FÖR DIG SOM GÅR PÅ HÖGSTADIET
Gymnasie Nr 1/2019 www.g ymnasieguid
Var finns framtidens jobb? Framtidens jobb och vägen dit!
FRAMTIDSUTVECKLING
en.se
GUIDEN.se
Kolla in n Nummer Gymnasie e Guiden.se e på andra a framsidan. n.
1 – 2018 TEST, REPORTAGE, INSPIRATION
FÖR DIG SOM
GG_omslag_OK.
indd 1
OCH FAKTA
SÖKER TILL
GYMNASIET
Bildning är målet
DinTalang.se är en satsning för att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Bakom satsningen står WorldSkills.se
Läs mer på DinTalang.se Går du ett yrkesprogram kan du välja mellan att börja jobba direkt efter skolan eller fortsätta studera. På alla yrkesprogram kan man nämligen, om man skulle vilja, välja att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, det vill säga behörighet till olika universitets- och högskoleutbildningar. Börjar du att jobba så finns det också många olika karriär- och utvecklingsmöjligheter. Ta vara på din talang och välj ett yrkesprogram som passar just dig.
- tänk själv!
Vi på JENSEN söker dig med höga ambitioner. Vi tror på dig och dina drömmar och vi sätter ribban högt när vi förbereder dig för högre akademiska studier, samt för att du ska kunna lyckas inom näringslivet och företagande. Vi ställer krav på dig men ger dig också rätt träning för att lyckas. Vi vill att du ska nå en mycket hög kunskapsnivå hos oss och även utmanas intellektuellt så att du lär dig tänka själv, tänka fritt och tänka stort. Vågar du börja?
GÖTEBORG | HELSINGBORG | JÖNKÖPING | LINKÖPING | LUND | MALMÖ | STOCKHOLM - I N T E R N AT I O N E L L A , N O R R A , S Ö D R A | U P P S A L A | VÄ S T E R Å S | Ö R E B R O
J E N S E N G Y M NA S I U M . S E
NYA PROFILER
Ta vara på din talang och välj ett yrkesprogram som passar just dig. på alla våra program EK • SA • NA • HA •TE
3997_eget_uppslag.indd Alla sidor mel_c.indd 2
2018-08-28 09:2410:56 2018-09-25
”Tusen tack för informationen! Det är verkligen super att Fråga SYV finns nu när man är helt förvirrad” Linnéa
”Tack så hemskt mycket. Helt otroligt att ni finns här och hjälper till” Daniel
”Tack för snabbt svar då vet jag... Tack för att ni är så hjälpsamma” Sara
”Wow vilket perfekt svar, tack så jättemycket det har verkligen underlättat, tack så jättemycket” Klara
”Tack så mycket för svaret! Helt ärligt bästa sidan! Tack!” Zamir
”Superbra svar! Nu är jag på banan... Stort tack!”
BEHÖVER DU VÄGLEDNING?
FRÅGA SYV.SE
Erik
30
Regissören och skådespelaren Alexander Karim och andra kändisar avslöjar sina första jobb. Sidan 22–23.
22
Plugga efter gymnasiet? Klara berättar hur det är på Sjuksköterskeprogrammet. Sidan 28–31
Ida tävlar i yrket CAD-konstruktör i Yrkes-SM. Sidan 14–15.
15 Vilken roll passar dig?
Ett företag – många yrken! Sidan 24–27.
4
Framtid.se
nummer 1 | 2018
Hej världen! Wilma spenderade ett år i Australien. Sidan 12–13
13
Möt Hugo, Anna, Philip och Estelle som berättar om sina tankar kring gymnasievalet och framtiden. Sidan 7–11.
Innehåll FRAMTID
JOBB SIDAN
Intervju: Gymnasiet nästa!
7–11
SIDAN Sommar, sol och jobb!
16–17
Åka utomlands
12–13
Vägen till sommarjobbet
18–19
Svenska Yrkeslandslaget
14–15
Liten CV-skola
20–21
Kändisarnas första jobb
22–23
Ett företag – många yrken
24–27
Gymnasiet och högskolan– vad är skillnaden?
28–31
Läs mer om arbetsgivare som vill jobba med unga människor på sidorna 32 och framåt
Framtid.se
nummer 1 | 2018
5
FRAMTID
Framtid.se ges ut av Framtidsutveckling AB
Hej!
Telefon 08-545 42 450
Nu närmar sig ditt gymnasieval. Du kanske har vetat länge vad du ska välja, eller så känns
Adress Box 110 20, 100 61 Stockholm Hemsida www.framtid.se Ansvarig utgivare Kristoffer Jarefeldt Produktion Framtidsutveckling AB Annonsering E-posta till info@framtid.se så tar vi fram ett förslag som passar era behov. Text Elsa Ornstein (om ej annat anges) Art director redaktionellt Åsa Vesterlund Form annonser Marie Blomquist Malmquist Foto Se respektive reportage. Privat där ej annat anges. Bildbyrå Istockphoto, Shutterstock Tryck Forssa Print Upplaga 110 000 ex Distribution Direkt hem till landets 15-åringar och deras föräldrar samt till SYV på landets högstadie- och gymnasieskolor.
Framtid.se är ett oberoende magasin som skickas direkt hem till alla elever i årskurs 9 inför valet till gymnasiet. Framtid.se skickas även till studie- och yrkesvägledare på landets högstadie- och gymnasieskolor. Framtid.se reserverar sig mot eventuella felaktigheter i faktabaserat, redaktionellt material som påverkats av skolpolitiska beslut, vilka fattats eller vunnit laga kraft efter magasinets tryckdatum. Framtid.se ansvarar inte för informationen i icke-redaktionellt material. Eftertryck, helt eller delvis utan redaktionens tillstånd, är inte tillåtet.
FRAMTIDSUTVECKLING
6
Framtid.se
nummer 1 | 2018
det alldeles för tidigt för att bestämma sig. Oavsett vilket är det alltid bra att ta reda på så mycket du kan om gymnasiet, dig själv och dina framtidsmöjligheter. Det finns garanterat yrken och utbildningar du inte visste fanns och vi vill med Framtid.se inspirera dig till att ta reda på mer, men också hjälpa dig att tänka och bredda dina perspektiv. Här i Framtid.se kan du dels läsa om det som kan följa efter gymnasiet, som exempelvis högskolestudier eller SM i yrken men också om svenska kändisars första jobb. Du får ta del av tankar från nior som precis gjort sina gymnasieval och läsa om hur de funderat och prioriterat. Dessutom kan du läsa om utbytesstudier, hur man skriver ett CV och vilka yrkesroller som kan finnas på ett företag. Och du, även om valet känns livsavgörande så går det oftast att ändra sig om det skulle kännas fel. Det finns flera vägar fram till just ditt mål. För att hitta dit kan det hjälpa att prata med människor i din närhet som du litar på. Prova t.ex. en förälder, kompis, lärare, tränare eller studie- och yrkesvägledare (SYV) på din skola! Lycka till i framtiden! Elsa Redaktör på Framtid.se
FRAMTID
Niorna berättar Gymnasievalet är kanske det första valet av utbildning du gör helt själv. Det kan vara svårt att veta hur man ska gå till väga och kännas både roligt och svårt eller kanske förvirrande. Då kan det vara till hjälp att diskutera med andra och lyssna på hur de har tänkt när de var i samma situation som du. Framtid.se har träffat fyra nior som snart går ut Fribergaskolan i Danderyd. De har alla valt olika program och berättar hur de tänkt, vad som oroat dem och, förstås, sina bästa tips! TEXT: ELSA ORNSTEIN | FOTO: CHRISTIN PHILIPSON
Framtid.se
nummer 1 | 2018
7
FRAMTID
Hugo Källsäter Ålder: 15 år. Har sökt: Samhällsvetenskapsprogrammet, NIU-inriktning fotboll på Danderyds gymnasium
”Min idrottsprofil kommer att vara fotboll. Fotboll är det jag älskar”
Hur valde du gymnasieprogram? -För mig var det viktigaste att kunna gå NIU, som står för ”Nationellt godkänd idrottsutbildning”. Det betyder att man läser många poäng i en viss idrott men också läser på ett vanligt gymnasieprogram. Eftersom jag hade bestämt mig för NIU på en viss skola hade jag därför bara några få program att välja på. Av de programmen tror jag att det blir Samhällsvetenskapsprogrammet jag kommer in på, så det räknar jag med att gå. Jag kommer nog att vilja plugga vidare senare så det känns som att det passar bra med samhälle, eftersom det är brett och jag inte vet exakt vad jag vill bli. Min idrottsprofil kommer att vara fotboll. Jag tränar mycket själv och har också tränat
8
Framtid.se
nummer 1 | 2018
yngre. Jag spelar i ett lag som det gått ganska bra för så många av mina kompisar har också sökt samma sak som jag. Hur fungerar det att söka NIU- idrottsinriktning? -Man har lite andra ansökningsdatum och så har man speciella uttagningar. Vi hade till exempel en provträning där man blev bedömd och de bästa fick en plats på utbildningen. Det som är lite speciellt är att vi genom NIU blir tränade till att faktiskt kunna bli professionella fotbollsspelare. Så tror jag inte att det är om du går en annan sorts idrottsprofil. Det här kräver mera satsning. Men det känns så värt det. Fotboll är det jag älskar!
