EXPANSION I MEXIKO Suzuki Garphyttan inviger ny anläggning Stipendiat ska skräddarsy stål Råvaror: Osäkerhet Börsen: Uppgång! Stål: Handelskrig?
02 2017
Dina nordiska leverantörer av kolprodukter och legeringar. Carbomax och Ferrolegeringar, ett starkt par när det gäller att hitta rätt kolprodukt och legering till din process, i både stålverk och gjuteri. Besök oss på carbomax.se eller ferrolegeringar.se så berättar vi mer.
Kiruna Wagon nominerat till Swedish Steel Prize – läs mer på sidan 14.
Innehåll #2, 2017 04
Inledare
04
Kalendarium 2017
06
Aktuellt
18
Börsöversikt Stark uppgång över hela linjen
22
Metallpriser Osäkerheten ökar, guldet stiger
24
Politik Tendenser till protektionism på världsmarknaden för stål
26
Fabrik i Mexiko ny fjäder i hatten för Suzuki Garphyttan Många stora biltillverkare skapar marknad för fjädertråd
30
Han vill skräddarsy framtidens stålprodukter Axel Nordin, 2016 års mottagare av Framtidsstipendiet
32
Malmen, maskinerna, människorna LKAB, Cliffton, Komatsu – stor, större, Kiruna
40
Jernkontorets annaler Metalliska material, jämställdhet, svenska stålklänningar
44
Bergsbladet Talga Resources brytning av grafit för grafenproduktion, Sandvik och stål, filmkvällar på Anders Hansers biograf
46
KTH Institutionen för materialvetenskap John Ågren hyllades med symposium, Täby-elever testade på materialforskning
48
Bergsskolan Vi befinner oss i framtiden
50
Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin Adress- och produktregister
54
Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin
Inledare Debatterna hårdnar – men hotar verkligen handelskrig? svenskt stål och svensk gruvnäring utgör på många sätt ryggraden i den svenska ekonomin – och de gör det därför att de i alla avseenden och sammanhang strävar eer att maximalt utnyttja de framsteg som modern data- och informationsteknologi erbjuder. Det är ett exempel på hur en nästan uråldrig näring inte bara kan överleva – utan också utvecklas – genom att vara en del i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. att vi för varje nummer strävar eer att utöka bevakningen av tekniska framsteg och forskning i våra branscher innebär inte på något sätt att vi minskar bevakningen av historien. snarare avser vi att avsätta fler sidor till reportage och artiklar som berättar om branschernas historiska arv; det ger både perspektiv och inspiration inför framtiden. I det här numret inleder vi också vår utlovade breddning av materialet med en genomgång av ansatserna till handelskrig på världsmarknaden för stål. I vissa fall får man en känsla av att mellan en del stater är redan
Måndag
handelskriget i full gång – i en del andra fall är tongångarna hårda – men där är det mindre som talar för att införande av i verklig mening nästan omöjliga tullmurar. men visst finns tendenserna till protektionism där som ett tydligt stråk i de politiska debatterna. I Indiens fall är det till och med mer än en tendens – samtidigt som landet ser ut att vara på väg att bli världens näst största stålproducent signalerar man tydligt att man tänker vidta fler regleringar för att skydda hemmamarknaden och säkra den för inhemska producenter. Donald Trumps utspel om ”buy american” har dock redan mött motstånd från de som är verksamma i byggandet av pipelines. I vilket fall står vi inför spännande tider – i år dessutom med flera viktiga val i europa som kan påverka allt från eU:s sammansättning till valutor och råvarupriser. För våra exportberoende branscher är omvärldsbevakning därför självklar och viktig – det är därför vi kommer att sätta in mer resurser i vår bevakning på detta område.
Kalendarium
25–27 MAJ ESSC 2017 & DUPLEX 2017 Konferensen behandlar alla aspekter av produktionsteknologins utveckling inom stålindustrin. Konferensen vänder sig både till dem som är verksamma inom forskning och akademi och dem som har funktioner i bransch och industri.
12–13 JUNI 2ND JOINT SYMPOSIUM – IRON AND STEEL INSTITUTE OF JAPA – STAHLINSTITUT VDEH – JERNKONTORET Ur programmet:
Plats: bergamo, Italien Läs mer och anmäl dig på: aimnet.it/essc2017.htm
Plats: Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan 10, stockholm Kontakt: robert.vikman@jernkontoret.se
Årgång 201
• energy, environment and circular economy • reduction and blast furnace technology • Physical metallurgy, melting, casting and solidification
Redaktionschef och ansvarig grafisk form Lars Winterstrand
Upplaga TS 4 600 exemplar (2015)
Annonser Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se
Utgivare Format Publishing Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53
Foto Andrzej Markiewicz (personfoto)
Editor-at-large Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50
Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se
bergsmannen
2, 2 0 1 7
18–22 JUNI THE 5TH INTERNATIONAL CONFERENCE ON STEELS IN CARS AND TRUCKS 2017 Här möts representanter för bil- och stålindustrin. Årets motto är: ”Framtida trender i utvecklingen av stål, processteknologi och applikationer.” Plats: amsterdam-schiphol Läs mer och anmäl dig på: sct2017.com
Prenumeration Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor. Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm
Tryck Exakta Print, Malmö www.bergsmannen.se
I nästa nummer inleder vi också en breddning av materialet som innebär att vi i en egen avdelning speglar allt det spännande som händer när det gäller byggprojekt av vägar, tunnlar och fastigheter. På många sätt är ju detta verksamhetsområden som i många avseenden inte bara gränsar till utan också ibland flyter samman med stål- och gruvbranscherna. Det känns därför som en naturlig och självklar utveckling för vårt magasin. K
Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448
Affärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar
EN ARTIKEL FRÅN AGA
Specialisterna rycker ut och ökar företagens kapacitet Det är ofta möjligt att optimera befintlig utrustning så att effektiviten i en förbränning eller värmebehandling ökar med 10-20 procent. Det visar erfarenheter hos Ferronova, AGA:s processerviceteam för värmebehandling och metallurgisk industri. “Vi kan kan rycka ut snabbt och hjälpa företag med flaskhalsar i produktionen, att minska deras utsläpp eller helt enkelt sänka deras processkostnader”, säger Erik Larsson, chef för Segment Metallurgi Norra Europa. “För företag som går ett steg längre och byter äldre utrustning mot ny teknik, talar vi om effektivitetshöjningar på uppemot 50 procent”, säger han. Ferronova-teamet arbetar mot såväl stora som små företag inom metallurgisk industri. Intresset för dess specialkompetens har ökat i takt med att företag har behov av kunskapen inhouse, därför att man fokuserar på sin kärnaffär eller minskar sina personalkostnader, något som varit tydligt på senare år då gruv- och stålindustrin har tvingats skala ner. “Vår kompetens saknas på flera håll. Våra kunder tycker det är bättre att köpa in den vid behov”, säger JanOlof Röttger, chef för Ferronova. MARGINELLA KOSTNADER Ferronovas tjänster består av två delar. Å ena sidan AGA:s applikationsingenjörer, ofta metallurger och specialister på kundernas processer, som analyserar och beräknar. Å andra sidan serviceingenjörer som på plats kollar av instrument och trimmar processer. Ferronova tar i samarbete med kunden ansvar för hela optimeringsarbetet. Till exempel om en fordonstillverkare får en stor order och värmebehandlingen för härdning av komponenter blir en flaskhals som hämmar tillverkningstakten. AGA:s applikationsingenjörer tar då fram underlag, simulerar optimering och kommer fram till att
Efter beräkning och analys trimmar serviceingenjörerna processerrna på plats hos kund.
företaget genom optimering kan ha 15 procent mer gods i de befintliga ugnarna. “Det har stor betydelse för företaget. Minskad produktionstakt kan innebära avsevärda summor i förlorade intäkter. Kostnaderna för Ferronovas tjänster är i ett sådant sammanhang marginell”, säger Jan-Olof Röttger. Efter analys och systemoptimering kan tester göras i laboratorier och med skrot i ugnarna. En del kunder har egna laboratorier, i andra fall har AGA samarbeten med olika labb. Hela processen behöver inte ta mer än några veckor.
avgörande att svensk industri ligger i framkant i både i process- och miljöhänseende. På ett mer långsiktigt plan samarbetar AGA ständigt med kunder för att utveckla renare och effektivare förbränning. Det sker med hjälp av AGA:s egna ugnslabb i Älvsjö och Lindes globala nätverk, och ofta i kundernas egna ugnar, genom nära samarbeten och skräddarsydda lösningar. Ferronovas specialister består av ett tiotal personer som har Norden och Baltikum som huvudmarknad. Men man har även gjort jobb i USA, Ryssland och Polen.
MINDRE UTSLÄPP
“Styrkan i Ferronova är specialiseringen, som gör att vi ständigt utvecklar oss och är i framkant inom vårt område. Vi säljer en tjänst som många företag inte har, och står för både analys och implementeringen, vilket inget annat gasbolag gör”, säger JanOlof Röttger.
En viktig del av Ferronovas arbete kommer från industrins strävan att minska sina utsläpp av NOx och andra miljöfarliga ämnen. Förbränningstekniska förbättringar gör stor skillnad och förutom processutveckling ger myndigheternas styrmedel i form av skatter och straffavgifter företagen ekonomiska incitament till förbättringar. I den globala konkurrensen är det dessutom
XTEXT: JOHAN RAPP
FOTO: AGAW
bergsmannen
2, 2017
Aktuellt Med hopp om gruvboom i Tornedalen
Abecede lägger bud på Pajalagruvan
med två konkursade northlandprojekt på båda sidor av gränsen förutspås en vändning för den lokala gruvnäringen. I Pajala kommun vill abecede återuppta drien i Kaunisvaaragruvan. samtidigt överväger konkursförvaltaren Hans Andersson att miljösanera området i stället för att sälja det. efterbehandlingsplanen ska vara klar inom kort. På finska sidan i Kolari kommun planerar Hannukainen mining (ägs av familjeföretaget Tapojärvi) en gruva. ansökningar om tillstånd att starta gruvbrytning norr om Kolari ligger hos finska myndigheter. redan i augusti planeras provbrytning av 2 000 ton malm i det befintliga dagbrottet. Till fördelarna hör att det finns järnväg i närheten. Tanken är att den ska användas för transport av malmkoncentrat till utskeppningshamn i bottenviken. Dessutom innehåller den finska järnmalmen också guld och koppar – vilket beräknas täcka nästan hälen av produktionskostnaden.
sedan northland resources konkurs hösten 201 har delar av produktionsutrustningen, bland annat anriktningsverktyget, köpts upp av abecede. nu har företaget även lagt bud på resterande tillgångar från konkursboet: fastigheter, nyttjanderätter, miljötillstånd och gruvkoncessioner. målet är att få i gång järnmalsgruvan inom tolv månader om budet med hemlig summa går igenom:
Kaunisvaara och Hannukainen var systerprojekt innan northland resources gick i konkurs. K
Per Storm, vd Copperstone Resources.
Tio års väntan på gruvbeslut för Copperstone Resources Den planerade gruvan en mil väster om glommersträsk har fått vänta tio år på besked om tillstånd. Frågan låg under lång tid hos regeringen med skickades sedan tillbaka till myndigheten bergsstaten sommaren 2016. senast 11 maj i år ska den som motsätter sig planerna ha kontaktat myndigheten. Förslagen från Copperstone resources handlar om att bryta zink, koppar, bly och guld. K
”som det ser ut nu så tror jag att vi kan räkna hem det. Det är många olika faktorer som finns med i bilden och många som måste vara med och bidra. men vi känner att engagemanget är starkt och det kan finnas möjlighet att vara igång inom ett år”, säger Mats Leifland på abecede till norbottenskuriren. bakom abecede står näringslivsprofilerna Carl-Henric Svanberg (styrelseordförande i Volvo), Mats Paulsson (huvudägare i Peab), Bruce Grant (huvudägare i applied Value group), Erik Selin (huvudägare i balder) och Berndt Nordberg (styrelseordförande i Vestas). northland resources investerade uppemot tio miljarder i ett nytt dagbrott utanför Pajala vid finska gränsen. men sjunkande malmpriser gjorde att projektet gick i konkurs 201, innan det kom igång. I bouppteckningen eer northland resources är de prioriterade skulderna 11,2 miljarder kronor. Tillgångarna anges till 1 miljard kronor varav maskiner en tredjedel och nyttjanderättsavtal ytterligare en tredjedel. bokfört värde för maskinerna är två miljarder kronor, men en eer en extra nedskrivning sjönk värdet till cirka 360 miljoner kronor. K
En av de maskiner som Abcede lagt bud på.
NO TIME TO GAMBLE ON YOUR WEAR PARTS Whether you are mining above or below ground, high wear resistance is vital to reach high productivity and uptime. Hardox Wearparts specializes in producing wear parts that meet your toughest wear situations from extraction to loading, moving, crushing and screening the ore. With more than 240 centers in over 70 countries, Hardox Wearparts is the world leading provider of wear parts and services. Find your nearest Hardox Wearparts center at hardoxwearparts.com
Aktuellt Avalon minerals vill alltjämt öppna Viscariagruvan nu har startdatumet flyttats fram till 2020 för den gamla koppargruvan nordväst om Kiruna. ”De flesta analytiker som utvärderar den globala kopparindustrin har förutspått att kopparpriset kommer att stiga under de närmsta åren”, säger Malcolm Norris, vd på avalon minerals.
Beowulf Mining tror på utvinningskoncession på Kallak eer att ha träffat bergsstaten i Luleå och diskuterat nästa steg i processen är företaget hoppfullt till att bli beviljade en utvinningskoncession på Kallak. Under mötet gick beowulf igenom sin tolkning av ett färskt yttrande från naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet om hur världsarvsområdet Laponia skulle påverkas av gruvan. beowulf avser nu att skriva till bergsstaten i norrbotten och försöka få bekräat att bolagets tolkning av de två myndigheternas yttrande är korrekt. ”eersom det inte finns några direkta effekter på Laponia av Kallak, tror vi att det kommer att anses att det inte heller finns några indirekta effekter”, skriver beowulf i ett pressmeddelande. K
Beowulf Mining är hoppfulla om att bli beviljade en utvinningskoncession på Kallak.
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Det är en förutsättning för att nå lönsamhet. Därmed inleds en serie provborrningar i Viscariaområdet – som gruvföretaget började prospektera redan 2009 och däreer upprepade gånger skjutit upp tidpunkten för gruvöppning. avalon minerals har tre bearbetningskoncessioner för Viscariaområdet. Däremot saknas ännu miljötillstånd för verksamheten.
Investeringskostnaden, exklusive kostnaden för produktion, beräknas till en dryg miljard kronor: ”Det är en stor investering för oss eersom företaget är förhållandevis litet. men det är inte mycket pengar i relation till vad det brukar kosta att utveckla en gruva”, säger malcolm. Uppåt 20 personer kan få jobb i Viscariagruvan om allt går enligt företagets planer. K
Avslag för brytning av vanadin vid Brickagruvan svenska Vanadin ansökte 2010 hos mark- och miljödomstolen i Östersund om tillstånd vid brickaguvan i Hudiksvalls kommun för brytning och anrikning av malm innehållande vanadin. metallen som bland annat används inom stålindustrin. Handledningen var inledningsvis skrilig där ett antal sakägare och remissmyndigheter yttrat sig. eer kompletteringar och anstånd av bolaget har huvudförhandling hållits med syn på plats. Domstolen beslutade att ansökan ska avvisas på tre grunder: 1 brist i rådighet till vatten. Det vill säga rätt till vatten i Långmyrsjön. 2 Konflikt mellan tidigare vattendom från 19 och nuvarande ansökan. 3 stora brister i miljökonsekvensbeskrivningen (mKb). avslaget kan överklagas till mark- och miljööverdomstolen, vilket dock förutsätter prövningstillstånd. K
Tung AODkonverter till Östasien Österrikiska Inteco har beställt en aOD-konverter av engineeringföretaget UHT, Uvån Hagfors Teknologi. Konvertern ingår som en del i ett nytt specialstålverk till en av Inteco:s kunder i Östasien. Kapaciteten ligger på 60 ton, och är bland annat utrustad med funktioner som hydraulisk vridning (HCD) och UHT:s nivå 2-system UTCas® för processkontroll. Det nya stålverket tas i dri under 201. K
Aktuellt
Viktig order till Kina för Outokumpu Outokumpu har fått en order på 00 ton Forta DX 220 duplexstål till ett företag i Kina. Köpesumman är hemlig, men det rör sig tveklöst om många miljoner kronor. Testbitar från Ovakos produktion.
Höjd produktionstakt för Ovako stålbolaget Ovako, som bland annat levererar kullagerkomponenter åt sKF, har beslutat att selektivt öka antalet ski vid sina stål- och valsverk. anledningen är en ökad eerfrågan inom de flesta av företagets kundsegment. Ovako räknar med att öka produktionskapaciteten med tio procent med hjälp av 0 nyanställda som väntas börja på bolaget under innevarande halvår. ”Även om det fortfarande finns en hel del osäkerhet om den långsiktiga utvecklingen
Uddeholm vill flytta älv Uddeholms stålverk vill bygga ut i framtiden och tittar därför på våtmarkerna bakom den nya naturgasanläggningen, där Hagälven flyter fram. en omöjlig ekvation. eller går det kanske att flytta lite på älven? Det ska hagforsborna och kommunen ta ställning till. eer 10 års expanderande finns inte mycket mark att växa på för det framgångsrika stålverket i Hagfors. ”Vi börjar bli trångbodda; tidigare har vi byggt ut i sjön men det ska vi inte fortsätta att göra. Den enda möjligheten vi ser är att bygga ut mot våtmarken”, säger Robert Gustafsson, kommunikationschef på Uddeholm.
för industrin är vi glada att den positiva trenden som vi såg i slutet av 2016 har fortsatt under inledningen av 2017”, säger Ovakos vd Marcus Hedblom i ett pressmeddelande till branschen.
