Affärsplats Haninge 2015 01

Page 1

Vad tror banken om framtiden?

MÖT ISA AKAN – från Vegabaren till egen restaurangkedja

UTBILDNING vägen framåt i verkstaden

Kommunen och en driven entreprenör går från ord till handling

COCA-COLA PRISAS IGEN Fick Industrins

Vi träffar Hylast

jämställdhetspris

ELISABET

– om sin tävlingsinstinkt och att tro på sig själv och sin förmåga • Flygande start för Albyberg företagspark • Albyberg botar regionens växtvärk


25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.


INNEHÅLL

nummer 01, 2015

01 4. Ledare Självsäkerhet och ödmjukhet

7. Elisabet Höglund Att alltid gå sin egen väg.

16. Isa Akan Tre branscher på 25 år – att arbeta sig in i samhället.

21. Hylast Alltid i takt med teknikens utveckling – och med plats för lärlingar.

26. Albybergs företagspark Ekotänk med citynära läge; expansiv tätort, grönt guld.

29. Albybergs företagspark Här tar de högtflygande planerna mark.

V

35. Danske Bank Vad tror de om framtiden?

38. Aktuellt om kommun och näringsliv. 41. Coca-Cola Det bubblar bland kvinnorna, och det beror inte på kolsyran.

42. Nästa nummer

Affärsplats 3


LEDARE

Att våga tro på sig själv och på alla sina möjligheter

ANSVARIG UTGIVARE Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@formatmedia.se SKRIBENTER Boris Benulic, Annika Svensson, Christina Larsson FOTOGRAFER Rickard L. Eriksson, Sofia Arkestål

tt vara företagare är att våga tro på sig själv. Att man kan. Och att man också inser att man nästan alltid kan mer än man själv – eller omgivningen – tror. Det är därför det här numrets porträtt av Elisabet Höglund har så mycket att säga dig som är företagare. Det finns ingen affärsverksamhet som är enkel. Det krävs alltid mod och tilltro för att att man ska satsa sin tid och sina resurser för att utveckla en ny affärsidé i sitt företag – eller för den delen hålla fast vid en gammal. Kanske ska en annan lärdom av porträttet vara att det kan vara bra att ta sig tid att utveckla alla sidor av sin personlighet, som Elisabet Höglund har gjort. Det är inte nödvändigtvis så att det innebär att du tappar kraft – snarare är det möjligt att de olika aktiviteterna ger dig mer styrka. Egentligen fungerar en ort och en kommun på samma sätt. Det är den allsidiga utvecklingen som ger samhället styrka, och att man vågar tro på det man har, och satsa. Det skildrar vi genom ett ordentligt block om Albyberg där Stockholmsregionens grönaste företagspark nu växer fram, och som kommer att kännetecknas av sin allsidighet; att den förenar teknik, företagande, människor, natur, fritid och miljö. Allsidigheten ger styrka. Och om det är någon som behöver tro på sig själv, så är det den som kommer som invandrare till Sverige och vill starta företag. Vi låter dig möta en ung man som kom hit med en brinnande lust att bli sin egen, för det hade hans familj varit i generationer i hans hemland. För honom var det den självklara drömmen – en dröm som han 25 år senare lyckats förverkliga i två olika branscher, nu förbereder han sig för en tredje bransch, och i bakhuvudet lurar redan tankarna på den fjärde. Kanske är hans ord om att han ”älskar Haninge” det bästa betyg som företagsklimatet här kan få. Den som vågar tro på sig själv har heller inga problem med att lyssna på andra, och det är definitivt något som kännetecknar det framgångsrika företaget – och det är därför personalen trivs så bra på Hylast, vars verksamhet vi också berättar om. I det inledande porträttet av Elisabet Höglund möter du en kvinna som fått kämpa sig fram och ta plats, och mött motstånd bland annat därför att hon är just kvinna. Jag gissar att hon skulle gilla det som hänt på Coca-Cola, som vi besöker för att få reda på vad de gjort för att få ”Industrins Jämställdhetspris”. Vi tror att vi genom våra intervjuer och samtal med olika människor i Haninge lyckats fånga en del av den nästan märkliga kombination av självsäkerhet och ödmjukhet som präglar kommunen. Om inte annat, så har vi i alla fall själva påverkats av den.

A

OMSLAGSFOTO Rickard L. Ericsson ANNONS Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@formatmedia.se TRYCK ADverts Printing House DISTRIBUTION Posten distribuerar magasinet till samtliga företag i kommunen, samt egen distribution till publika platser i kommunen. UTGIVARE Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm

SAMARBETSPARTNERS

Leva och växa Med våren återvänder livet till natur och människor – frön gror, knoppar brister och solen värmer det frusna. Tack vare dig som är medlem* i Svenska kyrkan kan vi erbjuda alla som bor och arbetar i Haninge en växtplats för den inre människan. Här vårdas varje planta ömt. Hitta en lugn stund, någon att prata med eller inspiration för nya tankar. www.osterhaningeforsamling.se

*Kyrkan är öppen för alla, oavsett medlemskap. Vill du bli medlem? Ring 08-555 670 06/00

4 Affärsplats


Vi hjälper dig och ditt företag att växa Ett team nära dig 9L KDU ORNDOW L +DQLQJH HWW NYDOLùFHUDW JlQJ UnGJLYDUH RFK VSHFLDOLVWHU RFK YL KDU SURFHQW IRNXV Sn GLJ VRP I|UHWDJVNXQG RFK I|UHWDJDUH 7LOOVDPPDQV KDU YL PDQGDWHQ NXQVNDSHUQD RFK HUIDUHQKHWHQ DWW JH GLJ VQDEED EHVNHG NYDOLùFHUDGH UnG RFK UlWW O|VQLQJDU 2FK YL ùQQV L GLQ QlUKHW 2P GX lU VWRU HOOHU OLWHQ VSHODU LQJHQ UROO , DOOD I|UHWDJ ùQQV SRWHQWLDO RFK YnU GULYNUDIW lU DWW XWYHFNOD GHQ 9L EULQQHU I|U DIIlUHU RFK KDU EHVWlPW RVV I|U DWW J|UD YnUD NXQGHU PHU lQ Q|MGD PHG GHW YL J|U 9lONRPPHQ LQ

6ZHGEDQN )|UHWDJVNRQWRU +DQLQJH %HV|NVDGUHVV 5XQVWHQVWRUJHW +DQGHQ %R[ +DQLQJH 7HOHIRQ

Vi hjälper ditt företag att växa



ELISABET HÖGLUND

HON KÄNNER SIG MER HEMMA I STUGAN ÄN I SALONGERNA

Trots att hon är en känd journalist, varit världsreporter på SVT, och har flera böcker bakom sig förklarar Elisabet Höglund att hon aldrig känt sig hemma i de fina salongerna. Av Boris Benulic Foto Rickard L. Eriksson

on är liten och rultig. Lymlarna som omringar henne är större och kraftigare. Det är inte första gången de trängt in henne i ett hörn för att pina henne. Den här gången köper hon sig fri. Med en påse äpplen. Hon är lättad. Känslan av lättnad kommer med åren att sakta klinga av, men aldrig upplevelsen av självförakt, att hon gett efter och köpt sig fri. Den känslan kommer att följa henne resten av livet. Den känslan är en av de saker som drivit henne framåt, den och viljan att ta revansch, att visa att man duger något till, ja, att man till och med är väldigt bra. Vi är antagligen många som vid det här laget anser att Elisabet Höglund har bevisat

H

det många gånger om – på många områden. Men det tycker hon inte själv: – Jag har aldrig fått möjligheten att fullt ut förverkliga alla mina förmågor. I dag bor hon i ett gammalt timmerhus i Tungelsta i Haninge, tillsammans med maken Bosse. Det är på något sätt en självklar plats för en person som förklarar att hon aldrig känt sig hemma i de fina salongerna trots att hon är en känd journalist, varit världsreporter på SVT, och har flera böcker bakom sig. För det är ingen typisk klassresa Elisabet gjort. Visst blev den lilla tjocka flickan från arbetarklassen framgångsrik, hon som av föreståndaren tvingades att svälta för att gå ner i vikt när hon hamnade på barnhem. Hon blev en person som intervjuade kända politiker, och var TV-stjärna i under-

hållningsprogram. Men Elisabet betonar att hon aldrig lämnat sitt ursprung, aldrig klivit in i de ”fina salongerna” och känt att hon hör hemma där. – Jag vill leva enkelt, förklarar hon. Jag avskyr överklassens sätt att leva. Jag är den jag är, och skulle jag försöka passa in där skulle jag tvingas spela olika roller, och det klarar jag inte. Det är ingen klassresa jag gjort, jag har inte lämnat min klass, utan bara lyft av det där oket som hindrar så många att försöka förverkliga sig själva. När jag talar om hennes tävlingsinstinkt och vilja att vinna rättar hon mig genom att förklara att hon inte har något problem med att förlora, och komma tvåa, eller på sjuttonde plats – bara hon vet att hon gjort sitt bästa. Det är det som är det viktiga – det är

Affärsplats 7



På datorn växer nästa text fram, på TV kan hon som ”idrottstokig” följa det som händer i skid-VM, och bakom henne hänger en av de tavlor hon målat – rummet i timmerstugan i Tungelsta är både en plats för arbete och avkoppling.


