Affärsplats Huddinge #01 2015 by Format Publishing

AFFÄRSPLATS HUDDINGE Det här är ditt lokala aﬀärsmagasin för företagsledare, beslutsfattare och opinionsbildare i Huddinge kommun. Vi berättar om det som händer i det lokala näringslivet i dag och i framtiden. Vi har berättelsen som berör, vi belyser trender, fördjupar, breddar, och lyfter fram de goda exemplen.

#01 | 2015 #04 Ledare: Två förlossningar i Huddinge. #06 Victoria Skoglund: En drömmare med båda fötterna på jorden – och ibland händerna i den. #12 Aktuellt om kommun och näringsliv. #14 Daniel Dronjak Nordqvist och Malin Danielsson: Så blir vi ett och ett halvt Huddinge – möt dem som ska lotsa oss mot 2030. #20 Johan Björnefält: Från springpojke till företagsledare på mindre än fem år. #24 Mårten Swahn: Det började bland burgarna – så gör man karriär på McDonald’s. #28 Jeanette Liedgren: Möt en presentproﬁl. #31 Göran Cewe: Tänker nytt för att erövra gammal marknad. #34 Frida Bergqvist och Jan Lindgren: Vad tror de om ekonomin? #36 Johan och Joakim Berner: De har tagit ut kursen för att erövra båtmarknaden. #40 Aktuellt från Huddinge Företagareförening.

Victoria Skoglund driver Zetas, en av Sveriges mest framgångsrika handelsträdgårdar #06

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

Välkommen till en riktig bank Söker du en bank med ett komplett utbud av tjänster och ett personligt engagemang, både för dig som företagare och som privatperson? Tveka inte att kontakta oss. Vi hjälper dig. Vi har plats för fler nöjda kunder. Välkommen! Huddinge Centrum Sjödalstorget 7 08-556 405 00

handelsbanken.se

Stuvsta Stationsvägen 40 08-556 406 30

LEDARE – NÄR NÅGOT NYTT FÖDS

AFFÄRSPLATS HUDDINGE

Mitt första möte med Huddinge var när mitt fjärde barn skulle födas. Det enda BB som var tillgängligt var det på Huddinge sjukhus. Efter en fyrtiominuters taxifärd, där hustruns smärtfyllda skrin blandades med taxichaufförens alltmer upprörda svordomar över bilister som var i vägen, föddes dottern i receptionen på sjukhuset. Nåja, vi hann nästan fram.

REDAKTION Ansvarig utgivare: Christer Carlson christer.carlson@ formatmedia.se 076-555 79 53

är här – många av de företagare jag intervjuar är verksamma i familjeföretag. Men kanske är det mest fascinerande av allt att Huddinge uppenbarligen är en plats där man fortfarande kan arbeta sig till framgång; något som vi speglar i våra samtal med två framgångsrika företagare som tidigt lämnade skolan. Jag tror att vi i vårt första nummer lyckats åstadkomma precis det vi vill – ett magasin som är en mötesplats för lokala företagare, opinionsbildare och beslutsfattare. Fast det var inte så svårt. Vi speglade bara de möten som dagligen och stundligen sker i ett Huddinge som rör sig mycket snabbt framåt. Så den här födseln var betydligt enklare än den för 16 år sedan.

Dagarna efteråt hann jag promenera runt en del i olika delar av orten. Inget som var så lockande att jag känt ett behov att besöka platserna igen. Men när jag nu 16 år senare återvänder till kommunen som chefredaktör för ”Affärsplats Huddinge” är det som om det är en helt annan plats jag besöker. Alla företagare jag samtalar med verkar inställda på expansion, inte bara på den egna orten utan ut i landet. Kommunpolitikerna har siktet inställt på ett och ett halvt Huddinge om femton år – men ändå ska resultatet bli ett mjukare samhälle – trots den snabba växten. Och den som ställer sig på gångbron vid Flemingsbergs station på morgonen och ser flödet av människor som rör sig upp mot högskola och forskningsföretag får en känsla av att de flesta nationer i världen skickat en representant just vid det tillfället för att de ska besöka Huddinge. Och mitt i all denna förnyelse upptäcker jag också hur viktig traditionen

Boris Benulic

Heldag s konfer e ns 482 k r / person !

Vårt motto är personligt professionellt! Service till kunden – möter människan.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

www.huddingekonferenscenter.se

Omslagsfoto: Rickard L. Eriksson

DISTRIBUTION Posten distribuerar magasinet till samtliga företag i kommunen, samt egen distribution till publika platser i kommunen.

Svaret är nog inte bara att drömmarna lever, på många sätt är de på väg att förverkligas.

Fotografer: Rickard L. Eriksson, Soﬁa Arkestål

”Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss? Allt som vi drömde och talade om?”

Moderna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stilrena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg och bussar. Parkeringsmöjligheter finns i direkt anslutning till anläggningen. Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponerade konferensluncher och hembakat fikabröd.

08-588 918 80

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Skribenter: Boris Benulic, Annika Svensson, Christina Larsson

ANNONSERING Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@ formatmedia.se

Dagkonferenser i toppklass – kreativ miljö

Redaktionschef och Art Director: Lars Winterstrand

Plötsligt minns jag att några rader från Hoola Bandoola Bands låt ”Huddinge, Huddinge” från mitten av 70talet. En vacker sång, men smärtsamt sorgsen och uppgiven som de två första raderna i refrängen:

Annons

Patron Pehrs väg 3–5

Chefredaktör: Boris Benulic boris.benulic@ formatmedia.se 076-177 68 50

#1, 2015

TRYCK ADverts Printing House

UTGIVARE Format Publishing, Birger Jarlsgatan 18, 114 34 Stockholm NÄSTA NUMMER Att hela Huddinge växer, förändras och utvecklas beror förstås på att varje del av kommunen beﬁnner sig i snabb omvandling. I nästa nummer tittar vi närmare på två av dessa områden: Flemingsberg där kunskap, forskning och högteknologi driver på utvecklingen, samt Kungens Kurva som fortsätter att vara en av nordens största handelsplatser. Hur ser framtiden ut? Dessutom blir det förstås ﬂera spännande porträtt av företagare som genom sin entreprenörsanda omformar vår vardag. PARTNER

Enkel brösthandske kan rädda liv Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Alla vet att vi bör undersöka våra bröst varje månad. Prova att använda Sensi Femmes brösthandske nästa gång. Du kommer att förvånas hur enkelt det blir att känna igenom dina bröst efter knölar. Sensi Femme-handsken ökar känsligheten i fingertopparna, och underlättar därmed möjligheten att hitta små knölar så små som knappnålshuvuden.

Tidig upptäckt av bröstcancer är mycket viktigt, då det ökar chansen för en lyckad behandling.

Beställ din brösthandske på www.sensifemme.se Sensi Femme AB Marianne Sjöberg, VD, 0708-82 46 12 Fia Hobbs, pressansvarig, 070-658 68 65

Att arbeta i en handelsträdgård kräver handlag – men också en stark rygg.

ATT LITA PÅ SIG SJÄLV, PÅ ANDRA OCH PÅ JORDEN Ungefär som Madonna, fast med snickarbyxor och en spade. Ja, varför inte. I utlandet betraktas, behandlas och beundras skickliga trädgårdsmästare som rockstjärnor. Det närmaste vi kommer det fenomenet i Sverige är Victoria Skoglund, som trots att hon driver en av landets mest framgångsrika handelsträdgårdar hinner folkbilda oss i TV, skriva böcker och ge intervjuer. Kan verka som ett liv i glamour – litet beskärande av buskar, litet påtande i en rabatt, och så iväg till TV-studion. TEXT: BORIS BENULIC

Att leda verksamheten på en handelsträdgård är långtifrån en dans på rosor. Vi träffade Victoria Skoglund för att diskutera hur det är vara chef, hur man hanterar utbrändhet, och om det går att driva och utveckla ett företag tillsammans med sin ex-make. Klockan är inte riktigt 10.00 än. Zetas handelsträdgård har inte öppnat, men redan står ett litet antal människor och köar i februarikylan utanför grindarna till Zetas. Men de har det där lugna och fridfulla ansiktsuttrycket som man aldrig kan upptäcka i en vanlig kö. Kanske är det så att man

FOTO: RICKARD L . ERIKSSON

blir harmonisk om man ägnar sig åt att odla och bruka jorden – det är i alla fall vad Victoria hävdar. Victoria driver i dag Zetas handelsträdgård i Kungens Kurva, efter att ha övertagit verksamheten från sina föräldrar – men det var inget självklart övertagande. ”Jag utbildade mig till undersköterska med målet att bli barnmorska, berättar hon när vi sitter i ett av hennes förverkligade drömprojekt; kaféet på Zetas. Dels var det

#1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

A T T L I T A P Å S I G S J Ä LV, P Å A N D R A O C H P Å J O R D E N

kanske ett slags stillsamt föräldrauppror, jag ville gå min egen väg.” Men yrkesvalet var kanske också en följd av alla de år då hon som barn arbetade i handelsträdgården. Att odla och ta hand om det som växer skapar en känsla och en läggning som gör det naturligt att vilja just ta hand om och vårda och att värna om det som växer, föds och gror. ”Men så en helg hoppade jag in igen, och arbetade extra,

är man dessutom arvtagare till ledarrollen i ett familjeföretag vet man att man har allas ögon på sig. Föräldrarna förstås, men också medarbetarna, kunderna, och konkurrenterna. Och alla tänker de: ”Ska lilltösen klara det?” Men det gjorde hon, fast det kunde slutat illa – efter två års slit svimmade hon på jobbet. ”Jag ville göra allt, visa att jag kunde och behärskade allt. Jag hade mycket att bevisa tyckte jag, både för mig själv och för omvärlden. Och så ville jag vara en snäll chef så jag städade toaletterna också.” Jag påpekar att jag tycker det låter ganska sympatiskt, för är det inte så att alltför många chefer är för avskilda från verksamheten? De vet inte så mycket om hur allting i praktiken fungerar, än mindre skulle det falla dem in att greppa en borste och en hink, och kliva in på toaletten. ”Jag är fortfarande väldigt närvarande i verksamheten, förklarar hon. Men nu på ett helt annat sätt.” Så hur tar man sig då igenom en kollaps, hur kommer man tillbaka efter en period av utbrändhet?

Lösningen för Victoria blev KBT-terapi. Hon lärde sig hantera konflikter och stressande moment. Att ta kontrollen över sig själv och det som skedde. Ofta genom mycket basala övningar som Victoria tänkte först bli barnmorska – men när hon hoppade in och jobbade en helg i föräldrarnas att träna sig i hur man pratar handelsträdgård insåg att det var där hon hörde hemma. med och ser på människor när man delegerar uppgifter till dem. förklarar Victoria, och då kände jag plötsligt att … det är här jag hör hemma, det var här jag ville vara.” Det märks att det var en framgångsrik terapi, för när vi senare går genom trädgården och växthusen, och letar efter När jag litet förundrat säger att det låter nästan som en relämpliga platser för fotografering, märker man hur hon näsligiös upplevelse, en frälsning så ler hon bara, och menar att: tan vibrerar av återhållen energi. Andra energiska männi”Jo, på sätt och vis så kanske … har vi inte alla egentligen skor kan vara yviga, flygiga, och flängiga, men här är den ett andligt behov av att bruka jorden?” kraften kontrollerad och målmedveten, den går inte till spillo på något sätt. Och i samspelet med medarbetarna Annars är arbetet i en handelsträdgård inte bara en nästan märks det att alla har sina tydliga roller, inte därför att det andlig upplevelse, det är tungt och slitigt. Handfast och kräfinns en tydlig hierarki, utan mer på grund av att det finns vande. Men lika krävande, fast på ett annat sätt är det att en naturlig arbetsfördelning där alla respekterar alla efterleda verksamheten. Att vara chef innebär alltid utmaningar, som det finns tydliga roller. 8

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

A T T L I T A P Å S I G S J Ä LV, P Å A N D R A O C H P Å J O R D E N

En vanlig vanföreställning är att starka ledare och personligheter inte söker stöd, men kanske ska vi inse att det är ett tecken på styrka att söka hjälp, råd, och stöttning – och att det också är ett sätt att kunna behålla sin styrka. ”Jag har haft väldigt stor hjälp i mitt ledarskap av min mentor Stephan Tolstoy. När jag behöver någon att diskutera med finns han alltid tillgänglig, förklarar Victoria. Men det är viktigt inte bara att ens mentor är intresserad av den verksamhet man bedriver, man ska gilla varandra också, ha en samhörighet på det personliga planet.”

präglade henne uppenbarligen och hon är glad över att andra nu börjar hinna i fatt. Själv beskriver hon sig som ”kompostfascist”. ”Det märks att människor intresserar sig mer och mer för naturen, jorden och vad de äter. Vi säljer mer och mer sättpotatis, och kunderna är kunniga. Förr kanske de kom för att köpa potatis så där i största allmänhet, i dag vet de mycket väl vilken sorts potatis de vill ha. Samma sak är det till exempel med tomater. Det finns ett djupt intresse, och det

Victoria strävar hela tiden efter att bli en bättre företagsledare, en som är närvarande, som är tydlig och som visar empati, något som hon också strävar efter att hennes medarbetare ska visa gentemot varandra. Den som känner sig trygg med arbetskamraterna jobbar självklart också bättre. Men vilka väljer då att söka jobb på Zetas, och hur väljer man ut dem som man vill anställa? ”Åh, de kommer från alla möjliga håll, det kan vara kunder som är mycket kunniga amatörer som frågar om de kan få jobba extra, och så fastnar de här. Vi tar också ofta in utbrända som ska arbetstränas och rehabiliteras, och det finns inget bättre sätt än trädgårdsarbete, en del av dem blir också kvar. Men vi skulle gärna se mer manliga sökande, det är ju ett ganska tungt och fysiskt krävande arbete.”

