Omslag SE.indd

Page 1

Micronic Laser Systems AB

. *$ 30 / *$ - " 4 & 3 4 :4 5& . 4 r ª 3 4 3 & %07 * 4 / * /(

Årsredovisning 2008

Omslag SE.indd 1

09-03-10 16.11.58

1 2 4 6 10 12 16 20

2008 i korthet VD summerar Micronic-aktien Micronics marknader Micronics långsiktiga strategimodell Micronics verksamhet och produkter Micronics medarbetare, miljö och samhälle Micronics teknik

24 30 32 34 69

Bolagsstyrningsrapport Styrelse och revisor Ledningsgrupp och dotterbolagschefer Flerårsöversikt Micronics historia Ordlistor

I n ne h å ll

Innehåll

FINANSIELL A R APPORTER

36 38 40 40 42 42 43 43 44 44 45 45 46 68

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Koncernens resultaträkningar Kommentarer till koncernens resultaträkningar Koncernens kassaflödesanalyser Koncernens balansräkningar Kommentarer till koncernens balansräkningar och kassaflödesanalyser Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital Moderbolagets resultaträkningar Moderbolagets kassaflödesanalyser Moderbolagets balansräkningar Förändringar i moderbolagets eget kapital Tilläggsupplysningar och noter Revisionsberättelse

FINANSIELL K ALENDER

FÖRVALTARREGISTRER ADE AKTIER

Delårsrapport januari–mars 21 april Delårsrapport januari–juni 8 juli Delårsrapport januari–september 16 oktober

Ordinarie årsstämma hålls onsdagen den 1 april, 2009 kl 17.00 på Näsby Slott, Täby.

Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier, måste för att äga rätt att delta i stämman, hos den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering i aktieboken hos VPC. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 26 mars 2009, då sådan registrering ska vara verkställd.

R ÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

K ALLELSE

Aktieägare, som önskar delta i årsstämman, ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken den 26 mars 2009, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman till bolaget senast den 30 mars 2009, kl 12.00.

Kallelse införs senast fyra veckor före bolagsstämman i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet samt på Micronics webbplats www.micronic.se.

ÅRSSTÄMMA

Den totala ytan av platta bildskärmar som förväntas produceras under 2009 uppgår till 130 miljoner m2 (DisplaySearch, januari 2009). Det är en yta motsvarande 18 200 fotbollsplaner. 2000 producerades platta bildskärmar på en yta motsvarande cirka 600 fotbollsplaner.

FINANSIELL INFORMATION ANMÄL AN

Anmälan kan göras per post till adress Micronic Laser Systems AB (publ.), Box 3141, 183 03 Täby. Anmälan kan även göras på telefon 08-638 54 64 eller per e-post: ankie.jorgne@micronic.se. I anmälan ska uppges namn, adress, telefonnummer, personeller registreringsnummer samt aktieinnehav.

Årsredovisningen sänds automatiskt till samtliga aktieägare under vecka 12, 2009. Alla finansiella rapporter och pressmeddelanden finns tillgängliga på Micronics webbplats www.micronic.se. Det går även att beställa och prenumerera på ekonomisk information och pressmeddelanden via webbplatsen eller direkt från Micronic.

MICRONIC 2008

Omslag SE.indd 2

09-02-27 09-03-10 14.45.25 16.12.00

Kort om Micronic Micronic Laser Systems är ett svenskt högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför en av världens mest avancerade produktionssystem – mönsterritare. Dessa används av världens ledande elektronikföretag för att producera fotomasker i tillverkningen av till exempel bildskärmar för TV-apparater och datorer, för halvledarkretsar samt för elektronisk kapsling. MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION 1. För att kunna tillverka elektronikkomponenter, till exempel bildskärmar, halvledarchip eller kapsling, måste en konstruktion, ett mönster, som utvecklats i ett dataprogram, överföras till ett kopieringsbart material, en fotomask.

2. Konstruktionen ritas i Micronics mönsterritare på en fotomask som är en glasskiva bestruken med fotokänsligt material. 3. Fotomasken fungerar som ett negativ gör i en fotoprocess, ett original produceras. Storleken på både fotomasker och mönster varierar beroende av vad som ska tillverkas. Ju fler mönster som kan få plats på fotomasken, desto mer kostnadseffektiv blir produktionen. Vänster: Bildskärmsfotomask 1 220 x 1 400 mm. Mitten: Halvledarfotomask 6 x 6 tum.

4. Fotomasken kan nu masskopieras i en exponeringsutrusning ner på det substrat som ska tillverkas, glassubstrat för bildskärmar, kiselskivor för halvledarchip, etc.

Höger: Fotomask för elektronisk kapsling 500 x 600 mm.

5. Elektronikkomponenten är nu färdig för montering i till exempel en TV, dator eller mobiltelefon. Vänster: Bildskärm i genomskärning. Mitten: Halvledarchip, till exempel ett minne till en dator. Höger: Chipet kapslas för att kunna anslutas till andra elektronikkomponenter.

Omslag SE.indd 4

09-03-10 16.12.04

MICRONICS MARKNADSPOSITION

Micronics huvudkontor Sverige

Micronic Ltd. Sydkorea

Micronic Japan K.K. ATAC, Asian Technical and Applications Center Micronic Inc. USA Micronic Far East Co Taiwan

Totalt har Micronic levererat mer än 150 system, 80 procent av dessa finns i Asien.

MICRONICS AFFÄRSIDÉ

Att erbjuda produkter inom mönstergenerering till elektronikindustrin baserat på optiska lösningar. DÄRFÖR FINNS MICRONIC

Micronics mönsterritare används för att rita fotomasker. Dessa används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling. Micronics mönsterritare möjliggör morgondagens produkter inom bildåtergivning och elektronik. Micronic leder produktutvecklingen genom att använda nästa generations teknik. KUNDER

Micronic har ett -tal större kunder runt om i världen. Majoriteten,  procent, av dem finns i Asien. Kunderna kan delas in

i två kategorier. Den ena är kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktillverkare, exempel på företag är Toppan, DNP och Hoya. Den andra kategorin är stora elektroniktillverkare med egen fotomasktillverkning, exempel på företag är Intel, Samsung och LG.

På bildskärmsmarknaden är Micronic marknadsledare där mönsterritarna och mätsystemen är industristandard. Denna position har uppnåtts genom avancerad patenterad teknik samt stark kundservice världen över. Micronics konkurrensfördelar är ett stort tekniskt försprång, hög ritkvalitet och hög produktivitet. På halvledarmarknaden är Micronic en etablerad leverantör som erbjuder marknaden mönsterritare för att kostnadseffektivt producera fotomasker såväl till världens mest avancerade halvledarchip som enklare halvledarchip. En nischmarknad är den med system för avancerad elektronisk kapsling, där Micronic har en ledande ställning. Denna teknik används för att ansluta och skydda halvledarchip. Rithastighet och hög ritkvalitet är Micronics största konkurrensfördelar. EFTERMARKNAD

MICRONIC I VARDAGEN

Många elektronikprodukter och alla bildskärmar innehåller komponenter som utvecklas och tillverkas med en teknik där Micronic har en ledande roll. Dagens snabba informations- och medieutveckling med bland annat HDTV-apparater som blir allt större och digitalkameror som får allt fler pixlar och blir allt mindre är två exempel på hur Micronics produkter bidrar till den tekniska utvecklingen vi ser runt omkring oss.

Eftermarknaden blir allt viktigare genom att antalet installerade system blir allt fler. Denna marknad består bland annat av servicekontrakt, uppgraderingar och tilläggsprodukter. En väl fungerande service är därför en angelägenhet för hela företaget. Utöver företagets lokala support, som är på plats nära kunderna, har Micronic experter vid bolagets tekniska center, ATAC, i Japan samt vid huvudkontoret i Täby.

Fundamentala drivkrafter för Micronic

> Global konsumentefterfrågan på nya elektronikprodukter

Omslag SE.indd 5

> Korta produktlivscykler

> Teknikutveckling

> Kostnadseffektiv produktion

09-03-10 16.12.06

'PUPU WJTBS EFO 9 WBHO TPN CÅS QÇ 1SFYJTJPO TZTUFNFUT TMVUMJOT vilken glider pü ett friktionsfritt luftlager.

r /FUUPPNTĂ…UUOJOHFO VQQHJDL UJMM .4&,

2 0 0 8 i kor t h e t

J LPSUIFU

OrderingĂĽng 17)/

r 3Ă•SFMTFSFTVMUBUFU VQQHJDL UJMM m .4&,

r 3ÕSFMTFSFTVMUBUFU KVTUFSBU GÕS BLUJWFSJOH PDI BWTLSJWOJOHBS QÇ utveckling uppgick till –85 MSEK.

r 0SEFSJOHÇOHFO VQQHJDL UJMM .4&,

r #SVUUPNBSHJOBMFO VQQHJDL UJMM QSPDFOU

Nettoomsättning och rÜrelsemarginal

r %FU GĂ•STUB 1SFYJTJPO TZTUFNFU TPN NĂ•KMJHHĂ•S GPUPNBTLSJUOJOH fĂśr nästa generation bildskärmstillverkning, G10, levererades. r 5WÇ PSEFS FSIĂ•MMT GĂ•S NĂ•OTUFSSJUBSF VS QSPEVLUTFSJFO 4JHNB GĂ•S QSPEVLUJPO BW GPUPNBTLFS UJMM IBMWMFEBSJOEVTUSJO r .Ă•OTUFSSJUBSFO '14 GĂ•S QSPEVLUJPO BW GPUPNBTLFS UJMM avancerad elektronisk kapsling, lanserades.

17)/

r 'BTUJHIFUFO J 5ÅCZ TÇMEFT PDI IZST EÅSFGUFS UJMMCBLB

2IXXSSQWmXXRMRK

6}VIPWIQEVKMREP

FINANSIELL Ă–VERSIKT 2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Nettoomsättning, MSEK

569

523

1 204

1 276

839

428

496

Bruttomarginal, %

28,4

29,3

54,3

54,4

55,8

38,4

47,8

RĂśrelseresultat, MSEK

–37

– 291

123

172

126

– 194

– 90

RĂśrelsemarginal, %

–6,6

– 55,6

10,2

13,5

15,0

– 45,3

– 18,1

–15,0

– 40,2

18,2

22,3

5,2

– 86,0

– 44,2

OrderingĂĽng, inkl. service, MSEK

378

634

604

1 306

945

1 086

459

Orderstock, 31 december, MSEK

224

332

200

871

794

764

231

Resultat/aktie fÜre utspädning, SEK

–0,78

– 5,30

2,37

3,00

2,77

– 5,59

– 3,30

Resultat/aktie efter utspädning, SEK

–0,78

– 5,30

2,37

2,99

2,70

– 5,59

– 3,30

398

416

462

415

359

312

299

Justerad rĂśrelsemarginal, %

Genomsnittligt antal anställda

FÜrsäljning 2008 fÜrdelat pü geografisk marknad

Japan, 50%

Ă–vriga Asien, 31%

USA, 19%

FÜrsäljning 2008 fÜrdelat pü tillämpningar Eftermarknad, 42%

Bildskärmar, 30%

Halvledare, 28%

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

1

VD summerar Micronics affärsstyrka ligger i att erbjuda avancerade produkter fĂśr bildskärmar och halvledare inkluderande elektronisk kapsling. VĂĽra mĂśnsterritare är baserade pĂĽ ett hĂśgt teknikinnehĂĽll som skapar mervärde fĂśr vĂĽra kunder, och deras kunder – bĂĽde i form av nya funktioner och av sänkta tillverkningskostnader.

Under lĂĽng tid har drivkraften bakom en Ăśkad tekniknivĂĽ inom elektronikindustrin varit behovet av ny och utvecklad funktionalitet. Idag är sänkta kostnader och Ăśkad eektivitet den främsta drivkraften fĂśr att utveckla ny teknik. Micronic arbetar inom en mogen marknad. Fundamentalt är det en stabil marknad som Ăśver tiden växer, dock är den starkt cyklisk. Som alla marknader har även den pĂĽverkats av dagens ďŹ nansiella osäkerhet och lĂĽgkonjunktur. De fĂśrändrade marknadsfĂśrutsättningarna innebar att vi under ĂĽret Ăśkade fokus pĂĽ lĂśnsamhet och genomfĂśrde fĂśrändringar i ledningsstrukturen fĂśr att stärka affärsmässigheten och effektiviteten. Eftermarknaden Ăśkade i betydelse och organisationen fĂśrstärktes därfĂśr pĂĽ ledningsnivĂĽ. VĂĽr bedĂśmning är att behovet av kostnadsreduceringar hos vĂĽra kunder kommer att prioriteras och därmed vara drivande fĂśr nya investeringar. FĂśr Micronic, som har nĂĽgra av världens mest avancerade mĂśnsterritare, innebär det bĂĽde en anpassning till marknaden och att vĂĽr starka position befästs. Micronic har redan produkter framme fĂśr nästkommande generationer av fotomasker fĂśr tillverkning av bĂĽde bildskärmar och halvledare. Dessa uppfyller kraven pĂĽ minskad tillverkningskostnad pĂĽ fotomasker. Att vi nu ligger ett tekniksteg fĂśre innebär ocksĂĽ att vi dels kan minska vĂĽra kostnader fĂśr forskning och utveckling fĂśr existerande produkter, dels att vi har resurser fĂśr att utveckla nya produkter fĂśr nya omrĂĽden och pĂĽ sĂĽ vis bredda vĂĽra affärer. RESULTAT 2008

Omsättningen blev nĂĽgot bättre än ď™…ď™ƒď™ƒď™Š och uppgick till ď™ˆď™‰ď™Œ MSEK. RĂśrelseresultatet blev negativt, minus  MSEK, som är väsentligt bättre än ď™…ď™ƒď™ƒď™Š. Vi vidtog

2

B0LFURQLF$Ĺľ5

ĂĽtgärder fĂśr att minska personal- och konsultkostnaderna och är vid ingĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ cirka ď™„ď™ƒď™ƒ personer färre jämfĂśrt med fĂśregĂĽende ĂĽr. Fastigheten i Täby avyttrades och balansräkningen är därmed, trots det negativa resultatet, stark. Likvida medel uppgick till  MSEK per den sista december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Under hĂśsten hade vi medgĂĽng pĂĽ valutasidan dĂĽ fĂśrsäljningen gĂśrs i yen och US-dollar, valutor som kraftigt fĂśrstärkts mot den svenska kronan. BILDSK Ă„RMSMARKNADEN

Marknaden fĂśr platta bildskärmar karaktäriserades under ĂĽret av mycket kraftiga investeringar i kapacitetsuppbyggnad samt fortsatt stora prisfall i konsumentledet. FĂśr mĂśnsterritare räknade vi med att denna investeringsvĂĽg skulle nĂĽ oss under andra halvĂĽret ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, men den uteblev dĂĽ industrin pĂĽ grund av ďŹ nanskrisen minskade produktionen. De order vi fĂśrväntat oss skĂśts framĂĽt. Detta innebär dock att ingen Ăśverkapacitet byggts upp fĂśr tillverkning av fotomasker hos vĂĽra kunder. Den kapacitet som behĂśvs fĂśr att mĂśta efterfrĂĽgan ĂĽterstĂĽr därmed att levereras. NedgĂĽngen i marknaden kan fĂśrstärka behovet av Prexision-ď™„ď™ƒ, vĂĽr hĂśgmarginalprodukt, genom att de planerade investeringarna i fabriker fĂśr generation  (G) uteblir till fĂśrmĂĽn fĂśr Gď™„ď™ƒ och G. Prexision-ď™„ď™ƒ mĂśjliggĂśr ritning av stĂśrre, mer komplexa fotomasker med hĂśg kvalitet, vilket leder till hĂśgre flexibilitet, bättre produktionsutnyttjande och ett reducerat antal produktionssteg. Detta är en fĂśrutsättning fĂśr kostnadseffektiv tillverkning av stĂśrre bildskärmar. Under hĂśsten levererade vi, enligt plan, det fĂśrsta Prexision-ď™„ď™ƒsystemet som mĂśjliggĂśr produktion av bildskärmar fĂśr Gď™„ď™ƒ.

HALVLEDARMARKNADEN

Halvledarindustrin saktade in under ĂĽret dels beroende pĂĽ konjunkturen, dels ocksĂĽ strukturellt. Idag har kostnaden fĂśr att utveckla ett chip inom de mest avancerade tekniknoderna Ăśkat kraftigt. Eekten av detta är att industrin gĂĽtt ifrĂĽn att primärt konstruera chip fĂśr de mest avancerade tekniknoderna till fĂśrmĂĽn fĂśr ett mer varierat utnyttjande av olika tekniknoder fĂśr att uppnĂĽ den lägsta tillverkningskostnaden. Fotomaskindustrin reagerade sent pĂĽ denna strukturella fĂśrändring med Ăśverkapacitet fĂśr tillverkning av fotomasker fĂśr avancerade tekniknoder som fĂśljd. Mot denna bakgrund sjĂśnk marknaden fĂśr mĂśnsterritare till cirka ď™„ď™ƒ system fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Micronic bokade och levererade tvĂĽ Sigma-system under hĂśsten, vilket innebär att vi avsevärt stärkt vĂĽr marknadsposition. FramĂĽt tror vi att marknaden fĂśr mĂśnsterritare kommer att drivas mer av trycket pĂĽ lägre kostnader än teknikutveckling. Micronics Sigma-system erbjuder kostnadseffektivitet i kombination med de bästa litografiska prestanda som nĂĽgon laserbaserad mĂśnsterritare kan uppvisa. ELEKTRONISK K APSLING

Inom elektronisk kapsling sker fortfarande en snabb utveckling som drivs av en kraftig efterfrĂĽgan pĂĽ mobil och bärbar konsumentelektronik med avancerade funktioner. Inom det närliggande produktomrĂĽdet kretskortstillverkning, som tekniskt sett är en enklare produktion jämfĂśrt med elektronisk kapsling, finns en tydlig trend – produktionstekniken Laser Direct Imaging (LDI). Tillverkning med direktritning skulle även kunna appliceras inom omrĂĽdet elektronisk kapsling och dĂĽ innebära avsevärda kostnadsfĂśrdelar.

MICRONIC 2008

V D su m m e r ar

EFTERMARKNADEN – ÖK AD LÖNSAMHET

Eftermarknaden fortsatte att Ăśka i betydelse fĂśr Micronic. Den bestĂĽr av servicekontrakt, uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster. Servicekontrakt är en relativt stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemfĂśrsäljning. Tillgängligheten pĂĽ vĂĽra system är extremt kritisk fĂśr vĂĽra kunder som ofta har mycket korta leveranstider. Under ĂĽret arbetade vi framgĂĽngsrikt med att hĂśja upptiden samt fĂśrbättrade stabiliteten i vĂĽra system och därmed hĂśjdes tillgängligheten. Detta innebar ocksĂĽ att vi Ăśkade vĂĽra intäkter frĂĽn servicekontrakten. Totalt steg fĂśrsäljningen frĂĽn eftermarknaden under ĂĽret och utgjorde  procent av den totala omsättningen. FĂśr att accelerera utvecklingen av eftermarknaden gjordes fĂśrändringar pĂĽ ledningsnivĂĽ. Dotterbolagschefen fĂśr Sydkorea utsĂĽgs till global eftermarknadschef och en ny chef fĂśr den viktiga japanska marknaden tillsattes. FĂ–RBĂ„TTR AD VERKSAMHETSST YRNING

Under ĂĽret utvärderade vi mĂśjligheterna att använda vĂĽr patenterade unika teknik fĂśr att bredda existerande produktomrĂĽden mot denna marknad med stĂśrre volymer av utrustning. Dessutom skulle detta kunna skapa ett jämnare intäktsÜde fĂśr oss. Micronic kan mĂśta kundernas krav pĂĽ mer avancerade produkter till de investeringsnivĂĽer som industrin kan hantera.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

Vi fortsatte vĂĽrt arbete med eektivisering och ständiga fĂśrbättringar av verksamheten. Styrprocesserna och kvalitetssystemen fĂśrďŹ nades. Ett kvitto pĂĽ detta ďŹ ck vi dĂĽ en av vĂĽra stĂśrre kunder genomfĂśrde en omfattande kvalitetsrevision av Micronic med mycket gott resultat. Personalarbetet prioriterades och lyftes till en strategisk nivĂĽ genom tillsättning av en global personalchef. Under ĂĽret stärkte vi bland annat personalutvecklingsprocessen, vidareutvecklade ledarskapsprogrammet samt fĂśrbättrade mĂĽlstyrningen.

elektronikmarknaden, är det inte ovanligt med snabba fĂśrändringar i efterfrĂĽgan. Att prognostisera när i tiden marknaden fĂśr mĂśnsterritare vänder uppĂĽt är svĂĽrt, men vĂĽr marknad är i grunden sund med en mycket god intjäningsfĂśrmĂĽga. Jag ser flera mĂśjligheter fĂśr Micronic. Vi har redan tekniken och produkterna framme fĂśr att mĂśta kundernas behov när marknaden vänder upp. Vi kan därfĂśr minska vĂĽra utvecklingsutgifter frĂĽn nivĂĽn ď™…ď™ƒď™ƒ MSEK till cirka ď™„ď™ˆď™ƒ MSEK och koncentrera vĂĽra utvecklingsinsatser pĂĽ att utveckla ett nytt produktomrĂĽde. Vi ser en intressant potential inom marknaden fĂśr elektronisk kapsling där vi kan bredda vĂĽrt erbjudande mot en ny marknad som efterfrĂĽgar produkter i stĂśrre volymer. Vi har en stark balansräkning och god likviditet som ger oss mĂśjlighet till produktutveckling samtidigt som vi har en uthĂĽllighet under mer osäkra tider. Vi har dessutom en mycket stark intjäningsfĂśrmĂĽga i vĂĽra produkter, framfĂśr allt inom bildskärmsritare, vilket gĂśr att vi inte finner anledning att fĂśrändra vĂĽra lĂĽngsiktiga mĂĽl. VĂĽrt lĂĽngsiktiga rĂśrelsemarginalmĂĽl om ď™„ď™ˆ procent ligger fast, likväl som mĂĽlet pĂĽ minst ď™ˆď™ƒ procent bruttomarginal. Osäkerhet kommer troligen att prägla ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ, men det kommer ocksĂĽ att skapas nya mĂśjligheter fĂśr Micronic.

FR AMTIDEN

Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ ďŹ ck vi bĂĽde uppleva besvikelser och se nya mĂśjligheter skapas. FĂśr oss, som underleverantĂśr till den globala

Sven LĂśfquist VD och koncernchef

3

Micronic-aktien Micronics aktie är bÜrsnoterad sedan mars 2000 och listas sedan april 2008 pü NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Small Cap, Information Technology. Aktiekapitalet i Micronic uppgür till 39,2 MSEK, fÜrdelat pü 39 166 616 aktier av samma slag, där en aktie ger en rÜst.

AKTIENS UT VECKLING UNDER 2008

UTDELNINGSPOLICY

Sista betalkurs ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ fĂśr Micronic-aktien var ď™ˆ,ď™‹ď™ƒ kronor, jämfĂśrt med ,ď™…ď™ƒ kronor vid utgĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™Š, en nedgĂĽng med  procent. SIX Generalindex sjĂśnk under samma period med  procent och branschindexet Philadelphia Semiconductor Index SOX sjĂśnk med  procent. HĂśgsta betalkurs noterades den  januari ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ med ,ď™‡ď™ƒ kronor och lägsta den ď™…ď™Œ december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ med ď™ˆ,ď™ˆď™ƒ kronor. Micronics bĂśrsvärde uppgick vid utgĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ till  MSEK, att jämfĂśra med   MSEK vid utgĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™Š.

Styrelsen och VD fĂśreslĂĽr att ingen utdelning lämnas fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Micronic har inte heller tidigare lämnat utdelning. Genererade vinstmedel har ĂĽterinvesterats i bolaget fĂśr att mĂśjliggĂśra fortsatt utvecklingsarbete och fĂśr att pĂĽ sĂĽ sätt skapa tillväxt fĂśr bolaget.

OMSĂ„TTNING OCH LIKVIDITET

Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ omsattes totalt ,ď™ƒ (ď™†ď™ƒ,) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av  ( ď™ˆď™‹ď™ˆ) MSEK. Det motsvarar  () procent av det totala antalet aktier i Micronic. Varje handelsdag omsattes i genomsnitt  ď™…ď™Šď™Œ ( ) aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om ,ď™ˆ (,) MSEK. Ă„GARSTRUKTUR

Antalet aktieägare uppgick vid ĂĽrets slut till ď™ˆ ď™‰ď™ˆď™Š (ď™ˆ ). Vid utgĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ ägde de tio stĂśrsta ägarna ď™ˆď™Œ, (ď™ˆď™Œ,) procent av aktierna. De ď™„ď™ƒď™ƒ stĂśrsta ägarna representerade , (,) procent av antalet aktier. Svenska privatpersoner ägde , (,ď™ˆ) procent av aktierna vid utgĂĽngen av ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ medan svenska aktiefonder och institutioner ägde  () procent. Det utländska ägandet uppgick till ď™„ď™Œ (ď™…ď™ˆ) procent. Styrelsen och fĂśretagsledningen ägde tillsammans ď™ƒ, (ď™ƒ,ď™…) procent av antalet aktier och rĂśster. Ă…rsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ hĂślls i Täby den  april. Vid stämman var drygt  procent av aktieägarna representerade.

4

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

PERSONALOPTIONSPROGR AM

Ă…rsstämman i Micronic beslutade den ď™…ď™Œ mars ď™…ď™ƒď™ƒď™Š att anta ett personaloptionsprogram, med lĂśptid ď™…ď™ƒď™ƒď™Š/ď™…ď™ƒď™„ď™…. Inom ramen fĂśr personaloptionsprogrammet kan Micronic emittera  ď™ˆď™‡ď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ teckningsoptioner till nyteckning av aktier, vilket medfĂśr en utspädning som maximalt kan uppgĂĽ till  procent. Aktiekapital kan komma att hĂśjas med hĂśgst  ď™ˆď™‡ď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor. Villkoren fĂśr programmet utarbetades i samarbete med bolagets stĂśrsta aktieägare, och innebar tilldelning till anställda i Sverige vid tre tillfällen, efter avgivandet av andra, tredje och fjärde kvartalets delĂĽrsrapporter fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™Š. LĂśsenpriset motsvarar ď™„ď™„ď™ˆ procent av ett genomsnittligt marknadsvärde fĂśr de tio handelsdagar som fĂśljer avgivandet av respektive delĂĽrsrapport och uppgĂĽr till ď™ˆď™Š, ď™ˆď™‡ respektive  kronor. FĂśretagsledningen innehar tillsammans ď™†ď™…ď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ optioner. Villkoren fĂśr optionsprogrammet beskrivs ocksĂĽ i not .

Aktieägarkategorier per 31 december 2008 Svenska institutioner, 28%

Svenska aktiefonder, 35%

Privatpersoner, 18%

Utländska ägare, 19%

Geografisk aktieägarfÜrdelning per 31 december 2008 USA, 8%

Storbritannien, 3% Norge, 2% Ă–vriga, 8%

Sverige, 79%

MICRONIC 2008

M ic ro nic- a k t ie n

Ă„GARSTRUKTUR PER DEN 31 DECEMBER 2008

AKTIEDATA Notering

NASDAQ OMX, Nordic Exchange

Storleksklass

Antal ägare

Antal aktier

%

BranschtillhĂśrighet

Small Cap, Information Technology

1–500

3 380

673 156

1,7

Sektor

Electronic Equipment & Instruments

501–1 000

1 001

880 443

2,2

Kortnamn

MICR

1 001–5 000

894

2 239 869

5,7

ISIN-kod

SE0000375115

5 001–10 000

162

1 263 718

3,2

Antal aktier

39 166 616

10 001–50 000

139

3 114 629

8,0

Handelspost

100 aktier

50 001–100 000

23

1 606 214

4,1

100 001–

58

29 388 587

75,0

5 657

39 166 616

100,0

MICRONICS TIO STĂ–RSTA Ă„GARE PER DEN 31 DECEMBER 2008 Ă„gare

Antal aktier

Andel i %

Catella Fonder

4 907 916

12,5

AMF Pension och fonder

3 906 100

10,0

Fjärde AP-fonden

3 524 400

9,0

Alecta

3 175 000

8,1

Swedbank Robur fonder

2 867 212

7,3

Morgan Stanley Fonder

1 933 704

4,9

Banco Fonder

1 144 000

2,9

Skandia Fonder

670 637

1,7

Skandia Liv

654 080

1,7

Pharos Invest

Totalt

596 018

1,5

De 10 stÜrsta ägarna

23 379 067

59,7

Ă–vriga

15 787 549

40,3

Totalt antal utestĂĽende aktier

39 166 616

100,0

ANALYTIKER SOM KONTINUERLIGT FĂ–LJER MICRONIC Investmentbank/AnalysfĂśretag

Analytiker

Carnegie

Daniel Djurberg

Handelsbanken Capital Markets

Fredrik Agardh

Kaupthing Bank

Mikael LasĂŠen

Nordea

Mats BergstrĂśm

Redeye

Greger Johansson

Swedbank

HĂĽkan Wranne

MICRONIC-AKTIEN 250 200 150 100

50

8 000 6 000 4 000 2 000 5 2000

2001

2002

Aktien SIX Generalindex

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

2003

2004

Omsatt antal aktier 1000-tal

2005

2006

2007

2008 Š NASDAQ OMX

5

Micronics marknader Micronic fortsätter att vara marknadsledande inom mÜnsterritare fÜr fotomasker inom bildskärmstillverkning. Under üret levererades det fÜrsta Prexision-10-systemet fÜr nästa generations bildskärmar. Micronic fick även bekräftelse pü att Sigma7500 är den ledande laserritaren till halvledarindustrin. FÜr marknaden elektronisk kapsling lanserades mÜnsterritaren FPS5300 samt utvärderades mÜjligheterna att utveckla laserbaserade direktritningssystem.

Marknaden fĂśr bildskärmar Marknaden fĂśr platta bildskärmar ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ präglades av mycket kraftiga investeringar i kapacitetsuppbyggnad samt fortsatt stora prisfall i konsumentledet. Den stĂśrsta bildskärmstillämpningen är TV-apparater fĂśljt av datormonitorer, bärbara datorer och mobiltelefoner. I framtiden fĂśrväntas publika bildskärmar, sĂĽ kallade digitala skyltar och bärbara minidatorbildskärmar, vara bland de snabbt växande tillämpningarna. Ă„ven om tjock-TV (CRT) fortfarande stĂĽr fĂśr en stor del av TV-marknaden i antal sĂĽlda enheter, representerar nu platta bildskärmar Ăśver ď™Œď™ˆ procent av den totala bildskärmsmarknaden fĂśrsäljningsmässigt. Det kraftiga prisfallet pĂĽ platta bildskärmar gĂśr att platt-TV kommer att väljas i fĂśrsta hand även i utvecklingsländer.

TEKNOLOGIER FĂ–R TILLVERKNING AV PL ATTA BILDSK Ă„RMAR

Platta bildskärmar delas upp i olika kategorier beroende pĂĽ vilken teknologi de representerar. Den dominerande teknologin fĂśr platta bildskärmar är de med ytande kristall, sĂĽ kallade LCD-bildskärmar. FĂśr närvarande motsvarar de omkring ď™Œď™ƒ procent av den totala fĂśrsäljningen. I en LCD-bildskärm används en enda ljuskälla fĂśr att lysa upp alla bildpunkter (pixlar). Varje pixel bestĂĽr av tre underpixlar (rĂśd, grĂśn, blĂĽ) som individuellt kan moduleras fĂśr att producera sĂĽ gott som alla färger. De flesta LCD-tillverkarna använder omkring ď™„ď™ƒ fotomasker när de producerar en bildskärm med flytande kristall och sĂĽ gott som alla fotomasker fĂśr LCD-bildskärmar i världen produceras med mĂśnsterritare frĂĽn Micronic. Platta bildskärmar med plasma, sĂĽ kallade PDP-bildskärmar, stĂĽr fĂśr cirka ď™„ď™ƒ procent av marknaden fĂśr platta bild-

Bildskärmens historik och mÜjlig framtida utveckling

Källa: Display Bank, 2008

6

B0LFURQLF$Ĺľ5

skärmar. PDP-TV erbjuds som ett alternativ till LCD-TV fĂśr stĂśrre storlekar (> ď™‡ď™ƒ tum). I en PDP-bildskärm genererar varje pixel sitt eget ljus och färg, men PDP-skärmen kräver relativt mycket energi fĂśr att emittera ljus. Ett annat problem med PDP-tekniken är att den, fĂśr mĂĽnga tillämpningar, inte erbjuder tillräcklig hĂśg upplĂśsning. Det behĂśvs inga avancerade fotomasker fĂśr att producera en PDP-bildskärm. En kategori bildskärmar som har fĂĽtt mycket uppmärksamhet pĂĽ senare tid är tekniken med dioder som emitterar organiskt ljus, sĂĽ kallade OLED-bildskärmar. I en OLED-bildskärm behĂśvs ingen extra ljuskälla eller färgfilter eftersom varje pixel genererar ljus och färg när det behĂśvs. Detta gĂśr OLED-bildskärmarna miljĂśvänliga eftersom de konsumerar mycket mindre energi än LCD- eller PDP-bildskärmar. Andra fĂśrdelar med denna teknik är mĂśjligheten att tillverka platta bildskärmar som bara är nĂĽgra millimeter tjocka och har en hĂśg bildkontrast. Ă„ven om teknologin har funnits i mĂĽnga ĂĽr, är OLED-bildskärmar fĂśr handhĂĽllna tillämpningar den enda i massproduktion. Produktion av stora bildskärmar, sĂĽväl som att nĂĽ Ăśnskad livslängd, har visat sig vara svĂĽrare än man tidigare fĂśrväntat sig. BĂĽda problemen är knutna till materialen som används i OLED-bildskärmarna och fĂśr närvarande gĂśrs stora investeringar i forskning och utveckling fĂśr att komma till rätta med dessa hinder. OLED skulle kunna bli framtidens supertunna, lĂĽgenergi- och lĂĽgkostnadsbildskärm. Det är mycket troligt att stora fotomasker med hĂśg precision kommer att krävas fĂśr att producera stora OLED-bildskärmar. MĂśjliga framtida tillämpningar är de flexibla platta bildskärmar som bara är ett

MICRONIC 2008

MARKNADENS DRIVKR AFTER

Lägre priser är avgĂśrande fĂśr att stimulera en hĂśgre efterfrĂĽgan och fĂśr att marknaden ska växa ytterligare i antal sĂĽlda enheter. Prisfallet hjälper ocksĂĽ till att skifta efterfrĂĽgan till stĂśrre bildskärmar. Den allmänna nedgĂĽngen i världsekonomin har lett till att de esta ledande tillverkare under andra halvĂĽret dragit ner pĂĽ sin produktion i existerande fabriker fĂśr att undvika lageruppbyggnad. PĂĽ grund av de fallande priserna och svaga efterfrĂĽgan har marknaden fĂśr platta bildskärmar reviderats ner till ď™„ď™ƒď™†, miljarder US-dollar fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ och ď™‹ď™ˆ,ď™Œ miljarder US-dollar fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ (DisplaySearch, december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Inom bildskärmstillverkningen fortsätter trenden mot nya generationer av fabriker med stĂśrre glassubstrat. En viktig milstolpe kommer att passeras när Sharp beräknas starta produktionen i världens fĂśrsta generation ď™„ď™ƒ (Gď™„ď™ƒ) fabrik under ĂĽr ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ. Tidigare drevs trenden mot stĂśrre glassubstrat huvudsakligen av efterfrĂĽgan pĂĽ stĂśrre bildskärmar, men nu är den stĂśrsta drivkraften en mer kostnadseffektiv tillverkning. Tillverkarna av bildskärmar fĂśrsĂśker ocksĂĽ ytterligare sänka sina produktionskostnader genom att bland annat konstruera om de dyraste komponenterna, genomfĂśra program fĂśr att fĂśrbättra fabrikernas produktionsutbyte och att reducera antalet produktionssteg. Detta leder till en efter-

frĂĽgan pĂĽ nya och mer avancerade fotomasker dĂĽ nya konstruktioner utvecklas. Färre produktionssteg innebär färre fotomasker, men istället krävs betydligt mer komplexa fotomasker som tar längre tid att rita. Sammantaget är därfĂśr utvecklingen mot färre produktionssteg positiv fĂśr Micronic. De stora investeringarna under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ i uppbyggnad av kapacitet fĂśr bildskärmstillverkning nĂĽdde däremot inte marknaden fĂśr mĂśnsterritare, vilket fĂśrväntades ske under andra halvĂĽret. Dessa investeringar skĂśts framĂĽt pĂĽ grund av den minskade produktionen och senarelagda produktionsstarter som en fĂśljd av nedgĂĽngen i världsekonomin. Detta innebär dock att ingen ytterligare kapacitet byggts upp fĂśr tillverkning av fotomasker hos fotomasktillverkarna. Investeringarna som krävs fĂśr att bygga nya fabriker har lett till en omstruktureringsprocess bland bildskärmstillverkarna dĂĽ de strävar efter att dela kostnader. Ett sĂĽdant exempel är Sony, som tillverkar LCD-TV-apparater i samarbete med Samsung. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ har Sony ocksĂĽ gjort en Ăśverenskommelse med Sharp om att gemensamt driva Gď™„ď™ƒ-fabriken som fĂśr närvarande är under uppbyggnad. Dessutom har Toshiba kommit Ăśverens med Sharp om att kĂśpa omkring ď™‡ď™ƒ procent av deras LCD-TV-moduler. Geografiskt fortsätter Sydkorea och Taiwan att dominera produktionen av platta bildskärmar.

Trend

Effekt fĂśr Micronic

> Volymtillväxt

> Ă–kad efterfrĂĽgan pĂĽ fotomasker

> Prispress

> Omkonstrueringar av bildskärmar leder till efterfrüga pü färre men mer komplexa fotomasker (Prexision-8)

M ic ro n i c s m ar k n ad e r

par millimeter tjocka och har en relativt lĂĽg produktions- och materialkostnad.

Platta bildskärmar, omsättning per tillämpning 2006 –2009 1MPNSRIV 97(

Ă–vrigt Plasma TV Bärbara datorer Mobiltelefoner Platta datormonitorer LCD-TV

Investeringar i tillverkningsutrustning fĂśr bildskärmar – historik samt prognos fĂśr de kommande tre ĂĽren 1MPNEVHIV 97(

4VSGIRX

Omsättning Tillväxt

> Nya generationer av bildskärmsfabriker kräver stÜrre och mer komplexa fotomasker (Prexision-10) > Bättre bildkvalitet

> EfterfrĂĽga pĂĽ mĂśnsterritare som kan rita med hĂśgre upplĂśsning (Prexision-8 och 10)

> HĂśgre produktionsutbyte

> EfterfrĂĽga pĂĽ mer avancerade mĂśnsterritare med signifikant hĂśgre rithastighet (Prexision-8 och 10)

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

7

MARKNADEN FĂ–R UTRUSTNING TILL BILDSK Ă„RMSINDUSTRIN

ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ var ett rekordĂĽr vad gäller investeringar i ny tillverkningsutrustning fĂśr bildskärmar, totalt investerades , miljarder US-dollar, vilket motsvarar en Ăśkning med hela  procent jämfĂśrt med ď™…ď™ƒď™ƒď™Š (DisplaySearch, januari ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ). De esta bildskärmstillverkarna har aviserat planer pĂĽ ytterligare investeringar i nya fabriker, men pĂĽ grund av det rĂĽdande ekonomiska läget skjuts ett antal av dessa fabriker framĂĽt i tiden.

en mycket stark kapacitetsuppbyggnad under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ i kombination med den globalt vikande konjunkturen under andra halvĂĽret ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Investeringar i mĂśnsterritare fĂśr bildskärmar var mycket svag under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ och en ĂĽterhämtning fĂśrväntas relativt tidigt i konjunkturuppgĂĽngen, dĂĽ den existerande produktionskapaciteten fullt utnyttjas. NedgĂĽngen i marknaden kan ocksĂĽ fĂśrstärka behovet av Micronics Prexision-ď™„ď™ƒ-system dĂĽ planerade kommande investeringar i äldre generationers fabriker kan komma att växlas mot mer kostnadseektiva generationer ď™„ď™ƒ och  (Gď™„ď™ƒ, G) fabriker.

varje tekniknod inneburit en fĂśrdubbling av antalet transistorer pĂĽ ett chip vartannat ĂĽr. Dock har kostnaden fĂśr konstruktion av chip fĂśr avancerade tekniknoder, det vill säga under ď™„ď™ƒď™ƒ nm, accelererat avsevärt under senare ĂĽr, vilket resulterat i att färre nykonstruktioner har tagits fram. Effekten av detta är att industrin har gĂĽtt ifrĂĽn att primärt konstruera chip fĂśr de mest avancerade tekniknoderna till fĂśrmĂĽn fĂśr ett mer varierat utnyttjande av olika tekniknoder fĂśr att optimera tillverkningskostnaderna fĂśr respektive tillämpning.

MICRONIC I BILDSK Ă„RMSMARKNADEN

Micronic tillverkar mĂśnsterritare som används av fotomasktillverkare fĂśr att producera fotomasker fĂśr leverans till bildskärmstillverkare. Micronics avancerade teknik har gjort Micronics mĂśnsterrritare till industristandard fĂśr bildskärmstilllämpningar. Micronic tillverkar ocksĂĽ mätsystem fĂśr avancerade bildskärmsfotomasker. Det ďŹ nns fĂśr närvarande inga konkurrerande system fĂśr avancerade LCD-fotomasker. Micronics serie av bildskärmsprodukter är väl positionerade infĂśr ĂĽterhämtningen i marknaden. Prexision- är optimerad fĂśr produktion av avancerade fotomasker upp till G. Prexision-ď™„ď™ƒ är konstruerad att mĂśta marknadens krav pĂĽ hĂśg ritprestanda och produktivitet fĂśr tillverkning av fotomasker upp till och med G. Prexisionplattformen har en signiďŹ kant hĂśgre rithastighet än tidigare mĂśnsterritare och erbjuder därmed kortare ledtider till fotomaskanvändare och en Ăśkad kapacitet till fotomasktillverkarna. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ levererade Micronic det fĂśrsta Prexision-ď™„ď™ƒ-systemet till kund. MARKNADSUTSIKTER

Investeringar i utrustningar fĂśr tillverkning av bildskärmar fĂśrväntas minska kraftigt under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ och uppgĂĽ till ,ď™Œ miljarder US-dollar fĂśr att sedan Ăśka till ď™Œ,ď™ƒ miljarder US-dollar under ď™…ď™ƒď™„ď™ƒ (DisplaySearch, januari ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ). Denna kraftiga fĂśrväntade nedgĂĽng i investeringar ska ses i ljuset av

8

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

FOTOMASKMARKNADEN

Marknaden fĂśr halvledare Tillväxten inom halvledarmarknaden har minskat markant under andra halvĂĽret. Den totala fĂśrsäljningen av halvledarchip uppgick till  miljarder US-dollar fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, vilket motsvarar en minskning med ď™…, procent fĂśr helĂĽret jämfĂśrt med ď™…ď™ƒď™ƒď™Š (VLSI Research, december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Investeringarna i tillverkningsutrustning fĂśr halvledare fĂśll med ď™…ď™ˆ procent under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ och uppgick till , miljarder US-dollar. Halvledarindustrin har utvecklats genom mĂĽnga teknikgenerationer, vilka kallas tekniknoder. Enligt Moores lag har

Fotomaskmarknaden fĂśrväntades minska med  procent under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ till ď™…, miljarder US-dollar (VLSI Research, december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Kommersiella fotomasktillverkare hade fĂśrväntat sig en Ăśkad efterfrĂĽgan pĂĽ avancerade fotomasker och byggde upp kapacitet därefter. Volymen fĂśr halvledarkonstruktioner under ď™„ď™ƒď™ƒ nm är dock lägre än väntat, vilket resulterat i en Ăśverkapacitet fĂśr tillverkning av avancerade fotomasker och därmed krympande marginaler. HalvledarfĂśretag med egen fotomasktillverkning har inte pĂĽ samma sätt byggt upp en Ăśverkapacitet. De kan ocksĂĽ enklare utnyttja kostnadseektiviteten som laserritare erbjuder jämfĂśrt med elektronstrĂĽleritare.

