Bergsmannen 2016 05 by Format Publishing

Maria Åstrand ny VD på Swerea har lång erfarenhet i branschen men är fortfarande

ALLTID NYFIKEN

05 2016

Efterfrågan på metaller är tillbaka | Lars Senf: Från bergarbetare till VD | Bothnia Exporation: Gärna pension, men först en guldgruva | Ekologisk efterbehandling: Deponierna blommar upp

Varmt tack till Sandvik för bilden på den självkörande trucken i Finsch-gruvan, Sydafrika.

Innehåll 5, 2016 04

Inledare

Kalendarium 2016/2017

Aktuellt

Han vill få maskinerna att tala med varandra Lars Senf ny VD för Atlas Copcos affärsområde Gruv- och bergbrytningsteknik

Maria vill att Swerea Kimab ska bli världsbäst Sveriges äldsta industriforskningsinstitut vill göra skillnad

26 30

Småskalig guldgruva kan ge stor lönsamhet Bengt Ljung gräver guld i Lappland med minimal miljöpåverkan Per Storm kopplar greppet Kan Copperstone bli stora i Boliden? Industrin skapar ny natur Jernkontoret, SveMin och konsultföretaget Enetjärn Natur släpper handbok för ekologisk efterbehandling för gruv- och stålbranschen Basindustrins hållbarhetsnätverk Jernkontoret, SveMin och Industriarbetsgivarna driver hållbarhetsnätverk

Metallpriser Efterfrågan på metaller är tillbaka

Jernkontorets annaler Kommunikation om cirkulär ekonomi huvudtema på svensk-finsk konferens, materialforskare på ForskarFredag

Bergsbladet ”Nissegossens öden och äventyr” – ny bok om Nils Paues fascinerande liv

Bergsskolan Kunskap förmedlad så att den ger lönsam praktisk verksamhet

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin Adress- och produktregister

Konsulter till gruv-, ståloch metallindustrin

Inledare Den ständiga utvecklingen av en traditionsrik bransch ska märkas En bransch och en näring som ska utvecklas måste förena erfarenhet med en ständig lust att upptäcka nya produkter – samma sak måste ske när de utvecklar nya metoder för att producera de produkter man redan levererar till marknaden. De företag som hävdar sig bäst är de som lyckas förena erfarenhet med upptäckariver och nytänkande. Ibland kan detta åstadkommas genom att organisationen är uppbyggd på ett sådant sätt att den i sig förenar äldre medarbetare med kunskaper och erfarenheter förvärvade under ett långt yrkesliv med yngre medarbetares nyvunna kunskaper, färdigheter och öppna sinnen. Allra bäst lyckas kanske de företag som bland sina ledare har personer som i en och samma person förkroppsligar båda egenskaperna; de har varit verksamma länge – men deras lust att ﬁnna nya vägar för att

Måndag

utveckla sin verksamhet – eller till och med starta en ny – har inte minskat det minsta. Vi porträtterar i det här numret några sådana företagsledare, bland annat Bengt Ljung som inte har den minsta lilla lust att gå i pension utan som istället satsar på att öppna en guldgruva. När det gäller att tänka nytt är förstås diskussionerna om klimat och miljöpåverkan ett relativt sentida fenomen. Numera är miljöfrågor alltid aktuella i det offentliga samtalet. Men ibland får man en känsla av att många förvisso anser att problem med miljö och utsläpp är viktiga, men att denna insikt inte alltid riktigt omsätts i handling. I arbetet med detta nummer har vi i samtal och intervjuer dock märkt att det verkar vara en självklarhet i stål- och gruvbranschen att ta med miljön i kalkylerna.

Miljöaspekten verkar alltid ﬁnnas med som ett naturligt inslag vilken del av verksamheten som än diskuteras. Det är då företag kan bli riktigt framgångsrika i alla avseenden – när frågan om miljön inte bara är något man kommer på när allt är klart och man då börjar fundera på vad man ska göra; utan när den frågan istället är en integrerad del i tänkandet på företaget. Som ny utgivare av en angelägen branschtidning som Bergsmannen vill vi göra vårt yttersta för att vara en självklar del av utvecklingen för alla som är verksamma och vill utveckla stål-, metall-, berg- och mineralindustrierna. Vi hoppas att, tillsammans med er, även kunna lya perspektivet och modernisera medieutbudet – såväl i det traditionsrika pappersformatet som digitalt. Vi tar gärna emot synpunkter och idéer om Bergsmannen med Jernkontorets Annaler. Mejla eller ring gärna! Christer Carlson, Publisher

Kalendarium 2016/2017

9 NOVEMBER STÅLDAGEN 2016 Ståldagen är den årliga mötesplatsen för dig som vill diskutera hur basindustrin kan bidra till att lösa klimatfrågan, skapa framtidens jobb och innovationer i världsklass. Paneldebatter och seminarier med experter, företagsledare och ministrar. 11 NOVEMBER BUSINESS@BIODIVERSITY SWEDEN Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sweden är att skapa ett forum för samarbete,

Årgång 200 Upplaga TS 4 600 exemplar (2015)

där sveriges näringsliv möts för att dela kunskap, främja nytänk och innovation. Liknande initiativ ﬁnns redan globalt och regionalt på EU-nivå. I ﬂera europeiska länder har även nationella nätverk växt fram. 6 DECEMBER SKAPA EFFEKTIV EL- OCH ENERGIREDOVISNING Seminariet, som arrangeras i samarbete med Sandvik, vänder sig till alla typer av organisationer och aktörer i våra nätverk som vill öka sin kunskap gällande strategi, teknik, utrustning och mjukvara för att mäta, kom-

Redaktionschef och ansvarig graﬁsk form Lars Winterstrand

Utgivare Format Publishing

Annonser Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53

Tryck Exakta Print, Malmö

Editor-at-large Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50

Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se

municera, åskådlig-göra, analys¬era och kvalitetssäkra el- och energidata. 28 JANUARI HINDERSMÄSSAN Hindersmässan hölls för första gången på 1300-talet som en marknad där bergsmännen från Bergslagen sålde sitt järn vidare. Traditionen med Hindersmässan lever kvar, men nu för tiden samlas gruv- och stålindustrin i Örebro den sista helgen i januari varje år, när Järnverksföreningen och Bergshandteringens vänner har sina respektive årsmöten. K

Prenumeration Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor. Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 118 34 Stockholm www.bergsmannen.se Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448

Aﬀärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar

EN ARTIKEL FRÅN AGA

Naturgaskonver tering - från ord till handling g Vad krävs det egentligen för att ställa om till naturgas som energ gikälla? Hur g gör man det smidigast och vilka aspekter behöver man väga in? AGA:s metallurg och naturgasexpert Carl Petersohn ger sin syn på saken. Text: Carl P Peter eterrsohn Foto: Cecilia Ruddeng engren, AGA Att byta bränsle är ett stort beslut och inget som företaget gör i en handvändning. Det måste vi ha respekt förr. Men har man väl börrjat fundera kring vad ett byte skulle kunna innebära för produktionsprocessen, UQTR V WKP N Z N ZM\IOM\[ MSWVWUQ · ÅVV[ LM\ Q LM ITTZI ÆM[\I NITT M\\ [\IZS\ QV\ZM[[M N Z I\\ Os från ord till handling.

Beslut på goda g runder

För mig är det viktigt att känna att jag kan bidra till att kunden fattar ett väl avv avvägt beslut på goda grunderr. På AGA har vi både erfarenhet och expertkunskap att kunna hjälpa till med tekniska lösningarr, kostnadskalkylerr, tillståndsfrågorr,, konstruktionsarbete och det projektledningsarbete som inryms i ett konverteringsprojekt. Kundens Kundens behov, förutsättningar och önskemål är centralt för oss och det är alltid utifrån detta som vi sätter samman våra arbetsteam och planerar arbetsprocessen. Och det blir i regel både bäst och billigast resultat om vi kan komma in så tidigt som möjligt i processen när ett företag börrjar fundera på att byta till naturgas som energikälla.

En bra planering ger en snabbare konvertering

Om jag skulle ge något råd till företagare som funderar på att byta energikälla till naturgas, så är det att ta kontakt med mig eller någon av mina erfarna kollegor så tidigt som möjligt i processen. V Vårt årt mål är att företaget ska kunna ta ett grundat beslut mot bakgrund av en gedigen analys där företagets behov, önskemål och förutsättningar är i ffokus okus. Ä Ävven om frågan om att byta bränsle till en börrjan

Är besslutat taget g att att gå g över till naturg gas,, kan man se fram emot energ gi-- och processförrdelarr. Underhållet blir betydligt enklare och billigare och eftersom naturg gas inte avger något sot eller stoft i samband med produktionen blir resultatet av en konvvertering också bättre prroduktkvalitet oduktkvalitet och arbetsmiljö.

TIPS FÖR EN SMIDIG KONVERTERING • Ta in expertkunskap tidigt i processen •

Lägg tid på ett bra grundarbete och en gedin analys

•

Planera noggrant

kan kännas både stor och komplex, så ska det ändå vara enkelt och tryggt att ta beslutet. Och har man väl gjort en noggrann planering så kan själva konverteringen gå snabbt. Är beslutet att konvertera till naturgas väl fat\I\ [s SIV UIV [M NZIU MUW\ MV UMZ M‫ٺ‬MS\Q^ produktionsprocess, bättre tillgängllighet och arbetsmiljö samt lägre koldioxidutsläpp. Det bekräftas av samtliga kunder som gjort slag i saken och som anlitat AGA för att byta den JMÅV\TQOI MVMZOQSqTTIV UW\ VI\]ZOI[

Carl Petersohn är bergsing genjör på å AGA med lång erfarenhet av metallurr-giska processer och LNG-lösningar ösningar för stålindustrin.

BErgSMANNEN

5, 2016

Aktuellt Scania Mining levererar till indonesiska gruvor Scania levererar sammanlagt 266 fordon till ett av Indonesiens största gruvbolag. Det är BUMA (Bukit Makmur Mandiri Utama) som under fem år får leveranser av till ett värde av närmare 250 miljoner kronor. Det är modellerna Scania P410 8x4 och r580 6x4 som levereras; hittills har 14 kommit på plats, och under återstoden av 2016 levereras ytterligare 86.

BUMA har 11 000 anställda och en maskin- och fordonsﬂotta på mer än 3 000 fordon i sina kolgruvor. Björn Winblad, som leder Scania Mining, menar att projektet och aﬀären passar företaget perfekt på grund av dess strävan eer att alltid skräddarsy lösningar: ”genom att använda vår erfarenhet från ’lean production’ och vårt ständiga utvecklingsrbete är vår avsikt att hjälpa BUMA att förbättra sin verksamhet.” K

Provborrning efter guld i Knaften-området

Boliden & Ecocem

gungnir resources Inc inleder undersökningar för att utforska möjliga förekomster av guld och basmetaller i Knaen-området. Det primära målet är att identiﬁera lämpliga platser för provborrningar. VD Jari Paakki konstaterar i ett uttalande att företaget har stora förhoppningar på sitt område i Knaen och menar att till exempel de fynd som hittills gjorts av guld (8,52 g/ton) pekar på att provborrningar på dessa platser kan leda till upptäckten av fyndigheter som borgar för framtida långvarig exploatering. K

Boliden och Ecocem har nu ett treårsavtal om cementleveranser till två av Bolidens gruvor; zinkgruvan Tara på Irland och gruvan i garpenberg i Sverige. Ecocems cement ska användas för att fylla håligheter som uppstår vid brytningen. gävle hamn har byggt en ny terminal för att eﬀektivt kunna hantera Ecocems leveranser. ”Vi är mycket stolta över vårt samarbete med en av Europas äldsta och största gruvbolag. Bolidens stora omsorg om miljön överensstämmer helt med vår syn och vi känner att dessa avtal ger uttryck för ett förtroende för kvaliteten i det Ecocem erbjuder och levererar”, konstaterar Conor O’Riain från Ecocem Irland. K

Lundin Mining kan dubbla produktion i Portugal

Volvos självkörande truck testad i Kristineberg Trucken är en del i ett av Volvos utvecklingsprojekt som har som mål att förbättra transportﬂöden och öka säkerheten i gruvor.

Trucken har en räckvidd på sju kilometer, och klarar att nå ett djup på 1 320 meter under jord – och klarar att hantera de begränsade utrymmena i tunnlarna. ”Det här är världens första helt självkörande truck som opererar under så här svåra förhållanden. Det är en verklig utmaning att garantera att allt fungerar perfekt 1 300 meter under jord”, säger Torbjörn Holmström från Volvo. Trucken är utrustad med Volvo FMX och en stor uppsättning sensorer. Ett datoriserat system samlar data under gång och optimerar både vägval och bränsleförbrukning. K

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Lundin Mining överväger att öka zinkproduktionen i gruvan Neves-Corvo i Portugal. Ett hotande underskott på metallen och ökade priser gör att man kan komma att fördubbla produktionen. Det innebär att produktionen ökar från 80 000 ton per år till 160 000 ton per år – detta inkluderar även kopparproduktion. Omställningen kan om den blir av kosta 2,5 miljarder kronor och ta två år. ”Förutsättningarna för att gå vidare inkluderar portugisiska regeringstillstånd i handen och att zinkpriserna kvarstannar på nuvarande eller bättre,” förklarar bolagets VD Paul Coniber. K

Goodbye comfort zone. Hello nya marknader!

Vill du satsa internationellt? Kanske gå in på en helt ny marknad? Med Exportkreditnämndens garantier är du försäkrad mot risken att inte få betalt vid exportaffärer. Så du kan ta tillvara på all världens möjligheter.

ekn.se

Aktuellt Sandvik investerar 100 miljoner kronor för att effektivisera rörproduktion Sandvik Material Technology har invigt en anläggning för ultraljudsprovning av de olje- och gasrör. Investeringen på 100 miljoner gör det möjligt att lättare och med stor säkerhet upptäcka sprickor, repor och andra fel på rören i grova dimensioner som i första hand används när man arbetar på stora havsdjup med att utvinna olja eller gas.

Här går första flyttlasset i Malmberget I slutet på september flyttades det första kulturhuset från Malmberget. Det var inledningen på den väldigt stora omflyttning av byggnader som är nödvändig för att För att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalmen. Allt ovanför gruvorna måste flyttas i säkerhet. I Malmberget berörs 3 200 personer, 2 000 bostäder och 250 000 m2 bostads- och lokalytor ska byggas upp på nytt igen. Det som påbörjats nu är flytten av 86 kulturhus. Det först flyttade huset vägde 200 ton, var 22 meter långt och tio meter brett och flyttades en sträcka på sju kilometer. Ytterligare 13 flyttlass kommer att köras under oktober månad – och från Solbacken till Koskoskulle ska totalt 14 förrådsbyggnader och 30 bostadshus förflyttas. Bostadshusen kommer att vara inflyttningsklara under 2017. Om ett år inleds den andra flyttetappen av kulturhus. K

Rätt sorts stål gör skillnad i elbilar Frågan om batteriets effektivitet diskuteras allt mer intensivt ju vanligare elbilar blir i trafiken. Men man får inte i sammanhanget glömma bort att också frågan om bilens vikt har betydelse för dess räckvidd. Lättare bil – längre räckvidd. Och elbilar kommer att bli allt mer självklart inslag i vår gatubild när samhället strävar eer att uppnå miljömål för minskade utsläpp. SSABs lyer nu fram sitt kallvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) som en kostnadseffektiv lösning för att göra elbilar lättare och ser flera användningsområden: ”Sidokrockskyddsbalkar, stötfångare, takstolpar och säten är några av de traditionella bilkomponenterna som tillverkas med SSAB:s Docol-stål. Docol har dock en mycket större potential, i synnerhet när det gäller elbilar där nya komponenter som exempelvis batteriskydd kommer in i spelet”, säger Arnaud Guerendel, global chef för automotive-försäljningen hos SSAB Europe. K 8

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

”Det här är en väldigt spännande dag och ett stolt ögonblick för mig. När det gäller att

upptäcka smådefekter på rören är det här en anläggning i absolut toppklass”, sa Nigel Haworth, aﬀärsenhetschef olja och gas, vid invigningen. Den stora investeringen har beslutats på grundval av att denna produktion rör sig om ett av företagets kärnkompetensområden och den visar också på företagets förvissning om att det ﬁnns en tydlig marknad för de rör man producerar – och som man nu kan producera säkrare och snabbare. K

Förbättrad guldutvinning för Endomines Endomines konstaterar i sin rapport för tredje kvartalet att deras utvinning av guld i ﬁnska Karelen uppvisade ett förbättrat resultat jämfört med föregående period och enligt plan. guldproduktionen uppgick under tredje kvartalet till 83 kg och ingående guldhalt samt guldutbytet förbättrades. Helårsproduktionen för 2016 beräknas uppgå till mellan 300 och 350 kg. K

Boliden testar drönare i gruva, utan behov av GPS

Inkonova TILT Mine.

