08 / 2010

Page 1

S

IU

L

E

J Å U SA N G N

HA H NY BA ÖV G R EAV ÅR RN ER LAS FA Y S E K B RF M PA N LA LÅ AR ET NE SO SS SA S E A L L E M B KO R E X? I B N R LI NS N O OT E R T M SW C E UT OC M AN N S AN H P O N A ER JUL RY ST AR K L E R 20 LA HYS FIT 10 PPA TE T R RI OR,

T SO I D N #8 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 10 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I G KR N D S KA E S

EN


Socialdemokratiska studentförbundet informerar Är du ung? Socialdemokrat? Och dessutom student? Du vet väl om att S-studenter är en oas för progressiva studenter med en vilja att förstå, förbättra och reformera samhället och världen omkring oss. I tjugo år har vi engagerat och organiserat studenter på alla Sveriges högre lärosäten och idag är vi över ett tusen aktiva studenter från alla möjliga fakulteter och institutioner, vi är organiserade i tjugofem olika klubbar spridda över hela landet.

Vi söker dig som är socialdemokratins fränaste kritiker men också största beundrare, du som vågar vara kärleksfull kritiker till en rörelse i djup kris. Socialdemokratiska partiet är nu nere på rekordlåga nivåer och det har aldrig varit så tydligtatt vår ideologi, politik och rörelse behöver en vitaminchock för att återhämta sig och återigen kunna vinna val och vara relevant i människors vardag. Över hela Europa förlorar socialdemokratin i en tid då ett alltmer ojämlikt samhälle breder ut sig. Vi står inför ett vägskäl där sociala, ekologiska och ekonomiska hot tornar upp sig och det finns bara en ideologi och tankeströmning som med kraft kan mötavår tids utmaningar. S-studenter är till för dig som vågar tänka nytt i en tid då det behövs som mest, vi är ett allmänpolitiskt förbund som diskuterar och skriver om alla politiska områden. Vår verksamhet fokuserar i år på: Internationella frågor, utbildningspolitik, feminism och jämställdhet, HBT-frågor, klimat & miljö, antirasism och politisk ekonomi.

Vill du aktivera dig lokalt? Ring eller maila din lokala klubb: Borås (Sanne: 0738-003375) Växjö (Jonathan: 0739-380541) Göteborg (Marcus: 0738-044944) Halmstad (Patrik: 0733-298169) Karlstad (Christoffer: 0702-781267) Kalmar (Jimmy: 0730-971323) Lund (Peter: 0737-203624) Uppsala (Milischia: 0761-656080) Eskilstuna (Helin: 0766-506322) Östersund (Anton: 073-8131183) Gävle (Jonas: 0706-456357) Jönköping (Edvard: 0703-811266) Malmö (Sanna: 0704-338333)

Trollhättan (Mehmed: 0704-877101) Handelshögskolan i Stockholm (Elin: 0739-876284) Stockholms universitet (Emmy: 0702-230036) Södertörns högskola (Sefkan: 0737-878783) Skövde (Emma: 0739-078024) Helsingborg (Björn: bjorn.holgersson@gmail.com) Norrköping (Lotta: 0734-094054) Linköping (Payam: 0732-153865) Umeå (Nils: 0703-216010) Luleå (Martina: 0703-075653) Västerås (Johanna: 070-7828647) Örebro (Daniel: 0768-323887)

Eller kolla www.s-studenter.se för att läsa om våra evenemang, våra bloggare, mediauppmärksamhet vi fått, nyutgivna böcker, uppsatstävlingar och mycket mycket mer.

Nu är det dags att börja bygga något nytt!

SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET


Gläns över västerland

S

KA DU PÅ en julresa till varmare breddgrader? Det blir allt populärare. Jag själv var nyligen i Egypten med en kompis. Strålande sol, inbjudande pooler och en närliggande golfbana i topptrim. Alla andra gästerna på hotellet såg sjukt nöjda ut. Det borde väl jag också ha gjort, tycker du. Men jag gick runt där med något som gnagde i maggropen.

JAG OCH MIN kompis hyrde bara ett rum och åt samtliga måltider utanför hotellet. Testade nya ställen varje dag. Genererade inkomster för de lokala tavernorna. Men alla andra som checkade in på hotellet samtidigt som oss fick i stället små plastarmband kring handlederna, likt inträdesbiljetten på en festival. De här armbanden var dock något annat: inträdesbiljetter till all inclusive-resornas värld. Hotellgästerna visade bara upp armbandet i anläggningens restaurang, så fick de frukost, lunch, middag och snacks serverat. All mat på ett och samma ställe till ett enda stort paketpris. ”Fantastiskt bekvämt och mycket prisvärt. Tillåt dig att vara lite bortskämd ibland!”. Men vänta lite nu. Vart går turisternas pengar då? Till ett och samma skandinaviska resebolag. Vad får egyptierna ut av turisterna som kommer? Skräpet de lämnar efter sig. Och än värre vattenbrist när de dyrbara dropparna inte hamnar i egyptiernas kranar, utan i stället går åt till att fylla de långväga gästernas pooler och vattna golfbanor. Golfbanor i öknen. Samtidigt är Egypten inblandat i en vild avtalsstrid med grannländerna om rätten till att nyttja floden Nilen. I takt med att klimatförändringarna gör torkan än värre hårdnar kampen om det vatten som finns. Men det rörde förstås inte turisterna i ryggen. De plaskade på i sina pooler som om det inte fanns någon morgondag. OCH JAG GICK runt där och klumpen växte i magen när jag hörde några andra svenska gäster säga på klingande självgodiska: ”Oj, de sopsorterar inte ens här. Det märks ju att Egypten är lite efter.” En annan svensk gnällde över opålitliga muslimer och att han var rädd för att han inte lyckats pruta tillräckligt i en butik, han misstänkte att kunde ha fått sitt köp sisådär fem kronor billigare (!). Man kan ju fråga sig vem de där fem kronorna var viktigast för, svensken som trots allt hade haft råd med en långväga semesterresa, eller den egyptiska innehavaren av en liten, sliten kvartersbutik. All inclusive-resor bygger på en enkel princip: de rika turisterna sippar billiga drinkar, de fattiga invånarna betalar priset. Och turisterna behöver inte ens se eländet om de inte vill. SÅ HÄR INFÖR jul hålls också FN:s årliga klimatmöte. I skrivande stund är konferensen, där världens länder försöker komma överens om minskningar av växthusgasutsläpp, precis över. Den här gången blev klimatmötet faktiskt inte en total katastrof som i fjol. Länderna

FRIHET

VÄLKOMMEN

fick fram en överenskommelse, om än en tunn sådan. Men vad har diskussionerna handlat om? Tjat och gnat om hur utvecklingsländernas utsläppsminskningar ska kontrolleras. Nästan ingenting om hur USA:s utsläpp ska kontrolleras. Samtidigt är rika USA ett av de länder som har allra högst växthusgasutsläpp per invånare. De fattiga länderna har tvärtom små utsläpp, eftersom folk där helt enkelt inte har råd att konsumera en massa grejer som orsakar utsläpp. Men vem drabbas av klimatförändringarna i första hand? Höjda havsnivåer som leder till översvämningar och torka som leder till missväxt och matbrist beräknas riskera 80 till 120 miljoner människors liv enligt FN:s klimatpanel IPCC. 70 till 80 procent av dem beräknas vara afrikaner. Samtidigt ger Afrika endast upphov till två (2) procent av de globala växthusgasutsläppen. De rika länderna släpper ut skit i atmosfären – de fattiga betalar priset. INFÖR JUL ÄR det även rekordtider för handeln. Svenskarna är bland dem som lägger mest pengar på shopping och nöjen i världen. Men allra mest spenderar norrmännen, i genomsnitt 26 800 kronor per år och person. Jag jämför med siffran för Filippinerna, som ligger längst ner på listan. 43 kronor per år och person. Samtidigt trumpetar affärerna ut ”Köp! Extra billigt! Made in the Philippines”. Samma princip. Vi shoppar – någon annan betalar priset.

NÄR JAG SKRIVER det här har en man alldeles nyss sprängt ihjäl sig själv mitt bland shoppingkassarna i julruschen i centrala Stockholm. Lyckligtvis skadade han ingen annan allvarligt, men dådet som toppar varenda nyhetssajt i västvärlden är förstås hemskt och förkastligt ändå. Mannen som sprängde sig kom från Irak. Enligt Iraq Body Count har 3 703 människor i landet dött i våld som bombattacker bara i år. Sedan USA:s invasion i Irak 2003 räknar man med omkring 100 000 döda i våldsdåd. Det toppar inga nyhetssajter. Någonstans vill min klump i magen också explodera. En ojämlik värld är en osäker värld. Det kan vi inte komma ifrån. !

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Frihetskolan är utbytt mot Frihets nyårspanel i det här numret. I nästa nummer är Frihetskolan tillbaka. God jul och gott nytt år!

3 8/2010


INNEHÅLL

28 43 14 TOMMA PAKET

Barnfattigdomen i Sverige har ökat. Familjen Widerlöv utanför Kristianstad bävar inför julen.

24 DEN POLITISKA GLASBLÅSAREN Åsa Jungnelius trivs lika bra som kommersiell skulptör som opinionsbildande feminist.

28 ÅRET SOM GÅTT

Valet. Nobelpris. Och gredelina kuvert. Frihets nyårspanel dissekerar årets snackisar.

30 SKINNBYXOR I HETTAN

Afrika bortom svält och krig. Frihet har besökt Botswana som har en blomstrande heavy metal-scen.

38 KULTUR

Berlusconis skandalliv, smart krigsspel och arbetarskildring i Ystad.

42 ”UNGA ÄR INTE BORTSKÄMDA” Linus Fremin till försvar för en bortslösad generation.

43 FOKUS SSU

Johannes cyklar till Kina, SSU Uppland bygger demokrati i Filippinerna och valanalysgruppen söker svar på socialdemokratins framtid.

14 24 FRIHET

4 8/2010

30


Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 9 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2009)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

FRIHET

Frihet Nummer 8/2010 Årgång 92 Utgivare — Frihet Media Ekonomisk Förening Omslagsbild — Scanpix Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Ylva Ceder, 08 714 48 32

5 8/2010

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 8/2010 — Mattias Johansson, Björn Renner, Annelie Carlström, Anne-Li Karlsson, Carl-Magnus Höglund, Katrine Kielos, Anders Hansson, Ossian Grahn, Anna Roxvall, Johan Persson, Katina Staaf, Linus Fremin, Sara Hansson, Gustav Karlsson Frost.


Brev! Innerstadshajp Jag läste just ledaren ”Lantishatet” och vill tacka för en intelligent och välskriven text. Den satte ord på det jag själv klurat mycket på den senaste tiden. Jag tillhör också den typ av 80-talister som ”förverkligat mig själv” genom en lång backpacker-resa genom Asien och Australien. Sedan har jag bott i England i tre år och bidragit till Englands ekonomi. Till slut hamnade jag i Stockholm där jag är lärare (drama och teater, självklart ett roligt ämne) och har några extrajobb vid sidan om som kan ta mig på semester till New York och Tokyo. Ibland undrar jag verkligen om jag bara följer någon slags hajp. Jag vill så klart bo centralt, men

— Har jag varit för ego? Vem bestämmer vad som är status? Egentligen drömmer jag om ett tryggt hem och att bilda familj, med rutiner och tvättmaskin. för att göra det delar jag och min pojkvän på en låda, vilket är skrattretande! Jag kommer att bo i Stockholm tillsvidare men är fundersam över min livsstil. Har jag varit för ego? Vem bestämmer vad som är status? Egentligen drömmer jag om ett tryggt hem och att bilda familj, med rutiner och tvättmaskin. Eftersom jag inte är rik är det svårt att skapa detta trygga boende i centrala Stockholm, ändå envisas vi med att bo här. Jag håller helt med om att det är för snäva normer. Hoppas nästa generation är smartare! /Alexandra Malm

Bra att Mona Sahlin avgick Monas avgång var bara en tidsfråga. Hon är en otroligt bra politiker men tyvärr passar hon inte som partiledare. Detta skulle vi ha märkt redan innan valet. Flera röster förlorades på grund av att ingen trodde på henne. När jag var ute och diskuterade med folk så var Mona det största felet med Socialdemokraterna. Folk hade absolut inget förtroende för henne. /Sammy Gunnarsson

Visioner behövs Väljarna har gett sin diagnos: Socialdemokratin är allvarligt sjuk. Symptomen har funnits där under en längre tid men man har aldrig gått till botten med orsakerna till sjukdomen. Precis som man inte kan behandla cancer halvhjärtat, så kan man inte vinna val utan en politisk vision. Socialdemokratins grund har varit att vara en ideologi för alla människor. Det spelade ingen roll om du var rik eller fattig, man eller kvinna, svart eller vit. Visionen har alltid omfattat alla. I dag saknas denna vision. Vad är då botemedlet? Partiet behöver förnya sin politik och anpassa den till vår tids samhälle. Socialdemokraterna måste ha en relevant politik för hela Sverige; arbetarna, tjänstemännen och akademikerna. Det centrala i förnyelsearbetet borde vara att den nya partiledaren och partistyrelsen har idéer om bärande reformer. Framtidens Sverige med betydelsefulla socialdemokratiska reformer skulle kunna inne-

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Anne-Li Karlsson illustratör Namn: Anne-Li Karlsson. Ålder: 40 år. Bor: Stockholm. Gillar: Iver. Står inte ut med: Att vara uttråkad. Ville bli som liten: Lapplisa.

FRIHET

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

bära förkortad arbetstid, gratis kollektivtrafik och fri sjukvård för alla människor. Först när Socialdemokraterna hittar denna vision kan partiet bli folkets verktyg för att leda Sverige in i framtiden. En självklar del av visionen är att sociala skillnader mellan män och kvinnor inte ska finnas. Inget politiskt parti har haft en konkret och bärande vision om hur ett jämställt Sverige ska uppnås. Detta borde vara en av socialdemokratins mest prioriterade frågor. Varför har länder som Bangladesh och Tyskland kvinnliga regeringschefer medan Sverige som anses vara världens mest jämställda nation fortfarande väntar på en kvinnlig statsminister?

— Socialdemokratins grund har varit att vara en ideologi för alla människor. Det spelade ingen roll om du var rik eller fattig, man eller kvinna, svart eller vit. Visionen har alltid omfattat alla. I dag saknas denna vision. Vad är då botemedlet? För Sveriges bästa behövs en stark och modern socialdemokrati som kan ge alla människor lika förutsättningar och möjligheter att förverkliga sina drömmar. I förnyelsearbetet av Socialdemokraterna behövs de unga, som levt i det moderna klassamhället och som kan forma den moderna politiken utifrån egna erfarenheter. /Hanna Lindquist och Ali Ghorbani, SSU Göteborg

Vad gör du för Frihet? – I varje nummer av tidningen tecknar jag illustrationer till krönikor och till Spaningen. Hur tänker du när du ska komma på illustrationer som ska passa till texterna? – Jag brukar ofta använda mig av fördomar och normer som finns i samhället för illustrationerna. Det är en bra utgångspunkt för att hitta motiv som passar. Hur hittar du inspiration? – Överallt där jag tittar. Vardagen är en underskattad inspirationskälla, bara man letar lite. Men jag har dålig syn, så det är rätt så ansträngande.

6 8/2010

Vad är det mest udda uppdrag du fått? – Nu senast skulle jag göra porträtt av fem rakade män i skägg. Problemet var bara att halva tiden gick åt till att se vem som var vem på referensbilderna. Vad har du gjort tidigare? – Jag har jobbat som illustratör under tio års tid. Dessförinnan jobbade jag i kassan på Pressbyrån. När du inte illustrerar, vad gör du då? – Just nu hänger jag mycket i pulkabacken.


Reaktioner på gästkrönikan I förra numret av Frihet skrev frilansskribenten Kajsa Ekis Ekman om surrogatmödraskap. Gästkrönikan väckte reaktioner. Här publicerar vi några av dem.

Ekman har rätt Gästkrönikan var helt klart läsvärd. Det är beklagligt att Socialdemokraterna uttryckt stöd för surrogatmödraskapet. Kvinnornas utsatthet i u-länderna, där detta är en industri, tycker jag är tillräckligt skäl för omprövning av tidigare ställningstagande. /Christoffer, sosse

Ekman har fel Kajsa Ekis Ekman väljer att beskriva enbart problemen med värdmödraskap, och målar upp en bild av exploaterade kvinnor i Indien. Med ett lätt kolonialt förhållningssätt låter hon den anonyma, fattiga, utnyttjade indiska

kvinnan representera samtliga värdmödrar i både Indien och alla länder utanför västvärlden. Att det finns helt andra berättelser, både i Indien och länder som Finland och Danmark, förtiger hon helt. Det är intellektuellt ohederligt. Man ska givetvis inte förneka att det finns oseriösa förmedlingar av värdmödrar, precis som det förekommer oseriösa adoptionsförmedlingar. Risken för exploatering är ett allvarligt problem, i båda fallen. Men det problemet försvinner inte för att Sverige väljer att inte acceptera värdmödraskap. Inte heller finns skäl att anta att en svensk lag skulle acceptera att svenskar utnyttjade kvinnor på det sätt hon beskriver. Det finns heller inget som talar för att de svenska föräldrar som redan valt värdmödraskap har exploaterat fattigare kvinnor. Man ska heller inte, som Ekman, förtiga de altruistiska värdmödraskapen, de som enbart kommer av en vilja att hjälpa någon som har det svårt. Jag anar att bakom Ekmans upprördhet ligger myten om modern, som ifrågasätts om värdmödraskap accepteras i Sverige. Den normerande synen på moderskapet som nå-

Vad hände sen? ”Burmas unga vill slippa censuren”, Frihet 6/2010 I Frihet nummer sex i år rapporterade vi inför parlamentsvalet i Burma. Valet hölls den 7 november och kontrollerades av militärjuntan som styr landet. Juntans parti USDP vann som beräknat, genom att manipulera rösträkningen och genom att flera politiska motståndare var förbjudna att ställa upp i valet. Strider mellan regeringstrupper och rebeller, som tillhör minoriteten karenfolket, utbröt i samband med valet. Mer än 20 000 människor flydde från Burma över gränsen in i Thailand på grund av oroligheterna.

En ljusglimt är dock att den burmesiska demokratikämpen Aung San Suu Kyi efter valet släpptes fri efter 20 år i husarrest. Hon fick Nobels fredspris 1991 men kunde inte åka och hämta priset i Norge där det delas ut. Nu vill den norska Nobelkommittén att hon ska komma till Oslo för att slutligen hålla det tacktal hon skulle ha hållit för 19 år sedan. ! Läs hela reportaget ”Burmas unga vill slippa censuren” på Frihet.se

FRIHET

7 8/2010

got upphöjt och heligt, något som gör kvinnor speciella och förbundna med något ogripbart. Den synen på moderskap innebär en biologistisk syn på kön som begränsar kvinnor. Avslutningsvis, Ekman tycks tro att Socialdemokraterna har ställt sig positiva till den bild av värdmödraskap hon själv målar upp. Så är inte fallet. Frågan om värdmödraskap är långt ifrån enkel, men den är viktig och måste hanteras. Den handlar om verkliga människor, om barn som redan lever i Sverige och behöver få sin rättsliga familjeställning tryggad. Det handlar också om vuxna, värdmödrar och barnlängtande män och kvinnor, som alla måste skyddas mot exploatering men kanske bör ges de möjligheter som finns att hjälpa varandra. Det är därför som Socialdemokraterna skyndsamt vill utreda frågan, i positiv anda. I det sammanhanget har också partiet tydligt sagt att det är viktigt att undvika risker för kommersialisering som leder till att fattiga kvinnor exploateras. Om Ekman hade bemödat sig om att läsa partiets vallöften innan hon drog sina förhastade slutsatser hade hon sett detta. /Lukas Romson, ledamot Hbt-S Stockholm


H AL LÅ DÄ R!

