01 / 2011

SO U L KO

DE BO NA CH OC N RT ZI IL H JA KN G ST E S M S UL IFT NÄ U US MI LA A ST NG I KE N E ND V S ET A M N KA E LÄ G A SO RA K U KT R Ä P U M O NG E N ST C H LÄ M OR E KE SJ EN P AK R A ÄLV TI L M V I LA O ST S R ER ÅR DS F NG RES EN

SÖ

S

ÖR T

KE

AL LT O M T SO I D N #1 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

Varje år dör en miljon människor av malaria.

Visst är myggor irriterande.

Läkare Utan Gränser finns på plats runt om i världen för att hjälpa människor som drabbats av kriser, krig eller andra katastrofer. Varje minut dör två barn av malaria, bara i Afrika. Trots att malariabehandling för ett barn bara kostar fem kronor. Sms:a LÄKARE till 72990 för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på www.lakareutangranser.se eller via plusgiro 900603-2 så gör du en insats där nöden är som störst.

VÄLKOMMEN

Att anställa ett blattealibi

T

A EN INVANDRARE.” ”Det vore kul med en tjej.”

Frihet fick en ny layoutansvarig i höstas. Nu lämnar tyvärr Ylva oss efter bara några månader för att hon har fått ett erbjudande som hon inte kunde tacka nej till. Jag har fått sätta tänderna i en rekryteringsprocess igen. Och precis som i höstas, när Ylva rekryterades, har jag fått de där kommentarerna.

DET ÄR NÅGOT som skaver. Mångfald inom medierna är superviktigt, visst. Men det känns inte riktigt som att mångfald kan kokas ner till bara sifferexercis om kön och etnicitet.

För det första finns det fler variabler att ta hänsyn till, som klass.

Fast ingen har sagt ”Anställ någon med arbetarbakgrund.” Men för mig känns det som en minst lika brännande variabel.

LYSSNA PÅ DEM som säger ”Ta en invandrare.” Det klumpiga begreppet ”invandrare” samlar alla med en annan bakgrund än den helsvenska. Inom begreppet ryms både en polsk överläkare som har kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare och en flykting från Somalia som är analfabet.

Jag tror ju att den polska läkaren har mer gemensamt med en svensk läkare än med analfabeten från Somalia. Både den polska läkaren och analfabeten från Somalia är ”invandrare”, men klasskillnader delar de här personerna mer än vad invandrarbegreppet ger dem gemensamt. Fast det är svårt att ta reda på någons klasstillhörighet. Det syns inte lika enkelt som kön, en annan hudfärg eller ett svårstavat namn. Så många undviker att tala om klass som en faktor, trots att det spelar oerhört stor roll och inte är något jag kan bortse från i en rekrytering. För klassbakgrund formar en journalist och vilka ämnen han eller hon väljer att ta upp. Det är ett problem att de flesta i mediebranschen har en medelklassbakgrund. Det gäller även mediemänniskor med så kallad utländsk bakgrund.

Ungdomar med utländsk bakgrund och akademikerföräldrar läser faktiskt ungefär lika ofta på högskolan som ungdomar med svensk bakgrund och akademikerföräldrar. Kanske kan man säga att en medelklassuppfostran är en medelklassuppfostran, oavsett om den har ägt rum i Teheran eller Göteborg.

FÖR DET ANDRA är allt inte bara en fråga om representation. Det är att göra det enkelt för sig att räkna efter i en tidning hur många som medverkar som är kvinnor och hur många som är män. Och sen slå fast att om hälften av fotograferna och skribenterna är tjejer och hälften är killar, då är det en jämställd tidning som bedriver jämställd journalistik.

En kvinnlig skribent är inte en garant för texter som skrivs med genusglasögonen på. Jag tänker till exempel på när en av kvällstidningarna intervjuade juryn i teveprogrammet Idol. Anders Bagge, An-

FRIHET

dreas Carlsson och Laila Bagge var alla aktuella med samma grej, som jurymedlemmar. Och de var utvalda att sitta i juryn i musiktävlingen för att de alla har en bakgrund i musikbranschen. Men de behandlades inte riktigt på samma sätt i texterna. I Aftonbladets intervjuer fick Andreas och Anders frågor om hur mycket pengar de tjänade och om hur det var att jobba i musikbranschen. Laila fick frågor om hon hade plastikopererat sig, om hon bantade och hur mycket hon vägde. Även kvinnliga journalister kan skriva sådana texter.

DET ÄR OCKSÅ att göra det enkelt för sig att slå fast att ungefär 20 procent av alla som bor i Sverige har utländsk bakgrund. Då ska en femtedel av de medverkande i en tidning vara ”invandrare” också.

Uppfylls kravet så har man fått en tidning där alla säger toleranta grejer, wam bam slam.

Men det är inte bara sverigedemokrater som kan påstå rasistiska saker om ”invandrare”. Även ”invandrare” kan vara rasister. Jag tänker till exempel på när Dagens Nyheter i höstas intervjuade Södertäljebor om rivaliteten mellan stadens två stora fotbollslag, Assyriska och Syrianska. I texten uttalar sig en man som kallar sig syrian. Han säger: ”Jag står för att jag vill att mina döttrar ska gifta sig med var sin syrian. Inte med någon svensk och inte heller med någon som kallar sig assyrier.”

Inte så tolerant va?

NEJ, DET MEST toleranta är väl att inse att det finns vettiga människor i alla former – kvinnor, män, svarta, vita, muslimer, buddhister, arbetare, direktörer, whatever. Precis som det tyvärr finns idioter i alla former också.

Det jag har letat efter när Frihet har rekryterat en ny layoutare har i första hand varit en vettig person med schysta idéer. Och nu har jag hittat rätt. Anna-Maria heter hon.

Välkommen! 6

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Ett hopp har tänts om demokrati i arabvärlden.

Låt det nu gå vägen!

3 1/2011

INNEHÅLL

24

14 13 STREJKVÅG I KINA

Frilansjournalisten Jojje Olsson om en ung generation kineser som kämpar för bättre arbetsvillkor.

14 FOLKVALD NAZIST

I valet i höstas röstade invånarna i Grästorp in en nazist i kommunfullmäktige. Frihet har varit där.

22 DEN KNULLANDE KUNGEN

Kungens kvinnoaffärer har chockat Sverige. Men debatten har uteblivit om hans adelskompisar som utesluter kvinnor i Riddarhuset och åsidosätter kvinnlig arvsrätt.

24 ”PÅ PSYKET FICK JAG EN GITARR” Soulsångerskan Jasmine Kara är kritikerhyllad. Men livet har inte alltid varit enkelt. I bagaget har hon ett självmordsförsök.

30 MARKOCKUPATIONER I CHILE

Frihet har träffat Chiles unga mapucheindianer som vill återta sin jord och kultur.

40 BORTGIFT AV SLÄKTEN

Arkan Asaad tvingades gifta sig med sin kusin som 18-åring.

Nu har han skrivit en bok.

43 FOKUS SSU

Inför S-kongressen. Nyårskurserna. Sossar i Nepal.

13

40

FRIHET

4 1/2011

30

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

FRIHET

Frihet Nummer 1/2011 Årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Linus Hallgren Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32

5 1/2011

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 1/2011 Felipe Morales, Jon Pelling, Katrine Kielos, Björn Renner, Anne-Li Karlsson, Jojje Olsson, Nils-Petter Ekwall, Daniel Olsson, Niklas Maupoix, Sara Hansson, Linus Fremin, Linus Hallgren, Annelie Carlström.

Brev!

Reaktioner på gästkrönikan

Frilansjournalisten Kajsa Ekis Ekman skrev en gästkrönika i Frihet 7/2010 om surrogatmödraskap. I Frihet 8/2010 kritiserades gästkrönikan av Lukas Romson från Hbt-S Stockholm. Det här är en replik, som får avsluta debatten.

Kvinnors rätt till sina kroppar Sean och Donald Hollingsworth var ett gift homosexuellt par i medelåldern från New Jersey. De längtade efter barn. De ville inte dela barnet med någon, utan uppfostra det själva. Donalds syster Angelia gick med på att föda barnet utan att kräva några pengar i gengäld – det var ju hennes bror. De skrev under ett kontrakt, och efter en embryotransplantation blev Angelia gravid med tvillingar. Men hon drabbades av havandeskapsförgiftning, fick åka akut till sjukhus och föda med kejsarsnitt. Barnen lämnades över till männen direkt efter födseln. Fem månader senare krävde Angelia att få dela vårdnaden om barnen. ”De tvingade mig”, berättade hon och erkände att hon stått under stark psykisk press från sin bror, som också var hennes arbetsgivare. (Ahern, James, ”Of tangled lives, tangled laws”, North Jersey.com, 13/1 -10) Det här är ett exempel på ett ”altruistiskt” surrogatmödraskap. I sitt svar till mig (Frihet 8/2010) håller Lukas Romson upp det altruistiska surrogatmödraskapet som det ”positiva” exemplet gentemot den indiska industrin. Jag menar att det finns stora problem även med det altruistiska surrogatmödraskapet. Fallet Hollingsworth exempliferar några av dem.

För det första: Graviditet innebär alltid en fysisk risk. Romson begär att kvinnor ska ställa upp och riskera sina liv och sin hälsa för – vad? Jag trodde vi hade lämnat en syn på kvinnor som hela världens Florence Nightingale.

För det andra: Varken familje- eller vänskapsrelationer är någon garant för jämlikhet. Även i familjer förekommer utnyttjande, utpressning och tvång. Att tillåta surrogatmödraskap är att tillåta en situation där kvinnans kropp de facto kommer under andra människors kontroll. För barnet i hennes mage är till syvende och sist inte hennes – utan beställarnas. Det är de som bestämmer om hon ska göra abort ifall barnet till exempel har Downs syndrom, eftersom det är de som ska ta hand om det. Därmed förlorar kvinnan bestämmanderätten över sin kropp och fostret som ligger i den.

istiska surrogatmödraskapet och hänvisar till omfattande forskning. Dessutom kallar Romson mig både för extrem radikalfeminist och menar att jag tror på det heliga moderskapet och vill låsa fast kvinnan vid spisen! Mig veterligen skulle det vara första gången en radikalfeminist vill göra kvinnor till hemmafruar.

Men nu är jag varken radikalfeminist eller tror på något heligt moderskap.

Däremot är jag feminist. Och som sådan är jag motståndare till att kvinnors kroppar blir till behållare, endast till för att leverera barn åt män. Jag är för kvinnors rätt att bli gravida när vi själva vill ha barn och vår självklara rätt till de barn vi bär och föder. Denna rätt får inte inskränkas! /Kajsa Ekis Ekman

— För det första: Graviditet innebär alltid en fysisk risk.

Romson begär att kvinnor ska ställa upp och riskera sina liv och sin hälsa för – vad?

För det tredje: Altruistiskt surrogatmödraskap hindrar inte barnhandel, tvärtom. Länder som har infört någon form av surrogatmödraskap, är också de länder vars befolkning i högre grad åker till Indien och Ukraina.

Slutligen: Lukas Romsons ton förvånar mig. Han har inte läst min bok men tycker sig ändå veta tillräckligt för att anklaga den för diverse brister. När Romson därför skriver att jag ”förtiger” det altruistiska surrogatmödraskapet eller att jag ”inte hänvisar till någon forskning” om graviditet, kan jag bara hänvisa till min bok, där jag både diskuterar det altru-

Medarbetaren Anna-Maria Marklund layoutansvarig BILD: PRIVAT

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Står inte ut med: Blanketter och bruksanvisningar.

Ville bli som liten: Dansare, frisör eller jobba i godisaffär.

Du är ny som layoutansvarig på Frihet.

Hur känns det?

– Det känns jättebra och spännande. Jag tycker att tidningen är snygg och innehållet är intressant så jag är mycket nöjd. Bara jag blir lite kompis med macmiljön.

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har jobbat med Djurens Rätts tidningar i några år nu och innan var jag på Situation Sthlm. Sen frilansar jag en

Namn: Anna-Maria Marklund. Ålder: 32 år.

Bor: Nyss flyttat från Malmö till Skarpnäck i Stockholm.

Gillar: Just nu är jag helt uppslukad av boken “Lift”.

FRIHET

6 1/2011

del också, jobbar främst åt Individuell människohjälp.

Vilket är det knäppaste uppdrag du haft?

– Det skummaste var nog när jag skulle demonstrera dataspel i en spelbutik. Och jag hade ju aldrig spelat något annat än Tetris på mobilen. Det blev kidsen som fick förklara skillnaden mellan Xbox och Playstation för mig i stället för tvärtom.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Allt möjligt. Jag brukar väl oftast ha något hobbyprojekt på g, men helgerna går mest åt till att umgås med vänner, gå på konserter och så vidare. Resor bangar jag sällan på.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Da Len m a be So rg m – me et st t m ad öj oc lig h tl M ed ik ar ae pa l r?

Falangstrider SSU:s ordförande Jytte Guteland skriver i Aftonbladet debatt (8/1-2011) om att falangstrider skadar socialdemokratin.

I det har hon rätt. Att dela in människor i höger och vänster är förödande för Socialdemokraterna. Hennes uttalande riskerar emellertid att sluta som vackra ord. Vi vill därför uppmana SSU:s och S-studenters förbundsstyrelser att ta ställning, valet av en ny partiledning är en möjlighet att göra verklighet av orden. Om Jytte menar allvar bör hon stödja personer med olika ingångspunkter.

Tyvärr verkar väldigt många socialdemokrater vara fast i ett gammalt tänk där det gäller att välja personer som tillhör den egna grupperingen i stället för de bäst lämpade.

Som två lite nyare medlemmar i partiet, fria från falanger, har vi en helt annan syn.

Därför har vi kampanjat intensivt för att välja ett team bestående av flera personer med olika inriktningar i politiken. Strax före Mona Sahlins avgång skrev vi en artikel i Aftonbladet där vi lanserade Mikael Damberg och Lena Sommestad som ett möjligt ledarpar. Vi vill bredda socialdemokratin och skapa den viktiga idédebatt som varit lite i dvala under Perssons och Sahlins tid. Svaren lät inte vänta

på sig. Men herregud, Damberg är ju höger, skrek någon. Lena är ju vänster, skrek en annan. Är de, undrar vi. Svaret är givetvis nej, de är bara två ovanligt skickliga och kunniga socialdemokrater.

Det leder oss till frågan om det ens är möjligt att skapa en fri och öppen debatt om man inte väljer personer med olika ingångspunkter?

Jyttes artikel beskriver perfekt vikten av att låta ett team med olika ingångspunkter leda S. Då kan vi bli av med stämplandet till höger och vänster. Det kan vi aldrig göra med en ensam kompromisskandidat från Perssons gamla gäng.

Trots allt är ju Mikael och Lena vanliga människor. Och vanliga människor kan om de lägger undan sin egen prestige lyssna på varandra och samarbeta, och det är när vi samarbetar som vi är som allra bäst! Om SSU och S-studenter stödjer våra kandidater skulle vi jubla av glädje. Det är emellertid inte det viktigaste. Det viktigaste är att SSU och S-studenter presenterar ett brett team med syfte att göra verklighet av Jyttes ord. /Alexander Nordgren Medlem, S-studenter i Göteborg Avlant Nilsson Medlem, S-studenter i Göteborg

Vad hände sen? ”Internationella vänner”, Frihet 8/2010 I julnumret av Frihet intervjuade vi unga sossar i Australien om situationen för aboriginerna, landets ursprungsbefolkning, en öppnare flyktingpolitik och samkönade äktenskap.

Nu överskuggas dock den politiska debatten i öriket av översvämningarna som har drabbat landets östkust.

Tiotusentals människor har fått evakueras från sina hem och ett tjugotal människor har bekräftats döda. Särskilt hårt drabbad är tvåmiljonersstaden Brisbane. Översvämningarna innebär också ett hårt slag mot Australiens ekonomi.

Men Australien har ändå tur eftersom den väl fungerande

räddningstjänsten och infrastrukturen i landet förhindrar en katastrof. Liknande översvämningar i de fattigare länderna Sri Lanka, Filippinerna och Brasilien har på sista tiden krävt hundratals dödsoffer.

Klimatforskare världen över varnar dessutom för att katastrofer av den här typen blir allt vanligare i takt med att den globala uppvärmningen ökar. ” Vi har aldrig tidigare uppmätt så höga havstemperaturer utanför Australien som före översvämningarna”, säger Matthew England vid universitetet i New South Wales till nyhetsbyrån Reuters.

FRIHET

7 1/2011

Dikt till Mona Ack Mona, Du som kämpat i fyra långa år i träta och röta Från det blå Stockholm till det röda Göta Som gav en ny röst åt ordet ”fri” och som sade ”vi” med empati.

Borgarna måste tro jag är en fåne, som går med dig, i ur och skur, genom bensinskatt och Toblerone.

Och nu, när hela Sverige rotar och rutar, kommer den tid då även din historia slutar.

Oroa dig inte för att vård och skola söker vinstökning, ty livet är ingen opinionsundersökning, Även om det inte märks ibland, så håller vi alla hoppet uppe för Möjligheternas Land /Jimmy Bergkvist, SSU Sigtuna

H AL LÅ DÄ BILD: BECKY BERGDAHL

R!

– Det vanligaste är att folk inte får rätt lön

SVETLANA AVRAMOVICH på HRF, Hotell- och restaurangfacket.

Just nu genomför HRF en kampanj där man kollar om olika arbetsgivare missbrukar arbetskraftsinvandring. Hur går kontrollerna till?

– Vi är några som åker runt och besöker restauranger som har sökt personal från länder utanför EU. Vi kontrollerar att personalen har lön, arbetstider, semester och allt sådant där enligt kollektivavtalet. Men de flesta är inte ens på arbetsplatsen där de ska vara. Vi var till exempel på ett ställe där arbetsgivaren vägrade säga var personalen var. Vart de här personerna egentligen tar vägen vet vi inte.

Vilka är de vanligaste missförhållanden som ni upptäcker?

– Det vanligaste är att folk inte får rätt lön.

Arbetsgivare i Sverige som vill anställa någon från ett land utanför EU måste söka arbetstillstånd åt personen. Restaurangbranschen är en av branscherna där detta är vanligast.

Finns det inte människor i Sverige som skulle kunna ta de lediga restaurangjobben?

– Jo, det tror jag. Det finns ju jättemånga som är arbetslösa här. Men en arbetsgivare sa till exempel till mig att det finns ju ingen i Sverige som vill jobba för så låg lön. År 2008 ändrades lagen om arbetskraftsinvandring. Tidigare var det Arbetsförmedlingen som bestämde om det fanns behov av att rekrytera arbetskraft utanför EU. Har ni märkt några skillnader gentemot i dag då arbetsgivarna själva får bestämma om de vill ha utomeuropeisk arbetskraft?

– Det är svårt att säga för projektet är inte klart ännu. Men arbetsgivarna utnyttjar den nya lagen, det är jag 100 procent övertygad om. De tror att de kan få folk som kan jobba under sämre villkor. Men kollektivavtalen måste alltid följas. 6 TEXT: BECKY BERGDAHL

”Om fyra år ffiinns inget svenskarnas Sverige.

Men kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister.”

8

TEXT FRÅN DET FÖRSTA FLYGBLADET TRYCKT AV BSS, BEVARA SVERIGE SVENSKT, EN RÖRELSE SOM SENARE UPPGICK I SVERIGEDEMOKRATERNA.

i Indien har tillsammans fler fattiga invånare än de 26 fattigaste länderna i Afrika enligt UN Development Programme.

Nu är FN:s rankning av världens länder år 2010 klar.

Länderna rankas enligt HDI, Human Development Index, ett mått på hur utvecklade länderna är. I 2010 års rankning är Norge i topp, följt av Australien, Nya Zeeland och USA. Sverige ligger på nionde plats.

