4/13

E E K L M LE A N N

hon RE mötvem liberias udden DA tecknar KT de ska mot IO unga BO bortglömda NE se N H storstads LI som Ä R xistiska ST AR är – du SI beväpnade ellerbarnsoldater NA snubbar LI SO VE bilen M T M med AR på ?

FA VO jobbet RI TE R

T SO I D N #4 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 4/2013

sommar-

kryss!

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg.

Bli medlem: www.repf.se 59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Vem har makten över din sommar?

D

prata med andra unga om deras villkor. Eller kanske är du en av dem som blir illa behandlad på jobbet? Din röst behövs mer än någonsin.

ra upp händerna ur fickorna, det här är inte Konsum!” Jag är nyligen fyllda 16 och gör min första dag på en enorm Ica Kvantum i uppväxtkommunen. Den röda, kraftigt solblekta pikétröjan är åtminstone fyra storlekar för stor och hänger ner över de taniga axlarna. Jag går på lagret och har rast, är på väg till lunchrummet för att värma på tiokronorslasagne från Euroshopper. Orden är chefens. Han är noga med sånt. Disciplin och att kontrollera sina anställda genom att skrämmas. Till exempel får vi inte prata med varandra i butiken, inte ens om det är tomt på kunder. Upptäcks någon får man en utskällning. Min lön är 46,29 kronor i timmen, medan chefen skryter om sin nyinköpta Mercedes. När jag en dag ringer in och sjukanmäler mig, med 39 graders feber, kommer han och hämtar mig i bil.

Först när jag nästan håller på att svimma av yrsel och frossa skickar han hem mig igen.

Tillgången på sommarjobb varierar också kraftigt. Kommuner där socialdemokrater regerar tenderar att erbjuda många, schysta och vettiga jobb till unga. I borgerliga är det däremot tunnare med jobbchanser. Verkligheten är en viktig påminnelse om hur politik kan göra skillnad. Alltför ofta hör vi att de politiska partierna är alltför lika varandra, framför allt lokalt. I själva verket är det precis tvärtom. Det är inte i de stora talen, i de ideologiska texterna, som politikens genomslagskraft eller innersta själ ska måttas och bedömas. Snarare är det i praktisk handling. Varje politisk rörelse borde bedömas efter hur många människor den påverkar och hur många livsöden den förändrar. Inte hur bra reformerna låter i teorin.

Sommarjobb kan verka som en bagatellartad sak när förorten brinner, världen klyvs itu och arbetslöshetsstormen rasar över Europa.

Men jag menar att den i allra högsta grad är ideologisk. Skillnaden mellan en ung person som känner sig lyssnad på och investerad i respektive en desillusionerad som ingen bryr sig om är betydligt mindre än makthavare inser. Föreställ dig bara hur samhället skulle se ut om unga i Husby, Grekland eller Spanien skulle få chansen till ett eget jobb, om än bara för en sommar? Tänk om de i stället för politiker som ignorerar och poliser som trakasserar fick vara med och bygga upp sitt eget liv, på sina egna villkor. Ibland kan det vara skillnaden mellan utbrända bilvrak och framtidshopp.

Alla har vi våra minnen av sommarjobb. För somliga var det en perfekt introduktion till arbetsmarknaden, ett sätt att bekanta sig med det framtida arbetslivet. För andra ett helvete. Rapporterna om unga som utnyttjas duggar tätt i sommartider. Många är företagen som systematiskt utnyttjar ungdomar som inte har riktig koll på rättigheter och villkor. Vilket förstås är både vidrigt och skadligt. För viktigt är det, sommarjobbet.

Förutom att det ger en extra eller livsnödvändig slant i fickan är det också makt. Makt över sitt eget liv. Makt över framtiden. Makt i form av självförtroende och kapacitet. På samma sätt kan det också vara makt över någon. Arbetsgivarens kunskapsövertag gentemot unga skapar farliga möjligheter till auktoritär maktutövning. Att erbjuda jobb är inte en gåva av välgärning, det kommer också med förpliktelser och rättigheter för de anställda.

PS! När solen skiner som starkast passar Frihets redaktion på att ta ledigt. I augusti är vi tillbaka med full kraft. Hoppas du får en toppensommar! S

Kombinationen av en regering som aktivt motverkar fackliga rättigheter, bland annat genom nedmonteringen av a-kassan, och ungas kunskapsklyfta när det gäller sina rättigheter gör det opinionsbildande arbetet extra viktigt. Under sommaren genomför SSU kampanjer på stränder, i parker och vid evenemang för att snacka om ungas villkor och rätten till jobb. Samtidigt släpper ungdomsförbundet sin årliga undersökning om i vilken mån landets kommuner erbjuder sommarjobb till unga. Ta chansen att vara med och forma samtalet och

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 4/2013

FRIHET

INNEHÅLL

14 22

13 NY BYGGBOOM?

Vanda Kehr skissar på bostadsrevolutionen.

14 FRÅN VÄRNPLIKTIG TILL ANSTÄLLD

Frihet följde med ut i de småländska skogarna för att möta soldaterna som ingår i det nya yrkesförsvaret.

22 ELLENS RUTOR

Senaste seriestjärnan Ellen Ekman, känd för serien ”Lilla Berlin”.

28 BARN MED VAPEN

Tio år efter inbördeskriget lever tusentals tidigare barnsoldater fortfarande med de mörka minnena.

38 STORT SOMMARKRYSS Lös Frihets korsord och vinn ett presentkort.

44 MED GITARREN PÅ TAHRIRTORGET

22

Ramy Essam sätter ton till upprorets Egypten.

47 FOKUS SSU

Stort reportage från SSU Jönköping. Inför SSU-kongressen. Å andra sidan - medborgarlön. Hanna Lindquist i SSU-intervjun.

INNE I SKELETTET LYSER I STADEN

JÄMRA

POETENS LIVLINA

IVÄG

BLIR GAMMAL I MORGON

ÄNGLASTADEN

BESITTER LUGNT VID BORDET

HADE DET SKÖNT

ÄGNAR SIG ÅT TROSFRÅGOR

HAR SINA FANS

GUMMÅL I VISA DANSPARTY

HÅLLER IHOP PÅ KONTOR

VÅNDAS TRAMSA BOSSE I LANDET FJÄRRAN

GASOLINGREDIENS

DE HAR OFTA ÖGON

FRÖJDAT SIG

LUFT- SANDMARK BURET NÄSLJUVIRUS DANDE

RÅTTFÄLLOR

RADIOBAND ÅTERSTOD HUSHÅLLA

SKRIKER TIDIGT

FÄRDVÄG

HAR PÅ KÄNN ÄR GODA FISKARE SLÅR BLOMMA BLODTYP

KVÄVE

APAR SLUTAR VID NIO OND ANDE RÄFSTEN

MÄTTE UPP MED BENEN

KONSTRAR

IFALL

FÅR KARO PÅ PLATS

VIRKE AVSLAG I BERLIN RAMADAN

HAR VANAN INNE

MÄTTAR MÅNGA

JÄTTENJAMES

VERKAR UTOMLANDS

BÄR PÅ ANLAG

OFTA EFTER PERSON KITTLA

STARTADE SJAPPAT KREUGER

EN FORM AV VARA

EN HALV FLUGA GÅR SOMLIGT

GER OSS TID KAN BEHÖVAS I SPEL SVANTE DREJENSTAM 2013

SMÅGNOLAR

©MEDIAKRYSS

4 4/2013

FRIHET

SER FRAMÅT

KINAMIL

38 UPPHÖJA

FILTRERAR

EN LADIN FLICKA I BLICKFÅNGET

GÅR UT I VATTNET

DAGORDNING LADE MINDRE

DRAG ÄDELGAS

KAN FÅS ANVÄNSOM SÖTA DER ETT RINGAR I SINNE VATTEN

44

VRÅLAR ITU SYFTADES PÅ

LITET SOM SES MED GOTT

BOKHYLLA

SKADAT SÖTT DREV MED NORRMÄN

HUVUDET

BLIR OFTA SKÄMT

FINSK STILBILDARE AVLASTAR BANKTRÄD

SÄTTER IGÅNG SPELET HANDLINGSPLATSERNA

EN BÖN OM UPPREPNING

MÅSTE

HON SYNS GEORGIA ANORAKEN ÖVER I SPÅRET

HADE STUGA I BOK

SUNDET I ALLAKOM- SMÅTT PLEMENT HERRGÅRD

FRANSKT DRAG KÖR I STOCKHOLM

OMÖJLIGT FÅ NÅGON RÄTSIDA PÅ

VÄN HAN RÄKNAR BALJOR BAKOM KASSEN

TALANDE KROPPSTECKEN

ÅKER

ASTRONOMISK ENHET FÅNGSTREDSKAP

BETRAKTA BLIR MAN ALDRIG

FRIKOSTIG DE TILLHÖR KÄRNFAR ÅSTAD FAMILJEN...

DÄRI SER MAN FEL HAVSFÅGEL PRINSESSPLÅGA TIDIG TIMME

SAKNAS JÄRN VID INLEDER ÄREVARV

KNORR I MODERN ADRESS

SOLOSTYCKEN

BREVSLUT HAR PRECIS SAGT JA

ÄR VITSIG I VÄST

BOR I KULTURVAGGA FART

GÅR OFTA INTENSIV LAGERUT- KRÄVER FIN RYMME RABATT ÖVER

BITA RÖRT SIG SOM GELÉ SES MED CAPO

HEDERVÄRDA EPOKEN

... TUSSAUD

ÅTRÄD

AV TALL I MÖBLER KAN MAN LÅTA VARA JÄMNT HON I HAMLET

VALMOTION FÖR SEDLAR

28

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 4/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Julia Lindemalm Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 4/2013

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 4/2013 Agneta Borgström, Anders Hansson, Chrissie Abbott, Gustaf Wästerberg, Helena Hägglund, Jens Ohlsson, Katrine Kielos, Linus Fremin, Mattias Vepsä, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Svante Drejenstam, Texasjohny, Tove Solbeckar, Vanda Kehr

Brev!

Hoppfullt i det nya Europa

Efter förstamajfirandet under de europeiska socialdemokraternas flagga för ett socialt EU och för Tobin- och bankskatt gör jag en resa till Malta. Jag besöker ännu ett EU-land för att, under mitt liv, göra min ”pilgrimsfärd” till alla EU:s länder, gärna i anslutning till Europadagen. Som bekant så blir man mer EU-positiv ju mer man ser av sina grannländer.

Dessutom är det schystare och roligare att resa i verkligheten. Malta är schlagersångaren Kevin Borgs hemmaplan. Han ska ha varit aktiv i socialdemokraterna där, förutom att ha stött de rödgröna i Sverige 2009. Malta är en tätbefolkad ö, med medeltida borgar utslängda överallt, och några få väldigt vackra naturupplevelser på norrön. Ofta ser man socialdemokraternas flagga på torgen i de olika städerna. Byarna ligger på varandra utan egentliga stadsgränser.

Här bor 450 000 människor. Partit Labourista har en flammande fackla som symbol. Ingen ros, ovanligt nog. Får mig snarast att tänka på amerikanska frihetsgudinnan. Men eftersom Malta ofta har varit under främmande styre genom århundraden är en frihetsfackla kanske mest passande. Fenicier, kartager, araber, romare, normander, sicilianare, spanjorer, fransmän, österrikare samt britter har styrt över maltesarna. Men 1964 blev de äntligen oberoende från det brittiska kungadömet.

Det underlättar kanske för Partit Labourista att ha rött och vitt i Maltas nationella flagga för att vinna val. Men så enkelt är det ju inte.

I verkligheten brukar Arbetarpartiet och Nationalistpartiet få ungefär lika i valen, som har högt valdeltagande. Glädjande nog är EU alltmer populärt bland unga, enligt färska siffror.

Nästa resa kanske blir till det kommande EU-

landet Kroatien, som blir medlem den första juli.

Som andra land från det forna Jugoslavien (Slovenien var det första) blir det ett viktigt verktyg för stabilitet på Balkan. Redan nu har man valt sina första europaparlamentariker, där socialdemokraterna i regeringsställning fick 32 procent, motsvarande fem platser av tolv. Välkommen Kroatien! /Ulf Bergström, har en Masters Degree från College of Europe och var tidigare bland annat pres�sekreterare hos Bosse Ringholm.

Min resa genom arbetslösheten Jag är 25 år ung. Sedan 2008 bor jag i Umeå och har varit i kontakt med många myndigheter sedan dess. I september 2010 blev jag arbetslös. Jag har haft ett antal praktikplatser under åren och även gått en serviceutbildning via arbetsförmedlingen som sades vara riktigt bra och skulle ge mig många bra chanser till jobb efteråt.

Jag gick en serviceutbildning av en ren slump. På måndagen gick jag och andra intressenter dit, nyfikna på vad vi hade framför oss.

Första dagen bestod mestadels av att de som höll i utbildningen fick förklara vad den egentligen skulle gå ut på, det var inte många som hade fått rätt information. Det var inte alls en utbildning med fokus på hotell. Det var en vecka där vi läste om turism, men närmare hotellverksamheten än så kom vi inte. Den var mer inriktad till detaljhandeln, vilket jag inte alls förväntat mig.

Kommunikationen mellan arbetsförmedlingen och utbildningsanordnarna var och är fortfarande bristfällig. Beroende på vem man har som handläggare får man olika besked.

Till och med om man har frågor om regelverk får man olika svar.

I början var vi bara 14 deltagare på serviceutbildningen, sista dagen var fyra kvar. Jag var

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Agneta Borgström, journalist Ålder: 46 år.

Bor: Hammenhög på Österlen.

Gillar: Generösa och självdistanserade människor. De är rätt sällsynta, men jag har turen att känna många.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

den enda som fullföljde.

Och det där med bra chanser till jobb efteråt? Inte ett enda jobberbjudande inom området. Det var vintern 2010. Självklart kommer aldrig jobben till en bara sådär, men jag låg verkligen inte på latsidan. Jag sökte jobb under utbildningens gång och även efteråt, tappade räkningen relativt snabbt på hur många ansökningar jag skickade in och även lämnade till personalchefer öga mot öga. Det blev en hel del.

Jag gick tillbaka till arbetsförmedlingen och bad om hjälp, frågade om det fanns något från deras sida de kunde göra för att hjälpa mig komma ut i arbetslivet. Jag fick inget konkret svar. Ingen annan fråga heller för den delen. Jag blev inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin och det skulle, enligt arbetsförmedlingen, i sin tur leda mig framåt. Första delen, det som kallas fas 1, skulle vara i sex månader. Under den tiden skulle jag till en utbildningsanordnare och lära mig att söka jobb. Jag måste säga att jag är besviken. Vi fick lära oss skriva ceve och personligt brev. Några timmar i veckan ägnades åt att gå ut och träffa företag.

Resten av de sex månaderna minus någon timme innehöll praktiskt taget ingenting. Tyvärr var jag inte den enda person som kände likadant. Många valde att hoppa av. Men jag var tvungen att fortsätta om jag skulle klara av att betala hyra och mat.

Jag undrar varför arbetsförmedlingen valt att ha dessa som kompletterande aktörer. Vad hjälper det oss som hamnar där? Inte mycket.

Personligen tror jag att de slussar oss dit så de slipper oss i ett halvår. Så de arbetslösa inte står som arbetslösa längre eftersom de är ute på aktivitet. Det kändes så i alla fall. Och så ska det väl inte behöva vara? Något som kostar en massa pengar och inte ger något i slutändan. /Therese Baudin

Ogillar: Intolerans.

Ville bli som liten: Pilot.

Du skrev reportaget om barnsoldater i Liberia i det här numret av Frihet. Vad berörde dig mest under resan?

– Mycket etsade sig fast, en av dem var före detta barnsoldaten Sweetie som bodde under några plåtbitar på stranden. Hennes blick var helt släckt, uttömd på hopp, efter att hon förlorat sina barn.

Vad har du gjort tidigare?

– Jobbat som reporter i dagspress och på facktidningar.

6 4/2013

FRIHET

När du inte jobbar, vad hittar du på då?

– I bästa fall glider jag utför något berg med telemarksskidor, men oftast tar jag mig ner till någon strand eller ut i skogen. Skönt att vila hjärnan i naturen.

Vad kännetecknar ett bra reportage?

– En väl berättad historia med inlevelse och tempo.

Var hittar du inspiration?

– Människor omkring mig.

Vad önskar du mest av allt just nu?

– Att vår gamla Audi ska skonas i bilbesiktningen i morgon.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Rikta blicken mot Burma!

Sedan 60-talet finns det en överenskommelse inom Nordiska rådet där Norge ansvarar för Asien och Sverige för Afrika. Norge var med och arbetade fram eldupphöravtalet i Sri Lanka och ansvarade för observatörsstyrkan på plats.

MPC, Myanmar Peace Center, får finansiellt stöd av EU och Norge. Norska UD bedriver dessutom någon form av fredsmäklarverksamhet i Karen State.

Sverige har vad jag vet aldrig agerat i fallet Burma, förutom att vi deltog i EU:s sanktioner mot landet. Däremot har vi, även efter 1988, exporterat vapen till Burma, trots EU:s vapenembargo.

Svenska politiker har liksom övriga politiker i västvärlden och Asien gjort ett lappkast vad gäller sin policy gentemot Burma.

Man sväljer numera allt som kommer ut från den kvasi-militära regimen i Naypyidav.

Omvärlden har sett att regimen släppt Aung

San Suu Kyi ur husarresten, släppt en del politiska fångar, ingått eldupphöravtal med vissa, genomfört kosmetiska reformer samt genomfört två val.

Dessa åtgärder var Obamaadministrationens krav för att USA skulle häva sanktionerna

”Sverige har vad jag vet aldrig agerat i fallet Burma, förutom att vi deltog i EU:s sanktioner mot landet.” och förmå resten av världen att göra samma sak. USA, Storbritannien, Kanada, Australien med flera (dock ej Sverige) krävde att FN skulle etablera en granskningskommitté i Burma. Det kravet är numera helt borta.

Det ser i stället ut som att omvärlden utlovat en generell amnesti till alla före detta officerare inom bland annat försvaret, polisen och underrättelsetjänsten. Många av

Vad hände sen? ”Med blick för snusk”, Frihet 6/2011 I personporträttet ”Med blick för snusk” från det sjätte numret år 2011 får läsarna lära känna serietecknaren Lina Neidestam.

Då skulle hon snart ge ut sin serieroman ”Maran” och hade redan gjort sig känd genom strippserien ”Zelda”.

I intervjun berättar Lina hur hon blev

serietecknare och om när hon första gången läste snusktidningen ”Python.”

- Det var en vändpunkt, jag tänkte: ”Får man rita så här snuskigt?”

- Den är väldigt pubertal och jag kommer nog aldrig plocka upp den mer, men den var viktig.

Kort efter att Frihet intervjuat Neidestam började hon synas

överallt. Och bara veckor efter att nummer sex gått i tryck fick Lina Neidestam dela det prestigefyllda seriepriset Adamsonstatyetten.

