Framtidens drivmedelsmarknad 4Resultat- och balansräkning 15Försäljning Bensin 95�

Ă…rsredovisning 2007 Svenska Statoil AB

Detta är Svenska Statoil AB StatoilHydro ASA

Manufacturing & Marketing

Energy & Retail

Country Operations

Energy Operations

Statoil Aviation

Energy & Retail Sverige

Statoils verksamhet i Sverige hör till affärsområdet Energy & Retail som i sin tur ingår i resultatområdet Manufacturing & Marketing inom Statoilkoncernen. Energi- och drivmedelsverksamheterna (Energy & Retail) i Sverige ligger i sin helhet inom Svenska Statoil AB. Statoil Lubricants (smörjmedel) och Statoil Aviation (flyg) har personal i flera länder än Sverige. Den svenska personalen inom Statoil Lubricants och Statoil Aviation är också anställd i Svenska Statoil AB.

Försäljning diesel 2003–2007

Försäljning Bensin 95 2003–2007 1 200 000

Statoil Lubricants

Försäljning Etanol E85 2003–2007

m3

m3

50 000

1 200 000

1 000 000

1 000 000

800 000

800 000

600 000

600 000

400 000

400 000

200 000

200 000

m3

40 000

30 000

20 000

0

2003

2004

2005

2006

2007

0

10 000

2004

2003

2005

2006

2007

0

2003

2004

Innehåll

102 SVENSKA STATOIL 2007

Året som gått

1

HMS – Hälsa, Miljö och Säkerhet

10

Nyckeltal

1

Personal

12

Vd har ordet

2

Förvaltningsberättelse

13

Framtidens drivmedelsmarknad

4

Resultat- och balansräkning

15

Stationssnätet

6

Kassaflödesanalys

15

Depå och logistik

7

Bokslutskommentater

16

Energi och värme

8

Noter

17

Lubricants

9

Revisionsberättelse

20

Statoil Aviation

9

Ledande befattningshavare

21

2005

2006

2007

Året som gått Årets resultat Svenska Statoil AB gjorde en vinst om 452 MSEK efter skatt. Resultatet påverkades kraftigt av positiva lagervinster på 767 MSEK, till följd av stigande marknadspriser under året. Till det positiva resultatet bidrog även en upplösning av gamla överavskrivningar. Exklusive lagervinster generade den operativa verksamheten ett negativt resultat, framförallt till följd av nedskrivning av goodwill knutet till retailaffären.

Landets bästa stationsnät Under året har Statoil inlett arbetet med att se över stationskedjan för att i framtiden bygga ett strukturanpassat och effektivt stationsnät, anpassat för framtidens vägtransporter, den lokala efterfrågan och konkurrenskraftiga drivmedels­ priser. Kravet på framtidens drivmedelstationer innebär också en anpassning till klimatneutrala drivmedelsalternativ. Framtidens bilpark kommer att kräva en rad olika drivmedel. Bränsleeffektivare bilar innebär allt färre tankningar per körd sträcka.

Kraven på effektivitet och konkurrenskraftiga priser kommer att öka. Statoil kommer fortsatt satsa på fullservice­­stationer som erbjuder service, kunskap och lägsta pris. Som komplement till dessa har vi ett nät av automater där alla tankar till samma låga pris.

Statoil köpte Jet Den 19 september offentliggjordes att Statoil­ Hydro köpt Jet-kedjan i hela Skandi­navien. I Sverige handlar det om 163 automatstationer.

Affären ska godkännas av de euro­pei­ska konkurrensmyndigheterna innan den operativt kan träda i kraft. Till dess är Statoil och Jet separata bolag på den svenska marknaden.

Svenska Statoil och StatoilHydro Fusionen mellan Statoil ASA och Norsk Hydro innebar att Svenska Statoil AB och Norsk Hydro Olje AB från den 1 oktober blev systerbolag i den nya StatoilHydro-koncernen. Båda bolagen fortsätter tillsvidare att arbeta under sina respektive varumärken på den svenska marknaden. Ändrad drivmedelsbeskattning Klimatfrågan har stått i centrum för debatten under hela året. I budgeten lade regeringen förslag om höjda drivmedelsskatter. Förslaget innebar också en viss utjämning av prisskillnaden mellan svensk MK1-diesel och svavelfri europadiesel.

Förslaget, som antogs av riksdagen i december, innebar en framgång för Statoil. Ändå är skatteskillnaden mellan de två likartade kvaliteterna fortfarande för stor, för att den klimatmässigt bättre kvaliteten svavelfri europadiesel ska kunna introduceras.

För Statoil gav klimatdebatten direkt utslag i drivmedelsförsäljningen. För första gången någonsin gick t ex dieselförsäljningen per månad i slutet av året om bensinförsäljningen.

Drivmedelskunden tänker klimat Den ökade kunskapen om klimatfrågorna tillsammans med kraftiga politiska stimulansåtgärder påverkade bil- och därmed drivmedelsförsäljningen under året. Goda konjunkturer och miljörabatter gav således en rekordförsäljning med fler etanol­ bilar, fler biogasbilar och inte minst fler dieselbilar på vägarna.

Försäljningen av Etanol E85 ökade också med 118 procent till mer än 42 miljoner liter. Fortsatta investeringar i stationsnätet genomfördes då ytterligare 64 nya E85-pumpar öppnades under

Nyckeltal*

2007

2006

2005

2004

2003

Försäljning petroleumprodukter, tusen m3

3 274

3 237

3 267

3 131

3 156

Nettoomsättning, mkr

31 180

28 745

23 426

19 247

17 572

Varuskatter, mkr

10 081

9 661

9 729

9 393

9 329

Nettoomsättning efter varuskatter, mkr

21 099

19 084

13 697

9 854

8 243

Rörelseresultat, mkr

287

-1 811

513

177

26

Resultat efter finansiella poster, mkr

183

-1 938

517

201

49

Investeringar, mkr

307

296

51

3 152

97

-192

-12

-156

-35

-12

19

12

23

21

36

6 437

6 417

5 127

3 197

2 072

4

neg

10

6

1

Skatter, mkr Soliditet, % Sysselsatt kapital, genomsnitt, mkr Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital, %

Statoil sänkte priserna En turbulent världsmarknad pressade upp världsmarknadspriserna på oljeprodukter under året. Som Sveriges ledande driv­ medelsbolag har Statoil därför förstärkt ansträngningarna att genom effektivitet och konkurrens ge kunderna bästa möjliga pris vid pump. I april genomfördes en prissänkning som kom både kortkunder och andra tillgodo, genom ett lägre pris direkt vid tankningen. Prisskillnaden mellan bemannad och obemannad station minskade samtidigt, allt som ett svar på kundernas önskemål.

året. E85 säljs nu på 276 stationer, motsvarande 56 procent av alla Statoils bemannade stationer.

Statoils kunder har dessutom tankat 54 miljoner liter etanol genom den femprocentiga låginblandningen i vanlig bensin. Varje liter bensin som ersätts av etanol innebär minskade utsläpp av växthusgaser.

Under året fortsattes också en försiktig satsning på biogas i Stockholmsområdet där en femte biogaspump öppnades i juli. Ännu ett år med musik För tredje året i rad var Statoil huvudsponsor för melodifestivalen. Stationerna frestade och festade med Stjärnmeny, schlagerblandning vid pump och CD-försäljning på stationerna. Det uppskattades både av kunder och personal. Dessutom kan Statoil med 38 000 sålda skivor räkna sig till en av Sveriges största skivbutiker.

*Nyckeltal 2003–2007 är en del av förvaltningsberättelsen

SVENSKA STATOIL 2007 1 2007 1 SVENSKA STATOIL

Vd-kommentar

Statoil på väg Sverige är 1,5 miljon meter långt. Från öster till väster 500 kilometer brett.

Personer och gods på väg är en självklarhet när hela landet ska försörjas med varor och tjänster. Det ger oss på Statoil stora möjligheter.

När jag blickar tillbaka på 2007 vill jag börja med att tacka alla kunder för det förtroende ni visat oss. Jag vill också tacka alla engagerade medarbetare för ett intensivt arbetsår. Mitt mål för 2007 var att vi genom förändring och förnyelse skulle öka vår konkurrenskraft och befästa vår position som landets ledande drivmedelsföretag. Det har vi gjort även om rörelseresultatet ännu behöver förbättras.

Under året har vi därför arbetat på att säkra vår position genom att öka vår interna effektivitet, öka vårt fokus på kärnverksamheten och för att ytterligare stärka våra kunderbjudanden. Det är viktiga steg in i framtiden för en modern drivmedelsaktör.

Klimatansvar hela vägen 2007 var året när klimatfrågan på allvar fick fäste, inte bara i debatten, utan också i praktisk handling. Därför lägger vi stor vikt vid att hålla nere vår egen klimatpåverkan hela vägen, från oljeutvinning till station. Övergången från traditionellt fossila till alltmer klimatneutrala drivmedel skärper kraven på strukturrationalisering i branschen. Framtidens drivmedelsstationer kommer inte enbart att tillhandahålla bensin och diesel utan framtiden kommer att innebära fler och mer klimatanpassade driv­ medelskvaliteter. Det betyder större stationer på platser där våra kunder vill tanka.

Etanol och diesel på frammarsch På produktsidan noterar jag två viktiga händelser under 2007. För det första, den starkt ökande försäljningen av Etanol E85. Vid utgången av 2007 hade vi totalt 276 E85-stationer och det bidrog till en försäljningsökning för etanol med hela 118 procent för E85 under året. Vår försäljningsökning låg långt över branschgenomsnittet och ambitionen är att fortsätta vara den bästa kedjan för den klimatengagerade bilisten. Vi markerade också vår satsning på biobränslen genom en klimatkampanj för etanol under hösten som engagerade både kunder och stationer.

Samtidigt är det tydligt att en ökad låginblandning av biobränslen i våra fossila bränslen är det snabbaste sättet att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn.

Genom den femprocentiga etanolinblandningen i bensin och FAME-inblandningen i diesel minskade Statoilkundernas koldioxidutsläpp med cirka 200 000 ton förra året. Vi vill gå vidare och fördubbla bioinblandningen från fem till tio procent. För det krävs politiska beslut på EU-nivå. Statoil,

2 SVENSKA STATOIL 2007

som tar en aktiv del i omställningen från fossilt till alltmer klimatneutralt, ligger på för att det ska bli verklighet.

Den andra stora förändringen på produktsidan under 2007 var den kraftiga volymtillväxten på diesel. För den tunga trafiken drevs tillväxten bland annat av den goda konjunkturen, medan det för privatbilisterna handlade om en övergång från bensin till diesel. Sverige har av tradition haft en låg andel privatdieslar, men nu ser vi en välkommen vändning. Eftersom dieseln är energieffektivare gör varje kund, som går över från bensin till diesel, en volymbesparing på cirka 30 procent, vilket självfallet minskar utsläppen av växthusgaser.

Jag vill samtidigt vara öppen med att den allt viktigare dieselmarknaden inte fungerar optimalt, varken för kunden eller för oss. Trots att svensk diesel är kraftigt skattegynnad är den för dyr jämfört med europeisk svavelfri diesel.

Den ger också högre koldioxidutsläpp. Statoil har under året drivit en intensiv kampanj för en likformig beskattning, som skulle ge oss möjlighet att sälja den svavelfria europadieseln i Sverige. Vi har nått en begränsad framgång genom en viss skatteutjämning mellan produkterna. Skatteskillnaden är emellertid fortfarande för stor för att den europeiska svavelfria dieselkvaliteten ska kunna säljas på den svenska marknaden. Vi fortsätter därför ett intensivt arbete i Sverige och inom EU för att få en svensk dieselbeskattning, som inte missgynnar kunderna och klimatet.

