Frihet, nr 5 2013 by Frihet Media

h a

n a p e e

det Kielos h y on ta egentligen :V en , sliten om mot erken av röstskolk sveriges solidariet vardag som som för oc h ä som största ändrade h i franska nde genusteori valstrategi ih bloggare usb allt förorter y?

– glammig K vadratmeter Vad K atrine Kulturlistan Så blev var

T SO I D N #5 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 5/2013

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID VALRÖRELSEN HAR REDAN STARTAT Valet 2014 handlar om vår vardag och vilken väg du vill att Sverige ska gå. När 1,5 miljoner medlemmar ställer krav på politiken gör vi i facket skillnad. Därför ska vi kämpa för att valet nästa år handlar om ditt Sverige – vår framtid.Vecka 17 kickar vi igång samtalskampanjen Mitt Sverige – Vår framtid. Målet är att få igång politiska samtal, viktiga samtal som endast du kan starta. Prata med dina arbetskamrater och kompisar, fråga vilka krav facket ska ställa på politiken!

LÄS MER PÅ HTTP://MITTSVERIGE.LO.SE

Landsorganisationen i Sverige 59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Den kvävande folkhemskoftan

Resonemanget haltar. Under flera decennier i början av 1900-talet hade Ryssland, inom ramen för dåvarande Sovjetunionen, omfattande rättigheter för homosexuella. Flera homosexuella hade till och med höga poster inom den statliga förvaltningen. Dagens krig mot hbtq-rörelsen är inget naturligt, inget som är typiskt ryskt. Det är en politisk prioritering, ett konservativt kulturkrig mot människor som inget mer önskar än att bli likabehandlade.

ör ett par år sedan läste jag ”Hornsgatan”, en vacker roman om ett par kvarter på Södermalm i Stockholm skriven av Ernst Brunner. Författaren drar med läsaren in i magiska skildringar av underjordiska katakomber och mångbottnade karaktärer. Men så slår det slint. Över flera sidor får en av bokens vita, medelålders och manliga karaktärer spotta sin vrede över Prideparaden som ofta går längs just Hornsgatan. Ett onödigt, ovärdigt spektakel som inte hör hemma på det gamla, hederliga Söder, heter det.

Eller annorlunda uttryckt: Mänskliga rättigheter kommer inte av sig själva, de är en konsekvens av modiga politiker som vågar inkludera alla i samhällsbygget.

Vad är det egentligen med kärleken som är så innerligt provocerande? Är människan verkligen så inskränkt att andra livsstilar hotar den egna sfären? Eller är det kontrasten mellan den fria kärleken och bristen på relationer i det egna livet som får normsamhället att koka?

När augustisommaren hettar som mest ser jag tåget med leende människor som viftar med regnbågsflaggor till tonerna av frustande housemusik. Två kvinnor i 70-årsåldern med permanentat, vitt hår går hand i hand och ler i kapp med den betydligt yngre majoriteten. Tänker: Vad kan vara fel med det här? Tänker att sådana som jag – vit snubbe bekvämt rotad i den heterosexuella normen – inte kan blunda för att mina vänner och den generation av unga som växer upp i dag förvägras rättigheter jag tar för givna.

Uppenbart är att dagens människor inte ryms i den trånga folkhemskoftan. En del av skulden faller förstås på socialdemokratin, som dominerat svensk politik under många år. Ikonbilden för den svenska välfärdsmodellen är den vita, muskulösa och heterosexuella industriarbetaren. Normen var fastnaglad redan från början. En högerregering utan intresse för hbtq-frågor – komplett med lokala moderater som vill polisanmäla offentliga regnbågsflaggor – hjälper knappast.

För det handlar inte om en livsstils- eller ytterkantsfråga. Det handlar i själva verket om en osviklig princip som varje civiliserat samhälle har en plikt att upprätthålla. Hbtq-rättigheter handlar inte om att tycka att det är kul med ett årligt bögjippo som bekvämt kan betraktas på avstånd. Det är ett blodigt allvar som angår oss alla.

En vän till mig avslöjade, i förtroende, att hon nyligen blivit tillsammans med en tjej. Med tillägget ”ja, fast jag är ju inte lesbisk”. I pausen innan förtydligandet rymdes oron för att glida från norm till avvikande. Alldeles oavsett om en tror på sexuella läggningar som tydligt avgränsade koncept eller har en mer liberal, queeranalytisk, syn på mänskliga inkarnationer av kärlek. Som om min vänskap till henne skulle förändras för att hon väljer att älska en människa.