Trend

Effekt fĂśr Micronic

> Minskande marginaler pĂĽ avancerade halvledarchip

> Driver kostnadseffektiv användning av fotomaskritning med DUV fÜr tekniknoderna 90nm och 65nm (Sigma7500)

> Kraven fÜr icke-kritiska fotomasker är hÜgre än vad mÜnsterritare som används idag klarar av

> MĂśjligheter uppstĂĽr fĂśr fotomaskritning med DUV pĂĽ tekniknoderna 45nm, 32nm, 22nm (Sigma7500)

> Uttjänade elektronstrüleritare tas ur bruk

> Ă–kad volym tillgänglig fĂśr mĂśnsterritare som ritar enklare fotomasker (Omega)

> Snabb Ükning av antalet halvledarchip som kräver avancerad elektronisk kapsling

> Behov av kostnadseffektiv litografisk utrustning

MICRONIC 2008

Marknaden fĂśr mĂśnsterritare fortsatte att minska pĂĽ grund av Ăśverkapaciteten hos de kommersiella fotomasktillverkarna och en begränsad efterfrĂĽgan frĂĽn halvledarfĂśretag med egen fotomasktillverkning. Micronics bedĂśmning är att marknaden minskade till cirka ď™„ď™ƒ system under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Hittills var ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ det bästa ĂĽret fĂśr Micronics Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒ med order och leverans av tvĂĽ system under andra halvĂĽret. ElektronstrĂĽlesystem används fĂśr de mest kritiska lagren i ett fotomaskset, medan Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒ kan rita majoriteten av lagren betydligt mer kostnadseffektivt. NuFlare och JEOL tillverkar elektronstrĂĽlesystem medan Applied Materials fortsätter att erbjuda sina existerande laserritare. Eftersom halvledarindustrin nu spänner Ăśver ett Ăśkat antal tekniknoder finns det en lĂĽng â€?svansâ€? av mogen teknik, vilket skapar mĂśjligheter fĂśr Micronics produktserie Omegaď™‰ď™ƒď™ƒď™ƒ. MARKNADSUTSIKTER

EfterfrĂĽgan pĂĽ elektronik fĂśrväntas minska under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ, vilket bedĂśms resultera i en nedgĂĽng pĂĽ halvledarmarknaden med ď™„ď™ƒ procent. Investeringar i tillverkningsutrustning fĂśr halvledare fĂśll kraftigt under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, med ď™…ď™ˆ procent, och bedĂśms falla med ytterligare  procent under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ. En ĂĽterhämtning fĂśrväntas under ď™…ď™ƒď™„ď™ƒ (VLSI Research, december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Fotomaskmarknaden fĂśrväntades minska med  procent till ď™…, miljarder US-dollar under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ (VLSI Research, december ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Detta innebär att marknaden fĂśr mĂśnsterritare bedĂśms minska under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ och även den installerade basen minskar dĂĽ äldre utrustningar successivt fasas ur produktion utan att ersättas.

Marknaden fĂśr elektronisk kapsling EfterfrĂĽgan pĂĽ bärbara, trĂĽdlĂśsa produkter med avancerade funktioner är drivkraften fĂśr en fortsatt tillväxt inom konsumentelektronik. Den Ăśkande komplexiteten i halvledarna genererar krav pĂĽ nya banbrytande tekniska lĂśsningar inom elektronisk kapsling. Utmaningen fĂśr industrin är att mĂśta dessa teknikkrav pĂĽ miniatyrisering inom elektronisk kapsling utan att Ăśka kostnaden fĂśr tillverkning och material. Elektronisk kapsling sker idag i tvĂĽ steg. Det fĂśrsta steget Wafer Level Packaging (WLP) utfĂśrs pĂĽ kiselskivan (wafer) innan den delats upp i enskilda komponenter och det andra steget via ett mikrokretskort, sĂĽ kallat substrat. Bilden, ovan till vänster, visar ett chip som har fĂśrsetts med lĂśdkulor. Idag skapas ledningsmĂśnstren fĂśr kapsling via traditionell litografi där man använder fotomasker och exponeringsutrustningar (â€?alignersâ€? och â€?steppersâ€?), som utgĂśrs av äldre generationers processutrustning fĂśr halvledare och kretskort. Den fortsatta trenden mot mindre strukturer och Ăśkande komplexitet kommer att ytterligare pressa kraven pĂĽ dagens exponeringsutrustningar. UTRUSTNINGSMARKNADEN FĂ–R ELEKTRONISK K APSLING

Den totala marknaden fĂśr exponeringsutrustning fĂśr elektronisk kapsling beräknas Ăśverstiga ď™…ď™ƒď™ƒ miljoner US-dollar ĂĽrligen.

Marknaden fĂśrdelas pĂĽ substrattillverkning som uppgĂĽr till cirka ď™„ď™ƒď™ƒ-ď™„ď™†ď™ƒ miljoner USdollar (Micronics bedĂśmning baserad pĂĽ IC Package Report ď™…ď™ƒď™ƒď™Š, Japan Marketing Survey Co. Ltd, ď™…ď™ƒď™ƒď™Š) samt WLP som bedĂśms Ăśverstiga ď™„ď™ƒď™ƒ miljoner US-dollar ĂĽr ď™…ď™ƒď™„ď™„ (Yole Developpement, februari ď™…ď™ƒď™ƒď™‹). Inom kretskortstillverkning, som tekniskt sett är en enklare produktion jämfĂśrt med elektronisk kapsling, finns en tydlig trend mot Laser Direct Imaging (LDI) det vill säga direktritning av ledningsmĂśnster. Tillverkning med direktritning kan ocksĂĽ appliceras inom omrĂĽdet elektronisk kapsling och dĂĽ innebära avsevärda kostnadsfĂśrdelar.

M ic ro n i c s m ar k n ad e r

MICRONIC I HALVLEDARMARKNADEN

MICRONIC I MARKNADEN FĂ–R ELEKTRONISK K APSLING

Micronic har under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, genom omfattande marknads- och teknikstudier, utvärderat mĂśjligheterna att använda sin patenterade unika teknik fĂśr att utveckla laserbaserade direktritningssystem, LDI, avsedda fĂśr elektronisk kapsling. Micronic ser en tydlig potential inom detta marknadsomrĂĽde med goda mĂśjligheter att bredda produkterbjudandet mot en ny marknad som efterfrĂĽgar produkter i stĂśrre volymer. UtĂśver detta kommer Micronic fortsätta att vara aktiv inom fotomasksektorn fĂśr denna marknad. I oktober ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ lanserade Micronic mĂśnsterritaren FPSď™ˆď™†ď™ƒď™ƒ fĂśr fotomasker inom elektronisk kapsling som en efterfĂśljare till FPSď™ˆď™„ď™ƒď™ƒ. FPSď™ˆď™†ď™ƒď™ƒ-systemet är väl positionerat fĂśr kommande ĂĽrs Ăśkade teknikkrav och fortsätter att vara det mest avancerade systemet pĂĽ marknaden.

Halvledarchip monterade pĂĽ ett mikrokretskort, sĂĽ kallat substrat.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

9

Micronics lüngsiktiga strategimodell Micronics lüngsiktiga strategimodell ska säkerställa att verksamheten drivs mot tekniska innovationer med god tillväxt och lÜnsamhet. I centrum fÜr Micronics erbjudande stür kundens behov och marknadens krav i form av precision, kvalitet, produktivitet och service.

Ledstjärnor fĂśr Micronics verksamhet är visionen, missionen och de lĂĽngsiktiga mĂĽlen. Värderingarna, Lean Thinking principerna och ledarskapsproďŹ len vägleder pĂĽ vilket sätt medarbetarna ska agera och hur arbetet ska ledas och genomfĂśras fĂśr att mĂĽlen ska uppnĂĽs. Den ĂĽrliga aärsplaneringsprocessen baseras pĂĽ dessa delar och bygger dessutom pĂĽ fĂśretagets lĂĽngsiktiga bedĂśmningar och planer. Se Micronics strategimodell pĂĽ sidan . AFFĂ„RSPL ANERINGSPROCESSEN

FĂśr att uppnĂĽ aärsmĂĽlen utgĂĽr Micronics aärsplaneringsprocess frĂĽn fem perspektiv: kunder, verksamhet, produkter, medarbetare och ďŹ nans. Ă…rligen sker en Ăśversyn av den strategiska inriktningen och mĂĽl tas fram fĂśr varje perspektiv. Externa krav frĂĽn kunder och omvärlden pĂĽ produkter och tjänster, ställs mot den interna fĂśrmĂĽgan att utveckla, producera och leverera.

och behov. Detta kräver ett nära samarbete med kunderna och en integrerad produktutveckling som omfattar fÜretagets alla funktioner. MEDARBETARE

Innovationskraften inom Micronic är hÜg och bolaget har en djup kompetens inom ett antal omrüden. Att ständigt vidareutveckla medarbetarnas kompetens i sü väl bredd som djup är helt avgÜrande fÜr fÜretagets fÜrmüga att uppfylla kundernas krav. FINANS

FĂśr att säkerställa att fĂśretagets lĂĽngsiktiga ďŹ nansiella mĂĽl uppnĂĽs mĂĽste kommersiella mĂśjligheter vägas mot tekniska, marknadsmässiga och ďŹ nansiella risker. Genom en hĂśg ambition inom ďŹ nansiell styrning drivs ständiga fĂśrbättringar i form av Ăśkad eektivitet och lägre kostnader fĂśr produkter och utfĂśrande.

KUNDER

Micronic har ett starkt kundfokus och ska mĂśta kundernas hĂśgt ställda fĂśrväntningar genom ett eektivt agerande pĂĽ kortast mĂśjliga tid. Systemen mĂĽste nĂĽ marknaden inom angivna tidsramar fĂśr att kunderna i sin tur ska kunna mĂśta sina tidskrav. VERKSAMHET

FortgĂĽende verksamhetsfĂśrbättringsprogram inom utveckling, inkĂśp, administration, produktion, installation och service Ăśkar eektiviteten och hĂśjer kvaliteten i verksamheten. FĂśrbättringarna syftar ytterst till kundnytta och aktieägarvärde. PRODUKTER

Tekniska innovationer utgÜr basen i Micronics verksamhet och är en nÜdvändighet fÜr att kunna mÜta kundernas krav

10

B0LFURQLF$Ĺľ5

MICRONICS VĂ„RDERINGAR

Micronics värderingar ska fungera som riktlinjer fĂśr hur alla medarbetare ska agera fĂśr att stärka organisationen. Micronic är ett världsomspännande fĂśretag, där enheter är placerade geograďŹ skt lĂĽngt ifrĂĽn varandra, varfĂśr det är av stor vikt att arbetet bedrivs utifrĂĽn samma värderingar och att beslut fattas frĂĽn en gemensam grund. UtĂśver att befästa en gemensam identitet ska värderingarna ocksĂĽ bidra till att hĂśja eektiviteten och vara ett stĂśd fĂśr beslut. PROCESS FĂ–R NYA AFFĂ„RSMĂ–JLIGHETER

FÜr att kunna mÜta marknadens krav pü teknologiutveckling arbetar Micronic utifrün processen Business Opportunity Pipeline. Processen används fÜr att bedÜma om en produkt har potential att fÜrverkligas

Micronics värderingar Micronic har fyra värderingar som beskrivs pü koncernsprüket engelska: PUSHING THE LIMITS

We are always pushing the limits of current technologies. We are exploring new ideas for the future. In daily operation, we challenge our limit in every aspect and outperform where we were yesterday. CAPTURING THE HEART OF THE CUSTOMER

We meet each customer’s unique needs through lasting win-win partnerships that combine technology, teamwork and innovation.

TEAMWORK AND CL ARIT Y

We build success through the contribution of each employee and collaborate with clear roles and responsibilities.

RESPECTFUL INTER ACTION

We respect each other independent of gender, cultural or ethnic background.

MICRONIC 2008

M ic ron ic s l ĂĽ n g s ikt ig a s t r at egimod e ll

Micronics strategimodell VISION

# / 3 / 4 /

MISSION

LĂ…NGSIKTIGA MĂ…L

( 3 // 3 1 / 3 5 / // 31 2 3 4 3

/ 2 //

.

$ / / 5 / 3 $/ / / // / / - // 31 2 3 4 5 / + / / !

, / "

INDATA

FOKUS

ROADMAPS

.

Ă…RLIG AFFĂ„RSPLANERINGSPROCESS

INFORMATION TLL

Ă…TERKOPPLING TILL

VĂ„GLEDA

STĂ„RKA

VA L U E S / % - 0 / 2 +

/

LEAN THINKING PRINCIPER / , 3 3 (4 , *3

' 4 2 6

+3 4 - 3 //

L E DA R S K A P % 4/ / / & 3 ) ,.3/ //

eller inte. Utvecklad teknologi kan pĂĽ detta vis infĂśras bĂĽde i existerande produkter och utgĂśra basen fĂśr nya produkter. LEAN THINKING PRINCIPER

Lean Thinking omfattar ett antal principer och verktyg som Micronic använder och utvecklar fĂśr att fĂśrbättra sin konkurrenskraft och lĂśnsamhet. Lean Thinking är ett angreppssätt med starkt kundfokus som genererar Ăśkat kundvärde och som samtidigt säkerställer att metoder och processer är eektiva. Alla principer angriper pĂĽ olika sätt relationen till kund, till exempel:

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

EfterfrĂĽgestyrt arbetsflĂśde – anger att det ska finnas en kund som efterfrĂĽgar, kräver och är beroende av ett visst resultat. GĂĽ och se! – innebär att den som arbetar i en viss process fysiskt gĂĽr och studerar till exempel kundens miljĂś eller genomfĂśr sĂĽ kallad benchmarking med verksamhet som liknar Micronics fĂśr att pĂĽ sĂĽ vis kunna tillgodogĂśra sig bästa arbetsmetoden. Tvärfunktionellt arbete – reducerar antalet Ăśverlämningar, vilket är ett sätt att reducera tid och resurser i ett arbetsflĂśde. Ett exempel pĂĽ detta är utvecklingen av Prexision-ď™„ď™ƒ där utvecklingstiden kortades med ď™†ď™ƒ procent jämfĂśrt med Prexision-.

Lean Thinking tillhandahĂĽller ocksĂĽ ett antal metoder baserade pĂĽ principerna fĂśr att hjälpa Micronics organisation som helhet att bli eektivare. En sĂĽdan är värdeÜdesanalys som syftar till att kartlägga vilka steg i en process som tillfĂśr värde och vilka som ej är värdeskapande. Metoden baseras pĂĽ principerna tvärfunktionella team, gĂĽ och se, visualisering och lärande. En annan metod är Project Experience Review som syftar till att lyfta fram erfarenheter ur ett projekt fĂśr att kunna ĂĽteranvändas i nästkommande projekt.

11

Micronics verksamhet och produkter Den tillverkningsindustri som Micronic är verksam inom, kräver innovativa produkter i teknikens framkant med hÜg kvalitet fÜr en säker produktion. Micronics verksamhet präglas ocksü av snabbhet fÜr att klara tvära fÜrändringar i marknaden samt kundernas hÜga krav pü korta leveranstider och tillfÜrlitlig service.

MARKNAD OCH FĂ–RSĂ„LJNING

Micronics kunder ďŹ nns inom en begränsad krets av hĂśgteknologiska fĂśretag. Micronics mĂśnsterritare representerar avsevärda investeringar fĂśr kunden, vilket gĂśr att fĂśrsäljningen genomfĂśrs med ett stort inslag av personliga kundkontakter. FĂśrutom direkta kundmĂśten marknadsfĂśrs produkterna ocksĂĽ pĂĽ ett antal konferenser och branschmässor där det ďŹ nns mĂśjlighet att nĂĽ även användare av fotomasker. Denna mĂĽlgrupp, det vill säga Micronics kunders kunder, har stor betydelse i marknadsfĂśringen och fĂśr framtida produktbehov.

Micronics tekniska seminarier genomfĂśrdes under hĂśsten fĂśr fjärde ĂĽret i Japan, Taiwan, Sydkorea och Kina. Under seminarierna presenterade Micronic sin produktportfĂślj och uppdaterade kunderna och deras kunder om de senaste tekniska framstegen. Nytt fĂśr ĂĽret var de â€?rundabordsmĂśtenâ€? som genomfĂśrdes med besĂśkarna fĂśr en gemensam diskussion om bland annat deras syn pĂĽ utmaningar inom industrin. PRODUKTUT VECKLING NĂ„R A KUNDEN

Den strategi som Micronic alltid tillämpat fÜr sin produktutveckling är ett nära sam-

arbete med kunden. Processen â€?Business Opportunity Pipelineâ€? används fĂśr att säkerställa att fĂśretaget fokuserar pĂĽ att utveckla produkter och tjänster som kunderna efterfrĂĽgar och att detta sker med en rimlig risknivĂĽ som mĂśjliggĂśr lĂśnsamhet pĂĽ kort och lĂĽng sikt. Genom denna process sker ett urval av produkter och tjänster som ska produceras och säljas. När Micronic beslutat om en ny produkt, pĂĽbĂśrjas ett mycket intensivt arbete där mĂĽnga olika kompetensomrĂĽden ska samverka. Tidplanen är ofta aggressiv samtidigt som mĂĽnga komplexa problem ska lĂśsas. Under ĂĽret producerades mĂśnster-

B E LĂ– N A D E I N S AT S E R

Best practice Under ĂĽret etablerades ett globalt program fĂśr att uppmärksamma insatser i organisationen. Som ett led i detta arbete genomfĂśrdes i september â€?Micronic-dagenâ€?, som var ett internt evenemang fĂśr att lyfta fram medarbetare och deras arbete. Utmärkelser fĂśr bästa arbetssätt utdelades till fyra olika arbetsteam som representerades av fĂśljande personer. Mats Ekberg Lyckad ritning av tredimensionella strukturer â€?Genom djup och gedigen kunskap inom mĂśnstergenerering, fotoresist och datahantering samt goda samarbetspartners kunde vi rita en tredimensionell fotomask pĂĽ Micronics mĂśnsterritare som är avsedd fĂśr tvĂĽdimensionell ritning.â€? Magnus Marthinsson FĂśrebyggande service ledde till kraftigt Ăśkad upptid â€?Genom att prioritera och visualisera problemställningar, kontinuerligt bygga upp den lokala kompetensen och etablera värdet av fĂśre-

12

B0LFURQLF$Ĺľ5

byggande service hos kunden, Ăśkade vi pĂĽ sex mĂĽnader upptiden pĂĽ mĂśnsterritarna med 14 procent.â€? Johan Colling Snabbare framtagning av laddenhet till Prexision-10 â€?Genom tvärfunktionellt arbete, bättre ĂĽteranvändning av tidigare konstruktioner och tätare samarbete med underleverantĂśrer kunde vi korta tiden fĂśr framtagningen av laddenheten till Prexision-10.â€? Nina Skanse FĂśrbättringsarbete fĂśr att Ăśka kvalitet och livslängd pĂĽ lasrarna som används i Sigma-systemen â€?Genom att visualisera lasrarnas status hos kund, tvärfunktionellt arbete fĂśr att Ăśka kunskapsĂśverfĂśringen samt snabbare beslutsvägar, kunde vi Ăśka upptiden pĂĽ mĂśnsterritarna, fick bättre produktionsplanering och fĂśrlängde livslängden pĂĽ lasrarna med 180 procent.â€?

MICRONIC 2008

PRODUKTION AV KOMPLEX A SYSTEM I SMĂ… VOLYMER MED HĂ–G KVALITET

Tillverkning pübÜrjas efter att order erhüllits. Produktion är uppdelad pü planering, inkÜp, montering och driftsättning. Tillverkningen av mÜnsterritarna, som sker i Micronics anläggning i Täby, ställer hÜga krav pü utfÜrande, noggrannhet och teknisk kompetens hos den som bygger och kalibrerar systemen. MÜnsterritaren müste stü i renrum när kritisk optik monteras, delsystem justeras och systemet testas. I nästa fas tar installationsavdelningen Üver och ansvarar fÜr uppstart och kalibrering samt fÜr acceptanstester. När systemet godkänts fraktas det med temperaturreglerad lastbil och flyg till kunden. Vibrations-, läges- och temperaturdetektorer fÜljer med i transporten fÜr att garantera att mÜnsterritaren inte utsätts fÜr otillütna püfrestningar. Slutligen sker upptagning hos kund, där systemet finjusteras och slutlig acceptanstest genomfÜrs. Därefter integreras mÜnsterritaren i kundens produktion.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

M ic ro n i c s ve r k s a m h e t o c h p ro d u k t e r

ritaren Prexision-ď™„ď™ƒ. Nyckelfaktorer i tillverkningen var att arbeta tvärfunktionellt mellan olika discipliner som konstruktion, inkĂśp, produktion och service. Arbetet styrdes genom att kravbilden pĂĽ produkt och design systematiskt arbetades igenom. Projektet arbetade med integrationsdriven utveckling och strukturerad verifiering samt visualisering fĂśr att styra och kommunicera inom projektet. Resultatet blev framfĂśr allt Ăśkad snabbhet och precision i kvalitet och leverans.

Patent och licensiering FÜr ett hÜgteknologiskt fÜretag som Micronic är det av särskild betydelse att genom patent och licensavtal säkra rätten till ny teknik inom de applikationsomrüden och marknader som anses viktiga fÜr framtiden. En mülmedveten och lüngsiktig strategi fÜr att tidigt identifiera och skydda innovativa lÜsningar med patentansÜkningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga fÜrutsättningarna fÜr olika affärsmodeller, ger fÜretaget mÜjligheten att styra verksamheten i en gynnsam inriktning. Vid ürets slut hade Micronic 186 patent beviljade i USA, Asien och Europa inklusive de 50 patent som beviljades under üret.

Organisation Micronic har en funktionell organisationsstruktur som innebär att forskning och utveckling, marknadsfÜring och fÜrsäljning är gemensamma fÜr samtliga produkter. Micronic har huvudkontor med utveckling, produktion och marknadsfÜring i Täby, strax utanfÜr Stockholm, och en avdelning fÜr strategisk utveckling i GÜteborg. I Japan, Sydkorea och USA har Micronic dotterbolag som fÜrutom att ansvara fÜr service och kundsupport ocksü arbetar nära moderbolaget med marknadsfÜring, fÜrsäljning och installation. Micronic har ett mindre dotterbolag pü Taiwan och en filial i Kina. I dessa länder arbetar bolaget ocksü via en agent. I Japan finns även det tekniska centret Asia Technical and Application Center, ATAC, som har till syfte att stÜdja hela den asiatiska regionen.

2008 tillverkades uppskattningsvis 1,8 miljarder bildskärmar till mobiltelefoner. Fotomasker fÜr att tillverka bildskärmar till mobiltelefoner kan ritas med mÜnsterritare frün Micronic. Källa: DisplaySearch, januari 2009

13

Sigma7500

EFTERMARKNAD

Den industri som Micronic är verksam inom är mycket krävande. Kunderna mĂĽste kunna nyttja systemen fĂśr produktion med mycket hĂśg tillgänglighet. Ett nära samarbete med kunderna är viktigt bĂĽde fĂśr att kunna erbjuda en bra service men ocksĂĽ fĂśr att kunna erbjuda tilläggsprodukter sĂĽsom nya funktioner och/eller fĂśrbättrad prestanda. Eftermarknaden bestĂĽr av servicekontrakt, uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster som fĂĽr allt stĂśrre betydelse fĂśr Micronic genom att antalet sĂĽlda och installerade system blir fler. Detta leder till Ăśkade intäkter frĂĽn eftermarknadsfĂśrsäljning. Den ekonomiska livslängden fĂśr Micronics system Ăśverstiger idag ď™„ď™ƒ ĂĽr. Micronic fortsatte under ĂĽret att hĂśja effektiviteten inom serviceorganisationen genom ett nytt koncept â€?fem framgĂĽngsfaktorer fĂśr serviceâ€?. Detta är baserat pĂĽ flera ĂĽrs fĂśrbättringsarbete inom serviceteamen som resulterat i hĂśgre systemprestanda och ett mycket positivt gensvar frĂĽn kunderna. En trend är kontinuerligt hĂśgre upptider med en fĂśrbättring av det rullande medelvärdet med ,ď™ˆ procent. Med serviceorganisationens nya koncept fĂĽr kunderna en bättre service samtidigt som Micronic kan agera mer proaktivt, planera arbetet och balansera resurserna effektivare. Det har ocksĂĽ resulterat i bättre metoder att behandla mer svĂĽrlĂśsta systemproblem. Sammantaget är konceptet ett mer kostnadseffektivt sätt att arbeta pĂĽ. GLOBALT SAMARBETE INOM MICRONIC

FĂśr att underlätta det globala samarbetet infĂśrdes under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ ett fĂśrbättrat arbetsÜde som stĂśds av ett nytt ärendehanteringssystem. Resultatet fĂśrväntas bli snabbare svarstider till kund sĂĽväl som

14

B0LFURQLF$Ĺľ5

Omega6080

minskad administration. Ytterligare fĂśrbättringar av arbetsÜdena kommer att ske under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ.

FPS5300

omrĂĽden; service, fĂśrsäljning av eftermarknadsprodukter och verksamhetsstĂśd. Speed – Ett stĂśrre ansvar fĂśr kundsupport

OPTIMER AD GLOBAL RESERVDELSHANTERING

Snabb reservdelsfĂśrsĂśrjning är extremt viktigt fĂśr kunderna samtidigt som det är kostsamt fĂśr fĂśretaget. Under ĂĽret initierades därfĂśr ett projekt, som kommer att fortgĂĽ under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ, fĂśr att optimera reservdelslagret med mĂĽlet att reducera rĂśrelsekapitalet. TillgĂĽngen pĂĽ reservdelar ska fĂśrbättras och leveranstiderna ska kortas.

kommer att läggas pü de regionala kontoren samtidigt som den regionala kompetensen fÜrstärks. Processerna fÜr att hantera supportärenden globalt har uppdaterats och är nu pü plats fÜr att kunna erbjuda ännu snabbare kundsupport. StÜdsystem fÜr att kunna bedriva kundsupport optimalt är ocksü pü plats. Alla dessa faktorer kommer att bidra till att Üka hastigheten inom verksamheten.

KUNDSUPPORT

FĂśr att driva fĂśrbättringsarbetet arbetar kundsupport utifrĂĽn tre huvudriktningar; Slim, Simple och Speed. Slim – En ny chef fĂśr eftermarknadsverk-

samheten, lokaliserad i Asien, utsĂĽgs under vĂĽren fĂśr att stimulera och accelerera verksamhetsutvecklingen samt fĂśr att ledningen skulle komma närmare fĂśretagets huvudmarknader i Asien. Organisation och arbetsÜden har anpassats fĂśr att pĂĽ bästa sätt uppfylla kundernas krav. Kundsupport minskade under ĂĽret antalet anställda med ď™…ď™ƒ procent fĂśr att anpassa sig till marknadssituationen.

MARKNADSUTSIKTER EFTERMARKNAD

Marknadsutvecklingen är relativt fÜrutsägbar eftersom antalet nya servicekontrakt fÜljer nyfÜrsäljningen men fÜrdrÜjd med garantitiden, vilket vanligtvis är ett ür. Servicekontrakt är en relativt stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemfÜrsäljning. FÜrsäljningen av uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster fÜrväntas Üka genom att antalet produkter och tjänster utÜkas, dock har dessa püverkats av den svaga fotomaskmarknaden.

Simple – Kundfokus, fĂśrbättrad lĂśnsamhet och Ăśkad fĂśrsäljning av eftermarknadsprodukter samt motiverade medarbetare är strategiska mĂĽl inom kundsupport. Detta kommer att uppnĂĽs genom att i alla delar av verksamheten eftersträva enkelhet. Det är ett nyckelbegrepp oavsett om det gäller att erbjuda service med hĂśg kvalitet, utveckla och erbjuda systemuppgraderingar eller att kontinuerligt fĂśrbättra eektiviteten i Micronics verksamhet. Detta stĂśds genom att kundsupport organiseras i tre huvud-

MICRONIC 2008

MICRONICS PRODUKTPORTFĂ–LJ

Micronics produktportfĂślj bestĂĽr av mĂśnsterritare fĂśr fotomasker inom tre omrĂĽden, bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Dessutom ingĂĽr ett system fĂśr mätning av bildskärmsfotomasker. MĂ–NSTERRITARE TILL BILDSK Ă„RMSFOTOMASKER PRE XISION OCH LRS150 0 0

MĂśnsterritare i Prexision- och LRS-serierna används fĂśr produktion av fotomasker fĂśr platta bildskärmar TFT-LCD och färgďŹ lter fĂśr dessa. Micronics senaste system, Prexision-ď™„ď™ƒ, kan rita mĂśnster som är ď™ƒ,ď™Šď™ˆ mikrometer och klarar fotomaskstorlek upp till närmare ď™… meter, upp till och med generation  (G), som framfĂśr allt används till LCD-TV. Prexision- är avsedd fĂśr fotomasker upp till generation  (G). System baserade pĂĽ Prexisionplattformen har en hĂśgre bildkvalitet än de tidigare LRS-systemen. LRSď™„ď™ˆď™ƒď™ƒď™ƒ-systemen klarar fotomasker upp till och med G.

LRS15000

het. MĂśnsterritarna är avsedda fĂśr produktion av fotomasker till halvledare fĂśr avancerade tekniknoder. Det ďŹ nns tre modeller, Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒHT, Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒHA och Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒ-II, som inriktar sig mot tekniknoderna ď™Œď™ƒ, ď™‰ď™ˆ respektive ď™‡ď™ˆ nanometer. Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒ-system används även fĂśr tillverkning av de mest avancerade bildsensorerna (CCD), samt fĂśr de mest avancerade fasskiftsfotomaskerna. OMEGA680 0 OCH OMEGA6080

Omegaď™‰ď™‹ď™ƒď™ƒ är en raster-scanritare med en mycket exibel arkitektur som gĂśr det mĂśjligt fĂśr fotomasktillverkare att optimera kvalitet och rithastighet. Omegaď™‰ď™‹ď™ƒď™ƒ är konstruerad fĂśr volymproduktion av fotomasker till halvledare fĂśr tekniknoderna ď™„ď™†ď™ƒ nanometer och stĂśrre. En annan tillämpning är produktion av fotomasker fĂśr bildsensorer som finns i digitalkameror och som även finns i de flesta mobiltelefoner.

MMS15000

Omegaď™‰ď™ƒď™‹ď™ƒ är byggd pĂĽ samma plattform, men erbjuder ännu hĂśgre produktivitet fĂśr tillverkning av lite enklare fotomasker, till tekniknoderna ď™…ď™ˆď™ƒ nanometer och Ăśver, samt fĂśr enklare fasskiftfotomasker.

M ic ro n i c s ve r k s a m h e t o c h p ro d u k t e r

Prexision-10

MĂ–NSTERRITARE TILL FOTOMASKER TILL ELEKTRONISK K APSLING FPS530 0

FPSď™ˆď™†ď™ƒď™ƒ är en mĂĽngsidig mĂśnsterritare som kan hantera precisionstillämpningar fĂśr fotomasker upp till  ď™„ď™ƒď™ƒ x  ď™„ď™ƒď™ƒ mm. Den har konstruerats fĂśr att pĂĽ bästa sätt tillgodose kundernas behov av exibilitet, produktivitet och stabilitet. Flexibiliteten är extra viktig dĂĽ kunderna pĂĽ denna marknad använder mĂśnsterritaren till ett stort antal tillämpningar bland annat avancerad elektronisk kapsling, sensorer och enklare bildskärmar.

BILDSKĂ„RMSPRODUKTER MĂ„TMASKIN TILL

System

Tillämpning

UpplĂśsning/Generation

BILDSK Ă„RMSFOTOMASKER

Prexision-10

TFT-LCD

0,75 Îźm/G11

MMS150 0 0

Prexision-8

TFT-LCD

0,75 Îźm/G8

MMSď™„ď™ˆď™ƒď™ƒď™ƒ är ett system fĂśr mätning av mĂśnsterplaceringsnoggrannhet (registrering) pĂĽ fotomasker fĂśr TFT-LCD. Mätprecisionen pĂĽ ď™Œď™ƒ nanometer gĂśr systemet till det i särklass mest noggranna pĂĽ marknaden. Maximal fotomaskstorlek är  ď™†ď™ƒď™ƒ x  ď™ˆď™ƒď™ƒ mm, motsvarande G.

LRS15000-TFT3

TFT-LCD

0,75 Îźm/G8

LRS15000-TFT2

TFT-LCD

1,5 Îźm/G8

MMS15000

Mätning av bildskärmsfotomasker

HALVLEDARPRODUKTER System

Tillämpning

Tekniknod

Sigma7500-II

Halvledare

≼ 45 nanometer

Sigma7500HA

Halvledare

≼ 65 nanometer

MĂ–NSTERRITARE TILL

Sigma7500HT

Halvledare

≼ 90 nanometer

HALVLEDARFOTOMASKER

Omega6800

Halvledare

≼ 130 nanometer

SIGMA750 0

Omega6080

Halvledare

≼ 250 nanometer

Sigmaď™Šď™ˆď™ƒď™ƒ bestĂĽr av Deep Ultra Violet (DUV) optiska mĂśnsterritare baserade pĂĽ SLM-tekniken, som ger en unik kombination av hĂśg upplĂśsning och hĂśg rithastig-

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

PRODUKTER FĂ–R ELEKTRONISK KAPSLING System

Tillämpning

Max fotomaskstorlek

FPS5300

Elektronisk kapsling

1100 x 1100 mm

15

Micronics medarbetare, miljÜ och samhälle Under 2008 gjordes väsentliga satsningar inom personalfunktionen. Micronic systematiserade och globaliserade sina processer. Individen fick ett Ükat fokus och mülstyrningen fÜrstärktes. Det kontinuerliga arbetet fÜr en säker och bra arbetsmiljÜ fortsatte och miljÜarbetet koncentrerades till att minska energianvändningen.

Nära en tredjedel av Micronics anställda arbetar med forskning och utveckling fĂśr att kunna mĂśta elektronikindustrins hĂśgt ställda krav. Innovationskraften är hĂśg och bolaget har en djup kompetens inom ett antal omrĂĽden. Micronic har lĂĽng erfarenhet av marknadsfĂśring, fĂśrsäljning och service som anpassas till de marknader där kunderna är verksamma. Micronic ser det som mycket positivt att ha medarbetare med olika bakgrunder och erfarenheter. PĂĽ moderbolaget ďŹ nns anställda frĂĽn drygt femton länder. Micronic är en lärande organisation där fĂśrändringsprocesser är viktiga fĂśr att utveckla organisationen. FĂśr att kunna anta fĂśretagets utmaningar tillsattes i bĂśrjan av ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ en ny

personalchef som ingĂĽr i fĂśretagets ledningsgrupp. MĂĽlen fĂśr personalarbetet var: t 4ZTUFNBUJTFSJOH BW QSPDFTTFSOB t ½LBE UZEMJHIFU o EF JOEJWJEVFMMB NĂŒMFO klarlades och knĂśts till verksamhetsmĂĽlen. t (MPCBMJTFSJOH BW CPMBHFU o ĂšLBU TBNTQFM mellan alla Micronics verksamhetsdelar.

tarnas prestationer tas inte bara hänsyn till vad som ĂĽstadkommits utan ocksĂĽ hur arbetet utfĂśrts. Under ĂĽret genomfĂśrdes ett pilotprojekt med EDP som inkluderade BMMB DIFGFS TĂŒWĂŠM J 4WFSJHF TPN VUPNMBOET Därefter gjordes en utvärdering och frĂĽn och med januari ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ kommer processen startas upp i full skala och omfatta samtliga medarbetare.

PROCESS FĂ–R PERSONALUT VECKLING

FÜr att fü ett Ükat fokus pü individens fÜrmüga och potential har Micronic i egen regi utvecklat en process fÜr personalutveckling, Employee Development Process (EDP). EDP innebär mer lüngtgüende utvecklingssamtal med fokus pü individen och mülen. Vid üterkoppling av medarbe-

LEDARSK APSPROGR AM

Under ĂĽret vidareutvecklade Micronic ĂŠWFO TJUU MFEBSTLBQTQSPHSBN 4ĂŒWĂŠM OZCMJWOB som erfarna chefer har erbjudits externt coachingstĂśd fĂśr att utveckla sitt chefskap. Individernas ledarskapsproďŹ l samt resultat frĂĽn medarbetarundersĂśkningen ď™…ď™ƒď™ƒď™Š lĂĽg

B E LĂ– N A D E I N S AT S E R

Reward & recognition

16

B0LFURQLF$Ĺľ5

Under ĂĽret etablerades ett program fĂśr att uppmärksamma och belĂśna insatser i organisationen. Som ett led i detta arbete genomfĂśrdes i september â€?Micronic-dagenâ€?, som är ett internt evenemang fĂśr att lyfta fram medarbetare och deras arbete.Utmärkelserna delades ut i tre kategorier: Ylva MjĂśberg-Wentzel, chef R&D mechanics, utnämndes till ĂĽrets ledare. Tomas SĂśderlund, chef display support, och Henrik Ă…kesson, chef technical account, vann i kategorin kundfokus. Peter Bovin och Krister HĂśgdin, IT support, vann ĂĽrets arbetsprestation kopplat till fĂśretagets värderingar.

MICRONIC 2008

MICRONICS VĂ„RDERINGAR

Under ď™…ď™ƒď™ƒď™Š omarbetades bolagets värderingar. Värderingskartan fĂśrďŹ nades ytterligare under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹. Vid bedĂśmning av arbetsinsatser inräknas även beteenden och hur arbetet utfĂśrts. UppfĂśljning via EDP kommer att infĂśras fĂśr att mäta att arbetet utfĂśrs enligt värderingarna. KOMPETENSFĂ–RSĂ–RJNING OCH KUNSK APSĂ–VERFĂ–RING

En av Micronics framgĂĽngsfaktorer är medarbetarnas kompetens och professionella utveckling. Micronics lĂĽngsiktiga globala kompetensbehov inom olika omrĂĽden ligger till grund fĂśr karriärvägarna. KompetenshĂśjande ĂĽtgärder gĂśrs fĂśr att säkerställa en hĂśg kunskapsnivĂĽ inom fĂśretagets kärnkompetenser. I syfte att skapa och underhĂĽlla ett kreativt och innovativt klimat genomfĂśrs olika kunskapsĂśverfĂśrande aktiviteter sĂĽsom veckoseminarier där fĂśreläsare tar upp olika ämnen. ANTALET ANSTĂ„LLDA

Under ĂĽret minskade antalet anställda i moderbolaget med ď™ˆď™‰ personer. Detta skedde bĂĽde med naturliga avgĂĽngar samt riktade erbjudanden. Konsultutnyttjandet minskade med ett ď™‡ď™ƒ-tal konsulter. Vid utgĂĽngen av ĂĽret arbetade ď™†ď™ˆď™Š personer i koncernen. PERSONAL AKTIVITETER UNDER 2009

t *NQMFNFOUFSB &%1 QSPDFTTFO GVMMU VU globalt. t 'PSUTÊUUB BSCFUFU NFE EFU JOUFSOB globaliseringsarbetet genom kompetensÜverfÜring och Ükad kommunikation samt etablera en eektivitetsprocess fÜr strategisk mülstyrning. t &UBCMFSB UBMFOU NBOBHFNFOU QSPHSBN TPN inbegriper alla Micronics verksamheter.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

t *NQMFNFOUFSB FUU HMPCBMU BOTWBST PDI ledningssystem.

UtbildningsfĂśrdelning i Sverige

ERSĂ„TTNINGAR OCH FĂ–RMĂ…NER TILL

Universitet, hĂśgskola, 52%

ANSTĂ„LLDA I SVERIGE

Micronics lĂśnepolicy är individanpassad och dierentierad där lĂśnen baseras pĂĽ prestation, potential, kompetens samt befattningens ansvar, krav och svĂĽrighetsgrad. Samtliga anställda omfattas av ett program fĂśr rĂśrlig lĂśn. UtĂśver individuella mĂĽl, ďŹ nns även gruppmĂĽl samt Micronics WJOTUNĂŒM 'ĂšS BUU QĂŒ FUU TZTUFNBUJTLU TĂŠUU arbeta med fĂśretagets lĂśnestruktur och lĂśnekartläggning används olika arbetsvärderingsverktyg som bland annat BAS och framĂśver även EDP. Micronic har en jämställdhetspolicy. 'ĂšS EFO TWFOTLB WFSLTBNIFUFO JOOFCĂŠS detta bland annat att fĂśretaget ersätter fĂśräldrarledig personal med lĂśneutfyllnad upp till sex mĂĽnader per barn. LĂśnekartläggningen som gjordes under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ visar att lĂśnerna sattes, sett ur ett jämställdhetsperspektiv, pĂĽ ett tillfredsställande sätt. Anställda i Sverige erbjuds friskvĂĽrdsbidrag.

Gymnasium, 36%

Licentiat- eller doktorsgrad, 12%

64 procent av medarbetarna i Sverige har universitetsoch hĂśgskoleexamen, varav flera med doktorsgrad.

Andelen anställda i Sverige fÜrdelat pü ülderskategorier

M icronic s med ar b et are , miljÜ och s a mh älle

som bas fÜr utvärdering och vidareutveckling. Micronics ledarskapsprofil bygger pü en gemensam plattform och helhetssyn pü ledarskapet och är ett stÜd och vägledning i chefernas yrkesutÜvning.

50 ĂĽr >, 22%

<29 ür, 1% 30–49 ür, 77%

Genomsnittsüldern är 44 ür.

Geografisk fÜrdelning av antalet anställda i koncernen Japan, 18%

HĂ„LSOINDEX

Personalomsättningen uppgick till ď™„ď™ˆ procent under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, att jämfĂśra med  procent fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™Š. SjukfrĂĽnvaron pĂĽ Micronic i Sverige uppgick under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ till , procent, varav ď™ƒ, procent var korttidsfrĂĽnvaro.

USA, 4% Taiwan, 1%

Sverige, 70%

Sydkorea, 7%

Antalet anställda i koncernen var i slutet av 2008, 357 personer varav 19 procent var kvinnor.