Starkare kunderbjudande genom StatoilHydro-fusionen 1 oktober 2007 fusionerades vårt moderbolag Statoil ASA med Hydro ASA:s olje- och gasverksamhet. Det var en affär som tillsammans bildade världens största företag för olje- och gasutvinning till havs. I Sverige fortsätter bolagen tills vidare som dotterbolag inom samma koncern, med egna varumärken och med skilda stationsnät.

Samtidigt är det tydligt att fusionen på den svenska marknaden på sikt ger möjligheter för ett starkare kund­ erbjudande på en rad områden. Årets resultat Svenska Statoil AB gjorde en vinst om 452 MSEK efter skatt år 2007. Resultatet påverkades kraftigt av positiva lagervinster på 767 MSEK, till följd av stigande marknadspriser under året. Till det positiva resultatet bidrog även en upplösning av gamla överavskrivningar. Det operativa

resultatet var däremot negativt, framförallt till följd av en nedskrivning av en goodwillpost i retailaffären. Årets resultat är en tydlig signal om att den omstrukturering av Statoil­kedjan, som inletts under 2007, var nödvändig. Den innebär en tydlig fokusering på drivmedelsmarknaden, där vi kommer att fortsätta ett intensivt arbete för att erbjuda konkurrenskraftiga priser på automater och fullservice­ stationer. Den innebär att vi också lämnar delar av energimarknaden. Såväl eldningsolja som pellets kommer successivt fasas ut genom överlåtelser till andra aktörer.

Modig drivmedelsstrategi Vår drivmedelsstrategi innebär en anpassning till dagens och morgondagens bilpark, som kräver färre tankningar, men också körs på en rad olika drivmedel. Den är också en anpassning till kundernas krav som framförallt handlar om konkurrenskraftiga priser. Det är också en anpassning till låga marginaler vilket gör att varje station kräver större volymer för att visa lönsamhet. Men jag ser det inte bara som en anpassning, utan som väl genomtänkt och modig satsning.

Under 2007 tog vi alltså initiativ till att påbörja den strukturomvandling som behövs på den svenska marknaden. Vi satsar målmedvetet för långsiktig lönsamhet på en marknad med pressade marginaler och ser över vårt stationsnät. Det innebär att vi gör om ungefär en tredjedel av våra stationer till automater. Vi stärker samtidigt våra fullservicestationer och vårt kunderbjudande. Många stationer byggs om och utbudet av varor och tjänster görs

ännu mer anpassat till kundernas önskemål. Vi kommer fortsätta satsa på att vår personal ges utbildning och träning i att visa ansvar och omtanke och ge ännu bättre service. Genom att vi effektiviserar vår affärsmodell får vi en tydligare ansvarsfördelning mellan Statoil och enskilda återförsäljare. Allt detta görs för att vi vet att våra viktigaste uppdragsgivare, kunderna, främst är lojala mot konkurrenskraftiga priser. Under året har vi sett över priser och rabatter. Varannan kund låter priset på stolpen avgöra var man ska tanka. Enkla och tydliga erbjudanden och priser blir därför allt viktigare.

Under 2007 har vi ägnat stationssidan stor uppmärksamhet. Det ska vi fortsätta med som en del i vårt kärn­ erbjudande, men vi ska också satsa mer på våra kunder inom den tunga trafiken. Jag ser det som en eftersatt marknad och det ska vi ändra på. Samarbetet inom StatoilHydro ger oss goda förutsättningar, eftersom vi tillsammans har mer än 300 stationer för tung trafik över hela landet. Nu ska våra kunder få del av de samordningsvinster vi kan göra. Vi ska se över och rusta hela nätet av truckdieselstationer. Mitt mål är att inom en treårsperiod ha ett väl anpassat och rikstäckande nät av säkra, rena och rätt utrustade stationer som ger yrkestrafiken de produkter och den service de vill ha. Och vi är på väg.

2007 befäste vi Statoils position som ledande i branschen och tog ut en färdriktning framåt. Nu kör vi!

Håkan Kirstein, vd Svenska Statoil AB

SVENSKA STATOIL 2007 3

Framtidens drivmedelsmarknad

Drivmedelskundens viktigaste partner Svenska Statoil är ledande i drivmedelsbranschen. Med service och konkurrenskraftiga priser ska Statoil vara drivmedelskundens viktigaste partner i den långsiktiga omställningen från traditionellt fossilt till klimatneutralt. Därför påbörjades en genomgripande förändring av hela stationskedjan under 2007.

Kr/liter bensin december 2007

14

12

10

SEK

Pumpris 12:04:-

Skatt 7,22:-

8

6

4 Produktkostnad 4,02:2

0

Bruttomarginal 0,80:-

Cirka 6,5 procent av det totala priset är bruttomarginalen som ska täcka kostnader som bl a depåkost­na­der, stationskostnader, löner, investeringar och eventuell vinst.

Källa: SPI

Bensinen kommer att finnas kvar under överskådlig tid framåt, men krympa i andel. I framtiden ser Statoil en snabb utveckling vad gäller olika dieselkvaliteter, ökad inblandning av olika biokomponenter och etanol.

4 SVENSKA STATOIL 2007

Kundnyttan står i centrum när Statoil rustar sig för att möta kraven på framtidens drivmedelsmarknad och kundernas krav är tydliga, även om de inte är entydiga.

Priset på stolpe allt viktigare Priset vid stolpe har en avgörande betydelse för de allra flesta kunder. Svenska kunder är prismedvetna och vana att jämföra priser. Det syns allt tydligare också inom driv­ medels­branschen och utvecklingen har förstärkts under de senaste åren. Under våren genomförde Statoil en rabatt­ översyn som gav lägre pris direkt vid tankning samtidigt som rabatterna sänktes. Det var en åtgärd som uppskattades av många, både traditionella kortkunder och andra.

Sedan millennieskiftet har genomsnittspriset på bensin legat över tio kronor per liter. De tre senaste åren har priset legat över elva kronor och med den skattehöjning som inledde 2008 kröp priset en bra bit över 12 kronor per liter.

Med ett stolppris på 12 kronor är produktkostnaden ungefär fyra kronor och skatten ungefär 7,25 kronor. Den som vill ge konkurrenskraftiga priser till slutkund har en snäv marginal att arbeta inom.

Det är en tuff uppgift och Statoil har tagit på sig den.

Därför ses varje led från raffinaderi till slutkund över och effektiviseras. Samarbetet med Norsk Hydro ger tillgång till ett mer heltäckande depånät. Det ska komma kunderna tillgodo. Branschens bästa depånät ger förutsättningar för bättre logistiklösningar. För den tunga trafiken kommer sammanslagningen av de båda bolagens nätverk för truck-

diesel ge helt unika förutsättningar för bästa kundservice och effektiv stationsdrift.

Från pump vid landsvägen till drivmedelsstation Det var inte länge sedan det fanns 9 000 bensinstationer längs de svenska vägarna och i städerna. Idag är bara 4 000 kvar och ytterligare neddragningar pågår. För att branschen som helhet ska kunna visa samma effektivitet som i övriga Europa behöver knappt var tredje station tas bort. Statoil, som under en följd av år sett över sitt stationsnät, har i dagsläget bara en tioprocentig överkapacitet vad gäller antalet stationer.

Utvecklingen på stationssidan följer vad som redan hänt i andra branscher. Små lokalkontor och små butiker har allt svårare att hävda sig både vad gäller kunskaper och varu­utbud. Större inköp förläggs till specialbutiker och stormarknader medan lokalbutiken får ta hand om komplet­ teringsköpen. Översatt till drivmedelsmarknaden betyder det att kunderna blir allt rörligare inom ett större område.

Utvecklingen förstärks av att nya bilar drar mindre bränsle och inte behöver tanka så ofta. Då ökar kundens möjligheter att välja mellan många olika tankställen.

Dessutom händer mycket på produktsidan. Den traditionella bensinmacken försvann för många år sedan. På framtidens drivmedelsstation finns fortfarande bensinkvaliteter. Statoil bedömer att bensinen kommer att finnas kvar under överskådlig tid framåt, men krympa i andel. I framtiden ser Statoil en snabb utveckling vad gäller olika diesel-

När Statoil rustar för att vara ännu bättre i mötet med morgondagens drivmedelskund görs stora satsningar på stationsnätet.

kvaliteter, ökad inblandning av olika biokomponenter och etanol. Gas är också ett område som kan växa. Vilka ytterligare bränslen som kan komma ifråga liksom vilka volymer som kommer att gälla för de olika bränsleslagen beror på fordonsindustrin, drivmedelsforskningen och hur politikerna väljer att beskatta. Det enda som är tydligt är att utvecklingen går snabbt och att klimatfrågan både är en piska och en morot.

Statoil ska också erbjuda en tydlig kedja med en enhetlig kvalitet. Det kräver stationer som är stora nog att bära löpande investeringar i koncept och butiksutveckling.

Fullservice eller automat? Fullservice och automat!

Konkurrenskraftiga priser och stort utbud av olika bränslen är två viktiga faktorer för framtidens station. Båda driver på utvecklingen mot större stationsenheter. Service, kvalitet och kunskap kommer också stå högt på önskelistan för den kund som väljer fullservice. Eller snarare, de gånger kunden väljer fullservice. Ibland är tiden viktigast, andra gånger möjligheten att också få en kopp kaffe eller nya torkarblad.

Ett nät av fräscha, enkla, snabba och säkra automatstationer där kunderna kan tanka dygnet runt är därför ett logiskt komplement till Statoils servicestationer. Det garanterar en närvaro och ett konkurrenskraftigt drivmedelserbjudande på nästan alla orter där Statoil finns idag, vilket ger en bra servicenivå över hela landet.

Service åt drivmedelskunden kräver kunskap. Det är ett

brett område som ska behärskas; från snabbmat till bilvårdsprodukter. När Statoil rustar för att vara ännu bättre i mötet med morgondagens drivmedelskund görs därför stora satsningar på personalen. Alla ska ha fått utbildning och träning. Alla ska veta att målet är att varje kundmöte ska bli lite bättre än förra gången. Varje station måste vara tillräckligt stor för att kunna locka till sig och behålla kompetenta medarbetare.

Truckstationerna kan bara bli bättre!

Idag finns cirka 75 000 yrkesförare i Sverige. Många är kunder hos Statoil, men inte tillräckligt många. Därför kommer Statoil att vässa sitt erbjudande inom truckdiesel.

Sammanslagningen av Statoils och Hydros truckdieselnät skapar stora förutsättningar för en rationell och effektiv hantering till nytta för kunderna och förarna. Dagens totalt 325 olika anläggningar kommer att bli något färre och de som blir kvar ska bli väsentligt bättre och i linje med Statoils övriga stationer.

Yrkesförarna ska få det helt, rent och påfyllt precis som privatbilisterna. Truckdieselstationerna ska ligga där de behövs, med den service som behövs. Stationerna ska vara enhetliga och tydligt utmärkta. Möjligheterna att tanka AdBlue kommer att förbättras. Statoil sätter nu en helt ny standard för truckdiesel och det kommer att ge avtryck i marknaden.

