Målsnöret

Page 1

Målsnöret - en lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? Det är 1 000 dagar kvar för världens millenniemål . Några av målen kommer att nås i tid men andra släpar efter. Det är nu hög tid att regeringarna runt om i världen prioriterar alla mål. Det handlar om att ge jordens medborgare mänskliga rättigheter som tillräckligt med mat, ett drägligt hem, god hälsa, utbildning, jämställdhet och en bra livsmiljö. Syfte: Denna övning vill ge deltagarna kunskap om de olika millenniemålen och hur världens länder arbetar mot fattigdom. Det ger en viktig baskunskap om vår omvärld. Övningen vill också visa att det finns hopp om en bättre framtid eftersom vi genom millenniemålen konkret kan mäta och se hur världen på många områden blir bättre. Genom att ägna Målsnöret 1-2 lektioner får ni veta hur det går för de åtta millenniemålen. Den erbjuder också ett faktafyllt diskussionsunderlag att utgå ifrån för vidare diskussioner och fördjupningar. Tid: 1 – 2 lektioner (ca 10 minuters intro, 20 minuters grupparbete, 30 minuters redovisning, 15 minuters debriefing) Material: Målkort och markeringskort för varje millenniemål (bifogas), samt ett längre rep (Målsnöret) för redovisningen, gärna minst 2 meter långt. Klädnypor eller dylikt för att fästa markeringskorten på Målsnöret.

Målsnöret steg för steg: 1. Ge en kort introduktion om millenniemålen för deltagarna och förklara syftet med övningen. 2. Dela in deltagarna i åtta grupper och ge varje grupp ett målkort (se nedan). Låt varje grupp lösa sin uppgift under 20 minuter. Ge varje grupp ett markeringskort att använda vid redovisningen. 3. Samla alla grupper för gemensam redovisning. Varje grupp visar med sitt markeringskort hur långt världen hittills kommit när det gäller att nå just detta mål. Varje grupp ges också möjlighet att tala om skillnader för målet i olika regioner i värden samt vilka åtgärder som gruppen tror skulle leda till att det gick ännu bättre för deras mål.


4. Genomför en debriefing med klassen för att följa upp vad de lärde sig och vilka nya frågor som dykt upp under övningen. Exempel på frågor kan vara: a) Hur reagerade ni på övningen? svårt/lätt/stressigt/roligt/etc b) Vad hände i er grupp? Hur löste ni uppgiften? c) Tycker ni att ni lärde er något? Ge exempel på fakta som ni inte kände till före övningen. d) Är millenniemålen ett bra sätt att arbeta för en bättre värld? Är det något mål ni saknar? e) Vad tror ni om världens framtid? På vilka sätt påverkar vi själva utvecklingen?

Om millenniemålen Vid millennietoppmötet i FN:s generalförsamling år 2000 antog världens ledare Millenniedeklarationen, en deklaration om vilka grundläggande värderingar och målsättningar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Ur Millenniedeklarationen formades åtta millenniemål. Millenniemålen är tydliga utvecklingsmål med delmål och indikatorer för att man ska kunna mäta utvecklingen både i enskilda länder och globalt. Basåret är 1990 och målen ska vara uppnådda till år 2015. Målen är att halvera världens fattigdom och hunger, att alla barn ska börja skolan, att öka jämlikheten mellan kvinnor och män, att minska barnadödligheten, att minska mödradödligheten, att stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar, att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling och att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder kring bistånd, miljö, handel och skuldavskrivning. Millenniemålen är sedan 2000 i centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen, och för första gången finns en gemensam agenda för den globala utvecklingen. För att nå målen till 2015 krävs det att både rika och fattiga länder fullföljer sin del av avtalet. Utvecklingsländerna har lovat att förbättra sitt ledarskap, bekämpa korruption och investera i utbildning och hälsa för sin befolkning. De utvecklade länderna har lovat att stödja dem genom mer och effektivare bistånd, skuldavskrivningar, rättvisare handelsregler och ett större teknikutbyte. Varje år utvärderas och sammanfattas utvecklingen mot de åtta målen, och FN:s generalsekreterare rapporterar om arbetet till FN:s generalförsamling. Det går också att följa utvecklingen i varje land genom ländernas egna rapporter. Källa: UNDP, FN:s utvecklingsprogram

