CTTSystemsAB(publ)ärensvenskteknikkoncernsomärverksaminomflygbranschen.CTTutvecklarochmarknadsför

humidity in balance

Ă…rsredovisning 2008

Kort om ctt CTT Systems AB (publ) är en svensk teknikkoncern som är verk­sam inom f lygbranschen. CTT utvecklar och marknadsför fuktkontrollsystem för kommersiella f lyg­ plan. Flygplanstillverkare såväl som f lygbolag f inns på kundlistan.

Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsen, Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Ekonomisk information Föreliggande tryckta årsredovisning för räkenskapsåret januari–december 2008 distribueras till samtliga registre­ rade aktieägare.

Information publiceras fortlöpande på www.ctt.se.

Årsstämma: 7 maj 2009 Delårsrapport, jan–mars: 7 maj 2009 Delårsrapport, jan–juni: 14 aug 2009

Årsstämma Å rsstäm man äger r um torsdagen den 7 maj 2009 kl. 17.00 i bolagets lokaler, Brukslagar­e­vägen 5, Nykö­ ping. Aktieägare som vill deltaga på stämman skall, dels vara införd i VPC:s aktiebok senast den 30 april 2009, dels anmäla sitt deltagande till bolaget senast måndagen den 4 maj 2009.

Aktieägare, som förvaltarregistrerat sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att få rösta på bolagsstämman tillf älligt inregistrera aktierna i eget namn.

Reg ist rer i ngen ska l l va ra genom ­f örd sena st den 30 april 2009.

Vi passerar en milstolpe då vi leverar till A380, A350 och Boeing 737.

Ännu en milstolpe passerad...

Kort om CT T

2

Historik, organisation och kvalitet

30

Året i korthet

4

Förvaltningsberättelse

32

VD har ordet

6

Riskanalys

36

Avfuktning på hög nivå

9

Femårsöversikt Koncernen

38

Ännu en milstolpe passerad...

10

Resultaträkningar Koncernen

39

Humidity in balance

12

Balansräkningar Koncernen

40 41

Utmaning 1: För mycket fukt

14

Eget kapitalräkningar Koncernen

Utmaning 2: För lite fukt

15

Kassaflödesanalyser Koncernen

41

Marknadsöversikt

16

Resultaträkningar Moderbolaget

42

Marknadspotential

18

Balansräkningar Moderbolaget

43

Kundöversikt

20

Eget kapitalräkningar Moderbolaget

44

Konkurrenssituation

21

Kassaflödesanalyser Moderbolaget

44

Avfuktningssystemet

22

Redovisningsprinciper

45

Befuktningssystemet

23

Noter

47

Snabb väg från Boeing 787 till ...

24

Revisionsberättelse

56

Trimmad och taggad produktionsavd. 26

CT T Bolagsstyrningsrapport 2008

57

Framtidstro på Bribo Mekaniska

27

Ledande befattningshavare

60

CT T-aktien

28

Styrelse och revisorer

62

Året i korthet

Milstolpe för kabinbefuktning A350-projektet säkrat. Airbus erbjuder CTTs system för avfuktning och befuktning som option. För första gången även i passagerarkabinen!

Milstolpe för miljön Air New Zealand beställer 42 Zonal Drying™

120

100

80

60

40

20

MSEK –20 –40

04–05

05–06

06–07

07

08

System i syfte att stärka sin ”miljöposition”.

Starkt VIP-år 8 VIP-plan avfuktas och befuktas av CTT.

Orderingång

Nettoomsättning

Resultat

CTT mission is to create a betterboth in-flight climate Our mission is toThe create a better climate and thereby provide economic and environmental inside and outside the aircraft and thereby provide economic and to environmental benefits the airline. The key isbenefits to balance humidity to the airline. The is to Our balance levelskey on board. concept humidity increases passenger levels on board. Our concept increases well-being, contributes to a passenger better environment and well-being, contributes to a economy, better simultaneously. environme- We call it improves airline nt and improves airline economy, simultaneously.

Humidity in Balance. we call it ”humidity in balance”.

Affärsidé

CTTs affärsidé är att lösa de två fuktproblem som idag existerar i flygplan, dels att eliminera uppkomsten av kondensation mellan flygplanets kabin och ytterskal samt att höja fuktnivån i kabinen och därigenom erbjuda en ökad komfort och välbefinnande för såväl personal som passagerare.

kurrenskraftiga systemlösningar skapas för såväl tillverkare som flygbolag.

De långsiktiga volymmålen skall uppnås genom att få leverera direkt till flygplanstillverkarna.

Mission

Strategi

CTTs strategi är att genom kontinuerlig utveckling av produkterna inom produktområdet avfuktning och befuktning befästa sin position som den ledande aktören på marknaden.

Marknadskommunikationen skall syfta till att lyfta fram de fuktrelaterade problem som idag råder i ett flygplan. CTT skall aktivt deltaga i debatten kring hälsa och välbefinnande i kabinen.

Genom att ingå i allianser med andra underleverantörer till flygbranschen skall intressanta och kon-

Vårt uppdrag är att skapa ett gynnsammare klimat både i och utanför flygplanet och därmed ge flygbolagen ekonomiska och miljömässiga fördelar. Nyckeln ligger i att hålla rätt fuktbalans i kabinen. Vårt koncept ökar passagerarnas välmående, bidrar till en bättre miljö och förbättrar flygbolagets ekonomi.

Vi kallar det ”Humidity in Balance”.

Vision

CTTs vision är att varje flygbolag skall kunna erbjuda en kabinkomfort vad gäller luftfuktighet som motsvarar ett normalt inomhusklimat.

CTT | humidity in balance

5

VD har ordet

VD Torbjörn Johansson.

År 2008 har för CTT varit ett år med blandade käns­ lor. Under våren meddelade Boeing en ytterligare förse­ ning av B787-projektet och dollarkursen sjönk succes­ sivt till under sex kronor.

Det mesta såg dystert ut för CTT. Sedan kom som­ maren och i juli lyckades vi säkra Airbus A350-projekt, i september fick vi Air New Zealand-beställningen och dollarn började sin resa uppåt. Jag tror att vi kom­ mer att minnas år 2008 som året då det vände.

Stabil OEM-leverantör med stora möjligheter

När vi år 2000 började utveckla vår befuktare kunde vi inte drömma om att vi skulle bli så framgångs­ rika på Airbus och Boeings nya långdistansf lygplan. År 2003 fick vi kontraktet på att utveckla befuktare för piloternas och kabinpersonalens viloutrymmen för Airbus A380. År 2005 var det dags för Boeings B787, där Zonal Drying™ systemet blev standard och befuktarna option för cockpit och för piloternas och kabinpersonalens viloutrymmen.

Under år 2008 fullgjorde vi vårt hattrick när alla våra system blev option för Airbus nya A350. För­ utom Zonal Drying™ System får vi nu möjlighet att leverera befuktare, inte bara till cockpit och besätt­ ningens viloutrymmen, utan också till delar av pas­ sagerarkabinen! Inom loppet av 5 år har CTTs sys­ tem för fuktkontroll blivit utvalda till samtliga Airbus och Boeings nya långdistans-f lygplansfamiljer.

CTT har tack vare försäljningsframgången på dessa tre projekt nu fått en stor och mycket stabil bas för verksamheten. Airbus och Boeings leveranser av dessa tre f lygplanstyper kommer successivt att öka

de närmaste åren. Man räknar med att Airbus år 2015 kommer att leverera ca 30 st A380 och knappt 80 st A350, medan Boeing förväntas leverera minst 120 st B787-f lygplan.

För CTT betyder det att vår försäljning, enbart ba­ serat på dessa tre projekt, går mot en stabil ökning under lång tid. Dessutom lär eftermarknadsandelen för dessa projekt öka stadigt år för år, främst tack vare försäljningen av paddar till befuktarna.

Med tanke på denna starka position har CTT stora möjligheter att vinna ytterligare OEM-kontrakt.

Först och främst är det troligt att vi får ytterligare kontrakt till långdistansf lygplanen. Boeing kan tän­ kas införa befuktning av passagerarkabinen i B787.

Airbus kanske väljer att befukta passagerarkabin och cockpit i sin A380 och/eller avfukta f lygplanskrop­ pen med Zonal Drying™ system. På sikt är det också tänkbart att Boeing startar ett uppgraderingsprojekt av B777-familjen, där befuktning av passagerarkabi­ nen kan bli aktuell.

A380

B787

A350

250 200 150 100

50

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Inom den kommande 10 års-perioden kommer sä­ kerligen de planerade, nya narrow body-f lygplanen att f lyga. Både Airbus och Boeing arbetar (även om projekten inte formellt är startade) med efterföljarna till A320- och B737-familjerna. Det är realistiskt att tro att dessa nya f lygplan utrustas med någon typ av torksystem för att förhindra kondensationen. Varför

Ledningspersoner inom CTT-koncernen.

skulle inte CTT som stabil OEM-leverantör med expertis inom fuktkontroll kunna lyckas även på dessa f lygplanstyper?

distansf lygplan. Det är en kvalificerad gissning att Cair™ på sikt når samma framgång.

Utsikter för 2009

Retrofitförsäljningen föder OEM-försäljningen

Vi har under alla år varit medvetna om att försälj­ ningsframgångar direkt till f lygbolagen på Retro­ fitmarknaden har en positiv inverkan på Airbus och Boeings syn på vårt Zonal Drying™ System. Att systemet nu är standard på B787 har tveklöst sam­ band med att vi kunnat referera till lyckade instal­ lationer hos f lygbolagen. Nu går vi in i en tid då inte bara Retrofitförsäljningen föder OEM-försäljning utan också tvärtom.

I vår affär med Air New Zealand hade det säkerligen en stor betydelse att Boeing valde systemet som stan­ dard till B787. När B787 under kommande år tas i drift av ett stort antal f lygbolag är jag övertygad om att vi den vägen öppnar upp nya försäljningsmöj­ ligheter. Detta gäller i ännu högre grad för Cair™.

Hittills har systemet varit framgångsrikt bland stora VIP-f lygplan, vilket redan har skapat ett visst in­ tresse för systemet hos f lygbolagen. I och med att systemet nu kommer att erbjudas på A350-f lygpla­ net talar mycket för att det blir attraktivt också på Retrofitmarknaden för långdistansf lygplan.

Första- och Business klass-kabinerna uppgraderas med jämna mellanrum av de stora f lygbolagen för att kunna konkurrera med f lygbolag som investerar i nya f lygplan. Konkurrensen om premiumpassage­ rarna har redan gjort Entertainment-system och Flat Seats till mer eller mindre standard i dagens lång­

Det känns skönt, när vi nu står mitt i lågkonjunktu­ ren och summerar ett för CTT mycket tufft år 2008, att kunna blicka fram mot ett mycket bättre 2009. Vi hoppas alla att Boeing som planerat kommer att f ly­ ga det första B787-planet innan halvårsskiftet och att projektet därmed stabiliseras. För CTTs del innebär 2009 års B787-leveranser en rejäl omsättningsök­ ning, speciellt som den initiala reservdelsförsäljning­ en börjar under hösten. Befintlig orderbok borgar för att leveranserna av VIP-system kommer att ligga lägst på samma nivå som under år 2008, medan Air New Zealands beställning ökar leveranserna av Zo­ nal Drying™ System efter sommaren. Med nuva­ rande dollarkurs blir 2009 ett mycket bättre år än vad 2008 var. Låt oss alla, aktieägare och medarbeta­ re på CTT, hålla tummarna för att det verkligen var vändningen vi såg under 2008 och att CTT framöver kan tjäna de pengar som behövs för att kunna stå på egna ben och så småningom börja betala till­ baka till aktieägarna.

Nyköping i april 2009

Torbjörn Johansson Verkställande direktör

CTT | humidity in balance

7

Genom att flyga upp på hög höjd kan telesko infraröda ljus som är dolt för landbaserade te tenpartiklar i den lägre delen av atmosfären ä Till vänster syns stjärnbilden Orion, dels med med infrarött ljus.

Avfuktning på hög nivå Världens största flygplansburna teleskop har börjat sina flygningar. En ombyggd jumbojet tar upp rymdforskare på 14 kilometers höjd där de kan observera rymdens infraröda spektrum. Ombord finns också CTTs Zonal Drying™ System som sköter avfuktningen när Nasa avtäcker universums hemligheter.

Hur ser det ut i centrum av Vintergatan? Hur uppstår och utvecklas livsbetingelser i rymden? Hur bildas stjärnor och planeter? Frågorna har länge sysselsatt rymdforskningen som med det så kallade SOFIA-projektet nu får nya bitar att lägga till pusslet. SOFIA, Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy är ett 20 ton tungt teleskop som byggts in i en Boeing 747SP. Genom att flyga upp i stratosfären kan forskarna se betydligt mer än vad man gör från teleskop på marken.

Zonal Dryern är installerad alldeles intill det stora teleskopet.

Planet döptes 2007 till ”Lindbergh” efter den svenskättade Atlantflygaren Charles Lindbergh.

Tre år tidigare kom en annan svensk in i bilden.

Då kontaktades CTT av installatörerna L-3 Communications som behövde säkerställa att inte teleskopet utsätts för kondensation.

Varför föll valet på ctt?

– L-3 Communications är ett Completion Center som sett våra framgångar på bland annat VIPmarknaden och förstått att vi är duktiga på avfuktning och befuktning. Eftersom SOFIA handlar om avfuktning under mycket extrema förhållanden tog vi en hel del hjälp från Munters innan vi gick in i projektet.

Genom att flyga upp på hög höjd kan rymdforskarna observera det infraröda ljus som är dolt för landbaserade teleskop eftersom vattenpartiklar i den lägre delen av atmosfären är ”i vägen”.

Till vänster syns stjärnbilden Orion, dels med vanligt ljus, dels med infrarött ljus.

Det berättar Peter Landquist, eftermarknadschef på CTT och den som hållit i kontakterna med först L-3 Communications och därefter Nasa som nu har planet på sin bas i San José i Kalifornien.

– På ”Lindbergh” producerar vårt system 750 kubikmeter luft med en daggpunkt på 55 minusgrader per timme. På flygplan som Airbus 320 och Boeing 767 gör Zonal Drying™-systemet 250 kubikmeter luft med en daggpunkt på 2025 minusgrader per timme.

opet observera det eleskop eftersom vatär ”i vägen”. d vanligt ljus, dels

Foto: Akira Fuji Foto: Infrared Astronimical Satellite Grafik: Stéphane Guisard; NASA, DLR, DSI

Peter Landquist

Fyra år efter att den första kontakten tagits levererade CTT ett Zonal Drying™system med tre gånger så hög kapacitet som de aggregat som sitter i vanliga passagerarplan.

Avfuktningen gäller utrymmet för det två och en halv meter breda teleskopet. Omkring en timme före nedstigning stängs luckan till teleskopet och då är det dags för avfuktningsaggregatet från Nyköping att göra sitt jobb.

– På så här hög höjd har teleskopet en temperatur på mellan minus 50-55 grader. Tjugo minuter senare ska planet kunna landa var som helst i världen, till exempel en stad med 80-procentig luftfuktighet och temperatur på 30 grader. Det ger en enorm kondensation som kan orsaka skador och slitage på den känsliga linsen och teleskopstrukturen.

Levererar ni något mer till planet?

– Nej, planets andra delar ska inte avfuktas.

Befuktning ombord är inte heller aktuell. Forskarnas utrustning och instrument är väldigt känsliga och därför vill man inte tillföra någon fukt. Behovet av befuktning är nog inte så stort.

Jag antar att rymdforskarna som får chansen att följa med är djupt engagerade i att göra observationer och knappast bekymrar sig över torr kabinluft, säger Peter Landquist och skrattar.

– Däremot har vi levererat ett komplett reservsystem och en del extrautrustning till Nasa.

Volymmässigt är det ingen stor beställning.

Däremot ligger det ett stort värde i att vara med i ett sånt här prestigefyllt projekt och visa att vi klarar de höga kraven som ställts på oss.

Har ni dragit några lärdomar?

– Vår avfuktare fyller hela utrymmet runt teleskopet med luft som håller en daggpunkt på minus 55 grader. Systemet måste klara att producera den här luften under 4,5 timmar, alltså långt efter landning för att ingen utfällning av fukt ska ske. Det kräver ett extremt system och det har vi också levererat, säger Peter Landquist stolt och gör en jämförelse:

F

– Absolut. En av utmaningarna med att utveckla system med så hög prestanda som i det här fallet var att minimera läckage inuti avfuktaren.

Läckage, även väldigt små, gör att daggpunkten drastiskt sjunker i den torra luften som ska produceras. Tack vare SOFIA har vi fått stor teknisk erfarenhet av extrem avfuktning. Nu vet vi att vi har kapacitet att tillverka fler kraftfulla avfuktare i nya spännande projekt.

AKTA om ”Lindbergh” SOFIA-projektet startade 1998 och är ett samarbete mellan amerikanska rymdflygstyrelsen NASA och den tyska motsvarigheten DLR som byggt teleskopet.

Flera testflygningar har gjorts på hög höjd och under 2009 kommer de första rymdforskarna att vara med ombord. ”Lindbergh” blir en arbetsplats där rymdforskare från hela världen kan hyra in sig och under 10-12 timmars flygning hinna göra värdefulla observationer.

CTT | humidity in balance

9

Airbus 380

Airbus 350

Ännu en milstolpe passerad...

Torbjörn Johansson om CTTs unika position som OEM-leverantör Att vara störst är ingen garanti. CTT har visat att även en liten aktör kan vara med när ryggraden i världens nya flygflotta byggs. Airbus 380, Boeing 787 och Airbus 350, alla har de CTTs system för avfuktning och befuktning ombord. Därmed har CTT skaffat sig en unik ställning som OEM-leverantör. VD Torbjörn Johansson förklarar varför.

Hur har ni blivit leverantör till de tre VD Torbjörn Johansson.

största pågående flygplansprojekten

Flygplansbyggarna kräver i högre grad att underleverantörerna delar riskerna. Hur ser du på det?

– Jag förstår att Boeing och Airbus vill sprida riskerna. Deras utvecklingskostnader är enorma. En del av underleverantörerna är dessutom nästan lika stora som flygplansbyggarna. Med så stora muskler är det rimligt att vara med och ta ett omfattande ansvar för forsknings- och utvecklingsarbetet. Även på CTT ökar kraven. Men Airbus och Boeing har insett att vi på grund av vår storlek mår bra av att få en del av våra utvecklingskostnader finansierade.

Det är vi glada för.

i världen?

– Våra unika produkter. Zonal Drying™ System är vi helt ensamma om och på befuktarsidan har vi visat att vårt system är bättre än konkurrenternas. En annan viktig faktor är envishet. Målet har hela tiden varit att komma in på OEM-marknaden och dit kommer man förr eller senare – om man är uthållig och visar framfötterna. I dag är vi, vid sidan av Saab och Volvo Aero, Sveriges enda OEM-leverantörer inom flygindustrin. Det är inget dåligt sällskap vi hamnat i.

Hur hanterar ni Retrofit- och VIP-marknaden i framtiden?

– Som jag förklarade tidigare är Retrofitprojekten en viktig ingång till de stora flygplansprojekten och det kommer de fortsätta att vara. Nackdelen med Retrofit – och VIP – är att de är konjunkturkänsliga affärsområden där det är svårt att få jämn beläggning. Därför är det viktigt att ha en stark bas inom OEM med VIP och Retrofit som ”grädde på moset”.

Klarar CTT kraftiga volymökningar?

Varför har Boeing och Airbus fått upp ögonen för Zonal Drying™ System och Cair™?

– Tack vare Zonal Drying™ Systems framgångar i olika Retrofitprojekt. När flygbolagen märker hur bra våra avfuktare fungerar börjar de ställa krav på Boeing och Airbus att bygga in systemet från början. Vi börjar se samma sak med våra befuktare, att slutkunden har det som krav, åtminstone för besättningsutrymmena. Man kan säga att slutkunderna är våra bästa marknadsförare.

– Jämför man med till exempel fordonsindustrin finns inga stora volymer inom flygindustrin. För CTTs del blir en produktionsökning förhållandevis enkel att genomföra. Vi behöver inte vara rädda för fler stora ordrar!

