Affärsplats Huddinge 2016 02 by Format Publishing

#2, 2016

med Botkyrka, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö

Björn-Erik ser en vision förverkligas Första delen i vår stora reportageserie om Technology for Health och Neo

Bra avfallshantering bidrar till bättre värld Bättre boende för de äldre Grönare miljö ökar gemenskap Från reklamtryckeri till thairestaurang

Ledare

Drömmar förverkligas bäst om du utgår från verkligheten Det finns människor som förmår skapa en vision och hålla fast vid den och metodiskt bygga upp något under en lång tid – ett företag, en förening eller en verksamhet av något annat slag. Andra är bra på att gripa tillfället i flykten och göra det bästa möjliga av situationen i varje givet ögonblick. … och så finns det de som lyckas förena de två egenskaperna. De har en vision, men de förverkligar den inte genom att i sakta mak rulla fram längs en utlagd räls. Istället rör de sig snabbt framåt genom att se vad som är maximalt fördelaktigt för dem för tillfället att utgå från när de förverkligar visionen. Verkligheten förändrar sig hela tiden, och ska förverkliga sina drömmar måste man utgå från det som finns på riktigt. Ska man nå målet måste man vara beredd att på lätta fötter zickzacka sig fram.

Innehåll 04 12 16 22 27 32 36 40

Att göra fort men rätt Bra idéer fångar man med nätverk Kalla kalkyler av gröna ytor ger varmare bostadsområden Från Södertörn har man den bästa utblicken österut Högskolan som vågade satsa på ﬂyktingar som är läkare Anfall mot avfall är bästa försvar för miljön En värd som är värdefull för äldre På Lemon Thai ler de alltid

Dagkonferenser i toppklass – kreativ miljö

Heldag s konfer e ns 489 k r / person !

Moderna och fräscha lokaler i centrum av Huddinge (i nybyggda och stilrena Växthuset), vid Huddinge Station – ett stenkast från pendeltåg och bussar. Här sätter vi trivsel och kvalitet i första rummet, med välkomponerade konferensluncher och gott fika. Vårt motto är personligt professionellt! 08-588 918 80 www.huddingekonferenscenter.se

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

Boris Benulic, Editor-at-large

AFFÄRSPLATS HUDDINGE

Annons

Det här numret handlar just om detta. Framväxten av Technology for Health och Neo är exempel på hur något stort kan skapas och skapas snabbt. Men även den historia vi berättar om hur ett tryckeri blir en framgångsrik thairestaurang är en berättelse präglad av visioner … och flexibilitet. I reportaget om vidareutbildningen av läkare som kommit hit som flyktingar – kurser som ska göra det möjligt för att börja arbeta i den svenska sjukvården – där förenas allt detta. Drömmen och förhoppningarna hos flyktingarna möter högskolans vision om att vara ett lärosäte som befinner sig mitt i samhället och som med sin utbildning för samhället framåt – och har man den visionen – då måste man vara flexibel.

#2, 2016

REDAKTION Ansvarig utgivare: Christer Carlson christer.carlson@ formatmedia.se 076-555 79 53

Omslagsfoto: Andrzej Markiewicz

Editor-at-large: Boris Benulic boris.benulic@ formatmedia.se 076-177 68 50

ANNONSERING Christer Carlson 076-555 79 53 christer.carlson@ formatmedia.se

Redaktionschef och Art Director: Lars Winterstrand

Foto: Andrzej Markiewicz om inte annat anges.

TRYCK Printfabriken DISTRIBUTION Posten distribuerar magasinet till samtliga företag i kommunen, samt egen distribution till publika platser i kommunen. UTGIVARE Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm

I Flemingsbergsdalen byggs för närvarande en helt ny stadsdel med bostäder, ICA Maxi, butiker och idrottshall. HEBA blir fastighetsägare till kvarteret Generatorn 7 som omfattar 184 nya hyreslägenheter med tillhörande garageplan och butikslokaler om 1 500 m2. Kvarteret blir klart för inflyttning i november 2016, och sedan successivt fram till sommaren 2017, och det ingår i den första utbyggnadsetappen i området. Kvarteret ligger i direkt anslutning till Flemingsbergs pendeltågstation och mitt i det nya butikscentrum. Utvecklingen av bostäder i Flemingsbergsdalen har fem viktiga fördelar: 1) Pendeltågsstation och busstorg i direkt anslutning till området 2) Handel och anläggningar för idrott/motion i området 3) Närhet till naturområden 4) Närhet till universitet och högskolor 5) Närhet till universitetssjukhus och kommersiell forskningsverksamhet

Huddinge är en kommun i stark tillväxt. Goda allmänna kommunikationer tillsammans med de satsningar som görs i området bidrar till att Flemingsbergsdalen kommer att bli ett mycket attraktivt bostadsområde. HEBA är aktiva i Huddinges samhällsutveckling.

REPORTAGESERIE: TECHNOLOGY FOR HEALTH & NEO

â&#x20AC;&#x201C; DEL 1

Att göra fort men rätt När jag vandrar runt i Technology for Health som nu börjar bli klart – och som ska invigas i höst – förundras jag över hur gediget allting känns. Genomarbetat ner i minsta detalj. Jag har annars en viss aversion mot en hel del av det som byggs i dag. Lite för smäckigt. Lite för mycket känsla av plast. Men här är det riktigt trä och kombinationen med stora glasade ytor, sten och polerad metall ger en märklig elegans och ljushet i formen. Allt känns som om det var byggt för att hålla långt i framtiden. Eller kanske snarare som om det var framtiden som kom och hälsade på och sa: ”Så här kommer akademierna att se ut i framtiden.” En tanke man kan få är att det här bygget har tagit mycket lång tid. Men det har tagit fyra år. Bara. För att förstå hur det gick till träffade jag en av dem som drivit på projektet från början, Björn-Erik Erlandsson på KTH.

REPORTAGESERIE: TECHNOLOGY FOR HEALTH & NEO

â&#x20AC;&#x201C; DEL 1

När vi vandrar in genom en av ingångarna till Technology for Health berättar Björn-Erik att man nu strävar eer att få en gymnasieskola i det nybyggda komplexet (som alltså ska bestå av Technology for Health och Neo). ”Ett gymnasium med naturvetenskaplig inriktning. Då skapar vi ett naturligt samband mellan dem som forskarna, studenterna på högskolorna och dem som är elever på gymnasiet. Man får dem mer nyfikna och intresserade, och de kan på olika sätt få pröva på att vara deltagare i en del projekt.” Jag förslår skämtsamt att det då kanske kunde vara en bra idé att också försöka etablera en grundskola i byggnaderna. Björn-Eriks lätta höjning på ena ögonbrynet markerar att han förstår att jag skämtar, men att han inte riktigt förstår vari det roliga skulle bestå – för som han strax förklarar; det är väl klart att det i sinom tid ska finnas en grundskola också som en del i helheten och sammanhanget. Just det där är typiskt för Björn-Erik – den lätta markeringen. Höjningen på ögonbrynet. Av någon som varit med och drivit fram och genomfört ett stort projekt på så kort tid skulle man kanske förvänta sig stora gester, lite mera buller och bång. Men den som vet vad han gör behöver kanske inte det. Det har gått snart fyra år sedan Björn-Erik och Steinar Stokke från Sveanor träffade Tengboms arkitektbyrå första gången.

”Men jag kommer ju från Norrland och där bugar och bockar vi inte när någon säger nej”, konstaterar Björn-Erik torrt. Björn-Erik börjar då uppvakta kommunpolitiker samt FoUlandstingsrådet Stig Nyman och Anders Lönnberg som i dag är nationell samordnare för Life Science – men kanske framförallt etableras kontakten med bygg- och fastighetsbolagen Sveanor och Hemsö där man ser potentialen i den tänkta utvecklingen och ser till att lösa finansieringsfrågorna. Kommunens politiker ser också eer uppvaktningarna vilken motor i utvecklingen av Flemingsberg, Huddinge – ja, hela regionen – en etablering av ett Life Science-center kan bli där sjukvård och akademier naturligt kan samverka. Men det gällde också att garantera hyresgäster – KI och KTH var självskrivna – men det behövdes fler om sammanlagt nästan 50 000 m2 skulle kunna fyllas. ”Jag visste ju att Röda Korsets Högskola var intresserade av nya lokaler. Jag lye luren och talade med deras rektor och jag och Steinar fick komma på ett möte. Då hade de samlat hela ledningen för skolan, och den enda frågan de egentligen hade var: när kan vi flytta in.”

”Det är inte givet att den som är mest citerad i olika vetenskapliga tidskrifter också är den som är mest lämpad att leda en institution eller en skola. Andra kvaliteter är också viktiga – inte minst en persons psykologiska profil.”

