Frihet 01 / 2010 by Frihet Media

Z N A IN N A J A N

M EU SÅ DÖ TJ SV OS R B D EJ Ä AD OP LI SP ER R, IN AS R D ATR NA RÖK S E FR I N U SO E KT ÄM VA LL M R O S H LI LR E R S L C H JÄ NG ÖR HÄ IPP D RN S F E L RJ E OM A I E S E AR R K I N ÄR N T I F I LL E R I L A AR PO LIG I P RN F LI H E PI A I L TI T NE M K V DU RN S US KE A A: N S RA SI SM

NY FORM! T SO I D N #1 U N C I A I N G 20 G D L D F 10 OM E M RÅ PR S OK N S I S FÖR RA VE 20 B T I R I KR U N S KA G E D S

LÅGAVLÖNAD, HÖGAVLÖNAD ELLER KÖNSAVLÖNAD?* * Lön efter kön är en orättvisa som Kommunal kämpar för att få bort. Vi är många i Kommunal, därför måste arbetsgivarna lyssna på oss. Nu är det viktigt att vi blir ännu ﬂer som kämpar tillsammans för att få igenom våra krav. Kommunal kräver högre, mer jämställda löner och tryggare anställningar. Bli medlem du också! SMS:a ”Kommunal” till 72456, det kostar som ett vanligt SMS, eller gå in på: www.kommunal.se/blimedlem

www.kommunal.se

VÄLKOMMEN

Vem styr, egentligen? ET FINNS EN scen i Michael Moores film ”Sicko”, som handlar om den amerikanska vården, där kongressens ledamöter traskar in på ett podium en efter en. Ovanför deras huvuden dinglar inklippta prislappar som berättar hur mycket bidrag varje ledamot fått från läkemedelsbranschen för att godkänna ett lagförslag om fri prissättning på läkemedel. Ju större inflytande ledamoten har, desto större summa. När lagen väl är antagen går 14 ledamöter direkt över till välbetalda jobb inom läkemedelsbranschen.

MEN SÅ GÅR det förstås inte till i Sverige. Eller… nja, ingen svensk dokumentärfilmare skulle i alla fall kunna sätta prislappar på våra riksdagsledamöter. Priset på svenska politiker går nämligen inte att få reda på. I Sverige är det, som nästan enda EU-land, i praktiken hemligt vilka som skänker pengar till partierna. Men skänks pengar till partierna, det görs det, särskilt i valrörelsetider. Mest känt är att Socialdemokraterna får ungefär 5 procent av sina intäkter, cirka 19 miljoner kronor valåret 2006, från fackföreningen LO. Mindre känt är att Moderaterna det senaste valåret 2006 fick in 30 miljoner kronor bara från okända privatpersoner. Och att partiet under 1990-talet drog in bidrag maskerade som annonsintäkter från till exempel Svenskt Näringsliv och närmare 400 000 kronor från Svensk kärnbränslehantering, som ägs av de svenska kärnkraftsbolagen. UPPGIFTERNA KOMMER FRÅN Arbetarrörelsens Tankesmedja som förra året försökte kartlägga bidragen till partierna (Sandro Wennberg, 2009, ”Makten över debatten”). Men trots att partierna sedan år 2000 kommit överens om att namnge alla företag och organisationer, dock inte privatpersoner, som skänker pengar i sina årsredovisningar finns det inget parti utom Socialdemokraterna som uppger några intäkter alls. Socialdemokraterna redovisar även som enda parti öppet vilka privatpersoner som ger bidrag över 20 000 kronor. MEN PARTIERNAS ANNONSUTGIFTER i valrörelsen 2006 skvallrar om att de har stora pengar att bränna. Trots att de borgerliga partierna enligt årsredovisningen hade något mindre resurser än de rödgröna så annonserade de till ett värde av 122 miljoner kronor bara under tredje kvartalet 2006. Det motsvarar en tredjedel av deras redovisade resurser för året. De rödgröna annonserade under samma tid till

FRIHET

ett värde av 77 miljoner. Såvida man inte fick kraftigt rabatterade annonspriser, så bedömer Arbetarrrörelsens Tankesmedja som granskat årsredovisningarna, att det är troligt att åtminstone de borgerligas resurser kom från företag och organisationer. Pengar som alltså inte redovisades. För att undgå att redovisa namnen på givarna kan man i dag till exempel ta ut överpriser på annonser i partitidningar eller på montrar på kongresser. SPELAR NU DETTA någon roll? Svenska politiker är ju inte korrupta. Ingen tror väl på allvar att lagbeslut ändras efter pengautbetalningar eller förslag om anställningar? Skolföretagen kan väl inte ha betalat för att säkra sina vinster? Anläggningsföretagen styr väl inte infrastruktursatsningar, energisektorn inte energipolitiken och försvarsindustrin inte försvarspolitiken med hjälp av pengar eller anställningar? Finanssektorn pröjsar väl inte för släpphänt reglering? De som köper apoteken betalade väl inget för privatiseringen? Så länge vi inte kan ta reda på fakta så tillåts misstanken finnas där. NU HAGLAR DE politiska förslagen i valrörelsen. För att kunna veta vem som egentligen står bakom, måste vi få veta var Moderaternas miljoner kommer ifrån. Fler än Socialdemokraterna måste börja redovisa bidrag öppet. Då krävs att lagstiftningen ändras och börjar likna andra länders. Kanske får vi till och med roligare politiska dokumentärer på köpet. 

Mikael Feldbaum är tf. chefredaktör för Frihet. mikael.feldbaum@frihet.se PS. Frihet har fått ny kostym. Vi vill lyfta fram att Frihet rör viktiga ämnen och samtidigt göra tidningen modernare och kaxigare inför valrörelsen och framtiden. Tyck till om Frihets nya form på Frihet.se!

3 1/2010

INNEHÅLL

12 24

7 ARBETSLINJEN PÅ RIM Varför slappa när man kan sanera bajs i trappa, undrar Frihets läsare.

12 HUR TOLERANT ÄR SVERIGE? Sarah Clyne Sundberg jämför svensk debatt med inställningen i hennes hemstad New York.

13 VARA SIG SJÄLV UTAN KILLAR Succé för gården bara för tjejer. Men behövs en könsuppdelad fritid?

20 SVERIGES NYA FILMSTJÄRNA Nina Zanjani om inspelningen av ”Farsan” och om hur hennes egen pappa brände bilar i Iran.

24 DET VAR MJÖLKENS FEL! Frihet guidar till politiska kultfilmer.

27 KVINNORNAS OLYCKA Katrine Kielos tycker att feminismen bör fundera över varför kvinnor anser sig vara olyckligare i dag än förr.

28 MORD I ASIENS COLOMBIA Inför valet i maj är politiken i Filippinerna ett kaos där aktivister mördas öppet.

36 LADDA FÖR VALRÖRELSEN Läs Frihetskolan innan du ger dig ut i valrörelsen.

43 FOKUS SSU SSU minns Fadime, ”Sverige behöver en tillgänglighetsminister” och Porrförbud – moralism eller feminism?

13 FRIHET

4 1/2010

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mail — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

FRIHET

Frihet Nummer 1/2010 Årgång 92 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Gustav Karlsson-Frost Ansvarig utgivare — Mikael Feldbaum Tf. chefredaktör — Mikael Feldbaum , 076 199 40 02 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Becky Bergdahl, 076 199 40 03, becky.bergdahl@frihet.se Layout — Erik Danielsson, 08 714 48 32

5 1/2010

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 1/2010 — Gustav Karlsson-Frost, Johanna Svensson, Jonas Gratzer, Björn Renner, Nils-Petter Ekwall, Annelie Carlström, Anne-Li Karlsson, Magdalena Helander, Martin Schibbye, Anne Jalakas, Jenny Rönngren, Ellinor Eriksson, Katrine Kielos, Sarah Clyne Sundberg, Linus Fremin, Sara Hansson, Anna Simonsson.

Brev! Ghana behöver din hjälp!

I höstas var jag i Ghana med min flickvän Tea för att volontärarbeta på ett barnhem. Efter hemkomsten har jag och Tea jobbat hårt för att få till ett utbyte mellan Umeå och byn Kpando i Ghana, där barnhemmet ligger. Det görs redan utbyten mellan två gymnasieskolor i Umeå och skolor i Kpando, men jag och Tea hoppas på ännu mer. Nu ska det hållas en välgörenhetskonsert i Umeå till förmån för vårt älskade barnhem. Förhoppningen är att denna konsert som går av stapeln i maj kommer att generera över 100 000 kronor till barnhemmet. Vi hoppas att många nyfikna SSU:are tar chansen att stödja projektet. Jag vill också tipsa alla om att uppleva den afrikanska kulturen genom att volontärarbeta. För dem som är intresserade av att veta mer så hjälper vi gärna till med all information och vägledning som behövs. Jag kan intyga att en tid på barnhemmet i Kpando kommer att förändra ditt liv, men även bidra till förändring i Ghana. /Fredrik Gustafsson, SSU Västerbotten

Urholka inte LAS Den stigande arbetslösheten i Sverige slår hårdast mot ungdomar, med en sysselsättningsgrad som är rekordlåg. Från vänsteroch högerhåll hörs krav på reformer för att få bukt med detta. Från vänsterhåll säger man att arbetstiden borde förkortas så att fler kan dela på jobben. Folk på högerkanten vill

i stället försämra arbetsrätten genom att urholka LAS, lagen om anställningsskydd. Alternativ ett menar vi är dåligt, för att det grundar sig på det felaktiga antagandet att det skulle finnas ett givet antal arbetstimmar att fördela. Högerns förslag, å andra sidan, har visat sig sakna substans, och även om det nu var så att ungdomsarbetslösheten kunde skyllas på turordningsreglerna i LAS, skulle försämringar där i bästa fall bara leda till att de äldre får sparken i stället för ungdomarna. Den socialdemokratiska strategin bör vara en aktiv arbetsmarknadspolitik, där målet är full sysselsättning. Vi tror inte att det finns någon enskild, heltäckande patentlösning på ett så komplext problem. Men vi tror till exempel att utbildningssystemet måste utformas på ett sätt som inte låser fast ungdomar vid en viss yrkesbana redan från det år de väljer sitt gymnasieprogram. I stället bör samhället lägga stora resurser på att göra det möjligt att vidareutbilda sig, omskola sig till nya yrkesinriktningar, läsa upp betyg och så vidare. Genom samarbeten mellan exempelvis kommun, fack och näringsliv kan man föra diskussioner kring vilka yrkeskunskaper som kommer behövas lokalt eller regionalt i framtiden. Genom lärlingsplatser och KYutbildningar kan man på så sätt skapa arbetstillfällen för ungdomar. Ständiga möjligheter till vidareutbildning på en föränderlig arbetsmarknad är inte bara nödvändigt för Sveriges ekonomiska konkurrenskraft, det är också en viktig jämlikhetsstrategi från socialdemokratin i en tid av ökade klyftor världen över. /Martin Rynoson och Jakob Molinder, SSU Östergötland

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Vår formgivare Namn: Björn Atldax och Karl Grandin. Ålder: 36 respektive 33 år. Bor: Vasastan i Stockholm. Gillar: Bröderna Bruegel, Hieronymus Bosch och Jim Woodring. Står inte ut med: Björn: Antroposoferna. Karl: 7-eleven på Norrtullsgatan.

FRIHET

Dela med dig av åsikter, tankar och kritik. Skriv till oss! Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Varför unga inte är intresserade av politik Politik, det är ett ord som inte nämns så ofta i ungdomars vardagliga samtal. Varför? Jo, min uppfattning är att ungdomar inte tänker på politik som ett sätt att förändra det de inte tycker om i samhället. De flesta ungdomar ser nog politik som en tråkig sak som bara vuxna håller på med. Och jag finner det otroligt sorgligt! För hur ofta hör man inte om ungdomar som är trötta

— Jag tror att ungdomar i dag är ovetande om att det faktiskt är ganska lätt att gå med i en ungdomsorganisation. på skolmaten, som inte riktigt gillar de höga priserna i kollektivtrafiken, som blir arga när nya regler sätts för till exempel arbetssökande? Jag tror inte att de inser att allt detta är politik. Det är saker som går att påverka och förbättra. Jag tror att ungdomar i dag är ovetande om att det faktiskt är ganska lätt att gå med i en ungdomsorganisation, framföra sina åsikter och bli hörd. Men man kan heller inte skylla allt detta oengagemang på ungdomarna, utan ansvaret måste också ligga på politikerna själva. Att kämpa för att få ungdomar att bli politiskt aktiva är samma sak som att kämpa för framtiden. /Yasmine Lundin, vice ordförande SSU Helsingborg

Ville bli som liten: Björn: Jägmästare. Karl: Skurk. Varför ville ni göra om formen på Frihet? – Vi kunde inte säga nej när redaktionen tittade på oss med sina rådjursögon. Det var omöjligt även för oss som tycker att Socialdemokraterna är lika mycket ett högerspöke som Folkpartiet. Ju fler bra och intressanta saker det finns i opposition till nuvarande regering ju bättre. Om vi kan hjälpa till med att få fler att läsa och ta till sig innehållet i tidningen kan det kanske vara ett litet steg på vägen till något bättre än det vi har idag.

6 2/2010

Vad vill ni säga med formen? – Att Frihet tar sig själv på allvar utan att vara tråkig. Och att det ska finnas utrymme för att ställa sig på tvären. Vi hoppas också att Frihet ska uppfattas som lite mer modern, intressant och viktig. Vad är speciellt med en politisk tidning? – Att tidningen verkligen har en agenda och ett mål med sitt innehåll utöver att bara underhålla sina läsare. Vad ska ni göra nu? – Ett Bestiarium Vocabularum. Björn och Karl har gjort Frihets nya form.

al av “Va r l at t vå op je g io ld po å ne s si ng a t n i F mm ione Filip ili ar ll p pp e” a o in in , sk ch ern er na rive de a nä på r E mil rm si lin itä ar do N ra sig rn oré gr e a u t 28 n. L pp t va -3 äs eri l ö 5. m ng ka er ar r f om na ört bl ryc ir ke t

BILD: JONAS GRATZER

SSU behövs på Filippinerna SSU Uppland och SSU Norrbotten hade precis startat sitt projekt på Filippinerna. Tillsammans med vår samarbetsorganisation där fick jag och en SSU:are till möjlighet att resa runt i landet. Vi träffade aktivister, engagerade människor som ägnade all sin tid åt att göra ett fattigt, korrupt land något mindre fattigt och korrupt. Men framförallt fick vi se en värld som öppnade våra ögon. Så här i efterhand minns jag tydligast Smoky Mountains, det bostadsområde i Manila som tidigare var en soptipp, samt mötet med en mamma som ville att jag skulle adoptera hennes nyfödda barn. Resan till Filippinerna ändrade mig som person och den ändrade mitt politiska engagemang. Det senaste året har jag kunnat se en markant upptrappning av våldet. Detta är inget förvånande – varje gång Filippinerna närmar sig ett val ökar

förtrycket av oppositionella och de militära grupperingarna blir allt våldsammare. För vårt systerparti Akbayan innebär det ökad osäkerhet i en redan osäker situation. Vår blotta närvaro kan faktiskt fungera som skydd, eftersom vi västerlänningar garanterar stor uppmärksamhet om något

— Vår blotta närvaro kan faktiskt fungera som skydd, eftersom vi västerlänningar garanterar stor uppmärksamhet om något skulle hända. skulle hända. Dessutom kan vi såklart bidra med resurser till projekt för att få fler att rösta, studiecirklar och valinformation. Ett sådant arbete är inte bara till hjälp för våra kamrater på Filippinerna. Det ger också fler SSU:are möjlighet att uppleva det jag fick uppleva. SSU:s internationella arbete behövs. /Elin Norén

En liten dikt om arbetslinjen Varför i cancer slappa eller stanna i nåt-istan när man kan sanera bajs i trappa någonstans, runt Karlaplan? Varför ska unga friska slita fastän de mår bra, när alla sjuka smita och ersättning vill ha? För nog går det att planera sjukdomar och besvär. Man får väl prioritera, det är arbetslinjen här! /Maja Almgren

Vad hände sen? ”Gränsvakten”, Frihet 6/2009 I ett stort bildreportage i Frihet förra året berättade Anna Roxvall och Johan Persson historien om den självutnämnda gränsvakten Britt Craig som dag och natt vaktade USA:s gräns mot Mexiko. Ett halvår senare kurar han fortfarande i sin blå skåpbil i den kaliforniska öknen och spejar efter människor som korsar gränsen utan tillstånd. Medan den så kallade illegala invandringen har minskat som en följd av finanskrisen har antalet Minutemen vuxit. Medborgargardet handikappas dock av inre stridigheter och skandaler. – De personer som jag litar på kan räknas på fingrarna, säger Craig.

En Minuteman försökte manövrera ut grundaren Jim Gilchrist, men blev själv utesluten och driver nu flera hämndmotiverade stämningsprocesser mot Gilchrist. I somras greps dessutom den före detta medlemmen Shawna Forde, misstänkt för inblandning i ett rånmord på en mexikanskt man och hans tioåriga dotter. – Jag vet inte om hon är skyldig. Hon var här vid gränsen för ett tag sedan och alla tyckte att hon var trevlig. Nu är det ingen som vill kännas vid ens att de har pratat med henne, säger Craig.  Läs hela reportaget ”Gränsvakten” på Frihet.se

FRIHET

7 2/2010

Vilken tur att jag lyste med strålkastaren, annars hade de passerat i natt. GRYNINGEN KOMMER SAKTA SMYGANDE

och i det bleka ljuset bör-

jar stängslet av korrugerad plåt som markerar gränsen mot Mexiko skymta fram. Än är det kallt, och Craig dricker te ur en smutsig mugg för att hålla värmen. – Ser ni? Där är de jävlarna! Vilken tur att jag lyste med strålkastaren, annars hade de passerat i natt! hojtar han plötsligt. Långt där nere är tre killar är i färd med att klättra över staketet, och Craig tar upp sin telefon. – Hallå, vi har ett gäng som sitter på stängslet här ute. Jag vet inte riktigt om de är på väg hit. Snart syns gränspolisens vita jeepar skumpa ner mot gränsen. BRITT CRAIG ÄR EN MINUTEMAN.

Han är del av ett slags medbor-

gargarde som har bestämt sig för att försvara den amerikanska gränsen mot illegal invandring. De flesta medlemmarna är krigsveteraner, och deras främsta argument handlar om att lagar är till för att följas. ”Minuteman – gör för vårt land det som regeringen vägrar” lyder deras slogan. När organisationen bildades för drygt fyra år sedan var den tänkt som ett tillfälligt jippo för att skapa uppmärksamhet kring den illegala invandringen, men flera trivdes så bra med att vakta gränsen att de fortsatte. I dag sitter de uppflugna på sina posteringar som fåglar på en telefontråd, hela vägen till Texas. £

Trasig invandringspolitik + President Barack Obama har kallat USA:s invandringspolitik ”tra-

sig”. Han vill öka bevakningen av den amerikanska gränsen, men också utöka gästarbetsprogrammen och göra det enklare för papperslösa att få medborgarskap. Kravet skulle vara att de lär sig engelska och betalar böter för att ha tagit sig in i landet illegalt.