Boeing 787

Ser du någon hotbild för CTT i framtiden?

”CTTs närvaro på OEM-marknaden visar att det

– Egentligen inte. Visst, ett kortsiktigt hot är ju om flygplansprojekten blir försenade men på sikt ser jag inga farhågor. Vi har kontrakt med de tre stora flygplansprojekten och orderböcker på trettio år, en mycket fördelaktig sits.

fi nns en unik kompetensnivå i Sverige. Företag

– På konkurrentsidan ser jag heller inga större hot.

I början var vi skyddade av våra patent. Nu är det CTTs gedigna know-how och våra långa kontrakt som gör oss starka mot eventuella konkurrenter.

– Vad det gäller flygets framtid är jag övertygad om att flygresandet fortsätter vara stort. Så vi kommer att kunna leva gott på våra OEM-projekt lång tid framöver!

som är duktiga – och lyckas visa det för omvärlden – behöver inte vara stora för att nå framgångar.”

Peeter Puusepp, generalsekreterare Svenskt Flyg

”Forskning visar att satsningar som den på JAS 39 Gripen har medfört stora vinster för Sverige i form av ny teknologi, nya företag och nya affärer.

CTT är ett bra exempel på hur nya, visionära utmaningar driver teknikutvecklingen framåt.”

Pontus Kallén, VD Saab Aerosystems

”Det är mycket roligt att det i min egen hemstad Nyköping utvecklas företag som med innovativa och smarta lösningar lyckas bli världsledande nischaktörer på en allt tuffare global marknad. En

F

extra bonus är det när företagens produkter och

AKTA om OEM-kontrakten

tjänster bidrar till minskad energiförbrukning och och därmed till lägre klimat- och miljöpåverkan. Inte minst för fl ygbranschen är ju detta en av de största ut-

2003 Airbus 380 – Befuktning som option för besättningens viloutrymmen

maningarna.”

Per Westerberg, talman, näringsminister 1991-1994 Foto: Jyrki Sirkanen

2005 Boeing 787 – Zonal Drying™ System som standard – Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option 2008 Airbus 350 – Zonal Drying™ System som option – Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option – Befuktning av kabinen med Cair™ som option

Endast två andra svenska OEM-leverantörer – Volvo Aero tillverkar motorkomponenter som ingår i så gott som alla Airbus- och Boeingmotorer.

– Saab levererar lastrumsdörrar och accessluckor samt säkerhetskritisk flygelektronik till B787. Till A380 tillverkas vingbalkar.

CTT | humidity in balance

11

Humidity in balance Senaste seklets tekniska landvinningar har tagit flygindustrin till nya höjder. Men varje steg framåt har varit behäftat med vad vi kan kalla ”luftgropar”. Det är dessa icke oväsentliga biverkningar CTT åtgärdar med sina befuktnings- och avfuktningssystem.

Första riktiga lyftet i flygets utveckling var tryckkabinen, som kom i slutet på 1930-talet. I och med det kunde vi flyga på högre höjd, där väderförhållandena var bättre. En av nackdelarna var de låga temperaturerna, som i mötet med planets värme gjorde att det uppstod kondens och korrosion i flygplanskroppen. Så uppstod behovet av avfuktning. Ett behov som blir alltmer märkbart när fuktkänsliga, datorstyrda system tar över processerna ombord.

Nästa stora steg i flygets historia var jetmotorn, som lanserades på 1950-talet. Fördelen var att vi kunde transportera fler passagerare längre sträckor. En av bieffekterna av de långa flygningarna var att vi fick torrare luft i kabinen, vilket väckte efterfrågan på befuktning. Det är den vågen CTTs befuktningssystem Cair™ rider på.

Utvecklingen fortskrider och konkurrensen hårdnar. I dagens tuffa affärsklimat slåss flygbolagen om resenärerna, och de använder mer subtila medel än någonsin förr. Bekvämligheten ombord är ett lika viktigt vapen i kampen som miljöargument och biljettpriser. Den som kan hålla nere bränsleförbrukningen och därmed biljettpriset, påvisa positiva miljöeffekter och samtidigt erbjuda ett bättre klimat ombord har enligt vårt tycke en verklig drömsits.

Det är där CTTs avfuktnings- och befuktningssystem kommer in i bilden.

Avfuktningssystemet Zonal Drying™ System förebygger kondens i flygplankroppen genom att angripa själva roten till problemet. Mindre kondens betyder lägre vikt vilket leder till lägre bränsleförbrukning och mindre utsläpp. Men också till längre livslängd på flygplanskomponenter och isolering. svart = 85% PMS 7545 turkos C 93 M 0 Y 24 K 0 PMS 313

ljus-blå, 40% av: C 100 M 28 Y 24 K 0 PMS 277

85% svart PMS 7545

Befuktningssystemet Cair™ höjer 0 83 100 luftfuktigheten och förser kabinen 16 PMS 173 med fräschare luft, vilket gynnar passagerarnas välbefinnande. De mår bättre, sover bättre och landar i bättre form. röd C M Y K

svart 85 % PMS 7545 (=mörkgrå) Röd Turkos Crew HuBefuktningssystemet C 0 93 M 83 0 midifiers Y 100 24 möjliggör högre luftfukK 16 0 tighet i cockpit och besättningens PMS 173 PMS 313 viloutrymmen, typsnitt helvetica vilket skapar ett neue light italic 19 p behagligare arbetsklimat och ökar personalens välbefinnande.

Med hjälp av våra system kan flygplanstillverkare och flygbolag alltså öka passagerarnas välbefinnande och sänka sina bränslekostnader samtidigt som de aktivt bidrar till en bättre miljö. Vi kallar det ”Humidity in Balance”.

Air New Zealand stärker sin ”miljöposition”

Fjolårets stororder på 42 Zonal Drying™ System kom från ett flygbolag som anses världsledande på miljösidan. Air New Zealand räknar med att minska koldioxidutsläppen med 4700 ton per år när systemen installerats. Grovt räknat motsvarar det utsläppen från 1500 bilar. Därtill kommer en bränslebesparing på 1500 ton per år.

För ett bolag som positionerar sig med miljöargument är detta ett starkt kort i marknadsföringen. Så här säger kapten David Morgan, Air New Zealands General Manager Airline Operations and Safety:

Air New Zealand räknar med att minska koldioxidutsläppen:

+

4700

ton/år

1500 ton/år i bränslebesparing ”Minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp skapade det initiala intresset från vår sida, men elimineringen av kondens i flygplanen förbättrar även effektiviteten av isoleringen, vilket medför en hälsosammare kabinmiljö och reducerar möjligheten för korrosion. När väl dessa fördelar med systemet var verifierade var beslutet enkelt, och vi var snabba med att säkerställa införandet av dessa fördelar för våra fyra flygplanstyper. Genom installation av Zonal Drying™-systemen förbättrar vi miljön både

inuti och utanför flygplanen.” För CTT är ordern ett rejält genombrott ”Det är värdefullt att Air New Zealand, som ett av de ledande flygbolagen inom miljösektorn, investerar i vårt system baserat på de bränslebesparande och framförallt miljöbesparande fördelarna. Det borde sända tydliga signaler till marknaden!” säger försäljnings- och marknadsdirektör Ulf Liljenberg.

Airbus och Boeing väljer befuktning som option.

De två stora flygplanstillverkarna i världen, Airbus och Boeing, har insett värdet av bra luft ombord och erbjuder CTTs system för befuktning som option på sina nya flygplanstyper.

Airbus nya superjumbo A380 har befuktare som option i besättningens viloutrymmen. Den nya A350n går flera steg längre och erbjuder detsamma även i cockpit och för första gången någonsin kan man nu med Cair™ erbjuda befuktning som tillval i delar av passagerarkabinen.

Besättningar på Boeings Dreamliner, B787, kommer i framtiden också att kunna njuta av en mer human luftfuktighet i sina viloutrymmen och cockpit. Där är CTTs befuktningsteknologi option.

I och med att tillverkarna tagit det här steget, är det upp till flygbolagen att välja hur deras nya flygplansflottor ska bestyckas. Ju hårdare konkurrens desto större chans att de prioriterar passagerarnas och besättningens välbefinnande och erbjuder luftbefuktning som standard på långa flygningar.

Exempel: Boeing 737 NG

zonal drying™ kan spara

65 ton CO2/år*

21 ton*

minskad bränsleförbrukning/år Minskade utsläpp/fl ygplan och år: CO2 65 ton, NOx 190 kg, HC 35 kg, CO 460 kg

Utmaning 1: För mycket fukt Kondens i fl ygplan har länge varit ett problem inom fl ygbranschen. Den uppstår när passagerarnas fuktiga utandningsluft möter den kalla insidan av fl ygplanskroppen. Kondensvatten samlas i fl ygplanskroppen och orsakar en rad olika problem som till exempel: Ökad flygplansvikt

Kondensvattnet kan väga så mycket som upp till ett halvt ton. Mer vikt betyder högre bränsleförbrukning, vilket är negativt både för miljön och ekonomin.

Elektriska störningar

Större delen av planens elektriska ledningar finns där vattnet samlas. Det kan leda till kortslutningar i känslig utrustning, vilket i sin tur kan orsaka förseningar och kostsamma reparationer.

Korrosion

Problemet med korrosion innebär stora kostnader för flygbolagen, som ofta måste byta ut delar av flygplansstrukturen vid större underhållstillfällen.

Förstörd/försämrad isolering

Vattnet samlas i isoleringen och gör den både tyngre och sämre på att isolera. Passagerarna kan ibland känna kalldrag vid fönster och dörrar. I den blöta isoleringen bildas dessutom ofta mögel. Därför måste isoleringen i planen bytas ut regelbundet.

Rain in the plane

Ibland kan passagerare besväras av dropp från taket vid start och landning. Det beror på att kondensvattnet samlas ovanpå takpanelerna. Ett fenomen som kallas för ”rain in the plane”.

CO2 – Koldioxid Bidrar till växthuseffekten som orsakar höjning av jordens medeltemperatur.

NOx – Kväveoxider Bidrar till försurning samt övergödning i mark och vatten.

HC – Oförbrända kolväten Bildar genom reaktion med solljus marknära ozon som kan skada vegetationen och påverkar människans hälsa.

CO – Kolmonoxid Är skadligt för människans hälsa.

*

Beräknat på 3.000 flygtimmar per år. Zonal Drying™ System ger 200 kg sänkt vikt och en bränslebesparing på 7 kg per flygtimme vid 90% load factor, bränsleeffektivitetsfaktor 3,5%. Källa www.luftfartsverket.se.

CTT | humidity in balance

Utmaning 2: För lite fukt 85% svart PMS 7545

Balanserad luftfuktighet inuti ett flygplan innebär många fördelar för ekonomin, miljön, planet och säkerheten. Men den har också betydelse för passagerarnas välbefinnande och personalens hälsa.

Cair™ har utvecklats för att höja komforten genom att befukta den torra flygplansluften.

röd C M Y K

0 83 100 16

PMS 173

Normal inomhusluft har en fuktighet på mellan 50 och 60 procent. I ett flygplan sjunker den till mellan 5 och 15 procent. Det beror på att hälften av luften tas in via motorerna på cirka 10 000 meters höjd, där luften är oerhört torr. Så ju längre en flygning pågår, desto torrare blir kabinluften och desto tydligare blir symptomen för passagerarna.

Hud och slemhinnor torkar ut

Relativ luftfuktighet %

Genomsnittlig luftfuktighet utan Cair™

Genomsnittlig luftfuktighet med Cair™

Befuktning ger mer energi

Cair™ befuktar den torra luften inuti kabinen och mildrar samtliga påtalade problem avsevärt. Passagerarna får mer energi och känner sig inte lika trötta efter en flygresa. Det är vetenskapligt bekräftat att passagerare mår bättre med en luftbefuktare ombord. Förutom det ökade välbefinnandet för alla i planet och de förbättrade arbetsförhållandet för kabinpersonalen har systemet ytterligare fördelar. Att kunna erbjuda bra luft under flygningarna är en stor konkurrensfördel för flygbolagen. Särskilt med tanke på de allt högre kraven på god kabinkomfort. Att dessutom kunna erbjuda en flygresa med minimerad miljöpåverkan är ytterligare en konkurrensfördel.

Många passagerare på långdistansflygningar upplever:

ake cair

När människor vistas i en luftfuktighet under 20 procent drabbas de av en rad olika problem. Som till exempel sömnsvårigheter, trötthet, uttorkning av ögon, hud och slemhinnor och det faktum att mat smakar mindre i ett flygplan. Andra besvär är att

kontaktlinser måste tas ut, risken för att bli förkyld eller smittas av något virus ökar och problem med torr hud och allergier likaså. Inte minst för kabinpersonalen, som ständigt utsätts för den torra luften, är detta påfrestande. Att man i dag flyger så länge som upp till 18 timmar förvärrar besvären ytterligare.

Förkylningssymptom Halsont, torrhet i mun, näsa och ögon

30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0

Crown Area

Jet-lag

Crown Area

Trötthet och obehag vid ankomst

Ekonomiklass

Första klass / Business

Passagerare och besättning med Cair™ installerat i flygplan:

Med Cair™ Crown Area

Crown Area

Mår bättre Får bättre sömn

Ökad luftfuktighet i förstaklassutrymmen + 25%

Ökad luftfuktighet i ekonomiklassutrymmen +15%

Upplever mat och dryck bättre Löper mindre risk för infektioner Känner sig mer utvilade vid ankomst

15

Marknadsöversikt

Från bränslekris till fi nanskris

Det behövs knappast någon detaljerad analys för att förstå att flygbranschen står inför sin troligtvis största utmaning någonsin under de närmaste två åren.

När bränslepriserna äntligen började falla till rimliga nivåer, då kom finanskrisen. Ännu har den inte slagit igenom fullt ut för flygbolagen. Men när resandet nu börjat minska på grund av minskad efterfrågan, samtidigt som flygbolagen får leveranser av ett rekordstort antal flygplan, ja då kommer många flygbolag att få det väldigt svårt.

På den positiva sidan är att de flesta flygbolag under förra året genomförde kostnadsbesparingar och till och med beslutade att inte använda en del av sina flygplan. Dessa åtgärder är till flygbolagens fördel då vi sannolikt kommer att se en nedgång i trafiken under 2009 och 2010.

Bränsleprisets upp- och nedgång under 2008 har annars varit det stora samtalsämnet i flygbranschen. Året inleddes med ett pris på omkring 120 USD/barrel för att nå sin topp i juli på 180 USD/barrel. Mot slutet av 2008 låg priset på omkring 60 USD/barrel och vi får gå tillbaka till 2004 för att hitta motsvarande låga pris. Flygbolagen har sett sig tvingade att med full kraft införa bränslebesparande effekter för att i nästa stund tvingas planera för nedgång i trafiken.

Vinsterna för flygbolagen var under 2007 12,9 miljarder USD. I december 2007 bedömde internationella flygorganisationen IATA att resultatet för 2008 skulle vara en vinst på 5 miljarder USD för flygbolagen. Nu bedömer IATA att bolagen i stället får en total förlust på omkring 5 miljarder USD för 2008 och omkring 2,5 miljarder USD för 2009. Den lägre förlusten under 2009 ligger framförallt hos amerikanska flygbolag. IATA bedömer att största fallet kommer att ske i Europa och Asien.

Rekordstort antal leveranser

Tillväxten mätt i RPK (Revenue Passenger Kilometer/Passagerar kilometer) under 2008 blev en ökning med 1,6% (7,4% 2007 och 5,2% för 2006). Det kan jämföras med 4-5% under ett normalt år. Dock sjönk trafiken kraftigt under fjärde kvartalet och bara i december minskade trafiken med 4,6%. IATA bedömer att trafiken (RPK) kommer att minska med 3% under 2009.

En naturlig utveckling av detta var att antalet beställningar minskade och Boeing och Airbus fick under 2008 tillsammans 1 439 beställningar vilket kan jämföras med 2 754 för 2007 (omkring 50% minskning).

Airbus fick flest med 777 beställningar mot Boeings 662. Bedömningen för 2009 är att Boeing och Airbus tillsammans kommer att sälja omkring 600-800 flygplan. Boeing och Airbus backlog växer stadigt och var tillsammans vid slutet av 2008 ca. 7 500 flygplan.

Med denna stora backlog kommer Boeing och Airbus vara starka framöver även om man förväntar sig en del avbeställningar de närmaste åren då marknaden anpassar sig till den minskade efterfrågan på resande.

Under 2009 kommer Boeing och Airbus att leverera omkring 930 flygplan vilket är ett rekordstort antal (se bild 1 nedan).

1000 800

Airbus

Per december 31, 2008 såg statusen för de olika fl ygplanstyperna ut enligt tabell nedan.

Flygplanstyp

Levererade

Backlog

Beställn 2008

A32x A330/A340 A380 A350 B737NG B757 B767 B777 B747-400 B787 B747-8 CRJ EMBRAER

3 723 948 13 0 2 689 999 969 748 606 0 0 1 483 1 365

2 598 449 185 483 2 270 0 70 350 8 910 106 157 426

559 146 9 186 488 0 29 54 0 94 3 49 112

600 Källa: Flight International, februari 2009.

400 200

Boeing

Antal

2005

2006

2007

2008

17

2009 (beräknad)

Leveranser av fl ygplan för Airbus och Boeing per 31 december 2008.

CTT | humidity in balance

Marknadspotential Tilltalande miljöaspekt och positiv respons i media

CTT har fortsatt att arbeta sig in i ett för företaget relativt nyare marknadssegment, nämligen de större flygbolagen. Hos dem ser man fördelarna med att investera i Zonal Drying™-systemet av framför allt tre skäl: Bränslebesparing, miljöhänsyn och PR/ Media. Under 2008 fick vi en order från Air New Zealand på 42 system där just dessa tre skäl var avgörande. Vi märker att flygbolagen tilltalas av både miljöaspekten och den goda uppmärksamhet de får

i media genom att beställa vårt system. Därför har vi anpassat vårt marknadsmaterial så att det tydligt klargör vilka fördelar man får inom dessa områden genom att investera i vårt system.

Från och med 2012 kommer alla flygningar inom och ut/in från EU att vara inkluderade i systemet för utsläppsrätter. Det tvingar bolagen att spendera mer kapital på bränsle- och utsläppsbesparande teknologi, något som förstås gynnar vårt Zonal

Kund- och produktöversikt per 2008-12-31.

Zonal Drying™ System Flygplanstyp Totalt beställda Levererade Kunder B737 90 72 Sterling, Hapag-Lloyd, Air Berlin, Transavia, Luxair, Sun Express, Excel Airways, Air New Zealand B757 70 68 Icelandair, JetAviation, First Choice, Thomas Cook, Monarch, Continental, Jet2.com, Tui Fly Nordic B767 32 28 Martinair, KLM, JetAviation, Monarch, First Choice, Air New Zealand B747 1 1 Lufthansa B777 8 0 Air New Zealand BBJ 1 1 Jet Aviation A320/A321 39 26 First Choice, Monarch, Martinair, My Travel, Air New Zealand A330 9 9 Emirates, LTU, Monarch, My Travel, TAP A300 4 4 Monarch MD80 2 2 Austrian MD11 33 33 KLM, Swiss, Martinair CRJ-100/200 66 66 Lufthansa Cityline, Adria Airways, Tyrolean/Lauda/Austrian 355 310 per 2008-12-31

Cair™ Flygplanstyp Totalt beställda B767 2 B747 1 BBJ 14 A340 12 A330 3 A320 3 A319 3 38

Levererade 2 1 14 4 2 2 3 28

Kunder AAC, Jet Aviation Jet Aviation Lufthansa Technik, Jet Aviation, AAC Jet Aviation, Qatar, Air Mauritius, Baysys Technologies, Gore Qatar, Lufthansa Technik Jet Aviation, Airbus Corporate JetCentre, AMAC Stork, Airbus Corporate JetCentre, AAC per 2008-12-31

Drying™-system. Vi ser positivt på möjligheten att, som en direkt följd av flygets påverkan av utsläppsrätter, även kunna sälja systemet till kunder som inte tidigare varit intresserade.