Innan dess hade det tagits ett beslut om att man skulle bygga ihop sjukvården i Huddinge med en akademisk flygel på baksidan som skulle husera Karolinska Institutet och KTH. Parallellt med detta bestämde man på KTH att lägga ner sin verksamhet i Haninge – man skulle ju nu kunna använda de lokaler som skulle komma till stånd vid Karolinska sjukhuset. Problemet är bara att landstinget plötsligt upptäcker att det tänkta projektet inte riktigt ryms i budgeten. Det måste anstå. Där står då institutioner och forskare inför en framtid utan tak över huvudet, det finns ingen politiker som av sig själv kliver fram på landstingsnivå, i kommunen eller på nationell nivå och säger något i stil med: nu måste vi sätta fart och bygga ett centrum för Life Science i Flemingsberg. Förutsättningarna är utmärkta och vi måste nyttja dem. De flesta hade nog gett upp, satt sig på tjänsterummet och väntat på att någon därovan någon dag skulle knacka på dörren med beskedet om att det hade skapats ett litet utrymme i budgetarna, nu kunde man bygga – kanske inte lika stort och långsiktigt som man egentligen skulle behöva bygga – men något skulle det i alla fall bli.

Björn-Erik får det hela att låta väldigt enkelt, man pratar med den och den personen. Man ”lyer luren”. Det måste ändå krävas en sällsynt diplomatisk ﬁness för att få alla dessa kraer att röra sig åt samma håll – och så fort dessutom Alla företag och institutioner tenderar ju att i första hand se till sina egna intressen och politiker och tjänstemän i förvaltningen har sina respektive agendor. Med en sådan begåvning undrar jag om aldrig Björn-Erik övervägt en politisk karriär.

”Men jag kommer ju från en familj där politiken präglade min uppväxt. Pappa var kommunfullmäktiges ordförande i Nässjö och han ﬁck vara ordförande vilket parti som än hade majoriteten i fullmäktige.” I förbigående konstaterar han lite senare att de fått tillstånd att skriva hyreskontrakt på 20 år vilket ger en bättre hyreskostnad. Annars får universitet och högskolor bara skriva kontrakt med en längd av tio år – sedan måste regeringen ge sitt tillstånd; ”… men det var inga problem.” Den sortens begåvning sitter alltså tydligen i den genetiska koden i Björn-Eriks fall; kanske något för ett forskningsprojekt i Life Science-miljön i Flemingsberg framöver – ett av de objekt som då ska undersökas är ju i högsta grad närvarande och kan studeras i sin naturliga miljö. Men det är med största säkerhet också en fråga inte bara om arv utan också om miljö. Under samtalet påpekar Björn-Erik

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

REPORTAGESERIE: TECHNOLOGY FOR HEALTH & NEO

â&#x20AC;&#x201C; DEL 1

att han tror det vore värdefullt om människor rörde sig mellan forskningsvärlden och näringslivet – inte bara därför att det är bra med perspektivskie i sig utan också därför att man i näringslivet – i bästa fall – fostras till ett sätt att leda verksamhet och att vara chef som kanske inte är så vanligt i akademierna. ”Det är inte givet att den som är mest citerad i olika vetenskapliga tidskrier också är den som är mest lämpad att leda en institution eller en skola. Andra kvaliteter är också viktiga – inte minst en persons psykologiska proﬁl.” Men det ﬁnns ett moment till som är viktigt i Björn-Eriks vision och det är teknik och vetenskap – och den är viktig inte bara för att utveckla forskning och utveckling inom medicin och vård – den är också viktig för att sjukvården ska kunna utvecklas på ett ekonomiskt förnuigt sätt: ”Alltför många inom vården ser fortfarande investeringar i teknik som en kostnad, och de ser heller inte alltid vikten av att ha tekniker i organisationen. Men ju mer vården satsar på teknik – desto mer kan den långsiktigt ge bra vård till en rimlig kostnad.” Där någonstans i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och teknologi verkar Björn-Erik själv. Jag har ingen aning om vilka koordinater som egentligen ska användas för att ange den positionen. Men jag är säker på att de koordinaterna också anger positionen för Technology for Health och Neo – även om besöksadressen är Hälsovägen 1–3. K ▶ BORIS BENULIC ◀

Technology for Health På 20 000 m2 samlokaliseras KTH:s Skola för Teknik och Hälsa och Röda Korsets Högskola. Syftet är att skapa synergier mellan sjukvård, forskning och utbildning genom att stärka samverkan mellan KTH, Röda Korsets Högskola, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Ägare: TKV Fastighets AB, ett delägt bolag av SveaNor och Hemsö. Förvaltare: Hemsö Arkitekt: Tengbom Totalentreprenör: Veidekke

Neo 25 000 m2 stor byggnad, för forskning och utbildning. Karolinska Institutet är hyresgäst. Ägare: TKV2 Fastighets AB, delägt av Hemsö och SveaNor Förvaltare: Hemsö Arkitekt: Tengbom Totalentrenprenör: Arcona och Veidekke gemensamt

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Koll på läget

Dag a s fö ör ny bostad a ? <Žŵ ŝŶ Ɵůů ŽƐƐ ŽĐŚ ŚƂƌ ĚŝŐ ĨƂƌ Žŵ ůćŐĞƚ͕ ŽĂǀƐĞƩ Žŵ ĚƵ ƐŬĂ ƐćůũĂ ŶƵ ĞůůĞƌ ďĂƌĂ ǀŝůů ŬćŶŶĂ ĚŝŐ ĨƂƌ͘͘ sŝ ŐĞƌ ĚŝŐ ƟƉƐ ŽĐŚ ƌĊĚ ŝŶĨƂƌ ĚŝŶ ĨƂƌƐćůũŶŝŶŐ ŽĐŚ ŚũćůƉĞƌ ĚŝŐ ĂƩ ĮŶŶĂ ƌćƩ ŬƂƉĂƌĞ ďůĂŶĚ ǀĊƌĂ ƚƵƐĞŶƚĂůƐ ƐƉĞŬƵůĂŶƚĞƌ͘͘ DĞĚ ǀĊƌĂ ϮϯϬ ďŽďƵƟŬĞƌ ƌƵŶƚ Žŵ ŝ ůĂŶĚĞƚ ŚĂƌ ǀŝ ŬŽůů ƉĊ ůćŐĞƚ ŽĐŚ ŚũćůƉĞƌ ĚŝŐ ƚĂ ƌćƩ ďĞƐůƵƚ͘ sććůŬŽŵŵĞŶ Ɵůů ŽƐƐ ƉĊ ^ǀĞŶƐŬ &ĂƐƟŐŚĞƚƐĨƂƌŵĞĚůŝŶŐ͘

Vi har koll på Huddinge.

Stefan Voigt o

Mikael Meyer

Ida Olheim

Lennart Norman

Petra Garpefors

Kristian Perman

Anna Maria a Führ Venström m

Christoffer Kilhlman

Cecilia Jarl

Henrik Holmqvist

Ingela Hald

Gunilla Abejón

HUDDINGE FORELLGOTORGEET 2 TEL 08-556 408 30 SVENSKFFASST.SE/HUDDINGE

Föreläsningar och seminarier på Södertörns högskola Välkommen att ta del av ny forskning. Det är alltid fri entré om inget annat anges. I kalendariet på sh.se kan du se vad som är på gång och öppet för allmänheten.

vi ser verkligheten med andra ögon

Södertörns högskola har sedan starten 1996 vuxit till Stockholms tredje största lärosäte. Utbildningarna håller hög kvalitet och studenterna trivs och får jobb. Vi bedriver utbildning för 11.000 elever på grund-, avancerad och forskarnivå samt omfattande forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik. Vi har även lärarutbildning och polisutbildning. Här arbetar ca. 800 personer, merparten lärare och forskare.

Bra idéer fångar man med nätverk

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

När Lena Strömberg berättar om alla fördelar som Flemingsberg har är det svårt att någon kan tänkas vilja lämna denna plats. Men uppenbarligen känner hon efter några år som COO/CMO på Flemingsberg Science att det är dags att anta en ny utmaning som Strategi- och programdirektör på Västerås Science Park. Men det märks att hon fortfarande är fascinerad av den dynamik som finns i området –och som hon varit med om att skapa.

Vi har träffats för att hon ska få summera vad hon ser som de stora fördelarna med miljön i Flemingsberg. Jag har bett henne punkta upp fördelarna på olika sätt, men inser snabbt att det tänker hon inte bry sig om – för henne hänger allt ihop – och jag förstår under intervjuns gång att det är ju faktiskt så verkligheten här ute är beskaffad. ”Den täta och nära miljön. Den är helt unik. Var någon annanstans i hela världen hittar du fem universitet och högskolor inom gångavstånd från varandra?”, inleder hon med eertryck. ”Och kommunikationerna med omvärlden är lika bra – en infrastruktur som gör det lätt att nå södra Sverige, och lika lätt att komma in till Stockholm … eller ut i världen från Arlanda.” Men mest talar hon om mjuka värden när hon ska beskriva Flemingsberg. ”Vi-andan” återkommer hon flera gånger till. Och jag tänker eerhand på att det hon säger egentligen inte är självklart. Jag har varit i andra miljöer där företag, akademier, institutioner och förvaltning ska samsas om en geografisk yta och resurser. Resultatet är tyvärr då oa raka motsatsen till ”vi-anda”, man ser till sin verksamhets behov i första hand. När jag påpekar detta säger Lena att det inte är konstigt att det blivit så i området. ”Alla här ute förenas av vad som grundlades när verksamheterna kom hit och etablerades för många år sedan. Då fanns det inte mycket till forskningsmiljö och akademi härute. Det skapades en nybyggaranda som lever kvar. En känsla av att vi ska hålla ihop därför att vi har gemensamma intressen.” Men hur får man den nybyggarandan att leva kvar, undrar jag. Grundartiden är väl ändå över. Nu är Flemingsberg ett etablerat centrum för forskning och utveckling i Life Science – en plats med ett tätt utbyte med liknande miljöer i hela världen, och ett område som drar till sig nya företag och forskare.