SVENSKA STATOIL 2007 5

RS@SHNMRM SDS

ETKKRDQUHBD NBG @TSNL@SDQ EQ M MNQQ SHKK R CDQ Rs`snhkr rs`shnmrm s axffr nl h rm`aa s`js- Tmcdq 1//6 g`q 03 rs`shnmdq finqsr nl shkk lncdqm` `tsnl`srs`shnmdq nbg nlk ffmhmfdm enqsr ssdq- M sudqjrnlk ffmhmfdm q dss r ss `ss ehmm`r ju`q ldc dss jnmjtqqdmrjq`eshfs cqhuldcdkrdqaitc`mcd udq gdk` k`mcds udm nl e qr kimhmfdm hmsd `kkshc lnshudq`q dm etkkrdquhbdrs`shnm- 25/ /// jtmcdq u`qid c`f Automaten r ett utm rkt komplement f r kunden.

D rut ver Þnns Statoils nuvarande stationsn tverk d r 125 miljoner kundm ten ger rum varje r. D r s ljs rligen 1,7 miljoner m3 drivmedel, 7,2 miljoner koppar varm dryck och drygt 22 miljoner m ltider f r folk p v g. D r levererar Statoils personal service och kvalitet till samma konkurrenskraftiga priser som i automatn tet.

Under ret har Statoil satsat kraftigt p b de personal och anl ggningar. 96 stationer har certiÞerats gemom f retagets LEAN-arbete, d r alla driftrutiner ses ver och f rb ttras med m let att ge r tt service till kunden. En ny tr ningsmodell har tagits fram f r stationspersonalen och mer n 300 miljoner har investerats i stationerna.

Ett nytt europeiskt butikskoncept har introducerats i Lomma, rebro, Tornby (Link ping) och Frescati (Stockholm). De kommer att st modell n r n tet i vrigt successivt ska rustas till toppstandard. M nga blir dygnet runt ppna stationer och p de ßesta kan bilisterna Ð f rutom ett brett utbud av drivmedel Ð tanka spolarv tska, tv tta bilen, hyra bil, k pa snabbmat, kaffe och bilv rdsprodukter. verallt Þnns kunnig och serviceinriktad personal.

K`mcdsr m rs rs qrs` rm`aal`sr`js q Tillsammans med Sveriges kerif retag och TryggHansa driver Statoil projektet LevBra.nu, som riktar sig till yrkeschauff ren med stillasittande arbete och oregelbundna mattider. Allt ßer privatbilister s ker ocks nyttigare och smalare alternativ i snabbmatsutbudet. Statoils snabbmats-

Dmsqdoqdm q nbg strdmjnmrsm q E q 04 q rdc`m a qi`cd Bk`dr Vdhc`q rnl dwsq``mrs kkc- Mt q g`m `mk ffmhmfr bgde e q Rs`snhk Snqmax h Khmj ohmf rnl oom`cdr 1//5- Bk`dr fhkk`q m q cds g mcdq r`jdq+ a cd o inaads nbg o eqhshcdm- G`m sudj`q hmsd `ss cq` ldc rhf e`lhkidm o tsÞxjs e q `ss j` u`ssdmrjhcnq+ rodk` fnke dkkdq j` tse q- Ï Lhss inaa q r u`qhdq`mcd nbg cds q cds rnl q sitrmhmfdm+ r fdq Bk`dr nbg q jm`q too jtmcl sdm+ inaa` h atshjdm+ bn`bg` odqrnm`kdm+ rj s` anje qhmfdm nbg k r` oqnakdl rnl dwdlodk o u`c dm `qadsrc`f j`m hmmdg kk` e q g`mr cdk Ï I`f e qr jdq rsq u` desdq cdm noshl`k` jnlahm`shnmdm `ss u`q` dmsqdoqdm q nbg strdmjnmrsm q h r`ll` odqrnm- I`f fhkk`q `ss rd l ikhfgdsdm nbg `ee qdm h u`qid rhst`shnm hrs kkds e q oqnakdl- I`f aqhmmdq udqjkhfdm e q `ss e jtmcdm `ss j mm` rhf m ic- C qe q q cds dwsq` jtk ldc ahktsgxqmhmf+ e qds`frad`qadsmhmf nbg ahksu ss e q c g`q i`f rs qqd l ikhfgds `ss jtmm` jmxs` ldq odqrnmkhf` jnms`jsdq- Hme q eq`lshcdm g`q Bk`dr l mf` etmcdqhmf`q- G`m sxbjdq `ss cds q gdks q ss `ss Rs`snhk mt rdq udq gdk` rs`shnmrm sds Ï I`f sxbjdq cds q i ssdaq` `ss rs`shnmdqm` eq rbg`r too- Cds q ndqg qs uhjshfs e q u q` jtmcdq `ss cd rj` jnll` shkk dm atshj rnl `mc`r ju`khs nbg rnl cd j mmdq hfdm rhf h+ cds jnlldq `ss kxes` gdk` jdci`m+ `urkts`q Bk`dr-

5 SVENSKA STATOIL 2007

sortiment inneh ller nu b de GI-mat och nyckelh lsm rkta r tter. Under 2007 kade f rs ljningen av s dana r tter med 7,5 procent.

Lhki q ss eq m aq mrkdg`msdqhmf shkk su ss En modern drivmedelsstation m ste leva upp till h ga milj krav. Skydd mot spill, dagvattenrening, oljeavskiljare, godk nda cisterner, terf ring av bensingaser och tillst nd f r cisterner m m r alla sj lvklarheter. Hela verksamheten r noggrant reglerad och kontrollerad b de av myndigheterna och utifr n Statoils egna h gt st llda krav och normer.

Anstr ngningarna att h lla nere den negativa milj p verkan fr n v ra produkter drivs vidare p bred front. Spolarv tska p pump r ett litet exempel, d cktryckskampanjer ett annat. Fyra av fem bil gare vet nu att bilar av milj sk l b r tv ttas p biltv ttar. Milj riktig biltv tt Þnns p 350 Statoilstationer och h lften av dessa r utrustade med vattenreningsanl ggningar. I Ume har Statoil landets f rsta Svanen-m rkta biltv tt. H r blir bilen ren med endast 12Ð13 liter vatten.

Gxqahk`qm` ldq lhki u mkhf` nbg a ssqd tsmxssi`cd ver 50 procent av av de hyrbilar Statoil k per in r milj bilar. Detta kan j mf ras med de 30 procent som r andelen milj bilar av den totala nybilsf rs ljningen i landet.

Statoil har dessutom blivit ett effektivare biluthyrningsf retag: de fem senaste ren har antalet uthyrningar kat med 74 procent samtidigt som vagnparken ut kats med 14 procent.

Depå och logistik

Långt mer än en lagringsplats Olja och gas från Nordsjön är Statoils viktigaste råvaror. Bensin, diesel, eldningsolja och flygbränsle är de viktigaste produkterna till slutkund. Däremellan ligger, förutom raffinaderierna, en avancerad depå- och logistikverksamhet.

Totalt tar Statoils depåsystem i Sverige emot 3,1 miljoner m3 bensin, diesel och eldningsolja. Merparten kommer med tankfartyg från Statoils raffinaderier i Kalundborg i Danmark och Mongstad i Norge. Dieseln tas även in från Finland.

Statoil har idag depåer i Holmsund, Sundsvall, Nacka, Kalmar och Malmö. I Göteborg finns också en depå som huvudsakligen används för beredskapslagring. Samtliga depåer ingår i det nationella depåsamarbete som alla oljebolag i Sverige är del i. Det innebär att bolagen kan hämta standardprodukter på varandras depåer. Systemet, som varit i bruk under en lång följd av år, tillkom ursprungligen för att möjliggöra ett rationellt och miljöriktigt distributionsnät till stationer och andra kunder.

I takt med att bränslemarknaden utvecklats har depån fått en delvis annorlunda funktion. Från att tidigare egentligen bara var en lossnings-, lagrings- och lastningsenhet är det idag del i en kunskapsintensiv och alltmer varumärkesspecifik bränsleproduktion. Både bensin och diesel har numera olika tillsatser av biobränslen. Med de snäva specifikationer som gäller för t ex MK1-drivmedel måste inblandningen vara exakt för att bränslet ska uppfylla kraven för sin skatteklass. Inblandningen kan också variera beroende på om det är en vinter- eller sommarkvalitet som är slutprodukten.

Biobränslet som sådant kan också framställas av en rad olika komponenter, något som får allt större uppmärksamhet. Härutöver tillsätts additiv som ger de specialkvaliteter allt fler bolag tar fram för sina kunder. Allt sammantaget understryker detta vikten av ett väl utbyggt depåsystem, som ger möjlighet till fullständig kontroll över hela flödet.

Bergs oljehamn, strategiskt viktig för Mälardalen Statoils oljedepå, Bergs oljehamn, i Nacka utanför Stock­ holm har under senare år fått en alltmer strategisk funktion i det svenska hamn- och transportnätet. Till Bergs kommer varje år 130 tankfartyg med mer än 1,3 miljoner m3 oljeprodukter. Alla fartyg har dubbelbotten och uppfyller högsta säkerhets- och miljökrav enligt International Maritime Organization. Det gör Bergs till en viktig knutpunkt för Mälardalens olje- och driv­medelsförsörjning.

Dessutom hanterar Bergs merparten av färjebränslet, cirka 200 000 m3, för den stockholmsbaserade Östersjötrafiken.

Under 2007 presenterade Stockholms Stad och Stock­ holms Hamnar en vision för stadens hamnverksamhet. Med en föreslagen flytt av oljeverksamheten på Loudden får Statoils anläggning på Bergs en än större betydelse för regionen och landet.

Under 2007 har Statoil genomfört en rad miljö- och

säkerhetsförbättrande åtgärder i depåsystemet. En risk­ analys har genomförts på alla depåer och med de åtgärder som därefter vidtagits ligger varje Statoildepå en bit över myndig­heternas redan rigorösa krav.

Bergs oljehamn har utrustats med en ny OFA-anläggning med biofilter. Med den nya anläggningen, som samlar upp och filtrerar allt regnvatten inom cisternområdet innan det renat släpps ut i Saltsjön, minskar risken för oljelukt för de omkringboende, samtidigt som miljön skonas.

Effektiv och säker logistik Målsättningen att hela tiden erbjuda konkurrenskraftiga priser kräver att hela värdekedjan ger sitt bidrag. Den översyn som inleddes under 2007 visade att såväl depå som transport kan ge värdefulla bidrag. Innevarande år inleds en genomförandefas anpassad till Statoils övergripande drivmedelsstrategi.

Efter att säkerheten stått i centrum under en följd av år inom depå och logistik rapporterades ingen allvarligare skada under 2007. Samtidigt fortsatte satsningarna på en förbättrad arbetsmiljö. Åkerier och andra samarbetspartner inom logistikverksamheten bjöds in att delta i koncernens stora utbildningssatsning Kollegaprogrammet.

Genom den uppskattade satsningen ”Sveriges farligaste leveransplatser” bjöds kunderna in att delta i säkerhetsarbetet. Samtliga Statoils 175 förare deltog i inventeringen av leveransställen, som behövde förbättras säkerhetsmässigt. Merparten av de farliga platser fotograferades och bilderna gav en provkarta på hur det inte bör se ut. En närmast 100-procentig uppslutning från berörda och många gånger tacksamma kunder ledde till att den övervägande majoriteten av bristerna åtgärdades. I något fall där överenskommelse inte kunde nås om förbättring, valde Statoil att avstå från fortsatta leveranser.