Under 2009 kommer vi starta marknadsföringen av Zonal Drying™ System till A350. Airbus har 483 beställningar från 22 flygbolag och 7 leasingbolag, ett utmärkt tillfälle för CTT att inte bara marknadsföra systemet till A350 utan också för installation i övriga existerande flygplan. I dessa tider av finansiell oro och återhållsamhet är det svårt att göra en bedömning om säljpotentialen för 2009 men vi räknar med en orderingång i nivå med år 2008.

Cair™ är nu mycket väletablerat inom VIP-segmentet, kunderna frågar allt oftare spontant efter systemet. Vi kommer att under 2009 genomföra en marknadssatsning med en ny broschyr för att ytterligare sprida kunskapen och medvetenheten om Cair™ och dess fördelar inom just VIP-segmentet. Vi bedömer att 5–8 system är en realistisk nivå på den årliga försäljningen till VIP-marknaden.

Från och med 2012 kommer alla fl ygningar

Historisk kabinbefuktning

Retrofit-marknaden för Cair™ bedömer vi som något mer besvärlig under den närmaste tiden. Få flygbolag vågar investera i passagerarkomfort när man har en vikande marknad. Man säkerställer i stället sin nuvarande position i bästa möjliga mån. Dock kommer vi att även, som i fallet med Zonal Drying™ System, utnyttja tillfällena när vi marknadsför Cair™ för A350. Intressant med Cair™ för A350 är att det nu är första gången i flygets historia som man erbjuder kabinbefukting direkt från en tillverkare.

Vår bedömning är att de flesta flygbolagen kommer att vara intresserade av detta framför allt till första klass.

inom och ut/in från EU att belastas med utsläppsskatt. Det tvingar bolagen att spendera mer kapital på bränsle- och utsläppsbesparande teknologi, något som förstås gynnar vårt Zonal Drying™-system.

För Cair™ är annars det starka segmentet för tillfället VIP-flygplan. Bara under 2008 sålde vi 8 system.

19

CTT | humidity in balance

'%-6 >32%0 (6=-2

Kundöversikt KUNDER ZONAL DRYING™ SYSTEM

KUNDER CAIR™

KUNDER OEM

Konkurrenssituation Avfuktningssystem

Befuktningssystem

CTT är ensam om att erbjuda ett aktivt avfuktningssystem till flyg­industrin. Flygplanstillverkarna har hittills hanterat kondensproblemet i flyg­planen med olika passiva åtgärder:

Det finns idag ytterligare tre företag som utvecklar befuktningssystem till flygplan:

• Kabinen täcks med hjälp av glasfibermattor • Hängrännor monteras för att leda bort vattnet • Skumgummibitar monteras på stag och liknande för att ”fånga upp” rinnande vatten • Filtmaterial limmas fast på takpaneler och liknande för att fånga upp vattnet (det är sedan tänkt att det ska dunsta bort) • Så kallade ”Bilgetrays” används som syftar till att lyfta upp isoler­ingen i buken på flygplanet så att kondensvattnet kan rinna förbi • Det så kallade ”SPUD-Systemet”, vilket blåser extra ECS luft på ett antal utvalda ställen i crown area för att blåsa torrt Ovan nämnda metoder förhindrar inte uppkomsten av kondens. Kort­siktigt förhindras vattnet från att komma in i kabinen, men vattnet finns fortfarande kvar i flygplans­kroppen, och därigenom kvarstår problemen med viktökning, korro­sion, mögel och svamp i isoleringen samt störningsrisken i elektriska system och komponenter.

Hamilton Sundstrand

Hamilton Sundstrand (USA) har u­t­vecklat en befuktare där vatten diff­­underar genom ett membransystem. Denna befuktare erbjuds som option för cockpit på Boeing 777- och 747-flygplanen.

Liebherr-Aerospace

Liebherr-Aerospace (Tyskland/Frankrike) utvecklar en befuktare som via en värmeväxlare genererar vattenånga med hjälp av het luft från flygplanets motorer. Denna befuktare erbjuds som option till Bombardiers executive-flygplan Global Express.

Le Bozec Filtrations & Systems

Le Bozec Filtrations & Systems (Frankrike) har utvecklat en befuktare som med elektrisk energi genererar vattenånga. Le Bozec offererar sitt system till flygbolag för befuktning av cockpit och även till executiveflygplan. Le Bozecs befuktarteknik har blivit uppköpt av Liebherr-Aerospace som nu marknadsför även denna produkt.

21

CTT | humidity in balance

Avfuktningssystemet – tekniken bakom Zonal Drying™ System

Flygplanets ytterskal är under flygning extremt kallt och när kabinluften möter denna kyla uppstår det kondensation i form av frost och is. När flygplanets ytterskal värms upp under landning smälter frosten och isen till vatten. Det mesta av vattnet rinner ut genom flygplanets dräneringsventiler under markuppehållet men en del ackumuleras i flygplanets isoleringsmattor och som vattenansamlingar i flygplanskroppen.

Zonal Drying™ System hämtar luft från kabinen, avfuktar luften och blåser in den mellan kabinen och flygplanets yttervägg. I detta utrymme skapas då ett flöde av torr luft som får isoleringsmattorna att torka. Samtidigt sänks den relativa fuktigheten på luften som kommer i kontakt med kalla ytor, vilket reducerar kondensationen.

Tekniken bygger på Munters välkända avfuktningsteknik som redan används inom den militära flygindustrin. Aggregaten är då markbaserade. CTT har vidareutvecklat denna teknik genom att bygga små, lätta torkaggregat som installeras för permanent drift i flygplan.

En Zonal Dryer består av en fläkt, en värmare och en rotor. Rotorn är tillverkad i glasfiber och är impregnerad med silica gel, ett ämne som har goda egenskaper för att ta upp och avge fukt.

Två åtskilda luftströmmar leds genom den långsamt roterande rotorn. Den ena luftströmmen, som utgör cirka 80 procent, avger sin fukt till rotorn när den passerar igenom. Den torkade luften leds därefter till det område som skall torkas.

Den andra luftströmmen, som utgör de resterande 20 procenten, värms upp innan den leds genom rotorn och torkar därmed ut rotorn. Denna fuktiga luft återcirkuleras in i kabinen via planets luftkonditioneringssystem.

Zonal Dryern monteras, beroende på flygplanstyp, i utrymmet ovanför kabinen (crown area) alternativt under kabinens golv. Systemet är i drift så länge planet är strömförsörjt, det vill säga under flygning och större delen av den tid som planet står på marken.

Zonal Drying™ System är det kompletta systemet, som anpassas och installeras i olika flygplanstyper.

Flygplanets elektriska interface

Fuktabsorberande rotor Torr luft

Luftinlopp Fuktig luft

Värmeelement

Rotordrivmotor

Befuktningssystemet – tekniken bakom som arbetar enligt tekniken för evaporativ befuktning har utvecklats i samarbete med Munters. Huvudkomponenten i befuktaren är en dyna av glasfiberstruktur med specialutformade luftkanaler vilken befuktas via ett spridarsystem.

När den torra luften passerar dynans fuktiga yta evaporerar vattnet och luften tillförs fukt samtidigt som luften kyls. Genom att dimensionera storleken på dynan efter luftflödet som skall befuktas, samt genom att styra tillflödet av vatten och luftens temperatur innan dynan, kan befuktaren arbeta utan ytterligare krav på reglering. Vattnets mineraler och andra föroreningar fälls ut i dynan. Dynan byts vid regelbundna intervaller anpassade efter vattnets mineralinnehåll.

BEFUKTAREN

Risken för bakteriespridning via befuktaren är minimal eftersom vattnet när det övergår till luften avdunstar och därigenom inte kan bära med sig några bakterier.

Befuktaren installeras i flygplanskabinens tilluftskanaler för de zoner och utrymmen som skall befuktas och vattnet tas från flygplanets ordinarie vattensystem.

Befuktningssystemen till Airbus och Boeings nya flygplan, A380 och B787, innehåller förutom själva befuktaren en mjukvarustyrd kontrollenhet, fuktsensorer och avancerade vattenventiler.

Färskvattentillförsel

Vattenfördelning rörsystem

Luft ut

Pad

Luft in

Kabintemperatursensor Varmluft Dräneringsutlopp

Dräneringsutlopp

23

CTT | humidity in balance

Snabb väg från Boeing 787 till nya Airbus

Torleif Nilsson.

Utvecklingsarbetet för Boeing 787 är i slutfasen. Men på CTT pågår redan full aktivitet med nästa stora flygplansprojekt, det ultramoderna Airbus 350 XWB. ”Det är fantastiskt att med vår alldeles färska erfarenhet från Boeing gå in i ett nytt projekt direkt, säger Torleif Nilsson, utvecklingschef på CTT.

A350 XWB beräknas vara flygfärdig 2013. CTT börjar sitt arbete med att definiera alla så kallade interface, alltså kopplingen mellan företagets produkter och andra system i planet. Upphandlingsprocessen för underleverantörer av flera viktiga systemkomponenter pågår. Det behöver gå mycket snabbt så att prototyptillverkningen kan börja.

Vad ingår i beställningen från Airbus?

– Här är vår produktionsavdelning i Nyköping och Bribo Mekaniska AB två nyckelspelare. Jag är djupt imponerad av Bribos kvalitet och korta ledtider.

Ibland får vi fram delar på bara några dagar. Snabbheten och smidigheten är en oerhörd styrka under vårt utvecklingsarbete.

– Vi ska utveckla och leverera två Zonal Dryers och sex befuktare. Tre av befuktarna är till de främre delarna av passagerarkabinen, två är till besättningens viloutrymmen och en ska befukta flyplanets cockpit. Airbus erbjuder våra system som option men sannolikheten för att kunderna ska beställa dem är stor, berättar Torleif Nilsson.

Beställningen utförs tillsammans med tyska NordMicro. Redan under 2009 beräknas en första prototyp vara klar. Tempot är högt men utvecklingsavdelningen är väl intrimmad och drar stora fördelar av de färska erfarenheterna från B787.

– Efter att ha genomfört hela kvalificeringskedjan med Boeing har vi mängder av kunskap som vi kan omsätta direkt. Det är mycket tacksamt att dra igång ett nytt projekt så tätt inpå. Rena drömläget faktiskt.

Allt är möjligt!

– Det här är ett företag där inget är omöjligt. Vi har nära till varandra vilket gör att vi arbetar effektivt och ofta över gränserna. Våra systemingenjörer och konstruktörer är duktiga på att tillämpa sina kunskaper praktiskt. De rör sig smidigt mellan det teoretiska utvecklingsarbetet vid skrivbordet och labbet där de själva deltar i eller genomför tester och kvalificeringsprov.

– Vår filosofi är att oftast gå till prov så snart som möjligt. Även om det ökar möjligheten för att något ska hända har vi märkt att det i vårt fall många gånger är effektivare än att lägga alltför stor vikt

Utvecklingslabbet är en mycket värdefull resurs inom CTT. Här kan provteknikerna snabbt anpassa och vidareutveckla provresurser och riggar i takt med utvecklingsarbetet. Under 2008 investerades i utrustning som ger möjlighet att simulera temperaturreglerade flöden vid provning av befuktarna.

vid teoretisk analys. Vi bygger snabbt upp kunskap genom tidiga prov, identifierar svaga punkter och kan åtgärda dem snabbt.

Torleif Nilsson arbetade tidigare på SAAB Aerosystems och var med om hela utvecklingen av Fpl 39 Gripen. 2007 kom han till CTT och blev chef för en utvecklingsavdelning med 13 personer: 6 systemingenjörer, 5 konstruktörer och 2 provtekniker. De flesta andra OEM-leverantörer har stora utvecklingsavdelningar med tiotals medarbetare på varje ansvarsområde. CTTs storlek väcker förvåning – och respekt hos Torleif Nilssons branschkollegor.

– De är imponerade av att lilla CTT deltar i alla de stora civila flygplansprojekten i världen. Jag med.

Hur arbetar ni mot Retrofit och VIP?

– För Retrofit handlar det uteslutande om Zonal Drying™ System som installeras direkt i flygplanen ute hos flygbolagen. Vi tar fram installationsunderlag för aktuell typ av Zonal Dryer till kundens flygplan. Vi genomför och dokumenterar även all nödvändig kvalificering, till exempel hållfasthetsberäkningar och vibrationsprover. Den formella certifieringen görs sedan av Lufthansa Technik som vi har ett avtal med.

– Till VIP-marknaden levereras både Zonal Drying™ System och befuktare som i kombination utgör vårt Cair™-system. Beställningarna kommer från olika Completion Centers vars affärsidé är att inreda privat- och affärsflygplan. Kunderna överträffar ofta varandra i både flygplansstorlek och exklusiva utrustnings- och inredningskrav. Till vår stora glädje har de här kunderna insett fördelarna med våra system för att få ett behagligt klimat ombord i sina flygande bostäder.

VIP-projekten – men också Retrofitprojekten kräver alltså inte bara anpassning till en viss flygplanstyp utan också till en särskild flygplansindivid. Vid Retrofit visar det sig till exempel ofta att det utrymme där man normalt installerar CTTs system redan tagits i anspråk för någon annan efterinstallerad utrustning.

– Det gör både Retrofit och VIP-projekten till stora utmaningar. Här kan man verkligen tala om att följa hela utvecklingskedjan från start till slut. Vi arbetar nära kunden och det är stimulerande. Men när flera pågående projekt pockar på uppmärksamhet samtidigt blir det givetvis ansträngande. Det finns heller inget utrymme för förseningar eftersom stilleståndstiden för flygplanen är strikt planerade. Då är det skönt att arbeta på ett företag där inget är omöjligt och alla hjälps åt.

Utvecklingsavdelning

VIP

RETROFIT

A380

CTTs utvecklingsavdelning är organiserad i tre produktområden. OEM består av de tre stora pågående projekten organiserade av varsin projektledare och en kärntrupp av utvecklingsingenjörer.

OEM

B787

CTT | humidity in balance

A350

25

Trimmad och taggad produktionsavdelning Digitalisering och utbildning. I väntan på att få komma igång med serieproduktionen för Boeing 787 har CTTs produktionsavdelning vässat klorna och genomfört en rad förbättringar.

– Vid sidan av vår produktion för Retrofitmarknaden och VIP-flygplan har vi haft tid att trimma vår organisation på flera områden. Vi har bland annat utvecklat våra hjälpsystem som planerar produktionen. Numera har varje arbetsstation en dator, en tunn klient, där montörerna får och ger utförlig information om de arbetsordrar de arbetar mot, säger produktionschefen Stefan Hammar.

Bra på att krypa i plan

Produktionsavdelningen har 15 personer anställda.

Flera har flygteknisk utbildning och är, som Stefan Hammar säger, ”inte främmande för att krypa omkring i ett flygplan”. Det kommer väl till pass när CTT deltar som ”supervisor” vid installationen av Zonal Dryers på Retrofitmarknaden.

– Vi får inte skruva själva men är med och övervakar när våra system ska installeras. Vi har sedan tidigare ett antal anställda som utbildats för detta.

Under året som gått har vi lärt upp ytterligare några personer som kan gå in i rollen som supervisor. Personal från produktionsavdelningen kan även utföra fuktmätningar på flygplan. Vi bekräftar vad kunderna redan misstänker, att det finns fukt ombord.

Många beställningar från CTTs Retrofitkunder har korta leveranstider, ibland under tre månader.

– Om vi har alla artiklar med lång ledtid på lager, klarar vi oftast att leverera med kort varsel. Därför är prognoserna från vår säljledning så viktiga. Produktionstiden avgörs också av vilken flygplanstyp det handlar om. Är det ett plan vi redan har en design för går det fortare.

Effektiviserad våttätning

Under vintern installerades en befuktare från Munters i produktionens smackrum. Där utförs all våttätning av plåtdetaljer och hus för befuktare. Det krävs en viss fukthalt för att tätningsmaterialet ska härda.

– Varje delsteg får ett digitalt godkännande av den som monterar. Samma planeringssystem används på Bribo.

Det ger goda synergieffekter för oss.

– Med den nya befuktaren blir det en snabbare härdning. Den är klar över natt och på morgonen är befuktarhusen färdiga att gå till slutlig ytskickslackering. Det gör att vi blir effektivare och kan öka produktionstakten, säger Stefan Hammar och kan inte dölja hur ivrig han och de andra på produktionsavdelningen är att börja serieproducera för B787.

Framtidstro på Bribo Mekaniska Ny VD, nyinvesteringar och stora portioner framtidstro. Så kan det gångna året för Bribo Mekaniska AB sammanfattas. ”Det är härligt att arbeta i ett växande företag”, säger företagets VD Tony Rosendahl.

Designföretaget Zero AB, som marknadsför belysningsarmatur för offentliga miljöer, är kund till Bribo.

Från småländska Bribo Mekaniska AB levereras avancerade plåtarbeten med hög kvalitet och stor konkurrenskraft. Det lilla Nybroföretaget tillverkar ”skalet” runt CTTs befuktare och avfuktare, samt upphängningsanordningarna. 40-45 procent av Bribos produktion riktar sig mot CTT.

som så många andra, märkte av konjunkturnedgången under kvartal 4.

Tony Rosendahl är dock inte oroad.

– Historiskt sett har Bribo aldrig påverkats särskilt mycket av lågkonjunkturer. Produktion av prototyper och fåstyckstillverkning är inte särskilt konjunkturkänsligt.

Just prototypframtagning är Bribos specialitet. Ofta leder framtagningen till att Bribo får vara med när kunden börjar komma upp i volym. Därför har det varit viktigt för Tony Rosendahl att lära känna befintliga kunder. Han har också hunnit bearbeta potentiella kunder.

Tony Rosendahl, VD på Bribo Mekaniska AB

– Då märker man vilket gott rykte Bribo har. Vi får många nya kunder genom mun-till-mun-metoden.

Trivsam omställning

Ny slipmaskin installerad

2007 förvärvades det väletablerade familjeföretaget av CTT Systems AB. Under 2008 har de tidigare ägarna, brödraparet Josefsson, trätt tillbaka parallellt med att nye VDn, Tony Rosendahl trimmats in i arbetet. Han har en bakgrund som produktionschef för ett stort aluminiumgjuteri i Mönsterås. Nu leder han en arbetsplats med tolv anställda, en omställning han trivs med.

Under hösten anställdes två nya medarbetare. En ny, avancerad slipmaskin har också kommit på plats.

Maskinen används framförallt för ytor som ska vara blanka och putsade och blir därför särskilt intressant för kunder med designade produkter. Till dem hör Materia och Zero, den senare med belysningsarmaturer för offentliga miljöer som specialitet. Även andra kunder som Bribo samarbetat med länge, till exempel Norden Machinery som tillverkar tubfyllnadsmaskiner, har glädje av den nya maskinen.

– Jag lockades av familjeföretagskänslan på Bribo.

Positivt är också att få vara VD för ett växande företag med fin maskinpark och skickliga medarbetare.

Vår tillväxt för de närmaste 4-5 åren ser mycket bra ut, säger han och ger uttryck för en framtidstro han menar delas av styrelsen för både Bribo och CTT.

– Slipmaskinen ger en viktig signal om att Bribo inte förlitar sig enbart på leveranser till CTT. Vi vill fortsätta växa – på alla områden, säger Tony Rosendahl.

Lönsamheten för nykomlingen i CTT-koncernen fortsatte att vara god under 2008. Även om Bribo,

CTT | humidity in balance

27

CTT-aktien Aktiekapital

Aktiekapitalet i CTT uppgår till 10 846 714 SEK fördelat på 10 846 714 aktier, envar aktie med ett kvotvärde om 1 SEK. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Varje aktie berättigar till en röst. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för det fulla antalet ägda och/eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten.

CTT Systems Aktien OMX Stockholm_Pl

Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.)

Aktiekapitalets utveckling

Aktiekapitalet har sedan bolagets bildande 1991 förändrats enligt tabell på motstående sida.

Kursutveckling samt omsättning per månad t.o.m. januari 2009.

