar gruppmedlemmar med olika bakgrund och kompetens. Scoutledarfullmakt är inget måste. I utbildningsgruppen får du erfarenhet av frågor som berör utbildning och scoutledarskap. Du får vara med och utveckla utbildningsverksamheten i förbundet, så att våra kårer har ivriga, kunniga och utbildade scoutledare.
Du som gått TG (Treklöver-Gilwell-kursen) och är intresserad av ledarskap och utbildning kan bli utbildningsinstruktör. För att bli utbildningsinstruktör ska du gå Finlands Scouters instruktörsutbildning. Fler utbildningsinstruktörer behövs! Nästa utbildning ordnas 31.1–2.2 2025 och 11–12.4.2025, hör av dig till kompetensutvecklingskoordinator Andrea (andrea.hynynen@scout. fi) om du är intresserad av att gå den. Välkommen med i gänget! Ifall du är intresserad av kortare utbildningsuppdrag kan du gå med i en utbildningsstab, det är roligt och givande att ordna utbildningar!
Vem kan delta i utbildningsgruppens verksamhet? Hur syns verksamheten till kårerna?
Kom med på våra utbildningar! Det är roligt att få träffa andra scouter, givande att få dela erfarenheter och det ger inspiration –vad är bättre än det!
Utbildningsgruppens verksamhet syns i form av alla de utbildningar vi ordnar och det stöd vi ger till kårerna i utbildningsfrågor. Ledarskapsutbildningarna är utvecklade och anpassade så att de ska stöda specifika ledaruppdrag i kåren. Utbildningsgruppen stöder kårerna i att handleda sina scouter för de ledarskapsövningar som hör till gruppledarutbildningen och grundutbildningen.
Visste du att det också är möjligt för kårerna att beställa utbildningar?
Hälsning till läsarna
Behöver du inspiration, nya idéer eller nya scoutkontakter? Kom på utbildning, antingen som deltagare eller utbildare. Du lär dig garanterat en massa och har roligt!
Scoututbildningarna är av hög kvalitet och en stor del av utbildningarna är validerade, vilket betyder att det går att få studiepoäng till exempel för genomförd grundutbildning för scoutledare. Vi är väldigt stolta över de utbildningar vi kan erbjuda.
Vi är Utmärkelseteckenkommittén, men vi brukar gå under vårt smeknamn ”UTK”.
Vad gör vi i utmärkelseteckenkommittén?
Vi behandlar alla utmärkelseteckenansökningar som görs inom Finlands Svenska Scouter. Vi beviljar FiSSc:s egna tecken, och förordar Finlands Scouters tecken, som granskas av Finlands Scouters utmärkelseteckengrupp. Utöver detta synliggör vi utmärkelsetecken, uppmuntrar till att hålla en god tack-kultur och uppmuntrar medlemmarna om att söka utmärkelsetecken åt varandra.
Vid behov håller vi extra utbildningar för till exempel kåren, eller under olika evenemang. Och vi finns alltid till som stöd om någon kår funderar över något kring detta.
Vem kan vara med i utmärkelseteckenkommittén?
Vi strävar till att hålla en regional spridning inom gruppen, alltså att det finns representanter från möjligast många områden som känner till scouterna och kårerna där. Vi önskar att du som medlem ska vara intresserad av att utveckla tackkulturen inom förbundet, samt att du ska vara motiverad att granska olika ansökningar, och jämföra dem mot de krav som ställts. Du behöver också känna till olika uppdrag (både på kår- och förbundsnivå), samt förstå de olika delarna av scouternas värdegrund. Du behöver vara rättvis och konsekvent då du ställer olika ansökningar mot varandra. Du behöver en förståelse för vad olika insatser kräver, samt ha ett genuint intresse för att se att alla ska få ett tack för de insatser de gjort.
Vem kan delta i utmärkelseteckenkommitténs verksamhet? Hur syns verksamheten till kårerna? Gruppen strävar att ta kontakt med kårerna beroende på hur aktivt de söker tecken. Om vi upplever att någon kår kan behöva stöd med att komma i gång så ger vi en hjälpande hand så att de ska komma i gång.
Gruppen träffas fyra gånger per år, i samband med sista ansökningsdag för utmärkelsetecken.
Vi hoppas att alla, både kårer och enskilda ledare, med låg tröskel ska kunna kontakta oss ifall ni har frågor som berör tecken, eller om ni behöver stöd med en ansökan.
Att vara med som förtroendevald i en grupp i FiSSc passar alla scouter som är explorerscouter eller äldre och vill vara med och förverkliga förbundets verksamhet. Som förtroendevald jobbar du tillsammans med gruppen med det gruppen bestämmer att ni ska göra – allt från programverksamhet till kommunikation, utbildning och stöd till kårerna.
Rekrytering till grupperna sker främst på hösten, men i evenemangsstaber kan man hoppa med året om och det finns också enstaka lediga platser i grupper under året. Information om vilka uppdrag som är lediga hittar du i uppdragsbörsen på scout.fi/ uppdragsborsen (filtrera enligt Finlands Svenska Scouter).
Uppdragen söks i allmänhet via Kuksa. I uppdragsbörsen finns mer information om uppdraget och i allmänhet någon person att kontakta om du undrar mer. Du kan också vara i kontakt direkt med gruppordförande eller någon på kansliet om du har frågor eller vill diskutera något!
