Frihet 02 / 2010

M P E R D O P FF A S T O S

VÅ HÅ IR KU OM FO GA R D AN K S G T B R AR S U P E U L O L OB E N C A LS AM ST GA IAL KO ST A RA DR – S RT JÄR S K FF Ö Å OC N RO – MM LÅ H AN TA EN ER NG KL PO AT SV O Ä AS NT OM E N M R L S R U S D BO SK EM AG ESA W M K Ä OK OM N E R FR N BE R R ÅN BL N? LE AT OO KS I O K UN M AF C FÄ H D GÄ R EJ LV TI NG

T SO I D N #2 U N C I A I N G 20 G D L D F 10 OM E M RÅ PR S OK N S I S FÖR RA VE 20 B T I R I KR U N S KA G E D S

EN

7

RÖDA NYHETER – VAR DU ÄN BOR olika veckotidningar att välja ppü – vilken passar dig bäst? per ür #4 2010 • Prenumeration 370 kr LÜsnummerpris 10 kr inkl moms Fredag den 29 januari Läs den dagligen pü www.etc.se

Dagens

nya stationer – nordÜstra Sküne für pügatüg

PĂ… BESĂ–K BESĂ– ESSĂ–K

HOSS MLET LET LET LE HAMLET

S.8

S.199

ALICE OM LIVET SOM PENSIONĂ„R

Uselt betyg till lokala skolor

TILL VILDINGARNAS LAND

GYMNASIEELEVER

VILL HA MER HJĂ„LP

S.16-17

S.6-7

AAxell Leor L orr SjÜstrÜm: SjÜÜ t Ü SjÜ Sj �Befriande fri frün moraliska pekpinnar�

S.23

ETC GÜteborg Läs den dagligen pü gÜteborg.etc.se

SKĂ…NES NYA VECKOSLUTSTIDNING

#4 2010 • Fredag 29 januari • LÜsnummerpris: 10 kr

Läs den dagligen pü www.efterarbetet.se

LJUS PĂ… HJUL

INTERVJU INTER

#4 2010 • Fredag den 29 januari # P Prenumerationspris: 200 kr/halvür,

370 kr/ĂĽr

FILMFESTIVALSPECIAL

FILMFESTIVALCHEFEN FI

BILD: EMPORIA

R

13

ETC

4 ."/ -*5" 1a &)3&/#&3( &)3&/#&3( 7&. ,"/ /*4,03`554",5*7*45&3 4 & )a3%"3& 5"( .05 .`/ )a3%"3& 5" 4 '*"4,0 & %& 4503" -`/%&3/"4 %& 4503" -

MARIT M KKAPLA

MARI MARIKA GRIEH GRIEHSEL

Mobil ljusterapi ska gĂśra oss S.18 piggare

llt �M d sexuellt �Med skapar vüld sk kao S.11 de kaos�

.nu #4 2010 LĂśsnummerpris 10 kr inkl moms Fredag den 29 januari www.etc.se

`44" 4

TTC EETC

Ürr IT-miljonär – därfÜr vill jag komma in i riksdagen S.14-15

EEN Ă–PPEN SCEN FĂ–R RRĂ… TEATER

ETC

m Ă–rebro S ckhholm Sto

NĂ–JE Guide till vĂĽrens alla mĂĽsten S.10-17

GĂ–MDA PENGAR Jakt pĂĽ smitarnas miljarder S.9

Fredag den 29 januari 10 • Freda 01 2010 42 #4 ummerpriss: 10 kr nummerpris snu Üsn LÜ • LÜsnummerpris:

Charlie Hansson.

HUVUDSTADENS TIDNING

OFIA OF SOF SSO AP RRAP

PYSSEL Klarar du veckans frĂĽga? S.22

S.12-13

BILD: OLA TORKELSSON/SCANPIX

ETC

#4 2010

Pris prenumeration 370 kr per ür LÜsnummerpris 10 kr inkl moms Fredag den 29 januari Läs den dagligen pü Ürebro.etc.se

DEBATT: �Hellre er hem än ny ygplats� S.5

EHRENBERG: �Vür stÜrsta utmaning som människor� S.7

UppsalaDemokraten

BITTERFITTANN NU PĂ… SCEN

#1 2009 • Fredag den 4 december • LÜsnummerpris: 10 kr

DIN NYA VECKOSLUTSTIDNING

S.20-21 SS.20 .20 .220 21 21

Läs den dagligen pü uppsalademokraten.etc.se

S.8-9

Nu bÜrjar nedskärningarna inom socialtjänsten att

-9 8--9 ..8-9 .8 SS.8-9 S. var S.8 lvar lvlvar llllva llv märkas pü allvar

KRÖNIKA: �Frügan om tillväxt stür mig upp i halsen�S.14

1FUFS &LTUSzN

KLIMATKAMPEN

– Vem bygger egentligen grÜnt i Örebro?

S.4-5

POSTTIDNING A • RETURADRESS: ETC ÖREBRO, C/O TITELDATA, 112 86

KRISHJĂ„LP PĂ… TELEFONN FĂ–RSVINNERR

RETURAD

,BSPMJOB 4UFOTUSzN ,B

FEEST STIIVVAL AL

✔ â€?Vill ge alla en rĂśstâ€? S.8 ✔ Tidholm skildrar tysk y jättebordell j boordell ordeell ell SS.20 S.20-21 .22200 21 2

KLIMATSPECIAL KL

NU KĂ–R VI!

VI AANKLAGAR: VI ANNNKKKLL LLÜnsamhet LÜ ÜÜns Ün nsssaam am gür fÜre ffÜ ÜÜre Ür re klimat re kkllillim im fÜr im ledare lle eddaaarrree i Väst ed eda

GRĂ–NT Ă„R SKĂ–NT

VISST KAN DU RÄDDA VÄRLDEN – VEM SKA ANNARS GÖRA DET?

52 sidor klimatspecial i fĂśrsta numret av Uppsalas nya tidningKO KKOL-F O SĂĽ ble

k

REDRIK

7J žOOT J 4UPDLIPMN (zUFCPSH 6QQTBMB 6QQTBMB%FNPLSBUFO

4LlOF &GUFS "SCFUFU PDI eSFCSP TBNU J BOESB EFMBS BW MBOEFU HFOPN %BHFOT &5$ 7lS GzSEKVQOJOHTUJEOJOH &5$ OV TQSJET OBUJPOFMMU

Specialerbjudande fÜr Frihets läsare – prenumerera nu!

(370kr)

%BHFOT &5$ 6QQTBMB%FNPLSBUFO &GUFS "SCFUFU &5$ OV &5$ eSFCSP &5$ 4UPDLIPMN &5$ (zUFCPSH

â– â– â– â– â– â– â–

(200kr)

IFMlS â– IFMlS â– IFMlS â– IFMlS â– IFMlS â– IFMlS â– IFMlS â–

IBMWlS IBMWlS IBMWlS IBMWlS IBMWlS IBMWlS IBMWlS

Helür: 50 nr, halvür: 25 nr. Osäker pü vilken som passar dig? Gü in pü www.etc.se

Namn ...................................................... ................................................................

Adress..................................................... ................................................................ ................................................................ ................................................................

Mejl & telefon .......................................... ................................................................

ETC BETALAR PORTOT

ETC SVARSPOST 110 216 400 110 04 STOCKHOLM

POSTTIDNING A • RETURADRESS: ETC STOCKHOLM, C/O TITELDATA, 112 86 STOCKHOLM

S.22-23

�Lätt att gÜra smü monster ungar� S.24 av un

$MBT (VOOBSTTPO $ $MBT

NärkefÜrening kämpar fÜr att rädda Sveriges gamla skogar POSTTIDNING A

S.4-7

POSTTIDNING A • RETURADRESS: ETC.NU, C/O TITELDATA, 112 86 STOCKHOLM

NNy granskning: k i �F �Fyra üür ttill illlll – ett tt skräckscenar käk iio��

enn en Henn Hennes Hen ucc succĂŠbok su succ bliir teater blir

S.6-7

S.20-21

SKYDDA SKOGEN

Läs den dagligen tc.se pü www.stockholm.etc.se

BOËTHIUS �Här slutar vägen� S.2

FREDRIK REINFELDT pü partistämman 2003 där han utsügs till Bo Lundgrens efterträdare. Tre ür senare vann alliansen valet. Och i hÜst? Det vore katastrof, enligt fÜrfattarna till Bokslut Reinfeldt.

REGERINGEN RECENSERAS

KĂśpcentrens expansion slĂĽr hĂĽrt mot smĂĽhandlarna

S.21 S.2 S. .211 .21

45035 #*-%3&1035"(& '3a/ a3&54 )*/%&34.

JĂ„MSTĂ„LLDA

�Det �De e kändes ffÜrbjudet� fÜrb fÜr fÜ ÜÜrrrbb S.18

S.66

BILD: STOCK XCHNG

ETC

MĂ–RDANDE KONKURRENS

POSTTIDNING A • RETURADRESS: ETC GÖTEBORG, C/O TITELDATA, 112 86 STOCKHOLM

ad tnad ättna lä llättnad or lätt tor tor Stor Sto St ann S.7 Dyrare mediciner – och apotekens Üverskott dÜljs fÜr Skatteverket tan tta ttan tta ätt hät hä roolllhät Trol Tr Trollhättan i Tro

VĂ„RLDENS MEST

KRĂ–NIKA: KR

,

VINSTER HAMNAR I SKATTEPARADIS

S.10-11

�Människor och kvinnor kanske inte är samma sak?�

DAGENS ETC, C/O TITELDA POSTTIDNING A • RETURADRESS:

SAAB SA

EV LEVER LEV

��Jag J vill bli utmanad� ut t

JALAKAS:

VÄLKOMMEN

Flaggans baksida AG RETAR MIG ibland på de där svenska flaggorna som står intill de röda på scenen på första maj. Vi är ju en internationalistisk rörelse, inte en nationalistisk! På första maj i år finns skäl att tänka en extra gång över de där flaggorna. Sverigedemokraterna står på randen till att komma in i riksdagen. Betyder det att Sverigeflaggorna faktiskt behövs där på scenen? Eller betyder det tvärtom att de borde försvinna?

SD bygger sin ideologi på hat mot invandrare. Svårigheten att definiera vad en invandrare egentligen är – om man räknar för långt tillbaka i tiden är vi ju alla invandrare – skapar Sverigedemokraternas andra stora projekt: att definiera vad en svensk är. Man plockar några egenskaper som passar den egna djupt konservativa synen på världen och vips har man fantiserat ihop ett eget Astrid Lindgren-land. Mamma är mamma, barn är barn och alla är snälla mot varandra eftersom pappa bestämmer.

J

DE SOM KÖPER DRÖMBILDEN ÄR, draget till sin spets, arbetarklassmän med socialkonservativa värderingar. De ser invandrare som konkurrenter om jobb och status på en individualiserad, prestationsstyrd arbetsmarknad och som ett hot mot den invanda trygga ordningen.

De är rädda för samhällsutvecklingens allmänna oberäknelighet. Lösningen på alla problem blir att angripa en grupp med ännu sämre förutsättningar men som ändå hotar att ta sig förbi på den sociala stegen.

VILKA RÖSTADE DE här männen på innan Sverigedemokraterna blekte sina bruna skjortor och bytte judehat mot muslimhat? Jo, främst på Socialdemokraterna och Moderaterna. Hälften av SD:s nytillkomna väljare kommer från Moderaterna. I takt med att stajldoktor Schlingmann slängt partiets mörkblå clubblazer, lagt några gröna miljö- och lila feministslingor i frisyren, kavlat upp ärmarna på den ljusblå skjortan och läxat upp Vellingemoderaterna, så har de mest konservativa väljarna och M-företrädarna vallfärdat till SD. EN FJÄRDEDEL AV SD:S nya väljare kommer från Centern och från Kristdemokraterna trots tappra försök av partiledaren Göran Hägglund att skifta hotbild från fantasihotet ”massinvandringen” till fantasihotet Sveriges Radios kulturjournalister.

Och den sista fjärdedelen kommer från Socialdemokraterna.Vad kan då Socialdemokraterna göra för att förhindra rasism i riksdagen efter valet? Även om SD:s väljare i besvikelse över en upplevd makt-

FRIHET

löshet riktar sitt missnöje mot invandrare, så söker de nog i grunden ett välordnat och värdigt samhälle med en stark gemenskap, där människor slipper värderas efter prestation och konsumtion. Det låter alltså som att Socialdemokraterna har en roll att spela för att ingjuta hopp i de här väljarna.

FORSKARE OCH POLITIKER tycks vara överens om att det för Socialdemokraterna handlar om att behålla fokus på fördelningspolitiken, att inte närma sig mitten alltför mycket och att inte närma sig SD:s invandringspolitik. Den belgiska forskaren Hilde Coffé har jämfört framgångarna för främlingsfientliga partier i Belgiens två delar Flandern och Vallonien. Hon varnar inte bara för mittenpolitik, utan betonar även vikten av att Socialdemokraterna finns nära väljarna, genom till exempel fackföreningsrörelsen, och anordnar debatter och kulturevenemang, samt att det finns karriärvägar inom fack och parti.

DET HANDLAR EGENTLIGEN om att bygga en gemenskap i samhället. Och byggstenarna är främst socioekonomiska. Även om identitet aldrig kommer att vara en fråga endast om klass, så är otrygghet en bra kandidat till att vara det. Människor blir inte tryggare med nationsgränser och färre invandrare.

Människor blir tryggare av arbete, socialförsäkringar och gemenskap.

I MINA ÖGON är det här en gemenskap som inte har med nationsgränser att göra. Ska gemenskapen symboliseras av en svensk flagga eller kanske av en röd?

Personligen föredrar jag en röd ros. 

Mikael Feldbaum är tf. chefredaktör för Frihet. mikael.feldbaum@frihet.se PS. Tack för den här roliga tiden på Frihet! Inför nästa nummer tar Becky Bergdahl över som chefredaktör.

3 2/2010

INNEHÅLL

13

06 DET GLÖMDA SOMALIA Det konfliktfyllda landet vid Afrikas horn får inte tillräckligt med uppmärksamhet, menar en av Frihets läsare.

13 FEMINISTISK LINS PÅ RUT Katrine Kielos plockar fram det tunga artilleriet mot subventioner av hushållsnära tjänster.

14 BATONGMYTEN Hårdare straff ger inte lägre kriminalitet – ändå höjs rösterna för en tuffare linje mot brotten.

24 PLANENS BAD BOY I NYTT LJUS

14

Sverige missar fotbolls-VM i sommar men Pontus Wernbloom deppar inte för det – i stället köttar han på i AZ Alkmaar, ett av topplagen i holländska ligan. Och pratar politik med Frihet.

28 BOMBER OCH GRANATER Kärnvapen, nedrustning och icke spridningsavtal – vad handlar det egentligen om? Frihetskolan reder ut begreppen.

30 DEN GRÖNA VÅGEN De massiva protesterna från Irans demokratiska opposition väcker nytt hopp om en annan väg för det mörbultade landet.

43 FOKUS SSU Dödshjälp – bra eller dåligt? Besök hos SSU Skaraborg. Vårkampanj.

28 21 FRIHET

4 2/2010

30

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mail — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö, Hållplatsens T&T AB i Stockholm och Torslanda bokhandel.

FRIHET

Frihet Nummer 02/2010 Årgång 92 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Charlott Markus Ansvarig utgivare — Mikael Feldbaum Chefredaktör — Mikael Feldbaum , 076 199 40 02 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Becky Bergdahl, 076 199 40 03, becky.bergdahl@frihet.se Layout — Erik Danielsson, 08 714 48 32

5 2/2010

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare — Daniel Mathisen, Per Liljas, Charlott Markus, Eva Edsjö, Björn Renner, Nils-Petter Ekwall, Anne-Li Karlsson, Ellinor Eriksson, Katrine Kielos, Linus Fremin, Sara Hansson, Anna Bratt, Niklas Björling, Anders Grönlund, Annelie Carlström, Marika Lindgren Åsbrink.

Brev!

Fängelserna måste bort

Sverige har i dag en repressiv straffrätt som fortfarande i det stora hela bygger på att brottslingar ska förvaras. Detta är förlegat och ålderdomligt. Det finns bättre sätt att få bukt med brottsligheten, inte minst genom förebyggande insatser som solidarisk fördelningspolitik, utbildning med mera. Har en person befunnits skyldig måste straffet vara till för den dömde och ingen annan. Med detta vill Jönköpings SSU-distrikt att fängelser ska ersättas av andra institutioner som aktivt arbetar för att behandla och återanpassa den dömde till att bli en god samhällsmedborgare med en god människosyn och sunda värderingar. /Jonas Nilsson, ordförande Jönköpings SSU-distrikt

Därför har jag slutat att ge ”Jag hatar all form av godvilja.” När jag för första gången hörde orden blev jag mycket konfunderad, vad menade han? Hur kan en person som kallar sig socialdemokrat hata när man delar med sig?

Vid den här tiden så var jag en stolt medlem och bidragsgivare i ett otal organisationer, till hemmet handlades det Rättvisemärkt så klart, jag är ju socialist och det här var min bild av hur socialismen yttrar sig. Vi med allt vårt välstånd ska dela med oss till dem som har det sämre, till de fattiga. Vad jag då inte insåg var att jag hade blivit en av dem som accepterar kapitalismen.

Genom att jag stödde dessa otaliga organisationer så accepterade jag omedvetet att ansvar flyttas från samhället ner till individnivå. Att ge fick mig också att må bra. Det kändes som att jag med rent mjöl i påsen kunde fortsätta mitt liv. Men den värsta konsekvensen av mitt handlande var att jag hade blivit en del av ett system där otaliga människor sitter i en beroendeställning. Dessa människor var beroende av de pengar som jag varje månad skickade, av min godvilja.

— Filantropi är något som liberaler och kyrkan sysslar med. Vi socialister sysslar med välfärd.

Vad är det då för fel med godvilja? Ta Robin Hood som exempel. Hela tiden så tar han pengar från prins John och ger till de fattiga i Sherwoodskogen, vilket i sig kan vara ädelt, men Sherwoodfolket är i en extrem beroendeställning. Vad händer när Robin Hood går i pension? Eller om någon misstycker honom?

Då kan han välja att sluta dela ut pengar. Detta är ett system som på inget sätt är förenligt med socialdemokrati.

I Sverige har arbetare i stället byggt upp ett system som är helt fritt från godvilja. Är jag med i arbetslöshetskassan så får jag ersättning vid uppsägning, får jag barn så får jag barnbidrag, föräldraledigt etcetera. Detta tillfaller mig oavsett vilken social status jag har, vilka åsikter jag förespråkar eller vem jag känner. Det är detta system som vi ska förespråka!

Vi ska uppmuntra och stödja arbetare

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Nils-Petter Ekwall illustratör Ålder: 35 år.

Bor: Malmö, men på väg mot Stockholm.

Gillar: Att mina logotyper valts ut till designboken ”Design DNA: Logos”.

Står inte ut med: Jan Björklund, TV4, EON och SJ. Ville bli som liten: Cowboy, militär, arkeolog, serietecknare, illustratör – i den ordningen.

FRIHET

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se över hela världen att organisera sig. Vi ska aktivt arbeta för att handelstullar tas bort så att utvecklingsländerna i en högre utsträckning kan skapa en egen ekonomi som bygger på export till oss och inte på bidrag från oss.

Kontentan är att filantropi är något som liberaler och kyrkan sysslar med. Vi socialister sysslar med välfärd. /Christopher Rydell, ordförande Röda Fackliga Arbetare

Glöm ej Somalia Vad kan du om Somalia? Erkänn, du tänkte på pirater.

Det är anledningen till att SSU Stockholms län väljer att ordna en serie seminarier om landet. Det behövs mer kunskap om vad som sker där, bortom piratrubrikerna.

En gång i tiden var Somalia ett förtröstansfullt exempel i Afrika. Dock så skulle den tillväxt och stabilitet landet upplevde under 1970- och 1980-talen snabbt förändras.

1990-talet såg början på ett krig som ingen skulle kunna vinna. Ett krig som i dagsläget leder till anarki och en svältande befolkning.

I dag är landets alla medborgare en del av en osynlig kamp, kampen för att bekämpa landets själsliga utplåning.

Det somaliska språket talas av en allt mer marginaliserad grupp utanför Somalia, skriftspråket används ännu mindre, de somaliska sederna är snart utplånade. Vad händer om kriget fortsätter, vad händer om landets ättlingar inte talar dess språk, var ska då incitamentet till fred komma från?

Somalia befinner sig just nu i krigets mest kritiska stadium, där landets riktning och i värsta fall existens beror på de insatser som utförs. /Hibo Salad Ali, SSU Upplands-Bro

Var söker du inspiration när du illustrerar Frihetskolan?