Statoils depåer Hydros depåer Statoil har genom samgåendet med Norsk Hydro fått helt nya förutsättningar för att hantera bolagens samlade volymer på depå. Tillsammans med Statoils befintliga depåer kommer de att ge helt nya förutsättningar för effektivitet och bidra till det övergripande målet om miljöriktiga produkter och konkurrenskraftiga priser till slutkund.

Bergs oljehamn i Nacka.

SVENSKA STATOIL 2007 7

Energi och värme

Miljöegenskaperna väger allt tyngre Statoil arbetar i huvudsak med tre produkter för uppvärmning: gasol, eldningsolja och pellets. Eldningsolja och gasol är båda fossila bränslen, men med väsentligt olika användningsområden och miljöegenskaper. Produkternas olika egenskaper har också varit av avgörande betydelse för deras användning på den svenska marknaden. På senare år har miljöegenskaperna vägt allt tyngre.

Prisbelönt gasolhantering StatoilHydros utvinning i Nordsjön omfattar såväl råolja som gas. Gasen vidareförädlas till naturgas, butan och propan.

Statoils gasol, Propan 95, är helt fri från svavel, tungmetaller och stoft och ger en helt ren förbränning, vilket gör den till den renaste gasolprodukten på marknaden. Gasol är också den mest mångsidigt användbara gasprodukten på den svenska energimarknaden och Statoil kan erbjuda leveranser i hela landet.

Med en marknadsandel på över 50 procent har Statoil också resurser att erbjuda kunderna allt – från riskanalys och projektering till säkra leveranser och utbildning av personal. Det arbetet kommer att fortsätta. Under 2007 utbildades mer än 500 gasolanvändare och den omfattande utbildningsverksamheten har bidragit till att bulkgasolen, under den senaste tioårsperioden, varit helt fri från allvarliga olyckstillbud.

Under 2007 har Statoils gasoldepå i Stenungsund kompletterats med en depå i Luleå och fartygsimporterna till Piteå har upphört. Transporterna har lyfts över till järnväg och Statoil är därigenom störst i Sverige på sådan transport av gasol. Varje tågvagn lastar lika mycket som två tankbilar vilket gör transporterna effektiva, samtidigt som man uppnår miljö- och säkerhetsvinster. Tågen drivs på el från förnyelsebara källor och Statoils tankbilar är sedan tidigare klimatneutraliserade.

Statoil Gasol/LPG fick motta Green Cargos klimatintyg av Sveriges EU kommissionär Margot Wallström i slutet av juni.

Margot Wallström överlämnar Green Cargos klimatintyg till Jan Wahlqvist, chef för Solution Sales inom Statoil.

8 SVENSKA STATOIL 2007

Klimat­intyget delas ut till företag som fått sina transporter med Green Cargo granskade och klarat kriterierna max tio gram koldioxid per nettotonkilometer.

Eldningsolja Eldningsolja var tidigare dominerande för uppvärmning av bostäder, fastigheter och inom industrin. Under den senaste tioårsperioden har dock eldningsoljan alltmer kommit att ersättas av andra uppvärmingslösningar. Bara under 2007 minskade användningen av eldningsolja med 16 procent, bland annat på grund av den milda vintern. Statoils försäljningstapp begränsades till knapp fem procent, delvis till följd av en ökad andel industrikunder.

Samgåendet med Norsk Hydro, som också arbetar med eldningsolja, ger en väsentligt större kundbas. Statoils bedömning är samtidigt att försäljningen av eldningsolja i framtiden kommer att fortsätta minska. Eldningsoljan har heller inte något direkt samröre med Statoils drivmedelserbjudande. Trots att även industrikunderna i allt snabbare takt byter till andra energislag, finns dock en utvecklingspotential för rätt aktörer på eldningsoljemarknaden.

Pellets för industri och värmecentraler Pellets är ett biobaserat, kostnadseffektivt och enkelt uppvärmningsalternativ, som är ett naturligt val för många kunder som valt att lämna eldningsoljan. Att tillhandahålla ett attraktivt uppvärmningserbjudande för den som valde biobaserad upp­vär­­m­ning var också en anledning för Statoil att 1999 starta tillverkning och försäljning av pellets.

I den analys av företaget som genomförts under 2007, delvis som en följd av samgåendet med Norsk Hydro, har det klart framgått att pellets inte kommer att vara ett framtida satsningsområde. Ett viktigt skäl är att en rationell pelletshantering med god lönsamhet förutsätter en närvaro längs hela värdekedjan. I oktober 2007 ingick Statoil därför ett avtal med Lantmännen som därigenom under 2007/2008 övertar pellets­­försäljningen till villakunder. Återförsäljarna erbjöds att fortsätta sin verksamhet hos Lantmännen som är landets största producent av pellets med fyra fabriker runt om i landet. Försäljning av återstående pelletsverksamhet, d v s produktion, försäljning och färdig värme-lösningar, har påbörjats.

RS@SNHK @UH@SHNM

E QA SSQ@C KNFHRSHJ RO@Q@Q JNKCHNWHC Varje svensk ßyger i genomsnitt 300 mil per r vilket motsvarar StockholmÐLondon t o r. Under 2007 kade ocks antalet ßygningar fr n Sverige med n ra sex procent, medan antalet inrikesßygningar minskade n got. F r Statoil Aviation, som har ungef r en tredjedel av den svenska marknaden f r ßygbr nsle, innebar det en viss volym kning.

Qx`m`hq nbg Sg`h @hqv`xr rs qrs` jtmcdqm` Statoil Aviation s ljer br nsle till b de regulj r och privatßyg. St rsta kunder i Sverige r Ryanair och Thai Airways.

Under 2007 bedrevs verksamheten p tretton svenska ßygplatser som f rs gs med ßygfotogen (Jet A-1) och ßygbensin (Avgas 100LL).

Ohodkhmd e q Þxfensnfdm Precis som p v gen har Statoil h ga klimatambitioner i luften. P l ngre sikt ser Statoil intressanta l sningar med biobr nslen och syntetdrivmedel ven f r ßyget.

Idag kommer allt br nsle till Arlanda med b t till G vle.

D rifr n transporteras det per t g till Brista i Uppland och sedan vidare i pipeline till cisterner p ßygplatsen. Den nya transportl sningen inneb r att Statoil g r en rlig koldioxidbesparing p cirka 330 ton j mf rt med att transportera br nslet med tankbil.

Statoil Aviation r en egen resultatenhet i Statoilkoncernen, och arbetar ver hela norra delen av Europa.

I Sverige har Statoil Aviation sex anst llda.

Leverans av ßygbr nsle p Kastrup.

RS@SNHKR RL QILDCDK Ï RS@SNHK KTAQHB@MSR

J@C L@QJM@CR@MCDK TMCDQ 1//6 Statoil Lubricants tillverkar och s ljer sm rjmedel med Skandinavien som viktigaste marknad. Sm rjmedelsenheten arbetar ocks med forskning och utveckling, n got som har bidragit till att skapa en stark position p marknaden. Statoil Lubricants r en egen resultatenhet i Statoilkoncernen.

Aqdss tsatc `u oqnctjsdq nbg si mrsdq Idag Þnns cirka 650 olika sm rjmedel i sortimentet, s v l specialoljor som breda produkter med ßera anv ndningsomr den. H rut ver s ljs tj nster som oljeanalyser, sm rjgenomg ngar och utbildningar, som bidrar till l gre underh llskostnader och minskad milj belastning hos kunderna. j`c e qr kimhmf h Rudqhfd nbg hmsdqm`shnmdkks ret 2007 pr glades av en stark uppg ng i f rs ljningen, delvis f ranledd av god konjunktur, men ocks genom en

kande marknadsandel. Bara i Sverige kade volymerna med ver tio procent j mf rt med 2006. ven den internationella marknaden utvecklades positivt och gav en rekordstor f rs ljning under 2007.

Qdm` rl qildcdk e q qdm lhki S v l oljorna som produktionsf rh llanden och processerna hos kund utvecklas kontinuerligt f r att minska milj belastningen. Idag r mer n tio procent av Statoil Lubricants produkter milj anpassade och efterfr gan p milj anpassade sm rjmedel v xer stadigt.

Sj fartsverket tecknade under ret avtal om k p av en biologiskt nedbrytbar propellerhylsolja som r giftfri och framst lld av f rnyelsebar r vara. Statoil levererar ocks den milj anpassade turbinoljan TurbWay SE till samtliga st rre kraftbolag i Sverige.

Ldc cnjsnqrg`ss ak`mc lnsnqnkinq Rdc`m rktsds `u e qq` qds j`m L`qhj` Snqa`bjd shstkdq` rhf oqnedrrnq- Gdmmdr rodbh`knlq cd q l`rjhmdkdldms ldc hmqhjsmhmf lns sqhanjdlh- 1/ oqnbdms `u rhm `qadsrshc si mrsf q gnm uhc Ktkd Sdjmhrj` Tmhudqrhsds- Ï I`f g`q lhm a`jfqtmc h cdm `j`cdlhrj` u qkcdm o JSG r c qe q q cds i ssdro mm`mcd nbg tsudbjk`mcd e q lhf ldc lhm oqnedrrtq- Cds q dss r`l`qadsd ldkk`m Ktkd tmhudqrhsds nbg Rs`snhk+ adq ss`q L`qhj` Rnl tsudbjkhmfr`mru`qhf e q lnsnqnkinq o Rs`snhk Ktaqhb`msr `qads`q L`qhj` gdk` shcdm h nkhj` oqnidjs+ r lxbjds `u gdmmdr u`qc`f jqdsr`q jqhmf oqnidjskdcmhmfreq fnq Ï E q lhf q cds uhjshfs `ss `qads` h dss rs qqd r`ll`mg`mf- @ss rd shkk `ss eqhjshnmdm lhmrj`q nbg o r r ss ro`q` dmdqfh q dm qhjshfs tsl`m`mcd toofhes L`qhj` fk cr s `ss Ktaqhb`msr g`q e ss rhm mx` kdcmhmf o ok`sr nbg mt j`m akhbj` eq`l s h dm ldq hmsdqm`shnmdkk nqf`mhr`shnm ldc dss j`s r`l`qadsd ldkk`m Mnqfd+ Onkdm nbg Mxm rg`lm h Rudqhfd-

SVENSKA STATOIL 2007 8

GLR Ï G KR@+ LHKI NBG R JDQGDS

L KDS Q MNKK RJ@CNQ O L MMHRJ@ NBG LHKI @kks `qadsd hmnl Rs`snhk rj` u`q` r jdqs e q l mmhrjnq nbg lhki - Dm k mfrhjshfs g kka`q tsudbjkhmf e qtsr ssdq `ss ldc`qads`qd nbg oqnbdrrdq gtrg kkdq ldc m`stqqdrtqrdq nbg dmdqfh- C qe q rs q g kr`+ lhki nbg r jdqgds h bdmsqtl u`qid c`f@kks lhmcqd lhki o udqj`m Stora anstr ngningar g rs f r att drivmedlen ska ge minsta m jliga milj p verkan. Ett omfattande regelverk f r all hantering har ocks bidragit till en v sentligt s krare milj l ngs hela kedjan fr n produktion till slutanv ndning. Statoil tar f reskrifterna vidare och ser till att all personal har r tt kunskap inom sitt omr de. Under 2007 skedde bara tio mindre spill vid leverans.