Tror du det är viktigt för framtiden vilket program man går? -Det är klart att det spelar roll vad man pluggat, när man sedan söker jobb och så. Framförallt att man pluggat någonting alls. Samtidigt tror jag att exakt vilket program man gått kanske inte spelar lika stor roll som man tänker nu. Det är väl en sak om man t.ex. behöver ha läst vissa kurser för att få ett visst jobb, som t.ex. läkare, men jag tror att när man söker jobb så är det är lika viktigt att man har social kompetens också. Oavsett om du ska bli chef eller jobba i affär så måste du ju kunna prata med folk, fungera i en grupp och kunna leda. Det får man inte glömma, tycker jag.
FRAMTID
”Jag rekommenderar verkligen öppet hus till alla som ska söka till gymnasiet”
Anna Philipson Ålder: 16 år. Har sökt: Naturbruksprogrammet med inriktning marinbiologi på Marina Läroverket
Hur valde du gymnasieprogram? -Jag har för det första ingen aning om vad jag vill bli och därför ville jag välja något där jag kan plugga vidare sedan. Jag var på öppet hus på massor av skolor och fastnade för Marina Läroverket, där det fanns ett program med inriktning mot marinbiologi. Jag tycker mycket mer om naturämnena än om samhällsämnena, även om matte inte är en favorit. På programmet jag valt får jag mycket biologi och de delar av naturämnena som jag tycker är roligast. Plugga vidare kan jag också göra efteråt. Sen får vi se om det faktiskt blir det programmet eller Naturvetenskapsprogrammet på Danderyds gymnasium. Jag har inte riktigt bestämt mig helt ännu. Jag känner många som ska gå Danderyds gymnasium och tror att det vore väldigt kul att gå där också. Vad har varit svårast i gymnasievalet? -Det svåraste tycker jag har varit att hitta i mängden av information. En del skolor har haft häftigt reklammaterial som syns och andra, mindre, har man haft svårare att hitta. Jag har själv, som sagt, gått på många öppna hus och på ett par mässor. Det jag tycker gav mest var öppet hus. Det ger en chans att prata med folk och även om man förstår att alla säljer in sin skola när man är där så tycker jag att det ger en bra bild. Man får se och känna in läget. Jag rekommenderar verkligen det till alla som ska söka till gymnasiet. Bara man kommer ihåg att vara kritisk och ställa mycket frågor! Vad ska bli roligast med att börja i gymnasiet? -Jag tycker det ska bli kul att träffa nya människor. Det är som sagt oklart om jag kommer att börja på en skola där jag känner många eller om jag kommer att vara mer själv när jag börjar. Det finns bra saker med båda även om det är lite läskigt också. Antingen känner man sig hemma eller så får man en chans att börja om. Det händer ändå ganska mycket saker på gymnasieåren!
Framtid.se
nummer 1 | 2018
9
FRAMTID
”Jag ska gå en internationell inriktning där man t.ex. får åka utomlands ett tag med skolan”
Hur valde du gymnasieprogram? -Jag tänkte nog väldigt mycket utifrån mig själv och vad jag känner och tycker. Det är nog det viktigaste, tror jag, att utgå från sig själv och vart man tror att man vill i livet. Att prata med andra kan vara jättebra men det är du själv som vet bäst vem du är. För min del blev det Ekonomiprogrammet. Egentligen gillar jag inte matte så mycket, men när det handlar om ekonomi så blir matten mer praktisk och då kan jag tänka mig att plugga det ändå. Dessutom ska jag gå en internationell inriktning där man t.ex. får åka utomlands ett tag med skolan. Det ser jag redan fram emot. Det roliga är dock att fast jag tänkt själv så känner jag jättemånga som har sökt samma sak. Så jag kommer nog att känna många redan när jag väl börjar på gymnasiet.
Vad har du för tips till den som ska söka till gymnasiet? - Det är väldigt lätt att titta på all information man får och tänka på vem man vill bli när man ska välja program. Jag tror att man också måste vända på det och fråga sig själv ”hur är jag nu” och ”passar det här programmet/skolan mig”? Det är också viktigt att man tänker på vad det är man tycker verkar bra. Även om en skola kanske känns fel så kan programmet vara rätt, eller tvärtom. Tänk på vad du känt när du gjort prao eller kanske sommarjobbat. Verkligen lyssna på dig själv och analysera var du passar. Vad tänker du om framtiden? -Jag kommer att vilja läsa vidare, absolut. Dock tror jag att jag kommer att ta ett sabbatsår efter gymnasiet. Jag skulle kunna tänka mig att mönstra och se om jag får göra lumpen, alltså GMU (Grundläggande militärutbildning). Annars tänker jag att vad man än ska göra så är det bra att redan nu börja tänka på att hitta bra meriter till sitt cv. Det är viktigt när man går framåt.
Filip Palmbäck Ålder: 16 år. Har sökt: Ekonomiprogrammet med inriktning mot internationell ekonomi på Danderyds gymnasium
10
Framtid.se
nummer 1 | 2018
FRAMTID
Estelle Corneman Ålder: 15 år. Har sökt: Teknikprogrammet med inriktning teknikvetenskap på Täby Enskilda Gymnasium
”Jag kände att jag ville gå något som var lite mer konkret än Naturvetenskapsprogrammet”
Hur valde du gymnasieprogram? -Jag gillar naturämnena men kände också att jag ville gå något som var lite mer konkret än Naturvetenskapsprogrammet. Teknik är något som jag alltid varit intresserad av och jag tittade runt på lite olika program, bland annat ett med IT-inriktning, men det kändes inte helt rätt. När jag väl valde så blev det Teknikprogrammet med inriktning mot teknikvetenskap. Teknik känns som att det behövs överallt i samhället idag och det kommer vara bra att ha erfarenhet inom det, tror jag. Däremot så verkar det vara väldigt få tjejer på Teknikprogrammet så vi får väl se om jag är ensam tjej eller inte. Det spelar egentligen inte jättestor roll för mig hur många tjejer som går i en klass men jag förstår inte riktigt varför det ser ut såhär och tycker att det är synd.
Hur viktig var själva skolan för dig i ditt val? - Viktig! Det var svårt att veta om man skulle tänka mest på hur skolan kändes eller om man bara skulle gå efter programmets innehåll. Det går i varandra så mycket och kanske inte ens går att skilja på... Skolan och elever och lärare är ju något man kommer att ha runt sig varje dag men det är ju också viktigt vad man pluggar. Det bästa är ju om man kan hitta någonting där båda känns bra. Det tror jag att jag har gjort nu. Vad är ditt bästa tips för att komma på vad man vill? -Jag tror att en bra början kan vara att titta på ditt schema och tänka; vilka lektioner känner jag ”usch” inför? De ämnena kan du tänka bort i ditt val. Om du t.ex. hatar
språk kanske inte det är ett så bra val att gå ett språkprogram. Sedan kan du tänka på vilka lektioner som brukar kännas roliga och varför. Är det själva ämnet du gillar? Då kanske du kan satsa på det! Jag tror att det är viktigare att välja någonting man är motiverad inför att lära sig och faktiskt vill hålla på med, än något man har högt betyg i men egentligen tycker är tråkigt. Man behöver inte tro att man måste välja ett visst program bara för att man har höga eller låga betyg. Du måste trivas också. Det är ändå tre år du ska gå på gymnasiet och då ska de ju vara roliga!