Lägst utvecklingsnivå har Zimbabwe, Demokratiska republiken Kongo och Niger.

HELLRE OLJA ÄN SOLENERGI Varje år betalar en genomsnittlig amerikansk medborgare 7,24 dollar i bidrag för solenergi. Till skatter och subventioner för oljeföretag betalar varje amerikan 521,73 dollar per år.

”Det är otroligt svårt, folk älskar sina bilar. Därför tror jag att vi alla kommer att dö.”

SKÅDISEN LARRY HAGMAN, SOM SPELADE EN SKRUPELFRI OLJEFÖRETAGARE I 357 AVSNITT AV TEVESERIEN ”DALLAS”, BERÄTTAR FÖR BBC ATT HAN PRIVAT ÄR MYCKET OROAD ÖVER KLIMATFÖRÄNDRINGARNA OCH DET AMERIKANSKA SAMHÄLLETS OLJEBEROENDE.

FRIHET

8 1/2011

BILD: FLICKR

delstater

FN:S SENASTE HITLISTA UTE NU

— Ekonomin är den enda frågan.

VAL I VÄRLDEN: ESTLAND

Typ av val: Parlamentsval.

Valdatum: 6 mars.

Invånare: 1,3 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa: I Estland används e-röstning i allmänna val, vilket landet var först i världen med. I Europaparlamentsvalet 2009 var esterna de enda EU-invånarna som kunde rösta via internet.

HUR: Esterna ska välja vilka partier som får uppta de 101 sätena i landets parlament, Riigikogu. Parlamentsval hålls vart fjärde år.

HISTORIA: Estland har genom historien styrts av Danmark, Sverige, Tyskland och Ryssland. Landet blev självständigt år 1918.

Under andra världskriget ockuperades Estland av Sovjetunionen. När kommuniststyret kollapsade blev Estland självständigt på nytt. Året var 1991 och omvälvningarna var stora, Estland införde demokrati och marknadsekonomi och orienterade sig mer emot Västeuropa. År 2004 gick Estland med i såväl EU som Nato.

Ekonomin pekade uppåt ända fram till 2009 då finanskrisen slog till med dunder och brak. Många ester förlorade jobbet, arbetslösheten var ett tag kring 20 procent och är i dag 16 procent enligt Eurostat. Det är fortfarande en av de högsta siffrorna i Europa.

Många ester som har blivit arbetslösa har dessutom inte kunnat betala tillbaka på sina bostadslån och tvingats sälja sina hus. Det har lett till debatt, även i Sverige eftersom svenska banker står bakom cirka 80 procent av alla lån i Estland. Svenskbankerna har fått kritik för att bara ha tänkt på att få nya kunder och lånat ut pengar alltför lättvindigt.

SITUATIONEN I ESTLAND: I det förra parlamentsvalet år 2007 fick det högerliberala Reformpartiet flest röster.

De bildade regering med den konservativa alliansen IRL och Socialdemokraterna, som i Estland ligger en bit åt höger jämfört med det svenska partiet. 2009 sprack samarbetet och de socialdemokratiska ministrarna fick lämna regeringen efter att ha protesterat mot budgetnedskärningar och försämrad arbetsrätt i finanskrisens spår. I stället togs det center–vänstersinnade Folkförbundet in i regeringen.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Enn Kokk, pensionerad journalist, bloggare och socialdemokrat med rötter i Estland.

Vilka är de stora frågorna inför årets val?

FRIHET

9 1/2011

– Ekonomin, inga andra frågor. Estland har ju som hela Baltikum drabbats hårt av finanskrisen och det minskar utrymmet för att budgetmässigt klara en djärv reformpolitik. Socialdemokraterna försöker slå vakt om utsatta grupper, men läget gör det svårt att vara generös.

Estland har infört flexicurity för att försöka minska arbetslösheten. Det är ett system där arbetsgivarna själva bestämmer om löner och anställningar, och de anställda har litet skydd för uppsägningar.

Hur går debatten om det nya systemet?

– Det är omdiskuterat sedan tidigare, men det är ingen fråga nu.

Vid årsskiftet bytte Estland från estnisk krona till euro. Hur har landets nya medlemskap i den europeiska valutaunionen påverkat ekonomin?

– Bland politikerna i Estland finns en ganska stor samstämmighet om EMU-inträdet och det har även funnits en stor uppslutning kring projektet bland befolkningen enligt opinionsundersökningarna. Även om stödet har sjunkit i och med finanskrisen, eftersom erfarenheten från andra länder som har gått över till euro är att priserna ofta stiger i samband med det. Men än har man inte hunnit se om det nu sker i Estland.

Estland har sedan 1994 platt skatt, det vill säga samma inkomstskatt för alla invånare oavsett hur mycket de tjänar. Landet har samtidigt en av de större inkomstskillnaderna i Europa. Kan det bli en valfråga?

– Nej, platt skatt har funnits så länge att frågan nog inte poppar upp i den här valrörelsen. Ser man Estland ur ett nordiskt perspektiv är det konstigt, vi tycker att progressiv skatt (högre skatt ju mer du tjänar) är viktigt ur jämlikhetssynpunkt. Men i Estland tas nog platt skatt för givet. Många ex-kommunistländer har efter sin självständighet lockats att experimentera med den här typen av mycket liberala ekonomiska modeller. Och folket har inget annat att jämföra med, förutom kommunisttiden, och dit vill ingen tillbaka. 6 TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: BJÖRN RENNER

”Jag är förvånad att självmordsförsök inte sker oftare med den flyktingpolitik som förs gentemot krigsskadade människor.”

ANITA DORAZIO FRÅN FLYKTINGGRUPPERNAS OCH ASYLKOMMITTÉERNAS RIKSRÅD I TIDNINGEN RE:PUBLIC.

LÅGUTBILDAT I PORTUGAL Portugal har det skakigt ekonomiskt just nu. En förklaring till den svaga tillväxten i landet är den låga utbildningsnivån. Först på 1960-talet fick alla barn rätt till skolgång i Portugal. I dag är sju procent av befolkningen fortfarande analfabeter, två tredjedelar har aldrig läst en bok och inte ens hälften av alla portugiser mellan 25 och 34 år har gått på gymnasiet. Bland dem som är äldre är siffran ännu mycket lägre. Portugal har EU:s lägst utbildade befolkning och för att få ekonomin på fötter krävs ett kunskapslyft, skriver DN.

BILD: FLICKR

FLER LÄNDER GODKÄNNER HOMOÄKTENSKAP År 2000 var homoäktenskap inte tillåtet i något av världens länder, skriver Time magazine. Nu är det lagligt i tio stater; Nederländerna, Belgien, Spanien, Kanada, Sydafrika, Norge, Sverige, Portugal, Island och Argentina.

27

NÄTÖVERVAKNING Nu håller EU:s datalagringsdirektiv på att införas i Sverige. Det innebär en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra information om abonnenterna och deras data- och telefontrafik i minst sex månader.

Direktivet togs fram för att polisen lättare ska kunna spåra brottslingar, särskilt misstänkta terrorister. Men många menar att datalagring hotar yttrandefriheten och att färre människor vågar höra av sig till medierna med hemliga uppgifter om samtalen eller mejlen kan spåras, skriver tidningen Journalisten.

våningar är den indiske miljardären Mukesh Ambanis hus i Bombay. Bostaden har bland annat helikopterplattor, gym, pooler, en bio och en balsal, och rankas som världens dyraste hem.

Armbryterskan Heidi Andersson i Aftonbladet.

DET VAR JU BÄTTRE FÖRR “Att man ska utsätta infrastrukturen för konkurrens tror jag inte att det är många som applåderar, utom de som får tjäna pengar på det.”

Så säger Bengt Lindgren, ordförande i Svenska Järnvägsklubben, till tidningen Fokus apropå privatiseringarna av de svenska järnvägarna och den sista tidens tågkaos.

“Avregleringen skulle ge bättre konkurrens och bättre tillgänglighet. Men det blev ju inte det. Det funkade riktigt bra förut.”

SKÖNHETSKRAV PÅ POLISER För att få jobba som stadspolis i Chengdu i Kina måste du vara kvinna, mellan 18 och 23 år, minst 161 centimeter lång och vacker. En mejlstorm har uppstått kring de diskriminerande jobbannonserna, men liknande krav för särskilt kvinnor som söker jobb är inte ovanligt i Kina, skriver tidningen Re:public.

BILD: FLICKR

”Peak oil är ett faktum och vi behöver ställa om nu!”

”För männen är det så att om de inte har personlig erfarenhet av problemet, då existerar det inte.”

PROFESSOR RICHARD WAHLUND, SOM GJORDE EN UNDERSÖKNING BLAND STUDENTER VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM. MER ÄN VARANNAN KVINNA SVARADE ATT KÖN PÅVERKAR KARRIÄRMÖJLIGHETERNA. BARA VAR TIONDE MAN SVARADE DET, OCH PROFESSORN FICK MEJL AV UPPRÖRDA MÄN SOM FRÅGADE VARFÖR HAN GJORDE EN SÅ OVIKTIG UNDERSÖKNING.

FRIHET

10 1/2011

SEXSPALTEN

POLITISK KALENDER 18 FEB–25 MAR

Fråga Ellinor om relationer och sex!

18

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen.

Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

februari. President- och parlamentsval i Uganda.

Finns Viagra för tjejer? som inte testats och godkänts ordentligt, risken för tråkiga biverkningar eller dyrt lurendrejeri är stor.

Jag tycker det är fult med för mycket könshår, men tycker det är svårt med rakning och så. Hur gör man bäst för att ta bort det?

– När det gäller könshår tycker människor olika.

En del gillar det och andra inte. Vissa vill ha allt kvar, vissa ansar bort en del och vissa tar bort allt. Allt är okej och inget är mer rätt eller fel. Om man vill raka bort hår så finns några bra tips.

Framförallt för att undvika röda prickar, så kallade hårsäcksinflammationer. Använd en ny rakhyvel som inte har bakterier på sig.

Använd mycket lödder från till exempel tvål.

Raka medhårs och inte mothårs. Se till att ha varm hud som inte är knottrig, för att undvika att hårsäckstoppen skärs av. Smörj in dig med hudkräm efteråt. Man kan även testa hårborttagningskräm eller vaxning som alternativ till rakning. Lycka till! 6

– Ofta när man pratar om de här frågorna menar man dock lust snarare än potens. görs en del forskning på det. Ofta när man pratar om de här frågorna menar man dock lust snarare än potens, och lusthöjande hjälpmedel finns det mer av för båda könen som tur är! Bland annat en del krämer som förhöjer cirkulationen kring vaginan och en hel del sexleksaker. Man ska dock akta sig för preparat

SKILJELINJEN

Hur ser du på utförsäljningarna av offentliga bolag?

JYTTE GUTELAND, SSU

ERIK BENGTZBOE, MUF

- Avknoppningsmodellen i Stockholm funkar inte. I praktiken omfördelas miljoner från skattebetalare till privata fickor.

Regeringsrätten har dessutom förklarat utförsäljningarna för olagliga, något som också gäller andra kommuner. Jag är kritisk till en modell som dränerar offentlig verksamhet på resurser och gynnar enskilda. Kommuner

ska representera och verka för allmänintresset.

Varför ska inte entreprenörer få chansen att vara med och driva verksamhet?

- System i sig ska aldrig värnas, men en förmögenhetsöverföring från medborgare till enskilda kan aldrig vara rimlig. Många system fungerar inte och skapar en omfördelning som är osund.

Entreprenörskap är viktigt, men inte på bekostnad av välfärdens kvalitet och omfång.

Vad betyder ägandet för dig rent ideologiskt?

- Det offentliga ägandet är viktigt för att skapa politiska verktyg som motkraft till privata aktörer.

Utan politisk styrning skenar kostnaderna iväg och kvaliteten blir lidande.

– Det finns inget egenvärde i att sälja eller äga bolag. I stället är det servicen som är viktigast. Vi kan inte fastna i hur det har sett ut tidigare utan måste fokusera på hur medborgare och inte politiker kan få mer makt.

Många bolag säljs ut till vrakpriser. Varför ska vi slösa med skattemedel?

- Det är inte acceptabelt. Som princip bör bolag alltid säljas till ett realistiskt marknadsvärde. I de fall där det förekommer beror det ofta på inkompetenta politiker som inte förstår bättre. Det i sig är ett argument för att sälja verksamheten.

Vad betyder ägandet för dig rent ideologiskt?

- Det viktigaste är att förskjuta makt från politiker till medborgare. Det offentliga ägandet behöver minska inom bland annat sjukvården, där det finns utrymme för stora reformer.

Sedan borde man sälja ut Nordea, Vattenfall och det resterande ägandet i Telia.

FRIHET

11 1/2011

18 20 6 8

februari. G20-möte i Paris.

februari. Parlamentsval i Tchad.

mars. Parlamentsval i Estland.

mars. Internationella kvinnodagen. SSU ordnar manifestationer och seminarier runt om i landet.

16

mars. Parlamentsval i Madagaskar.

EUPPLYSNINGEN

Hej Ellinor! Finns det Viagra eller liknande även för tjejer, eller är det bara män som kan få det?

– Viagra är ett av tre godkända och receptbelagda potenshöjande läkemedel i Sverige. De hjälper till att förbättra erektionen hos män med impotens, då det gör att blodflödet till penis förstärks, men det höjer alltså inte sexlusten. Några motsvarande preparat för kvinnor med blodflödesproblem i vaginans svällkroppar är tyvärr inte godkända ännu, även om det

21

mars. EUpplyst börjar. Det är en tävling för svenska gymnasieelever med fokus på kunskap om EU.

22

mars. Internationella vattendagen.

Stockholm Water Prize delas ut till årets insats för bevarande av världens vattenresurser.

25

mars. Socialdemokraternas extrakongress börjar i Stockholm.

En ny partiledare ska väljas och en ny politik ska debatteras.

25

mars. Samtidigt startar Moderaternas kommunala rikskonferens i Karlstad.

+&#) .'8'4 /'4 0 '0 *#.8 /+.,#4& / 00+5-14 + 5.7/ 07 8'6 &7

#/0'56; 5' 078'6&7

FRIHET

12 1/2011

GÄSTKRÖNIKA

”Många unga känner en enorm press då de utan syskon ska ta hand om sina föräldrar på ålderns höst.”

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Kina växer upp EKONOMIN I VÄRLDENS största land växer snabbt och oavbrutet. Dagens unga kineser nöjer sig inte med samma arbetsvillkor som tidigare. Utvecklingen innebär att ungdomarna har större möjligheter än någonsin.

Ett klart exempel är min vän Yang Ying, som tillhör det fattiga minoritetsfolket Yi från sydöstra Kina. Föräldrarnas besparingar gick till hennes universitet, där hon efter långa nätter i biblioteket bemästrade såväl engelska som ekonomi.

I dag skickar hon varje månad hem mer pengar än vad föräldrarnas pension ger, och bekostar samtidigt båda småsyskonens universitetsutbildningar. Det senaste halvåret har Yang Ying varit på affärsresor till USA, Australien, Malaysia, Singapore, Hongkong och Egypten.

Detta hade givetvis aldrig varit möjligt för ett par årtionden sedan. I ett Kina som länge plågats av konflikter och fattigdom lever unga kineser nu ut sina föräldrars drömmar.

De avkrävs inte längre livslång lojalitet mot staten eller ett enskilt företag, och reser nu i tiotals miljoner till de större städerna för att utbilda sig och söka lycka.

På grund av den ofta kritiserade enbarnspolitiken är de dessutom färre än tidigare, och

kan ställa högre krav på arbetsgivare inom den tillverkningsindustri där de tidigare utnyttjades.

DET HAR FRAMFÖRALLT visats under den strejkvåg som under sommaren drog genom Kina, då unga arbetare vid över 40 företag fick sina villkor förbättrade efter att ha strejkat – i vissa fall höjdes lönerna med över 50 procent.

Och möjligheterna i dagens Kina sträcker sig långt utanför fabriksgolvet. Antalet studenter vid landets universitet har sedan sekelskiftet ökat med nästan en tredjedel varje år; i dag går 25 miljoner kineser på universitet, jämfört med fem miljoner för bara tio år sedan.

Men det stora antalet studenter för även med sig en enorm tävlan om arbeten, vilket får lönerna för nyutexaminerade studenter att stå stilla. Kinas nyutexaminerade har till och med sett en minskning av lönerna de senaste fem åren, om man tar med Kinas inflation i beräkningen.

STATLIGA MEDIA RAPPORTERADE i slutet av förra året att det nu bara skiljer 300 kronor i månadslön mellan en nyutexaminerad student och en så kallad migrantarbetare inom tillverkningsindustrin.

FRIHET

13 1/2011

Samtidigt är fastighetspriserna högre än någonsin tidigare, och många unga känner en enorm press då de utan syskon ska ta hand om sina föräldrar på ålderns höst.

För trots den ekonomiska utvecklingen finns det fortfarande inget socialt skyddsnät eller några pensionsvillkor värda att tala om.

Avsaknaden av fackföreningar och ett tvivelaktigt rättssystem gör också att man hastigt kan förlora jobbet – kanske till någon av de sex miljoner nyutexaminerade kineser som i år kommer att söka arbete.

SIST JAG ÅT middag med Yang Ying talade vi om dessa baksidor. Hon jobbar cirka 80 timmar i veckan och är väl medveten om dem.

Men, tillägger hon, ”i dag finns åtminstone möjligheten att förändra livet för hela familjen även för någon som mig.” Sedan körde hon hem mig i företagets BMW. 6

Jojje Olsson är frilansjournalist i Peking.

Vad tycker du? Mejla info@frihet.se.

N채r nazisten kom till bygden

FRIHET

14 1/2011

fö rS ve ns ka rn as pa rti .

Hö gl un d, le da re

O

Da ni el

CH SÅ HAR vi Daniel Höglund, då.

Allas blickar är vända mot mannen på stol nummer 24. Han är propert klädd, i ett par nya jeans och blårutig skjorta. Möteshandlingarna ligger prydligt samlade framför honom på bordet.

– Ja!, svarar han.

Kamerablixtar fyller den stora samlingssalen i Grästorps konserthus. En mur av fotografer står uppställd bakom den leende unge mannen. Kommunstyrelsens ordförande försöker fortsätta namnuppropet. Men ingen lyssnar. Aldrig någonsin har uppmärksamheten vid ett fullmäktigemöte i den lilla kommunen i Västergötland varit så stor.

Men då var också Daniel Höglunds ”ja”, ett par minuter över sju på torsdagskvällen den 4 november, det första yttrandet från en folkvald representant för ett utpekat nazistparti i en demokratisk församling i Sverige sedan 1940-talet.

102 GRÄSTORPSBOR LADE i höstas sin röst på ett parti som två år tidigare ombildades från Nationalsocialistisk front, och som inte nöjer sig med att stoppa eller begränsa invandringen utan vill kasta ut dem alla. Med DNA-teknikens hjälp i mer svårbedömda fall.

Nu satt partiledaren där och verkade trivas med uppmärksamheten. Innan han gick in på mötet, bland tevekameror, radio- och tidningsjournalister, frågade jag honom hur det känns att vara i centrum för allt detta.

– Det är skönt att det äntligen börjar nu.

EN MÖRK SAAB 9-5 passerar Ica Supermarket på väg upp för Grästorps huvudgata. På tjugominutersparkeringen utanför banken står två bilar av samma märke. Framför kvarterskrogen med pizza, fiskpudding och schnitzel på lunchmenyn står ännu en Saab. Denna gång en röd 900.

Närheten till bilstaden Trollhättan gör sig ständigt påmind. Många av de 5 800 Grästorpsborna arbetar i grannkommunen, men det är här – i Grästorp – de väljer att bo. Här finner de tryggheten och närheten till naturen. Den milsvida Varaslätten sträcker sig ut över nejden.

