Frihet 03+04 / 2010 by Frihet Media

IS S O M R A A IL N

ST EF LI TE GR KO RA TE N U N A M ND R S V STA BB IKE PY SKA ÅG VS HU RK SS LV AD . MO U EL ET E BR R NG , K – KO OM OC EN OR B M M H O SO ARN MA A – ATT M RD H UT ET R KAN A OC ND SO T D ÖST IN H EL M EL A TÄN SO N HO AT MO D M I H M S T ER M A O TO RA , AR IT CK SI JO I HO S M BB LM ST IP S!

VAL SPECIAL #3

T SO ID N +4 U N C I A I N G 20 G D L D F 10 OM E M RÅ PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B T I R I U KR N D S K A G E S

Bygg fรถr livet! Ett nytt spel om upprustningen av miljonprogrammet! Finns pรฅ www.byggnads.se

Det finns inga fria val

VÄLKOMMEN

litik och då gjorde inte jag det heller. Förrän jag fick chansen, förrän ET V AR FÖ R T VÅ ÅR S EDAN. Jag var helt ny som jag fick jobb på Frihet. Och för det ska jag inte behöva bli hyttad mot. andreredaktör på Frihet, jag hade blivit rekryterad Egentligen visade den där tjejen att hon faktiskt var mindre sosse som journalist. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av än mig. För det som är skillnaden mellan det rödgröna och det blåa partipolitik och kände ingen på SSU. Jag var nervös och obekväm som jag alltid känner blocket är ju att de blåa tycker att livet är ett smörgåsbord av möjligheter. Det är bara att ta för sig. Om man väljer fel får man skylla sig mig på en ny arbetsplats, kanske lite extra hispig efsjälv, om man väljer rätt ska man belönas. Men vi rödgröna har insett tersom jag skulle börja jobba inom ett för mig nytt område. Jag blev presenterad för en massa människor och deras namn att det inte stämmer. Vi ser att varje persons val är färgat av uppväxt och miljö. Därför kan man inte lasta enskilda individer för deras val. snurrade i huvudet. Därför är det inte så konstigt att jag, som inte kände någon som Så kom hon, tjejen som var i min ålder men redan en politisk vevar partipolitiskt aktiv, valde att stå utanför partipolitiken. Därför teran. Medlem i SSU sedan tidiga tonår och med flera förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i bagaget. Hon frågade inte vad jag hade är det inte heller konstigt att många av de som valt att vara aktiva i SSU i dag har mammor eller systrar eller pojkvänner som också är gjort tidigare. Hon frågade vad jag hade gjort inom SSU tidigare. aktiva sossar. Ingenting, svarade jag. Men jag har alltid sympatiserat med Socialdemokraterna, och när jag såg att SSU:s tidning sökte personal så DET MÅ STE Ä NDRAS. Socialdemokraterna måste bli en folkrörelse kändes det som ett klockrent jobb för mig. Det var då hon hytte mot mig. Fruktansvärt, tyckte hon. Att jag inte igen, där alla känner sig välkomna. Inte bara de som är döttrar till en minister och kan partiboken utantill. hade fattat vikten av SSU förrän när jag började jobba för Frihet vid Läs det här valspecialnumret av 24, nästan 25 års ålder. Frihet och gå sen ut och kampanja för JAG HAR NÅGOT att säga till henne och alla andra som är som hon. Min en röd seger i valet i höst. Och prata med alla, även folk som inte redan är mamma blev svensk medborgare nyligen. Hon fick alltså inte rösta i insatta i alla politiska sakfrågor. För riksdagsvalet under hela min uppväxt, och hon brukade säga att det de är inte dumma. De har bara inte tiändå inte spelade någon roll. Det var bilden av politik som jag växte digare fått chansen att höra det du har upp med i Sundsvall. Ingen av mina vänner var engagerad. Jag kan att säga. Höstens val är det viktigaste faktiskt inte minnas någon under hela min skoltid som intresserade sig för partier och riksdagen och segdragna debatter på teve, förutom på länge, men ingen människa kan göra helt fria val. Alla blir påverkade pappa som kanske droppade någon åsikt någon gång. Naturligtvis gick jag inte med i något politiskt ungdomsförbund i den miljön. Jag av andra. Ta din chans att påverka! tror inte ens att jag visste att SSU och MUF existerade. Efter studenten fl yttade jag utomlands. Berlin, Paris, Barcelona. Jobba, plugga språk och se världen och klara mig själv med varierande resultat. Jag lärde mig massor men jag engagerade mig inte direkt i svensk inrikespolitik. TILLBAKA T ILL SV ERIGE. Journalisthögskolan, mitt första kvalifi ceBecky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se rade jobb på Sundsvalls tidning, sen tillbaka till Spanien som utbytesstudent. Och sen flytt till Stockholm, vikariat som nyhetsreporter på PS. Nu har du fått en kort presentation av mig också. Det kan vara bra Aftonbladet och inhopp som skönhetsredaktör. Ingen pratade partipo- eftersom jag har gått och blivit ny chefredaktör för Frihet.

FRIHET

3/2010

INNEHÅLL

70 08 EN KVÄLL I TUNNELBANAN

Nästa stopp: Tensta. Nästa stopp: Stora mossen. Frihet har träffat unga från olika delar av Stockholm, en delad stad.

22 POLITI SK PROVOKATÖR

Soran Ismail är ståupparen som står upp för jämställdhet – och sågar svensk integrationspolitik.

28 EN NY GENERATION

Riksdagen är full av ﬂintskallar och rullatorer. Det vill Emilia, Adnan och Yasmine ändra på.

40 E FTER KATASTROFEN

Situationen för Haitis unga var dålig redan innan jordbävningen. Nu är läget akut.

62 SÅ VINNER DU DEBATTEN Frihet vet hur du ger svar på tal under valrörelsen .

64 LIVET EFTER STUDENTSKIVAN Flytta? Plugga vidare? Söka jobb? Rösta? Frihet har träffat 18-åringar från hela Sverige och pratat om vägval och en av Europas tuffaste arbetsmarknader.

74 HON UTMANAR CASTRO Vad får kommunistregimen på Kuba att darra? En tjej med en blogg – möt o Yani Sánchez.

82 BAKOM DEN FINA FASADEN

Sverigedemokraterna försöker tvätta bort naziststämpeln för att kunna komma in i riksdagen. Men Anna-Lena Lodenius vet vad partiet säger när kamerorna inte ser.

8 19 FRIHET

3/2010

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Graﬁska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet Nummer 03+04/2010 Årgång 92 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Gustav Karlsson-Frost Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl , 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Erik Danielsson, 08 714 48 32

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet ansesmedge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö, Hållplatsens T&T AB i Stockholm och Torslanda bokhandel.

FRIHET

3/2010

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare — Elin Grelsson, Soﬁa Hallonsten, Eva Edsjö, Anders Hansson, Anders Andersson, Linus Meyer, Clara Terne, Al Murphy, Johan Björkegren, Ola Torkelsson, Thomas Gustafsson, Darcy Padilla, Ginger Thompson, Johanna Eklundh, Carolina Bosdotri, Maria Eilertsen, Ciprian Gorga, Anna-Lena Lodenius, Christian Andersson

Brev! Svar till Christopher Rydell

SD:s politik ett Ska vi handla hot mot Sverige med elever?

Kanske uttryckte Christopher Rydell sig bara oaktsamt i sin insändare om ﬁlantropi i Frihet nummer två 2010, där han antyder att Rättvisemärkt skulle vara en biståndsorganisation, men jag måste få be att rätta honom på den punkten. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbetsoch levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer, enligt en rad kriterier som bland annat grundar sig på de konventioner som ILO (International Labour Organisation) tagit fram. Som gemensam utgångspunkt baseras kriterierna på ett minimipris för råvaran samt en långsiktig affärsrelation, vilket skapar en stabil grund för odlare och anställda som annars missgynnas i världshandeln. Man skulle kunna gissa att Rydell handlar Rättvisemärkt med tanke på att han i näst sista stycket i sin insändare sammanfattar de mål och idéer som styr Rättvisemärkt: ”Handel istället för bistånd.” Det handlar alltså inte om någon medelklassig idé av slaget ”för varje såld vara går fem kronor till...” utan om ett handelssystem som ser världen som den är och ger oss ett mer rättvist alternativ. Vi socialdemokrater kan snacka med Lula i Brasilien om välfärd om vi vill. Men samtidigt som vi gör det går en massa barn till sängs utan att ha gjort några läxor, för i morgon är det ännu en arbetsdag på bananplantagen. / Simon Bihagen, Uppsala

För varje dag som går ökar acceptansen av det högerextrema partiet Sverigedemokraterna. Men vet ungdomarna som stödjer SD vad de ställer sig bakom? Åsa Regnér och Mats Wingborg skrev i Aftonbladet att vi glömmer SD:s extrema familjepolitik. SD vill bland annat förbjuda abort efter vecka tolv. Enligt partiet är den framtida lösningen på bristen på arbetskraft inte invandring, utan att svenskar föder ﬂer barn.

— Enligt SÄPO är nazisterna ett mycket större hot än islamistiska terrorister. SD är också emot homosexuellas rätt att gifta sig och adoptera barn. De är dessutom det mest mansdominerade partiet. Tre av 20 namn på deras riksdagslista är kvinnor. Utöver detta hånar många Sverigedemokrater feminister. Margareta Sandstedt, SD, påstår att feminister orsakat ”den mest omfattande slakten på varaktiga och sunda relationer”. Enligt ﬂ era Sverigedemokrater är islam vårt största hot. Men enligt SÄPO, den svenska underrättelsetjänsten, är nazisterna ett mycket större hot än islamistiska terrorister. Aftonbladet var i kontakt med SÄPO för att få information om islamistiska terrorbrott i Sverige. Det ﬁck Aftonbladet inte. För det hade tydligen aldrig förekommit några. /Sebastian Ghafari, SSU Falkenberg

Medarbetaren: Daniel Mathisen, andreredaktör BILD: ERIK DANIELSSON

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Du började jobba på Frihet den 8 mars, på självaste internationella kvinnodagen. Vad tycker du om ditt nya jobb, vad gör du egentligen? – Det är grymt kul och inspirerande. Känns skönt att få jobba med frågor som engagerar och är meningsfulla. Jag skriver stora delar av tidningen, däribland reportage, Fokus SSU och Kultur. Dessutom planerar jag varje nummer tillsammans med redaktionen. Vad har du gjort tidigare? – Jag har en examen i statsvetenskap och nationalekonomi samt en masterexamen i journalistik från JMK i Stockholm. I höstas

Ålder: 26 år. Bor: Stockholm. Gillar: Hiphop, 50-tal och New York Times. Står inte ut med: Nationalstatskramare och pc-datorer. Ville bli som liten: Först ville jag bli tjuv. Och sen hockeymålvakt.

FRIHET

1992 ﬁ ck privata skolor rätt att få stöd från kommunerna, på samma villkor som kommunalt drivna skolor. Tanken var att det skulle skapa mångfald, ny pedagogik, ökad kvalitet och kostnadseffektivisering. 18 år efter riksdagsbeslutet kan vi summera konsekvenserna av det. Man trodde på föräldrakooperativ, ideella föreningar och stiftelser. Men tvärtemot vad Bildts regering lovade så drivs 70 procent av dagens friskolor som bolag, där verksamheten syftar till ägarens ekonomiska nytta. Bara 15 procent drivs som ideella föreningar, och en lika stor andel drivs som stiftelser. År 2007–2008 gick det 8,3 lärare per 100 elever på kommunala gymnasier, medan motsvarande siffra hos fristående gymnasier var 6,9 lärare. Samtidigt var andelen behöriga lärare i kommunala skolor 86,6 procent, jämfört med bara 53,4 procent i de privata skolorna. Vi kan aldrig acceptera ett system där unga ses som vilken vara som helst. Där vinstmaximering är det primära och utbildningen det sekundära, där skattepengar som borde återinvesteras i en ännu bättre skola nu tas ut i vinst. Det är dags att stanna upp och fundera över varför svenska elever presterar sämre. Varför vi nu sjunker i internationella jämförelser. Det är dags att vända blicken åt öst, mot Finland där friskolesystemet inte alls har samma spridning. Finland räknas i dag till de länder som har en av de bästa skolorna. Det tycker jag att våra svenska elever också är värda. / Christopher Rydell, SSU

3/2010

gjorde jag en stor reportageresa till USA. Yrkesmässigt har jag bland annat jobbat på Dagens Industri som reporter, frilansat och gjort mindre reklamjobb som copywriter. Inom SSU har jag varit ordförande för Stockholms läns SSU-distrikt. Vad hittar du på när du inte obbar j som journalist? – Då jagar jag efter svåråtkomliga vinyler, försöker resa till storstäder så ofta jag kan och hänger med ﬂickvän, vänner, familj. Och äter väldigt mycket. Hela tiden. Daniel är andreredaktör på Frihet sedan 8 mars

BILD: ISTOCK

Kärnkraften löser inga miljöproblem ”Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor.” Så lyder tankeförbudslagen som infördes 1984, i syfte att garantera en avveckling av kärnkraft från och med 2010. Men år 2006 beslöt riksdagen att ta bort den paragrafen för att bromsa avvecklingen. Syftet med tankeförbudslagen var att driva på forskningen av miljövänligare energi, till exempel

Vad hände sen? ”Val i världen” Frihet 2/2010 I förra numret av Frihet rapporterade vi om det kommande presidentvalet i Sudan. Nu har sudaneserna verkligen fått gå till valurnorna, för första gången på24 år. Den sittande presidenten Omar al-Bashir blev omvald. Enligt BBC ﬁck al-Bashir 68 procent av rösterna. Stora delar av oppositionen bojkottade dock valet, och

solkraft eller vindkraft. Därför känns det orimligt av riksdagen att ta bort paragrafen. Det är bara ett bevis på hur illa det står till i miljöfrågan. Ett annat bevis är att Moderaterna nu vill bygga ett nytt kärnkraftverk i Karlshamn med tre reaktorer. Och att Alliansen driver på för höjda reseavdrag, sänkt pris på bensin och annat som påverkar miljön negativt. Hur lågt kan vi sjunka innan vi förstår att våra lyxkrav inte bara påverkar oss utan hela jorden? Hur kan vi sätta vår egoism före de andra 2 000 000 arter som bor här? Världen ska man ta vara på – inte skapa varor av. /Aza Ali Cher agwandi, S SU Upplands-Bro

I det förra numret av Frihet, 2/2010, var tryckfelsnisse framme. Vi skrev att Johanna Meiding var omvald som SSU Västernorrlands ordförande, men rätt uppgift är att Niklas Säwén är nyvald som SSU-distriktets ordförande. Frihet ber om ursäkt.

Retusch?

internationella valobservatörer påpekade att fusk förekom. al-Bashir har tidigare begärts häktad av Internationella brottmålsdomstolen i Nederländerna, misstänkt för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i regionen Darfur i Sudan. Men al-Bashirs regering vägrade att utlämna honom. Nu ser det ut som att han tryggt kan sitta kvar på sin post trots den internationella efterlysningen.

En del läsare har klagat på att of tbollsstjärnan Pontus Wernbloom, som syntes på förra omslaget av Frihet, hade synliga porer. Till skillnad från många andra tidningar har Frihet som policy att inte retuschera bilder, eftersom vi inte vill bidra till skeva ideal och den utseendeﬁxering som det medför. Vad tycker du? Mejla oss på info@frihet.se, märk brevet ”Retusch”.

 Läs hela reportaget på Frihet.se

FRIHET

Rättelse

3/2010

Tensta vs. Bromma

En mil skiljer Tensta från Bromma – och över en kvarts miljon kronor i genomsnittlig årsinkomst. Frihet har träffat Viktor, Christoffer, Özlem, Ramadan och Farha som är unga i olika delar av Stockholm för att snacka om klass, klyftor och framtidsdrömmar. TEXT: JOHANNA EKLUNDH OCH SOFIA HALLONSTEN BILD: EVA EDSJÖ

FRIHET

3/2010

FRIHET

3/2010

T Ra r e ens ma n ta da ku ha n, lp r F la ett arh ts a at onö oc t v di h äx gt Öz a då lem up lig p t (f på ryk rån – te. vä al n la De ste kä tyc r) nn ke sä er r a ge al tt r a la. de tt t va

UNNELBANANS B LÅA LI NJE dunkar fram genom nordvästra Stockholms underjord. Det är sen eftermiddag och tåget är halvtomt. 19 minuter från T-Centralen säger en metallisk röst: – Nästa: Tensta. Ovan jord är det liv och rörelse – det är en av årets första riktigt varma dagar och folk är ute på gator och torg. Försäljare på torget säljer frukt till mammor med barnvagnar och äldre kvinnor med slöja och rollator. Sollängtande gäng av ungdomar står och röker och äter glass utanför kiosken Tensta Press. Höghusen står tätt och den knotiga trädallén försöker blomma mellan betong och stål. CENTRALA DELEN AV TENSTA är ett av Stockholms fattigaste områden. Den genomsnittliga årslönen ligger på 160 100 kronor, jämfört

FRIHET

med genomsnittet på runt 230 000 i hela landet. Bara drygt en femtedel av invånarna i Tensta har eftergymnasial utbildning. Men att avstå från att utbilda sig är inte ett alternativ för Farha Omar, Özlem Alkan och Ramadan Cilomba som kommer släntrande över gångbron mot tunnelbaneuppgången. De är mellan 19 och 20 år gamla och födda och uppvuxna i Tenstas centrum. Deras framtidsplaner är inte helt färdigutstakade, men Farha pluggar statsvetenskap och nationalekonomi och drömmer om en framtid på Utrikesdepartementet. Ramadan går tekniskt basår men vill bli fotograf, och Özlem pluggar på Lärarhögskolan. – Men min dröm är att bli basketproffs. Jag har länge drömt om att åka till USA och spela basket. Fast nu valde jag att börja plugga här i stället, säger hon. Tensta var en trygg plats att växa upp på, berättar tjejerna. Och en kul plats – alla känner alla. Att det skulle påverka deras framtida

3/2010

INKOMSTSKILLNADER I SVERIGE

– Jag tror inte att stället man kommer ifrån är det viktigaste för vad man gör i livet. Det handlar ju om hur man är som människa, hur man är uppfostrad. Var man bor och hur mycket pengar man har spelar ingen roll. möjligheter negativt att vara från Tensta har inte föresvävat dem. – Jag tror inte att stället man kommer ifrån är det viktigaste för vad man gör i livet. Det handlar ju om hur man är som människa, hur man är uppfostrad. Var man bor och hur mycket pengar man har spelar ingen roll, säger Farha. De vänder tillbaka över gångbron och Ramadan pekar upp mot höghuset där hon bor med sin mamma och sex av sina åtta syskon. De passerar Nydalsparken där barnen leker och stojar, bort mot området där Farha och Özlem bor. – Vi brukar hänga rätt mycket vid vår gamla lågstadieskola, de har byggt schysta basketplaner och vi sitter där och umgås med kompisar, säger Özlem.

 Inkomstskillnaderna i Sverige var som minst år 1981. Sedan dess har utvecklingen gått mot en allt mer ojämn inkomstfördelning, enligt SCB.  Enligt LO hade en topp-vd inom näringslivet en lön som var9 gånger större än en industriarbetare år 1980, år 2007 var vd:ns lön 51 gånger större.  Men inkomstskillnaderna har inte bara ökat mellan olika yrkesgrupper. Framförallt har de ökat mellan dem som har ettjobb och dem som är sjukskrivna, arbetslösa eller pensionärer.

FATTIGDOM Absolut fattigdom är inkomster under en viss bestämd nivå. Till exempel inkomster under 1,25 amerikanska dollar per dag, vilket är Världsbankens definition. Enligt denna definition lever inga människor i Sverige i absolut fattigdom. Den svenska defintionen av absolut fattigdom är i stället när en person har inkomster som ligger under vad man kan få i socialbidrag. Ofta talar man i stället omrelativ fattigdom, inkomster som ligger långt under medelinkomsten i samhället, det vill säga att man är fattigare i relation till andra i en grupp.  En rapport från LO visar att andelen fattiga bland sjuka, pensionärer och arbetslösa fördubblades mellan 2002 och 2007.  Fattigdom är också vanligare bland utrikesfödda än bland svenskar. 2006 var det tre gånger fler invandrare än svenskfödda som räknades som fattiga.  Bland invandrare från Mellanöstern och Nordafrika uppskattades var femte person ha en inkomst under fattigdomsstrecket.

UTBILDNING SOM GÅR I ARV 71 procent av barnen vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning studerar vidare

TILLBAKA I U NDERJORDEN. Farha, Özlem och Raefter gymnasiet. Av barnen vars föräldrar madan tar tunnelbanan och hoppar av vid Fridendast har gått ut grundskolan studerar hemsplan på Kungsholmen. Bland alla ståtliga gam- enbart 23 procent vidare, enligt SCB. Elever med högutbildade föräldrar la stenhus väntar Viktor Knaust och Christoffer har också högre betyg. Enligt Skolverket Hintze. De är båda uppvuxna i rika villaområden, är föräldrarnas utbildningsnivå den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för Viktor i Bromma och Christoffer i Mälarhöjden. elevers slutbetyg i grundskolan. Vi sätter oss på ett fik och meningen är att vi ska prata om klasskillnader. Men ingen av dem tycker LÖNEKUVERT SOM GÅR I ARV egentligen att de tillhör någon särskild samhälls“Sannolikheten att hamna i de lägre klass. inkomstskikten ökar ju lägre inkomster – Jag tycker inte det fi nns klasser. Men sen är föräldrarna hade när man växte upp. Sambandet är dock särskilt starkt för barn till det klart att de som har pengar har större möjlighöginkomsttagare, vilka märkbart oftare än heter än de som inte har det. Man har ju en bättre andra blir välbärgade som vuxna.” utgångspunkt i livet då och kan glida fram på en [Ur Social rapport 2010, som finns att ladda ner på Socialstyrelsens hemsida.] räkmacka, säger Christoffer.

FRIHET

3/2010

FRIHET

3/2010

oa hå m Ma vs lle ed n f et r , t år t v in yc s ar te ke am m me r C ma an d. hr a ko Ha isto mb m n i m ty ffer tion er ck (v e ifr er än r s ån at st om . t a er lla ). V de ha ikt ma r s or n v am (til äx m l h er a ög up va e l, r) p

– Min mamma är läkare och det har påverkat mig. Jag blev tidigt väldigt insatt i min mammas jobb och då såg jag hur viktigt hennes yrke var.

Tensta vs. Stora Mossen (Bromma). Just det område som Viktor är från i Bromma – Stora Mossen – ligger högt upp i inkomst- och utbildningsstatistiken. Den delen av Tensta som Özlan, Farha och Ramadan kommer från – centrumområdet – ligger långt ner.

Medelinkomst per år

Utbildning efter gymnasiet

493 600 kr

75%

160 100 kr 22%

HAN ÄR TRÖTT på attityden i samhället att det är synd om folk som inte har pengar och att alla inte kan göra vad de vill av sina liv. – Man kan inte ändra på var man kommer ifrån, men lik förbaskat kan man ändra på vart man är på väg. Och jag tror absolut inte att detta förhindras av etnicitet, kapital eller bostadsort, så länge man är trägen och har vilja kan man komma hur långt som helst. I slutändan handlar det fortfarande om vilka val man gör i livet, säger han. Farha tycker inte heller att hon tillhör en klass. – Jag tycker att det är samhället som har skapat en bild av att det finns olika klasser. Vi kan ju umgås lika bra med någon från Bromma som från Tensta. Det är fel att sätta en stämpel på folk att de tillhör en viss klass, då är det ju mycket svårare för den som man tror kommer från en lägre klass att få ett bra jobb, till exempel. Frihet: Men när man tittar på statistiken så ökar faktiskt klassklyftorna. – Det är klart att det fi nns klassklyftor på pappret, jag har ju till exempel utifrån sett en ganska fi n uppväxt, men det är ju mer hur samhället ser på mig och inte vad jag ser mig själv som. Men jag tror att synen på klass kommer ändras, och när vi unga blir chefer så kommer det bli annorlunda, säger Viktor.

Stora Mossen Tensta

Stora Mossen

Tensta

Andelen ungdomar på socialbidrag

Personer med utländsk bakgrund

23%

86%

Tensta

Stora Mossen

Stora

Tensta

Stora

BÅDE VIKTOR OCH CHRISTOFFER drömmer om att jobba inom vården, Mossen Mossen Viktor som ambulanssjukvårdare och Christoffer som läkare. Och I centrala Tensta kommer 80 procent av invånarna med utländsk bakgrund från Afrika även om de precis som tjejerna tycker att deras uppväxt inte påverkat eller Asien. I Stora Mossen kommer 80 procent av dem med utländsk bakgrund från deras val i livet, så kan de hålla med om att deras egna planer har att EU-länderna. göra med föräldrarnas livsval. – Min mamma är läkare och det har påverkat mig. Jag blev tidigt VAD ÄR SEGREGATION? väldigt insatt i min mammas jobb, och då såg jag hur viktigt hennes yrke var. Jag såg att hon gör något stort på jobbet, det är inte många Segregation betyder åtskiljning av olika befolkningsgrupper. Oftast används ordet för att beskriva hur människor med olika social härkomst lever i olika bostadsområden. som kan säga att de gör det, säger Viktor.  Stockholm brukar kallas Sveriges mest segregerade stad. Även internationellt sett är Özlems mamma jobbar som hotellstäderska och pappa som kock, Stockholm en rekorduppdelad stad, enligt DN.  I Stockholm är innerstaden, delar av Bromma, Nacka, Danderyd och Lidingö områden där få Ramadans ensamstående mamma är personlig assistent, och Farhas invandrare, arbetslösa och lågutbildade bor. I Tensta, Rinkeby, Husby och Skärmholmen är pappa jobbar på krog och hennes mamma är kontrollant på ett mesituationen omvänd. tallföretag. Läs mer: http://www.dn.se/sthlm/segregationen-klyver-stockholm-1.1050342 – Min mamma har inte pluggat själv och därför är hon på mig om HÖGRE UTBILDNING GER BÄTTRE VÅRD att jag ska göra det hon inte gjorde, säger Özlem. KAFFET ÄR UPPDRUCKET och det är dags för alla att åka hem till sina förorter. Christoffer och Viktor strosar bort till tunnelbanan och går ner till gröna linjens perrong. Vid Fridhemsplan delar sig tunnelbanelinjerna, den blå linjen går mot Tensta, Rinkeby och Husby. Gröna linjen fortsätter mot Bromma. Här blickar de stora villorna ut mot Mälarens glittrande vatten. Christoffer och Viktor hoppar på tåget mot Åkeshov och kliver av fem minuter senare i Stora Mossen.

FRIHET

 Högutbildade gör ﬂer läkarbesök än lågutbildade i förhållande till vårdbehov.  Det är högre dödlighet bland lågutbildade och utlandsfödda i sjukdomar som skulle kunna behandlas eller förebyggas. Skillnaderna har ökat sedan början av 2000-talet.  Högutbildade hjärtsviktspatienter har en tendens att behandlas med nyare och dyrare preparat. KOL-patienter med låg utbildningsnivå behandlas oftare än andra med äldre, omoderna metoder.  När det gäller fetma har gapet mellan olika socialgrupper växt – andelen svenskar med fetma ökar mer bland lågutbildade än bland högutbildade.  Rökning är vanligare bland arbetare och lågutbildade än bland högutbildade.  Läs mer: ”Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport 2009” ﬁnns att ladda ner gratis på nätet.

3/2010

Perrongen kantas av lummig grönska på ena sidan och på andra sidan ligger Drottningholmsvägen, som går rakt genom Bromma och ända ut till kungen och drottningen på Drottningholm. Killarna går över vägen, runt hörnet, och vips är de i ett grönt pittoreskt villaområde. Här, på en lugn gata, växte Viktor upp tillsammans med sin mamma läkaren och pappa som var jurist, innan han gick bort för några år sedan. Viktors barndomshem är ett stort stenhus med en vacker trädgård. – Här på gatan brukade jag spela bandy varje dag med kompisarna. Jag har testat alla sporter som ﬁ nns – fotboll, ishockey, karate. Och så golf, såklart! Jag har varit med ute på banan sen jag var liten, ett tag var jag faktiskt riktigt bra, säger Viktor.

– Jag är uppvuxen i Bromma, så då tillhör jag en klass. Men jag utbildar mig till sjuksyster, så då tillhör jag en annan.

utbildar mig till sjuksyster, så då tillhör jag en annan. Sedan har jag en ensamstående förälder också, det är också en klassmarkör. Det är samhällets normer som sätter in en i en klass. Om tio år vill Christoffer och Viktor vara färdigutbildade. Viktor hoppas på att bo i innerstan, Christoffer önskar att han vid det laget gör sin specialistutbildning på en bra skola i USA. Båda killarna vill ﬂytta hemifrån rätt snart. – Jag ska börja ta studielån och förhoppningsvis klarar jag att försörja mig på det, annars kanske jag tar ett jobb. Men om jag behöver hjälp så är det klart att mamma hjälper mig, säger Viktor. – Ja, mina föräldrar tycker att det är viktigt att jag studerar, så om det krävs ekonomisk hjälp från dem för att jag ska klara det så får ÄVEN OM VIKTOR tycker att pengar spelar roll för vad man har för förutsättningar i livet, så tycker han inte att man automatiskt tillhör jag det. Om jag får möjlighet att plugga i USA kommer de hjälpa mig ekonomiskt, säger Christoffer. överklassen för att man har pengar. De promenerar längs den lugna gatan. Mellan träden glittrar vatt– Jag tillhör många olika klasser, beroende på vad man får veta om net, det är en perfekt försommardag. mig. Jag är uppvuxen i Bromma, så då tillhör jag en klass. Men jag STORA MOSSEN ÄR ett rätt glassigt område och det märks i statistiken. Årsinkomsten ligger på 493 600 kronor, 75 procent är vidareutbildade och två procent är arbetslösa. När Christoffer hör statistiken håller han trots allt med om att det område man är från påverkar en, men tycker till skillnad från Viktor att det inte handlar om pengar. – Möjligheterna man har beror ju på vilka incitament man har i livet. Det umgänge man har när man växer upp gör att man hamnar lite i en bubbla, där alla har liknande mål och drömmar. Där jag är uppvuxen är de ﬂesta av mina kompisars föräldrar välutbildade.

FRIHET

3/2010

”Jag vill göra en tidning som ni unga socialdemokrater känner att ni måste läsa för att hänga med i debatten. En tidning som lägger sig i och tar plats, och som berättar det du måste veta om utvecklingen i arbetarrörelsen och svensk politik.” Eric Sundström, chefredaktör Aktuellt i Politiken

AiP

inför, under och efter

Valet 2010 ✂

Aktuellt i Politiken ges ut av Socialdemokraterna. Ta en prenumerantion genom att skicka in talongen, ringa på telefon: 08-700 27 77 eller e-post: pren@sap.se Du får AiP hem i brevlådan i ett halvår (24 nr) ✔Prova! för endast 205 kr.

Namn:

Sommarläsning med Aktuellt i Politiken! Varje måndag kommer nyheter om partiet, kunskap om socialdemokratisk politik och allt om det rödgröna samarbetet. AiP varje vecka (24 nr) för endast 205 kr!

Adress: Till AiP Media Postnummer: Postadress:

Svarspost Kundnr 110651706 110 03 STOCKHOLM

Mejladress:

25 000 döda i barnsäng Konflikten i Afghanistan skördade 2 400 civila dödsoffer 2009. Under samma tid dog ca 25 000 flickor och kvinnor i sviterna av förlossning eller graviditet. Du kan vara med och och minska mödradödligheten!

SMS:a jaghjälper till 72930 så skickar du 50 kr och stöder vårt arbete med att utbilda barnmorskor, lära kvinnor och män om hälsa och familjeplanering. Eventuell trafikavgift tillkommer.

www.sak.se

GÄSTKRÖNIKA

”Jag vill erövra de akademiska rummen, de mediala utrymmena, jag ville ha ett intellektuellt fuck off-kapital.”

Fattigskammen JAG Ä R U PPVUXEN i en familj med relativt dålig ekonomi. Min barndom är minnesfragment av föräldrarnas bekymmersrynkor över köksbordet. Göran Hägglund må mena att köksbordet är en icke-politisk plats, men det var under min uppväxt och vid vårt gamla köksbord i furu som mina första politiska övertygelser skapades. De formades av två föräldrar som kämpade för att få tillvaron att gå ihop och min egen skam över att vilja ha dator och vhs-spelare som mina vänner, fastän vi inte hade råd. SKAMMEN ÖVER ATT vara fattig var det värsta och den har följt mig genom livet. Jag har skämts över att inte ha råd att följa med på shoppingrundor, gå ut och äta middag eller följa med vännerna på weekendresa. Jag har skämts över att jag stundtals känt mig avundsjuk på deras fonder och sparkonton. Men mest av allt har jag levt med min oro över att falla och inte ha något skyddsnät.

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

UPPVUXEN MI TT UND ER 90-talskrisen lärde jag mig att inte lita på statens skyddsnät. I stället har jag kämpat oerhört hårt för att bli oberoende. Samtidigt som jag, inom en vänsterrörelse, förespråkat gemensam välfärd, har jag gjort en personlig individualistresa. Jag har inget sparkapital, men jag har alltid pluggat på mer än helfart och haft en rad extrajobb. Jag har skaffat mig en backuputbildning till min icke-yrkesgenererande utbildning i humaniora. Jag har anpassat mig till de akademiska korridorerna och tagit språket till mitt eget, samtidigt som jag smälte in på ett jobb inom offentlig sektor när jag kom ut som nyutexaminerad student. Samtidigt som min barndom formade en ilska över samhällets ojämlikhet födde det

också en dröm om en klassresa. Jag vill erövra de akademiska rummen, de mediala utrymmena, jag ville ha ett intellektuellt fuck off-kapital. Pengar var alltid mindre intressant. Mitt primära intresse var att sluta skämmas. SOM F RILANSSKRIBENT O CH småföretagare har min ekonomi förändrats marginellt, jämfört med uppväxten och studentåren. I en klassanalys baserad på ekonomi skulle jag fortfarande kallas arbetarklass. Men andra attribut, så som min kulturella status, min akademiska examen och mitt yrke som skribent, talar om någonting annat. Folk kallar mig medelklass. Jag håller med dem. MEN DE T Ä R E N K OMPLEXITET som alltför ofta försvinner i klassdiskussioner. Jag har rört mig från det norrländska köksbordet i furu till mediala sammanhang. Jag har gjort avstickare mellan akademiska seminarierum och den offentliga sektorns ﬁ karum. Men min individuella historia är inte särskilt mycket värd utan sitt analytiska sammanhang. Dock går den heller inte att diskutera utifrån en icke-komplex struktur av arbetaroch medelklass. JAG GJORDE MIN RESA. Jag har ett intellektuellt fuck off-kapital. Men jag har fortfarande inga pengar på banken, ingen bostadsrätt och inget säkerhetsnät. Jag ligger fortfarande orolig på nätterna och har inte råd att gå till tandläkaren. För detta skäms jag fortfarande. Därför behövs analysen, de kollektiva historierna. Det enda sättet att sluta skämmas är att sätta sin individuella situation i ett politiskt sammanhang. 

