Framtid.se ges ut av
Framtidsutveckling i Sverige AB
Telefon 08-545 42 450
Adress Box 213 101 24 Stockholm
Hemsida
www.framtid.se
Ansvarig utgivare Kristoffer Jarefeldt
Produktion
Framtidsutveckling AB
E-posta till info@framtid.se så tar vi fram ett förslag som passar era behov.
Text Elin Elmersson & Kim Tigerstedt (om ej annat anges)
Grafisk form Emma Österman (om ej annat anges)
Foto
Se respektive reportage. Privat där ej annat anges. Bildbyrå Shutterstock
Tryck Punamusta
Upplaga 115 000 ex Distribution
Direkt hem till landets 15-åringar och deras föräldrar samt till SYV på landets högstadie- och gymnasieskolor.
Framtid.se är ett oberoende magasin som skickas direkt hem till alla elever i årskurs 9 inför valet till gymnasiet. Framtid.se skickas även till studie- och yrkesvägledare på landets högstadie- och gymnasie skolor.
Framtid.se reserverar sig mot eventuella felaktigheter i fakta baserat, redaktionellt material som påverkats av skolpolitiska beslut, vilka fattats eller vunnit laga kraft efter magasinets tryckdatum.
Framtid.se ansvarar inte för informa tionen i icke-redaktionellt material. Eftertryck, helt eller delvis utan redaktionens tillstånd, är inte tillåtet.
Gymnasievalet närmar sig och kanske har du länge vetat vad du ska välja, eller så känns det alldeles för tidigt för att bestämma sig. Oavsett vilket så är det alltid bra att ta reda på så mycket du kan om gymnasiet, dig själv och dina framtidsmöjligheter.
Det finns garanterat yrken och utbildningar du inte hört talas om och med Framtid.se vill vi inspirera dig till att ta reda på mer, men också hjälpa dig att tänka till och bredda dina perspektiv.
I Framtid.se kan du dels läsa om det som kan följa efter gymnasiet, som exempelvis högskolestudier eller SM i yrken, men också om svenska kändisars första jobb. Du får ta del av tankar från nior som precis gjort sina gymnasieval och läsa om hur de funderat och prioriterat. Dessutom kan du läsa om olika yrkesroller som kan finnas på ett företag och hur man skriver ett CV. Och du, även om valet känns livsavgörande så går det oftast att ändra sig om det skulle kännas fel.
Det finns flera vägar fram till just ditt mål. För att hitta dit kan det hjälpa att prata med människor i din närhet som du litar på. Pröva med en förälder/vårdnadshavare, kompis, lärare, tränare eller studie- och yrkesvägledare (SYV) på din skola!
Redaktör på Framtid.se
Snart är det dags att välja till gymnasiet. Antagligen ditt första stora val! Framtid.se har träffat fyra nior från Internationella Engelska Skolan i Falun. Här får du veta mer om deras tankar och funderingar. Dessutom delar de med sig av sina bästa tips!
Berätta om ditt gymnasieval!
Vad har du valt?
– Jag har valt Fordons- och transportpro grammet med personbilsinriktningen på olika skolor och mitt tredjeval är också Fordon, fast som lärling. Jag tycker det är kul att ”leka” med bilar, det är ju också något som man använder mycket i vardagen. Tänk vad bra om man kan fixa grejer själv och åt andra. Det är ett perfekt sätt att göra vardagen lättare. Jag har en egen EPA, den är rätt så gammal så det behöver fixas en del. Det senaste jag gjorde var att försöka måla om den, men det var svårt, då jag inte hade tillgång till garage och det
blev dammigt och många insekter! Jag har också bytt stereo och ibland fixar jag något åt någon annan, om de vågar, till exempel byter ut ett batteri. Jag ser framemot att det kommer bli mer praktiskt arbete och att träffa nya kompisar.
Vad var det som gjorde dig säker på ditt val?
– I början av nian var jag lite tveksam, fun derade över gymnasievalet och sen glömde jag av det. Men så kom jag på det igen och kände att jag bara tycker mer och mer om fordon. Sen var det nog egentligen också att
jag har några äldre kompisar som gått Fordonoch transport. Först påverkade det inte mig så mycket men så fick jag följa med dem till deras jobb på en verkstad. Då kände jag att det här ska bli mitt jobb, det är så kul! Deras jobb är att ”mecka” med lastbilar. Jag kände att jag verkligen fick en inblick i jobbet. Sen har jag också två andra kompisar som också ska gå Fordon så det känns bra. Men jag tycker att man ska välja helt efter vad man själv vill och inte efter vad andra tycker eller pushar för. I min klass är jag nog den enda som har valt ett yrkesprogram. Många väljer högskoleförbe redande för att de vill få mer behörighet*, jag väljer det här för att jag verkligen tycker om det och vill jobba med det i framtiden.
Hur viktigt tror du att valet är inför framtiden?
– Ja alltså, det påverkar helt klart ens liv och vad man kommer göra sen. I mitt fall så känns det bra. Det är något jag verkligen tror att jag kommer tycka om, jag kommer vakna på morgonen och tycka att det är kul att gå till jobbet! Om det blir för mycket elbilar i framtiden så skulle jag även gärna arbeta som lastbilschaufför. Då kan man också greja med den, till exempel hytten och fixa och dona som man vill, lastbilen blir som ett andra hem.
Vilka är dina bästa tips till den som ska välja till gymnasiet?
– Det är just att man ska tänka på vad man är bra på och vad man själv vill. Är man väldigt osäker kan det vara bra att fråga sin omgivning, sina kompisar och föräldrar vad de valt och hur de gjort. Kanske är det något man fastnar för som låter kul eller så tänker man motsatt och hittar något helt annat. För mig kändes det bra att besöka gymnasiet, det var fint och en väldigt trevlig välkomnande stämning. Tänk alltid på vad som är bäst för just dig!
*Om du kompletterar med vissa kurser kan även ett yrkesprogram ge behörighet att söka till högskola/ universitet. Kolla med din SYV vilka kurser du behöver.
»jag kommer vakna på morgonen och tycka att det är kul att gå till jobbet!«Noah Hans, 16år Har sökt: Fordons- och transportprogrammet Amelia Gontarz, 15år Har sökt: Naturvetenskaps programmet
– Jag gillar NO-ämnena mest, och jag känner att det finns så många vägar att ta från Naturvetenskapsprogrammet. Särskilt då jag funderar mellan läkare och psykolog, nu kommer jag ha möjligheten till att studera vidare till båda. Jag ville välja något som jag kommer tycka är kul de sista tre åren. Nu ser jag verkligen framemot gymnasiet, alla nya människor, det kommer också bli både mer frihet och mer ansvar. Jag hoppas också att jag kommer att kunna studera utomlands i framtiden. Jag gillar verkligen olika språk och andra kulturer, jag gillar människomöten!
Vad gjorde du för att känna dig säker på ditt val?
– Jag gillade verkligen elev för en dag. Det ger en inblick, jag tyckte det var väldigt kul när vi var där. Man fick också mer riktig ”skol känsla” hur det är att gå på skolan, än man får på öppet hus. På det sättet får man också möta lärarna på ett annat sätt, det blir mer som en riktig lektion. Sen har jag också en kompis som går Naturvetenskapsprogrammet just nu, det har varit en stor hjälp att kunna fråga hur det är. Förutom det är vi också några i skolan som funderat ända sen 8:an och diskuterat både för- och nackdelar med gymnasiepro grammen.
Hur viktigt tror du att valet är inför framtiden?
– Det beror på vad man har för planer, det är viktigt, samtidigt tror jag alltid att det finns lösningar på situationer. Det beror också på vad man vill bli, är man osäker behöver man tänka till och välja en ganska bred linje. Det är också viktigt att trivas socialt, om man väljer rätt linje efter sina intressen tror jag också att det känns mer som att man hamnar i rätt klass.
Vilka är dina bästa tips till den som ska välja till gymnasiet?
– Gå på elev för en dag, då får du en inblick och kan känna av om du gillar det eller inte. Men stressa inte, det finns alltid lösningar! Egentligen skulle jag vilja tipsa om att först gå på flera öppna hus och på så sätt välja ut vilka skolor man vill besöka för elev för en dag. Försök få så mycket information om de
olika programmen som möjligt. Sen ska man också ta det lugnt, det är inte hela världen om det blir fel. Det går att läsa upp, eller lägga till, det finns jättemycket frihet och det går
att lösa saker. Jag tycker att man ska utgå från vilka ämnen man gillar, vad man kan tänka sig plugga de här tre åren, det får inte kännas meningslöst, det ska vara kul.
»Gå på elev för en dag, då får du en inblick och kan känna av om du gillar det eller inte. Men stressa inte, det finns alltid lösningar!«
Berätta om ditt gymnasieval!
Hur har tankarna gått?
– Jag har bestämt mig för Estetiska programmet med inriktningen estetik och media. Först tänkte jag på Naturvetenskaps programmet på grund av mitt intresse för biologi och växter. Men så kände jag att jag också har ett starkt intresse att göra saker mer praktiskt och vara kreativ. Något som också känns utvecklande! Jag tror att mitt intresse
för fotografering också kan kombineras med mitt intresse för naturen. Jag tycker om att fota naturen och djur, och se hur de lever sitt liv, det hade varit häftigt att någon gång fota en varg eller en björn!