EN SOM SÖKTE sig till Grästorp för en tryggare tillvaro var Skender Tairovski, 59. Han kom till Sverige från den etniska rensningens Kosovo för tre år sedan. I dag arbetar han på konserthuset som vaktmästare. Det är han som ställer i ordning bord och stolar inför fullmäktiges möten. Tillsammans med arbetskamraten Anette Blomqvist testar han tekniken inför kvällen.

– Ett, två. Ett, två, två. Hallå?

Ljudet måste fungera för politikernas möte, projektorn kopplad till en bärbar dator framme vid scenen likaså.

Skender Tairovski justerar noggrant ryggarna på de röda sammetsklädda stolarna så att de står i perfekt linje med varann.

– I Grästorp finns det nästan bara bra människor. Människor pratar med varandra. Jag vill aldrig flytta härifrån, säger han på knackig svenska.

Skender och hans hustru kommer från Mitrovica, Kosovos andra stad. Han tillhör den muslimska befolkningsgruppen, hon den kristna. Ett förhållande som ställt till komplikationer efter kriget och Jugoslaviens sammanbrott, där etniska grupper ställts mot varandra.

Skender arbetade som försäljare i en teknikbutik, sålde teve- och radioapparater, men med kriget försvann kunderna. Och de uppiskade nationalistiska stämningarna fick hans hemstad att delas i två delar med en infekterad gräns bevakad av FN-styrkor.

Serber i den norra delen, albaner i den södra. Han berättar om trakasserier och hur deras tre barn har fått frågor om varför deras pappa är muslim och mamman kristen.

För tio år sedan inledde kommunpolitikerna i Grästorp en kampanj för att sätta den lilla västgötska orten på kartan. En ung mans intåg i kommunfullmäktige i höstas rådde på ett sätt bot på problemet. Men nu kämpar en hel kommun för att rädda ansiktet.

TEXT: DANIEL OLSSON

BILD: BJÖRN LARSSON ROSVALL / SCANPIX

FRIHET

15 1/2011

FRIHET

16 1/2011

är ki vs t. ro ai use rT h de un en m Sk kom i re ta äs m kt va

BILD: NIKLAS MAUPOIX

– Jag har mött rasisterna i mitt hemland, säger han kort och återgår till arbetet med att ställa i ordning lokalen inför nästa fullmäktigemöte.

ko m m Ove un ch Joh ef an i G ss rä on st , or p.

– Nu vet alla vad Grästorp är, frågan är hur vi kan använda det här.

SKENDER SÄGER ATT en kompis som bott i Grästorp i flera år berättat för honom att det finns många rasister här. Han följde med kompisen till torget veckan efter att Svenskarnas parti valts in i kommunfullmäktige för att protestera. Kompisen bar ett plakat mot rasism. Men Skender säger att han aldrig träffat på några rasistiska människor i Grästorp, inte alls som i Kosovo. Om det nya partiet i fullmäktige har han inte mycket att säga.

– Jag har mött rasisterna i mitt hemland, säger han kort och återgår till arbetet med att ställa i ordning lokalen inför nästa fullmäktigemöte.

BILD: NIKLAS MAUPOIX

INNE PÅ SITT kontor på Kommunens hus beskriver kommunchefen Ove Johansson Svenskarnas partis intåg i fullmäktige som en väckarklocka för hela kommunen.

– Det är en bedrövelse och sorg att vi får ett sådant medialt intresse för något sådant här, förklarade han för mig när vi möttes första gången bara ett par dagar efter valet. Nu har det gått ett par månader och han är behärskad och kan se också positiva konsekvenser av det som skett. Det har skapats en nödvändig diskussion i kommunen, hävdar han.

– Det är väldigt många som tycker väldigt illa om det som har hänt, men jag hör också de som säger att det blivit svårare att föra fram rasistiska påståenden i dag, som att Svenskarnas parti gjort det tabu att föra ut sådana åsikter.

Samtidigt vittnar många Grästorpsbor om hur de fått rasiststämpeln i pannan så fort de reser utanför kommunen. En del av kommunens tjänstemän och politiker tycker det är jobbigt att åka på konferenser och träffa representanter från andra delar av landet då frågan om ”nazisten i fullmäktige” nästan alltid kommer upp.

En sökning efter Grästorp på söksidan Google ger oss en lång rad nyhetsartiklar om den invalde nazisten, omedelbart efter kommunens egna hemsida och en kortfattad notis på Wikipedia. Ove Johansson berättar att han till och med blivit kontaktad av en pr-konsult som erbjöd sina tjänster för att förbättra kommunens rykte. Han tackade vänligt men bestämt nej till erbjudandet men berättar att man försöker få fram en annan bild när så mycket fokus nu ligger på obekväma frågor i kommunen.

– Nu vet alla vad Grästorp är, frågan är hur vi kan använda det här.

En sak är att lyfta fram att resten av Grästorp med kraft försvarar mångfald och demokrati.

Det har bland annat skett genom att kommunen annonserade om ett möte på torget mot rasism, skolan har anordnat antirasistiska aktiviteter och Ove Johansson själv har i krönikor på kommunens hemsida gått till angrepp på Svenskarnas parti. För det blev kommunen under hösten anmäld till Justitieombudsmannen, JO.

FRIHET

17 1/2011

a lig år en are r d ed fte is l p. r e rt tor ga pa äs da nas i Gr a gr kar ot Nå ns am e d t. te Sv le en g ge m to ti la m äk ar le lm i p Sa ful in n i om e n ta ch s s ga ars plat ån m Fr zist na

HAN SÄGER ATT han är socialdemokrat, liksom hans föräldrar och mor- och farföräldrar före honom. Man måste ju veta varifrån man kommer, förklarar han och beställer in en stor tallrik schnitzel och pommes frites med bearnaisesås på gatuköket vid stationen.

Innan Johnny Granberg pensionerades arbetade han som tekniker på Skaraborgs flygflottilj. Men det var innan de stora militära sparpaketen. Plötsligt en dag var det Johnnys tur att gå. Liksom alla andra vi kommer i kontakt med, säger Johnny Granberg att han inte känner någon som röstat på Svenskarnas parti. Men han tror sig veta varför de ändå har fått röster.

– Det är för att man tar in så mycket invandrare och det är inte alla som gör rätt för sig. Det händer en del smågrejer, skadegörelse på natten och tyvärr är det nog de här av utländsk art, säger han och drämmer handflatan mot ketchupflaskans botten. Den röda ketchupen slingrar sig över schnitzeln och den friterade potatisen för att blanda sig med bearnaisesåsen på tallriken.

Hur vet du vilka det är om det sker nattetid?

– Det är ryktet som går. Många säger att det är den kategorin. Vi ringer upp polisen och ansvariga på kommunen, men de har inte märkt av någon ökning av kriminalitet i kommunen att tala om. Det har varit en del sönderslagna rutor på skolan, men vilka som låg bakom det vet man inte riktigt.

Innan vi lämnar Johnny på gatuköket låter han oss veta att det trots allt kan behövas någon som ”rör om i grytan”.

– Men jag är inte rasist, säger han.

FRIHET

DET ÄR DECEMBER och dags för ett nytt kommunfullmäktigemöte i Grästorps konserthus. Daniel Höglund är faktiskt nöjd, trots att en av punkterna på dagordningen är hans entledigande från fullmäktige.

Några dagar tidigare har han representerat sitt parti på den årliga nazistmarschen i Salem utanför Stockholm, som samlat fler deltagare än på många år. Men det är inte framgångarna i kampen på gatan som gör honom nöjd i dag utan det som nyligen skett innanför dessa väggar. Hans parti har nämligen lyckats med något som tog Sverigedemokraterna mer än ett decennium att åstadkomma: De fick igenom ett av sina förslag i kommunfullmäktige. Det var något Daniel Höglund knappt kunde föreställa sig när jag träffade honom för en intervju kort efter valet.

– Jag hoppas att man kommer skilja på sak och person, att man ser till de förslag vi lägger och inte till att det är vi som lägger dem, sade han.

Jag frågade honom om han trodde att det skulle bli på det viset, men fick ett nekande svar tillbaka. Men det skulle inte ens dröja två månader innan förhoppningarna infriades. Det skedde i en punkt om kommunens strategi för upphandling av varor och produkter på andra mötet, då Daniel Höglund plötsligt föreslog att kommunen ska tänka på miljön också när det kommer till tjänsterna och argumenterade för att transporter av arbetare från bland annat Polen ”innebär en oerhörd miljöpåverkan”. I stället skulle man besluta om att enbart använda svenska arbetare inom kommunen. Förslaget gick igenom med bred majoritet.

Flera ska senare förklara beslutet med den förvirring som rådde

18 1/2011

BILD: EXPO

– Jag hoppas att man kommer skilja på sak och person, att man ser till de förslag vi lägger och inte till att det är vi som lägger dem.

BILD: EXPO

en rm fo . ni 5 tu 00 zis n 2 na ge ed da m al d on un ti gl na Hö der el ni un Da på

vid omröstningen. De förnekar med emfas att det skulle röra sig om en anpassning till det nya partiet som alla utåt tar avstånd ifrån. Men på Svenskarnas partis hemsida beskrivs beslutet som en stor framgång, en intäkt för att partiet faktiskt fått stöd för en av sina profilfrågor: svenska jobb åt svenska arbetare.

som behandlat partiet väl under den korta tid som varit.

– Jag vill tacka dem här som varit korrekta i sitt uppförande, som helt enkelt betett sig som folk, säger Daniel Höglund.

Men det blidkar inte församlingen. Med ett rungande ”ja!” röstar Grästorps fullmäktige för att entlediga nazisten som kom till bygden. 6

NÄR DECEMBERMÖTET INLEDS är intresset från media betydligt svalare än tidigare, trots att alla inser att detta möte kommer att bli Daniel Höglunds sista. Skatteverket har kommit fram till att Höglund inte är bosatt i kommunen, därför kan han inte heller företräda medborgarna i Grästorp enligt lag. I sitt sista tal till fullmäktige tackar den första folkvalda företrädaren för ett nazistiskt parti i Sverige på sjuttio år de

Fotnot: Daniel Höglunds entledigande från fullmäktige i Grästorp behöver inte betyda att partiet förlorar sin representation i kommunen. En partimedlem, bosatt i kommunen sedan flera år, har fått sitt namn uppskrivet på en av valsedlarna och han kan komma att gå in som ersättare. Enligt Svenskarnas parti är han villig att anta uppdraget. Till våren väntas JO fatta beslut om kommunens aktiva agerande mot Svenskarnas parti på hemsidan.

FRIHET

19 1/2011

BILD: DANIEL OLSSON

GRÄSTORPS NAZISTHISTORIA Antisemitiska kampanjer mot judiska tidningsredaktörer och präster som gav sitt stöd till Hitler från predikstolen. Den nazistiska idétraditionen har en lång historia i Skaraborgs län. Under 30-talet var samtliga större nazistorganisationer representerade i länet, särskilt Sveriges nationella förbund och Sveriges nationalsocialistiska arbetarparti. Det berättar journalisten och folkhögskoleläraren Henrik Dammberg som häromåret kom ut med boken ”Nazismen i Skaraborgs län 1930-1945”.

– Men man kan inte tala om något större stöd för den organiserade nazismen i just Grästorp. Nazisterna fick väldigt få röster, men det behöver inte betyda att deras idéer saknade stöd. Deras idéer kan ha tagits upp av andra etablerade partier på orten, säger Henrik Dammberg.

I Grästorp fanns dock en kyrkoherde som gått till historien som särskilt tyskvänlig, Paul Nagel. Han var född i Österrike och var medlem i Riksförbundet Sverige-Tyskland ända in på 40-talet. Från predikstolen i Särestads kyrka hände det att han hänvisade till Adolf Hitlers Mein Kampf.

– Han tillhörde ju den gamla stammen, och visst var det klart för alla att han höll på tyskarna, men det var han ju inte ensam om, säger Britt som var en av Paul Nagels allra första konfirmander.

Under kriget pågick gatuslagsmål mellan vänsteranhängare och nazister på flera orter i Skaraborg, och i Skövde avvärjde polisen ett planerat bombattentat mot kommunisternas lokaler. Kyrkoherde Paul Nagel klarade sig bra efter kriget och var under två decennier ordförande i både kyrko- och skolrådet i Grästorp.

SVENSKARNAS PARTI Frågar vi Svenskarnas parti själva så är de inte ett nazistiskt parti. De nöjer sig med benämningen nationalister och beskriver naziststämpeln som smutskastning.

Partiet bildades i november 2008 på ett partimöte där föregångaren Nationalsocialistisk front lades ner. Alla medlemmar erbjöds fritt medlemskap i det nya partiet och alla tillgångar fördes över.

Daniel Höglund, som under flera år suttit i riksledningen för det gamla partiet, axlade uppdraget som partiledare.

Partiprogrammet har reviderats i sin språkdräkt. Ord som kan verka extra stötande, som ras och nationalsocialism, har ersatts av mindre laddade begrepp. Men grundmålen förblir desamma. Ledningen motiverade förändringen med att de insett det omöjliga i att få ett politiskt genomslag under namnet Nationalsocialistisk front.

Med vissa paralleller till Sverigedemokraternas omläggning av taktiken under 1990-talet ville ledningen för Nationalsocialistisk front skapa ett mer resultatinriktat parti som kunde få ett parlamentariskt genombrott.

Svenskarnas parti är uttalat antidemokratiskt och ser dagens demokratiska styrelseskick som en av huvudorsakerna till de problem de ser i samhället.

Vidare skriver partiet: ”Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare.”

FRIHET

20 1/2011

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

”Flickor presterar i dag bättre i skolan än pojkar – men mår mycket sämre.”

Den största kuken i huset ”JAG HAR DEN största kuken i den här byggnaden”, skröt den kvinnliga bokförläggaren Judith Regan på höjden av sin karriär. ”Vi gjorde det”, utropade The Economist på omslaget till sitt nyårsnummer förra året.

Kvinnor gick då om män och i dag utgör de majoriteten av alla som avslutar universitetsstudier i OECD-länderna. Kvinnor är en majoritet av de yrkesarbetande i de flesta rika länder och styr i dag många av de företag som förr behandlade dem som andra klassens medborgare.

Som många andra har jag den senaste tiden fastnat i teveserien ”Mad Men” om den fiktiva reklambyrån Sterling Cooper i New York, mitt i de samhällsförändringar som i början av 1960-talet drog i väg en hel värld, de förändringar som 50 år senare skulle sluta i att The Economist just kunde basunera ut att kvinnor hade ”gått om” män: ”Vi gjorde det!” ”MAD MEN”, som är en av få teveserier som i huvudsak skrivs av kvinnor, skildrar 60talets arbetsmarknad: Kvinnor blir ignorerade, objektifierade och osynliggjorda i en till synes oövervinnerlig värld av självgoda, kedjerökande, vita män som speglar sig i varandra och i ständigt påfyllda martiniglas. I dag kan vi knappt tro det. Såg det verkligen ut så här för bara några decennier sedan?

Ebba Witt Brattströms bok ”Å kära systrar” som kom förra året skildrar den svenska kvinnorörelsen när allt så småningom hände, 1972 till 1982. Abortfrågan, rätten till dagis, sexualbrottsutredning och kvinnors arbets-

villkor. När man läser boken låter allt på något sätt så enkelt – även om det naturligtvis var precis tvärtom. Antagligen är det mest det att man hade önskat att alla dessa politiska framsteg på något sätt skulle ha skapat en generation kvinnor fyllda av självkänsla.

I STÄLLET HAR vi fått en generation flickor som är fruktansvärt hårda mot sig själva.

Flickor presterar i dag bättre i skolan än pojkar – men mår mycket sämre. Även kvinnor med höga löner går i allt högre grad in i väggen och blir långtidssjukskrivna.

Otaliga studier visar på hur kvinnor i västvärlden blir allt olyckligare. Huvudvärk, sömnproblem och kronisk trötthet. Kvinnor känner sig tvungna att bevisa sitt värde på en arbetsmarknad som i hög grad fortfarande är formad runt mäns behov – på det sätt som dessa hittills har definierats. Gör mer! Gör det bättre! Konkurrera ut de andra! Prestera!

Det är sättet att bevisa sitt värde.

Kvinnan kan bli ”som honom” och konkurrera ”med honom” om att ha ”den största kuken i den här byggnaden”. Eller så kan hon ”komplettera honom”. Ta de underbetalda arbeten i vården och omsorgen som samhället alltid har utgått från att kvinnor ska utföra.

är hon ”som honom” eller så är hon ”motsatsen till honom”, men hon är alltid i relation till honom. Patriarkatets problem är att det bara erkänner ett kön och det är mannen.

Den amerikanska feministen Naomi Wolf har skrivit att vi har misslyckats med att ge våra döttrar en definition av framgång som helt enkelt låter dem vara. Frigörelsen av kvinnan som den definierades i väst slog över i en uppsättning prestationer att utföra. Den borde i stället innebära en utökning av alla sorters frihet – även friheten att bara vara.

DET ÄR NATURLIGTVIS fantastiskt att kvinnor i dag på många områden presterar bättre än män. Men att prestera är inte allt. Det är definitivt inte där någons värde ligger.

Du behöver inte ha den största kuken i den här byggnaden. Det är okej att inte ha någon kuk överhuvudtaget – även om du är kvinna. Ungefär så. 6

Kvinnor är lika mycket värda som män.

Kvinnor kompletterar män.

Kvinnor är lika bra som män.

I ALLA DESSA påståenden presenteras kvinnan som en version av manligheten. Antingen

FRIHET

21 1/2011

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

SVERIGE VI ÄRVDE

A

I svenska adelns institution Riddarhuset är kvinnor fortfarande inte välkomna. Ägare av gamla adelsgods kan, genom kryphål i lagstiftningen, också undkomma den kvinnliga arvsrätten. Kanske är det bara logiskt att kungen och hans adelspolare tycker att tjejer är något man beställer till efterrätt?

RTISTEN CAMILLA HENEMARK har talat ut om nuppandet med kungen och drottningen ser ledsen ut.

Det har skrivits spaltmeter om skandalboken ”Den motvillige monarken” som skildrar Calle Gustafs forna ungkarlsliv och som sparkade igång hela mediekarusellen.

Boken har fått så mycket uppmärksamhet att kungen höll en pressträff efter sin årliga älgjakt för att kommentera skriverierna. Eller, tja, han gjorde åtminstone ett försök till att haspla ur sig en begriplig kommentar.

Men älgjakten i sig har det inte rapporterats mycket kring. Vad är det för evenemang egentligen?

Varje år väljer kungen personligen ut vilka som ska bjudas in till den mytomspunna jakten. Grevar och friherrar. Idel adel.

Adeln uppstod, enkelt uttryckt, i Sverige på 1200-talet när en grupp bönder nappade på erbjudandet att slippa betala skatt i utbyte mot att de gjorde vapentjänst åt kungen. Samhällsklassen växte, adelsmännen blev allt rikare och deras gårdar allt större, och de kunde med tiden utkräva fler privilegier i utbyte mot tjänster åt kungen.

På 1600-talet gav till exempel den dåvarande kungen Gustav II Adolf adeln uteslutande rätt till de högsta ämbetena i Sverige.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

FRIHET

22 1/2011

SPANINGEN LÄS MER: 6 ”Jorden de ärvde” av Björn af Kleen.

6 ”Den motvillige monarken” av Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer.

6 ”Den nya överklassen” av Bengt Ericson.

Allt fler män adlades av kung efter kung. Men adelns privilegierade ställning stack också allt mer i ögonen på resten av befolkningen i Sverige. I andra länder skedde en liknande utveckling, i Frankrike gick det som bekant så långt som att folket avskaffade adeln genom att göra revolution 1789.