Förbundsläger genom tiderna
F74
6–14.8.1974
Skutviken, Leksvall
Lägerchef: Sven Lehto
Deltagarantal: 700
= antal dagar = 100 deltagare
FiSSc-81
4–12.8.1981
Skutviken, Leksvall
Lägerchef: Hans Åhman
Deltagarantal: 1600
OKEJ 89
1– 10.8.1989
Sagu
Lägerchef: Filip Hamro-Drotz
Deltagarantal: 1800
Det här var egentligen inget FiSSc-läger, utan ett storläger för FSFSF (Finlands Svenska Scoutförbund, “pojkarnas” förbund). Med många deltagare från olika kårer och internationella gäster liknar det ändå mycket av det vi känner igen som förbundsläger idag!
På lägret serverades huvudsakligen djupfryst mat, med portionsstorleken beräknad enligt vad som serveras åt arbetare, och för maten användes engångstallrikar(!)
Fördelningen av lägrets inkomster och utgifter
200 ledare var med och förberedde lägret, och hela 460 ledare var på plats under lägret!
Kårernas deltagare var delade mellan underlägren och patrullerna, så att hela kåren inte alls nödvändigtvis befann sig i samma underläger.
På lägret fanns det för lite mat och lägret kallades i folkmun “Svält-81”.
När de utländska gästerna intervjuades för Scoutposten var de väldigt överens om att latrinerna var det sämsta med lägret.
På programmet stod bland annat amatörradio, tagling, splitsning, dykning, sjöräddning och volleyboll. Lägrets rökruta var mitt i lägerbyn(!)
Kust
31.7– 7.8.2000
Munsala
Lägerchef: Jannike Store
Deltagarantal: 1700
WIK
31.7– 8.8 2006
Ölmos, Dragsfjärd
Lägerchef: Jerker Björkqvist
Deltagarantal: 1500
Kust var det första förbundslägret som hade ett café! Caféet hette Café Paradis och sköttes av Munksnäs flickscouter.
Lägret fick mycket stöd från lokalbefolkningen vilket var ett lyckat koncept!
Lägerchefen fick 1500 e-postmeddelanden och skickade 500 e-postmeddelanden under projektets gång.
Under lägret kunde alla lägerdeltagare avlägga lägrets speciella specialmärke. Uppgifterna fanns i lägerboken och det gällde att utföra minst åtta av dem och få underskrifter. Sedan fick man en gyllene knapp att fästa mitt i lägermärket på scoutskjortan, vilket var mycket populärt!
Atlantis
26.7– 2.8.2014
Syndalen, Hangö
Lägerchef: Emma Storbacka
Deltagarantal: 1931
Lägerbålsprogrammen med Kapten Kaj och en egen orkester var en succé!
Fördelningen av Atlantis-lägrets inkomster och utgifter
En seglats från Tallinn till Åbo
TEXT: JUNIE HAMRO
Tall Ship Race 2024 var en rolig upplevelse, ett bra sätt att öva seglingskunskaper och möta seglare från olika länder. Jag själv var med på seglatsen från Tallinn till Åbo, en tävlingsetapp. Jag mötte upp med besättningen på båten dagen innan, allt verkade lugnt, vi skulle få maten levererad till båten och behövde bara tömma septiktanken innan vi var redo för tävlingen.
Men det dök upp lite problem – vi kunde inte vara med på Parade of Sails i Tallinn eftersom motorn inte fungerade. Vi blev bogserade ut och fick skynda oss till startlinjen. Seglatsen blev mycket lärorik eftersom vi inte använde olika instrument som plottern för att spara på batterierna. Och för att vindarna inte var förliga, det blåste rakt från rundningspunkten.
Vi arbetade i vakter och det visade sig ganska snabbt att de flesta i besättningen skulle bli sjösjuka. Det blev svårt att arbeta när det enda man tänkte på var att inte spy, men det gav också lärdomar. Jag fick lära mig att det bästa att äta om man är sjösjuk är knäckebröd och bananer. Den mat som lagades lagades snabbt med flera pauser ute, och kodujuust och vaarikamoos följde med hela vägen.
Men på det hela taget var det intressant att följa med hur tävlingen gick till. I början hade båten fått en tracker men alla båtar skulle ändå uppge sin position över VHF en gång i timmen. Över VHF kom lite annat än bara det vanliga relay mellan de små båtarna och de stora skeppen till tävlingscentralen, också frågor om trimning mellan några finska båtar.
Starten var nog en mer spännande del av seglatsen, då hade man ännu hopp och ork att trimma för fullt. Sen kom sjösjukan och under den första natten blev det bläcke, de som hade vakt då sa att vi hade snurrat några varv på stället. Men då jag gick på mitt pass började det blåsa igen. Det blev ganska häftigt väder och det var tur att vi hade säkerhetslinor för det är inte en bra kombination att jobba sjösjuk i hårt väder mitt i natten.
Det kändes som att allt vände när vi rundade checkpointen, vågorna var snällare, vi var inte lika sjösjuka och vinden blåste passligt. På väg mot mållinjen vid Utö såg vi ett av de stora skeppen som ännu var på väg mot checkpointen, skeppen kan ju inte kryssa lika bra som mindre båtar. Efter mållinjen blev det ännu lugnare, det slutade nämligen blåsa. Det var smått stressande att driva runt i skärgården utan motor och plotter samtidigt som vi gick under en kopp. Vi beslutade att bli en natt i skärgården istället för att segla rakt till Åbo. Vi fick hjälp att komma i hamn av en annan scout och det var skönt att ligga i hamn och gå i bastu för att tvätta av sig.
