Affärsplats Huddinge #02 2015 by Format Publishing

#2, 2015

TEMA

FLEMINGSBERG Paul Alarcón – från Södertörns högskola till Stadshuset Nya stadsdelar växer fram – här byggs det mest i Stockholm Blod, svett och stamceller – forskning i frontlinjen för friskare samhälle En miljö där både företag och människor kan växa och utvecklas

18 |

Cellsynt spännande innehåll i frysen

36 |

En helt ny stadsdel växer fram

64 |

Här ﬁnns plats för även små företag

06 |

Han fann sig själv i Flemingsberg

INNEHÅLL 10 | 12 | 16 | 22 | 24 | 30 | 34 |

Näringslivssektionen Bron som förenar två kulturer Flemingsbergs BB – här föds företag Kommunens kalender Välkommen till famntiden Bästa Kästa Forskarfort i frontlinjen

42 | 46 | 48 | 52 | 56 | 58 | 60 |

Förhandling för förvandling Jernhusen blir hjärnhusen Fyrvald förvaltar framtiden Friska ﬂäktar på Hälsovägen Här ska det bli nära till allt Burundis bruna bönor Smått, smart och sportigt

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

LEDARE

EN SALIG RÖRA Det började synas på mitt hår att jag hade mycket att göra. Jag ﬂängde från det ena reportaget till det andra i Flemingsberg, och frisyren började bli litet väl ostyrig. När jag kom upp från rulltrappan och in i pendeltågshallen såg jag till vänster en frisersalong med skylten ”Expressklippning”. Kollade klockan, och såg att jag hade 20 minuter på mig. Jag kliver in till frisören och frågar om han kan klippa mig på en kvart. Han kastar en snabb blick på min kalufs, och säger: ”Nio minuter, kanske åtta.” Han klarar det på sju, och jag tror inte jag fått en bättre klippning tidigare. Och förstås heller inte snabbare. Eller billigare. Och så slänger han med mig litet hårmoja också på köpet. Ungefär så fungerar det väl i Flemingsberg, tänker jag nu när jag lägger sista handen vid vårt specialnummer om stadsdelen. Alla vet vad de håller på med, det är inte så mycket snack, man gör det man ska och litet till.

Annons

Dagkonferenser i toppklass – kreativ miljö

Heldag s konfer e ns 482 k r / person !

Moderna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stilrena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg och bussar. Parkeringsmöjligheter finns i direkt anslutning till anläggningen. Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponerade konferensluncher och hembakat fikabröd. Vårt motto är personligt professionellt! Service till kunden – möter människan.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

På en del orter är det inte ovanligt att alla hugger på alla. Före tagarna säger att politikerna inte fattar något, politikerna får något besvärat över sig om man nämner näringslivets önskemål, byggföretagen kvider över regleringar som gör det omöjligt att uppföra de byggnader alla behöver … och de som arbetar med utbildning och forskning drar sig tillbaka till seminariesalar och laboratorier för att fly en allmänt oförstående omvärld. Och i slutänden muttrar alla över kommunens tjänstemän. Men i Flemingsberg har vi märkt hur alla hänvisar till alla. Före tagaren som säger: men då måste ni prata med den, och den tjänstemannen, hon vet allt. Politiker och tjänstemän som öppnar dörrar till företagen för oss så att vi får en blick för vad företagen verkligen håller på med. Forskare som är lika mycket företagare som vetenskapsmän, och som därför har bra kontakter med både näringsliv, byggbolag och förvaltning. Jag gillar det. Det är en salig röra helt enkelt i Flemingsberg, i den meningen att jag blir litet salig av att det rör på sig, det finns inga gränser här. Det är helt enkelt en plats där de som är verksamma insett att vi behöver varandras kunskaper och erfarenheter … då rör vi oss fortare framåt. Boris Benulic, chefredaktör

11 000 STUDENTER, 840 ANSTÄLLDA, 70 PROGRAM, 270 FRISTÅENDE KURSER OCH NU FÖRTROENDET ATT UTBILDA HÄLFTEN AV LANDETS BLIVANDE POLISER

Häng med på #kunskapsresan

PAULÄGGSKALVEN Han har på något sätt alltid betraktats som en framtidsman. Som ett löfte. Därför har det känts ganska naturligt att han i åratal berättat för oss om vad vi kan vänta oss av morgondagen. Vem vore väl bättre skickad att göra det än just en ”framtidsman”? Nu har han vandrat in i maktens boningar, och som Stockholm stads hållbarhetschef ska han istället för att analysera problem med sociala spänningar och bostadsbrist försöka göra något mer … han ska lösa problemen. Vi träﬀade Paul Alarcón för att få reda på vad han tänker göra – och vad han lärde sig av åren i Flemingsberg. TEXT: BORIS BENULIC

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

P A U L Ä G G S K A LV E N

Hans fru kallar honom ”Kafka”, men under vårt samtal lägger jag inte märke till att han skulle vara speciellt ångestriden. Däremot utstrålar den ganska späda killen mittemot mig en rastlös energi. Och det måste man nog ha om man som Paul Alarcón ska leda Stockholms arbete för att få en socialt mer hållbar stad. Han håller på och handplockar den kommission som ska arbeta med frågorna. ”Jag vill att de olika förvaltningarna ska vara representerade så att vårt arbete förankras i organisationen”, säger han när han beskriver sitt arbete sedan han handplockades i tjänsten. ”Man måste ha hela organisationen med sig.” Han har nyss lämnat kommunikationsbyråvärlden, men talar redan som en erfaren ämbetsman. Det han betecknar som ”arbetet” är att försöka minska klyftorna, att hejda en utveckling som innebär att de som har allt de kan önska sig får ännu mer, medan de som inte har det de önskar sig till och med kanske slutar att drömma om att få det bättre. Jag gör ett försök att testa tankegången att klyftor i samhället i sig kanske inte alltid är dåliga, att de driver utvecklingen framåt. Men Paul menar att det kanske möjligen finns sådana effekter också, men att ganska entydig forskning visar att när klyftorna växer så ökar frustrationen, uppgivenheten och våldet, den meningslösa förstörelsen. Kravallerna i Husby kostade samhället 60 miljoner kronor på bara en vecka. Skadar man inte andra så skadar man sig själv – som när unga flickor skär sig. Kostnader för vård, förstörelse och omhändertaganden kostar oss mer och mer. ”Och det gäller att kunna gripa in tidigt, i förskolan, i grundskolan”, förklarar Paul. ”I gymnasiet kostar det mycket mer.” Men det märks att han i första hand egentligen är mer bekymrad över det slöseri med mänskliga resurser det innebär att alla inte kan få chansen att utveckla alla sina möjligheter, egenskaper och färdigheter. Antagligen spelar hans egen uppväxt och erfarenheter roll. Han växer upp i Örebro med en ensamstående mamma som städar på sjukhuset. Som barn fick han ofta höra att han var duktig på allt och upplevde det som jobbigt. Han bad sin mamma säga till andra att sluta att säga att han var duktig. Prestationens ok var tungt att bära. Självförtroendet, som ju är kopplat till en tro på den egna förmågan att prestera, har alltid varit stort, men den har aldrig bottnat i en grundmurad självkänsla. Hans tro på sin förmåga har alltid varit större än tron på honom själv. Han började också måla tidigt, och fick höra att han var bra på det; som tolvåring fick han Länsstyrelsens uppdrag att måla skyltar för ett naturreservat. Han gillade att vara ensam, med böckerna, med målandet, eller i naturen där han blev en aktiv fågelskådare. 8

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

”Min mamma dog i cancer när jag gick i gymnasiet, så jag flyttade till min pappa i Bromsten. Jag hade inte haft någon kontakt med honom på tio år, och vi kom inte riktigt överens, så jag flyttade vidare till min faster i Rinkeby.” Samtidigt söker han sig till Stockholms universitet. Han funderar först på socialantropologi, men finner kurslitteraturen något märklig när han i litteraturlistan hittar en studie om transsexuella i Sao Paulo. Paul är inriktad på att pluggandet ska ge ett jobb; han vet inte mycket om hur universitetsundervisning fungerar, så han har svårt att se vilka arbeten som är möjliga efter studier av sådana böcker. Någonstans här föds tanken på att bli journalist, och han börjar istället läsa media och kommunikation på Södertörns högskola. Jag blir väl inte så särdeles förvånad när han berättar att han snart spränger alla kursramar, och börjar en nästan vildsint läsning. En ung man som vill överskrida gränser – varför skulle han inte överskrida en kursplans ramar? Dessutom är det ju så att om man ska förstå en bok måste man läsa många, det blir vad som verkar vara frenetiska studier i filosofi, postmodernism och postkoloniala teorier. ”Där började jag hitta mig själv, förstå vem Paul var. Vad det innebar att ha en svensk mamma och en boliviansk pappa.”

Man ska inte alltid gå dit vägskyltarna pekar, det kan vara bättre att följa sin inre kompass.

Jag inser efteråt att jag aldrig riktigt får veta vad han kom fram till när han fann sig själv, men jag misstänker att han insåg att han var en person som kanske aldrig riktigt finner sig själv, som aldrig riktigt slår sig till ro … inte på riktigt i alla fall. Medan han väntar på att få besked om han ska få anslag för att börja forska om romer i Rumänien blir Paul inbjuden till United Minds. När han beskriver mötet med den miljön på den stora byrån för omvärldsanalys så märker man att han fortfarande minns hur han antagligen nästan förfördes av stämningen där. ”Där råder fullständig meritokrati. Allt som räknas är vad du levererar, inte vad du heter eller har gjort tidigare. Jag började med att utveckla deras undersökningar och enkäter, och blev senare kreativ chef.” Uppenbarligen levererade Paul, för efter tre år har han dessutom blivit partner på kommunikationsbyrån Prime, och fungerar som en brygga mellan United Minds och Prime. Återigen en gräns som överskrids – den mellan omvärldsanalytiker och kommunikatörer.

Efter ett års barnledighet känner han att det kanske inte räcker med att analysera omvärlden; han vill vara med och förändra den, ändra de strukturer som skapar de skillnader han studerat. Någon i Stadshuset verkar ha hört hans inre monolog i ämnet, och frågar om han inte vill leda den kommission som ska arbeta för social hållbarhet. När intervjun är över fortsätter vi samtala, om identitetspolitik, Svarta Pantrarna i 1970-talets Kalifornien och Pantrarna i Göteborg, om att vi båda när en dröm om att bo precis invid havet, och om att en orientseglare nyligen observerats i trakten av Hedemora; ja, givetvis är han självklart fågelskådare – men numera håller han koll mest med hjälp av datorn. Jag märker i slutet av samtalet hur min misstänksamhet mot tanken på en ”Hållbarhetschef” minskat drastiskt. Men det beror nog på personen som blivit det. Ska vi ha någon som försöker minska klyftorna i samhället ska det nog vara en person som själv pendlar mellan uselt självförtroende, rädslan av att förlora allt, och upplevelsen av att han klarar vad han än föresätter sig. #

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

”Flemingsberg ligger mig varmt om hjärtat. Jag har spenderat mycket tid där under mina år på Södertörns högskola, och fått se området växa och börja blomstra. Från tidig morgon till sen kväll satt jag och pluggade i högskolans bibliotek eller hos en kompis som bodde på Röntgenvägen, och fascinerades alltid över de stora strömmarna människor som rörde sig mellan områdets olika institutioner och restauranger. Jag var även ordförande för Södertörns högskolas studentkår 2007/2008, och jobbade då mycket med att få ihop samarbetet mellan akademierna och dess studentkårer. Nu tas nästa steg i områdets utveckling och jag ser verkligen fram emot vad denna utveckling för med sig för de boende i området och alla de människor som har Flemingsberg som arbetsort eller studieort.” Ali Baniasadi Näringslivsutvecklare 08-535 313 71

”Vi väntar inte på framtiden – vi väntar på dig!” Näringslivssektionen, Huddinge kommun

”Jag är engelsmannen som förälskade mig, och kärleken förde mig till Sverige. Att möta en ny kultur och miljö leder till att jag blir inspirerad och vill förändra genom att se på möjligheter. Det är där jag hämtar drivkraften i mitt arbete som VD för samarbetsforum Arena Huddinge och varför jag strävar efter att beslutsfattare, företagare, tjänstemän och andra tillsammans ska träﬀas, dela idéer och visioner, diskutera, så vi alla kan bidra till en långsiktig utveckling i Huddinge och södra Stockholm.”

