TERACOM

Ă…rsredovisning 2008

Det här är Teracom-koncernen Teracom-koncernen erbjuder olika kommunikationsvägar för radio, tv, internet och nedladdning av ljud och bild i Sverige och Europa. Den består av Teracom AB, Boxer TV-Access AB och Comet Networks. Teracom AB äger och driver koncernens infrastruktur som utgörs av ett svenskt utsändningsnät för radio och tv, ett stamnät som sammanbinder de cirka 600 sändarstationerna samt ett särskilt nät för övervakning av driften. Radio- och tv-näten täcker cirka 99,8 procent av Sveriges

Koncernens intäkts- och resultatutveckling

Intäkter per segment

MSEK 5 000

MSEK 500

4 000

400

3 000

300

2 000

200

1 000

100

0

0

–1 000

-100

-2 000

-200

-3 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Intäkter

Nyckeltal Intäkter Rörelseresultat Resultat efter skatt Resultat per aktie, före och efter utspädning

2006

2007

2008

-300

Betal-tv, 57 procent Segmentet Betal-tv avser betal-tv-verksamheten som ingår i Boxer TV-Access.

Tv och Radio, 28 procent Segmentet Tv och Radio innefattar utsändningarna av tv och radio i marknätet och ingår i moderbolaget Teracom.

Telekom, 15 procent Segmentet Telekom innefattar tjänster inom bredband, inplaceringar och service samt digital kundkommunikation. Ingen verksamhet redovisades under året i segment Övrigt.

Vid beräkning har hänsyn inte tagits till koncernelimineringar.

Resultat efter skatt

2008

2007

2006

2005 2 70 0

2004

3 18 8

3 3 12

3 004

581

625

49 5

421

470

35 4

2 77

13 7

1320

1560

1 19 1

9 75

504

360

2 113 16 3

Avkastning på eget kapital

24

26

21

19

11

Soliditet

44

48

45

44

38

639

657

6 75

658

694

Antalet tillsvidareanställda vid årets utgång

hushåll. Teracom erbjuder också nättjänster för datakommunikation samt inplaceringar och service i koncernens master och byggnader. Genom Comet Networks, som bildades 1 januari 2009, erbjuder Teracom öppna bredbandsnät i form av både DSL-nät och fastighetsnät (LAN). Boxer sätter samman, marknadsför och säljer programpaket för främst marksänd digital-tv. Boxer tecknar avtal med programbolag vars kanaler ingår i programpaketen.

Koncernen 2009

Teracom AB erbjuder olika kommunikationsvägar för radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild. Teracom ser till att människor och företag har tillgång till en mångfald av medietjänster, oberoende av tid och plats.

Aff ärsidé Teracom har som Sveriges första medieoperatör en unik kompetens och erfarenhet. Vi levererar framtidens medie- och kommunikationslösningar i Sverige och Europa.

Boxer TV-Access AB bedriver betal-tvverksamhet i det svenska och europeiska digitala mark-tv-nätet. Företaget har som uppgift att paketera, marknadsföra, sälja och administrera programkanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet.

Comet Networks verkar på en starkt konkurrensutsatt bredbandsmarknad.

Comet Networks öppna nätkoncept är ett enkelt och kostnadseff ektivt sätt för företag att nå ut med bredbandstjänster till nya kunder.

Aff ärsidé

Comet Networks levererar slutkundsaccesser via bland annat DSL och LAN. Comet vänder sig till tjänsteleverantörer som på ett kostnadseff ektivt sätt vill nå konsumenter med bredband, iptv och telefonitjänster.

Boxers aff ärsidé är att erbjuda attraktiva programpaket till ett konkurrenskraftigt pris.

Aff ärsidé

I Sverige har Boxer 689 000 betal-tv-abonnenter.

2008 omsatte Teracom 3 188 MSEK. Teracom har sänt radio i 87 år.

Play

Kaknästornet: I det 155 meter höga Kaknästornet arbetar omkring 80 av Teracoms medarbetare. Kaknästornet är knutpunkten för Teracoms radio- och tv-trafik i Sverige. Det är härifrån alla förbindelser och sändare styrs och kontrolleras. Större delen av satellitkommunikationen går via satellitstationen Skyport Kaknäs. Utöver det kopplas tillfälliga överföringar från exempelvis nyhetsplatser utanför studio genom Kaknäs, innan de går till en radio- eller tv-studio hos programföretaget.

Nu står vi redo att genomföra off ensiva satsningar både i Sverige och internationellt. Det är idag en självklarhet att koncernens kunskap och erfarenhet ska användas till att erbjuda digital-tv-lösningar även i andra länder.

Crister Fritzson, koncernchef och vd Teracom

Viktiga händelser 2008 • Boxer TV-Access AB utsågs den 27 mars till betal-tv-operatör i Danmarks digitala marknät av danska kulturdepartementets Radio- och TV-nämnd, vilket ger ensamrätt att erbjuda betal-tv-tjänster i det danska marknätet under tolv år.

• Svenska Radio- och TV-verket gav den 27 mars tillstånd till åtta nya nationella kanaler samt nio nya lokala kanaler att sända i det digitala marknätet. Samtliga kanaler som redan sände i marknätet fick sina tillstånd förlängda.

• Åsa Sundberg valdes som ny ordförande i Teracoms styrelse vid årsstämman den 24 april.

• I april 2008 förvärvade Teracom AB 100 procent av Svenska Basboxbolaget AB. Senare genomfördes en inkråmsöverlåtelse avseende Svenska Basboxbolagets hela verksamhet till Teracom AB. • Den 21 november förvärvade Teracom AB

Innehåll

30 procent av aktierna i Boxer TV-Access AB av riskkapitalbolaget 3i. Köpeskillingen uppgick till 900 MSEK och genom köpet blev Teracom ensam ägare av bolaget.

• Teracom AB tecknade under året ett tiotal bredbandsavtal, bland annat med Sölves­ borgshem, Sölvesborgs Energi och Vatten, LudvikaHem, Botkyrka Stadsnät och Uddevalla Energi.

• Utbyggnaden av det femte sändarnätet (mux 5) fortsatte under året, vilket gav fler tv-tittare tillgång till ett större betal­tv-utbud. I slutet av 2008 nåddes 88 procent av hushållen i Sverige av det femte sändar­nätet, som beräknas vara utbyggt i november 2009.

• Den 1 december lanserade Boxer TV-­ Access AB en ny tjänst ”tv via bredband” i ett antal utvalda bredbandsnät. Satsningen är en del av Boxers strategi att erbjuda tjänster via olika tekniska plattformar.

2 Koncernchefens kommentar 5 Styrelseordförande-ord 7 Omvärld och marknad 14 Finansiella mål 15 Strategisk inriktning 17

Teracom-koncernens erbjudande

18 Betal-tv 24 Utsändning av radio och tv 30 Datakom 32 Inplaceringar & service 34 Internet och tv via bredband 39 Teracoms samhällsansvar 43 Koncernledning 44 Styrelse och revisorer

Årsredovisning 46 Förvaltningsberättelse 56 Ekonomisk koncernöversikt Koncernen 57 Resultaträkning 58 Balansräkning 60 Kassaflödesanalys

Viktiga händelser efter utgången av 2008 • Den 1 januari 2009 påbörjade det hel­ ägda dotterbolaget Teracom Bredband AB sin verksamhet, som kommer att bedrivas under varumärket Comet Networks.

65

Vd för bolaget blir Robert Nilsson. Den bredbandsverksamhet som idag bedrivs inom Teracom kommer under första kvartalet att överföras till det nya bolaget.

Förändring av eget kapital

Moderbolaget 61 Resultaträkning 62 Balansräkning 64 Kassaflödesanalys 65 Förändring av eget kapital 66 Tilläggsupplysningar och noter 90 Revisionsberättelse 91 Bolagsstyrningsrapport Förklaringar och definitioner

T E R A C O M

årsredovisnin g

2 0 0 8

2

Koncernchefens kommentar

Koncern med stärkt erbjudande 2008 har varit ett händelserikt år för Teracom-koncernen. För fem år sedan fanns vår marknad uteslutande i Sverige. Nu har vi tagit de första stegen utanför landets gränser.

Vi har lagt grunden för en affärsdriven och kundfokuserad koncern med tre bolag – Teracom, Boxer och Comet Networks – som alla har sin unika roll att fylla på mediemarknaden. Nu står vi redo att genomföra offensiva satsningar både i Sverige och internationellt. Det är idag en självklarhet att koncernens kunskap och erfarenhet ska användas till att erbjuda digital-tv-lösningar även i andra länder.

Offensiva satsningar kräver god ekonomi. Koncernens resultat för 2007 var det bästa hittills. Sedan dess har intäkterna från de analoga sändningarna upphört och det var väntat att 2008 års resultat skulle landa på en lägre nivå. Men tack vare ett intensivt arbete med att se över kostnaderna förblev lönsamheten god.

Hög aktivitetsnivå under året Boxer, som är koncernens omsättnings- och resultatmässigt största bolag, fortsätter sin mycket framgångsrika utveckling. Sedan digital-tv-övergången genomfördes har tillväxttakten på betal-tv-marknaden i Sverige avstannat. Den karaktäriseras idag av hård konkurrens och hög

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Koncernchefens kommentar

mognadsgrad. Det gör det extra roligt att konstatera att Boxers intäkter ökade under året. Och ännu mer glädjande är att Boxers vunna affär i Danmark och att vi blivit utsedda att kunna förhandla om licensen på Irland vittnar om goda tillväxtmöjligheter på nya geografiska marknader framöver.

Utvecklingen går snabbt på Teracom-koncernens marknader. Mönstret för tv-tittandet förändras och allt fler ser på tv var och när de vill. Genom att tillämpa nya tekniker kan tv-tittandet anpassas till den enskilda individen. Under året godkände Boxer en inspelningsbar digital-tvmottagare för standarden MPEG4, som gör det möjligt för tv-tittaren att enkelt välja när han eller hon vill se ett visst program. För att lägga till ytterligare valmöjligheter inledde Boxer i slutet av 2008 en ny satsning inom tv via bredband.

Under 2008 genomförde Teracom AB en organisationsöversyn som har skapat en mer snabbfotad och kostnadseffektiv verksamhet. Det innebär att Teracom nu agerar snabbare på marknadens behov och krav.

Under året fortsatte koncernens expansion på bredbandmarknaden och flera nya bredbandsavtal slöts med stadsnät och fastighetsägare. Teracom köpte även Svenska Basboxbolaget som innebär att koncernen nu har en väl fungerande och utbyggbar produktionsplattform för tv via bredband och ingångna avtal med etablerade tjänsteleverantörer.

Enad koncern med fokuserade bolag För att stärka vår position på marknaden har en gemensam strategisk plan för koncernens bolag arbetats fram under året. Med den gemensamma planen som grund kommer Teracom, Boxer och Comet Networks att fortsätta utveckla sina respektive verksamheter och erbjudanden. Med den nya strukturen i koncernen kommer aktiviteter som utvecklar och stärker kunderbjudanden att gå snabbare att genomföra då koncernens samlade kompetenser och resurser tas tillvara på ett effektivt sätt.

Internationaliseringen av verksamheten kommer att innebära ett nära samarbete mellan Teracom och Boxer. Just därför är det klokt att koncernen tar över hela ägandet i Boxer. Genom förvärvet stärker vi båda verksamheterna och gör det möjligt för koncernen att bli en betydelsefull aktör på den europeiska digital-tv-marknaden.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

3

4

Koncernchefens kommentar

Teracom AB har under de senaste åren haft stor bredd i sitt erbjudande. Nu kan vi fokusera på att vidareutveckla tjänsterna inom broadcasting, inplaceringar och servicetjänster och vi har därför, trots ett genombrottsavtal med Expert, valt att avveckla erbjudandet inom digital kundkommunikation. Därutöver har hela bredbandsaffären lagts över i det nybildade bolaget Comet Networks, som med hög kostnadseffektivitet kan röra sig snabbt framåt och koncentrera sig på erbjudandet och bli en stark spelare på den extremt konkurrensutsatta bredbandsmarknaden.

Med Comet Networks kan Teracom-koncernen arbeta effektivare för att öka nyttjandegraden i bredbandsnäten och därmed växa med lönsamhet.

Redo att forma framtidens medielandskap Radio och tv har en unik ställning i dagens samhälle. Såväl underhållning som nyheter och annan viktig information måste nå ut till hushållen varje dag, dygnet runt. Det är en viktig uppgift att få det att fungera. I år har vi för första gången tagit fram en hållbarhetsredovisning där vi beskriver hur vi ser på koncernens sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvar.

Jag började som vd på Teracom 2007. Mitt mål då var att skapa ett mer marknadsanpassat bolag. Idag har vi kommit långt på den vägen. Vi har en organisation som är anpassad utifrån våra kunder och vi har ett tydligt och unikt erbjudande inom koncernen. Nu är vi redo för nästa fas där Teracom-koncernen är en viktig aktör när det nya medielandskapet formas i Europa.

Crister Fritzson Vd och koncernchef Teracom

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Styrelseordförande-ord

En ny svensk exportprodukt Mitt första år som ordförande i Teracom har onekligen varit spän­ nande. Bolaget befinner sig i en oerhört expansiv fas som bäddar för en framgångsrik framtida utveckling utanför Sveriges gränser.

Teracom har en gedigen historia att luta sig mot. I över 80 år har Teracom drivit olika kommunikationsnät för radio, tv och bredband i Sverige. Redan på 1920-talet kom radion, följt av tv och på ­senare år bredband. Med den kompetensen i bagaget förbereder sig nu bolaget för nya utmaningar.

Under 2007 slutfördes övergången till digital-tv i Sverige. Teracom och Boxer genomförde sina respektive delar så framgångsrikt att omvärlden ger betyget ”best in class”. Framgångarna har gett Teracom och Boxer en tätposition inom området. Den unika kompetens som bolagen tillsammans har byggt upp gör att vi nu ser början på en ny svensk exportprodukt.

Koncernen har idag en slagkraftig kombination med Teracoms långsiktiga och tekniskt avancerade nätverksamhet och Boxers förmåga att sätta samman attraktiva programpaket till hushåll. Under de närmaste åren kommer Teracom och Boxer att arbeta intensivt för att fortsätta expandera utanför landets gränser. Huvudfokus ligger främst på Östeuropa där vi ser stora tillväxtmöjligheter. Flera länder befinner sig i en fas där koncernens erfarenheter kring digital-tv efterfrågas.

De resterande 30 procenten i Boxer förvärvades under slutet av 2008 från riskkapitalbolaget 3i. En anledning till köpet var att det nära samarbetet mellan bolagen ledde till att det blev ­naturligt att ha samma ägarbild i bägge bolagen.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

5

6

Styrelseordförande-ord

Nya tv-tjänster i marknätet Under 2008 såldes över 900 000 hdtv-apparater i Sverige. Det visar på att slutkonsumenterna blir allt mer intresserade av en förbättrad ljud- och bildupplevelse när de tittar på tv. Hd-tekniken möjliggör en sådan upplevelse och även om det i dagsläget är relativt få hushåll som tittar på hdtv är trenden tydlig.

Det frekvensutrymme som tilldelades oss i slutet av 2007, innebär att vi kommer att kunna erbjuda hdtv i marknätet i framtiden. Frekvenstilldelning är emellertid en fråga som kommer att fortsätta vara central för Teracom då den har stor betydelse för marknätets framtida konkurrenskraft gentemot andra plattformar.

För att även radion ska utvecklas med nya tjänster och ett större kanalutbud är det av stor vikt att marknadens aktörer ges rätt förutsättningar. I slutet av året lämnades betänkandet ”Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter” till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Tillsammans med ett antal utredningar som presenterats under året innehåller de glädjande besked som gör att tidpunkten för en digitalisering av den svenska radion närmar sig. Den pågående processen gör att vi vågar tro på ett riksdagsbeslut i frågan inom kort – kanske redan under 2009 – så att den framgångsrika digitaliseringen av tv kan upprepas för radiomediet.

Konkurrens inom tv-området Utvecklingen inom koncernens områden rusar och konsumenterna rör sig i en riktning där de vill och kan välja vad, var och när de vill se på ett visst program. Inom Teracom gör vi en stor satsning för att matcha den utvecklingen. Det gör vi bland annat genom att renodla och fokusera på våra kärnverksamheter inom radio, tv och bredband. Renodlingen syftar till att skapa ett tydligare och mer attraktivt erbjudande gentemot våra kunder.

Konkurrensen mellan distributionsformerna för både radio och tv har också den förändrats och tilltagit mycket snabbt under senare år. Tydliga exempel är tv via bredbandsnät och radio via internet. Med växande marknadsdynamik och låga inträdesbarriärer tillsammans med omfördelning av marknadsandelar finns inte längre motiv för särreglering av just marknätet jämfört med andra distributionsplattformar. En omprövning av de nu gällande regleringsbesluten för marknäten pågår. Vi förväntar oss att översynen leder till en harmonisering med övriga marknader inom EU. En sådan harmonisering skulle gynna Sverige, konsumenterna och programbolagen och skulle bidra till att behålla den tätposition som Sverige idag har inom it-området.

Det har utan tvekan varit ett intressant år. Min ambition är att bolagen ska fortsätta att ligga i framkant när det gäller utvecklingen kring digital-tv. Genom att utveckla positionen på nya marknader är målsättningen att framöver kunna vara med om att skapa en svensk exportsuccé.

Åsa Sundberg Styrelsens ordförande T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Omvärld och marknad

7

Mediekonsumtion i många kanaler Teracom-koncernen rustar sig för framtiden. Under 2008 skrevs ett nytt kapitel i koncernens historia. Teracom ska inte längre bara verka i Sverige utan ge sig ut i världen för att hitta nya tillväxtmöjligheter på mediemarknaden.

Verkar inom hela mediedistributionsmarknaden Teracom strävar efter att vara en koncern som snabbt agerar på förändrade beteenden och behov hos konsumenter och företag. Framtidens mediekonsumtion kännetecknas av att användarna skiftar mellan flera olika medier och tekniker. Det innebär att koncernens bolag behöver finnas med på och ta hänsyn till flera olika marknader. Det handlar om allt från radio till tv via bredband, mobilt internet och mobil tv.

5%

1%

7%

40 %

7%

Konkurrens på svenska tv-marknaden Den totala tv-marknaden i Sverige bedöms omsätta cirka 15 miljarder SEK uppdelat på licensavgifter om cirka 4 miljarder SEK, reklam på cirka 5 miljarder SEK och betal-tv på ungefär 6 miljarder SEK. Mottagningen av tv i Sverige är enligt Mediavisions undersökningar uppdelad mellan kabel 58 procent, marknätet 28 procent, parabol 23 procent och tv via bredband 8 procent. Bland fritidsboende har marknätet en dominant position med cirka 85 procent av de boende.

Kabel och bredband är ofta mer effektiva distributionsformer i tätbefolkade områden medan satellit och markbunden distribution lättare når större områden utanför tätbebyggelse. Satellitdistribution når i princip samma stora område som marknätet och är därför att betrakta som den primära konkurrerande distributionsformen. Tv via bredband vinner mark och är idag en etablerad konkurrerande plattform, även för luftburen distribution.

I Sverige hade Boxer vid årets slut cirka 700 000 hushåll som kunder. Konkurrensen på den

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

10 %

14 % 16 %

Betal-tv-marknaden är uppdelad mellan aktörerna Com Hem Boxer Canal Digital (inkl kabel) SPA Telia Viasat Tele2 Bredbandsbolaget Källa: Mediavision

40 % 16 % 14 % 10 % 7% 7% 5% 1%

8

Omvärld och marknad

svenska betal-tv-marknaden är mycket hård mellan Boxer och de stora aktörer som sänder digitaltv via satellit, bredband och kabel. Boxers tillväxtmöjligheter i Sverige består i huvudsak av en ökad merförsäljning av större programpaket och tilläggskort. I övrigt är möjligheterna att växa på den svenska marknaden begränsade och Boxer ser sig därför om efter nya betal-tv-marknader utomlands. Under de närmaste åren öppnar ett stort antal europeiska länder upp för nya spelare.

Europeisk tv-övergång skapar expansionsmöjligheter Enligt vad EU-kommissionen sagt sig vilja, bör alla medlemsländer senast 2012 ha släckt ned de analoga marknäten och övergått till att sända digital-tv. Det talar för en successivt ökad europeisk marknad för betal-tv i digitala marknät. Teracom-koncernens utlandsexpansion bygger på lärdomarna från utvecklingen av den svenska digital-tv-verksamheten – som inom EU brukar kallas ”den svenska modellen”. Det innefattar den sammantagna erfarenheten från att bygga och driva sändarnät samt betal-tv-verksamheten. Det är allmänt erkänt att efter den framgångsrika övergången till digital-tv i Sverige, som slutfördes under 2007, ligger Teracom-koncernen mycket långt fram vad gäller kunnande om digital-tv.

Den europeiska marknaden för digital-tv kan delas in i två kategorier. Den ena omfattar länder med driftsatta digitala nät, främst i Västeuropa. Här finns bland annat möjligheter för Teracom och andra marknadsaktörer att ta hand om driften av befintliga digitala nät.

Den andra delen är Mellan- och Östeuropa, där utbyggnaden av digital-tv bara har påbörjats. Här har Teracom-koncernen stora möjligheter att bistå vid övergången till digital-tv, antingen genom att Boxer tilldelas rollen som betal-tv-operatör och/eller att Teracom och Boxer går in som såväl betal-tv- som nätoperatör. Expansionen kan ske både via helägda bolag och i samarbeten med andra aktörer i Europa.

Om några år har de flesta svenska hushåll en tv-mottagare med inbyggd hårddisk.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Omvärld och marknad

Allt flexiblare tv-tittande Människors behov av tillgång till information, nyheter och underhållning oavsett tid och n atio rpor o C plats ställer höga krav på avancerad teknisk distribution. Tekia © No racom ligger sedan länge långt framme i den tekniska utvecklingen.

Inom tv efterfrågar kunderna allt större flexi­bi­li­tet, till exempel utrustas allt fler tv-mottagare med inbyggd hårddisk. Fördelen med sådana mottagare är att det är mycket enkelt att spela in program från den elektroniska programguiden och att med Boxer TV-Navigator söka program och spela in serier. Dessutom är det tekniskt möjligt att utnyttja ledig kapacitet på tider när programbolag inte sänder och då skicka ut material som sedan lagras lokalt på mottagarens hårddisk. Det betyder att tittarna själva kan välja vilka program de vill se och när.

Tittarna förväntas också efterfråga allt fler nischade kanaler. De kommer att få tillgång till ett långt större utbud av kanaler via bredbands-tv med avsevärt fler tillvalsmöjligheter. Teracomkoncernen vill finnas med även i den utvecklingen och sedan köpet av Svenska Basboxbolaget i april 2008 har Teracom en plattform för tv via bredband.

0 20 0

Traditionell tv står stark Tv:n har en central roll i de svenska hushållen. Att titta på tv är ett sätt att umgås med familj och vänner. Tv:n är en form av samlingsplats vilken kan betraktas som vår tids ”lägereldar”.

Användningen av webb-tv, som till skillnad från tv via bredband är tv via nätet till datorn, ser ut att fortsätta öka. Särskilt aktiva webb-tv-tittare i Sverige är ungdomar i åldrarna 15–19 år. Trots det ökande intresset kan de inte tänka sig att bara titta på tv via nätet. En förklaring kan vara att webb-tv anses lämpa sig bäst för ensamt tv-tittande medan vanlig tv föredras när fler tittar på tv tillsammans. Webb-tv är än så länge i första hand ett komplement till den vanliga tv:n, framförallt för icke linjär tv-konsumtion visar undersökningen Morgondagens Mediekonsumenter från Teracom.

De flesta tittare är inte speciellt aktiva när det gäller möjligheten att påverka programmen.

Webbsidor kopplade till tv-program är däremot betydligt populärare. En stor del av alla unga har någon gång varit inne på ett tv-programs webbsida. Men det är inte för att delta i programmet som tv-programmens webbsidor besöks. Webbsidorna används främst för att få mer information, visar samma undersökning.

Det traditionella sättet att distribuera tv verkar alltså stå sig väl i konkurrensen.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

9

10 Omvärld och marknad

Teknik som möjliggör hdtv Den relativt nya tekniken för högupplöst tv, hdtv, blir allt viktigare för tv-tittare som lockas av bildupplevelsen, bättre skärpa och det förbättrade digitala ljudet. Under 2008 såldes cirka 900 000 hdtv-ready-apparater i Sverige. Sändning av hdtv förutsätter bildkodning baserad på den nya MPEG4-tekniken, som gör att samma antal kanaler kräver mindre utrymme och förbättrar bildkvaliteten på befintliga kanaler.

I oktober 2008 godkände Boxer den första MPEG4-mottagaren med hårddisk, som även fungerar för den nuvarande standarden, MPEG2-formatet. Sedan sommaren 2006 sänds en hdtv-kanal med MPEG4 från sändarna i Mälardalen; den okodade kanalen SVT HD. Tio nya rikstäckande standard tv-kanaler har fått sändningstillstånd med MPEG4-teknik i den nya ­multiplexen, den sjätte muxen.

Boxer kommer gradvis gå över till att enbart stödja MPEG4-mottagare. MPEG4 är den komprimeringsteknik som ska användas i Danmark och ambitionen är att använda samma teknik på alla marknader.

Ny digital-tv-standard på väg Framtidens digital-tv-standard i det marksända tv-nätet kallas DVB-T2. Standarden godkändes i juni 2008 av den internationella paraplyorganisationen DVB som består av 280 sändarbolag, tillverkare och operatörer i 35 länder. Teracom är en mycket aktiv part i DVB och har varit djupt involverat i framtagandet av den nya standarden. DVB-T2 är en uppföljning på dagens standard DVB-T. Med den nya standarden kan kapaciteten i näten ökas kraftigt i framtiden, vilket är mycket viktigt med tanke på det begränsade frekvensutrymme som finns till hands. DVB-T2 har inte skapats för att avskaffa det äldre DVB-T utan tanken är att båda systemen ska existera parallellt under många år.

Radiolyssnandet ökar Radiomarknaden bedöms omsätta drygt 3,2 miljarder SEK uppdelat på licensavgifter om cirka 2,5 miljarder SEK och reklam om 700 MSEK. Marknaden för utsändning av analog radio är i stort uppdelad mellan Teracom och SBS där Teracom har över 90 procent av marknaden.

Radiolyssnandet bland unga människor fortsätter att vara konstant när alla sätt att lyssna på radio räknas in. Särskilt intressant är att radion spelar stor roll för yngre konsumenter utanför storstadsregionerna. I Sverige har radion under de senaste åren genomgått något av en renässans.

Radion har lockat till sig fler lyssnare genom nya distributionssätt som podradio och webbradio.

Till skillnad från många andra europeiska länder som sänder digital radio, är radion fortfarande analog i Sverige. Fördelen med digitalradio är att den enklare skulle kunna integreras i nya kommunikationsmönster. Vid sidan av ljudet kan en digitalradio exempelvis förse ­lyssnarna med bilder och texter.

Under 2008 har ett antal utredningar presenterats om radiomarknaden i Sverige. Samtliga

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Omvärld och marknad 11

Tv:n har en central roll i hushållen och är en form av samlingsplats vilken kan betraktas som vår tids ”lägereldar”, där man umgås med familj och vänner.

undersökningar visar att det enklaste och billigaste sättet att göra det möjligt för fler kanaler att sända nationell radio är att införa digitalradio. Radioutredningen ”Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter” som presenterades i november 2008 föreslår att det är dags att bygga ut den digitala radion i Sverige. Utredningen pekar bland annat på att den digitala kommersiella radion ska ges möjlighet att sända nationellt, regionalt eller lokalt. Teracom hoppas därför att regeringen under 2009 beslutar om en framtida utveckling för digitalradio i hela landet. Ett sådant beslut skulle på sikt kunna ge plats för så många som 40–50 rikstäckande radiokanaler.

Radio- och TV-verkets utredning ”Framtidens Radio” förordar ett användande den nya generationens digitalradio som går under namnet DAB+. Det är en vidareutveckling av DAB (Digital Audio Broadcast) som är den teknik som används av SR:s digitalradiosändningar i Sverige idag. Även programbolagen har ställt sig bakom detta teknikval.

Bredbandsmarknaden präglas av hård konkurrens Sverige ligger långt fram när det gäller både spridning och kunnande om bredband. Efter Japan och Sydkorea är Sverige världens tredje mest bredbandsuppkopplade land när det gäller fiberanslutningar. Fiberuppkopplingar står för 19 procent av det totala antalet bredbandsuppkopplingar i Sverige. Det visar bredbandsstatistik från OECD. Totalt sett har cirka 75 procent av de

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Omvärld och marknad 13

svenska hushållen någon form av bredbandsanslutning, enligt PTS. Utvecklingen väntas fortsätta och redan 2009 kommer Sverige totalt sett, tillsammans med mobila uppkopplingar, att ha fler bredbandsuppkopplingar än invånare.

Det stora kunnandet hos svenska folket har bidragit till den mycket hårda konkurrens och prispress som råder på bredbandsmarknaden i Sverige. Konsumenterna erbjuds allt större bandbredd till samma eller lägre pris.

För bredbandsaktörerna gäller det att växa för att få stordriftsfördelar. Idag är bredband inte bara en internetanslutning utan ett brett utbud av ip-tjänster. Tillväxten för telefoni och tv via bredband förväntas bli mycket hög under de kommande åren. Trenden går mot fler paketerade lösningar som möter enskilda människors specifika behov. Ett sådant exempel är video-ondemand. Öppna bredbandsnät skapar goda förutsättningar för erbjudanden som i ännu högre utsträckning möter kundernas individuella önskemål och behov.

Tillväxten på bredbandsmarknaden finns framför allt inom fastighets- eller LAN-nät, som är nät med betydligt högre kapacitet än den äldre DSL-tekniken. Vidare finns ett flertal kommun-, stads- och fastighetsnät som har ett begränsat utbud av tjänster. För att stärka konkurrenskraften för dessa nät söker allt fler stadsnät och energibolag en stark samarbetspartner som bland annat kan bidra till att tjänsteutbudet breddas.

En tydlig trend är att mobilt bredband växer starkt. Vissa använder mobilt bredband enbart som komplement medan andra ersätter det fasta bredbandet.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

14

Finansiella mål

Stabil finansiell ­utveckling under 2008 Under 2008 förblev Teracom-koncernens lönsamhet på god nivå och den finansiella ställningen var fortsatt stark. En stark finansiell ställning är en förutsättning för att koncernen framgångsrikt ska kunna fortsätta verka på en konkurrensutsatt marknad. Ökad konkurrens, prisreglering från PTS, samt att intäkterna för analog-tv har upphört har emellertid medfört att lönsamheten i koncernen har försämrats samt att omsättningen har minskat jämfört med föregående år.

Teracom-koncernens finansiella mål Soliditet, % 50 45 40 35 30

04

05

06

07

08

Ägarens mål

Avkastning eget kapital, % 30

20

10

0

04

05

06

07

Soliditet

Utfall 2008

Nyckeltalet soliditet anger hur stor del av verksamheten som finansieras med eget kapital. Ägaren har fastställt att Teracom-koncernens långsiktiga soliditet ska vara lägst 40 procent. Målet är satt för att koncernen ska kunna uppfylla sin roll som nätoperatör med en omfattande infrastruktur samt möjlighet att utveckla befintliga och nya affärsmöjligheter.

Soliditeten beräknas som eget kapital dividerat med ­totala tillgångar (balansomslutningen).

Soliditeten uppgick till 44 procent (48). Orsaken till minskningen var främst utdelningen om 480 MSEK.

Avkastning på eget kapital

Utfall 2008

Avkastningen på eget kapital anger förmågan att få det egna kapitalet att växa. För att säkerställa Teracoms finansiella ställning har ägaren fastställt att avkastningen på eget kapital ska vara lägst 10 procent. Avkastning på eget kapital beräknas som årets resultat dividerat med justerat eget kapital.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 24 procent (26). Orsaken till minskningen var ett sämre rörelseresultat år 2008 samt en utdelning om 480 MSEK som minskat eget kapital.

08

Ägarens mål

Utdelning

Utfall 2008

Moderbolaget Teracom AB ska sträva efter att lämna en utdelning till ägaren på 40–60 procent av årets resultat, efter minoritetsintresse.

Styrelsen har föreslagit en utdelning av 150 MSEK (400), motsvarande 45 procent (85) av koncernens resultat för räkenskapsåret.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Strategisk inriktning 15

Tillväxt i Sverige och övriga Europa Teracom-koncernen har som mål att utveckla erbjudandet på såväl befintliga som nya marknader. Tillväxten kommer att ske i olika steg. I ett första skede kommer koncernen att satsa på att utveckla erbjudandet med fler medietjänster i Sverige. Parallellt med nationella satsningar i Sverige kommer koncernen verka för att nå ut som betal-tv och/eller nätoperatör på andra marknader i Europa. I ett andra skede ska koncernen satsa på att expandera på den europeiska marknaden med övriga medietjänster som koncernen erbjuder.

Under 2008 inledde Teracom-koncernen sin europeiska expansion. Startskottet var Boxers licens som betal-tv-operatör i det danska digitala marknätet. Den följdes av en rätt att förhandla om en betal-tv-licens i Irland. Den 1 januari 2009 inleddes verksamheten i Comet Networks för att stärka positionen på bredbandsmarknaden i Sverige.