Att komma in till Åbo var lite krångligt utan motor, vi blev bogserade av räddningsbåten ABBA. Det var roligt att möta Baltic Princess och se ut att ha gjort den värsta tabben med en räddningsbåt vid vår sida. I hamnen var redan en del båtar på plats men vi hann ändå se några komma in. Också den stora Dar Mlodziezy som kom att ligga på andra sidan kanalen från oss. Det var en syn att se de stora bogseringsbåtarna med alla finheter se små ut jämfört med det stora skeppet.
Väl i Åbo fanns det många saker man kunde göra. Jag gick och hälsade på andra båtar och pratade med deras besättningar, vi hade också fritt inträde till flera museer. En del av besättningen anmälde sig också till en rundtur på Aboa Mare för att titta på deras simulatorer. Man kunde också anmäla sig till ett antal aktiviteter så vi fick testa på att ro kyrkbåtar. I Crew Parade hade vi bra feelis tillsammans med vår maskot, en sälmjukis som fått en FiSSc-pins. Slottsfesten var också en intressant tillställning och det var roligt att kunna festa på borggården.
En vice skeppare kände en bra mekaniker i Åbo som relativt snabbt kunde komma och titta på vår motor. Det visade sig att det måste ha kommit vatten in i oljan för det var bara skum av det hela, och det pumpades ut flera liter. Det hela var ett lärorikt äventyr för mig där jag fick känna på mer hard core-segling, ta del av flera personers erfarenheter och lära mig mer om båtar och motorer. Det gav mig lust att segla mera och jag kommer definitivt att delta igen!
Hållbarhet blir kårers vardag
TEXT ALVA NORDMAN
Hållbar scoutkår-certifikatet infördes av FiSSc 2021 och för tillfället har 14 kårer det i kraft. Varje kår har sina unika styrkor och utmaningar och trots att certifikatet ser lika ut för alla har kårerna valt att jobba med det på olika sätt. Fanny Aaltonen från Sjöscoutorganisationen Fribytarna och Maria Manelius från Dalsbruks Sjöscouter berättar om sina erfarenheter av att ha sökt certifikatet och om vad deras kårer har gjort för att uppfylla dess kriterier.
Hållbar scoutkår-certifikatet kan sökas av kårer för att visa att de jobbar med hållbarhet på många plan, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Certifikatet fungerar på samma gång som ett verktyg för att utvärdera och utveckla kårens verksamhet vidare med tanke på tillgänglighet och miljövänlighet. Kårer ansöker om Hållbar scoutkårcertifikatet genom ett formulär i Kuksa.
Hur gjorde ni praktiskt då ni ansökte om certifikatet?
Maria: Vi diskuterade med ledarna men jag fyllde i blanketten själv.
Fanny: Vi gjorde det tillsammans under ett ledarmöte. Alla hade fått förhandsmaterial så de kunde sätta in sig lite i vad det var. Vissa frågor väckte väldigt mycket diskussion och sen igen var andra självklara.
En bra fråga att tänka på är vem i kårledningen som ska ansvara för hållbarhet. Någon behöver ta initiativet för att söka certifikatet, men det är också viktigt att ambitionerna syns i verksamheten. I Fribytarna, berättar Fanny, har de arbetat fram sin egen kårspecifika hållbarhetsplan som hjälper dem med planering, men ingen enskild person bär ansvaret för hållbarhet.
Vad har ni gjort för praktiska ändringar i er verksamhet, till exempel då ni planerar evenemang, i och med certifikatet?
Maria: Vi har inte gjort så många förändringar, det är ganska i handsken vad man gör på läger. Till exempel på sista dagen äter vi rester så det inte blir så mycket matsvinn. Vi sparar torrvaror och fryser också in.
Kår: Sjöscoutorganisationen Fribytarna
Ort: Borgå
Medlemmar: ca 90
Certifikat: sedan 2021
Kår: Dalsbruks Sjöscouter
Ort: Dalsbruk
Medlemmar: ca 80–90
Certifikat: sedan 2021
Fanny: Till senaste gången vi förnyande certifikatet fick vi mera kryss i rutan för att vi hade uppdaterat elavtalet på Stensböle (utfärdsstuga), och därtill också kommunikationen till hyresgäster om hur de använder våra utrymmen energismart och sorterar.
Både Maria och Fanny uttrycker att de upplever att rutiner har etablerats som gör det lättare att organisera hållbar verksamhet i deras kårer. Fanny lyfter dock fram att det är viktigt att följa upp och se till att också nya ledare vet hur de ska ta hållbarhet i beaktande då de planerar evenemang och var de kan hitta information, fastän erfarna ledare är vana.
Samtidigt har också de kårer som redan beviljats certifikatet områden inom hållbarhet vilka de ser som svåra och fortsätter jobba på. Vilken del av certifikatet, eller hållbarhet överlag, har varit mest utmanande för er att utveckla?
Maria: Det som är lite svårt har varit vegetarisk mat, både för dem som kockar att hitta på recept och för barnen. Så det har vi under utveckling.
Fanny: Att se till att scouterna får ta del av att påverka, där trampar vi på stället ännu och kommer inte på olika sätt att göra det. Samåkning är också svårt, man föreställer sig att det är jobbigt att fixa.