– Framför allt serier som jag växte upp med, men även gamla förpackningar och informationsgrafik från förr. Jag gillar det som sticker ut och är lite udda. Annars gillar jag Gerd Arntz, Mary Blair, Moebius, Chris Ware, Daniel Clowes, Abram Games, Tjeerd Ackema och Jan Lööf.

Vad är allra svårast i ditt jobb?

- Att få tiden att räcka till.

Vilka andra har du jobbat med tidigare?

- Tidningen Vi, Rabén & Sjögren, BonnierCarlsen, RFSL, SEB med flera.

6 2/2010

Roligaste uppdraget hittills?

- Svårt att säga. Gjort många roliga jobb men på senare tid helt klart skivomslagen Shemale och Modernes et Electroniques till franska electrolabeln Falco Invernale Records.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

- Det blir mycket jobb. Just nu skissar jag på ett skivomslag till den fransk-ungerska gruppen Képeslap. Tanken är att det ska utmynna i någon form av östblocksnostalgi.

Nils-Petter har tecknat Frihetskolan på sidorna 28 – 29.

BILD: ISTOCKPHOTO

Låt de hemlösa tala i egen sak Nu har det uppstått ett meningsutbyte mellan tidningen Metro och hemlöshetsorganet Faktum i Göteborg. Vågmästarna i sammanhanget är åtta döda hemlösa. Har de dött av kyla eller av andra sviter av sitt tillstånd?

Kommunen och olika hjälporganisationer ställer indignerat upp på Faktums sida. ”Ett oerhört misstag har begåtts.” Medan ordstriden pågår får de hemlösa vänta i trappan. De har inte så mycket med frågan att göra. De dör oavsett utgången av detta tjafsande.

Att de hjälpande organen i Göteborg blir så oerhört upprörda och visar prov på en makalös oförmåga till samordning, handlar mer om att för-

Vad hände sen? ”Kan de rädda planeten?”

Frihet 7/2009 Den 7–18 december i fjol hade FN sitt klimattoppmöte i Köpenhamn. Inför mötet skrev Frihet om oron för att världens ledare inte skulle lyckas enas om tillräckligt stränga regler för att minska utsläppen av växthusgaser. Oron visade sig vara befogad. Det blev inget bindande avtal i Köpenhamn, bara ett dokument där de undertecknande länderna skriver att de är överens om att de vill stoppa temperaturhöjningen vid två grader. Men hur man ska gå till väga är fortfarande oklart.

svara deras egen trovärdighet. Den konsten känner vi i Föreningen Stockholms hemlösa igen från de flesta aktörer inom hemlöshetsindustrin.

Situation Stockholm är en annan glidare. Det tycks som att denna strategi, den att avleda, är prioriterad.

— Medan ordstriden pågår får de hemlösa vänta i trappan.

Kan det bli på något annat sätt när avlönade människor talar i andras sak?

Problemet med hemlöshet kanske rent av beror på att hemlösa medborgare i ”demokratisk anda” inte får tala i egen sak, utan att detta i stället görs av människor som tjänar sina pengar på hemlösheten. /Rolf Nilsson, ordförande Föreningen Stockholms hemlösa

Nu laddar världsledarna om för ett nytt toppmöte i Cancun i Mexiko i november. Allan Larsson, före detta socialdemokratisk finansminister, har skrivit rapporten ”From Copenhagen to Cancun” om processen.

– Det finns väldigt små förhoppningar om att mötet i Mexiko ska leda till ett juridiskt bindande avtal, säger han.

– Men det betyder inte att man kan sitta och bara vänta, enskilda länder och EU kan hitta sätt agera även utan ett avtal. Till exempel måste priset för koldioxidutsläpp höjas så att investeringar i ny teknik och hållbar energiförsörjning blir mer lönsamma än fortsatta investeringar i det gamla fossila systemet.  Läs hela reportaget på Frihet.se

FRIHET

7 2/2010

Formsnack Frihet fick många läsarreaktioner när tidningens utseende gjordes om. Ett par dem finns nedan. Resten hittar du på frihet.se. Tyck gärna till du med!

Det var bättre förr...

Ful. Fulare. Frihet. Loggan är skrynkligare än en babianröv. /Anders Frihet goes NWOBHM! Hårdrockaren inom mig gillar skarpt att ni har ändrat loggan. Typsnittet är en NWOBHM-klassiker, och måste således hyllas. Tack! /Nima

Kyotoprotokollet överenskommelse om hur utsläpmellan ett stort antal länder minskas till år pen av växthusgaser ska tidsgräns 2012. När Kyotoprotokollets avtal, Kyoto II. överskrids krävs ett nytt

+ Kyotoprotokollet är en

Växthuseffekten + Växthuseffekten är

göder sig själv

i grunden ett naturligt fenomen. Atmosfären består av gaser som håller kvar tillräckligt med värme för att upprätthålla liv på jorden.

+ För att länderna som undertecknatsig inom

+ Men problem uppstår

hålla Kyotoprotokollet ska kunna av växthussina tak för hur stora utsläppen mekanismer gaser får vara, finns tre i protokollet.

när avgaserna från våra bilar och utsläppen från industrier och våra hushåll blir så stora att onaturligt mycket värme hålls kvar på jorden.

+ Processen är dessutom

eskalerande. En viss temperaturökni utlöser effekter som ng i sin tur leder till ytterligare ning. Blir det några temperaturökgrader varmare kan tundran på norra klotet tinas upp och halvfrigöra stora mängder växthusgaser, så temperaturen ökar att ännu mer. Detta kallas återkopplingsef + Kyotoprotokollet reglerar fekter. sex den globala uppvärmningen gaser som står för det mesta av som människan orsakar. Den mest omtalade av de sex gaserna är koldioxid.

delar ut 1. Utsläppshandel. Staten det överensutsläppsrätter som motsvarar utsläppen får vara. komna taket för hur stora delas ut på olika sätt.

Utsläppsrätterna kan största system EU har infört världens system delas för utsläppshandel, i EU:s Även i andra utsläppsrätterna ut gratis. i olika former regioner har utsläppshandel börjat diskuteras.

Mechanism.

2. Clean Development undertecknat De rika länderna som sig Kyotoprotokollet får tillgodogöra de bekostat i utsläppsminskningar som för att sänka utvecklingsländer, i stället sina egna utsläpp.

De rika länderna 3. Joint Implementation. får tillgodogöra sig utsläppsminskningar industriländer. som de bekostat i andra

”Regeringarna i Afrika gör inte mycket för att ställa om till ett uthålligt samhälle”

”Det räcker inte med löften” Benoit Faraco, Fondation Nicolas Hulot, en fransk klimattankesmedja.

Blir det ett nytt klimatavtal i Köpenhamn?

– Ja, men frågan är vilken sorts avtal. Det avgörande är om det kan hålla temperaturökningen under två grader, och där är jag tveksam. Ambitionerna är för låga på minst två punkter. För det första målen för de industrialiserade länderna, för det andra finansiering

16 |

FRIHET

och teknik som kan hjälpa de fattiga länderna.

Vad händer om de inte kan komma överens?

– Det skulle bli ett stort bakslag för allt internationellt samarbete. Global uppvärmning är en global fråga som kräver internationellt statsmannaskap. Utan ett nytt avtal står framför allt de fattiga länderna inför stora kriser. Men även de rika kommer drabbas av klimatförändringarna, inte minst för att freden hotas när kampen om naturresurserna blir hårdare.

Räcker de löften världens ledare ställt ut inför mötet?

Nej, det räcker inte med löften. Efter Köpenhamn måste vi spåra upp vartenda koldioxidutsläpp över

hela världen och övergå till mer energieffektiva och gröna alternativ. Vi måste bygga en ny ekonomi på internationell nivå och lära oss att dela på naturresurserna.

Har den svenska regeringen gjort tillräckligt?

– Diskussionen om en europeisk koldioxidskatt visar att Sverige tar klimatfrågan på allvar. Men när det gäller Köpenhamn saknas det ledarskap från EU och dess ordförandeland. EU har ett tydligt mål för sina egna utsläpp men när det gäller att stödja utvecklingsländerna är det mera klart vad man vill. Vi måste få tydligare löften om finansiering. Där borde Sverige ta ledningen.

David Hallowes, Sydafrika, fristående utredare hos Groundwork, en miljöfrämjande organisation.

Varför är utvecklingländerna mer enade än förr i klimatförhandlingarna?

– Vad det gäller länderna i Afrika är de definitivt mer enade än de varit i tidigare globala miljöförhandlingar. De har hittat gemensamma krav på länderna i norr och hittills även hållit fast vid enigheten, trots att

i-länderna försökt spela ut dem mot varandra.

– Det har pågått en långsam process mot större enighet i flera politiska frågor inom Afrikanska Unionen, AU. I det här fallet har de konstaterat att de har mest att vinna på att stå på samma sida. Tyvärr är jag inte säker på att det handlar så mycket om klimatet. Regeringarna i Afrika vill ha pengar från norr för att minska utsläppen, men de gör inte mycket för att på allvar ställa om till ett mer uthålligt samhälle.

Vad borde de göra?

– Det varierar. Länder som Sydafrika och Nigeria, som släpper ut mest koldioxid i Afrika, borde definitivt minska sina utsläpp mer än de lovat hittills. Andra länder har knappt några utsläpp alls, så deras åtgärder

måste vara andra.

Vad tror du utfallet blir av Köpenhamnsförhandlingarna?

– Jag är nog tyvärr ganska cynisk. Hittills har alla länder mest ägnat sig åt att dumpa problemet på andra så att de slipper ta ansvaret själva. Den rika världen har kritiserat den fattiga och tvärtom. Det Syd kallar utveckling har hittills bara skapat mer fattigdom och ökat miljöförstöringen. Jag är rädd att Köpenhamn bara leder till mer av samma sak. Att politikerna åker hem, klappar sig för bröstet och säger att de lyckats, men i praktiken kommer ökningen av utsläppen fortsätta.

FRIHET

| 17

H AL LÅ DÄ R!

– Släpp invandringen fri!

PER WIRTÉN, SKRIBENT släppte nyligen boken ”Kosmopolitik nu – demokratin måste korsa gränsen”, där han bland annat förespråkar fri invandring och ett federalt EU.

Hur går det att åstadkomma fri invandring i praktiken?

– Först gäller det att minska hindren för migration. Det kan låta utopiskt, men zonerna för fri rörlighet har ökat de senaste 50 åren, utan att några välfärdssystem kollapsat. Först inom de nordiska länderna, sedan hela Västeuropa och nu även i östra EU. Jag är övertygad att länder utanför EU så småningom kommer omfattas av fri rörlighet.

Varför bestämde du dig för att skriva boken från första början?

– Begreppet kosmopolitik är spännande eftersom det binder samman en lokal politik för mångfald, drömmen om en europeisk federalism och en global politik för demokrati och rättvisa. Kosmopolitiken ifrågasätter

vårt behov av gränser och murar.

Hur ser du på den svenska debatten kring invandrings- och migrationsfrågor i dag.

– Problemet är att vi diskuterar på Sverigedemokraternas villkor. Vi borde sätta en egen agenda. Invandringen har ju gjort Europa till en bättre kontinent att leva i. Vårt uppdrag är att försvara migranters rättigheter, undanröja exploatering och minska rädsla.

Vad hoppas du på mest av allt just nu?

– En bra september. Först blir det regeringsskifte. Och sedan kommer min nästa bok ut: ”Där jag kommer från” om vad förorter egentligen är och varför föraktet mot dem är så starkt.  TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: PRIVAT

”Det är ohygieniskt och äckligt att hålla på och andas där bakom.”

BILD: ISTOCKPHOTOS

RIKSDAGSLEDAMOTEN ANNELIE ENOCHSON (KD) FÖRKLARAR VARFÖR HON VILL FÖRBJUDA BURKOR. (EXPRESSEN)

BILD: ISTOCKPHOTOS

NORDKOREANSK DIET DÖDAR

Det brott som flest svenska män åtalas för är trafikbrott, som fortkörningar. Men bland polismän är kvinnofridsbrott det vanligaste brottet, enligt SVT.

Nordkoreanska tonårspojkar som har flytt diktaturen och tagit sig till Sydkorea är i genomsnitt 13,5 centimeter kortare och väger 13,5 kilo mindre än sina sydkoreanska jämnåriga.

Det visar en studie från Sydkoreas hälsocentrum, skriver TT. Svår undernäring i Nordkorea är orsaken. Omkring 2 000 människor ska ha svultit ihjäl i Nordkorea under vintern, enligt organisationen Good Friends.

PERSONER med akademisk examen och hundra personer med gymnasieutbildning fanns i Botswana när landet blev självständigt från Storbritannien år 1966. (”Världens ekonomiska historia i tio kapitel” av Alan Beattie)

TO CK PH

UKRAINAS SMUTSIGA VAPEN

”Hon vill inte försörja sig själv.”

I den afrikanska staten Guinea styr militärjuntan med våld – och vapen från Ukraina.

Sipri, Stockholm International Peace Research Institute, har kartlagt Ukrainas vapenexport och funnit fler tveksamheter.

Bland annat försäljning till Libyen, Tchad och Kenya.

SJUKSKRIVNA ALEXANDRA SKREV EN DEBATTARTIKEL I AFTONBLADET OM BORGARNAS FÖRSÄMRINGAR AV SJUKFÖRSÄKRINGEN. MODERATERNA GUNNAR AXÉN OCH HELENA RIVIÈRE SVARAR ATT ALEXANDRA ÄR SJUK PÅ LÅTSAS.

BI LD: IS

22

OTOS

SAKER MÄN INTE KAN HANTERA

FRIHET

8 2/2010

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

VAL I VÄRLDEN: SUDAN

HUR: När Afrikas till ytan största land ska hålla val är frågan hur alla ska kunna ta sig till vallokalerna.

Sudan har i dag flest interna flyktingar i världen och infrastrukturen är mycket bristfällig. Att 39 procent av befolkningen är analfabeter gör inte valet enklare.

HISTORIA: Sudan blev självständigt från Storbritannien och Egypten år 1956. Landet har sedan dess styrts av olika militärregimer. 1989 tog det islamistiska Nationella Kongresspartiet makten, och 1993 blev Omar al-Bashir president.

Inbördeskrig mellan norra och södra Sudan har skakat landet i två omgångar. Cirka halva befolkningen räknar sig som araber och muslimer, de bor främst i norr. I söder och väster bor afrikanska folkgrupper. De talar engelska eller lokala språk och bekänner sig till islam, kristendom eller traditionella afrikanska religioner.

Typ av val: Parlamentsval och presidentval samt val till regionala församlingar.

Valdatum: Valet är planerat att hållas i april.

Invånare: 41 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa: I Sudan finns Afrikas äldsta fotbollsliga, som startade på 1920-talet.

Flera kända basketspelare kommer också från Sudan, bland andra den 2,31 meter långa före detta NBA-stjärnan Manute Bol (till vänster på bilden).

Han ägnar sig i dag åt välgörenhetsprojekt i hemlandet.

och vill inte att Darfur ska få en liknande överenskommelse om självständighet som södra Sudan.

Situationen har förvärrats av att Darfur har drabbats hårt av torka. Flera andra länder har dessutom varit inblandade i konflikten. År 2006 tecknades ett fredsavtal. Striderna har ändå fortsatt, trots att en fredsbevarande styrka är på plats. Men i höstas kom rapporter från FNrepresentanter om att situationen inte längre är att beskriva som ett krig.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Kerstin Furubrant på Utrikespolitiska institutet.

Valet kallas för det första demokratiska valet i Sudan på 24 år. Kommer allt att gå rätt till?

– Nej, absolut inte. Att genomföra ett perfekt demokratiskt val i ett land som Sudan går inte. Det finns också en risk för att valet skjuts upp.

— Att genomföra ett perfekt demokratiskt val i ett land som Sudan går inte.

Norra Sudan, där huvudstaden Khartoum ligger, dominerar övriga landet både ekonomiskt och politiskt, och det ledde till att rebellrörelsen SPLA/M bildades i söder. År 2005 slöts ett fredsavtal mellan ledarna för rebellerna i syd och regeringen i norr.

Södra Sudan fick ett visst självstyre inom landet.

Nästa år ska en folkomröstning avgöra om södra Sudan ska bli en självständig stat.

DARFUR: Området Darfur i västra Sudan har sedan år 2003 skakats av krig mellan rebellgrupper å ena sidan, och Sudans regering och den så kallade Janjawidmilisen å andra sidan. Rebellerna består av bönder som betraktar sig som etniska afrikaner, och vill få större inflytande i politiken. Regeringsmakten strävar tvärtom efter att ”arabisera” landet

FRIHET

9 2/2010

Kommer även invånarna i det krigshärjade området Darfur att kunna rösta?

– Det är ett mål för regeringen, annars ser det illa ut. Men det är ett sönderslaget område, med laglöshet och plötsligt uppblossande lokala strider.

Sudans nuvarande president Omar al-Bashir har elva motkandidater i presidentvalet, från olika delar av landet. Kan valet ge befolkningen som inte bor i norra Sudan mer inflytande?

– De får ju mer inflytande i och med valet, om det blir demokratiskt. Men det blir ett av de krångligaste val som någonsin har hållits enligt FN. Strider kan bryta ut igen.  TEXT: BECKY BERGDAHL

Källor: Sida, TT, Amnesty, CIA: The World Factbook, BBC.

BILD: ISTOC KPHO

TO

”Jag tycker att ateistiska folkpartister och muslimer ska omvända sig och gå med i Svenska kyrkan.”

NILS LUNDGREN, EU-PARLAMENTARIKER FÖR JUNILISTAN, I TIDNINGEN NEO.

ÄKTENSKAP FRÅN HELVETET Hennes pappa gifte bort henne till en 80-åring för 165 000 kronor. Men den 12-åriga flickan i Saudiarabien ansökte om skilsmässa, och mamman till flickan separerade från sin man i protest mot vad han gjort.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i Saudiarabien där barnäktenskap inte är förbjudet, skriver Sydsvenskan. Nu har flickan dock tagit tillbaka sin skilsmässoansökan.

BILD: ISTOCKPHOTO

LÅNG KÖ FÖR UTLÄNDSKA HJÄRNOR Först efter 20 år i Sverige har en invandrare samma chans att få jobb som en svensk – och det gäller även högutbildade.

En ny undersökning från SCB visar att bland utrikes födda med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige mellan 10 och 19 år är det bara hälften som jobbar i ett yrke som kräver högskoleutbildning, jämfört med 70 procent av de etniska svenskarna med högre utbildning.

LOST IN TRAIN STATION Tokyos tunnelbanenät har 13 linjer och 168 stationer. Ändå räcker det inte till. Särskild personal, så kallade oshiya, jobbar under rusningstid med att pressa in folk i vagnarna så att dörrarna kan stänga.

Ett annat ord att lägga på minnet är chikan, män som i skydd av trängseln tafsar på kvinnor i tunnelbanan. För att komma till rätta med problemet har särskilda vagnar reserverats för enbart kvinnor.

BILD: ISTOCKPHOTO

”Darfur är en rätt rak fråga.

Folk dödas av en grupp personer.”

Skådespelaren George Clooney vill påminna alla om folkmordet i Darfur. Ur tidningen OmVärlden.

60 PROCENT av den illegala kapitalflykten utgörs av internationella företag som låter bli att betala skatt för sin vinst och för pengarna ut ur landet obeskattade. (Global Financial Integrity, GFI)

ETIOPISK MELTDOWN Etiopien inför nu en av världens hårdaste lagar mot hjälporganisationer. Organisationer som får mer än 10 procent av sin finansiering från utlandet får inte längre arbeta med kvinnors, barns och funktionshindrades rättigheter i Etiopien, skriver tidningen OmVärlden.

”Om det vore val i dag och kvinnorna inte haft rösträtt skulle regeringen sitta kvar.”

DN:S LEDARSIDA DRAR SLUTSATSER AV DEN SENASTE TIDENS OPINIONSUNDERSÖKNINGAR.

FRIHET

10 2/2010

SEXSPALTEN SKILJELINJEN En fråga till sju ungdomsförbund:

Är ett samhälle med små inkomstskillnader bättre än ett med stora skillnader?

– Ja. Ett samhälle som är mer jämlikt kommer att skapa mer gemenskap människor emellan.

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER – Ja. Ojämlikhet är en avgörande faktor bakom många sociala och hälsorelaterade problem i samhället.

JYTTE GUTELAND, SSU – Ett samhälle med mindre inkomstskillnader ger större frihet för alla människor.

JAKOP DALUNDE, GRÖN UNGDOM – Ett bra samhälle skapar jämlika förutsättningar för alla, vilket inte är detsamma som jämlika inkomster.