Ägarförhållande

Ägarförhållanden i CTT per den 31 dcember 2008 är enligt uppgifter från VPC vilka framgår av tabeller på motstående sida. Antalet aktieägare har sedan 2007-12-31 minskat från 3 394 till 3 218.

Aktiens notering

CTTs aktier noterades först på SBI-listan 1997 och 1999 på Stockholmsbörsens O-lista, numera Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Noteringen innebär bland annat att CTT följer börsens regler om aktiemarknadsinformation.

Bolaget publicerar således finansiella rapporter och annan aktiemarknadsinformation samt följer i övrigt de regler och den praxis som gäller för aktiemarknadsbolag.

Aktiekursens utveckling

Högsta avslutskurs under det gångna räkenskapsåret, 35:20 kronor, noterades den 28 april 2008 medan lägsta avslutskurs, 14:30 kronor, noterades den 19 december 2008. Den 30 december 2008 var sista avslutskurs 15:50 kronor (30:80).

Informationspolicy

Styrelsen för CTT har utformat en informationspolicy som beaktar de av börsen utfärdade reglerna i noteringsavtalet. Förutom styrelseordförande och verkställande direktör är även ekonomichef bemyndigad att uttala sig om företagets rapporter samt officiellt meddelade affärer. Företaget distribuerar samtliga rapporter inklusive bokslutskommuniké samt pressmeddelande via Cision AB. Företagets hemsida, www.ctt.se, uppdateras parallellt med samma information, där finns även årsredovisningen samt delårsrapporter att ladda ner.

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt (med beaktande av bolagets finansiella mål) och önskemål om god direktavkastning.

Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT

DE STÖRSTA AktieägarNA Antal Kapital och PER 2008-12-31 aktier röster i % Volito ab 1 761 427 16,2 Trulscom ab

789 414 7,3 Banco teknik & innovation

565 360 5,2 If skadeförsäkring ab

511 200 4,7 nordea bank finland abp

404 260 3,7 banco småbolagsfond

341 760 3,2 länsförsäkringar småbolagsfond 244 200 2,3 seb private bank s.A., Nqi

224 343 2,1 pelago venture partners ab

195 270 1,8 nordström, christer

164 388 1,5 Summa 5 201 622 48,0 Övriga aktieägare 5 645 092 52,0

Aktiernas fördelning på ÄGARKATEGORIER

Svenska privatpersoner 38,5 % Svenska institutioner

56,2 %

Utländska privatpersoner 0,1 % Utländska institutioner

5,3 %

Totalt antal aktieägare Totalt antal aktier Antal aktier/ aktieägare 1–1000 1 001–10 000 10 001–50 000 50 001–100 000 100 001– Summa

Antal ägare 2 478 651 57 14 18 3 218

1 1 6 10

AKtiekap.

Transaktion Utveckling

1991/92 Nyemission 1994/95 Nyemission 1995/96 Nyemission 1996/97 Nyemission 1997/98 Nyemission 1997/98 Split 100:1 1997/98 Nyemission 1998/99 Nyemission 2000/01 Nyemission 2003/04 Nyemission 2004/05 Nyemission 2005/06 Nyemission 2006/07 Nyemission 2007 Nyemission 2007 Nyemission

Antal aktier 745 417 727 402 280 672 936 063 157 160 846 714

3 218

100,0

10 846 714

Andel aktier i % 6,9% 15,9% 11,8% 8,6% 56,8% 100,0%

Förändring av antal aktier 2 670 2 670 594 5 934 11 868 2 349 864 690 000 1 021 200 1 021 200 1 276 500 2 127 500 28 929 230 001 269 999 1 807 785

2 3 4 5 6 8 8 8 9 10

Totalt antal aktier 2 670 5 340 5 934 11 868 23 736 373 600 063 600 084 800 106 000 382 500 510 000 538 929 768 930 038 929 846 714

görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren.

I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB.

Ökning aktiekapital SEK 2 670 2 670 594 5 934 11 868 - 690 000 1 021 200 1 021 200 1 276 500 2 127 500 28 929 230 001 269 999 1 807 785

Totalt aktiekapital SEK 2 670 5 340 5 934 11 868 23 736 2 373 600 3 063 600 4 084 800 5 106 000 6 382 500 8 510 000 8 538 929 8 768 930 9 038 929 10 846 714

Kvotvärde SEK 100 100 100 100 100 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

Aktieägaravtal

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal.

29

CTT | humidity in balance

Historik, organisation och kvalitet Historik

Vidareutveckling ledde till ett komplett fuktkontroll-

CTT har sitt ursprung i idén ”Avfuktare i flygplan” som presenterades 1988 av bolagets grundare Christer Nordström, Thomas White och Tomas Axelsson.

Inom den militära sektorn hade man länge avfuktat flygplan med markbaserad utrustning men detta var ingen god lösning för civilt flyg med långa flygtider. Efter ett antal år med prototyptillverkning och presentation av idén för bl.a Luftfartsverket och olika flygbolag bildades CTT Systems AB i augusti 1991 för att patentera och exploatera idén. År 1997 erhölls den första världscertifieringen vilken avsåg ett system för Boeing 767-flygplanet.

system

Senare samma år noterades bolaget på dåvarande SBI-listan, för att 1999 noteras på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Försäljningen har fram till 2004 enbart skett till flygplan som är i drift. I och med tecknandet av ett antal avtal har bolagets strategiska mål att bli OEM-leverantör nu uppnåtts.

Avtalen som avses är: • Zonal Drying™ System som option för Boeing 737NG • Befuktning som option för besättningens viloutrymmen för Airbus A380 • Zonal Drying™ System som standard för Boeing 787 • Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Boeing 787 • Zonal Drying™ System som option för Airbus A350 • Befuktning av besättningens viloutrymmen och cockpit som option för Airbus A350 • Cair™-befuktning av kabinen som option på Airbus A350 Mikael Brate Financial Director Administration & IT

Under hösten 1999 påbörjades utvecklingen av ett ”befuktningssystem” vars syfte är att erbjuda en förhöjd komfort i kabinen för passagerarna och besättningen. För att undvika kondensationsproblem vid befuktning av flygplansmiljöer kombineras befuktningssystemet med CTTs torksystem Zonal Drying™ System. Detta integrerade koncept marknadsförs som och är varumärkesskyddat under namnet Cair™.

Organisation och personal

Organisationen är uppbyggd för att matcha flygbolagens struktur och säkra tillväxtmöjligheter och produktion. Sedan den 1 november 2007 ingår även Bribo AB som ett helägt dotterbolag i koncernen.

CTT har anställt strategiskt viktiga nyckelpersoner med kompetens inom konstruktion, mekanik, luftsystem, flygplanselektronik och luftvärdighetsadministration såväl som finansfrågor och börsbolagsadministration. Ett flertal har lång erfarenhet från svensk resp. internationell flygindustri. Produktionspersonal planerar och administrerar tillverkningen som i stora delar läggs ut på lego.

Torbjörn Johansson President Maria Wester Quality Manager Quality Assurance & HR

Ulf Liljenberg VP Sales & Marketing Sales & Marketing

Stefan Hammar Production Manager Procurement Assembly Maintenance & Overhaul

Totalt är 48 personer anställda varav 7 kvinnor.

Personalens ålder är jämnt spridd från ca 22 till 66 år. Sjukfrånvaron har hittills varit låg i bolaget.

vid försäljningsarbetet eftersom Lufthansa Technik har ett mycket gott rykte avseende certifiering och har möjlighet att upprätthålla STC från både EASA och FAA.

Kvalitet

CTT arbetar under myndighetskrav från Transportstyrelsen (fd. Luftfartsstyrelsen) i Sverige vad gäller kvalitetssäkring inom flygindustrin. Stark styrning sker i varje led, från konstruktionsarbetet, genom produktionen, vid leverans och senare vid efterkontroller och support till kunderna.

Kvalitetssystem och tredjepartsgodkännande

Idag är CTT certifierade av Transportstyrelsen enligt de gemensamma europeiska normerna utfärdade av EASA (European Aviation Safety Agency); del 21 respektive del 145. Dessa båda tillstånd innebär att CTT är behörigt att tillverka respektive underhålla flygvärdigt material. CTT är även certifierat av DNV för ISO 9001:2000 och EN9100. Det kan inom några år bli aktuellt att certifiera CTT enligt FAA’s del 145 för att få ett globalt reparationstillstånd.

Certifiering

Ett flygplans grundkonfiguration innehar ett typcertifikat, TC. Varje utrustning som ska installeras utöver detta godkänns genom ett Supplement Type Certificate, STC. Ett STC innebär att en luftfartsmyndighet godkänt systemet och dess installation ur luftvärdighetssynpunkt. Inom EU utfärdas ofta STC av EASA. Ett STC utfärdat av FAA (Luftfartsmyndigheten i USA) har global täckning.

Produktion

CTTs produktionsstrategi är att utföra slutmontering och test samt underhåll av egna produkter. En betydande del av produkterna är standardkomponenter från flygindustrin vilka köps från välrenommerade leverantörer. För huvudkomponenter har långsiktiga avtal slutits för att få låga priser även vid korta serier. Bearbetning och montering är utlagt på lego hos noga utvalda leverantörer samt hos vårt dotterbolag Bribo AB. Detta gör att CTT mycket snabbt kan öka omsättningen utan stora investeringar vare sig i maskiner eller i personal.

Installation

Vid försäljning för eftermontering i befintliga flygplan görs installation av flygbolagens personal i enlighet med CTTs ritningar och instruktioner. För att underlätta deltar instruktör (supervisor) från CTT vid de första installationerna. En sådan installation av ett Zonal Drying™ System kräver cirka 70– 150 mantimmar. Installation av ett komplett Cair™ kräver cirka 200– 250 mantimmar. Det formella ansvaret för installationerna ligger hos flygbolagen.

Genom träffade avtal med Airbus och Boeing kommer installation framöver även att ske direkt under nyproduktion hos flygplanstillverkarna. Vid installation under nybyggnation ansvarar flygplanstillverkarna för installationen.

CTT har ett samarbetsavtal med Lufthansa Technik angående certifiering. Detta avtal innebär att Lufthansa Technik fungerar som CTTs formella designorganisation. Lufthansa Technik upprätthåller STC för CTTs produkter mot en ersättning per sålda system. Denna överenskommelse är till hjälp

Torleif Nilsson Engineering Manager Design Engineering

Peter Landquist VP Customer Support Technical Documentation

31

System Engineering Development Test CTT | humidity in balance

Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten

CTT Systems AB (publ.) är en teknikkoncern som verkar inom flygbranschen. Koncernens affärsidé är att åtgärda de två fuktproblem som idag existerar i kommersiella flygplan dvs. att eliminera uppkomsten av kondensation mellan kabin och flygplanets ytterskal samt att minska hälsoriskerna och öka välbefinnandet för passagerare och kabinpersonal genom att höja fuktnivån i kabinen.

CTTs produkter, Zonal Drying™ System och Cair™ skapar förutsättningar för en förbättrad lönsamhet och flygsäkerhet samt erbjuder en avsevärt förbättrad komfort för passagerare och kabinpersonal. CTT säljer dessa system till flygplanstillverkarna för installation under produktion av flygplanen och till flygbolagen för befintlig flygplansflotta.

Moderbolaget har sitt säte i Nyköping och är sedan 1999 noterat på Stockholmsbörsens O-lista, nuvarande Small Cap listan vid OMX Nordic Exchange Stockholm AB. Sedan den 1 november 2007 ingår Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo) i Nybro, som ett helägt dotterbolag i koncernen. Årets verksamhet

Under 2008 har säljsidan haft stora framgångar främst avseende VIP marknaden med 8 plan från 6 olika kunder men även på retrofit sidan där Air New Zealand ordern på Zonal Drying™ System är vår hittills största retrofit order.

Utvecklingsavdelningen har fokuserat arbetet på kvalificering av B787 systemen och A380 samt under hösten även påbörjat utvecklingen till Airbus A350. Övriga resurser har fördelats på VIP flygplan och Retrofitprojekt för Zonal Drying™ projekt.

Produktionsavdelningen har arbetat hårt med att förbereda sig för serieleveransstarten av B787 produkterna, bla har arbetet kretsat kring att säkra upp leveranssäkerhet och kvalitet från våra underleverantörer.

Customer Support funktionen har lagt mycket kraft på att förbereda CTT och vår samarbetspartner Satair inför den kommande anstormningen när

B787 leveranserna går igång, såväl vi som Boeing kan konstatera att CTT ligger mycket väl framme i denna process.

Personalstyrkan har under verksamhetsåret varit i stort oförändrad då framförallt leveranser till B787 ännu ej tagit fart och något behov av förändrad bemanning ej funnits. Vi har också under året gjort fortsatta investeringar i våra lokaler i Nyköping, bla. har vårt testlaboratorium fått utökade möjligheter att utföra kvalificerade tester.

Viktiga händelser

CTT och det tyska företaget Nord-Micro tecknade i början av juli ett Memorandum of Understanding vilket innebär att CTT skall utveckla och leverera Zonal Dryers och befuktare till Airbus A350 flygplan. I början av oktober 2008 signerades det slutliga avtalet. CTTs befuktare kommer att erbjudas som option till flygplanets cockpit, besättningarnas viloutrymmen och till delar av passagerarkabinen.

CTTs Zonal Dryers skall också erbjudas som option, speciellt i samband med befuktning av passagerarkabinen. Det potentiella värdet av avtalet (inklusive eftermarknad) överstiger 300 miljoner USD beräknat över den fulla livslängden för flygplanstypen A350.

Airbus räknar med att börja leverera A350 flygplanet till kund under år 2013. CTTs avtal med Nord-Micro innehåller även betalning för utvecklingsarbetet och förserie apparater.

I början av september fick CTT av Air New Zealand sin hittills största beställning på Zonal Drying™ System. Beställningen avser 42 flygplan, 13 st A320, 5 st B767, 16 st B737-300 och 8 st B777 flygplan. Systemen kommer att levereras under åren 2008 till 2010.

CTT fick mycket stor uppmärksamhet i den internationella flygpressen tack vare att Air New Zealand under en presskonferens i Seattle informerade om att man valt Zonal Drying™-systemet som ett led i sin satsning på att spara bränsle och därmed minska utsläppen av koldioxid.

Under året har CTT fått beställningar på ytterligare 4 st Zonal Drying™-system till Icelandair och Transavia samt en beställning på ytterligare en Zonal Dryer till NASA:s Sofia projekt.

Avseende VIP flygplan har år 2008 varit framgångsrikt och CTT har fått beställningar på Cair™ till sammanlagt 8 st flygplan från sex olika kunder.

Nya kunder under året var Baysys Technologies och Gore från USA samt AMAC från Schweiz. CTTs kundbas inom VIP har därmed ytterligare breddats.

2006 togs ett antal levererade Zonal Dryers ur drift. Under augusti månad 2008 godkände EASA (den europeiska luftfartstillsynen) den av CTT och Lufthansa Technik föreslagna modifieringen av dessa. Detta innebär att de äldre system som har haft dessa Zonal Dryers nu kan tas i drift igen efter att modifieringen har utförts.

Under år 2008 har Boeing tvingats försena B787 programmet ytterligare. Nu planeras första flygning under andra kvartalet 2009 och leverans av första flygplan till kund första kvartalet 2010. För CTTs del innebar denna försening att vi endast levererade ett fåtal system till Boeing under 2008.

Detta har inneburit en finansiell belastning på CTT eftersom produktionen av delar till B787 programmet redan hade startats och CTT fick en väsentlig lageruppbyggnad av B787 material.

En av CTTs kunder har ekonomiska problem och CTT gör bedömningen att kunden ej kan fullgöra gällande avtal. Orderboken har därför reducerats med denna kunds beställning. CTT har dock inga utestående kundfordringar hänförliga till denna kund.

Ekonomi

CTT ändrade 2007 räkenskapsår till att från januari 2008 innefatta 1 januari till och med 31 december.

Detta fick till följd att föregående räkenskapsår kom att omfatta 6 månader jul-dec 2007. Denna årsredovisning avser helåret jan- dec 2008 och jämförelser i texten sker då enligt; räkenskapsåret jan - dec 2008 (juli - dec 2007).

Nettoomsättningen var för räkenskapsåret 2008 (jan - dec) MSEK 37,6 (13,2) Det gångna räkenskapsårets omsättning och resultat tyngs återigen av de försenade leveranserna till B787 och en svag USD. Resultat efter skatt uppgick till MSEK -30,9 (-10,8).

Såväl retrofit som reservdelsomsättningen har varit låg under räkenskapsåret medan dotterbolaget Bribos externa försäljning bidragit positivt till resultatet.

Orderingången uppgick under räkenskapsåret till MSEK 109 (23) och orderboken uppgick per den 12 Feb 2009 till MSEK 124 (76) beräknat på en USD kurs på 8,35.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets Teckningsoptioner

utgång

Boeing vidhåller att första flygningen med B787 flygplanet nu kommer att ske i andra kvartalet 2009 samt att första leverans av flygplanet till kund kommer att bli i början av år 2010 istället för som från början planerat i maj 2008, B787 projektet är nu nära 2 år försenat jämfört med den ursprungliga planen.

Boeing ZD VIP marknaden håller 16% Retrofit i sig och i januari erhöll 27% CTT en beställning på ett Cair™ -system, från Airbus VIP Associated Air Center 27% 12% (AAC) i Dallas, avseenSpare de ett Airbus A319 VIP 18% flygplan vilket skall levereras under våren 2009.

Det program med teckningsoptioner för de anställda i koncernen som årsstämman 2007 beslöt om, löper vidare. Programmet avslutas som senast 2010-11-30, se not 24.

Investeringar

Investeringar har under räkenskapsåret gjorts med MSEK 2,8 (1,2) i immateriella tillgångar vilket i huvudsak består av certifikat, samt aktiverade kostnader för utveckling till A380 flygplanet.

I materiella anläggningstillgångar, främst avseende uppbyggnad av utökad produktionskapacitet och testlaboratorium, har investeringar gjorts med MSEK 1,6 (1,4).

Sammanlagt uppgår därmed investeringarna under räkenskapsåret till MSEK 4,4 (2,6).

CTT | humidity in balance

33

Forskning och utveckling

Produktutvecklingen har varit koncentrerad på B787 ordern samt utveckling av A380 befuktare och under andra halvåret även A350 projektet. Under räkenskapsåret har MSEK 4,5 (1,7) kostnadsförts för forskning och utveckling, se även Not 7 ”Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten” i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

Miljöinformation

CTT bedriver i begränsad omfattning tillsåndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Miljöpåverkan är ringa.

Styrelsens arbete

CTTs styrelse består av fem ledamöter valda av bolagsstämman. Bland ledamöterna återfinns dels personer som representerar de största ägarna i CTT, dels oberoende personer. Styrelsens ledamöter har lång och skiftande erfarenhet från verksamhetsområden som är av betydelse för koncernen och dess verksamhet.

Styrelsen konstituerar sig direkt efter årsstämma.

Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD ägnad att säkerställa utvecklingen av moderbolaget och koncernen samt att tillgodose styrelsens behov av information och kontroll av den löpande verksamheten. Under räkenskapsåret har styrelsen sammanträtt 5 gånger.

Ordinarie sammanträden följer arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: föregående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisation, övriga frågor.

Frågor som styrelsen har behandlat under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingångna avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer och bolagets kapitalbehov.

Totalt har 245 KSEK betalats ut i arvode till styrelseledamöterna, därav har ordföranden erhållit 51 KSEK. Nomineringsförfarande och kommittéarbete

CTT håller årsstämma den 7 maj 2009. Nomineringar behandlas dessförinnan av valberedningen bestående av representater för de 3 största aktieägarna vilka tillsammans representerar ca 30% av bolagets aktier. Någon särskild ersättningskommitté har med tanke på koncernens storlek och antal ak-

tieägare inte befunnits nödvändig. Inte heller någon revisionskommitté har inrättats med tanke på koncernens begränsade komplexitet. De valda externa revisorerna har genom närvaro vid ett styrelsemöte och avgivande av skriftliga rapporter kommunicerat de synpunkter som funnits.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Målsättningen med CTTs ersättningspolicy för ledande befattningshavare är att erbjuda kompensation som främjar till att attrahera och behålla kvalificerad kompetens för CTT. Generellt erbjuder inte CTT några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i ledningsgruppen samt dotterbolags VD. Den rörliga ersättningen skall vara begränsad och baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.