Adamsonstatyetten är ett pris som delats ut av Svenska serieakademin sedan 1965. Bland de andra som vunnit priset finns Martin Kellerman, Rune Andréasson och Liv Strömquist.

7 4/2013

FRIHET

dem har begått brott mot folkrätten liksom mot krigslagar.

Numera består intresset för Burma enbart av att investera mångmiljardbelopp och starta upp kommersiell verksamhet. Varför då bry sig om regimens etniska rensningsoperationer mot rohingyabefolkningen och övriga muslimer i landet? Eller avkräva att regimen avslutar de pågående våldsamma anfallsoperationerna i Kachin State och Shan State?

Landhandläggaren på UD och ledamöterna i Utrikesutskottet har under tolv års tid fått detaljerad information om pågående operationer, narkotikahandel, kärnvapenprogram, biologiska och kemiska stridsmedel samt behovet av humanitärt bistånd.

Trots det har Sverige aldrig agerat med anledning av informationen. Ett stort problem är just att svenska media inte rapporterar om Burma, vilket gör det svårt att skapa en opinion hos den breda allmänheten. /Roy Fotnot. Insändarskribenten väljer att skriva under pseudonym, då hot och förföljelse från regimen gentemot oppositionella är vanligt förekommande.

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

– Vi måste skapa en inkluderande fotboll

Sofia Karlsson Projektledare för AIK fotbolls nystartade jämlikhetsprojek.

Ni startade nyligen ett projekt för att motverka rasism, sexism och homofobi inom fotboll. Varför gör ni det?

– För att vi tror på att det behövs mer arbete för att skapa en fotbollsmiljö som är inkluderande och där fler kan känna sig välkomna. Genom att lyfta de här frågorna på fotbollsplanen blir det en del av tränare och spelares fotbollsvardag.

Hur pass utbrett är problemet med diskriminering inom fotbollen?

– Rasism, homofobi och sexism förekommer ju överallt, fotbollen är inget undantag. Riksidrottsförbundet genomförde nyligen en studie där det visar sig att många ungdomar som bryter mot heteronormen upplever utanförskap i fotbollen. Det finns alltid risk för att lagandan också medför utanförskap, till exempel med uttryck som ”du spelar som en kärring”.

Hur har AIK verkat för en normkritisk fotbollsmiljö tidigare?

– AIK har jobbat mycket med AIK-stilen, AIK:s gemensamma värdegrund, och har numera en heltidsanställd person som jobbar med de här frågorna på kansliet. Vi ser vinsterna med att se hur normer begränsar och för att vi tror att vi kan nå fler talanger om klubben är ett ställe där alla får vara sig själva fullt ut.

Vad är målet för projektet?

– Vi hoppas kunna bidra med ett roligt material som tränarna kan använda direkt på fotbollsplanen. Fotbollen är en positiv kraft för många, där det går att hitta en ytterligare tillhörighet. Arbetet börjar i AIK men utbildningsmaterialet ska rikta sig till alla fotbollsklubbar. tEXT: DANIEL MATHISEN

”Vi har haft tillräckligt med Bushmänniskor.”

Barbara Bush, USA:s tidigare första dam och mor till tidigare president George W Bush, avfärdar spekulationerna om att hennes son Jeb Bush skulle vara en potentiell presidentkandidat.

Geting till middag FN publicerade nyligen en rapport som uppmanar jordens befolkning att äta mer insekter, för att de snabbare producerar kött av foder jämfört med exempelvis nötkreatursuppfödning.

En antal insekter kan på två kilo foder producera ett kilo kött, att jämföra med de åtta kilo foder som krävs för att få fram ett kilo nötkött. Insektskött är dessutom ofta mer näringsrikt än annat kött. 100 gram syrsa innehåller 20 milligram järn, samma mängd nötkött innehåller bara sex milligram. Insekter innehåller rikligt med fetter, kalk och zink. Det finns i dagsläget runt en miljon olika arter av insekter, och av dessa ingår runt 1 900 sorter i födan hos cirka två miljarder människor.

5,5

Odlat kött mellan bröden Dr Mark Post från universitetet i Maastricht har tillagat världens dyraste hamburgare i sitt labb. Genom att använda sig av stamceller och vävnadsvetenskap lyckades Post och hans forskarlag fixa fram en ätbar produkt som heter in-vitro-kött. Burgaren visades upp under ett vetenskapligt evenemang i London och smakar enligt honom själv ganska bra. In-vitro-burgaren har tagits fram som ett konceptbevis för att finna en lösning på den ökade matefterfrågan i världen. Dock lär det dröja innan vi får köpa en in-vitro-burgare på restaurang då burgaren kostade drygt två miljoner kronor att ta fram.

ton. Så mycket Nutella stals nyligen från en lastbil i den tyska staden Bad Hersfeld.

8 4/2013

FRIHET

VAL I VÄRLDEN: Zimbabwe

Typ av val: Allmänt val av parlament och president.

Valdatum: Oklart.

Invånare: 13 miljoner.

Statsskick: Officiellt en parlamentarisk demokrati .

Kuriosa 1: När landet kallades Sydrhodesia var det efter kolonisatören Cecil Rhodes.

Kuriosa 2: 90 procent är läskunniga. En av de högsta andelarna i hela Afrika.

Hur: Zimbabwe går kanske till val. Valet blir i så fall det första under den nya konstitutionen som antogs närmast enhälligt i en folkomröstning tidigare i år. Enligt konstitutionen ska valet hållas senast den 29 juni. Det kommer förmodligen inte att hända. Snarare lutar det åt att valet kommer att hållas någon gång under hösten.

Historia: För att förstå Zimbabwe måste man förstå kolonialismen som drabbat landet. Storbritannien annekterade dåvarande Sydrhodesia från The South Africa Company 1923. Då hade Zimbabwe varit koloniserat sedan de vita kom på 1880-talet. South Africa Company hade vid koloniseringen under 1800-talets slut tillskansat sig alla rättigheter att tömma de mineralrika gruvorna på tillgångar.

1964 fick Nordrhodesia, nuvarande Zambia, sin självständighet. Året därpå krävde Sydrhodesia sig självständigt under namnet Rhodesia. Storbritannien accepterade inte. Under den här perioden fördes gerillakrig. Den marxist-leninistiska gerillan Zanu-PF, ledd av Robert Mugabe, använde det efter 1975 kommunistiska Moçambique som bas. Sydrhodesia blev helt självständigt 1980 och tog då namnet Zimbabwe.

Landets förste premiärminister var Robert Mugabe.

Premiärminister var han fram till 1987, sedan dess är han president.

Efter tio år av politik som begränsade vita farmares makt genomfördes år 2000 en stor omfördelning av makten. Det ledde till att de vita jordbrukarna utvandrade och med dem stora ekonomiska resurser. Trots ett tufft ekonomiskt läge omvaldes Mugabe 2002. Omvärlden dömde ut valet för valfusk, oppositionen var kritisk och genomförde en stor generalstrejk året därpå.

Det största oppositionspartiet, Movement for democratic change, MDC, vann det blodiga parlamentsvalet 2008. I efterdyningarna av valet kom Mugabes Zanu-PF och Morgan Tsvangirais MDC överens om en maktdelning där Tsvangirai får premiärministerposten.

Inför valet: Frihet har pratat med Ntambo Nlovu,

9 4/2013

FRIHET

handläggare för Afrikagrupperna i Zimbabwe.

Vad är den mest brådskande politiska frågan i Zimbabwe?

– Det finns några saker. Dels har vi levt med samma regering i 25 år. Konstitutionen ger stora rättigheter till folket, men många kan inte ta del av dem på grund av okunskap och förtryck. Vi har fått en ny konstitution som ger mer sociala och ekonomiska rättigheter. Den tidigare handlade mest om politiska rättigheter, som ofta kränks.

Tror du att det blir ett val, och i så fall när?

– Vi vet inte. Jag tror att det kommer att ske före oktober. Det som gör det osäkert är konstitutionen som just har gått igenom parlamentet. Presidenten ska också skriva på och det vet vi inte när han gör. Parlamentet ska upplösas 30 dagar före valet för valkampanj. Man måste också registrera väljare, det kostar ungefär 20 miljoner dollar, pengar som inte finns. Vid det förra valet förekom namn på människor som inte levt på hundra år.

Tror du att era utbildningar i civilsamhället är viktiga för att minska riskerna för våldsamma konflikter i samband med valet?

– Det är väldigt viktigt. Sedan 1999 har vi haft stark polarisering eftersom MDC blev mer högljudda. Vid valet 2008 uppmanade Zanu-PF människor att slåss och grannar dödade varandra. Det är viktigt att alla förstår att bara för att vi tycker olika behöver vi inte vara fiender. Förra valet förlorade vi 500 människoliv.

Hur kommer valet att bli?

– Ledarna för Zanu-PF och MDC har haft en mer positiv retorik. Vi har sett presidenten och premiärministern, som hatat varandra, dela bord. Jag tror att det är en helande process. När den nya konstitutionen togs fram bjöds alla partier och civilsamhället in. Valdeltagandet var högt och 94,5 procent stod bakom konstitutionen.

Jag hoppas att det följs upp av ett rättvist val.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: TEXASJOHNY

Snabbt så in i Norden På konferensen 8 Million City som nyligen hölls i Stockholm rapporterades att både kinesiska och japanska bolag är intresserade av att bygga höghastighetsjärnvägar som förbinder de skandinaviska huvudstäderna. Kina sägs även ställa upp med finansiering, med villkoret att det skulle ske med kinesisk arbetskraft och att tågen är kinesiska. Också Japan vill bygga en version av sitt höghastighetståg Shinkansen i och anser att Norden ska välja deras alternativ då de är säkrare, att de japanska tågen klarar av det nordiska vinterklimatet samt att de är punktliga och i snitt inte varit mer än 54 sekunder försenade sedan 1991.

”Högern ritar inte serier. De ritar loggor till företag som sålts av staten för miljarder.”

36

Serietecknaren Liv Strömquist om varför det saknas tecknare med högersympatier. (Arena)

procent

Så stor andel av den svenska väljarkåren identifierar sig som ”höger”, enligt SOM-institutet. 2010 var andelen 44 procent.

illustration: annelie carlström

Vem där?

Statistik från kreditupplysningsföretaget UC pekar på att omkring 65 000 svenskar fick sin identitet kapad på något sätt under förra året. Det är numera den vanligaste typen av bedrägeribrott i Sverige, därefter kommer bluffakturor och bedrägerier på annonssajter.

De som utsätts för identitetsstöld är vanligen välutbildade personer mellan 25 och 40 år bosatta i storstäder. Kaparna hittar oftast dessa personer genom publika register eller genom geografisk avgränsning. Den vanligaste typen av identitetsstöld är bedragare som beställer varor på nätet under falsk identitet. Runt 2,7 miljarder kronor blev de drabbade sammanlagt bestulna på under 2012.

“Det är historiskt.”

Norges socialdemokratiske statsminister Jens Stoltenberg apropå beslutet som gör landet till ett av få länder i världen med kvinnlig värnplikt. NTB.

Fängelse för Facebookbild 26-årige Anas Saad Awad från Awarta på Västbanken i Palestina publicerade en photoshoppad bild på den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, iförd fotbollslaget Real Madrids kläder. För det dömdes han till ett års fängelse för “kritik av regeringen”. Minst tre personer fängslades under förra året efter kritik mot regeringen i sociala medier.

Abu Aita, talesperson för Palestinska centret för utveckling och pressfrihet, noterar att den palestinska myndigheten blivit allt hårdare mot offentlig kritik.

- Sedan Palestina fick observatörsstatus i FN är det mycket känsligare.

Det i kombination med påtryckningar från människorättsorganisationer.

”Goddag yxskaft.”

Caroline Krassén och Erik Åslin, redaktörer på Liberal debatt, om borgerliga politiker som inte erkänner klassamhället.

10 4/2013

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

30 JUNI – 30 AUG

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Påverkas sexlivet av rökning?

– Ja, det kan det göra.

Personer som röker får sämre kondition, vilket kan göra att man inte orkar lika mycket som man skulle göra utan rökningen.

Luktsinnet och smaksinnet kan försämras av rökning, och dessa sinnen är viktiga för lust och njutning. Den som röker börjar själv också lukta och smaka annorlunda, inte bara i munnen. Hur det påverkar sexlivet beror förstås på vad ens sexpartner tycker om lukten och smaken.

Blodcirkulationen i kroppen försämras av rökning, och blodtillströmning är en viktig del i den sexuella

”Blodcirkulationen i kroppen försämras av rökning” responsen, det vill säga vad som händer i kroppen när man blir kåt. Det är blodtillströmningen som gör att kuken och klitoris får stånd, att blygdläpparna och slidan svullnar och att könet blir känsligare för beröring. Rökning gör att blodkärlen i könet drar ihop sig, vilket kan leda till att det blir svårare att få stånd.

Något annat som kan vara bra att tänka på är att både rökning och p-piller ökar risken för blodpropp. Det är därför inte bra att kombinera rökning och p-piller.

Jag undrar vid vilken ålder man ska börja gå hos en gynekolog. Behöver man gå dit även om man inte haft sex?

– Man bestämmer helt själv när man vill göra en gynekologisk undersökning. Sådan undersökning kan göras hos en barnmorska eller läkare, till exempel på en ungdomsmottagning.

Om man inte har några problem eller besvär så finns det ingen anledning att göra en gynundersökning. De flesta preventivmedel, till exempel p-piller, går bra att skaffa utan gynundersökning. De flesta könssjukdomar kan också testas utan att någon behöver undersöka underlivet.

En del vill gärna bli undersökta för att få veta att allt ser ut som det ska, men det är helt upp till var och en när och om man vill göra det. Det gäller oavsett om man haft sex eller inte.

Alla som har en livmoder ska kallas till cellprov när de är 23 år. Det är en slags gynundersökning där ett prov tas inne i slidan, från livmodertappen.

Undersökningen är frivillig men viktig att göra för att eventuella cellförändringar ska hittas och behandlas i tid.

SKILJELINJEN

30 1

juni. Almedalsveckan drar igång i Visby.

juli. Kroatien blir officiellt medlemsstat i Europeiska unionen.

7

juli. Presidentval i Mali.

18 28

juli. Internationella Nelson Mandela-dagen. juli. Parlamentsval i Kambodja.

Är du nöjd med att Sverige är medlem i EU?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Ja. Hur vill du att EU-samarbetet utvecklas?

– Jag vill att EU ska fortsätta vara ett mellanstatligt samarbete som inriktar sig mer på att hitta gemensamma lösningar på miljö- och klimatutmaningen.

Här skulle EU kunna göra mycket mer än i dag.

Vissa menar att EU i grunden är marknadsliberalt, hur ser du på det?

– EU drar på många områden åt det marknadsliberala hållet men det är inte i första hand

unionens fel utan en konsekvens av majoritetsförhållandena i ministerrådet och parlamentet.

Jag tror att EU kan användas som ett verktyg för jämlikhet och solidaritet, men då behöver vi progressiva krafter i Europa flytta fram våra positioner.

– Nej. Ung Vänster är för ett svenskt utträde ur unionen av flera skäl. Det viktigaste handlar om att medlemskapet innebär att vi flyttar makt från demokratiskt folkvalda till tjänstemän och byråkrater i Bryssel.

Vilka problem ser du med EUsamarbetet?

– Det stora problemet är att EU är uppbyggt på en marknadsliberal grund. Vilket är uppenbart inte minst i samband med krisen, där EU för en politik som räddar banker, samtidigt som åtstramningspolitiken slår sönder välfärden och urholkar löntagarnas rättigheter.

Kan du se några fördelar

med EU? – Det kan säkert finns fördelar på marginalen, men de är ytterst små i förhållande till nackdelarna. Att EU-medborgare slipper visa passet vid gränsen väger knappast upp för en flyktingpolitik där människor dör längs unionens yttre gränser, för att ta ett tydligt exempel.

ssu

Stefan Lindborg, Ung Vänster

11 4/2013

FRIHET

30 9 30

juli. Pridefestivalen inleds i Stockholm.

augusti. SSU:s förbundskongress inleds. augusti. Parlamentsval i Japan.

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID Valrörelsen börjar nu.

Mellan den 22 april- 30 november ser vi till att valet 2014 ska handla om vår vardag.

Läs mer på http://mittsverige.lo.se

Landsorganisationen i Sverige 12 4/2013

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: texasjohny

Bygg mer och skippa bilen Förra veckan skrev jag på för en projektanställning. Jag är 30 och som många andra unga vuxna inte fast anställd och utan körkort. Tog faktiskt min första körlektion i veckan. Hittills har jag flyttat totalt 18 gånger i mitt liv. En av anledningarna till att ta körkort var för att slippa be vänner köra runt mina prylar nästa gång det är dags. Mina 18 flyttar är knappast unika.

Det är inte bara jag, unga, studenter och andra ekonomiskt svaga grupper som har samma meritlista. Vi urbana nomader är snarast norm. Bostadsbristen i storstäderna är påtaglig och nu börjar även den stora gruppen 90-talister flytta hemifrån.

Vi trängs om kontrakt och om andra- och tredjehandsannonser på Blocket. Värre lär det bli om inget görs.

Enbart Stockholms län beräknas växa med ett helt Göteborg till år 2030. Redan i dag uppger 23 av 26 kommuner i länet bostadsbrist. Det innebär att vi måste bygga minst 20 000 bostäder om året om vi ska klara både nuvarande brist och kommande inflyttning. 2011 påbörjades endast 8 000 bostäder i länet, och prognosen för år 2012 ligger på samma låga nivå. Tyvärr är inte Stockholm unikt. Hälften av landets kom-

muner uppger att de har bostadsbrist. Ännu fler har brist på bostäder för unga.

För mig som arkitekt är det relevant att fråga: Hur ska det här ska gå ihop? Slår man upp en tidning är det lätt att se att det byggs för köpstarka grupper. Vad sägs som en etta för 8 700 kr i månaden? En hyresrätt alltså.

En del av en hög hyra kan spåras till bilen.

Bostadsbristen och bilismen hör ihop. I dag har vi en parkeringsnorm i storstäderna som ligger runt 1.0, med andra ord en parkeringsplats per bostad. För ett flerbostadshus med små lägenheter är det en absurd kostnad med tanke på bilinnehavet inom målgruppen. En parkeringsruta är 12,5 kvadratmeter på gatan och dubbelt så stor i källarparkering.

Kostnaden för en källarparkering är mellan 200 000 och 400 000 kronor per parkering, en kostnad som läggs på hyran. Inte konstigt att det blir dyrt.