Framtid.se
nummer 1 | 2018
11
FRAMTID
HEJ VÄRLDEN – nu åker vi! Ta chansen att möta nya människor, lära dig ett språk eller bli kär i en ny stad. Idag finns massor av möjligheter att åka utomlands. Varför inte sticka iväg redan under gymnasiet? TEXT: ELSA ORNSTEIN
A
tt åka utomlands behöver inte bara betyda semester. Det kan vara så mycket mer! Lära sig ett språk, volontärjobba, vara au-pair eller kanske sommarjobba. Idag finns fler möjligheter än någonsin tidigare. Det är bara att välja och vraka bland destinationer. Du kan med all säkerhet hitta något som känns
rätt för just dig. Plugga japanska i Tokyo? Volontärarbeta med djur i Tanzania? Köra ett high school-år i Australien? Eller jobba på hotell i Spanien? Go for it! Det finns många bra organisationer som kan ordna med utlandsresor. Om du vill åka på språkresa eller jobba volontärt är det oftast lättast att ta hjälp. Organisationen fixar allt det praktiska, och det är skönt att
Utbytesår under gymnasiet Att göra ett utbytesår lockar många gymnasieungdomar. Du får chansen att klara dig utan din familj och testa på en helt ny vardag under ett år. Det finns många länder där du kan läsa ett utbytesår – välj mellan olika destinationer i Europa, Asien, Centralamerika, Australien och USA. Du bor antingen på internat eller hos en värdfamilj.
ha någon att kontakta om något händer. En resa till ett annat land innebär alltid ett möte med en ny kultur. Maten, språket, miljön – ja, allt är annorlunda! Och vissa saker går liksom inte att uppleva här på hemmaplan. Fråga bara Wilma som varit i Victoria, Australien.
Här hittar du mer info om utlandsresor Explorius www.explorius.se STS Språkresor www.sts.se EFwww.ef.se Project Abroad www.projects-abroad.se Blueberry www.blueberrysprak.nu Kilroy Travels www.travels.kilroy.se Arbetsförmedlingen ...och glöm inte Google!
Många väljer att göra ett high school-år i USA. Då bor du alltid hos värdfamilj. I Kenya kan du göra ett utbytesår på Svenska skolan i Nairobi. Eftersom du går i svensk skola kan du fortsätta i samma klass när du kommer hem till Sverige. Du behöver alltså inte gå om ett år. I Nairobi bor du antingen hos värdfamilj eller på skolans internat. Det finns fler ”svenska skolor” runtom i världen. Du hittar dem på GymnasieGuiden.se Kostnaden för utbytesåret varierar, inom Europa kan du få stöd från CSN. Att göra ett utbytesår kan betyda att du måste gå om ett år hemma i Sverige. Prata med din skola om du vill veta mer!
12
Framtid.se
nummer 1 | 2018
P.S För vissa resor krävs det att man är 18 år.
FRAMTID
WILMA FROSTBERG är på utbytesår i Victoria, Australien, genom Explorius Hej Wilma! Varför åkte du utomlands, och till just Australien med Explorius? Dels älskar jag utmaningar och ville testa på något helt nytt, dels har jag har alltid varit intresserad av olika kulturer och människor från andra delar av världen. Det finns ju så himla mycket att upptäcka och lära sig utanför Sverige! Sedan kände jag också att jag behövde ett miljöombyte och ville ta en paus från vardagen. Jag tänkte egentligen inte igenom beslutet så mycket utan tyckte mest att det lät som en kul grej. Jag valde Australien för att jag ville lära känna en kultur jag inte visste så mycket om, men där det pratas engelska. Sen lockade ju såklart klimatet och stränderna också. Explorius valde jag för att de kändes genuina och är en liten organisation som kunde erbjuda plats i Australien. Vad gör du på ditt utbytesår? Lite allt möjligt! För det mesta går jag i skolan, men eftersom min värdfamilj har nio hästar på gården blir det väldigt mycket ridning också. För några månader sedan gick jag även med i ett netball*-lag, vi har match varje onsdag och försöker få till någon träning i veckan också. Sedan har jag rest runt lite i landet. I oktober organiserade vår värdorganisation en resa till Cairns för att bland annat dyka i det stora
barriärrevet, och för några veckor sedan var vi i Centrala Australien, där Uluru ligger. Min värdfamilj har också visat mig runt i Victoria, som är delstaten som jag bor i. T.ex. spenderade vi några veckor vid kusten när jag hade sommarlov, så jag fick prova på att surfa! Vad är roligast och svårast med att vara i Australien? Australienarna är verkligen så öppna och easy-going som alla säger och området där jag bor är superfint. Det bästa måste nog vara alla platser jag har fått se och alla människor jag har fått träffa. Utbytet har verkligen fått mig att växa som person och jag har lärt mig så otroligt mycket. Det som förut låg långt utanför min komfortzon känns nu helt naturligt. Det sämsta är nog hemlängtan, eller språkbarriären. I början var det mycket jag inte förstod och jag kände mig jättekorkad. Det blir t.ex. svårt att skämta då man inte riktigt är lika snabb på språket. Nu har jag varit här i 9 månader och klarar av språket bra, men jag blir fortfarande frustrerad då och då när jag verkligen vill säga något men inte hittar orden eller vet hur jag ska formulera mig. Jag är normalt en person som bara pratar på utan att riktigt tänka igenom det men när man pratar ett annat språk funkar inte
det på samma sätt. Turligtvis är de andra utbytesstudenterna här helt underbara och jag har fått så himla mycket stöd från dem, sedan blir det ju också mycket bättre med tiden. Vad lär du dig? Jag lär mig massor hela tiden! I skolan läser jag engelska, drama, idrott, matematik och fysik. Annars har jag lärt mig allt från hur Melbournes kollektivtrafik fungerar och hur aboriginer levde förr till hur den australienska skolan fungerar. Jag har också utvecklats mycket och lärt känna mig själv, hur jag fungerar i olika situationer. Dessutom har jag lärt mig oerhört mycket om andra människor, att annorlunda sällan är något dåligt och att vi människor egentligen är mycket mer lika varandra än vad vi kanske tror. Jag har alltid varit rätt öppen som person, men den här upplevelsen har gjort mig ännu mer övertygad. Rekommenderar du andra att åka utomlands? Absolut! Men man måste vara beredd på att klara sig själv emellanåt, att inte ge upp så fort det blir lite jobbigt och ha en öppen och optimistisk inställning till nya saker. Har man det är det bara att köra på!
*Netball = En sport som liknar basket och är stor i Australien Framtid.se
nummer 1 | 2018
13
FRAMTID
YRKES-SM Det är fullt tryck på Gränby sportfält i Uppsala. Utomhus står lastbilar, ambulanser och grävmaskiner uppradade. Det byggs, anläggs trädgårdar, bakas bröd, grillas korv och minglas. Inne i mässhallarna är det också full aktivitet, med allt från hårstyling och lastbilsmekanik till förskoleverksamhet och VVS-montering. Vad har alla dessa branscher och aktiviteter gemensamt? Jo, alla ingår de i Yrkes-SM, tävlingen för Sveriges mest lovande, unga, yrkestalanger. TEXT: ELSA ORNSTEIN
K
an man verkligen tävla i yrken, undrar du kanske? Absolut, det kan man! Tävlingsmomenten under Yrkes-SM pågår under tre dagar och ser olika ut beroende på i vilket yrke man tävlar i. En del har en enda stor tävlingsuppgift som löper över alla tre dagar medan andra tävlande har flera, mindre uppgifter. Alla tävlingar genomförs öppet, för publik som vill se yrkesskicklighet i världsklass. Den sista dagen koras vinnarna i varje yrke.
De personer som vinner guld i Yrkes-SM bildar tillsammans Sveriges yrkeslandslag som sedan tävlar i Yrkes-EM i Budapest och förhoppningsvis även i Yrkes-VM, världens fjärde största tävling i världen! Domaren i tävlingen för industrielektriker, Sebastian Martinsson, har själv både gått El- och energiprogrammet och deltagit i Yrkeslandslaget tidigare. Han vet vad de tävlande går igenom: - Det är en väldig tidspress. Uppgifterna
Fördelar med att gå ett yrkesprogram: Intresse och talang kan ta dig långt! Går du ett yrkesprogram kan du jobba direkt efter studenten. På alla yrkesprogram kan man också, om man skulle vilja, välja att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. Att läsa ett yrkesprogram är med andra ord ett smart val oavsett om du vill göra karriär direkt, starta eget eller plugga vidare. För mer information om vilka yrken olika yrkesprogram kan leda till, läs gärna mer på GymnasieGuiden.se!
14
Framtid.se
nummer 1 | 2018
de har att göra nu tar vanligtvis dubbelt så lång tid ute på en arbetsplats. Så det krävs mycket av dem. Jag tror det är svårt att förstå hur duktiga deltagarna är och det känns bra för mig att få fortsätta vara en del av tävlingarna.
er de flesta elev Visste du att r få am på yrkesprogr skolan? r te ef kt jobb dire rätt val gram kan vara Ett yrkespro eller praktiskt lagd för dig som är bt t få jobb snab prioriterar at i framtiden.
