05 / 2010

,

U B N L D O R G E G T -

VA OJ FL TJ NÄ CL LS DÅ YK EJ TH AR LU – TIN ER AT A TS SE G NA O LID PU XS BA SO CH S RT PA RN M AT TR ! LT EN VÄ T ÖM EN B G VÄ O O M AK R A L J M H O R A TI M KÖ BO US DI RU N R M G B S S T S OR UT RI T T S LÖ KE YM OR FE S N RN PN ST M I I N A I N AN N I S G G M

T SO I D N #5 U N C I A I N G 20 G D L D F 10 OM E M RÅ PR S OK N S I S FÖR RA VE 20 B T I R I KR U N S KA G E D S

EN

81*$ /b1*7$5 ()7(5 $77 9,6$ 9$' '( *c5 )g5 6ORSD DUEHWVJLYDUDYJLIWHQ I|U GHQ VRP DQVWlOOHU HQ XQJ XWDQ MREE 9L NDQ LQWH YlQWD P|MOLJKHWHUQDVODQG VH

VÄLKOMMEN

En klass för sig ET ÄR VIKTIGT att stanna upp ibland, lyfta blicken och se saker i ett större perspektiv. Därför har vi lite av ett internationellt tema i det här numret av Frihet, samtidigt som hela Sverige fokuserar på det stundande riksdagsvalet och inrikespolitiken dominerar alla samtal.

Vi skriver om FN, papperslösa, ensamkommande flyktingbarn och val i Afghanistan. Om könsstympning i Kenya, livet som socialdemokrat i USA och idén om fri invandring.

D

EN FRÅGA som inte finns med inne i tidningen och som jag därför skulle vilja lyfta här, är romernas situation. Det finns mellan 15 och 20 miljoner romer utspridda i världen, de flesta lever i Europa. Ett folk utan land, vår kontinents största minoritet utan eget territorium.

Om dem läser jag i den utmärkta boken ”Född fördömd” av Irka Cederberg. Rasistiska våldsdåd riktade mot romer är vanligt i Europa.

I Italien har rena lynchmobbar mot romer uppstått, ivrigt påhejade av toppolitikerna. ”Folket tar hand om det som staten inte lyckas med”, var regeringsledamoten Umberto Rossis kommentar till förföljelsen av romer. ”Så går det när zigenare stjäl bebisar och våldtar kvinnor”, sa inrikesministern Roberto Maroni.

Segregering mellan romer och andra medborgare är också vanligt, romerna lever påfallande ofta i getton vid sidan av samhället. I Slovakien har rent av en mur byggts kring ett romskt kvarter i staden Ostrovany.

I FLERA EUROPEISKA LÄNDER har romska bosättningar även rivits utan att de boende får nya hem, vilket strider mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Två tredjedelar av alla européer säger att de inte kan tänka sig att bo granne med romer, enligt en undersökning från organisationen European Roma Information Office. Det är den mest avskydda folkgruppen i Europa.

En annan vanligt förekommande form av särbehandling är att romska barn sätts i ”klasser för mentalt efterblivna barn” i skolan, eller inte får någon skolgång överhuvudtaget. Bristfällig utbildning och diskriminering i arbetslivet har lett till en arbetslöshet på nära 100 procent bland vuxna romer i vissa områden.

I SERBIEN är medellivslängden för en romsk kvinna 45 år, för en man 56. Det här är i ett land i Europa! Men enligt UNDP, FN:s utvecklingsorgan, kan romernas situation på många håll i Europa jämföras med de värsta förhållandena för befolkningen i ett utvecklingsland.

Under det svenska ordförandeskapet i EU i fjol var det dock knäpptyst om romernas belägenhet – Fredrik Reinfeldt hade annat för sig.

FRIHET

NÄR EU FICK tio nya medlemsländer år 2004, berättades skräckhistorier om att romer från de nya länderna plötsligt skulle invadera de ”gamla”, eftersom medborgare i EU-stater fritt ska kunna röra sig över gränserna.

HUR GICK DET DÅ? Ingen romsk invasion ägde rum. Däremot tvångsavvisas romer som kommer till Sverige och andra västeuropeiska länder från Östeuropa. Trots att de är medborgare i andra EU-länder och har rätt att vistas här. ”Alla länder förklarar att de enbart försöker bekämpa kriminalitet.

Men en av rättsstatens mest grundläggande principer är att bevis för påstådda brott inte kan ersättas med etnisk grupptillhörighet”, skriver DN:s ledarskribent Annika Ström Melin apropå de västeuropeiska länder som skickar ut romer från öst, under förevändning att romerna skulle föra med sig brottslighet.

Och för en gångs skull håller jag med en av DN:s ledarskribenter! EU talar högstämt om fri rörlighet – men gäller detta inte romerna?

ETT FLERTAL ROMER från Europa har faktiskt sökt och fått asyl i Kanada, de betraktas som flyktingar som förföljs på grund av etnicitet.

EU slår sig för bröstet och pratar om mänskliga rättigheter, men håller tyst om att det faktiskt finns människor som flyr från unionens länder. Är inte det lite pinsamt?

Jag hoppas att det inte bara är jag som tänker så. Uppmärksamma det här, kanske genom att ta ett snack om frågan med dina bekanta?

Men glöm inte bort att prata om riksdagsvalet här i Sverige också, förstås. Nu kör vi så det ryker i slutkampanjen! Vi syns igen i ett nytt nummer av Frihet när Sverige har fått en rödgrön regering.

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Debattsajten Newsmill publicerade nyligen enkäten ”Hur känner du för romer i Sverige?”. Klick, klick. Ta ställning till vad du tycker om ett helt folkslag. Glad eller arg?

3 5/2010

INNEHÅLL

28 11 ”KOMMER PÅ TVÅ MINUTER.” Ellinor Eriksson svarar på läsarnas sexfrågor.

14 ÖVER GRÄNSEN Från krigets Afghanistan till Frankrikes gator för att landa i ett Sverige där vissa kallar dem lögnare och parasiter. Anders Hansson har följt ensamkommande flyktingbarn under deras resa.

24 MED RÄTT ATT TYCKA Modebloggarna kysser röv för gratis prylar och livsstilsbloggarna ljuger om fulltecknade kalendrar. Men Clara Lidström, alias Underbara Clara, gör revolt i sin egen blogg.

28 FN FOR DUMMIES Vad gör FN egentligen? Frihetskolan förklarar.

30 TROTSAR TRADITIONEN

24

Könsstympning leder i värsta fall till döden och i bästa fall till ett svårt sargat underliv. Frihet har träffat tjejerna som har fått en hel by i Kenya att börja ifrågasätta traditionen.

38 KULTUR Rocktjejer, indiska gaytidningar och fransk överklassfilm.

42 ”MÄN KAN OCKSÅ VÅLDTAS.” Linus Fremin om natten han inte kan glömma.

14

43 FOKUS SSU Allt om SSU:s valläger Festivalet, facklig organisering av papperslösa och SSU Malmös kamp mot kackerlackorna.

30

22 FRIHET

4 5/2010

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö, Hållplatsens T&T AB i Stockholm och Torslanda bokhandel.

FRIHET

Frihet Nummer 05/2010 Årgång 92 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Elin Berge Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Per Wilkens, 08 714 48 32

5 5/2010

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare — Anne-Li Karlsson, Björn Renner, Kari Molin, Anders Hansson, Elin Berge, Nils-Petter Ekwall, Cecilia Köljing, Maja Kristin Nylander, Katrine Kielos, Sara Hansson, Linus Fremin, Mattias Vepsä, Annelie Carlström

Brev!

Stöd Mona!

På Göteborgs-Postens förstasida står det: ”Svagt S-stöd för Sahlin enligt Sifo – Bara varannan vill se henne som statsminister”.

I artikeln framgår sedan att de ”varannan” man talar om är S-väljare. Vilka S-väljare ringer Sifo för att skaffa sig underlag till en sådan rubrik?

Det absolut bästa sättet att se till att vi får en moderatledd, borgerlig regering igen efter valet är att kasta skit inbördes och att inte stå upp för våra partikamrater. Det är faktiskt också vad man gör, när man ständigt baktalar eller inte visar stöd för sin partiledare.

Partiledaren är vald i en demokratisk process, och vill man se en ny person på posten ska man självklart göra sin röst hörd – när det är tillfälle för det. Inte i tid och otid, och speciellt inte mitt i en valkampanj då vi verkligen behöver samarbeta för att nå dit vi vill med vår politik.

Jag undrar om de S-väljare som säger att de inte har förtroende för Mona Sahlin, eller inte vill se henne som statsminister, förstår att alternativet är fyra år till med Fredrik Reinfeldt?

Dessutom undrar jag hur många av dessa S-väljare som kan sätta fingret på något konkret (och kom nu inte dragandes med något godistjafs!) som gör att de inte finner Sahlin lämplig att leda Socialdemokraterna eller Sverige?

Men jag är en optimistiskt lagd person och jag vet att vi är många som ser vilken kompetens Mona Sahlin besitter och vilken bra statsministerkandidat hon är. Dessutom vet jag att vi är många som röstar efter ideologi

och faktisk politik och inte efter ögonfärg, frisyr, klädstil eller andra personliga karaktärsdrag.

Vad jag allra ödmjukast ber alla S-väljare om nu är att vi tillsammans går ut och visar vår politik, att vi är en stabil och enad trupp. Bara då vinner vi valet. Kom igen nu och kämpa, kamrater! /Julia Björck, Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening

Skoldebatten har tappat fokus När jag läser Björklunds senaste debattinlägg om att förbjuda användandet av burka i skolan, blir jag konfunderad. Är det här kärnan av svensk skolpolitik?

Jag har, under mina tolv år som elev i skolan och under ett år som jag arbetade i verksamheten, aldrig sett någon i burka. Varken en elev eller en lärare. Jag undrar om eleverna i skolan tycker att detta är den viktigaste frågan?

Jag tror de är mer intresserade av hur stora klasser det ska vara, hur man ska minska segregationen både mellan och i skolorna, hur man ska få en likvärdig skolgång oberoende av vilken skola man går på. Och av att betygen inte ändrar form med varenda ny regering.

Men det kanske är jag som är naiv. Skolminister Björklund borde väl ha lite koll? Eller så kanske hans parti, Folkpartiet, vill flörta med dem som annars skulle ha röstat på SD. / Ove, Handels avd 18, Eskilstuna

BILD: ERIK DANIELSSON

Medarbetaren Per Wilkens, vikarierande redigerare Ålder: 34 år.

Bor: Malmö.

Gillar: Lådkameror, dyra pennor, stekt sill och dokumentärfilmer.

Står inte ut med: Reklamevent och jippon.

Ville bli som liten: Lokförare eller snickare.

FRIHET

Dela med dig av åsikter, tankar och kritik.

Skriv till oss! Max 1 500 tecken.

Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Stöd folket inom hemtjänsten Under den senaste tiden har vi kunnat läsa om hur nedskärningar drabbar äldreomsorgen i Kistaområdet. Dessa försämringar är en medveten del av den borgerliga majoritetens strävan att nedrusta det offentliga och konstla fram privata profitdrivna alternativ.

Nu har hälften av hemtjänstens arbetare i Kista avskedats.

— De arbetare som behållit sina jobb har fått svårare arbetsförhållanden med ökad stress, som gör att de äldre får mindre personlig service.

De arbetare som behållit sina jobb har fått svårare arbetsförhållanden med ökad stress, som gör att de äldre får mindre personlig service. Därför stödjer vi att de anställda inom hemtjänsten höjer sin röst mot dessa försämringar.

Det måste skjutas till mer resurser. Öka skatten för de rika. Genom progressiv beskattning frigörs mer statliga pengar som kan riktas till hemtjänsten i förorten. Varken arbetarna eller pensionärerna behöver acceptera den nuvarande orättvisan. Vi vill ha ett socialistiskt samhälle där solidariteten flödar över generationsgränserna. Därför vill vi rösta bort borgarna den 19 september! / SSU Kista

Du har fått hoppa in och redigera hela det här numret av Frihet. Hur känns det?

– Det är roligt. Det rullar på ganska bra.

Det är kul att ha arbetskamrater eftersom jag sitter och jobbar själv annars.

Ja, vad gör du annars egentligen?

– Propaganda av olika slag, haha, och så frilansfotograferar jag en del. Jag har en egen firma sen några månader, som sysslar med grafisk formgivning, fotografi och illustrationer. Jag gör mycket trycksaker.

Vad gjorde du innan du startade din firma?

– Tidigare har jag studerat foto i Göteborg, och innan dess var jag anställd på en reklam-

6 5/2010

byrå. Jag har varit med i SSU sen jag var 16 år, men det var många år sen jag var aktiv nu.

Du bor egentligen i Malmö, men har fått tillbringa augusti månad i Stockholm för att kunna sitta på Frihets redaktion och redigera, inkvarterad hos Jens Ohlsson, SSU:s informationsombudsman. Hur rent är det hemma hos honom på en skala?

– Inga kommentarer.

Per har vikarierat som layoutare på Frihet under arbetet med det här numret.

BILD: ISTOCK

ty rik “S Kaf ck a ka fea er vä d rb sy rld era et nd e s ar om n vä väl e p å l j de er stån rä m at d ttv ?” t h ve is e ,f rå an rkli mä ga dl ge rk rs aR n tk ig ät ba af Ch tvi se fep ris sem ras la to p n ffe ärk å a tag r R t f tt e. ö yd r a vi i el tt de l. vi n

Svar till Simon Bihagen Simon Bihagen undrar i sitt svar på min insändare om filantropi (i Frihet nummer två 2010) om jag uttryckte mig oaktsamt. Nej, Simon, det var med den största insikt jag skrev min insändare och jag står för vartenda ord.

Allt mitt politiska arbete grundar sig på socialism/marxism/materialism, och då finns det inget utrymme för idealism och populism som tar sig uttryck i rörelser och organisationer som Rättvisemärkt. Du skriver att Rättvisemärkt är oberoende. Som varumärke ja, men de arbetare som förlitar sig på att vi ska välja att handla Rättvisemärkt är inte oberoende. Ska deras välstånd verkligen ba-

seras på att vi i den rika världen väljer att handla Rättvisemärkt för att vi tycker synd om dem? Har inte alla samma rätt att känna trygghet som vi i Sverige har med vår kollektivavtalsmodell, som oberoende av vad folk tycker eller handlar i andra länder ger oss våra löneökningar, försäkringar, trygghet etcetera. Det är den modellen med två parter, arbetsgivare och arbetstagare, vi ska stimulera och stödja!

Konsumenterna och deras godvilja som kan vara här i dag men borta i morgon ska arbetarrörelsen lämna till liberalerna, som för övrigt aldrig har gjort eller kommer att göra något som gagnar arbetarklassen. Nu invänder förmodligen den som shoppar Rättvisemärkt: ”Visst, Rättvisemärkt kanske inte är perfekt, eller lösningen för världens kaffebönder, men det är väl ändå bättre än att köpa

vanligt kaffe?” Nej, det är det tyvärr inte.

Genom att köpa rättvisemärkta varor stimulerar du till överproduktion. Så här går det till: Eftersom Rättvisemärkt erbjuder ett fast pris till bönderna, har de alla incitament att producera så mycket kaffe som möjligt. Men då efterfrågan på det kaffe som de producerar är lågt (rättvisemärkta produkter är dyra produkter), kommer bönderna inte få allt sitt kaffe sålt. Resultatet blir att de säljer sitt kaffe på den ”vanliga” marknaden till ett ”vanligt” pris – och utbudet av kaffe ökar, vilket i sin tur leder till att priset bönderna får sjunker.

Om du kallar dig socialist sluta då handla Rättvisemärkt! / Christopher Rydell, SSU Jönköping Christopher Rydells inlägg avrundar debatten om rättvisemärkta varor.

Vad hände sen? ”Kvinnorätt en valfråga”, Frihet 2/2010 kunna bilda regering på egen hand, så de måste komma överens.

Just nu befinner sig irakisk politik i ett dödläge. Ett nytt parlament har tillträtt efter valet, och jobbar på utan en ny regering.

Krisen har lett till ett stort folkligt missnöje och hundratals människor har dödats i olika våldsdåd under den senaste tiden. ”Så länge landet (Irak) befinner sig i politiskt limbo riskerar våldet att eskalera”, skriver DN.

FRIHET

 Läs hela reportaget ”Kvinnorätt en valfråga” på Frihet.se Premiärminister Nouri al-Maliki håller upp en bild av den döde al-Qaidaledaren Abu Ayyub al-Masri. Efter valet i mars har våldet i Irak eskalerat.

Samtidigt har USA nu dragit tillbaka sina samtliga trupper.

7 5/2010

BILD: HADI MIZBAN / SCANPIX

I våras skrev Frihet om SSU:s internationella vänner i det socialdemokratiska partiet PUK, som ställde upp i en kurdisk allians i parlamentsvalet i Irak. Valet hölls den 7 mars.

Men ännu har ingen ny regering tillträtt i Irak.

De sunnimuslimska, shiamuslimska och kurdiska koalitionerna som finns i irakisk politik har inte kunnat komma överens om vem som ska tilldelas posten som regeringschef. Ingen koalition fick dock tillräcklig majoritet av rösterna i valet för att

H AL LÅ DÄ R!

– Sätt hälsan i första rummet

BILD: RONNIT HASSON

DAN HASSON Stressforskare vid Karolinska institutet och Stockholms universitet.

Nu börjar många gå i skolan eller jobba igen, efter en lång skön semester. Hur ska man klara av stressen?

– Några tips är att sänka kraven i början, ta en lugn start och prioritera att göra endast det viktigaste.

Vissa är bara lite sega efter ledigheten.

Men om man har verklig ångest inför att gå tillbaka till skola eller jobb och tänker att man har valt fel yrke eller utbildning, vad ska man göra då?

– Då behöver man fundera över hur man vill ha det i stället. Målprogrammering är en metod som kan vara till hjälp. På healthwatch.se finns det manualer för hur man sätter mål. Sajten är gratis, men man behöver skapa sig ett användarkonto för att komma åt övningarna. Det finns också professionella människor som arbetar med detta, till exempel karriärrådgivare och jobbcoacher.

Frihets läsare kanske är extra stressade på höstkanten i år, eftersom det är val den 19 september. Har du några tips för hur man kan kampanja för en rödgrön valseger utan att slita ut sig?

– Primärt bör man sätta sin hälsa i första rummet. Då kommer prestationen som helhet att bli bättre. Man kan ställa sig frågan: ”Kan jag göra detta och fortfarande må bra?”

Om svaret är ja, är det bara att göra det. Om svaret är nej, kan man ta en kalkylerad risk eller avböja handlingen helt. Mitt förslag är att man kan studera framgångsrika kolleger och lära av dem. Hur gör de som engagerar sig intensivt men ändå klarar sig bra och mår bra? Dessutom bör man definitivt lägga in en ledighet efter valspurten så att man får möjlighet att återhämta sig.  TEXT: BECKY BERGDAHL

BILD: RONNIT HASSON

”Vi slår oss för bröstet med vårt flotta integrerade samhälle. Men det är bullshit: Jag ser ut genom fönstret och ser en vit medelklassinnerstad.”

SKÅDESPELERSKAN TUVA NOVOTNY I DAGENS NYHETER.

B ILD

: IST

OCK

B IL D: IS TO C K

BIL

D:

I ST

OC

K

PIRATER BRA FÖR FISKET Piraterna utanför Somalias kust har skrämt bort utländska fiskeflottor, från bland annat EU-länderna, från Somalias vatten. Nu vittnar de inhemska fiskarna om att de plötsligt får mycket större fångster, skriver tidningen Effekt.

AMERIKANSK DUBBELMORAL

INGEN MEDALJ TILL ALLIANSEN Alliansen bryr sig inte om FN. Inte lika mycket som Socialdemokraterna gör i alla fall. Det är slutsatsen av en jämförelse som Svenska FN-förbundet har gjort mellan olika dokument från den nuvarande högerregeringen som leds av Fredrik Reinfeldt, och den förra socialdemokratiska regeringen som leddes av Göran Persson.

Regeringen Reinfeldt nämnde FN bara 61 gånger i dokumenten, medan regeringen Persson gjorde det 122 gånger, skriver tidningen Världshorisont.

USA spenderar 25 miljoner dollar om året för att stoppa barnarbete i andra länder. Men på hemmaplan är barnarbete tillåtet.

Hundratusentals barn arbetar i dag i USA enligt Human Rights Watch, de flesta av dem inom jordbruket. Enligt USA:s lagstiftning är det helt okej att jobba deltid i sexårsåldern, och att jobba tiotimmarsdagar i tolvårsåldern, skriver tidningen Arbetaren. Många av barnen får hoppa av skolan på grund av arbetet.

57207 DJURARTER har utrotats. Bara i år.

”Jag har svårt för konsumtionssamhället.”

ARTISTEN SALEM AL FAKIR I TIDNINGEN CAMINO.