PETRA LASSEN från nätverket Freecycling Lund.

Freecycla dina julklappar Berätta! Vad är freecycling för något? – Det hela går ut på att man ger bort gamla saker som man inte längre har användning för. Har du till exempel en gammal möbel så kan du lägga upp den på en Yahoogrupp för freecycling och så kan någon som vill ha den hämta den. Enkelt och smidigt. Alla annonser som publiceras granskas även av moderatorer för att sålla bort oseriösa inlägg. Hur vanligt är det i Sverige? – Freecyclegruppen i Lund var den första i sitt slag i Sverige. Sedan dess har fenomenet framför allt tagit fäste i större städer, som Stockholm och Göteborg. Det beror nog på att det är mer effektivt på mer tätbefolkade orter. Varför ska man freecycla sina grejer? – För att det är ett enkelt sätt att ge bort och på så sätt återanvända saker som annars

skulle hamna på tippen. Dessutom hjälper det ofta människor. En gång gav jag till exempel bort en säng till en utbytesstudent som hade sovit på golvet under en längre tid. Kan man lämna in julklappar man är missnöjd med? – Det går att lägga ut precis vad som helst. Och när det gäller klappar är det ju perfekt. Får du en dubblett av en bok är det betydligt roligare att ge bort den än att gå tillbaka till butiken. Skaffar sig folk julklappar att ge bort genom freecycling också? – Nej, det tror jag inte. Snarare är det vanligare att ge bort felköpta presenter och julklappar för att göra någon annan glad. ! TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: PRIVAT

”Om man sedan är dagmamma eller direktör spelar ingen roll. Båda yrkena börjar på samma bokstav och är lika mycket värda.”

1,3

UNDERSKÖTERSKAN CECILIA MAGNUSSON I LO-TIDNINGEN. HON ÄR EN AV TVÅ MODERATA RIKSDAGSLEDAMÖTER MED ARBETARYRKEN. ÖVRIGA 105 HAR AKADEMIKERYRKEN.

BILD: ISTOCKPHOTO

MILJONER

ISLAND ÄR BÄST PÅ JÄMLIKHET

BILD: ISTOCKPHOTO

röster förklarades ogiltiga i det afghanska parlamentsvalet tidigare i år. Sammanlagt röstade 5,6 miljoner personer.

Nio av tio kvinnor i byggbranschen uppger att de har utsatts för trakasserier på sina mansdominerade arbetsplatser, skriver tidningen Byggnadsarbetaren som också har intervjuat genusforskaren Eva Amundsdotter. ”Det finns flera studier som visar att män stänger ute kvinnor… där män finns uppfattas det som mer värt att vara. Kommer kvinnor in så finns det en risk att det värdet sjunker, så det gäller (för männen) att hålla kvinnorna borta”, säger hon.

The World Economic Forum har släppt en ny rapport om jämlikhet mellan könen i världen. Island, Norge, Finland och Sverige toppar listan. Island är bäst, 85 procent jämlikt, enligt undersökningen som jämför mäns och kvinnors inkomster, hälsa, utbildning och inflytande i politiken. Elfenbenskusten, Mali, Pakistan och Tchad finns i andra änden av listan. Men sämst är Jemen, 46 procent jämlikt.

RASISTISKA POLISER Svarta löper 26 gånger så stor risk som vita att bli stoppade för spontana poliskontroller i England, skriver tidningen The Guardian. Siffran står att läsa i en rapport från London School of Economics.

”Jämlikhet är ett dåligt politiskt mål.” ROLAND POIRIER MARTINSSON, CHEF FÖR DEN HÖGERLIBERALA TANKESMEDJAN TIMBRO, PÅ SVENSKA DAGBLADETS LEDARSIDA.

FRIHET

8 8/2010

BILD: ISTOCKPHOTO

MÄN SOM MOBBAR


— Det internationella engagemanget är begränsat.

VAL I VÄRLDEN: CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

HUR: Vart femte år ska presidentval och parlamentsval hållas enligt Centralafrikanska republikens konstitution. Valet den 23 januari 2011 skulle egentligen ha hållits redan under 2010, men det har skjutits upp flera gånger på grund av att oppositionen i landet har krävt fler åtgärder för att valet ska kunna gå demokratiskt till. President François Bozize, som ställer upp till omval, är anklagad för att hans regeringsstyrkor har begått grymma övergrepp mot de oppositionella grupper som finns i landet.

BILD: ISTOCKPHOTO

HISTORIA: Centralafrikanska republiken var en fransk koloni fram till självständigheten 1961. Franska är fortfarande officiellt språk vid sidan av sango. Majoriteten av befolkningen är också kristen som ett arv från kolonialtiden. De 30 närmaste åren efter självständigheten styrdes Centralafrikanska republiken av olika diktatorer. Mest känd är general Bokassa. Han styrde landet 1966–1979 och lät utropa sig själv till kejsare i en ceremoni inspirerad av Napoleons kröning. År 1993 hölls slutligen öppna val i landet. Ett decennium av en väldigt skakig demokrati under president Ange-Félix Patassé följde. Strider mellan olika etniska grupper pågick och FN skickade fredsbevarande styrkor. År 2003 störtades Patassé i en militärkupp och general Bozize tog över styret av landet. År 2005 hölls presidentval som Bozize vann, och parlamentsval där partiet KNK som står bakom honom fick 42 av de 105 sätena i parlamentet. KNK blev därmed det i särklass största partiet. Typ av val: Parlamentsval och presidentval. Valdatum: 23 januari. Invånare: 4,8 miljoner. Statsskick: Republik. Kuriosa 1: Huvudstaden Bangui rankas som världens näst sämsta stad att bo i efter Bagdad. Kuriosa 2: Centralafrikanska republiken är ett av de länder där diamanter ska ha sålts för att finansiera krig, så kallade blodsdiamanter.

SITUATIONEN I LANDET: President Bozizes regeringsstyrkor har varit inblandade i strider mot flera beväpnade oppositionella grupper, främst i norra delen av landet. Hundratusentals människor har fått fly inom landet till följd av striderna. ”Världens mest försummade konflikt”, sa FN:s högkommissarie för flyktingar om situationen år 2007. På grund av stridigheterna, extrem fattigdom till följd av

FRIHET

9 8/2010

politiskt kaos sedan 1960 och hiv/aids-epidemin är medellivslängden bara 45 år. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Andreas Magnusson på Sveriges ambassad i Demokratiska republiken Kongo, som även har Centralafrikanska republiken som ansvarsområde. Kommer valet att hållas som planerat? – Det har funnits berättigade tvivel kring huruvida valen kommer kunna genomföras som planerat. Tidigare försök att genomföra valen visar på de stora utmaningar som är kopplade till processen. Kan det gå demokratiskt till? – Centralregeringen har mycket stora svårigheter att utöva kontroll över landet, vilket hotar valprocessens legitimitet. Eftersom även det internationella engagemanget är begränsat finns anledning att tro att valen inte kommer nå internationell standard. Ambassaden noterar att delar av oppositionen har talat om att bojkotta valen. Sker detta påverkar även det valens trovärdighet negativt. Hur tror du att det kommer att gå? – Öppna källor gör gällande att den sittande presidenten Bozize sannolikt skulle vinna ett val, vilket förefaller vara en rimlig bedömning, inte minst om oppositionen väljer att bojkotta valet. Ser du något slut på stridigheterna i landet? – Det finns flera olika beväpnade miliser i Centralafrikanska republiken, och vi har kunnat konstatera sporadiska utbrott av våld trots närvaro av internationella, fredsbevarande styrkor i FN:s regi. Den ursprungligen ugandiska milisen LRA är ett av flera hot mot landets säkerhet. Vi har följt rapporterna om allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, den politiska kontexten som valen genomförs i är därför allvarlig. I nuläget förefaller varaktig fred och stabilitet långt borta. ! TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Källor: CIA: The World Factbook, Sveriges Radio, Sida, BBC.


”Ställ upp invandrarna här på fiffiilmen och sätt en kula mitt emellan ögonen, lägg dem sen i en påse och sätt frimärke och skicka dem dit där de hör hemma.” SVERIGEDEMOKRATEN MARIE-LOUISE ENDERLEIT UPPDATERAR SIN STATUSRAD PÅ FACEBOOK.

1,3 PROCENT

SLUT PÅ BÄRSLAVERIET? Varje sommar har medierna rapporterat om kineser som luras att låna dyra pengar för att resa till Sverige och jobba som bärplockare – där de inte tjänar tillräckligt för att ens betala tillbaka lånen för resan. Nu har Kinas regering reagerat och föreslagit att kinesiska bemanningsföretag, som skickar arbetskraft som bärplockare utomlands, ska vara tvungna att ha motsvarande sex miljoner kronor i kapital. Pengarna ska fungera som en garanti för arbetarnas löner.

av Sveriges yta upptas av tätorter. Samtidigt bor 84 procent av befolkningen där.

PANTA DINA JEANS

BILD: ISTOCKPHOTO

I framtiden ska vi kunna panta kläder på samma sätt som vi i dag pantar burkar, skriver tidningen Camino. Svenskarna köper i genomsnitt 24 kilo textilier per person och år, det mesta hamnar i slutändan i soporna. Men nu undersöker forskare på Textilhögskolan i Borås hur man ska kunna införa ett system för att lämna in gamla kläder för återvinning och få pengar för det. Pantsystemet ska först testas i Ullared, om det går bra ska det kunna införas på fler ställen i landet.

STILLA HAVET DAMMSUGS

BILD: ISTOCKPHOTO

100 miljoner ton sopor flyter omkring bara i Stilla havet. I åratal har kustländerna dumpat sopor i vattnet, främst plast. Plasten som flyter omkring i drivor under ytan ställer till stora problem för fiskar och andra marina djur. Nu har ett nytt projekt som går ut på att ”dammsuga” världshaven på plast startat. Skräpet som samlas in ska sedan användas till att bygga dammsugare, eko-dammsugare av återvunnen plast, skriver tidningen Camino.

PISSVILLKOR FÖR JOURNALISTER

”Jag skiter fett i kungahuset.” Komikern och författaren Mia Skäringer i sin blogg. BILD: ISTOCKPHOTO

Mer än var tredje ung finsk journalist mår så dåligt att de har tvingats att söka hjälp, visar en undersökning från Finlands journalistförbund. De flesta är stressade över de osäkra anställningsförhållandena i mediebranschen, med vikariat och projektanställningar i stället för fasta anställningar.

”Jag är inte så säker på att alla ni verkligen är latinamerikaner. Några ser faktiskt mer asiatiska ut.” SHARRON ANGLE, REPUBLIKANSK SENATOR FRÅN NEVADA, VID ETT ANFÖRANDE FÖR LATINAMERIKANSKA STUDENTUNIONEN PÅ EN SKOLA I LAS VEGAS.

FRIHET

10 8/2010


SEXSPALTEN SKILJELINJEN En fråga till sju ungdomsförbund:

Vad tycker du om LAS, Lagen om anställningsskydd?

– LAS är viktig och borde stärkas.

IDA GABRIELSSON, UNG VÄNSTER – LAS ger trygghet för anställda så att inte skäl som att personen tar för mycket plats leder till uppsägning.

JYTTE GUTELAND, SSU

– Stark arbetsrätt är en grundsten i den svenska modellen.

JAKOP DALUNDE, GRÖN UNGDOM – Dålig. Uppsägningstider, turordning och återanställningsskydd ska inte regleras i lag.

MAGNUS ANDERSSON, CUF

– Det finns uppenbara behov av en reformering.

ADAM CWEJMAN, LUF

Fråga Ellinor om relationer och sex! Har farfar sex?

Hur länge har människor sex? Att ens föräldrar har det är väl en sak. Man fattar även om det inte är så kul att veta. Men typ ens farfar? – Många tror att lusten bara tar slut vid en viss ålder, eller att det inte är viktigt med njutning för äldre, vilket inte stämmer. Bland dem som är 70 år eller äldre har 90 procent en positiv inställning till sex, enligt tidningen Ottar. Att kunna vara sexuellt aktiv kan däremot vara mer komplicerat i högre åldrar då till exempel hälsan kanske försämras, ens partner går bort eller boendesituationen begränsar sexlivet. Att ha problem med erektionen är också vanligt, vilket 70 procent av de män som är 70 år eller äldre uppger att de har. Jag tycker det är viktigt att arbeta mot fördomen att lusten sitter i åldern, vilket säkerligen begränsar många. Hej Ellinor, jag letar efter ett preventivmedel som skulle passa mig. Jag är inte särskilt sugen på att käka en massa hormoner så jag har funderat på det här med pessar. Finns det fortfarande eller är det ute, och vad tycker du om det? – Visst finns pessar fortfarande! Just den anledningen som du nämner, att det är hormonfritt, tycker många är en fördel. Pessar är alltså en kupa gjord av silikon som förs in i slidan innan samlag och täcker livmodertappen så att inga spermier ska ta sig in. Pessaret används ihop med ett spermiedödande medel och provas ut hos en barnmorska. Det kan vara lite krångligt att få pessaret att sitta rätt och därmed fungera, det kan krävas övning och även lite förberedelse inför ett samlag, vilket man kan uppfatta som en nackdel. Jag tycker att pessar kan vara ett utmärkt preventivmedel, särskilt för dem som ofta har sina samlag hemma och därmed tillgång till det som behövs. Men pessar skyddar bara mot graviditet, så för skydd mot könssjukdomar är det som vanligt kondom som gäller. Hoppas du hittar ett preventivmedel som passar dig. !

— Bland dem som är 70 år eller äldre har 90 procent en positiv inställning till sex.

– LAS stänger ute många unga från arbetsmarknaden och bör avskaffas.

ERIK BENGTZBOE, MUF SSU = Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund CUF = Centerpartiets ungdomsförbund LUF = Liberala ungdomsförbundet KDU = Kristdemokratiska ungdomsförbundet MUF = Moderata ungdomsförbundet

17 18

19 1

december: Toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel. december: FN:s internationella dag för migranter.

december: Presidentval i Vitryssland.

jaunari: En ny socialförsäkringslagstiftning börjar gälla i Sverige. Det innebär bland annat att sjukskrivna efter en viss tid hamnar utanför försäkringen och nekas ersättning.

3

januari: Andra omgången i Haitis presidentval.

3

januari: Folkomröstning i Sudan om huruvida landets södra del ska bryta sig loss och bli självständig.

6 23

januari: Ledarskapskonferens för unga i Prag, Tjeckien.

CHARLIE WEIMERS, KDU – LAS är ett hinder för unga till arbetsmarknaden och behöver tas bort.

POLITISK KALENDER 17 DEC–31 JAN

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

31 FRIHET

11 8/2010

januari: Presidentval i Portugal.

januari: Parlaments- och presidentval i Niger.


?;/2/,66(*&6(! @>,,%&*"$-4A$*-'&("1&,),$A"1$%"1&,$#1+3()3$=B1$ 9%)1,$ 0%)3**-3*$ 'C3#"$ ;-'&,&*5"$ #>13&3#D$ E$ .<,="-& )$& )+& >*$$7=!%6"-& :$ <,'>,+!##$*$"-& ?4"+7=".& %&*"1$ A"3$ A+1$ (),$ *%)3*5"$ %>'=>1(**".A>''),$ %+F&,$ =1".$ -4A$ ",,$ .-()13$ =-1*53&3#$ /)51>=,"1$ A+1$ G>.'&5A),$#)3-.$*-'&(": 1&,),$&$),,$*".A>'')$*5": ;"1$/>,,1)$'&%*5%"'&,),D$$

%%%$

"#$!%&!

HI45),$,"'"1$=B1$",,$%&$G+*,$3+$+;;')%)1$()3$*&*: ,"$="*)3$;C$)3$="3,"*,&*5$;)1&-($&$.>3*5'&#A): ,)3*$A&*,-1&"D$J&$.C*,)$*".: ,&(&#,$/B1G"$-.*,>''3&3#)3$ ,&''$)3$AC''/"1$=1".,&(D$E$"3: $%'%=7-&.@)&6A+2*+"&-*$B $"-C.&'D>$#&-8=+*&$*-2*+& -4A$&(K)1$=B1$()3$-.*,>'': 3&3#)3$=1".D$

$

#'!%&!

./012%3435%467%89:1;<%

./012%3435%467%89:1;<%

93$(-5+.)3,>1$*)1&)1-."3$-.$*%)3*5$%": ;)3)F;-1,D$L),$>1$%)15'&#A),)3$/"*)1"($;C$ =&5,&-3D$L+$=B'G)1$M%)3$$ !-A"3**-3$*-.$/'+=="1$*&#$ =1".$&$%";)3&3(+*,1&3D$L),$ >1$)3$1)*"$*-.$=B15'"1"1$ A+1$*%)3*5$%";)3)F;-1,$ -4A$()3$#'-/"'"$%";)3: ."153"()3$=+3#)1"1D$$ N"/&"3$OB1"3*-3P$Q"1*$ 21"3,R$-4A$N1)(1&5$S+&*,: /)1#A$/)1>,,"1$)3$$ -.*-1#*=+'',$&A-;5-5"($ A&*,-1&"$-.$*%)3*5$$ (+//)'.-1"'D$$!

<&(3&3#)3$9+%$:$;%2.,.'%=>9%?:9@>% %)45"$+3()1'"#$,&''$ (&*5+**&-3)1D$H)($ ),,$3IA),*;)1*;)5,&%$ *-.$&3#)3$"33"3$ )1/G+()1D$ J>1'()3*$)3("$,&(: 3&3#$.)($/C()$)3$ .+*'&.*5$-4A$)3$ 51&*,)3$')("1)?$$

"('!%&!

./012%3435%467%89:1;<%

"()!%&!

.>;;%1?:9;:2%!A%09B%% *;)4&"';1&*P$-1(&3"1&)$ ;1&*$TUV$51-3-1W$

@@@A9%-0$%(2,6A($!

!"#$%&'()**&+,$ ! "! !!!!"#$"%&"'()"*+,-%,#".%//#.0"% $ !"#$%&'()#*+"&,+&#$(,+-%+-*.&/&01&2+$ $ "! !!!!"#$"%&"'123#.")/"),"4%//5367*#.'"8"9:;"-,% $ "! !!!!"#$"%&"'<."=>2?@%.6#"=%.6'"8"9AB"-,% $ "! 3-&24*+$*'#5+"-)6"+*$7%-&58&.9+%&:&;%'7$72.$ $ $ 4&0!256!,#!*#7!$//$%!8/$%!95.2$%!&!(,11,!9$3 (*://+&+'!87%!0;!<=!6%-.$+*(!%,9,**!67!*-*,/3 (;11,+>!