28 |

FRIHET

| 29

H AL LÅ DÄ R!

Obamasnack

BILD: PRIVAT

MERRICK TABOR Statsvetare på Stockholms universitet som forskar om amerikansk politik.

Vad tycker du som amerikan om Barack Obamas första år som president? – Jag är inte lika förtjust i honom som många andra. Han är lite för mån om att kompromissa och skapa samförstånd, han borde ta tydligare ställning i viktiga politiska frågor. I Europa är Obama fortfarande väldigt populär, men i USA börjar stödet sjunka. Varför? – Republikanernas kritik blir mer aggressiv. Även på vänsterkanten känner sig vissa väljare bortglömda. De tycker inte att Obama driver på sina förändringar tillräckligt snabbt. – För amerikaner i allmänhet är ekonomin viktigast, och finanskrisen är fortfarande ett stort problem. Jag tror att många i USA inte inser att det ekonomiska läget tar tid att vän-

da. I Europa har väljarna bättre perspektiv på finanskrisen. Nu kämpar Obama för att få igenom en sjukvårdsreform, kommer det att lyckas? – Inte alls säkert. Demokraterna måste vinna omröstningen med 60 procents majoritet. Just nu ligger man precis under gränsen, i och med att den demokratiska senatorn Ted Kennedy ersattes av republikanen Scott Brown. En lösning skulle vara att få representanthuset att rösta igenom senatens förslag innan Scott Brown tillträder. Är det en viktig reform? – Ja, den har blivit till en rättvisefråga. För det första kommer den innebära att nästan alla amerikaner har råd med sjukvård. För det andra är sjukvården och sjukförsäkringssystemet ett problem i sig eftersom kostnaderna ökar hela tiden.  TEXT: ERIK DANIELSSON

BILD: PRIVAT

”Staten ville ha mer pengar och då behövde man kvinnornas inkomster. Det var då man uppfann det här med jämställdhet.” SKOLA GER LÄNGRE LIV Dubbelt så många lågutbildade som högutbildade dör i sjukdomar som vården kan åtgärda, visar en studie från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Skillnaden beror på att högutbildade får bättre vård, enligt undersökningen.

ATT KNARKA ELLER INTE KNARKA?

är straffmyndighetsåldern i Skottland. Men nu ska den höjas till 12 år, skriver Apropå, Brottsförebyggande rådets tidning. BILD: ISTOCKPHOTO

Unga amerikaner som är beroende av tunga droger har ofta haft en svår barndom och har svårt att knyta an till andra människor. Men exakt samma förhållanden gäller ungdomar som avstår från alla typer av droger, skriver journalisten Tom Feiling i boken ”Kokain”. De ungdomar som testar alkohol, tobak eller andra droger någon gång ibland är de som är mest känslomässigt stabila. Att experimentera med droger i ungdomen kan ses som ett vanligt led i den personliga utvecklingen, enligt forskarna i boken.

”Jag känner mig lätt annorlunda nu. Legitim, liksom.” STUDENTEN DANISH SHEIKH BERÄTTAR FÖR TIDNINGEN AMNESTYPRESS ATT LEGALISERINGEN AV HOMOSEXUALITET I INDIEN HAR GETT HONOM NYTT SJÄLVFÖRTROENDE.

FRIHET

8 1/2010

BILD: ISTOCKPHOTO

SVENSKA DAGBLADETS KOLUMNIST ELISE CLAESON INTERVJUAS I MUF:S TIDNING BLÅTT.

— Demokratin i Haiti har alltid varit svag, egentligen har den bara existerat på papperet.

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

VAL I VÄRLDEN: HAITI

Typ av val: Parlamentsval och presidentval. Valdag: Uppskjutet pga jordbävning. Invånare: Drygt 9 miljoner. Statsskick: Republik. Kuriosa: De flesta i Haiti utövar folkreligionen voodoo parallellt med att de är katoliker.

Far och son: François ”Papa Doc” Duvalier, till vänster, styrde Haiti som grym diktator på 1960-talet. Sen tog hans son ”Baby Doc” över.

HUR: Tisdagen den 12 januari i år skakades Haiti av en förödande jordbävning. Drygt 200 000 människor befaras ha omkommit. Landets samhällsfunktioner och statliga myndigheter har slagits ut och presidentpalatset och parlamentsbyggnaden ligger i ruiner. En katastrof av enorma proportioner drabbar en nation som redan tidigare var kantad av politiskt våld, naturkatastrofer och ekonomisk kris. Att de planerade valen kommer hållas under 2010 är uteslutet. Haitis framtid avgörs i stället av hur snabbt och kraftfullt omvärlden reagerar. HISTORIA: Haitis ursprungsbefolkning, arawakindianerna, utplånades i princip då Columbus anlade en spansk koloni på ön 1492. Spanjorerna sålde den i dag haitiska delen till Frankrike i slutet av 1600-talet. Fransmännen fraktade dit slavar från Afrika och skapade en enorm jordbruks- och sockerindustri som med åren förstörde landets naturliga ekologi. Det var vanligt att vita fransmän skaffade barn tillsammans med svarta slavinnor. Mulattbarnen fick ta över landets plantager, och än i dag har många med ljusare hy en privilegierad ställning. Mellan 1957 och 1986 styrdes landet av två hänsynslösa diktatorer. Först François Duvalier, kallad ”Papa Doc”, som styrde sedan med järnhand och tusentals personer förföljdes och mördades. När Papa Doc dog 1971 lämnade han över makten till sin son Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier, en om möjligt ännu grymmare diktator. Det dröjde ända till 1986 innan ett folkligt uppror lyckades avsätta Baby Doc, och 1990 fick landet sin första demokratiskt valda president. I DAG: Långt innan jordbävningen har Haiti ansetts som en av västvärldens fattigaste nationer. Stor-

FRIHET

9 1/2010

städernas slumområden har länge dominerats av beväpnade gäng och organiserad brottslighet. Frihet har pratat med Mats Lundahl, professor på Handelshögskolan, som har besökt Haiti flera gånger sedan 1960-talet. Kan katastrofen bli till en möjlighet för landet, en chans att starta om på nytt? – Tveksamt. Demokratin i Haiti har alltid varit svag, egentligen har den bara existerat på papperet. När biståndspengarna från omvärlden börjar rulla in är risken stor att en maktkamp inleds, och att våldet och korruptionen återvänder. Varför är Haiti så fattigt? – Två anledningar: För det första finns det knappt någon odlingsbar mark. För det andra har man aldrig lyckats etablera en fungerande demokrati. Hur skiljer sig Haitis demokrati från vår egen? – Man kan inte tala om politiska partier på samma sätt som hos oss i Sverige. Det är snarare personer med privata intressen som kandiderar. Inför parlamentsvalet i år ville 52 partier ställa upp, det är svårt att veta vad alla egentligen står för. Både FN och Internationella valutafonden, IMF, har under de senaste tio åren gjort ansträngningar för att förbättra situationen i Haiti, hur har de lyckats? – Ganska dåligt. En del av de pengar som IMF pumpar in försvinner ner i fel fickor, och FN har mer eller mindre fungerat som en brandkår. De har släckt elden när det har varit som värst men har inte stannat tillräckligt länge för att kunna bygga upp landet. Det återstår att se om de stannar tillräckligt länge den här gången.  TEXT: ERIK DANIELSSON

Källor: New York Times, ”Haiti 2004” av Peter Hallward, Dagens Nyheter och Wikipedia.

BILD: ISTOCKPHOTO

RING 112, INTE GUD Mamma och pappa bad till Gud i stället för att ta den sjuka dottern till läkare. Den 11-åriga flickan dog och nu döms föräldrarna till fängelse, rapporterar SVT. Tragedin utspelade sig i USA-delstaten Wisconsin.

”Jag ringde vårt städbolag som drivs av invandrare som på en halvtimme skickade över en ryska som städade och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det.” REINFELDTS PRESSEKRETERARE EDVARD UNSGAARD HITTADE BAJS I TRAPPEN OCH SKREV OM DET PÅ FACEBOOK.

UNDERLIV #1 En rekonstruktion av ”mödomshinnan” är en av de snabbast växande formerna av plastikkirurgi i Libanon. Målgruppen är unga kvinnor som är rädda för att bli bortstötta av sin familj om det avslöjas att de inte är oskulder, skriver tidningen Ottar.

VARNING FÖR NY HOMOLAG ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Homosexualitet har länge varit olagligt i Uganda. Nu föreslås en ny ännu hårdare lag, som bestraffar främjande av homosexualitet med sju års fängelse. Den som inte anger en misstänkt hbt-person ska få tre års fängelse. Det skriver AmnestyPress. Ugandas parlament planerar att ta upp frågan till diskussion i slutet av februari.

Slidkrans på sydkurdiska.

UNDERLIV #2 RFSU ville mörda myten om mödomshinnan – och uppfann ordet ”slidkrans”. Nu har den hyllade benämningen översatts till arabiska, engelska och sydkurdiska. ”Vi hoppas därmed att det förlegade uttrycket mödomshinna ska gå ur tiden”, skriver Åsa Regnér, generalsekreterare för RFSU, i ett pressmeddelande.

BILD: ISTOCKPHOTO

BLÅSTA PÅ PENGAR Tidningen OmVärlden har granskat biståndsbedrägerierna i Sverige de senaste tio åren. Kring 400 tips om misstänkt biståndsfusk har kommit in till Sida, den svenska biståndsmyndigheten, under tidsperioden. Men tipsen har bara lett till sju polisanmälningar och en enda fällande dom. ”Sida har historiskt varit väldigt rädda för negativ publicitet”, säger Jan Mosander, reporter som granskar svenskt bistånd, till tidningen.

”Jag tror inte vi behöver sälja idén att kvinnor tycker det är sexigt att bli spöade.” Skådespelerskan Susan Sarandon tackar nej till filmer där mäns våld mot kvinnor blir underhållning. Ur DN.

55 PROCENT

av svenskarna vill förbjuda vapenexporten, visar en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av tidningen Re:public.

”Församlingen är inte redo för en kvinna. Det behövs en ärrad galt. ” PRÄSTEN ARNE HÄLLEFORS I ÖVERTORNEÅ TÄNKER INTE LÅTA EN KVINNA EFTERTRÄDA HONOM. UR NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN.

FRIHET

10 1/2010

SEXSPALTEN SKILJELINJEN En fråga till sju ungdomsförbund:

Bör finansiella bidrag till partierna redovisas öppet? – Ja, det är en viktig princip att visa öppet vilkas intressen som ligger bakom bidragen till partierna.

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER – Ja, man ska få veta vilka intressen som finansierar och varifrån de stora summorna kommer.

JYTTE GUTELAND, SSU

– Ja, finansiella bidrag till partier bör redovisas öppet.

MARIA FERM, GRÖN UNGDOM

– Ja, det tycker jag. Det är viktigt som parti att visa på öppenhet.

MAGNUS ANDERSSON, CUF

– Ja. Det vore bra om till exempel S redovisade sitt stöd från LO mer öppet.

ADAM CWEJMAN, LUF

Fråga Ellinor om relationer och sex! Varför har killar bröstvårtor? Hej Ellinor! Varför har killar egentligen bröstvårtor när vi inte kan använda dem till något? – Det korta svaret är att bröstvårtorna bildas innan fostret är könsbestämt och att de därför finns på både män och kvinnor, men att mäns bröstvårtor är underutvecklade och bara kvinnor har fungerande mjölkkörtlar med mera. Den fysiska förklaringen har förstås att göra med hormoner. I sjätte, sjunde graviditetsveckan aktiveras en så kallad sry-gen på y-kromosomen hos de foster som ska bli pojkar, vilket gör att produktionen av kvinnliga attribut avstannar, östrogennivån minskar och testosteronnivån ökar. Det är också det som gör att det som fram till dess sett ut som blygdläppar och klitoris bildas om till pung och snopp. Att mäns bröstvårtor inte har något syfte kan ju också diskuteras, många upplever sina bröstvårtor som en erogen zon, vilket inte är helt fel. Tjena Ellinor! Kan kondomen fasta inuti tjejen om den liksom glider av? – Det kan gå lite fel ibland så att kondomen glider av. Se till att vara noggrann med att ta på den ordentligt, och rulla ut den ända till roten. Håll även lite koll under användningen. Har kondomen väl försvunnit och inte går att hitta, så kan den finnas i slidan. Då får man fiska efter den med fingrarna, och då brukar den gå att få ut. Är den för långt upp kan det hjälpa att krysta ner den. Det är sällan att någonting fastnar och inte går att få ut, det utrymmet finns inte riktigt. Den kan inte ta vägen någon annanstans än ut och kan alltså inte försvinna i kroppen. Är man orolig för vart den tagit vägen kan man alltid söka hjälp för att känna sig säker. 

— Många killar upplever sina bröstvårtor som en erogen zon, vilket inte är helt fel.

POLITISK KALENDER 19 FEB–6 APR februari: Grön Ungdoms riksårsmöte hålls i Stockholm. Val av ny förbundsledning och politiska prioriteringar.

februari: Distriktsårskonferens, DÅK, för SSU Bohuslän, Skaraborg och Västerbotten.

mars: Distriktsårskonferens, DÅK, för SSU Skåne, Södermanland, Gävleborg, Uppland och Blekinge.

7 8

mars: Parlamentsval i Irak.

mars: Den internationella kvinnodagen uppmärksammas runt om i Sverige och världen. SSU ordnar manifestationer och seminarier. mars: Distriktsårskonferens, DÅK, för SSU Stockholm, Kalmar, Örebro, Jämtland, Gotland, Värmland och Östergötland.

mars: Eldfesten blir ett tillfälle för den iranska oppositionen att samla glöd inför det nya persiska året.

20 20

mars: Parlamentsval i Madagaskar.

mars: Distriktsårskonferens, DÅK, för SSU Norra Älsvsborg och Stockholms län.

– Privata bidrag till ett parti bör kunna ges konfidentiellt.

CHARLIE WEIMERS, KDU – Man ska kunna följa skattepengar som går till olika partier, men inte enskilda personers gåvor.

NIKLAS WYKMAN, MUF SSU = Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund CUF = Centerpartiets ungdomsförbund LUF = Liberala ungdomsförbundet KDU = Kristdemokraternas ungdomsförbund MUF = Moderata ungdomsförbundet

mars: IUSY:s kongress hålls på kursgården Bommersvik utanför Södertälje. IUSY står för International Union of Socialist Youth.

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

27 31

mars: Sverigedemokraternas valkonferens i Stockholm.

mars: Kollektivavtal som rör miljontals svenskar löper ut. Dagen därpå ska nya avtal träda i kraft – men frågan är om arbetsgivarna och fackförbunden kommer att komma överens om löner, arbetstider och andra villkor i tid.

6 FRIHET

11 1/2010

april: Nästa nummer av Frihet kommer ut!

GÄSTKRÖNIKA

”USA har problem med rastänkande, Europa med främlingsfientlighet.”

JAG ÄR FÖDD i Sverige, men har bott i New York i tio år nu. En kulturskillnad som aldrig slutat göra sig gällande är hur amerikaner tänker kring rasism och främlingsfientlighet jämfört med Sverige och övriga Europa. FÖR ETT TAG sedan berättade Leah, en ung chassidisk kvinna jag känner här i Brooklyn, att hon sett ett klipp från svensk teve. Eftersom chassider, ortodoxa, fundamentalistiska judar, oftast inte ser på teve blev jag nyfiken. Det visade sig vara ett SVT Debatt-klipp på internet i kölvattnet av fjolårets Carl Hamilton/Halalteve-kontrovers. I ett nötskal handlade det om detta: Var det rimligt att se sig som helt svensk och samtidigt tacka nej till en handskakning på religiösa grunder? Med i panelen satt ett rabbinpar från en chassidisk grupp som inte heller skakar hand med folk av motsatt kön. Det var det som fört in SVT i Leahs internetsfär. LEAH VILLE ATT jag skulle översätta inslaget för henne. Men stötestenen gick förlorad. “Man kan väl inte kräva att alla ska ha samma kultur,” tyckte hon. Jag försökte förklara hur nationell tillhörighet och medborgarskap fungerar i Sverige. Hur någon som är född i Sverige kan betraktas som något annat än helt “svensk”.

Varför Halalteve-kvinnornas ståndpunkt var kontroversiell. Inte det lättaste att förklara för en amerikan, än mindre en New York-bo. SKA MAN SOM minoritet i Sverige accepteras som fullvärdig medborgare krävs det att man beter sig på ett sätt som ses som någorlunda “svenskt”. Lite spännande mat, eller någon traditionell högtid kanske man kan komma undan med som svensk med annat etniskt ursprung. Bär man hijab eller har underliga matregler så frestar man verkligen på den svenska toleransen. Att tacka nej till handskakande med en kulturperson kommer inte på fråga. DISKUSSION KRING LYCKAD integration i Sverige, liksom i övriga Europa, kretsar ofta kring assimilation. Vill man ha samma respekt och rättigheter som svenskar måste man ta seden dit man kommer. Detta är främmande för amerikaner. Visst finns det djupt sittande strukturell rasism i USA och självfallet är ingen typ av rasism mindre giftig än någon annan. Men kanske kan man säga att USA har problem med rastänkande, Europa med främlingsfientlighet. Det är i Europa underförstått att den nationella kulturen är neutral, ett icke-etniskt, helt sekulärt nolläge som invandrare bör anpassa sig till.

FRIHET

12 1/2010

BILD: ANNE-LI KARLSSON

Den svenska toleransen, översatt

I DEN AMERIKANSKA identiteten ingår att man är del av en importerad kultur som man firar högt och synligt. I New York har varenda minoritet med självrespekt en parad: Puerto Rican Day Parade, St. Patrick’s Day Parade (irländare), Columbus Day Parade (italienare), kinesisk nyårsparad, American Muslim Day Parade och så vidare. USA ÄR JU som bekant ett land som, förutom den undanskuffade ursprungsbefolkningen, endast består av invandrare. Det finns idag gott om religiösa, etniska och politiska minoriteter i USA som lever mer eller mindre isolerade från samhällets mittfåra. Få är så extrema i sitt hävdande av särart mitt i samhället, mitt i storstan, som de olika chassidiska grupperna i New York. Leah må vara van vid att gemene man på gatan anser henne extremt religiös och lite underlig. Att hon skulle vara mindre amerikansk för det tycker varken hon eller någon annan.

Sarah Clyne Sundberg är journalist. Diskutera krönikan på Frihet.se.

Ett vardagsrum — bara för tjejer TEXT: MAGDALENA HELANDER

FRIHET

13 1/2010

BILD: JOHANNA SVENSSON

D an et er är a st vå or re mö n. te På , c fri irka tid 2 sg 5 år tje de je n rs GU itte TS r i är en de rin t d g. e De so t m är be da stä gs m at m t er .