ELISABET HÖGLUND

egentligen sig själv hon tävlar med – och då står hon inför en formidabel motståndare. Kanske är det därför hon alltid pressat sig så hårt? – När jag pluggade så arbetade jag samtidigt. Och så idrottade jag. Hon får det att låta så enkelt. Studier. Arbete. Idrott. Samtidigt. I full fart. De flesta skulle kanske nöja sig med att koncentrera sig på en av de där sakerna. Många människor fruktar att de inte ska räcka till, inte orka. Därför nöjer de sig med att stanna vid sin läst. Och så är de rädda för vad omgivningen ska säga. Men Elisabet förstår inte varför man inte ska tro på sig själv och sin förmåga, eller varför man ska bry sig om vad andra tycker. – Det gäller att förvalta de gåvor man fått av Gud brukar jag tänka, även om jag inte tror på Gud. Men rätt många skulle nog ha börjat tro på en högre makt om de som liksom Elisabet drabbats av cancer i bukspottkörteln – något som upptäcktes efter det att hon brutit lårbenshalsen. Cancern hade dessutom orsakat diabetes. Livshotande operationer, komplikationer, kaos i eftervården, och ständiga smärtor – att Elisabet kunde kämpa sig igenom det berodde inte bara på hennes viljestyrka, utan säkert till stor del också på hennes fysiska styrka. Och det här var inte en kamp där det räckte med att göra sitt bästa. Den här gången gällde det verkligen att vinna. – Som ung började jag åka skidor i Göteborg, kan tyckas konstigt men just det året hade vi mycket snö. Tävlingscykel för damer hade vid den tiden börjat växa fram, och tränarna såg på den där smala tjejen med långa starka ben och tänkte att hon borde satsa på cykel. De hade rätt, de där tränarna, och med åren vann Elisabet två SM-guld, tre SM-silver och två brons, och så tävlade hon i VM. Skidstavarna släppte hon aldrig helt, och tävlade och vann i distriktsmästerskap. När jag försöker boka intervjun med henne är det mitt i skid-VM, och det visar sig vara svårt att få till en tid som passar för någon som själv beskriver sig som ”idrottstokig”. Det är inte vanligt med elitidrottare som också är intellektuella, och snart befinner vi oss åter i en diskussion om vad som begränsar människor, och vad som får dem att frivilligt begränsa sig själva – varför är renässansidealet så utdött; tanken på att en individ kan bli framstående på flera områden, och att det egentligen bara är en fråga om vilja, och att tro på sig själv. Elisabet påpekar att en faktor som ofta glöms bort är att människor alltför ofta är lata. De vill inte göra den där extra kraftansträngningen, eller göra något helt nytt och pröva sig själva. Om världen och samhället nu är så beskaffade att vi nästan uppmuntras till att begränsa oss, till att inte pröva våra vingar –

1 0 Affärsplats

då kan man också utgå från att den som liksom Elisabet vill utveckla alla sina förmågor fått möta motstånd från omgivningen. Det var därför hon sa upp sig från Sveriges Televison 2008. Då hade hon arbetat där i 25 år, och det var ett år kvar till pensionen. Då brukar de flesta ta tag i skrivbordskanten för att hålla sig kvar, och invänta avtackningen. Men Elisabet var helt enkelt förbannad för att hon inte fick några vettiga arbetsuppgifter, trots att hon själv kom med förslag. Hon som hade varit reporter i Washington, Amman och Bryssel fick när hon återvände sitta vid ett skrivbord med oklara arbetsuppgifter, så hon surnade till och sa upp sig. Vad skulle hända om hon i dag blev uppringd av Sveriges Televisions ledning som förklarade att: ”Förlåt Elisabet, vi misshushöll med din erfarenhet, energi och kompetens – kom tillbaka – du får välja vilken utlandspostering du vill!” Elisabet tvekar inte en sekund: – Jag skulle vilja tillbaka till Mellanöstern. Visst är det så mycket svårare att arbeta där i dag – stora länder och områden är ju stängda, eller helt livsfarliga att verka i som utrikeskorrespondent. Men det är där jag i så fall skulle vilja arbeta. Medan hon svarar ser jag för mitt inre en TV-bild fladdra förbi och en röst säger: ”Det här är Elisabet Höglund för Rapport. Jag står vid frontlinjen mitt i Kobane där striderna nu rasar hus för hus när de kurdiska styrkorna slår tillbaka IS försök att åter inta staden.” För jag har liksom en känsla av att hon inte skulle kunna hålla sig borta från de där livsfarliga platserna – det är ännu ett jobb som bara måste göras. När jag frågar om hon tror att hennes ålder spelar någon roll för att hon hamnade på undantag på Sveriges Television svarar hon att det är klart att den gjorde, men hon vill inte gå med på att åldersdiskrimineringen är speciellt framträdande i media. – Det är bara det att den syns tydligare där, men det är likadant överallt i hela samhället. Och den drabbar kvinnor hårt. I grund och botten är det en fråga om biologi, om kön. När kvinnan passerat klimakteriet är hon på något sätt förbrukad i biologisk mening, eftersom hon inte kan föda barn längre, medan mannen kan sätta barn till världen långt upp i åren. Vi undviker att diskutera hur det här spelar in. Allt har blivit en fråga om miljö, och vad vi kan ändra med politiska beslut. Visst kan man ändra mycket med politik, se bara på hur kvinnans ställning förändrats de senaste 100 åren, men vi måste försöka förstå de biologiska faktorerna också. Samma syn på kvinnor och ålder spelade antagligen in när Elisabet blev uppringd av Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, som berättade att hennes kontrakt skulle sägas upp. De fem åren som krönikör på Aftonbla-


Elisabet är självlärd som målare … och produktiv … det har blivit 70 separatutställningar med tiden.

Affärsplats 1 1


ELISABET HÖGLUND

det var över. Det spelade ingen roll att hennes texter hörde till de mest lästa och omdiskuterade. Helin anförde besparingsskäl, och man kan ju undra varför besparingar alltid först drabbar just äldre och kvinnor. Man kan också fundera på om de etablerade tidningarnas nu nästan konstanta kris beror på att de möter de ekonomiska problemen med att skära bort de mest erfarna skribenterna. Under samtalet förstärks min känsla av att styrkan hos Elisabet som journalist är just känslan av utanförskap, den som står vid sidan av ser litet klarare på skeendet, och inte fångas upp av trender, strömningar, och känslan av att det är bäst att tycka som alla andra för att få fortsätta tillhöra gemenskapen. Jag påminner henne om en färsk kolumn hon skrivit om kvinnor i politiken där hon säger att visst är det bra att fler kvinnor tar ordentligt med plats i politiken; snart kanske alla borgerliga partier leds av kvinnor. Men i kolumnen påpekar hon att om man betraktar hur det ser ut på arbetsmarknaden är en tydlig tendens att när en verksamhet börjar domineras av kvinnor flyr männen det området eller yrket, och prestige och löner sjunker. Kan samma sak hända i politiken? – Ja, det finns en viss enkelspårighet när skeenden ska beskrivas eller analyseras. Det finns verkligen en åsiktskorridor, konstaterar Elisabet. En del människor finner styrka och tillfredställelse i att måla, och det gäller också Elisabet; hon började måla i olja när hon var tolv år. Nu kan man förvisso tänka: men har hon inte en hel del annat att stå i? Måla också? Men som med allt annat – att göra många olika saker behöver inte innebära att man gör varje sak på ett sämre sätt. Verksamheterna på de olika områdena kan befrukta varandra, och i vilket fall ge energi och styrka – som målningen gör för Elisabet. – Jag är helt självlärd när det gäller målning. Jag kan inte tänka mig att gå på en målarkurs och låta någon annan berätta för mig hur jag ska göra.

naivismen – det där oförmedlade, den oskuldsfulla blicken, nyfikenheten? – Jo, kanske att där finns något oskyldigt i dem, håller hon med om, utan att vika sig på det där med naivismen. Och tänker jag, varför skulle man egentligen försöka placera in Elisabet i fack i det här fallet när man inte kan göra det i något annat fall; hon går sin egen väg. Vad det än gäller. Möjligen kan kanske det där vi enades om när det gäller hennes måleri sägas prägla hela hennes verksamhet … ”oskyldig blick” … ”fånga ljuset”.

1969 Vinner sin första cykeltävling.

Tävlingar i skid-SM: 2 Starter i Vasaloppet: 2 Egna SM-guld i cykel: 2 Antal utgivna böcker: 5

1970 Journalist på Västgöta-Demokraten. 1971 Vinner SM-guld i cykel. 1972 Vinner sitt andra SM-guld i cykel, tävlar i cykel-VM. 1973 Fil. kand. i litteraturhistoria, historia, och kulturgeografi, tävlar i cykel-VM. 1977–1981 Biträdande pressombudsman på LO. 1980 Första boken: ”Storkonflikten i den politiska debatten”. 1981–1983 Arbetsmarknadsreporter på Veckans Affärer.

Sen 1989 har Elisabet haft ett 70-tal konstutställningar. Hon målar figurativa landskap, och skildrar hur mörkret möter ljuset, ljuset segrar alltid.

1983–1987 Arbetsmarknadsreporter på Aktuellt. 1985 Tilldelades priset som Sveriges bästa arbetsmarknadsreporter av Svenska Kommunalarbetareförbundet. 1986 Ger ut ”Kvinnans lilla deklarationsbok”. 1987–1996 Kommentator samt ekonomisk och politisk reporter på Rapport. 1990 Korrespondent i Washington för Rapport, ger ut en bok om vardagsjuridik: ”Kvinnan, familjen och lagen”. 1996–2000 Europakorrespondent i Bryssel för Sveriges Television. 2001 Skogs- och Lantbruksjournalisters Stora Pris för reportagen om djurvård, plågsamma djurtransporter och djurmisshandel.

