Bergsmannen 2017 03

Stål får trädgården att blomstra

DECENTRALISERING I CENTRUM Möt Lars Engström, Sandvik Mining and Rock Technology Översikter: Råvarumarknaden Utländska stålbolag

03 2017

Lastning av stålskrot till smältugn, Carpenter Powder Products Torshälla Nyby.

Foto: Pia Nordlander, Jernkontoret.

Innehåll #3, 2017 04

Inledare

04

Kalendarium

06

Aktuellt

16

Metallpriser Järnmalm, en genomgång

18

Börsöversikt Utländska stålaktier sackar efter uppgång

20

Sandvik – att koppla greppet Intervju med Lars Engström, Sandvik Mining and Rock Technology

24

Sandvik – borrkronan på verket Hur går det egentligen till när en ny produkt utvecklas och produceras?

28

Trädgårdsingenjören som skapar sina egna verktyg Anja Hellström och Anton Schneider, två entreprenörer med stål som mål

32

Jernkontorets annaler Nya i fullmäktige, havskonferens, hållbarhet, manifestation och metallpaviljong

36

KTH Institutionen för materialvetenskap Prestigefullt pris, järnkoll på KTH, ny version av Hero-m

40

Avslutningshögtid på Bergsskolan 2017 42 stolta studenter på trappan till framtiden

42

Pumpen som gör att du kan se ljuset i slutet på tunneln Vilken pump passar bäst i en 18 kilometer lång tunnel?

44

Bergsbladet SBF årsmöte, besök hos SSAB och hur formar man framtiden?

46

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin Adress- och produktregister

50

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin

Inledare Hårda material för en mjukare värld Det talas väldigt oa om alla nya material som ska förändra vår tillvaro och värld. Det började väl redan någon gång eer andra världskriget med nylon, gummi och plast.

De nya materialen skulle ge oss en ny vardag. men den som följer utvecklingen kan inte undgå att märka att det är de ”gamla” materialen som i allt högre grad bestämmer hur vår tillvaro gestaltar sig.

Det beror inte bara på produktutveckling som gör stål och andra metaller till exempel mer starka och tåliga – produktutvecklingen innebär också skapandet av material med ökad flexibilitet i alla avseenden, och vi har tidigare berättat om modeskapare som använder stål – i det här numret kan ni läsa om en trädgårdsingenjör som utvecklat ett multiverktyg … av stål. Den ökade flexibiliteten gör inte bara stål- och metallprodukter alltmer användbara på olika områden – de ger även idéer till helt nya produkter. när det gäller hårdhet och härdighet är kraven som ställs på borrkronor ett utmärkt exempel, och vi har försökt skildra de mjuka delarna i den produktutvecklingen.

Måndag

Och så finns det ytterligare ett självklart sätt på vilket stål, metaller och malm påverkar ditt och mitt liv – och ibland hela samhällens existens, flyttningen av Kiruna är ett utmärkt exempel.

Det kan verka motsägelsefullt att tala om ”liv” när det gäller kalla, döda, hårda material – men vi strävar eer att i bergsmannen inte bara skildra tekniska processer – de framgångsrika svenska företagen är inte i första hand framgångsrika för att de använder sig av rätt formler och algoritmer – de går framåt på marknaden för att de är organiserade på ett sådant sätt att medarbetarnas energi, kra och kunskap tas tillvara – ett vanligt diskussionsämne i det sammanhanget är frågan om en decentraliserad eller centraliserad organisationsform – vi porträtterar den här gången en VD som tror starkt på decentralisering som metod för framgång.

Under våra företagsbesök och reportageresor möter vi också människor som – oavsett

Kalendarium

5 JULI ELEKTRIFIERAD INDUSTRI – BRA FÖR KLIMATET Vilka processer elektrifieras och varför? Hur fort går förändringen, vilka hinder finns? Är hindren tekniska, ekonomiska eller politiska och hur kan de övervinnas? seminarium under almedalsveckan i Visby tillsammans med eFa, IKem – Innovations- och kemiindustrierna, skogsindustrierna, svemin och Teknikföretagen.

Plats: Industriområdet, s:t Hansgatan/Trappgränd, Visby (08.00–09.15)

Årgång 201

16–18 AUGUSTI STEELSIM2017 7th International Conference on modelling and simulation of metallurgical Processes in steelmaking. Ur programmet: • modelling and simulation of Liquid metals • modelling and simulation of metal Forming • materials Design • Performance, application and environmental Impact Plats:Qingdao, Kina Information: steelsim2017.com

Redaktionschef och Art Director Lars Winterstrand

Upplaga TS 4 600 exemplar (2015)

Annonser Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se

Utgivare Format Publishing Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53

Foto Andrzej Markiewicz (personfoto)

Editor-at-large Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50

Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se

bergsmannen

3, 2 0 1 7

12 OKTOBER BASINDUSTRINS DAG: FOKUS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Vi diskuterar kompetensförsörjning, integration och andra villkor som bidrar till att skapa renässans för industriell utveckling. På plats finns spännande experter och chefer för de ledande företagen inom basindustrin.

Dagen anordnas av Industriarbetsgivarna, Jernkontoret, svemin och skogsindustrierna.

Plats: Jernkontoret, stockholm Information: Peter salomon, peter.salomon@jernkontoret.se

Prenumeration Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor.

Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm

Tryck Exakta Print, Malmö www.bergsmannen.se



sin position i företaget – inte alls påminner om den fortfarande märkligt vanliga bilden av tekniker och ingenjörer; alltså personer som enbart är fixerade vid det som är mätbart.

Vi möter istället människor som uppenbarligen istället är fantasirika och verkar se på sitt arbete och sina uppgier som en möjlighet att förverkliga sin kreativitet. Det är som om kontakten med just de hårda materialen skapar en känsla för vikten av … just fantasi och lekfullhet – det viktiga är att den slutliga produkten ger mätbara … och positiva utslag och resultat. K

Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448

Affärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar

Aktuellt Ökade utsläpp av växthusgaser i industrin Istället för att minska ökade utsläppen av växthusgaser från svenskt industri med fyra procent förra året, skriver Dagens nyheter.

De totala utsläppen i sverige hamnade på samma nivå som året innan. ”Takten i omställningsarbetet måste öka och det behövs innovationer inom industrin”, säger Oskar Larsson, chef för miljömålsenheten på naturvårdsverket. eer att i många år ha minskat låg utsläppen av växthusgaser i sverige förra året på samma nivå som året innan, visar preliminära siffror från naturvårdsverket. Den främsta orsaken

Vinnova stödjer smarta stål sveriges innovationsmyndighet Vinnova stödjer smarta stål med tio miljoner kronor. ”Vi är oerhört glada över Vinnovas stöd. Det ger oss möjlighet att fortsätta utveckla ekosystemet runt ssab smartsteel tillsammans med nya forskningspartners och företag”, säger ssab:s FoU-chef Eva Petursson.

är att industrins utsläpp 201 ökade med fyra procent. De står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen och har därför stor påverkan på totalsiffran. ”anledningen är högkonjunkturen, den slår igenom på samtliga sektorer. men vi vet att vi måste minska utsläppen oberoende av konjunktur. siffrorna visar att vi behöver göra mycket mer för att ligga i nivå med Parisavtalet”, fortsätter Oskar Larsson. stål- och cementproduktion samt raffinaderier är industrierna som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. K

och plattformsekonomin. resultatet blir mindre slöseri och förbättrad produktivitet och flexibilitet. I och med stödet kan ekosystemet runt smartsteel fortsätta att utvecklas.

Inledningsvis samarbetar ssab med företag och organisationer som sandvik materials Technology, swerea KImab, Ibm, siemens, Umeå universitet, rIse och FindIT. K Eva Petursson, forskningsoch utvecklingschef på SSAB.

stödet ska ses som en del av regeringens satsning på digitalisering och nyindustrialisering. Tanken med ssab smartsteel är att göra information och anvisningar om alla stålprodukter tillgängliga oavsett var de tillverkas. Varje länk i kedjan kan sedan utnyttja och ackumulera informationen. Det bildar en grund för både den cirkulära ekonomin

Ståljätte satsar på förstärkt verklighet ssab vill visa upp sitt hållbarhetsarbete och ingår därför partnerskap med ImrsV studios för att skapa upplevelser i teknikerna augmented reality (förstärkt

verklighet), mixed reality och virtual reality. satsningen är ett led i ståljättens mål att stärka positionen inom hållbar tillverkning genom minskade koldioxidutsläpp.

”sådana här förändringar kan vara svåra att kommunicera genom traditionella kanaler, och historiskt sett upplever vi att upplevelsebaserad kommunikation fungerar bäst för oss. Vi har provat Vr-upplevelser men nu vill vi ta steget och prova ar”, säger Johan Lundin, marknadschef på ssab i europa.

Första resultatet visas upp på mässan made of steel i milano i mitten av maj. ”ar skapar värde på en ny nivå. som säljare kan du följa med kunden in i upplevelsen och komplettera om det är några frågor, samtidigt får kunden möjlighet att se saker som är svåra att ta med på en mässa. som hur en maskin fungerar eller hur stålet blir till slutprodukt”, säger Johan Hagegård, vd och grundare av ImrsV studios. K



bergsmannen

3, 2017

Aktuellt Återvinningsrekord för stålförpackningar Återvinning av stålförpackningar i europa uppnådde under årets första kvartal en ny toppnotering på 77,5 procent, enligt siffror från aPeaL, association of european Producers of steel for Packaging, skriver Dagens näringsliv. siffrorna bekräar att stål, som europas mest återvunna förpackningsmaterial, ökar för ele året i rad och att återvinningsgraden av stålförpackningar har stigit med 1,5 procentenheter sedan 201. resultatet innebär att över 2,7 miljoner ton stål har återvunnits effektivt

och kommer att vara tillgängligt för tillverkning av nya stålprodukter, ett hoppingivande exempel på den cirkulära ekonomin som pågår inom industrin. ”Det är en stor prestation och visar att återvinningsgraden av stål för förpackningar drar ifrån andra typer av förpackningsmaterial”, säger Alexis Van Maercke, generalsekreterare för aPeaL. K

Atlas Copco får beställningar värda 230 miljoner kronor Verkstadsbolaget atlas Copco har fått flera ordrar på gruvutrustning från indiska Hindustan Zinc till ett totalt värde på 230 miljoner kronor. beställningarna lades under första och andra kvartalet, enligt ett pressmeddelande.

Dessa inkluderar borriggar, lastare, underjordstruckar och prospekteringsutrustning som ska använda i fem av Hindustan Zincs gruvor i nordvästra Indien. Hindustan Zinc ingår i Vedanta-koncernen som är världsledande producent av zink, bly och silver. K

USA-order på naturgas för Alfa Laval – luftkylarsystem för 85 miljoner kronor alfa Laval har fått en beställning för leverans av lukylarsystem till en gasbearbetningsanläggning i Usa. Ordern är värd 85 miljoner kronor, och är bokad inom affärsenheten Welded Heat exchangers i energydivisionen. Leverans beräknas ske under 2017. alfa Lavals niagara lukylarsystem för indunstning kommer att användas i två olika steg i processen. De kommer att utgöra en del av ett fryssystem som separerar naturgasen i individuella rena komponentflöden.

LKAB säljer järnmalm till Nord Stream 2 statliga gruvjätten LKab ska leverera järnmalm till den omstridda ryska gasledningen nord stream 2. bolaget som bygger gasledningen har beställt 1,3 miljoner ton järnmalm av LKab. Tidigare statsministern Göran Persson valdes till ny ordförande för LKab i mars. nord stream 2 dras från ryssland till Tyskland och ägs av ryska statliga gazprom. gasledningen byggs av den malaysiska koncernen Wasco, som också står för beställningen av järnmalmen från LKab. Järnmalmen ska användas i betongbeläggning av de 200 000 stålrör som brukas för den planerade gasledningen. enligt LKab:s pressmeddelande användes bolagets järnmalm redan i den första nord stream-ledningen. K 8

bergsmannen

3, 2 0 1 7

De kommer också att vara en del av en kylprocess, där dessa flöden kyls ner till naturgaskondensat för att destilleras till etan, propan och butan. ”gasbearbetning är ett område som kräver säker och pålitlig utrustning. Denna order bekräar att våra indunstande lukylarsystem uppfyller de höga krav som ställs av kunderna inom gasindustrin”, säger Susanne Pahlén Åklundh, chef för energy-divisionen inom alfa Laval. K

Aktuellt Ny borrkrona från Dormer Pramets Dormer Pramet har utvidgat sitt Hydra-program av utbytbara borrkronor med en ny krona för borrning i g jutjärn. r970 heter tillskottet till programmet, som sedan tidigare innehåller två borrkronor, en för stål (r950) och en för rostfritt (r90). De tre krontyperna kan användas tillsammans med befintliga borrkroppar av snabbstål. en viktig egenskap hos den modulära borrtypen är att det går snabbt att byta ut borrkronan utan att ta ut borrkroppen ur maskinen. borrarna finns för borrdjup 3xD, 5xD och 8xD och har invändiga kylkanaler och spåntransport. exakt passning mellan borrkronan och borrkroppen maximerar styvhet och hålprecision.