Stockholmsföretaget Inkonova har i två år utvecklats drönare som kan förﬂytta sig i trånga utrymmen med hjälp av rörliga ”armar”. En modell kommer nu att testas i Bolidens garpenbergsgruva. Det är en version som kan ﬂyga, köra, simma och klättra – och är konstruerad för att kunna fungera i miljöer där saknas ljus och gPS. Vad man vill är att kunna få en bättre bild av insidan av schakten. K

Aktuellt Grete Solvang Stoltz ”Årets personaldirektör”

Avhandling om autonom gruvrobot

LKAB:s Hr- och hållbarhetsdirektör, Grete Solvang Stoltz, har fått pris som årets personaldirektör. Den som vinner utnämningen ska vara en personaldirektör som insett betydelsen av att aktivt jobba med att stärka arbetsgivarvarumärket förankrat frågan i företagets ledning. I motiveringen konstateras bland annat: ”Denna inspirerande ledare har ett starkt och naturligt fokus på attraktionsfrågorna. resultaten har inte låtit vänta på sig och företaget har idag en tydligt ökande attraktivitet externt i student- och young professionals-grupperna och tillhör också en av Sveriges bästa arbetsgivare genom mycket starka interna resultat.” K

Masoumeh Mansouris forskar vid Center for Applied Autonomous Sensor Systems (AASS) på Örebro universitet. Hennes doktorsavhandling ”A constraintbased approach for hybrid reasoning in robotics” behandlar artificiell intelligens och autnoma robotar. Hon har utgått från befintlig AI-teknik och skapat en ny, egen algoritm – de tydligt definierade instruktionerna som gör att roboten självständigt kan lösa en uppgi – som är en användbar ram i flera helt olika tillämpningar. Som att jobba som kypare och i en gruva. ”roboten som kypare finns i verkligheten som prototyp, den funkar. gruvroboten har i simulationer funkat den också, men jag hoppas få möjlighet att gå vidare med den och ta fram en prototyp”, berättar Masoumeh Mansouri. K

Ny chef för Ruukki Construction Sami Eronon som tidigare arbetat vid SSAB Europé-division blir nu chef för SSAB:s dotterbolag ruukki Construction och rapporterar till styrelsen för ruukki Construction Oy och till SSABs koncernchef och vd, Martin Lindqvist. ruukki Construction är en europeisk leverantör av energieﬀektiva byggnads- och konstruktionslösningar inom byggnadsindustrin. K

INGETT STÅ TÅL UTA UTAN KALK!! KONTTAKTTA GÄRNA: GÄRNA:

Jan Olars, tfn 0100 476 25 81 www.nordkalk.com m

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Member of Rettig Group

Metso Poly-Met™ kvarninfodring – redo att ta sig an varje utmaning Det är så vi gör skillnad, the Metso Way.

Varje kvarn är unik. De har dock en sak gemensamt. De måste vara i drift. Byte av kvarninfodring måste ske snabbt och säkert. Varje dag arbetar vi för att hitta nya och bättre sätt att hålla kvarnar runt om i världen igång. Vår erfarenhet från över 8 000 kvarnar globalt, kombinerat med marknadens bredaste utbud av slitdelar och service betyder att vi kan välja exakt rätt delar för din kvarn. Metso Poly-Met™ är en sann problemlösare. Gummi i kombination med stål erbjuder låg vikt, enkelt underhåll, lång och förutsägbar livslängd samt eliminering av sprickbildning och pluggning. Detta innebär effektivare malning för dig. Vad gör din gruvkvarn unik? Säkerställ att du har rätt delar för jobbet tillsammans med Metso. Se hur Metsos slitdelar och service kan göra stor skillnad för just din kvarn på metso.com/GrindingWears #TheMetsoWay

Lars Senf lärde sig redan när han som ung borrade i gruvan att Atlas Copcos produkter hade hög kvalitet.

Han vill få maskinerna att tala med varandra Lars Senf har sedan 1 juni det yttersta ansvaret för marknadsföring och försäljning av utrustning för gruvindustri och bergsbrytning på den svenska marknaden. Det är en erfaren VD som vi möter. Erfarenheten sträcker sig ända tillbaka till ungdomsåren som bergarbetare.

FRÅN BERGARBETARE TILL VD Under sina 21 år på Atlas Copco har Lars ägnat lite mer än hälen av tiden åt borrning och affärer ovan jord och resten av tiden till kundrelationer under jord. För en driven dalmas som varit bergarbetare hos Boliden på 1980-talet, borrat i sten ovan och under jord och marknadsfört borrutrustning i stora delar av världen är det en naturlig uppdelning av ett yrkesliv. De som arbetar med att ”flytta berg” utgör en egen liten värld i Sverige. Alla känner alla. I den kretsen är det nog ingen överraskning att Lars gör karriär inom branschen. Han är en driven och initiativrik person med hög energinivå. Han har både praktisk erfarenhet och vana av att arbeta med marknadsföring och försäljning. Det är ingen dum kombination i en ledande roll på Atlas Copco. Den första tiden har Lars ägnat åt att lära känna organisationen och möta kunderna, inte minst giganterna LKAB och Boliden: ”Jag har tagit pulsen på verksamheten”, säger han och ser ut att vara ivrig att ta tag i allt på en gång. Lars vill utveckla och förbättra steg för steg. Det gillar han mest av allt, berättar han. Han väger orden noggrant, även om det märks att han tänker snabbt, men det går inte att ta miste på att han brinner för att utveckla sig själv och andra. Här lär det hända saker under de närmaste åren. Det kommer att bli aktuellt med effektiviseringar, men den viktigaste diagnosen är framåtriktad. Lars menar att det behövs ett ännu tydligare kundfokus inom försäljningsorganisationen. Och det krävs i ett strävt marknadsläge. Eer några års intensiv hetta på utrustningsmarknaden har eerfrågan på maskiner och fordon för gruvindustrin och bergsborrning svalnat. Läget förändrades globalt 2014, men i Sverige höll eerfrågan i sig lite till, bland annat på grund av ompositioneringen av malmbrytningen i Kiruna. Och konkurrensen på den allt snävare nischmarknaden med få stora kunder är stenhård. Alla är på tårna. Inte minst Sandvik, huvudkonkurrenten i både Sverige och globalt. I dag finns det betydligt mindre pengar till investeringar. Trenden går snarare i andra riktningen. Kunderna drar ner, effektiviserar och bevakar sina kassaflöden. I det läget blir eermarknaden och service allt viktigare. Och det passar den nye VD:n: ”Service ligger mig varmt om hjärtat. Killarna och tjejerna som servar kundernas maskiner gör ett mycket viktigt jobb. Det är i den processen nya affärer uppstår. Vi har en enorm potential att utveckla vårt erbjudande när det gäller service och eermarknad. Den moderna utrustningen är så avancerad och sofistikerad i dag att vi behöver hjälpa kunderna att lära sig hur de kan utnyttja produkternas fulla potential. Där har servicetekniker och produktspecialister en nyckelroll.” 14

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

VÄGBYGGE SOM VÄGVAL Hög kvalitet på avancerad nivå kännetecknar Atlas Copcos produkter. Lars är imponerad av ingenjörernas känsla för kvalitet och innovationsförmågan som ﬁnns inom företaget. Han märkte redan som ung att företagets produkter hade högre kvalitet än konkurrenternas. Det lärde han sig den hårda vägen genom att borra i gruva för Boliden på 1980-talet och genom att ﬂytta berg vid vägbyggen på 1990-talet. Eer en stunds samtal drar han sig till minnes ögonblicket som gjorde att yrkeslivet tog en ny vändning:

PRODUKTLANSERINGAR MED MASKINPRECISION Som global marknadschef har Lars bidragit till att lya b2b-kommunikationen och numera presenteras produkterna på ett mer levande sätt. Ett exempel är filmen som sålde in den nya versionen av gruvborrmaskinen Simba S7. Den 24 ton tunga maskinen gjorde klassikern ”The butterfly shot”, en avancerad stöt som gör att samtliga kulor på bordet åker ner i var sitt hål och lämnar ett tomt grönt filtbord eer sig. Samarbetet mellan Simba S7 och Europamästaren i pool, Niclas Bergendorff, var framgångsrikt:

”Det var på ett vägbygge mellan Bålsta och Enköping. Jag var trött på att borra och ville börja med något nytt. Platschefen Sven Nyman från Norrland tipsade mig då om Bergsskolan, som då låg i Filipstad. När det blev dåliga tider i början på 1990-talet blev jag uppsagd och då tog jag chansen och började skolan i Filipstad. Det ﬁck mig in på den här banan.”

”Vi gjorde 40 tagningar och maskinen klarade av att göra stöten två gånger av tre. Det var imponerande att se. Vi gjorde ﬁlmen för att visualisera maskinens förmåga till precision och för att visa vad man kan åstadkomma med välriktad kra.”

Lars sökte sig tidigt till Atlas Copco, där han hade gjort praktik. Innan han började som serviceingenjör på Atlas Copco på 1990-talet hade han arbetat under jord i garpenbergsgruvan och ovan jord med borrning och sprängning på olika projekt i Stockholmstrakten. genom åren har han ha en rad olika positioner på företaget och sedan 2007 har han arbetat med marknadsföring och försäljning. Det senare lär ha spelat roll i valet av ny VD. Också hans vilja att driva förändring. Som marknadsinriktad person har han en annan ingång till aﬀärerna och kunderna än produktspecialisterna, så de kompletterar varandra. Lars tar uppgien att driva på utvecklingen mot ökat kundfokus på allvar. redan innan han blev VD engagerade han sig i utvecklade kundrelationer. Han har varit med om att utforma projektet ”Ideas moves mountains”. Atlas Copcos höga kvalitet och avancerade nivå på produkter och maskiner räcker inte längre. Det krävs ett närmare samarbete med kunderna. Tankesättet handlar om att utveckla aﬀärerna i dialog med köparna. Nio av tio beställningar kommer från konkreta behov och därför är det avgörande att vara närvarande så tidigt som möjligt i projekten. Det gäller att se kundens hela bild:

Lars berättar att han har lärt sig mycket av lanseringar av företagets produkter på olika delar av den globala marknaden. Det har han nytta av i sin nya roll. Kundernas behov ser olika ut på olika marknader och arbetet fungerar på olika sätt i olika länder. I det arbetet har han också sett vad som fungerar var. På några ställen i världen är det renare och säkrare gruvdri som gäller: ”Det är en stark trend med dieselfria miljöer. I Kanada har omställningen börjat och det ﬁnns projekt som är designade för gruvmiljöer som ska bli helt dieselfria. Lastaren Scooptram ST7 går helt på batteri. Det sparar både miljön och pengar. Det ger också en bättre arbetsmiljö.” Fordonet har lanserats i USA och Kanada under 2016 och däreer kommer den att presenteras globalt steg för steg. När produkten väl är framme, kan det vara lätt att glömma bort vilket skickligt och tålamodskrävande arbete som ligger bakom nya produktlanseringar. I den nya tiden krävs det dessutom att produktutvecklingen möter de konkreta behoven hos kunderna. Atlas Copco har en bred produktportfölj för att möta behovet av både enklare och avancerade maskiner. Men i dag är många av Atlas Copcos produkter så avancerade att köparna ännu inte utnyttjar maskinernas fulla potential.

”Det handlar om att lyssna, lyssna, lyssna. Och att sätta sig in i kundens situation så att man som leverantör förstår vad kunden verkligen behöver. Det är kundernas konkreta problem vi ska lösa, inte bara sälja produkter.”

”Maskinen kan göra allt med samma kvalitet som operatören. Det utförda arbetet dokumenteras också i maskinens system. Det gör det möjligt att följa processen och se var man kan göra förbättringar. I dag handlar operatörens roll mer om att övervaka maskinens arbete än att ratta spakarna.”

Kan du ge ett exempel på det? ”För både små och stora kunder handlar det om ganska stora investeringar när ett företag ska köpa en avancerad bergsborrmaskin till exempel. Det pressar kassaﬂödet, som många kunder bevakar noggrant i dag. Vi behöver hjälpa till med att hitta ﬁnansiella lösningar som stärker kundens konkurrenskra.”

MASKINER SOM SAMARBETAR Det ﬁnns fortfarande mycket kvar att lära. Enligt Lars utnyttjas de avancerade maskinernas funktionalitet bara till ungefär 50 procent. Kunderna har insett möjligheterna, men operatörerna behöver lära om både mentalt och i praktiken. Övergången tar sin tid. I Atlas Copcos paketerbjudande är

Lars Senf: ”Det är kundernas konkreta problem vi ska lösa, inte bara sälja produkter.”

Lars vill att vi går från att se arbetet som en tunnelcykel till ett system där maskinerna samarbetar mer.

utbildning på tre dagar till två veckor och service lika viktig som själva maskinerna. Behövs operatörerna fortfarande? ”Ja, absolut. Automatiseringen har kommit långt, men i gruvan kan inte allt göras automatiskt. Operatören behövs i dag och i framtiden. Kombinationen operatör och maskin är under överskådlig tid överlägsen helt automatiska lösningar.” Till grund för Atlas Copcos lösningar ligger det väl inarbetade digitala ”rCS-systemet” (rig Control System). Inom det systemet är allt möjligt, bara man vet hur man ska tänka och göra: ”Min vision är att vi ska kunna få maskinerna att snacka med varandra. Tänk om vi kunde få maskinerna och fordonen att kommunicera under arbetet. När borrmaskinen börjar bli klar eer att ha borrat 30 hål kan den berätta för laddfordonet när den beräknas bli klar. När den sedan blir klar överlämnas en rapport som anger förutsättningarna för det vidare arbetet. Det är möjligt att göra det redan i dag, men för många kunder är det en bra bit kvar innan de är där, även om vi för intressanta samtal med ﬂera kunder.” 16

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Lars berättar entusiastiskt om möjligheterna och den tekniska potentialen som redan ﬁnns i modern utrustning. Det gäller dock att hitta sätt att sälja in idén och att få den genomförd i praktiken. I dag fungerar varje maskin och fordon var för sig och samlar på sig information om det utförda arbetet. Det ger en hög utnyttjandegrad och full transparens. Som system kan det blir ännu mer effektivt, menar han: ”I dag ser man oa arbetet som en cykel. Det som vi kallar tunnelcykeln. Först kommer borrning, sedan laddning och däreer lastning och bergförstärkning. Men jag vill att vi ska börja tänka på det som ett system där maskinerna samarbetar och där arbetet bevakas av operatörerna. Det är en spännande bild av framtiden, som snart kan vara här, om man ska tro den nye VD:n. Lars är medveten om att det under de närmaste åren lär vara en fortsatt svag eerfrågan på nya maskiner och fordon. Han har varit med förr och vet att marknadsläget svänger kraigt eer metallpriserna och världskonjunkturen. Hans uppgi är att hela tiden förhålla sig till det och anpassa verksamheten eer eerfrågan.