Ett vardagsrum — bara för tjejer

Å ANDRA FRITIDSGÅRDAR tar killarna över, därför är det skönt att komma hit. Och att min mamma vet var jag är. Och så att det inte kostar något, säger Hida. Före stormötet sitter hon och sex andra tjejer i en av soffgrupperna och pratar om varför de vill vara här. De är mellan 13 och 15 år gamla och ser GUTS som sitt andra hem. – Pappa säger att jag måste ta skolan mer på allvar. Jag är här mer än hemma, säger Emily. Sandra, hennes kompis sedan dagis, fyller i: – Här är inte som andra fritidsgårdar, alla vågar säga sitt och man får göra vad man vill. Amela T känner igen sig: – Man kan komma hit och ta det lugnt. Ingen bryr sig, alla har samma problem. Det är som ett stort vardagsrum. Det finns ju läxhjälp också och det skulle jag verkligen behöva. Men jag har ingen lust. Jag bara måste hit efter skolan, för att prata och berätta om grejer.

GUTS (Gunnareds unga tjejer i samverkan) ligger i Angereds centrum i nordöstra Göteborg sedan i höstas. Efter flytt från Lövgärdet några kilometer härifrån och nyöppnande efter att ha varit stängt i ett år. Det är tjejerna som har målat tegelväggarna mörkt turkos och lila, hängt upp olikfärgade tyger och möblerat – två stora, svarta hörnsoffor är placerade i var sitt hörn, plus sackosäckar. En vit bokhylla skärmar av mot en mindre hörna, med kuddar på golvet för att kunna prata mer ostört eller kanske vila. Ett mindre rum används till läxhjälp och enskilda samtal. Köket är hjärtat, där är tjejer i stort sett hela tiden. Som tar en macka, en kopp te, eller bara hänger. De sju tjejerna på sackosäckarna och i den svarta soffan kommer om och om igen tillbaka till att man inte behöver skämmas här, kan

FRIHET

prata om vad som helst och att det är annorlunda när det bara är tjejer. Lättare. – Killar är inte mogna och har inte samma problem. Hit är alla tjejer välkomna och kan göra vad de vill. Inte som på andra fritidsgårdar, säger Kristina. – När det är dåliga dagar blir jag ändå lugn för att jag kan komma hit. Min mamma tycker också det är en bra idé att jag är här. Ibland skäms jag för att säga saker till henne, men här kan jag prata, säger Amela K. Antonija lyssnar, äter pannkaka och pratar samtidigt. – Ja, så är det. Men jag hinner inte komma hit så mycket som jag vill. STORMÖTET BÖRJAR. AKTIVITETERNA på gården diskuteras, mindre ansvarsgrupper bildas. Alla uppmuntras att komma till tals, så länge de också lyssnar på andra. Alla ämnen och frågor är välkomna. Eva Barron, som är socionom och verksamhetsansvarig, trycker på att aktiviteterna ska vara det tjejerna vill ha. – Vi kan till exempel ha en kväll om ont i magen, eller prata om våldtäkt, eller ha en nagelkväll. Både tunga grejer och lätta, roliga. Då blir det bäst, tycker jag, säger hon. Parallellt med mötet kommer några tjejer in, tar en kopp te och sätter sig och pratar i ett hörn. En mamma med dotter kommer för att få mer information om GUTS och en av stormötets unga mammor har en bebis som vaknar. I ringen pratar de om att det ska bli ytterligare en dansträning per vecka i idrottshallen. Många blir glada, men några är rädda för att gå hem efteråt. Det är mörkt nu, och så är det mordet i Hjällbo, natten den 30 december. Alldeles nära på många sätt. Flera av de äldre tjejerna peppar, säger att det alltid finns någon som kan följa till spårvagnen. Plus att de uppmanas att gå på självförsvarskvällarna, där får man också lära sig vad som är farligt och inte. 

14 1/2010

FRIHET

15 1/2010 tje je r p på å s pl itt läk an la ta oc g h ren Ma h är t på m und pau lä ade er s u kt s ar m mat nde en ed ch r ka fa er fotb n lse na ol tje tt h ls je rös än tur rn t d n a av e d eri va k e n ra illa t a g. si rn tt t Nä g sjä a. M jeje r ki lv ed r so llar a. ba m fan ra he ns ja de me d

på

Ett vardagsrum — bara för tjejer

EN TYPISK GUTS-VECKA Måndag Självförsvar och unga-mammorgrupp. Tisdag Dans, ladies night – för tjejer över 18. Onsdag Öppet vardagsrum; pyssla, vila, baka, spela spel, träffa kompisar. Läxläsning. Torsdag Öppet vardagsrum (se ovan). Läxläsning. Fredag Stängt. Lördag Streetdans. Söndag Dans med Angelitas Locas (namnet på gruppen, galna små änglar på spanska). Dessutom finns avslappning, råd och stöd, hälsoträffar, tala-inför-folk-kurs, skrivarkurs, teaterbesök, fotbollsturnering och disko. På en lista i köket kan man anmäla sig till fotbollsturnering, självförsvar – olika grupper för olika åldrar, yoga och avslappning, träningsmix, skrivarkurs, diskogrupp, streetdance, hälsosamtal och samtalsgrupp.

GUTS I SIFFROR  GUTS står för Gunnareds unga tjejer i samverkan.  1,25 tjänst; Eva Barron, socionom och verksamhetsansvarig samt Nora Alawie, fritidsassistent.  Verksamhetsbudgeten är på 80 000 kronor per år; ska räcka till fika, inköp, utflykter, arrangemang, pr, mobiler med mera. Tillkommer: löner, lokalhyra och handledning.  Under hösten 2009 har 150 olika tjejer deltagit i en eller flera verksamheter. (200 om man tar med tjejerna som kommer genom skolan för livskunskap). Kärngruppen består av 40 tjejer som kommer en eller flera gånger per vecka. Ett 15-tal deltar minst tre gånger i veckan. Majoriteten går på högstadiet.  I Gunnared finns även tre andra kommunala ungdomsverksamheter inom Fritid. Två traditionella fritidsgårdar med fem till sex heltidsanställda var, samt KulturATOM som erbjuder dans, musik och teaterverksamhet till åldersgruppen 16 till 20 år. Samtliga gårdar besöks av en majoritet killar, dock inte fem gånger fler än på GUTS…

1845 1858 1863 1870 1921 1925 1927 1939 1960 1974 1975 1983 1999

Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. Statliga läroverk öppnas för flickor. Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. Ny abortlag. I princip fri abort t o m. 18:e veckan. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

FRIHET

16 1/2010

FRIHET

17 1/2010 bo rta o nf ch ör hi fö tta På rv s än ig GUT tn sjä S in lv fin ga – n rf m su rå öj tr n lig ym om h m gi et a e a vn tt in se tt b ge s i r y n g o ta oc m m ö h en ma nst sjä n f er, lv akt tes . is ta kt är olik , a

ro lle r

Så mår unga TJEJER

KILLAR

Nedsatt psykiskt välbefinnande Källa: Statens folkhälsoinstitut 2007

Har en eller flera gånger haft självmordstankar Källa: Statens folkhälsoinstitut 2007

Orolig för våld Källa: Brå 2006–2007

Utsatt för misshandel under året Källa: Brå 2006–2007

Utsatt för sexualbrott under året Källa: Brå 2006

16–24 år Procent

Det gör unga TJEJER

KILLAR

Använder internet Källa: Medierådet 2006

Ser på teve, dvd Källa: Medierådet 2006

52 F oc A h law Att ör, ve d m rk ie, et ed sa fri bl m tid ir s och he s å a ts ass br v t an is a je sv te hä jer n n n ar ig t oc ger a – . h Ev äve det a n är Ba på id é rr on stö n m , s de oc t fr ed io ån GU no N T m or S. a

Läser läxor/skolarbete Källa: Medierådet 2006

BARNKONVENTIONEN Barnkonventionens artikel 31 handlar om vila, fritid och kultur: 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av

Läser böcker och tidningar Källa: Medierådet 2006

Sköter om djur Källa: Medierådet 2006

lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreationsoch fritidsverksamhet.

9–16 år Procent

Spelar teater och/eller dansar Källa: Medierådet 2006

UTBILDNING Mest tjejdominerade gymnasielinjerna: Hantverk, Omvårdnad, Barn- och fritid. Mest killdominerade gymnasielinjerna: Energi, El, Bygg. Mest tjejdominerade grundutbildningarna: Vård och omsorg, undervisning, humaniora. Mest killdominerade grundutbildningarna: Teknik, konstnärligt område, juridik och samhällsvetenskap 50% av killarna och 37% av tjejerna har börjat på högskolan före 25 års ålder (2006/2007).

Läs mer: I SCB:s ”Lathund, på tal om kvinnor och män 2008” kan du läsa om statistiska skillnader mellan kvinnor och män. http://www.scb.se/statistik/ _publikationer/LE0202_2008A01_ BR_X10BR0801.pdf

FRIHET

Källa: Högskoleverket

18 1/2010

Här får de vila från det sociala spelet GUTS tränar tjejerna i att bryta könsnormer och välja själva. — Tänk om det fanns något sådant här för killar också, säger Eva Barron, verksamhetsansvarig. TEXT: MAGDALENA HELANDER

IDAG ÄR NORA Alawie deltidsanställd, när GUTS startade i Lövgärdet 2003 var hon en av de aktiva tjejerna. – Jag insåg vikten av att inte vara i minoritet på gården, inte följa någon annan. Vi tjejer blev nummer 1, säger hon. Ju äldre hon blev, desto viktigare blev gården. Som 19-åring var det tufft hemma, räddningen blev att GUTS började samarbeta med Sveriges Radio och Nora fick intervjua och sända en gång i veckan. Det ledde till anställning på radion och ett produktionsbolag och jobb med ungdomsprogrammet Gör det själv. När programmet lades ner började Nora vikariera här. Sedan blev det mer och mer jobb. – Det känns bra att ge tillbaka efter allt jag fått här. Det är roligt att se yngre tjejer utvecklas, se att det glänser i ögonen, säger hon. EVA BARRON, SOCIONOM och verksamhetsansvarig, börjar berätta om nedläggningen av GUTS i Lövgärdet 2008. Argumentet var pengabrist, 75 000 kronor fattades för att driva verksamheten. Efter namnlistor och upprop på Facebook öppnades GUTS igen, här i de nya lokalerna i Angereds centrum. Och efter viss förvirring; tjänstemännen säger att politikerna tog beslut om nedläggning, politikerna säger att det inte var så. Oavsett så är de igång igen. – Många har svårt att förstå varför en sådan här verksamhet är viktig. Antingen sätts unga tjejer på piedestal eller så behandlas de som offer. Men vi har inte starka tjejer här, eller svaga. Vi har tjejer, säger Eva. Andra ser gården som en kompromiss, i väntan på att andra fritidsgårdar ska bli mer jämställda. – Men vi tror att det är viktigt med könssegregerade fritidsgårdar. En fritidsgård är inte en isolerad ö, den speglar de normer och strukturer som finns i samhället och killarna har högre rang. Det innebär att tjejerna måste förhålla sig, där och i skolan och överallt. Så oavsett hur stark och tuff man än är behöver man vila från det ibland. Frihet: Hur blir vi ”bara människor” då, oavsett om vi är tjejer eller killar? – Genom att arbeta med ett kön på det här sättet tror jag att vi stärker jämställdheten. Det ger tjejerna en chans att testa roller och bryta förväntningar på hur de ska vara, både från dem själva och andra. Det rustar dem att välja själva, i mötet med resten av samhället. Ibland är det ändå tungt, Eva är glad att ha handledning och önskar att Nora fick det också. Och hon önskar att det fanns en liknande plats för killar. – Ett ställe där de får arbeta med sina värderingar. Jag tror många killar skulle gilla att sitta ner med en kopp te och prata om livet. Eva önskar dessutom att de var fler anställda här, så att de verkligen hann fånga upp alla. Det finns tjejer som endast får komma till GUTS, inte gå till andra gårdar eller hem till kompisar. Det finns även de som inte får komma hit. – Föräldrarna ser det som att vi är en enda stor feministisk manifestation, och det är vi ju. Men det talar vi tyst om, säger Eva och skrattar.  Behövs fler könssegregerade verksamheter? Diskutera artikeln på Frihet.se!

KÖN SPELAR ROLL Jämställdhet handlar både om kvantitet, alltså hur många av varje kön, och kvalitet, hur respektive kön värderas. När det gäller unga visar statistiken att ju äldre de blir desto större blir skillnaderna, generellt, för hur flickor och pojkar beskriver sina liv. En förklaring kan vara att de rent fysiskt befinner sig på allt mer olika platser ju äldre de blir och därför får olika erfarenheter. Majoriteten av landets gymnasieutbildningar dominerar det

ena könet. Den uppdelningen ses även på fritiden och senare arbetslivet; Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. När det gäller ungas fritid och jämställdhet är det svårt att hitta entydiga siffror. Många unga idrottar på sin fritid. Då och då höjs röster mot att flickor missgynnas, att de idrotter där flickor finns får mindre resurser och att flicklag får sämre träningstider. Men Riksidrottsförbundet genomförde nyligen en studie som visar att tjejlag får bättre träningstider än killar. Å andra

FRIHET

sidan har andra, regionala, studier visat på motsatsen. Barnombudsmannen sammanställer regelbundet statistik om Sveriges unga. Den senaste rapporten visar att unga upplever att de har litet inflytande över sin egen fritid, alltså att de som bestämmer inte lyssnar tillräckligt på unga. Ändå tycker de flesta unga att de har något att göra efter skolan. Fast upplevelsen av att ha något att göra på fritiden beror inte enbart på kön. Var man bor betyder mest – det vill säga hur utbudet av fritidsaktiviteter ser ut.

19 1/2010

Rapporten visar även att tjejer är mer missnöjda med sin fritid än killar och även mår sämre psykiskt. Å andra sidan presterar de bättre än killarna i skolan och råkar inte ut för brott och våld lika ofta. Ändå känner de sig mer otrygga. Och pojkar har större framtidstro. Källor: Statistiska centralbyrån, Barnombudsmannen och Riksidrottsförbundet. Rapporten ”Upp till 18” finns att ladda ner på hemsidan www.bo.se.

– Det var bara fuck you Nina Zanjani spelar en av huvudrollerna i den nya komedin ”Farsan”, som handlar om föräldraskap. Hennes egna föräldrar fick fly Iran för sitt motstånd mot regimen. – Jag tror jag har engagemanget i blodet, säger hon. TEXT: BECKY BERGDAHL

FOTO: GUSTAV KARLSSON-FROST

FRIHET

20 2/2010

– Det var skönt att göra något konkret, som mackor. Att göra konkreta mackor! Det gillade jag. ÅGON VÄLSTÄDAD DISNEYKÄNDIS är hon inte. Nina Zanjani svär som en borstbindare och har sin gigantiska väska fullpackad med cigaretter. – Den här kappsäcken är mitt hem! Jag är en jävel på att packa, jag har allt i hundramillilitersflaskor. Jag åker dit där jobben finns, fan, jag var ute och tog ett glas vin i går här i Stockholm och försökte betala med euro. Jag hyr lägenheter i Stockholm och Göteborg och så har jag varit mycket i Ystad i Skåne när jag har spelat in Wallander-filmerna. – Där hittade jag och några vänner ett fantastiskt hus, nu har vi startat kollektiv där. Vi är 12 pers som hyr tillsammans. Jag försöker vara där så mycket jag kan.

NINA HAR OCKSÅ tillbringat ett par veckor i Trollhättan för att spela in ”Farsan”, som har biopremiär i dagarna. – Det var ganska hårt. Eller hårt, det låter fel, jag menar intensivt. I ”Farsan” spelar Nina en tjej som heter Amanda, som ställer upp på att fejka en graviditet och försöker adoptera ett barn i smyg för att hennes kille vill dölja för sin pappa att han är steril. Filmen regisseras av Josef Fares som tidigare har gjort flera filmer om mansrollen. I ”Jalla! Jalla!” fick tittarna möta Måns som skämdes för att han inte kunde få stånd, i ”Leo” ett killgäng som slogs på gatorna. Men Nina tycker det är intressantare att diskutera kvinnors roll i filmbranschen. – Det är väl bara att kolla på hur få kvinnliga manusförfattare, regissörer och konstnärliga ledare på teatrar som det finns. Det är ju jätteojämlikt, fnyser hon. – DET ÄR svårt att veta vad det beror på. Folk säger alltid att tjejer borde ta för sig mer men jag vet jättemånga tjejer som gör det. Jag tycker inte det handlar om att tjejer är för mesiga. Det är jävligt mycket svårare än så. – Fast helst diskuterar jag varför filmbranschen inte vågar ta mer

FRIHET

risker när det kommer till oetablerat folk. Det är mycket styrt av fejor och namn. Men den största kändisen behöver inte alltid betyda högst kvalitet. NINA ÄR 28 år och uppvuxen i Göteborg. När hon gick i skolan hade hon svårt att sitta still. – Jag var alltid bra i skolan, men jag har väl någon slags bokstavskombination, haha. Jag tog teater som extra tillval och sen har det bara rullat på. På teatertimmarna kände jag att allt funkade, jag fick mycket bekräftelse. – Jag ville bli en äventyrare, och lite så blev det. Det är ju det jag gör i jobbet nu, det är skitkul. Nyss spelade jag in en scen där jag skulle föda barn, sen var jag krypskytt på ett tak i ett tyskt industriområde. Jag fick lära mig hur man laddar ett vapen inför den scenen. EFTER GYMNASIET GICK flyttlasset till Stockholm där Nina gick en förberedande teaterutbildning innan hon kom in på Teaterhögskolan. – Det var fyra år av tortyr. Som en känslomässig torktumlare. Det var jättejobbigt. Jättekul också så klart, men… Det man jobbar med hela tiden är en själv. Min kropp, min röst, mina tolkningar. Jag blev sjukt less på mig själv till slut. – Så jag flyttade till en stuga utanför stan, som jag började bygga om i. Jag jobbade på ett kafé också. Det var skönt att göra något konkret, som mackor. Att göra konkreta mackor! Det gillade jag. EFTER EXAMEN HAR Nina varvat roller inom teater, teve och film. Hon har bland annat medverkat i Dramatens uppsättningar av ”Festen” och ”Woyzeck”, spelat in en radda Wallander-rullar och gjort en roll som italiensk prostituerad i teveserien ”Selma”. För den breda publiken blev hon känd för sin huvudroll i filmen ”Se upp för dårarna”. – För mig är teater och film två helt olika grejer. Jag kan inte välja. Jag längtar efter teater när jag har filmat ett tag, jag saknar att möta en publik. Sen kan jag verkligen sakna att filma när jag spelar teater, att bryta upp rutinen med samma föreställning hela tiden.