Nu ska man inte förledas att tro att det här är en liten hobby för Elisabet, där tavlorna efterhand anhopas i torpet i Tungelsta, eller stugan i Bergslagen. Hon har vid det här laget hunnit med mer än 70 separatutställningar. När vi diskuterar hennes måleri hävdar jag att jag tycker mig se en viss påverkan från naivismen – något som hon definitivt bestrider – hon målar ju realistiskt, menar hon, i hennes tavlor finns inget av naivismens upplösande av perspektiv, proportioner och färgskalor. – Jag försöker fånga det jag ser i naturen, och strävar efter att fånga ljuset, förklarar hon.

2009 Krönikör i både Expressen och Aftonbladet, programledare för TV4:s Förkväll, vikarierande programledare för Ring P1.

Men, försöker jag – finns det inte en känsla i dina tavlor som förbinder dem med

2013 Deltar i På Spåret (2:a plats), kolumnist i Cancerfondens tidning ”Rädda livet”.

1 2 Affärsplats

ALLTID PÅ VÄG

2008 Deltagare i Let’s Dance, korrespondent för Sveriges Television i Mellanöstern.

2010 Ger ut sin självbiografi ”En kvinna med det håret kan väl aldrig tas på allvar”, Årets Mappie (M-Magasin). 2012 Utkommer med boken ”Nattens änglar” om sin långa och svåra kamp mot cancern.

1) Antal delningar på Facebook – krönika om Jimmie Åkessons sjukdom och Elisabets kritik mot dem som hånade honom för att han blivit utbränd = 29 000. 2) Antal delningar på Facebook – kolumn som hon skrev om att ost innehåller antibiotika = 14 000.


Andra skulle slagit sig till ro någonstans under färden och ansett att nu hade de skapat tillräckligt. Men inte Elisabet, det är svårt att inte tänka på Karin Boyes rader när man följer henne år för år: ”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

Affärsplats 1 3


Handla vin direkt från din vinhandllare i Paris, smidigt och enkelt med hemleverans! Vi är nära vinbönderna och vingårdarna i Bordeaux, Bourgogne, och Rhône, men vårt hjärta är djupt förankrat i Champage. Viner med kvalitet – för att du alltid ska ha ett bra vin att servera, både till vardags och fest!

DRÖMMER DU OM SALTSTÄNK, SOLDRÄNKTA KLIPPOR, OCH RO FÖR SJÄLEN? Välkommen hem till oss, drömplatsen för sjöbusar och landkrabbor. Vi finns vid havet i Nynäshamns Skärgård med vy över Bedarön. 08-520 111 20, info@skargardshotellet.com www.skargardshotellet.se

En riktig bank har nöjda kunder Frihet, jämlikhet & gott vin www.franskavinlistan.com

Enligt SKI (Svenskt Kvalitetsindex) 2014 har Handelsbanken nöjdast kunder sett till hela bankbranschen, privat- och företagskunder sammanslaget. Välkommen in på något av våra kontor i Haninge, Västerhaninge och Dalarö

handelsbanken.se

1 4 Affärsplats


Enkel brösthandske kan rädda liv Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Alla vet att vi bör undersöka våra bröst varje månad. Prova att använda Sensi Femmes brösthandske nästa gång. Du kommer att förvånas hur enkelt det blir att känna igenom dina bröst efter knölar. Sensi Femme-handsken ökar känsligheten i fingertopparna, och underlättar därmed möjligheten att hitta små knölar så små som knappnålshuvuden.

Tidig upptäckt av bröstcancer är mycket viktigt, då det ökar chansen för en lyckad behandling.

Beställ din brösthandske på www.sensifemme.se Sensi Femme AB Marianne Sjöberg, VD, 0708-82 46 12 Fia Hobbs, pressansvarig, 070-658 68 65


ISA AKAN

EN SNABB RESA TROTS MÅNGA KURSÄNDRINGAR

Isa Akan – framgångsrik i två branscher, förbereder sitt inträde i en helt ny verksamhet, samtidigt som han funderar på vad han ska satsa på efter det. Hårt arbete ger resultat. Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

ånga blir förvirrade när de kommer till ett nytt land för att börja ett nytt liv. De överväldigas av okända miljöer, av ett språk vars melodi och ord de ännu inte behärskar. Oväntade seder och bruk. Men inte den leende, ekorrpigge mannen som står framför mig. Han visste vad han ville när han kom till Göteborg 1990. Han ville bygga upp ett stort företag. Han hade inte tid att bli förvirrad. Nu 25 år senare har han varit framgångsrikt verksam i två branscher, börjat förbereda sitt inträde i en helt ny verksamhet, samtidigt som han funderar på vad han ska satsa på efter det. Jag har kommit till Brandbergen för att ta reda på vad som driver Isa Akan att ständigt arbeta, ständigt göra affärer.

M

De första åren pluggade Isa svenska, och arbetade extra i en restaurang där släktingar ordnat jobb åt honom. Han blev också erbjuden anställning på Volvo. – Men jag tackade nej till det, förklarar han. Jag visste att jag ville ha ett eget företag, ja, till och med flera företag. Inte vara anställd hos någon. Den drömmen hade Isa haft ända sedan han var barn och hjälpte till i sin pappas företag där man sålde jordbruksmaskiner. Pappan drev dessutom samtidigt ett jordbruk, och arbetar fortfarande vid 87 års ålder. Uppenbarligen har lusten till både affärer och hårt arbete gått i arv. 1992 flyttade Isa till Haninge för att börja jobba på Vega, Sveriges första hamburgerbar. Men tillsammans med sin tvillingbror, som ett år tidigare följt efter Isa till det nya landet, började han planera för en egen affärsverksamhet. De köpte tillsammans en kebabrestaurang i Solna Centrum, drev den en period samtidigt som de rustade upp restaurangen. Efter ett tag sålde de den med god förtjänst, och köpte en ny snabbmatsrestaurang. Rustade upp den. Sålde den. Köpte en ny. Genom åren har Isa ägt 14 restauranger som

1 6 Affärsplats

han hanterat på samma sätt. Han och brodern identifierade ställen som inte hade utnyttjat sin fulla potential, såg affärsmöjligheten, och utnyttjade den. Jag undrar varför han upphörde med den verksamheten, och det förklarar han med att branschen blev tuffare, det blev svårare att få restaurangerna lönsamma, och orsaken är att det var svårt att få alla anställda att arbeta långa, tuffa pass. Isa själv tyckte det var självklart med 15-timmarspass, men var nöjd om personalen klarade tolv timmar. När den turkiske ambassadören påpekade för Isa att det inte fanns någon resebyrå inriktad på Turkiet i söderort insåg Isa att det var en alldeles utmärkt möjlighet, och bestämde sig för att lämna restaurangbranschen. Han hittade en lämplig lokal i Brandbergen, som ursprungligen varit en Pressbyråkiosk som sedan omvandlats till ett närköp. Det blev basen för resebyrån, men eftersom det var möjligt att få plats med andra verksamheter också rustade han upp närköpet, och öppnade en hämtpizzeria som efterhand byggdes ut till en riktig restaurang. På något sätt är det typiskt för honom. Varje minut ska användas, varje utrymme utnyttjas maximalt. Det finns alltid en krona att tjäna, en affär att inleda och avsluta framgångsrikt, den må vara stor eller liten. – Från början var 100 procent av kunderna i resebyrån från Turkiet, minns Isa, men i dag är 30 procent av resenärerna svenskar. Han satsar inte så mycket på traditionell marknadsföring; han förlitar sig på att bra service och bra priser ska göra att mun mot mun-metoden ska leda till att kundskaran hela tiden växer. Och hittills har det fungerat. Istanbul är det mest populära målet, även om man också erbjuder resor för dem som mest vill sola, bada, eller spela golf. När jag frågar honom vilka upplevelser man inte får missa i Istanbul blir jag något förvånad över svaret. – Det första du måste göra är att besöka en hamam, säger han ivrigt, som om han

ville ta oss i armen och leda oss till ett sådant med en gång. Hans beskrivning gör att man inser att man faktiskt bör unna sig ett besök i ett turkiskt bad någon gång i sitt liv, men den lyriska berättelsen om ånga och porlande vatten gör att man misstänker att det i så fall skulle leda till att man blir fast och beroende. – För det andra måste du åka kollektivtrafik, fortsätter han, och när han ser min förundrade min förklarar Isa att det är det absolut bästa sättet att möta människorna i Istanbul, och uppleva deras vardag och verklighet. Och så avslutar han med att man givetvis måste besöka museerna och de historiska byggnaderna. Där är det mest en fråga om att det kan vara svårt att välja och hinna med i denna stad fylld av monument från så många olika epoker, där dynastier och härskare gjort allt för att eftervärlden ska minnas dem. Efter många år som framgångsrik företagare – vilka råd skulle han ge till en ung utländsk man som kommer till Sverige och vill bli företagare? – Han måste lära sig språket, säger Isa direkt. Och studera – han ska lära sig det han behöver kunna i den bransch han vill satsa på. Han måste lära sig planera också. Dag för dag. Månad för månad. Se framåt. Vara noggrann med tider. Det där med att han betonar planering gör mig intresserad. Det känns inte som typiskt för turkisk affärskultur. Jag berättar om hur jag själv haft affärer med turkiska rörelseidkare, och till slut lärde mig att alltid ta med en bok till ett avtalat möte – då kunde jag sitta och läsa i väntan på att den jag bokat träff med i sinom tid skulle dyka upp. Isa ler och säger att han själv ”nog blivit ganska svensk med åren”. När jag träffar företagare för att porträttera dem slås jag av hur ofta viljan att göra affärer gått i arv, och hur är det då med Isa? Hoppas han att hans tre barn ska bli företa-