FRAMTID
Jessica Broström går tredje året på Handels- och administrationsprogrammet i Ludvika. Hon tävlar i yrket ”butikssäljare”, vilket innebär att hon fått hantera kunder (skådespelare) i olika säljmiljöer. Jessica har just klivit av scenen efter att ha sålt kuddar till två kunder som dessutom ville prata med henne samtidigt. Dagarna innan har de tävlande också fått sälja routers och kläder. Jessica hade inte alls tänkt att hon skulle hamna i Yrkes-SM. - Det var faktiskt min lärare som rekommenderade mig att söka till Yrkes-SM. Först fick jag tävla i Örebro och då var uppgiften att sälja in den dyraste av tre olika stekpannor. Säljtekniken är ju egentligen densamma oavsett vad man säljer, men det var hård konkurrens! Att vara med som tävlande i Yrkes-SM har stärkt henne, tycker hon. - Man har verkligen vuxit som person, och i yrket. Jag arbetar i butik annars och träffar mycket folk men Yrkes-SM har gjort mig mer framåt och social. Mer självsäker också, jag tror mer på mig själv nu och har haft så roligt!
Bilden av tävlandet som roligt, utvecklande och utmanande delar Art Arbsuwan, som brinner för och tävlar i måleri. Han har under tre dagar fått tapetsera en vägg och en byrå, måla en dörr, måla efter instruktion och även göra en kreativ, egen väggmålning. Han föll för målandet efter att ha börjat på Naturvetenskapsprogrammet men ångrat sig och bytt till Bygg- och anläggningsprogrammet. - Jag gillar att det är så kreativt och att man ser resultat. Viktigast för att lyckas som målare skulle jag säga är att du är noggrann, effektiv och kan prata med folk, för det är mycket kundkontakt i yrket. Det är ett väldigt roligt jobb!
Ida Lönn, som går Industritekniska programmet i Sandviken, har också fått kreativa uppgifter. Hon tävlar i yrket CAD-konstruktör har har under SM både fått i uppgift att rita upp en drönare med vingar i digital form och animera ritningen. Hon har också hunnit se, och höra, lite av de andra tävlingarna. - Det är ju sjukt mycket som händer runtomkring, vilket det inte är annars när jag jobbar. Vi har till exempel tävlat precis bredvid de som svetsar, så vi har fått ha hörselkåpor på oss för att kunna tänka som vanligt! Det har gått bra, hoppas jag. Men exakt hur bra vet man väl inte förrän på prisutdelningen... säger Ida och skrattar. Framtid.se
nummer 1 | 2018
15
JOBB
SOMMARJOBB
När sommarlovet ger erfarenhet, vänner och pengar! Att tänka på sommaren kan väcka känslor av längtan till långa, lediga dagar med värme, bad, grillning och kanske resor. Men det kan också uppstå funderingar över hur all ledig tid ska fyllas. Med ett sommarjobb kan du få både ledig tid och något att göra. Inte minst får du betalt, lär känna nya människor, utvecklas som person och får en värdefull merit att lägga på ditt CV. TEXT: ELSA ORRSTEIN
16
Framtid.se
nummer 1 | 2018
JOBB
D
u kan först fundera över hur mycket du skulle vilja jobba. På arbetsmarknaden finns det allt från heltidsjobb till behovsanställningar där du bara jobbar ibland. De flesta sommarjobb hittar man i branscher som får mycket att göra på sommaren. Exempelvis nöjesfält, dagläger, restauranger, caféer, campingar eller butiker som har högt tempo i juni,
LINA ÅHNBERG
15 år Ska sommarjobba i ett stall
Jag sökte också sommarjobb via min kommun och ska jobba tre veckor. Innan jag fick jobbet fick jag skriva en ansökan och sedan gick jag vidare till anställningsintervju. Det känns bra att de nu vet hur jag är och att de tyckte att jag passade för jobbet. Mina uppgifter kommer att vara att leda grupper med barn som går på ett dagläger med sommar-tema. Vi kommer att leka, bada, tävla och prova olika aktiviteter. För mig kommer det vara utvecklande att dels ha ett jobb för första gången, få prova på hur det är. Dels att lära känna många nya människor och träna ledarskap varje dag. Jag har förstått att ledarna umgås mycket med varandra så det verkar väldigt socialt. Dessutom får jag något att skriva på mitt CV, det kommer vara jättebra att ha nästa gång jag ska söka jobb. Jag tror att det blir väldigt roligt!
juli och augusti, samtidigt som ordinarie personal vill vara lediga. Här kan du ta din chans att ligga steget före och i god tid höra efter om det behövs extra hjälp. Många kommuner har också särskilda ungdomssommarjobb som du kan söka. Då är det vanligt att man jobbar en kortare period, cirka en månad. Kommunens jobb finns oftast inom service, omsorg, vård
och parkarbete men det kan även finnas andra uppgifter. Kolla gärna med din kommun om de erbjuder sommarjobb för ungdomar. Det kanske viktigaste att komma ihåg när du funderar på sommarjobb, oavsett hur och vad, är: Var ute i god tid, var öppen för många möjligheter och ha roligt på vägen!
Jag ska sommarjobba tre veckor i ett stall där jag kommer att ta hand om hästarna, mocka och bygga lite. Det kommer också ingå att ta hand om mindre barn och hjälpa dem rida. För mig är det drömsommarjobbet att vara i ett stall! Jobbet fick jag via kommunen och jag hade önskat särskilt att få jobba med just stallverksamhet. Det känns som att jag hade tur, men det är viktigt att man också har ett bra personligt brev så att den som anställer vet vem du är och vad du kan. Det känns som en stor förmån att få jobba med någonting som faktiskt är ett intresse, även om det här kommer att kräva mer ansvar och att man t.ex. går upp tidigt på morgonen och har fasta tider som man ska hålla. Jag tror att sommaren kommer bli både rolig och lärorik men framförallt ska det bli skönt att känna att jag bidrar till min egen ekonomi och kan påverka min inkomst!
ALVA JANSSON 16 år, Ska jobba som ledare på sommarläger
Framtid.se
nummer 1 | 2018
17
JOBB
2
Hur sĂśker jag?
1
Var hittar jag jobben?
Mer bra info fĂśr dig som siktar pĂĽ sommarjobb 2019! arbetsformedlingen.se ung.lo.se sommarjobb.se
18 18
Framtid.se Framtid.se
nummer nummer 11 || 2018 2018
JOBB
3
Inför intervjun
Om du blir kallad till en anställningsintervju – se det som ett bra tillfälle att ta reda på både om jobbet passar dig och om du passar för jobbet. Förbered dig väl och tänk genom dina svar på de vanligaste frågorna i förväg. Googla företaget så att du känner till vad de har på gång.
4
Innan du börjar Se till att få ett skriftligt anställningsbevis där dina arbets- och lönevillkor finns med. Ha i bakhuvudet att det tyvärr finns arbetsgivare som utnyttjar ungdomar. Jobba aldrig svart – då har du faktiskt inga rättigheter alls. Du är inte försäkrad om något händer dig eller om du råkar ha sönder någonting.
5
Du får heller ingen ersättning om du blir sjuk, och har du riktig otur kanske du inte ens får ut din lön.
På plats på jobbet Gör ett bra jobb från dag ett – visa att arbetsgivaren gjorde rätt som anställde dig. Visa intresse och att du är motiverad för jobbet. Slutför det du har lovat i tid och ge aldrig löften du inte kan hålla. Om du känner dig osäker – fråga!
6
När sommaren är slut Se till att få ett anställningsintyg. Be även din arbetsgivare om ett personligt omdöme. Det är bra att ha när du ska söka nästa jobb! Är du intresserad av mer jobb? Visa det! Chanserna är ofta stora till extrajobb under terminerna, eller jobb nästa sommar.
Framtid.se
nummer 1 | 2018
19
JOBB
Liten CV-skola cv
g 808 , 030 Storköpin n o s s r 0 a 8 L , 180 .com Lisa tan 8 a g mail r o St n@g o s s r a lisa.l 8 80 80 88 0 07 -
Ge rätt intryck! Hela ditt CV, även din email-adress, ska visa att du tar det här med jobb på allvar. Skapa gärna ett email-konto med ditt för- och efternamn. Ingen sexybabe@mail.se alltså.
20 20
Framtid.se Framtid.se
nummer nummer 11 || 2018 2018
srika gång del av m a r f n mest ara e ll den son och v i t B per get A öreta cklas som F a r e ål ch gö n utv Yrkesmll vara med oJag vill äve bbsteam. i arjo ige. Jag v Sver ga somm i n e aktör ets dukti tag Före bar juice s g n i het rköp rfaren ervitris, Sto iljen Lind ingsbadet e s v i l m s S p kt, fa torkö Arbet – arnva äljare, S B 8 201 sförs Glas 7 7 1 1 n IF 0 0 2 valle ren 2 g a ö H m , Som dning rs 1-9 utbil r ku a s d r g gle n, å n a i a L l n kolan o d k l ges inges Utbi n i p ö p ö K K å det p 2017 2018 levrå en IF e , – n e 2010 gvall rupp matg r barn, Hö i r t e o t i m fö mer Leda nare lsträ Övriga2017 l o b t Fo 2016 2017 ffice oft O s o r c i Övrigtunskaper MWordpress k Data ande a flyt nde k s n Sve flyta er. se) böck elska rförståel g a n g n E å k hö Språ ser m ska ( ch lä Span o r a m , sim tboll o f r t a a. Spel aga m l t t a r Gilla Fritid
JOBB
Foto eller inte? Har du haft kontakt med någon på företaget innan, exempelvis på en jobbmässa, kan du ha med en bild så att de känner igen dig. Annars behöver du inte ha foto, om det inte står i annonsen.