Strategiska fokusområden Internationell tillväxt inom digital-tv i marknät

Utveckling av betal-tv-erbjudandet i Sverige

Under 2009 fortsätter Teracom-koncernen satsningarna inom digital-tv i marknät utanför Sverige, både som betal-tv-leverantör och/eller nätoperatör.

Kombinationen av Boxers långa erfarenhet som betal-tv-operatör och Teracoms tekniska kunnande är ett attraktivt erbjudande när europeiska länder, främst i Central- och Östeuropa, går över till digitala tv-sändningar i marknäten.

På den svenska betal-tv-marknaden satsar Teracomkoncernen på fortsatt utveckling av erbjudandet, bland annat med nya tjänster som video-on-demand och på sikt mobila tjänster.

Utveckling av bredbandserbjudandet i Sverige Syftet med att föra över koncernens bredbandsverksamhet till en egen verksamhet, Comet Networks, är att stärka de öppna bredbandsnätens attraktionskraft. Under 2009 ligger fokus på att utveckla kombinationserbjudandet tv, bredband och telefoni.

Tillväxt inom serviceverksamheten Under 2009 fortsätter Teracom att ta tillvara möjligheterna till expansion av inplaceringar och service på telekomutrustning i koncernens master och byggnader. Fokus ligger på den svenska marknaden men servicetjänster kan bli aktuella även på befintliga och nya marknader utanför Sverige.

Satsning på mobil-tv Teracom-koncernen kommer att utvärdera alternativ för att erbjuda mobil-tv som en kompletterande produkt i länder med befintlig eller planerad betal-tv och/eller nätverksamhet.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracom-koncernens erbjudande

Framtidens medie- och kommunikationstjänster Teracom-koncernen agerar på en konkurrensutsatt, expansiv och spännande mediemarknad. Den präglas av stora förändringar vad gäller tekniken, medieutbudet och konsumenternas vanor. Teracomkoncernens tre bolag — Teracom AB, Boxer TV-Access AB och Comet Networks — kompletterar varandra och skapar gemensamt mervärde för såväl kunder som ägare. Genom Teracoms djupa tekniska kunnande som Sveriges första medieoperatör, ett expansivt och konsu­ment­ nära Boxer och ett snabbfotat Comet Networks levererar koncernen framtidens medie- och kommunikationstjänster i Sverige och Europa.

Mest känd är Teracom-koncernen för utsändning av tv och radio och betal-tv-erbjudanden via Boxer. Boxer har cirka 700 000 kunder i Sverige. Med en start av försäljningen av betal-tv i Danmark under 2009 kommer antalet kunder att öka.

Konvergensen mellan medie- och bredbandstjänster blir allt tydligare och koncernens erbjudande inkluderar även bredband, tv via bredband, datakom samt inplaceringar och service. Tillgången till både broadcasting- och bredbandsnät gör koncernens bolag till intressanta aktörer och samarbetspartners. Med en lång historia och omfattande erfarenhet erbjuder Teracom flera olika tekniska infrastruktur- och nätlösningar för distribution av medie- och kommunikationstjänster.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

17

18 Teracom-koncernens erbjudande

Boxer TV-Access

Betal-tv

Redo för utlandsexpansion

Play Historien om Robert Sedan den 10 mars 2000 har Boxers marknadsföring kretsat kring den digitala figuren Robert. Robert fick ett karaktäristiskt utseende med rött hår och svarta glasögon. Han försågs med en lugn och trygg dialekt med rötter i Jämtland och samma röst har använts under alla år.

Från början var Roberts uppgift att förklara skillnaden mellan betal-tv via kabel, satellit och marknätet. Robert fortsatte under åren berätta om Boxers erbjudanden. Idag använder Boxer Robert för många typer av budskap och i många medier. Det handlar om utökad funktionalitet, exempelvis ny hårdvara som inspelningsbara digitalboxar. Robert har förekommit i en rad olika skepnader och miljöer. Han används också på den danska marknaden och är tänkt att användas på alla nya marknader framöver.

Boxer säljer tv-paket till slutkunder på en mogen svensk betal-tvmarknad som präglas av allt hårdare konkurrens. Fokus ligger på allt bättre kundvård och service för att skapa nöjdare kunder eftersom det utanför kabel-tv-hushållen inte längre finns några hushåll som ännu inte valt en digital-tv-lösning. Under 2008 tog Boxer de första stegen ut på den internationella marknaden.

I oktober 2007 släcktes de sista analoga sändarna i mark-tv-nätet. 2008 blev det första året utan tillgång till hushåll som ännu inte valt digital-tv-lösning, ett år som präglats av hårdare konkurrens mellan operatörer på olika plattformar samt en intensiv satsning på att fördjupa relationerna med de befintliga kunderna.

Ökad konkurrens Konkurrensen på den samlade betal-tv-marknaden har ökat mycket kraftigt. Under 2008 kom Canal Digital och Viasat, två företag som direkt konkurrerar om samma villahushåll som Boxer, överens om att var och en erbjuda TV3 och Kanal 5. Överenskommelsen har troligen inneburit att hushåll som haft två betal-tv-abonnemang för att få både TV3 och Kanal 5 minskat och den fördel Boxer hade av att vara den enda operatör som kunde erbjuda båda kanalerna i samma paket till villahushållen, har försvunnit.

Telia fortsatte under 2008 sin satsning på digital-tv i de egna bredbandsnäten och hade vid årets slut 350 000 kunder. Telia har haft erbjudanden med telefoni, bredband och tv i ett samlat

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Boxers kanalpaket är gjorda så att kanalerna i varje paket kompletterar varandra. Målet är att paketet ska tilltala alla familjemedlemmar och de flesta smakriktningar.

paket där tv under en introduktionsperiod varit gratis. Telias bredbands-tv slår mot alla befintliga operatörer, även mot Boxer.

Trots en god nyförsäljning, tappade Boxer cirka 20 000 kunder under året. Släckningen av det analoga nätet och den ökande konkurrensen har skapat en mognare marknad med en hög andel hushåll som redan har betal-tv. Boxer räknar inte med att antalet kunder på den svenska marknaden den närmaste tiden drastiskt kommer att öka.

Betal-tv

Djupare kundrelationer Resultatmässigt har detta dock kunnat kompenseras genom att Boxer sålt fler tjänster till varje kund och också lyckats få trognare kunder. En stor andel av kunderna abonnerar numera på mer än ett baskort. Filmkort och extrakort är populära, inte minst extrakort, som är ett kort för andra eller tredje-tv:n, har sålt mycket bra. Inspelningsbara boxar, boxar med hårddisk och två mottagare som gör att det går att spela in ett program och samtidigt titta på ett annat, har varit en framgång. De inspelningsbara boxar som Boxer marknadsför har Boxer TV-Navigator, som innebär tillgång till en veckolång elektronisk programguide med möjlighet att söka program och automatiskt spela in serier.

De inspelningsbara boxarna har stor utvecklingspotential och är mycket uppskattade hos de kunder som skaffat dem. Boxer har noterat att kunder med flera kort och med inspelningsbara boxar är nöjda och trogna kunder. Eftersom kostnaderna för att få in en helt ny kund är stora, har istället stora inves-

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Erbjudandet Teracom-koncernens bolag Boxer TV-Access säljer digital-tv-abonnemang. Boxers verksamhet innebär att marknadsföra, distribuera och administrera kanaler som sänder abonnemangs-tv.

Viktiga händelser 2008 Boxer har förberett sig för lanseringen av betal-tv i Danmark i februari 2009. Utöver detta har organisationen anpassats ytterligare för utlandsexpansion. Sedan december 2008 erbjuder Boxer tv via bredband.

20 Teracom-koncernens erbjudande

Familjelugnet återställt med tilläggskortet En stor del av Boxers kunder skaffar tilläggskort till sina digital-tv-abonnemang. Hemma hos familjen Örnstig i Sollentuna norr om Stockholm rådde tidigare ständig kamp om tv:n. Joakims och Emmelies treåriga dotter Sonja hade företräde. Lösningen blev tilläggskort som gör att alla familjemedlemmar kan se sina favoritprogram.

— Småbarn gillar att se på tv. Vår dotter tycker mycket om att titta på Disney Channel och Nickelodeon, säger Joakim Örnstig.

Resten av familjen har andra tvvanor.

— Min fru ser helst på dokusåpor och själv gillar jag mycket att se på Discovery Channel och filmer.

Familjen har ett baskort, ett filmkort och ett barnkort. Man valde att tidigt gå över till digital-tv.

— Vi hade skaffat en platt-tv och tyckte inte att bilden var tillräckligt bra så vi skaffade digital-tv precis när de började sända i Sverige.

teringar gjorts på att bearbeta befintliga kunder med erbjudanden om fler kort och inspelningsbara boxar.

Under 2008 har den genomsnittliga försäljningen per kund (ARPU = Average Return Per User) kunnat öka till 234 kronor per månad (222). Ökningen är ett resultat av en strategi som syftar till att fördjupa relationerna till befintliga kunder och över tid sälja mer till var och en.

Som ett led i arbetet med bättre kundrelationer, har mycket arbete lagts ner för att i ännu högre grad 9förbättra Boxers kundservice. Under året har stora ansträngningar gjorts för att i ännu högre grad öka kompetensen och servicenivån hos kundservice och detta har gett resultat i form av kortare svarstider och bättre svarskvalitet.

Under andra halvan av 2008 pågick ett stort ompaketeringsprojekt. Den gamla paketstrukturen ersattes i början av 2009 av en ny som syftar till att på ett enklare sätt locka fri-tv-tittare att prova betal-tv, samtidigt som det ska vara enklare att sälja upp på befintliga kunder. Boxer Mini och Boxer Max är nya paket, medan mellanpaketet Boxer Mix kan sägas vara det gamla Boxerpaketet med ett antal nya kanaler. Priserna har legat still, förutom en mindre höjning av kortavgiften. Sammantaget innebär prisnivån att kunderna med Boxer Mix fått fyra nya kanaler (TV4 Fakta och Kanal 9 samt nu senast TV4 Sport och Comedy Central) till ungefär samma kostnad som de hade 2004.

Den 27 mars 2008 meddelade Radio- och TV-verket ett antal nya kanaler tillstånd att sända i det digitala marknätet. De flesta av dessa fick tillstånd i den kommande mux 6 och ska sändas i den nya komprimeringstekniken MPEG4. Boxer meddelade i juni att företaget inte längre ska testa nya MPEG2mottagare och att man på sikt kommer att gå över till att enbart subventionera MPEG4-mottagare. MPEG4-tekniken gör att det finns plats för fler kanaler på ett givet frekvensutrymme och bland dem på sikt även hdtv-kanaler.

Den nya paketstrukturen är gjord för att enklare kunna ta in nya kanaler och sälja upp på befintlig kund. Kunderna kommer att erbjuda nya kanaler med en ny box med det uttalade syftet att erbjuda varje kund mer och ytterligare öka intäkterna per kund.

Internationell expansion Den 27 mars meddelade det danska kulturdepartementets radio- och tv-nämnd att Boxer utsetts till betal-tv-operatör i det danska digitala marknätet. Tillståndet är på tolv år innebär att Boxer kommer att investera i ett digitalt marknät och från 2009 erbjuda danska hushåll ett stort utbud av tv-kanaler. Förutom Boxer, sökte även norska Telenor och svenska MTG. Avgörande för att Boxer

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

22 Teracom-koncernens erbjudande

Ny paketering från 1 februari 2009.

Baskort

Till var och en av de ovanstående abonnemangen finns extrakort som kunderna kan köpa och ha till de övriga tv-apparaterna i hushållet.

Tillvalskort

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Teracom-koncernens erbjudande 23

fick tillståndet var att Boxer, som en ny aktör i Danmark, ökar konkurrensen på betal-tv-marknaden. Tillståndet i Danmark följer den modell som den svenska tv-utredaren Robert Nordh 2004 föreslog för det svenska digitala marknätet, det vill säga att ett operatörsföretag får ansvaret att med ensamrätt utveckla och sälja betal-tv-tjänster. En sådan modell gör att betal-tv-företaget kan planera och investera på lång sikt. Förslaget blev aldrig verklighet, varför den svenska tillståndsmodellen ger tillstånden till programföretag och lämnar betal-tv-rollen oreglerad.

Under 2008 började den danska organisationen att byggas upp. I samband med etableringen i Danmark skapade Boxer en ny organisation med ett huvudkontor med övergripande funktioner samt nationella organisationer med fokus på lokal marknadsföring och försäljning.

Den danska organisationen är därför liten och fokuserad och står som modell för nya framtida etableringar.

Den 21 juli valde den irländska tv-myndigheten BCI (Broadcast Commission of Ireland) Boxer DTT Ltd som en möjlig betal-tv-operatör i tre framtida digitala multiplexer. Boxer DTT är ett samarbete mellan Boxer och det irländska medieföretaget Communicorp Group Ltd. Valet innebar att Boxer DTT har börjat förhandla om tillståndsvillkoren med BCI, samordna med det irländska public service-företaget RTE samt förhandla om utsändning med nätoperatören RTENL. Förhandlingarna har inte varit enkla och läget kompliceras ytterligare av att den irländska ekonomin drabbats mycket hårt av den internationella finanskrisen, en faktor som påverkar alla parter.

Det aktiva sökandet efter nya marknader fortsätter dock. EU-kommissionen har angett 2012 som ett lämpligt sista datum för alla medlemsländer att släcka de analoga marknäten. Även om inte alla länder kommer att klara kommissionens rekommenderade datum, innebär det att de länder som inte släckt sina analoga nät, aktivt börjat undersöka de juridiska och kommersiella förutsättningarna för att ersätta analog marksänd tv med digital. Boxer, tillsammans med Teracom AB, har en opportunistisk strategi där ett stort antal länder bevakas så att bolagen kan gå in i ansöknings- eller uppköpsprocesser ifall politiska och/eller kommersiella möjligheter öppnar sig.

Nya tjänster, nya plattformar Både Boxer och Teracom arbetar sedan länge på att vidga verksamheten. För Boxer betyder det bland annat tv via bredband, ett projekt som pågått under hela 2008. Strax innan jul lanserades tjänsterna kommersiellt i ett par bredbandsnät med mycket bra gensvar från kunderna. Tjänsterna består av både tv-paket och beställningstjänster, så kallad Video On Demand. Inriktningen är att i första hand erbjuda Boxers tjänster till hushåll i koncernsystern Comet Networks LAN- eller DSL-nät, men även att erbjuda tjänsterna genom andra nätoperatörer för att snabbt få nationell täckning. Många av Boxers konkurrenter erbjuder fler tjänster än betal-tv till kunderna, vanligen bredbands- och rösttelefoniabonnemang. I förlängningen bör även Boxer kunna erbjuda sådana tjänster.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

24

Teracom-koncernens erbjudande

Teracom

Utsändning av radio och tv

Innovationer driver utvecklingen framåt

Sedan 1921 har medieoperatören Teracom gjort det möjligt för svenska folket att ta emot radiosignaler. De första utsändningarna av tv började 1956. Med en så lång historia är det egentligen inte konstigt att Teracom kan erbjuda det mesta när det gäller utsändning av radio och tv.

Utsändning av radio Teracom är Sveriges klart största distributör av radio. Större delen av de kanaler som svenska folket tar emot skickas från någon av Teracoms över 700 sändare. Trots att många nya typer av media slagit igenom sedan radion kom har radiolyssnandet genom decennierna förblivit mycket starkt. Radion är idag det medium som svensken ägnar mest tid åt per dag, även jämfört med tv och internet. Orsaken till det är främst att radio är en enkel teknik som finns tillgängligt överallt, till skillnad från exempelvis internet.

Teracoms radioerbjudande Teracom erbjuder radioutsändningar till programbolag för den svenska marknaden med Sveriges Radio som största kund. Sveriges Radio sänder både riks- och lokalradio. Förutom Sveriges Radio och Utbildningsradion finns två huvudaktörer på den svenska radiomarknaden, MTG Radio och SBS Radio, som sänder privat lokalradio.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracoms radio- och tv-sändningar går att ta emot nästan överallt och bidrar till mångfalden och yttrandefriheten. Samtidigt tillfredsställer

Det FM-sända radioutbudet varierar stort i Sverige beroende på var man befinner sig. sändningarna ett stort behov av information, nyheter och nöje.

Flest stationer finns i storstäderna medan mindre orter och glesbefolkade områden har färre.

Teracom har sänt digitalradio (DAB) åt Sveriges Radio sedan 1995. Utsändningen når 35 procent av befolkningen och sker på en rikstäckande frekUtsändning av radio och tv vens i Stockholm, Göteborg, Malmö och Älvsbyn.

Med kort- och mellanvågssändningar, AM, sänds radio till jordens alla Erbjudandet hörn. Val av frekvens och antenner avgränsar målområdet. Från Sverige sänTeracom sänder radio och markbunden digital-tv över hela Sverige. der Teracom Radio Swedens program till utlandssvenskar från de tre kortvågssändarna i Hörby och från mellanvågsstationen i Sölvesborg.

Viktiga händelser 2008 En annan tjänst via det analoga radionätet är TMC eller Traffic Message Teracom förbereder sig för att Center, vilket innebär att användarna direkt kan få information om trafikstörkunna införa digital radio i Sverige.

Dessutom arbetar Teracom på nya ningar. Många gånger är TMC ett viktigt tillägg när en kund exempelvis köper sätt för att få ut största möjliga en gps-mottagare till bilen. Teracom skickar ut informationen via FM-nätet nytta ur FM-nätet, bland annat getill TMC-mottagarna. nom realtidssystem för information inom busstrafik.

Förbindelseprodukter är ytterligare ett radioerbjudande. Det innebär att Under 2008 skedde en ny tillTeracom för radiostationernas räkning bygger upp ett sändarnät. Nätet ståndsrunda för programtillstånd för tv i marknätet för de kommande används för att skicka information och program mellan de olika radiostatiosex åren. nerna. Hittills är det bara Sveriges Radio som har ett eget förbindelsenät som sköts av Teracom.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

26 Teracom-koncernens erbjudande

Lennart Gruvberger

Radiotidningar sprider information till alla En del av Teracoms radioverksamhet består av att distribuera radiotidningar, som är en inläst tidning för synskadade och dyslektiker. Tidningsföretagen tar hand om prenumerationerna och Teracom sköter distributionen via FM-nätet.

— Jag tycker radiotidningar är bra.

Utan dem hade jag inte kunnat följa med i vad som händer i bygden, säger Lennart Gruvberger, som är 83 år och synskadad.

Lennart bor i Säffle och arbetade som revisor under sitt yrkesverksamma liv.

Idag prenumererar han på de två radiotidningarna Säffle tidning och Nya Wermlandstidningen.

Det var för två år sedan som Lennart drabbades av sämre syn. Idag kan han bara se lite av dagstidningarnas största rubriker.

— Enda problemet med radiotidningarna är att de tar lite lång tid att lyssna igenom, men jag lyssnar ändå alltid på alltihop. Sedan kan urvalet vara lite konstigt för de läser aldrig in allting som står i tidningarna.

Nu har Lennart använt sig av radiotidningen i ett år och han är nöjd med

Distribution av radiotidningar är en samhällsnyttig verksamhet inom Teracoms radioerbjudande. Det är en inläst tidning för synskadade, dyslektiker, afatiker, allergiker och funktionshindrande. Tidningsföretagen tar hand om prenumerationerna och Teracom sköter distributionen via FM-nätet. Teracom distribuerar cirka 70 radiotidningar i Sverige, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Tidningen finansieras via Taltidningsnämnden och prenumeranten får låna en radiotidningsmottagare gratis.

Teknikutveckling Om radion ska ges möjlighet att utvecklas med ett större programutbud och nya tjänster måste tekniken bli digital. Ett sådant beslut skulle bland annat kunna ge plats för upp till 40–50 rikstäckande radiokanaler. En digitalisering innebär emellertid inte att det nuvarande analoga nätet kan släckas, istället krävs att båda teknikerna sänds parallellt under en längre tid.

Teracom deltar även aktivt för att driva utvecklingen framåt vad det gäller nya radiotekniker. Teracom deltar i ett forskningsprojekt inom EBU (European Broadcasting Union) som går ut på att standardisera teknik för att distribuera ljud via ip. Standarden gör att ljudkodare från olika tillverkare kan fungera tillsammans i de ip-baserade transportnäten. Arbetet kommer på sikt att ge kunder och operatörer fördelar i form av lägre kostnader och ett flexiblare sätt att skicka ljud på.

Viktiga händelser 2008 Under 2008 har Teracom startat två regionala sändare, i Heby och Enköping.

I Heby byggdes en ny radiomast för att kommuninvånarna skulle kunna lyssna på rätt lokalradioprogram. Detta sedan Heby efter en folkomröstning 2006 bytte län till Uppsala från Västmanland. I samband med detta etablerades också en ny sändare i Enköping för att förbättra täckningen i området.

Teracom har börjat arbeta med nya sätt att använda det analoga radionätet. Teracom har bland annat startat ett samarbete med företaget Axentia, som har utvecklat ett batteridrivet realtidssystem för information för busstrafik utanför stadskärnorna. Fördelen med systemet är att FM-tekniken drar förhållandevis lite ström i jämförelse med andra realtidssystem. Under 2008 har systemet testats och kommit igång i Göteborg.

distributionen.

— Det har aldrig hänt att jag blivit utan tidning, säger han.

Utsändning av tv Att distribuera tv i marknätet går i princip ut på att program eller signaler hämtas från en studio, för att sedan paketeras centralt och sändas ut till

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracom-koncernens erbjudande 27

Digitala sändningar tar mindre och mindre plats MPEG4 är en ny komprimeringsteknik för överföring av digital bild. Komprimering används för att överföra digitaliserad information via en länk som har begränsad bandbredd. Skillnaden jämfört med den äldre tekniken för komprimering, MPEG2, blir att överföringen av bilder tar ännu mindre plats. Med MPEG4 får 10–12 kanaler i standard-tv-format plats, jämfört med sju stycken i MPEG2-standarden. Det större utrymmet kan också användas till kanaler i hdtv-format.

Vid ett teknikskifte måste digitalboxen bytas ut. Om digitaltv-mottagaren är inbyggd måste tv-apparaten kompletteras med en omvandlare. En sådan övergång kommer att gå smidigare än digitalövergången eftersom den nuvarande MPEG2-tekniken går att distribuera över samma sändare som MPEG4. Det betyder att de två systemen kan användas parallellt.

tittarna via Teracoms olika sändarstationer i landet. Vilka stationer som används beror på om det handlar om nationella eller regionala sändningar.

Under lång tid har Teracom byggt Sveriges mest omfattande medienät för tv. Teracom ser till att programproducenterna kan nå tittarna på ett effektivt sätt över hela landet. På så vis får tittarna nyheter, nöje, sport och filmer från en mängd kanaler, varje dag, dygnet runt, året om.

I slutet av 2007 släckte Teracom det analoga marknätet och slutförde därmed Sveriges övergång till digital-tv. Trots flera konkurrerande plattformar för utsändning av tv kommer det digitala marknätet att vara grunden för tv-tittandet långt in i framtiden. Skälet är att det digitala marknätet är den teknik som lättast och billigast kan nå ett stort antal människor. Idag kan cirka 99,8 procent av alla hushåll i Sverige ta emot marksänd digital-tv.

Teracoms tv-erbjudande Teracoms erbjudande inom tv-utsändning är inte längre begränsat till Sverige. Nedsläckningen av det analoga nätet 2007 har inneburit att Teracom på ett tidigt stadium fått viktiga erfarenheter

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Play Med den nya komprimeringstekniken MPEG4 kommer överföringen av ljud och bild att ta ännu mindre plats.

28 Teracom-koncernens erbjudande

Automatiserade tester i Teracoms laboratorium

Play

Tittarnas allt högre krav har inneburit att efterfrågan på Teracoms testtjänster vuxit starkt under det senaste året. Efterfrågan kommer från operatörer, mottagar- och chiptillverkare. Testerna det handlar om är till största delen automatiserade och sker i Teracoms laboratorium.

Förutom mottagartester utför Teracom grundläggande verifikationstestning av DVB-T (digital video broadcasting) mottagare och DVB-T demodulatorchip till tillverkare och operatörer.

Teracom har även fått i uppdrag att genomföra tester åt flera utländska operatörer.

I Teracoms laboratorium testas bland annat morgondagens digital-tv-mottagare.

av hur en framgångsrik övergång från analog till digital tv ska genomföras. De erfarenheterna är nu mycket värdefulla i koncernens utlandsexpansion. Hittills har Teracom bland annat hjälpt Boxer med expertishjälp i samband med expansionen till Danmark. År 2008 fanns fem muxar, eller multiplexer, i Sverige. En mux är ett sändarnät där flera kanaler paketeras, istället för – som i analog teknik – varje kanal för sig. Den digitala tekniken sparar både utrymme och pengar eftersom fler kanaler kan sändas samtidigt.

Konkurrenterna till Teracom inom utsändning av tv på den svenska marknaden verkar på andra plattformar, som satellit- och kabel-tv. Den stora konkurrensfördelen med det digitala marknätet gentemot flera av de konkurrerande plattformarna är att det täcker hela landet samt att det är enkelt att ta emot för de svenska hushållen.

Förutom sändning av digital-tv erbjuder Teracom markbunden förbindelse-tv. Denna gör det möjligt för till exempel programbolagen att överföra tv mellan olika stationer. Teracom erbjuder bredbandiga dataförbindelser för att överföra bild och ljud. Överföringarna sker via Teracoms rikstäckande förbindelsenät eller via satellit.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracom-koncernens erbjudande 29

Kunder De största kunderna inom Teracoms tv-erbjudande är programbolag, tv-operatörer och produktionsbolag. När det gäller programbolagen är public service-tv störst, TV4 är en annan stor kund.

Teracoms kund bland tv-operatörerna är koncernbolaget Boxer TV-Access. Exempel på kunder inom Teracoms tv-distribution är produktionsbolagen Onside Production och Eyeworks.

Teknikutveckling För att Teracom ska vara långsiktigt konkurrenskraftig krävs att nätet och erbjudandet ständigt utvecklas. Det är viktigt att komma igång med sändningar i formatet MPEG4, som gör att ännu fler kanaler får plats på samma utrymme och därmed innebär att ännu fler kanaler kan sändas. MPEG4 möjliggör också utrymmeskrävande hdtv-sändningar, vilket efterfrågas allt mer.

En annan trend är att digitalboxarna utrustas med hårddiskar, vilket innebär att det blir möjligt att spela in program. Inspelningsbara boxar skapar än större valfrihet för individen. Tv-tittandet går allt mer i riktningen att inte längre vara styrt av programtablån.

På sikt finns ett behov av att införa en ny standard som kallas DVB-T2.

Den stora fördelen med DVB-T2 är att den möjliggör en rad nya tjänster.

Kapacitetsutnyttjandet skulle kraftigt kunna öka och DVB-T2 klarar även att sända mobil-tv.

Erik Stare

Innovativt arbete på Teracom Teracom har skapat en helt ny teknik för tv-överföring som heter Time Frequency Slicing, TFS, som ingår i den nya standarden för marksänd digital-tv.

Viktiga händelser 2008

Bakom tekniken står Teracom-med-

Årets viktigaste händelse på den svenska tv-marknaden var att nya sändningstillstånd för de kommande sex åren utlystes av Radio- och TV-verket. Sammantaget kom 87 ansökningar in och totalt delades 40 nationella och 14 regionala sändningstillstånd ut. Av dessa var åtta nationella och nio regionala/ lokala kanaler nya i marknätet.

De nytillkomna kanalerna är kopplade till en ny sjätte mux. Allt utbud i den sjätte muxen sänds i det nya formatet MPEG4, som förutom att möjliggöra hdtv också gör att det går att sända fler kanaler. Totalt sett utökas kapaciteten med cirka 40 procent i och med omställningen till MPEG4.

arbetaren Erik Stare.

Genom TFS kan kapaciteten i de digitala marknäten för tv ökas kraftigt.

Tekniken gör det möjligt för kanaler att ”låna” utrymme från varandra. I det svenska digitala marknätet finns för närvarande fem muxar, det vill säga sändningsnät. Idag kan kanalerna i en mux inte använda ledig kapacitet i de övriga fyra muxarna. Med TFS skulle detta bli möjligt. Programmen skulle då växla snabbt mellan olika frekvenser och alla program skulle på så vis kunna använda alla frekvenser. Ytterligare en positiv effekt av tekniken är en förbättrad mottagning av signalen.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

30 Teracom-koncernens erbjudande

Teracom

Datakom

Knyter samman företag

Teracoms företagsnät binder effektivt ihop kommunikationen för företag och organisationer i Sverige, oavsett ort och plats. Teracoms kompletta lösningar inom ip-kommunikation ger fördelar i form av snabbhet och sekretess, vilket ofta är kritiska framgångsfaktorer.

Teracoms företagsnät Idag måste företag och organisationer snabbt och säkert kunna skicka information mellan olika delar av verksamheten. Teracoms företagsnät, TransIP, är skräddarsydda interna nät som är helt åtskiljda från annan trafik på exempelvis internet. Näten lämpar sig bland annat för flöden i företagets ekonomi- och ordersystem. Det kan också handla om överföring av filer som röntgenbilder eller ritningar. Teracoms företagsnät möjliggör även streaming av video eller ljud, ip-telefoni och videokonferens.

Teracoms företagsnät garanterar kunderna god täckning även om verksamheten ligger i glesbygd. Det håller en mycket hög säkerhetsnivå och hanterar både stora och små datamängder.

Erbjudande TransIP knyter på ett effektivt och säkert sätt samman kommunikationen för företag i Sverige.

Teracom anpassar näten efter företagets behov av kapacitet, tillgänglighet och flexibilitet, och

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Datakom

gör det på så vis snabbare och enklare att kommunicera både internt och externt.

Vår egen infrastruktur och serviceorganisation runt om i hela landet gör att vi håller hög kvalitet och servicenivå.

Att snabbt och säkert kunna sända information inom verksamheten är i dag en avgörande framgångsfaktor för många företag. Det krymper avstånden i organisationen och sänker kostnaderna för företagets infrastruktur för kommunikation.

Teracoms kunder inom TransIP är ofta företag med kontor eller butiker på flera orter i landet. Till kunderna hör också kommuner och landsting som har verksamhet i flera olika byggnader. De största konkurrenterna till Teracom inom datakom är Telia, Skanova, TDC, Banverket, IP Only, DGC och Stokab.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Erbjudandet Teracoms företagsnät knyter på ett effektivt och säkert sätt samman kommunikationen för företag i Sverige. Näten skräddarsys efter behov av kapacitet, tillgänglighet och flexibilitet.

Viktiga händelser 2008 Teracom har vunnit flera nya kunder inom TransIP. Det handlar ofta om företag med kontor eller butiker på flera orter i landet. Till nya kunder hör också kommuner och landsting.

32 Teracom-koncernens erbjudande

Teracom

Inplaceringar & service

Infrastrukturen borgar för leveranssäkerhet

I ett omfattande nät av rikstäckande master och stationer erbjuder Teracom kunderna en säker och kostnadseffektiv placering av antenner och annan utrustning. Teracom erbjuder dessutom underhållstjänster som innebär att kundernas utrustning löpande får service och tillsyn.

Teracoms master Inplacering betyder att kunderna, som är allt från mobiloperatörer till Sjöfartsverket, använder en plats i Teracoms master och anläggningar för sin utrustning. Inplaceringar är ett effektivt sätt för Teracom att få ut synergieffekter ur den befintliga infrastrukturen. Teracom har 54 höghöjdsmaster och cirka 700 mindre anläggningar som lämpar sig väl för inplaceringar. I vissa fall kan även utrustningen placeras i hyrda anläggningar.

Erbjudande Kunderna köper utrymme för antenner och annan utrustning i Teracoms master och anläggningar. Jämfört med att bygga upp en egen infrastruktur ger inplaceringar en betydligt mer kostnadseffektiv distribution av kundens kommunikationstjänster. Teracom ser till att utrustningen placeras säkert i masterna och kan dessutom erbjuda löpande service och tillsyn.

Serviceorganisationen har hög teknisk kompetens och finns över hela Sverige.

Servicen blir en allt viktigare del av erbjudandet. Produkten omfattar huvudsakligen underhåll och förvaltning av våra kunders utrustning eller anläggningar. Utrustningen kan vara placerad i Teracoms, kundens eller annan parts anläggning. Teracom har resurser för service

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

på så gott som samtliga platser i Sverige. Dessutom har Teracom en omfattande transport- och utrustningspark främst avsedd för fältservice. Servicen kan till exempel bestå av underhåll enligt en överenskommen plan. Det kan också handla om förebyggande åtgärder som uppgradering och utbyte av mjuk- och hårdvara.

Den största efterfrågan kommer från mobiloperatörer. Under de senaste åren har intresset ökat hos energiföretag som vill använda Teracoms master och anläggningar för mätningar av vindförhållanden inför eventuell uppbyggnad av vindkraftverk.

Viktiga händelser 2008 Trycket var fortsatt högt i antalet förfrågningar inom inplaceringar och service, och ett flertal nya mindre kunder tillkom.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Inplaceringar & service

Erbjudandet Teracom erbjuder möjligheten att placera in olika typer av utrustning i masterna och stationerna. Dessutom har Teracom en rikstäckande serviceorganisation.