Verkställande direktören och CTT har båda rätt att påkalla pension vid 65 års ålder. Pensionen är avgiftsbaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma.

För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP. VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på CTTs begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD i CTT till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön. Styrelsen har möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta. Ovanstående vilket gällt under 2008 är identiskt med det förslag som har lagts fram till årsstämman 2009.

Transaktioner med närstående

Styrelseledamoten Lars Solin har varit CTT behjälplig i samband med emissionen 2007. För detta arbete har Lars Solins arbetsgivare under 2008

erhållit 166 KSEK. Denna tjänst har upphandlats i öppen konkurrens och ersättningen är marknadsmässig. Utöver denna transaktion har inga transaktioner med närstående genomförts under räkenskapsåret.

Redovisningsprinciper

Sedan den 1 juli 2007 upprättar CTT sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och kompletterat med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2. I övrigt har samma redovisningsprinciper och värderingsmetoder tillämpats som i senaste årsredovisningen.

För utförligare redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper se avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av styrelsen 2009-04-07.

Utdelningspolitik

CTT har hittills inte lämnat någon utdelning. Styrelsens utgångspunkt är att utdelningen långsiktigt skall vara väl avvägd mellan bolagets behov av kapital för tillväxt och önskemål om god direktavkastning. Någon kvantifiering av hur stor utdelningen ska vara i förhållande till framtida vinster har inte befunnits meningsfull i nuläget. Mot bakgrund av den framtida expansion som styrelsen förutser för CTT görs bedömningen att utdelningspolitiken kommer att vara fortsatt restriktiv under de närmaste åren. I enlighet med bolagsordningen i moderbolaget kan inte utdelning lämnas förrän det villkorade aktieägartillskottet om 4,9 MSEK återbetalats till Volito AB. Aktieägaravtal

Förslag t ill v instdisposi t ion Från föregående år ansamlad förlust Nedsättning av reservfond Till överkursfond tillförda fria medel Erhållet koncernbidrag netto efter skatt Årets förlust Vinstmedel till förfogande

Förslag till disposition Balanseras i ny räkning Summa

-5 5 37 3 –30 10

106 106 076 528 333 270

347 347 918 000 981 937

10 270 937 10 270 937

sälja Zonal Drying™ System till flygbolagen på retrofitmarknaden. Air New Zealands beställning kommer dock att ge CTT en förhållandevis god beläggning under år 2009 och 2010.

På VIP sidan ser CTT ingen avmattning. Företagen som utrustar stora VIP flygplan har fulla orderböcker och CTTs Cair™ -system blir mer och mer populärt bland slutkunderna. Vi bedömer därför att både orderingång och omsättning kommer att vara god under år 2009.

CTTs försäljning till Airbus och Boeing kommer under år 2009 att öka markant. Airbus fortsätter att öka leveranstakten av A380 flygplan, produktionen av Boeings B787 flygplan kommer nu igång på allvar och CTTs utvecklingsarbete vad gäller A350 intensifieras. Dessutom kommer CTT under hösten 2009 att leverera de första reservdelarna till B787 projektet. Sammantaget innebär det att mer än hälften av CTTs omsättning under år 2009 kommer att genereras av OEM-projekten. CTTs befintliga kontrakt med Airbus och Boeing kommer nu år för år att ge en substantiellt ökande försäljning.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var under det sista kvartalet år 2008 positivt. Förutsatt en fortsatt stark dollarkurs beräknas kassaflödet för år 2009 bli positivt eller i värsta fall svagt negativt.

Styrelsen bedömer därför CTTs finansiella situation för 2009 som tillfredställande.

Mellan aktieägarna i CTT finns, såvitt styrelsen vet, inga aktieägaravtal.

Framtida utveckling och finansiering

Den djupa lågkonjunkturen som världens flygbolag är på väg in i kommer också att påverka CTT. Vi räknar med att det under år 2009 blir svårare att 35

CTT | humidity in balance

Riskanalys

RISKER

Allt företagande och ägande av aktier är förenat med ett visst mått av risktagande. Nedan anges några av de faktorer som kan få betydelse för CTTs framtida utveckling. Faktorerna nedan är inte uppställda i prioritetsordning och gör inte anspråk på att vara heltäckande.

Beroende av nyckelpersoner

CTT kommer under en överskådlig tid att vara beroende av ett fåtal nyckelpersoner. Dessa personer besitter kunskap, erfarenhet och kontakter som, tillsammans med moderbolagets patent, utgör grunden för koncernen. Koncernens framtida utveckling är till påtaglig del beroende av att dessa nyckelpersoner stannar i organisationen. Om någon eller några av dessa skulle lämna CTT skulle detta kunna leda till en negativ utveckling av koncernens verksamhet.

Beroende av större kunder

CTT har genom det ökade antalet kunder minskat koncernens beroende av en enskild kund. Fortfarande har dock CTT relativt få kunder varför varje enskild kunds agerande kortsiktigt kan få märkbara konsekvenser för CTT. Exempel på sådana händelser är till exempel senareläggning eller annullering av en order som kortsiktigt skulle kunna påverka CTT negativt. CTT har dock en lång relation med de största kunderna som samtliga i sitt agerande visat långsiktighet och stabilitet.

Fluktuationer i omsättnings- och resultatutvecklingen

Framtida intäkter är till betydande del beroende av ett fåtal större order vilka har väsentlig inverkan på både omsättning och resultat. Det är svårt att prognostisera och påverka när dessa order erhålls, därav

kan det uppstå fluktuationer i koncernens framtida omsättnings- och resultatutveckling. I och med de tecknade OEM-avtalen med Boeing och Airbus kommer risken för omsättningstapp successivt att minska.

Framtida kapitalbehov

CTT har under det gångna räkenskapsåret säkerställt en checkkredit om 2,5 MUSD varav 2,3 MUSD var utnyttjad vid räkenskapsårets slut.

Dessutom har CTT sedan tidigare en säkrad lånegaranti om 25 MSEK varav 20 MSEK var utnyttjad vid räkenskapsårets slut.

CTT är i allt ökande grad beroende av tecknade OEM-avtal, A380 samt inte minst B787 avtalet där vid ytterligare förseningar i dessa projekt ett behov av externt kapitaltillskott ej kan uteslutas.

Styrelsens bedömning är dock i dagsläget att befintlig likviditet, kredit och kommande kassaflöde kommer att täcka kapitalbehovet. Eftersom CTTs produkter ska användas under en lång tid i flygplan är det även viktigt att CTT har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Produktansvar

En eventuell olycka som har sitt ursprung i CTTs produkter skulle kunna få stora konsekvenser för koncernen. Genom ett omfattande kvalitetsarbete och de certifieringar som krävs för att installera produkten har risken för olyckor minimerats. Därtill har CTT tecknat en omfattande produktansvarsförsäkring som utgör ett ekonomiskt skydd för eventuellt drabbade och för koncernen.

8,50

8,00

7,50

7,00

6,50

6,00

5,50

2006

2007

2008

USD/SEK fluktuation 2006 – 2008.

Konjunktur

CTTs utveckling är beroende av faktorer utanför koncernens kontroll, såsom den allmänna konjunkturen, marknadsförutsättningar för CTTs kunder och förekomsten av nya konkurrerande produkter.

Dessa faktorer kommer att påverka CTTs framtida resultat både positivt och negativt.

Valutaexponering

Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för valutafluktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk, europeiska valutor och USD, medan produkterna säljs i USD. Vid större leveranser terminssäkrar bolaget USD. Genom den nu säkerställda checkkrediten i USD uppnås en viss hedgeeffekt.

Den europiska flygindustrin har delvis övergått till att fakturera i EUR. CTT bevakar utvecklingen och kommer om så bedöms lämpligt även att fakturera i EUR. CTTs beroende av USD kursen är stort, då i stort sett samtlig fakturering sker i USD medan kostnaderna till övervägande del är i SEK. Ett aktivt arbete med valutaterminer minskar riskerna i affä-

rerna men kursutvecklingen har naturligtvis en mycket stor betydelse för intäkternas utveckling.

Dollarn inledde räkenskapsåret med fortsatt resa utför och rörde sig från 6,47 USD/SEK vid räkenskapsårets början till en lägsta om 5,84 USD/SEK i april. Under hösten inleddes en mycket snabb resa uppåt med en högsta notering om 8,38 USD/SEK i början av december och avslutade året med en kurs på 7,77 USD/SEK, räkenskapsårets medelkurs har varit 6,59 (6,58) USD/SEK. Se även Not 30 ”Policy för finansiell riskhantering” i avsnittet Redovisningsprinciper och noter.

37

CTT | humidity in balance

Femårsöversikt Koncernen

(MSEK) 2008

Resultaträkning Intäkter 43,2 Kostnader –60,2 Avskrivningar –9,2 Resultat efter avskrivningar –26,2

1) 2007

2006/2007

2005/2006

2004/2005

16,0 –25,8 –3,7 –13,6

50,4 –54,5 –4,1 –8,3

28,9 –38,7 –3,5 –13,2

19,6 –31,0 –2,0 –13,5

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt

0,7 –6,2 –31,7

0,1 –1,0 –14,5

0,8 –0,5 –7,9

0,2 –0,3 –13,4

0,3 –0,1 –13,3

Skatt Årets resultat

0,8 –30,9

3,6 –10,8

0,0 –7,9

0,0 –13,4

0,0 –13,3

Balansräkning

08-12-31

07-12-31

07-06-30

06-06-30

05-06-30

Tillgångar Tecknat men ej inbetalt kapital Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Kassa och bank Summa tillgångar

0,0 23,5 15,5 0,0 47,9 3,7 90,6

3,6 26,7 17,1 0,0 39,8 9,8 96,9

0,0 17,3 7,9 0,4 33,5 3,7 62,9

0,0 8,6 4,8 0,1 19,9 9,0 42,3

0,0 7,9 2,1 0,1 15,8 13,7 39,7

Eget kapital och skulder Eget kapital Uppskjutna skatteskulder Avsättningar, garantiåtaganden Långfristiga skulder räntebärande Långfristiga skulder Kortfristiga skulder räntebärande Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

29,4 0,0 1,2 23,7 0,0 18,5 17,8 90,6

60,4 0,9 1,4 18,6 0,0 0,5 15,1 96,9

21,9 0,0 1,3 25,0 0,1 0,0 14,7 62,9

20,2 0,0 1,2 0,0 0,1 0,0 20,9 42,3

32,3 0,0 1,0 0,0 0,1 0,0 6,2 39,7

Nyckeltal Andel riskbärande kapital % Avkastning på eget kapital % Avkastning på totalt kapital % Avkastning på sysselsatt kapital % Kassalikviditet % Räntetäckningsgrad ggr Rörelsemarginal % Skuldsättningsgrad ggr Soliditet % Vinstmarginal %

32 –71 –27 –33 61 –4 –70 1,4 32 –84

63 –35 –17 –21 159 –14 –103 0,3 62 –110

35 –38 –14 –22 126 –16 –17 1,1 35 –16

48 –51 –32 –49 94 –38 –56 0,0 48 –56

82 –43 –33 –40 333 –128 –106 0,0 82 –104

47 0,9 18,8

38 0,4 7,2

32 1,6 13,0

29 1,0 10,4

22 0,9 9,2

–2,92 –2,92 2,71 2,71 –0,56 10 846 714 10 846 714

–1,63 –1,63 5,57 5,57 0,70 10 846 714 10 846 714

–0,93 –0,93 2,65 2,65 –0,61 8 768 930 8 768 930

–1,57 –1,57 2,36 2,36 –0,55 8 538 929 8 538 929

–1,92 –1,92 3,80 3,80 –0,69 8 510 000 8 510 000

10 846 714 15,5 0

8 857 941 31 0

8 538 929 43 0

8 528 091 50 0

6 914 375 18 0

Personal Antal anställda årsmedeltal Intäkt per anställd Löner Aktiedata Resultat per aktie, kr Resultat per aktie efter utspädning Eget kapital per aktie, kr Eget kapital per aktie efter utspädning, kr Kassaflöde per aktie, kr Antal aktier Antal aktier efter utspädning Genomsnittligt antal aktier under perioden Börskurs på balansdagen, kr Utdelning per aktie, kr 2)

1) 2)

6 månader 2008 avser föreslagen utdelning

Resultaträkningar Koncernen

1) (MSEK) Not 2008-01-01 2007-07-01

–2008-12-31 –2007-12-31

Nettoomsättning 1 37,6 13,2

Aktiverade utgifter för produktutveckling 2,5 0,4 Övriga rörelseintäkter 3,1 2,4

43,2 16,0 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter –12,0 –5,0 Övriga externa kostnader 2 –19,8 –9,4 Personalkostnader 3 –27,6 –11,0 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar –9,2 –3,7 Övriga rörelsekostnader –0,8 –0,4 Summa rörelsens kostnader –69,4 –29,5

Rörelseresultat 4 –26,2 –13,6

Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande 0,7 0,1 Räntekostnader och liknande –6,2 –1,0 Resultat före skatt

–31,7

–14,5

Skatt Årets resultat

17 5

0,8 –30,9

3,6 –10,8

Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsintressen

–30,9 0,0

–10,8 0,0

Resultat per aktie, kr Resultat per aktie efter utspädning, kr

–2,92 –2,92

–1,63 –1,63

6 6

1) 6 månader

Definitioner A ndel r i skb ä ra nde ka p i tal

K assal i k v i di t e t

Summan av eget kapital och uppskjutna skatte-

Omsättningstillgångar exklusive varulager men

skulder dividerat med balansomslutningen.

inklusive eventuell beviljad checkkredit dividerat

Av kast n i ng på ege t ka p i tal

med kortfristiga skulder.

Resultat efter finansnetto i procent av genomsnitt-

R e sultat p er akt i e

ligt eget kapital.

Resultat efter finansnetto dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Av kast n i ng på totalt ka p i tal

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostna-

R ÄN T E TÄCK NING SGR A D

der i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostna-

Av kast n i ng på S Y S SEL S AT T ka p i tal

der dividerat med finansiella kostnader.

Resultat efter finansnetto exkl. finansiella kostna-

Rör elsemarg i n al

der i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Resultat efter avskrivningar i procent av årets

Det sysselsatta kapitalet definieras som balansom-

nettoomsättning.

slutningen minskad med icke räntebärande skulder inkl. uppskjutna skatter.

Ege t ka p i tal p er akt i e

Skulds ätt n i ng sgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.

Eget kapital i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

Sol i di t e t

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

V i nstmarg i n al

I n tä kt p er a nstä lld

Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal årsanställda.

Resultat efter finansnetto i procent av årets netto- omsättning.

39

K assaflöde p er akt i e

Kassaflöde i förhållande till antalet aktier på balansdagen.

CTT | humidity in balance

Balansräkningar Koncernen (MSEK) Tillgångar Not

2008-12-31

2007-12-31

Tecknat men ej inbetalt kapital Summa tecknat men ej inbetalt kapital

0,0 0,0

3,6 3,6

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 7 Patent 8 Övriga immateriella tillgångar 9

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och Mark 10 Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 Inventarier, verktyg och installationer 12

8,6 5,4 9,4 23,4

8,1 8,1 10,5 26,7

3,4 4,7 7,4 15,5

3,6 4,9 8,5 17,1

Summa anläggningstillgångar 38,9

Omsättningstillgångar Varulager 15 Råvaror och förnödenheter 14,9 Halvfabrikat 5,1 Varor under tillverkning 2,1 Färdiga varor 10,5

32,6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 16 11,2 Skattefordringar 17 1,2 Övriga fordringar 1,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1,9

15,4

43,8

Kassa och bank 3,7 Summa omsättningstillgångar 51,7 Summa tillgångar 90,6

9,8 49,6 96,9

16,3 3,2 2,0 4,8 26,2 8,9 0,7 2,3 1,7 13,5

Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Aktiekapital 10,8 Övrigt tillskjutet kapital 68,2 Balanserat resultat, inkl årets resultat –49,6 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 29,4

Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut, räntebärande 20,22 23,7 Avsättningar för garantiåtaganden 19 1,2 Uppskjuten skatteskuld 0,0 Summa långfristiga skulder 24,9

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, räntebärande 22 18,5 Förskott från kunder 4,4 Leverantörsskulder 2,9 Övriga skulder 1,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 9,2 Summa kortfristiga skulder 36,3

10,8 60,4 –10,8 60,4

18,6 1,4 0,9 20,9

0,5 0,4 7,8 1,3 5,7 15,6

Summa eget kapital och skulder 90,6

Poster inom linjen Ställda säkerheter 22 Fastighetsinteckningar 1,3 Företagsinteckningar 31,0 Patent 5,4 Inventarier 3,2 Aktier i dotterföretag 1,7

96,9

Ansvarsförbindelser

inga

inga

1,3 5,0 8,1 3,3 0,0

Eget kapitalräkningar Koncernen (MSEK) Aktie- Förändringar i eget kapital kapital

Övrigt tillskjutet kapital

Balanserat- resultat

Summa

Eget kapital 30 juni 2007

8,8

21,0

–7,9

21,9

Årets resultat

0,0

0,0

–10,8

–10,8

Summa totalt redovisade intäkter och kostnader

0,0

0,0

–10,8

–10,8

Nyemission Pågående nyemission Teckningsoptioner Emissionskostnader Eget kapital 31 dec 2007

0,3 1,7 0,0 0,0 10,8

9,7 39,8 0,4 –2,5 68,4

0,0 0,0 0,0 0,0 –18,8

10,0 41,5 0,4 –2,5 60,4

Årets resultat

0,0

0,0

–30,9

–30,9

Summa totalt redovisade intäkter och kostnader

0,0

0,0

–30,9

–30,9

Emissionskostnader Eget kapital 31 dec 2008

0,0 10,8

–0,2 68,2

0,0 –49,6

–0,2 29,4

Det egna kapitalet är till sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Något minoritetsintresse finns ej.

Kassaflödesanalyser Koncernen

(MSEK) Not 2008-01-01

–2008-12-31

Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder m.fl.

