YouTube skapar intresse bland unga Analys av börsbolag: Ökad tilltro Råvarumarknaden: Starkt 2017? Steeliga klänningar STOXA
SKOPOR SOM SKAPAR BÄTTRE DRIFT I GRUVOR
01 2017
SKILLNADEN ÄR ELEKTRISK ELEKTRISK. AUTOMATISK. EFFEKTIV. SANDVIK DD422iE. Det nya ortdrivningsaggregatet Sandvik DD422iE har ett inbyggt batteri och elektrisk drivlina VRP JHU XWVOà SSVIUL IÓUư\WWQLQJ PHOODQ ROLND DUEHWVRPUÂGHQ XQGHU MRUG 6SDUD Yà UGHIXOO QDYLJHULQJVWLG L YDUMH ERUUF\NHO PHG RSWLRQHQ ' VNDQQLQJ Lägg till den ergono PLVND RFK OMXGGà PSDGH K\WWHQ IÓU HQ Eà WWUH RFK HƏHNWLYDUH DUEHWVPLOMÓ IÓU GLQD RSHUDWÓUHU 0HG 6DQGYLN '' L( VSDUDU GX LQWH EDUD WLG RFK SHQJDU GX IÂU P\FNHW HƏHNWLYDUH GULIW Nya Sandvik DD422iE. Skillnaden är elektrisk. Se mer pü mining.sandvik.com/electrifying
MINING.SANDVIK.COM
Varmt tack till Kopex Machinery för bilden: ”Mikrus GUŁ–500 cutting and loading machine”.
Innehåll #1, 2017 04
Inledare
04
Kalendarium 2017
06
Aktuellt
18
Aktuella årsredovisningar
22
Börsöversikt Starkt börsår för gruvor och stål
24
Metallpriser 2016 bra; 2017 bättre?
26
Företaget som alltid bryter ny mark SMP Parts – snabbkoppling och tiltrotator nu med nytt styrsystem
30
Jernkontorets annaler Hindersmässan 2017, Munkforsstål invigde Fashion Week Stockholm
32
Sandvik använder YouTube för att öka ungas teknikintresse
33
Vätgastankstation invigd i Sandviken
34
Framtidens Gruv & Mineral 2017 Miljömedvetenhet och optimism
36
Inför MaskinExpo 2017 Se men inte röra? Inte alls, på STOXA får du provköra
38
KTH Institutionen för materialkunskap
39
Bergsskolan Storsatsning på tillämpad innovation i Bergslagen
40
Bergsbladet ”Innovative Steel for a Better Engineered Future”, generationsbyte av professor i processmetallurgi
42
Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin Adress- och produktregister
46
Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin
Inledare Oro, osäkerhet … och ändå – en tydlig och ständig rörelse framåt I början på 2017 kan vi se hur alla de stora utvecklingsvågorna när det gäller ekonomi och politik som så oa förr får direkta återverkningar i gruv- och stålindustrin. Handelskrig hotar mellan stålproducerande länder, skyddstullar blir ett allt mer vanligt ord – och en orolig värld får snabba återverkningar när det gäller produktion av järnmalm, kol och mineraler. Om USA bygger en mur mot Mexico och genomför de stora omstridda pipelineprojekten. Givetvis slår dessa vågor in även över Sverige där de inhemska branscherna både genom sin historia och genom sin tekniska kompetens och modernitet spelar en större roll internationellt än vad vårt lands storlek egentligen borde medge. Under året som kommer ska vi mycket medvetet fortsätta att satsa på att ytterligare bredda och fördjupa vår bevakning. Som vanligt fortsätter förstås Anton Löf att följa utvecklingen på råvarumarknaderna – och I det här numret introducerar vi också en börskrönika av den välkände ekonomijournalisten Henric Borgstöm som kontinuerligt
Måndag
kommer att spegla utvecklingen för de företag som är noterade på olika börser. Från och med nästa nummer börjar vi också publicera en krönika som skildrar det politiska spelet som rör våra branscher – i Sverige, EU och världen. Utvecklingen är ju inte bara beroende av teknologiska framsteg utan också av lagar, regler och handelsavtal. Därmed börjar kommer vi att få en synnerligen kompetent och allsidig utveckling genom krönikor som analyserar vad som händer på tre viktiga områden. Andra utvecklingar av innehållet kommer att bli fasta avdelningar där vi följer: • den forskning som sker på olika institutioner • miljöarbetet som bedrivs på företagen i våra branscher Vi kommer också fördjupa skildringar av de företag som levererar utrustning och maskiner till gruvor och stålverk. Dessutom kommer vi i varje utgåva ha ett större personporträtt där vi berättar om en
person som tillträtt på en ny position i branscherna. Under den kommande månaden lanserar vi också en helt ny hemsida som kommer att erbjuda snabb och tät uppdatering av nyhetsflödet från våra branscher. Och så blir det en avdelning där vi samlar allt som rör våra branscher och som kan betecknas som populärkultur – det som skapas av människor som arbetar med stål, i gruvor, med mineraler och metall får ju genomslag i kultur och vardag på många och givande sätt – och självklart kommer vi att berätta om det. Men ju bättre vi gör magasinet – desto mer blir vi beroende av dig som läsare. Vi vill ju liksom våra branscher befinna oss i ständig utveckling och då behöver vi – precis som inom forskning och industriell verksamhet – samarbete. Vi behöver dina synpunkter och önskemål – om du vill att vi ska borra ner oss djupare i ett område, om du vill veta mer om utvecklingen i ett land eller mer om ett speciellt forskningsprojekt … hör av dig! K
Kalendarium 2017
7–8 MARS PROGRAMKONFERENS METALLISKA MATERIAL Möt företrädare för industri, akademi och offentlig förvaltning för att diskutera området metalliska material och vägen framåt för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.
7 MARS HERA-N, SEMINARIUM Innovativa organisationer genom jämställdhet och mångfald. Hera-n, nätverket för kvinnliga ingenjörer som arbetar inom materialutveckling, bjuder in till ett öppet seminarium i anslutning till det strategiska innovationsprogrammet Metalliska materials årliga programkonferens.
Plats: Skoghem och Wijk, Lidingö Läs mer och anmäl dig på: www.metalliskamaterial.se
Plats: Skoghem och Wijk, Lidingö Kontakt: anna.ponzio@jernkontoret.se
Årgång 201 Upplaga TS 4 600 exemplar (2015) Utgivare Format Publishing Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53 Editor-at-large Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50
Redaktionschef och ansvarig grafisk form Lars Winterstrand
16 MARS SVENSK INDUSTRIS VÄG TILL GLOBAL KLIMATNYTTA Ligger den klimatneutrala industrins framtid i Sverige? Välkommen till en heldag om industrins behov av olika energikällor, om den internationella konkurrensen, spännande framtidslösningar med minskad klimatpåverkan från industrin och energigasernas roll. Seminariet är ett samarrangemang av Energigas Sverige, Svenskt Näringsliv, IKEM och Jernkontoret. Plats: Näringslivets hus, Wallenbergaren, Storgatan 19, Stockholm Kontakt: helen.axelsson@jernkontoret.se
Annonser Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se
Prenumeration Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor.
Omslagsfoto Per Trané (bakgrundsfoto) Andrzej Markiewicz (personfoto)
Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm
Tryck Exakta Print, Malmö
www.bergsmannen.se
Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se
Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448
Affärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar
EN ARTIKEL FRÅN AGA
Nyckeln till att utveckla nya förbränningsapplikationer Att utveckla nya applikationer inom förbränningsteknik blir allt viktigare när det gäller att pressa ner energianvändning och tidskostnader inom stålindustrin. AGA samarbetar ständigt med kunder för att hitta nya tekniker som både förbättrar kvaliteten på slutprodukterna och gör själva processerna mer effektiva. Med hjälp av AGAs egna ugnslabb i Älvsjö och Lindes globala nätverk utvecklas lösningarna som ska hålla svensk stålindustri i framkant även i framtiden. Varje år kommer kunder från hela världen till AGAs ugnslabb i Älvsjö, där företaget visar upp de senaste framstegen inom förbränningsteknik. Men mycket av utvecklingsarbete sker tillsammans med AGAs kunder i deras egna ugnar, genom täta samarbeten för att fram skräddarsydda lösningar. “Våra svenska applikationsingenjörer driver ständigt kundnära projekt som handlar om att hitta nya processvägar eller att lösa specifika problem”, säger Tomas Ekman, förbränningsspecialist hos Linde. SVERIGE DRIVER PROCESSUTVECKLINGEN Sveriges höga krav på kvalitet och energieffektivitet inom stålindustrin gör att svenska företag hela tiden måste ligga i täten. Så när AGA blev en del av Linde var det naturligt för koncernen att behålla utvecklingsavdelningen i Älvsjö. “Sverige är definitivt det landet som driver innovation och processutveckling inom stålindustrin. I många fall är vår första kund för en ny lösning en svensk kund. Därför är det så viktigt att vi har ett så nära samarbete och en öppen diskussion om nya idéer,” säger Michael Seys, Lindes chef för applikationsteknik inom Metallurgi och Glas.
AGAs utvecklingscenter i Älvsjö har tre olika ugnar där olika tester utförs tillsammans med kunder från hela världen.
KUNDEN ÄR MED HELA VÄGEN AGAs lokala expertis gör också att man kan arbeta med kunder direkt i deras egna ugnar för att förbättra förbränningsprocesserna, vilket spar tid och säkerställer att slutresultatet blir så bra som möjligt. Det kan handla om att implementera så kallade oxyfuel-brännare eller lansning med syrgas (High-Level Lancing) som ska passa en specifik ugn. Detta kan komplementeras med tester som sker i Älvsjö, där AGA har tre ugnar och den utrustning som krävs för att göra försök i semi-industriell skala. “Vi har haft fall där kunder skickat hit flera ton material för intensiva tester där vi visat upp värmningsprocesser som passar deras produkter. Sen kan de ta hem sitt material för ytundersökningar och kvalitetskontroll. Kunden är med hela vägen, vilket är viktigt då det ibland kan finnas en långtgående skepsis inför processförändringar. Därför är det bra att kunna göra fullskaliga demonstrationer”, säger Tomas Ekman. EFFEKTIVISERA GENOM DIGITALISERING Det är inte bara energibesparingar som går att vinna genom att utveckla nya metoder.
Digitaliseringen har en stor påverkan även på stålindustrin och banar väg för nya processer som drar full nytta av system som blir allt mer uppkopplade. Även där ligger Sverige i spets. “De stora trenderna idag handlar om att effektivisera genom digitalisering och minskade utsläpp. Där finns det fortfarande utrymme att göra processerna några procent mer effektiva. Svenska företag är idag ledande när det gäller digitalisering och Industri 4.0, men om de vill behålla den positionen måste de fortsätta satsa på innovationer. Digitaliseringen i sig betyder inget om inte processerna drar nytta av den”, säger Michael Seys. Och Seys menar att den svenska expertisen också är till stor vikt för Lindes globala kunder inom både metall, glas och andra områden. “Vår organisation i Sverige är oerhört viktig för oss. Så har det alltid varit och så kommer det fortsätta vara. Nu har vi även planer på att köra förbränningsprojekt kopplade till andra industrier i Älvsjö för det är där expertisen finns”, säger han. XTEXT: MATTIAS KARÉN
FOTO: AGAW
bErGSMANNEN
1, 2017
Aktuellt Kina fortsatt överlägset största stålproducenten Under 201 nådde stålproduktionen i världen 1 28, miljoner ton. Jämfört med föregående år innebar det en ökning med 0,8 procent. I Nord- och Sydamerika samt i Afrika och Europa minskade stålproduktionen medan den ökade i Asien, Oceanien, Mellanöstern och ryssland. I Asien ökade produktionen till 1 12 miljoner ton – en ökning med 1, procent. I den regionen kunde Kina uppvisa en ökning på 1,2 procent till 808 miljoner ton – en ökning som innebar att landets andel av världens produktion steg från 49,4 procent till 49, procent. Japan uppvisade däremot en produktion som minskade med 0,3 procent, samma tendens visade Sydkorea där minskningen var 1, procent. Asiens stora produktionsökning stod Indien för som ökade med 7,4 procent till 9, miljoner ton. EU:s produktion minskade med 2,3 procent, och noterbart är att Tyskland minskade
med 1,4 procent medan Italien ökade med sex procent. USA:s produktion 201 av 111 miljoner ton innebar en minskning med 0,3 procent medan både ryssland och Ukraina kunde uppvisa produktionsökningar; ryssland med 0,8 procent och Ukraina med , procent. Historiskt sett är dock USA:s lilla uppgång just bara en liten uppgång. En gång i tiden producerade landet en tredjedel av allt stål i världen – i dag står det för knappa fem procent. Kina däremot står för ganska exakt hälen av all stålproduktion i världen – medan man så sent som kring 200 fortfarande importerade en stor del stål från USA så producerar Kina i dag tio gånger så mycket stål som USA. En nedåtgående trend för Latinamerika var mycket tydligt under året; kontinenten som helhet minskade sin produktion med hela 10, procent. (Källa: World Steel Association) K
STÅLPRODUKTION (MILJONER TON) Plats 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Land Kina Japan Indien USA Ryssland Sydkorea Tyskland Turkiet Brasilien Ukraina
2016 (Mt) 808,4 104,8 95,6 78,6 70,8 68,6 42,1 33,2 30,2 24,2
Stålverk bygger ut anläggning i Dubai Dubai-baserade Al Shafar Group of Companies expanderar kraigt sitt stålverk i Dubai Industrial Park. Fyra nya anläggningar ska byggas och det blir omfattande investeringar i ny utrustning. När anläggningarna står klara räknar man med att öka sin produktionskapacitet med 30 procent. Dubai Industrial Park.
”Den växande regionala eerfrågan på stål är huvudorsaken till att vi expanderar våra anläggningar i Dubai”, förklarar CEO Amr Ali Ahmed. K
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
2015 (Mt) 798,8 105,1 89,0 78,8 70,9 69,7 42,7 31,5 33,3 23,0
% 2016/2015 1,2 –0,3 7,4 –0,3 –0,1 –1,6 –1,4 5,2 –9,2 5,5
Dyrare stål i USA utan TPP varnar analytiker Donald Trumps beslut att utfärda en exekutiv order som gör att USA lämnar TPP-avtalet kan medföra problem på den amerikanska markanden, hävdar konsultbyrån Wood Mackenzie. 201 kom ungefär en tredjedel av allt importerat stål i USA från länder som ingår i TPP. Värdet på importen var 11 miljarder USD. Värdet av stålexporten till samma länder från USA var 12 miljarder USD. Det stål som USA exporterade var dessutom dyrare (1 400 USD per ton) än det stål som importerades (972 USD per ton) – vilket gör att Wood Mackenzie menar att det är troligt att USA:s export har en avgörande betydelse för de stålproducenter i landet som har en produktion som präglas av realtivt sett högre produktionskostnader. Detta i sin tur kan medföra problem för dessa producenter – vilket rimmar illa med orsaken till den exekutiva ordern; Donald Trumps uttalade vilja att se till att arbetstilfällen stannar i USA. Ett möjligt negativt genomslag kommer dock inte direkt – det mesta av denna export från USA går till länder i TPP som också omfattas av det fortfarande gällande NAFTA-avtalet – alltså Kanada och Mexiko. Men man bör då ha i minne att Donald Trump sagt sig vilja omförhandla detta avtal. Wood Mackenzie konstaterar att visserligen kan USA producera det stål som i dag importeras – men åtminstone inledningsvis skulle det ske till en högre kostnad. K
Omstridda pipelines kan gynna SSAB De kontroversiella oljeledningarna Dakota Access och Keystone XL har fått klartecken av USA:s nye president Donald Trump. De planerade oljeledningarna har skapat en proteströrelse bland miljövänner, lokalbefolkning och ursprungsinvånare som fruktar
Dakota Access-ledningen som byggs i centrala Iowa.
att de kommer att skada miljön i de områden där de ska byggas. banken rbC Capital tror att det kan gynna SSAb: ”Av de europeiska bolag vi följer gynnas framför allt de med grovplåtskapacitet i USA, det vill säga SSAb och Arcelor Mittal”, skriver rbC:s analytiker. K
Gjord för hårda förhållanden
Heavy Duty System - En stark kombination. En SMP Djupskopa HDR/HDB1800 - 5000 L/SAE tillsammans med SMP Snabbfäste SMP105 - 255. • • •
SMPs HD system – passar till maskiner 30 till 90 ton Snabbfästen med låg egenvikt och låg bygghöjd Nya HDB skoporna är balkbyggda, 10% lättare, med optimerade slitzoner och har en förbättrad fyllnadsgrad.
SMPs HD system är optimerat för lång hållbarhet, slitstyrka och produktivitet. Det ger en maximal totalekonomi i ditt maskinägande.
Nya SMP Djupskopa HDB www.smpparts.com youtube.smpparts.com M A D E
I N
I L S B O
,
S W E D E N
facebook.smpparts.com
linkedin.smpparts.com
Aktuellt Gruvorter får extra stöd för nya bostäde
Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet (LTU) och en av grundarna av analysföretaget Raw Materials Group. Foto: Peter Knutson.