”allt ska levereras från Degerfors och vi har i princip redan levererat det mesta och har bara en liten del kvar”, säger Kenan Cosic som är försäljningschef för projekt inom olja och gas. Outokumpu säljer stålet till nanJing Duble som tillverkar tryckkärl av plåten. Företaget säljer i sin tur till Jiaxing Petrochemical Co Ltd som ska använda tryckkärlen i sin fabrik i Zhejiangprovinsen i Kina.
I februari meddelande Ovako att en ny produktionsprocess i Hoforsverket ska invigas efter investeringar på 300 miljoner kronor under de senaste tio åren. med den nya processen ska större kul- och rullagerringar kunna tillverkas. K
”Det är inte den första eller största ordern till Kina, men den är ändå betydelsefull och stärker vår ställning. redan nu kan vi se att 201 och 2019 blir bättre än 2017”, avslutar Kenan Cosic. K
Tillsammans har Hagfors och Uddeholm lagt fram ett förslag på detaljplansändring som tillåter att våtmarken brukas för industriändamål. Lösningen går ut på att flytta Hagälven västerut.
miljökonsekvensbeskrivningar och tittat på vad som är skyddsvärt i älven: den fridlysta flodpärlmusslan, öring och bäver. Uddeholm är Hagfors största arbetsplats med 00 anställda. K
”en flytt eller kulvertering av älven är ett alternativ. Det går att göra allt, frågan är vad som är möjligt med tanke på miljön”, fortsätter robert gustafsson. Älven beskrivs som en mindre älvfåra, bara några meter bred. miljön kommer att påverkas kraigt. Därför har företaget tillsammans med länsstyrelsen gjort flera
INNOVATIV UGNSKOMPETENS
Glöm inte boka in årets förebyggande underhåll med oss!
Sarlin Furnaces, Regattagatan 13, 723 48 Västerås, 021-109 800
www.sarlin.se
10
bergsmannen
2, 2 0 1 7
adsign.no - 03.17
REACH your energy GOALS SKANGAS.COM
Skangas är en ledande leverantör på den nordiska LNG-marknaden. Företaget försörjer sjöfarten, industrin och fordonssektorn med flytande naturgas, LNG (Liquefied Natural Gas). Kunderna når sina miljörelaterade och operativa energimål genom Skangas effektiva och stabila LNG-leveranser. www.skangas.com\contact-us
Aktuellt Jernkontoret får utökad kompetens inom bergshistoria
Catarina Karlsson, arkeolog och historiker.
Vid månadsskiet började Catarina Karlsson på Jernkontoret som ny forskningsassistent inom bergshistoria. Catarina Karlsson är uppvuxen i Örebro med släkt i bergslagen. Parallellt med sin halvtidstjänst på Jernkontoret arbetar Catarina också halvtid som utvecklingsstrateg vid bergslagens medeltidsmuseum i norberg. Tidigare har hon arbetat med forskningsprojekt
och doktorandstudier som hon avslutade 201 med att disputera i agrarhistoria vid sLU. avh a n d l i n g e n handlar om järnoch stålkonsumtion inom det medeltida jordbruket. Catarina är med andra ord arkeolog och historiker med erfarenhet från både riksantikvarieämbetet och flera länsmuseer. Vad kommer du att arbeta med på Jernkontoret? ”Jag kommer att arbeta med bergshistoria, det bergshistoriska utskottet och de bergshistoriska projekt och kommittéer som ligger under utskottet. Det blir möten, administration och ekonomihantering.” Vad är det bästa med svensk stålindustri? ”För mig som arkeolog och historiker är svensk stålindustri ett av de mest spännande
ämnen som jag stött på som forskare. Det svenska stålet har inte bara historisk byggt sveriges moderna historia utan har ha en stor inverkan på samhällsutvecklingen ända sedan järnåldern.” Varför är det så kul med bergshistoria? ”bergshistoria är kul för mig personligen för att jag har kopplingar till bergslagen och järnproduktion i min släkt. som forskare är det intressant för att det är ett tvärvetenskapligt fält, där många olika discipliner möts för att undersöka en komplicerad och angelägen historia.” Vad ser du mest fram emot med att jobba på Jernkontoret? ”Jag ser fram emot att lära känna och arbeta med nya spännande arbetskamrater, men också att lära mig mycket mer om den svenska stålindustrin idag. Det lockar också att ha kontakt med alla forskare och andra intresserade som arbetar med bergshistoria.” Vad gör du när du inte jobbar? ”när man är arkeolog och historiker, och även gi med en arkeolog, så är man lyckligt lottad och gör en hel del som skulle kunna likna det bergshistoriska arbetet även på sin fritid. Ibland åker vi även till Öland och vårt sommarhus i böda, där vi kopplar av hela familjen och trivs på stranden och i trädgården.” K
Metallgruvor förbjuds i El Salvador som första land i världen har el salvador av miljöskäl förbjudit all gruvbrytning av metaller.
Uppåt för Sandviks gruvor i södra Afrika sandviks afrikanska verksamhet lyer nu eer några tunga år. ”Trenden har vänt. Vi ser en dramatisk ökning av eerfrågan”, säger Simon Andrews, försäljningschef i södra afrika på sandvik mining and rock Technology. I likhet med sina branschrivaler har sandvik ha det tungt inom gruvindustrin. nedgången för råvarupriserna har gjort att kunderna hållit hårdare i plånboken. ”nästan alla gruvbolag har gått med förlust under flera år. men nu är vi på väg ut ur krisen. Det senaste halvåret har vi sett ett tydligt trendskie. På lång sikt måste priserna upp ytterligare 20 procent”, säger simon andrews till Dagens Industri. södra afrika är betydelsefullt för sandviks gruvverksamhet. regionen svarar för nästan en femtedel av divisionens intäkter. K 12
bergsmannen
2, 2 0 1 7
”Detta är ett historiskt beslut, vi skickar en signal till världen om att man kan gå en annan väg och säga nej till gruvindustrin”, säger Edgardo Mira, från paraplyorganisationen nationella rådet mot metallgruvor. Lagförslaget antogs med klar majoritet i parlamentet, och innebär ett förbud mot brytning av metaller både i gruvor och i dagbrott.
riskerna för skador på landets grundvattenreserver har varit en av de drivande orsakerna till att många aktivister i el salvador bekämpat den gruvindustri som behöver miljontals liter vatten för brytning av exempelvis guld. Den nya lagen förbjuder även användningen av giiga kemikalier som kvicksilver. De som arbetar inom landets småskaliga gruvindustri får två år på sig att hitta andra inkomstmöjligheter. Lagen innebär att alla ansökningar om exploateringstillstånd blockeras. K
World Leading Wire - nu även i Mexiko! Med tillverkningsenheter i Garphyttan (Sverige), South Bend (Indiana, USA), Suzhou (Kina) och nu även i San José de Iturbide (Guanajuato, Mexiko) har vi stärkt vår position som världsledande leverantör av avancerad fjädertråd. I april 2017 invigdes vår helt ny tillverkningsenhet i Industriparken Opcion i San José de Iturbide i staten Guanajuato, nära den större staden Queretaro i centrala Mexiko, ca 2,5 timmars bilresa från Mexico City. Byggnaden är ca 13 000 m2, ungefär lika stor som fabriken i South Bend. Kapaciteten är inledningsvis ca 300 ton/månad för att stegvis kunna ökas till ca 1 000 ton/månad. Vi kommer främst att inrikta tillverkningen på ventilfjädertråd, men verket är även förberett för att kunna producera oskalad oljehärdad tråd.
TRANSMISSION VALVES
INJECTION PUMPS
PISTON RINGS
www.suzuki-garphyttan.com
bergsmannen
2, 2017
13
Aktuellt Kiruna Wagon nominerat till Swedish Steel Prize Kirunaföretaget är föreslaget till ssab:s utmärkelse swedish steel Prize för sitt dumpervagnssystem för långa järnvägstransporter och effektiv lossning av mineraler. Tack vare höghållfasta konstruktionsstål och slitstarka stål har man konstruerat lätta vagnar som går fort att lossa. ”systemet är mycket kostnadseffektivt, både investerings- och drimässigt”, skriver ssab i motiveringen. Kiruna Wagon är en av fyra finalister i tävlingen. De övriga är Fermel, sydafrika (tillverkar fordon för transporter i gruvor), Jmg Cranes, Italien (har utvecklat en kompakt kran) och Wabash national, Usa (har tagit fram nya stötskydd att använda baktill på långtradare). ”I år fick vi rekordmånga ansökningar; 102 från 32 länder. Den höga kvaliteten på ansökningarna visar att priset spelar en viktig roll för att främja och uppmuntra branschen att hitta nya och innovativa sätt att använda höghållfasta stål för bättre prestanda”, säger Eva Petursson, forskningschef på ssab och ordförande i juryn för swedish steel Prize. K
Zinkgruvan vill locka fler kvinnor sveriges arbetsmarknad är fortfarande starkt könssegregerad. Det vill Zinkgruvan ändra på. Fler kvinnor ska söka sig till gruvindustrin. ”Vi har redan många kvinnor men vi vill ha fler”, säger vd Agne Ahlenius, till sVT.
Göran Persson ska förbereda LKAB för ny expansionsfas när näringsminister Mikael Damberg beskriver LKab:s blivande styrelseordförande är betyget högt: ”Göran Persson är erfaren, påläst och kan fatta svåra beslut”. Till norrbottens media säger näringsministern vidare om ordförandebytet: ”Han har en bred erfarenhet som är relevant, för det är ett komplext uppdrag. LKab är inte vilket statligt bolag som helst utan en väldigt viktig del av den statliga bolagsportföljen. Han har erfarenhet av att leda komplexa organisationer, av att fatta beslut och förstår också samhällskopplingen till verksamheten på ett väldigt bra sätt”. 1
bergsmannen
2, 2 0 1 7
att LKab får ny styrelseordförande beror enligt närningsministern på att gruvbolaget står inför en ny expansionsfas. att LKab:s vd Jan Moström hunnit komma in i jobbet ordentligt har också betydelse för bytet av ordförande menar Damberg. Under moströms tid har också förändringar i LKab:s organisation, liksom i koncernledningen, genomförts. göran Persson får det nya uppdraget på LKab:s årsstämma i slutet av april. Han tar över eer Sten Jakobsson som varit ordförande i tre år. skiet sker på regeringens initiativ. K
gruvindustrin är en mansdominerad bransch, och enligt sCb har sverige en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader, trots att vi är ett länderna med flest kvinnor på arbetsmarknaden. Cecilia Fransson är arbetsledare vid Zinkgruvan mining och en av få kvinnor som arbetar under jord: ”Det här är en mansdominerad arbetsplats och vi är inte så många kvinnor, men det rekryteras fler. Det är roligt att vara med om den förändringen”, säger hon. I dagsläget är 17 procent av de anställda vid Zinkgruvan mining kvinnor, men långsiktigt försöker företaget jämna ut könsfördelningen. ”Vi har en salig blandning av anställda. mycket unga, men även många kvinnor och vi vill ha fler kvinnor i verksamheten”, säger agne ahlenius till sVT. K
bergsmannen
2, 2017
1î„…
Aktuellt SKF startar tillverkning med digital teknik i världsklass sKF satsar i sverige med invigning av en ny fullt automatiserad och digital produktionsprocess i göteborg. Processen är anpassad för tillverkning av sfäriska rullager. Produktionsenheten är den första i sitt slag inom sKF-koncernen och ingår i ett program för nästa generation tillverkningsteknologi. ”Produktionsflödet är unikt inom lagerbranschen och en ny tillverkningsstandard för oss som kommer att replikeras till flera fabriker inom koncernen. Investeringsprogrammet är viktigt för att utnyttja vår tillverkningskapacitet än mer effektivt och öka global konkurrenskra och flexibilitet gentemot våra kunder”, säger Luc Graux, tillverkningsdirektör för sKF koncernen. med hjälp av digital teknik kopplas hela värdekedjan samman i produktionsprocessen från inflöde av komponenter till leverans av produkt till slutanvändare. K
Lysande järnmolekyler med modern alkemi en grupp forskare från Lunds universitet har skapat första järnmolekylen som sänder ut ljus. Förhoppningen är att resultaten bidrar till utveckling av nya, billiga och miljövänliga material i ljuskällor, displayer och solceller. I över 0 år har kemister utvecklat metallbaserade färgämnesmolekyler för olika till-
Svenska Exmet ökar takten med amorfa metaller Tyska am Ventures investerar i det svenska uppstartföretaget exmet och deras patenterade lösning för att producera additivt med amorfa metaller. avtalet innebär också att man påskyndar kommersialiseringen av exmets lösningar. För att utveckla produkter snabbare har exmet investerat i en eOs m 290. materialet amorf metall är rostfritt och ger ett antal goda mekaniska egenskaper som hög hållfasthet.
lämpningar, exempelvis displayer och solceller. Helst vill man använda vanliga miljövänliga metaller som järn i dessa färgämnen, men trots en rad försök har ingen tidigare lyckats utveckla en järnbaserad färgämnesmolekyl som kan sända ut ljus. Därför har forskarvärlden använt olika sällsynta dyrbara metaller som rutenium, som lättare gett önskade egenskaper. ”medeltidens alkemister försökte framställa guld, men misslyckades. man kan säga att vi lyckats med modern alkemi genom att ge järnet egenskaper som liknar rutenium”, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. K
16
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Traditionellt framtaget konstruktionsstål ligger i genomsnitt på 300 megapascal, men går att få upp till 2 000 megapascal. De järnbaserade amorfa metaller som exmet arbetar med ligger på 000 megapascal. materialet är även mjukmagnetiskt och lämpar sig väl för högteknologiska applikationer där särskilt egenskaper som främst hög energiabsorption och elasticitet är önskvärda. K
Durafrost hyllas för tåliga tak Lindab lanserar ett tåligt plåtmaterial för takmarknaden kallat Durafrost. materialet beskrivs som ett av takmarknadens i särklass mest tåliga. Det är reptåligt samtidigt som den matta ytan ska ge byggnaden ett naturligt och snyggt utseende. ”Den strukturerade ytan är något som ligger i tiden för takmaterial. Vi har jobbat tillsammans med stålverken för att lansera ett material som passar Lindab och håller hög klass gällande estetik och kvalitet. För kustnära boenden där det blåser och regnar mycket är Durafrost ultimat”, säger Magnus Dahlberg, produktchef plåtslageri på Lindab sverige. K
bergsmannen
2, 2017
17
BÖRSÖVERSIKT
Stark uppgång över hela linjen De flesta börsnoterade stål- och gruvföretagen slår hittills i år genomsnittet med hästlängder. När bolagen på Stockholmsbörsens tre listor ökat med fem procent under årets tre första månader visar flertalet en uppgång med minst det dubbla.
De två stora leverantörerna till branschen, atlas Copco och sandvik har stigit med tolv respektive 16 procent sedan årsskiet. men aktien i finländska Outokumpu som tillverkar rostfritt har stigit med över 7 procent, vilket får ses som en reaktion på att den varit alltför nedtryckt tidigare. eersom de flesta ägare behåller sina aktier i många år är det intressant att också visa hur aktierna utvecklats under en längre tid. Vi ska därför gå tillbaka till milleniumskiet 1999/2000 då vi befann oss i en IT-hysteri med värderingar som inte alls hade någonting med resultaten att göra utan istället handlade om förhoppningar.
SEK Kursutveckling ABB (2000-01-03–2017-04-12)
200
150
100
50
0 2002
Vi ser på kurvorna för respektive företag i diagrammen här nedan att de flesta aktier sjönk i takt med att luen gick ur IT-branschen. Däreer blev det stegring fram till toppen sommaren 2007 som ledde fram till fallissemanget i Lehman brothers, och utlöste bankoch industrikrisen åren 200–09. ssab, Lundin mining och Profilgruppen noterades i all-time high sommaren 2007, Outokumpu i maj 200, som står sig än idag. De övriga har satt sina rekord i år. att notera är att de flesta företag årligen under resans gång delat ut cirka tre procent av aktuell börskurs (direktavkastningen).
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
ABB multinationell verkstadskoncern inom elkra- och automationsteknik. börsvärde miljarder kronor. Ägare: Investor 10, procent, Cevian Capital 6 procent, blackrock 3,2 procent. Högsta aktiekurs (all-time high): 230 kronor (maj 2000). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): ,22 kronor (7,31), utdelning: 6,90 kronor (6,11). Ordförande: Peter Voser, VD: Ulrich Spiesshofer. Huvudkontor i Zürich, schweiz. abb.com
DE STÖRSTA BÖRSNOTERADE STÅL-, METALL- OCH GRUVFÖRETAGEN Bolag Börsvärde (mdkr) ABB 445 Atlas Copco A 385 BE Group 0,6 Boliden 74 Gränges 6,5 Lundin Mining 35 Outokumpu 36 ProfilGruppen 0,9 Sandvik 165 SKF B 79 SSAB A 36
Kurs 20170419 (kr) 200 314 49 270 85 48 85 124 132 173 35
Ändring sedan nyår (%) +4 +13 +18 +13 –1 +9 +3 +69 +17 +3 +1
För Atlas Copco och SSAB avses A-aktierna, som är de mest spridda, i övriga bolag i allmänhet B-aktier.
