Easy South #03 2015 by Format Publishing

DI N EGE N GU ID E T I LL S ÖDE R # 3

2015

Kultur, mat, konst, bar, musik, shopping, bostad, hälsa + total lokal karta!

Bostadspriserna 2016? Oraklet på Hornsgatan förutsäger framtiden #25 Steve Jobs hade 30 svarta polotröjor; vår redaktionschef har 30 kilo för mycket som ska bort #43 Birro beundrar Bajen: det finns många sätt att mäta framgång #59 Istället för dubstep, dubba hojen! #46 Från Summer of Love till Spotify – möt radiolegenden Lennart Wretlind #18 Hipster eller ortodox jude … svårt att säga #66 Vår Herre och hummus sapiens #10 Som SoFo, fast alla talar tyska #56 Vi börjar skumma oss igenom ölutbudet i stadsdelen #14 Finansministern föreläser för företagare #52 Totalkartan: missa inget av vikt på Söder … #33

VI HAR KLAPPARNA SOM R VÄLJ BLAND 257 FULLMAT Filmkedjan Mariatorget Hornsgatan 52

Harry Potter samlingsbox

DVD

299 kronor

Blu-ray 349 kronor

Fre–lör 12–22, sön–tor 12–20

Hobbit Extended

DVD

699 kronor

Blu-ray 799 kronor 3D

899 kronor

Wire

DVD

399 kronor

Blu-ray 499 kronor Vanlig DVD 149 kronor Vanlig 3D 299 kronor

James Bond Extended Starwars Original 1–3

DVD

149 kronor

Starwars Original 4–6

DVD

149 kronor

DVD

699 kronor

Blu-ray 999 kronor

RÄCKER LÄNGRE ÄN TILL JUL! ATADE KOMPLETTA BOXAR! Du kan också beställa dina filmer på

www.filmkedjan.com Astrids kappsäck

DVD

10%

1 699 kr

ange kod ”Easy South”. i 2016. Gäller till och med 31 januar ra and med s era bin kom ej Kan t Förs en. and erbjud till kvarn!

Utan kappsäck

DVD

999 kr

Ice Age 1–4

DVD

5 myror är fler än 4 …

DVD

249 kronor

rabatt på allt i butiken –

Natt på museet 1–3

99 kronor

Blu-ray 149 kronor

DVD

99 kronor

Blu-ray 99 kronor

Ensam hemma 1–4

DVD

99 kronor

Breaking Bad

DVD

499 kronor

Blu-ray 599 kronor

Brottet

Sex and the City box

DVD

399 kronor

DVD

99 kronor

I detta nummer … 08 VISIONER OCH HALLUCINATIONER Är det chefredaktören som står där med ﬂugsmällan i högsta hugg?

ÄTER MAN KIKÄRTER SER MAN GUD Sam Carlquist lokaliserar Paradiset eller så är det bara så att vår Herre slagit sig ner på Ringvägen.

EN DEL ALKOHOL GÖR SIG BÄST I EN LÅTTEXT Vår ölkonnässör förleds till att också testa sloe gin … Tvingas trösta sig med en Imperial Stout.

WRETLINDS VINDLANDE VACKRA VÄRLD Hans långa marsch genom radiohistorien har alltid ackompanjerats av bra musik – som du ofta inte hört förr.

VAR VILL FOLK BO NÄSTA ÅR … … och vad kommer de att få betala? Vår fastighetsmäklare svarar på läsarnas frågor inför det kommande året.

GARNERA DIG MED GARN Stick inte iväg och köp första bästa massproducerade plagg.

TOTALKARTAN ÖVER SÖDER Barer, budoarer, bilhandlare – och allt annat du behöver.

38 DET FINNS TIDSMASKINER En guidad tur som gör att du kan förﬂytta dig till mer smakfulla epoker.

Illustration: Hilda Tenow Benulic

43 EN SJÄL SÖKER SIN KROPP Redaktionschefen hanterar hantlar och svälter sig metodiskt.

46 DÄCKTEKTIVEN RUSTAR FÖR SNÖ OCH IS Nej, du behöver inte ställa in cykeln i förrådet i väntan på våren.

50 BRÄDAD AV CARY GRANT Hur gör man när den första förälskelsen har siktet inställt på vad Hollywood har att erbjuda?

OCH VAR FINNS HANTVERKARNA? Finansministern ställs inför frågande företagare.

SURKÅLSSÖDER Vår man i Berlin funderar på vad som är liv och frihet. Finner svaret i Neukölln.

BAJEN BEHÖVER INTE VINNA FÖR ATT SEGRA Birro begrundar ett lag som alltid ligger lite före även när de inte når ända fram.

30 ÅR EFTERÅT. SLAGET OM SKARABORGSGATAN 8–12 Det finns fler än ett sätt att skaffa sig en bostad.

ISTÄLLET FÖR NATTVARDSVIN Vår religionskrönikör påtalar vikten av att ha en anständig whisky nära till hands när man ﬁrar vissa religiösa högtider.

REDAKTION Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53

Redaktionschef och Art Director Lars Winterstrand

TRYCK Printfabriken i Karlskrona

Fotograf Andrzej Markiewicz

Chefredaktör Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50

ANNONSERING Nima Daryamadj 0760-98 72 02 nima@formatmedia.se

UTGIVARE Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm WEBBPLATS www.easysouth.se

ÅRETS BÄSTA, OCH NÅGRA TILL … BRUCE SPRINGSTEEN f THE TIES THAT BIND BEATLES f NO 1 BOB DYLAN f CUTTING EDGE ULF LUNDELL f HEMÅT GENOM RIFT VALLEY THÅSTRÖM f UNGEFÄR SÅ HÄR ADELE f 25 DANIEL NORGREN f THE GREEN STONE DANIEL NORGREN f ALABURSY SEINABO SEY f PRETEND RYAN ADAMS f 1989 ELVIS PRESLEY f IF I CAN DREAM ANNA TERNHEIM f FOR THE YOUNG DR DRE f COMPTON GRIMES f ART ANGELS FRANK ZAPPA f ROXY, THE MOVIE SHARON JONES & DAP KINGS JULIA HOLTER f HAVE YOU IN MY WILDERNESS NEIL YOUNG & BLUENOTES f BLUENOTE CAFE DUNGEN f ALLAS SAK NICOLE SABOUNE f MIMAN GREEN COLDPLAY f A HEAD FULL OF DREAMS DAVE RAWLINGS f NASHVILLE OBSOLETE JEFF LYNNE’S ELO f ALONE IN THE DARK JOSEFIN ÖHR f HORSE DANCING JAMIE XX f IN COLOUR KIM GORDON f GIRL IN A BAND LARS-ÅKE THURESSON f IKONER DENNIS DUNAWAY f SNAKES, GUILLIOTINES … GLYN JOHNS f SOUND MAN VIV ALBERTINE f CLOTHES, CLOTHES ELVIS COSTELLO f UNFAITHFUL PATTI SMITH f M TRAIN JOANNA NEWSOM f DIVERS PER TEXAS JOHANSSON f DE LÅNGA RULLTRAPPORNA TITIYO f 13 GÅRDEN LOU REED f SIRE YEARS KEITH RICHARDS f CROSSEYED HEART DON HENLEY f CASS COUNTY SMALL FACES f DECCA YEARS GEORGIE FAME f COMPLETE RECORDINGS 1963-66 VELVET UNDERGROUND f LOADED AMASON f FLYGPLATSEN AMASON f SKY CITY ANNA VON HAUSSWOLFF f THE MIRACLE ANE BRUN f WHEN I’M FREE LANA DEL REY f HONEYMOON STAPLE SINGERS f FAITH & GRACE KAMASI WASHINGTON f THE EPIC DARLENE LOVE f INTRODUCING KENDRICK LAMAR f TO PIMP A BUTTERFLY SVENSKA KAPUTT f SOUMI VULKANO f IRIDESCENCE BRITISH SEA POWER f SEA OF BRASS MILES DAVIS f KIND OF BLUE VAN MORRISON f ASTRAL WEEKS KENT f EN PLATS I SOLEN, RÖD, TILLBAKA TILL SAMTIDEN, DU & JAG DÖDEN, VAPEN & AMMUNITION, B-SIDOR, HAGNESTA HILL, ISOLA, VERKLIGEN

3DVD4CD/2BRAY4CD 1CD2DVD/1CD2BRAY 2CD/3LP2CD/6CD 68CD 10 CD CD/LP 169/229 CD/LP CD/LP 169/199 CD/LP 159/239 CD/LP 159/269 CD/LP CD/LP LP 269 CD/LP 1CD1DVD CD CD/LP 2CD/4LP CD/LP LP CD/LP CD CD/LP CD CD/LP BOK BOK 499 BOK BOK BOK CD/BOK 259/299 BOK CD/LP 189/389 CD/LP CD 10CD CD/LP CD/LP 5CD 5CD/LP 5CD 10” 139 CD/LP CD/LP CD/LP CD/LP 169/299 4CD 3CD/4LP CD/LP 159/199 LP CD/LP 169/229 LP 169 CD/LP CD/LP CD/LP

LP/2LP/3LP

899/899 479/529 189/689/999 2399 599 169/199

169/199 169/219 169/199 229 199 159/259 189/429 129/259 219 169/299 189 189/199 179 169/239 259 299 299 299 239 169/299 169 399 169/369 189/329 699 699/899 649 169/199 189/269 169/199 799 199/399 299

169/369 69/199 89/189

219/239/299

Pet Sounds | Skånegatan 53 | 116 37 Stockholm 08-702 97 98 | order@petsounds.se | www.petsounds.se

LEDARE

En fluga gör ingen vinter Dunk! Jag tycker min hand rör sig blixtsnabbt. Men ändå missar jag flugan jag upptäckt i ögonvrån. Jag tar en klunk kaffe till och väntar lugnt på att flugan ska uppenbara sig igen. Och där … Dunk! Miss igen. Ingen fluga. En av mina döttrar som sitter med vid frukostbordet tittar lite försiktigt på mig och säger till slut: ”Vad gör du egentligen?” Jag förklarar att jag försöker döda flugan som obegripligt nog dykt upp i vårt kök i början på en kall decemberdag men förklarar också att jag antar att vi dragit upp värmen så pass mycket att till och med en del flugor vaknar till liv. Det är väl någon större variant av bananflugor antar jag. ”Men det finns inga flugor här, jag ser ingen”, deklarerar hon med ett förundrat tonfall. Jag låter saken vara, och en liten stund senare ser jag flugan igen när jag passerar en av bokhyllorna, och lite senare vid ytterdörren när jag klär på mig för gå iväg till redaktionen. Jag missar alla gånger den uppenbarar sig och tänker … man börjar väl bli långsam. När jag sitter i tunnelbanan och ser flugan i ögonvrån börjar jag inse att det inte är en fluga. Det är uppenbarligen en svart prick som dansar runt i utkanten av mitt synfält. Typiskt utmattningsfenomen. Men inte annat att vänta, jag har väl sovit i snitt sisådär en fyra timmar per natt den senaste veckan, och nu är jag på väg till jobbet tidigt en söndag. Men det är inget konstigt med det. Så ser tillvaron ut för många som driver företag på Södermalm. Man arbetar därför att det är ett sätt att förverkliga sig själv, för att man tycker att man gör något viktigt – och för att försörja sig själv. Och det innebär att man ofta sover för lite. Än sen? Sova kan man göra sen. Möjligen känns det ofta lite oklart när det där ”sen” ska infalla. Det är det här som är en av de där sakerna som gör att vi är ett typiskt söderföretag – men definitivt inte en gammelmediaprodukt … på de redaktionerna är det ingen som inbillar sig att de ser flugor efter vecka.

EASY SOUTH

#2, 2015

Men vi är heller inte en gammelmediaprodukt eftersom vi inte ser oss som åtskilda från den verklighet vi skildrar. Vi är en del av den verkligheten och delar villkor och problem med alla andra eftersom vi är ett magasin för ”kultur och kommers” här på Söder. Och vi ska bli en av drivkrafterna i utvecklingen. Om du har idéer om hur ditt företag kan utvecklas och nå ut mer med hjälp av oss … hör av dig! Det spelar ingen roll om du är bagare, försäkringsmäklare, arkitekt eller advokat. Det finns mycket vi kan göra tillsammans. Om du arbetar med teater, musik eller konst – hör av dig – vem vet vad vi med gemensamma krafter kan skapa. Och om du vill skriva och skildra livet i området – hör av dig. Vi ser fram mot att fostra en ny sorts journalister – som egentligen inte är ”nya” utan mer som journalister var förr … när det gäller nyfikenhet, lust att upptäcka och förmåga att skriva personligt och levande. Det här kommer vi också att skildra på vår nya hemsida www.easysouth.se. Där satsar vi i första hand på video, poddar och fotogallerier som skildrar livet här. Det kan vara en film från en konsert, en pod där vi intervjuar en hälsokosthandlare eller ett fotogalleri från en kampsportträning. Men här kommer vi förstås också att publicera texter som är unika för hemsidan. Ibland även väldigt långa texter. Under 2016 kommer vi att utvidga vårt bevakningsområde. Det är uppenbart att den gamla söderkänslan nu sprider sig till Midsommarkransen, Hökarängen, Rågsved, Fruängen – ja även Huddinge och Haninge kan vi numera se som en sammanhängande liten region när det gäller kultur, affärsliv och utbildning. Allt hänger ihop på Söder. Och vi hänger me’. Boris Benulic Chefredaktör

20–23 januari 2016 Välkommen till Formex – den största mötesplatsen för nordisk inredningsdesign. 900 företag visar säsongens nyheter. Inspireras av föredrag och trendutställningar. Temat är Nordic Kicks. Branschmässa. Läs mer formex.se

Gud på Reggev ”Jag är mycket yngre än ni tror”, säger Gud, medan han doppar en bit bröd i fatet med hummus. ”Se på mig som samtidens Gud – en sorts jourhavande. Se inte så skraj ut! I morgon kanske jag lägger över ansvaret på dig. Då kan du bli litet blek om du vill. Södergudar bland söderjudar. Passande, eller rent opassande som skämt – men om det stämmer som jag hört berättas så var det ju de som uppfann mig. Hittade, eller avslöjade mig?”