Lars ser positivt på framtiden. Han är säker på att satsningen på ökat kundfokus, service och eermarknad kommer att öka möjligheterna. Han tror också att de redan planerade infrastruktursatsningarna till exempel ﬂytten av hamnverksamheten från Värtan till Nynäshamn kan ge nya uppdrag framöver. Atlas Copcos maskiner är redan i full gång i arbetstunnlar inför byggandet av förbifart Stockholm. Det lär bli mer av det framöver. I alla fall om Lars Senf får som han vill. K ▶ TEXT: ANDERS STRÖM, FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ ◀

ATLAS COPCO, GRUV- OCH BERGBRYTNINGSTEKNIK Aﬀärsområdet erbjuder utrustning för borrning och bergbrytning, ett komplett sortiment av tillhörande förbrukningsvaror samt service genom ett globalt nätverk. Aﬀärsområdet bedriver utveckling för hållbar produktivitet i gruvor och dagbrott, infrastruktur, anläggningsarbeten, brunnsborrning samt markarbeten. De viktigaste enheterna för produktutveckling och tillverkning ligger i Sverige, USA, Kanada, Kina och Indien. Under 2014 hade Gruv- och bergbrytningsteknik 12 392 anställda och intäkter på 25 718 miljoner kronor.

SO ORBENTER amling av oljespill. Nordens största utbud för uppsamling

SPILLSKYDDSARBETE

TO ORKDUKAR

Höj miljösäkerheten i er kemikaliehantering.

Spa ara pengar genom bättre prod duktval.

INVA ALLNING

AV VFETTNINGSM MEDEL

Välj bland marknad dens mest sålda miljöpallar.

Miljömärkt rengöring för bättre personalhälsa.

VI ÄR EXPER RTER PÅ SPILLSK KYDD, RENGÖRING G OCH SMÖRJTEK KNIK! Sedan tjugo år ha ar vi höjt miljösäkerheten hos tusentals företag. Ring oss - så hjälper vi dig hitta exakt rätt produktt för era behov. 040-54 22 50

BRANDSÄKER RHET Minska risk med brrandsäkra kemikalieskåp.

Maria vill att Swerea Kimab ska bli världsbäst I Kista strax utanför Stockholm ligger Sveriges äldsta industriforskningsinstitut i ett eget hus i Kista Science City, en kreativ miljö där företag och forskning möts i Europas största kluster för information, kommunikation och teknologi. Här känns det i luften att den tekniska utvecklingen kan ge nya möjligheter som vi idag bara kan ana vidden av. Swerea Kimab är en av dem som vill göra skillnad. Knappast någon annan aktör i Sverige har en sådan gedigen kunskap om material och korrosion, inte minst stålets egenskaper som institutet har behandlat sedan starten 1921.

Sedan juni har bolaget en ny VD, Maria Åstrand, 44 år, och verksamheten är i början av ett utvecklingsskede. Hon ersatte Staﬀan Söderberg när han gick i pension. Under drygt tre månader har hon med stor lust och energi antagit utmaningen att göra ett redan välfungerande forskningsinstitut ännu bättre. Maria har arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor för Sandvik i mer än tjugo år. Eer lång tid i den industriella verklighetens praktik har hon lärt sig vad kunderna behöver och vill ha. Hon kommer senast från en tjänst som produktionschef på Special Inserts Manufactoring inom Sandvik. Med den praktiska kunskapen i bagaget har hon möjlighet att vidga institutets perspektiv och komplettera forskarnas erfarenhet av utvecklingsarbete för tung svensk industri och evidensbaserad forskning på hög nivå. Men Maria är ingen duvunge när det gäller forskning heller. Hon är civilingenjör inom materialteknik och har doktorerat vid Uppsala universitet inom området ytbeläggning med PVD. MATERIALET BESTÄMMER När vi börjar tala om material som stål och andra metaller, lystrar Maria Åstrand extra noggrant och hennes ögon börjar glittra i skenet från konferensrummets nakna taklampa. I grunden är hon bergsman, berättar hon stolt, och det går inte att ta miste på att hon brinner för material på ett alldeles eget sätt. 18

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

”Jag går igång på materialanalys på både makro- och mikronivå. Det ﬁnns inget så läckert som materialens lagar. Det är det som gör det så kul med utveckling av material”, säger hon och pratar engagerat vidare om möjligheterna och utmaningarna hon ser hos gamla och nya material. Den nya VD:n har erfarna sparringpartner hos medarbetarna, men också i programråd och styrelse, där representanter från industri och forskning ingår. Hon vill att institutet ska få ett ännu skarpare fokus på kundernas verkliga behov, så att forskarna får möjlighet att ”hjälpa till”, som hon uttrycker det, och bidra till lösningar på kundernas komplexa problem. Det gör man bäst i samverkan mellan forskare och företag. VÄRDEGRUNDEN STYR Maria har ledarerfarenhet från ett av de tunga företagen inom svensk industri – och det i en mansdominerad bransch – men det har hon aldrig upplevt som en nackdel och hon har backats upp av nära chefer på ett bra sätt, så att hon knappt har behövt tänka på att hon har gjort karriär. Maria litar till sin egen förmåga: ”Jag styrs av min värdegrund och försöker alltid vara mig själv. Det har alltid varit min nyﬁkenhet och vilja att förbättra som har drivit mig”, säger Maria i en intervju när hon tillträder som VD.

Hon är nyfiken av naturen. Nyfiken på både människor och material, skulle man kunna lägga till. Som ledare vill hon göra mer av och förstärka det som är bra, inte ha fokus på svagheter. Maria är övertygad om att det är roligare och leder till bättre resultat. Swerea Kimab är redan i dag en kreativ miljö, men hon vill lägga ännu mer energi på att det ska vara en givande och inspirerande arbetsplats, en arena som inbjuder till möten över gränserna. Hon vill också bidra till ett öppet samtalsklimat. Det bottnar i en stark värdegrund som går ut på att det är viktigt för henne att vara ärlig och rättvis. Hon låter det finnas med i sitt agerande och förväntar sig att andra möter henne på samma sätt. Hennes sätt att tänka och agera som ledare ligger väl i linje med den samtida organisationsforskningens uppfattning om vilken sorts ledarskap som fungerar i professionella miljöer. EN SNABBT FÖRÄNDERLIG TID KRÄVER DJUP KOMPETENS Som VD är Maria också medveten om att Swerea Kimab behöver utvecklas för att komma ännu närmare kundernas verkliga behov: ”Vi behöver se över vår breda portfölj av tjänster, utveckla och kundanpassa dem. Det är bara på det sättet vi kan ge rätt svar på industrins komplexa frågor. För att kunna

Maria har gjort karriĂ¤r i en mansdominerad bransch â&#x20AC;&#x201C; men hon aldrig upplevt det som en nackdel.

hänga med i vår snabbt föränderliga tid måste vi också bli ännu vassare på det vi redan kan och utveckla en fördjupad kompetens inom våra specialområden. Vi måste bli världsbäst helt enkelt.” Hon pekar på tre fokusområden för utveckling: • affärsmässigt erbjudande och professionalitet, • utvärdering och utveckling av tjänsteportföljen, och en • kreativ och lärande miljö för både medarbetare och samarbetspartner. ÄLDST I SVERIGE, FORSKNING SOM BYGGER PÅ RELLA BEHOV Dagens verksamhet bygger på en anrik historia. Swerea Kimab grundades 1921 och är Sveriges äldsta industriforskningsinstitut. Materialprovningsanstalten fick i uppdrag av Jernkontoret att söka bidrag från företag för att uppföra ett metallografiskt institut. De största bidragsgivarna var de stora aktörerna inom den svenska stålindustrin, SKF och Sandvikens Jernverk. Pengarna räckte inte, så riksdagen beslöt på förslag av Hans Kungliga Majestät att upplåta lokaler som disponerades av Tekniska Högskolans Materialprovningsanstalt. Institutet var en föregångare till fyrtiotalets svenska branschforskningsinstitut. 2004 påbörjades sammangåendet av institutet för Metallforskning och Korrosionsinstitutet. Det andra steget togs vid årsskiet 2005/2006 då verksamheterna samlades i ett bolag. I dag är Swerea Kimab ett av Europas le-

Maria ser Swerea Kimab som en plats för ständigt lärande.

dande institut för metalliska material med spetskompetens inom materialutveckling, fogning, komponentegenskaper och materialanalys. Inom korrosion och korrosionsskydd har man en unik specialkunskap. Swerea Kimab har drygt 150 medarbetare i i Kista. Bolaget har också ett helägt dotterbolag i Frankrike (Institut de la Corrosion). Forskningsinstitutet är ett av fem dotterbolag inom koncernen Swerea AB. Institutet bidrar till att stärka uppdragsgivarnas konkurrenskra och utveckla nya material- och produktlösningar inom branscher som stål, transport, energi, miljö och infrastruktur. Swerea Kimab är alltså ett forskningsinstitut som har den industriella verkligheten som arbetsfält. All forskning är evidensbaserad och utgår från företagens behov av utveckling när det gäller materialutveckling, framställning av nya material och kvaliﬁcerade tester, korrosionsfrågor, tillverkningsprocesser och optimering av materialprestanda. Som aktiv forsknings- och utvecklingspartner vill institutet bidra till industriell förnyelse och ökad konkurrenskra hos uppdragsgivarna. Idag står också miljö- och hållbarhet högt på agendan. Eer nästan ett sekels erfarenheter av utvecklingsarbete för den svenska stål- och metallindustrin har institutets medarbetare samlat på sig en gedigen erfarenhet. I dag har verksamheten samarbete med alla större företag inom sektorn, men Swerea Kimab hoppas på ett ännu närmare samarbete med industrin:

”Det är tuffa tider för delar av svensk industri och världen förändras hela tiden. Det gör att forskning och utveckling kopplad till verkligheten är mer aktuell än någonsin. För att möta det behovet vill vi var en flexibel och effektiv forskningspartner.” Marias långa erfarenhet av evidensbaserat utvecklingsarbete och produktion under många år hos Sandvik – bland annat på Sandvik Coromant, som producerar skärverktyg för metallbearbetning – gör det naturligt med ett ökat fokus på tillverkningsprocessen som utvecklingsområde: ”Att lära sig mer om materialutvecklingsprocessen och att hitta sätt att förbättra den brinner jag särskilt för. Vi kan också bidra till att ta fram nya och förbättrade material genom att vi har kunskap om hela kedjan – från simulering, design och konstruktion till utvärdering. Hos oss kan vi hantera tillverkningsprocessen på ett heltäckande sätt och ’loopa’ materialframställningen – testa, utvärdera och prova igen.” UTVECKLING NÖDVÄNDIGT FÖR EN HÅRT PRÖVAD BRANSCH Den traditionellt starka stålindustrin i Sverige har genomgått stora prövningar under de senaste decennierna och pressats av nya aktörer på en allt mer global marknad, där bland annat kinesiska producenter trycker ner prisnivåerna. Konkurrensen är stenhård. Stålbadet för industrin har gjort det nödvändigt med utveckling:

”Att lära sig mer om tillverkningsprocessen och att hitta sätt att förbättra den brinner jag särskilt för.”

”Inom svensk stål- och metallindustri ﬁnns det en sådan lång erfarenhet och stor skicklighet att jag är säker på att företagen kommer att hitta rätt väg framåt. Som samarbetspartner i en sådan utvecklingsprocess kan vi bidra till att företaget hittar rätt väg framåt, när det gäller att förädla material och utveckla tillverkningsprocessen.” SAMVERKAN OCH SÄRART Maria är övertygad om att samverkan mellan företag och forskare kan bidra till att svensk industri snart får ökad konkurrenskra. Hon menar att industrin ska utveckla sin särart, inte göra som alla andra. Enligt erfarenheterna på Swerea Kimab gör de långsiktiga och ömsesidiga projekten störst nytta. Samverkansprojekten gör det möjligt för båda parter att lära sig mer om komplexa problem och utmaningar och hitta lösningar. SSAB är ett av företagen som forskningsinstitutet har ha ett framgångsrikt samarbete med: ”SSAB är en riktig bra partner. I samarbete med företaget utvecklar vi kompetens under projektets gång, som helt och hållet är anpassat till kundens problem. Jag var med på ett möte med SSAB:s team för en tid sedan. Det var givande att ta del av samtalet mellan företagets representanter och våra forskare. Diskussionen rörde sig på en imponerande teknisk detaljnivå, som var på gränsen till det som är möjligt.” Hans Klang, ansvarig för SSAB:s r&D (Director SSAB Cooperate r&D), är iniativta-

gare till projektet, som i första omgången har pågått i fem år, men nu är inne på sitt sjätte år eer en positiv utvärdering. Han är nöjd med samarbetet: ”Vi får många förfrågningar om samarbete med akademi och institut då de fria forskarna presenterar projekt som de vill behandla. I det här fallet vände vi på det hela och utgick från våra behov och tog fram ett antal problem som vi behövde lösa”, säger han. I samarbetet med Swerea Kimab får SSAB möjlighet att förfoga över kompetens och utrustning, som företaget inte kan ha på stadig basis. På det sättet blir det mer kostnadseffektivt. Långsiktigheten bjuder in till en öppen dialog mellan parterna, vilket behövs när man behöver komma över hindren som nya arbetsformer också medför. Och det har gett resultat: ”Vi har flyttat fram kunskapsnivån och löst ett antal problem. Forskningsprojektet har resulterat i utveckling av stålprodukter och användning av applikationer.” SSAB bestämde sig tidigt för att finansiera projektet till hundra procent och att inte invänta statliga medel. Det gjorde att företaget fick mer valuta för pengarna. Kunskapen omsattes snabbare och kom i arbete tidigare, så att resultaten påverkade affärerna och gav återbetalning. Som forskare med lång praktik i verkligheten är Maria särskilt inspirerad av att få möjlighet att bidra till utveckling av nya

material, inte minst smarta material där den digitala transformationen kan ge nya möjligheter. Maria betonar också med stor entusiasm Swerea Kimabs roll som arena och mötesplats för ständigt lärande. genom att bidra till kunskap och inspiration kan institutet nå många specialintresserade. Under 2016 erbjuds bland annat kvalificerade kurser i korrosionslära, certifierad platssvetsning och skadeutredning. Swerea Kimab strävar eer att vara tidigt ute med ny forskning kopplad till praktik. I slutet av sommaren etablerade institutet en arena för additativ tillverkning av metaller, The Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals, som är ett initiativ av Swerea, Chalmers och Högskolan Väst. Drygt en månad eer starten av arenan är redan 16 företag medlemmar. Och flera står på tur. Det första seminariet arrangerades i slutet av augusti, där drygt hundra personer från industri, institut och högskolor deltog. En av föreläsningarna handlade om hur det skulle kunna vara möjligt att bygga en månbas med metallisk 3D-skrivarteknik. Ständigt lärande tycks vara melodin för det nygamla Swerea Kimab. Utfallet av det kan få betydelse för svensk industri framöver. Och det gäller att gå framtiden till mötes istället för att tvingas till förändring i eerhand. Det gör man effektivast i samverkan med andra. K ▶ TEXT: ANDERS STRÖM, FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ ◀ BErgSMANNEN

5, 2016

Småskalig guldgruva kan ge stor lönsamhet Bengt Ljung är inte den som går i pension självmant. Han lämnade de tunga industriuppdragen och de globala erfarenheterna från Nitro Nobel och Atlas Copco bakom sig när han fyllde 60. Nu är det femton år sedan, och han är mer aktiv än någonsin. Han löptränar och går om vartannat i Liljansskogen i Stockholm några dagar i veckan. I uppförsbackarna springer han alltid. Det är en talande bild av en hängiven person som aldrig ger upp. Träningen är också nödvändig för att Bengt ska orka hålla igång så mycket som han vill som 75-åring.