Kostnaden för bilen läggs inte bara på hyran. Vi betalar alla för bilismen med miljöförstörelse, buller eller minskat utrymme i våra städer. En grupp premieras av den subventionerade bilismen. Min gissning – denna grupp sammanfaller

13 4/2013

FRIHET

med den köpstarka målgrupp som nyproducerade bostäder riktar sig till. När vi planerar för framtidens stad som är tät, hållbar och tillgänglig, med en utbyggd kollektivtrafik, måste vi tänka om. Ska vi bygga bort bostadsbristen finns inte plats att subventionera bilismen, vi har helt enkelt inte råd. Åter till mitt körkort. När jag är klar kommer jag inte att köpa en bil. Jag kommer att hyra eller gå med i en bilpool. I dagens hus borde bilpool ingå lika självklart som tvättstugan. Att planera för färre bilar är ingen utopi. I både Köln och Freiburg finns bilfria stadsdelar. Varför skulle det inte funka här? S

Vanda Kehr, arkitekt och projektledare för Jagvillhabostad.nu vandakehr@gmail.com

Ett jobb att dö för I dag hoppar var femte soldat av utbildningen inom ett år. Sedan värnplikten avskaffades och ersattes med yrkesförsvar för fyra år sedan har problemen hopat sig. Så vad får unga att söka sig till ett liv i grön uniform?

Och vad händer med ett försvar som får allt svårare att rekrytera? text: daniel mathisen FOTO: mattias vepsä

14 4/2013

FRIHET

15 4/2013

FRIHET

på s So by in lda gg utb te na ild rn ds ni a p ut ng å i bi ld vid nge ni ng års njör fö ski sba r i fte ta nt er t. D ljon na å 2 tio inl i E ne ed ks ll er jö tjä de h ns e ar t. n ful lfö ljt

E

tt 60-tal soldater står på en uppsamlingsplats med gevär redo vid midjan. Regnet strilar stadigt ner och bildar små pölar i leran. Fotspåren från kängorna bildar oregelbundna, överlappande mönster. ”Manöver!” Ryggarna sträcks raskt upp och soldaternas blickar fixeras framför dem. Kompanichef tillika major Mattias Johnsson informerar om dagens moment.

Medicinsk kunskap. Utrustning för att upptäcka radioaktivitet, nervgift och senapsgas. Bränsletankning. Sambandscentral. Gränsposteringar.

Vi befinner oss i Smålands hjärta, i en skog utanför ingenjörsbataljon 2 i Eksjö. Kompaniet som övar är redo för nationell strid vid årsskiftet. Under nästa år tränar de för internationella insatser inför Nordic Battle Group 1 januari 2015. Utbildningstiden för ett halvårs insats är mellan fyra och fem månader.

En av dem som siktar på utlandstjänst är Filip Nygren, som tills nu stått med ena knät i jorden och lyssnat till en instruktion i förbandsteknik. Med ett vant ryck lyfter han upp den tolv kilo tunga kulsprutan, en så kallad KSP-58 av årsmodell 1958.

– Ibland låter de oss ställa ner vapnet för att låta ryggen vila, förklarar han och gör en grimas.

Han är 27 år gammal, ursprungligen från Umeå och gjorde sin grundläggande militära utbildning i höstas. Han sökte tjänster inom olika delar av försvaret men fastnade för inriktningen som ingenjör.

– Det verkade kul med ingenjörsbiten, att få hantera minor och mer avancerad utrustning. Det var definitivt ett plus.

Tidigare har han bland annat studerat geologi och biologi vid universitetet. Medan han berättar om sin bakgrund justerar han det tunga vapnet.

– Jag kände mer och mer att jag ville utmana mig själv. Det civila livet är ofta tillrättalagt och bekvämt. Här får jag testa mina gränser på alla plan.

Filip Nygren trivs i rollen som kulspruteskytt och hoppas få chansen att vara det under många år. Mest av allt vill han använda kunskaperna i verkligheten. Utomlands.

– Det är det verkliga provet. Att springa runt i skogen under fredstid är ju bara övning. Jag vill göra något gott i världen och då tror jag att internationell tjänst är konkret.

16 4/2013

FRIHET

frå til Mat n l d tia po e m s Jo lit isk ång hn t h a sso ål sna n, l.

Kv bb kom al a fö p ite r an te än ich n dr dr in ef o ab ga c ba r s h m s, om a jo m en ge r, ä ar no r k ha mf rit n. örs isk

– Fick jag välja skulle jag vilja minska vår administration och ge mer tid för övningar och utbildning. Då skulle vi använda organisationen mer effektivt.

Många inom försvaret beskriver förändringen från värnplikts- till yrkesförsvar som omvälvande.

– Det har varit väldigt tvära kast. Högkvarteret har heller inte gett tillräckligt tydliga besked om vilken inriktning vårt försvar ska ha, enligt Mattias Johnsson.

– Ledtiderna är helt enkelt för korta. Just när hela organisationen anpassat sig till en förändring kommer nästa. Det blir ett lapptäcke av omorganisationer som missar det långsiktiga perspektivet.

– Allt tar också längre tid. Numera har soldaterna så kallad övningsersättning, som innebär 8 timmars ledighet per övningsdag. Det förlänger utbildningsperioden.

Med yrkesförsvaret följer också betydligt större administrativa uppgifter för respektive regemente.

– Tidigare (som plutonchef) hade jag fyra anställda i form av officerare. Nu (som kompanichef) har jag ytterligare 100 i form av soldater, med avtal och rättigheter som ska regleras. Personalpolitiken tar större plats och mer tid.

– Fick jag välja skulle jag vilja minska vår administration och ge mer tid för övningar och utbildning. Då skulle vi använda organisationen mer effektivt, förklarar kompanichefen medan han går längs en lerig stig i skogen.

Ett befäl visar soldaterna sjukhusvagnen och förklarar att den måste hållas varm för att skydda patienten. De flesta lyssnar noggrant, medan någon gäspar och ytterligare någon låter blicken vandra längs trädstammarna.

17 4/2013

FRIHET

F va om vid ilip pn e un Ny et n u iv gr KS tla ers en p5 nd ite stu 8, stj tet de so än i U ra m st. m de vä På eå ti ge b . N dig r t ild u ar ol en dr e v ki hå öm geo lo lle m lo . r h er h gi an an

Soldaterna som trampar runt i den småländska skogen har olika profiler för internationella uppdrag. Somliga ska minera vägar, flygfält och infrastruktur. Andra har i uppgift att röja minor och bereda väg för fordon.

Ett högt, ihållande tjut studsar mellan träden. Ett befäl instruerar soldaterna i hur en gasvarnare fungerar. Att det piper betyder att exempelvis nervgift, senapsgas eller radioaktiv strålning finns i luften. Regnet ger sig inte. De uppkörda spåren i leran fylls med vatten medan en generator, som försörjer stabstältet med el, brummar intensivt i bakgrunden.

Mattias Johnsson berättar stolt om förbandets olika traditioner och anor. Visar upp ett standar föreställande en viking, symbolen för förbandet som också hänger kring hans hals. Höger hand vilar hela tiden på vapnet, en AK5. Han har varit anställd vid Ing 2 i Eksjö sedan 1998 och har utbildat åtskilliga värnpliktiga årskullar. 2009 genomförde den allra sista årskullen värnplikten. För tio år sedan gjorde 15 000 militärtjänst, i dag är antalet rekryter nere på 4 500.

a or en en. t d rn te kad ar skju h da s ol ar iot livit r s er ar få ant en n b ng h sc te ni de här lda o öv r n hu et e s r e ig I d nd de ra s ält. ga Un lä i f lig

– Eftersom jag inte hittade något annat jobb var en karriär inom försvaret en bra väg framåt.

Anton Andersson från Sävsjö utbildade sig till maskinförare under gymnasiet och tillhörde den sista årskullen som gjorde den gamla värnplikten. När det blir dags att göra internationell tjänst kommer Anton Andersson sannolikt ratta pansarfordonet Patria. Han är kritisk till att Sverige har ett yrkesförsvar.

– För många slutar och kvaliteten blir lidande. De som inte kom in till värnplikten har ofta större chans att komma med nu, det säger något.

Sedan värnplikten avskaffades till förmån för ett yrkesförsvar har andelen avhopp från den grundläggande utbildningen varit stor. På P 4-regementet i Skövde hoppade var fjärde soldat av utbildningen under förra året. På ingenjörsregementet i Eksjö, Ing 2, är andelen avhoppare omkring tio procent årligen. Betydligt lägre än riksgenomsnittet, men ändå något som oroar ledningen på garnisonen.

– Den folkförankring som fanns i och med den tidigare värnplikten har delvis försvunnit. Klyftan mellan allmänhet och militären är avsevärt större, enligt Mattias Johnsson.

– Det blir en liten klick som blir soldater, medan resten av samhället har liten vetskap om vad som pågår.

Cecilia Widegren, Moderaternas ordförande i försvarsberedningen, ser flera faktorer bakom avhoppen. En del av förklaringen är att det helt enkelt inte fungerar socialt. Krocken mellan förväntan och verklighet blir för stor.

– En studie som Försvarshögskolan, FHS, gjort visar att den vanligaste orsaken är fysiska skador under utbildningen. Även bristande motivation och personliga skäl spelar roll. Som sekundära orsaker nämns bland annat relation till befäl och att utbildningen inte var som man förväntat sig.

Regeringen beslutade nyligen att tillsätta en översyn av hur rekryteringen fungerar. Cecilia Widegren menar att några saker måste förbättras för att försvaret ska bli en mer attraktiv arbetsplats.

– Det kräver flera viktiga kriterier; inte minst god utvecklande verksamhet, löneutveckling, civila meritvärden, sociala villkor och så vidare. Det kan handla om allt från orsaker till avhopp till hur mönstringen kan utvecklas och frivilligorganisationerna kan bidra till folkförankring och rekrytering.

Martin Johansson, 26, är utbildad förare av pansarfordon och hamnade på Ing 2 mest av en slump.

– Jag jobbade som byggjobbare och anläggningsarbetare tidigare, men när företaget gick sämre blev jag av med jobbet. Eftersom jag inte hittade något annat jobb var en karriär inom försvaret en bra väg framåt, säger han på ett dalmål som skvallrar om hemstaden Ludvika.

Fast intresset för det militära har funnits under många år. Redan i 15-årsåldern blev han aktiv i Hemvärnet, en del av försvaret som fungerar som Sveriges skyddsstyrkor vid exempelvis naturkatastrofer.

18 4/2013

FRIHET

Försvarsmakten Försvarsmakten, som leds av en överbefälhavare, är namnet på den statliga myndighet som organiserar det svenska försvaret. Myndigheten har formellt och strategiskt ansvar för försvarets tre grenar: armén, marinen och flygvapnet. Till och med 1974 kallades myndigheten Krigsmakten.

Värnplikten i Sverige Värnplikt i Sverige existerade åren 1901– 2010 då Sverige hade ett värnpliktsförsvar.

Värnplikten omfattade enbart män. Denna åtskillnad hade stöd i regeringsformen som undantag från förbud mot könsdiskriminering. Endast en liten del av de värnpliktiga uttogs till militärtjänst från och med 1990-talet, då det kalla kriget var över och hotbilden mot Sverige ansågs mindre.

Värnplikt tillsammans med civilplikt utgjorde totalförsvarsplikt. Den 16 juni 2009 fattades beslut om att låta värnplikten i Sverige vila i fredstid, vilket trädde i kraft den 1 juli 2010.

GMU Grundläggande militär utbildning, GMU, är yrkesvägen till anställning inom Försvarsmakten. Den grundläggande militära utbildningen ersätter värnpliktsarméns grundläggande soldatutbildning, GSU. Liksom GSU har GMU tre månaders grundutbildning innan de nya soldaterna fortsätter sin karriär.

Numera kan de som påbörjar en bana inom Försvarsmakten välja hur de vill fortsätta sin militära framtid, under förutsättning att de uppfyller de krav som Försvarsmakten ställer. GMU kan liknas vid en förkortad värnpliktstjänstgöring. Det är först efter GMU som man kan antas till aspirantutbildningen.

Den som deltar i GMU benämns rekryt.

Antal som gör värnplikt/soldattjänst 50 000 40 000 30 000 20 000

10 000

in sa Ma ga m rt an ba in J dr nd oh a m me ans öj d so lig ne n he ds job te kä b r f rn ad an in e ns ga an bl r b läg ev le gn lö v h in sn a gs in n a ar ge v be n me ta fö rs d jo re m va b re be en t. t. i Nä r

1963 1973 1983 1993 2003 2013

Försvarets andel av BNP 50 000 4 40 000 3 30 000 2

20 000

1

10 000

1963 1973 1983 1993 2003 2013

19 4/2013

FRIHET

1975

1985

1995

2005

2010

”Förra året tog Johanna Hermansson studenten och visste inte riktigt vart livet skulle föra henne.

Försvaret blev svaret.”

Bläcket i blocket rinner ut av regnet och färgar små pölar i pappret. Martin Johansson är skeptisk till det nya försvarets utformning.

Enligt honom är en av förklaringarna till att så pass många väljer att hoppa av nivån på utbildningen. Låga krav och oklara förväntningar på den enskilde soldaten gör att folk tröttnar, anser han. Själv ser han inte en långsiktig framtid i grön uniform.

– Om tio år är jag tillbaka på den civila banan, utan tvekan. ”Uppställning!” Ropet från kompanichefen dånar. Det går omkring tio minuter och merparten av soldaterna står med spikraka ryggar och inväntar ytterligare order. Eller på eftersläntrarna, visar det sig.

Ytterligare två kommer springande med geväret i högsta hugg och ställer sig en smula skamsna i ledet.

För 20 år sedan föddes Johanna Hermansson i den lilla orten Korsberga, en generös mil utanför Vetlanda. I dag står hon iklädd en grönspräcklig uniform, kraftiga kängor och med en AK5 i ena handen.

Förra året tog hon studenten och visste inte riktigt vart livet skulle föra henne. Försvaret blev svaret.

– Jag kände mig osäker på vad jag ville göra efter studenten. Försvaret blev en perfekt utmaning.

Hittills är hon nöjd med utbildningen.

– För det mesta är jag positivt överraskad. Den största utmaningen har varit det fysiska.

U fö utb nde rs va ildn r fö re in rra t b ge å åd n re e ino t h re o su m e pp rs tt ad er å e oc r, n va h å r ko go fjär m t s de pe om s o te ns kos lda . ta t a v r

Där vägen kröker sig gräver ett par soldater två gropar under tystnad. Under det ytliga jordlagret döljer sig, ”tack och lov” konstaterar den ene, lätt och porös sand. Gruppen får instruktionen att en soldat ska agera vaktpost och den andre ställa sig i gropen med en kulspruta.

Sedan utspelar sig olika scenarier med besökare som varierar från personer från samma regemente till civila och andra.

– Halt! Vad har ni för ärende? säger soldaten som agerar vaktpost och håller upp ena handen för att signalera stopp.

– Legitimation på backen!

Samtidigt springer två av de tre åt varsitt håll. Vaktposten riktar sitt vapen mot en av dem, soldaten i gropen kulsprutan mot den andre.

Under övningar är deras vapen i regel laddade med lös ammunition, men om ett år är de kanske skarpladdade och de båda soldaterna stationerade i Afghanistan. S

20 4/2013

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Beyoncé lyfter feminismen Makt, sex, hudfärg, pengar och identitet.

Det är rörigt. Världens kanske största nu levande artist kallar sig feminist, men bland feminister orsakar det mer kontrovers än jubel.

Beyoncé klär sig sexigt, är gift, gör reklam för badmode och sjunger om att tjejer styr världen (men vi feminister vet att det inte stämmer).

När världens kanske mest kända feministiska tidning, legendariska Ms. Magazine, nyligen satte världsartisten på sitt omslag orsakade det stort feministiskt rabalder.

När en man kallar sig feminist brister vi ut i ett kollektivt: ”Åh vad han är duktig!”

När en kvinna gör det: ”men kolla vad hon har på sig ...”

Den svenska Beyoncé-debatten är identisk med den i Storbritannien och USA. För Beyoncés kläder är fel. För små, för glittriga och hon dansar sexigt på scen, allt detta på toppen av en musikindustri som verkar döma män efter talang och kvinnor efter talang samt förmåga att posera lättklätt i tidningar.

Kan man överhuvudtaget vara feminist i de här sammanhangen?

Men om Beyoncé är för sexuell och därför opassande som förebild, hur kan en kvinna vara sexuell i det offentliga rummet? Går det överhuvudtaget?

Beyoncé har ett band som enbart består av tjejer, revolutionärt i den manliga musikbranschen. Hon har full kontroll på sin egen karriär och sjunger om vikten av att vara självständig. Ofta utstrålar hennes danssteg mer makt än sex. Och ofta både och.

Är det fel?

En av Beyoncés försvarare frågade i brittiska The Telegraph hur det kan komma sig att feminister hyllar Lena Dunham för teveserien Girls när hon klär av sig och står för att hon är sexuell, men inte Beyoncé. Vad är skillnaden?

Hudfärg och vilken typ av kultur som är mest accepterad i den vita medelklassigheten.

Beyoncés kompis Michelle Obama är en annan svart kvinna som ofta missförstås.

När den amerikanska presidentfrun, en välutbildad karriärkvinna, hävdade att hennes viktigaste roll just nu var den som mamma, suckade de vita feministerna.

Varför behövde amerikanska presidentfruar alltid intala omvärlden att de i första hand var kakbakande ofarliga morsor? Och å ena sidan hade de förstås rätt.

När Hillary Clinton på 90-talet deklarerade att hon inte tänkte baka kakor var det revolutionärt.

Men saken är den att afroamerikanska kvinnor aldrig var hemmafruar på samma sätt. De har i princip alltid yrkesarbetat. Har de framställts som någon som tar hand om barn har det varit vita kvinnors barn. Som hembiträden och barnskötare.

Att en svart kvinna i USA i dag kan lyfta fram sin egen roll som mamma i det offentliga på det sätt Michelle Obama gör är nytt.

Det är inte en tillbakagång.

Feminismen handlar om att bryta upp stereotyper för vad en kvinna ska vara, och då

21 4/2013

FRIHET

måste feminister inse att dessa stereotyper ser olika ut för olika kvinnor.

Framförallt handlar det om kontext. När Beyoncé uttalar sig om vikten att kvinnor är ekonomiskt oberoende av sina män tycker vi i Sverige inte att det är radikalt.

Men bara om man som jag bor i London är det annorlunda.

Här får jag ofta frågan ”Jobbar du?”

Inte ”Vad jobbar du med?”

När folk sedan får veta att jag bor i en av stadens dyrare områden antar de att jag bor med min pojkvän och att han betalar hyran. ”Om männen har pengarna kommer de att styra showen, det ger dem makt att definiera vad som är värdefullt, definiera vad som är sexigt och definiera vad som är feminint. Det är löjligt”, säger världens just nu största kvinnliga artist.

Om inte det är en seger för feminismen så vet jag faktiskt inte vad som skulle vara det. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Livet i fyra rutor I serien ”Lilla Berlin” skildrar Ellen Ekman storstadslivet och skämtar om det som gör henne förbannad. Frihet möter en serietecknare som inspireras av snubbar som kliar sig på pungen. text: john antonsson Foto: julia lindemalm

D

et är vår, nästan sommar. Så här års borde Malmö briljera med Medelhavsvärme, men den här onsdagen har vädret andra intentioner. Det regnar över Möllevångstorget. Små restauranger säljer falafel för omöjliga 15 kronor och torghandlarna har fått in säsongens primörer. Här runt Möllan samlas det Malmö som nyinflyttade lyckligt skriver hem om. Kaféerna är hippa, på krogarna samlas stadens radikala och på torget möts det mångkulturella Sverige. En tvärgata därifrån sitter Ellen Ekman och jobbar i väntan på att träffa Frihet. I blocket framför henne samsas idéer och embryon till framtida serier.