ISA AKAN

– Man måste lära sig språket, och studera den bransch man vill jobba i. Man måste också planera, dag för dag och vara noggrann med tider.

gare som han? Det nyss blyga leendet som fanns när han konstaterade sin ”svenskhet” växlar upp i ett brett grin när han berättar om hur det äldsta barnet säljer mobiltelefoner, och trots att han bara är 25 år redan är butiksansvarig, och blev utnämnd till 2014 års bästa säljare i sin kategori. Det märks på Isa när han pratar om familjen att den är viktig för honom. – Jag arbetar mycket, så när jag är ledig vill jag göra allt med min familj. Om jag ska promenera, så gör jag det med familjen. Om jag ska simma, så gör jag det med familjen. Och varje kväll lämnar han kontoret för

1 8 Affärsplats

en timme eller två för att äta middag med fru och barn och diskutera vad som hänt under dagen. Sedan går han tillbaka till kontoret. Isa nöjer sig förstås dock inte med att låta resebyrån växa, varje utrymme ska som sagt utnyttjas, och när en affärsbekant en dag diskuterade med honom om behovet av studentbostäder insåg Isa att hans kontor var omgivet av en rejäl bit mark. Mark som Isa ägde. Ekvationen var ganska enkel. Det behövdes studentbostäder. Isa hade mark. Alltså skulle Isa bygga studentbostäder. 2016 inleds projektet. Vid det här laget har jag börjat lära mig hur Isa tänker, så jag frågar

nyfiket vad som kommer att bli nästa satsning. Vad händer när studentbostäderna är byggda? – Hotell, säger han med nästan slutna ögon. Hotell. Jag har alltid drömt om att ha ett hotell. Jag frågar aldrig var han tänker sig att det där hotellet ska finnas, det behövs inte. Jag lägger nämligen ihop ett och ett. Under intervjun har Isa berättar att han älskar Haninge, och att han inte kan tänka sig att flytta därifrån. En stund senare påpekar han att det är bra att kommunen nu satsar på att locka mer turister till kommunen …


Isa som barn tillsammans med sin tvillingbror och sin pappa – som fortfarande vid 87 års ålder arbetar med sin affärsverksamhet samt sitt jordbruk.


Den personliga redovisningsbyrĂĽn

Niva Ekonomi AB är en redovisningsbyrü som vänder sig främst till Er som driver smü eller medelstora fÜretag oberoende av branschtillhÜrighet. Vi skÜter vüra kunders lÜpande redovisning, lÜneadministration, deklarationer, bokslut, bolagsbildningar och ürsredovisningar med mera. Vi fungerar som vüra kunders ekonomiavdelning. Vi tror starkt pü att fÜretag behÜver ha en nära och lüngsiktig relation till sin redovisningsbyrü fÜr att lyckas med sitt fÜretagande. Som kund hos oss ska du känna dig trygg och säker pü att din redovisning skÜts korrekt och riktigt och att vi alltid sätter dig och ditt fÜretag i fokus.

MarkĂśrgatan 10, Handen | 08-778 20 00 www.nivaekonomi.se | info@nivaekonomi.se

ORGANISAT ION CERTIFIED BY

HYLAST AB etabllerades ĂĽr 1990 och ligger idag i Jordbro FĂśretagspark, sĂśder om Stockholm. Vi har en bred kompetens och se ervar samt reparerar olika slagss fordon, släp och entreprenadm maskiner. FĂśretaget är bland GH OHGDQGH QlU GHW JlOOHU SnE\JJQDGHU DY ODVWELODU PHG NUDQDU RFK Ă€DN 0RELO K\GUDXOLN lU HQ VSHFLDOLWHW 9L VlOMHU VOLWVWnO VNRSRU VDPW XWUXVWQLQJ WLOO HQWUHSUHQDGPDVNLQHU RFK VWnU lYHQ WLOO WMlQVW YLG UHSDUDWLRQHU DY UHGVNDS Postadress %R[ +DQLQJH Ć” BesĂśksadress 7UDYHUVYlJHQ -RUGEUR Ć” Telefon Ć” Hemsida www.hylast.se

2 0 Affärsplats


HYLAST SATSAR PÅ UTBILDNING

Skruvmejsel och skiftnyckel räcker inte längre – nu gäller det att behärska datorer och elektroniskt styrda system: fortlöpande utbildning för personalen är viktig. Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

n del framgångsrika företag byggs upp genom att någon får en briljant idé, och till slut tvingar verkligheten att anpassa sig efter den. Andra framgångsrika företag byggs upp genom att någon anpassar verksamheten efter verkligheten. När vi går runt i Hylasts verkstäder förstår jag att det här ett företag av den senare sorten.

E

VD Klas Andersen är synbart stolt när han pekar ut det som skiljer lokalerna från andra verkstäder där man reparerar och bygger om tunga fordon. Det är bredare än det brukar vara mellan stationerna, vilket ger reparatörerna mer utrymme, och gör uppdragen mer lättjobbade. I golvet finns ingjutna stålbalkar som gör det lätt att svetsa fast stag som ska användas då ett fordon riktas. Allt är genomtänkt, men det som slår en mest är hur rent och prydligt det är överallt. Inga oljefläckar, inga sopor, inga verktyg eller maskindelar som ligger litet här och där, det

syns helt enkelt inte som om anläggningen varit i drift i tre år med tvåskift och 5 000 utförda uppdrag. Det är alltid ett säkert tecken på att personalen trivs. Om inte annat, så slipper de frysa när de arbetar här; en mil rör garanterar golvvärmen. – När vi bestämde oss för att bygga en ny verkstad drog vi in hela personalen i arbetet. Vi organiserade arbetsgrupper, berättar Klas, där vi gick igenom alla moment och delar av verksamheten, och alla fick tycka till om hur det skulle se ut. Resultatet är uppenbarligen en personal som är nöjd; omsättningen är låg, och de två som anställdes först i företaget när det startade för 25 år sedan finns fortfarande kvar. Men nu är bemanningen mycket större. Ungefär 25 personer arbetar i verkstadsbolaget, och 20 i det åkeribolag där man hyr ut fordon, chaufförer, och entreprenadmaskiner. Verksamheten har växt stadigt och säkert – för precis som Klas lyssnar på de han har som anställda, så lyssnar han på marknaden,

tittar på det som sker, och anpassar verksamheten efter det. – Numera kommer man inte långt med bara skruvmejsel och skiftnyckel. Nu gäller det att behärska datorer och elektroniskt styrda system. Därför utbildar vi vår personal hela tiden så att de hänger med i utvecklingen, säger han samtidigt som vi passerar en vägg fylld med diplom och certifikat som vittnar om alla kurser personalen gått igenom. När jag uttrycker min häpnad över att det är så många inramade diplom, höjer ekonomichefen Elin Andersen på ena ögonbrynet, och förklarar att de har några stora packlårar fyllda med diplom, det jag ser är bara det som fick plats på väggen. – Diplomen som visar att man har rätt att ’släcka tvåor’ är viktiga. Får man en besiktningsanmärkning som kräver efterkontroll utför Hylast reparationen, och meddelar Transportstyrelsen att felet är åtgärdat. Kunderna blir nöjda, eftersom de slipper åka tillbaka till bilbesiktningen för efterkontroll.

Affärsplats 2 1


HYLAST

Ett sätt för Hylast att säkra inflödet av personal som klarar av den snabba tekniska utvecklingen är att samarbeta med Fredrika Bremer-gymnasiets linje för ”Lastbil och mobila maskiner”. Ett tag var det tal om att utbildningen skulle läggas ner, men samarbetet mellan skolan och Hylast gjorde att den kunde räddas. Men kan det vara så att lärlingsutbildningen är viktigt för företaget eftersom den innebär att man får ersättning för de lärlingar man tar emot? – Inte alls, förklarar Elin. Det är mest en symbolisk ersättning vi får. Och så kostar det ju oss en del resurser att utbilda och avsätta personal som blir handledare, och att ha lärlingar med i verksamheten under den praktiktid som utgör hälften av utbildningen. – Det känns som ett bra sätt att bidra till en bra skola, fortsätter Klas, Och så får vi en bra blick för vilka som är riktigt bra bland lärlingarna. Det är på alla sätt en utmärkt lösning för alla inblandade – skolan, eleverna, och oss. Hylast är tämligen okänsligt för konjunkturer. I dåliga tider, när det inte köps nya produkter utan åkare och entreprenörer sliter på maskinparken ett år till, blir det många reparationer. I goda tider blir det service och påbyggnader på fordon som kranar och kärllyftar. Bredden i utbudet av tjänster gör att man kan hantera alla märken på marknaden; därför märker man inte av om det går sämre för en tillverkare, för då går det oftast bättre för någon annan. Klas och Elin talar om företagets framgångar och tillväxt på ett väldigt tillbakalutat sätt. Att det går framåt verkar inte så mycket bero på storslagna planer, utan på att man är noga med detaljerna, och att göra allt så bra det bara går. I det ingår att man hela tiden ligger i takt med utvecklingen på alla områden, och då är digitalisering en självklarhet – även när det gäller administrationen. – 70 procent av våra leverantörsfakturor är digitala, säger Elin, och 50 procent av kundfakturorna. I lagret, som består av 400 hyllmeter produkter i en platsbesparande paternosterhiss, har alla produkter en streckkod, vilket underlättar hanteringen väldigt mycket. Och för ett företag som hela tiden spanar efter trender i utvecklingen är det självklart att man kontinuerligt granskar sin verksamhet ur miljöperspektiv – men det är också viktigt att erbjuda tjänster som bidrar till ett grönare samhälle. Vi kommer att satsa på en utrustning för axelmätning, berättar Klas. Då kan vi garantera att fordonets hjul är rätt ställda – det spar inte bara pengar för ägaren utan också bränsle – och är därmed bättre för miljön. Vi tar de avslutande bilderna ute på gården som är fylld med stora, tunga fordon; lastbilar, dragfordon, hjullastare – när det väl börjar byggas ordentligt i Stockholms södra delar kommer det i alla fall inte bromsas på grund av att det inte finns servicekapacitet i regionen.