Länktips milleniemålen: fn.se/fn-info/vad-gor-fn undp.org/mdg app.collinsindicate.com/mdg gapminder.org alliance2015.org regeringen.se un.org/millenniumgoals mdgs.un.org

mdgmonitor.org who.int/mdg millenniemalen.nu


Mål 1 - halvera jordens fattigdom och hunger UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 1? Den första delen av detta mål, att halvera fattigdomen på global nivå, är det mål som med säkerhet kommer att nås (andelen människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015). Beräkningar från Världsbanken visar att andelen extremt fattiga troligen hade gått ner till 15 procent 2011. Men fortfarande är 1,4 miljarder människor extremt fattiga. Den andra delen av detta mål, att halvera den extrema hungern i världen, går det sämre med. Denna del av målet kommer förmodligen inte att nås. Idag räknar man med att det finns knappt en miljard hungrande i världen. MÅL

1990

Idag

MÅL

Halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom (% av befolkningen i utvecklingsländer som lever på mindre än 1,25 USD per dag)

45 %

27 % (2005)

22,5 %

Halvera andelen människor som lider av hunger (% av befolkningen i utvecklingsländer som är undernärda)

20 %

16 %

10 %


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, Det går trögt vad gäller målet att minska hungern – mellan 1990 och 2009 minskade andelen undernärda barn i Afrika söder om Sahara endast från 27 till 22 procent. Nordafrika: Regionen är på god väg att nå målet om minskad fattigdom även om vårens protester och uppror lett till en tillfällig ekonomisk stagnation i flera av länderna. Utvecklingstakten under de kommande åren kan därför komma att saktas ner och fortsatt bistånd till regionen är oerhört viktigt. Västasien: Mellan 1990 och 2005 har andelen människor som lever under fattigdomsgränsen (1,25 USD om dagen) ökat från 2 till 6 procent. Vårens protester och uppror i delar av regionen har också lett till en tillfällig stagnation av flera länders ekonomier, något som ytterligare kommer att försvåra för regionen att nå fattigdomsmålet. Asien: Asien är den region där andelen fattiga människor minskar fortast och Öst- och Sydostasien har redan uppnått målet om halverad fattigdom. Mellan 1990 och 2005 minskade andelen fattiga från 60 till 16 procent i Östasien (där Kina ingår) och från 39 till 19 procent i Sydostasien. I Sydasien (där Pakistan och Afghanistan ingår) går det dock betydligt långsammare och med dagens takt kommer endast Indien att nå millenniemål 1. Sydasien har högst andel undernärda barn i världen (43 procent av alla barn under fem år). Kaukasus och Centralasien: Andelen extremt fattiga – som försöker överleva på 1,25 dollar om dagen – har ökat från 6 till 19 procent mellan 1990 och 2005. Latinamerika och Karibien: Andelen undernärda barn har minskat från 10 procent 1990 till 4 procent 2009 vilket innebar att regionen kommer att nå hungerdelen av millenniemål 1. När det gäller att minska fattigdomen går utvecklingen långsamt – andelen extremt fattiga minskade bara med 3 procentenheter mellan 1990 och 2005 (från 29 till 26 procent). Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 2 - se till att alla barn får gå i grundskola UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 2? Det har skett stora framsteg de senaste åren, särskilt i Afrika söder om Sahara. Skolinskrivningen i Afrika söder om Sahara har gått från 58 procent 1999 till 76 procent 2009. Vidare är nära 90 procent av barnen i världens fattiga länder idag inskrivna i skolan. Den höga siffran är dock problematisk eftersom den bara talar om hur många barn som börjar grundskolan och inte säger något om hur många barn som fullföljer utbildningen. Många av de allra fattigaste länderna har gjort de största framstegen vad gäller det här målet – det visar tydligt att riktade insatser som exempelvis slopande av skolavgifter kan ge stora resultat. Indikator

1990

Idag

MÅL

Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklingsländer)

82 %

89 %

100 %

Andelen barn inskrivna i skolan (% av barn i utvecklade länder)