! "! $

!"#$%&''$()**+,-.$/'&$.)(').$&$$ 0%)1&#)*$21&*,3"$0-4&"'().-51",)1$

$ $

6".3$ $ 7(1)**$ $ 8-*,"(1)**$ $ 8)1*-33+..)1$ $ 9:;-*,$ $ <)')=-3$

8-1,-,$>1$/),"',?$ ! ! "#$%&'$(!)%&(*+,!! "-.&,/0$1-2%,*$%!3!! !"#$%"&'()&"*"%+&%,!! 0%"1*;-*,$ !!"#"$$""% !!"%"!%%&'()*+(,-%

$

!"#$#%&'())*+$",,$-.)"$/00#.1,*+$2(##3$.)$.$4+%&*+3'"03+5+*23*)3$-*&2*-3+*#.3,*+6$.$&*,$1"22$7"#$")35'*+$%-$-*&2*-3'"08


KRÖNIKA

S, lär av Moderaterna VILKEN IDIOT SOM helst kan hantera en kris – det är att leva från dag till dag som verkligen tär på en, skrev Anton Tjechov. Socialdemokraternas kris är här, allt som har tärt på partiet måste plötsligt hanteras på en gång och nej – det kanske inte är så svårt som man skulle kunna tro. DAGARNA NÄR RIDÅN gick upp för den pågående sossecirkusen försökte jag ägna åt två relativt konstruktiva saker. För det första att tillsammans med andra sätta ihop en Spotify-lista om S-krisen på Facebook (vi började med Talking Heads ”Road to nowhere” och slutade sex timmar senare med Springsteens ”Long walk home”). För det andra försökte jag kontakta bekanta inom Moderaterna: Hur agerade ni efter 2002? MODERATERNA GJORDE FÖR åtta år sedan ett fullständigt katastrofval. Ledningen försökte hålla sig kvar men ungdomsförbundet tvingade fram en extrastämma. Stämman hölls i november efter valet i september, men partiledaren Bo Lundgren stannade kvar. Han försökte förnya (tog in personer som Anders Borg och Sven Otto Littorin) men det var, som det heter, för lite och för sent. Situationen blev värre. VARJE GAMMAL KONFLIKT kom upp till ytan: höger mot vänster, person mot person, stad mot land – inom riksdagsgruppen och ute i kommunerna. Under våren 2003 blev situationen fullständigt ohållbar. Den 1 april meddelade Lundgren sin avgång, den 17 maj föreslog valberedningen Fredrik Reinfeldt

och först på hösten 2003 valdes Reinfeldt till partiledare. Moderaterna hade med andra ord ingen ledning i över ett år. De lyckades ändå genomföra en radikal förnyelse och vinna 2006. MAN HINNER MYCKET på en mandatperiod – om man bara bestämmer sig. Till skillnad från vad som brukar sägas av dem som gillar att klamra sig fast vid bilden av Reinfeldt som en ulv i fårakläder, var Moderaternas förnyelse inget pr-trick. Anders Borgs ekonomisk-politiska sekretariat räknade framlänges och baklänges: ”Fördjupning först, förenkling sen”. Man kan inte börja rita innan man räknat. Här finns en del att ta efter.

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

”Moderaterna har bjudit in en massa personer i förändringsarbetet”

självförtroende. Helt enkelt tro på sina egna värderingar. HÄR FINNS MYCKET att lära. Men kanske framförallt en sak: ”Vi gjorde oss av med sossefixeringen”, säger de moderater jag har pratat med. Under valrörelsen 2002 hade Moderaterna skrivit 52 rapporter som alla handlade om Socialdemokraterna. Men huvudmotståndaren i politiken är alltid samhällsproblemen. Inte de andra partierna. Och det vet väljarna.

TROTS FINANSKRIS, INDUSTRIKRIS och europeisk skuldkris har Socialdemokraterna under förra mandatperioden mest fokuserat på enskilda utspel och att presentera politik utifrån vad den signalerar. Partiet har lagt oerhörda resurser på vad man vill signalera, hur man ska kommunicera och vilka utspel man ska göra. Samt i princip inga resurser alls på att formulera politik. Det var ett misstag.

MED ANDRA ORD: Socialdemokraterna måste lära av Moderaterna att sluta stirra sig blinda på Moderaterna, i alla fall enligt Moderaterna. Det där med förnyelse kanske inte behöver vara så svårt. Framförallt är det nödvändigt. En ny socialdemokrati behövs mer än någonsin, och man ska aldrig slösa bort en ordentlig kris, som Barack Obamas förre stabschef Rahm Emanuel brukade säga. !

MODERATERNA BJÖD EFTER 2002 in en massa personer som inte hade en partibok att delta i förändringsarbetet. De rekryterade personer som aldrig hade jobbat politiskt till politiska tjänster på riksdagskansliet och bad till och med socialdemokrater opponera på en del av deras förslag på seminarier. Menar man allvar med förändring måste man för det första öppna upp, för det andra skaffa sig lite

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

FRIHET

13 8/2010


FRIHET

14 8/2010

m tid va Ma än h ra tti ni ad nd as , sk e or de ra. – 19, ,s o äg bar De ch er a v t ä An M ar r b dr al an rö ea in . dra der s, 1 oc na 3. B h mo rö nu t d lit vär ern ar ld a de en um in . Un gå te s på der ba an lån ra m dr g ed a


Knaper jul för fattiga barn

För många innebär julen presenter, glädje och gemenskap. Men de 25 000 svenska barn som är fattiga lever i en annan verklighet. Deras föräldrar har inte pengar till paket. Kanske lånar de från banken, gör egna julklappar eller ger upp och låter bli att fira. TEXT: OSSIAN GRAHN BILD: ANDERS HANSSON

FRIHET

15 8/2010


Malin säger att hon och hennes barn har ”lagt ner julen” sedan länge. – Man kan säga att jag är dömd till evig fattigdom. Det som känns orättvist är att mina barn också verkar vara det.

V

I TRÄFFAR FAMILJEN Widerlöv i det röda huset som de just har flyttat in i. Det ligger på landet utanför Kristianstad i Skåne. Ute är det kallt och ett tjockt lager snö täcker åkrarna. Genom fönstret syns en ganska stor sjö som det går att bada och fiska i på sommaren. – För mig är det underbart att bo så här. Egentligen är jag en stadsunge, men nu känner jag att jag vill ha det lugnt och skönt omkring mig, säger Malin Widerlöv.

Malin har ofta haft en väldigt jobbig och svår tillvaro. Fram till 2001 levde hon sitt liv som de flesta andra med familj, bostad och arbete. Men efter en skilsmässa och ett sexuellt övergrepp förändrades hennes tillvaro. Hon blev psykiskt sjuk, började missbruka och förlorade jobb och bostad. Men Malin hade tur och var stark. Hon fick hjälp och i dag arbetar hon och tar hand om sina två yngsta barn. 23-årige Christian bor i en egen lägenhet inne i Kristianstad.

HON HAR GÅTT igenom mycket de senaste tio åren. Skilsmässa, droger, hemlöshet och fattigdom. I många länder dör fattiga människor av hunger och sjukdomar. I Sverige finns inte den sortens fattigdom. Här ska Socialstyrelsen se till att alla kan äta sig mätta, får sjukvård och har någonstans att bo. Barn ska enligt lagen skyddas extra mycket. Enligt Socialstyrelsen är ett barn fattigt om det lever med föräldrar som måste få försörjningsstöd, eller som det tidigare hette socialbidrag, minst tio månader varje år. Försörjningsstöd är pengar som en kommun ger till personer som av olika skäl inte får till exempel lön eller arbetslöshetspengar. Tidigare låg antalet fattiga barn i Sverige ganska stadigt på runt 22 000 enligt Socialstyrelsens sätt att räkna. Men 2009 steg antalet till närmare 26 000. Detta berodde framförallt på den stora ekonomiska kris som drabbade hela världen. Den medförde att många människor blev arbetslösa och fick socialbidrag.

MALIN UTSTRÅLAR ENERGI. Hon säger att hon är lycklig, inte minst sedan hon träffade en ny kärlek – Jimmy Persson som håller på att flytta in i det röda huset. Men ett problem kan hon inte lösa – fattigdomen. – När jag mådde psykiskt dåligt fick jag stora skulder. Nu spelar det ingen roll hur mycket jag arbetar. Myndigheterna tar det mesta som jag tjänar, säger hon och fortsätter: – Jag har räknat ut att det kommer att ta mig 136 år att blir skuldfri. Skulderna är inte så stora, men de är många. Flera av dem tycker Malin att det är orättvist och fel att hon måste betala. Teveräkningen till exempel. När hon blev hemlös glömde hon att säga upp avtalet och därför blev hon skyldig ett helt års räkningar. Det hände också hänt att människor utnyttjade Malin när hon mådde som sämst. En del beställde saker, kläder till exempel, i hennes namn. Nu måste Malin betala. Ofta betalar hon mycket mer än det en gång kostade eftersom det har gått lång tid och hon har fått straffavgifter.

MALIN WIDERLÖV OCH hennes tre barn är fattiga. Hur mycket pengar hon har varierar. Men under lång tid har hon levt på mindre pengar än socialbidraget. Skälet är att hon har stora skulder som hon måste betala. – För oss betyder det inte så mycket vem som styr eller om det är ekonomisk kris. Vi lever redan utanför samhället, säger Malin Widerlöv. Hon är 40 år gammal och var 16 år då hon blev mamma för första gången. Då föddes Christian som är 23 år i dag. Sedan kom Mattias, 19, och Andreas, 13.

MALIN ÄR INTE ensam om sin situation. Forskarna har visat att det framförallt är ensamstående mammor med barn som blir fattiga. Ofta har de drabbats av en livskris, som Malin gjorde. De kan ha blivit arbetslösa, sjuka eller skilt sig och därför fått dålig ekonomi. När julen närmar sig stiger paniken hos många fattiga barnfamiljer. Föräldrarna känner ett stort tryck att köpa fina saker. Deras barn vill inte komma tillbaka till skolan efter lovet utan att ha några presenter att visa upp.

FRIHET

16 8/2010


MALIN SÄGER ATT hon och hennes barn har ”lagt ner julen” sedan länge. – Man kan säga att jag är dömd till evig fattigdom. Det som känns orättvist är att mina barn också verkar vara det. De berättar om presenter som de ändå har gett varandra. Presenter som inte kostar så mycket pengar. En jul fick till exempel Mattias sex månaders städning av sitt rum av Malin i julklapp. En annan gång fick Malin ett presentkort på en bilresa till sin gamla hemstad, Göteborg, av Christian som har körkort. Hon hämtar presentkortet som är skrivet på engelska. – Men det var väl ändå dyrt och fint? Bara bensinen kostar ju flera hundra, säger Christian och fortsätter: – Kommer ni förresten ihåg när vi hade ett bord som julgran? Mattias berättar om en annan present, en present som Malin fick då hon fyllde 40 år. – Det var väl en bra present du fick av mig mamma? Du fick en morrhårssamling som jag samlade från katterna hos Christian.

FRIHET

Det syns tydligt att Malin blir glad när hon tänker på det. Jodå, hon har alltid tyckt om katter och deras morrhår. Hon säger: – Det är sådana vi är. Vi ger varandra kärlek i stället för presenter. DET GÅR INTE att träffa familjen Widerlöv utan att märka hur starka banden är mellan familjemedlemmarna. De verkar ha roligt ihop. Mattias undervisar i schack på en skola. Men Malin vinner fortfarande över honom. De spelar laserdome tillsammans och är uttagna till SM, men har inte råd att åka dit. I köket där vi sitter och dricker kaffe är stämningen skämtsam. Christian berättar om en lägenhet som de bodde i tidigare. Alla sov på en madrass. – Utom jag som hittade en riktig säng i en container, säger Christian. – Det blir lätt så, säger Malin och ler. – Folk vill hjälpa till och skänka saker. Så sitter man där med fyra vattenkokare men ingen kastrull.

17 8/2010


fa oc And m h ilj är rea m d sb ed är o no me dd rm d d e t al en idig ek e ar on nd e om e s i fo i. om ste le rfa vt m i e ilj n

MEN DET FINNS allvar i grunden. Malins tre söner har lidit mycket medan hon var sjuk. Andreas som är yngst har bland annat bott i fosterhem. Malin nämner att han är den av pojkarna som har levt längst i en familj med normal ekonomi. Därför är det extra svårt för honom att ha det fattigt. – Han har till och med frågat socialen om han får byta bort oss, byta till en annan familj, säger Malin. Men det tydligaste tecknet på vad Andreas har varit med om är att han aldrig kräver något för egen del. Han vet att det inte finns pengar och vill inte ha nya kläder eller möbler. Men i samband med flytten hände något ovanligt. Familjen åkte till Ikea i Älmhult för att leta möbler. De tittade och valde, och köpte sedan alltihop på Blocket. Den som är fattig måste nämligen tänka lite smartare än den som inte behöver bry sig så mycket om vad saker kostar. Malin och hennes söner är fulla med knep. Under en tid hade de en tävling. Varje

FRIHET

vecka korades en ”Euroshoppervinnare”. Den i familjen som lyckades komma på den billigaste måltiden som gick att handla av lågprismärket Euroshopper blev mästare. – Det skulle förstås vara nyttigt och gott. Nu är jag vegetarian, men då kunde jag äta kyckling och konserver, säger Mattias. VI BESTÄMMER OSS för att gå en kort promenad i det snöiga landskapet. Sjövattnet ser grumligt och trögflytande ut. Det är på väg att frysa. Det är tyst och långt till närmaste väg. Malin nämner att Christian, Mattias och Andreas inte umgås med andra än varandra. Christian har ju egen lägenhet och oftast väljer hans yngre bröder att bo hos honom, trots att de är skrivna hos sin mamma. – Det är bröderna mot världen. Under lång tid hade de bara varandra och nu litar de inte på andra människor, säger Malin. Hon tycker att hennes pojkar påminner om andra grupper som

18 8/2010


Dyrt att vara fattig

stöts bort. Som romerna. Till slut väljer de självmant att isolera sig. – Och vet du, det är samhället som förlorar mest på det. Vi klarar oss ju bevisligen. På väg tillbaka får vi sällskap av två svarta katter som trippar fram för att skona tassarna från den iskalla snön. Christian tar upp den minsta, som fortfarande bara är en unge, och andas på den för att den ska bli varm. Malin tycker först att han ska sätta ner den. – Den har mask i magen. Nu får du tvätta händerna, säger hon. Sedan ändrar hon sig och tar av sin mössa och säger: – Äh, lägg den här. Vi får väl tvätta mössan också. Det är hemskt att se den frysa. !

Malin och hennes söner är fulla med knep. Under en tid hade de en tävling. Varje vecka korades en ”Euroshoppervinnare”. Den i familjen som lyckades komma på den billigaste måltiden som gick att handla på lågprisvaruhuset Euroshopper blev mästare. FRIHET

19 8/2010

Familjer som har stora ekonomiska problem har inte möjlighet att planera sin ekonomi. De kan inte ligga ute med pengar och köpa billiga vinterkläder på sommarrean. De kan inte storhandla och slå till när det är erbjudanden. När de väl har pengar försvinner de snabbt till akuta räkningar. Kanske kräver myndigheter och banker att de betalar gamla skulder. – Jag brukar säga att fattiga tvingas köpa så lite som möjligt för så mycket som möjligt, säger Torbjörn Hjort. Han är forskare vid Lunds universitet och studerar hur människor tänker när de köper saker. Sedan Alliansregeringen vann valet 2006 tycker Torbjörn Hjort att skillnaden mellan fattiga och rika har ökat. Regeringen har drivit igenom att människor ska arbeta i stället för att vara sjukskrivna. Många tycker att politiken är för hård. – Samtidigt har detta pågått under lång tid. De senaste 20 åren har lönerna till exempel ökat med 40 procent och socialbidragen bara med 10 procent. Torbjörn Hjort anser också att det är dags att forskarna undersöker hur barnen har påverkats av Alliansens politik. Har föräldrar som måste arbeta heltid trots att de mår dåligt ork över att ta hand om sina barn? Hur mår barnen när de märker att deras mammor och pappor har det svårt? – Jag är rädd för att barnen hamnar i kläm. Politikerna glömmer bort dem, säger Torbjörn Hjort.


FATTIGA BARN Barn i Sverige som lever i familjer där de vuxna får ekonomiskt bistånd under minst tio månader per år. 2009: 25 769 2008: 22 445 2007: 21 735 2006: 22 490 2005: 22 490 2004: 23 008 2003: 21 296 Källa: Socialstyrelsen.

SOCIALT STIGMA Fattigdom har en stark social dimension. Att vara fattig i ett välfärdsland som Sverige är väldigt stigmatiserande. Många barn skäms över att de inte har råd att följa med på utflykter med klasskompisarna, över att de inte får nya kläder och prylar eller att det är trångbott och slitet hemma. Det kan i sin tur leda till att barnen hamnar utanför i kompisgruppen, när de till exempel inte vågar bjuda hem andra barn. Ibland tar föräldrarna lån för att barnen ska kunna få prylar ändå, trots att familjen inte har råd. Källa: Rädda barnen, Social rapport 2010.

! En vanlig skuldfälla, speciellt för unga. ! 46 000 svenskar har obetalda sms-skulder hos kronofogden. ! Lånen är lätta att få, det enda som behövs är att man skickar ett sms till ett mobilnummer. ! Inom 24 timmar finns pengarna på låntagarens konto. Vissa företag lockar med att det bara tar 15 minuter. ! Problemet är att räntan som man måste betala är mycket högre än vid ett vanligt banklån. ! Om du inte kan betala så ökar skulden och på ett år kan den bli dubbelt så stor som det lånade beloppet. ! Vanliga banker måste göra en så kallad kreditprövning innan de lånar ut pengar. Det innebär att de måste undersöka om den som lånar kan betala tillbaka. ! Det finns ett förslag om en ny lag som ska tvinga företagen som har sms-lån att skärpa sig. Bland annat ska de kontrollera om de som lånar kan betala tillbaka.

ef Fam te r e ilje n nW pr om ide en rlö ad v p ne å v r t äg ill sjö hem n.

VAD ÄR SMS-LÅN?

Källor: Kronofogdemyndigheten, Dagens Nyheter.

FRIHET

20 8/2010


GÄSTKRÖNIKA

”Sverige har alltid värnat sin militära alliansfrihet, och att man nu krigar i en NATO-ledd insats är mycket kontroversiellt.” BILD: ANNE-LI KARLSSON

Bistånd i stället för vapen NÄR MONA SAHLIN (S) i november presenterade den breda parlamentariska uppgörelsen om de svenska trupperna i Afghanistan tillsammans med Fredrik Reinfeldt (M) och Peter Eriksson (MP) var huvudpunkten att den svenska militära insatsen ska gå från stridande trupp till stödjande säkerhetsinsats. Uppgörelsen fördes fram som en framgång och som en ny strategi för den svenska insatsen i Afghanistan. Men i själva verket är uppgörelsen endast en bekräftelse av den övergripande strategi som den internationella militäralliansen NATO redan har beslutat om. DET ÄR NATO som leder den internationella militära insatsen Isaf i Afghanistan, där 130000 soldater från 48 länder deltar. Av dessa bidrar Sverige med 500. USA bidrar överlägset mest. De har 90 000 soldater i Isaf-styrkan. USA har dessutom ytterligare 60 000 soldater i en egen insats som är mer anfallsinriktad än Isaf. Isaf har ett godkännande från FN och ska i första hand bevara säkerheten i Afghanistan. För Sverige och många andra länder är det därför viktigt att skilja Isaf från den anfallsinriktade amerikanska insatsen. Men för afghanerna är det svårt att uppfatta skillnaden. I båda insatserna är det mest amerikanska soldater. Och båda insatserna har samma amerikanska befälhavare.

Sverige har dessutom alltid värnat sin militära alliansfrihet, och att man nu krigar i en NATO-ledd insats är mycket kontroversiellt i sig. Sveriges samarbete med NATO har blivit allt tätare de senaste åren. EN AV DE starkaste kritikerna inom socialdemokratin av denna utveckling är Pierre Schori, tidigare riksdags- och Europaparlamentsledamot för (S). I våras gav han ut boken ”Vägen ut ur Afghanistan”. ”Insatsen i Afghanistan är ledd av NATO och har amerikanskt befäl. FN har ingen kontroll alls över den. Det äventyrar Sveriges militära alliansfrihet. Vi uppfattas numera som en del av NATO av stora delar av den muslimska världen. På motsvarande sätt uppskattas vi av NATO-länderna”, säger han på telefon från New York där han numera är gästprofessor vid ett universitet. DET AFGHANSKA FOLKET har i flera opinionsundersökningar uppgett att de inte vill se utländsk militär i landet. Man har tröttnat på civila dödsoffer, i fjol dog över 2 400 människor och i år beräknas ännu fler dö. Afghanerna vill se en politisk lösning på konflikten. För att en sådan ska bli varaktig måste den ske på afghanernas egna villkor. Men för att landet ska kunna bli en fungerande

FRIHET

21 8/2010

demokrati måste fattigdomen bekämpas och utbildningsnivån höjas. Den svenska militära insatsen på 500 man beräknas kosta 1,9 miljarder kronor nästa år. För de pengarna skulle Svenska Afghanistankommittén kunna erbjuda utbildning åt 720 000 unga. SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN bedriver redan i dag en omfattande verksamhet i landet och har flera gånger påpekat att de sköter sitt arbete bättre utan militär närvaro. Då slipper de nämligen att blandas samman med de illa omtyckta utländska trupperna och kan i stället bygga upp relationer med lokalbefolkningen. Att i stället satsa svenska pengar på bistånd till Afghanistan vore en mycket bättre investering än att satsa huvuddelen på 500 soldater i landet. !