Maria påpekar också att vissa områden kan vara speciellt svåra att påverka, till exempel elavtal för kårens lokal ifall man är hyresgäst, och Fanny nämner att alla delar inte är relevanta för kåren, så som utlandsresor. För Fribytarna är istället segelbåten en del som kräver mycket resurser, men där de också gjort anskaffningar som tagit hållbarhet i beaktande istället för att hitta kortsiktiga lösningar.
Hållbar scoutkår-certifikatet påverkar inte bara den interna verksamheten, utan kan också användas av kårer för att visa vad de gör utåt. Maria nämner att Dalsbruks Sjöscouter lade ut ett inlägg på Facebook då de fick certifikatet.
Har ni fått frågor om certifikatet, eller om val ni gjort för hållbarhet?
Fanny: De som vi kanske mest kommunicerar utåt åt föräldrar är inte vad vi har för sopsortering eller vad vi äter, utan mera tillgänglighetsbiten av certifikatet med vår lånebank och möjlighet till befrielse av deltagaravgift. Vi har mest fått positiv respons och tack.
Vare sig kåren använder certifikatet i marknadsföring eller inte är det viktigt att det känns meningsfullt. Certifikatet ska uppdateras med två års mellanrum och Fanny reflekterar över att det har varit i ögonöppnande. Då de fick fylla i nya områden kändes det tillfredsställande och de kunde se utvecklingen svart på vitt, trots att det ibland känts som om de trampade på ett ställe.
Har ni tips till andra kårer som inte ännu ansökt om certifikatet?
Maria: Om man har det baktanken i allt man gör så kommer det naturligt.
Fanny: Att ta en titt, fastän man inte kommer ens så långt som att söka certifikatet skulle man kunna ögna igenom det. Kanske börjar man tänka att det skulle löna sig att söka, att det säkert skulle gå igenom. Mitt andra tips är att söka det tillsammans, för der blir helt superbra diskussioner om sånt som värdegrunder som kanske vanligtvis inte är helt lätta saker att tala om i ett ledargäng.
Läs mer om certifikatet och sök det för 2025 på scout.fi!
Även får deltog i lägerlivet på Vässarö.
BILD: AMOS ILONEN
En spanare och en HE-scout styr sin barkbåt på lilla råddet.
BILD: RAGNAR AMINOFF
Nordiskt äventyr
TEXT: RAGNAR AMINOFF
KÄLLA: SPANARNA – ETT FENOMEN FÖR SIG
Den 25 juli steg 19 spanare ombord på Sverigebåten, med Stockholms Scoutdistrikts lägerområde på Vässarö som destination. Det hade gått fem år sedan vårt senaste nordiska läger med vår svenska vänkår Hedvig Eleonora scoutkår (även känd som HE), så det var hög tid att fara och hälsa på dem igen. På det sju dagar långa lägret fick scouterna prova på orientering, segling, paddling, flottbygge, hinderbanor och mycket mer i de många programdalarna på Vässarö. Dessutom ingick som alltid orienteringarna stora råddet och lilla råddet.
Speciellt stora råddet blev ännu mer spännande än avsett, då landstigningen på den närliggande holmen Ljusklubben avbröts av ett plötsligt skyfall som överraskade såväl scouterna som deras utspridda kläder och packningar. Men middagen smakar som känt bättre efter en lång och utmanande dag, och samma gällde också kvällsdoppet och nattsömnen!
Efter en vecka av roligt program på Vässarö tog lägret slut, men på ett nordiskt läger med HE och Spanarna är lägrets slut bara en deletapp på äventyret. Efter det följer två dagar av home hospitality, där de gästande scouterna bor hemma hos sina nya vänner, och under dagarna har vi roligt tillsammans i värdarnas hemstad. Den här gången fick vi uppleva Vasamuseet, Gröna Lund
och Skansen. När home hospitalityn var slut tog lägret slut på riktigt, och Spanarna reste hem med rinkkorna fulla av nya minnen.
Lägerfabriken på Vässarö Lägerverksamheten på Vässarö är ett väloljat maskineri som pumpar ut scoutläger i rasande takt. Ön har fast personal, till största del bestående av frivilliga ungdomar, som sköter logistiken och möjliggör alla programpunkter, från linbana till segling. På de många gräsmattorna pågick tiotals olika scoutläger på en och samma gång, och många kårer i och kring Stockholm har gjort det till en tradition att varje sommar bege sig till Vässarö, där matleveranserna och programpassen är garanterade.
För ledarna var det skönt att inte behöva stressa över varje logistisk detalj, och vi kunde fokusera på att umgås med barnen och ha roligt. Priset för den här höga servicenivån är förstås att lägren inte blir lika unika. Många av de svenska scouterna hade redan gjort programpassen flera gånger, och när vi skulle ordna en orientering grävde personalen fram flera färdiga kartor med utsatta kontroller.