97 %

96 %

100 %


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara har gjort stora framsteg inom utbildning och hälsa. De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Dessutom krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Nordafrika: I Nordafrika har läs- och skrivkunnigheten bland unga har ökat mest i världen. Läs- och skrivkunnigheten bland Nordafrikas unga ökade från 68 procent 1990 till 87 procent 2009 – den största ökningen bland alla utvecklingsregioner. Asien: I Asien börjar över 90 procent av alla barn i grundskolan. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 3 - öka jämställdheten mellan kvinnor och män och öka kvinnors inflytande UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 3? Hur mäter man egentligen jämställdhet? Jo, man tittar bland annat på hur stor andel flickor som börjar skolan, samt hur stor andel kvinnor som sitter i världens parlament och lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Fler och fler flickor börjar skolan – en mer jämställd skolgång på de lägre nivåerna ser ut att kunna uppnås, men det går trögare på högre utbildningsnivåer. Kvinnligt deltagande i det politiska livet ökar, särskilt i de fattiga länderna. Där ökade andelen kvinnliga parlamentsledamöter från 12 till 18 procent 2000-2011. Andelen lönearbetande kvinnor ökar långsamt och är knappt 40 procent. Indikator

1990

Idag

MÅL

Antalet flickor som % av antalet pojkar som går i skolan (grundskola/gymnasium/högskola)

91/88/82

96/96/97

97-103 %

Andelen kvinnor i parlament (% av världens parlamentariker)

11,6

19

50 %


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: De största utmaningarna återfinns när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Nordafrika: Få framsteg har gjorts vad gäller millenniemål 3, målet om ökad jämställdhet mellan könen. Enbart en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn – lika få som 1990. Andelen kvinnor i de nationella parlamenten har ökat men ligger fortfarande lågt – endast 12 procent. Västasien: Få framsteg har gjorts i målet om ökad jämställdhet mellan könen. Fler pojkar än flickor börjar i skolan och färre än en av fem kvinnor lönearbetar utanför jordbrukssektorn. Asien: I Sydasien har inte flickor samma möjlighet att gå i skolan som pojkar. Ojämställdheten mellan könen gäller även arbetsmarknaden. Det går överlag långsamt för de mål som gäller jämställdhet mellan könen. Kaukasus och Centralasien: Andelen kvinnliga parlamentariker har ökat från 7 procent 2000 till 16 procent 2011. Andelen kvinnor som lönearbetar utanför jordbrukssektorn uppgick till 45 procent 2009 – högst andel av alla utvecklingsregioner. Regionen har också kommit längst vad gäller jämställdhet mellan könen inom utbildning – på universitetsnivå är andelen kvinnor till och med högre än andelen män. Latinamerika och Karibien: Stora framsteg har gjorts vad gäller jämställdhet; andelen flickor som genomgår högre utbildning är högst bland utvecklingsregionerna och kvinnor lönearbetar i nästan lika stor utsträckning som män. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 4 - minska barnadödligheten med två tredjedelar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 4? Barnadödligheten har minskat från 12,4 miljoner 1990 till 8,1 miljoner 2009 och idag dör cirka 12 000 färre barn varje dag jämfört med 1990. Det här är en utveckling i rätt riktning, men det går inte tillräckligt fort för att hinna nå målet i tid; varje år dör fortfarande runt 8 miljoner barn innan de fyllt fem år – störst är problemet i Afrika söder om Sahara. Indikator

1990

Idag

MÅL

Antal barn som dör före 5 års ålder (av 1000 födda)

89

60 (2006)

30


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Trots stora framsteg i kampen mot barnadödlighet har regionen fortfarande störst barnadödlighet i världen. 2009 dog ett av åtta barn innan sin femte födelsedag. Nordafrika: Nordafrika är den enda region som redan uppnått millenniemål 4 – att minska barnadödligheten med två tredjedelar. Mellan 1990 och 2009 minskade andelen barn som dog innan sin femårsdag med 68 procent. Västasien: Mellan 1990 och 2009 föll barnadödligheten i regionen från 68 till 32 procent samtidigt som andelen undernärda barn minskade från 11 till 7 procent. Asien: I Östasien minskade barnadödligheten med 58 procent mellan 1990 och 2009. Sydasien har gjort de största framstegen i världen i kampen mot mässlingen. Kaukasus och Centralasien: Barnadödligheten i regionen minskade från 78 procent 1990 till 37 procent 2009. Latinamerika och Karibien: Barnadödligheten minskade från 52 procent 1990 till 23 procent 2009. Om trenden fortsätter kommer regionen att nå målet om att minska barnadödligheten med två tredjedelar till 2015. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 5 - förbättra mödrahälsan UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 5? Att förbättra mödrahälsan handlar bland annat om att fler kvinnor ska få tillgång till reproduktiv hälsa och att förlossningar ska ske i närvaro av utbildad personal. Ett av målets delmål är att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar. Mål 5 är ett av de mål där utvecklingen länge gått mycket långsamt. Den senaste statistiken visar dock att det faktiskt har gått framåt de senaste åren, men fortfarande dör runt 290 000 kvinnor varje år på grund av graviditet eller förlossning. Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror gällande mödradödlighet.

