Fotografisk Tidskrift 3 2012

Belönat sportfoto av viktor johansson de vill slippa namnge fotografen

-----------------

säljsnack – så marknadsför du dig själv

-----------------

Fotografisk Tidskrift #3–2012

portfolion

3 | no 3/2012

viktor johansson

»

»det är skönt att plåta idrottsmän. De går in och gör sin grej, och man kommer rakt in på essensen hos den personen« säger Viktor Johansson, som tog bildsviten på simhopparen Christoffer Eskilsson till en sportfotouppgift på Nordens Fotoskola. Han fascinerades av det driv som krävs för att nöta teknik, styrka och uthållighet dag ut och dag in.

namn Viktor Johansson ålder 24 bor Stockholm aktuell Bilderna på Christoffer Eskilsson har belönats i två stora internationella tävlingar och visas just nu på Fotografiska i Stockholm (till 31 juli) och Saatchi Gallery i London (till 22 juli). fotografisk tidskrift | 4

kristina sahlen

hej

Peter Wiklund TF Redaktör

nytt om utbildningar och kurser Mejla oss på redaktion@sfoto.se

Hur svårt kan det vara?

Jag blev nyligen tillfrågad om jag vill visa några bilder ur en av mina bildserier på en amerikansk konstblogg. Och det ville jag ju absolut, och såg då att redaktören ville att jag själv skulle skriva något om bilderna. Mellan 400 och 700 ord ville han ha, och visst – hur svårt kan det vara? Jag menar, jag vet ju vad mina bilder handlar om och jag försörjer mig som skribent.

Men inte var det bara att låta fingrarna dansa över tangentbordet för att få ihop den texten. Nänä, det satt långt inne. Efter en bra stunds funderande hade jag kommit fram till att det som kändes mest naturligt att skriva var »I love making new pics.« Fast jag tror inte han hade nöjt sig med det (även om jag inte testade).

En hel del tankemöda senare hade jag i alla fall fått ihop 400 engelska ord

Det kändes som en seger – men också nyttigt, att tvingas tänka igenom och sätta ord på det som jag har gjort. om bildserien. Vilket förstås kändes som en seger – men också väldigt nyttigt, att verkligen tvingas tänka igenom och sätta ord på det som jag har gjort.

Jag kom att tänka på det här när jag intervjuade Lars Tunbjörk (se sid 12).

Det kan inte vara lätt få ihop en korrekt, intressant och säljande beskrivning av sitt projekt för att kunna blidka stipendiegruppen på Bildkonstnärsnämnden.

Här intill kan du se några av de planerade kurserna som du kan gå i höst…

Ett tips till arrangörerna SFF&CFF är att ordna en sådan kurs också – »Så gör du en projektbeskrivning«!

Att överhuvudtaget bli bättre på att sälja in sig – oavsett om det handlar om stipendier, uppdrag eller att värvas till en agentur – är något som är aktuellt för många fotografer i dag. Läs mer om marknadsföring i vårt stora reportage i det här numret.

Jag såg just en undersökning från Photoshelter, ett amerikanskt företag som hjälper fotografer med digital marknadsföring. Undersökningen handlar om vad fotografkunder vill ha, och hur de hittar de fotografer som de anlitar.

Det allra vanligaste sättet att hitta en fotograf är att be en kollega om en rekommendation. Vilket jag själv, som regelbunden uppdragsgivare, mycket väl kan hålla med om. Det är ett snabbt och tryggt sätt att hitta rätt. Vilket då betyder att nätverkandet är ytterst viktigt för dig som fotograf – att se till att många känner till dig och är beredda att rekommendera dig till någon annan.

Näst efter rekommendationer väljs fotografer ut genom att köparna kontaktar en agentur eller – och det är intressant – genom att de kontaktar någon fotograf som har skickat reklammejl direkt till dem. Om Photoshelters undersökning stämmer är mejl i så fall en både billig och effektiv marknadsföringsmetod. Ingen dålig kombination.

Ha en underbar sommar!

Här kan du beställa (gratis!) Photoshelters undersökning: www.photoshelter.com/mkt/research

Äntligen utbildning och certifiering Nu har vi en bra lösning på avancerad utbildning i digital bildbearbetning – och därmed certifiering och »Alogga«.

Vi skapar en ny kurs och våren 2013 räknar vi med att köra vi igång. Så här kommer det att bli: Kursen kommer att gå på distans över internet. Den kräver att man har grundläggande förkunskaper i Photoshop, egen programvara och tillgång till bildskärm och skrivare av god kvalitet.

Hur lång tid det tar att genomföra kursen är individuellt, men om man tänker göra detta på kvällar och helger vid sidan av arbetet, så tar det nog ett par månader. Man är inskriven på kursen tills man klarat provet. Som medlem i förbundet får man sedan använda »A-loggan«.

Prislappen är inte satt ännu, men det kommer att röra sig om ungefär 8000 kronor, inklusive auktorisering, exklusive moms.

Privatistprov med självtest Måste man gå kursen eller kan man göra auktoriseringsprovet direkt?

Ett »Privatistprov« som vid godkänt resultat ger auktorisering och »A-loggan« kommer också att erbjudas.

Att göra provet utan kurs kommer att kosta ungefär 3000 kronor exklusive moms.

För att få en hint om var man ligger kunskapsmässigt skall man kunna göra ett gratis självtest på internet. Detta är ett stort antal slumpgenererade frågor och resultatet ger en indikation om hur

stora kunskaper man redan har och om de borde räcka för att klara ett auktoriseringsprov. Sen är det givetvis upp till var och en att avgöra om man vill gå kursen eller testa att göra provet direkt.

Från ax till limpa En del undrar om det inte går lika bra att certifiera sig genom Adobe eller någon kurs på ett fristående utbildningsinstitut. Det kan säkert fungera som ett bra komplement, men vår kurs börjar redan i den digitala kameran, skannern och bildskärmen för att sedan gå via Photoshop till skrivare, tryckerileverans och webbpublicering. Från ax till limpa kan man säga.

För att vara digital bildleverantör skall man förstå och behärska hela kedjan.

Kortare kurser i höst Håll utkik efter höstens kurser från SFF och CFF. Som medlem i SFF eller CFF går du kurserna till medlemspris.

Mer information, pris och datum kommer att publiceras på webben i början av hösten.

Planerade kurser:

> Digital bildbearbetning, 2 helger i Malmö > Digital bildbearbetning, 2 helger i Stockholm > Digital bildbearbetning, 2 helger i Göteborg > Fortsättningskurs Digital bildbearbetning, Stockholm > Lightroom, Stockholm > Filmredigering, Stockholm > Artist book, Stockholm > Att samla fotografi, Stockholm > Hemsida i Wordpress för nybörjare, flera orter > Wordpress och sökoptimering, flera orter fotografisk tidskrift | 6

www.rajalacamera.se

En av nordens största Canon Pro dealers

Nikon D800

Canon EOS 5D Mark III

Rajala Pro Shop pålitlig kameraleverantör sedan 1919.

EOS 5D Mark III är en digital systemkamera med 22,3 mp fullformatssensor med 61-punkters autofokus och 6 b/s.

Spela in högkvalitativ Full HD-video, med manuell kontroll över allt från bildhastighet till ljud.

Swedish Chameleon

GITZO

Manfrotto

Skapa exceptionella bilder med banbrytande D800.

Sensorn i FX-format med 36,3 megapixlar och klassledande autofokussystem ger dina bilder djup och en oöverträffad detaljnivå. D-Movie i full HD-kvalitet ger dig stor flexibilitet att dela med dig av filmer i hög kvalitet.

Rode

Slik

Rajala Pro Shop Stockholm

Rajala Pro Shop Malmö

Besöksadress: Herkulesgatan 11 Post nr: 111 52 STOCKHOLM Tele: 08 - 789 45 00 Mail: info@rajalacamera.se

Besöksadress: Drottninggatan 36 Post nr: 211 41 MALMÖ Tele: 040 - 12 13 06 Mail: malmo@rajalcamera.se

Tamrac

Sandisk

Att resa in som journalist i Nordkorea är inte självklart. Jag släpptes in med turistvisum, och blev inte ertappad av regimen. Bilden är tagen utanför världens största mausoleum, i Pyongyang.

Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad. Fotografi: Åke Ericson

Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 Stockholm Tel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se

agnes thor

Mitch Dobrowner

ann-sofi rosenkvist

16

Innehåll

Portfolio / Viktor Johansson / 1

34

10

Hej / Peter Wiklund »Hur svårt kan det vara?« / 7 Aktuellt / Prisvinnare och auktionshöjdare / 10 Gästen / Kerstin Stickler »Suck, vad amerikanskt allt blev« / 11 5 frågor / Lars Tunbjörk vill se fler stipendieansökningar / 12

»Det första besökaren

Bokrecensioner / Simon Berg, Adam Bartos, Anders Petersen / 14

ska mötas av är det som särskiljer dig.« sidan 16

SÄLJ DIG SJÄLV / Marknadsföringen som går hem / 16 Turné / sff möter fler bildanvändare i höst / 24 Juridik / Inga fotografnamn på de nya sedlarna / 26

Praktisk teknik / Bilder för surfplattor / 28 anna rut fridholm

Debatt / Många vill slippa ange fotografens namn / 31 Medlemssidor / Inspiration i koncentration / 32 Juridik / Kräver Trafikverket på flera miljoner / 33 Ordfört / »Jag är ett genusperspektiv« / 33 Festivalsommar / Många fotofestligheter i Europa / 34

12 9 | no 3/2012

Mitch Dobrowner

aktuellt

Sveriges första professor i Bildjournalistik

John Kimmich-Javier har utnämnts till professor i bildjournalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Han har undervisat vid Mittuniveritetet till och från i fem års tid, samtidigt som han har haft kvar sin professorstjänst i Iowa, USA. Den svenska professuren innebär att han nu flyttat hit sina bopålar permanent.

Mittuniversitetet är först i Sverige med en högskoleutbildning i bildjournalistik och i höst startar även ett internationellt masterprogram i ämnet, initierat och framtaget av John Kimmich-Javier i samarbete med Anna Gullmark. Den senare har dock lämnat Sundsvall för ett uppdrag som chef för fotoenheten på Malmö Museer.

Tornado Alley av Mitch Dobrowner

Stormiga bilder belönade I förra numret kunde du läsa Karl Ove Knausgårds text till Thomas Wågströms himmelsbild, aktuellt ur boken Allt som är i himmelen.

Moln fascinerar fler än dessa båda, bland andra den amerikanske fotografen Mitch Dobrowner som nyligen fick priset L’Iris d’Or (Sony World Photography Awards). Hans vinnande svartvita bildserie föreställer stormmoln i området med det passande namnet Tornado Alley.

Förstapriset bestod av 25 000 dollar och en massa fotoutrustning. Nu kommer Dobrowner arbeta vidare med vildsint natur; antagligen riktar han kameran mot vulkaner nästa gång.