ARBETSMILJĂ– OCH SĂ„KERHET

Micronic arbetar enligt en arbetsmiljĂśpolicy som bygger pĂĽ att arbetsmiljĂśoch säkerhetsarbetet mĂĽste genomsyra hela WFSLTBNIFUFO 'ĂšSFUBHFU BSCFUBS TZTUFNBtiskt och proaktivt fĂśr bästa mĂśjliga sociala miljĂś och fĂśr att vara en sĂĽ säker arbetsplats som mĂśjligt. 'ĂšSVUPN JODJEFOUSBQQPSUFSJOH GJOOT det en process som inleds med skyddsronder där fel och problem tas upp. Dessa problem registreras fĂśr att ĂĽtgärdas efter en prioriteringstrappa som styr kontinuerliga fĂśrbättringar av arbetsmiljĂśn. Det är

Anställda fÜrdelade pü funktioner i koncernen

Produktion, installation, service, 50%

Forskning och utveckling, 29%

Ledning och stÜdfunktioner, 12% Marknad och fÜrsäljning, 9%

Nära en tredjedel av de anställda arbetar med forskning och utveckling.

17

gruppchefernas ansvar att fÜrbättringar gÜrs. SkyddskommittÊn mÜts en güng per münad och dess roll är fÜrebyggande och Üvervakande fÜr att beslutade aktiviteter efterlevs. ArbetsmiljÜ och säkerhet finns även som en stüende punkt pü ledningsgruppens veckomÜte. Säkerhetsutbildningar genomfÜrs kontinuerligt pü huvudkontoret. Under üret inträffade ett fütal incidenter utan att leda till arbetsskador.

Huvudkontorets miljĂśpĂĽverkan

-RHI\

)PIRIVKM :EXXIR &VmRRFEVE WSTSV -RWEQPEX VIXYVTETTIV )PHRMRKWSPNE

KVALITET

Som ett led i verksamhetsstyrningen arbetar Micronic ständigt med att fĂśrbättra fĂśretagets kvalitetsledningssystem. Systemets mĂĽl är att Ăśka eektiviteten, stĂśtta de anställda i deras dagliga arbete samt att ytterligare fĂśrbättra produktkvaliteten. FĂśrbättringsaktiviteter drivs i nära samarbete med kunder där Micronic som leverantĂśr mĂĽste uppnĂĽ hĂśgt ställda krav.

Kvalitetspolicy > Kvalitet fĂśr Micronic innebär att vi ska Ăśverträffa vĂĽra externa och interna kunders fĂśrväntningar. > Inom Micronic gĂśr vi alltid vĂĽrt yttersta fĂśr att i tid leverera innovativa produkter och tjänster av hĂśgsta kvalitet. > Vi strävar efter att uppnĂĽ vĂĽra mĂĽl pĂĽ kortast mĂśjliga tid genom â€?lean thinkingâ€?, lyhĂśrdhet och engagemang i kvalitet.

Micronic strävar efter att alltid systematiskt basera beslut om fÜrbättringar pü mätbara tal och trendanalyser. Kvalitetsledningssystemet tas fram utifrün relevanta standarder. Som ett exempel kan nämnas att branschorganisationen SEMATECH har etablerat halvledarindustrins utbildningsmetod, Performance-Based Equipment Training, fÜr att säkerställa hÜg kvalitet pü arbete inom service och installation. Micronic tillämpar denna standard fÜr utbildning och certifiering av serviceoch installationspersonal. ETIK

PĂĽ etikomrĂĽdet ďŹ nns värderingen Respectful interaction, som bland annat bygger pĂĽ respekt fĂśr andra oberoende av kĂśn, kulturell eller etnisk bakgrund. FĂśr att globalt fĂśrankra detta genomfĂśrdes ett värderingsspel med alla medarbetare i koncernen, vilket belyste hur dessa värderingar kan tillämpas i verkligheten. MILJĂ–

Micronics produktionsenhet har ingen anmälningsplikt till miljÜmyndigheterna, fÜrutom fÜr kylmedel fÜr fÜretagets kylanläggning. Micronic omfattas inte heller av EUs direktiv kring producentansvar fÜr elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE)

18

B0LFURQLF$Ĺľ5

eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). MiljĂśarbetet inom produktutveckling baseras pĂĽ användandet av bland annat branschstandarden SEMI Sď™… fĂśr utrustning fĂśr halvledartillverkning, som anger riktlinjer fĂśr miljĂś, hälsa och säkerhet under produktens hela livscykel. Micronic har tidigare granskats enligt denna standard och godkänts av tredje part. POLICY OCH ORGANISATION

Ă„ven om Micronic inte är speciellt miljĂśbelastande som tillverkande fĂśretag, ďŹ nns det en klar lĂĽngsiktig mĂĽlsättning att minimera den miljĂśpĂĽverkan som bolaget ändĂĽ har. Som ett led i arbetet ďŹ nns en miljĂśpolicy som bygger pĂĽ att fĂśretaget arbetar aktivt fĂśr en hĂĽllbar utveckling med ansvar fĂśr personal, produkter och miljĂś. Micronic har en miljĂśchef som driver frĂĽgorna som rĂśr miljĂś- och arbetsmiljĂśarbetet. Information sprids till anställda och utbildning i miljĂśfrĂĽgor sker bland annat som en del av introduktionsutbildningen fĂśr nyanställda. Via fĂśretagets intranät sprids information om miljĂśfrĂĽgor sĂĽsom vilka miljĂśrelaterade projekt som bedrivs, miljĂśmätetal, samt instruktioner om hur olika produkter ska källsorteras.

MICRONIC 2008

Micronics enskilt stĂśrsta miljĂśbelastning ligger inom energiomrĂĽdet och därfĂśr fokuserades arbetsinsatserna under det gĂĽngna ĂĽret till att minska denna miljĂśpĂĽverkan sĂĽ mycket som mĂśjligt. Parallellt fortsatte även miljĂśarbetet med fasen â€?InfĂśrande och Tillämpningâ€?, utifrĂĽn mĂĽlsättningen, att tillämpa delar av de instruktioner som ďŹ nns i standarden ISO ď™„ď™‡ď™ƒď™ƒď™„. Det innebar att regelbundet uppdatera nyckeldata och gĂśra trendanalyser Ăśver rĂĽvarufĂśrbrukning, energianvändning, transporter, kemikalier och avfall. Micronics verksamhets stĂśrsta miljĂśpĂĽverkan är inom: t &OFSHJGĂšSCSVLOJOH t *OLĂšQ BW QSPEVLUFS NBUFSJBM LFNJLBMJFS och tjänster. t 5SBOTQPSUFS t 'ĂšSCSVLOJOH BW GSBNLBMMOJOHTWĂŠUTLPS och andra kemikalier. SATSNINGAR FĂ–R ENERGIEFFEKTIVISERING

Bergvärme och bergkyla

Under ĂĽret har Micronic investerat i en anläggning fĂśr bergvärme och bergkyla. Den ska värma fastigheten i Täby under vintertid, kyla ner lokaler sommartid, torka luften i renrummen samt kyla ner mĂśnsterritarna när de är i drift. Investeringen innebär att de olje-eldade pannorna endast används under mycket kalla dagar vintertid. Anläggningen kommer att spara minst ď™„ď™ˆď™ƒ kubikmeter eldningsolja och därmed minska utsläppen av koldioxid med ď™‡ď™ˆď™ƒ ton per ĂĽr. Denna investering är den klart stĂśrsta miljĂśinvestering som Micronic hittills gjort och har i och med fĂśrsäljningen av fastigheten ĂśvergĂĽtt till kĂśparen.

ingenting vare sig energifÜrsÜrjnings- eller miljÜmässigt.

MiljĂśpolicy

Mindre kemikalier

Micronic ska med hänsyn till miljÜn, anställda och kunder verka fÜr ett miljÜmässigt hüllbart samhälle, vilket ska uppnüs genom fÜljande ütaganden:

De trĂĽg som används vid framkallning av fotomaskerna har storleksanpassats, vilket minskat användningen av processkemikalier fĂśr framkallning och etsning. FORTSATT MILJĂ–ARBETE 20 09

Micronic kommer att fortsätta arbetet med energieffektivisering, vilket har visat sig vara bĂĽde lĂśnsamt och miljĂśriktigt. MILJĂ–ARBETE HOS MICRONICS UNDERLEVER ANTĂ–RER

Micronics produkter bestĂĽr av drygt  ď™ƒď™ƒď™ƒ BSUJLMBS 'ĂšSFUBHFU BSCFUBS LPOUJOVFSMJHU med inkĂśpsprinciper fĂśr säkrare och snabbare leveranser och med att reducera antalet â€?Preferred suppliersâ€? frĂĽn tidigare ď™†ď™ˆď™ƒ stycken till cirka ď™„ď™„ď™ƒ stycken. Dessa leverantĂśrer stĂĽr fĂśr omkring  procent BW JOLĂšQTWĂŠSEFU &UU BSCFUF QĂŒHĂŒS NFE BUU teckna inkĂśpsavtal med dessa, i vilka det ďŹ nns paragrafer om miljĂśledningssystem enligt ISO ď™„ď™‡ď™ƒď™ƒď™„ samt etik och arbetsfĂśrhĂĽllanden. De flesta underleverantĂśrerna kommer frĂĽn Sverige (cirka ď™‹ď™ˆ procent av produktens UPUBMB WJLU ĂšWSJHB LPNNFS GSĂŒO &VSPQB USA och Japan. Micronic har dock ingen stĂśrre mĂśjlighet att pĂĽverka leverantĂśrernas egna miljĂśarbeten i och med att inkĂśpsvolymerna är smĂĽ. Drivkraften kommer istället, pĂĽ lite sikt, frĂĽn de stora tillverkarna av halvledarchip och bildskärmar.

> Micronic ska sträva efter att bedriva sin verksamhet pü ett sü resurssnült och energieffektivt sätt som mÜjligt med ständiga fÜrbättringar som ledstjärna. > Genom miljÜutbildning av bolagets anställda ska miljÜbelastningen som uppstür pü grund av verksamheten minimeras.

M icronic s med ar b et are , miljÜ och s a mh älle

MICRONICS MILJĂ–PĂ…VERK AN

> De produkter som Micronic utvecklar, tillämpar och marknadsfÜr ska medfÜra en lüg miljÜpüverkan under hela sin produktlivscykel. > Inspirera och uppmana externa affärspartners att fÜlja och respektera internationella miljÜfÜreskrifter.

Ă…tervinning av Ăśverskottsvärme

'BCSJLFO J 5ĂŠCZ NĂŒTUF IB FO JTGSJ MBTUOJOHTplatta fĂśr skeppning av mĂśnsterritare. Denna platta har tidigare värmts upp med elstrĂśm. Nu har en ny lĂśsning skapats som innebär att spillvärmen frĂĽn tryckluftskompressorn leds ut i plattan och värmer därmed denna vintertid. LĂśsningen kostar

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

19

Micronics teknik FÜr ett hÜgteknologiskt fÜretag som Micronic är teknologisk spjutspetskunskap avgÜrande fÜr framtagning av nya funktioner och produkter. Marknaden har ett ständigt krav pü teknologiutveckling. Nügra exempel pü omrüden där avancerad teknologiutveckling bedrivs hos Micronic är litografi, ritmotorteknik, hÜghastighetsberäkningar och substrathantering.

FOTOMASKER OCH MIKROLITOGR AFI

Tillverkningsprocessen kallas mikrolitograďŹ och pĂĽminner om hur ett negativ används fĂśr att mĂĽngfaldiga fotograďŹ er. PĂĽ liknande sätt används fotomasker fĂśr att mĂĽngfaldiga mĂśnster pĂĽ en glasskiva

Micronics mÜnsterritare används fÜr att rita fotomasker. Dessa används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling.

eller kiselskiva fÜr att tillverka bildskärmar respektive halvledarchip. Till varje bildskärms- eller halvledarkonstruktion behÜvs ett antal fotomasker, en fÜr varje lager i konstruktionen. En platt bildskärm kan

MIKROLITOGR AFI UTGĂ–R L Ă„NKEN MELL AN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

CAD-Design

Fotomasker Bildskärm

Slutprodukt bärbar dator

Datafil Exponeringsutrustning Halvledarchip

Micronics mĂśnsterritare 1.

2.

3.

4.

5.

1.

MÜnstren skapas med hjälp av ett CAD-system. Informationen ÜverfÜrs till mÜnsterritaren där den konverteras till ett lämpligt ritformat.

2.

MĂśnsterinformationen styr lasern som ritar fotomasken.

3.

Bildskärm: MÜnstret projiceras i en sü kallad aligner i skala 1:1 pü TFT-LCD substratet. Denna process kräver vanligen mellan fyra och nio olika fotomasker. Halvledarchip: FÜr att ÜverfÜra mÜnstret till en kiselskiva belyses den framkallade fotomasken i ett litografiskt exponeringssystem, en stepper. I steppern fÜrminskas mÜnstret fyra günger. Efter exponeringen gür kiselskivan genom olika processer som skapar transistorer och ledare. Detta fÜrfarande upprepas i normalfallet 20-40 günger med olika fotomasker varje güng.

4.

Bildskärm: Bildskärmen monteras ihop. Halvledarchip: När halvledar chipet är färdigt testas och kapslas det.

5.

Elektronikdelarna är klara att monteras, till exempel i en bärbar dator.

20

B0LFURQLF$Ĺľ5

MICRONIC 2008

M icronic s te k nik

ha upp till nio olika lager, en avancerad halvledare sĂĽ mĂĽnga som ď™‡ď™ƒ. Fotomasken tillverkas frĂĽn ett fotomasksubstrat, normalt en kvartsglasskiva med ett tunt kromskikt och en tunn film av ett fotokänsligt material. En mĂśnsterritare används fĂśr att exponera det fotokänsliga materialet, varefter fotomasken framkallas och etsas. OLIK A EXPONERINGSTEKNIKER

Micronics mĂśnsterritare använder laser fĂśr att rita fotomasker. Alla bildskärmfotomasker ritas med lasersystem, medan bĂĽde laser- och elektronstrĂĽlebaserade system används till halvledarfotomasker. Laser kan användas fĂśr de esta halvledarfotomaskerna, men vissa lager i ett chip kräver elektronstrĂĽleritade fotomasker. Den dominerande tekniken fĂśr de mest avancerade fotomasklagren är en elektronstrĂĽleteknik kallad Variable Shaped Beam (VSB). Ett VSB-system delar upp mĂśnstret i mycket smĂĽ rektanglar, som en i taget exponeras med en elektronstrĂĽle. Det är ett mycket hĂśgupplĂśsande och noggrant sätt att rita mĂśnstret, men har era nackdelar – begränsad rithastighet och ofĂśrutsägbar rittid. Det tar idag uppĂĽt tio timmar att rita en avancerad fotomask med ett VSBsystem. Micronics laserbaserade mĂśnsterritare Sigma kan, med nästan samma mĂśnsterupplĂśsning, rita fotomasken pĂĽ en tredjedel eller en fjärdedel av tiden. TEKNISK A FR AMSTEG 2008

Forsknings- och utvecklingsinsatserna inriktades under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ framfĂśr allt pĂĽ att färdigställa nya och fĂśrbättra existerande produkter, samt pĂĽ ytterligare fĂśrstärkt produktionsstabilitet i Micronics system. Parallellt med utvecklingen fĂśr beďŹ ntliga system sker ocksĂĽ studier av framtida lĂśsningar inom Micronics tekniska kärnomrĂĽden. PRE XISION-10

Arbetet med att utveckla nästa generations mĂśnsterritare fĂśr bildskärmar – Prexision-ď™„ď™ƒ – fortlĂśpte under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, och resulterade i en

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

FÜrenklad bild Üver de huvudsakliga komponenter som ingür i en TFT-LCD bildskärm. Fotomasker behÜvs bland annat fÜr att tillverka elektroder och färgfilter.

fĂśrsta leverans. Prexision-ď™„ď™ƒ är konstruerad fĂśr att klara de extrema kraven fĂśr fotomasker som används i generation-ď™„ď™ƒ (Gď™„ď™ƒ) LCD-fabriker. Prexision-ď™„ď™ƒ innebar en uppskalning med ď™ˆď™ƒ procent jämfĂśrt med Prexision-. Ă–ver denna stĂśrre yta mĂĽste Prexision-ď™„ď™ƒ klara likvärdiga eller hĂĽrdare precisionskrav avseende mura, placeringsnoggrannhet och bildkvalitet som fĂśr fotomasker fĂśr G. FrĂĽn Prexision- till Prexision-ď™„ď™ƒ Ăśkar fotomaskens storlek frĂĽn  ď™‡ď™ƒď™ƒ x  ď™‰ď™…ď™ƒ mm till  ď™Šď™ƒď™ƒ x ď™… ď™ƒď™ƒď™ƒ mm. Längdmässigt är detta en Ăśkning med  procent och ytmässigt med ď™ˆď™ƒ procent. Fotomaskens storlek är optimerad fĂśr att kunna fĂĽ plats med ett flertal bildskärmar. Bildskärmstillverkning fĂśr G är optimerad fĂśr ungefär ď™‡ď™ƒ tum bildskärmar. Gď™„ď™ƒ fabrikerna är avsedda fĂśr effektiv produktion av bildskärmar upp till ungefär ď™Šď™ƒ tum. Gď™„ď™ƒ syftar ocksĂĽ till att producera ď™‡ď™ƒ tum bildskärmar med hĂśgre effektivitet än G genom volymfĂśrdelar. Tekniken i bildskärmarna fĂśr bĂĽda generationerna är tämligen lika. Däremot Ăśkar värdet fĂśr en fotomask till en Gď™„ď™ƒ

bildskärm pĂĽ grund av den stĂśrre storleken. Enbart rĂĽmaterialet till en fotomask kostar Ăśver  MSEK fĂśre mĂśnstring och Ăśvrig bearbetning. En bildskärm bestĂĽr av färgfilter och bakplan som utgĂśr var sin sida av bildskärmen med flytande kristallmaterial (LCD) emellan (se illustration). Ett komplett fotomaskset fĂśr att tillverka ett TFTbakplan bestĂĽr av – fotomasker plus ett liknande antal fĂśr att tillverka färgfiltret. Den stĂśrre storleken och värdet pĂĽ fotomaskerna Ăśkar kravet pĂĽ bättre prestanda och stabilitet hos Prexision-ď™„ď™ƒ. FĂśr att hĂĽlla nere ledtiderna fĂśr ett komplett fotomaskset behĂśver produktionstillfĂśrlitligheten vara extremt hĂśg. ProduktionstillfĂśrlitlighet är främst beroende av tvĂĽ faktorer; prestandamarginaler och maskinstabilitet. Prestandamarginaler hos mĂśnsterritaren skapar toleranser fĂśr processvariationer hos bĂĽde fotomask- och bildskärmstillverkare. Maskinstabilitet är ett krav, med tanke pĂĽ ledtider och rĂĽmaterialkostnader, fĂśr att undvika kostsamma kassationer. Det enskilt mest krävande kundbehovet avser mura. Mura är ett japanskt ord som

21

används fĂśr att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta sĂĽ smĂĽ att mätning är svĂĽrt eller opraktiskt, men trots det är de synliga fĂśr det mänskliga Ăśgat. Micronic har en lĂĽng erfarenhet och kunskap inom detta omrĂĽde. FĂśr att uppnĂĽ de krav som ställs mĂĽste systemet rita med sub-ď™„ď™ƒ nm precision Ăśver en yta pĂĽ  ď™Šď™ƒď™ƒ x ď™… ď™ƒď™ƒď™ƒ mm. FĂśr att klara alla nya krav är merparten av de ingĂĽende konstruktionerna egendesignade och specialutvecklade av Micronic. NĂĽgra av de viktigaste vidareutvecklade eller nykonstruerade delsystemen fĂśr Prexision-ď™„ď™ƒ är: Datakanal – En modern egendesignad klusterdatorarkitektur som kombinerar stĂśrre kundvärde med lägre tillverkningskostnader. Kunderna kan fĂśrhandsgranska alla fotomaskmĂśnster fĂśre ritning. PĂĽ sĂĽ sätt kan kassationer pĂĽ grund av handhavandefel elimineras. LikasĂĽ klarar datakanalen av de Ăśkande CAD-datavolymerna fĂśr de stĂśrre bildskärmarna. Klusterdatorarkitekturen är planerad att introduceras i ett flertal av Micronics produkter under de närmaste ĂĽren. Klimatkammare – Micronics kunskap inom klimatkontroll har gjort det mĂśjligt att skala upp den reglerade luftvolymen med bibehĂĽllen prestanda. Främst temperaturvariationer och gradienter är fĂśrĂśdande fĂśr lĂĽngtidsstabilitet, vilket blir ännu viktigare med de växande fotomaskstorlekarna. Zerodurbord – fotomasken placeras pĂĽ Micronics unika Zerodurbord. Zerodur är ett keramiskt glas med unika termiska egenskaper. Micronic har under ett flertal ĂĽr utvecklat egen och unik kunskap inom bearbetning av mikrometer-plana Zerodurytor, vilka nu skalats upp till  ď™Šď™ƒď™ƒ x ď™… ď™ƒď™ƒď™ƒ mm. Utan Zerodur och klimatkontroll gĂĽr det inte att klara positioneringskraven fĂśr G och Gď™„ď™ƒ fotomasker. Speciellt viktigt är detta fĂśr de mest avancerade fotomaskerna, sĂĽ kallade Half Tone Masks (HTM). HTM-fotomasker skapas genom att rita tvĂĽ gĂĽnger pĂĽ samma fotomask med externa processsteg emellan. De tvĂĽ lager som skapas mĂĽste passa ihop inom nĂĽgra ď™„ď™ƒď™ƒ-tals

22

B0LFURQLF$Ĺľ5

nanometer, vilket i praktiken kräver en lĂĽngtidsstabilitet pĂĽ en brĂĽkdel av detta Ăśver ett flertal dygn. HTM är idag den ledande tekniken fĂśr att minska antalet fotomasksteg frĂĽn ď™ˆâ€“ď™‰ till ď™‡â€“ď™ˆ i volymproduktion, men kräver i gengäld dubbla ritningar av vissa fotomasker. HTM har varit den ledande drivkraften fĂśr den fĂśrbättrade prestandan i Prexision- och Prexision-ď™„ď™ƒ, och mĂśjliggĂśr samtidigt viktiga kostnadsreduktioner inom volymproduktionen av bildskärmar genom eliminering av processsteg som kräver fotomasker. Milou – är en anpassad diagnostikarkitektur fĂśr snabb felsĂśkning och kontinuerlig Ăśvervakning av Micronics produkter. Milou är en viktig del av de vidareutvecklingar av diagnostik som krävs fĂśr att mĂśta de Ăśkande kundkraven pĂĽ produktionstillfĂśrlitlighet. Med kundernas samtycke kan Milou även fjärrĂśvervakas fĂśr â€?remote diagnosticsâ€?. Prexision-ď™„ď™ƒ utvecklades inom ramen fĂśr Micronics produktutvecklingsmetodik, vilken ansluter till Lean product development. Speciellt tvärfunktionellt samarbete mellan produktledning, produktutveckling, inkĂśp och produktion var kritiskt fĂśr att klara utvecklingen av Prexision-ď™„ď™ƒ pĂĽ ď™†ď™ƒ procent kortare tid än Prexision-. FPS530 0

Kundkraven inom elektronisk kapsling skärptes avseende mĂśnsterritarnas upplĂśsning. En mängd mindre tillämpningar kräver sub-mikrometer upplĂśsning, vilket tillhandahĂĽlls av FPSď™ˆď™†ď™ƒď™ƒ. FPSď™ˆď™†ď™ƒď™ƒ är en vidareutveckling av FPSď™ˆď™„ď™ƒď™ƒ. Genom att ĂśverfĂśra teknologi frĂĽn bildskärms- och halvledaremĂśnsterritare Ăśkades upplĂśsningen i FPS-plattformen fĂśr att mĂśta kundernas krav. FPS-plattformen delar optisk teknologi med LRS, Prexision och Omega-plattformarna.

kundbasen. En gemensam nämnare fĂśr ett ertal tilläggsfunktioner är att de lĂśser tillämpningsproblem, vilka inte direkt är relaterade till Micronics mĂśnsterritare. GalaxyExpress99 (GE99) – är ett uppgraderingskit fĂśr LRS-system, fĂśr att klara kraven fĂśr G avseende produktionsutbyte. GEď™Œď™Œ utvecklades i nära samarbete med en ledande kund. Z-correction – är en tilläggsfunktion som mĂśjliggĂśr fĂśr kunderna att uppnĂĽ avsevärt hĂśgre placeringsnoggrannhet pĂĽ redan installerade mĂśnsterritare, genom att kompensera fĂśr poleringsojämnheter i rĂĽmaterialet till fotomaskerna. Z-correction kan även med fĂśrdel användas ihop med Micronics MMS-mätsystem. CD-mapping – är en liknande funktion, vilken hjälper kunderna att kompensera fĂśr systematiska variationer i linjebreddshĂĽllning Ăśver de stora fotomaskerna pĂĽ grund av brister i andra processteg. FR AMTIDSSTUDIER

FĂśr att även fortsättningsvis kunna ligga i teknisk framkant, och fĂśr att kunna fortsätta mĂśta kundernas krav, investerar Micronic i framtidsstudier. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ inriktades studierna främst pĂĽ nya ritmotorer. Ritmotorn är hjärtat i en mĂśnsterritare och liknande utrustningar och är det delsystem som genererar den optiska bilden. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ vidareutvecklade Micronic ritmotorn fĂśr bildskärmstillämpningar – Acousto Optics Deflector (AOD) – fĂśr att klara ď™… gĂĽnger hĂśgre pixelhastighet. Micronic bedrev även studier kring alternativa ritmotorer med signifikant hĂśgre pixelhastigheter, främst med inriktning mot framtida direktritningstilllämpningar. FĂśr direktritning krävs minst ď™„ď™ƒ gĂĽnger hĂśgre pixelhastighet, ofta med bibehĂĽllen bildkvalitet.

EFTERMARKNADSPRODUKTER

Att utveckla eftermarknadsfĂśrsäljningen är ett strategiskt mĂĽl fĂśr Micronic. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ utvecklades och sĂĽldes ett ertal eftermarknadsprodukter till den installerade

MICRONIC 2008

M icronic s te k nik

Rasterscan-teknik Flertalet av Micronics system använder sü kallad rasterscan-teknik. Prexision, LRS- och FPS-systemen, som används fÜr att tillverka fotomasker fÜr bildskärmar och fÜr avancerad kapsling, producerar stora fotomasker. De stÜrsta, som används i produktion idag, är 1 220 x 1 400 mm och ännu stÜrre kommer att användas i nästa generations bildskärmstillverkning. Fotomasken ligger pü ett bord som kan rÜra sig i en riktning. Ett optiskt huvud fÜrflyttar sig vinkelrätt Üver bordet samtidigt som en akustooptisk deflektor styr ett antal laserstrülar. Detta skapar en smal exponerad remsa pü fotomasken. När remsan är färdigexponerad, flyttar sig bordet nügot och processen upprepas pü en angränsande remsa. Detta fortsätter tills hela fotomasken är exponerad. Micronics Omega-system används fÜr halvledarfotomasker, som är betydligt mindre, normalt 5x 5 eller 6 x 6 tum stora. Omega har ett fast optiskt huvud och ett xy-bord som kan rÜra sig i büda riktningarna. I Üvrigt använder Omega samma ritprincip som Prexision, LRS- och FPS-systemen.

STRĂ…LDELARE

LASER AOM DATAKANAL

RIV RD TO VUD O M U JĂ„R T H LIN RLIG RĂ–

MĂ–NSTERDATA SV

EP

ET

X

PO

S

ST AR T

X X-

BO

M

Y

YP

OS

INTERFEROMETER

YY

PO

S

DATAKANAL MĂ–NSTERDATA SLM

STRĂ…LDELARE

ILLUMINATORLJUS

LINS PULSAD EXCIMER LASER

APERTUR

OBJEKTIV Y

SLM-teknik Micronics Sigma-system är konstruerade fÜr att rita avancerade halvledarfotomasker. Istället fÜr att rita med ett begränsat antal laserstrülar, som i rasterscan-tekniken, använder Sigma en pulserande laser och ett SLM-chip (Spatial Light Modulator). SLM-chippet är en mikromekanisk krets med en miljon individuellt styrbara speglar. Lasern belyser hela SLM- chippet som fÜr varje laserpuls reflekterar en liten del av mÜnstret ned pü fotomasken. MÜnstret pü SLM-chippet fÜrändras mellan varje laserpuls och dü fotomasken ocksü rÜr sig kontinuerligt byggs mÜnstret pü fotomasken upp med hÜg hastighet. De reflekterande speglarna mÜjliggÜr mÜnsterritning med en kortvügig laser med mycket hÜg upplÜsning som resultat. Detta är betydelsefullt dü utvecklingen i snabb takt gür mot allt mindre strukturer pü halvledarfotomasker. SLM-tekniken ger Micronic en unik kombination av hastighet och upplÜsning som kan tillgodose kundernas behov ett antal teknik generationer framÜver.

X

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

23

Bolagsstyrningsrapport Principer fÜr bolagsstyrning är viktiga fÜr att pü ett effektivt och kontrollerat sätt leda verksamheten. Bolagsstyrningen inom Micronic skapar fÜrutsättningar fÜr en aktiv och stark ägarroll, tydliggÜr roll- och ansvarsfÜrdelningen mellan lednings- och kontrollorganen samt säkerställer Üppenhet gentemot ägare, kapitalmarknad och andra intressenter.

BOL AGSST YRNING INOM MICRONIC

GR ANSKNING AV REVISORER

Bolagsstyrningen i Micronic baseras pĂĽ svensk lagstiftning, sĂĽsom Aktiebolagslagen, svensk kod fĂśr bolagsstyrning och noteringsavtalet med den nordiska bĂśrsen i Stockholm. Den svenska koden fĂśr bolagsstyrning (Koden) ingĂĽr sedan den  juli ď™…ď™ƒď™ƒď™ˆ som en del av regelverket fĂśr den nordiska bĂśrsen i Stockholm. Micronic, som fĂśljt Koden sedan infĂśrandet, fĂśljer ständigt utvecklingen pĂĽ omrĂĽdet inom bolagsstyrning och anpassar fortlĂśpande sina principer fĂśr bolagsstyrning fĂśr att pĂĽ sĂĽ sätt skapa mervärde fĂśr ägare och andra intressenter genom god informationsgivning, eektivt lednings- och styrelsearbete samt välutvecklade kontrollorgan. Den  juli ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ trädde en reviderad kod fĂśr bolagsstyrning i kraft. Kollegiet fĂśr svensk bolagsstyrning har inrättats fĂśr att vĂĽrda och utveckla den svenska koden fĂśr bolagsstyrning. PĂĽ webbplatsen www.bolagsstyrningskollegiet.se finns aktuell information inom omrĂĽdet.

Bolagsstyrningsrapporten med styrelsens rapport om intern kontroll avseende den ďŹ nansiella rapporteringen har inte granskats av bolagets revisorer.

AVSTEG FR Ă…N KODEN

Ă…RSSTĂ„MMA 20 09

Micronic fĂśljer Koden med ett undantag. Enligt Koden ska namnen pĂĽ valberedningens ledamĂśter, tillsammans med namnen pĂĽ de ägare de representerar, oentliggĂśras i god tid, dock senast sex mĂĽnader fĂśre ĂĽrsstämman. Micronic oentliggjorde valberedningens sammansättning den  oktober ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, vilket är drygt fem mĂĽnader fĂśre ĂĽrsstämman. FĂśrklaringen till denna avvikelse är att Micronic valt att upprätthĂĽlla traditionen med att hĂĽlla ĂĽrsstämma tidigt pĂĽ ĂĽret. Valberedningen utses under oktober mĂĽnad (efter september mĂĽnads utgĂĽng) och därfĂśr är det inte mĂśjligt att oentliggĂśra dess sammansättning tidigare.

Ă…rsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ hĂĽlls onsdagen den  april ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ, kl .ď™ƒď™ƒ pĂĽ Näsby Slott, Djursholmsvägen ď™†ď™ƒ, Täby. Lokal: Galleriet. Kallelse infĂśrs senast fyra veckor fĂśre stämman i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet. Den ďŹ nns ocksĂĽ pĂĽ Micronics webbplats www.micronic.se.

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

4VSGIRX

BOL AGSSTĂ„MMA

Bolagsstämman är enligt aktiebolagslagen bolagets hĂśgsta beslutande organ. Vid bolagets ordinarie bolagsstämma, ĂĽrsstämman, fastställs resultat- och balansräkningar, väljs styrelse och i fĂśrekommande fall revisorer, fastställs arvoden samt behandlas andra lagstadgade eller av Koden fĂśreskrivna ärenden. Väsentliga beslut som fattas pĂĽ bolagsstämman oentliggĂśrs genom pressmeddelande direkt efter stämman och protokollet frĂĽn stämman publiceras pĂĽ Micronics webbplats.

Ă…RSSTĂ„MMA 20 08

Ă…rsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ hĂślls torsdagen den  april ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ i Täby. Vid stämman var drygt  procent av rĂśsterna representerade.

VALBEREDNING

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ansvarar fĂśr att fĂśrbereda och presentera fĂśrslag till stämmoordfĂśrande, styrelse, dess ordfĂśrande samt revisorer vid ĂĽrsstämman. I valberedningens uppgifter ingĂĽr ocksĂĽ att fĂśreslĂĽ arvoden till styrelseordfĂśrande, vice styrelseordfĂśrande samt Ăśvriga styrelseledamĂśter, styrelseutskott och revisorer. Enligt beslut av Micronics ordinarie bolagsstämma ď™…ď™ƒď™ƒď™ˆ ska valberedningen bestĂĽ av fem ledamĂśter representerande de fyra stĂśrsta aktieägarna vid utgĂĽngen av september mĂĽnad samt styrelsens ordfĂśrande. Detta beslut gäller till dess att stämman beslutat annorlunda. Ingen ersättning utgĂĽr fĂśr arbetet i valberedningen. Aktieägare har mĂśjlighet att vända sig till valberedningen med fĂśrslag pĂĽ leda-

VALBEREDNINGENS SAMMANSĂ„TTNING Representerande Ulf StrĂśmsten

Ă„garandel per den 30 september 2008

Catella

12%

Anders Ljungqvist

AMF

10%

Annika Andersson

Fjärde AP-fonden

9%

Alecta

8%

OrdfĂśrande i Micronic

–

Ramsay Brufer Christer Elmehagen

24

Närvaro vid de senaste ürsstämmorna

MICRONIC 2008

Enligt gällande arbetsordning ska styrelsen bland annat: t CFTMVUB PN FO MĂŒOHTJLUJH TUSBUFHJ PDI därtill kopplad aärsplan och budget samt fastställa ĂĽrsredovisning och andra externa rapporter, delĂĽrsrapporter, viktigare policies och attestinstruktion t VUTF WFSLTUĂŠMMBOEF EJSFLUĂšS TBNU VUWĂŠSEFSB VDs arbete och ledning t GBTUTUĂŠMMB SFHMFS GĂšS JOUFSO LPOUSPMM ĂŒSMJHFO fĂślja upp hur den interna kontrollen fungerar och utvärdera nivĂĽn pĂĽ den interna kontrollen avseende den ďŹ nansiella rapporteringen t CFTMVUB PN TUĂšSSF JOWFTUFSJOHBS t CFTMVUB PN MĂŒOHUHĂŒFOEF ĂšWFSFOT kommelser t GBTUTUĂŠMMB GPSNFSOB PDI JOSJLUOJOHFO fĂśr styrelsens arbete, bland annat genom att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott samt genom att utvärdera styrelsens arbete t ĂŒSMJHFO GĂšMKB VQQ BUU BW TUĂŠNNBO CFTMVUBde riktlinjer om ersättningen till ledande befattningshavare fĂśljts t ĂŒSMJHFO GĂšSFTMĂŒ FSTĂŠUUOJOHTSJLUMJOKFS UJMM ĂĽrsstämman.

ST YRELSE

Styrelsen bestĂĽr av sju ledamĂśter, inklusive koncernens verkställande direktĂśr. Vid ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ omvaldes sex av styrelsens ledamĂśter. Nyval gjordes av Christer Elmehagen, som ocksĂĽ valdes till styrelsens ordfĂśrande. GĂśran Malm valdes till styrelsens vice ordfĂśrande. Christer Zetterberg avbĂśjde omval. Styrelsens sammansättning, samt huruvida varje medlem är oberoende i fĂśrhĂĽllande till bolaget och dess ledning, respektive stĂśrre aktieägare i bolaget, framgĂĽr av tabellen pĂĽ sidan . Styrelsens ansvar fastställs i Aktiebolagslagen, men dess arbete styrs även av Koden och den av styrelsen ĂĽrligen fastställda arbetsordningen. Arbetsordningen fastställer fĂśrdelningen av styrelsens arbete mellan styrelsen och de utskott som styrelsen inrättar samt mellan styrelsen och verkställande direktĂśren. Arbetsordningen fastställer även ramarna fĂśr den ekonomiska rapporteringen.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

ST YRELSENS ORDFĂ–R ANDE

Styrelsens ordfĂśrande ansvarar fĂśr att leda styrelsens arbete samt fĂśr att styrelsen fullgĂśr sina ĂĽtaganden i enlighet med Aktiebolagslagen, Koden och styrelsens arbetsordning. Genom fortlĂśpande kontakter med verkställande direktĂśren ska styrelsens ordfĂśrande fĂślja fĂśretagets utveckling och säkerställa att styrelsen fĂĽr ta del av den information som krävs fĂśr att styrelsen ska kunna fullfĂślja sitt ĂĽtagande. Styrelsens ordfĂśrande ska ocksĂĽ fĂśreträda bolaget i ägarfrĂĽgor. Vid ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ valdes Christer Elmehagen till styrelsens ordfĂśrande.

B o l a g s s t y r ning sr a p p or t

mĂśter till styrelsen fĂśr vidare utvärdering inom ramen fĂśr dess arbete. Valberedningen har infĂśr ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ haft flera mĂśten. DärutĂśver har valberedningen haft lĂśpande underhandskontakter. Som underlag fĂśr sina fĂśrslag bedĂśmer valberedningen i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som ställs pĂĽ styrelsen till fĂśljd av bolagets situation och framtida inriktning. Valberedningen fastställer vidare kravprofiler fĂśr eventuella nya ledamĂśter, som enligt dess bedĂśmning behĂśver rekryteras, samt genomfĂśr en systematisk procedur fĂśr att sĂśka kandidater till sĂĽdana styrelseposter, varvid fĂśrslag som inkommit frĂĽn aktieägare beaktas. Valberedningens fĂśrslag offentliggĂśrs i kallelsen till ĂĽrsstämman samt pĂĽ bolagets webbplats. PĂĽ ĂĽrsstämman redogĂśr valberedningen fĂśr sitt arbete. Revisorer utses vart fjärde ĂĽr. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av fĂśrslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. De nuvarande revisorerna valdes pĂĽ ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‰.

1965 fanns det bara 50 transistorer pü den mest komplexa integrerade kretsen. Idag närmar sig antalet transistorer pü den mest avancerade mikroprocessorn 2 miljarder. Källa: Intel Corporation

ERSĂ„TTNING TILL ST YRELSENS LEDAMĂ–TER

Arvodet till styrelsens ledamĂśter bestämdes av ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ ĂĽrs ĂĽrsstämma att uppgĂĽ till totalt  ď™ˆď™Šď™ˆ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor fĂśr tiden intill slutet av nästa ĂĽrsstämma. Av det totala arvodet avser ď™ˆď™ƒď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor arvode till styrelsens

25

ordfĂśrande, ď™…ď™Šď™ˆ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor avser arvode till styrelsens vice ordfĂśrande och ď™…ď™ƒď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor avser arvode till var och en av Ăśvriga icke anställda ledamĂśter. Ă…rsstämman beslutade därutĂśver att arvode fĂśr ledamĂśter med uppdrag i de av styrelsen inrättade utskotten ska utgĂĽ med ď™ˆď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor per ledamot och uppdrag. Den totala ersättningen fĂĽr maximalt uppgĂĽ till ď™†ď™ˆď™ƒ ď™ƒď™ƒď™ƒ kronor. ST YRELSENS ARBETE

Styrelsen har under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ haft tio mĂśten, varav ett extra och ett konstituerande i samband med ĂĽrsstämman. De protokoll som skrivs frĂĽn dessa mĂśten är beslutsprotokoll och fĂśrs av bolagets ďŹ nansdirektĂśr. FĂśr att effektivisera och fĂśrdjupa styrelsens arbete i vissa frĂĽgor finns tvĂĽ utskott, revisions- och ersättningsutskottet. Utskotten bestĂĽr av styrelseledamĂśter. Styrelsens ordinarie mĂśten fĂśrbereds av styrelsens ordfĂśrande tillsammans med bolagets verkställande direktĂśr. Ă…terkommande ärenden vid varje ordinarie styrelsemĂśte är uppdatering av affärsläget samt finansiell uppfĂśljning. I samband med varje styrelsemĂśte träffas även styrelsens ledamĂśter utan att verkställande direktĂśr deltar. OrdfĂśranden ansvarar sedan fĂśr att ĂĽterkoppling till verkställande direktĂśr sker. I god tid infĂśr varje styrelsemĂśte fĂĽr styrelsen ett skriftligt material som underlag fĂśr kommande diskussioner och beslut. Under styrelsemĂśtena deltar representanter frĂĽn ledningsgruppen och andra personer fĂśr att redogĂśra fĂśr frĂĽgor inom sina respektive omrĂĽden. LĂśpande varje mĂĽnad fĂĽr styrelsen en verksamhetsrapport omfattande sĂĽväl finansiella rapporter som en beskrivning Ăśver verksamheten. Dessa rapporter sammanställs av verkställande direktĂśren och finansdirektĂśren. UT VĂ„RDERING AV ST YRELSENS ARBETE

Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlÜpande sitt arbete genom süväl Üppna diskussioner sinsemellan som genom att

26

B0LFURQLF$Ĺľ5

STYRELSENS SAMMANSĂ„TTNING UNDER 2008

Christer Elmehagen GĂśran Malm

Funktion

Närvaro

Oberoende 1)

Invald

Aktieinnehav

OrdfĂśrande

7/7

nej

2008

10 000

Vice ordfĂśrande

10/10

ja

2002

-

JĂśrgen Centerman

Ledamot

9/10

ja

2004

-

Sigrun Hjelmquist

Ledamot

10/10

ja

2007

1 000

Magnus Lindquist

Ledamot

9/10

ja

2007

-

Ledamot/VD

10/10

nej

1998

37 500

Lena Treschow Torell

Ledamot

8/10

ja

2004

3 400

Christer Zetterberg 2)

Ledamot

4/4

ja

1998

-

Sven LĂśfquist

1) Oberoende i fÜrhüllande till bolaget och dess ledning respektive stÜrre aktieägare, i enlighet med kriterier i Bolagskoden. 2) Ledamot fram till ürsstämman 2008.

anlita extern konsulthjälp. Resultatet av den externa utvärderingen som gjorts under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, har lämnats till valberedningen. En presentation av utvärderingen gjordes även infĂśr hela styrelsen. SAMMANDR AG AV ST YRELSENS MĂ–TEN UNDER 20 08

Vid varje styrelsemĂśte behandlas ärenden som aärsläget och ďŹ nansiell rapportering. Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har redogjort fĂśr de aktiviteter som sker inom respektive utskott och fĂśr fram beredda frĂĽgor fĂśr beslut. De externa revisorerna har under ĂĽret deltagit vid ett styrelsemĂśte fĂśr att träa hela styrelsen och beskriva samt redogĂśra fĂśr slutsatserna av revisionen. Viktigare frĂĽgor som behandlats vid styrelsemĂśtena under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, fĂśrutom lĂśpande finansiella genomgĂĽngar, fastställande av delĂĽrsrapporter och uppdatering av affärsläget omfattar bland annat: t BUU GĂšSFUBHFUT MĂŒOHTJLUJHB TUSBUFHJFS IBS gĂĽtts igenom, efter det att marknadssituationen samt konkurrent- och teknologianalyser fĂśr de olika produktomrĂĽdena presenterats t BUU SJLUMJOKFS GĂšS CPMBHFUT VUWFDLMJOHT insatser har fastställts t BUU CVEHFUFO GĂšS ÇťÇšÇšČ GBTUTUĂŠMMEFT t BUU CFTMVU IBS GBUUBUT PN GĂšSTĂŠMKOJOH BW fastigheten i Täby t BUU OZ 7% VUTFUUT GĂšS EFU KBQBOTLB CPMBHFU

ERSĂ„TTNINGSUTSKOTTETS SAMMANSĂ„TTNING UNDER 2008 Namn

Närvaro

GĂśran Malm

4/4

Lena Treschow Torell

4/4

Sigrun Hjelmquist

4/4

Antal mÜten frün ürsstämman 2008 till dess ürsredovisningen fastställts.