”Min vision är att alla vi aktörer tar vara på den potential som ﬁnns i området, det unika campusområdet för regionen med sjukhuset tätt intill, forskningen, arbetsplatserna, de arbetande, de boende, de tilltänkta nya boende, den tillkommande servicen och det planerade resecentrumet, och skapar ett attraktivt och framgångsrikt stråk mellan Flemingsberg och Flemingsbergsdalen.

Edward Howard VD Arena Huddinge, samordnare för samarbetet mellan Stockholm, Huddinge och Fastighetsägare Kungens Kurva Skärholmen

Karolina Krön Näringslivsstrateg

0734-444 746

Vilket spännande utvecklingsområde hela Flemingsberg är!”

08-535 31379

”Jag gillar det oväntade, att lära känna nya människor och miljöer. Det är nog därför jag tycker Flemingsberg är så spännande; en plats där många människor möts i en dynamisk miljö som hela tiden utvecklas och förändras. Vi valde nyligen att arrangera Huddinge Enterprize, en återkommande fest för näringslivet, i högskolans ﬁna lokaler. Prisutdelning till handlingskraftiga företagare, middag, underhållning och dans för att ﬁra framgång i ett härligt möte mellan företagare och kommun. Att vi valde Flemingsberg kändes självklart. Det är här det händer! Notera gärna 22 april i nästa års kalender, då det är dags för nya företagare att kliva upp på scen. Nominera gärna kandidater och varmt välkomna till Huddinge Enterprize 2016!” Pia Forsberg Näringslivschef 08-535 313 93

Agneta är Huddinges företagslots med uppdrag samordna och eﬀektivisera företagares kontakter med Huddinge kommun. Som näringslivsutvecklare är Agneta dessutom specialist på frågor som handlar om etablering och exploatering. Agneta Persson Företagslots 08-535 313 92

”Jag har en bakgrund som företagare, och nu när jag får arbeta med Näringslivssektionen i Huddinge får jag utveckla något som jag verkligen brinner för – vår kommunikation med Huddinges företag! Här i Flemingsberg ﬁnns NyföretagarCentrum där jag haft fantastiska upplevelser som mentor. Det är otroligt roligt att Akawa som började sitt företagande på NFC och driver sitt företag här i Flemingsberg vann pris som årets Nyföretagare på årets Enterprizegala – det är ett av många exempel på hur vi lyckats skapa en miljö där människor kan förverkliga sin lust att starta och utveckla företag. Jag är säker på att det kommer att växa fram många och spännande företag i Flemingsberg som ger nya arbetstillfällen!” Nina Uddén Projektadministratör 08-535 31370

BRON SOM FÖRENAR TVÅ KULTURER Den brittiske fysikern C. P. Snow skrev på 1950-talet en bok om ”De två kulturerna”. Han menade att klyftan mellan naturvetenskap och humaniora hade blivit så djup att det utvecklats två helt olika kulturer. I den ena levde och verkade naturvetarna och teknikerna, i den andra humanisterna och de som var intresserade av människa och samhälle. Kanske är det så på många platser, men om Snow i dag vandrade på bron som kallas Blickagången i Flemingsberg, så skulle han få uppleva en miljö där klyftan överbryggts.

TEXT: BORIS BENULIC

F OT O : A N D R Z E J M A R K I E W I C Z + S TA F FA N L A R S S O N

När jag läser programmet där du utbildas till civilingenjör inom medicinsk teknik blir jag litet stressad. Jag är förvisso tilltalad av tanken på en tillvaro där jag som en renässansmänniska får ägna mig åt att läsa medicin på förmiddagarna, och lösa differentialekvationer på eftermiddagarna. Kanske litet grubblande över flervariabelanalys eller termodynamik över en kopp te på kvällen. Men skulle min hjärna klara av att röra sig mellan så olika områden? Men om min hjärna kanske inte skulle göra det, så finns det uppenbarligen de som inte har något problem på det området – KTH:s verksamhet i Flemingsberg växer ständigt; nästa år finns här 1 200 elever och 130 anställda. Nästa år flyttar man in i nya lokaler på Hälsovägen tillsammans med Karolinska Institutet och Röda Korsets högskola.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

En av dem som drivit på den snabba utvecklingen är Björn-Erik Erlandsson, vice skolchef på ”Skolan för teknik och hälsa”. ”Utvecklingen kräver gränsöverskridande, och ur detta behov har vår verksamhet växt fram”, förklarar han. ”De som söker sig hit är de som är tekniskt intresserade, men som också är intresserade av människan och hur hon fungerar – även i samspel med samhället.” Det känns ganska naturligt att Björn-Erik är med i ledningen av en institution vars verksamhet innebär att man överskrider traditionella gränsdragningar inom vetenskapen – han har själv korsat en del gränser under sin karriär – det visar

Björn-Erik Erlandsson är märkbart stolt och nöjd när han betraktar de nya byggnader som bland annat ska inrymma KI och KTH; en yta av sammanlagt 45 000 m2.

sig om inte annat genom att han är utbildad på Chalmers, men i dag arbetar på ärkerivalen KTH. Åren däremellan har han varit med och utvecklat pacemakers och tandimplantat för privata företag, ägnat sig åt tvister och patentmål i USA, varit professor i medicinsk teknik i Umeå och på Akademiska sjukhuset, och så har han hunnit med utredningar, haverikommissioner och säkert en hel del som han inte nämner därför att han glömt bort det. Utvecklingen kräver inte bara ett gränsöverskridande av de som är verksamma i olika vetenskapliga discipliner, den kräver också samverkan över andra gränser, påpekar Björn-Erik: ”Framåtskridande när det gäller hälsovård behöver samverkan mellan vården, företagen, akademierna och medborgarna. Och när det gäller medborgarna menar jag både av de av medborgarna valda politikerna, och av medborgarna själva som individer.” Tanken på att medborgarna ska bli mer kunniga och ställa krav för sin egen del känns ju på ett teoretiskt plan rätt tilltalande tänker jag först, men så föreställer jag mig BjörnErik på sjukbesök på en vårdcentral. Knappast drömpatienten för en läkare … eller så är det just det han är. Kunskap driver utvecklingen framåt, så det är klart den gör det om den finns hos vårdtagaren.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Men det finns många myter kring vården, och kanske framförallt kring kostnadsutvecklingen. ”Vet ni hur mycket vården kostar i dag”, frågar Björn-Erik mig och fotografen medan han spänner blicken i oss, men han gör det med den överseende glimt som luttrade professorer har när de ställs inför inte alltför begåvade elever som ändå försöker. När vi gissat oss fram till den någorlunda riktiga siffran på 190 miljarder kronor per år, om man ser till landstingens kostnader, kommer frågan om hur mycket av dessa som utgörs av kostnader för felaktig behandling i olika former. Där gissar jag rätt direkt, och säger 10 miljarder kronor. Jag utgår från att mindre trevliga företeelser alltid verkar utgöra fem eller tio procent av ”något” oavsett vad det gäller eller vilken historisk period man talar om. ”Och det är ganska bra om man ser till omvärlden”, förklarar Björn-Erik, ”svensk vård är fungerar väl, och det är något vi ofta glömmer bort. Det skapar fantastiska exportmöjligheter, men då måste också stora företag som driver på utveckling och forskning ha en marknad, en miljö för forskning och produktion som ger möjligheter.” Det verkar vara just det som nu växer fram i Flemingsberg, och när Björn-Erik beskriver vårdens utmaningar i dag och

Närheten mellan forskning, utbildning och vård gör Flemingsberg till en plats där det är lätt att utveckla nya idéer – i samarbete.

i morgon … och i övermorgon, så gör han det med ett nästan lustfyllt tonfall, och jag kommer att tänka på att han i början av samtalet definierade civilingenjörer som ”problemlösare” i första hand – oavsett vilket område de ägnar sig åt. När han räknar upp några av de problem man ska brottas med i de nya lokalerna väcks den där lusten igen hos mig att skriva in mig på kursen … om det inte var det där med åldern förstås. Informationsfrågorna är viktiga. Finns det bättre och effektivare sätt att beskriva patientens tillstånd än dagens journaler med långa texter, undrar han retoriskt. Bilder? Teckningar? Filmer? Det viktiga är att läkaren får rätt information enkelt och snabbt.

”Life Science” har blivit ett populärt begrepp i dag, men Björn-Erik påpekar att det man då alltför ofta menar är preparat och piller, men man glömmer ofta bort vårdens infrastruktur. De tekniska hjälpmedlen, vårdlokalernas utformning, vårdlogistiken, informationssystemen … ”Life Science” är stort – och det vore underligt om det inte vore det; det handlar om livet självt, och ju mer vi lär oss om de här frågorna, desto fler frågor kan vi ställa och söka svar på. Innan vi skiljs åt påpekar Björn-Erik att ekonomi är viktigt när man diskuterar vård, men att det finns en vanlig missuppfattning på området.

På samma sätt ställer den tekniska utvecklingen inom vården krav på information för att personalen ska hantera utrustningen rätt, eller att patienten själv ska kunna göra det.

”Alltför många tror att vetenskapens och teknikens utveckling ska leda till sänkta vårdkostnader, men där finns det inget direkt samband. Bättre tekniska hjälpmedel som förbättrar vårdkvaliteten kan faktiskt leda till ökade kostnader om de införs. Dessutom leder bättre vård till längre liv, och då ökar förstås vårdkostnaderna.”

Vi kommer säkert att se en utveckling där vården allt mer flyttas in i hemmet. Inte bara när det gäller vård av äldre, utan även för att yngre människor med sjukdomar ska kunna få hjälp och vård i sin egen miljö utan att behöva besöka sjukhuset.

På väg därifrån, när vi går genom korridorerna med alla dessa människor i vita, gröna och blå rockar som verkar röra sig snabbt och målmedvetet utan att verka stressade, funderar jag på om att det inte är så att om man någon gång löser den motsättningen, så kommer det nog att bli här. #

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FLEMINGSBERGS BB – HÄR FÖDS FÖRETAG Utvecklingen kräver bra miljöer för utbildning och forskning, ett bra företagsklimat, och riskvilligt kapital. Det innebär att de som forskar måste utveckla entreprenörsegenskaper, de som är riskkapitalister och politiker måste utveckla en förståelse för forskningens och vetenskapens villkor … och möjligheter. Och de där ”förståelserna” kommer inte av sig självt. Det är därför stiftelsen Flemingsberg Science skapats.

TEXT: BORIS BENULIC

Bakom stiftelsen finns Stockholms läns landsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), samt Södertörns högskola, och man arbetar på många olika områden. ”Våra affärsarkitekter kan gå in i alla led av en process”, för klarar VD Björn Varnestig, ”och hjälpa till med affärsutveckling, projektplanering, skapa kontakter och utveckla nödvändiga nätverk.”

Att man kommit långt i den utvecklingen visar sig inte bara genom de många och stora byggprojekt som nu pågår i området, det visar sig också när vi besöker byggföretag och politiker – alla berättar de om diskussionerna med de andra aktörerna, och det är uppenbart att det är många, livaktiga och uppenbarligen liv givande diskussioner som leder till mer än nya möten. Listan på företag som utvecklats i den här miljön börjar bli rätt om fattande och fylls hela tiden på, några av de senaste exemplen är:

Genom att bidra till skapandet av företag och bygga en plattform för expansion möjliggör man också satsningar på exportmarknaden, men samtidigt ser man det som viktigt att få utländska företag att etablera sig i Flemingsberg.

• Cellprotect som utvecklar cellterapier mot cancer. • Ett projekt för att minska sjukhussjukan genom att förbättra kontrollen vid användning av katetrar. • Aplysia Medical – uppmärksammat för sitt arbete med att utveckla en simuleringsmodell för hjärt- och kärlssystemet.

”Det är en del i skapandet av kompletta kluster som förenar akademier, företag och myndigheter”, säger COO/CMO Lena Strömberg. ”Att få fastighetsägare med i diskussioner och nätverket är också viktigt för att skapa ett perfekt företagsklimat.”