Kronorna är tillverkade av micrograinhårdmetall med mycket bra kombination av hårdhet och seghet. K

Kiruna Wagon får stororder från LKAB Företaget ska leverera en helt ny bandgång med fyra nya bandtransportörer till gruvbolagets sovringsverk, skriver metal supply. bandtransportörerna är en del av den så kallade ”röda linjen”, en kritisk del i processkedjan i Kirunagruvan som måste hållas i gång nästan dygnet runt för att LKab ska nå målet om 37 miljoner ton färdiga malmprodukter varje år. Det gör projektet extra komplicerat. ”men vi har både personalen och lokalerna för att bedriva stora projekt som också innefattar stora komponenter”, säger Kiruna Wagons vd Fredrik Kangas.

Kirunaföretaget har utvecklat ett dumpervagnssystem för långa järnvägstransporter och effektiv lossning av mineraler. K

Foto: Fredric Alm. 10

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Den första skopan används i östra dagbrottet i shuozhou, det största kolutvinningsområdet i Kina.

Bättre marginaler för VCE Volvos division för anläggningsmaskiner, VCe, redovisar en klart högre omsättning och rörelsemarginal för första kvartalet, skriver Va Finans. ”Återhämtningen i gruvindustrin är bra även för Volvo Ce”, fastslår Volvos vd Martin Lundstedt i den aktuella rapporten.

VCe:s försäljning ökade med 30 procent och uppgick till 1,2 miljarder kronor – 1 procent högre än analytikernas snittprognos. rörelsemarginalen låg samtidigt på tio procent, den högsta nivån för divisionen på flera år och långt över flera prognoser. Därmed är rörelseresultatet på 1 17 miljoner kronor mer än dubbelt så högt som väntat. martin Lundstedt pekar på ökade försäljningsvolymer tillsammans med ökad intern effektivitet och en sänkt kostnadsnivå. K

Längre liv för hjullastare med stål från SSAB XCmg är en av Kinas största tillverkare av entreprenadmaskiner. nyligen tillverkade företaget landets största hjullastarskopa. genom att använda ssab:s ”Hardox”-plåt och ”strenx performance steel” förlängdes skopans livslängd med 70 procent, skriver metallerochgruvor.se.

”Den ursprungliga skopan var utsliten och kunden behövde byta den. Vi har använt oss av Hardox-slitplåt och höghållfast strenx-stål i åratal, men det var första gången vi samarbetade med ssab:s K1-servicecenter i Kunshan. eer att ha tagit del av konstruktionsritningarna presenterade ssab K1 en komplett lösning med rekommenderade stålkvaliteter, tjocklekar och svetsanvisningar. Vi svetsade på de redan färdiga komponenterna från K1”, förklarar Cai Tuo, på XCmg earthmoving Division.

Förväntad livslängd ligger på fem år – att jämföra med tre år för den gamla skopan. K

Aktuellt

Litium vinnare för tjeckisk gruvindustri stor eerfrågan och höga priser kan göra Tjeckien till en av världens största tillverkare av litium, skriver Dagens näringsliv. I dagsläget är australien ledande producent av litium följt av Chile, Kina och argentina.

Tjeckien skulle möjligen kunna ta femte platsen. eerfrågan på metallen, som oa kallas ”den vita bergoljan”, förväntas trefaldigas fram till 2025. Litium har blivit en oersättlig komponent i laddningsbara batterier för högteknologiska enheter och i elbilar. Trots

att den globala produktionen ökade med 1 procent under 201 var det inte tillräckligt för att möta eerfrågan. I december 201 steg priset med 7 procent. sannolikt finns en av europas största litiumtillgångar i närheten av Cinovec – en uråldrig gruvby en gång känd för sin tennoch volframproduktion. ”nu hoppas Cinovec på att locka investerare till byn för att utveckla ett nyligen upptäckt litiumfynd som betraktas som det största i europa” rapporterar tyska Deutsche Welle. K

Dannemoras färskvatten

För lågt nickelpris?

Från april 2015 och ett år framåt skedde vattentransporter med tankbil för att försörja Österbybruk med dricksvatten, skriver Upsala nya Tidning. I ol togs en ny vattentäkt i dri och orten blev åter självförsörjande.

Johan Arvsten, vd på det nya gruvbolaget i Dannemora, har kontaktat Östhammars kommun för att diskutera möjligheten att ta upp vatten från gruvan.

Prisprognosen för nickel är goda nyheter för Terrafame-gruvan och för finska gruvindustrin, rapporterar metallerochgruvor.se. Terrafames tidigare produktionsrekord för nickel överskreds i början av 2017. bloombergs databas med prisförutsägelser för nickel och koppar visar en stigande trend åtminstone fram till 2020.

Ledningen för gruvan i finska Petsamo förväntar sig att den kan producera en vinst på 15 000 UsD enbart med hjälp av nickel. marknadsprognoserna ger en annan bild.

Företagets mål kommer sannolikt inte uppnås till 2020. För närvarande ligger nickelpriset på London metal exchange på 9 200 UsD per ton; prognosen för 2020 är 13 700 UsD. K

”Jag är helt övertygad om att det kommer bli än mer problem. samtidigt har vi här en möjlig lösning, åtminstone lokalt.” gruvbolagets lösning går ut på att pumpa upp vatten från 500-metersnivån som renas vid gruvan eller vid reningsverket i Österbybruk. ”Tillrinningen finns. när gruvan var i dri pumpades tio liter i sekunden ut. Vi bedömer att det kommer in minst 20 liter vatten i sekunden. Det skulle räcka till att försörja hela Österbybruk”, säger Johan arvsten. K

Hannukainen vill öppna gruva i Finland Hannukainen mining har långtgående planer på att öppna en gruva i finska Kolari, trots att systergruvan slutade i sveriges största industrikonkurs för två och ett halvt år sedan. Hannukainen mining provborrar för fullt i gruvområdet i Kolari för att undersöka vad som döljer sig under jordytan.

Fyndigheten köptes från gruvbolaget northlands konkursbo för två år sedan.

Hannukainen mining ägs i sin tur av nordfinska familjeföretaget Tapojärvi. Det finska gruvföretaget tror att produktionen kan starta inom fem år – med god lönsamhet. K 12

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Er helhetsleverantör inom materialanalys, oförstörande provning och strålningsdetektering • kundanpassade lösningar • service, underhåll och utbildning • erfarenhet, kvalitet och kompetens

XRF-instrument för materialanalys från

Provberedningsutrustning från

Utrustning för detektering av strålning och radioaktivitet från

Utrustning för oförstörande provning från bland annat

Kontakta gärna vår försäljningschef Mikael Öster för mer information: m.oster@holger.se

|

019-670 81 13

|

www.holger.se

Aktuellt Underhållsfritt stål till svensk patrullbåt Prototypen till en extremt lätt och underhållsfri patrullbåt har sjösatts. Outokumpu har levererat Forta rostfritt superduplexstål till det svenska varvet swedish steel Yachts (ssY) i gävle. Den finska koncernen bidrog med spegelpolerade plåtar i olika mått till fartyget som är tillverkat i superduplex, Forta sDX 2507 rostfritt stål med mycket högt korrosionsmotstånd för att klara marina miljöer. målet är att få fram effektivare, säkrare och grönare fartyg för framtiden. ”Projektet har potential att öppna en ny marknad för högpresterande och hållbara fartyg av den här typen”, säger Petra Rosén, marknadschef på ssY. P1-prototypen byggs med inspiration från egenskaperna hos ett vikingaskepp. Design och materialval gjorde det möjligt att bygga ett extremt lättviktigt fartyg. Det rostfria duplexstålets styrka gör att tjockleken på materialet kan minskas. Det minskar även bränsleförbrukningen. Fartyget är dessutom underhållsfritt, vilket sparar tid och pengar.

Det är oerhört tåligt mot saltvatten och kan användas när havet är delvis fruset. ”Det är enda alternativet som har produktegenskaperna som slutanvändarna kräver. Det är mycket starkt och hållbart, hundra procent korrosionsbeständigt och underhållsfritt, med mycket god draghållfasthet”, säger Petra rosén. all metall under vattenlinjen spegelpoleras av Outokumpu Press Plate i avesta. Därmed kan havslevande organismer som fastnar på skrovet enkelt tas bort med en lågtrycksslang eller genom att köra långsamt. några miljöfarliga och dyra skyddsmålningar behövs inte. K

1

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Nytt verktygsstål för svåra förhållanden

Det senaste tillskott i pulverstålsfamiljen, Uddeholm Vanadis 8, kombinerar högt motstånd mot slitage och urflisning med förbättrad skärbarhet. en satsning med fokus på styrka, flexibilitet och uthållighet – Vanadis 8 har framställts med tredje generationens pulvermetallurgi, en utveckling som innebär 50 procent mindre korn än hos föregångarna. Det ger stål som är renare, segare och starkare än tidigare generationer. stabiliteten bidrar till ökad livslängd på verktygen och lägre kostnad per producerad

detalj. ett utmärkt val för långa produktionsserier och svåra förhållanden, utvecklat för att möta behovet av verktygsstål med hög nötningsbeständighet och som klarar att bearbeta höghållfasta material. K

Stolt stålpris till snabb malmlossare ”Kiruna Wagon har med höghållfast stål utvecklat marknadens mest slitstarka och effektiva system för malmlossning”, enligt juryn för swedish steel Prize 2017. ssab:s pris swedish steel Prize är den enda internationella utmärkelsen för stålkonstruktörer och lockar tävlande från hela världen. Det är 18:e gången som det delas ut.

Kiruna Wagons Helix Dumper är ett malmvagnssystem för järnvägstransporter och lossning av mineral. med avancerat höghållfast och slitstarkt stål gör Kiruna Wagon lätta vagnar och en stationär korgvändande terminal för rullande lossning. Helix Dumper kan lossa 25 000 ton i timmen, vilket är dubbelt så snabbt som andra system.K

METALLPRISER

Järnmalm, en genomgång World steel association (Wsa) rapporterade 23 maj statistik om den globala stålindustrin för april. Kinas produktion av råstål steg ,9 procent jämfört med april 201, och resten av världen steg med 5,1 procent. Kapacitetsutnyttjandet ökade till 73, procent vilket är 2,5 procentenheter högre än april 201 och 1,7 procentenheter högre än mars 2017. Fortsätter produktionen i denna takt skulle det motsvara en årsproduktion på 1 52 mt stål 2017, en ökning med 2,7 procent jämfört med 201.

Wsa publicerade sin senaste short range Outlook i april 2017. De pekade då på en förväntad ökning av stålanvändningen på 1,3 procent 2017 följt av en ökning på 0,9 procent 2018. Wsa har underskattat ökningarna de senaste åren, så siffrorna är med stor säkerhet minimisiffror. en ökning på 1,3 procent i jämförelse med 201 års produktion av stål motsvarar 1 50 mt stål vilket kan översättas till 2 28 mt järnmalm (2 procent Fe).

Det tillkommande behovet av järnmalm, om man bortser från skrot, blir då 3 mt.

Kinas järnmalmsproduktion under perioden januari–april 2017 ökade med 12 procent i jämförelse med samma period förra året. sedan november 201 har produktionen av järnmalm ökat i Kina från att ha fallit sedan november 201. Intressant att notera är att ökningen kommer relativt snabbt eer att priset på järnmalm stigit; det var i november 201 som priserna tog fart.

De fyra största järnmalmsproducenterna är Vale, rio Tinto, bHP billiton och Fortescue metals group (Fmg); tillsammans står de för drygt 50 procent av den globala produktionen av järnmalm. ser man till järnmalm som handlas står de fyra bolagen för betydligt mer, 75 procent. bHP billiton och rio Tinto har angett deras produktionsmål under 2017 till dryga 230 mt respektive 330– 30 mt. Fmg rapporterar ett produktionsmål på dryga 15 mt och Vale anger 30–380 mt.

I sammanhanget ter sig LKab:s produktion på 7,2 mt för det första kvartalet och dess produktion på 2,9 mt 201 blygsamma. men det ska noteras att LKab tillverkar en unik produkt och att rådande produktionstakt skulle ge den högsta produktionen sedan den förra stålkrisen på 1970-talet.

1

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Med start i detta nummer kommer vi att dyka litet mer på djupet i en av de metaller vilka vi täcker för att kunna diskutera också långsiktiga aspekter. en genomgång av produktionsvolymerna som rapporterats av de största bolagen för Q1 2017 ger en ökning på 2,9 procent för samma bolag jämfört med samma kvartal 201. Det finns inte någon anledning att tro att övriga producenter har minskat sin produktion, tvärtom, Indien har till exempel återkommit som exportör. så produktionsökningen blir allra minst 100 mt och det gäller bara de fyra största bolagen och deras produktionsplaner 2017 i jämförelse med faktisk produktion 201.

I dessa volymer är Vales s11D-gruva i brasilien, vilken har skeppat sina första ton, inräknad. gruvan kommer ha en kapacitet vid full produktion på 90 mt/år. Produktionskostnaderna är beräknade till låga 7,7 UsD/t. men vad som inte är inräknat är roy Hill, vilka enligt plan ska nå full kapacitet i sin 50 mt/år gruva under 2017.

I jämförelse med det ökade behovet ser det alltså ut som situationen börjar bli ohållbar. Yterligare en indikation på detta är de ökande kinesiska hamnlagren.