1
bergsmannen
2, 2 0 1 7
All-time high-kurs (kr) 230 (maj 2000) 313 (mars 2017) 943 (juli 2007) 290 (februari 2017) 104 (januari 2017) 98 (juli 2007) 750 (maj 2008) 150 (mars 2017) 150 (juli 2007) 231 (april 2015) 206 (juli 2007)
Antal ägare 340 000 80 000 6 300 69 000 7 900 – 37 000 2 100 109 000 65 000 70 000
SEK Kursutveckling Atlas Copco (2000-01-03–2017-04-12)
EUR Kursutveckling Outokumpu (2000-01-03–2017-04-12)
80 300
70
250
60
200
50 40
150
30 100
20
50
10 0 2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2014
2016
2014
2016
2012
2014
2016
2012
2014
2016
SEK Kursutveckling ProfilGruppen (2000-01-03–2017-04-12)
SEK Kursutveckling BE Group (2006-11-24–2017-04-12)
140
800
120 100
600
80
400 60
200
40 20
0 2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2002
2017
2004
2006
2008
2010
SEK Kursutveckling Boliden (2000-01-03–2017-04-12) 300
SEK Kursutveckling Sandvik (2000-05-11–2017-04-12)
250
500
200
400
2012
150 300
100 200
50 0
100
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2002
2016
2004
2006
2008
2010
2012
SEK Kursutveckling SKF (2000-01-03–2017-04-12)
SEK Kursutveckling Gränges (2014-10-10–2017-04-12)
100 200
90 80
150
70 100
60 50
50
40 01, 2015
04, 2015
07, 2015
10, 2015
01, 2016
04, 2016
07, 2016
10, 2016
01, 2017
2002
04, 2017
2004
2006
2008
2010
SEK Kursutveckling SSAB (2000-01-03–2017-04-12)
SEK Kursutveckling Lundin Mining (2003-12-12–2017-04-12)
100 200
80 150
60 100
40 50
20
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2002
2004
2006
2008
2010
bergsmannen
2, 2017
19
Atlas Copco A
ProfilGruppen
gruv- och anläggningsutrustning, lu- och gaskompressorer, generatorer. börsvärde 3 miljarder kronor. Ägare: Investor 22,3 procent, swedbank robur procent, alecta 3, procent, seb Investment management 1,6 procent (0 000 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 313 kronor (mars 2017, a-aktien). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 9,1 kronor (9,62), utdelning: 6,0 kronor (6,30). Ordförande: Hans Stråberg, VD: Mats Rahmström. Huvudkontor i stockholm. atlascopcogroup.com
Komponenter i aluminium. börsvärde 0,9 miljarder kronor. Ägare: ringvägen Venture 2, procent, Lars Johansson 1, procent, mats egeholm 7,2 procent (2 100 aktieägare). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 6, kronor (1,7), utdelning: 3 kronor (0). Högsta aktiekurs (all-time high): 10 kronor (mars 2017). Ordförande: Kåre Wetterberg, VD: Per Thorsell. Huvudkontor i Åseda. profilgruppen.se
Sandvik
börsnoterat sedan 2006, handel och service inom stål och aluminium. börsvärde 0,6 miljarder kronor. Ägare: Triton 19,9 procent, swedbank robur 7,2 procent, avanza ,7 procent, The Pure Circle ,9 procent, Catella 3,3 procent (6 300 aktieägare). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): –1, kronor (1,7), utdelning: 0 kronor (0). Högsta aktiekurs (all-time high): 93 kronor (juli 2007). Ordförande: Petter Stillström, VD: Anders Martinsson. Huvudkontor i malmö. begroup.com
Verktyg för metallbearbetning, maskiner till gruvindustrin, rostfria material, speciallegeringar. börsvärde 16 miljarder kronor. Ägare: Industrivärden 11, procent, alecta ,9 procent, Handelsbanken Pension 3,3 procent, amF 2, procent, swedbank robur 2, procent (109 000 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 10 kronor (juli 2007). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): ,39 kronor (1,79), utdelning: 2,7 kronor (2,0). Ordförande: Johan Molin, VD: Björn Rosengren. Huvudkontor i stockholm. sandvik.com
Boliden
SKF B
gruvor och smältverk i sverige, norge, Finland och Irland. Koppar, zink, nickel, bly, guld, silver. börsvärde 7 miljarder kronor. Ägare: norges bank Investment management (norska oljefonden) ,1 procent, blackrock procent, Vanguard 3,3 procent, amF 2, procent, swedbank robur 2, procent (69 000 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 290 kronor (februari 2017). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 1,9 kronor (9,6), utdelning: ,2 kronor (3,2). Ordförande: Anders Ullberg, VD: Lennart Evrell. Huvudkontor i stockholm. boliden.se
Kullager, smörjningteknik, tätning, mekatronik. börsvärde 79 miljarder kronor. Ägare: Fam (de tre största Wallenbergstielserna) 29,2 procent, alecta 3,2 procent, blackrock 2,9 procent, Old mutual Wealth 2,1 procent (6 000 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 231 kronor (april 201). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): ,7 kronor (,2), utdelning: ,0 kronor (,0). Ordförande: Leif Östling, VD: Alrik Danielson. Huvudkontor i göteborg. skf.com
BE Group
SSAB A
Gränges Valsad aluminium främst för värmeväxlare. bolaget återkom 201 till börsen eer ett kvarts sekel som dotterbolag till electrolux. börsvärde 6, miljarder kronor. Ägare: Fjärde aP-fonden 9, procent, aFa Försäkring ,2 procent, seb Investment management , procent, Clarksons Platou 2, procent (7 900 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 10 kronor (januari 2017). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 6,67 kronor (,0), utdelning: 2,0 kronor (2,00). Ordförande: Anders G. Carlberg, VD: Johan Menckel. Huvudkontor i stockholm. granges.com
stålproduktion i sverige, Finland och Usa. Även noterat på nasdaq och i Helsingfors. börsvärde 36 miljarder kronor. Ägare: Industrivärden 16, procent, solidium (finska staten) 11 procent, LKab 3,6 procent, swedbank robur 1, procent (70 000 aktieägare). Högsta aktiekurs (all-time high): 206 kronor (juli 2007, a-aktien). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 1,0 kronor (–0,92 kronor), utdelning: 0 kronor (0). Ordförande: Bengt Kjell, VD: Martin Lindqvist. Huvudkontor i stockholm. ssab.com K ▶ HENRIC BORGSTRÖM ◀
Lundin Mining Koppar, nickel, bly, zink, produktion Zinkgruvan askersund och i Chile, Portugal, spanien samt Usa. Även noterat i Toronto, Kanada. börsvärde 3 miljarder kronor. Ägare: familjen Lundin minst 2 procent (via Hudbay minerals, ellegrove Capital, abalone Capital, Lorito Holdings, Zebra Holdings). Högsta aktiekurs (all-time high): 9 kronor (juli 2007). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): –,30 kronor (–3,1), utdelning: 0 kronor (0). Ordförande: Lukas H. Lundin, VD: Paul Conibear. Huvudkontor i Toronto, Kanada. lundinmining.com
Outokumpu rostfritt stål, gruvor, kromverk i Finland och sverige. börsvärde 3,7 miljarder euro (36 miljarder kronor). Ägare: solidium (finska staten) 29,9 procent, aC Invest Four bV ,0 procent, Varma mutual Pension Insurance Company ,2 procent, finska socialförsäkringsfonden 3 procent. Högsta aktiekurs (all-time high): 77, euro (maj 200). Vinst/aktie eer skatt 2016 (201): 0,3 euro (0,21), utdelning: 0,10 euro (0). Ordförande: Jorma Ollila, VD: Roeland Baan. Huvudkontor i esbo, Finland. outokumpu.com 20
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Ekonomijournalisten och börskrönikören Henric Borgström grundade 1985 Ekonomi-Ekot och var bland mycket annat korrespondent för Affärsvärlden och Dagens Industri. Krönikör i tidningar i Sverige, Finland och Kanada, föreläsare i ekonomijournalistik och debattledare i samhällsfrågor. Nu ger Henric Bergsmannens läsare en användbar översikt bland de börsnoterade gruvoch stålbolagen i Sverige.
CasTemp
Kontinuerlig temperaturmätning i gjutlåda
·100% temperaturkontroll
från värmning av lådan, full kontroll under gjutning, samt likvidustemperatur efter gjutslut.
·Full noggrannhet efter 90 sekunder (+-0,5°C) ·Ingen hantering, koppla in och ”glöm” ·Ring oss för mer info
När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har Alimak Hek en viktig roll. Med stor effektivitet, hög kapacitet och en flexibel konstruktion som klarar även extrema miljöer löser våra hissar vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i mer än 65 år. • • • •
En hiss till LKABs projekt M15 Hematit i Malmberget En renoverad hiss till Kristinebergsgruvan, Lycksele En hiss till skorstenen på kraftvärmeverket i Högdalen En hiss till kraftverket Amager Bakkes skorsten
Södra Kungsvägen 66 Tel: 08-544 806 50 181 32 Lidingö Fax: 08-544 806 60 e-mail: info.electro-nite.se@heraeus.com
bergsmannen
2, 2017
21
METALLPRISER
Osäkerheten ökar, guldet stiger Guld I dagarna publicerar CPm group, ett konsultbolag fokuserad på ädelmetaller i new York, sin gold Yearbook där de konstaterar att produktionen av guld steg under 2016 med 2, procent och 2017 räknar de med ytterligare ökningar i produktionen på 0,7 procent. men lite längre bort, bortom 2017–2019 ser de en avtagande trend i guldproduktionen. Denna avmattning i produktionen har inget att göra med att det inte skulle finnas tillräckligt med fyndigheter. Det hänger ihop med marknadskraer som exempelvis svårigheter att få tag på kapital till gruvprojekt och förändringar i konsumenternas beteenden samt ett lägre guldpris. andra analytiker pekar på att under de senaste årens kostnadsbesparingar har gruvföretagen dragit ned på prospekteringen vilket teoretiskt skulle innebära färre nya gruvor under de närmsta fem till tio åren. med en växande medelklass i asien kan detta komma innebära en ökad eerfrågan på ett mindre utbud vilket då skulle få priset att stiga. Detta är dock på längre sikt, närmast kan vi vänta oss ett stigande guldpris uppbackat av en oro som sprider sig. en oro kanske inte främst för vad president Donald Trump ska göra utan kring vad han inte lyckas med att göra.
Järnmalm Järnmalmspriset (standardkvalitet fines 62 procent Fe levererat i Kina) var den 13:e april 73,0 UsD/t; en minskning med 9,9 procent sedan den 7:e februari och en minskning med , procent sedan årets början. samtidigt ökar riskerna på nedsidan för järnmalm. Visserligen har bHP billiton och rio Tinto antytt att de inte tänker producera för full kapacitet under 2017, men roy Hill i australien firade just att de levererat 30 mt järnmalm och gruvan fortsätter att öka produktionen för att komma upp i en årstakt på 0 mt. Vidare räknar Vale med att öka produktionen i sin s11D gruva i norra brasilien. gruvan beräknas ha en kostnad per producerat ton järnmalm på 7,7 UsD och ska producera 90 mt per år vid full kapacitet. elva skepp hade vid januaris utgång lämnat hamnen med malm från s11D och takten lär öka vad 2017 lider. Kina fortsätter samtidigt med sin omstrukturering av stålindustrin med stängda stålverk som följd och i hamnarna har järnmalms22
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Guldpriset, vilket stigit med 10,8 procent sedan årets början, var den 13:e april 1 284 USD/oz, en ökning med 4,3 procent sedan den förra priskrönikan. Guldpriset har därmed nått sin högsta nivå hitintills i år. USA:s president Trumps misslyckande med att driva igenom förändringar i den populärt kallade ”Obamacare” har fått den amerikanska finansmarknaden att oroa sig för andra vallöften och då främst infrastrukturinvesteringarna. Med oron har den amerikanska dollarn försvagats jämte andra valutor vilket borde få guldpriset att stiga ytterligare. Detta får också genomslag på de andra råvarorna vars priser alla sätts i den amerikanska dollarn. lagren ökat markant, under senare delen av mars nådde de en nivå på mer än 130 mt.
Koppar Kopparpriset har hittills stigit med 3,2 procent under 2017, från den 7:e februari till den 1:e april, då priset var 676 UsD/t, föll det dock 1, procent. samtidigt har de totala lagren (Lme och sHFe) stigit med 1 procent sedan årets början varav elva procent sedan den 7:e februari. Priset var ett tag uppe över 6 000 UsD/t eer en rad produktionsstörningar, strejker i bHPs escondida och Freeports Cerro Verde gruva, samt att Freeports
grasberggruva stängde ner eer ett exportförbud från den indonesiska staten. Priset har sedan dess fallit eer de kraiga lageruppbyggnaderna som skett under den senaste månaden. För helåret 2017 är prognosen dock fortfarande ett visst underutbud av kopparkoncentrat vilket torde hålla priset uppe.
Nickel nickelpriset har fallit 6,1 procent sedan början av februari och därmed har priset också fallit sedan årsskiet (ned 3,1 procent). Lme-lagren har fallit sedan februari men varit relativt stabila, –0,7 procent, sedan början på året. I Filippinerna fortsätter miljödepartementets jakt på olaglig gruvverksamhet och man har nu rekommenderat att stänga ned kapacitet på totalt 160 kt/år. gruvorna får dock fortsätta bryta malm i väntan på att deras överklaganden ska höras. Indonesien har samtidigt luckrat upp sitt exportförbud genom att tillåta viss export av vissa kvaliteter vilket har fått kinesiska nickelproducenter att andas ut. men Kinas kapacitetsökning relaterat till rostfritt stål steg 13 procent 2016 och även om ökningstakten verkar mattas av inom Kina för 2017, så växer denna marknad globalt vilket ger förväntningar på ett stigande nickelpris.
Zink Zinkpriset, 2 60 UsD/t den 1:e april, sjönk kraigt (–,3 procent) under början av april. sedan årsskiet har priset dock ökat med 2,6 procent. med prisökningen kommer planer på att återöppna vissa gruvor: nyrstars myra Falls, amaKs al masane och mitsuis Huanzala. men det är fortfarande glencore och kinesisk kapacitet som avgör hur väl balanserad marknaden kommer vara under 2017. Den totala kinesiska kapaciteten har varit osäker sedan 2016 års miljöinspektion och glencores tystnad fortsätter, men en något högre produktion hos den senare är att vänta under andra halvan av året. Prognosen för helåret 2017 är ett underskott på zinkkoncentrat med stigande priser jämfört med 2016, detta kompenseras till viss del under andra halvåret med nya volymer varför andra kvartalet kan se toppen på zinkpriset. K ▶ ANTON LÖF ◀
79
Au
196,966569 Guld
29
Cu 63,546
26
Fe 55,845 Järn
28
Ni
58,6934 Nickel
Koppar
Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm.
Anton
Löf 2017
Råvaruexpert
30
Zn 65,38 Zink
bergsmannen
2, 2017
23
POLITIK
Tendenser till protektionism på världsmarknaden för stål Regeringarna för de största stålproducerande länderna i världen verkar alltmer överväga åtgärder som stärker efterfrågan på hemmamarknaden – samtidigt som de ser vilka handelshinder som kan etableras för producenter från andra länder.
Indien … … rör sig mot en placering som världens näst största stålproducent. Fortsätter utvecklingen som nu kommer landet 2019 att ersätta Japan på andraplatsen med enbart Kina framför sig. Under 2016 och det första kvartalet 2017 har produktionen varit rekordhög – sporrad av ökad inhemsk eerfrågan och en satsning på export. Produktionen förra året var 101,3 miljoner ton. exporten dubblades till ,2 miljoner ton och Indien blev därmed för första gången nettoexportör. De största stålbolagen präglades alla av samma utvecklingstendens och JsW steel Ltd.,
steel authority of India Ltd. och Tata steel Ltd. kunde visa rekordsiffror. Detta visade sig också i företagens aktiekurser; JsW steel steg med 2 procent, Tata med elva procent och steel authority of India Ltd. med 3 procent. Det är troligt att det kommer fler åtgärder från den indiska regeringen för att stärka den inhemska stålindustrin. ett sådant förslag som diskuterades i början på april är att i alla offentliga projekt som innebär användning av stål ska användning av indiskt stål vara obligatoriskt. starka röster har också höjts för en satsning i sig på infrastrukturprojekt för att parera den minskade eerfrågan på stål på den inhemska marknaden.