FRIHET

8 5/2010

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

VAL I VÄRLDEN: AFGHANISTAN

Typ av val: Parlamentsval.

Valdag: 18 september.

Invånare: 31 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa: 92 procent av världens heroin kommer från Afghanistan.

BILD: ISTOCK

Opiumvallmon odlas i stor skala.

Heroin framställs av vallmons omogna frökapsel.

HUR: I samband med att president Hamid Karzai omvaldes under år 2009 möttes hans regering av omfattande kritik för korruption och maktmissbruk. Flera bedömare ser nu det kommande parlamentsvalet som en indikator på det afghanska folkets förtroende för politiken.

HISTORIA: Afghanistans historia är starkt färgad av ockupationsmakter, däribland perser, greker och mongoler. Självständighet från Storbritannien uppnåddes år 1919. År 1979 invaderade Sovjetunionen Afghanistan med hundratusentals soldater, med målet att komma åt landets oljetillgångar. Under 1980-talet bistod USA diverse afghanska grupperingar, däribland al-Qaida, med finansiellt stöd för att stävja det sovjetiska inflytandet. Bland annat levererades hundratals så kallade Stinger-missiler till al-Qaida.

De sista sovjetiska stridsvagnarna rullade ut ur Afghanistan först 1988. Erfarenheterna av invasionen skapade en rekryteringsbas för åtskilliga extremistiska nätverk och grupper. År 2000 kontrollerade de strängt islamistiska talibanerna omkring 95 procent av landet. al-Qaida genomförde den 11 september 2001 den största terrorattacken i modern tid mot World Trade Center i New York. Strax därefter invaderade USA, med stöd av FN, Afghanistan i vad som beskrevs som ett ”globalt krig mot terrorismen”. Ännu i dag pågår kriget. År 2008 genomförde USA omfattande truppförstärkningar.

SITUATIONEN I AFGHANISTAN Sedan talibanregimen störtades år 2001 har Afghanistan styrts av president Hamid Karzai, med representanter från flera etniska grupper i regeringen. En stridsstyrka med förband från alla delar av världen, ISAF, kontrollerar en tredjedel av landet.

Södra Afghanistan klassas som extremt instabilt, med återkommande attacker från talibantrogna.

FRIHET

9 5/2010

INFÖR VALET Frihet har pratat med Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med erfarenhet av Mellanösternfrågor.

Hur är det med säkerheten i landet egentligen?

– Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats de senaste åren. Allt fler av de stater som finns på plats med militär trupp gör bedömningen att det saknas förutsättningar för att vinna kriget, och därför har man nu satt ett årtal – 2014 – då man senast avser att överlämna ansvaret till den afghanska regeringen.

Vilka blir, enligt din mening, de viktigaste frågorna inför parlamentsvalet?

– Valkampanjen kommer knappast att präglas av sakfrågor. Däremot organiserar sig de politiska rörelserna fortfarande mycket efter klan och familj och olika allianser mellan krigsherrar. Dessa rörelser kan skilja sig åt med avseende på om de är uttalat religiösa eller sekulära. Kvinnornas ställning kommer säkert att diskuteras, men utan att den frågan spelar någon avgörande roll.

President Hamid Karzais regering har drabbats av en serie av korruptionsanklagelser det senaste året. Vad tror du om det nya parlamentet?

– Karzais legitimitet är i dag mycket liten, och lite tyder på att legitimiteten i det nyvalda parlamentet blir större. Korruptionen är oerhört omfattande, och Karzai har hittills visat sig sakna såväl vilja som förmåga att på allvar ta itu med den.

Vad tror du om framtiden för landet?

– Jag tror att många stater kommer att välja att dra tillbaka sina trupper. I stället kommer man att inrikta kraften på att åstadkomma någon form av överenskommelse mellan Karzai-regeringen och relevanta talibangrupperingar.  TEXT: DANIEL MATHISEN

Källor: Wikipedia, The New York Times, Pan Asian Biz och Al Jazeera.

”Lillasyrran ska till och med ha blivit till på ett SSU-läger.”

ANDERS WENDIN, AKA POPSTJÄRNAN MONEYBROTHER, BERÄTTAR I TIDNINGEN AKTUELLT I POLITIKEN ATT HAN ÄR UPPVUXEN MED SOCIALDEMOKRATISKA VÄRDERINGAR. BILD: ISTOCK

B IL D: IS TO C K

GUBBAR FÖR AVGASER

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

En man i 60-årsåldern med akademisk utbildning, god inkomst och högersympatier.

Så ser den typiska svensken ut som förnekar att människans utsläpp av växthusgaser orsakar klimatförändringar, enligt tidningen Effekt. De mest aktiva klimatförnekarna har kontakter med utländska tankesmedjor, som ofta får bidrag av oljeindustrin.

KVINNLIGA VÄRNPLIKTIGA MÅR SÄMRE Tjejer som gör lumpen mår sämre än killarna och hoppar oftare av, enligt en studie från Livgardet. Den 1 juli avskaffades värnplikten i Sverige och ersattes av en frivillig militärtjänstgöring. Nu ska studien göras om med de kontraktsanställda soldaterna, skriver Officerstidningen.

B ILD : ISTO

BILD: ISTOCK

CK

INVANDRARE DÖMS HÅRDARE Cirka 30 procent av de män som anmäls för våldtäkt har utländsk bakgrund. Men av de som döms har 50 procent invandrarbakgrund.

Gärningsmän med utländsk bakgrund döms oftare och hårdare, medan svenska gärningsmän lättare går fria, är forskaren Christian Diesens slutsats.

KVINNOR HOTAS MER PÅ JOBBET

”Skatterna är höga men vi får ju något för pengarna också.”

TJEJFOTBOLLEN VAR FÖR POPPIS Dick, Kerr Ladies var namnet på ett brittiskt fotbollslag av kvinnor som spelade sin första match år 1917. Laget blev mäkta populärt – så populärt att det engelska fotbollsförbundet år 1921 förbjöd kvinnor att spela fotboll, av rädsla för att kvinnofotbollen skulle konkurrera ut herrarna. År 1971 hävdes förbudet men damfotbollen har fortfarande inte hämtat sig, skriver tidningen Bang.

Mikkey Dee, den svenska trummisen i det amerikanska rockbandet Motörhead, tycker att svensk välfärd är värd vartenda öre. Ur DN.

18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen uppgav att de någon gång under det senaste året hade blivit utsatta för hot eller våld på arbetet i SCB:s arbetsmiljöundersökning. Skillnaden förklaras inte av att kvinnor löper en större risk i allmänhet, utan av att kvinnor jobbar i branscher där hot och våld oftare förekommer, till exempel inom vården. Dessutom är säkerheten lågprioriterad inom de utsatta kvinnodominerade yrkena, medan utsatta mansdominerade yrkesgrupper som poliser och väktare har skyddsutrustning och ofta även vapen, skriver tidningen Bang.

16,5

PROCENT av USA:s afroamerikaner är arbetslösa just nu.

Motsvarande siffra för vita är 8,7 procent.

”Enda sättet att åstadkomma jämställdhet i samhället är genom jämställda familjer och pappor som delar på föräldraledigheten.”

BENGT WESTERBERG, FÖRE DETTA FOLKPARTILEDARE, I NEW YORK TIMES.

FRIHET

10 5/2010

SEXSPALTEN SKILJELINJEN En fråga till sju ungdomsförbund:

Vad blir viktigast i slutspurten inför valet?

– Att nå ut och visa på skillnaden mellan vänster och höger och att en förändring är möjlig.

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER

– Visa att en röst på socialdemokratin är en röst för välfärd, jobb och hopp.

JYTTE GUTELAND, SSU – Att mobilisera medlemmar och sympatisörer och visa på de politiska skiljelinjer som finns.

JAKOP DALUNDE, GRÖN UNGDOM – Kaffe, Dextrosol och engagemang.

Förtroendet för Alliansen är redan mycket starkt.

MAGNUS ANDERSSON, CUF

– Frågan om vilket block som bäst tar ansvar för Sveriges ekonomi och välfärd.

ADAM CWEJMAN, LUF – Att väljarna ställer den kristdemokratiska valfrihetslinjen mot den rödgröna ofrihetschocken.

Vad i kisset visar graviditeten?

POLITISK KALENDER 8 SEP–12 OKT

Ellinor, jag kom att tänka på en sak. När man ska kissa på en sticka för att veta om man är gravid eller inte, vad är det som mäts egentligen? Vad i kisset är det som avslöjar graviditeten, något hormon eller?

– Du är inne på helt rätt spår, för visst är det hormoner som spökar! Graviditetstest utförs oftast genom urinprov där man använder en sticka som mäter förekomsten av hormonet HCG, humant koriongonadotropin. HCG produceras bara hos gravida kvinnor och kommer från moderkakan. Hormonnivån fördubblas ungefär varannan dag och är som högst i andra till tredje månaden av en graviditet.

8 12

Hejsan Ellinor! Jag undrar varför killar kommer så snabbt ibland. Även om de säger sig vara erfarna sexatleter.

Jag menar, man själv får ju ingen njutning alls om de drar eller somnar när de är klara. Ska det vara så? Min pojkvän brukar komma på två minuter och sen somna, jag tycker det är riktigt tråkigt. Vad kan man göra åt det? Tacksam för svar.

– Hej! Att inte få någon njutning alls låter inte kul, och jag förstår att du tycker att det är frustrerande att din pojkväns njutning är det enda som gäller. Det tycker jag att du ska berätta för honom. Att du också vill njuta.

Att komma tidigt är ett vanligt problem, men det finns några tips och trix. Varför inte göra så att ni ser till att du får njuta innan det är hans tur? Då kan också pressen som finns kring sexet minska.

Ett annat tips är också att variera formen på sex under akten. Växla exempelvis från penetration till oralt eller bara hångel när det börjar närma sig orgasm för honom, för att fördröja orgasmen.

Det finns också en metod som kallas start-stopp-metoden, som går ut på att träna upp sin uthållighet. Det kan din pojkvän göra när han onanerar, eller så tränar ni tillsammans. När han känner att han är nära utlösning så kniper han åt med tummen och pekfingret runt ollonet och håller så i typ tio sekunder innan han fortsätter. Detta upprepas några gånger i rad innan han sedan får komma. På sikt kan det ge resultat. Lycka till!

— Att komma tidigt är ett vanligt problem, men det finns några tips och trix.

september: Presidentval i Rwanda.

september: Folkomröstning i Turkiet om nytt förslag till konstitution. september: EU-ländernas statsoch regeringschefer samlas i Bryssel för ett toppmöte om relationerna till Indien och Kina.

16

17 18

september: Slutdebatt mellan de svenska partiledarna i SVT. september: Parlamentsval i Afghanistan.

september: Riksdags-, landstings- och kommunval i Sverige. Gå och rösta!

19

september: Räkningen av personröster i det svenska valet ska vara klar, och vilka kandidater som kryssas in i riksdagen offentliggörs.

22

26

september: Parlamentsval i Venezuela.

30 3

september: Internationella världshjärtdagen äger rum.

oktober: Presidentval i Brasilien, första omgången.

CHARLIE WEIMERS, KDU

– Att påminna om de tre vänsterpartiernas ungdomsskatt.

NIKLAS WYKMAN, MUF SSU = Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund CUF = Centerpartiets ungdomsförbund LUF = Liberala ungdomsförbundet KDU = Kristdemokratiska ungdomsförbundet MUF = Moderata ungdomsförbundet

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen.

Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

oktober: Antillerna upphör att existera som självständig ö-grupp och införlivas i Nederländerna.

10

oktober: Global miljökonferens med inriktning på framtidens energislag i Fort St. John, Kanada.

12

FRIHET

11 5/2010

LÄS ALLT OM BESLUTEN SOM FORMAR FRAMTIDEN! Riksdag & Departement är nyhetstidningen om politiken i Sverige och EU. Ingen annan tidning ger dig en lika heltäckande och aktuell uell bild av vad som händer på Helgeandsholmen, i Rosenbad ad och i Bryssel. I varje nummerr får du både kortfattat och i djupare analyser ta del av besluten som kan bli avgörande för framtiden.

Nu endast

99:för 10 nr

I tio nummer n får du läsa det senaste om politiken i Sverige och EU, lättbegripligt politik presenterat av våra kunniga journalister. Vi presen täcker alla riksdagsbeslut och som läsare tar du del av nyheter om regeringens alla direktiv och utredningar.

Nyhetstidningen om politiken i Sverige och EU

Som studerande kan du teckna en halvårsprenumeration för halva priset.

Du betalar endast 179 kr (ord. 349 kr).

Läs mer om våra erbjudanden på www.rod.se

SVARSKORT JA TACK! Skicka mig Riksdag & Departement i 10 veckor (10 nr) för endast 99 kr. Ord. pris är 179 kr. Efter mina 10 nr får jag ett förmånligt erbjudande om att fortsätta prenumerera på Riksdag & Departement.

172199

Frankeras ej.

Riksdag & Departement betalar portot.

Sveriges nya fackförbund!

När individer går samman i gemensamma insatser skapar man styrka. När individer går samman över gränserna skapar man oändliga möjligheter. Var med du också!

Vi organiserar 65 000 anställda på företag inom bland annat skogsbruk, träindustri och grafisk bransch.

Vill du veta mer om GS eller bli medlem?

Gå in på gsfacket.se.

GEMENSAM STYRKA – OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

miljoner människor har malaria. vi har effektiv behandling. har du 50 kr?

Läkare Utan Gränser fi nns på plats runt om i världen för att hjälpa människor som drabbats av kriser, krig eller andra katastrofer.

Varje minut dör två barn av malaria, bara i Afrika. Trots att malariabehandling för ett

NAMN

FÖRETAG

ADRESS

barn bara kostar fem kronor. Sms:a LÄKARE POSTADRESS

E-POST

TELEFONNR

SVARSPOST C/O TITELDATA 11040560 110 12 STOCKHOLM

till 72990 för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på www.lakareutangranser.se eller via plusgiro 900603-2 så gör du en insats där nöden är som störst.

EV FAKTURAADRESS

Erbjudandet gäller t o m 2010-12-31 och endast nya prenumeranter inom Sverige. All kundinformation såsom namn- och adressuppgifter behandlas och lagras elektroniskt hos Titeldata AB och används för behandling av din prenumeration samt förmånliga erbjudanden från Riksdag & Departement eller dess samarbetspartners.

Enklast tackar du ja på www.prenservice.se Ange koden 172–172199

GÄSTKRÖNIKA

”Om jag fick stanna kunde jag gå vidare, utbilda mig. Tiden går så sakta, tiden går inte alls.”

”JAG KÄNNER MIG som jag är sämre än de andra, det känns så inuti.”

Så säger 21-årige Jewel som levt gömd i Sverige sedan han fick avslag på sin asylansökan hösten 2007.

Jewel flydde med sin mamma från Bangladesh. Han hade delat ut flygblad men anklagades för att ha placerat ut bomber. Polisen sökte efter honom och de tog med hans mamma till polisstationen. Vad hon utsattes för där har han inte fått veta, men hon grät mycket och fick sedan stora psykiska problem.

Jewel och hans mamma smugglades till Sverige med hjälp av pengar från mormor.

De stod plötsligt på Arlanda utan att veta vad Sverige var för något. Detta var 2005 och Jewel var 17 år.

JAG FÅR KONTAKT med Jewel på Röda korsets vårdförmedling för papperslösa i Stockholm.

Jag har i uppdrag av Röda korset att intervjua människor som sökt asyl och fått avslag men som stannar kvar i Sverige ändå utan tillstånd, som gömda. Det ska bli 25 intervjuer med gömda från en rad länder, med olika skäl och olika åldrar. Jewel är en av de första jag möter och vi håller ännu kontakt.

HAN ÄR MYCKET rädd för att återvända och ger ett alltmer deprimerat intryck. Jewel får bo på nåder på soffan hos några äldre landsmän. Lite pengar skrapar han ihop på tillfälliga svartjobb, som flyttkarl eller med snöskottning. Ibland får han 18–20 kronor i timmen, ibland blir han lurad på all lön. Nu i

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Medan livet rinner bort sommar försöker han fiska och sälja till krogar. Det som håller honom uppe är att han får gå på en folkhögskola trots att han är gömd.

Men han sover knappt av oro för framtiden och han får panik när han ser en polis. ”Man kan inte klara att leva så här. Om jag fick stanna kunde jag gå vidare, utbilda mig.

Tiden går så sakta, tiden går inte alls.”

FLERA AV DEM jag möter är unga människor som känner att livet rinner bort. Som Ahad från Afghanistan som kom till Sverige ensam 16 år gammal. Nu är han 23.

Han har varit på flykt sedan tioårsåldern och när vi träffades hade han nyss sökt asyl i Sverige för andra gången, det är möjligt fyra år efter ett första avslag. I våras, när han själv gett upp hoppet, fick han äntligen uppehållstillstånd. Han kom hit full av längtan att utbilda sig, att få ett liv. På det fick han vänta i nästan sju år.

HUR MÅNGA SOM gömmer sig i Sverige finns det inga säkra siffror på. Uppskattningar av det totala antalet papperslösa varierar från 10 000 till 50 000. De är dagens verkliga underklass i Sverige och saknar elementära mänskliga rättigheter.

Rätten till sjukvård för den som saknar uppehållstillstånd och personnummer ska nu utredas men än är den mycket begränsad.

Och även om många gömda barn tillåts gå i en skola har de ingen lagstadgad sådan rätt.

Många lever nomadliv och flyttar i ett kör.

Yulian, en ung ryss som lämnades i Sverige

FRIHET

13 5/2010

17 år gammal av sin mamma, levde på gatan en hel vinter. Mat letade han ibland sena kvällar där livsmedelsbutikerna slängt utgångna varor.

DE GÖMDA ÅKER inte tillbaka till hemländerna eftersom de själva inte ser något alternativ. Skräcken för att hamna i fängelse, åter bli våldtagen eller att förföljas för att man har ”fel” etniskt ursprung är värre än att leva i en skuggtillvaro i Sverige.

EN SÄRSKILD SKAMFLÄCK är att minderåriga utvisas till omänskliga förhållanden, exempelvis på Malta. Till Grekland sänder Sverige visserligen inte längre tillbaka barn.

Men väl barnfamiljer. Som afghanska Zahra, en ensam 25-årig trebarnsmamma med svår bakgrund.

Hon och barnen flydde via Turkiet i bräcklig båt, livrädda och nära att drunkna. I Grekland behandlades de som fångar. Zahra har en enda dröm och det är att hon och barnen ska få stanna i Sverige. ”Barnen är mina skatter, de är allt jag har. Och så vill jag leva som en människa.” 

Kari Molin är frilansjournalist. Hennes intervjuer med papperslösa finns samlade i boken ”Berättelser från det gömda Sverige”.

För första gången på månader har Mehdi, 13 år, och Hassan, 16 år, en säng att sova i. De har tagit sig en lång väg från krigets Afghanistan, via flyktingsmugglare till Paris gator, för att landa på ett tillfälligt boende för ensamkommande barn i Malmö. Nu väntar de på besked om asyl i Sverige.

Frihets exklusiva reportage följer ungdomarnas resa hela vägen från hemlandet.

TEXT OCH BILD: ANDERS HANSSON

FRIHET

14 5/2010

EN ENSAM VÄG TILL TRYGGHET FRIHET

15 5/2010

ET ÄR EN strålande dag och i Västra Hamnen, Malmös nybyggda paradområde, ligger Malmöborna och lapar sol. På en uteservering vid strandpromenaden äter folk dyr italiensk glass. Ett hundratal meter därifrån har några grå baracker staplats på varandra. Unga killar sitter i skuggan och pratar, någon är på väg till tvättstugan i baracken bredvid. Barackerna fungerar som tillfälligt transitboende för ensamkommande asylsökande barn.

13-årige Mehdi från Afghanistan äter en sen frukost i köket när hans landsman Hassan, 16 år, kommer in och ger honom en kram.

– Han är som min lillebror, säger Hassan som tagit sig an den yngre kamraten.

D

MEHDI HÄLLER UPP portion efter portion med mjölk och müsli. Han är påtagligt lättad. För första gången på sju månader har Mehdi en säng att sova i och tak över huvudet. När Mehdis pappa mördades av talibaner samlade hans mamma och andra släktingar ihop pengar så att han kunde lämna den lilla byn i den afghanska provinsen Ghazni.

– Min pappa var chaufför åt västerlänningar i fina kläder och det tyckte inte talibanerna om, säger Mehdi.

Många afghaner som arbetar med västerländska biståndsorganisationer eller militärer tvingas fly allt eftersom säkerhetsläget blir sämre och talibanerna kontrollerar större delar av landet. Mehdi visar upp sitt mosade pekfinger och berättar om hur talibanerna försökte sätta honom i en av sina koranskolor.

– Vägrar man blir de våldsamma. De slog mig med en hammare över fingrarna, berättar Mehdi utan att röra en min.