PS! Du missar väl inte att Frihet har en helt ny webb? Tack till Kristofer Åberg för mästerligt kodande. www.frihet.se är adressen. S

Kommer att tänka på Ryssland. På alla unga – ja, eller alla hbtqpersoner överhuvudtaget – som håller de verkliga känslorna tätt inpå själen. Kapslar in dem. Som aldrig vågar släppa ut dem, förverkliga dem, för ett samhälle som systematiskt förtrycker en stor del av sin egen befolkning. Somliga förklarar bristen på hbtq-rättigheter med att det skulle vara något som är inbäddat i ett lands folksjäl eller kultur, eller att det helt enkelt är en fråga om graden av utveckling. Om så är fallet: Hur länge ska vi behöva vänta, eller ska vi acceptera det?

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 5/2013

FRIHET

INNEHÅLL

13 22

13 VÅRDSLÖST

Torun Carrfors om hur orättvisorna i vården kan starta en feministisk revolution.

14 NÄR KRAVALLERNA TYSTNAT

Frihet åkte tillbaka till Husby.

22 BLOGGELIT MED BUDSKAP

Omslagsintervju med Hanna Persson, som driver en av Sveriges största bloggar under signaturen Hanapee.

26 HUS FÖR MILJONER

Vad var egentligen miljonprogrammet? Frihetskolan ger svar.

28 DET FRANSKA ALTERNATIVET I norra Frankrike får studenter bostad i utbyte mot att de hjälper till med läxläsning och social verksamhet.

46 DET PATRIARKALA HÅNET

Linus Fremin ser rött när unga tjejers kultur blir skrattraketer på Youtube.

47 FOKUS SSU

Stor special från SSU-kongressen. SSU-porträttet med LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson. Rapport från S-studenters kongress.

14 4 5/2013

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 5/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Julia Lindemalm Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 5/2013

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 5/2013 Anna Sturesson, Chrissie Abbott, Hanna Thåström, Johannes Liljeson, Katrine Kielos, Linus Fremin, Magnus Falkehed, Nils-Petter Ekwall, Ola Torkelsson, Sara Appelgren, Sara Hansson, Simon Röder Texasjohny, Torun Carrfors, Tove Solbeckar

Brev!

Björklunds sänkta ambitioner skadar skolan

”Alla kan inte bli akademiker” är utbildningsminister Jan Björklunds mantra. Svenska folket har hört honom yttra detta otaliga gånger, men vad innebär det egentligen? Den borgerliga regeringen har avskaffat den allmänna högskolebehörigheten. Den infördes i början av nittiotalet, i samband med omorganiseringen av gymnasieskolans program, för att man identifierat behovet av en mer sammanhållen gymnasieskola, samt de ökande kunskapskraven från samhället. Att alla skulle ha möjlighet att studera vidare sågs som en viktig förutsättning för Sveriges ekonomis fortsatta utveckling. Hur kommer det sig då att vi nu, drygt 20 år senare, har en utbildningsminister som förespråkar raka motsatsen, trots att kunskapskraven ökar? I Björklunds mantra ”Alla kan inte bli akademiker” döljer sig en obehaglig människosyn. Den återfinns också ofta i hans retorik kring denna reform, när han med anekdotisk bevisföring talar om ungdomar som nu har helt nya ”möjligheter”, när borgerligheten stänger framtidens dörrar. I kärnan ligger också en cementering av klas�strukturer. Det finns fortfarande klassmönster i val av utbildning, och arbetarklassens barn väljer i större utsträckning än medelklassens barn yrkesprogram. Socialdemokratin gav möjligheten för arbetarklassen att tillträda universiteten,

vilket möjliggör klassresor, starkare ekonomi, radikalt minskad risk för arbetslöshet och mycket mer. Borgerligheten för nu en omvänd klasskamp. Alla kan inte, ska inte, bör inte bli akademiker. Hellre fler städjobb, restaurangjobb och andra fysiskt påfrestande, dåligt betalda arbeten. Gärna subventionerat av staten. Vi socialdemokrater måste ta strid mot denna människosyn. Självklart ska möjligheten att välja yrkesprogram finnas – det är en förutsättning för svensk ekonomi och ett intresse för många. Men vi ska aldrig tolerera att de som av någon anledning väljer dessa program ses ner på, som personer som inte förmår tänka kritiskt, reflektera och resonera kring sin samtid, historia och olika kulturer. För det är just dessa kunskaper Björklund tycker att de inte ”behöver”. Eller, vad han egentligen menar; att de inte förmår tillgodogöra sig dem. Nu flyr eleverna yrkesprogrammen i snabb takt. Vi vet att förväntningar starkt påverkar elevers resultat; höga förväntningar höjer också resultaten. Vad gör då Björklunds låga förväntningar på yrkeselever för svensk skola? /Lisa Enquist, Linköping