Dessutom p g r ett st ndigt utvecklingsarbete f r att, d r det g r, byta ut produkter eller metoder mot mindre milj p verkande alternativ. Statoils biologiskt nedbrytbara propellerolja bidrar till exempel till en b ttre havsmilj , eftersom den olja som f rs ut i vattnet fr n fartygens propellerhylsa inte l ngre ansamlas. F rs ljning av spolarv tska fr n pump, som nu r m jligt p mer n 200 stationer, r ett annat exempel. F rs ljningen under 2007 gav tydliga besparingar p emballage och effektivare transporter.

Mnkk rj`cnq q l kds Statoils utg ngspunkt r att alla olyckor kan f rebyggas.

Under 2007 minskade antalet personskador kraftigt j mf rt med 2006. Antalet r n mot Statoils stationer begr nsades till samma niv som ret innan, trots ßer r n inom branschen som helhet. En ut kad kamerabevakning, s kra rutiner f r kontanthantering och sm kontantkassor har bidragit till s kerheten p Statoils stationer.

Litj` nbg g qc` u qcdm @m` Qni`r K`qrrnm sxbjdq nl `ss roqhmf`- H tmf` q s uk`cd gnm o ldcdkchrs`mr- Cds q j`mrjd c qe q gnm enqse`q`mcd fhkk`q `ss s uk`q ldc rhf ri ku nl `ss k ff` eq`l r aq` e qr kimhmfroqnfmnrdq rnl cds a`q` f q Ï I`f `qads`q ldc su nlq cdm rnl rjhkidq rhf l`qj`ms eq m u`q`mcq`- H lhss `qadsd ldc e qr kimhmfroqnfmnrdq e qr jdq i`f `qads` eq`l mx` ldsncdq e q `ss e oqnfmnrdqm` r sq eer jq` rnl l ikhfs- Ldc Jnkkdf` oqnfq`llds q cds ldq `ss rs ss` oqnbdrrdm nbg Ýmm`r shkk g`mcr m q enkj rs kkdq eq fnq- @qadsds ldc Jnkkdf`oqnfq`llds g`mck`q nl Òlitj` u qcdmÒ rnl hmsd `kkshc j`m l s`r jnmjqds- Ï Uh l rsd `kk` k q` nrr `ss rd r`jdq h mx` odqrodjshu- Nbg udm nl cds hmsd q khj` k ss `ss l s` r q cds hmsd cdrsn lhmcqd uhjshfs+ o odj`q @m` rnl rdq ldc shkke qrhjs eq`l dlns cdm c`fdm c etrhnmdm q `ujk`q`c h Rudqhfd Ï I`f sqnq `ss cds akhq dm gdks `mm`m cxm`lhj h cds mx` ank`fds- R`lshchfs jnlldq cds `ss akh dm stee shc- I`f sxbjdq `ss uh `kk` rj` u`q` l m` nl u`q`mcq` h cdm e q mcqhmfroqnbdrr rnl u ms`q+ `urkts`q @m`0/ SVENSKA STATOIL 2007

Sedan rsskiftet 2007Ð2008 r ßertalet av de tankbilar som k r Statoils produkter utrustade med alkol s. Det r en vidareutveckling av ett l ngsiktigt traÞks kerhetsarbete som bland annat synts i kampanjen ÓVi arbetar f r s ker traÞkÓ.

Jnkkdf`oqnfq`llds Ï r jdqgds e q `kk` Under 2007 inleddes den stora satsningen Kollegaprogrammet riktad till alla medarbetare i koncernen. I en tv dagars utbildning f rlagd till Stavanger f r alla en konkret utbildning i vad omtanke betyder och hur omtanke ska ut vas i det dagliga arbetet, f r att f rebygga olyckor, visa samh llsansvar och respekt. Programmet l per vidare med lokala aktiviteter under tre till fyra r.

R jq` l kshcdq Statoil r en av landets st rsta snabbmats ljare. P stationerna ska alla anst llda kunna kombinera drivmedelsf rs ljning och f rs ljning av varor med hantering av livsmedel, n got som gjort mats kerhet till en allt viktigare fr ga.

Sedan 2002 har ett omfattande internt projekt bedrivits med informationskampanjer, manualer, hygienansvariga, utbildningsdagar och externa hygienkontroller. Under 2007 nominerades projektet till koncernens interna HMS-t vling och blev en av sex Þnalister.

HMS – Hälsa, Miljö och Säkerhet

Drivmedelsmarknaden och klimatet Under året har Svenska Statoil fortsatt sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp.

Den åtgärd som på kort sikt ger störst utdelning är att låginblanda förnyelsebara drivmedel i de fossila bränslena.

I november presenterade FN:s klimatpanel sin sammanfattande rapport som pekade på behovet att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Statoilkoncernen har som mål att till år 2010 minska koncernens utsläpp med 20 procent eller 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, samt att kunderna ska kunna minska sina utsläpp i minst samma utsträckning. Det är ambitiösa mål som överträffar EUs gemensamma mål om en utsläppsminskning på 20 procent till år 2020 eller med 30 procent till samma år, förutsatt att en internationell överenskommelse kan träffas.

Statoil hjälpte till att spara drygt 200 000 ton koldioxid Under året har Svenska Statoil fortsatt sitt arbete för minskade koldioxidutsläpp. Den åtgärd som på kort sikt ger störst utdelning är att låginblanda förnyelsebara drivmedel i de fossila bränslena.

Statoils etanolbränsle är tillverkat av brasilianskt sockerrör, som också används i den etanol som låginblandas. Där används även europeisk spannmåls- och vinetanol. För FAME-produktionen används europeisk och svensk raps.

Under 2007 enades drivmedelsbranschen om att inte blanda in förnyelsebara bränslen i den vinterkvalitet av diesel som säljs i hela landet. Orsaken var att låginblandningen förra vintern gav upphov till vissa kvalitetsproblem som fortfarande utreds. Målsättningen är att inför kommande vintersäsong kunna säkerställa fem procents FAME i diesel oavsett vinter- eller sommarkvalitet.

Små kvantiteter E85 jämfört med diesel och bensin Statoil säljer nu Etanol E85 på 276 stationer. Även om Statoil är störst på etanolmarknaden är volymerna små jämfört med bensin och diesel. Den miljöbilspremie som infördes under året har inneburit att fler bilister väljer bilar som kan drivas med etanol. Försäljningen under 2007 har också ökat med 118 procent jämfört med föregående år.

– 2007 sålde vi runt 100 miljoner liter förnybar etanol, framförallt via låginblandning. Sammanlagt minskade det koldioxidutsläppen från trafiken med 200 000 ton, motsvarande de årliga utsläppen från nästan 60 000 bensin­ bilar, berättar Helena Winberg, miljöchef på Svenska Statoil.

Köp av utsläppsrätter är ett tredje sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Under 2007 har Statoil hjälpt kunderna att neutralisera 2 150 ton koldioxid genom att köpa utsläppsrätter som sedan ”pensionerades”. Det motsvarar koldioxidutsläppet vid förbrukning av omkring en miljon liter drivmedel, eller en genomsnittlig årsförbrukning från drygt 800 bensinbilar.

Exempel på klimatåtgärder inom Statoil - Alla Statoils stationer med biluthyrning har fr o m 2008 miljöbilar för uthyrning - Hälften av alla personbilar i Statoils biluthyrning är miljöbilar (fr o m 2008) - Samtliga transportbilar och minibussar som hyrs ut är dieselbilar med partikelfilter - Årliga däcktryckskampanjer hjälper bilisterna spara bränsle och därigenom minska koldioxidutsläppen - All Statoils personal reser klimatneutralt – varje resa kompenseras genom köp av utsläppsrätter - Statoil spar energi i alla anläggningar och på alla stationer - Alla Statoils förare får utbildning i Eco-driving för energisnål körning

Svavelfri europadiesel, ett drivmedel med många fördelar Klimatarbetet innebär en kombination av åtgärder på kort och lång sikt. Statoil har under flera år arbetat för att dieselkvaliteten svavelfri europadiesel ska kunna säljas på den svenska marknaden. Det är en hårt konkurrensutsatt produkt som skulle ge lägre pris till kund. Den är också en effektivare diesel som minskar förbrukningen med mellan tre och fem procent. Den är redan idag anpassad för låginblandning av upp till tio procent biokomponent året runt. Dessutom är den koldioxidsnålare i produktionen. Idag är den utestängd på grund av en föråldrad skatteregel. Att öppna den svenska marknaden för svavelfri europadiesel skulle vara ett enkelt och direkt sätt att minska utsläppen av växthusgaser från den växande dieselbilsparken.

Under 2007 minskade skatteskillnaden mellan svensk svavelfri diesel och europeisk svavelfri diesel. Men skillnaden i skatt är fortfarande för stor för att det ska gå att sälja europakvaliteten i Sverige. Statoil fortsätter att verka för en förändring som skulle gynna såväl klimat som kunder.

SVENSKA STATOIL 2007 11

ODQRNM@K

U@QID C@F HMMDA Q DM E Q MCQHMF Cqhuldcdkrjdci`m q m`uds h Rudmrj` Rs`snhkr `qadsd- Cds q c q rnl cds r`lk`cd odqrnm`k`qadsds rj` uhr` qdrtks`s `mshmfdm jtmcdm u kidq `ss s`mj` o dm rmxff nbg u kexkkc `tsnl` s rs`shnm dkkdq jnlldq hm o m fnm `u Rs`snhkr etkkrdquhbdrs`shnmdqM let f r Statoils personalarbete r att ha en motiverad och kunnig personal som varje g ng str var efter att vertr ffa kundens f rv ntningar. Det kommer kunden tillgodo och det r det b sta s ttet att ge arbetsgl dje och utveckling f r alla medarbetare. Statoils l ga personaloms ttning och l ga sjuktal r ett kvitto p att s r fallet.

Sq mhmf fdq qdrtks`s Statoils fullservicestationer drivs dels av egen fast anst lld personal och dels av franchisetagare som r egna f retagare. F r kunden ska driftsformen inte spela n gon roll. Under 2007 har Statoil utvecklat ett ledarprogram som ger alla stationsansvariga utbildning och tr ning i att driva station och tr ning i att tr na sig sj lva och medarbetarna. Det ger nuvarande och blivande chefer en ett rig grundutbildning och en sex m naders p byggnad. Ledartr ningen g rs parallellt med jobbet p station och delas upp i ßera olika moment.

Ingenting blir b ttre n sin svagaste l nk. D rf r utarbetade Statoil under 2007 ett brett tr ningsprogram som successivt kommer att erbjudas alla stationsanst llda.

Service, kundnytta och s kerhet r b rande teman och metoden r tr ning och ter tr ning. F r varje vardaglig eller ov ntad situation som kan uppst p stationen, ska Statoils personal veta som f rv ntas: hur man g r och varf r.

Mats kerhet och snabbmat tr nas b de genom l rarledda kurser, p station och via e-learning. Under 2007 genomf rde 450 personer Statoils e-learning inom mats kerhet.