”Jag tror att vi hållit vi-känslan vid liv genom alla de nätverk vi byggt upp. Vi har arbetat hårt för att skapa sammanhang där man kan träffas och utbyta idéer eller bara umgås. En levande social miljö helt enkelt.” Lena beskriver den verksamhetens olika delar; frukostmöten, lunchträffar, Innovationspubar – där även den mer formella campusgruppen som står för gemensam verksamhetsplanering spelar en viktig roll. Jag dristar mig att uttrycka lite tvivel över nyttan med den här typen av möten – kan det verkligen föra utvecklingen framåt i någon nämnvärd utsträckning? Hon får något nästan strängt, men ändå vänligt pedagogiskt förklarande i tonen när hon besvarar min fråga: ”Vi hade en trevlig gentleman som besökte alla våra Innovationspubar. Han sa aldrig någonting, han tittade, lyssnade och verkade trivas. Men så en dag kom han och klappade mig på axeln och sa: ’Lena, har du tid en liten stund. Jag har en idé som jag skulle vilja diskutera med dig.’” Lena hade tid, de diskuterade mannens idé, och av idéen blev det ett bolag som växer och utvecklas. Jag inser att hon givetvis har rätt om vad nätverk och träffar betyder för att utveckla en levande företags- och forskningskultur. Om inte annat vittnar den fortsatta utvecklingen av det levande ekosystem av företag, akademi och sjukvård som finns runt Flemingsberg Science om det. K ▶ BORIS BENULIC ◀

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

YMR

Utbildning

Vård

Forskning

Näringsliv

Samverkan på högsta nivå ŝŶ ŚćůƐĂ ćƌ ŵĊůĞƚ͘ Ʃ ĚƵ ƐŬĂ ŵĊ ďƌĂ ŝĚĂŐ ŽĐŚ Ŷćƌ ĚƵ ďůŝƌ ćůĚƌĞ͘ Ğƚ ćƌ ďĂŬŐƌƵŶĚĞŶ Ɵůů ǀĊƌ ƐƚŽƌĂ ƐĂƚƐŶŝŶŐ ƉĊ >ŝĨĞ ^ĐŝĞŶĐĞ͘ sŝ ćƌ ƂǀĞƌƚǇŐĂĚĞ Žŵ ĂƩ ĚĞƚ ŚćŶĚĞƌ ŵĂƐƐŽƌ Ăǀ ďƌĂ ƐĂŬĞƌ Ŷćƌ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐ͕ ƐũƵŬǀĊƌĚ͕ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ ŽĐŚ ŶćƌŝŶŐƐůŝǀ ĨĊƌ ŵƂũůŝŐŚĞƚ ĂƩ ƐĂŵǀĞƌŬĂ͘ KĐŚ ĨƂƌ ĂƩ ůǇĐŬĂƐ ŵĞĚ ĚĞƩĂ ŬƌćǀƐ ƐƉĞĐŝĂůĂŶƉĂƐƐĂĚĞ ŵƂƚĞƐƉůĂƚƐĞƌ͘ Ğƚ ćƌ Ěćƌ ǀŝ ŬŽŵŵĞƌ ŝŶ͘ / ƐĂŵĂƌďĞƚĞ ŵĞĚ ^ǀĞĂEŽƌ ƵƉƉĨƂƌ ǀŝ ƉĊ ,ĞŵƐƂ ĞƩ ŚƂŐƚĞŬŶŽůŽŐŝƐŬƚ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐƐͲ ŽĐŚ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐƐĐĞŶƚĞƌ ƐŽŵ ĞŶ ĚĞů Ăǀ ^ƚŽĐŬŚŽůŵ ^ŽƵƚŚ ĂŵƉƵƐ &ůĞŵŝŶŐƐďĞƌŐ͘ ĞƩĂ ŵŝůũĂƌĚƉƌŽũĞŬƚ ďĞƐƚĊƌ Ăǀ ƚƌĞ ďǇŐŐŶĂĚĞƌ ƉĊ ƚŽƚĂůƚ ϴϰ ϬϬϬ Ŭǀŵ͘ ĞŶ ĨƂƌƐƚĂ͕ ƐŽŵ ćƌ ƵŶĚĞƌ ƵƉƉĨƂƌĂŶĚĞ͕ ŚĂƌ ĨĊƩ ŶĂŵŶĞƚ dĞĐŚŶŽůŽŐǇ ĨŽƌ ,ĞĂůƚŚ͕ Ěćƌ <d,͗Ɛ ^ŬŽůĂ ĨƂƌ dĞŬŶŝŬ ŽĐŚ ,ćůƐĂ ŽĐŚ ZƂĚĂ <ŽƌƐĞƚƐ ,ƂŐƐŬŽůĂ ƐĂŵůŽŬĂůŝƐĞƌĂƐ͘ sćŐŐ ŝ ǀćŐŐ ƵƉƉĨƂƌ ǀŝ EĞŽ͕ ĞŶ >ŝĨĞ ^ĐŝĞŶĐĞ ďǇŐŐŶĂĚ Ěćƌ <ĂƌŽůŝŶƐŬĂ /ŶƐƟƚƵƚĞƚ ďůŝƌ ŚǇƌĞƐŐćƐƚ͘ sŝ ŚĂƌ ćǀĞŶ ĨƂƌǀćƌǀĂƚ ĨĂƐƟŐŚĞƚĞŶ EŽǀƵŵ ƐŽŵ ćƌ ĂƌďĞƚƐƉůĂƚƐ ĨƂƌ ĚƌǇŐƚ ϭ ϬϬϬ ƉĞƌƐŽŶĞƌ ŽĐŚ ůŝŐŐĞƌ ŝ ĚŝƌĞŬƚ ĂŶƐůƵƚŶŝŶŐ Ɵůů EĞŽ͘ dŝůůƐĂŵŵĂŶƐ ďŝůĚĂƌ ĚĞƐƐĂ ƚƌĞ ĨĂƐƟŐŚĞƚĞƌ ŽĐŚ ǀĊƌĂ ŚǇƌĞƐŐćƐƚĞƌ ĞƩ ŬƵŶƐŬĂƉƐŬůƵƐƚĞƌ ĨƂƌ ďŝŽǀĞƚĞŶƐŬĂƉůŝŐ ŽĐŚ ŵĞĚŝĐŝŶƐŬ ĨŽƌƐŬŶŝŶŐ ŝ ĂďƐŽůƵƚ ǀćƌůĚƐŬůĂƐƐ͘

>ćƐ ŵĞƌ ƉĊ ŚĞŵƐŽ͘ƐĞ

Nordea Bank AB (publ)

En trygg och stabil finansiell partner nära dig

En föränderlig omvärld blir lättare att hantera med en trygg och stabil partner. Vi har lösningar utifrån de förutsättningar och behov som just ert företag har – med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Låt oss berätta om vad vi kan stå till tjänst med. Välkommen att kontakta oss!

Gör det möjligt

Företagskontor Stockholm Södra Besök: Forelltorget 8, Huddinge 0771-350 360 www.nordea.se

Kalla kalkyler av gröna ytor ger varmare bostadsområden Huge Fastigheter har utmärkt sig i sitt arbete med både konst och grönytor. I våras skapade man rubriker om världsartisten Brian Enos verk, utformat speciellt för Kästa skola i Flemingsberg. En av Huges konsulter kände till Enos intresse för offentlig utsmyckning och skolkonst, och kontaktade honom. Resultatet av samarbetet, verket ”77 Million Paintings for Kästa School”, blev mycket uppskattat, kanske för att det är interaktivt och tillåter skolans elever att bidra med egna konstverk.