Drömmar är viktiga för Victoria – och att förverkliga dem.

Jag lägger märke till att de dignande kak- och bullfaten på kafédisken uppenbarligen är trendriktigt ekologiska ner i minsta jästsvampscell. Men när Victoria berättar om sin uppväxt är det uppenbart att för henne är det en fråga om så mycket mer än att följa rådande mode när det gäller vad man äter och dricker. Somrarna tillbringade hon hos sin farmor i Åbolands skärgård. Det fanns ingen el, vattnet fick värmas, allt komposterades, och man levde som i forna tiders självhushåll där kretsloppstänkande och hållbarhet mest var en fråga om att överleva. De där långa somrarna

blir allt djupare och bredare, men jag tror att det kanske tar en fem år till innan det slår igenom totalt.” Hon berättar att det verkar bli allt vanligare att kunderna anlägger riktiga köksträdgårdar. Blir vi mer måna om vad vi stoppar i oss vill vi också vara säkra på vad som stoppats ner i jorden för att växa. Och för att vara riktigt säker är det kanske allra bäst om man gör det själv. Det är en utveckling som Victoria gillar, intresset för mat och genuina råvaror grundlades nog under vistelserna hos farmodern, och gjorde att en av hennes drömmar när det #1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Byggandet av kaféet var hennes första stora egna projekt. Nu funderar hon på en restaurang.

gällde Zetas var att starta ett kafé. Nu sitter vi i den förverkligade drömmen, och den är precis som en förverkligad dröm ska vara – påtagligt verklig. En robust och rustik miljö, sten och trä – ändå på samma gång varm och inbjudande. ”När vi startade kaféet gjorde jag samma misstag som så många gånger förr, säger hon med en snabb blick förbi serveringsdisken ut mot köket som skymtar. Jag ställde mig själv och bakade bröd på morgnarna. Men jag förstod faktiskt snabbt att det inte fungerade.”

orientalisk trädgård. Den väckte snabbt intresse, och många av dem som gick förbi stannade till och frågade om de fick köpa växter. I början var administrationen av kommersen synnerligen enkel – tog man något lade man pengar i en burk på uppfarten.

Nu är drömmen att gå vidare och skapa en restaurang, och får jag intervjua Victoria en gång till har jag en stark aning om att nästa gång sker det i just den där restaurangen hon drömmer om.

30 år senare var rörelsen så stor att Gösta Zetterqvist började driva handelsträdgården på heltid, och efterhand kom Folke Mattsson, en finlandssvensk trädgårdsmästare som arbetade som landskapsarkitekt, in i rörelsen. Han hade en dröm om att plocka hem udda växter från andra länder, och utveckla dem här i Sverige. Folke kom senare att tillsammans med sin fru Gunborg överta rörelsen, och driva den i 20 år innan dottern Victoria och hennes man Rikard tog över.

Det märks att drömmar är viktiga för Victoria, och kanske är det vad som en gång gjorde att hon kände sådan press. För Zetas långa historia är inget annat än förverkligandet av en rad människors drömmar. Det är ett arv, en institution som ska förvaltas – och så förstås förnyas för att kunna utvecklas.

Att Victoria har odlandet i blodet beror på att allt i föräldrarnas liv kretsade kring Zetas, morgon, middag, kväll, helg som söcken, och vid matbordet avhandlades inköp av växter och annat som behövdes. Men har detta format henne som förälder, tänkte hon att hennes egna barn skulle få föräldrar som var litet mer närvarande?

1927 började Gösta Zetterqvist att med litet hjälp av en konstprofessor göra om sin sommarstugetomt till en

”Jo, jag ville nog att barnen skulle uppleva att jag fanns till hands. Ofta gjorde jag så att jag kom hem från trädgården,

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

A T T L I T A P Å S I G S J Ä LV, P Å A N D R A O C H P Å J O R D E N

umgicks med dem och familjen, och så fortsatte jag jobba när barnen somnat.” Hon har tydliga förhoppningar om att de två sönerna ska fortsätta familjetraditionen, och en dag överta företaget. En av dem är intresserad av foto och design, den andre av ekonomi och administration; en perfekt kombination för att driva verksamheten vidare. Men vad gör man när familjeföretaget drabbas av en skilsmässa? Victoria och hennes man Rikard, som hade arbetat på bank innan han klev in på Zetas, fattade det något ovanliga beslutet att fortsätta att driva trädgården vidare. ”Visst är det smärtsamt med en skilsmässa, men både jag och Rikard ville fortsätta att arbeta tillsammans med Zetas, så vi tog hjälp av en coach – och så var vi väldigt tydliga med vår kommunikation kring det som hänt. Vi var skilda, men skulle båda vara kvar i företaget.” Jag kommer på mig med att sitta och fundera på om det är så att arbetet med en trädgård gör att människor blir mer benägna att bevara det som är gemensamt – även efter en

skilsmässa. Och det har uppenbarligen gått bra, verksamheten utvecklas, kunderna blir allt fler och allt kunnigare, och det kommer busslaster från Finland och numera allt oftare från Norge. En viss roll spelar det säkert också att Victoria ofta syns i TV, magasin, och tidningar. Egentligen gillar hon inte att kliva fram och att stå i centrum. Men uppenbarligen är det så att folkbildarniten tar över, hon vill berätta och lära ut, få människor att uppleva det som det egna odlandet kan ge. Vilka faror ser hon då för Zetas? Finns det trender och konkurrenter som kan ställa till problem? Hon rynkar ögonbrynen – verkar nästan litet förvånad över frågan – och förklarar att hon aldrig ser några hot, och inte bryr sig om trender. Hon utgår från det hon själv tycker är viktigt och vackert, hon litar på sig själv och sina erfarenheter, och på dem hon tar råd av. Och så finns förstås alltid odlandet där, odlandet som ger styrka. #

Växter behöver näring, och vi själva utvecklas och stärks när vi arbetar med det som växer.

Huddinges näringslivssektion Huddinge är länets näst största kommun med över 100 000 invånare och en stark entreprenörsanda med 6 000 småföretag och drygt 40 000 arbetstillfällen. Näringslivsektionens har en samlad kompetens för de som vill utveckla sitt befintliga företag, de som vill starta eget eller etablera sig i Huddinge kommun. Vi erbjuder rådgivning och service inom en rad olika områden.

Välkomna att kontakta oss på Huddinges näringslivssektion! Karolina Krön, näringslivsstrateg karolina.kron@huddinge.se

Nina Uddén, projektassistent nina.uddén@huddinge.se

Edward Howard, VD Arena Huddinge edward.howard@huddinge.se

Ali Baniasadi, näringslivsutvecklare ali.baniasadi@huddinge.se

Agneta Persson, företagslots agneta.persson1@huddinge.se

Pia Forsberg, näringslivschef pia.forsberg@huddinge.se

Näringslivssektionen – från vänster: Karolina Krön, Ali Baniasadi, Nina Uddén, Agneta Persson, Edward Howard, och näringslivschefen Pia Forsberg.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

Som företagare vill vi att du ska trivas med att vara en del av Huddinges positiva utveckling och bidra till tillväxt i regionen. Tillsammans med Arena Huddinge, ett samarbetsforum finansierat av Huddinge kommun och näringslivet, arrangerar vi årligen en rad aktiviteter för att gemensamt utveckla Huddinge till en stark näringslivskommun samt främja en god dialog och ett gott företagsklimat.

Huddinge kommuns företagslots Företagarens väg in till kommunen! Huddinges företagslots är en kostnadsfri service som förenklar kontakterna med kommunen för dig som är företagare. Vi vill göra det enklare att starta, driva och etablera företag i Huddinge. Hur kan företagslotsen hjälpa dig? Huddinges företagslots guidar och ger upplysningar om lagar och regler, ansökningar, blanketter, tillstånds- och markfrågor samt lediga lokaler. Företagslotsens uppdrag är att förmedla kontakt med kommunens olika förvaltningar, lotsa till rätt handläggare, och vid behov även följa kommunens handläggning av ärenden så långt som möjligt. Välkommen att kontakta företagslotsen Agneta Persson: agneta.persson1@huddinge.se

God morgon Huddinge – frukostmöten 2015 Fredag 6 mars Fredag 29 maj Måndag 2 oktober Fredag 11 december Fredag 17 april Huddinge Enterprize – Årets näringslivsfest Vill du ha vårt nyhetsbrev? Skicka ett mejl till ali.baniasadi@huddinge.se.

v 10

2015

Fredag Blivande företag? Vi stöttar självklart blivande Huddingeföretagare genom ett nätverk av aktörer och myndigheter kopplade till företagande och lokalt entreprenörskap i Huddinge. Bättre företagsklimat och tillväxt i Huddinge Företagslotsen är ett av kommunens strategiska satsningar för att förbättra företagsklimatet och för en ökad tillväxt. Enligt Sveriges kommuner och landsting så har 8 av 10 företag någon gång kontakt med kommunen i något ärende. Därför har näringslivsenheten satsat på en företagslots för näringslivet.

2015

v 22

6 29 Fredag

Mars

Ebba Ebbe

Maj

Jeanette

#1, 2015

Yvonne

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

TILLVÄXT SOM SKA FÖRA OSS NÄRMARE VARANDRA På redaktionen blev vi litet förtrollade, men också litet rädda när vi läste Huddinge kommuns ”Översiktsplan 2030”. Här var det full gas mot framtiden, och ändå samtidigt en väldigt noggrann planering. Går det verkligen att förena? För att få svar på frågan skickade vi vår chefredaktör för att träﬀa två av dem som ska styra kommunen på vägen mot framtiden. Det blev ett samtal bland legobitar och hamburgarsugna barn om hur marknad och oﬀentlig förvaltning kan samverka. TEXT: BORIS BENULIC

När vi släpps in vad som verkar vara ett nedsläckt och stängt kommunalhus i Huddinge är jag rätt säker på vilken sorts människor jag kommer att möta. Det kommer att vara två typiska representanter för social ingenjörskonst som sitter förskansade bakom travar av utredningar, och som kommer att göra mig yr med PowerPoint-presentationer där siffror stapplas på varandra. Men det är två lätt stressade småbarnsföräldrar – med barnaskaran med sig – som jag sätter mig ner med för att diskutera kommunens översiktsplan som sträcker sig fram till år 2030. Det är läsningen av den som gör att jag förväntar mig att få samtala med byråkrater som vill detaljstyra allt som på något sätt går att reglera.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

Ni har ju haft en väldigt god tillväxt i kommunen i alla avseenden, frågar jag inledande. Behövs det så mycket planering då? Kan ni inte bara luta er bakåt och rulla på? Daniel Dronjak Nordqvist, som är kommunstyrelsens ordförande, ser på mig med en tålmodig blick, knäpper händerna och förklarar: ”Jag tror inte vi skulle få den balans i samhället medborgarna vill se om vi lät alla agera fritt. Handelsplatser skulle etableras, bostäder byggas … men hur skulle det bli med förskolor och äldreboende? Vi räknar med att de närmaste 15 åren ökar befolkningen med nästan 50 procent. Ett

Att bli förälder är något som påverkat både Daniel och Malin, och hur kommunens barn har det nu och i framtiden är en av de viktigaste frågorna. Det är kanske i den trygga förvissningen om detta som Richard, Maximus, William, Gustav, och Samuel under mötet lugnt ägnar sig åt att bygga med lego, rita … och sukta efter hamburgare.