I SVERIGE SKEDDE en stor omvälvning år 1809; då försvann adelns rätt till höga ämbeten, adelns särskilda rätt att äga jord, och olika former av skattefrihet för adeln. Men fortfarande var adeln inte jämställd med de andra samhällsklasserna. Adeln hade nämligen kvar sin särställning i den svenska riksdagen, som vid tiden var uppdelad mellan adel samt borgare, präster och bönder.

1866 avskaffades fyraståndsriksdagen i Sverige och så försvann även adelns politiska privilegier. 1902 adlades den sista personen i Sverige, upptäcktsresanden Sven Hedin.

Adeln lever dock kvar trots att inga nya personer adlas, i och med att adelskap går i arv, i det ”blåa blodet”. Men det går bara i arv från far till den äldste sonen i en adelsätt som har uppstått efter 1809. Om den första personen i släkten har blivit adlad före 1809, går adelskapet i stället i arv från far till samtliga söner. Döttrar kan inte föra adelskapet vidare.

Sedan adelns privilegier försvann och kungen slutade adla nya män har adeln fört en tynande tillvaro – sägs det i alla fall. Men hur är det egentligen? Det undersöker journalisten Björn af Kleen närmare i sin bok ”Jorden de ärvde”.

PÅ PAPPERET FÅR de män som föds som adel i dag inte mer än sina snofsiga namn. Enligt Björn af Kleen får de mycket mer än så, genom det sociala arvet. Många adliga unga män blir uppfostrade att tycka att de är förmer än andra. Adelsfamiljerna umgås gärna med varandra (och kungafamiljen) på fester och middagar, barnen skickas till samma privata internatskolor (Sigtuna, Lundsberg eller Grennaskolan) och man gifter sig inom den egna klassen. De exklusiva nätverk som uppstår ger fördelar. Ärftliga fördelar, med maskulina förtecken.

Dessutom finns faktiskt ett ekonomiskt privilegium kvar för adeln, det sällan omtalade fideikommisset. Ett fideikommiss är en egendom som går i arv i sin helhet från en far till hans förstfödde son. Fideikommiss började instiftas för att stora egendomar och förmögenheter inte skulle splittras utan gå i arv i generationer i en släkt. Och då kunde inte döttrar och yngre söner komma att ärva delar av rikedomarna.

Fideikommissystemet avskaffades år 1963 i Sverige. Det rimmade ju inte så bra med den svenska arvslagen, som ger alla barn rätt att ärva. Inte heller gick det hand i hand med nutida idéer om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter.

Men man kan än i dag söka om undantag från regeln – för kulturbevarandets skull. Det finns således ett 40-tal fideikommiss kvar i Sverige, gårdar som tillåts gå i arv endast från far till äldste son i strid med allt vad övriga lagar säger, med hänvisning till att egendomarna har ett så stort kulturvärde att de inte ska riskera att styckas upp mellan flera syskon. Egendomarna får inte heller säljas, vilket leder till att arrendatorer som hyr och brukar delar av marken aldrig kan få rätt att köpa loss en markbit, hur länge de än må ha levt där.

FRIHET

ADELN UTGÖR 2,5 promille av Sveriges befolkning men äger till exempel 13 procent av all jord i Skåne och Sörmland.

Till råga på allt ger de stora markerna rejäla bidragspengar från EU, så kallat gårdsstöd. De 15 största bidragstagarna i Sverige är idel fideikommiss. Som Björn af Kleen skriver är gårdarna och männen som ärver dem ”lyfta ovan den vanliga marknaden”. De har en särskild form av ägande och de får extra mycket bidrag.

Som om det inte var nog har adeln också en egen institution som bevakar deras intressen, Riddarhuset. Riksdagen beslutade förvisso år 2003 att upphäva Riddarhusets speciella status och numera är det en förening som vilken som helst.

Men vanlig föreningsstatus till trots utgör Riddarhuset ett exklusivt nätverk för rika och mäktiga män. Riddarhuset förvaltar ett pärlband av stipendier som unga blåblodingar kan söka, och kvinnor är inte välkomna. År 2007 skrev en av medlemmarna en motion där han föreslog att även kvinnor skulle släppas in i Riddarhuset. Det orsakade ramaskri och ordförande Henrik Ankarcrona gjorde det famösa uttalandet ”Förslaget är ett exempel på de små stegens tyranni”.

NÅGRA KRITISKA RÖSTER har hörts mot adeln och deras patriarkalitet. I boken ”Jorden de ärvde” citeras Mats Olsson, kommunalpolitiker för (V) i Lund, som frågar sig angående ett lokalt fideikommiss om man kan ”påstå att det bästa eller enda sättet att bevara kulturmiljöer på 2000-talet är att göra döttrar arvlösa.”

Men han är en av få kritiker som författaren Björn af Kleen vaskar fram. Bland Socialdemokraterna tycks det märkligt tyst. Och ex-sosseledaren Göran Persson har rent av skaffat sig ett gods själv och lever något slags låtsasadelsliv. År 2005 avskaffade Göran Perssons dåvarande socialdemokratiska regering arvs- och gåvoskatten. Som grädden på moset för en innehavare av ett fideikommiss, som efter reformen gratis kan skänka vidare egendomen till äldste sonen. Att Sverige saknar arvsskatt anses sensationellt utomlands, står det i Björn af Kleens bok. I USA, England och Belgien är till exempel högsta arvskatten 40 procent, i andra länder som Frankrike och Holland 30 procent. Arvsskatt anses viktig av jämlikhetsskäl, för att utjämna ekonomiska klyftor i ett samhälle. Till och med i konservativt dominerade länder som USA är arvsskatten tämligen okontroversiell, vissa barn ska inte kunna födas med alltför mycket guldsked i mun medan andra inte får något, är tanken. Men i Sverige, ”världens mest jämlika land”, ingenting. Zip zero procent.

Och på dessa stora jordegendomar, som gått i arv från far till äldste son utan arvsskatt, springer adelsmän och kung än i dag runt i en urgammal symbios och jagar eller tar ett glas ihop.

Kanske är det här vad debatten borde ha handlat om, i stället för att endast rasa kring kungens kvinnoaffärer. Och det skriver jag utan att vilja bagatellisera skriverierna om kungen och hans kompisars beställande av tjejer till efterrätt på 70-talet.

Det är snarare så att ”kaffeflickorna” kan ses som toppen av ett isberg. Ett berg av manlig makt. Om man umgås i kretsar där kvinnor fortfarande på 2000-talet saknar arvsrätt och får uteslutas ur föreningar, är det kanske otäckt logiskt att man inte heller behandlar kvinnor som människor utan som en dessert.

OM MAN UMGÅS i kretsar där makten dessutom är ärftlig och det anses som naturligt att vissa människor är förmer än andra, är det kanske i förlängningen också logiskt att man börjar betrakta människor utanför den egna kretsen, såväl kvinnor som män, som mindre värda. Det kanske är ren logik att man tycker att man kan stå över lagen och gå på svartklubb eller köra för fort.

Det är dags att gräva djupare och börja kritisera även delarna av isberget som ligger under vattenytan. Fideikommiss. Riddarhus. Det nutida klassamhället. Arvsskattens avskaffande. Monarki? 6

23 1/2011

FRIHET

24 1/2011

Med soulen som livlina Som 13-åring försökte hon ta sitt liv. Nu syns hon både på Allsång på Skansen och längs New Yorks klubbstråk. Soulsångerskan Jasmine Kara vill ge unga tjejer bättre självförtroende. Och älskar svensk välfärd.

E

TEXT: DANIEL MATHISEN

VERYTHING WILL BE ALL RIGHT. Orden är soullegenden Bobby Moores men den retroraspiga rösten tillhör en 22-årig sångerska från Örebro, Jasmine Kara. På debutalbumet ”Blues Ain’t Nothing But A Good Woman Gone Bad” tolkar hon några av musikhistoriens största giganter över 15 sextiotalsångande spår. Raderna får en alldeles speciell karaktär i ljuset av Jasmines mörka

livshistoria.

– Även om jag inte skrivit texterna själv så kan jag identifiera mig mycket i dem.

EN DAG NÄR Jasmine går hemma i mjukisbyxor ringer hennes manager och meddelar att hon är nominerad till det prestigefyllda P3 Guldpriset. När chocken lagt sig berättar hon att hon kände sig ”genuint lycklig” och glad över att bli uppmärksammad för sin musik. Men att hon skulle bli en av vår tids mest lovande sångerskor var aldrig någon självklarhet. För nio år sedan var Jasmine tillsammans med en pojkvän som kallade henne ”värdelös” och förklarade att hon skulle vara tacksam för att någon överhuvudtaget ville ha med henne att göra. Dessutom var han manipulativ och förbjöd Jasmine att träffa familj och vänner. Till slut fick hon nog och försökte begå självmord genom att svälja en burk tabletter. Att hon överhuvudtaget överlevde är snudd på ett mirakel.

– Efter att ha hört hans ord under så lång tid blev det till slut en sanning där jag trodde att världen skulle bli bättre utan mig. Då ville jag inte leva längre.

– Hade det inte varit för att min mamma upptäckt mig hade jag förmodligen inte levt i dag, säger Jasmine och lämnar en lång paus.

ETT HALVÅR INNAN självmordsförsöket var Jasmine och hennes mamma i kontakt med psykiatrin för att få hjälp. Trots åtskilliga telefonsamtal och besök dröjde svaren och Jasmine upplever att hon inte riktigt togs på allvar. Hon berättar om hur hon bröt ihop och grät inför

FRIHET

FOTO: LINUS HALLGREN

en läkare men ändå inte fick någon tid med någon som kunde hjälpa henne. Under samma period skar hon sig regelbundet i armarna och var svårt deprimerad i stort sett hela tiden. I dag är Jasmine ytterst kritisk till hur unga tjejer med psykiska besvärs bemöts. Eller snarare inte bemöts.

– Det ska inte behöva krävas att man försöker begå självmord innan vuxenvärlden reagerar. Jag är tacksam för att jag hade vänner och familj som kunde ställa upp. Frågan är bara vad som händer med unga som inte har den möjligheten?

FRUSTRATIONEN ÖVER ATT inte bli sedd av andra när hon uppenbart mådde dåligt motiverade henne till att släppa en bok, ”Hälsa henne att hon ska dö”, i samband med debutskivan. Materialet kommer från en dagbok som hon skrev under de mörka åren i sitt liv. Beslutet att offentliggöra några av de mest privata tankarna och känslorna var inte helt enkelt, förklarar hon, men i slutändan var det en lättnad att få dela allt det svåra med andra.

– Från början ville skivbolaget bara ha en kort biografi till en pressrelease, men jag kände att jag ville göra något mer. Boken är mitt sätt att få unga att förstå att det finns andra som varit i en liknande situation.

– Att få skriva en bok var en dröm som gick i uppfyllelse.

Bokens skildringar av en ung människa som mår mycket dåligt är en stark kontrast till Jasmines karismatiska och leende scenpersonlighet. Hon tycks tveka för ett ögonblick innan hon säger: – Jag verkade alltid glad utåt, det mörka vändes i stället inåt. De känslorna ville jag lufta i boken.

Jasmine återkommer flera gånger till att ”musiken räddade hennes liv”. I bokstavlig mening. Hon förklarar att den destruktiva relationen hängde ihop med en väldigt dålig självkänsla. Vändningen kom med modet att våga bryta upp och stå för sig själv. Och en gitarr.

– Jag insåg att det inte gick att leva mitt liv i ständig rädsla och låta någon annan diktera vardagen. Att lämna honom var det viktigaste

25 1/2011

JASMINE KARA Bor: Stockholm.

Aktuell med: Släpper sin andra skiva under våren, där hon för första gången skriver texterna själv.

Otippad talang: Poledancing.

Favoritplats: Tarzanparken i Örebro.

Favoritskiva: ”All Eyez On Me” med 2 Pac.

FRIHET

26 1/2011

– Det är byggandet av välfärden som gjort Sverige till ett framgångsrikt land. Vem väljer att bli arbetslös eller sjuk? Jag tycker att det är en riktigt dålig politik. beslutet för att kunna bygga upp självkänslan, säger Jasmine.

– När jag låg på psyket fick jag en gitarr av personalen och började så smått plinka på den. Det blev början på en passionerad romans med musiken. Plötsligt insåg jag att mitt värde inte avgjordes av vad andra människor tyckte, utan att jag faktiskt hade kapaciteten att göra något eget. För min skull.

OCH NÅGOT ALLDELES eget blev det. Så fort examensbeviset var inramat och studentmössan låg på hyllan packade Jasmine väskorna och åkte till New York. Då var hon bara 18 år gammal och utan någon egentlig plan för att kunna försörja sig. Hon hamnade i en sliten stadsdel i Queens, en halvtimmes krängande tunnelbanefärd från Manhattans ansvällda skivbolagsentréer.

– Jag var rätt så rädd, måste jag erkänna. Kände mig ensam och osäker. Och eftersom jag inte var 21, gränsen för att komma in på klubbar, var det svårt att bryta igenom.

Men hon gav sig inte. I stället satte sig Jasmine utanför skivbolagsbyggnader och spelade gitarr tills vakterna skakade på huvudet och släpade bort henne. Liknande episoder upprepades i tunnelbanan. Så småningom tjatade hon till sig en handfull spelningar på olika klubbar, varav en rentav gästades av kändisparet Beyoncé och Jay-Z. – Jag växte väldigt mycket av den tiden. Fick en trygghet i mig själv. Det är klart att det var jobbigt att få slita för att överhuvudtaget få sjunga. På en av klubbarna spelade jag och bandet för sammanlagat tre personer. Det var inte så glamoröst, men i grunden tror jag att det var nyttigt.

Efter att ha kuskat runt mellan lokala klubbar på Manhattan och i Brooklyn fick hon så småningom napp. Ett skivbolag kontaktade henne och ville släppa en skiva. Men efter noggrant övervägande tackade Jasmine artigt nej och begav sig hem till Sverige igen. Magkänslan visade sig stämma.

– Så pass mycket visste jag att man inte skulle skriva på vad som helst. Och det kändes liksom inte rätt. När jag väl kom hem igen kunde jag förhandla till mig bättre villkor och avtal. Det gav mig en klarare idé om vad jag vill göra som artist. Vad jag vill åstadkomma långsiktigt.

TIDEN I NEW YORK blev också något av en politisk ögonöppnare. Under många år reflekterade Jasmine inte särskilt mycket över skillnader i välfärd mellan olika länder. När hon bodde i USA fick hon med egna ögon se hur svårt sjuka människor nekades vård och så kallade ”arbetande fattiga” levde under existensminimum, trots flertalet jobb. Kontrasterna både förvånade och chockade. På frågan om var hon står politiskt svarar Jasmine ”vänster med socialdemokratiska sympatier”.

Att rösta på ett högerparti skulle aldrig komma på fråga, menar hon.

– Jag vill inte se ett klassamhälle som i USA. Det gynnar ingen förutom de allra rikaste. Alla förtjänar att få en chans i livet.

FRIHET

Parallellen till ett Sverige där över fyra år av högerpolitik urholkat välfärden är inte långt borta. Jasmine Kara berättar om nära vänner som kämpat för att få jobb och om hur hon själv märker en trendförändring i Sverige. Det oroar henne.

– Det är byggandet av välfärden som gjort Sverige till ett framgångsrikt land. Vem väljer att bli arbetslös eller sjuk? Jag tycker att det är en riktigt dålig politik.

– När jag reser i världen är det välfärden som gör mig stolt över att vara svensk. ÄR DET NÅGON fråga som engagerar Jasmine mer än andra så är det utan tvekan miljön. Till den grad att bristen på förståelse för klimathotet gör henne ”riktigt förbannad”. Hon säger att hon ”så gott det går” försöker källsortera och tänka någorlunda klimatsmart för att dra sitt strå till stacken.

– Annars har vi ingenting. Och grejen är ju den att det inte behöver krävas så extrema åtgärder för att vända utvecklingen. Det handlar bara om att våga genomföra saker som gynnar både människa och miljö, slår Jasmine fast.

Musikaliskt är Jasmine uppenbart inspirerad av soul och blues.

Aretha Franklin är ”både idol och outtömlig inspirationskälla”, något som sannolikt kommer att märkas på andra skivan. Eller första, beroende på hur man räknar. På nästa skiva, som planeras dyka upp någon gång i vår, skriver hon nämligen alla texter själv. Tanken var egentligen att Jasmine skulle författat materialet till även den första skivan, men suget efter att få tolka soulgiganterna blev för stort.

– Ju mer jag grottade ner mig i soulhistorien blev jag frälst. Sedan har jag fått mycket av det där hemifrån. Svart musik har dominerat i mammas och pappas vinyllådor, berättar hon förtjust.

VID SIDAN AV soulen är det hiphop som ligger Jasmine allra närmast.

Det var också så karriären började en gång i tiden, när hon och en kompis kopplade ihop en inspelningsanläggning i Örebros barndomskällare. Då med en rappande Jasmine bakom mikrofonen. Så småningom tog nyfikenheten för sång över helt och hållet och rimmen placerades i skymundan.

– Ännu i dag rappar jag en hel del, även om det inte spelas in på skiva. Kanske blir det en hiphopskiva i framtiden.

Trots ett fulltecknat schema verkar det inte vara tal om någon paus. Just nu skriver Jasmine låtar och gör musik till nästa skiva samtidigt som hon funderar på andra, mer långsiktiga projekt. Till exempel vill hon någon gång starta ett eget skomärke. Och släppa ytterligare en bok.

– Jag älskar vad jag gör. Att jag fått den här chansen i livet gör att jag är både ödmjuk och glad att få göra det jag tycker är kul. Vem behöver ledigt från det? 6

27 1/2011

Frihetskolan

GRUNDLAGARNA

Så funkar medier

Det finns fyra grundlagar i Sverige. De står över alla andra lagar. Tre av de fyra grundlagarna rör medier.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

I TF, Tryckfrihetsförordningen, står det att alla har rätt att skriva om sina åsikter och sprida texten. Förhandsgranskning och censur är förbjudet.

YGL, Yttrandefrihetsgrundlagen, säger samma sak som TF men gäller för andra medier än tryckta skrifter, som radio, teve och internet.

RF, Regeringsformen, slår fast vilka grundläggande rättigheter som människor i Sverige ska ha. Där står att vi alla har rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet.

OFFENTLIGHETSPRINCIPEN I TF finns offentlighetsprincipen som säger att de flesta handlingar från offentlig verksamhet ska vara allmänna. Det betyder att alla har rätt att gå till en myndighet och begära att få ut en handling, till exempel en dom från en domstol. Offentlighetsprincipen finns för att medborgarna ska kunna få insyn i myndigheternas arbete. Journalister använder sig ofta av offentlighetsprincipen för att granska myndigheterna. Sveriges offentlighetsprincip är unik i världen.

PS! Undantag från offentlighetsprincipen finns i offentlighets- och sekretesslagen. Där står vilka uppgifter hos myndigheterna som inte är allmänna utan i stället är sekretessbelagda. Till exempel ska Socialtjänsten inte lämna ut uppgifter om människors privata problem.

PRIVATISERINGAR PÅVERKAR Eftersom principen om meddelarfrihet bara gäller anställda vid offentlig verksamhet, blir det problem när allt fler offentliga bolag säljs ut och privatiseras. När till exempel vården privatiseras, får de anställda inom de nya privata vårdbolagen inte samma rätt att anonymt tala om missförhållanden med journalister utan att arbetsgivaren får luska efter läckan. Privatanställda kan i stället få sparken om de talar med medierna, även om den privata verksamheten är offentligt finansierad.

Samma sak gäller offentlighetsprincipen. När delar av den offentliga verksamheten privatiseras, kan journalister inte längre få ut handlingar därifrån för att göra granskningar.