Vad gjorde du för att kunna känna dig säker på ditt val? – Det som gjorde skillnad för mig var när jag var på öppet hus. Då var jag redan
intresserad av att tänka om och inte välja Naturvetenskapsprogrammet som jag hade tänkt först. Väl på plats fick vi se datarummen med olika program som Photoshop, mörker rummet, hur man kan jobba med 3D och en hel del annat. Dessutom var det Estetiska programmet i en separat byggnad, vilket blir roligt då jag tror att vi som går på de Estetiska programmet har mycket gemensamt. Det ska bli roligt att få jobba med andra som gillar samma saker som jag och kunna utveckla mina kunskaper, samtidigt som jag kan ta in andras perspektiv.
Vad vill du helst jobba med i framtiden?
– Det är viktigt för mig att jobba med någonting som jag gillar. Allra helst skulle jag vilja jobba som filmregissör eller fotograf.
Vilka är dina bästa tips till den som ska välja till gymnasiet?
– Det kan vara bra att prata med andra för att fundera, även om man har olika tankar. Sen tycker jag att det är bra att börja med att gå igenom vilka intressen man har eller vilka ämnen man gillar. Efter det funderar man över olika jobb som är intressanta och sedan ser man vilka gymnasieprogram som passar bäst utifrån det. Välj rätt program för dig själv och inte för någon annan. Den enda som vet vad som är rätt för dig är du själv. Det är viktigt att inte lyssna på föräldrar om de vill att man ska gå till exempel Naturveten skapsprogrammet eller Samhällsvetenskaps programmet om man inte gillar det själv. Gå rätt program, det som du själv vill, oavsett om andra säger att det är dåligt. Det bästa är att vara fri och göra något man älskar, det ger mycket glädje och energi.
»Välj rätt program för dig själv och inte för någon annan. Den enda som vet vad som är rätt för dig är du själv.«
Adam Massarani, 15år
programmet
Berätta om ditt gymnasieval! Vad har du valt?
– Jag har valt El- och energiprogrammet, jag ville välja ett yrkesprogram så att jag kan få ett jobb direkt när jag pluggat färdigt. Dessutom är jag intresserad av el och att hålla på och fixa grejer. För ett tag sen blev TV-antennen avklippt, då skruvade jag upp och kopplade ihop det igen. Om man pluggar
något man tycker är roligt är det större chans att få ett jobb som är roligt i framtiden. Det ska också bli roligt att få ha praktik och jobba mer praktiskt.
Vad gjorde du för att kunna känna dig säker på ditt val?
– För mig blev besöket på öppet hus avgörande. När jag läste om El- och energi
programmet tyckte jag inte alls att det lät som min grej. Men när jag var på besök tyckte jag att det verkade jättekul, det verkar vara ganska mycket att ”mecka och skruva”. Skolan verkade också väldigt bra, det var en ganska liten skola vilket jag tycker är skönt. Sen har jag också pratat mycket med kompisar, min mamma och även en granne som valde ett praktiskt program förra året. När jag började fundera över gymnasiet kändes det väldigt svårt att välja. När jag lärde mig mer om pro grammen blev det nästan ännu svårare. Vissa dagar verkade flera program intressanta och andra dagar var det inget jag ville göra. Men när jag väl valt kändes det helt självklart.
Hur viktigt tror du att valet är inför framtiden?
– Jag tror faktiskt inte att det är så jätte viktigt, dels kan man ju byta, dels så kan man läsa in det mesta efteråt. Jag tror att det vikti gaste är att man tar sig igenom de tre åren, att man trivs och att man tar sin examen.
Vilka är dina bästa tips till den som ska välja till gymnasiet?
– Att börja med att fundera över vad man har för intressen, vilka ämnen man gillar i skolan och att sedan gå och kolla på flera pro gram under öppet hus. Det är en helt annan sak än att bara läsa om det innan, och man får chansen att prata med olika människor om för- och nackdelar. Sen kan man fundera över om man vill börja jobba när man gått ut. Det ska vara något som man känner att man kommer trivas med och som man samtidigt har nytta av i framtiden. De flesta av mina kompisar ska gå Naturvetenskapsprogram met. Självklart är det bra att diskutera med och lyssna på andra, men sen göra det man tror blir bäst för en själv.
»Om man pluggar något man tycker är roligt är det större chans att få ett jobb som är roligt
framtiden«
Simon Strandberg läser sin sista termin på Lantmätarprogrammet vid Högskolan Väst. Efter att ha läst Teknikprogrammet på gymnasiet påbörjade han en utbildning vid Lunds tekniska högskola som han valde att pausa för att jobba på Island. Efter att ha återvänt hem igen bestämde han sig för att påbörja en utbildning på Lantmätarprogrammet vid Högskolan Väst i stället.
Hej Simon, du är snart klar med din utbildning på Lantmätarprogrammet. Vad innebär det att bli lantmätare egentligen?
– Som lantmätare kan man ha flera olika yrkesroller. Det handlar mycket om juridik, teknik och ekonomi. På min arbetsplats kommer jag att hjälpa fastig hetsägare att hitta sina fastighetsgränser och hjälpa till att dra nya gränser om en tomt till exempel ska styckas av. Jag kom mer också skriva juridiska dokument som beskriver hur, och om, någon annan har rätt att bruka till exempel en brunn eller väg på fastighetsägarens mark.
– Det visste jag inte till en början men min pappa tipsade mig om att titta på Lantmätarprogrammet som han trodde kunde passa mig. Lantmätarprogrammet kändes rätt och på den vägen är det.
Är det stora skillnader att plugga på högskola jämfört med gymnasiet?
– Självklart finns det skillnader men det är ingenting man behöver vara rädd för. Den största skillnaden som jag kan se är att högskolan ställer högre krav på att man själv tar ansvar över sin utbildning. Man
blir inte tillsagd exakt vad man ska göra eller tills när det ska vara klart utan man är friare att ta egna initiativ. Men med frihet kommer ansvar och därför är struktur viktigt.
Men är det svårt att plugga på högskola?
– Nej, det är inte svårare än att plugga på högstadiet eller gymnasiet så länge du ser till att plugga på egen hand och försö ker att inte hamna efter. Mitt bästa knep är som sagt att ha struktur och disciplin. Du kan alltid plugga med en kompis om du tycker att det är enklare.
Hur vet man vilken gymnasieutbildning man ska välja?
– Det viktigaste när du väljer din gymnasieutbildning är att du väljer en utbildning som du tror att du kommer trivas med. Välj inte något bara för att dina kompisar eller föräldrar förväntar sig det av dig. Välj med ditt eget hjärta för det blir aldrig lika bra om någon annan har gjort valet åt dig.
– Mitt bästa pluggtips är att försöka hinna med så mycket som möjligt av ar betet i skolan. Ta inte hem mer skolarbete
än nödvändigt så blir det lättare att skilja på pluggtid och fritid.
Om man ändrar sig då, är det för sent att byta bana då?
– Nej, det är aldrig för sent att byta bana. På högskolan går människor i alla åldrar. Det finns ingenting som heter att man är för gammal för att plugga. Chanserna är många och du har alla möjligheter i världen att ändra dig både en och två gånger.
– Ett tips är att jobba en period mellan dina studier tills dess att du vet vad du vill plugga. Hellre vara säker på vad du
vill göra än att påbörja en utbildning som du inte vet om du vill slutföra. Du kan alltid ”prova på” hur det är att plugga på högskolan genom att läsa några fristående kurser i ämnen som intresserar dig. Då får du kanske en bättre förståelse för vad högskolan innebär. Men om du är säker på vad du vill plugga redan efter studenten så är det klart att du inte ska vänta. Det värsta som kan hända är att du ändrar dig och det är inte hela världen det heller.
»Du kan alltid ‘prova på’ hur det är att plugga på högskolan genom att läsa några fristående kurser i
som intresserar dig.«
göra fel – ett fel är alltid ett steg närmare att hitta rätt«
Linna Co har studerat till Digital Analytics Specialist via IHM Business School i Göteborg. Efter att ha valt det Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet var hon säker på att hon ville studera till läkare. Det gick till och med så långt att hon åkte till Rumänien för att förbereda sina studier innan hon ändrade bana och flyttade hem till Sverige igen. Sedan dess har Linna hunnit med att vara säljare i åtta år, driva eget företag inom marknadsföring och studera en yrkesutbildning via IHM Business School i Göteborg. Idag jobbar Linna som Digital Analytics Specialist på HiQ.
Hej Linna, du har hunnit med mycket sedan du tog studenten. Inte minst studera via yrkeshögskolan. Med facit i hand – hur skiljer sig yrkeshögskolan från gymnasiet?
– Den största skillnaden mot gymnasiet är nog att du har hittat ett område som du vill fördjupa dig inom och bli specia list på. Yrkeshögskolan har ett upplägg där näringslivet är väldigt involverade i utbildningen vilket resulterar i att man lär sig metoder och arbetssätt som är appli cerbara och testade i riktiga verksamheter. Med en examen från yrkeshögskolan är du eftertraktad på arbetsmarknaden och har hur stora möjligheter som helst.
Du studerade till Digital Analytics Specialist. Vad innebar din utbildning?