De senaste dryga 100 åren har präglats av perioder med omväxlande hög och låg tillväxt inom stålproduktionen. genomsnittlig årlig tillväxt var tre procent 1900–1950, sex procent 1950–1980, 0,5 procent 1980–2000 samt åtta procent 2000–2008. De kommande åren kommer med stor sannolikhet ha en lägre tillväxttakt, men med tanke på den utvecklingstakt vi sett i utvecklingsländer på senare år är det troligt att den hamnar närmare tre procent än 0,5. Tillväxten per år 2008–201 var i genomsnitt 2,5 procent. Järnmalmsproduktionen steg, bara mellan 2000–2015 från 959 mt till 2 015 mt. Tillväxtperioderna inom stål- och järnindustrin är något förskjutna från varandra, vilket under de senaste åren har genererat stora fluktuationer i priset för järnmalm.

Vale har en genomsnittskostnad i sina gruvor per ton på 1–1 UsD och bHP på 15 UsD/t. alla producenter har under de senaste åren sänkt sina kostnader rejält. som exempel kan nämnas Fmg som gick från 50,5 UsD/t under ärde kvartalet 2012 till 13,1 UsD/t i sin senaste kvartalsrapport. med tanke på de låga kostnaderna hos de stora producenterna samt den fortsatta överkapacitet som kan skönjas pekar det mesta på att priset ska ner något under 2017. en kort analys kring vilket pris produktionen från kinesiska gruvor börjar ta fart ger en annan siffra. med tanke på att dessa gruvor i dagsläget är de som kan tas i och ur dri snabbast kommer dessa representera de extra ton som får marknaden att vara i balans, det vill säga de kan sägas styra priset i det lite längre loppet. I november och december 201 sjönk produktionen i Kina marginellt jämfört med samma period året innan, trots vanligtvis sjunkande produktion på grund av väderförhållanden. Under perioden januari–mars steg produktionen radikalt för att i april vara mer eller mindre konstant. Under samma period steg priset på järnmalm (2 procent Fe) från 0–90 UsD/t i november–mars, innan det föll tillbaka till dryga 0 UsD/t under april. sannolikt kommer järnmalmspriset ligga mellan dessa 0– 90 UsD/t i det längre tidsperspektivet.

Detta är förstås en helt annan fråga än vad priset är för högkvalitativ malm och pellets som LKab producerar. Den mesta malm som produceras idag har ett järninnehåll runt 2–3 procent eller lägre. De europeiska stålverken, och andra tillverkare av högkvaliteprodukter, kräver högkvalitativa järnmalmer och pellets varför sådana ger ett extra högt pris och det påslaget lär öka. K ▶ ANTON LÖF ◀

79

Au

196,966569

26 Guldpriset har, trots ökad politisk oro i USA, sjunkit något sedan 14 april (ned 2,0 procent).

Sett över året fram till 22 maj (1 259 USD/oz) är det dock en ökning med 8,6 procent.

Guld

63,546

Koppar

2017

Råvaruexpert

Järnmalmspriset (standardkvalitet fines 62 procent Fe levererat i Kina) var 22 maj 61,9 USD/t; en minskning med 15 procent sedan 13 februari och med 22 procent sedan årets början. LKAB, som levererar pellets av superhög kvalitet, får både ett kvalitetspåslag och ett pelletpåslag på detta pris. Dessa påslag tillsammans är i dagsläget i samma storleksordning som grundpriset.

28 Kopparpriset har sedan 14 april legat mer eller mindre still. I och med priset 22 maj på 5 674 USD/t är årets ökning fortfarande 3,2 procent.

Oroande är dock att de totala lagren (LME och SHFE) stigit med 16 procent sedan årets början varav blygsamma 0,9 procent sedan 14 maj.

Anton

Löf

55,845 Järn

29

Cu

Fe

Ni

58,6934 Nickel

Nickelpriset har fortsatt att falla, ner 3,6 procent sedan 14 april. Sedan årsskiftet har nu nickel priset fallit knappa 6,6 procent.

LME-lagren har stigit sedan april (upp 2,8 procent) och är nu 2,1 procent än vid årsskiftet.

30 Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm.

Zn 65,38 Zink

Zinkpriset har varit relativt stabilt sedan 14 april, 22 maj var priset 2 601 USD/t. Sedan årsskiftet har priset då ökat med 2,4 procent. Lagren har fortsatt att minska hos LME (ner 6,4 procent sedan den 14 april) och har nu fallit 15,4 procent sedan 1 januari. bergsmannen

3, 2017

17

BÖRSÖVERSIKT

Utländska stålaktier sackar efter uppgång Vår börskrönikör Henric Borgström har studerat de utländska stålföretagens aktierörelser det senaste året.

ArcelorMittal

BHP Billiton

arcelormittal, världens största stål- och gruvkoncern, är börsnoterad i amsterdam, Paris, new York, madrid och tre andra mindre spanska börser samt i Luxemburg där huvudkontoret finns. Hittills i år har aktien backat elva procent till knappt 19 euro, vilket innebär ett börsvärde på 19,2 miljarder euro, 190 miljarder svenska kronor (att jämföra med ssab 37 miljarder kronor, sandvik 170 miljarder kronor).

Trots arcelormittals nedgång i år har aktiens värde ökat nästan tre gånger från botten i februari 201 då den noterades i 0,2 euro. Delårsrapporten visade en fördubblad rörelsevinst första kvartalet. arcelormittal har 20 000 anställda i 0 länder; 19 med produktion. bolaget har också seglat upp som en stor järnmalmsproducent med drygt 80 miljoner ton på årsbasis; de egna stålverken tar drygt hälen.

bHP billiton är resultatet av en fusion 2001 mellan ett australiskt och ett brittisk företag med huvudkontor i melbourne och gäller för att vara världens största inom gruvnäringen. noterat på börserna i australien och London, 50 000 anställda med ett börsvärde på 750 miljarder kronor. aktiekursen steg kraigt de tiotalet första åren eer fusionen, sedan dess stagnation och nedgång. Hittills i år har aktien backat tio procent men ändå gått upp 15 procent på tolv månader. anledningen till nedgången eer årsskiet kan vara den  dagar långa strejken i den chilenska koppargruvan escondida. Däremot har de australiska järnmalms- och kolgruvorna kraigt ökat produktionen.

BHP Billitons gruvverksamhet i Queensland, Australien.

18

bergsmannen

3, 2 0 1 7

ThyssenKrupps varmbandverk i tyska DuisburgBeeckerwerth har sedan starten 1964 producerat mer än 200 miljoner ton stålplåt.

Produktionsanläggningen, 570 meter lång, är en av de största i Tyskland.

Erasteel Kloster erasteel Kloster i söderfors, Långshyttan och Vikmanshyttan, ägs av franska börsbolaget eramet och ingår i deras rostfria division erasteel alloys. Denna gick 21 miljoner euro minus förra året och har troligen förbättrat resultatet första kvartalet i år när försäljningen ökade med tolv procent. aktien i eramet-koncernen har i år sjunkit med 21 procent när Parisbörsen stigit med nio procent.

Scana Steel scana steel i björneborg, Värmland, är en av fem verksamheter, ytterligare en är booforge i Karlskoga, båda ägs av norska Incus Investor, noterat på Oslobörsen sedan 1995. aktien har i år sjunkit med 1 procent. börsvärdet 127 miljoner norska kronor.

ThyssenKrupp ThyssenKrupp har 155 000 anställda i 80-talet länder. aktien har stigit fyra procent sedan årsskiet, medan Frankfurtbörsens genomsnitt är plus tolv procent hittills i år. börsvärde 13,2 miljarder euro, närmare 130 miljarder kronor.

Familjen Krupps Foundation äger 23 procent av rösterna, Christer Gardells riskkapitalfond Cevian närmare 20 procent (registrerad i skatteparadiset Jersey, brittiska Kanalöarna).

Koncernens verksamhetsår är 201–17. eer försäljningen av den brasilianska verksamheten gav det som blir kvar, Continuing Operations, bara en marginell vinstförbättring (justerad ebIT, rörelseöverskott före avskrivningar och finansnetto) jämfört med samma period föregående år, 703 miljoner euro (99). Dock gick det första kvartalet i år betydligt bättre än sista kvartalet 201.

Försäljningen av den förlustbringande brasilianska ståltillverkaren Csa, utanför rio de Janeiro, till argentinska Ternium ger en reaförlust på 0,9 miljarder euro (8,5 miljarder kronor) jämfört med bokfört värde när affären definitivt blir klar eer myndigheternas tillstånd.

Divisionen steel america vände under det gångna halvåret resultatet från minus 139 till plus 51 miljoner euro.

De olika divisionerna, bland annat Hissar, visar annars förbättringar av orderingång och rörelseöverskott. Detta bortsett från den tillfälliga nedgången för Industrial solutions  (2) miljoner euro som dock

noterade rekordökning i orderingången, närmare 50 procent till 3,1 miljarder euro, mycket till följd av en stor order på pipeline. materials services ökade rörelsevinsten ebIT kraigt till 173 (13) miljoner euro, däremot marginell förbättring i steel europa 119 (115) till följd av högre pris på kol samtidigt med äldre långa försäljningskontrakt med lägre pris på stål. men mot slutet av året kunde högre priser tas ut, första kvartalet 2017 ökade orderingången 33 procent, försäljningen tolv procent.

Uddeholm Uddeholms ägare österrikiska Voestalpine var tidigare statligt, men har nu funnits på Wienbörsen sedan 1995. I år har aktien stigit med tio procent till knappt 0 euro. börsvärdet drygt 7 miljarder euro, 70 miljarder kronor. K ▶ HENRIC BORGSTRÖM ◀

aktiekurser per den 7 juni 2017. Vinstmåttet justerad ebIT är lika med rörelseresultat före finansnetto och skatter, justerat för nedskrivningar och jämförelsestörande poster.

Ekonomijournalisten och börskrönikören Henric Borgström grundade 1985 Ekonomi-Ekot och var bland mycket annat korrespondent för Affärsvärlden och Dagens Industri.

Krönikör i tidningar i Sverige, Finland och Kanada, föreläsare i ekonomijournalistik och debattledare i samhällsfrågor.

Nu ger Henric Bergsmannens läsare en användbar översikt bland de börsnoterade gruvoch stålbolagen i Sverige.

bergsmannen

3, 2017

19

Att koppla greppet Den som bara lyssnar på officiella uttalanden och besöker presskonferenser kan lätt få känslan av att de flesta som leder stora svenska företag tänker likadant och har ungefär samma syn på företagande – ja, kanske rentav samma sätt att se på det mesta.

Men så fort man får möjligheten att sätta sig ner och samtala med någon av dem om deras verksamhet och hur de ser på arbete … då hör man ganska snabbt vad som skiljer dem åt.

Den som får möjligheten att träffa Lars Engström, chef för affärsområde Sandvik Mining and Rock Technology, kommer raskt att upptäcka att han har två favorituttryck. ”Få armarna runt någonting” och ”decentralisering”.

De fraserna är nog inte bara definierande för Lars utan också för Sandvik Mining and Rock Technology av i dag.

Och kanske är det en del av förklaringen till framgångarna.

20

bergsmannen

3, 2 0 1 7

bergsmannen

3, 2017

21

när jag träffar Lars Engström verkar han självklar i rollen som chef för affärsområdet. Ändå har han bara ha positionen i knapp ett och ett halvt år. men han har ju rört sig i branschen väldigt länge, så han visste vad han gav sig in i den där dagen hösten 2015 då han fick ett samtal från koncernens VD Björn Rosengren med frågan om han ville leda sandvik mining.

Precis som Lars visste vilken sorts tjänst han accepterade visste björn rosengren vem han fick på en post där det varit en viss omsättning.

De två kände varandra väl sedan åren på atlas Copco, då Lars var chef för divisionerna rock Drilling equipment och Underground rock excavation. Där blev han också säljbolagschef för marknaderna australien och nya Zeeland, och han har ha ledande befattningar inom marknad och finans för divisionen rock Drilling Tools. man kan ju tycka att de sistnämnda positionerna verkar lite underliga för någon med teknikinriktning, framförallt ”finans”. ”Det var den dåvarande chefen Lars Renström som helt enkelt ville genomföra ett experiment”, förklarar Lars. experimentet bestod alltså i att Lars skulle bli CFO, och på min fråga om han inte skyggade inför tanken på att bli någon slags revisor (underförstått ha väldigt tråkigt) kontrar han bara med att han lärde sig väldigt mycket den tiden – att se saker, ting och processer från ett annat håll, och han fann med tiden till och med ett visst nöje i att tränga in i siffrorna och analysera dem. ”Visst var det tu i början, men till slut hade man fått armarna om det.”

Den formuleringen återkommer när jag frågar om tiden i australien: är det inte besvärligt att ta sig an ett företag (som då inte gick så bra), i en helt ny världsdel samtidigt som familjen ska rota sig på en ny plats? ”Visst var det tu i början, men till slut hade man fått armarna om det.”

Jag får eerhand en känsla av att Lars engström är gammal brottare, att han ser varje ny uppgi som en motståndare han ska koppla grepp på … och sedan blir det ett krysstag på problemen … och så ner i backen med dem.