MAGNUS ANDERSSON, CUF – Skillnadernas storlek är inte ett problem i sig. Det viktiga är hur bra de sämst ställda har det.

ADAM CWEJMAN, LUF

Varför pekar min penis år vänster?

POLITISK KALENDER 9 APRIL–1 JUNI

Hej, jag är bekymrad över min penis. Den är endast 12 centimeter vid stånd och jag är 15 år, fyller 16. Är det något fel? När börjar den växa? Tacksam för svar.

– Nej. Inget är fel alls. Även med vuxna mått mätt är din storlek helt normal.

Det manliga könsorganet börjar växa till under puberteten och fortsätter växa till 18–20-årsåldern. Först om några år kan du alltså veta hur stor din penis faktiskt blir.

Den mest använda undersökningen gällande penisstorlek är gjord på över 2 000 västerländska män, deras storlek mättes under stånd.

Undersökningen visar att medellängden på penis ligger på 15 centimeter. 95 procent av alla i studien låg inom spannet 9–22 centimeter, och 75 procent låg inom spannet 12–18 centimeter. Väldigt få, endast en procent, låg över 22 centimeter. Ingen anledning att storleksnoja, ha det fint.

9 11

Min snopp är sned. Den pekar åt vänster när jag har stånd.

Varför är den inte rak? Kan man få den rak?

– Snoppen har tre svällkroppar, två stycken större på ovansidan, och en mindre på undersidan. Dessa fylls med blod vid stånd och gör att snoppen sväller och blir hård. Svällkropparna har ofta olika längd, vilket gör att de sväller lite ojämnt. Det gör att ståndet kan peka åt höger, vänster, upp eller ner. Det är sällan ett stånd är helt rakt, och de allra flesta har inga problem med en lutning.

Men det går att korrigera med ett enkelt ingrepp om det är så att man har svårt att genomföra samlag eller har en lutning på mer än 30 grader. Vänd dig till din ungdomsmottagning om du vill ha en bedömning gjord.

Lite skämtsamt kan du tänka att det kunde varit värre, den hade kunnat peka åt höger. Vänster är ju ändå det håll vi vill att allt ska peka åt!

— Undersökningen visar att medellängden på penis ligger på 15 centimeter.

april: Distriktsårskonferens, DÅK, för SSU Norrbotten.

april: Första omgången av parlamentsvalet i Ungern. Den andra omgången hålls 25 april. april: Regeringen presenterar sin vårbudgetproposition.

15 16 25 26

april: Moderaternas kommunala rikskonferens i Göteborg. april: Presidentval i Österrike.

april: LO:s regionala ungdomskommittéer samlas på Viskadalens folkhögskola.

maj: Sossar och vänsterfolk tar över torg och gator. Första maj-tåg över hela landet.

1

maj: Vänsterpartiet har kongress i Gävle.

7 10 14 18 19

maj: President- och kongressval i Filippinerna. maj: Miljöpartiet har kongress i Uppsala. maj: Arbetsmiljömässan Work 10 hålls i Jönköping. LO medverkar.

maj: Socialdemokraternas kommunkonferens hålls i Stockholm.

23

maj: Parlamentsval i Etiopien.

29 30

maj: Parlamentsval i Tjeckien.

– Samhället måste ha inkomstskillnader. Vi ska kunna styra vår ekonomiska situation genom hårt arbete.

CHARLIE WEIMERS, KDU

– Ja. Det viktiga är att sträva efter att ständigt höja lägstanivån.

NIKLAS WYKMAN, MUF SSU = Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund CUF = Centerpartiets ungdomsförbund LUF = Liberala ungdomsförbundet KDU = Kristdemokratiska ungdomsförbundet MUF = Moderata ungdomsförbundet

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen.

Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

maj: Presidentval i Colombia.

Kommer nuvarande presidenten Álvaro Uribe sitta kvar? juni: Den tionde upplagan av Green Week, EU:s årliga miljökonferens, hålls i Bryssel. Årets tema är biologisk mångfald.

1

FRIHET

11 2/2010

Annonsera i Frihet och nå 13 000 unga opinionsbildare.



Läsarna ger Frihet 4 av 5 i betyg.

Varje Frihettidning läses av i genomsnitt 1,4 personer.

Annonsering i Frihet och på Frihet.se fungerar.

Vill du veta hur?

Kontakta Lennart Sundberg på Fronthill Media.

Telefon 0709 - 26 64 17. E-post: lennart@fronthillmedia.se FRIHET

12 2/2010

KRÖNIKA

”Ser vi städning som ett skitjobb eftersom det främst är kvinnor som utför det? Eller utförs städning främst av kvinnor eftersom det är ett skitjobb?”

Logiken under mattan VILL MAN INTE ge skatteavdrag för tjänster i en viss bransch, då nedvärderar man den branschen! Den märkliga logiken har puttrat runt i den politiska debatten så här i valårets början. Men då har det också handlat om städning, ett ämne som framkallar mediala stormar på ett sätt som snart bara kan jämföras med Mellanösternfrågan.

Hur kan sossarna vara mot RUT-avdrag (för städning) men förespråka ROT-avdrag (för byggsektorn)? Det måste bero på att Socialdemokraterna nedvärderar kvinnor, ropar man från borgerligt håll. Argumentationen går något i stil med att det främst är kvinnor som arbetar med hushållsnära tjänster, och vill man inte ge rätt att dra av på skatten för dessa, då måste det bero på att man ogillar kvinnor!

AV EN DEL debattörer kan man nästan få intrycket att kvinnors arbete började nedvärderas först i och med att någon kom på begreppet ”pigavdrag”. Inte för att det är en tvåtusenårig struktur som hela världsekonomin är organiserad kring. Överallt på jorden utförs de lägst värderade arbetena av kvinnor. Frågan är förstås om dessa jobb värderas lågt eftersom de utförs av kvinnor, eller om de utförs av kvinnor eftersom de värderas lågt.

HUR LYRISKT MAUD Olofsson än beskriver känslan av att komma hem till ett nystädat hem så är varken hon eller någon annan beredd att betala särskilt mycket för det. Skalar man av retoriken om stressade barnfamiljer

är subventionen ett rakt stöd till människor i de övre inkomstskikten. Människor som gärna betalar tusentals kronor för nya teveapparater. Däremot uppenbarligen inte städning.

Sådan köper man bara lagligt om den subventioneras av staten. Hela utgångspunkten för RUT-avdraget är att människor varken vill eller bör betala särskilt mycket för typiska kvinnotjänster.

DESSUTOM FINNS DET uppenbara skillnader mellan RUT och ROT. Avdragen kan inte jämföras med varandra bara för att bokstavskombinationerna ser söta ut tillsammans. ROT är ett verktyg för att kicka igång konjukturen: Staten uppmuntrar med en tidsbegränsad subvention till att reparations- och underhållsarbeten som hade behövt göras i vilket fall, ska göras nu, i stället för senare.

I dåliga tider skapar detta jobb eftersom det sätter igång långa kedjor på arbetsmarknaden. Hantverkarna behöver material. Materialet behöver hämtas och köras av en lastbil. Det behöver sorteras på ett lager, köras dit och förstås tillverkas på en fabrik någonstans. Om staten däremot subventionerar en städerska för att dammsuga golvet i någons matrum, då är det just vad som händer: ett golv i ett matrum blir dammsuget. Inget mer. ”Har vi råd att förlora 11 000 jobb”, frågar sig moderaterna med anledning av att Socialdemokraterna vill avskaffa avdraget. Men nu handlar det inte om 11 000 jobb. Uppskattningar grundade på annat än fantasi, pekar mot runt 900.

FRIHET

13 2/2010

SEDAN FINNS FÖRSTÅS mer problematiska skillnader mellan branscherna och de hänger samman med kön. Hantverkarna vet sitt värde, de vet att de behövs när kunskaperna hos den ”vanlige” inte räcker till. De höjer priserna i takt med övriga branscher. Städbranschen ser däremot på sig själv som en service, inte en kompetens. De sänkar priser för att ha kvar kunder och säger till de anställda att utföra samma arbete på kortare tid. Arbetsmiljön i en villa är under all kritik.

Husstäd är tungt och det är trångt. Egentligen behöver man vara två för att lyfta tunga möbler. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att hälften av alla städare har ont någonstans i kroppen varje vecka.

SOM SAGT: SER vi städning som ett skitjobb eftersom det främst är kvinnor som utför det? Eller utförs städning främst av kvinnor eftersom det är ett skitjobb?

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

FRIHET

14 2/2010

Kriminalpolitiken har genomgått en radikal förändring de senaste decennierna. Det är tuffare tag som gäller, både om politikerna och folket får bestämma.

Men det finns inget samband mellan längre fängelsestraff och lägre kriminalitet, så vad är grejen?

TEXT: ANNA BRATT BILD: TOMAS BERCIC / ISTOCKPHOTO

FRIHET

15 2/2010

Alla ropar hårdare straff TRAFFEN BEHÖVER SKÄRPAS säger regeringen, och inför ett nytt begrepp i lagen. ”Synnerligen grov misshandel” ska ge mellan fyra och tio års fängelse – att jämföras med ”grov misshandel” som ger i snitt ett och ett halvt.

Regeringen har också höjt straffen för mord under sin mandatperiod. Det handlar om att folk ska uppfatta påföljderna som rimliga och logiska, säger justitieminister Beatrice Ask. Allvarliga brott måste få konsekvenser. Även om det inte leder till minskad brottslighet.

S

DET HÄR SÄTTET att resonera är typiskt, menar kriminologen Felipe Estrada; politiker beslutar om hårdare straff, trots att det inte finns någon koppling till lägre brottslighet.

– Strängare straff verkar nedbrytande på individen, och leder till att han eller hon får svårare att klara sig i samhället efteråt. Det vet politikerna, men de är ändå måna om att göra som folket vill på det här området. Och folket vill ha längre fängelsestraff, säger han.

– En opinion som kräver längre straff låter sig inte nöjas. Snart kommer nya krav på straffskärpningar när man låter kriminalpolitiken handla om denna typ av lösningar.

Kriminalpolitiken har förändrats under de senaste decennierna, med en förskjutning från vård mot straff, från att återanpassa brottslingen mot att brottsoffret ska få upprättelse, från att luta sig mot vetenskap mot att tillgodose en opinion. Och de flesta politiker hoppar på tåget, den klassiskt högerpopulistiska retoriken går nu hem i alla läger, menar Felipe Estrada.

Så den nuvarande borgerliga regeringen tog vid där den tidigare socialdemokratiska lämnade av – det var Thomas Bodström som 2004 beslutade att bygga ett superfängelse, efter flera spektakulära rymningar från svenska fängelser. I början av året invigdes de sista av 72 platser på nya säkerhetsavdelningar, redo att ta emot landets absolut farligaste brottslingar. Men bara nio fångar i hela Sverige anses så farliga att de behöver placeras där.

FRIHET

DEN HÅRDARE LINJEN gäller även unga. Det finns ett tryck för att sänka straffåldern, och man låser in ungdomar i större utsträckning idag än tidigare, enligt Felipe Estrada.

– Tidigare tyckte man att barn med olika personliga problem behövde samhällets stöd, men nu ligger tonvikten snarare på att straffa barnen för det de gjort, säger han.

Eller straffa föräldrarna, som inte förmår göra sina barn till goda medborgare. Så vill till exempel Beatrice Ask att föräldrarna ska betala barnens böter när de begår brott. Fokus har flyttats från samhällets ansvar för individen till individens ansvar för sitt eget liv.

16 2/2010

+60% +50% +40% +30%

+50%

LÄNGRE STRAFF PÅVERK AR INTE

0. ed 199 mfört m

jä strafftid ring av

Trots att fängelsestraffen var över 50 procent längre år 2008 jämfört med år 1990 så låg brottsligheten kvar på en relativt jämn nivå eller ökade till och med något. Forskarna är överens om att längre straff inte minskar brottsligheten. (Källa: Brå)

Föränd

+13%

+20% anmälda g av antal Förändrin

+10%

rt med 1990

brott jämfö

.

0% -10% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 benägenheten att anmäla brott kan variera, men ger ändå en Antalet anmälda brott är inte ett absolut mått på brottslighet, eftersom bero på att korta strafftider ersatts med elektronisk del viss till eventuellt kan längre blivit ffen fängelsestra uppskattning. Att ökat de två senaste åren förklaras till viss del av ett brott anmälda antalet Att st. samhällstjän med dom fotboja eller villkorlig lokaltrafik börjat anmäla allt klotter. lms Storstockho att samt bluffakturor om r anmälninga antal ökat

Men strängare påföljder ger inte bättre möjligheter till återanpassning, så varför ropar politikerna på tuffare tag och längre fängelsestraff?

Problemet är att politikerna genom olika utspel bidrar till att opinionen får en skev bild av kriminaliteten, enligt Felipe Estrada. Två tredjedelar av svenskarna tror att brottsligheten ökar trots att den inte gör det, och frågar man folk vill de alltid ha hårdare straff. Och politikerna lyder opinionen, som de själva varit med och skapat.

Samtidigt finns det också en opinion som vill ha bättre vård och en politik som minskar återfallen. Men den vänder man sig sällan till.

– Frågar man folk rätt upp och ner om de vill ha hårdare straff

FRIHET

– Upplevelsen är att man vinner röster på att kräva hårda tag mot brottsligheten, snarare än mot dess orsaker.

17 2/2010

KRIMINALVÅRDEN I SIFFROR  Fängelsetiden har ökat från i genomsnitt 5 månader 1984 till 8,5 månader 2005.  Att lagföra fler personer har varit ett uttalat politiskt mål sedan budgetpropositionen 2000/2001.  Brottsligheten i Sverige har legat på i princip samma nivå sedan 1990-talet.  73 procent av de tillfrågade i en Gallupundersökning tycker att fängelsestraffen är för korta.  Lennart Geijer, socialdemokratisk justitieminister, hade i mitten på 1970-talet som mål att Sverige skulle ha högst 500 fångar inlåsta. I dag sitter mer än tio gånger så många bakom galler.  Anställda inom Kriminalvården ger i en enkätundersökning toppbetyg åt säkerhetsarbetet, men bara 28 procent anser att Kriminalvården lever upp till målet att minska återfall i brott.

Svenska livstidsstraff 1976: 2005:

År 1976 dömdes en person till livstids fängelse. Året innan och efter var siffran noll. 2005 fick 21 personer en livstidsdom.

Livstidsstraff i Sverige innebär i praktiken inlåsning i 21 till 33 år.

säger de ja, men det de egentligen vill ha är ett tryggare samhälle med mindre brottslighet. Och det finns studier som visar att om man går djupare och frågar folk vilken typ av straff de skulle ge för olika brott, så är de ofta mildare än vad en domstol skulle ge. Är enda sättet för politiker att visa handlingskraft att bygga en mur?

– Tyvärr verkar de tro det. Upplevelsen är att man vinner röster på att kräva hårda tag mot brottsligheten, snarare än mot dess orsaker.

Men så behöver det inte alls vara, menar miljöpartisten Gustav Fridolin. Han gick till val i sin hemkommun i Göinge på en mjukare kriminalpolitisk linje, och det gick vägen trots att ortens lokaltidning är fullproppad med polisrapporter över brott som begås i området.

– I USA fanns det ingen som kunde spela ner terrorhotet efter elfte september, alla sa att den som förespråkade en mjukare linje gjorde sig själv omöjlig. Men så kom Obama och förespråkade en dialog med Iran och med Nordkorea, och det gick ju väldigt bra för honom ändå.

KRIMINALFRÅGAN HAR BLIVIT mycket mer politisk sedan 1950-talet.

Då var det experterna som skulle hantera kriminalpolitiken, och frågan var inte alls politiskt laddad. Men under 1970- och 80-talen drevs linjen, med högern i spetsen, att brottslingarna skulle ta ansvar för sina handlingar.

I dag menar Gustav Fridolin att kriminalpolitiken mest handlar om enskilda frågor och snabba patentlösningar.

– På den tiden 40 procent av medborgarna var medlemmar i ett politiskt parti kunde politikerna föra längre och djupare resonemang.

I dag när ett politiskt parti vill lansera ett nytt förslag vänder man sig till en reklambyrå för en slogan. Det finns ett stort glapp mellan politikerna och folket. 

FRIHET

Brott säljer För de flesta är media den enda källan till information om kriminalitet. Genom tidningar, teve och radio får vi intrycket av att brottsligheten blir allt värre och råare.

Medieforskaren Ester Pollack menar att medias brottsrapportering medverkar till att piska upp opinionen för hårdare straff.

Varför är det så intressant för media att rapportera om brott?

– Brott uppfyller alla kriterier för att hamna högt upp i nyhetsvärderingen; det bryter mot normen, det är oväntat och spektakulärt. Brottsjournalistiken har ett innehåll som berör och upprör, chockar och tillfredsställer folks behov av snaskigheter.

Brott säljer, så den ökande konkurrensen och kommersialiseringen av media gör också att brottsrapporteringen ökar.

Har media ett socialt ansvar?

– Ja, det tycker jag. Vissa försöker ta ansvar och har en seriös rapportering, men den populistiska brottsjournalistiken syns ju mest, löpsedlarna skriker mot oss. Och när något exceptionellt händer drar alla åt samma håll, även de som i vanliga fall har en seriös kriminaljournalistik.

Men media rapporterar väl om det människor är intresserade av?

– Man säger ofta att man gör vad

18 2/2010

allmänintresset kräver, och visst finns det ett intresse hos medborgarna att veta hur rättssystemet fungerar eller att känna till händelser för att kunna ta ställning som medborgare. Men till stor del är det media som bestämmer vad allmänintresse är, det är de som har skapat ett intresse genom en spektakulär journalistik. Långt ifrån allt som sägs vara allmänintresse kvalificerar för det tycker jag.

Medverkar media till den politiska utvecklingen mot hårdare straff?

– I extrema situationer, som efter rymningarna 2004, lanserar media en opinion som skapar ett starkt tryck på politiker. Då fattas sådana beslut som det Thomas Bodström tog om superfängelserna.

Politikerna tvingas in i en symbolpolitik, och tillsätter en utredning eller beslutar om ett superfängelse för att visa handlingskraft. 

— Fängelse är bara förvaring Leo Bjelkenstrand är 26 år och har redan hunnit med fyra vändor på anstalt. Han har försökt att få hjälp med sitt missbruk i fängelset, men säger att det inte går att förändra sig där. Plitarna orkar inte engagera sig och attityden är hård.

TEXT: ANNA BRATT

BILD: NIKLAS BJÖRLING

LEO BJELKENSTRAND SITTER i en skinnsoffa och rör om i tekoppen, lyfter ur skeden med sin tatuerade hand.

– Fängelse är bara förvaring, inget annat, säger han bestämt.

Och han vet vad han snackar om.

Han är 26 år och har suttit sammanlagt drygt ett år i fängelse, fördelat på fyra vändor.

Den första gången var som en månads semester.

– Jag kom till en öppen anstalt med beachvolleybollplan och fotbollsplan, man kunde fiska i en sjö och fick bra käk. Mitt enda jobb vara att städa bastun.

Behandlingen på anstalten var ett skämt, tycker Leo. – Jag hade blivit dömd flera gånger tidigare för alkoholrelaterade brott, men behandlaren tyckte inte att jag behövde ta tag i det. Eftersom jag var så ung så gjorde det ingenting, sa han.

DET HAR ALLTID hänt grejer kring Leo, ända sen han var liten.

Han hade svårt att sitta stilla, stökade och mobbade. Första

FRIHET

19 2/2010

— Det är några få av dem som jobbar på anstalt som är engagerade, de allra flesta går bara och tittar på klockan och vill hem.

gången han var full blev han ett med universum.

– Jag slutade spela hockey, det enda som var intressant var att supa, sen att röka brass.

Leo fortsatte supa och knarka. Och han var hela tiden inställd på att allt som hände honom var någon annans fel – bara han fick rätt jobb och rätt lägenhet så skulle allt lösa sig.

– Men när jag fick det raserade jag allt igen på en månad på grund av mina missbruksproblem. Ändå kunde jag inte se att det var jag själv som gjorde att jag hamnade i de här situationerna.

SISTA GÅNGEN LEO ÅKTE FAST – han blev gripen i Kalmar och visste inte ens hur han kommit dit – bad han om hjälp för sitt missbruk, men handläggaren på soc sa nej: ”tänker inte ställa upp på behandling”, blev beskedet. Då bad han sin advokat fixa ett så långt fängelsestraff som möjligt.

– På två–tre månader hinner man inte styra upp någonting. Jag hade supit och knarkat bort min lägenhet och mitt jobb, och hade ingenting att komma ut till.

Men väl inne på anstalten glömde Leo bort sin nyfunna motivation, ingen fångade upp hans vilja att förändras.