KÄLLSKYDD OCH MEDDELARFRIHET I TF finns även den unika principen om meddelarfrihet som innebär att de som arbetar inom offentlig verksamhet i Sverige ska kunna vända sig till en journalist och berätta om missförhållanden på arbetsplatsen. Personen som berättar har rätt att begära att få vara anonym, i så fall är det förbjudet för journalisten att avslöja källan, och det är också förbjudet för arbetsgivaren att försöka ta reda på vem av de anställda som har läckt uppgifter till medierna. Principen om meddelarfrihet finns för att anställda ska våga avslöja om det händer något fuffens i den offentliga verksamheten, som finansieras via medborgarnas skattepengar.

FRIHET

28 1/2011

högförräderi krigsanstiftan spioneri obehörig befattning med hemlig uppgift vårdslöshet med hemlig uppgift uppror landsförräderi eller landssvek landsskadlig vårdslöshet ryktesspridning till fara för rikets säkerhet uppvigling hets mot folkgrupp brott mot medborgerlig frihet olaga våldsskildring förtal förolämpning olaga hot hot mot tjänsteman övergrepp i rättssak

TRYCKFRIHETSBROTT I TF radas 18 tryckfrihetsbrott upp. I YGL står att samma regler gäller även andra medier som radio och teve. Det vanligaste tryckfrihetsbrottet är förtal.

Tryckfrihetsmål är de enda rättsmålen i Sverige som avgörs av en jury. Juryn är på nio personer och minst sex måste fälla för en fällande dom. Tryck- och yttrandefriheten ska inte begränsas i onödan, understryker lagen.

ANSVARIG UTGIVARE Alla medier som utkommer regelbundet i Sverige måste ha en ansvarig utgivare. Det är den ansvariga utgivaren som blir stämd i tryckfrihetsmål och får ta straffet om domen blir fällande. Även om det är någon annan i tidningen, radio- eller teveprogrammet som har skrivit eller sagt olagliga saker. Det är så för att den som vet något ska kunna skriva en text om det anonymt eller medverka anonymt i teve/radio och berätta, utan att behöva vara rädd för att bli stämd för att ha sagt eller skrivit något olagligt och behöva träda fram. Systemet med ansvarig utgivare är unikt för Sverige och ger ytterligare ett skydd för att olika åsikter ska kunna spridas.

PS! På de flesta tidningar, för radio- och teveprogram finns nyhetschefer som bestämmer vilka nyheter som ska tas upp. Reportrarna och fotograferna gör sedan jobben och ansvarig utgivare godkänner deras texter, radio- eller teveinslag innan publicering.

Ibland pratas det om ”mediemänniskor” som en enda stor grupp som har stor makt. Men de enskilda reportrarna kan ha ganska liten makt.

ETISKA REGLER

PO, PON OCH GRANSKNINGSNÄMNDEN

Vid sidan av allt som står i lagarna, har de som jobbar på medier i Sverige tagit fram etiska regler som ytterligare styr vad som får publiceras. I de pressetiska reglerna står till exempel att namnpubliceringar som kan skada människor ska undvikas.

Om man tycker att en tidning har brutit mot de etiska reglerna kan man anmäla det till PO, pressombudsmannen. Om PO tycker att saken borde utredas vidare skickar PO ärendet till PON, Pressens opinionsnämnd.

PON kan fälla en tidning för en oetisk publicering. Om det händer måste tidningen betala en avgift och publicera en annons om fällningen.

Granskningsnämnden för radio och teve kan på ett liknande sätt fälla radio- och teveprogram för brott mot de etiska reglerna.

PS! En pressetisk regel är att fakta och åsiktsmaterial måste skiljas åt i medierna. I en dagstidning brukar politiskt åsiktsmaterial finnas på ledarsidorna och ibland i krönikor. På en socialdemokratisk tidning är ledarskribenterna socialdemokrater och på en moderat tidning är de moderater.

Men det ska inte påverka nyhetsmaterialet i tidningen, som ska vara opartiskt. Reportrarna som jobbar med de vanliga nyheterna kan ha vilka privata politiska åsikter som helst, oavsett vad de som skriver på ledarsidan tycker.

FRIHET

29 1/2011

I Chile hårdnar mapucheindianernas kamp för att ta kontrollen över sin egen mark och kultur. I bräschen går en orädd ung generation. Regeringen drar sig inte för att ställa aktivisterna inför rätta under stränga antiterrorlagar som skapades under Pinochets militärdiktatur.

TEXT: JON PELLING BILD: FELIPE MORALES

MAKTSPELET FRIHET

30 1/2011

OM MARKEN

FRIHET

31 1/2011

ky rk va an r m B u lä tills ed dis in Na ra am oc jö di re h n. an mk m i C a oc Nu le u C d hi ns ku a le m pe sår are lfu s f ed ra h n, qu ör d a i e st sin e f n p by o ä a m a fö rån å åk n Ll r so ap rä d a n e uc ld en rn gue til he rar ka so pu l lo sk , b to m n l ol åd lsk ha li v ko a. a a n id n,

– Vi är unga och beredda att slåss, till och med att offra våra liv för att skydda vårt territorium.

Men att ta till vapen är inte vår stil, säger 22-årige Mijael Carbone Queipul, den yngste av de chilenska mapucheindianernas ledare.

V

I ÄR UNGA och beredda att slåss, till och med att offra våra liv för att skydda vårt territorium. Men att ta till vapen är inte vår stil, säger 22-årige Mijael Carbone Queipul, den yngste av de chilenska mapucheindianernas ledare. Han guidar runt bland fälten hemma i Temucuicui i södra Chile, ett område som kommit att kallas Röda zonen till följd av alla sammandrabbningar mellan indianerna och militärpolisen.

Konflikterna uppstår ofta när indianaktivister, inklusive barn och äldre, ockuperar marken de anser sig ha rätt till. Där börjar de odla och bygga nya hus, ända tills de åter jagas i väg av polisen. Det är en ojämn kamp, stenkastande ungdomar mot tårgas och gummikulor.

I sin arsenal har staten också möjligheten att genomföra omvittnat brutala husrannsakningar, något som tillhör vardagen för många av de boende i området, inte minst hemma hos Mijael Carbone Queipul.

Trots det fortsätter markockupationerna.

– HITTILLS HAR vi lyckats återta 1 500 hektar, men de sista jordägarna vägrar ge upp, konstaterar Mijael, som själv suttit fängslad vid sex tillfällen, misstänkt för vandalism och anlagda bränder, anklagelser som han nekar till. Vi skumpar fram i Mijaels jeep. Ute på åkrarna patrullerar poliser. Många av dem bor på markägarnas fält för att skydda dem mot ockupationer. Just nu pågår en lokal kamp mot skogsbolaget Mininco, som får statens hjälp att skydda sina odlingar. När vi kör igenom en allé visar Mijael hur han riggat träden så att de enkelt kan fällas framför polisen om han skulle jagas i samband med konfrontationerna. Sådana uppfinningar vinner tid, säger Mijael.

Hela trakten präglas av polisens närvaro. Även en lugn dag som den här, när inga direkta konfrontationer pågår, flyger helikoptrar lågt över trädtopparna. Ända sedan Mijael som åttaåring bestämde sig för att försvara sitt folks rättigheter har han ägnat sin tid åt att bekämpa traktens jordägare. De senaste åren som språkrör för Allianza Territorial Mapuche, en organisation som bland annat koordinerar markockupationer. Av Chiles drygt 17 miljoner invånare är uppskattningsvis omkring en miljon mapucheindianer, vilket gör dem till den största av landets nio erkända ursprungsbefolkningar. Siffran kan i själva verket vara ännu högre. Allt beror på hur chilenarna väljer att identifiera sig i folkräkningen. Det beror i sin tur delvis på samhällsklimatet.

FRIHET

32 1/2011

D Ll näs e t r a st t är n gu an adi ke yt ep he tio r d t o ull lt ne e ch i s oc lla bå h at h de yra sa hå bos si ut r in llet täd n ek till vån un ern on tu ar de a, om rist na r d ruc i o er. på ikta as ch På at tu , fö ku så t by rår rsv ltu sä gg en an r. tt a .I n

CHILE Statsskick: Republik.

Huvudstad: Santiago de Chile.

Invånare: 16,7 miljoner.

Religion: 70 procent katoliker, 15 procent evangelikala (en sorts protestanter), övriga 15 procent.

Språk: Spanska är officiellt språk.

Mapudungun, tyska och engelska talas också.

Ekonomi: Chile rankas som ett av de ekonomiskt starkaste länderna i Sydamerika. Stora exportvaror är koppar, jordbruksprodukter, ull och timmer.

POLITIK I CHILE Sedan demokratin återinfördes i Chile har landet styrts av olika vänsterinriktade koalitioner. År 2006 fick Chile sin första kvinnliga president, socialdemokraten Michelle Bachelet. I fjol tillträdde högerpolitikern Sebastián Piñera presidentposten.

Han är den förste högerkandidaten att vinna ett presidentval i Chile sedan demokratin återinfördes efter Augusto Pinochets tid som president. Än i dag pågår rättsprocesser mot militärer som begick övergrepp under diktaturen. Augusto Pinochet själv dog år 2006 innan han hann ställas inför rätta.

FRIHET

33 1/2011

– Hittills har vi lyckats återta 1 500 hektar, men de sista jordägarna vägrar ge upp.

W ru

st

re

pa

ri

et

tg

ar

ag

e.

VAR MAPUCHEINDIANERNA URSPRUNGLIGEN kom från är inte säkert.

Men att indianerna var där långt före de spanska kolonisatörerna råder det inget tvivel om. Befolkningen är bland annat känd för att ha stått emot både inkaindianernas erövringsförsök, och sedan hindrat spanjorerna från att expandera söderut i Chile i mer än trehundra år.

Allianza Territorial Mapuche kämpar nu för en helt egen nation söder om floden Bio Bio, i enlighet med ett avtal mellan indianerna och den chilenska staten som skrevs redan 1825. Enligt det lovade parterna att respektera varandras territorier.

Mapucheindianerna menar att avtalet bröts på 1880-talet, när chilenarna trängde sig söderut med våld. Allianza Territorial hävdar att alla kontrakt sedan dess är ogiltiga.

Aktivisterna menar att den chilenska staten genom åren kränkt och utnyttjat ursprungsbefolkningen, stulit deras land och förringat deras kultur. Under senare år har den uppfattningen fått allt större spridning, vilket ytterligare triggat motståndet mot den chilenska staten, jordägarna och företagen. Jorden har ofta förvaltats av storägare, inte sällan den katolska kyrkan, som också haft ett stort inflytande över utbildning och religion. Även det inflytandet ifrågasätts nu. Mycket av marken såldes också ut till förmånliga priser till skogsoch energibolagen under Pinochets diktatur mellan 1973 och 1990. När diktaturen upphörde upplevde många mapucheindianer att demokratiseringsprocessen inte gällde dem.

.– up vi mo en vår De p kti ts ny ek fö fö gt tå g r v a nd en ono rsök år tt s . D er m er a rä kaff ets atio i oc hin tti a am n h d gh st s vå ra et ora ma om r k os er u s g u i f fam älle pp ltur från ra ilj r fo . M a m er vå str tid m ra at en tt u en ed b s t vi tve , s k arn ill till ck äg raf , d att hö la er t a et gö r M tt ija stå är ra el .

– DE FÖRSÖKER hindra oss från att utveckla vår ekonomi och vår kultur. Men vi tillhör en ny generation som uppfostrats till att göra motstånd. Detsamma gäller våra barn, det är viktigt att skaffa stora familjer med kraft att stå upp för våra rättigheter i framtiden, säger Mijael.

Att just markockupationerna kommit att spela en så viktig roll har delvis att göra med bristen på landreformer. Även om staten köpt loss och gett tillbaka en del mark till ursprungsbefolkningen de senaste decennierna är det långt ifrån tillräckligt för att tillgodose mapucheindianernas krav. Dessutom vill många hindra exploatering av marken av gruv-, energi- och skogsbolag.

Mijael ägnar den mesta av sin tid åt att resa. Dels i olika delegationer för att förhandla med regeringen. Dels bland de över sextio indiansamhällen som nu anslutit sig till alliansen. Samtidigt håller han liv i kontakten med unga aktivister som honom själv. Många av dem har gått under jorden efter att de anklagats för brott mot antiterroristlagarna. De lever på flykt i skogarna runt om i Auracania, men också i städer som Santiago och Concepción, där det är lätt att försvinna i folkmängden. Mycket av kommunikationen sker via sociala medier eftersom polisen ofta buggar aktivisternas telefonsamtal.

– Men vi kommer att ta tillbaka marken. Vi kommer att visa världen att den är vår, säger Mijael.

FRIHET

34 1/2011

Lagarna skapades nämligen av diktator Pinochet för att slå ner på vänsteroppositionen. I dag används lagarna i princip uteslutande mot mapucheindianerna.

MINST FYRA MAPUCHEINDIANER har dödats i konflikterna de senaste åren, bland dem vänner till Mijael. Många människorättorganisationer intygar att även barn och äldre misshandlas vid polisens räder och att minderåriga har fängslats. Samtidigt förekommer också vandalisering och attacker från vissa mapucheorganisationer. Men det är ändå regeringens hårda repression och brist på dialog som väcker störst uppmärksamhet i omvärlden. I synnerhet beslutet av den förra regeringen under Michelle Bachelet att tillämpa antiterroristlagstiftning mot indianerna. Lagarna skapades nämligen av diktator Pinochet för att slå ner på vänsteroppositionen. I dag används lagarna i princip uteslutande mot mapucheindianerna. Enligt många bedömare riskerar Chiles kriminalisering av ursprungsbefolkningens krav att rasera bilden av

Chile som ett land som på kort tid byggt en stabil demokrati.

Regeringen och regeringsvänliga medier har länge försökt koppla samman mapuchebefolkningens motståndsrörelser med colomibianska Farc och spanska Eta. Men att det skulle finnas ett samarbete mellan rörelserna är en tes som inte ens den amerikanska ambassadören tror på, enligt dokument läckta via Wikileaks.

YTTERLIGARE ETT PROBLEM för bilden av regeringen, som hoppas lyfta landets ekonomi och status till europeisk nivå senast år 2020, är turbulensen på de chilenska Påsköarna. Även där protesterar ursprungsbefolkningen, rapanui. Under hösten slutade också den konflikten med att hårdhänt militärpolis kallades in för att vräka upprorsmakarna.

FRIHET

35 1/2011

CHILES HISTORIA Innan spanska erövrare kom till Chile på 1500-talet befolkades landets norra del av inkaindianerna och södra Chile av mapucheindianerna. När spanjorerna kom mötte de hårt motstånd när de försökte ta sig in på mapucheindianernas område. Mapucheinidanerna var den enda ursprungsbefolkning i Sydamerika som lyckades stå upp mot spanjorerna. Den norra delen av Chile koloniserades och var under Spaniens styre en av de fattigaste kolonierna i regionen.

1818 fick landet självständighet.

1878-1884 pågick Stillahavskrigen, då Chile stred med grannarna Peru och Bolivia om mark. Krigen slutade med att Chile vann och utökade sitt territorium. Den chilenska armén lade under 1880-talet också slutligen under sig den södra, mapuchestyrda delen av landet. År 1970 valdes marxisten Salvador Allende till president. Han ledde en koalition av vänsterpartier som förstatligade industrier och banker, satsade på sjukvård och skola och höjde arbetarlönerna.

1973 genomförde högeroppositionen i landet en militärkupp med stöd av USA, ledd av generalen Augusto Pinochet.

Presidentpalatset stormades och president Allende dödades. En militärdiktatur med Pinochet som ledare inrättades och organisationer som inte kontrollerades av juntan, förutom katolska kyrkan, förbjöds.

Under diktaturen rasade Chiles ekonomi och oppositionen förföljdes.

1989 hölls val och Pinochet fick följande år lämna makten. Sedan dess har landet utvecklat en stabil demokrati och ekonomi.

– Att ha egen mark och en egen skola göra det möjligt att börja planera för framtiden.

Bakom skottsäkert glas i den lilla staden Cañete sitter ett 20-tal aktivister, de flesta av dem mapucheledare. Fångarna blev kända i höstas när de utförde en 82 dagar lång hungerstrejk i protest mot att staten använder anonyma vittnen och antiterrorlagstiftning för att få dem fällda. Aktivisterna anklagas för att ha attackerat en åklagare och tre poliser 2008. Nästan alla som förhörs vittnar anonymt, via telefon, trots att maxstraffet för en av de åtalade är 106 år, tre gånger så långt som vid en normal rättegång. Enligt en rad människorättsorganisationer, bland dem Liberar, är rättegången ett spel för gallerierna.

– Det här är en politisk process, konstaterar den spanska advokaten Pilar Macía i en av pauserna utanför rättegångssalen. Men även om mapucheindianerna tvingas till en hård kamp för att uppnå sina privilegier görs samtidigt små framsteg.

I LLAGUEPULLI i sydvästra Chile återtog indianerna för fem år sedan den lokala skolan från den katolska kyrkan. Den är i dag den enda skola i landet som drivs av mapucheindianer. Där bedrivs undervisningen med fokus på kultur och språk. På kort tid har det åter blivit populärt bland bygdens folk att ge sina barn namn på det egna språket mapudungun. Det stora problemet är nu att få rätt till samma statliga stöd som andra skolor, för att ha råd att rusta upp skolan och ordna med skolskjutsar.

Att nå så här långt har inte varit lätt. Flera mapuchelärare som kämpat för övertagandet av skolan fick sparken från sina jobb som lärare vid statliga skolor. Samtidigt finns det ett visst motstånd även bland en del föräldrar.

– AV TRADITION är många här passiva och rädda för att bryta med kyrkan. Men skolan har ökat medvetenheten samtidigt som vi i den yngre generationen visat att kyrkan alltid varit i maskopi med staten, säger den lokale indianledaren Jorge Calfuqueo, som också är lärare. På ett fält i närheten, som återtogs från kyrkan förra året efter en lång kamp med polisen, arbetar Flor Angela Painefil Kalfukeo. Hon och familjen sätter potatis som ett sätt att återupprätta sin självständighet.

– Det tog lång tid för kyrkan att acceptera våra krav. Men nu börjar även en del prästerna sympatisera med vår sak, säger hon. Samtidigt börjar fler och fler intressera sig för frågor som har med indianernas rättigheter att göra, menar Flor Angela. Ofta är det eleverna som motiverar sina föräldrar att fundera över mapuchebefolkningens situation.

– Att ha egen mark och en egen skola gör det möjligt att börja planera för framtiden. Tidigare fanns det inget sätt att försörja sig på och de flesta yngre tvingades söka sig till lågbetalda arbeten i städerna.

Där förlorar många sin identitet och fortsätter att diskrimineras, även fast de förnekar var de kommer ifrån, säger Flor Angela. 6

FRIHET

36 1/2011

he uc ap n. l M ne ria zo r ito a a rr öd h Te n r em . za i de as h llen ä an o lli illa ss tillf r A Erc Pe ga la li de r le fö e a a an am d ot P i nc ut lla m un s v tri he str oli Ca itt hu v p an n s ch s a Ju frå s o ökt n s Ha om n ge

37 1/2011

FRIHET

BILD: SF

KULTUR & NÖJE

Laddat deportationsdrama ”Sarahs nyckel” är en plågsam filmatisering av missdåden mot Frankrikes judiska befolkning under andra världskriget. Regissören öppnar historiens arkiv och låter för första gången franska folkets kollektiva skam tona fram på bioduken. TEXT: DANIEL MATHISEN

4

Det är en stekhet julieftermiddag i Paris 1942 och sorglöst barnskratt kluckar från lägenheten i Marais arbetarkvarter. Men upprepade bankningar på ytterdörren får de båda barnen att förskräckt stålsätta sig i sängen. Ett ögonblick senare kliver fransk polis in i hallen och befaller den judiska familjen att packa ihop kläder och följa med.

Tioåriga Sarah hör konversationen och gömmer i panik sin lillebror i sovrumsgarderoben med försäkran om att snart komma tillbaka. Så inleds ”Sarahs nyckel”, en filmatisering av Tatiana de Rosnays bok med samma namn.