Carl-Magnus Höglund är frilansjournalist. Vad tycker du? Mejla info@frihet.se


SPANINGEN

”I dag är Demokraterna som mest populära i större städer med hög utbildningsnivå, som New York, Los Angeles och Atlanta. Konservatismen är som mest livskraftig utanför storstädernas puls, i regioner som präglas av stängda affärer och arbetslöshet.”

ETT KLUVET LAND För två år sedan vann Barack Obama presidentvalet i USA. Nu, efter stora bakslag i valet till kongressen, är hans progressiva parti Demokraterna stukade och högerpartiet Republikanerna vinner ny mark. TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

E

N MOTREAKTION MOT en alltför ambitiös reformagenda från Demokraterna. Ett permanent bevis för att USA i grunden är ett konservativt land. Eller ett tillfälligt farthinder för en genomgripande omstöpning av det amerikanska samhället. Åsikterna om resultatet från valet den 2 november går isär. Kongressen, USA:s parlament, består av två kammare – senaten och representanthuset. I valet förlorade Demokraterna sex ledamöter i senaten men behåller med nöd och näppe majoriteten av platserna ändå. I representanthuset knep Republikanerna 60 platser och vann därmed en majoritet. Mycket talar nu för att USA:s politiska system riskerar att låsas i politiska strider utan möjligheter till reformer, när Demokraterna innehar majoritet i senaten och Republikanerna har majoriteten i representanthuset. Och mittemellan står en handlingsförlamad president. DET AMERIKANSKA VALSYSTEMET är inte helt lättbegripligt. Enkelt uttryckt bygger det på en maktdelning mellan dömande, verkställande och lagstiftande makt. Vart fjärde år väljs den yttersta företrädaren för den verkställande makten, presidenten, av folket. De nio domarna i Högsta domstolen, den dömande makten, utses i sin tur av presidenten – på livstid. När en domare slutar får den president som sitter för tillfället utse en ny. Den lagstiftande makten representeras av kongressens två kamrar: representanthuset, vars ledamöter väljs inom lokala valkretsar, och senaten, där medborgarna i varje delstat får välja två företrädare. Vartannat år väljs en del av ledamöterna i respektive kammare i så kallade mellanårsval, som nu senast den 2 november. DET BRUKAR SÄGAS att varje mellanårsval rymmer åtminstone en överraskning. 2010 är inget undantag. Den så kallade Tea Party-rörelsen har fullständigt dominerat det politiska samtalet under året. Rörelsen är populistisk och statsfientlig – som en kombination av

FRIHET

spretiga missnöjesyttringar och glesbygdskonservatism. Tea Partyrörelsen samlar både konservativa och extremliberala kandidater och grupperingar, med åsikter som varierar från direkt främlingsfientlighet till förslag om att helt slopa skatt på inkomster. Rand Paul, republikansk politiker och en av rörelsens företrädare, vill i praktiken halvera USA:s budget. Den gemensamma nämnaren för alla åsikter som ryms inom Tea Party-rörelsen är mindre inblandning av staten, mer självbestämmande för individen. RÖTTERNA TILL TEA PARTY-rörelsen kan spåras långt tillbaka i tiden, närmare bestämt till år 1968. Republikanerna hade varit borta från makten under hela årtiondet och lyckades inte slå in kilar i Demokraternas övertag i opinionen. Richard Nixon, då presidentkandidat för Republikanerna, bröt dominansen genom att bygga allianser mellan mäktiga företagsintressen och vit arbetar- och medelklass i glesbygdsorter i södern. Ofta med subtilt rasistiska undertoner. Sedan dess har mönstret förtätats. Både Ronald Reagan, president på 1980-talet, och George W Bush, president 2001–2009, kunde sitta två perioder vid posten tack vare solitt stöd bland söderns vita. Tea Party-rörelsen kan ses som en naturlig fortsättning på en republikansk, konservativ tradition med glesbygden som bas. Högerpolitik dragen till sin absoluta spets. EXPERTER OCH ANALYTIKER såg tidigt att Tea Party-rörelsen skulle påverka årets valutgång, men få kunde förutspå ett så pass massivt genomslag. Första gången namnet snappades upp av medier var under 2009 i samband med en stor manifestation i Washington D.C, ”The Tea Party Express”. Genom att bussa aktivister från hela landet till USA:s huvudstad och finansiera kalaset via lobbyorganisationer kunde en marginell politisk grupp etablera ett betydande inflytande. Huvudsakligen arga medelålders vita män från landets glesbygd samlades för att demonstrera mot president Barack Obamas sjukvårdsreform, med banderoller och plakat som liknade honom vid både Hitler och Stalin. Nyansen uteblev.

22 8/2010


LÄS MER: ! ”The Promise” av Jonathan Alter. ! ”Tea Party i hjärtat av misstro mot staten”, reportage i Dagens Nyheter 2010-10-28. ! ”Inside Sarah Palin’s Inner Circle”, reportage i The New York Times Magazine.

SARAH JONES ÄR kolumnist vid den progressiva portalen Politicus USA. Hon förklarar Republikanernas historiska framgångar inom vit arbetarklass på glesbygden med att de lyckats etablera en bild av att en röst på Republikanerna är en röst mot etablissemanget och en röst för personlig framgång. Trots att det i praktiken innebär att många röstar mot det ekonomiska egenintresset och för att inkomstklyftorna vidgas. Och trots att det leder till dyrare sjukvård och mindre omfattande skyddsnät vid arbetslöshet. I DAG ÄR Demokraterna som mest populära i större städer med hög utbildningsnivå, som New York, Los Angeles och Atlanta. Konservatismen är som mest livskraftig utanför storstädernas puls, i regioner som präglas av stängda affärer och arbetslöshet. I skandinavisk bemärkelse känns fenomenet främmande och förbryllande. I Sverige är ju socialdemokratin som starkast i mindre orter i glesbygden, medan Moderaterna dominerar i Stockholm med omnejd. BARACK OBAMA LYCKADES vända den historiska trenden genom att vinna röster i traditionellt republikanska fästen som Virginia, North Carolina och Indiana. Dessutom utvidgade han stödet från städer till att också omfatta villa- och radhusförorter. Då, strax efter hans valseger i presidentvalet 2008, drog många slutsatsen att USA:s demografiska utveckling skulle komma att gynna Demokraterna för en lång tid framöver. Partiets bas – studenter, högutbildade i storstäder, arbetarklass, svarta och latinamerikaner – växer nämligen kraftigt. MEN ÖVERTAGANDET AV majoriteten i representanthuset är inte nödvändigtvis positivt för Republikanerna. Flera konservativa debattörer, inklusive pr-strategen Karl Rove, varnar för att de nyvalda ledamöternas ofta extrema ståndpunkter långsiktigt riskerar att smula sönder bilden av Republikanerna som ett brett parti. Trycket från

FRIHET

Tea Party-rörelsen har tvingat republikanska kandidater att ta flera kliv högerut. Tidigare har det även bland republikanska kongressledamöter funnits mitteninriktade, samarbetsvilliga krafter som Demokraterna vänt sig till vid större reformer. Med Tea Party-rörelsen har hela partiet förflyttats högerut, blivit mer extremt och polariserat det politiska samtalet. JONATHAN ALTER, PRISBELÖNAD journalist på tidningen Newsweek, har beskrivit Obamas första år vid makten som ett eldprov för möjligheten att genomdriva progressiva reformer i USA. Reaktionen från den yttersta högerkanten och Tea Party-rörelsen är därmed en motreaktion, en konservativ bromskloss, mot en genomgripande reformagenda, förklarar han. Men det finns också en annan sida av den politiska debatten, bortom skräniga radiopratare och enkelriktade utspel. Under ytan bubblar en ung generation av bloggare, aktivister och politiskt intresserade studenter som fungerar som motkraft mot landets välfinansierade höger. Tidigare i år bildades ”Coffee Party Express”, ett nätverk av progressiva och vänstersinnade som vill se mer långtgående sociala och politiska reformer. En ung generation som vänder sig mot högerns religiösa intolerans, främlingsfientlighet och klasspolitik. MITT I ALLT finns en demokratisk president som sannolikt lägger pannan i djupa veck över vad de kommande åren har att bjuda på. Vad händer med jobben? Klimatet? Och idén om att etablera en långsiktig majoritet för välfärd och gemensamma lösningar? Om två år är det återigen presidentval i USA, och om Demokraterna menar allvar med att bygga en mer sammanhållen samhällsmodell krävs en mer sammanhängande berättelse om vart samhället är på väg. Vilken resa landet ska göra. Annars riskerar Obamas tid som president bli en ljum historia med fadd eftersmak. !

23 8/2010


ÅSA JUNGNELIUS Ålder: 35 år. Bor: Stockholm och Småland. Favortikonstnär: Lee Lozano. Favoritbok: ”Happy Sally” av Sara Stridsberg. Favoritskiva: ”Horses” av Patti Smith.

FRIHET

24 8/2010


Glasfeministen Som en av Sveriges vassaste glaskonstnärer utmanar Åsa Jungnelius könsroller och synar shoppingvanor. Med monsterfittor och stilettklackar vill hon använda konsten för att förändra.

F

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: MATTIAS JOHANSSON

LAMMORNA FRÅN DEN mullrande ugnen klättrar mot närmare 1 200 grader när Åsa Jungnelius vrider och vänder på den nedsmälta massan i verkstaden. Djupt in i Smålands skog smälts kvartssand och olika kemikalier samman för att så småningom bli skulpturer i några av landets främsta gallerier. – Det blir varmt. Väldigt varmt. Men jag gillar att få stå och gröta runt i verkstaden för att uttrycka hur jag ser på samtiden, säger hon. SJÄLV PASSAR ÅSA inte riktigt in i bilden av en kulturutövare med privilegierad bakgrund. Hon är uppväxt i Fisksätra utanför Stockholm, en förort som ofta förknippas med social utslagning snarare än tjocka läderband i bokhyllorna. Tiden i Fisksätra gav henne förståelse för olika livsvillkor i mötet med en mångfald av människor, förklarar hon. Under tonårens sökande och trevande fick Åsa ”virra runt” en del innan hon kom på att det var konst som skulle bli hennes medium. Att det blev just glas var mest en slump. – Ofta sydde jag om gamla kläder för att fixa till garderoben. Kreativiteten fanns alltid inom mig, men inte hemma. Det var en kärleksfull men kulturlös miljö som gjorde att jag fick kämpa mig till att ta mig dit jag är i dag, säger Åsa och fortsätter: – Det var först när jag började på Södra latins gymnasium som jag fann en värld där jag kände mig hemma. När jag fick nys om en glasutbildning i Orrefors nappade jag direkt. SEDAN BLEV HON fast. Glaset har en speciell inverkan på henne. ”Engagerar och roar”, som hon själv uttrycker det. Till den grad att Åsa använder konsten som ett sätt att bilda opinion i samhällsfrågor. Allra varmast om hjärtat ligger jämställdheten, något som resulterat i benämningen glasfeminist. – Egentligen har jag svårt för etiketter, men kan väl inte säga att jag direkt protesterar mot beskrivningen. Jag jobbar ofta i glas och gör konst som rör frågor om könsmaktsordningen.

FRIHET

– Det är inget isolerat kvinnligt fenomen att vara feminist. Feminism handlar om att skapa ett bättre samhälle för alla, både män och kvinnor. Samhället kommer inte att bli jämställt förrän vi befriar oss från stereotyper. TVÅ AV HENNES utställningar om det kvinnliga könsorganet har väckt särskilt mycket uppmärksamhet, ”Snippan” i form av en tredimensionell spegelavbildning och ”Monsterfittan” som skräckinjagande installation. Åsa förklarar att det var hennes sätt att kanalisera å ena sidan förändringsvilja, å andra sidan ilska. – I ”Snippan” avspeglades omvärlden i det kvinnliga könsorganet. Det var ett sätt att vända på perspektivet, att placera det kvinnliga könsorganet som norm. – ”Monsterfittan” växte fram ur ilska och frustration över hur saker och ting ser ut. Att visa hur förbannad jag var. Jag ville se om det gick att skrämmas med en enorm monsterfitta som anfaller från taket och droppar av slem. Och det fungerade uppenbarligen. Flera av besökarna till utställningen blev uppskrämda på riktigt, och kritikerna hyllade verket som ett genialt inlägg i samhällsdebatten. Åsa lyckades på så sätt använda konsten som megafon för ett underliggande budskap om strukturer i samhället. Hon har inga illusioner om att Sverige skulle vara ett jämställt samhälle. Tvärtom menar Åsa att det finns utslag av både hyckleri och självgodhet. – Vi lurar oss själva till att tro att allt ser bra ut, samtidigt som löneskillnaderna består. Klyftorna ligger hela tiden där och puttrar, som när kvinnor stöter på patrull i arbetslivet. ÅSAS POLITISKA ENGAGEMANG stannar inte vid jämställdheten. Inredning, kläder och arkitektur. Allt är politiskt, menar hon. – Det går att läsa in politik i allt du ser omkring dig. På samma sätt påverkar alla uttryckssätt också samhället i en viss riktning. – Just nu är det till exempel en boendehysteri, där alla letar efter

25 8/2010


FRIHET

26 8/2010


– Jag ville se om det gick att skrämmas med en enorm monsterfitta som anfaller från taket och droppar av slem. det perfekta boendet. Det får konsekvenser för vilken typ av politik som bedrivs och hur samhällsklimatet ser ut. Det förändrade politiska läget i Sverige efter valet oroar Åsa. Hon ser framför sig ett samhälle som klyvs itu, där skiftet i åsikter också innebär större klassklyftor. – Sverige följer ett internationellt mönster med främlingsfientlighet som ökar i takt med skillnader i livschanser. Det gör mig livrädd. Bistra tider gör att folk bara tänker på sitt eget bo och glömmer helheten. Det är inte min melodi. MEN ÄVEN OM hon är pessimistisk inför det politiska läget i Sverige har hon en positiv syn på framtiden. – Det kommer hela tiden fram nya lösningar på miljöproblem, nya bränslesnåla bilar och så småningom också fräschare värderingar. Jag hoppas att nästa generation skakat av sig vår tids gamla ok och löser upp fördomar kring kön, klass och etnicitet. Synen på vad som egentligen är bra respektive dålig konst är ett ständigt aktuellt debattämne på landets kultursidor. Åsa menar att det i grunden är ett uttryck för klassamhällets sortering, där smak och klass är ömsesidigt beroende. – Man kan födas upp i en familj med mycket kulturellt men lite ekonomiskt kapital och samtidigt tillhöra en privilegierad del av samhället. Kulturen formas av den övre medelklassen, vilket gör att man lär sig en speciell smak och stil. Fel smak, som imitation av ädla material, nedvärderas då den inte är fin nog. Men vem har bestämt det? På samma sätt som konsten splittrar enligt klassmönster syns samma fenomen i kundvagnen. Det gör shopping till en fråga om makt, menar Åsa – Det berättar något viktigt om hur maktordning och identitet skapas. I konsumtionen finns ett utpräglat maktperspektiv, där attribut som klass och genus bestäms direkt i penningvärde. 2007 FICK ÅSA ett samtal från glasbrukskoncernen Kosta Boda. De ville att hon skulle formge en serie av glasprodukter för försäljning. Erbjudandet gnagde på henne i flera veckor innan hon slutgiltigt bestämde sig för att tacka ja. – Fördelen med kommersiella produkter är att de når många och är ett effektivt medium. Estetik är mitt språk och jag har två uttryckssätt för det. Det ena är den direkta konsten via gallerier och konsthallar. Det andra är produkter på varuhushyllan. Kassaköerna ringlar sig långa när Åsas glasskulpturer i form av läppstift och skor produceras och säljs i större upplagor. Därmed är hon lika mycket en politisk som en kommersiell konstnär. – Det där hänger ihop. Jag ser ett skifte, där smink och stilettklackar blivit symboler för styrka snarare än kvinnlig offermentalitet. Där är försäljningen en viktig faktor. – Att viss konsumtion förknippas med något negativt avslöjar vem som håller i mikrofonen. Vem som bestämmer att läppstiftet har låg status och inte skruvmejseln.

FRIHET

JULEN ÄR PÅ många sätt en fullständig acceleration av konsumtion, gåvor och mer eller mindre frivilligt umgänge. Ingen annan tid på året drar in lika mycket pengar till handeln. I utställningen ”Who is it” använder till Åsa glassiga skyltfönster och tomma kartonger för att rikta udden mot konsumtionssamhället i allmänhet och okritisk shopping i synnerhet. – Konsumtion är lustfyllt. Föremål fångar ens uppmärksamhet vare sig man vill det eller inte och det finns en sexuell laddning som är intressant. – Personligen köper jag så lite klappar som möjligt och fokuserar hellre på att ta ledigt och träffa nära och kära. Det är min lyx. Fastän hon är kritisk till konsumtionens uttryck vänder hon sig emot de som tror på ett samhälle utan handel och tillväxt. Det är naivt, menar Åsa. – Vi kommer aldrig att kunna ha ett samhälle utan konsumtion. Konsumtionen är ett sätt att skapa en kulturell sfär, och det går inte att utrota att människor formas av saker de omger sig med. Det skulle innebära att vi tog bort oss själva. DEN FÖRRA BORGERLIGA regeringen genomförde en rad förändringar av kulturpolitiken i syfte att göra kulturen ”mer marknadsmässig”. Enligt kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth är målet att aktörer och konstnärer ska bli mer lönsamma och mindre beroende av statliga stöd. Bland annat avskaffade man den så kallade konstnärslönen, som garanterar framstående konstnärer en inkomst över tid. Samtidigt har anslagen till museer och folkhögskolor krympt rejält. – Det är synd att Sverige inte har en kulturpolitik som sporrar avantgardistisk konst. Om konsten enbart blir en marknad kommer det bara att finnas konstnärer från fina familjer i framtiden. Det skulle vara djupt tragiskt, understryker Åsa. – Konstnärer måste kunna försörja sig bortom lönsamhetskrav. En aktiv kulturpolitik stimulerar nya konstnärer och breddar samhällsdebatten. Även om det kostar ger det utdelning i det långa loppet. FÅ KONSTNÄRER HAR väckt så mycket uppmärksamhet som Lars Vilks, som upprört religiösa grupper med tolkningar av profeten Muhammed. Också Anna Odell, som spelade psykiskt sjuk i samband med examensarbetet ”Okänd, kvinna”, har rört upp känslor om konstens roll i samhället. Åsa menar att båda konstnärerna gjorde helt rätt och att konsten fortfarande kan provocera och hitta ömma punkter i samhällsfrågor. – Vilks verk var superintressant. Han lyckades hitta gränsen för yttrandefriheten med en tydlig effekt. Och jag beundrar verkligen Anna Odell. Det var modigt. Hon såg sprängkraften i konst och förmådde identifiera det svenska duktighetssyndromet. Härnäst siktar Åsa på att blomma ut sin förkärlek för gigantiska skapelser. Hon berättar att hon lider av något av ett storhetsvansinne som hon vill använda till att skildra krig, blod och våld. – Jättelika statyer och monument står alltid där på bekostnad av någon, det är erövrarens historia som berättas. – Nu vill jag göra någonting helt enormt. !