Scoutläger borde ju ändå alltid vara lite tuffa; att bo ute i skogen i en vecka med endast det man tagit med sig och bygger på plats är inte alltid lätt, men det visar att vi scouter kan klara oss på egen
1954 Voss, Norge
1957 Molnträsk, Finland
1959 Påta, Sverige
1962 Ryekol, Danmark
1965 Tolga, Norge
1968 Våtskär, Finland
1971 Siljan, Sverige
1974 Møn, Danmark
1978 Finnskog, Norge
1980 Vitsand, Finland
1983 Monäro, Sverige
1986 Vidalen, Norge
1989 Vessö, Finland
1992 Vindalsjö, Sverige
1995 Flyvann, Norge
2001 Vitsjön, Finland
2004 Påta, Sverige
2008 Vitsjön, Finland
2010 Båven, Sverige
2013 Vitsjön, Finland
2016 Påta, Sverige
2019 Skutviken, Finland
2024 Vässarö, Sverige
på Vässarö
hand. I bästa fall är det både roligt och spännande för barnen, och det stärker deras självförtroende. Att kunna åka på ett bekvämt, färdigtuggat läger är väl en lyx man kan unna sig då och då, men jag skulle inte vilja tillbringa alla mina scoutsomrar på Vässarö.
Något att se fram emot Vässarö-lägret blev mitt fjärde nordiska läger. Vitale Östersjöns skräck 1320 år 2013 var mitt andra scoutläger någonsin, och jag minns att det var mycket spännande för mig som bara var vargunge då. Tre år senare var det Spanarnas tur att resa till Sverige, och lägret, Expedition Dystopia, blev ett av de roligare jag varit på. Och jag kommer såklart aldrig att glömma hur jag sommaren 2019, efter nästan två veckor på jamboreen i West Virginia, sov en natt hemma innan jag begav mig till det nordiska läget Retro-19 – som dessutom råkade vara Spanarnas 100-årsjubileumsläger!
De nordiska lägren har följt mig från vargunge till ledare, och de har varit en konstant som, utöver kårläger och andra typer av samarbetsläger, alltid har funnits på horisonten som något att se fram emot. Hur sorgligt det än är att varje gång säga hejdå till sina svenska vänner, så är det ändå alltid med vetskapen om att man får ses igen om
BP-lägret vid Molnträsk 1957, det första nordiska lägret som ordnades i Finland.
BILDKÄLLA: SPANARNA –ETT FENOMEN FÖR SIG
några år. Den erfarenheten delar jag med flera generationer av spanare som deltagit på nordiska läger före mig.
70 år gammal tradition
Spanarnas och HE:s nordiska samarbete har pågått i över 70 år. I början av 1953 blev Finlands Svenska Scoutförbund kontaktat av A.F. “Maf” Melby från 15. Oslo speidergruppe. Han undrade om någon finländsk kår ville gå med i det redan existerande samarbetet mellan 15. Oslo, Frie Fugle Trop från Köpenhamn och Hedvig Eleonora scoutkår från Stockholm. Spanarnas kårchef Åke “Roma” Romantschuk tackade ja, och året därpå var nitton spanare med på det nordiska lägret i Voss i Norge.
Sedan dess har de nordiska lägren roterat från land till land med ungefär tre års mellanrum, även om kårerna varierat. 15. Oslo lades ner 1977, och Frie Fugle Trop gick samma öde till mötes några år senare. Norska 4. Nordstrand och danska 1. Sundby Trop kom med istället, men även de somnade in i slutet av 1990-talet. Samarbetet mellan HE och Spanarna har ändå fortsatt utan avbrott sedan det började 1954, och sommarens nordiska läger var vårt tjugotredje tillsammans.
Och fler ska det bli! Enligt planerna kommer nästa nordiska läger att ordnas i Finland sommaren 2027.
FiSSc:s styrelse
Vem är 2025–2026?
Under FiSSc:s höstmöte 26.10 i Sagu valdes en ny förbundsstyrelse, och Scoutposten var självklart på plats för att känna på mötesstämningen och
ställa kniviga frågor åt de nyvalda styrelsemedlemmarna. Scoutposten önskar styrelsen två produktiva och intressanta år, och ser fram emot att träffas igen i samband med jubileumsfestligheter 2025 och förbundsläger 2026!
LAURA NIEMINEN ERIKSSON
Uppdrag i styrelsen: Scoutchef
Hemkår: Kyrkslätt Scouter
Hur har du sovit den senaste natten?
Jag sov jättegott, jag sov inomhus i en stuga med Alfred (som är 9 månader gammal), men skulle ha sovit utomhus om han inte hade varit med. Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Jag skulle vilja visa bättre medlemsstatistik än i år. Jag ser också fram emot höjdpunkten för FiSSc50, nämligen jubileumsmiddagen som är på kvällen efter höstmötet. Det ska bli roligt att se hur jubileumsåret har gått!
Hur ska du fira FiSSc50?
Jag ser fram emot festmiddagen, och vill också uppmärksamma programsatsningen. Hela styrelsen ska dessutom sova ute åtminstone en natt under året för att uppmärksamma jubileet!
PETRA LAPELA
Uppdrag i styrelsen: Första vice scoutchef
Hemkår: Flickscoutkåren Åbo Vildar
Hur har du sovit den senaste natten?
Bra, jag sov utomhus i mitt eget tält. Det var varmt och skönt, jag behövde inte ens använda min andra sovsäck.
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Jag ser fram emot att diskutera förbundslägret och se hur det skapar en vikänsla i förbundet. Jag ser speciellt fram emot det eftersom det var så länge sedan det senaste förbundslägret, jag var inte ens med på det!
Hur ska du fira FiSSc50?
Jag ska vara med på många evenemang och se till att min egen kår också tar del av programpaketet.