Det gäller att hålla ångan uppe så att han hinner få igång en av Sveriges minsta gruvor på allvar och göra den småskaliga guldbrytningen i Lappland lönsam. Bengt startade Bothnia Exploration 2007 och ﬁck med sig skickliga geologer, erfaret folk från gruvindustrin och investerare, både vänner och kollegor och småaktieägare på Aktietorget. Han lyckades till och med sälja in sin dröm att bryta guld på ett nytt sätt till en grupp med ett år äldre kollegor från Bergsskolan. Det är ingen lätt sak. 22

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Men om någon ska kunna frälsa världen för svensk småskalig gruvdri med hållbarhetsambitioner så är det Bengt. Han vill inte heller sikta lägre än så: ”Vi ska gå i bräschen för ett helt nytt sätt att bedriva gruvdri och sprida idén om lönsam mineralbrytning i liten skala med ringa miljöpåverkan globalt”, säger han. Bengt är en skicklig berättare, en storyteller från en annan tid, som är fullt närvarande i nuet och

på gott humör. Hans nyskapande entreprenörskap stärks av ledarskapserfarenheterna från storindustrin. Det är en ovanlig kombination. MIKROBRYTNING AV GULD Han är mer nybyggare än äventyrare och står stadigt med båda fötterna på berget. Det är en fördel om man ska bli framgångsrik i en bransch som i så hög grad bygger på förväntan och förtroende. Alltför oa förknippas små gruventreprenörer med lycksökeri. Hur bra Bengt lyckas vet ingen förrän tidigast 2018, när det första guldet förhoppningsvis bryts, anrikas och smälts ner till tackor. Bengt Ljung vill gå i spetsen för ett helt nytt sätt att bedriva gruvdrift.

rötterna i Bergslagen gjorde att han provade i hemtrakterna först. Det finns fortfarande många vilande fyndigheter i det gamla gruvlandskapet, men allt är redan inmutat och det är för små fyndigheter för att de stora aktörerna inom den svenska gruvnäringen ska kunna göra något av det. Men det hindrade inte Bengt att tänka nytt. För honom är mikrobrytning av guld framtiden: ”Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med gruvdri. Småskalig brytning är ovanlig i Sverige, men det finns mycket att hämta där för flera. Det är enkelt och billigt och kräver inte så stora investeringar. Vi gör inga jättelika dagbrott och borrar inte tunnlar i flera år innan vi börjar bryta guldet. Jag vill göra processen kortare, så att vi snabbt kan omvandla mineral till pengar och få ett positivt kassaflöde redan från början när gruvdrien kommer igång. Det finns redan upptagen malm som vi kan börja med direkt när vi får klartecken från Miljödomstolen. Förhoppningsvis när snön smälter våren 2018. Vi beräknar att volymen kommer att uppgå till 100 000 ton per år. Det gör Kiruna-gruvan på en förmiddag.” Bothnia Exploration har kommit en bra bit i utformningen av en egen guldgruva i Lappland. Man arbetar för fullt med underlaget som ska skickas in för prövning hos Miljödomstolen. Under namnet Vindelgranselegruvan samlar det lilla företaget två större fyndigheter med guld. Det finns också zink, bly och silver i området. Till att börja med satsade företaget på provborrningar i Vargbäcken, men guldhalten i berget räckte inte för att täcka kostnaderna för transporterna, och det dröjde till 2012 innan den rika fyndigheten i Fäbodtjärn gav verklig guldvittring för exploatören eer en omfattande provborrning. Den indikerade mineraltillgången uppgår till 111 kiloton: ”Vi har lokaliserat bonanzablock; stora block med höga halter av guld, som har följt med inlandsisen för 10 000 år sedan och dragit med sig guld som nu ligger i en bred spricka av kvarts inkilad i gråberget. Många har varit i området före oss och letat eer fyndigheten – Lundin, Boliden, SgU och SgAB – men vi hann först. Vi har gjort provborrningar som tyder på att det finns 8,5 procent gram guld per ton där. Det var synligt guld i alla borrkärnor som vi fick upp ur berget. Det är en ovanligt BErgSMANNEN

5, 2016

Bengt Ljung kan se tillbaka på en lång och framgångsrik bana … och nu kan han också få nytta av ungdomsårens erfarenheter av gruvarbete.

hög guldhalt. Björkdalsgruvan har en lönsam brytning på 2 gram per ton.”

delse, men också att vi tar upp så lite berg som möjligt. guldet är ju det vi vill åt.”

gruvdri är reglerad i Minerallagen och det är inte särskilt oa nya gruvor överlever prospekteringen. Det finns stora fyndigheter i Sverige, särskilt på djupet i berget, men oftast krävs det för stor volym för att få lönsamhet i nya gruvor. Därför är det förvånande att det inte finns fler gruventreprenörer som tänker i liten skala. Småskalig gruvbrytning har också en möjlighet att smälta in i samhället på ett bättre sätt. Det händer att tankar på nya gruvor väcker kritik, så det måste man förhålla sig till:

HÅLLBARTHET I PRAKTIKEN Svensk gruvindustri är föregångare när det gäller hållbarhet och miljöhänsyn, menar Bengt. Han berättar att Boliden har lägst kostnader i världen och LKAB gör pellets så att det blir mindre utsläpp. Botnia är inte ensamt, men grundaren vill att företaget ska ta täten:

”Vi måste verka i samklang med omgivningen, både fastboende och samer. I området som vi förbereder ﬁnns ett femtiotal invånare och vi kanske kan ge jobb åt 50 anställda på sikt. På det sättet kan vi ge tillbaka till samhället. Jag vill gärna bidra till områdets utveckling. Jag brinner för glesbygden. Det gäller att vi påverkar miljön så lite som möjligt. Den låga volymen har stor bety24

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

”Svensk gruvdri är bäst i världen på hållbarhet och jag hoppas att vår satsning på minimal påverkan på miljön kan ge eko i världen.” Två konkreta exempel på hållbarhetsansatsen är att Botnia Mining, bolaget för gruvdrien, planerar att genomföra anrikningen från maj till oktober för att inte störa rennäringen resten av året och att produktionen ska göras året runt med underjordsbrytning för att få en minskad miljöpåverkan. En viktig poäng med småskalig brytning är enligt Bengt att man inte gräver upp mer berg än nödvändigt. Med rätt sorts avance-

rad gruvborr når man fram snabbare till kvartsen, där guldet finns, och sorterar sedan ut mer av den värdefulla metallen med laser. Med ett mobilt anrikningsverk minskar man dessutom transportkostnaderna: ”Vi nöjer oss med begagnade maskiner för att hålla kostnaderna nere och planerar att ha ett anrikningsverk i ett tält. I alla fall på sommaren, då det är ljust dygnet runt i Lappland. genom att sortera och sovra på plats slipper vi skicka i väg så mycket till nedsmältning. Den största framgångsfaktorn är att underjordsbrytningen sker med absolut senaste tänkbara teknologi och utrustningen. I Sverige är vi så lyckligt lottade att såväl Atlas Copco och Sandvik finns på plats och båda företagen världsledande. De följer oss med intresse och vi vet att de gärna ställer upp med finansiering av dessa utrustningar. Bengts erfarenhet av berg, borrning och sprängning kommer väl till pass när det gäller planeringen av den småskaliga gruvbrytningen. Han har genomfört försiktiga sprängningar i storstäder som Hongkong och

Stockholm, bland annat inför tunnelbanedragningen mot Solna, och han har ansvarat för Atlas Copcos gruvutrustning globalt. Han har dessutom varit framgångsrik VD för den japanska trucktillverkaren Komatsu och utnämnts till årets entreprenör i Ohio. Äntligen har han också fått nytta av ungdomens jobb som diamantborrare och gruvarbetare. Bengt har allt klart för sig och visar egenhändigt gjorda skisser på hur det ska gå till att borra i området. De färgglada geologiska kartorna visar halten i de olika borrhålen. Fäbodtjärn är en höghaltig fyndighet som utgörs av en regelbunden kvartsgång som sträcker sig 180 meter och är mellan 1 och 4,5 meter tjock. Området i Vargbäcken har lägre halter men beräknas ge större volym. Sammantaget ger det en tillräcklig volym för gruvdri. guld lämpar sig för småskalig gruvdri. Det ger liten volym och stora pengar: ”Det var härligt att uppleva när vi smälte ner malmen från provborrningarna i Björkdalsgruvan. Det var festligt att se materialet

ledas framåt på skakbordet och ringla nerför spiraler. Och överst på malmen låg en strimma av guld. Vi ﬁck 5,5 kilo guld och ett halvt kilo silver. guld är tungt. Ett halvt kilo är bara lite i botten på en plasthink. Men tungt var det. guld är en mytisk produkt. Det har inte lika stort industriellt värde, som till exempel zink. Men det ﬁnns behov av mer guld i världen. Under 2017 har nog guldproduktionen nått sin peak, varför guldpriset troligen kommer att fortsätta att gå upp, vilket många experter siar om.” Det personliga drivet har han alltid ha. Han har spelat fotboll och ishockey och har en stark vinnarinstinkt. ”Det är väldigt kul att vinna”, säger han och pekar på att han som närking är uppväxt med något helt annat, devisen ”det går aldrig”. Själv har han redan bevisat att allt är möjligt: ”Min morfar inspirerade mig. Han var tusenkonstnär i Kopparberg och gjorde alla möjliga saker. Min mamma var äldst bland åtta syskon. Pojkarna i familjen jobbade i gruvan. Jag tror att drivkraen bottnar i min

uppväxt. ’Skaﬀa dig en utbildning så att jag slipper tvätta dina overaller’, sa mamma och jag följde hennes råd. Det är jag glad för i dag. Inte är det pengar som driver mig i dag, snarare att lyckas med att etablera en ny gruva och göra den lönsam.” Sedan hemkomsten från USA 2001 har Bengt engagerat sig i svensk gruvindustri. Han är engagerad som VD på konsultbasis i Botnia Exploration för att hålla nere kostnaderna, men han är också ordförande i Swedish Mining Tunneling group, en förening som arbetar för att öka exporten inom den svenska gruv- och mineralindustrin. Han håller också föredrag om sina erfarenheter som industriledare och gruventreprenör, gärna för unga människor. Bengt ser fram emot att följa branschens utveckling när kommande generationer av gruvarbetare, bergsingenjörer och geologer utvecklar och stärker den svenska gruvindustrin. Det är de unga som är framtiden, menar han. Och även en liten guldgruva i Lappland. K ▶ TEXT: ANDERS STRÖM, FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ ◀ BErgSMANNEN

5, 2016

Per Storm ser stora möjligheter med de koncessioner Copperstone har i Skelleftefältet.

Fyndigheterna i Skelleftefältet lade grunden till dagens Boliden. Är vi på väg att se en nytt stort gruvbolag födas i samma trakter? Ska det bli Copperstone?

Nu ska greppet kopplas Jag väntar mig att möta en man där nervositeten då och då glimtar till. Är man VD i ett företag som letar metaller och har som mål att etablera gruvor i Sverige borde man väl vara lite nervös? Det räcker ju inte bara med att hitta fyndigheter – utvecklingen av världsekonomin och råvarupriserna kan vara det som avgör om fyndet är lönsamt nog för brytning och gruvdrift. Men Per Storm på Copperstone visar sig vara en sällsynt lugn person, mer stressad av ett stundande tandläkarbesök än av läget i hans bransch.

BErgSMANNEN

5, 2016

Men så har ju Per också en gedigen erfarenhet på området. Innan han kom till Copperstone 2012 var han VD på rMg, raw Materials group, och därmed stått i ledningen för ett av de mest framträdande bolagen i Europa när det gäller att studera och analysera metall- och gruvindustri. När jag går igenom hans CV blir jag kanske ändå mest imponerad av att han varit vice VD och akademisekreterare på Ingenjörsvetenskapsakademien. Jag kan själv svårligen tänka mig en bättre position för den som vill skaﬀa sig kunskap om svensk företagsamhet i vid mening – för där möts näringsliv, forskning och politik. Och hans utbildning präglas också av bredd; Bergsingenjör, och han är docent vid KTH och har dessutom både en civilingenjörs- och en civilekonomsexamen. När jag ändå frågor honom om han ändå inte är nervös varje morgon när han läser ekonominyheter eller studerar metallpriserna kommer den breda erfarenheten fram:

Och snart kanske också för ett nytt snabbt växande gruvbolag. COPPERSTONE ÄR TRYGGA MED FRAMTIDSUTSIKTERNA Men frågan om att börja gruvbrytning bestäms inte enbart av förekomsten av fyndigheter – konjunkturerna spelar självklart roll. Men här känner man sig på Copperstone trygga med framtidsutsikterna. Man menar att även om prisnivån på basmetaller en period gått ner är den i ett historiskt perspektiv fortsatt hög. Långsiktigt sett gör bolaget bedömningen att befolkningsökningen i världen och ökande eerfrågan i utvecklingsländerna på industriella metaller gör att de tillgångar man har kan få en intressant utveckling de kommande åren.