REVISIONSUTSKOTTETS SAMMANSĂ„TTNING UNDER 2008 Namn

Närvaro

Christer Elmehagen

5/5

JĂśrgen Centerman

4/5

Magnus Lindquist

5/5

Antal mÜten frün ürsstämman 2008 till dess ürsredovisningen fastställts.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen utser ürligen ett revisionsutskott som bestür av tre i bolaget inte anställda styrelseledamÜter. En majoritet av dessa ledamÜter ska vara oberoende i fÜrhüllande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamÜterna ska dessutom vara oberoende i fÜrhüllande till bolagets stÜrre aktieägare. Revisionsutskottet bestür sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den

MICRONIC 2008

ERSĂ„TTNINGSUTSKOTT

Styrelsen utser ĂĽrligen ett ersättningsutskott som bestĂĽr av tre i bolaget inte anställda styrelseledamĂśter. Ersättningsutskottet utgĂśrs sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den  april ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ av GĂśran Malm, Lena

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<B

Treschow Torell och Sigrun Hjelmquist. Ersättningsutskottet är en handläggande/ rĂĽdgivande del av styrelsen och frĂĽntar inte nĂĽgot ansvar frĂĽn styrelsen som helhet. Utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter är att fĂśreslĂĽ lĂśn, andra ersättningar samt Ăśvriga anställningsvillkor fĂśr bolagets verkställande direktĂśr. Utskottet ska även arbeta fram fĂśrslag till principer fĂśr ersättning och andra anställningsvillkor fĂśr Ăśvriga ledande befattningshavare som är marknadsmässiga och stĂśdjer bolagets mĂĽl. Det är ocksĂĽ ersättningsutskottets uppgift att fĂśr styrelsen bereda fĂśrslag till incitamentsprogram. Ersättningsutskottet har haft fyra protokollfĂśrda sammanträden under perioden frĂĽn ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ till dess att ĂĽrsredovisningen avgivits. Ersättningsutskottet redogĂśr vid bolagets styrelsemĂśten fĂśr de frĂĽgor som behandlas inom ramen fĂśr dess uppdrag, vilket under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ bland annat omfattat beredande av utformning av programmet fĂśr rĂśrlig lĂśn fĂśr samtliga anställda samt beredande av villkor fĂśr den nye VDn i det japanska bolaget. PRINCIPER FĂ–R ERSĂ„TTNING OCH ANDR A ANSTĂ„LLNINGSVILLKOR FĂ–R MICRONICS KONCERNLEDNING

Ă…rsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ fastställde principer fĂśr ersättningen till koncernledningen. I koncernledningen ingĂĽr VD och Ăśvriga sju ledande befattningshavare. FĂśrslag till principer fĂśr ersättning och andra anställningsvillkor fĂśr Micronics ledande befattningshavare bereds av ersättningsutskottet. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor i Ăśvrigt. Faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation är väsentliga vid fastställandet av ersättningsnivĂĽer pĂĽ individnivĂĽ. Den totala ersättningen ska utgĂśras av fast grundlĂśn, rĂśrlig lĂśn, pensionsfĂśrmĂĽner samt Ăśvriga fĂśrmĂĽner. De principer som fastställdes fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ skiljde sig frĂĽn de som avsĂĽg ď™…ď™ƒď™ƒď™Š pĂĽ tvĂĽ punkter, avseende personaloptioner, som tilldelades under ď™…ď™ƒď™ƒď™Š, samt beräkningen av den rĂśrliga lĂśnen. FĂśr en mer utfĂśrlig redogĂśrelse av

de principer som gällt under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ samt de som fĂśreslĂĽs gälla fĂśr ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ hänvisas till fĂśrvaltningsberättelsen samt noten  pĂĽ sidorna ď™ˆď™…â€“ď™ˆď™‡. Avslutningsvis kan noteras att ersättningsutskottet har en beredande funktion vad gäller att säkerställa efterlevnaden av de riktlinjer fĂśr ersättningar till ledande befattningshavare ĂĽrsstämman fastställt.

B o l a g s s t y r ning sr a p p or t

 april ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ av Magnus Lindquist (ordfĂśrande), JĂśrgen Centerman och Christer Elmehagen. Revisionsutskottet är en handläggande/ rĂĽdgivande del av styrelsen och frĂĽntar inte nĂĽgot ansvar frĂĽn styrelsen som helhet. Revisionsutskottets huvuduppgift är att säkerställa kvaliteten i bolagets externa finansiella rapportering liksom att den interna kontrollen fungerar pĂĽ ett ändamĂĽlsenligt sätt. Detta gĂśrs främst genom fortlĂśpande genomgĂĽngar av kritiska redovisningsfrĂĽgor och genom att behandla bolagets externa finansiella rapporter infĂśr styrelsens behandling och godkännande av dessa. Vid revisionsutskottets mĂśten deltar bolagets finansdirektĂśr och dess ekonomichef som fĂśredragande. Revisionsutskottet fungerar som huvudkontakt mot bolagets externa revisorer och träffar fortlĂśpande dessa, framfĂśr allt i anslutning till den kvartalsvisa delĂĽrsrapporteringen. Revisionsutskottet avrapporterar lĂśpande sina iakttagelser till styrelsen. Revisionsutskottet ska ocksĂĽ utvärdera revisionsinsatsen. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av fĂśrslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer fĂśr vilka andra tjänster än revision som bolaget fĂĽr upphandla av bolagets revisorer. Revisionsutskottet har haft fem protokollfĂśrda sammanträden under perioden frĂĽn ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ till dess att ĂĽrsredovisningen avgivits. Vissa mĂśten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna sker utan närvaro av anställda i bolaget. Revisionsutskottet fĂśljer bolagets interna arbete infĂśr avgivandet av styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

LĂ–N OCH ERSĂ„TTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

FĂśr fullständig information om den kostnadsfĂśrda ersättningen till verkställande direktĂśr samt Ăśvriga ledande befattningshavare under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹, se not  pĂĽ sidorna ď™ˆď™…â€“ď™ˆď™‡. Koncernledningen presenteras pĂĽ sidan –. REVISION

Bolagets revisorer väljs vid ĂĽrsstämma fĂśr en period om fyra ĂĽr. Vid ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™ƒď™‰ utsĂĽgs revisionsfĂśretaget KPMG till revisor. KPMG utsĂĽg i samband därmed auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig fĂśr revisionen inom koncernen. KPMG är valda fĂśr tiden intill ĂĽrsstämman ď™…ď™ƒď™„ď™ƒ. Bolagets revisor genomfĂśr pĂĽ uppdrag av styrelsen en Ăśversiktlig granskning av samtliga delĂĽrsrapporter i enlighet med Standard fĂśr Ăśversiktlig granskning (SĂ–G) ď™…ď™‡ď™„ď™ƒ, Ă–versiktlig granskning av finansiell delĂĽrsinformation utfĂśrd av fĂśretagets valda revisor. Ă–vrig lagstadgad revision av ĂĽrsredovisningen, koncernredovisningen och bokfĂśringen samt styrelsens och verkställande direktĂśrens fĂśrvaltning utfĂśrs i enlighet med Revisionsstandard i Sverige (RS). Revisorerna träar ĂĽrligen styrelsen i dess helhet. I samband med fastställandet av bolagets delĂĽrsrapporter träar de externa revisorerna revisionsutskottet. FINANSIELL R APPORTERING TILL ST YRELSEN

Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen fastställa vilka rapporter som ska tas fram fÜr att styrelsen fortlÜpande ska kunna fÜlja bolagets utveckling. Styrelsen erhüller varje münad en rapport Üver bland annat

27

bolagets resultat och ďŹ nansiella ställning. Till rapporten fogas även verkställande direktĂśrens kommentarer om utvecklingen. Styrelsen behandlar sĂĽväl delĂĽrsrapporter som ĂĽrsredovisningen innan dessa publiceras. Kvaliteten i den ďŹ nansiella rapporteringen utvärderas främst genom revisionsutskottet. Revisionsutskottet har regelbundna mĂśten med ďŹ nansdirektĂśren och bolagets externa revisorer fĂśr att diskutera väsentliga frĂĽgeställningar inom redovisningsomrĂĽdet. Revisionsutskottet tar del av delĂĽrsrapporter innan dessa gĂĽr till hela styrelsen fĂśr att med de externa revisorerna gĂĽ igenom särskilt väsentliga och materiella frĂĽgor. EXTERN FINANSIELL INFORMATION

I enlighet med den policy fĂśr Investor Relations, som antagits av styrelsen, lämnar bolaget lĂśpande information om den ďŹ nansiella ställningen. Den information som lämnas bestĂĽr av kvartalsvisa delĂĽrsrapporter, bokslutsrapport och ĂĽrsredovisning samt pressmeddelande i samband med stĂśrre order eller andra väsentliga händelser. I samband med att delĂĽrsrapporter och bokslutsrapport offentliggĂśrs hĂĽlls presentationer fĂśr analytiker, investerare och media. FĂśretagsledningen träffar lĂśpande under ĂĽret analytiker och investerare pĂĽ flera platser i världen. I samband med mässor och seminarier ges tillfälle fĂśr media att träffa bolagets representanter. Styrelsen antar ĂĽrligen en kommunikationspolicy, där det fastställs hur kommunikationen ska ske och vilka som kan fĂśreträda bolaget i olika frĂĽgor. All information som distribueras via pressmeddelanden finns även tillgänglig pĂĽ bolagets webbplats, liksom annan information som bedĂśms vara värdefull fĂśr intressenter, sĂĽsom en beskrivning av hur Micronic tillämpar Koden.

28

B0LFURQLF$Ĺľ5

ST YRELSENS R APPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELL A R APPORTERINGEN 2008 INLEDNING

Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Koden fĂśr den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats av styrelsen i enlighet med Koden och den vägledning som framtagits av FAR SRS och Svenskt Näringsliv och avser den interna kontrollen avseende den ďŹ nansiella rapporteringen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer. Micronics arbete med intern kontroll tar sin utgĂĽngspunkt frĂĽn det etablerade ramverket Internal Control – Integrated Framework, COSO, som beskriver den interna kontrollen uppdelad pĂĽ de fem komponenterna kontrollmiljĂś, riskbedĂśmning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppfĂśljning. COSO definierar intern kontroll enligt fĂśljande: Intern kontroll är en process som pĂĽverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformats fĂśr att ge en rimlig fĂśrsäkran om att bolagets mĂĽl uppnĂĽs vad gäller ändamĂĽlsenlig och effektiv verksamhet, tillfĂśrlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och fĂśrordningar. I beskrivningen som fĂśljer behandlas främst de delar av den interna kontrollen som avser den finansiella rapporteringen. BESKRIVNING OCH KONTROLLMILJĂ–

Basen fĂśr den interna kontrollen avseende den ďŹ nansiella rapporteringen är kontrollmiljĂśn där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar liksom den kultur som ďŹ nns i fĂśretaget och som uttrycks i form av interna policies och riktlinjer utgĂśr viktiga bestĂĽndsdelar. Ledningen arbetar strukturerat med att fĂśrankra de under ď™…ď™ƒď™ƒď™Š fastställda värderingarna inom hela koncernen, vilket skapar samsyn och stärker organisationen och pĂĽ sĂĽ sätt Ăśka eektiviteten och därmed även den interna kontrollen. Micronics verksamhet bedrivs huvudsakligen vid ett driftsställe och bedĂśms

därmed vara av en begränsad komplexitet. Detta leder i sin tur till att organisationen är enkel och Ăśverblickbar i sin struktur. Styrande dokument finns upprättade i form av arbetsordningar fĂśr styrelsen och styrelsens revisionsutskott samt instruktion fĂśr den verkställande direktĂśren. Styrelsen har ocksĂĽ fastställt riktlinjer när det gäller den externa rapporteringen av finansiell information. Instruktioner fĂśr attesträtt fastställs av styrelsen, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner fastställs av ledningen. Styrelsen och fĂśretagsledningen har bedĂśmt att det är betydelsefullt med en snabb och korrekt rapportering och därmed ställt krav pĂĽ en stark ekonomifunktion. Bemanning och kompetensnivĂĽ utvärderas av ledningen. En stark controllerverksamhet inom ekonomifunktionen säkerställer ocksĂĽ att samtliga verksamheter utvärderas och effektiviseras. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‰ pĂĽbĂśrjades ett projekt, initierat av styrelsen, fĂśr att utveckla arbetet inom omrĂĽdet intern kontroll. Detta arbete har fortsatt under ď™…ď™ƒď™ƒď™Š och ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ och kommer även framledes att vara en del av fĂśrvaltningen. Ansvaret fĂśr att skapa processer med hĂśg grad av intern kontroll ligger pĂĽ respektive avdelningschef. Personal frĂĽn respektive verksamhet deltar vid processgenomgĂĽngar som leds av ekonomifunktionen som ett led i att dokumentera och utvärdera väsentliga processer. RISKBEDĂ–MNING

Bolaget har processer fĂśr riskbedĂśmning och riskhantering pĂĽ plats fĂśr att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt fĂśr hanteras inom de ramar som ytterst fastställs av styrelsen. FĂśretagets ledning analyserar fortlĂśpande verksamhetens affärsprocesser fĂśr utvärdering av effektivitet och risker. I detta arbete ingĂĽr att identifiera risker fĂśr felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Ă„ven fĂśretagets stĂśdprocesser, inklusive bokslutsprocessen analyseras. De mest kritiska affärsprocesserna samt

MICRONIC 2008

KONTROLL AKTIVITETER

De risker som identiďŹ erats avseende den ďŹ nansiella rapporteringen hanteras genom ett antal identiďŹ erade kontrollĂĽtgärder i verksamhetens processer. MĂĽnga av processerna är dokumenterade och uppdateras samt fĂśrbättras lĂśpande. Verksamhetens art gĂśr att varje extern aär fĂśljs noggrant och ekonomiavdelningen har djup insikt i processen. I kontrollstrukturen ingĂĽr ocksĂĽ bland annat fastställda befogenheter, arbetsfĂśrdelning samt ledningens mĂĽnatliga genomgĂĽng av ďŹ nansiell information. INFORMATION OCH KOMMUNIK ATION

Micronic har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den ďŹ nansiella rapporteringen. Detta säkerställs genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer och instruktioner avseende den ďŹ nansiella rapporteringen gjorts tillgängliga och kända fĂśr berĂśrd personal via fĂśretagets intranät samt genom kontinuerliga informationsmĂśten med all personal. Personal frĂĽn huvudkontoret besĂśker regelbundet dotterbolagen men ocksĂĽ det

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

omvända gäller. Personal frĂĽn dotterbolagen besĂśker huvudkontoret fĂśr att ytterligare Ăśka kunskapen om processer och mĂĽlsättningar samtidigt som ett utbyte av information och erfarenheter sker. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ har ansvarig ekonomipersonal frĂĽn alla koncernbolag träffats vid en controllerkonferens fĂśr att ytterligare utveckla erfarenhetsutbytet mellan personal inom koncernens bolag. UPPFĂ–LJNING

Information om hur den interna kontrollen fungerar fĂśljs av fĂśretagets ledning. Styrelsen har fastställt att uppfĂśljning av hur väl den interna kontrollen fungerar ska ske genom sĂĽ kallade självutvärderingar av de kritiska processerna. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‰ fastställdes i revisionsutskottet en plan fĂśr hur genomgĂĽngar av de mest kritiska processerna, med stĂśrst mĂśjlig pĂĽverkan pĂĽ bolagets ďŹ nansiella ställning, ska ske Ăśver ett antal ĂĽr. Planen ses ĂĽrligen Ăśver fĂśr att identiďŹ era eventuella fĂśrändringar, vilket kan leda till att nya prioriteringar gĂśrs. Efter en initial riskbedĂśmning utifrĂĽn koncernens balans- och resultaträkning, fastställs vilka processer som ska dokumenteras och bedĂśmas under ĂĽret. Personal frĂĽn ekonomifunktionen gĂĽr tillsammans med berĂśrda igenom hur processen fungerar. FlĂśdet dokumenteras och processens eektivitet bedĂśms utifrĂĽn identiďŹ erade risker och kontrollaktiviteter med hjälp av självutvärdering. Självutvärdering innebär att personal inom respektive verksamhet utvärderar den dokumenterade processen och tar ställning till identiďŹ erade risker och kontroller. Detta arbetssätt skapar en bred fĂśrstĂĽelse fĂśr betydelsen av intern kontroll och ansvaret fĂśr att utveckla processerna ligger kvar inom respektive verksamhet. Micronic har under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ dokumenterat och utvärderat processerna fĂśr lĂśner och pensioner, systeminstallationer samt utveckling. Detta innebär att samtliga de processer som bedĂśmts som väsentliga dokumenterats och utvärderats. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™‹ har även, pĂĽ uppdrag av styrelsen, en extern utvärdering gjorts av nĂĽgra av de processer som utvärderades internt under

ď™…ď™ƒď™ƒď™Š. Den externa utvärderingen har inte lett till nĂĽgra allvarliga anmärkningar men däremot till ett antal iakttagelser och fĂśrslag till fĂśrbättringsmĂśjligheter. Under ď™…ď™ƒď™ƒď™Œ inleds en fĂśrvaltningsfas, vilken omfattar sĂĽväl uppdateringar av dokumenterade processgenomgĂĽngar som utvärdering av de iakttagelser som gjorts under sĂĽväl den interna som den externa utvärderingen. En annan del i uppfĂśljningen är ekonomiavdelningens besĂśk hos dotterbolagen där genomgĂĽng sker av processer, dokumentation av kontrollaktiviteter, efterlevnad av koncerngemensamma policies och riktlinjer. Styrelsen fastställer och fĂśljer genom revisionsutskottet den utvärderingsprocess som sker. Revisionsutskottet har lĂśpande kontakt med de externa revisorerna och tar del av de externa revisorernas genomgĂĽngar och synpunkter, vilket ocksĂĽ bidrar till styrelsens samlade bild av den interna kontrollen. Styrelsen fĂĽr mĂĽnatligen ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Revisionsutskottet har infĂśr de styrelsemĂśten dĂĽ delĂĽrsrapporter fastställs analyserat och bedĂśmt den finansiella informationen innan de fastställs av styrelsen.

B o l a g s s t y r ning sr a p p or t

de absolut stĂśrsta värdena, sĂĽväl tillgĂĽngar som affärs- och produktutveckling, finns i det svenska moderbolaget. Dessutom sker merparten av fĂśrsäljningen i moderbolaget. Det ĂĽrliga arbetet med att utvärdera den interna kontrollen inleds med en Ăśvergripande riskbedĂśmning, baserad pĂĽ stĂśrre balans- och resultatposter. Riskerna graderas och kopplas till processer. Processer som efter en sĂĽdan genomgĂĽng bedĂśmts vara av särskild vikt fĂśr Micronic omfattar utveckling, inkĂśp, tillverkning, fĂśrsäljning, installation, bokslut och IT. Ă„ven processerna fĂśr betalningar samt lĂśner och pensioner har bedĂśmts som väsentliga och därfĂśr omfattats av en utvärdering. Riskerna fĂśr fel i den finansiella rapporteringen sammanställs och diskuteras i revisionsutskottet. En genomgĂĽng av riskomrĂĽden gĂśrs även i styrelsen och dĂĽ framfĂśr allt kopplat till diskussioner och fastställande av strategi och mĂĽl.

UTTAL ANDE

Mot bakgrund av koncernens struktur samt hanteringen av risker i processer i enlighet med ovan, har styrelsen inte bedĂśmt det som ändamĂĽlsenligt att etablera en särskild granskningsfunktion – internrevision.

29

Styrelse och revisor Christer Elmehagen FÜdd 1946. StyrelseordfÜrande sedan april 2008. (Verkställande direktÜr i AMF Pension till och med 30 november 2008.)

Lena Treschow Torell FÜdd 1946. Styrelseledamot sedan 2004. (Verkställande direktÜr fÜr IVA till och med 31 juli 2008.)

Magnus Lindquist FĂśdd 1963. Styrelseledamot sedan 2007. Partner, Triton.

Utbildning: Jur. kand, civilekonom.

Utbildning: Fil. doktor i fysik, professor.

Ă–vriga styrelseuppdrag: StyrelseordfĂśrande i Koneo, Optimal Print A/S, Trade Doubler och Deseven.

Ă–vriga styrelseuppdrag: Ledamot, Investor AB, SKF AB, SAAB AB, AB Ă…ngpannefĂśreningen och Dagens Industri AB samt Stiftelsen Chalmers Tekniska HĂśgskola.

Ă–vriga styrelseuppdrag: StyrelseordfĂśrande i Alimak Hek Group AB.

Tidigare anställningar: Vice verkställande direktĂśr SAF 1993–1998, verkställande direktĂśr fĂśr teknikhandelsbolaget Sandblom & Stohne 1991– 1993, vice verkställande direktĂśr Facit Group 1988–1991, diverse befattningar inom Ericssonkoncernen 1979–1988. Aktieinnehav i Micronic: 10 000.

StyrelseordfĂśrande: MiljĂśstrategiska forskningsstiftelsen samt The European Council of Applied Sciences and Engineering (Paris).

Utbildning: Ekonom.

Tidigare anställningar: FinansdirektĂśr Autoliv, 2001–2008. EkonomidirektĂśr Perstorp, 1996–2001. FinansdirektĂśr Stora Cell Group, Gävle, 1993–1996. Aktieinnehav i Micronic: 0.

Tidigare anställningar: ForskningsdirektĂśr, Joint Research Center, Europakommissionen, Bryssel 1998–2001. Vice rektor, Chalmers 1995–1998. Aktieinnehav i Micronic: 3 400.

GĂśran Malm FĂśdd 1947. Styrelseledamot sedan 2002. StyrelseordfĂśrande 2007–2008. Styrelseledamot sedan 2008. Utbildning: Civilekonom. Ă–vriga styrelseuppdrag: OrdfĂśrande, North Asia Strategic Holdings Ltd, Boathouse Ltd och Children’s Medical Foundation, HongKong, Smartpay Jieyin Shanghai, Celestix Networks Singapore samt Sourcebynet, Singapore. Ledamot, Samsung Electronics Co Ltd, Sydkorea, Elife Tokyo samt Dornier GmbH Singapore och Envac Stockholm. Tidigare anställningar: SVP, Dell Corporation 1999–2000. SVP, General Electric Company 1997–1999. VD och koncernchef, GE Medical Systems Asia 1992–1996. Vice verkställande direktĂśr, SKF 1990–1991. Gästprofessor vid HandelshĂśgskolan i GĂśteborg 2005–2006. Aktieinnehav i Micronic: 0. JĂśrgen Centerman FĂśdd 1951. Styrelseledamot sedan 2004. Utbildning: CivilingenjĂśr i elektroteknik. Ă–vriga styrelseuppdrag: OrdfĂśrande, Dacke PMC, Kemetyl, Gunnebo Industrier. Ledamot, Segulah Advisor m.fl. Tidigare anställningar: Verkställande direktĂśr, ABB 2000–2002. Olika chefsbefattningar, ABB 1981–2000. Aktieinnehav i Micronic: 0.

30

B0LFURQLF$Ĺľ5

Sven LĂśfquist FĂśdd 1956. Verkställande direktĂśr och koncernchef i Micronic. Styrelseledamot sedan 2001. Styrelsesuppleant 1998–2001. Utbildning: CivilingenjĂśr i elektronik. Ă–vriga styrelseuppdrag: Inga.

Revisor

Tidigare befattningar inom Micronic: FĂśrsäljningsoch marknadschef 1989–1999. Vice verkställande direktĂśr 1999–2001.

Anders Malmeby

Aktieinnehav i Micronic: 37 500.

Ă–vriga uppdrag: Cybercom, Metro International och Fujitsu Siemens Computers.

Personaloptioner: 75 000.

FĂśdd 1955. Revisor i Micronic sedan 2006. Auktoriserad revisor, KPMG AB.

Sigrun Hjelmquist FĂśdd 1956. Styrelseledamot sedan 2007. Utbildning: CivilingenjĂśr och licenciat i teknisk fysik. Ă–vriga styrelseuppdrag: StyrelseordfĂśrande, Sight Executive AB. Styrelseledamot, Svenska Handelsbanken AB, EON Sverige AB, RAE Systems Inc. (USA), Audiodev AB, Symsoft AB, Seamless Distribution AB, Silex AB och Atea ASA. Tidigare anställningar: Investment Manager och en av grundarna i BrainHeart Capital AB 2000–2005. Verkställande direktĂśr fĂśr Ericsson Components AB 1998–2000. Diverse befattningar inom Ericsson-koncernen 1979–1998. Aktieinnehav i Micronic: 1 000.

MICRONIC 2008

S t y rels e oc h rev is or

Bakre raden frün vänster: Sven LÜfquist, Magnus Lindquist, JÜrgen Centerman. Främre raden frün vänster: Lena Treschow Torell, GÜran Malm, Christer Elmehagen, Sigrun Hjelmquist.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

31

Ledningsgrupp och dotterbolagschefer LEDNINGSGRUPP

Sven Löfquist Född 1956. Verkställande direktör och koncernchef. Anställd 1985. Utbildning: Civilingenjör i elektronik. Tidigare befattningar: Försäljnings- och marknadschef och Vice verkställande direktör inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic: 37 500. Personaloptioner: 75 000. Carl-Johan Blomberg Född 1952. Finansdirektör. Anställd 2002. Utbildning: Civilekonom. Tidigare befattningar: Finansdirektör inom AlfaLaval, Procordia, Pharmacia och Net Insight. Aktieinnehav i Micronic: 0. Personaloptioner: 35 000. Charles (Changhee) Lee Född 1957. Chef för kundsupport samt verkställande direktör för Micronic Laser Systems Korea Co., Ltd. Anställd 2005. Utbildning: Elektroingenjör. Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör Taihan Metra Co., Ltd. Verkställande direktör Toshiba Engineering Center Co., Ltd., Servicechef GE Healthcare Korea. Aktieinnehav i Micronic: 0. Håkan Färdig Född 1969. Personaldirektör. Anställd 2008. Utbildning: Akademisk utbildning inom organisation och ledarskap samt arbetsrätt. Tidigare befattningar: Country HR Manager, GE Healthcare Sverige. HR Manager, Getinge. Country HR Manager, Sun Microsystems. Aktieinnehav i Micronic: 0. Personaloptioner: 35 000. Kjell Bohlin Född 1952. Chef för försäljning och produktledning. Anställd 2003. Utbildning: Teknologie doktor i elektronik. Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör och General Manager för Ericsson Microelectronics. R&D chef för Infineon Technologies Sweden.

Charlott Samuelsson Född 1963. Ställföreträdande chef för kundsupport. Anställd 1996. Utbildning: Licentiat i teknisk elektronfysik. Tidigare befattningar: Chef för system- och applikationsutveckling samt chef för verksamhetsutveckling inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic: 6 000. Personaloptioner: 35 000. Tomas Carlsson Född 1950. Chef för produktion. Anställd 2004. Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi. Tidigare befattningar: Fabrikschef och Product Area Manager Inköp, Ericsson AB. Personaloptioner: 35 000. Johan Åman Född 1968. Chef för forskning och utveckling. Anställd 1996. Utbildning: Licentiat i teknisk fysik. Tidigare befattningar: Produktchef bildskärmar och chef för system- och applikationsutveckling inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic: 1 626. Personaloptioner: 35 000.

Charles (Changhee) Lee DOTTERBOL AGSCHEFER

Manny Ferreira Född 1953. Verkställande direktör för Micronic Laser Systems Inc., USA. Anställd 2002. Utbildning: Civilingenjör. Tidigare befattningar: Finansdirektör, Portal Bay. Verksamhetschef, Ultra-Beam Lithography. Aktieinnehav i Micronic: 0. Charles (Changhee) Lee Se föregående spalt. Taku Kawada Född 1956. Verkställande direktör för Micronic Japan K.K. Anställd från och med 5 december 2008.

Manny Ferreira

Utbildning: Maskiningenjör.

Aktieinnehav i Micronic: 3 000. Personaloptioner: 35 000.

Aktieinnehav i Micronic: 0.

Ledningsgrupp s32-33_SV.indd 32

Taku Kawada

Aktieinnehav i Micronic: 0.

Tidigare befattningar: Verkställande direktör Smiths Medical Japan Ltd samt olika befattningar inom GE Medical Systems Asia.

32

DOTTERBOLAGSCHEFER

MICRONIC 2008

09-03-10 11.13.11

L e d n i n g sg r u p p o c h d o t t e r b o l a g sc h e fe r

Sven LĂśfquist

Carl-Johan Blomberg

HĂĽkan FĂĽrdig

Kjell Bohlin

Tomas Carlsson

Johan Ă…man

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

Charles (Changhee) Lee

Charlott Samuelsson

33

FlerĂĽrsĂśversikt MSEK OrderingĂĽng

2008

2007

2006

2005

2004

20031)

20021)

20011)

378

634

604

1 306

945

1 086

459

633

699,3

Resultaträkning Nettoomsättning

568,6

523,0

1 204,1

1 275,8

839,5

428,0

496,1

RĂśrelseresultat

–37,5

–290,8

122,6

172,4

125,5

– 193,9

– 89,7

17,1

1,9

3,3

3,7

– 6,6

– 5,2

0,1

3,0

– 7,6

–35,5

–287,5

126,2

165,8

120,3

– 193,8

– 86,7

9,5

4,9

80,0

– 33,3

– 48,4

– 11,9

35,1

23,3

– 2,4

–30,6

–207,5

92,9

117,4

108,4

– 158,7

– 63,4

7,1

Finansnetto Resultat fĂśre skatt Skatt Ă…rets resultat Balansräkning AnläggningstillgĂĽngar Varulager

341,5

413,4

482,8

606,1

718,0

663,4

432,4

244,6

309,7

333,6

353,3

357,7

339,3

295,3

327,7

279,5

Ă–vriga fordringar

353,8

309,0

245,8

345,1

208,3

94,3

229,2

257,0

Likvida medel

371,4

450,7

627,8

561,9

306,2

587,6

287,1

552,4

1 376,4

1 506,7

1 709,7

1 870,8

1 571,8

1 640,6

1 276,4

1 333,5 697,2

Summa tillgĂĽngar Eget kapital

888,6

907,5

1 109,8

1 025,3

907,9

798,4

631,4

Räntebärande skulder

163,3

246,5

295,7

359,8

383,7

512,5

451,2

437,6

Ă–vriga skulder

324,7

352,7

304,2

485,7

280,2

329,7

193,8

198,7

Summa eget kapital och skulder

1 376,6

1 506,7

1 709,7

1 870,8

1 571,8

1 640,6

1 276,4

1 333,5

Sysselsatt kapital

1 051,9

1 154,0

1 405,5

1 385,1

1 291,6

991,0

762,5

816,0

Räntebärande nettoskuld

–208,1

–204,2

– 332,1

– 202,1

77,5

– 390,0

– 156,0

– 434,9

Kapitalomsättning, günger

0,5

0,4

0,9

1,0

0,7

0,5

0,6

0,9

KassaflĂśde och likviditet KassaflĂśde frĂĽn den lĂśpande verksamheten KassaflĂśde frĂĽn investeringsverksamheten KassaflĂśde efter investeringar, fĂśre finansiering KassaflĂśde frĂĽn finansieringsverksamheten

–105,8

–77,3

219,0

323,5

– 11,0

141,0

– 97,0

7,0

124,5

–44,6

– 97,4

– 40,3

– 137,6

– 228,9

– 180,6

– 152,2

18,7

–121,9

121,6

283,2

– 148,6

– 87,9

– 277,6

– 145,2

–102,2

–54,4

– 50,9

– 29,0

– 131,6

390,3

– 175,4

– 152,2

56,2

Nyckeltal Bruttomarginal, % RĂśrelsemarginal, %

28,4

29,3

54,3

54,4

55,8

38,4

47,8

–6,6

–55,6

10,2

13,5

15,0

– 45,3

– 18,1

2,4

–15,0

–40,2

18,2

22,3

5,2

– 86,0

– 44,2

2,4

Vinstmarginal, %

–6,2

–55,0

10,5

13,0

14,3

– 45,3

– 17,5

1,4

Soliditet, %

64,6

60,2

64,9

54,8

57,8

48,7

49,5

52,3

Avkastning pĂĽ sysselsatt kapital, %

–2,2

–21,6

9,8

13,3

11,5

– 21,2

– 9,4

4

Avkastning pĂĽ eget kapital, %

–3,4

–20,6

8,7

12,2

12,7

– 22,2

– 9,5

1

Justerad rĂśrelsemarginal, %

1)

Siffror fÜr 2003 och baküt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna bestür främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkringsredovisning).

KOMMENTARER TILL KONCERNEN S FLER Ă…RSĂ–VERSIKT

Resultaträkningar Koncernen verkar som utrustningsleverantÜr till elektronikindustrin och styrs av dessa fÜretags investeringsplaner. Sedan 1999 levererar Micronic system fÜr büde bildskärms- och halvledartillämpningar. FÜrsäljningen kan variera kraftigt mellan enskilda perioder till fÜljd av tillgänglig kapacitet pü respektive marknad. Koncernens fÜrsäljning av eftermarknadsprodukter och tjänster Ükar i omfattning relativt sett och i absoluta tal.

34

B0LFURQLF$Ĺľ5

Bruttomarginalen püverkas i hÜg utsträckning av büde volym och produktmix. Under ür med lägre volymer püverkas ocksü bruttomarginalen negativt av den relativt stÜrre püverkan av fasta kostnader fÜr produktionsenheten samt av indirekta produktionsrelaterade kostnader. Under 2008 uppgick bruttomarginalen till 28 procent, men justerat fÜr engüngsposter uppgick bruttomarginalen till 40 procent. I fjärde kvartalet 2008, med en omsättning pü 334 MSEK, var bruttomarginalen i nivü med koncernens mülsättning pü minst 50 procent. Koncernens lüngsiktiga mül är att nü en rÜrelsemarginal Üverstigande 15 procent. Detta är ett finansiellt mül som bolaget nütt under 2005 och 2006 dü

MICRONIC 2008

Fle r ĂĽr sĂśve r sik t

MSEK

2008

2007

2006

2005

2004

20031)

20021)

20011)

FoU FoU-utgifter FoU-kostnader

197,3

198,4

221,7

198,7

258,5

282,3

311,0

230,0

149,6

279,0

318,5

310,9

176,4

123,5

185,2

214,7

FoU-kostnader/omsättning, %

26,3

53,3

26,5

24,4

21,0

28,9

37,3

30,7

FoU-utgifter/omsättning, % Aktiverade utgifter fÜr utveckling Avskrivningar pü aktiverade utgifter fÜr utveckling

34,7

37,9

18,4

15,6

30,8

65,9

62,7

32,9

71,9

34,1

32,4

17,0

117,6

174,3

129,7

–

24,2

114,7

129,2

129,2

35,5

–

–

–

Antal aktier vid ĂĽrets slut, miljoner Genomsnittligt antal aktier, miljoner

39,2

39,2

39,2

39,2

39,2

39,2

19,2

19,2

39,2

39,2

39,2

39,2

39,2

28,4

19,2

19,1

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner

39,2

39,2

39,2

39,3

40,2

30,8

21,8

21,0

BĂśrskurs per den 31 december, SEK

5,80

32,20

77,00

113,00

66,75

83,50

41,00

191,00

–

–

–

–

–

–

–

–

Resultat per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal), SEK

–0,78

–5,30

2,37

3,00

2,77

– 5,59

– 3,30

0,37

Eget kapital per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal), SEK

22,69

23,17

28,34

26,18

23,18

28,12

32,86

36,50

KassaflÜde per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal), SEK

–2,13

–4,50

1,81

6,49

– 7,15

10,65

– 13,81

12,24

neg

neg

32

38

24

neg

neg

516

0,26

1,39

2,72

4,32

2,88

4,10

1,25

5,26

Resultat per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal aktier), SEK

–0,78

–5,30

2,37

2,99

2,70

– 5,59

– 3,30

0,32

Eget kapital per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal aktier), SEK

22,69

23,17

28,34

26,10

22,58

28,12

32,86

57,00

KassaflÜde per aktie (beräknas pü genomsnittligt antal), SEK

–2,13

–4,50

1,81

6,47

– 6,97

9,82

– 12,17

11,13

neg

neg

32

38

24

neg

neg

596

0,26

1,39

2,72

4,32

2,89

4,10

1,25

3,30

Data per aktie

Utdelning per aktie, SEK FÜre utspädning

P/E-tal (beräknas pü antal aktier vid ürets slut) Kurs/eget kapital (beräknas pü antal aktier vid ürets slut), SEK Efter utspädning

P/E-tal (beräknas pü antal aktier vid ürets slut) Kurs/eget kapital (beräknas pü antal aktier vid ürets slut), SEK 1)

Siffror fÜr 2003 och baküt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna bestür främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkringsredovisning).

omsättningen Üversteg 1 miljard SEK. Koncernens kostnader fÜr forskning och utveckling är hÜga och tar en stor del av fÜrsäljningsintäkterna i ansprük. Koncernens kostnader fÜr forskning och utveckling bestür av dels rena utgifter och dels av avskrivningar pü tidigare aktiverad utveckling. Under den senaste üttaürsperioden har de genomsnittliga utgifterna fÜr forskning och utveckling uppgütt till 237 MSEK ürligen, medan de redovisade kostnaderna uppgütt till 220 MSEK ürligen. Sedan 2002 har bolaget i enlighet med gällande redovisningsregler aktiverat 577 MSEK i balansräkningen avseende utvecklingsprojekt. Sedan 2004 redovisar bolaget avskrivningar pü tidigare aktiverad utveckling som en utvecklingskostnad och de totala avskrivningarna under de senaste fyra üren uppgür till 433 MSEK. Under 2008 har kraftfulla ütgärder vidtagits fÜr att minska koncernens kostnadsbas. Koncernens aktiverade utveckling av Sigma var fullt avskriven vid utgüngen av 2007 och Micronic ser inte att investeringar i framtida utvecklingsprojekt ska ligga pü motsvarande nivüer.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

Investeringar och finansiering Koncernen har under de senaste ütta üren gjort investeringar pü totalt cirka 965 MSEK, varav 577 MSEK avser aktiverade utvecklingsprojekt. I Üvrigt avser investeringarna framfÜr allt fastigheten i Täby, vilken sülts i slutet av 2008 samt tillverkningsutrustning, datorer och inventarier. Fastigheten inbringade 95 MSEK efter üterbetalning av fastighetsrelaterade skulder. Under 2003 gjorde Micronic en fÜreträdesemission, vilken resulterade i ett tillskott pü 316 MSEK. Nyemissionen gjordes fÜr att finansiera forskning och utveckling främst inom satsningen pü halvledartillämpningar. Koncernen har även finansierat verksamheten tidigare genom ett konvertibelt fÜrlagslün frün ASML uppgüende till 320 MSEK. Detta üterbetalades under 2004. Samma ür erhÜlls ett fÜrskott pü framtida royalties frün ASML, allt i enlighet med avtal mellan bolagen om visst utvecklingssamarbete. FÜrskottet uppgick initialt till 20 MEUR. Efter tvü delüterbetalningar uppgick fÜrskottet vid utgüngen av 2008 till 13 MEUR.