27 8/2010


Nyårspanelen AV: BECKY BERGDAHL

Ali Esbati

Jytte Guteland

Vilken var den viktigaste politiska händelsen under 2010?

— Den dramatiska valförlusten för den samlade arbetarrörelsen i Sverige. Om några år kommer Sverige att vara fundamentalt förändrat på många områden. Det måste vara utgångspunkten för politiska strategier på vänsterkanten.

— Den svåra utgången av valet i Sverige. Både katastrofen för Socialdemokraterna, det svåra parlamentariska läget och att ett främlingsfientligt parti kom in i riksdagen.

2010 års insats för demokratin?

— Grekiska, franska, brittiska protester mot finansrofferiets övergång till statlig nedskärningspolitik.

— Jag tycker att SSU:s egen valrörelse var bra. Det syntes också genom att unga väljare röstade rödgrönt. Sen tycker jag att det har skett mycket i världen, som demonstrationerna mot regimen i Iran.

2010 års politiska bottennapp?

— Den etablerade högerns flört med främlingsfientlighet och islamofobi. Jag tänker på den artikel som chefredaktörerna för de radikala högertidskrifterna Neo och Axess skrev direkt efter valet, ”Vi efterlyser en debatt om invandringens problem.” Bottennapp för anständigheten.

— Fjäskandet för kungahuset!

Vilken blir den viktigaste politiska frågan nästa år?

— Förhoppningsvis socialförsäkringssystemet. Oppositionen måste ta tag i frågan, mobilisera motstånd mot försämringar, komma med egna förslag i stället för att gå ner sig i ett hegemoniskt angrepp på välfärdens grundvalar.

— En socialdemokrati som reser sig eller krisar. Jag tycker att det gör ont när det är kaos, men det är ändå bättre med kaos där det kan växa fram något nytt, än om det står still i ett hopplöst läge. Det får inte bli business as usual.

Vilken politisk fråga är stendöd nästa år?

— Pass. Jag är inte Schlingmann.

– Jan Björklunds skolpolitik tror jag är på väg att dö. Den är så tröttsamt enkelspårig och borde ha dött för länge sen.

2011 års stora politiska skandaler?

— Borgerlig regering i Sverige.

— Jag tror att alla partier kommer att bjuda på dramatik, flera partiledarbyten kan vara på gång. Och Socialdemokraterna har ju ett eget läge inför extrakongressen i vår.

Vänsterdebattör

FRIHET

28 8/2010

Ordförande SSU


Gustav Fridolin

Birgitta Ohlsson

Fredrick Federley

Sanna Rayman

— De grönas stora frammarsch i Tyskland, Frankrike, Ungern, Storbritannien, Brasilien, Colombia, Nya Zeeland och Sverige. Gröna progressiva krafter blir allt tydligare den globala motvikten mot konservativ låt gå-politik i förhållande till orättvisor och global uppvärmning.

— Att Alliansen behöll regeringsmakten i Sverige — en historisk valvinst.

— Att Alliansen behöll regeringsmakten och att man stärkte sin ställning, samt att vi nu ser en vändning i konjunkturen.

— Det faktum att Alliansen vann valet är ett brott i svensk politik som i mångt och mycket kan sägas ha förändrat det politiska landskapet i grunden. Ett ödesval, sa många socialdemokrater under valkampanjandet. Det var nog en ganska välformulerad beskrivning.

— Alla årets kandidater som vågade tro mer på riktiga möten på golvet, folkbildning och samtal människa till människa än att skicka ut 140 twittertecken i cyberrymden.

— Att den kinesiske människorättsaktivisten Liu Xiaobo fick Nobels fredspris.

— Alla de som vågar göra sina röster hörda och organisera sig mot förtryck med risk för sina liv. Ofta får vi inte ens lära oss namnen på viktiga kämpar, därför vill jag inte nämna någon och heller ej glömma någon.

— Att Aung San Suu Kyi i Burma äntligen är frisläppt är ett demokratiskt glädjeämne. Hurrar också över att den egyptiske bloggaren Kareem Amer är frisläppt.

— Att Sverige inte klarade vad länder som Sri Lanka, Pakistan, Finland, Brasilien, Mocambique och Australien klarat före oss - att välja en kvinna till landets högsta politiska ämbete.

— Att främlingsfientliga Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och nazistpartiet Svenskarnas Parti valdes in i Grästorps kommun.

— Alla skriverier om politiska skandaler där jag tycker att det mesta är ett evigt gapande men bara ett par av sakerna är klandervärda.

— Om vi talar Sverige måste jag nog säga Beatrice Asks gredelina kuvert. Det var ett verkligt bottennapp bland uttalanden.

— Hur kampen mot klimathotet kan öppna vägen för en agenda för nya jobb, jämlikhet och framtidstro.

— Att EU-länder med ekonomiska problem kommer på fötter igen.

— Hur vi ökar återhämtningstakten i ekonomin och därmed fortare kan arbeta bort den alldeles för höga arbetslösheten.

— Samma som i år. Konjunkturen och jobben. Bubblare blir välfärden i framtiden. Alla – från höger till vänster – vet att det behövs nytänkande på området. Så småningom kommer debatten tvingas igång.

— Skattesänkningar. Men regeringen kommer ändå genomföra dem. För dem handlar det inte om taktik, utan om ideologi.

— Hushållsnära tjänsters vara eller inte vara.

— En massa, det är ju inte valår. Då brukar tyvärr en massa frågor, som i valet är i hetluften, somna av.

— Fastighetsskatten.

— Carl Bildts intressen i Lundin Oil.

— Väljarna fick nog av skandaler 2010, så politikerna håller sig i skinnet.

— Att färre vågar engagera sig politiskt eftersom man tydligen måste vara en elitfigur från födseln för att som politiker inte behöva löpa gatlopp i media.

— Ingen aning. Ring Niklas Svensson på Expressen. Han vet nog.

Riksdagsledamot (MP)

EU-minister (FP)

Rksdagsledamot (C)

FRIHET

29 8/2010

Borgerlig ledarskribent


Bp Bo är m hu Me he tsw pu ed vu tal d fe b e lo so ana like n st sta stiv m är n o örr d. S al i up d e y pt et ch b me da stad f rä ki a de lla nd tals rika shu r. r m en ce är se ed nä n ä de t i G na sta n B t e ab m n ots nd or n ut a o so es wa af ne m lu na rik , B Du tan . M an ots m de en sk w an isa v a m ita i Sy lan as i o – da de ch i fri t ka

BOTSWANA METAL

FRIHET

30 8/2010


I Botswana finns en av södra Afrikas snabbast växande metal-scener. För 15 år sedan fanns här inte ett enda rockband, men kombinationen av hängivna fans och teknikutveckling i ett av Afrikas rikaste länder har snabbt skapat en subkultur att räkna med. TEXT: ANNA ROXVALL BILD: JOHAN PERSSON

FRIHET

31 8/2010


m På ed sc så ene ng n ar stå en r St ban ux d i s et pe Wr ts us en t, .

F

UCK YOU! En kille i skinnpaj med nitar och Iron Maidentröja stövlar fram till en annan kille i identisk utstyrsel, som svarar med att köra upp långfingret och vråla ett lika högt ”Fuck you!”. Sedan faller de ihop i en våldsam kram, dunkar varandra i ryggen och skriker i kör: “Fuck them all!”. Klockan är runt midnatt en lördag och det är metalfestival i stadshuset i Botswanas huvudstad Gaborone. Omkring 200 personer i band-t-shirts, läderbyxor och cowboyhattar har betalat en femtiolapp för att komma in. På scenen står Wrust – ett av södra Afrikas största metalband – och avgrundsvrålen från sångaren och gitarristen Stux Daemon studsar mellan betongväggarna. Några av åskådarna står intill väggen och diggar stillsamt, medan de vildaste fansen har tagit av sig tröjorna, klumpat ihop sig i mitten och börjat kasta sig mot varandra i takt med musiken. Någon lutar huvudet bakåt och sprutar öl med munnen, en annan blir milt nerputtad när han försöker klättra upp på scenen. Det luktar svett. Stux greppar micken och vrålar: – Det är vi som är WRUUUUUST! Just där, just då, ligger hela världen för deras fötter. Det är det här de lever för. Allihop.

FRIHET

DET ÄR SVÅRT att tro det, men det är faktiskt just så: Botswana med sina knappt två miljoner invånare har en av Afrikas största och mest snabbväxande metalscener. För ett decennium sedan var det ungefär lika lätt att köpa en elgitarr som en snöskoter i Gaborone. I dag finns fler än tio seriösa metalband som drömmer om en internationell karriär. Grannen Sydafrika är fortfarande en gigant i jämförelse, men där är både banden och publiken nästan uteslutande vita. Botswana sticker ut som det enda afrikanska land där killar med namn som Dumisani och Bphelo investerar i en effektpedal och börjar growla. — AAAAAAH! Tshomarelo ”Vulture” Mosaka, frontfigur i bandet Overthrust, hugger tag i mikrofonen och sparkar igång första låten. Han och resten av bandmedlemmarna kommer från det lilla samhället Ghanzi alldeles i utkanten av Kalahariöknen och spelar stenhård metal som uppmanar folk att göra något vettigt med sina liv. De tillhör Botswanas tredje metalgeneration och har bara kört ihop ett halvår, men det råder ingen tvekan om vilka som har varit deras förebilder. – Wrust har alltid varit vår inspiration – Stux peppade mig att bilda ett band – men det finns inte plats för flera som låter likadant, så nu satsar vi på att spela supertungt – tyngst av alla, säger Vulture med ett flin.

32 8/2010


ANNAT VAR DET för Metal Orizon. När de går upp på scenen framför den jublande publiken är de kvällens sista band, men egentligen var de allra först. När Metal Orizon bildades 1993 fanns inte ett enda rockband i hela Botswana, killarna hade bara hört musiken på radio och kassettband. 44-åriga trummisen Selaelo ”Slaezah” Selaelo blir lite nostalgisk när han tänker tillbaka på den numera nedlagda Motswedi bar i Gaborone. Den blev navet som de byggde en metalscen omkring. – Ägaren gillade vår musik och lät oss repa vägg i vägg i med baren. Efter ett tag frågade vi honom om vi inte kunde få arrangera konserter, och han sa okej. Det var så allting började – plötsligt hade alla som gillade metal ett ställe att gå till, berättar Slaezah. Det var, och är fortfarande, en mycket grabbig värld. I början var kläderna nästan viktigare än musiken, fansen klädde sig i en blandning mellan hårdrocksstil och cowboystuk. Invånarna i Gaborone

Botswana med sina knappt två miljoner invånare har en av Afrikas största och mest snabbväxande metalscener. För ett decennium sedan var det ungefär lika lätt att köpa en elgitarr som en snöskoter i Gaborone. I dag finns fler än tio seriösa metalband som drömmer om en internationell karriär. FRIHET

33 8/2010

BOTSWANA Statsskick: Republik. Statschef: President Ian Khama. Religion: 70 procent kristna, mindre grupper av muslimer, hinduer och anhängare av traditionella afrikanska religioner. Invånare: 2 miljoner. Huvudstad: Gaborone. Viktigaste exportvaror: Diamanter, koppar, nickel, textilier, kött. Världsbankens landkategori: Medelinkomstland. Läs- och skrivkunnighet bland vuxna: 81 procent.

POLITIK I BOTSWANA Botswana brukar kallas för Afrikas äldsta demokrati. Sedan urminnes tider har landet haft ett system med bystämmor som fattar beslut om byns angelägenheter och där byhövdingen dömer i enklare tvister. Sedan självständigheten från Storbritannien år 1966 har Botswana gått från att vara ett av världens tio fattigaste länder till att vara ett av de rikaste i Afrika, mycket tack vare diamantfyndigheterna som upptäcktes 1967. Det finns en växande medelklass i landet, samtidigt är inkomstskillnaderna mycket stora och fattigdomen utbredd. Landet har ett flerpartisystem, det råder yttrandefrihet och det förekommer inte några rapporter om politiska fångar. Botswana har minst korruption i Afrika och ligger på plats 37 över världens minst korrupta länder, före länder som Sydkorea, Lettland och Ungern. Å andra sidan har ett och samma parti, BDP, suttit vid rodret sedan självständigheten, och presidenten kritiseras för maktfullkomlighet. Botswana är det säkraste landet i Afrika. Landet ligger på plats 33 på listan över säkra länder, bara en placering efter Frankrike och långt före USA (plats 85). Landets största problem är spridningen av hiv/aids. Ungefär en fjärdedel av befolkningen mellan 15 och 49 år är smittad. Källor: Sida, Utrikespolitiska institutet, Corruption Perceptions Index, Global Peace Index, CIA: The World Factbook.


FRIHET

34 8/2010 W ru

st

re pa ri

et tg

ar ag e.


Wrusts bästa spelningsminne är från en show i Namibia, inför en nästan helt vit publik som aldrig hade hört dem förut. – När vi gick upp på scenen visste ingen vad de skulle tro. Killar som vi förväntas mest ägna sig åt hårt kroppsarbete. började kalla dem ”MaRock” – rockfans på lokala språket setswana. Och medan Metal Orizon blev större och började få spelningar också i Sydafrika, hittade allt fler en väg in i musiken. – Det blev en våg. Du vet, om du gillar en musikstil så vill du kunna gå och lyssna på banden live. Nu fanns vi, och vi blev något slags förebild för andra. När sedan Wrust kom in tog de allt till en ny nivå, berättar Slaezah. DET ÄR WRUST som arrangerar metalfestivalen i stadshuset. Nästa morgon är det ett rödögt gäng som stapplar ur bilarna för att samla ihop sladdar, skruva ner ljus och bära bort förstärkare. De har jobbat utan uppehåll i ett helt dygn för att få allt att klaffa, och sångaren Stux konstaterar med hes röst att det är tufft när man måste fixa precis allting själv. – Vi gör allt, bokar band, agerar säkerhetsvakter, sätter upp ljud, köper varmkorv och trycker biljetter. Vi har inget val, vi har inga sponsorer som satsar på oss ännu, säger han och ser ut över ett nymoppat klinkergolv. Som liten hängde han mycket med sin morbror som är soldat. I armébarackerna rullade kassettband med rock och en femårig Stux växte upp med Def Leppard, Black Sabbath och AC/DC ringande i öronen. Det var först när han blev lite äldre som han insåg att musik kunde delas in genrer – och att de hade olika status. – Jag var väl 15 och var på en fest där de spelade discomusik. Jag gick och frågade dj:n om han inte kunde spela Bostons ”More than a feeling”, en låt som jag fortfarande älskar, men han vägrade. Det var då jag började tänka att det nog var något fel på mig. Men det fanns en kille som kallades Heman på skolan som hade en gura, och att höra honom spela var det coolaste som Stux någonsin hade varit med om. Så när klasskamraterna gick ut i skolstrejk för högre studiebidrag smet Stux iväg och köpte en gitarr i stället. Till sin mors förskräckelse. – Gitarrister har dåligt rykte i Botswana, de står liksom längst ner på samhällsstegen. De enda som spelar gitarr är nedgångna män på barer som lirar i utbyte mot alkohol, säger Stux. Men han och hans mamma bråkade aldrig med varandra om det nya intresset. – Hon kunde såklart inte köpa gitarren åt mig, då hade folk snackat, men hon krävde aldrig att jag skulle låta bli att spela. Ur ett botswanskt perspektiv är det egentligen att vara väldigt stöttande, funderar han. EFTER STÄDNINGEN SKRAMLAR Stux och trummisen Master hemåt på nyasfalterade vägar i deras vita pickup. De har flyttat med barn och flickvänner till en rosa, nybyggd villa på landet för att kunna repa i garaget utan att orsaka hjärtattack hos grannarna. Utanför bilfönstret passerar köpcenter, låga tegelhus och studenter under färgglada

FRIHET

parasoll i skydd mot solen. Vid vägskälen bromsar bilarna lydigt in framför rödljusen. – Ingen vet ett skit om Botswana. När du säger Afrika kommer folk direkt att tänka på krig, ebola och svält, men alla länder är inte likadana, säger Stux. Hans hemland är en av Afrikas stabilaste stater och har inte haft vare sig krig eller konflikt på sin mark sedan självständigheten från Storbritannien 1966. Mycket tack vare diamantindustrin har landet en medelinkomst 40 gånger högre än Thailands, och i huvudstaden finns en växande, välutbildad medelklass med köpkraft. Fast det spelar ingen roll. Visumprocessen som bandet skulle behöva genomgå för att kunna turnera i Europa är en veritabel mardröm, och Stux tror att det beror just på att människor i väst inte fattar skillnaden ens mellan Zimbabwe och Botswana. I stället buntas Afrika ihop till ett enda land – fyllt av människor som antas ha emigration som främsta mål i livet. Wrust vill ändra på det. Gänget har spelat ihop med både svenska Entombed och Sepultura och är på väg att bli ett band att räkna med på den afrikanska metalscenen. Drömmen är att en dag kunna sticka hål på människors fördomar och sätta Botswana på kartan. – Lite som för Brasilien, när metalfolk ser deras flagga säger de: ”Just det, Sepultura”. På samma sätt vill vi att folk ska se Botswanas flagga och säga: ”Aha, Wrust”. TVÅ DAGAR SENARE står gitarristen Ben och basisten Damon med ryggen mot varandra för att inte krocka i det lilla garaget hemma hos Stux och Master. Två filtklädda spånskivor står lutade mot de blekrosa väggarna för att dämpa ljudet, och det ligger sladdar och instrumenttillbehör överallt. Ovanpå ett par kartonger balanserar en barnvagn och i taket hänger en tvättlina. – Faan, det glappar! Jag måste ha glömt min favoritsladd i stadshuset, klagar Stux. Efter ett par svordomar till lyckas de linda en annan sladd runt handtaget i en förstärkare, och rundgången dör ut. År 2000, ungefär samtidigt som Wrust bildades, köpte Stux sin första elgitarr på e-bay av en kille i USA. Teknikutvecklingen kombinerad med det relativa välståndet har varit avgörande för Botswanas metalvåg. Det är ungefär som i Sverige – med lite hårt arbete i botten har många unga råd att köpa ett instrument. När nu Overthrust och andra av Wrusts efterföljare börjar lira är det enklare än någonsin att ladda ner tabs, spelinstruktioner, från nätet, spela in en demo i sovrummet och hitta en publik via Myspace. Wrusts bästa spelningsminne är från en show i Namibia, inför en nästan helt vit publik som aldrig hade hört dem förut. – När vi gick upp på scenen visste ingen vad de skulle tro. Killar som vi förväntas mest ägna sig åt hårt kroppsarbete. När vi började

35 8/2010


sa – M m hä eta lle l h ts an os dl kr ar iv om na re att gl le er va ,s äg fritt er , i St stä ux ll , s et ån för ga at re t f i W ölja ru st .

spela satt de först stilla, chockade, sedan blev de helt galna. Efteråt fick vi skriva autografer och brudarna klängde på oss, minns Stux. Sedan repar de en låt till, med en refräng där Stux skriker ut sin fråga: – Who’s to blame? WHO’s to BLAME? TEXTERNA ÄR BRUTALA och samhällskritiska här också. Precis som i väst är det mesta av Botswanas metal en revolt mot överhet och auktoritet. Stux skriver texter om imperialism och en gud som har vänt människorna ryggen. Mycket av inspirationen föddes på historielektionerna på universitetet. – Först kom bibelfolket och röjde väg, sedan kom de giriga killarna. När de sedan drog återstod inget annat än människor som krigade mot

FRIHET

varandra. Varför var det ingen som öppnade munnen och sa ifrån? Vem ska vi skylla på? Det är sånt jag sjunger om, säger han. Trummisen Master nickar. För honom handlar metal om att bryta mot samhällets oskrivna regler. – Jag vill inte bli en slav vare sig under kulturen eller religionen, jag vill hellre gå min egen väg, leva ett fritt liv, säger han. Och det är helt okej. För i Botswana, ett land med en ganska grundmurad trygghet i botten, uppfattas inte alla avvikare automatiskt som ett hot. Visst är MaRockarna udda typer, annars vore de ingen subkultur, men de motarbetas inte av vare sig religiösa grupper eller av staten. De får skrika och gorma ifred.Till och med när de flätar tuppkam, greppar mikrofonen och vrålar ut sitt ifrågasättande av både den politiska och den himmelska makten. !