EMIL AF BJÖRKESTEN
Uppdrag i styrelsen: Andra vice scoutchef
Hemkår: Scoutkåren MuHö
Hur har du sovit den senaste natten?
Jag sov helt okej, fast det var lite kallt i mitt tält och jag vaknade några gånger av det.
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Ett stigande medlemsantal.
Hur ska du fira FiSSc50?
Med att delta i en massa roliga jubileumsevenemang, och kanske också med en exkursion till FiSScs arkiv.
IDA HELENA PATORANTA BLOMBERG
Uppdrag i styrelsen: Styrelsemedlem med ansvar för scoutfostran och program
Hemkår: Kristinestads Nybyggare
Hur har du sovit den senaste natten?
Jag sov gott på hotell, och fick njuta av bra hotellfrukost.
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Jag vill visa vad styrelsen har jobbat med under året.
Hur ska du fira FiSSc50?
1.11 i Åbo ska FiSSc50 firas! Det ska också synas i hemkåren, både i smått och i stort.
JONAS VÄÄNÄNEN
Uppdrag i styrelsen: Styrelsemedlem med ansvar för kompetensutveckling
Hemkår Scoutkåren Åfararna
Hur har du sovit den senaste natten?
Jag sov dåligt och vaknade flera gånger, men vet inte varför. Jag sov hemma (inomhus).
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Jag vill visa framsteg inom området kompetensutveckling, och såklart hur den nya gruppen för ledarstöd, trygghet och säkerhet har kommit igång.
Hur ska du fira FiSSc50?
Jag ser mest fram emot festmiddagen!
MATILDA KNUTAR
Uppdrag i styrelsen: Styrelsemedlem med ansvar för medlemsutveckling
Hemkår: Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare
Hur har du sovit den senaste natten?
Mycket bra, 10/10!
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
En presentation över vad styrelsen börjat jobba med och åstadkommit, och en framåtblick över vart vi är på väg.
Hur ska du fira FiSSc50?
Jag ska fira med mycket skratt, glädje och gemenskap!
CAROLINA SAVANDER
Uppdrag i styrelsen: Styrelsemedlem med ansvar för marknadsföring och innehåll
Hemkår: Grankulla Scoutkår
Hur har du sovit den senaste natten?
Inte så hemskt bra, men det berodde nog mera på hundarna i min säng än styrelsevalet!
Vad ser du fram emot att ta upp på höstmötet nästa år?
Mera mötesmemes!
Hur ska du fira FiSSc50?
Genom att scouta extra mycket, och hjälpa till med att planera och delta i förbundets festligheter!
Pyssla din egen julkalender av äggkartonger
TEXT & BILD ALVA SANDELIN
Du behöver:
• Två äggkartonger (à 10 ägg)
• Kartong eller grovt papper, du kan t.ex. leta fram någon gammal förpackning som finns hemma
• Material för dekoration, t.ex. målarfärg, pennor, glitter
• Sax och/eller pysselkniv
• Lim
• Tejp
Gör så här:
1. Öppna äggkartongen och klipp den itu
2. Klipp bort topparna på båda kartongerna så att de blir lika höga som kanterna.
av äggkartongen på
3. Klipp kartongerna till önskad form.
5. Klipp ut fyra sådana här delar och tejpa fast dem i den längsta smala delen som bilden visar.
6. Tejpa fast den kortaste delen i den sistnämnda på följande sätt för att göra biten bredare och skapa granens bottenparti.
4. Klipp den platta delen
detta vis.
7. Fortsätt klippa ut delar från det som finns kvar av kartongerna för att skapa tre luckor i toppen av granen. Så här gjorde jag.
10. Nu är det dags att märka ut alla hål för luckorna i kalendern. Detta gör du enklast genom att placera ett tunt, nästan genomskinligt, papper ovanpå kalendern där kartongen ska sitta och märk ut hålen så gott du kan. Placera sedan det tunna pappret ovanpå paffbiten och rita hårt ovanpå de cirklar som finns på bakplåtspappret så att pennan lämnar spår efter sig i kartongen.
9. Ta den gamla kartongförpackningen du hittade hemma, helst en som är tillräckligt stor för att täcka hela granen (min var inte det så jag limmade ihop två). Placera granen ovanpå biten och rita av formen. Klipp sedan ut.
11.Till näst ska du skära ut luckorna, sätt paffbiten på en skärbräda och var försiktig. Kom ihåg att lämna ca. 1,5 cm i toppen av cirklarna eller en sida så att en lucka bildas. OBS! Skär alltså INTE ut hela cirkeln.
8. Klipp ut ramar till formen, så att kalendern får väggar och botten, tejpa fast kanterna i äggkartongerna och limma tills det känns stabilt.
12. När alla luckor är utskurna kan du limma och tejpa fast paffbiten som ett lock på äggkartongerna. Nu är stommen klar och du kan börja dekorera precis hur du vill. Jag valde att måla granen på ett papper som jag sedan limmade ovanpå kartongen och klippte ut röda julgransbollar som jag limmade ovanpå luckorna.
Scoutposten testar:
Glögg
En mörk höstkväll samlades delar av Scoutpostens redaktion: Carolina, Jannica, Ester och undertecknad för att dyka djupt i vinterns svåraste fråga: Vilken glögg är bäst? I vår jämförelse har vi granskat fem olika färdigblandade mörka budgetglöggar. Dessa glöggar är alltså glöggar man inte helt osannolikt kan hitta på kårens ledarmöten i juletider. Spänn därför öronen och skriv ner, så att den absolut bästa glöggen är den som hittas på dina kommande möten!