T I L LV Ä X T S O M S K A F Ö R A O S S N Ä R M A R E V A R A N D R A

Huddinge blir ett och ett halvt Huddinge. En sådan process måste styras.”

mest 600 meter till en park, och vi vill ge grönområden olika teman, fylla dem med aktiviteter.”

Samhällsbyggnadsutskottets nya ordförande Malin Danielsson fyller på med att peka på att om ingen styr, så vet man inte hur det blir med infrastruktursatsningar som vägbyggen.

”Och det gäller att se till helheten, fortsätter Daniel. En förtätning innebär att kundunderlaget ökar för sådant som människor uppskattar och behöver. Det innebär ökade möjligheter att få bra butiker och service i det egna området.”

”Vi behöver bygga vägar och leder som förenar de olika delar som Huddinge består av, inte fungerar som barriärer, och då behövs det styrning.” När de beskriver hur de vill att bostäder ska byggas – och det ska byggas många i Huddinge; 700 per år fram till 2030 – så återkommer ett ord hela tiden: ”förtätning”, och jag undrar om det inte riskerar att skapa problem. Människor är väl inte så där särdeles benägna att få fler lägenheter inpå husknuten som kanske skymmer solen och tar bort gröna ytor. ”Jovisst kan det förekomma sådana diskussioner, instämmer Malin. Men det är också därför vi satsar på att rusta upp och utveckla alla parker. Vårt mål att alla ska ha som

Jag kommer då att tänka på Kungens Kurva – en av Nordens största affärsområden med mer än 15 miljoner besökare per år – kan verkligen närbutiker konkurrera med utbudet där? ”Det är där det gäller att tänka till i planeringen, förklarar Malin – problemet är ofta att butiks- och affärsytorna är så stora är det är svårt för den som bedriver verksamheten att få lönsamhet. Men med fler kunder och anpassade lokaler ökar möjligheterna. Butikerna där kommer förstås att ha ett mer begränsat utbud än det du hittar i Kungens Kurva – men de ska möta ett annat behov än affärerna där.”

Daniel funderar på utvecklingen och framtiden i Huddinge, medan det möjligen är så att Richard och Maximus mer grubblar på när mötet är över.

Malin påpekar att ibland måste man peka med hela handen, medan hennes barn bygger ett eget litet samhälle med hjälp av Lego.

Det märks att både Daniel och Malin strävar efter en utveckling som för människor närmare varandra, men går det att styra alla de krafter som vill bygga i Huddinge? Eftersom det är en kommun med stark tillväxt knackar byggbolagen ständigt på dörren till de kontor där byggplaner bestäms. ”Det är en fråga om att styra processen utan att störa den, menar Daniel. En metod vi tycker fungerar bra är att anordna tävlingar bland byggbolagen när ett område ska utvecklas. Visättra ängar, Vistaberg, och Masmo som ska bebyggas med bostäder är några exempel på hur tävlingsmomentet släppt loss kreativiteten. Vi talar om vilka mål vi från kommunen önskar uppnå – och byggbolag och arkitekter tar fram sina förslag på hur de tycker man ska nå dit. Resultatet av detta är bland annat utvecklingen av ’aktivitetsboende’ – lägenheter ritade för människor som tycker om att idrotta och röra sig i naturen på fritiden, och det innebär extra utrymmen där man kan förvara all den utrustning som man behöver om man är begiven på sådana aktiviteter.” ”Med den här metoden får också mindre aktörer möjligheten att hävda sig mot större byggbolag, påpekar Malin.” Många kommuner pekar i sina utvecklingsplaner på vikten av att skapa ett grönt och hållbart samhälle, men i Huddinges

översiktsplan talas det också mycket om ”social hållbarhet”. Vad innebär det egentligen? ”Vi har områden som står inför utmaningar när det gäller arbetslöshet, hälsotal, och skolresultat, säger Daniel, men även där gäller det att se till helheten i planeringen …” ”… som det här med skolresultaten, fyller Malin i, som tidigare har varit ordförande i skolnämnden. Det finns skolklasser i en del områden där 70 procent av eleverna som började i årskurs ett inte finns kvar när klassen går ut nian. Sådant skapar inte den stabilitet och ro som behövs för att studierna ska gå bra.” I mitt stilla sinne undrar jag hur nu det ska gå att reglera bort, men uppenbarligen läser Malin mina tankar för hon fortsätter: ”Att människor flyttar beror ofta på att de kanske behöver en större lägenhet, och även om de gillar sitt område och vill bo kvar, och barnen vill stanna i sin skola och klass, måste de flytta för att få ett bättre boende. Men om vi förtätar och bygger nytt, och i vår planering och våra anvisningar tar hänsyn till sådant som just ett behov av större lägenheter, så skapar vi förutsättningar för att människor ska kunna bo kvar i det område där de rotat sig.” #1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

T I L LV Ä X T S O M S K A F Ö R A O S S N Ä R M A R E V A R A N D R A

”När det gäller problemen med arbetslöshet är det också till viss del en planeringsfråga, påpekar Daniel. I våra avtal med dem som etablerar sig i Kungens Kurva finns det klausuler som stadgar att man ska anställa i närområdet, och på så sätt skapas det arbetstillfällen i Vårby.” Överhuvudtaget strävar man efter att blanda och ge i översiktsplanen; målet är att öka valfriheten i varje område i Huddinge. I ett område med många små lägenheter strävar man efter fler större lägenheter, där det bara finns hyresrätter vill man också se bostadsrätter, och i den här utvecklingen dyker även mer ovanliga former som hyresradhus upp. ”En del tycker inte om ordet ’bostadskarriär’ – men jag tycker det är bra om man kan göra en sådan i Huddinge, säger Malin.” Rörlighet är uppenbart något som är viktigt för både Malin och Daniel, att kunna förflytta sig socialt, få bättre jobb, skolresultat, eller boende – men ändå stanna i kommunen – eller rentav i det område där man bor. Men för att det ska bli möjligt är det också nödvändigt att det blir lättare att röra sig mellan de många små samhällen som tillsammans utgör Huddinge. Och den förflyttningen verkar de tycka helst ska ske per cykel eller till fots. Men är inte bilen svenskarnas käraste ägodel? Kan man få dem att i någon större utsträckning övergå till cykel som fortskaffningsmedel? ”Det kommer att ta lång tid innan vi ändrar på sådana beteenden, förklarar Malin, kanske årtionden. Men det är viktigt att underlätta cyklandet. Det är ett enkelt sätt att ta sig fram, och miljövänligt. Och ökar cyklandet är det också ett bevis för att vi lyckats med våra mål och planeringen. Cyklar människor mer har de fått närmare till det de behöver och det de måste göra … eller det de vill uppleva. Så vi prioriterar cykelparkeringar framför bilparkeringar när det uppförs nya hus, och det är något som uppskattas av byggherrarna. P-platser är ju ett dyrt sätt att utnyttja mark. Att se till att det byggs cykel- och gångvägar, och att de underhålls på ett bra sätt, hör också till den här utvecklingen.” En viktig del i planeringen för kommunen är hur man ska garantera bra möjligheter för barn och äldre. Huddinge är en ”ung” kommun med mycket barn och ungdomar, samtidigt är det så att en stor del av befolkningen efter hand kommer att utgöras av människor i gruppen 80 år och äldre. Hur säkert kan man planera för barnomsrog, undervisning och äldreboende i dessa sektorer där det blir allt vanligare med privata initiativ och ägare till verksamheter? ”Det är viktigt att man är tidigt ute i planeringen och undersöker var behoven finns, var de kommer att finnas – och hur stora de kommer att vara. Kommunikation blir därför väldigt viktigt med dem som vill etablera till exempel privata 18

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

skolor, fortsätter Malin – vi ska inte konkurrera med dem om samma elever – och får de ta del av våra undersökningar och planer kan de etablera sig på platser där det finns ett bra underlag, och så justerar vi vår egen utbyggnad.” Daniel konstaterar att även frågan om äldreboendet påverkas av sådant som att det dyker upp privata aktörer och av trender. Ibland kan människor bli oroliga för kvaliteten hos privata företag, och då ökar kön till det offentliga äldreboendet, men det är inget man märker av nu. Däremot är trycket stort på platser i ”trygghetsboende” – en form av boende mittemellan eget boende i hemmet och mer traditionell äldreomsorg. ”När det gäller våra äldre måste vi mer börja se dem som en resurs. Om alla som är färdiga för pension arbetar ett år till förändras den samhällsekonomiska kalkylen avsevärt … till det bättre. Men framför allt kan vi alla dra nytta längre av alla de kunskaper och erfarenheter som den äldre arbetskraften har, säger Daniel.” Malin påpekar i sammanhanget att här har kommunen som arbetsgivare en viktig roll att spela – dels genom att se till att förhållanden på arbetsplatser som präglas av att man sliter på kroppen, till exempel i vård och omsorg, utformas så att de som arbetar där orkar hålla på fram till pensionen utan att få belastnings- och förslitningsskador – men också genom att vid anställningar, och när man organiserar olika uppgifter, se till att man verkligen tar till vara de äldres kunskaper och förmåga. När vi går därifrån säger fotografen Sofia att det mest känts som om hon träffat två ”community organizers” i USA, alltså personer som verkar i sitt grannskap för att få människor att sluta sig samman och arbeta politiskt med att organisera sådana projekt och uppgifter som är till nytta för området på olika sätt. Det är ofta verksamheter som utgår från att man verkligen känner ett personligt behov och vill få en förbättring och förändring till stånd, eller som Malin uttryckt det under intervjun: ”Jag blev politiskt intresserad och engagerad när jag väntade mitt första barn. Då funderade man på hur barnomsorgen fungerade, och sedan fick jag fler barn, och de blir äldre och då blir ju skolgången en viktig fråga – och jag arbetade länge i kommunens skolnämnd … och när de ska flytta hemifrån så … ja, då måste man fundera på vad som byggs och var det byggs.” ”Det gäller mig också, säger Daniel, man blir mer engagerad som förälder, och samtidigt håller vi alltid i huvudet att det gäller att se till helheten. Ska vi klara av den fantastiska utveckling Huddinge är inne i måste vi driva utvecklingen. Ibland innebär det att några måste stå tillbaka för att flertalet ska gynnas.” #

Annons

Alla företag behöver en egen jurist Pernilla Norberg Advokatfirman Nova Specialiserad på affärsjuridik, bolagsrätt, avtalsrätt, tvistemål, arbetsrätt och företagsrekonstruktion 08-566 366 23, 070-556 69 64, pernilla.norberg@nova.se www.nova.se

Annons

God Morgon Huddinge Mötesplats Huddinge Huddinge Enterprize Ung & Företagsam Arena Huddinge labs Dialogmöten Vi tror på södra Stockholm. (YLUH /\KKPUNL pY L[[ ZHTHYIL[ZMVY\T ÄUHUZPLYH[ H] /\KKPUNL RVTT\U VJO UpYPUNZSP]L[ =P ]PSS \[]LJRSH /\KKPUNL [PSS LU Z[HYR UpYPUNZSP]ZRVTT\U VJO RH R\UZRHWLU VT /\KKPUNL ZVT LU ]PR[PN KLS H] :[VJROVST .LUVT LU WWLU KPHSVN RHU UpYPUNZSP] VJO RVTT\U M Y]LYRSPNH /\KKPUNLZ HTIP[PVULY VT L[[ NV[[ UpYPUNZSP]ZRSPTH[ ÅLY IVZ[pKLY VJO ÅLY HYIL[Z[PSSMpSSLU P Z KYH :[VJROVST =P ISPY Ip[[YL UpY ]P ZHTHYIL[HY =pSRVTTLU [PSS ]rYH L]LULTHUN =pSRVTTLU H[[ ISP TLKSLT VJO LUNHNLYH KPN P ]rY KPHSVN Läs mer på arenahuddinge.se eller facebook.com/arenahuddinge.