Etkk e`qs eq`l s Nqcmhmf nbg qdc` q uhjshfs e q G`mm` U khl``+ rnl q rs kke qdsq c`mcd `mk ffmhmfrbgde o Rs`snhkrs`shnmdm uhc Dtqnrsno qdaqn- @qadsrc`fdm a qi`q nes` ldc dm qtmc` ldc qtshmrbgdl`s e q `ss mnsdq` u`c rnl adg udq f q`r- Ï Cds q `kks heq m `ss a`j` atkk`q shkk `ss rs c` sn`kdssdqm`- Nbg c qdldkk`m rj` ri kujk`qs jtmcdqm` rdqu`r+ adq ss`q G`mm` u`qr kdcrsi qm` q `ss fd oqneerhf rdquhbd Ï G`q jtmcdqm` dss kddmcd o k oo`qm` m q cd k lm`q rs`shnmdm r uds i`f `ss i`f g`q kxbj`sr Rnl cdm k`frodk`qd G`mm` q cdk`q gnm f qm` ldc rhf `u rhm` jtmrj`odq nbg dqe`qdmgdsdq- Gnm e qr jdq s mj` jqd`shus nbg uhkk tsudbjk` rhf ri ku gdk` shcdm- @ss rs rshkk nbg rs`lo` o r`ll` Þ bj q hmfds e q G`mm` Ï G`q uh mx` qtshmdq dkkdq dm mx l`rjhm q cds nes` i`f rnl e qjk`q`q nbg k q ts gtq cds etmj`q G`mm` sqnq `ss 1//7 akhq dss ro mm`mcd q c q gdk` Rs`snhkjnmbdqmdm tsudbjk`r uhc`qd Ï Uh j`m hmsd rs rshkk e q c q uh hmsd k mfqd tmhj`+ r fdq G`mm` nbg rjhbj`q ldc shords `ss Rs`snhk nbjr anqcd a qi` r ki` fkxjnk o k ruhjs01 SVENSKA STATOIL 2007

@ss `qads` h o`qsmdqrj`o StatoilHydros personalpolitik r densamma oavsett i vilket land eller p vilken niv personalen arbetar. Utg ngspunkten r enkel: arbete i Statoilkoncernen handlar om ett partnerskap. Tydlighet i vad som kr vs av f retaget och vad f retaget erbjuder r den ena sidan i partnerskapet.

Tydlighet i vad som kr vs av medarbetarna r den andra sidan. Det r en modell f r prestationsstyrning och uppf ljning som uppmuntrar initiativ och ansvar och som ger tydliga ramar. En modell f r medarbetare med mod som gnar r tt tid t r tt arbetsuppgifter.

Kdc`qrj`o h e q mcqhmf 2007 har varit ett r av organisationsf r ndringar. De kommer att forts tta, eftersom all f retagsamhet inneb r st ndig f r ndring och anpassning till nya villkor och f ruts ttningar. Det kr ver mycket av hela personalen, inte minst av dem p ledande befattningar, som ska hj lpa till att s tta in varje f r ndring i sitt sammanhang och tydligg ra f r medarbetarna vad som kr vs och vad de kan f rv nta sig. Statoils grundl ggande och tydligt kommunicerade v rderingar har varit en viktig styr ra i det arbetet.

Statoil har under hela ret arbetat mycket med intern information och kommunikation. Informationsarbetet har utvecklats inte minst formm ssigt genom utveckling av interna webbportaler, medarbetarchat med vd och v lbes kta allm ten. Den ppna och tydlig informationen har varit ett viktigt verktyg i Statoils f r ndringsprocess.

R äkenskaper

Förvaltningsberättelse 2007* ÄGARFÖRHÅLLANDEN Svenska Statoil AB (556000-6834) är ett helägt dotterbolag till Statoil AB (556191-6437), som i sin tur ägs av StatoilHydro ASA (923 609 016), Stavanger, Norge. Svenska Statoil AB har fyra dotter­ bolag – Statoil Energi Förvaltning AB, Statoil International Card Center AB (ICC), Statoil Detaljist AB och Statoil Pellets AB. Statoil Energi Förvaltning AB bedriver värdepappersrörelse inriktad på elderivat. Statoil ICC AB handlar med petroleumprodukter. Statoil Detaljist AB bedriver servicestations­verk­ samhet. Inom Statoil ICC AB och Statoil Detaljist AB bedrivs verksamheten i kommission för moderbolagets räkning. Statoil Pellets AB driver en fabrik för tillverkning av träpellets.

VERKSAMHET Svenska Statoil AB tillhör huvudsakligen Statoilkoncernens affärsområde Förädling och Marknadsföring. Verksamheten består av försäljning och distribution av bensin, diesel, eldningsolja, energilösningar, gasol, flygbränsle, elektricitet och träpellets till industrier, företag och privatpersoner.

Bolaget har omkring 600 försäljningsställen under namnen Statoil och 1-2-3. På fullservice­stationerna erbjuds drivmedel, snabbmat, livsmedel samt bil- och fritidsprodukter. Biluthyrning och biltvätt ingår också i utbudet på stationerna. Bolaget producerar och säljer även smörjmedel.

MARKNADSUTVECKLING Svenska Statoil AB:s försäljningsvolym på den svenska marknaden var lika stor som 2006 och uppgick till 3,2 miljoner m3. Marknaden för petroleumprodukter minskade något jämfört med föregående år. Statoils totala marknadsandel ökade därmed 2007 med 0,4% och blev 21,8%.

ORGANISATION Svenska Statoil AB hade i medeltal 1 634 anställda under 2007 mot 1 792 för 2006.

RESULTAT Rörelseresultat före finansiella poster uppgick 2007 till 287 Mkr. Motsvarande

resultat 2006 var en förlust om 1 811 Mkr. Rörelseresultatet ger en räntabilitet på 4%.

För 2006 var räntabiliteten negativ. Rörelse­ resultatet har påverkats negativt av 47 Mkr i jämförelsestörande poster, främst avsättningar för kommande omstruktureringskostnader avseende stationsnätet samt 492 Mkr i nedskrivning av goodwill knuten till stations­­­ nätet. Rörelseresultatet har också påverkats av en positiv lageromvärderingseffekt på 767 Mkr jämfört med en negativ effekt på 230 Mkr 2006. Merparten av lagereffekten förklaras av marknadsprisernas kraftiga uppgång under året. Finansnettot uppgick till 104 Mkr i kostnad, mot 127 Mkr i kostnad 2006.

FINANSIERING Det genomsnittliga sysselsatta kapitalet var 6 437 Mkr och i stort sett oförändrat jämfört med 2006 (6 417 Mkr). Under året stärktes soliditeten genom ett aktieägar­ tillskott och ökade med 7 procentenheter till 19% (12% 2006).

INVESTERINGAR Under året har investeringarna uppgått till 307 Mkr (2006 296 Mkr). Merparten avser sedvanliga investeringar i service­ stationer, depåer, automatanläggningar, värmeanläggningar och tankbilar.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER I oktober fusionerades det norska moder­ bolaget Statoil ASA med Norsk Hydro ASA och fick namnet StatoilHydro ASA. Den svenska Statoilkoncernen fick därmed en systerkoncern i Sverige, med moderbolaget Norsk Hydro Sverige AB. Under senhösten utsågs en gemensam ledning för de båda svenska koncernerna. Samtidigt inleddes ett utredningsarbete för att fastställa hur det norska samgåendet affärsmässigt ska hanteras i Sverige.

I september skrev Statoilkoncernen ett intentionsavtal att köpa Jet-kedjan i Sverige, Norge och Danmark från Conoco-Phillips.

Affären kan fullbordas först då europeiska konkurrensmyndigheterna lämnat sitt godkännande.

Under året har en ny modell för Retail-

affären gällande servicestationer som drivs av franchisetagare tagits fram. Förhandlingar har genomförts och avslutats med köpmanna­ föreningen och den nya affärsmodellen implementeras under 2008. Samtidigt genomförs en större omstrukturering av stationsnätet.

Kollegaprogrammet, Statoilkoncernens satsning på Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS) i form av ett utbildningsprogram över längre tid, inleddes under året. Alla anställda och nära samarbetspartners deltog under våren i ett tvådagarsseminarium i Stavanger om säkerhet. Seminariet följs upp med lokala åter­träffar under ett års tid.

Smörjmedelsfabriken i Nynäshamn har under året slutfört investeringar för att höja både produktivitet och tillverkningskapacitet.

FRAMTIDA UTVECKLING Marknaden för fordonsbränslen förväntas fortsätta att öka under 2008 framförallt vad gäller den tunga trafiken. Växlingen i privatkundernas förbrukning från bensin till diesel och E85 förväntas också fortsätta. Eldnings­ oljemarknaden kommer att fortsätta minska till förmån för biobränslen, värmepumpar m m. Under 2008 kommer ett samgående att ske mellan Statoil och Hydro i Sverige.

Vissa verksamheter kommer att avvecklas i samband med detta och företagets inriktning blir drivmedelsmarknaden. Samgåendet kommer att stärka den svenska verksam­ heten. Genom den nya affärsmodellen för Retail-affären har också en grund för stärkt operativ lönsamhet lagts och resultat förväntas redan under 2008.

RISKER OCH OSÄKERHETER Förändringen i de noterade priserna på framförallt raffinerade petroleumprodukter i kombination med dollarkursens utveckling, utgör de väsentligaste osäkerhetsfaktorerna vid bedömning av bolagets framtida utveckling. Det noterade priset på raffinerade petroleumprodukter och dollarkursen har också stora effekter på lagerresultatet.

Rörelse- och finansresultatet påverkas väsentligt vid stora svängningar i dollar­ kursen, då bolagets utestående leverantörsskuld i dollar uppgår till väsentliga belopp.

* Även del av sidan 1 "Nyckeltal" ingår i förvaltningsberättelsen.

SVENSKA STATOIL 2007 13

R äkenskaper

MILJÖ Svenska Statoil AB bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet i tre affärs­ områden; Aviation, Energy & Retail (E&R) och Lubricants. Miljöredovisningen lämnas per berörd enhet.

Aviation Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Svenska Statoil AB har verksamhet i egen regi på tio flygplatser i landet. Två av anläggningarna är anmälningspliktiga och anmälan lämnades in år 2000. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom eventuellt spill av drivmedel till mark och vatten samt i viss mån genom förångning till luft. Tack vare färre båt- och tankbilstransporter till och från Bergs oljehamn har miljöpåverkan i Stockholmsområdet minskat betydligt.

Energy & Retail Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Drift av oljedepåer är av väsentlig betydelse för enheten Energy inom E&R:s verksamhet.

Två depåer har tillstånd enligt miljöskydds­ lagen och under 2007 fortsatte processen med tillstånd enligt miljöbalken för fyra depåer. Tillståndsplikten gäller hantering av mer än 25 000 ton olje­produkter per år.

Under 2008 kommer troligtvis tre nya ansökningar enligt miljö­balken lämnas in med anledning av ökade volymer.

Produkter lastas ut, förutom från egna depåer, även från andra bolags depåer genom samarbetsavtal. Dessa bolag svarar för egna miljöredovisningar.

Stationsdrift är ytterligare ett av E&R:s väsentliga affärsområden. Vid årsskiftet omfattades 569 tankanläggningar av anmälningsplikt då de sålde mer än 1 000 m3 motorbränslen. Dessutom omfattades 274 biltvättar av anmälningsplikt. Anmälnings­ plikten avser mer än 5 000 tvättningar av personbilar per år.

Miljöpåverkan från depådriften och tank­­ an­läggningarna, uppstår genom utsläpp till luft via förångning av drivmedel, avfall och från eventuellt spill till mark och vatten samt genom buller.

Gasol/LPG:s depådrift är av betydelse för Svenska Statoils verksamhet. Bolaget har fyra inlandsdepåer som används operativt.

Under 2007 tilldelades depån i Karlskoga tillstånd enligt miljöbalken. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom eventuellt utsläpp av gasol till luft.

