3 minute read
Hjälp barnen att våga drömma
Idag växer det upp barn i Sverige som inte vågar tro att deras drömmar kan förverkligas. Barn som inte vågar tro att de kan få chansen att läsa på högskola eller universitet, som inte vågar tro att de kan få en bättre livssituation än sina föräldrar. Barn som inte vågar drömma. Sverige är ett land med god välfärd, ett land som för över 30 år sedan ratificerat barnkonventionen och för två år sedan
gjorde den till lag. Men trots att fattigdomen är lägre än tidigare, så har klyftorna ökat. Vi har barnfamiljer som vräks från sina hem och som tvingas bo under osäkra boendeförhållande, som hoppar runt från ett korttidskontrakt till ett annat. Detta är barn, som inte sällan hamnar i områden där skolan de går på inte har tillräckligt med resurser och där föräldrarna inte alltid har möjlighet att ge sina barn det stöd de behöver med skolarbetet. Barn som inte berättar för sina föräldrar att det är friluftsdag och att man ska ha med sig matsäck, för de vet att familjen har ingen mat att skicka med. Detta trots att skolan ska vara avgiftsfri. Barn som inte har råd med mensskydd eller nya kläder. Familjer som lever i ekonomisk utsatthet får inte heller samma möjlighet till idrotts- och kulturaktiviteter. Det gör att de hamnar utanför samhället och inte får samma förutsättningar till en god fritid. Dessa barn och familjer träffar jag varje vecka i våra verksamheter. Häromdagen mötte jag familjer som med stor tacksamhet tog emot de mensskydd vi fått in. Vi följer med familjer på möten med myndigheter, där familjen har fallit mellan stolarna och förlorat tilliten till välfärdssystemet. Jag sitter och lyssnar på familjen som inte hade råd att köpa julklappar, som kämpar med att barnen egentligen behöver nya vinterkläder eller det faktum att barnet ska ha med sig en frukt till fruktstunden i skolan varje dag. Föräldrar som kämpar för att inte visa fattigdomen för sina barn, trots att barnen är väl medvetna om den och ibland till och med försöker skydda sina föräldrar. Jag blir språkrör för föräldrarna när de ska försöka förklara för BUP vad barnen har svårt med,
Maria Olausson, biträdande kårledare Frälsningsarmén Jönköping.
när skolpsykologen gjort sina utredningar och nu ska förklara vad det innebär, när socialtjänsten undrar om barnen har det bra hemma. Allt på grund av att föräldrarna kämpar med ekonomisk utsatthet och inte sällan saknar utbildning eller är nya i det svenska språket. Varje vecka har vi fritidsverksamhet för barn, för bland annat dem som inte har råd att delta i något annat. Varje gång det är skollov så ordnar vi aktiviteter för att barn ska få uppleva något speciellt, som många föräldrar annars inte har råd med, men som de också kan berätta om i skolan, när klasskompisarna frågar vad de gjort på lovet. Vi behöver fler vuxna som kan vara en röst för dessa barn, som kan stötta dessa familjer och som kan förändra deras livssituation. Vi behöver politiker som vidtar åtgärder för att inget barn ska hamna mellan stolarna. Politiker som ser till alla barn får rätt till ett tryggt boende, social trygghet, avgiftsfri skola – även i praktiken – och rätt till en meningsfull fritid. Det ska inte spela någon roll var i Sverige man växer upp eller hur familjens ekonomiska situation ser ut. Alla barn har rätt att få förutsättningar för en god framtid och hjälp att våga tro att deras drömmar kan förverkligas. g