I SVERIGE TAS flyktingarna förhållandevis väl emot. De som fastnar på vägen har det inte alltid lika lätt.

– Här är så fint och rent. Jag har min egen säng och får tre mål mat om dagen, säger Hassan.

– I Grekland är det katastrof, många blir misshandlade av polisen och det finns ingenstans att bo. Till och med i Paris bor många av de asylsökande på gatan och i parker.

Precis som resten av de afghanska flyktingarna har Mehdi och Hassan en lång och besvärlig resa bakom sig. Vägen är väl utstakad, de flesta afghaner reser samma väg. Mehdi berättar om hur de tog sig till Iran med människosmugglare, vandrade genom bergen till Turkiet.

Hur de åkte gummibåt med smugglare till en grekisk ö där polis låste in honom i fem dagar innan han så småningom hamnade i ett tält i en kåkstad i Patras. Några månader senare lyckades han gömma sig på en lastbil och komma över till Italien där han hoppade på ett tåg till Paris i Frankrike.

– Gare de l’Est! De andra afghanerna sa till mig att det var dit jag skulle, säger Hassan.

– Det är där alla afghanerna håller till.

Frankrike Klockan är sju på morgonen när tre poliser ruskar liv i de sovande afghanerna under bron över Canal Saint Martin i närheten av tågstationen Gare de l’Est, i området i Paris som i folkmun kallas Lilla Kabul. Under alla broarna längs kanalen utspelar sig samma scen.

Sömndruckna samlar afghanerna ihop sina sovsäckar och tillhörigheter innan de jagas iväg av polisen.

FRIHET

16 5/2010

de

el br Ja öv Nä av ler on urè er rma po klä må s i Can re lis ttr ste Pa al 20 r en a r a S un de is v ain fgh . t p ho arj t M an å pp e n a er ut a r si öv att. tin sov da e e F v n. r e ör id r v t Va t s att me arj rje yl ko tro e n v m as mm sta att or st go st a in tion und e n ak er vä et un n br de ck on r s

ENSAMKOMMANDE BARN De senaste åren har allt fler asylsökande under 18 år som saknar vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn, kommit hit.  År 2004 — 388  År 2005 — 398  År 2006 — 816  År 2007 — 1 264  År 2008 — 1 510  År 2009 — 2 250 Barnen kommer från samma länder som de stora grupperna som söker asyl. De senaste åren har de flesta kommit från Afghanistan, Somalia och Irak. Majoriteten av barnen är pojkar i åldern 15–17 år, som flyr konflikter i sina hemländer eller blir bortskickade av sina familjer i hemlandet för att undgå att värvas till stridande trupper. De tar sig till Sverige via smugglare, resorna kan ta upp till ett år och innebär ofta stora faror. Yngre barn och flickor skickas sällan iväg..

MOTTAGANDE Ett ensamkommande barn kan söka asyl på nio orter i Sverige, så kallade ankomstkommuner, som erbjuder tillfälliga boenden för en första tid i landet.

Migrationsverket hjälper sedan barnet att komma till en anvisningskommun, där barnet kan bo en längre tid i väntan på att asylansökan ska behandlas.

Om barnet har anhöriga i Sverige, till exempel vänner till familjen, brukar barnet placeras där. Annars placeras barnet i en värdfamilj eller på ett särskilt boende för ensamkommande barn. Migrationsverket skriver kontrakt med de kommuner som frivilligt vill ta emot ensamkommande barn, vilket i dagsläget är 152 av Sveriges 290 kommuner. Behovet är betydligt större.

Socialdemokraterna har föreslagit att alla kommuner ska bli tvungna att ta emot ensamkommande barn enligt lag.

ASYL

— Det är den förbannade kylan och fukten på nätterna. Jag har bott under den här bron i en evighet. Mitt liv bara försvinner.

FRIHET

17 5/2010

Man kan få asyl i Sverige om man är: a) Flykting. Man är flykting om man kan bevisa att man är förföljd i hemlandet på grund av åsikter, språk, religion, kön, etnicitet eller liknande. b) Skyddsbehövande. Man är skyddsbehövande om man kan visa att man har skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff, tortyr, väpnad konflikt eller miljökatastrof i hemlandet. c) En person med synnerligen ömmande omständigheter.

Det är Migrationsverket som bedömer en asylansökan. Man kan få ett permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige av asylskäl.

ASYLPROCESSEN Ett ensamkommande barn ska uppfylla samma kriterier för att beviljas asyl som en asylsökande över 18, men enligt Utlänningslagen ska Migrationsverket i fall som rör barn ta särskild hänsyn.

Barn behöver till exempel inte lämna lika sammanhängande berättelser som vuxna.

Barn som saknar anhöriga i hemlandet som kan ta hand om dem kan också få asyl i Sverige av synnerligen ömmande skäl, till skillnad från vuxna.

— Talibaner sköt på de amerikanska soldaterna precis utanför vår by, sen bombade amerikanerna hela byn.

Wahid har bott under en bro i snart två år. Han har sökt asyl i Frankrike och fått avslag, men stannar kvar som papperslös, som gömd. Han är bara 25 år gammal men har börjat få problem med leder och har ofta svårt att kissa.

– Det är den förbannade kylan och fukten på nätterna. Jag har bott under den här bron i en evighet. Mitt liv bara försvinner. Och jag kan ändå ta vara på mig själv. Där borta sover nästan bara barn, säger Wahid och pekar på en annan bro ett hundratal meter bort.

– Hur ska de klara sig?

LITE LÄNGRE BORT står en afghansk pojke, rödsprängd i ansiktet med stora blåsor. Han är på sin höjd 14 år gammal. Han pratar inte engelska och en äldre kamrat berättar upprört att en kvinnlig polis sprejade honom i ansiktet med tårgas morgonen innan. En kvinna från organisationen Emmaus, som delar ut frukost till afghanerna, närmar sig för att hjälpa pojken. Men då försvinner han snabbt iväg. Han är rädd att han ska skickas till Grekland om han följer med till sjukhus, eftersom Grekland var det första europeiska land han kom till. Och

FRIHET

enligt Dublinförordningen ska en asylsökande få sin rätt till asyl prövad i det första EU-land som han eller hon anländer till. Pojken blev registrerad som flykting i Grekland innan han tog sig vidare till Paris.

Om franska myndigheter skulle upptäcka att han nu lever i Frankrike skulle han därför kunna återsändas till Grekland.

Men Grekland har en hård flyktingpolitik och beviljar ytterst få asylansökningar. Därför vill få flyktingar söka asyl där. Samtidigt är det mycket vanligt att flyktingar tar sig in i Europa via just Grekland, som ligger i kontinentens södra utkant och kan nås via båt från Afrika eller till fots från Asien via bergen.

Flyktingarna försöker ta sig vidare norrut i Europa utan att registreras i Grekland, för att kunna söka asyl i länder med en mer generös flyktingpolitik.

PÅ KVÄLLEN samma dag rullar Souleman, 16 år, och Khairullah, 17 år, ut sina sovsäckar under en bro och sätter sig för att äta. Solen har precis gått ner och ljuset från gatlamporna reflekteras i kanalens vatten. De små matpaketen har de fått av Frälsningsarmén tidigare under

18 5/2010

ku

si n By La äl di la dst t d Ja en e nt K to il h bo g s l vä oja m in ns Mo ba til te h de lfly r i am de kt flyk ad ra nä tin i m sb ra g i y me läg tte iH r r n el ika et i och m n an er Kab ha d. na ul ns

ÅLDERSBEDÖMNING Eftersom särskild hänsyn ska visas gentemot asylsökande under 18 år, behöver Migrationsverket fastställa de asylsökandes ålder. Det görs genom ett samtal. I undantagsfall kan röntgen av den asylsökandes handleder och tänder också göras.

DE SOM SKICKAS TILLBAKA Barn som får avslag på sin asylansökan, och en eventuell överklagan, ska skickas tillbaka till hemlandet precis som vuxna.

Men en skillnad finns. Barn får inte avvisas från Sverige utan ett ordnat mottagande i hemlandet av till exempel släktingar eller ett barnhem. Det gör att ensamkommande barn som fått avslag på asylansökan får stanna i Sverige tills de fyller 18 år, om det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet.

Den borgerliga regeringen har föreslagit att Sverige ska bygga barnhem i länder som inte kan ge barn ett ordnat mottagande, i stället för att låta barnen stanna i Sverige.

SITUATIONEN I ANDRA LÄNDER I Dublinförordningen, som EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz har skrivit under, finns förstalandsprincipen. Den säger att det land inom Dublinförordningens område som en vuxen asylsökande först har anlänt till, eller som ett asylsökande barn först har sökt asyl i, har ansvar för asylprövningen.

Det innebär att Sverige ska skicka tillbaka en vuxen asylsökande till ett annat land som omfattas av Dublinförordningen, om den asylsökande har anlänt dit innan han eller hon kom till Sverige. Ett barn skickas tillbaka om barnet har sökt asyl i ett annat Dublinland.

Men efter flera skandaler kring hur asylsökande behandlas i Grekland, har Sverige gjort ett undantag från Dublinförordningen genom att bestämma att ensamkommande barn inte får överföras till Grekland. De får sin rätt till asyl prövad i Sverige i stället. Situationen för ensamkommande barn i flera andra länder som Rumänien, Ungern, Italien och Malta har också kritiserats, men Sverige överför ändå barn dit. I Norge finns ett nytt kontroversiellt förslag om att en undersökning av den asylsökandes könsorgan ska göras då tveksamhet råder om åldern.

dagen. Det är fastemånaden Ramadan och som troende muslimer äter och dricker de inte under dygnets ljusa timmar.

– Sverige, säger Souleman, det är dit vi vill. Eller till Norge. Vet du om de tar emot minderåriga?

Källor: Migrationsverket, Quick Response, SvD, Sydsvenskan och DN.

EN ANNAN POJKE, 15-årige Mehedi, berättar att hans farbror betalade en smugglare för att han skulle ta med honom till Europa.

– Vi var 18 stycken som reste till Grekland gömda i en stor container. Ibland fanns det ingen luft. Men varje dag delade smugglaren ut matpaket och en flaska vatten, säger han.

I Paris går Mehedi och väntar på att farbrodern ska skicka mer pengar så att han kan fortsätta till Norge eller Sverige. Dagarna fördrivs med att vandra mellan de olika platser där biståndsorganisationer delar ut mat, och umgås med kompisar.

Så fort någon ny flykting eller någon västerlänning stannar till kommer frågorna. Låter Sverige minderåriga stanna? Hur är det i Norge? Frågorna kommer om och om igen. Suget efter information är stort och rykten sprids från mun till mun.

FRIHET

19 5/2010

Drakflygning i Kabul.

Organisationen Emmaus delar ut en enkel frukost till flyktingarna i Paris.

Hövdingens kusin Lala Jan visar ett foto på sin dotter som splitterskadades svårt under amerikanernas bombning av en by.

Flykting med blåsor i ansiktet efter att ha blivit attackerad med tårgas av fransk polis.

— På vintern är det svårast. Här blir jättekallt och vi har inga riktiga tak på hyddorna. Förra vintern frös tre barn ihjäl i lägret, säger Khoja Mohamad.

Afghanistan Frälsningsarméns matutdelning vid metrostation Jaurès i Paris. I tre långa köer står människor uppradade långt innan utdelningen börjar. En kö för kvinnor, en för gamla och en för afghaner.

Ung flykting i Kabul från Helmand tar en paus i vattenbärandet till familjens hydda.

Mehdi, 13 år, från Afghanistan visar upp sitt pekfinger som en taliban mosade med en hammare då Mehdi vägrade studera i en talibanskola. Mehdi bor i ett tillfälligt boende för ensamkommande flyktingbarn i Västra Hamnen i Malmö.

Under alla broar längs Canal Saint Martin i Paris sover afghanska flyktingar, många av dem minderåriga. Trots deras svåra levnadsförhållanden fastar de flesta under Ramadan. På sovsäckar under bron intar de den första födan för dagen.

Staketet som de unga afghanerna måste klättra över för att komma in under broarna i Paris är sylvasst. Flera stycken har trampat fel och spetsat fötterna.

För första gången på sju månader har Mehdi tak över huvudet.

FRIHET

De unga pojkarna omringar den stora Toyota Landcruisern när den stannar till utanför en restaurang i centrala Kabul, Afghanistans huvudstad. De håller upp tuggummin och kartor när männen i kakikläder stiger ur. Trots att de föses undan bryskt följer de efter långt in i restaurangen innan personalen kör ut dem.

– Jag försöker få ihop pengar till pennor och papper till skolan, säger en pojke i tioårsåldern, men tolken hävdar att han ger pengarna till sina föräldrar. Fattigdomen är extremt utbredd och barnen som säljer småsaker eller tigger är många.

Nästan en tredjedel av Afghanistans befolkning på 30 miljoner har flytt från landet de senaste trettio åren. När Pakistan och Iran för några år sedan tvingade miljoner flyktingar att återvända till Afghanistan ökade Kabuls befolkning från 1,5 miljoner till närmare 4,5 miljoner. Detta i en stad med skyhög arbetslöshet och en infrastruktur som är förstörd efter decennier av krig, och där de flesta hushåll saknar rinnande vatten och elektricitet. Säkerhetssituationen har stadigt försämrats de senaste åren, och Kabul som länge räknats som en säker stad drabbas varje vecka av attentat. I slutet av 2009 beräknades talibanerna kontrollera 70 procent av Afghanistan. Och alla bedömare är överens om att det blivit ännu sämre sedan dess.

I SÖDRA UTKANTEN av Kabul breder ett flyktingläger ut sig så långt ögat kan se. 750 familjer bor i lerhyddorna med presenning som tak.

Inte en kvinna syns till. Afghanistan är ett mansdominerat samhälle, kvinnorna lever ett mycket undanskymt liv då de flesta inte tillåts arbeta och måste klä sig i burka utanför hemmet. Det är vanligt att kvinnor inte får tala med män utanför familjen.

Flyktingarna är pashtuner från Helmandprovinsen, den mest konservativa i Afghanistan och ett av talibanernas starkaste fästen. Förutom en mycket sträng tolkning av islam lever pashtunerna också efter Pashtunvali, klanernas egen hederskodex som är otroligt strikt och begränsar kvinnornas liv totalt. De flesta talibaner tillhör folkgruppen pashtuner, men långt ifrån alla pashtuner är talibaner.

– Talibaner sköt på de amerikanska soldaterna precis utanför vår by, berättar byäldsten Khoja Mohamad, 45 år.

– Sen bombade amerikanerna hela byn.

Khoja fyllde en minibuss med vänner och familj och gav sig av mot Kabul. Hans kusin Lala Jan skadades svårt i hand och arm av splitter från en amerikansk granat.

20 5/2010

1 Vä b 6st oe åri ra nd ge Ha e f Ha go mn ör e ssa de en ns n M i M am från an a k Gh lmö om Afg am . H ma han kh an nde ist or kr fl an Ha am yk på bi ar tin bu om gb tillf a äl lla h. sin rn i ligt

LIVET I LÄGRET är hårt. Ibland får de hjälp med lite mat och skor av ministeriet för flyktingfrågor. Några av de unga männen lyckas ibland få tillfälliga byggjobb och några andra jobbar på marknaden.

Annars är det svårt med försörjningen. Många av flyktingarna är undernärda.

– På vintern är det svårast. Här blir jättekallt och vi har inga riktiga tak på hyddorna, säger Khoja Mohamad.

– Förra vintern frös tre barn ihjäl i lägret.

AV DE UNGA pojkar som kommer till Europa har många tidigare levt som flyktingar inom Afghanistan eller i grannländerna Pakistan och Iran. I stället för en mycket osäker framtid i Afghanistan väljer familjerna att skicka iväg dem till Europa. Resan är besvärlig och dyr och familjerna, som säljer av ägodelar eller skuldsätter sig, skickar iväg den som de tror har störst chans att klara sig och skapa sig en ny framtid – en son.

Sverige På transitboendet i Västra Hamnen i Malmö finns det således bara pojkar. Mehdi har ätit färdigt och ger sig iväg med några av sina nya kompisar mot strandpromenaden. Hassan dröjer sig kvar.

– Jag ska till biblioteket och studera. Jag vill lära mig svenska fort, för jag vill börja i skolan här, säger Hassan innan han tar sina papper och försvinner iväg i motsatt riktning.

Snart har kriget i Afghanistan pågått i tio år och flyktingarna fortsätter strömma till Europa. Nya Mehdi och Hassan anländer till Sverige dagligen med hopp om en bättre framtid. Kommer de att få stanna? 

FRIHET

SPRIDDA MYTER OCH SVAR ”Det är inte barn som kommer, det är vuxna som ljuger om sin ålder för att lättare få asyl” Vinsten av att ljuga om åldern överdrivs av främlingsfientliga debattörer. När asylskälen prövas i Sverige har det liten betydelse om den asylsökande är minderårig eller vuxen.

Det är knappast så att alla ensamkommande asylsökande egentligen är över 18 år. Endast mellan fem och tio procent av de asylsökande som uppgett att de är under 18 år, får sin ålder uppskriven av Migrationsverket. Och att dessa fem till tio procent har uppgett en ålder som Migrationsverket bedömer vara för låg behöver inte betyda att de med berått mod har ljugit för myndigheterna. I många länder föds barn utan att deras födelsedatum noteras. Om de har id-handlingar överhuvudtaget står där en uppskattad ålder. ”Barnen som kommer hit återfinner alltid sina familjer så fort de har fått uppehållstillstånd, och sen får resten av släkten komma till Sverige av anhörigskäl. Barnen skickas inte alls iväg för att slippa undan krig.

21 5/2010

De skickas iväg för att fungera som ankare för övriga familjemedlemmar.”

Enligt Migrationsverket har termen ankarbarn liten grund i verkligheten, få barn bedöms skickas iväg ensamma enbart för att resten av släkten ska kunna komma efter.

Den främsta orsaken till att barn skickas iväg ensamma är oroligheter i hemlandet.

Dessutom är det bara de barn som får asyl av flyktingskäl eller skyddsskäl som får rätt att ta hit familjen. De barn som får asyl på grund av ömmande omständigheter får vanligtvis inte den rättigheten. ”Det kostar kommunerna skjortan att ta emot ensamkommande barn.”

Det kostar inte kommunerna någonting att ta emot ensamkommande barn. Staten ersätter kommunerna för alla kostnader.

Kommunerna vinner snarare på att ta emot ensamkommande barn. Många kommuner i Sverige har en minskande befolkning och är i behov av nya, unga invånare.

SPANINGEN

”Nya medborgare skapar en större kaka för fler att dela på. Svårare än så är det inte.”

Öppna grindarna Idén om fri invandring viftas ofta undan som en vacker och flummig utopi.

Men migranternas drivkrafter och forskarnas siffror berättar en annan historia - ökad invandring skapar välstånd.

TEXT: DANIEL MATHISEN

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

ET ÄR SENSOMMAR runtom i Europa. I nyhetstorkans Sverige domineras tidningarna av grill- och bantningstips. Men en dramatisk händelse reduceras till en notis i en av landets största tidningar. Strax utanför Greklands kust hittar patrullerande polis 16 drunknade flyktingar, varav flera är barn. De har flytt från västra Afrikas inre sammanbrott och kaos. Barnen färdades i båtar och de vuxna simmade. Någonstans längs vägen kapsejsade båtarna och kraften i armarna tog slut. Historien är bara ett exempel på hur dagens migrationspolitik i praktiken tvingar flyktingar till resor med dödlig utgång.

D

ALLASANNE HADE DÄREMOT tur. Han är 30 år gammal och född i Senegal. Han fick, via ett stipendium, chansen att studera vid ett franskt universitet och har därefter jobbat runt om i Europa. Alltid med lägre lön än ordinarie anställda. Aldrig med trygga villkor. För ett par år sedan gick Allasannes pappa bort och han reste tillbaka till Senegal för att organisera begravningsceremonin, med pengar som tjänats ihop under tiden i Europa. I dag bor Allasanne i Bredäng utanför Stockholm, lär sig sakta men säkert svenska och söker febrilt efter anställning.

– Jag har jobbat lite överallt, vissa ställen bättre än andra. I Italien blev jag illa behandlad och fick höra rasistiska glåpord. Sverige är fantastiskt, även om det är svårt att få jobb. Hittills har jag bara jobbat extra som snöröjare och med mindre ströjobb, säger Allasanne.

MYTERNA OM INVANDRING och migration är åtskilliga. Den som lyssnar till partier på den yttersta högerkanten får lätt intrycket att det rör sig om massiva folkrörelser från fattiga till rika länder. I själva verket är det bara tre procent av världens befolkning, eller 200 miljoner människor, som årligen rör sig mellan länder och regioner.