– Jag fortsatte som vanligt med min attityd, på med masken direkt.

Jag hotade folk och betedde mig som ett arsle igen.

FRIHET

Det låter hopplöst.

– Det är ganska hopplöst. Det är några få av dem som jobbar på anstalt som är engagerade, de allra flesta går bara och tittar på klockan och vill hem.

Efter att ha misshandlat en kille på anstalten hamnade Leo Bjelkenstrand på isoleringen, och fick tid att tänka över sin situation på allvar.

– Det var på grund av mina missbruksproblem som mitt liv höll på att gå åt helvete. Men eftersom soc hade gett upp hoppet om mig tog jag kontakt med X-cons, en organisation som hjälper kriminella till ett vanligt liv.

LEO FICK TRÄFFA PERSONER som hade varit med om samma saker som han själv, han kunde känna igen sig i dem.

– De hade hittat en väg ut, de hade gjort en förändring och hade gnistan i ögonen. Jag ville ha det som de hade, så jag tog rygg på dem.

I dag jobbar Leo på X-cons sedan ett år tillbaka och är själv kontaktman till andra.

– Det är tur att X-cons finns, annars hade jag muckat ut till ingenting, åkt hem till mina gamla polare, och allt hade varit som det alltid varit. Nu har jag ett annat liv.

Fick du ut någonting alls av att sitta i fängelse?

– Jag fick vara nykter ett tag. Det är det enda. 

20 2/2010

GÄSTKRÖNIKA

”Kontrasten mellan mitt välordnade liv och Gladys brutala vardag kunde inte vara större.”

”DET VAR MITT EGET VAL att börja hänga på gatorna. Jag visste vad jag gjorde. Folk skyller alltid på sina föräldrar… Jag tror att man väljer själv och nu får jag stå mitt kast, du vet.”

Orden är femtonåriga Gladys Cortez, som intervjuas i Carmilla Floyds reportagebok ”Respekt”. Gladys är uppvuxen i Los Angeles, dotter till en fjorton år äldre kvinna.

Hennes uppväxt är präglad av droger, våld och kriminalitet. Inte ens tolv år fyllda sköt Gladys ihjäl två andra barn. Efter det har hon suttit i ungdomsfängelse, gjort otaliga självmordsförsök samt varit gängledare.

Men skylla på någon annan vill hon inte. ”Gladys upprepar ständigt att ingen bär skulden till hennes olycka… Hon kan alla klyschor som ett rinnande vatten: If you do the crime, you do the time. If you play the game you’re gonna pay the prize.”

JAG LÄSER OM GLADYS sittandes i en bekväm läsfåtölj en måndagskväll i Sundbyberg. Kontrasten mellan mitt välordnade liv och Gladys brutala vardag kunde inte vara större.

Runt om i USA finns det massvis med kvinnor som jag, som sitter i läsfåtöljer i lugna förorter, med trygga uppväxter och bra utbildningar bakom sig. Sannolikheten att en sådan kvinna skulle hamna i fängelse för mord är minimal. Precis som sannolikhe-

ten att Gladys skulle ha hållit sig till lagen, fått en fin utbildning och till sist hamnat i en bekväm läsfåtölj. Och det har inte särskilt mycket att göra med fritt val.

EN DISKUSSION OM rättvisa kretsar ofta kring skillnaden mellan jämlikhet i möjligheter och jämlikhet i utfall. I Sverige råder hyfsat bred politisk enighet om att den första sorten är viktig. De flesta tycker till exempel att det är bra med gratis utbildning. Jämlikhet i utfall är betydligt mer kontroversiellt. Ett vanligt argument från höger är att löneskillnaderna är för små: utbildning måste löna sig mer.

Följaktligen har regeringen sänkt skatterna mest för de rikaste, och skurit på ersättningarna för de fattigaste. Inkomstskillnaderna har ökat i rekordfart.

MEN ”UTFALLET” AV en människas liv är så mycket mer än bara inkomsterna; det handlar om lycka, hälsa, sysselsättning, makt, relationer. Det är inte svårt att se att det råder ojämlikheter även på dessa områden.

Högern väljer att se det som en slump, eller som något privat. I Sverige kan vem som helst följa sina drömmar, om bara viljan finns! Och om inte viljan finns måste staten gå in och stärka incitamenten: skära i a-kassan så att fler söker jobb. Ge tidigare betyg,

FRIHET

21 2/2010

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Vattenpistol eller Magnum? så att fler klarar skolan. Skärpa straffen, så att färre begår brott.

DET ÄR INGEN BRA POLITIK för den som vill öka jämlikheten i möjligheter. I ett samhälle med stora skillnader i utfall, där kommer inte heller möjligheterna att kunna utnyttjas jämlikt. Låga inkomster går nämligen hand i hand med sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet etc. Resan mot framgång är olika lång beroende på var någonstans man börjar. ÄVEN OM USA är betydligt mindre av ett välfärdssamhälle än Sverige så finns alla formella möjligheter på plats: gratis skola, stipendier, bibliotek. Men det räcker inte. Att förvänta sig att utfallet av Gladys liv skulle bli likt mitt är som att kräva att vi skulle tävla i ett hundrameterslopp, där Gladys var tvungen att starta tusen meter bakom mig. Det vore helt enkelt inte rättvist. 

Marika Lindgren Åsbrink är aktiv inom Socialdemokraterna i Sundbyberg.

SPANINGEN

”Att till exempel äta upp familjens hund om den blivit överkörd av en bil – var det moraliskt felaktigt?”

Magkänslan avgör i politiken Stör du dig hemskt på kisslukten i hissen? Då röstar du blått. Ger du pappa en örfil om det är en lek och han är med på det? Då röstar du rött.

Höger- och vänsterfolk tycker nämligen inte bara olika. De känner olika.

TEXT: MIKAEL FELDBAUM

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

U KANSKE TROR att du har kommit fram till din politiska övertygelse efter att noga ha tänkt igenom samhällsproblem och sedan analytiskt övervägt den bästa lösningen? Helt fel. Våra politiska ståndpunkter sitter mycket djupare än så. Vi känner med magen vad som är rätt och fel och det går på en sekund. Det menar den amerikanska forskaren i moralpsykologi Jonathan Haidt. Jonathan Haidt började intressera sig för varför många människor med låga inkomster röstade på konservativa högerpartier, trots att de inte tjänade på deras politik.

Människor stödde konstigt nog en politik som gynnar storföretag i stället för fattiga och sätter fler fattiga i fängelse utan att det sänker brottsligheten. De verkade bry sig om något annat, något mer, än det som han, som mer vänsterinriktad, betraktade som sunt förnuft. Sunt förnuft borde ju vara att eftersträva största möjliga lycka för sig själv, utan att skada andra.

D

ÄVEN RELIGIÖSA MÄNNISKOR förde liknande resonemang. Trots att ingen far illa av homosexualitet och att det innebär lycka att få älska den man vill så är homosexualitet förbjudet inom många religioner.

Också det mot sunt förnuft. Haidt drog slutsatsen att många verkade tycka att handlingar som de av någon anledning betraktade som äckliga, också var moraliskt felaktiga.

FRIHET

Han beslöt sig för att undersöka saken och frågade människor om saker som de tyckte var äckliga också var moraliskt felaktiga. Att till exempel äta upp familjens hund om den blivit överkörd av en bil – var det moraliskt felaktigt? Det visade sig att de flesta tyckte att det var fel. Alla utom väldigt välutbildade personer som skiljde på äckel och moral och inte alls verkade uppröras särskilt mycket över äckliga handlingar.

DET FANNS TVÅ märkvärdiga resultat i svaren. Det ena var att när människor på magkänsla upprördes av något äckligt, så försökte de hitta förklaringar som visade att någon skulle bli skadad. Även om det inte alls stämde. Att äta upp hunden skulle till exempel göra hela familjen sjuk. Och den välutbildade gruppen hittade i stället på förklaringar till varför det till och med var moraliskt bra att göra äckliga saker – smart att använda hunden till något vettigt när den ändå är död.

DET HÄR VISAR enligt Haidt att människor först känner och sedan söker argument för att rättfärdiga sin känsla. Politiken sitter alltså djupare än rationaliteten. Det finns också andra mer övertygande experiment som visar att känslan kommer före argumenten. Vi bildar oss snabbt en uppfattning om personer eller sakfrågor på magkänsla, och sedan gör vi allt för att hitta argument som bekräftar bilden.

Vi läser hellre tidningar där vi får våra förutfattade meningar bekräf-

22 2/2010

LÄS MER OM POLITISK PSYKOLOGI  På Yourmorals.org kan du testa din inställning på de fem moralfrekvenserna.  Vetenskapsjournalisten Nicholas Wade har i New York Times skrivit en populärvetenskaplig krönika om politisk psykologi och Haidts arbete. Googla Nicholas Wade + Jonathan Haidt.  Jonathan Haidt har skrivit en krönika på bloggen Sabato’s Crystal Ball där han använder sin förklaringsmodell för att förklara varför så många republikaner i Tea Party-rörelsen är så arga på den amerikanska presidenten Barack Obama.

tade och vi tycker inte om politisk tevereklam från motståndarlaget.

Vi är faktiskt nästan helt oförmögna att söka fakta som motbevisar våra förutfattade meningar.

Det andra märkvärdiga resultatet var att det var de konservativa, de som stod till höger, som tyckte att äckel var moraliskt fel. De välutbildade som visade sig överensstämma med gruppen som var mer liberala och vänsterinriktade hade inga moraliska problem med äckel. Haidt kom fram till människors moral kan liknas vid en radioequalizer med fem frekvensområden eller band. Och människors inställning på de här fem banden avgör vilket parti vi röstar på. Haidt anser att de här inställningarna på moral-equalizern är delvis ärvda men också påverkas av miljön som vi växer upp i.

DE TVÅ FÖRSTA frekvensbanden ska skydda individers rättigheter: Vi har en vilja att skydda människor från att skadas (1) och vi söker rättvisa och vill att alla behandlas lika (2).

De tre sista banden ska skydda gruppen: Vi vill visa lojalitet mot den grupp vi tillhör (3), visa respekt för auktoriteter (4) och vi strävar efter renlighet (5).

De två första frekvensområdena är det som Haidt förknippar med sunt förnuft. De här moraliska värderingarna delas av folk i alla olika kulturer. Men de är viktigast i västerländska samhällen där individen snarare än familjen eller klanen är i fokus. Men det visade sig också

FRIHET

att vänsterfolk värderade de här områdena mycket högre än högerfolk.

De tre sista frekvensbanden värderades extra högt i traditionella samhällen där familjen eller klanen hade en starkare ställning. Föga överraskande var de här värderingarna viktigare för högerfolk än för vänsterfolk. Men det som överraskade var att vänsterfolk nästan inte alls brydde sig om dem.

VISST KAN MAN ha invändningar mot att Haidt tror att det handlar om medfödda moralfrekvenser, men han fick i alla fall svar på frågan vad det där extra är, som verkar spela en roll för konservativa. Konservativa använder helt enkelt moraliska värderingar som verkar nästan helt betydelselösa för vänsterfolk.

Ta till exempel kriminalpolitik. Konservativa är rädda för att om en person begår ett brott så hotar det gruppens enhet och riskerar att underminera de styrandes auktoritet. Ett hårt straff försäkrar gruppmedlemmarna om sammanhållning mot brottslingen. Det rationella argumentet att ett hårt straff inte leder till färre brott spelar då ingen roll. Den mer liberala personen struntar i lojalitet och auktoritet och har i stället större förståelse för individen som begått brottet.

Haidt tror att för att övertyga konservativa om att de tjänar på vänsterpolitik, så måste vänstern helt enkelt bli bättre på att resonera på ett sätt som konservativa förstår. Först då kan vänsteridéer nå ut till bredare grupper av befolkningen. 

23 2/2010

Pontus Wernbloom – I brist på andra talanger så köttar jag på Som barn fick han alltid tänka på att familjen saknade pengar.

Som 23-åring tjänar han miljoner som fotbollsstjärna.

– Jag skulle inte byta min uppväxt. Jag har fått se hur det är att inte få något gratis, säger Pontus Wernbloom.

TEXT: BECKY BERGDAHL

BILD: CHARLOTT MARKUS

AN SOV INTE en blund den natten. Dagen därpå var det match mot Kalmar FF, och han hade fått höra från tränaren att han kanske skulle få spela.

Kallsvettig kom han till samlingen. Tanken på att göra minsta lilla inhopp i Allsvenskan gjorde honom knäsvag. Det blev värre än så.

Debuten i den högsta fotbollsserien i Sverige gjorde Pontus Wernbloom med en plats i IFK Göteborgs startelva.

– Det var så jävla fantastiskt att jag slapp sitta på bänken, säger han.

Pontus låter lite chockad, fortfarande. Trots att det har gått fyra år sedan dess. Trots att han hunnit ta en plats i landslaget. Trots att holländska AZ Alkmaar i fjol köpte honom från IFK Göteborg för svindlande 30 miljoner.

H

KANSKE FINNS SVARET på hans blygsamhet att finna i uppväxten i Kungälv utanför Göteborg, där Pontus bodde med sin mamma.

– Det är en förorts-förort. Med lillebrorskomplex. Folk har väl inga jättedrömmar på ett sådant ställe.

Mamman var ensamstående tills Pontus var 12 år.

– Jag har blivit lite tuffare av det, tror jag. Vi hade det inte alltför bra

FRIHET

ekonomiskt. Morsan jobbade jättemycket för att få ihop pengar. Hon jobbade på en pizzeria ett tag, sen inom äldrevården. Men hon kollade alltid på alla mina matcher ändå. Jag har henne att tacka för allt.

– Jag kommer ihåg att hon inte hade råd att köpa en madrass till sin säng en gång. Jag fick nya fotbollsskor för pengarna i stället.

– Sen när morsan träffade en gubbe, och vi fick flytta till ett hus, då blev det mycket bättre.

PONTUS MAMMAS NYA pojkvän tog med sig två barn från ett tidigare förhållande in i hemmet, och så småningom fick Pontus mamma och plastpappa också ett gemensamt barn.

– Jag ser alla som mina bröder. Min familj bor kvar utanför Göteborg. Syskonen är 17, 15 och 10 år nu. En jävla jobbig ålder, haha.

Jag ringer hem varje vecka, så ofta jag kan.

Sin biologiska pappa har Pontus ingen kontakt med.

– Jag har inte haft kontakt med honom på många år. Det är lite tråkigt men så är det.

– Jag tycker det är rätt så fel. Man ska ta sitt ansvar om man har satt sig i en situation. Visst finns det olika orsaker till att folk inte kan ta ansvar, men nej. För mig finns det inte på världskartan att jag skulle överge mina barn. Jag ska anstränga mig om jag får några.

24 2/2010

PONTUS WERNBLOOM Ålder: 23 år.

Bor: Alkmaar i Holland.

Familj: Mamma, plastpappa, tre syskon och flickvän.

Gör på fritiden: Spelar nästan bara tevespel.

Det är mitt sätt att slappna av. Favoriten är ”Call of Duty”, där man går runt och krigar.

Bästa minne på fotbollsplanen: Det är nog när vi vann SM-guld med Blåvitt (IFK Göteborg). Det var så stort att det går inte att beskriva. Folk i Göteborg hade väntat i elva år, det var fantastiskt att kunna ge göteborgarna det.

FRIHET

25 2/2010

SOMMAREN 1994 FYLLDE Pontus åtta år. Sommaren 1994 gjorde Sverige också succé i fotbolls-VM, och tog sig till tredje plats.

– Jag och de andra ungarna tittade på fotbolls-VM på teve hela nätterna och spelade fotboll hela dagarna. Det var då jag blev riktigt intresserad av fotboll. Efter det spelade jag varje dag. Morsan blev nog trött på mig, jag var ute jämt.

Pontus tyckte inte bara att fotboll var kul. Han var duktig på det också, och fick ständigt flytta upp i divisionerna.

Så småningom hamnade han i IFK Göteborgs ungdomslag.

– Det hade varit en dröm för mig så klart, men jag hade haft svårt att tänka att jag skulle få en plats. Det fanns så många duktiga spelare.

Men så hamnade jag där, och sen till sist i A-laget. Det var skithäftigt.

– Fotboll betyder så mycket för folk. Det måste man ha i bakhuvudet. När jag spelade i Blåvitt (smeknamn för IFK Göteborg) så träffade vi ju folk som åkte land och rike runt för att se alla matcher. Då får man tänka till, ”fan, de bryr sig verkligen”. Man kan inte ge 90 procent, man får kämpa tills man stupar.

VID SIDAN AV IFK Göteborg spelade Pontus också i herrarnas U21landslag, för yngre förmågor. Snart fick han också chansen i det ”riktiga” landslaget.

– Ja, det är kanske det största. Att få vara med och representera sitt land. Det är väl alla ungars dröm.

Hittills har det blivit fem matcher med det svenska herrlandslaget, och ett tjugotal med U21.

– En dag hoppas jag ju på att ta en ordinarie plats i landslaget. Men det är hård konkurrens.

Sverige lyckades inte kvala in till sommarens stora sportfest, fotbolls-VM i Sydafrika.

– Det är tråkigt. Sverige har ju varit med i så många mästerskap innan. Men det är en bragd att vi ens försöker om man tänker på att vi har en sådan liten befolkning.

Pontus får följa matcherna på teve i stället. När Sverige inte deltar hejar han på sitt andrahandsval.

– Ja, spanjackerna i vanlig ordning. Jag beundrar dem, de spelar fantastisk fotboll.

Men Pontus när ingen dröm om att själv spela i Spanien.

– Nej, jag har velat spela i England sen jag var liten. Fotbollen i England smäller på, det passar mig. Jag kan inte se mig själv i Spanien.

Jag är ingen sådan där liten snabb jävel.

PONTUS, SOM ÄR mittfältare, är i stället känd för att vara stor och tuff och dra på sig mycket varningar för tacklingar och hårda tag på planen.

– I brist på andra talanger så köttar jag på! Jag vinner matchen på mitt sätt. Jag kämpar på mittfältet så att de där snabba rackarna i anfallet kan få briljera.

Pontus ”köttande” på plan har hittills inte lett till England. Men väl till AZ Alkmaars rekorddyra köp av honom förra våren, och en flytt från kamratgården i Göteborg till proffslivet i Holland.

– Det var jävligt konstigt att flytta från familj, vänner, tryggheten.

Ett sjukt äventyr. Men jag trivs kanon. Bättre än jag trodde jag skulle göra. Första halvåret var tufft, fast jag ångrar ingenting alls.

Lite trygghet fick han i alla fall med sig från Sverige. Flickvännen Nina flyttade med till Alkmaar, en stad med cirka 94 000 invånare ett par mil utanför Amsterdam.

– Hon har skaffat ett jobb här. Det känns viktigt att hon inte bara går hemma och väntar på mig, det är viktigt att vi båda har det bra.

AZ Alkmaar ligger i skrivande stund på femte plats i holländska ligan. Säsongen tar slut den 2 maj.

– Vi siktar på fjärde plats. Det har gått bra för oss nu på slutet så jag tror vi ska fixa det. Då får vi vara med i UEFA-cupen nästa år.

FRIHET

– Min mamma hade inte råd att köpa en madrass till sin säng en gång. Jag fick nya fotbollsskor för pengarna i stället.

I SOMMAR GIFTER sig Pontus och Nina. Den nyfikne kan läsa det mesta om bröllopsförberedelserna på Ninas blogg, där hon skriver bitvis utlämnande om parets privatliv.

– Ja, bloggen ja! Den lägger jag mig inte i, fast det alltid är jag som blir uthängd, skrattar Pontus.

När han spelade i IFK Göteborg hade han själv en populär blogg på Göteborgs-Postens hemsida. Där skrev han bland annat: ”De har von och af som vanliga tillägg i sina efternamn… De fakturerar alltid till pappas konto… De har långt och sliskigt hår. Hårrötterna har växt in i hjärnan och månne förstört vävnaden där ödmjukheten sitter”.

– Det är roligt att riva upp känslor. Jag skrev om dem som aldrig kämpat för något, de som är dumma i huvudet. Men samtidigt är det inte heller deras fel att de inte vet bättre. Antagligen tycker de att jag är dum i huvudet också.

PONTUS BERÄTTAR ATT klassresan har varit knepig för honom. Från Kungälv till fotbollsmiljonär utomlands.

– Det är en balansgång. Det är svårt. Men liksom, jag försöker vara mig själv ändå.

– Jag gör inte mycket med pengarna. De ligger där på banken. Jag sparar till familjen. För mig betyder pengar inte mycket mer än att jag vill att mina barn ska slippa tänka på det jag behövde tänka på när jag var liten. Men jag vill samtidigt uppfostra barnen till att inget är gratis.