FRÅN SMÖRJBRYGGAN TILL BRYGGERIET Föräldrarna vägrade köpa en ny mobil åt Johan när han var barn. Så han köpte en gammal mobil av grannen för 300 kronor. En kantig Philips, en mycket kantig Philips. Så började han ringa på annonser i Gula Tidningen, och bytte sig uppåt. Efter rätt många transaktioner stod han till slut där med en smäcker och smidig Ericsson T28 i grabbnäven. Först har jag svårt att förstå hur Johan Björnefält bar sig åt den gången för 20 år sedan, men när jag samtalat med honom i tre timmar inser jag att här har vi att göra med en av de sista riktiga säljarna … och en riktig entreprenör. TEXT: BORIS BENULIC

Egentligen borde allt gått åt skogen för Johan, och han skulle inte suttit tillsammans med mig, välskräddad och tillbakalutad i en cool lounge på ett hotell på Södermalm. Hans lärare på gymnasiet var definitivt övertygade om att han var ett hopplöst fall. Sista terminen förklarade en av dem mycket handgripligt för Johan och hans klass att bara misslyckande och fördömelse väntade den unge mannen, alltmedan läraren underströk sitt budskap genom att om och om igen stöta ett finger i Johans bröstkorg. Då bestämde sig Johan för att hoppa av Sjömansskolan där han utbildade sig till maskinchief, men han bestämde sig också för att ta revansch, och en dag komma tillbaka till skolan och visa upp för alla att det gått alldeles utmärkt för honom. 20

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

”Inte så att jag hade det svårt för mig i skolan, förklarar Johan. Det var bara det att det fanns så mycket som var roligare. Och så kräver jag att få veta varför jag ska göra saker, och jag vill förstå varför jag ska göra saker. Jag skulle nog inte vilja ha mig själv som elev.” Det som var roligare var att göra affärer. När Johan beskriver sin barndom är det ett ständigt köpande, säljande, och bytande. Hans föräldrar insåg tidigt att det var något speciellt med ättelägget när de såg honom i aktion på Tomtebergadagarna. När hans klasskompisar kom till denna stora loppis för att sälja sådant de ville bli av med valde Johan ut de saker han trodde gick att sälja vidare, och köpte dem direkt. Kompisarna var glada för att de sålt snabbt, gladast

FRÅN SMÖRJBRYGGAN TILL BRYGGERIET

var dock Johan som efter att ha höjt priset på sakerna kammade in 150 kronor. Han hade börjat med en tjuga. Så vad gör man när man hoppat av gymnasiet? Man ser till att skaffa sig ett jobb förstås. Johan var van att aldrig få något gratis. Föräldrarna var inte de som överöste honom med saker, utan ville han ha något extra fick han arbeta ihop pengarna; det där har format honom. Lusten att göra affärer föddes han med, arbetsmoralen fick han genom sin uppfostran. Och vill man ha ett jobb vill man gärna arbeta med något man är intresserad av, och ett av Johans stora intressen var bilar.

De första dagarna var han litet oklar över sitt ansvarsområde och vad han egentligen förväntades göra, men han lärde sig snabbt, och gjorde det så bra att när den som hade jobbet strax efter sin semester slutade fick Johan tjänsten. Men Johan ville vidare, han ville inte bara ta hand om företagets bilar – han ville sälja dem också. En dag kom det in en man och tittade på en bil. Han började prata med Johan som fick till ett köp, men eftersom Johan inte hade någon som helst aning om vad han skulle göra när han blivit överens med kunden bad han honom följa med in på kontoret.

”Jag kom över min första bil när jag var femton år; en rostig bubbla som skänktes bort mot avhämtning. Den mekade jag med och fixade till, och så var jag förstås tvungen att provköra den i området och på fotbollsplanen. Kanske inte så smart när alla grannarna vet hur gammal man är … och när pappa är polis.” Lika litet populärt blev det när Johan registrerade alla bilar som han köpte i sin mammas namn – försäkringen blev ju billigare då. Genom åren, och det är inte så många år vi talar om, har Johan ägt ett fyrtiotal bilar som han köpt och sålt, och ibland fixat till. Så det var en ganska bilkunnig artonåring som klev in på en bilfirma i Huddinge och sökte jobb. Men det besked han fick var att det inte fanns några jobb lediga. Men han tjatade på, och då tänkte ägarna att de kunde bli av med honom om de frågade hur länge han haft körkort. Johan svarade lugnt att han haft det i ett halvår trots att det var alldeles färskt, men fick fortfarande nej till svar. ”Då sa jag att jag var beredd att arbeta två veckor gratis med vad som helst. De behövde inte betala en endaste krona, och sedan kunde de fundera på hur de ville ha det. Och ingen bilhandlare tackar nej till gratis arbetskraft.” Han jobbade på så hårt under de fjorton dagarna att han fick provanställning, och sedan arbetade han sig mycket metodiskt och målmedvetet uppåt. Drömmen var att bli VD innan han blev 30. Och en Ferrari. ”Men jag har också satt upp väldigt enkla och tydliga delmål för mig själv, förklarar Johan. När jag fått jobbet började jag drömma om tre saker. Att kunna gå till arbetet i kläder som jag själv ville ha – inte för att jag har något emot blåställ, men jag tyckte det skulle kännas skönt att få gå klädd som jag själv ville. Därefter ville jag ha skrivbord och dator … och så visitkort.” I början fick han mest vara springpojke, men så skulle den ”bilansvarige” åka på en tre veckors semester, och Johan fick hoppa in under tiden. Det innebar att han fick ansvaret för att hålla koll på en vagnpark på mer än 100 bilar, och också se till att förbereda dem för fotografering till annonser.

Från gratisarbetande springpojke till försäljningschef och delägare på litet mer än fyra år – det ligger många och långa arbetsdagar bakom Johan Björnefälts utveckling.

Där förklarade han för säljarna att: ”Här har ni en kund, vi har kommit överens om det här priset men eftersom ni inte brytt er om att lära mig systemet och hur vi registrerar köp får ni ta över.” Efter det insåg ägarna att det kanske var lika bra att se till att Johan introducerades i allt det pappersarbete som finns kring en bilförsäljning. Johan älskade förstås sin nya arbetsuppgift. #1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FRÅN SMÖRJBRYGGAN TILL BRYGGERIET

”Som bilsäljare jobbar man oftast i uppförsbacke, det finns inga som har så lågt förtroende hos allmänheten som bilsäljare. Det är viktigt att anpassa sig, lyssna av kunden. Man får gå in i olika roller hela tiden, men jag tyckte bara det var kul. Jag är nog något av en kameleont.” Dessutom är han uppenbarligen något av en gambler. En gång kom det in en kund av det slag som gärna betalar även en dyr bil kontant, och den här kunden hade dessutom tatueringar i ansiktet. Efter litet schackrande och prutande förklarade kunden att de hade en affär om Johan sänkte priset med 30 000 kronor. Johan tvingades förklara att det hade han ingen möjlighet att göra; lägre fick han inte gå. Istället utmanade Johan kunden och föreslog att de kunde singla slant om prutningen. Om kunden vann, så skulle han få bilen 30 000 kronor billigare. Johan insåg att om han förlorade, så skulle han kanske inte bara bli av med nästa månadslön utan också jobbet. Kunden gick med på utmaningen. Johan vann.

Åren som säljare slutade med att han blev försäljningschef, men det gäller också att förstå vilket idogt slit som låg bakom att han ständigt fick större ansvar. ”Jag jobbade alltid sex dagar i veckan. Kom innan arbetsdagens början, och jobbade tills det som måste göras var gjort.” En spikrak karriär där man snabbt går från att bli gratisarbetande springpojke till försäljningschef kan förstås skapa avund i omgivningen, men Johan tyckte aldrig det var något större problem. ”Det gäller att vara ödmjuk, att välja sina ord när man ska leda, man ska inte peka med hela handen och kommendera.” Efter några år på företaget började Johan plita i en svart liten bok. I den noterade han allt som han tyckte att de två ägarna gjorde fel, och så kompletterade han det med att i kommentarer beskriva hur han skulle agerat istället.

Hm, det här ölmärket har jag inte sett förut …

… men det smakade ju fantastiskt …

Uppenbarligen går han igång när någon säger att ”Det där går inte” eller ”Så där får du inte göra”.

En dag var boken fullskriven och Johan kände att det kanske var dags att framföra alla sina åsikter, och förklara vad han tyckte borde göras. En tisdag när han kände sig trött och grinig e-postade han de två ägarna, och föreslog ett möte. Ju mer fredagen, som var den dag då mötet skulle avhållas, närmade sig, desto oroligare blev Johan. Han började fundera på vad som skulle hända om ägarna tog illa vid sig under genomgången av allt som han tyckte var fel. Men gambler som han är så … när mötet började försåg han dem med var sin bunt utskrifter med alla noteringar han gjort. Vad annat var att vänta med av någon som singlar slant om 30 000 kronor med någon som är tatuerad i ansiktet?

När han var fyra år förklarade mamma och storebror för honom att han inte fick vara i den djupa delen av simbassängen, eftersom han inte kunde simma. Så han hoppade i. Men eftersom han inte kunde simma sjönk han som en sten och fick dras upp. Det första han gör när han är på torra land är … att hoppa i igen. Och så där höll det på tills han kunde simma. 22

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

FRÅN SMÖRJBRYGGAN TILL BRYGGERIET

Det som hände var inte att ägarna blev osams med Johan, det blev istället så att de blev något oense sinsemellan om hur verksamheten skulle drivas vidare. Det slutade efter ett tag med att den ene delägaren löste ut den andre, och Johan blev erbjuden att köpa in sig i företaget.

mobil, och ta tunnelbanan hem utan att veta vad jag skulle göra den närmaste tiden. Jag var litet orolig för att jag skulle sova halva dagarna och bli sittande framför TV:n och titta på serier. Något lugnare blev jag när min sambo förklarade att om någon hade rätt att fördriva tiden med att titta på serier så var det jag.”

Men Johan hade inga pengar, förutom en mindre summa som han sparat ihop – det blev till att försöka övertala pappa och mamma. De hade genom åren sett att sonen visste vad han gjorde, så de belånade en sommarstuga och en lägenhet, och Johan kunde bli delägare.

Men det är svårt att tänka sig en tillvaro i dag för Johan där han sitter med en bekväm kudde i ryggen, och tittar på avsnitt efter avsnitt av ”How I Met Your Mother” – även om jag på något sätt skulle tänka mig honom som en av dem i serien. Istället är han tillsammans sin kompanjon i färd med att bygga upp ett nytt företag.

Eftersom han arbetat sig upp och kunde alla delar i verksamheten; tvätta bilarna, hålla dem i trim, sälja dem, och organisera alla anställdas arbete, var det han som i praktiken skötte företaget. Sex dagar i veckan, året om. ”Jag har nog bara varit sjukskriven en gång i mitt liv, minns han. Efter en operation.”

I Sverige i dag är mikrobryggerier en av de stora trenderna när det gäller mat, dryck, och måltid. Det har alla noterat, men Johan och hans kollega har också sett vad som är den branschens svaghet – och det är försäljningen. ”De som brygger öl är stora entusiaster, och väldigt

… varför ﬁnns inte det här till försäljning överallt?

Nu ﬁck jag en idé …!

Han säger det med ett missnöjt tonfall som om hågkomsten av den ofrivilliga frånvaron från arbetet fortfarande irriterar honom.

kunniga på sitt område. Men ibland är de ointresserade av själva försäljningsprocessen. Det är där vårt företag kommer in – vi håller på och bygger upp en portfölj med ett flertal starka, bra märken som vi ska introducera på barer och restauranger.”