Skriv kort ... ...vad du vill uppnå med arbetet du söker.
Börja med den senaste anställningen ... ...och skriv tidsperiod, befattning, arbetsgivare och kort om dina sysslor. Om du vill kan du lägga till vilka erfarenheter du tagit med dig från anställningen.
Enkelt och lättöverskådligt! Gör det lätt för arbetsgivaren att hitta i ditt CV med hjälp av tydliga rubriker och prydliga punkter. Kontaktuppgifter placerar du högst upp.
Börja med den senaste utbildningen ... ...och skriv tidsperiod, skola, utbildningens namn och eventuell inriktning.
Blev det nästan tomt under arbetslivserfarenhet? ... ...Här har du chansen att fylla på med andra jobb och uppdrag du gjort, även sådant som du inte fått betalt för.
Här kan du skriva fritidsintressen... ...som är relevanta för jobbet du söker, språk- och datorkunskaper.
Framtid.se
nummer 1 | 2018
21
JOBB
VILKET VAR DITT
första jobb?
ALEXANDER KARIM Skådespelare och regissör Vad var ditt första jobb? Mitt första jobb var i Los Angeles på en restaurang som hette Jerrys Famous deli. Året var 1995. Jag var 19 år gammal och fick jobb som servitör. Vad fick du göra på jobbet? Lärde du dig något? Jobbet innebar faktiskt väldigt mycket för mig. Och till denna dag tänker jag mycket
22
Framtid.se
nummer 1 | 2018
på det jag var med om på Jerrys. Förutom att jag tjänade pengar att dryga ut min skrala studentkassa så var det tre saker som verkligen satte spår i mig. 1. Jag arbetade det så kallade ”Grave yard shift” Dvs, jag började kl 23:00 och slutade 07:00. Scenskolan började 09:00 så det var hem, duscha och sen iväg direkt. Ingen sömn. Skolan höll på till 17 normalt sett men var man med i en pjäs vilket jag alltid var så repade man till runt 21. Sen hem. Dusch och till jobbet. Jag hade alltså INGEN schemalagd sovtid under hela dygnet utan fick stjäla till mig tupplurar när jag kunde. Men det gick. Hela terminen. Jag lärde mig att allt är möjligt om man jobbar hårt och verkligen kämpar.
2. En av mina sista dagar på Jerrys kom en av stammisarna fram till mig, tackade mig för min tid, gav mig en stor sista dricks och sa: - Remember, whatever your job is, waiter, busdriver, office worker or superstar. Always try to be the best, try your hardest. De orden har jag aldrig glömt. Man kan inte bli bäst på allt men man kan alltid göra sitt allra bästa. 3. En man kom in en gång och såg ut som en luffare. Min chef slängde ut honom. Det var en stor tv-stjärna som gått ut i mjukiskläder. Behandla alla med vänlighet och respekt. Gör man det så mår man bättre och det kan aldrig bli fel.
JOBB
JENNIE JOHANSSON Professionell simmare och tränare i egna företaget Johansson/Sjödin Mitt första jobb var som simtränare för en nybörjargrupp på söndagar i min dåvarande simklubb Hedemora SS, jag var 15 år. Jag fick jobbet genom att föreningen ville uppmuntra oss aktiva i klubben att föra vår kunskap vidare till yngre simmare. Mina uppgifter var att leda gruppen och lära ut grunderna i frisim. Jag lärde mig massor om ledarskap, att ta ansvar, vara pedagogisk och lösa problem. Dessutom fick jag mycket träning i att jobba tillsammans i en förening och kommunicera med elever, föräldrar och andra ledare.
”Tänk på att alla jobb leder till utveckling på många plan.”
Mitt bästa tips till dig som vill ha ett första jobb är att se dig omkring i ditt kontaktnät. Kanske är du medlem i någon idrottsförening? Har du någon före detta praoplats? Jobbar dina föräldrar eller andra vuxna i din omgivning någonstans där du skulle kunna höra efter? Ofta har vi fler kontakter än vad vi tror. Tänk på att alla jobb leder till utveckling på många plan men framförallt ger dig erfarenhet. Erfarenhet som du kommer ha med dig resten av din arbetskarriär och erfarenhet som utvecklar dig som människa. Våga vara nyfiken!
SOFIE HALLBERG OCH IDA HÖCKERSTRAND föreläser och driver Ångestpodden ihop Ida: Mitt första jobb var på café. Jag stod i kassan, gjorde mackor på morgonen, gjorde latte och städade. Lite allt möjligt, helt enkelt. Jag lärde mig ta ansvar, till exempel att passa tider. Dessutom lärde jag mig hur viktigt det är med bra kundrelationer och värdet av pengar. Jag tyckte jobbet var jätteroligt och lärorikt. Det var kul att träffa så många olika människor!
Sofie
Ida
Sofie: Mitt första jobb var på en kycklingfabrik. Jag hjälpte till på olika avdelningar i fabriken. Det var såklart lärorikt även om det var långt ifrån drömjobbet. Men jag tror det är bra att tidigt lära sig att ta ansvar och känna att man tjänar sina egna pengar.
”Vi lärde oss båda att ta ansvar och förstå värdet av att tjäna egna pengar.”
Framtid.se
nummer 1 | 2018
23
JOBB
Elias 24
Framtid.se
Kim Soraya Sandra Erik nummer 1 | 2018
Jacob
Ebba Mahmod Astrid Katja Fredrik
JOBB
Samma företag –olika yrken För att ett företag ska kunna fungera krävs det att de anställda kan och jobbar med olika saker. Tillsammans arbetar man för samma mål men genom olika yrkesroller. Företaget Mattech AB grundades av Erik och Soraya för tre år sedan. Mattech hjälper elever med matte genom en app, där man kan lösa uppgifter och sedan direkt få uppgifterna rättade och förklarade. Under de tre år som företaget funnits har de vuxit och består idag av 30 personer. De arbetar alla med appen och elevstöd, men genom sina olika expertisområden. TEXT: ELSA ORRSTEIN
Framtid.se
nummer 1 | 2018
25
JOBB
SORAYA ÄR VD
ERIK ÄR LÄRARE
ASTRID JOBBAR SOM UX-DESIGNER
VD:n (verkställande direktör), är den som är ytterst ansvarig på ett företag och ser till att verksamheten går runt. Soraya är den högst uppsatta chefen.
Erik ser till att appens matteuppgifter stämmer med läroplanen och att förklaringarna är tydliga och korrekta.
En UX-designer är expert på hur t.ex. en app eller hemsida ska se ut och fungera för att bli så lättanvänd och användarvänlig som möjligt.
Han ansvarar också för att appen inte ska kunna användas för olika former av fusk.
ELIAS ARBETAR SOM
EBBA ARBETAR MED
KOMMUNIKATÖR
KUNDSUPPORT
När Mattech behöver nya uppgifter kommer Elias expertis till nytta. Han skriver texter till appen och hemsidan och korrekturläser alla matteuppgifter så att språket är korrekt. Han marknadsför också Mattech och svarar på frågor från journalister.
När appen har tekniska problem eller en uppgift verkar fel ringer eller mejlar ofta elever och föräldrar till Mattech. Då är det Ebba som ansvarar för att rätt person får kännedom om felet. Ebba har stor kunskap om de anställdas kompetens och är bra på att hantera människor.
26
Framtid.se
nummer 1 | 2018
Astrid är bra på både programmering och grafisk design och kommunicerar mycket med elever för att ta reda på hur de upplever appen.
FREDRIK ÄR KONTORSANSVARIG Fredrik ser till att kontoret och mötesrummen är i fin ordning och att det finns fika framdukat när kunder kommer på besök. Han beställer hem nytt kontorsmaterial när det tar slut och är även ansvarig för att nödutgångar och brandvarnare fungerar.
JOBB
KIM JOBBAR SOM IT-TEKNIKER
JACOB ÄR PROGRAMMERARE
KATJA ÄR MATEMATIKER
IT-teknikern sköter kontorets nätverk, användarkonton och uppdateringar av datorer.
Tillsammans med Astrid arbetar Jacob med att bygga appen.
Katja är expert på matematik och skapar uppgifter till appen samtidigt som hon svarar på anställdas frågor om lösningar på uppgifter.