– Jag har inte skrivit upp någonting i dag. Men det kan till exempel bli så att jag skriver upp något som ”salta pinnar, vad är grejen med dem”. Det blir lite Seinfeld.

– Tidigare skrev jag exempelvis en manusidé om män som kliar sig på pungen, det kan också vara lite seinfeldskt.

Manusidéerna börjar som några ord. I nästa steg möts två linjer i mitten på en sida, på de fyra sidorna om korset fyller Ellen på med text.

När den röda pennan kommit fram och gjort en markering är sidan klar.

Till en början utspelar sig ”Lilla Berlin” just i de här delarna av Malmö. Ellen, som är stockholmare från Svedmyra, kommer till Malmö och möts av något helt annat än huvudstadens utspridda och välplanerade struktur. På grund av den kontinentala känslan brukar stockholmare, bara stockholmare, kalla Malmö för Lilla Berlin. Och därifrån kommer titeln till Ellen Ekmans serie som varje dag syns i Sveriges största papperstidning: Metro. Numera kan ”Lilla Berlin” utspela sig i vilken större svensk stad som helst.

En ”Lilla Berlin”-stripp börjar nästan alltid med ett ämne.

– Det kan vara att jag tänker att jag vill göra något väldigt specifikt.

Ibland kan det vara att jag vill ta mig an konsumtion som ämne, och så får jag sitta och försöka skriva tankekartor och komma på vad som är konsumtion, säger Ellen och skrattar.

– Vrider man tillräckligt länge på det fiskar man ut något som är kul, men det är en väldigt lång arbetsprocess.

Trots att processen med att komma på något kul att berätta i fyra

rutor producerar Ellen en seriestripp om dagen. Förmiddagen ägnas åt idén och eftermiddagen till att rita.

– Jag önskar att jag hade fler idéer men jag ägnar nästan alltid förmiddagen åt att komma på någonting.

För att fylla på idébanken med så mycket som möjligt försöker hon skriva upp saker att ta upp så fort hon hör dem, på en fest eller på stan.

Hur tänker du ut vem av dina karaktärer som ska säga vad?

– Jag tänker ofta att tjejerna ska ha de lite nördiga och smarta konversationerna. Och vara de som ger andra på truten.

Varför ska tjejerna ge på truten?

– Jag vet inte, men har upptäckt att det är ett återkommande tema med tjejer som ger killar på truten. Serievärlden präglas ofta av schabloner så att det ska bli snabba budskap och att man ska fatta vilka de är på fyra rutor. Det är lite tråkigt. Det är roligare om läsaren får anstränga sig lite och kasta om vem som får vara svag och vem som får vara stark.

Kommer det naturligt?

– Det kommer ganska naturligt men man är ju medveten när man sitter och tecknar. Det tror jag alla är. De flesta val sker medvetet.

Den här veckan är superstressig. Ellen har sin vanliga kvot av serier att fylla, dessutom lever hon i flyttkartonger eftersom hon är i färd med att flytta hem till Stockholm efter två år på Serieskolan i Malmö.

Där hamnar hon efter att som skoltrött estetikstudent vid Södertörns högskola bestämde sig för att prova något nytt. Bryta upp.

– Jag var trött på att läsa dammiga böcker om gamla farbröder som pratade om vad konst var. Även fast det var intressant kände jag att jag behövde göra något kreativt och larvigt. Att skriva skojiga skämt.

Tanken var att jag skulle ta en paus på ett år.

Arbetsproverna till Serieskolan är de första serierna Ellen någonsin ritar. Typ. Redan på dagis ritar hon berättelser. Inspirerad av brorsans serietidningar fortsätter hon fylla skolböckernas marginaler med illustrationer med pratbubblor. Läraren Birgitta uppmuntrar. För trots att Ellen ”pratar för mycket” uppskattas alstren i skolböckerna.

– Mina allra första serier ritade jag faktiskt i böckernas marginaler.

När Ellen börjar högstadiet blir hon tillsagd att sluta rita i marginalerna. Det är ”oproffsigt”. Därefter tecknar hon inte på flera år.

– De punkterade mitt intresse, säger Ellen Ekman skämtsamt.

22 4/2013

FRIHET

Ellen Ekman Ålder: 27 år.

Bor: Lägenhet i Solna.

Favoritplats: Bagarmossen.

Ville bli som liten: Friidrottsstjärna, jag var snabbast på 60 meter bland tjejerna i Stockholm.

Lyssnar på just nu: När jag jobbar blir jag trött på musik. Just nu mycket podcasts med rnb och hiphop.

23 4/2013

FRIHET

– Det var då jag kom på att det var teckning jag var bäst på och tyckte var roligast. Att allt jag gör har en ganska lättsam touch, att jag kanske inte ska göra den stora djupa konsten.

Efter gymnasiet söker hon sig till konstskola. Drömmen är att få syssla med konst med stort K. Hon försöker skulptera och måla, själv tycker hon att allt blir svinfult.

– Det var då jag kom på att det var teckning jag var bäst på och tyckte var roligast. Att allt jag gör har en ganska lättsam touch, att jag kanske inte ska göra den stora djupa konsten.

Ellen var alltid den duktiga tjejen i skolan. Hon kunde ha blivit i princip vad hon ville och blev serietecknare. När Ellen får frågan om vad hon gjort om hon inte varit serietecknare säger hon ”jag vet inte” med lätt panik i rösten. Förmodligen hade hon suttit och försökt skriva kulturjournalistik och vantrivts ofantligt, berättar hon.

Utanför börjar regnet lätta. Mobilen skakar till nästan hela tiden, men vad notifikationerna säger kollar Ellen i alla fall inte så att det syns. I stället tittar hon ut genom fönstret åt höger när hon noggrant tänker igenom sina svar.

Redan efter ett par veckor på Serieskolan börjar Ellen kalla sig för serietecknare.

– Jag tog mig friheten att ta den titeln på en gång. Att på något sätt mentalt ställa mig in på att jobba med det. Men skolan pushar oss också att ta uppdrag på en gång. Man kan nästan säga: ”Fake it ’til you make it.” Så känner jag fortfarande. Men också: ’vad fan håller jag på med?’.

Kommer serierna naturligt för dig?

– Ja, ganska. Men anledningen till att jag började teckna strippserier var att vi fick en uppgift där man fick publicera sina serier i Sydsvenskan. Jag tyckte att det var roligt när jag började, säger Ellen och fortsätter: – Då hade jag ritat tio stycken och kände att jag aldrig i hela mitt liv skulle kunna teckna mer än så. Jag fattade inte de som klarade att rita en om dagen. Men nu gör jag det.

Var du förtjust i formatet innan dess?

– Jag läste mycket serietidningar som liten, och en hel del ”Rocky” när jag var yngre.

När Ellen en gång sökte till Serieskolan var hon mest inspirerad av de svenska feministiska serietecknarna. Jämställdhetsanalysen lyser alltid igenom i hennes serier.

– Om jag tänker på feminismen som ämne är det något som dyker upp regelbundet. Det påverkar mig i allt jag gör. Den politiska analysen påverkar allt jag tar mig an.

Skrivkramp är något nästan alla som skriver råkar ut för. Ellens jobb som stripptecknare tvingar henne att vara produktiv dagligen.

Och när skrivkrampen kommer har hon några knep.

– Jag använder internet mycket. Dels brukar jag chatta med mina kompisar och dels brukar jag surfa internet för att få inspiration. Jag är inte den som tar en promenad eller ger mig ut i stadsrummet, jag är väldigt kontorsugglig.

Mycket av det som finns med i miljöerna i ”Lilla Berlin” är sådant som Ellen har upplevt. Miljöerna plockar hon från minnesbanken.

– Det är tio års erfarenhet av att gå på krogen och fika som hamnar i serierna.

I seriebranschen finns det mer eller mindre kreddiga jobb. Att göra en lång svår roman tecknad i blyerts ligger förmodligen i topp.

Det Ellen gör är jämförelsevis kommersiellt.

– Jag tycker att det är motiverat att ta den platsen. Den har varit så fylld av snubbar förr. Vissa har gjort det bra, andra har gjort kassa serier som varit sexistiska, gubbiga och tråkiga. Det har kommit in många kvinnor i serievärlden men det utrymmet är det få som har tagit.

Som stripptecknare tjänar Ellen Ekman tillräckligt för att klara sig. Men timmarna framför ritbordet gör att hon långsamt förvandlas till en ostkroksformad människa.

– Jag sitter böjd framför arbetsbordet och lägger extremt mycket tid på det här. Jag ska inte prata ner jobbet men det blir så att jag prioriterat bort att träna.

En av fördelarna med att jobba med att göra en serie som skildrar stadslivet är att Ellen kan motivera sig att komma ut och träffa folk i miljöer där hon kan få inspiration.

– Jag brukar tänka på det som arbetstid och då är det kanske trevligt att tänka att jag arbetar när jag går ut och tar en öl.

Dotterbolaget är ett feministiskt serietecknarnätverk som finns för att stötta och gynna bland annat kvinnliga serietecknare. Ett sätt att komma åt en värld där manliga vänner ofta lyft upp varandra.

– Vi skickar en massa mejl till varandra och tipsar varandra om jobb. Vi samarbetar och nätverkar tillsammans.

Och det var därigenom Ellen fick veta att Metro letade en ny stripptecknare. De letade efter en tjej och en serie som var storstadsbaserad.

– Jag tyckte att det passade och skickade in tio strippar. Och så fick jag jobbet.

Rasism och sexism gör Ellen arg. Som den där gången hon skällde ut en hel Hammarby-klack som kom in i tunnelbanan och sjöng hejaramsor om fittor.

– Jag, tant Ekman, sa åt dem att hålla käften. Då fick jag hela vagnen mot mig som skrek hora. Då fick jag kliva av.

Sexism och rasism rymmer oändligt med stoff att förarga sig över.

Trots att Ellen känner att hon inte borde brukar hon ge sig in i kommentarsflöden på sidor som kanske diskuterar om att namnet på chokladbollar är den viktigaste frågan här i livet. I chokladbollsfallet blev det senare ett skämt i en seriestripp.

– Det är underbart om man får till ett skämt och folk tar det till sig och sprider över nätet. Det är ett effektivt sätt att dels hantera sin ilska men också kommentera sådana grejer utan att skriva en debattartikel.

Man kokar ner det till ett skämt.

Och de salta pinnarna?

– Jag måste nog göra en serie om salta pinnar! Alla idéer måste utnyttjas. S

24 4/2013

FRIHET

25 4/2013

FRIHET

Frihetskolan

Du dricker det dagligen ur kranen, ofta utan att reflektera över vattnets roll. Men vad betyder vattnet för människan och vilken roll spelar det för världen som helhet?

Vatten

text: Daniel Mathisen illustration: nils-petter ekWall

Vattnets ekologi Vatten är en på jorden förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är en förutsättning för liv. Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett kretslopp, som består av avdunstning i atmosfären, nederbörd och ytavrinning som slutligen når havet.

Sötvatten

1,3 % Ytvatten

Totala mängden vatten på jorden 1 % Andra former av saltlösningar 2,5 % Sötvatten

30 % Grundvatten

68,6 % Glaciärer och isberg

96,5 % Havsvatten

Vattnets roll

Genom mänsklighetens historia har närheten till vatten varit en förutsättning för blomstrande samhällen, från Mesopotamien mellan Eufrat och Tigris till moderna met-

Människans ämnesomsättning behöver vatten för matspjälkning.

Till skillnad från många andra djur har människan mycket låg tolerans mot uttorkning.

ropoler som Rotterdam, London, Montreal, Paris, New York, Buenos Aires, Shanghai och Tokyo.

26 4/2013

FRIHET

Tio procents uttorkning kan vara livshotande. Människan behöver tillföra mellan en och sju liter vatten dagligen för att undvika uttorkning.

Dricksvatten Vatten som inte är naturligt drickbart kan filtreras eller destilleras för att uppnå tillräcklig kvalitet. Förekomsten av vatten som naturresurs är på många håll begränsad, vilket ofta får sociala och ekonomiska konsekvenser i de aktuella regionerna. Särskilt allvarligt är problemet i torra och fattiga delar av värden.

Tillgången till säkert dricksvatten har ökat de senaste decennierna i nästan alla delar av världen. FN beräknar dock att mer än hälften av jordens befolkning kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet omkring år 2025. Brist på vatten skapar också avsevärt större infektionsoch sjukdomsrisker i utsatta regioner.

I dag dricker ungefär en halv miljard människor regelbundet ohälsosamt vatten. Dålig vattenkvalitet är direkt dödlig för människan och orsakar fem miljoner dödsfall årligen. WHO uppskattar att säkert dricksvatten skulle förhindra 1,4 miljoner barndödsfall varje år. I utvecklingsländer går uppemot 90 procent av avloppsvattnet ut i floder och andra vattendrag. 50 länder, som omfattar en tredjedel av världens befolkning, har brist på säkert vatten.

Så används dricksvattnet

Sverige har sammanlagt 1 750 vattenverk som förser befolkningen med dricksvatten. Tillsammans producerar de årligen närmare 1 000 miljoner kubikmeter dricksvatten.

10 % Allmänna ändamål (sjukhus & skolpr etc)

10 % Industrin

20 % Vattenverk, egen förbrukning & ledningsförluster

60 % Hushåll

Asien Europa 13 %

Nordamerika 8% 8%

Odling, skövling och utsläpp

15 %

Förutom variationer när det gäller förekomst av nederbörd orsakar mänsklig aktivitet stora problem för världens vattentillgång. Den största orsaken till vattenbrist är ineffektiv användning av vatten för matproduktion. Även konstbevattning i torra regioner påverkar tillgången på färskvatten negativt. Också odlingar, t ex av bomull, drabbar vattenbeståndet. Ökenspridningen i exempelvis norra Afrika, som en följd av skog som huggs ner och boskap som tillåts beta på känsliga marker, stryper tillgången till vatten för hela regioner. Industrier som inte filtrerar eller renar utsläpp, jordbruk och fiskodlingar sprider gifter i vattendrag. Det är också vanligt att globala livsmedelsföretag och bioenergiproducenter köper upp mark för att odla grödor, vilket kräver mycket stora mängder vatten.

VAttenresurser i världen Befolkning / Vattentillgångar Sydamerika 36 %

Afrika 13 % 11 %

6%

26 %

27 4/2013

FRIHET

BARNSOLD SOM GLÖM BORT Shak, i dag 28, var som barnsoldat tvungen att mörda kallblodigt.

Chuck, 25, överväger att kriga igen för att försörja sig. Sweetie, 32, gråter över sitt förlorade barn. I Liberia lever tiotusentals före detta barnsoldater fortfarande utanför samhället trots FN:s alla insatser.

Tio år efter det brutala inbördeskriget är freden skör i det västafrikanska landet.

Text: Agneta Borgström

foto: Anders Hansson

28 4/2013

FRIHET

ATERNA DES

29 4/2013

FRIHET

H

avsbrisen sveper in mellan plåtskjulen i slumområdet West Point i Monrovia och får den söta rökdoften att skingras. I den varma sanden ligger en utslagen ung mamma och sover med ett spädbarn.

Lukten av droger kommer från ett skrymsle i bostadsskjulet där 23-årige Elijah Reeves demonstrerar hur man tänder den ihoprullade cigaretten med ”Italian light”. Heroinet säljer han vidare för att kunna tjäna några slantar.

– Knarket är dyrt. Väldigt dyrt. Ett gram kostar 1 400 liberianska dollar, säger han och grinar brett.

En gång i tiden var han mitt i striderna. Som nioåring blev han tvingad att följa med krigsherren Charles Taylors trupp som vällde in i hans by, brände ner och mördade. Hans mamma flydde och hans pappa dödades brutalt, så det fanns inte så många andra alternativ att välja.

– Vad skulle jag göra? Jag var rädd, men samtidigt såg jag andra barn som var med och kände att det kanske skulle gå. Jag blev upplärd hur jag skulle hålla i k-pisten, säger Elijah Reeves med dimmig blick, men vill inte berätta mer.

Ansiktet är ändå ungt, oförstört. Kroppen påminner om en tonårings. Han är en av de många bortglömda liberianska barnsoldater som syns på Monrovias gator eller i slummen. FN:s återintegreringsoch rehabiliteringsinsatser av soldater som stred under det fjorton år långa inbördeskriget höjs ofta till skyarna, men verkligheten i städerna och på landsbygden skildrar en motsatt bild. De i dag unga vuxna tjänar ofta sitt uppehälle genom drogförsäljning och småkriminalitet, eller som Elijah beskriver det: ”Vi smyger upp vid bilarna som passerar in och plockar dem på grejer.”

– Vad skulle jag göra?

Jag var rädd, men samtidigt såg jag andra barn som var med och kände att det kanske skulle gå. Jag blev upplärd hur jag skulle hålla i k-pisten.

30 4/2013

FRIHET

he Un ro de in r e fö tt r a pl tt åts ku kj nn ul a iW fö rs est ör P ja oin sig t . säl je rE lij ah

Ingen vet med säkerhet det exakta antalet liberianska barnsoldater; siffrorna varierar från 5 000 till 30 000. FN:s återintegrering av alla exkombattanter, även barn, är en process som av världssamfundet beskrivs som en framgång. Detta på grund av det stora antal avväpnade och integrerade som summerats. Planen var först att denna process skulle ta tre veckor för varje soldat, men då så många sökte sig till de avväpningsläger som upprättades, sänkte man gränsen till fem dagar.

– Man förväntade sig att ungefär 30 000 soldater skulle dyka upp.

I stället kom 100 000, så det är klart att man var tvungen att anpassa programmet, säger Jairo Munive Rincon, forskare vid Danska institutet för internationella studier.

Många som köade i lägren hävdade att de hade varit soldater, vilket gjorde att FN-personalen hade svårt att göra ett urval. Jairo Munive Rincon tycker att det var givet att även andra människor såg programmet som en strategi att få pengar och tillgång till utbildning.

Re ev es

28-årige Shak Kromah är mer öppenhjärtig än sin kompis. Det är viktigt att få ut historierna som dessa unga bär på, menar han, för att ”väcka regeringen”. Ingen hjälper dem, inga åtgärder syns till. Han bor också med killarna i det lilla skjulet, uppburet på träpålar, som utgör huvudbebyggelsen i West Point.

– Jag mår väldigt dåligt av det jag gjorde under kriget. Jag förlorade min mamma och min pappa, jag såg även många av mina vänner dö. Vi var tvingade att döda, jag sköt själv många eller högg ihjäl dem, säger Shak Kromah, som tystnar en smula innan han fortsätter: – Det var så mycket hemskheter. Kvinnor som våldtogs, kvinnor som sprättades upp. Blod överallt. Vi drack mycket eller rökte på för att orka med.