Redaktionen gjorde en blind provsmakning mellan de fem olika glöggarna, där alla värmts upp och serverats i scoutstationens lägermuggar – ett läger för en glögg. För att hjälpa i att urskilja smakerna serverades naturligtvis pepparkakor för att hjälpa nollställa smakerna mellan olika glöggar.
Pris: 1,99€
Färg & Utseende: 3.25
Doft: 3.5
Smak: 4
Sötma: 3.75
Konsistens & Kropp: 4 Överlag en av redaktionens favoritglöggar, speciellt med tanke på priset en väldigt värdig glögg även för de finare ledarmötena i kårlokalen! Den kryddigaste av glöggarna och väldigt söt. Kanske behöver något tilltugg för att gå ner i större mängder.
Marli Glögi Premium
Pris: 3,19€
Färg & Utseende: 3.25
Doft: 4
Smak: 3.75
Sötma: 3.75
Konsistens & Kropp: 3.5 En för redaktionen helt ny produkt på marknaden. En snäppet syrligare – kanske äkta – smak som ger en trevlig balans. Lämpligt kryddad med klassiska kryddor. Inte värd prisskillnaden mot den vanliga Marli-glöggen.
Valio Tumma Glögi
Coop Glögi
Pris: 1,75€
Färg & Utseende: 1
Doft: 2
Smak: 1.75
Sötma: 1.75
Konsistens & Kropp: 1.25
Efter S-kedjans förändringar är också det här en ny produkt på marknaden! Tillverkaren är samma som för Pirkkas glögg, men ändå så placerade sig Coop-glöggen betydligt sämre i alla kategorier. Beskrivs som vattning eller mer lik saft, saknar glöggens kryddor.
Marli Glögi
Pris: 2,09€
Färg & Utseende: 3
Doft: 3.5
Smak: 3.5
Sötma: 4
Konsistens & Kropp: 3.75
Standardglöggen! Det trygga valet, kryddigheten är bekant och ingen kommer bli överraskad av glöggvalet. Men, det är ett tudelat svärd för den som kanske vill överraska de andra på kårens möte!
Pris: 2,15€
Färg & Utseende: 4.5
Doft: 2
Smak: 1.75
Sötma: 1.75
Konsistens & Kropp: 2.5
Dyrare än Marli och inte värd priset. Ser god ut, men skenet bedrar? Konstgjord smak i jämförelse med de andra. Passar bra med Annas pepparkakor.
Med smakningen gjord, och kanske ett litet illamående av på tok för hög glöggkonsumtion för några timmar, gissade vi först vilken glögg som var vilken. Det visade sig vara väldigt enkelt, då alla gissningar gick rätt. I vår gemensamma avslutande utvärdering fanns det mycket likheter, men också några skillnader. Carolina prisade Marlis vanliga glögg, Marlis Premiumglögg fick gott betyg av så gott som alla och kammade också hem första plats av Ester. Valios mörka glögg var både Jannicas och undertecknades favorit.
Pirkka Glögi
SCOUTKAMPEN
Årets sista scoutkamp, och spännande var det! Pröva om du klarar av att få högre poäng än någon av våra tävlingsdeltagare. Mixo kammade hem vinsten med 18 poäng och möter nästa tävlingsdeltagare i nästa nummer av Scoutposten.
MIKAELA “MIXO” KORIN ‑ NIEMI
Kår: Åbo Vildar
Bästa minnet från ledardagarna? Lägerbålets fantastiska sketcher Vad har din kår för jultraditioner? Vår traditionella julpysseldag den 6.12 är ett av årets mest populära evenemang och för många blir det inte jul utan några hemgjorda filttomtar och nejlikeapelsiner. Dessutom är julfesten stämningsfull, speciellt vargungarnas luciatåg och julgubbens besök.
FILIP FINNILA
Kår: Scoutkåren Brobyggarna Bästa minnet från ledardagarna? Antingen blåbärspajen vi gjorde på matpasset eller alla intressanta ledareldar som ordnades. Vad har din kår för jultraditioner? Kåren brukar ordna en julfest där det ofta bjuds på något som scouterna bakat själva.
Regler:
Man får inte kolla upp saker, varken online eller offline.
Man får en gissning per ledtråd, spelledaren säger när det går rätt.
Max svarstid är en minut.