Viktiga händelser 2008 Under året har Teracom framgångsrikt fortsatt arbeta med stora och stabila kunder främst när det gäller mobiloperatörer.

34 Teracom-koncernens erbjudande

Comet Networks

Internet och tv via bredband

Öppna bredbandsnät skapar konkurrens

Comet Networks öppna bredbandsnät finns tillgängligt i stora delar av Sverige. Totalt sett kan cirka 600 000 hushåll nås med Comet Networks bredbandsnät och antalet företag som har tillgång till nätet är hela 80 000. Öppenheten innebär att ett stort antal tjänsteleverantörer kan erbjuda bredbandstjänster som ger slutkunderna tillgång till internet, telefoni och tv via bredband. Öppna bredbandsnät Comet Networks bredbandsnät är öppna, vilket innebär att slutkunder som, via tjänsteleverantörer, har tillgång till bolagets nät kan välja mellan ett stort antal erbjudanden till mycket attraktiva priser. I slutet av 2008 fanns erbjudande från ett femtontal tjänsteleverantörer i koncernens bredbandsnät.

Comet Networks bredbandsaffär består av de två accessformerna DSL och LAN. Bolaget är den enda neutrala nätaktören i Sverige som kan erbjuda öppna nät både via DSL och LAN. Tjänsteleverantörerna kan välja mellan att sälja i en viss region eller i hela nätet, vilket Comet Networks är ensamt om att erbjuda.

Stads- och fastighetsnät via LAN Trafiken i LAN-näten går via fiberoptik eller koppartråd och hastigheten till slutkund är idag upp till 100 Mbit/s. Vid sidan av erbjudanden för telefoni, bredband och tv kan näten användas

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Internet och tv via bredband

Erbjudandet I Comet Networks öppna nät kan tjänsteleverantörer erbjuda sina innehållstjänster inom tv, internet, och telefoni via bredband till kunderna. Det bidrar till större valfrihet för slutkunderna.

för fastighetsnära tjänster som att boka tvättstuga och mäta energiförbrukning. I näten finns flera tv-leverantörer, vilket ökar konkurrensen och gör utbudet större för slutkunden.

LAN är en tillväxtmarknad och koncernen har under de senaste åren satsat på att stärka positionen på marknaden. Vid slutet av 2008 hade cirka 40 000 hushåll tillgång till Comet Networks nät.

Försäljningen har i hög grad riktats mot allmännyttan och stora bostadsrättsföreningar. Anledningen är att allmännyttan är ledande när det gäller nya lösningar. I Sverige har exempelvis stora delar av allmännyttan beslutat att dra fiberanslutning ända in i lägenheten. Försäljningen sker i huvudsak genom säljbesök och bolaget erbjuder både tjänster som kommunikationsoperatör samt helhetslösningar inklusive finansiering. Kommunikationsoperatörsrollen innebär att ansvara för drift och övervakning samt att det finns ett attraktivt utbud av konkurrerande tjänsteleverantörer i nätet.

När ett nytt nät etableras är samarbetet mellan fastighetsägare och kommunikationsoperatör mycket intensivt och ett stort arbete läggs ned på att informera de boende om de nya bredbandstjänsterna. Detta görs till exempel via informationsträffar och portaler som byggs upp där kunderna kan jämföra tjänsteleverantörernas erbjudanden, samt göra sina beställningar.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Viktiga händelser 2008 Under 2008 har koncernen vunnit en rad viktiga affärer. De öppna nätlösningarna har varit avgörande i flera av dessa. Den största affären slöts mellan Teracom och Botkyrka Stadsnät om att etablera ett öppet stadsnät i Botkyrka kommun. Totalt rör det sig om ett nät som når Botkyrkabyggens 12 000 hushåll.

En annan stor affär genomfördes i Ludvika i oktober, då Ludvikahem tecknade avtal för ett öppet bredbandsnät. Avtalet innebär att Ludvikahems 3 000 fastigheter får tillgång till bredband med tjänster inom internet, tv och telefoni.

I oktober tecknade Sölvesborgshem och Sölvesborgs Energi och Vatten ett nytt bredbandsavtal.

Affären innebär att kommunens nästan 17 000 invånare får tillgång till det öppna bredbandsnätet.

36 Teracom-koncernens erbjudande

Play Teracom har leverat ett öppet nät till Emmaboda Energi och Miljö AB. Det innebär att fler bredbandsleverantörer får tillgång till näten, vilket ökar valfriheten i kommunens stadsnät.

Under 2008 var intresset för öppna nätlösningar fortsatt stort och koncernen tecknade avtal med ytterligare ett tiotal stadsnäts- och fastighetsägare.

Sveriges största bostadsrättsförening valde Teracom I januari 2008 började Teracom leverera bredband till Sveriges största bostadsrättsförening, Masthugget i Göteborg. Avtalet innebär att de boende genom ett öppet bredbandsnät får tillgång till tjänster som internet, telefoni och tv via bredband. De boende får på så vis tillgång till ett brett utbud och lägre priser. Kundtillströmningen i Masthugget har varit mycket god. Tidigare hade de boende i bostadsrättsföreningen bredband via kabel-tv-nätet.

Bredband via DSL DSL är en mogen teknik som når enskilda hushåll via det traditionella telefonuttaget. Hastigheten är oftast mellan 0,25 och 24 megabit per sekund.

Comet Networks DSL-nät finns i 54 av Sveriges kommuner. DSL-marknaden präglas av hård konkurrens om kunderna. Generellt sett befinner sig den svenska DSL-marknaden i ett mättnadsstadium och det har uppstått en bytesmarknad mellan olika operatörer.

Tv via bredband Koncernen har successivt byggt upp en position på den svenska marknaden för internet, telefoni och tv via bredband. Ett viktigt steg på vägen var Teracoms förvärv av Svenska Basboxbolaget under våren 2008.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracom-koncernens erbjudande 37

Tillväxten för tv via bredband ser ut att bli hög under de kommande åren. En stor fördel med tv via bredband är video-on-demand-tjänster, som innebär att kunden kan ladda ned och se på vilken film han eller hon vill. Till fördelarna hör också möjligheten att leverera en stor mängd kanaler.

När en fastighetsägare väljer att använda sig av ett öppet tv-nät i form av en basbox-lösning får varje lägenhet en box som hanterar alla tv-tjänster oavsett vilken tv-leverantör lägenhetsinnehavaren väljer. Boxen kan leverera både hdtv och video-on-demand.

Under 2008 inleddes ett samarbete med IP Sweden som innebär att IP Sweden blir en ny leverantör av tv via bredband i koncernens bredbandsnät. I slutet av året blev även Boxer tjänsteleverantör för tv via bredband. Det gör att Comet Networks kan erbjuda befintliga och potentiella kunder den största valfriheten på den svenska marknaden för bredbands-tv.

Play Comet Networks utvecklar Teracoms bredbandserbjudande gentemot fastighets- och stadsnätsägare.

Ett fokuserat bredbandserbjudande genom bildandet av Comet Networks För att bättre koordinera bredbandserbjudandet beslutade Teracom att samla bredbandsdelen i koncernbolaget Comet Networks, som bildades 1 januari 2009. Bolaget utvecklar med full kraft erbjudandet med öppna bredbandsnät gentemot bland annat fastighetsägare och stadsnätsägare. Bildandet av Comet Networks underlättar också partnerskap med andra aktörer. I företaget arbetar ett 30-tal heltidsanställda.

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

T E R A C O M

책rsredovisning

2 0 0 8

Teracoms samhällsansvar 39

Ansvar för hållbar utveckling

Teracom har under många år gett människor tillgång till en mångfald av medietjänster. Hela verksamheten präglas av hänsyn till människa och miljö.

Under 2008 påbörjade Teracom en systematisering av arbetet med verksamhetens hållbarhetsaspekter utifrån Global Reporting Initiatives (GRI) principer, som är det mest spridda ramverket i världen för rapportering av hållbarhetsinformation. Hållbarhetsredovisningen för 2008 – Teracoms första – beskriver arbetet och de mål som har satts upp. Beskrivningen nedan ger en översiktlig bild av Teracoms syn på och arbete för en långsiktigt hållbar verksamhet.

Hållbarhet för Teracom-koncernen Teracom-koncernens ägare och alla andra som omfattas av verksamheten förväntar sig att koncernbolagen skapar samhällsnytta och inte står i strid med utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. God kännedom om verksamhetens hållbarhetsaspekter bidrar till den långsiktiga affärsutvecklingen och hanteringen av riskfaktorer inom och utanför koncernen. Det ökar Teracom-koncernens attraktionskraft som affärspartner, arbetsgivare och gentemot andra ­intressenter.

För att säkerställa att koncernens verksamhet och relationer med alla berörda parter ­genomsyras av en gemensam och hållbar värdegrund har Teracom AB policydokument och riktlinjer inom etik, mångfald, information, arbetsmiljö och miljö.

Under 2008 utsågs en koncerngemensam arbetsgrupp som tillsammans med företagsledningarna i Teracom och Boxer samt Teracoms styrelse identifierade viktiga hållbarhetsfrågor för koncernen. I slutet av året fastställdes en handlingsplan för den fortsatta systematiseringen av hållbarhetsarbetet.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

40 Teracoms samhällsansvar

Teracoms intressenter

Ägare Löpande dialog, rapportering

Kunder

Allmänheten

Löpande dialog, kundundersökningar seminarier

Kundtjänst, webb

Myndigheter/ departement

Medarbetare

Teracomkoncernen

Löpande dialog, remissvar

Media Kontakten ska präglas av saklighet, tillgänglighet, relevans och ärlighet

Medarbetarsamtal, undersökningar

Leverantörer Inköpspolicy, löpande utvärdering

Samarbetspartners Löpande dialog

Illustrationen visar de intressenter som enligt Teracoms bedömning påverkas väsentligt av koncernens aktiviteter, produkter och tjänster, och vars handlingar kan påverka möjligheterna att genomföra strategier och nå uppsatta mål.

Många intressenter Teracom-koncernens verksamhet berör många människor i Sverige eftersom nästan alla hushåll i någon form tar del av koncernens tjänster. Tillsammans med kunder, medarbetare, leverantörer, samarbetspartners, media, myndigheter/departement och ägare hör en stor del av Sveriges hushåll till Teracoms viktigaste intressenter. En del av GRI:s ramverk för hållbarhetsredovisning handlar om företagens intressenter och hur dialoger förs med dessa. Mellan Teracom-koncernen och flerta-

T E R A C O M

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 8

Teracoms samhällsansvar 41

let av intressentgrupperna sker kontinuerligt ett informationsutbyte. Det handlar bland annat om verksamheten, tjänsterna och framtida utveckling. Under 2009 fortsätter koncernens bolag arbetet med att i första hand engagera medarbetare och ägare i dialog om hållbarhets­relaterade frågor.

Bidrar till yttrandefrihet Teracoms högkvalitativa utsändningar av tv och radio är en viktig del av det offentliga samtalet i Sverige och en central informationsdistributör i händelse av större kriser. Genom Boxer bidrar koncernen också till att öka tv-mediets tillgänglighet och utbud. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för olika grupper och individer att göra sin röst hörd. Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ska alla medborgare ha rätt till yttrandefrihet. I förklaringen finns också inskrivet att medborgare i ett land ska ha lika tillgång till public service, vilket tjänsterna inom Teracom-koncernens bolag bidrar till.

Medarbetarna i fokus Mediemarknaden förändras snabbt. Medarbetarnas kompetens, erfarenhet och arbetsglädje är avgörande för att koncernen ska kunna utvecklas i linje med dessa förändringar. Hur medarbetarna agerar gentemot kunder, leverantörer och samarbetspartners påverkar konkurrenskraften. Till Teracom-koncernens ansvar hör bland annat att erbjuda ett stimulerande och samverkande arbetsklimat samt verka för sunda attityder till säkerhet och hälsa.

En betydande del av medarbetarna inom Teracom AB arbetar på hög höjd med service av sändarstationer och master, vilket kräver utbildning och rätt skyddsutrustning. Teracom ­genomför bland annat utbildningar i arbetsmiljö för chefer, första hjälpen med hjärt-lung-räddning, nedtagning av skadad i mast, masthiss- och skyliftmanövrering, arbete på höjd och brandskydd.

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

42 Teracoms samhällsansvar

Begränsad miljöpåverkan Teracom AB:s verksamhet har relativt liten direkt miljöpåverkan och ambitionen är att göra den ännu mindre. Övergången från analoga till digitala tv-sändningar i Sverige har minskat elbehovet i driften av det rikstäckande marknätet. Användningen av spillvärme från tv-sändarna för uppvärmning av sändarstationernas lokaler är ett exempel på Teracoms initiativ för att begränsa elkonsumtionen.

Underhållsarbete är nödvändigt för att sändarstationerna ska hålla högsta möjliga kvalitet och pålitlighet. För att begränsa bränsleförbrukningen i samband med fältarbete utbildas medarbetare som använder servicefordon i så kallad eco driving.

Långsiktigt hållbarhetsarbete Koncernens separata hållbarhetsredovisning finns tillgänglig på www.teracom.se och kan även beställas i tryckt format från Teracom. Redovisningen innehåller mer information om koncernens ansvarstagande för människor och miljö, och hur hållbarhetsarbetet kommer att bedrivas framöver. Hållbarhetsredovisningen följer riktlinjerna från Global Reporting Initiative (GRI G3) och är granskad av extern part.

Handlingsplan 2009

2010–2012

Genomföra intern utbildning om hållbarhet och Global Compact på Teracom AB

Genomföra leverantörsbedömning på enkätnivå

Genomföra intressentdialoger med ägaren och med­ arbetare på Teracom AB, samt slutföra påbörjade intressent­dialoger bland Boxers medarbetare Prioritera de viktigaste hållbarhetsområdena kopplat till koncernens internationella expansion Ta fram en ny resepolicy, vilken inkluderar hållbarhets­ aspekter

Genomföra intressentdialoger med prioriterade kunder och leverantörer, samt genomföra dialoger med de som själva vill föra en diskussion med oss Genomföra intern utbildning om hållbarhet och Global Compact på Comet Networks Genomföra intressentdialoger med medarbetare på Comet Networks

2013– Ta fram och ha implementerat en gemensam koncernstrategi för hållbarhetsfrågor som gäller alla koncernens bolag

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Koncernledning

43

Koncernbolag Teracom AB

Boxer TV-Access AB

Comet Networks

Crister Fritzson Verkställande direktör och koncernchef Född 1961. Diplomerad marknadsekonom och managementutbildning från Nordic School of Marketing. Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet är vd för Boxer TV-Access (2001–2006), vice vd med globalt ansvar för Marketing & Sales på Allgon Systems (1999–2001), Channel Manager hos Motorola (1997–1999) och chef för Nordic/Baltic Region hos Motorola (1994–1996). ­Styrelseuppdrag i Boxer TV-­Access AB (ordf) och Boxer TV A/S (ledamot).

Anställd sedan 2007.

Per Norman CEO (Chief Executive Officer) Född 1964. Civilingenjör från Kungliga ­Tekniska Högskolan i Stockholm, MBA vid Uppsala universitet. Exempel på tidigare arbetserfarenhet är vd på SES-Sirius (2005–07), MTG, ­Modern Times Group (1997–2007) och management­ konsult på RRIGO Consultants AB (1989–97). Styrelse­ uppdrag i Boxer TV A/S (ledamot).

Anställd sedan 2007.

Robert Nilsson Verkställande direktör Född 1966. Exempel på tidigare anställningar är vd Sting Networks AB (2008–2009), vd på Wireless Maingate AB (2004–2007), Marknads- och försäljningsdirektör Europolitan/Vodafone Sverige (1995–2004) och Regionchef inom kabel-tv verksamheten hos Kinnevik (1990–1995).

Anställd i Teracom-koncernen sedan 2009.

Koncernledning

Per Norman CEO (Chief Executive Officer) Boxer TV-Access AB

Crister Fritzson Verkställande direktör och koncernchef Teracom AB

I koncern­ledningen ingår även den finans­ direktör, som tillsätts under våren 2009.

44 Styrelse

Styrelse Styrelsens sammansättning Teracoms styrelse består av nio medlemmar, varav två är utsedda av arbetstagarorganisationer.

I styrelsen ingår också två suppleanter som är utsedda av arbetstagarorganisationer.

Åsa Sundberg, Ordförande

Kristina Axberg Bohman, Ledamot

John-Olof Blomkvist, Ledamot

Stig-Arne Celin, Suppleant

Maria Curman, Ledamot

Ingrid Engström, Ledamot

Lars Grönberg, Ledamot

Tobias Henmark, Ledamot

Urban Lindskog, Ledamot

Claes-Göran Persson, Ledamot

Stefan Thylander, Suppleant

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

Styrelse

45

Åsa Sundberg Ordförande sedan 2008 Född, 1959, civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Verksam och partner på riskkapitalbolaget Provider Venture Partner. Övriga styrelseuppdrag (ledamot) är: Envox Group AB, The Cloud Networks Ltd, Fox Technologies Inc, Mobilaris AB och Sting Networks. Exempel på tidigare operativa uppdrag är vd på Telia Engineering och Telia Prosoft (1996–1999), samt ansvarig för Telias Internationella Nät- och Carrier verksamhet (1994–1995).

Kristina Axberg Bohman Ledamot sedan 2007 Född 1959, civilekonom från Linköpings Universitet. Ekonomidirektör Manpower. Övriga styrelseuppdrag är Nordea Bemanning AB (ledamot) och Sveriges Akademikerförmedling AB (ledamot), samt flertalet dotterbolag inom Manpower-koncernen (ledamot). Exempel på tidigare operativa uppdrag är finansdirektör LGP Telecom (1999–2002), finanscontroller hos Telia AB (1995–1998) och finanscontroller hos Akzo Nobel (1990–1995).

John-Olof Blomkvist Ledamot sedan 1995 Född 1949. Facklig företrädare för fack­ förbundet ST inom Teracom. Arbetar som driftkoordinator på Kundleverans servicegrupp koordinering.

Stig-Arne Celin Suppleant sedan 2002 Född 1953. Facklig företrädare för ST inom Teracom. Arbetar som serviceingenjör vid Gävle FM/tv-station inom Kundleverans.

Maria Curman Ledamot sedan 2007 Född 1950, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Vd för Bonnier Books. Övriga styrelseuppdrag är Axfood (ledamot), Bonnier Media Tyskland (ordf), Cappelen Damm Norge (ordf), Semic (ordf), Bonnierförlagen AB (ordf) och AdLibris (ordf). Exempel på tidigare operativa uppdrag är vd för SVT (2000–2002) och vd för Bonnier Utbildning AB (1993–1996).

Ingrid Engström Ledamot sedan 2003 Född 1958, fil mag i tillämpad psykologi från Uppsala universitet. Vice vd, chef för Human Resources & Organisationsutveckling hos SEB. Övriga styrelseuppdrag är Springtime (ledamot). Exempel på tidigare operativa uppdrag är Senior Vice President Operations, Purchase and HR hos Eniro AB (2003–2007), vd för Know It AB (2000– 2003) och vd för ComHem AB (1998– 2000).

Lars Grönberg Ledamot sedan 2005 Född 1949, civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Övriga styrelseuppdrag är Matkompaniet AB (ordf), Headweb AB (ordf), Bindomatic AB (ledamot), Connecta AB (ledamot), Narva Project (ordf), XL-Print Syd AB (ledamot), Br. Perssons Byggnads AB (ordf), Business Security AB (ledamot), Mantra Group AB (ordf), Swedish Oats ­Fiber AB (ledamot) och C4U SwedenAB (ordf). Exempel på tidigare operativa uppdrag är vd och koncernchef för Intrum ­Justitia (1998–2000) och direktör med ­ansvar för utlandsverksamheten inom T­eleDenmark (1996–1998).

Tobias Henmark Ledamot sedan 2003 Född 1968, pol mag och civilekonom från Stockholms universitet/London School of Economics. Bolagsförvaltare på Regeringskansliet. Övriga styrelseuppdrag är Samhall AB (ledamot) och Arbetslivsresurs AB (ledamot). Exempel på tidigare operativa uppdrag är analytiker hos AB Stelacon (2001–2002) och projektledare på reklambyråer (1993–2001).

Urban Lindskog Ledamot sedan 2007 Född 1965, civilingenjör systemteknik från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och MBA från INSEAD i Fontainebleau, Frankrike. Vd för Scharp & Lindskog AB och vd för Biopress AB. ­E xempel på tidigare uppdrag är vd för ­Lindskog & Partners Venture Management AB (2003–2008), vd för Catella IT AB (1998–2003), styrelseordförande för Glo­ calnet AB (2001–2003), affärsområdeschef hos Scandinavia Online AB (1997– 1998), manager business development/ marketing strategy hos AT&T-Unisource, Amsterdam (1993–1997) och konsult på McKinsey (1991–1993).

Claes-Göran Persson Ledamot sedan 2006 Född 1958. Facklig företrädare för SEKO (Facket för Service och Kommunikation).

Arbetar som serviceingenjör vid Kiruna FM/TV-station inom Kundleverans. Suppleant i Teracoms styrelse 2003–2005.

Stefan Thylander Suppleant sedan 2007 Född 1954. Facklig företrädare för SEKO inom Teracom. Arbetar som serviceingenjör inom Kundleverans i servicegrupp ­Malmö.

Revisorer ERNST & YOUNG AB Ansvarig revisor Anders Wiger Auktoriserad revisor Revisorssuppleant Annika Engström Auktoriserad revisor

T E R A C O M

årsredovisning

2 0 0 8

46 Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Teracom AB, organisationsnummer 556441-5098, får härmed avge årsredovisning för koncernen och moderbolaget avseende verksamhetsår 2008.

Året i korthet • I ntäkterna minskade med 4 procent till 3 188 (3 312) MSEK • Rörelseresultatet sjönk med 7 procent till 581 (625) MSEK • Resultat efter skatt uppgick till 421 (470) MSEK, en minskning med 10 procent • Avkastningen på eget kapital uppgick till 24 (26) procent • Soliditeten uppgick till 44 (48) procent • A ntalet Boxerabonnemang minskade med tre procent till 689 000

•

•

Organisation och verksamhet

•

Moderbolaget i Teracom-koncernen, Teracom AB, är ett aktiebolag som till 100 procent ägs av svenska staten. Under 2008 bedrevs verksamheten i Teracom AB samt dotterbolaget Boxer TV-Access AB, i vilket Teracom AB ökade sitt ägande från 70 till 100 procent i november 2008.

•

Teracom AB Moderbolaget Teracom AB har ett utsändningsnät för radio och tv som täcker cirka 99,8 procent av hushållen i Sverige. Teracom AB:s landsomfattande nät gör det möjligt att erbjuda en rad olika integrerade lösningar. Till kunderna hör programbolag, tv-operatörer och produktionsbolag. De största kunderna är SVT, Boxer, SR och TV4.

Teracom AB driver även öppna regionala bredbandsnät. Vid utgången av 2008 erbjöd ett femtontal tjänsteleverantörer bredbandstjänster i de öppna näten.

•

•

• Boxer TV-Access AB Dotterbolaget Boxer TV-Access AB paketerar, marknadsför och säljer digitala betal-tv-abonnemang i det digitala marknätet i konkurrens med kabelnäts- och satellitoperatörer samt bredbands-tv-aktörer.

Kunderna är hushållen i Sverige och vid utgången av 2008 hade­ Boxer TV-Access AB 689 000 abonnenter. Under året inledde bolaget sin verksamhet som betal-tv-operatör i Danmark via det helägda ­dotterbolaget Boxer TV A/S.

Väsentliga händelser under 2008 • Boxer TV-Access AB utsågs den 27 mars till betal-tv-operatör i

T E R A C O M

•

•

­ anmarks digitala marknät av danska kulturdepartementets D ­Radio- och TV-nämnd, vilket ger ensamrätt att erbjuda betal-tvtjänster i det danska marknätet under tolv år.

Svenska Radio- och TV-verket gav den 27 mars tillstånd till åtta nya nationella kanaler samt nio nya lokala kanaler att sända i det digitala marknätet. Samtliga kanaler som redan sände i marknätet fick sina tillstånd förlängda. Å sa Sundberg valdes som ny ordförande i Teracoms styrelse vid årsstämman den 24 april.

I april 2008 förvärvade Teracom AB 100 procent av Svenska Basboxbolaget AB. Senare genomfördes en inkråmsöverlåtelse avseende Svenska Basboxbolagets hela verksamhet till Teracom AB. Teracom AB genomförde ett omfattande effektiviseringsarbete med syfte att skapa ett ännu mer marknadsanpassat och kund­ orienterat företag. Som en konsekvens av den nya organisationen, som trädde i kraft den 1 juli, varslade Teracom ett sextiotal med­ arbetare.

Boxer TV-Access AB fick den 22 juli rätten att förhandla om en 12-årig licens som betal-tv-operatör i Irlands kommande mark­ baserade digital-tv-nät av myndigheten Broadcasting Commission of Ireland. Ansökan gjordes tillsammans med det irländska bolaget Communicorp.

Teracom AB fick i juli förnyat förtroende från SES SIRIUS gällande inplaceringar och service av SES SIRIUS utrustning i Kaknästornet.

Avtalet löper under sju år.

Boxer TV-Access AB godkände den första inspelningsbara digitalboxen för marknätet som också kan ta emot de tv-kanaler som ­kommer att sändas med den nya MPEG4-tekniken. Boxen kan ta emot hd-sändningar.

Den 21 november förvärvade Teracom AB 30 procent av aktierna i Boxer TV-Access AB av riskkapitalbolaget 3i. Köpeskillingen uppgick till 900 MSEK och genom köpet blev Teracom ensam ägare av bolaget.

Den 1 december lanserade Boxer TV-Access AB en ny tjänst ”tv via bredband” i ett antal utvalda bredbandsnät. Satsningen är en del av Boxers strategi att erbjuda tjänster via olika tekniska platt­ formar.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förvaltningsberättelse 47

•T eracom AB tecknade under året ett tiotal bredbandsavtal, bland annat med Sölvesborgshem, Sölvesborgs Energi och Vatten, ­LudvikaHem, Botkyrka Stadsnät och Uddevalla Energi.

• Utbyggnaden av det femte sändarnätet (mux 5) fortsatte under året, vilket gav fler tv-tittare tillgång till ett större betal-tv-utbud.

I slutet av 2008 nåddes 88 procent av hushållen i Sverige av det femte sändarnätet, som beräknas vara utbyggt i november 2009.

• Teracom AB beslutade under året att frysa utbyggnaden av det sjätte sändarnätet (mux 6). Detta som en följd av att den prisregleringsmodell och det prisregleringsbeslut som PTS beslutat ska gälla för Teracom inte medger att bolaget kan återvinna gjorda investeringar eller medger att Teracom kan investera i ny teknik och vidareutveckling av utsändningsnäten med positiv avkastning.

• Som ett led i arbetet med att se över koncernens gemensamma strategier har Teracom AB beslutat att avveckla sin verksamhet inom digital kundkommunikation/digitala skyltar.

• Danska Boxer TV A/S meddelade att bolaget kommer att tidigarelägga starten av digital-tv på Jylland till den 1 februari. Ett stort antal tv-apparater med inbyggda digital-tv-mottagare har godkänts för det danska digitala marknätet, vilket beräknas gynna utvecklingen av marksänd digital-tv i Danmark.

Väsentliga händelser efter utgången av 2008 •D en 1 januari 2009 påbörjade det helägda dotterbolaget Teracom Bredband AB, som kommer att bedriva sin verksamhet under varumärket Comet Networks, sin verksamhet inom öppna bredbandsnät. Vd för ­bolaget blir Robert Nilsson. Den bredbandsverksamhet som idag bedrivs inom Teracom AB kommer under första kvartalet att överföras till det nya bolaget.

Mål och måluppfyllelse Ägaren har fastställt långsiktiga mål för Teracom-koncernens soliditet och avkastning på eget kapital. Målet att soliditeten ska uppgå till lägst 40 procent och avkastningen på eget kapital ska uppgå till lägst 10 procent. Vid utgången av 2008 uppgick soliditeten till 44 (48) procent och årets avkastning på eget kapital uppgick till 24 (26) procent.

Teracom-koncernen ska, när de finansiella målen är uppfyllda, sträva efter att kunna lämna en utdelning inom intervallet 40 till 60 procent av koncernens nettoresultat efter eliminering av minoritetsandelar.

Redovisningssegment Koncernens intäkter och resultat har under 2008 redovisats i fyra segment: Tv och Radio, Betal-tv, Telekom och Övrigt.

Segmentet Tv och Radio innefattar utsändningar av tv och radio i

T E R A C O M

marknätet och ingår i moderbolaget Teracom. Segmentet Betal-tv avser Boxers produkter och tjänster. Segmentet Telekom innefattar tjänster inom bredband, inplaceringar och service samt telekom­ förbindelser.

Ingen verksamhet redovisades under året i segment Övrigt.

Utveckling på mediemarknaden 2008 Tv och Radio Teracom AB:s digitala marknät har cirka 28 (29) procent av tv-marknaden i Sverige. I slutet av 2008 fanns fyra rikstäckande sändarnät, så kallade multiplexrar eller muxar. Det femte sändarnätet, som är under utbyggnad, nådde upp till 88 (70) procent av befolkningen vid utgången av året.

Det råder hård konkurrens mellan olika operatörer som förmedlar sina tjänster över sina respektive tekniska plattformar. Under året fortsatte bredbands-tv att stärka sin position gentemot övriga plattformar. Fördelningen är 28 (29) procent för det digitala marknätet, 58 (56) procent för kabelnät, 23 (23) procent för satellit samt 8 (7) procent för ip/bredbandsdistribution. Då vissa hushåll tar emot tv via olika plattformar och abonnemang summerar andelarna till mer än 100 procent.

I Sverige sänds radio fortfarande med en analog FM-teknik. Under 2008 har flera viktiga utredningar av nationell FM-radio, digitalradio och framtidens radioutveckling slutförts. Samtliga utredningar som presenterades ställde sig positiva till en utveckling av digitalradion.

Betal-tv Betal-tv-marknaden i Sverige befinner sig i en mogen fas som karaktäriseras av låg tillväxt och stor konkurrens mellan de olika aktörerna på marknaden.

I november 2007 antog riksdagen regeringens proposition gällande ändringar av Radio- och TV-lagen. Den nya regleringen, som påverkar Boxers operatörsroll på tv-marknaden, innebar att programbolagen fram till mars 2008 enades om gemensamma tekniska funktioner i marknätet, något som i viss mån påverkade Radio- och TVverkets tillståndsgivning för programbolag, förutom SVT, i det digitala marknätet. Den 1 april 2008 började de nya tillstånden att gälla och dessa ger programbolagen möjlighet att välja vilken betal-tvoperatör de vill. I praktiken råder nu etableringsfrihet för betal-tvoperatörer i marknätet. Boxer har dock goda möjligheter att fortsätta attrahera både programbolag och konsumenter genom goda relationer med programbolagen och en befintlig kundstock om 689 000 betal-tv kunder vid utgången av 2008.

I övriga Europa råder en liknande konkurrenssituation som i ­Sverige,

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

48 Förvaltningsberättelse

Marknadsandelar för olika distributionssätt för tv-utsändning Andelar per 31 december 2008 Procent 60 50 40 30 20 10

0

Kabelnät

Teracoms marknät Satellit Iptv

Källa: Mediavision.

Medveten penetration per plattform, hushåll med individer 15–74 år.

(Pga att vissa hushåll har fler än ett abonnemang summerar diagrammet till mer än 100 procent.)

Marknadsandelar för olika betal-tv-operatörer, % Andelar per 31 december 2008

Bredbandsbolaget 1 % Tele2Vision 5 % Viasat 7 % Telia 7 % SPA 10 %

Com Hem 40 %

Boxer 16 %

framför allt i Västeuropa, som har driftsatt digitala marknät. Flera mellan- och östeuropeiska länder har bara påbörjat utbygg­naden av digitaltv och betal-tv-marknaden är i dessa länder relativt omogen.

Telekom Ungefär 75 procent av de svenska hushållen har tillgång till internet.

Trenden pekar tydligt mot integrerade tjänster där bredbandsnäten förmedlar såväl tv som internetförbindelser och telefoni. Konkurrensen på bredbandsmarknaden är hård och fasta bredbandsnät utmanas av mobila nät. De mobila bredbandstjänsterna är både en konkurrerande och substituerande produkt bland konsumenterna.

Teracoms AB:s öppna bredbandsinfrastruktur är väl anpassad­ för utvecklingen av integrerade tjänster. Allt fler kommuner och enskilda fastighetsägare söker samarbetspartners för att bredda sina tjänsteutbud gentemot invånare och kunder. Under 2008 tecknade Teracom ett flertal avtal med kommuner, fastighetsägare och energi­ företag som ger invånare och hyresgäster tillgång till integrerade tjänster i Teracoms öppna nät. Vid slutet av året fanns ett femtontal tjänsteleverantörer i Teracoms nät.

Genom det rikstäckande nätet av master och stationer kan kunder placera sin egen utrustning i Teracoms anläggningar, samt erbjudas service av denna. Teracom AB:s servicepersonal, som finns lokaliserad över hela landet, är en stark konkurrensfördel bland kunderna, som till stor del består av mobiloperatörer.

Canal Digital (inkl kabel) 14 %

Källor: Com Hem, Boxer, Canal Digital, MTG, Tele2, Telenor, SPA samt Mediavision.