– Vi fick lära oss hur olika processer kan se ut, hur man läser statistik och sätter upp egna ramverk för att hjälpa verksamheter med datadriven analys och informations hantering. Dessutom hade vi flera praktik
perioder där vi fick testa våra kunskaper i verkligheten och ta plats i den roll som vi eventuellt skulle kunna få i framtiden. Tack vare att jag gjorde en av mina praktik perioder på HiQ så fick jag också jobb där efter min examen.
– Det bästa med min utbildning var att jag fick specialisera mig på ett yrke och bli proffs på just det. Det var tydlig redan under praktiken att verksamheterna lutade sig mot oss studenter för att vi kunde mer i frågan. Utbildningen och yrket passar mig och min personlighet perfekt eftersom jag gillar många bollar i luften och att jobba resultatdrivet.
Är det inte svårt att veta vilken utbildning man ska välja?
– Det är klart att det kan vara lite klurigt att välja utbildning i och med att utbudet är enormt. Mitt bästa råd när det är dags att välja utbildning är ”learning by doing”. Du kan inte veta vad du gillar eller inte utan att testa dig fram. Jag ville länge bli läkare och
var faktiskt i Rumänien där jag skulle börja plugga, när jag kände att det inte var något jag vill påbörja så vände jag hem i stället. – Så tror jag att det är genom hela livet –att man helt enkelt får testa sig fram och se vad som funkar. Det bästa du kan göra är att välja utifrån dina intressen. Du ska trivas både på din utbildning och i din framtida yrkesroll. Dessutom finns det tusen chanser att ändra sig, lära sig nytt och börja om. Det är det som är det charmiga med livet tycker jag.
Vad har du för tips till den som ska söka en gymnasieutbildning?
– Ta inte gymnasievalet på allt för stort allvar. Du kan inte veta vad du vill göra resten av livet när du är 15 år gammal. Välj något du är intresserad av och villig att investera din tid i så kommer du att hamna rätt till slut. Även ett yrkesprogram ger dig möjligheten att plugga vidare och ändra bana. Jag tycker att det är viktigt att se alla alternativ och vara öppen för att testa.
Ella Erlandsson läser Allmän kurs via folkhögskolan. Efter att ha drabbats av sjukdom under sin gymnasietid kunde hon inte slutföra sina studier och fick därmed inte heller sin gymnasieexamen när hon tog studenten. I dag är Ella tillbaka i skolan men den här gången för att plugga upp sina betyg på Göteborgs folkhögskola.
Hej Ella, du har valt att fullfölja din gymnasieutbildning via folkhögskolan, hur är det?
– Folkhögskola är ett bra sätt att studera om man upplever att gymnasiet inte var en studieform som passade. För mig handlade det om sjukdom i familjen med psykisk ohälsa som påföljd som gjorde att jag inte kunde slutföra gymnasiet och därmed inte fick min gymnasieexamen. Just nu håller jag på att komplettera mina gymnasiebetyg och det gör jag på Göteborgs folkhögskola. På folkhögskolan väljer jag mitt eget schema vilket innebär att jag både läser kurser som jag behöver för att få min gymnasieexamen samt estetiska ämnen som bild, musik och teater som jag läser mest för att jag tycker det är kul.
– Man skulle kunna beskriva folkhög skolan som ett fristående sätt att studera. I stället för att få betyg så får vi behörighet i kurser motsvarande den behörighet man också kan få via komvux eller gymnasiestu dier. En annan skillnad mot gymnasiet är sättet vi får omdömen. På folkhögskolan får vi inte ett vanligt omdöme där vi bedöms i hur mycket vi kan utan vi bedöms i stället i vår studieförmåga. Det innebär att man tittar på hur mycket vi har lärt oss sedan kursens start, hur mottaglig eller engagerad man är i lärandet samt hur utvecklings kurvan har sett ut.
– Upplägget skiljer sig också en del mot gymnasiet och vårt fokus ligger mestadels på grupparbeten och samtal snarare än på prov. Folkhögskolan gör det möjligt att an passa sina studier efter sina egna behov och det är många som inte har ”passat in” i det traditionella skolsystemet som hittar hit.
Många menar att man upplever en annan gemenskap på en folkhögskola, stämmer det?
– Ja, så är det. Utöver att vi får en gym nasieexamen eller läser kurser vi tycker är kul så möter man mängder med personer med olika livshistorier. Jag upplever att människor blir accepterade här och att
normer och andra ”standarder” inte existe rar på samma sätt.
– Jag skulle säga att folkhögskola är något helt annat än den traditionella skolan. Här befinner jag mig i ett sammanhang där olikheter uppskattas och uppmuntras. Och trots att jag fortfarande inte är helt frisk så har den här skolformen bidragit till att jag mår mycket bättre i dag. Folkhögskola är ett helt annat sätt att plugga och man får med sig så mycket mer än bara behörigheter.
Hur tror du man vet vilket gymnasie program man ska välja?
– Jag tror egentligen aldrig att man kan veta helt säkert vilken utbildning som passar bäst. Jag tänker att man får testa sig fram tills man hittar det som känns helt rätt. När du ska välja din gymnasieutbild ning är det viktigaste att det känns rätt för dig själv. Mina tips är att söka runt på inter net, fundera på vad du är intresserad av och prata med och inspireras av andra.
– Men det viktigaste av allt är att du gör valet själv. Och om du har en aning om vad du vill göra i framtiden kan du alltid leta
efter en utbildning som ger dig de bästa möjligheterna att snabbt komma dit. Men som sagt, det är inte ett misslyckande att byta eller göra om. Och om du väljer fel kan du alltid komplettera med det som behövs för att kunna söka dig vidare sedan.
Vad ska du göra när du är klar med din utbildning? – Jag har skickat in en ansökan till Göteborgs universitet där jag vill stude ra till gymnasielärare i matematik. Min gymnasietid var inte enkel och jag vill bidra med de erfarenheter som jag tagit med mig både från gymnasiet och senare på folkhög skolan till andra i samma situation. Under min tid på folkhögskolan har vi testat på att planera och hålla i egna lektioner vilket passar mig perfekt. Därför drömmer jag om att få bli lärare och dela med mig av min kunskap till andra.
* HR (Human Resources) hanteringen av ett företags mänskliga resurser (personal), hur företag och organisationer arbetar operativt och strategiskt med sin personal och organisation.
• Planera så slipper du känna dig stressad
Våga be om hjälp och ställa frågor
Hitta din metod för bästa inlärning – rita tankekartor, anteckna, skriv stödord
Var aktiv på lektionerna så slipper du plugga så mycket hemma
Belöna dig själv genom att unna dig något när du har gjort något bra
Sätt en timer och plugga korta och effektiva stunder
Ta pauser
Yrkeshögskola, folkhögskola, universitet, privat skola eller komvux – vad ska jag välja?
Utbildning som kombinerar teori med praktik och matchar dig mot arbetsmarknadens behov.
… siktar på ett specifikt yrke och vill ha praktiska kunskaper som matchar arbetslivets krav på kompetens.
1–3
Ja, alla utbildningar som leder till en kvalifi cerad yrkeshögskoleexamen och omfattar minst 400 poäng, har minst 25% LIA (Lärande i arbete).
Goda eftersom utbildningen enbart startar om arbetsmarkanden ser ett behov.
Ja
Det beror på var du väljer att studera och hur du väljer att bo.
Yrkeshögskoleexamen efter ett års heltids studier (minst 200 YH-poäng). Kvalificerad yrkeshögskoleexamen efter två år (minst 400 YH-poäng och minst 25 % LIA).
FOLKHÖGSKOLAVuxenskola som utgår från dina behov och erfarenheter. Ofta knutna till folk rörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar. Erbjuder ofta internat.
… vill läsa en yrkesutbildning eller läsa upp dina betyg och samtidigt få en stark social gemenskap genom att bo på internat.
2 månader–4 år
Ja, inom vissa kurser.
Väldigt olika beroende på utbildning.
Ja. Ofta en stark social samvaro, speciellt på skolor som erbjuder internatboende.
Behörighetsgivande kurs är ett alternativ till att studera på komvux. Folkhögskolans profilkurser har ofta en inriktning som gör kurserna unika för folkhögskolan. På vissa folkhögskolor finns även yrkeshögskoleutbildningar.
Ja
Ja, beror på utbildning.
Beror på utbildning.
Ja, i vissa kurser.
2–4/5 Grundnivå till medelhög.
Traditionell högre utbildning med fokus på teori och vetenskaplig grund.
… vill ha en akademisk examen inom ett expertisområde, lära dig kritiskt granskande och vetenskapliga metoder eller läsa enstaka kurser. Och leva studentlivet.
2–5 år
Beror på utbildning.
Väldigt olika beroende på utbildning.
Ja
Ja. Stora möjligheter att engagera dig i olika föreningar och klubbar.
Högskoleexamen efter två års studier. Kandidatexamen efter tre års studier, magisterexamen efter fyra år och master examen efter fem år. Det finns också examina som leder till ett visst yrke, t ex. utbildningar till sjuksköterska och lärare.
Ja
Ja, beror på utbildning.
Beror på utbildning, men oftast fokus på teoretiska kunskaper.
Beror på utbildning.
Finns en mängd varianter, exempelvis trafikflyg, dans och reklam/media. Är oftast yrkesutbildningar.
… siktar på ett specifikt yrke och vill få praktiska yrkeskunskaper som matchar arbetslivets krav på kompetens.
Varierar Beror på utbildning.
Väldigt olika beroende på utbildning.