Kiruna och Gällivare kan få hundratals miljoner kronor till nya hyres- och studentbostäder. Orsaken till detta är att regeringen öppnat för att ge ett kraigare stöd till kommuner där gruvdri tvingar invånare att flytta. Tidigare har alla landets kommuner kunna ansöka om stöd för att bygga bostäder. Dock är det bara en utvald grupp som kommit i fråga för det högsta stödbeloppet. Men nu kan alltså också Gällivare och Kiruna räkna sig till denna grupp eer ett beslut i regeringen.
”Säker på att gruvan i Pajala öppnar igen” Ånyo ökade priser för järnmalm har väckt hopp om att Pajalagruvan åter kan tas i dri. ”Jag är helt säker på att gruvan kommer att öppna igen, det är bara fråga om tid”, säger Magnus Ericsson till Dagens Arbete. Han är adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet (LTU) och en av grundarna av analysföretaget raw Materials Group.
I dag ligger priset på järnmalm på 80 dollar per ton. Ericsson anser att Pajalagruvan blir intressant när priset närmar sig 100 dollar. Gruvan öppnades 2012 – som mest bröts 000 ton malm per dag. Två år senare miste 300 personer jobbet när ägarbolaget Northland resources gick i konkurs. Det pågår också ett projekt där LTU tillsammans med Pajala kommun undersöker om gruvan i Kaunisvaara kan bli forskningsgruva. K
Gruvstopp på Filippinerna kan driva nickelpriset uppåt Filippinerna är världens största exportör av nickelmalm och merparten av produktionen från landets 41 nickelgruvor går till Kina. Men nu skakas landets gruvbransch av en kris. regeringen vill av miljöskäl stänga 23 av gruvorna, vilket branschorganisationen vänder sig mot. De menar att gruvorna inte kan stängas utan en rättslig prövning. Ett försök från organisationen att söka stöd hos president Rodrigo Duterte ledde bara till att denne uttalade sitt stöd till miljöministern Gina Lopez krav på att gruvorna måste stängas. redan hösten 201 stoppades drien vid ett tiotal gruvor eersom de inte ansågs klara internationella krav på säkerhet och miljö. branschorganisation hävdar att den planerade stängningen negativt påverkar en miljon människor och att 1 100 direkt kommer att beröras genom att de förlorar sina jobb. En stängning skulle innebära att utbudet i vrlden av nickel skulle minska med tio procent – en utveckling som möjligen kan motverkas av att Indonesien ökar sin produktion och export – något som dock till exempel den australiska banken ANZ inte håller för troligt. K 8
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
”Skillnaden för Malmfälten är att de nu kommer upp på den högsta nivån i investeringsstöd som finns i förordningen, samma nivå som gäller för Stockholmsregionen och tillväxtområdena runt de andra storstäderna”, säger bostadsminister Peter Eriksson (MP). ”Det är en speciell situation i malmfälten, med den stora stadsomvandling som det blir både för Gällivare och Kiruna de närmaste åren”, menar han. Om kommunerna använder stödet, så innebär det ett automatiskt tak för hyrorna i de nybyggda ersättningsbostäderna. Taket gäller under 1 år. Totalt handlar det om närmare en miljard kronor vilket är dubbelt upp mot den tidigare stödnivån. Till detta kommer det stöd som utbetalas från LKAb. K
Aktuellt Stål ger mer hållbar bro Söderströmsbron i Stockholm är en av de hårdast belastade i hela landet. Den belastningen lär inte minska eersom den ingår i det system av tunnelbanebroar som förbinder Slussen och Gamla Stan. Varje dag görs 330 resor över broarna. Men broarna lär hålla länge än – nu ska nämligen Outukompo leverera 00 ton höghållfast stål till den upprustning som ska ske. ”Outokumpu har lång erfarenhet av att leverera kostnadseffektviva brolösningar med en betydligt längre livslängd jämfört med vanliga kolstålkonstruktioner”, säger Mladen Perkovic, chef för Outokumpu Plate Service Center Nordic i Degerfors. Att rostfritt stål blev valet för Trafikförvaltningen beror bland annat på att störande underhållsarbete minimeras. Korrosion kan helt undvikas – det är ju annars ett typiskt problem för trafikbroar som sträcker sig över Mälaren. ”Att välja rostfritt stål betalar för sig själv inom en tidsram av 30 år med tanke på målning som behövs för balkar av kolstål” konstaterar Mladen Perkovic. K
Ovako satsar på ny anläggning för att möta efterfrågan på större kullager Eerfrågan på tyngre och större ringar när det gäller kullager har ökat. Därför har nu Ovako investerat 300 miljoner kronor i Hofors för att möta det behovet. 1 februari invigdes den nya produktionsanläggningen. Det är den stora utbyggnaden av vindkra runtom i världen – som oa innebär en satsning på fler och större vindkraverk – som drivit på behovet av större kullager. Och det är denna utveckling som ligger bakom den nya anläggningen med större göt där formatet fördubblas.
Outokumpu miljösatsar – och effektiviserar En mångmiljoninvestering som ska minska miljöpåverkan och kostnadseffektivisera produktionen är en satsning i tre delar som nu görs av Outokumpu Stainless. Första delen innebär övergång från olja till gasol i ugnarna. Gasol är renare, mer lättanvänt och billigare. Den andra delen består i ny regleringsteknik till värmeugnarna. Det gör dem mer effektiva, och ökar produktion och kvalitet. Den tredje delen av investeringen är en ny svarv för 12 meter långa stänger. K 10
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Nu blir det möjligt att producera ringar för kullager som har en diameter på över fyra meter och fem tons vikt. De monteras i vindkraverk som har en effekt på upp till 3 megawatt. ”Tack vare investeringarna i Hofors kan vi idag fördubbla formatet på en del av våra göt, från 4,2 till 8,4 ton. Det ger oss möjligheten att vara kvar, växa och ta marknadsandelar inom en framtidsbransch. Investeringarna är också en förberedelse för möjligheten att hantera ännu större format och är därmed en satsning för framtiden”, säger Carl-Michael Raihle, vd Ovako Hofors. K
EN ARTIKEL FRÅN MASKINENTREPRENÖRERNA
Maskinentreprenörer i framkant levererar till gruvnäringen Gruvbranschen står inför ett teknikskifte. Med digitaliserade maskiner, flexibilitet, innovativa lösningar och specialistkompetens samarbetar maskinentreprenörer med de stora gruvbolagen. När fler verksamheter läggs ut på specialiserade entreprenörer sker innovativa lösningar som ger resultat. Gruvnäringen svänger i takt med växlingar på marknaden och för entreprenören är det en ständig balansgång. När malmpriserna dyker kan det gå fort från full orderstock till stillestånd. Entreprenören lever med den vetskapen och använder sin skicklighet för att anpassa sig till utvecklingen.
center över landet för att säkra kompetensförsörjningen till medlemsföretagen. I dagsläget har vi sex skolor och fler är på väg att etableras. I våra utbildningscenter bedriver vi gymnasieutbildning men också vuxenoch vidareutbildning.
Teknikutvecklingen går snabbt och vi färdas mot digitalt uppkopplade anläggningsmaskiner som kontinuerligt håller arbetsgivare och beställare uppdaterade om arbetets fortgång. Digitaliseringen av maskiner och utrustning blir en hävstång för fortsatt utveckling när det gäller nya och effektivare arbetsmetoder, energiförbrukning, ökad kapacitet, säkerhet och förarkomfort. Detta leder i sin tur till fortsatt innovation och lönsamhet, så den som hittar smartaste effektivaste sättet vinner matchen.
Genom att vara delaktig i kompetensförsörjningen till branschen kan vi påverka kvalitén genom att bland annat se till att maskiner och utrustning har senaste teknik och att utbildningen följer utvecklingen i branschen. Ligger nära medlemsföretagens behov. Vårt samarbete med Pon/Caterpillar – en av världens största maskintillverkare – är en viktig ingrediens i vår utbildningssatsning.
En annan nyckel till framgång är kompetens och där bristen på utbildade medarbetare i företagen annars kan sätta käppar i hjulen. Vi har stora pensionsavgångar framför oss och en ny generation behöver komma in på marknaden. I den här situationen får branschen gå in och ta eget ansvar för att hitta lösningar på de problem som uppstår och arbeta proaktivt. Det görs genom att arbetsgivarorganisationen ME öppnar utbildnings-
Att arbeta i ett anläggningsmaskinföretag är ett spännande framtidsyrke, där teknikutvecklingens ständiga utveckling blir en drivkra för både företag och medarbetare. Även om svängningarna i gruvbranschen kan påverka anställningstryggheten, så är infrastruktur i stort ett område som det kommer göras stora satsningar på under de kommande decennierna. Genom en bra grund och löpande kompetensutveckling blir medarbetarens
marknad bredare. För den som vill och är intresserad finns det stora möjligheter. Vi utbildar och stödjer branschen in i framtiden! K
FAKTA Maskinentreprenörerna (ME) är Sveriges ledande bransch- och arbetsgivarorganisation för maskinentreprenörer. ME företräder och stödjer medlemmarna och arbetar för branschens utveckling. ME verkar för fri företagsamhet och en sund marknadsekonomi, samt bevakar och påverkar branschens arbetsmarknadspolitiska frågor. ME informerar, engagerar, påverkar och utbildar. Totalt har ME 3 700 medlemsföretag med 16 000 anställda. Kontakt Anita Öhrlund, regionchef 0910-78 29 03, anita.ohrlund@me.se Tord Bergman, företagsrådgivare 0910-78 29 28, tord.bergman@me.se
bErGSMANNEN
1, 2017
11
Aktuellt Nollutsläpp mål för ny klimatlag Utsläppen i Sverige ska minskas med 8 procent jämfört med 1990. Det är innebörden av det förslag till ny klimatlag som regeringen presenterat. Tanken är att nuvarande och framtida regeringars klimatpolitik ska styras av klimatlagen, likt hur det finanspolitiska ramverket styr finanspolitiken. Klimatlagen innebär bland annat att: • regeringen måste ta fram en handlingsplan för klimatpolitiken för varje mandatperiod • resultatet av den förda politiken måste redovisas till riksdagen årligen.
SmartSteel – effektiv produktion genom samlat informationsflöde Ju mer teknologiskt avancerad produktionen blir av stål, desto mer information kommer det att finnas om tillverkningsmetoder, kvalitetet, brukbarhet och andra viktiga data som behövs för maximalt effektivt nyttjande av stålet. SSAb har utvecklat koncepter SmartSteel för att effektivt koppla ihop produkten med all information som finns om den. Stålplåten märks med en unik identitetskod, som länkar materialet till den associerade informationen, det vill säga exakt historik, sammansättning, egenskaper och bruksanvisning för just den artikeln. Det är en idé som för närvarande provas ut och utvecklas tillsammans med olika partners. I framtiden kommer en maskin som bearbetar smart stål att kunna läsa id-koden på den stålplåt som ska bearbetas, så att maskinen kan ställa in sig automatiskt. Det minskar antalet fel och slöseri med material. Fördelarna blir ännu påtagligare när robotar används. Metoden ger också kontinuerlig spårbarhet under hela livscykeln från gruva och tillverkning till skrotning och återanvändning.
SmartSteel ger också kontroll på produktionskedjan och möjlighet att finjustera den för optimal dri. Kostnaden eller tidsanvändningen i ett tillverkningssteg kan mycket väl öka om det går att spara eller producera mer i ett annat steg. Det innebär en mer avancerad metod än att enbart sträva eert att minimera kostnader i alla stadier. Konceptet är utvecklat i samarbete med ett antal universitet och industriella aktörer i projekt som finansierats av Tekes, den finländska utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, och Finlands Akademi. Tester har skett tillsammans med kunder och utrustningsleverantörer. Det egentliga utvecklingsarbetet ligger i startgroparna och går nu vidare med samarbete med tillverkningskedjor, kunder, underleverantörer och logistikföretag. Utvecklingsområdena innefattar märkning av metallkomponenter, informationsarkitektur, molnsystem, datasäkerhet, sätt att dela information, affärsmodeller och gemensamma standarder. K
Syet är att styra klimatpolitiken mot de utsläppsminskningsmål riksdagen ska besluta om. Miljömålsberedningen enades förra året om att Sverige ska ha ett ”netto nollutsläpp” av klimatpåverkande växthusgaser 204. Det tuffaste målet som miljömålsberedningen föreslog var att utsläppen från inrikestrafiken ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer. De siffersatta målen kommer inte att skrivas in i klimatlagen. De ska i stället slås fast genom riksdagsbeslut och klimatlagen kommer att hänvisa till de besluten. K
ÅF utvecklar hanteringssystem till Outokumpu
Outokumpu Avesta Mill.
12
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Ett nytt råvarulastningssystem som sammanbinder den fysiska produktionsprocessen med överordnade system och bygger en bra plattform för ytterligare digitalisering; det är resultatet av ett utvecklingsarbete ÅF genomfört för SSAb.
”Med ett modernt system för råvaruhantering uppfyller vi ökande krav på tillförlitlighet i hela lastningsprocessen. ÅFs erfarenhet och kompetens av industriell IT och liknande uppdrag gjorde att vi valde ÅF”, säger Nina Leskinen, råvaruchef Avesta.
Det ÅF levererar är en ny kommunikationsutrustning för transportvagnar, design och utveckling av mjukvara för kommunikation och produktion samt installation och idritagning. Systemet planeras att installeras i mitten av 2017.
”Vi är mycket glada över att få fortsatt förtroende från Outokumpu och vi ser fram emot att fortsätta utveckla industriell IT som är baserat på modern teknik och beprövade erfarenheter, vilket också öppnar upp för koncept som Industri 4.0”, förklarar David Andersson, sektionschef. K
VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR Sweco är Europas ledande konsultföretag inom hållbart samhällsbyggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den. Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar framtidens samhällen och städer. Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv- och mineralindustri. Läs mer på sweco.se
En hel mässa bara för dig! Du är viktig. För oss, dina kolleger och leverantörer. Vad tycker du om årets nyheter? Om de maskiner du använder varje dag? Branschen lyssnar. MaskinExpo bjuder på tre dagar med extra allt. Vad lockar mest? Stora maskiner eller små, smarta manicker? Gamla godingar eller heta nyheter? Mässfynd? På MaskinExpo finns allt. Knyt kontakter, handla smart och utmana chefen i ATV-banan. Förloraren bjuder på öl? Välkommen till årets FackFolkFest där Sveriges entreprenörer möts sedan 1983. Mässan för maskiner, redskap och tillbehör.
Fribiljetter och utställare på www.maskinexpo.se
18–20 maj på STOXA 08-512 937 00, info@maskinexpo.se
15:08 bErGSMANNEN
1, 2017
13
Aktuellt Kanada har de mest lönsamma gruvorna Vilka gruvor i världen kan tänkas hantera den mest värdefulla malmen? En fråga som många i branschen kanske ställt sig ibland. När Info Mines använde databasen Intelligence
Mine för att få svar på frågan hamnade två urangruvor i Kanada i topp. Möjligen inte så oväntat. Analysen bygger på att man utgår från kända reserver eersom man anser att
det är det som bäst visar en gruvas ekonomiska tillstånd – och man har bara analyserat de gruvor som använder internationellt accepterade standards. K
VÄRLDENS TIO MEST LÖNSAMMA GRUVOR Gruva Cigar Lake MacArthur River Fire Creek Macassa Sudbury San Sebastian Avlajakan Toguraci Tambomayo Greens Creek
Land Kanada Kanada USA Kanada Kanada Mexiko Ryssland Indonesien Peru USA
Ägare Cameco Cameco Klondex Kirkland Lake KGHM Hecla Polymetal Newcrest Buenaventura Hecla
USD/ton 8 430 5 523 1 639 883 846 817 770 760 655 646
UHT startar upp CLU-konverter för FeMn hos HIRA, Indien
Sydafrikas guldgruvor överlever inte utan skifte till modern teknik
I december 201 dritog UHT en CLU-konverter för FeMn-raffinering hos HIrA Power & Steel Ltd i raipur, Indien. Med CLU-konvertern, som har en kapacitet på tolv ton, raffineras HC FeMn till MC och LC FeMn vilket möter den ökande eerfrågan som finns på dessa produkter. Projektet omfattade en komplett konverterleverans bestående av processkärl, hydraulisk konverterdri (HCD), gasventilstation, nivå 1 PLC-system samt UHT:s nivå 2-system UTCAS® för processkontroll och processdesign, layout och engineering av kringutrustning. CLU är en kostnadseffektiv konverterprocess för produktion av MC och LC FeMn. I CLU-processen används överhettad ånga som processgas vilket fungerar som kylmedel genom den endotermiska reaktion som uppstår när den injicerade ångan delas i syre och väte. På så sätt minskar behovet av kylmaterial och Mn-utbytet förbättras.
Nya studier pekar på att det i dagsläget i Sydafrika fortfarande finns 400 miljoner ton guld som kan brytas på lönsamt sätt om modern teknik används. Förutom det räknar man med avsevärda mängder som dessutom är tillgängliga från de gruvor som redan finns. Presentationen av studierna gjordes under en konferens som behandlade investeringar i Afrika.
CLU-konverterraffinering av FeMn hos HIRA, Indien.