”Vår bransch är inte annorlunda än många andra där det är ’boom or bust’ som gäller. Så ser verkligheten ut.” BOOM, INTE BUST När Per presenterar Copperstones verksamhet märks det att han är rätt säker på att det är ”boom” som gäller för företaget. De nyss framlagda analyserna från borrningarna i Svartlidenkoncessionen ger också anledning att känna tillförsikt. De bästa sektionerna i den 150 meter djupa borrningen visar över en sträcka om 13,9 meter förekomster av 0,65 procent Tillståndssituationen för Copperstoneprojektet 31 december, 2014. koppar, 0,46 procent zink samt 8,7 g/t silver. Där Det är ju lätt att tro att den stora världsomfinns också en sektion om en meter med fattande ekonomiska tillbakagången redan 3,16 procent koppar, 2,19 procent zink och är här, men på Copperstone anser man att 38,10 g/t silver. de avgörande talen pekar i en positiv riktning för bolaget och dess fyndigheter. ”resultaten pekar på att mineraliseringen är Visst har Kinas tillväxt bromsat in – men del av en regional struktur, det talar för att det är från en väldigt hög nivå. man kan anta att dessa förhållanden gäller Samtidigt bör man komma ihåg att oljeför en stor del av projektområdet. Positivt är priset kraigt sjunkit vilket påverkar varje också att det är ytnära förekomster för det led av de operativa kostnaderna. underlättar givetvis framtida brytning”, konstaterar Per. Infrastruktursatsningar i större utvecklingsländer lär ha en drivande effekt på metallSvarlidenkoncessionen ligger vid Skelleepriser uppåt, liksom det faktum att det fälten som Per flera gånger benämner som ett måste komma åtgärder för att hantera USA ”world class”-område. Det är verkligen ett av eersatta infrastruktur. världens mineralrikaste områden och förutPå Copperstone gör man också bedömsättningarna för gruvbrytning är gynnsamma. ningen att vi kan hamna i ett läge som det Här har sedan fyndigheter upptäckts 28 vi befann oss i under början av 2000-talet; gruvor öppnats – den första 1924 – och det är då matchade inte kapaciteten eerfrågan. egentligen här som grunden läggs för Boliden. 28

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Förvisso såg världen en kapacitetsökning och en accelererad utbyggnad av gruvdrien när eerfrågan i världen steg. Men det tar lång tid att etablera en fungerande verksamhet – upp till tio år – och den sjunkande efterfrågan som uppenbarat sig under tiden gör att projekt som inte slutförts har en osäker status. Det har lett till att vi ser en kraig nedgång när det gäller prospekteringar och påbörjade nya projekt. Parallellt med detta har också tillståndsprocesserna blivit mer utdragna och komplicerade. Tanken att vi framöver når en punkt där efterfrågan generellt sett är större än tillgången ter sig därmed inte alls orimlig. INTRESSANTA KONCESSIONER Men hur kommer det sig då att Copperstone är i full färd med prospektering, borrningar och planering av nya projekt? Vad har gjort att just de finns kvar i en bransch som sett antalet aktörer tydligt minska? ”ganska enkelt”, förklarar Per, ”vi har intressanta koncessioner och vi har varit bra på att hantera kostnader”. När jag frågar om det finns planer på att också prospektera ute i världen lämnar han stolen och går fram till kartan över Skelleefälten och sveper över med handen över det jordnötsformade området medan han deklarerar: ”Här finns det mest koppar, lite längre ner mest zink, och går vi ner en bit så är det ordentliga förekomster av guld och silver”. Budskapet är tydligt. Den som vill etablera ett starkt och växande bolag i gruvbranschen har vad han behöver längs med Skelleeälven. K ▶ TEXT: BORIS BENULIC, FOTO: ANDRZEJ MARKIEWICZ ◀

COPPERSTONE Tre projekt gör bolaget till ett av Skandinaviens största oberoende kopparprojekt. Projekten är: • Granliden där mineraltillgångarna bedöms vara 5,2 Mton @ 1,03 kopparekvivalent, • Eva där man bedömer tillgångarna till 5,2 Mton @ 2,4 % Zn och 1 g/t Au, samt • Svartliden. Stor databas med 35 209 borrade meter, 4 920 analysprov och 6 596 kärnmeter provtaget. Noterade på Nasdaq OMX First North.

Björka Mineral AB Omya är en av världens ledande tillverkare av industrimineral – främst fyllmedel och pigment som härrör från kalciumkarbonat och dolomit – och är också en global distributör av specialkemikalier. Omya erbjuder en mängd lösningar som bidrar till kundernas konkurrenskraft och produktivitet inom exempelvis branscher som bygg-, pappers-, process-, livsmedels- och läkemedelsbranschen, samt inom jord- och skogsbruk, vatten och energi. Omya grundades i Schweiz år 1884 och har idag med 8000 anställda en global närvaro på mer än 175 platser i över 50 länder. Omyas verksamhet i Sverige består av Omya AB, Gåsgruvan Kalcit AB och Björka Mineral AB.

Gruvchef Sala och Glanshammar Björka Mineral AB bryter dolomit i två underjordsgruvor Tistbrottet (Sala), Björka gruva (Glanshammar) och ett dagbrott (Larsbo). Dolomiten vidareförädlas i egna anläggningar. Företaget sysselsätter sammanlagt 47 personer varav ca 14 man i underjordsgruvorna.

Rollen som gruvchef är bred och erbjuder en varierad vardag. Huvuduppgiften är att, genom gott ledarskap som skapar delaktighet och uppmuntrar samarbete och kunskapsspridning, leda och utveckla såväl organisation som verksamhet. Gruvchefen rapporterar till platschefen och ingår i företagets ledningsgrupp.

Lär mer på www.mercuriurval.se (Ref no SE-11082) där du också kan registrera din ansökan senast den 30 oktober. Eventuella frågor besvaras av Agneta Tunbark, 019-19 68 11, Mercuri Urval.

Easy elemental analysis with EDXRF • Factory calibrated for analysis of all elements from Na to Am • Fast, simple and accurate with minimal operator dependence and sample preparation • For liquids, powders and solids

Epsilon 1

Contact PANalytical Sweden for more info, demo or detailed quotation. Håkan Hollmark hakan.hollmark@panalytical.com +46 (0)8-445 84 76

BErgSMANNEN

5, 2016

Över 100 vilda och planerade arter växer inne på SSAB:s fabriksområde i Oxelösund. Foto: K-G Z Fougstedt/ Södermanlands Nyheter.

Industrin skapar ny natur I våras släppte Jernkontoret, SveMin och konsultföretaget Enetjärn Natur en handbok för ekologisk efterbehandling för gruv- och stålbranschen som ska inspirera och vägleda företagen att inte bara återställa utan även skapa nya naturområden.

EKOLOGISK EFTERBEHANDLING, INTE BARA OGRÄS PÅ DEPONIER Vad är egentligen ekologisk eerbehandling? ”Man kan säga att ekologisk eerbehandling handlar både om att återställa och nyskapa naturområden. Alla gruv- och stålföretag har deponier. Dessa fylls och stängs sedan ner enligt stränga lagkrav, så att det inte läcker ut föroreningar som kan vara farliga för djur eller människor. gör man sedan ingenting börjar det oftast bara växa ogräs på området. Ekologisk eerbehandling innebär att man kan göra mycket mer av dessa områden och skapa både ekologiska och sociala mervärden. Jag tror att industrin kan skapa ny natur.” säger Sophie Carler, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret. Hur går detta till? ”Det ﬁnns mycket man kan göra när man stänger ett deponiområde eller eerbehandlar annat nedlagt industriområde. Plantera olika växter och träd för att öka den biologiska mångfalden, skapa våtmarker eller anlägga öppna vattenspeglar för att gynna olika arter är några exempel. genom att analysera områdets ekologiska förutsättningar och tillgänglighet kan mervärden skapas för både människor och arter. Ett område kan bli ett naturområde, ett rekreationsområde, en fotbollsplan, ett promenadstråk eller bara ett trevligt grönområde för personalen att äta lunch på.

Sophie Carler är utbildad marinbiolog och arbetar med frågor som rör hållbarhet, vatten, mark, metaller och ekosystemtjänster. Foto: Anna Thorell.

Det här är varken dyrt eller särskilt svårt, men visst kräver det intresse och engagemang från företagens sida. Idag finns en rad exempel som visar att flera av gruv- och stålföretagen redan gör bra saker idag. Oa är det projekt som uppkommit genom ett samarbete mellan företagen, länsstyrelsen och kommunen. Kanske anlitar de en kommunekolog för att få hjälp och på så vis skapas sociala värden genom samarbete, både lokalt men även kommuner emellan. Ekologisk eerbehandling har potential att skapa fler ekosystemtjänster och det är viktigt att synliggöra detta arbete”. Vad menas med ekosystemtjänster?

”Den korta förklaringen är att det är tjänster som ekosystemen gör för oss, tjänster som vi människor behöver. Vi behöver ha trevliga grönområden att strosa i men vi behöver också rent vatten, frisk lu, timmer, bin som pollinerar växter så att vi får grödor. Dessa är livsviktiga tjänster som till stor del tas för givna. Eersom våra ekosystem under en lång tid degraderats behöver vi utöver att skydda naturområden från påverkan även skapa nya värden och detta kan till exempel göras genom ekologisk eerbehandling. En parallell kan dras till metoder som använts inom ekologisk kompensation. En del företag, till exempel inom gruvindustrin, har använt ekologisk kompensation som verktyg för att

BErgSMANNEN

5, 2016

Så här ses ofta stålindustrin, men …

… industrin är ju också en del av ekosystemet!

Ekosystemtjänster – som vi människor behöver.

kompensera kvarstående försluts på biologisk mångfald vid exploateringsprojekt. Det innebär att man kompenserar för de naturvärden man tappar där verksamheten ligger men skapar naturvärden någon annanstans.”

”Det krävs ett intresse, lite tid, lite kunskap, en lust att samarbeta med kommun och länsstyrelse och väldigt lite pengar. Man måste framför allt inse värdeskapandet. Det är inte bara naturvärden som skapas utan också kulturvärden som bevaras och gynnas. Tunaäppelträdet är ett exempel på det – det växer endast i parken Savelgärdet i Borlänge.”

till företag inom gruv- och stålbranschen men även myndigheter och i bästa fall även andra branscher. Den hjälper till med både inspiration och metodik och har en ekologisk och en social dimension. I början kanske ekologisk eerbehandling innebär att gå mot strömmen, men sen märker man att det här gör nytta i längden. Man är helt enkelt en samhällsbyggare! När man tittar på en Sverigekarta ser alla anläggningar ut som en grå ﬂäck. Men det skulle inte behöva vara så, det skulle kunna vara grönt! Företagen är ju en del av ekosystemet. Ekologisk eerbehandling är ett sätt för företagen att förbättra sitt miljömässig och sociala engagemang och få ett större systemperspektiv, dessutom ger det aﬀärsmöjligheter.” K

Hur vanligt är det bland gruv- och stålföretagen med ekologisk eerbehandling? ”Det har funnits länge i mindre skala men kanske inte alltid kallats för just ekologisk eerbehandling. Intresset i branschen har ökat och det görs mycket, men vi skulle kunna synliggöra det mer. Jag är personligen väldigt imponerad av allt som företagen gör.” Vad krävs av företagen för att ekologisk eerbehandling ska vara genomförbart?

Vem tog initiativet till handboken? ”Jernkontoret, SveMin och Enetjärn Natur ﬁck genom två Vinnova-ﬁnansierade projekt möjlighet att undersöka potentialen med ekologisk eerbehandling. Syet har egentligen varit att öka den biologiska mångfalden och gynna ekosystemtjänster. Vi har också fått möjligheten att synliggöra vad företagen faktiskt gör. Handboken vänder sig främst

▶ TEXT: LIV WALLINDER ◀

Basindustrins hållbarhetsnätverk Jernkontoret, SveMin och Industriarbetsgivarna driver tillsammans ett hållbarhetsnätverk. Just nu ligger fokus på att ta sig an FN:s globala hållbarhetsmål. Nätverket, som består av 25 representanter från företagen, bildades i början av 2015: Sophie Carler är representant från Jernkontoret. ”Företagen har arbetat med hållbarhet och hållbarhetsredovisning länge, det handlar om transparens helt enkelt. Det ﬁnns gott om standarder, principer och vägledningar som företagen bestämt att följa och detta är till stor del drivet av kunderna. Det är först nu det blivit lagkrav på att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Branschorganisationerna däremot 32

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

har inte jobbat gemensamt med detta och det var därför nätverket bildades. Vi behöver deﬁniera: vad är hållbarhet för oss? Vad är en hållbar gruv- och stålbransch? Vi gjorde också en kartläggning under våren över vilka hållbarhetsaspekter som är extra viktiga för våra branscher. De visade sig vara hälsa och säkerhet, jämställdhet och mång-

fald, kompetensutveckling, resurseﬀektivitet, klimat, långsiktigt lönsamhet samt infrastruktur och produkter.” säger Sophie Carler. Hållbarhetsbegreppet innefattar både miljömässig hållbarhet – att minimera negativ miljöpåverkan och maximera den positiva, ekonomisk hållbarhet – att vara lönsamma, och

Kärt barn har många namn. FN:s hållbarhetsmål = The Global Goals for Sustainable Development = Sustainable Development Goals (SDG) = Globala målen. Agenda 2030 är vägen dit.

social hållbarhet – att vara en bra arbetsgivare, att förbättra jämställdheten, undvika korruption med mera: ”Svenska gruv- och stålföretag ska vara de mest hållbara i världen. Då krävs att vi arbetar med alla de här tre aspekterna.” Nätverket ses med jämna mellanrum för att utbyta erfarenheter och bevaka vad som

händer i omvärlden. Arbetsgruppen – tio representanter från LKAB, Boliden, Höganäs, SSAB, Sandvik, Ovako och Outokumpu – består av personer som arbetar inom bland annat Hr, kommunikation, marknad och miljö. Arbetsgruppen har också en dialog med den svenska regeringen och delegationen för genomförande för att visa att gruv-

och stålbranschen vill bidra – och hur vi bidrar: ”Vi vill visa exempel på hur denna hållbara framtid ser ut. Företagens miljöpåverkan är nämligen inte bara negativ, den är i vissa fall också positiv. Det är viktigt att det uppmärksammas.” avslutar Sophie. K ▶ TEXT: LIV WALLINDER ◀

BErgSMANNEN

5, 2016

METALLPRISER

Efterfrågan på metaller är tillbaka Kinas förnyade intresse för investeringar i infrastruktur och byggande kan till stor del förklara den ökade efterfrågan på metaller under 2016. Under 2015 fokuserade Kina på reformer; 2016 verkar vara mer av en balansakt mellan tillväxt och reform. Kinas BNP-tillväxt var 6,7 procent för första halvåret, och i september har landets ekonomi fortsatt förbättrats. Guld handlades den 27:e augusti till ett pris av 1 327 USD/oz, en nedgång på mindre än en procent i jämförelse med priset då den förra priskrönikan skrevs. Priset som fluktuerat mellan 1 310–1 350 USD/oz under perioden ligger i linje med analytikernas förutsägelser. risken finns för en avmattning mot slutet av året men med de ökade riskerna globalt torde 2017 bjuda på ett högre pris. Kopparpriset, vilket stigit med knappt en procent under den senaste månaden, var den 27:e september 4 769 USD/t. Detta trots att LME-lagren har ökat under samma tid med cirka 55 procent, SHFE-lagren (Shanghai Futures Exchange) har visserligen minskat med 24 procent, men totalen visar dock på en ökning med 22 procent. Koppar står inför en potentiell överkapacitet 2017–2018, och detta borde påverka priset negativt. Men priset på koppar har visat sig oväntat uthålligt under det gångna året. Samtidigt verkar kostnaderna för att producera koppar plana ut eer att ha fallit under en längre tid. Detta då kostnaderna för viktiga insatsvaror har stabiliserats och i vissa fall ökat. Det ser fortfarande dystert ut för järnmalm. Priset, för en standardkvalitet levererad i Kina (långt ifrån de kvaliteter som LKAB levererar vilka kan ge väsentliga premier) var 56,2 USD/t den 27:e september. En nedgång under den senaste månaden med åtta procent, i linje med förutsägelserna om ett fallande pris mot slutet av året och lägre priser under 2017/18. Problemen med överkapacitet finns kvar, projektpipelinen pekar på att mellan 115 och 236 Mt ny kapacitet kan komma ut på 34

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

marknaden till och med 2018. Under samma period räknar UNCTAD med att efterfrågan kommer öka med cirka 62 Mt. World Steel Association är mer pessimistiska, i sin rapport, short range outlook, från april räknar de med en sjunkande eerfrågan för både 2016 och 2017. Den faktiska produktionen av stål under perioden januari–augusti 2016 har fallit med 0,9 procent i jämförelse med samma period förra året. Större delen av kontraktionen skedde dock under årets första månader. En jämförelse månad för månad med 2015 visar på tillväxt den senaste tiden och en årsuppskattning baserad på de första 8 månaderna ger en tillväxt på 0,6 procent. Men man ska ha i åtanke att årets senare månader visat på lite lägre produktion i jämförelse med årets övriga månader historiskt. Dessutom tillkommer problematiken med ökat skrottillförsel i Kina där de första bilarna nu börjar bli redo för återvinning, så från järnmalmsproducenternas sida betyder tillväxt i stål inte per automatik en ökad efterfrågan på järnmalm, men det är en annan diskussion. Priset på nickel har fortsatt att stiga, den 27:e september handlades metallen för 10 585 USD/t, en ökning med 3,6 procent sedan den förra priskrönikan. Lagren hos LME har samtidigt fortsatt sin sjunkande trend och var cirka 3,1 procent lägre än för en månad sedan. Den ﬁlippinska regeringen har till slut släppt den ”mining review”-rapport som den utlovat. 20 gruvföretag, varav 16 nickel, hotas med att få stänga ner sina gruvor på grund av miljöbrott. gruvföretagen har sju dagar på sig att lämna in ett överklagande. För att sätta det hela i sitt sammanhang:

Eer det indonesiska exportförbudet står Filippinerna för mer än 95 procent av nickelmalmen till kinesiska Nickel Pig Ironproducenter (NPI), vilket i sin tur representerar cirka 18 procent av den totala nickelmarknaden. De eventuella stängningarna påverkar då cirka 8 procent av global nickelmalmtillgång. Påverkan kommer antagligen bli begränsad under 2016 men priset på nickelmalm i Kina kommer troligtvis pressas upp något med följden att de priskänsliga NPI-producenterna i Kina kommer få ökade kostnader.