Olika beroende på utbildning.
Nej, oftast inte.
Ja, oftast. Observera att vissa utbildningar tar ut en avgift.
Ja Ja Beror på utbildning.
4–6 Gymnasienivå till hög.
Vuxenutbildning som arrangeras av kommunen. Du kan läsa upp dina grund- och gymnasiebetyg eller läsa en yrkesutbildning.
… behöver komplettera din utbildning på grundskole- och gymnasienivå, vill läsa upp dina betyg för att plugga vidare eller gå en yrkesutbildning.
Varierar beroende på antal kurser du läser och i vilken takt (hel- eller deltid).
Ja, om du läser en yrkes- eller lärlingsutbildning.
Väldigt olika beroende på utbildning.
Nej, men prov som på gymnasiet.
Nej Gymnasieexamen.
Ja, från och med höstterminen det år du fyller 20 år. Du som yngre har rätt till studiehjälp.
Ja, beror på utbildning.
Beror på utbildning.
Beror på utbildning.
2–4 Grundskolenivå till gymnasienivå.
Efter gymnasiet finns flera alternativ för dig som vill plugga vidare. Vilken utbildningsform passar dig? Har du ingen gymnasieexamen? Ingen fara, det finns alternativ för dig med. Vi reder ut begreppen.
Gymnasiet skiljer sig en del från högstadiet. Vissa kan uppleva att tempot är högre, och att det blir mer ansvar. Andra känner att de äntligen får inrikta sig mer mot sina intresseområden. Oavsett hur du känner inför gymnasiet vill vi ge dig 10 tips som hjälper dig att plugga smart!
Planera dina studier
Köp en kalender som du kan ha med dig överallt och skriva ner viktiga datum och aktiviteter. Om du inte vill köpa en kalender finns det digitala att ladda ned både till telefon och dator. Bra planering är nödvändigt för att slippa stress.
Anteckna viktig information som dyker upp under lektio ner och föreläsningar, även det som känns svårt att förstå. Det underlättar när du själv ska läsa på och förbereda dig inför dina prov eller inlämningar.
Se till att hålla fullt fokus på rätt saker när du ska plugga. Lägg undan distraherande saker som telefon och dator. Om du dessutom är uppmärksam på lektionerna slipper du plugga lika mycket utanför skolan.
Ta micropauser i ditt plug gande. Man brukar säga att människan inte kan hålla fokus längre än 90–120 minuter, i vissa falla bara 30–40 minuter. Så gå på toaletten, hämta ett glas vatten, sträck på benen eller ta en kort promenad mellan dina pluggpass.
Förklara det du ska lära dig för dig själv. När vi använder flera sinnen för att lära oss går det både snabbare och lättare. Tycker du att det jobbigt att prata för dig själv kan du be någon lyssna på dig.
Ställ frågor om du inte förstår. Det är alltid enklare att fråga läraren när du är i skolan och du slipper lägga extra tid på att leta efter svaren själv.
Om du pluggar lite varje dag slipper du sitta i sista stund och känna dig stressad över allt du behöver kunna. Börjar du läsa på i tid kan du ta det lugnt och dessutom skapa utrymme för att hitta på andra saker om något dyker upp.
Använd färger för att struk turera dina anteckningar. Genom att stryka under och använda färg blir det lättare att hålla koll på vad som är viktigt och inte. För vissa kan färg till och med hjälpa att minnas bättre. Och så blir det ju lite roligare med färg.
Ibland är det både svårt och långtråkigt att sitta ensam vid sitt skrivbord. Be att få plugga till sammans med en kompis och passa på att ställa frågor och diskutera om om det är något du inte förstår.
Ge dig själv en belöning när du har gjort några uppgifter, läst ett visst antal sidor eller skrivit ett prov. Du kanske kan belöna dig med en promenad, en fika tillsammans med en kompis eller en stund i soffan framför din favoritserie. Det blir roligare att plugga när det finns något att se fram emot.
På ett företag finns flera olika kom petenser. Alla har olika roller men arbetar mot samma mål. Consid AB är Nordens ledande IT- och tech bolag. Här jobbar man med helhets lösningar inom IT, affärsutveckling och kommunikation. Med kontor på flera orter i Sverige har man samlat experter inom flera olika områden till sitt team.
På Consid AB finns flera olika yrken. Här beskriver vi några av dem. *
Verksamhetsutvecklare
Favoritpryl: Min värmeväst
Som verksamhetsutvecklare hjälper Ann-Marie företag att ställa om till ett smidigt arbetssätt. Det handlar om att bryta ned stora projekt i mindre delar, prioritera och göra det som är viktigast först.Hon hjälper, utbildar och coachar nybildade team i sina olika roller och ser till att arbetssättet blir så effektivt som möjligt.
Frontend utvecklare
Favoritteknikpryl: Laptop
Som Frontend-utvecklare jobbar Daniel i flera olika projekt. Daniels uppgift är att skapa en bra upplevelse för besökare som kommer till en webbsida. Det kan handla om att presentera olika diagram, grafer, tabeller och 3D-miljöer så att det blir enklare att förstå. I sin roll samarbetar han med både grafiker, UX-designers och Backend-utvecklare.
Backend utvecklare
Favoritteknikpryl: Blipp
Anna jobbar som Backend-utvecklare. Hennes roll innebär att utveckla koden som styr det som skall hända på en webb sida när man klickar på olika ställen. Det kan till exempel handla om att utveckla kunders e-handelssystem. Anna pro grammerar system i både .NET och C# som är två olika kodspråk.Jobbet handlar om allt från att lösa buggar (fel i koden) till att skapa nya funktioner på en webbsida.
Favoritteknikpryl: Trådlösa hörlurar
Lova kom i kontakt med Consid i sam band med att hon fick göra sin praktik på företaget. Hon studerade internatio nella relationer och företagsekonomi och jobbar idag med hållbarhetsfrågor. Som hållbarhetsstrateg är Lova med och utvecklar Consids arbete för miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Hennes arbete handlar om att bevaka företagets klimatavtryck och hitta möjligheter att minska miljöpåverkan.
Favoritteknikpryl: Windows 98-spel dator
Simon jobbar som systemarkitekt vilket innebär att han hjälper kunder att hitta de bästa IT-lösningarna för deras behov. En systemarkitekt har bred kunskap inom system- och programutveckling och kan arbeta med att utveckla allt från webb tjänster och mobilappar till traditionella administrativa datorsystem. Vid sidan av sin roll har Simon och en kollega också startat en podd som ska bidra till intresset för att jobba inom systemutveckling.
HR och rekrytering
Favoritteknikpryl: Lampa som låter en vakna till ”solljus”
I sin roll inom HR*- och rekrytering har Elin två större ansvarsområden på före taget. Det ena är att vara med och hitta rätt personer att anställa i olika yrkesroller. Den andra är att tillsammans med ett mindre team driva Consids traineepro gram ”Consid Next Level Academy” där hon rekryterar spännande personer till företaget.
*HR är en förkortning av Human Resourses som betyder mänskliga resurser.
Du kan läsa mer om olika yrken på www.framtid.se/yrkenAnn-Marie AnnaDaniel SimonLova
Säljchef
Favoritteknikpryl: Locktång
I sin roll som säljchef jobbar Katarina främst med att hitta och utveckla samarbetet med företagets kunder, leda och coacha sitt interna säljteam samt samarbeta med konsultcheferna för att hitta rätt uppdrag. Men hon kan även bidra med bedömningar tillsam mans med rekryteringsavdelningen när man skall hitta rätt person för en viss yrkesroll på företaget.
Favoritteknikpryl: Katt-GPS
I sin roll som teknisk projektledare är
Tobias med i en rad olika projekt. I pro jekten felsöker han kod i olika program, är ansvarig för övriga konsulter på det lokala kontoret och ser till att sätta ihop rätt team för projekten. Tobias är också med och driver Consids podd ”Utveckla” tillsammans med en av sina kollegor.
Innan sin roll på Consid hade Aidin mest intresserat sig för dataspelsutveckling på fritiden. Sedan anställningen på Consid jobbar han nu med sin hobby dagligen. Consid har även blivit E-sport ambassadör och därigenom får Aidin vara med och hålla i olika event, med fokus på sitt intresse. Jobbet på Consid innebär möjlighet att jobba både på kontor och distans.
Heybe
Favoritteknikpryl: Airpods
Heybe jobbar som ”trainee” inom IT. På Consids traineeprogram har hon fått ett uppdrag som hon ska lösa under sin trainee tid. Att arbeta som ”traniee” på ett företag innebär att man får praktisk erfarenhet och utveckling av det man lärt sig under en utbildning. Förutom mer kunskap om företaget och fördjupning inom de områden hon är intresserad av får hon också utbildning i ledarskap.
GISutvecklare & mjukvaruingenjör
Favoritteknikpryl: ACA 500 plus från Individual Computers
Jan jobbar med GIS* som är brett område. Det innefattar allt från kiosker som behöver nya hemsidor med inkluderande kartor, som visar var de finns, till företag som använder GIS för att hitta nya områden att utvecklas inom. Ett välkänt exempel på när GIS används för underhållning är spelapplikationen Pokemon GO.
*GIS står för Geografiska Informationssystem och används för att hämta information om en viss plats. GIS-funktioner i t ex. sociala plattformar gör att du kan tagga eller ”checka in” på en plats.