Indikator

1990

Idag

MÅL

Antal kvinnor som dör vid förlossning (av 100 000 födslar)

440

290

110


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: I Afrika söder om Sahara krävs ökade insatser mot undernäring, mödra- och barnadödlighet. Regionen har den högsta mödradödligheten i världen. Västasien: Mellan 1990 och 2008 minskade mödradödligheten med 52 procent. En anledning var den minskande andelen graviditeter bland flickor (15-19 år). Den positiva utvecklingen stannade dock av efter år 2000 och idag beräknas det gå 52 tonårsfödslar på 1000 flickor. Asien: Mödradödligheten har minskat kraftigt i hela Asien, mycket tack vare förbättrad mödrahälsovård. Trots detta har Sydasien – med 280 dödsfall per 100 000 födslar – fortfarande näst högst mödradödlighet i världen (efter Afrika söder om Sahara). Kaukasus och Centralasien: Mödradödligheten har sjunkit från 70 dödsfall per 100 000 födslar 1990 till 54 dödsfall per 100 000 födslar 2008 vilket gör att regionen har näst lägst mödradödlighet bland utvecklingsregionerna. Latinamerika och Karibien: Mödradödligheten är fortfarande hög i regionen (170 dödsfall per 100 000 födslar) och endast 69 procent av alla födslar ägde rum i närvaro av utbildad personal. Andelen tonårsfödslar i regionen är högst i världen. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 6 - stoppa spridningen av HIV/Aids, malaria och andra sjukdomar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 6? Kampen mot hiv/aids har gett betydande resultat - antalet människor som får bromsmedicin har mer än tiofaldigats från 400 000 till 5,25 miljoner mellan 2003-2009. Antalet nysmittade i hiv minskade från 3 miljoner 2001 till 2,6 miljoner 2009. Också antalet som dör i aids har börjat minska, från 2,2 miljoner 2005 till cirka 2 miljoner 2009. Eftersom bromsmedicinerna gör att hivsmittade kan leva längre med sjukdomen ökar dock antalet människor som lever med hiv. Globalt har andelen malariarelaterade dödsfall minskat med cirka 20 procent mellan år 2000 och 2009. Dödligheten i malaria är dock fortsatt hög: 781 000 dödsfall per år, varav 90 procent i Afrika söder om Sahara. Indikator

1990

Idag

MÅL

Antal nysmittade HIVpositiva per år

2,1 miljoner

2,5 miljoner (topp 1997 med 3,2 miljoner)

Att vända trenden och minska antalet nya fall.


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara är den region där andelen människor som smittas med hiv har minskat mest. Samtidigt har andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökat från 3 procent 2004 till 37 procent 2009. Regionen står dock för hela 72 procent av världens aidsrelaterade dödsfall under 2009. De malariarelaterade dödsfallen har minskat mest i världen. Mellan 2008 och 2010 delades 290 miljoner behandlade myggnät ut i regionen. Västasien har gjort stora framsteg i kampen mot hiv/aids. Av regionens hiv-smittade har 57 procent tillgång till bromsmediciner – högst bland världens utvecklingsregioner. Regionen kommer också att nå delmålet om att halvera andelen tuberkulosrelaterade dödsfall. Kaukasus och Centralasien: Kaukasus och Centralasien är den enda region där antalet nya hivinfektioner ökar. Det är också så att trots att andelen smittade som har tillgång till bromsmediciner ökar ligger den fortfarande på en låg nivå (26 procent 2009). Latinamerika och Karibien: Regionen har näst högst antal nya hiv-infektioner i världen. Samtidigt ökade den andel som får bromsmediciner från 5 till 38 procent mellan 2004 och 2009. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millennium Development Goals Report 2011