21 2/2010

SOMMAREN 2007 ÅKTE Nina med organisationen Clowner utan gränser till Swaziland och Sydafrika, för att uppträda för barn som drabbats av aids. – Jag tycker vi har en skyldighet att göra saker för andra människor med det vi kan. Jag är skådis och kan göra en dag roligare för människor. Då ska jag göra det, säger hon. Nina och hennes kollegor satte ihop en föreställning som de turnerade med. – Det gav mig jättemycket. Jag blev stolt över mitt yrke. Innan det kunde jag ibland känna ”Va fan, skådis, ska jag inte göra något vettigare, bli läkare och rädd liv typ?” Men i Afrika kände jag att jag kunde ge de här barnen viljan att leva vidare. Det är teater, det ger hopp och det är också viktigt. – Sen blev jag en bättre skådis också av det. För att spegla människor måste man veta hur den riktiga verkligheten ser ut. Det är så lätt att bara gå in i skådisvärlden. Jag vill göra andra saker med andra människor i stället, det är då man blir bra på att gestalta. I HÖSTAS ÅKTE Nina till södra Thailand för att jobba som volontär. Hon lärde ut engelska på en skola. – Jag använde allt jag kan och lät barnen hålla på med rollspel för att bli intresserade av språk. – Där var jag med om en översvämning. Det var sjukt att se att människor lever så. Det gick dagar utan att barnen kom till skolan, de var hemma och öste vatten. Det fick mig att tänka på hur vi har det här i Sverige, hur vi kan gå och klaga på småsaker. – Som när jag såg ett nyhetsinslag om Haitikatastrofen häromdagen. Sen var nästa inslag om att prinsessan Victoria och Daniel ska gifta sig, och man kunde kolla på deras porslin i en utställning. Det är så jävla absurt! Kan vi inte anpassa oss bättre efter vad som händer i världen? Tänka om och ge några miljoner till offren i Haiti i stället för att köpa den där Rörstrandsvasen till prinsessan. SAMHÄLLSENGAGEMANGET GÅR INTE att ta miste på. – Jag har starka åsikter om allt. Jag är ju inte blå. Jag är för fan kulturarbetare från en arbetarklassfamilj. Min pappa är trädgårdsmästare, mamma jobbar med autistiska barn inom vården. Den bakgrunden har påverkat mig jättemycket. Ninas föräldrar är iranier och hon levde sina sex första år i livet i Iran, som präglades av den islamistiska regimens förföljelse av oliktänkande. – Mina föräldrar var jättepolitiskt engagerade. De fick fly från Iran med oss barn för att de hade jobbat för frihet. Jag tror jag har det i blodet, jag var i mammas mage när hon riskerade livet och gick på hemliga möten med andra ur oppositionen. Mamma har berättat att de hade spioner som sa till om militärpolisen var på väg. En gång när militären kom så körde de fram alla sina bilar och satte eld på dem. Det var bara ”fuck you”. NINA HAR INTE kunnat åka tillbaka till Iran på grund av familjens politiska engagemang. – Det finns mycket sorg, släktmedlemmar som har mördats och torterats. Det är viktigt att inte glömma den bakgrunden, menar hon. – Det går ju inte att jämföra hur det är politiskt här och där. Vi har alltid diskuterat det mycket hemma. Vi är skyldiga att inte bli slappa. Jag tror det är lätt att bli slapp och nöjd, att gå in i det där ”jag har det ju bra”. Jag tycker det är viktigt att försöka vara medveten hela livet.  Lyssna på radiointervjun med Nina Zanjani på Frihet.se/radio

NINA ZANJANI Ålder: 28 år. Bor: Framförallt i min kappsäck. Men jag har lägenheter i Stockholm och Göteborg, och hyr ett hus i Skåne med elva andra personer. Familj: Mamma, pappa och en fantastisk bror. Han är 26 år och pluggar. Gör på fritiden: Vilken fritid? Jag försöker i alla fall hänga i huset i Skåne och jag älskar gamla grejer. Gå på loppis och sådant. Favoritfilm: En vidrig fråga! Hur ska man välja? Jag tar ”2001: A Space Odyssey”.

FRIHET

23 2/2010

SPANINGEN

Kan en mosad jätteinsektshjärna vara politisk? Självklart. Det beror på i vilket sammanhang den mosas. Frihet har tittat på science fiction-filmer som säger något viktigt om vår tid. TEXT: ERIK DANIELSSON

FRIHET

I rymden kan ingen höra dig skrika ”blatte” Teveserie: ”Battlestar Galactica” (2004) IMDB-rating: 9,1/10 Story: Mänskligheten attackeras av cyloner, robotar som en gång i tiden skapades av människan. Nu har de utvecklats så långt att det inte går att skilja dem från riktiga människor. Splatterfaktor: Hög. Eftersom cylonerna är klonade spelar det ingen roll hur många som dör, det finns alltid en till som väntar runt hörnet. Filosofisk nivå: Hög för att vara rymdserie. Eftersom cylonerna i princip är identiska med människorna uppstår frågan om de då även ska ha samma rättigheter. ”Battlestar Galactica” vrider och vänder på begrepp som rasism och klasstillhörighet. Dessutom är några av de viktigaste och coolaste karaktärerna kvinnor, vilket har gett serien feministisk kultstatus. Kuriosa #1: För att komma runt språkcensuren i amerikansk teve uppfann manusförfattarna ordet ”Frak!”, en uppenbar omskrivning av ”Fuck!”. På så sätt kunde man svära hej vilt i hela fyra säsonger. Extra stilpoäng för det. Kuriosa #2: Rymdskeppet Galacticas kapten har en spegel från Ikea i sin privata hytt. Modellen kallas ”Fräck”. Nyckelcitat: ”Why are we as humans worth saving?” Se även: Originalserien ”Battlestar Galactica” från 1978. Rymdteve med utsvängda brallor.

24 1/2010

Splatterfascistisk Top Model Det var mjölkens fel! Film: ”A Clockwork Orange” (1971) IMDB-rating: 8,5/10 Story: I ett framtida Storbritannien klär sig Alex och hans ligistkompisar i vita dräkter, dricker mjölk spetsad med knark och lyssnar på skum musik. Sen går de ut på stan och misshandlar och våldtar. När Alex grips av polisen inleds en lång och tortyrliknande ”rehabilitering” från statens sida. Splatterfaktor: Hyfsat hög. Våldet i sig är inte särskilt blodigt. Det är den psykologiska terrorn som skrämmer. Filosofisk nivå: Fantastisk! Det finns få andra filmer som i samma grad vänder uppochner på föreställningen om vad som är rätt och fel. Kan något brott verkligen rättfärdiga att en statlig myndighet använder tortyr? Kan det till och med vara så att det är stränga auktoriteter som föder våldet i samhället? Kuriosa: ”A Clockwork Orange” var totalförbjuden i sitt hemland i 27 år. När den gick upp på biograferna i Storbritannien på 2000-talet hade regissören Stanley Kubrick avlidit. Nyckelcitat: ”Ready for a bit of the old ultra-violence.” Se även: ”Straw Dogs” (1971), ”Irreversible” (2002).

FRIHET

Film: ”Starship Troopers” (1997) IMDB-rating: 7,1/10 Story: I en avlägsen framtid lever mänskligheten under sträng militärdiktatur. För att bli godkänd som medborgare måste man först tjänstgöra som soldat i kriget mot en massa jätteinsekter på en annan planet. Huvudrollskaraktären Johnny Rico drar gärna på sig uniformen för att döda till sig lite privilegier. Splatterfaktor: Extremt hög. Det finns inte en chans att hinna räkna alla hjärnor som exploderar i den här filmen. Filosofisk nivå: Svårdefinierad. Å ena sidan kan man se ”Starship Troopers” som en typisk amerikansk actionfilm med fotomodellsnygga skådisar. Å andra sidan är det svårt att inte lägga märke till att hjältarnas uniformer är väldigt lika de som nazisterna bar under andra världskriget. Och att rekryteringen av soldater fungerar på samma cyniska sätt som den gör i dag i till exempel USA: Döda lite i nationens intresse och du får gå på college. Lägg till att de snygga karaktärerna en efter en får sina armar och ben avslitna. Regissören Paul Verhoeven vill inte bara visa på människans förmåga att falla in i fascistiska tankemönster – han vill även slå ner på den utseendefixering som råder i världen. Kuriosa: Filminspelningen slog nytt rekord i mängd använd lösammunition. Nyckelcitat: ”They sucked his brains out!” och ”Service guarantees citizenship.” Se även: ”Robocop” (1987) och ”Total Recall” (1990) av samma regissör. Lika mycket splatter och samhällskritik.

25 1/2010

Zombiekommunism

Alien-apartheid

Film: ”1984” (1984) IMDB-rate: 7,1/10 Story: I landet Oceania får du inte tänka annorlunda, då kommer tankepolisen och torterar dig till döds. Filmatiseringen av George Orwells klassiska roman är en mörk science fiction-berättelse om en kommunistisk diktatur som gått åt helvete. Året är 1984 och samhället är genomsyrat av propaganda. Medborgarna kameraövervakas dygnet runt och sex är olagligt. Hur överlever man i en miljö där sanningen ändras från dag till dag och där partilojala barn anger sina föräldrar till polisen? Och vad händer om man börjar tänka fritt? Splatterfaktor: Noll. På sin höjd krossas ett fönster. Däremot är det gott om hjärntvättade människor med dåliga tänder som dricker te. Filosofisk nivå: Mycket hög. Landet Oceania innehåller tydliga paralleller till forna Sovjetunionen, eller varför inte nutidens Nordkorea. Man uppslukas av den otäcka, klaustrofobiska stämningen och filmen känns förvånansvärt realistisk. ”1984” påminner oss om vikten av demokrati, yttrandefrihet och mångfald. Nyckelcitat: ”Freedom is the freedom to say two plus two equals four. If that is granted all else will follow.” Kuriosa: Soldaterna i filmen bär autentiska hjälmar från Sovjetunionens röda armé. Se även: ”Brazil” (1985) och ”Fahrenheit 451” (1966). Eller läs boken ”1984” av George Orwell.

FRIHET

Film: ”District 9” (2009) IMDB-rating: 8,4/10 Story: Ett rymdskepp dyker upp ovanför Johannesburg i Sydafrika, men i stället för den väntade attacken möts man av svältande alienflyktingar. Det dröjer inte länge förrän de har placerats i sjabbiga flyktingläger och förvandlats till andra klassens medborgare. Splatterfaktor: Hög. Det blir härligt slafsigt och blodigt när de sydafrikanska specialstyrkorna börjar skjuta mot protesterande utomjordingar. Filosofisk nivå: Hög. ”District 9” är en underhållande, skruvad men framförallt tänkvärd actionkomedi om hur lätt människan hittar på en ursäkt för att trampa på dem som är svagare. Att filmen utspelar sig i Sydafrika, där segregation och rasism var statsfinansierat ända fram till 1994, ger filmen ett extra lager av trovärdighet. Kuriosa: När ”District 9” marknadsfördes i USA och Storbritannien sattes affischer med texten ”Humans only” upp på busshållplatser och offentliga byggnader. Det fanns även ett telefonnummer dit man kunde ringa för att rapportera ”non-humans”. Som en påminnelse om de rasistiska och antisemitiska plakat som suttit på väggar runt om i Europa och USA under 1900-talet. Nyckelcitat: ”You are not welcome here” och ”Get your fokkin’ tentacle out of my face.” Se även: Båda versionerna av teveserien ”V” (1984 och 2009) där det istället är utomjordingarna som står för övergreppen.

26 1/2010

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

KRÖNIKA

Kvinnorörelsens olycka GRÄNSERNA FÖR VAD kvinnor kan bli, vara, tänka, tända på och säga har krossats under loppet av en enda generation. Det är lätt att glömma hur ny feminismen är samt hur snabbt den har blivit framgångsrik – rentav revolutionerat världen. Men har den samtidigt som den skördat alla dessa framgångar gjort kvinnor olyckligare? En debatt i frågan har blossat upp efter att ekonomerna Betsey Stevenson och Justin Wolfers i American Economic Journal visade hur studie efter studie pekar på att kvinnor i västvärlden blir allt olyckligare. SEDAN 1970-TALET har kvinnors upplevda lycka rasat i snart varenda graf man har ritat upp över saken. Det spelar ingen roll från vilken samhällsklass hon kommer, om hon är gift eller ogift, hur mycket pengar hon tjänar, vilket land hon bor i, eller om hon har barn. Den typiska kvinnan i västvärlden (med undantag av svarta kvinnor i USA) är mindre tillfredsställd med livet än vad den typiska kvinnan var för 40 år sedan. Män däremot har blivit lyckligare. Och nästa fråga som studierna pekar mot är naturligtvis – är det i själva verket männen som har tjänat på feminismen? Det tog naturligtvis inte lång tid innan de här forskningsresultaten framkallade om inte jubel så i alla fall ett inte helt missnöjt vad-var-det-vi-sa, från konservativa debattörer. Siffrorna antogs bevisa att kvinnans plats var i hemmet, ges hon fler möjligheter

blir hon ju uppenbart olycklig. Men en sådan slutsats går inte att dra från Stevenson och Wolfers sammanställning. Det går inte att se alls av forskningen hittills vad kvinnors ökande upplevelse av olycka beror på, men att trenden är nedåtgående är tydligt. Det är även tydligt att en sådan faktor som att män faktiskt går mot att ta ett större ansvar för hem och barn inte verkar påverka trenden i positiv riktning. FEMINISTER HAR I hög grad slagit det hela ifrån sig. Susan Faludi kommenterade med att ”kvinnorörelsen har aldrig handlat om lycka”, vilket må vara sant. Men det är att göra det lite för enkelt för sig. Feminism handlar visserligen om rättigheter, friheter, möjligheter, jämlikhet, dagisutbyggnad och representation i parlamenten. Vilket i sin tur leder till en omdefiniering av kvinnlighet, äktenskap, sexualitet, moderskap samt det där med män. Men någonstans måste rörelsens mål ändå vara något annat. Inte bara att slå undan motstånd för ytterligare en roll för kvinnor att spela – den jämställda yrkesarbetande delen av allt det hon är. Det där är medlet. Men själva målet måste vara att ge enskilda kvinnor en känsla av värde, upplevelse av ett autentiskt liv – och ja, lycka. Om detta inte har skett måste man fråga sig varför. EN SÅDAN FRÅGA leder inte (vilket reflexmässiga kritiker av lyckoforskning snabbt

FRIHET

27 1/2010

brukar hävda) till närmsta självhjälpsbok. Snarast till saker som att vi i Sverige på allvar måste undersöka varför den psykiska arbetsohälsan hos kvinnor har tredubblats. Varför kvinnor löper högre risk än män att bli långtidssjukskrivna och vad de diffusa diagnoser som den nuvarande regeringen tror kan botas med indragen sjukpenning, egentligen beror på. Samt varför de drabbar kvinnor i sådan oerhörd grad just i Sverige där arbetsmarknaden är så extremt könssegregerad. VÄLFÄRDSSTATEN BYGGDES UPP runt materiella behov, men det är dags att inse att psykologiska behov är precis lika grundläggande för människors frihet. Susan Faludi har rätt i att kvinnorörelsen inte har handlat om lycka – men det verkar vara hög tid att den börjar göra det. I alla fall till viss del. 

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

I DÖDSPATR FOTSPÅR TEXT: MARTIN SCHIBBYE

BILD: JONAS GRATZER

Filippinerna skakas av ett ökande politiskt våld inför valet i maj 2010. I november massakrerades 57 politiker och journalister på valrörelsens första dag. Men ingen som följt filippinsk politik blev förvånad. Över 1000 utomrättsliga avrättningar har ägt rum de senaste tio åren. Dödspatruller — med kopplingar till polisen och militären — har gett nationen öknamnet Asiens Colombia.

FRIHET

28 2/2010

– Ho Änk Gr n a n te ave går M at n k in ary t d a te ja e n v di ne sk a t a ra på D. E ve ö ta ve han spr va rva s d a v r j ka öd id ag d s s bo vid - e in m r. de ller ör da föd dad tu el e m se m en da an oc g. s g ra h v. ja g

RULLERNAS

FRIHET

29 2/2010

vå be — D e ar rt b rge vi na ar n, lle n kr , s me ko in äg n m g d m do er d et a å tte en ka t m rn m n d in s a ör e m sk da int an a de e s , i d R å Pa ot eb dä ra g te rn ely rför ao s fl ns m , so ic ma ör m kr d um mm ad slås a ed si . m e ed m ar

Å VÄG HEM från jobbet plockas Rebelyn Pitao upp av två okända män som tvingar in henne i en vit van. Hennes mun tejpas med gaffatejp och byxorna dras ner. Sedan huggs hon med ett spetsigt föremål. Två hugg i bröstet. Ett genom lungan. Ett genom levern. Kroppen hittas ett dygn senare i floden som rinner genom staden Davao i södra Filippinerna. – Det är bättre att du läser rapporten innan du träffar mamman, så slipper hon berätta detaljerna, säger 30-åriga Kelly Delegado, ordförande i människorättsorganisationen Karapatan, samtidigt som jeepen svänger in framför cementhuset med plåttak. Varje månad besöker han familjer som förlorat anhöriga i utomrättsliga avrättningar för att informera dem om det senaste i utredningarna. Men oftast finns det inte så mycket nytt att berätta. – Hon var en oskyldig dotter, lite blyg, säger den sörjande mamman i ett tomt flickrum med armarna kring marmorurnan med aska.

FRIHET

Trädgården är full med ved och höns. Sedan begravningen i våras har vare sig mamman eller den dotter hon har kvar i livet vågat lämna huset. Bakgrunden till familjens olycka är att fadern, Leoncio Pitao, är en känd gerillaledare i Nya folkarmén. När ett mord på hans bror inte fick honom att komma ner från bergen, mördades även hans dotter. – Det är närmast tradition inför ett val med omfattande utomrättsliga avrättningar. Regimen blir allt mer desperat i sin iver att undanröja alla hot, säger Kelly Delegado, tänder en cigarett och kör vidare i dödens hjulspår. INGEN VET RIKTIGT när det började. Våldskulturen i Filippinerna är lika gammal som nationen själv. Trehundra år av spansk kolonialism och ett halvt sekel under USA fram till självständigheten 1946 följdes av mörka decennier under diktatorn Marcos och hans skosamlande hustru. Men den folkiga revolutionen som sopade bort diktaturen 1986 löste inte upp landets konflikter. Det politiska livet i Filippinerna

30 2/2010

FILIPPINERNA Statsskick: Republik. President: Gloria Arroyo. Religion: Katoliker 81%, protestanter 10%, muslimer 5%. Yta: 300 000 km2. (Sverige: 449 964 km2) Invånare: 98 miljoner. Huvudstad: Manila. Språk: Filipino och engelska. Valuta: Filippinsk peso (PHP). 100 peso motsvarar ungefär 14 svenska kronor.