Elin Grelsson är frilansjournalist

FRIHET

3/2010

Arbetarrörelsens Tankesmedja ger ut rad olika publikationer, som syftar till att stärka den ideologiska och politiska samhällsdebatten. De innehåller sakliga analyser att bygga sin argumentering på. Här är de senaste av Tankesmedjans hittills utgivna 20 rapporter: • DE ANDRA 50 PROCENTEN, DÅ? – De rödgröna vill att 50 procent av gymnasieungdomarna ska börja på högskola. Men den andra hälften, då? Vad ska de göra för att komma in i arbetslivet? Satsning på yrkesutbildning är ett av förslagen i denna rapport. Det handlar om frihet i studievalet för de unga och frihet i arbetsvalet för de vuxna! • BORGS DOGMER – Regeringspolitiken vilar på bräcklig

vetenskaplig grund. Rapporten blottlägger den mytbildning som framförallt finansminister Borg ägnar sig åt. • VINSTVARNING! – Är det verkligen OK att stora börsbolag tjänar pengar på att ta över skattefinansierade verksamheter som skolor och vårdcentraler? • RÖD-GRÖN EU-POLITIK – Om de rödgröna vinner valet i september, vilken EU-politik ska de då bedriva fram till 2014? Goda råd ges i denna rapport. • ÖGONBINDLAR I STÄLLET FÖR ÖPPENHET? – Det är inte bara FRA-lagen som hotar den personliga integriteten. Också arbetsgivarnas växande snokande i arbetssökandes privata förhållanden är ett hot.

Ladda ned Tankesmedjans rapporter på

www.arbetarrorelsenstankesmedja.se

VAD ÄR SOCIALDEMOKRATI? Svar: En ideologi, som består av två delar; värderingar och samhällsteori. Vilka är de, hur hänger de ihop? Svaren finns i boken

”Vad är socialdemokrati?” författad av Ingvar Carlsson & Anne-Marie Lindgren På 100 sidor får Du den kompletta bilden av ett parti som både har idéerna och förmågan att göra praktisk politik av dem. Som läsare av tidningen FRiHET kan du köpa den till

förmånspriset 85:- inklusive porto. (Ordinarie pris 125 kr inkl. porto) Beställ boken: info@ts.lo.se. Ange namn, adress och att du beställer den via FRiHET. Vi har mycket mer om politik på vår hemsida:

www.arbetarrorelsenstankesmedja.se

H AL LÅ R DÄ !

RONNY MATTSSON

– Det är väldigt få artister som tar ställning politiskt i dag Varför har ni tema ”Frihet” på festivalen i år? – Frihet är ett väldigt intressant ord, som betyder olika för olika människor. I Sverige, som deﬁ nieras som ett fritt land, värdesätter vi kanske inte frihet på samma sätt som i andra länder. Hur kommer festivalens tema att märkas för besökarna? – Vi anordnar tre dagar med föreläsningar och diskussioner där gäster som Jan Eliasson, Sara Granér, Liam Norberg, Kitty Jutbring, Hasse Aro, Nour El-Refai och många ﬂ er vrider och vänder på begreppet frihet.

Hur stor plats får föreläsningarna på festivalen jämfört med musiken? – De fl esta kommer så klart för musikens skull, men forumdagarnas besökarantal har ökat med flera hundra procent de senaste åren. Tycker du att politik får tillräckligt med utrymme inom musiken i dag? – Det är väldigt få artister som tar ställning politiskt i dag, och det respekterar jag faktiskt. Kultur måste inte vara politisk. Men i år får vi bland annat besök av Patti Smith, som brinner för flera samhällsfrågor.  TEXT: ERIK DANIELSSON

presschef på Peace & Love-festivalen i Borlänge, 28 juni–3 juli.

”Vi skulle vilja ha det som för 100 år sedan då man samlade familjen och gick ut med sina picknickkorgar.” KRISTDEMOKRATEN MIRIAM ERIKSSON FÖRKLARAR FÖR TIDNINGEN ARBETAREN VARFÖR KD SKA DEMONSTRERA I UPPSALA PÅ FÖRSTA MAJ.

SOLKLAR KOMMUNIKATION Mobiloperatören Econet i Burundi har lanserat en ny telefon som laddas med solenergi, skriver tidningen OmVärlden. Uppﬁnningen beräknas bli en succé. Burundi har nio miljoner invånare och många har inte tillgång till el. Sol lider de däremot ingen brist på.

PROCENT

av världens rökare ﬁnns i dag i utvecklingsländerna. (Ordfront)

DETEKTIVPROJEKT SOM VÄCKER KÄNSLOR 41 miljoner kronor av EU-pengar som varit öronmärkta för humanitärt bistånd har gått till ett projekt för att lag ra flyktingars fingeravtryck, enligt tidningen OmVärlden. Projektet ska skydda flyktingar, men kritiker menar att registret kan hamna i fel händer.

”I natt gråter jag mig till sömns.”

TALLRIKARNA ALLT TOMMARE I FINLAND Brödköerna är tillbaka i Finland, rapporterar tidningen Ordfront. 13,2 procent av befolkningen i Finland lever i dag under EU:s fattigdomsstreck, och Finland är det enda landet i Norden som tar emot mathjälp av EU. Mat från unionens överskottslager distribueras till Finlands fattiga genom bland annat kyrkan.

REPUBLIKANERNAS MINORITETSLEDARE I SENATEN, JOHN BOEHNER, TWITTRAR STRAX EFTER BESLUTET OM SJUKVÅRDSREFORMEN I USA.

FRIHET

3/2010

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

VAL I VÄRLDEN: POLEN

Typ av val: Presidentval. Valdatum: 20 juni. Invånare: 38,5 miljoner. Statsskick: Republik. Kuriosa: Samtliga 23 anmälda kandidater i presidentvalet är män.

Till vänster Jarosław Kaczynski och till höger hans tvillingbror Aleksander Kaczynski som omkom i en ﬂykrasch den 10 april i år.

HUR: Den 10 april i år kraschade ett fl ygplan som stora delar av Polens statsledning färdades i. Samtliga 96 personer ombord dog, däribland Polens president Lech Kaczynski. Han valdes till Polens president år 2005. Ett nytt presidentval skulle ha hållits i höst, men på grund av att Kaczynski dog ska valet hållas redan den 20 juni. HISTORIA: Polen är ett land med en lång historia. Under 1500-talet var Polen en stormakt, men under 1700-talet upplöstes nationen. År 1918 blev Polen en självständig stat igen. Under andra världskriget ockuperades stora delarav landet av Nazityskland. Efter andra världskrigets slut tog Sovjetunionen makten över hela Polen, som 1947 utropades till en kommunistisk folkrepublik. Under 1980-talet bildades den fria fackföreningen Solidaritet som gjorde uppror mot kommunistregimen. När Sovjetunionen föll samman 1990 och Polen blev ett självständigt land – igen – så blev Solidaritets ledare Lech Walesa landets första demokratiskt valda president. Människorättsorganisationer har varit kritiska till att den konservativa katolska kyrkan har fått så stort inflytande över politiken sedan Polen blev en demokrati. Till exempel hade Polen under kommunisttiden en liberal abortlagstiftning, i dag har landet i stället en av Europas hårdaste abortlagstiftningar. Diskrimineringen av homosexuella bedöms också vara utbredd. Polen har under sin tid som demokrati blivit medlem i både försvarsalliansen NATO och EU. INFÖR V ALET: Frihet har pratat med Centraleuropaexperten Andreas Johansson Heinö. Hur har flygkraschen, där stora delar av Polens samhällselit dog, påverkat landet? – På ett sätt hade fl ygolyckan en enande effekt.

FRIHET

3/2010

Polackerna slöt sig samman. Det har varit tal om att ett mildare politiskt klimat skulle skapas, tidigare har Polen haft ett väldigt hetsigt debattklimat. Men nu i valrörelsen verkar det gå tillbaka till det vanliga. Efter president Lech Kaczynskis död har parlamentets talman Bronisław Komorowski tillfälligt skött presidentens uppgifter. Nu ställer Komorowski upp i presidentvalet också. – Ja, han har en kraftig ledning i opinionsmätningarna. Det fanns ett missnöje med den gamla presidenten. Komorowski har en mer lågmäld ledarstil och anses kompetent som person.

– På ett sätt hade ﬂygolyckan en enande effekt. Komorowskis huvudmotståndare i presidentvalet ser ut att bli Jarosław Kaczynski, tvillingbror till den döde presidenten. Var det väntat att han skulle försöka fullfölja sin avlidne brors uppdrag? – Egentligen skulle Lech ha kandiderat igen. Men det var väl inte oväntat att hans bror valde att ta det ansvaret efter olyckan. Komorowski representerar det liberal konservativa partiet Medborgarplattformen, och Kaczynski representerar det värdekonservativa partiet Lag och rättvisa. Varför domineras polsk politik av högern i dag? – Det har inte alltid varit så, Polen dominerades av vänstern under delar av 1990-talet. Men nu blåser högervindar i hela Östeuropa, och valet står mellan två högeralternativ i Polen. Vänstern i Polen har, trots att man tidigt och genomgående reformerades, haft svårt att bli kvitt det kommunistiska arvet. TEXT: BECKY BERGDAHL

Källor: CIA: The World Factbook, Wikipedia, DN och SvD.

GUBBVÄLDET BESTÅR 81 procent av ledamöterna i styrelserna för de svenska börsbolagen är män. I Danmark är siffran 93 procent, enligt NIKK, Nordiska institutet för kunskap om kön. I Norge sitter 64 procent män i styrelserummen. Norge lagstiftade nyligen om att minst 40 procent av bolagsstyrelserna måste bestå av antingen män eller kvinnor.

”År 2050 är det fullt möjligt att täcka Europas energibehov enbart med förnyelsebara energikällor. Utan kärnkraft.” KONSULTKONCERNEN PRICEWATERHOUSE COOPERS I EN RAPPORT OM EUROPAS ENERGIMARKNADER.

MOLDAVISK GAY-LOGIK Myndigheterna i Moldaviens huvudstad Chisinau beslutade nyligen att stoppa festivalen ”Rainbow over the Dniester”, landets Pridefestival, från att hållas i stadens centrum. Skälet som angavs var ”orsaker som rör säkerheten och den allmänna moralen”. Samtidigt gav myndigheterna tillstånd till en motdemonstration – på just huvudtorget.

FACIT FÖR SYDAFRIKANSK DUMBOM

I LL US

AT IO

AN N

CA R

ÖM

330 000 människoliv har Sydafrikas före detta presidentThabo Mbeki på sitt samvete eftersom han motarbetade bromsmediciner mot aids under 00-talet, enligt Harvard School of Public.

REA PÅ PRAKTIKANTER! Endast en av 20 praktikanter får jobb på sin praktikplats när praktiken är slut. När Arbetsförmedlingen skickar ut arbetslösa på praktik är målet att de ska få kontakter så att de kan få arbete sedan, men målet uppfylls alltför sällan, skriver tidningen Arbetsmarknaden. Vissa arbetsgivare tycks ta emot praktikanter som gratis arbetskraft, utan att ha något anställningsbehov.

”Ja för fan, det blir jag tills jag dör.” Kjell Bergqvist, som svar på frågan om han är fortfarande är socialdemokrat. I Dagens Arbete.

180 MILJONER unika besökare hittar varje månad till Twitter.

RÄTTSLÖSA ALGERISKA KVINNOR Flera arbetande kvinnor i staden Hassi Messaoud i Algeriet har under den senaste tiden blivit överfallna, våldtagna och lemlästade – utan att myndigheterna ingriper, skriver LO-tidningen. För nio år sedan attackerades kvinnor på samma plats efter att en lokal imam hetsat mot kvinnor ”som stjäl männens jobb”. Då överfölls och torterades kvinnor av mellan 400 och 500 män, men bara tre av männen ﬁck straff.

”Församlingen är inte redo för en kvinna. Det behövs en ärrad galt. ” PRÄSTEN ARNE HÄLLEFORS I ÖVERTORNEÅ TÄNKER INTE LÅTA EN KVINNA EFTERTRÄDA HONOM. UR NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN.

FRIHET

3/2010

SEXSPALTEN SKILJELINJEN En fråga till sju ungdomsförbund:

Ska föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna? – Ja, den ska vara individuell för att stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden.

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER – Ja. Målsättningen måste vara att föräldraförsäkringen delas lika.

JYTTE GUTELAND, SSU – Nej. Vi vill att föräldraförsäkringen ska vara tredelad, där en tredjedel disponeras fritt.

MARIA FERM, GRÖN UNGDOM

– Nej. Vi tror inte att jämställdhet kommer av kvotering.

MAGNUS ANDERSSON, CUF – Ja, den ska vara individuell och föräldradagarna delas lika mellan vårdnadshavarna.

ADAM CWEJMAN, LUF

– Nej. Familjen ska lämnas ifred från politiska pekpinnar.

Jag har fula och onormala bröst!

POLITISK KALENDER 19 JUNI–24 AUG

Jag är 16 år och har helt onormala och fula bröst! Det ena är större än det andra och det syns. Hur kul är det att vara på stranden i sommar då? Kan de jämna ut sig om jag börjar äta p-piller? På bröstvårtorna har jag också några stora svarta hårstrån som kommer tillbaka fast jag tar bort dem. Känner mig väldigt ofräsch. – Hej. När man inte trivs med sin kropp är det lätt att också självförtroendet sjunker och att man begränsar sig. De bekymmer du beskriver är vanliga, nästan alla tjejer har lite olika stora bröst och det kan synas tydligare när man är yngre och brösten fortfarande växer. Det är inte alls säkert att dina bröst har växt klart. P-piller kommer inte hjälpa eftersom de inte jämnar ut bröststorlek och faktiskt ganska sällan gör att bröst växer, även om det är en vanlig föreställning. Hårstrån runt och på vårtgårdarna är också vanligt, även om många tar bort dem och vi därför inte ser det så ofta. Jag tycker att du ska ta kontakt med en ungdomsmottagning eller kanske skolkuratorn för att prata om hur du mår och få stöd i att bygga upp ditt självförtroende. För trots att allt är som det ska med kroppen verkar du inte må toppen, och det är du värd att göra. Lycka till! Vad kan man få för könssjukdomar om någon suger av en, eller om man suger av någon? – Det enklaste svaret är: ingen, om man använder kondom! Har man däremot inte gjort det så kan man smittas av några könssjukdomar, även om det inte är så vanligt med oral smitta. Klamydia kan du smittas av om du blir avsugen av en person som har klamydia i halsen. Om du i stället suger av någon som har klamydia så kan du få det i halsen om du sväljer sperman. Samma sak med gonorré. Med kondylom är det ovanligare, men inte omöjligt. Gällande hiv så ﬁnns det en liten risk vid avsugning, särskilt om man sväljer sperman. Att få det av den som suger av är väldigt ovanligt, och i de fall man sett det så har den som suger av varit svårt sjuk och alltså haft väldigt höga virushalter. De bästa tipsen är alltså att helst skydda sig, att åtminstone inte svälja sperma och att gå och testa sig om man är det minsta orolig.

juni: Skippa kronprinsessans bröllop och delta i Republikanska föreningens protestfest i stället. Love Republic hålls på Berns i Stockholm. Timbuktu uppträder.

NIKLAS WYKMAN, MUF SSU = Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund CUF = Centerpartiets ungdomsförbund LUF = Liberala ungdomsförbundet KDU = Kristdemokratiska ungdomsförbundet MUF = Moderata ungdomsförbundet

juni: G8-toppmötet inleds i Huntsville, Kanada. Samma dag hålls G20-toppmötet i Toronto, Kanada.

26 28 1

4 23

juni: President- och parlamentsval i Palestina.

juli: Almedalsveckan på Gotland inleds. Glöm inte att boka båtbiljetter!

3 9 Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för hbt-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

juni: Presidentval i Somalia.

juli: Förra årets riksdagsbeslut om att avskaffa den allmänna värnplikten träder i kraft.

— Klamydia kan du smittas av om du blir avsugen av en person som har klamydia i halsen. 26

CHARLIE WEIMERS, KDU – Nej. Vi tycker att ersättningarna ska betalas ut personligt och proportionerligt till antalet föräldrar.

juli: Parlamentsval i Burundi.

juli: Pridefestivalen i Stockholm drar igång!

augusti: Festivalet, SSU:s valläger, pågår under fem dagar i Strömstad. augusti: Presidentval i Rwanda.

augusti: Primärval i de amerikanska delstaterna Alaska, Arizona, Florida och Oregon.

FRIHET

3/2010

En kul kille Den 30 oktober 2006 stapplade en okänd 18-åring in på scenen på en ståuppklubb i Stockholm. I dag är Soran Ismail en av landets mest hyllade komiker. Han berättar om en show när allt gick fel och varför valet i höst oroar honom. – Sverigedemokraterna är det största hotet mot demokratin. TEXT: DANIEL MATHISEN

FRIHET

FOTO: GUSTAV KARLSSON-FROST

3/2010

– Att vara känd på krogen är som att vara en snygg tjej. Alla bjuder en på drinkar och vill snacka.

ANKARNA PÅ STÅU PPKOMIK hade funnits där ett tag, men det var först nu han stod där. På scen. Kolossalt nervös med mikrofonen krampaktigt i ena handen. Tio minuter senare smattrade applåderna längs väggarna på komediklubben Bungy Comedy vid Mariatorget i Stockholm. Publiken hade precis mött Soran Ismail, nykläckt komiker. – Det sjuka är att det faktiskt gick riktigt bra redan första kvällen. Snacket gick i branschen och sedan gick allt jävligt fort, säger han. Ett år senare får Soran chansen att åka med komikerlegendarerna Magnus Betnér och Özz Nüjen på en Sverigeturné. Han uppträder bland annat på klassiska komikerklubben Norra Brunn och med humorkollektivet Stockholm Live. Men det verkligt stora genombrottet kommer först när han slår sig ner i det röda laget i teveprogrammet ”Parlamentet”. – ”Parlamentet” var en helt otrolig chans som gjorde att jag introducerades till en större publik och inte minst ﬁck ﬂer jobberbjudanden. Innan dess var jag bara känd i en begränsad skara, säger Soran.

bra respektive dålig humor. Och vad som krävs för att en ståuppkomiker ska fungera. – Bra komik ska vara skarp och subtil för att få mig att skratta. Det värsta som ﬁnns är när skämten blir för uppenbara, eller bygger på att folk ramlar, säger han och skakar på huvudet. Mycket handlar om att få publiken att vara närvarande och alerta. – Jag gillar att ifrågasätta, utmana och provocera. Att gå emot. EN STÅU PPKOMIKER K AN vara hur skicklig och professionell som helst, men det kommer alltid ﬁ nnas tillfällen när det inte klaffar. Soran minns särskilt en kväll när precis allt gick fel. – Jag skulle uppträda i samband med ett julbord i december 2007, och när jag kom dit märkte jag att ungefär hälften av publiken bestod av kalasfulla nazister med tatuerade hakkors, säger han. – När jag hade kört ett par minuter kom arrangören fram och bad mig åka för att undvika bråk. I dag är han mest förvånad över att det går att tjäna pengar på ståuppkomik, och att det faktiskt går att ha roligt. Hela tiden. Framgångarna från ”Parlamentet” och gruppkramen från Sveriges komikerelit gör att det mesta ser ljust ut. När vi träffar Soran Ismail har han nyligen avslutat inspelningen av en show som ska sändas på Kanal 5 den 30 augusti. – Det har gått jävligt fort. Att vara känd på krogen är som att vara en snygg tjej. Alla bjuder en på drinkar och vill snacka. Det är mestadels kul men kan vara jobbigt när folk ska dra skämt för en.

SEDAN DESS HAR karriären accelererat. När vi träffar Soran Ismail på produktionsbolaget Roas kontor i Vasastan i Stockholm halvligger han i en fåtölj och fi ngrar på sin iPhone. Intresset för ståuppkomik vaknade till liv när han som liten studerade teveserien Seinfeld och fängslades av tanken att få andra att skratta. Även om han aldrig riktigt greppade skämten. Att underhålla blev så småningom ett sätt att brottas med ett sviktande självförtroende genom att synas och bli UNDER VÅREN HAR det rasat en infekterad debatt om grabbigheten bekräftad. – Som liten var jag extremt känslig och blyg. Jag var aldrig den som bland svenska komiker. I en intervju i tidskriften Bang sågade Annika hördes eller syntes i klassrummet. När jag upptäckte att jag kunde få Lantz, känd som radiopratare i bland annat P3, ”Parlamentet” för att andra att skratta så fick jag gradvis bättre självförtroende. Då var jag vara mansdominerat. Programledaren, Anders S Nilsson, har också fått utstå hård kritik efter inskränkta kommentarer om Lina Thomsinte bara Soran med knasiga kanintänder utan även en rolig kille, gård, grundare av Rättviseförmedlingen, som fömedlar kvinnliga kosäger han och tillägger: – På scenen är jag en bekräftelsehora, men egentligen hatar jag att miker och föreläsare. Det fick en rad kända journalister att ilskna till stå i centrum. Humorn blir ett sätt att trycka tillbaka jobbiga känslor rejält och kräva hans uppsägning. – Visst är det en grabbig bransch, inget snack om saken. Men i och ångest. Han berättar att han, enligt klassisk ståupptradition, hämtar mer- grunden tror jag att det är ett strukturellt problem som är större än ”Parlamentet”. Det är det som gör att manlig humor är normen, säger parten av inspirationen från vardagliga händelser. Men folklig vill han inte vara. Soran har i stället en väldigt tydlig idé om vad som är Soran.

FRIHET

3/2010

SORAN ISMAIL Ålder: 22 år. Bor: Lägenhet i Stockholm. Familj: Mamma, pappa och lillasyster i Knivsta. Gör på fritiden: Hänger med ﬂickvän och kompisar och kollar en hel del på teveserier. Speciellt ”South Park”. Lyssnar på: “Långa nätter” av Melissa Horn.

FRIHET

3/2010

– Jag vet att ”Parlamentet” jobbar väldigt hårt för att lyfta in kvinnliga komiker, även om det måste göras mer. I dag tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 20 procent mindre än män, samtidigt som de tar ut 80 procent av föräldraledigheten. Soran är övertygad om att ojämställdheten i Sverige är djupt rotad i strukturer. – Redan i skolan får vi lära oss att tjejer ska vara söta medan killar tillåts ta plats. Senare i livet ﬁ nns det ett homosocialt mönster där killar mestadels umgås med andra killar, säger Soran. – Vi lever i ett patriarkalt samhälle som formar och begränsar människor. Fattar man inte det så är man en idiot.

– Sverige är betydligt mer rasistiskt än till exempel USA. Har du ett konstigt namn är det omöjligt att få en lägenhet eller ett jobb.

HAN SNURRAR PÅ stolen i det 60-talsinredda mötesrummet och berättar om uppväxten i Knivsta, en tid han kallar ”helt perfekt”. Soran får frågan om hur han ser på risken att bli etiketterad som en etnisk komiker som förväntas dra skämt om kurdiska matvanor. – Det är min värsta mardröm. Nu råkar jag vara född i den kurdiska delen av Irak, men det är fullständigt irrelevant. Jag har gjort tusen andra saker som format mig betydligt mer. – Vissa kanske tycker att det är kul att skämta om kroppsbehåring och att vi saknar ett eget land, men inte jag. Det är dags att göra något annat. Frågan får Soran att tända till och han börjar diskutera svensk integrationspolitik. Hittills under samtalet har han gett ett lugnt intryck men nu tätnar blicken och orden understryks av häftiga rörelser. – Vi har en fantastisk asylpolitik men en värdelös integrationspolitik. Problemet är själva ordet invandrare. Jag hatar det, säger han. I EN SERIE av klipp på Youtube har Soran parodierat Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson. Humor är det bästa sättet att spränga gränser och fördomar, menar han. – SD är inte bara ett hot mot muslimer utan mot hela det demokratiska Sverige. Ingen kan ta ifrån mig att jag är svensk, varken Jimmie Åkesson eller någon annan. – Problemet är att ingen vågar ta debatten och det vinner bara Sverigedemokraterna på. Soran gör en lång utläggning om att det är sociala omständigheter, inte födelseland, som avgör om nya medborgare lyckas eller inte. – I dag sorteras alla människor med fel hudfärg till speciella åtgärder, oavsett social bakgrund och utbildning. Det är helt galet. – Sverige är betydligt mer rasistiskt än till exempel USA. Har du ett konstigt namn är det omöjligt att få en lägenhet eller ett jobb. Det är ett strukturellt problem, slår Soran fast. HAN B ERÄTTAR AT T han alltid varit intresserad av samhällsfrågor, men är besviken på att politiken blivit korrupt och maktfokuserad. Det politiska landskapet i Sverige sågar han vid fotknölarna. – Många går in i politiken med en ﬁ n tanke, men partipiskor och långa möten gör tyvärr folk maktgalna. Det gör att man tröttnar på det. – Demokratin är otroligt skör. Folk underskattar det. På frågan hur han tänker inför valet i höst säger Soran att han ännu inte har bestämt sig. Det är svårt att hitta ett parti som matchar helt och hållet. Sina politiska åsikter beskriver han som ”typ socialliberala”, främst på grund av att han inte gillar förmynderi och förbud. Men i grunden tror han på ett samhälle som präglas av jämlikhet. – Jag har alltid sett mig själv som vänster. Min pappa är ordförande för Socialdemokraterna i Knivsta, så jag har mycket av det hemifrån. Idén om en för alla, alla för en känns rätt. Från rummet intill hörs ljudet av intensivt tangentbordsknatter. Det går ett par sekunder, sedan lägger Soran till: – Min röst kommer att gå till det parti som tar invandrarfrågan på allvar. 

FRIHET

3/2010

Frihetskolan Dags att rösta

TEXT: BECKY B BERGDAHL ILLUSTRATIONER: CLARA TERNE

DU FÅR GÖRA TRE VAL Den 19 september är det riksdags-, kommun- och landstingsval i Sverige. Du får rösta om du har yf llt 18 år, eller fyller senast på valdagen. För att få rösta i riksdagsvalet måste du vara svensk medborgare och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige. För att rösta i kommun- och landstingsvalen måste du inte vara svensk medborgare, det räcker med att vara folkbokförd i en kommun och ett landsting. Är du medborgare i ett land som inte tillhör EU måste du ha varit folkbokförd i Sverige i tre år före valdagen.

SÅ Å RÖSTAR Ö DU I slutet av augusti skickas ditt röstkort hem till dig. På röstkortet står det vilken vallokal du ska gå till på valdagen. När du kommer till vallokalen ska du välja en g ul valsedel för det parti du vill rösta på i riksdagsvalet, en vit för kommunvalet och en blå för landstingsvalet. Gå in bakom en valskärm, lägg varje valsedel i ett kuvert och stäng. Ta kuverten och gå till röstmottagaren i vallokalen. Lämna fram ditt id-kort och dina valkuvert. Röstmottagaren kontrollerar din identitet, antecknar att du har röstat och lägger dina valkuvert i valurnorna.

OM DU VILL RÖSTA PÅ EN SÄRSKILD PERSON I Sverige röstar väljarna på ett parti. Men om du vill rösta på en särskild person i partiet du valt, ska du ta en namnvalsedel och ryssa k för personens namn. När rösterna sedan räknas och ditt parti får ett antal mandat i rik sdag, landstings- eller kommunfullmäktige, så är det personerna högst upp på listan som får mandaten. Men om en kandidat som står längre ner på listan får tillräckligt många kryss, så kallade personröster, så får den kandidaten gå före dem som står högre upp på listan och ta ett mandat ändå.

VALSEDLARNA Det ﬁnns olika sorters valsedlar. Partivalsedlar står det bara partinamnet på. På namnvalsedlar står det förutom namnet på ett parti även en lista med partiets kandidater i nummerordning. Det ﬁnns också blanka valsedlar. De använder du om du vill rösta blankt, det vill säga inte rösta på något parti alls, eller om du inte hittar någon valsedel för det parti du vill rösta på. Då kan du själv skriva partiets namn på en blank valsedel.

FRIHET

3/2010

VALKRETSAR I riksdagsvalet är Sverige indelat i 29 valkretsar, och varje valkrets får utse ett antal riksdagsledamöter. Det är så för att det ska ﬁnnas riksdagsledamöter från alla delar av Sverige. I kommun- och landstingsvalen delas större kommuner och landsting också upp i olika valkretsar, som får utse ett antal kommun- och landstingsfullmäktigeledamöter vardera.

SÅ BESTÄMS PARTIERNAS LISTOR De större partierna gör en lista på kandidater för varje valkrets i riksdags-, kommun- och landstingsvalen. Socialdemokraterna brukar i regel fastställa vilka personer som ska stå på deras listor genom stämmor, där partiets medlemmar i en valk rets får rösta fram sin lokala lista. De andra större partierna har ofta interna val bland medlemmarna i varje valkrets. Mindre partier brukar ha samma lista med samma kandidater i era fl valkretsar. VALRESULTATET VALRESULTA Redan under vvalnatten räknas rösterna och ett prelivalresultat presenteras. Sedan presenteras ett minärt valresu resultat efter några dagar. slutgiltigt resu valsystemet finns spärrar mot små partier. För att I valsysteme platser i riksdagen måste ett parti få minst yf ra kunna få plats rösterna i hela landet, eller minst tolv procent procent av rös av rösterna i nnågon av valkretsarna. För att få platser landstingsfullmäktige krävs tre procent av rösterna i i landstingsful landstinget. I kommunvalet finns ingen sådan spärr.

RÖSTRÄTTENS HISTORIA År 1921 genomfördes det första allmänna valet då både män och kvinnor ﬁck rösta i Sverige. Innan dess hade den svenska arbetarrörelsen fört en lång kamp för att inte bara de rika skulle få rösta, och kvinnorörelsen hade kämpat för att inte bara män skulle få rösta. I andra länder dör människor ännu i dag när de kämpar för fria val. Tänk på det och gå och utnyttja din rätt att rösta i höst!

FRIHET

3/2010

Röda framtidshopp Frihet har träffat tre sossar under 25 år som ställer upp i riksdagsvalet i höst. Möt den ensamma mamman Yasmine från Helsingborg, bankmannen Adnan från Varberg och studenten Emilia från Stockholm.

Emilia UNGA S-KANDIDATER I dag är ingen socialdemokrat i riksdagen under 30 år. Det är också ont om unga socialdemokrater i många kommun- och landstingsfullmäktige. Det vill SSU ändra på genom att kräva att en fjärdedel av toppnamnen på partiets listor inför höstens riksdags-, kommun- och landstingsval ska vara under 35 år. Socialdemokraterna har dock inte hörsammat kravet i alla distrikt.

EMILIA BJUGGREN Ålder: 23 år. Bor: I Tensta utanför Stockholm med sin pojkvän. Gör: Läser nationalekonomi på Stockholms universitet. Är: Riksdagskandidat för Socialdemokraterna i valkrets Stockholms kommun, på plats 9 på listan. Hjärtefrågor: Att minska klassklyftor och segregation.

Berätta om dig själv! – Jag är uppvuxen i Tensta. Efter studenten har jag jobbat på ett försäkringsmäklarbolag med administration och rest lite i Thailand och Sydamerika, men mest har jag varit aktiv i SSU. Nu pluggar jag sedan ett och ett halvt år tillbaka. Sen har jag spelat en del fotboll och är ett stort AIK-fan. Hur blev du socialdemokrat? – Jag har alltid hatat orättvisor, så det var naturligt för mig att engagera mig i vänstern. Men det var en tillfällighet att det blev SSU. Jag blev faktiskt värvad av Nalin Pekgul (S-kvinnors ordförande), hon var bekant med min pappa och sa att jag borde gå med. Jag var arg för att vissa barn hade råd med allting, medan andra, som jag själv, aldrig hade varit utanför Nordens gränser. Hur kommer det sig att du kandiderar till riksdagen? – Jag blev övertalad av några SSU:are! Varför ska man rösta på dig? – Jag tror att det gör skillnad att ha egna erfaren-

FRIHET

3/2010

heter av att inte ha haft ett fast jobb, av att bara ha bott i andrahand, av att vara uppvuxen i ytterstan. Om jag kommer in i riksdagen skulle jag vilja göra allt för att minska klassklyftorna. Det kan jag ju jobba med oavsett vilket utskott jag hamnar i. För att minska klyftorna krävs en omfördelningspolitik inom ﬂ era områden, som utbildning, jobb och bostäder. Jag skulle till exempel vilja jobba för att göra om den nya skollagen, så att vi åter får en skola där så många som möjligt får en reell chans att studera vidare efter gymnasiet. I din valkrets är annars bostadsbristen en omdebatterad fråga. Vad vill du göra för att det ska bli enklare att hitta någonstans att bo i Stockholm? – Jag vill att investeringsstödet ska införas igen. Det är a och o för att man ska kunna bygga nya bostäder. Och kanske att man skulle kunna begränsa hur man får spekulera i bostäder, genom lagstiftning.