Fler bilder på www.worldphoto.org

I slutet av maj delades 177 stipendier ut och några tillföll fotografer: Peter Gerdehag (98 000 kr i fem år), Lars-Olof Hallberg (98 000 kr i fem år), Anne Eriksson (80 000 kr i två år), Nils Petter Löfstedt (70 000 kr) och 50 000 kr vardera fick Åke Eric Eriksson, Cecilia Grönberg, Martina Holmberg, Per Klaesson, Per Lindström, Misha Pedan, Lars Säfström, Ahmet Unver och Hendrik Zeitler.

Ansökningsomgången inför nästa år börjar den 20 augusti och pågår en månad.

Kamera för nästan 20 miljoner Nytt världsrekord i grenen »dyraste kameran«: ett exemplar av Leica 0-serien, en testkamera från 1923, såldes vid en auktion i Wien för inte mindre än 19 445 400 svenska kronor.

Fotobokspriset – anmäl din bok nu

maria friberg

Stipendier från Sveriges författarfond

Still lives #3 var populär på Bukowskis.

klubbade bilder Maria Fribergs fotografi Still lives #3 från 2004 såldes för 330 000 kronor på Bukowskis auktion i slutet av maj – en bra bit över utropspriset. Även Maria Miesenbergers fotografi Utan titel/Ohne titel såldes under auktionen och klubbades för 110 000 kronor.

Fotografiet är ur Miesenbergers fotobok Sverige/Schweden som vann Svenska Fotobokspriset 2011.

Ingen av dem nådde dock upp till Nick Brandts nivå. Den som köpte hans elefantporträtt fick punga ut med hela 650 000 kronor. Plus provision.

Nu är det dags att anmäla sig till Svenska Fotobokspriset 2012! Tävlingen är öppen för alla fotoböcker som getts ut under 2011 och 2012, förutsatt att de inte har nominerats tidigare. Juryn nominerar fem av de inlämnade fotoböcker och avslöjar vilka de är på bokmässan i Göteborg.

Vinnaren av Svenska Fotobokspriset presenteras under festliga former den 24 oktober i Stockholm. Första pris är 30 000 kronor och de fyra övriga nominerade får 10 000 kronor vardera. Anmäl dig senast 27 augusti via formuläret på www.sfoto.se/ svenska-fotobokspriset-2012.

Där kan du även läsa om urvalsprinciperna och vilka som ingår i årets jury. fotografisk tidskrift | 10

kerstin stickler

mats bäcker

gästen

Kerstin Stickler AD på Föräldrar & barn

tonje bØe birkeland

Midsommar – då tar fotografen ledigt under mina år som ad och formgivare, framför allt på tidningen Föräldrar & barn, har jag hittat mina favoritfotografer. De som jag vet levererar precis det jag vill ha. De riktigt söta bilderna på den första tiden med babyn, de varma reportagebilderna på familjer som det kanske inte alltid gått så bra för, och så de där roliga bebisbilderna jag kan sitta och le åt. Jag vet precis vem jag ska ringa för den där speciella känslan.

Men så finns där stora svarta hål och de heter: påsk, midsommar och julafton.

Full koll på ny nordisk fotografi får du i Göteborg.

utställningar Mats Bäcker Malmö Museer, Malmö 20 maj–2 september Bernt-Ola Falck NevaBooks, Rimforsa 19 maj–29 juli Lee Friedlander The National Museum of Photography, Köpenhamn 8 juni–1 september Hans Von Schantz The Finnish Museum of Photography 16 maj–31 juli Viktor Johansson Saatchi Gallery, London 25 april–22 juli

Christer Strömholm International Center of Photography, New York 18 maj–2 september Sally Mann Fotografiska, Stockholm 1 juni–30 september Finn Larsen Dunkers Kulturhus, Helsingborg 23 mars–23 augusti Frederick Wilfred Museum of London, London 16 juni–8 juli Thomas Wågström Swedish Photography, Berlin 1 juni–14 juli

Årets bild Ny Nordisk fotografi 2012 Galleri Kontrast, Stockholm Hasselblad Center, Göteborg 16 juni–19 augusti 8 juni–19 augusti Bruce Davidson Erich Hartmann Fotomuseet, Sundsvall B.A.Z Amerika Haus, München 30 juni–15 september 29 maj–27 juli Lotta antonson, John R Johnsen yngve baum, The National Museum of stina brockman Photography, Köpenhamn Marabouparken, Sundbyberg 22 maj–22 september 31 maj–26 aug

11 | no 3/2012

Amerikanska fotografer verkar jobba dygnet runt, året om. Men jag vill ha svenska bilder. Med män­niskor i svenska miljöer.

Det är samma sak varje år. Vi sitter på redaktionen i mars och planerar sommarens nummer. Vi vill göra en midsommarfest med blommorna, lekarna, maten, allt med baby i fokus. Ute är det fortfarande snö så det går inte att låtsas att det är sommar hur mycket vi än skulle vilja, utan vi blir hänvisade till bildbyråerna.

Jag söker på »midsommar«, »baby«, »familj«. Jo, det dyker upp några bilder, fast inte någon med den glada bebisen i fokus. De flesta bilder är tagna på människor som vänder ryggen till. Jag tänker om och söker bara på »baby«, »sommar«. Oj, vad många träffar! Jag börjar bläddra. Vad är det för konstiga kläder, bort! Vilka märkliga blommor, sådana har vi inte i Sverige. Bort! Äsch, jag tar den bilden vi använde för två år sedan. Den funkar.

Semestern kommer och går, och i augusti är vi tillbaka på jobbet. Det är dags att planera för hösten och julen. Ja, vi är mitt i det ljusa och gröna, men jobbar man på månadstidning gäller det att planera jobben i god tid. Ett år stod chefredaktören och bakade pepparkakshus i augusti. Det var en riktigt varm och fuktig sensommar så fotografen fick vara snabb med att ta sina bilder innan pepparkakshusets väggar böjde sig i värmen.

Att få den rätta julkänslan i augusti är svårt och jag är åter hänvisad till bildbyråerna. Jag går in och söker på »baby«, »jul«, »familj«. En lite oskarp bild som går i gult poppar upp men i övrigt, suck, vad amerikanskt allt blev. Etniskt korrekt. En vit, en asiat, en afroamerikan plus en äldre person med vitt hår.

Ingen tomte dock. Hittar en bild med en familj som skulle kunna fungera, fast problemet är att de poserar på heltäckningsmatta framför en öppen spis dekorerad med en julstrumpa.

Här i Sverige har vi inte julstrumpor. Här kommer den »riktiga« tomten, så där lagom efter Kalle Anka och knackar på och frågar: Finns det några snälla barn här? Det finns oftast massor av snälla barn. Men var finns proffsfotograferna?

Det som händer när svenska fotografer inte levererar dessa bilder till bildbyråerna är att jag oftast blir hänvisad till just amerikanska fotografer och deras bilder. De verkar jobba dygnet runt, året om. Men jag vill ha svenska bilder.

Med människor i svenska miljöer. Så snälla, ta med kameran till familjefesten.

Jag lovar att det kommer att betala sig.

anna rut fridholm

5 frågor

Lars saknar dokumentära ansökningar NAMN Lars Tunbjörk Vad Fotograf och styrelseledamot i Sveriges bildkonstnärsfond sedan april 2011. nya stipendiater Carl Johan Eriksson, José Figueroa, Jacqueline Hellmann, Erik Holmstedt, Hannah Modigh, Simon Rydén, Johannes Samuelsson och Thomas Wågström fick projektstipendium i mars. Är det du som bestämmer vilka fotografer som får stipendier nu?

– Nej, så enkelt är det inte. Jag har

väl i och för sig huvudansvaret för att läsa ansökningarna från fotografer, men vi är en stor grupp och det är alltid flera som går igenom materialet.

Så jag bedömer även sökanden inom andra konstarter.

Vilka fotografer är det som ansöker?

– Oj, jag kan inte peka på en speciell grupp. Det är en väldig variation, både på inriktningar och åldrar.

Men är det något du saknar?

– Ansökningar. Alltså att fler söker. Det kände jag när vi gick igenom materialet till projektstipendierna.

Jag vet att det görs mycket bra, som skulle hålla i den här bedömningen.

Jag skulle också gärna se fler dokumentära projekt. Det var ganska få sådana.

Varför är det inte fler som söker då?

– Jag kan tänka mig att sviktande självförtroende kan vara ett hinder; »nej, det här håller nog inte…«.

Kanske är det ett svenskt drag. Och att det saknas dokumentärt beror nog på att en del tror att stipendierna riktar sig till dem som arbetar »konstnärligt«. Men det är ju fel.

Berätta, hur gör man för att passera nålsögat hos er?

– Haha, det finns ingen enkel genväg. Starka arbetsprover förstås, men en del fotografer skulle kunna arbeta lite mer med sina projektbeskrivningar och skriva lite fylligare.

Där märks det att många som gått konstskolor har lärt sig berätta om sina verk på ett bra sätt. /Peter Wiklund

Följ uppmaningen och sök! www.konstnarsnamnden.se fotografisk tidskrift | 12

Vi har framkallat film sedan 1983.

Det tänker vi fortsätta med.

Vi säljer naturligtvis film också.

ETABL. 1983

Fotokopior • Filmframkallning • Canvas • Filmförsäljning • Fotoböcker • Ljuslådebilder Utställningsbilder • Utställningssystem • Vepor • Fotoprintar upp till 140 cm x 300 cm • Roll-up

Brahegatan 38 Stockholm Tel 08-665 68 00 www.diabolaget.se

ETABL. 1983

Torshamnsgatan 39 Kista Tel 08-703 96 30 www.diabolagetkista.se

Sådant Simon ser Simon Berg III

böcker

blackbook publications

det är en lysande idé att distribuera bilder på det här sättet. En kartong, stor som en utspärrad manshand, med ett fack innehållande 42 fotografier, 10x12 centimeter stora, som betraktaren kan ta ut, bläddra bland och kanske sätta upp någonstans om så önskas, ger känslan av att ha fått en skatt i sin hand.

Vissa fotografer, den nyblivne Hasselbladspristagaren Paul Graham till exempel, klär med hjälp av ljus, estetik och komposition upp vardagen i söndagskläder och ger den ett skimmer som fångar det gudomliga och överjordiska i vanligheten. Berg gör

tvärtom. I hans förra bok Apan är rädd, vid gud en fenomenal titel, beskrevs hans arbete med: »Ur sprickorna från den civiliserade fasaden sipprar en annan historia fram.« Bergs blick är kärleksfull och nyfiken och uppdraget han tycks ha givit sig själv – att upptäcka det icke-civiliserade hos den civiliserade människan – är utmärkt.

Bilderna visar oss en värld av vardagliga, osköna och blixtupplysta detaljer. Motiven är till exempel en trasig ram någon försökt laga med tejp, ett knä med blåmärke, en söndrig reflex uppskruvad på en pinne, en mun som ler där en av tänderna har en gul prick, en kran med kalkfläckar, två bortglömda och intorkade frukter, konstgjorda blommor i 80-talsstil (finns det något sorgligare?!) och det som inget konstfotoprojekt kan klara sig utan: nacken på en ung kvinna med slarvigt uppsatt hår.