2 2 Affärsplats


Elin Andersen och Klas Andersen ser med tillförsikt på framtiden. Bredden och kunnandet i företaget gör att man står stark oavsett om det är låg- eller högkonjunktur.


Även på ett företag som satsar på att behärska det senaste inom teknologin behövs det muskelkraft och rediga verktyg.


Alla företag behöver en egen jurist Pernilla Norberg Advokatfirman Nova Specialiserad på affärsjuridik, bolagsrätt, avtalsrätt, tvistemål, arbetsrätt och företagsrekonstruktion 08-566 366 23, 070-556 69 64, pernilla.norberg@nova.se www.nova.se

Välkommen till fastighetsmäklaren med nöjdare kunder. Med över 20 år som verksamt fastighetsmäklarföretag i kommunen vågar vi nog påstå att vi kan vårt område och namnet på nästan varenda gata. Vi är kommunens mest anlitade mäklarföretag. Vi har ett brett kunnande och stor erfarenhet – utnyttja det. Kontakta oss när du har frågor eller funderingar runt att sälja eller köpa en bostad.

Johan Broo

1VZLÄUH Hultgren

Daniel Lundberg

Mats Lundberg

Martin Lundberg

Erika Nohagen

Emelie Palm

Angelica Sjölander

Lovisa Wiegel Daniel AmeliaVarli Jimmy Runsten Hällborn

HusmanHagberg Haninge/Västerhaninge Tel 08-777 32 00 • E-post haninge@husmanhagberg.se

Fastighetsmäklaren med nöjdare kunder. www.husmanhagberg.se

Affärsplats 2 5


FLYGANDE START FÖR AL

Allt fler lockas av grön prägel i kombination med citynära läge.


LBYBERG FÖRETAGSPARK

Av Fredrik Åberg Foto Haninge Kommun


F LY G A N D E S T A R T F Ö R A L B Y B E R G F Ö R E T AG S PA R K

E

fter mångårig planering och den senaste tidens markarbeten rullar nu Albyberg företagspark ut på allvar. Den första huskroppen, av närmare fyrtiotalet tilltänkta, är inflyttningsklar – och redan i princip fullt uthyrd. Genom den lokala entreprenören Albybergsfastigheter AB står nu fler byggnader på tur – samtidigt som Haninge kommun förhandlar med intressenter som själva vill köpa mark och bygga i egen regi. Även från internationella aktörer växer intresset för denna så strategiskt viktiga plats i det expansiva Stockholm. – Läget mitt emellan city och den nya storhamnen i Nynäshamn är unikt i sig – men så finns det också andra styrkor som gör att Albyberg spelar i en division för sig, menar Senada Custovic som är etableringsansvarig i Haninge kommun. Genom det lokala Albybergfastigheter AB byggs företagslokaler för uthyrning, men ungefär hälften av ytan i första etappen kommer att erbjudas till intressenter som vill bygga själva. Tillsammans med etapp 2 kommer Albyberg att utgöras av 830 000 m2 markyta. Det gör området inte bara till ett av de större i sitt slag i Stockholmsregionen – utan också genom sitt gröna läge till ett av de riktigt unika. Med skördeängar, skogar och sjöar i ena riktningen, och den förbipasserande riksväg 73 i den andra är Albyberg på många sätt ett strategiskt val för entreprenören. Stråket förbinder huvudstaden med den nya storhamnen i Nynäshamn, och skapar därigenom en gateway till nya internationella affärer. – Södertörn är i sig en mycket intressant marknad med 450 000 invånare och 45 000 företag – varav ungefär en tredjedel finns i Albybergs omedelbara närområde, säger Senada. Som etableringsansvarig arbetar Senada över ett brett fält när framtidens Haninge formas. Tjänsten är ny och har tillkommit i en fas då kommunen växer kraftigt, inte minst genom utvecklingen av stadskärnan med projekt som Haningeterrassen och Vega stadsdel. För Senada är dock näringslivsfrågor inget nytt. De senaste tolv åren har hon

arbetat inom kommunen med näringslivsfrågor, i rollerna som näringslivschef och näringslivsutvecklare. – Det råder huggsexa om mark i hela det snabbväxande Stockholm – och för Haninge, som utnämnts till regional stadskärna på östra Södertörn, har tillgången till just mark blivit vår tydliga konkurrensfördel, säger Senada som tillägger att man inte bara vill exploatera – utan också slå mynt av det gröna läget. Den som etablerar företaget i Albyberg når motorvägen lika snabbt som skogsstigen. På kortare tid än man tar sig till Stureplan med bil, kan man promenera rätt in i den orörda och stillsamma nationalparken i Tyresta. Det är ett faktum som laddar vilket varumärke som helst med nya gröna värden, vilket också är viktigt i kampen om morgondagens arbetskraft. Även själva företagsparken smyckas med naturens egna uttryck, och materialval och planteringar följer den starka ekotrenden. De som arbetar i området, tilltänkta 3 000 själar, har också möjlighet att bidra till hållbarhetsperspektivet. – Inte minst när det gäller att ta sig till och från jobbet. Den omedelbara närheten till riksväg 73 kapar transportsträckorna, men kanske framför allt finns möjligheten att välja kollektivtrafik med de direktbussar som ansluter pendeltågsstationerna i närliggande Jordbro och Västerhaninge. Även för den som vill ta cykeln till jobbet finns möjligheterna, genom den cykelled som ringlar förbi Albyberg från Handen och Jordbro.

Den omedelbara närheten till riksväg 73 kapar transportsträckorna … På önskelistan över framtidsetableringar i Albyberg har kommunen listat verksamheter med tydlig miljöprägel. Snävare definierat kan det exempelvis handla om företag inom

den så kallade ”clean tech”-sektorn – så som innovatörer och producenter av förnybar energi. Men även verksamheter med minimal klimatpåverkan är intressanta. – Vi är ganska öppna, så länge det inte belastar miljön. Vi vill ju också ha en bred mix och skapa en mångfald i företagsparken, förklarar Senada. Det är också viktigt att de som etablerar sig här får tillgång till en bra service på området och att man kan handla av varandra. Därför tittar vi inte bara på de som vill etablera kontor och lättare industrier – utan även hotell och restaurangverksamhet, för att bara nämna några exempel. Prospektlistan är redan välfylld och Albyberg har nått ett läge där man till och med tvingas tacka nej till förfrågningar. Något av ett angenämt dilemma – för samtidigt som man vill få rätt blandning av företag och ur ett miljöperspektiv, så känns det inte bra att stänga dörrar. – Oftast löser vi det genom att hänvisa till andra befintliga företagsområden i Haninge – dessutom pågår det i expansiva Jordbro företagspark ett planarbete för att utöka företagsmarken där. Hela Haninges styrka är de logistiska förutsättningarna och närheten till huvudstaden, säger Senada. Summerar vill hon dock göra med det som hon tycker är mest karakteristiskt för Haninge. – Dynamiken i att kunna erbjuda både en expansiv tätort och en litet mer vilsam glesbygd. Här finns gott om grönt guld och blåa pärlor – vår vida skärgård med fyratusen sköna öar!” Albyberg företagspark byggs i två omgångar. Etapp 1 har en markyta om 330 000 m2 – varav hälften bebyggs i regi av Albybergfastigheter AB, och resterande mark säljs i plansprängt skick genom Haninge kommun. För etapp två pågår planläggning av en markyta motsvarande 500 000 m2. Marken ägs av Haninge kommun och tomterna säljs till etablerare som själva vill bygga och äga sina fastigheter. I färdigt skick kommer Albyberg företagspark att utgöras av 830 000 m2 markyta och beräknas få över 3 000 nya arbetsplatser.

Läget mitt emellan city och den nya storhamnen i Nynäshamn är unikt i sig – men så finns det också andra styrkor som gör att Albyberg spelar i en division för sig. Senada Custovic, etableringsansvarig i Haninge kommun.

2 8 Affärsplats


Else-Marie Johansson studerar ritningarna till de byggnader som ska uppföras på en del av företagets mark i området. Totalt äger man hälften av den mark som ska bebyggas.

