Affärsplats Huddinge #03 2015 by Format Publishing

#3, 2015

ALLTID NÄRA NÄRINGSLIVET Vad gör de egentligen på Arena Huddinge?

Nybyggen: Forskningens högborg växer vidare i Flemingsberg

Världen: Den kommer litet närmare när en högskola till ﬂyttar hit

Forskning & företag: Möt dem som bekämpar cancer och anorexi

För ddig som bbryr ddi F dig d OM VAD DU ÄTER.

VÄLKOMMEN!

Ö V R E PL A N I K U N G E N S K U R V A S H O P P IN G C E N T E R

TEL 0721 - 94 10 69

BY.SE

LEDARE

Att gå sin egen väg En del tror att man kan lära sig framgångsrikt företagande av andra. Man ska gå på seminarier, läsa managementböcker och lära sig tänka som de som har lyckats tänker. Men jag tror att det viktiga är att lära sig lita på sina egna kunskaper och sin instinkt – även när det innebär att man inte gör som alla andra. Det här numret handlar om just detta. Här möter du cancerforskare som inte tror att man behöver hålla på i ett årtionde för att utveckla effektiva botemedel och människor som arbetat fram en helt egen metod för att hjälpa dem som lider av anorexi. Och en familj som ägnar all sin tid åt att förbättra utrustning för vattensport eller ta fram helt nya lösningar. Det gäller att stå mitt i verkligheten, men ständigt nyfiket betrakta den och tänka: hur kan det här bli bättre. Som till exempel Södertörns högskola i sin uppmärksammade kampanj ”Jag är lärare” som har lett till en mycket stor ökning av antalet ansökningar, och nomineringar i reklamtävlingar. Nytänkande är också det som präglar samarbetet mellan kommunen och näringslivet. Ibland brukar jag likna Huddinge vid ett nybyggarsamhälle – och det är inte därför att det verkar byggas överallt. Det är för att andan här präglas både av nyfikenhet, uppfinningsrikedom och samarbetsvilja. Precis som det är i ett nybyggarsamhälle. Det går att nå snabbare resultat i forskningen – bara man använder rätt metoder.

Boris Benulic, Editor-at-large

Annons

Dagkonferenser i toppklass – kreativ miljö

Heldag s konfer e ns 482 k r / person !

Moderna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stilrena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg och bussar. Parkeringsmöjligheter finns i direkt anslutning till anläggningen. Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponerade konferensluncher och hembakat fikabröd. Vårt motto är personligt professionellt! Service till kunden – möter människan. 08-588 918 80 www.huddingekonferenscenter.se

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

INNEHÅLL

06 Framgångsrik kampanj lockar 10 16 22 30 38 44 50 54 58

62 64

fler till Södertörns högskola Sprint Bioscience vänder ryggen mot gamla metoder Röda Korsets högskola i ständig utveckling Arena Huddinge skapar klimat för företagare Mando stoppar framgångsrikt självsvälten Flemingsberg Science skapar lokal samverkan Danske Bank bad finansministern svara på frågor Glömstaskolan förenar skog och bebyggelse Smidigt bygge för Technology for Health och Neo Familjeföretaget SkiMarin brädar de flesta

Scandinavian Biogas minskar koldioxidutsläppen Aﬀärsjuridik: När barnen ska ta över

HÄR LÄR DET BLI FLER En del tror att ﬂer söker till dokusåpan Paradise Hotel än till lärarutbildningar i Sverige. Det är inte riktigt sant. Det är möjligen på något sätt halvsant.

Ungefär 20 000 söker årligen till utbildningar som ger dem en möjlighet att bli lärare. Lite mer än 10 000 söker till Paradise Hotel för att få visa upp sina tatueringar, dricka sprit och hångla inför TV-kamerorna. Men den viktiga siffran är den här: 65 000. Så många lärare kommer det att fattas i Sverige om tio år. Men på Södertörns högskola har ansökningarna till lärarutbildningarna överstigit målet med 500 procent, och de ökade med 323 procent. Hur bar de sig åt? Och kan de bidra till att myten om ansökningarna till Paradise Hotel på sin höjd blir en kvartssanning? Hur har de då burit sig åt på högskolan i Moas båge i Flemingsberg. Vad har de gjort som inte andra gjort? Södertörns högskola utbildar lärare för verkligheten och eftersom lärarbristen är central behöver vi tänka på hur vi kan 6

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

sätta lärarrollen i nya kontexter. Genom att vara förebilder inom sina områden visar Stefan Batan och Rosh vilka egenskaper som kan göra unga människor till framtidens lärare, säger Kenneth Wall, kommunikationschef på Södertörns högskola. Det är alltså helt enkelt en fråga om att visa människor som lever mitt i verkligheten, som är uppmärksammade men som också känner sitt ansvar – det låter högtravande – men de vill vara föredömen, och de vill ge något tillbaka till alla dem som älskar det de gör på fotbollsplanen eller på scenen. Man vill helt enkelt bredda bilden av vilka egenskaper som gör en bra lärare. ”Jag försöker sprida passion och vilja på fotbollsplane”, säger Stefan Batan. Fansen uppskattar och följer mig i mitt spel, vilket gör att jag känner ett ansvar och ser mig själv som en förebild och lärare på flera sätt. För mig är det viktigt att kombinera glädjen i spelet med en vilja att lära sig mer.”

Södertörns högskola hoppas att kampanjen ska bidra till att bredda bilden av vad en lärare är, och på sikt göra att fler unga intresserar sig för läraryrket. Kampanjen har inte bara märkts i ansökningarna till högskolan. Nu är även kampanjen ”Jag är lärare” som man tagit fram tillsammans med Gullers Grupp nominerad till reklamtävlingen 100-wattaren. Tävlingens syfte är att belöna effektiv kommunikation. Kampanjen är nominerad både i kategorin ”Konsument – Kampanj”, där 25 bidrag nominerats, och i kategorin ”Ideellt – Kampanj” som ett av sju nominerade tävlingsbidrag. ”Vi blev förstås väldigt glada när vi fick veta detta”, säger Kenneth Wall. ”100-wattaren är ju det pris som belönar kommunikation som fungerat, och verkligen nått fram till målgruppen, vilket de fina ansökningssiffrorna till våra lärarutbildningar visar.” #

Stefan Batan och Rosh har huvudrollerna i kampanjﬁlmen som kan få pris

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Är du för upptagen för att byta bank? Skämt åsido, men i grund och botten är det faktiskt allvar. För om du struntar i att byta går du kanske miste om något bra. Och vet du, det är lättare att byta bank än du tror. Välkommen att kontakta oss för ett möte! Företagskontor: Liljeholmen (Årstaängsvägen 21 B) Privatkontor: Slussen (Stadsgården 12)

Boka ett möte på telefon 0752-48 45 42 (privat) eller 0752-48 30 48 (företag).

Många pratar om bostadssituationen i Stockholm; Att det för flertalet av dagens unga är nästintill omöjligt att få egen lägenhet. Det vill vi ändra på. Concent utvecklar små smarta hyresrätter för framtidens storstäder. Vårt senaste projekt är 150 student- och forskarbostäder i Flemingsberg. Läs mer om det på concent.se

HÄR VÄNDER DE RYGGEN MOT GAMLA METODER Det kan löna sig att göra tvärtom i läkemedelsbranschen. Anders Åberg och Sprint Bioscience har fått ett snabbt genombrott efter avtal med tysk medicinjätte.

Anders ร berg, VD och en av grundarna fรถr Sprint Bioscience.

HÄR VÄNDER DE RYGGEN MOT GAMLA METODER

Alla väntar vi nog – litet omedvetet – på att få vakna en morgon och läsa en rubrik som går tvärs över hela morgontidningens förstasida … och som ropar ut: ”Alla former av cancer kan botas!” Alla förställer vi oss nog också att över hela världen ﬁnns det stora hangarliknande byggnader där tusen och åter tusen forskare arbetar med att utveckla och testa olika botemedel mot cancer. Ni kan därför ana ungefär vad jag väntade mig när jag åkte för att besöka Sprint Bioscience: det är ju ändå ett företag som alldeles nyss skrivit ett avtal som kan vara värt två miljarder kronor med den tyska läkemedelsjätten Bayer. Jag räknade med att få vandra längs med oändligt långa rader av män och kvinnor som satt böjda över provrör, mikroskop, eller som stirrade in i dataskärmar. Men istället blev jag påmind om att det inte är antalet anställda som avgör hur framgångsrikt ett företag är – det avgörande är hur de anställda är organiserade, och själva metoden för arbetet. När företaget startade i januari 2009 sålde de forskningstjänster, förutom att de startade egna forskningsprojekt. Forskningen under den här perioden gjorde att man hösten 2013 hade 30 målproteiner utvalda. Januari 2014 började urvalsprocessen. Efter tre månader var man nere i tolv projekt, och därefter blev det tre. Här är det inte fråga om decennielånga forskningsperioder. Inga medicinska maratonlopp. Här är det som företagsnamnet säger mer en fråga om sprintning. De frågor man ställer sig under utvärderingen är: går det att genomföra tekniskt, och är marknaden intresserad av den möjliga produkten? VD Anders Åberg, som är en av grundarna av företaget har en lång erfarenhet inom medicinsk forskning, och har haft chefsbefattningar på stora företag i branschen. Efterhand under alla dessa år växte insikten fram om att man kanske skulle kunna arbeta på ett annat sätt än man traditionellt sett gör. ”När man arbetar i ett stort företag är det så många andra drivkrafter som spelar in; det är inte alltid som målet att få fram en fungerande produkt är det som styr skeendet i varje givet ögon12

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

Det ﬁnns 20 anställda på företaget, varav 15 är direkt upptagna med

blick”, säger Anders. ”Men jag och några vänner jag fått under de här åren … vi bestämde oss för att plocka ihop ett dream team som skulle arbeta på ett annat sätt än man brukar göra när det gäller medicinsk forskning.” På Sprint Bioscience stämmer man varje månad av tester och försök enligt en noga utvecklad metodik. Vad fungerar? Vad fungerar inte? En del projekt läggs på hyllan – och kan återupptas om forskningsläget ändras, andra skrinläggs helt – och en del fortsätter man med. Detta skapar hela tiden en känsla av att det händer något – och det är inte bara en känsla – det händer i verklig mening något. Forskningsarbetet innebär en ständig utvärdering och omvärdering av det man gör och det som pågår. ”Det märks på medarbetarna” menar Anders. ”Här ser man direkt resultatet av sitt arbete. Projekten pågår inte i åratal.” Sprint Bioscience är inriktade på att ta fram molekyler som kan användas för att bekämpa cancer genom att ingripa i olika processer.

forskningen. Den lilla organisationen kortar informationsvägarna, och gör att man kan hålla ett högt tempo i utvecklingen.