I slutet av vårt samtal med Björn och Lena får jag känslan av att vilken dörr vi än skulle öppna ute i Flemingsberg så skulle vi vandra in i en start-up. Men det ökar ju bara vår lust att gå runt och knacka. Uppenbarligen börjar den känslan delas av investerare också. #

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Technology Technolo o y for og for Heealt alth th Frรฅn Fr rrรฅ รฅn รฅ n grundfo g grundf ru undfo forskning forskning rsk kniing pรฅ pรฅ molek moleky mollekylniv ky ylnivรฅ yl lnivรฅ vรฅ ti till ill ll hรถgteknologisk hรถg gteknologisk g teekn nollog gisk k rry rym rymdf ymdfo ymdf y forskning fors orskning rsskn skning kniing โ med med individen iindiivi viden iden en i cen ceeen ntr trum tru um

ย

67+ lU HWW FHQWUXP Sn LQWHUQDWLRQHOO QLYn I|U WYlUYHWHQVNDSOLJWW VDPDUEHWH PHOODQ DNDGHPL YnUGJLYDUH QlULQJVOLY RFK PHGERUJDUH NULQJ XWELOGQLQJ RFK IRUVNQLQJ LQRP RPUnGHQD WHNQLN PHGLFLQ RFK KlOVD +lU WLOOYDUDWDV NOLQLVND erfarenheter och erfarenheter frรฅn vรฅrd rd och omsorg.

ย

.XQVNDS RPVlWWV L XWELOGQLQJ IRUVNQLQJ RFK LQQRYDWLRQHU VRP UHVXOWHUDU L Q\D WDQNHVlWW RFK NRPPHUVLHOOD SURGXNWHU VDPW GLDJQRV EHKDQGOLQJV RFK RPsorgsformer.

ย

6NDSD XWE\WH DY NXQVNDS RFK UHVXUVHU VRP VW|GMHU PlQQLVNDQV KlOVD JHQRP KHOD OLYHW , GHWWD LQJnU RFNVn DWW XWYHFNOD PRGHOOHU I|U DWW WD WLOOYDUD GHQ VWRUD GDWDPlQJG VRP YnU GHQ SURGXFHUDU RFK VRP NDQ XWQ\WWMDV L IRUVNQLQJHQ I|U ElWWUH SURGXNWHU WMlQVWHU RFK SURFHVVHU

ย

)RUVNQLQJ RFK XWYHFNOLQJ PHG LQGLYLGHQ L FHQWUXP L VDPDUEHWH IUDPI|UDOOW PHG .DUROLQVND LQVLWLWXWHW 5|GD .RUVHWV +|JVNROD RFK 6WRFNKROPV /lQV /DQGVWLQJ

Vรฅ รฅrrd d och och omsorg omsorg

Patient/ P atient/ medbor medb borg garr-garmedv medverk verk kan kan

Te T Technology echnology forr H fo Health ealth

Akademi Akademi

Nรคringsliv

o Innova ation fรถr patientnytta och tillvรค รคxt CT MH genomfรถr nu ffรถ รถr ffeemtte รฅret i rad programmet Clinical Innovation Fellowships, det ffรถ รถrsta av sit t slag i Europa. 7UH PXOWLGLVFLSOLQlUD WHDP LGHQWLยฟHUDU UHOHYDQWD N OLQLVND EHKRY RFK VNDSDU lรถsningar som mรถter utmaningar ffรถ รถr patienter, anhรถr iga samtt ffรถ รถr vรฅrd och omsorg. Mรฅlet รคr at t utbilda f ramtidens ledare ffรถ รถr hรคlso - och VMXN YnUG QlU LQJVOLY HOOHU GHW HJQD I| |UHWDJHW RFK LQWH PLQVW DW W ELGUD WLOO XW YHFN OLQJHQ DY 6WRFN-KROPV KlOVR RFK VMXN YnUG Se mer pรฅ www.ct mh.se/fellowships

w w w.k th.se/sth

NAVELSTRÄNGEN KAPAS, DÅ SKAPAS NYA MÖJLIGHETER Vid ett barns födelse fylls man av lycka. Man bevarar och bär med sig minnet av ögonblicket resten av livet. Numera ﬁnns det ännu större skäl att känna lycka. Det ﬁnns mer än minnet som det är värt att bevara från förlossningen.

TEXT: BORIS BENULIC

Nybyggarstämningen är märkbar när vi kommer in i Cellavivas nya lokaler. Det har bara gått tre dagar sedan de flyttade in i de nya lokalerna på Hälsovägen, men redan är mycket på plats.

”Mer än 80 olika sjukdomar har i dag behandlats med stamceller från navelsträngsblod”, berättar Hans-Peter. ”Den intensiva forskningen över hela världen gör att vi kan räkna med att det kommer att utvecklas fler effektiva behandlingsmetoder.”

Men nybyggarstämningen kommer sig också av att här banar man sig fram i ännu okänd terräng, men man vet att det är mark som erbjuder stora möjligheter för människan.

Stamceller är viktiga i de här sammanhangen därför att de kan utvecklas vidare till olika sorters celler i kroppen – och vid till exempel benmärgstransplantationer är de en nödvändighet om man vill behandla blodsjukdomar.

Cellaviva är det första företaget i Sverige som erbjuder föräldrar möjligheten att spara blod från sitt nyfödda barns navelsträng. Bara tre minuter efter det att VD Hans-Peter Ekre samt produktions- och utvecklingschefen Liselotte Theorell lotsat oss in i lokalerna är barnmorskan Åsa Hallberg igång och visar hur man gör. Hon är utbildningsansvarig, och visar hur det är en ganska enkel procedur, trots att den är det allra första ledet i vad som tillhör det mest avancerade inom den medicinska vetenskapen. 18

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Stamcellerna som finns i navelsträngsblodet har flera fördelar – eftersom de är unga har de inte hunnit dela sig så mycket, och de är relativt fria från miljöpåverkan. Liselotte förevisar produktionslokalerna som snart är färdiga. Hon är märkbart stolt när hon pekar på olika apparater som garanterar rätt temperatur och miljö vid behandlingen av blodet inför nedfrysningen.

Liselotte Theorell visar upp de behållare där blodet ska förvaras i minus 190° C.

Åsa Hallberg svarar för utbildningen av vårdpersonal som ska tappa navelsträngen på blod efter förlossningen, och hon märker ett stort intresse runt om i landet. (Bilden till höger) VD Hans-Peter Ekre känner sig redan hemmastadd i de nya lokalerna i Novum-husen: ”Här ﬁnns den perfekta infrastrukturen för vår verksamhet.”

Sist i kedjan finns de stora behållare där man fryser ner proverna. Först en apparat där man gradvis sänker temperaturen till minus 100° C, och så de stora kärl där slutförvaringen sker. De kyls med flytande kväve, och temperaturen är minus 190° C. ”Här i byggnaderna finns all infrastruktur vi behöver”, förklarar Hans-Peter, ”och tekniken är känd och beprövad så vi – och kunderna – kan alltid känna oss trygga.”

möjliggöra behandling av vuxna. När de förvaras nedfrysta åldras inte cellerna. Forskning tar ofta tid; ibland kommer genombrottet först efter 20 år av studier och arbete i laboratorierna, men vem vet – en del genombrott kommer kanske innan någon anar det. Mer än 200 kliniska prövningar pågår just nu i världen. Vetenskapen har redan kommit långt när det gäller att med stamcellers hjälp bekämpa blodsjukdomar som leukemi, men förhoppningarna är stora om att kunna lindra och kanske även också kunna bota tillstånd som autoimmuna sjukdomar, som typ 1- och 2-diabetes, behandling av hjärn skador hos för tidigt födda barn, och autism är andra områden.

Företaget grundades för ungefär ett år sedan som resultat av forskning i ett annat projekt kring stamceller, där HansPeter var verksam. En av de unga forskarna hade själv bevarat navelsträngsblod från sitt nyfödda barn, och då väcktes tanken på att utveckla det till ett företag som skulle göra det möjligt för föräldrar att skaffa sig och sitt barn ett extra skydd mot sjukdomar.

”Vi räknar med att vara i full gång och ha allting godkänt och klart under sommaren”, förklarar Liselotte när vi går därifrån.

Men det är inte bara en fråga om att kunna behandla barn; de terapier som finns och utvecklas har som mål att även

Själv lämnar jag Cellaviva med en känsla av att det säkert går fortare. Har man kommit så här långt på ett år så … #

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Huddinge kommun och Arena Huddinge presenterar några av sommarens och höstens viktiga aktiviteter – du är välkommen!

www.huddinge.se www.arenahuddinge.se

MÖT OSS I ALMEDALEN HUR KAN BOSTADSBRISTEN MINSKAS?

VAD HÄNDER NÄR KOMMUNEN STÄLLER KRAV PÅ DEN HÅLLBARA STADEN?

Tisdag 30 juni, 8:15–09:00 Burmeister restaurang, Strandgatan 9 B

Onsdag 1 juli, 10:30–11:00 Burmeister restaurang, Strandgatan 9 B

I dag saknas det 10 000-tals bostäder i Sverige, bostadsbristen är både omdebatterad och komplex och många har en åsikt om hur bostadsbristen kan lösas. Här möts akademi, kommun och byggherrar kring vad som krävs för att öka bostadsbyggandet.

När nya bostadskomplex byggs undvaras ofta lokaler på bottenvåningen till uthyrning. Att hitta aktörer som vill hyra lokalerna är svårt så länge området står ofärdigt. Hur kan kommun och byggbolag samarbeta för att hitta en gemensam lösning?

VÄLKOMNA ATT DELTA UNDER HÖSTENS AKTIVITETER FASTIGHETSMÄSSAN 16–17 september Business Arena Stockholm

UNG OCH FÖRETAGSAM I HUDDINGE

SMÅFÖRETAGARDAGEN 1 oktober Inspirationsdag för småföretagare

ARENA HUDDINGES RISKKAPITALISTER 30 november Lokal mässa och tävling inom ung företagsamhet

GOD MORGON HUDDINGE 2 oktober och 11 december Frukostmöten för företagare

samt

connectsverige.se

Vi skapar tillväxt Connect matchar entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital från näringslivet. Genom frivilliga insatser från experter i våra partnerföretag och med Sveriges största nätverk av investerare får du den hjälp just du behöver för att stärka ditt företag. Kontakta oss för vi berättar gärna mer.

Språngbrädan® Språngbrädan® vänder sig till dig som driver tillväxtföretag i ett tidigt skede. En engagerad kompetenspanel hjälper dig att utveckla bolagets affärsstrategi och finslipa din affärsplan inför kontakter med investerare, partner, kunder och andra intressenter.

FöretagsAcceleratorn® FöretagsAcceleratorn® är en affärsutvecklingsprocess där vi tillsammans jobbar med de strategiska frågor som krävs för att nå långsiktiga resultat. Med en genomtänkt tillväxtstrategi blir ditt företag rustat för att möta utmaningar.

Tillväxtkapital Connect matchar tillväxtföretag med kapital, både genom fysiska träffar och digitala forum. Vårt nätverk av drygt 400 investerare är spridda över hela Sverige och drivkraften är ofta en stark vilja att utveckla företag kombinerat med ekonomisk vinning.

Mötesplatser Nätverkande är en framgångsfaktor. Connect runt om i landet erbjuder bästa tänkbara möjligheter till nätverkande och inspiration. För att hålla nätverken à jour i dagsaktuella frågor kring entreprenörskap och företagande, arrangeras många olika mötesplatser tillsammans med Connects partner som har spetskompetens inom en mängd områden.

Connect Sverige Region Öst info.ost@connectsverige.se

08-791 29 59

VÄLKOMMEN TILL FAMNTIDEN TEXT: BORIS BENULIC

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

Framtiden kan ibland te sig skrämmande. Osäker. Men tänk om det är så att det som väntar är ett tillstånd där det ﬁnns plats för alla. Framtiden som en stor öppen famn. Följ med på en vandring bland byggkranar, läsesalar och en ständig doft av kaﬀe.