DET ÄR FÅ idrottsmän som tar ställning politiskt. Artister, skådisar och konstnärer pratar gärna samhällsfrågor, men sportstjärnor – nej.

Pontus utgör ett undantag.

– Klart jag är feminist, och väldigt vänster. Jag tror på människors lika värde. Det är värderingar jag fått under min uppväxt.

– Det är något jag tänker på varje dag. Att mamma tjänar så dåligt inom vården, på att ta hand om folk. Och samtidigt är det sjuka pengar i fotboll. 

26 2/2010

PONTUS OM… SUPPORTERKULTUR. Nyligen gjorde Mauro Zaraté i det italienska laget Lazio skandal genom att göra fascisthälsningar på läktaren.

Lazio är sedan tidigare känt för att ha många högerextrema supportrar. Före detta stjärnan Paolo di Canio deklarerade öppet att han är fascist. Även andra italienska lag har en politisk profil. Motsatsen till Lazio kan Livorno sägas vara. Livorno har en klar vänsterprofil, laget har till exempel officiellt varit med och protesterat mot den borgerliga regeringen i Italien. Livornos stjärnspelare Cristiano Lucarelli brukade spela i en tröja med nummer 99, som en hyllning till en kommunistisk supportergrupp.

– Jag har inte märkt av någon sådan kultur här i Holland. Inte i Sverige heller.

Men visst, i Göteborg är Örgryte mer ett rikemanslag och Blåvitt (IFK Göteborg) lite av ett arbetarklasslag, säger Pontus.

RASISM. Såväl Sverige som andra länder har skakats av publik som gör apljud och slänger bananer på färgade spelare på planen.

– Det är ju verkligen för mycket att sådant händer. Men det finns alltid idioter som förstör för resten, säger Pontus.

HOMOFOBI. Ett annat ämne som väckt debatt är homofobin inom fotbollen, och tillmälen som ”bögjävel”.

– Det är ju inte bra. Men jag har själv vräkt ur mig en eller annan svordom, säger Pontus.

FRIHET

27 2/2010

Frihetskolan

KÄRNVAPEN PÅ AGENDAN Vart femte år möts över 200 länder för att se över tillämpningen av ickespridningsavtalet, NPT-avtalet, som ska stoppa spridningen av kärnvapen i världen. Den 12 maj i FN:s högkvarter i New York är det dags för en sådan översynskonferens igen.

Kärnvapen och nedrustning TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

1. Sprängämne 2. Lopp 3. Ihålig urankula 4. Cylindriskt mål 1.

2.

3.

4.

KÄRNVAPEN Kärnvapen är olika typer av bomber, som får sin energi från klyvning eller sammanslagning av atomkärnor. På så vis skiljer sig kärnvapen från vanliga bomber, som får sin sprängkraft från kemiska ämnen som reagerar med varandra.

De största kärnvapnen kan utplåna allt liv inom en radie på flera kilometer. Det är de kraftigaste vapep som finns i världen.

Kärnvapen har endast använts två gånger i krig, det var när USA fällde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget.

HISTORIA Det första kärnvapnet provsprängdes 1945 av USA. År 1949 hade Sovjetunionen också utvecklat kärnvapen.

USA och Sovjetunionen hotade med att fälla kärnvapen över varandra. Snart hade även Storbritannien, Frankrike och Kina kärnvapen.

Det fick FN att reagera för att hindra att ännu fler länder skulle skaffa de farliga vapnen. År 1968 undertecknades icke-spridningsavtalet av 189 stater.

ICKE-SPRIDNINGSAVTALET 1. Icke-spridning Endast fem stater i världen ska tillåtas ha kärnvapen: USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. De länderna förbinder sig att inte överföra kärnvapenteknologin till andra länder, andra länder förbinder sig att inte utveckla sådan teknologi.

2. Nedrustning De fem kärnvapenmakterna förbinder sig att på sikt avveckla sina kärnvapen.

3. Fredlig användning Alla länder har rätt att använda kärnteknologi för fredliga ändamål, som kärnkraft. De stater som saknar kärnvapen ska tillåta inspektioner av FN-organet IAEA, Internationella atomenergiorganet, som kontrollerar att de inte använder teknologin för att utveckla kärnvapen.

FRIHET

28 2/2010

LÄNDER SOM INTE UNDERTECKNAT AVTALET Indien, Pakistan och Israel har aldrig undertecknat icke-spridningsavtalet, och de har utvecklat egna kärnvapen.

Nordkorea undertecknade först avtalet men anmälde sitt utträde 2003. År 2005 deklarerade Nordkorea att landet har kärnvapen.

LÄNDER MED KÄRNVAPEN

DET HÄNDER NU

USA, Ryssland (f d Sovjetunionen), Kina, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel.

Kazakstan, Ukraina, Vitryssland och Sydafrika har haft kärnvapen men avvecklat eller överlämnat dem.

Flera länder, däribland Sverige, har haft program för att utveckla kärnvapen men avslutat projekten. Iran misstänks ha ett pågående program för att utveckla kärnvapen.

Flera ämnen väntas väcka debatt när icke-spridningsavtalet ska ses över:  USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike ska förhandla om nedrustning.  USA har delar av sin kärnvapenarsenal utplacerad i andra länder, medlemmar i försvarsalliansen NATO. Kritiker menar att det står i strid med icke-spridningsavtalet.  Övervakningen av Iran, som misstänks vara på väg att utveckla kärnvapen, måste skärpas.  Risken att terrorister kan komma över kärnvapen måste förebyggas.  Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea, som har kärnvapen och inte har undertecknat avtalet, ska förmås att underteckna och börja nedrusta.

SIFFROR År 1986 fanns det drygt 70 000 kärnvapen i världen. Nu finns det ungefär 23 000 kvar, varav 15 000 ligger på lager eller är på väg att skrotas.

HAR NEDRUSTNINGEN EN CHANS? Det finns flera tecken på att den kommande konferensen kan leda till nedrustning:  USA:s president Barack Obama sa i ett uppmärksammat tal i Prag i april 2009 att han vill minska landets kärnvapenarsenal.  De europeiska NATO-länderna vill inte ha amerikanska kärnvapen på sin mark längre.  För att använda vissa former av kärnvapen behövs dyra flygplan.

Sådana investeringar vill få länder satsa på i dagens pressade ekonomiska läge.  Analytiker menar att kärnvapen har spelat ut sin roll efter kalla kriget, då USA och Sovjetunionen hotade varandra med kärnvapen. Kalla kriget upphörde vid Sovjetunionens sammanfall i början av 90-talet.

FRIHET

29 1/2010

ILSKAN FINNS KVAR Irans folk tycks ha fått nog av sina ledare.

Men regimen slår ner protesterna med allt mer våld. De inre spänningarna riskerar att kasta landet in i kaos och – i värsta fall – ett krig mot USA. TEXT: MIKAEL FELDBAUM

BILD: PER LILJAS

ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

FRIHET

30 2/2010

FRIHET

31 2/2010 at G ga t bi lad M tu lde a m ots ko n t rs ta ine ånd ni s r ng an , m sde l en än en mo fö de ock ns t rv r an p så rati dl olis ne on rv as d o til ch osi en l e m te 27 n ili t. S d st sm tr e rid ä a ce sz n o x e mb on c fte e r. r . h

YRA STORA MILISMÄN slog ner en tjej i religiös dräkt precis bredvid oss i demonstrationen. Milismännen skrek grova könsord mot henne. Det kändes sjukt och perverst.

Men tjejen rörde inte en min. Hon reste sig upp och försvann in i demonstrationen igen.

Svensk-iranska Roya, 29 år, beskriver sina upplevelser från Iran den 27 december. Hon deltog i den största och blodigaste manifestation mot regimen som hållits det senaste året.

Minst åtta människor dödades. Roya heter egentligen något annat men är rädd för att straffas av den iranska regimen om hennes identitet avslöjas.

– När odjuren, som jag brukar kalla basijmilisen, kom med vapen på sina motorcyklar flydde vi och hamnade i en återvändsgränd. Då blev jag riktigt rädd. Jag har sett på filmer på Youtube hur basijmilisen misshandlar människor i gränder. Där finns ingen väg ut och de kan göra vad de vill. Samtidigt märkte jag att folk har blivit duktiga på att organisera sig och veta hur polisen tänker. De erfarna demonstranterna vände bara direkt och sprang in i demonstrationen igen.

Sedan presidentvalet i juni 2009 har den ”gröna rörelsen” ordnat demonstrationer nästan varenda helgdag i Iran. Det startade som en ovanligt livlig valkampanj för den reformvänlige presidentkandidaten Mir Hossein Mousavi. I dag vill stora delar av rörelsen byta ut

F

FRIHET

den iranska författningen och införa en icke-religiös demokrati. Helt enkelt en sorts demokratisk revolution. Rörelsens krav på demokrati har slagits ner med våld av den iranska regimen med hjälp av basijmilisen. Över 5 000 personer har gripits, många har torterats och misshandlats i fängelset, över 40 personer har dödats i sammandrabbningar och flera personer har avrättats.

– Gnistan till den gröna rörelsen var valet i juni, säger Trita Parsi, Iranexpert och grundare av den amerikanska organisationen National Iranian American Council.

– När människor ser att den sista vägen till förändring korrumperas genom valfusk så släcks hoppet om att förändra systemet på fredlig väg.

TRITA PARSI FÖRKLARAR att människor i Iran i allmänhet velat ha en lugn och ordnad reformering av systemet. Sedan den iranska revolutionen år 1979 då dagens politiska ledarskap, de islamiska prästerna, kom till makten, är människor rädda för en revolution. De vet att en så snabb process kan ge radikala krafter stort inflytande. Men regimens valfusk och våldsamma reaktion har splittrat den rörelse som stödde den reformvänlige presidentkandidaten Mousavi. En grupp vill demokratisera landet genom en omtolkning av författningen. En annan, mindre grupp, anser att förändring enbart är möjlig om författningen byts ut, det vill säga en revolution.

32 2/2010

Un som de u D r d nd en ag er gr en de ön ko n m a rö m r bå usli else m frå de b sk n ta n lo a h r v de d ö a m frå gti rje on n de til st off n lfä ra ra As ll nt d h e er e f ur i a at år, a d kt t f s en för är om 2 a ga p 7 tt as å b : e de fa il de mo lte de ce n n n, m str rö oc be er d. h r. a,

IRAN Statsskick: Republik.

President: Mahmoud Ahmadinejad.

Religion: Majoriteten är shiamuslimer.

Yta: 1 648 000 km2. (Sverige: 449 964 km2) Invånare: Drygt 70 miljoner.

Huvudstad: Teheran.

Språk: Persiska.

Valuta: Iransk rial (IRR).

100 IRR motsvarar ungefär 7 svenska kronor.

VALET UTLÖSTE PROTESTERNA Den 13 juni 2009 annonserades att Mahmoud Ahmadinejad vunnit landets presidentval. Det var bara det att resultatet tillkännagavs för tidigt enligt författningen.

Utmanaren Mir Hossein Mousavi, som kommer från staden Tabriz, hade förlorat i sin egen hemstad mot Mahmoud Ahmadinejad, och reformkandidaten Mehdi Karroubi hade inte ens fått en procent av rösterna i sin egen provins. Ett minst sagt osannolikt resultat.

Iranierna som hittills trott att valen gick rätt till började nu tappa hoppet helt om den iranska demokratin.

ÄVEN PERSONER I Irans ledning har vädrat sitt missnöje med regimens metoder och i dag tar allt fler till gatorna. En majoritet av Irans befolkning är under 30 år. Många föddes precis i babyboomen efter revolutionen då den nya regimen uppmuntrade barnafödande. Nu är de mellan 25 och 30 år gamla och frustrerade över ökande arbetslöshet. Deras chanser att få jobb efter långa utbildningar är små. De får inte lyssna på vilken musik de vill, kvinnor har inte samma rättigheter som män, och det är svårt att träffa en tjej eller kille på grund av hårda regler för hur de motsatta könen får mötas.

– Med en hög utbildningsnivå är iranierna väl medvetna om hur ofria deras liv är i jämförelse med andra länders sätt att leva.

Den krisande ekonomin är landets andra stora problem. Prishöjningarna och arbetslösheten ligger troligen rejält över de officiella siffrorna på 13 respektive 12 procent.

– Ahmadinejad lovade i förra valrörelsen att oljeinkomsterna skulle nå folket, men trots fyra till fem gånger högre oljepriser så fördelades pengarna på ett dåligt sätt. Ahmadinejad har ingen helhetsstrategi för ekonomin, utan slänger iväg pengarna. Han besöker många byar och där ber han människor om förslag på investeringar och går med på att anlägga lokala kablar och vägar. Den dåliga politiken och korruptionen förstör ekonomin, säger Trita Parsi.

FRIHET

GRÖNA RÖRELSENS SLAGORD ”Vi vill ha yttrandefrihet!” ”Var är min röst?” ”Självständighet, frihet, en iransk republik!” ”Kanoner, tanks och basij kan inte påverka oss längre!” ”Om du är en hederlig basij, så kom till folket!” ”Död åt diktatorn!”

33 2/2010

BILD: MIKAEL FELDBAUM

Tomaj Keyvani, 29 år, engagerar sig i nätverket Initiativ Iran och var i Iran den 11 februari för att protestera mot regimen.

– Jag måste engagera mig mot regimen för min mentala hälsas skull. Självklart är jag rädd, men om man ger efter för rädslan låter man andra styra och utnyttja en, säger han.

BILD: MIKAEL FELDBAUM

Roya, 29 år, var med i Ashura-protesterna i Teheran den 27 december. Hon berättar om korruptionen och röstköpen i landet.

När hon besökte parlamentet var det fullt med folk och man hade till och med inrättat ett garderobssystem – en stor kontrast mot Sveriges folktomma riksdag. Hon fick förklarat för sig att det var fattiga människor som kom för att ta lån som utlovats av parlamentsledamöterna. Lån som sedan aldrig betalades tillbaka. Informationen om lånen hade spridits i fattiga kvarter.

VAD KAN SVERIGE GÖRA?  Sverige kan i diplomatiska kontakter med den iranska regimen påtala att landet bryter mot de mänskliga rättigheterna till exempel genom tortyr och våldtäkter i fängelser.  Man kan också stödja FN i riktade ekonomiska sanktioner och resesanktioner mot personer i Revolutionsgardet som är ansvariga för brotten mot mänskliga rättigheter. Alltför breda sanktioner riskerar dock att slå mot folket i stället för mot ledarna.  Sverige kan också ta emot politiska flyktingar från Iran.  Man kan ge iranier tillgång till servrar i Sverige för att gå runt den iranska internetcensuren.  Man kan också protestera mot att regimen genom att störa internationella satellitsändningar i Iran bryter mot internationell rätt.  Enligt den gröna rörelsen bör omvärlden fokusera mer på demokrati och mänskliga rättigheter än på kärnteknikprogrammet.

Grunden till ett säkrare Iran finns i demokratin, anser de.

ENGAGERA DIG FÖR IRAN Information om Iran hitar du till exempel på bbc.co.uk och cnn.com/specials/iran/ ”Oxfordgirl” twittrar om den gröna rörelsen: twitter.com/oxfordgirl.

Vill du engagera dig tillsammans med SSU för Iran? Kontakta azadeh.rojhan@ssu.se.

— Både regimen och den gröna rörelsen har nu svårt att komma upp med nya taktiker. Men så länge den gröna rörelsen tvingar regimen att skotta in så mycket resurser, så har rörelsen vunnit en seger genom sin blotta existens.

ROYA ÄR RÄDD för vad som kan hända när ännu fler fattiga börjar demonstrera på gatorna.

– När pengarna tar slut ger sig de fattiga ut på gatorna. De har inget att förlora och då kan det bli riktigt tumult. Det kan bli plundringar och riktigt otäckt för alla, tror Roya.

manifestation. Den fruktade basijmilisen hade hyrt in stora mängder med säkerhetsvakter.

– Jag har varit i många oroliga länder men aldrig sett ett polisuppbåd i närheten av det här, berättar Tomaj Keyvani, 29 år, som bor i Sverige men var på plats den 11 februari.

– På alla större torg stod flera hundra milismän.

På bredare gator fanns militärer utplacerade var tjugonde meter. Bussarna som de kommit till Teheran stod parkerade i en kö från stadskärnan till långt ut i förorten. Och när vi åkte runt i bil hade vi i stort sett alltid något av alla gäng av motorcykelburna basijmiliser i vårt synfält. Motorcykelgängen är som ondskefulla, aggresiva scouter med vapen, berättar Tomaj Keyvani.

MEN ÄN SÅ LÄNGE är motståndsrörelsen splittrad.

Iran är ett jättelikt land och människor har väldigt olika tillgång till information. Den gröna rörelsen innefattar alla från studenter och medvetna kvinnor till många religiösa både i städerna och på landsbygden. Och de mest framstående ledarna, presidentkandidaterna Mir Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi, har varit med länge i politiken och vill förändra systemet inifrån. De företräder inte de många som nu vill ersätta författningen med en ny icke-religiös demokrati.

Och på senare tid har regimen blivit bättre på att ta kontrollen över demonstrationerna. På årsdagen av den iranska revolutionen den 11 februari lyckades demonstranterna inte samlas till någon större

STATSTELEVISIONEN KONTROLLERAS numer helt av regimen. Man stör också ut internationella tevesändningar och mobilnät samt begränsar internethastigheten, för att hindra oberoende informationsspridning.

– Jag kommer från en sydiransk stad. Där hade unga människor som var barn till dem som engagerat sig i den förra revolutionen 1979 blivit uppringda före den 11 februari och varnade. ”Om ni demonstrerar så kastar vi er i fängelse”, sade man.

Samtidigt fängslades två söner till en familjevän för att de fanns i ett register för att de demonstrerat för fem år sedan. De berättade att de sett cell efter cell i Evinfängelset fylld med 75 personer vardera, berättar Tomaj Keyvani.

OCH NU HAR inte den iranska staten längre råd att skjuta till pengar för att göra varor som bensin och el billigare att köpa. I april börjar stödet avvecklas.

I det långa loppet är de flesta ekonomer ense om att det här är bra för ekonomin. Men iranierna är redan pressade av stigande priser. Regimen vill ge direkta stöd till de fattigaste, men många ekonomer tror att övergångsperioden kan bli svår när priserna ökar.

FRIHET

34 2/2010

Coca Cola-smuggling Högsta ledaren

Olja

Rättsväsende

Väktarrådet

Gröna rörelsen

Armén

Regeringen

Revolutionsgardet

Telekom Säkerhetstjänsten

President Parlament

= Revolutionsgardet har inflytande

Expertförsamling

Folket

= val = kontroll av kandidater

DE STYR I IRAN Den högsta makten i Iran utövas traditionellt av ett råd av religiösa ledare. Ledaren för detta så kallade Väktarråd är Irans högsta ledare. Han styr militären och säkerhetstjänsten. Väktarrådet, som väljs av en folkvald församling vars kandidater kontrollerats av regeringen, har makt att stoppa förslag i landets parlament som strider mot den islamiska revolutionen. De kan också stoppa kandidater till parlamentet och presidentposten.

När ayatolla Ali Khamenei valdes till Irans högsta ledare år 1989 hade han egentligen inget starkt stöd i rådet. Steg för steg utökade dock Khamenei sin makt. År 2005 valdes hans favoritkandidat Mahmoud Ahmadinejad till president.

Både Khamenei och Ahmadinejad har

ett förflutet i Irans revolutionsgarde.

Revolutionsgardet är formellt en del av Irans armé men i själva verket en sorts parallell, ideologisk armé som till exempel kontrollerar Irans gränser och den milis, basijmilisen, som använts för att slå ner den gröna rörelsen. Khamenei och Ahmadinejad tillhör en yngre generation än mullorna i Väktarrådet, en generation som deltog i Irans krig mot Irak 1980 till 1988. Nu anser de att det är deras tur att styra Iran.

Revolutionsgardet har på senare år tillåtits öka sitt inflytande i regeringen, rättsväsendet och säkerhetstjänsten och vuxit till en stor ekonomisk makt inom till exempel olja, gas och telekom. Många analytiker, däribland Trita Parsi, menar att de har ökat sin makt markant och att Iran i själva verket håller på att utvecklas till en militärdiktatur, styrd av Revolutionsgardet.

FRIHET

CITATET Trita Parsi (på bild till höger) är iranexpert och grundare av den amerikanska organisationen National Iranian American Council: ”Revolutionsgardet beter sig som en maffia på det ekonomiska området och gör det svårt att ha ett fungerande näringsliv. Smuggling är en viktig aktivitet för dem i och med de internationella sanktioner som stoppar viss import som rör kärnkraftsteknik till Iran. Ett udda exempel är att Revolutionsgardet kontrollerar läskedrycksindustrin, en ganska lönsam bransch i det varma Iran. Eftersom CocaCola inte kan importeras till Iran så tillverkar Revolutionsgardets företag colakopior men smugglar också in riktig Coca-Cola över gränsen.”