Den bortglömda pusselbiten Att vara ung i dag är en påfrestning. Det pratas om arbetslöshet, bostadsbrist, bristande framtidstro och psykisk ohälsa. Samtidigt är vi generationen som förväntas kunna ta oss fram – och det fort. Vi förväntas kunna uttrycka våra förhoppningar och krav. Vi förväntas kunna vända en nedåtgående trend utan handledning. Vi förväntas vara självständiga i ett samhälle i ständig utveckling,

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Torun Carrfors, gästkrönikör Ålder: 26 år. Bor: Stockholm, men kommer från Värmland. Gillar: Systerskap. Ogillar: Kvinnohat. Ville bli som liten: Cirkusprinsessa.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

där tillgång på information, fakta och upplevelser är oändlig. Där vi upplever konstant tidsbrist och ställer högre krav på snabb kommunikation. I ett samhälle där varje individ i dag har fler möjligheter än vad som får plats under ett liv. Dessutom lever många i konstant stress; för att man inte har ett jobb, har ett jobb med för många arbetsuppgifter eller helt enkelt inte hittar rätt i djungeln av val och möjligheter. Olika förutsättningar, men samma symtom. Klarar du inte av att vara den framtidsskapande och sociala människa som förväntas av dig, är risken stor att du hamnar i arbetslöshet och blir fråntagen möjlighet till delaktighet och inflytande. Detta är inte individuella problem. Detta är ett samhälle med stora systemfel. Vår tids absolut största utmaning är att skapa ett hållbart samhälle där individer, samhällen och ekosystem ges möjlighet att återhämta sig. Ett samhälle där individer har egenmakt över sin hälsa och livssituation skapar ett långsiktigt gynnsamt och hälsosamt samhälle, som är redo att ta sig an stora ekonomiska och ekologiska utmaningar. Det man behöver inse är att den mänskliga faktorn är avgörande för våra förutsättningar att kunna tackla nutidens och framtidens svåra frågeställningar. För människor som kämpar i motström för att överleva och upprätthålla ett värdigt liv har sällan energi till att värna framtida generationer. Börja ta frågor om psykisk ohälsa på samma slags allvar som fysisk ohälsa, det har samma konsekvenser för människors liv. I ett högproduktivt samhälle måste det vara tillåtet att varva ner och lämna över. Se hela helheten, och tänk större. Ställ dig frågan: Måste det vara så här eller är en annan värld möjlig? / Izabell Zaza, Uppsala

Du skriver en gästkrönika om villkoren inom vården. Vad brukar du tänka på när du skriver en text? – Jag är ju sjuksköterska och inte skribent, egentligen. Så jag har aldrig lärt mig hur man ska skriva, vilket gör att jag inte tänker på skrivregler. Däremot tänker jag på vad jag vill berätta och vad jag vill att min text ska få den som läser att känna. Vad har du gjort tidigare? – Jag har alltid jobbat i vården, i hemtjänsten, som personlig assistent och sedan som

6 5/2013

FRIHET

sjuksköterska. När du inte jobbar, vad hittar du på då? – Jag skriver, umgås med fantastiska vänner och är feministiskt aktiv på lite olika sätt. Vad har du för otippad talang? – Jag är bra på att fynda för halva reapriset (talang ärvd efter min mormor) och på bågskytte. Var hittar du inspiration? – I den här orättvisa världen, som jag drömmer om och tror ska bli mer rättvis. Vad önskar du mest av allt just nu? – Feministisk revolution.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Delad föräldraförsäkring nu! SSU-kongressen är över. SSU:are från hela landet har samlats för att diskutera politik, besluta om vilken politik vi ska driva och vilka företrädare SSU ska representeras av. Utöver det har många träffat nya vänner, haft roligt och lärt sig nya saker. Det är SSU när det är som bäst. En fråga som inom SSU länge varit kontroversiell och omdiskuterad är föräldraförsäkringen och hur den ska delas mellan vårdnadshavarna. Vi lever i ett patriarkat där män har mer makt än kvinnor och där kvinnor nedvärderas, vilket resulterar i lägre löner och sämre arbetsvillkor. Det är SSU enigt om att stå emot. Jag tror att det är viktigt att nu bestämma sig om föräldraförsäkringen och välja det alternativ som gynnar både män och kvinnor. I dag ger föräldraförsäkringen rätt till 18 månaders ledighet efter en födsel eller adop-