Fria radikaler kan skada celler, och friska celler har ett system för att bekämpa förekomsten av fria radikaler, medan cancerceller ofta har fått en del skyddssystem utslagna. Cancercellerna får därför bland annat förlita sig på ett protein benämnt PIP4K2A som styr ett av skyddssystemen. Sprint Bioscience arbetar för att finna en molekyl som kan hämma produktionen av PIP4K2A, och därmed slå ut cancercellens försvar mot fria radikaler – och därmed leda till dess död. I ett parallellt projekt – VPS34 – har man utvecklat en molekyl som blockerar en cancertumörs överlevnadsmekanismer – på så sätt försvagas den, och kan mer effektivt behandlas med läkemedel och strålning. Det mest framgångsrika projektet hittills är MTH1som innebär att man hämmar ett protein som skyddar cancercellen mot fria radikaler, vilket i sinom tid leder till att den får så allvarliga skador att den dör. ”Det projektet presenterade vi för Bayer första gången i juni 2014 på en mässa i San Diego”, berättar Anders. ”Litet mer än ett år senare hade vi ett avtal med dem som kan vara värt närmare

två miljarder kronor, och det är väldigt snabbt marscherat i den här branschen.” Avtalet har gett Sprint BioScience en bra slant på banken – och allteftersom Bayer fortsätter testa preparatet betalas ytterligare medel ut i takt med att vidare tester genomförs. Om sedan preparatet kommer ut på marknaden innebär avtalet att Sprint Bioscience också får en del av den förtjänst som då uppstår. De som köpt aktier i företaget kan känna sig nöjda. Introduktionskursen var 15 kronor, och nu står aktien i 40 kronor. Avtalet med Bayer är ett tydligt exempel på hur Sprint Bioscience vill arbeta – man driver forskning och testning målmedvetet och snabbt fram till den punkt där man kan sluta ett licensavtal med en stor aktör som kan driva testerna vidare på människor. Och även om företaget växer kommer man inte att ändra organisationsformen. ”Om vi blir dubbelt så många så, delar vi in oss i två grupper som arbetar precis som vi gör i dag. Det är närheten i en liten tät grupp av kompetenta människor som gör att vi kan hålla tempot. Växer gruppen minskar tempot”, slår Anders fast. # #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

r en ktionella och h책llbara arbe kt

er d채r m채nniskor trivs

11 000 STUDENTER, 840 ANSTÄLLDA, 70 PROGRAM, 270 FRISTÅENDE KURSER OCH NU FÖRTROENDET ATT UTBILDA HÄLFTEN AV LANDETS BLIVANDE POLISER

Häng med på #kunskapsresan

Den nya rektorn Louise Stjernberg och förvaltningschefen Ulf Westerberg är medvetna om att de leder arbetet på en skola med lång tradition – och en viktig del i den traditionen är ständig utveckling och förändring.

HÖGSKOLA I STÄNDIG UTVECKLING Ebola, böldpest, denguefeber, bristsjukdomar, svält, skottskador, bortsprängda ben, miljontals människor på flykt i stora – alltför stora – delar av världen. Det finns anledning till oro och sorg för den som ser sig om. De som utbildar sig för att kunna hantera skador och epidemier av det slaget borde ha något lätt oroligt och stressat över sig; det är ju inte så att de ska ägna sitt yrkesliv åt att dela ut Bafucin. Men det vilar något ganska rofyllt över de studenter vi möter i korridorer och fikarum på Röda Korsets högskola. Inte så konstigt. Här har man utbildat sjuksköterskor i mer än 150 år. Här är det senaste seklets katastrofer en del av högskolans historia. En del av vardagen. Parallellt med detta har Röda Korsets högskola utvecklat utbildning och forskning som gör att de blivit en självklar del i det svenska samhället, och utvecklingen av hälso- och sjukvård. Nu tar högskolan ett steg till när de nästa år flyttar till de nya lokalerna i Flemingsberg – och nu kan samarbetet utvecklas än mer genom närheten till de institutioner som finns där. #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

A L LT I D PÅ VÄG FÖ R AT T M ÖTA VÅ R D E N S B E H OV

”Fler och fler söker sig till våra utbildningar” förklarar Louise Stjernberg. Hon har själv nyligen sökt sig hit, och är alldeles nytillträdd som rektor. Hon har den där rastlösa förväntan över sig som man ofta har när man är ny på en tjänst, och den förstärks uppenbarligen av att snart – nästa sommar – flyttar hela verksamheten till nya lokaler i Flemingsberg. När hon beskriver verksamheten får man också en känsla av att det här är en person som gillar rörelse i sig – och det ska man nog göra i det här jobbet som världen ser ut. 18

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

”Vi är en stiftelse, och det ger oss en mycket större flexibilitet än om vi vore en del av myndighetssverige. Vi kan reagera snabbare och ta utbildningsuppdrag som är en följd av att något oväntat hänt”, förklarar hon. Ett exempel som kommer upp är förstås att möjliggöra utbildning av migranter så att de kan komplettera sin utbildning från hemlandet, och få arbete i den svenska hälso- och sjukvården. Flytten till Flemingsberg ser hon som något ytterligare kommer att utveckla verksamheten. När man läser om högskolans verksamhet märks det att man vill utbilda studenter så att de verkligen kan bedriva vård och ge hjälp i extrema

A L LT I D PÅ VÄG FÖ R AT T M ÖTA VÅ R D E N S B E H OV

Historien om en högskola i humanismens tjänst Sjuksköterskor utbildade på Röda Korsets högskola har ofta funnits på plats under de senaste 150 årens krig och katastrofer i världen:

1897 De två första Röda Kors-systrarna sänds till ett krig – det som då rasar mellan Grekland och Turkiet. Under denna period utbildas systrarna i första hand för att kunna ta hand om dem som sårats i krig.

1945 Röda Korssystrar tillsammans med svensk militär personal genomför under ledning av Folke Bernadotte en stor räddningsaktion där fångar som frigetts ur nazisternas koncentrationsläger transporteras till Sverige.

1859 Den schweiziske bankmannen Henry Dunant upplever under en resa blodbadet på slagfältet i Solferino i norra Italien. Han gör vad han kan, och försöker ge hjälp åt dem som skadats – oavsett vilken sida de kämpat på. Ur denna handling och ur detta synsätt växer Röda Korset fram.

1912 Den första Röda Kors-ambulansen lämnar Sverige med destination Grekland.

1950 Ett svensk fältsjukhus upprättas i Pusan för att vårda dem som såras under det pågående Koreakriget. Det är det första icke-amerikanska fältsjukhuset under kriget. Många av de mer än 70 sjuksköterskor som arbetar där är Röda Kors-systrar.

1863 Röda Korset bildas i Genève för att förverkliga Dunants vision om ”… hjälporganisationer, med syfte att i krigstid skaﬀa de sårade vård av frivilliga personer som vore intresserade och kompetenta för sin uppgift.” 1865 Sverige ansluter sig till Röda Korset. 1866 Emmy Rappe blir Sveriges första medicinskt utbildade sjuksköterska genom en utbildning i London vid Florence Nightingales sjuksköterskeskola. 1867 Emmy Rappe startar efter återkomsten Röda Korsets sjuksköterskeskola. Det blir Sveriges första sekulära sjuksköterskeutbildning, och hon leder den till 1877.

1915 Svenska Röda Korset får en ny organisation då Stiftelsen Röda Kors-hemmet bildas, och blir huvudman för Röda Korsets högskola. Röda Kors-systrar får ansvaret för att hjälpa och vårda de krigsfångar och invalider som kommer till Trelleborg som ett led i fångutväxlingen mellan de stridande parterna under första världskriget. Totalt kommer 60 000 krigsfångar att utväxlas de kommande tre åren. 1927 Röda Korsets elev- och sjuksköterskehem öppnas på Sabbatsbergs sjukhusområde. 1935 Svenska Röda Korset sänder en ambulans till Abessinien efter det att landet angripits av Mussolinis Italien. Ambulansen bombas av italienskt ﬂyg och Röda Korssystrar skadas.

situationer – men att man också vill att de ska vara förberedda på vad som kan ske, eller som de själva uttrycker det: ”Vi har utbildat framtidens sjuksköterskor sedan 1867.” ”Flytten gör att vi hamnar i en miljö där vi kan utveckla samarbete, där nya spännande projekt kan startas som går över gränserna. Därute finns redan den medicinskt-tekniskt inriktade forskningen på KTH och KI, där finns Karolinska sjukhuset, Södertörns högskola med sina utbildningar och forskning kring ämnen som migration, etnicitet och miljö – och så flyttas allt mer av Polishögskolans verksamhet ut i området. Det är en helt perfekt miljö för oss att verka i.”

1960 Afrika – och världen – skakas av bland annat krigen i Kongo och Biafra, i Asien dör en miljon människor i Bangladesh efter en cyklon, Vietnamkriget intensiﬁeras, Rwanda, Bosnien, Irak, Syrien … utvecklingen i världen dessa årtionden påverkar verksamheten på högskolan bland annat genom att vård och behandling av torterade och traumatiserade människor blir en del av utbildningen. 2004 Röda Korsets högskolas verksamhet förläggs till Norra Djurgården, nära Valhallavägen vid Östra station och Tekniska högskolan. 2016 Röda Korsets högskola ﬂyttar till Flemingsberg.

Under samtalet inser jag att det också är den starka företagskulturen i Flemingsberg som gör området så attraktivt för Röda Korsets högskola. Överallt i Flemingsberg finns företag som växt fram ur forskningsmiljöerna, och Louises ambition är att skolans flytt från Östermalm till de nya lokalerna även ska leda till att företag startas – för som hon konstaterar: ”Sjuksköterskor är uppfinningsrika. De får ofta uppleva att de kommer på en lösning – och sedan är det någon annan som gör affär av det. Miljön i Flemingsberg kommer säkert att stimulera sjuksköterskor att också bli företagare.” #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

A L LT I D PÅ VÄG FÖ R AT T M ÖTA VÅ R D E N S B E H OV

Det vilar en glad och lugn stämning över eleverna – antagligen därför att de vet att de får en utbildning som gör att de en dag kan bidra till ett bättre liv för andra människor.

Förvaltningschefen Ulf Westerberg påpekar att flera studenter på skolan har fått det prestigefyllda Queen Silvia Award som går till sjuksköterskestudenter som kommit på idéer som kan förbättra vården av framför allt äldre. ”I år gick det till Elin Engman som presenterade en idé för att underlätta sondmatning och året innan gick det till Hanna Davidsson som också var student här.” Entreprenörsandan finns inte bara hos studenterna – den finns uppenbarligen inbyggd i själva verksamheten – en självklar del är de uppdragsutbildningar man genomför – här har man bland annat utbildat personal från ”Läkare utan gränser”, och man genomför även handledarutbildningar. 20

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

Det som förvånar mig när jag studerar läroplanerna för högskolan är att de inte bara är så omfattande när det gäller den medicinska utbildningen – här krävs också att studenterna sätter sig in i och förstår de sammanhang som orsakar olika former av katastrofer – men den krävande utbildningen verkar snarast vara något som lockar allt fler studenter. ”Antalet sökande hit ökar från år till år” säger Louise. ”Det beror på att vi har ett bra renommé och ett starkt varumärke – allt fler människor söker sig utbildningar där de känner att deras insats kan göra skillnad för andra människor.” #

25 % av din vanliga soppåse skulle kunna bli biogas Vi vill ha in matavfall från både hushållskunder och företag. Vi kan både hämta och ta emot. Besök www.srvatervinning.se/matavfall för mer information.

Edward Howard, som leder Arena Huddinge, ser framtiden an med tillfĂśrsikt.

Pia Forsberg, nĂ¤ringslivschef i Huddinge kommun.

TVÅ PROFILER, ETT ANSIKTE UTÅT När man träffar och intervjuar företagare får man ofta bekräftat vilket härdigt och kreativt släkte det är. Möjligen är det en sak som kan göra dem litet nedslagna och modstulna, och det är att de uppfattar att myndighetspersoner och politiker inte riktigt alltid förstår de villkor en företagare lever under. Företagare i Huddinge verkar dock vara ett undantag. Där kommer man nästan först av allt i samtalen in på vad som verkar vara ett klimat som företagare trivs i. Och lika ofta kommer man in på Arena Huddinge. Efter att ha läst dokument och verksamhetsplaner från Arena Huddinge blev vi litet fundersamma – oftast stod där förvisso kloka saker. Men det var saker vi läst i andra dokument i andra kommuner, och där var inte vår upplevelse att företagarna var lika belåtna med sakernas tillstånd. Det måste finnas något mer … För att få svar på vad detta kan vara bestämde vi oss för att sätta oss ner med två personer vars namn dök upp hela tiden; kommunens näringslivschef Pia Forsberg och Edward Howard som leder Arena Huddinges verksamhet. Jag som hade trott att de skulle luta sig bakåt och le belåtet när jag berättade om det beröm jag hört företagare uttala fick istället höra Edward säga: ”Men riktigt så är det nog inte. Det finns företagare som ännu inte är riktigt tillfreds.” … och Pia fyller i med: ”Men vi jobbar på att de ska bli det”. Någonstans där tror jag att jag får syn på en av de saker som utmärker de som arbetar med de här frågorna i kommunen – de blir aldrig riktigt nöjda, vill alltid gå en bit till.