UHT, Uvån Hagfors Teknologi, är ett svenskt engineeringföretag som utvecklar och levererar högkvalitativa processer och produkter för järn-, stål- och ferrolegeringsindustrin. UHT:s aktiviteter är främst koncentrerade till konverterprocesserna AOD och CLU® samt GrANSHOT® metallgranulering. K 14
Metall U U Au, Ag Au Cu, Au, Ni, PGM Au, Ag, Pb, Zn Au, Ag Au, Ag Au, Ag, Pb, Zn Au, Ag, Pb, Zn
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Neal Froneman – en av talarna – varnade för att om utvinningsteknologin inte moderniseras kommer guldet inte att brytas och det kan innebära en förlust på uppemot 200 000 arbetstillfällen fram till 202. Den stora utmaningen är djupet på vilket brytningen måste ske – åtta av världens tio djupaste gruvor är guldgruvor i Sydafrika. brytningen sker på ett arbetskrasintensivt sätt och med metoder som innebär stora fysiska och psykiska påfrestningar. Målet bör därför vara, menade Froneman, att satsa på modern teknologi som gör att människor inte behöver användas i de mest påfrestande och riskabla momenten – vilket samtidigt också skulle leda till fler arbetstillfällen i de sektorer som levererar den utrustning som behövs. Parallellt med detta skulle man få en utveckling mot bättre utbildad arbetskra och högre löner. Under konferensen hänvisades också till rapporter som hävdar att om det sker ett teknikskie kan drien i guldgruvorna fortsätta till åtminstone 204. Om det inte sker, så kan man räkna med en skarp nedgång i produktionen kring 2020, och ett totalt upphörande av drien under 2033. K
Andel i procent U: 100 U: 100 Au: 98.9, Ag: 1,1 Au: 100 Cu: 54,8, Ni: 18, Pd: 14, Pt: 8,4, Au: 4,8 Au: 35,9, Ag: 64,1 Au: 86,9, Ag: 13,1 Au: 97,4, Ag: 2,6 Au: 56,1, Ag: 24,2, Pb: 7,1, Zn: 12,6 Au: 18,6, Ag: 35,9, Pb: 10,8, Zn: 34,7
Brand skakar japansk ståljätte I januari härjades en av Nippon Steel & Sumitomo Metals tillverkningsanläggningar av brand. Nu räknar ståljätten med att vinsten kommer att sjunka med uppemot 30 miljoner USD på grund av branden. Anläggningen i i sydvästra Japan är en strategiskt viktig anläggning för företaget och vinstminskningen beror på både minskad produktion och kostnader för reparation. Antagligen kommer kostnaderna att tynga företaget ända till mars 2018 och stålproduktionen kommer att kunna återupptas i september i år. K
Severstal tror på stabilisering Severstal är den största ståltillverkaren i ryssland och företaget gör bedömningen att stålmarknaden på ett grundläggande sätt kommer att fortsätta att stabilieras under året. Även om den ryska marknaden minskade med med sex procent 201 tror Severstal på en återhämtning under 2017. K
Du behöver bara en leverantör Cliffton Mining inom Swerock är inriktad mot gruvnäringen och kan hjälpa dig med alla tänkbara transport- och maskintjänster såsom avbaning, utlastning, lossning, transport av rågods med mera. Swerock har även allt annat som du kan behöva till dina projekt. • • • •
Betong Transport- och maskintjänster genom Cliffton Grus och berg samt specialsand Recycling och hantering av schaktmassor
swerock.se
!"#$%&'()*!+,-(+%)*#, !"#$%&'()'#)*+%(,(-'#$,(&.$#"/0.#$&,**1$2+-03'*,&'&,3'$%0#"))'#%4))'$*+%(,(-'#$5#6( &4%0'$78(9:;#-.#$<&.,-&./=(,01$>($'3$).$%&+#%&'$&,**3.#0'#('$,$>;#?@'1$AB$6#%$-'#'(&,1
(./012013.44356178
CBDEFGEHACC$I$,(5?J%&.-/.(&#'*.(1%.
bErGSMANNEN
1, 2017
1
Aktuellt – på nya poster Ny projektkoordinator på Jernkontoret I mitten av december började Rasmus Östlund på Jernkontorets forsknings- och utbildningsavdelning. Han kommer främst att arbeta med det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material och energiforskningsprogrammet JoSEn. rasmus är född och uppvuxen i Stockholm, och har läst civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik på KTH. Vad kommer du att jobba med på Jernkontoret? ”Jag kommer bland annat att hålla på med dataanalys och hjälpa forskningsavdelningen med att koordinera projekt.” Vad är det bästa med svensk stålindustri? ”Lite arbetsromantiskt tycker jag att det bästa är att den sysselsätter otroligt många människor, både direkt och indirekt.”
Mikael Ersson fick KTH:s pedagogiska pris Mikael Ersson, biträdande lektor och lärare på Institutionen för materialvetenskap, fick ta emot 201 års lärarpris från KTH. Priset delas ut varje år till två lärare som har gjort utmärkande insatser för att höja kvaliteten på utbildningen. I år gick priset, förutom till Mikael Ersson, även till Emma Strömberg från CHE-skolan. Priset består av resestipendier till ett värde av 20 000 kr var.
Vad ser du mest fram emot med att jobba på Jernkontoret? ”Att få nörda ner mig ordentligt i ämnet metall! På Jernkontoret finns många duktiga experter och mycket kunskap. Dessutom tycker jag att det är ganska coolt att få arbeta på en institution med så pass lång tradition.”
Vad gör du när du inte jobbar? ”Vad gäller ren underhållning är jag en hängiven konsolspelare sen barnsben. Sen har jag massvis med löpande hobbyprojekt inom småelektronik, programmering och annat småpyssel som sysselsätter mig när jag inte umgås med vänner eller familj.” K
hur olika geometrier på dysor som används för injektion av gas i en vätska påverkar bubbelbildning, strömningsbilden med mera. Däreer så kan de mest lovande dysgeometrierna tillverkas i 2D-printern och slutligen
kan försök med vattenmodellering göras för att testa de nya dysorna. Denna utveckling har på ett avgörande sätt stimulerat studenterna till djupare förståelse inom området transportfenomen.” K
”Det känns jätteroligt! Vart jag ska resa har jag inte hunnit tänka på än, men jag skulle vilja åka till en konferens som handlar om hur teknik förändrar vårt lärande” säger Mikael Ersson. Motiveringen lyder: ”Mikael Ersson tilldelas KTH:s pedagogiska pris 201 för sitt innovativa och kreativa arbete med att aktivera och engagera studenterna i deras lärande i kurser som studenterna tidigare upplevde som svårförståeliga och tråkiga. Mikael Ersson är verksam som lärare inom materialdesignprogrammet och maskinteknikprogrammet där han fört in sin stora passion för transortfenomen i undervisningen. Ett exempel på detta är seminariemoment i kursen Transportfenomen där han stimulerat deltagarna att spela in filmer och lägga upp på Youtube för att förklara ämnet för andra. Ett annat är det vattenmodellaboratorium som han byggt för kursen Verktygslåda för simulering och modellering. I detta laboratorium finns modeller av olika reaktionskärl och en 3D-printer som kan användas för att tillverka olika delar till vattenmodellförsök. Exempelvis så kan studenterna med matematiska modeller studera 1
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Mikael Ersson med sitt diplom.
Mikael Ersson och Emma Strömberg mottar sina diplom av KTH:s rektor Sigbritt Karlsson under KTH:s diplomeringsceremoni i Stadshuset i december 2016.
Phetra Ericsson blir ny personaldirektör på Ovako
Jonas Gustavsson lämnar Sandvik för ÅF
Phetra Ericsson, för närvarande personalchef för affärsområde Hällefors, eerträder Karin Lagerstedt Woolford som personaldirektör för Ovako-koncernen. Phetra Ericsson har varit på Ovako sedan 2011 och har 1 års erfarenhet inom personal- och ledarskapsfrågor från flera olika branscher, men har också arbetat operativt, bland annat som tillförordnad platschef för Ovako i Hällefors sedan sommaren 201. K
Jonas Gustavsson lämnar Sandvik för att bli vd och koncernchef på teknikkonsultbolaget ÅF. Han har jobbat på Sandvik sedan 2008; var vd på SMT 2011–2013, då han eerträddes av Petra Einarsson. Sedan dess är han i stället affärområdeschef för Sandvik Machining Solutions. Processen med att hitta hans eerträdare har inletts. K
bErGSMANNEN
1, 2017
17
Aktuella årsredovisningar Ovako: Ökad orderingång ”Under 201 visade Ovako tydliga verksamhets- och resultatförbättringar. Vi gjorde stora framsteg i omstruktureringsprogrammet som inleddes för drygt ett år sedan och vi levererade ökade försäljningsvolymer och ett rörelseresultat som var klart bättre än föregående år. Sammantaget gav detta på de flesta punkter ett resultat för helåret som var klart bättre än förra året. Trots detta är våra finansiella resultat fortfarande inte tillfredsställande och mycket arbete återstår för oss på vägen mot att bli ett av världens mest framgångsrika stålföretag”, säger Marcus Hedblom, vd och koncernchef för Ovako. Helåret 201 (201): • Orderingången ökade med sex procent jämfört 201. • Försäljningsvolymen ökade med fyra procent jämfört med med 201, medan intäkterna var sex procent lägre än föregående år. • EbITDA före omstruktureringskostnader stärktes till 7 (48) MEUr. • rörelseresultatet uppgick till 1 (7) MEUr före omstruktureringskostnader på 7 (7) MEUr. • Kassaflödet från löpande verksamhet förbättrades till 3 (2) MEUr Ovakos omstruktureringsprogram har bidragit med 23 MEUr i form av lägre kostnader. K
SSAB: Lägre kostnadsnivå och starkare finansiell position Helåret 201 (201): • Försäljningen uppgick till 34 ( 84) Mkr. • rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 4 91 (3 93) Mkr. • rörelseresultatet uppgick till 1 213 (–243) Mkr. • resultatet eer finansnetto uppgick till 324 (–1 171) Mkr. • resultat per aktie uppgick till 1,04 (–0,) kronor. • Det operativa kassaflödet uppgick till 3 207 (3 874) Mkr. Den främsta anledningen till förbättringen av resultatet var kostnadsbesparingsprogrammet, inklusive synergier från förvärvet av rautaruukki. besparingarna realiserades snabbare än plan och uppgår till drygt 3,0 Mdkr i årstakt. Högre volymer och bättre kapacitetsutnyttjande bidrog också till helårets resultatförbättring. K 18
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Outokumpu: Starkt förbättrat resultat Koncernens resultat förbättrades starkt jämfört med föregående år. Orsaken till detta var främst starkt reducerade kostnader samt ökad försäljning – framförallt i USA. • Leveransen av rostfritt stål var 2 444 000 ton (2 381 000 ton). • Underliggande EbITDA var 298 miljoner € (19 miljoner €). • Underliggande EbIT var 4 miljoner € (–101 miljoner €). • EbIT var 103 miljoner € (228 miljoner €). • resultatet var 144 miljoner € (8 miljoner €). K
Aktuella årsredovisningar
LKAB: Engångsposter försämrade resultatet
Sandvik: Oförändrade positioner, rörelseresultat på 11 miljarder kronor
Under 201 ökade LKAb:s produktion och leveranser, kostnaderna sjönk och pelletsproduktionen slog rekord – ändå blev årets resultat negativt. Orsaken till detta är en rad engångsposter. Nedskrivningen av dagbrottsgruvan Mertainen innebar en minuspost på 1 192 miljoner kronor och de avsättningar som måste göras på grund av flyttningen av bostäder och lokaler i Kiruna innebar en negativ post på 1 179 miljoner kronor. rörelsereusltatet som blev –1 17 Mkr (–7 1 Mkr) tyngdes också av de säkringar som gjorts avseende valuta och råvarupriser eersom dessa säkringar gjordes vid de lägre prisnivåer som rådde under slutet på 201 och början på 201. Det innebar att LKAb inte kunnat följa med i den ökning av priserna som skett under 201. Produktionsvolymen ökade till 2,9 (24,) Mt och leveranserna till 27,0 (24,2) Mt. rekord blev det när det gällde leveranser av pellets som ökade med mer än 2 Mt – från 20,3 Mt 201 till 22,7 Mt 201. ”201 var vårt bästa produktions- och leveransår på mycket länge. Vi har under året gjort flera operativa framsteg med ökad produktion, effektivitet och sänkta kostnader. resultatet tyngs av engångsposter men rensat för dessa ser vi förbättringar även i det underliggande resultatet”, säger LKAb:s vd och koncernchef Jan Moström. Kostnaderna för de omflyttningar och den samhällsomvandling som behövs för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta är fortsatt betydande liksom aktiviteterna för att det ska kunna genomföras på ett bra sätt för alla parter och berörda. Under ärde kvartalet träffades en överenskommelse mellan Trafikverket och LKAb avseende finansiering och genomförande av bygget av en ny sträckning för väg E10 förbi Kiruna. Under perioden tecknades också ett avtal med Gällivare kommun gällande ersättning för de kommunala verksamhetslokaler som måste avvecklas i Östra Malmberget. ”Verksamhetsorterna och LKAb har ett starkt gemensamt intresse av att säkerställa en långsiktigt hållbar gruvdri i Malmfälten. Under 2017 är fokus att stärka vår långsiktiga konkurrenskra, genom ökad produktion, kostnadsfokus och effektivt nyttjande av de investeringar som gjorts, i samverkan med våra intressenter”, menar Jan Moström. K
Boliden: Hög produktion i Gruvor, starkt resultat i Smältverk 201 uppgick bolidens försäljning till 40 31 (40 242) MSEK och rörelseresultatet exklusive omvärdering av processlager var 094 (4 010) MSEK. ”Det är ett starkt årsresultat, särskilt med tanke på den utmanande prisbilden i början av året. Förbättrade marknadsvillkor, hög produktion i framförallt Gruvor och förbättrade processer i Smältverk gav ett starkt ärde kvartal med hög vinst och starkt kassaflöde”, säger bolidens vd Lennart Evrell. ”Samtliga gruvor har ha hög produktion och vi har fått full effekt av investeringen i Garpenberg. Strategin inom Smältverk att optimera värdet i råmaterialmixen mot anläggningarnas flaskhalsar snarare än på volym har gett resultat.” 2016 (2015) MSEK Försäljningsintäkter 40 316 (40 242) Rörelseresultat 5 682 (3 590) Nettoresultat 4 239 (2 641)
Eerfrågan på Sandviks produkter under helåret 201 var i stort oförändrade jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna minskade med fyra procent. Marknadssituationen förbättrades under året, och då särskilt inom gruvindustrin. Energisegmentet försämrades sett över hela perioden, men stabiliserades mot slutet av året. Fordonssegmentet var fortsatt stabilt och segmentet för generell verkstadsindustri var oförändrat till något ned under perioden. Inom den kort-cykliska affären inom industrin för skärande verktyg hade Sandvik Machining Solutions en svagt negativ tillväxt för helåret. 2016 (2015) MSEK Orderingång Intäkter Rörelseresultat
81 861 (83 597) 81 553 (85 845) 11 018 (10 953)
”Helåret 201 var händelserikt då vi genomförde flera förändringar för att bli effektivare och snabbare kunna svara mot ändringar i kundernas krav. Ansvarstagandet breddades då vi flyttade ägandet av de operativa besluten ut i verksamheterna. Den decentraliserade affärsmodellen i kombination med en förbättrad process för resultatuppföljning ökade transparensen. Målet är att ett bredare ansvarstagande och ökad transparens ska göra Sandviks beslutsfattande snabbare och mer precist. Marknadsläget förbättrades under året, särskilt inom gruvindustrin. Energisektorn stabiliserades, även om det var på en låg nivå”, konstaterar VD och koncernchef Björn Rosengren. K
rörelseresultatet för Kevitsa, som förvärvades 1 juni 201, uppgick i kvartalet till 13 MSEK jämfört med –9 MSEK iol och 43 MSEK i föregående kvartal. Årets investeringar uppgick till 4 127 (3 0) MSEK. Till detta tillkommer betalningen för förvärvet av Kevitsa på 91 MSEK. Investeringsplanen för 2017 har uppdaterats till knappt sex miljarder SEK jämfört med tidigare plan om fem miljarder SEK. Förändringen avser delvis investeringar för att förlänga Tara-gruvans livslängd och en prospekteringsort mot rävlidenmineraliseringen i Kristinebergsgruvan. K bErGSMANNEN
1, 2017
19
Aktuella årsredovisningar & nyheter
Missa inte! Mitt under Sickla köpkvarter i Stockholm finns över tre kilometer långa gruvorter som Atlas Copco tidigare använde för att testa ny gruv- och borrteknik. Nu visar guidade rundvandringar hur den industriella revolutionen vuxit fram, utvecklat och förändrat Sickla. Det är en fascinerande berättelse som i det lilla perspektivet också berättar en större historia om Sverige, våra företag och människorna som levt och verkat här. Rundturen avslutas i Atlas Copco-gruvan. Idag har gruvan två nivåer, en på 20 och en på 40 meters djup under marken. Testning och utveckling av Atlas Copcos produkter sker fortfarande på 40-metersnivån, ett område som dock inte kommer är öppet för allmänheten. Läs mer på sicklaovanunder.se.