25 44,7 Utbetalningar till leverantörer och anställda 26 –67,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter –22,3

Erhållen ränta 0,7 Erlagd ränta –6,1 Betald inkomstskatt –0,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten –28,3

Investeringsverksamhet Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –2,8 Förvärv av dotterföretag 31 0,0 Avyttring av dotterföretag 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar –1,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten –4,4

Finansieringsverksamhet Nyemission 3,5 Upptagna lån 23,1 Amortering av skuld 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,6

Årets kassaflöde –6,1 Likvida medel vid årets början 27, 28 9,8 Kursdifferens i likvida medel 0,0 Likvida medel vid årets slut 27, 28 3,7 1) 6 månader

1) 2007-07-01 –2007-12-31

17,6 –33,0 –15,4 0,2 –0,8 –0,3 –16,3

–1,2 0,6 0,3 –1,4 –1,8

35,9 0,0 –11,5 24,3 6,2 3,7 –0,1 9,8

41

Resultaträkningar Moderbolaget (MSEK) Not 2008-01-01 2007-07-01

–2008-12-31 –2007-12-31

Nettoomsättning 1 30,4 11,8

Aktiverade utgifter för produktutveckling 2,5 0,4 Övriga rörelseintäkter 3,1 0,2

36,1 12,3 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter –13,2 –5,0 Övriga externa kostnader 2 –18,2 –9,1 Personalkostnader 3 –23,3 –10,3 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar –7,0 –3,3 Övriga rörelsekostnader –0,8 –0,4 Summa rörelsens kostnader –62,5 –28,1

Rörelseresultat 4 –26,4 –15,8

Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande 0,6 0,1 Räntekostnader och liknande –5,9 –0,8 Resultat före skatt

–31,7

–16,5

Skatt Årets resultat 5

1,4 –30,3

0,0 –16,5

Balansräkningar Moderbolaget (MSEK) Tillgångar Not

2008-12-31

2007-12-31

Tecknat men ej inbetalt kapital Summa tecknat men ej inbetalt kapital

0,0 0,0

3,6 3,6

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 7 8,6 Patent 8 5,4

14,0 Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 12 7,1

7,1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 13, 14 14,3

14,3 Summa anläggningstillgångar 35,4

Omsättningstillgångar Varulager 15 Råvaror och förnödenheter 14,9 Halvfabrikat 4,1 Varor under tillverkning 2,1 Färdiga varor 10,5

31,6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 16 10,6 Fordringar hos koncernföretag 0,7 Skattefordringar 17 0,8 Övriga fordringar 1,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1,7

14,8

8,1 8,1 16,2 8,4 8,4 10,1 10,1 34,7

15,2 3,2 2,0 4,8 25,1 7,9 0,0 0,5 2,3 1,6 12,4

Kassa och bank 1,1 9,0 Summa omsättningstillgångar 47,5 46,5 Summa tillgångar 82,9 84,8

Eget kapital och skulder Eget kapital 24 Bundet eget kapital Aktiekapital 10,8 10,8 Pågående nyemission 0,0 37,3 Reservfond 6,5 11,6

17,3 59,7 Fritt eget kapital Överkursfond 37,1 10,1 Balanserat resultat 3,5 1,3 Årets resultat –30,3 –16,5

10,3 –5,1 Summa eget kapital 27,6

Avsättningar Avsättningar för garantiåtaganden 19 1,2 Summa avsättningar 1,2

Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut, räntebärande 20,22 20,0 Övriga skulder, ej räntebärande 0,1 Summa långfristiga skulder 20,1

Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 22, 23 17,9 Förskott från kunder 4,4 Leverantörsskulder 2,2 Skulder till koncernföretag 0,3 Övriga skulder 0,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 8,3 Summa kortfristiga skulder 34,0

54,6

Summa eget kapital och skulder 82,9

Poster inom linjen Ställda säkerheter 22 Företagsinteckningar 30,0 Patent 5,4 Aktier i dotterföretag 14,2

84,8

Ansvarsförbindelser

inga

inga

1,4 1,4 15,0 0,1 15,1 0,0 0,4 7,6 0,0 0,9 4,8 13,7

5,0 8,1 0,0

43

Eget kapitalräkningar Moderbolaget

(MSEK) Förändringar i eget kapital

Eget kapital 30 juni 2007 Överföring av överkursfond Nyemission Pågående Nyemission Teckningsoptioner Emissionkostnader Årets resultat

Eget kapital 31 dec 2007

Nyemission Emissionkostnader Erhållna koncernbidrag netto efter skatt Behandling av ansamlad förlust Årets resultat Eget kapital 31 dec 2008

Bundet eget kapital Aktie- Pågående Reserv kapital nyemission fond

Fritt eget kapital Överkurs- Balanserat fond resultat Summa

8,8

0,0

11,6

9,1

–7,8

21,7

0,0 0,3 1,8 0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 39,8 0,0 –2,5 0,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

–9,1 9,7 0,0 0,4 0,0 0,0

9,1 0,0 0,0 0,0 0,0 –16,5

0,0 10,0 41,6 0,4 –2,5 –16,5

10,8

37,3

11,6

10,1

–15,2

54,6

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

–37,3 0,0 0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0 –5,1 0,0

37,3 –0,2 0,0 –10,1 0,0

0,0 0,0 3,5 15,2 –30,3

0,0 –0,2 3,5 0,0 –30,3

10,8

0,0

6,5

37,1

–26,8

27,6

Kassaflödesanalyser Moderbolaget

(MSEK) Not 2008-01-01

–2008-12-31

Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder m.fl.

25 37,2 Utbetalningar till leverantörer och anställda 26 –62,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten –25,2 före betalda räntor och inkomstskatter

Erhållen ränta 0,7 Erlagd ränta –5,8 Betald inkomstskatt –0,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten –30,6

Investeringsverksamhet Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –2,8 Förvärv av dotterföretag 0,0 Avyttring av dotterföretag 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar –0,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3,6

Finansieringsverksamhet Nyemission 3,4 Upptagna lån 22,9 Amortering av skuld 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,3

Årets kassaflöde –7,9 Likvida medel vid årets början 27, 28 9,0 Kursdifferens i likvida medel 0,0 Likvida medel vid årets slut 27, 28 1,1

2007-07-01 –2007-12-31

13,3 –30,6 –17,2 0,1 –0,7 –0,2 –18,1

–1,2 0,0 0,3 –1,4 –2,4

35,9 0,0 –10,0 25,9 5,4 3,7 –0,1 9,0

Redovisningsprinciper och noter CTT SYSTEMS AB (PUBL.) ORG NR 556430-7741

KONCERNEN Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalan­ den från International Financial Re­ porting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings re­ kommendation RFR 1.2 ”Komplette­ rande redovisningsregler för koncer­ ner” tillämpats. Moderbolaget tilläm­ par samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. Årsredovis­ ningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 april 2009. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir före­ mål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2009.

Standarder, ändringar och tolkningar av redovisningsprinciper

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2008 och som inte påverkat lämnade upplysningar. * IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna - tolkningsuttalande * IAS 39 & IFRS 7 Omklassificering av finansiella tillgångar under vissa villkor - tillägg fr.o.m. 2008-07-01 Standarder och tolkningar som godkänts av EU men ännu inte trätt i kraft som kommer att påverka koncernens lämnade upplysningar för 2009 * IFRS 8 Rörelsesegment Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och innebär att segmentinformationen ska lämnas utifrån ett ledningsperspektiv.

Företagsledningen bedömer att seg­ mentindelningen (ett rörelsesegment) kommer att ligga fast men att informa­ tionen per segment kommer att utö­ kas. * IAS 1 Utformning av finansiella rapporter - ändringar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2009 och innebär ändrade uppställningsformer vad gäller resultaträkningen respektive eget kapitalrapporten inkluderande en presentation av s k ”comprehensive in­ come”.

Standarder och tolkningar som godkänts av EU men ännu inte trätt i kraft och som inte bedöms relevanta för koncernen * IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram tolkningsuttalande * IFRIC 14 IAS 19 - Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan - tolkningsuttalande * IAS 23 Lånekostnader - ändringar * IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar - ändringar * IAS 32 & IAS 1 Finansiella instru­ ment; Klassificering & Utformning av finansiella rapporter - ändringar * IFRS 1 & IAS 27 Första gången IFRS tillämpas & Koncernredovisning och separata finansiella rapporter ändringar Grund för rapportens upprättande

Tillgångar och skulder har värderats till historiska anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar och skulder i utländsk valuta har räk­ nats om till balansdagens kurs. Att upprätta rapporter i enlighet med IFRS, kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämp­ ningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen i resultat- och balansräkningarna.

Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

De poster i resultat- och balansräk­ ningen som väsentligen påverkas av företagsledningens bedömningar är uppskjuten skattefordran på outnyttja­ de skattemässiga underskott (not 17), garantiåtaganden (not 19), samt imma­ teriella (not 7-9) och materiella an­ läggningstillgångar (not 10-12) där av­ skrivningsplanerna bygger på bedöm­ ningar av nyttjandeperioder. Se vidare nedan angående redovisningsprinciper och noter till resultat- och balansräk­ ningarna avseende ovanstående poster.

Intäktsredovisning

Redovisning av intäkter sker enligt IAS 18. Det ingår inte i bolagets upp­ gifter att installera produkterna utan detta ombesörjs av kunderna, varför risken övergår till kunden i samband med leverans. Därmed sker intäktsre­ dovisningen vid leverans. Vid försälj­ ning av system till VIP-f lygplan löper utveckling, tillverkning och anpass­ ning av systemen över en längre tids­

period. Försäljning av systemen sker i princip uteslutande till fast pris och bolaget vinstavräknar dessa uppdrag i takt med att arbetet utförs, s.k. succes­ siv vinstavräkning. Vid beräkningen av upparbetad vinst har färdigställan­ degraden beräknats som nedlagda ut­ gifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att full­ göra uppdraget.

Vid uthyrning av system periodi­ seras hyresintäkterna och redovisas linjärt under avtalets löptid.

Fordringar, skulder och likvida medel i utländsk valuta

Monetära tillgångar och skulder i ut­ ländsk valuta har omräknats till ba­ lansdagens kurs. Icke monetära till­ gångar och skulder omräknas till valu­ takurs vid anskaffningstillfället. Vid valutasäkring genom terminskontrakt redovisas marknadsvärdet på balansda­ gen av terminskontrakten som kort­ fristig fordran eller skuld. Bolaget gör sina inköp huvudsakligen i inhemsk valuta och en mindre del i USD och europeiska valutor medan produkterna säljs i USD. Vid större utleveransavtal terminssäkrar bolaget USD. Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in-först-ut principen res­ pektive verkligt värde. Verkligt värde är lika med försäljningsvärde med av­ drag för försäljningsomkostnader.

Segmentredovisning

CTT Systems AB (publ.) har endast en identifierbar rörelsegren, inom vilken hela bolagets verksamhet ryms. Rörel­ segrenen omfattar försäljning av pro­ dukter och tjänster för fuktkontroll i f lygplan.

Bolagets försäljning har hittills skett till ett begränsat antal länder på den globala marknad som f lygplans­ branschen verkar inom. All fakture­ ring, sker i amerikanska dollar. Inga väsentliga skillnader föreligger vad gäller risker eller möjligheter i de olika länderna.

Någon segmentredovisning har av dessa skäl inte befunnits meningsfull.

Koncernen

CTT Systems AB (publ.) är moderbo­ lag till följande helägda dotterbolag: • Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (556215-8120) med säte i Nybro.

45

•

•

L e as ingkost nader

CTT Systems Incentive AB (556635-4857) med säte i Nyköping. (vilande) CTT Systems Inc. med säte i Delaware, USA. (vilande)

Koncernens leasingåtaganden uppgår i huvudsak till kostnader för förhyrda lokaler. Hyreskostnader och övriga lea­ singavtal har redovisats som en löpande kostnad i enlighet med reglerna för operationella leasingavtal.

Koncernintern Försäljning

Årets koncerninterna försäljning har utgjorts av moderbolagets inköp av halvfabrikat från dotterbolaget Bribo uppgående till 6,2 MSEK (1,0 MSEK).

Gara n t i åtag a nden

Fordringar är efter individuell be­ dömning upptagna till belopp varmed de beräknas bli betalda.

Avsättningar för garantiåtaganden beräknas på periodens systemförsälj­ ning. Till grund för den 2% -iga avsättningen ligger historiskt utfall på garantikostnader. Principen för avsätt­ ningar är oförändrad jämfört med tidi­ gare år.

A nl äggningst i ll g ång ar

L ånekost n ader

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt utifrån den bedömda nyttjandeperioden, följande avskriv­ ningsprocent har tillämpats.

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Inga lånekostnader har aktiverats i balansräkningen då finansieringen i huvudsak använts till den löpande driften.

Fordringar

2008 2007 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Patent Övriga immateriella tillgångar

20 % 25 %

20 % 25 %

10 %

10 %

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader 4 % 4% Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 % 10 % Inventarier verktyg och installationer 15-20% 15-20% Förbättringsutgifter på annans fastighet 20 % 20 % Datautrustning 33 % 33 % Utgifter för utvecklingsarbeten

Direkta kostnader för egna utveck­ lingsarbeten aktiveras då det är san­ nolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med innehaven kommer att komma företaget till del. Utgifter för att löpande under­ hålla, anpassa och modifiera befint­ liga produkter kostnadsförs direkt.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncer­ nens anläggningstillgångar kontrol­ leras kvartalsvis för att konstatera huruvida det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns beräknas till­ gångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nedskrivning av tillgångar sker när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet.

utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Bolaget klassificerar sina finansiella till­ gångar och skulder i följande katego­ rier: – Finansiella tillgångar eller skulder vär­ derade till verkligt värde över resultat­ räkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat­ räkningen. Likvida medel tillhör denna kategori.

– Kundfordringar och lånefordringar: Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

– Finansiella tillgångar som kan säljas: Tillgångar i denna kategori värderas till verkligt värde varvid nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.

– Andra finansiella skulder: Skulder i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kon­ cernens låneskulder och leverantörs­ skulder tillhör denna kategori.

p ens ioner

Samtliga anställda omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan (ITPplan), vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen.

Pensionskostnaden enligt ITP-planen redovisas som en avgiftsbestämd plan då tillräcklig information, för att kunna redovisa i enlighet med reglerna för en förmånsbe­ stämd plan, ej kunnat erhållas.

F inans iella t i ll g ång ar och skuldeR

Finansiella instrument som redovi­ sas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kund­ fordringar samt övriga fordringar (finansiella tillgångar). På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder (finansiella skulder).

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instruments avtalsmäs­ siga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när mot­ parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Det­ samma gäller för del i finansiell tillgång.

En finansiell skuld tas bort från balans­ räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det­ samma gäller för del i finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som

Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsre­ dovisning enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rap­ porterings rekommendation RFR 2.2 ”Redovisning för juridiska personer”.

RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaden mel­ lan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.

F inans iella instrumen t

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.

L e asade t i ll g å ng ar

I moderbolaget redovisas samt­ liga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Not 1 – Ne ttoomsätt ning

Intäkter Systemförsäljning Reservdelar och underhåll Övrig försäljning Leasing

Koncernen moderbolaget 2008 2007 2008 2007 24,9 10,3 24,9 10,3 5,1 1,7 5,1 1,7 7,2 1,4 0,1 0,0 0,4 -0,2 0,4 -0,2 37,6 13,2 30,4 11,8

Leasinginkomster faktureras i USD. Beräknade framtida leasinginkomster har omräknats till balansdagens kurs. Återstående leasinginkomster uppgår till totalt 0,5 MSEK (föreg. år 0,6 MSEK).

Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

Leasingintäkter Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år

Koncernen moderbolaget 2008 2007 2008 2007 0,4 0,2 0,4 0,2 0,1 0,3 0,1 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,6 0,5 0,6

Not 2 – Öv r ig a e x t erna kost nader

Koncernen moderbolaget Arvoden till revisorer (KSEK) 2008 2007 2008 2007 Grant Thornton Sweden AB Revisionsuppdrag 362 374 326 334 Övriga uppdrag 95 86 95 86

457 460 421 420 Revisionskostnader

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande di­ rektörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbets­ uppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Leasingavgifter

I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler med 1 959 KSEK (föreg. år 853 KSEK). Återstående leasingavgifter inklusive hyreskostnader för förhyrda lokaler uppgår till totalt 4 356 KSEK (föreg. år 4 771 KSEK). Dessa förfaller till betalning enligt nedan:

Leasingavgifter Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år

Koncernen moderbolaget 2008 2007 2008 2007 1,9 1,5 1,8 1,5 2,5 3,3 2,4 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 4,4 4,8 4,2 4,8

Not 3 – PERSONA L

Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt för bolaget

Koncernen moderbolaget 2008 2007 2008 2007 6 7 4 5 38 37 30 28 44 44 34 33

Styrelse Kvinnor Män

0 5 5

0 5 5

Företagsledning och VD Kvinnor 1 1 Män 8 8

9 9

1 6 7

1 6 7

788 081 480 349

780 1 820 4 076 6 675

Jämförelseåret (2007) omfattar endast 6 månader.

Löner och ersättningar (KSEK) Styrelse och verkställande direktörer 2 894 830 Övriga ledande befattningshavare 4 081 1 890 Övriga anställda 11 793 4 456

18 768 7 176

1 4 9 15

I koncernens belopp för styrelse och VD ingår även löner och ersättningar till VD i dotterbolaget Bribo.

Sociala kostnader (KSEK) Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktörer 353 123 Pensionskostnader för övriga ledande befattningshavare 843 379 Pensionskostnader övriga anställda 761 337 Övriga sociala kostnader 6 540 2 557

8 497 3 395

260 843 748 5 503 7 355

123 379 337 2 386 3 224

47

F orts. Not 3 – PERSONA L Ersättning och förmåner till styrelsens ledamöter (SEK)

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ersättning har utgått med:

Karl-Axel Granlund Anders Helmner Lars Lindgren Lars Solin Dag Waldenström

Befattning Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot

Styrelsearvode 50 000 47 500 47 500 50 000 50 000

Övriga ersättningar Pensioner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Ersättning och förmåner till moderbolagets VD

Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, bilförmån, pensionsförsäkring och finansiella instru­ ment. VD´s lön sätts av styrelsens ordförande efter förhandling med VD och godkänns därefter av styrelsen.

Jämförelseåret (2007) omfattar endast 6 månader.

VD (KSEK) 2008 Grundlön Rörlig ersättning Bil- och datorförmån Pensionsförsäkring Finansiella instrument

1 322 218 73 260 0 1 874

2007 654 0 36 123 0 813

Ersättning till övriga ledande befattningshavare i koncernen

Koncernen moderbolaget

2008 2007 2008 2007 Grundlön 4 325 1 890 3 797 1 820 Rörlig ersättning 545 0 384 0 Bilförmån 205 79 189 79 Pensionsförsäkring 861 379 843 379 Finansiella instrument 0 0 0 0

5 937 2 347 5 213 2 277

I koncernens belopp ingår även löner och ersättningar till VD i dotterbolaget Bribo.

Avtal om framtida pension

Moderbolagets VD och övriga ledande befattningshavare har rätt till livsvarig pension från 65 års ålder enligt ITP-planen. Pensionen intjänas succesivt och utgår med fullt belopp om anställningen varar till avtalad pensions­ ålder.

Rörliga ersättningar

Rörliga ersättningar avser bonussystem för moderbolagets säljande personer i ledningsbefattning samt nyck­ elpersoner i dotterbolaget Bribo relaterat till mål för försäljning, kassaf löde eller resultat. Några övriga sär­ skilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte.

CTT har tecknat pensionsförsäkring för respektive person och CTT:s skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag

VD och vissa befattningshavare i CTT har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångsvederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte i något fall för övriga 6 månaders lön.

Koncernen moderbolaget Sjukfrånvaro 2008 2007 2008 2007 Total sjukfrånvaro 1,0% 1,9% 1,2% 1,9% – sjukfrånvaro för män 1,1% 2,1% 1,2% 2,1% – sjukfrånvaro för personal 30–49 år 1,3% 2,5% 1,4% 2,5%

Uppgift om långtidssjukfrånvaro har inte lämnats eftersom den kan hänföras till enskild individ. Uppgift har ej heller lämnats för grupper färre än 10 anställda.

Not 4 – Rörelsere sultat

Koncernen moderbolaget Rörelseresultat 2008 2007 2008 2007 Rörelseresultatet har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 2,4 –0,3 2,4 –0,3

Not 5 – Å RE T S RE SULTAT

Koncernen moderbolaget Rörelseresultat 2008 2007 2008 2007 Årets resultat har påverkats av valutadifferenser enligt följande: Valutakursdifferens på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 2,4 –0,3 2,4 –0,3 Valutakursdifferens på fordringar och skulder av finansiell karaktär –4,0 0,0 –4,0 0,0

–1,6 –0,3 –1,6 –0,3

Not 6 – Re sultat p er akt ie

Resultat per aktie har beräknats som årets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.

Det genomsnittliga antalet aktier var 10 846 714 (föreg. år 8 857 941). Eftersom resultatet per aktie är negativt har någon utspädning pga utestående teckningsoptioner ej beräknats.

Not 7 – BA L ANSER A DE U T GI F T ER F ÖR U T VECK L INGSA RBE T EN

Koncernen moderbolaget

08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 Ingående anskaffningsvärde 25,0 24,1 25,0 24,1 Inköp 2,7 0,9 2,7 0,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27,7 25,0 27,7 25,0 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

–16,7 –2,3 –19,0

–15,6 –1,1 –16,7

–16,7 –2,3 –19,0

–15,6 –1,1 –16,7

Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående planenligt restvärde

–0,1 0,0 –0,1 8,6

–0,1 0,0 –0,1 8,1

–0,1 0,0 –0,1 8,6

–0,1 0,0 –0,1 8,1

Årets aktiverade belopp avser utveckling av befuktningssystem till A380 First Class samt A350 projektet. Dessa pro­ jekt pågår varför avskrivningar inte påbörjats. För forskning och utveckling har kostnadsförts 4,5 MSEK (föreg. år 1,7 MSEK).