Häromdagen kom det in en kille här som sa att han ville frälsa mig. Ateismen är den nya läran, sa han. Anslut dig, och skriv på här, så får du gå med i vår bokklubb. Som bonus. Det finns såna – de är liksom förbannade på Gud för att de inte tror på honom: Det är alltså Guds fel att de är ateister. Man skall inte begära så mycket logik av människor; logiken kolliderar ju i alla fall med deras känslor. Du ser litet besviken ut, eller ser jag fel? Du tycker jag är en klen typ – sitter här och dinglar på en pall i stället för på en molnkant. Om du fick som du ville – hur skulle Gud se ut? En Gud att hålla i näven skulle väl tillhöra arbetarklassen – så hen visste vad hen snackade om? Han som sitter bredvid dig på morgonbussen med gårdagens bira kvar i andedräkten; trött och stor och tjock och brer ut sig. En sån Gud som du hamnar bredvid sen på puben med ett öga på kvällens match på storbildsskärmen. Eller är hon vårdbiträdet som litet ledsen och trött följer med dig hem på natten; och du plötsligt märker att du kan förstå, tänka på och tala om saker du aldrig vågat nudda vid förut? När du med armarna tröstande om henne nås av den plötsliga insikten att det som är gott i henne kanske motsvarar något som är gott i dig? Den där skärvan av hopp som passar ihop med andra människors skärvor – hur taggade de än är i kanten. Tänk om det är så att tjänsten som Gud aldrig får vara vakant? Att den förs vidare som när man leker kull? Den som inte längre pallar med ansvaret låter

EASY SOUTH

#3, 2015

Sam Carlquist

det gå vidare till någon annan – med en klapp på axeln i krogkön? Utan att säga något alls. Nyss såg jag hur någon klappade den där gamle tiggaren på axeln – han vid hörnet av Östgötagatan.

GUD PÅ REGGEV

Kolla när du går förbi sen om det lyser litet i jacken på honom; om han ser överraskad och småskraj ut? Jag ser vad du tänker nu – om det är jag som sitter här och är Gud så kan väl inte tiggaren vara Gud samtidigt? Har du aldrig hört talas om delat ansvar? Tänk om det finns en bit av Gud i varje människa? Skrämmande? Svårt att skylla ifrån sig då, va? Där utanför i ett av träden i allén på Ringvägen sitter ditt spräckliga samvete, och sjunger som en björktrast efter sin partner; någon som skall komma glidflygande till fjolårsboet med en kvist nåd och förlåtelse i näbben. Som om det var vår året runt. Pallar du inte med ett litet vardagsmirakel? De här gatorna är fulla av mirakler, i varje ögonblick. Gå ut och håll ögonen öppna.

SAM CARLQUIST

Förlåt om jag hoppar litet mellan ämnena, men det är en del att hålla utkik på, så man kan bli litet splittrad. En äldre kis på Nytorgsgatan var just på väg att panta sig själv. I sista sekunden hann jag påminna honom om något – trycka in några tankar i huvet på honom som fick honom att ändra kurs. Det där vanliga du vet – att man nån gång kommer till användning; att hur less man än är kan man av en slump råka rädda någon nästa dag. Eller nästa månad, ofrivilligt och småklantigt råka rädda nån annans liv. Sånt måste man påminna om, jag har ju mitt tjänstemannaansvar. Det är väl vad du också grunnar på ibland: Vad det är för mening med livet? Tänk dig för – hur skulle du hantera svaret? Hej då, grabben. Och ta det lugnt – jag tänker inte klappa dig på axeln. Den här gången. #

Marbodal NÄRPRODUCERADE KÖK SEDAN 1924.

MARBODAL

HEMLIGHETEN LIGGER I RAMEN.

Vår PLUS-serie, där luckor och lådfronter ligger i linje med det vackra ramverket, ger köket ett exklusivt uttryck och en känsla av hantverk, lite som en vacker möbel. För att ytterligare förstärka den gedigna kvalitet vår PLUS-serie står för har vi tagit fram en exklusiv träinredning som tillsammans med ditt PLUS-kök ger den rätta hantverkskänslan!

Välkommen att boka ett personligt möte med någon av våra köksinredare!

Marbodal Barkarby

Marbodal Bromma

Marbodal Nacka

Herrestav 22 Telefon 08-12 13 91 21 www.marbodal.se/barkarby Öppet:Vard 10-19, Lörd 11-17, Sönd 11-16

Archimedesv 1-3 Telefon 08–515 114 10 www.marbodal.se/bromma Öppet: Vard 10–18, Lörd och Sönd 11–15

Winborgs väg 15 Telefon 08-716 22 00 www.marbodal.se/nacka Öppet: Vard 10-18, Lörd 11-15

med plats för livet

Är du för upptagen för att byta bank? Skämt åsido, men i grund och botten är det faktiskt allvar. För om du struntar i att byta går du kanske miste om något bra. Och vet du, det är lättare att byta bank än du tror. Välkommen att kontakta oss för ett möte! Företagskontor: Liljeholmen (Årstaängsvägen 21 B) Privatkontor: Slussen (Stadsgården 12)

Boka ett möte på telefon 0752-48 45 42 (privat) eller 0752-48 30 48 (företag).

Hur smakar ett svart hål? Jag vet!

Vår öl- och whiskyskribent Per inleder i detta nummer sina expeditioner till Söders olika bardiskar. Uppdraget är att provsmaka de där sorterna du själv än så länge aldrig vågat testa – så att du vet vad du

ska välja nästa gång. Och så ska han förstås hitta de där platserna som är så ombonat trevliga att du kan tänka dig att sitta där … när du bara vill just sitta för dig själv en stund.

Per Vrethem

PER VRETHEM

HUR SMAKAR ETT SVART HÅL? JAG VET!

Marie Laveau är ett trevligt ställe men har kanske inte det största utbudet av öl, och då är det heller ingen mening att ställa den viktigaste frågan som finns när du kommer in på en mer välsorterad ölpub: ”Vilken av alla dessa ölsorter är det minst troligt att jag kommer att hitta om jag kommer in igen om två, tre dagar?” När du får svaret ställer du följdfrågan ”Och om jag kommer tillbaka om en vecka?” Vänd aldrig på frågorna för då kommer det första svaret att allt är slut om två, tre dagar. Den andra följdfrågan är uppenbar: ”Kommer ni att få in några mer fat av den här sorten?” Det något begränsade utbudet, både vad gäller öl och sprit, vägs upp av att personalen är trevlig och baren är ljus och fin samt att stämningen är bra. Jag provade en I Wanna Rye-It-IPA – en smakrik och fyllig sötsur rågöl från Brooklyn Brewery. Visst är det så att det är en oundviklig konsekvens att man blir full av att dricka alkohol, men om man dricker för att det är gott och vill utforska vad ölet passar till, så skall man inte avskräckas av alkoholhalten som säger relativt litet om smaken i sig. Denna skulle passa bra till vilt, kalv eller biff. Samtidigt som vi sitter där och jag lyssnar på vår fotograf Andrzej berätta sin historia om hur han utbildade sig till jurist för att kunna ägna sitt liv åt fotografi kommer det in en tjej som har glömt en kasse från Herr Judit med en present till sin kille. Hon blir så glad över att vi tagit hand om den att hon gladeligen ställer upp på en bild. Innan vi går bestämmer jag mig för att också prova en Monkey 47-likör som är en sloe gin. Detta har jag aldrig provat förut, men tyckte att det lät så häftigt när Aerosmith sjöng om alkoholtypen i Ica Matbar – stort och inspirerande urval.

EASY SOUTH

#3, 2015

låten”Rag Doll” från 1987. Och ärligt talat – vissa referenser gör sig bäst i musikalisk form. Vi går vidare till The Half Way Inn – denna intima och charmiga institution och genuina skotsbrittiska hybrid på Swedenborgsgatan som funnits sedan tidigt 1980-tal. Litet grand är det så här jag tänker mig att hemmet bortanför ens hem ser ut. De har en rolig inredning, ett hyfsat ölutbud och en riktigt bra whisky hylla. Eftersom jag inte känner mig på humör för sprit tar jag bara en Leffe. Kanske är det atmosfären i lokalen, men visst är den godare än vad jag kommer ihåg? Det är en typisk belgisk öl, men den har ändå en speciell jästkaraktär som man antingen älskar eller hatar. Hit går man för att njuta och vara sig själv samt äta god pubmat och dricka gott. Sista stället vi bestämmer oss för att prova denna gång är Ica:s Matbar på Folkungagatan, som visar sig vara ett helt fantastiskt och för mig nytt ställe. Det hade inte kunnat finnas innan man tog bort kravet att alla ställen som serverar alkohol också var tvugna att servera varm mat. Det märks att ägaren är öl- och vinentusiast, för här snackar vi ett stort och brett sortiment över hela linjen. Dessutom är de snittar de säljer riktig goda. Jag börjar med att prova en Cidraie; en torr och smak rik mustig fransk cider som får mg att omvärdera mina tidigare antipatier inför denna dryck. Sedan tar jag en CAP Imperial Stout på fat. Skumkronan ligger mäktig, och den visuella upplevelsen gör att jag anar att det är så här ett svart hål nog borde smaka. Borde passa till alla sorters fisk- och skaldjursrätter. Hit måste jag gå igen! #

För dig som bryr dig OM VAD DU ÄTER.

I härlig lantlig miljö serverar vi riktigt bra mat tillagad med stor

passion. Fattas bara – råvarorna kommer ju från Sveriges bönder. Du hittar oss på det övre planet i Kungens Kurva Shoppingcenter.

VÄLKOMMEN! Meny hittar du på www.by.se

ÖVRE PLAN I KUNGENS KURVA SHOPPINGCENTER

TEL 0721 - 94 10 69

BY.SE

Radio, historien om ständig revolution Radio är en självklar del av våra liv. För en del av oss är den nästan något mer. Vi möter Lennart Wretlind, en resa som kanske börjar i San Francisco och fortsätter till Spotify.

Martin Eriksson

När radiosändningar till allmänheten introducerades på 1920-talet var det en verklig revolution. För första gången kunde masskommunikation bedrivas till miljontals mottagare, och detta nya medium spred sig på bara några år från de första stationerna i USA till hela världen. Radion förändrade spelplanen för massmedia, som fram till dess dominerats av tidningar. Dessa fick nu hård konkurrens om annonsörer, och detta innebar en av de första stora kriserna för traditionella medier. Så småningom fick radion i sin tur konkurrens från teve, som började sändas åren efter Andra världskriget. Antalet radiostationer fortsatte att öka, men man hade allt mindre resurser i takt med att fler skaffade teveapparater. För ett par årtionden sedan såg det ut som om radion var på väg att dö ut som massmedium, men de som dödförklarade den var för tidigt ute. När internet utvecklats till den nivå att man utan problem kunde sända ljudströmmar över nätet inleddes en renässans för det talade ordet, och radion återföddes. Dels genom att de existerande radio kanalerna började erbjuda sitt innehåll över nätet, dels genom nya former av radio som hittills inte varit möjliga. I dag är så kallad podcasting ett stort och mycket snabbväxande medium som inte minst möjliggjort

EASY SOUTH

#3, 2015

RADIO, HISTORIEN OM STÄNDIG REVOLUTION

för långt fler aktörer att göra ljudproduktioner, och sprida dem till alla som vill lyssna. Särskilt bland högutbildade personer som har för ont om tid för att lyssna på traditionell radio har podcasts blivit mycket populära, och därför växer annonsmarknaden för podcasts dramatiskt. Intressant nog visade en undersökning i USA nyligen att även FM-radio har en ökande lyssnarskara bland unga. En förklaring kan vara att teve minskat i popularitet, och ofta väljs bort till förmån för tjänster som YouTube och Netflix. En annan kan vara att

MARTIN ERIKSSON

radio trots allt erbjuder något unikt, inte minst den intimitet det innebär att bara höra någons röst utan några visuella distraktioner. Lennart Wretlind är en av de verkliga veteranerna inom svensk radio. Han har varit verksam som radioprofil under större delen av radions existens som massmedium, och har varit en aktiv kraft i dess utveckling från den första tiden då det bara fanns en statlig radiokanal, till nutiden då det finns miljontals olika podcasts. Han har varit med och gjort program

#3, 2015

EASY SOUTH

MARTIN ERIKSSON

RADIO, HISTORIEN OM STÄNDIG REVOLUTION

som Tio i Topp, Popogram, Tusen och en låt, Safari, Eldorado och Klingan. I dag har han ett eget program som distribueras över nätet. Radiointresset började tidigt när den unge Lennart lyssnade på Radio Luxembourg, en kommersiell radiostation som riktade sig till brittiska lyssnare, men kringgick reglerna för radioreklam genom att sända från Luxemburg. Han citerar njutningsfullt deras klassiska jingel: ”208 meters on medium wave – your station of the stars.” Istället för den tråkiga public service-radion från BBC erbjöd man ett rikt utbud av den senaste populärmusiken. Kanalen sände med mycket stark signal på mellanvåg, och kunde därför höras i större delen av Europa. I Sverige var den unge Lennart en av de som lyssnade ivrigt, trots att signalen ofta var dålig. På nätterna var signalerna lite starkare, men fortfarande skiftade musiken in och ut i ett ständigt brus. ”Man var så hungrig efter att höra det, så man hängde kvar. Det var så mycket musik som Sveriges Radio aldrig spelade, inte minst den svarta soulmusiken från USA.” Även Radio Nord var en inspiration, den svenska kommersiella radiostationen som sände från en båt på Ålands hav, och var en murbräcka i det svenska medielandskapet. Innan dess hade man bara kunnat höra populärmusik i Sveriges Radio en gång i veckan, och bara en kort stund. Men kanalens popularitet var så uppenbar och överväldigande att Sveriges Radio snart började skapa sin egen version av konceptet – Melodiradion, som så småningom kom att bli P3. Lennart blev en del av denna förändring när han skrev ett brev till Sveriges Radio, och krävde att man skulle börja spela sådan musik som man kunde höra i de nya kanalerna. Detta ledde så småningom till att han fick komma till Sveriges Radio och hjälpa till med musikprogrammet Pop 61. Sommaren 1962 fick han frågan om han kunde vikariera för programledaren Klas Burling, och så debuterade Lennart som riktig radiopratare vid 16 års ålder. ”Jag hade ju ingen radioerfarenhet, och det lät inte bra. Lyckligtvis är de flesta banden bortraderade. Jag lät uppskrämd, som en poptjänsteman med en linjal i ryggen. Över tiden lärde jag mig att spänna av, lugna ner mig, och inte försöka vara så strikt och ball. Med tanke på de stackars lyssnarna borde man ha fått öva mer, som man kan göra i dag på nätet och i närradio. Men jag fick gå direkt ut till hela Sverige i direktsändning. Det var stort och nervöst.”