Och visst fanns det en hel del problem att brottas med i det sandvik mining han blev chef för. några år av minskad orderingång och allt sämre resultat, och ett chefsbyte som ledde till en viss förbättring – men inte tillräckligt. Därför fick Lars alltså kliva in på mattan december 2015. när han beskriver vilka grepp han kopplat återkommer hans andra favorituttryck oa: ”decentralisering”. när han gick in i sin nya roll innebar det att öka lönsamheten på en marknad som vid den tiden inte växte – och egentligen följde han ett gammalt beprövat schema. säkra stabiliteten i verksamheten, sedan lönsamheten, och däreer ser man på tillväxt.

Det som möjligen skiljer Lars genomförande av schemat är att han gör det i ett väldigt snabbt tempo. stabiliseringen för det nya affärsområdet har grundlagst genom att slå ihop de två tidigare affärsområdena mining and Construction till det nya affärsområdet sandvik mining and

Sandviks nya konkross CS550 är en kraftfull andrastegskross för applikationer på upp till 700–750 ton. Förutom dess flexibilitet och kapacitet har den avancerade funktioner för automation och underhåll för maximal produktivitet och drifttid.

22

bergsmannen

3, 2 0 1 7

rock Technology som såg dagens ljus första juli 201. Dessa två affärsområden har i stort en bas med liknande kunder, samma/liknande teknologier och produkter samt gemensamma värdekedjor vilket innebär många synergier från en utökad samordning.

Dessutom integrerades sandvik Drilling and Completion (varumärket Varel) från det nedlagda affärsområdet Venture in i det nya affärsområdet. Varel säljer främst borrkronor till olja-, gas- och ovanjordsgruvkunder det vill säga förbrukningsprodukter som passar väl in i sandvik mining and rock Technologys affärsmodell. sammanslagning och strävande eer synergieffekter är inte detsamma som centralisering, det märks genom hur oa han tar upp det här med ”decentralisering”, och för honom är det viktigt för att: ”Våra beslut ska tas så nära kunden som möjligt”, och det kan förstås inte innebära något annat än att makt och myndighet flyttas ut i organisationen – i dag opererar man med åtta produktområdeschefer. Decentraliseringen föregicks av arbetsgrupper som styrde processen. men jag dristar mig att gissa att bakom Lars betonande av ”decentralisering” finns något mer än en vilja att flytta besluten närmare marknaden – han utgår antagligen en hel del från sig själv; den där viljan ”att få armarna runt något”. ska det bli möjligt måste man ha ett tydligt ansvar och uppdrag, och ska alla i en organisation kunna ”få armarna om något” då krävs det … just det, ”decentralisering”.

Hecla Greens Creek är den första underjordsgruvan i USA som använder Sandviks teknologi för automatisk lastning och transport.

Introducerandet av systemen har gjorts för att öka produktiviteten och förbättra säkerhet och kostnadskontroll.

ett genomgående drag i Lars framställning av utveckling och framtid är betonandet av datakra och automatisering. men under samtalet för han ihop det med ett område som jag annars inte förknippar de företeelserna med; eermarknaden. Jag förstår förvisso hur viktig eermarknaden är för den som vill förbättra lönsamheten – den står för närmare 70 procent av försäljningen. men jag har alltid föreställt mig eermarknad som en rätt basal hantering – säljarna har koll på vart och till vem de sålt maskiner, och så ringer man då och då kunden eller besöker honom och tar en diskussion om det inte är dags att byta en eller annan del i utrustningen.

Lars målar istället upp en eermarknad där man konstant och kontinuerligt i realtid samlar in data från alla utrustningar som sålts och som finns i dri. man kan mäta oljetrycket i lastare och hur krossar arbetar i realtid – därmed kan man vara proaktiv och erbjuda planerade reservdelsbyten. resultatet blir drastiskt kortare tid då maskinerna står still, och därmed ökar produktiviteten.

I dag har sandvik kontroll på mer än 90 procent av sina maskiner. men eermarknad är ingen isolerad företeelse – den står i intimt samband med nyförsäljning:”Om du inte sköter eermarknaden, så köper kunden inte nytt av dig”, förklarar Lars.

Och nyförsäljning är på många sätt också förstås en fråga om automation – för som Lars konstaterar: ”automation gör att maskinerna arbetar effektivare, de går jämnare,

kostnaderna minskar men produktiviteten ökar.” svårt att tänka sig ett bättre argument när man ska sälja utrustning. men finns då den kompetens som behövs i företaget för att inte bara driva på utvecklingen på detta område – utan också bli ledande? bygga systemen som ska analysera all information som man genom datainsamling får från maskinerna ute på marknaden. Information som ska analyseras. samtidigt ska nya maskiner och produkter utvecklas som ingår i processer som präglas av automation – och av att maskinerna kan tala med varandra.

Lars pekar dels den kunskap som finns i bolaget – men också på de samarbeten man bygger med aktörer som ligger i frontlinjen i utvecklingen: ”Vi jobbar till exempel nära forskare på olika universitet i Tampere och ett annat exempel är vårt färska samarbetsavtal med Ibm.” Det senare samarbetet syar till att gemensamt utveckla marknadsledande lösningar inom områdena datadriven produktivitet och förebyggande underhåll för gruv- och bergavverkningsindustrin.

Inom ramen för överenskommelsen kommer sandvik och Ibm att utveckla avancerade analyslösningar för förbättring av säkerhet, underhåll, produktivitet och operativa tjänster för gruv- och bergavverkningsutrustnining. satsningen på att öka tillväxten genom att bli det självklara valet i framtidens gruva är tydlig – men det är inte bara en fråga om

teknik, datorer och automation – och jag märker att Lars hela tiden kommer tillbaka till frågan om människorna, organisationen och hur man ska arbeta, och egentligen finns det en fras till som han använder: ”Jo, men jag var nyfiken, ville veta …”

Under inledningen av vårt samtal har han varje gång jag undrat hur det kom sig att han bytt arbetsuppgi, uppdrag eller placering i världen förklarat det med någon mening där nyfiken är nyckelordet.

Det förklarar hans tid som VD på munters: ”Jag var nyfiken på hur det var att vara VD på ett börsbolag.”

Under de nästan åtta åren på munters (eer munters var Lars VD på be group ett år, och kom således inte direkt till sandvik) hinner han med att avyttra en del av koncernen till ett riskkapitalbolag och renodla verksamheten. eer några år köps däreer den resterande delen av koncernen upp av ett annat riskkapitalbolag och bolaget avintroduceras från börsen. man kan tycka att den som är nyfiken till sin natur borde fått den egenskapen stillad under åren på munters. men mannen som sitter mittemot mig ger fortfarande intryck av att vara just … nyfiken.

Det var väl därför han accepterade jobbet här.

Och det är därför det finns alla skäl att vara nyfiken på vad sandvik mining and rock Technology gör de kommande åren. K ▶ BORIS BENULIC ◀

En av Lars formuleringar om problemlösning är ”Visst var det tufft i början, men till slut hade man fått armarna om det.”

bergsmannen

3, 2017

23

En förhöjd front är nyckeln i designen av Sandviks nya Top Center-borrkrona (de två stående borrkronorna).

Den liggande borrkronan är en annan modell.

Borrkronan på verket Det finns vissa standardberättelser som används när ett företag ska marknadsföra en ny produkt.

Den berättelsen brukar låta ungefär så här: ”Vi fick en signal från marknaden om att de behövde en produkt som (_____________ fyll i vad som önskas) och vår utvecklingsavdelning satte genast i gång. Och resultatet blev (_____________ fyll återigen i vad som önskas).”

Det låter ju enkelt.

Men hur går det egentligen till när en ny produkt utvecklas och produceras? Så lätt kan det ju inte vara?

Alltså åkte vi till Sandvik Rock Tools för att få veta mer om deras senaste Top Center-borrkrona.

Christer Lundberg: ”Vi får också ständigt förslag på hur vi ska utveckla våra produkter, till exempel från de som kör borrmaskinerna.”

när man kliver in på sandviks industriområde i sandviken är det som att röra sig bakåt i tiden. Till de stora, välskötta bruksorter som var så mycket vanligare förr – och det känns verkligen som om vi besöker vad som är en liten stad i sig – när vakten förklarar för oss att vi ska ta sikte på vattentornet, och när vi är framme och därmed gått en kilometer ska vi ta till vänster och gå 500 meter till. men så är det här ju också sveriges nästa största industrianläggning eer Volvos i göteborg. men vad är det då som är så märkvärdigt med den nya Top Center-borrkronan? Jag har läst på och lärt mig att den klarar mycket, mycket hårdare material än vad som är vanligt – hur hårda förstår jag inte riktigt förrän Christer Lundberg, som är Product manager Top Hammer på rock Tools, börjar berätta historien: ”en dag ringde en kund och sa att de hade lite problem vid borrningen. De kunde borra 15 centimer … sedan var det kört.”

Då ska man betänka att en borrkrona normalt klarar att borra 50 till 5 000 meter.

Och nu … 15 centimeter. Kundens önskemål var en produkt som åtminstone hade en livslängd som varade fyra meter. självklart åkte Christer upp till norra sverige där borrningsförsöken pågick för att få 2

bergsmannen

3, 2 0 1 7

uppleva detta fenomen, och jag får en känsla av att han outtalat tvivlade lite på uppgien; som sagt – 15 ynka centimeter – och därför ville se med egna ögon. eersom det visade sig stämma påbörjades ett utvecklingsarbete – man kan fortfarande märka rester av iver i Christers röst när han berättar; man får lätt känslan av att han började fundera på problemet redan på vägen hem.

Inte bara därför att det rörde sig om en stor och viktig kund, utan också därför att om man tar fram en produkt som knäcker ett problem – eller som i det här fallet – tränger in i problemet – då har man en produkt som kan lösa andra företags problem också – även om det i de fallen är lättare uppgier som ska lösas. antagligen finns det en faktor till – den där upptäckarlusten som finns hos varje bra ingenjör – i kombination med en viss tävlingsinstinkt.

Det tog två år att utveckla Top Center vars konstruktion utmärks av sin förhöjda front och att man använt sandviks nyutvecklade hårdmetallsort gC80. nu ingår Top Center i sandviks standardsortiment.

Uppdraget löst – och det var ju faktiskt en signal från marknaden som satte igång processen.

Dock är det ju inget unikt för sandvik – de flesta företag får signaler från marknaden – men det viktiga är hur man tar emot och

Ida Berglund arbetar i dag som guide på anläggningen och är ett exempel på utvecklingsvägarna som finns på Sandvik. Hon gick först på Göranssonska skolan, ett tekniskt gymnasium som ligger i anslutning till industriområdet och som också har ett nära samarbete med Sandvik.

Därefter arbetade hon som operatör och i dag märks hennes kunskaper när hon visar oss runt.

Robotarnas intåg i produktionen är långtifrån enbart en fråga om ekonomi – automatisering av produktionen innebär också bättre kvalitet – och bättre arbetsförhållanden.

behandlar dessa signaler. Det finns företag som anser att deras produkter redan är så bra som de kan bli, det finns företag som

undviker att ge sig i kast med de problem som kunderna vill ha lösningar på därför att de inte vet hur problemet ska lösas.

Det måste helt enkelt finnas några mjuka värden med processen; lyhördhet, nyfikenhet och förstås … kunskap. ”man kan nog säga att vi står i ständig kontakt med marknaden”, förklarar Christer. ”Vi får också ständigt förslag på hur vi ska utveckla våra produkter, till exempel från de som kör borrmaskinerna.”

En effektiv produktion förutsätter inte bara en effektiv användning av teknik och maskiner – den kräver också välutbildad personal där erfarenhet och fackkunskap sitter i hjärna, händer och ögon.

när han beskriver utvecklingsprocessen inser man snabbt hur många variabler det finns att ta hänsyn till; det är inte bara en fråga om olika bergtyper – det finns även sådant som traditioner och kultur när det gäller borrning; faktorer som kan skilja sig åt från land till land. ”… och säkerheten är förstås en viktig faktor när vi utvecklar produkter – de ska användas i miljöer som innebär faror och påfrestningar för både maskiner och människor.”

Top Center-kronan ökar avsevärt livslängden på verktyget, men det räcker inte alltid med att en produkt har en överlägsen kvalitet – det kan ändå ta sin tid innan den får sitt genomslag på marknaden. när sandvik utvecklade sandvik alpha tog det tio år innan de sålde mer av alpha

än r32, trots att det var en mycket bättre produkt. Det kan alltså ta upp till tio år innan en produkt får sitt genombrott – och man kan få brottas med traditioner och med gamla vanor samt med lågprisprodukter, men som Christer med lugn röst konstaterar: ”I långa loppet vinner alltid kvalitet.”

Visst kan traditioner alltså hålla tillbaka utvecklingen – men när vi vandrar runt i produktionshallarna påminns jag om en annan tradition – den av industriell och ständig utveckling; att man ser det som en självklarhet att ständigt fundera på vad som kan bli bättre.

Och att den där kunskapen som finns i händer och blodomlopp hos varje skicklig yrkesarbetare finns kvar även när automatisering och robotar tar allt större plats i produktionen. Den kan användas vid programmeringen av robotarna, eller vid justering av olika banor hos CnC-maskinerna eller förstås … vid de manuella moment som också finns kvar. all utveckling bygger på att man står på en fast grund av tradition och erfarenhet. när vi åter vandrar ut genom fabriksportarna tänker jag att visst var det som ett brukssamhälle – men inte som forna tiders bruk utan som ett som hör till framtiden. K ▶ BORIS BENULIC ◀ bergsmannen

3, 2017

27

Trädgårdsingenjören som skapar sina egna verktyg Anja Hellström hade ingen lust att nöja sig med ett trädgårdsverktyg som inte fungerade optimalt. Hon bestämde sig för att tillverka ett eget multiverktyg som var precis som hon ville ha det. Och självklart skulle det vara tillverkat av återvunnet, svenskt stål.

