8 minute read
Professionalism
Sandra och Marika klipper personer i hemlöshet på Sociala centret. Inspirationen fick Marika i New York och besöken är alltid uppskattade. Under åren har frisörerna och centrets gäster lärt känna varandra mer och mer. Samtal, uppmuntran och skratt blir, förutom det fräscha håret, en viktig del av mötet.
Tar vara på varandras professionalism
För att ge människor i social utsatthet ett så gott stöd som möjligt är samarbete mellan berörda hjälpinstanser viktigt. På Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull i Stockholm arbetar man gemensamt med Socialförvaltningen, sjukvården och med privata aktörer.
TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ OCH KERSTIN TILLENIUS
Sjuksköterskorna Helene Berg och Wictoria Tersmeden från Pelarbackens vårdcentral hjälper en man med ett skadat ben in i vårdbussen, som står parkerad i närheten av Sociala centret. Varje vecka får centrets gäster besök av vårdcentralen, för att lägga om sår, vårda eksem eller vaccinera sig.
Behoven bland personer i missbruk, hemlöshet, hög ålder och psykisk ohälsa kan tyckas som ett svåröverblickbart gytter i en stor stad som Stockholm. Då är samarbete mellan olika instanser en viktig nyckel till att mer framgångsrikt kunna lindra och förebygga nöden. Sedan ett drygt år samarbetar med Uppsökarenheten på Socialförvaltningen, där en så kallad äldrelots söker upp och hjälper personer över 65 år som lever i hemlöshet eller riskerar att hamna där.
I Stockholm har antalet äldre och pensionärer i hemlöshet utan missbruk ökat. För dessa har det skapats nya drogfria akutplatser istället för de traditionella härbärgena. Uppsökarna arbetar däremot även med dem som befinner sig i missbruk.
Maria Emanuelsson är kurator på Sociala centret och möter varje vecka många utsatta. I hennes arbete ingår bland annat att uppmärksamma gästerna, erbjuda enskilda samtal och konkret hjälp med dagsbehov. — Jag åker med skadade till sjukhus, hjälper till att göra en budget och stöttar vid myndighetskontakter. Jag hjälper till att söka lägenhet och följer med på viktiga möten - det kan vara advokatbesök eller som tolk på körkortskurs, berättar hon.
En viktig del i Socialtjänstens och äldrelotsens arbete är att sprida information till samverkanspartners. Marias långa erfarenhet av socialt arbete tillför kontakter och förtroendet mellan henne och Uppsökarenheten gör att de kan lämna över klienter till varandra och nå en effektivare hjälpinsats kring varje person.
— Ja, från vårt håll är vi helt beroende av att samarbeta med andra, till exempel frivilligorganisationer eller sjukvården. Äldrelotsen och jag kan mötas snabbt om det behövs. Våra funktioner kompletterar varandra så att färre faller mellan stolarna. Dessutom förenklar det möten med andra instanser när de känner igen oss båda, säger Maria.
SEDAN ETT ÅR TILLBAKA samarbetar Sociala centret även med Pelarbackens vårdcentral (Capio Vård för hemlösa Pelarbacken). Sjuksköterskorna Wictoria Tersmeden och Helene Berg möter under ett par timmar varje fredag gästerna på centret för att lägga om sår, vårda eksem, vaccinera eller titta på gamla skador. I den vårdbuss som de ibland har med sig
Per är en av gästerna som får synundersökning och glasögon av optikerna. Han besöker även centret för att fika och få kläder när försörjningsstödet inte räcker till.
finns grundläggande vårdutrustning och värkmediciner. Vården är gratis för personer i utsatthet och hemlöshet och gäller i hela Stockholms län. — Många i utsatthet söker aldrig själva vård. De kan ha dåliga erfarenheter av sjukvården från att inte upplevt sig välkomna eller förstådda. Eller så missar de kallelser och andra viktiga papper eftersom det inte finns någon hemadress, berättar Wictoria Tersmeden, som är imponerad av sociala centrets välorganiserade arbete och välkomnande attityd mot alla.
De som mestadels vistas utomhus och sällan kan ligga ner får ofta svullna ben och fötter med besvärliga och svårläkta sår. De kan ha lungsjukdomen KOL, behöva antibiotika eller lida av sömnlöshet. Sjuka slutar kanske sköta sin medicinering mot exempelvis diabetes, blir snabbt väldigt slitna eller får svårskötta sår.
Därför är Maria Emanuelsson glad också över detta samarbete. Trycket på sociala centret ökar ständigt och varje dag kommer runt 130 gäster för kaffe och smörgås, matkasse, kläder, dusch eller samtal. Eftersom så många av dem far illa hälsomässigt har hon tidigare följt med dem till Pelarbacken eller gett en bussbiljett för att gästerna ska kunna åka själva. Men ofta blir det ändå inte av. — Det här underlättar vårt arbete enormt. Vi har så många gäster som vi nu istället kan uppmana att komma hit på fredagarna och möta sjuksköterskorna, säger hon.
SEDAN FEM ÅR har personer i hemlöshet haft möjligheten att få sitt hår klippt på sociala centret. En av initiativtagarna är Marika Lindahl, som tillsammans med sin kollega Sandra Eriksson blev inspirerad av en frisör i New York som börjat klippa hemlösa i parkerna. — Då slog det oss att vi också kan göra skillnad, säger Marika.