35 2/2010

Iransk Cola

FRIHET

36 2/2010

m it D in t i o en te rk 2 vå es 7 d g t e hå ar ern ce lla si av mb si g u bö er g t frå i d lan var n em de stä at o t v ns bilh mn is tra or ing a si tion n. Ä en n so en ve upp lid ka n d sl ar n e up ite in so pe t. te m n

— När pengarna tar slut ger sig de fattiga ut på gatorna. De har inget att förlora och då kan det bli riktigt tumult.

Uppgifterna om hur mycket alla de milismän som hyrs in för att kontrollera demonstrationerna får i lön varierar. Men det är tydligt att alla de här demonstrationerna är ansträngande för regimen.

– Både regimen och den gröna rörelsen har nu svårt att komma upp med nya taktiker. Men så länge den gröna rörelsen tvingar regimen att skotta in så mycket resurser, så har rörelsen vunnit en seger genom sin blotta existens, säger Trita Parsi.

HUR LÄNGE KAN då regimen klara kostnaderna att hålla nere den gröna rörelsen och hindra de fattigaste från våldsamma demonstrationer? Trita Parsi svarar: – Till viss del är detta en ekonomisk fråga. Men samtidigt är de som stöder regimen rädda för att om regimen faller så riskerar de hämnd.

Jag tvivlar därför på att regimen har en reträttplan. Det finns helt enkelt inga ställen de kan fly till.

Trita Parsi är till och med orolig för att situationen kan trigga igång ett krig. Det stora krigshotet är de kärnvapen som omvärlden misstänker att Iran utvecklar. Bedömare menar att den tekniska kapaciteten kan nås om mellan ett och tre år. Men av politiska skäl kan utvecklingen komma att ta längre tid.

– Regimen är paralyserad av sin kamp mot oppositionen. I det läget satsar man på beprövad hård konfrontationspolitik utan oväntade inslag. Många iranska politiker har förlorat sina karriärer när de har företrätt en mjuk linje mot USA och regimen tror att en mjuk linje kan utnyttjas av oppositionen, menar han.

– Iran involveras alltmer i en internationell konflikt. De senaste två månaderna har talet om krig ökat markant i Washington. Överläggningar mellan USA och Iran misslyckades tidigare i höstas. Nu förbereder USA sanktioner. Men sanktioner fördjupar ofta konflikter.

Det är en eskalation, ett steg närmare en militär konfrontation. USA:s president Barack Obama kommer kanske inte vinna nästa val i USA, och vad händer om Sarah Palin blir president? 

FRIHET

37 2/2010

vä

BILD: RAMON ESPINOSA / SCANPIX

p jo jo Ulg ers urn rdb hjä ör on a l en li lis ävn psg he ga te in ro ts va n L gs up pr ru in dr ie oj m d ab s? ek ä a b M t. rke Po ad at n lm e H t D ge an a am no o iti m m k . I b on o at än o ch t s d ke kä isa n Wy nk rn ”Kr cl a a i e st so ska f Je rå m ra an lg la byg van hjä ns g e l åt er n” s per di prä kr til ve k iv l i rs tig er e a

KULTUR & NÖJE

Slarvigt om katastrofporr ”Kriskaravanen” är en kritisk granskning av biståndsindustrin. Boken ställer viktiga frågor men är själv i skriande behov av en skärskådan. TEXT: BECKY BERGDAHL

2

FN-anställda som köper sex utomlands. Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset, som plockar ut en månadslön på 68 500 kronor. Och organisationens före detta kommunikationschef Johan af Donner som misstänks ha svindlat organisationen på miljoner.

Se där bara tre exempel på skandaler som har skakat Biståndssverige på sista tiden.

Samtidigt kommer passande nog den holländska journalisten Linda Polmans bok ”Kriskaravanen” ut på svenska.

Boken utger sig för att vara en kritisk granskning av biståndsindustrin. Polman skriver rappt om utvecklingshjälp som big business.

Välgörenhetsinstitutionerna slåss om att få pengar från givarna, allt från länder till privatpersoner. Störst summor får projekten som syns mest i medierna, inte projekten som bäst behövs. Insamlade medel går i allt större utsträckning till reklam för hjälporganisationerna, och i mindre utsträckning till människorna som ska hjälpas.

För att givarna ska lockas att skänka mer måste också de behövande framställas i så då-

ligt skick som möjligt. Katastrofporr kallar Polman skildringarna i medierna av krigens och hungersnödens offer. Särskilt afrikaner framställs som en enda massa av hjälplösa stackare som är beroende av den vite mannens välvilja, tycker författaren.

Sen skriver Polman om när hjälporganisationerna tar sig till en konfliktzon och bygger upp sina läger på de stridandes villkor. De går med på att betala ”skatt” till milisen som har kontroll över området, för att få arbeta där. Biståndspengarna hamnar i krigsherrarnas fickor och hjälper till att hålla igång kriget. Hjälporganisationerna, som ska vara ”neutrala”, protesterar inte. De ger hjälp för stunden, mat åt krigsoffer och plåster på såren, men i det långa loppet förvärrar de konflikten.

Polman tar förstås också upp den mest klassiska kritiken mot bistånd, att det skapar

FRIHET

38 2/2010

bidragsberoende och stoppar upp utvecklingen i mottagarländerna.

Det är högst relevanta diskussioner som boken lyfter upp. Biståndet måste granskas, det är ingen helig ko som ska undslippa kritik bara för att det görs för en ”god sak”. Där är jag med Linda Polman. Men när hon argumenterar för att bistånd sällan fungerar överhuvudtaget håller inte argumentationen.

Linda Polmans bevis är ofta anekdoter och anonyma personers utsagor, av typen ”en biståndsarbetare sa till mig…” eller ”en rebell berättade…”. Betyget blir inte högre av att hon, de få gånger hon faktiskt bjuder på källhänvisningar och statistik för att underbygga sin argumentation, ofta lyckas fucka upp siffrorna. Boken innehåller en rad felaktigheter. ”Kriskaravanen” är skriven i ett behjärtansvärt syfte, men författarens slarv gör att texten tappar rejält i trovärdighet. Bokens kärnfråga är dock alltid värd att ha med sig.

Kan biståndet göra mer skada än nytta?  Bok — ”Kriskaravanen” av Linda Polman (Leopard förlag) finns i din bokaffär.

Sport för tårkanalerna

4

Svarta spelar fotboll, vita spelar rugby.

I apartheidtidens Sydafrika är till och med idrotten splittrad.

Men när Nelson Mandela blir president år 1994 efter Sydafrikas första demokratiska val så ska det bli ändring på saken. Filmen ”Invictus – De oövervinneliga” handlar om hans trevande start på presidentposten. Att ena folket och få dem att glömma hatet är ingen lätt match ens för det politiska geniet Mandela.

Han klarar av det – genom att få alla att heja på Sydafrikas landslag i rugby-VM. ”Invictus – De oövervinneliga” hade känts som en smörig såpa om den inte hade byggt på en alldeles sann historia. Tanken på att allt detta faktiskt har hänt gör att filmen i stället ger rysningar.

BECKY BERGDAHL

Film — ”Invictus – De oövervinneliga” har biopremiär den 16 april.

Klasspolitiken under lupp

4

Vad har Alliansen gjort under sin tid vid makten egentligen? I ”Bokslut Reinfeldt” kan du läsa svaret.

Först attackerades fackföreningsrörelsen med höjda avgifter som har lett till ett rekordstort medlemsras, vilket rejält har försvagat facket.

Sedan angrep borgarna socialförsäkringarna, särskilt sjukförsäkringen. Sänkta ersättningar leder till att de som har råd skaffar privata tilläggsförsäkringar, och vips minskar stödet för högre skatter och en stark allmän välfärd.

Borgarnas sista överfall har varit på välfärdstjänsterna. Under Alliansens tid har vård och sko-

lor privatiserats i rasande takt.

Svenskarna är inte längre medborgare, i Reinfeldts Sverige är de konsumenter som väljer mellan olika sjukhus som vore det tvål eller frukostflingor. Eller rättare sagt, de högutbildade väljer. De som har verktygen för att sätta sig in i systemet och jämföra alternativ. De lågutbildade får ta det som blir över.

Boken ger en tydlig och skrämmande bild av vad som har skett i Sverige under högerstyret.

april. Viktoria Myréns roman om kärnfamiljen, ”I en familj finns inga fiender”, kommer i pocket.

15

april. Klassiska kompositörer från Berlin möter Göteborgs popelit, Pacific!, José Gonzalez, El Peroo Del Mar med flera. På Göteborgs konserthus.

17

BECKY BERGDAHL

Bok — ”Bokslut Reinfeldt” av Christer Persson, Stefan Carlén och Daniel Suhonen (Ordfront) finns i din bokaffär.

Fagersta calling!

3

Hajpad punkrock från Sveriges starkaste vänsterfäste Fagersta, producerat av The Hives – detta skulle kunna bli valårets topplisteskräll. Men Brukets debut ”En annan klass” doftar snarare tonårsångest än klasskamp.

Musikaliskt låter det som en mix av Bad Cash Quartet och brittiska The Clash. De sistnämnda märks tydligast. Ljudbilden är som en pulserande vägg av oljud och frustration. Ofta är det så ösigt att man glömmer bort att lyssna på texterna.

Raden ”Stockholm kallar, men jag har inget att säga” fastnar bäst. När småstäderna och glesbygden avfolkas på unga som flyr till storstäderna känns det skönt att någon stannar kvar på orten och håller ställningarna. Men Bruket borde läsa lite mer arbetarlitteratur. Det är för lite klasspolitik på ”En annan klass”.

ERIK DANIELSSON

21 25

april. Radio Dept. släpper skivan ”Clinging to a scheme”.

april: Magnus Lintons nya bok ”Cocaina” kommer ut.

Om antidrogkriget. april: Biopremiär för ”Iron Man 2”.

Robert Downey Jr drar på sig järnkalsongerna igen.

28

april. Saddam Husseins exfru Parisoula Lampsos berättar om sitt liv med diktatorn i biografin ”Mitt liv med Saddam”.

28

30 14

april. Timo Räisänen spelar på Harrys i Eskilstuna. maj. Se Johnossi live på Brew House i Göteborg.

Skiva — Brukets ”En annan klass” (City Bird) finns ute nu.

Bl

og g i M are ex n ik ba o. ko M m ör p da ol re itic n a dö alc m hi de le s i .co nt m e .m tro x ts sk vi riv ttn er en om oc e h tt m tro o ts rd at på tm ö or pp de en t fi g lm ata ad es .

är i d ”R en et ät ly hä tvi x. r sa ” lan d

et

REKOMMENDATIONER ”FÖDD FÖRDÖMD”. Irka Cederberg skriver om romernas historia och utsatta situation i dagens Europa.

AFRIKAS ÖDE. Dokumentärfilmaren Stig Holmqvist har i 40 år rest i Afrika. I boken ”På väg till presidenten” skildrar han kontinentens utveckling.

ROBYN GÅNGER TRE. Sångerskan ska efter ett uppehåll på fem år släppa tre album under 2010. Det första kommer nu. ”HETERO I HÄGERSTEN”. Sofia Olsson tecknar en komisk vardagsbetraktelse av ett par.

THRILLER OM EU OCH OCKUPATIONEN AV VÄSTSAHARA. Jonas Sjöstedt har varit EUparlamentariker för Vänsterpartiet. Nu skriver han kritiska romaner om livet i Bryssel i stället.

“Sahara” är hans andra bok.

INBÖRDESKRIGETS BEIRUT I SERIEFORMAT. Zeina Abirached skildrar sin uppväxt i Libanon i ”Svalornas lek”, Galago förlag.

KALENDERN 15 APRIL – 8 JUNI

FRIHET

39 2/2010

maj. Dataspelet ”Prince of Persia: The Forgotten Sands” kommer ut för pc, Playstation, Nintendo och Xbox.

27

maj. ”Sex and the city 2” beräknas bli en lika stor biosuccé som den första filmen.

28

juni. Whitney Houston har slutat röka crack och börjat sjunga igen. Nu intar hon Globen i Stockholm.

8

– Orättvisorna kan leda till nya förortsrevolter 19 år gammal fick franska författaren Faïza Guène ett dundergenombrott med romanen ”Kiffe kiffe imorgon”. I januari kom hennes tredje bok ut på svenska.

TEXT OCH FOTO: ANDERS GRÖNLUND

ED SINA TRE böcker är hon känd som en rolig, observant och bitsk iakttagare av förortslivet.

Och som skarp kritiker av det franska samhället.

– Där du ska ha en viss sorts namn och en viss sorts adress för att ta dig fram, konstaterar hon beskt.

Revolten i förorterna hösten 2005 beskriver Faïza Guène som oundviklig.

– Samma sak har hänt gång på gång. Så länge ungdomar stängs ute och får sina möjligheter spärrade kommer ilskan att ta sig sådana former.

M

”KIFFE KIFFE IMORGON” gavs ut 2004 och försågs två år senare med träffsäker svensk text, hopfogad av Lotta Riad som också har översatt Guènes två andra romaner.

Nyss i januari kom ”Sista beställningen på Balto” på svenska, även den befolkad av alldagliga människor i en Parisförort – de flesta med rötterna i Nordafrika. Allt rör sig kring den halvsjaskiga baren Balto, och redan i inledningen ligger den kladdige barägaren Jojo död på golvet, badande i blod.

– Storyn är som handlingen i en omgång Cluedo. Vi är i en dåsig håla där inget händer. Plötsligt har någon dött. Alla börjar snacka, och ett efter ett får vi följa polisens förhör med de inblandade, sammanfattar Faïza Guène som själv kallar boken en kriminalparodi.

På köpet får vi en inblick i förortsbornas vardag, deras drömmar, funderingar och problem.

Senaste miljonvinnaren i teve, eller den där snygge tönten i upp-

FRIHET

gången bredvid eller de tokiga släktingarna på andra sidan Medelhavet är typiska ämnen som avhandlas när tjejerna i Faïza Guénes böcker träffas på bistron eller i kön på arbetsförmedlingen.

Förorten är en värld för sig.

– Avståndet till Paris är väldigt stort. Inte geografiskt men mentalt. teven blir som ett fönster mot samhället runt omkring, förklarar Faïza Guène.

TILL SOMLIGA KULTURSKRIBENTERS och många franska kritikers förfäran är hennes böcker fyllda av rappa repliker på verlan, det baklängesspråk som talas av många franska förortsungdomar.

Ordvändningarna lärde hon sig hemma på gården i bostadsområdet Les Courtillières i förstaden Pantin.

– Verlan var från början ett sätt att säga hemliga saker utan att lärarna eller föräldrarna skulle förstå, sedan har en del av orden spritts och blivit vanliga i franskan.

Faïza är vad som på verlan kallas en “beurette”, en tjej med arabisk bakgrund. Båda föräldrarna kommer från Algeriet. Själv är hon född och uppvuxen i förortsområdet nordost om Paris, inte långt från den plats där revolten bröt ut 2005.

Boris Seguin, ledaren i en lokal filmverkstad som Faïza gick med i som tonåring, lade märke till hennes förmåga att hantera orden.

Han visade hennes anteckningar för sin syster som arbetade på ett bokförlag.

– Det var inte tack vare skolan jag blev upptäckt. Där såg man inte något kreativt. Mina uppsatser var fullklottrade med rättelser, påpekar Faïza. 

40 2/2010

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 2/2010

KULTURKRÖNIKA

Jag vet att lycka kommer i många former, men även i virtuella?

VI HAR ALLA hört och sett beskrivningar av en framtid där vi kanske färdas i svävande bilar, bor i gigantiska skyskrapor och där vi kan käka piller i stället för mat. Föreställningarna är många, men de är likadana i det att tekniken har skapat totalt andra möjligheter för hur vi kan leva våra liv. Jag ser varje dag tecken på hur tekniken långsamt men effektivt förändrar vårt sätt att kommunicera, interagera och till och med älska.

I DAG KOMMUNICERAR vi minst lika mycket genom sms, chattar och bloggar som vi gör ansikte mot ansikte. Det är helt okej då vi faktiskt kommunicerar mer i dag än för bara 20 år sedan. Vi kommunicerar fan hela tiden.

Vi är alltid uppkopplade, alltid tillgängliga.

Så fort minsta lilla av nyhetsvärde händer i våra liv vet någon på andra sidan stan om det inom en minut.

PROBLEMET ÄR ALLTSÅ inte bristen på kommunikation, det är bristen på interaktion. Vi sms:ar, chattar och bloggar lika mycket som vi fikar, äter middag och bara umgås ihop.

Varje del av våra liv kan göras på distans och utan en annan människa. Det har skapats helt nya sätt att leva, och min och yngre generationer växer upp med dem.

FÖR VI BEHÖVER inte ens bilda familj med en människa längre. Förra året gifte sig en ung japansk man med sin virtuella flickvän, en karaktär från Nintendo DS-spelet Love Plus.

KULTURNOTERAT SLAGET OM POLANSKI Film – Roman Polanskis film ”The Ghost Writer” är bioaktuell just nu. Men regissören har inte deltagit på några premiärvisningar.

Polanski flydde från Hollywood för 33 år sedan efter att han åtalats för att ha utnyttjat ett barn sexuellt. Men i höstas greps han under en resa till Schweiz, och sattes i

Det var det första giftermålet mellan en man och en spelkaraktär någonsin, och bröllopet hade präst, dj och hela rubbet. Jag vet att lycka kommer i många former, men även i virtuella?

MEN KANSKE ÄR partners bakom dataskärmen det som botar ensamheten? Kanske behövs inte hud mot hud, utan hud mot skärm?

Kanske behövs inte en tunga i munnen, utan en sladd? Kanske behövs inte en hand i din, utan ett tangentbord? Kanske behövs inte några människor? Det känns knasigt, men ändå inte. Där är vi nu, vi kan älska personer som bara existerar om sladden är inkopplad.

Vi kan till och med ha sex utan en annan människa. Det finns numera sexdockor som kan prata och som har olika sorters personligheter beroende av tycke och smak. De är till för människor som hellre köper en pratande sexrobot än försöker övervinna det dåliga självförtroende och all den press de känner inför att hitta en riktig sexpartner. De vänder sig till tekniken, och bort från människor.

MEN BARN DÅ? Även där kan det mänskliga inblandandet minimeras. I alla fall om feministen Shulamith Firestone får som hon vill.

Hon menar att det som skulle frigöra kvinnan är teknikens utveckling. Den ska möjliggöra att kvinnor slipper vara gravida genom uppfinnandet av konstgjorda livmödrar. De ska frigöra kvinnor från bördan av att reproducera hela människosläktet, vilket Firestone

menar gör kvinnan fysiskt vekare och dessutom beroende av män. Det låter konstigt, men samtidigt inte helt galet om ett tiotal år.

ALLT DET SOM vi lever av, det som gör oss till människor, kan redan nu eller om några år ersättas av tekniska alternativ. Men jag undrar: Hur kan vi komma någon riktigt nära om det alltid finns en distans? Och hur mycket kan vi byta ut mot en teknisk motsvarighet utan att förlora något? Jag är inte kritisk mot tekniken i sig. Nya tekniska möjligheter är just möjligheter och viktiga sådana på många områden. Men bara för att de finns behöver vi inte bygga våra liv kring dem.

FÖR OM VI kommunicerar, interagerar och till och med älskar genom tekniken, vad finns kvar av oss som inte kan ersättas av ettor och nollor? 

Linus Fremin är skribent

husarrest i väntan på att utlämnas till USA. Fallet har piskat upp en rejäl debatt. Manliga regissörer som Woody Allen och Martin Scorsese har skrivit under ett upprop för att Polanski ska friges, medan feminister har rasat mot att Polanski, som har erkänt brottet, tas i försvar.

identiteten, trampa på minnet av landets krigshjältar och i förlängningen förstöra den vitryska staten”, rapporterar Sveriges Radio.

RÄDDA MALAYSIAS ROCKERS!

RAMMSTEIN VS. VITRYSSLAND Musik – De tyska chockrockarna Rammstein spelade nyligen i Vitrysslands huvudstad Minsk. Men konserten var nära att ställas in – efter protester från det statliga vitryska

FRIHET

och bloggare.

Samhällsrådet för sedlighet.