36 8/2010


Metalband i Botswana Metal Orizon var Botswanas första metalband. Numera är Wrust störst. I övrigt syns band som Overthrust, Remuda, Evergreen, Dust n’ Fire, Amok, Vetrified och Stane.

METAL ORIZON Bildades: 1993. www.metalorizon.com Diskografi: Ancestral Blessing 1998, Myopic Enslavement 2000, Metal Orizon 2009. Största hit: We are rolling. Bandet består av: Dumisani “Dummat” Matiha – sång och gitarr. Bphelo “Santos” Thabakgolo – bas. Gabriel “Gab” Rampefe – gitarr. Selaelo ”Slaezah” Selaelo – trummor. Kuriosa: I Botswana beskriver musikjournalisterna Metal Orizon som ”pånyttfödda”. 2003, när bandet stod på toppen av sin karriär, insjuknade nämligen gitarristen Spencer Sekwababe hastigt och gick bort. Det tog mer än fem år för bandet att hämta sig från förlusten och börja göra musik igen.

WRUST Bildades: 2000. http://www.myspace.com/wrust Musikvideor: http://www.youtube.com/watch?v=GR70byTwMOs http://www.youtube.com/watch?v=uNV6yUhV7uc Diskografi: Mirth of Sorrow – demo – 2003, Soulless Machine – 2007. I slutet av november 2010 släpptes den nya skivan ”Souls of the blackened”. Största hit: Why Me. Bandet består av: Stux Daemon – gitarr och sång. Demon Lord Master – trummor. Damon Deeoo – bas och körsång. Ben Phaks – Gitarr. Kuriosa: Bandet hette först Rust – som i engelska för rost – men det namnet visade sig vara upptaget. Stor nedstämdhet infann sig, innan någon kom på den geniala idén att lägga till ett ljudlöst W framför namnet.

FRIHET

37 8/2010


KULTUR & NÖJE

Botoxad. Brunkrämad. Bilförsäljarleende. Italiens premiärminister Silvio Berlusconi ses i bästa fall som rik lustigkurre, i värsta fall som korrupt sexist. ”Berlusconi – italienaren” skildrar mannen som stöpt om det stövelformade landet för gott. TEXT: DANIEL MATHISEN

3

Kristina Kappelin är journalist och bosatt i Rom sedan mitten av 1980-talet och skriver regelbundet för bland annat Dagens Industri och Sydsvenska Dagbladet. I ”Berlusconi – italienaren” söker hon förklara Berlusconis romans med de italienska väljarna via en större berättelse om landets sociala, ekonomiska och kulturella ursprung. Kronologiskt och litterärt skickligt skildrar hon Silvio Berlusconis tid som byggmästare i Milano, teve-entreprenör och slutligen kombinerad premiärminister och mediemagnat. KAPPELIN BESKRIVER KRAFTEN bakom Silvio Berlusconis partier, Heja Italien och Frihetsfolket, som en idépolitisk strömning från landets populistiska och nationalistiska ådra. Inte sällan som ett resultat av flörtar med främlingsfientlighet. Knappast unikt, men han var en av de första att sjösätta kon-

ceptet. Berlusconis allians mellan regionala separatister och nyfascister har nämligen fungerat som mall för andra högerkonstellationer runt om i Europa. För ett par år sedan drev Berlusconis regering igenom utvisningar av romer. Nu sker samma sak i Nicolas Sarkozys Frankrike. TROTS HANS MYTOMSPUNNA teflonpersonlighet kan våren 2011 mycket väl komma att bli de sista stapplande stegen i berättelsen om Silvio Berlusconis resa från småföretagarfamiljen i Milano till maktpalatset i Rom. Ytterligare en slev av graverande korruptionsanklagelser signerar troligen den smilande premiärministerns avskedsbrev. BOKENS ALLRA STÖRSTA behållning är när Kappelin inte nöjer sig med att lättvindigt konstatera att Silvio Berlusconi är en maktknarkande politiker med grumliga kopplingar till Italiens undre värld. Ofta vänder hon på många stenar för att finna svar på varför han trots klammer med rättvisan, kontroll av medier och skandaler lyckats hålla sig fast

FRIHET

38 8/2010

vid makten. Svaret är att Berlusconi i mångt och mycket är en spegling av det italienska samhället i stort. Hans tid som premiärminister är därmed den logiska konsekvensen av ett illa eftersatt samhälle där progressiva idéer om jämställdhet och utveckling hamnat i skymundan för rävspel mellan stora intressen. ”Berlusconi – italienaren” är därmed lika mycket en kritisk biografi som en berättelse om det moderna Italien. TYVÄRR VÅGAR KAPPELIN inte alltid löpa hela linan ut, utan nöjer sig med antydningar och halvfärdiga förklaringar. Ibland blir upprepningar och rörig kronologi störande i läsningen, och somliga trådar skulle förtjänat mer nystande. Men för den som trots allt är nyfiken på hur Silvio Berlusconi kunnat bli Italiens mest inflytelserika politiker är Kristina Kappelins ambitiösa studie i maktmissbruk varmt rekommenderad läsning. Trots bristerna. ! Bok — ”Berlusconi – italienaren” av Kristina Kappelin (Brombergs förlag) finns nu i din bokaffär.

BILD: EUROPARÅDET

MAKTKNARKAREN


KATINA STAF

Spel — ”Call Of Duty: Black Ops” (Activision) finns i din spelbutik nu. PC, PS3, Xbox 360.

Rörigt om rysk björn

3

Inom ett par veckor i början av 90-talet lyckades en handfull personer lägga vantarna på några av Sovjetunionens största industrier. I ruinerna av kommunismens kollaps uppstod en ny samhällsklass – oligarkerna. Claes Ericson är författare med mångåriga band till Ryssland. I ”Oligarkerna” beskriver han personerna bakom processerna som omvandlade femårsplaner till fullfjädrad marknadsekonomi. Chockterapin, där planekonomins plåster kvickt skulle rivas av, avlöste en massiv privatiseringsvåg där personer med rätt kontakter blev stormrika. Bokens skildringar av mångmiljardsvindeln är fascinerande, men Ericsons största problem är

REKOMMENDATIONER QUEERHIPHOP. Nicki Minaj smular allt motstånd och ifrågasätter heteronormen på nysläppta “Pink Friday”. PROTESTGRAFFITI. På den åtta meter höga betongmuren mellan Israel och Palestina har några av världens största gatukonstnärer avbildat politisk konst. Boken “Concrete messages” samlar verken. PRIMÄRVALSPORR. USA:s vassaste politiska journalister, John Heilemann och Mark Halperin, har knåpat ihop en extremt spännande och avslöjande skildring i bokform av kampanjerna inför presidentvalet 2008. “Race of a lifetime”. PERSONLIG DEBUT. Jenny Tedjezas debutroman, “Inte närmare än så”, handlar om vänskap, kärlek och ett förflutet folkhem. LITTERÄR KLASSIKER. “Min oskuld och Pearl Harbor” kom nyligen i pocket och är Charles Bukowskis uppväxtskildring. Boken har under många år varit svår att få tag på då den varit utgången. APOKALYPTISKT SPEL. En naturkatastrof har ödelagt stora delar av världen och anarki råder. “Enslaved: Odyssey to the west” är lika mycket pangpang som klimatångest.

KALENDERN 24 DEC – 8 FEB

24

dec. Googosh, en av den persiska popmusikens giganter, intar scenen på Kistamässan i Stockholm.

26

DANIEL MATHISEN

dec. Moderna museet i Malmö slår upp dörrarna för “Spektakulära tider”, en utställning om rekordåren på 1960-talet. Utställningen pågår till och med 27 februari.

Bok — ”Oligarkerna” av Claes Ericson (Norstedts förlag) finns i bokhandeln från och med 2 februari.

15

Omtumlande mästerverk

5

Ystad. Murrigt 70-tal. Leena, som barn spelad av Tehilla Blad, är äldst av två syskon och flyttar tillsammans med sina finska föräldrar in i ett av Ystads nybyggda hyreshus, ”Svinalängorna”. Vad som öppnar som ett ömt porträtt av en arbetarfamiljs klassresa utvecklas till en studie i mänskligt förfall. När Leena i vuxen ålder, briljant spelad av Noomi Rapace, reser tillbaka till det välbekanta kvarteret är det en vägg av kvävande minnen som slår emot henne. Noomi Rapaces och Tehilla Blads dialog fungerar som ett kompromisslöst slag i magen. Manuset vibrerar. ”Svinalängorna” är mer än en skildring av en svunnen tid. Den är lika mycket ett existentiellt manifest över ett Folkhemssverige där arbetarklassen för första gången fick nycklar till moderna lägenheter. Pernilla Augusts regi låter tittaren tumla ner i ett bottenlöst hål av alkoholism, våld och brustna drömmar. När sluttexterna tonar fram ångar biosalongen ännu av desperation, utanförskap och försoning. Mörkt. Och lysande.

jan. Fyra år efter originalet kommer uppföljaren, “Test Drive Unlimited 2”, med vässad grafik och nytt onlineläge.

18

jan. Kritikerrosade Portlandbandet The Decemberists släpper sitt sjätte album, “The king is dead”.

21

jan: Serietidningsfavoriten “The Green Hornet” går upp på svenska

biografer.

DANIEL MATHISEN

Film — ”Svinalängorna” har premiär 10 december.

Ti dn i pe nge rs n R on o M er lli en s ng n en reda amn Ston up ktö oc e i en pm ren h a Uga up ani fö dre nd r ha pm ng t tidn ss u a pu n n. an ill f in de bli i ”M Ur P ng t olkm gen r ru cera i 1 l ed -p l d or för br de ie ro öd d – ne ike 10 rn g ss k n a” ra tra det ar a ”H 0 ho m ä . m ff, s var tt d ng mo et äg ba et de se er ra va m xu !”. ell r a

4

”Call Of Duty: Black Ops” är välgjort och grafiken snygg, liksom de pedagogiskt förklarande dialogerna. Här bjuds spelaren på en resa tillbaka till 1960-talets kalla krig, där man som amerikan ska ta sig an uppdraget att mörda Fidel Castro, Kubas ledare. Förväntningarna på spelet var lågt ställda när konsolen surrade igång, men de förutfattade meningarna kom snabbt på skam. Den största behållningen är att spelet inte bara handlar om att skjuta på allt som rör sig. Det krävs även sinne för taktik när man smyger fram på banorna, något som kanske kan få fler att testa den här typen av spel i framtiden.

att han blir väl glupsk i sin iver att kapsla den ryska folksjälen. Förutom oligarkernas maktsfär rymmer boken avsnitt om maffian, mediesituationen, rysk politik, Putins maktkoncentration, konsumtionsvanor och rysk historia. Däremellan peppras kapitlen med faktarutor och anekdoter som mer stör än kompletterar. Effekten blir att läsvärdet trumfas av faktaöverdosen.

ti en ”D U ll l u e ga a p t dö n gs pmär ds da tif a ba st at tar ni ra ra t n n ff inf a i g .” ö ra

Världspolitiskt pangpang

FRIHET

39 8/2010

21

jan. “The Way Back”, en film om två soldaters flykt från ett sovjetiskt arbetsläger i Sibirien, har världspremiär.

3

feb. Bio Rio, i samarbete med Kulturhuset i Stockholm, direktsänder Shakespeares “King Lear” från National Theatre i London.

8

feb. Det australiska syntbandet Cut Copy släpper sitt tredje album, “Zonoscope”.


”Mor är stoisk, men jag vet att hon gråter. Hennes tårar faller på fel sida, ner i den bottenlösa brunn som finns inom henne. Jag ser soldaterna uppflugna i ett vakttorn och känner hatet sprida sig.”

Författaren Susan Abulhawa ser ingen poäng i dialog mellan palestinier och israeler, och senaste romanen ”Morgon i Jenin” rymmer både hatiska självmordsbombare och kärlek. Inspirationen finner hon i mänskliga möten.

G

TEXT: DANIEL MATHISEN

RANATER DETONERAR. Familjer splittras. Under sexdagarskriget mellan Israel och de arabiska grannstaterna 1967 tvingades Susan Abulhawa och hennes familj fly. Kuwait, Jordanien, Jerusalem och så småningom USA. Hon läste medicin och biologi vid universitetet i South Carolina och påbörjade en gång i tiden en läkarutbildning. – Som i alla palestinska familjer fanns det bara tre yrken att välja på: ingenjör, läkare eller advokat, säger hon och ler brett. – Men eftersom jag inte tål synen av blod blev det biomedicin i stället. Ett tag. 2006 TRÖTTNADE HON på yrkesbanan och åkte till ett kafé med laptopen i väskan. Hon började skriva och resultatet blev utkastet till ”Morgon i Jenin”. Inspirationen kom från massakern i Jenin 2002 och människor hon mött genom åren. Men när sidorna var färdigskrivna tog det stopp. Ingen förläggare ville ge ut boken och den föll så småningom i glömska. Tills en dag förra året då förlaget Bloomsbury’s hörde av sig. – Det är en sådan sak som bara inte händer i bokvärlden, säger Susan. SUSAN ABULHAWA ÄR på en blixtturné genom Europa. I går Helsingfors. Dessförinnan Köpenhamn. Nu Stockholm. I ett gavelrum på Riddarholmen i Stockholm berättar hon om svårigheten att vinna acceptans för sitt skrivande. – Hemma i USA vill ingen ta i min bok med tång, den blir inte

FRIHET

recenserad. Men här i Europa känner nästan alla förläggare till den. Kontrasten kan knappast bli tydligare. EN PASSAGE UR ”Morgon i Jenin” skildrar ingående och närvarande en självmordsbombares tankar inför ett attentat. Kritiken har inte låtit vänta på sig. – Jag har ingen förståelse för självmordsbombares logik, men de är också människor. Israels synsätt har en särställning i litteraturen, enligt Susan. Leon Uris novell om staten Israels födelse, ”Exodus”, saknar en motsvarighet för palestinska erfarenheter. Det fick Susan att tända till. – För mig är det en viktig drivkraft. Att få skildra människoöden i och kring Palestina. Vända på perspektiven och ge individer som annars inte skulle höras en röst. När frågan om fredsprocessen i Israel och Palestina kommer på tal tar hon sats: – Att det behövs dialog för att nå varaktig fred saknar verklighetsförankring. Fredsprocessen har nått vägs ände och det är orimligt att Mellanösterns starkaste militärmakt ska ges samma förståelse som palestinierna. Det enda sättet att åstadkomma fred och stabilitet är genom att sätta press på Israel, menar hon. Landet måste följa internationell lag och behandla palestinierna med respekt. Nu hoppas hon att omvärldens engagemang ska hjälpa palestinierna. – All generositet som omgärdade ”Ship to Gaza” värmer och inspirerar mig i mitt författarskap. !

40 8/2010

BILD: NORSTEDTS FÖRLAG

– I USA vill ingen ta i min bok med tång


SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 8/2010


KULTURKRÖNIKA

Unga är inte bortskämda – tvärtom! SOMMAREN EFTER ATT jag hade tagit studenten flyttade jag hemifrån. Jag flyttade till en ny stad och skaffade en perserkatt, blommor i fönstren och ett Ica-kort. Helt plötsligt skulle jag stå på egna ben. Betala räkningar, få pengarna att räcka månaden ut och sköta alla trista hushållssysslor för att få vardagen att gå ihop. Jag var nu vuxen, en utputtad fågelunge. ATT JAG ÖVERHUVUDTAGET kunde lämna boet och flyga iväg berodde på att jag hade förutsättningar som alla ungdomar tyvärr inte alltid har. Jag var lyckosam nog att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet, jag hade tillräckligt höga betyg för att komma in på den universitetskurs jag ville och jag hade ekonomin ordnad med egna besparingar och CSN-bidrag. Jag var även mentalt förberedd på vuxenlivet då jag från tidig ålder hade fått lära mig ansvar, hårt arbete och vad en krona är värd. När jag var yngre fattade jag självklart inte syftet med allt slit. Jag klagade, gnällde och skrek som bara en tonåring kan. Men efter att jag hade flyttat hemifrån insåg jag hur viktigt det var. Att jag var förberedd på att bli vuxen. TROTS ATT JAG gjorde det bästa av mina bra förutsättningar brukar jag ofta anklagas för att vara lat, kräsen och bortskämd. Eller rättare sagt brukar min generation och yngre generationer anklagas för att vara det. Att vi lever på våra föräldrar, att vi inte vill ha vilket jobb som helst och att vi aldrig tar nå-

KULTURNOTERAT VETENSKAPLIGT BÄST Genom att bland annat titta på omnämningar av och referenser mellan filmer har en professor vid ITuniversitetet i Köpenhamn hittat en formel för att utse den mest betydelsefulla filmen i historien. Algoritmen som används

got eget ansvar. I SVT:s uppmärksammade realityserie Ung & bortskämd är det själva utgångspunkten då man har låst in tio ”bortskämda” tonåringar i ett hus och varje vecka låter föräldrarna avgöra vem som har ansträngt sig minst och därmed är tvungen att lämna huset. DET ÄR EN fullständigt bakvänd teveshow, precis som hela debatten kring ungdomsgenerationerna. För det borde för det första vara föräldrarna som låses in i ett hus och tvingas lära sig något. För det är ju så att bortskämda ungdomar bara existerar för att deras föräldrar har gjort dem sådana. Det är föräldrar som inte har insett att föräldraskap handlar om att genom regler och krav skapa de bästa förutsättningarna för att ens barn ska kunna bli en välfungerande individ och samhällsmedborgare.

skyhög? Hur kan man anklaga ungdomar för att utnyttja sina föräldrar och aldrig lämna föräldrahemmet när det inte finns någonstans att flytta till, eftersom det råder extrem bostadsbrist i många städer? Och hur kan man mena att ungdomar inte har några ambitioner när allt för många har för låga eller ofullständiga betyg för att ens kunna plugga vidare till det de vill? DEBATTEN OM DE bortskämda ungdomsgenerationerna borde omedelbart bytas ut mot en om de urusla förutsättningar många unga har i dag för att komma in i vuxenlivet. För man är knappast bortskämd bara för att man tvingas nöja sig med att stanna där man är. !

MEN DET PROBLEMATISKA med debatten om de bortskämda ungdomsgenerationerna är inte bara att den felaktigt lägger hela skulden på ungdomarna, utan även för att den skymmer en annan betydligt viktigare debatt. Nämligen den om vilka förutsättningar ungdomar har i dag för att bli en del av vuxensamhället. För jag vet att jag var lyckosam nog att ha de rätta förutsättningarna, men att många andra unga personer inte har det. HUR KAN MAN till exempel kalla ungdomar kräsna i jobbsökandet när det inte finns några jobb och ungdomsarbetslösheten är

Linus Fremin är skribent

liknar den som Google använder för att sortera hemsidor i sökresultat. Vinnare är enligt danskens formel ”Trollkarlen från Oz” från 1939.

gata i en ny stadsdel till “Avenida de Super Mario Bros”, Super Mario Bros-gatan. Anledningen uppges vara att Zaragozas ledning vill uppmärksamma tevespelshjälten Marios 25-årsdag och samtidigt “våga tänkte lite nytt”.