Scoutuppdraget
5p: Den som tar emot detta uppdrag är ofta en lite äldre scout
4p: Uppdraget behöver inte uppta mer tid än ungefär 8h i året (men gör det ofta ändå)
3p: I detta uppdrag fungerar man i par
2p: Ditt par är ofta en mindre erfaren, eventuellt yngre scout Mixo
1p: Ditt uppdrag är att fungera som ett stöd och bollplank för ditt par, och hjälpa hen utveckla sin egen scouting Filip
Scoutredskap
5p: Detta redskap är inte något du packar med då du ska på vandring
4p: Du kan inte heller använda detta redskap ensam
3p: Detta redskap har varit i scoutingens ägo sedan år 1980, då det skänktes av en privat aktör Filip, Mixo
2p: Du får inte vara den som är ansvarig för detta redskap och de andra som använder det utan speciella kunskaper och certifikat
1p: Detta redskap används till exempel för att lära ut sjövett och navigering
Scoutprojektet
5p: Projektet finns till för att möjliggöra scouting för flera Mixo
4p: Man kan delta i detta projekt både som scout och icke-scout
3p: Projektet har varit en del av förbundets verksamhet sen 2017
2p: Det är ett samarbete med SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf)
1p: Projektet går ut på att scouter som behöver extra stöd i scoutvardagen får en kompis som underlättar deltagandet för dem Filip
Scoutpryl
5p: Säljs ofta parvis
4p: Kan användas som par eller enskilt
3p: Användbara under längre vandringar Mixo
2p: Kan hjälpa en hålla balansen Filip
1p: Gandalf i sagan om ringen har en sådan
Växt
5p: Trivs bäst i barrskog Mixo
4p: En väldigt marknära växt
3p: Tappar sina blad på vintern
2p: Kan erbjuda en hungrig scout ett gott bär
1p: Bären är blå och rika på antioxidanter Filip
Totalt Mixo: 18p Filip: 8p
Utslagsfråga: Hur många kvadratmeter segel har s/y Navigator sammanlagt? Mixo: 78 Filip: 75
Lilla scoutkampen
Denna lilla scoutkamp var det ett spejargäng från Grankulla Scoutkår som fick testa sina kunskaper!
Det visade sig vara lite kluriga frågor - och deras ledare var besviken på att han “inte lärt dom tillräckligt väl”. Lyckas du slå Granispejarnas 8 poäng?
Och ifall din patrull vill vara med i lilla scoutkampen nästa gång får ni gärna vara i kontakt med redaktionen!
Regler:
Man får inte kolla upp svar någonstans (inte ens i tidningen)
En gissning per fråga
Max svarstid per gissning är en minut
1 Ett svar per patrull
Scoutprylen
5p: Denna pryl är en del av scoutens vanligaste utrustning
4p: Prylen kan vara bra att ha i många situationer...
3p: ... Till exempel då man lagar mat eller sätter upp ett tält
2p: Ibland kan denna pryl vara förbjuden att ta med på läger för till exempel vargungar
1p: Mycket klassisk användning för denna vassa pryl är att tälja trä eller skära av en bit snöre
Scoutsången
5p: Den här sången sjungs på svenska
4p: Sången sjungs också ibland i kyrkan
3p: Den här sången sjunger man oftast då det börjar bli lite senare på kvällen
2p: Vissa kårer använder den här sången istället för tapto
1p: Med den här skymningssången avrundas ofta lägerbålet eller dagen
Granispejarna fick inga poäng
Scoutorganisationen
5p: Organisationens uppgift är att hjälpa och stöda scouter
4p: Denna organisation firar 50 år nästa år (2025)
3p: Organisationen är verksam endast i Finland
2p: Du är medlem i denna organisation...
1p: Precis som alla andra finlandssvenska scouter
Scouttraditionen
5p: Den första av två delar i denna tradition
Granispejarna fick inga poäng
4p: Vissa kårer sjunger under denna tradition
3p: Traditionen innehåller att man står i givakt och gör scouthälsning
2p: Denna tradition sker ofta först på morgonen
1p: Till traditionen hör en flaggpatrull, och sången som ibland sjungs heter “Fladdra ut”
Utslagsfråga
Hur många sånger finns i scoutsångboken?
Scouttraditionen: Flagghissning • Utslagsfråga: 193
Scoutprylen: Puukko/kniv • Scoutsången: Skymning rår • Scoutorganisationen: FiSSc
Lilla scoutkampen
Scoutpryl: vandringsstav • Växt: blåbär • Utslagsfråga: 100,5 kvadratmeter
Scoutkampen Scoutuppdraget: Mentor • Scoutredskap: s/y Navigator • Scoutprojektet: Scoutkompis
Jultomten (Vaettus nativitatis) är den största av de finska tomtearterna, och även den mest människolika. De flesta jultomtar har flyttat till Korvatunturi i Lappland där de jobbar för Julgubben, men vissa föredrar fortfarande att leva ensamma. Gemensamt för alla jultomtar är att de i smyg spanar på både barn och vuxna för att säkerställa att de är snälla. Om du på julafton hittar en liten present utan avsändare kan det hända att det är en jultomte som varit framme och belönat dig för din godhet. Jultomtens längd är vanligen mellan 15 och 45 cm, och livslängden är omkring 100 år.
FiSSc-fjäll VIII
FiSSc-fjäll är ett läger för spejarscouter från hela FiSSc som samlas i Lappland andra veckan i juni 2025 för fjällvandring, paddling och lägerliv. Anmälan öppnar i december.
“Ett kiva läger med mycket vänner, vacker natur och en fantastisk vandring i fjällen”
”FiSSc-fjäll var ett äventyr som tog mig närmare friluftslivet, fullt av roliga utmaningar”
“Att vara på vandring och bestiga fjäll var jätteroligt men det bästa var att vara på lägerområdet med alla mina nya vänner från olika kårer!”
“Det bästa var att det var ett läger med bara scouter i min egen ålder” TIDIGARE
“Coolaste vandringen”
“Om du gillar äventyr och vill testa något nytt, är det här lägret för dig!”
“Mest minnesvärda saken jag har gjort i scouterna”
“Jag fick utmana mig själv och njuta av fantastiska vyer tillsammans med andra scouter”