Snart lanseras det efterfrågade, multifunktionella verktyg som hon och hennes sambo Anton Schneider under det senaste åren arbetat med att ta fram.

Det hela började för några år sedan när anja tagit examen och hon och sambon anton åkte till santa Cruz i Usa för att gå en kurs tillsammans och arbeta på en gård. Under tiden i Usa besökte hon flera småskaliga odlare och undersökte olika odlingsmetoder. Hon intervjuade dem och skrev även en blogg i ämnet. ”när man håller på med odling är det extremt viktigt med bra verktyg, annars blir arbetet både frustrerande och ineffektivt. man ska ta hand om verktygen, de blir en del av en själv i arbetet. Jag frågade därför de jag intervjuade vilket som var deras favoritverktyg och det var ett specifikt som hela tiden återkom, nämligen det som kallas hori hori, vilket betyder ’att gräva’. Det är en traditionell odlingskniv från Japan som används i bergen för att skörda grönsaker, men det är också lite som ett multifunktionellt verktyg i vasst, tjockt stål.”

Väl hemma jobbade anja sedan på en gård utanför stockholm. när hon skulle rensa sparris från ogräs upptäckte hon att det inte fanns något bra redskap. ”Det var lerigt och regnade. Jag kröp runt där i leran och tänkte: nu skulle man ha en sådan där kniv alla pratade om! Den jag hade var för slö, jag fick slipa den flera gånger om dagen. Jag ville köpa en hori hori men hittade ingen jag tyckte var optimal.

Jag var inte nöjd med handtaget och det var inget bra fodral. Jag ville ha en som var precis som jag vill ha den och tanken började gro att jag skulle kunna tillverka en sådan kniv själv. sen bestämde jag mig för att satsa på det. Jag kunde ingenting om stål men 28

bergsmannen

3, 2 0 1 7

tänkte att det borde ju finnas en branschorganisation jag kan ringa. så jag tog kontakt med Gert Nilson på Jernkontoret och fick via honom kontakt med Triple steelix där Larz Ignberg blev min rådgivare. sedan började jobbet med att ringa runt till alla stålföretag och göra research. Jag blev helt enkelt tvungen att förstå och sätta mig in i hela branschen. Det finns så många nischer och jag behövde hitta någon som är flexibel i sin tillverkning. men varje samtal gör att man lär sig. Jag fick ett väldigt bra intryck av branschen. Det känns som att det finns ett stort intresse och jag blev bra bemött trots att jag aldrig jobbat med stål tidigare.”

Vad var det som gjorde att du vågade ta steget? ”Jag hade en lust att skapa och testa allt jag lärt mig under åren. Visst hade vi kanske kunnat importera en kniv istället men nej, det är ju inte lika kul! Då får man inte vara med i hela processen. Dessutom fanns det inget svensktillverkat sådant verktyg. Jag hade också väldigt peppande vänner och jag tänkte att hur det än går kommer jag lära mig jättemycket.” nu har anja och hennes sambo anton åkt runt och träffat en mängd proffs inom stålbranschen, alltifrån forskare till hantverkare. ”Triple steelix gav oss ett bidrag till en förstudie för att ta reda på vilket stål vi skulle använda. Vi ville ha en lätt produkt eersom man kan få ont i handlederna om man har för tunga redskap. Vi ville ha svenskt, återvunnet rostfritt stål av riktigt bra kvalitet.

Vår vision är att ha ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i åtanke under hela

processen. allt ska vara gjort i sverige med svenska material med design som håller över tid. Den färdiga produkten ska vara ergonomisk så att den underlättar arbetet för människor och ger dem en bättre arbetssituation. Jag gillar att jobba med tekniker inom odling som gör att det blir effektivare och roligare att jobba. Då får man mer tid att vila upp sig ibland, tänker bättre och så vidare.”

Vilket stål valde ni till slut? ”Det blev ett knivstål, sandvik 12C27. nu väljer vi värmebehandling för att den ska hålla skärpan så länge som möjligt men ändå går att slipa, och har kontakt med forskare i borlänge som ska göra tester på skärpan. Jag tyckte att stål var ett intressant material och man kan behandla det på många olika sätt. Det finns också mycket stål i sverige, och stål och jordbruk hänger ihop. maskinerna är en jättestor del av jordbruket. stål används till exempel mycket i traktorer, och med modernare stål som är lättare pressas inte marken sönder på samma sätt.”

Vad kan man använda verktyget till? ”man kan bända, såga, gräva, skära av rötter, rensa ogräs, mäta, göra sårader, ta av rötter, plantera, sponta stickor och även banka med baksidan som är gjord av trä. man ska känna stoltheten i sitt verktyg. Vi vill också göra processen tydlig för kunden, både genom själva produktinformationen men också genom att jobba mycket med foto och film.

Det är lite samma koncept som med mat.

Om man kan få ut mer information om processen, så kan kunderna uppskatta sina saker mer och det blir mindre slit och släng. Jag

Anja Hellström är 28 år, uppvuxen i Lund och utbildad trädgårdsingenjör från SLU i Alnarp.

Foto: Privat.

har själv blivit yrkesskadad och börjat fundera jättemycket på hur saker är tillverkade.”

Vad händer nu? ”Vi har träffat de som ska göra större delen av tillverkningen och håller just nu på med en prototyp. Vi har också just köpt en odling som passar väldigt bra in i vårt företagande. så nu är vi odlare också! stadsodling – då är det svårt med en massa verktyg, det räcker med ett som funkar till det mesta, och som inte går sönder”.

Var kommer den färdiga produkten att säljas? ”Vi ska försöka sälja den via vår webbplats, vi vet redan flera som är intresserade. sedan blir det väl en del handelsträdgårdar, någon järnhandel, lite mindre ställen. Den kommer att kosta runt 50 kronor.”

Är det här bara början? ”Ja! Den första produkten är den svåraste, sen när man har alla kontakter så går det lättare. Vi kommer att sälja fler verktyg och även grönsaker från vår odling.”

Vad är tuffast? ”att behålla sitt lugn, att låta processen ha sin gång, att tro på sin idé. att inte ge upp.

Vi har varit tvungna att vara väldigt tysta om det här, det har också varit svårt!”

Vad är roligast med att driva eget? ”att gå från en idé till att förverkliga den konkret. att lära sig att skapa och träffa kunniga människor. Först var att starta eget bara en dröm, men jag bestämde mig bara för att satsa, och då öppnade sig möjligheter. Det är också roligt att det här jobbet tar en till så många ställen. man får träffa människor som jobbat med det här i decennier, det blir väldigt intressant och kul och man lär sig hela tiden mer, vilket är mitt mål. Jag märker också att det finns ett behov av det här verktyget och därför är det nu bråttom…”

Vad har du för råd till andra som vill starta eget? ”att göra något som kan påverka är väldigt kul och man kan lägga tid och energi på att testa. Det behöver inte kosta så mycket pengar. man växer som människa. Det är viktigt med ett kontaktnät, men man kan också ringa folk och bygga upp det från grunden.”

”Det är en styrka att vara två”. Anja och hennes sambo och företagspartner Anton Schneider.

Foto: Privat.

Du kan läsa mer om anja och antons projekt på mojavegront.se. K ▶ TEXT OCH FOTO: LIV WALLINDER ◀

Jernkontorets annaler Nr 3 • 2017 • Årgång 201

Nya i Jernkontorets fullmäktige Den 17 maj när Brukssocieteten hade sitt årliga möte valdes tre nya personer in i Jernkontorets fullmäktige.

Jernkontoret ägs av svenska järn- och stålföretag som genom den så kallade Brukssocieteten utövar sitt inflytande över Jernkontoret.

Brukssocieteten utser Jernkontorets fullmäktige (styrelsen) som beslutar om vilken inriktning Jernkontorets verksamhet ska ha.

Den 17 maj, vid Brukssocietetens allmänna ordinarie sammankomst (det möte som motsvarar en bolagstämma), valdes tre nya personer in i Jernkontorets fullmäktige: Thomas Högblad, Industrial manager på Erasteel Kloster i Söderfors.

Johan Wiklund, vd på Fagersta Stainless i Fagersta.

Niklas Wass, Vice President Operations för kvartoplåtsverksamheten vid Outokumpu Stainless i Degerfors. ”Vi välkomnar de nya medlemmarna. Det är glädjande att vi återigen har representation

De tre nya medlemmarna i Jernkontorets fullmäktige är Thomas Högblad på Erasteel Kloster, Johan Wiklund på Fagersta Stainless och Niklas Wass på Outokumpu Stainless.

i fullmäktige från Fagersta Stainless. Det är nu 25 år sedan vi senast hade det”, säger BoErik Pers, vd på Jernkontoret.

1986–1992 var Björn Fredriksson vd för Fagersta Stainless samt fullmäktig i Jernkontoret. //

Stålindustrin deltar på FN:s havskonferens i New York Den 5−9 juni deltar representanter från Jernkontoret och den svenska stålindustrin i FN:s internationella havskonferens i New York.

Jernkontoret kommer under ett sidoevent tillsammans med Svenskt Näringsliv och Zero Vision Tool att visa upp goda exempel på hur industrin arbetar för att nå FN:s globala mål.

Jernkontoret deltar också under Havs- och Vattenforum i Göteborg den 16−17 maj tillsammans med SSAB och Höganäs AB. ”Vi vill visa att näringslivet arbetar aktivt med havs- och vattenfrågorna och beskriva hur vi gör det. Det finns många goda exempel där företag, kommun, landsting och forskare samarbetat och uppnått fantastiska resultat. Vår förhoppning är att dessa resultat kan tillämpas av andra länder och vi är på plats för att delta i den dialogen”, säger Sophie Carler, rådgivare i miljö- och hållbarhetsfrågor på Jernkontoret.

Under sidoeventet Swedish Initiative for Agenda 2030, som Jernkontoret arrangerar tillsammans med Svenskt Näringsliv och Zero Vision Tool den 6 juni, lyfts under en intensiv frågestund exempel på hur industrin arbetar för att nå flera av FN:s globala mål, framför allt det 14:e målet 32

bergsmannen

3, 2 0 1 7

som handlar om hav och marina resurser.

Höganäs kommer att berätta om MINRENT, ett forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material som undersöker hur slagg kan rena vatten. SSAB kommer att visa hur de arbetat med myndigheter och andra för att genomföra gemensamma vattenkontroller utanför Oxelösund, så kallad samordnad recipientkontroll.

”Våra företag är globala och det känns därför självklart att delta i denna viktiga internationella konferens.

Sverige är tillsammans med Fijiöarna organisatör för Ocean Conference och vi har ett ansvar att visa vad vi gör för att bidra till de globala målen och hoppas att det kan vara till användning för andra länder”, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret. //

Hållbarhet lönar sig Den 4 april träffades gruv- och stålindustrins hållbarhetsnätverk för att fortsätta samarbetet kring branschernas hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsnätverket gruva och stål bildades 2015 med syfte att lära av varandra, samverka i relevanta frågor och berätta för omvärlden om det hållbarhetsarbete som pågår i basindustrin. ”Hållbarhet är inte vad du har gjort hittills, utan vad du planerar att göra i framtiden.

Därför kan vi aldrig vila på gamla lagrar”, menar Anders Bergman från Höganäs.

Anders Bergman visade ett par exempel på hur Höganäs arbetar med hållbarhetsfrågorna. Höganäs beskriver sina prioriterade områden som fem stigar på hållbarhetsberget. Viktiga förutsättningar för omställningen mot hållbarhet är att arbeta tillsammans i hela värdekedjan. Transparens och dialog mellan alla parter är en förutsättning för att framtidssäkra värdekedjan.

”Det kan vara markägare, samebyar eller en hel stad som vi nu flyttar, nämligen Kiruna”, säger Stina Eriksson.

Stina Eriksson från LKAB presenterade några delar i hållbarhetsarbetet som skett under året. Bland annat jobbar LKAB mycket med dialog hos de som påverkas av gruvbrytning.

Hon räknar upp ett tiotal områden som LKAB jobbat med det senaste året som hänger ihop med FN:s globala mål.: ”Vi har jobbat med de här frågorna långt innan FN:s mål

Hållbarhetsnätverket drivs av Sophie Carler från Jernkontoret (bilden), Erika Skogsjö från Svemin och Åsa Dahlfors från Industriarbetsgivarna.

kom på tapeten. Helt enkelt för att det lönar sig”, säger Stina Eriksson.

Under året sker dialogmöten med regeringsrepresentanter och hållbarhetsnätverket deltar på två FN-konferenser för att visa upp branschens arbete och lära av andra, bland annat Havskonferensen i New York den 5–9 juni. //

Manifestation för forskning och vetenskap Den 22 april deltog Jernkontoret i March for Science, en manifestation för forskning och vetenskap och mot ”alternativa fakta” och falska nyheter.

Lördagen den 22 april ägde March for Science rum i mer än 500 städer runt om i världen.