Han minns hur han som 16-åring rekryterades in i Charles Taylors ”småpojksenhet” i utbyte mot 150 amerikanska dollar och en säck ris. Året var 2001 och han stred sedan under två år, främst i Lofaregionen. Precis som kompisen såg han kriget som en utväg efter att båda föräldrarna dött. Hoppet var att kriget skulle leda till en förbättring, då livet var alltför tufft.

Liberia Namn: Republiken Liberia Huvudstad: Monrovia Befolkning: ca 4,2 miljoner (2012) Statsskick/statschef: Republik, Ellen Johnson Sirleaf Det långa inbördeskriget som tog slut 2003 satte djupa spår i Liberia. Återuppbyggnaden fortgår, om än långsamt. Utmaningar som illa fungerande infrastruktur, korruption och svagt rättsväsende finns på agendan.

Befolkningen lider svårt av fattigdom, brist på tillgång på sjukvård och utbildning.

Arbetslösheten är skyhög och så många som tre av fyra liberianer beräknas leva på mindre än en amerikansk dollar om dagen. I dag förlitar sig landet på jordbrukssektorn, men vill använda sig av rika naturtillgångar som skog, gummi och mineraler, vilket har lett till att staten försökt locka till sig utländska investeringar för att utveckla den egna industrin.

31 4/2013

FRIHET

d Nä år aga r m , s rn ör om a kr kr hän et f ig ge all ad r er e vi so m i W m es es ba t h t P rn är oin . på t f st örs ra ök nd e en r v , s i st äg jä er la f Em rå an n b ue ilar lJ ,p oh å n, 26

Den första delen i programmet, som i folkmun benämndes ”pengar för vapen”, gick ut på att 150 amerikanska dollar betalades ut för varje vapen eller viss mängd ammunition som lämnades in. Till detta hörde också en utbildning i mänskliga rättigheter och olika kurser för att underlätta steget in i ett vanligt civilt liv igen. Dock fanns inte tillräckligt med utbildningsplatser, så många soldater fick klara sig själva utan att ha fått vad de utlovats. Som en sista del skulle återintegreringen och rehabiliteringen på hemorterna ske genom utbildningar, lärlingsplatser och psykologhjälp. Av de cirka 101 000 soldater som avväpnats anses uppskattningsvis 97 000 ha fått denna integrationshjälp när programmet upphörde 2010, vilket lett till omvärldens succébeskrivning.

– Programmet var en framgång på pappret. Kriget var över och vapen var insamlade. Men så länge fattigdomen är så stor och arbetslösheten enorm finns det få verkliga möjligheter till återgång till ett vanligt liv, menar Jairo Munive Rincon.

Forskaren Mats Utas, knuten till Nordiska Afrikainstitutet, ser också tvärtemot vad man kan förvänta sig att många av de barnsoldater som inte gått igenom rehabiliterings- och återintegreringsinsatser har klarat sig bättre. Han har studerat de unga ex-soldaternas situation före och efter det första inbördeskriget under slutet av 1990-talet.

– Egen spontan återintegrering tycks ofta ha varit mer framgångsrik.

Anledningarna till det är flera, men en huvudförklaring var att de som

32 4/2013

FRIHET

”Programmet var en framgång på pappret. Kriget var över och vapen var insamlade. Men så länge fattigdomen är så stor och arbetslösheten enorm finns det få verkliga möjligheter till återgång till ett vanligt liv.” hade ett socialt sammanhang att återintegreras i sökte sig sällan till officiella insatser, enligt Mats Utas.

Kritik finns också mot att FN-insatserna anses ha haft ett ovanifrånperspektiv, en längd på enbart fem dagar, och dessutom uppstod missnöje hos många soldater när steget mellan demobilisering och återintegrering i byarna tog tid. Kritiska röster har också hörts mot att insatserna saknat samhällelig förankring. Att till exempel skapa praktikplatser i butiker som inte behövde hjälp eller utbildningsplatser i branscher som inte hade efterfrågan var lönlöst.

Jairo Munive Rincon ser hur livssituationen för merparten av det liberianska folket inte förbättrats nämnvärt sedan kriget. Arbetslösheten ligger på 85 procent, vanlig skolgång kostar pengar och utbildningsplatser på universitet saknas. Fattigdomen är enorm.

– Det är allvarligt. Så länge du inte kan tjäna ditt uppehälle blir det omöjligt att klara sig. Rege-ringen ser inte till att skapa jobbmöjligheter heller, vad jag kan se. Den ekonomiska strukturen utgår mest från utländska investeringar i olja, guld och järnmalm, som främst innebär möjligheter för utländsk arbetskraft, säger Jairo Munive Rincon.

33 4/2013

FRIHET

tä nk a sig Be at svik tk e rig t sä g a ig er en Ch so uc m kT le ay go lo so r a ld tt at h m an ot m be yc ta ke ln t in vä g. l k an

Längre söderut i Monrovia, nära Benson-gatan, finns ett annat slumområde vid stranden, där 25-årige Chuck Taylor, före detta barnsoldat, beskriver den frustration han bär på. Det tält till hus han tidigare hade har han förlorat, i stället sover han sittande på marken. Han pekar på stenen, där han brukar slå sig till ro.

Som tolvåring kämpade han sex år sida vid sida med krigsherren Charles Taylor som fortfarande är hans idol och ledstjärna. På den solkiga T-tröjan står det “National Patriotic Party – love and will miss you”, partiet som bildades efter det första inbördeskriget av samme person.

– Jag skulle strida i morgon om jag kunde. Jag skulle kriga för Liberia igen för att få pengar. Här har jag inte sett till någon åtgärd eller någon hjälp från FN. Det är ingen som vill anställa mig, säger Chuck Taylor, som visserligen fick pengar när hans pistol lämnades in, men

ingen utbildningsmöjlighet i gengäld.

Att så många unga frivilligt gick in i kriget hängde samman med de möjligheter som soldatlivet medgav: ett erkännande, ett steg in i vuxenlivet och en försörjning. Den ekonomiska krisen hade då varit ett faktum i landet sedan 1980-talet, något som slog särskilt hårt mot de unga.

– Att då tala om återintegrering av en grupp som redan var marginaliserad blir fel. Dessutom var det andra grupper, ofta unga män, som fick högre status i samhället av att vara kaptener och krigsherrar.

Därtill fanns i viss mån fördelar med de erfarenheter i organisation och militäriska kunskaper som många skaffat sig. Det kunde gynna dem i arbetslivet, säger Mats Utas.

Men han ser ändå tydliga tecken på att många barnsoldater i dag

34 4/2013

FRIHET

Inbördeskrigets effekter Under det fjorton år långa inbördeskriget i Liberia dog cirka 250 000 liberianer och halva befolkningen drevs på flykt. Det första kriget pågick 1989–1997 och det andra 1999–2003 där huvudpersonerna var Samuel Does regeringsstyrkor och Charles Taylors nationalistiska front. Båda krigen kom att kännetecknas av fruktansvärda grymheter mot civila av de cirka 40 000 stridande soldaterna, varav cirka hälften var barn.

Många av dessa barn tvångsrekryterades till styrkorna. Ofta tvingades de att slåss med hjälp av droger och alkohol. Ibland tvingades de till att begå vidriga brutaliteter, som att mörda sina egna föräldrar, för att göra tydligt att de brutit med sina gamla liv. Spiritism och kannibalism förekom också på många håll, att exempelvis äta motståndarens hjärta och dricka blod skulle ge soldaterna kraft.

Barnsoldaternas hälsa

befinner sig i än mer utsatta sociala och ekonomiska situationer.

– Många återvände aldrig hem till sina byar utan försöker i dag överleva på gatan i Monrovia och i andra liberianska städer. De tjänar lite pengar på korta anställningar och småskalig kriminalitet, och deras framtidsutsikter är minst sagt osäkra. Vanliga sjukdomar, som är lätta att bota, skördar många liv, säger Mats Utas.

I Liberia har också många forna barnsoldater hållit samman i grupper, vilket märks på de unga kluster som Frihet träffat i till exempel West Point.

Oräkneliga unga som på många sätt fick växa upp

på egen hand eller under en korpral eller kapten.

Mariam Persson, forskare kring postkonflikt- och säkerhetsfrågor i afrikanska länder vid Försvarshögskolan, förklarar också att dessa nätverk och rebellstrukturer varit viktiga i Liberia.

– Ur dessa nätverk rekryteras ofta folk, nätverken ger också viss makt. Den politiska eliten drar ofta nytta av dem. Det intressanta är att Liberia officiellt demobiliserat, men inofficiellt premierar man strukturerna. I västvärlden har vi haft en tendens att endast se president Johnson Sirleaf i positiv dager, men vi får inte glömma bort att hon hela tiden använder sig av sin makt och hittar bundsförvanter bland tidigare rebellsoldater, säger Persson.

35 4/2013

FRIHET

Få studier är gjorda kring de liberianska barnsoldaternas hälsa. En undersökning av Human Rights Watch från 1994 visar att många barn som deltagit i kriget led av posttraumatisk stress, sömnlöshet, mardrömmar, oro och depressioner. Detta stärks i en annan studie, publicerad i Journal of American Medical Association 2012, gjord på barnsoldater från andra konflikter. En sjukskötare, John Phillip, som arbetar på ett rehab-hem för barnsoldater i Paynesville i Liberia, illustrerar också hur resurserna från samhällets sida är knappa: -Sängplatserna räcker inte till för barnsoldaterna som kommer med drogproblem eller schizofreni, så vi får skicka hem dem efter några månader. Men i en del familjer är de inte välkomna, de tas inte om hand på ett bra sätt. En del betraktar dem som farliga, elaka eller drabbade av djävulen, säger Phillip.

lp jä th åt h r f t oc ha te m ali so in er im at kr ld r so it u rn m ba m a ko rn n fo ha n. få tt ha av för a ger n ä re m ,s , ä sa a” år ack ak 27 r t illb h, n ä g t lle Ha vä bu t. på hn jek ”är Fa ro m t p ch ha ite r o ra tt l ge Ab i e dro

36 4/2013

FRIHET

t rn et ba å t f de at ora om rl lt s fö he ne et en pp h ho på at fta pp s o ta n finn ta äs rna r n ka ha n a . Ta Ish liv tie alt ee rm Sw no .

– Den sjätte mars förra året tog de sociala myndigheterna mina barn ifrån mig. Jag får inte ens träffa dem.

Flera av dessa beväpnade grupper håller också ordning i byar och bostadsområden. I ett postkonflikt-land som Liberia, där polissystem inte är uppbyggda till fullo, fyller före detta rebeller och barnsoldater en viktig säkerhetsfunktion.

– Folk gör vad de kan för att skydda sig själva och sitt kvarter, här blir dessa grupper nästan nödvändiga när polisen uteblir, säger Mariam Persson.

Men enligt henne finns naturligtvis risker om tillräckligt många rebeller sluter upp bakom en politisk fraktion med intresse av att föra krig. Många tidigare soldater i form av kaptener och generaler är ju också politiskt engagerade och sitter i regering eller på höga tjänstemannaposter. Dessutom är de före detta soldaterna snabbmobiliserade.

Just nu tror jag inte att det är troligt med krig, men risken finns, säger Mariam Persson.

Men en hel del oroligheter över tillgången till privat land i till

exempel Nimba-regionen har också skett under det senaste året, med före detta barnsoldater från olika etniska grupper. En del soldater har också rekryterats till konflikten i Elfenbenskusten.

– Det finns alltid en marknad för stridande soldater, menar Jairo Munive Rincon, som därför inte ser det som realistiskt att FN:s fredsbevarande styrka på 15 000 man lämnar landet nästa år.

Under ett vindpinat skjul på strandremsan vid Benson-gatan finns 32-åriga Sweetie Isha, som också har stridit som ung. Hon visar det tummade, halverade kortet som är beviset på att hon ingick i FN:s program. Efter att hon lämnat över sin k-pist fick hon en praktikutbildning inom vårdområdet under ett och ett halvt år, samtidigt som hon fick viss månadsersättning. Men jobben uteblev och livet var tufft.

När hon var tillbaka i drogmissbruket kom det drastiska beslutet.

– Den sjätte mars förra året tog de sociala myndigheterna mina barn ifrån mig. Jag får inte ens träffa dem, säger den unga kvinnan medan ögonen fylls med tårar. S

37 4/2013

FRIHET

Sommarkryssa med Frihet

Vinn valfritt presentkort värt 500 kr. Skicka in rätt svar från de gula fälten till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 10 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

INNE I SKELETTET LYSER I STADEN

JÄMRA

POETENS LIVLINA

IVÄG

BLIR GAMMAL I MORGON

BESITTER LUGNT VID BORDET

HADE DET SKÖNT ... TUSSAUD ÄGNAR SIG ÅT TROSFRÅGOR

HAR SINA FANS

BOR I KULTURVAGGA FART

HÅLLER IHOP PÅ KONTOR ÅTRÄD

KNORR I MODERN ADRESS

SOLOSTYCKEN

DE HAR OFTA ÖGON

BREVSLUT GÅR OFTA INTENSIV LAGERUT- KRÄVER FIN RYMME RABATT ÖVER

FRIKOSTIG DE TILLHÖR KÄRNFAR ÅSTAD FAMILJEN...

HAR PRECIS SAGT JA

SUNDET

DÄRI SER MAN FEL HAVSFÅGEL PRINSESSPLÅGA TIDIG TIMME

I ALLAKOM- SMÅTT PLEMENT HERRGÅRD

SKRIKER TIDIGT

FÄRDVÄG

HAR PÅ KÄNN ÄR GODA FISKARE

TALANDE KROPPSTECKEN FRANSKT DRAG KÖR I STOCKHOLM

ÅKER

SAKNAS JÄRN VID INLEDER ÄREVARV

GASOLINGREDIENS

SLÅR BLOMMA BLODTYP

KVÄVE

SÄTTER IGÅNG SPELET HANDLINGSPLATSERNA

EN BÖN OM UPPREPNING

FRÖJDAT SIG

BOKHYLLA BANKTRÄD

SKADAT SÖTT DREV MED NORRMÄN

EN LADIN FLICKA I BLICKFÅNGET

FÅR KARO PÅ PLATS MÄTTAR MÅNGA

VRÅLAR ITU SYFTADES PÅ

STARTADE SJAPPAT KREUGER VERKAR UTOMLANDS GÅR UT I VATTNET

DAGORDNING LADE MINDRE

38 4/2013

FRIHET

ÄNGLASTADEN

AV TALL I MÖBLER KAN MAN LÅTA VARA JÄMNT HON I HAMLET

VALMOTION FÖR SEDLAR

BITA RÖRT SIG SOM GELÉ SES MED CAPO

GUMMÅL I VISA DANSPARTY

ÄR VITSIG I VÄST

HEDERVÄRDA EPOKEN

VÅNDAS TRAMSA BOSSE I LANDET FJÄRRAN

ASTRONOMISK ENHET FÅNGSTREDSKAP

OMÖJLIGT FÅ NÅGON RÄTSIDA PÅ

BETRAKTA BLIR MAN ALDRIG

LUFT- SANDMARK BURET NÄSLJUVIRUS DANDE

RÅTTFÄLLOR

RADIOBAND

VÄN HAN RÄKNAR BALJOR BAKOM KASSEN

ÅTERSTOD HUSHÅLLA

MÅSTE

HON SYNS GEORGIA ANORAKEN ÖVER I SPÅRET HUVUDET

SER FRAMÅT

BLIR OFTA SKÄMT

HADE STUGA I BOK

LITET SOM SES MED GOTT

APAR

FINSK STILBILDARE AVLASTAR

SLUTAR VID NIO

DRAG

KINAMIL

ÄDELGAS

UPPHÖJA

OND ANDE

KONSTRAR

RÄFSTEN

FILTRERAR KAN FÅS ANVÄNSOM SÖTA DER ETT RINGAR I SINNE VATTEN

MÄTTE UPP MED BENEN

IFALL

VIRKE AVSLAG I BERLIN RAMADAN

HAR VANAN INNE OFTA EFTER PERSON KITTLA

JÄTTENJAMES

EN FORM AV VARA

BÄR PÅ ANLAG

EN HALV FLUGA

SMÅGNOLAR

KAN BEHÖVAS I SPEL

BILDER: CAMILLA FRANTZELL

GÅR SOMLIGT

GER OSS TID

SVANTE DREJENSTAM 2013 ©MEDIAKRYSS

39 4/2013

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Rörigt om förorten

Johanna Langhorst flyttade från Tensta efter 17 år. Tensta flyttade aldrig ur henne. I ”Förortshat” skriver hon om sin kärlek till förorten och om dem som hatar den.

TEXT: john antonsson foto: gustaf wÄsterberg

2

Sällan har jag haft så tudelade åsikter efter att ha läst en debattbok. Å ena sidan brutalt angelägen. Å andra sidan håller den inte måttet rakt igenom.

När Johanna Langhorsts son blivit rånad två gånger var han rädd. Han vågade inte gå från tunnelbanan. Tog omvägar och åkte buss. Trots att familjen Langhorst inte kände annat än kärlek till förorten Tensta tvingades de bort av den rädslan.

Den här personliga berättelsen är blandad med reportageinslag, fråga–svar intervjuer med random snubbe i hatt på Medborgarplatsen och essäliknande avsnitt. Rörigt? Jo. Den plockepinnliknande dispositionen till trots finns det flera saker som gör att jag inte ångrar de timmar jag lagt på att läsa ”Förortshat”.

När jag skrev det första utkastet på den här recensionen hade det inte brunnit i Husby och de andra Stockholmsförorterna. Debatten på ledar-, kultur- och debattsidor hade än inte satt fart. Sedan växte debatten till ett bläckfiskliknande monster. Några tyckte att slynglarna skulle ställas till svars, internetrasister drömde om lasermannens fornstora dagar, och vi från vänstern gjorde vårt bästa för

att prata om bakomliggande orsaker. Klassklyftor. Arbetslöshet. Nedskärningar.

Förmågan att slänga en i förhand byggd förklaringsmodell på ett problem är något vi i vänstern ofta delar med högern. De kräver ansvar från individerna och passar på att skylla på sossarna som byggde miljonprogramsområden med stora hus. Vänstern säger att förvisso är det fel att bränna bilar – men det är värre att regeringen har skapat det här klassamhället. Vi springer alla på alla bollar. I stället för att ta ett steg tillbaka och fundera på vad det är som verkligen händer.

Att ta ett steg tillbaka och betrakta försöker Langhorst verkligen göra, och det ska hon ha beröm för. Med 17 års erfarenhet har hon bott där och berättar en annan historia om förorten. När de som står utanför pratar om deppig arkitektur pratar hon om grönområden, lekplatser och en härlig avsaknad av bilar. När tidningar ibland får det att låta som att en hel ungdomsgeneration i förorten är ligister, visar Langhorst på att

40 4/2013

FRIHET

det ofta rör sig om några få ungdomar. Och visst är klassamhället och de växande klyftorna att skylla. Men också annat, som de fältassistenter som verkar ha fullt upp att bråka inbördes, snutar som inte vågar vara bland folk och den nyliberala privatiseringspolitik som leder till försämrad boendestandard.