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

TVÅ PROFILER, ETT ANSIKTE UTÅT

Möten för alla behov Det är många typer av verksamheter som ska samverka smidigt för att man ska få en utveckling över hela linjen i kommunen. Det är något som gjort att Huddinge kommun med hjälp av Arena Huddinge utvecklat en mängd olika typer av aktiviteter – allt för att skapa en enkel och rak kommunikation mellan näringsliv, politiker och tjänstemän. Bland aktiviteterna ﬁnns: God Morgon Huddinge Frukostmöten som genomförs fyra gånger per år på olika håll i kommunen med inbjudna gäster som får slå sig ner i morgonsoﬀan och bidra med sina kunskaper och idéer – det kan vara politiker, företrädare för högskolor, företag eller förvaltning. Ett utmärkt sätt att få en bra start på dagen – på alla sätt – det som serveras är lika nyttigt som det som presenteras från scenen.

Den som tror att det är tomt i sammanträdesrummen i ett kommunalhus en fredag för att alla tagit kompledigt eller loggat ut för ”möte på stan” har inte varit i Huddinge. Vi får leta runt en stund innan Edward lyckas uppbringa ett ledigt rum på fem kvadratmeter. När vi diskuterar tillkomsten av Arena Huddinge för tio år sedan låter det litet grand som berättelsen om två personer som gått vilse i skogen, och till slut möts i en glänta där de tillsammans börjar orientera sig för att kunna hitta rätt. Från ena hållet kom representanter från näringslivet som kanske ibland tyckte att kommunen inte riktigt förstod vilka möjligheter Huddinge hade; från andra hållet kom politiker och tjänstemän som tyckte de saknade ett verktyg för kommunikation med företagen – något som gjorde det möjligt för dem att samla in synpunkter från affärslivet man kunde ha som utgångspunkt för diskussioner och planering. Egentligen var det väl kanske inte så att de hittade den där gläntan – de skapade den istället – och det blev Arena Huddinge. Verksamheten 24

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

Mötesplats Huddinge Den stora lokala företagarmässan som inte bara ger företagare en möjlighet att visa upp sig och att knyta nya kontakter – en räcka seminarier ger fördjupad kunskap om de skeenden i den svenska och globala ekonomin som kan påverka det som sker lokalt. Almedalsveckan Där sprids information om de möjligheter och fördelar som Huddinge erbjuder på alla områden. Enskilda företagare har en möjlighet att bo gemensamt med andra från kommunen, vilket ytterligare berikar upplevelsen. I kommunens och Arena Huddinges aktiviteter spelar marknadsföring och mässaktiviteter en viktig roll – exempel på detta är deltagande på fastighetsmässan Business Arena och annonsering i fackpress.

finansieras av kommunen och näringslivet – och Pia berättar att företagen ska ha majoritet i styrelsen ”för att organisationen inte ska fastna i det kommunala maskineriet.” Edward förstår inte riktigt min fråga om det i så fall inte känns konstigt att ha kontoret i kommunalhuset – borde han inte sitta på mer neutral mark, undrar jag. ”Det är bara fördelar med att sitta här – då kan jag ha daglig kontakt med politiker och de som arbetar i förvaltningen”, förklarar han. Ord som hela tiden återkommer i samtalet är ”personliga relationer”, ”lösningsorienterad”, ”gemensamma mål” och ”plattform”. Efter hand när Edward beskriver hur de arbetar förstår jag att det är som jag misstänkt – det avgörande är inte vad man skriver i dokument – det viktiga är vad man gör.

TVÅ PROFILER, ETT ANSIKTE UTÅT

”Alla jobbar med kommunens bästa för ögonen”, förklarar Edward. ”När företagen och kommunen har samsyn i en fråga, och det finns en gemensam plattform, då är det upp till varje enskild företagare att gå vidare och ta de diskussioner som berör just dem med kommunen.” På samma sätt hanterar man konflikter av olika slag – finns det intressemotsättningar flyttar man dem utanför Arena Huddinge, och så får de lösas mellan dem det berör. Arena Huddinge ska vara en plats där man strävar att finna det som förenar, och det som ska förena ska vara stora och djärva mål. Och visst låter det lätt: ”skapa samsyn”, ”bygga plattformar”. Men det är inte alla som lyckas med det, tänker jag medan jag en lördag eftermiddag brottas med att skriva intervjun med Edward. Har jag verkligen fått fatt på det där speciella som uppenbarligen finns där? Vad är det jag missar?

På kvällen ser jag säsongpremiären av ”Downton Abbey”, och det är då jag inser vad det är som är det speciella med Arena Huddinge. När kärleken förde Edward till Sverige förde han i sin tur med sig en rejäl dos engelsk samförståndsanda till verksamheten i Huddinge. Den andan bygger ju ofta på en känsla för platsen där man är, dess förutsättningar, historia och möjliga framtid. Han är ungefär som Mr Carson; diplomatisk, nedtonad, men ändå väldigt bestämd – och Carson lyckas trots att han håller sig i bakgrunden få en mängd starka, motstridiga viljor att röra sig åt samma håll – och han har ständigt det gemensamma ”bäst för alla” för ögonen. Eller beror allt helt enkelt på att Edward är utbildad socialantropolog; den som ägnat sig åt att analysera samhällsformer och människors relationer till varandra och sin omgivning är nog ganska lämpad för den här sortens verksamhet. Eller beror det på att samspelet mellan honom och Pia verkar vara så enkelt och jordnära – vilket kan bero på att #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

TVÅ PROFILER, ETT ANSIKTE UTÅT

Pia ger mig en känsla av att vara en av de där cheferna som tar plats – men samtidigt inger hon en känsla av att hon är en person av det slag som alltid lyckas se sig själv utifrån, och att hon därför då och då klappar sig själv på axeln och säger för sig själv: ”Seså Pia, nu ska du ta litet mindre plats.” ”Jo, men visst är det personliga viktigt”, konstaterar Edward. ”Och vi arbetar också för att föra ner de stora frågorna till det enkla, konkreta och gripbara. Mycket kan man också lösa i mer informella möten. Det är därför det är bra att jag finns här i kommunhuset; allt behöver inte lösas genom stora, nästan rituella sammankomster.” ”Det gör det inte bara enklare att snabbt kunna lösa frågor, det gör att vi ständigt lever vägg i vägg med företagen i kommunen” förklarar Pia. ”Det har gjort att vi får en mycket bättre känsla för deras villkor – och den förståelsen är något vi arbetar för att sprida i hela organisationen. Vi genomför

En arena för alla

internutbildningar inte bara i vår sektion, utan strävar efter att ge alla som arbetar i kommunen en känsla för hur det är att driva företag – och vad som är en företagares behov.” Både kommunen och Arena Huddinge strävar också efter att ge företagarna samma möjlighet till mer informella möten i mindre grupper – eller på tu man hand – allt behöver inte vara stora seminarier eller företagardagar och frukostar – även om det är en mycket viktig del av aktiviteterna. Det är i det sammanhanget man ska se arbetet med att ta fram en näringslivsstrategi i kommunen – där är företagarna en integrerad del i processen; deras synpunkter är viktiga för att kunna förbättra upphandlingsprocessen och för att alla beslutsprocesser ska kunna bli smidigare och utgå från ett underlag där alla som berörs kunnat bidra. Den grundläggande frågan från kommunen till företagen är helt enkelt: ”Vad kan vi göra för er?”

Idrotten är viktig för Christer Holger.

SKAPASKOLAN Christer Holger var med och grundade Skapaskolan 2013. I dag har man 220 elever, och ska växa till 480. Hösten 2017 flyttar man in i nya lokaler i Rosenhill. Skolans profilområden är hälsa, vänlighet och digitala medier. Hälsa för att rörelse utvecklar hjärnan, ökar koncentrationsförmågan och bidrar till välmående. Vänlighet för att det ger en trygg lärmiljö. Digitala medier för att göra lärandet mer angeläget och på riktigt. Christer tycker att den stora fördelen med Arena Huddinge är att det är en plats för verklig dialog. ”Det tycker jag är ganska ovanligt. Ska det fungera så måste alla vara beredda till ett ömsesidigt utforskande, och att granska sina egna åsikter också. Det är krävande, men jag tycker det fungerar.” En annan fördel han ser är att i Arena Huddinge finns hela samhället representerat:

Vad tycker företagen 26

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

TVÅ PROFILER, ETT ANSIKTE UTÅT

När Pia beskriver alla de stora mål som är uppställda för kommunen: byggande av bostäder och lokaler för företag, alla kommunikationer – järnväg, bilvägar, cykelvägar, ny tunnelbana, spårväg – infrastruktur i form av skolor, vård, omsorg och service, så påminner hon kanske mest om en bra fotbollstränare som vet att hon har ett bra lag och därför längtar efter nästa match. Men samtidigt vet hon att det behövs ständig coachning, ständiga diskussioner för att laget ska prestera på toppen av sin förmåga. Alla delar i laget ska känna att de utvecklas – både företagare och de verksamma i förvaltningen – och alla ska känna att de är en del av ett vinnande lag. ”Vi satsar på en utbildningsdag för hela kommunen” berättar Pia. ”Vi utvecklar bättre e-tjänster för företagen och utbildar politiker. Men det är också viktigt för oss att skapa en insikt hos företagarna om vilka regler som gäller för oss som kommun – det ska finnas en ömsesidig förståelse. Vi arbetar också i kommunen med djupintervjuer med enskilda

”Där möter du politiker, tjänstemän i kommunen, stora som små företagare – alla deltar i samtalet.” Christer påminner sig en konferens då man genomförde ett rollspel och fick byta plats och funktion med andra – som när han själv fick agera kommunaltjänsteman som ställs inför en ivrig entreprenör som vill påskynda ändringar i ett bygglov. ”Då fick jag ju en bättre för hur det är på andra sidan bordet”, konstaterar han. Att politikerna är med i verksamheten på olika sätt ger inte bara Arena Huddinge styrka tror han – eftersom de alltid är med och lyssnar och diskuterar så är han säker på att det också påverkar planering och utveckling i hela kommunen – och det är ju stora mål som ska uppnås konstaterar han med vad som låter som ett förnöjt tonfall. Som grundare av en skola vet han hur viktigt utbildning och skola är för en kommuns och orts tillväxt. Christer återkommer ofta till det här med hur han uppskattar dialogen – och hur bra det är att man också lär sig använda samma språk och inte sitter fast i uttryck som inte beskriver verkligheten. ”Vi talar ju sällan numera om kommunaltrafik, vi säger kollektivtrafik eftersom de tjänsterna utförs av både offentliga och privata aktörer. Men när vi talar om skola och omsorg säger många ofta fortfarande ’kommunal service’ även om den ofta utförs i privat regi. När jag påpekade det i en diskussion märktes det att många fick en tankeställare.”

företagare och fokusgrupper för att få en ännu bättre kunskap om vilka behov som finns. Och så har vi i förvaltningen identifierat de 130 personer som har mest kontakter med företag – som till exempel handläggare av bygglov eller tillstånd för försäljning av alkohol och tobak. De får extra utbildning – man kan säga att vi strävar efter att skapa en empatisk byråkrat.” I samhällsdebatten är det ofta en viktig fråga om det är marknaden eller staten och det offentliga som ska dominera. Huddinges lösning verkar vara att helt enkelt genom en dialog upprätta samförstånd om vad som är möjligt att göra gemensamt, och sedan låta varje part ta ansvar för att utveckla sin verksamhet i enlighet med de mål man är överens om. ”Kommunen kommer aldrig att starta företag”, deklarerar Edward. ”Men kommunen kan skapa förutsättningar för att nya företag startas … och att befintliga företag växer.” #