Och låt oss ta den där nacken eller

nackens hud, för det är i skildringen av hud som man enklast kan avgöra att det här är en viss typ av konstfoto.

En polarisering har skett där reklam och även andra bilder som omger oss har retuscherat hud till en oigenkännlig, plastig yta. Konstfotot har under tiden gått åt et motsatt håll och visar hud med leverfläckar, små hår, skäggstubb och röda plitor – naturlig hud har sin egen motståndsrörelse i konstfotot och Berg är en del av den, en del av en vilja till äkthet.

hellre än den bildpoesi jag tror är målet.

Jag har en teori om att varje begåvad fotograf måste passera vissa utvecklingsfaser. Något sker med fotografer som är genuint intresserade av att skildra världen när de börjar behärska mediet och får tillgång till utrustning.

men, och nu kommer invändningarna, detta till trots så tycks det mig som om Berg zoomat in för mycket (helt metaforiskt då – han använder förmodligen fast objektiv) och gått för nära detaljerna. Medan bilderna i Apan är rädd är nära men ändå tillräckligt generösa för att lyckas bygga sin egen historia så är bilderna i III avhuggna meningar fotografisk tidskrift | 14

»Berg hittar

» De avport-

det vilda som tränger sig fram, och dess inverterade skönhet.« En av dessa faser är att nästintill maniskt peka ut detaljer i en lekfull anda av »wow, jag ser saker och så här ser de ut på bild!« Det är kul men framstår för en betraktare som omoget och det är mitt intryck av den här bildserien. Nu är inte Berg någon ny fotograf, han har en examen från Högskolan för fotografi och han borde ha lyckats fylla fotografierna med något ytterligare. Jag saknar spänning. min andra invändning har med omgivningen att göra. Det ska fan vara fotograf i vår tid när det finns en app för mobilkameror som adderar det här ultraverkliga, socialrealistiska som Berg och andra konstfotobilder också har. På inget vis menar jag att de apptagna bilderna är av samma kvalitet, men det är som att fotografen ännu mer nödgas stötta sina bärande, berättande element när ögat är så uttröttat av det vardagliga. Även om jag inte tycker bilderna håller för bok så charmas jag av Bergs undersökningar, ett slags närgående beskrivningar av människoapan och ting i hennes närmsta omgivning.

Hon är rädd att visa sig som den hon är, men Berg hittar det vilda som tränger sig fram, och dess inverterade skönhet.

Jag misstänker att Berg har ett förstklassigt öga, han borde kräva mer av det.

rätterade har en märklig intensitet i blicken.«

Nostalgi i oväntad form Adam Bartos Darkroom steidldangin

Ah, fixlukten! Adam Bartos nya bok är en nostalgitripp av stora mått. I klara, skarpt dokumenterande – och upplysta! – bilder visar han delar av olika fotografers mörkrum. Här hänger negen på tork, framkallningsskålarna är tömda och förstoringsapparaterna upphissade.

Arbetsrum på väg att användas – eller är de övergivna?

Som bok betraktad är den rätt… oväntad. Utan minsta antydan till förskönande skimmer (nostalgikänslan kommer helt och hållet av innehållet, inte formen) presenterar han i stort format de ganska stökiga miljöerna. En rasande snygg bok, med bilder som inte är så snygga i sig. Klart charmigt.

Mörkrummet har en intressant roll i fotografins historia. I det dunkla röda ljuset stängdes omvärlden ute, och inne i

bubblan växte bilderna fram.

Arbetsmomentet med att fixa bilderna lever ju såklart kvar, fast när det sker vid skrivbordet är det instängda momentet borta. Lite av magin också. I alla fall känns det så när nostalginerven triggas, som av den här boken. / Peter Wiklund

Hänsynslös ödmjukhet Anders Petersen SoHo mack / photographers’ gallery Det är något med ögonen. De avporträtterade har en märklig intensitet i blicken. Man kan ana sig till en intensiv fotograf bakom kameran.

En fotograf som etablerar kontakt med en hänsynslös ödmjukhet. Som använder sig av människors trånad och längtan efter att bli sedda.

Och som ger tillbaks bilder av glädje, förundran, utlevelse och sorg. Vi får se bilder på kabaré­

artister, familjer, affärsmän och kärlekspar.

Under en månad 2011 fotograferade Petersen i Soho, de gamla showbusinesskvarteren i centrala London som »artist in residence«. Nyfikenheten, närheten och snabbheten är desamma som i bilderna från 60-talets Café Lehmitz. Det som tillkommit är ett annat ljus, blixt, och ett intresse för ting som han lyckas ge en surrealistisk laddning. Som bilden med den orientaliska mattan och tvättmaskinen eller de vilt kopulerande leksaksdjuren i en påse.

Det är en vacker bok, formgiven av Greger Ulf Nilsson.

Omslaget är i grått linne med handtextad titel präglad på omslaget. En aning crême-färgat papper i inlagan och en layout som vid första anblicken kan se lite slarvig ut men som naturligtvis är mycket exakt. Stor omsorg om detaljerna, som svart tråd i trådbindningen! /Tommy Arvidson

www.photokina.com

/Jenny Maria Nilsson

KÖLN | 18 – 23 SEPTEMBER

ETT MÅSTE FÖR ALLA PROFFS. Experter från industrin och handeln, tillverkare, leverantörer, proffs och fotoentusiaster: alla träffas på branschens ledande globala mässa. Dra nytta av den samlade fackkompetensen och passa på att utöka ditt nätverk och informera dig om aktuell teknik och de senaste trenderna på nära håll. Ingen annan mässa samlar så mycket teknologi, ingen annan plattform täcker så väl hela flödet när det gäller bilder: från ögonblicket när bilden tas via bildbearbetningen till det färdiga resultatet.

nline jetter o Köp bil a upp till ar och sp

37 % !

na.com

hotoki

www.p

Välkommen till photokina 2012 !

Swedish Fair & Trade Service AB · Kölnmässans representant i Sverige Tel: 08-667 8500 · www.swedishfairtrade.se · info@swedishfairtrade.se

15 | no 3/2012

PK12_198x130_Fotografisk Tidskrift_SE.indd.indd 1

18.05.12 10:59

alicia swedenborg

Sälj dig själv!

Marknadsföring har blivit allt viktigare för fotografer. En hårdnande marknad gör att det krävs att du säljer in dig själv.

Bokstavligen. Det är inte din fotokompetens som är det främsta konkurrensmedlet – utan din personlighet och det du kan leverera utöver själva fotograferingen. text peter wiklund bild alicia swedenborg och agnes thor fotografisk fotografisk tidskrift tidskrift| 16 | 16

17 17 | no | no 3/2012 3/2012

»Kanske är det någon porträttfotograf som kan göra som min frisör gör: erbjuda alla sina kunder ett glas champagne eller vin.«

Bra bilder är numera närmast en hygienfaktor och det gäller istället att hitta något som går utanför själva fotograferandet som gör dig unik, som skiljer dig från andra.

– Kanske är det genom att bjussa på dig själv och vara mer personlig, eller så är det genom att leverera något oväntat i samband med bilderna. Eller att du regelbundet skickar ut små fotograferingstips som dina kunder själva kan ha nytta av.

– Vad som passar bäst varierar väldigt mycket, kanske är det någon porträttfotograf som kan göra som min frisör gör: erbjuda alla sina kunder ett glas champagne eller vin. Nu är det ju inte så många som är sugna på det i frisörstolen mitt på dagen, men bara erbjudandet i sig är ju väldigt attraktivt!

Visst är det allra bäst om detta unika är något som kunderna verkligen efterfrågar, men det är inte helt nödvändigt.

– Det kan också handla om att bygga upp ett varumärke, att just särskilja dig så att du blir uppmärksammad och ihågkommen.

Gunilla Bergh Bidemar understryker ivrigt vikten av att bestämma sig för vad som ska vara speciellt och unikt – och att se till att det syns i alla sammanhang.

– På hemsidan ska det till exempel vara samma fokus som i all annan marknadsföring; bilderna

måste balanseras mot resten av erbjudandet. Det första besökaren ska mötas av är det som särskiljer dig. Det som gör att han eller hon kommer ihåg dig.

Hon nämner storytelling som en bra metod, det vill säga att berätta en historia om sig själv och sin verksamhet som ger ett färgstarkt intryck och därmed lättare att komma ihåg. Glassmärket Ben&Jerry’s är en klassiker i det sammanhanget, med deras historia om hur två hippie-grundare började göra goda glasser baserade på enbart ekologiska råvaror. En historia och ett varumärke som lever vidare, trots att de har hunnit bli uppköpta av multinationella Unilever.

– Facebook och Twitter ger fantastiska möjligheter att sprida den typen av varumärke. Men för att vara med där måste du känna att du kan vara i stort sett dagsaktuell. Mediet sätter förväntningar. Jag Erika Gerdemark

Kanske är det osvenskt, kanske beror det på tradition och att marknaden har förändrats. I vilket fall som helst är det många fotografer som får något bekymrat i blicken när marknadsföring kommer på tal. Det är något som skaver lite, något man mycket väl vet att man borde satsa lite mer på, men som ack så lätt blir nedprioriterat.

Det går att hitta anledningar till varför det är så här, men låt oss strunta i det. Vi tittar istället på vad som går att göra för att ta tjuren vid hornen och börja sälja sig själv. För det är just det som det handlar om – att sälja något annat än din förmåga att ta bra bilder, till exempel istället din personlighet.

Det slår nämligen Gunilla Bergh Bidemar bestämt fast. Hon är lärare på Berghs School of Communication och arbetar som reklamkonsult i olika sammanhang. Förra året höll hon en fullbokad kurs på temat »Marknadsföring för fotografer« i sff:s regi.

– Det är inte grundtjänsten – alltså de bilder du tar – som du kan konkurrera med. Det finns alldeles för många som kan ta bra bilder och även om du skulle vara snäppet bättre än de flesta andra så är det för svårt att få kunden att förstå det, säger hon.

Tre tips från Gunilla

1) Skapa allianser. Många fotografer får uppdrag via journalister, men se till att även försöka bjuda tillbaka. Den typen av nära samarbeten är ytterst viktiga.

2) Bjud på kunskap. Lägg ut fototips på hemsidan eller bloggen, och kontakta till exempel lokaltidningen och erbjud din expertkunskap till en artikel om ”Så tar du bättre julbilder”.

3) Gör en marknadsföringskalender.

Notera vilka du vill nå, vad du vill säga, vilka kanaler du ska använda, när du ska göra något och vad det får kosta.

Mer om Gunilla: www.engagemarketing.se

har valt att inte använda Facebook för mitt företag, eftersom jag inte kommer kunna göra så frekventa uppdateringar.

Här kommer hon in på ett annat spår, något hon tycker är ytterst viktigt för fotografer som i väldigt många fall är ensamföretagare och har en klart begränsad budget för marknadsföring: – Det är viktigare att lägga ner tid än att lägga ut pengar på marknadsföring i de här sammanhangen.

Avsätter du en halvtimme per dag på marknadsföring så finns det ett mycket mindre behov av att köpa annonser eller betala för reklam på annat sätt.