Atlas Copco: Starkt fjärde kvartal för gruvor Atlas Copcos lönsamhet i gruvaffärsområdet steg kraigt tack vare valutaeffekter och bättre fabriksbeläggning – men också på grund av ökade ordervolymer som under ärde kvartalet ”ökade markant”. Tillväxten var geografiskt spridd, och mest uttalad i Australien och Nordamerika. rörelsemarginalen steg till 20,0 procent under kvartalet, från 17,7 procent under motsvarande period 201, och från 18,7 procent under det tredje kvartalet 201. Lönsamheten är därmed tillbaka på den kulmen som nåddes för det tredje kvartalet 201, även om den för helåret 201 bara nådde 17,8 procent mot föregående års 18,7 procent, tyngd av med Atlas Copco-mått mätt svag lönsamhet under det första kvartalet 201: knappt 1 procent. rörelseresultat för hela koncernen var 78 miljoner kronor (4 882) för det ärde kvartalet 201, vilket gav en rörelsemarginal på 20,3 procent (19,). K
Gruvorder i Turkiet Atlas Copco har vunnit en order för utrustning och service värderad till 210 MSEK 20
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
från turkiska gruv- och anläggningsbolaget Cengiz Holding för användning inom gruv-, tunnel- och motorvägsprojekt. Utrustningen inkluderar Simba ME7 Criggen för långhålsborrning och andra maskiner som ska användas för expansionen av en befintlig koppargruva och öppnandet av två nya underjordsgruvor. Ordern inkluderar även stigortsborrmaskinen robbins 91rH för byggandet av den nya Zigana-tunneln i nordöstra Turkiet. ”Vi är stolta att Cengiz har valt Atlas Copco för att få optimala maskiner och service som hjälper dem att färdigställa deras gruv- och anläggningsprojekt,” säger Helena Hedblom, chef för Atlas Copcos affärsområde Gruvoch bergbrytningsteknik. K
Mats Rahmström Atlas Copcos nye koncernchef Ronnie Leten lämnar eer åtta framgångsrika år sin position som VD och koncernchef för Atlas Copco. ”Mats har ett tydligt affärsfokus och är en uppskattad ledare som lever och andas Atlas Copcos värderningar,” säger Hans Stråberg, styrelseordförande för Atlas Copco. ”Under
sin tid på Industriteknik har han omvandlat verksamheten vilket har lett till en stark lönsam tillväxt. Jag är övertygad om att vi har hittat en ny kompetent ledare inom bolaget, som kan vidareutvecka Atlas Copco.” Mats rahmström är i dag vice VD för Atlas Copco och chef för affärsområdet Industriteknik. Han började sin bana i företaget 1988, och har arbetat med försäljning, service, marknadsföring samt som ledare inom Industriteknik. 1998–200 ledde han marknadsbolag i Sverige, Kanada och Storbritannien. Hans senaste postition var som chef för divisionen Tools and Assembly Systems General Industry inom Atlas Copco Industriteknik. ronnie Leten kommer att lämna styrelsen för Atlas Copco Ab och sina uppdrag vid årsstämman den 2 april, 2017. ”Jag vill tacka ronnie för en fantastisk utveckling hos Atlas Copco under hans tid som koncernchef,” säger Hans Stråberg. ”Gruppen är starkare än någonsin med ytterligare ökat kundfokus och en omfattande serviceverksamhet inom varje affärsområde. Vidare har Atlas Copco expanderat in i det helt nya vacuumsegmentet.” K
Aktuellt Framtidens gruva är intelligent En av de sju små dvärgarna i sagan om Snövit hette ju Kloker – och liksom de andra dvärgarna försörjde han sig som gruvarbetare. Med tanke
på hur framtidens gruva kommer att se ut får man anta att han skulle trivts där; den ska präglas av att den är intelligent och hållbar. g, processtyrning, positionering – det är några av de företeelser som kommer att känneteckna framtidens gruva. En bild av hur det kan komma att bli får man om man studerar det treåriga samverkansprojektet SIMS, Sustainable Intelligent Mining Systems, en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. I projektet deltar fem gruvbolag, två universitet och fyra teknikleverantörer. Atlas Copco har funktionen som samordnare i projektet som har en budget på 19 miljoner. Atlas Copcos bidrag
Atlas Copcos batterilastare Scooptram ST7 Battery – utvecklad i Nordamerika och ska lanseras för gruvor världen över.
är batteridrivna gruvfordon: gruvtruckar, lastmaskiner och borriggar – målet är att alla fordon i gruvorna ska bli eldrivna. En lastare av det slaget har redan utvecklats i Nordamerika i samarbete med en kund. batteriet som används påminner om det som Tesla brukar idag. I gruvorna måste de som arbetar där säkert kunna kommunicera med varandra och med maskinerna. Där kommer Ericsson in med g-tekniken för att lösa frågorna om kommunikation. Mobilaris bidrar med ett positioneringssystem och Abb med en plattform för processautomation. De gruvbolag som medverkar i projektet är boliden och LKAb från Sverige, finska Agnico Eagle, KGHM Cuprum från Polen och K+S KALI från Tyskland. K
Kina drabbas av indisk skyddstull Indien förlänger sina straullar på stål från Kina med fem år. Åtgärden infördes 17 maj förra året och förlängs alltså nu. Detta kommer eer att den ansvarige ministern för ståindustrin nyligen deklarerade att det fanns starka skäl att införa straullar på 124 typer av stålprodukter från Kina. Mellan april 201 och januari 2017 föll den indiska stålexporten med 37,8 procent
– huvudsakligen som en följd av de protektionistiska åtgärder regeringen vidtagit. Det finns ett starkt stöd för importbegränsande åtgärder i den indiska stålbranschen och företag som JSW Steel och Tata Steel har bedrivit intensiv lobbying-verksamhet för att få hjäp att möta billigare import från Kina, Japan och Sydkorea. K
Totalt stopp för Nordkoreanskt kol Kinas stålverk drabbades omgående av det oväntade importstoppet på kol från Nordkorea som regeringen införde 20 februari. Stoppet kommer att innebära att stålproducenter tvingas köpa dyrare kol – från inhemska producenter eller från mer avlägsna leverantörer som ryssland och Australien. Nordkorea står för en liten del av Kinas totala importvolym – men landet är den största leverantören av antracit och står för 8 procent av Kinas import. Även om handelsutbytet med Nordkorea de senaste åren präglats av ökande svårigheter och den tidigare omfattande kolhandeln reducerats när det gäller volym och antal aktörer hade ingen väntat sig ett totaltstopp. K bErGSMANNEN
1, 2017
21
BÖRSÖVERSIKT
Starkt börsår för gruvor och stål Framför allt gruv- och stålbolag, men också de stora leverantörerna till branschen som Atlas Copco och Sandvik hade ett strålande börsår 2016. Världens stålproduktion uppgick visserligen till ungefär samma nivå som föregående år, men tullar, avgifter och kvoter mot billigt stål bromsade den kinesiska exporten till EU och Nordamerika.
Eersom aktiemarknaden ser mer till framtidsutsikterna än gångna tider tog börskurserna i branschen ordentlig fart i samband med valet av Donald Trump till president. Detta sedan han utlovat stora satsningar på investeringar i infrastruktur. Men också en begynnande vändning uppåt för import av mer kvalificerat stål till Kina bidrog. börskurserna steg i allmänhet mer än vinstökningarna. Får aktieplacerarna rätt lär det alltså bli ännu högre vinster 2017 med en åtföljande uppgång av branschens investeringar. Ett fenomen på den svenska aktiemarknaden att uppdelning av stora bolag till två mindre normalt ger ökat totalt börsvärde. Det visade sig när Atlas Copco i december beslutade om att affärsområdet riktat mot gruvor och anläggningar blir eget börsbolag tills vidare under arbetsnamnet NewCo. börsintroduktion sker andra kvartalet 2018 då aktierna avknoppas och delas ut till aktieägarna i Atlas Copco. Även Ovako (Hofors, Hällefors, Smedjebacken, boxholm, Imatra) ska börsnoteras av ägaren riskkapitalbolaget Triton när börsläget bedöms gynnsamt. Atlas-aktien har eer de senaste årens uppgång nått hela 30 miljarder kronor i börsvärde och blivit Stockholmsbörsens ärde största eer AstraZeneca, Abb och H&M. Det innebär till exempel att Atlas numera är mer än dubbelt så mycket värt som Ericsson, knappt 170 miljarder kronor. Sandvik med 10 miljarder kronor närmar sig, här kan spekulationer om avknoppning av stålrörelsen ha bidragit så att den mer lönsamma hårdmetallen blir mer synlig i eget bolag. 22
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Men som alltid, negativa överraskningar kan dyka upp och vända optimismen till pessimism. Dock höll börsuppgångarna i sig också från årsskiet till när detta skrevs en bit in i februari. Tabellen nedan visar tydligt hur tilltron till branschens börsnoterade bolag har ökat mycket kraigt, att jämföra med Stockholmsbörsens genomsnitt plus sex procent för 201. Det bör dock påpekas att de kraiga uppgångarna för SSAb, Sandvik med flera bleknar om vi går ett antal år tillbaka. A-aktien i SSAb noterades som allra högst i 20 kronor i juli 2007 året innan finanskrisen bröt ut i USA och spred sig över världen. För drygt ett år i januari 201 bottnade kursen i 13 kronor, därför kunde mer än fördubbling registreras vid årsskiet och fortsatt förbättring i år till 3 kronor. Men någon utdelning har det inte blivit de senaste åren. Även Sandvik satte all time high 2007 med 10 kronor, kursen mer än halverades fram till förra året och sedan dess har en vacker återhämtning inletts. Andra bolag som toppade samma år Lundin Mining, Profil-
gruppen, Outokumpu på Helsingforsbörsen året därpå. Abb noterade sin topp 230 kronor vid milleniumskiet och är nu på väg tillbaka på nivån drygt 200 kronor. Allra störst tillbakagång har grossisten bE Group (tidigare bröderna Edstrand) råkat ut för, närmare 943 kronor betalt för tio år sedan (omräknat för emissioner), nu nivån 4 kronor. Även världens största stålkoncern ArcelorMittal har råkat ut för ett kraigt fall från drygt 40 euro före finanskrisen 2008 ned till 2,3 euro i början av 201, upp till drygt 8 euro i början av detta året. Något liknande i ThyssenKrupp, från 3 euro 2008 ned till drygt 18 för ett år sedan och drygt 23 euro i början av februari. Det handlar alltså om en bransch som utgör själva basen för annan industri och som svänger kraigare och snabbare än andra. Det ser vi inte minst på de två stora gruvföretagen boliden och Lundin Mining som sedan årsskiet stigit med hela 20 respektive 3 procent ovanpå förra årets mycket kraiga kursstegringar.
BÖRSVÄRDETS FÖRÄNDRING ÖVER HELÅR Bolag ABB Atlas Copco A Sandvik Boliden Lundin Mining SSAB A Outokumpu Gränges Lundin Gold Profilgruppen
2016 +26 % +33 % +52 % +66 % +88 % +116 % +211 % +22 % +56 % +91 %
2017 +6 % +6 % +8 % +20 % +36 % +15 % +14 % –4 % +11 % +15 %
Börsvärde 2017 451 Mdr kronor 361 Mdr kronor 153 Mdr kronor 78 Mdr kronor 43 Mdr kronor 41 Mdr kronor 38 Mdr kronor 6,2 Mdr kronor 4,7 Mdr kronor 0,6 Mdr kronor
För Atlas Copco och SSAB avses A-aktierna, som är de mest spridda, i övriga bolag i allmänhet B-aktier. 2017 avser från årsskiftet till 15 februari.
Gruvor på små börslistor/ chansartade lottsedlar Förutom Zinkgruvan i Askersund, som är dotterbolag till Lundin Mining på Stockholmsbörsens stora lista, finns flera mindre gruvbolag noterade på börsens smålistor. Fyra på First North samt Lovisagruvan på Aktietorget visade kraiga kursuppgångar under 201. Flertalet har dock tidigare varit noterade ännu högre. Prospekteringsbolagen är i hög grad chansartade aktier. Auriant Mining, tidigare Central Asia Gold, prospektering i ryssland och centrala Asien, steg under 201 från 1,8 till 7,30 kronor, i februari till 7,7 kronor. börsvärde 138 Mkr. Arctic Gold, prospektering eer guld och koppar i norska bidjovagge, steg från 0,37 till 0,4 kronor. börsvärde 11 Mkr. Filo Mining inom Lundinsfären, huvudkontor i Vancouver, guld, silver, koppar i Chile och Argentina. Har sedan börsintroduktionen noterats först i 8 kronor och steg till drygt 11 kronor vid årsskiet, i februari till 13,40 kronor. börsvärde 822 Mkr. Kopy Goldfields, prospektering i Centralasien eer guld. Aktiekursen ökade från 0,8 till 1,18 kronor, men noterades 2010 i över 20 kronor. börsvärde 132 Mkr. Lovisagruvan, zink, bly, silver norr om Lindesberg, aktien steg från 38 till kronor under året. Utvecklar kopparfyndighet i Pahtohavare nära Kiruna. börsvärde 212 Mkr. Oklart om Stekenjokk kommer i produktion. Copperstone (tidigare Kopparberg Mineral) genomför nyemission på 23 miljoner kronor under februari, en ny aktie på tre gamla, för att gå vidare med en eventuell koppar-/ guldfyndighet Svartliden/Eva i Arvidsjaur. Aktien sjönk under förra året från 44 till 39 öre, men har i år stigit till 74 öre. börsvärde 1 Mkr. K ▶ HENRIC BORGSTRÖM ◀
Ekonomijournalisten och börskrönikören Henric Borgström grundade 1985 Ekonomi-Ekot och var bland mycket annat korrespondent för Affärsvärlden och Dagens Industri. Krönikör i tidningar i Sverige, Finland och Kanada, föreläsare i ekonomijournalistik och debattledare i samhällsfrågor. Nu ger Henric Bergsmannens läsare en användbar översikt bland de börsnoterade gruv- och stålbolagen i Sverige
METALLPRISER
2016 bra; 2017 bättre? Priset på standardkvalitetsjärnmalm av typen fines med 2 procent Fe i malmen levererat i Kina steg under 201 med 8 procent. Den 7:e februari hade priset stigit ytterligare 1, procent och var då 81,02 USD/t. Ur ett svenskt perspektiv ska man också ha i minnet att LKAb, som levererar pellets av ypperlig kvalitet, får ytterligare prispåslag. LKAbs 3:e kvartal visade positiva siffror, 4:e kvartalet borde också bli positivt. Eerfrågan på järnmalm styrs av stålproduktionen, och enligt World Steel Association (WSA) ökade den under 201 med 0,8 procent. Detta kanske inte ser mycket ut för världen men man ska komma ihåg att i början av 201 förutspådde WSA en tillbakagång i eerfrågan på råstål. Detta skulle sedan följas av ännu lägre eerfrågan 2017, nu räknar man med en uppgång på 0, procent under året. Även om eerfrågan ökar är det inte troligt att den lyckas svälja all den järnmalmskapacitet som de fyra stora (bHP billiton, rio Tinto, Vale och FMG) räknar med att ta i bruk under 2017. Om det inte sker frivilliga nedskärningar i kapacitetsutnyttjandet i gruvorna är risken stor att det kommer ske ett prisfall på järnmalm under 2017. Dock kan detta prisfall drabba olika kvaliteter i olika hög grad då det eer Samarcos dammolycka finns betydligt mindre pellets ute på marknaden än tidigare. De tillkommande kapaciteterna är dessutom, åtminstone i Australien 2 procent Fe fines eller ännu sämre kvaliteter. Guldpriset steg 8,3 procent under 201. Den 7:e februari uppgick priset till 1 231 USD/oz vilket är en ökning med 7,0 procent sedan årets början. Med brexit, Trumps isolationistiska agenda och framgångar för EU-kritiska partier i ett flertal opinionsundersökningar är det inte någon större överraskning att guldpriset stiger. Samtidigt ökade eerfrågan på fysiskt guld under 201. Förväntningarna på 2017 är: måttligt stigande eerfrågan på smyckesguld i kombination med sänkt eerfrågan på fysiskt guld som investering. Men under början på 2017 har ingen avmattning på fysiskt guld för investeringar kunnat skönjas, snarare tvärt om. Skulle denna trend hålla i sig samtidigt som inflationen i USA tar fart torde guldpriset stiga ytterligare. Priset på koppar steg under 201 med 17 procent samtidigt som de totala lagren ökade med tio procent (LME-lagren ökade med 32 procent samtidigt som SHFE-lagren (Shanghai Futures Exchange) minskade med 20 procent). Den 7:e februari handlades 24
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
2016 blev ett bra år med tanke på prisökningarna, visserligen från relativt sett låga nivåer men flera bolag ser ljust på framtiden. Atlas Copco skriver till exempel att ordervolymerna för gruvutrustningar ökade markant jämfört med 2015; även Sandvik ser ökande orderingångar. IMF spår att BNP tillväxten ska skjuta fart under 2017 och 2018. Trump drog sitt strå till stacken – marknadens gensvar på hans löften har varit i stort positiva. Samtidigt får man inte glömma riskerna, kanske främst politiska, med ett antal val inom EU, samt osäkerheten kring Trumps agenda. Sammantaget pekar dock det mesta på högre priser för metaller under 2017, måhända järnmalm undantaget. 26
Fe 55,845 Järn
koppar till ett pris av 802 USD/t upp 3,7 procent. Totala lagren har ökat med 1,2 procent hitills under 2017 på bekostnad av LME-lagren vilka minskade 14 procent. Ökad produktion av vitvaror samt bilar i Kina har pressat upp eerfrågan, utbyggnaden
av det kinesiska elnätet kan också ge en positiv skjuts till eerfrågan under 2017. Sammantaget väntas eerfrågan stiga med 2–2, procent. Kopparproduktionen såg länge ut att överträffa förväntningarna för helåret 201 men produktionsstörningar i Freeports Grasberg gruva, strejk i Anglo Americans Los broncos gruva och problem med seismisk aktivitet i KGHMs rudna gruva har resulterat i minskad produktion. Samtidigt finns inga större nya gruvprojekt på gång och prognosen blir därför marginellt högre produktion 2017 jämfört med 201. Detta medför ett modest underutbud med något högre priser som följd. Under 201 steg priset på nickel 14 procent och LME-lagren minskade med 1 procent. Den 7:e februari uppgick priset till 10 390 USD/t vilket är en ökning på 1,2 procent sedan 1:a januari samtidigt som LME-lagren ökat med 2,8 procent. Den 2:a februari höll Filippinernas Department of Environment and National resources en presskonferens där de redovisade en del av resultatet från den studie vilken påbörjades under mitten av 201, där gruvindustrins miljöaspekter har granskats. Påföljden blir att 18 gruvor med en total kapacitet på runt 10 kt/år troligtvis kommer stänga ner. Initialt hade Filippinerna aviserat att 220 kt kapacitet troligtvis skulle påverkas, men även om detta är mindre än befarat är det nog för att påverka nickelpriset. Dock ska man komma ihåg att detta redan var känt och till viss del inprisat under mitten på 201 när nickelpriset steg 20 procent. Men om denna negativa påverkan på tillgången kanske inte kommer påverka priset nämnvärt så kan mycket väl den prognostiserade eerfrågeökningen från Kina ha en positiv inverkan på nickelpriset under 2017. 201 steg priset på zink dryga 9 procent samtidigt som LME-lagren minskade med 7, procent. Under 2017 har zinkpriset ökat ytterligare 8,7 procent och lagren fortsätter att falla (–9,0 procent). Den stora osäkerheten är fortfarande Glencore men även om bolaget beslutar sig för att ta overksam kapacitet i bruk tar det flera månader innan de är i full produktion. Samtidigt finns det inga konkreta planer hos andra producenter att ta ny kapacitet i anspråk. Sammantaget med en stålproduktion vilken slog förväntningarna för 201 och nu väntas öka under 2017 ser framtiden fortfarande ljus ut för zinkefterfrågan och zinkpriset. K ▶ ANTON LÖF ◀
79
Au
196,966569 Guld
29
Cu 63,546
26
Fe 55,845 Järn
28
Ni
58,6934 Nickel
Koppar
Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm.