LOTS SECURITY En av de första medlemmarna i Arena Huddinge var Lots Security som säljer olika former av larmsystem – allt från överfallslarm till personlarm som används i vård och omsorg. Företaget blev medlemmar redan 2008. ”Vi var ett av de första småföretagen som gick med”, berättar Tuula Ranebäck. ”Det är bra att med tiden så har ﬂer småföretagare blivit medlemmar. ” Hon säger sig märka att både Arena Huddinge och kommunens näringslivssektion lägger sig allt mer vinn om att lyssna på mindre företag och se vad som kan göras för att tillfredsställa deras behov. Samma dag som vi talas vid väntar hon också besök av Pia Forsberg och Nina Uddén från näringslivssektionen. Det är viktigt med nätverk som Arena Huddinge, konstaterar hon, och hon tycker att den viktigaste aktiviteten är medlemskonferensen i november: ”Visst försvinner det kanske två arbetsdagar. Men det får man ta igen sen. På konferensen har man inte bara möjlighet att lyssna på intressanta föredrag och diskutera – i pauserna och på kvällen kan man prata med andra företagare och med kommunens politiker – det känns som om alla är där.” Men det ﬁnns saker hon gärna ser utvecklas: ”Det vore bra med större samarbete mellan de olika företagarorganisationerna. Jag hoppas på en gemensam avgift så man får tillgång till alla nätverk”, avslutar hon.

om Arena Huddinge? #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Sveriges förrsta privata JEQMPNIWTEVERHI EZ WXEQGIPPIV Cellavivas V VD och grundare Mathias Svahn a valde Flemingsberg för att i september 2015 öppna Sverig ges första privata familjesparande a av stamceller från navelstträngsblod. d 0§W SQ HIVEW VIWE T¨ ęIQMRKWFIVK VKWGMIRGI WI

Plats för nä ästa framgång Här växer du tillsammans med några av världens främsta forskare, ett av Europas största universitetssjukhus och innovativa Life science-företag. Flemingsberg Science sammanför dig med rätt personer inför en etablering eller ett nytt samarbete. Vi kan de lokala förutsättningarna, marknaden

och kulturen. en Via oss blir du en del av den struktur där vård, forskning och företag utvecklas tillsammans. Samarbetet inom fokusområden som cellterapi och odontologi förbättrar redan vårdens vardag. Samtidigt skapas nya innovativa företag med sikte på en internationell marknad.

Via oss får du snabbt b en personlig kontakt med framtida nyckelpartners och blivande kunder. Allt för att snabba på din innovation och tillväxt.

Ta en första kontakt idag: ęIQMRKWFIVKWGMIRGI WI

*PIQMRKWFIVK ô %GEHIQME ,IEPXLGEVI &YWMRIWW ;LIVI ]S SY WLEVI ORS[PIHKI MRRSZEXMSR ERH WYGGIWW

Bygg samh hällen med oss! Vi skulle kunna stapla siffror och skryta om m vår storlek. Berätta att vi har en omsättning på 1,3 miljarder kronor och är ett av Sveriges tio största kommunala fas a tighetsbolag. Säga att våra fastigheter består av lika stora delar bostäder som lokaler. Rada upp pp våra lokaltyp yperr. Försk s olorr, skolorr, äldreboenden, frilufts- och idrottsanläggningarr, kontorr, köpcentrum.

Jobba hos Hu ug ge MÅNIKA PETTER RSSON FÖRVAL LTARE – Mitt jobb är som ett smörgåsbord med olika delar. Bakom varje OlJHQKHWVG|UU ÀQQV HQ KLVWRULD DWW berätta och en kraft att förändra. Att för valta bostädeer är att för valta liivet.

Och visst, det är imponerande. Men det viktiga är vad vi faktiskt gör varje dag och vad vi vill med det. För överallt där Huddingeborna ärr,, är också Huge. Där de borr,, handlarr,, idrottarr, studerar eller kanske till och med jobbarr.. Genom vår verksamhet och vårt arbete är vi med och skapar ett Huddinge att utvecklas i, genom livets olika skeden. Vi ger helt enkelt Huddingeborna förutsättningar till ett bra liv.

ERIK YFVER DRIFTCHEF – Jag tycker om att vara delaktig i de beslut vi tar om våra fastigheter och att hitta nya lösning ningar på våra utmaningar. Och så träffar jag många människor och har möjlighet att pååvverka min arbetsdag.

Detta gör oss till så mycket mer än ett fastighetsbolag. Det gör oss till samhällsbyggare.

Hu ug ge F Fas astigheter AB | Box 1073, 141 22 Huddinge Växel 08-535 320 00 | Kundtjänst 08-535 320 10

| huge.se | E-ppost inffo@huge.se

DE STOPPAR SJÄLVSVÄLT

Anna Anvret, Monica Callmer, Aira Hård och Cecilia Bergh driver ständigt på utvecklingen för att Mandometern ska bli ett än smidigare verktyg i arbetet med att behandla anorexia.

Mandometern består av en våg som placeras under patientens tallrik – den visar hur mycket mat som ﬁnns på tallriken …

… och allteftersom patienten äter upp maten visas detta i en app i mobilen. Patienten kan justera sitt ätande tills det sammanfaller med den önskade kurvan som också visas i appen.

För det första avslutar 30 procent av patienterna behandlingen för att den inte har effekt. För det andra är sällan de patienter som fullföljer behandlingen symtomfria. För det tredje når färre än hälften kriteriet ”ingen ätstörnings-diagnos”, som är det vanliga måttet på behandlingens effekt. För det fjärde är det vanliga resultatet att majoriteten återfaller inom ett år. Om lätt sjuka, yngre patienter behandlats är återfallet betydligt mindre. För det femte har anorexi bland den högsta dödligheten bland psykiatriska diagnoser. Nedslående resultat. Nej, vi talar inte om en farlig farsot och epidemi i tredje världen. Vi talar om anorexia nervosa. Men på Mandometerklinikerna (Mando) lyckas man få 75 procent av patienterna friska, och de flesta, 90 procent, håller sig friska under en uppföljning av fem år. Vi åkte dit för att få veta hur man med hjälp av värme, en våg och en mobiltelefon och stöd från behandlare kan nå så bra resultat.

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

D E S T O P P A R S J Ä LV S V Ä LT

För 22 år sedan kommer en utmärglad patient som är svårt medtagen in akut till Huddinge Sjukhus. Jourläkaren skickar patienten vidare till psykiatriska kliniken. Anorexi är ju en psykisk sjukdom – vad ska man annars göra? Men där svarade man att hon var i för dåligt kroppsligt skick. Vad gör man då? Jourläkaren drar sig till minnes att det ﬁnns en forskargrupp på sjukhuset som arbetar med ätbeteende. Så han frågar Cecilia Bergh i den gruppen om hon kan ta hand om en svårt sjuk patient. Cecilia svarar ”Ja!” … och historien om Mando tar sin början.

Behandlingen av patienten baserades på kunskaper från forskning. Men i början gick hon ner i vikt – från 29 till 27 kilo – vilket inte är konstigt; när man börjar äta förändras ämnesomsättningen, och förbränningen ökar. Men när viktökningen dröjde blev Cecilia fundersam. … vad var det som hände egentligen? Det visade sig att på kvällarna såg patienten till att branddörrarna mellan flera avdelningar öppnades, och så ägnade hon sig åt att springa fram och tillbaka genom de långa, tomma korridorerna. Cecilia ringde sin kollega Per Södersten och undrade vad hon skulle göra. Svaret blev: ”Värm henne!” – djurförsök hade visat att värme minskar aktivitet. Om man håller någon ordentligt varm, så försvinner lusten att sätta sig i rörelse efter det att man ätit. ”Men hur skulle jag få tag på utrustning för detta?”, undrade Cecilia. ”Visst jag kunde rekvirera värmefiltar och annat. Och vänta på besked som kunde ta hur lång tid som helst, och när det väl kom kunde jag inte vara säker på att jag skulle få några filtar. Vi hade inte någon tid att förlora.” Cecilia är inte den som ger upp, så hon letade reda på ett förråd som hon tömde utan att fråga om lov! Och värmefiltarna köpte hon på Åhléns. Nu går behandlingen in i en ny fas – sex noggrant planerade måltider som följdes av vila i 35 graders värme. Hur det gick? ”Patienten tillfrisknade efter nio månader, sedan läste hon juridik, och i dag är hon domare i EU.” Men hur ser då själva metoden ut? 32

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

När jag får den beskriven för mig visar det sig vara raka motsatsen till traditionella behandlingar. Jag kommer att tänka på en vän vars tonårsdotter drabbades av anorexi och mycket snabbt gick ner tio kilo. Hon gick på behandling i ett år utan att vikten ökade nämnvärt, men en dag började hon plötsligt bara äta, och kunde ganska snabbt därefter friskförklaras. När hon försökte förklara för föräldrarna vad som hänt sa hon: ”Men jag orkade inte med behandlingen … flera gånger i veckan skulle jag prata med psykologer och kuratorer om hur jag mådde, om jag var deprimerad, varför jag var deprimerad, vad jag tyckte om min mamma, min pappa, mina syskon, skolan. Och jag skulle hålla på och rita hela tiden och uttrycka mina känslor. Jag orkade bara inte med allt det där pratandet, så jag tänkte att det är väl lika bra att jag börjar äta igen.” Mandos metod utgår ifrån att patienterna inte har någon psykisk sjukdom – man säger istället att patienterna får psykiska problem när de äter fel, för litet och för sakta, och går ner i vikt. Därför blir träning att äta rätt en grundläggande del i behandlingen – och det är inte så underligt som det låter – tänk efter själv hur det ser ut i din omgivning. Människor äter på olika sätt. De flesta äter tills de känner att de är mätta, andra äter mest hela tiden – i samma snabba takt tills maten är slut, och de hinner därför inte känna att de faktiskt redan är mätta. Att upprätta kontakt mellan kroppen, de fysiska förnimmelserna och de föreställningar man har om sitt ätande gör att patienten får ett bättre förhållande till att äta. Under måltiderna får de lära sig att äta i rätt takt, och tugga ordentligt. Man lär sig helt enkelt att äta rätt – men också att äta rätt mat.

D E S T O P P A R S J Ä LV S V Ä LT

Ätträningen sker med hjälp av en Mandometer – vi får se femte generationens utrustning som är en tunn våg, och en app i mobilen. ”Först väljer man måltid”, förklarar forskaren Anna Anvret och visar hur det går till. ”Sedan placerar man sin tallrik på vågen, och fyller på med mat tills appen visar 100 procent. Man uppskattar hur mätt man är i appen, och sedan äter man. I appen ser man en kurva som visar normalt ätande, och en annan kurva som visar hur man själv äter. Det är vågen som registrerar hur snabbt maten försvinner från tallriken – den står nämligen i kontakt med mobilen. Och då kan man anpassa sitt ätande efter normalkurvan.” En enkel inlärningsprocess – som ger resultat. 75 procent blir friska, och efter fem år är 90 procent fortfarande friska. Ingen patient har dött. I traditionell vård är siffrorna inte lika uppmuntrande. Statistiken pekar på att anorexi har bland den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser. Färre än hälften blir friska, men majoriteten återfaller inom ett år. Trots en flera decennier lång verksamhet är det fortfarande svårt att få gehör för Mandos metoder. Det finns en tröghet i systemet. ”Jag är så glad att jag och Per Södersten fick hjälp och stöd av sjukhusledningen att knoppa av verksamheten”, berättar Cecilia. ”Det finns så mycket trögrörlighet i landstinget, och ofta tveksamhet till allt som ifrågasätter de metoder som används.”

INTE BARA ANOREXIA, OCH INTE BARA i SVERIGE Mandos metoder lämpar sig också väl för behandling av överviktiga – forskningsprojekt som genomförts i Bristol visar på tydliga viktminskningar, och att de som behandlas också klarar av att hålla vikten. Mando har i dag kliniker och verksamhet också i New York och i Australien där man behandlar anorexia, bulimi och övervikt.