Kim ansvarar också för att skydda kontoret och appen mot datavirus och cyberattacker.
Programmerare jobbar med olika programmeringsspråk och testar hela tiden att det blir rätt. Jacob jobbar just nu med att utveckla appen för att fungera med ARteknologi (AR = augumented reality, ett sätt att förtydliga verkligheten med extra instruktioner.)
Hon kan också svara på frågor från elever och kommunicerar mycket med universitet och högskolor om olika matematiska metoder och problemlösningar.
SANDRA JOBBAR MED HR
MAHMOUD SKÖTER EKONOMIN
HR är en förkortning för Human Resources, personalfrågor. Sandra ser till att personalen mår bra, får rätt lön och utvecklas på jobbet.
För att företaget ska kunna gå med vinst, ha anställda och hjälpa elever behövs stenkoll på siffrorna. Mahmoud ser till siffrorna stämmer och har koll på att inkomsterna blir högre än utgifterna.
Hon ansvarar för att de anställda har utvecklingssamtal varje år och rekryterar ny personal när företaget behöver anställa fler.
VILKEN G AVDELNIN SKULLE ? PASSA DIG
Han sköter också bokföringen och ser till att fakturorna är i sin ordning samt att alla får sin lön i tid.
OM LÄS MER N PÅ KE OLIKA YR .SE! FRAMTID Framtid.se
nummer 1 | 2018
27
JOBB
28 28
Framtid.se Framtid.se
nummer nummer 11 || 2018 2018
JOBB
GYMNASIET OCH HÖGSKOLAN – vad är skillnaden?
Att gå från gymnasiet till universitet eller högskola är en förändring, men det går att känna sig säkrare och lugnare inför den. Per-Erik Pettersson arbetar på enheten för studie- och karriärvägledning på Uppsala universitet. Han jobbar med att svara på frågor om studier samt vägleda och hjälpa studenter i sina val. TEXT: ELSA ORRSTEIN
Vi ställde några frågor till:
Per-Erik Pettersson karriärvägledare Uppsala universitet
Hej Per-Erik! Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan att plugga på gymnasiet och högskolan? Jag skulle nog säga att det är att du får ta större ansvar själv. Ingen kommer att jaga på eller säga till dig om du inte pluggar ordentligt. Å andra sidan finns det också större valmöjligheter och du kan ofta planera din egen tid mer. Du har föreläsningar, läser texter på egen hand, har grupparbeten och tentor. Lite beroende på vilket ämne du läser kan det variera hur mycket schemalagd undervisning du har. Inom naturvetenskap och vård är det ofta mer schemalagt än om du läser till exempel språk, kultur- eller samhällsvetenskap. Det är dock viktigt att komma ihåg att fri tid på schemat inte betyder att du är ledig. Det betyder bara att du studerar mer på egen hand. Har du något tips till den som funderar på att läsa vidare men inte är riktigt säker ännu? Om du är osäker om högskolestudier är något för dig tycker jag att du ska våga ta kontakt med någon som kan berätta mer om hur det fungerar att vara student och hur det är att plugga ett visst ämne. Det kan vara en studievägledare, student eller någon som jobbar med det du funderar på att läsa. De flesta blir bara smickrade och glada när någon vill veta mer om deras jobb och studier. Sedan är det förstås lättare att studera vidare om man väljer något man är intresserad av och är bra på. Exempelvis kan det vara bra att man gillar och hänger med i matten om man ska bli civilingenjör. Om man vet att man vill läsa vidare men har svårt för vissa saker, kan man få hjälp då? Om du har exempelvis dyslexi, dyskalkyli eller ADHD finns det hjälpmedel och stöd att få. Till exempel kan du få hjälp att anteckna på föreläsningar eller gå på skrivverkstad. Det går också att gå kurser i att våga tala, hantera stress osv. Prata gärna med studievägledaren på den institution* du ska plugga på eller kom till studievägledningen som tillhör din högskola. Vi finns till för att hjälpa!
*Institution betyder ungefär samma sak som en mindre del av universitetet. Institutionerna har hand om ett eller flera ämnen som hör ihop och ofta är det där du kan få hjälp med frågor som rör dina kurser.
Framtid.se
nummer 1 | 2018
29
JOBB KLARAS BÄSTA PLUGGTIPS TILL DIG SOM OGÄRNA SITTER STILL: Post-it-lappar, till ALLT! Har man tenta kan man sätta upp olika fakta hemma på olika ställen, så pluggar man liksom i vardagen Att göra mind-maps i fina färger gör det roligare att anteckna. Testa att t.ex. plugga sittandes på en pilatesboll. Träna! Gärna innan föreläsningen, så blir det lättare att sitta still och lyssna.
”Det är mycket plugg på universitetet men på ett sätt ändå mindre stressigt än i gymnasiet eftersom vi läser en kurs i taget”
30 30
Framtid.se Framtid.se
nummer nummer 11 || 2018 2018
JOBB
Klara Säterberg, 25 år. Pluggar Sjuksköterskeprogrammet - Jag tycker inte att man kan välja fel utbildning hur man än väljer. Jag valde om flera gånger men det visade mig vad jag ville hålla på med och under tiden har jag träffat några av mina bästa vänner och utvecklas otroligt mycket som person. Klara Säterberg läser sista terminen på Sjuksköterskeprogrammet. Det var också där, på programmet, som hennes studier startade för flera år sedan. Efter första terminen kände hon att hon inte var helt säker på att sjuksköterska var rätt utbildningsväg för henne och tog därför en paus. Därefter följde flera terminer av andra studieämnen. Först kostvetenskap, sedan naturvetenskapligt basår med kurser i matematik, kemi, biologi och fysik för studenter som saknar naturbehörighet från gymnasiet. -Det var jättespännande. Men när jag väl hade känt på lite annat så blev det tydligt för mig att jag nog visst hade valt rätt från början. Jag saknade att jobba med människor och medicin, så jag bestämde mig för att jag helt enkelt skulle tillbaka dit till där jag började och fortsätta på Sjuksköterskeprogrammet, nästan två år efter att jag tog pausen. Nu har Klara tagit sig igenom nästan hela utbildningen och hon tycker att universitetsstudierna varit tuffa men ändå värda ansträngningen. - Det är mycket plugg på universitetet men på ett sätt ändå mindre stressigt än i gymnasiet eftersom vi läser en kurs i taget och då har t.ex. en tenta, alltså ett större prov, åt gången. Inte fyra prov dagarna efter varandra, som det kunde vara i gymnasiet. Det blir lättare att fokusera, särskilt för mig som annars har en del koncentrationssvårigheter. Sedan är det också mer socialt och varierande att plugga på universitetet. Man kanske sitter någon dag med kompisar och diskuterar studiefrågor i grupp för att sedan gå ut på nation efteråt. Just nationerna, ett slags studentföreningar som finns i Uppsala och några fler universitetsstäder, är något som Klara vill lyfta med studentlivet. Utan tidigare erfarenhet kan man få prova olika jobb och nöjen. Klara har varit aktiv i nationslivet och hunnit med en rad olika engagemang: -Jag har testat typ allt, känns det som ibland. Bland annat har jag varit med i en spexgrupp, jobbat som servitris på middagar, jobbat i baren, gått på baler, osv. Om man redan håller på med t.ex. musik eller idrott finns det också mängder av möjligheter att fortsätta med det när man flyttar till en universitetsstad. Det Klara främst vill lyfta är att universitetstiden är perfekt för att lära känna människor, inte bara från sin egen utbildning. - Ta chansen att lära känna folk från olika håll! Bland mina närmsta vänner idag finns en psykolog, en jurist, en biokemist och en civilingenjör. Jag är så enormt tacksam över att ha lärt känna de här människorna och ta del av deras perspektiv. Det hade jag aldrig gjort utan universitetet!
* Nationer= Studentföreningar, från början för studenter från samma geografiska område. Finns ofta möjligheter till allt från sport och fest till boende och stipendier i nationernas verksamhet.
Mimmi Hansson, 25 år, psykologstudent. Tips till nya studenter: Ta pauser! Som psykologstudent vågar jag hävda att människans hjärna inte klarar av att hålla bra fokus mer än ca 45 minuter. Sitt inte kvar vid datorn eller böckerna när du tar paus. Gör en kopp kaffe eller rör på dig och prata lite med någon. Om du ska låna kurslitteratur på biblioteket istället för att köpa den, var ute i god tid med att låna, för du är inte ensam om den idén. Samarbeta med kursare när du pluggar – vår klass har inför många tentor ett dokument i Google docs där vi samlar gamla tentafrågor som vi gemensamt svarar på när vi pluggar. Guld när man börjar få tentaångest! Ladda ner något program som blockar facebook och andra sidor som du vet lätt distraherar dig. Jag använder Stay Focusd, men det finns förstås andra.