Inte bara Huges hyresgäster får avnjuta konsten, utan även personalen. Redan utanför Huge Fastigheters entré står vackra skulpturer, i receptionen pryds en hel vägg av svartvita fotograﬁer med Huddinge som sammanhållande tema, och i korridorerna både mer och mindre kända konstnärers målningar och andra iögonfallande skapelser. ”Konsten påverkar människor”, säger Ann Lindkvist, miljöstrateg på Huge Fastigheter. ”Likadant tänker vi kring grönskan. Grönytorna är det första människor ser, innan de ens ser husen!” Ann har mött oss i receptionen och vi går till hennes kontor för att prata grönska och trivsel. Utanför skiner solen, och An16

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

drzej, fotografen, frågar om vi kan vara ute i stället. Ann är inte svår att övertala. Att satsa på grönska har varit en medveten strategi hos Huge, förklarar Ann. Man har avsatt mycket personal att arbeta med grönytorna, eﬀektivisera skötseln och lägga fokus på ekologi, ekonomi och den sociala biten. ”Vi människor tar kra av naturen och mår bra av den, men hur mäter man den faktiska påverkan? Det var så vi började arbeta med ’grönytefaktorn’, ett verktyg att kunna benämna och beräkna olika grönytor. Vi arbetade med mått på hur grönytorna mår och utgår från femtio olika parametrar. Vi räknar på antalet och storleken på

vad som är viktigt. Invånarna här är intresserade av natur, därför har Huge tagit in naturen i boendemiljön. ”Vi skapar livskra och vill att den biologiska mångfalden ska öka, ständigt. Då måste vi kunna beräkna att den faktiskt ökar, därav grönytefaktorn. På Huge används faktorn till både nybyggnation och förvaltning. Vi inventerar och uppdaterar ständigt.” Vad får man på Huge för feedback från sina hyresgäster? ”Inte så mycket, faktiskt. Det är när något inte fungerar som människor hör av sig. När det fungerar kan man lägga sin energi på annat. Men nästa år är det dags för en enkät där vi frågar vad hyresgästerna vill ha.” Ann pratar engagerat om hur grönska ramar in husen och skapar trivsel. Växter motverkar också buller, håller fukthalten i ett område på rätt nivå, verkar isolerande och skapar skugga. För att grönskan ska trivas behöver man förutom gallring och underhåll av mänsklig hand också hjälp från annat håll: ”Idag vet vi att 50 till 70 procent av allt vi äter är beroende av bin. Folk är också medvetna om att bin tyvärr dör en masse. Därför har Huge sedan fem år tillbaka börjat ställa ut kupor – hittills tjugo stycken – både på tak och på marken. Tillsynen

träd och buskar på en tomt, vilka sorters perenna växter som ﬁnns och i vilken kombination.” Vi går till Sjödalsparken som ligger precis utanför Huges kontor, passerar en jättelik rhododendronbuske som blommar för fullt. Andrzej utbrister att just här vill han ta ett porträtt. Ann låter sig snällt fotograferas, och förklarar samtidigt att ett enda träd motsvarar ungefär tre hundra kvadratmeter gräsmatta som grönyta beaktat, och att kombinationen av växter är viktig; om man har 15 till 25 sorters växtlighet som samverkar, så får ogräset inte plats att växa. ”Vi vill ha lättskötta, välmående och vackra ytor. En trevligare miljö blir också trivsammare, att göra ﬁnt är därför en besparande åtgärd. Man vårdar det vackra. Många tänker att det kostar att plantera mer, men vi tänker tvärtom: det blir mindre skötsel och en besparing i längden.” Vi sätter oss på en bänk nedanför en liten teaterscen i Sjödalsparkens utkant. Jag frågar om namnet Huge och får veta att det är en förkortning av Huddinge, och om huddingebornas inneboende önskan att ha det grönt. Natur, naturreservat, träd, plantering är ord som dyker upp när man frågar huddingeborna

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

sköts varje vecka av Huddingeortens biodlarförening som tar hand om honungen, ser till så att bina inte ska svärma, och att det inte uppstår inavel. En kupa innehåller 80 000 bin som ser till att träd och blommor blir befruktade. Träd som växer i närheten av ett bisamhälle ökar blir mer motståndskraiga mot angrepp, och får fler och större frukter.” Ann är i grunden byggnadsingenjör, och blev på allvar intresserad av miljöfrågor eer skandalerna kring tunnelbygget genom Hallandsåsen i slutet av 1990-talet. ”Jag började vidareutbilda mig med hjälp av de få kurser som då fanns. Nu har ämnet närmast exploderat, idag kan man – om man skulle vilja – läsa miljökurser på universitetet i sammantaget tolv år. Det roligast med mitt jobb är att det är varierande, för jag är inblandad i många olika processer i företaget. Det allmänna samhällstrycket går i positiv riktning vad gäller miljö, hållbarhet och grönytefrågor, och jag är glad få verka i en bransch som tar de frågorna på allvar.” Parken badar i sol och är full av människor i precis alla åldrar. Ann måste gå tillbaka, hon tackar och ger oss varsin burk äkta huddingehonung att ta med hem. Jag öppnar burken på plats. Det smakar förvånansvärt mycket honung. Andrzej säger att honung är en produkt som många fuskar med, och att billig honung mest brukar bestå av socker. Jag inser att jag i många år måste ha ha undermålig honung i mitt te. Vi blir kvar i parken för att dokumentera grönskan och kanske hitta någon som kan berätta hur det är att bo i ett Hugehus. Men folk har ingen lust att tala om sitt boende idag. De låter sig fotograferas, men vill äta den medhavda lunchlådan i fred, prata i mobilen och leka med sina barn. Några trettonåriga flickor berättar att de bor i närheten, men att de aldrig har tänkt på vem som förvaltar deras hus. De säger sig trivas i Huddinge, och berättar att de oa hänger här i parken även om de nog egentligen är lite för stora för att leka på lekplatsen. En ung tjej kommer gående bärande på en tung vattenkanna. ”Jag sommarjobbar på Huge” går det att läsa på baksidan av hennes t-shirt. Tjejen berättar att hon heter Alicia, och att det är hennes andra sommar på Huge. ”Detta är första arbetsveckan av fem. Förra året trivdes jag jättebra, och jag är glad att få jobba här igen. Visst, det är en del slit för blommorna behöver mycket vatten, särskilt de nyplanterade, men det är kul när folk berättar för oss hur fint det är med allt det gröna”, säger hon och går för att fylla på vattenkannan på nytt. Hon har lite bråttom, fler planteringar väntar och däreer är det lunch. Jag frågar om det inte är tråkigt om vädret är dåligt som förra sommaren, men Alicia tycker inte att det gör någonting: ”Vi har bra arbetskläder, och det kan vara rätt mysigt i regnet också. Och naturen behöver ju att man tar hand om den även när vädret är dåligt.” På väg hem från Huddinge centrum konstaterar jag och Andrzej att människan är en organism, avhängig av naturen. När vi har grönska omkring oss även i stadsmiljö påminns vi om detta. Och mår bra. K ▶ ANNA EKELUND NACHMAN ◀

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Är du för upptagen för att byta bank? Skämt åsido, men i grund och botten är det faktiskt allvar. För om du struntar i att byta går du kanske miste om något bra. Och vet du, det är lättare att byta bank än du tror. Välkommen att kontakta oss för ett möte! Företagskontor: Liljeholmen (Årstaängsvägen 21 B) Privatkontor: Slussen (Stadsgården 12)

Boka ett möte på telefon 0752-48 45 42 (privat) eller 0752-48 30 48 (företag).

Från Södertörn har man den bästa utblicken österut Ser man sig omkring på sociala medier märker man att Södertörns Högskola får ta en hel del kraftiga smällar. Högskolan är ett ungt lärosäte som gärna sticker ut hakan, är starkt profilerat mot multikultur och har lagt sin tonvikt på genus. Av kritiska twittrare uppfattas skolan som politisk, och att polishögskolan har flyttat dit irriterar en och annan.

Men det pågår annat på Södertörn som märkligt nog inte får samma uppmärksamhet. Vill man som svensk upptäcka en okänd och bortglömd värld som sprakar alldeles runt hörnet, ska man läsa tidskrien Baltic Worlds. Det senaste numret tar sig bland annat an ämnen som husockupation i Polen, Tjeckien, Litauen, Ungern och Vitryssland, surrogatmödraskap ur östeuropeisk synvinkel, krocken mellan estländares och estniska judars olika offerroller under andra världskriget och identitet i Narva. I tidigare nummer har man till exempel kunnat läsa om genus och om Rysslands ekonomi idag. Tidskrien Baltic Worlds finansieras av Östersjöstielsen, och publiceras inom ramen för Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES, och uttalas sibis) vid Södertörns högskola. 1994 bildade den svenska regeringen Östersjöstielsen – för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa – och stielsen har sedan bidragit till uppbyggnaden av CBEES. Östersjöstielsen har till uppgi att stödja och finansiera forskning och utbildning vid Södertörns högskola. I början 22

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

fokuserade man på humaniora och samhällsvetenskap, nu beviljas även naturvetenskapliga projekt, främst med inriktning mot miljöfrågor. Under 2015 disputerade 12 doktorander anställda vid Södertörns högskola. Inom CBEES ﬁnns forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS) och det är bland andra BEEGS doktorander som medverkar i Baltic Worlds. På regeringens uppdrag ska Södertörn kunna erbjuda lärarutbildning i romani chic, ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Därför har man vid CBEES anställt en forskningsledare som leder forskningsinriktningen Romska studier med fokus på romer i Östersjö- och Östeuropaområdet. En professur i ämnet är under tillsättning. Ett CBEES-projekt som rönte stor uppmärksamhet när DN:s Maciej Zaremba skrev om saken, var en utbildning där polska läkare lärde sig svenska i hemlandet för att sedan med gott resultat arbeta i Sverige. Ett annat projekt har jämfört svenska och ryska journalistutbildningar. Med stöd från

A F FÃ&#x201E; R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

CBEES kan Södertörn även erbjuda sina utländska doktorander kurser i svenska, och just nu pågår en sommarskola i CBEES regi. Att man har lagt stor vikt vid östersjöstudier är viktigt i en tid då världen mest plockar upp inﬂuenser från Västeuropa och Nordamerika. Stora delar av Nordens historia är sammanﬂätad med Östeuropas. Om detta glöms bort kommer vi också att glömma bort vilka vi är. Att Södertörn har fått till uppgi att påminna om vår gemensamma historia och att dessutom hålla sig à jour med vad som händer i

Tidskriften Baltic Worlds (ﬁnansieras av Östersjöstiftelsen) publiceras inom ramen för Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning vid Södertörns högskola.