VALET

domineras fortfarande av en liten elit med starka band till USA, och valrörelserna kantas av våld. Bakgrunden till mordvågen är att den sittande regeringen med president Gloria Arroyo i spetsen 2001 bestämde sig för att få ett slut på konflikten med landets gerillagrupper. – Resultatet ser du här, säger Kelly och håller upp en trave med gulnade mappar med gummisnoddar kring. Alla innehåller dokumentation av utomrättsliga avrättningar av fackföreningskämpar, bönder, läkare, oppositionella politiker och journalister. Totalt har det blivit 1 118 fall sedan 2001. – Regeringens antigerillaoperation ”Oplan Bantay Laya” slår främst mot den obeväpnade legala oppositionen, inte mot gerillan, säger Kelly.

— Det är närmast tradition inför ett val med omfattande utomrättsliga avrättningar. Regimen blir allt mer desperat i sin iver att undanröja alla hot, säger Kelly Delegado, tänder en cigarett och kör vidare i dödens hjulspår. FRIHET

31 2/2010

Filippinerna präglas i mångt och mycket alltjämt av ett feodalt system där 200 familjer styr över politik och ekonomi. Den styrande koalitionen i Filippinerna utsåg i höstas den sittande försvarsministern Gilberto Teodoro till sin presidentkandidat. Beskedet satte stopp för spekulationerna att den sittande presidenten Gloria Arroyo skulle ändra konstitutionen för att ställa upp igen. Teodoros huvudmotståndare i valet blir hans kusin Benigno “Noynoy” Aquino som är son till den förre presidenten Corazon Aquino.

VALSYSTEMET Utöver den hårda repressionen mot vänsteraktivister finns formella politiska hinder. Endast 20 procent av ledamöterna i parlamentet väljs partipolitiskt. Övriga ledamöter väljs i distrikten genom personval som i hög grad domineras av lokala politiska dynastier. Av de partier som ställer upp med partilistor kan inget parti vinna mer än tre mandat, oavsett antalet röster, vilket inbjuder till partisplittring, taktikröstning och ett svagt partiväsende.

CITATET ”Valurnor stjäls, all räkning sker manuellt, man adderar fel, falska valsedlar, falska kandidater, falska namn på riktiga kandidater, smutskastning, man stämmer motståndarkandidaten, man mutar vallokalspersonalen. Man köper röster av fattiga, man säljer sin röst till flera kandidater. Man betalar folk för att inte gå och rösta, man sätter upp vägspärrar så att folk inte kommer fram till vallokalen, man flyttar vallokalen till en okänd plats dagen innan valet, man betalar gangsters för att skrämma folk att rösta på ett visst sätt, man mördar motståndarkandidaten etc.” Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Olle Thorell summerar sina intryck som valövervakare i Filippinerna 2007.

FRIHET

32 2/2010

m På r m ap org an par ani do öv sat ku er ion m uto en en m te rä Kar ra tts ap t 1 li 11 ga atan 8 a fa vrä s k ll. ttn ont in or ga fin r. n Se s l da åd n vis 20 m 01 ed

AMPATUAN-MASSAKERN

— Men i dag när det ska vara demokratiskt och människor ändå mördas, är det helt hopplöst att vara advokat, säger han och sveper glaset. 2007 BLEV SITUATIONEN så alarmerande att FN sände sin särskilde rapportör för utomrättsliga avrättningar, Philip Alston, som riktade skarp kritik mot den filippinska militären och regeringens passivitet. Regeringen svarade med en egen kommission som även den konstaterade att ”en grupp med militär kapacitet” låg bakom flera av morden. Men inget hände. De fällande domarna uteblev. Mordvågen rullade på. – Bristen på fällande domar har spätt på våldet och rättslösheten eftersom budskapet blir att man kan komma undan med att mörda politiska fiender, säger Kelly Delegado. Men vad finns det då för bevis för att militären skulle vara inblandad och stämpla civila organisationer som statens fiender? – För ett år sedan läckte ett dokument ut från militären med namnet ”Order of Battle”. Där återfanns 158 civila organisationer och 122 individer. Näst överst på listan fanns mitt namn, säger Kelly Delegado. Överst på listan stod bondeledaren Celso Pojas. – Ta fram hans mapp så kör vi dit, säger Kelly och hoppar in i bilen. FÄRDEN UT FRÅN staden Davao går genom oändliga rader av bananplantager. Filippinerna är en av världens största exportörer och här pumpar produktionens hjärta. Området är även ett av de fattigaste: Medellivslängden är landets lägsta med i snitt 57 år – en fjärdedel är analfabeter. Men regionen är mycket rik på olja, mineraler och andra naturresurser. De stora jordägarna och gruvbolagen har tillåtits utrusta egna privatarméer för att skydda sig mot rebeller. Byn som Celso Pojas bodde i har under de senaste åren flera gånger ockuperats av militären eftersom invånarna anklagats för samröre med gerillan, och i de omkringliggande bergen skyddas mark som tagits över av gruvbolag av filippinsk militär. Framme i byn sitter den senige 72-åriga Felix Pojas utanför ett enkelt trähus med en bild på sin son. – Det som gjorde Celso Pojas kontroversiell var hans krav på en jordreform. Som ordförande för

de jordlösa tog han strid mot jordägarna, berättar fadern och visar oss sonens grav. – Den enda jord min son själv ägde är den han begravdes i. Det är en stor tragedi för en far att begrava sin son. Hade han varit sjuk hade jag kunnat hantera det, men nu gör det ont, så ont, säger Felix Pojas med gråten i halsen. YTTERLIGARE ETT PAR timmars bildfärd från staden Davao sitter människorättsadvokaten Antonio Azarcon, 58, och sippar på en rejäl grogg på sin egen restaurang. Ljuslyktorna och coverbandet kan inte dölja det faktum att lokalen är nästan helt folktom. – Det är farligare i dag än under Marcosdiktaturen. Då visste man att det rådde undantagstillstånd och att vanliga lagar inte gällde. Det var mer rent spel. Men i dag när det ska vara demokratiskt och människor ändå mördas, är det helt hopplöst att vara advokat, säger han och sveper glaset. Frustrationen är begriplig. Han har jobbat på ön Mindanao sedan 1995 utan att ett enda politiskt mord klarats upp. Inget har ens gått till rättegång. – Folk är rädda. Många går runt som levande döda, de är inte längre människor utan har slutat leva, säger Antonio Azarcon. Han menar att det gör hans roll som advokat allt viktigare. – Om vi advokater inte kan ge hopp om att rättvisa kan skipas kommer samhället lösas upp. Var tror du alla släktingar till offer skulle göra om de tappade hoppet? Om de slutade att komma till mitt kontor? De hade gått upp i bergen. Det hade blivit inbördeskrig. I opinionsmätningarna inför valet ser det ut som om den sittande presidentens koalition kommer förlora makten till den före detta presidentens son. Storpolitik på Filippinerna är en fråga för ett fåtal familjer. Enligt Antonio Azarcon beror det på att politik i Filippinerna handlar om två saker: vapen och pengar. – Alla större politiker har egna privatarméer. För att bli vald här på Mindanao behöver du stöd av de stora gruv- och skogsbolagen. Själv valde han att ställa upp i 2007 års guvernörs-

FRIHET

33 2/2010

I november skakades Filippinerna av en massaker då den sittande guvernörens klan i västra Mindanao satte stopp för konkurrenten Esmaels Mangudadatus politiska karriär. De fem minibussarna med 57 politiker och journalister, däribland makan Genalyn Mangudadatu som var på väg för att registrera maken inför valet, mördades. Andal Ampatuan Jr, borgmästare i området Datu Unsay och medlem i Arroyos regerande koalition, är huvudmisstänkt som ansvarig för dådet. 161 personer har delgivits misstanke och rättsprocessen pågår.

LANDETS GERILLOR New Peoples Army (Nya folkarmén) är den väpnade grenen av det maoistiska kommunistpartiet CPP. De politiska kraven är jordreform och nationalisering av utländska företag. Men gerillan anklagas även för mord på oliktänkande, utpressning och kidnappningar. NPA finns med på EU:s terrorlista. NPA och Filippinernas regering enades i slutet av 2009 om att hålla nya fredssamtal. NPA beräknas ha 9 000 beväpnade medlemmar. Konflikten beräknar man har kostat cirka 40 000 människoliv. Milf är den största muslimska rebellgruppen i Filippinerna. De har länge slagits för en separat islamisk stat i det katolskt dominerade Filippinerna. En konflikt som kostat över 120 000 människor livet. Sporadiska fredssamtal har inte fått ett slut på våldet. En utbrytargrupp, den mindre Abu Sayyaf-gerillan, är känd som ännu mer radikal och står bakom flera kontroversiella kidnappningar de senaste åren. Källa: Utrikespolitiska institutet.

Lunchrast i fängelset. Ett tjugotal politiska fångar står anklagade för att ha samarbetat med gerillan.

Byborna valde själva att evakuera när militären flyttade in i byn för att kontrollera att byborna inte stödde gerillan.

Ben är en ärrad fackföreningsledare. Bokstavligen. På väg till ett möte sköts han i halsen av maskerade män på motorcykel. Men överlevde mirakulöst. Hans kollega hade inte samma tur.

Änkan Maryjane D Espra var gift med gerillaledaren Paragaos bror. – Han bytte efternamn för att inte associeras med brodern. Men det hjälpte inte. Den 13 juni 2009 mördades han, säger hon. Sedan dess har hon levt gömd eftersom hon vet namnet på mördaren. – Innan han gick den morgonen kysste han mig och min sjumånadersmage hejdå. Han sa att om något hände honom var det arméchefen som var den skyldige. Men jag vågar inte stämma dem. Vem skulle hjälpa mig?

Den 23 februari 2009 passerades en tragisk milsten, då dödades den hundrande journalisten sedan Marcosdiktaturen störtades 1986. Sammantaget är Filippinerna näst efter Irak en av de farligaste platserna på jorden att jobba på som journalist. – Jag har blivit skjuten, knivhuggen och fängslad, säger radiojournalisten Alexander ”Lex” Adonis och drar upp t-shirten med texten ”Stop Killing Journalists” för att visa ärren efter knivhuggen.

På stadshuset blir det inga intervjuer. Men borgmästaren Duerte förnekar existensen av dödsskvadroner i staden.

Hela det filippinska ö-riket kokar av demonstrationer och protester. De politiska morden har skrämt men inte tystat oppositionen. Människorättsadvokaten Antonio Azarcon har bråda dagar. Sedan 1977 har han försvarat de mänskliga rättigheterna på ön. Med över 1 000 ouppklarade mord de senaste tio åren är situationen värre i dag än under Marcosdiktaturen, anser han. Över 1 000 mord. Men inte en enda rättegång, Antonio menar att utan honom och andra advokater som jobbar ideellt skulle fullt inbördeskrig bryta ut. – Utan oss skulle människorna tappa tron på systemet. Då skulle det vara svart mot vitt. 70 procent av Antonios klienter kan inte betala för sig. För att överleva driver han en restaurang som dock oftast gapar tom. Den bojkottas av stadens politiker. – Att äta hos mig har blivit ett politiskt ställningstagande, många vågar inte komma hit även om de är hungriga, säger han och skrattar.

Kelly Delegado, ordförande i människorättsorganisationen Karapatan i södra Mindanao.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Människorättsorganisationen Karapatan har registrerat 1 118 fall av summariska avrättningar sedan 2001. Många offer har varit individer som har drivit viktiga frågor som jord, arbetare och fackföreningsledare som kämpar för rättvisa löner och bättre arbetsvillkor samt engagerade präster.

FRIHET

— Ibland vill jag skaffa en revolver, säga make my day och skjuta tillbaka, men så sätter jag mig ner och skriver ännu en rapport om en försvunnen person. val. Men trots att han ledde i opinionsundersökningarna förlorade han stort även i sin egen hemstad när rösterna räknats. – Jag kan namnge mördare och peka ut militärer och därför kommer jag nog inte vinna ett val här på Mindanao, säger han. Men kandidera vill han för att ge människor hopp om ett alternativ. – Ibland vill jag skaffa en revolver, säga ”make my day” och skjuta tillbaka, men så sätter jag mig ner och skriver ännu en rapport om en försvunnen person. FRUSTRATIONEN OCH RÄDSLAN syns också i Kelly Delegados ögon. Att samla bevis mot militären och dödspatrullerna är inte riskfritt. Hans företrädare på ordförandeposten i människorättsorganisationen lever inte längre, och själv sover han efter att ha mottagit flera hot aldrig fler än två nätter på ett och samma ställe. – För att kunna slappna av super jag mig full och sjunger karaoke, det är det enda som hjälper, säger han och skrattar. Men situationen är inte nattsvart. Trots mordvågen är den civila oppositionen till presidenten med bonde-, student- och kvinnoorganisationer mer aktiva än någonsin. Mordet på Celso Pojos har enat småbönder och jordlösa, och flera begravningar har den senaste tiden förvandlats till demonstrationståg mot regeringens passivitet. Kelly Delegado hoppas att det internationella samfundet inför valet tydligare kräver att avrättningar av oppositionella utreds. – Landets politiska scen är som tagen ur en Vilda västern-film, om inte ansvariga politiker och militärer ställs till svars kommer dödssiffran fortsätta att stiga, säger Kelly Delegado och tänder en ny cigarett.  Läs mer: Human Rights Watch gav 2009 ut rapporten “You Can Die Any Time: Death Squad Killings in Mindanao” som behandlar inte bara de politiska morden utan även mord på gatubarn och påstått kriminella i Davao. http://www.hrw.org/en/reports/2009/04/06/you-can-die-any-time 2009 Year-end Report on the Human Rights Situation in the Philippines http://www.karapatan.org/2009-HR-Report. Engagera dig: SSU Uppland driver ett samarbete med socialdemokratiska Akbayan Youth. Kontakta bertil.kinnunen@uppland.sap.se.

34 2/2010

FRIHET

35 2/2010 Po da nä g sta ett jas Stu m ör da sms . De den da g. n de Ho me 14 tpor s h te d b m trä an t b ud aj tte av lev ska 200 t a m ve pe 8 v d än rk t a fic en på ligh tt h k b m m et an ond örd ot oc s a or h ku ele de cy n ll da C ke äs e d re els l. ta o ö n

Frihetskolan

Snart börjar partierna bombardera oss med debattartiklar, tevereklam, dörrknackare och affischer. Det gör de rätt i eftersom mer än hälften av väljarna väntar till valrörelsen med att bestämma sig för vilket parti de ska rösta på.

Så blir din valrörelse

TEXT: MIKAEL FELDBAUM ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Frihet tipsar om vad som väntar och hur du ska navigera i och påverka informationsflödet.

MEDIERNA Valrörelsen startar i tidningar, teve och radio. Partiernas utspel i deras profilfrågor har redan börjat på tidningarnas opinionssidor. Och nyhetssidorna kommer snart att svämma över av nyheter om var partierna står i sakfrågorna, vilka sakfrågor som tidningarna väljer att låta opinionsinstituten fråga väljarna om och vad väljarundersökningarna visar för stöd för de borgerliga respektive de rödgröna. Årets valrörelse blir den första med tevereklam. Partierna har länge delat in väljarna i olika målgrupper. Kanske sprider sig partiernas indelningar i år till tidningarnas tester så att du inte ens behöver mata in dina åsikter utan endast ålder, klädstil och bostadsområde för att få veta vilket parti du, och dina grannar, röstar på. Räkna med att recensionerna av partiledardebatterna refererar twitterflödet från när debatten pågick. Och att den amerikanska blandningen av politik och underhållning når Sverige.

Tips: Du kan påverka tidningar, teve och radio genom att skriva insändare, kommentarer och tipsa om nyheter inom ämnesområden som du vill lyfta fram. Det du skapar på nätet kommer att plockas upp av medierna.

DE NYA MEDIERNA De politiska bloggarna börjar jobba för högtryck i valrörelsen. Många personvalskampanjer kommer att drivas i de sociala medierna. Kanske kommer vi alla att skaffa Spotify Premiumabonnemang när vi tröttnar på den politiska reklamen på Spotify. Frihet ser också fram emot politiska iPhoneapplikationer, eller kanske Facebookapplikationen som låter dig bygga din egen valkampanj eller starta en fajt mellan de politiska blocken.

Tips: Påverka genom att starta din egen blogg eller spela in din egen politiska reklamfilm som du lägger ut på Youtube. Skapa satir av politikernas Youtubeklipp. Dina Facebookinlägg om partiledardebatten plockas upp av Aftonbladet.

FRIHET

36 1/2010

HEMMET, JOBBET, PLUGGET, GATAN ”Köksbordet” är alltid viktigt att vinna för partierna. Blir det jobben, skolan eller internet som vi kommer att prata om med familjen och skol- och arbetskompisarna? Partierna vill att vi pratar om de områden där de bedömer att de egna åsikterna delas av strategiska delar av väljarkåren. Politikerna kommer att turnera runt i landet, besöka skolor, arbetsplatser och shoppingcentra. Affischer kommer att pryda stan. I förra valet fick endast fyra

procent av väljarna besök av en valarbetare, en siffra som kommer att öka i år. Enligt exemplet Obama kommer Socialdemokraterna och säkert andra partier att försöka få med fler i kampanjarbetet. Det ska bli enkelt att knacka dörrar och ringa samtal.

Tips: Hjälp till att ringa väljare eller ordna en politikerdebatt på din skola.

EN HET SOMMAR En vecka efter 1 maj håller Vänsterpartiet sin kongress, i juni gifter sig kronprinsessan Victoria och Daniel Westling och sen börjar partiernas uppladdning för Almedalsveckan på Gotland i juli. Almedalen är politikernas och de politiska lobbyisternas stora fest. Räkna med att förra årets toppnotering på 1 040 evenemang slås i år.

Tips: Börja med att driva kravet på republik. Åk sedan till Almedalen och ordna ett eget seminarium eller inta Visbys gator med dina favoritfrågor. Alla med makt är på plats och redo att ta intryck och mingla. Sängplatserna är redan fullbokade så ta med tältet. Glöm inte att blogga och twittra samtidigt.

SLUTSPURT Den 21 augusti går Socialdemokraterna in i det man kallar valrörelsefasen. Nu handlar det för alla partier om att mobilisera kärnväljarna. Och att nya väljare som till exempel de rekordmånga förstagångsväljarna, en halv miljon, får upp ögonen för partiet. Valstugorna kommer på plats. Över en miljon kommer att se på var och en av teves valdueller. Skolorna kommer att hålla testval. Blir det partistrategerna eller medierna som lyckas vända valresultatet med en präktig valskandal eller kanske med en positiv nyhet?

Tips: Propagera i skolvalet, sitt i valstuga, kolla in partiledardebatterna på teve och gör tidningarnas test om vilket parti som passar dig bäst. Njut av din makt som väljare i demokratin.

VALDAGEN Den 19 september smäller det. Vi väljer ledamöter till kommun- och landstingsfullmäktige och till riksdagen. En av tio väljare uppger att de har väntat till valdagen med att bestämma vilket parti de ska rösta på. Socialdemokraterna satsar på att vinna 40 procent av rösterna i riksdagsvalet, vinna en majoritet av kommunerna inklusive de tre storstadskommunerna och samtliga landsting.