Anton
Löf 2017
Råvaruexpert
30
Zn 65,38 Zink
bErGSMANNEN
1, 2017
2
SKAPANDE SKOPOR – FÖRUTSÄTTNING FÖR EFFEKTIV GRUVDRIFT
Företaget som all
Ibland hände det – en gång i tiden – att jag lämnade mitt skrivbord för att åka ut till Volvo BM:s demonstrationsfält. Jag brukade göra det när jag inte riktigt fick till det med orden och meningarna när jag skulle marknadsföra företagets entreprenadmaskiner. En del trodde att jag åkte ut för att få mer kontakt med verkligheten genom att studera hjullastarna, tipptruckarna och dumprarna. Men egentligen gjorde jag det för att beundra förarna – när jag såg Nils-Gösta eller Arve plocka en tändsticksask från backen sittande i en 6300 blev det lättare att tänka att: ”…då ska det väl inte vara så svårt för mig att
tid bryter ny mark
vränga till några ord om de klarar av det där” … och så åkte jag tillbaka till skrivbordet. När jag 30 år senare – långt efter det att jag lämnat Volvo BM – träffar Tom Sahlén och Charlie Svantesson från SMP Parts inser jag hur mycket som hänt i branschen när det gäller utrustning och skopor. I dag skulle kanske till och med jag få upp den där tändsticksasken från backen med de styrsystem, den hydraulik och den utrustning som finns … och att det som var state-of-the-art då kanske snarast numera hör hemma på entreprenadmaskinerans eget Skansen. Var det nu finns.
Foto: Per Trané.
Foto: Per Trané.
Historien om SMP Parts börjar i ett garage i Linköping i mitten på 1980-talet. Två unga driiga män får för sig att börja tillverka skopor till grävmaskiner och lastare. I dag – mer än tre årtionden senare – ligger företagets huvudkontor i Ilsbo i Hälsingland. Man har ett hundratal personer anställda, och en stark ställning inte bara i Sverige utan också på viktiga exportmarknader – och i olika branscher. Och garaget i Linköping? Ja, jag har ingen aning om det finns kvar, och om det gör det så kanske man skulle omvandla just det till ett Skansen för entreprenadmaskiners utrustning, för SMP är ett typexempel på vad som egentligen alltid kännetecknat framgångsrika svenska industriföretag. Först ser man behovet av en ny produkt. Man ser luckan på marknaden, vad som kan utvecklas och bli bättre – man kanske till och med ser en helt ny produkt framför sig. Man skapar produkten, börjar tillverka och sälja – och från år till år samlar man på sig mer erfarenhet. Den gedigna yrkeskunskapen på alla nivåer fördjupas, känslan för materialet och hur det ska användas utvecklas genom att man lyssnar på dem som använder produkterna – man tar till sig av deras erfarenheter … och behov. Och man strävar eer ständig förbättring. Under samtalet med Tom och Charlie märker jag hur de är bärare av just den sortens anda – de har båda tre decennier bakom sig på företaget – och samtidigt som de då och då fiskar fram exempel på hur det varit verkar
Charlie Svantesson. Foto: Andrzej Markiewicz.
28
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
de ständigt nyfikna på vad den tekniska utvecklingen kan medföra och möjliggöra när det gäller deras produkter. Jag påpekar att jag sett i marknadsföringsmaterialet att det står att SMP strävar eer att fortsätta förbättra skopornas geometri – men jag undrar om det går att göra så mycket mer med geometrin. Tom tittar lätt förundrat på mig som om han inte förstår hur jag ens kan ställa frågan och förklarar:
eller entreprenör vill inte kunna känna trygghet när de manövrerar utrustning som kan väga några ton? Du behöver inte vara grävmaskinist eller förare av en hjullastare för att förstå vad en tiltrotator är; det hörs liksom på namnet. Det är en anordning som gör det möjligt för dig att vinkla skopan på det mest fördelaktiga sättet – och kan du dessutom rotera den – så blir den på något sätt som en förlängd arm. Fast mycket, mycket krafullare förstås.
”Det finns alltid saker som kan förfinas och det är ju hela tiden ett samspel. bättre material gör att man inte behöver överdimensionera skoporna, och till och med få en skopa som är mer ’lättgrävd’ och som dessutom släpper massorna lättare.”
När Charlie sedan börjar berätta om samarbetet med Leica Geosystems, då känns det som om utvecklingen tagit ett steg till. Nu är inte bara skopan som en förlängd arm – den är mer som en förlängning av den egna hjärnan:
Toms specialområde är tyngre maskiner, och han pekar på hur skopornas infästning i kombination med utformningen av dem ger lägre bygghöjd men också maximal brytkra – och det är precis det som behövs i gruvdri – då är det den råa styrkan som gäller – men givetvis är flexibilitet och manövrerbarhet fortfarande viktiga faktorer – och det är två saker som är kännetecknande för hela SMP:s historia. Den egna patenterade snabbkopplingen lanserades 1983 och tiltrotatorn Swingotilt kom 198. Nu finns ärde generations tiltrotator på marknaden, och säkerhetsfästet Hardlock är inne på sin andra generation och har en stadigt växande marknadsandel – för vilken företagare
”När du kopplar ihop tiltrotatorn samt MAC ST-styrsystemet med Leicas iCON-system kan du förprogrammera arbetet som ska utföras, ställa in skopans placering och positionerna för tilt och rotering och sedan hela tiden kontrollera på en display att du ligger rätt.” Tom fyller på med att beskriva ”sjävkalibreringen” – man kopplar på skopan, kopplar in alla system, höjer lyarmarna och så … sker en självkalibrering som gör att system ställs in exempelvis hydrauliken så man får de mest effektiva flödena i olika arbetsmoment. Här ställs jag igen inför den där fascinerande kombinationen – i ena stunden talar
vi om skopor på flera ton skapade för att klara vilka förhållanden som helst i de ganska tuffa förhållanden som kan råda i Sverige. Vi pratar Hardox-stål och Weldoxsvets … för att i nästa stund glida över i att prata om datatyrning av skoppostioner och grävvinklar eller maskiner som kalibrerar sig själva. Eer mötet med Tom och Charlie ringer jag upp en gammal bekant från Volvo-tiden, en av demoförarna. Jag gör det trots att jag vet att jag då kommer att bli påmind om den där gången jag skulle stila och höll på att tappa kontrollen över en tipptruck som lastade 90 ton – men jag känner att jag får ta lite vänskaplig mobbing – för jag är nyfiken på om vilka åsikter en veteran som han har om SMP:s skopor. ”Jooo”, svarar han dröjande. ”Men det är bra grejer. robusta. Mycket robusta.” Och så blir han tyst en liten, liten stund … och så lägger han till: ”… och så är de finurliga på något sätt.” Och så en liten, liten stunds tystnad till så jag hinner fundera på om han menar att det är skoporna eller de som jobbar med SMP som är ”finurliga” – och så avslutar han: ”Jo. Men så är det. De är robusta … och finurliga”. Kan låta kryptiskt. Men jag tror jag förstår precis vad han menar. K ▶ BORIS BENULIC ◀
KRAFTFULL EXPANSION • Målet är att dubblera omsättningen till 2020. • Huvudanläggningen ligger i Ilsbo i Hälsingland. • Dotterbolag i Norge och Tyskland. • Filial i Finland öppnades 201. • Återförsäljare finns i Danmark, England, Spanien och beneluxländerna. • Nu är man i full färd med att bygga ut ett nät av certifierade serviceverkstäder över hela landet för att ytterligare öka tillgängligheten gentemot kunderna.
Tom Sahlén. Foto: Andrzej Markiewicz.
bErGSMANNEN
1, 2017
29
Jernkontorets annaler Nr 1 • 2017 • Årgång 201
Hindersmässan 2017 Under Hindersmässan i Örebro 27–28 januari samlades drygt 500 bergskvinnor och -män för att prata nutid och framtid.
STÅL FORMAR ETT BÄTTRE SVERIGE Under fredagen bjöd Järnverksföreningen in till årsmöte under rubriken ”Stål formar ett bättre Sverige”. Att höra om de innovationer som är på gång inom stålindustrin gav en positiv känsla inför framtiden. Eva Blixt från Jernkontoret berättar om hur Sveriges stålföretag tillsammans med Stockholm Environment Institute har påbörjat ett arbete för att göra en genomlysning av hur stålindustrin ska utvecklas i takt med FN:s hållbarhetsmål. Detta är ett unikt arbete som kommer att ge branschen ett försprång i världen. Under fredagen diskuterades också den omställning som hela industrin står inför och som krävs för att klara klimatutmaningarna. Ett steg i detta är att minska processutsläppen. På detta tema berättade Olle Wijk, tidigare forsknings- och utvecklingschef på Sandvik, om projektet HYBRIT som SSAB, Vattenfall och LKAB startat med det långsiktiga målet att lösa koldioxidfrågan i stålindustrin. BERGSHANDTERINGENS VÄNNERS ÅRSMÖTE På lördagen var det dags för Bergshandteringens vänners årsmöte. Sandvik var värdar för dagen och välkomnade i entrén till kongressanläggningen Conventum, där de visade upp sina nya vätgasdrivna bilar. En av bilarna fick Örebro läns landshövding Maria Larsson låna och köra hem till slottet efter dagens slut – en bil som hon enligt säkra källor gärna ville behålla! Dagen handlade annars om digitalisering och automatisering inom gruv- och stålindustrin. Det är stora utmaningar, men också stora möjligheter som framtiden för med sig. Hur långt ner i en gruva kommer man att kunna ha mobil telekommunikation? 30
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Det är en av de frågor som bland annat Boliden ställer sig. Säkerheten i våra gruvor ökar när personal kommer ovan jord och fler maskiner är självgående, men det ställer oerhört stora krav på kommunikation och på att alla system är säkra. Det är viktigt att företagen jobbar med förebyggande underhåll och aldrig med underhåll när något redan gått sönder, för då har olyckan reda skett.
Stämningen inom industrin är på topp, vilket märktes under dessa dagar i Örebro. Det finns en stark framtidstro och glädje inför alla de möjligheter som väntar. Hindersmässan är en unik samlingsplats där vi med historien som grund tar avstamp in i framtiden. I 153 år har bergsmän och -kvinnor gjort det och ska man tro stämningen bland företagen i Örebro så kommer vi att fortsätta att göra det i minst 153 år till. //
Årets företagsvärd Sandvik stod för spexet ”Björnes magasin”. Foto: Julia Sjöström.
Björn Rosengren, vd och koncernchef, Sandvik. Foto: Roger Berglund.
Munkforsstål invigde Fashion Week Stockholm
Foton från fashionweek.se.
Efter årets modevecka kommer smala band att ha en ny innebörd inom mode. Tidigare har det kanske handlat om axelband eller mönstrat tyg, men nu gör kallvalsade tunna stålband från Voestalpine Precision Strip i Munkfors entré på catwalken. MIKROTUNNA STÅLBAND FRÅN MUNKFORS Stålband har tillverkats i Munkfors i decennier och de vanligaste användningsområdena är bland annat knivblad för pappers- och printindustrin och stötdämparbrickor till fordon. Stålet valsas till olika tjocklekar där de tunnaste banden är en hundradels millimeter – hälften så tjockt som de tunnaste mänskliga hårstrån som finns. Voestalpine Precision Strip är ett av få företag i världen som klarar av att valsa ner till sådan tunnhet och sedan runda av kanterna på banden. STÅL PÅ CATWALKEN För att göra den blå klänningen på bilden ovan går det åt cirka 300 meter stålband. Skulle man vika ihop bandet skulle det få plats i en tekopp (3 dl) och väga 2,3 kg. Stålet i klänningen väger dock mindre än så eftersom det består av bitar som skurits ut från bandet. Naim Josefi har sedan sytt på dessa ”stålpaljetter” för hand, en efter en. ”Detta är nog mitt mest ambitiösa teknikprojekt hittills”, sa Josefi när han intervjuades av Di Weekend. Naim Josefi har tidigare arbetat med stål i sitt modeskapande, nämligen när han designade ett par 3D-printade skor av återvunnet stål till Lady Gaga. ”Jag tänkte att jag borde kunna göra ännu mer av stål, för det var så fantastiskt att göra något så roligt av ett oväntat material”, berättade Naim Josefi för Kulturnyheterna i SVT. ”Vi kommer att dra på med stora pr-svängen för att visa att stål och band från Munkfors kan komma till användning inom en rad nya områden”, säger Göran Jansson, vd på Voestalpine Precision Strip i Munkfors. // bErGSMANNEN
1, 2017
31
Sandvik använder YouTube för att öka ungas teknikintresse För att säkra framtidens kompetensförsörjning gäller det att framstå som en spännande och attraktiv bransch. Sandvik vill vara där ungdomarna är och satsar därför stort på YouTube-filmer för att öka ungas teknikintresse.
Challenging Tomas
Bild från Thomas Sekelius vlogg.