Det är en partipolitisk obunden manifestation för forskning och vetenskap och mot ”alternativa fakta” och falska nyheter.

Initiativet kommer från USA. I Sverige hölls manifestationen i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

March for Sience tar ställning för forskningen och vill visa vad som gör vetenskapen unik som kunskapskälla, lyfta fram vikten av källkritik och acceptans för oliktänkande och ifrågasättande.

Jernkontoret och den forskningsintensiva svenska stålindustrin stödde manifestationen i förhoppning om att den blir ett viktigt steg för att stärka användningen av forskningsbaserad kunskap i alla delar av samhället. Stålindustrins vision är att ständigt utmana teknikens gränser för att skapa en bättre framtid. ”En sak vi vill uppnå är att beslutsfattare, inte minst politiker, ska kunna skilja fakta och vetenskap från tyckande och önsketänkande när de fattar viktiga beslut”, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret. // bergsmannen

3, 2017

33

Metallpaviljongen Jussi inspirerade blivande plåtslagare i Kungsträdgården Onsdagen den 3 maj invigdes Jussi-paviljongen i Kungsträdgården i Stockholm – en installation inspirerad av vind och hav i plåt, stål och aluminium. Paviljongen är ett samarbete som ska locka unga att utbilda sig till plåtslagare som det idag råder stor brist på.

Jussi fanns på plats i Kungsträdgården mellan 2−6 maj, och följde upp förra årets paviljong Droppen, som var placerad mellan Operan och Jakobs kyrka under maj månad 2016.

Både Droppen och Jussi har plåtslageri och arkitektur samt olika metalltypers goda egenskaper inom byggnation som utgångspunkt. Då det idag saknas utbildade plåtslagare är tanken att ”få ner taken” till markplanet

Under invigningen sjöng operasångaren Olle Persson ”Till havs”, en av Jussi Björlings favoriter.

3

bergsmannen

3, 2 0 1 7

för att synliggöra den gedigna och vackra arkitekturen och hantverket som finns där uppe.

Jussi är ett exempel på högsta skicklighet inom plåtslageriyrket. Namnet syftar till operasångaren Jussi Björling som bland annat är känd för sitt framförande av låten ”Till havs”; paviljongen har formen av segel och hav. ”Plåtslageri är ett fantastiskt hantverk som vi länge har varit duktiga på i Sverige, men tyvärr utbildar sig allt färre till yrket. Idag saknas det drygt 1 900 plåtslagare i landet. Jag hoppas vi väcker intresse med den här paviljongen mitt i Kungsträdgården”, säger initiativtagaren Björn Hammar.

Stockholms byggtekniska gymnasium har låtit elever delta i tillverkningen av paviljongen under sin praktiktjänst på ett av Stockholms största plåtslagerier, NP-gruppen. Björn Hammar har formgivit paviljongen och lett projektet och August Sahlberg har varit konstnärlig konsult.

Projektet har finansierats genom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. Andra som stöttat projektet är Jernkontoret, Outokumpu Steel, Prefa Aluminium, PEAB, Bröderna Palm AB, Uveco handverktyg, Zoltan smidesarbeten, LIWAgruppen, SSAB GreenCoat, Werax och Volkswagen. //

På plats fanns även elever från Stockholms byggtekniska gymnasium för att inspirera unga om plåtslageri.

bergsmannen

3, 2017

35

Institutionen för materialvetenskap PRESTIGEFULLT PRIS TILL MATERIALFORSKARE VID KTH Professor Börje Johansson, materialvetenskap, KTH, har tilldelats priset Humboldt research award. Förutom äran får han även 0 000 euro, eller nästan 00 000 kronor.

Dessa medel är avsedda för ett halvårs forskningsvistelse vid Humboldtuniversitetet och Fritz Haber-Institutet, båda i berlin.

I prismotiveringen heter det: ”börje Johansson tilldelas Humboldt research award för hans fundamentala insikter i f-elektronsystem och magnetism, och andra pionjärarbeten som core-nivåski och elektronstrukturteori för avancerade legeringar, exempelvis stål.”

Forskningen i berlin planeras röra sig om material under höga tryck och om möjligheter att med nya materialtyper ersätta problemfyllda material, exempelvis toxiska.

JÄRNKOLL PÅ KTH Den 23 mars var ett 15-tal gymnasieelever från tre Järnkollskolor (brogårdsgymnasiet, Kristinehamn, Älvstrandsgymnasiet, Hagfors och Kullagymnasiet, Höganäs) på studiebesök på KTH/materialdesign. De fick information om materialdesignprogrammet, delta i vetenskapliga experiment samt diskutera studier och annat med teknologer på materialdesign.

Järnkoll är en satsning från Jernkontoret med utvalda partnerskolor där gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen deltar i ett antal aktiviteter för att öka elevernas tekniska intresse samt motivera dem till vidare studier.

HERO-M AVSLUTAS – HERO-M 2 INNOVATION STARTAR VInn excellence Centret Hero-m startade 2007 på KTH som ett av 17 excellence Center med finansiering från VInnOVa, industri och akademi. Hero-m var ett tioårigt projekt med en budget på 21 miljoner kronor per år fördelat på kontanta medel och in-kind. Hero-m är nu avslutat sedan den 30 april, men kommer att följas av Kompetenscentrumet Hero-m 2 Innovation som kommer att pågå i fem år med motsvarande finansiering.

Inom Hero-m, som står för Hierarchic engineering of Industrial

3

bergsmannen

3, 2 0 1 7

materials, har sye och mål varit att utveckla teoretiska verktyg och kompetens för snabb, intelligent och kostnadseffektiv materialutveckling tillsammans med svensk industri.

Detta har skett med en multiskalig ingenjörsapproach från atomär nivå till färdig produkt och inkluderat både viktiga industriella material med förbättringspotential, till exempel stål och hårdmetall, och material som kan bli viktiga i framtiden till exempel bulkmetalliskt glas.

Tillvägagångssättet har innefattat teoretisk modellering som Calphad och ab initio samt experimentella studier som 3D-rekonstruktion och in-situ studier med synkrotronljus och neutronspridning.

Den viktigaste ingenjörsmässiga utmaningen har varit att förbättra de grundläggande metoderna och anpassa dem till industriell användning samt att använda dessa metoder för att utveckla material i industriell miljö.

Om man ser till den impact Hero-m har ha kan nämnas att 23 doktorer har examinerats, fler än 200 artiklar har publicerats i vetenskapliga journaler samt att resultat har använts för utveckling av nya industriella produkter och processer. Hero-m har lyckats mycket väl i de utvärderingar som varit och vid den senaste utvärderingen var slutsatsen att ”Hero-m is a research centre carrying out excellent research with good industry impact. It is appreciated by all its partners.” mer information finns på webbplatsen hero-m.mse.kth.se. K

a t s Nä

r e m m nu er av B

n e n n gsma

VAD HAR ETT FÖRETAG I TORSHÄLLA ATT GÖRA MED UPPTÄCKTEN AV HIGGSPARTIKELN? GÅR DET ATT DRASTISKT MINSKA KOSTNADERNA FÖR FÖRVARING AV AVFALL FRÅN KÄRNKRAFTVERK? HUR MYCKET KAN 3D-PRINTERTEKNIKEN FÖRÄNDRA VÅRT SAMHÄLLE? INTRESSANTA FRÅGOR, ELLER HUR? SÅ VI ÅKTE TILL TORSHÄLLA FÖR ATT FÅ SVAR PÅ DEM.

Avslutningshögtid på Bergsskolan 2017 Traditionell avslutningsceremoni på Bergsskolan i Filipstad hölls fredagen den 2 juni 2017. I år var det 42 studenter som fick plats på Bergsskolans trappa.

Fördelningen var följande: • Berg och anläggning, ingenjör 180 hp: 19 studenter • Berg och anläggning, tekniker 120 hp: 12 studenter • Materialteknik metallurgi, ingenjör 180 hp: 11 studenter • Metall och verkstad, tekniker 120 hp: 1 student

▶ TEXT OCH FOTO: JAN KREY ◀

0

bergsmannen

3, 2 0 1 7

På förmiddagen var det öppet hus på bergsskolan; studenterna kunde visa sina anhöriga runt på skolan. sedan var det dags för den sedvanliga fotograferingen på bergsskolans trappa.

Däreer var det dags för avslutningsceremonin i kyrkan. eer intåg och musik gratulerade skolans rektor Jörgen Andersson eleverna och önskade dem lycka till. Professor Rob Hellingwerf höll en betraktelse om

deras kommande yrkesliv, sett genom en geologs ögon. sedan delade bergsskolans rektor Jörgen andersson med assistans av Susanne Jonson ut bergsskoleringen och diplom. Däreer vidtog utdelning av stipendier och premier. eer avslutningen i kyrkan avnjöts buffélunch på Folkets hus. På kvällen höll studentkåren avslutningsfest för skolans alla elever. K

Bergsskolans rektor Jörgen Andersson delade med assistans av Susanne Jonson ut Bergsskoleringen och diplom.

Stipendiet ”Bästa studieresultat metallstudent” från Uddeholm delades ut av Viktoria Bergkvist till Daniel Haster-Olsson.

”Bästa studieresultat metallstudent i årskurs 1” från verkstadsföretaget Fimek erhöll Oskar Brolund (vänster); delades ut av rektor Jörgen Andersson (höger).

Stipendiet ”Bästa studieresultat studenter berg” är instiftat av SBMI, Sandvik och BEF. Det erhölls av Niclas Engström (vänster), delades ut av Alf Westerlund (höger) från Bergsskolan.

Magnus Öman (till höger) från SMA Mineral delade ut stipendium för ”Bästa kamrat och engagemang” till (från vänster) Adrian Lovén, Per Ström och Joel Eriksson.

Stipendiet för ”Bästa examensjobb” är instiftat av Alumniföreningen Bergskamraterna. Det erhölls av Tobias Sandberg (Rob Hellingwerf från Bergsskolan tog emot) och Daniel Haster-Olsson. Det delades ut av Henrik Dyberg. bergsmannen

3, 2017

1

Vatten kan ställa till stor skada.

Och talar vi om gruvor kan skadan bli katastrofal.

Pumpar som kontrollerar och reglerar vattennivån är därför en nödvändig självklarhet.

Att vi så sällan hör om gruvolyckor förorsakade av översvämning kan bero på att de pumpar som används fungerar … och att de ofta kommer från Grindex.

Tunnel nummer 9, Kina.

Pumpen som gör att du kan se ljuset i slutet på tunneln Kanske anade inte ingenjörerna Kristensson och Grähs när de 190 startade grindex i Ulvsunda utanför stockholm att nästan 80 år senare skulle deras pumpar vara en avgörande komponent när ett stort vattenöverföringsprojekt genomförs i Kina. norra delen av landet är torrare än södra – alltså är det förstås rationellt att leda vatten från söder till norr. Problemet är bara att de komplicerade geologiska förhållandena – den djupa flodbädden, jordskorpans strukturer samt förstås de höga påfrestningarna vid djup tunneldrivning.

Totalt är det 200 km tunnlar som ska byggas och den längsta är Tunnel nummer 9 den längsta, och är 18 kilometer lång. bolaget som är kontrakterat för att genomföra fick omgående problem med avvattningen och de pumpar som fanns till buds på den inhemska marknaden klarade helt enkelt inte påfrestningarna och kraven.

Det blev två av grindex majorpumpar som valdes för jobbet. De valdes på grund av att det är synnerligen robusta dräneringspumpar och den hydrauliska designen är utvecklad för att man ska få maximal slitstyrka.

De majorpumpar som används pumpar i medeltal 173 m3/h – och det önskade flödet var 8 m3/h.

Framgången i detta prestigeprojekt i Kina är långtifrån grindex enda framgång på världsmarknaden – i dag exporterar man till närmare 100 länder runt om i världen. 2

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Framgångarna i dag är följden av en produktutveckling som varat i årtionden och som började med att grundarna fick upp ögonen för dränkbara pumpar – som utvecklades till en pump som också kunde köras torr med hjälp av en luventil … som patenterades.

På 1970-talet lanserades företagets slampumpar och när new-Line-pumparna kom på 1990-talet förstärktes grindex ställning ytterligare – liksom när den introduktionen följdes av ”smarT” – elektronisk övervakning och ett trefaldigt motorskydd på 2000talet och en utveckling av hydrauldelens design.

2000 introducerades serien Proline – samtidigt producerade företaget sin pump nummer 200 000.

många av dem har levererats till tuffa arbetsmiljöer som gruvindustri, byggindustri och stenbrott. bredden i användningsområden ger också en gedigen plattform för fortsatt produktutveckling.

Och hur ser denna utveckling ut – och vilka utmaningar står man inför i dag som en världsledande leverantör av pumpar?

Det kommer vi att berätta mer om i nästa nummer då vi besöker Grindex. K ▶ BORIS BENULIC ◀

Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm

Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se

SBF årsmöte 2017 För första gången i mannaminne höll sbF årsmötet på våren. Den 28 april bjöd på friskt, men kylslaget vårväder när vi anlände till Oxelösund med buss från stockholm och med bil från andra orter.