UGGLOR I MOSSEN När Indiens miljöminister Jairam Ramesh började utreda varför antalet vilda ugglor har minskat i landet, fann han att det är Harry Potters fel. Indiska barn som har läst böckerna om den unge trollkarlen vill ha en uggla som husdjur – och tvingar föräldrarna att fånga en. Miljöministerns utredning

FRIHET

och bloggare.

visade också att ugglor dödas i “magiska ritualer” inspirerade av Harry Potter.

SUPER MARIO FÅR EGEN GATA Kommunledningen i den spanska staden Zaragoza beslutade nyligen att döpa en

42 8/2010


K

A

M

P

FA

M

IL

1

40 0

M

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

R

IL LY PÅ CK Ö PP CY A NA s. K EL 51 G RÄ s. 48 N SE R s. 52

JE

Ad SS Au ria U: in stra ar a gp lie n en va ol ns Jo iti n u ha k. To ng nn ur a es so oc ci h Sv al L en in de da ss m on ok Sm ra sk e te db a rd tra er riv m g de pa er ba he på t la te fö ra vä rh ri ge om nd n os iv frå ex id n ua ue Sv l lla is er er sr ig ad e ät til tig fö lK rä he ld in te ra a. ro fö ch rs ä en kr in m g. er hu m an

kt

fly

FOKUS SSU

FRIHET

43 8/2010


Uppländsk aktivism i Filippinerna SSU Uppland har under sju års tid bedrivit ett utbytesprojekt med det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Filippinerna, Akbayan Youth. I år var SSU:arna med och arrangerade förbundets första kongress i Manila. TEXT OCH BILD: DANIEL MATHISEN

DE FÖRSTA SNÖFLINGORNA har precis singlat ner över Stockholm. Akbayan Youth, Filippinernas unga socialdemokrater, är på besök för att diskutera och utbyta idéer och erfarenheter med SSU:are. 2001 inledde Socialdemokraterna i Uppland och Norrbotten ett samarbete med Akbayan Citizen’s Party, det socialdemokratiska partiet i Filippinerna. Två år senare tog SSU Uppland kontakt med deras ungdomsförbund. – Det har varit ett fantastiskt sätt att diskutera organisation och politik. Vyerna vidgas, säger Mattias Kristensson, ordförande för SSU Uppland. – Vi är väldigt hedrade av att få komma hit och utveckla samarbetet, även om det var lite av en chock att landa i kylan, säger Ninian Sumadia Sumadia, en av deltagarna från Akbayan Youth. PROJEKTET SYFTAR TILL att stärka banden mellan den unga socialdemokratin i respektive land och finna konkreta verktyg att använda sig av. Hittills har Mattias tagit störst intryck av Akbayan Youths tydliga fokus på interndemokrati. – För att kunna tas seriöst när man bedriver politik utåt är det centralt att samma principer även återspeglas i det interna arbetet, poängterar han. – Många partier, också i Europa, säger fina saker i valtal men tillämpar inte samma synsätt inom den egna organisationen. Som socialdemokrat är jag övertygad om att de-

Notiser DUNDERHELG MED SSU Under decembers första helg höll SSU:arna i Stockholm en “Dunderhelg” som innehöll samtliga grundkurser och en fördjupningskurs i internationell

mokratin måste genomsyra hela arbetet och inte bara stanna vid luftiga budskap, fyller Paulyn May Parola Duman, medlem i Akbayan Youth, i. NINIAN SUMADIA SUMADIA berättar att deras organisation bara har tillgång till en dator, med sporadisk internetkoppling. Kommunikationen medlemmar sinsemellan sköts mestadels via telefon. – Vi har inte alls samma möjligheter som ni har till opinionsbildning. Det försvårar självklart samtalet med potentiella väljare, säger hon och snappar upp en kanelbulle från tallriken på bordet. I SLUTET AV november genomförde Akbayan Youth sin allra första ordinarie kongress, där bland annat stadgar och politiska handlingsprogram antogs. Inför kongressen tog planering och förberedelser mycket tid i anspråk. Paulyn ser kongressen som ett naturligt avstamp inför att mer strukturerat kunna förmedla politik och bilda opinion för ett mer demokratiskt och öppet Filippinerna. En av förbundets viktigaste profilfrågor är studenters rättigheter i samhället. – Det här är vår chans att etablera oss som en bred rörelse med folklig förankring, säger hon. I DET SENASTE valet fick moderpartiet, Akbayan Citizen’s Party, 3,5 procent av rösterna och därmed bara 2 mandat i landets parlament. Ett alltför magert resultat, tycker

politik. Eller “distriktets bästa kurshelg på årtionden” som SSU Stockholm själva kallade den.

S-STUDENTERS KONFERENS 13–14 november höll S-studenter en politisk höstkonferens i Stockholm, med omkring 85 deltagare. Under helgen diskuterades bland annat socialdemokratins framtid och möjliga reformer. Marika Lindgren Åsbrink, AnnaLena Hogerud och Kajsa Borgnäs fanns på plats och föreläste.

FRIHET

Gibby Bayas Gorres. Han är nyfiken på vilka lärdomar Akbayan Youth kan dra av SSU när det gäller att planera och genomföra valrörelser. – Vi har hört mycket om hur SSU och Socialdemokraterna började diskutera orsakerna till ert valnederlag i Sverige nästan direkt efter valnatten. Den typen av diskussioner är betydligt trögare i Filippinerna, säger han och rättar till glasögonen. GIBBY BERÄTTAR ATT valrörelser i Filippinerna ofta kännetecknas av osaklig smutskastning mellan kandidater och att sakfrågor hamnar i skymundan. Person blir viktigare än ideologi. – Det är synd. Filippinerna förtjänar ett mer seriöst politiskt samtal om landets framtid. Utmaningarna är för många för att blanda bort korten. AZADEH ROJHAN GUSTAVSSON jobbar som internationell ombudsman på SSU-förbundet och har tillsammans med SSU Uppland haft

–Vi är väldigt nöjda. Det var en ung generation av socialdemokrater som diskuterade organisering och långsiktiga samhällsförändringar, säger Axel Lindersson, förbundssekreterare S-studenter.

SOLIDARITET I SKARABORG SSU Skaraborg har dragit igång en insamling för att samla in pengar till internationella projekt i olika delar av världen. De insamlade medlem kommer antingen gå direkt till något av Palmecentrets projekt alternativt

44 8/2010


SSU i media

”Här i Sverige får man diskutera politik utan att riskera att bli skjuten.” Raid Raad, SSU Vilhelmina, kom från Irak för tre år sedan och gläds över yttrandefriheten i Sverige. Ur Västerbottens-Kuriren.

”Jag är inte rädd för att tala om något jag brinner för.” Malin Dahlsberg, SSU Karlskoga, är taggad inför arbetet i kommunfullmäktige. Ur Karlskoga Tidning.

”Partiet har agerat naivt och gått kräftgång en längre tid.” Jytte Guteland, förbundsordförande för SSU, kritiserar Socialdemokraterna för en alltför långsam föryngringsprocess. Ur Dagens Nyheter.

”Det är dags att på ett genomgripande sätt föryngra partiet.” kontakt med Akbayan Youth. Varje politisk organisation måste vara beredd att ifrågasätta och ompröva de egna metoderna, anser hon. – Det är styrkan i den här typen av samarbeten. Att man kan utbyta konkreta idéer och verktyg för att förfina verksamheten. – SSU har mycket att vinna på den här typen av projekt. VINTERLANDET FRÅN TIDIGARE på dagen har ersatts av en brunslaskig sörja på gatorna. Gruppen från Filippinerna har ett par timmar på sig innan de ska vidare till nästa anhalt: Luleå. Där ska de diskutera möjligheten att utvidga projektet till att även omfatta de lokala SSU:arna i Norrbotten. – Det är bara att ta på sig en ännu tjockare jacka och fortsätta diskutera, säger Ninian och skrattar. ! Fakta om Akbayan Youth : Akbayan Youth är ett socialdemokratiskt ungdomsförbund i Filippinerna som är medlem i IUSY, det internationella samarbetsorganet för socialdemokratiska ungdomsorganisationer. Moderparti är Akbayan Citizen’s Party, som fick 3,5 procent av rösterna i det senaste valet. I november höll Akbayan Youth sin första ordinarie kongress.

till Arbetarrörelsens internationella solidaritetsfond.

FÖRNYAD STUDENTTRADITION Den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus i Uppsala gjorde upp med universitetets konservativa traditioner genom att bjuda in till socialistisk sittning. Festen syftade till att bryta mot borgerliga sittningsseder och samtidigt bli ett sätt för progressivt sinnade att mötas under trevliga former.

David Lindvall, SSU Gotland, vill se fler unga på beslutsfattande poster. Ur Gotlands Tidningar.

”Monarkin är ett tomt skal av ett diktatoriskt system.” Albin Blomkvist, SSU Front, argumenterar för republik. Ur Arbetaren Zenit.

”Det knakar i fogarna mellan klasskänsla och bildning.” Anders Österberg och Kenan Harbas, SSU Kronoberg, menar att kontraktet mellan arbetar- och medelklass är brutet. Ur Smålandsposten.

”Jag tycker att Mona Sahlin gjort ett bra jobb, men de som lett organisationen och tagit de flffllesta besluten ska ta sitt ansvar.” Mirsad Slavotic, SSU Norrköping, diskuterar eftervalsdebatten. Ur Norrköpings Tidningar.

KRISTALLNATTEN Runt om i Sverige genomförde SSU:are aktiviteter för att uppmärksamma kristallnatten, årsdagen för de nazistiska attentaten mot judar år 1938. Flera av talarna från SSU uppmärksammade det upptrappade våldet mot minoriteter och rädslan som skapats av den så kallade lasermannen i Malmö.

FRIHET

45 8/2010


UT UR MÖRKRET

Sedan valet 2002 har Socialdemokraterna tappat över en kvarts miljon väljare. Mona Sahlin meddelar att hon avgår i samband med partiets extrainsatta kongress i mars. Nu snickrar SSU:s valanalysgrupp på strategier för att vända trenden och vinna nästa val. TEXT: DANIEL MATHISEN

SSU:S VALANALYSGRUPP

ÅSIKTERNA OM VARFÖR Socialdemokraterna kollapsade som en sufflé i samband med valet tidigare i år går isär. Flera betonar vikten av att partiet nu, till skillnad från efter valet 2006, tar situationen på allvar och förnyar politik och organisation. SSU:s valanalysgrupp, som är tillsatt av förbundsstyrelsen, siktar på att kläcka smarta idéer för att vinna nya väljare. Faraj Abu-iseifan och Kristin Linderoth sitter båda i förbundsstyrelsen och leder arbetet tillsammans med åtta SSU:are från olika delar av landet. – Valförlusten måste ses i relation till socialdemokratins utveckling under lång tid. Det går inte att spåra den negativa trenden till en enskild person eller en otydlig valaffisch, säger Kristin och fortsätter:

– Det har funnits en brist på initiativkraft och en oförmåga att utgöra ett tydligt politiskt alternativ. REGNTUNGA MOLN VAKAR över kursgården Bommersvik när bomben släpps: Mona Sahlin avgår. Samtidigt håller valanalysgruppen sitt första möte och diskuterar bakgrunden till valförlusten och vägen framåt. Evin Incir från SSU Uppland är en av dem som är med och diskuterar. Hon menar att partiet måste bli mer inkluderande för att bli en politisk kraft att räkna med. – Nu behövs en större öppenhet när det gäller valet av våra representanter, och medlemmarna måste få verkliga möjligheter att påverka utgången av vem som ska leda partiet.

FRIHET

46 8/2010

Hon tycker också att Socialdemokraterna alltför ofta tappat bort samhällskritiken. – Vi måste identifiera problemen i samhället och presentera tydliga lösningar utifrån politiska mål, slår Evin fast. KENNY SVENSSON, SSU:ARE från värmländska Årjäng, är inne på samma spår. Han menar att Socialdemokraterna måste låta den egna politiken ta större plats. – Problemet i det här valet var att vi hela tiden följde högerns agenda. Så vinner man inte val, säger Kenny. – Det räcker inte med att bara var femte väljare med ett jobb röstade på oss. Nu krävs en politik för hela samhället, som även den arbetande delen av befolkningen lockas av. !

BILD: LINDA HÅKANSSON

Gruppen leds av Kristin Linderoth och Faraj Abu-iseifan från förbundsstyrelsen och består sammanlagt av elva personer. Kristin Linderoth, Skåne, sammankallande. Faraj Abu-iseifan, Blekinge, sammankallande. Evin Incir, Uppland. Björn Wiechel, Västerbotten. Sara Yazdanfar, Stockholms län. Emilia Bjuggren, Stockholm. Kenny Svensson, Värmland. Sara Karlsson, Sörmland. Emma Lindqvist, Förbundsstyrelsen. Johan Büser, Förbundsstyrelsen. Magnus Nilsson, S-studenter, inadjungerad.


Frihet från förr.1994 Frihet nummer sex från 1994 är helt och hållet tillägnat folkomröstningen om EU-medlemskap, som ägde rum samma år. Redaktionen intervjuar Margot Wallström, EU-förespråkare, och Marita Ulvskog, EU-motståndare, och ber dem lista sina allra bästa argument för respektive ståndpunkt. Margot menar att det är en fråga om demokrati och inflytande och att Sverige förlorar på att inte vara med i EU där besluten fattas. Marita, å andra sidan, oroar sig för det svenska oberoendet liksom att välfärden kan komma att urholkas med unionens regelverk om Sverige går med i EU.

Beviljat 1 500 kronor till SSU Örnsköldsvik SSU Örnsköldsvik lockade nya medlemmar med frukt och flygblad utanför stadens två största gymnasieskolor. Med vid aktiviteterna fanns både nyvärvade medlemmar och socialdemokratiska kommunalråd. 4 820 kronor till SSU Socius Den skånska klubben SSU Socius var med och genomförde en Miss Li-konsert tillsammans med LO och ABF i regionen. På så sätt engagerade man befintliga medlemmar och ungdomar i Hässleholm. 4 650 kronor till SSU Farsta Genom att besöka riksdagen ville SSU Farsta stärka kontakten mellan SSU och folkvalda politiker. För det får klubben en slant för att finansiera mat och omkostnader. 450 kronor till SSU Tensta SSU:arna i Tensta tände grillarna och bjöd in de boende på gårdarna i området för att prata politik och locka nya medlemmar. 2 126 kronor till SSU Falköping SSU Falköping mättade tomma morgonmagar med hjälp av frukostpåsar och tog samtidigt chansen att diskutera politik med pendlare vid stationen. 4 900 kronor till SSU Mora Moras SSU-kommun bjöd in stadens unga till en spelning med lokala band. Samtidigt delade man ut flygblad, läsk och tilltugg. 5 000 till SSU Sandviken SSU:arna i Sandviken kombinerade motion med ideologi och startade korplag i fotboll och innebandy. På så sätt håller man både kroppen i trim och värvar nyfikna ungdomar.

4 FRÅGOR

Kristin Andersson, 14 år, SSU Arboga

Clara Olofsson, 20 år, SSU Katrineholm

Labinot Gashi, 20 år, SSU Ljungby

1. Nyhetsfloran har dominerats av nyheten om lasermannen i Malmö. Hur tror du att det påverkar det politiska samtalet?

– Jag tycker att det är tråkigt att fokus inte har varit på trygghetsfrågan utan på om vi ska kalla dem som beskjutits för invandrare eller Malmöbor. Jag hoppas att trygghetsfrågan tas upp mer framöver.

– Jag tror att händelserna i Malmö skapar en debatt om integration och hur vi måste förbättra politiken. Skotten i Malmö har en stark koppling till främlingsfientlighet som vi i SSU inte vill se, och därför behövs en god integrationspolitik.

– Jag tror att integrationspolitiken har flyttats upp ytterligare ett steg på agendan. Det diskuteras väldigt mycket om var det brister i samhället när något så hemskt sker. Förändringar måste ske och då behövs det en politik som tar detta på stort allvar.

2. Under hösten har det uppmärksammats flera fall där politiker åkt med på bjudresor finansierade av företag och lobbygrupper. Hur kan man komma åt det?

– Jag tror att det enda sättet man kan komma åt det är med tydligare regler. Politiker får sluta bete sig som pampar och som LarsGöran Bengtsson i SVT:s humorserie, “Starke man”.

– Man måste se över regelverket för mutning och korruption för att utreda om det kan ske förbättringar.

– Att skapa tydliga lagar som visar hur det egentligen kan få gå till. Det är ett problem som behöver ändras inom den svenska politiken.

3. Vilket är ditt bästa tips för att hålla sig varm?

– Man kan elda lite borgerliga tidningar. Eller varför inte den nya budgeten? Den är ganska tjock och det enda sättet som den ger värme till någon är om man sätter fyr på den.

– Varma kläder och mycket te.

– En mysig filt och en varm kopp choklad.

4. Nästa år skriver vi 2011. Vad hoppas du mest på inför det nya året?

– Jag hoppas på minskad ungdomsarbetslöshet och en schyst bostadsmarknad, men med tanke på den sittande regeringen så händer väl inte det.

– Jag hopaps få läsa mer om feminism och miljö i Frihet.

– Jag önskar att vi kämpar oavbrutet för ett rättvisare Sverige. Det gäller att vi uppmärksammar dem som har det svårt i samhället. När min granne mår bra, så mår jag bra. Vi måste bry oss mer om varandra.

FRIHET

47 8/2010


På sadeln mot Peking

Johannes Svensson har varit aktiv i SSU sedan 17-årsåldern, dras till naturen och tycker att skolan är för kollektivistisk. Under nio månaders tid ska han cykla 1 400 mil från Stockholm till Peking. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: GUSTAV KARLSSON FROST

J

OHANNES SVENSSON SVÄNGER in med cykeln vid Södra station på ett kylslaget Söder i Stockholm. Rosenkindad och i komplett cykelställ. Cykeln ska bära honom hela vägen från Sverige till Kina, en idé som föddes under en tågluff på sommarlovet mellan nian och gymnasiet. – Det var en sådan frihetskänsla. Som om allt var möjligt. Sedan dess har jag inte kunnat släppa det, säger han.

omkring nio månader på slingriga vägar genom inte mindre än elva länder. Inför resan cyklar han åtta mil dagligen för att hålla konditionen på topp. Trots rejäla förberedelser lyser nervositeten igenom. – Ibland sitter jag hemma och blir helt yr av tanken att jag faktiskt ska vara borta hemifrån i nio–tio månader. – Mestadels är jag peppad. Det är friheten, den totala kontrollen, som lockar.

SAGT OCH GJORT. För två år sedan började Johannes och kompisen Emil Börner planera en cykelresa från Stockholm till Peking. Men en dag när Johannes körde bil på väg till lantstället ringde det i telefonen. Emil hade brutit ryggen i en skidolycka. – Det var helt ofattbart. Först visste läkarna inte ens om han skulle kunna få tillbaka rörligheten i benen igen, säger Johannes. Efter månader av operationer var Emil tillbaka på benen och de båda kompisarna bestämde sig för att satsa fullt ut. – Jag har varit scout i över tolv år och älskar naturen. Cykelresan är ett sätt att ta intresset ett steg längre.

POLITIKEN HAR HAFT viktig roll i Johannes liv under många år. Båda hans föräldrar är aktiva inom Socialdemokraterna, men själv väntade han länge med att ta steget. – Jag ville inte bli stämplad som sosseadel, det var viktigt att fatta ett självständigt beslut. När jag var 17 år bestämde jag mig för att värderingarna och idéerna kändes rätt.