Hon berättar att de båda kommer från familjer med missbruksproblem och att de hemlösa ligger dem väldigt varmt om hjärtat. — Det är skönt att få hjälpa någon i liknande situation och känna att jag i mitt yrke kan göra sådan skillnad i någons vardag, säger Marika.
Numer har hon lämnat sin salong i Lappland och bor i Stockholm, där hon bland annat har en timanställning på sociala centret.
VARJE ÅR BESÖKER den ideella föreningen Vision.nu sociala centret vid Hornstull för att erbjuda personer i hemlöshet att göra syntest och prova ut glasögon. Idén föddes för tio år sedan när fyra optiker ville göra något bra av alla begagnade glasögon som ligger i byrålådor runt om i landet. — Vi samlar in glasögon, rengör, mäter upp och sorterar dem. Sedan åker vi runt bland utsatta på exempelvis härbärgen i Stockholm. Det värmer i hjärtat att kunna utnyttja vår kompetens till något bra, säger Katarina Linman, ordförande i Vision.nu.
Optikerna samarbetar med bland annat Polaroid och har som huvudsponsor byggföretaget Dipart, som hjälper till både ekonomiskt och med arbetskraft. — Det här är en viktig del av vår humana företagsfilosofi. Det har gett oss uppskattning från kunder, stolthet, lojala medarbetare och låg personalomsättning, säger Diparts VD, Jens Hoffman.
Per är en av gästerna som får synundersökning och glasögon av optikerna. Han besöker även centret för att fika och få kläder när försörjningsstödet inte räcker till. — Jag förstod inte riktigt hur dåligt jag faktiskt såg på långt håll, säger Per, som är glad över de nya glasögonen. g Källa optiker: Vision.nu samt tidningen Volontär i Nacka.
Frälsningsarmén tar större ansvar för samverkan
PANDEMIN synliggör behovet av samverkan mellan olika stödinsatser för samhällets mest utsatta.
Frälsningsarmén rustar nu för att ta ett större ansvar för denna samverkan.
Varje dag möter jag kompetenta, helhjärtade människor med stor erfarenhet som går den extra milen och som drivs av passionerad kärlek och stor tro på människans obestridliga värde. Människor som väljer att inte tro och agera utifrån att det finns ”omöjliga fall”. Jag möter dem inom socialtjänsten, bland behand
lingsassistenter, inom sjukvården, bland medmänniskor och inom psykiatrin. Enskilda individers engagemang är enormt viktigt för en människas upprättelse. Men, det som ofta blir avgörande är samverkan. Att landsting, kommun och ideella aktörer samarbetar med individens bästa i fokus. Därför har Midsommarkransens akutboende sett över stora delar av sin verksamhet.
Idag ser vi att gemensamma skatteresurser delas ut på många olika aktörer. Vården är specialiserad och fungerar i stuprör med minimal kontakt. Vi har ett system där den hjälpsökande möter många olika personer som är experter på just sitt område. Samverkan mellan dessa är ytterst liten. För en människa i hemlöshet som lider av psykisk ohälsa och dessutom har ett aktivt missbruk, blir detta system förödande. Möjligheten att se och arbeta utifrån att människan är en helhet är liten. Vi måste utveckla vården och omsorgen tvärs igenom dessa stuprör. Så att varje expertområde kan samverka med helhetssyn på människan. Först då kommer vi att se goda resultat. Ett uteblivet fysiskt möte eller en bristande långsiktig planering är förödande för en människa utan skyddsnät. Frustration över att inte få tag på sin socialsekreterare eller inte komma in på den vård man önskar har alltid varit stor bland våra gäster. Under pandemin har den blivit större. Det liv de lever gör det svårt att ringa på utsatta tider eller bara ha sporadiska samtal via telefon. Forskningen visar att viktiga faktorer för att ta sig ut ur hemlöshet är kontinuitet och flexibilitet. Sverige har ett trögt system som inte gynnar den utsatta människans väg mot hälsa. Det är dessutom enormt kostsamt. Dagligen ser jag otroligt sjuka människor gå runt på våra gator, lämnade till sitt missbruk och sitt psykiska lidande. Om hjälp i form av behandling sätts in, dröjer det inte länge förrän personen är tillbaka på gatan igen, ofta i
foto: kerstin tillenius
Sofia Fållsten, Verksamhetsansvarig Midsommarkransens akutboende, Stockholm
en ännu djupare problematik. Med en större samverkan skulle kostsamma behandlingars effekter inte behöva bli bortkastade och människans rätt att må bra kunna tas tillvara.
Relation och samverkan är byggstenar till förändring. Midsommarkransens akutboende kliver nu in och tar ett större ansvar än det uppdrag man tidigare fått av Stockholms stad. Vi vill kroka arm med socialtjänsten och psykiatrin och ha en aktiv roll i samverkan mellan olika stödinsatser. Både under tillfällig placering på akutboendet men också genom den vårdkedja som finns upprättad för människor, från gatan till eget boende.
Det finns ingen brist på kompetens och erfarenhet inom svensk missbruksvård. Bristen gäller samverkan mellan samhällets olika aktörer. Vi behöver ett system där den enskilde får vara experten på sitt eget liv och en samverkan där vi, som dagligen träffar dessa människor, får ha en aktiv roll. g