Enligt en rapport av det brittiska fackförbundet TUC, Trade Union Congress, har invandringen en ”begränsad men positiv” effekt på

FRIHET

ekonomin. Invandrad arbetskraft bidrar mer i skatteintäkter än vad de kostar i form av välfärdstjänster, och höjer även lönerna och sysselsättningsgraden på arbetsmarknaden. Det största problemet utgör snarare principlösa arbetsgivare som ger migranter sämre villkor. En svag ställning gör att nyanländ arbetskraft ofta tar de lägst betalda jobben, med löner långt under kollektivavtalsnivå.

DAVID CARD, AMERIKANSK ekonom och forskare, har under en längre tid studerat migrationens påverkan på länder i allmänhet och USA i synnerhet. Hans slutsats är att nycklarna till det amerikanska tillväxtundret är ett stort inflöde av migranter, vilket ökat efterfrågan på varor och tjänster och genererat jobb. Dessutom har landets jobbsektor konstruerats för att kunna hantera ny arbetskraft, oberoende av språk. Exempelvis är anledningen till att New Yorks gator till stor del är rutbaserade, med siffernamn på gator och avenyer, att alla ska kunna navigera i staden på ett effektivt sätt, utan att behöva kunna engelska. Enkelt och tydligt, om än uttryckslöst.

DEN AMERIKANSKA ARBETSMARKNADEN började gnissla först när republikanska politiker stoppade höjningar av minimilönerna, något som skapade en negativ lönespiral i de lägre inkomstgrupperna. Klyftorna skärptes. Ett liknande mönster har uppstått i Sverige, där den sänkta a-kassan gör att människor är beredda att ta jobb till lägre löner. Cards studie pekar ut facklig organisering av ny arbetskraft som det bästa sättet att skydda arbetstagare, optimera rörligheten på arbetsmarknaden och sporra långsiktig tillväxt.

EFTER EU:S ÖSTUTVIDGNING år 2004 besannades inte farhågorna om en omfattande lönedumpning i Västeuropa som en följd av att fattiga migranter från öst skulle ta jobb till lägre löner. Svårigheterna har i stället, liksom i USA, handlat om bristen på rättigheter för illegala migrantarbetare, så kallade papperslösa. Genom tydligare krav på arbetsgivare och facklig organisering av migranter skulle det gå att

22 5/2010

LÄS MER  ”East-West Migration”, Richard Layard.  ”Sverigedemokraterna har fel”, Alexander Bengtsson.  ”Migration to the UK”, Trade Union Congress.  ”Kosmopolitik nu!”, Per Wirtén.

kombinera en rörligare arbetsmarknad med rättvisa förhållanden.

Samtidigt handlar det om att tränga genom siffror och staplar och förstå att migranter är individer, inte ett homogent kluster. Migranternas klassbakgrund och utbildning är betydligt viktigare faktorer bakom eventuell arbetslöshet än etnicitet eller härkomst. Invandrare är inget kollektiv, utan individer av kött och blod med en bred palett av erfarenheter. Allasanne är trött på att etiketteras som lat och arbetsskygg.

– Jag söker efter jobb varje dag, gör allt jag kan för att komma in på arbetsmarknaden. Men det är svårt utan kontakter.

EN VANLIG KRITIK mot arbetskraftsinvandring är att det skulle drabba utvecklingsländerna när viktig kompetens lämnar hemlandet, så kallad ”brain drain”. Och effekten finns, men migrantarbetare i väst bidrar också med enorma summor i så kallat direkt bistånd till familjer i hemländerna. Världsbanken räknar med att 1 400 miljarder kronor varje år överförs från migrantarbetare i rika länder till deras anhöriga i utvecklingsländer. FN konstaterar att migranter som skickar hem ekonomiskt bidrag minskar fattigdomen ”drastiskt” och Världsbanken slår fast att utvecklingsländer tjänar på att skicka arbetskraft utomlands. För att sätta det i perspektiv: direkt bistånd står för 26 procent av BNP i Lesotho, 23 i Jordanien, 17 i Albanien, 16 i Nicaragua och 14 procent i Libanon. I ytterligare tiotalet utvecklingsländer står direkt bistånd för omkring tio procent av BNP. SAMMA ARGUMENT för att begränsa eller minska invandringen i dag användes också mot kvinnors entré på arbetsmarknaden på 1950-talet.

Kvinnor i jobb skulle göra män sysslolösa, förutspådde motståndarna.

FRIHET

Migranter kommer att göra infödda svenskar arbetslösa, hävdar kritikerna i dag. För att belysa hur invandring påverkar sysselsättningen kan vi ta till ett intressant tankeexperiment. Om migrationen verkligen skulle vara ett hot mot jobben i Sverige borde även 40-talisternas inträde på arbetsmarknaden under 1960-talet rimligen knyckt jobb från befintlig arbetskraft. Men det inträffade aldrig. Och inte bara det – faktum är att sysselsättningen ökade när fler personer jobbade och köpte varor och tjänster. Arbetsmarknaden är inget nollsummespel.

Ekonomen Richard Layard påpekar att det finns ett tätt samband mellan en växande arbetskraft och sysselsättning. En krympande befolkning, vilket vi står inför, skapar mindre resurser. Nya medborgare skapar en större kaka för fler att dela på. Svårare än så är det inte.

I DAG FINNS det mer eller mindre fri rörlighet – av kapital. Det finns gedigna regelverk som skyddar företags rättigheter och handel. Däremot är det få lagar som skyddar migranter som kommer till Europa.

Väst har blivit experter på att värna kapitalflöden men värdelösa på att skydda människor. Den fria rörligheten måste omfatta även människor och baseras på individuella rättigheter, både för migranternas och för den europeiska tillväxtens skull. Egentligen är det märkligt att en människas värde och livschanser beror på vilken sida av en gräns man råkar vara född. För vem kan välja det? Allasanne kunde det i alla fall inte.

– Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att jag skulle bo i en lägenhet i Sveriges huvudstad så hade jag sagt att den personen var galen. Men nu blev det så och kanske är det ett tecken på att världen håller på att förändras, säger han. 

23 5/2010

CLARA LIDSTRÖM Ålder: 24 år.

Bor: Villa på landet utanför Umeå.

Familj: Mannen Jakob, hunden Melker och ett barn i magen som kommer i januari.

Gör: Bloggar på folkbladet.nu, jobbar annars som journalist.

På fritiden: Jag tycker att jobb och fritid flyter ihop mycket. Men jag gillar att läsa, diskutera, baka och sova.

Underbara Clara!

Clara Lidström driver en av Sveriges mest lästa bloggar, Underbara Clara.

Där skriver hon om ett miljösmart liv på landet medan andra på bloggtoppen avhandlar shoppingresor till New York.

Frihet har pratat med feministen som älskar husmorssysslor och gjorde revolt genom att bli kristen och nykterist.

TEXT: BECKY BERGDAHL

FRIHET

BILD: ELIN BERGE

24 5/2010

– Det finns massor med fördomar om landsbygden.

ÖR FYRA år sedan bestämde sig Clara för att börja blogga.

– Det fanns få bloggar då. Jag läste en guide om hur man kunde starta en egen blogg, och sen gjorde jag det.

Det var ganska lätt att få många läsare på den tiden, säger hon.

Clara är uppväxt i Umeå och arbetade i en klädbutik där efter studenten, samtidigt som hon startade sin blogg.

Hon funderade på att plugga på högskolan men visste inte riktigt vad hon ville bli. Då hände det obegripliga.

– Min mamma dog. Jag blev sjukskriven och sen arbetslös. Jag mådde så dåligt. Då ringde Västerbottens Folkblad och erbjöd mig ett jobb. De ville att jag skulle flytta min blogg till deras sajt, och jobba som journalist åt dem också. Jag tänkte först att jag inte skulle klara av att arbeta, men sen gick det bra.

Nu, två år senare, är Claras blogg en av Sveriges mest lästa och det är den hon försörjer sig på. I vintras fick hon chansen att göra en egen tidning, Clara, som har getts ut i tre utgåvor i form av en bilaga till Västerbottens Folkblad. Tidningen innehåller precis som bloggen recept, inredningstips och retromode.

– Att vara tidningsmakare har varit jätteroligt. Det var en dröm, säger hon.

F

IBLAND KAN CLARA skrämmas av att så många läser det hon skriver.

– Jag kan inte greppa att jag har flera tusen läsare. Och jag tror det är bra att jag inte tänker så mycket på det. Bloggvärlden är en paradox. Alla bloggare vill bli lästa, men det är samtidigt lätt att man låser sig när många läser. Vissa stora bloggar kan bli tråkiga av det där.

– Jag bloggade mycket om mammas död. I dag hade jag kanske gjort det på ett annat sätt. Men det måste finnas lite svärta i en blogg också tycker jag, annars blir det inte intressant.

Clara säger att hon samtidigt beundrar alla bloggtjejer, även de som skriver glättigt.

– Jag fattar varför det kan bli tillrättalagt. Det är ett otroligt hårt klimat på internet, man kan bli attackerad för det man skriver.

– Man får bestämma sig för att tuffa till sig och börja skita i vad folk tycker. Man kan inte bli älskad av alla. Samtidigt är det där svårt, särskilt som tjej. Då har man ofta blivit uppfostrad till att vara till lags. Men sen väger alla positiva kommentarer upp.

I ETT DRÄPANDE INLÄGG på bloggen kritiserar Clara en annan stor bloggare, Blondinbella, och hennes uttalanden om att tjejer bara lägger krokben för varandra med taskiga anmärkningar på nätet.

– Det är tröttsamt att Blondinbella klankar ner på sitt eget kön. Hon har nästan bara kvinnliga läsare, då är det ju inte så konstigt om det

FRIHET

mest är tjejer som kritiserar henne, eller hur? Sen är det ju också mest kvinnor som stöttar henne och lämnar schysta kommentarer!

Snacket om att tjejer skulle vara intriganta häxor som inte kan umgås tre och tre är bara en myt, tycker Clara.

– Man får höra det där så mycket att man börjar tro på det till sist.

Det är farligt att säga att killar är så mycket bättre.

– Samtidigt så finns det kanske en viss sanning i det ibland, men det beror ju på att killar blir uppfostrade till att hålla varandra om ryggen och tjejer blir uppfostrade till att hålla killarna om ryggen. Och tjejer får lära sig att jämföra sig med varandra.

FEMINISM ÄR EN AV Claras absoluta hjärtefrågor. Samtidigt driver hon en husmorsblogg och har fått kritik för att upphöja en traditionell kvinnoroll.

– Äh, feminism för mig handlar om att kunna vara den man vill, inte den som samhället vill att man ska vara. Och jag tycker att folk alltid försöker nedvärdera traditionellt kvinnliga sysslor, säger Clara.

Hennes paroll är att om hon gillar att baka ska hon få det utan att någon klagar – men det betyder inte att alla tjejer ska förväntas gilla det.

– Dessutom har jag och min man faktiskt en väldigt jämställd arbetsdelning i hemmet. Båda hugger ved, och båda städar.

Clara träffade sin käresta Jakob på gymnasiet. Nu är de gifta.

– Visst gifte vi oss unga. Men min mamma hade dött och jag kände ”Vad går jag och väntar på?” Jag vill ha livet fritt från drama, jag gillar när det är stabilt och tryggt. Det är skönt att vara gift. Och det är lätt att jobba mycket, jag behöver inte tänka på kärleksbekymmer.

I vinter kommer familjen dessutom att få förstärkning, Clara väntar barn.

– Det var inte planerat men önskat, säger hon.

FÖR ATT FÅ PLATS för en växande familj köpte Clara och Jakob ett hus på landet utanför Umeå förra vintern, som de håller på och rustar upp.

– Jag förstår om folk vill flytta till storstan med klubbar och så. Men jag ser också att det finns en mottrend, unga som drömmer om ett liv på landet, säger hon.

I den Stockholmsfixerade bloggvärlden syns småorterna dock sällan.

– Det finns massor med fördomar om landsbygden som kan avfärdas direkt. Många säger att det är inskränkt på landet. Jag tycker att städerna på ett sätt är mer inskränkta och segregerade. I större städer är det lätt att mediefolk bara umgås med mediefolk, och att reklamare bara umgås med andra reklamare. I en by umgås däremot alla sorters människor från olika samhällsklasser, säger Clara.

25 5/2010

I BLOGGEN FÅR LÄSAREN följa jobbet med huset och ta del av Claras miljösmarta hemmafixarknep. Som att städa utan kemikalier, laga ekologisk mat och shoppa second hand, till exempel.

– Jag är absolut jätteengagerad i miljöfrågor, säger hon.

– Men jag kan bli knäckt av att följa klimatförhandlingarna inom FN, när inget händer. Då har jag filosofin att jag försöker göra skillnad i mitt eget liv. Även om det inte påverkar det stora hela så mycket.

Samtidigt som Clara kan verka helylle provocerar hon många. Det började tidigt, berättar hon.

– Mina föräldrar var kommunister. Det mest provocerande jag kunde bli var kristen. Det var en jätterevolt. Jag blev frälst på gymnasiet, när jag lärde känna några kristna. Sen har min syster och några vänner också blivit det. Men min pappa blev rädd. Och jag förstår, det har funnits många hemska kyrkor. Men jag har aldrig varit lyckligare.

– Många tror att man ska vara med i en sekt. Det anses lika udda att vara kristen som att vara muslim. Jag känner mig som i en minoritet.

Inget är så tabu som att prata om religion. Jag kan skriva om sex och pengar i bloggen, men skriver jag om Gud tycker folk det är genant.

– Mina föräldrar var kommunister. Det mest provocerande jag kunde bli var kristen. Det var en jätterevolt.

CLARA TYCKER ATT det borde pratas mer om tro, särskilt i ickereligiösa sammanhang.

– Jag är emot friskolor. Det är ju jätteobehagligt att ha kristna barn i en skola, muslimska barn i en och sekulära barn i en. Men i vanliga skolor plockar de bort religionen. De säger ”det kan ni sköta i era friskolor”. Jag säger tvärtom, vi ska ha skolor som är blandade.

Förebilden är skolan där Clara själv gick som liten.

– Vi hade luciatåg, och när det var muslimska tjejer med som inte ville sjunga ”Kristus till jorden är kommen” i Stilla natt så var de bara tysta under den raden. Man behöver inte göra det där till en konflikt, det skapar fundamentalism.

NÅGOT SOM FICK många att höja på ögonbrynen var när Clara gick ut i en debattartikel i Expressen och ifrågasatte varför det är tabu att prata om avhållsamhet. Rubriken var ”Sex farligare än någonsin”, och ingressen började med ”Påven har fått hård kritik för sin uppfattning att kondomer inte bekämpar aids. Men det ligger faktiskt något i att inte bara kondomer räcker för att stoppa hivepidemin.”

– Åh så roligt! Det är en sådan sak man inte får säga. Jag menade att i sexualundervisningen i skolan så får man bara lära sig en massa (samlags)ställningar. Man får inte lära sig att respektera sig själv och säga nej om man inte vill. Jag tror det är en dålig strategi, säger Clara.

Samtidigt tycker hon att det är bra att sex inte är skamligt längre.

– Och det är absolut så att man säger mycket till just tjejer att de ska hålla på sig och våga säga nej, som om tjejer aldrig ska vilja. Jag menar mer att man ska säga till alla att ni inte behöver ha sex om ni inte vill. Det var det jag ville poängtera med artikeln. Men jag fick inte sätta rubrik och ingress och jag förstår att folk blev provocerade när Expressen kopplade ihop det med påven.

EN ANNAN SAK som provocerar är att Clara är nykterist.

– De sa i skolan att om man dricker dör hjärncellerna, och jag tänkte ”men då kan jag ju inte dricka”. Och det var långt innan jag blev kristen. Men sen har jag hittat stöd i tron för att inte dricka. Det är en solidaritetsfråga. Alkohol är inblandad i nästan alla våldsbrott och olyckor. Jag har också alkoholism i släkten. Det är en solidaritetshandling för mig att inte dricka sådant som andra inte klarar av.

Clara förstår inte hur det kan anses så udda att säga nej till sprit.

– Det är en sorg för mig att vänstern inte driver alkoholfrågan mer, utan att det snarare finns en alkoholromantik. Det är konstigt att KD driver frågan mest, de är ju inte kända för solidaritet annars.

– Många förstår inte att man inte röstar på KD om man är kristen.

Men jag är röd. Vi måste få bort Alliansen nu. 

FRIHET

CLARAS BLOGGTIPS 1) Välj ett bra namn på bloggen.

2) Välj ett ämnesområde som bloggen ska handla om.

3) Lägg upp mycket bilder.

4) Sätt drastiska rubriker.

5) Kolla stavningen.

26 5/2010

Påståenden och svar Bloggvärlden är ett område som domineras av kvinnor. Samtidigt är alla de mest lästa bloggarna mode- eller livsstilsbloggar, som handlar om utseende eller mammaliv. Bloggosfären har fört med sig både en feministisk framgång och en backlash.

– Jag vet inte om det är en backlash. Är det så mycket bättre att skriva om karriär och ishockey, som de manliga bloggarna gör? Och även mammabloggare kan skriva om samhällsfrågor.

De större politiska bloggarna drivs dock av män. Bloggvärlden har tydliga könsroller med tjejer som skriver om kläder och familj och killar som skriver om samhällsfrågor.

– Ja, det är ändå lite hemskt att det är så. Tragiskt.

Endast sex procent av de svenska bloggarna handlar om politik.

Många fler skriver om festande. Bloggvärlden är ytlig.

– Men vem bestämmer vad som är mest ytligt, politik eller festande? Man kan ju tycka att politik är viktigare, men djupare?

Modebloggarna är materialistiska, med fokus på att man ska shoppa tills man stupar.

– Det håller jag med om. Jag tycker inte att modeblogg är ett bra namn, konsumtionsblogg är bättre. Det är inte några genomtänkta analyser av modevärlden, det är bara köpta bloggare. De kysser rumpor och får gratis prylar. Men jag vill inte moralisera över bara modebloggarna. De är inte värre än teknikbloggarna, som skrivs av män.

Det handlar bara om att man måste ha den nyaste telefonen. Jag kan bli illamående av sådant.

Ingen modebloggare som är mörkhyad eller större än en storlek 36 får många läsare.

– Det är sant. Men jag tror inte att man kan lägga ansvaret på de unga tjejerna som bloggar. Det är hela samhället som är snett. Om man tittar på de mest lästa bloggarna så visst, det är unga tjejer i Stockholm som är etniskt vita, smala, har mycket pengar och ser bra ut. Men det säger nog mer om bloggläsarna än om bloggarna själva.

Och så är det överallt. Jag menar, hur ofta får en mörkhyad tjej vara på omslaget på Veckorevyn?

Livsstilsbloggarna är ena dagen på resa i Italien och nästa dag vip-gäster på kändisfest. Det kan stressa läsare utan en massa kompisar och pengar, som inte kan gå på fest jämt.

– Så är det absolut! Alla ljuger mer eller mindre. Man väljer ju vilken sida man visar. Jag tänker ofta när jag läser bloggar, att oj, folk skriver att de ska på 40 aktiviteter en vecka. Men jag gör aktivt motstånd mot det. Jag skriver att ”i dag har jag bara legat på soffan”.

Och jag tror att det kommer att ändras på sikt. Till sist blir man ju trött på att läsa att alla modebloggare skriver att de åker till London och shoppar. Jag hoppas i alla fall på en revolt mot det där.

FRIHET

27 5/2010

Frihetskolan FN del 1 – Det här är FN TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

HISTORIA NF – föregångaren till FN Efter första världskriget 1914-1918 beslutade flera av världens länder att grunda en gemensam organisation för samarbete och för att förhindra nya krig. År 1920 grundades Nationernas Förbund, NF. Organisationen växte till en början, men på 1930-talet visade sig NF vara maktlöst inför oroligheterna i Europa. När andra världskriget utbröt år 1939 slutade NF att fungera.

FN-stadgan Stadgan som klubbades på konferensen i San Francisco anger FN:s uppgifter, medlemsländernas rättigheter och skyldigheter och hur organisationen ska vara uppbyggd. När ett land går med i FN åtar det sig att följa reglerna i FN-stadgan.

Det gör FN När FN bildades arbetade organisationen främst för fred, säkerhet och nedrustning. Men med tiden har allt mer av FN:s arbete gått ut på att främja mänskliga rättigheter, utveckling och demokrati, och att bekämpa fattigdom. Arbetet finansieras av medlemsländerna, som betalar en medlemsavgift som varierar beroende på hur stort och hur rikt ett land är.

FN bildas Efter andra världskrigets slut år 1945 samlades delegationer från 50 stater i San Francisco i USA för att förhandla fram stadgan till en ny världsorganisation. Den nya organisationen fick heta Förenta Nationerna, FN. I dag har FN 192 medlemsländer. Den enda självständiga stat i världen som inte är med i FN är Vatikanstaten.