ALBYBERG SKA

BOTA REGIONENS VÄXTVÄRK Ett grönt bygge från start till drift – solceller på taken, LED-lampor, bergvärme. Och så tänker man plantera vinrankor på fasaderna. Och så blir det persikoträd … Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

bland blir man litet misstänksam när man läser kommunala detaljplaner som berättar hur fint det ska bli i framtiden. Menar de verkligen allvar, frågar man sig. Kan det bli så bra? Ungefär så reagerade jag när jag studerade detaljplanen för Haninges nya företagspark Albyberg. Grönområden, naturparker, gångvägar, kaféer, solkraft – varje miljöväns dröm. För bra för att vara sant? För att få reda på hur det går besökte vi ägarna till Albybergfastigheter, det privata bolag som tillsammans med kommunen äger och utvecklar området.

I

Vi åker kommunalt till vårt möte – något annat går inte an, känns det som när man ska träffa personer som åtagit sig att utveckla ett miljövänligt stort område för

många företags verksamheter. Då får vi också möjligheten att promenera genom Jordbro, och bli påminda om hur stark företagsamheten är i Sverige, och hur landets ekonomiska styrka är beroende av alla dessa små och medelstora företag som fyller kvarter efter kvarter i området. Det är all denna företagsamhet som gör att trycket på Haninge är stort. Många företag söker sig utåt från det inre av Stockholm, och lika många söker sig utifrån landet in mot huvudstaden. En av skärningspunkterna blir då Albyberg med sitt läge vid väg 73, och sin placering mitt emellan Stockholm och Nynäshamns nya storhamn Norvik. Snabba transporter till Stockholm, och en enkel väg ut till Europa. – Elva minuter, säger Else-Marie Johans-

son. Elva minuter! Jag brukar ofta få förklara för kunder att så nära ligger Globen. Många lever i föreställningen att Haninge är så långt bort. Det är tvärtom – det är nära till det mesta. Albybergfastigheter köpte mark i området redan 2007, och har därför kunnat vara med från början i planeringsarbetet tillsammans med kommunen. Företaget äger hälften av området, 167 000 m2. Man har anlitat Skanska som entreprenör för markarbetena. När Else-Marie berättar om det som gjorts märker man att det kanske verkligen är så att de som arbetar med Albyberg verkligen tänker på miljön i alla avseenden. – Vi ville att det skulle vara ett grönt

Affärsplats 2 9


A L B Y B E R G S K A B O T A R E G I O N E N S VÄ X T VÄ R K

branschen. Nedtrappningen blev en upptrappning.

bygge, till exempel att alla jordmassor skulle hanteras på plats, och att vi inte skulle få en massa transporter från området. Jag märkte att Skanskas representanter var litet skeptiska till tanken. Men efter ett tag kom de tillbaka, och sa att det var klart att det skulle bli ett grönt bygge.

Men hur är det då med de gröna värdena och miljötänkandet – hur ska detaljplanens alla ord uppfyllas? Kan de ens uppfyllas? Else-Marie ger mig närmast en förnärmad blick och förklarar att det är klart att de kan. Hon drar fram skissen över den fastighet som snart får sina första hyresgäster. Ett bestämt pekfinger pekar på taken. Där är det solceller. Alla byggnader som uppförs kommer att få solceller på taken. Alla lampor blir LED-lampor. Bergvärme ... förstås.

Den första fastigheten står nu klar, och inflyttning sker alldeles i början på mars i den 9 300 m2 stora byggnaden. Under vårt möte ringer telefonen då och då med de sista inspektionsbeskeden för just den byggnaden. Sambon Kaj Nilsson, som grundade företaget, kommer in för att få diskutera något, och så ska Else-Marie prata med oss samtidigt – men hon är orubbligt lugn hela tiden. Det är nog nödvändigt om man ska driva det här projektet, och samtidigt ta hand om alla de hyresgäster företaget redan har i Jordbro, Skrubba, och Eriksberg.

När genomgången är klar lutar hon sig lite bakåt i stolen och förklarar med ett vänligt och glatt tonfall: – … och så tänker Kaj plantera vinrankor på fasaderna. Och så blir det persikoträd. Den här satsningen beror inte bara på Else-Maries och Kajs egna intresse för gröna värden – det är också ett sätt att locka rätt sorts hyresgäster. När byggnationen av de första lokalerna fördröjdes på grund av överklagande, var en del hyresgäster som var klara tvungna att hoppa av. Men så fanns det företag som stannade just därför att de tyckte att miljösatsningen i byggnaden och området var så tilltalande och viktigt. Dessutom gör solceller och bergvärme inte bara att byggnaderna blir klimatneutrala – flera av dem kommer också att producera ett

Märkligt nog var tanken med Albybergfastigheter att Else-Marie och Kaj skulle trappa ner på det här med arbete. Kaj hade byggt upp en golvfirma, och börjat investera så smått i fastigheter. När de träffades kom Else-Marie från ledande befattningar i leksaks- och licensbranschen, där hon arbetat med rättigheter i Norden och Östeuropa. Något hände uppenbarligen när de möttes, och tillsammans gav de sig in i fastighets-

energiöverskott som kan säljas och användas av andra. Sammantaget blir inriktningen på miljövänlighet något som är ekonomiskt fördelaktigt för alla; fastighetsägare, hyresgäst … och samhället i stort. Och Albybergfastigheter nöjer sig inte med att satsa på miljön när de bygger nytt – efterhand ska de gamla fastigheter man äger också få solceller på taket. Snart står också ett litet vindkraftverk på plats vid företagets kontor i Jordbro. Den första hyresgästen i Albyberg blir Smart Microfiber System, och i början på juni räknar man med att ytterligare två hyresgäster ska flytta in i resten av den stora byggnaden. Det är uppenbart att Else-Marie är stolt, inte bara över det egna företagets byggen – hon är lika stolt över allt som görs av kommunen, och som ska göras i vad som ska bli Stockholmsregionens intressanta företagspark. Nu börjar pekandet igen: – Där har naturparken fått uppsnyggade gångstigar. Där har man byggt dammar. Där blir det cykelvägar. Man inser efterhand att det kommer att bli en grönskande företagspark, inte bara en med ett och annat träd som planterats ut i efterhand. Förhoppningsvis byggs här också framöver kaféer och restauranger när väl företagen blivit fler, och Else-Marie och Kaj funderar på om inte ett hotell precis vid infarten är vad som behövs – där planen medger en 35 meter hög byggnad.

a n ter

at

G

ar

Stålstom mar ÄKTA

Northpower Stålhallar AB projekterar, tillverkar och monterar isolerade industrihallar åt Albybergfastigheter AB. www.northpower.se

3 0 Affärsplats

|

08-650 92 80

|

Rörvägen 55, 136 50 Jordbro


Din lokala redovisningsbyrå, verksam sedan 2001 och med personal som är bland annat

Ekonomipatrullen är en redovisningsbyrå med glada och trevliga tjejer. Vi arbetar snabbt och effektivt; antingen hos Er eller från vårt kontor i Haninge. Vår affärsidé är att få ner kostnaderna för allt ekonomiarbete inklusive boksluts- och revisionskostnader i mindre bolag till ett minimum. Vi samarbetar med lokala revisorer och försäkringsrådgivare som kan hjälpa Er till bästa möjliga lösningar, både för företaget och din privatekonomi. Tveka inte att kontakta oss för ett kostnadsfritt möte över en kopp kaffe. En trygg och pålitlig ekonomipartner för dig med höga krav.

Välkommen! www.ekp.nu, Träffgatan 2, Haninge, 0735-451 068

Flexibel bemanning på dina villkor! Administration, elektriker, arbetsmiljöingenjör, chaufför, redovisning, fastighetsskötsel eller andra uppdrag. Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget. Inga startavgifter eller bindningstider.

Ring Veteranpoolen:

08-518 165 55

www.veteranpoolen.se


A L B Y B E R G S K A B O T A R E G I O N E N S VÄ X T VÄ R K

”11 minuter. Bara 11 minuter.” Else-Marie brukar ofta betona hur nära det är till Globen från Albyberg.

Fascinerande nog är det Kaj som själv ritar en stor del av byggnaderna – utan att vara utbildad arkitekt – men att det är en fungerande lösning visar sig av att många av företagets hyresgäster finns kvar, och har växt tillsammans med Albybergfastigheter genom åren. Det gör också att diskussioner och samtal går snabbare med kunder, och att affärer kan fullbordas snabbare. Kaj kan gå direkt från förhandlingsbordet till ritbordet, och komma tillbaka med ett förslag. – Anpassning till kundens behov är viktigt, påpekar Else-Marie, och de skräddarsyr lokalerna efter de behov och önskemål som

3 2 Affärsplats

finns. Men som hon också säger: – Det är viktigt att få kunden att fundera på hur det ser ut i framtiden. Kommer man att växa? Hur mycket? Med vilken form av verksamhet? Vad man ofta glömmer bort är att en bra företagspark kräver att det finns en bra fastighetsägare och hyresvärd. Jag har förberett frågor kring detta, men upptäcker att jag inte ställer dem under intervjun. Svaren har gett sig själva under samtalet. För vad kan man mer begära av en fastighetsägare än att en av de två i ledningen själv ritar byggnaderna, och att han tillsammans med den andra ver-

kar ha koll på varenda hyresgäst – hur många kvadrat de har, vilken inriktning och vilka speciella lösningar de har, och hur länge de funnits som kunder. Och som om det inte räckte verkar de också hinna med att stå i tät kontakt med entreprenörer, hantverkare, och nämnder. När jag undrar om företaget inte är intresserat av att delta i utvecklingen av nästa del av Albyberg skrattar Else-Marie bort frågan med orden: – Nej, någon gång ska man gå i pension också.