TEXT: BECKY BERGDAHL

BILD: EVA EDSJÖ

FRIHET

3/2010

FRIHET

3/2010

BILD: ANDERS ANDERSSON

Adnan arbetskamrater har börjat skämta om att de ska Berätta om dig själv! ADNAN DIBRANI rösta på mig för att bli av med mig, haha. – Jag är kosovoalban och kom med min familj Ålder: 25 år. – Jag kan faktiskt bara hylla Hallands partitill Sverige när jag var sju år, på grund av oroligBor: I Varberg. heterna i Kosovo. Jag växte upp i Varberg och efter distrikt. Jag vet att det är ont om unga på listorna i Gör: Jobbar som privatrådgivare på andra distrikt. Folk sitter på sina rövar. De äldre sä- Varbergs sparbank. studenten flyttade jag till Jönköping för att plugga Är: Riksdagskandidat för Socialdemokraterna ger ”ni är för unga, ni kan inte det här”, de släpper i valkrets Hallands län, på plats 3 på listan. internationell ekonomi och politik på Internationella handelshögskolan. Sen flyttade jag tillbaka till inte fram SSU:arna. Men så är det inte i Halland. Hjärtefrågor: Ungdomsfrågor och rättvisa, lika vård och lika skola för alla. Varberg för att börja jobba på Varbergs sparbank, Varför ska man rösta på dig? jag har gjort det i två år nu. Jag hjälper folk att få lån – I riksdagen skulle jag vilja driva ungdomsoch placera pengar och sådant. En liten bank känns frågor. Allas rätt till arbete och utbildning. Den klockrent. Vi måste förstås gå med vinst, men inte borgerliga regeringen har minskat antalet studiemed maximal vinst som storbankerna. Det är inga platser i högskolan, jag vill att fl er utbildningspengar som går till jättebonusar till cheferna, utan platser ska byggas ut igen. Det är jätteviktigt. Jag vi investerar pengar i lokalsamhället i stället. vill också att lärlingsplatserna ska bli fler, särskilt Hur blev du socialdemokrat? inom vården. I din valkrets är annars Sverigedemokraterna – Det var en debatt på min gymnasieskola, och några bråkade med SSU:aren som var där. Jag ställ- omdebatterad. SD har ett av sina starkaste fästen i Halland. Hur ska deras framfart stoppas? de mig upp och försvarade honom, och då värvade – Det viktigaste är att folk möts. I riksdagen skulhan mig. Jag fick starta upp en helt ny SSU-klubb i le jag vilja driva på för mer stöd till föreningslivet, Varberg alldeles själv. för där kan folk med alla möjliga bakgrunder mötas. Hur kommer det sig att du kandiderar till Jag är invandrare, muslim och socialdemokrat, jag riksdagen? – Jag blev tillfrågad om jag inte kunde ställa upp måste vara det ultimata hotet mot SD. på listan. Jag sa självklart, jag trodde aldrig att jag skulle få tredjeplatsen. Nu är ju risken minimal för TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: ANDERS ANDERSSON att jag inte ska komma in i riksdagen i höst. Mina

FRIHET

3/2010

Yasmine YASMINE LUNDIN Ålder: 22 år. Bor: Med min dotter utanför Helsingborg. Gör: Praktiserar på ABF. Är: Riksdagskandidat för Socialdemokraterna i valkrets Skåne läns västra, på plats 10 på listan. Hjärtefrågor: Jobb, höjda barnbidrag och att Västsahara blir fritt från Marockos ockupation.

Berätta om dig själv! – Jag bor ensam med min dotter Angelina, som fyller fyra år, utanför Helsingborg. Jag blev gravid andra året på gymnasiet och det var inte planerat. Men det var helt underbart, även om jag fick sluta gymnasiet när jag fi ck Angelina. Jag hann få ett slutbetyg ändå, och efter att varit mammaledig var jag försäljare, sen var jag servitris i något år. Och sen gick jag en datakurs. Och fi ck praktik på ABF i Helsingborg, där är jag nu och det känns bra. Jag gör allt administrativt, det passar mig. Hur blev du socialdemokrat? – Jag gick med i SSU när jag gick i högstadiet. Jag gick i en skola som skulle läggas ner, det hade Helsingborgs kommun bestämt. Då blev jag upprörd. Hur kommer det sig att du kandiderar till riksdagen? – För några månader sedan frågade de mig från partiet om jag ville stå med på riksdagslistan i vår valkrets. Det var stort. Många om och men, jag tänkte igenom det ordentligt. Men man säger ju inte nej om någon frågar något sådant. Och jag tycker att det är viktigt att unga är representerade i riksdagen. Varför ska man rösta på dig? – Jag är en ung ensamstående mamma och kan se

FRIHET

3/2010

saker ur mitt perspektiv. Människor med olika erfarenheter behövs i politiken. Att höja barnbidragen och se över stödet till ensamstående föräldrar är två frågor som jag absolut vill driva om jag kommer in i riksdagen. Under alliansens tid vid makten har man satsat på att sänka skatten för de rika. Samtidigt har barnbidragen legat kvar på samma nivå, trots att priserna har stigit. Jag vill också se över möjligheterna till att införa sex timmars arbetsdag. I din valkrets är annars skolmaten en omdebatterad fråga. I grundskolan måste lunchen vara gratis enligt svensk lag, men för gymnasiet finns inga bestämmelser. De flesta av Sveriges 290 kommuner erbjuder trots det gratis lunch även för gymnasieelever. Men i Skåne finns flera kommuner som tar ut en avgift. Vad tycker du? – Jag vill driva frågan om en lag som säger att skollunch ska vara gratis även på gymnasiet. Det är i ett klassamhälle som man behöver betala för skolmaten. Vi vet att många elever på gymnasiet inte äter av maten när den är avgiftsbelagd, för att de inte har råd. Men man måste äta för att orka studera.

TEXT: BECKY BERGDAHL

BILD: ANDERS HANSSON

3/2010

FRIHET

De utmanar gamlingarna lokalt Medelådern på en kommunpolitiker i Sverige är 54 år. Medelåldern bland landstingspolitikerna är 55 år. Frihet har letat reda på två unga sossar, en som kandiderar i ett kommunval och en som kandiderar i ett landstingsval i höst, och frågat varför de är så sällsynta. TEXT: BECKY BERGDAHL

Linnea Swedenmark DET HÄR BESTÄMMER… kommunpolitikerna om:  Förskolan, grundskolan och gymnasiet  Vägar, vatten, avlopp, sophantering  Tillstånd att bygga hus och att servera alkohol  Äldrevård  Bibliotek och parker  Kommunalskatt landstingspolitikerna om:  Sjukvård och folktandvård  Kollektivtraﬁk  Kultur riksdagspolitikerna om:  Lagar  Alla skatter förutom kommunalskatten  Hur staten ska använda skattepengarna  Högskolan

Linnea, 19 år, kandiderar för Socialdemokraterna till landstingsfullmäktige i Jämtland: Varför är det så få unga i landets landstingsfullmäktige? – Många unga tycker nog att landstingspolitiken verkar komplicerad. Och partierna är inte bra på att satsa på sina unga medlemmar och lyfta fram dem, de är rädda för att de unga ska ﬂytta därifrån och så. Vad händer när det saknas unga i landstingspolitiken? – Landstingen glömmer de ungas perspektiv i politiken om det inte ﬁnns några unga som är med och bestämmer. Varför ställer du upp i ditt landstingsval? – Jag tycker att det är roligt med landstingspolitik, det är inget detaljstyre utan man får vara med och prioritera hur välfärd och vård ska styras. Många väljare röstar enbart i riksdagsvalet, och struntar i kommun- och landstingsvalet. Varför? – Många vet inte ens vad landstingspolitik är, vad landstinget gör. Men de borde rösta, landstinget spelar roll.

Peter Burström Peter, 25 år, kandiderar för Socialdemokraterna till kommunfullmäktige i Umeå:

SÅ TJÄNAR POLITIKERNA En riksdagsledamot i Sverige jobbar heltid och tjänar 55 000 kronor i månaden. De ﬂesta kommunfullmäktige- och landstingsfullmäktigeledamöter är så kallade fritidspolitiker. De har kvar sina vanliga jobb och får i regel bara ersättning per timme för arbetet de utför i kommun- eller landstingsfullmäktige. Någon eller några politiker i varje kommun och landsting är anställda på hel- eller deltid, och får en vanlig lön. Löner och ersättningar varierar stort mellan kommunerna och landstingen.

Varför är det så få unga i landets landstingsfullmäktige? – Det är svårt att svara på, i Umeå jobbar iv i alla fall på att få in nytt folk. Det jag har sett tidigare är att många som engagerar sig i kommun- och landstingspolitiken bränner ut sig, det är ett väldigt tungt arbete. Kommunpolitikerna behöver mer stöd. Vad händer när det saknas unga i kommunpolitiken? – Ungas perspektiv försvinner. Fullmäktige ska ju vara representativ för befolkningen. Varför ställer du upp i ditt kommunval? – För att SSU:arna i stan tror att jag kommer att göra ett bra jobb. Många väljare röstar enbart i riksdagsvalet och struntar i kommun- och landstingsvalet. Varför? – Jag tror att folk uppfattar kommuner och landsting som mer byråkratiska. Riksdagen är mer en publik arena.

FRIHET

3/2010

Situationen på bostadsmarknaden är akut. Det är svårare än någonsin att få tag i en bostad i Stockholm.

Hur går det med byggandet i länet? Inget vidare tyvärr. I ¤ av länets kommuner råder bostadsbrist. Under ¤}¤ planeras nyproduktion av kug hyresrätter. Bostadsproduktionen behöver ligga på minst } ¤¤ bostäder per år för att klara det långsiktiga behovet (Regionplanekontoret).

Framtiden måste byggas idag Det går att öka byggandet av hyresrätter. Men för att göra det möjligt behövs en förändring. Hyresgästföreningen efterlyser en aktiv bostadspolitik där samarbete mellan olika aktörer uppmuntras. Det behövs också ett långsiktigt program för byggande av hyresrätter. Nu är det valår. Vi har alla möjlighet att påverka politikerna. Vad tycker du om bostadssituationen i Stockholm? Ställ frågor till kommunpolitiker på: byggframtiden.se. Några av de frågor Hyresgästföreningen kräver svar på från politikerna innan valet är: N

Bostadsbristens konsekvenser Bostadsbristen får dagligen konsekvenser för människor som tvingas pendla, bo trångt eller tacka nej till utbildningsplatser och jobb. Särskilt ungdomar drabbas hårt. I Stockholms län behöver idag uu ¤¤¤ ungdomar en egen lägenhet. Samtidigt ökar Stockholms befolkning med ¤¤¤ personer per år på grund av inﬂyttning till länet. Bostadsbristen är inte bara ett problem för dem som saknar bostad. Det påverkar även dem som har en bostad, exempelvis kan det bli svårare att byta till en lägenhet som passar bättre när livssituationen förändras.

N N N

N N

Vad tänker ni göra för att ge våra ungdomar en chans till en egen bostad? Hur ser byggplanerna ut för att möta efterfrågan under de kommande åren? Hur ska ni se till att hyresrätten blir skattemässigt jämställd med andra boendeformer? Vad tänker ni göra för att se till att miljonprogramsområden renoveras och blir trivsamma bostadsområden? Hur ska ungdomar få råd att bo i nyproducerade lägenheter? Hur ska ni lyfta bostadsfrågan inom politiken?

www.byggframtiden.se

Så tycker partierna Vad skiljer egentligen partierna åt i årets valrörelse? Frihet har lusläst deras vallöften och sammanställt de viktigaste förslagen, område för område. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: ISTOCK PHOTO

Bostäder SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Bygg 40 000 nya lägenheter per år till och med 2016.  Utöka ROT-avdraget för renoveringar av miljonprogramsområden.  Inför ett statligt investeringsstöd för miljövänliga hyresrätter.

 Skapa mer självbestämmande bland de boende inom hyresrättsområden.  Bygg ekologiskt hållbart och energieffektivt.  Bygg ﬂer bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter i samma område, för att bryta segregationen.

 Sänk hyrorna i alla delar av Sverige.  Slopa fastighetsskatten för hyreshus för att göra det lönsammare att äga och förvalta hyreshus.  Höj bostadsbidraget för låginkomsttagare och barnfamiljer.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Ombilda ﬂer hyresrätter till bostadsrätter i förorter och utsatta områden.  Öka konkurrensen i byggsektorn för att skynda på byggandet.  Minska byråkrati och lagstiftning inom byggområdet.

 Släpp in internationella byggaktörer för att öka konkurrensen.  Inför en friare hyressättning så att det lönar sig att äga fastigheter.  Minska kommunernas bostadsägande genom utförsäljningar.  Sänk standarden för nybyggen så att studentlägenheter blir billigare.

 Inför kommunala hyresgarantier för grupper som har svårt att få lägenhet.  Bygg bostadsrätter i miljonprogramsområden.  Uppmuntra nya boendeformer på marknaden, till exempel ägarlägenheter, och underlätta andrahandsuthyrning.

 Sänk skatter och förenkla regler för aktörer inom byggsektorn.  Gör om dagens hyressystem så att det får mer marknadsinslag och ökar skillnaderna mellan inner- och ytterstad.  Bygg mer på höjden och satsa på storslagen arkitektur i tätområden.

SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Investera för att bryta oljeberoendet och producera förnybar energi.  Satsa på ny infrastruktur, som höghastighetståg och tunnelbana.  Minska energianvändningen i Sverige med en tredjedel till och med 2020.

 Satsa på utveckling av solceller.  Avveckla kärnkraften inom tio till tolv år.  Minska utsläppen av växthusgaser med 60 procent i hela världen.  Gör Sverige oberoende av olja och fossila bränslen inom 15 år.

 Minska bilismen och bygg ut kollektivtraﬁken.  Avveckla kärnkraften och utveckla förnyelsebara energikällor.  Stoppa utbyggnaden av vattenkraft.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Behåll och bygg ut kärnkraften.  Uppmuntra fortsatt handel med utsläppsrätter.  Minska antalet lagar och regler för att uppmuntra eget ansvar på miljöområdet.

 Bygg ut kärnkraften för att säkerställa Sveriges elbehov.  Främja bränslesnåla fordon.  Inför restriktiva ﬁskekvoter i Östersjön.

 Minska energianvändningen inom offentlig sektor med 20 procent.  Öppna upp energimarknaden för ytterligare konkurrens.  Minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till år 2020.

 Ge statligt ägda företag tydligare miljödirektiv.  Satsa på miljöanpassat bistånd.  Inrätta en europeisk miljödomstol.

Miljöfrågor

FRIHET

3/2010

Ekonomi & jobb SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Investera i 100 000 nya jobb och utbildningsinsatser.  Inrätta en riskkapitalfond om fem miljarder kronor för att sporra nyföretagande.  Höj ersättningsnivån i a-kassan.  Erbjud arbetslösa mellan 18 och 24 år jobb, utbildning eller praktik från dag ett av arbetslösheten.

 Investera i ny och grön teknik för att skapa ﬂer jobb inom nya industrier.  Genomför utbildningsinsatser för unga så att morgondagens arbetskraft blir mer konkurrenskraftig.  Inför sex timmars arbetsdag för att förbättra folkhälsan och skapa ﬂer jobb.

 Inför sex timmars arbetsdag för att dela på jobben och öka välmåendet.  Anställ 200 000 inom offentlig sektor, framför allt inom skola och vård.  Inför enklare beskattning av småföretag så att det blir mindre krångligt att driva och sköta dem.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Sänk skatten på arbetsinkomster för att göra det lönsammare att jobba.  Öka skillnaden mellan bidrag och lön.  Sänk företagsbeskattningen.

 Sänk skatter på arbete och kapital för att göra det lönsammare att jobba.  Avskaffa värnskatten så att ﬂer får behålla mer i plånboken.  Förenkla regler för småföretagare så att ﬂer vågar starta eget.

 Halvera perioden som en anställd på ett mindre företag kan få sjuklön, för att göra det billigare för småföretagare att ha anställda.  Förläng tiden som en person får vara provanställd från sex till tolv månader, så att unga får in en fot på arbetsmarknaden.  Tillämpa öppen betygssättning av arbetsförmedlingar så att det går att jämföra dem.

 Tillåt lägre löner för unga för att göra det lättare för företag att anställa unga.  Avskaffa LAS, lagen om anställningsskydd, så att företag enklare kan anställa och säga upp personal.  Sänk arbetsgivaravgifterna kraftigt för att minska bördan på företagare.  Avskaffa löneavgiften för egenföretagare.

SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Inför nattförskola så att föräldrar som jobbar kvälls- och nattetid får bra omsorg för sina barn.  Inför en tredelad föräldraförsäkring, en del till ena föräldern, en del till andra föräldern och en tredje del som föräldrarna får dela som de vill mellan sig.  Barnbidraget ska automatiskt delas mellan separerade föräldrar. I dag går hela barnbidraget till mamman om föräldrarna inte anmäler något annat.

 Förläng föräldraförsäkringen från 16 till minst 18 månader.  Inför en tredelad föräldraförsäkring, en del till ena föräldern, en del till andra föräldern och en tredje del som föräldrarna får dela som de vill mellan sig.  Slopa subventionen av hushållsnära tjänster, RUT-avdraget.

 Starta kvinnojourer i alla kommuner för att öka tillgängligheten för utsatta kvinnor.  Avsätt tio miljarder kronor för att höja kvinnolönerna.  Individualisera föräldraförsäkringen, så att hälften av föräldradagarna knyts till vardera föräldern.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Uppmuntra kvinnor att starta eget företag.  Skärp straffen för våldsbrott mot kvinnor.  Släpp in ﬂer privata företag i kvinnodominerade sektorer för att förbättra löneutvecklingen.

 Motverka lönediskriminering av kvinnor. Lika lön för samma arbete oavsett kön.  Tillsätt ﬂer kvinnliga chefer i offentlig sektor.  Bekämpa våld mot kvinnor.

 Låt familjen bestämma barnomsorg och uppdelning av föräldradagarna på egen hand.  Skärp straffen för sexbrottslingar.  Tillåt kvinnor inom offentlig sektor att välja bland ﬂer arbetsgivare än i dag genom att släppa in ﬂer privata företag i verksamheten.

 Sänk skatten för låg- och medelinkomsttagare, vilket gynnar kvinnor med låga löner.  Genusperspektiv ska genomsyra domstolarnas arbete.  Utbilda myndighetspersoner i jämställdhet.

Jämställdhet

FRIHET

3/2010

Internationell politik SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Stärk IAEA, den internationella kärnvapeninspektionen, och påskynda det globala nedrustningsarbetet.  Inrätta en gemensam asyl- och ﬂyktingpolitik inom EU.  Reformera den europeiska jordbrukspolitiken, CAP, och etablera rättvis handel med utvecklingsländer.

 Minska försvarets andel av ekonomin, med målet att långsiktigt avskaffa militären.  Verka för minskat oljeberoende globalt.  Öppna upp gränser och eftersträva fri invandring på lång sikt.

 Ta hem alla internationella trupper från Irak och Afghanistan.  Häv bojkotten av Hamas i Gaza och inled i stället samtal med Hamas.  Värna folkrätten och staters rätt till självbestämmande.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Minska omfånget på biståndet och fokusera i stället på kvalitet.  Ansök om ett svenskt Natomedlemskap.  Fördjupa det nordiska samarbetet.

 Skapa en europeisk säkerhetspolis med gränsöverskridande befogenheter.  Avskaffa vetorätten i FN så att diktaturer inte kan blockera beslut genom att lägga in sitt veto mot besluten.  Ansök om ett svenskt Natomedlemskap.

 Utse en minister för mänskliga rättigheter.  Öka det internationella samarbetet mot terrorism.  Sverige ska bli ledande i kampen mot världsfattigdomen.

 Enbart representanter från demokratiska länder ska få leda FN-organ.  EU-länderna ska samarbeta för ett gemensamt ﬂyktingmottagande.  Bekämpa människosmuggling.

SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Ge Arbetsförmedlingen extra resurser för att satsa på att nyanlända utrikesfödda kommer in på arbetsmarknaden.  Investera i utsatta områden för att unga ska få samma möjligheter oavsett adress.  Renovera miljonprogrammen.

 Inför en antidiskrimineringsbyrå i varje kommun.  Tillåt positiv diskriminering av personer med utländsk härkomst.  Satsa på socialt företagande som inte enbart motiveras av vinstintresse.

 Motverka friskolor och satsa på kommunala skolor för att bryta segregationen.  Bryt boendesegregationen genom nya hyresrätter.  Investera i en generell välfärdspolitik som minskar klyftorna.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Inför obligatoriska introduktionskurser för nyanlända ﬂyktingar.  Ställ ökade krav på språkutbildning för nyanlända.  Inför krav på försörjning för anhöriginvandring. Invandrare som vill ta hit sina anhöriga ska kunna bevisa att de kan försörja de anhöriga, för att de anhöriga ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

 Inför ett svenskt samhällskontrakt för nyanlända.  Ställ krav på språktest för medborgarskap.  Inför krav på deltagande i medborgarskapskurs för medborgarskap.

 Starta en obligatorisk “Välkommen till Sverige-kurs” för nyanlända.  Förbättra företagsklimatet så att ﬂer tar chansen att starta eget.  Inför en utvecklingspeng för nyanlända ﬂyktingar.

 Inför obligatoriska introduktionskurser för nyanlända flyktingar.  Etablera separata inkörsportar till Sverige. En för jobb och studier, en för specialistkompetens och en för asylsökande och flyktingar.  Förbättra företagsklimatet så att fler tar chansen att starta eget.

Integration & mångfald

FRIHET

3/2010

Välfärd SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Investera elva miljarder för att behålla personal inom kommuner och landsting och utveckla välfärden.  Investera sju miljarder i riktade kommunsatsningar för att förbättra kvaliteten på kommunernas verksamhet och minska stressen för personal och patienter.  Inrätta team inom psykiatrin som söker upp personer med psykiska besvär.

 Inför ideella fonder för pensionssparande som ett komplement till vinstdrivande pensionsfonder.  Pensionsåldern ska vara rörlig från 60 år. Fler ska kunna välja när de vill gå i pension.  Komplettera traditionell vård med alternativmedicin.  Stoppa utförsäljningar av offentliga sjukhus.

 Utöka sjukvårdens andel av BNP. Välfärden måste utvecklas och förbättras.  Stoppa vinster i välfärden. Skattepengar ska användas effektivt och inte gå ner i aktieägares ﬁckor.  Höj ersättningen i sjukpenningsystemet till 90 procent av lönen och avskaffa karensdagen. Det ska inte kosta att vara sjuk.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Fortsätt att effektivisera sjukförsäkringssystemet för att minska kostnaden för samhället.  Öka konkurrensen mellan aktörer inom välfärden för att öka valfriheten för medborgarna.  Effektivisera rehabiliteringsarbetet. Vägen från sjukdom till arbete måste bli kortare.

 Inför särskilda trygghetsboenden för äldre med mindre vårdbehov.  Använd en större del av sjukförsäkringsresurserna till att korta köer i vården.  Inrätta en väntetidsgaranti i akutsjukvården. Ingen ska behöva vänta för länge vid allvarliga skador och sjukdomar.

 Ge de äldre mer makt över sin vård, genom en valfrihetsreform inom äldrevården.  Utöka antalet vårdplatser för psykiskt sjuka.  Ge anställda inom offentlig sektor kompetensutveckling. Det både sparar pengar långsiktigt och förbättrar vården.

 Etableringsfrihet ska ﬁnnas inom all vård, inklusive specialistvård. Nya aktörer pressar priset och skapar mångfald.  Öppna upp offentlig sektor för konkurrens.  Minska statens utgifter som andel av BNP. Många delar av välfärden kan skötas av privata aktörer.

SOCIALDEMOKRATERNA:

MILJÖPARTIET:

VÄNSTERPARTIET:

 Höj kraven på lärarutbildningarna och inför allmäntjänstgöring, ett slags provanställning, för lärare.  Starta en obligatorisk skolledarutbildning för att höja kvaliteten.  Förändra skolpengssystemet så att ersättningen till skolorna baseras på olika elevers skilda behov.

 Avskaffa timplanen i skolan så att lärare ges större frihet att planera undervisningen.  Inför större lokal beslutanderätt för kommunala skolor.  Ställ samma krav på fristående och kommunala skolor.

 Slopa skolpengssystemet och ge skolorna resurser som anpassas efter olika elevers skilda behov.  Avskaffa betygen och använd i stället skriftliga omdömen.  Satsa fem miljarder på skolan för att öka personaltätheten.

MODERATERNA:

FOLKPARTIET:

KRISTDEMOKRATERNA:

CENTERPARTIET:

 Inför betyg från årskurs sex med ﬂer steg.  Inför två gymnasieexamina, en högskoleförberedande och en yrkesförberedande examen.  Utöka undervisningstiden i skolan.

 Återinför lågstadiet, med en särskild läroplan.  Gör staten till huvudman för skolan. I dag är kommunerna ansvariga för skolan.  Inför engelska som ämne från första klass.

 Stärk värdegrundsarbetet i skolan.  Inför ﬂexibel skolgång. Till exempel ska högpresterande elever kunna börja tidigare i skolan och hoppa över klasser.  Stärk samarbetet mellan föräldrar och skola.

 Inför självstyrande skolor som inte behöver ta samma hänsyn till nationella riktlinjer.  Inför friskolor inom vuxenutbildningen så att mångfalden ökar.  Börja med skriftliga omdömen från första klass.

Utbildning

FRIHET

3/2010

De överlevde jordbävningen i januari som skördade 300 000 människoliv. Nu blir Haitis barn offer för människohandlare i stället. Frihet har besökt barnhemmen i huvudstaden Port-au-Prince som misstänks sälja barn som slavar.

HAITIS BARN TEXT: GINGER THOMPSON B ILD: DARCY PADILLA/REDUX/BILDBYRÅN SILVER

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING: BECKY BERGDAHL

TILL SALU

FRIHET

3/2010

B st Prin arn ad c en e. hem so Fle me m ra t sk av Th ak b e ad arn Foy es en er av h of en ar Zi en hitt on or ats i H a m jo ens itis rd am h u b채 vn ma vuds in i r ta g u d i j ine Po an rn rt ua a -au ri. av -

OLVEN ÄR I BETONG och fönstren är trasiga. Det fi nns ingen elektricitet eller något rinnande vatten. Maten ser ut som kladdig majsgröt. Sängarna består av kartongbitar. Den enda toaletten fungerar inte. The Foyer of Patience är bara ett av hundratals barnhem som hyser tusentals barn i Haiti, det fattigaste landet på västra halvklotet. Många av hemmen är knappt beboeliga, ännu mindre godkända av myndigheterna. De kan inte erbjuda barnen någon skolgång eller ens grundläggande sjukvård. Barnen får fylla dagarna med meningslösa aktiviteter, och många dör av sjukdomar som hade kunnat botas. Efter jordbävningen i vintras, som lämnade Haitis huvudstad Portau-Prince i ruiner, växer oron för att en redan tidigare svag samhällsstruktur helt ska kollapsa. Barnhem tar hand om fler barn än de har plats för och desperata föräldrar vänder sig till oseriösa organisationer för hjälp. Haitiska och internationella myndigheter befarar att några av de mer skrupellösa barnhemmen utnyttjar kaoset för att sälja barn som slavarbetare eller sexslavar. Situationen var svår för Haitis barn redan innan jordbävningen. Katastrofen förvärrade allt. MEN DET KRÄVDES att tio amerikaner skulle gripas när de försökte lämna Haiti tillsammans med 33 haitiska barn, för att världens ögon skulle fokusera på landets mest sårbara invånare. Amerikanerna i det aktuella fallet åkte till Haitis huvudstad i januari, alldeles efter jordbävningen, och samlade helt enkelt upp en busslast barn. När de greps uppgav de att de försökte rädda barnen. Och det finns inga bevis för att det inte stämmer. Samtidigt visar fallet på hur enkelt det är att exploatera haitiska barn, eftersom barnen saknar skyddsnät. – Det här har fångat världens uppmärksamhet eftersom det är det första riktiga beviset för att våra farhågor har besannats, säger Patricia Vargas, koordinator på SOS barnbyar i regionen som Haiti tillhör. – Vi, som organisation, undrar nu hur många andra fall det finns där ute som vi inte känner till. Bland Haitis barnhem finns förvisso stora, välutrustade institutioner som finansieras av internationella organisationer. Men det finns också ruckel med bara ett rum i slummen, där ensamma kvinnor tar hand om flertalet barn bäst de kan. DE FLESTA BARN som bor på barnhemmen är inte föräldralösa, enligt myndigheterna. Barnen har i stället övergivits av sina föräldrar som inte kan ta hand om dem. För desperata föräldrar är barnhemmen en tillfällig lösning under svåra ekonomiska omständigheter. Många barnhem har besökstid för föräldrar, och föräldrar som har råd tar med sina barn tillbaka hem. Men vissa barnhem exploaterar de behövande barnen i stället för att beskydda dem. – Det fi nns många så kallade barnhem som har öppnat under de senaste åren, som inte är barnhem alls, säger Frantz Thermilus, chef för Haitis nationella polis. – De är täckmantlar för kriminella organisationer som utnyttjar människor som är hemlösa och hungriga. Och efter jordbävningen ser de här organisationerna en möjlighet att göra stora affärer.

FRIHET

— De är täckmantlar för kriminella organisationer som utnyttjar människor som är hemlösa och hungriga. Och efter jordbävningen ser de här organisationerna en möjlighet att göra stora affärer.

3/2010

of P in ati te en ta ce in öv . H Dou te er on s ge an fö sou he sv rlo s C nn are ra hr e t f de ist de ör si op m he n p ha ed n ap ne ef icin ne. pa är te e Do i rs r h us jo 18 å om o s rd r n o ho be us bäv och n hö ha nin bo bl v r a g r ivi er e p t f , s ids n o å b ör å h m ch ar sv on en h nh ag ä b en em fö r s arnh ne me r a än e s t tt gl mm slä Th st igg e kt e å up an t ka uknd Foy p. de n e er

HAITI Statsskick: Republik. Invånare: 9 miljoner. Huvudstad: Port-au-Prince. Medellivslängd: 60 år. Språk: Franska och kreol. Religion: 80 procent katoliker, 16 procent protestanter, övriga religioner 4 procent. Omkring hälften av befolkningen praktiserar också voodoo. Ekonomi: 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsstrecket. Två tredjedelar av befolkningen lever av jordbruk. Socker, kaffe, och choklad är några av de vanligaste exportprodukterna. Den mesta handeln sker med USA. Analfabetism: Hälften av den vuxna befolkningen kan inte läsa och skriva.

JORDBÄVNINGEN Den 12 januari i år drabbades Haiti av en jordbävning med magnituden 7,0 på richterskalan. Epicentrum låg bara 15 kilometer från huvudstaden Port-au-Prince. Enligt FN dog närmare 300 000 människor och uppemot 1,5 miljoner haitier blev hemlösa efter skalvet. Det gör jordbävningen till en av de allvarligaste naturkatastroferna i modern tid. Jordbävningen kunde åstadkomma så stor förödelse eftersom Haiti redan innan olyckan var ett fattigt land, med bristfällig infrastruktur och dåligt konstruerade hus. Bland husen som rasade samman vid jordbävningen fanns parlamentet, presidentpalatset, FN:s högkvarter i landet, ﬂera sjukhus och skolor. Hjälpinsatserna försvårades av bristen på fungerande myndigheter och transportsystem i Haiti.

POLITIK I HAITI Presidentval hålls vart femte år, den nuvarande presidenten Réné Préval valdes år 2006. Presidenten utser premiärministern som leder regeringen. Den nuvarande premiärministern heter Jean-Max Bellerive. Haitis riksdag är uppdelad i två kamrar. I den ena väljs ledamöterna för sexårsperioder, i den andra för fyraårsperioder. Haiti har under många år rankats som ett av världens tio mest korrupta länder av Transparency International.

FRIHET

3/2010

Miljontals kubikmeter av skräp. Det är vad som återstår av Haitis hus efter jordbävningen. Nu måste landet byggas upp på nytt.

5 000 av Haitis 20 000 skolor förstördes i jordskalvet. Hundratals lärare dog.

Sammanlagt dog uppemot 300 000 personer i katastrofen. De haitier som överlevde letar nu efter försvunna släktingar och försöker skapa sig en ny tillvaro.

HAITIS MÖRKA HISTORIA År 1492 landsteg Christoffer Columbus på ön där dagens Haiti ligger. Ön beboddes då av indianfolk. Den döptes till Hispaniola av spanjorerna, som koloniserade ön. De utrotade stora delar av indianbefolkningen. Under 1600-talet tog franska kolonister kontroll över den västra delen av Hispaniola, som kom att kallas Haiti. Den östra delen av ön förblev under spansk kontroll och är i dag det självständiga landet Dominikanska republiken. Fransmännen importerade slavar från Afrika och drev stora plantager i Haiti. År 1790 gjorde den färgade befolkningen uppror mot kolonialstyret. 1804 blev Haiti den första svarta republik

som förklarade sig självständig. Men tiden av självständighet har präglats av stridigheter och politisk instabilitet. Från 1957 till 1986 styrdes Haiti först av François Duvalier och sedan av hans son Jean-Claude Duvalier, kallade Papa Doc respektive Baby Doc. Deras regimer anses vara några av modern tids mest diktatoriska och repressiva regimer. 1986 tvingades Baby Doc i exil efter ett uppror i Haiti. År 1990 ﬁck landet sin första demokratiskt valde president, JeanBertrand Aristide. Han avsattes senare i en statskupp, men kom tillbaka till makten. År 2004 tvingades han avgå efter att hundratals människor dödats i våldsamheter i landet, och en tid av politiskt kaos följde. År 2006 kunde Haiti hålla val igen.