UPPBYGGNAD

Generalförsamlingen Alla FN:s medlemsstater har en röst vardera i generalförsamlingen, som fattar beslut om olika delar av FN:s arbete. Generalförsamlingen tar till exempel initiativ till internationella samarbeten, väljer medlemmar i olika organ och beslutar om budget.

Varje medlemsland har en delegation på plats i New York i USA där FN:s högkvarter ligger och där generalförsamlingen sammanträder. Ett beslut i generalförsamlingen brukar börja med en debatt. Sedan utreds frågan i ett utskott, som lägger fram ett förslag till beslut. Till sist röstar medlemsländerna.

FRIHET

Säkerhetsrådet Medan generalförsamlingen kan diskutera vilket globalt problem som helst, ägnar sig säkerhetsrådet främst åt frågor som rör fred och säkerhet. Säkerhetsrådet presenterar lösningar på konflikter i världen.

FN:s alla medlemsländer har förbundit sig att följa säkerhetsrådets beslut. Säkerhetsrådet består av fem permanenta medlemmar: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina. Övriga tio medlemmar väljs in på två år vardera.

28 5/2010

Ekonomiska och sociala rådet, ECOSOC I ECOSOC sitter 54 av FN:s medlemsländer. Länderna som får vara med varierar och väljs på en period av tre år av generalförsamlingen. Rådet gör utredningar och kommer med rekommendationer om till exempel världshandel, hälsofrågor, mänskliga rättigheter, bistånd och flyktingfrågor.

Internationella domstolen, ICJ ICJ ligger i Haag i Nederländerna och löser tvister mellan stater. Domstolen består av 15 domare från olika länder, som väljs av generalförsamlingen.

Sekretariatet Sekretariatet assisterar de beslutande organen inom FN genom att till exempel ge dem underlag för beslut, arrangera konferenser och översätta olika dokument till de sex officiella FN-språken: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.

Anställda på sekretariatet finns runt om i världen.

Generalsekreteraren FN:s generalsekreterare är chef för sekretariatet och talesman för hela organisationen.

Den nuvarande generalsekreteraren heter Ban Ki-moon och kommer från Sydkorea. Han är den åttonde generalsekreteraren i historien. Samtliga har varit män.

UNDERORGAN

FACKORGAN

FN har en rad underorgan, som agerar självständigt. Några av de mest kända är UNHCR, UNICEF, UNIFEM och WFP.

FN har även en rad fackorgan. Det är organisationer som är helt självständiga men som samarbetar med FN. Några av de mest kända är UNESCO, WHO, IMF och Världsbanken.

På Svenska FN-förbundets hemsida www.fn.se kan du läsa mer om de olika fack- och underorganen.

KRITIK MOT FN:S ORGANISATION Att fem länder är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd är hårt kritiserat. Många anser att alla länder borde behandlas lika. De fem permanenta länderna i säkerhetsrådet har dessutom vetorätt och kan stoppa ett beslut genom att säga nej till det. Kritiker menar att vetorätten borde tas bort.

FN har också fått kritik för att alla självständiga stater får bli medlemmar och har rösträtt i generalförsamlingen, oavsett om staterna är demokratiska eller ej.

FRIHET

29 5/2010

De vågar vägra könsstympning Bland massajerna i Kenya är det vanligt att flickorna säger att de själva vill bli könsstympade. Att de ser fram emot dagen då de ska skadas för livet och riskera att dö, för att vara som alla andra och följa traditionen.

Men det finns några som vägrar. Frihet har träffat tjejerna som går emot hela samhället och säger nej.

TEXT: CECILIA KÖLJING

BILD: MAJA KRISTIN NYLANDER

RIFTDALEN, alldeles i närheten av Kenyas välkända naturreservat Masai Mara, ligger byn Nkareta. Större delen av byns 10 000 invånare är massajer, en av sammanlagt 42 stammar i Kenya som praktiserar kvinnlig könsstympning. Mellan 70 och 90 procent av alla flickor könsstympas, och seden uppstod troligtvis redan när massajsamhället formades. Stammen försörjer sig på boskapsskötsel och männen ger sig iväg med djuren under långa perioder. Förmodligen uppkom könsstympning som ett sätt att se till att kvinnorna inte var otrogna medan männen var borta.

– Man trodde att flickor som inte blev stympade kunde bli promiskuösa, berättar en bykvinna.

Könsstympning fungerar som en initiationsrit som förvandlar flickor till kvinnor. Fördomarna som florerar kring ostympade kvinnor gör att de flesta rättar in sig i leden. Vid stympningsceremonin hålls en stor fest till flickans ära, hon får stå i centrum och får erkännande i gemenskapen. Det är en nödvändig del i att bli kvinna och är varje flickas lott.

I

I FÖRLÄNGNINGEN HANDLAR dock könsstympning om kontroll av kvinnors sexualitet. Man ser klitoris som smutsig och genom att skära bort den blir kvinnan ren, fri från sexuella lustar. Det är ett sätt att

FRIHET

bevara kyskhet, när flickan inte njuter av sex förblir hon oskuld tills hon gifter sig.

Men för några år sedan började utomparlamentariska rörelser och lokala organisationer arbeta för förändring i områdena i Riftdalen, som länge varit ganska stängda för omvärlden. Byborna i Nkareta bildade intressegrupper, bland annat en lokal kvinnogrupp, CBU, som hjälper flickor som rymt hemifrån för att undkomma könsstympning och kvinnor som jagats bort för att de stöttat sina döttrar. CBU riktar också in sig på män, en grupp som till stor del för traditionen vidare.

– För att en man ska få erkännande i området måste han stympa sitt barn. Ceremonin i samband med könsstympningen blir ett tillfälle för mannen att visa upp sin rikedom. Om han avstår kan folk läsa in att han inte har råd, säger Margereth Kuyioni, ordförande i CBU. – Det är mannen som är familjens överhuvud och det är han som bestämmer. Om han inte könsstympar sina barn kommer grannarna tro att han står under kvinnan.

BYBORNA BILDADE OCKSÅ en barnrättsgrupp som såg till att barnen, särskilt flickorna, fick veta vad de hade för rättigheter. Detta innebar att man för första gången började tala högt om könsstympning.

– När kampanjerna startade var de vuxna inte redo för förändring,

30 5/2010

Ce le st i fin ne na Lem si it g i i a la ä tt r e bl is na ty v d m pa e u d ng fö a r t kv ra in di n tio or ne so ns m sk väg u l ra l. r

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Termen kvinnlig könsstympning syftar på borttagande av hela eller delar av det kvinnliga könsorganet. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, finns det tre typer av könsstympning:  Typ 1: Sunna Borttagandet av huden kring klitoris. Ibland utökat till att delar av eller hela klitoris skärs bort.  Typ 2: Klitoridektomi Hela klitoris skärs bort tillsammans med delar av eller hela de inre blygdläpparna.  Typ 3: Infibulation (även kallad faraonisk omskärelse) Hela klitoris, de inre och delar av de yttre blygdläpparna avlägsnas och huden sys sedan ihop. En liten öppning lämnas så att mensblod och urin kan passera.

Vid giftermål måste kvinnan öppnas för att mannen ska kunna tränga in vid samlag.

Det finns också en rad oklassificerade former, som prickning av klitoris eller att man skrapar eller bränner klitoris och omgivande vävnad. I vissa traditioner hålls en ceremoni utan könsstympning där ritualen innebär att någon håller en kniv mot slidan, sticker i klitoris eller skär av könshår.

Metoder och andelen flickor och kvinnor som utsätts varierar kraftigt från land till land. Enligt WHO är klitoridektomi den vanligast förekommande formen och utgör upp till 80 procent av alla könsstympningar, medan infibulation utgör omkring 15 procent av ingreppen.

FRIHET

31 5/2010

– De flesta vill såklart inte att deras döttrar ska stympas.

Men de vill inte heller att de ska drabbas av det stigma som kommer med att inte vara stympad. men nu har våra föräldrar börjat förstå. De har insett att könsstympning får allvarliga konsekvenser för oss, säger Jacqueline Sina, en av de fem flickor som kommit för att berätta hur de tagit del av organisationernas information och nu vägrar könsstympa sig.

Tjejerna säger att könsstympning, utöver den oerhörda smärtan, ger ett flertal fysiska komplikationer. I vissa fall har det till och med lett till döden.

– Ju yngre du är desto svårare fysiska men får du. Dessutom använder de samma blad på alla flickor utan att rengöra det ordentligt, vilket kan leda till hiv och andra infektioner. Och eftersom könsstympning är förbjudet utförs det hemma och inte på sjukhuset, så vissa förblöder under ingreppet, säger Jacqueline Sina.

– Andra dör av chock, vi känner till en flicka som gjorde det. Hon

FRIHET

såg allt blod och blev så chockad att hon inte kunde äta. Kvinnorna i hennes familj ville ta henne till sjukhuset men männen ville inte bli gripna av polisen. Efter några dagar dog flickan, hennes mamma lät inga fler av sina döttrar könsstympas, säger Priscilla Kiok, vars pappa är ordförande i barnrättsgruppen.

Hon berättar att ingreppet också kan leda till komplikationer senare i livet.

– Vid förlossningar har man svårt att öppna sig eftersom underlivet är fullt med ärrvävnad. Efter förlossningen måste man läka om igen och kan inte gå tillbaks till arbetet eftersom man har ett nytt sår att ta hand om.

Och när en flicka är könsstympad betyder det att hon är redo för äktenskap.

32 5/2010

ja ga ts att gr b un up är Nam ort dk pe För or p för om r s nå o df as a g ör o tt ma m h ra an är de kö jä år de st st ns lp se . M yre ött st er n os lse at ym flic bild es m sin pn ko ad e r a i ba Kio dle dö ng som e b rn k ä m ttr och r yb rä r o i C ar y o tts rd D . K kvi mt rna gr fö U, isi nn he i N up ra N ny or m k pe nd els in so ifr are n. e i on ye m ån ta ia Na ys u

Byn Nkareta ligger i Riftdalen i närheten av Kenyas välkända naturreservat Masai Mara.

Större delen av byns 10 000 invånare är massajer.

VAR? Enligt WHO förekommer kvinnlig könsstympning i minst 28 länder i Afrika och Mellanöstern, i Afrika från Senegal i väster till Etiopien, Somalia, Egypten, Kenya och Tanzania i öster. När det gäller Mellanöstern praktiseras kvinnlig könsstympning i Oman, Yemen, Förenade arabemiraten och i irakiska Kurdistan.

Kvinnlig könsstympning förekommer även bland den muslimska befolkningen i Indonesien, Indien, Sri Lanka och Malaysia. Könsstympning förekommer även bland olika grupper av den inhemska befolkningen i Central- och Sydamerika.

I västvärlden förekommer kvinnlig könsstympning bland invandrare från länder där det praktiseras. Proceduren utförs ibland illegalt av läkare från familjens ursprungsländer. Vanligare är att traditionella omskärare kommer till invandrargrupper i detta syfte eller att flickorna sänds till hemlandet för att genomgå könsstympning.

HUR MÅNGA? I dag har uppskattningsvis 140 miljoner flickor och kvinnor i världen genomgått könsstympning. Varje år riskerar ytterligare två till tre miljoner flickor att utsättas, vilket motsvarar minst 6 000 per dag.

FÖLJDER? Kvinnlig könsstympning kan i värsta fall leda till döden. Ofta drabbas flickorna av chock, smärta, blödningar och skador på organen runt klitoris och blygdläpparna. Efteråt kan kvarvarande urin resultera i infektioner. Skärinstrumentet återanvänds ofta utan sterilisering, vilket kan leda till spridning av hiv och andra kroniska infektioner. Könsstympade kvinnor löper också större risk att smittas av hiv vid samlag.

Infibulation kan medföra allvarliga problem som kronisk urinvägsinfektion, njursten, sterilitet, ärr samt cystor i vävnaderna. Det första sexuella umgänget kan äga rum först efter att den lilla öppningen som lämnades vid ingreppet gradvis har utvidgats. I vissa fall är det nödvändigt att skära upp den, vilket kan vara oerhört smärtsamt, och vissa kvinnor har blivit allvarligt skadade vid öppnandet.

Vid en förlossning riskerar ärren från könsstympningen att gå upp. Infibulerade kvinnor som blivit grundligt hopsydda måste skäras upp för att barnet ska ha chans att födas. Efter förlossningen blir kvinnorna hopsydda igen. Att upprepade gånger skära upp och sy ihop kvinnornas könsorgan kan resultera i besvärlig ärrbildning.

– Om du stympas ung så gifter du dig ung. När en flicka stympas så bokas hon av en man. Då blir det ingen skola mer, det är bara att gifta sig med honom, även om han är gammal, säger Celestine Lemitil.

Flickorna får ofta barn tidigt, vilket kan leda till svåra förlossningar. Många lider av kroniska besvär efter förlossningen, till exempel fistelproblem och inkontinens.

– Det vanligaste är att kvinnor föder via kejsarsnitt på sjukhuset eftersom de inte kan föda normalt.

VARFÖR? Ingen kan riktig avgöra om könsstympning är en företeelse baserad på sed eller religion.

Kvinnlig könsstympning praktiserades redan före islam, och trots att en majoritet av världens muslimer inte utövar det, anger ofta de som praktiserar könsstympning religionen som skäl.

Motståndare avfärdar denna koppling, medan islamiska ledare inte är eniga. Koranen innehåller inte någon uppmaning till könsstympning, men i några hadither (yttranden som tillskrivs profeten Mohammed) omnämns det.

ALLA FEM TJEJER vi träffar har stöd hos åtminstone en förälder, oftast mamman.

– Min pappa skulle inte stå på min sida. Han säger att det kommer göras med våld. Det är väldigt viktigt att ha stöd från sina föräldrar, i

FRIHET

33 5/2010

KÖNSSTYMPNING I KENYA I Kenya är könsstympning olagligt. Detta innebär att ceremonierna görs i hemlighet eller utförs i grannländer.

Trots lagen är könsstympning relativt vanligt i Kenya. Alla områden har sina regler och sina specifika traditioner. Det finns allt från den mildaste till den grövsta formen av stympning. Åldern då könsstympning utförs varierar kraftigt men brukar hamna mellan 8 och 15 år.

Könsstympning i vuxen ålder förekommer.

ARBETET MOT KÖNSSTYMPNING I KENYA Alternativa riter: En majoritet av alla afrikanska kulturer har olika typer av initieringsritualer för livets olika skeden. Det kan handla om en piercing, tatuering eller liknande. Därför försöker man satsa på alternativa riter för flickor som brukar initieras in i sitt samhälle som kvinnor genom könsstympning, till exempel symboliska stympningar där man skär i luften. I områden där man erbjudit alternativ har könsstympning minskat dramatiskt.

Alternativa försörjningsmodeller: Omskärerska är ett yrke som har ärvts ner i generationer.

Man lär sig yrket från sin mamma som lärde sig det från sin mamma. Det är i många fall kvinnornas enda inkomst och en omskärerska kommer inte att lägga ner sina verktyg förrän hon har en annan utväg. Man satsar även på medvetandehöjande för att få omskärerskorna att inse att deras handlingar får ödesdigra följder.

Utbildning till flickor: Genom utbildning minskar förekomsten av könsstympning. Flickorna ser då att en annan framtid är möjlig och äktenskap blir inte deras enda möjlighet i livet.

Fler ”safe houses”: Ibland könsstympas flickor genom tvång. Man måste därför ge dem ett säkert ställe att bo under augusti månad då de flesta könsstympningar utförs. Denna typ av safe houses erbjuds av många organisationer som också agerar medlare mellan flickorna och deras familjer. Man siktar också in sig på bärande personer i området som kan hjälpa till att bilda opinion mot könsstympning.

alla fall från en av dem så att man kan få skydd från resten av familjen, säger Evelyne Lepore.

– Det räcker inte att bara ha personer utanför familjen till hjälp, en förälder kan varna dig och vet vart du kan rymma. Om du inte har stöd från dina föräldrar kan du tvingas lämna familjen för gott, säger Priscilla Kiok.

MAJORITETEN AV ALLA FLICKOR i skolan är redan stympade och tjejerna säger att de utsätts för grupptryck.

– Det är en hel del press. Jag har många vänner som har gått igenom det och de brukar uppmuntra mig att göra det. De tycker inte att vi är på samma nivå och ser mig som sämre för att jag inte är stympad.

Men jag säger till dem att jag har bestämt mig och inte tänker ändra mig!, fortsätter hon.

FRIHET

I området känner man till om en flicka är stympad eller inte, främst eftersom man bor nära varandra och inte missar den stora ceremonin i samband med ingreppet. Ibland blir tjejerna retade av klasskamraterna på rasterna.

– De förminskar oss och säger att vi måste göra det, annars kommer vi ha sexuella lustar. Man blir utstött bara för att man går emot normen, man kommer aldrig räknas på samma sätt, säger Damaris Nkainnatei.

De beskriver alla myter som finns kring ostympade kvinnor.

– Många säger att om man inte genomgår könsstympning så växer sig klitoris jättestor och sticker dig när du föder. Andra säger att den lägger sig i vägen och förhindrar graviditet. Vissa säger att den kan växa sig så stor att den brister och att du kommer börja lukta illa, säger Priscilla Kiok.

34 5/2010

Men tjejerna tror inte på det. De skrattar medan de berättar.

– Vi är inte rädda längre, det har blivit lättare att prata om det. Vi har gått på seminarier och sett bilder på stympade och ostympade underliv så vi vet hur det ser ut.

en a as ne ok rn ift sti Ki ko g le la ic att Ce cil r fl ör e, ris ne et f or , P fin ll ep ina ol stä n L S ho g i ly ne Sc nin Eve ueli y ar ild er: cq im tb st Ja Pr n u vän itil, a et h e n m ar oc Frå Le Nk ad rt.

På rist bo f

– De tror inte att de kan tillfredsställa henne och att hon kommer vilja ha andra män. En stympad flicka får man däremot behålla.

I NKARETA FINNS DET FÅ män som vill gifta sig med ostympade flickor.

– De tror inte att de kan tillfredsställa henne och att hon kommer vilja ha andra män. En stympad flicka får man däremot behålla, säger Evelyne Lepore.

Och en ogift kvinna blir ett problem för familjen.

– Hon får ingen respekt. Din blodlinje blir betraktad som dålig och det påverkar hela familjen, därför kämpar ofta pappan för att få sina döttrar stympade, säger Priscilla Kiok.

Det finns många nackdelar med att stå emot. När tjejerna väl börjar berätta är det som att öppna en kran.

– Om du föder ett barn som ostympad så vill många barnmorskor inte förlösa dig eftersom ditt blod är smutsigt.

– Du kommer aldrig få ärva som ogift. Och du kommer få bo ensam.

– Du ses som ansvarslös. Frihet är inte bra för en kvinna, man ska ta hand om man och barn.

– Man ses som omogen, som ett barn. Även om man utbildar sig.

– Du ses som prostituerad, en hora.

Men deras vilja är ändå orubblig.

– Vi har bestämt oss! säger de unisont.

DE ÄR ALLA mellan 12 och 14 år och går på Nkareta Primary School.

De drömmer om att bli översättare, lärare och företagare, men de hade kunnat ha en helt annan tillvaro.

– Vanligtvis gifts flickorna bort till en rik man innan de nått puberteten. Föräldrarna behöver kor så att de kan tjäna pengar till pojkarnas utbildning. De får med andra ord utbildning på flickornas bekostnad, säger Elizabeth Muthoni som arbetar med kvinnorättsfrågor i Riftdalen för ActionAids räkning.

Hon menar att det är svårt för föräldrar i området att gå emot könsstympning.

– De går emot hela sin kultur och allt som ses som normalt. Man blir utstött och beskylld för allt mellan himmel och jord. Vissa går så långt som att beskylla dem för torkan som härjat i området, säger att den var ett straff för deras synder.

Och även om föräldrarna går emot traditionen kan flickan tas av släktingar när pappan är borta. Elizabeth Muthoni berättar att äldre flickor som blivit beskyddade av sina föräldrar och kanske lyckats träffa en man ändå, ofta blir stympade när de föder sitt första barn.

– Det handlar inte om konsensus. Ofta är svärmodern närvarande vid förlossningen och om svärdottern inte är stympad säger hon bara: ”Skär bort det!”

WANGARI KINOTI jobbar med kvinnorättsfrågor på ActionAid. Hon har arbetat mot könsstympning på många olika ställen i Kenya och menar att könsstympning måste angripas från olika håll. Det är en fråga om utbildning och barnäktenskap, men det är samtidigt en fråga om våld.

FRIHET

35 5/2010

ör

I Sverige är könsstympning förbjudet sedan 1982. Vid grova brott kan straffet för könsstympning bli fängelse i upp till tio år.

Lagen skärptes 1999 och kom då att gälla även stympning som utförs i andra länder där det är lagligt. Det innebär att både föräldrar och andra ansvariga kan åtalas i Sverige även om brottet skett utomlands.