Han började fundera på om han kanske var färdig med det han höll på med, det han arbetade med skapade inte längre drömmar, längtan och förhoppningar. Men vad skulle han göra istället? För en gångs skulle hade han ingen som helst aning, kanske var det därför han en dag sa upp sig, och sålde sin andel. ”Känslan var litet märklig, att lämna in bil, nycklar,

När jag lämnar Johan vid sin dator i hotelloungen dröjer det inte många minuter innan han tar upp mobilen, och när jag går nerför trappan är jag rätt säker på att om ett år är den som styr marknaden för mikrobryggerier en kille som hoppade av gymnasiet, och började sin yrkesbana med att tjata sig in på ett bilföretag. # #1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

HAPPY MIL, McMÅRTEN HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN SNABBT Allteftersom vår intervju fortskrider börjar han röra på sig mer och mer i stolen. Efter en halvtimme gungar han så smått fram och tillbaka. Efter tre kvart rör sig också händerna väldigt mycket när han berättar, och mot slutat rör sig också armarna. Jag inser att han nog har väldigt svårt att sitta still; han behöver vara i rörelse – och det är något som präglat Mårten Swahn och hans karriär på McDonald’s. TEXT: BORIS BENULIC

Vi möts i en av de sju McDonald’s-restauranger han äger – den här ligger i Kungens Kurva. Men det var inte här han började sin karriär i företaget – det var på McDonald’s på S:t Eriksgatan där hans syster ordnade jobb åt sin skoltrötte bror, och när han slutade nian började han jobba heltid där. Något han inte ångrat en enda dag av de många år han jobbat där. ”Jag får ju jobba med människor, se dem utvecklas. Jag vill att det här ska vara en plats för alla … och spegla samhället. På McDonald’s anställer vi inte nationaliteter, vi anställer människor. Men det kommer ju också att innebära att vi får den blandning av människor som präglar samhället runt omkring oss.” Och med den inställningen är det kanske inte så underligt att Mårten varit inblandad i flera projekt där arbete på McDonald’s inneburit en väg in i samhället för många. För några år sedan blev han uppringd av en handläggare i Liljeholmen, som undrade om han hade någon möjlighet att ta hand om ensamstående utländska kvinnor som hade ganska dåligt grepp om språket. De fick börja jobba med uppgifter som inte krävde att man talade så bra svenska, parallellt med att de pluggade på SFI. Det hela följdes kontinuerligt

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

upp av handledare på företaget. Det slutade med att 80 procent av dem fick fast arbete. Lika lyckat har arbetet varit med att integrera funktionshindrade i organisationen. ”Det ger en speciell känsla att se hur en av de tuffa killarna från förorterna som jobbar hos oss mjukt ber en i personalen som har någon form av funktionshinder att hjälpa till med något, förklarar Mårten. Han vill ändå på något sätt betona att det här är en så självklar del av företagskulturen, och egentligen inget konstigt eller märkvärdigt.” Alla ska kunna finna en plats om de vill utvecklas, och möjligen spelar det roll för Mårten att för honom är McDonald’s företaget som gav en skoltrött femtonåring chansen att göra karriär, och bli företagsledare. Redan efter fyra år blev han restaurangchef på Norrlandsgatan, och därefter var han med och ledde starten av en ny restaurang i Luleå. Hela tiden fanns det kurser och utbildningar som gjorde att han kunde ta ett steg till, få större ansvar och nya uppgifter. Finast var kanske utbildningen på Hamburger University i Chicago, där eleverna gnuggades i att utarbeta affärsplaner och i ledarskap.

Mårten Swahn kan fortfarande hoppa in var som helst på någon av sina McDonald’s-restauranger – fast de datoriserade kassaapparaterna gör honom litet nervös.

HAPPY MIL , McMÅRTEN HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN SNABBT

Så på något sätt var det nästan självklart att han skulle börja arbeta med utbildning i koncernen, och slutligen blev han chef för en verksamhet med väldigt många kurser på många olika nivåer. Ska det finnas plats för alla ska det också finnas utbildningar som passar alla. Men uppenbarligen kunde Mårten inte slå sig till ro ens på ett så krävande och omväxlande jobb, utan han gick vidare till att bli driftchef för McDonald’s under en väldigt expansiv period för företaget. ”Jag var ytterst ansvarig för verksamheten på alla de restauranger vi ägde, och så skulle jag också stötta franchistagarna i deras arbete, minns Mårten.” Efteråt femton år på oftast ledande poster i McDonald’s administration och ledning bestämde sig Mårten för att själv bli franchisetagare – kanske för att han ordentligt och allsidigt i praktiken ville omsätta alla de kunskaper han förvärvat. När jag frågar honom om varför han vill äga och driva restauranger, kommer han tillbaka till att det handlar om att få se människor utvecklas och växa.

… och vad ska jag göra nu? Med fyra barn och sju restauranger är nog inte det en fråga som Mårten ställer sig så ofta.

”Det har inget värde i sig för mig att ha många restauranger, och vilja förvärva fler. Värdet kommer sig av att det ger mig en möjlighet att erbjuda min personal möjligheten att växa, att ta sig an nya uppgifter.”

Försynt undrar jag om det inte kan vara ganska dränerande på de egna krafterna att ägna så mycket tid åt att få andra att utvecklas, men Mårten förstår inte frågan och menar att vad kan vara mer stärkande än att se hur andra människor upptäcker nya sidor och förmågor hos sig själva, eller visar sig ha egenskaper de inte anade själva att de hade. ”Om dessutom medarbetarna växer som individer, så växer företaget – och det om något är väl stimulerande?” Men hur rimmar den här bilden med den som många har av att koncernen är stenhårt styrd från topp till botten, och 26

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

kanske några centimeter till åt båda hållen i försöken att noga kontrollera allt som görs? ”Visst finns det en styrning, medger Mårten, men är det inte ganska självklart. Vi är ju franchisetagare, och den som äger varumärket vill ju kunna vara säker på att gästen möts av samma utbud överallt, och att kvaliteten på utbudet är lika bra överallt. Men – en sak som många glömmer bort är att det är vi franchisetagare som har mest att säga till om när det gäller vad som ska finnas på menyn och vad vi ska erbjuda. Många nya inslag har kommit från just enskilda franchisetagare, och har sedan infogats i koncernens utbud. Big Mac skapades av en franchisetagare, samma sak med äppelpajen, och fiskburgaren. Och det var en svensk anställd som utvecklade Big Tasty.” Sitter man på en restaurang är det självklart att komma in på den kanske starkaste trenden när det gäller mat i dag – att den ska vara ekologisk och närodlad – något Mårten menar var en självklar del i företagets verksamhet redan innan det blev en trend i samhället. ”Alla våra produkter är spårbara, du kan ta reda på vilken gård som levererat ett ägg, eller var vi fått köttet ifrån. Och vi handlar alltid produkter som är ekologiska när det går – som kaffe, ägg, och mjölk till exempel. Men när det gäller kött blir det svårare – ingen klarar leveranser av de volymer vi behöver.” Att Mårten själv är intresserad av gröna frågor har visat sig bland annat genom att det var han som tog initiativet till att restaurangerna skulle införa laddstolpar för elbilar. I dag har varje nybyggd restaurang en sådan elstolpe. Men hur är det med de egna kunskaperna – kan han fortfarande klara allt som behövs göras i en restaurang? Mårten betygar att det kan han absolut, möjligen har han litet svårt att klara av att stå i kassan, det är litet för mycket datorisering där, tycker han nog. Om han råkar hamna bakom kassan när det är mycket folk, så får de i kön uppleva att de får maten gratis. Något som brukar leda till att den som har ansvaret för just den restaurangen snabbt ser till att Mårten får göra något annat. Då och då nämner han sina fyra barn, barnbarnet, de två hundarna, frun, och sitt arbete med Ronald McDonald’s barnhem som fört honom till olika platser i världen. Visst, tänker jag, karlen har energi – men allt detta – och så sju restauranger ovanpå det, och arbetet med företagarföreningen i Kungens Kurva, och med organisationer som tar hand om unga som har det svårt. Vad driver honom egentligen? Han stannar upp en sekund i gestikulerandet. Tänker efter, slutligen säger han: ”Jag vill inte verka förmäten. Men jag vill bidra till ett bättre samhälle … eller åtminstone (och så börjar han gestikulera igen) vill jag se att det blir bättre i det lilla samhället här runtomkring mig.” #

Ärr du redo för deet varumärkta m möötet? Casual eller Business? Det kan variera ffrån dag till dag När du möter dina kunder kan du vara ditt varumärke. på ett sätt som m passar både dig, ditt förettag ooch situationen. Vi på Gewe Prom motion hjälper dig att bli vaarum märkeskalibrerad inför alla dina möten!

Gewe Promotion • Musseronvägeen 1A, 141 60 Huddinge • 08-68999025 • info@gewe.se • www.gewee.se PROUD MEMBER OF NEW WAVE PROFILE P

NÄR MAN TÄNKER PÅ HELHETEN BLIR DETALJERNA VIKTIGA Jag inser att jag blir plötsligt medveten om att jag behöver en ny kostym. Och en ny portfölj i mjukt brunt läder, och de där pennorna – de skulle göra antecknandet under intervjuer till en ännu mer behaglig upplevelse. Och … se där … en gasbrännare så jag kan få till min brulépudding på rätt sätt … och … och … TEXT: REDAKTIONEN

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

När man vandrar in på Gewe i Huddinge väcks habegäret. Och antagligen är jag inte den förste som upplever detta. Verksamheten har en lång historia. ”Min morfar startade ett tvätteri 1952, berättar Jeanette Liedgren som leder verksamheten i dag. Efterhand kompletterades det med försäljning av arbetskläder, och när jag och min bror Michael klev in i rörelsen började jag bygga upp vår presentreklamavdelning.” När jag hör ordet presentshop tänker jag ofta på föremål som massproducerats för att priset ska bli lågt; det ska inte kosta så mycket för givaren när företaget skänker bort dem som ett led i sin marknadsföring. Men när Jeanette lotsar mig runt i presentbutiken inser jag att jag att mina föreställningar hör till en förgången tid. Eller är det kanske så att Gewe redan nu ger oss en bild av hur framtidens profil- och presentshoppar kommer att se ut? När hon berättar om verksamheten får jag mer en känsla av en reklambyrå som hjälper kunden att utforma sin profil – och som dessutom tar ansvar för att producera den profilen. Det kan vara allt från nya garderober för en företagsledning, utformning och uppbygge av en mässmonter, ner till USB-

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

minnen som får ett eget utseende för att fungera som ett led i uppbygget av en image. ”Vi är gärna med i varje led av kundens diskussioner, så får vi en bättre bild av kundens förutsättningar, behov och resurser, säger Jeanette. Jag tycker också det är viktigt att få

ett grepp om kundens historia. Hur har de gjort tidigare genom åren?” När vi diskuterar de olika områden där Gewe i dag är verksamma inser jag att det är förmågan till anpassning till kundens behov som är nyckeln till Gewes framgångar och tillväxt. Men det gäller inte bara att välja rätt produkter för kundens räkning, det gäller också att anpassa produkten till kundens profil. Här har den tekniska utvecklingen – till exempel när det gäller digitaltryck – gjort att det har blivit enklare och billigare att ge en vara de där små extra viktiga detaljerna som gör att den känns mer unik, och kopplad direkt till företaget som använder produkten i sin verksamhet, eller som ger bort den. Själv blir jag fascinerad av de små pastillerna med digitaltryck på; för några år sedan tyckte man kanske att det var ett piggt och vaket initiativ av utställare på mässor om de hade praliner med eget tryck på omslagspappret. ”Möte” är ett ord som Jeanette ofta återkommer till. Det gäller att tänka på det som ska hända innan mötet, under mötet, och vad kunden eller besökaren får med sig efter mötet. I varje moment finns det mängder av detaljer – och ju bättre varje detalj är anpassad och utformad – desto bättre och mer framgångsrikt blir mötet. Och ett ”möte” kan ta sig så många olika uttryck; säljaren som möter kunden stående i butik, eller ett seminarium, eller ett deltagande på en mässa. När vi tar ett varv till i lokalerna och betraktar kläderna som finns påminner Jeanette mig om hur det var förr, då kvinnliga säljare fick ha herrskjortor på mässor därför att det inte fanns kollektioner för kvinnor. Numera är detta en självklarhet – men också att kläderna som används ska vara av bra kvalitet och sitta bra – givetvis kan man få sin kavaj eller sina byxor upplagda eller insydda. Anpassning, som sagt … I en del av lokalen finns ett stort urval av det som en gång var företagets ursprungliga utbud – arbetskläder. Snickarbyxor, kraftiga arbetsskor, t-shirts – men också här märker man hur utvecklingen inneburit att man anser att alla medarbetare är en del av företagets image och profil – givetvis ska även blåstället ha detaljer som gör att bäraren bidrar till företagets marknadsföring. Och i andra änden av lokalen finns som sagt profilkläderna kostymerna och de mer exklusiva skjortorna – på Gewe ser man till att allt från koncernledningar till renhållningsarbetare har precis rätt klädsel i alla avseenden – för alla är givetvis lika viktiga för verksamheten. När jag går därifrån funderar jag på att alla de små och stora ting som väckt min köplust. Om man ska ha grepp om så många detaljer som bör ingå i ett företags verksamhet, så måste man nog ha ett bra grepp om helheten … och det verkar de ha på Gewe. #

Jeanette Liedgren har arbetat på Gewe sedan 1990talet, och var den som började bygga upp verksamheten med presentartiklar och reklam.