FRIHET

37 1/2010

Tips: Dela ut valsedlar och håll tummarna för ett maktskifte. Glöm inte att kryssa för din favoritkandidat till riksdagen. Ordna valvaka. Bra jobbat!

KULTUR & NÖJE BILD: ISTOCKPHOTO

Här krossas högermyterna En av förra årets mest uppmärksammade politiska böcker kommer nu ut på svenska. Jämlikhetsanden sammanfattar årtionden av forskning om hur klassklyftor bryter ner människor, även de rika. TEXT: BECKY BERGDAHL

MYT: Alla länder ska sträva efter ständig ekonomisk tillväxt. SVARET: För ett fattigt land är ekonomisk tillväxt nödvändig. Men att höja den genomsnittliga ekonomiska standarden i ett redan rikt land har ingen betydelse. Att minska skillnaderna i levnadsstandard mellan människor och skapa en gemenskap är i stället det som förhöjer livskvaliteten i välbärgade länder. Det visar forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, som i ”Jämlikhetsanden” jämför 23 av jordens rikaste stater. I ett land med stora klassklyftor tenderar människor också att överkonsumera varor för att visa var på klasskalan de står. Ska man lösa klimatkrisen måste de rika länderna slu-

ta att tillbe en obegränsad tillväxt och satsa på rättvisa i stället, skriver författarna. MYT: Jämlikhet gagnar bara underklassen. SVARET: I ojämlika länder mår alla invånare från alla samhällsklasser sämre, fler människor i alla samhällsklasser sitter i fängelse, är feta, skuldsatta, har dåliga skolresultat och dör tidigt. Underklassen drabbas värst men alla förlorar på ett ojämlikt samhälle. Det beror bland annat på att invånarna i ojämlika samhällen jämför sig mer med varandra och därmed mår sämre. MYT: Stora löneskillnader behövs så att människor motiveras att anstränga sig. SVARET: Människor presterar tvärtom sämre när det finns stora skillnader i status i ett samhälle. Författarna radar upp studier som visar att om en människa ses som underlägsen så påverkar det prestationen negativt.

FRIHET

38 1/2010

MYT: Det är ingen idé att sträva efter jämlikhet, det är ett ouppnåeligt mål. SVARET: Författarna hänvisar till de nordiska länderna och Japan som har kommit långt. De talar sig varma för att fackföreningsrörelsen är stommen i bygget av de jämlika samhällena. I länder med starka fackföreningar är löneskillnaderna små. Samtidigt är de företag där arbetarna får vara med och bestämma bättre på att ta social och miljömässig hänsyn. På ett fantastiskt sätt kopplar boken samman alla nutidens stora politiska frågor – klimatkris, finanskris, rättvis handel, storbolagens makt och toppchefernas fantasilöner. Det är det allra bästa med boken. Den ger hopp om att ett jämlikt samhälle kan nås, att alla stora frågor hänger ihop och kan lösas tillsammans.  Bok — ”Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinson och Kate Pickett (Karneval förlag) finns att köpa på nätet.

HARLEM, NEW YORK 1987. På gatorna mellan skolan, socialkontoret och hemmet rör sig Precious, en tonårsmamma som har precis allt i världen emot sig. Hon är ordentligt fet på ett sätt som vi inte är vana vid att skådespelare, särskilt inte kvinnliga, är. Hon är fientlig mot klasskamrater och lärare. Favoritämnet är matte för då kan man bara sitta och titta ut genom fönstret utan att någon bryr sig. Steg för steg får vi följa med in i Precious djupt tragiska familj. I den smutsiga lägenheten härskar fysiskt och psykiskt våld, incest och våldtäkt. Mamma Mary tycker att om Precious ändå inte är i skolan kan hon åtmins-

REKOMMENDATIONER DELFINSLAKT I JAPAN. Har du fortfarande inte sett dokumentären ”The Cove”? Gör det! TECKNAD GIRL POWER. ”Pärlor och patroner” av Loka Kanarp bjuder på 60 historiska kvinnoporträtt i serieformat. NU I POCKET. Gustav Fridolin skriver om 80-talisterna som varken får fast jobb eller bostad i ”Blåsta”. SOCIALDRAMA. ”Fish Tank” utspelar sig i förorten som Gud glömde i Glasgow. På bio nu. ”SISTA BESTÄLLNINGEN PÅ BALTO”. 25-åriga Faïza Guènes tredje bok från Paris utkanter. Finns på svenska i din bokhandel. ”ÖGONEN I GAZA”. Läkarna Erik Fosse och Mads Gilbert var på plats i Gaza under Israels offensiv i årsskiftet 2008-2009. Läs deras vittnesmål. WEBB. Författarna till boken ”Jämlikhetsanden” har startat en hemsida späckad med viktiga fakta om varför jämlikhet gynnar alla. Skaffa en massa bra argument inför valrörelsen på equalitytrust.org.uk.

februari. Amanda Jenssen uppträder på Katalin i Uppsala.

LOKALREPORTERN BOB BLIR dumpad av sin tjej och bestämmer sig för att satsa på karriären. Han åker för att rapportera om Irakkriget, men blir i stället uppslukad av upptäckten att det finns ett hemligt förband i den amerikanska armén som använder sig av paranormala krafter. En av psykkrigarna påstår rent av att han kan döda getter genom att stirra dem till döds. Filmen ”The Men Who Stare At Goats” kommer efter avslöjanden om psykisk tortyr som den amerikanska armén har använt i Afghanistan och Irak, och hade kunnat leverera en intelligent kritik av skandalerna. Men trots stjärnor som George Clooney, Ewan McGregor, Kevin Spacey och Jeff Bridges i rollerna blir det aldrig särskilt bra, mest flummigt och oförståeligt.

februari. Svenska singer-songwriterstjärnskottet Vanja släpper sitt debutalbum ”December Diaries”.

mars. ”The Green Zone” går upp på vita duken i Sverige. Filmen handlar om den USA-ledda ockupationen av Irak år 2003.

mars. Böckerna blev film som nu blir tevespel. ”Scene it? Twilight” bygger på den populära Twilight-sagan och släpps för PC och Nintendo.

BECKY BERGDAHL

Film — ”The Men Who Stare At Goats” går på bio just nu.

Respekt till Precious

februari. Hockeyfest! Sveriges Tre Kronor möter Vitryssland i vinter-OS i Kanada.

Misslyckad krigssatir

ep h og ine g b m ar lev am ho g m n o rav a i H m h id n är ur är nö d h sa et on nd är va at r . t v 17 ar år a en . På sa jo m sfi st in åe .b nd log e g.

Bok — ”Alfahannen” av Katarina Wennstam (Albert Bonniers förlag) finns i din bokhandel.

februari. Hästpojken turnerar med sitt nya album ”Från där jag ropar” och spelar live på Babel i Malmö.

Film — ”Precious” går på bio just nu.

FRIHET

39 1/2010

BECKY BERGDAHL

KALENDERN 17 FEB–9 APRIL

MIKAEL FELDBAUM

Jo s

KATARINA WENNSTAM fortsätter sitt hyllade korståg mot mäns våld mot kvinnor med ”Alfahannen”. Den här gången är det den manschauvinistiska filmbranschen som får sig en släng av sleven. Bokens huvudperson Jack Rappe, Sveriges största manliga filmstjärna, hittas i sitt lyxhem med ett livshotande sår i magen. Många människor har haft skäl att ge sig på Rappe. Många kvinnor, rättare sagt. Med ett glasklart språk och ett hjärta som aldrig slutar brinna för samhällets utsatta tar sig Wennstam an det tunga ämnet på ett underhållande sätt i en både viktig och spännande roman.

tone pallra iväg sin feta röv till socialkontoret så att familjen kan få två socialbidrag. Filmpubliken tas med på en resa in i en familj i hjärtat av det svarta Amerika under 1980-talet då aids, neonfärgade träningsoveraller och den tidiga hiphopen frodas. I biroller finns Mariah Carey och Lenny Kravitz. Filmen inleds nästan parodiskt svart för att sen plötsligt svänga om till en sorts idealvärld av feelgood. Men det är lätt förlåtet. När Precious vinner vår respekt under filmens gång så är det en skön känsla.

oc m ”A he h ån tt u rå lve nd ad var d te ra ha je at m h m jä t l an u a v ev s r go la a. ka i n t ” h a

Ett slag för de slagna

mars. ”Mandelas arv” av Richard Stengel landar i bokdiskarna. Läs om den sydafrikanska frihetskämpen och hans liv.

april. Kommissarie Späck och hans kollegor Irene Snusk och Grünvald Karlsson löser en rafflande kriminalgåta i den svenska filmen ”Kommissarie Späck” som har biopremiär.

april. ”Blood Calls You” är en självbiografisk dokumentär om att leva med en man som slår.

BILD: ANNE JALAKAS

Jokkmokk –Bogotá tur & retur Vad har Jokkmokk med Bogotá att göra? Mer än man tror, hävdar Tigran Feiler och Sara Murillo Cortes som rest till Colombia för att göra en dokumentärfilm om hur historien upprepar sig. TEXT: ANNE JALAKAS & JENNY RÖNNGREN YCKET AV DET som hänt samerna i Sverige händer här nu, säger Tigran, 29 år, och Sara, 27 år, när vi möts i centrala Bogotá. Om några dagar ska de åter iväg och filma. Det finns 102 olika ursprungsfolk i Colombia, som lever väldigt utsatt. Många är på väg att försvinna. Samtidigt är ursprungsfolken mycket välorganiserade och utgör en viktig del av den politiska oppositionen. – I Latinamerika har ursprungsfolken flyttat fram sina positioner otroligt de senaste tio–femton åren, säger de två filmarna. Under hösten 2009 besökte svenska samer Colombia för att berätta hur man skapar ett eget parlament utifrån erfarenheterna med sametinget. Initiativet inspirerade Tigran och Sara att göra filmen. De möttes genom det svenska Colombianätverket som Tigran var med och grundade 2003. – Min pappa kommer från Israel och jag har tillbringat mycket tid där. På många sätt påminner Colombia och Israel om varandra. Men medan det är otroligt mediefokus på Mellanöstern läser man nästan aldrig något om Colombia. Trots att det pågått krig här i femtio år och offren är många fler än i konflikten Israel–Palestina, säger han. Sara, uppvuxen i Sverige med en mamma från Colombia, hade först

FRIHET

svårt att förstå vad samer och colombianska ursprungsfolk hade gemensamt. I dag ser hon tydliga paralleller: – I Sverige ishalades samer, man band rep om magen på dem och drog dem under isen, från en vak till en annan, för att få dem mer medgörliga. Och allt land som är stulet! Så är det ju här också, säger hon. – Ursprungsbefolkningen lever ett fruktansvärt liv som inte har något gemensamt med bilden av gulliga indianer i färgglada kläder som dansar och spelar flöjt. Samtidigt är de så starka. De har ingen privat äganderätt, en otrolig kampmoral och kan mobilisera sitt folk på ett ögonblick. I Bogotá verkar kriget avlägset. Men bara några timmar bort har Tigran och Sara kommit nära både skottlossning och stridsflygplan. – Samtidigt är det så ofattbart svindlande vackert att man nästan tappar andan, säger Sara. Under 2010 reser de vidare till Sapmi, sameland, för att bland annat filma ordföranden i sametinget, Stefan Mikaelsson. När filmen som har arbetsnamnet ”Jordens fördömda” blir klar är oklart. Nu gäller det att få fram en pilotversion för att söka pengar. – Vi har hittills finansierat allt själva men behöver hjälp till klippningen. Vi har 75 timmars film med otroligt spännande material. 

40 1/2010

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 1/2010

KULTURKRÖNIKA

Inte ens i fantasin kan vi se bortom könen NÄR JAG VAR 12 år såg jag James Camerons film ”Titanic” på bio. Två gånger till och med. Jag satt där som en liten pojke i en stor biofåtölj och såg skeppet sjunka och Leo drunkna, och jag grät lika mycket båda gångerna. Den blev min absoluta favoritfilm. 13 ÅR SENARE förlåter jag mig själv för det. För inte kunde jag som 12-åring se att det var ett klyschskepp kommer lastat. Visst är filmen fortfarande sliskigt effektiv, men den är knappast det mästerverk som jag då såg den som. Den är bara en av tusentals likadana filmer som utgår från en heteronormativ föreställning om kön, sexualitet och relationer. Vare sig det är romantiska komedier eller storslagna äventyrsfilmer. De livnär sig alla på en variant av ”Män är från Mars och kvinnor är från Venus, vad händer om de kolliderar?” Det är minst sagt tröttsamt. Och fantasilöst. DÄRFÖR HOPPADES JAG på James Camerons nya film ”Avatar”. Blå varelser, 3D-teknik och tidernas största filmbudget fick mig att tänka att i fantasin kan allt hända. Men när jag såg den var det bara ett stort déjà vu. För det är bara ytterligare en film där en vit man ska rädda ett utsatt färgat folkslag från undergång. Det har vi ju aldrig sett förut. Men allt det kan jag försöka svälja för underhållningens skull. Det är något annat som stör mig desto mer. Trots att det handlar om tre meter långa blåa kattliknande varelser så är det något som är totalt fantasilöst med dem. De är fortfarande män och kvinnor.

KULTURNOTERAT VÄRLDENS LEDARE GÅR PÅ BIO Film — ”Avatar” har gjort rekordsuccé på biografer världen över. Men nu har kommunistpartiet i Sankt Petersburg anklagat regissören James Cameron för att ha plagierat universumet ”Pandora”, som finns i filmen, från en science fiction-bok från

JAMES CAMERON BEMÖDAR sig att uppfinna ett helt unikt språk för sitt fiktiva folkslag, men han kan inte bemöda sig att tänka bortom könen. I en intervju med Playboy poängterar han till och med att det var väääldigt viktigt att de kvinnliga blåkatterna hade bröst. Varför framgick inte riktigt, men tydligen var det just brösten som var det man la ner mest tid på att få till rätt med den miljarddyra 3D-tekniken. Åh, suck. JAMES CAMERONS FANTASILÖSHET är knappast unik. Disneys tokhyllade Wall-E handlar om de robotar som är kvar på jorden för att rensa upp människosläktets misslyckande. En av dem är Wall-E som genom att kolla på gamla romantiska filmer har lärt sig att känna och därför blir störtförälskad i roboten Eve. Wall-E är uttryckligen en manlig robot. Eve är både till namn och form menad att vara en kvinnlig robot.

ALLT DETTA ÄR oerhört trist för mig som feminist. Jag vill ju se ett samhälle där föreställningar om kön inte kontrollerar vilka vi är och hur vi lever våra liv. Då den ibland känns lite som en utopisk vision behövs tillflykten till fantasins värld för att jag ska kunna tro att ett annat samhälle är möjligt. Men inte ens där får jag se bortom könen. DET ÄR NEDSLÅENDE att inse att föreställningarna om kön sitter fast som berget. Tyvärr är det inte ett isberg mitt i havet som en Titanic kan bryta isär. Det är ett stenhårt jävla berg som bara en jordbävning kan rubba. OCH VI, vi måste på något sätt bli den jordbävningen. 

OCH JAG TÄNKER, det är ju för fan robotar, varför har de kön? SVARET ÄR GANSKA enkelt, tyvärr. Eftersom vi alltid tänker utifrån föreställningar om kön skulle vi tolka två ”könlösa” varelser som två manliga varelser. Om de begärde varandra skulle vi se dem som homosexuella, och det är ju inte särskilt lukrativt i en värld där endast heterosexualitet anses vara säljbart till de breda massorna. Fantasin kontrolleras helt enkelt av normerna som inbringar pengar.

Linus Fremin är skribent

Sovjettiden. Som om det inte vore nog har även självaste Vatikanen dissat ”Avatar” i en recension i tidningen L’Osservatore Romano. Bolivias president Evo Morales säger sig däremot älska den omtalade rullen eftersom den är full av miljötänk och kamp mot kapitalismen, skriver El Mundo.

SOCIALISTISK SÅPA

KÖP T-SHIRTSKIVA — FÅ TRÄD Musik — Det svenska skatepunkbandet Neverstore släpper sin nya skiva ”Age of Hysteria” i form av en t-shirt. T-shirten ger tillgång till albumet digitalt och varje såld

FRIHET

och bloggare.

t-shirtskiva genererar ett planterat träd vid Victoriasjön i Östafrika. Projektet görs i samarbete med Vi-skogen, skriver bandet på sin hemsida.

42 1/2010

Teve — Venezuelas president Hugo Chávez tycker att det är för mycket bling-bling och shopping i teveserierna som sänds i landet. Därför tänker han nu starta projekt för att producera inhemska såpoperor som bygger på socialistiska värderingar, enligt The Miami Herald.

tin

fö

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

ED AG D DA EN RA N R s. s. JA 44 51 KO B s. 48

Ja SS k U un ob Jä F kt m är i io ch tla fö ns te nd re liu h in tt he s dr fr po dr ad ån rr ad fö e e rb sk SSU Fa ud a di bl Sa ,J m i e nd es e n vi pe so frå ke m rä n g m re a t ä ör iv n m da ot al ke de rö r j . re ob sa ls v en ba si fö . n ra eg tt en til pa lg än pp gl a. ig he t

FOKUS SSU

FRIHET

43 1/2010

Fadime hedrades i Östersund Det är åtta år sedan Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. SSU Jämtland hedrade hennes minne med en manifestation mot hedersvåld. TEXT: BECKY BERGDAHL

BILD: NILS HULTIN

– SVERIGEDEMOKRATERNA ska inte få ta över den här frågan, säger Linnea Swedenmark, vice ordförande för SSU Jämtland. Fadime Sahindal var av kurdiskt ursprung och kom från Turkiet till Sverige som barn. Hon växte upp i Uppsala och träffade en svensk-iransk pojkvän. Men det accepterade inte hennes familj och Fadime blev misshandlad och hotad. Hon gjorde då det otänkbara. Hon polisanmälde händelserna, gick ut i medierna och berättade om sin situation. Fadime blev förskjuten av sin släkt, hennes pojkvän omkom i en bilolycka. Hon flyttade förkrossad till Östersund för att läsa till socionom. Fadime engagerade sig också i S-studenter och hon blev ansvarig för jämställdhetsfrågor i SSU Jämtlands distriktsstyrelse. Den 21 januari år 2002 åkte Fadime till Stockholm. På vägen stannade hon till i Uppsala får att hälsa på sin mamma och sina två yngsta systrar i smyg. Men någon i släkten hade skvallrat om att Fadime skulle komma. Fadimes pappa tog sig in i lägenheten och

Notiser

EN BLÅSNING FÖR POLITIKERNA

RÖD RADIO I KRONOBERG

GÅ PÅ BONNLAN

Gymnasieskolorna i Nässjö kommun har börjat drogtesta elever efter ett beslut i kommunfullmäktige. Det fick SSU att gå till motaktion. – Vi köpte en alkoholmätare och ställde oss utanför Stadshuset och lät kommunpolitikerna som gick förbi blåsa. Vi tänkte, kan de slumptesta skolelever utan egentliga grunder så kan väl vi testa politikerna, säger Jonas Birgersson, ombudsman för SSU Jönköping.