Myndigheten varnade för att Rammsteins konsert skulle ”krossa den sköra vitryska

42 2/2010

Musik – Nu har årets Music Freedom Day firats. Dagen ska lyfta fram musikers rätt till yttrandefrihet runt om i världen. Bland frågorna som uppmärksammades finns kvinnliga artister i Iran som inte får uppträda för män, och heavy metal-musik som är förbjuden i Malaysia och Kina.

PU

K,

K

U

de

RD

K

A

RÄ

D

DA

EU

RO

BA TT

s.

48

d.

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

IS

VA

LK

N

LE IA VT s.

44 Ä A M L SN PA R Ö D s.

EN 52

RE

So SS U ny ph Sk a ia ar ko An ss ab ar lle d e na or kt r g ss iv sso ha av n ys rd t te al är eb rp en S S ar at sk U: ti te ar a iI ra ge e ra te o k, un ch ur st ga un on äl so gd ld oc e m o h up de jo ms p bb se n id ek k a r b re et on ät ter ira om a t re ki r e is sk vi ka på a l lk kr va L o O is r le .H . en t. on iG vi re ll kl at an t

so

FOKUS SSU

FRIHET

43 2/2010

Ordkrigarna i Skaraborg – Sverige har inte råd att stå utanför eurosamarbetet.

– Men Grekland håller ju på att dra ner euroländerna i smutsen. Vi ska inte hoppa på ett sjunkande skepp!

Frihet besökte SSU Skaraborgs distriktsårskonferens där debatten om valutaunionen EMU var vild.

TEXT OCH BILD: BECKY BERGDAHL

VARJE VÅR HAR SSU:s samtliga distrikt DÅK, distriktsårskonferens, för att välja en ny styrelse och ett nytt politiskt program. Frihet är på plats när SSU Skaraborg håller årets DÅK i Mariestad. Redan vid den andra motionen som tas upp blir det het debatt. Förslaget går ut på att SSU Skaraborg ska ställa sig positivt till att Sverige inför euro.

Men Linus Johansson håller inte med.

– EMU ställer krav på hur höga skulder ett euroland kan ha. Det gör att blir det en kris kan landet inte satsa sig ur krisen på klassiskt socialdemokratiskt vis, utan tvingas spara på välfärden i stället, säger han.

– Samtidigt som vi står här är grekiska och spanska arbetare ute och demonstrerar. Varför? Jo, för att införandet av euron där har lett till nedskärningar. Italien och Portugal är två andra euroländer med svajig ekonomi.

Snart kanske EMU ställer krav på att också de ska skära i sin välfärd. Ska vi i detta läge hoppa på detta sjunkande skepp?

PER GUSTAFSSON FORTSÄTTER resonemanget.

– Europeiska centralbanken sätter också räntan för alla euroländerna. Går Sverige med i EMU kan vi inte styra vår egen ränta längre.

Lars Sandgren, ordförande för SSU Skaraborg, försvarar motionen.

– Det pratas mycket om Grekland nu, men deras ekonomi var dålig redan innan landet gick med i EMU, säger han.

– Och Sverige är enormt beroende av eurosamarbetet, vi handlar ju främst med euroländerna. Skulle vi gå med i EMU skulle vi få kontroll över vad som händer, vi skulle få en representant i Europeiska centralbanken.

Som det är i dag får vi ta konsekvenserna av vad som händer ändå, utan att ha fått vara med och påverka.

Linus Johansson går upp i talarstolen igen.

– Om vi får välja en ledamot i centralbanken är det självklart bra. Men alla andra som sitter där är högborgerliga lejon, så vår enda ledamot skulle ändå inte ha mycket att säga till om.

Andreas Svanström skakar på huvudet.

– Sverige är ett export- och importberoende land. Det vore bra för oss att ha en stark valuta som euron.

EFTERSOM DET HAR varit så många killar i rad som har talat bestämmer deltagarna på DÅK:en att det ska bli streck i debatten, det vill säga att alla får en sista chans att skriva

upp sig på talarlistan men sedan är det stopp.

Då blir det omröstning.

MOTIONEN FÅR ETT ja, SSU Skaraborg ställer sig positivt till euron. Sedan fortsätter debatterna. Förslagen som väcker mest känslor efter eurodiskussionen handlar om att SSU Skaraborg ska sluta köpa plastbestick

Notiser

GIRL POWER I MOÇAMBIQUE

SSU GÖR TEVEREKLAM

SSU Uppland och S-studenter i Uppsala har haft besök av en grupp ungdomar från systerpartiet Frelimo i Moçambique.

– Vi utbildar varandra i jämställdhet, kultur och normer. Vi ska “empower women” på fyra år, det är projektet, säger Roshan Rydell, ombudsman för SSU Uppland.

De första demokratiska valen i Moçambique hölls 1994 och vanns av Frelimo, som har vunnit alla val sedan dess.

– Våra besökare kommer från ett parti

SSU blir det första politiska ungdomsförbundet i Sverige att göra tevereklam. Filmen ska sändas i TV4 inför valet i höst, med start nu i april.

– Vi förstår att politisk reklam kommer att väcka reaktioner. Sannolikt lär åsikten att det innebär en ovälkommen amerikanisering av politiken komma att luftas. Vi tänker dock inte ägna oss åt negativa kampanjmetoder

Bild ur filmen likt de i USA, säger Jytte Guteland, förbundsordförande för SSU. – Vi vill i stället att vår reklam ska uppfattas som varm och hoppfull.

FRIHET

44 2/2010

som är staten, kan man säga.

Det kan göra att de inte alltid vill erkänna problem. Men det finns en kultur, särskilt på landsbygden i Moçambique, med utkristalliserade könsroller, säger Roshan.

– Men partiet Frelimo är inne på en bra väg och vi tror att det här utbytet lär dem mycket. Och vi lär oss jättemycket av dem också.

Hetaste frågan g på DÅK:en?

Ajla Mehinovic, 20 år, Lidköping: – EMU-debatten. Det finns många olika åsikter och vi måste veta var vi står i en så stor fråga.

Frida Kristiansson, 18 år, Mariestad: – Debatten om vi ska använda plastbestick eller inte var kanske den längsta. Men den viktigaste debatten handlade om försvaret, tycker jag.

na ar U: , SS DÅK de la sin s. pp på ren fe ko r a ka n rn le sko tte ed år ba m kts de av tri n rg dis la el bo M ara k iS

och papptallrikar till sina träffar, och om att distriktet ska driva på för att återinföra värnplikten. Förra året beslutade riksdagen nämligen att värnplikten ska avskaffas, och i år införs i stället en frivillig soldatutbildning.

När en ny distriktsordförande ska väljas går det däremot smidigt. Lars Sandgren blir omvald.

Lisa Hunt, 17 år, Skövde: – Debatten om försvaret. Det är en fråga som engagerar.

DE STYR I DISTRIKTEN Blekinge: Elina Gustafsson (nyval), Bohuslän: Johanna Fransson (omval), Gotland: Adriaan van Tour (omval), Gävleborg: Patrik Lundqvist (omval), Göteborg: Johan Büser (nyval), Jämtland: Emil Burman (omval), Jönköping: Jonas Nilsson (omval), Kalmar: Emma Frost (omval), Skaraborg: Lars Sandgren (omval), Skåne: Andreas Kjellander (omval), Stockholm: Emilia Bjuggren (omval), Södra Älvsborg: Henrik Yrlid (omval), Uppland: Mattias Kristenson (omval) Sörmland: Emma Larsson (omval), Värmland: Kenny Svensson (nyval), Västerbotten: Ida Lundström (nyval), Västernorrland: Johanna Meiding (omval), Västmanland: Gabriel Wikström (omval), Örebro: Maja Gullberg (nyval), Östergötland: Ellen Oskarsson (omval).

Det här är distrikten som hade haft DÅK vid tiden för Frihets pressläggning. Hur det gick på de kvarvarande distriktens DÅK:ar får du läsa i nästa nummer av Frihet.

FÖRYNGRING I LULEÅ

SPECIALTRÄNING MOT SD

VALLEDARNA HAR VÄSSATS

Var fjärde kandidat på Socialdemokraternas lista inför kommunvalet i Luleå i höst är under 30 år. Det är SSU Luleå som kan ta på sig äran för att ha drivit på mammapartiet att föryngra sig.

– Medelåldern på listorna har varit ganska så hög förut. Men nu har partiet lyssnat på oss och förstått att de måste bry sig mer om de unga. Det är vi som vet vad som händer i skolorna och hur arbetsmarknaden för unga ser ut, säger Simon Eriksson, SSU Luleå.

Tio SSU:are från olika håll i landet har antagits till en spetsutbildning för att bli förbundets demokratiambassadörer inför valet i höst. De tränas för att kunna debattera och upplysa väljare om integrationspolitik.

Den första träffen blev en succé.

– Vi slog svenskt rekord i studiecirkel när vi ihop med en massa andra människor läste Expos studiecirkel “Sverigedemokraterna har fel” på Norra Bantorget i Stockholm, säger Magnus Manhammar ansvarig för projektet.

En valledare från varje distrikt ska se till så att SSU kan locka röster till Socialdemokraterna över hela landet inför valet i höst. De 26 valledarna har nu mötts två gånger för att lära sig mer om hur valkampanjen kan byggas.

– Det var väldigt inspirerande. Vi fick mycket tips, som att man inte bara hittar unga väljare på skolorna som förut, utan att man i dag också hittar väljare på internet och på stan, säger Kenan Harbas, valledare från SSU Kronoberg.

FRIHET

45 2/2010

Vårkampanj i väst SLAMRET FRÅN DE jättelika sorteringsmaskinerna dominerar ljudbilden inne i postterminalens stora hall. Runtomkring pågår en febril aktivitet för att hinna i tid. Det här har varit Gitta Eliassons arbetsplats sedan 1989. I dag är mycket annorlunda, berättar hon.

– Tempot har blivit hårdare och kraven tuffare. Dessutom har de timanställda mer eller mindre försvunnit helt. De som är kvar får dra ett större lass helt enkelt.

– Alla unga försvinner, fyller Lena Lifw uppgivet i. Förut fanns det människor i alla åldrar här, men nu har medelåldern klättrat upp till 48 år.

DET ÄR MINST sagt skakiga tider för Posten.

Av 52 terminaler i hela Sverige återstår i dag endast sex stycken. I dag sköts en stor del av verksamheten av bemanningsföretag.

– De som är anställda av bemanningsföretag har ofta sämre villkor och lägre löner, trots att de gör samma jobb. Samtidigt förlorar Posten viktig kunskap.

– Vi drar in miljardbelopp till statskassan och ändå märks det inte i form av nyanställningar, förklarar Claes Söderling, aktiv i fackförbundet SEKO i regionen.

UTANFÖR EN AV lastkajerna står Jytte Guteland, förbundsordförande för SSU, och pratar om villkore för unga med Pierre AlenbrinkJakobsson och Emilie Bodenzius. Båda jobbar som brevbärare i regionen, i Kungsbacka respektive Frölunda.

– Man inser verkligen hur pass viktigt det är med trygga villkor och en a-kassa som fungerar, säger Emelie Bodenzius.

Jytte lyssnar uppmärksamt och nickar instämmande när Pierre betonar värdet av

pr SSU at ar :s f po örb lit un ik d m so ed rd an för st an äl de ld a Jyt på te Po Gu st te en la nd .

Uppsägningar av unga, stigande ungdomsarbetslöshet och närvaron av bemanningsföretag oroar de anställda vid postterminalen i Göteborg.

SSU:s förbundsordförande Jytte Gyteland hälsade på. TEXT OCH BILD: DANIEL MATHISEN

— Vi drar in miljardbelopp till statskassan och ändå märks det inte i form av nyanställningar. trygga jobb för unga. Hon slår fast att den stora skiljelinjen inför valet i höst står mellan en regering som nöjer sig med Europas näst högsta ungdomsarbetslöshet, och ett rödgrönt alternativ som vill investera i nya och gröna jobb och kombinera en växande ekonomi med en ungdomsvänlig arbetsmarknad.

– Var fjärde ung i Sverige saknar jobb.

Regeringen har fört en politik som skiktar samhället och försvårar chanserna för unga

människor att ta det första steget in på arbetsmarknaden, förklarar hon samtidigt som en knallgul postbil rullar in på parkeringen.

– Reinfeldt gick till val på att skapa fler jobb i Sverige. I stället har man förvärrat den krisen och försämrat Sveriges ekonomi. Vårkampanjen handlar om att uppmärksamma de försämrade villkoren och visa på att det finns ett annat alternativ med en riktig jobbpolitik. 

ALLIANSEN TILL SALU!

STÖD SSU:S VITRYSKA VÄNNER

OMBUDSMÄN PÅ RÄTT KURS

Strax efter att de fyra regeringspartierna lanserade sin nya grafiska profil skickade SSU in en ansökan till Patent- och registreringsverket om varumärkesskydd.

De borgerliga hade helt enkelt glömt bort att registrera namn och logotyp. Går registreringen igenom kommer förbundet att sälja varumärket via Tradera och skänka pengarna till välgörande ändamål, meddelar SSU:s förbundsordförande Jytte Guteland.

Fortsättning följer på webben.

SSU:s systerorganisation i Vitryssland heter MSD-MH. Det är en förbjuden organisation i landet, som brukar kallas Europas sista diktatur. MSD-MH får inte köpa eller hyra några lokaler eftersom deras verksamhet är stämplad som olaglig. Nu ska SSU samla in 120 000 kronor till de vitryska kamraterna.

– Vi skickar ut information och insamlingsbössor till alla SSU-distrikten, säger Johanna Storbjörk, ansvarig för Europapolitik i SSU:s förbundsstyrelse.

SSU:s alla ombudsmän, både från de 26 distrikten och från förbundet i Stockholm, träffas två gånger per år för att diskutera vad som är på gång och för att vidareutbilda sig.

Nu har vårens funktionärsutbildning, funkis, hållits. I tre dagar belägrades kursgården Bommersvik i Södermanland av ombudsmän.

Kommunikation med medlemmar och icke-medlemmar var temat denna gång.

Kursen hölls av Berghs School of Communication.

FRIHET

46 2/2010

Frihet från förr. 1977 – Miljöförstöringen kommer att bli ett av de allvarligaste problemen för världens befolkning i framtiden.

Så står det att läsa i Frihet nummer tre årgång 1977. Den nyväckta miljödebatten hänger tätt ihop med energifrågan, konstaterar skribenten. Vilka energikällor ska Sverige satsa på? Kärnkraft är omdiskuterat. Världen har nyss skakats av en oljekris. Och vattenkraftsanläggningar förfular älvarna. Är sol- och vindenergi framtiden?

En annan viktig fråga är att minska energiförbrukningen, oavsett varifrån energin kommer. ”Vi vill ha en planerad ekonomi. Endast där kan man stoppa allt resursslöseri”, lyder lösningen i texten signerad Erland Dahm.

Beviljat 32 000 kronor till SSU Södra Älvsborg SSU-distriktet Södra Älvsborg har startat ett kulturnätverk med band och teatergrupper.

Det aktiverar medlemmar men värvar också nya. Målet är minst tre aktiviteter per månad, och ständig aktivitet på nätet via till exempel Facebook och Youtube. Projektet får pengar till inköp av trumset, mikrofoner, filmkamera med mera.

5 000 kronor till SSU Piteå SSU Piteå hyrde en monter på Framtidsmässan i Piteå den 16 februari, där de snackade politik med kidsen. Det får de bidrag för.

4 789 kronor till SSU 20+ Nya medlemmar ska slippa skriva in sina uppgifter på blanketter. SSU 20+ i Göteborg har skaffat en dator till sin medlemsvärvning, förbundet pröjsar.

4 729 kronor till SSU Falkenberg SSU Falkenberg har också fått en slant för att köpa en dator. Den ska användas vid filmvisning, möten med mera.

4 650 kronor till SEK, Socialdemokratiska ekonomklubben SEK höll en lunchföreläsning på Handelshögskolan i Stockholm. S-politikern Lena Sommestad talade om miljö och hållbar utveckling. SSU sponsrar.

4 000 kronor till SSU Arvidsjaur SSU Arvidsjaur får pengar för att ha ordnat ett juldisko för stans gymnasieelever. Det ordnades i samband med julavslutningen.

5 000 kronor till SSU Lerum En helg på Gråbo kursgård med lekar, debatt och julbord för nya medlemmar. Det ordnade SSU Lerum, och får nu en peng.

4 FRÅGOR

Tara Azizi, 18 år, SSU Västmanland

Sara Tolinsson, 17 år, SSU Halland

Sebastian Ghafari, 16 år, SSU Halland

1. Sprutbyte, att vården förser narkomaner med rena sprutor, provas på vissa håll i landet. Borde sprutbytesprogram finnas i hela Sverige?

– Ja, det tycker jag. Varför ska det bara finnas på vissa ställen? Jag är mer för sprutbyte än emot.

– Svårt. Jag tycker att det ska undersökas noga. Och om forskarna anser att det fungerar så ska man införa sprutbyte överallt.

– Jag tycker man ska ta det försiktigt och testa ordentligt om det fungerar innan man sprider det. Jag tror inte på sprutbyte själv.

Man ersätter ett missbruk med ett annat.

Men skulle det verkligen fungera ska man självklart sprida det.

2. Tror du att strängare straff kan minska brottsligheten?

– Ja, det tror jag nog. Det lär ha en effekt.

– Nej. Samhällets uppgift är att förebygga brott. Vi borde till exempel förbättra vården i stället.

– Nej. Rätt väg att gå är att hjälpa folk, inte att bura in dem. Man kan inte skrämma folk till att sluta begå brott. Hårda straff fungerar inte, samhället måste förebygga brott i stället.

3. På flera håll i Europa införs förbud mot burka på till exempel skolor. Vad tycker du om det?

– På allmän plats ska man få välja själv hur man vill klä sig. Men i vissa yrken funkar det inte. Och förbjuda burka i skolan, det är väl samma sak som att man inte får ha keps i skolan. Men det är skitsvårt. Det handlar om individens frihet att välja, men också om att kvinnor blir instängda. Jag tycker egentligen att burka är diskriminerande mot kvinnor.

– Jag tycker inte att burka är bra. Men jag tror inte på förbud, man kan inte reglera hur folk klär sig på det viset.

– Jag tycker det är fel. Man kan inte bestämma hur folk ska klä sig.

4. Vad innehåller ditt drömpåskägg?

– Jag vill helst ha choklad. Faktiskt.

– Att sossarna vinner valet. Så att Sverige kan göra något åt ungdomsarbetslösheten och utanförskapet, och ta sig ur den ekonomiska krisen. Sen vill jag ha en varm och skön sommar också.

– Godis. Klassiskt. Nej, jag säger en bil!

FRIHET

47 2/2010

Hon vill stoppa sms-jobben – Man kan säga att jag finns för att ta bort gubbstämpeln.

Sophia Andersson är LO:s ungdomssekreterare. Just nu engagerar hon sig för att unga ska få bättre villkor på jobbet genom de nya kollektivavtalen. TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: EVA EDSJÖ EN 31 MARS utlöpte 550 kollektivavtal som rör lön och arbetsvillkor för 3,3 miljoner arbetstagare i Sverige.

När du läser det här ska arbetsgivarna och fackförbunden ha kommit överens om nya avtal.

När jag träffar Sophia är de nya avtalen ännu inte klara.

– Visst finns det risk för konflikt, säger hon.

Kollektivavtalen tecknas oftast för en period på tre år. Arbetet med att ta fram nya avtal börjar med att fackförbunden frågar sina medlemmar vilka frågor de vill driva. Sen har förbundens förhandlare med sig kravlistan när de träffar representanter för arbetsgivarna.

Och sen blir det förhandlingar.

LO är centralorganisationen för arbetarrörelsens fackförbund och hjälper till att samordna förhandlingarna. LO har flera krav i avtalsrörelsen, ett av de viktigaste är rätten till en fast anställning. Det berör särskilt unga.

– Ett stort problem är sms-jobben, att unga blir inkallade att jobba genom sms och så. Det är en otrygg anställningsform, säger Sophia.

En undersökning som Akademikerförbundet SSR gjorde i vintras visar att nio av tio svenskar under 29 år helst vill ha fast jobb.

– Vi måste berätta om deras verklighet. Utan fast jobb är det dessutom svårt att få lån och hyreskontrakt.

Ett annat bekymmer är att många som väl får en anställning bara får deltid, som det är svårt att försörja sig på. Därför driver LO krav på rätt till heltid för den som vill.

– Särskilt unga, kvinnor och invandrare fastnar i deltidsfällan.

höja de anställdas löner, plockar flera av dem ut vinst.

– Men jag, som representerar LO, kan inte uttala mig specifikt i frågan eftersom det är de enskilda fackförbunden som förhandlar nu, säger Sophia.