Två fall hade i slutet av 2007 lett till fällande dom i Sverige. Det första gällde en pappa som hade fört sin tolvåriga dotter till Somalia där hon utsattes för könsstympning.

Han dömdes först till fyra års fängelse av tingsrätten men straffet sänktes i hovrätten till två år. Pappan dömdes också att betala 250 000 kr i skadestånd till sin dotter.

Det andra fallet gällde en mamma som förde sin tioåriga dotter till Somalia där hon utsattes för könsstympning. Mamman själv medverkade vid ingreppet. Hovrätten fastställde domen på tre års fängelse och mamman dömdes att betala 450 000 kr i skadestånd till sin dotter. Högsta domstolen har avslagit begäran om en ny prövning i båda fallen.

Flickor och kvinnor som riskerar könsstympning i hemlandet har också rätt att få asyl i Sverige, de räknas som flyktingar som förföljs på grund av kön.

rf ta be ar ti . no a Ki ny ri Ke ga r i an te W e h igh oc ätt so s r pa or m nn Na kvi ye a in rk ny tä si t s Ki at

KÖNSSTYMPNING I SVERIGE

MANLIG OMSKÄRELSE Vid manlig omskärelse tas förhuden på penis bort, inte ollonet. Det går alltså inte att jämföra manlig omskärelse med kvinnlig könsstympning där klitoris tas bort helt eller delvis.

Manlig omskärelse bidrar dessutom till att riskerna för infektioner minskar. Den kvinnliga könsstympningen leder till ökad infektionsrisk, oförmåga att ha sex samt problem med de dagliga toalettbehoven.

Just därför heter det omskärelse respektive könsstympning, och det är inte rätt att likställa de två ingreppen.

Källor: ActionAid International, WHO, Amnesty, Vårdguiden.

– Flickor som går i skolan är emot könsstympning, de vet att det finns en annan framtid. De som aldrig gått i skolan ser däremot fram emot ingreppet. De har vant sig vid tanken på att bli ägda.

– Utöver det uppenbara fysiska våldet så innebär könsstympning ett avlägsnande av klitoris, och klitoris är ju källan till sexuell njutning. Man sätter kvinnan i en situation där hon under resten av sitt liv kommer ha sex utan att njuta. Det är en våldshandling, enligt mig.

Hon berättar att det är svårt att uppmuntra unga tjejer att säga nej.

Man kan ha kampanj på kampanj och ge massor av information, men i slutändan väljer många att genomföra ingreppet ändå.

– Tjejerna själva ser det inte som en metod för att kontrollera deras sexualitet, de ser bara att de inte kommer att kunna gifta sig annars.

Och vi talar om en kontext som värderar äktenskap högt. Även om flickan säger nej räcker det inte. Augusti är könsstympningsmånaden och då tvingas många rymma hemifrån. När september kommer är flickorna säkra. För tillfället.

– Man kan inte andas ut, många åker tillbaks hem och blir stympade nästa gång. Man vill inte att de ska behöva rymma en gång om året, men man vill inte heller slita dem från deras rötter. Därför måste man ha en säker plats dit de kan komma där det även finns personer

FRIHET

som medlar med familjen. Man måste ha ett system som ser till att flickorna kan komma hem utan att behöva göra samma sak nästa gång säsongen kommer.

Det är viktigt att fokusera på föräldrarna. Speciellt på mödrarna som själva vet vad könsstympning innebär.

– De flesta vill såklart inte att deras döttrar ska stympas. Men de vill inte heller att de ska drabbas av det stigma som kommer med att inte vara stympad.

– Man kan inte förvänta sig att kvinnor och flickor kommer ut och pratar om det här, de har ingen röst i området. Man får gå via de religiösa ledarna eller byäldre. De har makt att förändra.

Men framförallt ska man fokusera på tjejerna själva. Och vägen går via utbildning, säger Wangari Kinoti.

– Flickor som går i skolan är emot könsstympning, de vet att det finns en annan framtid. Flickor som aldrig fått gå i skolan ser däremot fram emot ingreppet. De har vant sig vid tanken på att bli ägda. 

36 5/2010

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

KRÖNIKA

Hård mot fattiga och svaga ARBETSLÖSHETEN ÄR 9,5 PROCENT och vi läser om svåra depressioner och självmord bland utförsäkrade. Och om kvinnan som fick återfall i cancer när Försäkringskassan fick nya regler. Hennes sjukersättning var slut. Dags att söka heltidsjobb! Eller om den arbetslösa pappan, han som inte får dela ut tidningar för att dryga ut a-kassan. Och den ensamstående mamman, hon som förlorade jobbet och nu måste flytta.

EN FÖRSVAGAD A-KASSA skulle minska arbetslösheten och finansiera skattesänkningar åt de grupper som sedan skulle få regeringen omvald. Var det tänkt. Men hundratusentals har lämnat a-kassan och socialbidragen ökar. Folkpartiledaren viftar med en burka och statsministern håller med.

Tidningarna skriver om vilken kompetent finansminister Anders Borg är. Statsministern håller ett helt tal i Almedalen utan att säga ett ord om vad han vill göra nästa mandatperiod.

Folkpartiledaren sprutar däremot idéer. Föräldrar till stökiga barn ska sitta med i skolan, tycker han. Ska inte föräldrar vara på jobbet?

ARBETSLINJE, ARBETSLINJE, men jobben kom aldrig. Nu skyller regeringen på finanskrisen. En kris som Anders Borg in i det längsta blundade för. ”Ingen delar svartmålarnas depressionsfaror. Ingen, möjligtvis med undantag för Pär Nuder, delar bedömningen att Sverige står inför en nära förestående bankkris”, sa han till Thomas Östros i budget-

debatten våren 2008. Regeringen fortsatte sänka skatten som om inget kunde hända. Sedan hände något. Den största ekonomiska krisen sedan 1930-talet! Skitår, sa arbetsmarknadsministern. Vargavinter, sa finansministern.

På några månader varslades tiotusentals.

Men regeringens ”arbetslinje” skapade inte ens de nya jobben när ekonomin gick på högvarv. Jobben kom i den starka högkonjunkturen och försvann med lågkonjunkturen.

Precis som de brukar.

MÄRKLIGT NOG ligger Moderaterna trots detta högt i opinionen. Vad det beror på är en av de svåra frågor som socialdemokratin måste ställa sig. Samtidigt är det uppenbart att regeringen simmar mot tidsandan. Den typ av ekonomisk rationalitet som Anders Borg lutar sig mot är svår att tro på efter finanskrisen. Få saker har varit så respekterade som den ekonomiska teorin de senaste 30 åren.

Och när det har varit dags att välja sida, mellan rika och fattiga, mäktiga och maktlösa, arbetare och företag, män och kvinnor, har ekonomerna nästan alltid hamnat på en och samma flank. Vad som är bra för de rika och mäktiga, är nästan alltid ”bra för ekonomin”.

Allt detta ifrågasätts nu.

DEN HISNANDE OJÄMLIKHETEN bidrog till krisen och vanliga människor betalar när regering efter regering nu lägger stora sparpaket. Välfärden försämras för att finansmarknaderna ska bli nöjda, samma

FRIHET

37 5/2010

finansmarknader som precis sabbat hela världsekonomin. Det är inte konstigt att böcker som ”Jämlikhetsanden”, som argumenterar för att jämlika samhällen är bättre, kan bli internationella storsäljare.

MODERATERNA ÄR INTE OKÄNSLIGA. I frågan om bonusar, kvotering till bolagsstyrelser eller reglering av finansmarknaderna har partiet svängt åt vänster under mandatperioden.

Men i huvudsak håller de fast vid det gamla.

Jobbskatteavdraget fungerar! Och snart kommer ökade klyftor att leda till minskade klyftor, säger finansministern. Det är därför som han har ökat klyftorna – för att de sedan kommer minska. Är ni med?

Vi har en regering som är ideologiskt förvirrad, visionslös och hård mot de fattiga och svaga. Det är allvar. Det här valet är på alla sätt allvar. 

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

BILD: NONSTOP ENTERTAINMENT

O i d “En m m et fra syd an ns fra ha ka ns r ö sa k a ve m ffä rse hä r” e lle en nd e ts sy film me d n på som de äk ef sk te fe itn ns kt öd ka ivt ig p vi a oc sa sc h r p en kö å er ns sk na ro ev ä lle he r r. te n

KULTUR & NÖJE

Guldkorn för frankofilen ”En sydfransk affär” använder skickligt en kärleksaffär för att illustrera moderna klass- och könsmönster i Frankrike. Snyggt är det också. TEXT: DANIEL MATHISEN

3

En kvinna i 45-årsåldern i södra Frankrike. Ett urholkat överklassäktenskap. En otrohetsaffär med en spansk hantverkare. Första tjugo minuterna av ”En sydfransk affär” känns som en sådan där film som lockar medelålders kvinnor som bär Gudrun Sjödén-sjalar, brinner för drejningskurser och är högljudda i grupp.

Inte för att det är något

fel med det. Men en tredjedel in i filmen så reder det sig lyckligtvis, och karaktärerna får tydligare konturer och handlingen skärper sig. ”En sydfransk affär” nosar på frågor om klass och genus och befriande nog är det en stark och självständig kvinna, Suzanne, i huvudrollen.

Bortom otrohetshandlingen tonar det fram en kritik av det franska samhällets syn på äktenskapet, där kvinnan exempelvis inte ärver någonting alls vid en skilsmässa. Och det är en bra film. Om man pallar med de skitnödigt franska scenerna, som när huvudpersonerna

FRIHET

38 5/2010

står med varsitt vinglas i handen vid ett stenhus på landsbygden och och ler som besatta i motljuset. Även om kamerasvepningarna över det sydfranska landskapet är innerligt vackra. Filmen ångar av existentiell desperation och längtan efter uppbrott. I slutändan är ”En sydfransk affär” ingenting annat än ett toksnyggt slag i magen på normer och stereotyper. En känsla som sitter kvar ett bra tag efter att bioprojektorn slocknat.  Bio — ”En sydfransk affär” har premiär 24 september.

Skiva — ”Interpol” finns i din skivbutik den 9 september.

september. Nedsläpp. Premiär för årets elitseriesäsong i Skellefteå Kraft Arena när hemmalaget Skelleftå AIK möter Färjestad BK.

16

september. Högstadieångest.

“Tusen gångare starkare”, en film om självförtroende och att bryta könsmönster i nian, har premiär på svenska biografer.

24

oktober. Det moderna Indien.

Kulturhuset i Stockholm visar en utställning om könsroller och hierarkier i dagens Indien.

2

z

nt

LABYRINTROMAN. Paul Austers senaste boksläpp, briljanta “Osynlig”, släpps i svensk översättning i september.

SAMHÄLLSKRITIK FRÅN TRAPPHUSET. “Södermorsor”, en bok om förändringen på Södermalm i Stockholm från 1970-talets radikalism och sammanhållning till 1980-talets marknadshets. En fantastisk prestation av Lena Kallenberg.

FILMEN TILL FINANSKRISEN. Uppföljaren till Oliver Stones 1980-talsklassiker “Wall Street”, “Money Never Sleeps”, går upp på svenska biografer 24 september.

MAFFIAREALISM. Mafia II, som finns till PC, PS3 och Xbox, bjuder på en imponerande detaljrikedom och en snygg spelberättelse.

VILLAMATTEÅNGEST. Arcade Fires tredje skiva, “The Suburbs”, rymmer spröd musik för en existentiellt uttorkad generation.

DANIEL MATHISEN

september. Gitarrpop. Annika Norlins svenskspråkiga musikprojekt Säkert släpper sitt andra album, “Facit”, med ledsingeln “Fredrik”.

15

BILD: PRESSBILD

REKOMMENDATIONER

2

Interpol är ett av många identitetslösa indierockband som ingen minns. Jämntjocka låtar som aldrig riktigt sticker ut eller engagerar. Det märks inte minst på senaste alstret, självbetitlade ”Interpol”, där ett par lyssningar inte genererar mer upphetsning än valfri film av Richard Hobert.

Spåren flyter ihop i varandra och ljudbilden är så studiotekniskt finslipad och påklistrad att det nästan är plågsamt att lyssna. Inte minst den Franz Ferdinandknyckta gitarrstilen, som dyker upp överallt. Förstasingeln ”Barricade” lyckas visserligen prestera en snygg melodislinga, men Paul Banks medvetet distade sång stör i onödan. Enda spåret som på allvar imponerar är ”All Of The Ways”, med snyggt knorrande gitarrljud och stråkar. Men det räcker inte.

New York-baserade Interpol har lyckats hafsa ihop ett album som lånar de allra sämsta klichéerna från indiegenren. En 45 minuter lång musikalisk parentes.

september. Ännu mer Robyn. Robyn släpper andra albumet i årets Body Talk-trilogi, “Body Talk Pt. 2”.

9

La

3

Kalifornien, USA, år 1975. När en ung Joan Jett vill lära sig spela elgitarr på musikskolan blir läraren arg. ”Flickor får inte spela sådant!” Men Joan trotsar tidsandan och teamar upp med fyra andra rebelliska tonårstjejer, som startar bandet The Runaways. De blir snart en succé trots att det är kontroversiellt att kvinnor håller på med rock. I filmen ”The Runaways” får tittaren följa tjejernas intåg i kändisvärlden. I uppgång och nedgång – sångerskan Cherie går snart ner sig i ett svårt drogmissbruk och lämnar bandet. Filmen är baserad på hennes memoarer.

Jämntjock indiesörja

di o om pr a M tar UF en :s o va ch llå ko t, m vi ik a e Tw rn itt An er ni ka .

Rebelliska rockchicks

Dvd — ”The Runaways” släpps på dvd den 6 oktober.

Ra

Bok — ”Leva på gränsen - berättelser från det nya Sydafrika” finns i din bokaffär.

BECKY BERGDAHL

BILD: PÄR OLOFSSON

DANIEL MATHISEN

KALENDERN 9 SEP – 9 OKT BILD: FREDRIK SKOGKVIST / FAMILY

4

Leif Norrman, journalist på DN, hade sitt första möte med Sydafrika redan på 1960talet. Under flera decennier var han utrikeskorrespondent på tidningen. ”Leva på gränsen – berättelser från det nya Sydafrika” är en fyllig reportagebok där Norrman mer än någon annan förmår kombinera personliga skildringar med den vakna journalistens allra vassaste verktyg: nyfikenhet och granskning.

Bäst blir det när Norrman lyckas komma nära händelsernas epicentrum. Hukad under kulregnet i Johannesburg. Stoppad av beväpnad, kat-tuggande milis strax utanför Mogadishu. Som inbjuden gäst på ett bröllop i Soweto. Till skillnad från hotelljournalisterna som inte pallar att bege sig dit där historierna faktiskt utspelar sig, ryggar Leif Norrman aldrig för det obehagliga och smutsiga.

Några av historiens coolaste rockchicks, galna japanska fans och massor av bra musik. Plus lesbiska kärlekshistorier, fantastiska kläder och ett välspelat porträtt av den mansgrisiga managern Kim Fowley som lurar Cherie att vika ut sig. ”The Runaways” innehåller bra ingredienser, men också slitna rockklyschor. Det gör att betyget blir en trea.

vi på ”F st ll d vi ör öd r sa sö et a in va ke ?” k r r ul för do tu d m r- om

På gränsen till briljant

FRIHET

39 5/2010

oktober. Nära inpå José. Biografen Kino i Lund visar dokumentären “The extraordinary ordinary life of José González”.

5

oktober. Liveopera från New York. Klarabiografen i Stockholm direktsänder opera från anrika Metropolitan.

9

Efter att under flera år ha hoppat mellan andra- och tredjehandskontrakt i Stockholm ville journalisten Kent Werne ta reda på vad som egentligen orsakat bristen på bostäder.

Resultatet är nysläppta boken ”Du sköna nya hem”.

TEXT: DANIEL MATHISEN

F

ÖR ETT och ett halvt år sedan började Kent Werne skriva på en bok om bostadspolitik och vilka drivkrafter som ligger bakom utförsäljningen av allmännyttan, bostäder som hyrs ut utan vinstsyfte.

– Jag började sätta mig in i den politiska kursändring som skett i synen på allmännyttan och blev mer nyfiken.

Bostadsfrågan har kommit att bli en bortglömd del av

politiken.

Han harklar sig ljudligt. ”Jag är ingen morgonmänniska”, säger Kent och fortsätter: – Dessutom angår boken mer eller mindre alla. Vem har inte haft ångest över svårigheten att hitta någonstans att bo.

KENT WERNE ÄR FÖDD och uppväxt i Norrland, närmare bestämt i Sundsvall, men de senaste fem åren har han tillbringat i Stockholm.

En upplevelse som påverkat honom rejält.

– Under de här åren har jag varit inneboende och bott i andra- och tredjehand, men aldrig i något beständigt. Det påverkar en mentalt och gör att man hela tiden känner sig osäker inför framtiden.

– Till slut är man helt desperat efter ett kontrakt.

UNDER FÖRRA ÅRET slog författaren igenom med boken ”Sälj hela skiten”, en bok om 1990- och 2000-talens massiva privatiseringsvåg.

Också den gången rotades idén i en vilja att undersöka och förklara fenomen och händelser som många tycks ta för givna.

Och just vetgirigheten är Kents främsta drivkraft.

– Jag har en bakgrund inom ABF och har alltid lockats av tanken

FRIHET

att borra ner sig i frågor för att verkligen få koll på vad det handlar om. Alltför många är helt okritiska till saker och ting som pågår runt omkring dem.

I ”DU SKÖNA NYA HEM” kopplar Kent samman bostadspolitiken med ett större skifte i synen på samhället. Från gemensamma lösningar för jämlikhet till eget ansvar efter plånbok. Och det har gått fort.

– På 1950- och 60-talen byggdes det i genomsnitt 100 000 bostäder per år. Numera är motsvarnade siffra 17 000. Att vi inte har råd är en myt.

Det handlar om politisk vilja.

DEN REFORM som framför andra är central för att bryta trenden är enligt Kent att återinföra de statliga subventioner för nybyggda hyresrätter som den borgerliga regeringen avskaffat.

– Det är det enda sättet att öka utbudet av billiga och bra lägenheter för vanliga människor. Bara då kan hyresrätten bli en motvikt till bostadsrättsmarknadens klippmentalitet.

Kent slår fast att bostadsmarknaden inte är en marknad bland andra. Minskas det offentliga åtagandet är marginaliserade grupper de första att hamna i kläm, menar han.

– Hyresrätter har historiskt haft en utjämnande funktion och varit ett boende för hela folket.

Nu hoppas han att fler ska få upp ögonen för den extrema obalansen på bostadsmarknaden, med utgångspunkt i en konstruktiv politisk diskussion.

– Allra helst skulle jag vilja att det blev en valfråga, men det är väl för mycket att hoppas på, avslutar Kent. 

40 5/2010

BILD : ORDFRONT

– Att vi inte har råd att bygga är en myt

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 5/2010

KULTURKRÖNIKA

–Du sket i min vilja, du tog min mänsklighet från mig. Din jävel.

JAG KÄNNER SMAKEN av dig på mina läppar, fortfarande. Trots att det har gått över tre år.

Jag känner dina händer på min hud. Märkena efter hur dina fingrar rörde mig. Jag minns till och med din lukt, hur du luktade som ett ovädrat rum. Sådana detaljer minns jag knappt om någon, men du är inte vem som helst. Jag kommer alltid att minnas dig.

DET ÄR EN MARSNATT, 2007. T-centralen, Stockholm. Jag har varit ute och dansat halva natten med vänner, och har börjat nyktra till i nattluften. Nere på den folktomma perrongen ser jag att mitt sista tåg har gått för natten. Jag åker upp för rulltrappan mot Vasagatan, mot nattbussen. I ögonvrån ser jag dig i jeansjacka bakom mig. Du kliver ljudlöst upp för rulltrappstegen tills du står precis bakom mig. Jag känner nästan värmen från din kropp genom vinterjackan. Jag känner också hur klumpen i magen växer. Precis när jag ska ta sista steget upp mot biljetthallen tar du tag i mig, sliter in mig i hörnet vid hissarna. Jag faller ner på det hårda golvet, och slår i huvudet.

NU ÄR DU ÖVERALLT. Dina läppar, din tunga, din saliv över mitt ansikte, inuti min mun.

Dina händer river i mina kläder, du smeker mig hårdhänt mellan benen. Du försöker att komma innanför mina kläder, innanför mig.

Jag vet inte vem du är, men du försöker att våldta mig på ett kallt stengolv. Jag skriker, jag slår, river ditt ansikte. Jag förstår inte

varför jag inte får bort dig, varför ingen hör.

Varför varje sekund känns som en timme.

I mina hörlurar hör jag Marianne Faithfull sjunga ”Show me sweetness, show me summer skies”.

JAG UNDRAR OM jag någonsin kommer att se några sommarhimlar igen. Jag tänker på min pojkvän, försöker att minnas hur en man ska och får ta på mig. Jag spänner varje muskel i min kropp, och ditt grepp om mig lossnar.