35

FĂśrvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktĂśren fĂśr Micronic Laser Systems AB (publ.) org nr 556351-2374, med säte i Täby, avger härmed ĂĽrsredovisning och koncernredovisning fĂśr räkenskapsĂĽret 1 januari 2008–31 december 2008. Avgivande Informationen i denna ĂĽrsredovisning är sĂĽdan som Micronic ska offentliggĂśra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Micronic har offentliggjort delĂĽrsrapporten fĂśr fjärde kvartalet samt helĂĽrsrapporten den 28 januari, 2009, kl 08.00, genom pressmeddelande och genom webbplatsen www.micronic.se. Ă…rsredovisningen i sin helhet har offentliggjorts genom pressmeddelande och pĂĽ webbplatsen den 16 mars, 2009, kl 09.00. Verksamheten Micronic är ett svenskt hĂśgteknologiskt fĂśretag som utvecklar, tillverkar och marknadsfĂśr extremt noggranna laserbaserade mĂśnsterritare. Systemen används av världens ledande elektronikfĂśretag i tillverkningen av bildskärmar fĂśr TV-apparater och datorer samt i tillverkningen av halvledarkretsar. Fotomaskerna är originalen och utgĂśr därmed nyckelkomponenter vid massproduktion av bildskärmar och halvledarkomponenter. Micronic tillverkar även mätsystem fĂśr bildskärmsfotomasker. FĂśrsäljningen sker framfĂśr allt till Asien där cirka 80 procent av kunderna och de installerade systemen finns. Micronic-aktien är sedan mars 2000 bĂśrsnoterad och listas sedan april 2008 pĂĽ NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Small Cap, Information Technology. Koncernens organisation Koncernen omfattar moderbolaget Micronic Laser Systems AB samt de helägda dotterbolagen Micronic Japan K.K., Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd., Micronic Laser Systems, Inc., USA, Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd. samt Micronic Treasury AB. Koncernens utveckling, tillverkning och marknadsfĂśring bedrivs i moderbolaget. I Japan, Sydkorea och USA har Micronic dotterbolag som ansvarar fĂśr service och kundsupport. De arbetar dessutom i nära samarbete med moderbolaget med marknadsfĂśring, fĂśrsäljning och installation. I Japan finns även det tekniska centret ATAC vars syfte är att stĂśdja hela den asiatiska regionen. Micronic har ocksĂĽ ett mindre dotterbolag i Taiwan och en filial i Kina. I Kina och Taiwan arbetar Micronic även via agent. Micronic Treasury AB har fungerat bland annat som fĂśrmedlare vid spridning av personaloptionsprogram. Verksamheten i koncernen är organiserad i en funktionell organisation, som innebär att forskning och utveckling, produktion, marknadsfĂśring och fĂśrsäljning är gemensam fĂśr samtliga produkter. FĂśrändringar i styrelse och koncernledning Vid ĂĽrsstämman 2008 valdes Christer Elmehagen till styrelsens ordfĂśrande. GĂśran Malm, som varit styrelsens ordfĂśrande frĂĽn den 18 september 2007 och fram till ĂĽrsstämman 2008, valdes till vice ordfĂśrande. FrĂĽn den 1 januari 2008 har fĂśretagsledningen utĂśkats med en person dĂĽ HĂĽkan Färdig anställts som personaldirektĂśr. Personal Medelantalet anställda i koncernen uppgick 2008 till 398 (416), varav 285 (302) är verksamma i Sverige. Kvinnor utgĂśr 17 (17) procent av medelantalet anställda i koncernen. Personalomsättningen under 2008 uppgick till 15 (13) procent. Vid ĂĽrets slut var antalet anställda 384 (413) personer. I moderbolaget fanns vid ĂĽrets slut avtal om avgĂĽngar med 27 personer. Med hänsyn taget till dessa avgĂĽngar var antalet anställda i koncernen 357 (413) vid utgĂĽngen av 2008. En tredjedel av koncernens anställda

36

B0LFURQLF$Ĺľ5

arbetar med forskning och utveckling. Micronic arbetar fĂśr att bredda och fĂśrdjupa kompetensen hos medarbetarna. I januari 2008 tillsattes en personalchef som ocksĂĽ ingĂĽr i bolagets ledningsgrupp. MĂĽlen fĂśr personalarbetet under 2008 var att systematisera personalutvecklingsprocesserna, att Ăśka tydligheten genom att klarlägga och knyta de individuella mĂĽlen till verksamhetsmĂĽlen och att globalisera bolaget genom Ăśkat samspel mellan koncernens verksamhetsdelar. MĂĽlen har utmynnat i aktiviteter som utveckling av en process fĂśr personalutveckling, vidareutveckling av koncernens ledarskapsprogram samt ett fĂśrdjupat arbete med infĂśrandet av koncernens värderingar. FĂśr en djupare beskrivning av hur Micronic ser sin roll som arbetsgivare hänvisas till avsnittet Micronics medarbetare, miljĂś och samhälle pĂĽ sidorna 16–19. Ekonomisk Ăśversikt Under 2008 uppgick koncernens omsättning till 569 (523) MSEK. Den fortsatt lĂĽga omsättningen fĂśrklaras av en allmän nedgĂĽng i världsekonomin, vilken lett till att de flesta bildskärmstillverkare dragit ned pĂĽ sin produktion fĂśr att undvika lageruppbyggnad. Investeringar inom utrustningsindustrin har skjutits framĂĽt i tiden och produktionsstarter av fabriker har senarelagts. FĂśr ytterligare kommentarer till koncernens resultat och finansiella ställning hänvisas till sidorna 40–43. Väsentliga händelser under 2008 Micronic erhĂśll order pĂĽ tvĂĽ mĂśnsterritare ur Sigmaserien fĂśr produktion av fotomasker till halvledarindustrin och order pĂĽ en laserritare FPS5100 fĂśr volymproduktion av fotomasker fĂśr avancerad elektronisk kapsling. Micronic levererade det fĂśrsta Prexision-10-systemet, vilket mĂśjliggĂśr fotomaskritning fĂśr nästa generation bildskärmastillverkning, G10. Micronic lanserade laserritaren FPS5300 fĂśr produktion av fotomasker fĂśr avancerad elektronisk kapsling. Micronic sĂĽlde den egna fastigheten i Täby utanfĂśr Stockholm och hyr därefter tillbaka den. Affären medfĂśrde en realisationsvinst pĂĽ 98 MSEK. FĂśrsäljningslikviden uppgick till 208 MSEK. Likvida medel Ăśkade med 95 MSEK efter ĂĽterbetalning av banklĂĽn. Dessutom har 32 MSEK deponerats som säkerhet fĂśr framtida hyresbetalningar. Detta belopp, som är räntebärande, frisläpps Ăśver hyresperiodens lĂśptid. Forskning och utveckling Kostnader fĂśr forskning och utveckling uppgick under 2008 till 150 (279) MSEK. De faktiska utgifterna fĂśr forskning och utveckling uppgick till 197 (198) MSEK. RĂśrelseresultatet belastas, fĂśrutom av dessa utgifter fĂśr forskning och utveckling, även av avskrivning av tidigare aktiverad utveckling med 24 (115) MSEK. Under 2008 har aktivering av nya utvecklingsprojekt skett med 72 (34) MSEK. FĂśr en mer detaljerad beskrivning av koncernens forsknings- och utvecklingsinsatser under 2008 samt fĂśr finansiella kommentarer hänvisas till sidorna 20–23 respektive 40–43. Koncernens miljĂśarbete Som tillverkande fĂśretag är inte Micronic hĂĽrt miljĂśbelastande. Micronics produktionsenhet har ingen tillstĂĽndsplikt till miljĂśmyndigheterna, utan enbart anmälningsplikt fĂśr kylmedel (HFC) fĂśr fĂśretagets kylanläggning. Micronic omfattas heller inte av EUs direktiv kring producentansvar fĂśr elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE) eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). Trots detta arbetar Micronic med en lĂĽngsiktig mĂĽlsättning att minimera den miljĂśpĂĽverkan som bolaget har. FĂśretagets miljĂśpolicy bygger pĂĽ mĂĽlsättningen att arbeta fĂśr ett miljĂśmässigt hĂĽllbart samhälle. FĂśr att nĂĽ denna mĂĽlsättning har Micronic formulerat ett antal ĂĽtaganden. Micronic strävar efter att bedriva verksamheten pĂĽ ett sĂĽ resurssnĂĽlt och

MICRONIC 2008

Bolagsstyrning Micronic tillämpar Bolagskoden. FĂśr beskrivning av hur fĂśretaget hanterar bolagsstyrningsfrĂĽgor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten pĂĽ sidorna 24–29. Risker och riskhantering Koncernen är genom sin verksamhet utsatt fĂśr risker av bĂĽde rĂśrelseoch finansiell karaktär. FĂśr beskrivning av identifierade risker och av hur fĂśretaget arbetar med risker hänvisas till sidorna 38–39. Offentliga uppkĂśpserbjudanden Totalt antal utställda aktier är 39 166 616, utgivna i en serie. Varje aktie berättigar till en rĂśst. Det finns inte nĂĽgra begränsningar i ĂśverlĂĽtelsebarheten av aktier pĂĽ grund av bestämmelser i bolagsordningen. Bolaget har tvĂĽ aktieägare, Catella Fonder respektive AMF, med ett innehav som vid utgĂĽngen av 2008 uppgick till tio procent eller mera. Det finns personal som privat innehar aktier i bolaget, dock inte som enhet genom exempelvis pensionsstiftelse. Det finns inte nĂĽgra av bolaget kända avtal mellan aktieägare som innebär begränsningar i rätten att ĂśverlĂĽta aktier. Det finns heller inte nĂĽgra avtal med bolaget som part och som fĂĽr verkan, ändras eller upphĂśr att gälla om kontrollen Ăśver bolaget ändras som en fĂśljd av ett offentligt uppkĂśpserbjudande. Enligt bolagsordningen utses styrelseledamĂśter ĂĽrligen vid ĂĽrsstämman. Bolagsordningen innehĂĽller inte restriktioner avseende tillsättande eller entledigande av styrelseledamĂśter eller avseende ändringar i bolagsordningen. Beslut ska fattas i enlighet med aktiebolagslagen. Det finns inte nĂĽgra avtal mellan bolaget och styrelseledamĂśter eller anställda som fastställer ersättningar om dessa säger upp sig, blir uppsagda utan skälig grund eller om deras anställning upphĂśr som fĂśljd av ett offentligt uppkĂśpserbjudande, fĂśrutom vad som presenteras nedan. Ă–verenskommelser mellan bolaget och ledande befattningshavare redovisas nedan. Avtalen med de tvĂĽ utländska dotterbolagscheferna, som inte ingĂĽr i koncernledningen, omfattar en Ăśverenskommelse om sex respektive tolv mĂĽnaders avgĂĽngsvederlag vid uppsägning frĂĽn bolagets sida. FĂśrslag till ĂĽrsstämman 2009 om riktlinjer fĂśr ersättningar till ledande befattningshavare Ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott och fĂśrslag till beslut fĂśrs sedan till styrelsen. Principerna ska fastställas vid ĂĽrsstämman den 1 april 2009. FĂśrslaget om riktlinjer fĂśr ersättningar till ledande befattningshavare omfattar verkställande direktĂśren samt de sju personer som tillsammans med verkställande direktĂśren utgĂśr koncernledningen. FĂśr en mera omfattande presentation av koncernledningen hänvisas till sidorna 32–33 samt Not 12 pĂĽ sidorna 52–54. I beredningen av frĂĽgor avseende ersättningar till ledande befattningshavare används när sĂĽ bedĂśms nĂśdvändigt extern rĂĽdgivning. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivĂĽer fĂśr ersättning vägs faktorer som kompetens, erfarenhet samt prestation in. Den totala ersättningen bestĂĽr av fast grundlĂśn, rĂśrlig lĂśn, personaloptioner, pensionsfĂśrmĂĽner samt Ăśvriga fĂśrmĂĽner. Den fasta grundlĂśnen omprĂśvas ĂĽrligen. Den fasta grundlĂśnen fĂśr verkställande direktĂśren är en total ersättning, vilken VD disponerar fritt i form av kontant lĂśn och till exempel

erläggande av pensionspremier till fÜrsäkringsbolag. Den fasta grundlÜnen fÜr Üvriga ledande befattningshavare omfattar inte pensionsfÜrmüner. RÜrlig lÜn utgür efter uppnüdda resultatmül fÜr bolaget som helhet samt uppnüdda verksamhetsmül fÜr den enskilde eller enheten. RÜrlig lÜn kan maximalt uppgü till 50 procent av den fasta grundlÜnen. Ledande befattningshavare har rätt till tjänstebil samt sjukvürdsfÜrsäkring. Ledande befattningshavare har tilldelats personaloptioner enligt villkor fÜr personaloptionsprogrammet 2007/2012. Avtalad pensionsülder fÜr verkställande direktÜren är 60 ür och fÜr Üvriga ledande befattningshavare 65 ür. Samtliga pensionsfÜrmüner fÜr Üvriga ledande befattningshavare är sü kallade avgiftsbestämda. Detta innebär att bolaget fÜr Üvriga ledande befattningshavare betalar en individuellt avtalad avgiftsbestämd pensionspremie och har därutÜver inte nügon pensionsfÜrpliktelse. Senaste beslutade riktlinjer fÜr ersättningar till ledande befattningshavare presenteras i not 12. Styrelsen für früngü dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl fÜr det.

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

energieffektivt sätt som mĂśjligt. Genom miljĂśutbildning av de anställda ska miljĂśbelastningen minimeras. De produkter som Micronic utvecklar ska medfĂśra en lĂĽg miljĂśpĂĽverkan under hela dess livscykel. Micronic ska inspirera och uppmana externa affärspartners att fĂślja och respektera internationella miljĂśfĂśreskrifter. Micronics enskilt stĂśrsta miljĂśbelastning ligger inom energiomrĂĽdet. Arbetsinsatserna under 2008 har fokuserats pĂĽ att minska denna miljĂśpĂĽverkan sĂĽ mycket som mĂśjligt. Micronic har investerat i en anläggning fĂśr bergvärme och bergkyla. Anläggningen kommer att spara minst 150 kubikmeter eldningsolja och därmed minska utsläppen av koldioxid. FĂśr djupare beskrivning av Micronics arbete inom miljĂś och arbetsmiljĂś hänvisas till avsnittet Micronics medarbetare, miljĂś och samhälle pĂĽ sidorna 16–19.

Information om avtal om avgüngsvederlag Anställningsavtalet med VD lÜper med sex münaders Ümsesidig uppsägningstid. Vid uppsägning frün bolagets sida utgür 18 münaders avgüngsvederlag. Anställningsavtalen med finansdirektÜren samt chefen fÜr fÜrsäljning lÜper med nio münaders uppsägningstid vid uppsägning frün bolagets sida. Vid uppsägning frün bolagets sida utgür efter uppsägningstidens slut dessutom 12 münaders avgüngsvederlag. FÜr Üvriga ledande befattningshavare anställda i Sverige gäller vid uppsägning frün bolagets sida sex münaders uppsägningstid samt sex münaders avgüngsvederlag. FÜr VDn i det koreanska dotterbolaget, tillika medlem av koncernledningen, finns avtal om avgüngsvederlag motsvarande tvü münader fÜr varje tjänstgÜringsür. Under uppsägnings tiden lÜper gällande anställningsavtal med tillhÜrande fÜrmüner. I de fall avgüngsvederlag skulle utbetalas utgür inga Üvriga fÜrmüner. Händelser efter räkenskapsürets utgüng Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsürets utgüng inte inträffat nügra händelser som väsentligt püverkat bolaget finansiellt. Utsikter fÜr 2009 Investeringar i utrustningar fÜr tillverkning av bildskärmar fÜrväntas minska kraftigt under 2009 och uppgü till 6,9 miljarder US-dollar fÜr att sedan Üka till 9,0 miljarder US-dollar under 2010 (DisplaySearch, januari 2009). Denna kraftiga fÜrväntade nedgüng i investeringar ska ses i ljuset av en mycket stark kapacitetsuppbyggnad under 2008 i kombination med den globalt vikande konjunkturen under andra halvüret 2008. Investeringar i mÜnsterritare fÜr bildskärmar var mycket svag under 2008 och en üterhämtning fÜrväntas relativt tidigt i konjunkturuppgüngen, dü den existerande produktionskapaciteten fullt utnyttjas. Nedgüngen i marknaden kan ocksü fÜrstärka behovet av Micronics Prexision-10-system dü planerade kommande investeringarna i äldre generationers fabriker kan komma att växlas mot mer kostnadseffektiva generation 10 och 11 (G10, G11) fabriker. Efterfrügan pü elektronik fÜrväntas minska under 2009, vilket bedÜms resultera i en nedgüng pü halvledarmarknaden med 10 procent. Investeringar i tillverkningsutrustning fÜr halvledare fÜll kraftigt under 2008, med 25 procent, och bedÜms falla med ytterligare 26 procent under 2009. En üterhämtning fÜrväntas under 2010 (VLSI Research, december 2008). Fotomaskmarknaden fÜrväntades minska med 11 procent till 2,7 miljarder US-dollar under 2008 (VLSI Research, december 2008). Detta innebär att marknaden fÜr mÜnsterritare bedÜms minska under 2009 och även den installerade basen minskar dü äldre utrustningar successivt fasas ur produktion utan att ersättas. Den rüdande världsomfattande ekonomiska krisen gÜr det omÜjligt att fÜrutsäga när marknaden fÜr mÜnsterritare vänder. Styrelsen bedÜmer att innevarande orderstock fÜr systemfÜsäljning pü 224 MSEK kommer att levereras under fÜrsta halvüret 2009 och avvaktar med att lämna en bedÜmning fÜr fÜrsäljningen fÜr helüret. FÜr fÜrslag till disposition beträffande bolagets resultat, se sidan 67.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

37

Risker och riskhantering Micronics risker och riskhantering Koncernen och moderbolaget är genom sina verksamheter utsatta fĂśr risker av bĂĽde rĂśrelse- och finansiell karaktär, vilka bolaget själv kan pĂĽverka i stĂśrre eller mindre omfattning. Det pĂĽgĂĽr en kontinuerlig process fĂśr att identifiera fĂśrekommande risker samt hantera dessa. Genom utveckling av bolagets processer, dess riskhantering och genom att samtidigt utveckla koncernens fĂśrsäkringslĂśsningar begränsas koncernens sammantagna risker och därmed kostnaderna fĂśr att hantera dessa. Kostnader som kan elimineras genom skadefĂśrebyggande arbete omfattar viten eller rabatter till kunder som en konsekvens av skador eller fĂśrseningar i tillverkningen. Genom effektiva och säkra processer kan även tillverkningstiden minska, vilket leder till lägre tillverkningskostnader. Ă„ven kostnader fĂśr koncernens fĂśrsäkringslĂśsningar kan minskas genom att visa att effektiva processer leder till färre skador. Micronics processer, bland annat inom omrĂĽdet riskhantering, har under 2008 utvärderats genom en omfattande leverantĂśrsutvärdering. RĂśrelserelaterade risker Marknadsutveckling/konjunktur Koncernens fĂśrsäljning är till stor del relaterad till investeringar inom elektronikindustrin. PĂĽ kort sikt kan bolagets verksamhet, lĂśnsamhet och finansiella ställning pĂĽverkas av fortsatt begränsade investeringar inom industrin. Dessa risker kan ytterligare fĂśrstärkas av den allmänt turbulenta situation som nu rĂĽder och som orsakar en svag konjunktur. FĂśr att minska effekterna av en sĂĽdan nedgĂĽng utvidgar Micronic produktutbudet fĂśr att pĂĽ sĂĽ sätt adressera flera tillämpningsomrĂĽden. En eventuell nedgĂĽng fĂśr vissa tillämpningar kan dĂĽ kompenseras av en växande efterfrĂĽgan och därmed Ăśkande intäkter inom andra produktomrĂĽden. Micronic utvecklar även utbudet av kringutrustning och andra tjänster fĂśr att bli mindre beroende av direkt systemfĂśrsäljning. Med ett Ăśkande antal system i drift hos kunder Ăśkar marknaden fĂśr service och tilläggsfĂśrsäljning. Politiska risker Koncernen har huvuddelen av produktionen, liksom utvecklingen, fĂśrlagd till Sverige. De flesta av kunderna finns däremot i Asien, med tonvikt pĂĽ Japan, Sydkorea, Taiwan samt till viss del även Kina. Dotterbolag finns etablerade i Japan, USA, Taiwan och Sydkorea där de erbjuder service och kundsupport samt bistĂĽr moderbolaget vid fĂśrsäljningen av mĂśnsterritare. De länder där Micronic verkar bedĂśms i dagsläget inte innebära nĂĽgra väsentliga politiska risker. Kunder Antalet fĂśretagsinterna och kommersiella fotomasktillverkare i världen är begränsat, vilket fĂśr Micronics del medfĂśr en koncentration av kundrisken. En fortsatt lĂĽg orderingĂĽng frĂĽn, och fĂśrsäljning till, en av koncernens kunder kan pĂĽ kort sikt fĂĽ betydande effekt pĂĽ resultat och ställning. Resultatet under en tidsperiod kan pĂĽverkas av fĂśrskjutningar i tiden av leveranser av enskilda system, uppkomna som ett resultat av fĂśrändrade fĂśrutsättningar hos en kund. Utvecklingen gĂĽr även mot färre men stĂśrre enskilda affärer, vilket kan leda till en längre fĂśrsäljningsprocess. Utveckling Den tekniska utvecklingen är mycket snabb inom de omrĂĽden där koncernen verkar och vikten av att leverera produkter pĂĽ utsatt tid är därmed väsentlig. Koncernen är ocksĂĽ utsatt fĂśr en utvecklingsrisk, vilket omfattar risken att den forskning och utveckling som bedrivs inte leder fram till nya lĂśnsamma affärsmĂśjligheter i Ăśnskad utsträckning. Micronic strävar efter

38

B0LFURQLF$Ĺľ5

att minimera dessa risker, bland annat genom kraftfulla satsningar inom teknisk utveckling fÜr att pü sü sätt motsvara kundernas hÜga fÜrväntningar och samtidigt genom en stark lokal närvaro tillhandahülla en mycket hÜg servicegrad. Micronic arbetar ofta i nära samarbete med kunderna vid framtagandet av nya tillämpningar. Micronic arbetar i framkanten av den tekniska utvecklingen, vilket innebär en risk att vissa utvecklingsinsatser inte leder till kommersiella produkter eller att kostnaden fÜr att ta fram en lÜsning blir svür att fÜrutse. LeverantÜrer Vissa av de komponenter som ingür i tillverkningen av koncernens system säljs av ett fütal leverantÜrer. Micronic arbetar kontinuerligt med att utvärdera alternativa leverantÜrer av südana kritiska komponenter. Produktansvar och immateriella rättigheter Genom sin verksamhet ikläder sig Micronic normalt produktansvar, vilket innebär person- och egendomsskador orsakade av Micronics mÜnsterritare hos kund eller annan tredje part skulle kunna leda till att ansprük ställs pü Micronic. FÜr denna typ av risker har Micronic tecknat normala fÜrsäkringar, varmed risken bedÜms vara begränsad. Micronics framgüngar är ocksü beroende av koncernens fÜrmüga att skydda affärshemligheter. Micronic utnyttjar olika tillvägagüngssätt fÜr att skydda konfidentiell information. FÜr att minska Micronics risker inom det immaterialrättsliga omrüdet pügür det ett kontinuerligt arbete fÜr att genom patent och licensavtal säkra användandet av ny innovativ teknik. En mülmedveten strategi fÜr att tidigt identifiera och skydda uppfinningar med patentansÜkningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga fÜrutsättningarna fÜr olika produkter, minskar bolagets sürbarhet. Egendomsrisker Genom sin verksamhet med bland annat stor produktion och utveckling utsätts Micronic även fÜr traditionella egendomsrisker, süsom till exempel brand- och vattenskador, stÜld och fÜrmÜgenhetsbrott med mera, vilket skulle kunna leda till allvarliga driftsstÜrningar. Koncernen har ett fÜrsäkringsskydd fÜr dessa typer av skador, süsom avbrottsfÜrsäkring och egendomsfÜrsäkring. Sedan fastigheten sülts 2008 ligger vissa av fÜrsäkringarna istället hos fastighetsägaren. Micronic arbetar skadefÜrebyggande, bland annat vad gäller byggnadsinstallationer och processer. Exempel pü detta är att alla medarbetare genomgütt brandsäkerhetsutbildning och Üvningar sker med jämna mellanrum. Micronic har utarbetat en katastrofplan fÜr ett snabbt agerande och begränsning av eventuell skada. Planen omfattar handlingsplaner fÜr olika scenarier. Under 2008 genomfÜrde personal inom vissa avdelningar realistiska Üvningar utifrün denna plan. Micronic har även en sedvanlig styrelseansvarsfÜrsäkring omfattande styrelse och ledande befattningshavare samt de i koncernen ingüende dotterbolagen. Finansiella risker Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflÜde till fÜljd av fÜrändringar i valutakurser, räntenivüer, kreditrisker samt upplüningsrisker. Som stÜd fÜr hanteringen av de finansiella riskerna finns en finanspolicy, vilken utgÜr ett ramverk av riktlinjer och regler fÜr hanteringen av finansiella risker. Policyn som fastställs av styrelsen revideras ürligen. Mülsättningen med koncernens finansverksamhet är att säkerställa koncernens finansieringsbehov sü kostnadseffektivt som mÜjligt och att minska effekterna av snabba valutafÜrändringar pü det redovisade resultatet och kassaflÜdet. Koncernens finansverksamhet är koncentrerad till moderbolagets finansavdelning.

MICRONIC 2008

Ränterisk Micronic är utsatt fÜr ränterisker, dock i mycket begränsad omfattning. Ränterisken definieras som risken fÜr den värdefÜrändring pü ett räntebärande instrument som en fÜrändring av det allmänna ränteläget skulle ge upphov till och den därmed sammanhängande kassaflÜdesrisken dü en hÜjning av ränteläget även innebär ett stÜrre kassamässigt utflÜde. Ränterisken är begränsad dü placeringar ska gÜras i Üverensstämmelse med likviditetsplaner, innebärande att placeringar ska kunna innehas till fÜrfall, dock med den begränsningen att ingen placering ska Üverstiga sex münader. Under 2008 har inte nügra placeringar i riskbärande papper gjorts. Koncernens upplüning har minskat i samband med fÜrsäljningen av fastigheten i Täby dü samtliga fastighetsrelaterade lün lÜstes. Lün relaterade till rÜrelsen i de utländska dotterbolagen kvarstür. Ränterisken i koncernen avseende finansiella skulder är därmed begränsad. Ränterisken minskar büde pü grund av den lüga volymen och pü grund av det generellt lägre ränteläget. Finansiella instrument används inte fÜr att begränsa effekten av en negativ utveckling av marknadsräntorna. Koncernens kvarvarande lün omfattas av avtal med rÜrlig ränta. I not 27 finns en sammanställning Üver koncernens räntevillkor pü lün.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

KONCERNENS INTĂ„KTER OCH KOSTNADER I VALUTOR Andel av Andel av Valuta intäkter, % kostnader, %

Snittkurs 2008

Snittkurs 2007

Kurs vid ĂĽrets slut 2008

Kurs vid ĂĽrets slut 2007

JPY

52

15

0,0640

0,0574

0,0860

0,0572

USD

39

11

6,5808

6,7607

7,7525

6,4675

KRW

9

4

0,00602

0,00728

0,00613

0,00691

EUR

0

6

9,6055

9,2481

10,9355

9,4735

SEK

0

64

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

Valutarisk Micronics enskilt stÜrsta finansiella risk är valutarisken. Koncernens fakturering sker nästan uteslutande i utländsk valuta (se tabell). MÜnsterritarna säljs framfÜr allt i amerikanska dollar och japanska yen medan service även faktureras i koreanska won. Den genomsnittliga kursen fÜr japanska yen har under 2008 fÜrstärkts med 11 procent medan kursen per balansdagen 2008 var 50 procent starkare än vid utgüngen av 2007. Samtidigt har den genomsnittliga kursen fÜr den amerikanska dollarn fÜrsvagats med 3 procent mot den svenska kronan. Dollarn stärktes under slutet av üret och balansdagens kurs var 20 procent hÜgre än vid utgüngen av 2007. Den koreanska wonen har fÜrsvagats genemot den svenska kronan, genomsnittskursen med 17 procent och balansdagens kurs var 11 procent svagare än vid utgüngen av 2007. Om 2008 ürs fÜrsäljning avräknats med 2007 ürs genomsnittliga valutakurser (utan hänsyn taget till valutaterminer) hade det redovisade rÜrelseresultat varit cirka 37 miljoner kronor lägre. FÜrsäljningen bestür av ett relativt begränsat antal mÜnsterritare med vanligtvis lüng leveranstid, det vill säga tiden mellan erhüllen order och leverans. Service tillhandahülls och faktureras lokalt av dotterbolagen. Merparten av koncernens kostnader uppstür i svenska kronor. Valutarisken kan klassificeras dels som en omräkningsexponering vid omräkning av de utländska dotterbolagens bokslut, dels en transaktionsexponering. Valutaterminer samt lün/placeringar används fÜr att minska exponeringen i utländsk valuta. Den del av det sysselsatta kapitalet i de utländska dotterbolagen som lünefinansieras, finansieras i lokal valuta. FÜr att minska transaktionsexponeringen tecknas valutaterminsavtal fÜr kontrakterade flÜden med god fÜrväntad precision i leveranstidpunkt. Valutasäkringen gÜrs i enlighet med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Kontrakterade flÜden utgÜrs av erhüllna order. Hur stor andel av det kontrakterade flÜdet som valutasäkras är delvis avhängigt osäkerhetsfaktorn i leveranstidpunkt. I takt med att leveranstidpunkten kommer närmare i tiden Ükar Micronic valutasäkrad andel fÜr respektive kontrakterat inflÜde. Prognostiserade flÜden som inte omfattas av underliggande order samt omräkningsexponering valutasäkras inte. Effekten av en fÜrändring av de genomsnittliga valutakurserna, JPY, USD respektive KRW, med 10 procent skulle med 2008 ürs volymer pü intäkter och kostnader püverka rÜrelseresultatet under 2009 med cirka 46 miljoner kronor.

Kreditrisk Genom sin verksamhet är Micronic även utsatt fÜr kreditrisker. Kreditrisken delas upp i risker hänfÜrliga till fÜrsäljningen och därtill hÜrande derivattransaktioner och i samband med likviditetshanteringen. I samband med fÜrsäljning uppstür en kundkreditrisk, innebärande att koncernens kunder inte uppfyller sina ütaganden i form av betalning. Micronic säljer ett fütal mÜnsterritare till ett relativt begränsat antal kunder, framfÜr allt i Asien, vilket innebär en koncentration av risken. Kunderna är stora tillverkare av fotomasker och Micronics system utgÜr en mindre del i en stÜrre tillverkningsanläggning. Kunderna är oftast väl kända dü de funnits länge pü marknaden och har historiskt god kreditvärdighet. Pü grund av att även antalet leverantÜrer av tillverkningsutrustning är fü, har Micronic lünga affärsrelationer med kunderna. Bland annat fÜr att minimera kundkreditriskerna arbetar Micronic intensivt med att i sü hÜg utsträckning som mÜjligt erhülla fÜrskottsfinansiering frün kunderna. Vid affärer med nya kunder eller inom nya geografiska omrüden motverkas kreditrisken genom att Micronic begär remburser eller andra säkerheter. Micronic har ocksü historiskt haft mycket lüga kreditfÜrluster. En form av kreditrisk utgÜrs av motpartsrisk, vilket innebär att motparten, ett finansiellt institut, inte kan fullgÜra sina fÜrpliktelser vid fÜrfallotidpunkten. Micronic gÜr endast derivataffärer med de stÜrsta bankerna i Sverige. Micronics likviditet finns till mycket stor del i moderbolaget. Placeringar sker i instrument med hÜg kreditkvalitet eller i bank. Vid utgüngen av 2008 var all likviditet placerad i bank. Likviditetsrisk Placeringar av Üverskottslikviditet ska gÜras utan att koncernen ikläder sig nügon betydande likviditetsrisk, det vill säga Üverskottslikviditet ska enligt gällande policy placeras pü bank eller i annat räntebärande instrument med god likviditet. Anledningen är att en placering ska kunna lÜsas in med kort varsel och pü sü sätt minska den likviditetsrisk som uppstür i samband med en placering. Under 2008 har inte nügra placeringar i räntebärande papper gjorts. Micronic fÜljer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser pü süväl kort som längre sikt som underlag fÜr beslut om eventuell upplüning eller placering. Likviditetsprognoserna, som bland annat uppdateras med information om fÜrväntade inbetalningar frün systemfÜrsäljningen, utgÜr ocksü underlag fÜr att Üka andelen valutasäkrade kontrakterade flÜden ju närmare leveranstidpunkten man kommer.

39

Koncernen RESULTATR Ă„KNINGAR

TSEK

Noter

2008

2007

Nettoomsättning

6

568 617

522 981

Kostnad sĂĽlda varor

5

–407 154

–369 740

161 463

153 241

Bruttovinst Ă–vriga rĂśrelseintäkter

10

121 567

302

Forskning och utveckling

11

–149 644

–279 004

FÜrsäljningskostnader

–52 853

–48 690

Administrationskostnader

–96 382

–103 322

Ă–vriga rĂśrelsekostnader RĂśrelseresultat

5, 10

–21 611

–13 334

5

–37 460

–290 807

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto

14

Resultat fĂśre skatt Skatt Ă…rets resultat Resultat per aktie, fĂśre och efter utspädning, SEK Genomsnittligt antal aktier fĂśre och efter utspädning, tusental

KOMMENTARER TILL KONCE RNEN S RESULTATR Ă„KNINGAR

OrderingĂĽng och orderstock OrderingĂĽngen fĂśr 2008 uppgick till 378 (634) MSEK. OrderingĂĽngen frĂĽn eftermarknaden svarade fĂśr 209 (186) MSEK, medan orderingĂĽngen frĂĽn system svarade fĂśr 169 (448) MSEK. Under 2008 erhĂśll Micronic order pĂĽ 3 (6) system. Av ĂĽrets orderingĂĽng pĂĽ system avser 0 (4) system fĂśr bildskärmstillämpningar, 2 (1) avser system fĂśr halvledartillämpningar och 1 (1) avser system inom elektronisk kapsling. Orderstocken, som exkluderar service, uppgick vid ĂĽrets utgĂĽng till 224 (332) MSEK och omfattar alltsĂĽ enbart system. De system som ligger i orderstocken beräknas levereras under fĂśrsta halvĂĽret 2009. FĂśrsäljning Nettoomsättningen fĂśr 2008 uppgick till 569 (523) MSEK, varav under fjärde kvartalet 2008 334 (225) MSEK. EftermarknadsfĂśrsäljningen svarade fĂśr 238 (186) MSEK, en Ăśkning med 28 procent jämfĂśrt med fĂśregĂĽende ĂĽr. Ă–kningen beror till stor del pĂĽ fĂśrsäljning av tilläggsprodukter till befintliga system. 2008 ĂĽrs systemfĂśrsäljning uppgick till 331 (338) MSEK och utgjordes av 1 (4) system fĂśr bildskärmstillämpningar, 2 (1) system fĂśr halvledartillämpningar samt 0 (3) system fĂśr tillämpningar inom elektronisk kapsling. Av den totala fĂśrsäljningen 2008 stod kunder i Asien fĂśr 81 procent och kunder i USA fĂśr ĂĽterstoden, 19 procent. TvĂĽ av systemleveranserna har skett till kunder i Asien och ett system har levererats till kund i USA. Under 2007 skedde samtliga systemleveranser till kunder i Asien. RĂśrelsens kostnader RĂśrelsens kostnader uppgick under 2008 till 606 (814) MSEK, varav kostnaden fĂśr sĂĽlda varor 407 (370) MSEK. Bruttoresultatet uppgick fĂśr helĂĽret 2008 till 161 (153) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal pĂĽ 28 (29) procent. Under fjärde kvartalet uppgick bruttomarginalen till 37 (31) procent. Bruttovinsten belastas av direkta kostnader fĂśr levererade varor och tjänster, inklusive kostnader fĂśr upptagning av system hos kund samt av kostnader fĂśr en garantiperiod. Samtliga bedĂśmda kvarvarande kostnader tas hänsyn till i samband med leverans och resultatavräkning av ett system. Beroende pĂĽ volymer och produktmix

40

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

17

13 320

14 161

–11 377

–10 910

1 943

3 251

–35 517

–287 556

4 872

80 015

–30 645

–207 541

–0,78

–5,30

39 167

39 167

kan bruttovinsten, och därmed bruttomarginalen, variera Ăśver tiden. FĂśrutom dessa direkta kostnader belastas bruttovinsten av vissa fasta kostnader fĂśr produktionsavdelningen samt vissa teknikrelaterade kostnader. Under fjärde kvartalet 2008 har nedskrivningar i lagret gjorts med 67 MSEK, vilket belastar bruttoresultatet. Nedskrivningar har gjorts av komponenter tillhĂśriga produkter som inte längre marknadsfĂśrs och säljs aktivt. Justerat fĂśr denna nedskrivning av lagret uppgick bruttomarginalen fĂśr helĂĽret till 40 procent och fĂśr fjärde kvartalet till 57 procent. Forskning och utveckling under 2008 Kostnader fĂśr forskning och utveckling har belastat ĂĽrets rĂśrelseresultat med 150 (279) MSEK. De faktiska utgifterna fĂśr forskning och utveckling uppgick under ĂĽret till 197 (198) MSEK. Av dessa utgifter har 72 (34) MSEK aktiverats i balansräkningen. Dessa avser i sin helhet Prexision-10. Avskrivningar av aktiverade utvecklingskostnader kopplade till Prexision-10 pĂĽbĂśrjas i samband med leverans av det fĂśrsta systemet, vilket innebär att avskrivningar pĂĽbĂśrjas i januari 2009. Avskrivningar har under 2008 gjorts med 24 (115) MSEK pĂĽ tidigare aktiverad utveckling. Den lägre avskrivningen under 2008, jämfĂśrt med 2007, fĂśrklaras av att utvecklingen av Sigma var fullt avskriven vid utgĂĽngen av fĂśregĂĽende ĂĽr. Se not 11. En individuell prĂśvning sker av samtliga utvecklingsprojekt fĂśr att bedĂśma om aktivering i balansräkningen ska gĂśras. Avskrivningar av aktiverad utveckling pĂĽbĂśrjas när utvecklingsprojektet avslutas, vilket sker i samband med att intäkter bĂśrjar genereras. Under 2008 har Micronics forsknings- och utvecklingsverksamhet inriktats pĂĽ att färdigställa nya produkter och fĂśrbättra existerande produkter samt pĂĽ fĂśrstudier kring nya produkter inom omrĂĽdet elektronisk kapsling. Utvecklingen av nästa generations mĂśnsterritare fĂśr bildskärmar, Prexision-10, har fortlĂśpt under 2008 och resulterat i den fĂśrsta leveransen av ett produktionssystem. Prexision-10 är konstruerad fĂśr att klara de extrema kraven fĂśr fotomasker som används i upp till generation-11 (G11) LCD-fabriker. Inom elektronisk kapsling har upplĂśsningen i FPS-plattformen Ăśkat. Under 2008 har även ett flertal eftermarknadsprodukter utvecklats, vilket ligger i linje med Micronics mĂĽl att stärka fĂśrsäljningen pĂĽ eftermarknaden. FĂśr en mer ingĂĽende beskrivning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som bedrivits under 2008 hänvisas till sidorna 20–23.

MICRONIC 2008

Ă–vriga intäkter och kostnader Ă–vriga intäkter och kostnader uppgick under 2008 till 100 (–13). Under fjärde kvartalet 2008 har fastigheten i Täby avyttrats och hyrs nu av Micronic. Realisationsresultatet uppgick till cirka 98 MSEK. Resultatet har ocksĂĽ pĂĽverkats positivt med 18 (–13) MSEK av valutakursdifferenser. Under fjärde kvartalet 2008 har kostnader uppgĂĽende till 15 MSEK tagits fĂśr en omstrukturering av verksamheten i Sverige, innebärande en personalreduktion med 27 personer. RĂśrelseresultat Koncernens rĂśrelseresultat fĂśr 2008 uppgick till –37 (–291) MSEK. RĂśrelseresultatet pĂĽverkas av aktiveringar av utvecklingskostnader samt av avskrivningar pĂĽ tidigare aktiverade utvecklingskostnader. Justerat fĂśr dessa poster uppgick rĂśrelseresultatet fĂśr 2008 till –85 (–210) MSEK. JämfĂśrt med 2007 har rĂśrelseresultatet pĂĽ grund av detta pĂĽverkats positivt med netto 129 MSEK. Ă…rets rĂśrelseresultat har ocksĂĽ pĂĽverkats positivt med 98 MSEK som ett resultat av fĂśrsäljningen av den egna fastigheten. Samtidigt belastas ĂĽrets rĂśrelseresultat

med kostnader fĂśr nedskrivning av komponenter i lagret med 67 MSEK samt med kostnader fĂśr en omstrukturering av verksamheten i Sverige med 15 MSEK. Se även not 5. Skatt Koncernens resultat fĂśre skatt uppgick fĂśr 2008 till –36 (–288) MSEK. Skatteeffekten i koncernen uppgick till 5 (80) MSEK. Av den redovisade skatten avser cirka –4 (–6) MSEK aktuell skatt som uppstĂĽtt i de utländska dotter bolagen och moderbolaget, medan resterande del avser uppskjuten skatt. Resultatet fĂśre skatt i moderbolaget uppgick fĂśr 2008 till –81 (–221) MSEK. Skillnaden i resultat fĂśre skatt mellan koncernen och moderbolaget fĂśrklaras till stĂśrsta delen av att utvecklingskostnader redovisas lĂśpande i moderbolaget i den takt de uppstĂĽr medan vissa utvecklingskostnader i koncernen aktiveras i balansräkningen fĂśr att senare kostnadfĂśras som avskrivningar. UtgĂĽende ackumulerade fĂśrlustavdrag i moderbolaget uppgick vid ĂĽrets slut till 254 (247) MSEK och bedĂśms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga Ăśverskott i moderbolaget. Ă…rets resultat och resultat per aktie Koncernens resultat efter skatt uppgick fĂśr helĂĽret 2008 till –31 (–207) MSEK. Det totala antalet utestĂĽende aktier var vid ĂĽrets slut 39 166 616. I det av ĂĽrsstämman 2007 beslutade personaloptionsprogrammet kan antalet aktier Ăśkas med maximalt 1 540 000 till 40 706 616. Resultatet per aktie fĂśre och efter utspädning, beräknat pĂĽ genomsnittligt antal aktier under 2008 (39 166 616) uppgick till –0,78 (–5,30 ). Det redovisade antalet genomsnittliga aktier har inte pĂĽverkats av nĂĽgon utspädningseffekt av personaloptionsprogrammet med lĂśptid 2007/2012. Det fĂśrklaras av att koncernen redovisar fĂśrlust samtidigt som bĂśrskursen understiger optionsprogrammets fastställda lĂśsenpriser.

OrderingĂĽng per kvartal

FÜrsäljning per kvartal

Bruttomarginal

17)/

17)/

5

5

5

5

5

Utgifter fĂśr utveckling

5

5

ÂŻ

ÂŻ

ÂŻ

ÂŻ

/V

5

Vinst per aktie och rĂśrelsemarginal

17)/

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

FÜrsäljning och administration Kostnaderna fÜr fÜrsäljning uppgick under 2008 till 53 (49) MSEK. Provisionskostnaderna uppgick till 9 (11) MSEK, vilket motsvarar knappt 3 (3) procent av systemfÜrsäljningen. Administrationskostnaderna uppgick 2008 till 96 (103) MSEK. I administrationskostnaderna ingür kostnader fÜr produktledning med 38 (38) MSEK. Administrationskostnaderna fÜr 2008 belasts även med kostnader fÜr det personaloptionsprogram som lÜper fram till 2012. De totala kostnaderna fÜr personaloptionsprogrammet beräknas uppgü till 15 MSEK, vilka ska periodiseras fram till och med fÜrsta kvartalet 2010. Under 2008 har resultatet belastats med 4,5 MSEK avseende personaloptionsprogrammet. Därmed har totalt 9 MSEK resultatfÜrts under 2007 och 2008 som en kostnad fÜr detta program.