A L B Y B E R G S K A B O T A R E G I O N E N S VÄ X T VÄ R K

Bra planering och kompetenta entreprenörer har gjort att byggandet gått snabbt. Så här såg det ut i oktober 2014 …

… och så här långt hade man kommit en månad senare, den 5 november …

… och två veckor senare börjar allt verkligen ta form.

Affärsplats 3 3


Årets Af färs bank 2014

Tack alla kunder för förtroendet! Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik eller kontakta oss på 0752-48 30 48. danskebank.se/aretsaffarsbank


– Vi har ingen speciell indelning i branscher eller geografiska områden, förklarar Frida Bergqvist, som är en av de kundansvariga. Det ger oss ett bra helhetsgrepp. – Bra att en kommun, tillsammans med en driven entreprenör, kan gå från ord till handling, säger Jan Lindgren om utvecklingen i Albyberg.

VAD TROR BANKEN OM FRAMTIDEN?

Vad händer när vi för första gången har en negativ ränta? Är bankerna nedringda av företagskunder som vill diskutera vad som kan hända? Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

är du åker runt och träffar företagare i Haninge inser du snabbt hur viktiga bankerna är. Checkkrediter och cash management, investeringsdiskussioner, leasing … allt det är svårt att tänka sig utan att en bank finns med i bilden. Men vad händer egentligen på ett bankkontor i dessa dagar, då Riksbanken sänkt reporäntan, och vi för första gången har en negativ ränta? Är rådgivarna nedringda av företagskunder som vill diskutera vad som kan hända? För att få svar på frågan åkte vi ut till Danske Banks kontor i Liljeholmen. Här arbetar man med hela Södertörnsområdet, och Haninge. – På kontoret är man nio kundansvariga, berättar Jan Lindgren som är ställföreträdande kontorschef. – Vi har ingen speciell indelning i branscher eller geografiska områden, förklarar Frida Bergqvist, som är en av de kundansvariga. Det ger oss ett bra helhetsgrepp att få röra sig mellan små och stora företag, och över hela Södertörn … och så blir arbetet än mer stimulerande genom omväxlingen.

N

Men här har man inte märkt någon större frågvishet hos kunderna efter det senaste räntebeskedet. Och vad sänkningen kommer

att innebära att svårt att förutsäga. – Tanken med sänkningen var ju att man skulle öka människors lust att konsumera, och företagens investeringar, säger Jan. Då får man igång inflationen. Men det resonemanget utgår från att det finns ett köpsug från de marknader vi exporterar till, och det gör det ju inte. I viktiga marknader för svensk export som Tyskland finns ju en stor ekonomisk osäkerhet – betingad inte bara av hur det ska gå med Grekland. Och även om Obama deklarerat att USA lämnat lågkonjunkturen bakom sig, så ser vi inte så tydliga tecken på det än. Vad Jan däremot hoppas på är att stora planerade byggprojekt ska komma igång – här ser han det som sker i Albyberg som viktigt. – Antalet ’industriområden’ i söderort är ju krympande, varför detta är ett mycket välkommet tillskott. Bra att en kommun tillsammans med en driven entreprenör kan gå från ord till handling. Den nya godshamnen i Norvik i Nynäshamn kommer ju att skapa ett ännu större intresse om och kring väg 73. Hoppas bara att man även här snart kan gå från ord till handling. Det är som sagt för många betydande infrastrukturprojekt i söderort som lagts på is, såsom Södertörnsleden, Spårväg Syd, och i viss mån även Förbifarten.

Men hur gör en bank för att få nya företagskunder – är det enbart fråga om vilken ränta, och vilka villkor och avgifter man erbjuder? – För oss är nog det viktiga att bygga en bra relation med kunden, menar Frida. Han ska känna att vi kan bidra med något i varje led av hans verksamhet – inte bara med rörelsekrediter. Och lyckas man bygga en sådan relation med en kund får man nya kunder – ryktet sprider sig, det blir ringar på vattnet. Och får man till en bra relation stannar kunden. Vi har fall där en av våra kunder blivit erbjuden bättre priser hos en annan bank, men ändå valt att stanna därför att man var så nöjd med vår allsidiga service och våra tjänster. Men man är som sagt inte nöjd med att kunder stannar, man vill förstås också ha fler. Och man slår sig inte till ro med att man 2014 blev utsedd till ”Årets Affärsbank”. – I dag har vi fem procent av marknaden i Sverige, avslutar Jan, men målet är att vi ska ha en tiondel av den. Jag tycker mig nästan höra ett litet ”minst” innan han säger ”en tiondel”, och antagligen hör jag alldeles rätt.

Affärsplats 3 5


Annons

VILKEN TIDNING VILL DU GE UT? Tidningarna du ser här finns bara i våra drömmar (förutom Affärsplats Haninge, förstås), men vem vet, vi kanske ger ut dem en dag … Har du egna tankar om att ge ut en tidning till kunder och anställda? Vi gör det möjligt.

Vi gör dina kundmagasin, personaltidningar, mässblad, interninformation – på papper eller kostnadsfri publicering på webben.

Format Publishing är ett mediebolag som producerar och ger ut egna och andras tidningar. Vi skapar attraktiva mötesplatser, med ett kvalitativt publicistiskt innehåll till tydliga målgrupper. Fokus ligger på innehåll, kundnytta och självständig journalistik.

Kontakta Christer Carlson: 076-555 79 53, christer.carlson@formatmedia.se


Ring Johan Blomkvist för visning! 075-241 55 27

Här finns plats för dina idéer... och allt annat som ryms mellan 10 och 3.000 kvadratmeter I Handenterminalen i Handens Centrum har vi lediga lokaler för alla behov. Från kontor på 10 kvm för dig som är egenföretagare till flexibla kontors- och butikslokaler på upp till 3.000 kvm. Och allt där emellan. Du blir granne med Handens pendeltågsstation och Nynäsvägen ligger på en minuts avstånd. Låter det intressant? Ring Johan Blomkvist för en visning eller mer information, tfn 075-241 55 27.

STENAFASTIGHETER.SE


Våra partners: NyföretagarCentrum

VÄLKOMMEN TILL

Näring Nä i gslivets dagg i Haninge 2015! Vi samlar Haningges näringsliv för en heldag med utställningar,, nätverkande och inspiration. Dagen avslutaas med en oförglömlig galakväll med prisutdelninng och underhållning i toppklass!

Fredagen 17 april på POR RT73 Boka din biljett idag! naringsliv g .hhaninge.se g


Näringslivets dagg har en drygt 40-årig lång tradition. Det är en samlingssplats för inspiration, nätverkande och ger oss möjliggheten att marknadsföra bredden av vårt fantastiskaa näringsliv. Dagen är en nätverksplats där d du som företagare och entreprenör står i fokus! Vi erbjuder en arena där förretag kan skapa nya och underhålla gamla affärskontakter, mingla medd politiker och tjänstemän samt lyssna på inspirerande föreläsare. Näringslivets dag är ett meddel för att driva på utvecklingen av Haninge som en attraktiv etableringsort ochh näringslivskommun. Vi lyfter fram goda insatserr under året genom priserna Årets Förettagare, Årets Nyföretagare samt Årets Eldsjäl.

2014 ÅRS VINNARE VAR: Årets Företagare- Britt-Marie Hall, Modevillan AB Årets Nyföretagare- Berit Wellin och Suzanne Williams, Haninge dansstudio AB Årets Eldsjäl (CSR)- Ronnie Zanders, Coca-Cola Enterprises Sverige AB


Handlingsplan för arbetet med att förbättra servicen till företagare

Kommande frukostmöten Missa inte att fira in sommaren med vårens sista frukostmöte i Albyberg, den gröna företagsparken. Ta tillfället i akt att få en presentation av Haninges nya företagspark, inspireras av spännande föreläsare och knyt affärskontakter med andra företagare i kommunen.

Ett gott företagsklimat i Haninge kommun ger möjlighet för företag att starta, växa och anställa fler vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden. Var människor och företag väljer att etablera sig påverkas i regel av många faktorer, bland annat tillgång till kapital och arbetskraft, närhet till olika marknader och goda livsmiljöer. En annan viktig aspekt av företagsklimatet är att när företagen möter kommunen ska vi uppfattas som tillgängliga, ge god service samt agera rättssäkert.

http://www.haninge.se/sv/Naringsliv/Frukostmoten/

Under hösten 2014 deltog 100 personer från Haninge kommun i SKL:s och Tillväxtverkets utbildning ”Förenkla helt enkelt”. Utbildningen riktade sig till alla chefer, handläggare och politiker i kommunerna som möter företag i sitt arbete. Utbildningen tog fasta på hur vi på Haninge kommun kan förbättra kontakterna med företagen. Det handlade om ökad service och tillgänglighet, bättre rutiner, ett gott bemötande och en bättre samverkan mellan olika förvaltningar och medarbetare med olika roller och uppgifter. Efter avslutad utbildning fick en grupp bestående av tjänstemän från flera olika förvaltningar under ledning av näringslivsstaben, uppdraget att ta fram en handlingsplan för att etablera servicekonceptet ”En väg in” (Företagsgruppen).