När jag står i den långa rulltrappan som rör sig från Flemingsbergs station upp mot högskoleområdet kommer jag ofta att tänka på den gamle sure journalisten Karl Kraus som verkade i Wien i början på 1900-talet. Han retade sig ofta på att den stora staden började bli alltmer förfallen, och att den på något sätt hade slutat fungera som stad. Han var inte ensam om den irritationen, men Wiens styrelsemän brukade alltid försvara sig med att staden var så ”gemytlig”. På det svarade Kraus: ”Av en stad begär jag rena gator, fungerande avlopp och elektricitet. Gemytlig, det kan jag vara själv.” Och i en stad som fungerar tjatar ingen om att den är trevlig och mysig. Där är människorna glada och gemytliga därför att staden fungerar. Och en stad som fungerar växer. Växer den finns det plats för alla. Alla känner att de kan bidra, och alla känner att andra också har något som de kan bidra med. I en stad som växer behövs alla. På vägen till rulltrappan passerar jag en vagn där några pigga entreprenörer från Burundi ger mig och andra resenärer en chans att få smaka på deras hemlands kaffe bönor. De har redan stamgäster som till och med får sin egen rostning utförd på plats

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

innan bönorna mals och tillreds. Jag väntar tåligt på min tur i kön medan mannen framför beställer sin egen specialblandning på franska, ingen bakom mig verkar stressad. Många tror att ju mer modernt ett samhälle är, desto mer stressade kommer människorna att vara. Jag har alltid trott tvärtom, och jag tror att den som vandrar runt i Flemingsberg kommer att inse att jag har rätt. Vi stressar för att komma framåt, hinna med in i framtiden. Men om du redan befinner dig i framtiden då kan du ju slappna av, se dig om, ta in intrycken. Orientera dig. Delta. Du behöver inte springa ifatt tåget. Du är redan ombord. Och då behöver du inte springa. Om jag romantiserar? Visst skulle man kunna hävda att jag efter några veckors reportagearbete där jag träffat forskare och studenter på KTH, Karolinska Institutet och Södertörns högskola får en annan bild än den tillfällige besökaren. Men

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

även den tillfällige besökaren kan inte undgå alla dessa människor som verkar bära omkring på tjocka böcker, sitter försjunkna i sina anteckningar, eller som nästan vildsint muntert diskuterar sina senaste experiment. Du möter dem på pizzerian på hörnet, i någon av alla läsesalar med kafé som verkar förbinda alla byggnader genom ett enda vindlande stort rum doftande av kanelbullar och cappucino, där bokhyllor utgör den enda avgränsningen och det verkar finnas en bekväm fåtölj redo för alla i söder ort. Och bredvid dem på lunchrestaurangerna sitter de som arbetar på byggena, de som bygger sporthallen eller något av alla dessa nya bostadshus som ska ge plats åt alla dem som väljer att flytta hit. Jag tror att det bidrar till känslan av att vara en del av framtiden. Alla dessa kvinnor och män i gula västar och skyddshjälmar, alla dessa kranar som syns mot himlen som tranor av stål som nyss landat.

Jag tror att på orter där man på något sätt gett upp, där man tappat tron på framtiden, där kommer människor att bekymrat betrakta det de ser som sitt eget, och fundera på hur de ska slippa dela med sig. På orter där man tror att man redan befinner sig i framtiden, och att det kommer att finnas utbildning, arbete och bostäder åt alla, där grubblar man inte på vad som är ens eget och är rädd för att bli av med det. Där funderar man mer på hur man ska kunna samarbeta och dela med sig för att alla ska få mer.

Här skulle det på något sätt bli för mycket. Här möts människor från världens alla hörn dagligen för arbete, studier, måltider, lek, nöjen eller för att bara slappa i solen och äta glass.

Men det som verkligen ger mig känslan av att ha vandrat in i framtiden är färgerna. Alla dessa färger. Nej, det är inte så att Flemingsberg utmärks av färgsprakande byggnationer, neonfärger på fasaderna, pastellfärgade balkonger, färgsprakande tak och pelare. Sådant kännetecknar nog mest städer som inte tror på sig själva. Som liksom måste sminka upp sig lite.

”Röd och gul och vit och svart gör detsamma, har han sagt.”

Om jag tänker på Karl Kraus när jag står i rulltrappan upp till Flemingsberg, så kommer jag lika ofta på mig själv när jag står i rulltrappan på väg därifrån med att nynna på den där gamla psalmen ungarna får sjunga i småskolan om att Jesus älskar alla barnen:

Det gäller uppenbarligen här. Oklart dock vem som bestämt det. Kanske ingen. Det är kanske bara så det blir när man kliver in i framtiden. Välkommen att följa med på en tur. #

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

n e l a d s g r e b s lF eming

EN NY STADSDEL I HUDDINGE

Arkipol Arkitekter

I Flemingsbergsdalen byggs för närvarande en helt ny stadsdel med bostäder, ICA Maxi, butiker och idrottshall. HEBA blir fastighetsägare till kvarteret Generatorn 7 som omfattar 184 nya hyreslägenheter med tillhörande garageplan och butikslokaler om 1 500 m2. Kvarteret blir klart för inflyttning år 2017, och det ingår i den första utbyggnadsetappen i området. Kvarteret ligger i direkt anslutning till Flemingsbergs pendeltågstation och mitt i det nya butikscentrum. Utvecklingen av bostäder i Flemingsbergsdalen har fem viktiga fördelar: 1) Pendeltågsstation och busstorg i direkt anslutning till området 2) Handel och anläggningar för idrott/motion i området 3) Närhet till naturområden 4) Närhet till universitet och högskolor 5) Närhet till universitetssjukhus och kommersiell forskningsverksamhet

Huddinge är en kommun i stark tillväxt. Goda allmänna kommunikationer tillsammans med de satsningar som görs i området bidrar till att Flemingsbergsdalen kommer att bli ett mycket attraktivt bostadsområde. HEBA är aktiva i Huddinges samhällsutveckling.

Det krävs ingen högskoleexamen för att se bostadsbristen. Men här kan du bo om du vill ha en.

Många pratar om bostadssituationen i Stockholm; Att det för flertalet av dagens unga är nästintill omöjligt att få egen lägenhet. Det vill vi ändra på. Concent utvecklar små smarta hyresrätter för framtidens storstäder. Vårt senaste projekt är 150 student- och forskarbostäder i Flemingsberg. Läs mer om det på concent.se

BÄSTA KÄSTA Jag blir ofta litet dyster när jag kliver in i en skola. Alla de år man tillbringat där sittande stirrande ut genom fönstret, och funderande mer på vad man gör där än vad läraren säger. På något sätt blir jag alltid orolig för att en lärare ska ta tag i mig, dra in mig i ett klassrum, trycka ner mig i en skolbänk och strunta i att jag för mycket länge sedan lämnat skolåldern bakom mig. Men när jag vandrar in i Kästa skola hoppas jag nästan på att någon ska ta mig milt i armen, och förklara för mig att jag måste gå om skolan. TEXT: BORIS BENULIC

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Målet för den nybyggda skolan är att skapa en plats som är anpassad och ﬂexibel både i förhållande till elevernas behov och naturens.

Om några månader ska 100 förskoleelever och 400 elever i grundskolan storma in här, för då öppnar Kästa skola. Men när de väl stormat in genom portarna får de stanna upp … och ta av sig skorna. Det här är en skola där tanken verkar vara att eleverna inte bara ska känna sig som hemma, det ska i verklig mening vara som ett hem för dem. Projektledaren Anders Melin från Huge Fastigheter befinner sig mitt i slutbesiktningen, men tar sig tid att visa oss runt – och han är uppenbart stolt över bygget. ”Här ser ni två av elevernas hemvisten”, förklarar han när han stannar upp på vår promenad genom en av de öppna, breda och ljusa korridorerna. För er som undrar heter det alltså ”hemvist” och inte ”klassrum” på Kästa skola. Mellan de två hemvistena ligger mindre grupprum, och allt förbinds med ett litet torg mitt i korridoren. Tanken är att omgivningen ska anpassa sig till undervisningens och elevernas behov, och på samma sätt ska skolbyggnaden i sig anpassa sig till miljön. Skolan är ett passivhus, det vill säga man har byggt energi snålt. Effektiv ventilation och bra isolering drar ner energibehovet, 32

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

samtidigt som man tillvaratar värmen från de som rör sig i lokalerna, och från elektrisk utrustning. Byggnaden har när det gäller energieffektivietet placerats i guldklassen av Sweden Green Building Council. Solcellerna på taket bidrar säkert till den betygssättningen, och taket är dessutom ett sedumtak med gräs och växtlighet. Det dämpar buller, tar upp och binder luftföroreningar, isolerar byggnaden och gör att man spar energi, skyddar underliggande takmaterial mot växlingar i väder och vind … och … så är det förstås väldigt vackert. Samtidigt som man strävar efter att riva konstgjorda barriärer i själva skolbyggnaden vill man riva murarna mellan inne- och utemiljö. Anders stannar till och pekar ut genom de stora fönstren. ”Skolgården ska locka eleverna att uppleva naturen och få dem att vilja röra på sig. Där borta blir det en idrottsplan, och där blir det en till – med konstgräs.” Jag minns min barndoms asfalterade skolgårdar som gjorde att man alltid gick med trasiga knän på byxorna, och skrubbsår som aldrig riktigt hann få en skorpa innan det var dags för ett till, och börjar fundera på när den där läraren ska dyka upp som säger åt mig att jag måste gå om några år.

När vi ska lämna skolan upptäcker jag märkligt nog ett sopnedkast i korridoren, och frågar Anders vilken funktion det har. ”Där kan man kasta använda blöjor. Det kan ju bli så att förskolan växer medan grundskolan tar mindre plats, och då ska inte personalen behöva ta sig till andra änden av byggnaden för att kasta den använda blöjan.” Jag mumlar något om att de verkligen verkar ha tänkt på allt när de planerat och byggt den här skolan. Anders ser litet stolt ut över berömmet, men så ser han plötsligt ännu stoltare ut och säger:

Anders Melin från Huge Fastigheter är märkbart stolt över bolagets nya skola.

”Men du, vänta bara tills Glömsta skola står klar. Den blir något alldeles extra!” Jag känner på mig att det nog måste bli ett besök där också. # #2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FORSKARFORT I FRONTLINJEN

Målsättningen för de nya byggnaderna är att uppnå synergier mellan sjukvård, forskning och utbildning. Det ska bli ännu lättare för KTH, Röda Korsets Högskola, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Södertörns högskola att utveckla sina samarbeten.

När man betraktar skisserna över entrén till de två byggnader som nu uppförs på Hälsovägen slås man av det öppna, ljusa och inbjudande intrycket. Byggnader för forskning och vård kan annars alltför ofta påminna om medeltida borgar – som ju inte är så där särdeles välkomnande. Men det här kommer också att bli en borg – en högborg för forskning. TEXT: ANNIKA SVENSSON

Det är Hemsö som kommer att förvalta de två byggnaderna som man äger tillsammans med SveaNor. Hemsö är den största privata aktören på sitt område i Sverige med närmare 350 fastigheter för bland annat vård, skola och omsorg. Inriktningen är att erbjuda offentliga institutioner och myndigheter moderna och ändamålsenliga lokaler. Den första av de två byggnaderna – ”Technology for Health” kommer att vara klar för inflyttning sommaren 2016. Den får en yta på 20 000 m2 och där blir KTH och Röda

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Korsets Högskola hyresgäster. ”Neo”,som den andra byggnaden döpts till, blir på 25 000 m2 och där flyttar Karolinska Institutet in hösten 2017. ”Vi har ju tidigare förvärvat Novumhusen på Hälsovägen som ligger bredvid de fastigheter vi nu bygger”, berättar Hemsös regionchef Monica Fallenius. ”Novumhusen är gedigna byggnader, men vi kommer förstås att se över hur de också kan utvecklas för att än mer bidra till forsknings- och företagsmiljön i Flemingsberg.” #

Mer än bara lokaler

Lediga lokaler Huddinge

Månsbro fastigheter förvärvar, förvaltar och förädlar samt bygger fastigheter. Ett av våra honnörsord är långsiktighet. Därför samarbetar vi gärna med mindre lokala entreprenörer i fastighetssammanhang. Vi har också större intressenter som Siemens, LKAB, Södertälje och Huddinge kommuner samt Arbetarnas Arkiv och Bibliotek som stora och långsiktiga hyresgäster.

Elektronvägen 4 2 051 m2 med sex meter i takhöjd. Lämplig för produktion, lager, logistik. I fastigheten finns även kontor, lager och förråd att hyra. Dessutom finns större uppställningsytor och parkeringsytor, med eller utan motorvärmare. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

I en bra affär skall alla parter vara nöjda!