Boken ”Förortshat” är baserad på en radiodokumentär. Kanske passar yvigheten in där.

Men som bokläsare vill jag ha stringens. En tydlig linje framåt. Källor som används på rätt sätt. Hur mycket jag än försöker tycka om ”Förortshat” så räcker den inte hela vägen fram.

Faktaunderlaget känns inte tillräckligt. Dessutom saknas konsekvens i begreppsanvändandet.

När Langhorst pratar om klass tror jag henne på många sätt, hon verkar förstå. Tyvärr håller hon inte ordning på begreppen. Ibland skriver hon om arbetarklassen, ibland underklassen, ibland medelklassen, ibland överklassen och hon skriver en gång bourgeoisien. Att slänga sig med begrepp och klassindelningar lite hur som helst fungerar utmärkt i ett informellt samtal, inte i en bok. S Bok – ”Förortshat”, Ordfronts förlag, finns i din bokhandel nu.

Varmt och sorgligt

4

Melina Marchettas ”Jellicoe road” tog litteratur-Sverige med storm förra somma ren. Nu följer förlaget X-publishing upp succén med ”Francesca”. Det är en enklare roman än ”Jellicoe Road” rent strukturmässigt. Berättelsen utspelar sig under en begränsad tidsperiod och är rakt berättad utan de många fint konstruerade lager som är en del av ”Jellicoe Roads” storhet. Det betyder inte att ”Francesca” är en sämre roman, tvärtom skulle många läsare som tyckt att ”Jellicoe Road” innehåller lite för mycket av allt, få större behållning av ”Francesca”.

Sjuttonåriga Francesca har precis börjat på St Francis, en före detta pojkskola som börjat ta in kvinnliga studenter. Skolan är inte direkt välkomnande mot de kvinnliga eleverna, och Francesca dras med i en liten grupp tjejer som börjar ställa krav på lärare och manliga elever. Francesca hatar sin nya skola och går där enbart för att hennes mamma har bestämt det. För den viktigaste personen i Francescas liv har alltid varit hennes frispråkiga och dominanta mamma. Men en morgon stiger mamman inte upp ur sängen, hon ligger kvar oförmögen att göra något alls.

Veckorna går och Francesca, hennes lillebror och pappa får försöka klara sig själva. För Francesca blir mammans depression ett uppvaknande. I tystnaden som uppstår när mamman drar sig tillbaka från världen blir Francesca tvungen att hitta sig själv, och skrämmande nog upptäcker hon att hon är väldigt lik sin mamma.

Persongalleriet innehåller som vanligt i Marchettas romaner trovärdiga och älskvärda karaktärer. Ingen person i boken lämnar läsaren oberörd, och de vänner som Francesca får är människor som man önskar att man själv kände.

Språket är Francescas eget och både Marchetta och översättaren Maria Stråth gör ett fantastiskt jobb med att göra hennes röst trovärdig och underhållande. Francesca är en varm, sorglig men samtidigt rolig utvecklingsroman som borde hitta många läsare.

Utlämnande

KALENDERN

4

4

För några år sen var det populärt med en kliché av typen: ”Slå upp osexig i en ordbok och du hittar en bild på Tobias Billström”.

Med dagens logik hade förlaget bakom Patrik Lundbergs nya bok kunnat konstatera att en bildgoogling på ”utlämnande” skulle producera bilder på just Patrik Lundberg.

Så gillar du ”Girls”? Gillar du skämskuddar? Och gillar du när folk struntar i regler om att man ska vara personlig men inte privat? Då gillar du antagligen den självbiografiska berättelsen i ”Gul utanpå”.

Det är skilsmässor, mobbning och en frånvarande farsa. Det är funderingar kring sexualitet, om lögner, onani och utanförskap. Ibland tar sig utanförskapet uttryck i självmordstankar hemma i badkaret. Andra gånger i att gilla en av våra mest folkkära artister, Håkan Hellström. Men framför allt grundar sig utanförskapet i vad som ger boken dess politiska prägel – Patrik Lundbergs ursprung.

Han adopterades i tidiga år från Sydkorea och får under högskoletiden möjlighet att söka sina rötter. Det visar sig att mycket av det lilla han visste om sitt liv innan Sverige och Sölvesborg var lögner. I Sydkorea får han höra andra adopterades livshistorier, och han får vatten på sin kvarn när det gäller tveksamheten i adoptioner. Kritiken riktas stundom mot svenskars ”rätt” till barn genom adoption, stundom mot hela adoptionsbranschen i sig. Det blir även viss systemkritik om hur vi löser de problem som ger upphov till att vissa länder adopterar bort barn över halva jordklotet. Här blir det inte personligt på samma sätt. Men boken binds senare ihop i ett enda stort och vackert förlåt och i en stor kärleksförklaring till hans svenska mamma. Koreanskt gul utanpå.

Hjärtligt röd inuti.

Text: Kristofer Åberg

REKOMMENDATIONER Religionskritik i svartvitt. Sean Murphys serieroman ”Punk Rock Jesus” skrevs under samma period som författaren gick från katolik till ateist.

Spiondrama. Kallakrigsdramat ”The Americans” är en riktigt bra teveserie från FX. Anagram. På http://www.arrak.fi/sv/ag kan du göra anagram på ditt namn. Det är roligare än det låter.

Familjen Bluth är tillbaka. Serien med de många smala skämten, “Arrested Development”, har återuppstått och finns äntligen tillgänglig på Netflix.

Sov inte!

ADIOS PINOCHET? Oscarsnominerade filmen “No” där några reklammakare genom en kampanj ska försöka få bort Pinochet från makten.

Bok - ”Gul utanpå”, Rabén & Sjögren, finns i bokhandeln nu.

Kr ön i ar kör gu en m Li fö en sa re te M bi t a a ld tt gn .U B u r R ey sso od on n eo cé är är int . en e i fe mp m on in ist era isk d av

Bok – ”Francesca” , X-publishing, finns i bokhandeln nu.

ett sti är ”D üb fts lä et m e e fe p m p på rsi rko in ve ell m ism rk t u - , ” ta n

text: CLARISA ROLANDI RONGE

41 4/2013

FRIHET

4 JUNI – 30 AUG

juni. Metallstad. Göteborg får tung rock i dagarna tre på Metaltown.

19

juli. Håkan-bio. ”Känn ingen sorg”, filmen som är inspirerad av Håkan Hellström, går upp på bio.

25

juli. Nu (nästan) gratis. Piteå Dansar och Ler är nu gratis, förutom den stora scenen.

30

juni. ”Pojkarna” tillbaka.

Pojkbandens pojkband Backstreet Boys släpper ny skiva.

17

augusti. Inte längre i Uppsala.

Reggaefestival på Furuviks camping

i Gävle.

30

augusti. Damon i vit kavaj. ”Mitt liv med Liberace” har biopremiär.

Har rytm

Politik utan skitnödighet Debut med många toppar

3

4

4

Den lite fåniga rubriken syftar på det engelska begreppet got rhythm och är ett begrepp som passar perfekt på RnB-trion Stooshes debutalbum ”London with the lights on”. De tre soulsångerskorna Alexandra Buggs, Karis Anderson and Courtney Rumbold sjunger klanderfritt. Låtarna har rytmer med samma känsla som den bästa Stax-soulen från 60-talet. Retrosoulen görs som Amy Winehouse bäst på de brittiska öarna, men att kalla Stooshe för retrosoul är att göra det lite för enkelt för sig. Musiken är på gott och ont ett barn av 2010-talet.

Det är ju i grunden bra, blir det för retro så är det lika bra att ägna sig åt coverband. Det Stooshe och gruppen av producenter lyckats med är att väva samman det klassiska soulsoundet med modern popmusik och ett ibland ganska snackigt sound. Sämst på skivan är ”Black Heart” som gick som tusan på radio förra året. ”Jimmy” är kanske inte den bästa låten men ett bevis på att det går att blanda influenser snyggt: Det wailas, doo wopas, har segment som är rätt så Philly-soul och så kommer dancehall-stick.

HBO-serien ”Veep” är Julia LouisDreyfus, känd från bland annat ”Seinfeld” och ”The New Adventures Of Old Christine”, stora comeback på tevescenen. Serien kretsar kring vicepresident Selina Meyer, spelad av LouisDreyfus, och hennes stab av medarbetare.

Till skillnad från tunga dramer som ”West Wing” och ”House Of Cards” närmar sig ”Veep” politiken med svart ironi, humor och vardagsnära personligheter. Perspektivet är befriande.

För min del är jag urless på politiska skildringar som är överlastade med realism och högtravande dialog. Här får vi i stället möta en svärande vicepresident som känner sig maktlös och besviken över att det inte är hon själv som ockuperar Vita huset. Första säsongen, som nu visas på SVT Play, är genial i sin knivskarpa dialog och lysande karaktärsskildringar. ”Veep” rekommenderas varmt till varje vän av välsnickrad sit-com.

Första lyssningarna på Ulises Infante Azocars, mer känd under artistnamnet Stor, skivbolagsdebut ”Shere Khan XIII” drar lite åt alla håll.

Somliga låtar kletar sig envist fast, andra känns som halvhjärtade klubbspår. Repetitiv utfyllnad. Men efter hand sätter sig albumet ändå. Stor har kramat ur sig en ogenerad uppväxtskildring som hittar inspiration från betongförortens loftgångar. ”Pappas låt” är hyllningen till fadern, ”Idiot” uppmaningen till polaren som fuckat ur och ”Söndag” om den förlamande ångesten som inte viker en tum. Skivan lånar inspiration från Kendrick Lamar genom att snyggt snickra en berättelse med hjälp av mellansnack och intron som bygger ihop skivan till en helhet. Enbart Latin Kings-samplingen på ”När man é liten så vill man vara stor” gör ”Shere Khan XIII” till ett av årets finaste släpp hittills. Tyvärr sviktar det ibland. Autotunerefränger (”Flyger högst”), förutsägbara teman (”Rom & Kush”) och en tveksam kvinnosyn gör att protokollet inte blir helt fläckfritt.

Text: john antonsson

Text: daniel mathisen

Text: daniel mathisen

Skiva – ”London with the lights on” finns i handeln nu.

Teve – ”Veep” går på SVT Play just nu.

Bok – ”Shere Khan XIII” finns i handeln nu.

42 4/2013

FRIHET

r.

te

ör or

sf

lm

ho

ck

iS to

n

pe

op

pl

up

m

Al ex Ur and Nö er je Sk sb ar la sg de år t. d o

Först var det tänkt att skriva om svenska sportböcker här. Men egentligen är det lika bra att ge Max Lundgren all plats. Han slog igenom med böckerna om Åshöjdens BK. Bruksortslaget som erövrade Sverige. Böckerna om Jorma, Lillen och Bagarn blev på 80-talet en hyllad teveserie som lever kvar än i dag. Max Lundgren skrev också ungdomsboken ”Pojken med guldbyxorna” som också den blev en teveserie.

Men Max Lundgrens kanske mest spännande litterära bedrift är böckerna om Benny boxaren.

Benny växte upp i Rosengård med sin mamma och finske styvfar. Det är först när han börjar boxas han hittar sig själv. Och boxas kan han. I bokserien går Benny från en uppkomling på den lokala klubben till en boxare i världsklass.

Samtidigt som läsaren får följa Bennys sportsliga framgångar berättas det om motsättningar, klasskonflikter och kärlek. Max Lundgren gick bort 2005 men hans hjältehistorier och Sverigeskildringar är mer aktuella än någonsin.

- Jag har tagit de svagas parti i många böcker. Men det är inget märkligt i det. Det gör de flesta författare, sa Max Lundgren.

p nu so ”D å ä m e sy et r e hä t st t p n n em o r de li ea r sk tis k if kt tio te n ”

Sportböckernas mästare

SERIEN AV SARA HANSSON

43 4/2013

FRIHET

– Min sång och min gitarr är ett vapen Ramy Essam är musikern och aktivisten som med låtar om feminism och jämlikhet kämpar för ett Egypten bortom Muslimska brödraskapets hårda nypor.

S

Text: Helena Hägglund foto: FREEMUSE

om så många andra unga medelklassmän i Egypten studerade Ramy Essam teknik på universitetet för att bli byggnadsingenjör. Men det var innan revolutionen i Egypten utbröt i januari 2011. Drygt två år senare kan han se hur drastiskt hans liv, och hela landet, förändrades. Själv avbröt han sina studier och fann ett hem i musiken långt bortom sina föreställningar, medan landet, enligt Ramy, kom på villovägar från kraven på frihet och rättvisa.

När Ramy stänger dörren till den isolerade inspelningsstudion blir tystnaden påtaglig, en nästintill overklig kontrast till Kairos konstanta trafikbuller. Studion drivs av några oberoende musiker och har blivit den plats där Ramy och hans musikerkamrater spenderar största delen av veckodagarna. I studion spelar de in, lyssnar de på varandras låtar,

ger feedback eller bara dricker kaffe och pratar. Ramy säger stolt att det har blivit en viktig plats för en ny generation musiker i Egypten.

Revolutionens första fem dagar tillbringade Ramy Essam i sin hemstad Mansoura. Den sista januari 2011 tog han, hans bror och en vän tåget till Kairo för att sätta sitt tält intill de andra hundratusentals tälten på Tahrirtorget och tillsammans med de andra kräva president Mubaraks avgång. När han kom till torget första gången blev han osäker.

– Där gick jag med min gitarr på ryggen och med hästsvans, det kändes som att alla tittade på mig.

Men efter åtta timmar sittandes på marken utanför tältet blev hans kompis Ahmed uttråkad och bad honom spela något. Ramy var fortfarande osäker men började ändå spela några av de regimkritiska låtar

44 4/2013

FRIHET

– Jag visste hela tiden att det inte var en konsert, jag var inte där för att underhålla, jag gjorde det så att de andra skulle bli stärkta och orka fortsätta sina protester. han och hans band i Mansoura skrivit under det föregående året. Folk började samlas omkring honom för att höra bättre, och när en protestmarsch kom förbi gav de honom en mikrofon att sjunga i. Då ljudet spreds kom fler och fler för att lyssna.

Ramy valde ut fem av sina låtar som han spelade om och om igen, sådana som publiken kunde sjunga med i.

– Men jag visste hela tiden att det inte var en konsert, jag var inte där för att underhålla, jag gjorde det så att de andra skulle bli stärkta och orka fortsätta sina protester.

Den första februari hade en scen byggts på torget, och efter lite övertalning och hjälp från några som hört honom dagen innan lyckades han få tillträde till scenen. Hosni Mubarak hade just hållit sitt tevesända tal där han gick med på vissa reformer men inte visade något intresse för att avgå. Torget kokade av ilska och det var helt packat med människor när Ramy tog fram gitarren och började spela ”Erhal”, som betyder ’avgå’, från scenen. Han skrev låten just innan och den var fylld av slagord demonstranterna kände igen.

– Det var det absolut viktigaste som hänt mig.

Jag var 23 år och stod på en scen på Tahrirtorget, mitt i revolutionen, och hundratusentals människor sjöng med mig.

Ramy berättar hur stämningen förändrades, från ilska till något bättre, folk sjöng ”Avgå Hosni Mubarak” tillsammans och skrattade och lyfte sina skor i luften som en förolämpning mot presidenten.

Dagen efter startade den så kallade Kamelstriden, när Mubaraksupportrar stormade torget, några ridande på kameler, och våldsamma sammandrabbningar utbröt. Ramy stod vid frontlinjen och skadades, som så många andra, av stenar som kom flygande.

– Det var enda gången under dagarna på torget som jag inte använde min gitarr. Då slogs jag i stället.

Ramy Essam har spelat på Tahrirtorget otaliga gånger därefter och på andra tältockupationer under revolutionens fortsättning. Han tonsatte revolutionens slagord och är ständigt igenkänd på gatorna, främst av unga män och kvinnor. Men han anser att revolutionen som påbörjades 2011 är över nu och att det som ligger framför honom och Egypten nu är en andra revolution. Ett uppror mot Muslimska brödraskapet och deras odemokratiska hantering av makten. Han satt tillsammans med dem på Tahrirtorget för två år sedan – men nu är de på olika sidor.

– Den här andra revolutionen är inte fredlig, presidenten och regimen har sin milis som vi slåss mot.

Det splittrar folket och det blir allt svårare att se något positivt i Egyptens framtid.

Ramy Essam har släppt två album och kommer snart med ett tredje, men det kommer inte innehålla texter om den andra revolutionen. Han menar att han aldrig kommer sluta sjunga politiska sånger, men att de revolutionära låtarnas tid är förbi.

Han gör inte längre revolutionsmusik, i stället lägger han mer tid på sitt engagemang i civilsamhället. Han spelar ofta på universitet och när organisationer han litar på bjuder in honom.

Som för några veckor sedan; då spelade han på en tillställning som organisationen Harassmap, som arbetar mot sexuella trakasserier i Egypten, ordnade. Han har även deltagit i aktioner mot sexuella övergrepp.

– Min syster och mina vänner har berättat för mig hur de trakasseras varje dag. Jag hatar det så mycket. Det är det största sociala problemet vi har.

Om kvinnor inte känner att de kan röra sig fritt förstör det alla möjligheter till någon form av nytt land.

På internationella kvinnodagen släppte Ramy en låt som handlar om just sexuella trakasserier, där han skriver från en kvinnas perspektiv.

– På varje konsert sjunger män med i låten, och jag tror att de som hör den fattar vad kvinnor tvingas stå ut med, och jag hoppas att de ska reagera när de ser det hända. Ser jag en kille som trakasserar en tjej säger jag alltid till honom, alltid. Det är viktigt att vi som tycker att det är fel visar det.

– Men den är i huvudsak till alla kvinnor. Jag vill att den tjej som hör låten ska sträcka på huvudet och veta att hon är starkare än dem.

Men han menar, precis som organisationerna som arbetar mot det sexuella våldet och trakasserierna, att regeringens ovilja att erkänna problemen är ett stort hinder för en gemensam kamp mot sexuellt våld och trakasserier. De säger att det inte existerar över huvud taget.

I november 2011 tilldelades Ramy Freemusepriset i Stockholm för att han med sin musik stärker yttrandefriheten i musiken, och är det något han har lärt sig från revolutionen är det vilken betydelse musik kan ha för politisk kamp.

– Jag har alltid vetat att musik är viktigt för människor, men efter revolutionen kan jag verkligen känna det på gatorna. Varje gång jag sjunger och folk dansar, skriker eller skrattar får jag bevis på att det stämmer. Jag brukar säga att musiken är det starkaste fredliga vapen som finns i världen. S

45 4/2013

FRIHET

FRIHET LISTAR sommarfavoriter

John Antonsson – Deckare

1

Denise Mina – ”Blodsarv” Välberättad kriminalroman som berättar om en kvinna i en manlig journalistvärld.

2

Dennis Lehane – ”Ett land i gryningen” En kriminalroman som har ambitionen att berätta om varför arbetarrörelsen aldrig blev stark i USA.