EASY SOUTH

#3, 2015

Efter fem år på Sveriges Radio flyttade Lennart till Palo Alto, strax söder om San Francisco, och där mötte han de musik- och radioinfluenser som skulle komma att forma honom allra mest. Radiostationer som KMPX och KSAN hade en helt annan approach än någon radio i Europa. Dels var anslaget avslappnat och humoristiskt, dels spelades ett mer varierat utbud av musik – inklusive långa låtar som skulle varit otänkbara att spela i svensk radio. ”Det var populärt att göra väldigt långa låtar då, som tolv minuter långa ’The End’ med The Doors, som hade varit otänkbara att spela i svensk radio. Det blandade man med bulgariska damkörer, pianomusik av Erik Satie och Ravi Shankar.” Dessutom slungades han in i den sjudande musikvärld som fanns i Kalifornien på 60-talet. Det var en pågående musikrevolution, och det fanns oändligt många spår att utforska. Han hade med sig en portabel Uher-bandspelare, och gjorde intervjuer som skickades hem till Sverige för att bli radioinslag. ”Jag hade läst en engelsk tidning som hette New Music Express som hade en intervju med Paul Simon. Han berättade att det fanns ett intressant band i San Francisco som hette Jefferson Airplane. Så jag sökte upp dem och intervjuade dem. Sedan frågade jag om de kunde tipsa om något annat intressant band och de berättade om Grateful Dead. Så jag gick hem till dem på deras legendariska adress, 710 Ashbury Street. Jag pratade med ledaren Jerry García, och fick med mig en lackskiva; en förhandsversion av deras första LP som snart skulle släppas. Den hade jag nog kunna sälja för dyra pengar i dag, om jag haft den kvar.” På det här sättet fick han en unik inblick i den nya musiken, och gav också Sveriges Radios lyssnare möjlighet att ta del av den pågående revolutionen. ”Sommaren 1967 var det en popfestival i Monterey. The Beatles hade precis släppt Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band, och Jimi Hendrix hade just släppt sitt första album. På söndagen var det avslutning med Ravi Shankar, Buffalo Springfield, The Mamas and the Papas, The Who, Jimi Hendrix och Janis Joplin. Hela upplevelsen sådde ett stort frö hos mig att så här kan man blanda, det finns en publik för ett bredare spann av musik. Det hade jag aldrig vågat göra om jag varit kvar i Sverige; jag tog mod från USA och den miljö som var där.” På 60-talet inträffade också en politisk vänstervåg, och inte minst Sveriges Radio radikaliserades. Musik var inte det som stod högst i kurs.

Välkommen till Rönnells – Sveriges största och kanske sista antikvariat, med butik mitt i stan. Våra medarbetare guidar dig bland omsorgsfullt utvalda klassiker, hippa nyutgivningar, affischer, egenutgivna böcker och ljudverk. Efter stängningsdags har vi ofta litterära och musikaliska evenemang – missa inte! Birger Jarlsgatan 32 | ronnells.se Öppet: Vardagar 10–18, lördagar 12–16

MARTIN ERIKSSON

RADIO, HISTORIEN OM STÄNDIG REVOLUTION

”Att bara syssla med musikprogram var ju inte riktigt fint. Pratet fick bre ut sig för mycket, och det som kanske var allvarligare var att många av cheferna var nyhetsfolk som inte hade någon känsla för musik. De tyckte att musiken bara var i vägen, vilket var särskilt konstigt när man startade P3 som skulle vara en musikkanal. Man sänkte P3 med en massa prat.”

Spotifys katalog, vartannat ett pratinslag. Pratet publiceras som vanliga spår på Spotify, precis om allt annat material, och Wretlind får betalt via sitt skivbolag på samma sätt som artisterna som spelas i programmen. Han har ett par tusen lyssnare som är mycket glada att kunna fortsätta att bli guidade genom ny musik som de blivit i årtionden.

Lennart fick ibland höra att han saknade den korrekta politiska analysen, men han lyckades ändå navigera i miljön på Sveriges Radio.

Det nya formatet ger lyssnare en helt annan möjlighet att ta av på stickspår, och fördjupa sig i det de tycker är mest intressant. Varje musikspår som spelas leder enkelt vidare till hela artistens övriga katalog.

”Jag fick höra ibland att jag inte hade den ’rätta analysen’. Det var konstigt hur man spelade till exempel The Band, och efteråt kritiserade man deras bristande politiska syn och deras kvinnosyn. Det blev otroligt schizofren radio. Man märkte att de som gjorde programmen tyckte det var fantastisk musik, men hade svårt med texter som de upplevde som konservativa. Jag höll mig på min kant, och gjorde programmen. Kanske var det så att de uppskattades för att det var progressivt i musiken. Jag spelade världsmusik och det kanske kompenserade för min ’brist på politisk insikt.’” På senare årtionden skiftade de politiska vindarna, och mot slutet av Lennarts karriär på Sveriges Radio var det andra frågor som var i fokus, till exempel jämställdhet mellan män och kvinnor, och balansen mellan svensk och utländsk musik. ”Jag vurmade för utländska artister, och att få fram okänd musik från andra länder. Ibland blev det konstigt, som när den bäste fiolspelaren från Thailand råkade vara en man. Han flyttades bakåt i kön till förmån för en amatör från Sverige för att hon råkade vara kvinna. Det är ren matematik, och det finns kvoter för vilken musik som ska spelas.” Lennart berättar att musikvalet sedan flera år sköts av datorer. I datasystemen kodas alla låtar med bland annat nationalitet och könstillhörighet på artisten, och på det sättet ser man till att spellistorna blir jämställda. Efter 50 år på Sveriges Radio gick Lennart i pension, men han övergav inte sin passion. Istället återföddes hans program i en ny form med hjälp av den allra senaste tekniken. Ett samtal med personalen på Pet Sounds inspirerade till en satsning på Spotify, till vilken han också fick stöd av skivbolagen EMI och Sony. Sedan dess publiceras Wretlinds Värld i form av spellistor på Spotify, där vartannat spår är musik från

EASY SOUTH

#3, 2015

”När det funkar är det väldigt attraktivt. Det blir som en interaktiv radio där lyssnaren när som helst kan gå ut i Spotify-arkivet. Om jag spelar en sjuminutersdel av en längre svit, så kan jag tipsa om att gå in och lyssna på hela kompositionen. En vanlig radiosändning är ju som en fast limpa som man nästan måste lyssna på från början till slut. Men här finns det alla möjliga vägar åt olika håll.” Samtidigt finns problem, eftersom Spotify egentligen inte är anpassat för musikradioformatet. Det krävs av lyssnaren att man är noga med att gå in på själva programmet Wretlinds Värld, inte på Lennart Wretlind som artist för att få både prat och musik. Och man måste stänga av shuffle-(slump)funktionen för att spellistorna ska bli begripliga. ”Det borde vara lika enkelt som FM-radio. Det borde finnas en radioknapp i Spotify. Men det kräver ju att fler hoppar på tåget och vill göra radio på det här sättet. Man kan också göra enstaka program, som Tomas Ledin och hans specialer. Kanske är vi som gör det här före vår tid. Jag gillar att det är mer öppet, och skulle inte vilja gå tillbaks till det gamla radioformatet, men hoppas på tekniska utvecklingar.” Själv lyssnar han bland annat på podcasts som 60 minuter med Eric Schüldt och Värvet med Kristoffer Triumf. ”Jag trodde aldrig att jag skulle lyssna på långa, långa samtal. Jag har alltid trott att man måste redigera väldigt mycket, som vi gjorde i Eldorado. Men nu kan jag lyssna på ett intressant samtal i två timmar, och det är fantastiskt. Det mesta sådant hittar jag utanför Sveriges Radio, men nu verkar även de ha insett att de ska satsa på podcasts med långa intervjuer. Jag hör aldrig på direktsänd radio. Det känns som att det bara tröskar på, det är oengagerat. Spanarna är ett favoritprogram som jag alltid hör på, men bara som podcast vid tillfällen då det passar mig.” #

s tr indb ergs dott er ke rstin job bade här lika stort som ditt vardagsrum, och minst lika välkomnande min lilla bokhandel vid hörnet av mariatorget och s:t paulsgatan flyttade in redan när det pittoreska hörnhuset byggdes 1888. här hittar du en välbalanserad mix av forna tiders charm och moderna trender, med äldre rara böcker och poesi, uppblandat med snygga moleskins, origamipapper, och anteckningsböcker med tuffa omslag av bansky.

kom in en stund, sjunk ned ett tag i någon av de gamla biografstolarna, njut av stillsam pianojazz, se vad de många förlagen som har sina kontor runt mariatorget just har fått levererat från tryckeriet.

här hittar du också många sköna böcker om stockholm, lyrikböcker, ljudböcker med poeternas helt egna uppläsningar, kontorsvaror, snygga konstnärliga vykort, udda litteratur, och ett stort urval läckra pappersklipp du kan ha i fönstret istället för traditionella gardiner.

med författarna och poeterna ordnar jag också författaraftnar och uppläsningar.

många av böckerna är närproducerade av lokala författare.

du är varmt välkommen in till min lilla bokhandel! anneli ljung nordenskiöld mariatorget 7/s:t paulsgatan 24

s:t pauls b ok & p ap pershan del

DU HAR VÄL FÖRNYAT DITT SÄSONGSKORT?*

* Jo, du tänkte alldeles rätt rätt. Det är förstås en utmärkt julklapp.

Mäklarliv DEL TRE

Vi får en hel del epost till redaktionen från läsarna. De allra ﬂesta har frågor om bostadsmarknaden och vill att vi ska fråga Pia-Lotta: ”Hur kommer det att bli med priser och bostadspolitik. Vad händer? När ska jag sälja? När ska jag köpa?” Alltså träﬀade vi henne för att summera året som gått, och diskutera vad vi kan vänta oss av 2016.

… och vad får vi betala för bostaden nästa år?

MÄKLARLIV

… O C H VA D FÅ R V I B E TA L A FÖ R B O S TA D E N N Ä S TA Å R ?

Fastighetsbyråns kontor på Hornsgatan växer snabbt; man har haft mycket att göra – vilket vi märkt när vi ska boka våra möten med Pia–Lotta. Man möter expansionen med att installera nya datasystem, med att anställa fler medarbetare, samt med ett gott humör – det märks att Pia-Lotta och de andra gillar sitt jobb. Annars kan det ju vara så även på företag som går bra att de som är verksamma där blir lite slitna och trötta. Men alla verkar lika ekorrpigga som hon. ”Vi såg ju en uppgång med 20 procent under 2015 av priserna, och slutpriserna nu är de högsta vi någonsin sett”, konstaterar hon när jag frågar hur hon ser på utvecklingen sen förra året. ”Visst såg vi korta nedgångar och platåer på marknaden när det var diskussioner om amorteringskrav, eller när Konjunkturinstitutet förutspådde en bostadskrasch. Men det har alltid tagit fart relativt snabbt igen.” Men rubrikerna om ändrade villkor, eller de återkommande domedagsprofetiorna – borde de inte leda till att marknaden stillar sig helt och priserna sjunker? ”Inte så länge den grundläggande situationen är som den är. Vi har bland annat en inlåsningseffekt när det inte är lönsamt för människor som bott en längre tid att flytta från en för stor lägenhet till en mindre på grund av vinstskatten. Vi har 15 år bakom

EASY SOUTH

#3, 2015

oss av att det byggts för litet i förhållande till behovet. Efterfrågan är större än utbudet.” Många undrar vilka områden som är ”hetast” nu på Söder. ”Nytorget och Hornstull är områden där priserna stuckit i väg. Men annars tror jag man mer ska se på åldern på bebyggelse än på de geografiska områdena om man ska förutspå vilka områden som blir heta framöver. Lite yngre bebyggelse innebär lägre priser, och det gör dem attraktiva. Jag tror även mycket på kvarteren kring Zinkensdamm. En ny tunnelbanestation vid Sofia kommer säkert också att dra upp priserna i närområdet. Sedan ser jag nog en trend av att Södra Stationsområdet blir alltmer populärt bland barnfamiljer. Hur ser det ut med nybyggnationer? ”Det händer inte mycket där. Projekt som finns planerade drabbas hela tiden av överklaganden i beslutsprocessen – det händer helt enkelt inte mycket på den fronten. Tobaksmonopolet är väl det senaste exemplet på något som blivit byggt.” Finns det några flyttströmmar från Söder, och kan man se något mönster – om man rör sig i Söder förorterna känns det ju alltmer som om man var på Södermalm.

… O C H VA D FÅ R V I B E TA L A FÖ R B O S TA D E N N Ä S TA Å R ?

”Det stämmer, det finns en tydligt rörelse i sydlig riktning mot exempelvis Midsommarkransen, och de som vill bo i hus väljer kanske Enskede eller Stureby.” Om jag vill sälja min lägenhet under 2016 – vilken tid på året bör jag välja? ”Det beror förstås på storleken på lägenheten. Har du en etta skulle jag rekommendera att du gör det i början på året – då är många studenter på jakt efter lägenhet. Första kvartalet är det överhuvudtaget minst konkurrens om att få sälja. Men det finns många faktorer som spelar in här. Det är alltid bra att ta en diskussion med oss – även sådant som om man ska köpa först eller sälja först spelar in.” 2016 blir som förra året tolkar jag dig som – och att generellt sett spelar inte varningsartiklar om kommande bostadskrascher någon större roll för marknaden? ”Människor måste bo någonstans, och det är därför vi i Sverige köper lägenheter. Vi har en lagstiftning som förhindrar det fenomen som är vanligt i andra länder – att man köper på sig flera lägenheter och spekulerar. Det ger oss en grundtrygghet i prisutvecklingen. Och när marknaden bygger på människors grundläggande behov tror jag inte man ska oroa sig för en bubbla som spricker. Men visst märker jag av människors oro – men den gäller mest det som händer i världen.

MÄKLARLIV

Du menar att du får frågor av typen: ”Men PiaLotta, vad tror du om det som händer i Syrien?” ”Ja, absolut, det är sådant människor funderar mycket på, det påverkar kanske inte deras konkreta beslut när det gäller att köpa eller sälja en bostad. Men det hör till sådant som man påverkar ens sinnesstämning och som många diskuterar med sin mäklare – vi kommer ju nära många av våra kunder.” Julveckorna som kommer blir relativt lugna för Pia-Lotta och de andra på byrån – de första visningarna blir i mitten på januari. Men förberedelsearbetet är i full gång förstås. Innan jag går kommer jag på att hon inte gjort någon förutsägelse om hur priserna ska utvecklas 2016. ”De kommer nog inte att stiga lika mycket som de gjort i år”, deklarerar hon. Men när vi ses här i december 2016 har jag en misstanke om att vi kommer att kunna konstatera att de har stigit mer än någonsin. ”Det är förstås inte omöjligt.” #

#3, 2015

EASY SOUTH

Plagg som sticker ut Finns det några bättre och mer användbara plagg under hösten och vintern än just stickade? Visst finns det andra användarvänliga plagg, men få plagg kan likt en stickad tröja se så eleganta ut, och ändå vara praktiska när det verkligen gäller. Stickade plagg kan kännas friskt manliga, och samtidigt sofistikerade trots sitt historiskt enkla ursprung. Några av mina egna stickade plagg är precis som gamla vänner som fortfarande finns kvar. I denna polariserade värld vi lever i kan man knappast välja något mer ursprungligt än ett stickat plagg. Nu finns det en hel del andra värre synder i livet än att ha ett överintresse för stickat, men en lätt känsla av välbehag infinner sig ofta hos mig, som gillar stickat, när man ser välgjorda plagg – i synnerhet om de dessutom är handstickade.