Ring Johan Blomkvist för visning! 075-241 55 27

Här finns plats för dina idéer... och allt annat som ryms mellan 10 och 3.000 kvadratmeter I Handenterminalen i Handens Centrum har vi lediga lokaler för alla behov. Från kontor på 10 kvm för dig som är egenföretagare till flexibla kontors- och butikslokaler på upp till 3.000 kvm. Och allt där emellan. Du blir granne med Handens pendeltågsstation och Nynäsvägen ligger på en minuts avstånd. Låter det intressant? Ring Johan Blomkvist för en visning eller mer information, tfn 075-241 55 27.

STENAFASTIGHETER.SE

GÖRAN GÖR OM BILBRANSCHEN Plötsligt började bilarnas värde att sjunka snabbt. Mycket snabbt. På ett halvår kunde det vara halverat. Så Göran började sälja av lagret snabbt. Mycket snabbt. Det här började 1 augusti 2008. Finanskris. Göran tyckte inte han hade så mycket att välja på. Några månader sedan ﬁck han applåder av sin bank. Mitt i det ekonomiska kaoset hade han lyckats stärka kassan och klara likviditeten. Men han hade inga bilar kvar att sälja. Allt hade sålts av. Han funderade på att snart skulle han få ställa dit barnens fyrhjuling för att inte hallen skulle gapa tom. Det var då han började fundera på hur man egentligen ska göra för att lyckas när man handlar med begagnade bilar. TEXT: BORIS BENULIC FOTO: SOFIA ARKESTÅL

GÖRAN GÖR OM BILBRANSCHEN

De flesta av oss tycker om bilar. Så har det varit sedan 1898 då firman Boye & Thoresen ställde ut en Daimler de importerat från Tyskland på Göteborgsmässan. Men det innebär inte att vi köper våra bilar som vi gjort alltsedan den där Daimlern ställdes ut. Det är mycket som påverkar vårt beteende. De stora ekonomiska skeendena, hög- eller lågkonjunktur. Moden och trender förstås. Var vi befinner oss i livet spelar också roll. Ibland behöver vi kanske två bilar. Ibland bara en. Och ibland ingen alls.

kanske tre till fyra besök på olika ställen. Den utvecklingen har påverkat hur Göran byggt upp och utvecklat sin verksamhet. Nu gäller det verkligen att alla bilar som är utannonserade finns på plats här, är i utlovat skick, och att alla papper är i ordning. Allt ska stämma. Så att ha ordning i register och datasystem och uppställningshall är nu minst lika viktigt som att ha en bra säljkår – ja, det är svårt att tänka sig en bra säljkår om de där första förutsättningarna inte är uppfyllda. Samtidigt har strukturen på försäljningssidan förändrats, Kvarndammen spelar en allt större roll, och nybilsmärkena har egna outlets vilket påverkar marknaden för begagnade bilar där Görans bolag Svenska Motorkompaniet är verksamt. Han köpte företaget som konkursbo, och har nu byggt upp det under 15 år.

Det är med stolthet Göran ser ut över en välfylld bilhall – men under ﬁnanskrisen gapade den tom.

Vad många dock glömmer bort är den tekniska utvecklingen och internet. ”I dag säljs bilar egentligen till stor del över nätet, berättar Göran Cewe. Inte så att köpen görs upp där – men man kollar runt på de biltyper man är intresserad av, zoomar in på några speciella bilar, jämför priser, utrustning, standard. Och så åker man ut till bilhandlaren, och då vet man exakt vilken bil man vill titta på. Och då görs affären upp ganska fort.” I dag görs en affär upp efter i snitt 1,3 kundbesök hos bilhandlaren, medan det för fem år sedan kunde röra sig om 32

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

De saker han började fundera på efter finanskrisen 2008 var hur han skulle hantera den risk som ett stort eget lager av bilar innebär kunde minimeras. Om han äger bilar för tio miljoner kronor och priserna sjunker med tio procent, så har han förlorat en miljon kronor. Men om han har bilar för tio miljoner till försäljning men bara äger bilar för fem miljoner – och de andra ägs av kunderna, så riskerar han bara att förlora 500 000 kronor. Ur det här föddes idén och modellen med förmedling. Som alla bra idéer är den till synes enkel.

Kunden kommer in med sin bil som en erfaren säljare får värdera. Man kommer överens om ett försäljningspris som båda parter tror fungerar, och Motorkompaniet får ensam försäljningsrätt. Görans mannar rekonditionerar bilen, och gör allt som behövs för att den ska kunna marknadsföras på ett bra sätt på internet och i den egna kunddatabasen. När köpet är klart får kunden sin del av den erlagda köpeskillingen, och Motorkompaniet får sin del. Kunden slipper bekymra sig om alla de moment som hör till en försäljning . Erfarenheten visar också att bilmäklartjänsten oftast ger kunden mer än han skulle fått vid ett inbyte, eller om han säljer bilen själv.

Men det här kräver tillgång och närhet till en bra verkstad – för ibland behöver bilen repareras innan den kan gå till försäljning, och det krävs bra möjligheter att testa bilen. ”Vi vill vara säkra på allt när det gäller de bilar vi säljer – vi är inte bara intresserade av det skick de är i när de kommer in, vi gräver också ner oss i bilens historia, förklarar Göran. Många tror att begagnade bilhandlare är personer som ofta försöker lura kunden, men vår erfarenhet är att det tyvärr istället händer att kunder försöker lura oss när de kommer hit med sin bil. Är man i den här branschen lever man väldigt mycket på sitt rykte, fortsätter han, och tyvärr finns det aktörer som ger oss alla dåligt renommé. Jag är för alla former av avregleringar, men jag skulle gärna se någon form av auktorisering på det här området – ungefär som bostadsmäklarna har.” Just hur man bedriver verksamheten i fastighetsbranschen har påverkat Göran mycket – han har studerat deras arbetsmetoder, och de har funnits där i bakhuvudet när han utvecklat sin egen affärsmodell med förmedling och bilmäklande. Varför skulle han inte i sin verksamhet kunna göra som de enskilda fastighetsmäklare som slår sig ihop i en gemensam byrå under ett tak för att få mer muskler? Samordning skapar styrka, frigör resurser. Så Göran klev iväg till en bilverkstad i Huddinge Centrum, och förklarade: ”Fortsätter vi som vi gör nu går kanske både du och jag omkull, men om vi samverkar så …” Det har visat sig vara en utmärkt lösning – för det finns ett naturligt flöde mellan de två verksamheterna. Bilverkstaden behöver ett stadigt inflöde av kunder, Motorkompaniet vill koncentrera sig på försäljning men ha snabb och smidig tillgång till verkstadskapacitet utan att behöva dras med fasta kostnader. Och kunderna på bilverkstaden är ofta potentiella köpare av begagnade bilar, och lotsas därför till Motorkompaniet. En satsning på den här modellen ligger bakom den färska etableringen i Tyresö, där Motorkompaniet hyr in sig i samma lokaler som en gammal väletablerad bilverkstad. Att växa på det här sättet är också en möjlighet att få tag på rätt personal. ”Jag vill kunna rekrytera bra säljare till organisationen, och en utmärkt morot är att ge dem möjlighet att utvecklas och få större ansvar – som när vår bäste säljare här i Huddinge fick ansvaret för den nya operationen i Tyresö.” Det märks att när Göran tänker affärsmodeller tänker han också på hur människor ska passa in i modellerna, det gäller både personal och kunder – och hur modellerna ska anpassas till människors behov och förhoppningar. Kanske är det därför han anställt sin fru Jeanne, som är beteendevetare, i företaget. För ska man bli en framstående bilhandlare måste man förstå sig på människor – det är nog i alla fall en sak som inte förändrat sig sedan 1898. #

Två föremål i Motorkompaniets lokaler påminner oss om att bilintresse ofta är något som väckts tidigt och har funnits länge.

VAD TROR BANKEN OM FRAMTIDEN? När du åker runt och träﬀar företagare i Huddinge inser du snabbt hur viktiga bankerna är. Checkkrediter och cash management, investeringsdiskussioner, leasing … allt det är svårt att tänka sig utan att en bank ﬁnns med i bilden. Men vad händer egentligen på ett bankkontor i dessa dagar då Riksbanken sänkt reporäntan, och vi för första gången har en negativ ränta? Är rådgivarna nedringda av företagskunder som vill diskutera vad som kan hända? För att få svar på frågan åkte vi ut till Danske Banks kontor i Liljeholmen. Här arbetar man med hela Södertörnsområdet och Huddinge. TEXT: REDAKTIONEN

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

På kontoret är vi nio kundansvariga, berättar Jan Lindgren, som är ställföreträdande kontorschef. ”Vi har ingen speciell indelning i branscher eller geografiska områden, förklarar Frida Bergqvist, en av de kundansvariga. Det ger oss ett bra helhetsgrepp att få röra sig mellan små och stora företag, och över hela Södertörn … och så blir arbetet än mer stimulerande genom omväxlingen.”

Frida och Jan tycker det ger ökad kunskap om deras region att de arbetar med företag i alla branscher – och storlekar.

Men här har man inte märkt någon större frågvishet hos kunderna efter det senaste räntebeskedet. Och vad sänkningen kommer att innebära att svårt att förutsäga.

även om Obama deklarerat att USA lämnat lågkonjunkturen bakom sig, så ser vi inte så tydliga tecken på det än.” Vad Jan hoppas på är att stora planerade byggprojekt ska komma igång; Södertörnsleden och Spårväg Syd är några av de byggen som Jan är säker på kommer att stimulera ekonomin i området, och skapa den dynamiska miljö som gör det möjligt för små företag att växa, och kanske växa riktigt mycket.

”Tanken med sänkningen var ju att man skulle öka människors lust att konsumera och företagens investeringar. säger Jan Lindgren. Då får man igång inflationen. Men det resonemanget utgår från att det finns ett köpsug från de marknader vi exporterar till, och det gör det ju inte. I viktiga marknader för svensk export som Tyskland finns ju en stor ekonomisk osäkerhet – betingad inte bara av hur det ska gå med Grekland. Och 34

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Men hur gör en bank för att få nya företagskunder – är det enbart fråga om vilken ränta och vilka villkor och avgifter man erbjuder? |

#1, 2015

”För oss är nog det viktiga att bygga en bra relation med kunden, menar Frida; denne ska känna att vi kan bidra med något i varje led i verksamheten – inte bara med rörelsekrediter. Och lyckas man bygga en sådan relation med en kund får man nya kunder – ryktet sprider sig, det blir ringar på vattnet. Och får man till en bra relation stannar kunden. Vi har fall där en av våra kunder blivit erbjuden bättre priser hos en annan bank, men ändå valt att stanna därför att man var så nöjd med vår allsidiga service och våra tjänster.” Men man är som sagt inte nöjd med att kunder stannar, man vill förstås också ha fler. Och man slår sig inte till ro med att man 2014 blev utsedd till ”Årets Affärsbank”. ”I dag har vi fem procent av marknaden i Sverige, avslutar Jan Lindgren, men målet är att vi ska ha en tiondel av den.” Jag tycker mig nästan höra ett litet ”minst” innan han säger ”en tiondel”, och antagligen hör jag alldeles rätt. #

Annons

VattennĂ¤ra och fantastiskt vackert belĂ¤get vid sjĂśn OrlĂĽngen i Huddinge

KONFERENSER MED ERKĂ&#x201E;NT BRA KĂ&#x2013;K OCH SERVICE TILL BRA PRISER OCH FANTASTISK MILJĂ&#x2013; PROVNINGAR I VĂ&#x2026;R LĂśrdag 7 mars, 16.00â&#x20AC;&#x201C;18.00 Spritprovning med Stefan SjĂśnvall (exklusiv): â&#x20AC;?Lagrade godsakerâ&#x20AC;?