SSU spelar en roll i avtalsrörelsen, eftersom SSU inte bara är Socialdemokraternas utan även LO:s ungdomsförbund. Men bara tio procent av SSU:s medlemmar har i dag facklig bakgrund.

– Jag tror att LO har varit för dåliga på att visa unga medlemmar vilka möjligheter de har att gå med även i SSU och påverka politiskt, säger Sophia.

– Om man tycker att SSU inte lyfter frågor som rör arbete, så måste vi upplysa om att ifall det bara är studenter som är med i SSU så blir det ju bara studentfrågor som lyfts upp på agendan.

ÄNNU ETT AV LO:S KRAV är att de nya kollektivavtalen ska begränsa arbetsgivarnas rätt att hyra in personal genom bemanningsföretag.

– Företagen vill ha så flexibel arbetskraft som möjligt. De vill kunna ringa in arbetarna när de behövs. Företagen vill slippa ansvar för en anställd som är sjuk eller vill vara ledig, säger Sophia.

– Visst ska det finnas flexibilitet på arbetsmarknaden, men inom rimliga gränser. Överst på LO:s kravlista står högre löner. I skrivande stund har det kravet inte vunnit gehör hos arbetsgivarna. Flera arbetsgivarorganisationer har kommit med nollbud, det vill säga att lönerna inte ska höjas alls. Samtidigt som företagsägarna säger att de inte har råd att

SOPHIA VARVADE sitt butiksarbete med fackliga uppdrag och studier i statsvetenskap och sociologi. Till sist hamnade hon hos LO. Vid årsskiftet började hon jobba som LO:s ungdomssekreterare, hennes vikariat sträcker sig året ut. Sandra som egentligen är anställd på posten är mammaledig.

– Ungdomssekreteraren ska lyfta fram ungdomsfrågor i LO. Man kan säga att jag finns för att ta bort gubbstämpeln, säger Sophia.

– Jag har själv mött den synen. En gång var jag på skolbesök för att informera eleverna om facket, och då blev en man på skolan jättechockad. Han sa: ”Du är ju ung och tjej, jag väntade mig en gubbe i kostym.” Men det är en förlegad syn. 

D

FRIHET

SOPHIA GICK SJÄLV MED i SSU år 2006 och är en av Socialdemokraternas kandidater inför höstens kommunfullmäktigeval i Solna.

Men hon blev fackligt aktiv långt innan hon aktiverade sig politiskt.

– Jag drömde först om att bli dansare, men skadade mig. Så jag började jobba i butik i stället, säger hon.

Sophia gick med i Handelsanställdas förbund. När hon jobbade i en mataffär fick hon nytta av sitt medlemskap.

– Jag ringde och ställde frågor om arbetsmiljön på min arbetsplats.

Vi var 60 anställda och det fanns inget skyddsombud. Jag fick svaret att så får det inte gå till. Så blev jag utsedd till skyddsombud, och sen drogs jag in i det fackliga engagemanget mer och mer.

48 2/2010

SOPHIA ANDERSSON Ålder: 26 år.

Bor: Solna utanför Stockholm.

Gör: Vikarierar som LO:s ungdomssekreterare.

Familj: Mamma, syster och sambo.

Pappa som är en ängel.

Gillar: Träna och dansa. Är poweryogainstruktör.

FRIHET

49 2/2010

1

Bildbevis

2

7

1. Internationella kvinnodagen, 8 mars. Demonstration med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt respektive ungdomsförbund i Stockholm.

2. SSU Kalmar på väg till Forum mot rasism i Stockholm.

3. Andreas Kjellander, omvald ordförande för SSU Skåne, på distriktets DÅK 5-7 mars.

4. Viktoria Elmbro, distriktsombudsman i SSU Kalmar, räknar nya medlemmar.

5. SSU bjuder på fika på Café String i Stockholm på Internationella kvinnodagen, 8 mars.

6. SSU Kalmars apa.

7. SSU Helsingborg, demonstration mot Marockos ockupation av Västsahara, 27 februari (Västsaharas självständighetsdag), Kullagatan i Helsingborg.

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5

4

FRIHET

50 2/2010

6

Å andra sidan

Aktiv dödshjälp Niklas Säwén, SSU Västernorrland

Helin Ibrahim Osman, SSU Sörmland

Varför tycker du att aktiv dödshjälp ska tillåtas?

– Jag tycker att det är fruktansvärt att se människor lida, det finns många människor som till exempel är svårt förlamade och som inte vill något annat än att dö. Jag tycker att människor i en sådan situation ska få välja på vilket sätt och när de ska avsluta sitt liv.

Socialdemokratins vision på alla andra områden är att minska folks lidande, och det tror jag att vi har en stor möjlighet att göra även här.

Vem ska i så fall bestämma, patienten själv, läkaren eller de anhöriga? Vad händer om patienten inte kan kommunicera?

– Det är jätteviktigt att patienten alltid bestämmer själv och det är också viktigt att det inte är någon lätt process. Både läkarna och de anhöriga måste vara delaktiga i processen, men det ska vara den

Varför tycker du inte att aktiv dödshjälp ska tilllåtas?

– Det är bättre att satsa på bra vård i livets slutskede så att patienterna inte vill dö, i stället för att ta livet av dem. Jag tror också att förtroendet för vården kan minska på grund av rädslan för att som patient få frågan: ”Vill du att vi avlivar dig?” Hur ska en person som är svårt sjuk kunna stå upp för sin önskan att fortsätta leva om han eller hon får en sådan fråga? Som patient kan man vara mycket utsatt i en sådan situation, och kanske känna sig som en belastning för samhället.

Ska man inte själv få bestämma när man ska avsluta sitt liv?

– Du kanske vill dö i ena stunden, men sen ångrar du dig. Liv och död är ingen enkel sak. Det finns en risk för att patienter som är

Aktiv dödshjälp är förbjudet i Sverige. Niklas tycker att det ska bli tillåtet att hjälpa någon som vill dö att göra det. Helin tycker att det finns för många risker och att det är bättre att satsa på bra vård i livets slutskede. enskilde som fattar beslutet. Läkarna ska bara kunna undersöka hur allvarlig sjukdomen är och hur patientens psykiska tillstånd är. Är det inte bättre att utveckla vården så att folk inte vill dö, trots att de lider av svåra sjukdomar?

– Jo, självklart. Jag hoppas ju inte att det ska vara många som väljer att dö. Vi måste satsa mer resurser på vården och på forskningen så att fler sjukdomar går att bota, och så att patienterna kan må bra.

Aktiv dödshjälp ska bara kunna tillämpas i extrema fall.

Om man tillåter aktiv dödshjälp, finns det väl en risk för att patienter som inte vill dö kan pressas till självmord? Nazityskland avrättade oönskade individer som funktionshindrade, och kallade det för aktiv dödshjälp.

– Som sagt så ska det inte vara en lätt process. Det måste vara en utredning och det måste finnas ett psykiatriskt utlåtande. Sedan måste ju vårdpersonalen få mer utbildning i frågorna, det handlar om att den enskilde ska känna till möjligheten och meddela om denne vill få aktiv dödshjälp. Vårdpersonalen ska inte själva påtala möjligheten.

FRIHET

deprimerade tillåter att man tar livet av dem, fast de skulle ha kunnat bli hjälpta av psykologer och antidepressiv medicin. Och hur ska man bedöma en psykiskt sjuk eller dement person som ber om aktiv dödshjälp? Kan man bestämma över sin död om man är i ett sådant tillstånd?

Passiv dödshjälp, där livsuppehållande behandlingar avbryts, tillåts redan i Sverige. Vad är egentligen skillnaden mellan att tillåta att en patient dör, och att aktivt avsluta patientens liv?

– Passiv dödshjälp är ett undantag, där man har försökt rädda patienten med alla möjliga medel och inte har någon annan utväg än att låta patienten dö. Med aktiv dödshjälp tar man livet av patienten även om denne hade kunnat leva vidare.

Väger inte alla människors rätt att avsluta livet som de vill tyngre än risken för att någon individ skulle få dödshjälp trots att han eller hon inte önskade det?

– Vem äger rätten att bestämma över liv och död? För mig räcker det med att en enda person riskerar att dödas mot sin vilja för att aktiv dödshjälp ska kännas fel.

51 2/2010

di sk tn yå r.

Internationella vänner fir ar k

ur

KURDISTANS PATRIOTISKA UNION

PU

K:

su

ng d

om

sf

ör b

un d

PUK, Kurdistans patriotiska union, är ett socialdemokratiskt parti. Partiledaren Jalal Talabani är Iraks president.

I Iraks parlament sitter PUK i en koalition med andra kurdiska partier.

I det regionala parlamentet i irakiska Kurdistan, ett område i norra Irak som har viss självständighet, är PUK ett av de största partierna.

Kvinnorätt en valfråga BILD: PRIVAT

Det socialdemokratiska partiet PUK ställde upp i en kurdisk allians i Iraks parlamentsval, och kämpar mot hedersvåld och intern korruption. TEXT: BECKY BERGDAHL UK, KURDISTANS PATRIOTISKA UNION, bildades år 1975. Målet är att försvara rättigheterna för den kurdiska befolkningen i Irak, samt demokrati och fred i landet.

Målet verkade länge långt borta. Fyra år efter att PUK hade bildats tog Saddam Hussein makten i Irak. Hans regim förföljde dem som inte stödde hans parti, däribland alla kurdiska rörelser. Han kastade också in landet i två krig.

P

rade, folk röstar efter sin egen religion och etnicitet, säger Shoresh.

Det nyvalda parlamentet ska senare i år utse en ny premiärminister, som leder regeringen, och president, som representerar landet men saknar politisk makt. PUK:s partiledare Jalal Talabani blev utsedd till president efter valet år 2005.

– Han blir nog kvar, de flesta partier vill ha honom kvar, säger Shoresh.

ÅR 2003 INVADERADE amerikanska trupper Irak eftersom Saddam Husseins regim ansågs vara ett hot mot världsfreden. Saddam Hussein togs till fånga och dömdes till dödsstraff för brott mot mänskligheten.

PUK:S FRÄMSTA VALFRÅGA är att norra Irak, där de flesta kurder bor, ska fortsätta vara en delvis självständig region i landet.

– Vi vill ha frihet inom en federal stat. Vi vill också att inga majoritetsbeslut ska få diskriminera minoriteterna i Irak, säger Shoresh.

– Det finns grupper som vill ha sharialagar i Irak, men det är PUK emot.

2005 hölls demokratiska val i Irak och året därpå tillträdde ett folkvalt parlament och en regering. Deras tid vid makten har präglats av våldsdåd och konflikter mellan olika folkgrupper.

Den 7 mars i år var det dags för val igen i Irak.

– Det fanns en stor glädje i valet, det kändes som folkets val. År 2005 fanns en stor utländsk närvaro i landet. Vid det här valet så var det väldigt lite inblandning från amerikansk militär, säger Shoresh Rahem, internationellt ansvarig för PUK:s student- och ungdomsförbund.

PUK STÄLLDE I VALET upp i en allians med andra kurdiska partier. Hur många röster den kurdiska alliansen fick var vid Frihets pressläggning oklart, rösträkningen har dragit ut på tiden.

– Men kurderna är en minoritet i Irak och det blir svårt att få mer än 20–25 procent av rösterna. Rösterna i Irak är väldigt etniskt splitt-

FRIHET

– En annan viktig fråga är kvinnors roll i samhället. Det finns grupper som vill ha sharialagar i Irak, men det är PUK emot. Och PUK vill ta itu med hedersvåld. Det finns dessutom ett krav på att 25 procent av parlamentsledamöterna ska vara kvinnor, PUK ville att siffran skulle vara 30 procent.

ANDRA KRAV PUK driver är att universiteten i Irak ska byggas ut, och att landets oljeintäkter ska fördelas rättvist mellan regionerna.

PUK tycker också att de amerikanska styrkorna ska stanna i Irak tills säkerhetsläget i landet är stabilt.

Partiet har skakats av korruptionsanklagelser.

– Vi är medvetna om att det finns korruption, det finns i hela samhället i Irak. Vi jobbar för att motarbeta det. Men man får inte heller glömma bort att Irak nyss har blivit befriat från en diktatur. Det går inte att jämföra med Sverige och svenska partier, säger Shoresh. 

52 2/2010

Förbundsordförande SSU

Förbundssekreterare SSU

Riksdagen sa förra året ja till den borgerliga regeringens förslag om att avskaffa den allmänna värnplikten för män i fredstid i Sverige. Från och med den 1 juli i år ersätts värnplikten av en soldatutbildning som är frivillig att söka till och öppen för båda könen.

Vad tycker SSU? – Vi har varit tydliga med att vi tror på en allmän värnplikt, som även ska innefatta kvinnor. Vi ser att det säkrar en folklig förankring av försvaret.

När alla får mönstra så kan man välja ut de bäst lämpade. Det gör också Sverige mindre stridsvilligt om det är döttrar och söner från hela landet som deltar i försvaret, och inte bara de som vill till armén. Vi ska inte ha en armé som önskar gå

— Vi ska inte ha en armé som önskar gå in i strid, vi ska ha en armé som förebygger krig. in i strid, vi ska ha en armé som förebygger krig och är redo att försvara Sverige om det behövs.

Men kan man verkligen tvinga folk att göra militärtjänst? Är det inte bättre att de som vill genomgår en soldatutbildning?

– Det handlar om vilken typ av försvar vi ska ha. Ett fredsbevarande, förebyggande försvar eller ett stridsintresserat försvar. Jag tycker absolut vi kan säga att samhället behöver vissa saker, att vi behöver värna Sveriges gränser. Precis som vi har andra plikter som medborgare, kan vi ha en plikt att delta i försvaret. Och opinionsundersökningarna visar att värnplikten har stöd bland svenskarna.

Den borgerliga regeringen införde år 2007 RUT-avdraget, som gör att man kan köpa hushållsnära tjänster som städning för halva priset genom att skatten på tjänsterna sänks.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har beslutat att avskaffa avdraget om man vinner valet i höst. Men Mikael Damberg, ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län, har sagt att han vill behålla subventionen och en debatt har blossat upp inom partiet. Vad tycker SSU? – SSU tycker att subventionen är orättvis. Det är de som har mest pengar som drar nytta av RUT-avdraget. SSU vill skjuta pengarna till den offentliga sektorn i stället. Resurserna ska inte användas för att sänka skatten för de rika.

Sedan tycker jag att man kan städa själv. Jag förstår om äldre, funktionshindrade och andra grupper har en sådan livssituation att de inte kan ta hand om sina hem själva, och det är okej. Men för en vanlig familj ska inte RUT-avdraget behövas. De behöver schyssta arbetstider och bra barnomsorg så de hinner med städningen i stället.

ROT-avdraget, skatteavdraget för köp av byggtjänster som reparation och ombyggnad i hemmet, är inte lika omdebatterat. Varför är ett skatteavdrag för att anlita en snickare okej, men inte ett skatteavdrag för att anlita en städare?

– För att folk klarar av att städa hemma. Men bygga om, jag skulle aldrig klara av att bygga om.

Dessutom står det i vanliga hemförsäkringar att för att försäkringen ska gälla så får du inte dra om elen själv, det ska en branschkunnig person göra. Men det står inget om att försäkringen inte gäller för att du har haft en dammtuss någonstans.

FRIHET

53 2/2010

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Mattias Vepsä

m in m up hö ka by oc ge M Ri H al ks än te as p IL h n g g t m d ni m sa mä Och err ast ga I rik Av om – Ja LE ag ö sk in sk rk i eg ro s. a s g ko s f i U da nt ett V or st R s a ä e l m ed IL so bla tte am epu rin da nga ge gar sa r in m m nd pe ma b ge g. s n d m n AR un am o ha u ng a lik n By mö arb e, e arb e p . tf SS r r ng ar. tt k an till gg jli et n et å a ör åd a, D ro sk trä an gh ar fö e m tt O So N at att et ä np a F dd de ete jag ren e ök c i ö tb s al r e t a r a fö in lla a v r de g n ek tor fel inse ren . v a r t f t m hy h at ör SS lde os a b i k ss ing ok ta el ris an en re itta t fl un U, lta e ra sr S sit op tid s ät nå r b ga -st gan te t b p s er brö så j rn te go illi S- u d rö at m llo ob d r a llo sa ed p ba ha nst ga kvi en et b frå n h t p sp s is rj a l r e n av ns yre no r, an sjä å to om ag va d r.

U s a s lv et r a f t m ng un lk an tt b rät a. t b rb a ör re a ga na o te rö ets r k att ts so llo lö os t s är r sk i en ss M p sh ta ed en a a a fö e r e r l a m t, r n n ö

Jytte Guteland

FA ha V B M Le el r n S i sk rod – RA la dam ys eda a d ers Ju nö o JA s s d n is ka t st t i er S isk är ku p ( nu BU nf S U ut jag tera kri sit rå :s -I er s t go fö at ord ett tna er ja SE r o rb nä fö in so g IF ch un st ran itia ci me d a AN a d d t d s nu e iv lde i eb st m i T i G m en at yre m vä az ok g t i l s d er rd a r r sk e, oc ra i P ate upp rif an h gs al r) te sv e o m ja n g red stin ch ed Tv arig sk a S o är fö riv kti a. lik SU dr r a ,S er on fa ag på sko ck -stu . fö d en m re en ar mit n in ter tik té ga , el , vi r. .

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 17 maj. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

5

2

6

3

7

Den första maj firas arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Vilket år firades den för allra första gången?

1 1905 X 1890 2 1917 Den 9 maj infaller Europadagen, en dag som symboliserar Europeiska unionens politiska enhet. Under vilken beteckning grundades förlagan till EU? 1 Järn- och stålunionen X Kol -och stålunionen 2 Kol- och järnunionen I år firar fackförbundet Kommunal 100 år.

Hur många medlemmar har förbundet?

1 570 000 X 620 000 2 480 000

4

Ungern håller parlamentsval den 11 april. Vilket parti regerar i dagsläget?

1 MSZP, ett socialdemokratiskt parti X Fidesz, ett högerlibalt och konservativt parti 2 Jobbik, ett nationalistiskt parti

FRIHET

54 2/2010

Debatten om hushållsnära tjänster har svallat högt. Hur stor del andel av de som tjänar 16 000 kronor eller mindre utnyttjar skatteavdraget?

1 En procent X Sex promille 2 Två procent Den 3 april är det extrainsatt val till kongressen i delstaten Florida i USA. Vilken frukt förknippas ofta med delstaten?

1 Persika X Apelsin 2 Grapefrukt

Den 11 juni inleds fotbolls-VM i Sydafrika.

Vilket år blev Nelson Mandela president?

1 1991 X 1992 2 1994 GRATTIS! Simon Ensjö, Stockholm, Kristoffer Karlsson, Göteborg och Felicia Frithiof, Solna. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Kommer på posten!

Nu kan du hitta restauranger med schysta villkor via din mobil

Studera på folkhögskola • Att skriva politiskt För dig som är fackligt eller politiskt engagerad och som vill förbättra och utveckla ditt skrivande

Står du på stan och undrar om restaurangen i kvarteret har kollektivavtal?

Eller vill du veta om stället du sökt jobb på har schysta villkor för sina anställda?

• Allmän kurs För dig som vill läsa in grundläggande behörighet • Fritidsledarutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning

Nu kan du enkelt ta reda på det via www.schystavillkor.se Gör det nästa gång du ska välja restaurang, hotell eller nöjesanläggning.

Mobilapplikationen hittar du på m.schystavillkor.se För mer information: 0320-183 00 folkhogskola@viskadalen.nu www.viskadalen.nu

KLIPP UR OCH SPRID VIDARE – SÄTT UPP PÅ ARBETSPLATSEN, AFFÄREN, FÖRENINGSLOKALEN MM.

Sveriges nya fackförbund GS har skapat en tävling där du kan göra bra idéer till verklighet.

Idéerna kan handla om att bygga skolor i Afrika, rädda isbjörnarna, plantera träd, införa bättre skolmat, skaffa nya fotbollar till klubben eller skänka pengar till krigsdrabbade länder.

Ingen idé är för liten eller för stor.

Sprid detta vidare till dina vänner och arbetskamrater.

Om vi går samman kan vi skapa förändring.

gemensamstyrka.se

GS består av det tidigare Skogs- och Träfacket och Grafiska Fackförbundet som har gått samman till en kraftfull aktör med 65 000 medlemmar och en gemensam erfarenhet på 174 år.

D E M Å G !

U S IS SMS:a SSUmedlem [mellanslag] ditt personnummer till 72 456

eller gå in på SSU.se.

Erbjudandet gäller nya medlemmar som går med mellan april och oktober 2010.

SSU kommer behandla dina personuppgifter i enlighet med PUL, för att ge dig bästa service.

20

! n n ä sp

Tillsammans är vi SSU.