Verksamheten inom E&R omfattar även pelletseldade värmeanläggningar på mellan

14 SVENSKA STATOIL 2007

200 och 1 500 kW. Av dessa har 18 anläggningar en effekt över 500 kW och är därmed anmälningspliktiga enligt miljöbalkens 9 kap 6§. Anmälningar har inlämnats för samtliga 50 anläggningar. Miljöpåverkan kan uppstå främst genom utsläpp av rökgaser från förbränningen.

Anläggningen för tillverkning av träpellets i Säffle bedrivs i dotterbolaget Statoil Pellets AB, som själv lämnar miljöredovisning.

Saneringsbehov Hantering av oljeprodukter har bedrivits i många år på samtliga depåer. Det förväntas därför att marken är förorenad av oljespill. För kända behov har pengar avsatts i en saneringsfond. Under 2007 har ca 0,8 Mkr använts för rivningar och saneringar. Sanerings­fonden har bland annat under 2007 bekostat saneringar i Kristinehamn och Sundsvall. Det fanns vid årsskiftet 2 Mkr kvar i fonden.

Det pågår en fullskalesanering i Sundvalls oljehamn, detta arbete förväntas pågå under hela 2008.

Under 2007 har en dieselförsäljnings­ anläggning markundersökts och resultatet visar på förorening i mark. En dieselanläggning har sanerats under året.

Saneringar av stationsfastigheter sker i samband med nedläggningar, köp/försäljning, upptäckter vid normal stationsdrift samt inom ramen för SPIMFAB:s, SPI Miljö­saner­ ing­sfond AB, verksamhet. SPIMFAB, är ett branschgemensamt företag som sanerar nedlagda bensinstationer. SPIMFAB lämnar själva miljöredovisning.

75 000 m3 per år finns idag enligt miljöskyddslagen (SFS 1969:387). Möjlig miljöpåverkan från fabriken kan uppstå främst genom spill av mineraloljor till mark och vatten. I miljötillståndet regleras även maxi­­mala bullernivåer för trafiken till och från fabriken.

Saneringsbehov När fabriksfastigheten förvärvades 1990 fanns det föroreningar i marken från tidigare verksamhet. Sanering har inte skett. För att säkerställa att föroreningarna inte sprids utanför fastigheten har bentonitspärrar anlagts. Ovanför bentonitspärren finns upp­­samlingsbrunnar för att successivt kunna avlägsna föroreningar. Allt vatten som lämnar fastigheten övervakas också genom ett fast­­ställt kontrollprogram.

Produkter och tjänster Sedan lång tid har miljöarbetet inom Statoil Lubricants bl a omfattat utveckling av miljöanpassade smörjmedel. Lubricants fortsätter det viktiga arbetet med att utveckla tekniskt avancerade produkter med förbättrade miljöegenskaper och lägger stor vikt vid att ersätta miljöpåverkande komponenter och råvaror. Miljöanpassade produkter till sjöfartssektorn och offshoreindustrin är högt prioriterade liksom produkter till kraftindustrin. En stor del av forsknings och utvecklingsresurserna läggs inom dessa områden. I tillägg tillhandahåller Lubricants tjänster som avlastar kundernas organisationer och sänker den totala miljöbelastningen.

Miljöinvesteringar m m Fortsatta investeringar har gjorts under året, för att uppfylla villkor i miljöprövningar och interna krav.

Certifiering Lubricants verksamhet är certifierade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 och miljöstandarden ISO14001:2004.

Certifiering Av E&R:s verksamhet är Energiverksamheten och en station certifierade. Energi är certifierade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 och miljöstandarden ISO 14001:2004 och stationen i Umeå, Ersboda enligt miljöstandarden ISO 14001:2004.

Dessutom är stationen i Vessigebro miljö­ diplomerad enligt Göteborgsmodellen.

FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION Bolagets vinst under 2007 var 451 919 Tkr. Inklusive balanserad vinst på 543 722 Tkr uppgår disponibla vinstmedel till 995 641 Tkr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 995 641 Tkr balanseras i ny räkning.

Lubricants Tillstånds- och annan anmälningspliktig verksamhet Tillverkningen av smörjmedel på fabriken i Nynäshamn är av stor betydelse för verksamheten. Tillstånd för tillverkning av upp till

R äkenskaper

Resultaträkning

Balansräkning

Mkr Not 2007 2006 Nettoomsättning 31 180 28 745 Varuskatter –10 081 –9 661 Kostnad för sålda varor –18 737 –17 976 Bruttoresultat 2 362 1 108

Försäljningskostnader –2 362 –2 169 Administrationskostnader –82 –346 Övriga rörelseintäkter 908 1 203 Jämförelsestörande poster –539 –1 607 Rörelseresultat 1,2,3,4,5 287 –1 811

Mkr

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 7

Resultat efter finansiella poster

78

46

–182 –104 183

–173 –127 –1 938

8 461 Bokslutsdispositioner Skatter 9 –192 Årets resultat 452

317 –12 –1 633

Kassaflödesanalys Mkr Not 2007 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 183 Reavinst –9 Jämförelsestörande poster 4 539 Avskrivningar 5 322 Betald skatt 23 Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 058

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av varulager –261 Minskning/ökning av fordringar 211 Minskning/ökning av kortfristiga skulder –295 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital –345

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 –307 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 32 Kassaflöde från investeringsverksamheten –275

Finansieringsverksamheten Aktieägartillskott 500 Minskning av skuld –1 111 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –611 Årets kassaflöde –173 Likvida medel vid årets början 297 Likvida medel vid årets slut 124

2006 –1 938 –7 1 071 361 –81 –594 –327 –385 904 192 –296 8 –288 1 500 –1 607 –107 275 22 297

Not

07-12-31 06-12-31

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 3

3 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 1 527 Inventarier, verktyg och installationer 11 1 126 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 11 97

2 750 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 12 14 Fordringar hos Statoilföretag 60 Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 Andra långfristiga fordringar 8

83 Summa anläggningstillgångar 2 836

499 499 1 544 1 041 208 2 793 4 60 1 9 74 3 366

Omsättningstillgångar Varulager m.m.

Färdiga varor och handelsvaror 13 3 167 2 906 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 863 Fordringar hos Statoilföretag 57 Övriga fordringar 5 Skattefordran 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 164

4 089 Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

124 7 380 10 216

2 224 1 837 24 97 215 4 397 297 7 600 10 966

Eget kapital och skulder Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (40 000 aktier) 200 Reservfond 40

240 Fritt eget kapital Balanserad vinst 544 Årets resultat 452

996 Summa eget kapital 1 236 Obeskattade reserver

200 40 240 1 688 –1 633 55 295

16

984

1 445

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 17 Övriga avsättningar 18 Summa avsättningar

0 597 597

142 556 698

Långfristiga skulder Skulder till Statoilföretag 19 Summa långfristiga skulder

2 765 2 765

3 766 3 766

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 689 Skulder till Statoilföretag 2 006 Skatteskuld 120 Övriga skulder 20 1 462 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 357 Summa kortfristiga skulder 4 634 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 216

Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser 22 75

377 2 839 0 1 183 363 4 762 10 966 Inga 51

SVENSKA STATOIL 2007 15

R äkenskaper

Bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och enligt Bokföringsnämndens allmänna råd för stora bolag.

Inom några områden har Redovisningsrådets rekommendationer samt uttalande från Rådet för finansiell rapportering tillämpats. Det gäller redovisning av immateriella tillgångar (RR15), nedskrivningar (RR17) samt gällande koncernbidrag och aktieägartillskott (UFR 2).

Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden respektive nominellt värde, om inget annat anges nedan.

Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balans­ dagens kurs. Kursvinster och kursförluster redovisas som rörelse­ resultat då dessa avser icke finansiella balansposter.

Varulager Varulager redovisas enligt FIFU-principen (först in, först ut). Lagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärde och återanskaff­nings­­ värde. För lager utöver petroleumprodukter har individuellt bedömt inkuransavdrag beaktats.

Intäkter Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär det att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden. Försälj­ningen redovisas med avdrag för rabatter.

Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod.

Tillgångarna skrivs i normalfallet ned till noll utan något kvarvarande restvärde. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas vid indikationer om eventuell ändrad ekonomisk livslängd och justeras vid behov.

Bokföringsmässiga avskrivningar har gjorts med högsta skattemässiga belopp. Skillnaden mellan planenliga och bokföringsmässiga avskrivningar redovisas som bokslutsdispositioner. I tabell nedan redovisas procentsatser, baserade på ekonomisk livslängd, som används för avskrivningar enligt plan. Immateriella tillgångar redovisas enligt RR15 och RR17 där principerna för värdering samt nedskrivning har beaktats. Det genomförs en årlig prövning av tillgångarnas livslängd med avseende på förväntad livslängd. Vid indikationer på en varaktig nedgång av livslängden görs en engångsnedskrivning.

16 SVENSKA STATOIL 2007

Inventarier, verktyg och installationer Byggnader Markanläggningar Immateriella tillgångar

% per år 3–30 2–10 0–5 5–20

Leasade anläggningstillgångar Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas, redovisas som hyreskostnader (operationell leasing). Leasingavtalen innehåller inga villkor som innebär att bolaget åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing).

Skatt Bolaget tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2001:1.

Den totala skatten utgörs av betald skatt och uppskjuten skatt.

Uppskjuten skatt beräknas med 28% av outnyttjade underskott vid taxeringen samt andra temporära skillnader mellan bokförda och skattemässiga restvärden.

Koncernbidrag Bolagets redovisar koncernbidrag i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Koncernbidrag redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatteeffekt.

Koncernuppgifter Svenska Statoil AB, org.nr. 556000-6834 är ett helägt dotterbolag till Statoil AB, org.nr. 556191-6437 med säte i Stockholm.

Statoil AB ingår i den norska Statoil-koncernen. Moderbolaget StatoilHydro ASA, NO 923 609 016 MVA, har sitt säte i Stavanger, Norge. Eftersom StatoilHydro ASA upprättar koncernredovisning, lämnar Svenska Statoil AB ingen koncernredovisning. Koncern­ redovis­ningen finns på www.statoilhydro.com.

Definitioner Sysselsatt kapital Balansomslutning exklusive räntebärande tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Justerat eget kapital Redovisat eget kapital (aktiekapital, reservfond och balanserade vinstmedel inklusive årets vinst) ökat med 72% av obeskattade reserver.

Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen.

R äkenskaper

Noter Not 1 Inköp och försäljning mellan koncernföretag

Not 3 Revisorers arvode

Försäljning till koncernföretag utanför den svenska koncernen, har skett med 1 872 Mkr (1 464 Mkr 2006).

Inköp från koncernföretag utanför den svenska koncernen uppgår till 12 980 Mkr (11 817 Mkr 2006).

Inköp från koncernföretag inom den svenska koncernen uppgår till 83 Mkr (118 Mkr 2006).

I företaget har Ernst & Young AB anlitats under 2007

Not 2 Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda

2007

2006

Totalt Varav män

1 634 60%

1 792 58%

Medelantalet anställda beräknas med totalt antal arbetade timmar i relation till normalarbetstid enligt Svenskt Näringsliv.

Sjukfrånvaro

2007

2006

Per ålderskategori Under 30 år 2,7% 3,3% 30–49 år 5,1% 4,7% Över 49 år 6,8% 6,3% Per kön Kvinnor 5,9% 6,4% Män 3,7% 3,4% Total sjukfrånvaro Varav 60 dagar eller mer

4,6% 49,4%

4,6% 44,6%

Sjukfrånvaron är beräknad som antalet frånvarotimmar på grund av egen sjukdom, delat med ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid omfattar schemalagd arbetstid för månadsavlönade, vikarier och visstidsanställda.