Intäkter och resultat Koncernens intäkter minskade under år 2008 med 4 procent till 3 188 (3 312) MSEK. Intäktsminskningen förklaras främst av PTS pris­ regleringsbeslut i maj 2008 samt att intäkterna från analog-tv i marknätet har upphört.

Rörelseresultatet uppgick till 581 (625) MSEK, vilket motsvarar en minskning med 7 procent jämfört med 2007. Nedgången var främst en följd av PTS prisregleringsbeslut, som påverkade rörelseresultatet negativt med 56 MSEK, samt en reservering för befarade kundförluster om 25 MSEK. Rörelsemarginalen försämrades till 18 (19) procent.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 568 (669) MSEK, en nedgång med 15 procent jämfört med 2007.

Resultatet efter skatt uppgick till 421 (470) MSEK en minskning med 10 procent jämfört med föregående år.

Segment Tv och Radio Intäkterna inom Tv och Radio minskade med 20 procent till 978 (1 215) MSEK, vilket motsvarade 31 (37) procent av koncernens ­totala intäkter under 2008.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förvaltningsberättelse 49

Rörelseresultatet inom Tv och Radio minskade med 53 procent till 125 (267) MSEK och rörelsemarginalen minskade till 13 (22) ­procent.

Boxers utveckling

700 000 200

600 000

Segment Betal-tv Intäkterna inom Betal-tv ökade med 9 procent till 1 981 (1 825) MSEK. Segmentet Betal-tv stod därmed för 62 (55) procent av koncernens totala intäkter under 2008.

Rörelseresultatet uppgick till 395 (368) MSEK, vilket var en ökning med 7 procent. Rörelsemarginalen var oförändrad och uppgick till 20 (20) procent.

500 000 150

400 000 300 000

100

200 000 100 000 0

Segment Telekom Segmentet Telekom ökade intäkterna med 4 procent till 537 (514) MSEK. Telekom utgjorde 17 (16) procent av koncernens totala intäkter under 2008.

Rörelseresultatet uppgick till 55 (12) MSEK, vilket var en ökning med 358 procent jämfört med 2007. Rörelsemarginalen ökade till 10 (2) procent.

2004

2005

Antal kunder

2006

2007

50

2008

Hur mycket varje kund spenderar, SEK/år

Intäkter per segment, MSEK 2 000 1 500 1 000

Segment Övrigt Koncernen redovisade inte någon verksamhet i segmentet Övrigt ­under 2008. Under 2007 redovisades intäkter och resultat från­ produkter och tjänster i det avyttrade dotterbolaget Teracom Components i segmentet.

Segment

250

800 000

500 0

Tv och Radio

Betal-tv

Telekom

Vid beräkning har hänsyn inte tagits till koncernelimineringar.

Q1 2008

Q2 2008

Q3 2008

Q4 2008

Helår 2008

Helår 2007 1 215

Tv och Radio 259

249

234

236

978

Rörelseresultat (MSEK)

Intäkter (MSEK)

12

35

41

37

125

267

Rörelsemarginal (%)

5%

14%

18%

16%

13%

22%

479

490

490

522

1 981

1 825

90

87

105

113

395

368

19%

18%

21%

22%

20%

20%

514

Betal-tv Intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Rörelsemarginal (%) Telekom 129

142

126

140

537

Rörelseresultat (MSEK)

Intäkter (MSEK)

10

20

–5

30

55

12

Rörelsemarginal (%)

8%

14%

–4%

21%

10%

2%

Intäkter (MSEK)

0

0

0

0

0

52

Rörelseresultat (MSEK)

0

0

0

0

0

–36

Rörelsemarginal (%)

0

0

0

0

0

–69%

Övrigt

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

50 Förvaltningsberättelse

Affärs- och teknikutveckling Teracom har en avdelning som enbart arbetar med affärsutveckling.

Utvecklingen är till största delen marknadsdriven och sker ofta i nära samarbete med kunder, partners och leverantörer. Koncernens bolag är också aktiva i en mängd olika standardiseringsprojekt och tekniska utvecklingsprojekt på nationell och internationell nivå, varav några viktiga är DVB (Digital Video Broadcasting), World DMB och B21C (Broadcast for the 21st Century).

Koncernens kostnader för affärs- och teknikutveckling uppgick till 45 (49) MSEK under 2008. Etableringskostnaderna för Boxer TVAccess AB:s danska verksamhet uppgick under året till 25 MSEK.

Finansiell ställning Koncernens finansiella ställning var fortsatt god under 2008. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 44 (48) procent, vilket var 4 procentenheter lägre än soliditeten vid motsvarande tidpunkt 2007.

Koncernens balansomslutning minskade med 38 MSEK under år 2008 och uppgick till 3 765 (3 803) MSEK Under 2008 investerades 1 210 (240) MSEK i materiella och im­ materiella anläggningstillgångar, i huvudsak bestående av goodwill som uppstod i samband med förvärvet av resterande 30 procent i Boxer TV-Access AB samt utbyggnaden av digital-tv-nätet (mux 5).

Koncernen har år 2008 upptagit ett långfristigt lån om 300 (0) MSEK.

Kassaflöde, finansiering och investeringar Kassaflödet från den löpande verksamheten försämrades med 42 procent jämfört med år 2007 och uppgick till 581 (995) MSEK. ­Nedgången orsakades huvudsakligen av lägre intäkter i moderbolaget jämfört med föregående år (–215 MSEK) samt en ökning av betald inkomstskatt (–21 MSEK). Årets kassaflöde uppgick till –841 (321) MSEK. Under andra kvartalet år 2008 lämnade koncernbolagen ­utdelning till aktieägarna med 480 MSEK och i fjärde kvartalet förvärvades minoritetsandelen i Boxer TV-Access AB till köpeskillingen 900 MSEK. Vid förvärvstidpunkten uppgick totala likvida medel i Boxer TV-Access AB till 348 MSEK.

Vid utgången av år 2008 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar, inklusive outnyttjade externa krediter i bank, till 855 (2 012) MSEK.

Icke-finansiell information Teracom-koncernens utveckling, finansiella ställning och resultat påverkas av en rad faktorer av icke-finansiell karaktär. Till de mest väsentliga hör medarbetarna, vars kompetens, erfarenhet och engagemang är avgörande för koncernens framtida utveckling.

Mer information om Teracom-koncernens arbete för långsiktigt hållbar utveckling finns i det separata dokumentet Hållbarhetsredovisning 2008.

Medarbetare Teracom-koncernen hade 639 (657) tillsvidareanställda vid utgången av 2008. Av dessa var 569 (600) anställda inom moderbolaget Teracom AB. I Teracom AB var 89 procent verksamma inom den ­affärsnära verksamheten och 11 procent inom staberna.

Totalt inom koncernen var 25 (23) procent av medelantalet ­anställda kvinnor. I Teracom AB:s företagsledning var 2 av 10 personer kvinnor, vilket motsvarar en andel på 20 (18) procent. I Boxer TV-Access AB var 43 (48) procent av de anställda kvinnor.

Lönekostnadsförändringarna under 2008 utgjorde 3,5 procent av årets totala lönesumma. Vid sidan av en rörlig lönedel till säljare ­tillämpar Teracom AB inga incitamentsprogram sedan 2002.

Personalomsättningen inom moderbolaget uppgick till 7,4 (6) procent under 2008.

För att förebygga hälsoproblem erbjuds medarbetarna en rad friskvårdsaktiviteter. Under 2008 tog 41 (39) procent av medarbetarna i någon form tillvara på Teracom AB:s friskvårdssubventioner. Sjukfrånvaron inom koncernen förblev på låg nivå under året. I moder­ bolaget var sjukfrånvaron 2,5 (2,9) procent och i Boxer TV-Access AB 2,3 (5,4) procent. Av den sammantagna sjukfrånvaron varade 51,7 (56,1) procent i moderbolaget i 60 dagar eller mer. För Boxer TV-­Access AB var motsvarande andel 57,8 (77,3) procent.

Mer information om medarbetare finns i not 6 på sidan 74–76.

Olycksfallsfrekvens 2008 År

Tillbud

Olycka utan frånvaro

Olycka frånvaro > 1dag

Rapporterad arbetssjukdom

Olycka med frånvaro > 1dag/ miljon arbetstimmar

Miljoner arbetstimmar

2008

9

7

2*

0

1,7

1,176

2007

6

6

1

0

0,8

1,192

* Ett olycksfall inträffade 2007 men de rapporterades 2008 och redovisas därför 2008.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förvaltningsberättelse 51

Under 2008 har ett effektiviseringsprogram genomförts inom ­ eracom AB. Syftet var att marknadsanpassa verksamheten ytter­ T ligare samt skapa ett ännu mer kundorienterat företag. Målet med effektiviseringen var att minska kostnaderna med 50 MSEK och öka vinsten med 80 MSEK under 2009. Ytterligare ett centralt mål var att en ökad andel av personalen på Teracom ska uppleva att företaget har en organisation som skapar effektivitet i arbetet. Den nya organisationen trädde i kraft 1 juli och som en konsekvens av den nya organisationen ­varslade bolaget cirka 60 medarbetare.

Då Boxer har inlett sin verksamhet i Danmark har antalet med­ arbetare ökat med 20 procent under 2008.

Koncernen genomför årligen omfattande medarbetarunder­ sökningar för att utvärdera medarbetarnas tillfredsställelse med arbetssituationen och för att identifiera förbättringsområden. Nöjd Medarbetarindex (NMI) för Teracom AB uppgår till 70 (67 enligt ­senaste undersökningen år 2006) på den 100-gradiga skalan. Det är ett bra resultat och ligger i linje med genomsnittet av NMI för privat sektor. Områden där bolaget har högst resultat är Ledarskap men även Chef- och medarbetarsamtal och Kompetens och utveckling ligger på en bra nivå. Områden som får lägre resultat är Kund- och affärsorientering samt Mål, vision och kärnvärden. Medarbetarna har kontinuerligt blivit mer nöjda sedan 2005 och har en mer positiv ­attityd till ­Teracoms kundorientering.

Motsvarande NMI-undersökning inom Boxer visar ett genomsnitt på 81 på den hundragradiga skalan (75 år 2007). Även här ligger ledarskap högst, medan arbetsklimat samt kund- och affärsorientering ligger relativt sett lägre även om en förbättring skett sedan 2007. Intressant är att mål- vision och värderingar ligger på höga 82, vilket kan förklaras av att Boxer avslutade 2008 med ett internt värderingsarbete som involverade alla.

Sjukfrånvaron på låg nivå Procent 3,5

3,0

2,5

2,0

2004

2005

Arbetsmiljö En betydande del av medarbetarna inom moderbolaget Teracom ­arbetar med service av sändarstationer och master. Dessa arbetsuppgifter är ofta fysiskt krävande och måste utföras i närheten av elektrisk spänning och elektromagnetiska fält. De elektromagnetiska fälten är obetydliga i områden där allmänheten har tillträde men är ibland på en så hög nivå i arbetsområdet för vår personal att sändar­ effekten i Teracoms stationer behöver reduceras för att arbete ska kunna ske under trygga former. Teracom genomför varje år ett antal prioriterade arbetsmiljörelaterade utbildningar med syfte att förebygga ­arbetsplatsrelaterade skador och olyckor.

Arbetsplatsolyckor uppmärksammas, undersöks, redovisas och följs upp på ett systematiskt sätt. Olycksfallsstatistiken delas in i tre

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

2006

2007

2008

52 Förvaltningsberättelse

kategorier. ”Tillbud/osäker situation” innebär att någon har varit nära att skadas eller att säkerhetsbrister har bidragit till en situation med överhängande fara. ”Olycka utan frånvaro” avser en olycka som medför kroppsskada men ingen sjukfrånvaro nästkommande dag. ”Olycka med frånvaro” innebär att en olycka medför sjukfrånvaro under minst en arbetsdag.

Mångfald och jämställdhet Mångfald bland medarbetarna bidrar till ökad dynamik, kreativitet och trivsel på arbetsplatsen. Teracom AB har en mångfaldspolicy som beskriver den långsiktiga ambitionen och planerna för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare, bland annat med avseende på rekrytering, arbetsförhållanden och hantering av eventuella trakasserier. Efterlevnaden av mångfaldsambitionen utvär­deras med hjälp av intern granskning och medarbetarnas egen uppfattning i de regelbundet återkommande medarbetarundersökningarna.

Bolagets jämställdhets- och mångfaldsplaner beskriver mål och aktiviteter på kortare sikt. I jämställdhetsplanen behandlas sådant som föräldraledighetssamtal, handlingsprogram mot sexuella trakasserier och kartläggning av löneskillnader.

Verksamhetens miljöpåverkan Verksamheten inom Teracom-koncernen har en relativt liten direkt miljöpåverkan men ambitionen är att minska den ytterligare. I juni 2008 antog moderbolaget en ny miljöpolicy.

Hanteringen av kylsystem med ozonskadande köldmedia och PCBinventering av sändarstationerna är de enda områdena i verksam­ heten som är rapporteringspliktiga enligt miljöbalken.

Driften av rikstäckande marknät för tv-sändningar är en elintensiv verksamhet. Moderbolaget Teracom arbetar aktivt för att återvinna den spillvärme som tv-sändarna genererar. Uppvärmningen av sändarstationernas lokaler sker till betydande del med värmeförluster från sändarutrustningen och med radiatorvatten som värms upp av sändarnas kylvattensystem.

Moderbolagets servicefordon är nödvändiga för att hålla högsta möjliga kvalitet och pålitlighet i sändningarna. De medarbetare som använder fordon i tjänsten får genomgå utbildning i så kallad ecodriving.

Nedsläckningen av det analoga marknätet, som slutfördes i oktober 2007, innebär att utrustning vid ett femtiotal sändarstationer ska skrotas och återvinnas. Skrotningen av analoga tv-sändare sker på ­respektive station när utrymme behöver frigöras för ny utrustning.

Under år 2008 demonterades analoga tv-sändare på totalt elva ­stationer. Sammantaget blev det 277 ton skrot som helt och hållet

T E R A C O M

kunde återvinnas.

Koncernens hantering av miljörelaterade risker beskrivs på sidan 53.

Risker och riskhantering i Teracom Riskhanteringen inom Teracom-koncernen utgår från uppsatta mål, såväl övergripande som underordnade. Risk definieras som en negativ målavvikelse och riskerna värderas utifrån väsentlighet. Risker inom områden som är kritiska för Teracoms måluppfyllelse bedöms fortlöpande. Utifrån bedömningarna vidtas åtgärder för att kontrollera, och om möjligt minimera, identifierade risker. Beroende på ­riskens art och väsentlighet hanteras den i styrelse, företagsledning eller i relevanta delar av organisationen.

Teracoms styrelse ansvarar inför ägaren för riskhanteringen. Den verkställande ledningen rapporterar löpande om riskfrågor till ­styrelse och styrelsens revisionsutskott.

Strategiska risker Företagsstyrnings- och policyrisker Verkställande ledningen har huvudansvaret för hantering av företagsstyrnings- och policyrisker. Alla avdelningar inom Teracom AB ­arbetar enligt ett ledningssystem, som uppfyller Teracoms riktlinjer och policyer och är väl dokumenterat. Snabb spridning av ändamålsenlig information säkerställs via bolagets ledningsstrukturer och ledningsprocesser. Ledningssystemen förbättras kontinuerligt bland annat genom regelbunden intern översyn.

Affärsutvecklingsrisker En systematisk hantering av Teracoms strategi- och affärsutveckling minimerar risken att förbise hot och möjligheter, suboptimera verksamheter inom företaget och fatta felaktiga beslut. Utifrån målen i affärs- och verksamhetsplaner identifieras och värderas risker. Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst i Teracom AB:s Strategiforum, där hela företagsledningen ­ingår. Strategiforum har bland annat som uppgift att besluta om ­Teracoms affärsplan och långsiktiga strategier, och följer kvartalsvis upp omvärldshändelser samt bedömer om de medför nya hot eller möjligheter för Teracom. Uppföljningen och bedömningen kan innebära att specifika åtgärder initieras och/eller att affärs- och strategiplanen uppdateras.

Operativa risker Marknadsrisker Marknadsriskerna handlar framför allt om faktorer som kan påverka koncernens framtida marknadsposition. Ett riskområde är den så

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förvaltningsberättelse 53

­ allade plattformskonkurrensen, vilket innebär att marknätet kan få k en lägre marknadsandel om kunderna i högre utsträckning väljer andra digital-tv-plattformar, som exempelvis satellit, kabel-tv och tv via bredband.

Boxers unika ställning i marknätet upphörde genom ett regeringsbeslut i slutet av november 2007. Beslutet innebär att programbolagen har möjlighet att teckna avtal med flera operatörer. Konkurrensen från ytterligare operatörer i marknätet kan komma att få en negativ påverkan på Boxers utveckling.

På bredbandsmarknaden råder hård konkurrens. Priserna pressas och kraven på högre kapacitet ökar. Detta medför en risk att Teracom får en för låg beläggningsgrad i bredbandsnäten och inte uppnår förväntad lönsamhet.

Teracom-koncernens strategiska plan inkluderar internationell etablering, dels genom Boxer som betal-tv-operatör och dels genom Teracom AB som nätoperatör. Huvudfokus ligger på Östeuropa, som bedöms ha den största tillväxtpotentialen. Det politiska inflytandet är i vissa östeuropeiska länder stort på Teracom-koncernens typ av verksamhet och kan därmed också snabbt förändra förutsättningarna. De ­enskilda hushållens köpkraft ökar starkt i dessa länder och kan komma att plana ut vid förändrade makroekonomiska förutsättningar. Teracom fokuserar i första hand på länder som är medlemmar i EU eller avser att söka medlemskap. Korruption är en faktor som inte kan förbises. Skyddet mot korruption är centralt och särskilda insatser gällande såväl intern revision som ­intern säkerhet kommer att vara en förutsättning vid eventuella ­etableringar.

nivå hjälper driften att upprätthålla en hög säkerhet och stabil driftbild. Kritiska och viktiga it-system följer Krisberedskapsmyndighetens uppställda nivå (BITS) för it-säkerhet. Teracoms säkerhetsoch ­it-säkerhetspolicy styr vår säkerhetsnivå och en intern incidentgrupp är utbildad och redo att agera vid eventuella fientliga it-operationer. För att skapa och upprätthålla kompetens att hantera kriser sker ­övningar regelbundet i samverkan med kunder.

Driftsrelaterade risker Teracoms kunder har generellt höga krav på driftsäkerhet, inte bara under normala förhållanden utan även under olika former av kriser, extraordinära händelser samt höjd beredskap. För att kunna uppfylla dessa kunders krav är det av stor vikt att Teracom strävar efter hög kvalitet i utformning av nät, arbetssätt, rutiner, reservåtgärder och säkerhetstänkande. Riskerna inom processer och levererad kvalitet kontrolleras och åtgärder vidtas för att eliminera risken. Större fel, komplicerade fel, allvarliga risksituationer och/eller mycket långvariga fel hanteras av en särskilt utsedd och tillfälligt sammansatt organisation. Ett långtgående infört system med reservvägar följer de hårda kraven på säkerheten inom Teracoms drift. Teracoms pålitlighet förstärks av att det finns en alternativ plats för Kaknästornet, reservvägar för radiolänk och fiber samt dubbleringar av produktionsservrar. Därtill har Teracom även mobil utrustning såsom mastbilar, master, länkar, sändare och kraftverk för att minimera återställningstiden vid ett allvarligare driftstopp. Riskanalyser på linje-

Regulatoriska risker Med stöd av e-komlagen och EU-kommissionens dåvarande rekommendation över marknader som ansågs vara i behov av så kallad förhandsreglering fastslog Post- och telestyrelsen, PTS, i december 2005 att Teracom AB har en dominerande ställning (så kallad SMP-aktör – Significant Market Power) inom analoga och digitala tv-sändningar samt inom nationella analoga radiosändningar. Som en följd av denna klassificering beslutade PTS att förelägga Teracom ett antal skyldigheter inom dessa marknader. Dessa inkluderade en långt­ gående prisreglering och en skyldighet att på rimlig begäran bereda andra företag tillträde till Teracoms infrastruktur för tv- sändningar och nationell FM-radio. I maj 2008 erhöll Teracom vidare förelägganden med pristak för vissa utsändningstjänster i digital-tv-näten och för nationell FM-radio. Skyldighetsbesluten och PTS förelägganden påverkar Teracoms intjänandeförmåga negativt och försvårar avsevärt framtida beslut om investeringar i de svenska marknäten för radio och tv.

T E R A C O M

Miljörelaterade risker Inom Teracom AB finns rutiner för att löpande och systematiskt identifiera och bedöma miljörisker. Miljöriskhanteringen koordineras med övrig riskhantering och syftar i första hand till att förebygga olyckor samt minimera verksamhetens miljöbelastning. Företagets utsändningsverksamhet är energikrävande. Teracoms miljöpolicy väger in miljöskyddshänsyn i alla delar av verksamheten och innebär bland annat hushållning med energi, råvaror och vatten. Sedan flera år tillbaka återvinner Teracom allt farligt avfall, samt exempelvis elektronik och kontorspapper. Ett tydligt miljömedvetande stärker konkurrenskraften i mötet med kunder och samarbetspartners samt i vår roll som arbetsgivare.

Försäkringsbara risker Teracom AB försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och av­ brottsskador. Försäkringsskyddet gällande egendomsskador baseras på anläggningars återanskaffningsvärden. Det egna risktagandet är begränsat med en självrisk på maximalt 1 MSEK per skadetillfälle.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

54 Förvaltningsberättelse

EU-kommissionen offentliggjorde i november 2007 förslag till f­ örändringar i de regelverk som bland annat ligger till grund för e-komlagstiftningen. I samband med det beslutade EU-kommissionen också om en reviderad rekommendation över vilka marknader inom telekomområdet som anses ha bristfällig konkurrens och som därigenom antas vara i behov av så kallad förhandsreglering. Kommissionen ansåg att den tidigare Marknad 18 (utsändning av radio och tv) nu uppvisar en sådan dynamik och konkurrens att förhandsreglering inte längre ansågs motiverad och beslutade därför att ta bort denna marknad från rekommendationen. PTS påbörjade under hösten 2008 arbetet med att se över och komma med förslag till reviderade regleringsbeslut vilka kan beräknas föreligga i slutlig form under tredje kvartalet 2009. Fram tills innehållet i reviderade regleringsbeslut kan bedömas kommer osäkerheten vad gäller investeringar och möjligheter till långsiktig utveckling av marknätet att bestå för alla berörda aktörer, vilket inte är till gagn för marknätens utveckling och konkurrenskraft.

I november 2007 antog riksdagen regeringens proposition ­gällande ändringar av Radio- och TV-lagen. Den nya regleringen, som påverkar Boxers operatörsroll på tv-marknaden, innebar att programbolagen fram till mars 2008 enades om gemensamma tekniska funktioner i marknätet, något som i viss mån påverkade Radio- och TV-verkets tillståndsgivning för programbolag, förutom SVT, i det digitala marknätet. Den 1 april 2008 började de nya tillstånden att gälla och dessa ger programbolagen möjlighet att välja vilken betal-tv-operatör de vill. I praktiken råder nu etableringsfrihet för betal-tv-operatörer i marknätet. Boxer har dock goda möjligheter att fortsatt attrahera både programbolag och konsumenter genom goda relationer till de allra flesta programbolag och en befintlig kundstock om 689 000 betal-tv kunder vid utgången av 2008. EU-kommissionen, som drog Sverige inför EG-domstolen då Boxer utifrån den tidigare regleringen ansågs ha monopol i det svenska marknätet, beslutade i juni 2008 att dra tillbaka ärendet från domstolen.

I december 2007 fattade regeringen beslut i frekvensfrågan för tv-sändningar under tiden fram till mars 2014. Beslutet innebär att sex så kallade frekvenskanaler, eller det högre antal som kan göras tillgängligt inom angivet frekvensband, upplåts för tv-sändningar primärt. Därtill upplåts ytterligare en frekvenskanal i ett lägre ­f rekvensband i det fall frekvensutrymme kan göras tillgängligt där.

Frekvensutrymme som tidigare använts för utsändning av tv, men enligt beslutet inte ska användas för tillståndsgivning enligt Radiooch TV-lagen, ska användas och tilldelas på ett sätt som PTS ska ­besluta om.

Trots det frekvensutrymme som nu disponeras för digitala tv-sänd-

T E R A C O M

ningar nu är mindre bedöms de tekniska förutsättningarna vara goda för att marknätet ska kunna behålla konkurrenskraften gentemot övriga distributionsplattformar. Teracom har påbörjat arbetet med att utrymma det omallokerade frekvensområdet. Genom införande av ny komprimeringsteknik och ny utsändningsteknik bedömer dock Teracom att det digitala marknätet för tv ska kunna behålla sin marknadsposition.

Finansiella risker Teracom är exponerat mot olika finansiella risker, av vilka finansierings-, ränte-, valuta- och kreditrisker är av störst betydelse. Dessa hanteras i enlighet med den finanspolicy som fastställts av Teracoms styrelse och som präglas av en låg risknivå. Den styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från ­kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna. Finansnettot ska ­optimeras inom givna ramar. Mer information om finansiella instrument och finansiell riskhantering finns i not 20 på sidorna 83–86.

Ersättningsnivåer till ledande befattningshavare Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av koncernchef och vd och beslutar om anställningsvillkoren. Styrelsen beaktar de av regeringen beslutade riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.

För vd/koncernchef utgår marknadsmässig lön, bilförmån, premiebaserade pensionsförmåner utöver lagen om allmän försäkring, sjukvårdsförsäkring, individuellt reglerad uppsägningstid samt avgångsvederlag. För övriga ledande befattningshavare i moderbolaget direkt underställda vd utgår marknadsmässig lön, bilförmån, parkeringsförmån (gäller endast för befattningshavare som inte har valt att ha förmånsbil), förmån för hem-pc, sjukvårdsförsäkring, pension enligt ITP-Tele i­nklusive sjukförsäkring och efterlevandeskydd samt i några fall ­individuellt avtalad uppsägningstid från bolagets sida uppgående till maximalt tolv månader. Samtliga pensionsplaner för ledande befattningshavare är oantastbara. Med övriga ledande befattningshavare avsågs under 2008 11 (12) personer i moderbolaget exklusive verkställande direktören samt verkställande direktören i dotterbolaget Boxer TV-Access AB. Årets föreslagna riktlinjer är i linje med föregående års beslutade riktlinjer.

En detaljerad redogörelse för ersättning till styrelse, vd och övriga ledande befattningshavare finns i not 6 på sidan 74–76.

Moderbolaget Moderbolagets intäkter uppgick till 1 515 (1 730) MSEK, en nedgång med 12 procent. Intäktsminskningen var främst en följd av de upp-

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förvaltningsberättelse 55

hörda utsändningarna av analog-tv samt av PTS prisregleringsbeslut i maj år 2008. Årets rörelseresultat försämrades med 35 procent till 180 (278) MSEK och rörelsemarginalen minskade med 4 procentenheter till 12 (16) procent. Moderbolaget har genomfört en personalminskning år 2008 till en kostnad av 44 MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till 288 (418) MSEK. Investeringarna uppgick till 282 (224) MSEK. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 49 procent, vilket var 8 procentenheter lägre än motsvarande tidpunkt 2007.

Bolagets långfristiga räntebärande skulder uppgick per den 31 ­december 2008 till 600 (0) MSEK och de kortfristiga räntebärande skulderna till 0 (0) MSEK. Disponibel likviditet, inklusive outnyttjade kreditlöften, uppgick till 699 (1 527) MSEK.

Med hänsyn till vad som anförts ovan och vad som framgår av årsredovisningen i övrigt är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig. Detta gäller för såväl moderbolag som för koncernen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken på det egna kapitalet samt konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt som anförs i ABL 17 kap 3§ (Försiktighetsregeln).

Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital i moderbolaget Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital

301 885 762 SEK 287 777 155 SEK 589 662 917 SEK

Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: Utdelning I ny räkning överföres Summa

150 000 000 SEK 439 662 917 SEK 589 662 917 SEK

Föreslagen utdelning uppgår till 600 kr per aktie. Vidare föreslås att utdelningen betalas ut den 6 maj 2009.

Styrelsens yttrande till värdeöverföring enligt ABL 18:4 Som framgår av årsredovisningen har utvecklingen av såväl moderbolagets som koncernens resultat och ekonomiska ställning varit god.

Koncernen redovisar ett eget kapital om 1 666 MSEK, varav 763 MSEK utgör intjänade vinstmedel. Koncernens soliditet uppgår till 44 procent (48) och moderbolagets soliditet uppgår till 49 procent (57).

Koncernen har under året haft ett positivt kassaflöde från den ­löpande verksamheten om 581 MSEK (995), varav moderbolagets kassaflöde uppgick till 303 MSEK (598). I förslag till vinstdisposition föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en total utdelning om 150 MSEK för räkenskapsåret 2008.

Utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet ­bedöms fortsatt positiv vilket, i kombination med bolagets ekonomiska ställning, innebär att moderbolagets framtida utvecklings- och investeringsbehov ­bedöms vara säkerställda även efter den föreslagna utdelningen.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

56 Ekonomisk koncernöversikt

Ekonomisk koncernöversikt Enligt IFRS MSEK

2008

2007

2006

2005

Resultatposter Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Minoritetsintresse Skatt Årets resultat varav minoritetsintresse

3 188 –2 233 –374 581 –13 568 – –147 421 91

3 312 –2 259 –429 625 44 669 – –199 470 80

3 004 –2 126 –408 495 –5 490 – –136 354 56

2 700 –1 929 –410 360 –1 359 – –82 277 33

Balansposter Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital varav minoritetsintresse Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Totalt kapital

3 074 691 1 666 0 1 180 919 3 765

2 306 1 497 1 810 80 1 050 943 3 803

2 493 1 426 1 776 86 1 099 1 044 3 919

Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

581 –1 242 –180 –841

995 –238 –436 321

18 18 24 15 28 44

Medelantalet anställda Intäkter per anställd, TSEK Aktierelaterade nyckeltal Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Eget kapital per aktie, SEK Kassaflöde per aktie, SEK

Nyckeltal Rörelsemarginal, % Vinstmarginal, % Avkastning på eget kapital, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, %

Företagsspecifika nyckeltal Antal digital-tv-abonnenter, Betal-tv Antal ADSL-abonnemang, Telekom

2003

2002

2001

2000

2 113 –1 613 –337 163 –19 144 – –7 137 11

1 852 –1 430 –367 55 –51 4 32 –12 24 –

1 783 –1 543 –427 –187 –84 –271 64 3 –204 –

1 618 –1 551 –400 –333 –71 –404 122 –19 –301 –

1 549 –1 394 –359 –204 451 247 61 –189 119 –

2 655 988 1 602 60 1 159 883 3 644

2 590 883 1 325 27 1 026 1 122 3 473

2 383 523 1 181 7 1 062 656 2 906

2 599 432 661 3 1 666 701 3 031

2 870 470 863 14 1 699 765 3 340

2 480 405 1 163 39 1 117 566 2 885

738 –263 –219 256

827 –446 –208 172

632 –550 0 81

441 –138 –249 55

245 –154 –92 –1

–110 –808 917 –1

128 357 –472 13

19 20 26 16 37 48

16 16 21 13 30 45

13 13 19 11 22 44

8 6 11 4 10 38

3 2 3 3 3 41

–10 –12 –27 –4 –8 22

–21 –17 –30 –10 –16 26

–13 20 11 11 –10 42

669 4 765

674 4 914

687 4 373

697 3 874

706 2 993

825 2 245

997 1 788

1 007 1 607

883 1 754

1 320 6 664 2 324

1 560 7 240 4 276

1 191 7 104 2 952

975 6 408 3 308

504 5 300 2 528

96 4 724 1 764

–816 2 644 980

–1 204 3 452 –440

476 4 652 512

210 000 140 000 0 0

97 000 0

41 000 0

689 000 709 000 39 000 40 000

654 000 531 000 375 000 29 000 17 000 5 000

* Siffror för 2004 är ej justerade enligt IAS 39

T E R A C O M

2004*

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Resultaträkning koncernen 57

Resultaträkning Koncernen MSEK

Not

Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga intäkter

2008

2007

3 173 15 3 188

3 300 12 3 312

5

16

1

6, 7 8 9 10

–107 –509 –362 –12 –1 633 581

–108 –525 –416 –13 –1 626 625

2, 3, 4

Aktiverat arbete för egen räkning Rörelsens kostnader Materialkostnader Kostnader för ersättningar till anställda Avskrivningar Nedskrivningar Övriga kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt

11 12

30 –43 568

49 –5 669

Skatt på årets resultat Årets resultat

13 14

–147 421

–199 470

330 91 421

390 80 470

250 000 250 000 1 320

250 000 250 000 1 560

varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse Årets resultat Antal aktier vid årets utgång Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

58 Balansräkning koncernen

Balansräkning Koncernen MSEK

Not

08-12-31

07-12-31

16 16 16 16 17 17

231 1 522 48 149 215 849 35 25 3 074

240 1 527 78 173 237 15 1 35 2 306

12 268 4 17 318 0 72 691

18 250 0 16 300 739 174 1 497

3 765

3 803

Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Patent, licenser och liknande rättigheter Goodwill Andra finansiella tillgångar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar

18

Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar

19 20

21 20 20

Summa tillgångar

14

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Balansräkning koncernen 59

Balansräkning Koncernen MSEK

Not

08-12-31

07-12-31

250 653 763 1 666 0 1 666

250 653 827 1 730 80 1 810

3, 20 23 18 7, 24

302 467 407 3 1 179

3 570 400 77 1 050

3, 20

3 0 224 0 58 628 7 920

4 0 215 73 43 603 5 943

2 099

1 993

14

3 765

3 803

Ställda säkerheter

25

0

0

Eventualförpliktelser

26

0

0

Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Intjänade vinstmedel inkl årets resultat Summan av eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa kortfristiga skulder

22

20 20 23 24

Summa skulder Summa eget kapital och skulder

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

60 Kassaflödesanalys koncernen

Kassaflödesanalys Koncernen MSEK

Not

2008

2007

568

669

362 12 –72 0 –103 28 –214

416 13 –13 –5 –67 –28 –193

581

792

6 –18 –6 9 9 581

27 77 173 –81 7 995

–253 0 –57 –900 –32 –1 242

–232 3 –8 0 –1 –238

Finansieringsverksamheten Upptagna lån Återbetalning aktieägartillskott Utdelning till minoritet Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten

300 0 –80 –400 –180

0 –350 –86 0 –436

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

–841 913 72

321 592 913

Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar Avsättningar Rearesultat försäljningar/utrangeringar Ökning/minskning av långfristiga förutbetalda intäkter Övrigt Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(–)/minskning(+) av varulager Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar Ökning(–)/minskning(+) av andra rörelsetillgångar Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder Ökning(+)/minskning(–) av andra rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella tillgångar Förvärv av minoritet i Boxer TV-Access AB Förvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

28 28 28

28

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Resultaträkning moderbolaget 61

Resultaträkning Moderbolaget MSEK

Not

2008

2007

1 500 16 15 1 531

1 719 1 11 1 731

–14 –516 –460

–12 –551 –472

8, 9

–361 180

–418 278

Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Intäkter från koncernbolag Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster

11 11 12

18 174 –26 346

16 210 –2 502

Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

15 13 14

–8 –50 288

0 –84 418

Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

2, 3, 4 5

Rörelsens kostnader Materialkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat

10 6, 7

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

62 Balansräkning moderbolaget

Balansräkning Moderbolaget MSEK

Not

08-12-31

07-12-31

17

213 213

227 227

16 16 16 16

231 1 522 35 149 1 937

240 1 527 63 173 2 003

27

1 412 2 21 1 435 3 585

506 1 32 539 2 769

158 37 3 71 269

140 32 0 58 230

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser och liknande rättigheter Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag Övriga finansiella tillgångar Uppskjutna skattefordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

18

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernbolag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar

20 27 21

Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

20 20

0 16 285

400 127 757

Summa tillgångar

14

3 870

3 526

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Balansräkning moderbolaget 63

Balansräkning Moderbolaget MSEK

Not

08-12-31

07-12-31

250 50 300

250 50 300

302 288 590 890

284 418 702 1 002

1 394

1 386

300 300 467 41 1 108

0 0 570 96 666

84 18 0 51 318 7 478

99 2 45 22 299 5 472

Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital

22

Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver

15

Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernbolag Förutbetalda intäkter Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa långfristiga skulder

23 24

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa kortfristiga skulder

20 27

23 24

Summa eget kapital och skulder

14

3 870

3 526

Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

25 26

0 0

0 0

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

64 Kassaflödesanalys moderbolaget

Kassaflödesanalys Moderbolaget MSEK

Not

2008

2007

346

502

349 12 –53 0 –103 –203 29 10 –105

405 13 27 –5 –67 –201 0 –5 –130

282

539

–18 –8 –15 62 303

63 13 10 –27 598

203 –250 0 –32 –900 0 –29 –6 –1 014

200 –224 3 0 0 –1 8 0 –14

Finansieringsverksamheten Upptagna lån Utdelning/Återbetalning aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten

600 –400 200

0 –350 –350

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

–511 527 16

234 293 527

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar Avsättningar Rearesultat försäljning/utrangering Ökning/minskning av långfristiga förutbetalda intäkter Utdelning Nedskrivning aktieinnehav i dotterbolag Övrigt Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(–)/minskning(+) av kundfordringar Ökning(–)/minskning(+) av andra rörelsetillgångar Ökning(+)/minskning(–) av leverantörsskulder Ökning(+)/minskning(–) av andra rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Utdelning från dotterbolag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av minoritet i Boxer TV-Access AB Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av andelar i dotterbolag Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet Kassaflöde från investeringsverksamheten

28

28

28

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Förändring i eget kapital 65

Förändring i eget kapital Koncernen / Moderbolaget Koncernen

MSEK Eget kapital 1 januari 2007 Utdelning Återbetalning aktieägartillskott Årets resultat Eget kapital 31 december 2007

Hänförligt till moderbolagets aktieägare

Aktie­kapital

Övrigt tillskjutet kapital

Omräknings­ reserv

Intjänade vinstmedel

Summa

Minoritets­ intresse

Summa eget kapital

250

653

0

787

1 690

86

1 776

0 –350 390 1 730

–86

0

0 –350 390 827

–86 –350 470 1 810

250

653

Intäkter och kostnader som redovisas direkt mot eget kapital Valutakursdifferens Summa intäkter och kostnader som ­redovisas direkt mot eget kapital Årets resultat Summa intäkter och kostnader för perioden Förvärv av minoritetsandelar Utdelning Eget kapital 31 december 2008

Moderbolaget MSEK Eget kapital 1 januari 2007 Vinstdisposition Överföring av 2006 års resultat Återbetalning aktieägartillskott Lämnade koncernbidrag, brutto Årets resultat Eget kapital 31 december 2007

6

6

6

250

653

6

330

6 330

91

6 421

6

330 0 –400

336 0 –400

91 –91 –80

427 –91 –480

6

757

1 666

0

1 666

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Aktiekapital

Reservfond

Balanserade ­vinstmedel

Årets resultat

Summa­­ eget kapital

250

50

387

248

935

248 –350 –1

–248

0 –350 –1 418 1 002

250

50

284

Vinstdisposition Överföring av 2007 års resultat Utdelning Årets resultat Eget kapital 31 december 2008

80 80

250

50

För definitioner se bakre omslag, flik.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

418 418

418 –400

–418 288

0 –400 288

302

288

890

66 Tilläggsupplysningar och noter

Innehåll noter Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15

Not 1

Sid

Redovisningsprinciper.....................................................................................................................66 Rörelsens intäkter................................................................................................................................ 71 Leasing............................................................................................................................................................ 71 Segmentrapportering....................................................................................................................... 72 Aktiverat arbete för egen räkning.........................................................................................74 Personal..........................................................................................................................................................74 Pensioner...................................................................................................................................................... 76 Avskrivningar............................................................................................................................................ 78 Nedskrivningar........................................................................................................................................ 79 Övriga kostnader/övriga externa kostnader.............................................................. 79 Finansiella intäkter.............................................................................................................................. 79 Finansiella kostnader........................................................................................................................ 79 Skatt på årets resultat......................................................................................................................80 Upplysningar om närstående....................................................................................................80 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.................................................81

Redovisningsprinciper

Nedan följer de viktigaste redovisningsprinciperna som har använts vid upprättande av koncern- respektive årsredovisningen. Inga väsentliga förändringar av redovisningsprinciperna har skett jämfört med föregående år.

Bolagsinformation Teracom-koncernen omfattar Teracom AB (moderbolaget) och dess dotterbolag.

Moderbolaget är ett aktiebolag som har sitt säte i Sundbyberg och är registrerat i Sverige, organisationsnummer 556441-5098. Koncernen står under ett bestämmande inflytande från svenska staten. Koncernredovisningen och årsredovisningen för det räkenskapsår som slutar den 31 december 2008 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 12 mars 2009 och kommer att föreläggas årsstämman 31 mars 2009 för fastställande.

Belopp och datum Belopp redovisas i miljontals SEK (MSEK) om inget annat anges. Periodrelaterade poster avser perioden 1 januari – 31 december och balansräkningsrelaterade poster avser den 31 december. Belopp inom parantes anger jämförelseårets värden.

Tillämpade regelverk Koncernredovisningen för Teracom är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS) sådana de antagits av EU. Tillämpningen av dessa kompletteras av tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Committee (IFRIC) samt tolkningsuttalanden från IFRICs föregångare Standing Interpretations Committee (SIC). Utöver dessa internationella redovisningsstandarder tillkommer Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering, RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Uttalanden från rådet för finansiell rapportering (UFR) samt de krav som följer av Statens ägarpolitik. Moderbolaget tillämpar RFR 2.1 samt Årsredovisningslagen (ÅRL).

Grunder för upprättande av redovisningen Finansiella derivat och kortfristiga placeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen medan övrig koncernredovisning baseras på historiska anskaffningsvärden. Resultaträkningen följer kostnadsslagindelad uppställning, vilket innebär att kostnader slås samman utifrån dess karaktär.

Kommande standarder, tillägg, ändringar och tolkningar som bedöms kunna påverka Teracom IFRS 8 Rörelsesegment: Standarden träder i kraft 1 januari 2009 och kommer att medföra utförligare upplysningskrav avseende redovisning av operativa segment.

T E R A C O M

Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Not 29

Sid Materiella anläggningstillgångar..........................................................................................81 Immateriella tillgångar....................................................................................................................82 Uppskjuten skatt.................................................................................................................................... 83 Varulager....................................................................................................................................................... 83 Finansiella instrument och finansiell riskhantering............................................ 83 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter......................................................86 Eget kapital.................................................................................................................................................. 87 Upplupna kostnader och ­förutbetalda intäkter....................................................... 87 Avsättningar.............................................................................................................................................. 87 Ställda säkerheter................................................................................................................................ 87 Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser................................................................. 87 Koncernbolag............................................................................................................................................ 87 Kassaflödesanalys...............................................................................................................................88 Händelser efter balansdagen...................................................................................................89

Effekten av IFRS 8 för Teracom är under utredning.

IFRIC 12 Service Concessions Arrangements: Uttalandet avser operatörer som har koncessioner för samhällsservice. Uttalandet tillämpas, med retroaktiv verkan, för räkenskapsår som börjar 1 januari 2008. En analys visar att IFRIC 12 inte är tillämplig för Teracom. Teracom står för ägandet och hela risken för utrustningen. Kundavtalen med SVT och SR sträcker sig inte heller över utrustningens hela livslängd. Ansvaret för public service i Sverige ligger på SR och SVT och detta ansvar har inte överlåtits på Teracom.

IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (ändringar): Ändringarna träder i kraft 1 januari 2009 och kommer att medföra nya krav på hur eget kapital transaktioner presenteras.

IAS 23 Lånekostnader (ändringar): Krav på aktivering av lånekostnader när dessa hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Om Teracom skulle ha sådana kostnader i framtiden så kommer standarden att tillämpas. Det förekommer dock inga sådana lånekostnader i dag.

IFRS 3R Rörelseförvärv: Ett antal förändringar införs i redovisningen av rörelseförvärv, vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat. Ändringarna skall tillämpas på förvärv från och med år 2009.

IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter: AS27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte tappar bestämmandeinflytande, redovisas som eget kapital-transaktioner. Till följd av detta kommer dessa transaktioner inte längre att ge upphov till goodwill, eller leda till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag, såväl som vid förlust av kontroll av ett ­dotterbolag. Ändringarna skall tillämpas på förvärv från och med år 2009.

Användning av uppskattade värden Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värderingen av tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan diskuteras de områden där risken för värdeförändringar under det efterföljande året är störst på grund av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva ändras.

Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna inom koncernen har ett bokfört värde överstigande 3 miljarder kronor varav huvuddelen återfinns inom moderbolaget. Bedömningen av tillgångarnas nyttjandeperiod och eventuella nedskrivningsbehov kan, genom tillgångspostens betydande storlek, få stor effekt på både koncernens och moderbolagets redovisning. Inför år 2009 finns inga indikationer på att väsentliga nedskrivningsbehov föreligger.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 67

Forts. not 1 Pensionsåtaganden Inom Teracom förekommer både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pen­ sions­planer. De förmånsbestämda planerna innebär att koncernen bär en aktuariell risk och investeringsrisk. Den försäkringstekniska beräkningen av pensions­ förpliktelser och pensionskostnader baseras på ett antal antaganden om bland annat diskonteringsränta, förväntad löneökning, förväntad återstående tjänstgöringstid och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser och pensionskostnader.

reserver mellan uppskjuten skatt och årets resultat.

Nedanstående redovisningsprinciper avser koncernen. För det fall moder­ bolagets principer avviker anges detta.

Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar Teracom AB och samtliga dotterföretag. Med dotterföretag avses företag i vilka Teracom, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Omräkning av utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den kurs som gäller på transaktions­ dagen. Monetära tillgångar och skulder som är uttryckta i utländska valutor redo­v isas därefter i balansräkningen omräknade till den kurs som gäller på balansdagen. Då transaktionsdagskursen eller den kurs som är framräknad i tidigare finansiella rapporter skiljer sig från balansdagskursen uppstår valutakursdifferenser, vilka redovisas över resultaträkningen i den period i vilken de uppkommer. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas under resultat från finansiella investeringar.

Förvärvsmetoden Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att rörelseförvärvets identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten enligt en upprättad förvärvsanalys. Då anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet enligt förvärvsanalysen uppstår goodwill, som redovisas som en tillgång. På denna goodwill sker en nedskrivningsprövning minst en gång per år och då händelser eller omständigheter indikerar att ett nedskrivningsbehov föreligger sker prövningen oftare. Goodwill redovisas följaktligen efter det första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Minoritetsintresse Minoritetsintresse är den del av dotterbolagets resultat och nettotillgångar som inte är hänförliga till moderbolagets aktieägare. I balansräkningen redovisas minoritetsintressen i dotterbolag skilt från moderbolagets egna kapital under Eget kapital. Eget kapital och resultat delas således upp i vad som är hänförligt till moderbolagets aktieägare och till minoritetsintresse.

Vid förvärv av utestående minoritet redovisas skillnaden mellan köpeskilling och minoritetens andel av eget kapital som goodwill.

Koncerninterna transaktioner Intern försäljning, koncerninterna mellanhavanden och internvinster inom ­koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vid intern försäljning används marknadsmässiga priser.

Omräkning av utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar Tillgångar och skulder i utländska dotterbolag omräknas till balansdagskurs.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas med ett genomsnitt av årets valutakurser. De valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas direkt i eget kapital. Vid avyttring av ett utländskt dotterbolag redo­ visas de ackumulerade kursdifferenserna i resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen.

Moderbolagets redovisningsprinciper Det finns vissa avvikelser mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper, på grund av att det finns begränsningar för moderbolaget att tillämpa IFRS fullt ut. Begränsningarna motiveras av moderbolagets tillämpning av RFR 2.1, ÅRL, Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen samt moderbolagets beskattningsregler.

Skattelagstiftningen i Sverige ger bolag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten bokslutsdispositioner. Moderbolaget redovisar således obeskattade reserver i balansräkningen och bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

I koncernens balansräkning behandlas dessa som temporära skillnader, det vill säga uppdelning sker mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I koncernens resultaträkning fördelas avsättning till eller upplösning av obeskattade

T E R A C O M

Räkenskapstabellernas uppställning och terminologi Koncernens och moderbolagets räkenskapstabeller och terminologi skiljer sig åt då koncernen tillämpar uppställning och terminologi enligt IAS 1 och moderbolaget tillämpar uppställning och terminologi enligt RFR 2.1 och därmed ÅRL inklusive bilagor.

Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillför­litligt sätt. Följande specifika kriterier måste också uppfyllas innan intäkter ­redovisas: Försäljning av varor Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Försäljning av tjänster Intäkter från fastprisavtal inom segmentet Tv och Radio, Telekom respektive inom segmentet Betal-tv redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning.

Den innebär att vinsten från avtalet redovisas i takt med att bolagets prestation är utförd i de fall det slutliga ekonomiska utfallet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. När ett avtal bedöms medföra en förlust görs en avsättning för den befarade förlusten. För avtal som ger kunden tillgång till tv-program periodiseras avtalets totala intäkter linjärt över avtalstiden. Det gäller även direkta utgifter avseende sådana avtal.

Nettoomsättning Med nettoomsättning avses försäljningsvärdet med avdrag för mervärdesskatt och rabatter. Övriga intäkter/övriga rörelseintäkter Med övriga intäkter avses sådana intäkter som inte sorterar under nettoomsättning.

Värdering av förskott Under år 2008 har Teracom ändrat hur intäkterna bestäms i de fall förskott ­erhållits lång tid innan tillhandahållande av tjänsterna skall ske. Från år 2008 beaktas tidsvärdet av pengar vilket innebär att erhållet förskott uppräknas innan tillhandahållande och intäktsredovisning sker. Uppräkningen av förskottet redovisas som finansiell kostnad. Jämfört med hur intäkterna bestämts tidigare innebär det att ackumulerade intäkter har ökat med 14 MSEK, finansnettot försämrats med –22 MSEK och att ackumulerat resultat har försämrats med –8 MSEK. Förbättringen av intäkterna kommer att kvarstå medan försämringen av finansnettot avtar och den negativa effekten på resultatet övergår successivt i en förbättring.

Segmentredovisning Teracoms risker och möjligheter påverkas av skillnader mellan de tjänster som

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

68 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 1 produceras, vilket medför att rörelsegrenar utgör den primära segmentindelningen. En rörelsegren är en redovisningsmässigt identifierbar enhet inom Teracom som särskiljs från övriga rörelsegrenar utgående från de risker och möjligheter som tjänsterna eller produkterna utsätts för. Rörelsegrenarna särredo­ visas när mer än hälften av dess intäkter härrör från försäljning till externa kunder och intäkterna från försäljningen till externa kunder och från transaktioner med andra segment uppgår till minst 10 procent av summan av externa och interna intäkter från samtliga segment. Geografiska områden påverkar inte koncernen då den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Sverige. Därmed redovisas enbart den primära segmentindelningen.

Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas, det vill säga de redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår.

Lånekostnader Lånekostnader består av ränta och andra kostnader som uppkommer vid lån av kapital. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig, oberoende av hur de upplånade medlen används.

Inkomstskatt Redovisad skatt består av det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt hänför sig till periodens beskattningsbara resultat och värderas till skattesatsen på balansdagen. Uppskjuten skatt ska betalas i framtiden eller är reduktion på framtida skatt. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas med hjälp av de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgångarna realiseras eller skulderna regleras, baserat på de skattesatser (och den skattelagstiftning) som föreligger eller i praktiken föreligger på balansdagen.

Uppskjuten skatt beräknas på balansdagens samtliga identifierade temporära skillnader, vilka är skillnaderna mellan tillgångarnas eller skuldernas skattemässiga värden respektive redovisade värden. Uppskjuten skatteskuld redovisas i balansräkningen för skattepliktiga temporära differenser. Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära differenser och outnyttjade underskottsavdrag, i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas tillgängliga och mot vilka de temporära differenserna eller outnyttjade underskottsavdragen kan komma att nyttjas.

De uppskjutna skattefordringarnas redovisade värden prövas vid varje balansdag och minskas i den utsträckning som det inte längre är sannolikt att tillräckligt stor beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig för att utnyttja hela eller delar av de uppskjutna skattefordringarna. I den mån det senare bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas till­ gängliga återförs reduktionen.

Resultat per aktie Resultat per aktie beräknas som koncernens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av utestående stamaktier under perioden. Då Teracom inte har några konvertibla instrument eller optionsprogram uppstår ingen utspädningseffekt.

Materiella anläggningstillgångar En materiell anläggningstillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Materiella anläggningstillgångar redovisas, i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Pågående nyanläggningar Pågående nyanläggningar avser huvudsakligen anläggningsinvesteringar under uppförande. Värdering av pågående nyanläggningar fastställs på samma sätt som förvärvade tillgångar, vilket innebär att de värderas i enlighet med anskaffningsvärdemetoden till anskaffningsvärde inklusive direkt hänförliga utgifter, det vill säga värdering sker till nedlagda kostnader.

T E R A C O M

Immateriella tillgångar En immateriell tillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens förväntade framtida ekonomiska fördelar tillfaller koncernen och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas i balansräkningen, i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Avskrivningar Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på historiska anskaffningsvärden med avdrag för eventuella nedskrivningar och utifrån beräknade ekonomiska livslängder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten eller från driftssättning av nyanläggningar. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt. Mark skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. De tillämpade avskrivningstiderna och årets totala avskrivningar specificeras i not 8.

Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar granskas beträffande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte kommer att kunna återvinnas. En bedömning av om det finns indikationer på nedskrivningsbehov sker minst årligen och då per varje balansdag. Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet överstiger det förväntade återvinningsbara beloppet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet.

Det återvinningsbara beloppet för tillgången motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena en tillgång kommer att generera. För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende kassaflöden fast­ställs det återvinningsbara beloppet genom att en beräkning utförs av återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningen kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.

Om det finns indikationer på att en tidigare nedskrivning inte längre är motiverad beräknas tillgångens återvinningsvärde. En tillgångs värde återförs enbart då antaganden som låg till grund vid bedömningen av återvinningsvärdet har förändrats. Nedskrivningar av goodwill återförs ej.

Ersättning till anställda Inom Teracom finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer.

Förmånsbestämda pensionsplaner I det närmaste samtliga anställda omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner vilket innebär att de anställda garanteras en pension som motsvarar en viss procentuell andel av slutlönen. De förmånsbestämda planerna innebär att koncernen har en förpliktelse att ge både nuvarande och tidigare anställda avtalade ersättningar. De förmånsbestämda planerna innebär således att koncernen bär den aktuariella risken och investeringsrisken. Med aktuariella risken avses risken att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat. De förmånsbestämda pensionsplanerna finansieras huvudsakligen genom löpande premiebetalningar till livförsäkringsbolag, men även genom avsättningar i balansräkningen.

De förmånsbestämda planerna består huvudsakligen av kollektivavtalade pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden enligt de övergångsbestämmelser

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 69

Forts. not 1 som fastställdes i samband med bolagiseringen av verksamhet som tidigare bedrevs av Televerket.

Utöver dessa planer är ITP-Tele-planen som bland annat omfattar ålders-, familje- och sjukpension den pensionsplan där flest anställda intjänar sin pension.

Anställda i Boxer TV-Access AB är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP som tryggas genom försäkring i Alecta. Tillgång saknas till tillräcklig information, som gör det möjligt att i koncernen redovisa Boxers proportio­ nella andel av den förmånsbestämda förpliktelsen och av de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med planen. Därför redovisas planen som avgiftsbestämd, vilket innebär att erlagda premier redovisas som en kostnad.

I övrigt förekommer förmånsbestämda planer i form av livräntor som härrör från tiden före bolagiseringen av verksamheten samt förmånsbestämda pensionsförpliktelser till vissa ledande befattningshavare.

Vid fastställande av koncernens pensionsförpliktelser och de aktuella plan­ tillgångar som finns har en aktuarie anlitats för att genom den så kallade PUCMmetoden (Projected Unit Credit Method) fastställa nuvärdet av koncernens ­förmånsbestämda förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period. PUCM-metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen och att varje sådan enhet beräknas separat för att bygga upp förpliktelsen på balansdagen.

Redovisning av förmånsbestämda planer innebär därutöver att koncernen ­fastställer: • Det totala beloppet av aktuariella vinster och förluster samt vilket belopp som ska redovisas.

• Kostnader som uppstår vid inrättande eller vid ändring av en plan avseende tjänstgöring under tidigare period.

• Vinster eller förluster som uppstår vid reducering eller reglering av en plan.

I de fall det förekommer förvaltningstillgångar har dessa, per balansdagen, ­värderats till verkligt värde, vilket motsvaras av marknadsvärdet.

Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad om den ackumulerade aktuariella vinsten eller förlusten överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsens värde och det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. Even­ tuella överskjutande belopp periodiseras över den kvarvarande förväntade åter­ stående anställningstiden för de medarbetare som omfattas av respektive plan.

Den beräknade förpliktelsen redovisas med sitt nettobelopp som en förmånsbestämd skuld, vilket motsvarar nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minskad med förvaltningstillgångens verkliga värde, eventuella kostnader avseende tidigare perioders tjänstgöring som ännu inte redovisats, eventuella aktuariella förluster som ännu inte redovisats och ökad med eventuella aktuariella vinster som ännu inte redovisats.

Moderbolaget I moderbolaget tillämpas andra regler för redovisning av förmånsbestämda pensioner än de som tillämpas i koncernredovisningen. För avdragsgilla pensions­ utfästelser följer moderbolaget Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrift FFFS 2007:13 för att fastställa kapitalvärden för Avsatt till pensioner. De väsentligaste skillnaderna jämfört med koncernredovisningen är att försäkrade förmånsbestämda planer redovisas som avgiftsbestämda planer, aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår och slutligen beaktas ej framtida löneökningar och ej garanterad värdesäkring av pensioner vid beräkning av kapitalvärden.

Avgiftsbestämda pensionsplaner I motsats till förmånsbestämda pensionsplaner innebär avgiftsbestämda pensionsplaner att Teracoms förpliktelse är begränsad till det belopp som Teracom har accepterat att bidra med, vilket följaktligen medför att den anställde bär den aktuariella risken och investeringsrisken.

De avgiftsbestämda pensionsplanerna består av ITPK-Tele-avtalet, alternativ pensionslösning samt avgiftsbestämda pensionsförpliktelser till verkställande direktören.

T E R A C O M

För att trygga dessa förpliktelser erlägger Teracom en premie till fristående ­försäkringsbolag. Det krävs således inte några aktuariella antaganden och det uppkommer inte heller några aktuariella vinster eller förluster.

Teracom redovisar avgifterna som ska betalas till en avgiftsbestämd plan, under den period den anställde utför tjänsten, som en skuld (upplupen kostnad) med avdrag för eventuellt redan betalda avgifter och som en kostnad. Då de redan betalda avgifterna är högre än de avgifter som ska betalas för utförd tjänst före balansdagen redovisas mellanskillnaden som en tillgång (förutbetald kostnad) i de fall det förutbetalda beloppet kommer att medföra exempelvis en minskning av framtida betalningar eller en kontant återbetalning.

Ersättning vid uppsägning Teracom redovisar ersättning vid uppsägning som en avsättning när Teracom är förpliktigad att avsluta en anställds eller grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller att lämna ersättningar vid erbjudande om frivillig avgång.

Leasing Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte klassificeras som finansiellt är operationellt.

Teracom som leasegivare Tillgångar för vilka operationella leasingavtal ingåtts fördelas i balansräkningen på respektive tillgångsslag. De direkta utgifterna som uppstår då ett operationellt leasingavtal ingås ingår i det redovisade värdet på den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkterna.

De leasingintäkter som uppstår periodiseras och intäktsredovisas linjärt under leasingavtalets löptid, medan de kostnader som uppkommer, inklusive avskrivningar, redovisas då de uppstår. Avskrivningsreglerna följer de regler som gäller för respektive tillgångsslag.

Teracom som leasetagare Finansiella leasingavtal, som i allt väsentligt till koncernen överför alla sådana risker och fördelar avseende den förhyrda tillgången som förknippas med ägandet redovisas som tillgång i balansräkningen från och med det att avtalet ingås.

Tillgången värderas vid leasingperiodens början till det leasade objektets verkliga värde eller, om lägre, till nuvärdet av minimileaseavgifterna för leasingperioden.

Betalningen av leasingavgifterna uppdelas i finansiella kostnader, ränta, och minskning (amortering) av den finansiella skulden på ett sådant sätt att en konstant räntesats på den redovisade skulden uppnås. De finansiella kostnaderna belastar resultatet.

Tillgångar enligt finansiella leasingavtal, då det inte går att med rimlig säker­ het fastställa att äganderätten övergår till leasetagaren vid slutet av leasing­ perio­den, skrivs till fullo av över den kortaste perioden av nyttjandeperioden ­respektive leasingperioden. Då det med rimlig säkerhet går att fastställa över­ gång av äganderätt skrivs tillgångar enligt finansiella leasingavtal av under den förväntade nyttjandeperioden. Per varje balansdag sker en bedömning ifall ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning sker till återvinningsvärdet ifall det är lägre än redovisat värde.

Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden.

Moderbolaget Finansiella leasingavtal redovisas i moderbolaget enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet. Med anskaffningsvärde avses alla kostnader som krävs för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick och med nettoförsäljningsvärde avses

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

70 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 1 det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet tillämpas först in, först ut-metoden (FIFU). Förluster på varor i lager eller justeringar till följd av att varulagret skrivs ned till nettoförsäljningsvärdet redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till.

Finansiella instrument Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell ­t illgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag.

Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument.

Som likvida medel klassificeras kassa och bank, det vill säga kassamedel och disponibla kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader från anskaffningstillfället, som lätt kan omvandlas till ett känt belopp kassamedel och som är utsatt för endast en obetydlig risk av värdefluktuationer.

Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i dess avtalsmässiga villkor. Fordringar redovisas i balansräkningen när Teracom överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med transaktionen. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala.

En finansiell tillgång, eller en del av en finansiell tillgång, bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld, eller en del av en finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts, annullerats eller löpt ut.

Teracom tillämpar likviddagsredovisning för allt utom för sådana tillgångar som innehas för handel.

Klassificering av finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: a) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel omfattar Teracoms alla derivat, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Derivathandel bedrivs enbart för att säkra koncernens elpris-, valuta- och ­ränterisker. b) Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar. Teracoms likvida medel, kundfordringar och lånefordringar ingår i denna kategori. c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Denna kategori består av finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori såsom aktier och andelar i både börsnoterade och icke börs­ noterade bolag. Teracom har inga finansiella instrument klassificerade i denna kategori. d) Ö vriga finansiella skulder Kategorin innefattar finansiella skulder som inte innehas för handel. ­Teracoms leverantörsskulder samt upplåning ingår i denna kategori.

Värdering av finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde vilket då motsvarar dess verkliga värde. Finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta omvärderas till svenska kronor med beaktande av balansdagens valutakurs.

Efterföljande värdering sker antingen till verkligt värde eller upplupet ­a nskaffningsvärde: a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ­värderas löpande till verkligt värde. Värdeförändringen på derivat som är

T E R A C O M

rörelserelaterade redovisas i rörelseresultatet. Värdeförändringen på derivat som används för att konvertera upplåning till önskad valuta eller till önskad räntebindningsstruktur redovisas i finansnettot. b) Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för befarade kundförluster i balansräkningen. Fordran redovisas då fakturan har skickats. En individuell bedömning av osäkra fordringar görs när det inte längre är sannolikt att det fulla beloppet kommer att kunna inflyta. c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt tillgångarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Teracom har inga ­finansiella instrument klassificerade i denna kategori. d) Ö vriga finansiella skulder redovisas initialt till marknadsvärdet, som då motsvaras av erhållet belopp med avdrag för eventuella transaktionskostnader.

Samtliga räntebärande skulder redovisas vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde, vilket är nuvärdet av återstående betalningsåtaganden beräknat enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder redovisas då fakturan mottagits.

Värdering av finansiella instrument i moderbolaget I moderbolaget sker, till skillnad från koncernen, ingen värdering av finansiella instrument till verkligt värde.

Aktieägartillskott och koncernbidrag (moderbolag) Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktieägar­ tillskott redovisas hos givaren som ökning av posten ”Andelar i koncernbolag”.

Med koncernbidrag avses kapitalöverföringar mellan bolag inom koncernen och dessa ska redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag syftar till att minimera koncernens skatt och redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatteeffekter.

Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett ut­flöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningens värde är den bästa uppskattningen av det belopp som på balansdagen krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen. Uppskattningen av utfall och påverkan är en bedömning från bolagsledningen, erfarenheter från liknande förpliktelser samt, i vissa fall, oberoende experters yttranden.

Om Teracom räknar med att erhålla en gottgörelse motsvarande en avsättning som gjorts, till exempel genom ett försäkringsavtal, redovisas gottgörelsen som en tillgång i balansräkningen, men detta sker först då gottgörelsen är i det närmaste säker. Om effekten av tidsvärdet för den framtida betalningen bedöms som väsentlig fastställs avsättningens värde genom att det förväntade framtida kassaflödet nuvärdesberäknas. Den successiva ökningen av det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas som låneutgift i resultaträkningen.

Eventualförpliktelse/ansvarsförbindelser I koncernredovisningen används terminologin eventualförpliktelse medan ansvars­förbindelse används i moderbolagets redovisning. En eventualför­ pliktelse/ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom bolagets kontroll, inträffar eller uteblir eller b) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen utvisar koncernens in- och utbetalningar under perioden

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 71

Forts. not 1 hänförligt till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, vilket innebär att resultatet från den löpande verksamheten justeras för: • t ransaktioner som inte medfört in- och utbetalningar, • upplupna eller förutbetalda poster avseende tidigare eller kommande perioder samt • övriga poster där kassaflödeseffekten hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

Upplysningar om närstående Upplysningar ges då transaktion med närstående, det vill säga överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser, har skett, oberoende om ersättning utgår eller inte.

Med närstående till koncernen avses moderbolag, dotterbolag, svenska staten samt statliga bolag och verksamheter som bedriver kommersiell verksamhet.

Därutöver definieras ledande befattningshavare, styrelseledamöter och nära familjemedlemmar till dessa personer som närstående.