Zn 65,38 Zink

Zink är fortsatt mycket intressant; marknaden har varit tajt och priset har fortsatt att öka och är nu, den 27:e september, 2 314 USD/t, en ökning med 1,4 procent under den senaste månaden. Men det kan vara så att priset ökat lite för snabbt och trots en förväntad ökad import till Kina mot slutet av året kan priset komma att hålla sig relativt stabilt resten av året. Dock, glencore har inte skickat några entydiga signaler om att öppna stängda gruvor vilket mycket väl kan komma att pressa upp priserna ytterligare under de två kommande åren. Som sagt, zink är fortsatt intressant. K ▶ TEXT: ANTON LÖF ◀

196,966569 Guld

Cu 63,546

Fe 55,845 Järn

58,6934 Nickel

Koppar

Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm.

Anton

Löf 2016

Råvaruexpert

Zn 65,38 Zink

BErgSMANNEN

5, 2016

Nr 5 • 2016 • Årgång 200

Kommunikation om cirkulär ekonomi huvudtema på svensk-finsk konferens Jordens resurser överkonsumeras, och för att världens befolkning ska kunna fortsätta leva som i dag kommer det att krävas två jordklot år 2050 – med Sveriges och Finlands levnadsnivå krävs det fyra klot. I skuggan av detta inleddes ett tvådagars, mycket uppskattat, seminarium i Helsingfors ”Metal Industry: a necessity for circular economy”. Seminariet arrangerades gemensamt av Metallinjalostajat, den finska stålindustrins branschorganisation, och Jernkontoret, där frågor kring metallbranschens påverkan och möjligheter att bidra till skapandet av en cirkulär ekonomi belystes. Många – och stora – forskningsutmaningar finns men det finns också många goda exempel som redan görs att inspireras av. Moderatorn Maria Wetterstrand bidrog till intressanta och givande diskussioner genom utmanande frågeställningar. 100 personer från industri, akademi, forskningsinstitut och myndigheter i Finland och Sverige deltog. Det finns många aspekter på hur metallindustrin kan bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Utveckling av nya material, återanvändande och recirkulation av material och produkter samt användande av restprodukter från metallframställning till nya produkter för andra samhällssektorer än metallindustrin, är några exempel. Maria Pantsar, SITrA, som var en av de inledande talarna, redogjorde för en bedömning att den cirkulära ekonomin har en potential på 2–3 miljoner euro per år bara i Finland och som kommer att kunna ge 75 000 nya jobb. 36

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

process. Många frågor belystes och som en röd tråd genom många föredrag och åsikter gick orden ”ökad kommunikation”. LAGSTIFTNING BEHÖVS Kommunikation mellan politiker, naturvårdande myndigheter och företag framstår som en nödvändighet för att skapa ett klimat som gynnar utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Att förstå industrins villkor på en global marknad, där sannolikt inte samma spelregler om miljön gäller för samtliga aktörer på världsmarknaden, kräver ett aktivt lyssnande och agerande av politiker och beslutsfattare. Politikens roll däremot, är att sätta gränser och att inspirera till tekniska lösningar på svåra problem. Lagstining behövs, inte enbart för att skydda miljön i våra länder utan även för att skydda barn och andra som kan arbeta med återvinning och råvaror i andra delar av världen.

Maria Pantsar, SITRA: ”75 000 nya jobb kan skapas inom cirkulär ekonomi bara i Finland.”

Stålindustrin, aluminiumindustrin, koppar-, bly- och silverindustrin har alla sina speciella förutsättningar för att ta hand om recirkulerat material och att hantera sina strömmar av restoch biprodukter från sin egen tillverknings-

Under den paneldebatten föreslogs att det behövs översättare mellan politiker och industri för en förbättrad lagstining. Maria Wetterstrand påpekade vikten av att kommunicera med samtliga aktörer, kunder, leverantörer, forskare med ﬂera och att göra vad man själv har bäst förutsättningar för. Det kommer inte att gå att vänta med att börja åtgärda problemen först när läget blir akut och många problem återstår att formulera. STORA UTMANINGAR Lauri Holappa, Aaltouniversitetet, pekade på att eerfrågan på stål kommer att öka och

Maria Wetterstrand ledde debatten på ett utomordentligt sätt. ”Det är välkommet att metallindustrin bjuder in till samtal om vägen framåt och vad man gemensamt kan göra, istället för att som förut säga nej till allt och hota med ﬂytt av verksamheten till andra länder. Det är en glädjande förändring. Samtidigt måste också industrin förstå politikens villkor.”

Pär Jönsson, KTH: ”Sätt Sverige på kartan som föregångsländer inom cirkulär ekonomi! För att lyckas måste vi locka unga människor att arbeta med ämnesområdet.”

Eva Sundin, Swerea MEFOS: ”Timingen i forskningen har en stor betydelse för framgången. Resultaten av den ska ﬁnnas när behoven av dem ﬁnns. Sök efter helhetslösningar.”

Peter Åslund, Vinnova: ”Samarbete över gränserna är en nödvändighet för att lösa frågor om miljö och återvinning. Sådana initiativ är välkomna.”

BErgSMANNEN

5, 2016

Paneldebatten. Från vänster: Juha Ylimauno (Outokumpu), Maria Pantsar (SITRA), Eva Blixt (Jernkontoret) och Maria Wetterstrand. Saknas på bilden gör Jyri Talja (Kuusakoski).

2050 kommer 2,3–3 miljarder ton krävas för att möta denna. Både jungfruligt och återvunnet material kommer att behövas. Världsbefolkningen och välståndet i världen ökar vilket gör att användningen av metaller ökar världen över. Hans Frisk, Svenskt aluminium, berättade att av allt aluminium som hittills tillverkats är 75 procent fortfarande ute i samhället. Jyri Talja, Kuusakoski, talade om praktiska och ekonomiska förutsättningar för metallåtervinning och nämnde att endast en minoritet av allt metalliskt material i världen recirkuleras – till och med är det så att endast ett fåtal metaller recirkuleras överhuvudtaget. Sammantaget innebär detta att de verkliga utmaningarna faktiskt ligger framför oss. GODA EXEMPEL Vad kan då göras? Aldrig förr har så många arbetat med att hitta lösningar på de samhällsutmaningar vi har. I framtiden kommer det sannolikt att gå ännu fortare att hitta tekniska och ekonomiskt gångbara lösningar.

cirka 90 procent av skrotet och 80 procent av restprodukterna används. Kjell Pålsson berättade om hur man tar vara på stålslagg från Ovako och transformerar det till nyttiga produkter, som ballast i asfalt med väsentligt förbättrade egenskaper jämfört med natursten. Kerstin Konradsson, Boliden, berättade om att vid återvinningen av 4 miljoner blybatterier från bilar per år också plasten separerades.

Kerstin Konradsson: ”Design for recycling är ett av stegen mot en cirkulär ekonomi.”

Det ﬁnns många goda exempel att ta vara på och inspireras av: Inom stålindustrin recirkuleras

NY KONFERENS 2017 Frågor som berör båda ländernas företag och verksamheter är viktiga att samarbeta kring. Forskningsutmaningar saknas sannerligen inte och seminariets andra dag koncentrades på att ﬁnna möjliga samarbeten mellan länderna i form av olika projekt. Seminariet i Helsingfors var det andra i en serie sammankomster som Jernkontoret och dess ﬁnska systerorganisation arrangerar. Första gången var i Stockholm hösten 2015. En ny konferens planeras till 2017. K ▶ TEXT OCH FOTO: ROBERT VIKMAN ◀

Hendrik Roth och Jörn Mühlenfeld, Aurubis: Det är fantastiskt att lyssna till den öppna och kritiska debatt som förekommer mellan industri och myndigheter. Paneldebatten var magniﬁk på det sätt frågorna belystes ur olika perspektiv.

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

Fredagen den 30 september gick årets ForskarFredag av stapeln, en dag som är en del av European research Night. runtom i hela Sverige kunde unga träﬀa forskare och se och uppleva hur spännande och vardagsnära forskning är. I år kunde du träﬀa Lars Ragnarsson, projektledare för Järnkoll, på Framtidsmuseet i Borlänge. Det fanns också materialforskare från KTH på plats på Debaser Medis i Stockholm. ”Vi vill vara med och visa hur spännande det är att jobba med material. Det händer så mycket på forsknings- och utvecklingsfronten – Sverige är världsledande inom materialområdet”, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret. K

Materialforskare på ForskarFredag

Det var första gången ForskarFredag arrangerades på Framtidsmuseet; cirka 140 elever deltog. Det var många intressanta föreläsningar av forskare inom spridda områden. Lars Ragnarsson berättade om hur det går till forska i verkligheten med problem och utmaningar. Likaså vägen från grundskola, gymnasium till en utbildning inom högskola/universitet där man oftast för första gången får kontakt med forskningsvärlden.

Experiment med minnesmetaller och hur temperaturskillnader påverkar konsistensen för en marshmallow.

BErgSMANNEN

5, 2016

Svenska Bergsmannaföreningen Kungsträdgårdsgatan 10 Box 1721, 111 87 Stockholm Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se www.bergsmannaforeningen.se

BERGS

”Den gode ledaren platsar – oavsett om företaget producerar kartonger eller kanoner” Strax före sin bortgång i augusti 2015 hade Nils Paues lagt sista handen vid korrekturet till Nissegossens öden och äventyr. I boken ger Nils Paues en personlig och fascinerande återblick på en svensk bergsmans digra och till stora delar exotiska liv. Boken har inga egentliga ”cliff hangers”. Likväl får läsaren svårt att lägga den ifrån sig. Strax före sin bortgång i augusti 2015 hade Nils Paues lagt sista handen vid korrekturet till ”Nissegossens öden och äventyr”. I boken ger Nils Paues en personlig och fascinerande återblick på en svensk bergsmans digra och till stora delar exotiska liv. Boken har inga egentliga ”cliff hangers”. Likväl får läsaren svårt att lägga den ifrån sig. Nisse och jag träffades första gången i ett kök i São Paulo. Han var född 48 år tidigare på ett matsalsbord, men den gången i rio de Janeiro. Dagen därpå skulle Nils Paues flytta, byta stål mot cellulosa, Brasilien mot Portugal. I ett flyttomt skåp stod en oöppnad literbutelj Skåne Akvavit, följaktligen vällagrad. Nisse gav mig den. Eersom jag var svensk, som han sade. Vi förblev vänner under hela andra hälen av Nisses liv. Vid KVH, Kungliga Veterinärhögskolan, i Stockholm, visste jag, där kunde man bli veterinär. Vid KTH i samma stad blev man väl civilingenjör rätt och slätt? Nisse tog mig genast ur den villfarelsen. Han själv, liksom hans far och hans äldre bror, var bergsingenjörer, ingenting annat. Det går dock för sig att på sådan akademisk grund fullgöra varierande funk40

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

tioner. GENOM KRIGET TILL HÄLLEFORS Eer två års militärtjänst hemförlovades Nisse med graden marinunderingenjör för att tillträda sitt första jobb, vid Hällefors Bruk, som marinunderingenjör. Det är historiskt intressant att läsa om Nisses erfarenheter av sin verksamhet i Hällefors i den yrkesmässiga järnhanteringens i Bergslagen femte århundrade.

Det svenska stålet biter än! Det var också i Hällefors som min ungdomsvän Christian föddes, som ett första resultat av Nisses första av två kärlekar. Och många ﬂer barn skulle det bli. Sista krigsåret och de som omedelbart följde var en dynamisk epok i svensk stålhantering. Nisse berättar livfullt hur det var att ställas inför expansionsuppgier i såväl Hällefors som vid Domnarfvet. Alla måste vara delaktiga. ”Överhuvudtaget var det roligt och lärorikt att ha hand om och leda människor, att försöka ordna så att de ﬁck förutsättningar att göra ett bra arbete”, skriver bergsingenjören Paues, en redan då modern företags-

ledare.

Beställ boken på www.nissememoar.se.