UNICEF, F N:S B ARNFOND, uppskattar att tiotusentals haitiska barn faller offer för människosmugglare varje år. De haitiska myndigheterna uppger att många av barnen säljs som betjänter. Det är vanligt att barn smugglas till det rikare grannlandet Dominikanska republiken för att arbeta i hushåll eller inom jordbruket där. Ofta under fruktansvärda förhållanden. Under de senaste åren har Haitis regering försökt komma till rätta med problemen. Särskilda polisenheter, barnskyddsgrupper, har skapats. De övervakar Haitis internationella ﬂygplatser och gränsövergångar för att se till att alla barn som lämnar landet gör det under riktiga omständigheter. Men en statlig rapport som släpptes förra året kritiserar barnskyddsgrupperna för att inte följa upp fall av misstänkt människosmuggling tillräckligt.

h F år aiti N:s . D sk b e a b arn sä a ljs rn fon s o fa d U m lle n be r o ice tjä ffe f u nt r f pp er ör sk ,e m a lle än tta r s ni r a om sk tt o t se sm iotu xs ug se lav g n ar lar tal e s . va rje

Efter jordbävningen förbjöd myndigheterna alla former av adoption, för att förhindra att barn hamnar i otrygga händer. Det är nu oklart vad som kommer att hända med de 50 barn som trängs på The Foyer of Patience.

deras faster överlämnade dem till barnhemmet. Några av barnen berättar helt andra historier, om att Enoch själv hämtade dem. – Han kom hem till mig och sa till min mamma att han behövde tio barn, säger en pojke. CHEFEN FÖR BARNHEMMET, Enoch Anequaire, säger att han öppnade – Han sa till mamma att han skulle ge oss mat, säger en annan. hemmet för fem år sedan. Men han hade så mycket arbete med att ta På andra sidan gatan fi nns ett annat barnhem, ett tvåvåningshus hand om barnen att han aldrig hann ansöka om något tillstånd från som kallas The Foyer of Zion. Där lever över 60 barn i luftiga, kärmyndigheterna. leksfullt dekorerade rum. Men hemmet är underbemannat och dåligt Han skryter om att han erbjuder barnen utbildning. Men det finns utrustat. Spädbarnen sover i trälådor i stället för vaggor. inte en bok, penna eller ens ett pappersark i det fallfärdiga huset. Chefen Marjorie Mardy berättar att hemmet fi nansieras av The Enoch däremot har välstrukna kläder och putsade skor. Han säger Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints, och att flera av kyrkans att han har fått ta emot en störtflod av nya barn efter jordbävningen. medlemmar i USA kom till hemmet efter jordbävningen för att ta med Han nämner att fem pojkar mellan sex och tolv år kom förra onsdagen, sig barn som de tidigare hade ansökt om att få adoptera.

FRIHET

3/2010

— Haiti är inte som USA där människor har jobb och hus och trygghet. BARNEN SOM FINNS KVAR på hemmet befinner sig i ett juridiskt tomrum, säger Marjorie. Deras föräldrar har inte avsagt sig vårdnaden om barnen, men har inte heller några klara planer på att ta med sig barnen tillbaka till familjen. Flera barn har lämnats på barnhemmet utan någon som helst dokumentation, ingen vet deras riktiga namn eller ålder. En baby som övergavs var svag, uttorkad och uppenbart sjuk, men Marjorie säger att hon inte kunde ta babyn till en läkare. Ett annat barn har verkat apatiskt ända sedan det kom till hemmet, men barnet har ändå inte läkarundersökts. – Haiti är inte som USA där människor har jobb och hus och trygghet, säger Marjorie. – Och om folket inte har någon trygghet, hur ska vi kunna ge trygghet till deras barn? Vi försöker ju, men det är en övermäktig uppgift. Lösningen är att skapa fungerande familjer, framför att skapa fungerande barnhem, menar barnrättsförespråkare. – Om vi verkligen ska skydda barnen, måste barnhemmen bli en familjs sista utväg, säger Suzanna Tkalec, människorättsjurist och barnskyddsspecialist på Catholic Relief Services, som håller på att utveckla ett program för att ge socialt och ekonomiskt stöd till familjerna till omkring 2 000 övergivna barn. – Allt som kan återförena familjerna är bra. LOMENE NERISIER är ett levande exempel. Efter att hennes man slängde ut henne och de tre barnen från hemmet, bad hon att ett barnhem i deras by skulle ta hand om barnen och överlämna dem till en familj som kunde ge dem ett bättre liv. Gina Duncan, chefen för barnhemmet, gav Lomene ett jobb på hemmet i stället. Lomene fick en del av lönen i kontanter och en del i form av material för att bygga ett eget hus. Nu, tre år senare, tar hon inte bara hand om sina egna barn. Hon är också förskollärare på barnhemmet. – Jag har haft tur, säger Lomene. – Många kvinnor här är arbetslösa. De äger ingen mark så att de kan odla mat till sina barn. De har valet att låta barnen svälta ihjäl, eller lämna bort dem. Naturligtvis lämnar kvinnorna bort barnen. De kan bara hoppas att barnen hamnar i goda händer. Hjälp till: Du kan skänka pengar till flera olika organisationers arbete i Haiti. Bland andra Läkare utan gränser, Rädda Barnen, Röda korset, SOS Barnbyar, Unicef och Hoppets Stjärna.

FRIHET

3/2010

tu r

Ba r B ne ha arn n h D e a m na öve r i ﬂe r p rg stä sta å es lle av et på t ö b tb a v arn gat erg rne he orn ivit n p m ao sa å , d c v ba är h l fö rn fö äm räld he rh n m ål as rar m e la nd att som n ä en dö in r fa a b of lan te k ktis ta st d s an t kt i är op a nte un o.r D ha f de e nd örä rm so om ldr a ål m ig ha dem lös a. . a. r

Att leda med magkänsla Efter åtskilliga försök lyckades Frihet sammanföra socialdemokratins mest upptagna person, partiets ordförande Mona Sahlin, med ungdomsförbundets ledare Jytte Guteland. Det blev ett samtal om Olof Palme, att våga kritisera och varför solidaritet är smart. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: LINUS MEYER

ONA SAHLIN SLÅR sig ner i en cerisefärgad fåtölj intill fönstret och ser förvånansvärt avslappnad ut, trots att den rekordtidiga valrörelsen för länge sedan fyllt kalendern. Hennes presschef, som tycks mer pressad, sneglar diskret på armbandsuret med jämna mellanrum. Tiden är knapp. Samtalet inleds med en fråga om vilket område som kommer bli valets viktigaste. – Jobben, utan tvekan. Arbetslösheten är den högsta på många år. Chanserna för unga att hitta egen bostad och komplettera utbildningen har stängts, säger Mona Sahlin, samtidigt som hon drar handen genom luggen. – Jobbfrågan hänger ihop med övertygelsen om att jämlikhet alltid ger starkare samhällen. Det är en fråga som känns i maggropen. JYTTE GUTELAND, ORDFÖRANDE för det socialdemokratiska ungdomsförbundet, har tillbringat de senaste veckorna på kampanjturné runt om i landet. Hon lutar sig fram i soffan och fyller i: – Det är två idéer om samhället som står mot varandra. Vi kan aldrig vara nöjda med att var fjärde ung går arbetslös. Men inte heller socialdemokratiska regeringar har lyckats tackla den branta arbetslöshetskurvan bland unga. När Göran Persson var

FRIHET

statsminister bet sig arbetslösheten bland unga fast på en historiskt hög nivå. Trots löften. Mona Sahlin erkänner att S-regeringar vacklat alltför mycket i jobbfrågan. – Ja, det är sant. Ungdomsarbetslösheten är ett av socialdemokratins största misslyckanden. Där ﬁck vi en läxa av väljarna. – Både rådslagen och en självkritisk diskussion har varit nyttiga för att formulera en ny politik. SSU har vid ﬂera tillfällen varit kritiskt till att partiet haft en för slapp hållning i jobbfrågan. – Det har saknats en insikt om vikten av att angripa problemen tidigt. Hållningen har varit för passiv, säger Jytte Guteland. – Men den rödgröna budgeten är åtminstone ett steg i rätt riktning. ETT B LEKT, G ENOMTRÄNGANDE ljus letar sig in genom fönstret och avtecknar sig i rader av minnen i arbetsrummet. Utanför är det kyligt och regnmolnen penslar Stockholm grått. Folk som passerar över det lilla torget går med krökta ryggar, tätt omsvepta av ytterplagg. Ovanför Mona Sahlin hänger ett svartvitt porträtt av en leende Anna Lindh och skvallrar om en förlorad vän, ett land i chock men också om en skarp politiker med rötter i SSU. Mona Sahlin var aktiv i SSU under 1980-talet. När hon får frågan om vad ungdomsförbundet betytt för henne letar hon bland minnena. Strax glimmar det till i

3/2010

kriget i Vietnam, och ingen politiker har betytt mer för mig än Olof Palme. Jag ser det som att jag gick med i Olof Palme, säger Mona Sahlin och fortsätter: – Mina föräldrar var aktiva inom Socialdemokraterna, men jag ville bilda mig en egen uppfattning. Jag besökte alla ungdomsförbund som fanns i Nacka innan jag bestämde mig. TIDEN I SS U B ESKRIVER HON med en kombination av värme och SSU och partiet har historiskt haft en intim relation och en gemennostalgi. Minnen för livet, enligt Mona Sahlin. Tillsammans med vän- sam historia. Trots det har samarbetet inte alltid varit helt friktionsfritt. nerna Anna Lindh och Margot Wallström var hon med och drev på – Jag gillar Anna Lindhs beskrivning av relationen mellan SSU och för en ny syn på bland annat jämställdhet. Flest minnen har hon från partiet, att det är viktigt med kärleksfulla kritiker. När Jytte sitter i tiden som ordförande för Stockholms läns SSU-distrikt. möten med oss ska hon inte bara hålla med. Det skannas ﬁ respekt och – Jag är glad att jag växte upp i ett så stort distrikt. På våra kurser irritation, menar Mona Sahlin. pratade man inför 300 personer, och då var det inte så svårt att ta en – Självklart håller vi inte alltid med partiet och upplever att det skoldebatt i en aula med 200, säger hon. går för långsamt. Men det är också SSU:s roll, fyller Jytte Guteland i. ögonen och Mona Sahlin svarar: – Jag träffade min man, Bosse, och alla vänner via SSU. Jag lärde mig argumentera och ﬁck ta plats. SSU har betytt allt för mig. – För mig, som aldrig läst på universitet, blev SSU min utbildning. Mitt universitet.

DET MÄRKS ATT DET ÄR TVÅ distinkta generationer som möts. Jytte Gutelands engagemang stöptes i lågkonjunkturens och arbetslöshetens tidiga 1990-tal. Men på en punkt är deras berättelser snarlika: steget in i SSU var långtifrån självklart. – När SSU kom till min skola lät det vettigt. Men det tog ett tag innan jag bestämde mig, säger Jytte Guteland. – När jag växte upp var en fråga större än alla andra, nämligen

FRIHET

TIDIGARE I VECKAN, i samband med att de rödgröna lanserade sitt budgetalternativ, har Mona Sahlin deltagit i ett pärlband av debatter med den moderata statsministern Fredrik Reinfeldt. Och det märks att tonen dem emellan inte bara handlar om politik och åsiktsskillnader. Det är personligt. På frågan om vilken av regeringens reformer de trots allt tycker bäst om dröjer svaren en lång stund. Mona Sahlins blick vandrar

3/2010

— Jag träffade min man och alla vänner via SSU. Jag lärde mig argumentera och fick ta plats. SSU har betytt allt för mig. längs väggarna i arbetsrummet och fixeras på en bunt med dokument get, men för mig var det en så oerhört viktig fråga att det hade varit svårt att argumentera emot. på skrivbordet. Jytte Guteland bryter tystnaden: Jytte Guteland hakar på: – I frågan om lärarrollen har man hamnat rätt. Någon form av – Att åka bil har alltid varit en frihetsfråga för mig men de senaste lärarlicens kan ge extra status till yrket. åren har jag verkligen vaknat. Det är viktigt att svälja stoltheten och Mona Sahlin ser långtifrån övertygad ut. – Nu har jag det, säger hon. De har lagt ett förslag om att alla skolor vara pragmatisk. måste ha tillgång till skolbibliotek. Många friskolor har helt struntat i det tidigare. Det borde vi ha gjort tidigare. DET VAR E N B LÅSIG M ARSDAG 2007 när Mona Sahlin valdes. Hon klev upp i talarstolen, ackompanjerad av applåder, och hamrade in SAMTALET G LIDER ÖV ER till att handla om skolan och tempot skifbudskapet att partiet måste gå omprövningens och förnyelsens väg tar upp några snäpp. Ämnet engagerar. Dagen innan har en utländsk för att överleva. Entusiasmen är stor inom ungdomsförbundet, där journalist sågat den svenska grundskolan i SVT Debatt. hon sågs som en modern politiker. Och just de unga skulle få en större – Det är ju inte sant att det är så dålig nivå i skolan. Självklart kan plats i den sahlinska socialdemokratin, lovade hon. Men inför årets mycket bli bättre, framför allt är det för stor skillnad mellan inner- ochriksdagsval är det försvinnande få under 30 år som är huvudkandidaytterstad, säger Mona Sahlin. ter på partiets listor. – Jag är inte nöjd. Det fi nns bra exempel i vissa distrikt, men så Jytte Guteland berättar att en skola i Nacka utanför Stockholm inte finns också riktigt dåliga exempel, säger Mona Sahlin diplomatiskt. har tillgång till gymnastiksal, utan sysslar med ”teoretisk gympa.” – Partiet förstår inte alltid betydelsen av förnyelse och föryngring. – Va, teoretisk gympa, utbrister Mona Sahlin förvånat. Det där visste jag inte om. MONA SAHLIN BERÄTTAR att hon känner ett personligt ansvar för att lyfta upp unga högre på listorna inför nästa riksdagsval. POLITIK HANDLAR INTE SÄLLAN om att svälja stoltheten och gå med – Det är mitt ansvar, inte SSU:s. Är det inte bättre nästa gång kompå kompromisser. Mona Sahlin minns tydligt när det var extra tufft. – Man måste våga lyssna till magkänslan. Det ska kännas rätt i själ mer jag att vara fruktansvärt besviken på mig själv, säger hon. Det har varit tyst från soffan en lång stund, när Jytte Guteland och hjärta. Men ibland krockar det, konstaterar Mona Sahlin. – För några år sedan hade vi en lång debatt i regeringen om homo- flikar in: – Vi tar det som ett löfte. sexuellas rätt till adoption. Långtifrån alla i partiet stod bakom försla-

FRIHET

3/2010

MONA SAHLIN Ålder: 53 år. Bor: I Nacka. Familj: Mannen Bosse och tre barn. Dricker: Svart kaffe. Lyssnar på: Bruce Springsteen. SSU-bakgrund: Medlem sedan tonåren. Ordförande för Stockholms läns SSU-distrikt 1980-83. Politisk bakgrund: Har suttit i riksdagen sedan 1982, då som dess yngsta ledamot. Har bland annat varit arbetsmarknadsminister, partisekreterare, vice statsminister, miljöminister och integrationsminister. 2007 valdes hon till partiordförande. Vinner de rödgröna valet i höst blir hon den första kvinnliga statsministern i Sverige.

FRIHET

3/2010

JYTTE GUTELAND Ålder: 30 år. Bor: Stockholm. Familj: Gift. Dricker: Allt som innehåller ﬂäder. Lyssnar på: Marit Bergman. Bakgrund: Har examen i nationalekonomi. Blev vald till SSU:s ordförande 2007.

BÅDE JY TTE G UTELAND och Mona Sahlin har avverkat en uppsjö av valrörelser genom åren. Mona Sahlin ler brett medan hon berättar om sitt allra bästa valminne, när hon 25 år gammal skulle hålla tal efter Olof Palme i samband med valrörelsen 1982. – Jag var oerhört nervös, gud vad jag förberedde mig. Palme talade framför en enorm folksamling och höll ett kanontal. Som alltid. Sedan var det paus i en kvart och när det var min tur var varken Palme eller knappt någon i publiken kvar. Det glömmer jag aldrig. Jytte Guteland bläddrar bland valminnena innan hon bestämmer sig för en episod från 2002, valåret då allt tycktes gå rätt. – Jag ﬁck ta väldigt många debatter för SSU-distriktet och på skola efter skola så dominerade vi fullständigt. Det var dessutom en otroligt varm sommar så mellan debatterna stannade vi till och badade. I DET HÄR VALET är det för första gången som de tre vänsterpartierna ställer upp med en gemensam valplattform, under namnet ”De rödgröna.” Mona Sahlin är, inte helt otippat, entusiastisk inför samarbetet. – Det är spännande och modernt. Nu ﬁnns det ett tydligt vägskäl. Moderaterna står för den enda vägens skattesänkarpolitik, vi för den smarta vägens politik. Det ärhelt enkelt smart att vara solidarisk.

FRIHET

Alla är dock inte lika övertygade om att det rödgröna samarbetet enbart är positivt. Jytte Guteland är orolig för att blockpolitiken cementeras. – Partierna måste behålla sin själ och ideologiska identitet, säger hon. INTERVJUN LIDER MOT SITT SLUT och presschefen börjar se alltmer otålig ut. Jytte och Mona får chansen att i en mening förklara varför unga ska rösta socialdemokratiskt den 19 september. Jytte börjar. – En socialdemokratiskt ledd regering ger framtidstro och nya möjligheter till alla. – Om man vill ha jobb, rättvisa och grön politik ﬁnns det bara ett alternativ, säger Mona Sahlin. – Och där är tiden ute, säger presschefen. MONA SAHLIN R ESER SI G ur fåtöljen, tar artigt i hand och ger sig av till nästa anhalt längs valrörelsens ringlande stig. Jytte Guteland greppar handväskan och börjar ivrigt ﬁngra på mobiltelefonen. Inne på arbetsrummet står klockan på tröskeln till två, och inom ett par månader vet vi om Sverige får en rödgrön regering eller inte.

3/2010

LÄS ALLT OM BESLUTEN SOM FORMAR FRAMTIDEN! Riksdag & Departement är nyhetstidningen om politiken i Sverige och EU. Ingen annan tidning ger dig uell en lika heltäckande och aktuell bild av vad som händer på ad Helgeandsholmen, i Rosenbad och i Bryssel. I varje nummerr får du både kortfattat och i djupare analyser ta del av besluten som kan bli avgörande för framtiden.

Nu endast

99:för 10 nr

I tio nummer n får du läsa det senaste om politiken i Sverige och EU, lättbegripligt politik presenterat av våra kunniga journalister. Vi presen täcker alla riksdagsbeslut och som läsare tar du del av nyheter om regeringens alla direktiv och utredningar. Nyhetstidningen om politiken i Sverige och EU

Studera på folkhögskola

JA TACK! Skicka mig Riksdag & Departement i 10 veckor (10 nr) för endast 99 kr. Ord. pris är 179 kr. Efter mina 10 nr får jag ett förmånligt erbjudande om att fortsätta prenumerera på Riksdag & Departement. 172199

Frankeras ej. Riksdag & Departement betalar portot.

NAMN

ADRESS

TELEFONNR

• Att skriva politiskt För dig som är fackligt eller politiskt engagerad och som vill förbättra och utveckla ditt skrivande • Allmän kurs För dig som vill läsa in grundläggande behörighet • Fritidsledarutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning

FÖRETAG

E-POST

Fastighetsanställdas Förbund Förbundet för dig som arbetar med fastighetsarbeten vid privata, allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag, städare, fastighetsarbetare, fönsterputsare och sanerare i entreprenadföretag samt städare i egen regi och Folkets Hus-personal.

Som studerande kan du teckna en halvårsprenumeration för halva priset. Du betalar endast 179 kr (ord. 349 kr). Läs mer om våra erbjudanden på www.rod.se

SVARSKORT

POSTADRESS

Vi sköter Sveriges hus och lokaler!

SVARSPOST C/O TITELDATA 11040560 110 12 STOCKHOLM

EV FAKTURAADRESS

Erbjudandet gäller t o m 2010-06-30 och endast nya prenumeranter inom Sverige. All kundinformation såsom namn- och adressuppgifter behandlas och lagras elektroniskt hos Titeldata AB och används för behandling av din prenumeration samt förmånliga erbjudanden från Riksdag & Departement eller dess samarbetspartners.

Enklast tackar du ja på www.prenservice.se Ange koden 172–172199

För mer information: 0320-183 00 folkhogskola@viskadalen.nu www.viskadalen.nu

Fyra år med Alliansen

– vad hände egentligen? Fredrik Reinfeldts första stapplande dagar som statsminister började med skandaler om obetalda tv-licenser och slarviga ministrar. Men vad har den borgerliga regeringen egentligen gjort under de fyra år som gått? Och hur påverkas vanliga människor? Frihet har granskat Alliansens politik, område för område. TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: SCANPIX

Jämställdhet

Bostäder

EN AV REGERINGENS huvudreformer under mandatperioden har varit avdraget för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget. Under det första året utnyttjades avdraget av strax över 90000 personer, varav 70 127 tillhörde den hälft av befolkningen med högst inkomster. Av den del av befolkningen som hade låga inkomster var det endast sex promille som utnyttjade skattesubventionen. Regeringen har infört en jämställdhetsbonus, som är tänkt att kompensera för inkomstbortfall då ena föräldern väljer att stanna hemma med barn. Reformen har dock inte burit frukt, då papporna fortfarande tar ut exakt lika många föräldradagar som före reformen. Regeringen har också infört ett vårdnadsbidrag för föräldrar som stannar hemma med barnen i stället för att låta dem gå på exempelvis en förskola. Det har inneburit att ﬂ era förskolor tvingats skära ner och minska personalstyrkor runt om i landet. Av de 580 personer i Stockholm som får vårdnadsbidrag är 93procent kvinnor. I dag tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 84 procent av männens löner, vilket är på samma nivå som när regeringen tillträdde. 57 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, enligt riksdagens utredningstjänst.

FRIHET

TIDIGT UNDER MANDATPERIODEN slopade regeringen tillståndsplikten. Plikten innebar att kommuner som ville sälja allmännyttiga bostäder behövde länsstyrelsens tillstånd för det. Allmännyttiga bostäder är främst hyreslägenheter, som hyrs ut utan vinstsyfte. Boverket räknar med att 24 000 allmännyttiga lägenheter har sålts och ombildats till bostadsrätter mellan år 2007 och 2009. Bostadsmarknaden har tippat över till förmån för bostadsrätts- och villaägare. Ett av de första besluten som den borgerliga majoriteten i riksdagen tog, var att avskaffa det så kallade investeringsstödet för nybyggda hyresbostäder. Resultatet blev att åtskilliga byggprojekt ställdes in på grund av sviktande lönsamhet. År 2009 hade antalet nybyggda hyresrätter i Sverige halverats jämfört med 2006. Även förändringar av fastighetsskatten har gjort det betydligt billigare att äga sitt hem. På motsvarande sätt kommer det införda ROT-avdraget, en skattesubvention för renoveringar i hemmet, bara bostadsrätts- och villaägare till del. Sammantaget har regeringens reformer på bostadsområdet gjort det betydligt svårare för framför allt unga och låginkomsttagare att få fäste på bostadsmarknaden.

3/2010

BILD: PAUL HANSEN / SCANPIX

3/2010

FRIHET

fjärdedel av befolkningen med högst inkomster har fått närapå hälften av skattesänkningarna. Den fjärdedel med lägst inkomster har däremot bara fått ta del av sex procent. Parallellt med att regeringens skattepolitik koncentrerat inkomsterna till den rikaste delen av befolkningen, och ökat inkomstskillnaderna, har andelen som får socialbidrag svällt explosionsartat. Mellan 2007 och 2012 räknar regeringen med att antalet personer som är beroende av socialbidrag kommer att öka med hela 50 procent.

Klimatet

I VALRÖRELSEN 2006 deklarerade Fredrik Reinfeldt att miljön inte var en prioriterad fråga. Allianspartierna meddelade också att de önskade se en bred överenskommelse om energipolitiken tillsammans med Socialdemokraterna. Men i februari 2009 beslutade de fyra borgerliga partierna ensamma om att bygga ytterligare tio kärnkraftsreaktorer. Tvärtemot tidigare vallöften höjde regeringen klimat- och energiskatterna under 2008. Kristdemokraterna gick till val på att sänka bensinskatten, men i slutändan blev det ändå en höjning. 2007 infördes en miljöbilspremie om 10 000 kronor för att sporra BISTÅNDSMINISTER GUNILLA CARLSSON (M) har drivit försäljningen av miljöbilar. Redan ett år senare beslutade regeringen igenom en minskning av det totala biståndet. Antalet att dra in reformen ”för att den blev för kostsam.” länder som får bistånd har krympt från 70 år 2006 till 33 Sammantaget har Sveriges energiförbrukning minskat med en pro- år 2010. Dessutom har regeringen lyft in fl er områden som biståndscent, samtidigt som elpriset stigit. budgeten ska täcka. Enligt organisationen Diakonia har omkring 13 miljarder tagits från biståndsbudgeten till andra områden som administrationskostnader. Alliansen utlovade ett slut på de tidigare årens nedskärningar DE FYRA BORGERLIGA partierna har avskaffat fastighets- inom försvaret. I själva verket har personalstyrkan inom försvaret skatten och ersatt den med en kommunal fastighetsavminskat med strax över tusen personer. gift, i praktiken en skattesänkning för personer med Regeringen har stramat åt asyl- och flyktingpolitiken, bland annat attraktiva villor i storstadsområden. År 2009 avskaffades även förmö- genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandrare och stöd för genhetsskatten. dem som av egen kraft väljer att fl ytta tillbaka till sitt ursprungsland. I höstas genomförde Riksdagens utredningstjänst, RUT, en samAnalysinstitutet National Brands Index, som mäter länders internamanställning av hur regeringens skattepolitik har påverkat olika in- tionella anseende, konstaterar att bilden av Sverige har försämrats komstgrupper i samhället. I sammanfattningen går att läsa att den märkbart sedan regeringen Reinfeldt tillträdde.

Internationell politik

Skatter

FRIHET

3/2010

BILD: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Jobb och ekonomi DEN BORGERLIGA REGERINGENS motto har varit att skillnaderna ska öka mellan dem som jobbar och de som inte har ett jobb. Under de två första åren vid makten försämrade regeringen a-kassan drastiskt. Resultatet blev att en halv miljon människor lämnade a-kassan. Rege ringen har samtidigt sänkt inkomstskatten med omkring 100 miljarder. Arbetsförmedlingens tjänster har kompletterats med så kallade jobbcoacher, som ska vägleda arbetssökande till studier och jobb. Enligt siffror från SCB har reformen inte haft någon effekt på sysselsättningen. Under mandatperioden har arbetslösheten klättrat från fem till nio procent.

En av de mest kontroversiella förändringarna har varit den så kallade stupstocken som gör att sjukpenning som högst betalas ut under ett år, oavsett om den sjuke har blivit bättre eller inte. Den sjukskrivne hamnar därefter hos Arbetsförmedlingen och får aktivitetsstöd, som består av antingen a-kassa eller ett grundbelopp om 223 kronor per dag. Reformen innebär att 54 000 personer som i dag är sjukskrivna kommer att bli utförsäkrade under året. 2011 och 2012 förväntas ytterligare 36 000 personer utförsäkras. Alliansregeringen har också sänkt taket i föräldrapenningen, något som gör att många föräldrar får lägre ersättning vid vård av sjukt barn.

Skolan

REGERINGEN H AR UND ER mandatperioden minskat antalet platser på Komvux med 40 000. I grundskolan REGERINGEN HAR ÖPPNAT UPP mer eller mindre alla har nationella prov i årskurs tre och fem införts, och delar av vården för konkurrens från privata aktörer. skriftliga omdömen för alla årskurser. Resultatet är att ett fåtal vårdbolag dominerar välRegeringen har också föreslagit en ny skollag, som färdsmarknaden i dag. bland annat skapar två gymnasieexamina, en högskoleförberedande I september 2008 öppnade det första privata barnoch en yrkesförberedande. Ett annat förslag är att ersätta dagens besjukhuset i Sverige, barnsjukhuset Martina i Stocktygssystem med ett sexgradigt system. holm. Under våren 2010 rapporterade svenska medier att en majoritet av Regeringen har sänkt taket i sjukförsäkringen så att färre personer de svenska eleverna går i friskolor för första gången någonsin. Merfår ut 80 procent av sin lön som ersättning vid sjukdom. Kraven på parten av skolorna fungerar som aktiebolag med vinstuttag. Bland den sjukskrivne har också ökat genom att arbetsförmågan prövas var annat använde Kunskapsskolan överskott från sina skolor till att ﬁ tredje månad. nansiera ett projekt i Storbritannien. 

Välfärd

FRIHET

3/2010

KORSORDET AV MATS EDVARDSSON LÅG OCH GNAGDE I KROPPEN

GÖR SKADA

SKJUTA SALVA MED KANON

HA SVÅRT ÄR EN ÖGLA ATT BESOM STÄMMA FÅNGAR SIG

INTAS VID BORD

ANGES VILL DE MÄNGD I RÖDSÄGER EJ GRÖNA MYTOMAN I HÖST

TRÄNA KUNGASLÄKTER

EN AV DRA SIG FLERA FRAM PÅ MÖJLIGSJÖN HETER

KNYTS PÅ HÅRBAND STYR SAP

ÄR SPARKADE ÄR VIDEO VID OFF

TRAMPAR VI PÅ VARJE DAG

DEN VISAR VÄGEN

SNILLEBLIXT HOAR I SKOGEN LÄTTSKRÄMDA

PARTAJ

BLADDRYCK

DEN PRESSAR DEG HÅLLS 19 SEPT

STOR FLOD I VÄSTEUROPA STJÄLA KYLA PAPEGOJAN

BESTÅR

LANDSORGANISATIONEN OANVÄND

GLÖDER

KOMMISSIONÄR WALLSTRÖM

GANGSTER CAPONE I CHICAGO

STÄLLA SIG IN I TOPP I LEK KROPPSDELAR SOM DONERAS PRYGEL

BETALAR JAPAN MED REPLIKERAT

GRIPS FRAMFÖRDE HAR ALMEDALSVECKAN BOR VI I

DEN ÄR REST EFTER BRASA

HAR BLOMMOR OCH BIN LJUDLÖSA

SKREVS FÖRE ÅRTAL FÖRR FIN DOFT

ÅVÄXT ÄR DEN LÅNGSAMME

BRUKAR NYKÄRA

RÄTT I SMÅSKOLAN

TAR TAG I SOSSEVATTNET SYMBOL

GER KRAM I APRIL

DEN ÄR NÄR MAN ÄR 13-19 BONA SJUNGANDE FAKIR STRED PÅ IRLAND

GER FÄSTE ÅT EK

JÄMMER OCH KLAGAN

KALLAS DALKARLAR REDE ÄR VÅR MODERNA HISTORIA

SÄLJER UT TILL VRAKPRISER RADIOAKTIVT GRUNDÄMNE

ÄR ALERT PÅ BAKPLATS KADAVER FÖR GAM

FESTA

FUNGERA

SKRÄMT

SÄGER SKADAD

BILD: FREDRIK PERSSON / SCANPIX

HÖRS PÅ AUKTION

BULLER OCH BRAK

VINN BIOBILJETTER! Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

FRIHET

3/2010

KNEP & KNÅP

ILLUSTRATIONER: JOHAN BJÖRKEGREN

Vilken politiker sa vad? Koppla rätt partiledare till citaten. (Rätt svar på nästa uppslag)

Mona Sahlin

Lars Ohly

Maud Olofsson

2. ”Försök inte gömma dig bakom mina kjolar, för de är ganska korta.” 3. ”Det ﬁnns inga ﬁna eller fula energiformer.” 4. ”Jag har ett lik i garderoben. Jag var nämligen medlem i Folkpartiets ungdomsförbund en gång i tiden.” 5. ”En röst på Vänsterpartiet är ju en röst på Socialdemokraterna. Då kan man ju likaväl rösta på Socialdemokraterna direkt.” 6. ”Jag gillar ju spel, det politiska spelet också, men jag är inte lika på och lika nördigt intresserad.”

Maria Wetterstrand

8. ”Det ﬁnns – och detta är inget försök att säga att något av det är så väldigt bra – hårdporr som är väldigt förnedrande och annan porr som inte är det lika mycket. Sedan ﬁnns det någon slags lättporr-genre som är mer naket men inte så penetrerande. Haha, det låter som om jag är väldigt insatt och funderar mycket på det här.”

FRIHET

15. ”Vi har inte ambitionen att vara det parti vi en gång var.”

12. ”Om ni öppnar julklappen och det står ’made in China’ – då har ni inte gjort mycket för att säkra jobben i Sverige.”

17. ”Fredrik Reinfeldt är moderat, därför har han ingen aning om vad rättvisa är.”

14. ”När man köper hamburgare så kan man höra nån som vill ha ’extra’. Extra ketchup, extra dressing och extra dricka. När jag läser oppositionens budgetar så känns det som att stå i kön till korvmojen.”

10. ”När Moderaterna gör valafﬁscher där det står ’Rösta för ett bättre klimat’ så inte fan går folk och röstar på Moderaterna.”

Jan Björklund

11. ”Wood lovade att ringa sin kompis president Bush. Sedan kom hans State of the Union tal. Jag vill väl inte påstå att vi skrev talet, men nog tror jag att vi inspirerade.”

13. ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

9. ”Det är dags att hävda läraryrkets professionalism. Lärarna ska inte i första hand vara kompisar med eleverna.”

Fredrik Reinfeldt

7. ”Regeringen är satanisk och elak, som inte höjer taket i a-kassan.”

Peter Eriksson

Göran Hägglund

1. ”Min farfarsfar var frukten av en romans mellan en färgad amerikansk cirkusartist och ett lettiskt hembiträde.”

3/2010

16. ”De säger att tänk om det kommer polacker hit... men vakna, de är ju redan här.”

18. ”Omyndiga elever som själva inte gått ut skolan ska inte kunna rösta ned rektorn och dem som ansvarar för hur en skola ska skötas.” 19. ”Den här regeringen börjar likna Kriminellas Revansch i Samhället.” 20. ”Jag vet vad Lars Ohly vill bli: Han vill bli en sådan där sidlinjespringare, ni vet de där med ﬂaggorna, bortom planen.”