KOMPISENS OLYCKA RESULTERADE i konceptet ”The Big Trip”, en kombination av reseblogg och kampanj. Johannes och Emil ska tillsammans cykla från Stockholm till Peking för att samla in pengar till Viktoriafonden, som syftar till att hjälpa unga med funktionshinder. Samtidigt kommer de båda blogga om den press och stress som unga upplever i samband med studenten. Målet är att samla in 100 000 kronor via hemsidan thebigtrip.se. – Jag har upplevt ångesten över att inte riktigt veta vad man ska göra. Det skapar dåligt självförtroende och destruktivitet. – ”The Big Trip” är lika mycket själva cykelturen som de hinder som står i vägen för många unga som vill förverkliga sina drömmar. BULLRET FRÅN EN backande lastbil fyller det lilla kaféet medan Johannes berättar om resan. Utrustning och speciella tillbehör kostar en hel del, förklarar han. – Vi kommer att tälta och bo på vandrarhem, annars hoppas vi kunna bo hos lokalbefolkningen i de länder vi trampar igenom, säger han. OCH MYCKET TRAMPANDE blir det. Johannes räknar med att tillbringa

FRIHET

DE SENASTE ÅREN har den europeiska socialdemokratin gått kräftgång, med svaga opinionssiffror i opposition. Enligt Johannes måste SSU profilera sig ännu mer för att bilda opinion bland unga människor. Och Socialdemokraterna måste förnyas och föryngras. – Ungdomsförbundet lyckas redan i dag med att nå ut till ungdomar, men jag tror att vi kan bli vassare. Då gäller det att specialisera sig och hitta konkreta sakfrågor. – Men för att verkligen lyckas måste partiet föryngras och unga måste släppas in på centrala positioner, lägger han till. SEDAN VALET I september i höstas sitter Johannes i kommunfullmäktige och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Haninge kommun. Utbildningsfrågor engagerar. Johannes upplever att dagens skola tar för lite hänsyn till varje elevs unika förmågor och talanger. – Skolan kategoriserar och sorterar för mycket. Jag skulle vilja lägga om betygssystemet och individualisera läroplanerna, säger han. Framöver har Johannes skygglappar för det mesta som inte rör resan, men tankarna om framtiden gnager hela tiden i bakhuvudet. Allra mest lockar en karriär inom skolan. – Det vore fantastiskt kul att få chansen att jobba pedagogiskt inom skolvärlden, kanske som lärare, säger han och fortsätter: – Sedan vill jag använda cykelturen till Kina för att inspirera andra till att förverkliga sina drömmar. !

48 8/2010


JOHANNES SVENSSON Ålder: 20 år. Bor: Haninge. Gör: Jobbar som lärarvikarie och förbereder sig för att cykla till Kina. Favoritskiva: ”A Thousand Suns” av Linkin Park. Favoritbok: ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson. Förebilder: USA:s president Barack Obama och äventyraren Göran Kropp.

FRIHET

49 8/2010


1 Bildbevis 1. SSU:s förbundsordförande, Jytte Guteland, håller tal i samband med en ljusmanifestation mot rasism i Örnsköldsvik. 2. Möte med SSU i Halmstad. 3. Kurshelg hos SSU Västmanland. 4. Kampanj i Örnsköldsvik. 5. SSU Storuman samlas för att spela bowling. 6. S-studenter håller höstkonferens. 7. SSU Helsingborg gör reklam för ungdomsförbundet på kinesiska muren.

2

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

6

7

5

FRIHET

50 8/2010

4


Å andra sidan Delad föräldraförsäkring Adriaan van Tour, SSU Gotland

Linda Smedberg, SSU Örebro

Varför vill du individualisera föräldraförsäkringen, det vill säga knyta hälften av månaderna till respektive förälder? – Att knyta hälften av månaderna i försäkringen till vardera förälder är en viktig del i att bryta könsdiskrimineringen. Kvinnor tjänar 86 procent av mäns löner, en av anledningarna är att kvinnor tar ut mer av föräldraledigheten. Att dela försäkringen är viktigt för att få en mer jämställd arbetsmarknad. – De som i dag missgynnas av föräldraförsäkringen är männen. Genom en individualiserad föräldraförsäkring blir det lättare att ta ut halva ledigheten utan att behöva fundera på ekonomiska förluster. Många familjer vill inte att politiker ska styra hur de planerar sin tid. På vilket sätt är det ett problem att föräldrarna själva beslutar om ledigheten? – Problemet är inte att människor beslutar över sin egen ledighet,

Hur kommer det sig att du är emot att föräldraförsäkringen ska delas, så att respektive förälder tar lika stort ansvar för sitt barn? – Vårdnadshavarna ska ta lika stort ansvar för sina barn, men jag är emot att lagstifta om delad föräldraförsäkring. Familjer ser olika ut. Det finns familjer med en vårdnadshavare, familjer där ena vårdnadshavaren är timanställd och familjer där ena vårdnadshavaren är egenföretagare. – Kvinnor tjänar 80 procent av mäns löner för likvärdigt arbete, och de kvinnodominerade yrkena är dåligt betalda. Vid föräldraledighet är det inte ovanligt att den som är hemma får en halvering av sin inkomst, vilket innebär att en familj förlorar tusentals kronor varje månad. – Är löneglappet stort mellan vårdnadshavarna kan det innebära att familjen förlorar ytterligare tusentals kronor om den ena vårdnadshavaren är hemma.

En delning av föräldraförsäkringen, där respektive förälder tar ut halva ledigheten, väcker het debatt. Adrian tycker att det är självklart att månaderna ska delas för att öka jämställdheten. Linda menar i stället att det skulle drabba hushåll med låga inkomster. problemet är de inkomstklyftor som uppstår när kvinnor tar ut mer föräldraledighet än deras partner. Det blir en ofrihet då traditionella könsnormer får kvinnor att ta ut mer av föräldraledigheten. – Att kvinnor tar ut mer föräldraledighet än männen leder till större inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Individualiserad föräldraförsäkring är en effektiv reform mot negativa normer. Inom hushållen ser inkomsterna väldigt olika ut, något som skulle kunna drabba familjer svårt ekonomiskt om försäkringen delades. Hur ser du på det? – De ekonomiska skillnaderna beror delvis på att kvinnorna tar mer ansvar i hemmet än vad män gör. När kvinnor stannar hemma längre med barnen för att de tjänar mindre blir det en ond cirkel som alla förlorar på. – Att införa en individualiserad föräldraförsäkring är ett steg på vägen för att bryta de traditionella könsnormer som bidrar till att kvinnor tjänar mindre än män.

FRIHET

Tidigare i år räknade fackorganisationen TCO ut att det med nuvarande takt kommer ta 51 år innan uttaget av föräldraförsäkringen blir jämställt. Är det rimligt? – För mig är det inget självändamål att vårdnadshavarna ska dela lika. Det säger ingenting om hur jämställda vårdnadshavarna är förutom att de just delar exakt lika på antalet föräldradagar. I dag tar papporna bara ut 22 procent av föräldraförsäkringen. På vilket sätt vill du öka andelen? – Man kan underlätta för vårdnadshavare att ta ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen genom att höja taket i försäkringen, så att fler föräldrar får råd att dela på ledigheten. Genom att höja procentsatsen till 100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten får också fler råd att stanna hemma. – Om man i stället för tvång underlättar för vårdnadshavarna att kunna dela på föräldraledigheten så som de önskar oavsett ekonomiska konsekvenser så tror jag vi har ett mer jämlikt uttag inom kort.

51 8/2010


Internationella vänner

YOUNG LABOR

Unga sossar vill se öppnare Australien

Young Labor är Australiens socialdemokratiska ungdomsförbund och knutet till ALP, Australian Labor Party. Alla medlemmar i moderpartiet under 26 år ansluts automatiskt till ungdomsförbundet. Eftersom Australien är en federal stat har varje delstat egna, självständiga Young Laborgrenar. Representanter från dessa samlas årligen till en federal konferens för att fatta beslut om politik och organisation. Young Labor har sammanlagt 9 500 medlemmar.

BILD: YOUNG LABOR

Socialdemokratiska ungdomsförbundet i Australien, Young Labor, kampanjade moderpartiet ALP till seger i parlamentsvalet. Förbundet driver på för en mer tolerant flyktingpolitik och rätten till samkönade äktenskap. TEXT: DANIEL MATHISEN

S

ITUATIONEN FÖR ABORIGINERNA, Australiens ursprungsbefolkning, är ett hett debattämne i landet. Kevin Rudd, landets förre socialdemokratiske premiärminister, bad offentligt om ursäkt för Australiens behandling av ursprungsbefolkningen för ett par år sedan. I samband med parlamentsvalet i augusti i år tog dessutom den första aboriginen plats i Australiens parlament. – Mycket är på rätt väg. För närvarande genomför regeringen ett program, ”Close the gap”, som ger aboriginer jämlika rättigheter, säger Stuart Benson, ordförande för Young Labor i delstaten Tasmanien. HAN BERÄTTAR ATT en av Young Labors i särklass viktigaste uppgifter är att få moderpartiet att bli progressivt. – Tack vare Young Labor blev ALP i Tasmanien först ut med att stödja samkönade äktenskap, säger han och fortsätter: – Men på nationell nivå är det betydligt svårare. EN AV UNGDOMSFÖRBUNDETS profilfrågor är en mer human och liberal flyktingpolitik. Australien har historiskt fått kritik för kränkande behandling av asylsökande och en hård linje mot invandring. Stuart Benson är kritisk. – Vi har tillåtit den här frågan att drivas så långt till höger att det är skamligt. I det senaste valet förde de konservativa en skrämselkam-

FRIHET

panj som jag tycker att vi borde tagit större avstånd från, säger han. AUSTRALIEN HAR EN säregen lönemodell som gör att ungdomar tjänar betydligt mindre än andra grupper på arbetsmarknaden. Young Labor kampanjar aktivt för att avskaffa ungdomslöner. – Ungas arbete måste värderas lika högt som andras. Självklart ska erfarenhet värderas på arbetsmarknaden, men det här är en direkt lönediskriminering, säger Stuart Benson. SOCIALDEMOKRATINS STÖD i Australien beror på att man vågat genomföra breda välfärdsreformer, säger han. Bland annat beslutade den socialdemokratiska regeringen för ett par år sedan om landets första föräldraförsäkring. Men i valet i år backade ALP och partiledaren Julia Gillard valdes med nöd och näppe till ny premiärminister. – Vi förlorade röster för att vi spelade på de konservativas planhalva. – En modern socialdemokrati springer inte iväg från sina värderingar – den kämpar för dem. FRAMÖVER ÄR YOUNG LABORS viktigaste uppgift att agera vakthund gentemot partiet. – Vi måste bli aggressivare. ALP ska vara Australiens verkligt progressiva alternativ, slår Stuart Benson fast. !

52 8/2010


SSU har pratat en hel del om korruption i samband med utförsäljningar av offentliga bolag. Vad betyder det egentligen och vad är målet med utspelen? – Man måste ryta ifrån när politiker hanterar skattemedel ovarsamt. Utförsäljningarna av offentliga bolag, som förskolor och äldreboenden, sker till priser långt under vad verksamheterna är värda. Skolor och vårdenheter säljs för fickpengar. – SSU kräver att Stockholms stad genomför en oberoende utredning om kostnader och tillvägagångssätt kring utförsäljningarna. Vi menar att det borgerliga politiker sysslar med är ren förskingring och att de ansvariga ska ställas till svars. Mona Sahlin meddelade tidigare att hon har för avsikt att avgå som socialdemokraternas partiledare. Vilka delar är viktigast för SSU i nomineringsprocessen? Och kommer SSU att stödja någon kandidat? – Socialdemokraterna måste förstå att det inte bara handlar om att byta ut en person och att det ska lösa allt annat. Vi bytte partiledare 2007 men sågs trots det som ett ålderdomligt och osuget regeringsalternativ i årets val. Vad folket och partimedlemmarna vill se är en piggare, mer framtidsinriktad rörelse. –Inom förbundsstyrelsen är vi överens om att processen kring valet av partiordförande måste präglas av öppenhet och insyn. Det får inte bli som ett påveval, där rökstrimmor slår upp när kandidaten är vald. Vi vill se öppna kandidaturer med debatter om politik och innehåll. Det är ett seriöst sätt att välja ny ledning för socialdemokratin. – SSU kommer inte att ställa sig bakom något av namnen i nuläget. Än så länge är det för tidigt att stödja någon av kandidaterna.

Tidigare i höst genomfördes Ordförande ombudsmanna, en konferens med ordförande och ombudsmän från alla SSU-distrikt. Vad diskuterades och vad kom ni egentligen fram till? – Förbundsstyrelsen fick ett tydligt mandat att fortsätta driva på en förändringsprocess för att bryta negativa strukturer inom Socialdemokraterna. Bland annat måste vi pröva ledarskapet och diskutera vilken politik som ska bedrivas. – Dessutom pratade vi en hel del om SSU:s kongress som kommer att gå av stapeln under nästa år. – Konferensen slog också fast att medlemsvärvningen måste intensifieras och att det behövs nya, delvis annorlunda verktyg för att nå ut till fler. För närvarande pågår nomineringsprocessen av nästa partiordförande för fullt. Vad blir viktigast för nästa partiledning att förändra organisatoriskt? – Först och främst är det viktigt att den partiledning som väljs blir ett starkt lag med ett starkt förändringsmandat. Beslutsprocesserna måste ses över och öppnas upp. Många uppfattar partiet som lite krångligt. Kanalerna för engagemang måste bli fler. – Ett sätt att korta sträckan mellan medlem och partiorganisation är genom att utveckla en form av ”Medlemskap 3.0” som i stor utsträckning är webbaserat. Till exempel skulle man kunna logga in på nätet och påverka inför kongresser och besluta om frågor som inte är direkt kopplade till partidistrikt eller arbetarkommuner. – Partiet använder ofta samma gamla synsätt i sin verksamhet på nätet och inom sociala medier. Men vi måste inse att det förändrat förutsättningarna för medborgerlig dialog och därmed medlemskap i Socialdemokraterna.

FRIHET

53 8/2010

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Förbundssekreterare SSU

gj

Förbundsordförande SSU

f e s s a r b V S ut Le GA bi d h ram n a am kol vso – ent åde i vä tor – ld am BR up ti v m po m S p n b F ni pf dsf de a g lit na ed rak ska de jörk ör o ng t a IE ör rå st ån ik de an ti bl r p på nä s s v an go ör g . H L r p i å k ol S S W de rn re so ur deb gru t. mi va att var iti U nn rj a a nö m al at nn . s IK k. :s e e nd in tt u la te a e fö ST sv ste öv e te er nd b n r j r är n er hå bu ha na er arn om ag RÖ d nd nd at vis s fö och arb ller so på k s t M n e r m fö t ja la h st r o knä ing a få cial ur s g y ed rsö for ti re m ck en en de SS l l m k l l s e s m U ke a. e b m er er am m ps Kl lir likv okr ka m se na m ed ar ar ar m är at n f na till för an an el t är er dig ins å f s at n in le ar sv o m u i f ä t ch k s r b va di tb ra t p ar e et rje vid ild mt å fu on ta å d J fö yg ng gr rs oh r fa uel nin ida den es a e i o ll k l ra se on nn rd att är g på br n gr a ni a es ng s.

Mattias Vepsä

oc

Jytte Guteland

AN t b tjä fö m Eu o or ill b ätt r ro NA t s ro re – S nst han t m – J pa ig tt . D ky er än us d p H ar “s m et dd av lin ni t n ky ot ED la m et of ga sk u p m ld m ås fö fe rn oh å H en ig ig te r r f a g a år n a” ra ö ä t o b a r d r rik til tio li o ffer m at el för l. ns m fö än t k . D ha er be öj r e n r n fö st lig mä isk imi n v dli rS äm t a n oh na ik ng oc m tt nis an lis tig ar ia el ut ko d er as o ld m el a se vi t em h e de p en r, sa an . ok un so of d m n ra m fe el k y s om te te of r m i E n E Urn fe U m e i a. la ru d m e gs dv ta hä åst tif et n nv e t et va is bl ni ng l h ni i kö pe ar ng r

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären


y. zz Li in Th et nd ba ls ta 70 a är ul op tp De

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 21 januari. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Vilket år blev Centralafrikanska republiken ett självständigt land? 1 1964 X 1960 2 1972

2

Metalgenren föddes ur 1960- och 70-talens rockmusik. Vilken av följande är inte en av låt av bandet Thin Lizzy? 1 ”The Boys Are Back In Town” X ”Whiskey In The Jar” 2 ”Highway Star”

3

De flesta i Sverige firar av tradition nyår den 31 december varje år. Men när infaller det persiska nyåret, Nouroz? 1 I slutet av mars X I början av augusti 2 Den första helgen i januari

4

Muren längs Västbanken i Palestina har byggts i snart sju år. Hur hög är muren som mest? 1 5 meter X 14 meter 2 8 meter

FRIHET

54 8/2010

5

I teveserien ”Solsidan” åker en av karaktärerna Segway. Ägaren till bolaget bakom fordonet omkom nyligen. Vad hände? 1 Han fick en hjärtattack X Han körde sin Segway utför en klippa 2 Han kvävdes av ett kycklingben

6

FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989. Vilka är de enda länder som ännu inte ratificerat konventionen? 1 Somalia och USA X Finland och Filippinerna 2 Peru och Nya Zeeland

7

Silvio Berlusconi är italiens skandalomsusade president. Vilket fotbollslag äger han? 1 Juventus FC X SS Lazio 2 AC Milan GRATTIS! Linus Nilsson, Mantorp, Lovisa Olsson, Sunne, och Fernando Morén, Stockholm. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var. Kommer på posten!


DU!

5'&+,/&'&') 61

7$%&'()*

!"#$%&'($')#*$+&#,)+-$*-.)*+&/012+$+#,*&'34$$*

a r a nv

ka

d e m

!"#$"!%&%'()*"+%,%"-%'./0(%1!%'.&2"+

-.+,//&'.0.1'. 233.4' !!!"#$%&'()*&%"%*

!!!"#$%&'()*"+,

Fackförbundet för dig som arbetar med fastighetsarbeten vid privata, allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag, för städare, fastighetsarbetare och fönsterputsare och sanerare i entreprenadföretag samt städare i egen regi och för Folkets Hus-personal.

!"#$%&$'()*"+#,-(.&"/*0

'1234$,5$6789:9;6<$=9>$?8=@A3$21$@1A$78:23B$ 1C378365;23$9DE$=2>EC::=@8936F$ !6:G2$C3$78<$EH3$EC5;83$78$6E9I0$ '12385$J655=$6$?9G85$

K!27$C3$=9D62:78>9G32@60K

!"#!$%%$&'$('*5;123$)23:==95 )'"558L-2368$+657;385

*+',--'./&0#'!+#'12'&34'506783%%$'9/8&34'$('3%%'7$#%/'.06' 9+&3':$#'/&;3#4$'0<:'!"#6+=$4'$%%'="#$'7#$5%/.5'708/%/5'$('&36>' '9>$:C=238$21$@67565;85$M&6N,/$G25$7H$GOI2$785$@6::

JO3>A5=I36=8@$PQ4L /4582./(3'70#%0F$?@#&/4$#/3'7#/.',AB'5#'/458>'70#%0C

R8=@C::$?9G854$65J9S@=F:9F=8F$"5;8$52>5<$2738==$9DE$2@@$7H$?8=@C::83$785$162$M&6N,/F$ !6$E23$>TDG8@$>83$9>$I9:6@6G$IA$1A3$E8>=6724

!!!"#$%&'#$$($&)*&+*'#+,&*-&./#"*&


VEM BLIR SSU:ARE NUMMER

10 000? SISTA RYCKET! VÄRVA DIN KOMPIS! NU SPRÄNGER VI 10 000-GRÄNSEN!

Att vara många ger styrka. Styrka som vi behöver för att påverka samhället. Vi är nu väldigt nära 10 000 medlemmar. Var med och gör SSU till Sveriges största politiska ungdomsförbund. Värva din kompis! 10 000 röster är starkare än en! SMS:a “SSUmedlem” [mellanslag] ditt personnummer till 72 456 för att bli medlem. Kostar 20 spänn!

www.SSU.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.