Totala utgifter 6ETTSVXIVEHI OSWXREHIV

ÂŻ

:MRWX TIV EOXMI

6}VIPWIQEVKMREP

.YWXIVEH V}VIPWIQEVKMREP

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

41

Koncernen K ASSAFLĂ–DESANALYSER

TSEK

BAL AN SR Ă„KNINGAR

Noter

2008

2007

Den lĂśpande verksamheten

TSEK

Noter 31 dec 2008 31 dec 2007

TILLGĂ…NGAR

Resultat fĂśre skatt

–35 517

–287 556

Justering fĂśr poster som inte ingĂĽr i kassaflĂśdet Av- och nedskrivningar av tillgĂĽngar Rearesultat vid fĂśrsäljning av anläggningstillgĂĽngar Orealiserade kursdifferenser Avsättning fĂśr ersättningar till anställda Ă–vriga avsättningar Andra ej likviditetspĂĽverkande resultatposter Betald inkomstskatt

72 467

193 965

–97 113

7 551

–6 971

5 459

23

–174

LeverantĂśrsskulder Ă–vriga skulder KassaflĂśde frĂĽn den lĂśpande verksamheten

83 928

85 904

246 359

LĂĽngfristiga fordringar

22

38 051

5 309

Uppskjutna skattefordringar

17

90 779

76 616

341 538

412 212

309 702

333 608

Summa anläggningstillgüngar Varulager

826 –13 467

Skattefordringar

–2 095

–6 340

Kundfordringar

34 129

–99 736 –8 494

23

2 128

2 122

34

206 892

253 295

FÜrutbetalda kostnader och upplupna intäkter

25

136 549

38 754

Ă–vriga fordringar

24

8 234

16 010

371 384

450 662

–41 796

Likvida medel

–122 793

–18 178

Summa omsättningstillgüngar

1 034 889

1 094 451

–24 203

–20 087

SUMMA TILLGĂ…NGAR

1 376 427

1 506 663

61 214

Ă–vriga fordringar

126 804

19

–150

–16 123

Kundfordringar

18

Materiella anläggningstillgüngar

103 485

KassaflÜde frün fÜrändringar i rÜrelsekapital Varulager

Immateriella anläggningstillgüngar

–38 027

111 035

–105 803

–77 256

EGET KAPITAL OCH SKULDER Investeringsverksamheten Eget kapital

Investeringar i immateriella anläggningstillgüngar

18

–71 886

–35 351

Investeringar i materiella anläggningstillgüngar

19

–11 311

–9 167

FÜrsäljning av materiella anläggningstillgüngar

19

207 663

–

–

–93

124 466

–44 611

Amortering av lĂĽneskulder

–102 159

–54 420

Lüngfristiga räntebärande skulder

KassaflĂśde frĂĽn finansieringsverksamheten

–102 159

–54 420

Lüngfristiga avsättningar Uppskjutna skatteskulder

17

Investeringar i finansiella anläggningstillgüngar KassaflÜde frün investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Aktiekapital Ă–vrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive ĂĽrets resultat

39 167

39 167

855 400

855 400

1 498

–5 766

–7 489

18 663

888 576

907 464

27

148 077

180 901

28

7 719

5 536

22 021

20 903

177 817

207 340

Summa eget kapital Skulder

Ă…rets kassaflĂśde

–83 496

–176 287

Likvida medel vid ĂĽrets bĂśrjan

450 662

627 797

Kursdifferens i likvida medel

4 218

–848

Likvida medel vid ĂĽrets slut

371 384

450 662

Erhüllna och erlagda räntor

Summa lüngfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder

15 177

65 506

FĂśrskott frĂĽn kunder

27

99 580

139 346

LeverantĂśrsskulder

20 178

43 011

Skatteskulder

Erhüllna räntor

13 460

14 589

Erlagda räntor

–10 433

–11 830

3 027

2 759

5 277

3 758

Ă–vriga skulder

29

22 363

7 925

Upplupna kostnader och fÜrutbetalda intäkter

30

128 607

119 282

Andra ej likviditetspĂĽverkande resultatposter

Garantiavsättningar

31

18 852

13 031

Nedskrivning av lager/inkurans

76 179

2 764

Summa kortfristiga skulder

310 034

391 859

Omstruktureringsreserv

11 225

–

6 897

–33 514

FÜrändringar av reserver fÜr rÜrlig lÜn

4 692

12 832

Kostnader fĂśr personaloptionsprogram

4 492

4 451

103 485

–13 467

42

B0LFURQLF$Ĺľ5

Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

FÜrändringar av reserver fÜr upptagning, garanti samt kommissioner

487 851

599 199

1 376 427

1 506 663

MICRONIC 2008

TillgĂĽngar Koncernens totala tillgĂĽngar uppgick vid utgĂĽngen av 2008 till 1 376 MSEK, en minskning med 9 procent frĂĽn 1 507 MSEK vid utgĂĽngen av 2007. Koncernens anläggningstillgĂĽngar har minskat med 72 MSEK och uppgick till 342 MSEK. Immateriella tillgĂĽngar uppgick till 127 (84) MSEK och bestĂĽr till stĂśrsta delen, 125 MSEK, av aktiverad utveckling. Under 2008 har avskrivning gjorts av tidigare aktiverad utveckling till ett belopp om 24 (115) MSEK och samtidigt har aktivering skett av nya utvecklingsprojekt med ett belopp av 72 (34) MSEK, vilket ger netto aktiveringar under 2008 pĂĽ 48 MSEK. Under 2007 gjordes netto avskrivningar pĂĽ 81 MSEK. Effekten av detta är under 2008 129 MSEK. Skillnaden fĂśrklaras av att aktiverade utvecklingskostnader fĂśr Sigma skrivits av i sin helhet i och med utgĂĽngen av 2007 och därefter har kvarvarande projekt med ĂĽterstĂĽende avskrivning minskat avsevärt. Samtidigt har under 2008 aktivering av nya utvecklingsprojekt gjorts avseende Prexision-10. Aktivering av utvecklingsprojekt gĂśrs efter individuell prĂśvning av alla utvecklingsprojekt fĂśr att fastställa om de kriterier är uppfyllda dĂĽ aktivering i balansräkningen ska gĂśras. Värdet av balansposten immateriella tillgĂĽngar bedĂśms kvartalsvis genom en sĂĽ kallad impairment test fĂśr att säkerställa en rättvisande redovisning. Under fjärde kvartalet 2008 sĂĽldes fastigheten i Täby och hyrs därefter. Materiella anläggningstillgĂĽngar har därmed minskat, frĂĽn 246 MSEK till 86 MSEK. Ă…rets investeringar uppgick till cirka 11 MSEK, medan avskrivningarna uppgick till cirka 48 MSEK. Kundfordringarna uppgick till 207 (253) MSEK vid utgĂĽngen av ĂĽret. Fjärde kvartalets leveranser skedde i stor utsträckning sent under ĂĽret, vilket fĂśrklarar den hĂśga balansposten ställd i relation till fĂśrsäljningen. Likvida medel har under 2008 minskat med 80 MSEK och uppgick vid ĂĽrets slut till 371 MSEK.

Skulder Koncernens räntebärande skulder har minskat under 2008. Detta beror till stÜrsta delen pü att samtliga fastighetsrelaterade lün üterbetalats i samband med fÜrsäljningen av fastigheten i Täby. Koncernens kortfristiga rÜrelseskulder har minskar med 31 MSEK och uppgick vid ürets slut till 295 (327) MSEK. Koncernens leverantÜrsskulder har minskat med 23 MSEK, till 20 (43) MSEK och fÜrskott frün kunder har minskat med 39 MSEK, till 100 (139) MSEK. FÜrskotten är kopplade till den vid ürets utgüng befintliga orderstocken. Micronic strävar efter att i sü hÜg grad som mÜjligt erhülla fÜrskott frün kunderna i samband med order. KassaflÜde 2008, investeringar och finansiering Koncernens likvida medel uppgick vid ürets slut till 371 (451) MSEK, vilket innebär att koncernens kassaflÜde under 2008 var negativt med 83 MSEK. RÜrelsen tog under üret 106 (77) MSEK i ansprük. RÜrelsens kassaflÜde utgÜrs av resultatet rensat fÜr icke kassapüverkande poster, süsom av- och nedskrivningar, samt av fÜrändringar av rÜrelsekapitalet. Koncernens totala investeringar, exklusive fastighetsfÜrsäljningen, uppgick under 2008 till 83 (45) MSEK. Investeringarna utgÜrs av aktiverade utvecklingskostnader, 72 (34) MSEK samt Üvriga investeringar, 11 (11) MSEK, vilka främst utgÜrs av en bergvärmeanläggning samt datorer och arbetsmaskiner. Bergvärmeanläggningen avyttrades senare i samband med fastighetsfÜrsäljningen. Investeringar har framfÜr allt gjorts i Sverige. FÜrsäljningen av fastigheten tillfÜrde kassaflÜdesmässigt 176 MSEK. Av fÜrsäljningslikviden pü 208 MSEK har 32 MSEK deponerats som säkerhet fÜr framtida hyresbetalningar och redovisas som en anläggningstillgüng. Depositionen som är räntebärande kommer att frisläppas Üver hyresperiodens lÜptid. Koncernens finansieringsverksamhet tog under 2008 102 (54) MSEK i ansprük. Samtliga fastighetsrelaterade lün, 82 MSEK, har üterbetalats. Skulder hänfÜrliga till finansiell leasing har minskat med cirka 10 MSEK. Nettobelüningen i Üvrigt i koncernen har minskat med 10 MSEK, varav merparten härrÜr frün dotterbolagen. Soliditeten var 65 (60) procent vid ürets utgüng.

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

KOMMENTARER TILL KONCERNEN S BAL AN SR Ă„KNINGAR OCH K ASSAFLĂ–DESANALYSER

SAMMANDR AG AVSEENDE FĂ–R Ă„NDRINGAR I KONCERNEN S EGET K APITAL

Aktiekapitalet bestür av 39 166 616 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en rÜst. Reserver

TSEK IngĂĽende eget kapital 1 januari 2007 Periodens valutakursdifferenser Redovisat mot säkringsreserv Ă–verfĂśrt till resultaträkningen Skatt hänfĂśrlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital

Aktiekapital

Ă–vrigt tillskjutet kapital

Säkringsreserv

39 167

855 400

–

Omvärder- Omräkningsingsreserv reserv –

–6 474

11 444

–5 832

–5 832

–1 571

285

4 041

–3 333

4 041

–3 333

Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, IFRS 2 39 167

855 400

Periodens valutakursdifferenser Redovisat mot säkringsreserv Ă–verfĂśrt till resultaträkningen Skatt hänfĂśrlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital

4 041

–

–9 807

–1 286 708 –207 541

–207 541

–207 541

–207 541

4 451

4 451

18 663

907 464

16 457

16 457

–7 629

–7 629

–1 788

Summa fĂśrmĂśgenhetsfĂśrändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Ă…rets resultat Summa fĂśrmĂśgenhetsfĂśrändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare

–1 788

2 572

–2 349

–6 845

14 108

–6 845

39 167

855 400

–2 804

1 109 846 –3 618

11 444

Summa fÜrmÜgenhetsfÜrändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare

Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 Eget kapital den 31 december 2008

221 753

–3 618

Summa fĂśrmĂśgenhetsfĂśrändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Ă…rets resultat

Eget kapital den 31 december 2007

Balanserat Summa resultat eget kapital

–

223 7 264 –30 645

–30 645

14 108

–30 645

–23 380

4 492

4 492

4 301

–7 489

888 576

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser vid omräkning av utländska koncernbolag uppkomna efter den 1 januari 2004.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

43

Moderbolaget RESULTATR Ă„KNINGAR

TSEK

K ASSAFLĂ–DESANALYSER

Noter

2008

2007

Nettoomsättning

6

433 395

412 423

Kostnad sĂĽlda varor

5

–304 038

–303 083

129 357

109 340

–200 720

–199 450

Bruttovinst Forskning och utveckling

11

FÜrsäljningskostnader

–84 477

Administrationskostnader

–84 464

–40 726

–47 746

127 733

7 891

TSEK

2008

2007

–86 076

–220 945

Av- och nedskrivningar av tillgĂĽngar

44 025

65 772

Orealiserade kursdifferenser

19 006

5 506

–97 113

7 551

Resultat efter finansiella poster Justering fĂśr poster som inte ingĂĽr i kassaflĂśdet

Rearesultat vid fÜrsäljning av anläggningstillgüngar

Ă–vriga rĂśrelseintäkter

10

Ă–vriga rĂśrelsekostnader

10

–21 258

–12 565

5

–90 091

–226 994

Ränteintäkter och liknande poster

15

14 198

15 153

Varulager

Räntekostnader och liknande poster

15

–10 183

–9 104

Kundfordringar

–86 076

–220 945

RĂśrelseresultat

Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 26

Resultat fĂśre skatt Skatt Ă…rets resultat

Andra ej likviditetspĂĽverkande resultatposter

89 927

–16 344

–30 231

–158 460

FÜrändringar av rÜrelsekapital

Resultat frĂĽn finansiella poster

Ă…terfĂśring av Ăśveravskrivningar

Noter

Den lĂśpande verksamheten

17

5 451

–

–80 625

–220 945

15 114

62 538

–65 511

–158 407

–26 774

–7 599

–9 785

–128 686

Ă–vriga fordringar

–74 129

61 702

LeverantĂśrsskulder

–22 835

–20 893

Ă–vriga skulder KassaflĂśde frĂĽn den lĂśpande verksamheten

–33 616

118 330

–197 370

–135 606

–

–997 –8 782

Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgüngar

18

Investeringar i materiella anläggningstillgüngar

19

–13 717

FÜrsäljning av materiella anläggningstillgüngar

19

207 663

–

193 946

–9 779

KassaflĂśde frĂĽn investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av lĂĽneskulder

–82 583

–35 116

KassaflĂśde frĂĽn finansieringsverksamheten

–82 583

–35 116

Ă…rets kassaflĂśde

–86 007

–180 501

Likvida medel vid ĂĽrets bĂśrjan

423 746

604 247

Likvida medel vid ĂĽrets slut

337 739

423 746

Tilläggsupplysningar Erhüllna och erlagda räntor Erhüllna räntor

13 386

14 527

Erlagda räntor

–8 672

–9 737

4 714

4 790

Nedskrivning av lager/inkurans

67 770

3 361

Omstruktureringsreserv

11 225

–

FÜrändringar av reserver fÜr upptagning, garanti samt kommissioner

6 928

–33 514

Kostnader fĂśr personaloptionsprogram

4 492

4 451

FÜrändring av reserv fÜr rÜrlig lÜn

–488

9 359

89 927

–16 344

Andra ej likviditetspĂĽverkande resultatposter

44

B0LFURQLF$Ĺľ5

MICRONIC 2008

TSEK

Noter 31 dec 2008 31 dec 2007

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag Fordringar på koncernbolag Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

18

1 636

6 425

19

78 894

233 453

20

24 677

24 677

21

33 507

26 209

22

29 880

80

17

85 424

72 807

173 488

123 773

254 018

363 651

TSEK EGET KAPITAL OCH SKULDER

Noter 31 dec 2008 31 dec 2007

Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver

Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på koncernföretag Övriga fordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar

23

262 005

161 576

168 458

9 332

52 894

8 027

7 998

1 166

1 196

129 416

40 154

24

25

284 087

309 517

Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

270 700

337 739

SUMMA TILLGÅNGAR

423 746

909 261

978 533

1 163 279

1 342 184

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

39 167

39 167

861 637

861 637

900 804

900 804

2 481

–4 144

–52 731

101 184

–65 511

–158 408

–115 761

–61 368

785 042

839 436

–

5 451

26

Långfristiga skulder Räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Garantiavsättningar Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

27

–

79 142

27

142 162

89 998

142 162

169 140

27

–

3 440

27

–

33 157

83 864

130 774

15 174

38 009

29

4 046

4 507

30

114 139

105 239

31

18 852

13 031

236 075

328 157

1 163 279

1 342 184

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

BAL AN SR ÄKNINGAR

Per den 31 december Ställda säkerheter

32

89 000

191 000

Eventualförpliktelser

33

98 420

99 472

FÖR ÄNDRINGAR I MODERBOL AGETS EGET K APITAL

Aktiekapitalet består av 39 166 616 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst.

TSEK Ingående eget kapital 1 januari 2007 Periodens valutakursdifferenser redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital

Bundet eget kapital ReservAktiekapital fond 39 167

861 637

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 Utgående eget kapital den 31 december 2007

39 167

861 637

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare

1)

–3 411

96 733

861 637

994 126 –1 018

285

285 –733 –158 408

–158 408

–733

–158 408

–159 141

4 451

4 451

–4 144

–57 224

839 436

9 122

9 122

–2 497

–2 497

6 625

39 167

Summa eget kapital

–1 018

–733

Periodens valutakursdifferenser redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital

Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2 Utgående eget kapital den 31 december 2008

Fritt eget kapital Fond för verkBalanserade resultat ligt värde1) inkl årets resultat

6 625 –65 511

–65 511

6 625

–65 511

–58 886

4 492

4 492

2 481

–118 243

785 042

Fond för verkligt värde avser i sin helhet omräkningsreserv.

MICRONIC 2008

Koncernen s 40-45.indd 45

45

09-03-10 11.18.23

Tilläggsupplysningar och noter NOT 1.

REDOVISNINGSPRINCIPER , ALLMĂ„N INFORMATION

Ă–verensstämmelse med lagar och normer Micronic Laser Systems AB (publ.) och dess dotterbolag, sammantaget koncernen, utvecklar, tillverkar och säljer avancerade laserritare fĂśr framställning av fotomasker. All tillverkning sker i Sverige, medan fĂśrsäljningen nästan uteslutande sker utanfĂśr Sverige. Dotterbolagen finns i Japan, Sydkorea, USA och Taiwan. Moderbolaget är noterat pĂĽ NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, i kategorin Small Cap, Information Technology. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden som ges ut av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) och sĂĽsom de har godkänts av EU-kommissionen fĂśr tillämpning inom EU. Vidare tillämpas RĂĽdet fĂśr finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler fĂśr koncerner. Koncernens redovisningsprinciper är desamma jämfĂśrt med fĂśregĂĽende ĂĽr. De nya och ändrade standarder och tolkningar som har utfärdats av IASB respektive IFRIC och godkänts av EU fĂśr tillämpning 2008, har inte haft nĂĽgon effekt pĂĽ koncernens finansiella rapporter. IASB har antagit nya och/eller reviderade IFRS och tolkningar, vilka kommer att infĂśras frĂĽn räkenskapsĂĽren 2009 respektive 2010. Under 2009 infĂśrs en reviderad IAS 1, som berĂśr räkningarnas uppställningsformer. Ă„ven en revidering av IAS 23, lĂĽnekostnader, träder i kraft 2009, vilken inte beräknas fĂĽ nĂĽgon effekt pĂĽ Micronic som inte har lĂĽn av nĂĽgon omfattning. Ă„ven IFRS 8, RĂśrelsesegment, träder i kraft 2009. Koncernen, som är ett ensegmentbolag, pĂĽverkas inte av denna standard. Under 2010 infĂśrs en reviderad IFRS 3, RĂśrelsefĂśrvärv, som inte fĂśrväntas pĂĽverka Micronic med enbart helägda dotterbolag. Ă„ven IAS 27, Koncernredovisning har reviderats och ska tillämpas frĂĽn 2010. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som under 2007. De avvikelser som fĂśrekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beror pĂĽ ĂĽrsredovisningslagens begränsningar av mĂśjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget samt pĂĽ grund av undantagsregler i RFR 2, Redovisning fĂśr juridiska personer, fĂśranledda av sambandet mellan redovisning och beskattning. Godkännande Denna ĂĽrsredovisning och koncernredovisning har godkänts fĂśr offentliggĂśrande den 23 februari 2009 och blir fĂśremĂĽl fĂśr fastställelse pĂĽ ĂĽrsstämman den 1 april 2009. Värderingsgrunder Bokslutsdag är den 31 december. TillgĂĽngar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden om inte annat anges. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Svenska kronor utgĂśr även rapporteringsvaluta fĂśr moderbolaget och koncernen, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges. BedĂśmningar och klassificeringar Att upprätta finansiella rapporter i Ăśverensstämmelse med IFRS kräver att fĂśretagets ledning gĂśr vissa bedĂśmningar, uppskattningar och antaganden som pĂĽverkar tillämpningen av fĂśretagets redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgĂĽngar och skulder per balansdagen. Ă„ven intäkter och kostnader pĂĽverkas av gjorda bedĂśmningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika frĂĽn gjorda bedĂśmningar. De omrĂĽden som innefattar en hĂśg grad av bedĂśmning, som är komplexa eller sĂĽdana omrĂĽden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse fĂśr koncernredovisningen, anges i not 4. AnläggningstillgĂĽngar och lĂĽngfristiga skulder bestĂĽr i allt väsentligt av belopp som fĂśrväntas ĂĽtervinnas eller betalas efter mer än tolv mĂĽnader räknat frĂĽn balansdagen. OmsättningstillgĂĽngar och kortfristiga skulder bestĂĽr i allt väsentligt av belopp som fĂśrväntas ĂĽtervinnas eller betalas inom tolv mĂĽnader frĂĽn balansdagen. Eventuell avvikelse frĂĽn dessa principer om ĂĽtervinning eller betalning framgĂĽr i fĂśrekommande fall i not till berĂśrd balanspost.

NOT 2 .

I KONCERNEN TILL Ă„MPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisning Dotterbolag är bolag som stür under ett bestämmande inflytande frün moderbolaget, varigenom moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier, vilket vanligen fÜljer med ett aktieinnehav uppgüende till mer än 50 procent av rÜsterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen frün och med den dag dü ett bestämmande inflytande uppkommer till den dag det bestämmande inflytandet upphÜr. FÜrvärvsmetoden används fÜr upprättande av koncernredovisningen. Koncerninterna intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster pü transaktioner mellan koncernbolag elimineras i sin helhet. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta Poster som ingür i de finansiella rapporterna fÜr de olika bolagen i koncernen är redovisade i den valuta som används i de primära ekonomiska miljÜer där respektive fÜretag bedriver sin verksamt (funktionell valuta). Transaktioner Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan genom att använda de valutakurser som gäller pü transaktionsdagen. FÜrsäljningstransaktioner i utländsk valuta redovisas till avistakurs med undantag fÜr fÜrsäljning av reservdelar dü en approximativ valutakurs fÜr münaden används. Vid valutasäkring av kontrakterad fÜrsäljning redovisas de ackumulerade värdefÜrändringarna pü säkringsinstrumenten, vanligen valutaterminer, i resultaträkningen när den säkrade fÜrsäljningstransaktionen redovisas i resultaträkningen. Monetära tillgüngar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som fÜreligger pü balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstür vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgüngar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas med den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. Icke monetära tillgüngar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som rüder vid tidpunkten fÜr värdering till verkligt värde. FÜr säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. FÜr skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att büde den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursfÜrändringarna redovisas Üver resultaträkningen. VärdefÜrändringar avseende rÜrelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rÜrelseresultatet medan värdefÜrändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgüngar och skulder i utländska koncernbolag omräknas frün respektive koncernbolags funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor, till den valutakurs som rüder pü balansdagen. Intäkter och kostnader i respektive koncernbolag omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, vilket utgÜr en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. En genomsnittskurs tas fram kvartalsvis. Omräkningsdifferenser som uppstür vid omräkning av utländska koncernbolags verksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Nettoinvestering i koncernbolag Omräkningsdifferenser som uppstür i samband med omräkning av lüngfristiga lün i utländsk valuta som är att jämställa med en nettoinvestering redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv tillsammans med tillhÜrande skatteeffekter. Investeringar i utländska dotterbolag valutasäkras inte. Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat eget kapitalkategori och innehüller omräkningsdifferenser ackumulerade frün och med Üvergüngen till IFRS den 1 januari 2004. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänfÜrliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning. Segmentrapportering Bolagets verksamhet är att utveckla, tillverka samt marknadsfÜra extremt noggranna laserritare fÜr framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikfÜretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som

46

B0LFURQLF$Ĺľ5

MICRONIC 2008

Ă–vriga materiella anläggningstillgĂĽngar Markanläggningar Renrumsutrymmen Ă–vriga byggnadsinventarier Maskiner och inventarier Datorer

Immateriella anläggningstillgüngar Aktiverade utgifter fÜr affärssystem Utgifter fÜr affärssystem redovisas som immateriella tillgüngar till anskaffningsvärden efter avdrag fÜr ackumulerade avskrivningar. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader fÜr anpassning och implementering av ett helintegrerat affärssystem och bestür av internt upparbetade samt externt fÜrvärvade tillgüngar. Aktiverade utgifter fÜr affärssystem skrivs av linjärt baserat pü tillgüngens uppskattade nyttjandeperiod som är tre ür. Avskrivning pübÜrjas dü affärssystemet tas i drift. Kostnader fÜr underhüll av affärssystemet kostnadsfÜrs när de uppstür.

Balansposten Ă–vriga byggnadsinventarier är av mindre betydelse och innehĂĽller komponenter som bland andra värmepanna och ĂĽskledare. Vinster och fĂśrluster vid avyttring fastställs genom en jämfĂśrelse mellan fĂśrsäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som en Ăśvrig rĂśrelsepost.

Aktiverade utgifter fĂśr utveckling Utgifter fĂśr forskning som syftar till att erhĂĽlla ny kunskap inom koncernens verksamhet redovisas som kostnad dĂĽ de uppkommer. Utgifter fĂśr utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas fĂśr att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgĂĽng när uppställda kriterier fĂśr aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen sker om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om fĂśretaget har tillräckliga resurser fĂśr att fullfĂślja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgĂĽngen. Det ska ocksĂĽ vara sannolikt att de framtida ekonomiska fĂśrdelarna som är hänfĂśrliga till tillgĂĽngen kommer att tillfalla bolaget och tillgĂĽngens anskaffningsvärde gĂĽr att beräkna pĂĽ ett tillfĂśrlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänfĂśrbara utgifter, sĂĽsom fĂśr material och kĂśpta tjänster samt ersättningar till anställda. Ă–vriga utgifter fĂśr utveckling redovisas i resultaträkningen som en kostnad när de uppkommer. En individuell bedĂśmning gĂśrs av samtliga pĂĽgĂĽende forsknings- och utvecklingsprojekt fĂśr att fastställa vilka utgifter som är aktiverbara fĂśr respektive projekt samt fĂśr att prĂśva eventuella nedskrivningsbehov. Avskrivning av aktiverade kostnader pĂĽbĂśrjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter bĂśrjar genereras och sker dĂĽ som en linjär avskrivning pĂĽ tre ĂĽr. Licensrättighet Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsomrĂĽdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten pĂĽbĂśrjades i slutet av ĂĽr 2003 och har skett linjärt Ăśver fem ĂĽr baserat pĂĽ tillgĂĽngens uppskattade nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgĂĽngar Aktiverade utgifter fĂśr byggnader och mark, maskiner samt inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag fĂśr ackumulerade avskrivningar. Byggnader och mark avser koncernens fastighet med produktionsanläggning i Täby utanfĂśr Stockholm, vilken även innehĂĽller kontorslokaler. Byggnaden, liksom därtill hĂśrande byggnadsinventarier, har delats in i ett antal komponenter med olika beräknade nyttjandeperioder. De komponenter som definierats fĂśr byggnaden är stomme och grund, värme och ventilation, fasad och isolering, yttertak, hissar, hĂśgspänning samt Ăśvrigt. Byggnadsinventarier omfattar fasta anpassningar av byggnadsytan, sĂĽsom renrumsanläggningar. I balansposten inventarier ingĂĽr egentillverkad utrustning som huvudsakligen används till forskning och utveckling samt som test- och utbildningsutrustning. LĂĽnekostnader hänfĂśrliga till konstruktion eller produktion av en tillgĂĽng aktiveras ej i tillgĂĽngens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter läggs till tillgĂĽngens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgĂĽng dĂĽ det är sannolikt att de framtida ekonomiska fĂśrmĂĽner som är fĂśrknippade med tillgĂĽngen kommer att komma koncernen tillgodo och tillgĂĽngens anskaffningsvärde kan mätas pĂĽ ett tillfĂśrlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhĂĽll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar gĂśrs pĂĽ mark. Ă–vriga anläggningstillgĂĽngar skrivs av linjärt baserat pĂĽ tillgĂĽngarnas bedĂśmda nyttjandeperioder frĂĽn och med färdigställandeeller anskaffningsmĂĽnad, enligt fĂśljande: Byggnadens komponenter Stomme och grund Värme och ventilation Fasad och isolering Yttertak Hissar HĂśgspänning Ă–vrigt

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

60 ĂĽr 30 ĂĽr 40 ĂĽr 30 ĂĽr 30 ĂĽr 20 ĂĽr 15 ĂĽr

20 ür 10 ür 5– 40 ür 5 ür 3 ür

Fastighetslease Fastigheten som avyttrats hyrs tillbaka genom en sale-lease-back-affär. Som en fÜljd av villkoren i avtalet mellan bolaget och leasegivaren klassificeras leasingen av fastigheten som operationell leasing. Leasingavgiften, bestüende av en fast del och en räntedel redovisas som en hyreskostnad i resultaträkningen.

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

mÜjliggÜr fotomasktillverkning framställs pü ett likartat sätt oberoende av användningsomrüde, de distribueras pü ett likartat sätt och kunderna är i hÜg utsträckning desamma oavsett tillämpningsomrüde. Bolaget anser sig vara ett enproduktbolag. Affärsrisken är huvudsakligen produktrelaterad. Bolagets primära segment utgÜrs därfÜr av en enda rÜrelsegren, medan den sekundära segmentsindelningen baseras pü de geografiska marknader som bolaget verkar pü.

Leasing Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgĂĽngen, klassificeras som finansiell leasing. Objekt som disponeras genom finansiell leasing redovisas i koncernens balansräkning som anläggningstillgĂĽngar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer fĂśr materiella anläggningstillgĂĽngar i Ăśvrigt. FĂśrpliktelser att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder. Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och räntekostnad. Varje leasingbetalning fĂśrdelas mellan amortering av leasingskuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen. Ă–vrig leasing klassificeras som operationell leasing. FĂśr sĂĽdana avtal redovisas leasingkostnaden som en rĂśrelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultaträkningen. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar pĂĽ tillgĂĽngssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat. Bland skulder ĂĽterfinns leverantĂśrsskulder, lĂĽneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande frĂĽn balansräkningen En finansiell tillgĂĽng eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet fĂśreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. LeverantĂśrsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgĂĽng tas bort frĂĽn balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, fĂśrfaller eller bolaget fĂśrlorar kontrollen Ăśver dem. Detsamma gäller fĂśr del av en finansiell tillgĂĽng. En finansiell skuld tas bort frĂĽn balansräkningen när fĂśrpliktelsen i avtalet fullgĂśrs eller pĂĽ annat sätt utsläcks. Detsamma gäller fĂśr del av finansiell skuld. En finansiell tillgĂĽng och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det fĂśreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det fĂśreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgĂĽngen och reglera skulden. AvistakĂśp och avistafĂśrsäljning av finansiella tillgĂĽngar redovisas pĂĽ affärsdagen, som utgĂśr den dag dĂĽ bolaget fĂśrbinder sig att fĂśrvärva eller avyttra tillgĂĽngen. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg fĂśr transaktionskostnader fĂśr alla finansiella instrument fĂśrutom avseende de som tillhĂśr kategorin finansiell tillgĂĽng som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Verkligt värde pĂĽ noterade finansiella tillgĂĽngar motsvaras av tillgĂĽngens noterade kĂśpkurs pĂĽ balansdagen. Koncernen innehar inga sĂĽdana tillgĂĽngar. Verkligt värde pĂĽ onoterade finansiella tillgĂĽngar fastställs genom att använda värderingstekniker, se vidare not 35. Ett finansiellt instrument klassificeras vid fĂśrsta redovisningen utifrĂĽn i vilket syfte instrumentet fĂśrvärvades. Klassificeringen avgĂśr hur det finansiella instrumentet värderas efter fĂśrsta redovisningstillfället. Micronic använder fĂśljande kategorier: Finansiella tillgĂĽngar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori bestĂĽr av tvĂĽ undergrupper; finansiella tillgĂĽngar som innehas fĂśr handel och andra finansiella tillgĂĽngar som bolaget valt att placera i denna kategori. TillgĂĽngar i denna kategori värderas lĂśpande till verkligt värde med värdefĂśrändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgĂĽng klassificeras som innehav fĂśr handel om den fĂśrvärvas i syfte att säljas pĂĽ kort sikt. Derivat klassificeras som innehav fĂśr handel utom dĂĽ de används fĂśr säkringsredovisning. Derivat klassificeras som innehavda fĂśr handel dĂĽ säkringsredovisning avbrutits.

47

Bolaget har valt att initialt inte klassificera nĂĽgra finansiella tillgĂĽngar som tillgĂĽngar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option). LĂĽnefordringar och kundfordringar LĂĽnefordringar och kundfordringar är tillgĂĽngar som inte är derivat med fasta betalningar eller med betalningar som gĂĽr att fastställa, och som inte är noterade pĂĽ en aktiv marknad. Fordringarna ingĂĽr i omsättningstillgĂĽngar, med undantag fĂśr poster med fĂśrfallodag mer än 12 mĂĽnader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgĂĽngar. TillgĂĽngar i denna kategori värderas lĂśpande till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och Ă–vriga fordringar i balansräkningen tillhĂśr kategorin LĂĽnefordringar och kundfordringar. Ă„ven likvida medel tillhĂśr denna kategori. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori bestĂĽr av finansiella skulder som innehas fĂśr handel samt derivat som inte används fĂśr säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värderas lĂśpande till verkligt värde med värdefĂśrändringen i resultaträkningen. En finansiell skuld klassificeras som innehav fĂśr handel om den fĂśrvärvas i syfte att säljas pĂĽ kort sikt. Derivat klassificeras som innehavda fĂśr handel dĂĽ säkringsredovisning avbrutits. Bolaget har valt att initialt inte klassificera nĂĽgra finansiella skulder som skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Andra finansiella skulder Finansiella skulder som inte innehas fĂśr handel värderas till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag fĂśr transaktionskostnader. Till denna kategori hĂśr koncernens lĂĽneskulder, finansiella leasingsskulder samt leverantĂśrsskulder. Derivat som används fĂśr säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. VärdefĂśrändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt-värde-säkring. Vid kassaflĂśdessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdefĂśrändringarna i särskild kategori inom eget kapital i avvaktan pĂĽ att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Redovisning av derivatinstrument och säkringsĂĽtgärder Derivatinstrument utgĂśrs av valutaterminer som används endast fĂśr att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte. Derivatinstrumenten redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Metoden fĂśr att redovisa den vinst eller fĂśrlust som uppkommer vid omvärdering av derivatet beror pĂĽ om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och om sĂĽ är fallet, karaktären hos den risk som säkrats. Vid säkringsredovisning identifierar koncernen derivat som r FO TĂ…LSJOH BW WFSLMJHU WĂ…SEF BW FO JEFOUJGJFSBE UJMMHÇOH FMMFS TLVME FMMFS FUU bindande ĂĽtagande (verkligt-värde-säkring) r FO TĂ…LSJOH BW FO NZDLFU TBOOPMJL QSPHOPTUJTFSBE USBOTBLUJPO TBNU TĂ…LSJOH av valutarisk i ett bindande ĂĽtagande (kassaflĂśdessäkring) r FO TĂ…LSJOH BW FO OFUUPJOWFTUFSJOH J FO VUMBOETWFSLTBNIFU FĂśr närvarande används endast kassaflĂśdessäkring. DĂĽ transaktionen ingĂĽs, dokumenteras fĂśrhĂĽllandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken, liksom även mĂĽlet fĂśr riskhantering och strategin fĂśr att vidta olika säkringsĂĽtgärder. Koncernen dokumenterar ocksĂĽ sin bedĂśmning, bĂĽde vid säkringens bĂśrjan och därefter lĂśpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att utjämna fĂśrändringar i kassaflĂśdet fĂśr den säkrade posten. FĂśrändringar i säkringsreserven i eget kapital framgĂĽr av uppställningen Ăśver FĂśrändringar i eget kapital. Derivat som upptagits i syfte att säkra valutarisken i sannolika framtida kommersiella inbetalningar i utländsk valuta, det vill säga inflĂśden frĂĽn fĂśrsäljning, redovisas i koncernen enligt principerna fĂśr säkringsredovisning fĂśr kassaflĂśdessäkringar. Det innebär att den effektiva delen av fĂśrändringar i verkligt värde pĂĽ derivatinstrumenten redovisas i säkringsreserven inom eget kapital. Den vinst eller fĂśrlust som hänfĂśr sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Verkligt värde pĂĽ derivaten beräknas genom användning av aktuella marknadspriser pĂĽ valutor och räntor pĂĽ balansdagen. Ackumulerade belopp i eget kapital ĂĽterfĂśrs till resultaträkningen i de perioder dĂĽ den säkrade posten pĂĽverkar resultatet, det vill säga i samband med resultatavräkningen. När ett säkringsinstrument lĂśper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren fĂśr säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller fĂśrluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstĂĽr dessa vinster/fĂśrluster i eget kapital och resultatfĂśrs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Effektiv del redovisas mot nettoomsättning dĂĽ den säkrade posten pĂĽverkar resultatet medan ineffektiv del redovisas under Ăśvriga rĂśrelseposter. När en prognostiserad transaktion inte längre fĂśrväntas ske, ĂśverfĂśrs den ackumulerade vinst eller fĂśrlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen, som en Ăśvrig rĂśrelsepost.

48

B0LFURQLF$Ĺľ5

Likvida medel Likvida medel bestĂĽr av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en lĂśptid understigande tre mĂĽnader frĂĽn anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta fĂśr endast en obetydlig risk fĂśr värdefluktuationer. Under räkenskapsĂĽret har koncernen inte innehaft nĂĽgra kortfristiga placeringar. Kundfordringar Kundfordringar klassificeras som tillhĂśrande kategorin LĂĽnefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som fĂśrväntas inflyta efter avdrag fĂśr osäkra fordringar som bedĂśmts individuellt. Kundfordrans fĂśrväntade lĂśptid är kort, varfĂśr värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rĂśrelsens kostnader. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettofĂśrsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fĂśr varulager beräknas genom användning av fĂśrst in, fĂśrst ut-metoden, FIFU och omfattar utgifter som uppkommit vid fĂśrvärvet av lagertillgĂĽngarna. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader fĂśr färdigställande. NettofĂśrsäljningsvärdet är ett uppskattat fĂśrsäljningspris med avdrag fĂśr direkta fĂśrsäljningskostnader. Nedskrivningar De redovisade värdena fĂśr koncernens tillgĂĽngar prĂśvas vid varje balansdag fĂśr att bedĂśma om det finns nĂĽgot som tyder pĂĽ nedskrivningsbehov. NedskrivningsprĂśvning fĂśr materiella och immateriella tillgĂĽngar samt andelar i dotterfĂśretag Om det vid en prĂśvning finns nĂĽgot som tyder pĂĽ ett nedskrivningsbehov beräknas tillgĂĽngens ĂĽtervinningsvärde. Ă…tervinningsvärdet är det hĂśgsta av verkligt värde med avdrag fĂśr fĂśrsäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflĂśden. En nedskrivning belastar resultaträkningen. En prĂśvning pĂĽ detta sätt gĂśrs av samtliga materiella och immateriella tillgĂĽngar, inkluderande immateriella tillgĂĽngar som ännu inte är färdiga fĂśr användning. NedskrivningsprĂśvning fĂśr finansiella tillgĂĽngar En prĂśvning gĂśrs vid varje rapporttillfälle fĂśr att se om det finns nĂĽgot som tyder pĂĽ behov att skriva ned en finansiell tillgĂĽng. Indikationer pĂĽ ett nedskrivningsbehov kan vara om fĂśrhĂĽllanden inträffat som har en negativ inverkan pĂĽ mĂśjligheten att ĂĽtervinna anskaffningsvärdet eller delar av det, sĂĽsom bedĂśmningen av kundfordringar. Ă…tervinningsvärdet fĂśr finansiella tillgĂĽngar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflĂśden diskonterade med den effektiva räntan som gällde dĂĽ tillgĂĽngen redovisades fĂśrsta gĂĽngen. TillgĂĽngar med kort lĂśptid diskonteras inte vid beräkning av ĂĽtervinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Redovisning av skatt Aktuell skatt avser den skatt som beräknas pĂĽ det skattemässiga Ăśverskottet fĂśr ĂĽret med eventuell justering avseende tidigare ĂĽrs aktuella skatt. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels pĂĽ sĂĽ kallade temporära skillnader, dels pĂĽ skattemässiga underskott. Total skatt utgĂśrs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt medfĂśr en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad frĂĽn uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas Ăśver resultaträkningen sĂĽvida inte skatten är hänfĂśrlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital. I koncernen beräknas uppskjuten skatt enligt balansräkningsmetoden med utgĂĽngspunkten i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden pĂĽ tillgĂĽngar och skulder. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den mĂĽn det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga Ăśverskott. Ersättningar till anställda PensionsfĂśrpliktelser PensionsĂĽtaganden fullgĂśrs normalt genom betalning av premier enligt avgiftsbestämd plan. Dessa redovisas som en kostnad i resultaträkningen i takt med att pensionerna intjänas. Ă–vriga lĂĽngfristiga ersättningar I det japanska dotterbolaget finns ett mindre lĂĽngfristigt ersättningsĂĽtagande till anställda. När anställningen upphĂśr, genom uppsägning eller pensionering, utbetalas omedelbart det ackumulerade intjänade beloppet.

MICRONIC 2008

Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhülls. En avsättning redovisas fÜr fÜrväntade bonusutbetalningar när koncernen har en fÜrpliktelse att gÜra südana betalningar till fÜljd av att motsvarande tjänster erhüllits eller andra avtalsmässiga villkor uppfyllts. Aktierelaterade ersättningar Under 2007 beslutades om ett personaloptionsprogram som mÜjliggÜr fÜr de anställda att fÜrvärva aktier i fÜretaget. Det verkliga värdet pü tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande Ükning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fÜrdelas Üver intjänandeperioden. Det verkliga värdet pü de tilldelade optionerna beräknas med en Black&Scholes-metod och hänsyn tagen till de villkor och fÜrutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet med en uppskattning av det antal optioner som fÜrväntas bli intjänade. Denna kostnad kan justeras i efterfÜljande perioder fÜr att üterspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Sociala avgifter hänfÜrliga till personaloptionsprogrammet till anställda kostnadfÜrs fÜrdelat pü de perioder under vilka de anställdas tjänster utfÜrs. Avsättningarna fÜr sociala avgifter baseras pü optionernas verkliga värde per balansdagen. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som används när optionerna ställdes ut, det vill säga Black&Scholes. Intäktsredovisning Bolagets nettoomsättning bestür enbart av intäkter frün fÜrsäljning av varor (system- och systemuppgraderingar) och tjänster i form av service. FÜrsäljningen sker i USD och JPY. Intäktsredovisning sker när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fÜrdelarna kommer att tillfalla bolaget och när dessa kan beräknas pü ett tillfÜrlitligt sätt. Inkomst vid fÜrsäljning av varor redovisas som intäkt vid leverans i enlighet med fÜrsäljnings- och fraktvillkor, det vill säga dü kÜparen Üvertagit de väsentliga fÜrmüner och risker som ett ägande av varor innebär. Intäkterna redovisas netto efter avdrag fÜr eventuella rabatter. Intäkter relaterade till tjänster, till stÜrsta delen hänfÜrligt till tecknade serviceavtal, redovisas dü tjänsten tillhandahülls. Ingüngna serviceavtal faktureras i fÜrskott och avräknas därefter i den takt tjänsten konsumeras, det vill säga under avtalets lÜptid.

RÜrelsens kostnader Koncernens kostnader bestür huvudsakligen av material och fÜrnÜdenheter, personalkostnader samt Üvriga externa kostnader, till stÜrsta delen bestüende av kostnader fÜr konsultinsatser. En bedÜmning gÜrs avseende leverantÜrers upparbetade men inte fakturerade kostnader fÜr arbete nedlagt under räkenskapsüret, vilka reserveras och redovisas som Upplupna kostnader i balansräkningen. Individuell bedÜmning gÜrs av samtliga pügüende forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter fÜr forskning kostnadsfÜrs lÜpande. Utgifter fÜr utveckling som uppfyller kriterier fÜr aktivering redovisas som immateriella tillgüngar. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras pü ürets resultat i koncernen hänfÜrligt till moderbolagets aktieägare och pü det vägda genomsnittliga antalet aktier utestüende under üret. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier fÜr att ta hänsyn till effekter av utspädande stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrÜr frün optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstür endast när lÜsenkursen pü optionerna är lägre än bÜrskursen och är stÜrre ju stÜrre skillnaden är mellan lÜsenkursen och bÜrskursen. Resultatet per aktie fÜrsämras inte när bolaget redovisar fÜrlust eller när lÜsenkursen Üverstiger bÜrskursen. NOT 3.