KNEP & KNÅP

Mona Sahlin

Bingo! Hur funkar våra svenska politiker i en tevedebatt? Frihet har sammanställt sju bingobrickor. Sätt på teven och tävla om vem som först får bingo! AV: ERIK DANIELSSON ILLUSTRATIONER: JOHAN BJÖRKEGREN OCH ISTOCK

Spelregler: Välj varsin bingobricka innan valdebatten startar. Om ni inte orkar vänta till de direktsända tevedebatterna så finns gamla debatter under fliken ”Valet 2010” på www.svtplay.se. På varje bricka finns symboler som förklaras längst ner på sidan. När din partiledare gör något som stämmer överens med en symbol kan du kryssa den rutan. Den som först kryssar fem i rad vinner, du kan få bingo både vågrätt, lodrätt och diagonalt (se bilden). Inled med att kryssa bilden i mitten. Den är gratis!

Lars Ohly

Maria & Peter

Din partiledare…

ser glad ut!

ser irriterad ut

retas eller skojar med de andra

blir jättearg!

ser ledsen ut

skryter om blockets förträfﬂighet

FRIHET

håller med om något som sagts

3/2010

dricker ur ett talar om glas vatten internationell politik

talar om miljön

talar om alternativa energiformer

talar om statens ﬁnanser

20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4

A G G F G G E C H G A C D B

2 1

G A

Rätt svar till citat-spelet på föregående uppslag.

Göran Hägglund

Maud Olofsson

Jan Björklund

Fredrik Reinfeldt

Din partiledare…

talar om arbetsmarknaden

talar om brott och straff

talar om familjepolitik

talar om vården

talar om mångfald

lägger fram en ny idé

FRIHET

rabblar statistik

3/2010

vill höja skatterna

vill sänka skatterna

talar om RUTavdraget

talar positivt om framtiden

talar negativt om framtiden

Årets valrörelse är fullspäckad av snurriga påståenden, knivig statistik och naiva framtidsprognoser. Men lugn. Vi har snickrat ihop den kompletta guiden till hur du ger högern svar på tal. TEXT: DANIEL MATHISEN

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Debattskolan

FRIHET

3/2010

”LAS måste försvagas så att ﬂer unga kan få jobb.” DET FINNS INGET samband mellan att urholka LAS, lagen om anställningsskydd, och en ökad sysselsättning. Enligt TCO är det bara 2,5 procent av alla arbetslösa mellan 15 och 24 år som har blivit arbetslösa på grund av att de sagts upp enligt regeln sist in, först ut i LAS. De rödgröna vill skapa jobb genom att öppna 44 000 nya utbildningsplatser och sänka skatten för att anställa arbetslösa unga.

”RUT-avdraget, som ger skatteavdrag för hushållsnära tjänster, har skapat 11 000 nya arbetstillfällen.”

”Det bästa sättet att bryta segregationen är att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i förorterna.”

ENLIGT N ATIONALEKONOMEN Roland Spånt har avdraget högst skapat 900 tjänster. Regeringen använder skattemedel för att subventionera städning för höginkomsttagare. En ominvestering av pengarna, 1,3 miljarder kronor, skulle kunna generera 3 250 nya jobb.

ATT OMBILDA HYRESRÄTTER till bostadsrätter i förorten är ett högriskprojekt för potentiella köpare. Bostäderna har ofta sämre standard och lägre marknadsvärde, en kostnad som drabbar köparna. Vi vill i stället bygga 40 000 klimatsmarta bostäder till och med 2016, med hjälp av ett statligt investeringsstöd.

”Klyftorna och utanförskapet har minskat under mandatperioden.” ”Vi behöver särskilda, lägre, ungdomslöner för att råda bot på ungdomsarbetslösheten.”

FEL. I själva verket har har Sverige inte haft så stora klyftor sedan mätningarna inleddes LÄGRE LÖNER SKAPAR varken nya jobb eller på 1970-talet. Nu är 100 000 ﬂ er arbetslösa arbetstillfällen som det går att leva på. I stäl- jämfört med 2006. Kostnaden för socialbidrag let för att dela på jobben och införa svältlöner har ökat i 90 procent av kommunerna och 60 vill de rödgröna bland annat investera i 65 000 procent av regeringens skattesänkningar har gått till den rikaste tiondelen. nya jobb genom investeringar i kommuner och sänkta skatter för småföretag.

”Socialdemokraternas förslag är oﬁnansierade.”

”Skattesänkningarna har huvudsakligen gått till låg- och medelinkomsttagare.”

SKULLE INTE TRO DET. 60 procent av regeringFEL. Alla förslag som har presenterats i de röd- ens skattesänkningar har gått till den rikaste grönas ekonomiska politik är ﬁ nansierade fullt tiondelen av befolkningen. ut, till exempel genom ny fastighets- och förmögenhetsskatt och höjda inkomstskatter för höginkomsttagare. Snarare är det alliansens ”Jobbskatteavdragen har skapat skattesänkningar som saknar ﬁnansiering. massor av nya jobb.”

”Alliansen har en politik för jobb – de rödgröna en bidragslinje.” INGEN AV DEN borgerliga regeringens reformer har skapat jobb de senaste fyra åren. I stället har man slösat bort resurser på skattesänkningar för de rikaste. De rödgröna vill skapa jobb genom investeringar i infrastruktur och klimatsmarta renoveringar av offentliga byggnader och bostäder.

”Vi behöver inte tvinga fram en kvotering av föräldraförsäkringen. Det är viktigare att förändra attityder.” REGERINGENS P OLITIK har inte fungerat. I dag tar kvinnor fortfarande ut 80 procent av föräldraledigheten, vilket är på samma nivå som 2006. Alla andra offentliga försäkringar i Sverige har knutits till individen, förutom föräldraförsäkringen. Ett delat ansvar ökar jämställdheten och ger båda föräldrarna närmare kontakt med barnet.

TVÄRTOM. Enligt Konjunkturrådet har reformen lett till att medel- och höginkomsttagare jobbar mindre. Samtidigt har sjuka, arbetslösa och låginkomsttagare fått det sämre. Samma resurser, 70 miljarder kronor, skulle kunna skapa nya jobb, vässa välfärden och bygga nya bostäder.

”Oppositionen vill höja skatten får låg- och medelinkomsttagare.” FEL. De rödgröna höjer skatten för framför allt höginkomsttagare. Vi sänker skatten för pensionärer och stärker ekonomin för ensamstående föräldrar och arbetslösa.

”Vi vill sätta nya resurser till välfärden. Oppositionen vill bygga ut bidragssystemen.” FÖRRA V ALET lovade den borgerliga regeringen att matcha Socialdemokraternas välfärdssatsningar, ett löfte man inte har hållit. De rödgröna vill stärka kommunerna och välfärden med 12 miljarder kronor i satsningar.

”Det bästa sättet att höja kvinnolönerna är att privatisera offentlig sektor.” REGERINGENS PRIVATISERINGSIVER under mandatperioden har ökat löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Under de senaste åren har löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökat med fyra procentenheter. En rödgrön regering kommer att ge alla rätt till heltid och investera i offentlig sektor.

”Det är inte klimatsmart att avveckla kärnkraftsel och ersätta den med el från olja, kol eller fossilgas.” KÄRNKRAFTEN Ä R F ÖRKNIPPAD med stora risker och kan aldrig vara en del av en modern energiförsörjning. Genom att sporra forskning i ny och grön teknologi kan vi både skapa nya arbetstillfällen och säkerställa en renare energi i framtiden. Först då kan vi få verkligt förnybar el, utan fossila bränslen och kärnkraft.

”Vänsterpartierna vill införa en ungdomsskatt på närmare tio miljarder kronor.” ”Det är viktigt med tidigare betyg för att kunna hjälpa elever med svårigheter.” DET FINNS INGET SAMBAND mellan tidigare betyg och högre kunskaper senare under skolgången. Vi vill i stället ge statsbidrag till kommunsektorn för att anställa ﬂer behöriga lärare och minska skillnaderna mellan skolor.

FRIHET

3/2010

NEJ, D ÄREMOT V ILL V I slopa reformen som gör det billigare för arbetsgivare som redan har anställt unga. De rödgröna vill i stället göra det billigare att anställa unga som i dag är arbetslösa, något som både blir billigare och ger större effekt. 

FRIHET

1/2010

FÖRSTA GÅNGEN De tar studenten nu. De är rekordmånga som ska ut på en arbetsmarknad som är rekordkärv. De får rösta för första gången i höst. Frihet har träffat 18-åringarna.

FRIDA HULTGREN, STENKYRKA Vilken linje har du gått på gymnasiet? – Samhälle ekonomi. Vad ska du göra efter att du har tagit studenten? – Sommarjobba på Ica i Stenkyrka. Efter sommaren så ska jag förhoppningsvis plugga i Borås, till civilekonom. Jag har sökt in till olika högskolor så någonstans kommer jag in, men förstahandsvalet är Borås. Jag känner att jag har valt rätt linje på gymnasiet. Civilekonom är en bra utbildning, med det i bagaget kan man jobba med nästan vad som helst sen. När planerar du att ﬂytta hemifrån? – Till hösten. Det är en lite blandad känsla inför att ﬂytta hemifrån, men mest rätt skönt. Hur ser du på dina chanser att få obb? j – Jag tror jag har rätt goda chanser att få jobb. Många jobb kräver vidareutbildning, men jag känner mig inte orolig inför jobbsituationen. Har du bestämt hur du ska rösta i höst? – Nej. Har jättedålig koll. Men det lutar nog mer åt högern än åt vänstern. Ska ta tag i det under sommaren. Jag vill ju rösta, jag vill vara med och påverka. Jag har tänkt hitta information om olika partier och valet i tidningarna. Sedan tycker jag att ett av de bästa sätten att lära sig mer är att lyssna och prata med andra. Hittills har jag pratat mycket med mamma och pappa om vad de tycker. Vad vill du helst förändra i samhället? – Oj, vad svårt. Nej, det vet jag inte, jättesvårt! Ingenting som jag kan komma på.

FRIHET

1/2010

I dag är antalet 18-åringar i Sverige cirka 133 000. För tio år sedan var antalet 18-åringar cirka 100 000.

JOBBEN STOR VALFRÅGA Ungdomsarbetslösheten i Sverige är 26,8 procent. Det är en av de högsta siffrorna i Europa. Situationen förvärras av att årskullen som går ut gymnasiet nu är så stor. Källa: SCB.

BILD: EVA EDSJÖ

TEXT OCH BILD: CAROLINA BOSDOTRI

REKORDSTOR GENERATION

SEBASTIAN SVEDLE JANSSON, GÖTEBORG Vilken linje har du gått på gymnasiet? – IV-programmet i Kortedala. Jag trivdes inte i skolan utan kände mig utanför. I grundskolan hade jag problem och fick fobi för skolan, vilket ledde till att jag hoppade av gymnasiet. Vad ska du göra efter att du har tagit studenten? – Jag tror att jag kommer att gå folkhögskolan eller K omvux om några år. Men jag är så pass skoltrött nu så det kommer inte att hända än. När planerar du att flytta hemifrån? – Jag planerar att flytta hemifrån när jag hittar ett heltidsjobb med fast inkomst. Hur ser du på dina chanser att få obb? j – Eftersom jag inte har någon gymnasieutbildning så är de ganska låga, men chansen finns alltid. Jag gillar att jobba fysiskt så förhoppningsvis hittar jag ett fysiskt jobb. Nu har

jag antagligen två jobb på gång, jobba åt Sprängpojkarna eller på ett lager. Har du bestämt hur du ska rösta i höst? – Jag vet inte vilket parti jag står för utan vill läsa på innan jag röstar. I dag är jag mer åt vänster men jag har inte bestämt mig än. Alla partier har bra och dåliga frågor och det gör det svårt att bestämma sig. Sverigedemokraterna har en bra fråga – stoppa invandringen. Just nu finns det knappt jobb och inga bostäder. Sverige har inte råd helt enkelt. Men samtidigt vill Sverigedemokraterna slänga ut mer än hälften av Sveriges befolkning och det går bara inte. Vad vill du helst förändra i samhället? – Jag hade gärna sett att de (politikerna) byggde fler lägenheter eller ordnade fler jobb än att bygga pariserhjul. Visst är hjulet (som har byggts nyligen i Göteborg) en turistattraktion, men man måste se till att folket i Sverige har jobb och ett hem. TEXT OCH BILD: CIPRIAN GORGA

FRIHET

1/2010

SVÅRT ATT FÅ JOBB UTAN UTBILDNING Av de arbetslösa ungdomarna saknar ungefär en tredjedel fullständiga gymnasiebetyg. Sannolikheten att få ett jobb är dubbelt så stor för den som avslutar gymnasiet, som för den som inte går ut gymnasieskolan. Allra störst chans att få jobb har de som pluggar ivdare på högskola efter gymnasiet.

UTBILDNING EN VALFRÅGA

BILD: EVA EDSJÖ

Antalet platser på Komvux har minskat. Förra året fanns 40 000 färre platser på Komvux, jämfört med tre år tidigare – trots att det i dag ﬁnns ﬂer unga som skulle behöva komplettera sina gymnasiebetyg. Högskolan har inte heller byggts ut i takt med att antalet tonåringar har ökat i Sverige. Därför är andelen ungdomar som studerar på högskola mindre i dag än för någ ra år sedan, räknat i procent av det totala antalet ungdomar. Källor: Verket för högskoleservice och Skolverket.

FRIHET

1/2010

TEXT OCH BILD: MARIA EILERTSEN

JOHANNA STRAND, FRÄNSTA Vilken linje har du gått på gymnasiet? – Hantverksprogrammet frisör på John Bauergymnasiet i Sundsvall. Vad ska du göra efter att du har tagit studenten? – Min plan är att jobba som frisör, men om det inte går så funderar jag på att plugga något annat, kanske till psykolog eller lärare eftersom det är med människor jag vill jobba. Jag ger det ett halvår till ett år, sedan måste jag bestämma mig. När planerar du att flytta hemifrån? – Efter studenten flyttar jag till min pojkvän som bor i Ånge. Där har jag praktiserat nu under utbildningen. Hur ser du på dina chanser att få obb? j – De verkar väldigt dåliga, dels därför att jag kommer att bo i Ånge och dels för att det ser ut som det gör i samhället i dag. Mina chanser att få jobb hade sett bättre ut om jag var villig att flytta, men jag är inte beredd att lämna allt. Har du bestämt hur du ska rösta i höst? – Vet helt ärligt inte, jag har inte bestämt mig. Efter studenten när allt lugnat ner sig ska jag läsa in mig. För rösta ska jag göra. Vad vill du helst förändra i samhället? – Svår fråga men miljön är viktig. Man märker att det inte stämmer. Solen är för het och vintern så kall och med lite snö, det har blivit så extremt. Så var det inte förr. Det är något som måste förändras över hela världen, inte bara i det lilla, som att använda miljövänliga gräsklippare i Ånge.

FRIHET

1/2010

SÅ VILL S SKAPA JOBB

OM FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA

 Socialdemokraterna vill investera i 100 000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser. 26 000 av dem ska vara till för unga.  Många av de nya jobben ska skapas inom byggindustrin. Miljonprogrammen behöver rustas upp, nya hyresrätter ska byggas och många bostäder måste renoveras för att bli mer klimatsmarta.  S vill införa ett ungdomslyft, som ger alla som inte har en gymnasieexamen en chans att läsa in fullständiga gymnasiebetyg.  I socialdemokratiskt styrda kommuner ska alla gymnasieelever erbjudas sommarjobb till kollektivsavtalsenliga löner.  Företag som anställer en arbetslös ungdom ska få ett skatteavdrag, företag som anställer en långtidsarbetslös ungdom ska få ett kraftfullt skatteavdrag.  S vill förbättra studie- och karriärrådgivning i skolorna.  S vill investera 18 miljarder kronor mer än vad den borgerliga regeringen vill i kommuner och landsting. Det ska skapa både bättre välfärd och ﬂer jobb inom till exempel vård och skola.

Antalet förstagångsväljare i valet i höst är rekordmånga, nästan en halv miljon. Förstagångsväljare utnyttjar sin rätt att rösta i lägre utsträckning än äldre. I det förra riksdagsvalet år 2006 röstade totalt 82 procent av de röstberättigade, men enbart 76 procent av de yngsta som ﬁck rösta för första gången gjorde det. Läs mer: Hallandsposten skriver om förstagångsväjare: http://hallandsposten.se/ Läs mer: SCB har statistik om valdeltagande för olika befolkningsgrupper: http://www.scb.se/

BILD: ANDERS HANSSON BILD: EVA EDSJÖ

FRIHET

1/2010

Överlevnadsguide Klamydia i Amsterdam. Haffad i tullen. Slavlön på jobbet. Frihet ger 24 tips på hur du undviker att göra sommaren till en mardröm. TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: AL MURPHY

Tips för sommarjobbet KRÄV ETT SKRIFTLIGT ANSTÄLLNINGSBEVIS av din arbetsgivare. Ett rätt ifyllt anställningsbevis säger vilka arbetsuppgifter du ska ha, vilken period och vilka tider du ska arbeta, hur mycket lön du ska få och din rätt till semesterersättning, övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid. Utan anställningsbevis har du mycket svårare att få rätt mot din arbetsgivare om ni blir oense om något. UNDERSÖK OM DET FINNS KOLLEKTIVAVTAL på arbetsplatsen. Om det ﬁnns ett kollektivavtal är du garanterad de rättigheter som facket drivit fram för de anställda under ﬂera års förhandlingar med arbetsgivaren. Finns det inget kollektivavtal måste du förhandla om dina rättigheter ensam. KOLLA UPP OM DEN LÖN DU FÅR ÄR OKEJ. Du kan kontakta LO:s hjälptelefon och fråga vad som är en vanlig lön för någon i din ålder, med samma arbetsuppgifter och erfarenhet.

ningen varje månad som du jobbar, eller så får du ersättningen för all den tid du har jobbat som en klumpsumma när du slutar på ditt jobb. Fråga hur arbetsgivaren tänker betala ut din semesterersättning, och kontrollera att du verkligen får ersättningen. OM DU BLIR SJUK ska du anmäla det till arbetsgivaren. Du får ingen lön den första dagen du är hemma, det kallas karensdag. Men sen ska du få 80 procent av din vanliga lön om du är hemma och är sjuk, i upp till 14 dagar. Är du anställd i kortare tid än 14 dagar har du ingen rätt till sjuklön. VARJE GÅNG DU FÅR LÖN ska du få en skriftlig lönespeciﬁkation, där det står hur många timmar du har arbetat och vilken lön du har fått. Läs igenom den och kolla så att allt stämmer. NÄR DU SLUTAR JOBBA är det bra att begära ett arbetsintyg, där det står vilka arbetsuppgifter du har utfört, hur länge du arbetade och annat som kan vara bra att ha när du söker jobb i framtiden.

OM DU ARBETAR EN KORTARE PERIOD, till exempel sommarjobbar, och inte tar ut någon semester, har du rätt till semesterersättning. Denna ACCEPTERA ALDRIG att jobba svart eller att provjobba gratis. ersättning ska vara minst 12 procent av all lön du tjänar in under tiden du arbetar hos en arbetsgivare. Antingen kan du få ut en del av ersätt- OM DU FÅR PROBLEM, ring LO:s hjälptelefon: 020 – 56 00 56.

FRIHET

3/2010

till sommaren Tips för resan

LÄS PÅ OM RESMÅLET och de lokala sederna. Visa respekt för kulturen KÖP INTE VAROR baserade på utrotningshotade arter, t.ex. elfenben. på plats. PRUTA INTE FÖR prutandets skull på olika varor. Visa respekt för att ÅK HELLRE TÅG ELLER BUSS än flyg, för klimatets skull. Om du måste försäljarna måste få ihop pengar till att försörja sina familjer. flyga är det bättre att åka direktflyg än ett flyg som mellanlandar, för OM DU VILL VETA MER, kolla in nätverket Schyst resande. mellanlandningar ger upphov till större utsläpp. www.schystresande.se NÄR DU SKA VÄLJA HOTELL, fråga din researrangör om arbetsförhållandena på hotellen och deras miljöarbete.

Tips för strandsexet

VÄLJ ETT MINDRE HOTELL i stället för ett hotell som är en del av en stor kedja, för att stödja lokalbefolkningen i stället för ett multinationellt ANVÄND KONDOM! företag. Det är också bättre att äta på restauranger och handla i butiker som drivs av lokalbefolkningen, framför restauranger och butiker OM DU TROTS ALLT har slarvat med kondomen, gå och testa dig för som är en del av internationella kedjor. könssjukdomar direkt. VÄLJ INTE EN så kallad all inclusive-resa, där du bor, dricker och äter på samma ställe. Då går alla dina pengar till ett och samma företag, oftast ett stort internationellt bolag. På vissa resmål kan så stora delar som 90 procent av vinsten från turismen försvinna ut ur landet på grund av all inclusive-resorna, samtidigt som lokalbefolkningen lever i fattigdom. OM DU MISSTÄNKER att det sker barnsexhandel på resmålet,kontakta genast Ecpat Hotline. Det gör du enklast genom att gå in på www. ecpathotline.se och fylla i ett formulär. Ecpat är en organisation som jobbar mot barnsexhandel.

FRIHET

SUP DIG INTE SNYGG! PÅ WWW.UMO.SE KAN du hitta din närmaste ungdomsmottagning och läsa en massa om kroppen, kärlek och sex. RFSU, RIKSFÖRBUNDET FÖR sexuell upplysning, har en frågelåda på nätet där du kan fråga allt möjligt om sex. Gå in på www.rfsu.se. OM DU H AR FRÅGOR kring homosexualitet, bisexualitet eller transgrejer kan du ringa Linje59, en telefonjour som drivs av RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. De nås på 020 – 59 59 00.

3/2010

KULTUR & NÖJE BILD: HBO

Plågat New Orleans inifrån Manusförfattarna bakom ”The Wire” har kokat ihop en mafﬁg dramatisering om livet efter orkanen Katrina. ”Treme” engagerar och är fullständigt briljant. TEXT: DANIEL MATHISEN

Den krackelerade asfalten längs Broad Street böljar i den fuktvarma hettan. Luften är som en kletig vägg i det vindstilla kvarteret. Inne i en kraftigt fuktskadad och nedsläckt bar står ett par personer och argumenterar. I bakgrunden hörs ljudet av en stor folkmassa i rörelse ackompanjerad av tromboner och saxofoner. Vi befinner oss i den brottsdrabbade stadsdelen Treme i olycksförföljda New Orleans. Det är tre månader sedan fl odvågen Katrina piskade sönder hela områden, och ännu är såren djupt inkarvade i stadens rutnät. Allt delas in i före och efter. Sammanlagt dog närmare 2 000 av fl odvågen, medan ytterligare tusentals tvingades migrera till närliggande Houston. Efter en kaotisk period av plundring, våld och en intensiv debatt om ett havererat räddningsarbete har ras- och klasslinjerna blivit tydligare än någonsin. Kontrasterna har skärpts. Ingen annanstans i staden är skadorna större, värre och dju-

pare än i Treme, ett kvarter som byggdes i New Orleans allra lägst belägna område. Alla saknar något. Och någon.

att stöpa stereotypa rollﬁgurer. Karaktärerna ges manöverutrymme att varsamt växa fram och utvecklas allteftersom.

I HBO:s senaste storsatsning, teve-serien ”Treme”, får tittaren följa en grupp av musiker, kockar, karnevalskådespelare och helt vanliga New Orleans-bor som på olika sätt försöker pussla ihop det som återstår av livet. Bakom serien hittar vi samma personer som en gång i tiden skapade ”The Wire”, David Simon och Eric Overmyer. Mycket i stilen, tilltalet och gestaltningen känns igen från det kritikerrosade Baltimoredramat. Också här hittar vi de täta dialogerna och den minutiösa detaljrikedomen i miljöer. Liksom med ”The Wire” har geniparet Simon och Overmyer skapat ett stycke teve-historia. Styrkan i serien ligger inte i själva handlingen, som egentligen är rätt så tunn. I stället är det de respektive karaktärerna som fångar uppmärksamheten. Manusförfattarna har, liksom i ”The Wire”, skickligt undvikit

Men det tar sin tid att komma över tröskeln och in i serien. Första timmen av pilotavsnittet – som för övrigt är på hela 80 minuter – känns mest förvirrande och surrealistiskt. I ena scenen får vi en glimt av hur livet i New Orleans såg ut före katastrofen, för att strax därefter ryckas bort till ett sjudande gatuliv. Men de som trots de långa utvikningarna ändå stannar kvar blir rikligt belönade. ”Treme” är en spegling av ett djupt skiktat samhälle som dömt generationer av afroamerikaner till permanent fattigdom. Om en regering som, med Kanye Wests ord, ”inte bryr sig om fattiga människor”. Och inte minst om en stad som mitt i all misär, smuts och förruttnelse rymmer en längtan efter något nytt och annorlunda.

FRIHET

3/2010

Teve — ”Treme” har premiär på svensk teve i augusti.

Medborgarrätt på djupet

Sören Sommelius, kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad, har i ”Från King till Obama” presterat en angelägen skildring av medborgarrättsrörelsens kamp för rösträtt. Vi får följa Martin Luther Kings sit-in-manifestationer i Södern, mordet på John F Kennedy och 1960-talets progressiva reformer. ”Från King till Obama” är resultatet av två resor till USA, en före och en efter valet av Barack Obama. Nära skildringar av lynchningar och mordbränder, med tillhörande foton, fastnar på minnet lång tid efter läsningen. Senare i boken kopplar Sommelius medborgarrättsrörelsens historia till Obamas reformer, något som ibland blir väl långsökt och krystat. Men allt som allt är ”Från King till Obama” en välskriven historielektion av rang.

KALENDERN 28 JUNI–29 AUG

McDonald’s i Sverige utnyttjar sin personal i gott minne. Men i den mest omtalade delen av boken låter sig Günter sminkas svart, juni: Uppkomlingen. Festivalen som på bara några år hittat för att uppleva den tyska vardagsraen självklar plats i svenska musikhjärtan, sismen. Det gör att betyget inte blir Peace & Love, lockar med Jay-Z, Kings Of fulländat. Avsnittet är upprörande Convenience och Shout Out Louds. som tusan – men man blir också upprörd över att det juli: Europas största lerpöl. Årets ska vara en vit man insmord i skokräm som får uteuropeiska festivalhändelse, tolka hur alla mörkhyade i Tyskland må känna sig. Roskildefestivalen, drar igång med

28 1

afﬁschnamn som Robyn, LCD Soundsystem och Brother Ali.

BECKY BERGDAHL

Bok — ”Rapport från vår sköna nya värld” av Günter Wallraff (Norstedts förlag) ﬁnns i din bokaffär.

Ufﬁe spränger alla genrer

Fransk-amerikanska elektroundret Uffi e blev kritikerfavorit efter ”Pop The Glock”, en låt som samplade Audio Twos hiphopklassiker ”Top Billin”. Spåret dyker upp även på DANIEL MATHISEN ”Sex Dreams and Denim Jeans”, liksom andra spår Bok — ”Från King till Obama” av Sören Sommelius som fi gurerat på mp3-bloggar genom åren. Debut(Historiska media) finns i din bokaffär. albumet rymmer Uffi es paradgrenar: ironiska refränger, fl örtar med italodisko och skarp avantgardeelektro. Här trängs 70-talshippierock med postmodernt Den tyska journalisten Günter Wallraff är knaster. Pharrellsamarbetet och sitillbaka. I sin senaste bok ”Rapport från vår rapssega ”ADD SUV” är ett av skisköna nya värld” tar han under falsk idenvans fi naste och i ”MC’s Can Kiss” titet jobb som telefonförsäljare, och blir instruerad parodierar Uffi e könsstereotyper via snygga rim. av chefen att grundlura kunderna. Han får bränn”First Love” är bitterljuva kärleksminnen insvepta skador när han jobbar under slavliknande villkor i retrokostym. Men ibland haltar det och vissa spår på en brödfabrik, och fryser närapå ihjäl när han känns genomhastade, inte minst titelspåret. Några lever som en hemlös. Han träffar också anställda vändor till i studion och det hade kunnat bli episkt. som vittnar om missförhållanden på allt från lyxNu blir det inte mer än bra. restauranger till Tysklands statliga järnvägsbolag. DANIEL MATHISEN Det är omskakande och högst aktuellt – även för svenska läsare. Med skandalerna kring hur Skiva — Uffies ”Sex Dreams and Denim Jeans” finns ute nu.

En ding-ding värld

juli: Sörmländskt svårmod. Popveteranerna Kent packar ihop instrumenten och åker till Sveriges till ytan största stad, Kiruna.

juli: En svensk klassiker. Årets upplaga av Hultsfredsfestivalen rymmer bland andra Erykah Badu, Veronica Maggio och Maskinen.

juli: Träsktrollets återkomst. Den sista ﬁlmen om Shrek, “Nu och för alltid”, har svensk biopremiär.

augusti: Del tre från Houston. Bun B, ena halvan av UGK, släpper “Trill OG”, tredje och sista albumet i Trillserien.

Fr e

dr ik ed St ba rag nd e i so DN m På de S al tan dr ig om ha si rh na ör vsk .t y

fö

än

sa r

bä r

fe jks l

itn

trö

jo r

m ro ”F ig c ä m kp rd ed ro ig ob du slit eh kt na ag er .” fy l

REKOMMENDATIONER ”DISTANT RELATIVES”. Nas & Damian Marley kombinerar kolonial kritik med somriga beats. Finns på iTunes eller i din skivbutik. 70-TALSNOSTALGI. I “Å alla kära systrar” skriver Ebba-Witt Brattström personligt om 1970-talets kvinnorörelse. I bokhandeln nu. FLYGANDE HUND. Klassikern “Den oändliga historien” kom nyligen ut i remastrad version på Blu-Ray. Sevärd bara för titelspåret. “RESA I SHARIALAND”. Lina Thunander har skrivit en fantastisk skildring av kvinnors situation i Saudiarabien. 40-ÅRSÅNGEST. I ﬁlmen ”Greenberg” Ben Stiller spelar en desillusionerad medelålders man som ﬂyttar till Los Angeles för att få ordning på livet. STORSTADSKRITIK. Per Wirtén dissekerar segregationen och förortens betydelse i senaste boken, “Där jag kommer ifrån”.

FRIHET

3/2010

augusti: Efterlängtad gangsterromantik. Välveckade kostymer, k-pistar och ﬁnjazz. Åtta år efter det kritikerrosade originaldataspelet släpps uppföljaren, “Maﬁa 2”.

augusti: Brylkrämsbonanza. Tidaholms museum visar utställningen “Shake this town”, ett fotoprojekt om rockabillykulturen av Bertil Lindgren.

– Sanningen är tillräckligt farlig i Kuba Med sin blogg ”Generation Y” har kubanskan Yoani Sánchez revolutionerat bloggvärlden och blivit Castroregimens svåraste utmanare. – En mobiltelefon och en digitalkamera kan räcka för att få makten att darra, säger hon.

TEXT: THOMAS GUSTAFSSON

OANI SÁNCHEZ BÖRJADE B LOGGA så sent som i april 2007. Hon var uttråkad och frustrerad och behövde ett tidsfördriv. Bloggen döpte hon till ”Generation Y” efter generationen kubaner som föddes under 1970- och 1980-talen och vars förnamn ofta börjar på Y. Hon träffade helt rätt. ”Generation Y” blev en hajp av det slag som bara kan ske på internet. På mindre än ett år hade hennes blogg mer än en miljon unika läsare i veckan. I dag har hon 14 miljoner unika läsare under en månad, och då bara på den spanska delen. Bloggen översätts till 16 språk.

I APRIL 2008, ett år efter att bloggen startat, ﬁck hon ”Premio Ortega y Gasset” som är den spansktalande världens motsvarighet till Stora Journalistpriset. Därefter har hon fått många priser och utmärkelser, bland annat har hon rankats som en av världens hundra mest inﬂ ytelserika personer av tidskriften Time. Förra året utsåg CNN hennes blogg till en av världens 25 bästa. INOM INTERNETVÄRLDEN är Yoani Sánchez en celebritet och hon får ständigt inbjudningar om medverkan vid seminarier. Hon har hittills inte fått tillstånd att lämna landet. Men det internationella stödet och prispengarna har gjort att hon kan hjälpa andra kubanska bloggare. I början av 2009 lanserade hon bloggportalen Voces Cubanas, där nu ett tjugotal kubanska oberoende bloggar ligger. I höstas startade hon

FRIHET

BILD: OLA TORKELSSON

Bloggakademien som är en oberoende journalistskola. – I Kuba har det alltid bara varit regimen som har haft rätt till utrymmet för information, säger Yoani Sánchez. – Men den nya tekniken gör att information inte går att stoppa. Det går inte längre att stänga inne tankar. Ett halvt sekel har passerat sedan den kubanska revolutionen blev kommunistisk. Utvecklingen har sedan dess präglats av hård kontroll av medborgarna och förföljelse av oliktänkande med hänvisning till hotet från USA. DEN SOM Ä R KRITI SK mot revolutionen eller regimen riskerar att straffas för landsförräderi. Ett tjugotal av Kubas politiska fångar är oberoende journalister som dömts till långa fängelsestraff sedan de fått kritiska artiklar om Kuba publicerade i internationell press. Yoani Sánchez och de andra unga kubanska bloggarna är inte dissidenter eller oliktänkande av den gamla sorten. De driver inget illegalt parti. De har inget politiskt program eller för den delen ingen politisk färg. De bloggar för att de vill yttra sina tankar och åsikter. Men den senaste tidens hårdare förtryck i Kuba gör att de inte kan känna sig säkra. – Det räcker med att beskriva verkligheten för att utmana regimen. Sanningen är tillräckligt farlig i Kuba, säger Yoani Sánchez. Blogg — läs Yoanis blogg på www.desdecuba.com/generationy/

3/2010

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

3/2010

KULTURKRÖNIKA

Det finns en annan sorts rädsla som sitter som ett extra lager hud JAG MINNS NÄR JAG KOM UT för min pappa. Jag var 17 år och hade precis träffat min första kärlek. I en vecka hade vi hånglat i sommarljuset och legat på gräsmattor med huvudena mot varandra. Nu var det han och jag mot världen, och det skulle jag berätta för min pappa. Som inte blev särskilt förvånad. Han uttryckte mer sin oro för vad som skulle kunna hända mig. Hur osäkert det kan vara att vara bög. Han föreställde sig de värsta av scenarier. För bög är inget man får blommor för. Oftare slag, diskriminering och andra klassens rättigheter. NÄR MIN PAPPA uttryckte hur orolig han var, visste jag det redan. Att risken fanns, och finns. Ända sedan jag insåg att jag är bög, och senare när jag insåg vad det betydde och innebar. Att risken fanns, och fi nns. För att jag skulle kunna bli utsatt, förolämpad. För att jag skulle kunna bli nerslagen, spottad på. Bara för att jag älskar på ett annat sätt än normen. Jag visste det redan, jag levde det. Jag lever det fortfarande.