FESTVĂ&#x2026;NINGAR fĂśr brĂśllop, fĂśretagsmiddagar, fĂśdelsedagar med mera.

CATERING Vi kommer gĂ¤rna hem till dig eller ditt fĂśretag.

www.sundby-gard.se info@sundby-gard.se 08-689 99 00

HELGER 12.00â&#x20AC;&#x201C;16.00 Brunch, ĂĄ la carte, och cafĂŠ.

LUNCHER Allla vardagar 11.00â&#x20AC;&#x201C;14.00 Dagens, klassiker, och ĂĄ la carte

VĂ&#x201E;LKOMNA! Ăśnskar Malin & Thomas Bjurholm med personal

Onsdag 25 mars 18.30 Mat & vin med HĂĽkan Larsson: â&#x20AC;?Gamla eller nya vĂ¤rldens vin till svensk mat?â&#x20AC;? Se hemsida fĂśr mer information

Annons

**0 *0 # # # **! *! X Ĺż Ĺż'*Ĺľ *Ĺľ' Ĺľ'*% *% ĹżĹż ' Ĺľ' ĹľĹľ'$! *!& '$$!! ! * *! *!!& & & X *! *! ! ! !& !!& & $ $ TRYCK C ERI : Tr yckeriet producerar allt inom tr yck , utan k vantitetsgrĂ¤ns nedĂĽt . Allt ifrĂĽn visitkor t , produk tblad , af fischer, foldrar till tidnin n gar och ĂĽrsredovisningar. Kuver t med tr yck i 4 -fĂ¤rg , adressering samt kuver t- och plastkuver tering fĂśr smĂĽ eller stora upplagor. STORFORMATT: Vi gĂśr produkter i storformat och kan erbjuda affischer,, roll ups, banderoller,, canvas, vepor, o , gatupratare, mm. Vi ut fĂśr Ă¤ven folieringar av sk yltar, sk ylt fĂśnster, bilar mm. ORIGINAL ATEL JĂ&#x2030; : AteljĂŠn arbetar med grafisk formgivning och framstĂ¤ller hĂśgk valitativa original och logotyper.

+ +Ĺż ++Ĺż Ĺż ''Ĺş Ĺş * * & & ! 3 3 Ty ypografiska AteljĂŠn AB "ERGFOTSVĂ&#x2039;GEN s 4UMBA w w w.t w ypografiska.se

INGEN AVDRIFT FÖR BÅTBRÖDER De har expanderat mycket snabbt. I dag ﬁnns de över hela Sverige, och har börjat etablera sig i Norge. Förra året blev ägarna utnämnda till ”Årets Företagare” i Huddinge. Utvecklingen har dessutom gått fort, och planerna är att man ska fortsätta att växa. Men historien om SeaSea började egentligen med ett förvärv av ett företag som var konkursmässigt. TEXT: REDAKTIONEN

”Det var 1992 som pappa köpte verksamheten. Finanskrisen hade gått hårt fram med företaget, och han såg en möjlighet att tillfredsställa sitt stora intresse för båtar genom att ta över verksamheten”, berättar Joakim Berner som i dag är VD. Vi träffas på huvudkontoret som ligger i butiken, där också lagret finns. Det är inga kunder i lokalerna, men de som arbetar är ändå strängt upptagna. Det här är den tid på året då man laddar för den stora rusning som kommer till våren. Då måste allt finnas ute på hyllorna, och lagren vara välfyllda – det gäller alla 27 butikerna i Sverige. Under högsäsong växer personalen från 60 till 100 personer. Ni betonar ju kundnyttan hela tiden, och att er personal ska vara kunnig – men blir det inte svårt att garantera det när ni tar in så många extraarbetare under våren och sommaren, undrar jag. Joakim förklarar att det finns ett så stort båtintresse, och 36

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

FOTO: SOFIA ARKESTÅL

så många kunniga personer och ungdomar, att det aldrig varit något problem att bemanna med kompetent extrapersonal. Efter att tag ansluter sig brodern Johan till samtalet. Han är företagets ekonomichef, och började här efter att ha arbetat som revisor utanför företaget några år. Han förklarar dock att han nog alltid ändå på något sätt varit säker på att han en dag skulle arbeta på SeaSea. När jag undrar om det inte är svårt att som bröder leda ett företag intygar de nästan unisont att det är ganska oproblematiskt. ”Det är viktigt att man har klara roller och ansvarsfördelning, säger Johan. Jag tar hand om ekonomin och ser till att vi alltid har de rapporter vi behöver, Jocke är VD, och svarar för försäljningen …” ”… men risken är väl mest att man får en toppstyrning,

INGEN AVDRIFT FÖR BÅTBRÖDER

menar Joakim, om man har två starka individer som är bröder som ledare för företaget, så vi är noga med att andra som har chefsbefattningar har ett verkligt ansvar.” SeaSeas stora expansion har varit mycket snabb från 2012, då man inledde uppbyggnaden av franchiseverksamheten och etableringen av fler butiker som man ägde själva. Målen är höga för framtiden. Inom fem år ska man ha 40 butiker, och man räknar med att öppna tre nya varje år. Hur konjunkturkänsligt är då företaget? Om tiderna är goda, så satsar människor på sjöliv. Och omvänt – låter man båten ligga kvar på land då konjunkturerna är dåliga? Och hur påverkas försäljningen av ändringar i mode och trender? ”En sak som påverkar oss är förstås vädret, förklarar Joakim. Bra väder innebär längre säsong och bra försäljning; en regnig sommar känner vi av.” ”Men en tydlig trend vi ser är att båtutnyttjandet minskar i tid sett, säger Johan. Det är så mycket som ska hinnas med på sommaren, så de som har båt tillbringar mindre tid i den.

Men just därför vill man ha högre kvalitet på upplevelsen, kortare tid gör att man vill ha mer bekvämlighet.” När vi senare går runt i butiken förstår jag vad de menar – visst finns här tampar, trossar, och hakar – men också mängder av elektroniska high tech-produkter … liksom grillar så att man kan få en riktig köttbit, och inte behöver värma konserver på stormköket. Bröderna är inte oroliga för att båtintresset kommer att vika så att affärerna blir sämre. Visst har den svenska båttillverkningen kollapsat, men det finns mängder av båtar på marknaden, och även om tiden då de används minskat älskar de som har båt den alltför mycket för att helt sluta använda den. Svenskarna är ett båtfolk. Men är det inte svårt att bygga upp en franchisingkedja, kräver det inte en väldig kontroll av de som ingår i den – som McDonald’s som noga reglerar allt som händer ute i restaurangerna – eller ger bröderna franchisetagarna ganska fria händer? ”Vi är nog mer som McDonald’s, deklarerar Johan. Det är viktigt att alla butiker fungerar bra; en dålig butik kan

Elektroniska produkter blir allt vanligare i båtar – Joakim förklarar för Johan hur en av dem fungerar.

INGEN AVDRIFT FÖR BÅTBRÖDER

skada de andra butikernas anseende. Så vi är noga med uppföljning, utbildning, och kontroll.” ”Allt vårt marknadsföringsmaterial producerar vi själva, konstaterar Joakim. Det är snabbast och säkrast – och vi kan alltid vara säkra på att det blir rätt.” 2007 övertog bröderna 80 procent av företaget från sin far, och om samarbetet mellan bröderna går smidigt, så verkar det också gälla generationsväxlingen. Pappan finns kvar i styrelsen som är väldigt viktig för bröderna. Inte bara därför att just pappan sitter där, utan lika mycket för att där också finns tunga namn med erfarenhet från att bygga upp företag som Mekonomen och Haglöfs. När jag berättar om min fascination över det snabba tempot i utvecklingen av företaget de senaste åren, och undrar hur de hunnit med allt de senaste två åren, så skrattar Joakim bara:

Hallen är fylld med allt som du kan behöva ute till sjöss – från paddlar …

”Man behöver inte sova så mycket när man har små barn.” Hinner de då själva med att sätta båten i sjön och njuta av tillvaron? ”Självklart, svarar Joakim, medan Johan litet mer dystert konstaterar att när andra sätter segel måste han arbeta och ha koll på ekonomin.” Men det är ju också en kurs som måste hållas. I dag är SeaSea störst i Sverige på båttillbehör, och det är uppenbart att det är en position man tänker behålla och förstärka. #

Avdrift = avvikelse från den styrda kursen som orsakas av vind och ström.

… till rattar i olika utföranden.

Annons

Få nya tips på de spännan ! affärer

AFFÄRSNÄTVERK Clawe driver nio affärsnätverk under namnet Clawe Business Club:

Huddinge Business Club, Telje Business Club, Nacka Business Club, Täby Business Club, Bromma Business Club, City Business Club, Oan Business Club, Golf Business Club, och Clawe Business Clubs. Affärsnätverken är en exklusiv mötesplats för spännande affärsmöjligheter. Grupperna kan inspirera dig och öka din möjlighet att göra

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

kommersiella geniala drag. Som medlem i gruppen får du ständigt nya tips på spännande affärer. Ditt företag har exklusivitet inom ert affärsområde. Som gäst ges du möjlighet att presentera din verksamhet, och samtidigt lyssna till andra intressanta affärsupplägg från våra medlemmar och gäster. Intresserad? Hör av dig till Claes Weström: 070-441 04 26, claes@clawe.se

Annons

Flexibel bemanning på dina villkor! Administration, elektriker, arbetsmiljöingenjör, chaufför, redovisning, fastighetsskötsel eller andra uppdrag. Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget. Inga startavgifter eller bindningstider.

Ring Veteranpoolen:

08-550 180 70

www.veteranpoolen.se Annons

Koll på läget

Dags fö ör ny bostad a ? <Žŵ ŝŶ Ɵůů ŽƐƐ ŽĐŚ ŚƂƌ ĚŝŐ ĨƂ Ƃƌ Žŵ ůćŐĞƚ͕ ŽĂǀƐĞƩ Žŵ ĚƵ ƐŬĂ ƐćůũĂ ŶƵ ĞůůĞƌ ďĂƌĂ ǀŝůů ŬćŶŶĂ ĚŝŐ ĨƂ Ƃƌ͘ sŝ ŐĞƌ ĚŝŐ ƟƉƐ ŽĐŚ ƌĊĚ ŝŶĨƂƌ ĚŝŶ ĨƂ ƂƌƐćůũŶŝŶŐ ŽĐŚ ŚũćůƉĞƌ ĚŝŐ ĂƩ ĮŶŶĂ ƌćƩ ŬƂƉĂƌĞ ďůĂŶĚ ǀĊƌĂ ƚƵƐĞŶƚĂůƐ ƐƉĞŬƵůĂŶƚĞƌ͘͘ DĞĚ ǀĊƌĂ ϮϯϬ ďŽďƵƟŬĞƌ ƌƵŶƚ Žŵ ŝ ůĂŶĚĞƚ ŚĂƌ ǀŝ ŬŽůů ƉĊ ůćŐĞƚ ŽĐŚ ŚũćůƉĞƌ ĚŝŐ ƚĂ ƌćƩ ďĞƐůƵƚ͘ sćůŬŽŵŵĞŶ Ɵůů ŽƐƐ ƉĊ ^ǀĞŶƐŬ &ĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌŵĞĚůŝŶŐ͘

Vi har koll på Huddinge.