Händelser efter balansdagen Med händelser efter balansdagen avses gynnsamma eller ogynnsamma händelser som inträffar under perioden från balansdagen fram till den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Dessa händelser kan vara av två ­skilda slag.

Då en händelse inträffar som bekräftar förhållanden som förelåg på balans­ dagen justeras beloppen i koncernens finansiella rapporter.

Då en händelse inträffar som indikerar förhållanden som uppstår efter balansdagen justeras inte beloppen i koncernens finansiella rapporter. Däremot lämnas upplysning om händelser som är väsentliga till sin karaktär, det vill säga ett utelämnande av uppgiften skulle kunna påverka de ekonomiska beslut som fattas av användare av de finansiella rapporterna.

Not 2

Koncernen

2008

161

141

Summa

609

449

Teracom som finansiell leasetagare Koncernens finansiella leasing avser driftsbilar, förmånsbilar och övriga fordon.

De leasade tillgångarnas bokförda värde uppgick på balansdagen till: Koncernen Finansiella leasingavtal

08-12-31

07-12-31

8

12

Avgår ackumulerade avskrivningar

–3

–5

Avgår ackumulerade nedskrivningar

0

0

Nettovärde av finansiella leasingavtal

5

7

Anskaffningsvärde

Avskrivningarna uppgick till –2 MSEK (–3). Totalt erlagda leasingavgifter under samma period var –2 MSEK (–3).

De framtida minimileasingavgifterna att betala enligt ej uppsägningsbara finansiella leasingavtal samt nuvärdet av minimileaseavgifterna uppgår till: Koncernen Minimileaseavgifter 3

3

4

4 3 0

Summa

5

5

7

7

1 719 1 719

Skillnaden mellan framtida minimileaseavgifter och deras nuvärde utgörs av ränta.

I nettoomsättningen ingår intäkter från operationell leasing till ett belopp av 162 MSEK (163) för år 2008.

Moderbolaget 2007

Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär

6

2

6

2

Vinst avyttring inventarier

0

3

0

3

9

7

9

6

15

12

15

11

Teracom som operationell leasetagare Koncernens operationella leasing avser huvudsakligen kommersiella hyresavtal avseende lokaler för kontor och teknik, inplaceringsavtal och förbindelseavtal.

Avtalen är inte uppsägningsbara under de kvarstående löptiderna.

Huvuddelen av leasingavtalen har villkor som möjliggör indexreglering av leasingavgiften enligt fastställd indexuppräkning. Framtida minimileasingavgifter att betala enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår till: Koncernen Minimileaseavgifter Förfallotidpunkt

Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Hänför sig huvudsakligen till kursvinster på leverantörsskulder.

Inom ett år Senare än ett år, men inom fem år Senare än fem år

Leasing

Summa

Teracom som operationell leasegivare Koncernens intäkter inom operationell leasing redovisas i posten nettoomsättning i resultaträkningen. Huvuddelen av dessa intäkter kommer från inplaceringar. Teracom har ett rikstäckande nät av strategiskt placerade master och ­stationer med hög prestanda och radiotäckning.

T E R A C O M

Nuvärde

2007

3

1 500

2008

2008

0

1 500

2007

Minimileaseavgifter

2

3 300

Koncernen

Nuvärde

0

3 300

Not 3

Senare än fem år

2

3 173

Övrigt

204

0

3 173

Summa

314

Senare än fem år

Summa

2008

104

Senare än ett år, men inom fem år

2007

Moderbolaget

2007

2007

134

Senare än ett år, men inom fem år

Tjänsteuppdrag

Övriga intäkter/övriga ­rörelseintäkter

2008

Inom ett år

Nettoomsättning per intäktsslag 2008

Förfallotidpunkt Inom ett år

Förfallotidpunkt

Rörelsens intäkter

Intäktsslag

Koncernen Minimileaseavgifter

2008

2007

55

41

111

89

49

20

215

150

2008 års kostnader avseende operationell leasing uppgår till 122 MSEK (139).

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

72 Tilläggsupplysningar och noter

Not 4

Segmentrapportering • Betal-tv omfattar Boxer TV-Access.

• Ö vrigt omfattar Teracom Components (avyttrades i maj år 2007).

Koncernens segment indelas med utgångspunkt från karaktären på de produkter och tjänster som erbjuds. Segmenten är enligt följande: • Tv och Radio ingår i moderbolaget och omfattar bl a utsändning av radio och tv.

• Telekom ingår i moderbolaget och omfattar bl a inplaceringar, service, öppna bredbandsnät och telekomförbindelser.

Koncernen har nyligen startat verksamhet i Danmark och redovisar därför inte sekundär segmentindelning.

Koncernen Primär segmentindelning

2008 Tv och Radio

Telekom

Betal-tv

Övrigt

Eliminering

Summa 3 188

Intäkter Försäljning till externa kunder

671

537

1 981

0

–1

Försäljning mellan segment

307

0

0

0

–307

0

Summa intäkter

978

537

1 981

0

–308

3 188

Resultat Resultat per segment

0

Ofördelade kostnader

0 0

Realisationsförlust försäljning av koncernbolag Rörelseresultat

125

55

395

0

6

581 –13

Finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatt

568

Inkomstskatt

–147

Årets resultat

421

Tillgångar Segmentens tillgångar

1 671

1 226

768

3

0

3 668 97

Ofördelade tillgångar Summa tillgångar

3 765

Skulder Segmentens skulder

862

406

458

0

–24

1 702 397

Ofördelade skulder Summa skulder

2 099

Övrig segmentinformation Investeringar Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar

166

84

3

0

0

253

7

10

940

0

0

957

0

0

32

0

0

32

Summa investeringar

173

94

975

0

0

1 242

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

-177

-128

–3

0

0

-308

Avskrivningar av immateriella tillgångar

0

-46

-8

0

0

–54

Nedskrivningar

0

–12

0

0

0

–12

–177

–186

–11

0

0

–374

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 73

Forts. not 4

Koncernen Primär segmentindelning

2007 Tv och Radio

Telekom

Betal-tv

Övrigt

Eliminering

Summa

Försäljning till externa kunder

929

515

1 825

Försäljning mellan segment

286

0

0

43

0

3 312

8

–294

1 215

515

1 825

0

51

–294

3 312

Intäkter

Summa intäkter Resultat Resultat per segment

0

Ofördelade kostnader Realisationsförlust försäljning av koncernbolag Rörelseresultat

0 0

0

0

–34

0

–34

267

11

368

–36

15

625

Finansiella intäkter och kostnader

44

Resultat före skatt

669

Inkomstskatt

–199

Årets resultat

470

Tillgångar Segmentens tillgångar

2 427

872

781

0

–505

Ofördelade tillgångar

3 575 228

Summa tillgångar

3 803

Skulder Segmentens skulder

804

289

512

0

–34

Ofördelade skulder

1 571 422

Summa skulder

1 993

Övrig segmentinformation Investeringar Materiella anläggningstillgångar

136

89

7

0

0

Immateriella tillgångar

0

0

8

0

0

8

Summa investeringar

136

89

15

0

0

240

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

–232

–129

–9

–1

1

–370

0

–44

–2

0

0

–46

–13

0

0

0

0

–13

–245

–173

–11

–1

1

–429

Avskrivningar av immateriella tillgångar Nedskrivningar

Vid försäljning mellan koncernbolag tillämpas affärsmässiga villkor och marknadsprissättning.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

232

74

Tilläggsupplysningar och noter

Not 5

Aktiverat arbete för egen räkning

Aktiverat arbete för egen räkning omfattar arbetskostnader direkt hänförbara till materiella anläggningstillgångar.

Not 6

Personal

Personalkostnader Koncernen Personalkostnader, TSEK

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

317 305

314 954

279 281

279 652

Sociala kostnader

166 773

164 829

166 148

174 192

(varav pensionskostnader)

(41 760)

(44 673)

(54 172)

(67 389)

Summa

484 078

479 783

445 429

453 844

Löner och andra ersättningar

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter och verkställande direktör samt övriga anställda 2008 Styrelseledamöter, ­verkställande direktör och ledande befattningshavare

TSEK

2007 Övriga anställda

Totalt

Styrelseledamöter, ­verkställande direktör och ledande befattningshavare

Övriga anställda

Totalt

Moderbolaget Sverige

14 235

265 046

279 281

12 432

267 220

279 652

Totalt i moderbolaget

14 235

265 046

279 281

12 432

267 220

279 652

2 504

34 886

37 390

2 431

32 871

35 302

0

634

634

0

0

0

2 504

35 520

38 024

2 431

32 871

35 302

16 739

300 566

317 305

14 863

300 091

314 954

Dotterbolag och försäljningskontor Sverige Danmark Totalt i dotterbolag och försäljningskontor Totalt i koncernen

Koncernen Pensionskostnader, TSEK

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

Förmånsbestämda pensionsplaner­

13 332

19 843

31 693

48 022

Avgiftsbestämda pensionsplaner

28 428

24 830

22 479

19 367

Summa

41 760

44 673

54 172

67 389

Inga tantiem, ingen bonus eller därmed jämställd ersättning har utbetalats till koncernledningen, styrelseledamöter eller verkställande direktörer i övriga bolag inom koncernen.

Av moderbolagets pensionskostnader avser 779 TSEK (754) gruppen styrelse och vd.

Av koncernens pensionskostnader avser 1 480 TSEK (1 740) gruppen styrelse och vd.

Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 TSEK (0). Styrelsens ordförande Åsa Sundberg erhöll ersättning om 111 TSEK (0). Förutom det arvode som bolagsstämman fastställt för styrelseledamöter och den ersättning som styrelsen fastställt för fackliga representanter i styrelsen, har ingen ersättning utbetalats under år 2008. Vd Crister Fritzson erhöll 2 696 TSEK (2 517) i lön och ersättningar samt övriga förmåner. Crister Fritzson tillförsäkras vidare pensionsförmåner motsvarande månatliga pensionspremiebetalningar uppgående till 30 procent av grundlönen. Pensionsåldern för Crister Fritzson är 65 år.

För företagsledningen i moderbolaget gäller samma pensionsregler som för övriga anställda i bolaget (ITP-Tele med pensionsålder 65 år).

Moderbolagets företagsledning (inkl vd) erhöll ersättning om 13 332 TSEK

T E R A C O M

(11 609) i lön och ersättningar samt övriga förmåner. För vd i Boxer TV-Access gäller premie­bestämd pension samt pensionsålder 65 år.

Ledande befattningshavares ersättningar Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut med 190 TSEK (167) för helt år för ordförande samt 95 TSEK (77) för helt år för ledamot. Arvode i utskott utgår med 60 TSEK (60) för ordförande och 40 TSEK (40) för ledamot. Arvodet löper ej kalenderår utan maj tom april. Vidare ska styrelsens ledamöter åtnjuta gottgörelse för utlägg i bolagets angelägenheter.

För vd/koncernchef utgår marknadsmässig lön, bilförmån, premiebaserade pensionsförmåner utöver lagen om allmän försäkring, sjukvårdsförsäkring, ­individuellt reglerad uppsägningstid samt avgångsvederlag. För övriga ledande befattningshavare i moderbolaget direkt underställda vd utgår marknadsmässig lön, bilförmån, parkeringsförmån (gäller endast för befattningshavare som inte valt att inneha förmånsbil), förmån för hem-pc, sjukvårdsförsäkring, pension enligt ITP-Tele inklusive sjukförsäkring och efterlevandeskydd samt i några fall individuellt avtalad uppsägningstid från bolagets sida uppgående till maximalt tolv månader. Samtliga pensionsplaner för ledande befattningshavare är oantastbara. Med andra ledande befattningshavare avses 11 personer (12) i moderbolaget som under någon tidsperiod under år 2008 utgjort koncernledningen, exklusive verkställande direktören samt verkställande direktören i dotterbolaget Boxer TV-Access AB. Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av vd och beslutar om anställningsvillkoren. Styrelsen beaktar de av regeringen beslutade riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 75

Forts. not 6 Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2008, TSEK

Grundlön

Övriga ersättningar och förmåner

Summa

Pensions­ kostnad

Crister Fritzson

2 510

186

2 696

779

6 mån

18 mån

Per Norman

2 250

199

2 449

701

6 mån

18 mån

Befattning

Namn

Verkställande direktör ­Teracom AB Verkställande direktör Boxer TV-Access AB Ledande befattningshavare Summa

9 695

941

10 636

3 561

14 455

1 326

15 781

5 041

Anmärkning

Uppsägningstid

Avgångs­ vederlag

Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2007, TSEK

Grundlön

Övriga ersättningar och förmåner

Summa

Pensions­ kostnad

2 385

132

2 517

754

Per Norman

665

22

687

208

Henrik Skullman

865

172

1 037

444

Befattning

Namn

Verkställande direktör ­Teracom AB

Crister Fritzson

Verkställande direktör Boxer TV-Access AB Verkställande direktör Boxer TV-Access AB Ledande befattningshavare Summa

8 369

723

9 092

3 052

12 284

1 049

13 333

4 458

Kommentarer till tabellen • E rsättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension.

• Samtliga belopp är angivna exklusive sociala avgifter respektive löneskatt.

• Grundlön avser fast månadslön.

• Ö vriga ersättningar och förmåner avser semesterersättning, sjukavdrag och -tillägg, föräldraledighetsavdrag och -tillägg, rikskuponger, förmånsbil inkl drivmedelsförmån, parkeringsförmån (gäller endast befattningshavare som valt att inte inneha förmånsbil) samt förmån för hem-pc.

• Pensionskostnader utgörs även av sjukvårdsförsäkring för vd samt övriga ledande befattningshavare.

• A ngiven uppsägningstid avser uppsägning från bolagets sida.

• Koncernens revisorer har utfört en särskild granskning av ersättning till ­ledande befattningshavare.

• L edande befattningshavare avser personer som ingår eller har ingått i ­moderbolagets ledningsgrupp.

Uppsägningstid och avgångsvederlag Mellan bolaget och verkställande direktör Crister Fritzson gäller en uppsägningstid om 6 månader oavsett om uppsägningen sker från bolagets eller från verkställande direktörens sida.

Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag enligt ovan­ stående tabell. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inte avgångs­ vederlag.

Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2008 har ­beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med styrelsens ordförande.

T E R A C O M

Anmärkning

Uppsägningstid

Avgångs­ vederlag

6 mån

18 mån

Nyanställd 2007-09-10

6 mån

18 mån

T o m 2007-09-09

2 mån

Ersättningar till styrelsen 2008, TSEK

Anmärkning

StyrelseAndra arvode ersättningar

Befattning

Namn

Ordförande

Håkan Tidlund

Avgick 2008-04-24

70

25

Ordförande

Åsa Sundberg

Invald 2008-04-24

111

0

Styrelseledamot Kristina Axberg ­Bohman

87,5

52

Styrelseledamot Maria Curman

87,5

0

Styrelseledamot Ingrid Engström

87,5

0

Styrelseledamot Lars Grönberg

87,5

0

Styrelseledamot Tobias Henmark

87,5

40

Styrelseledamot Urban Lindskog

87,5

23

Arbetstagar­ representant

John-Olof Blomkvist

24

0

Arbetstagar­ representant

Claes-Göran Persson

21

0

Arbetstagar­ representant, suppleant

Stig-Arne Celin

6

0

Arbetstagar­ representant, suppleant

Stefan Thylander

Summa

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

6

0

763

140

76 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 6 Ersättningar till styrelsen 2007, TSEK Befattning

Namn

Ordförande

Håkan Tidlund

StyrelseAndra arvode ersättningar

Anmärkning

Styrelseledamot Minoo Akhtarzand

Avgick 2007-04-25

165

60

31

17

Anställdas sjukfrånvaro I enlighet med Årsredovisningslagen redovisas sjukfrånvaron bland moderbolagets anställda i Sverige. Moderbolaget omfattar cirka 91 procent (92) av koncernens anställda. Vård av barn ingår ej i sjukfrånvarostatistiken.

Moderbolaget Sjukfrånvaro i relation till ordinarie tid %

2008

2007

2,5

2,9

Sjukfrånvaro för kvinnor, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro

22,3

19,1

Sjukfrånvaro för män, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro

29,4

37,0

51,7

56,1

Styrelseledamot Kristina Axberg Bohman

Invald 2007-04-25

45

23

Styrelseledamot Maria Curman

Invald 2007-04-25

45

0

Styrelseledamot Ingrid Engström

76

0

Styrelseledamot Lars Grönberg

76

0

Styrelseledamot Tobias Henmark

76

40

Total sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro

Styrelseledamot Hillevi Larsson

Avgick 2007-04-25

31

0

Styrelseledamot Urban Lindskog

Invald 2007-04-25

45

0

Styrelseledamot Claes Ljungh

Avgick 2007-04-25

31

0

15

0

Arbetstagar­ representant

John-Olof Blomkvist

Arbetstagar­ representant

Claes-Göran Persson

15

0

Arbetstagar­ representant, suppleant

Stig-Arne Celin

15

0

Arbetstagar­ representant, suppleant

Stefan Thylander

Utnämnd 2007-04-25

Arbetstagar­ representant, suppleant

Peter Howe

Avgick 2007-04-25

Summa

10

0

6

0

682

140

Medelantalet anställda samt könsfördelning 2008

Medelantalet anställda

Män

2007

Kvinnor Totalt

Män

Kvinnor Totalt

Moderbolaget Sverige

470 (77%) 137 (23%)

607

Totalt i ­moderbolaget

470 (77%) 137 (23%)

607

488 (79%)

132 (21%)

620

488 (79%) 132 (21%)

620

Dotterbolag och försäljningskontor 34 (57%)

26 (43%)

60

28 (52%)

26 (48%)

54

1 (50%)

1 (50%)

2

0

0

0

35 (56%)

27 (44%)

62

28 (52%)

26 (48%)

54

505 (75%) 164 (25%)

669

516 (77%) 158 (23%)

674

Sverige Danmark Totalt i dotter­ bolag och för­ säljningskontor Totalt i ­koncernen

Total sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro för kvinnor

4,4

4,8

Sjukfrånvaro för män

2,0

2,4

Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre

2,3

1,8

Sjukfrånvaro för anställda 30–49 år

2,1

2,5

Sjukfrånvaro för anställda 50 år eller äldre

3,2

3,8

Not 7

Pensioner

Samtliga anställda inom koncernen omfattas i huvudsak av förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar ålderspension, familjepension och sjukpension. Anställda i Boxer TV-Access AB är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP som tryggas genom försäkring i Alecta. Övriga anställda i koncernen omfattas av planen ITP-Tele. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per balansdagen, enligt försäkringstekniska grunder. Pensionsförpliktelserna tryggas genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier.

Utöver ITP-planen finns en pensionsskuld som Teracom övertog från dåvarande Televerket vid bolagiseringen år 1992. Skulden består av en antastbar samt en oantastbar del. Den antastbara delen avser anställda med pensionsålder 60 eller 63 år, och benämns även skuld enligt övergångsbestämmelser från staten. Den oantastbara skulden avser anställdas ålderspension från 65 år samt avtalspensioner. Anställda som tillkommit efter bolagiseringen har enbart försäkringslösning med pensionsålder 65 år. Avtalspensioner till anställda som er­bjudits att tidigarelägga pensionsåldern tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller försäkringslösning och utbetalas som ålderspension fram till 65 år.

Aktuariella vinster och förluster resultatförs över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning den totala vinsten eller förlusten per plan faller utanför den så kallade korridoren som motsvarar tio procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna för respektive plan. Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år avser kapitalvärdet av nyintjänade pensionsförmåner under året, beräknade med den s k Projected Unit Credit Method.

De totala pensionskostnaderna fördelar sig på följande sätt.

Koncernen

Andel vid årets utgång samt könsfördelning Andel män i styrelse Moderbolaget Dotterbolag Totalt i koncernen

Andel män i företagsledning

Periodens pensionskostnad

2008

2007

Prognos 2009 11

2008

2007

2008

2007

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år

10

9

56%

73%

80%

82%

Räntekostnad

20

17

13

100%

100%

86%

86%

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

–20

–20

–21

81%

85%

83%

83%

Aktuariell vinst/förlust (+/–) att redovisa under året

2

1

3

Beräkning andel män i styrelse inkluderar vd och baseras på antal ledamöter valda av bolagsstämman.

T E R A C O M

Kostnad att redovisa avseende tjänstgöring under tidigare perioder

1

13

0

Total kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner

13

20

6

Pensionskostnad att redovisa i resultaträkningen

13

20

6

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 77

Forts. not 7 Specifikation till pensionsåtagande och pensionskostnad Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och fordringar/avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella vinster/förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt.

2008

2007

Prognos 2009

–65

–64

–83

1

1

3

–6

–10

0

–14

3

0

1

5

0

Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) den 31 december

–83

–65

–80

Pensionsberättigade den 1 januari, antal

2008

2007

Prognos 2009

Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) den 1 januari Redovisade aktuariella vinster/förluster (+/–) under året

Koncernen Pensionsskuld Nuvärde av helt eller delvis fonderade förpliktelser (+)

Vinst/förlust (+/–) på förpliktelsen

2008

2007

Prognos 2009

418

391

431

–371

–358

–398

Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser (+/–)

47

33

33

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Nuvärde av ofonderade förpliktelser (+)

36

87

22

Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/–)

83

120

55

Oredovisad aktuariell vinst/förlust (+/–)

–83

–65

–80

Pensionsskuld/-tillgång att redovisa i balansräkningen

0

55

–25

Vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångarna Vinst/förlust (+/–) på reduceringar och regleringar

Anställda

619

762

434

Fribrevshavare

413

1 011

605

152

380

184

1 184

2 153

1 223

2008

2007

2006

2005

454

478

480

482

–371

–358

–347

–319

Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/–)

83

120

133

163

Vinst/förlust (+/–) på förpliktelsen, faktiska effekter

7

–7

–3

8

–14

3

–4

–6

2008

2007

2006

2005

371

358

347

319

Pensionärer Totalt

Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser Förpliktelsens nuvärde den 1 januari Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period Räntekostnad Utbetalda ersättningar

2008

2007

Prognos 2009

478

480

454

10

9

11

20

16

14

–26

–23

–25

1

13

0

–35

–27

0

6

10

0

454

478

454

2008

2007

Prognos 2009

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

20

20

21

Aktuariell vinst/förlust på förvaltningstillgångarna(+/–)

–14

3

0

6

23

21

2008

2007

Prognos 2009

Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder Reduceringar och regleringar Aktuariell vinst/förlust på förpliktelsen(+/–) Förpliktelsens nuvärde den 31 december

Avkastning på förvaltningstillgångar

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångar

358

347

371

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

20

20

21

Avgifter/premier (+)

16

16

16

Utbetalda ersättningar (–)

–9

–8

–10

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 1 januari

Reduceringar och regleringar Aktuariell vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångarna Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 31 december

Avstämning av förändring av pensionsskulden Nettoskuld/-tillgång den 1 januari

0

–20

0

–14

3

0

371

358

398

2008

2007

Prognos 2009

55

69

0

13

20

6

Utbetalda ersättningar (–)

–26

–23

–25

Avgifter, premier (–)

–17

–16

–16 10

Periodens pensionskostnad

Gottgörelse (+) Reduceringar och regleringar Nettoskuld/-tillgång den 31 december

9

7

–34

–2

0

0

55

–25

T E R A C O M

Fyra års översikt Nuvärdet av förpliktelsen (+) Verkligt värde på förvaltningstillgångar (–)

Vinst/förlust (+/–) på förvaltningstillgångar, faktiska effekter Förvaltningstillgångar Försäkringskontrakt

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta (redovisas som en avgiftsbestämd plan) uppgår till 6 MSEK (5). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 % (152).

Den kollektiva konsolideringsnivån är ej beräknad enligt IAS19.

Aktuariella antaganden Den försäkringstekniska beräkningen av koncernens pensionsförpliktelse och pensionskostnad baseras på följande viktigare antaganden angivna som sammanvägda medelvärden för respektive pensionsplan. En förändring av något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader.

Aktuariella antaganden

2008

2007

Prognos 2009

Diskonteringsränta (%)

3,00

4,30

3,00

Årlig löneökning (%)

2,00

3,25

2,00

Ökning av inkomstbasbelopp (%)

2,00

3,25

2,00

Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner (%)

1,00

2,00

1,00

Avgångsintensitet (%)

3,00

3,00

3,00

Förväntad återstående tjänstgöringstid (år)

14,4

16,0

16,5

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (%)

6,00

6,00

6,00

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

78 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 7 Diskonteringsränta Den räntesats som används för att diskontera fonderade och ofonderade förpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Diskonteringsräntan har fastställts med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer med samma löptid som förpliktelsen. Årlig löneökning Bedömningen av den årliga löneökningen avspeglar förväntade framtida löne­ ökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänstetid, befordran och andra relevanta faktorer som utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ökning av inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bl a för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen baseras på förväntad inflationstakt och historisk löneutveckling på hela arbetsmarknaden.

Avskrivningar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens nyttjandeperiod. Med nyttjandeperiod avses den tid som tillgången förväntas bli nyttjad för sitt ändamål i koncernen. Mark skrivs inte av då nytt­jan­de­­ perioden är obegränsad.

Linjär avskrivning, vilket innebär att tillgången skrivs av med ett fast årligt belopp över nyttjandeperioden till ett bedömt restvärde, tillämpas över till­ gångarnas nyttjandeperiod enligt följande: Tillgångar

Nyttjandeperiod

Byggnader och mark Byggnader

20–40 år

Markanläggningar

10–20 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar Byggnadsinventarier

Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner Tillämpat antagande följer marknadens inflationsförväntningar.

10–15 år

Distributionsutrustning

Avgångsintensitet För att bedöma avgångsintensiteten har historiska uppgifter använts som grund.

Teracom har utifrån dessa uppgifter bedömt framtida avgångsintensitet.

Förväntad återstående tjänstgöringstid Den genomsnittliga förväntade återstående anställningstiden. Beräknas utifrån de anställdas åldersfördelning och förväntad framtida personalomsättning.

Förväntad avkastning på plantillgångar Bedömningen baseras på en genomsnittlig förväntad avkastning på befintliga och kommande förvaltningstillgångar.

Dödlighet Tillämpat dödsfallsantagande följer antagandet från Finansinspektionens ­föreskrift DUS06 (P94).

Not 8

3–10 år

Radioutrustning

7–15 år

Kraftutrustning

10–15 år

Antennanläggningar

10–15 år

Mastanläggningar

20–30 år

Inventarier, verktyg och installationer Fordon

3–6 år

Övriga inventarier

3–5 år

Immateriella tillgångar Patent, licenser och liknande rättigheter

3–10 år

Per varje balansdag sker en prövning av restvärde och nyttjandeperiod och justering sker vid behov. Inga generella förändringar av nyttjandeperioder genom­ fördes under år 2008.

Avskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag Koncernen Tillgångar Avskrivning byggnader och mark Avskrivning maskiner och andra tekniska anläggningar Avskrivning inventarier, verktyg och installationer Avskrivning patent, licenser och liknande rättigheter Summa

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

–18

–18

–18

–18

–243

–261

–243

–263

–47

–87

–42

–80

–54

–50

–46

–44

–362

–416

–349

–405

Tilläggsupplysningar och noter 79

Not 9

Nedskrivningar

Not 11 Koncernen

Tillgångar Nedskrivning maskiner och andra tekniska anläggningar Nedskrivning reservdelar Summa

Moderbolaget

Koncernen

2008

2007

2008

2007

–12

0

–12

0

0

–13

0

–13

–12

–13

–12

Finansiella intäkter

–13

Koncernen Finansiella intäkter Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa

Nedskrivning maskiner och andra tekniska anläggningar Nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar, –12 MSEK, avsåg kundspecifik utrustning inom segment Telekom. Nedskrivningen var en följd av beskedet om en kunds rekonstruktion.

Not 10

Övriga kostnader/övriga externa kostnader

Koncernens övriga kostnader uppgick till –1 633 MSEK (–1 626). De största kostnadsposterna är programbolagskostnader och transmissionskostnader. Övriga externa kostnader uppgick i moderbolaget under året till –516 MSEK (–551). De största kostnadsposterna är kostnader för nyttjande av nät och energikostnader.

Koncernen Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär

2007

2008

2007

Kursförluster på leverantörsskulder

–7

–2

–6

–2

Summa

–7

–2

–6

–2

Nettot av valutakursdifferenser av rörelsekaraktär för koncernen under år 2008 är –1 MSEK (–0,347). För Moderbolaget är nettot av valutakursdifferenserna –0,240 MSEK (–0,081).

Affärs- och teknikutveckling Under år 2008 utgjorde Teracoms kostnader för affärs- och teknikutveckling 1,4 procent (1,5) av de totala intäkterna. Kostnaderna uppgick till 45 MSEK (49) under året.

Koncernen Revisorers arvode och kostnadsersättning

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

–2

–2

–2

–1

Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa

–3

–1

–1

–1

–5

–3

–3

–2

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Dessa avser revisionsnära konsultationer i frågor avseende bland annat redovisningsprinciper samt moms.

23

30

49

Moderbolaget Finansiella intäkter

2008

2007

Utdelning

203

201

Realisationsresultat

–29

8

Valutakursdifferenser

0

1

18

15

Resultat från andelar i koncernbolag

Summa

0

1

192

226

Utdelning avser utdelning från Boxer om 188 MSEK (200) samt anteciperad utdelning från Teracom Mobile TV 1 MSEK (1) och från Svenska Basboxbolaget 14 MSEK (0).

Not 12

Finansiella kostnader

Koncernen Koncernen Finansiella kostnader

2008

2007

Räntekostnader

–25

–4

Övriga finansiella kostnader

–18

–1

Summa

–43

–5

Från 2008 beaktas tidsvärdet av pengar vilket innebär att erhållet förskott uppräknas innan tillhandahållandet och intäktsredovisning sker. Uppräkningen av förskottet redovisas som finansiell kostnad och ingår i posten räntekostnad med 22 MSEK. I övriga finansiella kostnader ingår en orealiserad förlust om 6 MSEK avseende elderivat.

Nettot av valutakursdifferenser av finansiell karaktär under år 2008 för koncernen är 1 MSEK (1). För moderbolaget är nettot 0 MSEK (1).

Moderbolaget Moderbolaget Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa

T E R A C O M

26

0

Moderbolaget

Övriga finansiella intäkter 2008

2007

30

I posten övriga finansiella intäkter ingick föregående år en orealiserad vinst om 11 MSEK avseende elderivat.

Ränteintäkter

Moderbolaget

2008

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

2008

2007

–25

–1

–1

–1

–26

–2

80 Tilläggsupplysningar och noter

Not 13

Skatt på årets resultat

Moderbolaget

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

–130

–200

–39

–93

Bokslutsdispositioner

Summa aktuell skatt

–130

–200

–39

–93

Resultat före skatt

Justering av skatt föregående års taxering Förändring uppskjuten skatt – temporära skillnader

0

–1

0

0

Skatt enligt skattesats i Sverige (28%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla ­kostnader

Skatt på koncernbidrag Summa

–17

2

–11

9

–

–

0

0

–147

–199

–50

–84

Skatten har beräknats utifrån tillämpliga skattesatser, baserat på beräknat skatte­­ pliktigt resultat för räkenskapsåret. I förändring uppskjuten skatt har effekterna av ändrade skattesatser (sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent fr om 2009) inkluderats, jämför tabellerna nedan.

Koncernen 2008

2007

Skatt, % Resultat

Skatt, % Resultat

568

669

Resultat före skatt Skatt enligt skattesats i Sverige (28%) Skillnad mellan skattesats i Sverige och utlandet

–28

–159

0

–1

0

–28

–187

–3

–2

–13

0

0

0

2

0

0

Skatteeffekt av ej avdragsgilla ­kostnader Övriga ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av icke skattepliktiga i­ntäkter Övriga ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av ej utnyttjade ­underskottsavdrag

–1

–6

Justering av uppskjuten skatt pga ändrad skattesats

4

25

0

0

Skatteeffekt av underskottsavdrag

0

1

0

0

Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfond

0

–2

0

–1

Justering av skatt föregående års taxering

0

0

0

–1

Övrigt

0

–2

0

1

–26

–147

–30

–199

Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret

2007

Skatt, % Resultat

Skatt, % Resultat

347

502

Resultat före bokslutsdispositioner

Aktuell skatt Sverige

2008

T E R A C O M

–9

0

338

502

–28

–95

Nedskrivning aktier i dotterbolag

–2

–8

0

0

Övriga ej avdragsgilla kostnader

0

–1

0

–2

–28

–141

Skatteeffekt av icke skattepliktiga ­intäkter 17

57

12

59

Justering av uppskjuten skatt pga ändrad skattesats

0

–1

0

0

Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfonder

–1

–2

0

0

–15

–50

–16

–84

Övriga ej skattepliktiga intäkter

Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret

Not 14

Upplysningar om närstående

Svenska staten äger 100 procent av aktierna i Teracom AB. Teracom-koncernens utbud av tjänster erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och bolag i konkurrens med andra företag och på normala kommersiella villkor. På motsvarande sätt köper Teracom-koncernen tjänster från statliga myndigheter och bolag på normala kommersiella villkor. Var för sig uppgår inte dessa transaktioner till väsentliga belopp med undantag för moderbolagets inköp av el från Vattenfall Kundservice AB samt inköp av elderivat från Vattenfall Trading Services AB. Vattenfall Kundservice AB Teracom AB har köpt el av Vattenfall Kundservice AB till ett totalt värde om 85 MSEK (87) under år 2008. Rörelseskulden till bolaget per 31 december ­uppgick till 10 MSEK (11).