Tiden kan du dels ägna åt att på klassiskt manér ta kontakt med kunder och komma ut och visa din portfolio, men också åt att göra de där uppdateringarna på sociala nätverk – eller att vara aktiv på diskussionsforum.

– Om du till exempel arbetar som bröllopsfotograf finns det ju en del stora sajter med forum – där ska du naturligtvis se till att gå in och skriva inlägg, så att ditt namn och ditt engagemang syns.

När det gäller att visa portfolion har hon också ett tips: nämligen att regelbundet bjuda sina befintliga kunder på lunch och be dem komma med synpunkter på portfolion.

– Det ger flera vinster på en gång: de känner sig betydelsefulla – vilket de är – och er relation stärks, samtidigt som du säkert får in värdefulla tips som kan leda till en mer säljande portfolio.

Men även om det är en stor del av marknadsföringen som går att sköta genom att skjuta till tid istället för pengar, så konstaterar Gunilla Bergh Bidemar att det mycket väl kan finnas anledning till att köpa in tjänster kring marknadsföringen.

– I det avseendet tycker jag att många fotografer verkar tänka lite snävt i dag. Det är ju i princip ingen som tvekar inför att köpa in bokförings­ tjänster – trots att det skulle gå att göra själv – och på samma sätt bör man överväga att köpa in reklamkompetens.

Hon nämner sökordsoptimering som exempel, något som hon ser som en självklarhet för foto­ grafer.

– Är du intresserad av det ska du absolut ta dig an det själv, men annars är det bara att köpa in den tjänsten. På samma sätt som du köper in bokföringstjänsten.

fotografisk tidskrift | 18

Bild > Alicia Swedenborg

Alicia Swedenborg

Alicia Swedenborg, bröllopsfotograf i Stockholm, konstaterar att »personligheten är lika viktig som fotona«.

Hon har valt att sälja »upplevelsen att bli fotograferad«.

V

ägen till att bli fotograf var sannerligen inte spikrak för Alicia Swedenborg. Dagen efter studenten flyttade hon från den småländska uppväxtorten till Stockholm – för att bli dansare. Hon kom in Balettakademin, men efter ett drygt år skadade hon knäna och kunde inte fortsätta med dansen.

– Det var mitt allt då, så jag tog det oerhört hårt och gick in i en utmattningsdepression. Jag var sjukskriven länge, men kände till slut kreativiteten komma tillbaka i takt med att jag mådde bättre, berättar hon.

Hennes terapeut föreslog att hon skulle testa foto, och »det klickade direkt«, som Alicia uttrycker det. Det var ett uttrycksmedel som passade henne 19 | no 3/2012

perfekt. Hon läste sig till tekniska kunskaper via amerikanska bloggar och genom att vara assistent några olika fotografer.

– När en granne skulle gifta sig frågade hon om jag inte kunde ta bilderna, eftersom hon visste att jag var fotointresserad. Jag nappade så klart och kände när jag var på bröllopet att jag hittat helt rätt – det var det här jag skulle hålla på med!

Med den enda bröllopsfotograferingen i bagaget bokade hon en plats på den stora Bröllopsmässan på Grand Hôtel i Stockholm. Hon plockade med sig sin tv från vardagsrummet och lät ett bildspel rulla.

– Jag hade ju bara ett halvdussin bilder som jag var riktigt nöjd med, men det stod och rullade och funkade överraskande bra. Så fort någon kom och

tittade såg jag till att gå fram och ta kontakt direkt.

Jag hade redan bestämt mig för att jag skulle sälja in mig som person. Att låta fotograferingen bli en upplevelse – och att det var det som bröllopsparen skulle köpa.

Hon förklarar sin metod med att hon tänkte igenom vilka som är hennes styrkor, eller hur hon kan skapa konkurrensfördelar.

– Jag är en väldigt pratig och sprallig person, så det är något som jag gärna visar. Jag tycker det är roligt att vara med på bröllopen och fotografera, vilket jag försöker förmedla.

– Dessutom så vände jag min bristande erfarenhet till en fördel: eftersom jag hade få bröllop – ja,

»Jag var från början helt inriktad på att kunna leva på det, så jag har varit mån om att ta ordentligt betalt.« Bild > Alicia Swedenborg

bara ett enda just då – så var jag mer benägen att lägga ner stort engagemang i uppdragen.

Hon skapade också ett speciellt passa-påerbjudande för att få mässbesökarna att nappa: de som direkt anmälde sig till ett bokningsmöte med henne skulle få gratis tackkort om de sedan valde att anlita henne.

– Vilket i sig blev en fantastisk marknadsföring för mig. De valde ut en bild som jag gjorde 10x15kopior av. Självklart stod mitt namn med på bilden, så jag fick deras hjälp att distribuera min reklam till alla deras vänner och bekanta.

Hennes medverkan på mässan gav resultat: de två dagarna gjorde att hon kunde boka in 23 bröllop. Och karriären som bröllopsfotograf var igång.

Nu är hon inne på sitt femte år som bröllopsfotograf och bokar numera mellan 15 och 20 bröllop under ett år.

– Jag var från början helt inriktad på att kunna leva på det, så jag har varit mån om att ta ordentligt betalt. Nu är jag bland de dyraste i landet, fast lever ändå inte ett lyxliv på något sätt. Jag förstår faktiskt inte dem som tar mycket mindre än jag, för det finns ju en hel del som gör.

Hon berättar att hon numera inte tar några bokningar på mindre än fem timmar på lördagarna under högsäsongen – och det kostar 34.000 kronor, inklusive album och högupplösta bildfiler.

– Det där med att lämna ut de högupplösta filerna vet jag att många andra fotografer inte alls gillar… Men det är ju vad kunderna vill ha numera.

Här drar hon en parallell till musikbranschen, där lyssnarna vill lyssna via någon streaming­tjänst.

Och att det då gäller att acceptera förändringen

och se hur man som leverantör kan utnyttja det.

– Jag tar ju betalt för att de får filerna, men går samtidigt miste om eventuella efterbeställningar.

Samtidigt tycker jag inte att det är någon stor förlust – det kan vara rätt mycket administration för förhållandevis lite pengar.

Hennes hemsida och blogg är helt och hållet på engelska, vilket beror på att en förhållandevis stor andel av hennes kunder är par där ena parten kommer från Sverige och den andra från något annat land. Vilket i sin tur medfört att hon har fått göra en del bröllopsplåtningar utomlands.

– Jag har givetvis jobbat med sökordsoptimering, framför allt på bloggen. Samtidigt ska man inte överdriva det arbetet; jag har sett exempel på texter som är oläsliga – men som funkar bra för sökmotorerna. Det blir ju inte bra heller.

Efter kunderna har gett tillstånd så lägger hon upp bilder på bloggen och på sin Facebook-sida.

Hon har ett enda Facebook-konto och har alltså valt att inte skilja mellan privatpersonen och fotografen Alicia där.

– Krasst sett är det yrkes-Alicia som är där. Jag ser dock till att vara personlig, på ett lättsamt sätt. Det är ju en del av mitt varumärke som fotograf.

Hon ber att få bli Facebook-vän med alla brudpar hon fotograferar och publicerar. Hon taggar dem i bilderna – och får därmed automatiskt en snabb spridning av bilderna.

– Helt gratis kan jag visa upp vad jag gjort för kanske 500 personer. Allra bäst är det om det är en bild på ett följe; då går ofta bruden eller brudgummen in och taggar dem som är med där – och vips kanske bilden sprids till flera tusen!

Tre tips från Alicia

1) Utgå från dig själv. Bygg ditt varumärke från det som är dina egna styrkor, låtsas inte vara någon annan.

2) Fråga kunderna. Det går att göra gratis kundundersökningar via nätet – ta reda på hur de hittade dig, vad de tyckte var bra och vad du borde förbättra.

3) Skapa ett bra arbetsflöde. Se till att du gör i ordning bilder för publicering på webb, blogg och Facebook samtidigt som du redigerar dem åt kunderna – det sparar du mycket tid på.

Mer av Alicia: www.aliciaswedenborg.com fotografisk tidskrift | 20

Bild > Agnes Thor

Agnes Thor

För Agnes Thor har den första egna boken varit ett sätt att kunna slå sig fram på den amerikanska marknaden – som är ännu tuffare än den svenska.

N

u är Agnes Thor bosatt i New York, men det var längre norrut som hon fick idén att göra en bok av sina bilder i serien Aurora Borealis (som för övrigt betyder ”Norrsken” på latin).

– Jag hade en utställning med bilderna i Kanada 2009 och kände att jag ville publicera materialet efter det, berättar hon över en Skypeförbindelse från balkongen i Williamsburgh, Brooklyn.

Vid det laget hade delar av materialet funnits ute på en del bloggar, vilket visade sig vara en fördel när hon började kontakta förlag som kunde tänka sig att ge ut en bok med bilderna.

– Förlaget som jag började arbeta med, Mörel Books, visste vem jag var när jag tog kontakt med dem och började visa vad jag gjort. Det är helt klart värdefullt att synas i rätt sammanhang, även om 21 | no 3/2012

Aurora Borealis sålde slut på några månader.

man inte får något betalt för en sådan publicering.

Det är ett effektivt sätt att sprida sina bilder och få uppmärksamhet.

Boken gavs ut under 2010 och hon berättar att hon var otroligt stolt över att ha en fin, ”riktig” bok med sina bilder.

– Jag gick länge runt med ett exemplar i väskan hela tiden och visade upp för alla jag mötte. Det blev rätt slitet till slut…

Vid ett tillfälle var hon på en utställning som arrangerades av ett magasin och som vanligt såg hon till att visa boken – vilket ledde till att magasinet lockades att publicera hennes bilder.

– En sak som jag tycker om med förlaget Mörel Books är att de bara trycker små upplagor, vilket gör

att böckerna automatiskt känns exklusiva. Och det är de ju – de 250 exemplaren som de tryckte av min bok sålde slut på några månader.

Något som hon har lite dubbla känslor inför, erkänner hon.

– Det är ju kul, eftersom det visar att folk vill ha den, och det blir en sorts hype… samtidigt är det tråkigt att de som vill inte kan köpa den längre.

Boken har inte varit någon kommersiell framgång för henne, i alla fall inte om man ser till hur mycket pengar hon fått in på försäljningen.

– Haha, nej verkligen inte! Jag har nog tjänat omkring en krona per såld bok, säger hon och skrattar glatt.

– Å andra sidan har jag ju inte haft några utgifter

Bilder > Agnes Thor

för att göra den. Man kan ju välja att ge ut en bok på egen hand, för att kunna få intäkter, men då blir man ju själv tvungen att stå för produktionskostnader, marknadsföring och distribution.

Uppmärksamhet har hon fått i alla fall. När boken kom blev bilderna spridda på ännu fler bloggar och under förra året fick hon extra ljus på boken när Le Monde och Photo-eye publicerade sin lista över 2010 års bästa fotoböcker. Just det, med på listan fanns Aurora Borealis.

– Otroligt roligt, det kändes som en väldigt skön bekräftelse, säger Agnes Thor och flyttar sig lite längre in på balkongen eftersom det börjar duggregna.