BLADET FÖRETAGSLEDNING PÅ BRASILIANSKA När han några år senare tog över ledningen av Aço Paulista i São Paulo, Brasilien eer sin äldre bror Johan, var nog denna inställning både ovanlig och framgångsrik på den orten. Personkännedom, diplomati och humor var egenskaper som utöver spetskompetens och uthållighet tarvades för att klara det jobbet. Nisses berättelse om hur det var att leda ett så stort företag, i en ur svensk synvinkel helt väsensskild omgivning, är spännande läsning. Det hettade ju till ordentligt även utanför gjuteriet våren 1964, då den senaste revolutionen ägde rum i Brasilien. En kommunistisk utveckling

Nils Paues, 1947.

i landet förhindrades på sydamerikanskt manér av ett militärt maktövertagande. På blott någon sida får vi en personlig och koncis uppdatering av det politiska skeendet. Det ställs i relation till hur arbetsförhållandena påverkades för en svensk företagsledare i São Paulo. Inte alls! Business as usual kunde vidmakthållas. Sammanhållningen var god, om än komplicerad. NYTT LAND, NY REVOLUTION Bergsingenjör Nils Paues var företagsledare. Den gode ledaren platsar, oavsett om företaget producerar kartonger eller kanoner. Eer tio år som chef för ett brasilianskt stålverk, blev det Nisses ansvar att göra pappersmassa vid Billeruds nya skogsföretag – Celbi i Portugal. Familjen Paues hade nu fem barn och ville egentligen hem till Sverige. Barn behöver ju både skola och föräldrar. Men Portugal var riktigt bra, tyckte

Nisse. Man kunde ju till och med köra bil till och från Sverige. Diktatorn Salazar var till en början kvar, om han än sjöng på sista versen. Under ytan jäste det i de politiska tunnorna. Som verkställande direktör hade Nisse att färdigställa fabriken och samtidigt ordna personal och organisation i samverkan med starka fackföreningsrepresentanter och en heterogen ägargruppering samt konsolidera råvarubeståndet av eukalyptus. 1974 utbröt ”nejlikornas revolution” i Portugal. Den var inte över så snabbt som den i Brasilien, även om den också var relativt oblodig. Dess påverkan på företagen i landet ställde stora krav på ledningens diplomatiska begåvning. Det hade Celbi på plats i Nils Paues person. Berättelsen om det politiska skeendet i Portugal under dessa år är färgstark, personlig och mycket lätt att få sammanhang i. Samtidigt fyllde Celbi tio år och noterade en uppnådd produktion av en miljon ton pappersmassa. Eer en även ”på hemmaplan” omtumlande tid träﬀade och gie sig Nisse med sin andra hustru. Barnaskaran ökade med ens. Det är roligt att ta del av en del detaljer rörande den logistik som krävdes, inte minst av pappa Paues för att konsolidera den stora familjen. Den blev för övrigt än större

eer några år. Nisse spar dock inga ord när det gäller att apostrofera först sin första, och sedan sin andra frus centrala roll för familjens funktion och välfärd – på båda sidor av Atlanten. PENSIONÄRSLIV – INGET FÖR NISSEGOSSEN Att bli pensionär, då han vid 65 års ålder lämnade Celbi, passade inte den dynamiske Nils Paues. Via Bo Berggren begärde och fick han jobbet som chef för skogsoch massaföretagets ”sidospår” i Portugal – mjölkproduktionen i Vale da Lama. Det överordnade ansvaret för mjölkkorna i det företaget, erkänner han, blev det svåraste han åtagit sig. Det var i den fasen av Nisses yrkesliv som jag fick en möjlighet att vara min gamle vän lite behjälplig i egenskap av veterinärmedicinsk rådgivare. Nisses beskrivning saknar inte dramatik och känslor. Denna relativt korta tid i ett för honom mycket ovanligt samarbetsprojekt mellan några otillräckligt engagerade aktörer. Det Rausing inte ville leva upp till kunde dock jordbruksministern bistå med. Alla dessa resor mellan Brasilien och Europa som Nils Paues företog, från späda år per Johnson-linjens fartyg till transatlantiska flyg under senare år, förefaller att vara tröttsamma

Kalender 2016

Oktober 28 oktober 25 november

2017 1 april

2019

23 november

Filmkväll om Svalbard. Jk-afton med Per Molin – Mordet på Långshyttan. Jk-afton med Elina Kabir – Fler tjejer till stålindustrin.

Opera Maskeradbalen med efterföljande middag på Jernkontoret.

Bergs 200 år. Jubileumsmiddag på Stadshuset, Stockholm.

BErgSMANNEN

5, 2016

Kunskap förmedlad så att den ger lönsam praktisk verksamhet Lönsamhet definierad som ett ekonomiskt överskott är en central del av så väl vår privata hushållsekonomi som i den nationella och globala marknadsekonomin. En av grunderna för lönsamhet är vinst, och kan i sin enklaste form skrivas som intäkter minus kostnader. Så långt kan nog så gott som alla vara överens; vad som däremot genast skapar diskussion är huruvida denna enkla beskrivning är tillräcklig, allt för enkel eller ens tillämpbar på modern tillverkningsindustri.

En omedelbar brist i den nämnda, enkla deﬁnitionen av lönsamhet är avsaknaden av tidsaspekten; när ska kostnader subtraheras från intäkterna, och hur oa? En annan fråga är vilken relation som råder mellan intäkterna och kostnaderna; är exempelvis intäkterna baserade på rena tjänster, varuproduktion eller en blandning av de båda? En tredje högst relevant fråga är i vilken mån företagets prisnivåer och försäljningsvolymer är baserade på utveckling och innovation – detta är en avgörande fråga när exempelvis investeringshorisont ska bestämmas. Jag ser som en risk att en alltför kortsiktig företagsekonomisk strategi kan leda till långsiktigt försämrad lönsamhet, och därmed blir skadlig. Sett i ett globalt perspektiv är svenska tillverkande företag kunskapsintensiva, vilket innebär att de inte bara satsar förhållandevis stor del av sin omsättning på FoU (det gör också många framgångsrika asiatiska företag!) utan att medarbetarna i hög utsträckning är kunniga, självständiga och kreativa. Därmed är en långsiktig ekonomisk strategi, och långvariga satsningar på medarbetarnas kompetens, nyckel till framtida lönsamhet i våra svenska företag. 42

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

KUNSKAP GER LÖNSAMHET Den observante läsaren har insett att jag hittills inte primärt talat om hur kostnader ska kunna minskat i sye att öka vinsten. Den enkla förklaringen till det är att det är helt överﬂödigt för mig att skriva om kostnadsminskning; det är så många andra som i ord och handling visar hur det ska gå till. Det intressanta blir istället att visa på möjligheterna till ökade intäkter. Jag är övertygad om att en viktig anledning till att Sverige under låg tid varit så framgångsrikt i tekniktunga områden är den stora kompetens som ﬁnns samlat hos medarbetarna; allt från marknadsavdelningen till maskinbearbetningen. Jag är lika övertygad om att kommande framtida framgångar också måste byggas på medarbetarnas kompetens och engagemang. Bergsskolan kan se hur eerfrågan ökar på våra öppna och skräddarsydda operatörsutbildningar. Vi märker hur snabbt de anställdas mångåriga praktiska erfarenhet kan transformeras, och antar formen av en kompetens

som kan användas brett inom företaget. Det djup av förståelse som dessa medarbetare med relativt liten insats kan nå, är oast större än det som nybakade studenter kan hoppas på. Vi kan se hur en förståelse av de egna arbetsmomenten genast väcker frågan om hur dessa moment är sammanlänkade med de övriga verksamheterna i företaget. Det ﬁnns således en verklig potential för bred företagskompetens hos erfarna medarbetare i produktionen, en potential som kan förverkligas genom långsiktiga satsningar på så väl personal som utrustning. Bergsskolan i samverkan med Luleå tekniska universitet strävar eer att vara en partner som kan leverera en kunskap som lätt omsätts till praktisk lönsamhet i våra små, medelstora och stora företag. K Jörgen Andersson, rektor Bergsskolan

Uppfyller kraven enligt EN 1143-1, Grade III Copperstoneprojektet – ett av Skandinaviens största oberoende kopparprojekt • Granliden (antagna mineraltillgångar, JORC 2012, om 5,4 Mton @ 1,03 kopparekvivalent1) • Eva (antagna mineraltillgångar, intern NAN-bedömning2, om 5,2 Mton @ 2,4 procent Zn, och 1 g/t Au) • Svartliden 1 2

Värdemetallerna koppar, guld och silver omräknade till koppar. Bedömningen gjord i samband med ansökan om koncession av North Atlantic Natural Resources, NAN.

Detta projekt har en potential att bli en av de största bas- och ädelmetallförekomsterna i Norden. Följande arbeten pågår, med både etablerad och innovativ teknik: • kärnborrning på Svartliden syftande till mineraltillgångar enligt JORC-standarden, • geofysiska undersökningar och undersökningar med borrhålskamera på hela projektområdet, samt • arbeten med ansökan om bearbetningskoncession för Granliden. Copperstone – ett växande prospekteringsbolag

Henning Greek 070-232 08 80 kontakt@safeexplosives.com

Centrifugal Slurry Pumps

Rubber Products

Slurry Valves

www.copperstone.se Copperstone Resources AB är noterat på Nasdaq OMX First North.

High Pressure Grinding Rolls

End to end mineral processing plant solutions • Products • Engineered Solutions • Turn-key Projects

Belt Tensioning System

Screens

Hoses

Wear Resistant Linings

Hydrocyclones

Mine Dewatering Solutions

Vertical Turbine Pumps

Service

www.weirminerals.com

BErgSMANNEN

5, 2016

LEVERANTÖRER TILL GRUV-, STÅL- OCH METALLINDUSTRIN

Adress- och produktregistret ﬁnns även på www.bergsmannen.se

ADRESSREGISTER A2 Global Timmervägen 15 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@a2bigs.com www.a2bigs.com

Bergsskolan Kompetensutveckling Box 173, 682 24 Filipstad 0590-162 60, fax 0590-162 99 info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se/bku

ABB – Measurement & Analytics/ Force Measurement Tvärleden 2 Finnslätten, 721 59 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/measurement www.abb.com/stressometer

Cavotec Sverige Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga 08-556 522 00, fax 08-556 522 22 info@cavotec.com www.cavotec.com

ABB – Metals and Mining 721 59 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/metals www.abb.se/mining Arinox Box 290, 532 24 Skara 0511-202 20, fax 0511-120 26 info@arinox.se www.arinox.se Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden 105 23 Stockholm 020-78 44 55 kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com www.atlascopco.se

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

ContiTech Scandinavia Box 38, 164 93 Kista 08-444 13 30, fax 08-750 55 66 info@contitech.se www.contitech.se Dräger Safety Sverige Ögärdesvägen 19 A 433 30 Partille 031-340 29 00, fax 031-340 90 99 draeger-safety.se@draeger.com www.draeger.com E. Sabel Box 841, 531 18 Lidköping 0510-54 77 30 info@sabel.se www.sabel.se Envicom Skogsklintsvägen 5 451 91 Uddevalla 070-3287676 info@envicomab.com www.envicomab.com

EPC Sverige Hugelsta, 635 02 Eskilstuna 016-13 90 77, fax 016-12 87 10 www.epc-groupe.se Ferrolegeringar Box 7163, 103 88 Stockholm 08-454 65 60, fax 08-796 06 36 info@ferrolegeringar.se www.ferrolegeringar.se Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80, fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com Gruvteknik Blötberget Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29, 070-744 56 66 Lager 0240-370 01, fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00, fax 042 855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com

Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70, fax 08-796 79 30 Kellve Sweden Vångavägen, 535 91 Kvänum 0512-30 02 00, fax 0512-296 09 info@kellve.com www.kellve.com Kerneos Nordic 194 81 Upplands Väsby 08-590 880 20, fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Kohlswa Gjuteri Box 101, 731 10 Kolsva 0221-83 000, fax 0221 83 019 info@kohlswagjuteri.se www.kohlswagjuteri.se Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 400 807 935 heikki.niskavaara@labtium.ﬁ www.labtium Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20, fax 08-590 328 31 staﬀan.fors@lhoist.com www.lhoist.com

Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80, fax 0431-44 94 88 nfo@megamet.se www.megamet.se Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00, fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40, fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 82 Smedjebacken 0240-668500, fax 0240-668501 www.morgardshammar.se Nitro Consult Box 32058, 126 11 Stockholm 08-681 43 00, fax 08-681 43 36 stockholm@nitroconsult.se www.nitroconsult.se Noax Lab Box 36, 123 21 Farsta 08-581 700 65 info@noaxlab.se www.noaxlab.se RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40, fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com Rubber Company Huvudkontor Box 17, Olsborgsvägen 3 186 21 Vallentuna 08-514 305 70, fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se

Avdelning Norr Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80, fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Avdelning Syd Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50, fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se Avdelning Mitt Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90, fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se Avdelning Väst Östanvindsgatan 21 Örsholmen, 652 21 Karlstad 054-85 33 10, fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se S-E-G Svenska gjuterivägen 21 Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00, fax 08-764 75 00 svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se Sarlin Furnaces regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00, fax 021-12 37 45 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Leverantörsvägen 2 Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50, fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se Sulzer Pumps Sweden Växel alla orter: 010-130 17 00 info.abs.se@sulzer.com www.sulzer.com/sweden

Försäljning: Broby, Mölndal, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Nordmaling, Piteå Service: Malmö, göteborg, Vadstena, Karlstad, Stockholm Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55, 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com representation för Sverige, Norge, Danmark, Finland, Baltikum och UK: Mats Lind Swedfan International Terminalvägen 19 246 42 Löddeköpinge 0708-700 925 peter@swedfan.se Swerea KIMAB Box 7047, 164 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swereakimab.se Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swereamefos.se T Knutsson Box 50207 Borrgatan 6, 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys Brändavägen, 795 32 rättvik 0248-125 77, fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermallaoys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10, fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se

UHT, Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista Kontor i Kista och Uddeholm samt verkstad i Hagfors. 08-622 08 80 www.uht.se Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 46 Lund 054-17 75 45 Vretenvägen 13, 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19, 973 45 Luleå 0920-251 760, 070-357 63 63 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se Weir Minerals Sweden Metallvägen 6, 982 38 gällivare 0970-644 00 www.weirminerals.se Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00, fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10, fax 060-10 24 91 Torpslingan 17, 973 47 Luleå 0920-27 43 00, fax 0920-18 999 Betongvägen 9 Box 822, 982 38 gällivare 0970-101 60 www.xyleminc.com/se

PRODUKTREGISTER Aluminium och aluminiumlegeringar Ferrolegeringar

Automation ABB – Metals and Mining UHT-UTCAST®

Analyser A2 global Bergsskolan Kompetensutveckling

Avsvavlingsmedel och/ eller avsvavlingskarbid Kerneos Nordic

Anrikningsutrustning Metso Sweden Arbetsvalsar T Knutsson Armco-järn Arinox

Avvattningsutrustning Metso Sweden Weir Minerals Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Band- och rulltransportörer Metso Sweden

Banddragmätare ABB Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tenisometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner Tuna Teknik ”Böhl” Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Bandtransportörer Kellve Sweden Metso Sweden S-E-g Svenska Bandvågar S-E-g Svenska Bergborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Bergborrverktyg Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden BErgSMANNEN

5, 2016

Bergutbildning och materialprovning Bergsskolan Kompetensutveckling Bildanalys Mikron ”Picsara” Scandia Maskin ”Haver & Boecker” Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces

Eldfast installation Höganäs Bjuf Megamet Eldfast material Höganäs Bjuf Kerneos Nordic T Knutsson Megamet rHI refractories Nord

Ferromolybden Ferrolegeringar

Graﬁtsmörjmedel Superior graphite

Ferroniob Ferrolegeringar

Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi – grANSHOT®

Ferroselen Ferrolegeringar Ferrosvavel Ferrolegeringar Indesko

Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden Gruvhiss ABB – Metals and Mining

Ferrotitan Ferrolegeringar Harald Pihl

Gruvspel ABB – Metals and Mining

Ferrovanadin Ferrolegeringar

Guides/inledare Morgårdshammar

Flusspat Indesko

Gummi Scandia Maskin ”Kuper”

Flusspatsmjöl/acid grade Indesko

Gummiduk rubber Company

Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf rHI refractories Nord

Förkrossar Scandia Maskin ”Astec, Lippmann”

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Eldrivna gruvtruckar ABB – Metals and Mining

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Bränsleledande ugnar Sarlin Furnaces

Elektriska drivutrustningar ABB – Metals and Mining

Gasbrännare Sarlin Furnaces

Bullermätning/ bullerutredning Vibroakustik Sverige

Elektriska element Sarlin Furnaces

Geoundersökningar Bergsskolan Kompetensutveckling

Brandskydd för motorrum – vattendimma under högtryck (100 bar) Fogmaker International Breddmätning – Millmate Strip Scanner ABB Force Measurement

Bränd kalk Lhoist Brännare, brännarutrustningar Sarlin Furnaces Thermalloys

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

CaSi-tråd Ferrolegeringar

CER-mischmetall Ferrolegeringar Skandinaviska Titania CFC och graﬁtﬁxturer T Knutsson Cykloner Weir Minerals Sweden Desoxidationsmedel för gjutjärn och stål Ferrolegeringar