Vattenfall Trading Services AB Teracom AB har erhållit 8 MSEK från Vattenfall Trading Services AB avseende avräkning av elderivat som förfallit under år 2008. År 2007 betalade Teracom AB 18 MSEK avseende motsvarande avräkning av elderivat. Rörelsefordringar per 31 december uppgick till 1 MSEK (0,0203).

Utöver dessa närståenderelationer har moderbolaget närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande i sina koncernbolag, se not 27.

Koncern­intern försäljning uppgick till 310 MSEK (294).

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 81

Forts. not 14 Moderbolagets försäljning och inköp av varor och tjänster med dotterbolag 2008 Dotterbolag

Försäljning

Not 16

Byggnader och mark

2007 Inköp

Materiella anläggningstillgångar

Försäljning

Koncernen

Inköp Byggnader och mark

Teracom Components AB (t o m 29 maj 2007)

0

0

0

8

Boxer TV-Access AB

307

1

286

0

Investeringar

Summa

307

1

286

8

Försäljningar/utrangeringar

Dotterbolag

2007

Fordringar Skulder

Fordringar Skulder

Boxer TV-Access AB

21

301

31

0

Svenska Basboxbolaget

15

14

0

0

Teracom Mobile TV AB

1

2

1

1

Quadracom Wireless AB

0

1

0

1

37

318

32

2

Summa

Ledande befattningshavare Ersättningar till styrelse, vd och ledande befattningshavare beskrivs i not 6.

Not 15

2008

2007

–46

–110

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan

38

110

Summa

–8

0

596

596

587

1

0

1

0

–5

–11

–5

–2

9

11

9

11

601

596

601

596

Ingående avskrivningar, 1 januari

–356

–342

–356

–340

4

4

4

2

–18

–18

–18

–18

Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december

–370

–356

–370

–356

Utgående redovisat värde, netto, 31 december

231

240

231

240

Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar

Periodiseringsfond Tax 2009

46

0

Periodiseringsfond Tax 2008

110

110

Koncernen

Moderbolaget

Maskiner och andra tekniska anläggningar

2008

2007

2008

2007

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari

4 819

4 778

4 754

4 750

Investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar

Obeskattade reserver

Utgående ackumulerade ­anskaffningsvärden, 31 december

Periodiseringsfond Tax 2007

65

65

Ingående avskrivningar

Periodiseringsfond Tax 2006

50

50

Försäljningar/utrangeringar

Ackumulerade överavskrivningar

1 123

1 161

Summa

1 394

1 386

Årets avskrivningar Utgående ackumulerade ­avskrivningar, 31 december Ingående nedskrivningar, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade ­nedskrivningar, 31 december Utgående redovisat värde, netto, 31 december

T E R A C O M

2007

596

Maskiner och andra tekniska anläggningar

Moderbolaget Bokslutsdispositioner

2008

Teracoms fastigheter och byggnader på ofri grund är generellt taxerade som ­specialfastigheter och är befriade från fastighetsskatt enligt Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152). Markanläggningar ingår i redovisat värde tillsammans med byggnader och mark.

B okslutsdispositioner och obeskattade reserver

Förändring av periodiseringsfond

2007

Utgående ackumulerade ­anskaffningsvärden, 31 december

Omklassificeringar

Moderbolagets utestående fordringar och skulder till dotterbolag 2008

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari

Moderbolaget

2008

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

10

0

10

0

–676

–155

–676

–192

240

196

240

196

4 393

4 819

4 328

4 754

–3 290

–3 160

–3 224

–3 118

671

133

671

157

–238

–263

–238

–263

–2 857

–3 290

–2 791

–3 224

–2

–34

–3

–35

0

32

0

32

–12

0

–12

0

–14

–2

–15

–3

1 522

1 527

1 522

1 527

82 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 16 Inventarier, verktyg och installationer

Pågående nyanläggningar Koncernen

Moderbolaget

Koncernen

Inventarier, verktyg och installationer

2008

2007

2008

2007

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari

609

628

541

540

9

18

6

10

–80

–56

–63

–28

8

19

8

19

Investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade ­anskaffningsvärden, 31 december Ingående avskrivningar, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade ­avskrivningar, 31 december

546

609

492

2007

173

202

173

202

248

214

248

214

–272

–230

–272

–230

Investeringar

–13

0

–13

541

149

173

149

173

Utgående redovisat värde, netto, 31 december

149

173

149

173

–531

–492

–478

–422

80

47

63

24

–47

–86

–42

–80

–498

–531

–457

–478

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

48

78

35

63

Not 17

2008

0

Ingående nedskrivningar, 1 januari

Utgående redovisat värde, netto, 31 december

2007

Ingående anskaffningsvärden, 1 januari Omklassificeringar

Moderbolaget

2008

Utgående ackumulerade ­anskaffningsvärden, 31 december

Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december

Pågående nyanläggningar

Årets nedskrivning av reservdelar

Investeringsprojekt och förråd av reservdelar hänförligt till investeringsprojekt utgör pågående nyanläggningar.

Immateriella tillgångar Koncernen 2008

2007

Patent, licenser och Goodwill liknande rättigheter

Immateriella tillgångar

Totalt

Patent, licenser och Goodwill liknande rättigheter

Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden 31

384

415

31

376

834

18

852

0

8

8

0

0

0

0

–4

–4

Omklassificeringar

0

14

14

0

0

0

Omklassificeringar från pågående nyanläggningar

0

0

0

0

4

4

865

416

1 281

31

384

415

–16

–147

–163

–16

–100

–116

0

0

0

0

2

2

–

–54

–54

–

–49

–49

–16

–201

–217

–16

–147

–163

Ingående balans, 1 januari Investeringar Avyttringar och utrangeringar

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december

407

Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans, 1 januari Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar, 31 december Redovisade värden 1 januari 31 december

T E R A C O M

15

237

0

15

276

291

849

215

1 064

15

237

252

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 83

Forts. not 17 Moderbolaget

Immateriella anläggningstillgångar

2008

2007

Patent, licenser och l­iknande rättigheter

Patent, licenser och l­iknande rättigheter

352

348

Investeringar

17

0

mklassificeringar från pågående O ­nyanläggningar

15

4

384

352

Ingående balans, 1 januari

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans, 1 januari Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december

–125

–81

–46

–44

–171

–125

Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans, 1 januari

0

0

Årets nedskrivning

0

0

0

0

1 januari

227

267

31 december

213

227

Utgående ackumulerade ­nedskrivningar, 31 december Redovisade värden

Resultatfört under året Utgående balans, 31 december 2008

Koncernen 2008

Fast Pensions­egendom skuld

Övrigt

Totalt

–388

9

14

0

–365

–7

0

–14

4

–17

–395

9

0

4

–382

Fast­ Pensionsegendom skuld

Totalt

Moderbolaget Uppskjutna skattefordringar/-skulder

Ingående balans, 1 januari

9

23

32

Resultatfört under året

0

–11

–11

Utgående balans, 31 december 2008

9

12

21

På balansdagen har koncernen inga outnyttjade underskottsavdrag avseende den svenska verksamheten. Outnyttjade underskottsavdrag i det danska dotterbolaget Boxer TV A/S uppgår på balansdagen till 26 MSEK, vilket motsvarar en ej redovisad uppskjuten skattefordran om 6 MSEK (beaktat den danska skatte­ satsen om 25 procent). De outnyttjade underskottsavdragen har obegränsad ­livslängd.

Not 19

Uppskjuten skatt

Varulager Koncernen

Varuslag

2008

2007

Färdiga varor och handelsvaror

12

18

Summa

12

18

Moderbolaget

2007

2008

2007

25

35

21

32

Uppskjutna skatteskulder

–407

–400

–

–

Uppskjuten skattefordran/­ skatteskuld, netto

–382

–365

21

32

Uppskjutna skattefordringar

Obeskattade reserver Ingående balans, 1 januari

Ackumulerade anskaffningsvärden

Not 18

Koncernen Uppskjutna skattefordringar/-skulder

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har värderats med beaktande av ändrade skattesatser (sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent fr o m 2009). Effekterna avseende årets skattekostnad har specificerats i not 13.

I tabellerna nedan redovisas koncernens och moderbolagets uppskjutna skatte­fordringar och skatteskulder efter kategori samt hur fordringar och skulder har förändrats under året.

Värderat till anskaffningsvärde

12

18

Summa

12

18

Årets nedskrivning av varulager uppgick till 0 (0) MSEK.

Not 20

F inansiella instrument och finansiell riskhantering

Teracom-koncernen är i sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiella risker. Koncernens övergripande finansverksamhet och hantering av finansiella risker är centraliserad till Teracoms ekonomifunktion. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy och präglas av en låg risknivå. ­Koncernens finansiella strategi och målsättning är att lämna högsta möjliga avkastning på eget kapital utifrån en säker och kostnadseffektiv finanshantering som kan säkerställa god kontroll och hög kvalitet på riskhanteringen inom koncernen. Den styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna på såväl moderbolag som koncernen som helhet.

Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering, dock endast i syfte att: • Konvertera förväntade framtida betalningar för elförbrukning till ett fast elpris.

• Konvertera förväntade framtida kommersiella betalningar i utländsk valuta (främst Euro) till svenska kronor.

• Omvandla räntebindningstiden för upplåning.

De finansiella riskerna delas in i valutarisk, ränterisk, elprisrisk, kreditrisk, ­likviditetsrisk och kapitalrisk.

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

84 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 20 Valutarisk Risken att valutakursförändringar har en negativ effekt på Teracom-koncernens finansiella ställning. Risken delas upp nedan på transaktionsrisk och omräkningsrisk.

Transaktionsexponering Transaktionsexponering omfattar alla framtida kontrakterade och prognostiserade intäkter och kostnader i utländsk valuta, vilka ger upphov till risken att ­koncernens lönsamhet påverkas negativt vid valutakursförändringar. Teracomkoncernen är utsatt för begränsad transaktionsrisk eftersom förädlingsvärdena i den internationella verksamheten till stor del skapas lokalt genom kostnader i samma valuta som försäljningsintäkterna. Undantaget är inköp av utrustning samt licensrättigheter för ”Boxerkonceptet”. Teracom-koncernen har följaktligen låg ekonomisk valutaexponering som en följd av detta. Den internationella verksamheten kan i framtiden däremot skapa en stor omräkningsexponering som härstammar både ur värdet av de utländska investeringarna samt de vinster som genereras löpande. Valet av finansieringsvalutor samt metod för kurssäkring av prognostiserade/beslutade utdelningar är avgörande för hur stor denna expo­ nering blir.

I syfte att begränsa risken för resultatsvängningar till följd av stora valutakursförändringar vid inköp i utländsk valuta, har Teracom som utgångspunkt att skydda 75 procent av den avtalade transaktionsexponeringen och 50 procent av den prognostiserade exponeringen över maximalt 12 månader framåt i tiden.

Detta skydd initieras via valutaterminskontrakt.

Känslighetsanalys av valutarisk Teracoms större flöden sker i EUR. Nettoutflödet av EUR uppgick under år 2008 till ett motvärde av –148 MSEK (–104). 2008 års genomsnittliga valutakurs för EUR uppgick till 9,6055 SEK. Om det totala nettoutflödet i EUR inte hade säkrats överhuvudtaget skulle en fluktuation i valutakursen om +/– 10 procent påverka resultatet med +/– 14 MSEK. Känsligheter för valutaförändringar på balans­ dagen är begränsad.

Omräkningsexponering Denna exponering återfinns bland de bokföringsposter som inte ger anledning till löpande fysiska betalningstransaktioner. Det bästa exemplet är ägarandelar i utländska dotterbolag (den del som inte är finansierad i samma valuta). Det innefattar även eventuella vinster i de dotterbolag som konsolideras i koncern­ redovisningen. Dessa vinster räknas om till årets snittkurs som ingående värde gentemot årets ultimokurs och differensen går mot eget kapital. Kassaflöden uppstår således enbart i samband med avyttringar, investeringar samt utdelningar från dotterbolag. Säkring sker i första hand med lån i lokal valuta.

Omräkningsexponering har uppstått på nettotillgångarna i utländska dotterbolag till ett positivt belopp och uppgick till 6 MSEK. Totalt exponerat belopp var 19 MSEK. Valutaderivat Valutaderivat som säkrar transaktionsexponering uppgick per balansdagen till följande belopp uppdelat per valuta och förfallotider. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp och anges till balansdagens avistakurs i MSEK. Förfallotiden understiger 3 månader.

2008

2007

Köp EUR

10

19

Sälj EUR

0

0

Valuta, MSEK

T E R A C O M

Ränterisk Ränterisken definieras som risken att marknadsränteförändringar får en negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Ränterisken på koncernens finansiering skall begränsas i enlighet med den finansiella målsättningen och utgår från Teracoms samlade risker och riskutrymme. Teracom-koncernen har både räntebärande skulder och likvida medel, vilka riskmässigt till en del tar ut varandra. Givet riskbegränsningen är målsättningen lägsta räntekostnad.

Räntebärande tillgångar skall i första hand användas för att reducera befintlig ­upp­låning och räntebindningen bör således inte vara längre än den närmaste ­t id­punkt då koncernens lån kan amorteras. Derivatinstrument i form av ränte­ swappar används för att styra räntebindningen utan att de underliggande lånen förändras.

Teracom-koncernen hade per 31 december 2008 räntebärande lån om 300 MSEK (0). Koncernen saknade vid utgången av år 2008 innehav av ränteswapkontrakt.

Elprisrisk Teracom har en elintensiv verksamhet för utsändningstjänsterna. För att begränsa exponeringen mot förändringar av elpriset säkras merparten av elinköpen. Säkringen genomförs med hjälp av finansiella elkontrakt utifrån elhandelspolicyn som fastställts av styrelsen i Teracom. Denna typ av derivat förekommer endast inom moderbolaget och har förfallotidpunkter under perioden 2009–2011. Teracom prissäkrar elpriset för 70–95 procent av beräknad total förbrukningsvolym inom de närmast 12 månaderna. Därefter inom intervallet 13–36 månader prissäkras en viss del av beräknad förbrukningsvolym enligt en trappstegsmodell ner till 0–20 procent.

I bokslutet har marknadsvärdering av elderivat medfört en orealiserad förlust i koncernen om –6 MSEK. Föregående år redovisade koncernen en orealiserad vinst, 11 MSEK, till följd av marknadsvärdering av elderivat.

Känslighetsanalys av elprisrisk Teracoms totala elförbrukning för år 2008 uppgick till 104 949 Mwh. År 2008 hade Teracom säkrat 92 207 Mwh. Den osäkrade volymen utgjorde 12 691 Mwh. Medelspotpris för år 2008 var 491,55 SEK/Mwh med en variation om ca +/– 200 SEK/Mwh. Teracoms elpriskänslighet uppgick således till 3 MSEK. Om den totala elförbrukningen inte hade säkrats överhuvudtaget skulle fluktuationer i elpriset kunna påverka resultatet med +/– 21 MSEK. Kreditrisk Kreditrisker delas in i två kategorier: finansiella kreditrisker respektive kredit­ risker i kommersiella kundfordringar.

Den finansiella kreditrisken kan i sin tur delas upp i två olika delar: • Emittentrisk, risken att Teracom-koncernen inte får tillbaka det placerade beloppet inklusive ränta på grund av motpartens fallissemang, d v s att mot­ parten får betalningssvårigheter eller går i konkurs.

• Motpartsrisk, risken att en motpart p g a fallissemang inte kan fullfölja sina ­åtaganden i ett finansiellt kontrakt, exempelvis i en valutatermin, och att en ­förlust därmed uppstår när Teracom-koncernen måste ingå ett nytt kontrakt på marknaden till då gällande marknadspris.

Emittentrisken hanteras genom att placeringar endast är tillåtet inom de rikt­ linjer som finanspolicyn anger. Motpartsrisken hanteras genom att derivat­ affärer samt bankkonton endast sker/öppnas hos godkända motparter enligt Finanspolicyn.

Kreditrisken i kommersiella kundfordringar har historiskt sett varit låg men har under rådande finanskris ökat. Kreditvillkor för olika avtalstyper och kundkategorier är fastlagda i en särskild kreditpolicy. Dun & Bradstreet-upplysning erfordras för försäljning till företag på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster. Befarade kundförluster uppgår per 2008-12-31 till 25 MSEK (4). Kundfordringarnas belopp före nedskrivning uppgår till 293 MSEK (254).

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 85

Forts. not 20 Kundfordringars förfallotid Koncernen

Total

Varav vare sig förfallet ­eller nedskrivet på ­balansdagen

< 30 dagar

30–60 dagar

61–90 dagar

91–120 dagar

> 121 dagar

Kundfordringar, redovisat värde per 2008-12-31

268

233

22

9

3

0

1

Kundfordringar, redovisat värde per 2007-12-31

250

232

10

1

1

1

5

MSEK

Likviditetsrisk Koncernen är utsatt för risken att vid ett visst givet tillfälle inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna fullgöra sina åtaganden. Likviditetsrisken hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.

Koncernen bibehåller flexibiliteten i finansieringen genom att via kreditavtal säkerställa såväl omedelbar som långsiktig tillgänglighet till kreditfaciliteter, styra lånestockens förfallostruktur och genom att uppta lån hos minst två kreditgivare. Kreditfaciliteter ska vid varje tidpunkt ha en kvarvarande avtalstid på minst ett år. Föreliggande kreditavtal sträcker sig till utgången av år 2010.

Koncernen har etablerat en likviditetsreserv som skall uppgå till minimum 100 procent av de kortfristiga skulderna i bolaget och minst 50 procent av denna reserv skall vara tillgänglig omedelbart (inom tre bankdagar). Likviditetsreserven utgörs av koncernens likvida medel (kontotillgodohavanden och omsättningsbara placeringar) och outnyttjade tillgängliga kreditfaciliteter. Vid ut­gången av år 2008 uppgick likviditetsreserven till 855 MSEK (2 013).

Koncernen 2007

2008

2007

0

739

0

400

Kassa och bank

72

174

16

127

Summa

72

913

16

527

Kortfristiga placeringar

Skuldposters förfallotid Koncernen Inom ett år

1–2 år

2–3 år

3–4 år

4–5 år

Senare än fem år

Totalt

Banklån

0

0

300

0

0

0

300

Finansiell leasing

3

1

1

0

0

0

5

Summa

3

1

301

0

0

0

305

Moderbolaget

Banklån

Inom ett år

1–2 år

2–3 år

3–4 år

4–5 år

Senare än fem år

Totalt

0

0

300

0

0

0

300

Lån från ­koncernbolag

0

0

300

0

0

0

300

Summa

0

0

600

0

0

0

600

T E R A C O M

7

–72

–174

–6

–749 –916

1 666

1 810

0,14

–0,51

Nettoskuld Eget kapital

2007

305

227

Övriga räntebärande tillgångar

Moderbolaget

2008

MSEK

MSEK

2008

MSEK Räntebärande skulder Avgår: Likvida medel

Likvida medel

MSEK

Kapitalrisk Teracom-koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägaren. Koncernen ska även generera nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägaren eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Teracom-koncernens finansiella strategi och målsättning är att generera en avkastning på eget kapital på lägst 10 procent, med en långsiktig soliditet om 40 procent och aldrig under 30 procent, mätt som ett rullande 12-månaderstal.

Under år 2008 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2007, att upprätthålla en nettoskuldsättningsgrad på maxnivån 2. Nettoskuldsättningsgraden per 31 december år 2008 och 2007 var som följer:

Nettoskuldsättningsgrad

Upplysningscentralen (UC) anger att Teracom har riskklass 5.

Finansiella lånevillkor Teracom AB har ingått avtal avseende kreditfaciliteter om 600 MSEK (600) med Svenska Handelsbanken respektive 400 MSEK (400) med Nordea Bank. Kreditavtalen innehåller finansiella lånevillkor, covenants, avseende de finansiella nyckeltalen nettoskuldsättningsgrad, räntetäckningsgrad och soliditet som ska infrias på kvartalsbasis. För det fall avtalade finansiella lånevillkor inte uppfylls äger kreditgivarna i förlängningen rätt att säga upp kreditavtalen. Under år 2008 har samtliga finansiella nyckeltal mött avtalade värden.

Samtliga skulder löper med rörlig ränta och den effektiva räntan uppgår till 4,58 procent (0).

Avtalsvillkor, ställda säkerheter och finansiella åtaganden Omfattningen av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inom Teracom är begränsad. I kreditavtal avtalar Teracom normalt endast om så kallad negativ klausul. Denna klausul innebär att Teracom inte lämnar någon säkerhet i företagsinteckningar eller dylikt, utan förbinder sig endast att inte heller till annan part lämna några säkerheter.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

86 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 20 Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Verkligt värde hämtas från marknadsnoteringar och för övriga poster överensstämmer verkligt värde med bokfört värde då posterna är av kortfristig natur eller utgör upplåning till rörlig ränta. Teracom tillämpar inte säkringsredovisning. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för ­nedanstående poster: Koncernen Finansiella tillgångar värderade till­ Låne-och verkligt värde via ­kundfordringar ­resultaträkningen

MSEK, 31 december 2008

Finansiella skulder ­värderade till­ verkligt värde via ­resultaträkningen

Övriga finansiella skulder

Summa redovisat värde

Summa verkligt värde

268

268

Tillgångar i balansräkningen 268

Kundfordringar

1

1

1

72

72

0

341

341

Skulder till kreditinstitut

305

305

305

Leverantörsskulder

224

224

224

Valutaderivat ingående i övriga fordringar 72

Likvida medel Summa

340

1

0

Skulder i balansräkningen

6

Elderivat ingående i övriga skulder Summa

0

0

6

Finansiella tillgångar värderade till­ Låne-och verkligt värde via ­kundfordringar ­resultaträkningen

Finansiella skulder ­värderade till­ verkligt värde via ­resultaträkningen

6

6

529

535

535

Övriga finansiella skulder

Summa redovisat värde

Summa verkligt värde

250

250

11

11

Koncernen

MSEK, 31 december 2007 Tillgångar i balansräkningen Kundfordringar

250

Elderivat ingående i övriga fordringar

11

Andra finansiella tillgångar Kortfristiga placeringar Likvida medel

1

1

1

739

739

739

174

Summa

1 164

11

0

0

174

174

1 175

1 175

Skulder i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Summa

Not 21

0

0

7

7

215

215

222

222

222

F örutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Förutbetalda projektutgifter

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

64

51

62

44

0

14

0

5

115

183

0

0

Förutbetalda boxar i kundavtal

83

37

0

0

Övriga poster

56

15

9

9

318

300

71

58

Summa

0

7 215

T E R A C O M

Förutbetalda projektutgifter Förutbetalda projektutgifter avser kostnader för fastprisavtal som redovisas i proportion till utförd tjänst. Dessa kostnader utgörs av utgifter till programbolag samt direkta utgifter för ordertagning.

Förutbetalda boxar i kundavtal Förutbetalda boxar i kundavtal avser kostnader för boxar ingående i kundavtal och redovisas i proportion till utförd tjänst.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 87

Not 22

Eget kapital

Långfristig avsättning

Aktiekapital Enligt bolagsordningen för Teracom AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 250 MSEK och högst 1 000 MSEK. Kvotvärdet uppgår till 1 000 SEK. Samtliga aktier, 250 000 (250 000), är fullt betalda och berättigade till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Inga aktier innehas av bolaget självt eller dess dotterbolag.

Ackumulerad valutakursdifferens Koncernens eget kapital har påverkats av de valutakursdifferenser som uppstår vid användandet av dagskursmetoden.

Koncernens ackumulerade valutakursdifferenser uppgår till 6 MSEK (–0,578).

Moderbolaget Avsättning för pensioner 2008

2007

Ingående balans, 1 januari

Avsättningar

96

84

Gjorda avsättningar

12

22

–67

–10

41

96

Ianspråktagna avsättningar Utgående balans, 31 december

Kortfristig avsättning

Moderbolaget Omstrukturering 2008

2007

Skatt Inget belopp avseende aktuell skatt eller uppskjuten skatt har redovisats direkt mot eget kapital.

Ingående balans, 1 januari

Avsättningar

5

3

Gjorda avsättningar

6

5

Ianspråktagna avsättningar

–3

–3

Föreslagen utdelning Fritt eget kapital i moderbolaget per 31 december 2008 uppgick till 590 MSEK. Föreslagen utdelning om 150 MSEK är ännu ej beslutad.

Återförd ej ianspråktagen avsättning

–1

0

Utgående balans, 31 december

7

5

Not 23

Gjorda avsättningar avser uppskattade personalkostnader till följd av koncernens beslut år 2008 att genomföra omstrukturering. Huvuddelen av dessa kostnader utgör avtalspensioner samt uppsägningslöner. I avsättningarna ingår den pensionsskuld som redovisas i not 7.

U pplupna kostnader och ­ förutbetalda intäkter

Förutbetalda intäkter i moderbolaget avser huvudsakligen bredbandstjänster till kommuner. Den långfristiga delen uppgår till 467 MSEK (570).

Den kortfristiga delen ingår i moderbolagets förutbetalda intäkter i nedan­ stående tabell.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen

Not 25

Ställda säkerheter vid årets utgång i koncernen uppgår till 0 MSEK (0).

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

68

60

62

57

471

434

228

202

Upplupna kostnader för programbolag

49

53

0

0

Övriga poster

40

56

28

40

628

603

318

299

Upplupna personalkostnader Förutbetalda intäkter

Summa

Not 24

Koncernen Avsättning för pensioner

Avsättningar Ingående balans, 1 januari Gjorda avsättningar Ianspråktagna avsättningar Utgående balans, 31 december

Not 26

Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser

Eventualförpliktelser/ ansvarsförbindelser

Koncernen

Moderbolaget

2008

2007

2008

Generaltullstyrelsen

0

0

0

0

Tullmyndigheten i Malmö

0

0

0

0

Summa

0

0

0

0

Totalt

2007

Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser per den 31 december 2008 hade följande förfallotider

Avsättningar

Långfristig avsättning

Ställda säkerheter

2008

2007

77

69

12

22

–86

–14

3

77

Inom ett år

Senare än ett år, men inom fem år

Senare än fem år

Lämnade kreditgarantier

0

0

0

0

Summa

0

0

0

0

Eventualförpliktelser/ ansvarsförbindelser

Not 27

Koncernbolag

Andelar i koncernbolag Kortfristig avsättning

Koncernen Omstrukturering

Avsättningar Ingående balans, 1 januari

2008

2007

5

3

6

5

Ianspråktagna avsättningar

–3

–3

Återförd ej ianspråktagen avsättning

–1

0

Utgående balans, 31 december

7

5

Gjorda avsättningar

T E R A C O M

Företagets namn

Organisationsnummer

Boxer TV-Access AB

556548-1131

Säte Sundbyberg

Oy Boxer TV Ab

1589479-9

Helsingfors

Boxer TV A/S

29939470

Köpenhamn

556392-5303

Sundbyberg

Quadracom Wireless AB (under namnändring till Teracom Bredband AB)

556606-6055

Sundbyberg

Svenska Basboxbolaget AB

556711-9168

Solna

Boxer DTT Ltd Teracom Mobile TV AB

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Dublin

88 Tilläggsupplysningar och noter

Forts. not 27

Företagets namn

Bokfört värde

Antal andelar

Eget kapital

Årets resultat

Kapital/­ röstandel, %

2008

2007

3 332

234

227

100

1 410

505

Boxer TV-Access AB Oy Boxer TV Ab Boxer TV A/S

392

100

5 000

100

Boxer DTT Ltd

50

Teracom Mobile TV AB Quadracom Wireless AB (under namnändring till Teracom Bredband AB) Svenska Basboxbolaget AB

10 000

2

0

100

0

0

1 000

1

0

100

1

1

10 000

16

6

100

1

0

1 412

506

Svenska Basboxbolaget AB förvärvades i april 2008. Under november förvärvade Teracom resterande 30 procent av innehavet i Boxer TV-Access AB. Boxer DTT Ltd är under bildande i Irland såsom intressebolag till Boxer TV-Access AB.

Not 28

Kassaflödesanalys

Belopp redovisade i resultaträkningen Koncernen

Moderbolaget Försäljning till dotterbolag Inköp från dotterbolag Summa

2008

2007

307

286

1

8

308

294

Likvida medel vid årets slut

Moderbolaget

2008

2007

2008

2007

0

739

16

400

Kassa och bank

72

174

0

127

Summa

72

913

16

527

Kortfristiga placeringar

Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen tjänster till Boxer TV-Access AB. Marknadsprissättning har tillämpats genomgående.

Inköp från dotterbolag avser kostnader för kundtjänst från Boxer TV-Access AB.

Förvärv av materiella ­ anläggningstillgångar Investeringar/inköp enligt not 16

–253

–232

–250

–224

Belopp redovisade i balansräkningen

Summa

–253

–232

–250

–224

–866

–8

–32

0

–91

0

0

0

Summa

–957

–8

–32

0

Räntor

2008

2007

2008

2007

28

21

18

10

–2

–5

–2

–1

26

16

16

9

Moderbolaget Fordringar på dotterbolag

2008

2007

Kundfordringar

21

31

Kortfristiga fordringar

16

1

Summa

37

32

300

0

17

2

1

0

318

2

Förvärv av immateriella ­ anläggningstillgångar Investeringar/inköp enligt not 17 Förvärv av minoritet

Skulder till dotterbolag Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa

I kortfristiga fordringar ingår fordran på Teracom Mobile TV om 1 MSEK (1) samt Svenska Basboxbolaget om 14 MSEK (0) avseende anteciperad utdelning.

Posten långfristiga skulder avser lån från Boxer TV-Access med marknads­ mässig ränta. I kortfristiga skulder ingår skuld avseende lämnat koncernbidrag till Teracom Mobile TV om 1 MSEK (1) samt skuld till Svenska Basboxbolaget om 14 MSEK (0).

Koncernen Erhållen ränta Erlagd ränta Summa

Moderbolaget

Betalda och erhållna räntor ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Förvärvade dotterbolag 20

0

20

Förvärvad minoritet i Boxer TV-Access AB

900

0

900

0

Summa

920

0

920

0

300

0

300

0

0

0

300

0

300

0

600

0

Förvärvat dotterbolag

0

Årets förändring av belåning Nyupplåning, kreditinstitut Nyupplåning från dotterbolag Summa

Finansiell nettoskuld/tillgång Koncernens finansiella nettoskuld ökade under året med 1 141 MSEK. Koncernen redovisar per balansdagen en nettoskuld uppgående till –228 MSEK (913).

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Tilläggsupplysningar och noter 89

Not 29

Händelser efter balansdagen

Den 23 februari år 2009 försattes Ice.net (fd Nordisk Mobiltelefon Sverige AB) i konkurs. Teracom hade reserverat för befarade kundförluster avseende Ice.net med 21 MSEK under räkenskapsåret 2008. Nedskrivning av utrustning, som är kundspecifik för Ice.net:s nät, har skett med 12 MSEK per 31 december 2008.

Den 10 mars år 2009 förvärvade Access Industries verksamheten i Ice.net Sverige.

I övrigt är inga väsentliga händelser som påverkar koncernens resultat eller ekonomiska ställning per 31 december 2008 identifierade.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen

och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och ­företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Sundbyberg den 12 mars 2009

Åsa Sundberg Ordförande

Kristina Axberg Bohman

John-Olof Blomkvist

Maria Curman

Ingrid Engström

Lars Grönberg

Tobias Henmark

Urban Lindskog

Claes-Göran Persson

Crister Fritzson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2009

Ernst & Young AB Anders Wiger Auktoriserad revisor

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

90 Revisionsberättelse

Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Teracom AB för räkenskapsåret 2008-01-01–2008-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 46–90. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.

Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande ­direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings­ lagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredo­ visningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och ­balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2009 Ernst & Young AB

Anders Wiger Auktoriserad revisor

T E R A C O M

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Bolagsstyrningsrapport 91

Bolagsstyrningsrapport 2008 Bolagsstyrning inom Teracom-koncernen Teracom AB är ett av staten helägt svenskt aktiebolag med säte i Sundby­berg. Styrningen av Teracom-koncernen baseras främst på aktiebolagslagen (ABL), bolagsordningen, Statens ägarpolicy samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

Statens ägarpolicy återfinns i sin helhet på regeringens hemsida www.regeringen.se. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att skälen till varje avvikelse måste redovisas.

Beskrivningen av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen ingår som en del av bolagsstyrningsrapporten. Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av Teracom AB:s revisorer och är inte en del av den formella årsredovisningen.

Ramverk och styrstruktur I enlighet med ABL:s regler finns det tre beslutsorgan inom Teracom AB; bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör.

I bolagsordningen ger ägaren riktlinjer för bland annat Teracom AB:s verksamhet och inriktning. Styrelsens arbetsordning reglerar också förhållandet mellan styrelse och verkställande direktör.

I ett statligt ägt företag som Teracom AB redogör ägaren via Statens ägarpolicy för viktiga principfrågor i bolagsstyrningen. Enligt regeringens riktlinjer ska den externa rapporteringen i statligt ägda bolag vara minst lika transparent som i börsnoterade företag.