Alexander Sanchez

Stickningen som sådan är en gammal teknik. Redan under medeltiden stickades det en hel del, något som mästaren Bertrand av Minden visar med sin stickande madonna från 1400-talets början. För det är stickning som visas upp och inte nålbindning, som är en annan teknik. Det är ingen slump att flera regioner och gillen under medeltiden avbildas med det viktiga lammet som symbol, lätt förklädd till kristussymbolen Agnus Dei, men lika lätt att känna igen. Rikedom skapades av ullfårets päls, något som även bankirfamiljen de' Medici inte var sena att utnyttja under renässansen. Under renässansen och barocken blev stickningen mer förekommande, visar en hel del fynd. Varför så få av dessa saker finns kvar är troligen till stora delar beroende på att det ofta var enk-

EASY SOUTH

#3, 2015

lare och vardagsbetonade plagg som tillverkades, men inte allt. Under elisabetansk tid var det vanligt med stickade silkeströjor. Men raskt över till England och 1900-talet. Under perioden efter första världskriget blev stickningen något av en folksport, dels för att garn var billigare än tyg, dels för att kreativiteten kunde få fritt spelrum för både damer och herrar. Mängden och uppfinningsrikedomen i de olika typerna av stickade plagg begränsades mer av mängden garn som fanns tillgänglig än av något annat. Givetvis spelade den stora depressionen en avgörande roll, speciellt här i Europa. Tyg var under denna period dyrt, och yllegarn något billigare. Designers från London, Paris och Wien skapade tröjor, koftor, sportplagg, promenaddräkter, klänningar och aftonplagg som var uppstickade i mycket avancerade maskmönster. Flera av dessa modeller publicerades sedan som stickmönster i veckotidningarna för att kunna återskapas av skickliga hemmafruar. Hela familjen skulle ekiperas i stickade plagg. Ni som gillar den litet mer italienska stilen känner naturligtvis till merinoull. Men personligen bär jag nästan aldrig plagg av tunn merinoull. Det tunna garnet är många gånger för skört i mitt tycke. Sitter man inlåst på ett kontor hela dagen är det i regel praktiskt, men skall du göra något mer än att enbart sitta ner blir det lätt uppenbart att dagens merinoull inte håller måttet. De verkligt hållbara och funktionella plaggen hämtas med fördel från Irland, Skottland och England som i dessa sammanhang har ett antal olika traditioner att luta sig tillbaka på. Inte helt oväntat var det även här en gång arbetskläder och militära persedlar som senare kom att påverka den edwardianske gentlemannen när han skulle sporta. Fiskargubben, speciellt från Shetlandsöarna, fick unga sprätthökar att klä sig mer färggrant än tidigare generationer. Att denna trend med färgrika plagg i golfkretsar sedan har urartat totalt i neonfärgade byxor och liknande kreationer som de som bärs i dag låter jag vara osagt, men nog kan de flesta hålla med om att det var ett

ALEXANDER SANCHEZ

PLAGG SOM STICKER UT

något mer elegant klädmode även för golfaren under 1900-talets första decennier.

Atlanten, Aran ligger strax väster om Irland, är det ingen som helst tvekan om.

Skotsk eller irländsk ull brukar i regel hålla måttet. Visst är den något tjockare, men så slipper du även att frysa, och dessutom går inte konstant en massa maskor. Garnet i arantröjan som fiskaren bär är i regel inte överbehandlat; det viktiga lanolinet finns kvar. När ylletrådarna blir blöta stöts dels vattnet bort, dels behålls värmen i plagget. Sedan finns det en, till hälften legendarisk, förklaring för de intrikata mönster som skapades och ännu används idag: Man kunde se från vilken familj en viss tröja kom från hos de återvändande drunknade som ibland spolades iland. Att det var ett hårt arbete på den förrädiska

Det stickade plagget var även under denna period ett fritidsplagg. Se bara hur både fair islemönster och argylemönster kom att påverka fritidsplagg, och inte enbart golfen. Den välklädde prinsen av Wales, senare Edward VIII, har blivit avbildad med en fair isletröja när han sportade. Han, som nästan uteslutande utbildades i flottan, kom redan under sin ungdom att anamma en något ledigare stil än som var speciellt brukligt för det brittiska kungahuset. Visst hade farfadern Edward VII, i folkmun kallad Dirty Bertie och vars parisvåning av en slump låg bekvämt placerad nära en av Paris dyraste

PLAGG SOM STICKER UT

bordeller, inte heller han varit en man som enbart klädde sig i statsuniform och högtidsdräkt. Tröjmönstret som prinsen bar stickas fortfarande ännu i dag. Även i filmens värld har då och då några färgstarka personligheter burit stickade plagg. Den skotskättade hemliga agenten James Bond ståtar med en klarblå stickad kashmirulltröja från N. Peel i filmen ”Sky Fall”, troligtvis något av en blinkning till den minst lika äventyrliga Thomas Crown filmen ”The Thomas Crown Affair” (1968). Steve McQueen spelar playboyen Crown, och bär en mycket trevlig benvit stickad tröja med bikake- och flätstickningsmönster, helt enkelt en arantröja. Lägg märke till att det var från tiden innan det att dagisbarnsmodet från statusrädda it-miljonärer spreds från landet i väster. Även en ung välklädd Faye Dunaway är med i filmen. Att sedan

ALEXANDER SANCHEZ

Steve McQueen även bär upp en imponerande samling av kostymer gör vare sig handlingen eller filmen sämre. En annan mycket välklädd fiktiv hjälte är förstås Bertie W. Wooster, P.G. Wodehouses antihjälte som i en rad böcker och filmatiseringar har förgyllt tillvaron för många. I den tv-serie där Hugh Laurie och Stephen Fry är med i finns det många tillfällen att se en utsökt samling av stickade plagg. Speciellt i de avsnitt där Bertie av ett eller annat skäl måste ta sig till en herrgård, oftast på uppdrag från en nära moster, eller helt enkelt för att fly en allt för närgången uppvaktning av en giftaslysten flicka, ser vi ett stort antal intressanta kreationer. I serien uppvisas flera av de vanliga plaggen som en man i sina bästa år kan bära upp utan att skämma ut sig allt för mycket, trots bitska mostrar. Och kom ihåg Berties motto: ”Gör aldrig en kompis besviken.” #

#3, 2015

EASY SOUTH

VI ÄR DIN LOKALA BILHANDLARE PÅ SÖDER! Här är några av alla de många fina bilar vi har hemma just nu. Vi har bilar till alla behov!

Volvo V70 2,4T Aut Skinn Drag M-värm. 2002

Audi A3 1,8 TFSI Cab Skinn ACC PDC 2008

34 900 kr

En bil till landet Volvo V70 2,4 Aut Drag ACC Motorvärmare 2004

Volvo XC60 D3 Summum Aut Drag BLIS Värmare 2012

259 900 kr

139 900 kr

En bil till sommaren Volkswagen Polo 1.4 5dr AC S+Vdäck 2 ägare 2003

34 900 kr

En bil till jobbet Volvo XC90 D5 RDesign Aut 7-sits AWD V-Hjul 2011

239 900 kr

En bil till pappa BMW 530 I Touring M-Sport Aut Skinn ACC 2006

En bil till mamma Skoda Fabia 1,4 Classic 5D ABS AUX 2003

19 900 kr

En bil till studenten

99 900 kr Vårt medlemskap i MRF gagnar för varudeklarerade bilar med garanti – en trygghet för dig som kund. Våra bilar är rekonditionerade och undersökta av vår verkstad. Lignagatan 1 (T-bana Hornstull) Hantverkarvägen 39, Haninge

En bil till sho ppingen

En bil till semestern

08-84 10 10 www.bilgruppen.se Välkommen till ett bra bilköp!

Din karta till Söder: coolaste delen av Stockholm, med sköna människor Map index to Södermalm: the coolest part of Stockholm + very nice people Get your hair done, trim your beard, and finally get that mustache vaxed 1 Barber & Books, Östgötagatan 21 (I22) 2 Honest Al’s Barbershop, Wollmar Yxkullsgatan 9 (G16)

Book’s always handy! 7 Akademibokhandeln Ringen, Götgatan 132 (P20) 8 S:t Pauls bok och papper, Sankt Paulsgatan 24 (F17) 11 The English Bookshop, Södermannagatan 22 (L23)

Boring TV? Watch DVD! 9 Filmkedjan Mariatorget, Hornsgatan 52 (E16)

A good gym? Here it is! 12 House of Shapes, Hornsgatan 103 (E7)

Where to find a good car? This one’s not far away! 13 Svenska Bilgruppen, Lignagatan 1 (E5)

It’s always time for tea time. Or coffee. And some cookies. And icecream! 14 Friends of Adam, Hornstulls Strand 13 (F03) 15 Fröken Anderssons Kaffebar, Katarina Bangata 21 (M22) 16 Kungsholmens Glassfabrik, Bondegatan 75 (N30) 17 La Venezia Glassbar, Västgötagatan 22 (M19) 18 Larrys Corner, Grindsgatan 35 (O16) 19 Muffinsfabriken, Götgatan 99 (Q21) 20 Naturbageriet Sattva, Krukmakargatan 27 (F12) 21 Pom & Flora, Bondegatan 64 (M26) 22 Rinos Café & Espressobar, Hornsgatan 45 (E14) 23 Sophies café, Bysistorget 2 (E13) 24 String, Nytorgsgatan 38 (L24)

25 Tullys Café, Götgatan 42 (I20) 26 Weindels Bageri, Varvsgatan 31 (D07)

New clothes, vintage stuff, high fashion: a new you! 27 Beyond Retro, Brännkyrkagatan 82 (D11) 28 Brodyrbutiken, Bondegatan 49 (L28) 29 Cissi och Selma, Bondegatan 7 (L22) 30 Clubs and Spades, Östgötagatan 49 (L22) 31 Colours of Africa, Östgötagatan 36 (L22) 32 Details, Götgatan 62 (K20) 33 Edursdotter, Hornsgatan 29 (E17) 34 Ever Blue Jeanshandel, Swedenborgsgatan 8 (H16) 35 Fröken Söt, Götgatan 9 (F20) 36 Grandpa, Södermannagatan 21 (M24) 37 Kaos by Sthlm, Hornsgatan 29 (E17) 38 King Lily, Södermannagatan 11 (K24) 39 La Popola, Hornsgatan 63 (E12) 40 Lauras Orgánica, Rutger Fuchsgatan 5 (R21) 41 Mangle Vintage, Götgatan 37 (I21) 42 Maskeradaffären, Folkungagatan 88 (K24) 43 New Black, Timmermansgatan 14 (E15) 44 Nitty Gritty, Krukmakargatan 26 (E12) 45 Olars Ulla, Hornsgatan 43 (E15) 46 Parella, Ringvägen 89 (O15) 47 Piloo, Högalidsgatan 40 (B05) 48 POP Stockholm, Skånegatan 73 (M24) 49 Samira Underkläder, Götgatan 42 (H20) 50 Screen-Tees, Hornsgatan 151 (E03) 51 Sivletto, Malmgårdsvägen 16 (Q26) 52 Stank Stockholm, Folkungatan 79 (J24) 53 Stockholm Brud & Fest, Hornsgatan 132 (E07) 54 Stutterheim, Åsögatan 132 (L22) 55 Tommika, Hornsgatan 149 (E03) 56 Tshirt Store, Götgatan 28 (G20) 57 Uniforms for the Dedicated, Krukmakargatan 24 (F12) 58 Vamlingbolaget, Åsögatan 112 (L21)

Not your usual grocery stores – get something new 59 8T8 Ekomat, Swedenborgsgatan 1 (G16)

60 Androuet, Götgatan 39 (I21) 61 Cajsa Warg, Renstiernas Gata 20 (K25) 62 Chocolate & Pastry, Heleneborgsgatan 19 (B04) 63 ExtremeFood, Östgötagatan 66 (P22) 64 Gamla Amsterdam, Hornsgatan 39 (E15) 65 Goodstore, Hornsgatan 176 (E03) 66 Göta Fisk & Frukt, Götgatan 96 (O20) 67 Kate’s Organic Market, Heleneborgsgatan 42 (A05) 68 Olja & Oliv, Bondegatan 59 (M28) 69 Polska Delikatesser, Brännkyrkagatan 88 (D09) 70 Primör Mat, Timmermansgatan 19 (F15) 71 Pärlans Konfektyr, Nytorgsgatan 38 (L24) 72 Saltå Kvarn, Renstiernas Gata 27 (L26) 73 The Tea Centre of Stockholm, Hornsgatan 46 (E17) 74 USA-godis, Götgatan 78 (M20)

”Do you want a guitar with that coffee?” 75 Allegro Violinateljé, Klevgränd 2 (F21) 76 Aulos Musik, Folkungagatan 67 (J22) 77 Gitarrverkstan, Katarina Bangata 65 (Q26) 78 Guitar People, Renstiernas gata 21 (L26) 79 Halkan’s Rock House, Noe Arksgränden 2 (I20) 80 Hellstone Music, Götgatan 24 (G20) 81 Tip Top, Katarinavägen 22 (F22) 82 Twang, Katarina Bangata 25 (M22)

Presents galore! 83 Bookbinders Design, Sankt Paulsgatan 1 (F20) 84 Bric A Brac, Swedenborgsgatan 5 (G16) 85 Geoart – Mine of Gems, Hornsgatan 29 (E17) 86 Kristallrummet, Hökens gata 6 (G21) 87 Pen Store, Hornsgatan 98 (E11) 88 STHLM Ljusstöperi, Bondegatan 81 (N31) 89 Svartkrutskällaren, Folkungagatan 134 (K28) 90 Tiger Lili, Långholmsgatan 7 (C04)

Ringvägen is Stockholms 2nd longest street (2,877 meters long).

02 03 04 04 05 06 07

07 08 09

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S

What to do, what to do? Go for a walk on the easy side, and discover Södermalm, the very coolest part of Stockholm …

of Götgatan

Have fun! 0

Relaxed walking distance (minutes)

U Södermalm became an island (again) in November 14th, 1929.