Annons

Få nya tips på de spännan ! affärer

AFFÄRSNÄTVERK Clawe driver nio affärsnätverk under namnet Clawe Business Club:

Huddinge Business Club, Telje Business Club, Nacka Business Club, Täby Business Club, Bromma Business Club, City Business Club, Oan Business Club, Golf Business Club, och Clawe Business Clubs.

kommersiella geniala drag. Som medlem i gruppen får du ständigt nya tips på spännande affärer. Ditt företag har exklusivitet inom ert affärsområde. Som gäst ges du möjlighet att presentera din verksamhet, och samtidigt lyssna till andra intressanta affärsupplägg från våra medlemmar och gäster. Intresserad? Hör av dig till Claes Weström: 070-441 04 26, claes@clawe.se

Affärsnätverken är en exklusiv mötesplats för spännande affärsmöjligheter. Grupperna kan inspirera dig och öka din möjlighet att göra

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Anorexia dokumenterades redan på 1600-talet av Richard Morton, men det dröjde till slutet av 1800-talet innan begreppet anorexia nervosa myntades i England. Trots att sjukdomen studerats länge kunde den fortfarande under mitten av 1990-talet omtalas som en sjukdom som bara drabbade ﬂickor från ”överklassen”.

Hon tycker det är ganska talande att det är först 2005 som landstingen inkluderar ätträning i behandlingen av anorexi. Och så sent som i mitten på 1980-talet kunde man få läsa om hur ansvariga personer betecknade anorexi som en ”överklassjukdom”. Man påminns om textilarbetarna på 1800-talet som kastade in sina träskor för att förstöra de nya spinnerimaskinerna; nya metoder och utveckling leder till nya sätt att arbeta. Man måste anpassa sig, men ingen vill bli av med det man vant sig vid. På Mando är det ingen som är orolig för att bli av med jobbet, det viktiga är att patienterna blir friska och helst aldrig blir sjuka. Cecilias nästa drag är att ta fram en Mandometer som man köper på apoteket, eller beställer över nätet och använder själv hemma utan att behöva gå till sjukhuset. Men ingen på Mando riskerar att bli utan arbete – de som finns på Mando är alldeles för uppfinningsrika för att uppgifterna ska ta slut. Och som Cecilia konstaterar: ”Det är väl bara bra om vi kan digitalisera behandlingen så att fler kan behandlas.” När vi vandrar runt i de ljusa lokalerna ser vi små ätlab där behandlingen inleds. 34

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

”Här äter patienten tillsammans med sin behandlare”, förklarar Monica Callmar, en av Mandos mest erfarna behandlare. ”Men efterhand äter man tillsammans med de andra patienterna gemensamt i matsalen.” Precis som man lägger sig vinn om att skapa rutiner kring ätandet intresserar man sig förstås för de sociala förhållandena, berättar Monica – man diskuterar med patienten och hjälper till med att skapa och forma mål och sammanhang för patientens sociala liv – och följer också upp hur det går på dessa områden när patienten lämnar behandlingen. Även jag, som bara är en tillfällig besökare, känner mig väl omhändertagen i den här miljön. Jag gissar att det är den där omhändertagande känslan som gör att många föräldrar lugnt går hem när de blir tillsagda av personalen att göra det. De vet att det kommer att gå bra. Här ser man inte anorexin som en följd av problem i familjen, utan snarare att anorexin kan skapa problem bland de anhöriga i form av skuldkänslor och oro, och att det kan vara skönt för föräldrar att någon annan tar över ansvaret för ens sjuka barn. Innan vi går förklarar ekonomichefen Aira Kiema Hård att vi gärna får komma tillbaka i mitten av november, för då ska man uppmärksamma att 1 000 patienter är friska… och så tillägger hon: ”… fast egentligen är det väl närmare 1 200.” #

2NCVU HÒT ɆGT CHHÀTGT Nu har vi satt s spaden i jorden för att bygga a framtidens Huddinge. Efter en period av tillväxt och noggrann pla anering har vi bytt skissblocken n mot bygghjälmar. Är du redo att tta nästa spadtag med oss?

Hud ddinge bygger samlar projektt som m visar hur kommunen växer i tak kt med regionen. Kraftigast tillväxt visar de tre områdena Flem mingsberg, Kungens kurva och centrala Huddinge. Här växe er attraktiva boendemiljöer

fram i närhet till shopping g och UGTXKEG UCOV IQF MQNNGMVKXVTCˬM och välkomnande grönska a. Starka satsningar görs på en utbyyggd infrastruktur, bland annat i form av Spårväg syd, Tvärförbindelse ndelse Södertörn och Förbifart Stockholm. tockholm.

Läs mer om Hudding ges utveckling på hud ddinge.se/bygger

Technology Technolo o y for og for Heealt alth th Frรฅn Fr rrรฅ รฅn รฅ n grundfo g grundf ru undfo forskning forskning rsk kniing pรฅ pรฅ molek moleky mollekylniv ky ylnivรฅ yl lnivรฅ vรฅ ti till ill ll hรถgteknologisk hรถg gteknologisk g teekn nollog gisk k rry rym rymdf ymdfo ymdf y forskning fors orskning rsskn skning kniing โ med med individen iindiivi viden iden en i cen ceeen ntr trum tru um

ย

67+ lU HWW FHQWUXP Sn LQWHUQDWLRQHOO QLYn I|U WYlUYHWHQVNDSOLJWW VDPDUEHWH PHOODQ DNDGHPL YnUGJLYDUH QlULQJVOLY RFK PHGERUJDUH NULQJ XWELOGQLQJ RFK IRUVNQLQJ LQRP RPUnGHQD WHNQLN PHGLFLQ RFK KlOVD +lU WLOOYDUDWDV NOLQLVND erfarenheter och erfarenheter frรฅn vรฅrd rd och omsorg.

ย

.XQVNDS RPVlWWV L XWELOGQLQJ IRUVNQLQJ RFK LQQRYDWLRQHU VRP UHVXOWHUDU L Q\D WDQNHVlWW RFK NRPPHUVLHOOD SURGXNWHU VDPW GLDJQRV EHKDQGOLQJV RFK RPsorgsformer.

ย

6NDSD XWE\WH DY NXQVNDS RFK UHVXUVHU VRP VW|GMHU PlQQLVNDQV KlOVD JHQRP KHOD OLYHW , GHWWD LQJnU RFNVn DWW XWYHFNOD PRGHOOHU I|U DWW WD WLOOYDUD GHQ VWRUD GDWDPlQJG VRP YnU GHQ SURGXFHUDU RFK VRP NDQ XWQ\WWMDV L IRUVNQLQJHQ I|U ElWWUH SURGXNWHU WMlQVWHU RFK SURFHVVHU

ย

)RUVNQLQJ RFK XWYHFNOLQJ PHG LQGLYLGHQ L FHQWUXP L VDPDUEHWH IUDPI|UDOOW PHG .DUROLQVND LQVLWLWXWHW 5|GD .RUVHWV +|JVNROD RFK 6WRFNKROPV /lQV /DQGVWLQJ

Vรฅ รฅrrd d och och omsorg omsorg

Patient/ P atient/ medbor medb borg garr-garmedv medverk verk kan kan

Te T Technology echnology forr H fo Health ealth

Akademi Akademi

Nรคringsliv

o Innova ation fรถr patientnytta och tillvรค รคxt CT MH genomfรถr nu ffรถ รถr ffeemtte รฅret i rad programmet Clinical Innovation Fellowships, det ffรถ รถrsta av sit t slag i Europa. 7UH PXOWLGLVFLSOLQlUD WHDP LGHQWLยฟHUDU UHOHYDQWD N OLQLVND EHKRY RFK VNDSDU lรถsningar som mรถter utmaningar ffรถ รถr patienter, anhรถr iga samtt ffรถ รถr vรฅrd och omsorg. Mรฅlet รคr at t utbilda f ramtidens ledare ffรถ รถr hรคlso - och VMXN YnUG QlU LQJVOLY HOOHU GHW HJQD I| |UHWDJHW RFK LQWH PLQVW DW W ELGUD WLOO XW YHFN OLQJHQ DY 6WRFN-KROPV KlOVR RFK VMXN YnUG Se mer pรฅ www.ct mh.se/fellowships

w w w.k th.se/sth

Nordea Bank AB (publ)

En trygg och stabil finansiell partner nära dig

En föränderlig omvärld blir lättare att hantera med en trygg och stabil partner. Vi har lösningar utifrån de förutsättningar och behov som just ert företag har – med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Låt oss berätta om vad vi kan stå till tjänst med. Välkommen att kontakta oss!

Gör det möjligt Företagskontor Stockholm Södra Besök: Forelltorget 8, Huddinge 0771-350 360 www.nordea.se

Friska ﬂäktar i Flemingsberg Lena Strömberg är COO/CMO på Flemingsberg Science med uppdraget att bland annat marknadsföra Flemingsberg Science och informera om allt det området har att erbjuda. Det innebär ständiga aktiviteter i en miljö som präglas av att det hela tiden händer saker. Nya företag startas, nya projekt inleds, och här blåser ständigt en förändringens vind.

LIVSRUM FÖR LIFE SCIENCE

Det börjar bli ont om plats i Flemingsberg för alla nya företag som vill etablera sig i forsknings- och företagsmiljön här. ”Häromdagen sa jag till en företagare att de kunde få sitta med oss”, förklarar Lena Strömberg. ”Trycket är stort. Just nu finns det nog bara fem lediga arbetsplatser i området.” Men hon verkar se lugnt på den synnerligen tillfälliga bristen på utrymme, för här byggs just nu två nya stora komplex – Technology for Health, och Neo – och dit ska KTH, KI och Röda Korset allteftersom flytta in sina aktiviteter; då lösgörs utrymmen i de befintliga byggnaderna.

Platsbristen är alltså tillfällig och beroende av den snabba och ständiga expansionen på många områden. Dagarna innan har det varit invigning av ”Jonassons center för medicinsk avbildning” där en stor donation möjliggjort en satsning på en enhet för att vidareutveckla spetskompetensen inom medicinsk bildgivning. Det gäller att med olika metoder för avbildning undersöka kroppen och dess organ för att möjliggöra ännu mer säkra analyser och diagnoser än i dag. En magnetkamera som bara finns i ytterligare ett exemplar i Sverige blir enhetens kanske viktigaste instrument. ”Imaging är förstås ett av de områden vi lyfter fram när vi ska beskriva och marknadsföra Flemingsberg”, förklarar Lena. ”Exempel på andra styrkeområden är cellterapi och odontologi.” ”Kommersialisering” av behovsdriven innovation och utveckling ur vården har varit ett viktigt verksamhetsområde. Hittills har man slutfört 30 affärsprojekt, och har nu kunnat paketera en färdig modell för affärsarkitektur, som arbetsmetodiken kallas. Att få företag att verka och etablera sig i området är också en mycket viktig del i verksamheten. ”Vi arbetar med alla storlekar på företag, men kanske främst med små och medelstora”, säger Lena. ”Och det vi lyfter fram är den kompletta miljö som finns här; den excellenta forskningen, företagsklustret, universitetssjukhuset med möjlighet till kliniska tester, laboratorier och produktionsmöjligheter. Allt inom en liten geografisk yta.” Företagsdiskussioner förs med företag på lokal, nationell och internationell nivå. ”När vi har besök blir alla alltid tilltalade inte bara av att allt finns här – utan också av att det är så nära mellan alla verksamheter. Det är tätt, kompakt och levande.” Även om intresset är stort och många förfrågningar kommer spontant är ändå marknadsföringen av Flemingsbergs 40

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

möjligheter viktigt. Här är hemsidan viktig, och jag som ska följa utvecklingen i området kan intyga att den är sällsynt matnyttig för den som vill få en god blick för utvecklingen på olika forskningsområden och när det gäller företagsetableringar. Och så gäller det förstås att göra det som alla alltid talar om – bygga levande nätverk. Men hur går det till, undrar jag. Under mina besök på olika institutioner och företag i Flemingsberg har jag inte kunnat undgå att notera alla starka viljor som finns här. Människor som brinner för just det de gör, och som ibland verkar tillbringa all sin tid i laboratoriet eller vid datorn för att till exempel finna den slutgiltiga boten för en sjukdom. ”Jo, det är klart det finns många starka viljor här”, instämmer Lena. ”Ibland ser jag mig litet som en vallhund och skarvsladd.” När hon utvecklar vad arbetet med att få företag, akademi, politiker och tjänstemän att röra sig åt samma håll innebär får hon det att låta ganska lätt. ”Det gäller bara att hitta den minsta gemensamma nämnaren, och att kunna ge svar på frågan ’what’s in it for me’”. Uppenbarligen fungerar det för de där besöken ute i verksamheten har också lärt mig att här är man i verklig mening gränsöverskridande mellan olika områden – och även om alla verkar helt absorberade av sitt eget projekt verkar de ändå på något sätt ha god kunskap om vad andra gör, och vad som händer i området. Det kan bero på att det genom Flemingsberg Science försorg växt fram aktiviteter utanför laboratorierna – ”Innovationspubarna” är ett exempel. ”Men vi deltar också i diskussionerna om hur hela området än mer ska kunna öppnas upp. Dels hur det ska kunna bli mer levande miljöer på kvällarna i Flemingsberg, dels hur vi ska kunna öppna området mer mot dem som bor och verkar i närheten – här finns mycket kreativitet och kunskap som vi gärna delar med oss av.” #