Regionansvarig
Favoritteknikpryl: Teams
I sin roll som regionansvarig arbetar Helene inom en rad olika områden där ett av områdena är rekrytering av personal. Hon är också delaktig i saker som att se till att det lokala kontoret fungerar och att samarbeta med säljorganisationen. I sina arbets uppgifter får Helene också vara med och göra Consids varumärke välkänt i regionen.
AidinTobiasKatarina
»Väljer du en yrkesutbildning finns alla möjligheter att få en god karriär och till och med starta eget.«
Hej Elias, du är hotellreceptionist. Vad är det bästa med ditt yrke?
– Det bästa med mitt yrke är att jag får möta många människor. Det gäller allt från kollegor till leverantörer, kunder och såklart gästerna. När du arbetar i en reception blir du lite av spindeln i nätet och ska se till att alla får den information som behövs. Om du vill kan du snabbt klättra och utmanas med nya arbetsuppgifter och utmaningar. Arbetet är dessutom varie rande och du får lösa alla möjliga olika situationer.
Varför är en yrkesutbildning ett bra val?
– Utbildningarna ger dig en möjlighet att komma ut i arbetslivet direkt och skapa dig
erfarenhet och kunskap även under tiden i skolan. Väljer du en yrkesutbildning finns alla möjligheter att få en god karriär och till och med starta eget. Dessutom får du grundläggande behörighet till högskolan. En yrkesutbildning ger dig många olika möjligheter både om du vill plugga vidare eller arbeta direkt. En yrkesutbildning är helt enkelt ett smart val.
Du är ju ambassadör åt Worldskills Sweden och har även tävlat på olika yrkestävlingar, hur går det till? – WorldSkills Sweden är ett treparts samarbete mellan Staten, Svenskt Näringsliv och LO. Vi arbetar för att höja status och kvalitet på svensk yrkesutbild ning. Detta görs i en mängd olika satsningar
och projekt där yrkestävlingarna är en stor del.
– När det kommer till yrkestävlingar så finns det en kultur och tradition att tävla i yrkesspecifika moment på många av de svenska yrkesutbildningarna. Detta har WorldSkills Sweden tagit till vara och skapar möjligheter för elever att få testa sina yrkeskunskaper gentemot andra elever i andra regioner och skolor. Därför arrangerar WorldSkills Sweden vartannat år Yrkes- SM. Här får Sveriges kommande stjärnor inom en mängd olika yrken chan sen att lära sig mer, utmanas och tävla tillsammans.
– Några av de som tävlat får sedan möjligheten att tävla internationellt, på Yrkes-EM och Yrkes-VM.
Larsson har fått ta emot utmärkelser på både Yrkes-SM och Yrkes-VM. Här berättar Elias om sitt jobb, varför en yrkesutbildning är ett smart val och hur man kan tävla i sitt yrke.
– Egentligen kan man säga att mitt första jobb var när jag gjorde en bok med roliga historier som jag kopierade upp och sålde själv. Då var jag kanske nio till tio år gammal. Det gick helt ok att sälja men att skapa boken kostade nog mer än förtjänsten! Sen har jag jobbat som DJ på hockey matcher när jag var runt 15–16 år, och sommarjobbat som fritidsledare. Jag har också sålt tidningar på helger men då var lönen mest det som man fick i dricks. Mitt första lite mer riktiga jobb var sista året i gymnasiet då jag fick jobb som fotograf på AlingsåsKuriren. Då var jag jätteglad, trodde jag skulle gå ut skolan och in i arbetslöshet. – Det jag verkligen har lärt mig från mina jobb är att göra mitt bästa, att göra kunden och arbetsgivaren glad. Då sprider det sig och man får fler jobb. Ett jobb tidigt i karriären kan man se lite som en betald utbildning, och då blir lönen som en bonus. Det blir också som en trampolin mot nästa jobb. Det är viktigt att ha en positiv inställning
och att vara pålitlig. Jag har inte sprungit på ett enda tråkigt jobb, man kan alltid hitta något positivt i allting. Det kan vara arbetskamraterna eller att man kan lyssna på bra musik när man jobbar. Inte ens när jag slipade golv i en gymnastiksal hade jag tråkigt. Det var också då jag fick samtalet att jag fått jobbet som programledare för Bolibompa. Det kändes som att få en guldbiljett i idol! – En sak jag tycker man ska tänka på är också att det kan kännas som att alla andra har kontakter. Men jag har inte haft kontakter. Kontakter är inte statiskt, man kan skaffa sig kontakter. Varje jobb är din nya cirkel med kontakter, och din chans att marknadsföra dig inför nästa jobb. Så får man fler och fler kontakter. Man ska försöka hitta det som är kul, men samtidigt också förstå att det är en väg vidare. Det kan vara ganska skönt ibland att man inte vet, att man får ta beslut allt eftersom, men att man möter livet med ett gott humör!
Programledare, producent och driver eget företag
»Ett jobb tidigt i karriären kan man se lite som en betald utbildning, och då blir lönen som en bonus. Det blir också som en trampolin mot nästa jobb.«
– När jag var 12 år var jag med i ett tv-program som hette Super Troupers, lite som småstjärnorna. Min familj såg att de sökte folk och jag fick svar att komma på audition. Vi var i fjällen så jag tog en buss och åkte själv. Jag minns inte att jag var särskilt nervös, jag var mer ett barn som tyckte mycket om att sjunga. Efter det följde en del småjobb där jag sjöng på olika event och sommar fester. Det kändes otroligt att få betalt för något som jag tyckte var så roligt. Ibland fick man presentkort i stället, då minns jag att jag köpte ett par coola jeans. När jag var 16 år var jag med i Idol.
– Jag har jobbat med annat också, bland annat en mycket kort karriär i en skobutik, men det var jobbigt att vara igenkänd på jobbet. Sen har jag jobbat på demensboende och äldreboende. Man kommer väldigt nära människor och det är ett stort ansvar. Jag har otrolig respekt för de som arbetar inom äldrevården. Det har varit väldigt nyttigt för mig, nu när jag ska bli läkare. Det har såklart funnits perioder då musiken gått upp och ner, då har jag sökt andra jobb eller studerat. – När man söker sitt första jobb tänker jag att det är viktigt att vara ärlig med sina begränsningar, men också ärlig med det man kan! Det här kan jag och det här vill jag lära mig. Var inte rädd för att fråga och fråga igen. Alla har varit nya på jobbet och det finns förståelse för det. Är man ambitiös och visar att man vill, har man råd att både fråga och göra fel. Skulle det vara så att man inte får jobb på en gång är inte det heller det värsta som kan hända. Jag har haft många motgångar och världen står inte och faller med det. Man kan ta en sommarkurs, söka jobb inom olika projekt eller jobba som volontär. Kanske kan man hjälpa till vid något musikevenemang, alla erfarenheter är bra att visa upp när man sen söker jobb igen!
– Mitt första jobb var att sälja glass i en glasskiosk, den hörde till restaurangen som min familj arrenderade. Jag var bara 11 år, även om jag såg mycket äldre ut. Det var jättenervöst i början, det kändes tufft varje gång dörren öppnades och en ny kund kom in. I huvudet poppade det upp allt som kunde gå fel; tappa glassen, att röra sig i den lilla kiosken och hitta allt. Men jag växte så otroligt mycket den sommaren, man får tänka vad är det värsta som kan hända? Man får väl göra om glassen!
AniCura är ett svenskt företag som driver djursjukhus och kliniker för sällskapsdjur. AniCura är verksamt i 14 länder i Europa och består av 450 djursjukhus och kliniker som varje år besöks av 3,6 miljoner sällskapsdjur, framförallt hundar och katter.
* Sedan tidningen gått i tryck har Serdil lämnat tjänsten hos AniCura.
– När man kommer igenom det så växer man verkligen som människa. Efter glasskiosken jobbade jag också extra i restaurangen. När jag var femton sökte jag jobb på Hemköp. Det var enkelt för mig att få jobb där, eftersom jag växte upp i en liten stad så var de flesta kunder på restaurangen. De visste att jag kunde hantera kunder och var engagerad. Jag visade intresse, ställde rätt frågor och dessutom kommer man långt med ett leende! Var alltid påläst om det jobb du söker, den korta tiden du lägger på det är väl investerad! Visa att du är nyfiken och vill lära dig.
– Det jag än idag har med mig från mina första jobb, och även har nytta av i min nuvarande roll på AniCura, är att hantera alla slags kunder. Att hantera utmanande kunder och att be möta kunderna där just de befinner sig. Hur du hanterar människor följer med under hela ditt arbetsliv. Det lilla extra ger så väldigt mycket. Lite mer glass, två sorters glass fast i halva kulor och en positiv attityd. Mitt bästa tips är som sagt att visa att du är intresserad, att vara påläst om jobbet du söker, visa nyfikenhet, att du vill lära dig och var ditt eget varumärke!
»Är man ambitiös och visar att man vill, har man råd att både fråga och göra fel.«
»Var alltid påläst om det jobb du söker«
möjlighet att komma ut och testa ett jobb. Ett sommarjobb är för många den första kontakten med arbetslivet och en chans att tjäna sina egna pengar. Det kan också ge kontakter för framtiden och erfarenheter som är meriter att skriva i sitt CV.