Indien – Japan I december krävde Japan att WTO skulle ingripa mot vad landet uppfattade som illegitima handelshinder i form av höjda tullar som Indien upprättat gentemot stålimport från bland annat Japan. Det som avses är de höjningar som Indien införde hösten 201. Höjningarna skedde trots det frihandelsavtal som trädde i kra mellan de båda länderna 2011. Indiska stålproducenter har länge krävt att stålsektorn inte ska omfattas av detta avtal – men detta är bara möjligt om båda parterna är ense om det. nu har WTO tillsatt en kommitté som ska avgöra om Japans klagomål är berättigat. Indien har uttryckt sitt missnöje med att Japan fått upp frågan på WTO:s agenda och menar att den kunde lösts i förhandlingar mellan länderna – dessutom anser landet att tullhöjningarna som skett är helt i enlighet med WTO:s regler.
USA redan fyra dagar eer det att han installerats som president gjorde ju Donald Trump ett utspel i frågan om att med protektionistiska åtgärder försöka skydda och stärka den amerikanska ekonomin. Det skedde i samband med de åtgärder som vidtogs för att påskynda godkännandet av pipeline-projekten Keystone XL och Dakota access. ”Från och med nu ska vi konstruera och producera pipelines i Usa. bygger vi pipelines ska vi också producera stålet och rören”, sa då Trump vid en sammankomst. 2
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Trump har sedan dess oa refererat till detta uttalande som ett bevis för hur han kommer att prioritera att arbetstillfällen stannar i Usa och han har vid ett flertalet tillfällen sagt: ”Vi vill ha amerikanskt stål, gjort i Usa.” Vita huset har sedan dess dock något reviderat sin hållning och sagt att pågående projekt ska vara undantagna från regeln om ”Köp amerikanskt”. President Trumps tanke om att bara inhemskt stål ska få användas i pipelines som byggs i Usa har inte bara kritiserats av utländska regeringar – nu sällar sig också amerikanska oljebolag och bolag som bygger pipelines till kritikerna. De menar att Trumps idé kommer att öka kostnaderna och därmed hota Trumps plan på att kraigt öka Usa:s utvinning av inhemska fossila bränslen. I en skrivelse till Usa:s handelsdepartement hävdar representanter för olje-, naturgas- och pipeline-bolag att: ”Det finns ett antal hinder och problem som är unika för produktionen av det stål som används i produktionen av rör för pipelines – dessa hinder måste övervinnas för att den inhemska produktionen av sådant stål ska kunna bli tillräckligt stor.” De konstaterar också att om dessa hinder och problem inte övervinns riskerar regeringens försök att öka den inhemska produktion av stål till rör och pipelines att paradoxalt nog minska påbörjandet av pipelineprojekt eller kraigt fördröja de som redan är igång. enskilda bolag som berörs är än mer tydligt kritiska; energy Transfer Partners, som som ansvarar för Dakota access, menar i ett uttalande att: ”Om tillverkare av pipelines var tvungna att endast använda stål och rör som tillverkats i Usa, så skulle inte den tillgängliga kapaciteten räcka till. sådana restriktioner skulle allvarligt försena projekt, driva upp kostnaderna, minska tillgängligheten och sänka kvaliteten.” Usa:s handelsdepartement förväntas att i juli leverera en plan som utgår från den politiska linjen ”Köp amerikanskt” – och när den kommer lär den leda till än mer omfattande diskussioner.
Storbritannien Den brittiska stålindustrin har det senaste året brottats med avsevärda problem. Orsaker som bidragit till detta är bland annat ett relativt sett svagare pund och stålpriser som stigit – till viss del beroende på eU:s åtgärder mot import från Kina. men hur kommer den brittiska regeringen att hantera branschens problem nu när landet står inför brexit? Kommer relationen att präglas av införande av tullar och handelshinder eller av en strävan mot bibehållen frihandel?
Traditionellt har britterna inom eU varit starka motståndare mot tullar som vapen mot prisdumpning från producenter utanför unionen. ett möjligt scenario är att båda parter förbinder sig att inte införa handelshinder gentemot varandra – men det kräver antagligen att storbritannien förbinder sig att följa eU:s gällande konkurrenslagstining. Det är dock inte givet att brexitanhängarna vill detta utan att de skulle se något sådant som ett sätt för eU-anhängarna att i någon form försöka hålla fast vid medlemskapet. merparten av de handelshinder eU rest har riktat sig mot Kina och andra asiatiska länder, liksom på senare tid mot ryssland. en brittisk förbindelse att följa eU:s regelverk på området skulle kunna försvåra de bilaterala förhandlingar landet framöver ska föra med exempelvis Kina. brexit innebär för den brittiska stålindustrin att man också kommer att få se en översyn av de inhemska statliga kontrollorganen som hanterar handelsförbindelser med andra länder. Det är ett intrikat regelverk som styr dessa frågor – i dag finns det mer än 0 olika restriktioner och regleringar som rör handel inom eU med brittiska stålprodukter. Det finns de brexitanhängare som hävdar att när landet lämnar eU kommer man att nationellt kunna bygga upp ett mycket smidigare och mindre byråkratiskt system inför förhandlingar med andra länder. Där finns också de som hoppas på att det kommer att innebär en mer krafull protektionistiskt politik i stil med Usa:s – och de menar att eU agerat alltför kralöst. när eU införde straullar på 22 procent på vissa stålprodukter från Kina införde Usa tullar som innebar en höjning på mer än 200 procent. branschorganisationen UK steel hoppas på den modell som finns i Usa med två separata organ – ett som undersöker om det förekommer prisdumpning och ett som försöker fastställa om prisdumpningen i så fall lett till skada för inhemsk industri och ekonomi. Förespråkarna hävdar att en sådan modell leder till större objektivitet.
svaret på den underliggande frågan är dock fortfarande osäkert – vilken falang kommer att vinna? De som nu vill se starkare straullar för att skydda den brittiska stålindustrin eller de kraer som låg bakom att storbritannien under sin tid i eU var motståndare till högre straullar än dem som infördes.
Kina Kinas stålexport ökade i mars till 7, miljoner ton, en ökning med 31 procent jämfört med februari men ändå 2 procent lägre än i mars 2016. Ökningen innebar att de tre föregående månadernas nedåtgående trend bröts. Orsaken till den minskade exporten anses vara att man i huvudsak hellre sålt till den inhemska marknaden där priserna varit högre. beredvilligheten att betala högre priser i Kina ledde också till en ökning av importen som i mars med 1,3 miljoner ton noterade det högsta talet sedan hösten 201. Prognoserna pekar dock på en sjunkande export de kommande månaderna – en orsak till detta kan också vara att Kina mött konkurrens på exportmarknaderna – framförallt i sydostasien – från än billigare producenter i Indien, Turkiet och ryssland. en faktor som ytterligare kan öka den kinesiska eerfrågan på stål är planerna på att bygga en helt ny gigantisk stad i utkanten av Peking. byggandet beräknas innebära en förbrukning av upp till 1 miljoner ton stål per år under de kommande tio åren, alltså totalt omkring 10 miljoner ton stål. Det kommer att bidra till en stabil eerfrågan på den inhemska marknaden. byggandet av bostäder kommer att kräva 30 miljoner ton stål, 0 miljoner ton kommer att användas för andra lokaländamål, 0 miljoner för transport och kommunikationer och 30 miljoner till fabriker och övrig infrastruktur. K ▶ BORIS BENULIC ◀
bergsmannen
2, 2017
2
Fabrik i Mexiko ny fjäder i hatten för Suzuki Garphyttan Situationen i världen är präglad av osäkerhet och bedömningarna av framtiden för ekonomi, finansmarknad och olika branscher kan skifta från dag till dag och från expert till expert. Då kan man ju tänka sig att en VD för ett världsledande företag i stålbranschen skulle känna sig lite nervös inför vad framtiden kan bära med sig. Men när vi talar med Jan Pieters som leder Suzuki Garphyttan verkar han synnerligen lugn och optimistisk. Under intervjun befinner han sig i Mexiko – och det är inte semester som får honom att låta avslappnad. Han är där i tjänsten – en ny fabrik ska öppnas och i samband med det hålls ett globalt ledningsmöte.
en gängse bild av mexiko är ett land skakat av krig mellan knarkkarteller och präglat av fattiga människor som försöker ta sig över gränsen till Usa. men den alltför vanliga bilden skymmer en annan verklighet, en mycket påtaglig verklighet. mexiko har också flera starka industriella kracentra, och många stora biltillverkare har investerat massiva belopp i uppbygget av anläggningar för produktion och sammansättning. Det är därför fullt naturligt att suzuki garphyttan också etablerar sig där – biltillverkare är ju den stora marknaden för företagets produkter. ”Vi har sett eerfrågan på våra produkter stiga och det är därför ett självklart steg att 26
bergsmannen
2, 2 0 1 7
öka vår produktionskapacitet med en ny anläggning”, förklarar Jan Pieters. ”Usa är en viktig marknad, men den anläggning vi har där kunde inte på ett enkelt sätt byggas ut. mexiko blev därför ett tämligen logiskt val.” Just det här området i mexiko är väldigt expansivt och ligger lite utanför storstaden. ”Det är inga problem att hitta bra arbetskra, de har en bra grundutbildning och en del av de anställda har också utbildats i Kina och sverige”, berättar Jan Pieters. Det har varit en snabb process från det att företaget såg att man behövde öka kapaciteten för två och ett halvt år sedan.
”business sweden hjälpte oss med att göra en kartläggning”, säger Jan Pieters, ”De undersökte alla aspekter – från elförsörjning till förekomsten av lämpliga industriparker, och det byggs många sådana i mexiko – inte bara med inriktning på bilindustri.” Processen har i alla avseenden varit snabb – första kvartalet 2016 togs de första spadtagen – och i början på 2017 invigdes anläggningen. eer det att Donald Trump blev president har relationen till mexiko blivit en viktig politisk fråga – både i Usa och i grannlandet söder om gränsen. Det gäller inte bara frågan om en mur ska byggas som hindrar illegala immigranter från att komma in i
Usa. minst lika viktig är frågan om de två staterna står inför ett handelskrig eer Trumps uttalanden om att Usa måste få tillbaka jobben som nu återfinns i andra länder med en annan och lägre lönenivå. men Jan Pieters låter sig inte oroas av en sådan hotbild.
Det Jan Pieters beskriver är en tät väv där alla inblandade hela tiden strävar eer att få bästa möjliga produkt till bästa möjliga pris – en väv som är för stark för att enkelt kunna rivas upp och repas sönder. Och suzuki garphyttans produkter är en mycket viktig del i den väven.
”Vi är inte nervösa för att frihandeln skulle vara hotad – och definitivt inte inom bilbranschen. man måste komma ihåg att tillverkningen av en bil är en komplex process där de olika delarna tillverkas i helt olika delar av världen. Komponenterna för fyrhjulsdri kommer från ett håll, insprutning från ett annat och växellådorna från ett tredje – och sammansättningen sker på en ärde plats.”
Den nya anläggningen ligger i Parque Opcion i delstaten guanajuato. Ytan är 13 000 m2 och inledningsvis kommer man att producera 3 600 ton per år, men vid full produktion är kapaciteten 12 000 ton per år. Det som huvudsaklingen kommer att produceras är ädertråd för motorer och transmissioner.
guanajuato har också en strategiskt perfekt placering när det gäller transporter och kommunikation. Landets viktigaste motorvägar ( och 7) går genom staden. Det tar mindre än en dag att ta sig till den amerikanska gränsen eller de viktiga hamnarna vid stilla havet eller mexikanska golfen. De flesta av företagets kunder i mexico finns inom en radie på tre timmars transportväg från fabriken. storleksmässigt är anläggningen i mexiko lika stor som de i Kina och Usa, men produktionsnivån kommer att initialt att ligga något lägre. I Kina och Usa är den årliga produktionen 12 000 ton per år. bergsmannen
2, 2017
27
Det märks att Jan Pieters tillförsikt inför framtiden bygger på den trygghet han känner med kvaliteten på tillverkningen av företagets produkter: ”Vi står starka på materialsidan, och är framstående när det gäller bearbetning och framställning av material med fina ytor som klarar höga krav”. men han har också kunnat se hur marknaden snabbt växt för en del av företagets nya produkter. ”automatiska billuckor är en viktig sektor, och där ersätts alltmer de tidigare luädrarna med riktiga ädrar. Vi har ha en 2-procentig tillväxt på detta område … och där finns en väldigt stor marknad med alla sUV:ar och kombis … tiotals miljoner bilar …” en annan ny produkt är plattråd som används i högtryckspressar som används för konservering av livsmedel under högt tryck. ”Det är relativt sett en liten nisch för oss, men där har vi ha en fördubbling jämfört med för tre år sedan”, påpekar Jan Pieters. Här anar man en tydlig vilja att hitta fler nya produkter som kan verka balanserande på det beroende företaget har av bilmarknaden – även om ställningen är stark på den marknaden är det ju inte något som skadar om man stärker ställningen på nya marknader genom att fortsätta utvecklingsarbetet med platt och profilvalsad tråd till branscher utanför bilindustrin samt plattråd till högtryckspressar. men i utvecklandet av nya produkter ingår som sagt också att arbetet med att finna nya användningsområden för företagets ädrar i tillverkningen av bilar – den nyssnämnda lucköppningen för bagageutrymmen är ett sådant exempel. Jan Pieters ser en framtid där suzuki garphyttans affär definitivt fortsätter att växa under de kommande tio åren. grunden för detta är framförallt det ständiga förändringsoch förbättringsarbetet i bilindustrin – och han verkar inte se några större hot mot de framtidsutsikterna. ”Visst kan det dyka upp politiska beslut som ändrar spelplanen. en massiv satsning på elbilar över hela världen skulle kunna vara en sådan sak”. eersom det dock är svårt att tänka sig sådana samfällda och samtidiga beslut med samma inriktning på de stora och avgörande marknaderna i världen är det lätt att dela den optimistiska bedömningen av framtiden. Dessutom skulle det ta milt uttryckt tämligen lång tid innan till exempel den infrastruktursatsning som behövs för elbilens genomslag skulle vara utbyggd och på plats. I nuläget har suzuki garphyttan inga planer på nya anläggningar – kapaciten som finns 2
bergsmannen
2, 2 0 1 7
räcker till för att möta ett växande behov – till exempel genom produktionsökningar i Kina … och sverige.
Suzuki Garphyttan: grundat 1906, 530 anställda, varav 330 i Garphyttan, omsättning 1,4 miljarder kronor.
en tanke som slår mig under samtalet är – blir det inte svårt att hålla ihop så vitt skilda företagskulturer som det rör sig om – sverige, Kina, Usa, Tyskland, england … och nu mexiko. men Jan Pieters verkar inte se det som ett problem:
Enheter:
”Vi utgår från att det i hela koncernen finns samma värderingar och normer i alla avseenden, och arbetar kontinuerligt för att säkerställa det. Vi jobbar också decentraliserat, och var förhandlingen sker med en kund kan bero på flera faktorer – men det sker alltid samma inställning till standard och kvalitet. Vi arbetar med globala kunder och de förväntar sig samma affärskoncept var i världen de än möter oss.” K ▶ BORIS BENULIC ◀
• Garphyttan, Sverige • South Bend, USA • Suzhou, Kina • Leeds, England • Düsseldorf, Tyskland • San José Iturbide, Mexico Produkter: • oljehärdad ventilädertråd • plattvalsad och profildragen tråd • rostfri platt och rund tråd • ventilädrar till tunga fordon Huvuddelen av produkterna går till avancerade ädrar i bilmotorer.
bergsmannen
2, 2017
29
Han vill skräddarsy framtidens stålprodukter Axel Nordin, 2016 års mottagare av Framtidsstipendiet, har många järn i elden. Parallellt med sin akademiska karriär jobbar han hårt för att göra verklighet av sin idé om en snabb och kostnadseffektiv tillverkning av skräddarsydda och kundanpassade produkter.
om hur man integrerar industridesign och konstruktion och använder komplexa mönster från naturen och matematiken inom produkt- och industridesign. Jag blev klar i december 201.”
Hur hinner du med allt detta? ”Det är en bra fråga … Det är nog engagemanget som driver mig.”
Kan du beskriva din idé? ”Den handlar om att försöka lösa ett problem för länder som sverige, som vill konkurrera med låglöneländer. Vi kan inte konkurrera med massproducerade produkter och kunderna är trötta på att allt ser likadant ut. Det behövs helt enkelt flexibla och skräddarsydda produkter. 3D-printning är bra men ganska begränsat vad gäller vilka produkter du kan tillverka kostnadseffektivt. I ett perspektiv på de närmaste 20 åren så är min idé bättre. Den handlar om att förenkla steget från design till tillverkning med många olika material, alltså att utveckla mjukvaran mellan design och produktion. stål är ett bra material att börja med, det man kan pressa och valsa och allt möjligt. Jag har testat idén litegrann hittills, till exempel med bordet jag visade upp under ståldagen. Där kunde man under tillverkningen anpassa höjden, längden och stödstrukturen på bordet. Programmet ser till att det håller och tillverkar med laserskärning och bockning. själva programmet behöver dock utvecklas.”