Förra gången beslutade vi att årsmöte eer sommaren helt enkelt var gammaldags. när det gäller allt föreningspraktiskt, som verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse blev det nu enklare än långt senare på året. Dessutom får nu 2018 års styrelse en

lång startsträcka, vilket kan behövas inför vårt kommande 200-års-jubiléum. ssab Oxelösund lovade tidigt att ta emot oss. Och det gjorde de med besked! Intressant rundvandring, framtida utveckling, avslutat med en superb middag på nyköpings slott! Tack ssab, tack Jacob Sandberg, tack alla värdar! nedan följer mer ingående beskrivningar av dagens upplevelser. K ▶ ELISABETH TORSNER ◀

SBF-besök hos SSAB i Oxelösund 2017-04-28 ett stort sällskap med drygt åttio deltagare landade via buss och bil vid restaurangen med det passande namnet Järngrytan hos ssab i Oxelösund. eer sedvanligt hälsande och kramande, köades för en utomordentlig lunch med ett ovanligt rikligt salladsbord. när kaffet var urdrucket delades sällskapet upp i grupper, vareer det var uppstigning i de väntade bussarna. På sätena låg nödvändig skyddsutrustning för var och en, inklusive hjälmar med radiohörlurar där varje grupp hade sin egen kanal. Kunniga och trevliga guider medföljde varje buss och slussade grupperna till både rundtur och besök i såväl stål- som valsverk. rundturen på det stora området gav en intressant inblick i verkets historia och utveckling

och här och var industriminnen insprängda i den effektiva industrimiljön, till exempel det nedlagda verket för fönster- eller planglas. anläggningen ligger underbart vackert vid Östersjön med öppna havsvidder och en liten skärgård. Överallt på området spirar grönskan, trots att en svag svaveldo anas i luen från koksverket. Koksning är inte en helt enkel produktion ur miljösynpunkt, framförallt med hänsyn till svavelinnehållet i kolet. Därför köper man kol av bästa kvalitet från Usa och australien. man slås av de stora materialgårdarna och intensiteten i lastning av såväl tåg, båt som speciellt lastbil. Det är förvånande att så pass stora kvantiteter går med bil till kontinenten. Å andra sidan tyder det på en värdefull produkt.

Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se

STÅLVERK MED HETTA Väl framkomna till stålverket, klättrande i trappor och trevande steg på gallergångar en bra bit över golvet, gavs en god överblick av produktionen och materialflödet genom anläggningen. Traversförarnas skicklighet i hanteringen av de stora och tunga skänkarna med glödande innehåll imponerade på besökarna. en tydligen sällsynt företeelse fångade vår uppmärksamhet. en så kallad överkokning, där smält material strömmar över kanterna och ger ett sprakande fyrverkeri, när syrelansen rör om i smältan. en talande bild kan vara jämförelsen med vulkanen i mordor ur filmen ”sagan om ringen”. en stor betongkonstruktion gav ett hemligt och något futuristiskt intryck, med trådar som slingrade sig upp längs väggarna, likt tentakler till omvärlden.

Det visade sig vara stationen för finstämning av kvaliteten med så kallad mikrolegering.

Legeringsämnena utgörs av trådarna, som i mycket exakta proportioner förs ned i smältan. genom suckarnas gång under verksgolvet, där personalen kommer till och går från jobbet, anlände vi småningom till dagsljus. Där möttes vi av verkets egen brandkår under utryckning. snabbt var föreställningen dock slut, den lilla branden släckt och ordningen återställd.

VALSVERK MED HÖGT TRYCK I valsverket kunde vi njuta av den lätthet och elegans den kvinnliga operatören hanterade stålämnena mellan de olika passagerna i valsstolarna. Hon utstrålade kontroll och självsäkerhet, som återspeglar en stämning på arbetsplatsen, värd att lära av. I verket kan man enligt uppgi, valsa fyra till 155 mm och i bästa fall 180 mm tjocklek. en viss intern tävlan i prestanda kunde anas mellan olika sagesmän.

SSAB:s valsverk i Oxelösund.

Foto: Bo Björkdahl (SSAB).

Jacob Sandberg, chef vid SSAB i Oxelösund. Foto: SSAB.



bergsmannen

3, 2 0 1 7

Det höga valstrycket lyes som en viktig tillgång i förädlingen av stålkvaliteten, i och med att kristallstrukturen förändras och kan styras även i valsningen. när visningen var klar och värmen skyndat besökarna ut i den kyliga vårluen styrdes kosan mot lokal Havsörnen, där lånad utrustning återlämnades och frikostig fika intogs.

INVESTERINGAR FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID eer detta var församlingen extra mottaglig för positiv information från chefen Jacob Sandberg. Han berättade med stolthet om företagets vision, värderingar och strategi, om ”en starkare, lättare och mer hållbar värld”, om att vara den branschledande producenten av höghållfasta stål globalt, marknadsledare på hemmamarknader och en leverantör av ledande mervärdestjänster. Företagets produkter utvecklas och marknadsförs inom en växande skara varumärken, som Hardox, Weldox, armox och Toolox.

Jacob berättade också om det uppdrag man fått från koncernledningen, att undersöka möjligheterna till reduktion av de stora

utsläppen av klimatgasen koldioxid vid ståltillverkning. med dagens teknik reduceras syret som var bundet till järnet med kol varvid koldioxid bildas och ssab är den enskilt störste utsläpparen av koldioxid i sverige. enligt tagna beslut ska utsläppen inom eU minska med 80 procent från 1990 års nivå till 2050 och de nationella svenska planerna är ännu snabbare. ett viktigt politiskt styrmedel är att lägga avgier på utsläppen. Företaget vill därför undersöka alternativ till kol som reduktionsmedel och gå över till naturgas för tillverkning av järnsvamp och förädling i ljusbågsugn. För detta krävs investeringar i bland annat 00 kV elförsörjning, naturgasterminal och ärrvärme på annat sätt. I förlängningen skymtar direktreduktion med vätgas, som undersöks av ssab, LKab och Vattenfall i HYbrIT-projektet. slutprodukten skulle då bli järn och vatten och företagen krafullt bidra till det fossilfria samhället. med dessa hoppfulla och ljusa förväntningar kastade sig församlingen i rask takt över årsmötets förhandlingar. K ▶ TEXT: TOMAS FROM ◀

Vi lever i en föränderlig värld – och ändå inte genom undervisning av industrifolk som till stor del skulle ske på frivillig basis och vara gratis för staten och bergskollegiet, och med praktik i Falu gruva. nu vet vi att sefström vann och att denna insikt också kom att prägla Teknologiska Institutet som Fahlu bergsskola uppgick i 189. Det är min uppfattning att KTHs devis Vetenskap och Konst kan spåras tillbaka till Fahlu bersskolas credo. Det blev inte riktigt som sefström ville, men tillräckligt bra.

när vi läser i Börje Bergsmans utmärkta bok om Fahlu bergsskola om hur Nils Gabriel Sefström kämpade för bildandet av en skola för högre teknisk utbildning i Falun känner vi igen oss. skolan instiades 1819 med ett kungligt brev, men där var inte striden slut. sefström ville ha en utbildning baserad på såväl vetenskap som praktisk erfarenhet och som således behövde en rätt omfattande finansiering med den tidens mått. De som höll i pengarna ville nöja sig med ett system att föra den existerande kunskapen vidare

HUR FÅR VI UNGDOMAR ATT VÄLJA UTBILDNINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR VÅR INDUSTRI? men förutsättningarna för högskolorna ändras hela tiden och även om våra vice ordföranden Pär och Kajsa ibland kan tycka att det är lite snålt med pengar till högre utbildning, så behöver de inte likt sefström tampas med läckande tak och gistna golv.

De och vi måste i stället fundera över hur vi skall få ungdomar att välja de utbildningar som behövs inom materialindustrin och hur man kan skapa synergier i undervisningen vid alla skolor som idag har material på schemat.

Industrin kräver fler kompetenser i företagen i alltmer komplexa mönster som olika ingenjörs-, samhälls och affärskompetenser.

som hyttbuse eller gruvkarl är man nog mer trogen bergshanteringen än om man har ett mer generiskt affärsområde. samtidigt kräver arbetet i vår bransch oa att man satt sig in i de oa komplexa förhållanden som råder. För ett företag borde det vara en fördel att kunna rekrytera specialister inom till exempel miljö, juridik och handel som förutom sina fackkunskaper förstår branschen och uppskattar den variation av frågeställningar man möter.

VILKET VÄRDE GER VI PÅ SBF VÅRA MEDLEMMAR? För sbF måste vi fråga oss vilket värde vi ger vi våra medlemmar och ge svar på frågan: ”Varför skall jag vara med i sbF?” Vi har vidare historiskt fått ett omfattande stöd från branschföretagen, det vill säga våra medlemmars arbetsgivare. med en ökande variation på arbetsstyrkan så måste vi hjälpa företagen att svara på frågan ”Varför skall vi stödja sbF?” slutligen måste vi i sbF fortsätta med att se över vårt sätt att arbeta så att vi får maximal effekt för våra resurser.

VI LEVER I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD – OCH ÄNDÅ INTE behovet att träffas och umgås med medmänniskor med vilka man känner samhörighet, med vilka man delar intressen, en spännande men okänd framtid, ett pågående yrkesliv, och så gemensamma minnen och in inbördes förståelse och respekt. ”man är mans gamman” står det i Havamal.

Visst måste vi i sbF anpassa oss när förändringens vindar vrider, med tydliga erbjudanden till medlemmar och företag som omfattar verksamhet i hela landet och inte bara för de traditionella målgrupperna. Vi måste vidare utveckla vår förmåga att arbeta med information och nätverk för att kunna verka för bergshanteringens bästa som det står i våra stadgar att vi skall göra. men till sist så är vi en kamratförening där ordet KamraT är skrivet med versaler. K ▶ TEXT: RUTGER GYLLENRAM ◀

KALENDER 2017 25 maj

Utflykt till Norns Bruk mellan Vikmanshyttan och Smedjebacken 20 augusti KNAT-middag för nyblivna teknologer 26 augusti Bergsvaganza till Tekniska Museets nyinvigda gruva 2 september Bergsmannagolfen på Friiberghs Golfklubb nära Örsundsbro 29 september OBS! Nytt datum! Kerstin Konradsson – vVD Boliden och chef för smältverket 20 oktober Gunilla Ahrén – 30 år med Ruter Dam 24 november Carina Andersson – Att bo och arbeta i Kina

KALENDER 2019 23 november

Bergs 200 år.

bergsmannen

3, 2017

5

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 bnr 357 Finnslätten 721 3 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/measurement www.abb.com/stressometer ABB Metals and Mining Terminalvägen 2 721 59 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/mining ALS Minerals Hammarvägen 22 93 3 Öjebyn 0911-5 800 fax 0911-00 85 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com Arinox box 290 532 2 skara 0511-202 20 fax 0511-120 2 info@arinox.se www.arinox.se 

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden 105 23 stockholm 020-78  55 kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com www.atlascopco.se Bergsskolan box 173 82 2 Filipstad 0590-12 0 fax 0590-12 99 info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se Cavotec Sverige Fagerstagatan 5 13 53 spånga 08-55 522 00 fax 08-55 522 22 info@cavotec.se www.cavotec.com

ContiTech Scandinavia box 38 1 93 Kista 08- 13 30 fax 08-750 55  info@contitech.se www.contitech.se

Ferrolegeringar box 713 103 88 stockohlm 08-5 5 0 fax 08-79 0 3 info@ferrolegeringar.se www.ferrolegeringar.se

E. Sabel box 81 531 18 Lidköping 0510-5 77 30 info@sabel.se www.sabel.se

Filterteknik b.w. box 1705 17 17 bromma 08-2 91 05 fax 08-2 91 85 info@filterteknikbw.se www.filterteknikbw.se

Envicom skogsklintsvägen 5 51 90 Uddevalla 070-328 7 7 info@envicomab.com www.envicomab.com EPC Sverige Hugelsta 35 02 eskilstuna 01-13 90 77 fax 01-12 87 10 www.epc-groupe.se

Fogmaker International box 8005 350 08 Växjö 070-79 98 80 fax 070-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com

Gruvteknik saxdalsvägen 2, 771 5 Ludvika 020-37 95, 070-37 3 29 070-7 5  lager: 020-370 01 fax 020-37 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Harald Pihl box 7387, 187 15 Täby 08-731 5 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf box 502, 27 25 bjuv 02-855 00 fax 02-855  steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com Indesko box 215, 100 1 stockholm 08-10 09 70 fax 08-79 79 30 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 19 1 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 3 FI-9900 sodankylä, Finland +358 (0)0 080 7935 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 19 1 Upplands Väsby 08-590 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Megamet Framtidsgatan  22 73 Ängelholm 031- 9 80 fax 031- 9 88 info@megamet.se www.megamet.se

Morgårdshammar nya Ågatan 23 777 50 smedjebacken 020- 85 00 fax 020- 85 01 www.morgardshammar.se

Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 52 21 Karlstad 05-85 33 10 fax 05-87 5 0 rubber.karlstad@rubberco.se

MS Analytical Timmervägen 15 923 1 stensele 070-08 1 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net

S-E-G Svenska box 1113 11 11 bromma 08-7 7 00 fax 08-7 75 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se

Nordkalk box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se jan.olars@nordkalk.com 010-7 25 81 073-920 1 7 Nordkalk Corporation Tytyrinkatu 7, FI-08100 Lohja Finland firstname.lastname@ nordkalk.com www.nordkalk.com anna-kaisa.haapajarvi@ nordkalk.com +358 (0)20 753 739 +358 (0)0 707 201