– Vi har tränat en hel del, haft genrep i studion och allt. Men lite pirrigt är det ändå, säger Jesper Eneroth. Han är ordförande för den nystartade klubben SSU Kronoberg Radio som nu börjar sända närradio på söndagarna. – Vi kan nå runt 100 000 människor. Vi ska snacka om vardagliga politiska ämnen blandat med bra musik. Vi värvar unga som är radiointresserade med det här. Radion är ett bra verktyg för att få folk engagerade.

Favorit i repris. Förra årets ”bonnlan” var så populärt att SSU Filipstad tänker göra det igen. Den 26-28 februari hålls dataspelsfesten på nytt. – Det är ett lan som vi kallar bonnlan eftersom det hålls på landsbygden. Vi tycker att det behövs mer för unga att göra här, säger Jomark Polintan, ordförande för SSU Filipstad.

FRIHET

44 1/2010

Jesper Eneroth, SSU Kronoberg Radio.

sköt sin egen dotter till döds. Fadime blev 26 år. Mordet startade en debatt i Sverige om så kallat hedersvåld. På årsdagen av Fadimes död i år försökte SSU Jämtland att återuppliva debatten. – Vi stod i centrala Östersund med massor av gravljus och en skylt, ”Tänd ett ljus för Fadime och friheten”. Det kom jättemycket folk och pratade med oss, säger Linnea Swedenmark. – Det känns viktigt att påminna folk om det här. Sverigedemokraterna ska inte få ta över frågan. Socialdemokraterna måste våga ta i hedersvåld, utan att vara rädda för att ses som främlingsfientliga. – Vi måste prata om det, men inte som om det skulle sitta i invandrares gener att slå sina fruar och barn. Svenska män slår ju också, men då tänker man att de har individuella problem. Är det invandrare så tänker vissa i stället att det har med kulturen att göra. Linnea tycker att det ligger i linje med SSU:s övriga politik att bekämpa hederstänkande. – Rätten att leva sitt eget liv som man vill och att alla ska ha samma möjligheter att välja, det är ju vad hela SSU handlar om. Det kan handla om att slippa släktens kontroll, men också om klassperspektiv, genusperspektiv. Hur ska man då reagera om man tror att någon man känner är offer för hedersvåld? – Våga reagera. Prata med personen om du kan. Annars, prata med dina föräldrar, någon i skolan. Är det riktigt illa ska du ringa polisen. – Jag tror absolut att det behövs mer kunskap i skolorna om det här. Lärarna tyder signaler på mobbning och andra typer av utsatthet. De måste även se om någon blir övervakad av sin familj.  Fakta om hedersrelaterade problem: Övergrepp som begås för att kontrollera människor så att deras beteende inte ska vanära släkten kallas för hedersrelaterade problem. Hedersbegreppet är omstritt. Kritiker menar att det särskiljer övergrepp som vissa etniska grupper begår från samma slags brott som svenskar begår. Stockholms universitet gjorde förra året en enkät bland 2 300 niondeklassare på 36 skolor i Stockholm. Studien visade att över tio procent av tjejerna utsattes för förtryck av sina familjer, med regler som att de måste vara oskulder tills de gifter sig, inte får vara ute på kvällarna, inte ha pojkvän eller killkompisar eller delta i sexundervisning och idrott i skolan. Fyra procent av pojkarna hade utsatts för denna form av problematik.

SSU i media

”Det fanns de som skrek jävla blattar till folk i korridoren och kletade bajs på toan där de skrev ’neger ut ur vårt land’.” Dennis Pålsson, SSU Hässleholm, berättar om sin högstadietid i en intervju i Kristianstadsbladet.

”Folk är trevligare än man skulle kunna tro.” Joakim Spångberg, SSU Haninge, förklarar för Dagens Nyheter varför han gillar att kampanja genom att knacka dörr.

”Det skulle uppfattas som förödmjukande för de iranska ledarna.” SSU:s förbundsordförande Jytte Guteland förklarar för Svenska Dagbladet att hon vill att Sverige ska införa ett inreseförbud för ledarna i den iranska regimen. Exiliranier i Sverige blir trakasserade av regimtrogna iranier som kommer hit, säger Jytte.

”Myten att unga vill ha frihet framför trygghet stämmer inte.” Borgarna snackar om att unga vill kunna hoppa mellan olika vikariat, testa på nya saker hela tiden och inte binda upp sig. Men nio av tio svenskar under 29 år vill ha ett fast jobb, skriver SSU i Strängnäs Journalen.

”Bratsen sprutar champagne över varandra och torkar sig i arslet med tusenlapparna de tjänar. Vi andra kämpar hårt för att ens få en praktikplats.” Charlotte Olsson, SSU Piteå, i Piteå-Tidningen.

SNÄLLT IDOL I KALMAR

NY SSU-KLUBB

VITRYSK DEMOKRATIRESA

SSU Kalmar har hållit sin egen miniversion av ”Idol”, musiktävlingen Emma Rocks i Emmaboda. – Tio band tävlade mot varandra och så hade vi en liten jury som ger utlåtanden. Lite som i ”Idol”, men juryn var inte elak. Publiken och juryn utsåg tillsammans tre vinnare som fick pengar till bandkassan, säger Emma Frost, ordförande för SSU Kalmar. Förstapriset gick till power metal-bandet Fallen Tears från Ronneby.

En ny SSU-klubb har fötts. Pappa till SSU Staffanstorp är Ola Möller från Hjärup. – Vi måste ha ett forum för unga på orten, där vi kan skapa en motbild mot det som sker i Staffanstorp nu. Det borgerliga styret i kommunen har under tre år konsekvent sagt nej till de ungdomssatsningar som Socialdemokraterna har velat göra, säger Ola. – Nu kommer de med ett paket på fem miljoner för att komma till bukt med droger och utanförskap.

Aleksander Lukasjenko har varit president i Vitryssland sedan år 1994. Omvalen av honom har ogiltigförklarats av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, på grund av fusk. Amnesty rapporterar om oppositionella som fängslas och misshandlas. Nu har en grupp socialdemokrater och SSU:are från Värmland besökt det vitryska systerpartiet Belarusian Social-Democratic Party, för att stödja dem i oppositionsarbetet.

FRIHET

45 1/2010

Från vänster: Kenny Svensson, Anatolij Levkovich, Linda Larsson och Sandra Ståhl.

Vad var bäst på nyårskurserna?

2010 startade med ett (S)pel

Kata Nilsson 16 år, SSU Jämtland: – Drömkommunprojektet var spännande. Vi fick hitta på vårt drömprojekt i vår SSUhemkommun.

Sabah Milani 19 år, SSU Norra Älvsborg: – Ledarskapspasset. Det var det jag ville lära mig, hur man kan bli en bra förebild.

— Er uppgift är att skapa en grym politisk aktion. Organisationsombudsmannen Emma Lidell tittar ut över SSU:arna som är på nyårskurs. Det stora aktivistspelet kan börja. TEXT OCH BILD: BECKY BERGDAHL Kelly Sandström 16 år, SSU Skåne: – Bäst var självklart gemenskapen. Och ledarskapspasset. Det kändes väldigt viktigt.

Adam Olsson 20 år, SSU Örebro: – Förutom att träffa en massa folk? Då tycker jag att passet om socialdemokratins dåtid och framtid var bäst.

Sabina Korkmaz 15 år, SSU Norra Älvsborg: – Passet om drömkommunprojektet var väldigt bra. Man fick lära sig saker man kan använda, som man verkligen kan göra.

DEN FÖRSTA VECKAN i januari varje år har SSU studieverksamhet på kursgården Bommersvik i Södermanland. Medlemmar från hela landet kommer på nyårskurserna, som är uppdelade i olika nivåer. I år fick SSU:arna som gick KLU, Kommunledarutbildningen, tävla i aktivism. Uppdelade i sex olika grupper fick de i uppgift att planera en politisk aktion och skriva ett pressmeddelande, ett flygblad och en text till en hemsida inför aktionen. Frihet följde med grupp fyra under den hektiska eftermiddagen som gick åt till aktivistspelet. De bestämde sig snabbt för att planera en demonstration mot den växande arbetslösheten. – Jag vet! Kan vi inte stå på ett torg och auktionera ut arbetare? säger Dardan Drini från SSU Kalmar. – Ja! Lägst bud vinner, säger Shilpi Sinha från SSU Norrbotten. Gruppen är snart i gång och skriver en lista över allt som skulle behövas för protesten. De behöver en scen och en skylt som det står ”Det liberala paradiset” på. – Någon kvinna kan väl ställa sig upp och säga ”Jag lovar att inte ta mammaledigt”, säger Shilpi. – Och någon annan kan säga ”Jag lovar att aldrig gå med i facket”, säger Dardan. Agnes Kauranen från SSU Skåne och Andreas Eriksson från SSU Stockholms län sätter sig och

FRIHET

46 1/2010

kämpar med ett pressmeddelande. Simon Röder från SSU Stockholm och Filip Roslund från SSU Skåne skapar ett flygblad. Det närmar sig deadline och alla stressar. – Öka, öka! ropar Saga Henriksdotter från SSU Skåne. PRECIS INNAN KLOCKAN slår halv fem hinner gruppen skicka sitt bidrag till proffsjuryn som ska bedöma alla gruppers insatser. Lars Ströman, journalist på lokaltidningen Nerikes Allehanda, ger betyg till pressmeddelandena. Kommunikationsvetaren Niklas Lundengård och Gustaf Lantz, kommunikationsombudsman på SSU, ger betyg till flygbladen. Och Somar Al Naher, aktivist och studieombudsman på SSU, betygsätter hemsidestexterna. När alla poäng är ihopräknade står det klart: – Vi har en vinnare – grupp fyra, ropar organisationsombudsman Emma Lidell som leder aktivistspelet. Frihet har tydligen valt att följa den skarpaste gruppen under dagen. Dardan, Shilpi, Agnes, Andreas, Simon, Filip och Saga får godis som pris. Och nya kunskaper som bonus. – Jag hade aldrig skrivit ett pressmeddelande förut. Nu kan jag göra det om min SSU-klubb ska hitta på något, säger Agnes Kauranen. 

Frihet från förr. 1961 – Ladies and hängslemen! Jag kommer från Texas…” Så hälsar Nisse Voltry från SSU Gällö på publiken i förbundets talangjakt. Året är 1961 och SSU-klubbar från hela landet tävlar mot varandra i dans, sång och teater i Örebro. Nisse och hans klubbkamrater spelar rock och vinner hela tävlingen. ”Medryckande toner och stor show. Vilket anslag!” står det i Frihet nummer fyra från 1961. ”Efter årets tävling är det höjt över all diskussion att förbundet har gott om ungdomar som tycker om att agera och spela teater.”

Beviljat 4 500 kronor till SSU Partille, Mölndal och Centrum Göteborg De tog med sina nya medlemmar för att spela laserspel. För det fick tre SSU-klubbar i Göteborgsområdet en peng. 5 000 kronor till SSU Angered ”Don’t be afraid I’m just a Muslim.” Så heter SSU Angereds kampanj för att motverka islamofobi. För att trycka upp knappar- och t-shirts får de bidrag. 5 000 kronor till SSU Centrum Göteborg Organisationen Lugna gatan som motverkar ungdomskriminalitet i Göteborg hotas av att kommunfullmäktige i staden vill strypa bidragen till dem. SSU Centrum demonstrerade utanför kommunhuset. De fick pengar för affischer och flygblad. 5 000 kronor till SSU 20+ SSU 20+ i Göteborg ordnade ett stort seminarium om hedersvåld. De fick pengar från SSU-förbundet för att kunna bjuda in föreläsarna Emre Gungör och Nima Dervish. 5 000 kronor till SSU Varberg Rock Against Reinfeldt. Det var namnet på Guitar hero-turneringen som SSU Varberg ordnade och fick bidrag för. 3 420 kronor till SSU Sundsvall SSU Medelpad fyller 90 år. Det firades i Sundsvall med gokart och laserspel. 5 000 kronor till SSU Tensta Nazisterna marscherar i Salem utanför Stockholm varje år den 12 december. Samtidigt som 2009 års marsch hölls, ordnade SSU Tensta en antirasistisk konsert med Florence Valentin och Adam Tensta. Plus ett panelsamtal med SSU, Grön ungdom, Ung vänster, Sveriges unga muslimer och Expo, en stiftelse som belyser främlingsfientlighet. 5 000 kronor till SSU Sollefteå Onsdagsmys. Med trubadurer, tal och politiska sketcher. Det bjöd SSU Sollefteå på, och fick en peng för.

4 FRÅGOR

Elina Gustafsson 21 år, SSU Blekinge

Ola Löfquist 31 år, SSU Kronoberg

Linus Johansson 23 år, SSU Skaraborg

1. Naturvårdsverket beslutade att 27 svenska vargar skulle skjutas. Vad tycker du om vargjakten?

– Jag tycker att det är helt bisarrt att skjuta 27 friska vargar när vi har en så liten vargstam. Jag har förståelse för dem som förlorar lamm och får för att vargen tar dem, men det är inget större samhällsproblem.

– Jag kan se det från två håll. Jag förstår dem som har boskap som attackeras av vargar, som vill ha jakten. Samtidigt är vargen fridlyst och det finns väldigt få vargar i Sverige. Man kan ju skydda sin boskap med stängsel också.

– Med tanke på inaveln i vargstammen måste några djur skjutas, tyvärr. Men frågan är om man måste skjuta så många som man har gjort.

2. Flera företag har den senaste tiden sparkat sina anställda och i stället hyrt in arbetskraft från bemanningsföretag. Skulle du själv helst vara anställd direkt vid ett företag eller av ett bemanningsföretag?

– Absolut direkt. Då får du en större känsla för ditt jobb. Är du inhyrd via ett bemanningsföretag kan du få gå till olika arbetsplatser varje dag. Jag tror osäkerheten blir stor då.

– Direkt vid ett företag. Jag tycker att bemanningsföretagen bara är ett sätt att kringgå LAS (lagen om anställningsskydd). De som jobbar åt bemanningsföretag tjänar också ofta sämre och har sämre villkor.

– Självklart vara anställd direkt. Att sparka personal och sen hyra in folk via bemanningsföretag i stället borde vara olagligt eller förbjudas genom avtal, tycker jag.

3. I år ska 550 centrala kollektivavtal omförhandlas. 3,3 miljoner löntagare berörs. Vilken blir den viktigaste frågan i den rekordstora avtalsrörelsen?

– Lönernas storlek. För mig personligen är det viktigt att LO-facken håller ihop och står emot den decentralisering av avtalen som Svenskt Näringsliv vill göra. Det skulle innebära en större spridning av hur avtalen ser ut och en försvagning av facken.

– Jag tänker på arbetstiderna, särskilt inom vården. Men också på lönerna och rätten till ett heltidsarbete.

– Lönerna. Blir det några löneökningar eller inte? Jag hoppas att fackförbunden inom LO håller ihop, och att inget förbund springer iväg och får högre löneökningar än de andra.

4. Vilken fråga kommer att dominera politiken i din kommun i år, tror du?

– Svårt. Eftersom det är valår tror jag att det blir en klassisk fråga, vård, skola eller omsorg.

– Självklart jobben. Särskilt för ungdomar.

– Nedskärningar och sådant tråkigt. Hur kommunen ska få pengar till allt.

FRIHET

47 1/2010

JAKOB FICHTELIUS Ålder: 22 år. Bor: Uppvuxen i Nyköping. Bor nu i Storvik utanför Sandviken, på internat. Gör: Läser utbildningen ”Hälsa och självkänsla” på Västerbergs folkhögskola. Är aktiv i SSU Sandviken. Familj: Mamma, pappa och syster som bor kvar i Nyköping. Gillar: Politik, träffa vänner, friluftsliv och fiske.

— Det fınns ett förakt mot funktionshindrade

FRIHET

48 1/2010

Skoltiden var ett helvete. Jakob Fichteliuss kände att lärarna inte tog hänsyn till hans funktionsnedsättning. Han gick med i SSU för att förändra. – Sverige borde ha en tillgänglighetsminister, säger han. TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: ANNA SIMONSSON AKOB FÖDDES MED en ovanlig sjukdom som har gett honom nedsatt rörlighet i en arm och ett ben, och ett födelsemärke över ena halvan av ansiktet. – Mina inlärningsmöjligheter är också sämre, jag har inte samma närminne som ”någon normal”, säger Jakob och ler snett. – Jag får vara tacksam över att jag inte har drabbats värre. Jag är glad att jag inte har blivit rullstolsburen. Men det är klart att sjukdomen påverkar mig. Jag vet att jag inte har samma möjligheter som andra att få jobb och utbildning.

SKOLTIDEN I NYKÖPING upplevde Jakob som mycket tuff. – Det var svårt att få folk att acceptera och förstå mig. Jag har haft lärare som var riktiga puckon. Problemen ledde till att Jakob bytte skola när han skulle börja femman. – Det var min räddning, jag hade nog inte pallat annars. Det blev bättre på den nya skolan. Och jag fick en ny elevassistent, en väldigt bra kille. Han började i en vanlig klass men fick följa särskolans kursprogram. – Fast jag tycker att ordet ”särskola” är nedlåtande, säger Jakob. När han skulle börja gymnasiet kom problemen tillbaka. – Jag ville läsa samhällsprogrammet men de hade inte det för särskoleelever. Jag fick växla mellan två olika program. När skolan inte hade motivation att försöka lösa saker för mig, då tappade jag allt. Efter ett år hoppade jag av. JAKOB LÄSTE IN gymnasiet på en folkhögskola i stället. – Sedan kollade jag runt på utbildningar och hittade en uppe i Storvik utanför Sandviken, på Västerbergs folkhögskola. Där går jag nu och läser ett program som heter ”Hälsa och självkänsla”. Jag trivs bra, jag bor på skolan också. När han är klar med plugget vill Jakob arbeta med människor. – Jag har jobbat inom äldreomsorgen några somrar och det har gett mig väldigt mycket. – Men jag har också kollat på Uppsala kommun, som ska starta en radiokanal. Det skulle jag gärna jobba med. ARBETSGIVARE KAN FÅ lönebidrag för att anställa personer med funktionsnedsättning. Trots detta är det en av de fyra grupper som har

FRIHET

svårast att få jobb i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Förutom personer med funktionsnedsättning har personer med högst grundskoleutbildning, personer som är födda utanför Europa och arbetslösa som fyllt 55 år särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. – Man blir förbannad på sådana orättvisor, säger Jakob. – Det finns så mycket fördomar. Folk använder CP som skällsord. Jag skulle vilja jämföra det med rasism. Vissa människor har samma fruktansvärda förakt mot funktionshindrade som mot mörkhyade. I SSU HAR Jakob fått utlopp för sitt engagemang för att skapa ett samhälle där människor kan leva på lika villkor. – Jag tycker faktiskt det är skillnad på hur jag har blivit bemött i SSU och i samhället i stort. I SSU blev jag mottagen med öppna armar. Jakob var 16 år när han blev medlem. – Jag gick med för att jag var förbannad. Fast egentligen är det enklare att förklara varför det inte blev något av högerpartierna som jag gick med i. Jag ser hur de trycker ner människor. UNDER ÅREN I SSU har Jakob varit med om en hel del. Ett av hans bästa minnen var när hans SSU-klubb demonstrerade mot bostadsbristen genom att sova på luftmadrasser på ett torg i Nyköping en hel natt. – Det var en speciell upplevelse. Folk kom och snackade, vi satt där med stans knarkare och våra plakat. Även i SSU saknar Jakob ibland en medvetenhet om problem som möter personer med en funktionsnedsättning. – De här frågorna inte så uppmärksammade i SSU. Jag tror det vore bra om förbundsstyrelsen gjorde ett studiebesök i en särskoleklass. – Jag tycker också att SSU ska ha som mål att lokalerna ska vara tillgängliga för alla. Tillgängligheten i SSU Sandvikens lokal är inte den bästa. Det är tre trappor upp, en rullstolsburen skulle aldrig klara det. Jag har faktiskt aldrig träffat en SSU:are i rullstol. Jakob hoppas att tillgänglighet kommer att bli en fråga i valrörelsen. – Och Sverige borde ha en tillgänglighetsminister, säger han. Men Jakob är intresserad av nästan alla andra politiska frågor också. Utbildning, miljö, bostadspolitik, internationell solidaritet, mänskliga rättigheter. – Och jämställdhet. Jag kallar mig feminist, det är en självklarhet för mig. Det är sorgligt att Sverige aldrig har haft en kvinnlig statsminister. Men vi får hoppas att det blir ändring på det efter valet i år. 