Hur fick du nys om Framtidsstipendiet? ”Det var faktiskt när jag var på Jernkontoret i samband med en utlysning inom metalliska material som jag blev tipsad om det. Jag hade grunden till idén om det redan då eersom jag gjort mitt examensarbete om samma koncept. sen dess har jag doktorerat
Hur kom du på det här? ”många företag jobbar redan idag med customization men du kan inte anpassa formen. Det är fortfarande begränsat. många vet att de till exempel behöver en bokhylla som har exakta mått, men får nöja sig med en kompromiss. Det finns redan en användargrupp
”Jag vill gärna kombinera det akademiska med forskning och utveckling inom industrin på sikt. Det är kreativiteten i att skapa idéer och lösningar som intresserar mig”, säger Axel Nordin.
Axel Nordin är 31 år gammal, bor i malmö och är född och uppvuxen i Lund. Han är i botten civilingenjör i teknisk design – en utbildning som kombinerar design, maskinteknik och industridesign. nu är han biträdande lektor på Lunds Tekniska Högskola, LTH, där han har hand om just teknisk designprogrammet och undervisar i bland annat produktdesign. Utöver detta driver han en belysnings- och produktdesignbyrå tillsammans med en kollega. Han träffar också företag för att sälja in sin idé om att tillverka kundanpassade produkter på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt, en idé som belönade honom med Framtidsstipendiet 2016 och en prissumma på 37 000 kronor. 30
bergsmannen
2, 2 0 1 7
”Jag vill gärna kombinera det akademiska med forskning och utveckling inom industrin på sikt. Det är kreativiteten i att skapa idéer och lösningar som intresserar mig.”
Axel presenterar sitt vinnande bidrag för Sancte Örjens Gille på Jernkontoret i mars 2017.
som kallar sig IKea Hackers på nätet, som köper IKea-produkter och gör om dem, så behovet och kreativiteten finns helt klart. men där handlar det mer om hardcore hantverk.” Blev du förvånad när du fick beskedet att du vunnit? ”Ja jag blev förvånad! Jag hade nästan glömt bort att jag sökt faktiskt. en överraskning minst sagt, men väldigt roligt. Det var ett erkännande från stålindustrin att idén är intressant och
Framtidsstipendiet Jernkontoret utlyste i december 201 ett nytt stipendium som finansierades av sancte Örjens gille och är det första i en serie om fem. Temat för det så kallade Framtidsstipendiet kommer att variera under åren. syet med 2016 års stipendium var att främja nya idéer och innovationer med stål som material, samt öka kunskapen om stål som framtidsmaterial. ansökan öppnade den 21 december 201 och stängde den 9 maj 2016. Det fanns 00 000 kronor i potten. Förutom axel nordin mottog även Michael Neuman från KTH 2 000 kr i resestipendium för sin idé om stålets potential för asteroidbrytning. Diplomceremonin ägde rum i samband med Ståldagen den 9 november 2016 i stockholm.
Sammanfattning av Axel Nordins vinnande bidrag ”För ett land som sverige, som har svårt att
att det finns potential, att man vill satsa. Jag började fundera kring det här redan under mitt examensarbete 2009, då var det inte särskilt många som tänkte i de banorna. sen 3D-printningen kom har det nog vidgat folks vyer en del.” Varför är stål ett bra material? ”Jag har använt stål i många produkter och prototyper, till borden till exempel. Det finns många processer för att forma och bearbeta det och det håller i hundra år eller
konkurrera med lågkostnadsländer i pris, är skräddarsydda och flexibla kunderbjudanden en viktig möjlighet. Dock gör krav på tillverkbarhet och produktprestanda att dessa erbjudanden blir dyra att utveckla. min idé är att skapa datorbaserade designsystem som automatiskt ser till att produktions- och funktionskrav är uppfyllda, så att existerande bearbetningstekniker för stål kan användas, och ge kunden möjlighet att anpassa produktens form och funktion.”
Juryns motivering ”axel nordin har genom den vinnande idén tagit fasta på de senaste trenderna och eerfrågan på skräddarsydda produktlösningar. Han har även tagit hänsyn till de hinder som begränsningar inom dagens tillverkningsteknik orsakar. Idén fokuserar på hur datorbaserade designsystem och digitala tillverkningstekniker kan hjälpa tillverkande företag inom
längre, till skillnad från plast. Det är hållbart och starkt i förhållande till sin vikt.” Du vann 375 000 kr, det är mycket pengar. Vad har du för planer framöver? ”Jag har redan rest och besökt tillverkare och köpt in litteratur för att förkovra mig. sen kommer det att behövas finansiering till prototypbygge när jag väl hittat några intresserade tillverkare.” K ▶ TEXT OCH FOTO: LIV WALLINDER ◀
svensk stålindustri att erbjuda sina kunder möjligheter till skräddarsydda lösningar. nordin visar genom sitt bidrag prov på en god förståelse för industrins nuvarande och kommande utmaningar i den digitala transformationen och kan genom idén och den föreslagna lösningen spela en viktig roll i anpassningen av dagens system till morgondagens behov. Lösningen kopplar mjukvara till hårdvara och demonstrerar både inspirerande originalitet och innovationshöjd. Juryn ser fram emot att följa axel nordins arbete och utveckling med lösningen – för stålindustrins framtid!” Juryn för Framtidsstipendiet bestod av ordförande Claudia Olsson från exponential Holding ab/singularity University, Anna Ponzio från Jernkontoret, Johannes Zetterlund från narva samt Olle Wijk som idag är egenföretagare eer en lång och gedigen karriär inom den svenska stålindustrin, framför allt inom sandvik. K bergsmannen
2, 2017
31
Malmen, maskine
rna, människorna
Den som studerar en årsredovisning från LKAB drar lätt efter andan inför talen. Alla dessa miljoner ton med malm. Alla dessa miljarder kronor. Och nu ska man flytta en hel stad. Som sagt … projekten där uppe är alltid stora. Vi åkte upp till Kiruna för att studera det som gör att människorna kan utvinna malmen, vi var helt enkelt nyfikna på maskinerna. … och vi upptäckte att de också är stora. Väldigt stora.
Cliffton – mycket snö men inget snömos
Marcus Kärr ser till att lastmaskiner och truckar är på rätt plats vid rätt tidpunkt.
när vi träffar Marcus Kärr som är Clions platschef i svappavaara är det tredje generationens gruvarbetare vi möter, och det märks att han är stolt och medveten om den tradition han för vidare: ”Farfar lastade tonvis med malm varje dag … för hand. min far började sin karriär med handhållen borrmaskin.” Och för marcus del krävs det ett alldeles speciellt handlag – att kunna se till att lastmaskiner och truckar är på rätt plats vid rätt tidpunkt i den ständigt pågående process som malmbrytning utgör i svappavaarafältets dagbrottsgruvor gruvberget och Leveäniemi. Här bryts närmare fem miljoner ton per år. malmen utvinns genom pallbrytning. en metod som bygger på att bryta malmen i nedåtstigande nivåer mot djupet genom borrning och sprängning. skivornas tjocklek, den så kallade pallhöjden är 1 meter, och avverkas mot djupet. Pallbrytning är en effektiv och väl etablerad brytningsmetod som medger maximalt uttag ur berget med hög säkerhet. när vi åker ner i dagbrottet försöker jag se om jag kan uppfatta något om släntningen och dess lutningsgrad. men det enda jag egentligen noterar är det som självklart fångar ditt intresse när du rör dig ner mot botten av ett dagbrott – själva mäktigheten. samtidigt får du aldrig känslan av ett övergrepp mot naturen – hur absurt det än kan låta får man en känsla av en verksamhet som bedrivs med försiktighet – för att inte säga vördnad för naturen … och berget. Innan malmen kan brytas måste marken runt om malmkroppen släntas så att risken för mindre ras minimeras. släntens lutningsgrad fastställs med hänsyn till bergmassans hållfasthetsegenskaper. en för flack lutning medför extra mycket sidobergsuttag och påverkar lönsamheten negativt. med mobila borraggregat borras långa och nedåtriktade hål genom skivorna. bergets kvalitet och önskat styckefall styr hur man utför borrningen och dess omfattning. eer borrning laddas hålen med omkring 2 ton sprängmedel som spränger loss berget. 3
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Varje gång jag ska ut och besöka ett företag för att kunna berätta om dem läser jag förstås mig in grundligt på bolagets eller koncernens historia. Vissa saker bryr jag mig jag dock – ärligt talat – inte särskilt mycket om – när jag studerar de dokument och det material som finns; och det är texter om värdegrunder och policydokument. Oast är det en väldigt massa fina ord som staplats på varandra till de bildat vackra luiga katedraler av formuleringar som det är lätt att gå vilse bland eersom det inte går att orientera sig bland alla ord – eersom de liksom inget har med verkligheten att göra. så det är inte med några större förväntningar jag påbörjar läsningen av ban (ska uttydas bästa arbetsplats norden). men trots min misstro fångas jag snart – det här är inte det vanliga snömoset.
Det är ett kort, koncist dokument och några av nyckelorden är: raka, uppriktiga, enkelt, tydligt, prestigelöst, okomplicerat, ansvar för egen utveckling, ordning, reda. De där orden vars ord vi alla behöver påminnas om ibland. Och när jag vandrar runt i drivorna och kylan i svappavaara under mitt besök och känner av stämningen på företaget inser jag att även om det är gott om snö i omgivningen så är ban uppenbarligen inte snömos.
Förutom sin starka närvaro i gruvindustrin i malmfälten har Clion en gedigen ställning i hela sverige när det gäller transporter och anläggningsarbeten. när jag studerar den fordonsflotta företaget förfogar över kommer jag på mig själv med att försöka fundera ut ett uppdrag som de inte skulle kunna klara. men jag kommer inte på något. faktiskt
De kan redovisa en vagnpark med maskintrailers, lastväxlare, maskinbilar och dragbilar som ska kunna klara alla former av anläggningstransporter, jordbrukstransporter eller industritransporter. mobilkranar och truckar gör att de lätt kan hantera lastning och lossning. givetvis kan kranbilarna också användas vid montering av takstolar, och väggelement
eller placering av maskiner. Och utrustad med gripskopa blir kranbilen utmärkt vid anläggnings- eller trädgårdsarbeten. Och det är inte bara vid transporter till och från anläggningsarbeten du kan se Clions fordon i arbete – även i själva anläggningsarbetet är de oa verksamma med grävmaskiner, bandschaktare, lastmaskiner och dumprar. K
Fredrik Björkenwall arbetar på LKAB:s kommunikationsavdelning – och trots den strida strömmen av besökare från media som ställer frågor om det mesta har han långtifrån förlorat intresset för verksamheten utan verkar lika fascinerad som besökarna av den ständigt pågående processen.
Vi når botten på dagbrottet just som alla andra förbereder sig för att röra sig åt andra hållet – det är dags för sprängning. eer sprängningen lastas malmen upp med lastmaskiner och läggs på tipptruckar som för malmen till ett mellanupplag och en krossanläggning. Däreer krossas och sovras malmen och förs sedan till vidareförädling. Det är svårt att inte hela tiden kliva ur bilen och stanna till och betrakta maskinerna som är i arbete. För första gången i mitt liv får jag en glimt av vad det är som fångar intresset och trollbinder den där gruppen av människor du alltid finner vid olika byggen eller rivningar; de kan stå där i timmar och studera skådespelet. Jag förstår fortfarande inte riktigt varför de gör det – men jag får som sagt en aning om det när jag ser de stora Komatsu-tipptruckarna rulla fram och hur lastmaskinen glider fram och med några smidiga knyckiga rörelser fyller trucken med några tiotal ton malm. när jag ser en massiv och krafull Komatsumaskin i arbete ler jag alltid lite åt namnet. Det är på något sätt typiskt japansk återhållen – men ändå självsäker – ödmjukhet att dessa stora, krafulla maskiner går under varumärket ”Komatsu”. På japanska betyder ”Komatsu” nämligen mycket liten gran. när marcus diskuterar uppgierna som Clion ansvarar för i svappavaara förstår jag att det inte bara är fråga om att förflytta extremt stora mängder malm i olika form och skepnad. Det är också en fråga om precision. Vetenskaplig precision. Det som ser ut som stora högar med malm – och som förvisso också är det – har skapats på grundval av laboratorierapporter om järnhalten vid de olika brotten – de har inte bara slumpmässigt skopats upp av hjullastarna. samma precision gäller lastning och transport av det rågods som kommer med järnväg till svappavaara. Det gäller som sagt att se till att hela tiden styra maskinflottan så den utnyttjas optimalt – och att vara flexibel för förändringar i brytningsprocessen – eller när det gäller tågtransporter. 36
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Komatsu – stärker ständigt positionerna i gruvindustrin Komatsu har med åren byggt en stark närvaro i Kirunaområdet. I dag finns i området i dri bland annat en 120-tons grävmaskin, ett par 0-tons grävmaskiner och ett antal 100-tons tipptruckar. De hör till de större som Komatsu har i europa. I produktlinjen finns truckar upp till 00 ton men de är ännu inte godkända i europa – men Hesselberg maskin som är Komatsus representant i sverige jobbar med frågan – för behovet finns i malmfälten. Det är lätt att se vilka vilka maskintillverkare som har sitt ursprung i att de började konstruera och producera maskiner för just gruvnäringen, deras maskiner är på något sätt massivt muskulösa. Kan inte en maskin betecknas som muskulös? Den som inte tror det kan ju studera drien i till exempel svappavaara. Komatsu hör till den gruppen tillverkare. Koncernen som i dag är världens näst största tillverkare av anläggningsmaskiner grundades redan 1917 i den japanska staden Komatsu just för att bygga maskiner för gruvindustrin – och 1921 hade verksamheten redan växt till sig så att blev det ett helt eget företag skilt från gruvbolaget och då fick det också sitt nuvarande namn. Under 1960-talet inledde koncernen den exportoffensiv som i dag har gett det andraplatsen som tillverkare av anläggningsmaskiner.
I början på april i år genomfördes en affär som ytterligare stärkte företagets positioner. Då förvärvades det amerikanska Joy global och blev en del av Komatsu. Joy global har en historia som sträcker sig tillbaka till 170talet och kan sägas ha kompletta lösnngar för gruvdri – både underjord och i dagbrott – och har de senaste åren också skaffat sig en ställning i de kinesiska kolgruvorna. Förvärvet kostade Komatsu närmare 3 miljarder UsD och utökade koncernens personalstyrka med 10 000 personer. nästan samtidigt förvärvade Komatsu Joy global – ett företag som snabbt under sin relativt korta historia utvecklats till en ledande aktör inom gruvteknologi genom sina kontroll-, styr- och övervakningssystem för transporter i gruvnäringen. Det är uppenbart att Komatsu strävar eer en så total närvaro som möjligt i alla delar av gruvnäringen – och det är nog en klok strategi för att få maximal utveckling i en sektor där det blir allt mer självklart att alla typer av utrustning, maskiner och system kan samspela med varandra och drien blir alltmer automatiserad. att ha en tätposition i en sådan utveckling blir enklare om man är representerad och har närvaro i varje delsegment av teknologi och maskineri. I Kiruna-området är det Hesselberg som representerar Komatsu – man har närmare tiotalet anställda och en serviceverkstad som är gediget dimensionerad för att göra underhåll och reparationer så smidiga som möjligt. K
Verkskstadshallarna är förstås rejält dimensionerade – men det är också helt nödvändigt om man ska kunna klara service, underhåll och reparationer på ett smidigt sätt.
Det är lätt att känna sig liten när man kliver fram till en 100-tons tipptruck – samtidigt känner man sig förstås på något sätt stärkt vid tanken på att man kan ju äntra kolossen och utan problem forsla bort tiotals ton med malm.
Till detta kommer också att svara för anläggning och underhåll av vägar – året om. Kraven är därför givetvis stora på just planering och flexibilitet – men det märks att marcus litar på organisationen som byggts upp här – liksom han litar på maskinerna – och det måste han kunna göra. De ska klara av att gå 000–6 000 timmar per år – och de ska klara tung dri även när termometern rör sig ner under –30° C; något som innebär en påfrestning inte minst för hydraulsystem – alltså – det krävs att det är gedigna, robusta maskiner som används för att man ska få maximal tillgänglighet. Och det krävs också ett utvecklat system med checklistor för att status och tillstånd på maskiner hela tiden ska vara uppdaterat så att man kan sätta in service och underhåll vid rätt tidpunkt. marcus berättar att man ska ta en app i dri som i kombination med att förarna helt enkelt genom att ta en bild med mobilen på någon detalj på grävmaskinen, hjullastaren eller tipptrucken snabbt kan ge verkstadspersonalen en uppfattning om någon åtgärd behövs. när vi avslutar besöket hos Clion i svaappavaara blir vi sittande ganska länge i fikarum och personalmatsal – det är helt enkelt svårt att bryta upp ur den trivsamma, självklara stämning som råder här. Folk kommer och går – på väg till och från ett arbetspass – de rör sig med den där självklarheten man har när man vet precis vad man gör. De som är klara med sitt beting stannar till och fyller i någons berättelse om något som hänt på arbetsplatsen eller på bygden – allt flyter ihop och allt hänger ihop. ska man ta tempen på ett företag ska man alltid placera sig i fikarummet – stämningen där säger oa mycket mer om tillståndet i ett företag än vad årsredovisningar gör. Och ska man döma eer stämningen så är det här ett företag där de anställda är stolta över sin arbetsplats. K ▶ BORIS BENULIC ◀
3
bergsmannen
2, 2 0 1 7
En del av Clifftons fordonsflotta i Svappavaara; i den ingår bland annat tipptruckar, hjullastare, grävmaskiner, dumpers och väghyvlar.