Filmen öppnar upp ett av den franska historiens allra mörkaste kapitel. Under två dagar beordrade den ultrakonservativa franska Vichyregimen tillsammans med den nazityska

ockupationsmakten deportationen av omkring 13 000 judar i den beryktade Vel’d’Hiv-räden.

Judiska familjer skeppades därefter till övergångsläger på den franska landsbygden, vidare till en säker död i gaskamrarnas Nazityskland. Ofta ivrigt påhejade av stora delar av den franska befolkningen. Under många år erkände Frankrike inte statens missgärningar mot den judiska befolkningen. Först 1995 höll landets president, Jacques Chirac, ett tal till nationen med en offentlig ursäkt för landets roll i förintelsen under andra världskriget.

Genom att parallellkoppla andra världskrigets Frankrike med nutiden lyckas regissören Gilles Paquet-Brenner göra ”Sarahs nyckel” genomträngande angelägen. Att bevittna andra världskrigets fasor genom ögonen på en tioårig flicka gör att filmen lyckosamt undviker att repetera uttjatade krigsfilmsklyschor. I stället ligger fokus på den mänskliga interaktionen, om hur grannar stillatigande låter ett av historiens grövsta brott mot mänskligheten utspelas

FRIHET

38 1/2011

utanför portvalvet. Obehagligt nära.

Kristin Scott Thomas, känd från både ”Den engelske patienten” och ”Jag har älskat dig så länge”, gör en sensationell insats som Julia Armond, kvinnan som nystar i historien bakom Sarah och hennes familj. Ett avskalat minspel och en självständighet i relation till andra karaktärer gör att hon lyckas bära upp den mångbottnade rollen med bravur. Men filmens verkliga fynd är Mélusine Mayance, som med övertygande känsla gestaltar Sarah.

Enda plumpen i protokollet är snabba tempoväxlingar som ibland forcerar handlingen framåt och rycker tittaren från Vichyregimens terrorvälde till samtida champagneskålande i restaurangmiljö. Utan paus. Manuset hade tjänat på att ge somliga scener större utrymme, för att låta intryck och berättelse sjunka in. En så pass storartad film som ”Sarahs nyckel” förtjänar nämligen all reflektion och eftertanke. 6 Film – ”Sarahs nyckel” har premiär 25 februari.

Film – ”Gudar och människor” går på bio nu.

Uppror från underjorden

4

BAKOM NONAME ÅTERFINNS bröderna Sadge och Poe, som tillsammans snickrat ihop senaste alstret ”Lugnet före normen”. De bägge rimmakarna har tidigare släppt två fullängdsalbum, som båda lyckats röra upp positiva reaktioner. ”Lugnet före normen” fungerar lite som ett politiskt principprogram i albumformat, där varje låt är pepprad med samhällskritik. På ”Låt det regna” försvarar duon öppna gränser och en solidarisk biståndspolitik. ”Lugnet före stormen” är en bultande uppgörelse med ”klassism och fascism” och på ”Plast” har bröderna komponerat en ansats till feministiskt manifest. Och ”Tillsammans” är ett optimistiskt soundtrack för

REKOMMENDATIONER POLITISK PJÄS. Nu kan du se Sofi Oksanens succébok “Utrensning” som pjäs på Stadsteatern i Stockholm. Om trafficking, Estlands övergång till rovkapitalism och det mörka arvet från Sovjettiden.

WHITE TRASH. Filmen “Winter´s bone” skildrar den amerikanska underklassen. På bio nu.

KULTURSNOBBSLÄSNING. Okej, 2010 års Nobelpristagare i litteratur har skrivit en del gubbiga och konservativa grejer. Men “Bockfesten” av Mario Vargas Llosa är en läsvärd skildring av Trujillos diktatur i Dominikanska republiken.

TÅSPETSDRAMA. Snart går “Black swan” upp på svenska biografer. Filmen skildrar ätstörningar och press inom dansvärlden.

EFTERLÄNGTAT SKIVSLÄPP. Den 2 mars släpps Lykke Lis nya album “Wounded Rhymes”.

FANKULTUR = FULKULTUR. Den Guldbagge-nominerade kortfilmen “Så nära” som visas på Folkets Bio just nu skildrar tonårstjejer som dyrkar popidoler. Varför är det okej att killar älskar Zlatan, medan det anses hysteriskt när tjejer är Tokio Hotel-fans?

22 1

feb. Adele släpper sin andra skiva, ”21”.

mars. ”Michael Jackson – the experience” släpps till olika spelplattformar.

Musik – ”Lugnet före normen” med Noname finns att ladda ner här: http://bit.ly/e58hZa.

Forna dagars magi

3

TONY JUDT VAR en brittisk-amerikansk historiker och författare som gick bort 6 augusti förra året. Hans sista bok blev ”Illa far landet”, en politisk essäbok som nu ges ut i svensk översättning.

Boken kan ses som en ideologisk genomlysning av en rörelse på tomgång, liksom ett tillbakablickande porträtt av forna dagars magi. ”Illa far landet” är också ett hoppfullt knippe idéer för framtiden, den åldrade idealistens sista brev till morgondagens progressiva. Men när de sista sidorna är tummade är det svårt att inte skaka av sig känslan av att ”Illa far landet” egentligen inte innehåller särskilt mycket nytt. Om än välskrivet, faktaspäckat och ofta intellektuellt bländande.

Den svenska översättningen har dessutom hastats fram utan omsorg om detalj och nyans. Slarvfelen stör läsningen. Den som är verkligt intresserad av en historieprofessors sista tankar om socialdemokratins roll i samhället gör bäst i att plocka upp boken på originalspråk.

1

mars. Devotchka, det amerikanska bandet som influeras av östeuropeisk musik, släpper skivan ”100 Lovers”.

5 8

mars. Rockfestivalen House Of Metal drar igång på Umeå folkets hus.

mars. Kritikerrosade Portlandsbandet The Decemberists släpper sitt sjätte album, “The king is dead”.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok - ”Illa far landet” av Tony Judt (Karneval förlag) finns i din bokhandel nu.

15

mars. ”Yakuza 4”, spelet om den japanska maffian, börjar säljas i landets butiker.

M ar tin ss on

TEXT: BECKY BERGDAHL

KALENDERN 22 FEB – 25 MARS

TEXT: DANIEL MATHISEN

Af to n om blad sin ets a k da ol tas le go pel r. skr ön ik ör Jo ha n

4

ÅTTA FRANSKA KRISTNA munkar lever i ett kloster vid en bergsby i Algeriet, i harmoni med de muslimska byborna. 1990-talets bestialiska inbördeskrig mellan militanta islamister och lika blodtörstiga regeringsstyrkor slår idyllen i spillror. De kristna munkarna uppmanas att åka tillbaka till Frankrike, eftersom de är måltavlor för islamisterna. Men munkarna enas om att när de livrädda byborna inte har något annat val än att stanna, ska munkarna också bli kvar.

Dramat ”Gudar och människor” bygger på en sann historia och filmen utnämndes till Frankrikes Oscarsbidrag år 2010. Det är en gastkramande skildring av krigets brutalitet, med ett försonande budskap: De kristna munkarna och de muslimska byborna har mycket mer gemensamt än vad deras olika trosinriktningar skiljer dem åt.

Det är ett viktigt budskap i terrortider som dessa.

förändring. ”Lugnet före normen” bjuder på politisk hiphop av fin kaliber. Med ett pulserande ordflöde och snygga rimscheman lyckas Sadge och Poe kasta ljus över vår tids största orättvisor. Ibland lider spåren av ett och annat nödrim och stumma trummor och fantasilösa melodislingor gör att somliga beats tappar skärpa. Men det är små anmärkningar på en i övrigt helgjuten skiva.

sn de hi ”V gåub ns tta ill ba ite en m p m å r t a öt n m av hö n e. yn å v gr ” a st it e zi e a st m - an

Algeriets inbördeskrig

FRIHET

39 1/2011

19 25

mars. Rise Against spelar på Annexet i Stockholm. mars. Fantasythrillern ”Sucker Punch” går upp på biograferna.

Bortgift mot sin vilja 18 år. Bortgift mot sin vilja. Och kille. Under närmare tio års tid vågade inte Arkan Asaad öppna locket till sin plågsamma hemlighet. Med nysläppta romanen ”Stjärnlösa nätter”, som till stora delar är självbiografisk, delar Arkan Asaad för första gången med sig av sin berättelse.

A

TEXT: DANIEL MATHISEN

TT BLI BORTGIFT beskriver Arkan med viss vånda.

Orden vilar på guldvåg. Det var i samband med att han och familjen besökte den kurdiska delen av Irak, där han är född, som det långsamt gick upp för honom vad som var på gång.

– Det började med antydningar om att jag borde skaffa en tjej till att trappas upp successivt. Till slut krävde släkten att jag skulle gifta mig med en kusin som jag aldrig träffat tidigare, förklarar han.

– Jag var chockad. Hela livet hade jag växt upp i tron att jag skulle få forma mitt eget liv.

ARKAN KÄNDE SIG trängd och gick så småningom och motvilligt med på att gifta sig. Men när han kom tillbaka till Sverige sade en inre röst stopp. Han meddelade att han inte ville bli bortgift, något som väckte stormiga reaktioner hemmavid.

– Mina föräldrar blev arga, aggressiva, förtvivlade och ledsna, om vartannat. Det kändes fruktansvärt att deras frustration över att ha svikit hemlandet gick ut över mig, säger han.

Det gick så långt att föräldrarna ville säga upp bekantskapen, och under en tid hade Arkan mycket begränsad kontakt med dem. Så småningom läktes relationen.

– De har förlåtit mig i dag och jag har väl också förlåtit dem. Vi har gått vidare.

Men smärtan dröjde kvar desto längre. Under närmare tio års tid försköt han giftermålshistorien långt bak i medvetandet. Vakade över den och höll den hemlig för alla, inklusive nära vänner. Där under ruvade skammen och rädslan för omgivningens reaktioner. Vändpunkten kom när en förtvivlad kompis delade med sig av en liknande historia,

FRIHET

något som fick Arkan att lyfta på locket. En dag när han jobbade extra som väktare sköljde insikten över honom: Boken skulle skrivas. Så fort passet var över rusade han hemåt och satte sig vid datorn. Fyra timmar senare hade han skrivit 30 sidor.

BOKEN, ”STJÄRNLÖSA NÄTTER”, blev klar fyra månader senare och är en fiktionaliserad skildring av Arkans upplevelser och känslor genom ögonen på romanfiguren Hamar. Han förklarar att boken är hans sätt att få fler att säga ifrån. Mörkertalet är enormt stort, menar han, och framför allt killar skäms för att våga berätta.

– Det var som om karman bet mig i arslet och fick mig att inse att jag var tvungen att berätta min historia för dem som hamnat i liknande situationer, säger han.

– Både stereotypa könsroller och starka tabun hindrar unga människor.

Han tycker att debatten ofta slår över och pekar ut religion eller kultur som syndabock, snarare än strukturer och normer.

– Det är en fördom att det bara är muslimska tjejer som drabbas. Vi måste se de mönster som ligger bakom, inte skuldbelägga.

I ARKANS NÄSTA bok, som kommer under nästa år, är relationen till pappan stommen i handlingen. I boken vill han berätta sin pappas historia genom Hamars pappa och samtidigt få chansen att utveckla sin litterära palett .

– Handlingen utspelar sig 30 år tidigare och fungerar lite som en bakgrund till ”Stjärnlösa nätter”.

Arkan har tidigare studerat filmvetenskap och ännu hägrar drömmen om att få göra avtryck på bioduken.

– Det vore fantastiskt att få skriva ett filmmanus till ”Stjärnlösa nätter”. 6

40 1/2011

BILD: NORSTEDTS FÖRLAG

– Det är en fördom att bara muslimska tjejer drabbas.

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 1/2011

KULTURKRÖNIKA

Snacka om att inte leva som man lär, Julian Assange!

DET ÄR SOM en handling tagen direkt ur en konspiratorisk thrillerfilm: En mystisk organisation börjar läcka ut hemligstämplad information på nätet och till medierna. Krigsförbrytelser, maktkorruption och andra hemska saker avslöjas. Regeringar och statschefer börjar darra inför den allt starkare och inflytelserikare organisationen och dess ledare, en till synes intelligent och karismatisk man som snabbt blir synonym med organisationen han representerar. Men så anklagas plötsligt ledaren för sexbrott. Organisationens anhängare slår direkt fast att det är en konspiration designad för att fälla honom och därmed även organisationen ...

OKEJ, DET ÄR här jag skulle ha stängt av filmen om det hade varit en. Men det går inte att stänga av verkligheten. I stället kan jag bara backa bandet till tiden då jag lättare kunde uppskatta när organisationen i fråga, Wikileaks, avslöjade världens alla oegentligheter. När de gjorde det möjligt för oss medborgare att kunna granska vår egen och andras stater mer ordentligt. För mig som förespråkar öppna och transparenta samhällen, som ett skydd mot korruption och maktmissbruk, var Wikileaks sinnebilden för världsförbättrare. Tyvärr kan jag inte längre se dem som sådana.

För Wikileaks har blivit mer av en kändiskultur än av en världsförbättrare. Medierna har, i stället för att göra bra journalistik av den stora mängd råmaterial som Wikileaks har gett dem, lagt den mesta av sin energi på att

KULTURNOTERAT TINTIN ANKLAGAD FÖR RASISM Seriefiguren Tintin har ställts inför rätta i Belgien.

Det är Bienvenu Mbutu, som bor i Belgien men är född i Kongo, som har stämt förlaget som ger ut serierna.

Han är upprörd på grund av rasistiska skildringar av afrikaner i albumet ” Tintin i

göra Wikileaks frontfigur Julian Assange till en kändis. Att det har blivit så handlar dock inte bara om mediernas slapphet, utan även om Julian Assanges löjligt stora ego. Ett ego som visade sig när han började prata och agera som om han vore Jesus. Som om han ensam skulle frälsa världen.

DET GJORDE ATT det blev allt svårare att separera Wikileaks och Julian Assange från varandra. Ett faktum som inte hjälptes av efterspelet till när Assange blev anklagad för sexbrott av två svenska kvinnor i augusti förra året.

Många inom Wikileaks ville då att han åtminstone tillfälligt skulle träda åt sidan, så att hans rättsprocess inte blev organisationens. De var rädda för att organisationens ställning och anseende skulle skadas oavsett om anklagelserna visade sig vara sanna eller inte. Men i stället för att distansera sig gjorde Julian Assange omedelbart sitt ärende till Wikileaks genom att antyda att det svenska rättsväsendet och kvinnorna som anmält honom var en del i en stor konspiration.

HAN KALLADE SVERIGE för ”feminismens Saudiarabien” och på Wikileaks hemsida kunde man till och med donera pengar till hans ”försvarsfond”. Hans vägran att åka till Sverige för att höras om misstankarna betraktades av många av hans anhängare som ett modigt försvar av Wikileaks, när det i själva verket bara handlade om att Assange inte vågade stå till svars för sina egna handlingar. Han vill gärna

ställa andra till svars, men han själv ska vara oantastbar. När han säger att syftet med hans arbete är att lära världen att ”organisationer måste vara öppna och ärliga”, gäller det alltså inte honom själv och hans egen organisation.

Snacka om att inte leva som man lär.

MITT I ALLT detta kan jag inte låta bli att tänka att om detta verkligen hade varit en film så hade Julian Assange redan blivit petad från sitt kors och Wikileaks hade kunnat fortsätta sitt arbete som den ansiktslösa och neutrala organisation som de borde ha varit från början.

Tyvärr tror jag att det inte kommer att bli så i verkligheten. 6

Linus Fremin är skribent

Kongo”. Kongoleserna framställs som dumma, primitiva och skrockfulla, säger Mbutu till Sveriges Radio.

högljudda kritik av allt från korruption till miljöförstöring. Nu ska hon ställas inför rätta för uppvigling.

INDISK FÖRFATTARE ÅTALAS

ÖVERKÄNSLIGA PATRIOTER

Författaren och aktivisten Arundhati Roy hotas av åtal efter att ha förespråkat självständighet från Indien för regionen Kashmir. Hon har länge varit en nagel i ögat på den indiska regeringen, med sin

Róbert Alföldi, direktör för Ungerns nationalteater, tillät ett firande av grannlandet Rumäniens nationaldag på teatern. Det fick Ungerns högerextrema parti Jobbik att se rött. De kräver nu att teaterdirektören sparkas eftersom han har ”skändat nationen”, skriver DN. Företrädare för Jobbik har även kallat Róbert Alföldi

FRIHET

42 1/2011

och bloggare.

för ”Bögen” och ”Roberta”, och högljudda demonstrationer har hållits utanför nationalteatern.

el

ie

nr

He

LA

N

SS

så

U:

N

YT

st

ÅR

SP Ä

D

N

T

LÄ G

E

FÖ

R

S

s.

44

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

SL

AG

SP

O

LI

T

TI

K

D

48

TI

s.

YA

ER

-N

ER

s.

46

år Ett på för å sp lora rli se tta el ga t da Se nä val ny n rra r S oc 13 te år oc h -å är sk ia ett rs ur ld ål SSU se de em stu rs : a rn re am ok nda oc n ra nd l a s h te de sa om rn e p öv a ts sy a ar ss er hå rtil på la 10 lle ed t 0 r k ars at m m t f ed on ki ed ör gr fte le bä kon es gö m ttr st si r m s a ar m att un im . ar p ga å s. myc sv ke ill t ko r.

iv

itn

FOKUS SSU

FRIHET

43 1/2011

Allvarets timme för Socialdemokraterna En socialdemokrati som bara lockar var femte väljare.

Ideologisk förvirring. Och ett partiledarval som mest liknar kontaktannonsen för en politisk Messias. Arbetarrörelsen håller andan när Socialdemokraterna har partikongress 25-27 mars. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: SOCIALDEMOKRATERNA MYCKET STÅR PÅ spel. Två val är torskade, det senaste med råge. Tiden sedan valet i höstas har Socialdemokraterna mest ägnat åt att få grepp om vilka politiska frågor som stavas framgång, och vilken galjonsfigur som bäst representerar morgondagens socialdemokrati. Inför partiets kongress har flera tidningar deklarerat att de stöder endera kandidaten. Kalmarbaserade Östran stödjer Pär Nuder, medan Arbetarbladet i Gävle vill se Lena Sommestad som ny partiledare. Jytte Guteland, SSU:s ordförande, tycker visserligen att ledarskapet är viktigt, men att de verkligt stora framtidsfrågorna också måste tas på allvar. Därför kommer SSU att driva på för en politisk och organisatorisk förändring, menar hon.

– Det hänger ihop. Utan nya politiska lösningar kommer organisationen att lida, och vice versa.

– Dessutom vill SSU kommunicera att det inte är någon panikkongress utan en förändringskongress. Det är en stor och väsentlig skillnad. Nu har vi chansen att ta de första stegen mot att bli en relevant och aktuell rörelse.

PARTIKONGRESSEN I MARS är extrainsatt och aviserades i samband med att Mona Sahlin lämnade in sitt avgångsbesked under förra året.

Sedan dess har spekulationerna om efterträdare varit intensiva, ofta på bekostnad av det politiska samtalet. Jytte Guteland är kritisk till att Socialdemokraterna inte vågar öppna upp kongressen för politiska diskussioner och handfasta beslut.

Notiser FEMINISTISK FÖRDJUPNING För andra året i rad arrangerade SSU Östergötland en ideologisk fördjupningskurs för SSU:are från hela landet på Marieborgs folkhögskola i Norrköping. Temat för kurshelgen var reformistisk feminism och vilka reformer som behövs för att åstadkomma jämställdhet i samhället.