Flemingsberg Science är en stiftelse bildad av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Södertörns högskola. Stiftelsen ska: • främja samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. • medverka till att industriella forsknings- och utvecklingsverksamheter etableras. • genom marknadsföring öka kunskapen om Flemingsberg som etableringsalternativ för kunskapsintensiv verksamhet • initiera samarbeten med externa parter.

www.ﬂemingsbergscience.se

Björn Varnestig, VD på Flemingsberg Science på väg till ännu ett av de möten som dagarna är fyllda av – det är många intressen som ska knytas ihop – akademierna, företagen, politikerna och den oﬀentliga förvaltningen.

www.talliden.se

Engineering 101 års erfarenhet från läkemedelsbranschen, och 137 års erfarenhet från fordonsindustrin. Engineering har ledande ingenjörer inom: • automationslösningar • el- och mekkonstruktion • projektledning • maskinsäkerhet • riskgranskningsledning • systemdesign • mekaniska koncept • programmering

Kompetens – Vi har gedigen erfarenhet och mycket hög kompetens från fordonsindustrin, tung industri, samt kemi- och läkemedelsbranschen. Fördelar med att anlita oss – Vår stora bredd inom engineering gör att vi har kompetens som sträcker sig över stora områden både kompetensmässigt och geografiskt. Vår framgång är baserad på vår förmåga att med korta ledtider överträffa kundens förväntningar genom innovativa lösningar. De flesta uppdrag sker i nära samarbete med kund. Genom att använda Coor Industrial Services, som erbjuder ett heltäckande utbud kan kunden fokusera på kärnverksamheten. Kvalitet –Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004.

Coor Industrial Services, Sydhamnsvägen 55, 151 38 Södertälje Ola Lindgren Enhetschef 070-6896233 ola.lindgren@coor.com

Anders Modig Projekt- och konsultchef 070-681 62 35 anders.modig@coor.com

Coor Industrial Services – för en säker och effektiv produktion Coor Industrial Services är en av Sveriges ledande aktörer med lång erfarenhet och stor kompetens anpassad för industrin. Vi utvecklar och levererar service och lösningar som krävs för en säker och effektiv produktion. Engineeringverksamheten inom Coor Industrial Services består av 180 ingenjörer som arbetar med utveckling och konstruktion inom industriell automation, samt projektledning, underhåll och produktionsteknik. www.coorindustrialservices.se

Trots ett pressat schema hann Magdalena Andersson med företagarlunchen arrangerad av Danske Bank – och hon hann förﬂytta sig i presentationen från vågrörelserna i världsekonomin till utsikterna i Sverige – både på kort och lång sikt.

FRAMTIDEN? FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE Jag är för en gångs skull ute i god tid när jag tar hissen upp till Gondolen för att lyssna på finansminister Magdalena Andersson. Det är 30 minuter kvar tills det hela ska börja. När jag kommer ut ur hissen blir jag litet fundersam. Det verkar redan pågå ett möte i lokalen. Men det visar sig bara vara så att alla liksom som jag är ute i god tid. Uppenbarligen är företagarna i södra Stockholm väldigt nyfikna på vad finansministern har att säga om framtiden.

FRAMTIDEN? FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE

Det märks att Jan Lindgren från Danske Bank, som ordnat företagarlunchen, är mycket nöjd med uppslutningen – och intresset märktes direkt, berättar han: ”Vi gick ut med inbjudan på en fredag och redan på måndagen var det fulltecknat med nästan 100 personer.” Magdalena Andersson börjar sin genomgång med en rundmålning av globala ekonomin – hur utvecklas ekonomierna i USA, BRICS-länderna och övriga världen, hon går vidare in på tendenserna i Europa och eurozonen för att slutligen diskutera tillståndet i Sverige. Det är ganska uppenbart att hon får åhörarna med sig – inte så mycket för att hon ställer ut glasklara profetior om hur utvecklingen kommer att bli – utan mer för att hon re-

dovisar klara siffror, data och fakta och pekar på olika möjliga scenarios. Det blir inte så mycket en föreläsning om hur sakernas tillstånd är eller kommer att bli – det är mer en inbjudan till samtal … och den inbjudan fungerar för i den följande frågestunden är det många som vill diskutera problemställningar som rör just dem och deras bransch. En av de frågande konkretiserar den matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden som Magdalena Andersson talat om under föredraget – det vill säga att det finns lediga jobb men inga personer med lämpliga kvalifikationer. Den frågande pekar på att man alltför ofta i det sammanhanget diskuterar vikten av högskoleutbildningar – hans stora problem är istället att han har svårt att hitta arbets-

FRAMTIDEN? FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE

kraft som behärskar de traditionella hantverksinriktade yrkena i byggindustrin, och han tvingas därför ibland till och med tacka nej till även större uppdrag. Att frågan om bostadsbyggande ofta kom upp ska man nog ta ett tecken på att optimismen ändå var stor hos åhörarna. Alla verkade se framför sig en period av tillväxt – och då behövs det bostäder, och det intressanta i diskussionen var att det mer blev ett samtal om hur det ska bli möjligt att bygga fler bostäder: en debatt där man försökte hitta någon man kunde skuldbelägga för bostadsbristen. Det är en påtagligt nöjd Jan Lindgren jag träffar efter mötet. Han är ställföreträdande kontorschef för Danske Banks kontor på Liljeholmen där man ansvarar för kontakten med företag i söderort, Södermalm, Nacka och Värmdö – och på kontoret gillar man att försöka skapa mötesplatser för sig och sina kunder där man kan mötas under mer otvungna former; boulekvällar, besök på Hammarbys bandymatcher, frukostmöten – eller som nu – luncher med föredrag av en kunnig person. Under samtalet inser jag att Jans nöjdhet kommer sig av att hans kontor upplever att de har medvind nu – man räknar med växande marknadsandelar … och vad annat är att vänta när man har verksamheten i de expansiva söderortskommunerna. # Jan Lindgren, kontorschef på Liljeholmen kunde belåtet konstatera att de närmare 100 deltagarna var nöjda med inte bara Magdalena Andersson anförande utan också med smörrebröden.

Annons

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Mer än bara lokaler

Lediga lokaler Huddinge

Månsbro fastigheter förvärvar, förvaltar och förädlar samt bygger fastigheter. Ett av våra honnörsord är långsiktighet. Därför samarbetar vi gärna med mindre lokala entreprenörer i fastighetssammanhang. Vi har också större intressenter som Siemens, LKAB, Södertälje och Huddinge kommuner samt Arbetarnas Arkiv och Bibliotek som stora och långsiktiga hyresgäster.

Elektronvägen 4 2 051 m2 med sex meter i takhöjd. Lämplig för produktion, lager, logistik. I fastigheten finns även kontor, lager och förråd att hyra. Dessutom finns större uppställningsytor och parkeringsytor, med eller utan motorvärmare. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

I en bra affär skall alla parter vara nöjda!

Asko Puhakka Fastighetschef 070-871 10 06 info@mansbro.se www.mansbro.se

Månsbro Fastigheter AB Box 25 151 21 Södertälje

Elektronvägen En helt ny fastighet är under uppförande och vi söker hyresgäster. Cirka 105 m2, med entresol på 40 m2 – möjligt hyra flera fack. Inflyttning februari 2016. Ytterligare etapper planeras med samma upplägg, och även större lokaler. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Lediga lokaler Södertälje Klastorpsvägen 44 Nuvarande Fordonsgymnasiet, lämplig till verkstad, lager, handel, logistik. 1 500 m2, sex portar. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Klastorpsslingan 5 Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. 650 m2 högdel med tre portar. Dessutom i samma huskropp 668 m2 i två plan = 1 336 m2. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Klastorpsslingan 10 Lämplig för verkstad, lager, logistik, handel. 432 m2 högdel exklusive entresol, med 2 portar. Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Nybygge Klastorpsvägen Lämplig för verkstad, lager, logistik, handel. Nio fack om 105 m2 med entreseol 40 m2, inflytt november 2015. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Klastorpsslingan 14 Nybyggnation som planeras stå klar i november 2015. Inrymmer nio lokaler med portar till varje lokal (105 m2, med entresol på 35 m2 – kan göras större efter önskemål ifrån hyresgäst). Belägen i Moraberg industriområde strax norr om centrala Södertälje, i nära anslutning till E4:an. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Skepparevägen 2 Lämplig för verkstad, lager, handel, logistik. Varmdel på 360 m2. Intressent kan även hyra till markyta. Belägen inom det södra industriområdet, 3,5 km från Södertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindre industrifastigheter med närhet till Södertälje hamns järnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intresseanmälan till Asko Puhakka. Sydhamnsvägen 46 Lämplig för produktion, lager, kontor. 421 m2. Belägen inom det södra industriområdet, 3,5 km från Södertälje centrum. Omgivningen utgörs av mindre industrifastigheter med närhet till Södertälje hamns järnvägsstation, samt Södertälje uthamn. Intresseanmälan till Asko Puhakka.

Månsbro bygger, förvärvar, ter. förädlar och förvaltar fastighe

www.mansbro.se

Månsbro bygger, förvärvar, förädlar och förvaltar fastigheter

Annons

820 m2 fin industrilokal i attraktiva LĂ¤nna

Kontakta Jan Lindberg fĂśr mer information: jan@mastercenter.se eller ring 070-99 99 199 www.mastercenter.se

Annons

SKOLAN DU INTE GLÖMMER När man betraktar ritningar och skisser för den här skolan förs tankarna inte så mycket till de skolor man själv gått i. Stora bunkrar – i bästa fall uppförda i tegel – i sämsta fall i något material som påminde om en litet mer human variant. Men Glömstaskolan påminner dig mer om forna tiders idylliska småskolor. Den lilla skolbyggnaden i Bullerbyn där skolan både var en del av skogen och av den lilla byn. Glömstaskolan är förvisso väldigt mycket större än Bullerbyns skola – men precis som den är det tänkt att den ska förena skog och bebyggelse. … och att den trots sin storlek ska präglas av den lilla skolans känsla av gemenskap, samhörighet och trivsel.