När du ska söka ditt första sommarjobb finns det flera tillvägagångssätt. Du kanske har ett intresse som kan ge dig ett sommarjobb? Om du till exempel tycker om service och att träffa mycket människor kan ett café, en camping eller en butik vara nå gonting för dig. Har du tur kanske en förälder eller någon av dina lärare vet någon som söker sommarjobbare. De flesta kommuner i Sverige erbjuder också ungdomar sommarjobb. Det kan vara som till exempel vaktmästare eller biträde inom äldreomsorgen. Om du är intresserad av ett jobb där kommunen är arbetsgivare gäller det att vara ute i god tid. Sista ansökningsdag brukar vara redan i februari/mars!
Att söka ett sommarjobb behöver inte innebära att du jobbar under hela lovet. Vissa arbetsplatser anställer heltidsanställda medan andra anställningar bara innebär jobb vid behov. På en del platser i Sverige erbjuds sommarjobb där du får möjlighet att känna på hur det är att driva ett eget företag.
När du söker sommarjobb gäller det att vara tålmodig och öppen för flera förslag. Glöm inte att vara ute i god tid för att slippa känna dig stressad.
Lycka till!
Alma jobbar sin första sommar på Ica. Där har hon flera olika arbetsuppgifter som till exempel kassaarbete där hon får bemöta kunder, blippa varor och svara på frågor. När hon inte jobbar i kassan packar hon upp nya varor och frontar hyllorna så att det ser snyggt och städat ut i butiken.
Hej Alma, hur gjorde du när du skulle söka ditt sommarjobb?
– Jag skickade ett mejl till butiken som jag önskade jobba hos och beskrev mig själv och varför jag ville jobba just där. Därefter fick jag svar på mitt mejl och fick komma på en arbets intervju. Intervjun gick bra och de meddelade att jag fått sommarjobb.
Vad är det bästa med ett sommarjobb?
– Det bästa med ett sommarjobb är att få nya erfarenheter. I stället för att slappa bort sommarlovet kan man göra något nyttigt och samtidigt fylla på sitt CV* för framtiden. Om man får möjligheten att sommarjobba redan innan man börjar gymnasiet är det ett smart sätt att ta reda på vad man kanske skulle vilja göra i framtiden.
*CV står för Curriculum Vitae och är en samman ställning av dina utbildningar, jobb och andra meriter.
Har du tips till någon annan som vill söka ett sommarjobb?
– Mitt bästa tips är att inte tänka för mycket. Själv var jag rädd att få ett nej men insåg snart att om jag aldrig söker ett jobb kommer jag aldrig få ett ja heller. Var ärlig när du pratar med arbetsgivaren och försök inte vara någon annan än den du är.
Tillsammans med fyra tjejkompisar valdeAnni Andersson att starta eget under sommarlovet. Under våren kom de i kontakt medUngDrive. En organisation som låter barnoch ungdomar mellan 0–18 år starta ochdriva sitt eget företag under sommaren. Efteratt ha övervägt sina alternativ valde tjejernaatt öppna en glasskiosk.
Hej Anni, hur kommer det sig att du valde just dethär sommarjobbet?
– När vi hade pratat med UngDrive i skolan blev det ganskasnabbt självklart att jag och fyra tjejkompisar ville göranågot tillsammans. Vi ville helst driva något inom livsmedeloch kikade runt i kommunen om det fanns någon efterfrågan.Då kom vi och tänka på en badplats som ligger en bit utanförsamhället där det alltid fanns en glasskiosk förr, men inte nu.Då tänkte vi att alla vill ha en glass under sommarens varmadagar och så öppnade vi Glasshytten.
Vad är det bästa med ditt sommarjobb?
– Det bästa med mitt sommarjobb är att själv få bestämmaoch spendera sommaren åt någonting jag faktiskt tycker ärkul. Vi har fått bra feedback och är sugna på att köra vidarenästa sommar också.
Vilka erfarenheter kommer du ta med dig förframtiden?
– Att det krävs en hel del disciplin att driva eget företag.
Vad drömmer du om att göra i framtiden?
– Nu först ska jag börja Samhällsvetenskapsprogrammet
på gymnasiet. Sedan hade det varit roligt att starta mitt egnaföretag. Den här sommaren har verkligen gett mersmak.
* UngDrive är en organisation för unga entreprenörer där allamellan 16–19 år kan driva egna företag.
Berätta för alla du känner att du söker sommarjobb – släkt, grannar och bekanta till familjen. Ju fler som vet om att du söker desto större är chansen att du blir tipsad om ett jobb.
Kolla in platsannonserna på arbetsförmedlingen, andra sajter och sociala medier.
Många kommuner har särskilda sommarjobb för skolungdomar – titta på din kommuns hemsida.
Leta upp jobbet själv! Kontakta företag direkt och berätta att du söker jobb. Passa även på och ring det där företaget som du gjorde praktik hos – de vet ju redan vem du är och vad du kan.
Kolla med arbetsgivaren hur ansökan ska se ut för jobbet du vill söka.
Kom ihåg att anpassa innehållet efter just det jobb du söker och ge inte samma ansökan till alla.
Vanligtvis består en ansökan av två delar:
1. Ett kort personligt ansökningsbrev som fångar arbetsgivarens intresse.
2. Ett CV som listar dina erfarenheter och dina personliga egenskaper.
För sommarjobb inom komunen räcker det ofta att fylla i en blankett eller skriva ett brev.
Om du blir kallad till en anställningsintervju – se det som ett bra tillfälle att ta reda på både om jobbet passar dig och om du passar för jobbet.
Förbered dig väl och tänk igenom dina svar på de vanligaste frågorna i förväg.
Googla företaget så att du känner till vad de har på gång.
bra info för dig som
sommarjobb
Se till att få ett skriftligt anställningsbevis där dina arbets- och lönevillkor finns med. Ha i bakhuvudet att det tyvärr finns arbetsgivare som utnyttjar ungdomar.
Jobba aldrig svart – då har du faktiskt inga rättigheter alls. Du är inte försäkrad om nå got händer dig eller om du råkar ha sönder någonting.
Du får heller ingen ersättning om du blir sjuk, och har du riktigt otur kanske du inte ens får ut din lön.
Gör ett bra jobb från dag ett – visa att arbetsgivaren gjorde rätt som anställde dig.
Visa intresse och att du är motiverad för jobbet.
Slutför det du har lovat i tid och ge aldrig löften du inte kan hålla.
Om du känner dig osäker – fråga!
6Se till att få ett anställningsintyg.
Be även din arbetsgivare om ett personligt omdöme. Det är bra att ha när du ska söka nästa jobb!
Är du intresserad av mer jobb?
Visa det! Chanserna är ofta stora till extrajobb under terminerna, eller jobb nästa sommar.
Foto eller inte?
Har du haft kontakt med någon på företaget innan, exempelvis på en jobbmässa, kan du ha med en bild så att de känner igen dig. Annars behöver du inte ha foto, om det inte står i annonsen.
Skriv kort ... ... vad du vill uppnå med arbetet du söker.2.
Börja med den senaste anställningen ... ... och skriv tidsperiod, befattning, arbetsgivare och kort om dina sysslor. Om du vill kan du lägga till vilka erfarenheter du tagit med dig från anställningen.
Börja med den senaste utbildningen ... ... och skriv tidsperiod, skola, utbildningens namn och eventuell inriktning.
Blev det nästan tomt under ”arbetslivserfarenhet?”...
... Här har du chansen att fylla på med andra jobb och uppdrag du gjort, även sådant som du inte fått betalt för.
Under ”Övrigt” kan du skriva fritidsintressen ... ... som är relevanta för jobbet du söker, språk- och datorkunskaper.
Hela ditt CV, även din emailadress, ska visa att du tar det här med jobb på allvar. Skapa gärna ett emailkonto med ditt för- och efternamn. Ingen sexybabe@mail.se alltså.
Arbetsmarknaden ser ljus ut om du hittar rätt arbetsgivare eller om du ser till att de hittar dig. På följande sidor kan du läsa om olika företag och branscher som vill presentera sig för just dig. Drömjobbet är närmare än du tror!
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordon- och transportprogrammet
Försäljnings- och serviceprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Introduktionsprogrammen
Gymnasiesärskolans
Gymnasiesärskolans
Utbildningar
flygteknik, marinteknik, yrkesdansare,
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Riksidrottsgymnasier
Vill du ha en nyckelroll i utvecklingen av ett hållbart samhälle och delta i planering från idé till byggstart i en digitaliserad värld? Då är lantmätarprogrammet på Högskolan Väst utbildningen för dig. Genom detta program blir du väl rustad för att delta i planering och utveckling av morgondagens samhälle!
Det råder stor brist på personer med kunskap inom samhälls byggnadsprocessen i hela landet inom både privat och offentlig sektor. Arbetsmarknaden ser med andra ord mycket ljus ut!
Du som tar examen från lantmätarprogrammet hittar dina framtida arbetsgivare bland annat hos kommunernas lantmäteri- och planavdelningar eller på mark- och exploateringsavdelningar, hos statliga myndigheter såsom Trafikverket och Lantmäteriet eller hos privata konsultbolag eller privata fastighetsutvecklare.
Du får kunskap om hela samhällsbyggnadsprocessen - från idé, planering till plangenomförande där ekonomiska, juridiska och tekniska delar ingår. Utbildningen förbereder dig för ett yrkesliv som präglas av en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess och hållbar markanvändning.