Not 8 – Pat en t

Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 9,4 9,1 9,4 9,1 0,0 0,3 0,0 0,3 9,4 9,4 9,4 9,4

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

–1,3 –2,7 –4,0 5,4

0,0 –1,3 –1,3 8,1

–1,3 –2,7 –4,0 5,4

0,0 –1,3 –1,3 8,1

I samband med att CTT Systems AB förvärvade samtliga patent rörande Zonal Drying™System 1992 fick uppfinnarna rätten till en omsättningsbaserad royalty under patentens giltighetstid. Denna omsättningsbaserade royalty slutreglerades under räkenskapsåret 2006/2007 genom en engångsbetald ersättning i form av 230.001 nyemitterade aktier. Denna ersättning har redovisats som anskaffningsvärde för patent.

Not 9 – Öv r ig a immat er iella t i ll g å ng ar

Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

Koncernen 08-12-31 07-12-31 10,7 0,0 0,0 10,7 10,7 10,7 –0,2 –1,1 –1,3 9,4

0 –0,2 –0,2 10,5

I samband med CTTs förvärv av Bribo åsattes Bribos affärsrelation med CTT ett värde om 10,7 MSEK. Genom CTTs avtal med Airbus och Boeing avseende deras nya flygplansmodeller förutser CTT att de under en mycket lång tid kom­ mer att belägga delar av Bribos produktionsresurser. CTT är beroende av Bribos leveranser och sett utifrån en tredje part utgör Bribos kundrelationer med CTT en väsentlig del av Bribos värde.Värdet av den prognostiserade omsättning­ en hos Bribo avseende CTTs OEM-avtal under de kommande tio åren nuvärdesberäknat till 2008 års penningvärde utgör ca 10,7 MSEK. Nyttjandeperioden av ovanstående kundrelation har beräknats till 10 år, innebärande en årlig avskrivning på ca: 1,1 MSEK. Ingen indikation på yterligare nedskrivningsbehov har identifierats.

49

Not 10 – Byggnader och Mark

Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

Koncernen 08-12-31 07-12-31 3,6 0,0 0,0 3,6 3,6 3,6 –0,0 –0,2 –0,2 3,4

0,0 0,0 0,0 3,6

Inköpen 2007 avser i sin helhet den fastighet som medföljde vid förvärvet av Bribo.

Not 11 – Mask iner och andra t ekni ska anl äggning ar

Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

Koncernen 08-12-31 07-12-31 6,0 0,9 0,6 5,1 6,6 6,0 –1,1 –0,8 –1,9 4,7

–0,9 –0,2 –1,1 4,9

Not 1 2 – In v en tar ier , v erktyg och installat ioner

Koncernen moderbolaget

08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 Ingående anskaffningsvärde 19,7 18,1 19,5 18,1 Inköp 0,8 1,4 0,7 1,3 Förbättringsutgifter på annans fastighet 0,0 0,1 0,0 0,1 Försäljningar/utrangeringar –0,1 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20,4 19,7 20,2 19,5

Ingående avskrivningar –11,2 –10,2 –11,1 –10,2 Försäljningar/utrangeringar 0,1 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar inventarier, verktyg –1,3 –0,6 –1,3 –0,6 Årets avskrivningar förbättringsutgifter annans fastighet –0,6 –0,3 –0,6 –0,3 Utgående ackumulerade avskrivningar –13,0 –11,2 –13,1 –11,1 Utgående planenligt restvärde 7,4 8,5 7,1 8,4 Ingående anskaffningsvärde 3,0 2,8 3,0 2,8 Inköp 0,1 0,1 0,1 0,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3,1 3,0 3,1 3,0

Ingående avskrivningar –1,1 –1,0 –1,1 –1,0 Årets avskrivningar –0,1 –0,1 –0,1 –0,1 Utgående ackumulerade avskrivningar –1,2 –1,1 –1,2 –1,1 Utgående planenligt restvärde 1,9 1,9 1,9 1,9 I beloppet för inköp 2007 ingår 0,1 MSEK hänförligt till förvärvet av Bribo.

Not 1 3 – Andelar i koncernföre tag moderbolaget

08-12-31 07-12-31 Ingående anskaffningsvärde 10,1 0,4 Inköp 0,0 10,0 Aktieägartillskott 4,2 0,0 Försäljningar/utrangeringar 0,0 –0,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14,3 10,1 Utgående bokfört värde 14,3 10,1

Not 14 – Andelar i koncernföre tag (KSEK) Antal Kapital-

andelar andel Direkt ägda CTT Systems Inc. Delaware USA 100 100% CTT Systems Incentive AB, 556635-4857 Nyköping 1 000 100% Bribo AB, 556215-8120, Nybro 1 000 100%

Not 1 5 – Varulager

Råvaror och förnödenheter Halvfabrikat Varor under tillverkning Färdiga varor

Bokfört Justerat värde eget kapital 1 100 14 200 14 301

0 56 4 960

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 14,9 16,3 14,9 15,2 5,1 3,2 4,1 3,2 2,1 2,0 2,1 2,0 10,5 4,8 10,5 4,8 32,6 26,2 31,6 25,1

Avdrag för inkurans har, efter individuell prövning , skett med 1,1 MSEK (1,3 MSEK).

Not 16 – KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar utgörs till sin helhet av utestående fordringar på levererade varor till kund. Inga fordringar har bedömts vara osäkra varför några reserveringar ej skett (föregående år inga). Kundförluster uppgick till 0 (0) MSEK. Åldersanalys förfallna ej nedskrivna kundfordringar Mindre än 3 månader 3 till 6 månader 7–12 månader mer än 12 månader

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 3,9 3,1 3,8 3,1 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,1 0,4 4,0 3,9 3,9 3,9

Not 17 – Skatt

Moderbolaget har outnyttjade skattemässiga underskott uppgående till 168 MSEK (148 MSEK) varav 129 MSEK (129 MSEK) är koncernbidragspärrat. Detta innebär att det koncernbidragspärrade beloppet inte kan användas för kvittning av vinster i dotterbolaget Bribo förrän tidigast år 2013. Någon uppskjuten skattefordran har ej beräk­ nats på dessa underskott, baserat på de osäkerhetsfaktorer som enligt företagsledningen föreligger angående när i tiden dessa underskott kan utnyttjas. Det finns ej någon förfallotidpunkt på outnyttjat skattemässigt underskott.

Den redovisade skatteintäkten i koncernen 0,8 MSEK avser intäktsförd uppskjuten skatt, hänförlig till obeskat­ tade reserver vilka upplösts utan skattebelastning.

Not 1 8 – F örutbe talda kost nader och up p lup na in tä kt er

Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringskostnader Upplupna leasingintäkter Förutbetalda underhålls- och licensavgifter Fordran EU-projekt Upparbetade ej fakturerade intäkter Förutbetalda mässkostnader Övrigt

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 0,4 0,4 0,4 0,4 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,1 0,4 0,1 0,2 0,3 0,2 0,3 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,5 0,4 0,3 0,3 1,9 1,7 1,7 1,6

Not 19 – avsätt ning A R för g ara n t i åtag anden

Koncernen moderbolaget

08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 Ingående avsättning 1,4 1,3 1,4 1,3 I anspråktagna belopp –0,5 0,0 –0,5 0,0 Årets avsättning 0,3 0,1 0,3 0,1 Utgående avsättning 1,2 1,4 1,2 1,4

Företagsledningen bedömer att det förväntade utf lödet av avsatta medel kommer att ligga i nivå med den 2% -iga avsättning för motsvarande period på systemförsäljningen som sker. Avsättningen förväntas utnyttjas under den kommande 4-års perioden. I takt med en ökad systemförsäljning och ökat antal system under garantiansvar kom­ mer den utgående avsättningens storlek att öka. Principen för avsättningar är oförändrad jämfört med tidigare år.

Normalt lämnar CTT en funktionsgaranti som omfattar 36 mån.

51

Not 2 0 – Skulder t i ll kredi t inst i tut, r ä n t ebä rande

De långfristiga räntebärande skulderna till kreditinstitut

förfaller till betalning enligt följande:

Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år

Ställda säkerheter för skuld enligt ovan: Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Patent Inventarier Aktier i dotterföretag

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 22,0 16,8 20,0 15,0 1,7 1,8 0,0 0,0 23,7 18,6 20,0 15,0 1,3 31,0 5,4 3,2 1,7

1,3 6,0 8,1 3,3 0,0

0,0 30,0 5,4 0,0 14,2

0,0 5,0 8,1 0,0 0,0

Not 21 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna löner rörlig ersättning Semesterlöneskuld Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupen provision och royalty Fakturerade ej upparbetade intäkter Övrigt

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 0,7 0,0 0,5 0,0 1,6 1,4 1,3 1,1 0,6 0,6 0,5 0,4 1,3 1,2 1,1 1,0 1,3 1,6 1,3 1,6 2,7 0,0 2,7 0,0 1,0 0,9 0,9 0,8 9,2 5,7 8,3 4,8

Not 22 –Ställda säkerheter

Företagsinteckningar, aktier i dotterföretag och patent har lämnats som säkerhet för moderbolagets skulder till kreditinstitut inklusive beviljat checkräkningskredit. Inventarier, fastighetsinteckningar och företagsinteck­ ningar har hos dotterbolaget Bribo ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut inklusive beviljad checkräk­ ningskredit.

Not 23 – Checkräkningskredit

Beviljad kredit

Koncernen moderbolaget 08-12-31 07-12-31 08-12-31 07-12-31 20,9 1,5 19,4 0,0

Moderbolagets checkräkningskredit utgörs av en beviljad kredit om 2 500 000 USD som omräknad till balans­ dagens kurs uppgår till 19 425 000 SEK. Not 2 4 – ege t ka p i tal

I beloppet för eget kapital ingår villkorat aktieägartillskott med 4 933 000 SEK (4 933 000 SEK). Det villkorade aktieägartillskottet är lämnat av Volito AB. I enlighet med bolagsordningen kan inte utdelning ske förrän åter­ betalning skett till Volito AB. Teckningsoptioner Årsstämman 2007 beslutade om en emission av högst 150 000 teckningsoptioner med rätt till nyteckning av aktier. Bolaget har för närvarande inte några andra utestående aktierelaterade incitamentsprogram. Dotterbola­ get CTT Incentive AB överlät teckningsoptionerna till marknadsvärde 3,60 kr beräknat enligt Black & Scholes.

Optionsprogrammet 2007/2010 omfattar ledande befattningshavare och övriga anställda i CTT koncernen en­ ligt följande tilldelningsprincip: - Bolagets VD maximalt 25 000 teckningsoptioner - Övriga ledande befattningshavare maximalt 10 000 teckningsoptioner/vardera - Övriga anställda maximalt 1 500 teckningsoptioner vardera.

- Överlåtelse av optionsrätter skall även kunna ske till personal som anställts efter emissionstillfället eller som genom befattningsändring skulle kunna ha tilldelats ett större antal optioner.

- Eventuella kvarvarande teckningsoptioner efter denna fördelning skall vederlagsfritt återlämnas till bolaget för makulering.

Baserat på befintliga antal aktier blir utspädningen till följd av förslaget högst cirka 1,6 procent av aktierna och rösterna i Bolaget.

Teckningskursen har fastställts till 56:50 kronor. Aktieteckning kan ske i perioden 2010-07-01 - 2010-11-30.

Av bolagets teckningsoptionersprogram om 150 000 optioner har 114 200 st förvärvats per 2008-12-31. Op­ tionspremien har förts till eget kapital.

Förändringar av eget kapital framgår av koncernens respektive moderbolagets eget kaptial räkningar.

Not 2 5 – inbe tal ning fr ån kunder m.fl .

Nettoomsättning enligt resultaträkning Övriga rörelseintäkter enligt resultaträkning Förändring av kundfordringar Förändring av förskott från kunder Förändring av förutbetalda rörelseintäkter Förändring av upplupna rörelseintäkter

Koncernen moderbolaget 2008 2007 2008 2007 37,6 13,2 30,4 11,8 3,1 2,4 3,1 0,2 –2,3 2,9 –2,7 2,3 4,0 –1,7 4,0 –1,7 2,7 –0,1 2,7 –0,1 –0,4 0,9 –0,3 0,9 44,7 17,6 37,2 13,3

Not 26 – UTBETALNINGAR TILL LEVERANTÖRER OCH ANSTÄLLDA

Råvaror och förnödenheter enligt resultaträkning Aktiverade utgifter för produktutveckling Övriga externa kostnader enligt resultaträkning Personalkostnader enligt resultaträkning Valutakursförluster av rörelsekaraktär Lagerförändring Förändring av förutbetalda kostnader Förändringar i övriga fordringsposter Förändringar av leverantörsskulder Förändringar i övriga skuldposter

Koncernen moderbolaget 2008 –12,0 2,5 –19,8 –27,6 –0,8 –6,4 0,1 1,1 –4,9 0,8 –67,0

2007 –5,0 0,4 –9,4 –11,0 –0,4 –7,6 0,2 –0,6 2,3 –1,8 –33,0

2008 –13,2 2,5 –18,2 –23,3 –0,7 –6,4 0,2 1,2 –5,2 0,7 –62,4

2007 –5,0 0,4 –9,1 –10,3 –0,4 –6,5 0,1 –0,6 2,1 –1,2 –30,6

Not 27 – LIKVIDA MEDEL

Posten likvida medel i kassaf lödesanalysen motsvaras av balansposten Kassa och Bank i balansräkningen.

Not 28 – Finansiella tillgångar och skulder

Nedan presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder i de för bolaget valda kategorierna:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Likvida medel i SEK Likvida medel i USD

Kund och lånefordringar Kundfordringar

2008-12-31 Redovisat värde

2007-12-31 Redovisat värde

3,7 0,0 3,7

8,4 1,4 9,8

2008-12-31 Redovisat värde

2007-12-31 Redovisat värde

11,2 11,2

8,9 8,9

Den maximala kreditrisken uppgår till det redovisade värdet.

53

Andra finansiella skulder

2008-12-31 Redovisat värde

Leverantörsskulder Skulder till kreditinstitut SEK Skulder till kreditinstitut USD

2,9 24,3 17,9 45,1

2007-12-31 Redovisat värde 7,8 19,1 0,0 26,9

Verkligt värde överensstämmer med redovisat värde.

Not 29 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Styrelseledamoten Lars Solin har varit CTT behjälplig i samband med emissionen 2007. För detta arbete har Lars So­ lins arbetsgivare under 2008 erhållit 166 KSEK. Denna tjänst har upphandlats i öppen konkurrens och ersättningen är marknadsmässig. Utöver denna transaktion har inga transaktioner med närstående genomförts under räkenskapsåret.

Not 30 – POLICY FÖR FINANSIELL RISKHANTERING

Det övergripande målet för koncernens finansfunktion är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering av koncernens verksamhet samt att tillhandahålla en säker medelsförvaltning med marknadsmässig avkastning på placerade medel. Det övergripande målet för den finansiella riskhanteringen är att minimera riskerna för negativ påverkan på koncernens resultat. Härav följer att koncernens finansiella investeringar skall ske med en låg risk­ profil. Vid större riskexponeringar, exempelvis för valutakursdifferenser, skall säkring tillämpas.

Nedan beskrivs koncernens bedömda riskexponering med åtföljande riskhantering:

MARKNADSRISKER Valutarisker

Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i Sverige men är genom sin internationella försäljning utsatt för valutaf luktuationer. Inköp görs huvudsakligen i inhemsk och europeiska valutor (SEK, £ och EURO) medan produkterna säljs i USD. Koncernens policy är att risksäkra ca 70 % av den kommande 12- m ånadersperiodens kundfordringar när valutarisken inte balanseras av motsvarande skulder i utländsk valuta. För påverkan på rörelseresultatet se not 4 och 5. För att jämna ut påverkan av valutaf luktuationer på koncernen har en check­ kredit om 2,5 MSUD lagts upp.

Ränterisker

Koncernens ränterisker avser i förekommande fall värdet på innehav av räntebärande värdepapper samt koncer­ nens finansiering hos kreditinstitut. Koncernens finansiering hos kreditinstitut löper för närvarande med rörlig ränta knuten till Stibor. Innehav av räntebärande värdepapper skall alltid avse papper med hög likviditet vilka snabbt kan avyttras.

Prisrisker

Koncernens finansiella instrument per 2008-12-31 varierar inte pga förändringar i marknadspriser. Koncernens lager av råvaror och förnödenheter samt färdiga varor är inte exponerat för någon väsentlig prisrisk.

KREDITRISKER

Koncernens kreditrisker är främst knutna till kundfordringarna. P.g.a de täta kontakter som koncernen har med presumtiva kunder före leverans kan en välgrundad kreditbedömning göras före leverans vilken också fortsätter som en löpande bevakning av pågående kundrelationer.

FINANSIERINGSRISKER

Koncernen har för närvarande ett negativt kassaf löde och har historiskt varit beroende av kapitaltillskott från bolagets aktieägare. Eftersom koncernens produkter ska användas under en lång tid i f lygplan är det även viktigt att koncernen har tillräckliga reserver för att upprätthålla ett förtroende bland kunder och samarbetspartners.

Checkräkningskrediten i USD är per balansdagen utnyttjad till 2,3 MUSD. En variation i USD-kursen om +/- 10 öre påverkar resultatet med 230 KSEK.

Not 31 – FÖRVÄRVsanalys Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo)

Den 11 oktober 2007 förvärvades Bribo genom en apportemission om 269 999 aktier, motsvarande ett värde om 10,0 MSEK, baserat på aktiekursen på förvärvsdatum. Förvärvet innebar en utspädning om 3,0 procent. Apportemis­ sionen beslutades av styrelsen med stöd av bemyndigande givet vid årsstämman 2007. Bribo ingår i CTT:s koncern­ redovisning sedan den 31 oktober 2007.

F orts. Not 31 – FÖRVÄRVsanalys Bröderna Ingemar och Bo Mekaniska AB (Bribo)

(MSEK) Redovisat värde i Verkligt värde Verkligt värde

Bribo före förvärvet justering redovisat i koncernen

per den 31 okt 2007

Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Finansiella tillgångar

– 6,4 –

10,7 2,4 –

10,7 8,8 0

Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar o övriga fordringar Likvida medel

1,3 3,3 0,6

– – –

1,3 3,3 0,6

–0,7 –5,7 –2,3 3,0

–3,7 – – 9,4

–4,4 –5,7 –2,3 12,3

Köpeskilling

10,0

Goodwill

–2,3

Kontant reglerad köpeskilling inkl. förvärvskostnader Likvida medel i de förvärvade dotterbolagen Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv av dotterbolag

0 +0,6 0,6

Uppskjuten skatteskuld Räntebärande skulder Lev. skulder och övriga skulder Netto identifierade tillgångar och skulder

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernen respektive moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 april 2009. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställande på årsstämman den 7 maj 2009.

Nyköp ing 2 0 0 9 - 0 4 - 0 7

Karl-Axel Granlund Ordförande

Anders Helmner

Lars Lindgren Dag Waldenström

Vår revisionsberättelse har avgivits 2009-04-08.

Anders Meyer Nicklas Malm Auktoriserad revisor Godkänd revisor

Grant Thornton Sweden AB

Lars Solin

Torbjörn Johansson Verkställande direktör

Grant Thornton Sweden AB

55

Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i CTT Systems AB (publ) för räkenskapsåret 2008-01–01 —2008-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32–55. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva­ ret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredo­ visningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvalt­ ningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att års­ redovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskaps­ handlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören g jort när de upprättat årsredovisningen och koncern­ redovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernre­ dovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk­ ställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrel­ seledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernre­ dovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis­ ningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbo­ laget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberät­ telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken­ skapsåret.

Nyköping den 8 april 2009

Anders Meyer Auktoriserad revisor Grant Thornton Sweden AB

Nicklas Malm Godkänd revisor Grant Thornton Sweden AB

CTT Bolagsstyrningsrapport 2008 CTT Systems AB omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning.