Efter boken har hon också gjort två egna »zines«: Pleasure First och Mad Rush. Ett zine är en enklare publikation än en bok – som ett magasin, fast med helt och hållet hennes eget material.

– Det behöver inte vara någon nackdel att det är mindre exklusivt papper och tryck – tvärtom kan ju det vara något som förstärker känslan i bilderna.

Det beror ju helt på vad man vill berätta.

Nu har hon – förstås – nya projekt som »kokar i hjärnan«. Det som förmodligen ligger närmast på tur är att göra något med de naturbilder som hon nyligen visat på Kumla utställningshall. Antagligen ett nytt zine.

– Det är annars mycket marknadsföring i huvudet just nu. Jag flyttade hit i höstas, och har uppdrag så att jag klarar mig och kan betala hyran. Men det gäller verkligen att jobba på och tänka kreativt även när det gäller att sälja sig själv – det finns otroligt många bra fotografer här…

Tre tips från Agnes agnes thor

»Det behöver inte vara någon nackdel att det är mindre exklusivt papper och tryck«

1) Se till att synas på bloggar. Att visa sina bilder i rätt sammanhang är mycket värdefullt – hör av dig till de bloggar som är relevanta och erbjud dina bilder.

2) Gör något fysiskt. Det är fortfarande många som gillar att ha något tryckt material, så gör en publikation av något slag.

3) Sänk kraven. Vänta inte med att göra en bok eller ett zine tills det kan bli perfekt – då blir det säkert aldrig av.

Mer av Agnes: www.agneskarin.se Läs också hennes tips om hur du kan göra en egen bok: www.sfoto.se/fotoforfattarna/ sa-har-ger-du-ut-din-egen-bok fotografisk tidskrift | 22

– Du behöver inte gräva efter bra historier på andra sidan jorden. Börja göra sverigereportage istället. Svenska tidningar och magasin skriker efter sådana. Även utländsk media tycker Sverige är intressant så där har du en öppning till att bli publicerad utomlands. Gör bildreportage på aktuella eller oväntade ämnen. Läs nyhetstidningar och andra magasin för att få idéer.

– Viktigt: innan du kontaktar redaktören, lär dig vilken målgrupp just den tidningen vänder sig till! Då ökar dina chanser dramatiskt att de köper in ditt reportage.

– Det är en pessimistisk myt att tidningar inte köper in frilansmaterial idag. De får helt enkelt in fel förslag. Så om du känner att du har ett intressant reportage, lyft på luren och ring. Svarar de inte, mejla och ge dig inte förrän du får ett svar.

23 | no 3/2012

Jonas Ingerstedt

magnus laupa

Magnus Laupa [kontinent]

[agent Bauer] – Först kommer alltid bilderna, eller kanske snarare uttrycket i bilderna. Så det gäller att sticka ut, att göra betraktaren överraskad.

Att göra något som man är ensam om på sin marknad. Är man ny är det alltid bra att vara nischad – när man är etablerad kan man börja visa upp en bredd i materialet.

– Håll liv i nätverk på alla tänkbara sätt. För mig som agent betyder det mycket vem det är som ringer och rekommenderar dig. Prata med folk, blogga, uppdatera på Facebook. Var också aktiv på Instagram, där hänger säkert många av dina tänkbara uppdragsgivare.

– Den fysiska portfolion är ett ytterst viktigt marknadsföringsverktyg.

Den måste vara snygg, hel och ren – och var beredd på att lägga pengar på att producera den.

En välgjord vackert läderinbunden portfolio kanske måste få kosta 20.000 kronor. Lägg in mellan 30 och 50 bilder och var noggrann med att ha med all information som behövs. Lämna kvar en utskrift och visitkort när du får tillbaka portfolion.

Alexander Aaseby [Adamsky]

Emil Larsson/Adamsky

Petra Bauer

Agenterna: En utmärkt hjälp för den fotograf som inte vill eller kan ägna sig åt sin egen marknadsföring.

– Konkurrensen inom fotografi är extremt tuff.

Det finns så många talangfulla fotografer så det gäller att sticka ut. Att över tid skapa ett varumärke som gör att kunderna väljer just dig. Det är svårt, men det bildar sedan ett fundament att bygga en affärsverksamhet på.

– När man vet vad man ska vara och för vem, så gäller det att ta den positionen på marknaden. Det gör man till exempel genom val av stil, val av kunder och genom arvodet.

Ska jag vara dyr eller billig? Ska jag vända mig till premiumkunder eller low end? Vilka bilder väljer jag att visa i min portfolio eller på hemsidan? Många tror att det är viktigt att visa att man kan mycket.

Men vår erfarenhet är att man måste våga profilera sig; våga välja stil och inriktning.

– Den kanske vanligaste fällan är att man tror att om man bara tar bra bilder så löser sig det andra och man får uppdrag. Det fungerar inte så. Man måste ut och nätverka med kunder, leverantörer och branschen för att få uppdrag.

Lunchdags igen – till hösten

Sex orter har fått besök och ett hundratal uppdrags­givare och bildköpare har blivit mer medvetna om vilka rättigheter som omgärdar ett fotografi – och varför en professionell fotograf gör skillnad. text catharina ekdahl

S

FF:s uppskattade lunchseminarium »En ovanligt nyttig lunch« har kommit till halvtidsvila. Seminarieturnén som inleddes den 15 mars i Kommendanthuset på Malmö museer tar nu ett sommaruppehåll.

Detta är en lunch som är väldig nyttig, särskilt för uppdragsgivare och bildköpare. Inte för att lunchen i sig innehåller extra fibrer eller kalorisnåla alternativ. Det nyttiga handlar snarare om den intellektuella stimulans som lunchen erbjudit.

Under tre timmar har deltagarna fått personliga berättelser om professionell fotografverksamhet av någon ur förbundets styrelse, juridisk genomgång och konkreta tips av våra jurister och dessutom god mat.

Det handlar om fotografens kunskap, ansvar och åtagande, vilket är långt mycket mer omfattande än att bara knäppa på avtryckaren. Att omsätta kundens önskemål till bild, att ta tillvara de ljusförhållanden som råder vid fotograferingsögonblicket och att leverera bilderna på det högkvalitativa sätt som kunden förväntar sig.

En professionell fotograf kan också hitta de bästa platserna för fotografering och förbereda miljön så att man kan minska behovet av efterarbete i datorn.

Att skapa en förtroendefull relation till den som ska fotograferas är en självklarhet. Och att både kunna ta kontrollen och styra vid fotograferingstillfället och att omvänt bli i det närmaste osynlig för att

inte störa känsliga situationer, är konster som en professionell fotograf behärskar.

Detta är bara några av de aspekter de föreläsande fotograferna tar upp.

Efter en genomgång av den professionella fotografens fördelar är det dags för den juridiska delen.

SFF:s förbundsjurist Niklas Briselius och undertecknad har fördelat lunchseminarierna mellan sig och kommer att fortsätta att göra det i höst.

Utgångspunkten är upphovsrätten och den lagstiftning som gäller kring människor på bild. En genomgång av upphovsrättslagen med allt vad lagen säger om bildanvändarens skyldigheter, ansvar och möjligheter liksom fotografens rättigheter har skapat förståelse och insikt hos deltagarna på lunchseminarierna. En värdefull information som de tar med sig in i sin fortsatta användning och sina inköp av bilder.

Ett juridiskt område som merparten av bildanvändarens frågor kretsar kring är vad som gäller då människor förekommer på bild. Deltagarna på lunchseminarierna har fått lära sig att det är tre lagar som det gäller att ha koll på: upphovsrättslagens paragraf om beställd porträttbild, personuppgiftslagen samt lagen om namn och bild i reklam. Därefter tar vi upp rättsområdet som behandlar när, var och hur en fotograf får lov att fotografera. Ett ämne som är toppaktuellt genom det lagförslag som underkändes av lagrådet under våren och som engagerar många.

Sammantaget har vi som hittills har medverkat på lunchseminarierna fått intrycket att deltagarna

har tuggat i sig inte bara lunchen i sig med god aptit utan även all den ovanligt nyttiga information som serverats.

Efter sommarens lunchuppehåll är det dags för turnén att sätta fart igen. Den 10 september landar vi i Helsingborg och besöker därefter Karlstad, Örebro, Norrköping och Göteborg i tur och ordning.

Lunchturnén avslutas i Stockholm den 22 november, dagen innan den stora Fotomässan i Älvsjö drar igång. Redan nu kan alla som är intresserade av att delta skicka ett mail till sffsturne@sfoto.se och anmäla sig.

Alla SFF-medlemmar har nu chansen att bjuda in uppdragsgivare och bildköpare som befinner sig på någon av höstens orter. Vitsen att som fotograf själv få bjuda in sina uppdragsgivare till lunchseminariet »En ovanligt nyttig lunch« är att du faktiskt ger denne en unik möjlighet att få all den information som beskrivs ovan i ett smakfullt förpackat och mycket prisvärt tillfälle. Det är helt enkelt en information vi vet är eftertraktad av allsköns bildanvändare och vi kan leverera den på bästa sätt.

Vi vet att intresset för den här typen av information är stort bland bildanvändare på museer, arkiv, myndigheter, kommuner, bildbyråer, reklambyråer, företag och hos många, många fler. Så ta tillfället i akt och bjud in eller anmäl dig när sommarens värme börjar försvinna och ersätts av sprakande lövverk och hög luft! fotografisk tidskrift | 24

Sff presenterar turnén

”En ovanligt nyttig lunch om bildrättigheter, avtal och fotografyrket”.

Bildköpare och uppdragsgivare inbjuds under våren och hösten 2012 till ett lunchseminarium som handlar om allt som en professionell bildanvändare behöver känna till. Mer information finns på www.sfoto.se/sff/sffs-turne-2012 TURNÉN UNDER HÖSTEN 2012:

Helsingborg Karlstad Örebro Norrköping Göteborg Stockholm

10 september 19 september 4 oktober 11 oktober 24 oktober 22 november

21 mars i Umeå 26 mars i Östersund

d in ! u j b – r er te t t r ä o s t s r n o rné f re till höste u t h c n Sff:s lu ppdragsgiva dina u 19 april i Sundsvall

4 oktober i Örebro

19 september i Karlstad

22 november i Stockholm

11 oktober i Norrköping

9 maj i Visby

24 oktober i Göteborg

10 september i Helsingborg 15 mars i Malmö

25 | no 3/2012

9 maj i Växjö

jacob forsell

Riksbanken och lagen Om tre år ska vi få nya svenska sedlar – prydda med fotografier av kända svenskar. Men några fotografnamn kommer inte synas på sedlarna, trots att det krävs i upphovsrättslagen. text peter wiklund

D

et där med att skriva ut fotografens namn intill bilden är något som en hel del bildanvändare gärna skulle slippa. Och som många struntar i, trots att det faktiskt är ett rent lagbrott.

Inte heller Riksbanken tyckte att upphovsrättslagen, som innehåller kravet på namngivning, var värd att följa när de tog fram Sveriges nya sedlar.

Inte ett fotografnamn så långt ögat når.