I MODERBOL AGET TILL Ă„MPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin ĂĽrsredovisning enligt ĂĽrsredovisningslagen och RĂĽdet fĂśr finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning fĂśr juridisk person. RĂĽdet fĂśr finansiell rapporterings utgivna uttalanden fĂśr noterade bolag tillämpas. Enligt RFR 2 ska moderbolaget i ĂĽrsredovisningen fĂśr den juridiska personen tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden sĂĽ lĂĽngt det är mĂśjligt inom ramen fĂśr ĂĽrsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Nedan beskrivs de omrĂĽden där moderbolagets redovisningsprinciper avviker frĂĽn koncernens. Ă„ndrade redovisningsprinciper Moderbolaget redovisas enligt samma redovisningsprinciper som 2007. FĂśr en redogĂśrelse av kommande ändringar av tillämpade redovisningsprinciper pĂĽ grund av nya eller reviderade standarder, hänvisas till avsnittet Ăśverensstämmelse med lagar och normer fĂśr koncernen pĂĽ sidan 46. Utgifter fĂśr utveckling Samtliga utgifter, fĂśr sĂĽväl forskning och utveckling, kostnadsfĂśrs lĂśpande i den takt de uppstĂĽr. Leasing I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas som en rĂśrelsekostnad i resultaträkningen.

Resultatavräkning I samband med leverans av varor och dü intäkter redovisas avseende varor sker ocksü resultatavräkning fÜr levererad vara. Resultatavräkning innebär att samtliga kostnader fÜr den levererade varan redovisas i resultaträkningen. Kostnaderna omfattar dü samtliga vid leveranstidpunkten beräknade üterstüende kostnader, inklusive reserveringar fÜr upptagning och garanti. Dessa reserveringar redovisas som Upplupna kostnader respektive Garantiavsättningar i balansräkningen. Kostnaderna fÜr upptagning av ett system hos kund är lätta att bedÜma och är relativt smü i fÜrhüllande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutfÜrd pübÜrjas en garantitid om normalt 12 münader. Uppskattningar av dessa kostnader gÜrs pü individuell basis och är relativt lättbedÜmda, utifrün tidigare erfarenheter. Kostnader fÜr tillhandahüllna tjänster redovisas mot resultatet i den takt de uppstür.

Redovisning av skatt I moderbolaget redovisas den uppskjutna skatteskulden pü obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp pü uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter pü fordringar och räntekostnader pü skulder redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänfÜr sig. Räntekostnader aktiveras inte till nügon del i balansräkningens tillgüngsposter. Ränteintäkter pü fordringar och räntekostnader pü skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld, och summan av det belopp som regleras vid fÜrfall och de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under avtalstiden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments fÜrväntade lÜptid till den finansiella tillgüngens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som en del av effektivräntan, transaktionskostnaden och alla andra Üver- och undervärden.

Derivat och säkringsredovisning Pü grund av ändrade regler i RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. Derivatinstrument utgÜrs av valutaterminer som används fÜr att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta fÜr vilka säkringsredovisning tillämpas. Derivatinstrumenten tas inte in i balansräkningen sü länge som den säkrade posten ej finns i balansräkningen. Om säkrad post finns i balansräkningen, redovisas säkrad post med beaktande av effekten av säkringsinstrumentet. Vid säkring av fordringar och skulder mot valutakursrisk värderas den säkrade tillgüngen eller skulden enligt den historiska valutakursen den dag dü valutasäkringen gjordes.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

Ersättningar vid uppsägningar En kostnad fÜr ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om fÜretaget är bevisligen fÜrpliktigat, utan realistisk mÜjlighet till tillbakadragande, av en formell och detaljerad plan att avsluta en anställning fÜre den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande fÜr att uppmuntra frivillig avgüng, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillfÜrlitligt kan uppskattas.

Dotterbolag Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Koncerninterna fordringar som utgÜr nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Moderbolagets lüngfristiga fordringar pü utländska dotterbolag, vilka ses som en del av moderbolagets nettoinvestering i dotterbolaget, valutaomräknas till balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser som uppstür vid valutaomräkning av südana monetära poster redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

49

NOT 4.

VIKTIGA UPPSK ATTNINGAR OCH BEDĂ–MNINGAR FĂ–R REDOVISNINGSĂ„NDAMĂ…L

NOT 6.

R APPORTERING AV SEGMENT KO N C E R N E N

Att upprätta finansiella rapporter i Ăśverensstämmelse med IFRS kräver att fĂśretagets ledning gĂśr vissa bedĂśmningar som pĂĽverkar tillämpningen av fĂśretagets redovisningsprinciper. I samband med upprättande av bokslut krävs ocksĂĽ att fĂśretagets ledning gĂśr vissa bedĂśmningar och antaganden om framtiden som pĂĽverkar redovisade värden av tillgĂĽngar och skulder per balansdagen. Ă„ven intäkter och kostnader pĂĽverkas av gjorda bedĂśmningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika frĂĽn gjorda bedĂśmningar. De väsentliga bedĂśmningar som gjorts redovisas nedan.

Nettoomsättning per marknad Europa

Aktiverade utgifter fÜr utveckling Utgifter fÜr utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas fÜr att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgüng när uppställda kriterier fÜr aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen sker om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om fÜretaget har tillräckliga resurser fÜr att fullfÜlja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgüngen. Det ska ocksü vara sannolikt att de framtida ekonomiska fÜrdelarna som är hänfÜrliga till tillgüngen kommer att tillfalla bolaget och tillgüngens anskaffningsvärde gür att beräkna pü ett tillfÜrlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänfÜrbara utgifter, süsom fÜr material och kÜpta tjänster och ersättningar till anställda. Individuell bedÜmning gÜrs av samtliga pügüende forsknings- och utvecklingsprojekt fÜr att fastställa i vilka fall dessa kriterier är uppfyllda. Gränsdragningen mellan vad som ska anses vara ett forskningsprojekt respektive ett utvecklingsprojekt kan vara svürbedÜmd och kan püverkas av enskilda tolkningar. PrÜvning av nyttjandeperioder och nedskrivningsbehov fÜr aktiverade utgifter fÜr utveckling LÜpande sker en prÜvning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prÜvning gÜrs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida fÜrväntade kassaflÜden och gÜrs fÜr varje enskilt utvecklingsprojekt, och inkluderar ännu ej färdigställda immateriella tillgüngar. Denna värdering upprättas och bedÜms av fÜretagets ledning. BedÜmningen granskas även av revisionsutskottet. Avskrivningar pü immateriella anläggningstillgüngar baseras pü bedÜmda nyttjandetider. Beroende av vilka nyttjandeperioder som fastställs fÜr en tillgüng sü kan koncernens resultat komma att püverkas betydligt. Genomgüende bedÜms restvärdet vid nyttjandeperiodens slut vara noll. Avskrivning av aktiverade kostnader pübÜrjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter bÜrjar genereras. Dü pübÜrjas en linjär avskrivning pü tre ür. Denna bedÜmning kan fü stor püverkan pü koncernens redovisade resultat. FÜrpliktelser fÜr upptagning och garanti I samband med leverans och vinstavräkning av ett system gÜrs reserveringar fÜr kostnader fÜr upptagning och garanti. Kostnaderna fÜr upptagning av ett system hos kund är lätta att bedÜma och är relativt smü i fÜrhüllande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutfÜrd pübÜrjas en garantitid om normalt 12 münader. Uppskattningar av dessa kostnader gÜrs pü individuell basis utifrün historiska erfarenheter.

2008

2007

2008

2007

258

2 541

258

2 541

USA

106 442

16 628

93 787

4 934

Asien

461 917

503 812

339 350

404 948

Totalt

568 617

522 981

433 395

412 423

varav fÜrsäljning av varor varav fÜrsäljning av tjänster

386 848

358 976

389 876

365 639

181 769

164 005

43 519

46 784

568 617

522 981

433 395

412 423

Koncerninterna kÜp och fÜrsäljningar: Av ürets inkÜp har 6 (8) procent skett frün koncernfÜretag. Av ürets fÜrsäljning har 11 (17) procent skett till koncernfÜretag. KO N C E R N E N 2 0 0 8

TillgĂĽngar

Asien

USA

Europa

–

–

126 804

Immateriella anläggningstillgĂĽngar Ă–vriga anläggningstillgĂĽngar

24 331

1 270

189 133

Varulager

38 758

8 939

262 005

Kortfristiga fordringar

41 306

3 630

308 867

Likvida medel

29 951

3 610

337 823

134 346

17 449

1 224 632 71 886

Investeringar Utveckling Ă–vriga anläggningstillgĂĽngar

2008

– 178

10 218

915

178

82 104

Asien

USA

–

–

83 928

17 767

1 482

310 232

Varulager

41 531

7 989

284 087

Kortfristiga fordringar

88 414

2 821

217 750

Likvida medel

23 330

3 506

423 826

171 042

15 798

1 319 823

Immateriella anläggningstillgĂĽngar Ă–vriga anläggningstillgĂĽngar

Immateriella anläggningstillgüngar

–

–

34 141

276

323

10 989

276

323

45 130

M O D E R B O L AG E T

2007

2008

2007

NOT 7.

RĂ–RELSEN S KOSTNADER

Kostnad sĂĽlda varor Nedskrivning av komponenter i lager

KO N C E R N E N

–67 407

–

–58 998

–

97 772

–

97 772

–

–14 837

–

–14 837

–

15 528

–

23 937

–

Ă–vriga intäkter och kostnader FastighetsfĂśrsäljning Omstrukturering av verksamheten i Sverige RĂśrelseresultat

RÜrelseresultatet 2008 püverkas av icke üterkommande poster. Kostnader fÜr nedskrivning av komponenter i lager redovisas under kostnad sülda varor. Under Üvriga intäkter och kostnader redovisas dels realisationsvinsten frün fÜrsäljningen av fastigheten i Täby och dels kostnader fÜr omstrukturering av verksamheten i Sverige, innebärande en personalreduktion med 27 personer.

50

B0LFURQLF$Ĺľ5

Europa

Investeringar

JĂ„MFĂ–RELSESTĂ–R ANDE POSTE R KO N C E R N E N

– 915

KO N C E R N E N 2 0 0 7

TillgĂĽngar

Materiella anläggningstillgüngar NOT 5.

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

182 356

109 930

Funktionsindelade kostnader fĂśrdelade pĂĽ kostnadsslag (exklusive aktiverat bete fĂśr egen räkning) RĂĽvaror och fĂśrnĂśdenheter FĂśrändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete Personalkostnader Avskrivningar Ă–vriga externa kostnader

15 466

39 287

332 086

344 007

72 421

193 965

200 778

178 526

803 107

865 715

MICRONIC 2008

AVSKRIVNINGAR FĂ–RDEL ADE PER FUNKTION

Affärssystem

Utgifter fĂśr utveckling

Licensrättighet

Byggnader och mark

Maskiner

Inventarier

Summa

Kostnad fĂśr sĂĽlda varor

754

–

–

1 411

492

18 535

21 192

Forskning och Utveckling Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter fÜr utveckling FÜrsäljningskostnader

691

–

–

1 566

–

18 764

21 021

– 62

24 221 –

– –

– 141

– –

– 386

24 221 589

Koncernen 2008

Administrationskostnader

149

–

3 132

340

–

1 777

5 398

1 656

24 221

3 132

3 458

492

39 462

72 421

Koncernen 2007 Kostnad fĂśr sĂĽlda varor

685

–

–

1 738

466

18 098

20 987

Forskning och Utveckling Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter fĂśr utveckling

561

–

–

1 753

–

48 880

51 194

–

114 739

–

–

–

–

114 739

57

–

–

178

–

970

1 205

154

–

3 417

481

–

2 018

6 070

1 457

114 739

3 417

4 150

466

69 966

194 195

FÜrsäljningskostnader Administrationskostnader

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

NOT 8 .

Moderbolaget 2008 Kostnad fĂśr sĂĽlda varor

754

–

1 411

492

16 904

19 561

Forskning och Utveckling

691

–

1 566

–

17 169

19 426

FÜrsäljningskostnader Administrationskostnader

62

–

141

–

386

589

149

3 132

340

–

828

4 449

3 132

3 458

492

35 287

44 025

1 656

–

Moderbolaget 2007 Kostnad fĂśr sĂĽlda varor

685

–

1 738

466

16 032

18 921

Forskning och Utveckling

561

–

1 753

–

38 432

40 746

FÜrsäljningskostnader Administrationskostnader

57

–

178

–

946

1 181

154

3 417

481

–

872

4 924

3 417

4 150

466

56 282

65 772

1 457

NOT 9.

–

ARVODE OCH KOSTNADSERSĂ„TTNING TILL REVISORER KO N C E R N E N

2008

NOT 10.

KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

2007

2008

2007

Arvoden och kostnadsersättning revision m m Revisionsuppdrag Andra uppdrag

Ă–VRIGA RĂ–RELSEPOSTER

2007

2008

2007

18 559

–

23 544

7 714

97 722

–

97 722

–

5 286

302

6 467

177

121 567

302

127 733

7 891

–

–

–

7 714

Ă–vriga rĂśrelseintäkter 1 120

961

937

800

313

336

283

300

Med revisionsuppdrag avses granskning av ĂĽrsredovisningen, bokfĂśringen samt styrelsens och verkställande direktĂśrens fĂśrvaltning och Ăśvriga arbetsuppgifter som det ankommer pĂĽ bolagets revisor att utfĂśra samt rĂĽdgivning eller annat biträdande som fĂśranleds av iakttagelser vid sĂĽdan granskning eller genomfĂśrandet av sĂĽdana Ăśvriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Under 2008 och 2007 har andra uppdrag omfattat tjänster inom ett projekt fĂśr att utveckla processer fĂśr utvärdering av den interna kontrollen. Ă…rsstämman 2006 valde KPMG AB till revisor.

Valutakursvinster Realisationsresultat fastighetsfĂśrsäljning Ă–vrigt varav valutafĂśrändringar avseende derivat, ej säkringsredovisade Ă–vriga rĂśrelsekostnader ValutakursfĂśrluster Ă–vrigt varav valutafĂśrändringar avseende derivat, ej säkringsredovisade

NOT 11.

M O D E R B O L AG E T

2008

–

7 046

–

6 416

21 611

6 288

21 258

6 149

21 611

13 334

21 258

12 565

753

710

193

–

KOSTNADER FĂ–R FORSKNING OCH UT VECKLING KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

Utgifter fĂśr forskning och utveckling

197 308

198 406

200 720

199 450

Aktivering av utveckling

–71 885

–34 141

–

–

24 221

114 739

–

–

149 644

279 004

200 720

199 450

Avskrivningar pĂĽ tidigare aktiverad utveckling

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

51

NOT 12 .

AN STĂ„LLDA , PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSĂ„TTNINGAR

Ersättningar till styrelse, verkställande direktÜren och andra ledande befattningshavare, 2008 Styrelse- Utskottsarvode ersättning Christer Elmehagen, styrelsens ordfÜrande

500

50

GrundĂ–vrig lĂśn ersättning –

RĂśrlig lĂśn

–

–

Övriga PensionsfÜrmüner kostnader –

–

Personaloptioner

Summa

Personaloptioner, antal

–

550

–

GĂśran Malm, styrelsens vice ordfĂśrande

275

50

–

–

–

–

–

–

325

–

JĂśrgen Centerman

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

Sigrun Hjelmquist

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

Magnus Lindquist

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

Lena Treschow Torell

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

1 575

300

–

–

–

–

–

–

1 875

–

Sven LÜfquist, verkställande direktÜr

–

–

2 339

42

841

70

1 255

409

4 957

75 000

Andra ledande befattningshavare (7 personer)

–

–

8 688

387

1 641

423

2 321

1 324

14 784

245 000

Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare

–

–

11 027

429

2 482

493

3 576

1 733

19 740

320 000

1 575

300

11 027

429

2 482

493

3 576

1 733

21 615

320 000

Ă–vriga PensionsfĂśrmĂĽner kostnader

Personaloptioner

Summa

Personaloptioner, antal

Summa ersättningar till styrelsen

Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare

Ersättningar till styrelse, verkställande direktÜren och andra ledande befattningshavare, 2007 Styrelse- Utskottsarvode ersättning

GrundĂ–vrig lĂśn ersättning

RĂśrlig lĂśn

GĂśran Malm, styrelsens ordfĂśrande frĂĽn den 17 september 2007

286

50

–

–

–

–

–

–

336

–

Lars Nyberg, styrelsens ordfĂśrande fram till den 17 september 2007

358

36

330

–

–

–

–

–

724

–

Christer Zetterberg, styrelsens vice ordfĂśrande

275

50

–

–

–

–

–

–

325

–

JĂśrgen Centerman

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

Sigrun Hjelmquist

200

14

–

–

–

–

–

–

214

–

Magnus Lindquist

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

Lena Treschow Torell

200

50

–

–

–

–

–

–

250

–

1 719

300

330

–

–

–

–

–

2 349

–

Sven LÜfquist, verkställande direktÜr

–

–

2 160

38

409

70

1 202

385

4 263

75 000

Andra ledande befattningshavare (7 personer)

–

–

8 446

262

1 210

321

2 298

1 254

13 791

245 000

Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare

–

–

10 606

300

1 619

391

3 500

1 639

18 054

320 000

1 719

300

10 936

300

1 619

391

3 500

1 639

20 403

320 000

Summa ersättningar till styrelsen

Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare

Ersättningar till styrelsen Till styrelsen, fĂśrutom VD, utgĂĽr arvode i enlighet med beslut fattat av ĂĽrsstämman 2008. Inga arvoden betalas ut till styrelser i dotterbolagen. Arvode utgĂĽr även fĂśr arbete inom revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Senaste beslutade riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktĂśren utgĂśr koncernledningen. FĂśr dess sammansättning se sidan 32–33. Principerna fĂśr ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott. Styrelsen fattar därefter beslut om fĂśrslaget till principer. Principerna fastställs av ĂĽrsstämman. I beredningen av ersättningsfrĂĽgor används när sĂĽ bedĂśms nĂśdvändigt extern rĂĽdgivning. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivĂĽer fĂśr ersättning vägs faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation in. Ersättningen till ledande befattningshavare utgĂśrs av grundlĂśn, rĂśrlig lĂśn, pensionsfĂśrmĂĽner i form av avgiftsbestämda pensionspremiebetalningar, Ăśvriga fĂśrmĂĽner samt incitatamentsprogram i form av ett personaloptionsprogram, vilket omfattar alla anställda i moderbolaget. Ă–vriga fĂśrmĂĽner omfattar fĂśrmĂĽn av fri bil och sjukvĂĽrdsfĂśrsäkring.

52

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

Ersättningar till verkställande direktÜren FÜr 2008 uppgick grundlÜnen till verkställande direktÜren till 3 505 956 kronor. Detta är total ersättning vilken VD disponerar i form av kontant lÜn och erläggande av pensionspremier. VD har under üret erlagt 1 254 830 kronor i pensionspremiebetalningar. Nügra andra pensionsfÜrpliktelser avseende VD finns inte. Den rÜrliga lÜnen är fÜr 2008 maximerad till 50 procent av grundlÜnen. RÜrlig lÜn baseras dels pü müluppfyllelse av koncernens nettoresultat samt pü individuella resultatpüverkande mül uppsatta av styrelsen. FÜr 2008 har bolaget ej uppnütt mülen vad avser nettoresultatet. Däremot utgür rÜrlig lÜn fÜr de individuellt satta mülen fÜr verkställande direktÜren. RÜrlig lÜn fÜr 2008 är ännu inte utbetald men en reservering har gjorts med ett belopp om 841 TSEK, vilket motsvarar 24 procent av grundlÜnen. Under 2008 har rÜrlig lÜn avseende 2007 utbetalts med 409 TSEK, vilket ocksü reserverades under 2007. I det personaloptionsprogram som antogs av ürsstämman 2007 har VD tilldelats 75 000 optioner. Kostnaden fÜr denna fÜrmün uppgür 2008 till 409 TSEK exklusive sociala avgifter. Anställningsavtalet med VD lÜper med sex münaders Ümsesidig uppsägningstid. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhÜrande fÜrmüner.

MICRONIC 2008

Not 12 forts.

Ersättningar till andra ledande befattningshavare Koncernens ledningsgrupp har under 2008 bestütt av 8 (8) personer, varav 1 (1) kvinna. Den rÜrliga lÜnen är individuell och fÜr 2008 maximerad till mellan 30 och 40 procent av grundlÜnen. RÜrlig lÜn baseras dels pü müluppfyllelse av koncernens nettoresultat samt pü individuella resultatpüverkande mül uppsatta tillsammans med VD i enlighet med riktlinjer frün styrelsens ersättningsutskott. FÜr 2008 har bolaget ej uppnütt mülen vad avser nettoresultat. Däremot utgür rÜrlig lÜn fÜr de individuellt satta mülen fÜr Üvriga ledande befattningahavare. RÜrlig lÜn fÜr 2008 är ännu ej utbetald men en reservering har gjorts med ett belopp pü 1 641, vilket motsvarar 19 procent av grundlÜnen. Under 2008 har rÜrlig lÜn avseende 2007 utbetalts med 975 TSEK, vilket ocksü reserverades under 2007. I det personaloptionsprogram som antogs av ürsstämman 2007 har Üvriga ledande befattningshavare tilldelats 35 000 optioner vardera, totalt 245 000

optioner. Kostnaden fÜr denna fÜrmün uppgür 2008 till 1 324 TSEK exklusive sociala avgifter. Pensionskostnaden avser erlagda avgiftsbestämda pensionspremier. UtÜver erläggandet av pensionspremier finns inga pensionsfÜrpliktelser. Anställningsavtalen med CFO och med chefen fÜr fÜrsäljning och produktledning lÜper med nio münaders uppsägningstid vid uppsägning frün bolagets sida. Vid uppsägning frün bolagets sida utgür efter uppsägningstidens slut dessutom tolv münaders avgüngsvederlag. I de fall avgüngsvederlag skulle utbetalas utgür inga Üvriga fÜrmüner. Anställningsavtalet med chefen fÜr kundsupport, som även är verkställande direktÜr fÜr bolaget i Sydkorea, lÜper med tvü münaders uppsägningstid vid uppsägning frün bolagets sida. Vid uppsägning frün bolagets sida utgür efter uppsägningstidens slut avgüngsvederlag motsvarande tvü münadslÜner fÜr varje tjänstgÜringsür. I de fall avgüngsvederlag utbetalas utgür inga Üvriga fÜrmüner. FÜr Üvriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning frün bolagets sida sex münaders uppsägningstid samt sex münaders avgüngsvederlag. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhÜrande fÜrmüner. I de fall avgüngsvederlag skulle utbetalas utgür inga Üvriga fÜrmüner.

SjukfrĂĽnvaro i procent av ordinarie arbetstid, moderbolaget

2008

Total sjukfrünvaro varav sjukfrünvaro som avser sammanhängande period pü 60 dagar eller mera

2007

1,73

1,74

0,87

0,70

SjukfrĂĽnvaro fĂśr kvinnor

3,96

4,12

Sjukfrünvaro fÜr män

1,20

1,37

SjukfrĂĽnvaro, medarbetare upp till 29 ĂĽr

0,01

0,01

Sjukfrünvaro, medarbetare 30–49 ür

1,01

3,14

Sjukfrünvaro, medarbetare 50 ür och äldre

0,71

2,41

Medelantalet anställda Moderbolaget Sverige Kina Totalt i moderbolaget

2008

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

Vid uppsägning frĂĽn bolagets sida utgĂĽr dessutom 18 mĂĽnaders avgĂĽngsvederlag. I de fall avgĂĽngsvederlag skulle utbetalas utgĂĽr inga Ăśvriga fĂśrmĂĽner. Ă–verenskommen pensionsĂĽlder är 60 ĂĽr.

2007

Kvinnor

Män

Totalt

Kvinnor

Män

Totalt

50

235

285

55

247

302

1

–

1

1

–

1

51

235

286

56

247

303

Dotterbolag Japan

10

59

69

8

58

66

Sydkorea

3

22

25

3

23

26

USA

3

11

14

3

13

16

Taiwan

1

3

4

1

4

5

Totalt i dotterbolag

17

95

112

15

98

113

Totalt i koncernen

68

330

398

71

345

416

KĂśnsfĂśrdelning i fĂśretagsledningen Moderbolaget

2008

2007

Andel kvinnor

Andel män

Andel kvinnor

Styrelsen

29%

71%

29%

Andel män 71%

Ă–vriga ledande befattningshavare

13%

87%

13%

87%

11%

89%

9%

91%

9%

91%

9%

91%

Koncernen totalt Styrelsen Ă–vriga ledande befattningshavare

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

53

Not 12 forts. LÜner och andra ersättningar

Moderbolaget Sverige, 13 (14) personer

2008

Ă–vriga anställda

15 766

138 376

Kina Totalt i moderbolaget

Styrelse och ledande Totalt befattningshavare 154 142

16 964

Ă–vriga anställda

Totalt

148 993

165 957

–

76

76

–

60

60

15 766

138 453

154 219

16 964

149 053

166 017

Dotterbolag, 4 (4) personer Totalt i koncernen

2007

Styrelse och ledande befattningshavare

5 105

60 895

66 000

4 653

56 810

61 463

20 871

199 348

220 219

21 617

205 863

227 480

I redovisade ersättningar till anställda ingür rÜrlig lÜn avseende individuellt uppställda mül fÜr 2008 med 11 MSEK exkl sociala avgifter, varav i moderbolaget 6,7 MSEK. Den rÜrliga lÜnen beräknas utbetalas under mars münad 2009. KostnadsfÜrda aktierelaterade ersättningar i moderbolaget uppgür till 4,5 MSEK exkl sociala avgifter och bestür av kostnaden fÜr det av ürsstämman fastställda personaloptionsprogrammet. Den totala kostnaden fÜr optionsprogrammet beräknas uppgü till cirka 15 MSEK och periodiseras fram till och med mars 2010. Hittills under 2007 och 2008 har totalt 9 MSEK kostnadsfÜrts.

Totalt lĂśner och sociala kostnader

Moderbolaget

2008

Sociala kostnader

154 219

83 591

(varav pensionskostnader) Dotterbolag (varav pensionskostnader)

10 252

220 219

B0LFURQLF$Ĺľ5

Totalt

237 809

166 017

86 366

252 333

76 252

61 463

(26 808) 7 516

93 843

68 979

(2 584) 314 061

227 480

93 882

(32 792)

321 312

(29 392)

PERSONALOPTION SPROGR AM

Ă…rsstämman den 29 mars 2007 antog ett personaloptionsprogram med lĂśptid 2007/2012. Micronic kan inom ramen fĂśr optionprogrammet emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier, varav totalt 1 155 000 kan utges till anställda. FĂśr att säkerställa Micronics fullgĂśrande av sitt ĂĽtagande till innehavarna av personaloptionerna, inkluderande att erlägga pĂĽ fĂśrmĂĽnen belĂśpande kostnader fĂśr arbetsgivaravgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, beslutade ĂĽrsstämman även att till Micronic Treasury AB emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier. Av dessa avser 385 000 att täcka arbetsgivareavgifterna. Därmed kan bolagets aktiekapital komma att hĂśjas med maximalt 1 540 000 kronor. Samtliga anställda i moderbolaget omfattas av personaloptionsprogrammet, som dock innehĂĽller villkor med krav pĂĽ anställning fĂśr att kunna utnyttja optionerna. Styrelsen fastställde fyra kategorier med olika tilldelningsvillkor. Tilldelning har skett med 40, 30 och 30 procent av totalt antal tilldelade optioner pĂĽ de datum som infĂśll tio handelsdagar efter avgivandet av andra, tredje respektive fjärde kvartalets delĂĽrsrapporter fĂśr 2007. Tidigaste tillfälle att utnyttja tilldelade optioner var 2008-03-29. Under 2008 har inga optioner gĂĽtt till lĂśsen. Den minskning av totalt antal tilldelade optioner som skett under 2008 beror pĂĽ att personal slutat och optionerna har därmed fĂśrverkats. Personaloptionerna utfärdades vederlagsfritt. LĂśsenpriset motsvarar 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde fĂśr de tio handelsdagar som fĂśljde avgivandet av respektive delĂĽrsrapport och uppgĂĽr fĂśr de tre tilldelningstillfällena till 57, 54 respektive 34 kronor. Ă„nnu ej tilldelade optioner kan enligt beslut komma att tilldelas personal vid senare tillfälle, t ex vid nyanställning. Den ursprungliga värderingen av personaloptionerna, vilken ligger till grund fĂśr redovisningen av programmets kostnader, gjordes pĂĽ tilldelningsdatum som sattes till den 19 juli 2007. Som grund fĂśr värderingen ligger antaganden, vilka pĂĽverkar det kostnadsfĂśrda beloppets storlek. Kostnaderna fĂśr personaloptionsprogrammet kommer att belasta redovisat rĂśrelseresultat fram till och med fĂśrsta kvartalet 2010. FĂśljande parametrar användes vid den initiala värderingen, som är gjord enligt Black&Scholes värderingsmodell. Den initiala värderingen ligger fast Ăśver programmets lĂśptid med undantag fĂśr antagandet om andelen kvarstĂĽende personal vid respektive lĂśsentidpunkter. Detta antagande kan komma att fĂśrändras utifrĂĽn faktiska fĂśrhĂĽllanden. Den totala kostnaden fĂśrändras under lĂśptiden dĂĽ arbetsgivareavgifter beräknas pĂĽ verkligt värde av optionerna och en ny verkligt-värde-beräkning gĂśrs varje kvartal. Kostnaden exklusive arbetsgivareavgifter, redovisas som en administrationskostnad med en motbokning direkt mot eget kapital, medan arbetsgivareavgifterna redovisas som en administrationskostnad och som en upplupen kostnad i balansräkningen. FĂśrväntad volatilitet motsvaras av en historisk volatilitet under sex mĂĽnader fĂśre ĂĽrsstämmobeslutet.

54

Sociala kostnader

(4 460)

(varav pensionskostnader)

NOT 13.

Totalt

LÜner och andra ersättningar

(28 332) 66 000

Totalt i koncernen

2007

LÜner och andra ersättningar

Av totalt antal tilldelade optioner har koncernledningen tilldelats 320 000, varav 224 000 tilldelades under 2007. Under 2008 har kostnader fÜr personaloptionsprogrammet belastat rÜrelseresultatet med 4,5 MSEK och totalt sedan programmets start 9 MSEK. Den totala kostnaden fram till 2010 beräknas uppgü till cirka 15 MSEK.

Maximalt antal aktier att nyemittera Maximalt antal optioner fÜr tilldelning till anställda Faktiskt antal tilldelade optioner Värde per option Värderingstidpunkt, sk grant date

Tilldelning 1

Tilldelning 2

Tilldelning 3

616 000

462 000

462 000 1 540 000

462 000

346 500

346 500 1 155 000

434 800

326 100

326 100 1 087 000

11,96

13,26

14,53

07-07-19

07-07-19

07-07-19

Aktiekurs, vid tilldelningstillfället

48,70

48,70

48,70

LÜsenpris, vid tilldelningstillfället

54,00

54,00

54,00

3 ĂĽr

3,5 ĂĽr

4 ĂĽr

4,17% 35%

4,25% 35%

4,34% 35%

–

–

–

80%

80%

80%

BedÜmd genomsnittlig lÜptid Ränta (stibor samt ssvx tidsviktade) FÜrväntad volatilitet Utdelningar Antagande om andelen kvarvarande personal vid lÜsentidpunkterna Totalt beräknad kostnad under programmets lÜptid (inkl arbetsgivareavgtifter) Faktiska lÜsenpriser

5 574

4 635

5 079

57,00

54,00

34,00

Initialt antal tilldelade optioner FÜrändring under 2008 Antal utestüende optioner per den 31 december 2008 Andel av initialt antal tilldelade optioner Värdering av optionerna per den 31 december 2008

Totalt

1 087 000 –145 850 941 150 87% 0

0

0

0

MICRONIC 2008

FINAN SNETTO

NOT 15.

RESULTAT FR Ă…N FINAN SIELL A POSTER

KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

Ränteintäkter Finansiella intäkter

2008 13 320 13 320

2007 14 161 14 161

Räntekostnader Finansiella kostnader

11 377 11 377

10 910 10 910

1 943

3 251

Fi nansnetto

Räntekostnader redovisas i den takt de uppstür och upplupna räntekostnader beräknas fÜr att fü hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktiverade i tillgüngsposter.

NOT 16.

2007

955 13 243 14 198

1 060 14 093 15 153

Räntekostnader Räntekostnader och liknande resultatposter

10 183 10 183

9 104 9 104

4 015

6 049

Resultat frĂĽn finansiella poster

LEASINGAV TAL KO N C E R N E N

2008

KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

2007

2008

Ă…rets inkĂśp Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier

78 460

78 460

–

–

–

–

–

–

78 460

78 460

–

–

Inom ett ĂĽr

2008

2007

11 654

431

Mellan ett och fem ür Senare än fem ür

19 445

5 889

79 237

446

64 060

30

150 560

–

149 170

–

19 200

5 889

11 409

431

71 047

446

55 870

30

100 520

–

99 130

–

–75 853

–64 942

–

–

Framtida betalningsütaganden avseende operationell leasing samt Üvriga hyresavtal (nuvärde):

–2 607

–10 911

–

–

Inom ett ĂĽr

–78 460

–75 853

–

–

Mellan ett och fem ĂĽr

Ă…rets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar finansiellt leasade inventarier

M O D E R B O L AG E T

2007

Framtida betalningsĂĽtaganden avseende operationell leasing samt Ăśvriga hyresavtal (nominellt):

Ingüende anskaffningsvärde

IngĂĽende avskrivningar

2008

2007

Inventarier nyttjade via finansiell leasing:

Senare än fem ür

Utgüende planenligt restvärde leasade inventarier

–

2 607

–

–

Under ĂĽret kostnadsfĂśrda leasingavgifter

3 982

10 531

3 982

10 531

Under üret har samtliga finansiella leasingavtal avseende produktionsutrustningsenheter lÜpt ut. Se även not 26. Koncernens operationella leasing omfattar sedan slutet av 2008 fastigheten i Täby, vilken sülts och hyrs tillbaka. Dessutom finns ett antal bilar och hyror av Üvriga lokaler. I moderbolaget har finansiella leasingavtal redovisats som operationella. Den 31 oktober 2008 sülde Micronic den egna fastigheten i Täby. Samtidigt knÜts ett avtal med kÜparen D-Renting 6 AB om att hyra tillbaka fastigheten. Hyresobjektet utgÜrs av hela fastigheten Täby Instrumentet 1, inklusive all mark

NOT 17.

2008

Ränteintäkter koncernbolag Ă–vriga ränteintäkter Ränteintäkter och liknande resultatposter

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

NOT 14.

och alla byggnader. Hyresavtalet lÜper frün den 31 oktober 2008 till och med den 31 december 2023. Under hyresperioden utgür hyra med utgüngspunkt frün anskaffningskostnaden fÜr kÜparen. Hyreskostnaden utgür med en fast del och en rÜrlig ränterelaterad del. Den ränterelaterade hyran baseras pü en referensränta, STIBOR 3 münader, samt en marginal. Den ränterelaterade hyran beräknas fÜr varje kvartal. Som en del av fastighetsaffären har även ett optionsavtal knutits mellan Danske Renting AB och Micronic, där Micronic fÜrvärvat en option att kÜpa samtliga aktier i bolaget D-Renting 6 AB, som äger fastigheten. Optionen kan utlÜsas efter 8 respektive 10 ür.

SK ATTER

Koncernen Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i under ĂĽret aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatt pĂĽ aktiverad utveckling Uppskjuten skatt pĂĽ internvinst i lager Uppskjuten skatt till fĂśljd av justering av fĂśregĂĽende ĂĽrs aktiverade underskottsavdrag Uppskjuten skatt till fĂśljd av ändrad bolagsskattesats Uppskjuten skatt pĂĽ derivat fĂśr säkringsredovisning Uppskjuten skatt pĂĽ obeskattade reserver Ă–vrigt Totalt redovisad skatt i koncernen

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

2008

2007

–7 703 –7 703

–6 063 –6 063

21 706 2 642

846 60 754

–13 346 3 767 –8 –3 634 613 1 526 –691 12 575 4 872

22 567 –694 1 648 – 726 – 231 86 078 80 015

55

Not 17 forts. Avstämning effektiv skatt Resultat fĂśre skatt Skatt enligt gällande skattesats fĂśr moderbolaget Effekt av andra skattesatser fĂśr utländska dotterbolag Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Effekt av ändrad bolagsskattesats Ă–vrigt Redovisad effektiv skatt

2008

2007 –35 516 9 944 1 078 –795 –8 –3 634 –1 713 4 872

28,0% 3,0% –2,2% –0,0% –10,2% –4,8% 13,72%

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital VärdefÜrändringar pü derivat som används fÜr säkring av valutarisk i kassaflÜdessäkring Valutakursdifferenser frün valutalün som behandlas som nettoinvestering i utländska dotterbolag

28,0% –0,0% –0,9% 0,6% – 0,2% 27,8%

–287 556 80 516 –100 –2 527 1 648 – 477 80 015

2008 2 572 –2 496 76

2007 –1 571 285 –1 286

2008

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Materiella anläggningstillgĂĽngar Immateriella anläggningstillgĂĽngar LĂĽngfristiga fordringar Derivat som säkringsinstrument Kundfordringar Varulager Avsättningar Obeskattade reserver Upplupna kostnader Ă–vrigt Underskottsavdrag Skattefordringar/skulder Kvittning Skattefordringar/skulder netto

FĂśrändring av uppskjuten skatt Materiella anläggningstillgĂĽngar Immateriella anläggningstillgĂĽngar Derivat som säkringsinstrument Kundfordringar Varulager Avsättningar Obeskattade reserver Upplupna kostnader LĂĽngfristiga fordringar Ă–vrigt Skattemässigt underskott

2007

Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatteskuld

Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatteskuld

551

–51 –32 919

586

–112 –21 701

– 2 258 354 26 422 2 839

1 611 –846 143 2 619 1 864 –

485 1 965 66 854 101 728 –10 949 90 779

–32 970 10 949 –22 021

IngĂĽende balans 1 januari 2008

Redovisat Üver resultaträkningen

474 –21 701 -846 143 2 583 1 864 –1 526 1 267 1 611 2 358 69 485

17 –11 218 532 211 23 838 975 1 526 –781 885 –780 –2 630

55 713

12 575

–36 –1 526

1 267 2 358 69 485 79 933 –3 317 76 616

Redovisat mot eget kapital

2 572

–2 496

76

–24 220 3 317 –20 903

Utgüende balans 31 december 2008 500 –32 919 2 258 354 26 422 2 839 – 485 – 1 965 66 854 68 758

Moderbolaget Redovisat i resultaträkningen Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i under ĂĽret aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatt till fĂśljd av justering av fĂśregĂĽende ĂĽrs aktiverade underskottsavdrag Uppskjuten skatt till fĂśljd av ändrad bolagsskatteskattesats Ă–vrigt Totalt redovisad skatt i moderbolaget

56

B0LFURQLF$Ĺľ5

2008

2007

17 916 2 785 –8 –5 579 – 15 114

590 60 754 1 648 – –454 62 538

MICRONIC 2008

Not 17 forts. 2008

Redovisad effektiv skatt

2007

28,0% –0,3% 0,0% –6,9% –2,0%

–80 625 22 575 –263 –8 –5 579 –1 611

28,0% –0,7% 0,7% – 0,2%

–220 945 61 865 –1 452 1 648 – 477

18,75%

15 114

28,3%

62 538

2008 –2 497 –2 497

2007 285 285

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital Valutakursdifferenser frün valutalün som behandlas som nettoinvestering i utländska dotterbolag

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

Avstämning effektiv skatt Resultat fĂśre skatt Skatt enligt gällande skattesats fĂśr moderbolaget Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Effekt av ändrad bolagsskatteskattesats Ă–vrigt

Utgüende ackumulerade fÜrlustavdrag i moderbolaget uppgick vid ürets slut till 254 (247) MSEK och bedÜms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga Üverskott i moderbolaget.

2008

Uppskjuten skattefordran

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Materiella anläggningstillgüngar Varulager Lüngfristiga fordringar Upplupna kostnader Underskottsavdrag

Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatteskuld

–

586 – 1 611 1 268 69 342 72 807

–

551 17 824 – 195 66 854 85 424

FÜrändring av uppskjuten skatt Materiella anläggningstillgüngar Varulager Lüngfristiga fordringar Upplupna kostnader Skattemässigt underskott

NOT 18.

2007

Uppskjuten skatteskuld

IngĂĽende balans 1 januari 2008

Redovisat Üver resultaträkningen

Redovisat mot eget kapital

UtgĂĽende balans 31 december 2008

586 – 1 611 1 268 69 342 72 807

–35 17 824 885 –1 073 –2 487 15 114

– – –2 496 – – –2 496

551 17 824 – 195 66 854 85 424

IMMATERIELL A ANL Ă„GGNINGSTILLGĂ…NGAR

Koncernen

Utgifter fĂśr utveckling

Affärssystem

Licensrättighet

PĂĽgĂĽende immateriella

Summa

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

Ackumulerade anskaffningsvärden Ingüende balans 1 januari Under üret nedlagda utgifter Omklassificering till affärssystem

20 003 – –

15 947 1 210 2 846

505 161 71 885 –

471 020 34 141 –

17 084 – –

17 084 – –

– – –

2 846 – –2 846

542 248 71 885 –

506 897 35 351 –

Utgüende ackumulerade anskaffningsvärden 31 december

20 003

20 003

577 046

505 161

17 084

17 084

–

–

614 133

542 248

–16 711 –1 656

–15 254 –1 457

–427 657 –24 221

–312 918 –114 739

–13 951 –3 132

–10 534 –3 417

– –

– –

–458 320 –29 009

–338 706 –119 613

–18 367

–16 711

–451 878

–427 657

–17 084

–13 951

–

–

–487 329

–458 320

1 636

3 292

125 168

77 504

–

3 132

–

–

126 804

83 928

Ackumulerade avskrivningar IngĂĽende balans 1 januari Ă…rets avskrivningar UtgĂĽende ackumulerade avskrivningar 31 december UtgĂĽende planenligt restvärde 31 december

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

57

Not 18 forts. Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden IngĂĽende balans 1 januari Under ĂĽret nedlagda utgifter Omklassificering till Affärssystem UtgĂĽende ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar IngĂĽende balans 1 januari Ă…rets avskrivningar UtgĂĽende ackumulerade avskrivningar 31 december UtgĂĽende planenligt restvärde 31 december

Affärssystem

Licensrättighet

PĂĽgĂĽende immateriella

Summa

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

20 003

15 947

17 084

17 084

–

2 846

37 087

35 877

– –

1 210 2 846

– –

– –

– –

– –2 846

– –

1 210 –

20 003

20 003

17 084

17 084

–

–

37 087

37 087

–16 711 –1 656

–15 254 –1 457

–13 952 –3 132

–10 535 –3 417

– –

– –

–30 663 –4 788

–25 789 –4 874

–18 367

–16 711

–17 084

–13 952

–

–

–35 451

–30 663

1 636

3 292

–

3 132

–

–

1 636

6 425

Investeringen i affärssystem avser nedlagda kostnader fĂśr anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade och externt fĂśrvärvade tillgĂĽngar. Avskrivningar pĂĽbĂśrjades när systemet sattes i drift kvartal 4, 2002. Investeringar i utveckling redovisas efter individuell bedĂśmning som immateriella tillgĂĽngar dĂĽ kriterierna fĂśr aktivering är uppfyllda. De aktiverade utgifterna bestĂĽr av internt upparbetade tillgĂĽngar. Den externt fĂśrvärvade licensrättigheten avser rätten att nyttja â€?know-howâ€? avseende tillämpningsomrĂĽdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS). Avskrivningarna pĂĽbĂśrjades i slutet av 2003 och var vid utgĂĽngen av 2008 fullt avskrivna. FrĂĽn och med 2003 betalas ocksĂĽ licensavgifter till Fraunhofer. Se not 33. Upplysningar om avskrivningar fĂśrdelade per funktion finns i not 7.