Hur hittar man boende? Hur lätt eller svårt det är att hitta boende som student varierar mellan städer. På en del platser är det lätt att få ett rum. I stora universitetsstäder som Uppsala, Stockholm och Lund kan det däremot vara långa bostadsköer och brist på studentbostäder. Hur gör man då för att maxa sina chanser till att hitta någonstans att äta, sova och förvara sina grejer? Ställ dig i studentbostadskö i städer du kan tänka dig att plugga i, redan i gymnasiet. Om du då bestämmer dig för att läsa vidare har du redan bra med köpoäng när du börjar. Kolla med nationer och studentföreningar i staden du letar boende i. Ofta finns det boenden som enbart hyrs ut till medlemmar. Dela bostad med andra! Ofta är större lägenheter lättare att få tag i än små och kostnader som el, vatten och liknande är billigare att dela på än att betala själv. Känner du någon du kan söka bostad ihop med? Kanske har en kompis ett ledigt rum i sin trea? Hör efter med folk du känner om de känner till något ledigt boende. Ofta hyr privatpersoner hellre ut till någon de vet vem det är. Kanske känner din kompis fasters sambo till en ledig lägenhet?
Framtid.se
nummer 1 | 2018
31
JOBB
Här finns ditt nya drömjobb! Arbetsmarknaden ser ljus ut om du hittar rätt arbetsgivare eller om du ser till att de hittar dig. På följande sidor kan du läsa om olika företag och branscher som vill presentera sig för just dig. Drömjobbet är närmare än du tror!
32
Sid 34 Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen
Sid 35 VVS-branschens Yrkesnämnd
Sid 38 VLL – Västerbottens Läns Landsting
Sid 39 FMV – Försvarets Materielverk
Framtid.se
nummer 1 | 2018
JOBB
YRKESPROGRAM Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordon- och transportprogrammet å Gå in p .se d ti fram öta m tt a för fler . givare arbets
Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet
HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Ekonomiprogrammet
lutsångest? din talang a väg.
Sid 36-37 Plåtslageribranschen
Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet
RIKSREKRYTERANDE UTBILDNINGAR Utbildningar med egna examensmål som t.ex. tågteknikutbildning, flygteknikutbildning, marinteknikutbildning, yrkesdansarutbildning och sjöfartsutbildning
Läs mer om programmen på www.gymnasieguiden.se
ng är ett smart val för dig som vill dra nytta av din talang, som önskar jobb och som 40 WSS – WorldSkills nns flera olika vägar för karriär och Sid utveckling. Studier visar att 7 av Sweden 10 av de som tagit gram har arbete ett år senare. Arbetsförmedlingen menar också att om man väljer något av erar man sina möjligheter att få jobb. Ta vara på din talang och välj ett yrkesprogram som
e
Framtid.se
nummer 1 | 2018
33
JOBB
SVENSKA KYL & VÄRMEPUMPFÖRENINGEN
Kyl & värmepumptekniker – ett framtidsyrke Vad är det bästa med ditt jobb? – Det bästa är att få kunden nöjd. Det är kul att träffa kunder, och extra kul att komma tillbaka när man har gjort ett bra jobb. Berätta om vägen till ditt jobb! – Jag funderade på att läsa utbildning med inriktning på VVS, men det som tilltalade mig med jobbet som kyl & värmepumptekniker var att det är som en blandning av många yrken. Det handlar om både el, rördragning, styrning och energioptimering. Jag gick det gymnasieprogram som nu heter VVS- och fastighetsprogrammet med inriktning kyl & värmepumpteknik. Inriktningen väljs till år två. Den som börjar jobba efter denna gymnasieutbildning kallas kyl & värmepumpmontör. Efter gymnasiet gick jag en YH-utbildning till kyl & värmepumptekniker i Katrineholm, vilken även innehöll praktik.
Mats Karlsson ser till att fryslagren är tillräckligt kalla och att kontoren inte är för varma. Han arbetar som kyl & värmepumptekniker i Göteborg. Du är kyl & värmepumptekniker – vad gör en sån? – Vi arbetar med allt från att skapa behaglig arbetstemperatur i kontorsmiljöer till att ansvara för att fryslager, kyldiskar och ishallar fungerar på bästa sätt. Kyla är egentligen bara brist på värmeenergi, så för att skapa kyla tar vi bort värme. Värmepumpen är den mest effektiva energibesparingsåtgärd en fastighet kan investera i, och den fungerar precis som en kylanläggning. Enda skillnaden är att man i en värmepump tar vara på värmen och gör sig av
Direkt efter gymnasiet
KYL & VÄRMEPUMPMONTÖR
med kylan. Den som har behov av både kyla och värme kan uppfylla båda behoven med en kombinerad kyl & värmepumpanläggning. Eftersom tekniken är lika kallas vi för kyl & värmepumptekniker även om vårt företag enbart sysslar med kyla eller enbart med värme. För den som är intresserad av teknik är detta ett bra yrke, för tekniken är under ständig utveckling, och man lär sig hela tiden något nytt. Vad gör du på dagarna då? – Jag jobbar med service, med att lösa problem för att kunden ska få önskad effekt. Det kan vara allt från åtgärder av akuta problem, som för hög temperatur på ett kontor under sommaren, till mer långsiktiga jobb med fryslager.
Hur ser arbetsmarknaden ut? – Om man bara är lite framåt är det lätt att komma in och ta sig vidare i branschen. Kyl- och värmepumpbranschen har stor behov av utbildad personal, och som ny tas du bra om hand. Alla som är serviceinriktade och teknikintresserade är välkomna till branschen. Kylteknik är ett område som växer och som alltid kommer finnas. Den som vill kan efter några år också ta ansvarsområden som arbetsledare, projektledare eller teknisk säljare. Det är också vanligt att kyl & värmepumptekniker blir företagsledare. Var kan du studera kylteknik? Gå in på www.Kyl.se. Där listas gymnaier, yrkeshögskolor och andra utbildningar. Där finns också kontaktuppgifter. Du är välkommen med dina frågor.
Kräver vidare studier*
KYL & VÄRMEPUMPTEKNIKER KONSTRUKTÖR PROJEKTLEDARE
* Alternativt bredare yrkeserfarenhet inom yrket
34 Framtid.se
nummer 1
2018
JOBB
VVS-BRANSCHENS YRKESNÄMND
Det jag gör ska hålla jobba på byggen men jag visste inte riktigt med vad. På gymnasiemässan pratade jag med elever och lärare på den här skolan och bestämde mig för att åka hit när de hade öppet hus för att kolla. Då fastnade jag för skolans fina verkstad och valde VVS. Jag känner idag att jag inte kunnat gjort ett bättre val! VVS-montör är ett brett yrke och det blir bara roligare och roligare ju mer man lär sig. Något som överraskade Andreas på utbildningen var mängden praktik. – I årskurs 2 och 3 är vi ute hälften av tiden. Vi har fyra veckor i skolan och sedan är vi ute fyra veckor på ett företag. Det är en perfekt mix tycker jag. När elever är ute på praktik har handledare på företaget hand om dem och utbildar dem. – Jag har många bra handledare som har lärt mig oerhört mycket. Att jag lyckades så bra i uttagningstävlingarna till SM och att det gick bra där var mycket tack vare dem.
Att kolla på byggnader och veta att jag har varit med och skapat dem, det är en speciell känsla! Utan VVS funkar inget, då finns det varken värme eller vatten. Vatten är ett världens viktigaste livsmedel och att veta hur man gör för att få det att funka är häftigt. Andreas Winborg går sista året på VVS-och fastighetsprogrammet på Stockholm byggtekniska gymnasium i Kista och är en av Sveriges bästa VVS:are. På Yrkes-SM kom han tvåa i VVS-installation efter en mycket bra insats. – Det som är kul att jobba på byggen med VVS är att jag får vara med och skapa något som ska hålla i många år. Att titta på byggnader och veta att jag gjort det där, det gör mig stolt. Plus att det är kul så klart! Det jag lär mig i skolan får jag använda mig av på riktiga arbetsplatser. Vi var på Danderyds sjukhus för ett tag sedan och där skulle vi löda ihop kopparrören. Då fick jag ha med all utrustning på en vagn och arbeta med det som jag tidigare bara gjort i skolan. Det är kul att få göra det på riktigt. Att det skulle bli just VVS var inte en självklarhet när Andreas skulle välja gymnasieutbildning. – Jag visste att jag ville hålla på med något hantverksyrke och ville
Direkt efter gymnasiet
Att visa engagemang och ta eget initiativ är viktigt när man är ute på praktik. – Absolut, då visar man att man är intresserad och man får möjlighet att göra fler och svårare saker. Praktiken är också ett bra sätt att få kontakt med företag som kan ge en anställning efter utbildningen. Efter studenten kommer Andreas göra värnplikten men sen är planen att han kommer tillbaka på företaget där han gjort praktik för att bli lärling. – Ja, absolut. Mitt mål är att bli branschcertifierad VVS-montör om några år. Vad har då Andreas för tips till de som står inför gymnasievalet? – Känn efter vad du tycker du är kul att göra i grundskolan och välj utifrån det. Besök skolan du är intresserad av och var gärna med om de har prova på-dagar, då får du en känsla av skolan. Det är ju ändå tre år av ditt liv du ska spendera där. Och tänk på att du har möjlighet att läsa högskoleförberedande kurser på alla program. Det är det som är så bra med en yrkesutbildning, läser du de högskoleförberedande kurserna kan du plugga vidare om du vill samtidigt som du har något att falla tillbaka på om du inte vill plugga vidare.