Tack till ORIGO arkitekter (som gjort bilderna) – de är ursprungsarkitekter till Glömsta, och jobbade med projektet fram till fasen Förfrågningsunderlag, där Arcona tog över projekteringen.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

SKOLAN DU INTE GLÖMMER

Utvecklingen i samhället är snabb – på alla områden. Unga människors utveckling är också snabb – på alla områden. Men den är ryckig och ojämn, och alla utvecklas inte i samma tempo, på samma sätt – eller har samma behov. Det här ställer förstås stora krav på hur en skola ska vara byggd. När det gäller ett klädesplagg kanske det möjligen i en del fall är så att ”one size fits all”. Men hur många tror att den principen går att tillämpa på undervisning – eller på hur en skola byggs? Det verkar som om tankar av mitt slag har fått genomslag när man ritat och skapat det som ska bli Glömstaskolan. Det finns något flytande, flexibelt och gränslöst över ritningarna. Precis det som krävs i en föränderlig situation. Skolan saknar korridorer. Runt oregelbundna ytor är undervisningsrummen grupperade och samlade. De oregelbundna ytorna kan sedan möbleras och ställas i ordning på olika sätt så att de förstärker funktionen hos undervisningsrummen, eller ger ett eller flera av dem en ny funktion. Strukturen och de öppna vyerna gör att man kan känna trygghet eftersom man får överblick. Men lösningen ger också möjlighet för den som vill dra sig tillbaka till en mer avskild miljö – var sig man gör det ensam eller i en mindre grupp. Överblickbarheten förstärks av att de fyra våningarna hålls samman med en trapphall och rund ljusgård. Samma effekt får man genom att entréplanet är glasat mot skolgården – och här öppnas undervisningen än mer mot omvärlden genom de lokaler som finns här; restaurang och fritidsgård. En bra skola ger utrymme inte bara för studier som innebär att man inhämtar kunskaper genom egen läsning i böcker, eller genom att utnyttja digitala medier eller lyssna på läraren – den bra skolan ger också utrymme för eleven att utrycka sig och utvecklas genom skapande aktiviteter. På andra våningen finns moderna lokaler för bildkonst, hantverk och hemkunskap liksom för musik och drama. De här möjligheterna kan också nyttjas av eleverna utanför skoltid. De två översta våningsplanen inrymmer också ett bibliotek, och överst finns en terrass som ger en fin utsikt över området. Därifrån kan man också betrakta den stora gården som liksom bjuder in till att lämna byggnaden, vara ute, röra på sig … och lära genom att leka. En skola där man betonar hållbar utveckling är givetvis byggd så att den präglas av omsorg om vår miljö. Energieffektiviteten åstadkoms med bergvärme, tilluftkulvert samt solfångare, och gör att energiförbrukningen stannar på 25 kWh per m2 och år. Det ger en samlad energiförbrukning som är ovanligt liten för en byggnad på 9 000 m2. Passivhusbyggnadstekniken som använts ger inte bara låg energiförbrukning och låga koldioxidutsläpp – den ger också bra arbetsmiljö för dem som vistas i skolan. # 52

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

GLÖMSTASKOLANS VÄRDEGRUND … … baseras på ett förhållningssätt som är nära, nyﬁket och nytänkande. Ett undersökande och frågande förhållningssätt är grunden i en lärande organisation. Vi tar vara på varandras erfarenheter och kompetenser i förtroendefulla relationer. Verksamhetens fyra hörnstenar är kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande. Detta är fyra viktiga förmågor att träna för att möta utmaningar i en allt mer globaliserad och digitaliserad värld. Skolans arbetssätt, organisation och lärmiljöer gestaltar detta.

SKOLAN DU INTE GLÖMMER

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

SMÅ SNABBA STEG FÖR STORT PROJEKT I de stora Novumhusen verkar det ständigt pågå avancerad och därmed känslig forskning. En mycket liten bit därifrån ligger Karolinska Universitetssjukhuset, och den verksamheten är nästintill lika känslig med tanke på vårdmiljö, behandlingar, operationer, patienter och personal. Precis utanför pågår samtidigt byggandet av två tämligen monumentala byggnader om sammanlagt 45 000 kvadratmeter; Technology for Health, och Neo. Går det verkligen att genomföra ett sådant massivt projekt utan att de känsliga aktiviteterna i Novum störs? Eller utan att patienterna drabbas störningar som påverkar vården av dem? Kan man utforska cancercellernas gåta medan 45-tons tipptruckar mullrar förbi utanför, och det samtidigt grävs, borras och byggs? Magnus Eriksson är en av dem som leder byggandet, och han är medveten om hur känsliga verksamheter som pågår i nästan direkt anslutning till den stora byggarbetsplatsen. ”Visst, där finns ju till exempel mängder av instrument som reagerar direkt på vibrationer och annat” instämmer Magnus när jag beskriver problemet. ”Men vi har en noga genomtänkt logistiklösning som minimerar problemet.” Utanför byggarbetsplatsen har man upprättat en logistikcentral varifrån man dagligen forslar det som behövs för dagens byggande. Det blir inga stora transporter som forslar in mängder av material som ska lagerhållas på plats, och där hanteringen i sig orsakar störningar. ”Vi kan tala om just-in-time-leveranser”, säger Magnus. ”Det som behövs förs dit, och bärs in i byggnaden eller forslas in på kärror!” Lika genomtänkt har man varit vid de grundarbeten som har gjorts. Mer än 5 000 kubikmeter berg har sprängts bort – vilket kan låta märkligt när det sker i ett kvarter där det finns ett stort sjukhus och mängder av forskningslaboratorier. 54

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

”Man får gå försiktigt fram”, förklarar Magnus. ”Vi studerade de verksamheter som pågår i området. Undersökte hur stora störningar de klarar, och så placerade vi ut mätare. Vi fick helt enkelt anpassa sprängningsarbetet; det blev många små sprängningar.” Men det finns också andra stora utmaningar som ett projekt som detta erbjuder. Ventilationssystemen måste fungera perfekt, eftersom det är många människor som arbetar i lokalerna – men också för att funktionerna för de olika lokalerna är olika. Här finns allt från stora föresläsnings- och samlingssalar, till små rum för en person. Kraven på värme och kyla är också stora – inte minst bidrar all teknisk utrustning till det. ”Vi klarar de kraven eftersom vi har ett effektivt ventilationssystem som bygger på stora luftschakt, varifrån det utgår mer flexibla ventilationssystem som gör det möjligt att bygga om och anpassa luftflöden till de behov som uppstår eller förändras”, berättar Mattias Linden, som också är med och leder byggprojektet. Ett annat problem man stött på är de informationsskärmar som ska finnas i byggnaderna. De är så stora att de måste

föras in i byggnaden innan trappor och hissar är på plats – annars får man inte in dem. Skärmarnas stora format är betingat av att de måste kunna ge en klar bild till alla som finns i en stor samlingssal, och som på skärmen ska kunna följa ett skeende. Skärmarna för människor samman på teknisk väg – man ska kunna sitta i Flemingsberg och se och lyssna på någon i Tokyo – just att föra samman människor är också något som kännetecknar hela projektet. Förvisso blir det en högborg för forskning och utbildning i ”Life Science” – men samtidigt är det uppenbart att man strävat efter förbinda alla de olika verksamheter som finns här så att de på ett naturligt sätt kommer i kontakt med varandra. Täckta gångbroar mellan byggnaderna underlättar rörelse i hela komplexet – det blir en värld för sig, och samtidigt en värld vars fasad gör att den blir öppen och inbjudande för omvärlden. #

Målsättningen för de nya byggnaderna är att stärka samverkan mellan KTH, Röda Korsets högskola, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Södertörns högskola, och därmed uppnå synergier mellan sjukvård, forskning och utbildning. Investeringen är en följd av både Hemsös och SveaNors ambitioner att bidra till Sveriges infrastruktur för utbildning och forskning. Byggnad 1: Technology for Health Projektets första etapp avser en byggnad om 20 000 m2 som har fått namnet Technology for Health. I lokalerna samlokaliseras KTH:s skola för teknik och hälsa och Röda Korsets högskola.

Lokalerna beräknas vara färdigställda för inﬂyttning den 1 juli 2016. Byggnad 2: Neo I en andra etapp byggs en 25 000 m2 stor byggnad som ska innehålla lokaler för forskning och utbildning. Byggnaden har fått namnet Neo. Karolinska Institutet är hyresgäst. Inﬂyttningen planeras till slutet av 2017. Projektkostnaden för båda husen är över 1 miljard kronor. Byggnaderna ägs av TKV Fastighets AB 1 och 2, som är ett delägt bolag av SveaNor och Hemsö. Arkitekt är Tengbom.

Annons

Er byggdröm vår verklighet

Vi hjälper dig med ekonomi och redovisning

Vi skapar miljöer där människor trivs

solumcura.se

splendido.se

finedfastighetsskotsel.se

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Annons

Handla vin direkt från din vinhandlare i Paris, smidigt och enkelt med hemleverans! Vi är nära vinbönderna och vingårdarna i Bordeaux, Bourgogne, och Rhône, men vårt hjärta är djupt förankrat i Champagne. Viner med kvalitet – för att du alltid ska ha ett bra vin att servera, både till vardags och fest!

Frihet, jämlikhet & gott vin www.franskavinlistan.com

Annons

MÅNGA UTMANINGAR, EN LEVERANTÖR! Vi gör det vi heter – teknisk isolering

Jägerhorns väg 6 www.teknikis.se 08-449 59 92

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

Annons

Välkommen till vår restaurang med äkta indisk mat

Annons

Måndag–fredag 11:00–22:00 Lördag–söndag 12:00–22:00 Jägerhorns väg 1 (mitt emot Siba) 08-680 00 06 www.indiadream.se

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

VI BRÄDAR DE FLESTA

Historien börjar i slutet på 1970-talet när Rodney Engman och hennes man Stefan tävlar i vattenskidor. Stefan tävlar på elitnivå, och ibland är de därför i USA. Här hemma i Sverige åker man på vattenskidor av trä – men i USA har materialen utvecklats – där är det glasﬁber som gäller. När paret återvänder till hemlandet blir väldigt många intresserade av den nya sortens skidor de har med sig. Och i de mötena föddes något som i dag, nästan 40 år, senare utvecklats till SkiMarin – ett av de ledande företagen i Sverige när det gäller vattensport. När du träffar företagare ställs du ofta inför personer som berättar om hur de en gång kom på en genialisk affärsidé som de sedan utvecklade och byggde ett företag kring. När jag talar med Rodney och hör henne berätta om företagets historia möter jag något helt annat – en företagare som tillsammans med man, och senare barn, skapat ett företag som utgår från deras kunskaper om vattensport, deras ständiga nyfikenhet, viljan att utveckla, förbättra och pröva nya lösningar. För det behövs det rätt mycket energi – vilket de verkar ha. Kanske är det jag möter en företagare som ser tillvaron som ett enda spännande äventyr – och där företagandet är en del i det äventyret? ”När vi åkte runt på tävlingar i Sverige hade vi en liten kärra med oss”, berättar Rodney. ”Där hade vi utrustning som vi sålde.” Vid den här tiden var import och försäljning av utrustning för vattenskidåkare en hobby för Rodney och Stefan. De hade verksamheten hemma i huset, men flyttade efter tio år in i en lokal i Flemingsberg, och satsade på heltid på den affärsverksamhet de byggt upp. Men då började USA-dollarn bli ganska dyr i förhållande till den svenska kronan – ett tag var dollarn upp i 14 kronor. Vad gör man? Lägger ner importverksamheten? Inte! Stefan utvecklade skidor gjorda av ask, och nu börjar familjen tillverka sådana. Samtidigt startade man egen tillverkning av linor och annan utrustning för vattenskidåkning. De hade alltid hållit på och diskuterat hur saker kan göras bättre, och när man väl kommit på det är det väl klart att man också börjar tillverka och sälja produkten. #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