Diamantborrkronor Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Diamantborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Dimensionsmätning ABB Force Measurement Dolomit Lhoist Drivsystem, komponenter Morgårdshammar

BErgSMANNEN

Eldfast murbruk och massor Höganäs Bjuf Indesko T Knutsson rHI refractories Nord Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Indesko

Bränd dolomit Lhoist

Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

5, 2 0 1 6

Elektroder, graﬁt Ferrolegeringar

Gjuterilegeringar Ferrolegeringar Gjutgods E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods Sarlin Furnaces

Hasplar Tuna Teknik ”Soprem”

Hydraul-system/ komponenter Morgårdshammar

Hårdhetsmätning Mikron ”Buehler”

Hårdmetallvalsar Tuna Teknik ”Saar Hart- metall”

Gjutlådeinfodring T Knutsson

Häggloader, grävarmslastare Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden

Gjutmassor T Knutsson

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Gjutna valsar T Knutsson

Induktionsugnar Tuna Teknik ”SMS Elotherm”

Ferrofosfor Ferrolegeringar

Gjutrör T Knutsson

Ferrokisel Ferrolegeringar

Glasﬁberprodukter T Knutsson

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB – Metals and Mining

Elektromagnetiska bromsar ABB – Metals and Mining Elektromagnetiska omrörare för stränggjutnig och skänkugnar ABB – Metals and Mining Ferrobor Ferrolegeringar

Ferrokiselmagnesium Ferrolegeringar

Glasﬁberväv T Knutsson

Ferrokrom Ferrolegeringar

Godsslang rubber Company

Ferrolegeringar Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Graﬁtelektroder Ferrolegeringar rHI refractories Nord ”Ucar” Envicom ”Trasteel”

Ferromangan, carburé och aﬃné Ferrolegeringar

Graﬁtprodukter Ferrolegeringar Superior graphite

Industriugnar Sarlin Furnaces

Injektionsprodukter/tråd Ferrolegeringar Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson ”Superwool”, ”Kaowool” Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson ”Thermal Ceramics”

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm2/400V-24kV Cavotec Sverige

Kvarnfoder E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Kabelvindor Cavotec Sverige

Kväverening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Kärnborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden

Kalk Lhoist Kalksten Lhoist Kallvalsverk Tuna Teknik ”Bühler redex” Kant-/mittlägesmätning – Millmate Strip Scanner ABB Force Measurement Keramiska ﬁbermaterial Höganäs Bjuf T Knutsson Kiseljärn Ferrolegeringar Kiselmangan, standard och lågkolhaltig Ferrolegeringar Kiselmetall Ferrolegeringar Koboltmetall Ferrolegeringar Koboltpulver Ferrolegeringar Kol Ferrolegeringar Kombinerade dragbänkar Tuna Teknik ”SMS group” Konkrossar Metso Sweden Scandia Maskin ”raptor, Astec” Kontaktdon 20–660A/400V–25kV Cavotec Sverige Kopparlegeringar Harald Pihl

Labbsiktar Scandia Maskin ”Haver & Boecker”

Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier A2 global Labtium

Lastceller ABB Force Measurement Lastmaskiner och truckar Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Legeringar Ferrolegeringar Tuna Teknik ”Enpar” Legeringstillsättning Ferrolegeringar Legeringstråd Ferrolegeringar

Nödduschar Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden

Materialhantering Metso Sweden Kellve Sweden

Omrörare Sulzer Pumps Sweden

Materialprovningsutrustning Mikron ”Buehler”

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB – Metals and Mining

Mekaniska och hydrauliska pressar Tuna Teknik ”SMS group”

Oxygenlansar Envicom ”Tre met” Skandinaviska Titania ”Daiwa”

Metaller och metallegeringar Ferrolegeringar

Oxygenlasrar T Knutsson ”Minkon” ABB Force Measurement

Metallurgi Bergsskolan Kompetensutveckling

Personlig skyddsutrustning Dräger Safety Sverige

Mikroporös isolering T Knutsson ”Porextherm”

Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement

Mineralberedningsutrustning Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Planhetsmätning ABB Force Measurement

Mineralteknik Bergsskolan Kompetensutveckling Mischmetall Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Lunkermedel Höganäs Bjuf

Molybden Ferrolegeringar

Magnesit rHI refractories Nord

Motor-/fjäderkabelvindor Cavotec Sverige

Magnesitoch krommagnesittegel Höganäs Bjuf

Krommetall Ferrolegeringar

Malkulor – smidda Arinox ”gSI Lucchini”

Kross Scandia Maskin

Manganmetall Ferrolegeringar Metso Sweden

Kvarnar Metso Sweden Noax Lab

Materialanalys Bergsskolan Kompetensutveckling

Mobila band Scandia Maskin ”Astec, Ezystack”

Kraftmätning ABB Force Measurement

Krossutrustning Metso Sweden

Nitrerad ferromangan Ferrolegeringar

Lok Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden

Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox

Krosskopa Scandia Maskin ”MB”

Massﬂödesmätare S-E-g Svenska

Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin ”Yoon Steel” Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin

Motorhylla Weir Minerals Sweden Muﬀelrör/-ugnar Sarlin Furnaces Thermalloys Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement Ni-Hard gjutgods E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods

Nickel Ferrolegeringar

Nickellegeringar Tuna Teknik ”Enpar” Harald Pihl Niob Ferrolegeringar

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk ABB Force Measurement Platt- och proﬁlvalsverk ABB – Metals and Mining Tuna Teknik ”Bühler redex” Pressductor-produkter ABB Force Measurement Processoch produktionsstyrning ABB – Metals and Mining UHT-UTCAST® Processoptimering valsverk Morgårdshammar Processutrustning för industrin ABB – Metals and Mining Metso Sweden UHT – AOD, CLU®, UTCAS®, grANSHOT® Weir Minerals Sweden Provberedningsutrustning A2 global Noax Lab Pumpar Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Weir Minerals Sweden Påläggssvetsning Tuna Teknik ”Capilla”

Radiostyrningar Cavotec Sverige BErgSMANNEN

5, 2016

Rent järn Arinox ”Armco-järn” Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin ”Excel” Retortrar och crackers Sarlin Furnaces Thermalloys Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik ”Jouhasen Bündgens” Riktmaskiner för stång, rör, proﬁl Tuna Teknik ”SMS group” Riktrullar Tuna Teknik ”Witels Albert”

Rökgasrening Nordkalk

Skänkmetallurgiprodukter Ferrolegeringar Skänkomrörare ABB Metallurgy

Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Spårkalibrering Morgårdshammar

Titantråd Ferrolegeringar

Skänkvärmare Sarlin Furnaces T Knutsson

Stampmassor Höganäs Bjuf rHI refractories Nord

Slaggbindare Kerneos Nordic Lhoist

Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson

Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin ”SBM”

Stressometer – system ABB Force Measurement

Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner ”Reika” Tuna Teknik Segjärnvalsar T Knutsson

Service Metso Sweden Weir Minerals Sweden Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement Siktar Metso Sweden Weir Minerals Sweden Scandia Maskin ”Bionder, Astec” Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Weir Minerals Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin

Slitgods Metso Sweden E. Sabel – ”Ni-Hard”, manganstål, highkrom/gjutgods Kohlswa gjuteri Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin ”Smiley Monroe”

Skalsvarvar Tuna Teknik ”SMS group” Skivtärningssystem Höganäs Bjuf T Knutsson rHI refractories Nord

5, 2 0 1 6

Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson Stumsvetsmaskiner Tuna Teknik ”Strecker” Styr- och reglersystem ABB – Metals and Mining Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Sulzer Pumps Sweden

Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson Transportband Metso Sweden rubber Company Scandia Maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden Transportmattor rubber Company Scandia Maskin ”Smiley Monroe” Transportörer Metso Sweden

Styr- och reglersystem för ugnar Sarlin Furnaces

Tråd, PU Scandia Maskin ”Progress”

Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsﬁckor ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Stål- och valsverk Morgårdshammar

Tråddragerimaskiner Tuna Teknik ”Mario Frigerio”

Stålgjutgods Kohlswa gjuteri

Trådmatare Ferrolegeringar

Släckt kalk Lhoist

Stödvalsar T Knutsson

Trådriktapparater Tuna Teknik ”Witels Albert”

Smidda valsar T Knutsson

Svavel Ferrolegeringar

Tundish isolering Höganäs Bjuf

Smidespressar Tuna Teknik ”SMS group”

Svetsmaterial Harald Pihl Tuna Teknik ”Capilla”

Ugnar Ferrolegeringar – vakuumugnar för omsmältning och gjutning, samt vakuumugnar för värmebehandling Mikron, laboratorieugnar ”Lenton” Noax Lab Sarlin Furnaces T Knutsson

Smidesvärmningsutrustning Sarlin Furnaces Tuna Teknik ”SMS Elotherm” Smält- och hållugnar för aluminium Sarlin Furnaces

Sjunkboxar Höganäs Bjuf

BErgSMANNEN

Titan Ferrolegeringar Harald Pihl

Slamhantering Metso Sweden Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Rullar Scandia Maskin ”Smiley Monroe”

Sprutmassor Höganäs Bjuf rHI refractories Nord

Skyddsrör T Knutsson Sarlin Furnaces Thermalloys

Speciallegeringar Ferrolegeringar Specialstål Arinox Spolstenar rHI refractories Nord

Syrgaslansar T Knutsson Skandinaviska Titania ”Daiwa” Sändare Indesko (Velco gmbH) Tellurmangan Ferrolegeringar

Termoelement Sarlin Furnaces

Termoelementskyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces – egentillverkning, ombyggnationer, service, reservdelar, element samt rD Technologies, Process-Electronic

Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Underhållsteknik Morgårdshammar Uppkolningsmedel Ferrolegeringar Superior graphite ”Desulco” Vakuumbehandlingsanläggningar Ferrolegeringar UTAB ”Seco/Warwick”

Valsar för kallvalsverk T Knutsson Valsar för varm- och kallvalsverk T Knutsson Tuna Teknik ”Saar-Hart”-metall Morgårdshammar

Valsar för varmvalsverk T Knutsson Valskraftmätning ABB Force Measurement Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenhantering Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) Weir Minerals Sweden Vattenrening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Ventilationsutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Swedfan International

Ventiler Metso Sweden Weir Minerals Sweden Vibrationsmätare Nitro Consult Vibrationsmätning Vibroakustik Vågar S-E-g Svenska Våglastceller ABB Force Measurement

Värmelegeringar Thermalloys Värmeväxlare Thermalloys Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces T Knutsson

Zirkon Ferrolegeringar

Värmebehandlingsugnar Ferrolegeringar T Knutsson Sarlin Furnaces Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson

KONSULTER TILL GRUV-, STÅL- OCH METALLINDUSTRIN Analyser Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Labtium Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Berg- och sprängkonsult Nitro Consult Bergsutbildning och materialprovning Bergsskolan Kompetensutveckling Eldfast Envicom Energi och miljö Swerea MEFOS Geoundersökningar Bergsskolan Kompetensutveckling

Korrosionsforskning Swerea KIMAB Kraft-, dragoch dimensionsmätning ABB Force Measurement Kväverening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Material- och ytanalys Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Metallograﬁ, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB Metallurgi Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Swerea MEFOS

Mineralteknik Bergsskolan Kompetensutveckling

Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Netanalys ABB – Metals and Mining

Slamhantering Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Omrörning Sulzer Pumps Sweden Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement Processoch produktionsstyrning ABB – Metals and Mining Processoptimering valsverk Morgårdshammar

Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk ABB – Metals and Mining Swerea MEFOS Underhållsteknik ABB – Metals and Mining Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk, richard@kontaktmedia.se • 070-890 05 67 BErgSMANNEN

5, 2016

Turnkey so olutions for Industrial A Applications

106 dagar kvar! Nedräkningen har börjat. Välkommen till BHV:s spektakulära galamiddag den 28 januari 2017. Vi ses i Örebro på Hindersmässan!

SERVICES ES HARDWARE

SOFTW WARE AFTERMARKET

www.bhvonline.se

Annonsörsregister Bergsmannen 5, 2016 Boliden (02) boliden.com/sv/

Björka Mineral (29) omya.com

AGA (05) aga.se

PANalytical (29) panalytical.com

Exportkreditnämnden (07) ekn.se

SafeExplosives (43) safeexplosives.com

Sandvik (09) mining.sandvik.com Nordkalk (10) nordkalk.com Metso (11) metso.com Ikaros (17) ikaros.net

Copperstone (43) copperstone.se Weir Minerals (43) weirminerals.se HW4IT (50) hw4it.se Föreningen Bergshanteringens Vänner (50) bhvonline.se

Arbetsförmedlingen (50) arbetsförmedlingen.se/ gruvnaring Gruvteknik (51) gruvteknik.com Labtium (51) labtium.ﬁ Sweco (51) sweco.se Atlas Copco (52) mt65.com

Prenumerera – då missar du inget! Bergsmannen med Jernkontorets Annaler är den ledande nordiska branschtidningen för stål-, metall-, berg- och mineralindustrierna. Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor. Kontakta Pressdata 08-799 63 97, bergsmannen@pressdata.se.

Välkommen som prenumerant!

Arbetsförmedlingen Gruvnäring Vi är en nationell arbetsförmedling med uppdrag att förse gruvnäringen och dess underentreprenörer med arbetskraft och kompetens. Vi är experter på gruvnäringen. Vi gör det enklare när du rekryterar medarbetare till ditt företag, eller när du söker ett jobb inom gruvnäringen. Foto: LKAB

Våra kontaktuppgifter hittar du på: arbetsförmedlingen.se/gruvnaring

BErgSMANNEN

5, 2 0 1 6

MASKINER och RESERVDELAR – Nya och begagnade – Nya reservdelar Atlas Copco – SIG – Tamrock 8000 delar i vårt lager

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR

Blötberget Saxdalsvägen 2, 771 65 LUDVIKA Tel 0240-374 95 Mobil 070-637 36 29, 070-744 56 66 Lager 0240-370 01 Fax 0240-376 58 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

Sweco är Europas ledande konsultföretag inom hållbart samhällsbyggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den. Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar framtidens samhällen och städer. Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv- och mineralindustri. Läs mer på sweco.se

Sample preparation and analytical services based on international best practices t (FPDIFNJDBM QBDLBHFT t 1SFDJPVT NFUBM FYQMPSBUJPO t #BTF NFUBM FYQMPSBUJPO t 6SBOJVN BOE JSPO PSF FYQMPSBUJPO t *OEVTUSJBM NJOFSBMT

Accreditation iso/iec 17025 finas T025

All laboratory and testing services for mining from the same laboratory t (SBEF DPOUSPM TBNQMFT t 1SPDFTT TBNQMFT DPODFOUSBUFT BOE TJEF QSPEVDUT t -BCPSBUPSZ EFTJHO TUBGG USBJOJOH BOE PVUTPVSDJOH Environmental monitoring t 4PJM WFHFUBUJPO BOE XBUFS TBNQMFT t aba-UFTUT BOE TUBOEBSEJTFE MFBDIJOH UFTUT

BErgSMANNEN

5, 2016

Posttidning B Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön

HUR MYCKET ÄR 5 TON? Vår nya gruvtruck lastar 5 ton mer än tidigare modell. Men hur mycket är 5 ton egentligen? Vi arrangerade ett kraschtest för att gå till botten med vilken skillnad 5 ton gör – bokstavligt talat!

Se testet här: mt65.com