– Vi kan aldrig välja en ny ledare och luta oss tillbaka och tro att det ska räcka. I grunden handlar det om att det finns ett förtroendegap mellan oss och väljarna, där vi fortfarande saknar bra svar på vår tids stora samhällsproblem.

– Vi kan inte vänta, det är nu politiken måste lyftas upp. Några av de frågor SSU kommer att driva gentemot partiet handlar om en ny arbetsmarknadspolitik och ett förnyat samtal om fördelningspolitik och jämlikhet.

INFÖR KONGRESSEN ÄR flera röster kritiska till att politiken fått en så pass undanskymd roll. Exempelvis kommer motioner, insända förslag från medlemmar, inte behandlas och utrymmet för politiska diskussioner är begränsat. Hur mycket politik det egentligen blir när ledningsfrågan överskuggar allt annat är därmed osäkert.

Anna Johansson är tillsammans med Ardalan Shekarabi ordförande i Kriskommissionen, en politisk analysgrupp med uppgift att kläcka kloka idéer inför partikongressen.

– Partiledarvalet kommer att bli den dominerande frågan, absolut. Men jag hoppas också att ombuden får möjlighet att anta några politiska utgångspunkter för framtiden, säger hon.

Att ombuden får mycket små möjligheter att påverka partiets politik de kommande åren ser hon inte som något problem.

– Egentligen inte. Det är viktigt att den nya ledningen får manöverutrymme att leda partiet ut ur krisen.

Kristina Persdotter är ordförande för Unga

S-kvinnor och utredare på fackförbundet TCO. Hon menar att politikens undanskymda roll på partikongressen riskerar att undergräva socialdemokratins ställning i den politiska debatten.

– Det är ett problem att enskilda inte kan vara med och påverka politiken. Strukturer motverkar ett positivt samtal mellan medlemmar och ledning.

Det maktpolitiska vakuum som uppstått sedan valförlusten har på nytt kastat ljus över partiets många oläkta konflikter. På ena kanten finns de så kallade traditionalisterna, vänsterfalangen, som vill se en återgång till forna dagars reformer och retorik. På andra sidan mer högerorienterade socialdemokrater som hoppas vinna marginalväljare genom att positionera sig nära regeringen i frågor om RUT-avdrag och fastighetsskatt. Alaa Idris, socialdemokrat från Örebro, tycker att medierna överdramatiserar skillnaderna. Snarare är det viktigare att fokusera på att socialdemokratin varit för frånvarande i den politiska debatten, enligt Alaa.

SAMARBETE LEDDE TILL MAKTBESÖK

SOLIDARISK JUL

SSU och Socialdemokraterna har under flera år haft samarbeten med det socialdemokratiska partiet Akbayan i Filippinerna, något som Frihet skrev om i nummer åtta 2010.

Bland annat har SSU och partiet genomfört seminarier om ideologi och bidragit till att stärka det organisatoriska arbetet.

Under den senaste resan, där bland andra SSU:aren Hanna Lindmark från Norrbotten ingick, fick delegationen dessutom besöka Filippinernas president. Akbayan ingår sedan förra året i regeringskoalitionen.

SSU i Borås och Karlskoga blev så uppslukade av julstämningen att klubbarna bestämde sig för att fira en gemensam jul med allmänheten. Under flera dagar bjöds intresserade in till julfirande i Hemgården i Borås, där det bjöds på mat, musik och underhållning. SSU:arna i Karlskoga bjöd på julfrukost i Folkets hus, komplett med prinskorv, julmust och skumtomtar.

FRIHET

44 1/2011

SSU i media

”Man får större respekt för pengars värde.”

Johannes Sundelin, SSU Gällivare, om varför det är viktigt att unga får rätt till sommarjobb. Ur Norrbottens-Kuriren.

”Förnyelse innebär att anpassa partiets vision efter det moderna klassamhället.”

Hanna Lindquist och Ali Ghorbani, SSU Göteborg, vill se en socialdemokrati som driver en politik för jämlikhet. Ur Ny Tid.

”Det är för få platser inom förskolan. Och vi måste bygga f ler bostäder.” a rr fö n . frå en ld ss Bi gre n ko

rti

pa

– De politiska diskussionerna får varken börja eller stanna vid partikongressen utan föras i alla delar av partiet. Sedan tenderar vi att bli alltför nationella i vårt perspektiv och missar de lokala frågorna. Bättring behövs. 6

Fakta/Partikongress: Kongressen är partiets högsta beslutande organ och hålls året före det år då det är ordinarie val till riksdag. Extra kongress, som är fallet i år, genomförs då så beslutas av partistyrelsen eller genom omröstning.

Kongressen består av 350 ombud, som väljs från respektive partidistrikt.

Fakta/Partiordförande: Till och med 1896 hade Socialdemokraterna ett kollektivt ledarskap, där flera personer delade på ansvaret för partiets organisation.

Därefter har sammanlagt åtta personer varit partiledare, sju män och en kvinna. Partiordförande väljs i samband med Socialdemokraternas partikongress och är ordförande för partistyrelse och verkställande utskott. När Socialdemokraterna är i regeringsställning är partiordföranden även statsminister.

– Vi behöver värme och gemenskap i det kalla Sverige, säger Jonas Bergström, ombudsman i SSU Södra Älvsborg.

– I år kom mer än dubbelt så många jämfört med förra året, säger Lisa Tervalampi Olsson, SSU Karlskoga.

SOSSEFIKA I början av året drog SSU Stockholm återigen igång Café Socialism, en seminarieserie om

Andrea Törnestam, SSU:are från Stockholm och den yngsta ledamoten i Kungsholmens stadsdelsnämnd, pekar ut två av den västra holmens stora utmaningar. Ur Vårt Kungsholmen.

”Socialdemokraterna behöver inte f lörta med medelklassen.”

Filip Roslund, SSU Ängelholm, är trött på att moderpartiet inte gör mer för att visa på de gemensamma intressena mellan arbetar- och medelklassen. Ur Helsingborgs Dagblad.

”2011 blir vårt år.”

Elina Gustafsson, SSU Blekinge, är optimistisk inför det nya året. Ur Sydöstran.

”Barnen väljer inte sina föräldrar.”

Rita Hanna Josefsson, SSU Norrköping, tycker att det saknas medkänsla för barn som växer upp i fattiga hem. Ur Norrköpings Tidningar.

”Det är viktigt med någon som representerar hela partiet.”

Emil Burman, SSU Jämtland, vill se en socialdemokratisk partiledare som har förankring i alla delar av partiet. Ur Länstidningen Östersund.

socialdemokratins framtid.

Under den första kvällen diskuterades hur partiet kan utvecklas organisatoriskt och vilka kanaler som behöver utvecklas för att sporra engagemang. Inbjuden diskussionsledare var Johan Sjölander, socialdemokratisk landstingspolitiker i Stockholm.

FRIHET

45 1/2011

VINNARE KORAD

Republiken Jämtlands flagga.

Efter en stenhård jakt på nya medlemmar under 2010 års sista månad i Decemberjakten kunde SSU-förbundet slutligen kora en vinnare. SSU Jämtland var nämligen det enda distrikt som lyckades nå upp till de uppsatta målen i tävlingens andra omgång.

Prisutdelning väntas komma senare under året.

Här smids framtidens idéer SSU:s årliga nyårskurser på Bommersvik samlade över 100 medlemmar som både diskuterade politik och träffade nya vänner. Frihet fanns på plats när deltagarna fick i uppgift att visualisera ideologiska begrepp. TEXT OCH BILD: DANIEL MATHISEN

:s SU iS g gift to el pp r d i u ipp ne fått skl . so g er de in pp l p ar dn re ta r h ti eg 0- ä ch b t 2 r. H o ka Et rse färg itis , u ol sk xt p år te ar ny av tolk p äl de hj ur ed a h t m er at ent es pr

DELTAGARNA PÅ DLU, första steget i distriktsledarutbildningen, sitter i ring i föreläsningssalen medan tre ledamöter från SSU:s förbundsstyrelse berättar om sin syn på frihet, jämlikhet och solidaritet. Utanför täcks synfältet av snöfall. De 20-talet deltagarna har

EMMA LINDQVIST ÄR integrationsansvarig i SSU:s förbundsstyrelse och ser jämlikheten som en viktig vattendelare mellan höger och vänster.

– För oss är det viktigt att definiera vad jämlikhet innebär för olika områden i samhället.

Kulturellt, socialt och ekonomiskt.

– För oss är det viktigt att definiera vad jämlikhet innebär för olika områden i samhället. Kulturellt, socialt och ekonomiskt. tidigare fått i uppgift att med hjälp av text, färg och tidningsklipp presentera hur de tolkar begreppen. Ellinor Eriksson, ansvarig för sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse, tycker att det är dags att vänstern återtar ordet frihet.

– Det är lätt att prata om frihet från förtryck och otrygghet, men för oss handlar det också om att alla har frihet till jobb, bostad och ett schyst liv, säger hon.

– Det kräver självinsikt. Klassklyftorna ökade också under socialdemokratiska regeringar.

Robin Enander från Norrbotten är trött på en alltför stark fokusering på rättvisa och för lite debatt om jämlikhet.

– Rättvisa är viktigt men rättvisan i sig tar inte hänsyn till skillnader i förutsättningar.

Jämlikhet handlar om att jämna ut skillnader och ge alla likvärdiga möjligheter i livet.

FRIHET

46 1/2011

MARTIN JOHANSSON, SSU:ARE från Västmanland, tycker att skolan ofta misslyckas med att ge elever rätt verktyg för att lyckas i livet.

Det krävs en radikal förändring för att åstadkomma det, menar han.

– Alla har olika behov i olika skeden i livet och skolan är inget undantag. Där måste jämlikhetsmålet få en mer framträdande roll.

Armarna flyger i luften och diskussionen fortsätter. Tove Jansson från Kalmar nickar instämmande och fyller i: – Jämlikhet handlar om konkreta saker som segregation. Har du läst upp dina betyg på Komvux ger inte det lika hög status. Det är ojämlikt och sorterar människor.

Diskussionen glider över till att handla om att politik inte bara handlar om att nöja sig med formella rättigheter, utan om att även driva igenom reformer för att förlösa människans inneboende drivkraft. Oavsett bakgrund.

– Jag tjänar ju på att alla kan läsa. På samma sätt tjänar hela samhället på en hög grad av jämlikhet, där så många som möjligt har verktyg att lyckas, säger Helena Smith från SSU Skåne.

FARAJ ABUISEIFAN ÄR internationellt ansvarig i SSU:s förbundsstyrelse och ser solidaritet som ett sätt att inte bara konstruera system som vänder sig till fattiga och utsatta utan också bygger in solidaritet mellan olika samhällsklasser. Det är socialdemokratins främsta framgångsrecept, enligt honom.

– Alla tror inte på solidaritet. Därför har vi socialdemokrater en viktig uppgift i att hitta nya sätt och idéer för att alla ska känna frihet att utvecklas och ansvar gentemot andra.

Rahima Ortac från Uppsala ger ett personligt exempel.

– En kompis berättade att han tycker att det är orättvist att hans föräldrar, som pluggat för att bli läkare, betalar så hög skatt. Men snarare borde vi prata om vad välfärden egentligen kostar, konstaterar hon.

– Allt det man betalar i skatt gynnar både en själv och samhället, fyller Edvin Bahtanovic från Göteborg i. ÄMNENA UNDER PASSET väcker starkt engagemang och de livliga diskussionerna gör att tiden rinner iväg. Skramlet från stolar som dras över golvet fyller rummet när deltagarna går till sina respektive grupper för att färdigställa presentationerna. Ida Johansson, SSU:are från Bohuslän, är uppenbart taggad inför uppgiften.

– Det är ett väldigt kreativt sätt att närma sig politik och ideologi. Verkligen skitkul. 6

Frihet från förr. 1967 Världen står på tröskeln till revolutionsåret 1968, då radikala studenter ska komma att sätta åtskilliga städer i brand. Samtidigt värvar SSU som aldrig förr. Frihet nummer två 1967 rymmer ett stort reportage om den framgångsrika SSU-klubben i Bollnäs, som varje tisdag arrangerar öppna popkonserter för omkring 400 ungdomar varje gång. Resultatet är en massiv medlemstillströmning. Att social verksamhet skulle göra att de ideologiska samtalen hamnar i skymundan tror inte Göran Malm, en av initiativtagarna. ”SSU:s uppgift måste vara att erbjuda en så differentierad verksamhet som möjligt för att samla ungdom med olika intressen”, konstaterar han.

Beviljat 5 000 kronor till SSU Växjö Flera skolor i Växjö införde mössförbud i sina lokaler, något som fick de lokala SSU:arna att reagera. Genom kampanjen “Rör inte min mössa”, där klubben delade ut mössor till elever, bildade de opinion i frågan och skapade uppmärksamhet för SSU:s verksamhet.

5 000 kronor till SSU Frölunda I Frölunda ville SSU-klubben föra ett samtal med ungdomar i stadsdelen om Sverigedemokraternas framgångar och samtidigt ha trevligt tillsammans. Resultatet blev en diskussionskväll som inleddes med middag och avslutades med bowling i närheten av SSU-lokalen. Syftet var att peka på de strukturer som skapar grogrund för främlingsfientliga krafter.

4 518 kronor till SSU Oskarshamn Tillsammans med medlemmar och ungdomar i Oskarshamn genomförde den lokala SSUklubben ett fackeltåg mot rasism. Aktiviteten både planerades och genomfördes av nya medlemmar. För det får klubben 4 518 kronor.

5 000 till SSU Lidköping Genom att bjuda in till en konsert med band uppmärksammade SSU Lidköping klubbens verksamhet och värvade samtidigt nya medlemmar. Under kvällen hölls även tal av lokala SSU:are.

5 000 till SSU Hisingen Den relativt unga SSU-klubben i Hisingen ville genomföra en aktivitet för att lära känna varandra bättre och passa på att genomföra en social aktivitet för unga i stadsdelen.

Resultatet blev en kväll med Laserdome och middag, då frågor om klyftor och segregation diskuterades.

3 100 till SSU Västerås SSU Västerås bjöd på gratis bio med tilltugg och lockade därmed nya medlemmar till verksamheten. För det fick SSU-klubben en slant för att finansiera aktiviteten.

4 FRÅGOR

Jonatan Pandaciuc, 19 år, SSU Borås

Amie Foon, 17 år, SSU Karlstad

Josefine Pettersson, 21 år, SSU Uppsala

1. Vad har du gett för nyårslöfte?

– Bli mer påläst i olika frågor.

– Bilda en facklig-politisk klubb i Uppsala.

– Driva de politiska frågorna tydligare. Och sluta röka.

2. I mars har Socialdemokraterna partikongress i Stockholm. Vilken politisk fråga hoppas du får mest utrymme i samband med den?

– Miljöfrågan, utan tvekan. Där ingår till exempel utbyggnaden av nödvändig infrastruktur och avvecklingen av kärnkraft.

– Bostadspolitiken. Det är alltför svårt för unga att hitta lägenhet, även på mindre orter.

– Att Socialdemokraterna blir mer ideologiska och vågar göra politik av det.

3. Vid det här laget har Barack Obama avverkat halva sin mandatperiod som USA:s president. Hur tycker du att han har skött sig hittills?

– Jag önskar att han hade gjort mer. Samtidigt är det svårt att vända ett så pass blått land som USA över en natt.

– Otroligt bra. Obama är en förebild för hela världen. Tyvärr fokuserar medierna ofta bara på de negativa aspekterna, något som är synd.

– Det är väldigt bra att han har drivit en sjukvårdsreform.

4. Vad ser du mest fram emot 2011?

– Att få sätta igång med mitt projektarbete.

– Hårt arbete i SSU-klubben och att hitta nya former för samarbeten.

– Lära känna nya människor.

FRIHET

47 1/2011

Från bassängen mot riksdagen SSU:aren Henrietta Serrate tävlar i konstsim på elitnivå och är färsk ledamot av landstinget i Kronoberg. Om tio år hoppas hon sitta i riksdagen för att förbättra villkoren för Sveriges unga.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

S

YNKRONISERADE MÖNSTERFORMATIONER OCH en palissad av fotsulor som vibrerar strax ovanför vattenytan.

Henrietta Serrate är 18 år gammal och tävlar i konstsim på elitnivå i Växjö SS och har tävlat för landslaget sedan 13-årsåldern. Hon drar upp benen i fåtöljen och berättar om hur allt började.

– Jag var nio år och blev sugen på att prova på. Sedan var jag fast. För mig är det något speciellt med att skapa mönster och rytmer med vattnet som medium, säger Henrietta.

– Inget slår känslan när man precis avslutat en tävling, kommer upp ur bassängen och inväntar domarnas poängsättning. Då pumpar adrenalinet.

HON FORTSÄTTER BERÄTTA om hur mycket sammanhållningen i laget betytt för hennes personliga utveckling. Trots sin ringa ålder är Henrietta van vid att resa på egen hand och vara självständig. Under många år har hon tränat och levt med betydligt äldre konstsimmare.

Henriettas tidiga elitsatsning väckte uppmärksamhet i omgivningen och hon fick ofta försvara de många passen i bassängen.

– Att få ta så pass mycket ansvar i tidig ålder gjorde att jag tvingades mogna snabbt, säger Henrietta och fortsätter: – Mina lärare förstod inte varför jag satsade så mycket tid på konstsim och kompisar undrade varför jag aldrig ville ses.

Förra året tog Henrietta studenten och nyligen flyttade hon hemifrån till en lägenhet i Växjö, som delas med hennes syster. Att få tag i en lägenhet visade sig knepigare än vad Henrietta hade föreställt sig och i slutändan blev det ett andrahandskontrakt.

FRIHET

– Bostadsbristen märks tydligt även i en mindre stad som Växjö.

Att få ett förstahandskontrakt är närapå otänkbart som 18-åring. Både långa kötider och orealistiska inkomstkrav gör att ingen jag känner har en chans, säger hon uppgivet.

DET BLIR SNABBT uppenbart att Henriettas liv ofta är hetsigt och att dygnets alla timmar inte alltid räcker till. Tidigare tränade hon nio gånger i veckan, men numera nöjer hon sig med tre pass. Annars hinner hon inte med halvtidsjobben på Emmaus second hand-butik respektive en restaurang i Växjö, förklarar hon. För att inte tala om alla politiska aktiviteter. Förutom att hon är aktiv i SSU-klubben i staden blev Henrietta invald i regionens landstingsfullmäktige i samband med valet i höstas, ett uppdrag hon är märkbart engagerad i.

– Det är väldigt spännande och jag har fått ett bra bemötande från de andra. Och en sak är säker: jag sänker genomsnittsåldern rejält, säger hon och skrattar.

– Jag hoppas få chansen att utveckla länets ungdomsmottagningar så att unga får hjälp mot psykisk ohälsa. En konkret sak jag vill ändra på är att killar får gå till ungdomsmottagningen tills de är 25 år, medan gränsen för tjejer går vid 20 år. Det är orättvist.

HENRIETTA BERÄTTAR ATT det inte alltid varit lätt att prioritera mellan de olika delarna av livet. Ibland har hon känt dåligt samvete för att träningen eller det politiska engagemanget fått lida när tiden inte räckt till. Men nu upplever hon själv att hon funnit en bra balans i livet, med förhoppningen att politiken ska ta större plats framöver.

48 1/2011

HENRIETTA SERRATE Ålder: 18 år.

Bor: Växjö.

Gör: Jobbar, tränar konstsim och är aktiv i SSU i Växjö.

Politisk hjärtefråga: Barn- och ungdomsfrågor.

Okänd talang: Harry Potter-nörd.

Favoritmusik: “Blandband från min syster. Hennes musiksmak är överlägsen!.

– Konstsim är väldigt roligt men också något som jag sysslat med under många år.

– Just nu tycker jag att politiken är mest givande. Att få vara med och fatta beslut och påverka människor är helt fantastiskt, tillägger Henrietta.