Den här skopan är utrustad för att fräsa ner malmen till mycket små dimensioner. Den klarar av att bearbeta 700–800 ton i timmen och resultatet blir bitar med dimensioner på 70 mm.
Jernkontorets annaler Nr 2 • 2017 • Årgång 201
Vägen framåt för Metalliska material Den fjärde programkonferensen inom Metalliska material hölls den 7–8 mars 2017 på Lidingö där cirka 200 personer från näringsliv, akademi och myndigheter träffades för att diskutera pågående arbete inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material och ta del av de resultat som har framkommit samt diskutera hur vägen framåt för programmet ska se ut.
Årets programkonferens om Metalliska material bjöd på en mängd spännande programpunkter. Dessutom gavs stora möjligheter för deltagarna att få nya intryck och bygga nätverk. Under den första konferensdagen beskrevs det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, regeringens syn på forskningen, forskningsprogrammens utformning och vilken industrinytta programmen bidrar till. Ett speciellt område, digitalisering, gavs extra fokus. Konferensens andra dag ägnades åt presentationer av pågående och avslutade projekt inom programmet. DAG 1 – UPPSTART MED BRED ANSATS Den första konferensdagen hade en bred ansats; från politikens syn på forskningen, över formuleringar och framtagning av olika program, till hur programmen skapar nytta för industrin och utvecklingen i Sverige. Konferensen öppnades av Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, som i sitt välkomstanförande knöt an till fjolårets konferens, hur långt programmet har kommit nu och vilka övergripande prioriteringar som gäller för 2017–2019, det vill säga vilka nyckelfrågor vi står inför vad gäller koldioxid, digitalisering, slutna kretslopp och olika sorters materialfrågor. Alicia Gauffin från Jernkontoret följde upp med att tala om utvärderingen av måluppfyllnaden för programmet, hur väl projekten täcker de mål som programmet och den strategiska agendan satt upp. 0
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Jonas Björck från Utbildningsdepartementet berättade om Forsknings- och innovationspropositionen och regeringens arbete för att skapa långsiktighet, stabilitet och samverkan för forskning och innovation med sikte på samhällsutmaningarna. Att innovation är en central del av regeringens arbete belystes av Johan Harvard från Näringsdepartementet i hans anförande om de stora samhällsutmaningarna. De fem strategiska samverkansprogram som tjänar som verktyg för att lösa utmaningarna är: nästa generations transporter och resor, smarta städer, cirkulär biobaserad ekonomi, life science samt uppkopplad industri och nya material. Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, beskrev de pågående strategiska innovationsprogrammen som väletablerade program med väl fungerande programstrukturer och stort engagemang. Just Metalliska material bedömdes ha fungerat mycket bra, men det är en lång bit kvar tills programmet är slut och det gäller att inte tappa farten. Anna Thorsell från Energimyndigheten redogjorde för Energiforskningspropositionen och dess mål och riktlinjer för de fortsatta insatserna inom området. Fem utmaningar för energiforskningen beskrevs, där bland annat resurseffektivitet och klimatpåverkan ska bearbetas med ökad konkurrenskraft som extra finess. Patrik Ölund och Göran Nyström från Ovako talade om industrinyttan av forskningen
inom Metalliska material genom att exemplifiera med hjälp av ett genomfört projekt, Clean Case, där arbetet med att öka stålets renhet har gett framgångsrika resultat för utmattningshållfastheten hos transmissionsdetaljer. Ett ytterligare exempel på industrinytta gavs av Mikhail Lukin från Kubikenborgs aluminium och Torbjörn Carlberg från Mittuniversitetet. Aluminiumtillverkning från jungfruliga råvaror kräver stora energimängder. Därigenom fås även stora energiförluster från ugnarna, varför arbetet med att återvinna restvärme har genomförts. I projektet Alukrets kartläggs och analyseras materialförluster i det nationella aluminiumkretsloppet för att minska behovet av energikrävande primäraluminium. En presentation av EIT Raw Materials och deras roll för att stärka Europas möjligheter på råmaterialområdet gjordes av Olli Salmi, EIT RawMaterials CLC Baltic Sea. Om digitaliseringens intåg, dess utmaningar och möjligheter till värdeskapande för kunder, skapande av nya affärsmodeller och sätt att ta betalt för varor och tjänster samt en tillämpning inom säljstöd talade Lena Sunnegård från SSAB, Christoffer Crusell från Webbyrån Petra och Martin Wallin från Chalmers tekniska högskola. Att digitaliseringen kommer att ha en kraftigt omdanande inverkan, även på ståloch metallbranschen, råder ingen tvekan om.
Alicia Gauffin och Gert Nilson, Jernkontoret.
DAG 2 – 113 (!) BÄRANDE IDÉER Konferensens andra dag bestod av parallella sessioner där det gick att välja presentation efter det egna intresset. Avslutade projekt, nystartade projekt och projekt som pågått en tid presenterades ämnesområdesvis. Gjutning – Gjuteri, Applikationer – Branschattraktivitet, additiv tillverkning och pulvermetallurgi, Bearbetning – Värmepåverkan, Bearbetning – Värmepåverkan, Metallurgi – Restprodukter – Miljö var titlarna på de sessioner som hölls. Ett nytt, innovativt sätt för utlysningar praktiseras inom det som kallas ”Bärande idéer för stärkt konkurrenskraft”; en utlysning i tre steg där först ett initiativ registreras på Metalliska materials webbplats varefter initiativtagarna
kan söka medel för en knappt årslång genomförbarhetsstudie och därefter kvala vidare till ett fullskaligt projekt. Tanken med trestegsutlysningen är att stimulera, utveckla och prioritera ”bärande” idéer och bereda plats även för mer utmanande hypoteser och ansatser. Ett annat syfte är att ge innovationsområdets företag möjlighet att öppet ge sitt intresse och delta i framtagningen av ett antal projektinitiativ. Hela 113 olika initiativ registrerades på Metalliska materials hemsida innan möjligheten att lämna in fler initiativ stängdes den 15 februari. Under konferensen presenterades inte mindre än 90 av dessa initiativ i ett rasande tempo. Möjligheter till diskussioner och kommentarer efter presentationerna
fanns. Möjligheter vilka också togs av några åhörare. Erfarenheter från genomförbarhetsstudierna kommer att börja dugga in nästa år. Så tog det slut för denna gång. Hastigt och lustigt var konferensen över och deltagarna – åtminstone en stor del av dem – åkte buss gemensamt tillbaka till Stockholm under fortsatta diskussioner. Missade du årets programkonferens? Lugn, om bara ungefär ett år kommer en ny chans att vara med och ta del av programmets fortsatta forskning. Då kommer nya möjligheter att hitta nya kontakter – och gamla bekanta också, för den delen – att finnas. Annars finns alla presentationer på Metalliska materials webbplats. Vi ses 2018! //
Jämställdhet främjar innovation – seminarium med Hera-n Fullt fokus på hur stålindustrin ska kunna attrahera fler kvinnor vid seminarium som anordnades av det kvinnliga nätverket Hera-n. Nätverket Hera-n anordnade den 7 mars ett öppet seminarium med titeln ”Innovativa organisationer genom jämställdhet och mångfald”. Hera-n är ett nätverk för kvinnliga ingenjörer
som arbetar inom materialutveckling. Seminariet hölls i anslutning till den årliga programkonferensen för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, på Skogshem & Wijks konferensanläggning på Lidingö. Kunskapsnivån var hög och det blev intressanta diskussioner och reflektioner med
fokus på jämställdhet. Seminariet modererades av Anna-Karin Nyman, kommunikationsdirektör på Jernkontoret. Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet inledde med att tala om ”Inkluderande innovation i mansdominerade näringar.” bergsmannen
2, 2017
1
Ros-Marie Lundh, Sophia Ivarsson, Malin Lindberg och Patrik Ölund.
”Det är lätt att jämställdhetsarbetet och mångfaldsarbetet stannar vid en jämställdhetsplan eller mångfaldsplan. Men det finns inte en åtgärd som löser frågan, det krävs många åtgärder på flera nivåer”, säger Malin Lindberg. Därefter följde panelsamtal på temat ”Jämställdhet och mångfald som verktyg för innovation.” ”Jag skulle vilja avskaffa ordet mångfald. Vi
ska i stället säga vad vi menar, och vad vi vill uppnå. Olika på ytan ger inte alltid en heterogen grupp”, menar Sophia Ivarsson, handläggare för innovationsledning på Vinnova. I panelen deltog också Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet, Patrik Ölund, forsknings- och utvecklingschef vid Ovako, Sophia Ivarsson, handläggare för innovationsledning på Vinnova samt Ros-Marie Lundh, materialutvecklare på SAAB.
Slutligen berättade Elisabeth Dahlstedt, projektledare för Attraktivitet och Kompetensutveckling vid Triple Steelix 2.0, om ett nytt forskningsprojekt: ”Beyond the gender paradox.” Triple Steelix och Uppsala universitet efterlyser forskare till projektet som ska undersöka hur det kommer sig att vi i Norden är världsledande när det gäller jämställdhet generellt, men endast medelmåttiga då det gäller jämställdhet på ledande befattningar inom forskning och innovation – framför allt inom industrin. //
Svenska stålklänningar gör internationell succé BAHAR PARS PÅ OSCARSGALAN Bahar Pars, en av huvudrollsinnehavarna i ”En man som heter Ove”, äntrade Oscarsgalans röda matta klädd i svenskt stål. Den unika klänningen, designad av den svenska modeskaparen Naim Josefi, är dekorerad med 6 000 stålpaljetter. Hon bar även ett 3D-printat stålhalsband, även det designat av Josefi. ”Jag vill överraska, visa det oväntade, utmana kreativiteten. Hållbarhet är också väldigt viktigt för mig, och eftersom stål är 100 procent återvinningsbart är det ett självklart val”, säger Josefi. Kreativiteten var också i centrum när Bahar Pars valde designer. 2
bergsmannen
2, 2 0 1 7
”Ett etablerat märke hade gett mig en jättefin klänning, men jag vill göra ett statement, vara i den kreativa framkanten. Därför valde jag Naim Josefi”, säger Pars. De ultratunna stålpaljetterna är tillverkade av Voestalpine Precision Strip i Munkfors. Stålet är 22 mikron tjockt (0,022 mm), vilket motsvarar en femtedel av ett mänskligt hårstrå. Därför väger paljetterna i klänningen totalt bara ett halvt kilo. Så här tunt stål används vanligtvis till exempelvis skalpeller, rakblad och ventiler i kylskåp. Stålklänningskonceptet introducerades under Modeveckan i Stockholm i januari, där Josefi visade tre spektakulära klänningar i blått, svart och silver.
FLITIGT BURNA PÅ RÖDA MATTAN Även de andra klänningarna har burits av flera kända svenskor på röda mattan sedan Modeveckan. Artisten Little Jinder bar den silverfärgade klänningen under Grammisgalan den 28 februari. Under finalen av Melodifestivalen den 11 mars bar programledaren Clara Henry den blåa klänningen, och även hennes programledarkollega Hasse Andersson blev stålpaljettprydd kvällen till ära. ”Att ge utrymme för kreativa människor som Naim Josefi att utvecklas är en del av vårt andra visionsåtagande, Vi föder kreativa individer”, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Little Jinder.
Clara Henry.
Hasse Andersson.
Nu närmast har klänningarna varit i Kina där Naim Josefi visade upp sin Gangs-kollektion under modeveckan i Peking. Det var Kinas motsvarighet till Association of Swedish Fashion Brands som bjöd in Naim Josefi att genomföra samma show som han inledde Fashion Week Stockholm med i år. Den kinesiska organisationen hade besökt en rad modevisningar i Europa och valt ut designers som de sedan bjöd in till Kina. ”Det är förstås en ära att bli inbjuden. Många kineser har gott om pengar och letar efter kreativitet, som man framför allt tycker finns i Europa”, säger Naim Josefi. Klänningarna har nu ett fortsatt hektiskt schema framför sig under resten av våren och sommaren. //
Bahar Pars på Oscarsgalan.
Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm
Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se
Talga Resources brytning av grafit för grafenproduktion Amanda Scott, prospekteringschef på Talga resources Ltd, hade lockat 26 åhörare till Luleå Tekniska Universitet för en presentation av det australiensiska företagets aktiviteter i norrbotten. Företagets största enskilda ägare är faktiskt en norsk fond. amanda är från nya Zeeland men bor numera i malå. Hon berättade översiktligt om de tre grafitfyndigheterna som företaget undersökt noggrannare men även om potentiella fyndigheter med innehåll av kobolt och koppar. Här kommer endast projekt kopplade till provbrytningen av grafit i nunasvaara att beröras. Fyndigheten ligger cirka 13 km VnV om Vittangi och intill Torneå älv. GRAFEN – FRAMTIDENS NANOMATERIAL Talgas primära mål är att producera grafen ur den renade grafiten, och övriga produkter av grafit som kommer fram, främst mikrografit, kommer därför mera att kunna betraktas som sidoprodukter. nanomaterialet grafen är en särskild kristallform av kol där kolatomerna sitter i ett hexagonalt, två-dimensionellt mönster kopplade till varandra – grafen har bladform ner till atomtjocklek. grafen är mycket intressant eersom det är 200 gånger starkare än stål och har en mycket hög ledningsförmåga för elektricitet i skikttjocklekar från en upp till ett antal atomers tjocklek. grafen är dessutom genomskinligt som glas.
Amanda Scott, prospekteringschef på Talga Resources Ltd.
bergsmannen
2, 2 0 1 7
av de tre hittills undersökta fyndigheterna är fyndigheten nunasvaara den mest intressanta med 9, mt mineral med 2,3 procent Cg (grafitiskt kol). grafen och mikrografit i nunasvaara kan separeras från rågrafitens gråbergsmineral med hjälp av elektrolys. Detta demonstrerade amanda genom att visa en videofilm där ett grafitstycke nedsänkts i en behållare för elektrolys. Den mycket finkorniga grafen som frigörs framstår nästan som en ’dimma’ i vätskan. mikrografiten som skapas sjunker till botten av elektrolyskärlet tillsammans med frigjorda gråbergsmineral. Det stora konststycket är att utvinna ren grafen och mikrografit från elektrolyten. I Tyskland har Talga en mindre pilotanläggning där detta skall studeras mer i detalj för att få fram en teknik för i första hand en större ”pilot plant”, och målet är givetvis att bygga en fullstor fabriksanläggning. amanda menade att en större pilotanläggning och en framtida fabrik mycket väl skulle kunna lokaliseras till norrbotten. nunasvaarafyndighetens stora fördel kontra andra grafitfyndigheter är att grafen så lätt kan frigöras från övrig grafit och gråberg genom elektrolys. Dessutom anses fyndigheten ligga i absolut toppklass med avseende på grafithalt bland världens kända grafitfyndigheter. Christer Nordström, som medverkar i Talgaprojektet, hade tagit med sig en knytnävsstor
Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se
grafitbit som gav intryck av en mörkbrun mycket hård, hållfast och extremt finkornig bergart, till skillnad från ren grafit som har mycket låg hållfasthet. grafitens goda ledningsförmåga även som bergart demonstrerades med denna sten. grafen är ett framtidsmaterial med många användningsområden, såsom korrosionsbeständig målarfärg eller med grafen inblandad i plast, vilket ger stark och ledande plast eersom grafen har en mycket hög ledningsförmåga för el. I en personbil skulle man till exempel kunna spara uppemot 60 kg i vikt genom att ersätta kopparen i elektriska ledare med ledande plast. mikrografit har en viktig roll i batteriteknik för bland annat fordon. Om mikrografiten är framtagen på Talgas sätt, så har de enskilda kornen inte påverkats av krossning och malning, vilket ses som en fördel. Test har visat att Talgas mikrografit ger väl godkända resultat. NUNASVAARA grafitfyndigheten i nunasvaara har varit känd sedan 19 och bearbetades på 1920talet. 1929 införlivades fyndigheten med statsgruvefälten. 197–192 började LKab intressera sig för fyndigheten och en provbrytning med borrning och sprängning i dagbrott utfördes 193. LKab:s idé då var att utnyttja grafitens värmevärde i pelletiseringsprocessen, men de expriment som utfördes visade som tur var att grafiten inte skulle brytas. Talgas affärsidé är att koncentrera sig på framställningen av grafen som är en mycket dyrbar produkt med ett extremt värde även vid forskningsproduktion.