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Baltikum idag, bidrar till att stärka den svenska identiteten. Genom Östersjöstudierna och viljan att återknyta och stärka de kapade ekonomiska, politiska och strukturella banden mellan Norden och Östeuropa gör Södertörns högskola skäl för sitt rykte som nytänkande och multikulturell. Det är också värt några tweets. K ▶ ANNA EKELUND NACHMAN ◀

Bygg samh hällen med oss! Vi skulle kunna stapla siffror och skryta om m vår storlek. Berätta att vi har en omsättning på 1,3 miljarder kronor och är ett av Sveriges tio största kommunala fas a tighetsbolag. Säga att våra fastigheter består av lika stora delar bostäder som lokaler. Rada upp pp våra lokaltyp yperr. Försk s olorr, skolorr, äldreboenden, frilufts- och idrottsanläggningarr, kontorr, köpcentrum.

Jobba hos Hu uge ge MÅNIKA PETTER RSSON FÖRVAL LTARE – Mitt jobb är som ett smörgåsbord med olika delaar. Bakom varje OlJHQKHWVG|UU ÀQQV HQ KLVWRULD DWW berätta och en kraft att förändra. Att för valta bostäder er är att för valta liivet.

Och visst, det är imponerande. Men det viktiga är vad vi faktiskt gör varje dag och vad vi vill med det. För överallt där Huddingeborna ärr,, är också Huge. Där de borr,, handlarr,, idrottarr, studerar eller kanske till och med jobbarr.. Genom vår verksamhet och vårt arbete är vi med och skapar ett Huddinge att utvecklas i, genom livets olika skeden. Vi ger helt enkelt Huddingeborna förutsättningar till ett bra liv.

ERIK YFVER DRIFTCHEF – Jag tycker om att vara delaktig i de beslut vi tar om våra fastigheter och att hitta nya lösning ningar på våra utmaningar. Och så träffar jag många människor och har möjlighet att pååvverka min arbetsdag.

Detta gör oss till så mycket mer än ett fastighetsbolag. Det gör oss till samhällsbyggare.

Hug ge Fas a tigheter AB | Box 1073, 141 22 Huddinge Växel 08-535 320 00 | Kundtjänst 08-535 320 10

| huge.se

| E-ppost inffo@huge.se

Högskolan som vågade satsa på flyktingar som är läkare

Det började med förra sommarens och höstens stora flyktingström, känslan av maktlöshet och viljan att hjälpa till. Sten Lindahl, professor emeritus anknuten till Karolinska Institutet, kände att med sitt stora kontaktnät borde han kunna göra något för människor på flykt. Han drog i några trådar, vänner och kollegor drog i fler och snart nåddes Stina Hållsten av förfrågan: vore det möjligt att sätta samman en utbildning som underlättar för asylsökande med medicinsk utbildning att få svensk legitimation?

Foto: Anders Wiklund/TT.

Stina är lektor i svenska och avdelningsföreståndare för svenska på Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. Hon berättar att det inte var en helt enkel sak att snabbt få ihop kursen och hitta rätt personer och skaffa finansiering i ett stelt regelsystem. ”Jag fick lära mig att det inte gick att få pengar om det inte fanns ett uppdrag från någon, så jag letade och hittade personer som ordnade att Länsstyrelsen och Tillväxtverket gick in med halva kostnaden. Skolan kunde då gå in med resten, i form av medel för utveckling av uppdragsutbildningar. Det var en massa turer att hitta rätt elever och rätt lärare. På migrationsverket hjälpte man till att hitta personer med rätt kompetens och till slut hade vi en grupp på arton asylsökande läkare, specialistläkare och tandläkare från Syrien, Afghanistan, Irak och Turkiet. De hade varit i Sverige från allt mellan tre till femton månader, och även om jag inte är involverad i själva undervisningen så är det oerhört spännande att följa dem.” Utbildningen består av åtta veckors intensivutbildning i svenska, sedan åtta veckors medicinutbildning parallellt med språkstöd. Stina har fungerat som projektledare för pilotprojektets del på högskolan och det märks tydligt att hon är stolt över sin bedri. ”Det var enormt nervöst att engagera lärare utan att ha pengar och utan att egentligen kunna lova någonting. Jag kunde inte ens säga hur länge de skulle arbeta, om det skulle bli två, fyra eller åtta veckor. Men det blev en fullträff, jag fick tag på tre otroligt drivna, flexibla och okonventionella lärare som dessutom har erbjudit sig att hjälpa till om projektet får en fortsättning. Lärarnas betydelse i det här projektet kan inte nog understrykas.” Lärarna rapporterar att eleverna är extremt mottagliga och lär sig fort. Eer utbildningens slut är det tänkt att de ska vara redo att göra ett språkprov, socialstyrelsens kunskapsprov och däreer söka svensk läkarlegitimation. Först då vet man om projektet har fungerat. Frågan är om det räcker med sexton veckors utbildning, även om den är intensiv och alla inblandade är otroligt motiverade. Ett annat orosmoment är om studenterna ska få asyl eller inte. Besvikelsen kan bli stor särskilt om man har lagt mycket möda på hoppet att få spendera sin framtid i Sverige. ”Samtidigt tror jag att det är betydligt bättre att ha ett sammanhang, lära känna andra som har en liknande situation, kommunicera på ett nytt språk och bredda sitt kontaktnät än att bara vänta i ovisshet. Vi har fått enormt stöd från länsstyrelsen, som menar man att det är lovvärt att hjälpa till redan nu, så här tidigt i asylprocessen. Att vara redo att gå ut i arbetslivet samma dag som man får asyl är värt mycket. Vi har också fått otroligt positivt stöd från förvaltningen här på högskolan. Trots att man har påmint om att detta kanske bara blir ett engångsprojekt så känner alla inblandade att vi gör något viktigt.” ”Flyktingsituationen idag är annorlunda än tidigare”, menar Stina. Dagens flyktingar är oa högutbildade och det vore dumt att inte tillvarata deras kompetens. Många som kommer till Sverige söker sig till storstäderna. Deras erfarenhet från sina länder är att det inte går att få arbete

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

på mindre orter, men Sverige är uppbyggt så att det finns en väl fungerande struktur och stora möjligheter att arbeta och leva väl även i småstäderna. En utmaning är att få dem som kommer hit att förstå detta och våga söka arbete även på mindre orter. Vad är anledningen att detta projekt sker just på Södertörns högskola? ”Faktum är att Sten Lindahl kontaktade flera högskolor men fick nej. Södertörn är en ung, liten högskola och fördelen är att kontaktvägarna blir kortare. Det är lätt att gå in till varandras arbetsrum och drya frågor. Då blir det mindre stelbent och helt enkelt lättare att få saker gjort. Sedan är läget och närheten till Karolinska Institutionen bra. Vi delar skolans matsal med läkare från KI och jag inbillar mig att det känns bra att se människor i vita rockar och känna närheten till yrket.”

”Södertörn har en interkulturell proﬁl. Just därför vore det en skam att inte delta. Många av våra studenter har en annan kulturell bakgrund än den svenska, vi har räknat att det pratas över nittio olika språk och att arabiska är störst eer svenska. Som asylsökande kan man nog känna sig mindre främmande just här.”

via skolan ordnat språkkontakt så att de får träﬀa svensktalande och öva språket även på sin fritid. Det är väldigt uppskattat från båda håll. Ibland är det lätt att glömma hur bra vi har det här. När en man skulle förklara skillnaden på sitt hemland och det nya landet sa han att ”i Sverige är himlen blå”. Det ﬁck mig att tänka”, säger Stina och hennes ögon tåras.

Södertörns högskola ﬁrar tjugo år i år, bland annat ger man ut en jubileumsbok. Stina blir känslosam när hon berättar att kursen har blivit omnämnd i boken.

Södertörns högskola ﬁnns mitt i samhället och är en del av det. Det som händer i världen gör avtryck även här. Det är lätt att prata och vilja hjälpa till med de utmaningar som vi alla står inför men med den här kursen gör man något konkret. Och vid årets slut kommer det att visa sig om utbildningen är så pass givande att den kan permanentas. K

”Jag följer våra studenter på nära håll och har bland annat varit med vid ett knytkalas som de anordnade. Man kommer nära varandras historier och livsöden, världen kommer närmare. De säger att de får kra av varandra. Dessutom har vi

▶ ANNA EKELUND NACHMAN ◀

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Plats för nästa framgång Här växer du tillsammans med några av världens främsta forskare, ett av Europas största universitetssjukhus och innovativa Life science-företag. Via oss får du snabbt en personlig kontakt med framtida nyckelpartners och blivande kunder. Allt för att snabba på din innovation och tillväxt.