Deltidsarbetande ingår med sin arbetstid.

Könsfördelning bland ledande befattningshavare 2007 2006 Styrelseledamöter Varav män

7 6

7 7

Ledande befattningshavare inkl vd Varav män

9 7

9 7

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, Mkr

2007

2006

Styrelse och vd Övriga anställda Summa Sociala kostnader Varav pensionskostnader

2 580 582 229 104

2 575 577 261 66

Avtalsenliga pensionskostnader uppgår till 104 Mkr för 2007 och 66 Mkr för 2006. Under året har tillskjutits 140 Mkr till Statoil Pensionsstiftelse.

Pensionskostnader för bolagets vd utöver tjänstemännens ordinarie pensionsplan, ingår med 0,4 Mkr (2006 0,2 Mkr). Pensionskostnader för bolagets tidigare vd:ar motsvarar 0,5 Mkr (2006 0,9 Mkr).

Avgångsvederlag Bolagets vd har en arbetsbefriad uppsägningstid om tolv månader med fulla förmåner inklusive årslönen ca 1,9 Mkr.

Mkr Revisionsuppdrag

2007

2006

2 2

2 2

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga uppdrag har utförts av PWC.

Not 4 Jämförelsestörande poster Mkr

2007

2006

Bortskrivning av övervärde i samband med fusion Avsättning för omstruktureringskostnader Bortskrivning av goodwill

0 –47 –492 –539

–1 071 –536 0 –1 607

Not 5 Avskrivningar inklusive nedskrivningar Mkr

2007

Bokföringsmässiga avskrivningar Maskiner och inventarier –253 Byggnader och markanläggningar –98 Immateriella 490

139 Avskrivningar enligt plan Maskiner och inventarier –221 Byggnader och markanläggningar –98 Immateriella –3

–322 Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar 461

2006 –205 –95 –6 –306 –220 –95 –46 –361 55

Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter Mkr Räntor från koncernföretag Övriga ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa

2007 25 19 34 78

2006 4 11 31 46

Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter Mkr

2007

2006

Räntor till koncernföretag –163 –152 Övriga räntekostnader –1 –15 Övriga finansiella kostnader –18 –6 Summa –182 –173

SVENSKA STATOIL 2007 17

R äkenskaper

Not 8 Bokslutsdispositioner Mkr

2007

Not 11 Materiella anläggningstillgångar 2006

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 461 55 Förändring av periodiseringsfond 0 262 Summa 461 317

Not 9 Skatter Mkr

2007

2006

Aktuell skatt –187 Uppskjuten skatt avseende koncernbidrag –5 Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader 0 Summa skatter –192

–8 0 –4 –12

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Mkr

2007

2006

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

847 0 –821 0 26

853 0 –6 0 847

Ingående avskrivningar Försäljningar Omklassificeringar Transfereringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

–348 328 0 0 –3 –23

–308 0 6 0 –46 –348

Utgående planenligt restvärde

3

499

Utgående ackumulerade avskrivningar utöver plan 0 0 Utgående redovisat värde 3 499

Mkr

2006

Ingående avskrivningar Försäljningar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

–670 4 0 –98 –764

–617 42 0 –95 –670

Utgående redovisat värde

1 527

1 544

Taxeringsvärden Mark Byggnad

306 750 1 056

195 1 012 1 207

Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2 558 154 –135 176 2 753

2 424 73 –99 160 2 558

Ingående avskrivningar Försäljningar Omklassificeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

–1 517 111 0 –221 –1 627

–1 390 93 0 –220 –1 517

Utgående planenligt restvärde

1 126

1 041

Utgående ackumulerade avskrivningar utöver plan Utgående redovisat värde

–668 458

–1 129 –88

Pågående nyanläggningar avseende materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden 208 Inköp 110 Omklassificeringar –221 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 97

197 217 –206 208

Utgående redovisat värde

18 SVENSKA STATOIL 2007

2007

Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden 2 214 2 206 Inköp 43 6 Försäljningar –12 –43 Omklassificeringar 46 45 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 291 2 214

97

208

R äkenskaper

Not 12 Andelar i koncernföretag

Mkr Statoil Energi Förvaltning AB Statoil Detaljist AB Statoil ICC AB Statoil Pellets AB Summa

Antal andelar 100 000 500 1 000 303 030 404 531

Bokfört värde 10 0 0 4 14

Not 16 Obeskattade reserver Eget kapital 10 0 0 4 14

Kapitalandelen och rösträttsandelen i samtliga koncernföretag är 100%.

Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och säte:

Statoil Energi Förvaltning AB Statoil Detaljist AB Statoil ICC AB Statoil Pellets AB

Organisationsnummer 556412-0078 556020-3282 556445-9013 556310-5328

Säte Stockholm Stockholm Stockholm Säffle

Mkr

2007

2006

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Periodiseringsfond 2005 Periodiseringsfond 2004 Summa

668 212 104 984

1 129 212 104 1 445

Uppskjuten skatt ingår med 28%

276

405

Not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Mkr Avsättning FPG/PRI Övriga pensioner och liknande förpliktelser Summa avsatt till pensioner

2007

2006

0 0 0

111 31 142

Pensionerna är fullt tryggade i Statoil Pensionsstiftelse from den 31 december 2007.

Not 13 Varulager Mkr

2007

2006

Kommersiellt lager av petroleumprodukter 664 1 216 Övriga produkter för återförsäljning 107 149 Varufordringar 282 196 Varuskulder –106 –53 Summa kommersiellt lager petroleumprodukter 947 1 508 Beredskapslager 2 220 1 398 Totalt varulager 3 167 2 906

Med varufordringar och varuskulder avses mellanhavanden, främst med de rikstäckande oljebolagen, som regleras genom återleverans av motsvarande varuslag. Dessa fordringar och skulder är alltså av real karaktär, inte monetär och ingår därför som en del i varulagret.

Not 18 Övriga avsättningar Mkr Miljöfond Omstruktureringskostnader Summa övriga avsättningar

2007

2006

14 583 597

20 536 556

Not 19 Långfristiga skulder Samtliga långfristiga lån är amorteringsfria.

Not 20 Övriga skulder Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mkr Hyror Försäkringar Fordran från leverantör Upplupen intäkt Övriga poster Summa

2007

2006

39 3 13 42 67 164

29 2 2 97 85 215

Not 15 Förändring av eget kapital

Aktie- kapital

Bundna reserver

Balanserad vinst

Årets resultat Totalt

Belopp vid årets ingång 200 40 1 688 –1 633 295 Vinstdisposition –1 633 1 633 0 Aktieägartillskott 500 500 Koncernbidrag –16 –16 Uppskjuten skatt på koncernbidrag 5 5 Årets resultat 452 452 Belopp vid årets utgång 200 40 544 452 1 236 Det sammanlagda aktieägartillskottet om 2000 Mkr är villkorat.

Mkr

2007

2006

Varuskatteskuld Momsskatteskuld Övriga skulder Summa övriga skulder

784 475 203 1 462

748 352 83 1 183

Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Mkr Rabattreserv Semesterlöneskuld Sociala avgifter Hyror Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader

2007

2006

40 110 14 33 160 357

48 104 5 22 184 363

Not 22 Ansvarsförbindelser Mkr FPG Miljöfond SPIMFAB Övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser

2007

2006

9 58 8 75

8 32 11 51

SVENSKA STATOIL 2007 19

Styrelsens underskrifter Stockholm den 30 april 2008

Jörn Madsen

Styrelsens ordförande

Hans-Olav Höidahl

Jens Björn Staff

Hilde Fagerli Pihl

Mats Illerstål

Marie-Lousie Olsson

Arbetstagarrepresentant Transport

Bent Rune Solheim

Arbetstagarrepresentant Unionen

Håkan Kirstein

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 april 2008 Ernst & Young AB

Jaan Kubja Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse Till årsstämman i Svenska Statoil AB. Org.nr 556000-6834 Vi har granskat årsredovisningen (sid 13–20) och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska Statoil AB för räkenskapsåret 2007. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att ­årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.

Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verk­ställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot

20 SVENSKA STATOIL 2007

eller verkställande direktören är ersättnings­skyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verk­ställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie­bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings­ lagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings­ berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande ­direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 30 april 2008 Ernst & Young AB Jaan Kubja Auktoriserad revisor

HÅKAN KIRSTEIN

CHRISTINA ANDERSSON

HELENA FORNSTEDT

EINAR BOTTEN

STEFAN GUSTAFSSON

PELLE EKMAN

LEIF GÖRANSSON

STEFAN JÖNSSON

ANDREAS FOGELBERG

HÅKAN SVANBERG

Ledande befattningshavare HÅKAN KIRSTEIN Verkställande direktör Anställd sedan 1995

HELENA FORNSTEDT Chef Information Anställd sedan 1987

CHRISTINA ANDERSSON Chef Finance & Control Anställd sedan 1986

STEFAN GUSTAFSSON Chef Energy Sales Anställd sedan 1984

EINAR BOTTEN Chef Human Resources Anställd sedan 1996

LEIF GÖRANSSON Special advisor Anställd 1996-1997 samt sedan 2003

PELLE EKMAN Chef Marketing Anställd sedan 2005

STEFAN JÖNSSON Chef Retail Operations Anställd 1989–1999 samt sedan 2000

ANDREAS FOGELBERG Chef Health, Safety & Environment Anställd sedan 2001

HÅKAN SVANBERG Chef Fuel & Logistics Anställd sedan 1985

SVENSKA STATOIL 2007 21

StatoilHydro – en jätte med omtanke StatoilHydro ASA, moderbolag till Svenska Statoil AB, är ett internationellt integrerat energiföretag med bas i Norge.

Det är ledande i utvinningen av olja och gas från den norska kontinentalsockeln och i en rad andra länder över hela världen. StatoilHydro är noterat på Oslobörsen och på New York Stock Exchange.

StatoilHydro ASA bildades 1 oktober 2007 genom en fusion av Statoils och Hydros gas- och oljeverksamheter.

Genom fusionen bildades världens största företag för energiutvinning till havs, med verksamhet i totalt 39 olje- och gasfält. Bolagets påvisade reserver av olja och gas motsvarar mer än 6 miljarder fat oljeekvivalenter.

Utvinningstakten är idag 1,7 miljoner fat oljeekvivalenter per dag. Bolaget har cirka 29 000 anställda i 40 länder världen över.

StatoilHydro har högt satta miljö- och klimatmål och är världsledande på att fånga in och lagra koldioxid. Det sker idag på gasfältet Snöhvit i Barnets Hav, gasfältet In Salah i Algeriet och i anslutning till Statoils raffinaderi i Mongstad.

I september 2007 vann Statoil för fjärde året i rad utmärkelsen världens bästa företag inom energisektorn med avseende på hållbar utveckling. Det är Dow Jones Sustainability Index som utgör grunden för värderingen. Samtidigt fick Hydro för andra året i rad en motsvarande utmärkelse inom sektorn Råvaror.

Svenska Statoil AB 118 88 Stockholm Besöksadress: Torkel Knutssonsgatan 24 Telefon: 08-429 60 00 www.statoil.se

Producerad av Statoils informationsavdelning i samarbete med Plädera AB och Burson-Marsteller AB. Tryckt hos Jernström Offset i maj 2008. Fotografer: Bengt Alm, Fredrik Beskow m fl.

Foto: Manfred Jarisch, StatoilHydro