– Vi har just blivit klara med formgivningstävlingen inför produktionen av de nya sedlarna. Nu håller vi på att kontakta upphovsmännen för att se till att vi har alla tillstånd klara, säger Leif Jacobsson, ansvarig för sedelprojektet på Riksbanken.

Vilket i och för sig inte är detsamma som att de kan tänka sig att skriva ut fotografernas namn, om nu rättighetsinnehavarna får för sig att kräva att Riksbanken följer svensk lag.

– Nej, det kommer vi inte kunna göra…. Dels är det rent praktiskt omöjligt, det är ju i så fall flera upphovsmän som skulle behöva nämnas. Det skulle inte få plats.

Han hänvisar också till att det är praxis att

sedlarna enbart innehåller två namn, nämligen signaturerna från riksbanksfullmäktiges ordförande och riksbankschefen. Däremot kommer de att ange fotografernas namn när de informerar om sedlarna exempelvis på webben och i trycksaker.

– Jag tycker att Riksbankens inställning är anmärkningsvärd, säger Catharina Ekdahl, sff:s vd.

– Det handlar om tvingande lagstiftning till upphovsmännens fördel, som i det här fallet innebär att fotografens namn ska sättas ut i anslutning till det använda fotografiet såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Inget av detta kan hävdas i fallet med de nya sedlarna.

Jacob Forsell är en av de fotografer vars bilder ska pryda de kommande sedlarna. Han har tagit bilden av Astrid Lindgren som används till tjugolappen, och han tycker att Riksbankens agerande är mycket märkligt.

– Det är ju rätt enkelt: jag tycker att man ska följa lagen. Om nu en statlig myndighet tycker sig slippa det, blir det ju klart mycket svårare för oss fotografer att kräva att andra ska sätta ut våra namn, säger han.

Han tycker att deras tillvägagångssätt är »bakvänt«.

– Nu har de fattat beslut och gått ut brett med hur sedlarna ska se ut. Att i det läget börja prata om att hämta in tillstånd känns väl lite sent. Vad händer om jag utnyttjar min rätt som upphovsman och säger blankt »nej« till att vara med på de premisserna?

Nu kommer han emellertid inte att göra det, erkänner Jacob Forsell utan omsvep.

– Nejdå, jag känner mig så klart hedrad av att vara med på en ny svensk sedel. Men för den skull kan jag inte bara acceptera att de behandlar upphovsrättslagen hur som helst. Och om de nu tycker att de inte vill sätta ut namnet, så borde det väl vara värt något?

Riksbankens Leif Jacobsson svarar undvikande på frågan om eventuell extra ersättning för att de avstår från att ange fotografernas namn.

– Nu ska vi ju förhandla med alla upphovsmän om rättigheterna. Då får vi lyssna på vad de har för anspråk och helt enkelt hoppas att vi lätt kan hitta en lösning som alla är nöjda med, säger han. fotografisk tidskrift | 26

Starta hösten med en workshop i ljussättning med David Bicho 25-26 augusti på Spring Studio i Stockholm

Modell: Isabelle / Nouveau Model Agency AB

Ta kontroll över din ljussättning Det här är workshopen för dig med erfarenhet av studioblixtar men som vill arbeta med större kontroll och förståelse för ljusets egenskaper. Under seminariet varvas ljusteori med praktikska övningar och kreativa uppgifter med modell, stylist och makeupartist. Kursen leds av David Bicho som är verksam som fotograf och filmare i Stockholm med inriktning på mode, business och lifestyle.

Vill du utvecklas och lyckas bättre med dina ljussättningar – anmäl dig via mail till Molanders: goran.moberg@molanders.se. Pris 5 300:- + moms, SFF-medlem betalar 4 500:- + moms, maximalt tolv deltagare. Mer info finns på www.molanders.se/kurser. Där kan du även anmäla dig till vårt populära retusch-seminarium med David Gustavsson från Rétine. Välkommen!

Molanders, Västberga Allé 60, 126 75 STOCKHOLM, tel 08-680 15 70, www.molanders.se

Ovan: Återgivningen av de tunna grenarna är känslig för interpoleringsmetod. Här har Photoshops interpoleringsmetod Bikubisk skarpare använts.

Nedan: Samma bild har dragits ner med programmet PhotoZoom Pro. Båda bilderna har minskats till 2048 pixlar. Vid kraftigare förminskningar blir skillnaden än mer märkbar.

fotografisk tidskrift | 28

Stefan ohlsson teknikredaktör

praktik

Bilder för surfplattor Apple bjuder på en smärre revolution.

Den tredje generationen av surfplattan iPads skärm innebär en smärre revolution. På en skärm som är 14,8 x 19,7 cm har Apple fått in drygt 3 miljoner pixlar. Det innebär att skärmen har en upplösning på 264 pixlar per tum. Jämfört med de flesta datorskärmar är upplösningen mer än dubbelt så hög. Vi får text med samma höga upplösning som i tryck, men trots den nya skärmen får vi bilder som ofta ser blurriga och oskarpa ut.

Apple har skapat begreppet Retina-upplösning för att markera när skärmen har en så hög upplösning så att betraktare inte kan se skärmens pixlar på normalt betraktningsavstånd. Att vi kommer få se skärmar som har denna extrema upplösning också på våra datorer står helt klart. Först ut kommer sannolikt de bärbara datorerna vara, där vi får se skärmar med retina-upplösning inom en snar framtid. Det gör att även bilder på webbsidor måste ha en betydligt högre upplösning än dagens bilder. Hur vi skalar bilder till rätt storlek och skärper dem blir då viktigare än tidigare.

För fotografer innebär det här både för- och nackdelar. Fördelarna är naturligtvis att bilder kan komma att se bättre ut på en skärm med högre upplösning. Det medför att kraven på bildkvalitet ökar när det gäller webbilder.

Nackdelarna är att det är svårt att utnyttja den högre kvaliteten på skärmarna, eftersom många program som kan överföra bilder från dator till surfplatta automatiskt skalar bilderna till lägre upplösningar. Använder du till exempel DropBox för att ladda över bilder till din surfplatta skalas bilderna alltid ner till 1024 pixlar på den längsta dimensionen 29 | no 3/2012

när den överförs från molnet till den mobila enheten. Eftersom skärmen på den tredje generationens iPad har dubbelt så hög upplösning blir bilderna blurriga.

En lösning är att ladda ner bilder till sin iPad via en synkroniserad mapp. Men då får bilderna inte vara större än 4096 x 3072 pixlar, det vill säga dubbelt så stor som skärmupplösningen. Minsta storleken som ger maximal kvalitet är 2048 x 1536 pixlar, vilket är samma upplösning som skärmen har. Ska du göra bilder för äldre generationers iPad är den maximala upplösningen som du bör använda 2048 x 1536 pixlar och den lägsta upplösning som ger maximal kvalitet är 1024 x 768 pixlar. Använder du den lägre upplösningen kan du dock inte zooma in i bilderna med bevarad kvalitet.

En annan lösning är att använda ett visningsprogram som till exempel FolioBook. Här kan du hämta bilder från din DropBox eller från ditt bildbibliotek utan att bilderna samtidigt interpoleras ner till alltför låg upplösning.

Det gör att även bilder på webbsidor måste ha en betydligt högre upplösning än dagens bilder.

Skala till mindre storlekar Det finns en rad metoder att skala ner bilders storlekar. Den enklaste är att gå till Photoshops Storlek på bild, ange det antal pixlar man vill att bilden ska ha och sedan välja Bikubisk skarpare som interpoleringsmetod.

Det går snabbt och ger en acceptabel bildkvalitet för bilder som inte innehåller små, fina detaljer. På detaljerade bilder ger metoden dock ett lite utslätat, plastigt intryck, särskilt om nedskalningen är kraftig.

En något bättre metod är att skala bilderna i flera steg. Om jag börjar med en bild som har 5600 pixlar på den längsta dimensionen och jag vill ha en bild som ska vara 2048 pixlar lång, så börjar jag med att minska bilden till halva storleken i första steget. Jag använder då interpoleringsmetoden Närmaste granne. Jag får då en bild som är 2800 pixlar. I nästa steg minskar jag upplösningen till 2048 pixlar och använder då Bikubisk skarpare som interpoleringsmetod.

För många bilder ger en mer avancerad skalning ett bättre resultat.

Skalningen använder sig bland annat av filtret Eget filter, där bilden görs oskarp innan den skalas ner till slutgiltig storlek med Närmaste granne som interpoleringsmetod. Du hittar ett makro på sfoto.se där du kan välja ett antal olika slutstorlekar för din skalning. På vissa bilder, framförallt sådana som har tunna, diagonala linjer, ger dock denna interpoleringsmetod bilder med tydligt trappstegsformade linjer. Så kontrollera resultatet innan du lägger ut din bild.

Det bästa resultatet får jag genom att använda en annan interpoleringsmetod än bikubisk interpolering. Det finns en rad matematiska modeller för hur interpoleringen kan göras.

En av de mest välkända metoderna heter Lanczos (efter den ungerske matematikern Cornelius Lanczos).

Flera program använder sig av denna interpoleringsalgoritm, dock inte Photoshop. Själv använder jag ett program som heter PhotoZoom Pro. En av fördelarna med detta program är att det är enkelt att skala en hel mapp med bilder på en gång. En annan fördel är att programmet också är bra på att skala upp bilder till större storlekar, bättre än andra interpoleringsprogram jag testat.

Skärpning Om skalningen är viktig är skärpningen minst lika viktig. Jag använder filtret Smart skärpa. Viktigast är att hitta rätt radie. Skärper du en bild som ska visas på en vanlig skärm är en radie på 0,3-0,5 pixlar lagom. Men de högupplösande skärmarna kräver högre radie för att skärpan ska bli bra.

En radie på cirka 1 pixel fungerar rätt bra på en iPad med retina-skärm om du har en bild på 2048 pixlars längd. Har du en upplösning på 4096 pixlar kan du till och med gå högre upp för att skärpan ska se bra ut.

Färghantering Både iOS och Android, de operativsystem som används på surfplattor och smarta telefoner, saknar färghantering. Det enda sättet att få en vettig färgåtergivning är att konvertera bilderna till sRGB. De äldre generationerna av surfplattor har en mindre färgrymd än sRGB, men om det inte är mycket noga med färgåtergivningen så blir det rätt okej i alla fall. Den tredje generationen av iPad har en färgrymd som stämmer rätt väl överens med srgb, vilket gör att framförallt blå färger återges bättre på denna skärm.

teknik

Supervidvinkel till Pentax mellanformat

Pentax introducerar DA645 25mm f/4AL, ett supervidvinkel. Bildvinkeln som objektivet ger motsvarar ett 19,5 mm på småbildsformatet. Objektivet har två asfäriska linselement, som ska ge hög upplösning över hela bildytan. Antireflexbehandlingen är Pentax nya nanobaserade Aero Bright, vilket minskar interna reflexer och ströljus markant. Tekniken tillåter att man kontrollerar ett vidare register av våglängder än tidigare. Objektivet har en inbyggd filterhållare, som också tillåter filtret att rotera. På så sätt kan man använda filter, inklusive polarisationsfilter, på 40,5 mm.