Figuren nedan ger en översiktlig beskrivning av styrstrukturen inom koncernen och förklaras utförligt inom respektive avsnitt i ­rapporten. Styrningen utgår från Teracom AB, som är formellt moder­

Staten Statens ägarpolicy

Nomineringsprocess

Statens ägarpolicy

Bolagsstämma Bolagsordning

Extern revision Granskningsplan

Teracom AB Styrelse Arbetsordning

bolag i koncernen, vilken i övrigt huvudsakligen består av Boxer ­T V-Access AB och sedan 2009 Comet Networks AB.

Avsteg från Koden Regel 2 om tillsättning av styrelse och revisorer I reglerna 2.1–2.3 beskrivs hur tillsättning av styrelse och revisorer ska gå till. Kodens bestämmelser är främst avsedda för publika företag med spritt ägande. Teracom gör avsteg från reglerna eftersom nomineringsprocessen följer Statens ägarpolicy.

Enligt Statens ägarpolicy nominerar ägarna, genom Näringsdepartementet, styrelseledamöter och revisorer. För de av staten helägda bolagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad nomineringsprocess, som drivs och koordineras av Näringsdepartementet.

Nomineringsprocessen i sin helhet beskrivs i Statens ägarpolicy.

Regel 4.4 om styrelsens oberoende Enligt regel 4.4 ska majoriteten av ledamöterna vara oberoende i förhållande till ägarna. Teracom gör avsteg från regeln eftersom det i bolag som är helägda av staten saknas skäl att redovisa oberoende.

Statens ägarpolicy anger att nomineringar till styrelsen offentliggörs enligt Kodens riktlinjer med undantag för redovisning av ledamöternas oberoende i förhållande till större ägare. Skälet bakom kodregeln att bolag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende till större ägare, och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas, är att skydda minoritetsaktieägares intressen i bolag med spritt ägande.

Ägaren Ledord för statens förvaltning av de helägda bolagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda.

I Statens ägarpolicy anges att statligt ägda företag ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Ägaren har sålunda krav på en genomtänkt strategi för dessa frågor.

Internrevision Revisions utskott

Intern revisionsplan

Koncernchef/vd vd-instruktion

Teracoms övergripande bolagsstyrningsstruktur

T E R A C O M

Ägarens mål Övergripande mål med förvaltningen är att skapa värde åt ägaren. ­Syftet med Teracom AB:s verksamhet är att på affärsmässiga villkor bedriva utsändning av radio och tv samt därmed förenlig verksamhet.

De ekonomiska målen, som är satta mot bakgrund av verksam­ hetens syfte och övergripande mål, är: • koncernens soliditet om minst 40 procent, • avkastning på eget kapital långsiktigt om 10 procent samt • utdelningsandel om mellan 40 och 60 procent av nettoresultatet.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

92 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstämma Bolagsstämman är Teracom AB:s högsta beslutande organ. Den utser styrelse och revisorer samt fattar beslut om bland annat ändringar i bolagsordningen samt fastställer balans- och resultaträkning.

Teracom AB:s årsstämma hålls i Stockholm eller i Sundbyberg, där bolaget har sitt säte. Underrättelse om tid och ort för stämman ska tidigast sex och senast fyra veckor före stämman sändas till riks­ dagens kammarkansli.

Bolag som är helägda av staten erbjuder allmänheten att delta vid årsstämman, där de får möjlighet att ställa frågor till styrelse och ­företagsledning i anslutning till denna. Aktieägaren eller ombud för denna har rätt att, efter anmälan till bolaget senast den dag som ­anges i kallelsen, medföra ett eller två biträden till stämman. Riksdagsledamot har rätt att, efter anmälan till styrelsen senast två veckor i förväg, delta vid stämman och i anslutning till denna ställa frågor. Årsstämma Teracom AB höll årsstämma den 24 april 2008, till vilken allmän­ heten var inbjuden. Stämman valde Åsa Sundberg till styrelsens ordförande. Kristina Axberg Bohman, Maria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Tobias Henmark och Urban Lindskog omvaldes som ledamöter.

Liksom tidigare är arbetstagarrepresentanterna John-Olof ­Blomkvist, ST, med Stig-Arne Celin som suppleant samt Claes-Göran Persson, SEKO, med Stefan Thylander som suppleant.

Ledamöter och arbetstagarrepresentanter i styrelsen presenteras på sidorna 44–45.

Motiveringen till val av styrelsemedlemmar är att dessa besitter hög kompetens inom och erfarenhet av ekonomisk styrning, finansiell kompetens samt operativ ledning. Styrelsen innehar även specifik kompetens inom telekom- och mediebranschen. Vid årsstämman 2007 omvaldes Ernst & Young med Anders Wiger som ansvarig revisor och Annika Engström som revisorssuppleant, för tiden fram till årsstämman 2010. Revisorerna överlämnade vid årsstämman 2008 revisionsberättelsen till ägaren. Årsstämman fastställde årsredovisningen för räkenskapsåret 2007 och beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, om utdelning till ägaren om 400 MSEK. Stämman beslutade om ersättningsprinciper till styrelse och ­ledning. Årsstämma 2009 hålls den 31 mars 2009 i Stockholm. Uppdaterad information om årsstämman återfinns på Teracoms hemsida www.teracom.se.

Styrelsen Sammansättning Enligt Statens ägarpolicy ska utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot vara kompetensbehovet i företagets styrelse.

Regeringens mål är att styrelsen ska besitta hög kompetens, som är

T E R A C O M

väl anpassad till företagets verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som ställs på företrädare för staten.

Sammansättningen ska också vara sådan att balans mellan kvinnor och män uppnås med målet att vardera könet är representerat med minst 40 procent. I Teracoms styrelse är andelen män av de stämmovalda ledamöterna 43 (57) procent. Ledamöternas genomsnittsålder är 51 (52) år. Sammantaget bedömer ägaren att Teracoms ­styrelse väl uppfyller de krav som Statens ägarpolicy anger.

Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar ytterst för organisationen och förvaltningen av Teracom-koncernens angelägenheter.

Den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer reglerar ­styrelsens arbete samt ansvarsfördelning mellan styrelse och ledningsgrupp. Arbetsordningen innehåller även instruktioner gällande ekonomisk rapportering som komplement till aktiebolagslagens ­bestämmelser och Koden.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att bolagets rapportering till ägare och omvärld ger en korrekt och fullständig bild av dess utveckling, finansiella ställning och risker. Den ansvarar för att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder samt ser till att Teracom-koncernen i tillämpliga delar följer rekommendationerna i Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter.

Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att leda styrelsens arbete och se till att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ansvarar bland annat för att ny styrelseledamot genomgår lämplig introduktionsutbildning, att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om Teracom-koncernen samt förmedlar ägarens synpunkter i ägarfrågor till styrelsen.

Styrelsens arbete Under räkenskapsåret 2008 hölls elva styrelsemöten, varav ett extra möte.

Styrelsens arbete följde i allt väsentligt den plan med fasta informations- och beslutspunkter samt särskilda frågor som styrelsen årligen fastställer. Varje möte följde en godkänd dagordning samt bakomliggande dokumentation som skickades ut till styrelsen inför mötet. Verkställande direktör (vd) tillika koncernchef deltog vid samtliga styrelsemöten. Teracom AB:s stämmovalda revisorer deltog vid ett möte, vilket behandlade utvärderingen av företagsledningen, som då inte närvarade. Ledande befattningshavare inom Teracomkoncernen kallades som föredragande för särskilda punkter. Till de fasta punkter som behandlades vid mötena hör vd:s föredragning och ekonomisk månadsrapportering. Därutöver behandlade styrelsen ett antal andra frågor vid sina möten under 2008. Särskild uppmärksamhet ägnades åt: • Strategi- och affärsplan

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Bolagsstyrningsrapport 93

• • • • • • • • • • •

Regulativa frågeställningar och digital-tv-utbyggnad Teracom-koncernens partners Internationalisering av Teracom-koncernen Förvärv av resterande del i Boxer Organisationsförändringar Bredbandsverksamheten Pensioner Teracom AB Budget Intern kontroll, internrevision och bolagsstyrningsfrågor Styrande policyer för etik, investeringar, information och finans Årsbokslut, delårsrapporter och månadsrapporter

Ordförande och styrelseledamöter ersätts för den arbetsinsats och det ansvar som uppdraget innebär i enlighet med beslut taget vid årsstämman. Ersättning utgår även för utskottsarbete. För ytterligare information om ersättningarna hänvisas till not 6 på sidan 74 i års­ redovisningen.

Styrelseledamöters mötesnärvaro Styrelseledamot

Styrelsemöte Närvaro/Antal möjliga

Åsa Sundberg, ordförande

8/8

Håkan Tidlund, ordförande

3/3

Kristina Axberg Bohman, ledamot

10/11

Maria Curman, ledamot

8/11

Mötesnärvaro i revisionsutskottet Styrelseledamot

Styrelsemöte Närvaro/Antal möjliga 6/7*

11/11

Håkan Tidlund, ordförande fram till årsstämman 2008

3/3

11/11

Tobias Henmark

7/7

11/11

Urban Lindskog

4/4

10/11

Lars Grönberg, ledamot

11/11

Tobias Henmark, ledamot Urban Lindskog, ledamot John-Olof Blomkvist, ledamot

0/0

Claes-Göran Persson, ledamot

9/11

Stefan Thylander, suppleant*

2/2

* Närvaron för arbetstagarrepresentanternas ersättare (suppleanter) redovisas ­enbart när de har ersatt ordinarie ledamot (arbetstagarrepresentant) vid styrelse­mötet.

Revisionsutskottet För att fördjupa och effektivisera arbetet gällande riskbedömningar, intern kontroll, extern redovisning och revision utses årligen ett ­revisionsutskott av styrelsen. Revisionsutskottet är ett beredande organ, vars förslag överlämnas till styrelsen. Arbetet regleras av en skriftlig arbetsordning. Till uppgifterna hör att bevaka revisorernas opartiskhet och självständighet genom att övervaka de fristående rådgivningsuppdrag som revisorerna kan få av företagsledningen.

Revisionsutskottet bistår också styrelsen i att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen.

Utskottet består efter årsstämman 2008 av tre ledamöter: ord­ förande Kristina Axberg Bohman (utsågs som ledamot 2007 och ordförande 2008), Tobias Henmark (2003) och Urban Lindskog (2008).

Håkan Tidlund var ordförande i utskottet fram till årsstämman 2008.

Bolagets internrevisor är sekreterare i revisionsutskottet.

T E R A C O M

Revisorerna, ekonomidirektören och chefen för internrevision deltog också vid mötena. Revisorerna deltog dock inte vid mötet gällande utvärdering av revisorernas arbete. Befattningshavare inom Teracomkoncernen kallades som föredragande för särskilda punkter.

Information om revisionsutskottets möte lämnades till styrelsen vid efterföljande styrelsesammanträde. Protokoll från utskottssammanträdena sändes till samtliga styrelseledamöter.

Kristina Axberg Bohman, ordförande från årsstämman 2008

Ingrid Engström, ledamot

Stig-Arne Celin, suppleant*

Under räkenskapsåret 2008 hölls sju möten och särskild uppmärksamhet ägnades åt: • Bokslutskommuniké och årsredovisning 2007 • Delårsrapporter 2008 • Riskbedömningar • Hållbarhetsfrågor • Redovisningskritiska frågor • Utvärdering av den interna kontrollen inom Teracom • Utvärdering av revisorernas arbete • Styrande policyer för styrelsebeslut • Svensk kod för bolagsstyrning • Revisionsplanering

* Kristina Axberg Bohman tillträdde som ordförande vid årsstämman 2008.

Hon har deltagit vid 2/3 möten som ledamot och 4/4 möten som ordförande.

Ersättningsutskott Mot bakgrund av gällande principer för beslut om ersättningar till vd och övriga befattningshavare bedömer styrelsen att ett särskilt ­ersättningsutskott inte är ändamålsenligt.

Styrelsen beslutar om ersättningar till vd efter beredning av styrelsens ordförande. Vid beslut om ersättningar och andra anställningsvillkor beaktas de av regeringen beslutade riktlinjerna, som säger att löner och ersättningar till personer i företagsledande ställning ska vara konkurrenskraftiga men inte löneledande i förhållande till jämförbara företag.

Utvärdering av styrelsen och vd Styrelsens arbetsordning föreskriver att styrelsens arbete utvärderas skriftligen genom frågor kring hur styrelsen som kollektiv och de enskilda ledamöterna utför sina uppgifter. Utvärderingen överlämnas till den enhet inom Näringsdepartementet som ansvarar för nomineringsprocessen.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

94 Bolagsstyrningsrapport

Styrelsen genomförde en utvärdering av styrelsens och vd:s ­arbete under 2008. Ett möte för utvärdering av vd hölls utan företags­ ledningens närvaro.

Vd och företagsledning Vd:s ansvar Styrelsen utser Teracom AB:s vd och tillika koncernchef. Sedan den 1 januari 2007 är Crister Fritzson koncernchef.

Vd ansvarar enligt aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning för den löpande förvaltningen av Teracom-koncernens verksamhet.

I styrelsens vd-instruktion redogörs närmare för vd:s befogenheter och förpliktelser. Av gällande arbetsordning och instruktion framgår att vd ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Ledningsstruktur och organisation Samarbetet och informationsutbytet mellan koncernchefen, och styrelseordföranden sker genom regelbundna möten. Vid dessa planeras bland annat styrelsesammanträden. Koncernchefen förser styrelsen med månadsrapporter för att möjliggöra en fortlöpande uppföljning och kontroll av koncernens ekonomiska ställning.

Styrelse Teracom AB

Koncernchef / vd Teracom AB Crister Fritzson Internationella chefer Finansdirektör

Boxer vd Per Norman

Teracom vd Crister Fritzson

Comet Networks vd Robert Nilsson

Bilden ovan visar koncernstyrningen översiktligt. De ljusa rutorna är enheter som tillkommit under 2009.

Koncernledningen sammanträder varannan vecka och behandlar koncernövergripande frågor såsom resursallokering, ekonomi, budget och prognos och löpande beslut affärsverksamhet, partnerskap och förvärv samt frågor inför styrelsen.

Koncernledningen utgörs av: Crister Fritzson, vd för Teracom AB tillika koncernchef Per Norman, vd för Boxer TV-Access AB samt vice koncernchef Finansdirektör, utnämns under våren 2009

T E R A C O M

Under första kvartalet 2009 förs bredbandsverksamheten i Teracom över till ett eget bolag där verksamheten kommer att bedrivas under varumärket Comet Networks. Samtidigt ­bildas koncernfunktionen för finansiering, som leds av finansdirektören. Därtill inrättas International Board som behandlar koncernens internationella frågor.

I samband med att Boxer TV-Access AB under november 2008 blev ett helägt koncernbolag förändrades koncernstyrningen, från styrning av de legala enheterna Teracom AB och Boxer TV-Access AB till styrning av de operativa enheterna Teracom och Boxer samt från 2009 även Comet Networks. Koncernchefens styrning och kontroll av verksamheten i dotterbolaget Boxer utgjordes under större delen av 2008, av ett aktivt styrelsearbete kopplat till Teracom AB:s ­dåvarande ägarandel om 70 procent. I slutet av 2008 bildades koncernledningen. Liksom tidigare styrs varje enhet av respektive vd som i samråd med enhetens företagsledning fattar beslut.

Intern kontroll En effektiv riskhantering och intern kontroll inom koncernen lägger grunden för en långsiktigt god värdeutveckling. Teracom-koncernen har etablerat en uppsättning regler, rutiner och policydokument som syftar till att reducera risker samt öka affärsmässigheten i verksamheten. Exempel på styrande dokument är etikpolicy och informationspolicy.

Riskhanteringen inom Teracom-koncernen utgår ifrån uppsatta mål, såväl övergripande som underordnade. Risk definieras som en negativ målavvikelse och riskerna värderas utifrån väsentlighet. Risker inom områden som är kritiska för Teracom-koncernens måluppfyllelse bedöms fortlöpande. Utifrån bedömningarna vidtas åtgärder och utses ansvariga för att kontrollera, och om möjligt minimera, identifierade risker. Riskerna indelas i marknadsrisker, regulatoriska risker, operativa risker, finansiella risker samt miljörelaterade risker.

Beroende på riskens art och väsentlighet hanteras den i styrelse, ­företagsledning eller i andra relevanta delar av organisationen.

Marknadsrisker och regulatoriska risker innefattar omvärlds­ faktorer som kan påverka koncernens framtida marknadsposition.

Operativa risker och miljörelaterade risker har internt ursprung och värderas utifrån Teracoms uppsatta mål. Finansiella risker avser ­risker som kan uppstå vid rapportering eller finansiering.

Internrevision Sedan 2005 har Teracom-koncernen en särskild intern granskningsfunktion, Internrevisionen.

Internrevisionen granskar, analyserar och utvärderar den interna kontrollen avseende bland annat den finansiella rapporteringen inom koncernen. Internrevisionen är organiserad som oberoende enhet inom Teracom AB:s stab och rapporterar till styrelsens revisions­ utskott. Internrevisionen beaktar de riktlinjer som ges av Intern­ revisorernas förening (IIA – Institute for Internal Auditors) för yrkesmässig internrevision.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Bolagsstyrningsrapport 95

Styrelsen ansvarar enligt ABL och Koden för den interna kontrollen.

Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Koden, avsnitt 10.5 och 10.6, och avgränsas därmed till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. I likhet med övriga delar av bolagsstyrningsrapporten är beskrivningen av den interna kontrollen inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.

Teracom-koncernen använder Internal Control – Integrated Framework, som lanserades 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och som är ett vedertaget ramverk för intern kontroll. Teracom-koncernen tillämpar det ramverk som beskrivs i vägledningen till Koden. Beslut om tillvägagångssätt och åtgärder hos Teracom är och förblir en fråga för ­styrelse och koncernledning.

Ramverket förespråkar intern kontroll enligt följande kompo­nenter: • Kontrollmiljö (Control Environment) • Riskbedömning (Risk Assessment) • Kontrollaktiviteter (Control Activities) • Information och kommunikation (Information & Communication) • Uppföljning (Monitoring)

T E R A C O M

Riskbedömning

Kontrollaktiviteter

Information & Ko

Comet Networks

Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Kontrollmiljö

Boxer Teracom AB Teracom-koncernen

Revisorer De stämmovalda revisorernas uppdrag är att granska årsredovisning och bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning.

Ansvaret för val av revisorer ligger hos ägaren. Regeringskansliets förvaltare/handläggare följer alla steg i upphandlingsprocessen, från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas av ägaren vid årsstämman.

Revisorer väljs, enligt ABL, på mandatperioder om fyra år. Eventuella omval av revisorer följs av utvärdering av revisorernas arbete och den nya mandatperioden blir i så fall tre år. Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister och för att förtydliga ägarens önskemål.

Vid årsstämman 2007 omvaldes bolagets revisorer Ernst & Young, med Anders Wiger som ansvarig revisor och Annika Engström som revisorssuppleant, fram till slutet av årsstämman 2010. Anders Wiger har lett revisionsuppdraget vid Teracom sedan 2003. Vid sidan av revisionsuppdrag hos Teracom har Anders Wiger revisionsuppdrag hos bland annat SJ och Hennes & Mauritz.

Vid styrelsemötet i januari 2008 redovisade bolagets revisor sina iakttagelser från revisionen av årsbokslutet för 2007.

COSO-modellen.

Än oc dam veh eff åls rk ek en s a t i lig m v he t Ti llf fin ör ra a ns lit lig p p ie o r ll te rin g Ef lagterle f ö a r ov n a r o c h d rd a v nin ga r

Det interna granskningsarbetet utförs av internrevisionen enligt den av styrelsen årligen fastställda revisionsplanen och rapporterar till revisionsutskottet.

mmunikation

Övervakning

Kontrollmiljön Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Denna inne­ fattar i sin tur den kultur och de värderingar som råder inom Teracomkoncernen, och som till stora delar återspeglas i policyer, riktlinjer och instruktioner. Översynen av Teracom-koncernens styrande ­dokument sker fortlöpande. Kontrollmiljön innefattar även definierade ansvarsfördelningar, befogenheter och beslutsvägar.

Teracom-koncernens etikpolicy ger stöd och vägledning för företagsledning och medarbetare i enlighet med de etiska områden som prioriteras i verksamheten: • En pålitlig affärspartner • Ett samverkande arbetsklimat • Ansvarstagande medarbetare • En attraktiv arbetsgivare Teracomkoden är ett ramverk som sammanfattar hur medarbetare förväntas följa företagets riktlinjer, regler och rutiner, som i sin tur vilar på de övergripande styrdokument som slagits fast av styrelsen.

Under 2008 fördjupades arbetet med värderingarna genom att kulturdialoger i form av workshops genomfördes med alla medarbetare.

I mångfaldspolicyn anges riktlinjer för aktiva åtgärder som främjar lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare vad gäller rekrytering, arbetsförhållanden och hantering av eventuella trakasserier.

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

96 Bolagsstyrningsrapport

Riskhantering Riskbedömning utgår ifrån de uppsatta finansiella och icke-finansiella målen inom Teracom-koncernen och sker fortlöpande. Målen i ­affärsplanen bryts ned i verksamhetsmål för respektive enhet och avdelning och kommuniceras i organisationen.

För att kunna uppnå dessa mål har Teracom-koncernen en process som utgår ifrån väsentlighetskriterier och som identifierar externa och interna risker som kan försvåra måluppfyllelsen.

I samband med upprättandet av den interna revisionsplanen identifieras ett antal områden som är kritiska för den finansiella rapporteringen och som granskas särskilt. Till dessa hör intäktsprocess, anläggningshantering, hantering av omvärldsrisker, nyetableringar, bokslutsprocessen samt it-frågor. Inom kritiska processer för den ­finansiella rapporteringen görs en riskbedömning för att säkerställa att kontroller finns på plats som ger en rimlig säkerhet i den finansiella rapporteringen.

Vid den finansiella rapporteringen bedöms riskerna som kan ­påverka rapporteringen. Denna riskbedömning resulterar i ett antal kontrollmål, vilka utformar arbetsprocessen för granskning av de kritiska områdena.

Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter sker inom de områden som ledningen bedömer har störst risk att medföra en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen. Dessa aktiviteter innefattar bland annat avvikelserapportering, attestkontroll, uppföljning av budget och affärsplan, genomgång av behörigheter och befogenheter samt investeringsuppföljning, men även ett antal nyckelkontroller inom rapporteringsprocessen. Kontrollerna utförs av den i organisationen som tilldelats ansvaret. Effektiviteten och utformningen av dessa kontroller ses över och testas periodvis. Ändamålsenliga kontrollaktiviteter är ­därmed utformade och dokumenterade på såväl bolags-, funktionssom på processnivå.

Under 2008 intensifierades företagsledningarnas arbete med att förstärka kontrollnivån inom Teracom-koncernen. Den standardiserade bedömningen visar att nivån successivt har förbättrats under de senaste åren.

I syfte att minska riskerna undersöker internrevisionen om upp­ rättade nyckelkontroller inom kritiska områden efterlevs. Vid iakttagelser ges återkoppling och rekommendationer till ansvarig för förbättringar. Internrevisionen följer upp implementeringen av ­sådana förslag. Inom kritiska områden, som exempelvis it, har arbetet med intern kontroll intensifierats. Företagsledningen använder sig också av personalundersökningar för att ta del av de synpunkter ­avseende förbättringsmöjligheter som finns i organisationen.

T E R A C O M

Information och kommunikation Informationsverksamheten inom Teracom-koncernen syftar till att ge såväl medarbetare som externa intressenter rättvisande och kontinuerlig information om koncernen. Informationen ska präglas av saklighet, tillgänglighet, ärlighet och relevans. Den externa informationsgivningen följer i tillämpliga delar de rekommendationer som anges i Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter med ­bilagor.

Delårsrapporter och kommunikéer publiceras på Teracoms hemsida www.teracom.se.

Internt kommuniceras informationen framför allt via intranätet.

Policyer och instruktioner som exempelvis berör etik, information och finans finns på intranät och på gemensamma diskar som är tillgängliga för de anställda. Uttalanden från koncernledningen sker via inspelade inslag på intranätet samt vid möten.

Teracom-koncernens informations- och kommunikationsvägar för den finansiella rapporteringen bedöms vara ändamålsenliga och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling från verksamheten till styrelse och ledning.

Den finansiella informationen fångas upp genom månadsbok­ sluten, vilka kommenteras och följs upp av de personer som är ansvariga för dotterbolag och avdelningar. Den ekonomiska rapporteringen sker enligt en särskild tidsplan.

Uppföljning I denna fas av kontrollarbetet möjliggörs kvalitetssäkring av den ­finansiella rapporteringen och eventuella brister kan uppdagas. ­Styrelsens revisionsutskott har till sin hjälp internrevisionen, som bistår styrelsen att kontinuerligt undersöka och kontrollera riskhanterings-, kontroll- och ledningssystemen inom organisationen, samt säkerställa att den interna styrningen och kontrollen är ändamålsenlig, effektiv och fungerar tillfredsställande. Under 2008 granskades de utvalda kritiska områden för måluppfyllelse som identifierats genom riskhanteringen enligt vedertaget ramverk. Bedömningar med ­rekommendationer ges och följs upp med ansvariga. Vid sidan av ­revisionsutskottet rapporterar Internrevisionen även till koncern­ ledningen.

Därutöver uppmärksammas brister i den interna kontrollen av ­organisationen genom händelserapportering. Dessa iakttagelser ­registreras, värderas och kommuniceras till ansvariga, som ser till att eventuella brister åtgärdas.

Sundbyberg 2009-03-12 Styrelsen

å r s re d o v i s n i n g

2 0 0 8

Bolagsfakta Teracom AB erbjuder olika kommunikationsvägar för distribution av radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild. Vidare erbjuds inplaceringstjänster och service. Ägarstruktur: Helägt av svenska staten.

Boxer TV-Access AB erbjuder attraktiva programpaket till ett konkurrenskraftigt pris. Företagets roll är att paketera innehåll och därigenom erbjuda allmänheten ett utökat utbud av tv. Ägarstruktur: Teracom AB 100 procent.

Produktion: Teracom AB och Intellecta Corporate AB. Tryck: Intellecta Infolog, 2009. Papper: MultiDesign Original white är PEFC-certifierat och bruket är koldioxidneutralt.

Comet Networks erbjuder öppna bredbandsnät till fastighetsägare och stadsnätsägare. Ägarstruktur: Teracom AB 100 procent.

Moderbolag

Dotterbolag

Dotterbolag

Teracom AB Box 1366 172 27 Sundbyberg Besöksadress: Esplanaden 3C, 1 tr Sundbyberg Tel: 08-555 420 00 Fax: 08-555 420 01 Kundtjänst tel: 0771-91 00 85 info@teracom.se www.teracom.se

Boxer TV-Access AB Box 6239 102 34 Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 117, 5 tr Stockholm Tel: 08-587 899 00 Fax: 08-587 899 99 Kundtjänst tel: 0771-21 10 00 kundtjanst@boxer.se www.boxer.se

Comet Networks Box 1366 172 27 Sundbyberg Besöksadress: Esplanaden 3C, 1 tr Sundbyberg Tel: 08-555 432 00 Fax: 08-555 432 99 www.cometnetworks.se

Produktion: Teracom AB och Intellecta Corporate AB. Tryck: Intellecta Infolog, 2009. Papper: MultiDesign Original white är PEFC-certifierat och bruket är koldioxidneutralt.

Fotoförteckning: Omslag Scanpix (Jonas Ekströmer), SVT — Scanpix (Jonas Ekströmer), SVT, Bolibompa — Scanpix (Janerik Henriksson), TV4, Let’s Dance — Shutterstock — Getty Images, MTV — Scanpix (Leif R Jansson), TV3, Du är vad du äter — Mats Lundqvist Fliken CANAL+, Heroes — Stefan Berg — Teracom, eget bildarkiv — Bertil Strandell — Scanpix (Roger Schederin), TV4, Nyhetsmorgon Sid 2, 5, 8, 11 Mats Lundqvist Sid 12 Teracom, eget bildarkiv — CANAL+, Sweeny Todd — CANAL+, Sport — Scanpix (Patrik Jonsson), SVT, Wild Kids Sid 16 Scanpix (Christian Örnberg), SVT, Aktuellt — Stefan Berg — Mats Lundqvist — Scanpix (Mikael Sjöberg), SVT, OS-2008 — Bertil Strandell — Teracom, eget bildarkiv Sid 19 Bertil Strandell Sid 20 ©Disney, Disney Channel, Musses Klubbhus Sid 21 Shutterstock — ©Disney, High School Musical — CANAL+, Sport — Axess TV, Ekdal — CANAL+, Angel — Kanal 5, Desperate Housewives Sid 24 Teracom, eget bildarkiv Sid 25 Scanpix, MTG, RIX-FM — Scanpix, SVT, Halal-TV — Teracom, eget bildarkiv — Stefan Berg — Matton Sid 26 Örjan Söderlund Sid 27, 28, 29 Mats Lundqvist Sid 30 Shutterstock Sid 31 Shutterstock — Andreas Ackerup Sid 32 Teracom, eget bildarkiv Sid 33 Stefan Berg Sid 34 Shutterstock Sid 35 Bertil Strandell Sid 36, 37 Shutterstock Sid 38 Teracom, eget bildarkiv Sid 41 Stefan Berg — Teracom, eget bildarkiv Sid 43, 44 Mats Lundqvist

Förklaringar och definitioner Teknisk ordlista Betal-tv Kanaler som kräver ett särskilt abonnemang.

Bredband Ett samlingsbegrepp på snabb internet-uppkoppling oberoende av uppkopplingssätt.

Broadcasting Utsändning av radio och tv.

DAB Digital Audio Broadcasting. Digital ljudradio.

DAB+ Framtidens digitalradio-standard i det marksända radionätet.

DSL Digital Subscriber Line.

DVB-T Digital Video Broadcasting Terrester. Den europeiska standarden för marksänd digital-tv.

DVB-T2 Framtidens digital-tv-standard i det marksända tv-nätet.

DVB-H Anpassad variant av marksänd digital-tv, DVB-T, för att möjliggöra mobil mottagning.

Fri-tv Kanaler som inte kräver något särskilt abonnemang.

Global Compact Global Compact är ett FN-initiativ som vill föra samman företag med FN-organ, fackföreningar och det civila samhället för att stödja tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljön och mot korruption. Visionen är en mer hållbar ekonomi som inte marginaliserar vissa samhällsgrupper.

Hdtv High Definition tv. Högupplösnings-tv som ger skarpare bild än standard-tv.

Inplacering Innebär att företag och organisationer hyr plats i en nätoperatörs master och stationer. Utrustningen är vanligtvis kundens egen.

Iptv Bredbands-tv som distribueras via exempelvis fiber eller ADSL. LAN Local Area Network.

Medieoperatör Operatör som erbjuder olika kommunikationsvägar för distribution av radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild oavsett tid och plats.

Miljöbalken Den delen av svensk lag som behandlar skyddet av människors hälsa och miljön. Arbetsmiljö behandlas i separat lagstiftning.

Mobil tv Teknik där det digitala marknätet anpassas för mobil mottagning, vilket möjliggör obegränsat antal användare samtidigt.

MPEG2/MPEG4 Moving Pictures Expert Group. Komprimering för digitala tv-sändningar. Med kodningstekniken MPEG2 så ryms fem till sju vanliga tv-kanaler i varje mux. Med den nya tekniken MPEG4 ryms i dagsläget tio till tolv vanliga tv-kanaler eller två till fyra hdtv-kanaler.

Mux (multiplex) Frekvensutrymme för digitalt komprimerad signal. En mux utnyttjar en frekvenskanal vid utsändningen och innehåller med dagens teknik fem till sju tv-kanaler.

Radiotidningar Inläst tidning för synskadade och dyslektiker, vilken distribueras via FM-nätet.

TFS Time Frequency Slicing.

Tjänsteleverantör Företag som erbjuder olika tjänstekoncept, exempelvis till programbolag och konsumenter. Erbjudandet kan vara tekniska tjänster för interaktivitet eller programpaket.

TMC Traffi c Message Center.

Triple play Erbjudande med telefoni, internet och tv som distribueras via samma nät med en gemensam teknik.

3G Den tredje generationens mobiltelefoni. Innebär en snabbare överföringshastighetmellan mobiltelefoner med möjlighet att skicka bland annat rörliga bilder.

UHF Ultra High Frequency. Frekvensbandet 300–3000 MHz. VHF Very High Frequency. Frekvensbandet 30–300 MHz. VMA Viktigt meddelande till allmänheten är samhällets informationskanal för att nå ut till berörda människor vid riktigt stora olyckor och händelser. Utsändningar sker via analog FM-radio.

Finansiella defi nitioner Avkastning på eget kapital Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat uttryckt i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antalet aktier vid årets utgång.

Genomsnittligt antal anställda Genomsnittet av antal anställda vid årets början respektive vid årets utgång.

Resultat per aktie före och efter utspädning Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av utestående aktier under perioden.

Rörelsens intäkter Inkomster med hänsyn till den tidsperiod som den har upparbetats eller intjänats. Avser intäkter exklusive aktiverat arbete för egen räkning som ingår i rörelsens kostnader.

Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader inkluderar aktiverat arbete för egen räkning.

Rörelsemarginal Rörelseresultatet uttryckt i procent av rörelsens intäkter.

Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.

Intäkter per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal anställda.

Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder.

Kassafl öde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Vinstmarginal Resultat före skatt uttryckt i procent av rörelsens intäkter.