Under sommaren spelade Sandvik in YouTube-filmer i en serie de kallar ”Challenging Tomas”. I filmerna deltar Tomas Forsman, forskningsingenjör på Sandvik Materials Technology, och 11-åriga Judith som är en lovande friidrottare med siktet inne på ett framtida OS-deltagande. Tomas utmanas i filmerna att på ett tekniskt kreativt sätt komma på ett sätt för Judith att bli en ännu bättre längdhoppare. Hittills har Sandvik gjort tre filmer i serien. Tomas säger att det kanske kan bli fler. ”Idén med filmerna var att jag skulle förbättra en produkt som finns idag, på ett sätt som i teorin skulle kunna fungera. På så vis skulle jag hjälpa Judith att kunna hoppa ännu längre. Sen finns det naturligtvis regler i de här sporterna, filmerna handlar mer om att skapa ett intresse för SMT bland unga människor.” Den tredje filmen är ett studiebesök på Sandvik Coromant. ”Där visar jag Judith bland annat bultarna som Sandvik tillverkat till Vasaskeppet och bränsleceller till bilar som SMT också tillverkar. Jag visar också ett hjälpmedel för personer som lider av Parkinson – en dosa som opereras in under skulderbladet och ger signaler till hjärnan. Det är en platinatråd, en speciell legering som leder ström bra och klarar miljön inne i vår kropp.” I en av filmerna beskriver Judith skämtsamt Tomas som en ”nörd”. 32
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
”Jag är en nörd och det är jag stolt över. Det betyder ju att man verkligen brinner för det man håller på med, att man är engagerad i sitt jobb. Jag började med materialteknik på grund av mitt intresse för sport, jag har till exempel varit med och utvecklat gollubbsstålet. Det är roligt att utveckla produkter som man själv sen använder, då har man bättre förståelse. Nu har jag jobbat med band i tio år och det är kul med mycket konsumentprodukter. Vi gör stål till bland annat Mora-knivar, gollubbor, rakapparater och rakblad till välkända märken. Det är många kunder med många olika produkter, oa är det någon typ av äderprodukt. På SMT ska vi göra de mest avancerade rostfria stålen och ständigt utveckla nya. Jag har
’bara’ varit här i tio år och jobbar direkt mot kund. Till exempel träffar forskare från SMT regelbundet forskare från Philips för att de ska få det bästa stålet för sina produkter. Just nu jobbar jag väldigt tätt ihop med SSY som bygger båtar av stål, delvis samma typ av duplext stål som i Vasa-bultarna, alltså väldigt höghållfast. Det kan ligga i havsvatten utan att rosta och så är det höghållfast så det behövs inte så mycket. Sen är det ju stål och inte plast och därmed 100 procent återvinningsbart! SSY kan bli ett stort företag!” Innan Sandvik jobbade Tomas på Institutet för metallforskning, nuvarande KIMAb. Han har också doktorerat inom lasersvetsning.
”Vi har hållit på med rostfritt stål i hundra år här på Sandvik men det går hela tiden att förbättra. Det jag gillar här är att det finns experter på precis allt. Man kan kommunicera och få hjälp av varann. Har man en bra idé här så finns det finansiering att utveckla den – det är jättekul! Det bästa med stål är man aldrig är fullärd. Man kan göra stål på så många olika sätt, med olika egenskaper. Förut rekryterade Sandvik bara från Sandviken, men nu kommer det folk från hela världen. Är man intresserad av material känner man till Sandvik. Kanske lockar att det är ett svenskt företag. Det har att göra med kulturen, det är mindre hierarkiskt än i många andra länder. Här får man vara en fri tänkare, ha en fri roll. Jag får komma med idéer och driva projekt, det passar mig verkligen”, säger Tomas.
Vloggande youtubers Sandvik har även samarbetat med ett antal youtubers som under en dag i höstas fick besöka Sandvik och Göranssonska skolan i Sandviken.
Bilder från Sara Songbirds och Frida Tornhags vloggar.
De fick bland annat prova på att skapa en 3D-printad produkt. I sina vloggar (videodagböcker) berättar de om upplevelserna. ”Vi vill nå ut till unga då vi vet att det är redan när man är barn som framtidsdrömmar och intressen skapas. Och vi vill visa hur teknik, industri och tillverkning kan
vara otroligt spännande och hur tekniken har sin plats överallt i vardagen. Youtube är idag en av de viktigaste kanalerna för att nå ut till barn och ungdomar”, berättar Hanna Meuser, Employer branding Manager på Sandvik. K ▶ LIV WALLINDER ◀
Vätgastankstation invigd i Sandviken Tänk dig att köra en bil vars enda utsläpp är vattenånga? Sådana bilar finns. De drivs med hjälp av bränsleceller, tillverkade av Sandvik Materials Technology, som tankas med vätgas. Den nyinvigda vätgasmacken är ett samarbete mellan Sandvik Materials Technology, AGA Gas och Sandvikens kommun. Den december 201 invigdes Sveriges ärde och Sandvikens första tankstation för vätgas. Att öka användningen av vätgasdrivna bränslecellsfordon, där utsläppen endast är vatten, är ett av Sandviks många initiativ för ett grönare och mer hållbart samhälle. ”För Sandvik är det viktigt att bidra till en bättre och mer hållbar värld och genom vår unika materialkompetens kan vi göra stor skillnad när det gäller energi- och klimatutmaningarna. Förhoppningen nu är att andra berörda aktörer ansluter sig som partners så att
Invigning: Tomas Kärnström, orförande Sandvikens kommun, Petra Einarsson, vd Sandvik Materials Technology och Stefan Peterson, chef AGA Gas Sverige.
vår region kan bli ännu grönare. Det är svårt att förändra världen på egen hand, men tillsammans kan vi göra skillnad”, säger Petra Einarsson, vd på Sandvik Materials Technology. ”Det är med stor stolthet vi inviger Sveriges ärde vätgastankstation – och landets första utanför storstadsregionerna. Det här är resultatet av ett unikt samarbete mellan industri och offentlig sektor och för Sandviken som modern industristad betyder det här oerhört mycket – både för vår gemensamma miljö och ur ett tillväxtperspektiv”, säger Peter Kärnström, kommunstyrelsens ordförande i Sandviken. K ▶ LIV WALLINDER ◀
bErGSMANNEN
1, 2017
33
FRAMTIDENS GRUV & MINERAL
Miljömedvetenhet och optimism 320 personer deltog i Framtidens Gruv & Mineral 2017. Det var den sjunde konferensen sedan starten 2011. De fick lyssna på föredragshållare från bland annat Australien, Sverige, Norge, Finland och Kanada. Ämnen som diskuteras djupt och grundligt var allt från ”Hållbar gruvbrytning i Kanada” till autonoma trucktransporter.
Konferensens första talare Lena Söderberg, generaldirektör för SGU, Sveriges geologiska undersökning, talade om hur viktig EU:s mineralstrategi är för att förstå vilka mineral som saknas i EU och som därmed gör oss beroende av andra länders utvinning. Signe Rølmer från Copenhagen Economics menade i sitt anförande att Sverige är ett attraktivt gruvland sett till brytningen av mineraler med innehåll av järn, silver, zink och sällsynta jordartsmetaller (rEE). Carly Smidt Jönsson från Tillväxtanalys hade gjort en internationell analys av tider för miljötillståndsprövning. Den längsta tiden för miljötillståndsprövning internationellt har varit 8 veckor eller drygt elva år. Medianvärdet ligger på 0 veckor, det vill säga drygt ett år. Exempel på tider i Sverige är för brickagruvan vid Hudiksvall 242 veckor, Gruvberget vid Svappavaara elva veckor och slutligen renströmsgruvan 207 veckor som kan komma att förlängas till 300 veckor. Stor osäkerhet råder tyvärr idag om vad som skall anses vara en komplett ansökan. Sigurd Heiberg från Norge redogjorde för FN:s utarbetade globala standard för att klassificera fossil energi (kol, naturgas och petroleum), uran, mineralreserver och resurser där hänsyn tas till faktorer som socioekonomisk livskra, geologisk kunskap och genomförbarhet. Fredrik Engström informerade om den analys av hanteringen av gruvavfall som utförts i Sverige av riksrevisionen och speciellt problemet med att flera svenska gruvor i nutid 34
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
har gått i konkurs och då lys kostnaderna för återställning av gruvområdena över på svenska staten eersom inbetalda avgier för återställning ej räcker. Kenneth Green från Fraser Institut i Kanada rapporterade om en internationell enkätstudie som i dag omfattar 2 700 prospekterings-, utvecklings- och konsultföretag över hela världen som svarar på olika frågor om exempelvis skattesystem, politisk stabilitet, vilja att investera et cetera. Institutets resultat finns tillgängligt gratis på institutets webbplats – fraserinstitute.org. Amanda Scott från Talga resources Ltd visade hur bolaget undersökt tre platser med grafitfyndigheter i Sverige varav den största i världen finns i Nunasvaara västnordväst om Vittangi. Fyndigheten upptäcktes redan 1898, och har genom kompletterande undersökningsborrning befunnits innehålla 9,8 Mt mineral med en medelhalt av 2,3 procent grafit. Thomas Fromholt från Australien presenterade björkdalsgruvan i Skelleefältet som har ha många ägare, men i dagsläget är det Mandalay resources som är ägare. Mycket intressant brytningsinformation lämnades som att guldet ej endast är allokerat till kvartsgångarna utan även finns i sidoberget, att vissa delar av kvartsgångarna är så guldfattiga att de ej är brytvärda, och slutligen att guldhalten är omvänt proportionell mot kvartsgångarnas bredd. Per Storm från Copperstone resources presenterade olika uppslag för brytning av
malm såsom Granliden med ,4 Mt malm och 1,03 procent koppar, Eva med ,2 Mt malm med 2,4 procent zink och 2 g/t guld, och slutligen Svartliden innehållande koppar-zink/guld samt Tvistbo i bergslagen som innehåller zink, bly och silver. Thomas Ljung från bottnia Exploration nämnde Fäbodtjärngruvan med 8, g/t Au där brytningstillstånd för 2 år erhållits. I Vindelgransele finns 10 mineraliseringar varav brytningstillstånd erhållits för Vargbäcken som innehåller 30 000 t malm i dagbrott med guld, silver, bly och koppar, och där 90 procent utbyte kan nås. brytningen planeras till 100 000 t per år. Näringsminister Mikael Damberg gav en översikt om det ekonomiska läget i Sverige jämfört med övriga Europa och även internationellt. Han talade sig varm för smart industri och menade då en industri byggd på fyra hörnstenar: digitalisering, hållbarhet, innovation och svenska testplatser. Kanadas ambassadör Heather Grant berörde i sitt tal om framtida uthållig gruvbrytning i Kanada att man i framtiden satt som mål noll ton i avfallsmängd från gruvbrytning. Detta är givetvis en mycket, mycket hög ambitionsnivå. Eventuellt kan ett sådant tänkande leda till intressanta spin off effekter. Hamnchefen i Narvik, Rune Arnøy, berättade om ambitionen att försöka göra Narvik till ett arktiskt nav för transporter mellan Kina och USA både till sjöss, land och lu. Hamnen har förvärvat Northlands nybyggda utskeppningsanläggning av konkursboet och
Kanadas ambassadör Heather Grant berörde i sitt tal om framtida uthållig gruvbrytning i Kanada att man i framtiden satt som mål noll ton i avfallsmängd från gruvbrytning.
anläggningen underhålls på ett sådant sätt att den kan startas upp med en veckas varsel. Tom Heidal, chef för Norges Geologiska Undersökning presenterade resultatet av en omfattande kartläggning av ”Mineralresurser i Arktis”. Följande nationer ingår USA (Alaska), Kanada, Grönland, Island med mineralisering norr om Island i den mittatlantiska ryggen, Norge, Sverige, Finland och ryssland. Kunskapssammanställningen är tillgänglig gratis på NGU:s webbplats – ngu.no. Anders Bylund från Siemens informerade om de fullskaliga försök som pågår att utveckla elektriska truckar för exempelvis gruvdri. Bo Krogvig gav en presentation av LKAb. Därpå följde tre föredrag om digitaliseringens betydelse för en positiv framtida utveckling i gruvbranschen.
Ulf Sjöström från Swerea MEFOS berättade att företaget genom pilotexperiment lyckats hitta en metod att utvinna en järnvanadiumlegering ur malm från den finska Mustavaaragruvan som var i dri 197–198, tills vanadinpriset föll. Processen är en kombination av mineral-, pyro- och hydrometallurgi. Malmen är en komplex titan-vanadin-järnmalm. Upparbetningen sker i flera olika processteg. Processen är hållbar, eersom det förutom malmen går att tillsätta slaggrester, en biprodukt från SSAb:s ståltillverkning i Sverige och Finland och som innehåller titandioxid och vanadin. beslut om att bygga en eventuell fullskalig anläggning i brahestad kommer att tas i slutet på år 2017. Peter de Bruin, seniorforskare vid Ericsson, presenterade möjligheterna för mobil kommunikation under jord. Han ansåg att det är
en fördel om kontakten med internet kan ske direkt från gruvan och inte från en nära gruvan liggande mast eersom en glasfiberkabel lätt kan förstöras vid grävningsarbete. Peter Burman från boliden visade på testerna med autonom trucktransport i bolidens underjordsgruva i Kankberg, Jan Nyqvist, Abb, presenterade projektet styrd ventilation under jord i samma gruva och Rikard Mäki, Volvo Construction Equipment, visade på tekniken med ärrkontrollerad lastning. Enligt John Sandberg, Ericsson, och Magnus Leonhardt, Telia, finns det ingen färdig affärsmodell för tjänsten autonom transport under jord. Kvaliteten i styrningen av trucken kan idag ske med millimeterprecision men det krävs tillgång till internet. Inom fem till tio år bedömer man att självkörande bilar kommer att vara standard ovan jord. K ▶ AGNE RUSTAN ◀
bErGSMANNEN
1, 2017
3
Se men inte röra? Inte alls, på STOXA får du provköra Nytt datum och ett kompaktare mässområde. Möten, nyheter och inspiration. Räcker det för att locka en ny storpublik till MaskinExpo 2017? Bergsmannen har kollat läget inför Nordens största maskinmässa.
Det är en gnistrande vacker februaridag när vi besöker STOXA strax bortom Arlanda flygplats. Om tre månader ska här arrangeras MaskinExpo. En folkfest i dagarna tre som ska hållas för 34:e gången i ordningen. Men nu lägger området inbäddat i snö och utstrålar lugn och absolut stillhet. Fast kanske är det en illusion? Lite som ett tidigt vårtecken: för under ytan pågår en febril aktivitet. Mässans högkvarter är inhyst i Skepptuna Golfs gamla klubbhus. Fastigheten ingick i köpet när man för sex år sedan flyttade från barkarby flygfält till den då konkursade golanan på 90 hektar.
I familjeföretaget jobbar för stunden en handfull personer med att dra upp riktlinjer och detaljplanera mässan, sköta bokningar och serva utställare. Kommunikationen är viktig och det är inte ovanligt att ha uppåt tio kontakter med en utställare. Det är ett året runt-jobb att arrangera en stor mässa. När MaskinExpo drar i gång 18 maj har personalstyrkan vuxit till 200 personer för att ta hand om uppåt 20 000 förväntansfulla besökare. Varför är MaskinExpo så viktig för Sveriges entreprenörer? ”Det är ett unikt tillfälle att träffa sina tillverkare och leverantörer. Många tycker
Familjeföretaget bakom MaskinExpo arbetar året runt med mässan.
3
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
också att det är oerhört roligt att träffa likasinnade, handla till mässpriser och titta på folk. Det handlar också om en stor kärlek till maskinerna”, säger marknadschefen Carina Tegelberg. MaskinExpo är ett ständigt förbättringsarbete i nära dialog med utställare och besökare. Det ställs höga krav för att försöka göra alla nöjda. I år har mässan tidigarelagts till 18–20 maj för att inte krocka med Kristi himmelfärdshelgen. Dessutom har mässområdet flyttats: ”Vi har lyssnat på besökarnas önskemål. Det är en lite kompaktare och finare plats för att göra avstånden kortare och besöket mer effektivt”, säger Carina Tegelberg.
En trend på årets mässa är att det blir fokus på innovationer inom redskap och tillbehör. Kanske även något av ”släpvagnens år” till följd av minigrävarnas ökade popularitet. Till de mer spektakulära inslagen hör Fann VAtekniks planer på att gräva ner ett reningsverk och livesända det på nätet. Positivt är också att Maskinleverantörerna valt ut MaskinExpo 2017 som mellanårsmässa och rekommenderar sina medlemmar att ställa ut där. Det är en mässa som syns, hörs och märks med motorvrål och action. Kombinationen rejäla ytor och krafulla maskiner gör MaskinExpo till en plats för lockande provkörningar och demonstrationer. En mötesplats med maskiner, redskap och tillbehör för entreprenad, vägunderhåll, grönytor, lantbruk, skogsbruk och bergsbruk. Här kan man se och provköra grävmaskiner, hjullastare, grävlastare, pickuper, transportbilar, dumprar, minigrävare, skopor och tillbehör. Genom åren har man ha allt från stenkrossning med en maskin från 1907 till äkta bierstube (ölstuga) och en velodrom med orkester och dödsföraktande motorcykelförare. Till de mest populära inslagen hör veteranklubbarna som kör sina klenoder i tidstypiska blåställ och keps. Det är maskinkärlek i sin ädlaste form. Naturligtvis handlar mässan i slutändan om pengar och affärer. För mindre utställare måste försäljningen ställas direkt mot kostnaden att vara här. För större företag handlar
Fredagen brukar ha flest besökare och bjuder på ett mix av besökare. rekordet ligger på 33 000 besökare och till årets mässa hoppas man på runt 20 000. Till viss del hänger det på vädret. Förra året var en ganska kylslagen och blöt tillställning vilket tveklöst påverkade besökssiffrorna (13 000 personer och 30 utställare). Nu är det dags att börja ladda inför vårens mässa. Gummistövlar eller shorts? Historia 1983 startade Curt Wirenholt (Carina Tegelbergs pappa) första MaskinExpon på parkeringen till Täby Galopp med 0 utställare. Då som nu var entreprenadmaskiner i fokus. Mässan växte och fyllde med tiden hela travbanan. Carina Tegelberg, marknadschef MaskinExpo.
det om långsiktighet. Att både vårda befintliga kundrelationer och att hitta nya. Hur mycket säljs det då för på MaskinExpo? Vid senast utvärderingen uppskattades försäljningen under mässdagarna till 00 miljoner kronor. En utställare hade order för 11 miljoner kronor. Mässdagarna lockar till sig olika typer av besökare. Generellt är torsdag dagen när stora företag och kommuner kommer på besök. Lördagen är det många mindre företag och familjeföretag med hela personalen på plats.