3 4

Carin Gerhardsen – ”Pepparkakshuset” En ganska typisk svensk deckare med en bra twist. Mer behövs inte alltid.

James Crumley – ”En sista riktig kyss” En klassisk hårdkokt amerikansk deckare, fast ändå inte.

Camilla Frantzell – Låtar

1 2 3 4

“Summertime” – Dj Jazzy Jeff & The Fresh Prince Mer sommarfeeling än så här kan det knappast bli.

“Fint väder” – The Latin Kings När man hör den kan man bara inte låta bli att le. ”Sommarvin” – Hästpojken Tänk om alla sommarkvällar kunde vara som den här låten. ”I ´m only happy when it rains” – Garbage Perfekt om man gillar svensk sommar.

Daniel Mathisen – Filmer

1 2 3 4

“28 Days Later” Briljant zombiefilm.

“Lost In Translation” Vackert, fåordigt och eget.

“Little Miss Sunshine” Mörker och gapskratt i snygg kombination.

“The Blind Side” Afroamerikansk, underprivilegierad tonåring blir adopterad av vit familj i Södern. Perfekt feelgood.

Kan vi lita på filmen?

Hon är en blondin med en ”fruktansvärd frisyr” och ett par ”förfärliga flaskbottnar till glasögon” som precis tagit studenten från ”serut-som-skit-feminist-skolan”. Den som åsyftas är en av världens mest kända politiker som om tre år kan vara landets första kvinnliga president: Hillary Rodham Clinton. Beskrivningarna är tagna från ett läckt manus till en kommande storfilm om hennes tidiga karriär som jurist i Washington DC på 70-talet. Manuset till filmen ”Rodham” är dock mest en sexistisk soppa. Förutom de elaka beskrivningarna av hennes utseende diskuteras det till exempel i en scen hur Hillary Clinton tycker att det är obekvämt att ha behå på sig. I en annan påstås det att hon egentligen är lesbisk. Allt kryddas med sexscener, varav en där maken Bill trycker upp henne mot en vägg och borrar ner ansiktet mellan hennes bröst. Så här beskrivs alltså en av världens mest respekterade politiker och med all sannolikhet en framtida amerikansk presidentkandidat. Skulle en fortfarande aktiv manlig politiker beskrivas lika respektlöst? Knappast.

Det grundläggande problemet med manuset till ”Rodham” är dock inte dess sexistiska ton, utan att det precis som alla andra biografiska berättelser är en subjektiv skildring som lätt tas för sanning. Biografiska skildringar vill berätta om ”hur det verkligen var”, men

KULTURNOTERAT

risken är ständigt att det är en förvrängd bild som visas upp. Ta till exempel den omtalade filmen ”Behind the Candelabra” om den legendariske showmannen och pianisten Liberace.

Filmen bygger på en bok av Liberaces pojkvän Scott Thorson och skildrar Liberace som en sexgalen, utseendefixerad gammal gubbe med smak för bisarra plastikoperationer, droger och unga älskare. Det kanske är en hyfsat sann skildring, men problemet är att ingen av oss tittare egentligen kan veta det. Det är Scott Thorsons subjektiva skildring av en känd mans högst privata liv som i och med filmen blir en sorts sanning.

Som tur är finns det lagliga aspekter gällande dessa frågeställningar. Folk kan inte påstå vad som helst om andra. Ett exempel är den svenska filmen ”Call Girl” som förra året hamnade i blåsväder då en av rollfigurerna, som har sex med en minderårig prostituerad i filmen, enligt vissa påminner om Olof Palme.

Den förre statsministerns familj valde till slut att polisanmäla filmen för förtal av avliden. Även om Justitiekanslern snabbt beslutade att avslå anmälan, valde produktionsbolaget ändå att klippa bort den känsliga scenen till dvd-utgivningen av filmen. Så visst kan en ta till lagen när det behövs, men själva grundproblemet kvarstår. Nämligen att vår kändisbesatta kultur ständigt tänjer på gränserna

De 20 procent som pirattankar allra mest står för 88 procent av alla olagliga

Självklart ska vi skildra verkliga personer, kända eller inte, inom journalistiken och kulturen. Men vi måste vara betydligt mer noga och försiktiga med vad vi påstår och varför.

Och som åskådare måste vi ständigt vara kritiska till det som påstås vara den ”sanna” bilden av en människa. Jag hoppas att de som ser filmen ”Rodham” kommer ihåg det. Den planeras nämligen att släppas under valrörelsen 2016 och riskerar därmed att få stora politiska effekter. Filmen kan komma att både påverka synen på Hillary Clinton som presidentkandidat och skymma sikten för hennes politiska förslag.

För mig som ville se henne som USA:s president redan 2008 skulle det kännas högst olyckligt. S

Linus Fremin är skribent

tiotusentals sedan premiäråret 1999. Så sent som 2011 sålde festivalen 50 000 biljetter.

Genom åren har Bob Dylan, Rihanna och Jay-Z uppträtt.

nedladdningar, det visar en undersökning från brittiska medieundersökningsinstitutet Ofcom. Men det som är allra mest slående i undersökningen är att de mest aktiva piraterna spenderade 168 pund på medier under undersökningsperioden, vilket är 321 procent mer än de som aldrig tankar olagligt.

Fred och kärlek inte lönsamt Pirater spenderar mer

för vad som är ok att påstå om personer som råkar leva delar av sina liv i offentligheten.

Borlängefestivalen Peace and Love lägger ner. 9 000 festivalpass var inte tillräckligt och arrangören tvingades försätta sig i konkurs.

Peace and Love har förgyllt somrarna för

46 4/2013

FRIHET

och bloggare.

Joel får en andra chans Joel Kinnamans ”The Killing” har fått en trogen skara följare.

Men skaran var för liten och den amerikanska tevekanalen Amc lade därför ner serien. Men i våras kom ett besked om att ”The Killing” får en ny chans och sänds över sommaren.

nn a

Ha

si

ag

ar

er

da n is

et

ih

rg

n

på

g re

ss

er til

a

es a

rg

rig

A ve

sS

et

Fr ih

n

pe

em

Ko

rt

ta

bo

”d

ed

Fr

på

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

ku

lV s m tera a somm äx k jö i a s r å si ry re . m T g n n l e sk ä br d ö bo et g tb o t. sy rgar n? ngre by yg lö s ss n. s. s. s. g

5 53 la 0 en re s.

48 s.

54

sk

a

M

dr

an

ti

ng

te

Å

I”

li

is

qu

nd

Li

Po

FOKUS SSU

FRIHET

47 4/2013

SVERIGERESAN

Trötta på skrytbyggen I småländska Växjö styr de borgerliga. SSU:arna i kommunen har tröttnat på att skattepengar läggs på skrytbyggen i stället för bostäder till de unga.

Text & foto: John Antonsson

D

e är irriterade och arga, SSU:arna i Växjö. Det finns så mycket saker att kritisera kommunen för.

– Du kan lägga till ett o bakom, säger någon skämtsamt och syftar på kommunalrådet Bo Franks efternamn och den spanske fascistdiktatorn.

I Växjö har alliansen styrt sedan 2006. Faktum är att fördelningen mellan de olika partierna är nästan exakt likadan som i landet i stort.

Växjö, en stad där småländskan sjunger i rösten när de infödda pratar, det går inte att

Notiser Utöya byggs upp

ta miste på vilken del av landet vi är i. Den här tisdagen är det studiedag på Katedralgymnasiet, annars hade SSU-klubben Katedral haft möte. För det har de varje onsdag klockan tre.

Tydligen är Växjö den stad som oftast toppar ligan på minst soltimmar i Sverige. Men den här dagen börjar vackert. Solen skiner och det är 20 grader i skuggan. Så SSU:arna sätter sig på Condecos uteservering, mitt i centrum.

Senast de var här var i februari. Då hade klubben just valt en ny styrelse och lyxade till det med att gå på kafé.

Då klev Jesper Eneroth av som ordförande.

Till hösten börjar han trean på gymnasiet och

Andra tycker som jag att det är fint att ön nu ska byggas upp igen, sa Espeland Marcussen, vars dotter Andrine var en av de 69 personer som dödades den 22 juli 2011, till TT.

klubben är mån om att ha kontinuitet. Därför har John Gustafsson tagit över ordförandeklubban. Jesper är framåt, pratar mycket och brinner för politiken. John har en lite annan framtoning. Mer eftertänksam, funderar innan han säger något.

Det är de stora frågorna som berör SSUklubben.

SSU-Katedral är en väldigt aktiv klubb.

Ibland har det stagnerat, ibland har klubben vilat, men funnits, det har den gjort sedan 70-talet.

Framgångsreceptet är att vara inkluderande.

– Vi vill inte sitta och peta oss i naveln med Marx på väggen, säger Martin Karlsson.

Karlsson vill leda S-kvinnor Riksdagsledamoten Sara Karlsson kandiderar till ordförande för det socialdemokratiska kvinnorförbundet, S-kvinnor. Sara Karlsson är 28 år och kommer från Eskilstuna. ”Jag vill vara med och

Nu har det snart gått två år sedan terroristen tog livet av 69 medlemmar i AUF. Nu har återuppbyggnaden påbörjats av frivilliga. AUF kommer att stå för byggnadsmaterialet och lokala snickare hjälper till att bygga.

– Det råder väldigt blandade meningar i vår stödgrupp. Vissa tycker att det är obehagligt.

48 4/2013

FRIHET

utveckla S-kvinnor som en modern, bred och vass feministisk rörelse. Jag tror att jag har mycket att bidra med i detta arbete.

Därför kandiderar jag till ordförande”, skriver Karlsson i tidningen Folket.

Sommarläger i skärgården SSU Gävleborg anordnar traditionsenligt sitt sommarläger på kursgården Vadtorp i skärgården utanför Söderhamn. Där kommer SSU:are från hela landet att samlas för att lära sig mer om de viktiga

Trots att Växjö är en kommun med 85 000 invånare pratar Växjöborna om staden som att det vore en småstad. Det är den mentaliteten som härskar.

Staden förändras också. Linnéuniversitetet växer, så också kommunen. Med nästan 1 000 invånare per år. Men staden lider av växtvärk. Bostadsbristen är svår. När ungdomarna vill flytta hemifrån är det inte lätt att hitta någonstans att ta vägen.

Sedan 2006 leds Växjö av det moderata kommunalrådet Bo Frank. En riktig profil.

Han gjorde sig känd för att sätta sig på torget och prata med medborgarna. Men frågar man SSU:arna har de inte mycket gott att säga om hans politik.

Satsningarna från de styrande har varit dyra och skrytsamma. Kommunen har byggt en arenastad med plats för hockey, fotboll, innebandy och gud vet vad. För många miljoner. Nästan en miljard.

Martin Karlsson är på alla sätt en vän av idrott men hade hellre sett att pengarna satsats på något annat. Som bostäder. Bostadsbristen är akut och kommunen driver på för att hyresrätter ska ombildas. Symtomatiskt för kommunens politik försökte de privatisera 400 studentlägenheter. Men med en stark motståndsrörelse ledd av aktiva S-studenter stoppades privatiseringarna.

– Jag känner några som kunnat skaffa eget, men det handlar om att bo utanför staden och hyra in sig hos andra, säger Leila Karic.

Leila kom in i SSU genom storasystern, och försa gången hon gick på något var när de skulle se Palmefilmen på bio. Det var i samma veva Veronica Perez gick med i SSU-klubben. När Veronica ska prata politik är det inte de lokala frågorna som kommer upp. I stället handlar det om rikspolitiken. Det handlar om växande klassklyftor och en välfärd som är på väg att vittra sönder.

– Vi såg på Palme-filmen. Jag delade åsikterna och kände att jag vill kunna engagera mig i det som är rätt. Två saker som engagerar mig är motstånd mot det nya betygssystemet och välfärdspolitiken, säger Veronica. S

politiska frågor som kommer att diskuteras under valet nästa år.

Mot Sydafrika SSU ska tillsammans med Olof Palmes Internationella Center skicka en person till Sydafrika som ska utbilda unga ledare. Personen där ska berätta hur SSU arbetar med ungdomsinflytande i politiken och hur de gör för att påverka Socialdemokraterna i ungdomsfrågor.

SSU i media

”Vad Sverige behöver är ett arbetareparti som sätter medborgare framför vinstintressen i välfärden. ” Skriver Erik Andersson, Sebastian Rundqvist och Anton Steen från SSU Strängnäs. Ur Eskilstuna-Kuriren.

”Vi vill ifrågasätta fattigdomens orsaker och förändra de ojämlika resursfördelningarna i världen.”

SSU Västerbottens nya ordförande Paulina Granberg lyfter fram två viktiga frågor. Ur Västerbottens Folkblad.

”Alla individer har ett behov av meningsfulla aktiviteter.

Men i dag påverkas möjlig- heterna av ekonomiska skäl.”

SSU Hörby vill ta bort avgifterna inom kulturskolan. Ur Skånska Dagbladet.

”Vi kräver amnesti för alla under arton år! Vi kräver att utvisningarna till Afghanistan stoppas! Ge afghanerna skydd i Sverige!”

SSU Gävleborgs Sarah Häggdahl är en av många som skrev på ett upprop för amnesti. Ur Arbetarbladet.

”’Diva’. Ur ett feministiskt perspektiv. Hon skriver om hur mycket pengar hon tjänar, att hon är störst i världen och att män måste förhålla sig till henne.”

SSU:aren Sara Yazdanfar väljer den viktigaste Beyoncé-låten. Ur ETC Stockholm.

49 4/2013

FRIHET

Inför SSU-kongressen

En röd kil i blå Täby I början av augusti håller SSU sin 37:e kongress. Då ska förbundet anta ett nytt handlingsprogram och staka ut vägen för valet nästa år.

S

Text & Foto: john antonsson

Tockholmsförorten Täby, en och en halv mil norr om huvudstaden, är en av Sveriges mest högervridna kommuner. Dessutom är det den plats där statsminister Fredrik Reinfeldt är född och uppväxt. Vid konferensanläggningen Täby Park ska SSU mellan 9 och 12 augusti hålla sin 37:e kongress. Då samlas hundratals SSU:are från hela landet för att besluta om politiken för förbundet.

Gösta Brunnander jobbar på SSU:s förbundsexpedition och är kongressgeneral. Efter att ha lyssnat till förbundsstyrelsens önskemål landade det till slut i en kongress i moderatstyrda Täby.

– Vi vill slå in en röd kil i det blå Täby. Vi vill skapa en gemensamhetskänsla. För att göra det finns det inget bättre sätt än att ha en plats där man såväl bor som förhandlar och umgås.

– En annan anledning är rent ekonomisk. Vi behöver en bra kongresshall för en SSU-kongress. Det är ett stort arrangemang som inte går att jämföra med en kongress hos de andra ungdomsförbunden, säger Gösta.

Nytt för kongressen är att det kommer att finnas ett digitalt system.

Gösta berättar att de jobbar efter principen ”bring your own device”. Vilket är branschspråk för att ta med sin egen surfplatta, smartphone eller bärbara dator. För dem som inte kan ta med kommer SSU att hyra in maskiner.

De flesta SSU:are får trots allt inte åka på kongress, därför kommer kongressen att sändas via ABF-live, vilket är bildningsförbundets motsvarighet till SVT Play.

– Jag hoppas dessutom att det twittras och instagrammas mycket, säger Gösta. S

Stefan Löfven, Carin Jämtin och Karl-Petter Thorwaldsson.

Det är några av de kända ansikten som kommer att dyka upp på kongressen.

Surrogatmödraskap För första gången kommer SSU ta ställning till huruvida det ska vara lagligt med surrogatmödraskap.

Program

vargen Det har kommit in flera motioner om vargjakt. Räkna med tuff debatt.

Under kongressen kommer det att klubbas två program. Dels ett principprogram, alltså ett program där SSU:s grundläggande ideologiska principer slås fast.

Dessutom ska kongressen ta ställning till ett reformprogram.

Det handlar om de politiska frågor SSU ska försöka få en socialdemokratisk regering att driva. Förbundsstyrelsen har ambitioner att hålla det ganska kort men räknar med att det kommer att komma många tilläggsförslag.

50 4/2013

FRIHET

35 STYCKEN

så många personer jobbar på kongressen. Då är tekniker, säkerhetsfolk och hotellpersonal inte inräknade.

8

t immar Så länge kommer kongressen att ajourneras varje natt. Det betyder att förhandlingarna slutar 00:00 och börjar 08:00.

Kongressfest!

Söndagen

11/8

klockan

19:00

Tjejerna ska höras Killarna brukar vara de som tar mest plats i SSU:s talarstolar. Med en peppande träff inför sommarens kongress ska det bli ändring på det.

Text: John Antonsson FOTO: jens ohlsson

Kaisa Karro gick på sin första SSU-kongress i Linköping 2005. Nu sitter hon i SSU:s förbundsstyrelse och ansvarar för bland annat jämställdhetsfrågor. Tillsammans med Lina Glans ska hon leda en utbildning för de kvinnliga ombud som anmält intresse, 107 personer.

– Utbildningens syfte är att peppa tjejer inför kongressen att våga gå upp i talarstolen och ta debatten, säger Kaisa.

Traditionellt sett är det killarna som tar mest plats och pratar flest minuter. Det brukar också vara de som talar i de tunga ämnena.

– Därför vill vi se till att alla tjejer känner sig trygga att debattera, att känna att man har stöd av alla tjejer ute i landet, säger Kaisa Karro.

Kongressen börjar den 9e augusti men

51 4/2013

FRIHET

tjejerna får komma dagen innan.

– Eftersom det är 107 stycken som anmält intresse får man tänka på att upplägget blir så bra som möjligt. Dels kommer hemliga gäster som är inspirerande kvinnor. Dels kommer vi att prata om kongressen och se till att tjejerna får möjlighet att prata själva. Kaisa Karro berättar att träffen har två syften.

– De ska få känna på debattklimatet. Men de ska också få lära känna tjejer från andra distrikt som kan ge stöd. Jag hoppas att vi kommer att få ett roligt dygn tillsammans.

Utbildningen heter ”We run the world girls” efter Beyoncés låt.

– Det är ett fyndigt namn och vi vill att man ska känna så när man går därifrån.

Efteråt ska man känna att man kan ta över världen. S

Frihet från förr. 1967 I årets andra nummer tar SSU:aren Pierre Schori, senare bland annat vice utrikesminister, med oss till diktaturens Paraguay. Alfredo Stroessner styr landet med hjärnhand, i skydd av militären och mäktiga företag. Stroessner sätter skräck i befolkningen med koncentrationsläger och mord av politiska motståndare, något som får Schori att kalla honom ”Latinamerikas värste tyrann”. En oppositionpolitiker i Paraguay har följande att säga om diktaturen: ”Så fort vi blir ett verkligt hot mot regimen, skär Stroessner tveklöst av oss halsen.”