49 1/2010

Bildbevis

1. SSU Skaraborg, Södra Älvsborg och Skåne, klimatdemonstration i Köpenhamn, december. 2. SSU Sörmland, kurs, november. 3. SSU Stockholm, utanför riksdagen, december. 4. SSU Halland, klimatdemonstration i Halmstad, december. 5. SSU Bohuslän, julöppet på fritidsgård i Kungälv, december.

3 2 2

FRIHET

50 1/2010

Å andra sidan

Förbjuda j porr? Jesper Lindholm, SSU Stockholms län

Kristin Linderoth, SSU Skåne

Varför är det en dålig idé att förbjuda porr? – Jag är inte emot att människor ser på porr. Jag är emot hur porren ser ut. Med ett förbud riskerar vi att skuldbelägga sex och att människor utforskar sin sexualitet. Ett förbud andas konservatism där problemet är att folk har sex i stället för att problematisera maktförhållandena kring sex. Som feminist tycker jag att det är fel att sexualiteten kidnappas av mainstreamporren. Därför bör vi uppmuntra, inte förbjuda, den växande feministiska porren som ser bortom unkna maktstrukturer och som ser varje människas unika sexualitet. Älska sexet, hata sexismen. Men det är ju olagligt att köpa sex i Sverige. Varför ska det då vara tillåtet att betala någon för att ha sex framför en kamera? – Pornografi och prostitution bör inte likställas. Att bestämma sig för att göra porr är inte samma sak som att förlora rätten att bestäm-

Varför är det en bra idé att förbjuda porr? – Pornografi är ett uttryck för ett samhälle där människors kroppar kan köpas för pengar. För att kvinnor ska ses som människor och inte handelsvaror är ett förbud mot pornografi ett steg på vägen. Sverige har förbjudit sexköp för att vi anser att människors rätt att slippa sälja sina kroppar väger tyngre än andras rätt att konsumera dessa. Det finns inga skäl till att det ska vara tillåtet att profitera på andra människors sexuella handlingar bara för att de sker framför en kamera. Hur ska man dra gränsen för vad som räknas som porr? – Vi har ju uppenbarligen lyckats dra gränsen i sexköpslagen, där det står att man inte får betala annan för att ingå tillfällig sexuell förbindelse eller göra vinning på att någon säljer sig. Den enda skillnaden är att det nu skulle gälla även när det sker framför kameran.

Sexköp är förbjudet i Sverige. Ska det också vara förbjudet att betala folk för att ha sex framför en kamera? Eller är det moralistiskt? Jesper och Kristin tycker olika. ma över sin egen kropp. Utöver det, i Sverige straffbeläggs (med rätta) efterfrågan på prostitution. Men efterfrågan på porr är inte beklaglig, den är naturlig. Människor är nyfikna på sex och då är porr ett sätt att utforska sin sexualitet. Många menar att mycket av porren är könsstereotyp och ger en skev bild av sex till dem som tittar. Hur ska man motverka det? – Jag håller med! Porren ärr könsstereotyp och ger en skev bild av sex. Varför? För att porren är produkten av ett könsstereotypt samhälle. Den patriarkala porren krossas först då en radikal jämställdhetspolitik krossar samhällets könsorättvisor. Gällande porren borde vi stödja den feministiska pornografin, satsa på sexualutbildningen för att motverka en skev sexbild, etcetera. Hur ska man kunna kontrollera att skådespelarna som medverkar i porrfilmerna inte tar skada? – De som tar skada är de som medverkar mot sin vilja och då är traffickingoffer värst utsatta. Vi måste bli hårdare gentemot denna moderna slavhandel genom polissatsningar och mer internationellt samarbete.

FRIHET

Många tycker att ett porrförbud är moralistiskt och att det finns en risk för att yttrandefriheten urholkas. Vad tycker du om det? – Det har lika lite med moralism att göra som när vi säger att vi är mot kvinnomisshandel eller trafficking. För oss som är socialister och feminister handlar det om att bekämpa exploatering. Yttrandefrihetsargumentet anfördes av vissa när barnpornografi skulle förbjudas, men hur många skulle i dag säga att de vill häva det förbudet? Lagen om yttrandefrihet syftar inte till att skydda porrindustrin, utan till att främja fri och allsidig upplysning och konstnärlig frihet. Sexköp framför kameran är varken upplysning eller konst och en utvidgad kopplerilag skulle inte ha med yttrandefriheten att göra mer än vad till exempel kvinnofridslagen har. Men borde man inte tillåta feministisk porr som inte är könsstereotyp och där skådespelarna medverkar gratis? – Om man ser pornografi som dokumenterade sexköp blir det ointressant att diskutera privata sexfilmer. Men för dem som vill definiera pornografi på något annat sätt blir ändå diskussionen om så kallad feministisk porr en återvändsgränd. Vem ska definiera och avgöra vilka sexfilmer som är feministiska? Ska någon på en statlig myndighet sitta och F-stämpla godkända filmer? Här kan vi verkligen snacka om moralism.

51 1/2010

Internationella vänner SPANIENS SOCIALISTER Det spanska socialistpartiet PSOE styr Spanien i en minoritetsregering sedan 2004. Premiärminister är José Luis Rodríguez Zapatero. Partiet definierar sig som socialdemokratiskt. Ungdomsförbundet heter JSE. JSE i regionen Katalonien har en delvis självständig roll inom JSE.

Modiga g spanjorer ID ÅRSSKIFTET TOG Spaniens socialistiske premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero över ordförandeklubban i EU. Zapatero inledde med en offensiv plan för EU. Länderna skulle förbinda sig till ett program för ekonomisk utveckling med sociala inslag. En typisk start för den friskt vågande socialistiske politikern. När socialistpartiet kom till makten i Spanien år 2004 rivstartade Zapatero. Spanska trupper togs hem från Irak, immigranter gavs uppehållstillstånd, det blev enklare att skilja sig, homosexuella tilläts gifta

BILD: JSE

Styrkan hos Spaniens socialister har varit att våga utmana konservativa föreställningar. TEXT: MIKAEL FELDBAUM 2012. När den spanska bostadsbubblan sprack 2008 kastades landet in i en djup lågkonjunktur. Arbetslösheten är nu nästan 20 procent. Ungdomsarbetslösheten är 40 procent. Spanjorerna har stora lån och har inte råd att konsumera. Och det är fortfarande svårt att få lån till att investera. – Men socialistpartiet har ändå valt att spendera landet ur krisen. Arbetslöshetsförsäkringen har hållit hög nivå och människor har inte utförsäkrats från den. Man har satsat extra på sjukvården och utbildning. Och nu har man höjt ungas bostadsbidrag till 800 euro i måna-

– I det katalanska ungdomsförbundet diskuterar vi frågan om medborgarlön… sig och adoptera barn. Kontroversiella frågor i det katolska Spanien. – Zapatero ändrade radikalt bilden av Spanien. Vem skulle tro att samkönade äktenskap fanns i det katolska Spanien. Det var snabba och modiga beslut, säger David Lizoain Bennett, internationell sekreterare för det katalanska socialistiska partiets ungdomsförbund. Katalonien är en region i Spanien med visst självstyre. – NÄR VÄLFÄRDSSTATEN är på plats måste progressiva politiker gå vidare med jämlikhetsfrågor och inte vara rädda för en konservativ opinion. Progressiva förslag talar till kärnväljarna. Och sedan inser även mittenväljarna att ingen förlorar på enklare skilsmässor, stöd till utsatta kvinnor och samkönade äktenskap, säger Aurora Bonnin, internationell sekreterare för det spanska socialistpartiets ungdomsförbund, JSE. SÅ LÅNGT ALLT väl. Men ekonomin är ett stort problem för den styrande socialistiska minoritetsregeringen som nu ligger ett par procent efter högeralternativet i väljarundersökningarna inför valet

FRIHET

den. Det betalar nästan hela hyran i de fattigare delarna av Spanien, säger David. – MEDAN DEN konservativa regeringen under boomen föredrog att unga arbetade i byggbranschen så satsar regeringen nu på att de ska utbilda sig. Unga arbetslösa med en kandidatexamen får bidrag till en masterexamen. Och satsningar på universiteten gör det enklare att kunna stanna i Spanien och forska. Man satsar på att göra Spanien till en kunskapsekonomi, säger Aurora. Aurora och David är överens om att en viktig lärdom som Sverige kan dra av de spanska socialisterna är att våga utmana konservativa ståndpunkter trots att matchen kan se tuff ut på förhand. Just nu driver ungdomsförbunden bland annat kampanj för den nya lagen om fri abort. – Och i det katalanska ungdomsförbundet diskuterar vi frågan om medborgarlön, det vill säga att alla som inte arbetar ska få en grundsumma från samhället. Men det är ännu inte en idé som vunnit i debatten, säger David. 

52 1/2010

Förbundsordförande SSU

Förbundssekreterare SSU

Den borgerliga regeringen har bestämt att en ny gymnasiereform ska träda i kraft nästa år. Vad tycker SSU om förändringarna som kommer att göras i gymnasieskolan? – Vi har en hård huvudkritik. Det är att reformen skapar en sorterande skola eftersom två olika gymnasieexamina införs. En högskoleförberedande och en yrkesföreberedande examen. Det stänger dörren för dem som går yrkesföreberedande program att kunna läsa på högskolan i framtiden. – När man är 15 år och väljer vad man ska gå för program på gymnasiet så är det inte säkert att man vet vad man vill göra i resten av sitt liv. Det är lätt att man väljer det som föräldrarna gör. Sedan är det lätt hänt att man senare i livet blir intresserad av något annat. Nu försvårar regeringen möjligheterna för folk att ändra sig, att göra nya livsval. – Det är inte bara dåligt för eleverna utan för hela Sverige. Vår styrka som ett litet land har varit att vi har en brett utbildad befolkning, att vi har använt alla våra resurser. En ny betygsskala i fler steg ska också införas på gymnasiet. – Redan i dag är det svårt för lärare att dra gränser mellan olika betygssteg. Botemedlet mot det är ett enklare system och betyg i senare åldrar. Nu gör regeringen tvärtom. De orättvisa betygen kommer att öka. Reformen sätter också stopp för lokala inriktningar av olika gymnasieprogram. – Det är bra att eleverna går ett program som arbetsgivarna känner till när eleverna senare ska söka jobb. Men jag är djupt kritisk till att det inte har funnits större möjligheter för Sveriges unga att vara delaktiga i reformen, att säga vilka program som borde få vara kvar.

Allt fler svenskar har högskoleutbildning. Vilka konsekvenser får det för SSU som är en del av arbetarrörelsen? – En arbetare är inte automatiskt någon i blåställ. Det är snarare någon som saknar makten att påverka sin egen arbetssituation med arbetstider, lön och så. Visst handlar klass om utbildning och status, men också om den makten. Sedan hör det ofta ihop, har du lägre utbildning har du ofta även mindre makt över din arbetssituation. – Just därför finns ett starkt bildningsideal i arbetarrörelsen. Utveckling och kunskap är inget vi är motståndare till. Att kunskapsnivån ökar i Sve-

— Man lever i en illusion om man tror att klass inte spelar någon roll… rige gynnar också vår omställning till ett mer hållbart samhälle, och det skapar nya former av jobb. Det är bara bra. – Men om kunskapen bara är möjlig för ett fåtal är det självklart fel. Därför är SSU:s strävan att hälften av alla unga ska gå på högskolan, och att man ska kunna sadla om och läsa på högskolan oavsett vilken linje man har gått på gymnasiet. Vi vill ha en jämlik rätt till utbildning. Är klassbegreppet dött? Vissa säger att det snart inte finns någon arbetarklass längre, eftersom fler och fler har högre utbildning. – Se er omkring! Man lever i en illusion om man tror att klass inte spelar någon roll för människors möjligheter och välbefinnande.

FRIHET

53 1/2010

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Mattias Vepsä

LA ge un a i fö k Or df ne ga O tt m hög rsv S om – RS ör ra . H ch an st ar ed mi In an -A tio a så h a g ar an tté te de ns nd ä ar ra lä är h jag N vä els r d en d gst e ar fö DE m u n r t e a xl a Ha in har t o skä nga lön vik gi en RS t m gs b er n l t e b de st la hö ig l som rn ig f es itt H lsa öd nd rt ön a, rå lu fö ÄG . ns an vik at har och ga t o rbu G tä na tig t le de in i a m a nd ST l l v da t e t a va lä te ta tt o RÖ gs ti ls sa ch tt tt sf p l fö sk å. ta lå rö m vå ö r M r v rs ap bu lö ter el er r c la ne a se k n e g a jo d. rn tt d n a a m ntr om b a. e t e a et b fö De sä t H r m la u t r t ä nk and ed ng r v s. e S d ik De ls SU om stig t r . ö t r

Jytte Guteland

JO om in få Vi in kr Le f s im da H vi orm igå Fö trys am – T in m AN lk n r al ot et ati g f de slan ling vå po i s NA di on örs t a d a lit S S . D som ke st n o ä ik U: rik m ljn dr r ST e ,E s t s fö in a jo sk SS . Fö f ur ör O om rsä ge b a f U s r d op bu RB b å n e l k ap nd sä jni a ar pe a t f JÖ lje ng v A jag n sta örs o s l s ga rt ta iti ty RK r m en -l m k a es , se otte ed r at fö hå oc rels t o n r. h e, at t k r v lle J A ö r s å t ck k a -lo an så a d g f SSU pa r sy jag tte sva . et örs -d en ste i tr rie rig or ök is ku ro åd rn fö dn er tri rs rg ar a. r as at kte gå an na tä t sp n s rd. isa kr vl t i io ng in rid ka n ga a en i r

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

, Om so På b m du b ilde gi ygg n s lla d y r S es ns aa m en b ell av så an ka i S de t ns ve id ke ri iga du ge ste ka me m n lla od sv n e ar 19 ller et 57 n på o a, S frå ch aa ga 195 b 9 7. 9. 3B

BILD: SAAB

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 15 mars. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Den 8 mars firas internationella kvinnodagen. Vem av dessa personer är inte känd som feminist? 1 Gudrun Schyman X Mary Wollstonecraft 2 Nyamko Sabuni Den 19 februari inleds Grön Ungdoms riksårsmöte. När kom Miljöpartiet in i riksdagen första gången? 1 1988 X 1994 2 2002

Nu laddar Piratpartiet för riksdags- och kommunval, men i vilken grupp sitter Piratpartiet i EU-parlamentet? 1 Den socialdemokratiska gruppen X Den konservativa gruppen 2 Den gröna gruppen

Den 7 mars hålls parlamentsval i Irak. Vad heter Iraks nuvarande premiärminister? 1 Nuri al-Maliki X Samir Shakir al-Sumaydi 2 Christopher R Hill

FRIHET

54 1/2010

Statistiska centralbyråns årsbok för 2010 är här. Hur mycket mer tjänar högutbildade män än högutbildade kvinnor i genomsnitt i månaden? 1 91 kronor X 9 100 kronor 2 91 000 kronor I maj hålls parlamentsval i Filippinerna. Hur många människor bor i Filippinerna? 1 Cirka 10 miljoner X Cirka 50 miljoner 2 Cirka 100 miljoner

Saab Automobile AB blev vinterns mediaföljetong. Vilken tevestjärna kör i sin teveserie en svart Saab 900 cabriolet? 1 Jerry Seinfeld i ”Seinfeld” X Homer Simpson i ”The Simpsons” 2 Samantha i ”Sex and the city” GRATTIS! John Lundberg, Enskededalen, Åsa och Ebbe Stenberg, Sollentuna, Anna Jansmyr, Göteborg. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var. Kommer på posten!

Teaterkurser i Norrköping

Teater grundkurs Ett år på helfart

Teaterpedagogutbildning

Två år på helfart eftergymnasial nivå

Distanskurser

Teater fördjupningskurs

Vi sköter Sveriges hus och lokaler!

Ett år på kvartsfart fem helgträffar

Utveckling och bistånd Ett år på halvfart fem helgträffar

Kvinnor skriver Ett år på halvfart fem helgträffar

Feminismer

Ett år på kvartsfart tre helgträffar

För mer information:

011-21 96 00

www.marieborg.net Fastighetsanställdas Förbund Förbundet för dig som arbetar med fastighetsarbeten vid privata, allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag, städare, fastighetsarbetare, fönsterputsare och sanerare i entreprenadföretag samt städare i egen regi och Folkets Hus-personal.

Vi erbjuder ett brett utbud av allmänna kurser och speciallinjer som t.ex. FRISKVÅRDSLINJEN, JOURNALISTLINJEN, SKÅDESPELARLINJEN och FILMLINJEN!

www.molkom.nu

Samt en rad spännande SOMMARKURSER!

Just nu får du Sveriges mest nyﬁkna ungdomstidning till rabatterat pris.

4 nummer för 49 kronor eller 8 nummer för 98 kronor Mejla namn och adress till info@frihet.se

t d l e f n i Gör Re

! s ö l s t arbe

v l ä j s u d n a n In

. t e d r bli