NOT 19.

MATERIELL A ANL Ă„GGNINGSTILLGĂ…NGAR

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden IngĂĽende balans 1 januari InkĂśp Omklassificering till inventarier Omklassificering frĂĽn komponentlager Omklassificering till produkter i arbete Omklassificering till byggnader och mark Anskaffningsvärde sĂĽlda/utrangerade inventarier Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier Initial justering av ĂśvergĂĽng till redovisning enl IAS 16 Ă…rets valutakursdifferenser UtgĂĽende ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar IngĂĽende balans 1 januari Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete Avskrivning sĂĽlda/utrangerade inventarier Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier Initial justering av ĂśvergĂĽng till redovisning enl IAS 16 Ă…rets avskrivningar UtgĂĽende ackumulerade avskrivningar 31 december

58

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

Byggnader och mark

Maskiner

Pügüende nyanläggningar

Inventarier

Summa

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

133 960

133 960

28 607

28 353

398 463

417 985

1 147

5 543

562 177

585 841

4 323

–

56

26

4 034

8 301

68

674

8 481

9 001

–

–

–

–

931

3 914

–931

–3 914

–

–

–

–

–

–

–

41 632

–

–

–

41 632

–

–

–

277

–36 800

–

–

–277

–36 800

–

–

–

–

–

–

–40 536

–

–879

–

–41 415

–138 288

–

–

–49

–12 213

–33 064

–

–

–150 501

–33 113

–

–

–

–

7 090

–

–

–

7 090

–

5

–

–

–

–

–

–

–

5

–

–

–

–

–

4 360

231

–

–

4 360

231

–

133 960

28 663

28 607

365 865

398 463

284

1 147

394 812

562 177

–30 738

–26 588

–27 298

–26 881

–257 783

–226 322

–

–

–315 819

–279 791

–

–

–

–

17 886

12 992

–

–

17 886

12 992

34 201

–

–

49

5 713

25 513

–

–

39 914

25 562

–

–

–

–

–7 090

–

–

–

–7 090

–

–5

–

–

–

–

–

–

–

–5

–

–3 458

–4 150

–492

–466

–39 845

–69 966

–

–

–43 795

–74 582

–

–30 738

–27 790

–27 298

–281 119

–257 783

–

–

–308 909

–315 819

MICRONIC 2008

Not 19 forts. Byggnader och mark

Maskiner

Pügüende nyanläggningar

Inventarier

Summa

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

Utgüende planenligt restvärde 31 december varav mark

–

103 222

873

1 309

84 747

140 680

284

1 147

85 904

246 359

–

8 781

–

8 781

Taxeringsvärde Byggnader Mark

–

80 497

–

10 800

–

91 297

Utrustning har omklassificerats frĂĽn inventarier till produkter i arbete till ett värde 37 (41) MSEK. PĂĽ motsvarande sätt har utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling omklassificerats frĂĽn produkter i arbete till inventarier med – (42) MSEK.

Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden IngĂĽende balans 1 januari InkĂśp Omklassificering till inventarier Omklassificering frĂĽn komponentlager Omklassificering till maskiner Omklassificering till produkter i arbete Anskaffningsvärde sĂĽlda/utrangerade inventarier Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier Initial justering av ĂśvergĂĽng till redovisning enl IAS 16 UtgĂĽende ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar IngĂĽende balans 1 januari Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete Avskrivning sĂĽlda/utrangerade inventarier Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier Initial justering av ĂśvergĂĽng till redovisning enl IAS 16 Ă…rets avskrivningar UtgĂĽende ackumulerade avskrivningar 31 december UtgĂĽende planenligt restvärde 31 december varav mark Taxeringsvärde Byggnader Mark

Byggnader och mark

Maskiner

Pügüende nyanläggningar

Inventarier

Summa

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

2008

2007

132 726

132 726

28 607

28 353

290 172

310 359

1 147

5 543

452 652

476 981

4 323

–

56

26

9 732

7 867

68

674

14 179

8 567

–

–

–

–

931

3 914

–931

–3 914

–

–

–

–

–

–

–

41 632

–

–

–

41 632

–

–

–

277

–

–

–

–277

–

–

–

–

–

–

–36 800

–40 536

–

–879

–36 800

–41 415

–138 288

–

–

–49

–12 213

–33 064

–

–

–150 501

–33 113

–

–

–

–

7 090

–

–

–

7 090

–

1 239

–

–

–

–

–

–

–

1 239

–

–

132 726

28 663

28 607

258 912

290 172

284

1 147

287 859

452 652

–29 504

–25 354

–27 298

–26 881

–162 397

–144 620

–

–

–219 199

–196 855

–

–

–

–

17 886

12 992

–

–

17 886

12 992

34 201

–

–

49

5 713

25 513

–

–

39 914

25 562

–

–

–

–

–7 090

–

–

–

–7 090

–

–1 239

–

–

–

–

–

–

–1 239

–

–3 458

–4 150

–492

–466

–35 287

–56 282

–

–

–39 237

–60 898

–

–29 504

–27 790

–27 298

–181 175

–162 397

–

–

–208 965

–219 199

–

103 222

873

1 309

77 737

127 775

284

1 147

78 894

233 453

–

8 781

–

8 781

–

80 497

–

10 800

–

91 297

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

Koncernen

Utrustning har omklassificerats frĂĽn inventarier till produkter i arbete till ett värde 37 (41) MSEK. PĂĽ motsvarande sätt har utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling omklassificerats frĂĽn produkter i arbete till inventarier med – (42) MSEK.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

59

NOT 20.

NOT 23.

ANDEL AR I KONCERNBOL AG

VARUL AGER

M O D E R B O L AG E T

KO N C E R N E N

2008

2007

Ingüende anskaffningsvärden

27 084

27 084

Komponentlager

Utgüende ackumulerade anskaffningsvärden

27 084

27 084

Reservdelslager

IngĂĽende nedskrivningar

–2 407

–2 407

UtgĂĽende ackumulerade nedskrivningar

–2 407

–2 407

Utgüende bokfÜrt värde

24 677

Säte

Antal Kapital BokfÜrt aktier andel, % värde

556501-0989

Täby

1 000

100

100

607215

Tokyo

200

100

3 024

94-3344558 Wilmington

500

100

4 390

Taipei 1 600 000

100

4 332

100

12 831

Org.nr. Micronic Treasury AB

24 677

Micronic Japan K.K. Micronic Laser Systems, Inc. Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd.

80271004

Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd.

1341110136974

Anyang

1 620

24 677

Produkter i arbete

2008

2007

2008

2007

81 083

106 973

81 083

106 973

90 539

104 021

42 842

54 500

138 080

122 614

138 080

122 614

309 702

333 608

262 005

284 087

Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats frĂĽn produkter i arbete till inventarier med – (42) MSEK. PĂĽ motsvarande sätt har utrustning omklassificerats frĂĽn inventarier till produkter i arbete till ett värde av 37 (41) MSEK. Lagernedskrivningar uppgĂĽende till 67 (14) MSEK har belastat rĂśrelseresultatet i koncernen och avser nedskrivning av komponenter tillhĂśrande produkter som inte längre marknadsfĂśrs och säljs aktivt.

NOT 24.

Ă–VRIGA FORDRINGAR KO N C E R N E N

Mervärdesskattefordran Derivat, ej säkringsredovisning FĂśrskott till leverantĂśrer Deposition fĂśr framtida hyror Ă–vriga fordringar

NOT 21.

M O D E R B O L AG E T

FORDRINGAR PĂ… KONCERNBOL AG

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

4 333

4 270

4 333

4 270

–

7 792

–

–

736

2 869

736

2 869

2 482

–

2 482

–

683

1 079

476

859

8 234

16 010

8 027

7 998

M O D E R B O L AG E T

Ingüende bokfÜrt värde Tillkommande poster

2008

2007

26 209

27 227

7 298

–

–

–1 018

33 507

26 209

Avgüende poster Utgüende bokfÜrt värde

NOT 25.

FĂ–RUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTĂ„KTER KO N C E R N E N

FÜrsäljningsintäkter Varu- och servicekostnader

NOT 22 .

Kommissionskostnader

Ă–VRIGA L Ă…NGFRISTIGA FORDRINGAR

Ă–vrigt KO N C E R N E N

Ingüende bokfÜrt värde

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

5 309

5 200

80

80

Tillkommande poster

34 966

418

32 000

–

AvgĂĽende poster

–2 224

–309

–2 200

–

Utgüende bokfÜrt värde

38 051

5 309

29 880

80

Tillkommande post i moderbolaget avser deposition avseende framtida hyresbetalningar fÜr fastigheten som süldes 2008. Depositionen är räntebärande och frisläpps Üver hyresperiodens lÜptid som är 15 ür. Tillkommande post utÜver detta i koncern avser framfÜr allt i det japanska dotterbolaget erlagda depositioner avseende hyresavtal. Alla fordringar är upptagna till nominellt belopp.

NOT 26.

2007

2008

2007

112 589

20 444

112 589

20 444 3 666

268

3 666

268

1 976

2 177

1 976

2 177

21 716

12 467

14 583

13 867

136 549

38 754

129 416

40 154

OBESK ATTADE RESERVER / BOKSLUTSDISPOSITIONER M O D E R B O L AG E T

B0LFURQLF$Ĺľ5

2008

2007

5 451

5 451

Obeskattade reserver IngĂĽende balans skattemässiga Ăśveravskrivningar utĂśver redovisningsmässiga, maskiner och inventarier Ă…rets fĂśrändring

60

M O D E R B O L AG E T

2008

–5 451

–

Utgüende balans skattemässiga Üveravskrivningar

–

5 451

I moderbolaget redovisas de obeskattade reserverna tillsammans med uppskjutna skatteskulder. I de utgĂĽende obeskattade reserverna ingĂĽr latent en uppskjuten skatteskuld uppgĂĽende till

–

1 526

MICRONIC 2008

R Ă„NTEBĂ„R ANDE SKULDER /SKULDER TILL KREDITIN STITUT KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

LĂĽngfristiga räntebärande skulder BanklĂĽn Ă–vriga räntebärande skulder

5 916

90 903

–

79 142

142 162

89 998

142 162

89 998

Finansiella leasingskulder

–

–

–

–

148 078

180 901

142 162

169 140

15 177

22 587

–

3 440

–

33 157

–

33 157

Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristig del av banklĂĽn Ă–vriga räntebärande skulder Kortfristig del av finansiella leasingskulder

Summa räntebärande skulder

–

9 762

–

–

15 177

65 506

–

36 597

163 254

246 407

142 162

205 737

15 177

22 587

–

3 440

5 916

85 742

–

73 981

–

5 161

–

5 161

21 093

113 490

–

82 582

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

NOT 27.

BanklĂĽn fĂśrfaller till betalning enligt nedan: FĂśrfaller inom ett ĂĽr FĂśrfaller mellan ett och fem ĂĽr FĂśrfaller senare än fem ĂĽr Ă–vriga räntebärande skulder FĂśrfaller inom ett ĂĽr FĂśrfaller mellan ett och fem ĂĽr

–

33 157

–

33 157

142 162

89 998

142 162

89 998

FÜrfaller senare än fem ür

–

–

–

–

142 162

123 155

142 162

123 155

Säkerhet fĂśr banklĂĽnen är utställda med ett belopp av – (102) MSEK i fĂśretagets mark och byggnad samt – (89) MSEK i fĂśretagsinteckningar.

KO N C E R N E N

KO N C E R N E N

2008

Minimileaseavgifter

FÜrfaller inom ett ür FÜrfaller mellan ett och fem ür FÜrfaller senare än fem ür

Finansiella leasingskulder fĂśrfaller till betalning enligt nedan:

20 07

Ränta

Kapitalbelopp

Minimileaseavgifter

Ränta

Kapitalbelopp

–

–

–

9 862

–100

9 762

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

9 862

–100

9 762

Räntebärande skulder; kontraktsenligt fÜrfall, koncernen Nominellt belopp originalvaluta

BokfÜrt värde

Effektiv ränta

245 260

21 092

1,74%

142 162

4,28%

BanklĂĽn JPY, fast ränta Ă–vriga räntebärande skulder EUR, fast ränta Totalt räntebärande skulder

13 000

163 254

FĂśrfallotidpunkt enligt lĂĽneavtal <1 ĂĽr 1–5 ĂĽr Mer än 5 ĂĽr 15 177

5 916

–

–

142 162

–

15 177

148 078

–

Räntebärande skulder; kontraktsenligt fĂśrfall, moderbolaget Nominellt belopp originalvaluta Skulder till kreditinstitut Totala skulder till kreditinstitut Ă–vriga räntebärande skulder EUR, fast ränta Totalt räntebärande skulder

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5

BokfÜrt värde

Effektiv ränta

FĂśrfallotidpunkt enligt lĂĽneavtal <1 ĂĽr 1–5 ĂĽr Mer än 5 ĂĽr

– 13 000

142 162 142 162

4,28%

–

142 162

–

–

142 162

–

61

Not 27 forts. En räntefÜrändrings püverkan pü kassaflÜdet, koncernen Nominellt belopp originalvaluta

BokfÜrt värde

Effektiv ränta

RäntefÜrändring med 1%

Räntekostnad per ür faktisk

Räntekostnad per ür med 1% hÜjning

245 260

21 092

1,74%

2,74%

367

578

142 162

4,28%

5,28%

6 085

7 506

6 452

8 084

Räntekostnad per ür faktisk

Räntekostnad per ür med 1% hÜjning

BanklĂĽn JPY, fast ränta Ă–vriga räntebärande skulder EUR, fast ränta Totalt räntebärande skulder

13 000

163 254

En räntefĂśrändrings pĂĽverkan pĂĽ kassaflĂśdet, moderbolaget Nominellt belopp originalvaluta Ă–vriga räntebärande skulder EUR, fast ränta Totalt räntebärande skulder

13 000

BokfÜrt värde

Effektiv ränta

RäntefÜrändring med 1%

142 162

4,28%

5,28%

142 162

NOT 30. NOT 28 .

L Ă…NGFRISTIGA AVSĂ„TTNINGAR

KO N C E R N E N

2007

Ersättningar till anställda 5 536

4 977

Ă…rets avsättning

2 183

559

Utgüende bokfÜrt värde

7 719

5 536

I det japanska dotterbolaget gÜrs avsättningar fÜr ersättningar till anställda. Under vissa fÜrutsättningar betalas ett engüngsbelopp ut till den anställde dü anställningen upphÜr, antingen pü grund av pension eller dü den anställde av annan anledning slutar sin anställning.

NOT 29.

2007

2008

2007

3 909

3 986

3 909

3 986

LĂśne- och lĂśnebikostnader

69 884

63 586

67 853

61 692

Kommissionskostnader

10 040

8 886

10 040

8 886

Ă–vrigt

44 774

42 824

32 337

30 675

128 607

119 282

114 139

105 239

Upplupna upptagningskostnader omfattar beräknade üterstüende kostnader fÜr upptagning av system hos kund. Uppskattningar av dessa kostnader gÜrs pü individuell basis fÜr varje levererat system. Avsättningen gÜrs i samband med resultatavräkning. Kostnaderna fÜr upptagning av ett system är lätta att bedÜma och är smü i fÜrhüllande till värdet av systemet i helhet. Efter det att upptagningen är slutfÜrd pübÜrjas en garantitid om normalt 12 münader. Se även not 31. I moderbolagets lÜne-och lÜnebikostnader fÜr 2008 ingür upplupna omstruktureringskostnader.

Ă–VRIGA SKULDER KO N C E R N E N

M O D E R B O L AG E T

2008

Upptagningskostnader

Ingüende bokfÜrt värde

7 506 7 506

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FĂ–RUTBETALDA INTĂ„KTER

KO N C E R N E N

2008

6 085 6 085

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

Personalens källskatter

6 561

4 499

4 039

4 499

Derivat, säkringsredovisning

9 688

–

–

–

Derivat, ej säkringsredovisning

2 516

–

–

–

Ă–vrigt

3 598

3 426

7

8

22 363

7 925

4 046

4 507

NOT 31.

GAR ANTIAVSĂ„TTNINGAR KO N C E R N E N

2008

2007

Ingüende bokfÜrt värde

13 031

Periodens avsättningar

20 014

IansprĂĽktaget under perioden

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

32 749

13 031

32 749

14 760

20 014

14 760

–10 335

–26 732

–10 335

–26 732

Outnyttjade ĂĽterfĂśrda belopp

–3 858

–7 746

–3 858

–7 746

Utgüende bokfÜrt värde

18 852

13 031

18 852

13 031

Garantiavsättningar

Upplupna garantikostnader omfattar beräknade üterstüende kostnader fÜr garantiütaganden. Uppskattningar av dessa kostnader gÜrs pü individuell basis fÜr varje levererat system. Avsättningen fÜr garantiütaganden gÜrs i samband med resultatavräkning.

62

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

MICRONIC 2008

STĂ„LLDA SĂ„KERHETER

NOT 33.

KO N C E R N E N

2008

M O D E R B O L AG E T

2007

2008

KO N C E R N E N

2007

Framtida betalningsĂĽtagande till samarbetspartners

Nedan anges säkerheter fÜr angivna skuldposter i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar

–

102 000

–

102 000

Ă„ganderättsfĂśrbehĂĽll avseende finansiellt leasade inventarier

–

2 606

–

–

89 000

89 000

89 000

89 000

89 000

193 606

89 000

191 000

FĂśretagsinteckningar

Som säkerhet fÜr erhüllet fÜrskott pü framtida royaltyintäkter har lämnats ett antal patent avseende SLM och datakanal, vilka inte finns tillgüngsfÜrda varfÜr det inte üsatts nügot värde i ovanstüende tabell.

NOT 34.

EVENTUALFĂ–RPLIKTELSER

varav: fÜrfaller inom ett ür fÜrfaller mellan ett och fem ür fÜrfaller senare än fem ür

M O D E R B O L AG E T

2008

2007

2008

2007

98 420 98 420

99 472

98 420

99 472

99 472

98 420

99 472

16 403

14 210

16 403

14 210

32 807

35 526

32 807

35 526

49 210

49 736

49 210

49 736

98 420

99 472

98 420

99 472

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

NOT 32 .

Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns ütaganden om framtida betalningar under fÜrutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls.

KUNDFORDRINGAR , NEDSKRIVNING , Ă…LDERSANALYS OCH Ă–VRIG INFORMATION

Koncernen

2008

20 07

Brutto 170 678 33 622 1 815 1 332 636 – 208 083

Ej fÜrfallna kundfordringar FÜrfallna kundfordringar 0–30 dgr FÜrfallna kundfordringar >30–90 dgr FÜrfallna kundfordringar >90–180 dgr FÜrfallna kundfordringar >180 dgr FÜrfallna kundfordringar >360 dgr Summa

Nedskrivningar – – 168 477 546 – 1 191

Brutto 250 188 1 950 369 312 1 085 111 254 015

Nedskrivningar – – – – 609 111 720

Under ĂĽret har nedskrivning om 140 (419) TSEK gjorts pĂĽ grund av att en kund har fĂśrsatts i konkurs, inget tyder pĂĽ att ĂĽtervinning kan ske. Ă–vriga finansiella tillgĂĽngar avser kundfordringar med bedĂśmd god kreditkvalitet. Säkerheter, fĂśrutom i vissa fall remburser och kreditfĂśrsäkringar, fĂśrekommer inte.

NOT 35.

FINAN SIELL A TILLGĂ…NGAR OCH SKULDER

I nedanstĂĽende tabell presenteras koncernens finansiella tillgĂĽngar och skulder, upptagna till redovisat respektive verkligt värde, klassificerade i kategorierna Derivat, säkringsredovisning Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lĂĽnefordringar Ă–vriga skulder Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningarna enligt nedan: Verkligt värde fĂśr räntebärande skulder baseras pĂĽ framtida kassaflĂśden av kapitalbelopp och ränta, diskonterat till aktuell marknadsränta pĂĽ balansdagen. Bolaget använder vid beräkningen swapränta per den 31 december 2008. De räntesatser som används baseras pĂĽ respektive lĂĽns kvarvarande lĂśptid till kommande ränteomfĂśrhandlingstillfälle. Koncernen 2008

Derivat, säkringsredovisning

Derivat, ej säkringsredovisning

Kundfordringar Ă–vriga fordringar Likvida medel SEK USD JPY EUR TWD KRW RMB Summa tillgĂĽngar

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

Kund- och lĂĽnefordringar

Ă–vriga skulder

Summa redovisat värde

Summa verkligt värde

206 892

206 892

206 892

162 591

162 591

162 591

5 350

5 350

5 350

39 465

39 465

39 465

146 037

146 037

146 037

1 747

1 747

1 747

16 156

16 156

16 156

38 –

–

578 276

–

38

38

578 276

578 276

63

Not 35 forts. Derivat, säkringsredovisning

Koncernen 2008

Derivat, ej säkringsredovisning

Kund- och lĂĽnefordringar

LĂĽngfristiga räntebärande skulder LĂĽngfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut Ă–vriga lĂĽngfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut LeverantĂśrsskulder

Ă–vriga skulder

Summa redovisat värde

Summa verkligt värde

5 916

5 916

5 916

142 162

142 162

142 162

15 177

15 177

15 177

20 178

20 178

20 178

Ă–vriga finansiella skulder Valutaterminskontrat (kassaflĂśdessäkring) Ă–vriga finansiella skulder

9 688

2 516 807

807

807

Summa skulder

9 688

2 516

–

184 240

184 240

184 240

–

13 404

–

–

–

–

Derivat, säkringsredovisning

Derivat, ej säkringsredovisning

Kund- och lĂĽnefordringar

Ă–vriga skulder

Redovisad fÜrlust (värdefÜrändring)

Koncernen 2007 Kundfordringar

Summa redovisat Summa verkligt värde värde

253 295

Ă–vriga fordringar Valutaterminskontrakt JYP Likvida medel SEK USD JPY EUR TWD KRW RMB Summa tillgĂĽngar

253 295

253 295

7 792

7 792

231 013

231 013

231 013

10 030

10 030

10 030

70 993

70 993

70 993

126 465

126 465

126 465

1 304

1 304

1 304

10 720

10 720

10 720

7 792

137 –

7 792

703 957

–

137

137

711 749

711 749

Lüngfristiga räntebärande skulder Lüngfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut

90 903

90 903

90 762

Ă–vriga lĂĽngfristiga räntebärande skulder

89 998

89 998

89 998

22 587

22 587

22 587

33 157

33 157

33 157

9 762

9 762

9 762

43 011

43 011

43 011

Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Ă–vriga räntebärande skulder Finansiella leasingskulder LeverantĂśrsskulder Ă–vriga finansiella skulder Ă–vriga finansiella skulder

2 079

2 079

2 079

Summa skulder

–

–

–

291 497

291 497

291 356

Redovisad fÜrlust (värdefÜrändring)

–

710

–

–

–

–

UtestĂĽende valutaterminer den 31 december 2008 Koncernens innehav av valutaterminskontrakt fĂśrdelar sig per den 31 december 2008 pĂĽ fĂśljande underliggande belopp och fĂśrfallotider. Valuta

Belopp tusental

FĂśrfall

Valuta

Belopp tusental

FĂśrfall

JPY, sälj

JPY

1 100 000

Kv 1–09

USD, sälj

USD

8 500

Kv 1–09

JPY, sälj

JPY

1 700 000

Kv 2–09

USD, sälj

USD

9 750

Kv 2–09

JPY, sälj

JPY

30 000

Kv 3–09

USD, sälj

USD

1 000

Kv 4–09

Summa

2 830 000

Summa

19 250

Riskhantering En redogÜrelse fÜr koncernens risker och riskhantering lämnas i fÜrvaltningsberättelsen.

64

B0LFURQLF$Ĺľ5

MICRONIC 2008

Not 35 forts.

Koncernen 2008

Valuta BanklĂĽn BanklĂĽn

Nom. belopp i originalvaluta Totalt TSEK

JPY

245 260

21 092

LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder

SEK EUR JPY USD

13 290 75 38 950 351

13 290 818 3 350 2 721

Ă–vriga finansiella skulder Ă–vriga räntebärande skulder Ă–vriga finansiella skulder

EUR JPY

13 000 9 381

142 162 807

Summa

184 240

Inom 1 mĂĽn

11 851 531 3 350 2 721

1–3 mün

3 mün–1 ür

1–5 ür

15 177

5 916

5 ür och längre

1 439 286

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

FĂśrfallostruktur finansiella skulder, koncernen

142 162 807 18 453

2 532

15 177

148 078

–

5 ür och längre

Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgüngen av üret endast av bankmedel i likhet med fÜregüende ür. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgür till 25 (25) MSEK. I slutet av 2008 har samtliga fastighetsrelaterade banklün üterbetalats, dü fastigheten i Täby utanfÜr Stockholm avyttrats.

FĂśrfallostruktur finansiella skulder, koncernen Koncernen 2007

Valuta

Nom. belopp i originalvaluta Totalt TSEK

BanklĂĽn BanklĂĽn BanklĂĽn

SEK

JPY

82 582 540 351

82 582 30 908

Finansiella leasingskulder

SEK

9 762

9 762

SEK EUR JPY USD KRW

18 622 1 278 109 003 890 41 500

18 622 12 108 6 235 5 759 287

EUR JPY

13 000 36 341

123 155 2 079

LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder LeverantĂśrsskulder Ă–vriga finansiella skulder Ă–vriga räntebärande skulder Ă–vriga finansiella skulder Summa

291 497

Inom 1 mĂĽn

1–3 mün

3 mün–1 ür

1–5 ür

860 4 787

2 580 14 361

13 760 11 762

65 382

9 762

16 225 11 852 4 355 5 178 287

2 397 256 1 880 581

33 157

89 998

60 441

115 520

2 079 37 897

12 259

65 382

Banklünen i svenska kronor avser fastighetslün. I slutet av 2008 har samtliga fastighetsrelaterade banklün üterbetalats, dü fastigheten i Täby utanfÜr Stockholm avyttrats. Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgüngen av üret endast av bankmedel i likhet med fÜregüende ür. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgür till 25 (25) MSEK.

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

65

NOT 36.

HĂ„NDELSER EFTER BAL AN SDAGEN S UTGĂ…NG

Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsürets utgüng inte inträffat nügra händelser som väsentligt püverkat bolaget finansiellt.

66

B0LFURQLF$Ĺľ5

NOT 37.

K APITALHANTERING

Styrelsen i Micronic har fastställt en finansiell mülsättning, innebärande att bolaget ska ha en god kapitalstruktur som säkerställer finansiell stabilitet och som utgÜr en god grund fÜr fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Micronic har inte lämnat utdelning vid nügot tillfälle utan har üterinvesterat upparbetade vinstmedel fÜr att finansiera främst fortsatt utvecklingsarbete och pü sü sätt skapa tillväxt. Micronic definierar kapital som eget kapital enligt balansräkningen, 888 576 (907 464) MSEK, med avdrag fÜr dels orealiserade värdefÜrändringar redovisade direkt via eget kapital och dels aktierelaterade ersättningar redovisade direkt mot eget kapital, 882 436 (898 972) MSEK. Koncernens lüngsiktiga mül är att nü en bruttomarginal Üverstigande 50 procent, en rÜrelsemarginal Üverstigande 15 procent samt att bibehülla en soliditet Üverstigande 60 procent. Varken moderbolaget eller nügot av dotterbolagen stür under externa kapitalkrav.

MICRONIC 2008

Fin a n sie ll a r a p p or t e r

FĂśrslag till disposition beträffande bolagets resultat Styrelsen fĂśreslĂĽr att moderbolagets ansamlade fĂśrluster, 115 761 079 kronor, ĂśverfĂśrs i ny räkning. Godkännande och fastställelse Ă…rsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgĂĽr nedan, godkänts fĂśr utfärdande den 23 februari 2009. Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir fĂśremĂĽl fĂśr fastställelse pĂĽ ĂĽrsstämman den 1 april 2009. Styrelsens intygande Styrelsen och verkställande direktĂśren fĂśrsäkrar att ĂĽrsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rĂĽdets fĂśrordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Ă…rsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. FĂśrvaltningsberättelsen fĂśr moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande Ăśversikt Ăśver utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de fĂśretag som ingĂĽr i koncernen stĂĽr infĂśr.

Täby den 23 februari 2009

Christer Elmehagen StyrelseordfĂśrande

Magnus Lindquist Styrelseledamot

JĂśrgen Centerman Styrelseledamot

GĂśran Malm Styrelseledamot

Sigrun Hjelmquist Styrelseledamot

Lena Treschow Torell Styrelseledamot

Sven LÜfquist Verkställande direktÜr

Vür revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2009.

KPMG AB Anders Malmeby Auktoriserad revisor

MICRONIC 2008

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

67

Revisionsberättelse Till ürsstämman i Micronic Laser Systems AB (publ.) Org nr 556351-2374 Vi har granskat ürsredovisningen, koncernredovisningen och bokfÜringen samt styrelsens och verkställande direktÜrens fÜrvaltning i Micronic Laser Systems AB (publ.) fÜr ür 2008. Det är styrelsen och verkställande direktÜren som har ansvaret fÜr räkenskapshandlingarna och fÜrvaltningen och fÜr att ürsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av ürsredovisningen samt fÜr att internationella redovisningsstandarder IFRS südana de antagits av EU och ürsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vürt ansvar är att uttala oss om ürsredovisningen, koncernredovisningen och fÜrvaltningen pü grundval av vür revision. Revisionen har utfÜrts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfÜrt revisionen fÜr att med hÜg men inte absolut säkerhet fÜrsäkra oss om att ürsredovisningen och koncernredovisningen inte innehüller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen fÜr belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingür ocksü att prÜva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktÜrens tillämpning av dem samt att bedÜma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktÜren

1)

gjort när de upprättat ĂĽrsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i ĂĽrsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag fĂśr vĂĽrt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, ĂĽtgärder och fĂśrhĂĽllanden i bolaget fĂśr att kunna bedĂśma om nĂĽgon styrelseledamot eller verkställande direktĂśren är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om nĂĽgon styrelseledamot eller verkställande direktĂśren pĂĽ annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, ĂĽrsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vĂĽr revision ger oss rimlig grund fĂśr vĂĽra uttalanden nedan. Ă…rsredovisningen har upprättats i enlighet med ĂĽrsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sĂĽdana de antagits av EU och ĂĽrsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. FĂśrvaltningsberättelsen är fĂśrenlig med ĂĽrsredovisningens och koncernredovisningens Ăśvriga delar. Vi tillstyrker att ĂĽrsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen fĂśr moderbolaget och fĂśr koncernen, behandlar fĂśrlusten i moderbolaget enligt fĂśrslaget i fĂśrvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamĂśter och verkställande direktĂśren ansvarsfrihet fĂśr räkenskapsĂĽret.

Stockholm den 23 februari 2009 Anders Malmeby Auktoriserad revisor KPMG AB

1)

Detta är en avskrift av den revisionsberättelse som avlämnats avseende bolagets ĂĽrsredovisning i original, vilken motsvarar sidorna 36–67 i denna tryckta version av ĂĽrsredovisningen. Avskriften av revisionsberättelsen omfattar sĂĽledes inte den tryckta versionen av ĂĽrsredovisningen.

68

B0LFURQLF$Ĺľ5 B6(B1<

MICRONIC 2008

Nils Björk i spetsen över bolaget med stöd av Småföretagsfonden. 1993 –1995

1970

Micronics historia går tillbaka till -talet när en grupp forskare under ledning av Gerhard Westerberg började forska i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Deras mål var att utveckla en utrustning som kunde rita fotomasker till halvledarindustrin. 1984

Gerhard Westerberg bildade tillsammans med sju anställda ett bolag för att kommersialisera forskningsresultaten. Detta resulterade i lanseringen av den första laserritaren.

En svag halvledarmarknad gjorde att Micronic sökte andra marknader för företagets teknik. En laserritare för skuggmasker utvecklades som gav konstruktörerna nästan total frihet i utformningen av skuggmasker till TV-skärmar (CRT).

Efter Gerhard Westerbergs frånfälle tog personalen med

2000

Micronic börsnoterades på Stockholmsbörsen. Rekordstor omsättning på  MSEK. 2003

1996

LRS blev industristandard för skuggmasker. Samtidigt började de bärbara datorerna komma ut på marknaden. I takt med att marknaden utvecklades kunde Micronic i nära samarbete med kunderna fortsätta utvecklingen av de laserritare som nu används för att producera platta bildskärmar till såväl bärbara som stationära datorer. 1999

1989

systemet. Samtidigt fann Micronic fler användningsområden och utvecklade produktserien MP+. Samma år introducerades den unika SLM-tekniken som används i Sigma-systemen.

Micronic går åter in på halvledarmarknaden med lansering av det första Omega-

Högsta orderingången i företagets historia – över en miljard SEK, drivet av bildskärmsmarknaden. Laserritaren LRS för TFT-LCD lanserades. Produktprogrammet breddades, en mätmaskin för fotomasker för bildskärmstillverkning introducerades. Fulltecknad företrädesemission.

M icronic s histori a

Micronics historia center, ATAC, i Japan. Sigma lanserades. 2006

Dotterbolag i Sydkorea etablerades. Produktserien FPS introducerades för volymproduktion av fotomasker för avancerad elektronisk kapsling av halvledarkretsar. 2007

Produktserien Prexision introducerades för produktion av avancerade bildskärmsfotomasker från generation  till .

2005

Leveranser av LRS för produktion av bildskärmsfotomasker ökade kraftigt, vilket genererade en rekordomsättning på   MSEK. Micronic etablerade service-

MICRONICS UT VECKLING PÅ BILDSK ÄRMSMARKNADEN 1993 –2007

MICRONIC 2008

Omslag SE.indd 6

69

09-03-10 16.12.08

Teknisk ordlista Akusto-optik En metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud. AOD, Akusto-optisk deflektor Den komponent i Micronics laserritare som avlänkar laserstrålen under exponering. CAD-data CAD (Computer Aided Design) data som beskriver mönstret som ska ritas i Micronics system. Data skapas med hjälp av ritprogram för kretskonstruktion. Vanliga dataformat som skapas av CAD-program är DXF, Gerber, GDS II. CCD, CMOS CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) är två tekniker för bildsensorer som finns i till exempel digitalkameror och de flesta mobiltelefoner. Bildsensorer är elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. CMOS är även den dominerande tekniken för att göra halvledarchip. DUV Deep Ultra Violet. Ljus av mycket kort våglängd. I Micronics fall refererar det till våglängden på lasern i Sigma-systemet, 248 nm. Elektronisk kapsling Tillverkningssteget som kapslar in ett halvledarchip så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter i elektronisk utrustning. Fasskiftsfotomask Normala fotomasker är binära, ljus antingen blockeras, eller släpps igenom. De minsta strukturerna på avancerade halvledarchip är idag så små att de är svåra att tillverka genom att belysa normala fotomasker med den kortaste tillgängliga ljusvåglängden. Till skillnad från en normal fotomask har en fasskiftsfotomask även områden som släpper igenom 180° fasskiftat ljus. Kombinationen av ljus med olika faser från fotomasken gör att kontrasten ökar och de minsta strukturerna på halvledarchipet går att lösa upp. Fotomask Kan beskrivas som ett fotonegativ. ”Bilden” på negativet ritas med Micronics system och överförs genom en litografisk process till kundens slutprodukt. Fotomasken består av ett genomskinligt substrat av glas eller kvarts som täckts med ett tunt kromskikt och ovanpå detta ett lager fotoresist. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att materialet kan framkallas och tvättas bort sedan det belysts. Efter ritning framkallas fotoresisten och mönstret överförs till kromskiktet med hjäp av etsning. Halvledarchip/halvledarkrets/ halvledarkomponent En elektronikkomponent, som innehåller mer än ett kretselement på en kiselbricka, till exempel minneskretsar, processorer, förstärkare. HDTV ”High Definition TV”, en TV-standard med betydligt högre bildkvalitet. Det finns två varianter, 720 eller 1 080 pixlar i vertikal ledd att jämföra med standard TV som har 576 (PAL, SECAM) eller 484 (NTSC). HDTV kräver att både TV-sändningarna och TV-apparaterna stödjer standarden.

Omslag SE.indd 7

Finansiell ordlista LCD LCD (Liquid Crystal Display), den vanligaste tekniken för platta bildskärmar. LCD-bildskärmar baseras på flytande kristallteknik, en elektriskt aktiv vätska som används i den vanligaste typen av platta skärmar. Det finns två huvud-teknologier: passiva (PM-LCD eller TN/STN LCD) och aktiva (TFT-LCD).

Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

MEMS Mikro-Elektro-Mekaniska System. En kombination av mikroskopisk mekanik och ett halvledarchip. MEMS tillverkas oftast i halvledarprocesser med extra processteg för de mekaniska delarna. Micronics SLM med en miljon styrbara speglar är ett exempel på en MEMS.

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av nettoomsättning.

Mikrometer, μm 1 miljondels meter, 10 –6 m, en tusendels millimeter. Mura Ett japanskt ord som används för att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta så små att mätning är svårt eller opraktiskt, men trots det är de synliga för det mänskliga ögat. Nanometer, nm 1 miljarddels meter, 10 –9 m, en miljondels millimeter. OLED OLED (Organic Light-Emitting Diode) är en teknik som används i bildskärmar och som består av tunna kolbaserade plastfilmer mellan två elektroder. När en ström går igenom en OLED-cell bildas elektroluminescent ljus genom att positiva och negativa laddningar slås samman i emissionslagret.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier. FoU-kostnader Kostnader hänförliga till forsknings- och utvecklingsaktiviteter inklusive kostnader för personal sysselsatta med forskning och utveckling samt avskrivningar av tidigare aktiverade utgifter för utveckling.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt. Utspädningseffekt aktie Vägt genomsnittligt antal aktier, vilket påverkas av under perioden nyemitterade aktier. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.

FoU-utgifter Kassaflödespåverkande utgifter för forskning och utveckling. Justerad rörelsemarginal Rörelseresultat justerad för aktiverade utgifter för utveckling samt avskrivningar på tidigare aktiverade utgifter för utveckling i procent av nettoomsättning. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Plasmabildskärm (PDP) En typ av platta bildskärmar som kan göras mycket stora (30–100 tum diagonalt) och relativt tunna (ca 100 mm).

Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald inkomstskatt samt förändring av rörelsekapital.

SLM SLM (Spatial Light Modulator) är en teknik som bygger på ett mikrochip med ett antal mikroskopiska speglar som kan styras individuellt.

Kassaflöde från investeringsverksamheten Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier, aktiverade utgifter för utveckling samt finansiella anläggningstillgångar.

Tekniknod Generation för halvledartillverkning. Noderna namnges baserat på den minsta strukturen eller minsta avståndet mellan strukturer, till exempel 130 nm, 90 nm, och 60 nm. Ju senare generation desto mindre och snabbare är transistorerna och desto fler får plats på ett chip.

Kassaflöde efter investeringar före finansiering Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar.

TFT-LCD TFT-LCD, en aktiv LCD-bildskärm, som ger bättre bildkvalitet och snabbare respons än en passiv LCD-skärm. Den normala tekniken i platta datormonitorer, bärbara datorer och LCD-TV. TFT-LCD blir även allt vanligare i mobiltelefoner. De aktiva LCD-bildskärmarna har en tunnfilmstransistor (TFT, Thin Film Transistor) i varje pixel.

P/E tal per aktie Aktiekursen den 31 december dividerad med resultat per aktie.

Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel.

Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Upptid Den tid som systemen kan utnyttjas för produktion.

09-03-10 16.12.20

M I C RO N I C L A S E R S YS TE M S A B (P U B L .)

Nytorpsvägen 9 Box 3141 183 03 Täby Tel: 08 638 52 00 Fax: 08 638 52 90 E-mail: info@micronic.se www.micronic.se M I C RO N I C L A S E R S YS TE M S A B R&D GOTH E N B U RG

Mölndalsvägen 91 412 63 Göteborg Tel: 08 638 52 00 Fax: 08 546 258 32 M I C RO N I C L A S E R S YS TE M S I N C .

1922 Zanker Road San Jose, CA 95112, USA Tel: +1 408 392 2260 Fax: +1 408 392 2261 M IC RO N IC J A PA N K . K .

Mitsugi-Kotobukicho Bldg. 1-1-3 Kotobuki-cho, Fuchu-shi Tokyo 183-0056, Japan Tel: +81 42 354 1320 Fax: +81 42 354 1321 M IC RO N IC L A S E R S YS TE M S KO R E A CO., LTD.

#9, Dong-A Plaza, 1608-4 Guanyang-Dong, Dongan-Gu Anyang-si Gyeonnggi-Do Sydkorea (430-060) Tel: +82 31 387 5111 Fax: +82 31 388 0087 M IC RO N IC L A S E R S YS TE M S FA R E A S T CO., LTD.

2nd Floor, #18 Pu-Ding Road, Der-An Building, Hsin-Chu, 300, Taiwan, R.O.C. Tel: +886 3 564 6656 Fax: +886 3 564 6664 M I C RO N I C L A S E R S YS TE M S A B S H A N G H A I R E PR E S E NTATIV E O F F I C E

Micronics symbol är en stiliserad bild av en laserstråle som ritar ett komplext mönster med extrem precision.

39th Floor, Sino Life Tower 707 Zhang Yang Road, Pudong Shanghai 200120, Kina Tel: +86 215 835 8383 Fax: +86 215 835 8181

Omslag SE.indd 3

09-03-10 16.12.02

Produktion: Micronic i samarbete med Sund Kommunikation. Illustratörer: Mario Salutskij, Mikael Ericsson, Niels Hofman-Bang, Annika Sköld Lindau. Fotografer: Paul Allan, Victor Brott, Johan Olsson, Jörgen Ulfsgärd, m fl. Tryck: Strokirk-Landströms, Lidköping, 2009. Repro: Done.

Pushing the limits

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.