amanda berättade att grafitens ursprung tros vara organiskt material i form av mikroorganismer, till exempel alger, som sedimenterat i en havsbassäng och som däreer genom metamorfos och veckning omvandlats till den hårda bergart som det är idag. Det finns därför inga synliga fossil i grafiten. Fyndigheten i Vittangi breder ut sig i en cirkel, och längden är cirka 30 km varav 1,3 km var av primärt intresse för Talga, men undersökningsområdet har utökats. Två km norrut har mycket tilltalande resultat erhållits. Det är i anslutning till det nyss nämnda LKab-dagbrottet som Talga fått tillstånd att provbryta 000 ton grafit. Då grafiten skall anrikas elektrolytiskt måste man använda en brytningsteknik som ger block eller bitar som går att använda som elektroder. av denna anledning ansågs traditionell borrning och sprängning inte som en möjlig väg att gå. Talga har valt att såga ut kubiska block med 1, meters sidlängd med hjälp av en diamant-
besatt sågklinga med 3, meters diameter. botten på blocken har kapats ut med wiresåg. brytningstekniken vid provbrytningen och vid en framtida fullskalig brytning påminner om produktion av marmorskivor i Carrara. grafiten är nästan vertikalt stående, vilket har gynnat uttaget av block. Fyndighetens bredd är cirka 20–30 m. De uttagna blocken har transporterats till en lagerlokal i Pitkäjärvi i svappavaara. avsikten är att de 000 brutna tonnen skall komma att användas till utveckling av produktionstekniken, produkterna och användningen av Talgas produkter av grafen och mikrografit. Talga övertog ett dagbrott, men eer utförd provbrytning har brytningsplatsen återställts varvid även spåren av verksamheten på 0-talet försvunnit. För ytterligare information hänvisas till www.talgaresources.com K ▶ TEXT OCH FOTO: AGNE RUSTAN ◀
Sandvik och stål. Är inte det ett mansjobb? För män? Äntligen var Elina Kabir på sbF och berättade om livet som ung bergsingenjör på sandvik materials Technology. Förra gången låg hon hemma i influensa och vi fick uppbåda en reserv. elina är född och uppvuxen i stockholmsförorten skärholmen av invandrade föräldrar. Hon hade ingen aning om stålbranschen innan studierna på KTH materialvetenskap. Hon blev fascinerad av ståltillverkning och framför allt av stålverk. gick ut 201 och fick titeln bergsingenjör sbF. Väl i sandviken fanns det inga arbetskläder i minsta damstorlek – hon snubblade på byxbenen och jackan räckte till knäna. rent ut sagt osäkert ute på stålverksgolvet! Dessutom mötte hon en överlägsen härskarattityd från manliga arbetskamrater, ung, ja, ja, du
Elina Kabir, bergsingenjör på Sandvik Materials Technology.
lär dig väl. ”Du måste vara stark för att jobba här. Och män är ju starkare än kvinnor” sa en annan. Och ändå har smT 3 procent kvinnliga ingenjörer. Hon konstaterar torrt att expert = man. På arbetsplatsen hos smT deltar hon i ett kvinnligt nätverk med ett stort antal medlemmar, som diskuterar attityder och regelbundet träffar VD. 201 blev hon utnämnd till Årets Kvinnliga Förebild av svenskt näringsliv. Varje år utexamineras 31 procent kvinnliga civilingenjörer av alla utbildningar. en fantastisk utveckling tycker undertecknad jämfört med fem procent kvinnor när jag började. men eer en snabb ökning har siffran faktiskt stått stilla de senaste 2 åren, det vill säga för alla dem som är födda på 70talet och senare. Och 31 procent räcker inte! elina vill få många fler unga tjejer att välja ingenjörsyrket! Hon har engagerat sig i gymnasieskolornas yrkesval. Hon talar om Framtida Kompetensförsörjning – Operation Förorten, och vill vara en förebild. Hon vill inspirera tjejer från förorterna att vilja läsa vidare till ingenjörer. Målet är 50 procent kvinnor senast 2030 och dit är det bara 13 år! Hon är ute och föreläser på andra företag, senast på Volvo Cars och nu på sbF. Och naturligtvis har elina rätt! Låt oss alla arbeta för att nå 0/0-fördelning! K
Filmkvällar på Anders Hansers biograf allt började som ett intresse för Herman Bergmans konstgjuteri. sbF hade redan ordnat tre besök på konstgjuteriet, men det var många som inte fick plats eller inte kunde just de tider vi hade arrangerat. Till allmän glädje upptäckte vår redaktör Birgitta Lindblad att det fanns en film inspelad på gjuteriet och att den visades på anders Hansers privata biograf. så i november 201 letade vi oss till anders Hansers biograf. Den var verkligen privat, helt utan neonskyltar, endast utmärkt med en vanlig, diskret firmaskylt. Vi släpptes in och blev placerade i en liten biografsalong med plats för 0 sittande. anders film från konstgjuteriet var superb, och kommenterades av ett antal kända namn. Herman Bergman var far till Astri Bergman Taube och naturligtvis blev det också några tankar om henne och Evert. eer ett glas bubbel fortsatte vi med en film från stockholms försvunna Klarakvarter, där idag Hötorgsskraporna och Kulturhuset står. eeråt åt ungefär halva gänget middag på en nyöppnad restaurang, mormors kök, med polska smaker. Det var mycket gott. Året därpå var vi tillbaka. Vi såg en film där Anders Zorns mycket yngre syster berättade om sin berömde bror och skapandet av Zorngården i mora och om livet där. Därefter kom en film om Ferdinand Boberg som var arkitekten bakom rosenbad, Centralposthuset, Waldemarsudde och gasklockorna i norra Djurgårdsstaden. Plus en mycket vacker film om sarek. nu i februari var vi där för tredje gången. Himlens spelman, är en pinfärsk film om Rune Lindström och Himlaspelet. Vi såg också en film om två entreprenörer vid sekelskiet 1900, varav en handlade om Oljefabriken i engelsberg, som har anknytning till vår bransch. Tyvärr var det också sista gången, för biografen stänger. men anders Hansers produktioner kommer att visas på ett antal Folkets Husbiografer. Håll ögonen öppna! Det är också värt att checka på websiten www.hanser.se. Återigen åt vi på mormors kök, numera berömt för sin goda mat. De är väl värda sitt renommé. K ▶ ELISABETH TORSNER ◀
KALENDER 2017 28 april 20 augusti 2 september
22 september 20 oktober 24 november
KALENDER 2019 23 november
▶ TEXT ELISABETH TORSNER, FOTO ROGER WALLENIUS, GEFLE DAGBLAD ◀
Årsmöte 2017 KNAT-middag Bergsmannagolfen på Friiberghs Golfklubb vid Örsundsbro Jk-afton Jk-afton Jk-afton
Bergs 200 år. Jubileumsmiddag på Stadshuset, Stockholm.
bergsmannen
2, 2017
Institutionen för materialvetenskap JOHN ÅGREN HYLLADES MED SYMPOSIUM Den 1–16 mars anordnades symposiet ”science for materials engineering – phase transformations and thermodynamic forces” för John Ågren, professor i metallografi på Institutionen för materialvetenskap vid KTH. John Ågren har hunnit fylla 67 år eer en lång och gedigen akademisk karriär på KTH, men han och institutionen är inte redo att säga farväl till varann riktigt än. Han kommer därför att arbeta vidare på 30 procent i några år framöver. ”Det är kul att jobba och att undervisa, jag känner mig inte helt färdig ännu. Det är till exempel väldigt roligt att handleda doktorander och se hur de utvecklas och bli mogna forskare, och att följa studenternas utveckling”, säger John. eer att han disputerade jobbade John en tid på ett forskningsföretag i boston, annars har det mest varit akademin om gällt, om än med ett nära samarbete med industrin och diverse konsultuppdrag åt företag, både i sverige och internationellt. Han blev professor i metallografi 1991. ”metallografi handlar om metallers struktur och egenskaper medan metallurgi handlar om metallers framställning. man kan säga att metallurger arbetar med stål i flytande tillstånd, direkt mot stålindustrin, och metallografer i fast tillstånd, mot verkstadsföretag. Vi jobbar till exempel med stålpulver, hårdmetallpulver och värmebehandling, senare i kedjan.” Berätta om ditt symposium! ”Det var väldigt överväldigande. Jag fick själv välja titeln på symposiet och jag ville att det skulle handla om vetenskapligt grundad ingenjörskonst. Det var ett stort antal föredragshållare, personer som arbetar inom samma områden som jag eller som jag samarbetat med, som framförde sina hyllningar och det var exceptionellt bra föredrag. alla var bra! man känner sig verkligen hedrad. Det tar några dagar innan man inser att man är en vanlig människa igen!”, skrattar John. ”Innan symposiets första dag hade vi en trevlig mottagning på Jernkontoret för särskilt inbjudna gäster och sponsorer, sandvik och ssab bland annat. Första dagen avslutades med en bankett på KTH med hyllningstal 6
bergsmannen
2, 2 0 1 7
rikanskt dotterbolag. Jag har varit engagerad i Thermo-Calcs styrelse sen starten. Det är jättekul att se hur verksamheten mognar.” John blir kvar på KTH i tre år till som det ser ut nu. Vad kommer du hitta på för något sen när du gått i pension? ”Jag kommer att jobba en del med konsultverksamhet. min hustru tycker också att jag ska ta upp gitarrspelandet. men helst under dagtid då …” K
John Ågren.
och fantastisk underhållning. en av mina döttrar är dirigent så vi fick bland annat höra adolf Fredriks Flickkör sjunga.” Jag får intrycket av att ni är väldigt bra på att fira varandra på den här institutionen? ”Ja, det stämmer nog. Om det är någonting jag sett som min uppgi är det att få till en bra atmosfär. Jag vill skapa en miljö som gör att folk trivs och är kreativa. Om någon forskar inom samma område som jag så ser jag det inte som konkurrens utan som en fördel, för då kan vi samarbeta! Det viktigaste är att se till att ha bra människor att samarbeta med. man kan inte göra arbetet ensam. man måste vara noga vid rekryteringen och ge människor bra villkor.” Finns det något du är extra stolt över att ha åstadkommit under din karriär? ”Vi har ha flera centrum finansierade av Vinnova, bland annat Hero-m som jag var med och startade och var föreståndare för de första fem åren. Vi kom igång formellt 2007 och var då faktiskt före vår tid. Vi var inriktade på integrated computaional matarials engineering och sen när det några år senare slog igenom så ansågs vi vara pionjärer. Det är ett av få Vinnova-centrum som fick ytterligare fem års finansiering, genom Hero-m 2I. men mest stolt är jag nog över företaget Thermo-Calc soware, som jag var med och startade 1997 och nu är världsledande inom sin nisch med över 30 anställda och ett ame-
TÄBY-ELEVER TESTADE PÅ MATERIALFORSKNING när Emma Kroon, Jan Jönsson Valencik, Johanna Lindgren, Lucas Brisenmark, Simon Lindström och Emil Brisenmark från Åva gymnasium i Täby skulle skriva sina gymnasiearbeten tog de hjälp av externa handledare på Institutionen för materialvetenskap på KTH. resultaten tog en av grupperna till semifinalen i den rikstäckande tävlingen Unga Forskare. Vad handlade era examensarbeten om? ”Vårt handlade om hur icke-metalliska inneslutningar, mer specifikt mangansulfid, påverkar korrosion i främst metaller. Vi jämförde elektrokemisk och kemisk korrosion och syet med studien var att undersöka hur korrosion i stålkvaliteten 2Crmo påverkas av mangansulfidinneslutningar. Korrosion, alltså rost, är kostsamt för industrin och därför behövs det forskning för att öka kunskapen om och kunna förhindra det”, berättar emma, Jane och Johanna. Tjejerna, som tar studenten från det naturvetenskapliga programmet i vår, hade Andrey Karasev som extern handledare och deras arbete tog dem till semifinalen i tävlingen Unga Forskare. simon, Lucas och emil läser teknikprogrammet och skrev sitt gymnasiearbete om blandning av stål, med handledning av Pär Jönsson och Peiyuan Ni. Killarna hade också tänkt ansöka till Unga Forskaretävlingen, men missade ansökningstiden. ”annars hade vi lätt vunnit”, skrattar killarna. ”man kan blanda stål på tre sätt: mekaniskt, alltså i princip med en visp, med hjälp av gas, eller via induktion, det vill säga med hjälp av elektricitet. eersom det är svårt att experimentera med flytande stål jobbade vi
när det gäller fortsatta studier eer studenten är alla överens om att de vill bli civilingenjörer, börja plugga direkt och helst inte ta några studielån. Flera är sugna på materialdesign men några väger även mellan andra alternativ som miljö- och vattenteknik, bioteknik eller elektroteknik. Är det ett svårt val? ”Visst är det ett val som kommer att påverka resten av livet, Emil Brisenmark, Simon Lindström, Lucas Brisenmark, Johanna Lindgren, Jane Jönsson Valencik och Emma Kroon. men samtidigt känns det som att det är med vatten som har ungefär samma viskosi”Det var lite jobbigt i början, det var mycket ganska lätt att byta eer första året om man tet som flytande stål vid en viss temperatur. att sätta sig in i. men sen när vi fick börja går ett civilingenjörsprogram. Och vi verkar Vi gjorde sedan observationer och fick fram göra experiment och så blev det jättekul!”, alla vilja läsa en master. ska man gå, så ska data på hur bubblorna rörde sig när flödessäger de. man gå långt!”, säger Lucas och simon. hastigheten ökade och när storleken på munstycket ändrades. Varför detta är intresAnvände alla elever i er Vad väger tyngst när ni väljer utbildning? sant är för att det skulle vara bra rent kostårskurs en extern handledare ”Det är hur arbetsmarknaden ser ut”, menar nadsmässigt om man kunde dra ner på på ett universitet eller högskola? Jane. ”Pluggar man i fem år vill man gärna tiden det tar att blanda stål”, berättar simon, ”nej, det var nog bara vi. alla har ju möjlighet ha ett jobb sen!” Lucas och emil. att göra som vi gjorde men sen var det kanske ”Det är viktigt hur arbetsförhållandena ser ut lättare för oss också då vi hade kontakter. senare, men självklart också hur roligt man tycHur var det att ha en Det var kul och man fick helt klart merker att ämnena man läser är”, säger simon. K extern handledare på ett universitet? smak på bergs och på universitetet!”
\ EN AV BRANSCHENS STÖRSTA KONTAKT OSS I DAG!
WA500-8 • • •
STEG 4 motor utan att sikten bakåt påverkas. Integrerade spakar och spakstyrning i stolen. Automatiskt skopfyllningsprogram för en enklare vardag.
Alla omfattas av:
Komatsu CARE™ – fri service i 3 år / 2000 timmar
HESSELBERG MASKIN AB \ Takvägen 7 \ 981 41 Kiruna \ Tel: ++46706070640 \ www. hesselberg.se
bergsmannen
2, 2017
7
Vi befinner oss i framtiden Om vi tänker på hur snabbt allt förändras omkring oss, hur våra datorer blir allt snabbare och hur snabbt våra fabriker automatiseras och digitaliseras, så förstår vi att framtiden tidsmässigt kommer allt närmare nutiden. Hur kommer detta att påverka hur vi ser på arbete, fritid och utbildning? Bergsskolan försöker hålla sig uppdaterad på vad som händer i industri och samhälle, och anpassar vår utbildning till de nya förutsättningarna.
PRODUKTION OCH KONSUMTION Det är ställt bortom allt tvivel att produktionen genomgår en förändring som inte världen sett maken till sedan industriella revolutionen på 100-talet. Den industriella revolutionen gav oss maskiner som fungerat som förstärkningar av den mänskliga kroppen. Ökningen i produktivitet blev enorm; aldrig tidigare hade en arbetare kunnat producera så mycket med så lite arbetsinsats. Den förändring vi nu ser är digital – produktionsapparaten ges sensorer så att den blir ”varse” sin omgivning, och maskinerna kan därmed kommunicera med varandra och med oss människor. när så också datorkapaciteten ökar exponentiellt sker det uppenbara; att vi människor blir överflödiga i stora stycken av varu- och tjänsteproduktionen. Detta är i grunden en mycket positiv utveckling; om produktionen av varor och tjänster i huvudsak kan ställas bortom människorna så blir till slut kunskap och kreativitet vår enda input till denna produktion. människans enda vettiga sysselsättning blir att vara människa – tänk er det! arbete kommer vare sig att behöva vara ett krav eller rättighet. nu behövs det inget större geni för att räkna ut att om vi inte arbetar hela dagarna så får vi ingen lön; får vi ingen lön så kan vi inte konsumera de varor och tjänster som
bergsmannen
2, 2 0 1 7
produceras. Det är tydligt att vårt nuvarande ekonomiska sammanhang inte är anpassat för den produktionsapparat som vi befinner oss i, och jag överlåter åt andra grenar av vetenskapen att lösa denna spännande, samhälleliga utmaning. (men jag vill helst slippa svaret att andra företag eller arbeten kommer att lösa löneproblemet åt oss – det är en mentalt slapp nödlösning som är så kortsiktig att ytterligare kommentarer är överflödiga…) KUNSKAP OCH KREATIVITET Vad jag däremot kan resonera om är hur dagens utbildning ser ut och hur den kan anpassas ytterligare eer de ständigt nya förutsättningarna. en viktig fråga är om den klassiska grundutbildningen behövs överhuvudtaget när all kunskap som eleverna behöver finns strax bakom skärmen? Ja! allmänbildning och logiskt tänkande kommer att vara helt avgörande för om en person ska kunna koppla ihop sig med det globala medvetande som internet redan har blivit. Den kunniga läraren som kan levandegöra materialet kommer snart att få sin renässans i grundskolan! alla branscher som bergsskolan riktar sig till, från gruvnäringen, över infrastruktur till stål- och verkstadsföretagen kommer fortsatt
att behöva medarbetare med tillämpar kunskap om processer och helheten. en modern gruvbransch med hållbarhet och hänsyn till människa och natur som kännetecken kräver kunniga och kreativa tekniker och ingenjörer. en infrastruktur som möter utmaningar så som växande biostäder och digitaliserade fordon kräver tekniker och ingenjörer som kan tänka utanför boxen. en stål- och verkstadsindustri som i hög fart närmar sig en fullständigt autonom produktionsapparat kräver medarbetare som till och med inser att det inte finns någon box. bergsskolan försöker att identifiera de trender som finns i industrin och anpassa vår utbildning eer behoven som uppstår hos företagen. Det gör oss till en kunnig, innovationsrik och kreativ samverkanspartner till en svensk basnäring som redan idag befinner i framtiden. Interagera gärna med oss på nätet. Vi finns bland annat på Facebook och LinkedIn; där kan vi utbyta idéer, planer och nyheter. Väl mött! K Jörgen Andersson, rektor bergsskolan
Utrustning till stül- och värmebehandlingsindustri Ferroman levererar produkter och komponenter till stül- och valsverk. Sortimentet omfattar komponenter fÜr nya SURGXNWLRQVOLQMHU UHVHUYGHODU WLOO EHƏQWOLJD linjer samt service och underhüll.