Sarlin Furnaces regattagatan 13 723 8 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 5 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1 9  nol Skandinaviska Titania box 1135 183 11 Täby 08-758 2 50 fax 08-78 81 8 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se

OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand 027-13 57 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se

Sulzer Pumps Sweden 010-130 15 00 info.abs.se@sulzer.com www.sulzer.com/sweden

RHI Refractories Nord brovägen 9, 182 7 stocksund 08-51 822 0 fax 08-51 822 50 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com

Superior Graphite box 13000 850 13 sundsvall 00-13 0 55 070-8 50 13 fax 00-13 1 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com

Rubber Company (huvudkontor) box 17, 18 21 Vallentuna 08-51 305 70 fax 08-51 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se

Svetsansvarig i Sverige gravanäsvägen 11 32 93 Hjortsberga 072-10 57 00 info@svetsansvarig.se www.svetsansvarig.se

Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 010-525 00 fax 010-52 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com

Rubber Company (norr) mätarvägen 15 901 33 Umeå 090-71 55 80 fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se

Swedfan International box 110 2 2 Löddeköpinge 070-870 09 25 peter@swedfan.se www.swedfan.se

Mikron box 1307, 172 2 sundbyberg 08-5 821 0 fax 08-5 821 1 mail@mikron.se www.mikron.se

Rubber Company (syd) blockvägen 7 352 5 Växjö 070-70 72 50 fax 070-70 72 0 rubber.vaxjo@rubberco.se

Swerea KIMAB box 707 17 07 Kista 08-0 8 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab

Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 11 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu

Rubber Company (mitt) marinvägen 3 85 33 sundsvall 00- 3 90 fax 00-1 8 0 rubber.sundsvall@rubberco.se

Swerea MEFOS box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos

T Knutsson box 50207 202 12 malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys brändavägen 795 32 rättvik 028-125 77 fax 028-137 85 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik stationsvägen 18 18 50 Åkersberga 08-50 870 10 fax 08-50 215 0 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2 1 0 Kista 08-22 08 80 www.uht.se Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 a 22 7 Lund Vretenvägen 13 171 5 solna 05-17 75 5 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19 973 5 Luleå 0920-25 17 0 070-357 3 3 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se gesällvägen 33 17 87 sundbyberg 08-75 7 00 fax 08-75 9 70 Timmervägen  857 53 sundsvall 00-700 3 10 fax 00-10 2 91 Torpslingan 17 973 7 Luleå 0920-27 3 00 fax 0920-189 99 box 822 982 38 gällivare 010-03 50 00 fax 0970-2 00

bergsmannen

3, 2017

7

Produktregister Analyser aLs minerals ms analytical

A

Arbetsvalsar T Knutsson

Automatfilter för rå- och kylvatten Filterteknik b.w.

Automation abb metals and mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning metso sweden Xylem Water solutions sweden Bandoch rulltransportörer metso sweden

B

Banddragmätare abb Force measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) abb Force measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech scandinavia metso sweden Bandtransportörer metso sweden s-e-g svenska

C D

Bergborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Bergborrverktyg atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Diamantborrkronor atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Filter Filterteknik b.w.

Häggloader, grävarmslastare atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Diamantborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Flusspat Indesko

Härdanläggningar sarlin Furnaces

Gasarmatur sarlin Furnaces

Dimensionsmätning abb Force measurement

Gasbrännare sarlin Furnaces

Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik

Dolomit Lhoist

Gjutgods sarlin Furnaces

Drivsystem, komponenter morgårdshammar

Gjutgods (Ni-hard) e. sabel

Eldfast cement Kerneos nordic T Knutsson

E

Eldfast installation megamet Eldfast material envicom Kerneos nordic megamet rHI refractories nord T Knutsson Eldfast murbruk och massor rHI refractories nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs bjuf

Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories nord Eldrivna gruvtruckar abb metals and mining Elektrisk drivutrustningar abb metals and mining

Bindningsmaskiner sarlin Furnaces

Elektriska element sarlin Furnaces

Bränd dolomit Lhoist

Elektriska ugnar sarlin Furnaces

Bränd kalk Lhoist nordkalk

Elektromagnetiska bromsar abb metals and mining

Brännare Thermalloys

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar abb metals and mining 3, 2 0 1 7

F

Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Ferrosvavel Indesko

Bildanalys mikron

bergsmannen

Ferrolegeringar skandinaviska Titania

CFC- och grafitfixturer T Knutsson

Eldfast tegel och lera Höganäs bjuf

Bandvågar OJ:s Vågsystem s-e-g svenska

8

Bullermätning/-utredning Vibroakustik sverige

G

Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning abb metals and mining

I

Industriugnar sarlin Furnaces

Isoleringsmaterial Höganäs bjuf T Knutsson

Gjutna valsar T Knutsson

Isoleringstegel Höganäs bjuf T Knutsson

Gjutrör T Knutsson

Kabel mobil elteknik sverige

Glasfiberprodukter T Knutsson

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec sverige

Glasfiberväv T Knutsson Godsslang rubber Company Grafiska smörjmedel superior graphite Grafitelektroder envicom Grafitprodukter superior graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning metso sweden Guides/inledare morgårdshammar

K

Kabelvindor Cavotec sverige Kalk Lhoist nordkalk

Kalksten Lhoist nordkalk Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) abb Force measurement Keramiska fibermaterial T Knutsson

Gummiduk rubber Company

Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik

Gummiprodukter ContiTech scandinavia metso sweden

Konkrossar scandia maskin

Hasplar (Soprem) Tuna Teknik

H

Hydraulsystem, komponenter morgårdshammar

Kontaktdon mobil elteknik sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec sverige

Kopparlegeringar Harald Pihl Kross scandia maskin Krosskopa scandia maskin Krossutrustning metso sweden Kvarnar metso sweden Kvarnfoder metso sweden Kvarnfoder (Ni-hard) e. sabel Kärnborrutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Labbsiktar scandia maskin

L

Labbutrustning scandia maskin Laboratorier ms analytical

Lastmaskiner och truckar atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning metso sweden Mischmetall skandinaviska Titania Mobila band scandia maskin Muffelrör/-ugnar sarlin Furnaces Mätinstrument för valsverk abb Force measurement Ni-Hard gjutgods e. sabel

N

Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik

Nödduschar atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden Omrörare sulzer Pumps sweden

O

Pumpar metso sweden sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik

Skyddsrör sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Radiostyrningar Cavotec sverige

Skänkvärmare T Knutsson

Rent järn (armcojärn) arinox

Slaggbildare Kerneos nordic

Reservdelar metso sweden scandia maskin

Slagkross metso sweden scandia maskin

Retortrar och crackers sarlin Furnaces

Slamhantering metso sweden

Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik

Slit- och reservdelar metso sweden scandia maskin

R

Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar scandia maskin

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar abb metals and mining

Rökgasrening Lhoist

Oxygenlansar (Daiwa) skandinaviska Titania

Rör – slitdetaljer e. sabel

Lok atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden

Oxygenlansar (Trefimet) envicom

Rörkapmaskiner Tuna Teknik

Magnesit rHI refractories nord

Oxygenlasrar T Knutsson

Segjärnvalsar T Knutsson

Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs bjuf

Pillow Block-lastceller abb Force measurement

Service metso sweden

Planhetsmätning abb Force measurement

Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning sulzer Pumps sweden

Legeringar (Enpar) Tuna Teknik

M

Malkulor – gjutna, högkromlegerade arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) arinox Manganslitgods metso sweden scandia maskin Maskiner metso sweden scandia maskin Massflödesmätare s-e-g svenska Materialhantering metso sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) mikron

P

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk abb Force measurement Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Pressductor-produkter abb Force measurement Process- och produktionsstyrning abb metals and mining UHT, Uvån Hagfors Teknologi Processutrustning för industrin abb metals and mining Provberedning ms analytical

Skivtärningssystem Höganäs bjuf rHI refractories nord T Knutsson

S

Service för kraftmätning och planhetsmätning abb Force measurement Siktar metso sweden scandia maskin Siktduk och siktelement av gummi metso sweden Siktmedia metso sweden scandia maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik

Slitgods metso sweden Slitgummi metso sweden scandia maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech scandinavia metso sweden Släckt kalk nordkalk Smidda valsar T Knutsson Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål arinox Spolstenar rHI refractories nord Sprutmassor Höganäs bjuf rHI refractories nord Sprängämnen och tillbehör ePC sverige Stampmassor Höganäs bjuf rHI refractories nord Stoppare Höganäs bjuf T Knutsson Stressometer – system abb Force measurement bergsmannen

3, 2017

9

Strålningsrör T Knutsson Thermalloys

Termoelement – skyddsrör sarlin Furnaces T Knutsson

Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik

Stränggjutningsförnödenheter Höganäs bjuf T Knutsson

Titan Harald Pihl

Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik

Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem abb metals and mining Styr- och reglersystem för pumpar och mixers sulzer Pumps sweden Styr- och reglersystem för ugnar sarlin Furnaces Stål- och valsverk morgårdshammar Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) skandinaviska Titania Termoelement sarlin Furnaces

T

Tjockleksmätare för processlinjer abb Force measurement Tjockleksmätare för valsverk abb Force measurement Toppslagg Indesko Kerneos nordic Torrmassor T Knutsson Transmission rubber Company Transportband metso sweden rubber Company scandia maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech scandinavia metso sweden Transportörer metso sweden Tråd, PU scandia maskin

Ugnar mikron sarlin Furnaces T Knutsson

U

Ugnar – tillverkning, service och underhåll sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner sarlin Furnaces Underhållsteknik morgårdshammar Uppkolningsmedel (Desulco) superior graphite Valsar för kallvalsverk T Knutsson

V

Valskraftmätning abb Force measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenhantering metso sweden sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Ventilationsutrustning atlas Copco mining and rock excavation Technique sweden swedfan International Ventiler metso sweden Vibrationsmätning Vibroakustik sverige Vågar s-e-g svenska Värmebehandlingsugnar sarlin Furnaces T Knutsson

Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson

Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson

Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter sarlin Furnaces

Valsar för varmvalsverk T Knutsson

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser aLs minerals bergsskolan Labtium ms analytical Analytiska referensmaterial swerea KImab Bergutbildning och materialprovning bergsskolan Eldfast material envicom

Optimering av konvalsslipning i klusterverk abb Force measurement

Slamhantering Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna

Legeringar swerea KImab

Planhetsreglering/ stressometer abb Force measurement

Speciallegeringar swerea KImab

Material- och ytanalys bergsskolan swerea KImab Metallografi, energi, kvalitet och miljö swerea KImab Metallurgi bergsskolan swerea meFOs

Energi och miljö swerea meFOs

50

Kväverening Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna

Geoundersökningar bergsskolan

Mineralteknik bergsskolan

Korrisionsforskning swerea KImab

Netanalys abb metals and mining

Kraft-, dragoch dimensionsmätning abb Force measurement

Omrörning sulzer Pumps sweden

bergsmannen

3, 2 0 1 7

Processoch produktionsstyrning abb metals and mining swerea KImab swerea meFOs Processoptimering valsverk morgårdshammar Pumpning sulzer Pumps sweden Xylem Water solutions sweden Rådgivning svetsansvarig i sverige

Spårkalibrering morgårdshammar Stål- och valsverk abb metals and mining swerea meFOs Utbildning svetsansvarig i sverige Valsverksteknik morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – Va-Ingenjörerna

ENGINEERED TO MEET YOUR CRITICAL PERFORMANCE NEEDS

BROAD RANGE OF ALLOYS

LOOSE POWDERS FOR

• Iron Base • Stainless and Duplex • HSS/TS • Nickel Base • Cobalt Base • Titanium alloys • Superalloys • Ni(Co)CrAlY’s • Copper alloys

• Thermal Spray • Gas Turbine Refurbishment • Additive Manufacturing • High-Temp Brazing • PTA Welding • MIM Processing • HIP: – Near Net Shape – Mill Forms

www.carpenterpowder.com

52

bergsmannen

3, 2 0 1 7

bergsmannen

3, 2017

53

ANNONSERA I BERGSMANNEN

NÅ BESLUTSFATTARNA Bergsmannen med Jernkontorets Annaler är den ledande nordiska branschtidningen för stål- och gruvindustrierna. NÅ FRAMTIDEN I DAG Vi distribuerar också magasinet till branschens blivande ingenjörer – studenter inom områden som metallurgi och mineralteknik vid flera universitet och högskolor.

Richard Svensk 070-890 05 7, richard@kontaktmedia.se

5

bergsmannen

3, 2 0 1 7

HAMMARKUNGEN!

Välkomna till oss på SMC +46-(0)8-6470403 info@demolering.se www.demolering.se

bergsmannen

3, 2017

55

5

bergsmannen

3, 2 0 1 7

bergsmannen

3, 2017

57

Prenumerera! Två extra nummer på köpet!

Just nu får du två extra nummer på köpet när du tecknar en helårsprenumeration (35 kronor inklusive moms).

Detta erbjudande gäller endast nya prenumeranter.

www.bergsmannen.se 08-799 63 97

58

bergsmannen

3, 2 0 1 7

bergsmannen

3, 2017

59

Posttidning B Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frรถsรถn