JAG ÄR UPPRIKTIGT FÖRVÅNAD. För jag har sprungit från fotbollssupportrar. Jag har gått omvägar runt gäng, hotfulla människor så många gånger. Jag har alltid klarat mig. Missförstå mig rätt, jag är tacksam som fan. Men det känns så … ja, förvånande. För jag har alltid trott att en dag kommer jag att ligga där på marken. En dag kommer blodet att rinna. I tio år har jag föreställt mig det.

FÖR ATT FÖRÄNDRA allt det behövs politiken. Vi behöver människor vid makten som ser oss utanför normen och som inser att de kan använda politiken för att göra skillnad. Vi behöver inte Fredrik Reinfeldt som hyllas för att han går på Gaygalan, samtidigt som han leder ett parti och en allians med en minst sagt ointresserad inställning till hbt-frågor. Vi behöver en rödgrön regering som på riktigt kommer att kämpa för att rädslan, ensamheten och annorlundaskapet ska bli lite mindre för alla oss som står utanför.

MÅNGA GÅNGER ÄR just rädslan farligare än de eventuella slagen. Men det är ingen vanlig rädsla. För jag är inte rädd när jag går ut på dagen, går hem mitt i natten. Jag är inte rädd. SÅ ATT MIN PAPPA kan sluta oroa sig. Så att jag kan. Så att vi alla kan. Men det ﬁnns en annan sorts rädsla som sitter som ett extra lager hud. Den är knappt kännbar, men den ﬁ nns alltid där. Om man är en hbt-person så får man den rädslan på köpet. En present från det heteronormativa samhället. Inslaget i andra klassens presentpapper för en andra klassens människa.

SÅ Ä R D ET ATT T ILLHÖRA en minoritet. Att vara en del av en minoritet betyder att folk kan vilja puckla på en bara för att man är den man är. Att vara en del av en minoritet betyJAG V ET A TT J AG U PPFYLLER en del bögder att ens mänskliga värde ofta är uppe för klyschor. De ﬂ esta registrerar mig som bög diskussion. Att vara en del av en minoritet inom några sekunder. Kanske är det mina betyder att man nästan aldrig ser någon att kärringblusar. Kanske är det mina korsade ben på tunnelbanan. Kanske är det mitt skratt. känna igen sig i inom populärkulturen och i medierna. Att vara en del av en minoritet Det spelar mindre roll. Folk ser helt enkelt mig som bögen ganska fort, och jag blir därför betyder att ens privata liv ska offentliggöras och inspekteras för att man ska få grundett enkelt mål. Ett bulls eye. För alla som vill läggande mänskliga rättigheter. knacka en bög, jag är där. Jag är här. Ändå har jag aldrig varit utsatt för ett hatbrott. Linus Fremin är skribent

KULTURNOTERAT CRAZY KONST Skulptur – Nordkoreanska gästarbetare bygger just nu ett mycket kontroversiellt monument i utkanten av Dakar, huvudstaden i Senegal. Den

gigantiska bronsstatyn som föreställer en senegalesisk kärnfamilj beräknas kosta cirka 195 miljoner – samtidigt är Senegal ett av Afrikas fattigaste länder. President Abdoulaye har dessutom offentliggjort att han personligen tänker behålla 35 procent av turistintäkterna som skulpturen ska ge, skriver tidningen OmVärlden.

beslagtog bland annat fyra datorer och två servrar.

KONSTNÄRSLÖNEN SLOPAS

HÅRDA TAG MOT TEKNIKNÖRD Husrannsakan – Jason Chen, redaktör för den amerikanska teknikbloggen Gizmodo, ﬁck nyligen sitt hus genomsökt av ett stort antal

FRIHET

och bloggare.

poliser. Anledningen var att han hade kommit över en prototyp av Apples kommande iPhonemodell, iPhone 4G. En privatperson hade av en slump hittat telefonen på en toalett i Kalifornien och sålt den vidare till Chen, som därefter skruvade isär och visade upp telefonen via sin blogg. Poliserna

3/2010

Kulturpolitik – Efter en serie av känsloladdade debatter beslutade den borgerliga riksdagsmajoriteten att avskaffa den så kallade konstnärslönen, en livslång inkomstgaranti. Konstnärslöner infördes 1976 och omfattar i dag 157 personer. De rödgröna har lovat att riva upp reformen om det blir maktskifte och i stället fördubbla ersättningen för konstnärer.

<ÚcT] UÚa UaP\cXST] ~ X T] WXbc^aXbZ \X[YÚ

;838=6º ~ ! <8= 5A©= BC>2:7>;< 28CH

<ÚY[XVWTcTa]P ^RW \ÚcTbad\\T] Éa \É]VP ~ eX TaQYdSTa P[[c UaÉ] ST] [X[[P TgZ[dbXeP Z^]UTaT]beÉ]X]VT] UÚa \Pg # _Tab^]Ta cX[[ ST] bc^aP \ÚcTb[^ZP[T] UÚa " _Tab^]Ta

?A>E0 ?©

:^]UTaT]beÉ]X]V 4ZT] Èa TgZ[dbXeT UÚa b\É [TS]X]VbVad__Ta ^RW RWTUb\ÚcT] \Pg #_ EÉ]X]VT] WPa QÉST T] Z^]UTaT]bST[ |ePaSPVbad\b| ST[ bP\c ZÚZ [^ZP[T] Èa Z^SPS bÉ Pcc ST] X]cT ]Éb Pe P]SaP VÈbcTa ^RW WPa ^RZbÉ T] X]V[PbPS P[cP] ^RW WT[P eÉ]X]VT] WPa bYÚdcbXZc 0[[P VÈbcTa Q^a X SXaTZc P]b[dc]X]V cX[[ eÉ]X]VT] 0[[P ZPUUT_PdbPa bTaeTaPb d__T X eÉ]X]VT] ^RW ÈeT] eXRZ]X]V ^\ bÉ Ú]bZPb 1TbÚZ ^bb _É fff a^]]TQTaVP bT AÚ]]TQTaVP ZdabVÉaS ' ( ;XSX]VÚ ' ##% &'

?A>E0 4A19D ?© 3 # @ 0=34 /

:=9 /: 0/B B >¨ 9=AB< /23< 3`PXcR O\RSb UÇZZS` c\RS` DWR P] Xc\W Oc Y\W\U UcabW _Tab^] O\US Y]R( P[RWTUT FRI H ET ]

Vi vill se ﬂer arbetare i riksdag och regering.

SPANINGEN

”Personfokuseringen är ett hot mot partierna. De måste göra sig mer attraktiva.”

Sveriges partier växer samman

Småpartierna dör sotdöden. Sverige får ett tvåpartisystem. Alla partier går så småningom i graven och svenskarna får rösta på personer – kändisar – i stället. Eller? För första gången går Socialdemokraterna till val som en del av en koalition. Frihet siar om vad uppdelningen i ett rödgrönt och ett blått block kan leda till i framtiden. TEXT: BECKY BERGDAHL

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Jenny Madestam, doktor i statsvetenskap på Stockholms universi”I dag möts vi för att fördjupa samarbetet mellan våra partier. Vi gör det efter att under en längre tid ha märkt en ökad trötthet i synen på den tet, tycker att blockpolitiken för både gott och ont med sig. – Blockpolitiken har gjort att väljarna får två tydliga regeringsalsocialdemokratiska regeringen. En befolkning som gör sig redo att byta regering börjar söka efter alternativet. Vi vill vinna deras förtroende.” ternativ. Vilket parti du än röstar på, så vet du vilka andra partier de kommer att samarbeta med. Så tydlig har politiken i Sverige inte varit förut. Samtidigt har det blivit mindre tydligt vad varje enskilt Å S KREV PARTILEDARNA för Moderaterna, Folkpartiet, parti tycker. Kristdemokraterna och Centerpartiet i en gemensam debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter den VID SIDAN AV ATT EN BLOCKPOLITIK har skapats, så har partierna i 30 augusti 2004. Det var då begreppet Allians för Sverige lanserades, vilket senare skulle förkortas till bara Sverige tappat medlemmar. Partimedlemmarna som fi nns kvar blir Alliansen. dessutom allt äldre. Kan kombinationen av blockpolitik och medlemsDe fyra borgerliga partierna tillsatte fl era arbetsgrupras döda partierna? per som tog fram ett gemensamt program inför riksdagsvalet 2006. När – Jag tror inte att partierna kommer att dö ut inom en överskådlig valet hölls hade Sverige haft en socialdemokratisk regering i tolv år. framtid. Men det är bekymmersamt att de har så få medlemmar, efterFör att bryta den socialdemokratiska dominansen behövdes ett samsom vi har en partidemokrati i Sverige, vi röstar ju på partier. Jag tror arbete mellan de borgerliga partierna, resonerade man. att inslag av personval kommer att bli starkare i framtiden. Generellt Samarbetet bar frukt och Alliansen vann valet. Socialdemokrasett ser jag en amerikanisering av svensk politik, och ett större fokus terna fick 34,9 procent av rösterna, det sämsta resultatet sedan 1914. på personer är en del av det, säger Jenny Madestam. – Personfokuseringen är ett hot mot partierna. De måste göra sig EFTER FÖRLUSTEN AVGICK Socialdemokraternas partiledare Göran mer attraktiva. I dag vill människor kunna påverka direkt, men det Persson och ersattes av Mona Sahlin. Hon bjöd in partiledarna för tar lång tid att få inflytande i ett parti. Om du vill kunna delta i partiMiljöpartiet och Vänsterpartiet till ett gemensamt samtal. Strandade politiken så måste du först koka kaffe i ett politiskt ungdomsförbund förhandlingar, en uteslutning av Vänsterpartiet och sen ett välkomi flera år innan du får påverka. Människor i dag accepterar inte det. nande av vänstern igen. Det rödgröna samarbetet var skakigt till en Partierna måste förnya sig. början, men nu har de rödgröna presenterat ett gemensamt politiskt Det är småpartierna som ligger risigast till. – Det största partiet i en koalition tar åt sig äran, så är det. program och ett gemensamt budgetförslag inför höstens val. BlockSe bara på Alliansen, där Moderaterna drar åt sig röster från Folkparpolitiken verkar vara här för att stanna – ett helt nytt politiskt landtiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Det är problematiskt för skap har på några år vuxit fram i Sverige.

FRIHET

3/2010

LÄS MER! Står vi inför ett tvåpartisystem i Sverige? www.fria.nu/artikel/83234 Niklas Ekdal går till attack mot blockpolitiken: www.dn.se/debatt/blockpolitikens-retorikforolampar-medborgarna-1.1087315 Resan mot mitten: www.fokus.se/2008/10/resan-mot-mitten/ Partierna går sin död till mötes: svt.se/svt/jsp/Crosslink. jsp?d=93101&a=1138454 Jan Guillou tycker att Socialdemokraterna har gått åt höger: www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ janguillou/article6165402.ab Eva Franchell tycker att Vänsterpartiet styr Socialdemokraterna åt vänster: www.aftonbladet.se/ledare/article7088213. abEva Franchell

Men om Moderaterna har stulit väljare från de andra blåa partierna genom blockpolitiken, så har Socialdemokraterna inte lika tydligt vunnit på att det bildats två block i svensk politik. Tvärtom har Socialdemokraterna genomlidit en smärre identitetskris efter att de tvingats bilda koalition med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, menar Jenny Madestam. – Jag tror att Socialdemokraterna i dag köper att ”vi blir aldrig ett parti som 50 procent av befolkningen röstar på igen”. Det är ett krasst uppvaknande för ett parti som varit i ensam regeringsställning i svensk politik så länge. Socialdemokraterna biter i det sura äpplet så att säga, och inser att nu måste man samarbeta för att få styra. Partiets självuppfattning håller på att förändras, man hittar en ny identitet, säger hon.

småpartierna. De tvingas ge upp sina hjärtefrågor för att kunna samarbeta, men då blir de identitetslösa i stället. Det är en balansgång. De måste kompromissa, men samtidigt ska de försöka profi lera sig på någon fråga som parti för att folk ska vilja rösta på just dem, säger MODERATERNAS PARTILEDARE FREDRIK Reinfeldt har själv sagt att Jenny Madestam. Socialdemokraterna är förlorare i blockpolitiken. Utan blockpolitik så är (S), som största enskilda parti, det enda regeringsalternativet. ETT EXEMPEL PÅ ett litet partis hjärtefråga som har kompromissats Blockpolitiken är det som kan utmana Socialdemokraternas gamla bort i blockpolitiken är Centerpartiets tidigare så starka nej till kärn- maktmonopol i Sverige. kraft. I det borgerliga samarbetet har (C) gått med på att säga ja till en – Så är det ju. Men det handlar om att acceptera det. Mycket har nybyggnad av kärnkraften. förändrats. De trogna väljarna finns inte längre, allt fler väljare byter Bristen på en egen identitet gör att småpartierna riskerar sotmellan partierna. De som alltid röstar på samma parti blir färre och döden. I opinionsmätningarna den senaste tiden har Kristdemokrafärre. Hela politiken har blivit betydligt mer osäker, och alla partier terna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet fått stöd som måste då hitta samarbetspartner, säger Jenny Madestam. legat farligt nära fyra procent av väljarna, spärren för att kunna ta sig Hur det rödgröna samarbetet har påverkat Socialdemokraterna in i riksdagen som parti. Det talar för att Sverige går mot ett system rent politiskt, går meningarna isär om. Vissa säger att (S) har gått med bara två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna. Möjligtåt vänster sedan blockpolitiken uppstod, eftersom Vänsterpartiet har vis med Miljöpartiet som ett tredje alternativ, tror Jenny Madestam. fått större infl ytande över (S). Andra säger att Socialdemokraterna

FRIHET

3/2010

Svenska statsministrar

1921

Hjalmar Branting Socialdemokratisk

1923

Ernst Trygger Höger (nuvarande Moderaterna)

1924

Hjalmar Branting Socialdemokratisk

Statsministrar och regeringar sedan 1921 då det första allmänna valet hölls i Sverige. Rött = socialdemokratisk regering. Blått = högerregering.

1925

Rickard Sandler Socialdemokratisk

1936

Axel Pehrsson Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet)

1957

Tage Erlander Socialdemokratisk

1982

Olof Palme Socialdemokratisk

1926

Carl Gustaf Ekman Liberal koalition

1936

Per Albin Hansson Koalition mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet (nuvarande centern)

1969

Olof Palme Socialdemokratisk

1986

Ingvar Carlsson Socialdemokratisk (Efterträder Olof Palme som mördas 1986)

1928

1930

Arvid Lindman Höger

Carl Gustaf Ekman Liberal (nuvarande Folkpartiet)

1939

1945

Per Albin Hansson Koalition mellan Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern

Per Albin Hansson Socialdemokratisk

1976

1978

Thorbjörn Fälldin Koalition mellan Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet

Ola Ullsten Folkpartiet

1990

1991

Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

Carl Bildt Koalition mellan Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna

2006

1932

Felix Hamrin Liberal

1946

Tage Erlander Socialdemokratisk

1979

Thorbjörn Fälldin Koalition mellan Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet

1994

Ingvar Carlsson Socialdemokratisk

1932

Per Albin Hansson Socialdemokratisk

1951

Tage Erlander Koalition mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet

1981

Thorbjörn Fälldin Koalition mellan Centerpartiet och Folkpartiet

1996

Göran Persson Socialdemokratisk

2050

Fredrik Reinfeldt Koalition mellan Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet

Anna Anka?

Samtidigt kan blockpolitiken vara det som hjälper Sverigedemohar gått åt höger för att kunna locka åt sig väljare från det blåa blockkraterna att få tillräckligt med röster för att ta sig in i riksdagen, et. Det kallas på fackspråk för triangulering, att ett parti närmar sig motståndarlägrets position för att vinna över mittemellanväljare. enligt Jenny Madestam. Jenny Madestam vill inte ansluta sig till någon av uppfattningarna. – Nu finns det inga ytterlighetspartier i svensk politik längre. Förut – Det väljarna ha fått se av Socialdemokraternas politik är komprofanns Vänsterpartiet ytterst på vänsterkanten och Kristdemokraterna missförslag efter förhandlingarna med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. längst till höger. Om man som väljare vill ha alternativ i dag, vad ska Så det är svårt att säga vad som är Socialdemokraternas egna politik, man rösta på då? Blockpolitiken ger utrymme för Sverigedemokraoch om den har gått till höger eller vänster. Och det är också svårt att terna och andra missnöjespartier. säga att en höger- eller vänstervridning skulle bero på blockpolitiken. Det finns andra saker som spelar in, som partiledaren som präglar par- BLOCKPOLITIKEN FÖR ALLTSÅ med sig både ris och ros. Kanske den tiet. Om man tittar på Mona Sahlin så brukar hon ses som en högersosse. gör politiken tydligare för förvirrade väljare, kanske den bereder väg för Sverigedemokraterna. Och kanske blockpolitiken tar kål på partiVAD S KULLE DÅ kunna bryta upp blockpolitiken? Oenigheter inom erna helt och hållet. blocken, tror Jenny Madestam. Du må ha skrattat åt att actionfi lmstjärnan Arnold Schwarzeneg– Miljöpartiet är ett osäkert kort för Socialdemokraterna och ger har gjort karriär som politiker i USA. Eller att porrfilmskådisen Vänsterpartiet, till exempel. De är oberäkneliga. Ilona Staller, mer känd som Cicciolina, valdes in som ledamot i ItaOm Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen efter hösliens parlament. tens val, skulle det också kunna spräcka blockpolitiken. – De andra partierna skulle inte acceptera att SD får en vågmäsMEN I FRAMTIDEN kanske vi röstar främst på personer, inte partier, tarroll, och då skulle en ny typ av samarbete kunna växa fram, nya även i Sverige. Vem vet, en dag kanske vi får se sloganen ”Anna Anka som statsminister”?  konstellationer mellan partierna.

FRIHET

3/2010

LÅGAVLÖNAD, HÖGAVLÖNAD ELLER KÖNSAVLÖNAD?* * Lön efter kön är en orättvisa som Kommunal kämpar för att få bort. Vi är många i Kommunal, därför måste arbetsgivarna lyssna på oss. Nu är det viktigt att vi blir ännu ﬂer som kämpar tillsammans för att få igenom våra krav. Kommunal kräver högre, mer jämställda löner och tryggare anställningar. Bli medlem du också! SMS:a ”Kommunal” till 72456, det kostar som ett vanligt SMS, eller gå in på: www.kommunal.se/blimedlem

www.kommunal.se

Sverigedemokraterna är för första gången nära att ta sig in i riksdagen. I opinionsmätningarna inför valet ligger de kring fyraprocentsspärren. Men partiet är inte så rumsrent som det vill framstå. TEXT: ANNA-LENA LODENIUS

BILD: EXPO, SCANPIX OCH ISTOCK PHOTO

FÖRVAN

SD:S VÄG FRÅN VÄLKAMMADE FRIHET

3/2010

DLINGEN

NAZISTER TILL AKADEMIKER

FRIHET

3/2010

em o Sk k r a in te ns rn ka a lla so ro m c v En h u i v ge nif ar lb orm va re n kt era a sm d a t ar e n t s sc a e h zis de i S te m to r h p ck a 책 ho r s 199 lm am 0 19 lat -ta 94 s t le ill t. .

BILD: SVEN LINDWALL / SCANPIX

”D

OM KAN VÄL TA SINA BMW:AR och sticka hem”, skriker en sverigedemokrat om invandrare vid partiets kommunkonferens i oktober 2007. Olämpligt, tycker partiledaren Jimmie Åkesson. Men han ger ändå följande kommentar till medierna som är på plats: − Å andra sidan, bland vanligt folk är det ofta så det pratas. Det är en allmän föreställning att det ser ut på det sättet. Men vi skyller egentligen ingenting på invandrarna utan på individerna. Så ser det ofta ut i kontakterna med SD. Partiledaren och andra ledande företrädare säger en sak, medlemmarna och de lokala representanterna något annat. Under partiets riksårsmöte i Karlstad, där jag är på plats, kommer relativt nyanserade åsikter från talarstolen. Men under ﬁ kapausen spänner representanter från västra Sverige ögonen i mig och förkla-

FRIHET

rar att min dotters framtid och säkerhet står på spel om vi inte slänger ut alla muslimer ur Sverige. Och när radioprogrammet ”Kaliber” följer med Sverigedemokraternas ungdomsförbund på en resa över Östersjön sjungs nazistmarscher och nidsånger om Olof Palme. SD har en fasad – sedan finns något värre bakom. PARTIET HAR SINA RÖTTER i Bevara Sverige Svenskt, BSS, som skapades i slutet av 1970-talet ur nazistiska grupperingar. Så småningom fick SD idén att modernisera sig genom att byta ”Sieg heil” till ett motstånd mot ”mångkultur”. Förändringarna handlar framför allt om det yttre, hur partiets företrädare ser ut. Skinnskallarna med svenska flaggor och nazistfarbröderna är borta. I stället syns manliga akademiker och småföretagare och till och med en och annan kvinna, även om kvinnorna fortfarande är i klar minoritet.

3/2010

Sverigedemokraterna – en tidslinje

1988

1991

1992

1993

SD bildas av en grupp personer i Stockholm, varav ﬂera tidigare varit involverade i rasistiska organisationer. Samma år ställer partiet upp i sitt första val och får strax över tusen röster.

SD blir utkonkurrerade i riksdagsvalet av det nya högerpopulistiska partiet Ny demokrati, men får sina två första kommunala mandat, i skånska Höör och Dals Ed i Dalsland.

Anders Klarström väljs till partiets första partiledare.

Sverigedemokraternas ungdomsförbund bildas, ordförande är Robert Vesterlund som också är organiserad nazist.

— Så småningom ﬁck SD idén att modernisera sig genom att byta ”Sieg heil” till ett motstånd mot ”mångkultur”. Förändringarna handlar framför allt om det yttre, hur partiets företrädare ser ut. Men partiets åsikter är i stort sett desamma. Kärnan i partiets bud- Näringsliv. Invandringen kostar inte så mycket som SD påstår, samtiskap kan formuleras på följande vis: digt genererar invandringen intäkter, vilket SD helt enkelt glömt bort. Invandrare betalar ju skatt och konsumerar varor och tjänster precis 1) KULTURELLA SKILLNADER gör att invandrare beter sig på ett annat som svenskar, dessutom kommer många hit i tonåren eller i vuxen ålsätt som gör att de inte passar in i Sverige. Invandrare har en annan der. Då får det svenska samhället arbetskraft utan att ha behövt betala rättsuppfattning som leder till kriminalitet, och en dålig kvinnosyn. för dessa människors utbildning. Minskar vi invandringen minskar vi problemen. ARGUMENTEN GÅR UT PÅ att beskriva ”de andra”, främlingarna, på 2) I NVANDRINGEN KO STAR P ENGAR som kunde använts för etniska ett enhetligt sätt som skiljer sig radikalt från ”oss” svenskar. Främsvenskar, främst barn och gamla. Minskar vi invandringen får vi råd lingarna är främst muslimer. SD bryr sig inte särskilt mycket om thaiatt satsa på den egna befolkningen. ländska bärplockare, polska städerskor och västerländsk invandring över huvud taget. MEN SD HAR INTE lyckats prestera något som ens liknar en ﬁ nanMen vad svenskhet är har SD:are ofta svårt att svara på. Pressas sierad budget. Väger man samman partiets förslag blir utgifterna 30 de svamlar de om vikingar och runstenar. Eller som ungdomsförbunmiljarder högre än inkomsterna, enligt en uträkning från Svenskt dets ordförande Erik Almqvist, som ger en bild som närmast känns

FRIHET

3/2010

1994

1995

1996

1997

1998

2001

SD får fem kommunala mandat i valet, två i Dals Ed, två i Höör och ett i Ekerö.

Mikael Jansson, före detta centerpartist, väljs till partiledare. En av hans första åtgärder är att införa ett uniformsförbud i partiet, för att förhindra att medlemmar kommer till möten i nazistmundering.

SD skriver in i partiprogrammet att de vill ha ett förbud mot adoption av utomeuropeiska barn.

SD är med och drar igång Nord-Nat, ett nätverk för nationalistiska partier i Norden.

SD får hjälp av brittiska, högerextrema National Front att trycka upp valbroschyrer som sprids till de svenska hushållen. Partiet får åtta kommunala mandat i valet.

SD får stor uppmärksamhet när partiet ställer upp i kyrkovalet. SD får två mandat i kyrkomötet och platser i Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige. Missnöjda sverigedemokrater bryter sig ur och bildar Nationaldemokraterna.

SD:s utbredning i Sverige V Varje röd prick rrepresenterar en kommun där Sverigedemokraterna har mandat i kommunfullmäktige. Sammanlagt har SD mandat i 144 kommuner och 3 landsting.

2,93%

1,44%

0,02%

0,09%

1988

1991

0,25% 1994

0,37% 1998

2002

2006

SD:S RESULTAT I RIKSDAGSVALEN SD har inte fått över fyra procent av rösterna i något riksdagsval, partiet har därför aldrig haft mandat i Sveriges riksdag. Men SD har fått ﬂer röster för varje val som har hållits sedan partiet bildades.

familjen, mot aborter och homosexuellas rättigheter, och för allmänt missnöjd höger som tycker att det var bättre förr. Trots allt detta har SD gått kraftigt framåt i valen på senare år, partiet fi ck nästan tre procent av rösterna i det förra riksdagsvalet 2006 och har representation i nästan hälften av landets kommuner. Framgångarna för SD handlar säkert mycket om att partiet lyckats tvätta borta naziststämpeln. Men också om att partiet lagt under sig ÄR MAN INTE SVENSK om man inte gillar att stå i kö? Partiets politiske en mängd mindre lokala partier i södra Sverige. Före SD:s genombrott talesman i Malmö, Mattias Karlson, tycker i vart fall inte att Zlatan är fanns det lokala missnöjespartier i mer än varannan skånsk kommun, någon riktig svensk. Inte bara för att han är född i ett annat land utan och de flesta av dessa var för minskad invandring. Dessa partier var också för att Zlatan uppfattas som stökig och självsäker. inspirerade av dansk politik. Precis som andra populistpartier försöker SD ofta framställa sig som företrädare för en tystad grupp av sanningssägare. Nekas SD att MEN SD HAR OCKSÅ mer än något annat parti förmått att utnyttja nya delta i debatter framhålls det som ett bevis på detta förtryck, men även sociala medier, ett effektivt sätt att nå framför allt de unga väljarna. om SD får delta och möts av kritik ses det som ett bevis på elitens för- SD är stora på Youtube, Facebook och har mängder av bloggar och akt för verklighetens företrädare. Ironiskt nog är SD själva ett väldigt hemsidor. Medlemmar och företrädare är snabba med att kommentoppstyrt parti, i realiteten styrs partiet av en liten klick i Skåne. tera vad som skrivs på andra sajter, de tar chansen att höras och synas SD vill vare sig vara höger eller vänster. SD vill vara ett parti såväl i en omfattning som gör att det kan verka som att de är mycketer fl än för manlig arbetarklass som ogillar Mona Sahlin, som för KD-väljare de i själva verket är. De kan kuppa omröstningar och få det att se ut som om SD:s åsikter har ett starkt stöd. som tycker att Hägglund fuskar bort KD:s klassiska politik för kärnlöjeväckande i sin precisa beskrivning av en svenskhet som nog få svenskar kan omfatta till alla delar: Svenskt som i lagom-landet, röda stugor, välfärd, vackra kvinnor, skidor-på-vintern och charter-på-sommaren, lantställe, ställa sig i kö, Volvo, fika, midsommar och så vidare, och med en historia som börjar någonstans med skäggiga vikingar.

FRIHET

3/2010

2002

2004

2005

2006

2007

2009

SD får 1,4 procent av rösterna i riksdagsvalet och tar sig in i 30 kommuner, varav hälften ligger i Skåne.

SD ställer upp i Europaparlamentsvalet, men resultatet blir trots en massiv kampanj bara drygt en procent av rösterna.

Jimmie Åkesson väljs till partiledare.

SD får nästan tre procent av rösterna i riksdagsvalet och väljs in i nästan hälften av Sveriges kommuner. Partiet får efter en medlemsomröstning en ny partisymbol, en blåsippa.

Mona Sahlin från Socialdemokraterna debatterar med SD:s partiledare Jimmie Åkesson i direktsändning i TV4, ett medialt genombrott för SD.

SD får allt högre opinionssiffror.

SD:s kusiner i Europa De jämför Koranen med Mein Kampf eller vill ha särskilda tunnelbanevagnar för invandrare. I Europa ﬁnns högerpopulistiska partier i ﬂera av parlamenten – Frihet har kartlagt dem. TEXT: ANNA-LENA LODENIUS

VERIGEDEMOKRATERNAS internationella familj är stor och brokig. I England har British National Party just skrotat kravet på att alla partimedlemmar måste vara vita (men först efter hot om åtal för brott mot antidiskrimineringslagarna). I Italien tycker en representant för Lega Nord att det ska fi nnas särskilda vagnar i tunnelbanan i Milano som är fria från invandrare. I Nederländerna jämför populistpolitikern Geert Wilders Koranen med Hitlers Mein Kampf. Det är olika partier men de vill alla minska, helst stoppa, invandringen, och framför allt den som kommer från muslimska länder. EXPERTERNA TALAR OM radikala högerpopulistiska partier, RHP. Att partierna beskrivs som höger betyder oftast inte att de är liberala i ekonomiska frågor. De allra flesta av RHP-partierna är snarare höger i bemärkelsen konservativa, det vill säga de har en traditionsbevarande syn på familj, äktenskap, könsroller och aborter. De har ofta ett auktoritärt samhällsideal, med krav på fler poliser och strängare straff, till exempel dödsstraff. Dessutom är RHP-partierna populistiska, vilket betyder att de ser sig som den lilla människans försvarare mot eliten. Populisterna menar att de har kontakt med verkligheten och intuitivt förstår vilka lösningar som behövs, vilket leder till att de ofta ger enkla svar på svåra frågor. Typfallet är svenska, numera nedlagda, Ny demokrati som på 1990-talet staplade backar för att visa hur de offentliga utgifterna hade växt. Eller den danske politikern Mogens Glistrup som på 1970-talet som ville ersätta socialbidragen med havregrötsautomater och försvaret med telefonsvarare som sa ”Vi ger oss” på ryska. GRUPPER AV INVANDRARE och anhängare av främmande religioner dras över en kam. Extremfall utpekas som representativa för hela grupper, till exempel kan alla muslimer sammankopplas med terroristen Usama Bin Ladin. Enskilda invandrare som begår grova våldsbrott ses som något typiskt för alla som kommer från vissa länder. Populister framställer sig också ofta på ett sätt som ger maximal uppmärksamhet i medierna. Många populistledare är väldigt karis-

FRIHET

matiska och lockar många röster via teve-framträdanden. Det gäller dock inte SD:s företrädare, vilket nog är en förklaring till att det gått så trögt för partiet och att det tagit över 20 år att komma så långt att partiet gläntar på dörren till riksdagen. MAN KAN DELA UPP RHP-PARTIERNA i mindre kategorier. Vissa kalllas fl ashpartier eftersom de har fått ett genombrott i opinionen mer eller mindre direkt efter att partiet har bildats. Till den gruppen hör Fremskrittspartiet i Norge och Dansk Folkeparti. En annan grupp är etnoregionalistiska partier som försvarar en viss region i ett land och dess folk och kultur. Hit kan vi räkna Lega Nord med sin agitation för norra Italien och Vlaams Belang som säger sig företräda befolkningen i Flandern i Belgien. En tredje kategori är partier som tagits över och gjorts om till RHPpartier. Schweiziska folkpartiet var tidigare ett konservativt bondeparti och Freiheitliche Partei Österreichs hade inledningsvis en inriktning på miljöfrågor. DESSUTOM FINNS DET en kategori av RHP-partier som har rötter i rent antidemokratiska rörelser som nazismen och fascismen. Sverigedemokraterna bildades som nämnts av personer ur den svenska nazistmiljön. Front National i Frankrike har också lockat till sig övervintrade nazister. Men denna kategori av RHP-partier försöker i regel fjärma sig från sitt politiska förflutna, SD är bara ett exempel. DE OLIKA RHP-PARTIERNA seglar inte på någon gemensam framgångsvåg och håller dessutom sällan sams någon längre tid över landgränserna. Alla försök att skapa en egen politisk grupp för högerpopulister i Europa-parlamentet har havererat. Men inom sina landsgränser har RHP-partierna inflytande. I vissa länder, som Italien och våra nordiska grannar Norge och Danmark, har de ett riktigt stort politiskt inflytande. För närvarande fi nns åtta länder i Västeuropa som inte har den här typen av partier i parlamentet. I de flesta av länderna där RHPpartierna inte sitter i parlamentet, fi nns partierna däremot i regionala parlament. 

3/2010

10 9

2 17

Högerpopulismen i övriga Europa Högerpopulistiska partier med mandat i parlamenten (ett urval): 1. Belgien Vlaams Belang ﬁck 12 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

6. Italien Lega Nord ﬁck 8,3 procent av rösterna i det senaste nationella valet, i vissa delar av norra Italien ﬁck Lega Nord upp till 30 procent av rösterna. Landet styrs av en allians där Lega Nord ingår.