Ta en första kontakt idag: ęIQMRKWFIVKWGMIRGI WI

*PIQMRKWFIVK ô %GEHIQME ,IEPXLGEVI &YWMRIWW ;LIVI ]SY WLEVI ORS[PIHKI MRRSZEXMSR ERH WYGGIWW

Anfall mot avfall är bästa försvar för miljön Vi är lite tidiga till intervjun med SRV Återvinnings vd Kajsa Hedberg och blir visade till köket och kaffemaskinen. Trots sommarvärmen är jag snuvig och ska passa på att kasta mitt snytpapper. Det tar en stund, jag letar förgäves efter en papperskorg och inser snart att någon klassisk soptunna inte finns. Här sorteras allt i olika behållare diskret dolda bakom snygga köksluckor märkta med ”brännbart”, ”papper”, ”metall”, ”matavfall”, ”glas” (färgat och ofärgat) och några till. Medan jag funderar på var min papperstuss hör hemma kommer Kajsa gående. Jag känner igen henne för jag har bild-googlat och läst att hon är ”fyrtio-nånting” men i verkliga livet ser hon yngre ut.

Papperstussen går i ”brännbart”, sedan följer vi Kajsa till ett stort, ljust konferensrum. Kajsa är punktlig trots att hennes tidigare möte drog ut på tiden. Ur sin svarta ryggsäck tar hon upp en sandwich och undrar om det är okej att hon äter medan vi ser ett kort bildspel. Kajsa Hedberg har varit vd för SRV återvinning i ganska exakt ett år nu. Eer tio år som aﬀärsområdeschef inom Skelleeå Kra trivs hon bra i trakterna söder om Stockholm. Men det är ingen enkel uppgi som ligger framför henne. 32

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

”Idag blir majoriteten av vårt avfall energi och bara en mindre andel återvinns. EU:s nya återvinningsmål är tuﬀa: om knappt 15 år ska 30 procent bli energi och hela 70 återvinnas. För att vi ska kunna klara detta krävs att alla hjälps åt. Det gäller att vrida om den utveckling som har pågått, och att tydliggöra för alla – både våra privata kunder, företagen men också kommunerna och alla våra anställda – vad som måste ske. Alla måste samverka om vi ska ha en chans att nå målen till år 2030.” SRV återvinning har 200 anställda och en omsättning på 400 miljoner kronor, ägs av fem kommuner på Södertörn –

Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn – och har till uppgi att samla in allt hushållsavfall från dessa fem. ”Det rör sig om avfall från 140 000 hushålls som vi tar hand om, men vi har också 5000 företagskunder, många relaterade till byggsektorn, och det mesta avfallet – 230 000 ton – kommer därifrån”, förklarar Kajsa. Hushållens avfall är mest mat och förpackningar, företagen bidrar med bygg- och rivningsavfall. En utmaning är att lyckas sortera ut material såsom wellpapp till återvinning, i stället för att låta det brännas. ”Att sortera ut wellpapp och annat som går att återvinna ger en ekonomisk vinst men också en vinst för miljön. Vi måste minska både företagens och hushållens miljöpåverkan. Det bästa för miljön är att minska avfallet, men då måste man komma bort ifrån slit och släng-tänket och gå från en linjär till en cirkulär ekonomi. Matsvinnet måste minska, och i stället för att slänga saker kanske de får ett nytt liv via Blocket, Myrorna och annan loppis.” Miljön har allt att vinna på en mer ekologisk livshållning – men vem förlorar? ”När man ändrar många människors beteendemönster påverkar det på många plan. Affärernas försäljning stannar av, momsen minskar och hela samhällsekonomin förändras. Därför måste alla hitta nya affärsmodeller. Världen förändras, men det gör den ju ständigt. De förändringar som sker nu är till det bättre, för att vi över huvud taget ska ha en värld kvar. I stället för att förbruka jordens resurser flera gånger om bör vi nyttja råvaran ur vårt avfall i stället.” SRV är lite som Systembolaget. Man har monopol och verkar för att begränsa och minska avfallsmängden därför att man vill ha en hållbar utveckling på Södertörn. Ytterst är medborgarna SRV:s aktieägare. De kräver ingen utdelning men indirekt gör de det ändå. ”Min vision är att öka återvinningen men också att nå bättre resultat. Vi ska inte gå med vinst för vinstens egen skull utan för att kunna bidra till en bättre miljö. SRV har ungefär hundra fordon, och vi behöver låna pengar när vi ska köpa nya. Det är bättre att ha eget kapital så det inte blir som Lyxfällan, att man till slut lånar till lånen”. Att vara den som ser till att avfall sorteras och återvinns på rätt sätt är inte alltid tacksamt. ”Många vet inte om att alla medborgare och företag idag har en lagstadgad skyldighet att sortera sitt avfall. SRV är inte den som tvingar dem, utan den som möjliggör för dem att följa lagen. Vårt jobb – om vi gör rätt – är att underlätta för våra kunder. Vi bör också skapa intresse och engagemang så att alla kan göra sig av med sitt avfall på bästa sätt.” Mycket har på kort tid hänt i återvinningsbranschen. Man har gått från att vara ett transportföretag som kör sopor från A till B för att idag vara den som tar hand om olika material och dessutom vara råvaruleverantör. Det är inte längre en särskilt smutsig bransch: förr skojade man om att ”sopåkare” var det

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

värsta någon kunde bli, men branschens rykte och status har ökat i takt med teknikens utveckling och ökad återvinning. Medvetenheten om vad våra sopor gör för miljön är mycket större idag än för några få decennier sedan. ”Förr fanns vi i det fördolda och ingen tänkte på att vi existerade förutom när det blev någon fnurra och soporna inte blev hämtade i tid. Nu är människor mer medvetna om vilken stor funktion vi har, och det är viktigt för oss att märkas. Vi ska inte bara finnas där och ta hand om människors avfall, vi ska gå i bräschen, återvinna råvara ur avfallet samt bidra till att människor minskar avfallet”. I framtiden kommer SRV att vara ännu mer synligt. Det händer mycket på det tekniska planet och med den ergonomiska utvecklingen: fordonen och anläggningarna förändras och utvecklingen av olika robotar pågår ständigt. Man planerar samarbeten med ett flertal aktörer, bland andra Ikano Bostad, för att på ett smidigt, smart och yteffektivt vis låta sopsortering bli en integrerad del i morgondagens hem. ”En annan stor utmaning är att komma tillrätta med våra stora lager av bränsle och bygg- och rivningsavfall som växer i samband med varmare vintrar och en ökad sopimport. Det måste fixas”. Kajsa Hedberg har bott både i Sverige och USA, och gått från att vara ekonomisk rådgivare och strateg för privata bolag till att vända ett affärsområde inom kommunägda Skelleeå Kra från förlust till vinst. ”Jag har inspirerats av miljö- och samhällsaspekterna. Arbetet som vd handlar om att gå från planer och vackra ord till handling. Ytterst handlar det om att inte bestämma allt, utan att även låta andra ta ansvar. Och med andra menar jag alla. Varje enskild person inom SRV kan bidra till det stora hela genom att nyttja sin fulla potential”. Kajsa berättar att för att kunna nyttja alla sina medarbetares kunskaper och erfarenheter, drar hon oa på sig arbetskläderna, följer med i bilarna, lyssnar och försöker fråga alla om råd. ”Medarbetarna på SRV är engagerade och motiverade. De har redan stor kunskap om vad som kan bli mer effektivt. Den kunskapen vill jag ta tillvara och genomdriva. Jag vill inpränta känslan till alla och envar att man är viktig. Det handlar om ömsesidig respekt, att låta alla utvecklas, växa och ta ansvar. Om medarbetarna är sporrade blomstrar företaget”. Kajsa räknar med att det med tydliga direktiv kommer att ta tre till fem år att uppnå den förändring som hon har tänk sig. Den feedback hon får tyder på att bolaget är på rätt väg. ”Att arbeta på SRV har ett högre sye. Alla söker en mening med livet, och vårt arbete här bidrar faktiskt till att rädda världen. Maria Wetterstrand sa nyligen i ett anförande för branschorganisationen Avfall Sverige att ”förr var man en nördig miljö-mupp men idag är man cool”. Det kan jag känna igen mig i.” K ▶ ANNA EKELUND NACHMAN ◀

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

En värd som är värdefull för äldre En småmulen sommarmorgon står jag i Gustavsbergs centrum och frågar efter Mariaterrassen. De två första jag frågar – båda unga kvinnor – har ingen aning, men en äldre man pekar över vägen mot ett vitt och grått höghus på en höjd, och undrar om jag ska köpa lägenhet?