West

02 03 04 04 05 06 07

07 08 09

Fun and interesting things to do: 1) 2)

33 34 35

SoFo comes from South of Folkungagatan = very hip …

A B C D

East

of Götgatan

F G H I J K L M N O P Q R S T U

3) 4) 5)

33 34 35

Skinnarviksberget is Södermalms highest point: 53 metres!

Time for food, and a drink 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 10 134 135 136

Á la Crêpe, Katarina Bangata 42 (O23) Bar and Burgers, Erstagatan 21 (L28) Black & Brown Inn, Hornsgatan 50 (E16) Bluesbaren, Hornsgatan 55 (E13) Blå Dörren, Södermalmstorg 6 (E21) Bonden Bar, Bondegatan 1 (M21) Borrwalls Kök, Tjärhovsgatan 5 (J21) Calexico’s, Hornstulls strand 4 (E03) Cantina Real, Lindvallsgatan 11 (C01) Danvikstulls Värdshus, Alsnögatan 11 (O34) Delimundo, Ringvägen 145 (P23) Därmed Pasta, Långholmsgatan 5 (B04) EatwithJonna, Folkungagatan 95 (J25) El Clasico, Skånegatan 88 (M24) Elie’s Kök & Bar, Katarina Bangata 71 (Q26) En Ful & En Gul, Erstagatan 22 (L28) Frapino Espresso, Långholmsgatan 3 (B04) Fru Erikssons Husmanskost, Brännkyrkagatan 90 (D09) Fåfängan Restaurang, Klockstapelsbacken 3 (N33) Hermans Vegetariska Restaurang, Fjällgatan 23 (I26) Holy Cow Söder, Ringvägen 87 (O15) Huset under bron, Hammarby Slussväg 2 (T20) Judit & Bertil, Bergsunds Strand 38 (D03) Katarina Ölkafé, Katarina Bangata 27 (N23) Kvarnen, Tjärhovsgatan 4 (J21) Lasse i Parken Krog & Kafé, Högalidsgatan 56 (A03) Legumés Vegetariska Matcafé, Bysistorget 8 (D13) Lemongrass, Långholmsgatan 9 (C04) Libanesen, Högalidsgatan 40 (B05) Loopen, Hornstulls strand 6 (G03) Marie Laveau, Hornsgatan 66 (E10) Matapoteket, Bondegatan 6 (M21) Meatballs, Nytorgsgatan 30 (K24) Mix Burger, Långholmsgatan 34 (E04) Nostrano, Timmermansgatan 13 (D15) Pinnar, Högalidsgatan 52 (C04) Prime Burger, Folkungagatan 122 (K27) Ringos, Ringvägen 52 (M12) Rost Bistro & Mekotek, Wollmar Yxkullsgatan 52 (G11) Southside Pub, Hornsgatan 104 (E09) Stage Bar & Kök, Långholmsgatan 24 (C04) Sthlm Raw, Långholmsgatan 11 (D04) Svartklubben, Södermannagatan 27 (N24) The Half Way Inn, Swedenborgsgatan 6 (G16) Ugglan Boule & Bar, Närkesgatan 6 (N24) Wiggo That’s A Wrap, Skånegatan 47 (M21) Zinkadus Bar & Café, Zinkens Väg 20 G07)

CDs, vinyl, old stuff, brand new records, and new music to explore

137 El Barrio Latin Music Records, Södermannagatan 10 (K23) 138 Fade Records, Skånegatan 78 (M23) 139 Kollaps Records, Hökens Gata 4 (G21) 140 Little Shop Of Records, Hornsgatan 87 (E09) 141 Mickes Serier, CD & Vinyl, Långholmsgatan 20 + 13 (C04) 142 Pet Sounds, Skånegatan 53 (L21) 143 Record Mania Store, Östgötagatan 2 (H21) 144 Simon’s Record Shop, Brännkyrkagatan 71 (D08) 145 SkivHögen, Högbergsgatan 32 (H21) 146 Söders Serie & Skivhandel, Katarina Bangata 49 (O25) 147 Söders Skivbörs, Rosenlundsgatan 4 (F13)

Jewelry, bling-bling, gold, silver, trinkets that make you look gorgeous 148 Cocoo, Renstiernas Gata 15 (J26) 149 Herr & Fru Lohse, Hornsgatan 43 (E14) 150 Hornstulls Smycken, Långholmsgatan 5 (C04) 151 Lars Torvaldsson, Verkstadsgatan 10 (B03) 152 Silversmed Malte Ström, Heleneborgsgatan 13 (B05) 153 Smid Stockholm, Skånegatan 70 (M21)

Sport time! Get a new bike, play some pool, get a real longboard to be cool 154 City Biljard, Götgatan 101 (R21) 155 De Fietsfabriek, Närkesgatan 6 (M24) 156 EcoRide, Hornsgatan 79 (E11) 157 Kahalani Longboards, Östgötagatan 20 (J22) 158 Söderbiljarden, Bondegatan 18 (M22) 159 Söderhallen Biljard, Hornsgatan 61 (D12) 160 Tantogårdens Bangolf, Skarpskyttestigen 6 (G04)

Tattoos – make your own body art, get some steel into that body, oh yes! 161 Calm Bodymodification, Hornsgatan 47 (E14) 162 Crooked Moon Tattoo, Malmgårdsvägen 16 (P26) 163 DaVinci Tattoo Studio, Erstagatan 22 (L28) 164 Electric Tattoo, Skånegatan 88 (M23) 165 Evil Eye Tattoo, Magnus Ladulåsgatan 27 (K15) 166 Finest Tattoo, Hornsgatan 158 (E04) 167 House of Pain Tattoo Sthlm, Verkstadsgatan 7 (C03) 168 Infamous Studio, Kocksgatan 19 (K22) 169 Kranium Tattoo, Tjärhovsgatan 54 (J26)

170 Lat’Ink Tattoo, Maria Prästgårdsgata 27 (H14) 171 Noby’s Tattoo Zone, Folkungagatan 142 (L29) 172 Platinum Ink Piercing Company, Östgötagatan 79 (P22) 173 Siamese 4 Tattoo, Södermannagatan 53 (Q24) 174 Swahili Bob’s Tattoo & Piercing, Bondegatan 16 (L23)

The theatre will always welcome you, and give you food for thoughts 3 Folkoperan, Hornsgatan 72 (E14) 175 Orionteatern, Katarina Bangata 77 (K27) 5 Södra Teatern, Mosebacke Torg 1 (G22) 4 Teater Tribunalen, Hornsgatan 92 (E11)

Dress up that home of yours with some great looking textiles 176 Majas Garn, Katarina Bangata 49 (P25) 177 Södersitsen á la Maison, Erstagatan 20 (L28) 178 Tygverket, Sankt Paulsgatan 19 (G18)

Need something to read with that cup of coffee? 179PaperCut, Krukmakargatan 24 (E13) 180 Press Stop, Götgatan 31 (H21)

Art, interior design, furniture, antiques 181 125 Kvadrat, Kocksgatan 17 (K21) 182 An Ideal for Living, Södermannagatan 19 (L24) 183 Brandstationen, Hornsgatan 64 (E16) 184 Daisy Dapper, Katarina Bangata 33 (N23) 185 Dusty Deco, Hornstullstrand 7 (F03) 186 Ergohuset, Hornsgatan 134 (E07) 187 Etervåg Radio, Skånegatan 92 (M24) 188 Fat Cat House & Garden, Renstiernas Gata 24 (L25) 189 Fru Lotta Diversehandel, Södermannagatan 22 (L23) 190 Grön Interiör, Renstiernas gata 19 (K25) 6 Gubbens Antikhylla, Hornsgatan 30 (E17) 191 In The Mood, Renstiernas gata 14 (J25) 192 Judits, Hornsgatan 75 (E11) 193 Just Africa, Södermalmstorg 4 (D21) 194 Manos, Renstiernas gata 22 (K25) 195 Marlo Market, Kocksgatan 26 (L23) 196 Rusty Rose, Skånegatan 53 (M22) 197 Ruth & Roul, Hornsgatan 116 (E09) 198 Söders Antikhörna, Ringvägen 141 (Q22) 199 Tambur, Folkungagatan 85 (J24) 200 The Sofa Store, Hornsgatan 84 (E12)

2:a hand i 1:a hand En av de saker som kännetecknar Söder är alla de där märkliga second hand-butikerna med än mer märkligt innehåll. Men när man väl kliver in i dem inser man att där ﬁnns föremål som man först nu, när man ser dem, inser att man helt enkelt bara måste ha. Vi behövde någon som kunde beskriva dessa butiker och förmedla den speciella söderkänslan. Någon med ogrumlad blick som kunde se det unika. … och medan vi satt och funderade på vem som skulle få uppdraget hörde en ung göteborgare i nybliven exil i Stockholm av sig … och ville skriva om second hand-butiker på Söder.

Andreas Eriksson

Det som alla säger om Söder stämmer. Det är en fri stad där normen om att effektivitet ska gå före allt inte hunnit sprida sig än. Som göteborgare i exil kan jag bara instämma. För mig är det en sorts ambassad. Politiskt är det möjligt att Göteborg är en progressiv stad. Men kulturellt är det på många sätt en väldigt konservativ stad. Saker får ta sin lilla tid, och ingen stressar i onödan. Precis samma anda infinner sig på Söder. Positiv energi är viktigare än att allt ska gå på löpande band. Service kan ju faktiskt innebära att man är trevlig, mer än att man apatiskt förmedlar en tjänst eller säljer en vara. Därför det inte heller överraskande att det är just i dessa kvarter på Söder som de flesta, och faktiskt de bästa, second hand-butikerna finns i hela Stockholm. Den här gången tänkte jag utforska en del av kvarteren kring Hornsgatan. Brandstationen ser inte mycket ut för världen om man går förbi, men innanför väggarna döljer sig en

EASY SOUTH

#3, 2015

hel oas av gamla saker. Prylarna i butiker som Brandstationen är ofta praktiskt meningslösa. Det är det som poängen. De är reliker från en svunnen tid. En tid där saker fick vara vackra i sig, utan någon anledning eller motiv. Ofta är sakerna klumpiga och märkliga, men det är just det som skapar charmen. Precis som slipsen eller flugan är deras enda existensberättigande att vara snygga. Ljuset är dunkelt. Det nästan litet för mörkt, men fångar känslan av att allt är gammalt och bortglömt. Det känns som att upptäcka en skatt som gått förlorad. Jag möts av säkert hundratals kaktusar när jag kommer in. Det finns prylar placerade från golv till tak. Allt från speglar och lampor i art deco-stil till insektssamlingar från sekelskiftet. Allting ger intrycket av att vara genuint även om mycket är nyproducerat. Det är 20-talet

2:A HAND I 1:A HAND

som det fångas i The Great Gatsby, men utan allt det glada och högljudda. Kassörskan om ägarens vision: ”Affären ska vara en leksaksaffär för vuxna.” Med det har de verkligen lyckats. Precis som ett barn får man artigt titta på allt utan att kunna köpa det. Priserna är ofantligt höga. Till skillnad från andra second hand-butiker är Brandstationens skatter något dyra, men priserna vägs upp av kvaliteten på varorna. Det som hänger på väggarna är vackert. Onekligen är det inredningens motsvarighet till madeleinekakan i ”På spaning efter den tid som flytt”. Närmare en tidsmaskin till 1900-talets första hälft kommer du inte. Därefter berättas ett flertal anekdoter av den engagerade personalen. Brandstationens etymologi är synnerligen intressant. Missförstånd om att de är en riktig brandstation uppstår varje vecka.

TIDSMASKINEN

Folk ringer dit i fullständig panik, och blir omdirigerade att ringa 112. Stadsmissionens butik är på många sätt Brandstationens motsats. Mitt emot Mariatorget ligger den, vägg i vägg med Röda Korset, som enbart säljer kläder. Här är priserna lägre, och det är här riktiga fynd går att göra. Det mesta har också en mer praktisk, realistisk karaktär. Inredningen är spartansk, som en frisk fläkt, och som ett enklare alternativ till Brandstationen. Med mig hem får jag en hel servis med espressokoppar för knappt ett par hundralappar. Det är perfekt för en fattig student, och långt mycket mer unikt än vad man får för samma pris på Ikea. Personalen är sympatisk, men med glimten i ögat och med mycket humor. Det uppskattas. Vissa saker är inte ens

#3, 2015

EASY SOUTH

TIDSMASKINEN

2:A HAND I 1:A HAND

Många försök har gjorts i att kommersialisera second hand storskaligt. Men hur roligt är det egentligen? Detta är ett second hand-Sverige bortom stordriften och det opersonliga. #

märkta med priser. Vad de kostar bestäms i kassan. Allt får ta sin tid. Åter igen är detta vad jag älskar med Söder. Inget behöver vara effektivt eller byråkratiskt bestämt på förhand. I Alain de Bottons bok ”Religion för ateister” skriver han om värdet av att även som ateist anamma de religiösas traditioner. Att strosa runt i Söders second hand-butiker är ett utmärkt exempel på just detta. Det är en sekulär ritual. Det är mitt svar på eftermiddagsbön. Det är en meditativ och trevlig stund för att vila upp sig inför morgondagens storstadsstress. Och det fungerar utmärkt. Annons

Erbjudandet gäller till och med 31 januari 2016.

EASY SOUTH

#3, 2015

Antikt, design och inredning på Söder i Stockholm. Stockholms största utbud av Lisa Larsonfigurer! Här hittar du också gamla antikviteter, klassisk design från 1930–1990, keramik och konstglas av välkända designers, äldre leksaker, tekniska prylar, allmogeföremål, föremål i tenn, koppar, mässing och brons, samt diverse kuriosa.

Hornsgatan 30 Onsdag–fredag 11–18, lördag 11–16 Söndag–tisdag stängt 070-493 93 95 info@gubbensantikhylla.se www.gubbensantikhylla.se tradera.com/butik/gubbensantikhylla

KLACKLEDAREN DANIEL ”KATTEN” ANDERSSON KAN FÅ FLERA TUSEN MÄNNISKOR ATT SAMARBETA

HAR DU OCKSÅ EGENSKAPER FÖR ATT VARA LÄRARE? DU BEHÖVS! VI GÖR DIG TILL LÄRARE FÖR VERKLIGHETEN

Man känner direkt igen ett magasin från vårt lilla tidningshus. Även om magasinen är olika när det gäller målgrupp och innehåll, så kännetecknas alltid formen av sin stramhet, och av att den slimmad men snygg. Det är vår redaktionschef och formgivare Lars förtjänst. I förra numret började vi berätta om hur han bestämde sig för att strama upp sig själv också, och slimma till kroppen. Under ledning av PT:n Pawel Boronski från House of Shapes på Hornsgatan inleddes fälttåget mot fettet. Hur har det gått?