Stefan Voigt

Mikael Meyer

Ida Olheiim

Lennart Norman

Petra Garpeffors ors

Kristian nP Perman erman

Anna Maria Führ Venström

Christofffer Kilhlman

HUDDINGE FORELLGOTORGET 2 TEL 08-556 408 30 SVENSKFFAST..SE/HUDDINGE

Cecilia Jarl

Henrik Holmqvist

Ingela Hald

Gunilla Abejón

Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet, och göra det enklare att starta, driva, utveckla, och äga företag. Företagarna är medlemsägda, medlemsstyrda, och partipolitiskt obundna. Fyra av fem jobb skapas i ägarledda företag. Vi är ett land med idéer och vilja, men ofta ﬁnns byråkratiska och onödiga regleringar som sätter käppar i hjulen för entreprenörer som vill leva sin dröm. Personer som vågar satsa på något de tror på. Det är dem vi arbetar för. Vår viktigaste uppgift är att verka för att Sverige ska vara ett av världens mest entreprenörvänliga länder. Vi arbetar politiskt genom att presentera analyser, fakta, och egna undersökningar. Syftet är att förbättra villkoren för ägarledda företag. Det är ett viktigt samhällsmål att dessa kan fortsätta att växa och anställa. Över 100 år av företagande Företagarna startades 1905, och mycket har hänt de senaste 100 åren. I dag är vi en organisation för alla typer av företag och företagare, med medlemmar från små- och stora företag i hela Sverige. Företagarna har gått från en traditionell folkrörelse till en framtidsrörelse. Tusentals företagare kontaktar oss varje vecka för juridisk rådgivning, anpassade förmåner, event, och möten. Våra medlemmar Annons

gör oss till en stark och trovärdig röst i maktens korridorer. Vi finns där du finns Vi finns över hela landet med 18 regionkontor, samt 260 lokalföreningar och mötesplatser. Vi företräder 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Företagarna i Huddinge Huddinge är en snabbt växande kommun; de närmaste åren ser vi många byggkranar i Huddinge. Det är viktigt att vi är med och bevakar de små företagens intressen i utvecklingen som sker. Det gör vi genom att samarbeta och ha en bra dialog med berörda tjänstemän och politiker. Vi är även remissinstans i plan- och byggfrågor. Dessutom har vi en suppleantpost i Arena Huddinges styrelse. De små privata företagen står för 30 procent av kommunens

intäkter, och är väldigt betydelsefulla för den kommunala servicen. För oss det viktigt att hjälpa nya entreprenörer att växa fram. Därför arbetar vi för att verka och uppmuntra UF-verksamheten (Ung Företagsamhet) i kommunen. Vi är initiativtagare och medarrangör till ”Business Innovations Day” som ordnas varje år för UFeleverna i Huddinge, och utser ”Bemötandepriset” på Huddinges egen UF-mässa. Huddinges företagarklimat 2015 2015 arbetar vi i styrelsen för Företagarna Huddinge för att öka förståelsen för de små företagens betydelse för Huddinge kommun. Huvudfrågorna är att 1) fortsätta sprida budskapet om att fyra av fem jobb skapas i småföretagen, 2) driva opinion för Tvärled Södertörn och Förbifart Stockholm, 3) följa utvecklingen av Storängens industriområde, och verka för att kommunen fortsätter arbeta för att ta fram ny industrimark. Under 2014 arrangerade vi After Work, ibland med ett speciellt tema som till exempel när vi hade besök av Jobbskaparna (ett samarbetsprojekt mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen). After Worken har varit en mötesplats där man fått en chans att skapa nya kontakter. Andra aktiviteter har varit räkkryssning, och julbord arrangerat med Företagarna

Vi är din naturliga samtalspartner i alla näringslivsfrågor. Vi påverkar förutsättningarna i kommunen för att göra det enklare att äga och driva företag i Huddinge. Annons

När entrén ska fungera året runt! Vi bygger och monterar allt från ramar och markgaller till skrap och torkmattor. Vi räddar och säkrar dina kunder & golv. !!!!!!!!!"#$%"&'()*"$+,"

i Botkyrka. Vi har också varit matchvärd, och fått en inblick i hur Huddinge Hockey når sina mål att komma upp i Allsvenskan. Där fanns många likheter som vi i vardagen som företagare möter. Under året finns många tillfällen då man får chans att träffa andra företagare i kommunen, skapa nya affärskontakter, eller utbyta erfarenheter. Tillsammans med kommunen och Arena Huddinge arrangerar vi ”Mötesplats Huddinge” och Årets Företagarefest – ”Huddinge Enterprize”. Några av våra mest välbesökta aktiviteter brukar vara de politikerutfrågningar vi ordnar varje år.

1) äga företaget, 2) aktivt driva företaget, 3) ha företaget som sin huvudsakliga sysselsättning, 4) genom gott ledarskap vara en god förebild och ambassadör för företagare, 5) visa prov på att vara extra kreativ och företagsam på ett sätt som bör premieras, 6) ha god lönsamhet, samt 7) inte ha några betalningsanmärkningar.

Kriterierna är gemensamma för lokal-, regional-, och riksnivå. Den som vinner i Huddinge går vidare till den regionala ﬁnalen i Stockholm, och vinnaren där tävlar om att bli Årets Företagare i Sverige. Årets Företagare i Huddinge delas ut på Huddinge Enterprize fredag 17 april: galakvällen är ett samarrangemang med Företagarna och Huddinge Kommun, samt Arena Huddinge. Då ﬁrar vi utvecklingen och framgångarna inom Huddinges näringsliv! De tre nominerade till Årets Företagare i Huddinge 2015 är Marcus Schempp (VD och delägare på Fåddman AB), Mats & Thomas Nedelius (ägare Argon Neon i Sverige AB), samt Rikard Furusten (VD på Hälsa för alla i Sverige).

Årets Företagare i Huddinge Vi delar ut priset till Årets Företagare för att lyfta fram människan bakom företaget. Vi synliggör de Bli medlem, du också! företagare som genom sitt engawww.foretagarna.se/huddinge gemang och entreprenörskap huddinge@foretagarna.se jobbar hårt för att driva och utveckla sina verksamheter, för att på så sätt göra allt bättre aﬀärer. Bättre aﬀärer leder till tillväxt som ger välstånd, något vi alla vill ha. Utmärkelsen Årets Företagare i Huddinge delas ut till en företagare som utfört en prestation, och som fungerar som en förebild för andra företagare i kommunen. Årets Företagare är ett samarbete mellan Företagarna och kommunerna, och har växt sig allt starkare genom åren då ett gott företagande är grunden till samhällsutvecklingen. För att bli nominerad till Årets Företagare ska föreJohan Björnefält, Anette Hangård, Caroline Forssell (ordförande), Jörgen Angehult, Margareta Forssell, tagaren Tuula Ranebäck, Christer Björklund, Gunnar Landborg (vice ordförande). Annons

Annons

Välkommen till Glömstapoolen, din vaccinationsmottagning! Vi ordnar dina vaccinationer – alltid drop-in onsdagar 15.00–19.00 (övrig tid bokas), samt företagshälsa, hjärtoch lungräddningsutbildning, KBT, och mer. Förrådsvägen 10, Huddinge, 08-556 415 05, www.glomstapoolen.com

”Huddinge har genom åren haft en konsekvent och genomtänkt verksamhet med en stor bredd som bäddat för att få fram toppspelare på löpande band. Att det är så fick vi svart på vitt på när tidningen Svenskhockey.eu för inte så länge sedan visade statistik på vilken klubb som fostrar de flesta talangerna. Vi var överlägset bäst av alla Sveriges klubbar, och det märks att vi har ett enormt gott renommé i övriga hockey-Sverige, säger Peter Hällsås.” Björkängshallen kallas i hockeykretsar för ishockeyns Mecka. Här huserar förutom A-laget dessutom A- och B-juniorlagen, samt en av landets största ungdomssektioner. Dessutom driver klubben tillsammans med Huddingegymnasiet ett framgångsrikt ishockeyprogram. Vad har schweizproffsen och stjärnorna i Tre Kronor Linus Klasen och Dick Axelsson gemensamt med Örebros IK:s nuvarande succétränare Kent ”Lill-Kenta” Johansson? Förutom att Lill-Kenta också var framgångsrikt proffs i alplandet, och stjärna i Tre Kronor, är deras gemensamma nämnare att de samtliga tre fostrats i Huddinge Hockey, och precis som många andra svenska hockeystjärnor lagt grunden för sina framgångar i klubben.

”Lika betydelsefullt som att fostra hockeysjälar med sjudande verksamhet de flesta av dygnets timmar. Sett ur det perspektivet är vi en utmärkt sponsorpartner med massor av kontaktytor i samhället, säger klubbchefen Peter Hällsås.” #

”Det är inte av en slump vi kallas för talangfabriken när det gäller att få fram hockeytalanger, säger Huddinge Hockeys klubbchef Peter Hällsås.” Mellan de två förstnämnda och Kenta Johansson skiljer det drygt 30 år. Linus och Dick är födda på 80-talet, Kenta Johansson på 50talet. Den senare var först i raden av en radda svenska hockeystjärnor som tagit sina första vacklande skridskoskär i Björkängshallen, för att senare tjusa hockey-Sverige med sina konster. Efter en framgångsrik spelarkarriär är han nu en av landets mest respekterade coacher och tränare. Men de tre är långt ifrån ensamma om att ha fått sin hockeyfostran i Huddinge. Bara i säsongens upplagor av SHL och Hockeyallsvenskan har 19 spelare sina rötter i Huddinge Hockey. NHL-stjärnan och VM-hjälten Jhonas Enroth är en annan Huddingeprodukt på en mycket lång lista av spelare.

Intresserad av att samarbeta med Huddinge Hockey? Kontakta vår klubbchef Peter Hällsås, telefon 070-761 99 85, eller e-posta till peter.hallsas@huddingehockey.com. Huddinge Hockey bildades 1950, och är en av landets största ungdomsföreningar. Klubbens målsättning är att erbjuda så många Huddingeungdomar som möjligt en vettig och utvecklande fritidsverksamhet. Sportsligt vill man spela i Hockeyallsvenskan.

Annons

EKTA Redovisning & Revision Vad vi gör? Vi är en liten byrå med den stora byråns kompetens. Då vi har både auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter hos oss erbjuder vi dig de flesta tjänster som rör företagets och ägarens ekonomi. Hos oss kan du vara helkund där vi tar hand om allt från ax till limpa, eller välja att köpa in tjänster när de behövs. Vi erbjuder vid behov även interimslösningar, exempelvis mellan anställningar, vid föräldraledigheter etc.

Vilka är vi? Vi som driver EKTA har alla lång och trygg erfarenhet av redovisning, revision, och rådgivning, främst till små och medelstora bolag. Vi jobbar nära ägaren, ledningen, och styrelsen för våra kunder. Då kan vi fånga upp alla frågor, och kunna ge den bästa rådgivningen. Då vi själva är entreprenörer och egenföretagare är vi väl insatta i våra kunders vardag och problemställningar. Välkommen till oss på EKTA!

◊ Engagemang 7 ◊Kvalitet 7 ◊Tillgänglighet 7 ◊Ansvar 7 42

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#1, 2015

Vi har vårt huvudkontor i Huddinge centrum, men våra kunder finns i hela Storstockholm. Musseronvägen 1 C (Huddinge centrum) 08-410 441 14 info@ektaab.se | www.ektaab.se

Klubbens nätverk ger oss bra kontakter Hockey blir ofta en fråga om de stora stjärnornas prestationer. Ofta glömmer man bort att förutsättningen för de stora stjärnorna är att det funnits klubbar där de kunnat växta upp, växa till sig och fostras. De yngsta personerna som är finns med i Huddinge Hockeys verksamhet är fyra år, och den äldste är 70 år. Det är en del av den bredd som fått EKTA att bli sponsor för Huddinge Hockey. ”Och så tycker vi förstås att det omfattande arbetet med ungdomar är viktigt, förklarar Per Lundström, som är en av delägarna i EKTA. Men givetvis är också elitsatsningen på att nå Allsvenskan något som vi tycker är värt att stötta.” Dessutom finns det andra fördelar med att vara sponsor påpekar Per – det är inte bara hockeyintresset som spelar in och kunskapen om vilken viktig roll idrotten kan ha i samhället. I nätverket kring laget finns många företag som är intressanta för EKTA som kunder. ”Vi är ju en byrå som ovanligt nog erbjuder både revision och redovisning och vi är vana att hantera alla former av kunder i alla branscher. Själv har jag den här veckan jobbat med ett börsbolags årsredovisning samt hjälpt några små enskilda firmor.” Arbetar man med ekonomi är man också noga med kostnader, och även där ser Per fördelar med att företaget är med i nätverket. ”Det finns ju många företag vars tjänster och produkter vi behöver – och kan vi hitta dem i nätverket är det bra på alla sätt och för alla parter.” #

Per Lundström ser bara fördelar med EKTA:s sponsring av Huddinge Hockey.

Annons

Er byggdröm vår verklighet

Vi hjälper dig med ekonomi och redovisning

Vi skapar miljöer där människor trivs

solumcura.se

splendido.se

finedfastighetsskotsel.se

#1, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Årets Af färs bank 2014

Tack alla kunder för förtroendet! Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik eller kontakta oss på 0752-48 30 48. danskebank.se/aretsaffarsbank