Jag slår dig över ansiktet, vacklar och börjar springa upp ovan jord. Jag springer utan att se mig om, jag springer över bron. Stannar först tre kvarter bort, andas ut mot en husvägg. Slår numret till pojkvännen. När jag hör hans sömniga röst på andra sidan luren kommer tårarna.

DU KOM INTE ända in i mig, men tillräckligt.

Alla minnen som nu var i och på min kropp.

För att du hade tagit, slickat och smekt den.

Mina skrik, hur kunde du inte ha hört dem?

Mitt nej, hur kunde du inte ha förstått det? Du sket i min vilja, du tog min mänsklighet från mig. Din jävel.

Trots det fanns det ingen tanke på att polisanmäla dig. Inte en tanke. Det fanns ingen som helst ork i mitt hjärta för det. För i ett samhälle där män inte ses som våldtagbara, hur skulle jag orka förklara för sjukhuspersonal och polis hur jag som man nästan blev våldtagen? Jag ville inte riskera att inte bli trodd, att inte bli tagen på allvar. Jag ville

KULTURNOTERAT Spel – Ett par amerikanska forskare har kommit fram till att det går att lösa den klassiska Rubiks kub med 20 steg, oavsett ursprungsposition.

Tidigare trodde man att det krävdes åtminstone 22 steg för att klara av de knepigaste startlägena. Till sin hjälp har forskarna haft datorkraft som motsvarar 35 års processande.

Snabbare att lösa än man trott.

FRIHET

JAG VILLE BARA lära mig att gå vidare. Jag ville bara lära mig att sluta tänka på dig varje gång jag var ute bland folk. Jag ville bara lära mig att inte rycka till varje gång min pojkvän rörde mig.

Tre år senare har jag lärt mig allt det. Tre år senare känner jag inte av dig lika mycket längre. Jag har gjort slut med dig, och smärtan du gav mig. Även om jag ångrar att jag inte polisanmälde dig så har jag lärt mig att inte vara rädd för sådana som dig. Det enda jag kan göra är att fortsätta leva det liv jag vill leva. För du tog aldrig mitt liv, hör du det?

Du tog aldrig mitt liv.

JAG SKULLE HELLRE dö än att låta dig göra det.  

Linus Fremin är skribent

och bloggare.

TVÄRSTOPP FÖR WYCLEF

GAYPRINS BLIR GAYPUBLICIST

Musik – Hiphop- och r&b-musikern Wyclef Jean bestämde sig nyligen för att ge sig in i valrörelsen för att bli president på den krisdrabbade önationen Haiti. Men omsadlingen till politiker fick sig ett oväntat stopp bara veckor efter offentliggörandet.

Enligt Haitis valkommission får endast personer som under de senaste fem åren bott på ön ställa upp i presidentvalet, vilket därmed diskvalificerar Wyclef Jean.

– Jag respekterar beslutet men håller inte med, kommenterar Jean.

Tidning – Nu har FUN, Indiens första gaylivsstilsmagasin, lanserats. Och det är landets enda öppet homosexuella prins, prins Manvendra Singh Gohil, som står bakom tidningen.

– Vi fokuserar på mode, hälsa, prylar, relationer och de riktiga komma-ut-urgarderoben-historierna, säger prinsen till IANS, Indo-Asian News Service.

42 5/2010

BILD: HEMANT BHAVSAR

BILD: WIKIPEIDA / ALVARO QC

ENKLARE KUB

inte bli ännu ett streck i statistiken ingen brydde sig om.

RÖ

D

IU

M

s.4

A

SA

K

FE

ST

IV A

LE

T

s.4 4

8

PE

N

M

OT

K

AC K

ER

s.4 6

st ig he te r.

RN A fa

si na

LA C sk K öt a O o

m

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

D SS Al lt U t ä ara om M r i ka al nt La SS m e ö U: lä rim ka sv tt, or m al ty ep lä ck H a nj ge er all a r. r ä ha f r ör n. en a tt un bo g so st ad ci al sb de ol m ag ok en ra is ti ta US de A. n sk a

De

FOKUS SSU

FRIHET

43 5/2010

Lerigt lyckorus på Festivalet Festivalet, SSU:s valupptakt i Strömstad, samlade 1 500 SSU:are från hela Sverige som under en vecka diskuterade politik, spelade fotboll och gick på konserter. Dessutom dök Mona Sahlin upp.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

DE RÖDA FANORNA fladdrar i den hårda vinden över Festivalets stora entré när deltagarna från landets alla hörn sipprar in på området under tisdagseftermiddagen. Ett efter ett höjer sig jättelika militärtält mot skyn och det tidigare spöklikt tomma området börjar alltmer sjuda av liv. Helin Bamerni, SSU:are från Sörmland, skiner i hela ansiktet medan hon drar väskan över gräset.

– Jag är så taggad över att äntligen vara här. ÅTERKOMMANDE REGNSKURAR under veckan gör att större delen av festivalområdet täcks av en lerig sörja. Något som får konsekvenser för deltagarna. Inne i SSU Stockholms läns kafétält sitter tre SSU:are från Östersund och tar skydd från det skoningslö-

– Vi har skitkul. Man sover ändå inte så mycket så lite lera gör ingenting. sa regnet utanför. Kata Nilsson är en av dem.

– Regn och lera har åkt in i hela vårt tält och hela delegationen har sovit i blöta och smutsiga sovsäckar, säger hon med irriterad röst.

– Just nu är man rätt less.

I DET STORA KAFÉTÄLTET spelas hög musik och samtalen kring borden pågår för fullt. Då och då hörs det fräsande ljudet av bröd som rostas i grillar bakom disken. I ett av hörnen

har ett gäng från SSU Helsingborg parkerat sig. De är på glatt humör och konstaterar att blöta sovsäckar inte är så mycket att göra åt.

Två av dem är på väg till ett seminarium om utbildningspolitik och den tredje ska iväg och spela fotboll.

– Vi har skitkul. Man sover ändå inte så mycket så lite lera gör ingenting, säger en av dem.

FESTIVALVECKAN ÄR FULL av seminarier med olika innehåll, allt från global ekonomi till sångövningar. I SSU Skånes tält pågår ett pass om feminism, närmare bestämt om det är queer- eller radikalfeminismen som är den bästa kompassen för framtidens idédebatt.

En medlem från SSU Skåne reser sig upp för att ställa en fråga.

SD:ARE DÖMD FÖR FÖRTAL

25 unga IF Metall:are samlades på Bommersvik under sommaren för en utbildning i hur man bäst bemöter Sverigedemokraterna under valrörelsen.

Bakom kursen stod den antirasistiska stiftelsen Expo.

En av handledarna för kursen var Magnus Manhammar från SSU-förbundet.

– Det var väldigt lyckat. Jag tror att det är ett bra sätt att nå ut på arbetsplatserna, säger han.

Markus Wiechel, ordförande för Sverigedemokraterna i Östergötland, har dömts för förtal av Martin Tunström från SSU Helsingborg.

Martin utpekades som kriminell i en kommentar i Markus Wiechels blogg.

Norrköpings tingsrätt dömer Markus Wiechel att betala 5 000 kronor i skadestånd till SSU-Martin.

Markus Wiechel - dömd för förtal

FRIHET

44 5/2010

FAKSIMIL : EXPO

ARGUMENTATIONSUTBILDNING

BILD: BJÖRN BERGMAN

Notiser

Ladda ner Expos studiematerial på www.utbildning.expo.se

Timbuktu och Miss Li höll en bejublad konsert för SSU:are och Strömstadsbor.

Mona Sahlin gjorde ett lika överraskande som uppskattat framträdande på scenen.

Kärlek och nya vänskaper blommade upp.

– Som man kommer jag aldrig fullt ut att kunna representera kvinnors intressen, säger han.

Flera av deltagarna på seminariet reagerar direkt och räcker upp handen för att bemöta argumenten.

Debattlustan är på topp.

DANIAL SMIRAT FRÅN ÖRNSKÖLDSVIK är på sitt allra första valläger och är lyrisk inför allt som Festivalet har att erbjuda.

– Jag har varit på en rad seminarier, bland annat om Palestina respektive Sverigedemokraterna, och dessutom köpt ett par böcker, säger han.

– Särskilt seminariet om Sverigedemokraterna har gjort mig bättre på att ta debatter med dem och förstå argumenten.

Lite lera avskräckte inte de sportintresserade.

Ungefär 1 500 deltagare laddade inför valrörelsen på Festivalet.

PÅ LÖRDAGEN studsar ekot från ramsor och sånger mellan husväggarna längs Strömstads gator och så småningom syns ett tåg av SSU:are som ringlar sig fram längs gatunätet.

Väl framme vid slutpunkten, den stora sce-

ledare för Socialdemokraterna. Applåderna och jublen fyller hamnområdet. Längre bak står nyfikna Strömstadsbor och en och annan turist.

– Det här är ett styrkebesked för SSU och hela socialdemokratin, ropar Jytte Guteland över publikhavet.

– Nu till mannen som alla väntat på – Timbuktu, säger Mona Sahlin efter sitt tal.

– Nu till mannen som alla väntat på – Timbuktu, säger Mona Sahlin. nen vid hamnen, fylls publikområdet snabbt och strålkastarna tänds. Först ut på scenen är Jytte Guteland, SSU:s förbundsordförande, och så småningom även Mona Sahlin, parti-

BASGÅNGEN FRÅN LIVEBANDET rullar från scenen, över publiken och ut över vattnet. En peppad Timbuktu intar scenen. Sedan rullar Miss Li in med sitt piano. Tusentals SSU:are sjunger med till närapå varje låt. Himlen rodnar och kvällen lägger sig över Strömstad.

Festivalet närmar sig sitt slut. Och vilket slut. 

Strumpjakten, SSU:s nationella kampanj för att samla in strumpor mot arbetslösheten, nådde sitt slut under augusti månad. Då hade Niklas Lundengård rest land och rike runt för att få folk att knyta upp skorna och skänka sin strumpa till SSU. I slutändan blev resultatet en tvättlina bestående av 862 strumpor. Lika lång som en fotbollsplan. Över 1 000 mil lång var färden, från Sjöbo i söder till Arvidsjaur i norr.

Täby, en kommun med 59 000 invånare, har under de senaste decennierna sålt ut mer eller mindre hela lägenhetsbeståndet.

I dag återstår bara 2 000 hyresrätter. Under slutet av augusti arrangerade den lokala SSU-klubben en manifestation utanför kommunhuset för att bygga 40 000 nya hyresrätter i kommunen.

– Vi vill påminna politikerna om att alla ungdomar inte har föräldrar som kan ordna en bostad, säger Dilan Apak, ordförande.

En av de 862 strumporna lämnas in.

FRIHET

45 5/2010

BILD: ISTOCK

VILL BYGGA 40 000 BOSTÄDER

BILD: NIKLAS LUNDENGÅRD

VÄRLDSREKORD I FOTSVETT

SSU i Täby vill ha en storsatsning på bostäder.

Objuden gäst i Malmö 2009 kom de första rapporterna om att Malmös fastigheter invaderats av kackerlackor. Ett år senare är skadedjuren kvar. SSU:arna i Malmö tröttnade på bostadsbolagens tomma ord och startade en kampanj – ”Kackerlackan”.

TEXT: DANIEL MATHISEN

FASTIGHETSBOLAGENS MISSKÖTSEL av lägenheterna tände en gnista hos SSU-klubben i Malmö, och under sommaren kom de med idén om att starta en kampanj mot fastighetsägare som inte tar sitt ansvar.

–Vi satte oss ner tillsammans med S-studenter och unga socialdemokrater från Malmö och spånade på idéer för att nå ut med vår politik. Jag har alltid gillat teater och det är ett kul sätt att få folk att tänka till, säger Annie Lönngren.

–Vi har en person som är utklädd till kackerlacka, som går runt i bostadsområdet Fosie och frågar personer om den får komma hem till dem och dricka kaffe, kanske sova en stund på deras soffa.

MEDIERAPPORTERINGEN FOKUSERAR ofta på missförhållanden och förfallna lägenheter i bostadsområdet Rosengård, något SSU:arna i Malmö vill ändra på.

– Rosengård har kommit att bli en tacksam symbol för miljonprogrammen i Malmö.

Samtidigt finns det många andra områden

sl Me år d SS hjä U lp iM a al v en m ö ka et ck ts e la rla g fö cks r b ko ät sty tre m bo oc st h g ad a er tu te . at er

EN FYRAÅRIG POJKE vaknar upp med kackerlackor i sängen i en lägenhet i Malmö.

Under förra hösten kom det fram att kapitalförvaltningsbolagen Newsec och Acta, bland andra, misskött flera fastigheter i regionen.

Men inget av bolagen har visat sig berett att ta ansvar, något som gjort SSU:arna i Malmö förbannade.

– Man undrar om vi verkligen lever i Sverige år 2010. Hur många ska behöva bo med kackerlackor innan något händer, säger Annie Lönngren, aktiv i SSU Malmö.

som behöver renoveras och upprustas, säger Annie Lönngren.

– En kompis till mig berättade att hennes badkar rostade sönder och att hela lägenheten blev fuktskadad, utan att Malmös kommunala bostadsbolag gjorde något.

KAMPANJEN MOT MALMÖS fastighetsägare, som pågår sedan augusti, är ett sätt att upp-

SSU-förbundets anställda kommer under slutspurten att befinna sig på resande fot för att kampanja i Sveriges alla hörn.

Sammanlagt kommer sju olika kampanjbussar befolka skolor, torg och andra folkrika platser för att övertyga unga människor om att en rödgrön regering är det bästa alternativet för framtiden. I samband med slutspurtsturnén lanserar SSU-förbundet också en valsajt, radioreklam på Spotify och en serie av reklamfilmer på Vimeo och Youtube.

BILD: JENS OHLSSON

RIKET RUNT I SSU-BUSS

SSU slutspurtar i Skåne.

FRIHET

märksamma Socialdemokraternas vallöfte om omfattande satsningar på miljonprogrammen. Och allmänheten har reagerat, enligt Annie Lönngren.

– Till en början mestadels med skratt.

Kampanjen har blivit lite av en snackis där vi dyker upp. Det öppnar för en större diskussion om bostadspolitik och vilken typ av lägenheter vi egentligen vill se. 

SUPERKAMPANJHELG SSU:arna i Västmanland tyckte att det var på sin plats att höja valtemperaturen ytterligare och genomförde den 3–5 september en valhelg, fullspäckad med föreläsare, aktiviteter och valpepp på kursgården i Björnöborg.

Bland annat höll SSU:arna igång en nattöppen valstuga, provade på olika kampanjmetoder och slipade argumenten inför slutspurten.

46 5/2010

SSU Västmanland ökade valtemperaturen.

Frihet från förr. 1954 – East Sides sydliga del nere på Manhattans spets är trist och deprimerande.

Så lyder betyget om området som i dag kallas Lower East Side i Frihet nummer 14 år 1954. Reportern Sven-Åke Nielsen skildrar det framväxande China Town med omnejd i New York, och det är fascinerande att utläsa kontrasterna mot dagens Lower East Side, som snarast är stadens hippaste stadsdel. Årtionden av gentrifiering, inflyttad ung medelklass som driver upp hyrorna, har stöpt om kvarteren längs stadens östra flodbank. Nielsen skulle sannolikt inte känna igen sig i dagens kvarter. Vad som då var grått och konturlöst är i dag en livlig stadsdel. Nielsens skildring rymmer även kärva arbetsförhållanden och hårt slit. ”Arbetsdagarna är 14-15 snarare än 8 timmar”, konstaterar han.

SSU i media – De säljer nazist- och rasistpropaganda.

Frida Heikki, SSU Norrbotten, vill stoppa ett nazistiskt bokbord i Överkalix genom att samla in namnunderskrifter. Ur Norrländska Socialdemokraten.

– Regeringen prioriterar kasst.

Kata Nilsson, SSU Jämtland, berättar för Länstidningen Östersund att hon tycker att Fredrik Reinfeldt gör ett dåligt jobb.

– KD vrider tillbaka klockan.

Sebastian Kanevåg, SSU Sörmland, sågar KD:s jämställdhetspolitik i Eskilstuna-Kuriren.

– Regeringen vill rea ut oss unga på arbetsmarknaden likt en påse chips.

Elina Gustafsson, SSU Blekinge, debatterar om arbetsmarknadspolitik i Blekinge Läns Tidning.

– Bara 2,5 procent av ungdomarna blir av med jobbet på grund av LAS. Martina Berggren, SSU Jönköping, debatterar i Vetlanda-Posten.

– Trygghet och jämlikhet är en förutsättning för tillväxt.

Samuel Kazen Orrefur, SSU Stockholms län, vill se trygga jobb för unga. Ur Stockholms Fria Tidning.

– Visst skulle det vara roligt att komma in i en nämnd.

Emma Nilsson, kandidat till kommunfullmäktige i Oskarshamn, hoppas på politiskt inflytande efter valet. Ur OskarshamnsTidningen.

– Jag hakade på en kompis som var engagerad.

Joakim Lindgren, SSU Västernorrland, svarar på frågan om hur han hamnade på Festivalet i Strömstad. Ur Strömstads Tidning.

– Gör vi inte ett katastrofval borde jag komma in.

Carolina Pettersson, kandidat till kommunfullmäktige i Jönköping. Ur Jönköpings-Posten.

4 FRÅGOR

Sabina Hadzajlic, 17 år, SSU Helsingborg

Simon Agha, 19 år, SSU Malmö

Lisa Enquist, 19 år, SSU Linköping

1. Hur aktiverar du dig under valrörelsen?

– Mestadels dörrknackning och affischering.

Viktigast är att synas överallt där unga är och snacka med folk. Dessutom har vi startat upp en ny klubb i Fosie som är aktiv i valrörelsen.

– Laddat upp med semester för att palla med slutspurten. Sedan har jag försökt vässa argumenten inför debatter, bland annat med hjälp av Frihetskolan.

– Läser bloggar och artiklar för att hänga med och kunna bemöta högerns argument under valrörelsen.

2. Vad ska du göra i höst?

– Jag ska plugga ekonomi vid universitetet.

Ska bli riktigt kul.

– Tillbaka till skolan igen, ska börja trean på samhällsvetenskaplig linje. Samtidigt fortsätter jag jobba för unga i Helsingborg via SSU.

– Jag har precis gått ut gymnasiet och ska börja läsa vid Linköpings universitet. Först statsvetenskap och sedan sociologi.

3. Vilken politisk fråga hoppas du får störst utrymme i slutspurten?

– Utrikespolitik och EU. Jag tycker att Sverige ska ur EU och vill att partiet driver den frågan.

Förutom det är bostadsbristen en viktig fråga som inte har fått tillräckligt med utrymme.

– Det finns många frågor som hänger ihop.

För min del hoppas jag att vi betonar vikten av lika rättigheter för alla till skola, välfärd och alla delar av samhället.

– Jobben och att ställa de rödgrönas satsningar mot högerns nedskärningar.

4. I höst drar de flesta teveserierna igång igen. Vilka följer du?

– NCIS, CSI. Gillar alla former av kriminalserier.

– CSI och One Tree Hill.

– Desperate Housewives och Cougar Town.

FRIHET

47 5/2010

DARAKA LARIMORE-HALL Bor: Santa Barbara, Kalifornien.

Gör: Jobbar inom det demokratiska partiet i Santa Barbara.

Amerikansk politik: Två partier, konservativa Republikanerna och progressiva Demokraterna, dominerar den politiska kartan i USA. Partierna är betydligt mer löst organiserade än i Sverige, med en större åsiktsbredd. Det politiska systemet baseras på maktdelning mellan en lagstiftande kongress, en verkställande president och en lagtolkande och dömande högsta domstol.

Kongressen är i sin tur uppdelad i två kammare, där senaten har två ledamöter från respektive delstat och representanthuset har ledamöter baserat på delstaternas folkmängd.

FRIHET

48 5/2010

En udda fågel i amerikansk politik Att vara socialdemokrat i USA är inte lätt. Det vet Daraka Larimore-Hall, aktiv inom Demokraterna i Kalifornien. Han var en av de internationella gäster som besökte SSU:s valläger, Festivalet. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ ET ÄR EN mulen förmiddag på festivalområdet i Strömstad och Daraka Larimore-Hall diskuterar amerikansk politik i samband med ett seminarium. Tältet är till bristningsgränsen fyllt med nyfikna deltagare som vill veta mer om hur en amerikansk socialdemokrat ser på förändringarna i det stora landet i väst. Efter seminariet drar Daraka underarmen över pannan.

– Två timmar i ett syrefattigt tält känns, säger han med ett leende.

D

DARAKA SLÅR SIG NER på en av bänkarna på huvudområdet, hänger av kavajen och tittar med vakna ögon när frågorna ställs. En sak blir omedelbart tydlig: Han har inga illusioner om Barack Obama, USA:s president.