Det är procenten som räknas #3, 2015

EASY SOUTH

HOUSE OF SHAPES

DET ÄR PROCENTEN SOM RÄKNAS

Då och då ställer sig redaktionschefen Lars upp med ett ryck – även om han är mitt i en diskussion. Vi vet alla vad som ska hända när han därefter greppar träningsväskan, och säger: ”Vi ses om två timmar.” Kampen mot kilona fortsätter. Samtidigt fylls personalkökets utrymme med helt nya utrustningar. En juicepress som verkar hämtad från senaste ”Star Wars”, och skåpen fylls med gryner, proteinpulver och torkade bär från platser som antagligen ligger en bra bit bort från de skogar där man kan hitta vanliga blåbär och lingon. Men hur går det egentligen? Vi bjöd Lars på en proteinkaka för att få honom på ett mer meddelsamt humör, och för att få en utförlig rapport från livet vid fronten i kampen med den egna kroppen.

Vad har du fått välja bort i ditt nya liv? Vad har varit de största förändringarna? ”Kosten! Jag äter inte längre restaurangmat. Jag lagar egen mat.” Varför? ”Det är av etiska, näringsmässiga och ekonomiska skäl. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för miljön. Jag kan göra det genom att välja vad jag äter.” Har du blivit vegetarian? ”Nejdå, jag äter vilt och vildfångad insjöfisk.” Det blir mycket älg, bäver, björn och hjort då? Lars studsar inte ens inför ”bäver”, utan drar bara in andan, och svarar med en norrländsk inandning: ”Jo.” Och så lägger han till. Korthugget. ”Vildsvin.” Han är tyst en stund, knaprar förstrött på protein kakan och säger sedan: ”Få maträtter och få basvaror gör mitt liv enklare. Jag äter i princip samma mat varje dag.”

Varför gick du med på att göra det här egentligen? Det är många kilo du ska skala bort. ”Jag var trött på mig själv. Trött på att vara tjock … Nej förresten, det var nog egentligen ett led i en större process. Jag kom fram till att jag behövde göra genomgripande förändringar i mitt liv. På flera plan. Och för mig är fysisk fostran ett sätt att skapa disciplin. Träning är ett sätt för mig att skaffa mig tydliga mål som kan brytas ner i hanterbara delmål.”

Blir det inte tråkigt? ”Se på Steve Jobs – han hade bara en sorts tröja, en svart polotröja från St. Croix. Han hade 30 stycken. Då kunde han fokusera på det som var viktigt. Jag slipper fundera på vad jag ska äta till frukost, lunch och middag sju dagar i veckan. I och med det kan jag lättare fokusera på det viktiga.”

Träningen är alltså en metod du använder för att bli mer disciplinerad på alla områden? ”Ja, och mer fokuserad. Vi har så många val vi kan göra i dag. Då gäller det att lära sig att välja bort saker för att få en bra framåtkraft.”

Du låter som en hard core straight edge-version av Mahatma Gandhi. Finns det ingen motsättning mellan disciplin och kreativitet? ”Nej, tvärtom, du får ingen verkanskraft utan disciplin i ditt liv, och då spelar ju kreativiteten ingen roll.”

EASY SOUTH

#3, 2015

DET ÄR PROCENTEN SOM RÄKNAS

Hur går själva träningen då? ”De första gångerna kunde jag inte stå upp när jag väntade på tunnelbanan, jag hade sådan träningsvärk, och fick sitta ner. Hade svårt att gå i trappor. Blev deprimerad när jag såg mig själv i spegeln, och över att jag inte orkade med riktigt på passen. Jag fick ta de lättaste vikterna, mäktade inte göra så många repetitioner. Orkade inte gå så djupt i olika övningar som benböj och marklyft. Nu har det vänt, och jag känner en klart ökad energinivå. Jag får mer gjort med högre kvalitet, orkar plocka fram gamla surdegar, och ta kål på dem. Hur är din träning upplagd? ”Två tredjedelar av programmet är på gymmet, tre dagar i veckan. Där tränar jag ben, bål och armar, ja, egentligen hela kroppen. Och trettio minuter cykling på det. Och simningen kommer till. Tre gånger i veckan på Eriksdalsbadet. En timme varje gång. Jag ska öka till 90 minuter.” Vilken övning är värst? ”Utfall är värst – nej, förresten, armhävningar! Och jag vill till slut kunna göra dem på knogarna.” Hur känns det att ha en PT som Pawel? ”Det bästa med honom är att han är ärlig. Han säger vad han tycker. Det sporrar mig när jag får beröm, men också när han är kritisk. Då tänker jag: ’Jag ska allt visa dig, Pawel, vad jag kan!’ Vi har en tät dialog, jag e-postar och sms:ar och visar vad jag äter. Han har fått mig att förstå vikten av att ha koll på vad jag äter – andelen fett, proteiner och kolhydrater. Jag vet ner på grammet vad jag stoppar i mig. Och Pawel har introducerat periodisk fasta för mig. Jag får bara äta i ett fönster på åtta timmar.

HOUSE OF SHAPES

Första måltiden är 13.00 – tränar jag den dagen äter jag efter träningen, inte innan. Hur går det med vikten då? ”Mitt personsämsta innan jag började med det här var en vikt på 100,3 kilo. Målvikten är 75 kilo.” Var befinner du dig nu? ”Mätningen 27 septemer visade att jag vägde 93,5 kilo, varav fett utgjorde 40,7 kilo. 43,6 procent fett, alltså. Har man mer än än 30 procent ligger man i riskgruppen för farliga sjukdomar och hälsorisker om man är man. För kvinnor gäller 40 procent. När jag fick mina värden kollade 7 november vägde jag 89,8 kilo varav 37,1 kilo var fett. 41,4 procent av min vikt var alltså fett. Målet ligger på mellan åtta och tolv fettprocent.” Det är högt ställda mål. ”Ingen idé att mesa runt.” Vad gillar du House of Shapes? ”Det är kul att komma dit. Jag blir så väl bemött. Och så verkar alla så glada som går där. Det spelar ingen roll om det är 18-åriga tjejer som dansar, eller taxichaufförer som närmar sig pensionen.” Just det. Det är inte bara ett gym. De satsar också hårt på dans. När ska du prova dansklass? ”Kommer nog dit. Det gäller att utmana sig själv. Under våren ska jag nog testa. Utvecklingszonen! Jag har för länge sedan haft andra PT:s, men de hade ett annat perspektiv. Pawel har mycket mer av en helhetssyn. Det är inte bara fysisk träning, han är en slags totalcoach.” # I nästa nummer fortsätter vi följa Lars kamp, och vi sätter oss ner med Pawel för att vi ska få veta mer hur han ser på sin roll som PT – och vi berättar också mer om House of Shapes historia.

#3, 2015

EASY SOUTH

Cykla året runt med rätt utrustning Vi har de senaste åren vant oss vid de där förbiilande långa kolonnerna av cyklister som är på väg till och från jobbet eller skolan. Och alla tycker vi nog att det är bra att allt ﬂer cyklar – det är bra för både hälsa och miljö. Men ett fenomen som fascinerat mig är att människor numera verkar cykla året om. Förr hanterade man cykeln som man gjorde med trädgårdsmöblerna. Man ställde in den på hösten, och plockade fram den på våren. Nu däremot ser du de där kolonnerna susa fram på nyfallen snö och isiga gator. För att få svar på om man verkligen kan cykla på vintern – och vad som behövs i så fall – besökte vi Sportson.

Jag hade väntat mig att Yoshua Silfversen, som ska bli vår vägledare, skulle släpa bort mig till dubbdäcksavdelningen med en gång – för till och med jag fattar att man måste ha speciella däck på vintern. Men istället förklarar

han: ”Kläder. Vi börjar med kläderna. Det är ingen idé att ge sig ut och cykla när det är kallt om man inte är rätt klädd.” Och det är en ordentlig avdelning vi går igenom och jag får lära mig att det är viktigt att klä sig i flera tunna lager, och ytterst ha något som skyddar mot vind och regn. ”Felet många gör är att de klär sig för varmt”, förklarar Yoshua. ”Man ser ibland cyklister som antagligen har dragit på sig tre par långkalsonger och över det ett par mjukisbyxor och tjocka tröjor och en dunjacka. När man cyklat ett tag blir man så varm att man vill klä av sig, och cykla med bar överkropp …” Kroppen ska kunna andas – och samtidigt skyddas – och Yoshua menar att det är skydd mot vinden som är det viktiga. Medan han förevisar lämpliga kläder diskuterar vi varför allt fler cyklar också på vintern: ”Jag tror det har flera orsaker. Hälsotrenden som gör att människor vill hålla sig i rörelse, och kanske också göra träningen till en del av vardagen. Snabbheten – i stockholmstrafiken är det ofta både enklare och smidigare att ha en cykel än en bil. Och så bidrar det förstås att vi fått fler cykelbanor i Stockholm – men där återstår det ändå mycket att göra – vi behöver fler cykelbanor och de ska vara välplanerade.” Vinter betyder mörker, och därför betonar Yoshua

CYKLA ÅRET RUNT MED RÄTT UTRUSTNINA

VINTER

Yoshua har ett fast grepp om det som ger dig ett bra grepp när du cyklar på vintern: dubbdäck.

1) Se till att hjälmen inte har för många år på nacken – det kan skada din egen nacke. 2) Fingrar och händer hör till de mest utsatta delarna – satsa på bra handskar. 3) Cykla ska vara en njutning – vattentäta strumpor är att rekommendera. 4) Skor som klarar kylan och väta bör vara en självklarhet. 5) Tänk på att du inte kan se bakåt när du cyklar – skaffa en ordentlig baklykta som gör att du syns. 6) Framlyktan ska både göra att du syns för mötande trafikanter, och hjälpa dig att se vad som finns framför dig. 3)

#3, 2015

EASY SOUTH

VINTER

CYKLA ÅRET RUNT MED RÄTT UTRUSTNING

hela tiden vikten av att man är synlig, reflexer på byxor, jacka, hjälm, skor och handskar. Speciellt viktigt är det med reflexer på byxorna, eftersom benen hela tiden är i rörelse och man därför blir mer synlig. ”Man ska gärna också ha det yttre lagret i andra färger än svart”, betonar Yoshua. Till säkerheten hör förstås också belysning, och på den avdelningen finns allt från de klassiska cykellyktorna och ljusen till mer avancerade hi-tech-lösningar. Speciellt imponerad blir jag av vad som närmast är en strålkastare som har helljus, halvljus och en avbländningsfunktion samt en del andra finesser. Prislappen är dock därefter – men som med så mycket annat – om man ska cykla året runt och vill vara säker, så blir prislappen rätt försvarlig när man slår ut den över flera år. ”Men det många glömmer bort är hur viktigt det är att man har ett bra baklyse”, förklarar Yoshua, ”Du ser ju inte bakåt, därför blir det extra viktigt att du är synlig för dem som är bakom dig.” Snö och halka gör förstås att den obligatoriska cykelhjälmen blir ännu mer självklar att bära – och Yoshua påpekar att man aldrig ska låta den vara äldre än fem år – då blir skyddsmaterialet skört och hjälmen riskerar att spricka om man slår i backen. Vill man vara riktigt säker rekommenderar han en hjälm med MIPS-system, (Multi-directional Impact

Protection System) – en svensk uppfinning som skyddar huvudet även mot krafter som kommer snett fram- eller bakifrån. En traditionell hjälm förutsätter att den farliga kraften kommer rakt ovanifrån eller rakt från sidan. MIPS-hjälmarna har ett inre lågfriktionsskal som kan rotera i förhållande till huvudet, och det minskar den skadliga stöt som hjärnan utsätts för. Dubbdäck är förstås en självklarhet för den som vill cykla på vintern – och när vi slutligen kommer till den avdelningen lär vi oss att det finns flera typer – och det som skiljer dem åt är antalet dubbar. Från 70 dubbar per däck upp till 140. Det finns också däck för mountainbikes med upp till 300 dubbar per däck. Ju fler dubbar, desto mer stabil blir cykeln – men det blir förstås också tyngre att cykla. Kan man då cykla oavsett hur kallt det är? Finns det någon gräns, någon temperatur när man ska ge upp, ställa in cykeln och ta bilen istället? ”Den gränsen sätter man själv”, svarar Yoshua. ”Jag tycker man kan cykla i temperaturer på ner till minus 30 grader”. Jaha, tänker jag, då finns det väl inga riktiga ursäkter – det är väl bara att börja ekipera sig, och se ut rätt sorts däck – det lär ju dröja innan vi får uppleva sådan kyla. #

EASY SOUTH

#3, 2015

När marken gungar Lennart Wretlind

vi ut med en gammal eka på Mälaren till vad vi kallade Hemliga ön; en risig liten holme övervuxen med vass och alträd. Det var vår hemliga tillflykt. Där i den steniga strandkanten badade vi en gång nakna med Lillemor i skydd av grönskan. Det var hon som tog av sig kläderna först och vi grabbar gjorde som hon, utan kommentarer. Lillemor var fullt utvecklad med vackra bröst. Det var så otroligt laddat, men ingen sa något, och Lillemor låtsades oberörd. Vi grabbar var förstås sprängfyllt upphetsade, men utan erektion, och försökte uppföra oss ”normalt”. Sedan, i solnedgången, rodde vi hem till byn under tystnad.