200 flyttade man till barkarby flygfält. Mässan fortsatte att expandera, men med tiden bestämdes att det skulle byggas bostäder på den hyrda marken. Åter blev man tvungen att hitta en ny lösning. I Stockholm fanns inget område som var tillräckligt stort. 2012. Inflyttning. En dryg mil bortom Arlanda flygplats hittade man en 90 hektar stor golana som var till salu. Perfekt för en mässa i storformat. Namnet på området blev STOXA – Stockholm Outdoor Exhibition Area. Området fick elektricitet och byggdes om med vägar, grusplaner, monterytor och mässlinga. K ▶ TEXT OCH PERSONFOTO: NIKLAS NYBERG ◀
Volvo CE:s ramstyrda dumper A45G kunde du se på ett tidigare MaskinExpo. Foto: Volvo.
bErGSMANNEN
1, 2017
37
Institutionen för materialkunskap ANNIKA BORGENSTAM HAR VALTS IN I IVAs AVDELNING BERGS- OCH MATERIALTEKNIK Annika Borgenstam är professor i materialvetenskap vid KTH och leder bland annat VINN Excellence Center Hero-M som kombinerar världsledande forskning med intensiva och i sitt slag unika industrisamarbeten. Annika Borgenstam, professor i materialvetenskap vid KTH.
PETER SAMUELSSON DISPUTERADE Den 2 februari disputerade Peter Samuelsson vid institutionen för materialvetenskap vid KTH på en avhandling om Management of Technology i processindustrin. Opponent var Rob Boom, tidigare forskningschef vid Hoogovens och numera professor vid Tekniska Universitetet i Del, Holland. Peter Samuelsson har i sitt doktorsarbete utvecklat en modell för produktionssystemets materialkonvertering och dess förmågor inom processindustrin. Avhandlingen innehåller också ett flertal praktiska exempel från stålindustrin, som visar på kopplingen mellan marknadskrav, strategi och hur de sedan inverkar på den tekniska utvecklingen av produktionssystemets kapabiliteter, främst genom utveckling av processer och processteknologi. Modellen består av ett antal variabler som beskriver produktionssystemets förmågor avseende ingående material och råvaror, materialkonverteringen samt utgående produkter. Modellen har sedan använts för att analysera gränssnittet produktion/FoU och hur konfigurationen av materialkonverteringen påverkar FoU verksamheten. På ett likartat sätt har också konfigurationen av materialkonverteringen och dess påverkan på både produktionsstrategi och affärsstrategi studerats. Modellen har utvecklats och testats mot mineral-, livsmedel-, stål- och skogsindustrin. både den vetenskapliga och praktiska nyttan av modellen har demonstrerats 38
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Annika borgenstams arbete är inriktat mot materials struktur från nano- till mikronivå med fokus på förståelsen för hur en viss struktur uppkommer och hur den kan förändras. Det viktigaste syet är att utveckla modeller som beskriver hur strukturer bildas och som kan användas vid design av nya material eller för att förbättra redan befintliga material. Även om modeller står i centrum är det nödvändigt att arbeta experimentellt för att öka förståelsen för de omvandlingar som ska beskrivas samt för att verifiera utvecklade modeller. En stor del av hennes forskning bedrivs inom centret Hero-M. Annika leder idag arbetet med ”Integrerade beräkningsmetoder inom materialtekniken” eller Integrated computational materials engineering, (ICME).
I sin egenskap som prefekt och som ansvarig för Hero-M skapar hon genom sitt ledarskap ett mycket konstruktivt och positivt samarbete mellan svensk industri och akademi. Detta har bland annat resulterat i 31 procent sampublikationer med svensk industri. Hero-m består idag av tolv företag med verksamhet i Sverige och är ett mycket dynamiskt centrum. Hero-M var ett av få VINNEX-center som eer tio års finansiering beviljades ytterligare fem år av VINNOVA; Hero-M2i (Hero-M to Innovation) med start i maj 2017. KTH har 2014–201 avancerat från position 48 till 39 i QS i området Materialvetenskap, mycket tack vare borgenstams arbete. K
i ett antal fallstudier i dessa industrier. Det vetenskapliga bidraget består i att modellen är ett nytt verktyg som underlättar analys av ett företags pro duktionssystem inom processindustrin och dess generiska kapabiliteter. Peter har handletts av en trio bestående av professor Pär Jönsson, docent Per Storm och universitetslektor Anders Tilliander. K
Peter Samuelsson, vid institutionen för materialvetenskap vid KTH, och opponenten Rob Boom, professor vid Tekniska Universitetet i Delft, Holland.
BERGS + KEMI = SANT!!! För att informera om civilingenjörsprogrammet Materialdesign på KTH (och rädda några kemister) deltog programmet på berzeliusdagarna 2017, 27–28 januari, på Aula Magna på Stockholms Universitet. Svenska Kemisamfundet har anordnat berzeliusdagarna sedan 19 med syet att ge svenska gymnasister en inblick i vad det innebär att studera kemi på högskola och vad man jobbar med som kemist. Omkring 30 gymnasieelever deltar årligen i arrangemanget på Stockholms universitet, genom stipendier finansierade av skolor och näringsliv i hela Sverige. K
Johanna Josefsson och Souzan Hammadi, studenter på Materialdesign.
Storsatsning på tillämpad innovation i Bergslagen Bergsskolan har investerat i avancerad teknik, som kan användas för att optimera tillverkningsprocesserna hos många av Bergslagens små och medelstora företag. Satsningen på dryga två miljoner kronor är möjlig tack vare medel från Minprostiftelsen, Vargstiftelsen och Länsstyrelsen i Värmland.
FOI ANPASSAD TILL MINDRE FÖRETAG/UNDERLEVERANTÖRER De stora företagen i Svensk industri, så som LKAb, Sandvik, boliden, SSAb med flera har den nödvändiga infrastrukturen för att nyttogöra akademisk kunskap. De har en lång tradition av att samverka med lärosäten som KTH, Chalmers, Luleå tekniska Universitet och så vidare. Detta har tillsammans med statliga forskningssatsningar lett till att företagen nått starka positioner på den internationella marknaden. Vad gäller de små och medelstora företagen går alltför oa forskningsanslagen och de stora utlysningarna dem förbi; dessa företag har svårt att få ihop den dagliga produktionen med den satsning i tid som krävs för att delta i dessa projekt. Dessutom uppstår det ett gap mellan akademiska forskares krav på publikationer i ansedda tidskrier och företagens krav på tillämpbarhet i produktionen. Hela industrin skulle gynnas av att våra små och medelstora företag, som oa är underleverantörer till större företag, i högre utsträckning kunde ta del av den senaste
forskningen på ett sätt som möjliggjorde innovativa, direkta tillämpningar. bergsskolan investerar nu två miljoner i enså kallad dilatometer; en utrustning med vars hjälp vi kan tillhandahålla en vetenskaplig metod för att optimera bland annat värmebehandlingsprocesser, vilket förstås är ett mycket viktigt moment i många företags tillverkning; inte minst i mindre verkstadsföretag. Vi riktar oss som vanligt till industrin med ett erbjudande där spetskunskap i världsklass omsätts till direkta, lönsamma insatser i produktionen. BERGSSKOLAN PLANERAR ETT FORSKNINGSPROJEKT Tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) och Örebro universitet planerar bergsskolan ett doktorandprojekt med start 2018. LTU bidrar med sin erfarenhet kring simuleringsberäkningar av lasersvetsning och additiv tillverkning, bergsskolan har mångårig expertis på ståls uppbyggnad och egenskaper och på Örebro universitet finns projektets ledare, professor Nader Asnafi, som bland annat tidigare varit forskningschef på Uddeholms Ab.
Forskningen kommer att inriktas på laserassisterad additiv tillverkning av stål, laserhärdning samt lasersvetsning/”cladding”. Vi kommer att begränsa våra undersökningar till själva stålet, som förstås är ett av bergsskolans styrkeområden. Vår målsättning är också att få med de underleverantörer som idag har ett intresse av dessa metoder, eller som ser dem som innovationer och lönsam framtida utveckling. De första spännande resultaten har redan kommit in (ett år innan projektstart!) genom ett antal laborationer utförda av studenterna på bergsskolans Högskoleingenjörsprogram i Materialteknik, inriktning metallurgi. De visar hur hålltiden vid härdning kan kortas ner genom att manipulera stålets uppbyggnad. bergsskolans utbildningar är sannerligen anpassade till företagens framtida ko m p e t e n s b e h o v ; dessutom levererar vi lönsam innovation till industrin. K Jörgen Andersson, rektor bergsskolan bErGSMANNEN
1, 2017
39
Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm
Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se
Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se
”Innovative Steel for a Better Engineered Future”
Verksområdet, Ovako i Hällefors.
MÅLET FÖR VÅRT STUDIEBESÖK den 12 oktober 201 var Ovako i Hällefors. Då träffades vi, sjutton medlemmar från Svenska bergsmannaföreningen och Värmländska bergsmannaföreningen, för lunch på Hammarns Vägkrog i Grythyttan, varefter konvojen färdades mot Norra Porten hos Ovako. Vi välkomnades av Mikael Thunman, ansvarig för Teknik och Kvalitet, och av Hampus Böe, produktingenjör. Mikael kom till företaget för snart två år sedan med gedigen erfarenhet från den tyska stålindustrin samt en doktorsgrad inom ämnet ”rent stål”. Hampus anställdes på företaget eer ett examensarbete på bergsskolan som förbättrade värmebehandlingsresultat i verket. Vi utrustades med skyddskläder (”säkerheten först”), gavs en företagspresentation och sedan begav vi oss ut i två grupper på långa vandringar genom valsverket och förädlingen. OVAKO ägs sedan 2010 av riskkapitalbolaget Triton, har huvudkontor i Stockholm, elva produktionsanläggningar i Europa och flera säljbolag i Europa, USA och Asien. Produkter såsom varmvalsad stång, kallarbetad stång, bergborrstål, speciella profiler, ringar och sömlösa rör säljs till till exempel dieselpumpar i fordonsindustrin, kullagerindustrin, gruvindustrin, vindkrasindustrin och diverse tillverkningsindustrier för exempelvis kättingar och clips till järnvägar. Specialsstålsorter inkluderar maskinsstål M-steel, kullagersstål bQ-steel, isotropiska 40
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
IQ-steel, SZ-steel för temperaturer under noll och slitstarkt Wr-steel. Ett av produkternas främsta kännetecken är rent och homogent stål med isotropiska egenskaper. Ovako säljer över 8 procent av sina produkter i Europa; resten går till Nordamerika och Asien. OVAKO HÄLLEFORS ingår i en produktionsgrupp där stålämnen tas emot från Hofors, Smedjebacken och Imatra i Finland. Verket i Hällefors har undergått omfattande omorganisationer, och specialiserar sig idag på valsning med ett mediumvalsverk samt förädling genom värmebehandling, svarvning, slipning, dragning och kapning av stång. Med 40 anställda svarar man för en flexibel produktion av högkvalitativa långa stålprodukter till kunder med mycket höga krav på stålets renhet och utmattningshållfasthet. En tredjedel av personalen i Hällefors arbetar i valsverket, som präglas av hög flexibilitet i omställning till olika order. Det är med stolthet man håller hög kvalitet i sina produkter och högt totalutbyte med en effektiv retursstålshantering. Färdigvalsade stångdiametrar varierar från trådstorlek till 72 mm med över tio valspar
i linjen. Det var slående att se hur tolv meter långa startämnen kunde bli över tre kilometer långa eer förvärmning och valsning i flera valspar – stängerna kapas i flera delar på en nästan 80 meter långt svalbädd. Hastigheter över 30 km/timme är inte ovanliga. I vidareförädlingen av valsade stänger kunde vi beskåda homogenisering, mjukglödgning, induktionshärdning, anlöpning, riktning, svarvning, centerless slipning, kapning till kundorderslängd och ultraljudsprovning. Flera nya investeringar här ska säkerställa att man håller hög effektivitet, flexibilitet och kvalitet enligt kundernas krav. Investeringar för anställdas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet prioriteras. Mikael och Hampus berättade om Ovakos kärnvärden ”nytänkande, kunnig ansvarsfull” – och demonstrerade stort ansvar i deras omhändertagande av oss besökare. Vi fick även ett ”tack för visat intresse” av våra värdar dagen eer besöket! Tack för gästvänligheten! Detta var det andra industribesöket 201. Det förra var i Garphyttan (rapporterades av Claes-Henrik Engström i ett tidigare nummer) och vår ambition är att 2017 återkomma med ytterligare två industribesök. K ▶ TEXT OCH FOTO: DEBBIE JÖRGENSEN ÅGREN ◀
Hampus Böe, produktingenjör och Mikael Thunman, teknikoch kvalitetschef.
Generationsbyte av professor i processmetallurgi vid LTU, 2016 SbF Polarkretsens medlemmar hälsades den december välkomna av professor Bo Björkman som nyligen slutat som ämnesföreträdare i Processmetallurgi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). bo utbildade sig till kemist vid Universitet i Umeå. Han har varit verksam som professor i Luleå i 2 år och har nu gått ner till halvtid. Föredragande var även den nye professorn i Processmetallurgi, Caisa Samuelsson, som fått sin utbildning till doktor på LTU och tillträtt sin tjänst den 1 juli 201. bo meddelade att Processmetallurgi och Mineralteknik i dag är sammanslagna till en avdelning vid LTU inom storinstitutionen Samhällsbyggnad och Naturresurer. Jan Rosenkrantz från Tyskland, som för några år sedan eerträdde Eric Forssberg som ämnesföreträdare i mineralteknik vid LTU, är idag chef för de nu sammanslagna avdelningarna processmetallurgi och mineralteknik. Jan har tagit över Eric Forsbergs tradition att årligen arrangera en Mineralteknikkonferens i Luleå i början av februari. Professuren i Geometallurgi som innehades av professor Pertti Lamberg är för närvarande vakant. PERSONAL Inom processmetallurgi finns i dagsläget tre heltidsprofessorer, en adjungerad professor (Lena Sundquist från Swerea Mefos) samt sju tillhörande övrig personal. Vid processmetallurgi finns även sju doktorander och två aktiva industridoktorander. UTBILDNING Antalet elever i metallurgi och mineralteknik är tolv stycken i ärde årskursen, 1 i tredje och tio i andra. Antalet sökande var tyvärr inte tillräckligt stort för att starta utbildningen hösten 201. FORSKNING OCH UTVECKLING bo berättade att avdelningens forskning omfattar allt från anrikning till gjutning. Då det gäller metallurgin ligger den koncentrerad runt högtemperaturkemi, hydrometallurgi, termodynamisk modellering samt slaggmetallurgi. Forskningsprojekten omfattar basmetaller, återvinning av metaller, masugnsteknik och oxidations- och reduktionsprocesser. Samarbete sker med boliden, SSAb, LKAb och även med universitetet i Uleåborg (Timo Fabricius). I ett av projekten studeras möjligheterna att i masugnsprocessen ersätta koksen med biomassa i agglomeratform, biobaserad koks eller genom reduktion med andra ämnen. En fortsättning på Centre of Advanced Mining and Metallurgy (CAMM), som nu pågått i fem
Bo Björkman och Caisa Samuelsson.
år, har beviljats och en fortsatt finansiering har erhållits med 21 Mkr/år för ytterligare fem år. Ansvarig för centrumet är professorn i malmgeologi Per Weihed. Från boliden Ab har processmetallurgin ett årligt stöd på tre Mkr som bidrag i olika doktorandprojekt. Sammantaget med övriga projektintäkter kan den finansiella situationen anses vara god. Valet av projektinnehåll gör att konkurrensen med processmetallurgisk forskning på KTH är liten och att forskningen i Luleå till stora delar är unik.
bland annat fanns ett stort antal små ugnar för olika ändamål. I en ugn kunde man under försöket mäta viktminskningen hos ugnsprovet och även värmeavgivningen till omgivningen. Möjlighet finns också att rena inköpta gaser som användes vid försöken. I ett nyligen inköpt mätinstrument kunde man med hjälp av laser mäta vilka grundämnen som finns hos enskilda mineralkorn i en fast stuff på ppb-nivå. Lasern kunde även användas för att hyvla ner provet så att nya ytor med mineralkorn kunde undersökas.
Caisa berättade att hon i sitt doktorsarbete studerat stobildning i kopparprocesser. Caisa forskar även inom området återvinning av metaller ur elektronikskrot och på en deltagarfråga beskrev hon hela processen. Eer fragmentering av elektronikskrotet så värms det upp i en konverter och resultatet blir en så kallad svartmetall. Plasten i elektronikskrotet ger bränsle till processen och fungerar även som reduktionsmedel. Eer konverten blandas svartmetallen med malmkoncentrat från bolidens gruvor.