Asko Puhakka Fastighetschef 070-871 10 06 info@mansbro.se www.mansbro.se

Månsbro Fastigheter AB Box 25 151 21 Södertälje

Elektronvägen En helt ny fastighet är under uppförande och vi söker hyresgäster. Cirka 105 m2, med entresol på 40 m2 – möjligt hyra flera fack. Inflyttning februari 2016. Ytterligare etapper planeras med samma upplägg, och även större lokaler. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Lediga lokaler Södertälje Klastorpsvägen 44 Nuvarande Fordonsgymnasiet, lämplig till verkstad, lager, handel, logistik. 1 500 m2, sex portar. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Klastorpsslingan 5 Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. 650 m2 högdel med tre portar. Dessutom i samma huskropp 668 m2 i två plan = 1 336 m2. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Klastorpsslingan 10 Lämplig för verkstad, lager, logistik, handel. 432 m2 högdel exklusive entresol, med 2 portar. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Nybygge Klastorpsvägen Lämplig för verkstad, lager, logistik, handel. Nio fack om 105 m2 med entreseol 40 m2, inflytt november 2015. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Klastorpsslingan 14 Nybyggnation som planeras stå klar i november 2015. Inrymmer nio lokaler med portar till varje lokal (105 m2, med entresol på 35 m2 – kan göras större efter önskemål ifrån hyresgäst). Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Skepparevägen 2 Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. Varmdel på 360 m2. Intressent kan även hyra till markyta. Belägen inom det södra industriområdet, 3,5 km från Södertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindre industrifastigheter med närhet till Södertälje hamns järnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Sydhamnsvägen 46 Lämplig för produktion, lager, kontor. 421 m2. Belägen inom det södra industriområdet, 3,5 km från Södertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindre industrifastigheter med närhet till Södertälje hamns järnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Månsbro bygger, förvärvar, ter. förädlar och förvaltar fastighe

www.mansbro.se

Månsbro bygger, förvärvar, förädlar och förvaltar fastigheter

VALEN I DALEN I Flemingsberg v채xer en helt ny stadsdel fram n채r Skanska bygger ett sportcenter, nya butiker, kontor och bost채der. TEXT: BORIS BENULIC

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

VALEN I DALEN

På många platser runt Stockholm ﬁnns områden med kubiska byggnader fyllda med allt vi behöver. Ibland åker vi dit och handlar, och upptäcker sådant vi inte visste att vi behövde. ”Handelsplatserna är viktiga, men behövs det en till?” tänkte Patrik Lindqvist när han för ett antal år sedan betraktade några tusen helt öde m2 vid Flemingsbergs station.

Det öde området har nu förvandlats till en hektiskt aktiv arbetsplats. Här har det grävts, sprängts och gjutits, och när jag följer Patrik ut bland groparna lotsar han mig tryggt fram mellan de grävmaskiner, frontlastare och ramstyrda dumpers som transporterar bort sten, grus och lera. Han rör sig som en pigg ekorre genom landskapet, och stannar då och då upp och pekar. Där ska den nya ICA-hallen stå. Där blir det ett utetorg. Där kan det bli ett kontorshotell. Där kan det bli ... ”Hur mark ska användas beror på så många faktorer”, förklarar Patrik för mig, ”och tanken på en ’Big Box’-utveckling av området med en massa butikshallar kändes inte förnuftig – eller tilltalande. De områdena har en osäker framtid med tanke på att näthandeln växer sig allt starkare – men framförallt så hade vi en annan vision. Vi ville bidra till att utveckla stadskänslan i Flemingsberg, och då får man sträva efter något annat.” Genom åren har Skanska funderat på många olika alternativ för den mark man ägt här sedan början av 1990-talet. Men de senaste åren har en klar linje tagit form i dialog med kommunen – här ska byggas en ny sporthall, den ska ha plats för 500 åskådare, och ytan är stor nog att rymma två handbollsplaner. Grunden för det är behoven hos högskolornas studenter, men också hos föreningslivet i kommunen och i söderort. Under sporthallen blir det en stor livsmedelsbutik som man också räknar med ska dra besökare till det nya området. ”I en av de större byggnaderna funderar vi på att försöka skapa ett centrum för friskvård”, förklarar Patrik. ”Här ska massörer, kiropraktorer, sjukgymnaster och naprapater kunna etablera sig och erbjuda hjälp och vård. Vore det inte bra att ha sådana verksamheter samlade på ett ställe”, säger han frågande. En sådan inriktning skulle också ligga i linje med den forskning som bedrivs i Flemingsberg av både Karolinska Institutet och KTH när det gäller hälsa, medicinsk teknologi och 38

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

För Patrik Lindkvist är det nya område som byggs en självklar del av ”Life Science”-miljön som växer fram i Flemingsberg.

vård. Kanske byggs det också en simhall på den intilliggande marken, och det funderas även på om det ska byggas planer för beachvolleyball. Under rundvandringen och samtalet förstår jag hur viktigt det är att ett byggbolag är flexibelt i sitt tänkande, samtidigt som man ser till helheten. Man lägger pussel helt enkelt, och utgår från de behov som finns och ser vilka pusselbitar man själv ska såga till för att allt ska bli komplett. Precis som man i utvecklandet av området diskuterat flödet i området så pågår ständiga diskussioner om flödet i hela Stockholm. Flödet i området är förstås beroende av vad som finns där – en gymnasieskola står på Patriks önskelista, men hur man placerar butikslokaler, vilka öppna ytor och torg som skapas är också viktigt. Inom området ska man dessutom hantera en höjdskillnad på nio meter – något som man löser med avsatser och breda trappor som i sig nästan inbjuder till att vandra runt. De som flyttar ut hit och in i de bostadshus som ska byggas hamnar i en modern variant av vad som i positiv mening påminner om en medeltida stadsmiljö; närhet, täthet, liv och rörelse men ändå med en självklar möjlighet till avskildhet. Men så finns det där andra flödet som Patrik verkar tänka rätt mycket på – hur människor förflyttar sig mellan sitt arbete och hemmet. ”Förr var det vanligt att de stora företagen i Stockholm hade kontor och anläggningar i olika delar av staden, kanske en i norr och en i söder. Så kom en period av centralisering. Men är det rationellt nu när vi allt mer tänker på hur vi påverkar miljön? Är det vettigt att tiotusentals människor förflyttar sig en mil eller mer varje dag för att komma till arbetet? Och hur mycket tid försvinner inte i transporterna …” Jag får en stark känsla av att den dag trenden vänder och vi får se de stora huvudkontoren delas upp i mindre enheter utspridda i olika väderstreck strax utanför tullarna – ja, den dagen kommer Patrik att rulla upp ritningar som legat förberedda ett tag. #

Carolina Detterfelt valde byggbranschen för att hon gillade tanken på att få vara med och skapa något som består och blir kvar som ett bevis på ett ordentligt utfört arbete. Samtidigt ger det henne chansen att förﬂytta sig mellan olika platser och möta nya utmaningar. Nu är utmaningen att som projektledare få allt grundarbete och exploateringsarbete klart i Flemingsbergsdalen.

Carolina kom i kontakt med Skanska när hon fick ett sommarjobb där 1997. Hon kände ganska direkt att det var det här hon ville hålla på med, så det blev flytt från Skåne till Stockholm, och studier på KTH innan hon fick jobb på Skanska och började sin byggarbana på riktigt. Det har blivit rondeller, vägar, grundarbeten för en skola i Hammarby Sjöstad och bostäder i Västerhaninge. Nu basar hon för 50 personer som ser till att markarbetena ska bli färdiga så att man kan börja bygga i Flemingsbergsdalen. Just nu börjar grunden för sporthallen bli färdig, sedan väntar arbetena som ska göra det möjligt att uppföra bostäder och kontorslokaler.

Carolina Detterfelt vakar över att grundarbetena i Flemingsberg fortskrider i rätt tempo för att allt ska bli klart i tid.

När jag ser henne röra sig på bygget är det med en sådan självklarhet att jag stoppar undan alla frågor om hur det är att vara tjej och leda ett så här stort projekt. När hon beskriver sitt jobb utstrålar hon nästan litet glädje när hon beskriver de omständigheter man kan få brottas med. Det är uppenbart att det som lockar henne är det oväntade – allt från kontraktuella knepigheter till geotekniska problem. Ska avtalen fungera, ska marken vara lerigare och med mindre bärkraft än man väntat sig? När jag frågar om hon har något drömprojekt hon vill leda i framtiden funderar hon en stund, men kommer sedan fram till att det inte direkt finns något sådant. Hon gillar att växla mellan små och stora uppdrag – det är omväxlingen som är det viktiga … och det oväntade. #

Öppna platser ska ge boende och besökare möjligheter till möten – både väntade och oväntade.

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Årets Af färs bank 2014

Tack alla kunder för förtroendet! Arbetet med att bli en ännu bättre finansiell partner för dig och ditt företag är redan i full gång!

Kom förbi på Årstaängsvägen 21 B på Liljeholmskajen/Marievik eller kontakta oss på 0752-48 30 48. danskebank.se/aretsaffarsbank

Bygg samh hällen med oss! Vi skulle kunna stapla siffror och skryta om m vår storlek. Berätta att vi har en omsättning på 1,3 miljarder kronor och är ett av Sveriges tio största kommunala fas a tighetsbolag. Säga att våra fastigheter består av lika stora delar bostäder som lokaler. Rada upp pp våra lokaltyp yperr. Försk s olorr, skolorr, äldreboenden, frilufts- och idrottsanläggningarr, kontorr, köpcentrum.

Jobba hos Hu ug ge MÅNIKA PETTER RSSON FÖRVAL LTARE – Mitt jobb är som ett e smörgåsbord med olika delar. Bakom varje OlJHQKHWVG|UU ÀQQV HQ KLVWRULD DWW berätta och en kraft att förändra. Att för valta bostädeer är att för valta liivet.

Och visst, det är imponerande. Men det viktiga är vad vi faktiskt gör varje dag och vad vi vill med det. För överallt där Huddingeborna ärr,, är också Huge. Där de borr,, handlarr,, idrottarr, studerar eller kanske till och med jobbarr.. Genom vår verksamhet och vårt arbete är vi med och skapar ett Huddinge att utvecklas i, genom livets olika skeden. Vi ger helt enkelt Huddingeborna förutsättningar till ett bra liv.

ERIK YFVER DRIFTCHEF – Jag tycker om att vara delaktig i de beslut vi tar om våra fastigheter och att hitta nya lösning ningar på våra utmaningar. Och så träffar jag många människor och har möjlighet att pååvverka min arbetsdag.

Detta gör oss till så mycket mer än ett fastighetsbolag. Det gör oss till samhällsbyggare.

Hu ug ge F Fas astigheter AB | Box 1073, 141 22 Huddinge Växel 08-535 320 00 | Kundtjänst 08-535 320 10

| huge.se | E-ppost inffo@huge.se

FÖRHANDLING FÖR FÖRVANDLING Många lever kanske i föreställningen att stora byggprojekt görs upp stadiga gubbar emellan, som när överenskommelserna är klara förnöjt skrockande tänder varsin fet cigarr. Men i Flemingsberg har jag en känsla av att förhandlingarna både inleds och avslutas med ett stort kvinnligt skratt. ”Jag gillar att förhandla”, förklarar Signe Wernberg, som är projektägare till den stora omvandlingen av Flemingsberg, och som ska vaka över att de miljarder som investeras i området gör att alla känner att utvecklingen blir som de vill. TEXT: BORIS BENULIC

I tider då det talas om hur det byggs för litet i Sverige blir man alltid lätt förundrad när man kommer till Flemingsberg. ”Vi ska bygga 5 000 bostäder till 2030. 1 300 befinner sig i genomförandestadiet”, berättar Signe, ”2 000 är i planeringsstadiet.” … och så haglar siffrorna över mig när hon ska beskriva vad hon ansvarar för som projektägare för allt som ska byggas – bostäder, kontor, offentliga lokaler, parkanläggningar … ”Elva projekt befinner sig i genomförandestadiet, tio i planeringsstadiet, och så har vi fyra förstudier i gång.” Hon sökte sig till byggbranschen för att hon gillade teknik, ekonomi och juridik, och såg att här skulle hon få en möjlighet att ägna sig åt alla sina intressen samtidigt. De första åren arbetade hon med fastighetsvärdering, men efterhand 42

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

upptäckte hon att det hon gillade var att förhandla – att ställas inför problem som måste lösas genom att människor och företag kunde hitta en gemensam grund och samverka för allas bästa. Hon började arbeta med att som konsult vara med och genomföra förhandlingar kring Citybanan, och det var i samband med det som hon kom till Huddinge, och där blev hon tämligen raskt rekryterad till kommunen. Efter några år som projektledare är hon nu projektägare, och har det övergripande ansvaret för alla projekt, och ska leda och stötta dem som har ansvar för de olika delarna. Det finns många intressen som spelar in när ett område ska omdanas. Hur får man alla att gå åt samma håll, undrar jag, och tänker på byggbolagen, politikerna, invånarna, affärsidkarna, tjänstemännen … hur gör man egentligen? ”Det gäller alltid att veta vilka mål man inte ska vika från, vad som är det viktigaste, och sedan får man gradera allt annat på en fallande skala. Det är mycket som spelar in”,

Att fundera på hur kommunikationerna ska utvecklas är en viktig del i Signe Wernbergs arbete.