11. Österrike Freiheitliche Partei Österreichs och Das Bündnis Zukunft Österreich ﬁck tillsammans nästan 30 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

2. Bulgarien Ataka ﬁck 9,4 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

7. Norge Fremskrittspartiet ﬁck 22,9 procent av rösterna i det senaste valet.

12. Lettland LNNK ﬁck 7 procent av rösterna i det senaste nationella valet. Partiet har en minister i regeringen.

3. Danmark Dansk Folkeparti ﬁck 13,9 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

8. Schweiz Schweiziska folkpartiet ﬁck 29 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

13. Litauen Order and Justice ﬁck 12,7 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

4. Finland Sannﬁnländarna ﬁck 4,1 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

9. Ungern Jobbik ﬁck knappt 17 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

14. Grekland Folklig ortodox samling ﬁck 5,63 procent av rösterna i senaste nationella valet.

5. Nederländerna Partij vor de Frijheid ﬁck 5,9 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

10. Slovakien SNS ﬁck 11,6 procent av rösterna i det senaste nationella valet. Partiet sitter i regeringen.

15. Slovenien Slovenian National Party ﬁck 5,4 procent av rösterna i det senaste nationella valet.

FRIHET

3/2010

16. Ukraina Congress of Ukrainian Nationalists och Motherland Defenders Party ingår båda i koalitionen Our Ukraine som fick 14,16 procent av rösterna i det senaste nationella valet. 17. Kroatien Croatian Party of Rights fick 3,5 procent av rösterna i det senaste nationella valet och har ett mandat i parlamentet. Tidigare hade partiet fler mandat. 18. Serbien Serbian Radical Party fick 29,46 procent av rösterna i det senaste nationella valet, det är ett av Serbiens största partier. Den före detta partiledaren Vojislav Šešelj står just nu åtalad för krigsbrott och brott mot mänskligheten i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.

Stora högerpopulistiska partier utanför parlamenten i Europa: 1. Tyskland Partier som National Demokratische Partei, Deutsche Volks Union och Die Republikaner sitter enbart i regionala parlament. 2. Rumänien Partidul Romania Mare fick 3,2 procent av rösterna i det senaste nationella valet och förlorade sina mandat i parlamentet. 3. Storbritannien British National Party fick 1,9 procent av rösterna i det senaste nationella valet, och har enbart mandat i lokala församlingar. 4. Frankrike Front National fick 4 procent av rösterna i det senaste nationella valet och tog inga mandat i parlamentet.

VAD, VAR OCH HUR SKA VI BYGGA? Vi inbjuder just DIG att delta i vår stora debatt den 24 augusti 2010. Huvudfrågan är ungdomars situation på bostadsmarknaden. Lokal: Polstjärnan, Sveavägen 77 Tid: Kl 18.00 tisdag 24 augusti I panelen bland andra: Kristina Alvendal (M), stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm Carin Jämtin (S), oppositionsborgarråd i Stockholm Charlotte Axelsson, vd HSB Stockholm, Företrädare för jagvillhabostad.nu och YIMBY (Yes, In My BackYard) Närmare detaljer och anmälan, se www.hsb/stockholm

Böcker från från Murbruk förlag Böcker förlag www.murbrukforlag.se www.murbrukforlag.se MariaSandel Sandel Maria Droppariifolkhavet folkhavet Droppar

Olof OlofPalme Palme ViVisessesigen, igen,kamrater kamrater

Klassisk arbetarroman från 1924 om kvinnoKlassisk från i1924 om kvinnoförtryckarbetarroman och lesbisk kärlek Stockholms fattigförtryck lesbisk kärlek i Stockholms fattigkvarter.och Maria Sandel var en av Sveriges första kvarter. Maria Sandel var en av Sveriges första proletärförfattare. proletärförfattare.

Valda tal och texter av Sveriges mest älskade, Valda tal och textergenom av Sveriges mest älskade, och hatade, politiker tiderna. Ständigt och hatade, politiker genom tiderna. Ständigt aktuell och ständigt kontroversiell. aktuell och ständigt kontroversiell.

Sven Wernström Sven Wernström Ett författarliv Ett författarliv

Max Andersson (red.) Max Andersson (red.) Imperiet Imperiet

En berättelse om 100 år i Sverige och om hur land förändrats klassernas kamp. Envårt berättelse om 100 genom år i Sverige och om hur vårt land förändrats genom klassernas kamp.

Om hur EU fungerar och varför vi borde gå ur. EnOm stridsskrift demokrati internationell hur EU för fungerar och och varför vi borde gå ur. solidaritet, mot euronationalism stormaktsEn stridsskrift för demokrati och internationell bygge. solidaritet, mot euronationalism och stormaktsbygge.

Dessutom: Friedrich Engels, Ådalen, Kuba, Venezuela, Colombia, Amazonas, Jan Myrdal, Ulla Johansson och en hel del annat. Dessutom: Friedrich Engels, Ådalen, Kuba, Venezuela, Colombia, Amazonas, Jan Myrdal, Ulla Johansson och en hel del annat.

MURBRUK FÖRLAG Garanterat olönsamma böcker MURBRUK FÖRLAG Garanterat olönsamma böcker

VALFILMER

Ingen som har sett ﬁlmen ”Raining Stones” kommer kunna lägga sin röst på Alliansen i valet. Frihet tipsar om rullarna som får ditt vänsterhjärta att bulta.

Betongburen som kokade över Film: ”La Haine – Medan vi faller” (Frankrike, 1995) Politisk poäng: När politiker börjar snacka om ”hårdare tag” vet man att de inte har nån koll längre. Genre: Drama. IMDB-rating: 8.1/10. Om filmen: Under förtexterna till ”La Haine” visas filmklipp från upploppen i Paris på 1990-talet. Bilar brinner, poliser förstärker sina bepansrade fordon och butiksfönster krossas av hatiska ungdomar. Allt känns spöklikt bekant – bilderna påminner om den svenska medi erapporteringen om oroligheterna i stadsdelen Rosengård i Malmö. ”La Haine” (som betyder ”Hatet” på svenska) är en våldsam och brutal film och utspelar sig i en av Frankrikes förorter. Invånarna har förlorat tron på framtiden, polisen har tappat kontrollen och politikerna bryr sig inte längre. Vinz, Saîd och Hubert, tre andra generationens invandrarungdomar, driver omkring som djur i bur mellan husen. Runt hörnet står poliserna redo att trakassera med sina batonger och lite längre bort väntar journalisterna med sina filmkameror. Trots frustrationen över att vara ständigt övervakade försöker de hålla sig borta från trubbel. Men när en av Vinz kompisar blir misshandlad till döds av polisen rinner bägaren över och irritationen växer till hat. Om inte Sveriges politiker, journalister och poliser redan har sett ”La Haine” så borde de göra det. Och du borde också göra det. Filmen beskriver den desperation som börjar växa fram i de fattiga förorterna – även i Sverige. Och man får dessutom en förståelse för hur det känns att ständigt övervakas och bli betraktad som ett samhällsproblem.

TEXT: ERIK DANIELSSON

Se även: ”Stenansiktet” (1973) – en svensk ”Medan vi faller”! En desillusionerad socialdemokratisk kommunpolitiker övertalar ett ungdomsgäng i en Stockholmsförort att ta livet av de värsta byråkraterna i kommunledningen. Filmen är förstås inte lika brutal som ”La Haine” – i ”Stenansiktet” har gängmedlemmarna blonderade hockeyfrillor och vita tröjor med färgtryck – men när den kom på bio på 9 170-talet blev den en stor chock för svenskarna. Speciellt för de svenska kommunpolitikerna!

FRIHET

3/2010

Världens bästa kvarsittning

Musketörer på socialbidrag

Film: ”Raining Stones” (Storbritannien, 1993) Film: ”The Breakfast Club” (USA, 1985) Politisk poäng: Vad än Reinfeldt säger så är man inte sämre bara för Politisk poäng: Skolpolitiker som prioriterar ordning och reda har att man är arbetslös! inte förstått poängen med att vara ung. Genre: Drama/komedi. Genre: Komedi/drama IMDB-rating: 7.5/10. IMDB-rating: 7.9/10. Om filmen: ”Raining Stones” är ingen fi lm om vackra och smarta män- Om filmen: ”The Breakfast Club” räknas fortfarande, 25 år efter biopreniskor. Det är en fi lm om två svettiga gubbar som kör en minibuss. miären, som ”världens bästa high school-film”. Kanske för att den så Ändå är den tio gånger vackrare, roligare och mer hjärtslitande än till exakt lyckats fånga känslan av att vara ung i en värld styrd av vuxna. exempel ”Fyra bröllop och en begravning”. Kanske för att regissören Fem väldigt olika tonåringar på en amerikanska skola har fått Ken Loach är så skicklig på att få sina karaktärer att kännas som att kvarsittning. På en lördag ska de, som straff för att de har brutit mot de finns på riktigt. skolreglerna, skriva en uppsats om hur de ser på sig själva. Handlingen utspelar sig i Storbritannien i början på 1990-talet. Bob De fem karaktärerna i fi lmen är väldigt tydliga klichéer: nörden, är en stolt pappa som är beredd att jobba dygnet runt för att få ihop sportkillen, flummaren, den snygga tjejen och den deppiga tjejen som pengar till sin dotters konfirmationsklänning. Problemet är att han är skär sig i armarna. Alla har ställt in sig på att sitta av åtta dötrista arbetslös, och att socialbidraget knappt räcker till mat. timmar för att sen åka hem och fortsätta sina liv som vanligt. Men I jakten på jobb lyckas Bob och hans polare Tommy förnedra sig någonting händer: De börjar prata och upptäcker att de inte alls är själva på alla möjliga vis. Likväl stiger de upp varje morgon för att ensamma om den ångest, rädsla och de drömmar de bär på. göra nya försök. Men ju längre tiden går desto mer desperata blir de, ”The Breakfast Club” är inte världens djupaste fi lm. Men på ett och till sist tar Bob ett beslut som får otäcka följder. underhållande sätt visar den hur skolan är en konstruktion av vuxna Det är för enkelt att säga att ”Raining Stones” är en arbetarklassför att forma unga människor till att bli som dom själva. film. Den beskriver snarare människans behov av att bli behandlad Att Sveriges skol- och utbildningsminister Jan Björklund har en med värdighet, oavsett om man är rik eller fattig. När arbetslösa blir bakgrund som yrkesmilitär är ganska komiskt i ett lmsammanhang. fi betraktade som mindre värda ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, I amerikanska high school-fi lmer är det nästan alltid en militärisk är det inte långt till att de också blir betraktade som sämre människor. rektor som får byxorna nerdragna som hämnd i slutscenen. ”Raining Stones” gör ett grymt bra jobb med att krossa Fredrik I verkligheten känns det däremot otäckt att någon som har tränat Reinfeldts svartmålande av de arbetslösa och sjukskrivna. människor i krigföring ansvarar för svenska ungdomars framtid. Se även: ”101 Reykjavik” (Island, 2000). 30-åriga Hlynur bor fortfarande kvar hemma hos sin mamma på Island. Han saknar helt framtidsplaner och spenderar all tid med att driva runt i Reykjavik och ragga på tjejer. En annorlunda och kul film om hur sysslolösheten formar människors liv. Se även: ”P&B” (Sverige, 1983). Två uteliggare med stor uppfinningsrikedom bestämmer sig för att starta företag. Stellan Skarsgård och Allan Edvall spelar huvudrollerna.

FRIHET

Se även: ”De 400 slagen” (”Les quatre cents coups”, Frankrike, 1959). En ung pojke i Paris betraktas som problembarn av sina föräldrar och sin lärare men vägrar att anpassa sig. En oerhört stark film som räknas till de stora klassikerna. Se även: ”Mellan väggarna” (”Entre les murs”, Frankrike, 2008). Läraren Françios blir så irriterad på en elev att han förolämpar henne. e Dt får konsekvenser för alla inblandade. Flera av rollerna spelas av riktiga elever, och filmen vann pris för bästa film i Cannes 2008.

3/2010

VALFILMER

Osminkad naturkatastrof Olja i venerna Film: ”There Will be Blood” (USA, 2007) Politisk poäng: Mer pengar gör oss inte till bättre människor. Tvärtom. Genre: Drama. IMDB-rating: 8.1/10. Om fi lmen: USA, tidigt 1900-tal. Oljan sprutar upp som Coca-cola ur Kaliforniens ökenlandskap, och lycksökaren Daniel Plainview blir besatt av att bli rik. Från att vara en omtänksam och sympatisk far förvandlas han till en rovgirig oljebaron som inte drar sig för att döda dem som står i hans väg. Till slut har han tappat all kontakt med sina medmänskliga sidor. ”There Will be Blood” är full av klockrena paralleller till kapitalismen. Oljan, som gör fattiga till rika och skapar utveckling och tillväxt, driver samtidigt fram girigheten och egoismen hos människor. Huvudpersonens växande vansinne fungerar också som varningsklocka för hur vi själva förhåller oss till olja och kapitalism: Mänskligheten startar krig och skövlar världsdelar i jakten på rikedom i dag. Och den globala finansmarknaden verkar i princip stå och falla med oljekurserna. Kanske kommer våra barnbarn göra en ”There Will be Blood” om oss i framtiden. Se även: ”Mad Max”-trilogin (1979–1985). Då jordens oljekällor börjar sina inleds ett världskrig som förintar alla civilisationer. Mel Gibson överlever och glider runt i en trimmad superbil i jakten på de sista droppar na bensin. Se även: ”Capitalism – a Love Story” (USA, 2009). Michael Moore håller inte direkt tillbaka sin avsky för kapitalismen i sin senaste film. Det blir lite löjligt Hollywood-dramatiskt ibland, men man kan ändå inte låta bli att yckas r med. Bra pepp-film när borgarna klagar på ”för höga skatter”.

FRIHET

Film: ”Vargens tid” (”Le temps du lou”, Österrike/Frankrike, 2003) Politisk poäng: Vid en global miljökatastrof blir medmänskligheten det första offret. Genre: Drama. IMDB-rating: 6.4/10. Om fi lmen: Vi har översköljts av undergångsfi lmer de senaste åren. Inte utan anledning, jorden ligger trots allt rätt risigt till. Men i nio av tio filmer räddas vi alltid i sista sekunden av någon hjälte som lyckas få de överlevande att samarbeta och på något fi nurligt sätt undvika en total katastrof. I ”Vargens tid” finns inga sådana hjältar. Vi följer en mamma och hennes två barn som vandrar genom frostiga och dimmiga landskap i sökandet efter mat och vatten. Någon slags världsomspännade olycka har inträffat, men vi får inte veta exakt vad. Familjenyrfl för livet, fast de jagas varken av psykopater eller kannibaler utan av helt normala människor i jeans och skjorta. Personer som lika gärna kunde ha varit deras tidigare grannar och arbetskamrater. Enligt regissören Michael Hanekes deppiga framtidsvision kommer vi människor att plocka fram allt sämre sidor i takt med att jordens resurser tar slut. Rasismen kommer att öka och humanismen kommer att minska. Det är en otroligt mörk fi lm, och man sitter hela tiden och håller tummarna för att någon slags hjälte ska dyka upp. Det gör det inte. I slutändan blir det en tankeställare om hur vi människor fungerar och hur bräckligt det solidariska samhället är. Se även: ”The Road” (USA, 2009). På sätt och vis en logisk fortsättning på ”Vargens tid”. En pappa och hans son försöker behålla den sista gnistan mänsklighet i en värld som fullständigt kollapsat efter en global naturkatastrof.

3/2010

BILD: WALTER HIRSCH

I mörkret under folkhemmet

Fort Europa stänger dörren

Film: Modstrilogin (”Dom kallar oss mods”, 1968, ”Ett anständigt liv”, 1979, ”Det sociala arvet”, 1993) Politisk poäng: Ett samhälle är aldrig starkare än den svagaste länken. IMDB-rating: 7,1/10. Om filmerna: Modstrilogin är förmodligen det råaste och mäktigaste Film: ”Lornas tystnad” (Belgien, 2008) som gjorts inom svensk film. Filmerna kretsar kring Kenta ochStoffe, Politisk poäng: EU är en jättebra klubb – om man är medlem. två partyglada tonårskillar som i slutet av 1960-talet driver runt i Genre: Drama. Stockholm i jakten på kickar. De skiter i framtiden och framtiden IMDB-rating: 7.2/10. skiter i dem. Frihetskänslan i deras rebelliska livsstil smittar av sig, Om filmen: En ung tjej från Albanien betalar en belgisk kille för att men man känner också att de närmar sig en avgrund i sitt supande de ska fejka ett äktenskap. På så sätt ska hon bli godkänd som EUoch knarkande. Redan i den andra delen av trilogin är båda på väg ner medborgare och sen starta ett nytt liv på egen hand. mot den absoluta botten av samhället, med heroin- och alkoholmissMen den belgiske killen är heroinmissbrukare och snart har han bruk som följeslagare. gjort av med pengarna som han fått. Han hamnar i ett allt tyngre Alla de tre filmerna är dokumentärer, vilket innebär att de medverknarkberoende och jagas dessutom av sin langare. Drogmissbruket fi väldigt riskerar att avslöja deras låtsasäktenskap för myndigheterna, och hon kande tar droger, slåss och prostituerar sig på riktigt. Detnns otäcka scener där man knappt orkar titta. Men det fi nns också scener måste bestämma sig för om hon ska försöka hjälpa honom eller inte. Är det värt risken? Och om hon hjälper honom, gör hon det då av med- som är oerhört vackra. Man drabbas i hela kroppen. Regissören Stefan Jarl har ägnat i princip hela sin fi lmkarriär åt mänskliga skäl eller av egoistiska? att ställa svenska myndigheter och regeringar mot väggen, även de EU kan ses som ett solidariskt samarbetsprojekt mellan Europas socialdemokratiska. Samtidigt känns det som att han innerst inne nationer, men också som en enorm skyddsmur mot omvärlden – ett ”Fort Europa”, som svenska hiphop-bandet Loop Troop har kallat det. verkligen brinner för idén om en statsfinansierad och solidarisk välfärd. Han är bara jävligt förbannad över att alla inte får ta del av den. I ”Lornas tystnad” får man följa människorna utanför EU som vill Av dem som hängde i Kentas och Stoffes kompisgäng lyckades bara komma in. Vad har vi egentligen gjort för att förtjäna ett bättre liv en – Kenta – bli 30 år gammal. I dag är också han död. än de? Se även: ”Naturens hämnd” (1983). En film av Stefan Jarl där ilskan riktas mot mänsklighetens våldtäkt på naturen. I stället för att berätta med statistik, som i Al Gores ”En obekväm sanning” från 2006, visar Stefan Jarl upp effekterna av människans giftutsläpp i mörka, suggestiva bilder. Det är mycket effektivt.

Se även: ”It’s a Free World” (2007). En annan bra ﬁlm av Ken Loach som gjorde ”Raining Stones”. Angela driver ett företag som förmedlar lågbetalda timjobb till invandrare. Det ger bra med pengar, men hon upptäcker också att hon har blivit en del i ett system som utnyttjar utsatta människor .

FRIHET

3/2010

KRÖNIKA

”Efter att man upptäckt Herman Van Rompuys videoblogg blir resten av internet överﬂ ödigt.”

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Ett europeiskt spektakel DEN SOM I NTE har upptäckt Herman Van Rompuys videoblogg har inte upptäckt livet, säger en kompis till mig. Och jag instämmer. Efter att man upptäckt Herman Van Rompuys videoblogg blir resten av internet nämligen överflödigt. USA har Barack Obama. Europa har Herman Van Rompuy. I höstas valdes han till EU:s första permanenta ordförande. Han är vår president, även om ingen känner till honom (och hans huvudsakliga erfarenhet av internationella konfl ikter är bråket mellan Belgien och Nederländerna om muddringen i floden Scheldt). I TIO ÅR BROTTADES EU med att få till en ny konstitution, bara för att slutligen tillsätta en okänd belgare. Unionen valde därmed att fortsätta prata med sig själv – inte med omvärlden. Vi var många som var kritiska. EU är en större ekonomi än USA men har mindre inflytande i internationella förhandlingar om finansmarknader än amerikanerna. Vi hade behövt en starkare och mer känd ordförande av många skäl. Men allt det här var förstås innan videobloggen. HERMAN VAN ROMPUY startade sin blogg den 19 november förra året. Och egentligen går den inte att beskriva i ord. Bloggen lägger upp korta fi lmer på vad presidenten har för sig. Alla är likadana: Herman Van Rompuy går in genom en dörr, Herman Van Rompuy mumlar något, Herman Van Rompuy skakar hand med en annan man i grå kostym, Herman Van Rompuy och

den andre mannen går och ställer sig framför ett par flaggor. Herman Van Rompuy lämnar över en bok. Herman Van Rompuy skakar den andre mannens hand. Slut! INGEN SÄGER NÅGOT, det finns ingen förklaring till något – bara grå herrar mumlandes utom hörhåll på europeiska språk. En konstinstallation om manlig, alienerad, ansiktslös byråkrati. Fast på riktigt. 2006 försökte EU marknadsföra sig självt med en affisch föreställandes europeiska bakverk och sloganen ”Söta Europa, låt dig själv bli förfört...”. Och det är först när man sett Herman Van Rompuys videoblogg som man förstår innebörden. Den europeiska unionen kan oavsett allt verkligen det här med kommunikation.

nien hade behövt en mycket högre ränta och nu överhettades i stället den spanska ekonomin. En husbubbla växte fram och när den sprack sköt arbetslösheten i höjden. Eftersom landet har euro fanns det ingen möjlighet att devalvera. Budgetunderskottet är i det här fallet en konsekvens av krisen – inte en orsak. ”Inte ens euroskeptikerna kunde föreställa sig att det skulle gå så här illa”, skrev den amerikanske ekonomen Paul Krugman. Och det är bara att tugga i sig lärdomen: Försök att binda samman länder ekonomiskt i en valutaunion kan leda till att de politiska motsättningarna ökar. Inte minskar. EMU kan göra EU svagare, inte starkare.

SKULLE DET INTRÄFFA kan man i alla fall trösta sig med Herman Van Rompuys videoblogg. Den kan vara det JAG TILLHÖR DEM som tror väldigt mycket på enskilt roligaste EU som politiskt projekt. Jag trodde rentav så på hela internet. mycket på EU som politiskt projekt att jag ef- Gå in och titta om ni inte tror ter mycket velande slutligen röstade ja även till EMU. Sju år senare är det däremot uppen- mig!  bart hur det mesta som nej-sidan varnade för i folkomröstningen har inträffat. GREKLANDS PÅGÅE NDE E KONOMISKA kris beror naturligtvis på misskötta offentliga ﬁ nanser, korruption och fusk. Men även länder som inte misskött sina ﬁnanser, Spanien och Irland, är hårt drabbade. Det går inte att som Folkpartiet hävda att dessa länders problem inte har med euron att göra. Den europeiska centralbanken har satt räntor anpassade efter Tysklands behov. Spa-

FRIHET

3/2010

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

UJ ,u

Pa t

di ng

ffa

tte

qv is t

10 0

trä

rik

NA DR A?

10 4 10 3

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

ra de rA as va fg va ha r rk an ni en dr st a an av p . ﬁn å SS an U sk : s ris ny el år le sk rv ur ul s. ka nu tb ro tt.

ST A

A Jo G h

-R

nd ,s

be r

ån

IS L

em ok

cia

FOKUS SSU

FRIHET

3/2010

Så hjälper j p du till att vinna valet De rytmiska tuten i luren innan någon svarar. Det blåsiga torget med hemmatryckta ﬂygblad och kaffe i bucklig sossekanna. Frihet tipsar om de bästa valmetoderna. TEXT: DANIEL MATHISEN

DET ÄR HEKTISKA dagar för Axel Axel Björneke, Björneke, SSU:s valledare. Han springer springer mellan mellan möten, möten, svarar i telefonen telefonen och och ser ser till t illatt attvalorganiva lorganisationen ﬂyter på som den ska. På På frågan frågan om om vad som är den den enskilt enskilt viktigaste viktigaste komponenkomponenten i årets valrörelse pekar han på på vikten vikten av av att prata med med människor människor ii verkligheten. verkligheten. – Allt handlar om att ha ha personliga personliga möten möten med väljare väljare och ochprata prataom ompolitik politikpåpåderas derasvill villkor. Och framför allt inte glömma att diskudiskutera med kompisar kompisar och och familj. familj.

Konkreta tips… FÖR EN LYCKAD VALRÖRELSE  Prata med kompisar kompisar Det i särklass lättaste – och mest effektiva. Samtal om politik och valets viktigaste frågor till, med människor du redan har en relation till , är en deﬁnitiv valvinnare.  Ring SSU-förbundet har tillgång till listor som SSU-distrikten kan använda sig av. Det krävs på inte mer än att samla ett gäng och ringa p å

BILD: ERIK DANIELSSON

ENLIGT A XEL D ELAR uppemot 70 procent av de unga ii Sverige Sver igesocialdemokratins soc ialdemokratinsvärdevär dehandlar bara bara om om att attknuffa knuffadem demi i ringar, ”det handlar samrätt riktning.” Viktigast av allt är att få sam talen att handla om sakfrågor och inte om personer. Årets Årets val val står står mellan mellan två två tydliga tydliga regeringsalternativ, inte olika personer. personer. – Vi måste kommunicera vår vision för Sverige. Hur vi vill bygga bostäder, hur vi ska skapa ﬂer jobb och hur vi ska ﬁ xa en bättre miljö, säger Axel. Axel.

HAN FÖRKLARAR ATT det inte duger med att bara dela ut ﬂ ygblad vid traditionella knutknut punkter, som centrum och busstationer. – Vi måste hitta platser som unga människor förknippar med något positivt. Det ﬁnns massor av bra lokala exempel där man kom-

distriktsexpeditionen. Telemarketing är ett många väljareinom inom effektivt sätt att nå ut till mån ga väljare målgruppen.  Knacka dörr Politik blir aldrig personligare än så här. på hemma hemma hos hos någon någonför föratt attprata prata Att ringa på politik kan verka skrämmande till en början men är faktiskt otroligt enkelt. Gå två och två lättare. så blir det lättare. flygblad  Dela ut fl Gå till en plats där många unga samlas. Tryck upp flygblad som knyter an till ett specifikt och knyt knyt kontakter evenemang eller tema och

FRIHET

mit in i fritidsgårdar, säger Axel. SSU-förbundet har inte valt att prioritera de riktigt stora evenemangen i årets valval rörelse. I stället är det bättre att pricka in akak tiviteter som får ett större genomslag, säger Axel.

Viktig i valrörelsen!

nå många,men meninte inte på plats. Ett bra sätt att n å många, alltid helt lätt att få respons.  Affischera Konkret och tydligt. Perfekt för att profilera vissa politiska frågor och väcka uppmärksamhet kring en kandidat. Se bara till att affischera lagligt.

96 3/2010

medier  Använd sociala medier Att blogga, twittra eller skriva på Facebook ettstort stort når många människor och kan ffå å ett genomslag. Passa på att länka till andra som skriver om intressanta saker så är chansen större att också ditt inlägg syns. insändare  Skriv en insändare Du har säkert suttit och bläddrat i tidningen och blivit irriterad eller frustrerad. Varför rader och ochskicka skicka till inte skriva ned ett par rader din lokaltidning? För ännu större genomslag, SSU:are och arrangera en samla ett gäng SSU:are insändarkväll på expeditionen.

– Folk åker inte till Hultsfred för att snackapolipolitik, så det är lite svårt att nå mål målgruppen gruppen där. där.Men Men två tillfällen jag skulle vilja trycka lite extra på är Almedalen ii Visby Visby och ochPridefestivalen Pridefestivaleni iStockholm. Stockholm. kampanj. Det är fantastiska tillfällen för kampanj . DET HANDLAR O CKSÅ om att alla måste få plocka russinen ur kakan och välja aktiviteter som passar en själv, menar Axel. Oavsett om det handlar om att knacka dörr, ringa eller blogga. – Gillar du inte att ringa kan du knacka dörr. Gillar du inte att knacka dörr kan du dela ut fl ygblad i brevlådor. Gillar du inte det kan du skicka en insändare, affischera eller blogga. blogga. Det Det viktigaste viktigaste är är inte vad du gör, utan att du gör något, säger Axel Axel. . – Om alla pratar med en väljare om dagen klarar vi det här. här. SSU HAR DRIVIT på partiet för att fl er unga ska få plats på listorna till kommun, landsting och riksriks dag. Kravet är att var fjärde fjärde av av SocialdemokraterSocialdemokraternas toppkandidater ska vara under 35, något n ågotsom som långtifrån har uppnåtts. Axel menar att det är vikviktigt att inte missa de lokala frågorna. frågorna. – Det finns många duktiga unga kandidater runt om i Sverige som driver riktigt bra frågor införvavafrågor inför let. Ofta är det de små frågorna,till tillexempel exempelnattbenattbesmå frågorna, lysning på fotbollsplaner, som avgör. avgör. INNAN A AXE L STOPPAR N ER telefonen XEL te lefonen ii fifickan ooch ch rusar vidare betonar betonar han han att att en en sak sakär ärviktigare viktigareän än någon annan. – Ha roligt. ro ligt. Riktigt R iktigtroligt. ro ligt.Annars Annarskommer kommerdudu inte att göra ett bra brajobb. jobb. Ett par händelser händelser att att se se fram fram emot: emot: Almedalsveckan, Visby 4–10 juli Årets politiska jippo, komplett med powerminglande och stora evenemang. Vill du ta chansen att kampanja ska du definitivt åka hit. Pridefestivalen, Stockholm 26 juli-1 augusti Ta chansen att stå upp öf r allas lika rättigheter och ha samtidigt grymt kul i sommarens största parad. Vem kan motstå bultande schlagerhits i högsommarvärme?  Festivalet, Strömstad 3-9 augusti augusti SSU:s valläger innehåller allt från tokseriösa seminarier till fotbollsturneringar och konserter. Folkligt. Festligt. Fullsatt.

SSU i media

”60 procent av borgerligheborgerlighehar tens skattesänkningar har gått till de 10 procent rikaste är en en omvänd omvänd i Sverige. Det är Robin Hood-politik.” Emma Borg och Rickard Pettersson, SSU Sundsvall, efterlyser ett humanare Sverige i Sundsvalls Tidning.

”Det är fint att betalaskatt.” skatt.” Lisa Tervalampi, SSU Karlskoga, försvarar Sveriges höga skattenivå i Karlsoga-Kuriren.

”Väljare vill veta om allianalliansen har ett parti till hö höger ger om Margaret Thatcher.” Thatcher.” Jytte Guteland på Newzglobe.com om “Fuck facket forever”, det centerpartistiska ungdomsförbundets kampanj.

”80 procent av svenska svenska sexköpare väljer att köpa köpa sex utomlands.” Maria Lidén, SSU Piteå, förklarar för Norrbottens-Kuriren att hon vill se en ny sexköpslagstiftning.

”Vi måste få bort m myten yten att att politik är tråkigt tråkigt och och något något som bara äldre sysslar med. med.” ” Emilia Friberg, SSU Uppsala, i Upsala Nya Tidning om vikten av ﬂ er unga på listorna.

”Förstagångsväljarna avgör valet. 70 procent av de unga unga kan tänka sig sig att att rösta rösta på på oss.” Gotlands Tidningar refererar David Lindvall, SSU Gotland, på första maj i Visb Visby y..

Notiser IDELOGISKT PEPP I UPPSALA Varje söndag under våren har SSU Uppland ordnat ideologiföreläsningar i Uppsala för att vässa argumenten inför valet. SSU-distriktet har bland annat diskuterat ekonomisk politik, miljö och socialdemokratins roll i samhällsutvecklingen. – Det är ett bra sätt att locka både nya Ortac, och gamla medlemmar, säger RahimaOrtac, SSU-distriktet. internationell ledare i SSU-distriktet.

FRIHET

HÖGHUSSOMMAR

DE STYR I DISTRIKTEN

Under sommaren kommer kommer SSU SSU att inrätta inrätta ytterområdena särskilda mobiliseringsbaser i ytterområdena av Sveriges fyra största städer. Målet är att värva 500 medlemmar och komma närmare mål om om 110 000 medlemmar SSU:s nationella mål vid årets slut. Lovisa Arvidsson, ansvarig för projektet, betonar också att det är ett sätt att mobilisera väljare inför valdagen.

Nu har de sista sista SSU-distrikten SSU-distrikten haft sina sina DÅK:ar, distriktsårskonferenser. De här styr distrikten: numera i distrikten: Dalarna: Amanda Belin (nyval) (nyval) (omval)) Halland: Therese Stoltz (omval (omval) Kronoberg: Kenan Harbas (omval) Norra Älvsborg: Hanna Alexandersson (nyval) Norrbotten: Jenny Ahlman (nyval) Stockholms län: Niclas Palmér (omval)

97 3/2010

p Vik al rata tor ls be r u Sil rg ng we do rf . m eld sa t, rb o et m sl bu ös d he sm t p an å Al SSU lé sk Öre ol b an ro , iH

Operation värvning SSU:s kampanjteam har rest land och rike runt för att värva medlemmar till förbundet. Frihet mötte upp dem på Alléskolan i Hallsberg utanför Örebro. TEXT OCH BILD: DANIEL MATHISEN

ALLÉSKOLAN ÄR EN typisk 1970-talsbyggnad, låg och i mörkt tegel. I dag har skolan bjudit in riksdagsledamöter från samtliga samtliga riksdagsriksdagspartier för en valdebatt i aulan. I korridorerna utanför strömmar strömmar det det in inelever eleverfrån frånandra andra och tredje ring. En tjej tjej på på språng språng får får frågan frågan hur hon tänker inför riksda riksdagsvalet. gsvalet. – Jag Jag har har inte inte bestämt bestämt mi mig g helt heltän, än,men mendet det blir i alla fall inte Moderaterna Moderaterna, , blir blirsvaret. svaret. DE B BORGERLIGA ORGERLIGA ungdomsförbunden un gdomsförbunden har har ett ett gemensamt bord strax utanför entrén till aulan. På plats ﬁnns också SSU-förbundets kampanjteam, som består av fyra personer som anställts tillfälligt för att vässa värvningen under en tvåveckorsperiod. En av dem är Joel Ardo Harde från SSU Göteborg. Han berättar att kampanjen rullar på bra, men förvånas över att så många ännu är osäkra inför valet valet. . – Vi får ofta medhåll i sakfrågorna, men de ﬂ esta vi pratar med har inte funderat så mycket på valet överhuvudtaget.