Kräver vidare studier
VVS-MONTÖR
PROJEKTÖR
ISOLERINGSMONTÖR
VVS-INGENJÖR
INDUSTRIRÖRMONTÖR
Framtid.se
nummer 1
2018 35
JOBB
PLÅTSLAGERIBRANSCHEN
Du behövs på taken! Det finns gott om jobb på taken. Att vara byggnadsplåtslagare innebär frihet, problemlösning och kreativitet på hög nivå. Har du vad som krävs? En byggnadsplåtslagare klär byggnaders tak och fasader med olika plåtmaterial och metaller så som stålplåt, koppar, zink och aluminium. Ibland täcker du ett villatak och ibland en hotellfasad eller en stor arena. Det är ett fritt yrke med höga krav på estetik och funktion. Oavsett byggnadstyp så kräver yrket att du är händig och kreativ samt en god problemlösare och matematiker. Det är ett yrke att vara stolt över. Omväxlande arbete En plåtslagare möter dessutom ständigt nya människor och får jobba i många olika miljöer. Det är därför viktigt att trivas med ett omväxlande arbete, att kunna samarbeta med både kända och okända medarbetare, ofta från andra yrkesgrupper så som målare, elektriker och snickare. Det finns ett stort behov av utbildade byggnadsplåtslagare över hela landet. Specialist eller resa utomlands I plåtslageribranschen finns det många mindre företag med upp till fem-tio anställda där arbetsuppgifterna oftast är mångsidiga och ”alla hjälps åt”,
men också stora plåtslageriföretag med möjlighet att specialisera sig. Den som satsar på att bli byggnadsplåtslagare kan på sikt bli arbetsledare, egen företagare eller vidareutbilda sig till byggnadsingenjör. Som utbildad byggnadsplåtslagare med yrkesbevis öppnas även dörrarna till att arbeta i andra länder inom EU. Svenska plåtslagare är eftertraktade utomlands. Attraktiv kunskap Efter flertalet år i yrket som plåtslagare finns det också möjlighet att arbeta som plåtkonsult och besiktningsman, dvs. att vara en länk mellan exempelvis byggföretag, arkitekter och plåtslagare. Även företagen som tillverkar och säljer byggplåt till plåtslagare är intresserade av personer med kompetens och erfarenhet av plåtslagaryrket. Flera utbildningsvägar Oavsett ålder eller bakgrund finns det alltid en väg att utbilda sig till byggnadsplåtslagare; via gymnasieskolans treåriga byggprogram, som företagslärling, via Arbetsförmedlingen eller Komvux.
”Det är viktigt att förstå hantverket. Det vi gör är inte något som kan produceras i en maskin.”
”Jag visste faktiskt inte vad plåtslageri var innan jag började utbilda mig – jag gjorde rätt val!”.
”Största fördelarna är friheten, att man får ta mycket eget ansvar tidigt och har en bra lön.”
Sofia Sörliden, Linköping
Nibras Shaba, Stockholm
Jacob Jansson, Växjö
Direkt efter gymnasiet
BYGGNADSPLÅTSLAGARE
36 Framtid.se
nummer 1
2018
Kräver vidare studier
BYGGNADSINGENJÖR
JOBB
PLÅTSLAGERIBRANSCHEN
Se mer på: facebook.com/bliplatslagare instagram#bliplåtslagare platslagare.nu
Om Plåtslageribranschen Byggnadsplåtslagare täcker tak och fasader med plåt. Målning, rengöring, montering av säkerhetsanordningar och vattenavrinning ingår också i arbetet. Under vintermånaderna är det ofta plåtslagarna som tar ansvar för takskottningen. För utbildade byggnadsplåtslagare finns det gott om jobb.
Inom de närmast kommande åren behövs cirka 1000 nya medarbetare, varje år. Som byggnadsplåtslagare kan du vidareutbilda dig till byggnadsingenjör.
Ingångslön efter gymnasieutbildning är cirka 20 500 kr. Efter några år i yrket, avlagt yrkesprov och mottaget yrkesbevis är snittlönen cirka 33 600 kr.
Utbildade byggnadsplåtslagare är mycket attraktiva på arbetsmarknaden då det råder stor brist över hela landet.
Framtid.se
nummer 1
2018 37
JOBB
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING
Jesper Världens bästa* …
läkare, sjuksköterska, undersköterska, biomedicinsk analytiker, tandläkare, tandsköterska, fysioterapeut, psykolog, medicinska sekreterare och många fler Landstinget erbjuder något för alla. Vad vill du jobba som?
Läs mer om vår värld på www.vll.se/jobbochframtid
*Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning
Direkt efter gymnasiet
UNDERSKÖTERSKA
38 Framtid.se
nummer 1
2018
Kräver vidare studier
LÄKARE SJUKSKÖTERSKA BIOMEDICINSK ANALYTIKER TANDLÄKARE TANDSKÖTERSKA FYSIOTERAPEUT PSYKOLOG
JOBB
FÖRSVARETS MATERIELVERK
Vi hjälper till att försvara Sverige! Vill du också göra det?
Med vår bredd på yrken finns det säkert något som kan utmana just dig, oavsett var du är i din karriär. Börjar du jobba hos oss på FMV kommer vi göra vårt bästa för att du ska trivas. Exempel på yrken hos oss är ingenjör, fordonsmekaniker, flygtekniker, inköpare och kundmottagare men vi behöver också personal till områden som inte direkt förknippas med försvarslogistik bland annat ekonomi, juridik, HR och miljö. Fordonsmekaniker/Flygmekaniker
inom Försvarsmakten. Du arbetar också med kvalitets- och leveranskontroller. Arbetsuppgifterna har en stor bredd och ställer krav både på tekniska och affärsmässiga kunskaper. Inköpare
– Gymnasie-, Yh- eller högskoleutbildning Som inköpare kommer du att driva och genomföra upphandlingar. Du följer också upp avtal och leverantörskontrakt och har många kontakter med både kunder och leverantörer. I arbetet ingår också att informera och vägleda kunder gällande lagar och riktlinjer.
– Gymnasieutbildning Som fordonsmekaniker/flygtekniker arbetar du brett med olika typer av fordon som används inom Försvarsmakten, t ex patrullfordon, bandvagnar, tunga hjulfordon, helikoptrar och JAS 39 Gripen. Arbetet innebär både underhåll och reparationer samt ibland modifiering.
Kundmottagare
– Gymnasieutbildning Som kundmottagare tar du emot kundernas underhållsbehov och tar fram beställningar till verkstaden, granskar utfört arbete och återrapporterar till kunden. Du gör enklare felsökningar och avhjälpande underhåll.
Ingenjör
– Universitets- eller högskoleutbildning Som ingenjör på FMV får du utifrån de behov som det svenska försvaret har arbeta med att specificera krav på och köpa in materiel som används
Direkt efter gymnasiet
Kräver vidare studier
INKÖPARE
INGENJÖR
FLYG- OCH FORDONSMEKANIKER
JURIST EKONOM STRATEGISK INKÖPARE
Framtid.se
nummer 1
2018 39
Beslutsångest? Låt din talang välja väg.
Att välja en yrkesutbildning är ett smart val för dig som vill dra nytta av din talang, som önskar jobb och som dessutom inser att det finns flera olika vägar för karriär och utveckling. Studier visar att 7 av 10 av de som tagit examen från ett yrkesprogram har arbete ett år senare. Arbetsförmedlingen menar också att om man väljer något av yrkesprogrammen maximerar man sina möjligheter att få jobb. Ta vara på din talang och välj ett yrkesprogram som passar just dig. Läs mer på DinTalang.se
DinTalang.se är en satsning för att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Bakom satsningen står WorldSkills.se
Visste du att det finns över 8 000 yrken? Kolla in om ditt drömyrke finns bland de hundratals yrken som presenteras på Framtid.se och vilken utbildning som behövs för att nå dit!
framtid.se