EN RESENÄR VAR TREDJE SEKUND Vissa tider på dygnet är det flera resenärer per sekund. Oräkneligt många. Varje dag passerar 23 000 personer Flemingsbergs station med pendeltåg, regional- och fjärrtåg. För en plats som befinner sig i forskningens och företagandets frontlinjer är effektiva – och miljövänliga – kommunikationer viktigt. Härifrån når man enkelt och snabbt inte bara hela Stockholmsregionen – härifrån reser du smidigt också till flygplatserna i Arlanda och Skavsta.

Men för en plats som växer snabbt är det också viktigt att planera så att det snabba resandet underlättar utvecklingen. Byggandet av ﬂer järnvägsspår de närmaste åren är ett led i detta. Planerandet av Spårväg Syd som ska förbinda Flemingsberg med Kungens Kurva, och ha en fortsättning till Fruängen och Älvsjö, är också en av bitarna i pusslet som läggs. Stationshuset ska få en helt ny interiör, och ett nytt Resecentrum byggas som en knutpunkt för alla kommunikationssätt.

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

säger Signe. ”Det finansiella, miljön, kommunikationerna. Att området ska leva.” Men finns det inga omöjliga projekt, undrar jag försynt. Sådant som ska genomföras som gör att du tänker att: nej, det här går inte, alla kommer att bli missnöjda? ”Men det finns inga projekt som är omöjliga”, förklarar Signe, men så verkar hon minnas en och annan förhandling och brister plötsligt ut i ett gapskratt, och när det klingat av säger hon att: ”Jo, men det kan väl hända att det är litet uppförsbacke ibland …” När hon beskriver arbetet förstår jag efterhand att det viktiga är att samla alla som berörs, få in dem i samtal med varandra, få igång diskussionerna. När utbyggnaden av Hälsovägen skulle börja planeras drog hon ihop alla byggherrar i Flemingsberg för att diskutera – inte bara de som var direkt involverade – eftersom alla på olika sätt blir berörda av vad som ska hända där, och hur bostäder, butiker och gatans utformning bestäms påverkar det som sker några kvarter bort. Signe verkar gilla just det där – att få in människor med olika intressen och mål i ett och samma rum, och få dem att komma fram till att egentligen har de samma intressen och samma mål. Men när jag hör henne berätta om de långa projekttiderna, och hur förverkligandet av en förhandling kan ligga femton år bort i tiden undrar jag hur hon klarar det. Själv har jag en planeringshorisont på maximalt en månad, sedan blir jag rastlös. ”Ja, men det gäller att sätta upp delmål förstås, annars skulle jag bli tokig”, säger Signe. ”Men samtidigt är det ju visionen som håller en i gång.” Till de visionerna hör tanken på ett hus för kultur och innovation, en mötesplats där människor kan träffas, lyssna, läsa, uppleva och skapa. ”Ett ställe som kan bidra till integrationen i Flemingsberg”, menar Signe. För att smälta samman och förena de olika delarna i området och de olika grupper, skikt och kulturer som finns här är också något som är viktigt för den som ska förhandla fram det nya Flemingsberg, det blir också en av de styrande faktorerna när man diskuterar hur vägar ska dras och vilken form av bostäder som ska byggas. Under slutet av samtalet tror jag att jag börjar ana vad som är Signes styrka som förhandlare. Hon visar att hon har koll på de där små detaljerna som är viktiga när man planerar, samtidigt har hon visioner och får något drömmande i blicken när hon talar om kulturhus, nytt resecentrum, eller om att inte fasta i de transportsystem som finns. Kanske är det just det som behövs för att en förhandling ska gå i lås – att deltagarna lyfter blicken från de detaljer som berör just dem, och ser till det stora gemensamma målet. #

JERNHUSEN BLI En gång i tiden var järnvägens stationshus platser dit du gick för att komma ut i världen och få uppleva nya platser och människor. Eller för att kunna komma någonstans där du kunde köpa det du behövde. I dag har stationshusen alltmer blivit en miljö som i sig erbjuder alla dessa möjligheter.

Det märks att Jan Karlsson på Jernhusen gillar sitt jobb – att leda omvandlingen av stationshus till vad som närmast kan betraktas som gallerior som erbjuder den som kommer dit upplevelser medan de väntar på sitt tåg. Här ska man kunna äta bra, ekipera sig, nöjesshoppa; helt enkelt ta hand om sig själv.

genom att ta hand om och utveckla gamla fastigheter. Man bygger nytt också.

”Stationshusen är ju fantastiska miljöer”, förklarar Jan Karlsson. ”Gamla, gedigna byggnader med ett läge mitt i varje orts flöden. Här finns stora affärsmöjligheter om man bevarar huskroppen och lockar dit rätt butiker.”

I planerna för Flemingsbergs station ingår uppförandet av två 23-våningshus i direkt anslutning till stationen. Man har sett potentialen på marknaden; många behöver bostad, Huddinge och Flemingsberg växer explosionsartat och många vill bo så nära som det bara går till pendel, tåg och tunnelbana. Kan man då tänka sig ett bättre läge än just här vid stationen? Möjlig byggstart för husen är 2017 och upprustningen av stationen sker 2016.

Jernhusen är ett företag som ska förvalta sitt fastighetsbestånd så att det går med vinst, men det gör man inte bara

”Det gäller att utnyttja den mark vi har på bästa möjliga sätt”, säger Jan, ”och det gör vi genom att inte bara förbättra miljön

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

R HJÄRNHUSEN Stationen i Flemingsberg är på väg in i en stor förändring på det området. Nu ska höghusbyggen göra stationen till en än mer självklar del av forskningsmiljön. TEXT: BORIS BENULIC

i stationshusen utan också genom att skapa något runt stationerna.” Därför diskuterar man med dem som i dag bygger i Flemingsbergsdalen hur man ska skapa ett naturligt flöde mellan stationen, 23-våningshusen, sporthallen och bostäderna som byggs där. Vem vet – kanske blir det en övertäckt galleriagång? Av samma skäl är Jernhusen och Jan med i diskussionerna om byggandet av ett nytt Resecentrum. Placering och funktioner är viktigt eftersom gäller att skapa kommunikationslösningar som är effektiva – man ska snabbt kunna skifta mellan tåg, pendel och buss – och varför inte spårväg i framtiden?

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

Men även om planerna är stora och högtflygande, så glömmer man på Jernhusen inte de viktiga och grundläggande frågorna även om man är mitt inne i utvecklingsarbetet. ”Service och säkerhet är det grundläggande i vår verksamhet”, påpekar Jan. ”Det ska vara tryggt och snyggt och enkelt, man måste snabbt kunna orientera sig om kommunikationerna, och se när tåget går.” Om det dröjer ett tag, så kan man alltid klippa sig, tänker jag. Eller ta ett träningspass. #

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FYRVALD FÖRVALTAR FRAMTIDEN Ibland när jag möter dem som ska planera utvecklingen i Huddinge och Flemingsberg kommer jag att tänka på poliser som ska dirigera bilar i en hårt traﬁkerad korsning. Alla vill fram samtidigt och ska åt olika håll, och ungefär så är det i Flemingsberg; här verkar det som om alla landets byggbolag vill utveckla en frenetisk aktivitet. Så hur styr man det hela?, frågade vi Lena Fyrvald, samhällsplanerare på Huddinge kommun.

TEXT: BORIS BENULIC

Lena har arbetat med de här frågorna länge, redan innan den stora expansionen kom igång, och när jag undrar om hon kan sätta en startpunkt för när det hela inleddes kommer hon fram till att det nog var kring 2001 då Flemingsberg var en av de platser som pekades ut som en av de punkter runt Stockholm som man skulle satsa på. Så det är krafter på regional nivå som drivit på utvecklingen. Men det räcker väl inte, undrar jag, visst är det väl bra med externa krafter som trycker på, men måste det inte finnas faktorer i kommunen som utövar en dragningskraft? ”Jo, det behövs”, förklarar Lena. ”Det gäller att skapa en dialog, ja, mer än så, det gäller att få till stånd ett samtal mellan alla inblandade parter. Kommunen, invånarna, byggbolagen, affärsidkarna, utbildningarna. Alla måste dra åt samma håll.” Uppenbarligen har man lyckats. Karolinska Institutets verksamhet växer, liksom KTH:s, och hela Polishögskolan är på 48

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

väg att flytta ut liksom Röda Korsets högskola, och det i sin tur gör det nödvändigt att bygga bostäder och butikslokaler, och få till stånd än bättre kommunikationer. ”Visst har det blivit tryck på forskningsmiljöerna, det i sin tur skapar nya kluster som i sin tur drar till sig nya företag och institutioner.” Lena betonar hela tiden vikten av att miljön ska bli levande, ingen är betjänt av gator som är tomma på kvällarna, butiker som saknar kunder efter arbetsdagens slut, eller restauranger som stänger köket tidigt på kvällen för att det inte finns gäster. En orts verkliga dragningskraft kommer sig av att den lever mer än åtta timmar om dagen, och när jag vandrar runt i Flemingsberg på kvällarna märker jag att det är på gång. Studenter släntrar ut i grupper från högskolan, lika många är på väg ut från Karolinska Institutet som på väg in fast klockan närmar sig åtta. Men än mer levande ska det bli.

F Y R VA L D FÖ R VA LTA R F R A M T I D E N

”Att få till en blandad bebyggelse är viktigt”, säger Lena. ”Vi strävar efter att få till stånd boenden som passar olika grupper för att få liv och dynamik i området, och det i sig ökar också Flemingsbergs dragningskraft.” Just att minska barriärerna är viktigt i planeringen, och det verkar som om hon nästan litet lustfyllt grubblar på hur

man ska hantera Huddingevägen så att den inte delar området alltför mycket, eller hur järnvägsspåren ska bli något som binder samman kommunen med regionen och landet, utan att den också blir något som styckar upp landskapet. Kanske är det just det där lustfyllda som är förklaringen till att det går så bra för Flemingsberg, tänker jag när jag lämnar Lenas rum – de som planerar tycker helt enkelt det är kul. #

Att utveckla parker och grön ytor ser Lena Fyrvald som en viktig och självklar del i utvecklingen av stadsmiljön.

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Annons

Vattennära och fantastiskt vackert beläget vid sjön Orlången i Huddinge

KONFERENSER MED ERKÄNT BRA KÖK OCH SERVICE TILL BRA PRISER OCH FANTASTISK MILJÖ SUNDBY GÅRD Huddinges pärla: öppet året runt www.sundby-gard.se info@sundby-gard.se 08-689 99 00 Hjärtligt välkomna! Malin & Thomas Bjurholm + personal

LUNCHER Allla vardagar 11.00–15.00 Dagens, klassiker, och á la carte

HELGER 12.00–16.00 Brunch, á la carte, och café.

BILKVÄLLAR ”CLASSIC CARS” Alla onsdagar från 16.30

GRILLAFTON Torsdag och fredag Juni, juli, augusti

FESTVÅNINGAR för bröllop, företagsmiddagar, födelsedagar med mera.

SOMMARCAFÉ PÅ BRYGGAN Alla dagar 11.00–17.00, till och med söndag 16 augusti

Annons

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Annons

Flexibel bemanning på dina villkor! Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget. Administration

Arbetsmiljöingenjör

Elektriker

Redovisning

Reception

...och mycket mer!