– Vad många inte förstår är att Obama inte är en speciellt vänsterinriktad president. Jag skulle snarare vilja beskriva honom som mitten-vänster.

– Den sjukvårdsreform som klubbades igenom under förra året ses som en stor framgång inom den amerikanska vänstern. I själva verket skulle det förslag som landade i Obamas knä vara en våt dröm för Moderaterna att genomföra i Sverige.

MEN DARAKA MEDGER OCKSÅ att den sjukvårdsreform som faktiskt genomfördes trots allt är bättre än ingenting.

– Reformen innehåller några extremt viktiga komponenter som dramatiskt kommer att öka tillgängligheten på vård för fattiga grupper i USA. En grupp SSU:are med varsin burkläsk i handen passerar förbi bordet samtidigt som Daraka berättar om sin syn på samhället. Han ger som regel ett samlat och resonerande intryck, men när han tangerar allas rätt till välfärd lyser det till i ögonen.

– Som liten fick jag en allvarlig sjukdom som gjorde att min mamma blev tvungen att sälja vårt hus och ta ett extrajobb för att klara sjukhusräkningarna. Så ska ett modernt och civiliserat samhälle inte behöva fungera, säger Daraka med eftertryck.

DARAKA HAR UNDER många år intresserat sig för socialdemokratin i Skandinavien. Den speciella modell och de idéer som stöpts här är unika och ett föredöme för vänstern i världen, menar han. Under en period bodde han till och med i Norge och lärde sig tala norska – flytande.

– Det finns en så rik politisk historia att hämta inspiration ur, säger han.

– För oss som bor i länder med ett så pass grovmaskigt välfärdsnät som USA är de skandinaviska länderna viktiga politiska mallar.

FRIHET

DARAKA DRICKER KAFFE ur en plastmugg och grimaserar när han sväljer. ”För starkt”, utbrister han. Han berättar att den största svårigheten i amerikansk politik handlar om misstänksamheten mot regeringens roll och att högern fått tolkningsföreträde i en lång rad politiska frågor.

– Allt som ens är i närheten av progressiva reformer tituleras som socialism. Även om folk inte har en aning om vad socialism egentligen innebär. Det gör debatten väldigt polariserad och att själva innehållet hamnar i skymundan, säger han.

– Den amerikanska vänsterns största problem är att man saknar självförtroende och en övergripande berättelse om samhället. Vi når inte fram.

TIDIGARE VAR DARAKA aktiv inom Young Democratic Socialists, en organisation som i mångt och mycket delar samma värderingar som SSU. Länge var han skeptisk till att organisera sig inom Demokraterna, ett parti han uppfattar som ”för brett för sitt eget bästa”. Men sedan ett par år tillbaka har han bytt fot.

– Det handlar om att vara pragmatisk och söka förändring inom ett parti med makt i samhället. Dessutom finns det en progressiv falang som jag hoppas ska växa sig allt starkare, slår han fast.

– Ingenting blir bättre av att gnälla i marginella rörelser utan inflytande.

DARAKA ÄR UPPVÄXT I CHICAGO, där han också tagit en examen vid University of Chicago, ett lärosäte som är känt för konservativa professorer. Tiden där beskriver han som nyttig.

– Visst hade jag kunnat studera vid något typiskt liberalt universitet som Berkeley eller motsvarande, men det hade blivit för förutsägbart. Chicago bjöd på motstånd och gjorde att jag tvingades att utmana mig själv, säger Daraka.

I dag är han aktiv inom det demokratiska partiet i Santa Barbara, Kalifornien, där han också bor. Och flytten har fått honom att intressera sig än mer för den lokala politikens sprängkraft.

– Alla kan läsa sig till fina teorier och tycka i allmänhet men det är när det börjar handla om konkreta, vardagsnära, frågor som det börjar bli komplicerat. Lokal politik är den som påverkar människor allra mest.

Att det svenska riksdagsvalet i september engagerar honom är ingen hemlighet. Innan intervjun är över passar han på att ge ett tips till de socialdemokratiska valarbetarna.

– Kom ihåg att politik aldrig får handla om personerna som för tillfället representerar ett parti eller en organisation. Politik är striden om idéer och lösningar på samhällsproblem. 

49 5/2010

1

2

Bildbevis 1. SSU:are under Mona Sahlins tal i Almedalen.

2. SSU Jönköping kampanjar i Råslätt.

3. Strumpjakten i Piteå.

4. Jytte Guteland talar vid Ship To Gazamanifestationen i Stockholm.

5. Valupptakt med SSU Stockholm.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3 4

5

FRIHET

50 5/2010

Å andra sidan

Organisera g papperslösa Natasa Mirosavic, SSU Helsingborg

Alexander Lindholm, SSU:are och fackligt aktiv inom SEKO i Södertälje

Varför tycker du att det är en bra idé att låta papperslösa gå med i svenska fackföreningar?

– Så kallade papperslösa flyktingar lever i Sverige under mycket svåra förhållanden. De som arbetar utnyttjas av sina arbetsgivare, och eftersom de inte kan – eller vill – vända sig till det traditionella rättsväsendet är fackförbunden deras enda möjlighet till skydd.

Men om man befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd, till exempel genom att stanna som gömd efter avslag på asylansökan, så bryter man mot lagen. Ska facken verkligen stödja det?

– Fokus måste förändras från att se så kallade papperslösa som ett migrationsproblem till att se deras situation som ett arbetsmarknadsproblem. Facken bör upprätthålla lagar och överenskommelser som arbetsrätt och kollektivavtal. Det är orimligt att facken låter arbetare utnyttjas på arbetsmarknaden och att kollektivavtal kringgås för att arbetarna som berörs saknar uppehållstillstånd.

Varför tycker du att det är en dålig idé att fackligt organisera papperslösa arbetare, människor som saknar uppehållstillstånd i Sverige men som lever här ändå och jobbar?

– I dag har långtifrån alla rätt att vistas i Sverige, men samhället accepterar ändå dessa och gör dem till halva medborgare med reducerad samhällsservice. De papperslösa är därmed fullständigt rättslösa och saknar rättigheter.

Sverige måste släppa arbetskraftsinvandringen fri och sluta kalla människor illegala. Facket kan inte erbjuda papperslösa olika former av hjälp eftersom ett grundskydd är förutsättningen för fackligt arbete.

Men hur ska personer som jobbar i Sverige illegalt kunna skyddas om de inte får gå med i facket?

– De kan inte skyddas, därför måste vi sluta kalla människor för illegala och låta alla vara med i vårt samhällsbygge på lika villkor.

Frågan om att organisera papperslösa arbetare eller inte splittrar svensk fackföreningsrörelse. Alexander är emot och menar att det riskerar att skapa en ny underklass. Natasa vill tvärtom att facket organiserar papperslösa för att skydda utsatta.

Urholkar man inte bestämmelser om vem som ska få asyl och medborgarskap i Sverige, om man börjar ge människor som uppehåller sig här illegalt samma skydd och rättigheter som medborgare?

– Jag skulle vilja säga att vi urholkar de mänskliga rättigheterna om vi gör dem beroende av ett medborgarskap. De är trots allt mänskliga rättigheter och inte medborgerliga rättigheter. Att få gå med i ett fackförbund är en fundamental mänsklig rättighet.

Men vad kan facken egentligen göra för den som saknar personnummer och laglig rätt att arbeta i Sverige? Om facket tar strid för någon som är här illegalt kan följden bli att personen utvisas, så papperslösa kan väl ändå inte få mycket hjälp för medlemsavgiften.

– Sverige är känt för att arbetstvister löses innan de kommer till domstol genom förhandlingar mellan parterna. Detsamma hade gällt om facket tagit strid för papperslösa. Sedan är det en ideologisk fråga att förbättra lagstiftningen så att fler vågar ställa sin arbetsgivare till svars utan att riskera utvisning. Den kampen måste vi ta.

FRIHET

Om man saknar papper kan man inte ta ett vanligt jobb. Man är hänvisad till svartjobb och måste ständigt oroa sig för att arbetsgivaren ska anmäla att man uppehåller sig i Sverige utan tillstånd. Löper inte papperslösa störst risk av alla arbetare att utnyttjas?

– Ja, det är precis vad som sker. Ett fackförbund säljer arbetsfred men i dessa fall kan man inte ta till strejk som stridsåtgärd. Det enda ett fack kan hota en arbetsgivare med är polisen, och då blir arbetaren återigen en förlorare eftersom personen utvisas.

Om facken inte organiserar papperslösa, finns det inte en risk att de tar jobb till slavlöner, vilket på sikt kan leda till lönedumpning för alla arbetare?

– Lönedumpning blir det när svenska kollektivavtal inte gäller i Sverige. Det är naivt att tro att papperslösa skulle få samma villkor som andra arbetare i Sverige om de organiserades, det finns inga stridsåtgärder att ta till. Enda sättet att hjälpa till för ett fackförbund är att via facklig-politisk samverkan pressa fram nya regler som inte gör människor illegala.

51 5/2010

Internationella vänner

Oppositionen växer i Venezuela I Venezuela enas vänster och höger för att bekämpa landets korrupte president, Hugo Chávez.

JAD, ungdomsförbund till socialdemokratiska moderpartiet AD, hoppas att parlamentsvalet i september ska återupprätta demokratin i landet. TEXT: DANIEL MATHISEN

UNGDOM FÖR DEMOKRATISK AKTION JAD är ett socialdemokratiskt ungdomsförbund som har 2 100 medlemmar runt om i Venezuela.

Förbundet är uppdelat i tematiska enheter, däribland organisation, feminism, utbildning, högre utbildning, demokrati och internationell politik. JAD är en av få oppositionella organisationer som finns i hela Venezuela. Moderparti är Acción Democrática, AD.

BILD: EDUARDO MAYORCA / SCANPIX

ÄR SOCIALISTEN HUGO Chávez första gången valdes till president i Venezuela år 1998 hyllades han inom stora delar av världens vänster. Tolv år senare har entusiasmen bytts mot besvikelse och frustration över en ledare som urholkat demokratin, tystat fackföreningar och hotat press och meningsmotståndare.

N

GUILLERMO MIGUELENA PALACIOS, en av ledarna för JAD, är mycket negativ till utvecklingen i landet de senaste åren.

– Det bästa sättet att beskriva regeringen är via ordet ”demokratur”. Regeringen har visserligen vunnit val men undergräver i dag demokratiska friheter och värden. Korruption, otrygghet, inflation, diskriminering och förföljelse är bara några exempel på regimens behandling av befolkningen.

– Under Chávez första år fanns det möjligen goda intentioner, men efter tolv år vid makten återstår bara girighet och korruption.

MEN ALLT ÄR INTE nattsvart, menar Guillermo Miguelena Palacios.

Han hoppas att parlamentsvalet i september ska bli en vändning.

– Vi har samlat en koalition av partier från vänster till höger under en plattform för demokrati och öppenhet i landet, liksom en uttalad opposition mot Hugo Chávez. Det viktigaste just nu är att verka för att återupprätta förtroendet för institutioner och inse att staten inte tillhör regeringen utan folket.

GUILLERMO MIGUELENA PALACIOS tycker att det svårt att bara nämna några frågor som ungdomsförbundet prioriterar inför valet. Problemen är helt enkelt för många, säger han.

FRIHET

– Fattigdom, arbetslöshet och inflation är några av de mest trängande problemen i dag. Men särskilt akut är frågan om trygghet och säkerhet. 80 procent av landets medborgare uppger att de är otrygga och rädda för att gå ut och Caracas, vår huvudstad, rankas som världens näst farligaste stad.

– Rån, kidnappningar och mord förekommer dagligen. Under de senaste elva åren har exempelvis 130 000 venezolaner mördats.

– Det bästa sättet att beskriva regeringen är via ordet ”demokratur”.

JAD HAR ALLTID HAFT en tät koppling till landets största fackföreningsrörelse, CTV. Dess förre ordförande lever i exil i Peru, sedan Chávezregimen under flera år trakasserat, förföljt och hotat fackförbundets representanter.

– Regimen har försökt tysta facken genom att skapa ett regeringstroget skenfackförbund. Men i längden går det inte. Varje dag genomförs 80 till 110 protester i landets stora industrier.

FÖRUTOM GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR om demokrati och frihet är ett av JAD:s huvudmål att få upp valdeltagandet bland unga.

– Det finns miljontals förstagångsväljare med makt att förändra Venezuela. En kraft vi vill ta vara på, avslutar Guillermo Miguelena Palacios. 

52 5/2010

Förbundsordförande SSU

Förbundssekreterare SSU

Folkpartiets ledare, Jan Björklund, har föreslagit att heltäckande plagg som burka och niqab ska förbjudas i svenska skolor. Hur ser SSU på att det kan bli en valfråga?

– Risken är dubbel. Dels att att Björklund ökar spänningarna i samhället och göder en obefogad rädsla. Det är inget problem som behöver åtgärdas, snarare en symbolfråga som Folkpartiet använder för att vinna röster.

– Och dels att det fungerar som en avledningsmanöver från valets verkligt viktiga frågor.

Kunskapsklyftan i skolan växer och utmaningarna är enorma. Fokus borde ligga på att etablera en likvärdig och kvalitativ skola för alla. Inte splittra samhället.

Jan Björklund vill även att föräldrar till stökiga barn ska tvingas sitta med i klassrummet, en reform som väckt kritik från bland andra lärarnas fackförbund. Vad tycker SSU om förslaget?

– Det är en väldigt liten fråga i relation till de verkligt stora framtidsfrågor som skolan står inför.

Det är synd att Folkpartiet väljer att fokusera på en symbolfråga i stället för att ha en konstruktiv diskussion. Förslaget skulle undergräva lärarens legitimitet i klassrummet, och risken är att situationen förvärras för elever som har problem hemifrån. Då hjälper det knappast att föräldern sitter med.

– Vill man få bukt med stökiga elever krävs det tre åtgärder. För det första att förväntningarna på eleven är högt ställda och positiva. För det andra att tidigt sätta in åtgärder när man märker att elever hamnar snett, redan i lågstadiet. Och för det tredje att följa eleven under hela dagen i samarbete med fritids- och socialförvaltning och skola. Där är Strömstad ett positivt exempel.

Anta att Sverige får en rödgrön regering efter valet den 19 september och att vi får en socialdemokratisk statsminister. Vilken roll kommer SSU att få jämfört med nu?

– Det i särklass viktigaste blir att bevaka ungdomsarbetslösheten och ligga på partiet för att få ner den. En rödgrön regering måste ha nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Vinner vi valet blir SSU:s roll att fortsätta vara pådrivande gentemot regeringen och vara ungas röst i politiken.

— Uppmärksamma de växande klassklyftorna.

– Utöver det tror jag att det blir ännu viktigare att organisera förbundet på ett sådant sätt att vi växer på skolor och blir mer närvarande i unga människors vardag. Vinner vi valet vill jag se en permanent kampanj för att rekrytera och engagera nya SSU:are.

Men om det trots allt är Fredrik Reinfeldt som står som segrare när rösterna räknats på valnatten, hur ska SSU agera i det läget?

– Bli ännu tydligare i samhällskritiken. Det är vårt uppdrag och det måste förstärkas ytterligare med en borgerlig regering. Som vanligt handlar det om att vinna slaget om verkligheten och spegla en bild som människor känner igen.

– Men det blir lika viktigt att SSU intar en opinionsbildande roll. Det är precis sådant som tankesmedjan Timbro och Svenskt näringsliv lyckas med – att styra debatten. Problemet handlar om att vi alltför mycket reagerar på andras utspel. Jag vill att vi skapar problemformuleringar på vår planhalva.

FRIHET

53 5/2010

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Mattias Vepsä

ar kv gy m v a t Ny AN be al m ed – iss nst ryg va ti N ä g – ts ite na le ld m Ele dsa lla a a Jag EL liv t s or et ska ies ska ve ns fle ns oc df IE r t k r t h re ä p ö ra da förb ola i K som älln till lln Ko N nd n O i sv in m n o RD e i s ättr så mm går ng. ida ga m f u r ko as at ö . r o na e rf ST V la oc t b una mv oc i f l j ac n. h la l, å ö RÖ o h kf så nd oc rdn fä rsö bb ör h a r M k at an a bu re er r m t d n vi dsp n p p j a e d o å e et vi åve d a un t om bb rog ka rk tt Ko ga v ar ram ria a al m få ård me m m t o arb la s r b na d et un ch et ka ra ds att ha al al sgi ha ko pr på r g lm va nt og ve ra r än re ätt ak ra rk tis at til t m mm a t l ed et s

Jytte Guteland

M De ko va ha in so la fö Ny AG t h mm lle ft ge m nd rel – va da en nj no et äs Ju ld är N or vi er v re. gr öre rm s hö nin st n US nn ar S ym r, d a g g fö er a r lut t bib lt in sko ar m u pl N ra p s ö a l vi t IL nd ! da atse epp iote e d lor o ed ner SS e so n an ka isk c so ar fö m är d ri u h u ci O rS v ro a e v er ter n ald i v N -s so tt S a til ar ive em alr tu r d v lup l e p rs ör de o o e x e i k en ri pt e lit te n l r s g m a t a 19 e er k p ik t o ti en se s hö t m el. : sju ch ska fö r pt g ed D ks fö es k rs pol ful em sk a l be olo lla sut öte öka itik t. V r. r o S- om rsk nå er i k ch stu h or d på om a , e i un de r m l iv nt vi n ära stud prin er r er er a sit s ylig e, ent cip tt h et er al a en la

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

n Ba i . rk r re r ra te Yo ha te an w are re tik e ek k i N träd ls ra n ra d p le öre ne e ssa s f ge m g n e rar lin ha nd se m av r? ra po rsa a no va n lfö ång vin k nu oo ra :s -m ne r m rit F N K i g e H u va BILD: UN PHOTO/ESKINDER DEBEBE

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 20 september. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Den 18 september är det parlamentsval i Afghanistan. Hur mycket av världens heroin kommer därifrån?

1 50 procent X 92 procent 2 24 procent

2

Vad erkände bloggaren Sanna Lundell i en intervju med DN i år?

1 Att hon retuscherar bilderna på sig själv X Att det är en spökskrivare som skriver åt henne 2 Att hon ljuger om sitt liv i bloggen ibland

3

Hur många av FN:s åtta generalsekreterare genom historien har varit män?

1 Samtliga X Fyra 2 Sju

6

Folkpartiledaren Jan Björklund har föreslagit att burka ska förbjudas i skolan. Hans partikamrat Nyamko Sabuni har kommit ut med en bok där hon föreslår, ja vad?

1 Asylsökande ska genomgå begåvningstester X Lägre lön för invandrare 2 Romer som är svenska medborgare ska märkas ut med ett Z för zigenare i passet

7

Artisten Linda Bengtzing har gett sig in i slutspurten inför valet, genom en debattartikel i Expressen. Vad skriver hon?

1 Att kungafamiljen borde få mer politisk makt X Att Sveriges nya riksdag måste se över lagarna som har fått trevliga killar som Magnus Hedman åtalade för sexköp och dopingbrott 2 Att hon diskrimineras av LO och socialdemokratin då hon inte får uppträda för dem eftersom hon har gett sitt stöd åt de borgerliga partierna

4

Vad sa Moderaterna i Vellinge om att kommunen skulle ta emot ensamkommande flyktingbarn?

1 En cirkus som vi ska försöka stoppa X De är välkomna hit 2 Det är okej om barnen uppför sig

5

Vilken sångare avslöjade nyligen att han skulle ställa upp i Haitis presidentval?

1 Sean Paul X Bruce Springsteen 2 Wyclef Jean

FRIHET

54 5/2010

GRATTIS! Sanna Holm, Dala-Järna, och Barbro Andersson, Upplands Väsby. Ni svarade rätt på förra numrets 7 frågor och vinner biobiljetter och en Frihetkasse. Kommer på posten!

GRATTIS 2!

Sarah Carlsson, Skara, Martin Lindahl, Piteå, Hanin Maie, Västerås, John Lundberg, Enskededalen, och Taraneh Kianersi, Mölndal. Ni löste förra numrets korsord och får biobiljetter på posten!

För att göra ett bra jobb behöver beh en elektriker effektiva verktyg.

Detsamma gäller facket. In Inte ens det starkaste fack klarar att ge löntagarna bra lön och arbetsvillkor kan inte om politiken går på tvärs. Facken F ensamma motverka arbetslöshet, arbetsl orättvisor, utslagning eller osund konkurrens konk från företag utan avtal och schyssta schy villkor.

Därför engagerar vi oss fackligt fack - politiskt!

TA PÅ S Ö R

K EMO RAT

SOCIALD

ERNA!

42 52 20 t

Basun 031

Dags att sätta stopp för borgarnas tjyvsamhälle!

Svenska Elektrikerförbundet organiserar 26 000 medlemmar som arbetar inom el, kraft och elektronik.