4 FRÅGOR

Emmelie Karlsson, 21 år, SSU Karlskoga

Rizwan Elahi, 24 år, SSU Malmö

Leo Essemyr, 19 år, SSU Uppsala

1. Varför åker du på SSU:s kongress?

– För att få större inblick i hur ungdomar runt om i landet driver sina idéer. Finns mycket inspiration att hämta från varandra. Samtidigt brinner jag för att ungdomars röster i mitt närområde ska höras utanför stadsdelen.

– För att jag vill vara med och påverka och för att ha fått förtroendet att åka. Därför är det ju också extra viktigt att driva frågor från min kommun med.

– Förutom möjligheten att påverka och utveckla SSU ser jag kongressen som en möjlighet att utvecklas. Jag är övertygad om att det är en värdefull erfarenhet.

2. Finns det någon fråga du vill driva på kongressen?

– Mitt politiska intresse är främst i frågorna som berör internationell politik, men även i andra sakfrågor som skolpolitik och arbetsmarknad är av intresse.

– En avgiftsfri kollektivtrafik, det är en otroligt viktig fråga eftersom det är vänligt för miljön och jag tycker det är en självklarhet att alla ska kunna åka kollektivt.

– Jag kommer att vara inriktad på globala och internationella frågor - för en hållbar värld helt enkelt.

3. Kommer du debattera?

– Är inget jag kan planera in i min kalender, men vi alla är aktiva inom politiken för att vi har åsikter och vågar stå för dem. Därför kommer jag självklart att debattera i frågor jag känner att jag kan behärska med min kunskap.

– Ja det kommer jag att göra. Dock blir jag nervös när jag går upp i talarstolen, men med pepp från mina fantastiska örebroare så kommer det att gå galant.

– Det är nog givet, i alla fall om övertygelsen i sakfrågan finns. Retorik och talarstolar tilltalar mig alltid!

4. Vad är ditt knep för att orka med hektiska dagar?

– Har inga speciella knep, det gäller helt enkelt att koppla av när tillfälle ges. Samtidigt är det viktigt att hålla fokus och inte låta stressen ta över.

– Kaffe, nikotin och cola! Sen lite bensträckning och krysshopp, funkar alltid när jag är trött.

– Vara utvilad, koncentrerad och taggad inför kongressen – då blir det lättare att orka med allting!

52 4/2013

FRIHET

Å andra sidan

Medborgarlön Darja Bozarova, SSU Västerbotten

Nima Djohari-Taimouri, SSU Stockholm

Varför tycker du att medborgarlön är en bra idé?

– Medborgarlön i form av en villkorslös basinkomst som utbetalas till samtliga medborgare utan krav på motprestation hade varit ett sätt att i praktiken leva upp till de mänskliga rättigheter vi förbundit oss att följa. Två: stärka den fackliga kampen då ingen hade tvingats till att jobba för 70 kronor i timmen utan kollektivavtal för att betala hyran. Tre, ett sätt att frigöra tid hos människor och i samhället som skulle gå till vettigare saker än profitskapande åt kapitalet. Kreativt skapande, stadsodlingar och forskning.

Varför tycker du att medborgarlön är en dålig idé?

– För att den aldrig blir något annat än ett upphottat socialbidrag. Och för att den från arbetarrörelsens sida skulle innebära en kapitulation inför den strukturella arbetslöshet som är en del av kapitalismens sätt att fungera.

I grund och botten är idén ett önsketänkande om att kunna avskaffa symtomen på det kapitalistiska systemet, utan att avskaffa kapitalismen själv. Något som är omöjligt.

Kan det inte vara ett bra sätt att skapa en grundtrygghet för alla medborgare, i Sverige eller kanske i Europa?

– Problemet är just att den inte leder till det. Medborgarlön skulle på

En grundtrygghet för alla som ökar jämlikheten, eller ett glorifierat socialbidrag.

I ”Å andra sidan” diskuteras medborgarlön. Är det verkligen realistiskt?

– Allmän rösträtt och åttatimmars arbetsdag var en gång också reformer som ansågs orealistiska Det är socialdemokratins uppdrag att vidga ramen för vad som anses möjligt. Sedan är det klart att en sådan utvidgning inte sker till valet 2014, men det är dags att få upp diskussionen kring lönearbete på agendan igen. Hur tänker vi bygga vårt samhälle och vad ska vi ägna tid åt, arbete eller fritid? Genom vilka reformer och praktiker kan vi börja tränga tillbaka kapitalet från våra liv igen? Vi har ett ansvar att ha visioner bortom den fria marknadens ramar, även om det efter sex år med alliansen vid makten kan vara svårt.

Finns det inte andra reformer som är viktigare att prioritera?

– Föräldraförsäkringen är inte viktigare än ungdomsarbetslösheten, och flyktingpolitiken är inte mindre viktig än kulturpolitiken. Det är klart att varken Stefan eller Gabriel behöver debattera för basinkomst i nästa teveruta, men en långsiktig reform som behöver några år att gro och mogna är inte mindre viktig än 90-dagarsgarantin. Bara inte lika panikaktuell.

samma sätt som en vanlig arbetslön bli värd mindre i takt med att våra levnadskostnader, som hyra, mat och transporter, ökar, det vill säga inflation. Skillnaden är att man på en arbetsplats kan kämpa till sig högre löner och bättre villkor tillsammans med sina arbetskamrater.

Men hur strejkar den som är arbetslös eller lever på medborgarlön? Min poäng är att personen som i första hand lever på sin medborgarlön inte har något att sätta emot ifall den skulle sänkas eller inte höjas i takt med prisökningarna. Hur trygg är man om hela ens liv är utlämnat till några politikers beslut om nivåerna i de sociala trygghetssystemen?

Hur ska man i stället verka för ökad ekonomisk jämlikhet?

– Våra sociala rättigheter har vunnits genom kamp ute på arbetsplatser, i bostadsområden, i skolor och så vidare. Det är genom kamp som man kan öka jämlikheten. I stället för att genom beslut i riksdag och kommuner få jämlikhet ”uppifrån”, så är det då vi kämpar för högre löner på våra arbetsplatser, lägre hyror i våra bostadsområden och så vidare som vi på riktigt flyttar fram positionerna. I slutändan är det klasslösa, socialistiska samhället förutsättningen för jämlikhet.

53 4/2013

FRIHET

Mellan civilsamhället och politiken Hanna Lindquist är göteborgaren som bollar politiskt engagemang med att kämpa i såväl Soppköksrörelsen som föreningen Jagvillhabostad.

N

Text & foto: John Antonsson

är Hanna Lindquist gick med i SSU 2009 var Göteborg ett SSU-distrikt vars verksamhet låg i stå. Trots stor potential hände det inte jättemycket.

– Nu är det snart fyra år sedan men det känns som mycket längre tid just eftersom att jag ända sedan jag började har varit aktiv. Då blir det väldigt intensivt, säger Hanna.

siffror hit och dit och tappat publiken. I stället försöker hon förmedla varför hon själv tror på politiken. Så att hon inte blir en av de grå personer som vill framhäva sig själva som om det vore en tevedebatt.

– Jag försöker också vara lite fyndig och rolig.

Förutom att vara aktiv i SSU är Hanna aktiv i civilsamhället. Delvis är hon aktiv i Soppkök Göteborg.

– Det har varit ett spännande engagemang där man har kunnat skapa en mötesplats för människor. Det handlar inte om att ge soppa eller välgörenhet. Det handlar snarare om att göra engagemang viktigt och enkelt för människor.

Hon är dessutom aktiv i Jagvillhabostad som är en intresseorganisation för unga som har tröttnat på bostadsbristen. Sedan i våras är hon ordförande för lokalavdelningen i Göteborg.

– Störst fokus handlar om att göra det till en av de viktigaste valfrågorna 2014. Är det svårt att balansera att vara aktiv i en intresseorganisation och i politiken?

– Det är klart det är svårt och jag har så klart egna värderingar. Det är ett sätt för mig att bredda engagemanget. Jag tror att det är viktigt att som partipolitiskt aktiv förstå hur andra delar av civilsamhället fungerar.

Hon kom in i aktiviteterna väldigt snabbt eftersom Göteborg inte var ett så stort distrikt. Det behövdes människor som kunde vara med och driva verksamheten. På det första mötet med SSU Centrum var det fem personer. I flera månader var det lite aktivitet.

– Jag gick ju, som de allra flesta, in för politiken, men det är svårt att inte utveckla ett intresse för organisationsfrågor och det tycker jag är bra att kunna kombinera.

Hanna har på ett sätt tagit ett steg tillbaka i SSU. Tidigare i år lämnade hon sin plats i Göteborgs distriktsstyrelse.

– Det kändes konstigt men rätt. På något sätt har jag varit med sedan starten och det har varit ganska tuffa år med mycket jobb. Att få fungerande klubbar och verksamhet tar ju väldigt mycket energi.

Nu vill Hanna ”njuta av medlemskapet” på ett annat sätt. Hon väljer vad hon vill göra och känner att det går att vara aktiv utan att sitta i en styrelse. Men det betyder inte att det är tomt i kalendern. Hanna har tillsammans med Andreas Sjöö genomfört en utbildning för att skola tio skoldebattörer med sikte på valet 2014.

Det började egentligen förra valet. Då slog det Hanna att det ibland var de ungdomsförbund som egentligen sällan syntes på skolorna som tog störst utrymme på skoldebatterna.

– De kör ganska irrelevanta teorier men har stundtals karismatiska personer som är duktiga. Då kom tankarna om att SSU borde kunna ta en större roll vid valet 2014.

Hanna tycker att det är viktigt att Socialdemokraterna sätter ner foten och säger att bostadsbristen är en viktig fråga.

– Jag frågade Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Veronica Palm om hon trodde att bostäderna skulle bli en viktig valfråga. Hon trodde att det skulle handla om jobben, jobben och jobben.

– Jag tror att socialdemokratin skulle tjäna på att säga att vi tror att bostad, utbildning och arbete är grundpelarna för en framtid för såväl unga som äldre.

I augusti ska Hanna åka på sin andra SSU-kongress. Den förra var i Stockholm för två år sedan och det var en svårsmält upplevelse.

– Det var tufft, jag har haft svårt för ryktesspridningen som finns i SSU om hur folk är, utan att ha träffat dem. Det är en sak som har drivit mig, jag tycker om att lära känna människor från olika distrikt.

– Folk kunde bete sig illa mot varandra. Bara för att man är på en kongress och det finns saker man slåss för får man inte glömma bort att bete sig, det tycker jag ibland glömdes av. Då ställde jag mig frågan om engagemanget är värt det? S

Hanna anser att grunden för att göra bra ifrån sig i en debatt ligger i förberedelsen.

– Jag tror att SSU ute i landet borde börja fundera hur man lägger upp debatter och vad man har för tanke. Att det finns en plan på hur man vill framställas och vad man trycker på.

Hanna berättar att hon varit med i debatter där personer börjat rabbla

54 4/2013

FRIHET

Hanna Lindquist Ålder: 20 år.

Bor: Torslanda, Göteborg Tittar på teve: Kunskapskanalen, jag gillar historia.

Lyssnar på: Håkan Hellströms nya Favoritplats: Haga

55 4/2013

FRIHET

1 2

Bildbevis

3

1. Mona Sahlin snackar feminism med SSU Stockholms och SSU Stockholms läns tjejnätverk.

2. SSU Gävleborg kampanjar på Vasaskolan.

3. Alexander Lindholm, ordförande SEKO Stockholm, träffar lettiska fackföreningsaktiva.

4. SSU Stockholm anordnar panelsamtal om upploppen i Stockholms förorter.

5. SSU Örnsköldsvik kampanjar på Picknickfestivalen.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

4 5

5

56 4/2013

FRIHET

– Det är ett enormt problem att så många unga saknar ett eget hem och den trygghet ett hem innebär. är vår 90-dagarsgaranti som vi drev länge och som nu också Socialdemokraterna står bakom.

Vad kunde du gjort bättre?

– Jag önskar att vi de senaste åren gjort mer för att få upp bostadsfrågan på den politiska dagordningen.

Det är ett enormt problem att så många unga saknar ett eget hem och den trygghet det innebär. Vi har en stor utmaning framför oss i att visa att den enorma bostadsbristen är ett politiskt problem och inte något marknaden kan lösa. Den här frågan är ett typexempel på skiljelinjerna mellan borgerlig och socialdemokratisk politik. Borgarna har passivt låtit marknaden styra över bostadssituationen, vilket lett till ökade klyftor på bostadsmarknaden, något som drabbat unga hårt. Vi vill i stället föra en aktiv politik och genom politiska reformer se till att alla får rätt till ett eget hem, oavsett ens egen eller föräldrarnas bakgrund.

Vilket är ditt bästa kongressminne?

– Det är ju så klart känslan när jag blev vald och fick hålla mitt installationstal. Då fick jag känna en värme i mottagandet från dem som var på plats. Det var fantastiskt, det är svårt att jämföra med en vunnen debatt på djurskyddsområdet.

Hur skulle du sammanfatta dina första två år som förbundssekreterare?

– Då skulle jag nämna att det skett en stor förändring i sättet att jobba med förbundsstyrelsen och förbundsexpeditionen. Där förbundsstyrelsen har blivit mer strategisk och expeditionen har fått nya roller och uppdrag.

Jag skulle också säga att det har blivit ett större och bättre distriktsperspektiv från förbundshåll.

När jag och Gabriel blev valda utredde vi hur man ser på förbundsexpeditionen ute i landet.

Då upptäckte vi att folk kände att de inte visste vad expeditionen fanns för. Det var en institution som inte riktigt var till för SSU:arna ute i landet. Därför har vi jobbat med att skapa ett distriktsperspektiv och faktiskt gynnat distrikten.

Dessutom har vi skapat en mer positiv kultur till värvning.

Vilka lärdomar tar du med till de kommande två åren?

– Värvningen har kommit igång, men den andra sidan av myntet är klubbildning, och den har vi inte jobbat lika aktivt med. Värvas det utan att det startas klubbar når vi inte hela vägen fram.

En annan sak jag tar med mig är att det tar tid att ändra en kultur. Men när man gör det är det viktigt att se vilken kraft man får. Nu lär man sig värva redan från början och då blir man mycket starkare. Vi kan ha hur mycket riktlinjer som helst men i slutändan är det en kultur det handlar om.

Jag har lärt mig att man inte ska få någon semester när man är förbundssekreterare, det är inte vilket jobb som helst, det handlar om att ge allt och det gör jag så gärna.

57 4/2013

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Vilket är ditt första kongressminne?

– Min första kongress var 2001 i Umeå och mitt första minne därifrån är tågresan upp. Halva tåget bestod av SSU:are och andra halvan scouter som skulle på läger.

Varken vi SSU:are eller scouterna sov något på resan, men kul var det.

Du har varit SSU:s ordförande i två år, vad har du uträttat?

– Jag tycker att jag har bidragit till att SSU har stärkt sin roll som Sveriges mest politiskt relevanta ungdomsförbund. Vi nöjer oss inte med att bara peka på samhällsproblemen och vara en blåslampa mot partiet, utan kan också presentera konkreta lösningar på samhällsproblem och driva partiet framåt. Ett exempel som fått stort utrymme i samhällsdebatten

Em In f å e f i m te te rån ka n h ram lan in m ns fö til e öv de st m – J rna l a l iv re t u d e t La oc gå och el, r. Ä , he ed st n ion e h e a b rs ro nd fort lan ven lt kl tt t u ä ll le r lig e sä d r da p a so , p ko tta an å d rt e äffa det re n n gi re g a na en n iS m m v ci re rb s s ss et t Y int yc edl etv S U :s om . K et ES er ke em is f n t m m m S ör SS an e u at in a y bu U hel d v mm ion tres r oc cke n nä t e år er el sa h t in ds a l a r d nk p Ca nt de fö sty f et el rio m ro oc le r k re g ls är t b rit p s nte h a o so esk era om n int tion ngr e m riv de ja hän en er es s bä a s g st til fråg ko der iv p run en o . lv e t ar or mm det rio om ch in on d er te

Förbundssekreterare SSU

in

Förbundsordförande SSU

Ny Ja d S i bl m m e ig a be eb SU nrik ko fa m – c te att :s t – nd dl b t i ar fö nin I oc an emm er Jag klig YE tik rbu g p h na a om ä An p r ol S, lar nd å me t F r. J S g i de tis FN . D ss org d ry ag SU an SU es ek an att shu ha :s ska k o rs s oc uto rete isa jag se r ti org ny mb so t ud di an p tio jo . h m r a ga is å Iu s n sy hjä re. n så bba re ati job ma lp Ja . r jo on be n S er g job so bb . T t S ja ska ba m U at rä så p g i d ffa jag til hjä r ja oli l m lp g tis et fo h ci lk åll ed a t när k s vi o de ill m a E ekr la ch er p ll e ti sa lä å nt ed ino ter m ra at er ta r E ar hä k t l na l o ri e m lle än ära tio ch ks t p na e so d ne å n, lla

Ellinor Eriksson

ar

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

FOTO: PRESSBILD

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 10 augusti.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

Vad hette Östberlins mest framgångsrika fotbollslag under kommunisttiden?

1. Dynamo Berlin X. Lokomotiv Berlin 2. Hertha Berlin

Vilket var det ”onda” landet i ”D2: The Mighty Ducks – mästarna är tillbaka”?

1. Sverige X. Kanada 2. Island

2

Det klassiska vapnet AK-47 är också känt under ett annat namn, vilket?

1. Kalasjnikov X. Raskolnikov 2. Volga

6

3

7

Vad kallades Elaines mekanikerpojkvän i ”Seinfeld”?

1. ”Daddy” X. ”Devil” 2. ”Puddy”

4

Vilken av Backstreet Boys hits skrevs av Lisa Miskovsky?

1. ”Shape of my heart” X. ”Everybody (Backstreet’s Back)” 2. ”Quit Playing Games (With My Heart)”

58 4/2013

FRIHET

5

Vilket fotbollslag höll Lasse Brandeby på?

1. Gais X. IFK Göteborg 2. Örgryte IS

Vilken film var dyrast att producera?

1. ”Waterworld” X. ”Titanic” 2. ”Waterboy”

Grattis!

Dijana Mujdzic, Göteborg, och Joacim Petersson, Kristianstad. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihettygpåse var.

Oavsett var katastrofen är.

Inom 36 timmar kan vi vara där.

© Gwenn Dub

ourthoumieu

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

59 4/2012

FRIHET

Almedalen

1-7 juli, Visby, Gotland Även i år finns vi på plats på politikerveckan i Visby.

Vi siktar, precis som vanligt, mot att vara den mest progressiva rörelsen i Almedalsröran.

SSU Sommar

8 juli - 3 augusti, hela Sverige Syrenen blommar, skolorna har stängt och SSU åker landet runt och kampanjar. Under fyra veckor i juli värvar vi medlemmar och styr riktigt schysta sommaraktiviteter.

Kongress SSU:s 37:e ordinarie förbundskongress, 9-12 augusti SSU slår en röd kil i blåa Täby. Under tre dagar öser vi på och beslutar över den politik som vi tar oss med in i valrörelserna.

Besök www.SSU.se för att läsa mer om det som händer i sommar!

60 2/2012

FRIHET