Nej, mitt ärende är att träﬀa Bonumvärden Bernt Cau. Bonum betyder ”bra” eller ”god” på latin men, är också namnet på Riksbyggens seniorbostäder. Jag hittar Bernt vid sin bil med Riksbyggens logotyp, ordet Bonum i klar orange och med underrubriken ”Bo bra – må bättre”. Riksbyggen började planera för Bonum-projektet 2006, och redan 2010 stod det första huset klart i Sundbyberg. Idag är varumärket ledande på marknaden. En Bonum-bostad är toppmodern, förberedd för ålderdomen. Riksbyggen förvaltar Bonumhusen och erbjuder också olika tjänster, såsom hantverkshjälp, 36

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

bärhjälp, städning och mycket annat. Det är här Bernt kommer in. Han har blivit handplockad som Bonumvärd och har snart arbetat i ett år. ”Jag tycker mycket om mitt arbete, att träffa folk och få hjälpa dem. Att vara Bonumvärd är inte ett vanligt fastighetsskötarjobb, och i en Bonumförening finns en särskild sammanhållning. Just i den här föreningen har man till exempel gemensam fika varje onsdag, och jag arrangerar boulespel och mycket populära vinprovningar. Jag lär känna alla boende och ser till att de mår bra. De kan anlita mig att vattna blommor

De nya bostäder Riksbyggen uppför på Hälsovägen i Flemingsberg kännetecknas givetvis av de principer som är vägledande för företaget. Det gäller bland annat att utgå från människors livsmönster och planera för service och funktioner liksom att organisera privata och oﬀentliga rum. Ett viktigt inslag i detta är Bonum-värdarna. Vi skickade en reporter till Gustavsberg för att ta reda på vad en sådan egentligen gör.

och hämta posten när de är på semester, jag kan också ordna så att de får sällskap vid olika ärenden. Jag har ett stort ansvar, men också mycket frihet. Och så blir det mycket bilkörning, då jag är värd både här i Gustavsberg, men även på seniorboendena i Sundbyberg, Täby, Beckomberga och Viksjö.” På tavlan i entrén sitter små röda hjärtan framför namnen på de grannar som har lärt sig att utföra HLR, hjärt- och lungräddning, och en hjärtstartare är uppsatt. Bernt visar den stora lokalen på bottenvåningen som både används vid gemensamma aktiviteter, och kan hyras när någon till exempel fyller

rädda en yngre människa från att halka och slå sig. Det som är hjälpmedel idag blir standard i morgon, och då ligger Bonum lite före. Och alla Bonumområden ligger nära ett centrum med affärer och bra kommunikationer. Det ska vara lätt att bo och leva här – länge. Det är också bra för kommunerna att de boende kan bo kvar hemma längre.” Bernt tar med stegen ur bilen och ringer på hos Gunvor Lundgren som behöver hjälp att byta några glödlampor, och fixa en sned garderobsdörr. Gunvor är uppvuxen i Ångermanland men har bott i Gustavsberg sedan 60-talet. ”Jag och min man bodde i radhus en bit härifrån, men när han gick bort var det skönt att flytta till mindre. Jag trivs väldigt bra här, lägenheten är mycket bekväm, och jag har fått välja kakel, och kyl och frys. Sedan har jag två balkonger och har valt att glasa in den ena, den med utsikt över Gustavsbergs centrum. Det är härligt att kunna se lite liv och rörelse! Jag tänker att jag ska skaffa infravärme så att jag kan utnyttja balkongen lite längre, men det har ännu inte blivit av”, berättar Gunvor medan hon visar runt i den ljusa, moderna bostaden med de väl tilltagna balkongerna. Bernt byter vant glödlamporna, och ger sig i kast med garderobsdörren, upptäcker att han måste ha verktyg och gör sig redo att gå ner att hämta i bilen. Då plockar Gunvor fram en vacker verktygslåda i gråblå metall där Bernt finner precis det han behöver. Dörren fixar han i ett nafs. Gunvor tackar för hjälpen, och Bernt ska just gå ut genom dörren när mobilen ringer. En dam behöver byta köksfläkt och Bernt lovar att komma.

år. Det ﬁnns också en lägenhet att hyra om exempelvis barn och barnbarn kommer på besök, helt jämförbar med ett hotellrum, men med både pentry och stort badrum. Eersom de boende är äldre ﬁnns i stället för barnvagnsrum ett rum för rullstolar och rollatorer. ”Alla Bonumlägenheter har stora badrum med tvättmaskin, förhöjda toalettstolar, inga trösklar och annat som är bra när man blir äldre. Somliga tycker inte om att det är handikappanpassat, men då ska man komma ihåg att det som är bra för äldre är bra för alla. Att ha ett handtag i duschen kan även

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

”Jag är inte expert men jag kan lite om ganska mycket och kan hjälpa till med det allra mesta. Jag försöker se till att vara olika dagar i de olika områdena. Det är skönt att kunna lägga upp tiden som jag vill, men ibland får jag åka iväg akut, till exempel vid strömavbrott. Mycket hjälper jag till med själv men om det behövs kan jag också förmedla en del till Riksbyggens andra underentreprenörer.” Bonum-områdena och husen ser olika ut, berättar Bernt, men grundidén är densamma: lättillgängligt och med moderna

lägenheter anpassade eer äldres behov. Och tillgång till Bernts hjälp. ”I vissa hus finns gemensam bastu och relaxavdelning, några föreningar har promenadgrupper, och i en förening har ett helt kompisgäng flyttat in samtidigt. Det är en sju, åtta familjer som har följts åt i livet, och alltid sagt att på sin åders höst borde de bo tillsammans. När de fick höra om Bonum slog de till.” På frågan om han inte saknar att ha arbetskamrater svarar Bernt kvickt: ”Jag kanske inte har arbetskamrater, men jag har andra kamrater. Många av de boende blir som vänner och släpper in mig i sin vardag. Dessutom är jag både social och lite av en ensamvarg, så det här yrket passar mig perfekt.” På väg tillbaka till bilen möter Bernt ännu en boende. Det är Berit Nordling och hennes lilla hund Luna. Bernt och Berit hälsar på varandra, och Berit passar på att strö lovord över både sin Bonumvärd och sitt boende. ”Det är fantastiskt att bo här som pensionär. Onsdagsfikorna och vinprovningarna som Bernt ordnar utvecklar den redan fina sammanhållningen”, konstaterar Berit, och ursäktar att hon har bråttom. Hon och lilla Luna är nämligen på väg till lantstället där sonen och hans hund redan väntar. Och Bernt tackar för sig och går vidare till nästa boende som har bett om hans hjälp.

Jag ringer Håkan Liljeblad, som är Riksbyggens konceptägare och affärsutvecklare av Boende före äldre. Han låter stolt när han berättar om i vilken rasande takt Bonum har utvecklats. ”Idag är den genomsnittlige köparen av en Bonumlägenhet sjuttio år; barnen har flyttat och villan är för stor. Den sociala delen i Bonums idé är viktig, människor idag blir äldre och håller sig pigga länge. Då vill man ha ett boende som är anpassat för ens specifika behov. Och intresset för den här boendeformen är stort. Vi bygger 300 Bonumbostäder per år, och kommer i framtiden att öka till 600 per år. Men vi har en lista med 10 000 intressenter, alltså människor som aktivt har hört av sig till oss om Bonum. Det är alltså ett outsinligt intresse.” Håkan förklarar att just i Stockholm och de andra storstadsområdena ligger utmaningen i att få tillgång till attraktiv mark. ”För att vår idé ska vara genomförbar måste kommunikationerna i området vara väl utbyggda. Att enkelt ta sig till och från sitt hem även när man inte längre kan köra bil, är en stor trygghet. Trygghet är också ledordet när man har planerat gemensamma sociala ytor som ska underlätta att lära känna sina grannar. Trygghet är också att ha en egen Bonumvärd som alltid går att få tag på.” Att bygga specifikt för äldre är ett framgångskoncept. Och kronan på verket är värdar som Bernt, som månar om varje boende och ser till att underlätta och sätta guldkant på tillvaron. K ▶ ANNA EKELUND NACHMAN ◀

Välkommen till vår restaurang med äkta indisk mat NU STÖRRE LOKALER MED AFFÄRSLUNCH ELLER FESTMÖJLIGHETER – UPP TILL 100 PERSONER! Måndag–fredag 11:00–22:00 Lördag–söndag 12:00–22:00 Jägerhorns väg 1 (mitt emot Siba) Boka bord: 08-680 00 06 www.indiadream.se

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

På Lemon Thai ler de alltid Inredningen, dofterna, den nästan obegripligt glada och flinka personalen som verkar veta vad du vill ha fast du aldrig varit här förut. Det känns som att kliva in på restaurangen Bangrak på Silom Road i Bangkok. Men vi är i Kungens Kurva … Hur har det här gått till? Det är berättelsen om en lång resa som börjar i Hägersten för mer än 35 år sedan. Och resan slutar alltså egentligen i Thailand … … som ibland uppenbarligen ligger på Ryttarhalsvägen.