VI BRÄDAR DE FLESTA

När Rodney talar om de här åren förmedlar hon den känsla jag tror varit viktig för företagets framgångar – man gör inte saker bara för att tjäna pengar – man gör det lika mycket för att man älskar en sport, och för att man vill att alla andra som också gör det ska kunna få tillgång till bästa möjliga utrustning. Nyfikenheten har gjort att de alltid på något sätt tillhört de första att utforska nya sätt att producera det de säljer. I mitten på 1980-talet var de bland de första svenska företagarna som besökte Kina för att se om det gick att hitta leverantörer. ”Vi fick en kontakt genom Taiwans ambassad”, förklarar Rodney, ”så vi var med i en delegation som litet senare besökte Kina. Det var Stefan, samt Stefan Persson från H&M, och några till. Vi har fortfarande kvar kontakterna vi fick i Kina.” Det stora nätverk som Rodney och Stefan byggt upp genom åren bland de som ägnar sig åt vattensport gör att de hela tiden får förslag och idéer om på vilket sätt produkter borde utvecklas. Lika ofta ser de möjligheter som ingen annan ännu uppfattat därför att de själva hela tiden funderar på hur saker och ting kan bli bättre. ”Vi utvecklade

linor för dem som åker vattens k i d o r bakom en båt med utombordsmotor”, minns Rodney. ”Problemet där var att eftersom linan låg vid sidan av motorn kunde båten dra snett, och det hela kunde sluta med att linan trasslade in sig i propellern.” Paret testade olika lösningar och kom till slut fram till en variant där man med hjälp av en talja kunde låta linan löpa på ett sätt som gjorde att problemet löstes. Några år senare är paret i San Diego och där lanseras deras produkt, tillverkad av någon annan, som en stor nyhet. ”Nyhet?! Då hade vi haft den i produktion i säkert fem år”, konstaterar Rodney torrt. Ibland känns deras produktutvecklingar som väldigt självklara – men det är just de som brukar vara svåra att komma på. ”De ringar som man använder när man åker tube har ett hål som är för stort för kvinnor och barn. De sitter inte bra – därför utvecklade vi liten uppblåsbar kudde som gör att ringen passar bättre.” Det är produktutveckling över hela fältet som gäller – det är inte bara vattenskidor som får paret att grubbla på hur saker ska kunna göras bättre. De har tillsammans med tävlingssimmare utvecklat simdräkter för till exempel dem som deltar i swimrunlopp som ”Ö till Ö”. Av parets tre söner arbetar två i dag på SkiMarine – men de drar också in släkt och vänner i verksamheten. ”Vi låter dem testa våra utrustningar och nya lösningar”, säger Rodney ”Och så får de förstås vara modeller när vi ska ta bilder till våra kataloger.” Upptäckarlusten gör att de också ibland går in i andra branscher. När de importerade ett vattentätt fodral för mobil-

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

VI BRÄDAR DE FLESTA

telefoner fick de också med i det importavtalet möjligheten att sälja tillverkarens produkter för sjukvården. ”När man skadat sig eller är nyopererad kan det vara problem med att duscha, eftersom det inte får komma vatten på sår eller ärr. Den produkt som vi nu säljer till apoteken innebär att man smidigt omsluter kroppsdelen med silikon, pumpar ut luften och sedan är det bara att kliva in i duschen.” När jag frågar om vad som är nästa stora projekt utgår jag från att det kommer att vara något som kräver mycket arbete; det här är ett par och en familj som uppenbarligen nästan njuter av att arbeta – ändå blir jag förvånad när jag hör Rodneys svar. ”Vi har köpt 18 hektar, och ska bygga en park för vattensport. Jag hoppas den till stora delar är klar nästa sommar.” När hon berättar om vad det innebär blir jag tyst. En konstgjord sjö ska byggas. 50 meter bred och 600 meter lång. Träd fällas. Vägar byggas. Glatt säger hon: ”Vi har köpt in bland annat en grävmaskin och en 25-tons dumper för bygget.” Jag frågar förundrat varför de inte anlitar entreprenörer istället. ”Men det blir för dyrt, och det är mycket roligare att göra det själv.” Här bli det bland annat en wakeboardbana, möjligheter för roddare att träna. På vintern ska man kunna åka skidor här. Ofta när man intervjuar företagare vill man gärna höra vad de gör på sin fritid, men jag bestämmer mig för att inte fråga Rodney – det verkar poänglöst – hon, Stefan och barnen kan inte ha någon fritid. Uppenbarligen arbetar de dygnet om med att utveckla produkter, tala med producenter, fabrikörer, leverantörer, vara ute och sälja och delta på mässor. Men hon kommer in på ämnet av sig själv när hon förklarar att visst arbetar de mycket, men de älskar sitt liv och

fördelen med att vara företagare är ändå att man kan styra sin tid och ägna sig åt sina fritidssysselsättningar när man vill. Lite försynt frågar jag vilka fritidssysselsättningar det är och väntar mig något i stil med att hon odlar rosor – något inte alltför tidskrävande. ”Jag är kassör i Huddinge Socialdemokratiska förening.” säger Rodney då … … och så gör hon en mycket kort paus … ”Och så sitter jag i styrelsen för Hugebostäder.” … kort paus till … ”Och så är jag med i styrelsen för Folkets Hus.” … ännu en kort paus … ”Och så är jag god man för några personer.” Någonstans där inser jag att man inte ska leta efter någon förklaring till Rodneys och Stefans stora energi, och framgångar med företaget. Det är inte så att de har väldigt mycket mer energi än andra. Det de lyckats med är att helt enkelt låta allt det de älskar bli en enhet – familjen, vattensport, företagande, politik, att ta ansvar som medborgare, släkt, vänner. När allt blir en del av livet får man energi. Man ger det till varandra. Då behåller man sin nyfikenhet. Ett möte med Stefan och Rodney skulle kanske göra mer nytta för många unga företagare än att läsa en managementbok; av det här paret kan man uppenbarligen lära sig så mycket mer än hur man gör upp en affärsplan. Man lär sig leva. #

AVFALL FÖRPASSAR MILJÖPROBLEM TILL SOPTIPPEN Ju mer vi tar hand om sopar och avfall – desto mer tar vi hand om vår miljö. Den nya biogasanläggning som nu byggs i Gladö Kvarn kan minska koldioxidutsläppen med 13.000 ton. Göran Persson, som är styrelseordförande i Scandinavian Biogas, tog det första spadtaget, och konstaterade att i och med detta sluts ett kretslopp: ”Vi omhändertar avfall, vi återför ändliga resurser som kväve och fosfor till jordbruket och vi förser drivmedelsmarknaden med utökade volymer av miljövänlig biogas.” Anläggningen kommer att producera åtta miljoner kubikmeter biogas – vilket motsvarar en körd sträcka i bil på tio miljoner mil, om bilarna körs helt på biogas. Det leder i sin tur till minskade koldioxidutsläpp på 13 000 ton. Totalt har det till Stockholmsregionen tidigare levererats nästan 25 miljoner kubikmeter biogas, varav 16 miljoner kubikmeter producerats lokalt. Anläggningen i Gladö Kvarn innebär därför att den lokala produktionen av biogas ökar med 50 procent. Bakom projektet står Scandinavian Biogas samt SRV som ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. En del av SRV:s arbete med återvinning är i dag att hämta sopor och avfall från 137 000 hushåll och varje år hanterar man 253 000 ton avfall – en hantering som nu ytterligare kan bidra till en bättre miljö. Anläggningen innebär en utbyggnad av den verksamhet som redan finns i Gladö Kvarn. #

Scandinavian Biogas styrelseordförande Göran Persson invigde den nya anläggningen tillsammans med energiminister Ibrahim Baylan.

§ Aﬀärsjuridik

NÄR BARNEN SKA TA ÖVER Småföretagare har fullt upp med det dagliga arbetet. De brinner för mötet med kunderna, aﬀären och det som gör att man tjänar pengar. Större och svårare frågor skjuter vi gärna framför oss. Frågan om generationsskifte till exempel.

TEXT: ANDERS STRÖM

Forskning visar att vi inte är särskilt bra på det i Sverige. I familjeföretag lämnar man över till den yngre generationen för sent eller inte alls. Tidigare ägare och ledare stannar kvar för länge. Pensionsåldern för företagare ligger ofta mellan 70 och 75 år. Och många företag dör med ägaren. Ett stort antal ägare och ledare står inför ett generationsskifte under de närmaste åren. Det väcker några viktiga frågor: • När är det dags för generationsskifte? • Vem vill och kan ta över? • Hur ska skiftet planeras och genomföras? • Hur ska ägarens och/eller ledarens framtida roll se ut? • Hur ska överlåtelsen se ut och vilka avtal behövs? Att lämna över sitt livsverk till nästa generation är ingen lätt uppgift. Det handlar om pengar, arv och juridik, men också om identitet, känslor och familjerelationer. Ett generationsskifte är en process och inget beslut som tas över en natt. Det gör att man kan behöva hjälp av en konsult som har den sakkunskap som behövs. Någon som kan vara ett oberoende och neutralt bollplank. Det finns givetvis en del information att hämta på internet och hos olika intresseorganisationer, men en ännu bättre början kan vara att tala med en vän eller kollega som är företagare. Knacka på dörren till grannföretagets dörr och våga fråga: ”Hur gör du?” Eller kanske ännu hellre: ”Hur har du gjort?” Det är mycket som skiljer en småföretagare från ett stort familjeägt bolag som H&M och Ikea, men det finns en del att lära av dem som har överlevt generationsskiften. Och de har 64

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#3, 2015

åtminstone en sak gemensamt. De vet vem de ska ringa när de behöver hjälp. Stefan Persson, (men sonen tog inte över förrän han var redo) – då växlade H&M upp, och blev ett av världens mest framgångsrika modeföretag. Ingvar Kamprad tvekade länge och kunde inte släppa taget. I dag kontrollerar de tre sönerna Ikea som går som tåget. Grundaren som fyller 90 nästa år är numera Senior Advisor. Som 24-åring tog Cristina Stenbeck över rollen som familjens företrädare i Kinnevik efter Jan Stenbecks hastiga död 2002. Under de första åren fick hon stöd av ordföranden P. G. Gyllenhammar och ledningen. År 2007 blev Cristina Stenbeck ordförande. Sedan dess har hon utvecklat affären efter eget huvud och visat att hon är sin fars dotter. Fredrik Lundberg har sett till att hans två döttrar kommit med i rätt styrelser. Han för också successivt över aktier, ägande och makt till barnen. Och vad kan vi lära oss av detta? Jo, att generationsskiften måste få ta tid och ske välplanerat och öppet under ett ständigt pågående samtal. På ett sätt som gynnar företagets utveckling, ägaren, ledningen och den nya generation som ska ta över. Skiftet behöver också genomföras vid rätt tidpunkt. I en intervju i The Economist i november 2004 säger John Ward, som undervisar om familjeföretagande på ekonomihögskolor i USA och Schweiz, att ”Om generationsskiftet inte sker när chefen är 65 år blir det mycket svårt. När chefen är 70–75 kan det vara svårt att släppa taget.” Det ligger något i det. Och ger slutligen upphov till två frågor: När tycker du att det är dags för generationskifte? Och vem kan du ringa när du behöver hjälp? #

Annons

Touch PC - Kvittoskrivare - Kassalådor - Kontrollboxar - Box PC

SKVkompatibel kontrollenhet för certifierade kassaregister

Snabba leveranser Teknisk support

Snygg touch-PC som tål tuffa butiksmiljöer

Touch-PC FEC PP-9635

Kontrollbox PosPLUS II Liten mobil kontrollenhet. Verifierar att kvittoinformationen lagrats och krypterats på ett korrekt sätt.

• tunn & tydlig display • komplett snabb dator • fläktlös (tyst)

08-5010 84 00 – info@postronic.se – www.postronic.se #3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

www.formatmedia.se

Format Publishing är ett mediebolag som producerar och ger ut egna och andras tidningar, bland annat Affärsplats Haninge, Affärsplats Huddinge, Affärsplats Solna, och Affärsplats Södertälje. Vi skapar attraktiva mötesplatser, med ett kvalitativt publicistiskt innehåll till tydliga målgrupper. Fokus ligger på innehåll, kundnytta och självständig journalistik. Kontakta Christer Carlson: 076-555 79 53, christer.carlson@formatmedia.se

AFFÄRSPLATS HUDDINGE ANNONSERING Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@ formatmedia.se

REDAKTION Ansvarig utgivare: Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53

TRYCK Printall AS

Editor-at-large: Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50

DISTRIBUTION Posten distribuerar magasinet till samtliga företag i kommunen, samt egen distribution till publika platser i kommunen.

Redaktionschef och Art Director: Lars Winterstrand MEDARBETARE I DETTA NUMMER Skribenter: Boris Benulic, Annika Svensson, Christina Larsson, Anders Ström

UTGIVARE Format Publishing, Birger Jarlsgatan 18, 114 34 Stockholm

Fotograf: Andrzej Markiewicz Omslagsfoto: Andrzej Markiewicz

Annons

Flexibel bemanning på dina villkor! Vi är snabbt på plats när du behöver en extra resurs till företaget. Administration

Arbetsmiljöingenjör

Elektriker

Redovisning

Reception

...och mycket mer!

Ring Veteranpoolen:

08-550 180 70

EN KONTAKT – ALL KOMPETENS www.veteranpoolen.se

#3, 2015

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E