Har du tankar på att starta eget?

Handlingsplanen är nu framtagen och syftet med företagsgruppen är att effektivisera, utveckla och systematisera det förvaltningsöverskridande arbete med företagsärenden.

För dig som har en affärsidé och vill starta eget företag, erbjuder Haninge kommun, genom Nyföretagarcentrum Nynäshamn-Haninge, kostnadsfri, personlig och konfidentiell rådgivning. Efter rådgivningen är du väl förberedd på livet som egenföretagare. För att boka, gå in på:

”Detta är ett sätt att underlätta för företag genom att samla berörda förvaltningar i ett tidigt skede och fördela resurser beroende på innehållet i ärendet. Företagsgruppen ska även se över hur våra informationskanaler och se till att det är uppdaterad och tydliga”, säger Ellen Carlsson, näringslivsutvecklare på Haninge kommun.

12 juni – Värd: Albybergfastigheter AB 4 september – Värd: Nordea 23 oktober – Värd: Samordningsförbundet Östra Södertörn 4 december – Vill du ha inbjudan till våra frukostmöten i din e-post, registrera dig här:

www.nyforetagarcentrum.se/haninge


COCA-COLA

Margarita och Elsa känner i sitt dagliga arbete att företaget verkligen menar allvar med jämställdhetsarbetet.

BÄST PÅ MEST JÄMSTÄLLDHET

Coca-Cola har tilldelats ”Industrins Jämställdhetspris” – vi besöker vad som uppenbarligen inte bara är kommunens utan hela Sveriges mest jämställda arbetsplats. Av Boris Benulic Foto Sofia Arkestål

en tillhör de största fabriksanläggningarna på orten. Stora rektangulära och kvadratiska, nästan fönsterlösa byggnader. När man går förbi tänker man ”ingen arbetsplats för kvinnor, det där. Därinne arbetar säkert bara stadiga män med bullrande röster och valkiga nävar. Ser väl ut som norra ståplatsläktaren på Råsunda ungefär när det är match.” Så jag blev litet förvånad när jag fick läsa att Coca-Cola tilldelats ”Industrins Jämställdhetspris” – för att få svar på vår förvåning besökte vi vad som uppenbarligen inte bara är kommunens utan hela Sveriges mest jämställda arbetsplats – Förra året utgjorde andelen kvinnor av de nyanställda 56 procent, får jag veta av

D

Eva Danielsson som tar emot oss. Det kanske inte verkar så märkvärdigt, men då ska man betänka att för några år sedan var det så att det var fler kvinnor som slutade än som anställdes. De trivdes helt enkelt inte, och företagsledningen beslöt sig för att något måste göras. Och något har uppenbarligen hänt. Det har vänt. Andra tecken på det är att hälften av ledningsgruppen utgörs av kvinnor, liksom hälften av personalen på avdelningen för försäljning och marknadsföring. Åtgärderna, som är ett led i arbetet för att stärka kvinnors position, är ibland verkligen ovanliga. – Men det är väl inget konstigt, säger produktionschefen Elsa Ekman, när jag ställer mig lite undrande till att man till och med befordrat kvinnor som varit föräldralediga.

– Varför skulle man inte göra det? När hon själv rekryterades från en liknande chefsbefattning på ett annat stort företag var det ett självklart krav från hennes sida att hon skulle kunna lämna jobbet i tid för att hämta barnen på dagis, och hon har aldrig märkt av att det innebär något hinder i karriären och arbetet att vara mamma. Ens förmåga att klara sina uppgifter och ens kompetens försämras ju heller inte när man är föräldraledig. Så varför skulle man inte erbjudas en tjänst som blir ledig om man är den som är bäst lämpad för den – även om man för tillfället är hemma och byter blöjor eller värmer välling? När man hör det framställt så, och tänker efter, så framstår det förstås som ganska självklart. Det är väl just det man alltså gjort på Coca-Cola. Tänkt efter.

Affärsplats 4 1


C O C A - C O L A B Ä S T PÅ M E S T J Ä M S T Ä L L D H E T

Coca-Cola har närmare tusen anställda, men när Elsa visar oss runt känns det märkligt nog som om alla känner alla. Jag börjar fundera på om den familjära stämningen beror på kvinnornas ställning på företaget, och Margarita Arroyo som följer med oss på rundvandringen verkar läsa mina tankar. – Vi försöker alltid få till bra team här med en blandning mellan män och kvinnor, mellan unga och gamla … och mellan olika nationaliteter. Det är bra med olika erfarenheter för gruppkänslan.

och härskartekniker – men det finns också gott om utrymme för småprat och att lära känna varandra bättre – vilket ju är nog så viktigt. Margarita har arbetat här i åtta år; hon började som truckförare men är numera ”checker” och kontrollerar kvaliteten på leveranserna ut till kunder.

Kanske är det gruppkänslan som gör att vare sig Elsa eller Margarita kan minnas något tillfälle när olika kulturers seder gjort att kvinnor känt att de hamnar i underläge. Och det är ett gott betyg, eftersom det i dag finns 41 olika nationaliteter representerade i verksamheten.

Medan vi står och betraktar monteringen av den nya stora bana där burkar ska fyllas i ett obegripligt högt tempo frågar jag Elsa hur man gör vid chefstillsättningar. Händer det att man lyfter fram en kvinna till en position fast det finns en mer meriterad manlig kandidat? Allt i jämställdhetens namn? – Aldrig, svarar hon snabbt. Det är kompetensen som är det viktiga, och det skulle knappast stärka kvinnors ställning om de fick sina tjänster därför att de är just kvinnor, och inte därför att de är mest kompetenta.

En annan form av grupp som uppenbarligen haft betydelse för kvinnornas position är de två nätverken. Ett för kvinnor verksamma i distribution och produktion, och ett för talanger i företaget. Margarita, som arbetat åtta år på Coca-Cola, berättar att nätverken träffas ungefär tre gånger om året. Man fikar, diskuterar ämnen som karriärmöjligheter

Men hon påpekar också att det inte finns några snabba lösningar på jämställdhetsområdet; ingenjören i henne tittar fram när hon förklarar hur viktigt det är att man är metodisk, arbetar efter planer, ser det hela långsiktigt, och att rekryteringsarbetet för nya medarbetare måste utformas så att det tilltalar kvinnor. Det är därför man betonar före-

tagets syn på föräldraledighet och hållbarhet – frågor och värden som man vet är viktiga för kvinnor. Och rekryteringsavdelningen strävar målmedvetet efter att nå ut på platser och utbildningar där man vet att det finns kvinnor. – Och så tar man hand om personalen här påpekar Margarita. Det är viktigt för kvinnor. Familjedagar. Kurser och många möjligheter till vidareutbildning. Och så tänker vi väldigt mycket på säkerheten, som att vi byggt en bro i lagerhallen så man inte går i gångarna. Just då går jag nerför en brant trappa, och passerar en skylt med en uppfordrande text om att man ska hålla sig i räcket när man går i trappan. Ungefär samtidigt som jag är på väg att fnysa inombords åt varningstexten snubblar jag till, och är på väg att ramla över produktionschefen – men jag hinner ta tag i räcket. Det kanske är tryggast ändå att lägga sin manliga kaxighet åt sidan, och bli litet kvinnligt förnuftig ändå, tänker jag, och håller mig i räckena i fortsättningen. Ungefär som på Coca-Cola, där även det ekonomiska resultatet visar att det lönar sig att satsa på jämställdhet.

NÄSTA NUMMER Vi fortsätter berätta om de stora satsningar och projekt som ska göra Haninge till en magnet för företag som vill växa, och som samtidigt ska underlätta expansionen för företag som redan finns här. Och så låter vi dig möta två företagare – den yngste och den äldste i kommunen. Vad kan de lära av varandra? Vilka drömmar och erfarenheter delar de – och vad skiljer dem åt? Om läsningen gör dig hungrig, så lär inte den känslan minska av vårt reportage om restaurangnäringen i kommunen – hur är det att ha som affärsidé att mätta hungriga magar? Det blir en vandring från gatukök till gourmetkrog … med en del intressanta stopp på vägen.



ALBYBERG – Haninges nya attraktiva företagspark!

ALBYBERGFASTIGHETER AB Albybergfastigheter AB

Albyberg Företagspark

Vi bygger och förvaltar våra egna fastigheter med stor omsorg om miljön och utvecklar/anpassar våra lokaler efter våra hyresgästers behov.

Ligger strategiskt 11 minuter från Globen intill väg 73 (motorväg) och väg 227 mot Dalarö. Knutpunkt som länkar samman Stockholm med den nya storhamnen Norvik i Nynäshamn.

Allt arbete skall ske så klimatsmart som möjligt.

Företagsparken kommer i framtiden att bli en viktig del i länken mellan den starkt växande Stockholm-Mälardalen-regionen och handeln runt Östersjön.

Första hyresgästerna flyttar in mars – juni 2015 och ytterligare 27 000 kvm lokaler lämpliga för kontor, produktion och lager kommer att färdigställas med prel. inflyttning kvartal 3 2016.

Delägare Kaj Nilsson, KN Holding E-post: info@knholding.se Tel: 070-797 30 35

Delägare Else-Marie Johansson, Albybergfastigheter AB E-post: elsemarie@knholding.se Tel: 0760-519 712

Annonsproduktion: Maco Design

Albybergfastigheter AB ritar, bygger och förvaltar högkvalitativa energismarta industrihus


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.