Ring Veteranpoolen:

08-550 180 70

EN KONTAKT – ALL KOMPETENS www.veteranpoolen.se

Annons

God Morgon Huddinge Mötesplats Huddinge Huddinge Enterprize Ung & Företagsam Arena Huddinge labs Dialogmöten Vi tror på södra Stockholm. Arena Huddinge är ett samarbetsforum finansierat av Huddinge kommun och näringslivet. Vi vill utveckla Huddinge till en stark näringslivskommun och öka kunskapen om Huddinge som en viktig del av Stockholm. Genom en öppen dialog kan näringsliv och kommun förverkliga Huddinges ambitioner om ett gott näringslivsklimat, fler bostäder och fler arbetstillfällen i södra Stockholm. Vi blir bättre när vi samarbetar. Välkommen till våra evenemang. Välkommen att bli medlem och engagera dig i vår dialog. Läs mer på arenahuddinge.se eller facebook.com/arenahuddinge.

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FRISKA FLÄKTAR PÅ HÄLSOVÄGEN Behovet av bostäder i Stockholm är enormt. Därför behöver väl inte byggbolagen egentligen fundera särdeles mycket på vad, hur och var de bygger. De ska lugnt kunna räkna med att allt går åt, och är sålt långt innan det är färdigställt. Just därför är det så intressant att träﬀa de som ansvarar för Riksbyggens projekt i Flemingsberg. Där ska man bygga 200 lägenheter på Hälsovägen, bara några hundra meter från pendeltågsstationen. Och det är uppenbart att de vill så mycket mer än bara bygga och sälja lägenheter.

TEXT: BORIS BENULIC

”Vi vill förändra karaktären på Hälsovägen”, förklarar Joanna Berg som är en av de två marknadsområdescheferna. Jag som vandrat runt en hel del i området förstår att det då verkligen måste bli en fråga om ”förändring”, speciellt när jag hör henne tala om att skapa urbana miljöer, promenad stråk, ytor där man kan umgås, mötas eller bara sitta och koppla av och betrakta folklivet. Här ska det finnas kaféer, närservice och restauranger. Målet är uppenbarligen att skapa inte bara en plats där människor vill bo, utan också en plats dit man längtar när man inte är där. Ett hem i ordets alla bemärkelser. 52

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

”Det kommer att bli tre bostadsrättsföreningar”, berättar den andra marknadsområdeschefen Dennis Söderlund. ”Dels blir det en för ’Steg Ett’-boende, lägenheter för unga som skaffar sig sitt första boende. ”Bonum seniorbostäder” är för dem som fyllt 55 år, och så har vi våra traditionella lägenheter för stora och små familjer. Flexibilitet och anpassning till behoven hos de som söker bostad är viktigt, liksom flexibiliteten i förhållande till omgivningen. När jag hör Dennis tala om ”miljöaspekterna” väntar jag mig den vanliga uppräkningen av de där fina ”gröna” signalorden – som alltför ofta stannar vid att bara vara just ord. Istället får jag en beskrivning av högst påtagliga och praktiska åtgärder.

Joanna Berg och Dennis Söderlund har fått verksamheten i söderort att växa snabbt.

FRISKA FLÄKTAR PÅ HÄLSOVÄGEN

”På många av hustaken ska vi ha fjärilsrestauranger”, säger han. När han ser min förvånade blick förklarar han att det ska planteras gräs och blommor på taken, och de är utvalda så att de befrämjar både växt- och djurliv i området. Allt ska samspela. Riksbyggen studerar noga vad naturen ger på platsen som ska bebyggas, hur allt fungerar, och funderar sedan på hur man ska minska de störningar som uppstår när huskropparna börjar byggas – och hur man ska dra fördel av miljön som finns, och de lösningar när det gäller kretslopp och rening som naturen själv i sin vishet skapat. När jag hör beskrivningarna blir den självklara frågan: Men blir det inte väldigt dyrt att satsa på miljövänliga lösningar? Men Joanna förklarar att det behöver det inte alls bli, inte om man tänker på de ekologiska aspekterna redan från starten av projektet. Det är ändringarna och justeringarna som kommer senare, när allt rullat igång, som kan bli kostsamma. Men om hållbarhet är en av utgångspunkterna för byggandet, så är det fullt hanterbart ekonomiskt. Riksbyggen utgår i alla planer från hur det som ska uppföras kommer att se ut i verkligheten. Det räcker inte med att det ser tjusigt ut på ritningar och visionära skisser – därför testar man allt med utgångspunkten hur det kommer att se ut när betraktaren står på marken och ser sig om. Man skalar ner. Vad blir intrycket från en ögonhöjd på 1,7 meter? På samma sätt utgår man från människors livsmönster – hur rör de sig i verkligheten? Det gäller att skapa trygghet – belysning på gator och gårdar är viktigt, men det gäller också att ge människor en möjlighet att förverkliga sina drömmar eller prova nya saker – odlingslotter är något som säkert många kommer att uppskatta, och i den processen skapar man också möjligheten till nya möten mellan människor. Vill man både bevara miljön och utgå från människors livsmönster blir förstås rörligheten och kommunikationer en viktig fråga. Närheten till tåg, pendel och bussar är förstås något som förstärker Hälsovägens gröna profil – men Riksbyggen vill gärna gå ett steg till. ”Vi vill skapa bilpooler och lådcykelpooler. När det gäller lådcyklarna har vi genom forskningsprojektet Innovativ parkering, som vi gjort med KTH i Bagarmossen, kunnat se att de från att användas först enbart på helger för utflykter efterhand kom att bli en allt mer naturlig del av människors vardag när de skulle handla eller förflytta tyngre föremål”, berättar Joanna. Men Joanna och Dennis strävar inte bara efter att förverkliga våra drömmar när vi söker bostad, de har egna också. För litet mer än ett år sedan hade inte Riksbyggen någon verksamhet i Söderort. Nu finns mer än 1 000 redan planerade, och fler ska det bli. Gärna i Huddinge och Flemingsberg. # 54

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

4WFSJHF IBS GBOUBTUJTLB FOUSFQSFOÂ˛SFS 7J BSCFUBS WBSKF EBH GÂ˛S BUU EF TLB MZDLBT 4PN NFEMFN J GÂ˛SFUBHBSOB HFS EV EJH TKÂ MW CÂ UUSF NÂ˛KMJHIFUFS TBNUJEJHU TPN EV PDLTÂĄ GÂĄS UB EFM BW BMMB WÂĄSB GÂ˛SNÂĄOFS PDI SBCBUUFS

'Â˛SFUBHBSOB )VEEJOHF XXX GPSFUBHBSOB TF IVEEJOHF ] IVEEJOHF!GPSFUBHBSOB TF

NĂ¤r entrĂŠn ska fungera ĂĽret runt! Vi bygger och monterar allt frĂĽn ramar och markgaller till skrap och torkmattor. Vi rĂ¤ddar och sĂ¤krar dina kunder & golv. !!!!!!!!!"#$%"&'()*"$+,"

VĂ¤lkommen till GlĂśmstapoolen, din vaccinationsmottagning! Vi ordnar dina vaccinationer â&#x20AC;&#x201C; alltid drop-in onsdagar 15.00â&#x20AC;&#x201C;19.00 (Ăśvrig tid bokas), samt fĂśretagshĂ¤lsa, hjĂ¤rtoch lungrĂ¤ddningsutbildning, KBT, och mer. FĂśrrĂĽdsvĂ¤gen 10, Huddinge, 08-556 415 05, www.glomstapoolen.com

HÄR SKA DET BLI NÄRA TILL ALLT Lennart Karlsson gillar att bygga saker. När han i 15 år var VD för Akademiska hus byggde man för en miljard kronor om året. Sedan 2008 år han VD för Heba Fastigheter, och får fortsätta göra det han tycker bäst om – och i Flemingsbergsbergsdalen blir det 185 nya bostäder.

TEXT: BORIS BENULIC

Den som besöker det nya Stockholm som växer fram i områden som Norra Djurgårdsstaden, Täby, Lidingö och Huddinge kommer att märka att Heba finns på plats. ”Det första symboliska spadtaget tas den 11 augusti”, berättar Lennart, och det märks att han är stolt när han berättar om standarden i lägenheterna som ska stå klara för inflyttning våren 2016 – hyreslägenheterna ska kännas som en bostadsrätt. Parkett på alla golv, klinkers i hallen, elektriska handdukstorkar, balkong, 85 garageplatser, fem tvättstugor och ordentligt gröna gårdar. Men det som fascinerar mig mest när jag ser på skisserna är den täta stadskänslan; jag är litet svag för miljöer där människor kommer nära varandra – men där gator, torg och uteplatsernas utformning ändå ger dig känsla av luft och ljus. ”Vi bygger för människor som vill ha nära till allt. Även till kommunikationer som kan ta dem en bit bort snabbt, enkelt och miljövänligt”, förklarar han. ”En gång i tiden bodde jag i Segeltorp i Huddinge. Numera bor jag på Söder där vi också har vårt huvudkontor. När jag promenerar hit på

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

morgonen tar det mig 20 minuter. Om jag bodde i Flemingsbergsdalen skulle jag vara här på en kvart.” Att det ska vara nära till allt innebär förstås också att man satsar på att få rätt butiker till sina fastigheter i området. Det hör till en bra och fungerande stad. Lennart räknar med allt från banker till kaféer, men hoppas också på systembolag och allt det som gör att man får en bra närservice. Och att det kommer att gå bra verkar han förvissad om, liksom att det kommer att vara lätt att få lägenheterna uthyrda. Heba bildades 1952 under en av alla dessa perioder då bostadsbristen var som mest kännbar i Stockholm. Två byggmästare gick ihop och bildade ett nytt bolag för att det skulle bli lättare att få markanvisningar för att få bygga. En lång period därefter ägnade man sig huvudsakligen åt att förvalta fastigheter; man har genom åren byggt upp en effektiv organisation som tar hand om mer än 3 000 lägenheter. Men nu är bostadsbristen akut igen – så då känns det som självklart att förvalta arvet från grundarna. ”Vi funderar redan på att kanske bygga ett kvarter till i Flemingsbergsdalen”, avslöjar Lennart strax innan vi skiljs åt. #

Lennart Karlsson är säker på att de goda kommunikationerna ökar det nya områdets dragningskraft.

BURUNDIS BRUNA BÖNOR Vi hade hört talas om dem ett tag. Det sades att de hade det bästa kaffet i Stockholm. Inte lyssnade vi så mycket på det. Folk brukar säga så om sitt favoritfik. Det hör liksom till. Inte så mycket att bry sig om. Möjligen var det litet märkligt att det här kaffet sades serveras från vad som mest såg ut som en liten husvagn. Så vi beslöt oss för att åka ut och provsmaka.

TEXT: ANNIKA SVENSSON + CHRISTINA LARSSON

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

”Bonjour, Monsieur”, säger kunden som stannat till framför den lilla vagnen, trots att det är ganska kallt och blåsigt på perrongen vid Flemingsbergs station, och han rimligen borde skynda vidare in i stationshusets värme.

per kilo, och många av dem har tappat intresset – på grund av den dåliga betalningen, och för att de tycker att de stora uppköparna misshandlar deras bönor och använder dem i blandningar med bönor av sämre kvalitet.

”Ah, mon ami”, säger mannen inne i vagnen, samtidigt som han vänder sig om för att trycka på knappen till maskinen som mal kaffebönor.

”Jag ville att de skulle få bättre betalt och kunna leva ett bättre liv, samtidigt som de skulle kunna känna stolthet över det de producerade och levererade.”

Den sirliga artigheten känns inte konstlad utan fullt naturlig. Den lilla husvagn från vilken Stide Bigirimana serverar sina kunder kaffe utstrålar sådan kärlek att det känns självklart att bli artig och glad. Stide kom till Sverige redan 2004, men efter en period här bosatte han sig i Montreal i Kanada, och därefter återvände han till hemlandet Burundi.

De som säljer sina bönor till Stides företag Akawa får mer än dubbelt så mycket betalt som av de stora bolagen. Akawa hjälper också till med att organisera och delfinansiera olika projekt som förbättrar odlarnas levnadsförhållanden. Stide växte upp i en storstad, men som barn tillbringade han ofta fritiden på landsbygden, och det var där hans intresse för odling och kaffe började. Man får intrycket att han ända sedan ungdomen gått och funderat på vad som skulle kunna göras.