Genom detta program blir du väl rustad för att delta i planering och utveckling av morgondagens samhälle!
HANDLÄGGARE
LANTMÄTARE
Samtliga av dessa program leder till behörighet för vidare studier för dessa yrken.
MARK- OCH EXPLOATERINGSINGENJÖR SAMHÄLLSBYGGARE
SAMHÄLLSPLANERARE
SAMHÄLLSUTVECKLARE STADSUTVECKLARE
in din ansökan
nominering på swedol.se/yrkesutbildning
vända
kompetens
kraftsamlar
har till
som
Det finns fem olika utbildningsvägar för att bli byggnadsplåtslagare.
1. Bygg- och anläggningsprogrammet
I gymnasieskolans åk 2 väljer du inriktning plåtslageri.
2. Företagsförlagd gymnasieutbildning
Finns vid vissa gymnasieskolor som har BA program men saknar plåtslageriinriktning.
Kompletterande utbildning ges på Plåt & Ventbyråns Branschskola i Katrineholm.
3. Företagslärling
Anställning och utbildning i företag. Kompletterande utbildning ges på Plåt & Ventbyråns Branschskola i Katrineholm.
4. Arbetsmarknadsutbildning
45 veckors plåtslageriutbildning genom Arbetsförmedlingen, varav ca 25 veckor är förlagda till en av branschen godkänd utbildningsanordnare.
5. Komvuxutbildning
På några platser i landet kan man få utbildningen genom ett läsår på Komvux. Utbildare ska vara godkända av branschen och ha en egen plåtslageriverkstad och yrkeslärare.
Plåtslageribranschen har både nu och framöver ett stort behov av fler utbildade byggnadsplåtslagare.
Plåt & Ventbyrån har i uppdrag att informera, rekrytera och skapa utbildningsmöjligheter så att fler ung domar kan upptäcka plåtslageriyrket.
Du får jobba med händerna, använda din kreativitet och lösa problem. Som utbildad byggnadsplåtslagare kan du dessutom räkna med att det finns gott om jobb och att du får en bra lön.
En byggnadsplåtslagare klär byggnaders tak och fasader med plåt samt monterar regnvattensystem och säkerhetsanordningar. Arbetet ute på byggarbetsplatsen varvas med bearbetning av plåten i verkstadsmiljö. Det är ett fritt yrke med frisk luft och alltid bästa utsikten samt höga krav på estetik och funktion. Inte vem som helst blir en bra byggnadsplåtslagare. Det är ett yrke att vara stolt över.
Utbildade byggnadsplåtslagare är mycket attraktiva på arbetsmarknaden då det råder stor brist på byggnadsplåtslagare över hela landet. Chanserna till att få ett jobb direkt efter avslutad utbildning är därför mycket goda.
Den som satsar på att bli byggnadsplåtslagare kan på lite sikt bli arbetsledare, egen företagare eller vidareutbilda sig till byggnadsingenjör. Byggnadsplåtslagare kan också efter genomförd utbildning och färdigutbildning som lärling i företaget, ca 2,5 år, avlägga yrkesexamen och få ett yrkesbevis som är ett bevis på goda yrkeskunskaper. För en byggnadsplåtslagare med yrkesbevis kan hela världen vara en arbetsmarknad.
Som ventilationsmontör installerar du ventilationssystem i byggnader och ser på så vis till att skapa ett bra inomhus klimat för dem som vistas i byggnaden.
Fritt, omväxlande och socialt Yrket innebär samarbeten med många olika yrkesgrupper, stor frihet under ansvar och varierande arbetsuppgifter. I arbetet ingår montering av kanaler och komponenter som till exempel ljuddämpare och fläktar som tillsammans bildar ett komplett fungerande ventilationssystem. Det här är raka motsatsen till ett stillasittande kontorsjobb där arbetsdagen är inrutad i minsta detalj.
Utbildade ventilationsmontörer är mycket attraktiva på arbetsmarknaden då det råder stor
brist på ventilationsmontörer över hela landet. Chanserna till att få ett jobb direkt efter avslutad utbildning är därför mycket goda.
Den som satsar på att bli ventilationsmontör kan vidareutbilda sig till exempelvis mot ventilations tekniker, arbetsledare eller kalkylator. Andra lämpliga vägar vidare kan vara som energi optimerare, installationssamordnare, injusterare, projektör eller besiktningsman. Många startar också eget företag efter några år.
Det finns fem olika utbildningsvägar för att bli ventilationsmontör.
1. Gymnasieskolans treåriga VVS- och fastighetsprogram
Efter utbildningen följer ca 2 år som lärling.
2. Företagsförlagd gymnasieutbildning
Finns vid vissa gymnasieskolor som har VF program men saknar ventilationsinriktning.
3. Företagslärling
Anställning och utbildning i företag.
4. Arbetsmarknadsutbildning
En utbildning genom Arbetsförmed lingen där man fokuserar på de ämnen som berör ventilation. Ungefär halva utbildningen genomförs som arbets platsförlagt lärande. Efter utbildningen följer ca. 2 år som lärling.
5. Komvuxutbildning
På några platser i landet kan man få utbildningen genom Komvux, där man enbart läser de ämnen som berör ventilation. En del av utbildningen genomförs som arbetsplatsförlagt lärande. Kompletterande utbildning på Plåt & Ventbyråns Branschskola i Katrineholm kan bli aktuellt. Efter utbildningen följer ca. 2 år som lärling.
Ventilationsbranschen har både nu och framöver ett stort behov av fler utbildade ventilationsmontörer. Plåt & Ventbyrån har i uppdrag att informera, rekrytera och skapa utbildningsmöjligheter så att fler ungdomar kan upptäcka ventilationsbranschen.
Mats Karlsson ser till att fryslagren är tillräckligt kalla och att kontoren inte är för varma. Han arbetar som kyl & värmepumptekniker i Göteborg.
Du är kyl & värmepumptekniker –vad gör en sån?
– Vi arbetar med allt från att skapa behaglig arbetstemperatur i kontorsmiljöer till att ansvara för att fryslager, kyldiskar och ishallar fungerar på bästa sätt. Kyla är egentligen bara brist på värmeenergi, så för att skapa kyla tar vi bort värme. Värmepumpen är den mest effektiva energibesparingsåtgärd en fastighet kan investera i, och den fungerar precis som en kylanläggning. Enda skillnaden är att man i en värmepump tar vara på värmen och gör sig av med kylan. Den som har behov av både kyla och värme kan
uppfylla båda behoven med en kombinerad kyl & värmepumpanläggning.
Eftersom tekniken är lika kallas vi för kyl & värmepumptekniker även om vårt företag enbart sysslar med kyla eller enbart med värme. För den som är intresserad av teknik är detta ett bra yrke, för tekniken är under ständig utveckling, och man lär sig hela tiden något nytt.
Vad gör du på dagarna då?
– Jag jobbar med service, med att lösa problem för att kunden ska få önskad effekt. Det kan vara allt från åtgärder av akuta problem, som för hög temperatur
på ett kontor under sommaren, till mer långsiktiga jobb med fryslager.
– Det bästa är att få kunden nöjd. Det är kul att träffa kunder, och extra kul att komma tillbaka när man har gjort ett bra jobb.
– Jag funderade på att läsa en utbildning med inriktning på VVS, men det som tilltalade mig med jobbet som kyl & värmepumptekniker var att det är som en blandning av många yrken.
Det handlar om både el, rördragning, styrning och energioptimering. Jag gick det gymnasieprogram som nu heter VVS- och fastighetsprogrammet med inriktning kyl & värmepumpteknik. Inriktningen väljs till år två. Du kan börja jobba direkt efter gymnasiet. Man börjar ofta med montage och går sedan succes sivt över i service. Den som redan gått gymnasiet och vill jobba i vår bransch kan gå yrkeshögskolan till kyl & värmepumptekniker.
– Om man bara är lite framåt är det lätt att komma in och ta sig vidare i branschen. Kyl- och värmepumpbranschen har stor behov av utbildad personal, och som ny tas du bra om hand. Alla som är serviceinriktade och teknikintresserade är välkomna till branschen. Kylteknik är ett område som växer och som alltid kommer finnas. Den som vill kan efter några år också ta ansvarsområden som arbetsledare, projektledare eller teknisk säljare. Det är också vanligt att kyl & värmepumptekniker blir företagsledare.
Gå in på skvp.se/yrke Där listas gymnasier, yrkeshögskolor och andra utbildningar. Där finns också kontaktuppgifter. Du är välkommen med dina frågor.
När Sara skulle omskola sig ville hon ha ett yrke där hon får användning av sin kreativitet, tjänar bra och där hon ständigt utvecklas. Valet blev därför att plugga till VVSmontör.
– Jag vill lära mig nya saker och vill ha ett yrke där det inte är samma sak hela tiden. Som VVS-montör är du aldrig helt färdiglärd, det finns alltid nya saker att behärska, berättar hon. Efter några år som undersköterska i vården skolade Sara Holm om sig och har sedan 2017
arbetat som VVS-montör.
– Jag hade lite koll på VVS-yrket innan jag började utbildningen men när började på skolan fick jag upp ögonen för hur otroligt mycket man gör inom VVS och hur mycket man måste kunna!
VVS-montörer måste vara noggranna och ha koll på saker och ting. När du jobbar på ett bygge har du en ritning att följa men det kan vara fel på ritningen och som VVS-montör måste du ha kunskapen att upptäcka det.