— Unga människor bryr sig och vill förändra samhället. Det är väldigt peppande. ETT P AR E LEVER släntrar in genom genomglasglasdörren och Victor Silwerfeldt, ombudsman i SSU Örebro, kliver fram med en folder. En av killarna stannar upp u pp och och frågar frå garvad vadSocialSocial demokraterna egentligen står för. – Vi vill skapa ska pa ﬂﬂ er jobb, det är den absoabso lut viktigaste frågan för oss. Regeringen har misslyckats fullständigt med ungdomsarbetsungdomsarbetslösheten. De rödgröna har nya idéer för Sverige, säger Viktor. Viktor. DIANA H IASAT och Negin Farahani är båda från SSU Uppsala. Diana tycker att kampanjankampanjan det har varit ”hur kul som helst”. Överlag får de bra respons, tycker hon. Negin instämmer. instämmer. – Ibland behöver vi inte ens göra speciellt mycket, eftersom de borgerliga ungdomsförungdomsför bunden gör bort sig, säger Negin.

FRIHET

98 3/2010

– På en en skola skola berättade berättade flflera elever för för oss oss att en ombudsman från CUF, Centerpartiets Center partiets ungdomsförbund, varit otrevlig nedotrevli och g och ned låtande. Senare hade personen uppdaterat personen u ppdaterat sin Facebookprofi ”jävla Facebook profil med ” jävlasosseskola”, sosseskola”, fyller Diana i. JOAKIM S SPPÅNGBERG, ÅNGBERG, SSU:are från Haninge och anställd inom kampanjteamet, skakar på huvudet och kallar beteendet oprofessionellt. Enligt honom har responsen från unga väljare under kampanjen varit över all förför väntan. – Folk kommer i stora grupper och har massa synpunkter på saker och ting som behöver rättas till. Unga människor bryr sig si g och vill förändra samhället, säger han. han. – Det är väldigt peppande.

Frihet från förr.1985 I Frihet nummer nummer 2 2 från från valåret valåret 1 1985 intervjuas Beatrice ”Bea” Ask, nyvald ordförande för det moderata ungdomsförbundet. Tidsandan lyser lyser tydligt tydligt igenom igenom redan redan i den förminskande rubriceringen, ”En rar tjej”. Samtalet pendlar till stor del kring kring högervridningen högervridningen bland unga, unga, vilket vilket gett MUF en rejäl medlemsökning, men framför allt om vilken politik Ask vill se för Sverige. Genom att helt slopa skatten öf r alla som tjänar under 75 000 kronor och kraftigt sänka skatten för höginkomsttagare vill den framtida framtida justitieministern ”ﬂ ”ﬂytta gränsen för friheten”.

Beviljat 5 000 kronor till SSU Härjedalen Härjedalen tröttnade tröttnade på påatt att SSU:arna i Härjedalen något att ungdomar i högstadiet inte hade n ågot att göra på fritiden och ordnade en metalkonsert med lokala band. 5 000 kronor till Laboremus Studentklubben Laboremus fick stöd för en bostadskampanj, komplett med affischer och flygblad. Under ett par veckors tid tältade sossestudenterna för att bygga flfler hyresrätter. 5 000 kronor till SSU Bergsjön bowling och politiska politiska samtal samtal Med middag, bowling värvade SSU:arna i Göteborgsförorten Bergsjön fler tjejer till klubben. 5 000 kronor till SSU Uppsala Valborg i Uppsala blev plötsligt lite roligare när SSU-distriktet fixade en hoppborg. 5 000 kronor till GSHF uppfattades som som Folktomma platser som uppfattades togs över över av av studentklubben otrygga för tjejer tjejer togs GSHF, som anordnade salsadans. 5 000 000 kronor till SSU Uddevalla en bra bra bit bit efter efter när när det det Att partiet ligger ligger en ingen hemlighet. hemlighet. kommer till föryngring är ingen SSU i Uddevalla fick bidrag för att profilera valmaterial. sina ungdomskandidater i valmaterial. 5 000 000 kronor till SSU Front Om inte väljarna kommer till oss får vi komma till dem, resonerade SSU:arna i Stockholmsklubben Front, och fixade en kampanja runtom om buss med chaufför för att kampan ja runt i staden. 5 000 kronor till SSU Kungsbacka Kungsbacka var var Årets första maj-fi maj-firande i Kungsbacka betydligt piffigare än förra året. SSU:arna i målat tröjor tröjoroch och Kungsbacka hade nämligen nämligen målat engagera målat ansiktena för att en gagera flfler. För det fick SSU-kommunen 5 000 kronor i bidrag.

4 FRÅGOR

Soﬁa Märkel, 18 år, SSU Örebro

Elena Jumrukovska, 21 år, SSU Halland

Ebba Berg, 16 år, SSU Uppsala

1. Vilken är den viktigaste viktigaste valfrågan valfråganiiår? år?

– Det är så så klart klart jobben. Men vi får inte glömma rätten till bostad, en bra utbildning utbildning och fortsätta kämpa för miljön miljön..

– Ungdomsarbetslösheten. Men också bostadsfrågan. Oavsett om man är rik eller fattig måste man få tillgång till boende boende med tillgång till humana hyror, vilket bara kan lösas genom ﬂer hyresrätter.

– Segregationen, utan tvekan. Angriper man den kommer man åt så många andraproblem problem många andra i samhället.

2. Vilken är din bästa bästa valmetod? valmetod?

– Min bästa valmetod är att snacka politik face-to-face och visa på att allt är politik. Lyfta att folk är kunnigare, viktigare och mer engagerade än vad de anar.

– Viktigast är att komma ut och möta väljarna. Det ger bäst bäst kontakt. kontakt. Dessutom är det roligast, att faktiskt få komma utpå påstan stanoch ochträffa träffaalla alla trevliga människor!

– Min bästa metod är att hålla folkpå pågott gott hålla folk humör och peppa så att man man orkar orkar hela hela så att vägen.

3. Hur ser du på uppståndelsen krin g kring bröllopet mellan Daniel Westling och Victoria Bernadotte?

– Det ﬁnns viktigare saker att tänka på men i slutändan är det upp till var och en vad man lägger sin tid på. på.

– Jag är galet galet trött trött på på bröllopshysterin. bröllopshysterin. Tevetablåerna fullständigt domineras av den. Jag saknar den gamla goda tiden när man när man kunde öppna tidningen utan att mötas av en dissekering av den högra rosetten på Vickans på Vickans klänning.

– Urtöntigt.

4. Vad gör du i sommar? sommar?

– Jag hoppas på en solig solig sommar sommar. Chilla på en med vänner, kampanja med SSU, SSU, vara ute i naturen och peppa folk att rösta på Socialdemokraterna! Och så ses vi ju på på Festivalet såklart!

– Självklart kommer jag att ha grymt kul på Festivalet i Strömstad, Strömstad, men men förutom förutom det det har har jag stora planer på att slappa och bara göra ingenting.

– Jag ska tågluffa genom Europa, Europa, förmodligen förmodligen tågluffa genom från Berlin, via Amsterdam och slutligen till Paris. Det ska bli riktigt kul!

FRIHET

99 3/2010

FRIHET

100

3/2010

Politik, samhällskritik – och fjärilar i magen Mer än en har hittat kärleken på kurshelgen, kampanjdagen eller det där mötet som aldrig tycks ta slut. Kanske är SSU den perfekta platsen för dejting. Det tycker i alla fall fall Erik Spånberg och Johanna Meiding, som fann varandra på på förbundets förbundets nyårskurs. nyårskurs.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: CHRISTIAN ANDERSSON

passviktigt viktigtininET ÄR KALLT. Riktigt kallt. SSU arrangerar traditionstraditions– Jag ser det som väldigt positivt att vi delar ett sså å pass har samma samma värderingar. värderingar. Men Mendet detär ärklart klartatt attdet detärärmycket mycket enlig nyårskurs på Bommersvik, ungdomsförbundets tresse och har Erik. kursgård i Järna utanför Stockholm. Unga socialsnack, förklarar Erik. så har har jag jag inte inte tänkt tänkt ppå detså såmycket. mycket.Mestadels Mestadelsär ärdet det demokrater från hela landet samlas för för att att under under fem fem – Spontant så å det ha en en gemensam gemensam referenspunkt. referenspunkt. dagar gå en ledarskapsutbildning i politik. Det är en bara roligt att ha engagefredag i januari januari 2009 2009 och och Erik Erik SSpånberg pånberg och ochhundratahundrataDet märks ttydligt ydligt att att båda b ådahar harett ettgrundmurat grundmuratpolitiskt politiskt en gagelet SSU:are kommer fram till kursg kursgården. ården. Han Hanärärtrött. trött. mang och ett genuint genuint intresse intresse för för socialdemokratisk socialdemokratisk idépolitik. idépolitik. LikLikövertygelser Tågresan fr från ån Jönköping, Jönköping, pendeltåget pendelt ågetfrån fr ånStockholms Stockholmscentral centraloch och som övertyge lser de de inte intealltid a lltidär äröverens överensom. om.Fast Fastatt attman manskulle s kulle båda den chartrade bussen ut till Bommersvik har tagit p på å krafterna. krafterna. prata mycket politik i en relation bara för att b ådaär ärpartipolitiskt partipolitiskt ingen av av dem. dem. Med på samma buss är Johanna Meiding från fr ån Sundsvall. Sundsvall. Hon Hon är är aktiva tror ingen om möjligt ännu tröttare. T Tågresan ågresan till tillStockholm Stockholmiikombination kombinationmed med – Det råder ju ingen tvekan om att vi tillhör två tv åväldigt väldigtolika olikadidi försiktigt. alltför lite sömn kvällen kvällen innan innan gör gör att atthon hongäspar gäsparrejält rejältnär närhon honmöts möts strikt, påpekar Erik försiktigt. av den fuktiga vinterkylan p på å Bommersvik. Bommersvik. VÄSTERNORRLAND, kategoriseras ofta som – Det var här vi träffades för första gången gången och och började började prata prata med med JOHANNAS HEMDISTRIKT, VÄSTERNORRLAND, ofta som ett utpräglat varandra. Vi gick på samma kurs och det kändes naturligt från börutpräg lat högerdistrikt högerdistrikt medan me danJönköping, Jön köping,Eriks Er iksdistrikt, distrikt,som somi i regel beskrivs som vänster inom inom förbundet. förbundet. Johanna Johanna förklarar förklarar att attde de Erik. jan, berättar Erik. distrikten inte inte minst minst märks märks när närde dediskuterar diskuterar detär ärett ettbra brasätt sättatt attlära lärakänkän- olika kulturerna inom distrikten – SSU-kurser är väldigt intensiva sså å det som fått fåttdiskussionen diskussionenatt atthetta hettatill tillallra allramest mestär är någon. Jag Jag blev blev väldigt väldigt glad glad av av att att prata prata med med Erik, Erik, fyller fyller Johanna Johanna na någon. . ii. politik. Och den fråga fråga som idén om arbetstidsförkortning. arbetstidsförkortning. – Jag vill ha sex timmars arbetsdag, medan Johanna vill behålla EFTER NYÅRSKURSEN FÖRRA året sågs de vid ett par tillfällen, bland beh ålla största skiljelinje skiljelinje hittills. hittills. annat på kongressen där Johanna var ombud och Erik ”allt-i-allo” för åtta. Det är nog vår vår största – Erik står väldigt fast fast och och jag jag har har insett insett att att det det inte inte är är om distriktets delegation. delegation. Han Han bryggde bryggdekaffe kaffemedan me danhon honbeslutade beslutade om står väldigt ågon nnågon idéidé att att politiken, som Erik uttrycker det. Och ju er ﬂ samtalen blev, desto mer diskutera. Det är lika bra att lämna det och gå vidare, säger Johanna. Johanna . fästa blev de de vid vid varandra. varandra. MER ÄN NÅGOT annat är båda fokuserade på att jobba för en valseger i – Det växte fram efter hand, påpekar Johanna. september. Med en arbetslöshet som klamrar sig fast runt tio procent, Erik är i dag 20 år gammal och bor i Furusjö, en ort med 400 inoch där så många vånare i Jönköpings län. Han studerar statskunskap vid högskolan högskolan ii mån ga som som var var fjärde f järde ung ung går går utan utan jobb, jobb,kommer kommervalets valets huvudfrågor med största sannolikhet att vara jobben och ekonomin. Jönköping och håller som bäst på att lära sig att köra bil. På frågan om vem som blir statsminister efter valet i höst blir det tyst Johanna är 17 år, ”snart 18”, och läser samhällsvetenskapliga pro proen stund, innan Erik svarar: svarar: grammet på gymnasiet i Sundsvall, där hon bor sedan ett par år till– Jag vill tro Mona, men det är oerhört svårt. Det beror mycket på invånare. baka. Men hon växte upp i Torpshammar, en ort med 493 invånare . om Kristdemokraterna åker åker ur. ur. – Helt klart Mona. Det skulle kännas väldigt märkligt att kampanja båda, mer mer eller eller PÅ FRÅGAN OM vad som varit svårast hittills nämner båda, annars. De rödgröna mindre samtidigt, avståndet. De försöker lösa det de t genom genomatt attbesöka besöka r ödgröna kommer kommer att att gå gå framåt framåtpå pågrund grundav avatt attfolk folkärär trötta på den sittande re regeringens försämringarav avvälfärden, välfärden,slår slårJo Jomöjligt, men men både både kostnaden kostnaden för för resan resan och och full fullvarandra så ofta som möjligt, geringens försämringar hanna fast. späckade scheman försvårar. – Erik var i Sundsvall för inte så länge sedan, men det är klart att O PTIMISMEN ILL trots återkommer man önskar att vi kunde ses oftare. Det blir lite begränsat. Nu är det MEN OP TIMISMEN T TILL återkommer hela h ela tiden tidenett ettstort stortorosorosmoln, Sverigedemokraterna. En parlamentarisk situation där varken Johanna. bara tåg eller buss som gäller, berättar Johanna . de rödgröna med egen majoritet är är Att vara tillsammans samtidigt som båda är aktiva inom SSU ser röd gröna eller eller de de borgerliga bor gerligakan kanregera re gera med e gen ma joritet ingen av dem som något problem eller hinder. Tvärtom. Trots att det skräckscenariot. – SD kommer att få en vågmästarroll, förutspår Erik. tog ett bra tag innan de bestämde sig för att offentliggöra förhållandet.

FRIHET

101

3/2010

Bildbevis 1. SSU:are demonstrerar på första ma majj ii Stockholm. Stockholm. 2. SSU Södra Älvsborg demonstrerar mot RUT-avdraget. styrelse på på DÅK:en DÅK:en 20 20 mars. mars. 3. SSU Norra Älvsborg, nyvald styrelse 4. SSU Södra Älvsborg demonstrerar för ett bilfritt centrum i Borås. 5. SSU Södra Älvsborg protesterar när socialförsäkringsminister Christina Husmark Persson (M) besöker Borås Energi den 22 mars. på 68:an. 68:an. 6. SSU Stockholms årskonferens, 12-14 mars, på 7. Stockholms läns SSU-distrikts årskongress, 20-21 mars, i Landstingssalen i Stockholm.

3 5

FRIHET

102 3/2010

Å andra sidan

Närvaron i Afghanistan Danish Sial, SSU Stockholms län

Patrik Lundqvist, SSU Gävleborg

Varför tycker du att det är viktigt att ha kvar de svenska trupperna i Afghanistan? Afghanistan? – Debatten om truppernas truppernas närvaro närvaro är ärför förpolariserad polariserad Debatten om av principer snarare än va vad debattenborde bordehandla handlaom, om, d debatten nämligen resultatet av deras deras arbete. arbete. Vi Vi kan kan ta ta tillbaka tillbaka trupperna ii ren ren nat nationalistisk andaoch ochvara varanö nöjda med ionalistisk anda jda med att inte delta. Men det gör ingen nytta. Om trupperna försvinner öppnas en smuggelrutt smugge lrutt norrut norrut rakt ra kt in iniiTadzjikistan Tadzjikistanoch och Uzbekistan, som kan kan användas användas för förnarkotikanarkotika-och ochmänniskosmuggmänniskosmuggling. Denna utveckling vill se.se. När jagjag utvec kling är är inte intevad va dgemene gemeneafghan a fghan v ill När tjänstgjorde ii Afghanistan Afghanistan märktes mär ktes en en stor stor glädje g lädjei staden i sta denMazar-iMazar- iSharif, där svenskarna svenskarna beﬁ beﬁnner sig. Staden Staden har har sedan sedanden densvenska svenska närvaron 2002 varit bland de lugnaste områdena i hela Afghanistan, vilket bevisar den den nytta nytta svenska svenska trupper trupperbidrar bidrarmed. med.

Varför tycker du att de svenska trupperna i Af Afghanistan bör dra dra sig sig tillbaka? tillbaka? – Insatsen i Afghanistan går snart inte att kalla för fredsbevarande. Kriget sprider sig och gränserna mellan de olika operationerna är inte klara. Inte n någon ågon gång i modern tid har ett krig mellan nationer lett till några förbättringar. Att vara kvar med trupper tills vi verkligen är tvungna att dra oss ur kommer bara förvärra tillståndet. tillst åndet. Dessutom så visar vi genom vårt deltagande ett stöd för de intressen som lett fram till situationen idag. Fred kan inte skapas av någon någon ututomstående trupp utan måste måste komma komma från frånfolket folketsjälvt. självt. Är det inte förknippat med allvarliga risker att lämna landet öppet för talibaner och extremister? extremister? – Den militära m ilitära närvaron närvaron skapar s kapar iisig sigotrygghet otrygghetoch ochen engrogrund grogrun d

Närvaron av internationella trupper i Afghanistan väcker känslor. Danish vill ha kvar förbanden för att skydda befolkningen och utveckla demokrati. Patrik vill att trupperna lämnar landet så att afghanerna själva får bestämma sitt öde. Under vilka förutsättningar tycker du att det är rimligt att lämna landet? – Under förutsättning att hotet om våld som påtryckningsmedel inte längre fi nns kvar. Sverige ska lämna Afghanistan när det inte finns något egentligt hot om våld mot civila. Drömscenariot vore via fredssamtal, men än så länge behövs de svenska trupperna fortfaranfortfarande på plats. plats. Borde inte afghanerna själva få bestämma över sitt eget öde? – Afghanerna har i allra högsta grad all rätt att bestämma sitt öde. Det är vad jag hoppas att den militära aktionen ska leda till. Att förhindra militanta grupperingar som talibanerna, som vill tvinga på befolkningen sharialagar med medeltida inslag som stenkastning och avrättning. Kvinnors rättigheter var obefi ntliga före insatsen. Jag hoppas att lugn och ro ska kunna skapas så att den gemensamma afafghanska viljan ska få lysa fram genom återkommande val. Men då är det också viktigt att talibanerna får rätten att skapa ett oppositionellt parti, där befolkningen kan välja dessa till regeringsledare ifall det önskas.

FRIHET

för rekrytering till de grupper som strider i området. Historien visar att sådana här aktioner väldigt sällan lyckas. De driver individer till extremism snarare än att avskräcka dem. Talibanerna kom ju till makten med USA:s hjälp. Jag tror på att det afghanska folket kan få en duglig regering på egen hand, däremot inte på CIA:s val av regering. Hur ska Afghanistan bli tryggt och säkert utan internationella insatser? – Vi måste bistå med humanitära insatser som skiljs åt från de militära, det ska inte gå att blanda ihop dessa över huvud taget. Vi har ett ansvar att bygga upp landet och kan hjälpa genom att skapa kontakter mellan de stridande parterna för att få till fredliga förhandlingar och i förlängningen en demokrati byggd på deras villkor och inte våra. Vad väger tyngst: staters rätt till självbestämmande eller skyddet av människoliv? människoliv? – Jag anser inte att det finns ett klart svar på frågan som gäller för alla situationer. Men i det specifi ka fallet så är det ju helt klart att kränkningen av afghanska statens självbestämmande tagit betydligt fler liv än vad som skyddats.

103 3/2010

Internationella vänner

Island reser sig ur askan Finansiell ruin. Närapå ekonomisk konkurs. Och ett vulkanutbrott. Island har inte haft det lätt det senaste året. Nu hoppas landets unga unga socialdemokrater att vågade reformer ska få den olycksdrabbade ön på fötter igen. TEXT: DANIEL MATHISEN

ISLANDS UNGA SOCIALDEMOKRATER UJ är Islands socialdemokratiska ungdomsförbund och har omkring 2 000 medlemmar. Några av jobb till till förbundets proﬁlfrågor är feminism, miljö, miljö, jobb EU-medlemskap. Moderparti är unga och ett isländskt isländskt EU-medlemskap. socialdemokratiska Enhetsfronten, där statsminister Jóhanna Sigurðardóttir är ordförande. Hon är världens första öppet homosexuella regeringschef.

LLT S SÅG ÅG J U SÅ S Å B RA U T. Det lilla lilla landet landet med meddet detknepiga knepiga språket började så smått smått bygga bygga upp upp ett ett blomstrande blomstrande bankbankoch ﬁnansimperium. Tillväxten rusade i samma takt som byggkranarna iiReykjavik Rey kjavikreste restenya nyakontorskomplex. kontorskomplex. Länge såg det ut som om Island skulle bli det nya ekonoekono miska undret ii västvärlden. västvärlden. Innan Innandet detsmällde. smällde. – Alla blev blev väldigt väldigt chockade. chockade. Visst Visstfanns fannsdet detsignaler signalerom omatt attallt a llt inte stod rätt till, men att det skulle vara sså åhär härallvarligt, allvarligt,det detvar var bortom vårt vårt förstånd, förstånd, berättar berättar Asgeir Asgeir Runolfsson, Runolfsson, aktiv aktiv ii Islands Islands unga unga socialdemokrater, UJ.

något – Att en socialdemokrat valdes till statsminister var n ågotunikt unikt innebar att attdet detborgerliga borgerligamaktmonopolet maktmonopoletbröts. bröts.ViVi i UJ otroligt och innebar i UJ ärär otro ligt medd Jóhanna nöjda me Jó hanna Sigurðardóttir, S igurðardóttir,som somrepresenterar representerarett ettmodernt mo dernt Asgeir Runolfsson. Runolfsson. ledarskap, säger Asgeir FÅ HADE RÄKNAT MED ATT SIGURÐARDÓTTIR skulle överleva de turföljde. Men Men efter efter en en serie serieav avregleringar regleringarav avbankbankbulenta veckor som följde. väsendet, stimulanspaket för ekonomin och åtgärder åtgärder för för att att komma komma på å till rätta med det extrema budgetunderskottet fanns det tecken p hon och och den den röda röda koalitionen koalitionen om, om, med med ljusning. I valet i april valdes hon

– Island måste bli en del av övriga Europa och vara med och utveckla en mer gränsöverskridande demokrati. 29 SEPTEMBER 2008 meddelade den isländska regeringen att landets största bank, Glitnir, skulle nationaliseras. Ett par dagar senare stoppades all handel på börsen för att förhindra att paniken skulle spridas. Ytterligare en vecka senare stängde isländska staten dussintaletnansielﬁ la institutioner. Inom ett par månader, i november, hade arbetslösheten mer än tredubblats. Island stod på randen till ekonomisk konkurs konkurs. . – Ingen kan fullt ut förstå hur pass allvarligt Island faktiskt drabbades av lågkonjunkturen, och hur pass hårt det har slagit mot vanliga människor, förklarar Sema Serdar, Serdar, internationell internationell sekreterare sekreterare ii UJ. UJ.

betryggande majoritet. Asgeir Runolfsson ser det som ett tecken på att socialdemokratin på Island vunnit väljarnas förtroende att fortsätta reformarbetet. – Det är viktigt att komma ihåg att den socialdemokratiska regeringen inte bara har sysslat med krisbekämpning, utan faktiskt inlett ﬂera progressiva reformer. Bland annat en mycket tolerant hbthan. lagstiftning och en aktiv jämställdhetsagenda, säger han . Bland annat har Island som första land i världen förbjudit strippfeministiska skäl. skäl. klubbar av feministiska

KOLLAPSEN AV ISLANDS BANKVÄSENDE och den efterföljande ﬁ nansiella krisen är den värsta som har drabbat något land. Någonsin. Runt om i landet blev protesterna så pass högljudda att den sittande borgerliga regeringen, med statsminister Geir Haarde, tvingades avgå 1 februari 2009. Jóhanna Sigurðardóttir, socialdemokraternas ordfötalman. rande, utsågs därefter till ny statsminister av landets talman .

MEN MYCKET ÅTERSTÅR ATT GÖRA. Nu hoppas ungdomsförbundet att Island snarast ska bli medlem i Europeiska unionen. – Dels för att Island måste bli en del av övriga Europa och vara med och utveckla en mer gränsöverskridande demokrati. Och dels för att vi inser att ett land som står utanför är betydligt mer sårbart för kriser, slår Sema Serdar fast.

FRIHET

104 3/2010

Förbundsordförande SSU

Förbundssekreterare SSU

En av Folkpartiets stora proﬁlfrågor inför vavalet är skolan. skolan. Tidigare Tidigare iiår årlade laderegeringen regeringenett ett förslag om att införa betyg redan från årskurs sex, med sex betygssteg. betygssteg. Hur Hur ser ser SSU SSU ppå å det? det? – Jag tycker att det är en dålig d åligidé. idé.Betygen Betygenär är ett mätinstrument för hur det går g år och och fungerar fungerar inte kunskapshöjande. kunskapshöjande. Risken R iskenär äratt attvi v slappnar i slappnar av och tror att betygen betygengör görjobbet, jobbet,när närdet detegentegentligen är andelen utbildade lärare som är viktigast. Den svenska svens ka skolan s kolanlider lidertrots trotsallt a lltavavenenhelhel del problem, pro blem, bland blandannat annatbristande bristande matemamatema tikkunskaper. På P å vilket vilketsätt sättgår g årdet det att att höja höja kunskapsnivån i skolan? skolan? – SSU vill kunskap och v illstärka stär kakvalitet, kvalitet, kunskap ocelevh elevdemokrati i skolan. Det görs bäst bäst genom genomhöga högakrav krav

Under större delen delen av av året årethar harSSU SSUbetonat betonat vikten av att värva och och satt satt upp upp målet måletom om 10 000 medlemmar medlemmar vid vid årets årets slut. slut.Hur Hurska skaSSU SSU nå dit? – Vi V i är är populära popu lärabland blandunga ungaoch oc det h det handlar handlar mycket om att öka trycket på p å regeringen regeringen och och visa visa på att den politik som förs skapar större klyftor –– och att unga drabbas drabbas mest. mest. – Men lika viktigt är också ocks åatt attbefi befi ntliga medlemmar måste måste ställa ställa fr frågan ågan till tillvänner vänneroch ochbekanta. bekanta. När jag blev blev medlem medlem var vardet detförsta förstajag jagfifi ck lära mig mig att värvning var allra viktigast. Vi lyckas visa på på det fi fina med med att att vara vara po politiskt aktiv,att atttillsammans tillsammans litiskt aktiv, vara med och förändra och påverka. påverka. – Lyckas vi få befintliga medlemmar att ta värvfå befi värvningen på allvar och visa p på vilkenfantastisk fantastiskverk verkå vilken samhet distrikt och klubbar har, är jag övertygad om att vi kommer kommer att attnå nåmålet måletinnan innanåret åretärärslut. slut. Vi är mitt i en intensiv valrörelse, valrörelse, där därdet det förväntas bli jämnt på valdagen. På vilket sätt ska ungdomsförbundet mobilisera medlemmar och väljare under valrörelsen? valrörelsen? – Allt fokus måste ligga på att lösa arbetslöshetsarbetslöshets på skolledare, lärare och politiker. Svenska skolor frågan. Där bygger vi engagemang. Politiken måste ska ha behöriga lärare, skollokalerna ska vara bra inriktas på att kommunicera att varje människa är och det ska finnas tillräckligt med resurser. kreativ och har förmågan att forma sitt eget liv. Det – Den moderna gymnasieskolan ska fokusera på gör vi bäst genom att prata med människor på stan och visa att det finns ett alternativ till den sittande att ge alla ökad kunskap och fl er möjligheter. Det regeringen. behövs färre hinder och fler språngbrädor från gymgym– SSU kommer att ha en nationell sommarnasieskolan. En av de största frågorna inför framtisommar den handlar om vikten av att ha höga ambitioner för kampanj där vi prickar in stora aktiviteter och fesfestivaler för att möta unga. alla elever. Alla har rätt till att att klara klara kärn kärnämnena i – Sedan är vårt eget valläger, Festivalet, det skolan och få behörighet till högskola. perfekta sättet att peppa medlemmar och ladda – Vi socialdemokrater vill att ambitionerna och kvaliteten ska omfatta alla. Högern vill slappna av, inför slutspurten. Valet vinner vi genom att vara många. sänka kraven för vissa och ge upp. upp.

— Alla Alla har rätt rätt till tillatt att klara kärnämnena i skolan och få få behörigbehörighet till högskola.

FRIHET

105 3/2010

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Mattias Vepsä

ﬁs at Vä d f s an m om kl EU ÅS im ke t l st S å n atti ka n å -p A av yft sa ist at gd ge Des at ste stäl ata – Ja ar W ta a M ha m ion om m su kli hjä lni vt g l am l m a ra en e ES en ins tom ma lp ng al arb l e f l r ed oc rå in a . T t 0 d tb a u en i M et n TL t ar la ko gan te intr yv 7, p riv istå tve . D ex ar m UN ik m e ä nd s f , ik e n c e er et ört via ins sse rr g roce r ja d. klin rik o s ed D fö . g t n å ry gs a lä å a att rS ck par så gå r u nt a frå lä n tt EU oc av lam är r f tve v B ga nd de vi ia er rn kla ska m en jag öre ckl NP n o ld na a m ra d än te v p in em m ni ts äld oli ge i bi r d riv ok a a å tt n st tt sk V st t a e i i ra g s å e st n or äs t e ka ibl n m på te t ä e ät tsa ng . a nö an d l rn d f l ö ts a si dv r d för lem a: ak ha ag t o t a än et im a m s tiv rag era ge ns di t am ot tt be sta is ru d sa k te no va ga te p i b r o p, tt äm rna m r o , gr itiö rik p ch ge bl ch ön st tn a an vi a, EU nom i ng d :s ,

Jytte Guteland

JO by m ö D s An te N än kar et ä om sv H r r u ni v v – ar AN eg bl sk ald r en i sk Just i g er ir d or el a fö BÜ in e til ta sto ge nu r g t f l a ga rsa n sit i SE n o oc ul t te n rn h lt f tt g de tsni mfö er j R at ok å o t g ng ra ag at t G us c io e m ne öt fö h r no som i so ed lla ö m eb r m or mi sta. at sk m oc frå g n t m a s ar h p få de go e i B la o rf ri bi til e ne or l på lis l a rg SS ts er tt sjö rar U: at att a S U n “S tS s s i fö -s e t fö ä he om rb ty ill rs r m m m un m ar ta re at e ds ha d a i i s is tS st ep ve nd oc Gö to yr h rs te ri t el e u ta m ge b n o se rg n” ga be : . r!

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

P Up rr å b ps a a år ilde la et n re s g fe en ga st pi ef iv m e al p sti . ad va hu l ﬁ sv ra ag r 1 n 0å fr ån r. fö

BILD: MALAYKA MUSIC

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Tenderar svenska förstagångsväljare att rösta i högre eller lägre utsträckning jämfört med väljare i stort? 1 Hö gre X Ingen skillnad 2 Lägr e

Tre europeiska städer har utsetts till kulturhuvudstäder för år 2010. Vilken av orterna nedan tillhör inte dem? 1 Istanbul, Turkiet X Pécs, Ungern 2 Flor ens, Italien

Den 4 juli inleds Almedalsveckan i Visby, årets största politiska jippo. Men vad är egentligen ursprunget till arrangemanget? 1 Olof Palmes tal från ett lastbilsﬂak i Visby X Visbys pr-kampanj för att öka skatteintäkterna 2 En nationell informationskampanj under 1970-talet för att öka intresset för politik

I år ﬁrar Uppsala reggaefestival tio år. Hur översätter man den jamaicanska slangtermen ”pickney”? 1 Räka X B arn 2 Bråk

Grekland hotas av konkurs. Vilken leksak föddes där för 3 000 år sedan? 1 Hoppr epet X J ojon 2 Gunghästen

FRIHET

106

3/2010

Årets riksdagsval kryper allt närmare. Vad var Moderaternas tidigare partibeteckning? 1 Hö gerpartiet X K onservativa samlingspartiet 2 Svenska folkförbundet

Pridefestivalen kör igång i Stockholm 26 juli. I vilket av länderna stoppades Prideﬁrandet nyligen? 1 Estland X Molda vien 2 No rge

GRATTIS! Aso Rahmani, Stockholm, och Helena Riihiaho, Uppsala. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var. Kommer på posten!

för ung för SEMESTERERSÄtTNING?! skulLe inte tro det!!

HON RINGDE FACKET OCH FRÅGADE OM SOMMARJOBBET. FÅ KOLL DU MED!

RING

FACKET!

Ingen fråga är för liten eller för stor. Fackets hjälptelefon är gratis och du kan vara anonym. www.hjalptelefon.nu

14 av

unga saknar jobb.

Att så många unga människor står utan jobb är ett stort misslyckande av högerregeringen. Sverige behöver en ny regering, som sätter jobben först! Vi behöver dig! Kom med oss, och hjälp till att vinna valet. Din insats kan bli avgörande för om vi får fyra år till av högerpolitik, eller en regering som arbetar för rättvisa och jobb åt alla. Reinfeldt har gjort sitt. Nu tar vi över. Rösta på Socialdemokraterna!

! U S S i 20 G å me d slag] n a ll e [m m le l d e m SMS:a SSU 2 456 7 ll ti r e m m u n n o s ditt per

spänn!

er 2010. llan april och oktob e. ar som går med me ge dig bästa servic mm att dle för me L, PU nya d ler me ighet Erbjudandet gäl sonuppgifter i enl per a din la and SSU kommer beh

Läs m er på SSU.se