Under hela föredragningen och besöket till laboratoriet ställdes många olika frågor från SbF:s Polarkretsmedlemmar och alla frågor besvarades kunnigt av både bo och Caisa. besöket tog därför en timme längre än ursprungligen planerat. K
På en annan fråga från deltagarna framgick det att det har pågått forskning vid avdelningen om återvinning av litiumjonbatterier. Återvinningen av batterierna är en utmaning eersom batterierna inte är konstruerade för återvinning. Det finns dock ett företag i belgien, Umikor, som återvinner metaller från batterierna. Laboratoriet, som var uppdelat på två mindre och en större lokal, har i huvudsak låg takhöjd, bra utrustning för karakterisering av materialegenskaper och att utföra olika ugnsförsök.
▶ TEXT OCH FOTO: AGNE RUSTAN ◀
KALENDER 2017 17 mars 1 april
28 april 26 augusti 2 september
22 september 20 oktober 24 november
Jk-afton Opera Maskeradbalen med efterföljande middag på Jernkontoret. Årsmöte Bergsvaganza Bergsmannagolfen på Friiberghs Golfklubb vid Örsundsbro Jk-afton Jk-afton Jk-afton
KALENDER 2019 23 november
Bergs 200 år. Jubileumsmiddag på Stadshuset, Stockholm.
bErGSMANNEN
1, 2017
41
Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin
Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67
Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 bNr 37 Finnslätten 721 3 Västerås 021-32 0 00 www.abb.com/measurement www.abb.com/stressometer ABB Metals and Mining Terminalvägen 24 721 9 Västerås 021-32 0 00 www.abb.com/metals ALS Minerals Hammarvägen 22 943 3 Öjebyn 0911- 800 fax 0911-00 8 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com Arinox box 290 32 24 Skara 011-202 20 fax 011-120 2 info@arinox.se www.arinox.se 42
bErGSMANNEN
1, 2 0 1 7
Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden 10 23 Stockholm 020-78 44 kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com www.atlascopco.se Bergsskolan box 173 82 24 Filipstad 090-12 0 fax 090-12 99 info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se Cavotec Sverige Fagerstagatan 13 3 Spånga 08- 22 00 fax 08- 22 22 info@cavotec.se www.cavotec.com
ContiTech Scandinavia box 38 14 93 Kista 08-444 13 30 fax 08-70 info@contitech.se www.contitech.se
Ferrolegeringar box 713 103 88 Stockohlm 08-44 0 fax 08-79 0 3 info@ferrolegeringar.se www.ferrolegeringar.se
E. Sabel box 841 31 18 Lidköping 010-4 77 30 info@sabel.se www.sabel.se
Filterteknik b.w. box 170 17 17 bromma 08-2 91 0 fax 08-2 91 8 info@filterteknikbw.se www.filterteknikbw.se
Envicom Skogsklintsvägen 41 90 Uddevalla 070-328 7 7 info@envicomab.com www.envicomab.com EPC Sverige Hugelsta 3 02 Eskilstuna 01-13 90 77 fax 01-12 87 10 www.epc-groupe.se
Fogmaker International box 800 30 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com
Gruvteknik Saxdalsvägen 2, 771 Ludvika 0240-374 9, 070-37 3 29 070-744 lager: 0240-370 01 fax 0240-37 8 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Harald Pihl box 7387, 187 1 Täby 08-731 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf box 02, 27 2 bjuv 042-8 00 fax 042-8 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com Indesko box 214, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-79 79 30 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 194 1 Upplands Väsby 08-90 880 20 fax 08-90 880 2 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 34 FI-9900 Sodankylä, Finland +38 (0)40 080 793 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 1 Upplands Väsby 08-90 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Megamet Framtidsgatan 4 22 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 info@megamet.se www.megamet.se Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-2 00 fax 0410-2 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com Mikron box 1307, 172 2 Sundbyberg 08-4 821 40 fax 08-4 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 0 Smedjebacken 0240- 8 00 fax 0240- 8 01 www.morgardshammar.se
MS Analytical Prästgårdsgatan 34 941 32 Piteå 070-08 1 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net
Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 2 21 Karlstad 04-8 33 10 fax 04-87 4 0 rubber.karlstad@rubberco.se
Nordkalk box 901 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se
S-E-G Svenska box 11143 11 11 bromma 08-74 74 00 fax 08-74 7 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se
jan.olars@nordkalk.com 010-47 2 81 073-920 1 7 Nordkalk Corporation Tytyrinkatu 7 FI-08100 Lohja Finland firstname.lastname@ nordkalk.com www.nordkalk.com anna-kaisa.haapajarvi@ nordkalk.com +38 (0)20 73 739 +38 (0)40 707 2401 OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9 793 3 Leksand 0247-13 7 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se RHI Refractories Nord brovägen 9 182 7 Stocksund 08-14 822 40 fax 08-14 822 0 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com Rubber Company (huvudkontor) box 17 18 21 Vallentuna 08-14 30 70 fax 08-14 30 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se Rubber Company (norr) Mätarvägen 1 901 33 Umeå 090-71 80 fax 090-71 90 rubber.umea@rubberco.se Rubber Company (syd) blockvägen 7 32 4 Växjö 0470-70 72 0 fax 0470-70 72 0 rubber.vaxjo@rubberco.se Rubber Company (mitt) Marinvägen 3 8 33 Sundsvall 00-4 3 90 fax 00-1 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se
Sarlin Furnaces regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 4 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1 449 44 Nol Skandinaviska Titania box 113 183 11 Täby 08-78 42 0 fax 08-78 81 8 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se Sulzer Pumps Sweden 010-130 1 00 info.abs.se@sulzer.com www.sulzer.com/sweden Superior Graphite box 13000 80 13 Sundsvall 00-13 40 070-8 0 13 fax 00-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com Svetsansvarig i Sverige Gravanäsvägen 11 342 93 Hjortsberga 072-10 7 00 info@svetsansvarig.se www.svetsansvarig.se Swedfan International box 110 24 42 Löddeköpinge 070-870 09 2 peter@swedfan.se www.swedfan.se Swerea KIMAB box 7047 17 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab Swerea MEFOS box 812, 971 2 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos
T Knutsson box 0207 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys brändavägen 79 32 rättvik 0248-12 77 fax 0248-137 8 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 0 Åkersberga 08-40 870 10 fax 08-40 21 0 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2 14 40 Kista 08-22 08 80 www.uht.se Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 22 47 Lund Vretenvägen 13 171 4 Solna 04-17 7 4 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19 973 4 Luleå 0920-2 17 0 070-37 3 3 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-47 7 00 fax 08-47 9 70 Timmervägen 87 3 Sundsvall 00-700 43 10 fax 00-10 24 91 Torpslingan 17 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-189 99 box 822 982 38 Gällivare 010-03 0 00 fax 0970-2 00
bErGSMANNEN
1, 2017
43
Produktregister Analyser ALS Minerals MS Analytical
Diamantborrkronor Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
Arbetsvalsar T Knutsson
Diamantborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
A
Automatfilter för rå- och kylvatten Filterteknik b.w. Automation Abb Metals and Mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning Metso Sweden Xylem Water Solutions Sweden Bandoch rulltransportörer Metso Sweden
B
Banddragmätare Abb Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) Abb Force Measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden Bandtransportörer Metso Sweden S-E-G Svenska Bandvågar OJ:s Vågsystem S-E-G Svenska
Dimensionsmätning Abb Force Measurement Dolomit Lhoist Drivsystem, komponenter Morgårdshammar
Bildanalys Mikron
Bränd dolomit Lhoist
Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik
Gjutgods (Ni-hard) E. Sabel
I
Industriugnar Sarlin Furnaces
Eldfast material Envicom Kerneos Nordic Megamet rHI refractories Nord T Knutsson
Gjutna valsar T Knutsson
Isoleringsmaterial Höganäs bjuf T Knutsson
Gjutrör T Knutsson Glasfiberprodukter T Knutsson
Eldfast murbruk och massor rHI refractories Nord T Knutsson
Glasfiberväv T Knutsson
Eldfast tegel Höganäs bjuf
Godsslang rubber Company
Eldfast tegel och lera Höganäs bjuf
Grafiska smörjmedel Superior Graphite
Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories Nord
Grafitelektroder Envicom
Elektrisk drivutrustningar Abb Metals and Mining
Elektriska ugnar Sarlin Furnaces
Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige
Ferrolegeringar Skandinaviska Titania
CFC- och grafitfixturer T Knutsson
Ferrosvavel Indesko
1, 2 0 1 7
Gjutgods Sarlin Furnaces
Gjutmassor T Knutsson
E
Brännare Thermalloys
bErGSMANNEN
Härdanläggningar Sarlin Furnaces
G
Eldfast installation Megamet
Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar Abb Metals and Mining
C
Gasbrännare Sarlin Furnaces
Gjutlådeinfodring T Knutsson
Elektromagnetiska bromsar Abb Metals and Mining
Bränd kalk Lhoist Nordkalk
Gasarmatur Sarlin Furnaces
Häggloader, grävarmslastare Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning Abb Metals and Mining
Elektriska element Sarlin Furnaces
Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces
Flusspat Indesko
Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik
Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson
Eldrivna gruvtruckar Abb Metals and Mining
Bergborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
44
D
Filter Filterteknik b.w.
F
Grafitprodukter Superior Graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden Guides/inledare Morgårdshammar Gummiduk rubber Company Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden Hasplar (Soprem) Tuna Teknik
H
Hydraulsystem, komponenter Morgårdshammar
Isoleringstegel Höganäs bjuf T Knutsson Kabel för rörliga maskiner, upp till 240mm²/ 400–24 000 volt Cavotec Sverige
K
Kabelvindor Cavotec Sverige Kalk Lhoist Nordkalk Kalksten Lhoist Nordkalk
Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) Abb Force Measurement Keramiska fibermaterial T Knutsson Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik Konkrossar Scandia Maskin Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec Sverige Kopparlegeringar Harald Pihl
Kross Scandia Maskin Krosskopa Scandia Maskin Krossutrustning Metso Sweden Kvarnar Metso Sweden Kvarnfoder Metso Sweden Kvarnfoder (Ni-hard) E. Sabel Kärnborrutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Labbsiktar Scandia Maskin
L
Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier MS Analytical
Lastmaskiner och truckar Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning Metso Sweden Mischmetall Skandinaviska Titania Mobila band Scandia Maskin Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces Mätinstrument för valsverk Abb Force Measurement Ni-Hard gjutgods E. Sabel
N
Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik
Nödduschar Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Omrörare Sulzer Pumps Sweden
O
Pumpar Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik
Skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys
Radiostyrningar Cavotec Sverige
Skänkvärmare T Knutsson
Rent järn (armcojärn) Arinox
Slaggbildare Kerneos Nordic
Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin
Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin
Retortrar och crackers Sarlin Furnaces
Slamhantering Metso Sweden
Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik
Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin
R
Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar Scandia Maskin
Omrörare för stränggjutning och skänkugnar Abb Metals and Mining
Rökgasrening Lhoist
Lok Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden
Oxygenlansar (Daiwa) Skandinaviska Titania
Rör – slitdetaljer E. Sabel
Magnesit rHI refractories Nord
Oxygenlansar (Trafimet) Envicom
Rörkapmaskiner Tuna Teknik
Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs bjuf
Oxygenlasrar T Knutsson
Segjärnvalsar T Knutsson
Pillow Block-lastceller Abb Force Measurement
Service Metso Sweden
Planhetsmätning Abb Force Measurement
Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden
Legeringar (Enpar) Tuna Teknik
M
Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) Arinox Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin
P
Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk Abb Force Measurement Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Pressductor-produkter Abb Force Measurement
Materialhantering Metso Sweden
Process- och produktionsstyrning Abb Metals and Mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi
Materialprovningsutrustning (Buehler) Mikron
Processutrustning för industrin Abb Metals and Mining
Massflödesmätare S-E-G Svenska
Provberedning MS Analytical
Skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories Nord T Knutsson
S
Service för kraftmätning och planhetsmätning Abb Force Measurement Siktar Metso Sweden Scandia Maskin Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik
Slitgods Metso Sweden Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden Släckt kalk Nordkalk Smidda valsar T Knutsson Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål Arinox Spolstenar rHI refractories Nord Sprutmassor Höganäs bjuf rHI refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Stampmassor Höganäs bjuf rHI refractories Nord Stoppare Höganäs bjuf T Knutsson Stressometer – system Abb Force Measurement bErGSMANNEN
1, 2017
4
Strålningsrör T Knutsson Thermalloys
Termoelement – skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson
Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik
Stränggjutningsförnödenheter Höganäs bjuf T Knutsson
Titan Harald Pihl
Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik
Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem Abb Metals and Mining Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Sulzer Pumps Sweden Styr- och reglersystem för ugnar Sarlin Furnaces Stål- och valsverk Morgårdshammar Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) Skandinaviska Titania Termoelement Sarlin Furnaces
T
Tjockleksmätare för processlinjer Abb Force Measurement Tjockleksmätare för valsverk Abb Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson Transmission rubber Company Transportband Metso Sweden rubber Company Scandia Maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden Transportörer Metso Sweden Tråd, PU Scandia Maskin
Ugnar Mikron Sarlin Furnaces T Knutsson
U
Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Underhållsteknik Morgårdshammar Uppkolningsmedel (Desulco) Superior Graphite Valsar för kallvalsverk T Knutsson
V
Valskraftmätning Abb Force Measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenhantering Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Ventilationsutrustning Atlas Copco Mining and rock Excavation Technique Sweden Swedfan International Ventiler Metso Sweden Vibrationsmätning Vibroakustik Sverige Vågar S-E-G Svenska Värmebehandlingsugnar Sarlin Furnaces T Knutsson
Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson
Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson
Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik
Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces
Valsar för varmvalsverk T Knutsson
Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser ALS Minerals bergsskolan Labtium Analytiska referensmaterial Swerea KIMAb Bergutbildning och materialprovning bergsskolan
Slamhantering Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna
Legeringar Swerea KIMAb
Planhetsreglering/ stressometer Abb Force Measurement
Speciallegeringar Swerea KIMAb
Material- och ytanalys bergsskolan Swerea KIMAb
Metallurgi bergsskolan Swerea MEFOS
Energi och miljö Swerea MEFOS Geoundersökningar bergsskolan Korrisionsforskning Swerea KIMAb Kraft-, dragoch dimensionsmätning Abb Force Measurement bErGSMANNEN
Optimering av konvalsslipning i klusterverk Abb Force Measurement
Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAb
Eldfast material Envicom
4
Kväverening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna
1, 2 0 1 7
Mineralteknik bergsskolan Netanalys Abb Metals and Mining Omrörning Sulzer Pumps Sweden
Processoch produktionsstyrning Abb Metals and Mining Swerea KIMAb Swerea MEFOS Processoptimering valsverk Morgårdshammar Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Rådgivning Svetsansvarig i Sverige
Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk Abb Metals and Mining Swerea MEFOS Utbildning Svetsansvarig i Sverige Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna
Stipendier för Bergsbruket i Bergslagen bergsskolan en liten högskola med stor potential
Knutsbergsstiftelsen och Stiftelsen Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa delar ut stipendier under 2017. Stipendierna skall främja forskning, utveckling och undervisning inom bergsbruket i Bergslagen. I ansökan skall anges hur stipendiet avses att användas. Ansökan skall vidare innehålla examens- och tjänstgöringsbetyg samt intyg från arbetsgivaren som visar att denne är införstådd med att stipendiet söks. Ansökan om stipendium skall senast den 31 mars 2017 ha inkommit till:
materialteknik, inriktning metallurgi & Berg och anläggning
för dig som är redo för nya utmaningar
Knutsbergsstiftelsen, Sven Arvidsson c/o Sveriges Geologiska Undersökning Box 670, 751 28 Uppsala Telefon 070-346 60 68 E-post sven.i.stollen@gmail.com
Högskoleutbildningar z uppdragsutbildningar för företag forskning & utveckling
info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se
ANNONSERA I BERGSMANNEN
NÅ BESLUTSFATTARNA Bergsmannen med Jernkontorets Annaler är den ledande nordiska branschtidningen för stål- och gruvindustrierna. NÅ FRAMTIDEN I DAG Vi distribuerar också magasinet till branschens blivande ingenjörer – studenter inom områden som metallurgi och mineralteknik vid flera universitet och högskolor. Richard Svensk 070-890 0 7, richard@kontaktmedia.se
bErGSMANNEN
1, 2017
47
Posttidning B Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön
en a r e t n se e r p s s Låt o
R O ST . t e h y n tig och vik
r Psst, hä
Den här lilla skylten är beviset på något betydligt större. Automation är långt ifrån någon nyhet för oss – i över 20 år har vi utvecklat och lanserat automatiserade produkter. Nyheten är att vi nu tagit steget att fullt ut applicera denna kunskap på alla våra maskiner. Till exempel på Scooptram ST14, som genom automation gör dina projekt både säkrare och mer effektiva. Gör dig redo för automation på automation-ready.com
är den.