”Det var där jag fick min idé om att skapa en organisation som tog tillvara de små kaffeodlarnas intressen”, berättar Stide. Kaffe är Burundis stora exportprodukt, och det Arabicakaffe som växer där är känt för sin höga kvalitet. Men odlarna får mycket litet betalt för sina mödor, bara 1–2 kronor

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Så vi gissar att planerandet tog sin rundliga tid – men det gjorde också det arbete som följde efter det att planen var finslipad. Det tar helt enkelt tid att bygga upp förtroende hos små odlare, som annars bara är vana att sälja till de

Hos Akawa kan du få dina bönor rostade precis som du vill.

stora bolagens uppköpare. Det tar tid att få dem att inse att de kan klara sig själva om de samarbetar. Fast det tog också tid att etablera verksamheten i Sverige. ”Först letade vi efter platser inne i centrala Stockholm, men det är svårt. Och så insåg vi plötsligt det egentligen självklara – varför ska vi inte starta vår verksamhet i Huddinge där vi bor? Där bor det tillräckligt många som kan bli kunder – för att inte tala om alla som pendlar hit för att arbeta eller studera.” Med vänner från Burundi och svenska kaffeälskare har Stide etablerat verksamheten i Huddinge. Kaffevagnen står på

perrongen från måndag till fredag, och i Huddinge finns också rosteriet där bönorna bereds. Vi blir dock litet häpna när Stide pekar på en liten kafferostare inne i vagnen – man kan få sina bönor rostade precis som man vill ha dem här på plats, och sedan malda innan de blir en espresso eller en capuccino. En service som är synnerligen ovanlig även inne på de där litet finare kaféerna i Stockholm. Förresten … undrar ni hur kaffet smakade? Det var utsökt. Till och med godare än Konakaffe. # #2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

SMÅTT, SMART OCH SPORTIGT Det ﬁnns alltid ett behov av små och smarta lägenheter i Stockholm. Finns där också en stor högskolemiljö i området så ökar behoven än mer. Samtidigt är många måna om att deras boende ska ﬁnnas i närheten av mycket bra kommunikationer. Det här är precis vad som kännetecknar Flemingsberg – och det är därför det är självklart för Concent att satsa i området. TEXT: BORIS BENULIC

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

”Vi vill vara ett komplement till dem som bygger större”, förklarar Sara Johansson som ansvarar för projektet med 180 nya lägenheter på Hälsovägen.

”De som väljer oss hör oftast inte till gruppen som tar bilen och åker och veckohandlar på stormarknaden; de vill kunna gå ner på hörnet och köpa det de behöver”, säger Sara.

När jag undrar vad som egentligen menas med en ”smart” lägenhet förklarar hon litet tålmodigt att det är en lägenhet som har samma funktioner som en större lägenhet – fast på en mindre yta. Och det är inte så att det bara är något som passar unga vuxna som fått sitt första jobb eller börjat plugga i Flemingsberg. Sara ser en annan möjlig kundgrupp.

Jag tror det är därför hon verkar gilla politikerna och tjänstemännen i kommunen, hon verkar tycka att det känns som om alla som diskuterar hur det nya Flemingsberg ska växa fram tänker på samma sätt och drar åt samma håll.

”Många äldre som bott i villa vill ju gärna flytta till en mindre lägenhet när barnen lämnat föräldrahemmet – men det är ont om bra hyreslägenheter, och inte alla vill investera i en bostadsrätt. Då passar våra lägenheter bra. Och vi får en fin blandning i ålder på hyresgästerna.” En annan kundgrupp som redan är och rycker i lägenheterna, fast de inte börjat byggas och säljas, är högskolorna och företagen i Flemingsberg. Ska man få hit forskare och kunna locka rätt sorts personal måste man kunna erbjuda bra boende. På Concent vill man inte bara bygga lägenheter, man vill vara med och skapa en levande stadsmiljö – det är viktigt för att locka hyresgäster. 60

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

”Skönt att de inte verkar vara rädda för att ta beslut – och för att ställa krav”, förklarar Sara. ”Vi har ju samma mål: en bebyggelse som lever på alla sätt, då får man inte glömma att det inte bara är butiks- och kafélokaler i markplan som gör en gata full av liv. Lägenheter i gatuplan kan också bidra till det.” Hon vill också att de nya husen ska smälta in i naturen, huskropparna ska ligga som en öppen hand där fingrarna sträcker sig ut mot parkområdet. ”Det är en av de saker som driver oss i utvecklandet och planerandet, vi vill att människor ska ha nära till allt och det ska vara lätt att komma i kontakt med andra människor, med naturen och att det ska vara enkelt att röra på sig i en tilltalande omgivning. Så vi ser till att vi alltid utvecklar något som ger människor en möjlighet att idrotta och motionera. Vi vill utveckla för människor i rörelse.” #

Sara Johansson tycker att det är viktigt att bebyggelsen smälter in i miljön på ett naturligt sätt.

AFFÄRSPLATS HUDDINGE REDAKTION Ansvarig utgivare: Christer Carlson christer.carlson@ formatmedia.se 076-555 79 53

PARTNER

Fotografer: Andrzej Markiewicz, Staﬀan Larsson Omslagsfoto: Andrzej Markiewicz ANNONSERING Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@ formatmedia.se

Chefredaktör: Boris Benulic boris.benulic@ formatmedia.se 076-177 68 50 Redaktionschef och Art Director: Lars Winterstrand MEDARBETARE I DETTA NUMMER Skribenter: Boris Benulic, Annika Svensson, Christina Larsson

TRYCK Printall AS DISTRIBUTION Posten distribuerar magasinet till samtliga företag i kommunen, samt egen distribution till publika platser i kommunen. UTGIVARE Format Publishing, Birger Jarlsgatan 18, 114 34 Stockholm

Annons

Få nya tips på de spännan ! affärer

AFFÄRSNÄTVERK Clawe driver nio affärsnätverk under namnet Clawe Business Club:

Huddinge Business Club, Telje Business Club, Nacka Business Club, Täby Business Club, Bromma Business Club, City Business Club, Oan Business Club, Golf Business Club, och Clawe Business Clubs.

inspirera dig och öka din möjlighet att göra kommersiella geniala drag. Som medlem i gruppen får du ständigt nya tips på spännande affärer. Ditt företag har exklusivitet inom ert affärsområde. Som gäst ges du möjlighet att presentera din verksamhet, och samtidigt lyssna till andra intressanta affärsupplägg från våra medlemmar och gäster. Intresserad? Hör av dig till Claes Weström: 070-441 04 26, claes@clawe.se

Affärsnätverken är en exklusiv mötesplats för spännande affärsmöjligheter. Grupperna kan

Annons

Er byggdröm vår verklighet

Vi hjälper dig med ekonomi och redovisning

Vi skapar miljöer där människor trivs

solumcura.se

splendido.se

finedfastighetsskotsel.se

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2015

Annons

820 m2 fin industrilokal i attraktiva Länna

Kontakta Jan Lindberg för mer information: jan@mastercenter.se eller ring 070-99 99 199 www.mastercenter.se

Annons

80 % AV SMUTSEN I DIN LOKAL KOMMER IN GENOM ENTRÉN. MEN DET GÅR ATT STOPPA.

FRÅGA OSS HUR MAN GÖR DET BÄST. Atlasgaller, V-Mat, Jaguar, Forbo, Kåbe, gummimattor, torkmattor, ramplister, dämpmattor, halkskydd med mera. entrebolaget.se | 072-222 11 90

#2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Per-Axel Månsson och Asko Puhakka går en inspektionsrunda på det 70 000 m2 stora området.

TEXT: BORIS BENULIC

Det märks att Per-Axel Månsson är stolt när han visar mig runt på det 70 000 m2 stora området som Månsbro Fastigheter äger. I den största byggnaden hade Siemens ett stort kontor; de har kvar mycket verksam het här, men dessutom har det tillkommit andra stora hyresgäster. ”Förra våren flyttade LKAB/Wassara sitt huvud kontor hit”, berättar PerAxel. ”Och nu förhandlar vi med en statlig myndighet om att de ska hyra 5 000 m2 här. Samhall finns också i byggnaden.” 64

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ

Nyss har Månsbro dessutom hyrt ut 1 700 m2 till kommunen som ska använda det för korttidsboende. Man kan kanske tycka att de borde sitta rätt nöjda på bolaget med en sådan utveckling, men de ser sig ständigt om efter nya möjligheter, och i Flemingsberg är behoven av lokaler stora. ”Vi har länge känt ett tryck från mindre företagare som behöver lokaler som är anpassade för deras behov. Det är många som hört av sig”, säger Asko Puhakka medan han visar runt oss på området. Asko har arbetat här i 30 år, och verkar kunna det utan och innan – liksom vad som händer på fastighetsmarknaden i hela kommunen. |

#2, 2015

MÅNSBRO MÄTTAR MARKNADEN Att ett område växer och utvecklas visar sig inte bara genom att nya orörda områden bebyggs. Det visar sig kanske mest när man börjar utveckla redan bebyggda områden. Det är exakt det som händer på Elektronvägen.

Ser man möjligheten och behovet satsar man, alltså kommer man på området att bygga ungefär 12 000 m2 lokaler inriktade huvudsakligen på lager, logistik och distribution med en fri takhöjd 11–12 meter. Antalet portar som behövs anpassas också efter kundens önskemål och behov, och entresollösningen ger ytterligare flexibilitet när det gäller storleken på ytan. ”Givetvis kan du få ytorna anpassade efter dina behov, vi erbjuder allt från 5 000 m2 ner till 100”, säger Per-Axel. Jag får nästan känslan av att han vill att jag ska överväga ett eget hyrekontrakt. Varför inte? tänker jag nästan när vi passerar lokalerna hos en annan hyresgäst. Här finns numera nämligen Arbetarrörelsens Arkiv som tidigare i mer än 100 år fanns vid Norra Bantorget. Asko är säker på att läget kommer att göra lokalerna än mer attraktiva. Några minuters promenad från tåg, pendel och

flera busslinjer, bygget av Södertörnsleden, och att det finns 400 parkeringsplatser på området lär också tilltala hyresgästerna. Månsbro Fastigheter startades av Per-Axels föräldrar 1997. Tio år senare sålde man i precis rätt tid innan finanskrisen slog till. Efter tre år kände Per-Axel och hans bror Lars-Åke suget, och de gav sig in på fastighetsmarknaden igen. Tillväxten har varit snabb, och man räknar med att 2023 ha ett bestånd som är värt en miljard kronor. Kalkylerna är kalla och klara, tillförsikten stor; man ska öka omsättningen med tio miljoner kronor per år. I dag expanderar man också starkt i Södertälje, och man har dessutom fastighetsinnehav i Gamla Stan. Men det är inte bara en fråga om siffror och beräkningar, det är mycket en fråga om känsla också. När jag frågar PerAxel vad som får dem att satsa på ett projekt säger han lugnt: ”Det är magkänslan som avgör vad som är rätt.” Och det verkar ju fungera … # #2, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Sommarfeeling!

Evenemangsproducenter

Konferens • kickoﬀ • möten • resor • teamövningar • mässor • live • show • festival • ljud • ljus • bild • ﬁlm www.robotevent • 08-550 15055

&EGXMKYEVH ę]XXEHI MR M R]XX LYZYHOSRXSV M *PIQMRKWFIVK

Plats för nästa framgång Här växer du tillsammans med några av världens främsta forskare, ett av Europas största universitetssjukhus och innovativa Life science-företag. Flemingsberg Science sammanför dig med rätt personer inför en etablering eller ett nytt samarbete. Vi kan de lokala förutsättningarna, marknaden

och kulturen. Via oss blir du en del av den struktur där vård, forskning och företag utvecklas tillsammans. Samarbetet inom fokusområden som cellterapi och odontologi förbättrar redan vårdens vardag. Samtidigt skapas nya innovativa företag med sikte på en internationell marknad.

Via oss får du snabbt en personlig kontakt med framtida nyckelpartners och blivande kunder. Allt för att snabba på din innovation och tillväxt.

Ta en första kontakt idag: ęIQMRKWFIVKWGMIRGI WI

*PIQMRKWFIVK ô %GEHIQME ,IEPXLGEVI &YWMRIWW ;LIVI ]SY WLEVI ORS[PIHKI MRRSZEXMSR ERH WYGGIWW