Vi har lüng erfarenhet av optimering av processutrustning fÜr värmebehandlingsindustrin.
Sverige: +46 31 83 02 20
Finland: +358 400 397 932
ferroman.com
!"#$%&'()*!+,-(+%)*#, !"#$%&'()'#)*+%(,(-'#$,(&.$#"/0.#$&,**1$2+-03'*,&'&,3'$%0#"))'#%4))'$*+%(,(-'#$5#6( &4%0'$78(9:;#-.#$<&.,-&./=(,01$>($'3$).$%&+#%&'$&,**3.#0'#('$,$>;#?@'1$AB$6#%$-'#'(&,1
(./012013.44356178
CBDEFGEHACC$I$,(5?J%&.-/.(&#'*.(1%.
bergsmannen
2, 2017
î&#x201E;&#x201E;9
Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin
Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67
Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 bnr 37 Finnslätten 721 36 Västerås 021-32 0 00 www.abb.com/measurement www.abb.com/stressometer ABB Metals and Mining Terminalvägen 2 721 9 Västerås 021-32 0 00 www.abb.com/mining ALS Minerals Hammarvägen 22 93 36 Öjebyn 0911-6 00 fax 0911-600 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com Arinox box 290 32 2 skara 011-202 20 fax 011-120 26 info@arinox.se www.arinox.se 0
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden 10 23 stockholm 020-7 kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com www.atlascopco.se Bergsskolan box 173 62 2 Filipstad 090-162 60 fax 090-162 99 info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se Cavotec Sverige Fagerstagatan 163 3 spånga 0-6 22 00 fax 0-6 22 22 info@cavotec.se www.cavotec.com
ContiTech Scandinavia box 3 16 93 Kista 0- 13 30 fax 0-70 66 info@contitech.se www.contitech.se
Ferrolegeringar box 7163 103 stockohlm 0- 6 60 fax 0-796 06 36 info@ferrolegeringar.se www.ferrolegeringar.se
E. Sabel box 1 31 1 Lidköping 010- 77 30 info@sabel.se www.sabel.se
Filterteknik b.w. box 1706 167 17 bromma 0-26 91 0 fax 0-26 91 info@filterteknikbw.se www.filterteknikbw.se
Envicom skogsklintsvägen 1 90 Uddevalla 070-32 76 76 info@envicomab.com www.envicomab.com EPC Sverige Hugelsta 63 02 eskilstuna 016-13 90 77 fax 016-12 7 10 www.epc-groupe.se
Fogmaker International box 00 30 0 Växjö 070-79 9 0 fax 070-79 9 9 info@fogmaker.com www.fogmaker.com
Gruvteknik saxdalsvägen 2, 771 6 Ludvika 020-37 9, 070-637 36 29 070-7 6 66 lager: 020-370 01 fax 020-376 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Harald Pihl box 737, 17 1 Täby 0-731 6 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf box 02, 267 2 bjuv 02- 00 fax 02- 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com Indesko box 261, 100 1 stockholm 0-10 09 70 fax 0-796 79 30 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 19 61 Upplands Väsby 0-90 0 20 fax 0-90 0 2 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 3 FI-99600 sodankylä, Finland +3 (0)0 00 793 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 19 61 Upplands Väsby 0-90 32 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Megamet Framtidsgatan 262 73 Ängelholm 031- 9 0 fax 031- 9 info@megamet.se www.megamet.se
Morgårdshammar nya Ågatan 23 777 0 smedjebacken 020-66 00 fax 020-66 01 www.morgardshammar.se
Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 62 21 Karlstad 0- 33 10 fax 0-7 06 rubber.karlstad@rubberco.se
MS Analytical Timmervägen 1 923 1 stensele 070-60 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net
S-E-G Svenska box 1113 161 11 bromma 0-76 7 00 fax 0-76 7 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se
Nordkalk box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se jan.olars@nordkalk.com 010-76 2 1 073-920 16 76 Nordkalk Corporation Tytyrinkatu 7, FI-0100 Lohja Finland firstname.lastname@ nordkalk.com www.nordkalk.com anna-kaisa.haapajarvi@ nordkalk.com +3 (0)20 73 7396 +3 (0)0 707 201
Sarlin Furnaces regattagatan 13 723 Västerås 021-10 9 00 fax 021-12 37 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1 9 nol Skandinaviska Titania box 113 13 11 Täby 0-7 2 0 fax 0-76 1 6 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se
OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9 793 3 Leksand 027-136 7 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se
Sulzer Pumps Sweden 010-130 1 00 info.abs.se@sulzer.com www.sulzer.com/sweden
RHI Refractories Nord brovägen 9, 12 76 stocksund 0-1 22 0 fax 0-1 22 0 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com
Superior Graphite box 13000 0 13 sundsvall 060-13 0 070-66 0 13 fax 060-13 1 2 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com
Rubber Company (huvudkontor) box 17, 16 21 Vallentuna 0-1 30 70 fax 0-1 30 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se
Svetsansvarig i Sverige gravanäsvägen 11 32 93 Hjortsberga 072-160 7 00 info@svetsansvarig.se www.svetsansvarig.se
Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 010-2 00 fax 010-26 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com
Rubber Company (norr) mätarvägen 1 901 33 Umeå 090-71 0 fax 090-71 90 rubber.umea@rubberco.se
Swedfan International box 110 26 2 Löddeköpinge 070-70 09 2 peter@swedfan.se www.swedfan.se
Mikron box 1307, 172 26 sundbyberg 0-6 21 0 fax 0-6 21 1 mail@mikron.se www.mikron.se
Rubber Company (syd) blockvägen 7 32 Växjö 070-70 72 0 fax 070-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se
Swerea KIMAB box 707 167 07 Kista 0-0 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab
Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 11 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu
Rubber Company (mitt) marinvägen 3 6 33 sundsvall 060-6 63 90 fax 060-61 0 rubber.sundsvall@rubberco.se
Swerea MEFOS box 12, 971 2 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos
T Knutsson box 0207 202 12 malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys brändavägen 79 32 rättvik 02-12 77 fax 02-137 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik stationsvägen 1 1 0 Åkersberga 0-0 70 10 fax 0-0 21 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2 16 0 Kista 0-622 0 0 www.uht.se Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 a 226 7 Lund Vretenvägen 13 171 solna 0-17 7 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19 973 Luleå 0920-2 17 60 070-37 63 63 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se gesällvägen 33 17 7 sundbyberg 0-7 67 00 fax 0-7 69 70 Timmervägen 6 7 3 sundsvall 060-700 3 10 fax 060-10 2 91 Torpslingan 17 973 7 Luleå 0920-27 3 00 fax 0920-19 99 box 22 92 3 gällivare 010-603 0 00 fax 0970-662 00
bergsmannen
2, 2017
1
Produktregister Analyser aLs minerals ms analytical
A
Arbetsvalsar T Knutsson
Automatfilter för rå- och kylvatten Filterteknik b.w. Automation abb metals and mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning metso sweden Xylem Water solutions sweden Bandoch rulltransportörer metso sweden
B
Banddragmätare abb Force measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) abb Force measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech scandinavia metso sweden Bandtransportörer metso sweden s-e-g svenska
C D
Bergborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Bergborrverktyg atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Diamantborrkronor atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Filter Filterteknik b.w.
Häggloader, grävarmslastare atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Diamantborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Flusspat Indesko
Härdanläggningar sarlin Furnaces
Gasarmatur sarlin Furnaces
Dimensionsmätning abb Force measurement
Gasbrännare sarlin Furnaces
Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik
Dolomit Lhoist
Gjutgods sarlin Furnaces
Drivsystem, komponenter morgårdshammar
Gjutgods (Ni-hard) e. sabel
Eldfast cement Kerneos nordic T Knutsson
E
Eldfast installation megamet Eldfast material envicom Kerneos nordic megamet rHI refractories nord T Knutsson Eldfast murbruk och massor rHI refractories nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs bjuf
Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories nord Eldrivna gruvtruckar abb metals and mining Elektrisk drivutrustningar abb metals and mining
Bindningsmaskiner sarlin Furnaces
Elektriska element sarlin Furnaces
Bränd dolomit Lhoist
Elektriska ugnar sarlin Furnaces
Bränd kalk Lhoist nordkalk
Elektromagnetiska bromsar abb metals and mining
Brännare Thermalloys
Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar abb metals and mining 2, 2 0 1 7
F
Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik
Ferrosvavel Indesko
Bildanalys mikron
bergsmannen
Ferrolegeringar skandinaviska Titania
CFC- och grafitfixturer T Knutsson
Eldfast tegel och lera Höganäs bjuf
Bandvågar OJ:s Vågsystem s-e-g svenska
2
Bullermätning/-utredning Vibroakustik sverige
G
Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson
Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning abb metals and mining
I
Industriugnar sarlin Furnaces
Isoleringsmaterial Höganäs bjuf T Knutsson
Gjutna valsar T Knutsson
Isoleringstegel Höganäs bjuf T Knutsson
Gjutrör T Knutsson
Kabel mobil elteknik sverige
Glasfiberprodukter T Knutsson
Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec sverige
Glasfiberväv T Knutsson Godsslang rubber Company Grafiska smörjmedel superior graphite Grafitelektroder envicom Grafitprodukter superior graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning metso sweden Guides/inledare morgårdshammar
K
Kabelvindor Cavotec sverige Kalk Lhoist nordkalk
Kalksten Lhoist nordkalk Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) abb Force measurement Keramiska fibermaterial T Knutsson
Gummiduk rubber Company
Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik
Gummiprodukter ContiTech scandinavia metso sweden
Konkrossar scandia maskin
Hasplar (Soprem) Tuna Teknik
H
Hydraulsystem, komponenter morgårdshammar
Kontaktdon mobil elteknik sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec sverige
Kopparlegeringar Harald Pihl Kross scandia maskin Krosskopa scandia maskin Krossutrustning metso sweden Kvarnar metso sweden Kvarnfoder metso sweden Kvarnfoder (Ni-hard) e. sabel Kärnborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Labbsiktar scandia maskin
L
Labbutrustning scandia maskin Laboratorier ms analytical
Lastmaskiner och truckar atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning metso sweden Mischmetall skandinaviska Titania Mobila band scandia maskin Muffelrör/-ugnar sarlin Furnaces Mätinstrument för valsverk abb Force measurement Ni-Hard gjutgods e. sabel
N
Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik
Nödduschar atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Omrörare sulzer Pumps sweden
O
Pumpar metso sweden sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik
Skyddsrör sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys
Radiostyrningar Cavotec sverige
Skänkvärmare T Knutsson
Rent järn (armcojärn) arinox
Slaggbildare Kerneos nordic
Reservdelar metso sweden scandia maskin
Slagkross metso sweden scandia maskin
Retortrar och crackers sarlin Furnaces
Slamhantering metso sweden
Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik
Slit- och reservdelar metso sweden scandia maskin
R
Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar scandia maskin
Omrörare för stränggjutning och skänkugnar abb metals and mining
Rökgasrening Lhoist
Oxygenlansar (Daiwa) skandinaviska Titania
Rör – slitdetaljer e. sabel
Lok atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden
Oxygenlansar (Trefimet) envicom
Rörkapmaskiner Tuna Teknik
Magnesit rHI refractories nord
Oxygenlasrar T Knutsson
Segjärnvalsar T Knutsson
Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs bjuf
Pillow Block-lastceller abb Force measurement
Service metso sweden
Planhetsmätning abb Force measurement
Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning sulzer Pumps sweden
Legeringar (Enpar) Tuna Teknik
M
Malkulor – gjutna, högkromlegerade arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) arinox Manganslitgods metso sweden scandia maskin Maskiner metso sweden scandia maskin Massflödesmätare s-e-g svenska Materialhantering metso sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) mikron
P
Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk abb Force measurement Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Pressductor-produkter abb Force measurement Process- och produktionsstyrning abb metals and mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi Processutrustning för industrin abb metals and mining Provberedning ms analytical
Skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories nord T Knutsson
S
Service för kraftmätning och planhetsmätning abb Force measurement Siktar metso sweden scandia maskin Siktduk och siktelement av gummi metso sweden Siktmedia metso sweden scandia maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik
Slitgods metso sweden Slitgummi metso sweden scandia maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech scandinavia metso sweden Släckt kalk nordkalk Smidda valsar T Knutsson Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål arinox Spolstenar rHI refractories nord Sprutmassor Höganäs bjuf rHI refractories nord Sprängämnen och tillbehör ePC sverige Stampmassor Höganäs bjuf rHI refractories nord Stoppare Höganäs bjuf T Knutsson Stressometer – system abb Force measurement bergsmannen
2, 2017
3
Strålningsrör T Knutsson Thermalloys
Termoelement – skyddsrör sarlin Furnaces T Knutsson
Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik
Stränggjutningsförnödenheter Höganäs bjuf T Knutsson
Titan Harald Pihl
Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik
Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem abb metals and mining Styr- och reglersystem för pumpar och mixers sulzer Pumps sweden Styr- och reglersystem för ugnar sarlin Furnaces Stål- och valsverk morgårdshammar Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) skandinaviska Titania Termoelement sarlin Furnaces
T
Tjockleksmätare för processlinjer abb Force measurement Tjockleksmätare för valsverk abb Force measurement Toppslagg Indesko Kerneos nordic Torrmassor T Knutsson Transmission rubber Company Transportband metso sweden rubber Company scandia maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech scandinavia metso sweden Transportörer metso sweden Tråd, PU scandia maskin
Ugnar mikron sarlin Furnaces T Knutsson
U
Ugnar – tillverkning, service och underhåll sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner sarlin Furnaces Underhållsteknik morgårdshammar Uppkolningsmedel (Desulco) superior graphite Valsar för kallvalsverk T Knutsson
V
Valskraftmätning abb Force measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenhantering metso sweden sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Ventilationsutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden swedfan International Ventiler metso sweden Vibrationsmätning Vibroakustik sverige Vågar s-e-g svenska Värmebehandlingsugnar sarlin Furnaces T Knutsson
Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson
Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson
Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik
Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter sarlin Furnaces
Valsar för varmvalsverk T Knutsson
Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser aLs minerals bergsskolan Labtium ms analytical Analytiska referensmaterial swerea KImab Bergutbildning och materialprovning bergsskolan Eldfast material envicom
Optimering av konvalsslipning i klusterverk abb Force measurement
Slamhantering Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna
Legeringar swerea KImab
Planhetsreglering/ stressometer abb Force measurement
Speciallegeringar swerea KImab
Material- och ytanalys bergsskolan swerea KImab Metallografi, energi, kvalitet och miljö swerea KImab Metallurgi bergsskolan swerea meFOs
Energi och miljö swerea meFOs
Kväverening Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna
Geoundersökningar bergsskolan
Mineralteknik bergsskolan
Korrisionsforskning swerea KImab
Netanalys abb metals and mining
Kraft-, dragoch dimensionsmätning abb Force measurement
Omrörning sulzer Pumps sweden
bergsmannen
2, 2 0 1 7
Processoch produktionsstyrning abb metals and mining swerea KImab swerea meFOs Processoptimering valsverk morgårdshammar Pumpning sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Rådgivning svetsansvarig i sverige
Spårkalibrering morgårdshammar Stål- och valsverk abb metals and mining swerea meFOs Utbildning svetsansvarig i sverige Valsverksteknik morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna
DIN LEVERANTÖR AV GJUTGODS OCH SMIDE PRODUKTPROGRAM Grå- och segjärnsgods Stålgjutgods Friform- och sänksmide Valsade ringar Alu- och bronsgjutgods Bearbetning
KONSTRUKTIONSSTÖD För gjutning, smidning och bearbetning. Gjuteriteknik och gjuteriprocess.
3D-MODELLER Egen tillverkning för prototyp- och småserier.
KVALITETSSÄKRING Med auditprogram för respektive produktgrupp.
Smältaregatan 7 • 263 39 Höganäs • 042-36 06 30 mail@medicast.se • www.medicast.se
The worlds leading producer of stainless wire rod and wire See our company presentation film www.fagersta-stainless.se
bergsmannen
2, 2017
Posttidning B Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön
Global Leader in Refractory Technology RHI’s POWER OF INNOVATION.
For over 180 years, we have been the leading producer of ceramic refractory products for industrial high-temperature processes.
EXCELLENCE IN REFRACTORIES
www.rhi-ag.com