Jag var tretton år och hemligt förälskad i grann tjejen Lillemor. Vårt umgänge gick mest ut på att tjäna litet fickpengar genom att vika små marmeladkartonger på ackord i byns syltfabrik. Det var så spännande att få vara ensam med söta Lillemor under några timmar på fabriksgolvet. Under ett av våra arbetspass en söndagseftermiddag tog vi en paus. Lillemor tog fram en flaska med Champis-läsk som hon halsade. Så ville hon också bjuda mig. Jag blev lätt skräckslagen när hon räckte över läskflaskan som hon just vidrört med sina läppar. Det var mitt eldprov; skulle jag med min bacillskräck våga låta mina läppar omsluta flaskan som just Lillemor haft i sin mun? Lilla ängsliga jag? Nu eller aldrig, tänkte jag. Jag tog mod till mig och vågade dricka från Lillemors flaska, och blev lite friare. En gräns sprängdes. Vi var tre grabbar i vårt lilla gäng; Hans, Anders och jag. Under några intensiva sommarmånader var också Lillemor med i vårt gäng. Tillsammans rodde

EASY SOUTH

#3, 2015

Senare samma höst jobbade Lillemor extra som barnflicka i en villa. Som ersättning fick hon bo gratis i gillestugan på villans bottenvåning. Jag brukade besöka henne på kvällarna. Det var alltid samma ritual. Jag smög mig ljudlöst fram till gillestugans lilla fönster och tittade in. Där satt Lillemor naken i sängen och läste. Hon hade lakanet upp till midjan och brösten fria för mig att titta på med vidöppna ögon. Där kunde jag stå i flera minuter i andlös spänning. Till slut knackade jag lätt på fönsterrutan. Lillemor tittade lugnt upp, virade omsorgsfullt lakanet kring sin kropp och klev ur sängen för att släppa in mig. Hon hade lärt sig av Brigitte Bardot i filmen ”Och Gud skapade kvinnan” som hon just sett på bio. Jag fick sitta på hennes sängkant. Vi pratade, men jag kommer inte ihåg ett enda ord eftersom jag var så yr i huvudet av minnet av hennes bröst. Jag visste ju också att hon var naken under lakanet. Tyvärr fick jag aldrig kyssa Lillemor. Eller var jag inte tillräckligt djärv? Kanske marken gungade tillräckligt ändå? Jag vågade inte ens fråga. Jag borde kysst henne utan att fråga. Hon påstod att hon just då hade ett förhållande med byns folkskollärare Gustav. Hon berättade också att hennes mål var Hollywood, och riktiga killar som Cary Grant. Vi småpojkar var för obetydliga. Sedan gifte hon sig med den lokala skrothandlarens son. # Besök genast lennartwretlind.com!

Trots ett pressat schema hann Magdalena Andersson med företagarlunchen arrangerad av Danske Bank – och hon hann förﬂytta sig i presentationen från vågrörelserna i världsekonomin till utsikterna i Sverige – både på kort och lång sikt.

FRAMTIDEN? FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE Jag är för en gångs skull ute i god tid när jag tar hissen upp till Gondolen för att lyssna på finansminister Magdalena Andersson. Det är 30 minuter kvar tills det hela ska börja. När jag kommer ut ur hissen blir jag litet fundersam. Det verkar redan pågå ett möte i lokalen. Men det visar sig bara vara så att alla liksom som jag är ute i god tid. Uppenbarligen är företagarna i södra Stockholm väldigt nyfikna på vad finansministern har att säga om framtiden.

FRAMTIDEN?

FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE

Det märks att Jan Lindgren från Danske Bank, som ordnat företagarlunchen, är mycket nöjd med uppslutningen – och intresset märktes direkt, berättar han: ”Vi gick ut med inbjudan på en fredag och redan på måndagen var det fulltecknat med nästan 100 personer.” Magdalena Andersson börjar sin genomgång med en rundmålning av den globala ekonomin – så utvecklas ekonomierna i USA, BRICS-länderna och övriga världen, hon går vidare in på tendenserna i Europa och eurozonen för att slutligen diskutera tillståndet i Sverige. Det är ganska uppenbart att hon får åhörarna med sig – inte så mycket för att hon ställer ut glasklara profetior om hur utvecklingen kommer att bli – utan mer för att hon redovisar klara siffror, data och fakta och pekar på olika möjliga scenarios. Det blir inte så mycket en föreläsning om hur sakernas tillstånd är

eller kommer att bli – det är mer en inbjudan till samtal … och den inbjudan fungerar, för i den följande frågestunden är det många som vill diskutera problemställningar som rör just dem och deras bransch. En av de frågande konkretiserar den matchningsproblematik på den svenska arbetsmarknaden som Magdalena Andersson talat om under föredraget – det vill säga att det finns lediga jobb men inga personer med lämpliga kvalifikationer. Den frågande pekar på att man alltför ofta i det sammanhanget diskuterar vikten av högskoleutbildningar – hans stora problem är istället att han har svårt att hitta arbetskraft som behärskar de traditionella hantverksinriktade yrkena i byggindustrin, och han tvingas därför ibland till och med tacka nej till även större uppdrag. Att frågan om bostadsbyggande ofta kom upp ska man nog ta ett tecken på att optimismen ändå var

FINANSMINISTERN MÖTTE FRÅGVISA FÖRETAGARE

FRAMTIDEN?

stor hos åhörarna. Alla verkade se framför sig en period av tillväxt – och då behövs det bostäder, och det intressanta i diskussionen var att det mer blev ett samtal om hur det ska bli möjligt att bygga fler bostäder: en debatt där man försökte hitta någon man kunde skuldbelägga för bostadsbristen. Det är en påtagligt nöjd Jan Lindgren jag träffar efter mötet. Han är ställföreträdande kontorschef för Danske Banks kontor i Liljeholmen där man ansvarar för kontakten med företag i söderort, Södermalm, Nacka och Värmdö – och på kontoret gillar man att försöka skapa mötesplatser för sig och sina kunder där man kan mötas under mer otvungna former; boule kvällar, besök på Hammarbys bandymatcher, frukostmöten – eller som nu – luncher med föredrag av en kunnig person. Under samtalet inser jag att Jans nöjdhet kommer sig av att hans kontor upplever att de har medvind nu – man räknar med växande marknadsandelar … och vad annat är att vänta när man har verksamheten i de expansiva söderortskommunerna. # Jan Lindgren, kontorschef på Liljeholmen kunde belåtet konstatera att de närmare 100 deltagarna var nöjda med inte bara Magdalena Andersson anförande utan också med smörrebröden.

Annons

#3, 2015

EASY SOUTH

Mindre PK, mer mänskligt Vill man utvecklas måste man betrakta sig själv utifrån. Alltså bad vi vår man i Berlin att betrakta Söder från sin utsiktspunkt i den tyska huvudstaden.

Stockholm är som ett totalitärt Disneyland med en mycket ängslig, politiskt korrekt agenda. Det mesta är välputsat och en smula tråkigt. Det finns en del bra krogar, men det är inget vanligt folk har råd med till vardags. Vill man göra något som är populärt, då får man ofta stå i kö. Om något blir allt för spännande, spontant eller utmanande – då står polisen, Miljöförvaltningen, Skatteverket och politikerna beredda att rycka ut. Detta är sådant man noterar när man bott utomlands i några år. Och det gör mig bekymrad. Stockholm och inte minst Söder skulle kunna vara så väldigt mycket mer. Men vad är det som fattas? Låt oss söka svaret i Berlin. Glöm Mitte och Ku’damm. Gå bortom svensktäta Friedrichshain och Kreuzberg. Vi skall till Neukölln, öster om den gamla Tempelhof-flygplatsen. Neukölln är hem för en ansenlig hipsterkoloni, men de försvinner ändå i mängden. Samma sak gäller riktiga hippies och flyktingar. Här är det tysk medel- och arbetar klass, turkar och unga hårt arbetande expats som dominerar. Vilket fungerar rimligt väl. När 156 000 människor bor på tolv km2 måste man helt enkelt respektera varandra. Jag säger inte att allt är problem fritt, men blir det bråk är det oftare inom än mellan olika befolkningsgrupper. I en jämförelse saknar Stockholm liv. Och respekt för andra, okända människor. Vid Landwehrkanal pågår folklivet dygnet runt, när vädret är lämpligt. Längs mörka stigar (vars motsvarighet ingen människa skulle våga sig in på om kvällar och nätter i Stockholm) sitter folk och små pratar,

EASY SOUTH

#3, 2015

Henrik Alexandersson

dricker sin wegbier och tänder en joint. Samma sak i Volkspark Hasenheide med sin biergarten, friluftsbio, meditationslund, sina tillfälliga ravepartyn och spontana sexuella möten. Det är liv. Det är tryggt. Det är avslappnat. Vi fortsätter från Landwehrkanal ner mot Sonnen allee och Hermannplatz. Trendiga barer, billiga och bra restauranger, nightshops (som säljer öl, vin och sprit), genuina ölhak, kvartersbordeller, trevliga caféer och specialbutiker finns överallt. Det ultratrendiga möter det genuina och insuttna. Värt att notera är att hur populärt ett ställe än är, så finns det som regel plats. Köer är i princip ett okänt koncept. I värsta fall kan man få vänta fem, tio minuter på ett bord. På Karl-Marx-Straße, som sträcker sig söderut från Hermannplatz, kan man ta sig en fika eller matbit på det stora, och en smula bedagade Café Rix. Personen vid bordet bredvid, som ser ut som en författare, är förmodligen just en författare. Till skillnad från i Stockholm, där det bara är en lattepappa ute på vift. Priserna inbjuder till långsittning. På samma gata passerar vi den väldigt lilla och mycket populära japanska restaurangen Tabibito som bland annat erbjuder bento-lådor i särklass. För 8,50 euro. Om Berlin generellt sett är billigt jämfört med Sverige, så är staden bortom turiststråken uppseendeväckande billig. Det är inga problem att få förrätt, varmrätt och en öl för under 15 euro. Dessutom tar tyskarna mat på allvar. Det är oftast vällagat och rejält tilltaget. Ett kvarter söderut ligger Neukölln Arcaden, som är ett stort och modernt köpcentrum. Inget uppseendeväckande kan tyckas. Tills man tar sig in i P-huset

HENRIK ALEXANDERSSON

MINDRE PK, MER MÄNSKLIGT

och upp på dess tak. Där öppnar sig Klunkerkranich, som är en något squatter-artad oas med utsikt över Berlin. Perfekt för en paus under sommaren, eller när där hålls julmarknad med ångande varmt glühwein. Med lite timing kan Klunkerkranichs julmarknad kombineras med att borgmästaren, på sitt allra mest fryntliga humör, inviger julen framför Neuköllns rådhus komplett med kameler, vise män och allt. Överväldigad? Promenera ner till den böhmiska byn, eller den totala stillheten kring Richardplatz. Nåväl. Detta är inget resereportage. Denna artikel handlar om stadens liv. Med Berlin Neukölln som mätare mot Stockholm och Söder. Snabbt slås man av att mycket av det som gör Neukölln levande är sådant som helt enkelt är olagligt i Sverige. Och av andra, ofta politiska, skäl omöjligt. Sverige är helt enkelt för ängsligt för att vara som Tyskland. Eller, som Horrace Engdahl skall ha uttryckt saken: Tyskland är som Sverige. Fast för vuxna.

EASY SOUTH

#3, 2015

En gång hade jag tillfälle att tala med filmaren Jan Troell om hans uppmärksammade dokumentärfilm om Sverige på 80-talet; Sagolandet. Han sammanfattade sin mycket långa film med en kort mening. ”Den handlar om frånvaron av liv i Sverige”, vilket är en tanke värd att hålla fast vid. Vad är ”liv”? Frihet? Självständighet? Tillit? En joint i en park? Det är intressant att Sverige så desperat vill vara som Tyskland. Stockholm vill verkligen vara lika lockande som Berlin. Söder vill vara som Neukölln, Friedrichshain eller Kreuzberg. Men jag börjar tro att det aldrig kan bli så. Svenskarna har valt en annan, tråkigare och mer madrasserad väg. Sedan står vi där – präktiga, korrekta, trygga och avundsjuka – och betraktar ett gräs som är lagligt på andra sidan stängslet. Helt enkelt för att vi är summan av de val vi gjort. Men vi kan alltid göra nya, andra val. #

Alla älskar Hammarby

”Framgångar kan mätas på många sätt.” Marcus Birro funderar över årets Allsvenska.

MARCUS BIRRO

ALLA ÄLSKAR HAMMARBY

Kan det vara årets sista stormar som drar in över Södermalm? Regnet piskar verkligen mot fönstren, Högalidskyrkans urtavlor går inte att skönja genom regngardinerna som rör sig i riktning mot Söder Mälarstrand. Jag sitter vid mitt skrivbord i min bostad och funderar över ett hiskeligt år som kom och gick. Herregud vad mycket äldre jag blev det här året, så många skoningslösa läxor jag tvingats lära mig. Svensk fotboll mår onekligen rätt bra. U21lagets EM-guld gav ett större eko än vad jag tror folk i allmänhet begriper här i Sverige, Zlatan ﬁxade biljetter till EM-festen nästa sommar, och Allsvenskan bjöd på både publikrekord och bitvis riktigt ﬁn fotboll,, kanske främst från IFK Norrköping som rättvist också vann serien.

Spelmässigt var säsongen tämligen medioker, men Hammarby är en av de där klubbarna som mäter framgång på fler sätt än antalet vunna matcher. Att man snodde åt sig tidernas allsvenska publikrekord (snittet hamnade på 25 507 personer) kommer att

Marcus Birro

EASY SOUTH

På Södermalm har Hammarby vuxit till ett grönt kärleksfullt monster. Alla älskar Bajen. Att bo i en mytomspunnen stadsdel som Södermalm, att vara brutalt inflyttad, och lite snett utifrån betrakta fenomenet Hammarby har varit fantastiskt roligt. Bajen är ett fenomen som bara delvis har med resultat och tabeller att göra. Hammarby har kommit att bli en del av en livsstil, ett sorts ställningstagande, en identitetsmarkör och en saga. Jag tror det finns hos de mer inbitna fansen vissa slitningar, en rätt rejäl dos friktion, rörande allt detta. Det handlar lite om vem som upptäckte den grönvita skatten först. Jag minns när U2 gick från att vara ett stort rockband till att bli hela världens rockband, hur hardcore-fansen mumlade lite ilsket i skägget om att sälja ut och medgångsfans. Sådant där tugg kommer alltid med framgång. Men det intressanta är att Hammarby tycks överleva, och frodas, oavsett vad som händer på planen. Resultaten är bara en liten del, några rader, i denna väldiga saga.