Canons nya videokameror canon lanserar nu två nya kameror som kan arbeta med 4K, det vill säga en upplösning på 4096 x 2160 pixlar, dubbelt så många som hd-kvalitet. Den enklare av dessa kameror, eos-1D C är baserad på Canons stillbildskamera eos- 1d x och fungerar som stillbildskamera på samma sätt som 1d x-versionen. Men den har fått en rad mer avancerade videofunktioner.

Canon menar att den höga upplösningen på videobilden gör det möjligt att filma en sekvens och lyfta stillbilder från videon. Den mer avancerade eos c500 kan arbeta med 4K i råformat, och kan användas med både Canons ef-fattning och branschens standardfattning PL. Samtidigt lanseras två nya objektiv, båda två i ef-fattning eller i pl-fattning. Den kortare av de två har namnet cn-e 15.5-47mm T2.8 L, den längre cn-e 30-105mm T2.8 L.

Kamera för svartvitt Bakstycke med 40, 60 eller 80 MP

Från Mamiya Leaf kommer en ny serie av digitala bakstycken, kallad Credo. Den tillverkas i tre olika varianter, med en sensor på 40, 60 eller 80 megapixlar.

Att Mamiya Leaf numera är en del av PhaseOne märks tydligt när man ser den nya serien bakstycken Credo. Design och funktion ligger mycket nära PhaseOnes iQ-serie. Det finns till exempel en högupplöst touch-skärm med ett nytt grafiskt gränssnitt. Bakstycket kan naturligtvis användas på Mamiyas kameror, men också på Contax, Hasselblads V- och H-serie.

leica har tagit fram en version av Leica M9, där man tagit bort bayer-filtreringen för att få en kamera som bara kan leverera svartvita bilder.

Den nya kameran får namnet Leica M Monochrom.

Samtidigt lanseras ett objektiv som Leica hävdar är det skarpaste de någonsin tillverkat. APO-Summicron 50 mm f/2 ASPH har i tillverkarens MTF-tester överträffat alla andra Leica-objektiv. Objektivet har ett flytande linselement, vilket gör det möjligt att bibehålla den höga skärpan även på nära avstånd. Även till Leica S2 kommer nya objektiv. De fem nya objektiven har alla centralslutare, så att man kan välja

mellan att använda denna slutare vid till exempel blixtfotografering i dagsljus eller ridåslutare för att få kortast möjliga exponeringstid.

Photoshop uppdateras nu släpps photoshop CS6 i den skarpa versionen. Den trettonde versionen av programmet har fått smeknamnet Superstition (vidskepelse) under betatestningen.

Den största förändringen i Photoshop är auto- och

bakgrundssparande. Programmet är inställt på att automatiskt spara bilden var femte minut. Om Photoshop kraschar kan man återskapa stora delar av arbetet.

Vid sidan av det vanliga objektivkorrigeringsfiltret har man också lagt till ett nytt, Adaptive Wide Angle, som gör det möjligt att korrigera också kraftigare vidvinkelobjektiv. Flera andra nya oskärpefilter har också adderats till programmet.

Samtidigt uppdateras Lightroom 4 där det introduceras en funktion som reducerar lilafärgade kanter.

Adobe har också tagit fram en ny betalningsmodell, där man istället för att köpa programvaran betalar en månatlig avgift. fotografisk tidskrift | 30

debatt

niklas briselius jurist SFF

Oväntad inställning till namnangivelse SFF:s jurist Niklas Briselius förvånas över att många bildanvändare vill slippa ange fotografens namn – och att de vill skylla på estetiska aspekter.

Seminarieturnén som SFF är ute på under 2012 har i skrivande stund nått halvvägs. Turnén har bjudit mig på intressanta möten med fotografer och bildköpare och jag har inte minst lärt mig en hel del genom mötena.

När det gäller juridiken har vi diskuterat tillämpningen av upphovsrätt och hur avtal kan utformas i praktiken och samtalat om lagstiftningen kring avbildade personer.

Några frågor som jag har tagit fasta på och som återkommit under seminarierna gäller fotografens ideella rätt. Alltså den del av upphovsrätten som stadgar rätten för fotografer att bli namngivna i samband med publicering och rätten att motsätta sig kränkande bearbetning och/eller förekomst av ens fotografier i kränkande sammanhang.

Att motsätta sig bearbetning och att bilderna inte ska förekomma i kränkande sammanhang förefaller tämligen givet för de flesta, men just namnangivelsen och därtill anknutna frågor har stötts och blötts under seminarierna. Till en början förbryllade det mig något då bestämmelsen om den ideella rätten kommer till uttryck i en tvingande bestämmelse i upphovsrättslagen – och för mig är odiskutabel.

Att en nyttjare av bilder ska

31 | no 3/2012

namnge fotografen i samband med publicering av bilder är för mig självklart. Eftersom detta inte kan avtalas bort innebär det att en nyttjare av bild alltid är ålagd att ombesörja namnangivelse i enlighet med god sed. För de fall en nyttjare åsidosätter den ideella rätten genom att exempelvis inte ange namn, följer en skadeståndsskyldighet enligt 54 § upphovsrättslagen. Vad skadeståndet landar på beror på olika faktor såsom vilken omfattning det är på upphovsrättsintrånget och om de skett av oaktsamhet eller uppsåtligen.

En bildanvändare har ett stort ansvar när det gäller att åtfölja och respektera den ideella rätten. En mindre rolig del som jag dessvärre har stor egen erfarenhet av, är att en del nyttjare anser att fotografen är besvärlig när exempelvis en utebliven namnangivelse påtalas.

De allra flesta fel uppkommer av den mänskliga faktorn genom stress och press, alltså inte uppsåtligen, men det som är av betydelse är att fotografen förtjänar ett korrekt bemötande när man påtalar sin tvingande lagliga rätt att bli namngiven.

De frågor som har uppkommit kring den ideella rätten har till en början varit om det verkligen stäm-

mer att användaren alltid måste namnge en fotograf. Svaret på den frågan är alltså ett bestämt ”ja” och utifrån detta har diskussionen sedan tagit fart.

Namnangivelse ska ske såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Kontentan av detta är att namnangivelse i princip alltid ska ske eftersom det ju finns ytterst få situationer där det inte är praktiskt eller tekniskt möjligt. I sammanhanget innebär det att invändningen om att det inte blir snyggt estetiskt, som jag ibland möter, är helt irrelevant.

Jag har även sett exempel på avtal där man anger att namnangivelse

Invändningen om att det inte blir snyggt estetiskt, som jag ibland möter, är helt irrelevant.

sker om det är möjligt visuellt.

Ett sådant avtalsvillkor är ogiltigt eftersom det är en aspekt som inte tillmäts någon betydelse i sammanhanget.

Jag har även fått frågor om vad som gäller om man inte vet vem som är fotograf och publicerar bilden i alla fall. Man är som nyttjare tvungen att undersöka vem som är fotograf och hittar man inget namn får man avstå från att publicera bilden om man inte vill exponera sig för skadeståndsanspråk.

På annan plats i det här numret behandlas det faktum att Riksbanken valt att inte namnge fotografen på de nya sedlarna som ska framställas. För mig är det självklart att det inte möter något hinder att namnge fotografen i samband med detta. Jag skulle säga att det enbart handlar om estetiken – vilket alltså inte är relevant i sammanhanget.

Jag anser således att det är ytterst få situationer där en fotograf inte kan namnges. Generellt sett behöver kunskapen om upphovsrätten bli bättre så att fotograferna och deras rättigheter i slutändan kan mötas av den respekt de förtjänar.

Läs mer om turnén på sidorna 24–25!

hanna langenfelt

medlem

NYA MEDLEMMAR

mia olofsson

Joakim Alexandersson, Kungälv; Anna Bolteus, Partille; Jonas Carmhagen, Norrköping; Camilla Cherry, Hägersten; Berit Edvinsson, Stockholm; Emma Franzén, Nävekvarn; Lenita Gahlin, Järfälla; Nicklas Höglund, Sundsvall; Pia Isaksson, Stockholm; Rune Johnsson, Drottningskär; Ida Knudsen, Älvsjö; Emil Larsson, Stockholm; Kim Norman, Västerås; Lina Nydahl, Västerljung; Mia Olofsson, Johanneshov; Helena Petersson, Enskededalen; Marcus Reidevall, Dals Långed; Wilhelm Rejnus, Stockholm; Liselott Rydberg Sörensen, Stockholm; Patrik Sehlstedt, Saltsjöbaden; Niclas Ström, Åre; Camilla Styrström, Stockholm; Sara Svenningrud, Lerberget.

Martin Bogren bjöd på tankar och tips under inspirationsdagen.

Inspiration i koncentration sff:s årliga inspirationsdag gick av stapeln den 27 april på Fotografiska i Stockholm. Här fick man lyssna till bland andra Niklas Laninge från Psykologifabriken och konstnärerna Nanna de Wilde, Terese Bolander och Kristina Stark som berättade om deras projekt Jenny 1910–2006. Under dagen deltog även Gefvert, Mag+, Nikon och pp-pension. Medlemmar ur sff:s styrelse höll i välbesökta rundabordssamtal kring teman som manipulation av bilden samt pressfrihet och pressetik.

Dessutom kunde man få sina bilder bedömda och kommenterade vid portfolio reviews.

Dagen avslutades med afterwork-mingel med fin utsikt på Fotografiskas restaurang. Dagen efter, den 28 april, hölls sff:s årsstämma. Protokollet från årsstämman hittar du på www.sfoto.se/forum.

Synpunkter på Cory

Hej NYa MEDLEM!

Mia Olofsson, varför gick du med i SFF? – Jag vill såklart att stödja den verksamhet och få de förmåner som finns hos SFF. Det är också en fördel att få tillgång till det nätverk ett medlemskap ger. Sen har jag själv varit med om en bildstöld för några år sedan och fast jag inte var medlem då kunde jag få bra svar på hur jag skulle gå vidare.

Det gjorde nog också att jag tog steget och blev medlem nu.

krypteringsprogrammet Cory som sff har tagit fram måste uppdateras för att fungera i nya operativsystem.

Vi är därför intresserade av att få in synpunkter på programmet inför uppdateringen. Maila in dina erfarenheter, såväl positiva som negativa, till cory@sfoto.se.

Nya stipendiater johanna wulff och Sebastian Sardi fick årets sff:s reseoch utbildningsstipendium om 10 000 kronor vardera.

Juryns motivering till valet av Johanna Wulff var att hennes fotografier skildrar människor på ålderns höst med kärlek, humor och respekt och visar det positiva

och värdefulla. Sebastian Sardi vann juryns gunst efter att han har rest runt med cirkusar under fem års tid och skildrat livet utanför manegen i svartvit fotografi som föll bedömarna i smaken.

Fotoförfattarsektionens Kavallastipendier 2012 gick till Hendrik Zeitler, Martina Holmberg, Stefan Wettainen, Maria Rosenlöf och Tommy Arvidson.