Kalle och Marke är noga med att restaurangen och miljön utanför ska förmedla en känsla av att du är i Thailand – det räcker inte med att maten är perfekt. Det ska vara en helhetsupplevelse. Det du ser på väggarna, borden och i omgivningarna är direktimporterat och utvalt av dem själva – som de här två elefanterna. Men det vore ju skönt om de kunde importera lite av det thailändska klimatet också …

Det finns entreprenörer som når framgång genom att de håller fast vid en och samma idé hela livet. Och så kör de stenhårt på den. Sedan finns det entreprenörer som utvecklar sitt företag genom att helt byta kurs och se den helt oväntade möjligheten som uppenbarar sig för den som är vaken, nyfiken och pigg … och beredd att jobba hårt. Som Kalle och Marke Blomqvist. En dag för sisådär en 15 år sedan fick Kalle Blomqvist kvista över till sin hyresvärd, och säga något i stil med: ”Jo, kan du tänka dig att tömma hela det stora garaget. Jag måste ha in lite grejor där.” 42

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Det som skulle in var 600 resväskor som Sida ville ha ett tryck på. Kalle hade lämnat prover och offert ett tag innan, sedan inte hört något tills han plötsligt en dag får ett telefonsamtal om att väskorna är på väg – och att kunden vill ha en snabb leverans. Det är bara det att det finns inte plats i företagets lokaler – därav tömningen av garaget. Uppstår problem så fixar man dem. Ett problem är egentligen inte ett problem, ett problem är en möjlighet. Och när Kalle och Marke berättar om sitt företags historia gör de det på ett väldigt tillbakalutat sätt – jag kan inte föreställa

All personal är thailändsk – för att känslan och handlaget ska bli det rätta – och en del av dem har en mycket gedigen kockutbildning bakom sig i hemlandet …

… och för den som av någon obegriplig anledning inte gillar thaimat ﬁnns också en sushi-avdelning.

mig någon situation som de inte lugnt skulle betrakta, tyst grunna på var och en för sig … Kalle kanske kliar sig lite i huvudet … sedan tittar de på varandra, byter några ord och så kommer de snabbt överens om vad som ska göras. Det är de lugna och eertänksamma som kan agera snabbt och utnyttja de möjligheter som uppenbarar sig – och för den som är entreprenör finns det alltid möjligheter. Under sin sons tid på dagis lärde Kalle och Marke känna ett annat föräldrapar som arbetade med presentreklam. Kalle som var gammal offsetgrafiker kände hur intresset vaknade när de en dag diskuterade tampotryck; en metod som gör att man kan trycka på konkava och konvexa ytor – till

exempel på en gololl. Kalle hade länge velat starta eget, Marke var graﬁsk designer … var det egentligen något att tveka om? Pengar lånas, maskiner inköps och det hela rullar igång. Och tampotrycket? Jodå, av deras berättelse förstår man att det var en ny teknik, och ingen visste egentligen hur man skulle göra. Men de lärde sig, och jag anar att de satt där med manualerna rätt många nätter innan de ﬁck till det. Men uppenbarligen gjorde de allting rätt och företaget växer. Från 50 m2 i Hägersten till 120 m2 i Gröndal. 200 m2 i Ekensberg och däreer mer än 400 m2 i Örnsberg till dagens 1 600 m2. A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Det märks att personalen känner många av kunderna och att de vet precis vad de vill ha – när jag betraktar dem som jobbar i köket får jag nästan en känsla av att de börjar tillaga maten så fort de ser vem som kommer i dörren. Men det är också många som kommer hit för första gången eftersom de hört talas om stället av vänner och bekanta – man har till och med haft gäster från Nya Zeeland som fått restaurangen rekommenderad på andra sidan jorden.

Också något som kännetecknar en entreprenör – arbetet är inte något tungt och tråkigt som man vill undvika – man gör det för att det är kul, för att man får skapa något – och man gör ingen skillnad på arbete och fritid. Alla som arbetar är som en stor familj.

och hon brukade laga mat ibland åt personalen”, minns Kalle. ”Vi brukade skämta om att vi kanske skulle öppna en lucka och sälja take-away mat till andra i området.”

Under tiden i Örnsberg har de börjat projektera för nya, ännu större och mer ändamålsenliga lokaler i Kungens Kurva. Men på ett helt annat sätt hade nästa steg redan börjat förberedas.

Mest på skoj startade de därför en restaurangverksamhet när de ﬂyttat in i de nya lokalerna på Ryttarhalsvägen – parallellt med att de fortsatte den gamla verksamheten. De såg möjligheterna eersom det var ont om matställen i Kungens Kurva – och som Marke säger: ”Det är alltid kul att testa något nytt”.

”Vi hade en tjej anställd i Örnsberg som var från Thailand

”Vi startade Lemon Thai & Sushi i november för tolv år

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Många gästerna har kommit hit första gången i sina föräldrars sällskap … och nu i mer vuxen fortsätter de att besöka restaurangen – uppenbarligen är det här mat som det är svårt att tröttna på. Den som är här för första gången och lite osäker på vad han ska välja har stor hjälp av den vackert handtextade menyn på väggen, där också hettan i de olika rätterna är angiven med små eleganta chilifrukter.

sedan”, säger Marke. ”Ingen stor marknadsföring, vi delade ut isskrapor med en karta på så att folk skulle hitta hit.” Hittade dit gjorde de. Redan från första dagen. Och det har de fortsatt att göra. Det har gått från 0 till 100, precis som det en gång gjorde i reklambranschen för Kalle och Marke. Och till slut ﬁck de välja – tiden räckte inte till för att driva både en växande restaurangrörelse och att sköta det gamla företaget. De valde att satsa på restaurangen.

Men den stadiga och snabba tillväxten har inte gjort att de släpper på kvalitetskraven. Det ska verkligen kännas som om man är i Thailand. All personal rekryteras därifrån, och inredningen hämtar Kalle och Marke hem direkt från Thailand. Inget fusk på något plan eller med någon detalj. Då blir det äkta. Då kommer gästerna. För vem vill inte ibland känna sig förﬂyttad bort till Silom Road? K ▶ BORIS BENULIC ◀

A F FÄ R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Vi ger dig många små, spännande nyheter …

Vin&Bar – så mycket mer än bara ett magasin för dig som är intresserad av vin och dryck … den goda maten som passar till den goda drycken …

… långa njutningsfullt berättande reportage du aldrig sett förut …

Umgänget med våra nära, kära och vänner är en viktig, ja, kanske den viktigaste delen i våra liv. Egentligen är det precis vad Vin&Bar handlar om. Vi berättar om dryckerna, maten och miljöerna som berikar detta umgänge. Vi gör det

… och berikar din värld med kända och okända platser och människor.

njutningsfullt med långa berättande reportage, likaväl som med många små, spännande nyheter. Vi vill att du som läsare ska få veta mer om det du redan känner till – och upptäcka sådant som var okänt för dig.

Prenumerera: e-posta gärna till vinochbar@pressdata.se eller ring dem på 08-799 63 97. Senaste numret av Vin&Bar läser du gratis på: issuu.com/formatpublishing/docs/vin_bar_2016_03

Ett år med Vin&Bar för bara

360 kronor! Vin&Bar kommer ut med sex nummer per år.

Grattis alla pristagare pĂĽ Huddinge Enterprize!

Ă&#x2026;RETS PRIST TA AGARE frĂĽn vĂ¤nster tilll hĂśger pĂĽ bilden: Foto: Marie Gade-Lundlie.

Ă&#x2026;rets NyfĂśretagare: 'NGPC -TKXQX[CU )QNFËŹUJ &GUKIP Ă&#x2026;rets FĂśretagare: Christer Holger, Skapa askolan Ă&#x2026;rets Ung FĂśretag-elev: Nilofar Montazeri, zeri, Easy Liner UF EntreprenĂśrskapspriset 2015: Maria R.. Andersson, IKEA Centres Nordic Huddinges Stolthet 2016: 142 Familjen n

LĂ¤s mer pĂĽ huddinge.se

Ă&#x201E;r du fĂśretagare eller verksam i Huddinge? Vad bra, fĂśr hos oss kan du pĂĽverka och bidra till Huddinges utveckling!

VĂ¤lkommen som medlem i Arena Huddinge!

En mĂśtesplats fĂśr kommun och nĂ¤ringsliv. arenahuddinge.se facebook.com/arenahuddinge edward.howard@huddinge.se

A F FĂ&#x201E; R S P L AT S H U D D I N G E

#2, 2016

Tech echnol nollog ogy y for for Healt Health tth FFrrå rån ån g grundfo rrundffo orskning or r kn rs ning på på moleky molleky yllnivå yln nivå til ti till ill ll högteknolo hög gteekn nologisk ogiisk ry og ymdfors ym ymdfo dfo orskning rskn kniing g – med med individen iindiviid den i ce cen ntr trrum rum

KTH Skolan förr Teknik och hälsa/SH HT i Flemingsberg •

STH är ett centrum m på internationell nivå för tvärvetenskapligt sama arbete mellan akademi, vå årdgivare, näringsliv i li och h medborgare db k kring i utbild bild d i dning och forskning inom områdena teknik, medicin och hälsa. Här tillvaratas kliniska erfarenheter occh erfarenheter från vård och omsorg.

•

Kunskap omsätts i utbildning, forskning och h innovationer som resulterar i nya tankesätt och kommersiella produkter samt diagnos-, behandllingsoch omsorgsformer.

•

Skapa utbyte av kunskap och resurser som sttödjer människans hälsa genom hela livet. I detta ingår också att utveckla modeller för att ta tillvara a den stora datamängd som vår den producerar och h som kan utnyttjas i forskningen för bättre produ ukter, tjänster och processer.

•

Forskning och utveckling med individen i centrum i samarbete framförallt med Karolinsk ka insititutet, itit t t Röda Röd Korsets K t Högskola Hö k l och h St Stockh kh h l holms Läns Landsting.

I ett samarbete mellan lan STH/KTH, Karolinska Institutet tutet och Karo Karolinska Universitetssjukhuset jukhuset har en ett nytt intelligent ent handtag för säkrare förlossninga ar tagits fram. Tidigare har förlo ossningar som sker med sugklocka utvärderas subjektivt av personalen nalen t.ex. hur hårt och hur länge man m drar. Med Genits utrustning ng får man en mer objektiv och automa atisk utvärdering av hur extraktionsförloppet tionsförloppet går.