#3, 2015

ALLA ÄLSKAR HAMMARBY

glittra en bra bit in i framtiden. Den matchen när detta uppnåddes, mot Malmö FF hemma, blev på något sätt symptomatisk för hela klubben. Förlust på hemmaplan men ändå jubel över det nya rekordet. Tidigt i våras satt jag på Clarion Hotell vid Skanstull och såg de grönvita halsdukarna samlas inför den årliga marschen till hemmapremiären. De kom överallt ifrån och tog över hela staden. Det var både ett vackert och ett något skrämmande fenomen att bevittna. Det finns något lite självgott över Hammarby, en sorts ständig framgångssaga, oavsett hur det går, som jag som Roma-supporter kan känna igen mig i (även om det tar emot att erkänna det). Roma är ju alltid bäst och vackrast, oavsett hur det går. Som supporter lever man i en sorts perverterad väntan på att få vinna ligan igen och alla år som går (och som snabbt blir fler och fler) när vi inte vinner ligan är bortkastade och suspekta år … Hammarby har ju gjort resan från en ständig underdog till att vara en av landets i särklass största klubbar. Men man har blivit det just genom att försöka förbli underdog. Det är onekligen en beundransvärd vurpa man gjort, men man har lyckats. Få människor älskar att tillhöra en slagen lillebror som ett fotbolls-

MARCUS BIRRO

fan. Det är något njutningsfyllt i lidandet som bara en sann supporter kan känna igen sig i. En annan sak som blivit tydligt för mig under säsongen är hur homogena supportergrupperna är i Stockholm. I andra storstäder finns djupt liggande rivalitet mellan lagen; det kan vara religion (som i Skottland och delvis som hos Tottenham i England), eller det kan vara politiska inriktningar. Dessa finns även i Stockholm men har här suddats ut i högre grad än på andra orter. Visst känner vi alla till att historien rörande Djurgården och Hammarby skiljer sig åt, men ingen, inte ens den allra mest genuine söderbon, kan väl hävda att Bajen består av vad i Göteborg skulle ha benämnts som ”goa gubbar” och att Djurgården bara består av rika brackor från Östermalm. Få städer har på så kort tid suddat ut dessa gamla historiska viktiga inslag i fotbollskulturen som just Stockholm. Hammarby är numera en extremt viktig komponent för svensk elitfotboll. Hela vägen från ungdomslagen och upp till A-laget. Det är en rätt våldsam identitetsförskjutning och det ska bli spännande att få följa den grönvita resan när våren kommer. #

#3, 2015

EASY SOUTH

Renovera?!?! Ockupera!!!! 1980-talet var en tid av starka motsättningar och konfrontationer i det svenska samhället. Det gick skarpa skiljelinjer mellan olika grupper i Stockholm. I ﬁnansvärlden talade man om det glada 80-talet, börs och konsthandel boomade, och ﬁnansvalpar och yuppies blev öknamn på personer som hade mycket pengar och ville visa det för andra. Det kollektiva 1970-talet hade bleknat, och övergått i en våg av strävan efter total individualitet. Många ungdomar var utan arbete och bostad. Högerextrema skinheads slog ner punkare och invandrarungdomar på stan. Våld, hat och rädsla var en del av vardagen.

I skärvan mellan nytt och gammalt möttes ett gäng aktivister och punkare som tog chansen att göra något av sina liv, och blev en del av en rörelse. I år är det trettio år sedan gänget ockuperade sitt första hus på Söder. Den 6 september 1985 bröt de upp dörrarna till de gamla förfallna husen på Skaraborgsgatan 8, 10 och 12, som lämnats åt sitt öde och stod tomma inför en lyxrenovering. Då trodde man att husen skulle rivas. Husen saknade värme, vatten och el. Det var en kall höst, så mycket av tiden gick åt till att få vardagen att fungera. Man eldade i kakelugnarna, tjuvkopplade el och bar in vatten i dunkar som hämtades i anarkistbokhandeln Svarta Månen på Götgatan 26, som var ett nav för husockupanter, aktivister och punkare. Andra tillhåll var Kafé 44 på Tjärhovsgatan, och Ultrahuset i Handen. Under några höstmånader bodde ett 40-tal ungdomar i de ockuperade husen på Skaraborgsgatan. Ockupationen hösten 1985 var startpunkten för en explosion av aktiviteter, aktioner och demonstrationer. Aktivisterna genomförde flera husockupationer på Söder och på andra ställen i Stockholm fram

EASY SOUTH

#3, 2015

Anders Ström

RENOVERA?!?! OCKUPERA!!!!

till 1989. De flesta var politiskt engagerade, och aktivisterna var spektakulära i sina sätt att väcka debatt. Protesterna mot den nya tidsandan fick stor uppmärksamhet i media. Ungdomarna ville ha någonstans att bo, leva tillsammans i kollektiv, och skapa mer utrymme för en alternativ kultur. De arrangerade också konserter, festivaler och fester. ”Det var ett dygnetruntarbete att vara husockupant. I dag kan jag inte förstå att vi hann med så mycket under de åren. Vi ville ha ett gemensamt allaktivitetshus där vi kunde bo, arbeta och skapa. Många av oss är verksamma som konstnärer och vi är fortsatt samhällsengagerade i dag”, säger Mandra Wabäck, en drivande kraft i föreningen Avanti! Framåt!

ANDERS STRÖM

Mandra Wabäck var 15 år och yngst av husockupanterna den första hösten på Skaraborgsgatan. Efter den sista ockupationen flyttade hon till Amsterdam 1989. Hon gick på konsthögskolan där, och utbildade sig också till filmare på den holländska motsvarigheten till DI. Hon fick genom åren flera påstötningar om att det borde göras en utställning av det unika fotomaterialet, men det var inte förrän det blev en kollektiv process som projektet kom igång på allvar för några år sedan. Mandra arbetar med en kortfilm som tar sin utgångspunkt i de mer än tusen svartvita negativ som hon har scannat. Det ska också bli en fotobok som ges ut av Stockholmia förlag 2017.

Skaraborgsgatan 8. Att nå ut och väcka debatt var en central del av husockupationerna. Bild från Skaraborgsgatan 1985. Aktivisterna ockuperade ﬂera hus på söder: Skaraborgsgatan 8, 10 och 12, 1985, Tavastgatan 26, 1987, och Klevgränd 1, 1988. Foto: Anna Norrby.

ANDERS STRÖM

RENOVERA?!?! OCKUPERA!!!!

Först ut i projektet var fotoutställningen Vårt 80tal – en historia om politisk kamp, Stockholm och punk under åren 1985–1989. Under några veckor tidigare i höst visades nära 80 svartvita fotografier i HiFi-klubbens gamla lokaler i början av S:t Pauls gatan. Fotoutställningen arrangerades i samarbete med Galleri Axels Bea Tigerhielm, som inte bangade för att det var 80-tal, svartvitt och dokumentärt. Det hade andra gallerier gjort. Redan första veckan hittade 1 000 personer dit. I utställningen ingick också en dokumentärfilm inifrån de ockuperade husen av elever på Biskops Arnö, ett jubileumsnummer av anarkisternas tidning Brand, ett bildspel och press klipp från tiden för husockupationerna. Under utställningsperioden fördes också runda bords-samtal om Säpo, som skuggade aktivisterna, polisbrutalitet och bostadspolitik, och Joachim Berggren höll i stads vandringar på Söder i husockupanternas fotspår.

Bilderna har en dokumentär utgångspunkt. Många av aktiviteterna mellan 1985 och 1989 dokumenterades inifrån, av aktivisterna själva. Flera av de unga fotograferna gick på Riddarfjärdens Fotolinje, och hade tillgång till både Leicor och Hasselbladskameror. Det märks på resultatet. De svartvita, analoga fotografierna har en medveten estetik och en särskild känsla, menar Mandra, som tillsammans med andra förvandlat de delvis dammiga och mögliga negativen till engagerande fotokonst. Bilderna har en konstnärlig skärpa, som med sin intensitet och ungdomliga nyfikenhet levandegör miljöerna kring de ockuperade husen och berättar om en tid som inte längre finns. De gamla övergivna husen och de spruckna fasaderna är en spegling av en spekulativ bostadspolitik i förfall. Men det är ändå människorna som spelar huvudrollen i bilderna från 1980-talet. Husockupanterna var politiskt engagerade aktivister som gjorde

Ockupanter utanför husen på Skaraborgsgatan i september 1985. Fastigheten ﬁck inte smålägenheter som ockupanterna ville. Det blev större lägenheter som i dag är bostadsrätter. Traﬁkleden till höger är sedan början av 1990-talet överdäckad och bebyggdes då med ett nytt och prisbelönt bostadsområde. Foto: Katarina Ginsburg.

EASY SOUTH

#3, 2015

RENOVERA?!?! OCKUPERA!!!!

ANDERS STRÖM

Husockupanterna levde under enkla förhållanden under den kalla hösten 1985. Att leva i kollektiv, få vardagslivet att fungera och öva demokrati krävde oändliga stormöten, men lika ofta var det fest. Foto: Katarina Ginsburg.

motstånd och förde en kamp, men de var också unga människor som ville ha ut något mer av livet, och ha kul. Här fanns plats för både allvar och lekfullhet. Galna upptåg, ung kärlek och gemenskap.

oss, vi utvecklade empati och tog hand om varandra. När jag ser tillbaka tycker jag mig se att vi alla sökte ett sammanhang; vi sökte efter gemenskap och tillhörighet.”

”Får jag vara med?” Med den frågan i huvudet klev Joachim Berggren osäker och lite rädd in på Svarta Månen för drygt 30 år sedan. Det var inte så lätt att ta sig in i det svartklädda gäng som hängde på anarkisternas kafé och bokhandel. På 1980-talet var man med i ett gäng eller inte. För 17-åringen blev Svarta Månen ett vibrerande vardagsrum, och med det inleddes några aktiva ungdomsår. I Vårt 80-tal:s blogg skriver Joachim om hur det var då:

Det som utifrån kunde se ut som extrem aktivism, som blev mer militant på 1990-talet, och exkluderande punkattityd, hade innerst inne hjärta och själ. Människorna som driver Avanti! Framåt! har sina värderingar i behåll. Det är inspirerande i en samtid som blev ”1 000 gånger värre än vi befarade”, som Mandra uttrycker det, och en stad som i dag präglas av en segregerad bostadsmarknad, politisk polarisering och främlingsfientlighet. #

”Vi klarade oss inte själva utan behövde samarbeta för att överleva. Vi delade maten vi skaffade mellan

Avanti! Framåt! Det går att förhandsboka fotoboken genom att e-posta till vart80tal@gmail.com. På föreningens webbplats www.vart80tal.se kan du också följa projektets utveckling.

#3, 2015

EASY SOUTH

Trend & traditioner När jag denna lördagsmorgon kommer upp från Mariatorgets t-banestation inser jag att det går att ställa klockan efter hipsterskäggen som sitter uppradade utanför Petrus bageri på Swedenborgsgatan. Surdegsfrallorna är nybakta, och i någon mening tycks det ha blivit en tradition för en del att inta sin lördagsfrukost just där. Uppenbarligen ﬁnns det en motsägelse mellan anspråket på att vara modern, och samtidigt söka efter det traditionsbundna och hållbara. Eller så är det just tradition och hållbarhet som är det moderna.

”Ju äldre, desto bättre” tycks mottot vara i en stadsdel där secondhandbutikerna blir allt fler, och reglerna för vad som får ätas blir allt mer omfattande. 8T8 mittemot Petrus bageri som säljer ”medveten mat” rekommenderar naturligtvis inget kött. Men för den som ändå faller för frestelsen kan varmrökt ”medveten” kokkorv tillhandhållas från djur som fått leva loppan på ekologiskt foder innan de slaktats ömsint och omtänksamt. Hela stadsdelen verkar anstränga sig för att skapa traditioner, regler och lagar knutna till en berättelse om hur det har varit och hur det bäst ska upprätthållas. Med största svårighet kan detta uppfattas som annat än religiös strävan. Men vad annars är att vänta av Sveriges kanske mest religiösa stadsdel. För judar som samlats i synagogan på S:t Paulsgatan är både matregler och en gemensam historia delar av den kollektiva identiteten. Men här försöker heller ingen göra det till något annat än religion. Denna sabbat ligger mitt i veckan för sukkot (lövhyddofesten) som firas i åtta dagar. Helgen manifesterar minnet av den 40-åriga ökenvandringen efter uttåget ur Egypten. För att verkligen identifiera sig med de påvra villkoren i den karga och heta öknen, byggs små hyddor vars tak ska täckas med grenar eller kvistar som inte får ligga tätare än att himlen ska vara synbar. En bar himmel ser nämligen likadan ut i dag som den gjorde för runt 3 000 år sedan, och så är ett sammanhang skapat lika enkelt som självklart. Traditionen uppmanar dessutom till att inta åtminstone ett mål mat om dagen i den lilla hyddan.

EASY SOUTH

#3, 2015

Eli Göndör

På en av Södermalms bakgårdar samlas vi efter gudstjänsten i en sådan hydda. Unga och gamla, kvinnor och män. Det serveras mat och sprit. En stund i löv hyddan utan en anständig whisky till hands räknas inte. På stora fat ligger olika sorters kakor och smörgåsar i små högar, och för barnen finns det läsk. Berättelsen om den mödosamma vandringen genom den karga öknen är i centrum. Ett par whiskypinnar senare kan alla glatt konstatera att vi faktiskt var och en på sitt vis är länkar i den långa arvskedja som går att spåra tillbaka till den 40-åriga ökenvandringen. Naturligtvis är 40 år ett symboliskt tal för en generation. En generation fostrad till slavar behövde bytas ut mot en ny fri och självständig generation för att skapa nya förutsättningar i ett nytt land. Naturligtvis blir även integration en del av samtalet, och därmed får också förflyttningarnas betydelse för kulturell utveckling ny innebörd. Många av de som sitter där med mig och eftertänksamt tuggar på sin mat, som de tacksamt sköljer ner med en sträv whisky, har i generationer bakåt flyttat och börjat om gång efter annan. En del är gamla. I deras inre finns minnen av livs öden som skulle överträffa den vildaste fantasin. De har levt hårda och mödosamma liv, men religionen har varit deras portabla fosterland som legat likt en stabil grund att börja något nytt på, oavsett var i världen det har varit. I lövhyddan står tiden stilla för en kort stund. De som sitter i den kopplas osökt till en tid och ett öde långt bort från kaféerna och gatubruset nere vid Mariatorget. Och kanske är det just det som frukost ätarna utanför Petrus bageri försöker skapa i det djupt religiösa Södermalm, där solen lyser mer än någon annanstans i Sverige. #

2NCVU HÒT ɆGT CHHÀTGT Nu har vi satt spaden i jorden för att bygga framtidens Huddinge. Efter en period av tillväxt och noggrann planering har vi bytt skissblocken mot bygghjälmar. Är du redo att ta nästa spadtag med oss?

Huddinge bygger samlar projekt som visar hur kommunen växer i takt med regionen. Kraftigast tillväxt visar de tre områdena Flemingsberg, Kungens kurva och centrala Huddinge. Här växer attraktiva boendemiljöer

fram i närhet till shopping och UGTXKEG UCOV IQF MQNNGMVKXVTCˬM och välkomnande grönska. Starka satsningar görs på en utbyggd infrastruktur, bland annat i form av Spårväg syd, Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm.

Läs mer om Huddinges utveckling på huddinge.se/bygger

Nu gäller presentkortet i våra butiker, caféer, restauranger och på IKEA Kungens Kurva. Presentkortet kan köpas på presentkortsgallerian.se och i Kungens Kurva Shoppingcenters huvudentré.