Bokrabatt i Göteborg ny förmån: som medlem i Svenska Fotografers Förbund får du nu 20 procent rabatt i bokhandeln på Göteborgs Konstmuseum. Läs mer om alla dina medlemsförmåner på www.sfoto.se/det-har-far-dusom-medlem-i-sff.

kopieringsersättningen fördelad efter att rapporteringen för 2010 sammanställts fick i år 377 fotografer ersättning för kopiering ur böcker. 345 fotografer fick ersättning för kopiering ur tidningar inom skola, högskola och universitet under år 2010.

Sammanlagt betalades 2 530 302 miljoner kronor ut i ersättning.

– Det är glädjande att allt fler rapporterar och får del av ersättningen, säger Paul Vestergren som är SFF:s representant i organisationen Bildupphovsrätt.

Vill du rapportera så är sista dagen 15 november för året 2011. Mer information hittar du på www.bildupphovsratt.se/2855. fotografisk tidskrift | 32

juridik

Fotograf i mljontvist med Trafikverket

För snart ett år sedan lämnade fotograf Thomas Fahlander in en stämningsansökan till Falu tingsrätt mot Trafikverket. Fallet har blivit mycket uppmärksammat – men är fortfarande inte avgjort. År 1989 började Thomas åta sig fotograferingsuppdrag för Banverket och under år 2001 för Vägverket. Genom åren har Thomas levererat sammanlagt cirka 4 000 fotografier till Banverket och Vägverket. Till dessa båda uppdragsgivare har Thomas noggrant angivit »Fri användning inom Banverket« eller »Banverket har fri nyttjanderätt inom Banverket för samtliga bilder« respektive »Fri användning inom Vägverket«. Det är just denna skrivelse som tvisten rör, och som därför kan ha en avgörande betydelse för ärendets utgång i domstolen.

Den 1 april 2010 upphörde Banverket respektive Vägverket och ersattes istället av en myndighet kallad Trafikverket. Redan under hösten 2009 påtalade Thomas att de måste skriva ett nytt avtal om användningsrätt för levererade bilder. Detta med tanke på den begränsade användningsrätten inom just Banverket respektive Vägverket som Thomas angivit.

Ungefär vid den här tiden kontaktade Thomas SFF och bad om hjälp med ärendet.

I början av 2010 skrevs ett brev till Banverkets jurist Jan Allevåg med uppmaningen att ett nytt avtal om användningsrätt måste träffas mellan Thomas och Trafikverket för att Trafikverket inte skulle göra sig skyldig till upphovsrättsintrång.

33 | no 3/2012

Catharina ekdahl vd/Verksamhetschef sff

Svaret från Jan Allevåg i mars 2010 var häpnadsväckande. Allevåg påstår att Banverkets uppfattning var att Thomas haft uppdrag för en statlig myndighet och att användningsrätten för alla fotografier som Thomas levererat sedan år 1989 därför skulle gälla för stat som sådan.

Detta oavsett Thomas skrivningar om fri användning inom Banverket.

Från april 2010 till mars 2011 har Thomas haft hjälp av olika jurister på SFF. Varje brev och telefonsamtal med Trafikverket har gått ut på samma sak: att nytt avtal måste träffas.

Den användning av fotografierna som sker och har skett på webb och marknadsföring av Trafikverket har därför sedan starten inneburit att de gjort sig skyldiga till intrång i Thomas upphovsrätt.

Thomas har regelmässigt skickat fakturor till Trafikverket för otillåten användning utan att ha fått betalt för någon av dessa. Han har även flera gånger krävt att Trafikverket skulle returnera hans bilder.

Inte heller det har hörsammats av myndigheten.

Under mars 2011 kontaktade Thomas en egen advokat för att driva ärendet vidare. Det resulterade den 30 juni 2011 i en stämningsansökan till Falu tingsrätt där Thomas yrkar på en skälig ersättning om fyra miljoner kronor samt skadestånd om två miljoner kronor för det upphovsrättsintrång som Trafikverket har gjort sig skyldiga till.

Trafikverkets inställning till stämningsansökan är inte känd i skrivande stund – och om myndigheten verkligen står fast vid sin inställning om en användningsrätt till Thomas bilder för staten i dess helhet.

ordfört

lotta Schwarz ordförande sFF

Jag är ett genusperspektiv när jag var ung så brukade jag vara lite trevlig kvinnlig fägring, men sedan dök genusordet upp. Nu är jag ett genusperspektiv. Jag har vänner som är etniska perspektiv. Några är till och med både och.

Ja, jag raljerar. Det är 2012 och oerhört mycket har hänt på trettio år. Ändå är det fortfarande så, att när kulturförvaltningen i en stor svensk kommun uppmärksammas på att deras referensgrupp är ojämlik, blir svaret att de skall »titta på genusfrågan nästa år«. Jag blir så matt. De kunde lika gärna ha uttryckt sig som man gjorde förr …. lilla gumman… och sen något mummel om kompotens, oj förlåt, kompetens.

I dag är det lika många kvinnor som män som antas till våra fotografutbildningar. Dock är det fler män än kvinnor som fullföljer. Varför är det så? Vad är

Är det då så att kvinnor inte blir valda? Eller är det så att kvinnor över huvud taget inte söker priser och stipendier? det kvinnorna tappar på vägen? Intresse? Framtidstro? Självförtroende? Lust?

Fortfarande har ingen kvinna vunnit »Årets bild« eller Lennart af Peterséns pris. Tre kvinnor och tretton män fick i år fick stipendium från författarfonden.

Två kvinnor och sju män fick från konstnärsnämnden. Är det då så att kvinnor inte blir valda? Eller är det så att kvinnor över huvud taget inte söker priser och stipendier? Inte tar för sig helt enkelt? Eller är det så att kvinnor inte får den typen av uppdrag som premieras av jurygrupper?

Jag har ställt dessa frågor i olika sammanhang. Ibland provokativt för att få till en debatt, ibland med akademisk saklighet för att få fram någon slags underlag för att förstå varför.

Samtidigt så kommer det rapport efter rapport om att pojkarna halkar efter i skolan. Flickor får högre betyg och tar majoriteten av platserna på attraktiva utbildningar. Så om tio år är det kanske männen som är genusperspektivet.

Och så vill vi ju inte heller ha det.

Här skulle jag gärna också skriva någonting om det »etniska perspektivet«, men jag har för lite på fötterna. Jag kan dock konstatera, att i vår värld klingar nästan alla namn på svenska. Detta är någonting vi i förbundet måste ta en titt på. Och medan vi tittar, så kanske jag ödmjukt kan få be dig att tänka lite på hur det ser ut just runt omkring dig själv. Skicka gärna ett mail om du upptäcker någonting som du tror att vi kan ha nytta och glädje av att känna till.

Sen är det ju faktiskt så att ni valde mig – en kvinna – att leda vårt fina förbund, ett år till ihop med samma sköna gäng, där majoriteten är kvinnor. Tusen tack för ert förtroende! Efter ett år av mycket lärande kan vi nu lova att det skall bli ett år av verkställande. Det skall också bli ett år fyllt av lust. Och framtidstro!

Det ligger i vårt intresse att ha medlemmar med självförtroende och tillförsikt.

Men först skall vi ha lite sommarlov. Om du inte har fullt upp kan jag rekommendera att åka på fotofestival. Själv åker jag till Sarajevo och tittar på film. Glad sommar allihop!

Arles 2011 / Ann-Sofi Rosenkvist

festivaler

Sommar, sol och… fotofestival!

Inom Europas gränser finns mängder av möjligheter att njuta av god fotografi under sommarmånaderna.

(Ja, en del är väl kanske snarare tidig höst…)

Det här är några av festivalerna som kan locka: England

London The London Festival of Photography Pågår hela juni www.lfph.org Frankrike

La Gacilly Nature & Paysage Photo Festival 3 juni–30 september Frankrike

Arles Les Rencontres d’Arles 2 juli–23 september www.rencontres-arles.com Frankrike

Perpignan

Fotografisk Tidskrift Nr 3 2012, årgång 123 Ansvarig utgivare Lotta Schwarz lotta.schwarz@sfoto.se Tf redaktör Peter Wiklund Grafisk form Anders Birgersson anders@birgersson.se Layout Zoopeople Teknikredaktör Stefan Ohlsson stefan.ohlsson@sfoto.se Redaktionsmedarbetare i detta nummer Casia Bromberg och Hanna Langenfelt

Visa pour l’image 1–16 september (Professional week 3–9 september) www.visapourlimage.com Spanien

Alcála PhotoEspaña 6 juni–22 juli www.phe.es

24 juli–6 augusti, www.tpw.it

…och det fungerar även att stanna i Sverige!

Italien

Uppsala Uppsala fotofestival 23–26 augusti www.uppsalafotofestival.se

Savignano Savignano Immagini festival 9–11 september www.savignanoimmagini.it Litauen

Irland

Dublin PhotoIreland 1–31 juli www.photoireland.org

Kaunas Kaunas Photo 4–8 september www.kaunasphoto.info

Danmark

Odense Museet for Fotokunst www.brandts.dk Spanien

Passa också på att besöka några fotoinriktade muséer när du är ute och reser!

Holland

Amsterdam Foam www.foam.org

Zarautz Photomuseum www.photomuseum.es England

Bradford The National Media Museum www.nationalmediamuseum. org.uk

Holland Italien

Toscana Toscana Photographic workshop

Groningen Noorderlicht photofestival 10 september–9 oktober www.noorderlicht.com

Repro Projektor Tryckeri Trydells tryckeri ab, Laholm Omslagsbild Viktor Johansson, Christoffer Eskilsson Bildbylines Knut Koivisto Webbadress www.sfoto.se/f Redaktionsadress Årstaängsvägen 5 b, 7 trappor 117 43 Stockholm För icke beställt material ansvaras ej.

Norge

Horsten Preus Museum www.preusmuseum.no

Prenumeration Yvonne Sundin 08-702 03 45 prenumeration@sfoto.se 450 kronor/helår 500 kronor/helår, utland postgiro 13 0199-3 bankgiro 274-9075

Annonser Annonshuset Linnégatan 22 114 47 Stockholm 08-662 75 00 annons@annonshuset.se

Vill du sälja Fotografisk Tidskrift?

Mejla ekonomitjanst@natverkstan.net

Ägare Svenska Fotografers Förbund (sff) Årstaängsvägen 5 b, 7 trappor 117 43 Stockholm 08-702 03 45 sff@sfoto.se www.sfoto.se

F sälj digitalt genom Qiozk.com

ISSN 284-7035

Lösnummer kan beställas från kansliet för 75 kronor inklusive moms.

fotografisk tidskrift | 34

Storslaget? Inte jämfört med den antågande stormen. Vinden rev och slet medan jag bar upp storformatskameran längs den smala och steniga stigen. ”Monika at Devils Ridge”, Los Angeles, 1999.

Vi har bett SFF-medlemmar att fånga tillfällen då det känns tryggt att vara försäkrad. Fotografi: Annica Karlsson Rixon

Du tar bilden. Vi tar hand om försäkringen.

Gefvert AB Danderydsgatan 14 114 26 Stockholm Tel 08-440 54 42 Fax 08-678 29 20 sff@gefvert.se