Mål 7 - säkra en miljömässigt hållbar utveckling UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 7? Mål 7, att säkra en hållbar utveckling, innefattar bland annat mål om vatten och sanitet och minskad miljöförstöring. Den del av målet som handlar om tillgång till rent dricksvatten kommer att nås. Idag har 87 procent av världens befolkning tillgång till rent vatten. Faktum är att de senaste siffrorna (2012) visar att vi uppnått målet/kommer att uppnå målet med marginal innan 2015 – förutsatt att nuvarande utvecklingstrend håller i sig. Det gäller dock inte sanitetsmålet då fler än 2,6 miljarder människor runt om i världen fortfarande saknar tillgång till toaletter och andra former av förbättrad sanitet. Dessutom har utsläppen av växthusgaser inte minskat, utan istället ökat med 38 procent sedan 1990. Indikator

1990

Idag

MÅL

Utsläpp av koldioxid

21,8 miljarder ton

30,1 miljarder ton

Ej specificerat

Andel människor som har tillgång till rent vatten (% av befolkningen i utvecklingsländer)

23 %

13 % (2008)

11 %


Regionala skillnader Afrika söder om Sahara: Antalet människor som har tillgång till rent dricksvatten ökade från 252 miljoner 1990 till 492 miljoner 2008. Framstegen är dock ojämna – oftast har de gått de allra fattigaste samt de som bor på landsbygden förbi. Nordafrika är den enda regionen som har uppnått målet om förbättrade sanitära förhållanden (ett delmål inom millenniemål 7) – 89 procent av regionens population har numera tillgång till toalett. Asien: Asien är den enda region där nyplanteringen av skog har ökat under de senaste tio åren. Även koldioxidutsläppen ökar dock – främst på grund av Kina och Indien. Det går långsamt för de mål som gäller sanitet. Kaukasus och Centralasien: 12 procent av regionens innevånare saknar fortfarande tillgång till rent vatten – en nivå som inte minskat nämnvärt sedan 1990. Hela 95 procent har dock tillgång till förbättrade sanitära förhållanden – den högsta andelen bland alla utvecklingsregioner. Latinamerika och Karibien: Målet att halvera den del av befolkningen som inte har tillgång till rent vatten har redan uppfyllts medan det är långt kvar vad gäller sanitetsmålet. Dessutom finns stora skillnader mellan stad och landsbygd. Avskogningen i regionen fortsätter att öka – samtidigt som avskogningen stannat av på global basis. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011


Mål 8 - öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar UPPGIFT Ni har 20 minuter på er att, utifrån informationen i det här målkortet, förbereda en presentation om ett millenniemål. Presentationen ska vara 3-4 minuter lång och innehålla svaret på tre frågor: 1. Hur går det för det här millenniemålet globalt sett? 2. Var i världen går det bättre respektive sämre? 3. Ge några förslag på åtgärder som kan bidra till att millenniemålet nås senast år 2015. Till er hjälp har ni ett MÅLSNÖRE (ett ca 3 m långt rep). Målsnörets början symboliserar läget 1990, som är utgångspunkten för millenniemålen, och snörets slut symboliserar millenniemålet som ska vara uppnått 2015. I samband med er presentation ska ni på målsnöret markera hur långt vi har kommit idag och hur långt vi har kvar för att nå målet.

Hur går det för mål 8? Detta mål handlar om att biståndet – och skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna – ska öka, samt att tullar och andra handelshinder ska rivas. Även om det totala biståndet aldrig har varit så högt som 2010 är världen långt ifrån att uppfylla sina löften till den fattiga världen. Bara fem länder, vara Sverige är ett, lever exempelvis upp till löftet om att avsätta 0,7 procent av landets BNI i bistånd. Man räknar vidare med att endast 11 av de 25 biståndsmiljarder (USD) som världens ledare utlovade vid mötet i Gleneagles 2005 kommer att nå Afrika. Biståndet måste öka kraftigt de närmaste åren för att man ska ha en möjlighet att klara målet. Cirka 40 länder har fått sina skulder avskrivna. För mål 8 har man inte formulerat delmålen i siffror på det sätt man gjort med de andra målen. Målet är istället att de rika länderna ska bidra tillräckligt mycket för att millenniemålen ska kunna nås. Därför är det svårare att mäta utvecklingen när det gäller just det här målet. Det man däremot KAN berätta är att: • Endast fem länder lever upp till löftet om att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets BNI. • Trots att biståndet år 2010 nådde "all time high" kommer det inte de fattigaste till del. • Endast 11 av de 25 miljarder biståndsdollar som utlovades till Afrika söder om Sahara under Gleneagles 2005 har betalats ut. • Runt 40 länder har idag fått sina skulder avskrivna. Källor: FN:s utvecklingsprogram UNDP och Millenium Development Goals Report 2011



Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.