– Precis, säger Sara, du måste veta vad du sysslar med. Det är samma sak när du inte har en ritning utan jobbar kanske i en undercentral eller pannrum. Det du gör ska vara stilrent och se snyggt ut. Och framför allt ska man flera år efteråt förstå vad som är gjort så att nästa VVSmontör enkelt kan byta ut en del när det behövs.
Som VVS-montör kan du arbeta både på byggen och med service, när du åker hem till kunder. Sara ser fördelar med båda arbetsplatserna.
– På vintern är det skönt att arbeta på byggen, du arbetar inomhus och alla sakerna finns på plats. På sommaren är det inte helt fel att åka till kusten för att dra ett avlopp hemma hos någon.
Sara är med i ett nätverk för kvinnor inom VVS.
– Vi vill få fler tjejer att satsa på VVS och med ett nätverk kan vi stötta varandra och få tips och idéer. VVS-yrket passar alla oavsett kön. Visst kan det vara tungt ibland men det är det inom vården också. Och det finns hjälpmedel och man är ett team som hjälps åt.
Vilka tips kan Sara ge till någon som står inför gymnasievalet?
– Välj det som känns kul och en utbildning där du kan vidareutbilda dig. På yrkesprogrammen kan du läsa in högskole förberedande kurser och det ger dig en bra grund att stå på inför vidare studier på till exempel Yrkeshögskolan. VVS-utbildningen öppnar många dörrar!
Fastighetsbranschen står inför omfattande förändringar. Senaste stora kompetensbehovsanalysen som Fastighetsbranschens utbildningsnämnd utförde under 2021 visar att stora pensionsavgångar, nya tekniska kompetenskrav, nya energimål och tillväxt gör att rekryteringsbehovet är stort och det finns karriärmöjligheter inom alla områden. Det är en stor utmaning för branschen, och en ypperlig möjlighet för den som vill söka sig hit.
Rapporten som FU tog fram visar också att det är långt arbete kvar innan branschen har nått jämställdhet inom de branschspecifika yrkesrollerna. Utifrån rapporten kan man se att könsfördelningen består av 19 % kvinnor och 81 % män.
Den yrkesroll som lockar flest kvinnor är fastighetsförvaltare som har 34 % kvinnor. Fastighetstekniker har lägst kvinnlig representation med 8 %. Siffrorna speglar även sökbilden till de utbildningar som ges till de olika yrkesrollerna där till exempel utbildningar till fastighetsförvaltare ofta har en jämn könsfördelning.
Det pågår ett omfattande arbete för en mer jämställd bransch, men vi har lång väg att gå. Vi hoppas att ni vill vara en del av denna positiva förändring!
HITTA DIN UTBILDNING Besök oss på Jobba-i-fastighetsbranschen.se för att läsa mer om de olika yrkesrollerna och hitta utbildningar som passar just dig.
Med våra 8000 bostäder vill Huge vara med och skapa ett samhälle att trivas och utvecklas i genom hela livet.
Därför bygger vi klimatsmarta hus som gör av med mindre energi. Vi ser till att lekplatserna på våra gårdar är säkra och att det finns blomstrande rabatter. Och vi tar ansvar för att utveckla nya och attraktiva miljöer där människor trivs och mår bra. Allt det här gör oss till så mycket mer än ett fastighetsbolag. Det gör oss till samhällsbyggare.
Vi tänker och agerar långsiktigt med hållbarhet - miljömässigt, socialt och affärsmässigt, som ledord. För Huge är det viktigt att skapa möjligheter för våra medarbetare att växa och utvecklas. Genom att ge medarbetare interna karriärmöjligheter tillvaratas både deras kompetens och kunskap om företaget och branschen.
– Jag ville jobba på ett större företag med utvecklingsmöjligheter där man får göra samhällsnytta och valde att söka mig till Huge. Känslan av Huge som ett genuint och välkomnande bolag förstärktes under rekryteringen.
Det säger Hanna Stegrud, som är junior projektledare med en kandidatexamen i fastighetsvetenskap och utbildning inom projektled ning. Hon sökte egentligen ett jobb som junior ombyggnadskoordinator men landade i stället i en roll som junior projektledare. – Jag uppskattar att Huge har gett mig stort ansvar trots att jag är ny. Det känns som att Huge satsar på oss som är nya i branschen.
Som projektledare har hon ett helhetsperspektiv, men även fokus på små detaljer. Roligast är variationen i arbetet.
Jag får bra stöd från kollegor, konsulter och entreprenörer, men också från våra hyresgäster. Alla är väldigt hjälpsamma.
Att vi har värme och ljus hemma ses som en självklarhet och tas lätt för givet. Men bakom värme i hushållen och el till företagens produktioner finns ett stort och gediget arbete.
Som göteborgarnas eget energibolag har vi ett stort ansvar för hur ett växande Göteborg kan utvecklas hållbart och hur vi tillsammans kan minska vår klimatpåverkan. Vi har vässat ambitionen och målet är att all fjärrvärme ska komma från återvunna eller förnybara källor år 2025.
På Göteborg Energi arbetar idag ca 1000 engagerade med arbetare. För oss är det viktigt att medarbetare trivs och mår bra på sin arbetsplats. Arbetsuppgifterna ska vara spännande och utmanande och tillsammans skapar vi förutsättningar för att utvecklas och ha roligt på arbetsplatsen. Vi har konkurrenskraftiga löner och förmåner som speglar våra värderingar. Hos oss på Göteborg Energi får du jobba tillsammans med chefer och kollegor som tror på dig och din förmåga. Tillsammans med dig kan vi skapa en arbetsplats där din kunskap och ditt engagemang är med och bidrar till en hållbar vardag och stad till kommande generationer.
Vi har många spännande arbetsuppgifter Inom energibranschen kan man arbeta med många olika saker, trivs man med att arbeta på kontor finns många spännande tjänster inom ingenjörsyrket, IT, ekonomi och marknad.
Tror du däremot att ett arbete på olika platser eller i olika miljöer passar dig bättre så har vi många yrken med tekniska arbetsuppgifter, som exempelvis drifttekniker eller distributionselektriker.
Bidra till miljön Minskad klimatpåverkan är vår absolut mest prioriterade miljöfråga. Vi vill ta ansvar för att minska klimatpåverkan från samhällets energianvändning. För att verkligen påverka utsläppen i rätt riktning har vi ett livscykelperspektiv och utgår från hela värdekedjan. Vårt mål är ett resurseffektivt samhälle fritt från fossil energi och klimatpåverkan. Vi har fortfarande ett intensivt miljöarbete med många utmaningar framför oss på kort och lång sikt.
Samarbete Elektrifieringen innebär en stor omställning för Göteborg som stad. Omställningen kommer att kräva ett välfungerande samarbete både inom företaget och tillsammans med resten av Göteborg. Behovet av energi kommer att öka i många år framöver, vilket betyder att vi även i framtiden behöver ha många med kompetens inom området.
”På Göteborg Energi finns väldigt mycket drivna människor och en stark vilja att göra skillnad”
Kräver
”Samhället är mer och mer beroende av att vara uppkopplade. Jag tycker att det är jätteroligt att jobba med teknik och tänka utanför boxen”
Kräver
”Man måste våga, vill man någonstans så måste man våga. Provar du inte så vet du inte om det går.”
Vårt uppdrag är att förhindra olyckor och snabbt och effektivt genomföra räddningsinsatser. Dygnet runt hanterar vi bränder, drunkningar, trafikolyckor och sjukvårdslarm. Vi hjälper till vid stormskador och olyckor med farliga utsläpp. Vi arbetar också med organtransporter, tillstånd av brandfarliga och explosiva varor med mera. Tillsammans arbetar vi för ett olycksfritt samhälle!
Ta chansen att jobba inom en av Sveriges största räddningstjänster. Hos oss jobbar omkring 500 medarbetare med över 40 olika yrken, till exempel brandman, deltids brandman, brandingenjör och brandinspektör.
– Jag har velat bli brandman sedan jag var barn och läste Räddningstjänstgymnasiet i Helsingborg. Mina arbetsuppgifter varierar varje dag, men det viktigaste är alltid att hålla beredskapen för att åka på larm. Jag trivs jättebra med alla underbara kollegor och har världens bästa jobb!
För att bli brandman läser man en eftergymnasial utbildning, Skydd mot olyckor (SMO) på 2 år via MSB.
– Jag har ett varierande jobb och det är roligt att kombinera det teoretiska med det praktiska. Jag sysslar bland annat med tillstånd för brandfarlig vara, bygglovsansökningar och kan vara med inför stora evenemang. Allt för att samhället ska vara så tryggt som möjligt för alla.
– Att kunna hjälpa andra är oslagbart! Det bästa är när vi tillsammans får göra en stor skillnad i någons liv. Känslan när man möter någon i affären som vi har räddat livet på eller där vi snabbt har varit på plats och gjort en avgörande skillnad för är fantastisk.
Som deltidsbrandman, eller Räddningsperson i beredskap som det också kallas, har man beredskap, hemma eller på jobbet, var tredje eller fjärde vecka. Utbildningen är på 6 veckor via MSB.
Hos oss finns många spännande och intressanta framtidsyrken som passar både tjejer och killar. Vi har en bra arbetsmiljö och du får bra villkor.