VÄNSTERSYMPATIERNA FANNS REDAN i väggarna i föräldrahemmet och var aldrig något hon egentligen reflekterade över. Men vägen in i SSU beskriver hon leende som något av en ”liten revolt” mot föräldrarnas politiska sympatier.

– I samband med valet 2006 studerade jag de olika partiprogrammen och kom fram till att socialdemokratin passade bäst. Min mamma, som är vänsterpartist av den gamla skolan, såg det nog som lite av ett uppror, säger Henrietta.

Men det var först i samband med valet till Europaparlamentet 2009 som hon fick upp ögonen för politik på allvar. Sedan har det rullat på.

Skiftet i fokus har gjort att Henrietta tagit tävlingsuppehåll under ett halvår och numera är inriktad på att aktivera sig mer politiskt. Och om tio år hoppas hon kunna jobba med politik på heltid, avslöjar hon.

– Det är lite tabubelagt att säga, men jag vill verkligen sitta i riksdagen och vara med att utforma framtidens politik. Både för att det är kul och för att jag känner att det finns så mycket mer man borde göra i samhället.

– Ingen väljer sin familj och livet är egentligen bara ett enda stort lotteri. Vår uppgift måste vara att se till att ingen straffas för att man har en viss bakgrund, avslutar hon. 6

FRIHET

49 1/2011

1

Bildbevis 1. Pizzakväll för nya medlemmar i SSU Västerås.

2. Socialdemokraterna, LO och SSU i Södertälje manifesterar mot rasism och främlingsfientlighet.

3. SSU Helsingborg gör sitt för att bryta oljeberoendet med hjälp av en nyinköpt elbil.

4. SSU Västernorrland firar gemensam jul på Hola folkhögskola med pepparkaksbak.

5. SSU Kristianstad demonstrerar mot rasism och främlingsfientlighet.

6. SSU Linköping kampanjar för mångfald utanför ett fullmäktigesammanträde, med budskapet “Olika men jämlika”.

7. SSU Östergötland har sina januarikurser, i år med temat feminism och jämställdhet.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

2

3

4

7 5

FRIHET

6

50 1/2011

6

Å andra sidan

Sänkt rösträttsålder Oscar Pettersson, SSU Piteå

Sabina Custovic, SSU Kungsör

Hur kommer det sig att du vill behålla den nuvarande rösträttsåldern på 18 år?

– För mig är det en fråga om myndighetsålder. När man är 18 år så har man genomgått en stor del av sin utbildning, fått erfarenhet och kanske till och med bildat sig en politisk uppfattning. Samtidigt finns det många som inte gjort det när de väl når sin myndighetsålder.

– Metaforiskt så bör människor ha lite saker i bagaget innan de tillåts att resa längre sträckor, helt enkelt. Speciellt när det påverkar alla människor runt omkring dem.

Den brittiske statsvetaren Mark Franklin menar att vanan att rösta grundläggs i unga år och att en sänkt rösträttsålder skulle ha positiva effekter på demokratin. Hur ser du på det?

– Absolut, men det är något som redan appliceras inom det viktigaste område där unga vistas, nämligen skolan. Att utveckla det demokratiska tillvägagångssättet i skolan är en mycket viktigare fråga än att utvidga

Varför tycker du att det är en bra idé att sänka rösträttsåldern till 16 år?

– Det är långt mellan valåren och även om man är under 18 år ska man kunna påverka hur samhället ska se ut om fyra år. Fyller man 17 år under valåret kommer man att vara 21 år första gången man får rösta. Under dessa år blir man påverkad av exempelvis vidareutbildningar, jobb, arbetslöshet och eftersom det är väldigt mycket som händer under denna tid tycker jag att man ska kunna vara med och bestämma.

– Om yngre får rösträtt kommer politiker ta mer hänsyn till dem och då kommer det märkas att politiker tar alla på allvar och inte bara vissa åldersgrupper. Unga kommer bli mer intresserade av politik och fler kommer då bli unga politiker.

Rätten att rösta sammanfaller med myndighets- och körkortsåldern, något som en sänkning av rösträttsåldern skulle bryta.

Hur ser du på det?

I dag får svenska medborgare som fyllt 18 år rösta i allmänna val. Sabina tycker att också 16-åringar förtjänar inflytande över vilka som styr i Sverige, men Oscar vill se andra metoder för att vitalisera demokratin. rösträtten. Jag tycker inte att man ska försöka framställa sänkt rösträttsålder som någon dunderkur för de demokratiproblem vi har i landet.

Flera länder i Europa, däribland Tyskland och Österrike, låter 16-åringar rösta. Varför skulle det inte fungera i Sverige?

– I vissa delar av världen tillåter man 16-åringar att köra bil och dricka alkohol, men få argumenterar för samma sak i Sverige. Bör människor som inte anses vara kapabla att hantera bil och alkohol bestämma vilka som styr landet? Det tycker inte jag.

Gymnasieskolan ägnar en stor del av undervisningen åt frågor om politik och demokrati, men eleverna själva saknar inflytande över vilka som ska styra landet. Hur är det rimligt?

– Gymnasieskolan har alldeles för lite undervisning i demokrati.

Många gymnasieelever vet inte vad partierna står för. Jag tycker att det låter lika rimligt att inte tillåta 16-åringar att köra bil trots att deras liv påverkas av biltrafiken.

– Att utöka elevers inflytande över skolan är desto viktigare men bör ske på annat sätt än genom sänkt rösträttsålder.

FRIHET

– Vid 16 får man starta ett eget företag med målsmans tillåtelse, man får också övningsköra, rösta i kyrkoval och vid 15 blir man sexuellt myndig. Jag anser att det skulle fungera bra att ha rösträttåldern vid 16 år.

Bland 16–17-åringar är det bara en fjärdedel som tycker att det är ett bra förslag att sänka rösträttsåldern. De gör själva bedömningen att många inte är tillräckligt mogna att fatta ett sådant beslut. Hur ser du på det?

– Det är inte åldern som bestämmer mognad. Vissa mognar sent, eller kanske aldrig, medan det finns andra som mognar väldigt tidigt.

Unga har ofta inte utvecklat sin identitet i 16-årsåldern, något som skulle kunna gynna extremistpartier. Riskerar inte det att skada demokratin och försvåra regeringsbildningar?

– Även om många unga inte har utvecklat sin identitet i 16-årsåldern har de självklart utvecklat åsikter om hur de anser att samhället ser ut och någon uppfattning om hur saker och ting ska förbättras. Dessa åsikter om vad som är rätt och fel har oftast sin grund i barndomen och de ändras sällan, så jag tror inte att det är någon större risk att demokratin skadas.

51 1/2011

Internationella vänner

Politik på världens tak Nepal Student’s Union, socialdemokratiska studenter i Nepal, verkar i ett land som sväljer världens högsta bergsmassiv och har tillbringat de senaste decennierna i inbördeskrig mellan maoistgerillor och militär. Nu vill förbundet sprida röda idéer långt upp i bergsbyarna.

Nepal Student’s Union, NSU, bildades 1970 och är ett socialdemokratiskt studentförbund som verkar i Nepal.

Moderpartiet är Nepali Congress, som har ett par röster i landets parlament och därmed mycket marginellt inflytande.

NSU fokuserar huvudsakligen på studenters rättigheter och verkar för ett universellt utbildningsväsende av internationell standard.

TEXT: DANIEL MATHISEN

F

ÖR TIO ÅR sedan genomförde Nepals maoistgerilla sprängdåd för att sätta regeringen i skräck. Maoistpartiet blev största parti i valet 2008 men tvingades ur regeringen bara ett år senare på grund av inre konflikter. Nepal Student’s Union är uttalat antikommunistiskt men positivt till att maoisterna deltar i den parlamentariska processen.

– Genom att bli en del av det politiska etablissemanget har de tvingats ta ansvar, menar Pradip Poudel, ordförande för NSU, Nepal Student’s Union.

MEDLEMMAR I BÅDE NSU och moderpartiet attackeras återkommande av maoistsympatisörer och många lever i ständig rädsla, säger Pradip.

Trots det tror han på fred.

– DET ÄR det enda sättet att bryta våldets spiral.

förbundet sprida de progressiva idéerna. Förhoppningen är att socialdemokratin ska bli landets starkaste politiska röst, och högst upp på agendan står en rättvis utbildningspolitik.

– Eftersom vi är en studentorganisation är det utbildningsfrågor som ligger oss närmast. Men det angår hela samhället eftersom det avgör människors chanser senare i livet, säger Pradip Poudel.

Förbundet vill koppla frågan om generell utbildning till tillväxt och nya jobb i fler sektorer av ekonomin. Enligt NSU är det framför allt inom turism och vattenkraft som Nepals största potential finns.

– Självklart ska vi utnyttja de speciella naturresurser vi har och marknadsföra Nepal som ett grönt framtidsland. Där finns jobben, säger Pradip.

NEPALS STUDENTRÖRELSE HAR historiskt varit pådrivande för att etablera demokrati i landet. Redan på 1960-talet organiserade sig stu-

– Partierna som för närvarande skriver konstitutionen verkar mer intresserade av makt än av ett kvalificerat demokratiskt ramverk.

NSU är knuten till Nepali Congress, ett socialdemokratiskt parti med en handfull mandat i parlamentet. Pradip beskriver Nepal som ett land ”i en övergångsfas” där den överskuggande frågan är fred och säkerhet.

Sedan maoisterna lämnade regeringen har de tre återstående partierna börjat fila på en konstitution, men många utmaningar består. Landet saknar regering sedan åtta månader tillbaka. Våldet finns överallt.

– Ännu verkar maoistgerillor, vilket hindrar Nepal från att få legitimitet i omvärlden. Det bromsar viktiga investeringar, förklarar han.

– Partierna som för närvarande skriver konstitutionen verkar mer intresserade av makt än ett kvalificerat demokratiskt ramverk. ÄNNU ÄR NSU en marginell politisk kraft, liksom socialdemokratin i stort. Genom interna utbildningar och kampanjer runt om i Nepal vill

FRIHET

denter och radikala för att omkullkasta den dåvarande regimen. Men socialdemokratin har aldrig fått fotfäste, varken i Nepal eller i andra delar av Asien. Pradip har en förklaring.

– De asiatiska demokratierna har uppstått ur koloniala styren eller auktoritära regimer. Därför saknas det demokratiska normer och det politiska landskapet har blivit polariserat. Då är det svårt för en mer nyanserad socialdemokrati att rymmas.

Att socialdemokratin har en viktig roll att fylla är enligt Pradip bortom alla tvivel.

– Det är direkt avgörande för om miljontals människor ska få demokratiskt inflytande och sociala och ekonomiska rättigheter. Bara genom att etablera en välfärdsstat kan vi säkra arbetarklassens rättigheter, avslutar han. 6

52 1/2011

BILD: NSU

NEPAL STUDENT´S UNION

Förbundssekreterare SSU

Tidigare i år tvingade Tunisiens demokratirörelse bort president Zine al-Abidine Ben Ali från makten, något som väckt nytt hopp i flera av regionens diktaturer.

Hur ser SSU på protesterna?

– Det är oväntat men försiktigt hoppfullt att se ett folk som har fått nog och säger ifrån. Förhoppningsvis skapar det en inbrytning i Nordafrika och Mellanöstern och får folkstyrets principer att spilla över även på andra länder.

– Det är en enorm kraft när människor som lider av arbetslöshet och höga matpriser inte går med på att bli nedtryckta. När människor inte accepterar att friheten begränsas skapas ett politiskt tryck.

– Nu hoppas jag att Tunisien väljer rätt väg och låter demokratin, inte fundamentalistiska grupper, vara vägledande i framtiden.

Efter valet i höstas löstes det rödgröna samarbetet upp för överskådlig framtid. Samtidigt meddelar ordförandena för Centerpartiets och Folkpartiets ungdomsförbund att de vill att

Strax innan årsskiftet kom nyheten att socialdemokrater med kopplingar till en pr-byrå fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv att förskjuta partiets politik högerut.

Vad kan Socialdemokraterna och SSU göra för att förhålla sig till det?

– Det måste skapas en tydlighet för dem som jobbar med pr och påverkansarbete och samtidigt är medlemmar i partiet. I grunden handlar det om personlig moral och om att dra gränser för om ens jobb begränsar möjligheten till politiskt engagemang. Det borde vara självklart att skylta med vilka uppdrag man har och om ersättning utgår. Flyter rollen som politiskt aktiv ihop med rollen som pr-konsult gäller det att välja väg.

– Samtidigt är det viktigt att vi bildar opinion för tydligare lagar och regler för pr-branschen och dess konsulter. Det ska krävas att personer som verkar inom påverkanssektorn redovisar uppdrag och avsikter. Annars urholkas den politiska demokratin.

– Socialdemokraterna måste dessutom tillåta ett samtalsklimat som främjar en öppen diskussion om opinionsbildningens roll i samhället. Det handlar om att förhålla sig till en ny verklighet och driva på för en öppenhet för de aktörer som finns i påverkanssfären.

Planeringen inför SSU:s förbundskongress som går av stapeln i Stockholm i sommar har inletts. Vilka blir de stora nyheterna?

– Tidigare har det ibland blivit en överdriven fokusering på själva lokalen och kringarrangemang. I år vill vi i stället låta politikens innehåll och ombuden stå i centrum. En SSU-kongress ska vara en arena för medlemmar att göra sina röster hörda och vidga det idépolitiska samtalet.

– En stor skillnad mot tidigare blir att vi söker oss bort från dyra konferensanläggningar till mer klassiska arbetarrörelsearenor. Just nu kikar vi på tre olika alternativ som vi hoppas ska passa.

– Nu får vi bara hoppas att Tunisien väljer rätt väg och låter demokratin, inte fundamentalistiska grupper, vara vägledande i framtiden. moderpartierna slås samman. Vad innebär det här för svensk politik och hur ska Socialdemokraterna förhålla sig till det?

– Det är en svaghet för LUF och CUF som organisationer att så lättvindigt föreslå en så stor förändring.

– I sakfrågan riskerar det politiska landskapet i Sverige att bli fattigare om partierna slås samman.

Det är viktigt att medborgare kan välja mellan en mångfald av politiska alternativ. Det skulle vara synd om ett anrikt folkrörelseparti gick i graven.

– En positiv effekt skulle kunna bli att det bryter upp blockpolitiken, som ofta gör det svårt att genomföra breda överenskommelser.

FRIHET

53 1/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Förbundsordförande SSU

AN st i n på på ar sm ex til de – Or äl df ln ulä su om bet – S itts em – P lsko t åt Vi jo DE ör pe o tt ta b in ge rro rå ar k i a t y e l g b nd RS de t. M gat det vi m uati dd l m itis t. före ar e e k s m f o . e fin n ni or fö t SE Y e n la r ng tfa rH iti vi ödr tte d a en ge res har LI t n vt a r u ar ra BT . beh sk liga t få för fö rse vi n , v nd N a r t t So ar e öv p, re ill ra at r t åg i a ci er en en stå ns t a ll ra v me al HB d di nd sex vs hiv pr p f d r sk åg rio k em i T- att ut a ri till uell affa pre orit S ok er dä te ny a e Sö väx r ra m in ve ra a rm a o m r vi ad oc ås for nti de te c o er ä frå h l r: m t f a nd h b fö r fö ga mo e fö ati n o råg li r a rs ä d rb on ch or ä r d fle tt ik r h ern ät sp en vi tr ku tig u et r. I a l se da nn t p r v lag as o ikte förä rbe na g a os i sk stif ch n. nd ta ta iti a tn r st fin rin m e ns va se in där g ed g fö av , t r ill

Mattias Vepsä

fa el ny fö bo so Ju – An EL st a re s m st Bo sv – le LE ar Ro igh En r in läg nkl tad vil nu sta s e N a i l a d e se ts a g s a br fly sa n ck n fö AG är ngå äga na ord het ndr ist. tta kna bris rb UI in rd re n v er er. ah Ty he s d te os n . t i v a ta RR an e b för Ty ikti ng För nd är mif et 1 är ds sv ara fall vär g f sru de su r k rå 20 de po E rå m ar a r n a th on n lit fö en int är f ga en llra yr ce . I 1 000 stä ik n r h af e n 4 ö ä n iS yr fär en reta r p nöd fles ing trer 7 av bos dig SU ro l es , d sa t a t , t :s gä et mm get ble ösn a ä när r si 29 äde ak fö r i s r t st m d g 0 rb er ed a. A om met ng. en et hö ko för uell un m a na fö t e a g l m nd ge er m de fr ds s b lje t in ät f ed å u n n r 2 st a g a n r tli m 00 a oe e ve st os h yr e g n an e es r r el nd tt e ste igh er 0 f t p åd 00 ör se ds n es no ra et iös b : lä å er m e itu rm i b er a u ge hö at ig n d at t os i g et . nh v s t a io t äd et n. er

Jytte Guteland

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

m ol kh ka c is to or i S st t hi use ns h el ar ad dd a Ri sk – en rg sv o n gb De hö

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 23 februari.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

BILD: FLICKR

.

7 FRÅGOR

1

Aftonbladet är Sveriges största kvällstidning. Vilket år fick tidningen en socialdemokratisk ledarsida?

1 1956 X 1972 2 1909

Soulmusik föddes och vann snabbt popularitet under 50- och 60-talen. I vilken stad grundades skivetiketten Motown?

1 Memphis X Chicago 2 Detroit

2

Från vilken ålder får medborgare rösta i allmänna val i Japan?

1 18 år X 20 år 2 21 år

6

Vem var egentligen Socialdemokraternas första partiledare?

1 Hjalmar Branting X Claes Tholin 2 Per Albin Hansson

3

7

Hur stor andel av Nepals befolkning lever under FN:s fattigdomsgräns?

1 Hälften X En fjärdedel 2 En tredjedel

4

Den svenska adeln har historiskt haft stort inflytande över landets utveckling och har än i dag omfattande ekonomisk makt.

Vilket år upphörde adeln att vara ett eget stånd i riksdagen?

1 1855 X 1922 2 1866

FRIHET

54 1/2011

5

Grästorp har uppmärksammats för att vara den första kommun i Sverige sedan 1940-talet där en nazist valts in i kommunfullmäktige. Hur många röstade på Svenskarnas parti i Grästorp i höstas?

1 102 personer X 142 personer 2 122 personer GRATTIS! Linus Forsberg, Vällingby, Kristoffer Karlsson, Göteborg, och Johan Noresund, Ludvika. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Kommer på posten!

.|S SUH VH QW H U VRP VSULGH U JOlGMH I Glädjeshoppen hittar du symboliska gåvor från världens alla hörn. Här finns presenterna som gör någon glad samtidigt som de tar människor ur den akuta fattigdomen. Köp dem på www.manniskohjalp.se/gladjeshoppen, där hittar du mer att välja på. Välkommen in!

*H W NU En get kan förändra livet för en familj i Zimbabwe.

/H NWLRQ NU En lektion får fler barn i Guatemala att gå i skolan.

.DI I H EXVNH NU

En kaffebuske stödjer en ekologisk plantage i El Salvador.

ZZZ PDQQLVNRKMDOS VH JODGMH VKRSSH Q

ÄR DIN KOMPIS MEDLEM I SSU? VÄRVA HONOM ELLER HENNE NU! SMS:a “SSUmedlem” [mellanslag] ditt personnummer till 72 456 för att bli medlem. Kostar 20 spänn!

Piece of Cake!

Att vara många ger styrka. Styrka som vi behöver för att påverka samhället.

SSU är på väg att bli Sveriges största politiska ungdomsförbund, men vi behöver bli fler. Fler för att många är starkare än en. Värva din kompis till SSU nu!

SMS:a “SSUmedlem” [mellanslag] ditt personnummer till 72 456 för att bli medlem. Kostar 20 spänn!

www.SSU.se