CTT tillämpar koden med de undantag som framgår av texten nedan. Styrningen sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. CTT har en valberedning men inga övriga kommittéer eller utskott.

Denna rapport utgör inte en del av den formella årsredovisningen och är ej granskad av bolagets revisorer. CTT:s bolagsordning, stämmoprotokoll och mer information om hur CTT styrs finns tillgänglig på bolagets hemsida www.ctt.se.

Denna rapport innehåller sammanfattat information om ett antal viktiga bolagsstyrningsfrågor, alla frågor kring bolagsstyrningen besvaras dock ej lämpligt i sammanfattad form varför denna rapport skall läsas tillsammans med årsredovisningen där utförligare information finns, se www.ctt.se.

Aktieägarna

Den 1 jan 2009 hade bolaget 3 128 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 48 pro­ cent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter se www.ctt.se. Årsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta be­ slutande organ. Vid den ordinarie bo­ lagsstämman (årsstämman) väljs styrel­ se och i förekommande fall revisorer, där fastställs även arvoden och resul­ taträkning och balansräkning för mo­ derbolaget och koncernen. Årsstämma hölls den 8 maj 2008 på bolagets kontor i Nyköping. Stäm­ man beslutade om omval av styrelsele­ damöterna Karl-Axel Granlund, An­ ders Helmner, Lars Lindgren, Lars So­ lin och Dag Waldenström. Karl-Axel Granlund omvaldes av det konstitue­ rande styrelsemötet direkt efter stäm­ man till styrelsens ordförande. På års­ stämman var samtliga styrelseledamö­ ter närvarande. Antal närvarande ak­

tier var motsvarande cirka 25,3 pro­ cent av aktier och röster i bolaget.

För utförligare information om de res­ pektive styrelseledamöterna se www. ctt.se respektive avsnittet Styrelse och ledande befattningshavare i bolagets årsredovisning för 2008.

Stämman beslutade vidare: att fastställa resultat- och balansräk­ ning samt koncernresultat- och koncernbalansräkning för räken­ skapsåret 2007-07-01—12-31 (6 mån) samt att behandla årets förlust enligt styrelsens förslag. att bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfri­ het för det förkortade räkenskaps­ året 2007. att styrelsearvode ska utgå med max 250 000 kronor till styrelsen som helhet att fördela inbördes. Revi­ sorsarvode skall som tidigare utgå enligt löpande räkning. att tillsätta valberedning enligt styrel­ sens förslag om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, vilken i korthet ska bestå av fast lön, eventuell rör­ lig ersättning, övriga förmåner samt pension.

Protokollet har justerats av aktieägare som inte ingår i styrelsen eller är an­ ställd i bolaget. För fullständiga stäm­ mobeslut se protokoll på CTT:s hem­ sida www.ctt.se.

Styrelsen och dess arbete under 2008

Styrelsen ansvarar ytterst för hur bo­ laget är organiserat och för förvalt­ ningen av bolagets angelägenheter.

Avrapportering från bolagsledningen om verksamheten och dess ekono­ miska och finansiella status ges re­ gelbundet vid styrelsemöten och ge­ nom rapporter till styrelsen och där­ utöver vid behov. Verkställande di­ rektören och styrelsens ordförande för en kontinuerlig dialog om verk­ samheten. Styrelsen följer också upp hur den interna kontrollen fungerar.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkstäl­ lande direktören tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställan­ de direktören, VD-instruktion, samt styrelsens arbetsordning som styrel­ sen årligen fastställer vid det konsti­ tuerande styrelsemötet direkt efter årsstämman. Dessa dokument är äg­ nade till att säkerställa utvecklingen av bolaget samt att tillgodose styrel­ sens behov av information och kon­ troll av den löpande verksamheten.

Styrelsen bestod efter val på års­ stämman av fem ledamöter. Vid sty­ relsemötena närvarar VD och eko­ nomichef i moderbolaget som före­ dragande. Marknadschef och reviso­ rer deltager även regelbundet under vissa punkter på vissa av årets styrel­ semöten.

Av styrelsens nuvarande 5 leda­ möter är 4 att betrakta som obero­ ende i förhållande till bolaget, större aktieägare och bolagsledningen.

Styrelsen har under 2008 haft 5 styrelsemöten. Vid de fyra ordinarie sammanträdena följs den fastställda arbetsordningen som föreskriver att följande punkter alltid ska ingå: fö­ regående protokoll, marknads- och nulägesrapport, ekonomi, organisa­ tion, övriga frågor. Frågor som sty­ relsen även behandlar under året är bl.a. strategier, affärsplaner, ingång­ na avtal, budgetar, delårsrapporter, bokslutskommunikéer samt bolagets kapitalbehov. Tre av styrelsens leda­ möter har närvarat vid samtliga sty­ relsemöten, Lars Lindgren respektive Anders Helmner har vardera varit frånvarande vid ett möte.

Styrelsen har som brukligt vid ett tillfälle under året haft ett strate­ gimöte där bolagets långsiktiga mål och övergripande frågor av strategisk natur diskuterades.

Styrelsen har årligen gjort en in­ tern utvärdering av VD och styrel­ sens arbete.

57

Ersättningsutskott

I CTT utgör hela styrelsen ersätt­ ningsutskott eftersom koncernen sysselsätter ett relativt litet antal personer och är av begränsad kom­ plexitet. Den beredning och de ru­ tiner som idag tillämpas avseende ersättningar är ändamålsenlig och styrelsen i sin helhet är delaktig. Där finns även stöd till beslut i ”riktlin­ jer för ersättning till ledande befatt­ ningshavare” antagen på årsstäm­ man 2008.

Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende verk­ ställande direktören bereds av sty­ relsens ordförande och han repre­ senterar ersättningsutskottet vid för­ handlingar om ersättningar. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen i sin helhet.

Ersättning och andra anställ­ ningsvillkor för övriga ledande be­ fattningshavare förhandlas och av­ talas med verkställande direktören.

Revisionsutskott

Styrelsen i CTT har valt att inte in­ rätta ett revisionsutskott. Styrelsen har prövat frågan om inrättandet av ett revisionsutskott och beslutat att inte inrätta ett sådant bla. pga. kon­ cernens begränsade komplexitet. Is­ tället fullgör styrelsen i sin helhet de uppgifter som enligt Koden ankom­ mer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i, och tar aktivt del i dessa ar­ betsuppgifter. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister som skulle motivera en för­ ändring och tillsättande av ett ut­ skott. Revisorerna avrapporterar år­ ligen sin granskning av den interna kontrollen vid ett styrelsemöte. Re­ visorernas rapporter under 2008 har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen. Bolagets delårsrap­ port avseende tredje kvartalet 2008 har översiktligt granskats av bola­ gets revisorer.

Valberedning

En valberedning kommer att tillsät­ tas som har till uppgift att bereda förslag till val av styrelseledamöter

och revisorer samt ersättning till dessa inför kommande årsstämma.

Valberedningen består av tre leda­ möter.

Styrelsens ordförande skall årli­ gen, senast vid tredje kvartalets ut­ gång, sammankalla de tre största ak­ tieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse en ledamot var. Om nå­ gon av dessa aktieägare avstår från att utse ledamot, skall ordföranden tillfråga den därefter störste ägaren.

Ordföranden behöver dock maxi­ malt tillfråga bolagets sex största ak­ tieägare. Om valberedningen trots detta inte består av minst tre leda­ möter, kan valberedningen själv utse tillräckligt antal ledamöter.

Vid konstituerande möte skall valberedningen utse en ordförande.

Valberedningens sammansättning skall offentliggöras så snart som möjligt, dock senast 6 månader före årsstämman.

Om aktieägandet väsentligen förändras efter det att valberedning­ en utsetts och ledamot som utsetts av aktieägare som minskat sitt ägan­ de skall denna ledamot avgå ur val­ beredningen. Valberedningens ord­ förande skall därefter tillfråga aktie­ ägare enligt principerna ovan.

Inför 2009 års årsstämma har tillsättandet av valberedningen för­ senats, varför den inte haft möjlig­ het att bereda stämmoärendena. I stället har en informell valberedning med representanter för bolagets tre största ägare träffats. Dessa är Volito AB, Trulscom AB och Banco Fon­ der som tillsammans representerar cirka 30 procent av bolagets aktier.

Företagsledningen

Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten be­ drivs i enlighet med aktiebo­ lagslagen, andra lagar och förord­ ningar, gällande regler för aktie­ marknadsbolag, bolagsordningen och av styrelsen fastställda mål och strategier.

Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut.

I CTT:s ledning ingick under 2008 verkställande direktören, eko­ nomichefen, marknadschefen, ut­ vecklingschefen, chef för customer support, kvalitets- och personalchef samt produktionschefen. En närma­ re presentation av verkställande di­ rektören och de övriga ledande be­ fattningshavarna finns i bolagets årsredovisning för 2008 under av­ snittet Styrelse och ledande befatt­ ningshavare. Årsredovisningen finns på www.ctt.se.

Internkontroll

Syftet med den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen är att ge rimlig sä­ kerhet avseende tillförlitligheten i denna och säkerställa att de finan­ siella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redovis­ ningssed, tillämpliga lagar och för­ ordningar samt övriga krav på note­ rade bolag.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansva­ rar för att det finns en process och organisation som säkerställer den in­ terna kontrollen och kvalitén i den finansiella rapporteringen till styrel­ se och marknad.

Särskild granskningsfunktion

CTT har ingen särskild gransk­ ningsfunktion (internrevision) ef­ tersom CTT är förhållandevis litet och har en enkel juridisk och opera­ tiv struktur och väl utarbetade styroch internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revi­ sorer. Det har tidigare heller inte framkommit några väsentliga brister i den interna kontrollen som skulle motivera en förändring och tillsät­ tande av en internrevision. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern re­ vision.

Riskanalys

CTT:s verksamhet påverkas av ett antal risker som har effekter på CTT:s resultat och finansiella styr­ ka. Vid bedömning av CTT:s fram­

tida utveckling är det av vikt att be­ döma möjligheter till resultattillväxt vägt mot riskerna. De riskfaktorer som har störst betydelse för CTT:s framtida utveckling finns beskrivna i årsredovisningen samt på www.ctt.se. CTT:s ledning har som policy att beakta dessa riskers inf ly­ tande på beslut som fattas. CTT har ett mycket nära samarbete med bo­ lagets revisorer för att på ett tidigt stadium kunna identifiera risker. I samband med tredje kvartalets bok­ slut görs årligen en genomgång av de interna rutinerna för riskmini­ mering av revisorerna vilken avrap­ porteras till styrelsen vid kommande styrelsemöte.

Revisorer

Vid årsstämman den 16 november 2006 valdes Anders Meyer (auktori­ serad revisor) samt Nicklas Malm (godkänd revisor), Grant Thornton Sweden AB, till bolagets revisorer för en mandat period om 4 år. Bola­ gets revisorer medverkar vid styrel­ semöten vid minst ett tillfälle per år och informerar då om sina iaktta­ gelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrelsens leda­ möter har då tillfälle att ställa frå­ gor.

Revisionen avrapporteras till ak­ tieägarna i form av revisionsberät­ telse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför beslutspunk­ terna på årsstämman om faststäl­ lande av resultaträkningen och ba­ lansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkstäl­ lande direktören.

Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt In­ ternational Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens re­ kommendationer, frågor rörande värdering av poster i balansräkning­ en, uppföljningar av väsentliga re­ dovisningsprocesser samt av styr­ ning och ekonomisk kontroll.

Bolagsordning

I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, anta­ let styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsstäm­ ma, ärendebehandling under års­ stämma och var stämma ska hållas.

För nu gällande bolagsordning, an­ tagen 15 november 2007, se www.ctt.se.

Information och kommunikation

Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsre­ dovisningen, boksluts- och delårs­ rapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.ctt.se .

På hemsidan finns också fi­ nansiella rapporter och pressmed­ delanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrningen.

Den interna informationen och externa kommunikationen regleras på övergripande nivå i den av styrel­ sen fastlagda informationspolicyn, se www.ctt.se.

CTT:s externa redovisnings­ material och investerarrelationer (IR) skall präglas av öppenhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och snabbhet. Kvalitet är ett ledord, men informationsutgivningen skall även vara kostnadseffektiv. Informationen skall möta de krav som marknads­ plats och sedvänja kräver.

Distribution av pressmedde­ landen och redovisningsmaterial extern redovisningsinformation, delårsrapporter och bokslutskom­ muniké, offentliggörs i enlighet med Stockholmsbörsens föreskrifter.

Normalt sker detta genom fax och mail till börsen, media, banker, ratinginstitut, större aktieägare samt större kunder och leverantörer.

Avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning

Inför 2009 års årsstämma har arbe­ tet med valberedning försenats men styrelsen skall tillse att en valbered­ ning kommer att utses senast efter delårsrapporten för tredje kvartalet 2009 för att bereda valärenden inför 2010 års årsstämma.

59

Ledande befattningshavare 1. Torbjörn Johansson

VD, född 1958.

Civilingenjör maskinteknik Linköpings Tekniska Högskola. Elevingenjörsutbildning på SAAB flygdivision 1982–1983. Utvecklingsingenjör på JAS39 Gripen, SAAB 1983–1988. Utvecklingsingenjör/ chef EPI GmbH (nuvarande Telair) i Bayern Tyskland 1988–1991.

Teknisk Chef Elektrometall GmbH i Bayern Tyskland 1991–1996.

Teknisk chef CTT Systems AB 1996–1997. VD CTT Systems AB från 1997. Antal aktier i CTT: 35 000 st. Antal teckningsoptioner: 25 000 st.

2. Maria Wester

Kvalitetschef och personalchef, född 1966. Gymnasieingenjör El-Teleteknik. Högskoleexamen i företagsekonomi på Örebro universitet. Studier i kvalitetsteknik på MDH. Diplomutbildning i personaladministration. Projektledning/försäljning Trade Motion 1988–1989, teknisk/ekonomisk assistent Burndy AB/FCI 1990–1995. Kvalitets- och personalchef på Framatome Connectors Sweden AB 1995–1999. ­Kva­li­tetschef på CTT Systems AB från 1999. Antal aktier i CTT: 4 243 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

3. Ulf R. Liljenberg

Försäljnings och marknadschef, född 1960. Civilingenjör maskinteknik Lunds Tekniska högskola. Marknadsekonom IHM. Ingenjörschef Transwede Airways 1988–1990. Teknisk Chef Transwede Airways 1990–1995.

Marknadschef, Europa, Credit Lyonnais/PK Airfinance (CLPK), Luxembourg 1995–2000. Delägare och finans och affärsutvecklingschef i Eurowind AB 2000–2002. Försäljnings och marknadschef i CTT sedan 2002. Antal aktier i CTT: 16 798 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

4. Stefan Hammar

Produktionschef, född 1959. Maskiningenjör. Konstruktion Studsvik Energiteknik AB 1984–1990. Gruppchef konstruktion, tillverkning, el och elektronik Studsvik Nuclear AB 1990–2001. Konstruktionschef Studsvik Nuclear AB 2001–2005. Konstruktions- och laboratoriechef Studsvik Nuclear AB 2005. Produktionschef på CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT: 0 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

2

5. Mikael Brate

Ekonomichef, född 1960. Civilingenjör Industriell Ekonomi Linköpings Tekniska Högskola 1988, Högskoleingenjör Styr och Reglerteknik Falun/Borlänge 1984. Projektoch Marknads Controller CelsiusTech Electronics AB 1988–1993, Ekonomichef Mälardiagnostik AB 1993–1996, Ekonomichef Camfil Components 1996–1997, Verksamhets- och Management konsult Cap Gemini 1997–2004, Ekonomichef Catech AB (publ.) 2004– 2006, Ekonomichef CTT Systems AB från 2006. Antal aktier i CTT 21 000 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

6. Torleif Nilsson

Utvecklingschef, född 1960.

Gymnasieingenjör maskinteknik 1980. Beräkningsingenjör hållfasthet på JAS39 Gripen, Saab AB, 1982–1998. Utnämnd till Försteingenjör inom Hållfasthet Flygplansystem 1990. Sektionschef Systemhållfasthet inom avdelning Vapenintegration & Strukturteknik, Saab Aerosystems 1999–2007. Utvecklingschef CTT Systems AB från 2007. Antal aktier i CTT: 6 180 st. Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

6

5

4

3

1

7

8

7. Peter Landquist

Eftermarknadschef, född 1958. Examen Industritekniskt Gymnasium 1976. Produktion och kon­s truk­­tion AB Nyge Aero 1986–1993. Konstruk­tionschef CTT Systems AB 1993–1998. Teknisk chef 1998–2004. Teknisk Försäljning 2004–2006. Eftermarknadschef från 2006. Antal aktier i CTT: 4 760 st.

Antal teckningsoptioner: 10 000 st.

8. Tony Rosendahl

VD Bribo Mekaniska AB , född 1967. Examen Maskintekniskt Gymnasium 1987. Planering, inköp och produktionschef Ogo AB 1989–2000. Produktionschef Mönsterås Metall AB 2000–2008. VD Bribo Mekaniska (dotterbolag till CTT) från 2008. Antal aktier i CTT 2 000 st. Antal teckningsoptioner: 0 st

Kompletterande information enligt NBK:s rekommendationer Några särskilda avtal om pensionsålder eller framtida pension till VD eller övriga ledande befattningshavare finns inte. Bolaget har tecknat en pensionsförsäkring för respektive person och bolagets skyldighet inskränker sig till betalning av avtalad premie under anställningstiden.

Uppsägning och avgångsvederlag VD och vissa befattningshavare i bolaget har avtal som medger avgångsvederlag om befattningshavaren får lämna sin tjänst på bolagets begäran. Avgångs­vederlag inklusive uppsägningslön uppgår för VD till 2 årslöner och överstiger inte för övriga 6 månaders lön.

De redovisade innehaven gäller per 2009-03-31. Inkluderar makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

61

Styrelse och revisorer

ORDINARIE LEDAMÖTER

Karl-Axel Granlund KARL-AXEL GRANLUND

f dd 1955, Civilingenj r, Industriell ekonomi, Link ping, styrelseordf rande sedan 1993. Huvud gare och styrelseordf rande i Volito AB. Styrelseledamot i bl.a. Peab AB (publ). Volito AB ger 1 761 427 aktier i CTT.

Anders Helmner f dd 1953, Master of Science, Lund, styrelseledamot sedan 1996. VD Telair International AB. ger 3 663 aktier i CTT. ANDERS HELMNER

Lars Solin f dd 1959, Civilingenj r, termodynamik, KTH, styrelseledamot sedan 2000. Verksam inom Corporate Finance sedan 20 r. ger 6 000 aktier i CTT.

Dag Waldenström LARS SOLIN

f dd 1957, Civilingenj r, flygteknik, KTH, styrelseledamot sedan 1996. F rs ljningsdirekt r i Saab Aircraft Leasing AB. Styrelseledamot i Link ping City Airport. Styrelseledamot i branschorganisationen Svenskt Flyg. ger 4 622 aktier i CTT.

Lars Lindgren f dd 1950, Civilekonom, Handelsh gskolan G teborg, styrelseledamot sedan 2006, arbetande styrelseordf rande f r Spanair, styrelseledamot i Skyways och i Air Baltic. ger 0 st aktier i CTT.

REVISORER DAG WALDENSTRÖM

Anders Meyer Auktoriserad revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

Nicklas Malm Godk nd revisor, Grant Thornton Sweden AB. Revisor i bolaget sedan 2006.

LARS LINDGREN

Produktion: Byrån, www.byran.se Foto: Bildmakarna, foto sid 13 Peter Rutherhagen, Johnér, foto sid 21 Hans Strand/briljans.se Tryck: Alfaprint 2008

Produktion: Byrån, www.byran.se Foto: Bildmakarna, foto sid 1 Peter Rutherhagen, Johnér, foto sid 2 John Eyre, Johnér.

Tryck: NRS Tryckeri, 2009

CTT Systems AB (publ.) Box 1042 SE-611 29 Nyköping Tel: 0155-20 59 00 Fax: 0155-20 59 25 E-mail: ctt@ctt.se www.ctt.se Organisationsnr: 556430-7741 Styrelsens säte: Nyköping