tion. Föräldrar som har gemensam vårdnad har rätt till 240 dagars ledighet var med föräldrapenning. Det är möjligt att överlåta dagar till varandra, men 60 dagar är reserverade för varje förälder. Det faktum att en kvinnas lön och förutsättningar på arbetsmarknaden inte förbättras i den takt som mannens beror till stor del på barnafödandet. Vid runt 30 års ålder stannar kvinnors löneutveckling av, eftersom de förväntas ta hand om barn och hem medan männen förväntas fokusera på sina karriärer. Trots de stora positiva effekterna pappamånaderna haft på kvinnors löneutveckling och arbetsvillkor – samt för mäns föräldraledighet med sitt barn – ser jag den delade föräldraförsäkringen som en av de viktigaste feministiska framtidsreformerna. Det är inte rätt att kvinnor tjänar 70 procent av en mans lön för samma arbete. 2011 utnyttjade kvinnor 76 procent av försäkringen, män bara 24. Genom att det införs en delad föräldraförsäkring, där hälften av föräldrapenningsdagarna går till kvinnor och hälften till

Vad hände sen? ”Kampvillig”, Frihet 2/2012 I Frihets andra nummer 2012 var sexualupplysaren Robert Jacobsson på omslaget. I intervjun berättade han om hur makten över sexualiteten är vår tids frihetsfråga och varför fler måste få knulla skönt. Då hade han nyligen startat hashtaggen #homoriot på Twitter, som fått tusentals att dela med sig av kränkande och diskrimerande händelser ur verkliga

livet. Samtidigt var han programledare för “Ligga i P3”, ett Sveriges Radio-program om sex och sexualitet. Nyligen tilldelades Robert Jacobsson RFSU-priset 2013 för samma radioprogram. Juryns formulering lydde: ”Årets RFSU-pristagare är din knullkompis på nätet. I en härlig klickbar orgie finns här allt som har med sex och relationer att göra. Med glimten i ögat och

med tankeväckande frågeställningar har programmet guidat P3:s lyssnare genom nytänkande sexualupplysning. Världen behöver mer Ligga i P3!” - Det känns fantastiskt och stort. Vår ambition är att knulla oss fria från normerna och att våra lyssnare också ska få modet att göra det, säger han till RFSU:s tidning Ottar.

7 5/2013

FRIHET

män, blir förutsättningarna för kvinnor bättre, eftersom de kan vårda sin karriär i precis lika stor utsträckning som män. Det blir bättre med tiden. Trots att skillnaden mellan kvinnor och män är stor var den ännu större för 50 år sedan. Den första månaden 1995 och den andra månaden 2002 har resulterat i större föräldrapenningsuttag från männens sida. Det betyder att kvinnor i större grad kan börja arbeta och dela hushållsarbetet med mannen. Om en delad föräldraförsäkring införs betyder det också att man fortsätter i den trenden – det är, som sagt, en av de viktigaste feministiska jämställdhetsreformerna i vår tid. Det är ingen reform enbart för kvinnor. Det är också en reform för män som får ta del i hushållsarbetet och ansvara för sina barns uppväxt. Det gör män säkra och trygga i rollen som pappor. Låt oss välja det alternativ som är bäst för män, kvinnor och samhället. Låt oss driva en jämställdhetsreform som heter duga, nämligen den delade föräldraförsäkringen. /Adam Lundberg, Göteborg

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

Pierre Desrochers Docent i geografi vid Torontouniversitetet.

– Mer handel gynnar miljön Pierre Desrochers, docent i geografi vid Torontouniversitetet, som tillsammans med Hiroko Shimizu, ekonom vid Osakauniversitetet, skrivit boken ”En hipsters dilemma – försvar för långväga mat”. Hur kom ni på idén till boken? – Mitt universitet fick besök av en känd miljöprofessor som hävdade att de som inte äter närodlat är parasiter. Värst var japanerna, då de importerar mest mat i världen. – Min fru, som är från Japan, blev förolämpad. Japaner har historiskt drabbats av svält och undernäring. Först när landet specialiserades inom annan industri och importerade mat från länder med mer gynnsamt odlingsklimat bröts trenden. Forskarens ensidiga bild fick oss att skriva boken. Varför är närproducerad mat inte nödvändigtvis bra för miljön? – Våra förfäder åt nästan enbart lokal föda. Långväga handel förbättrade kvaliteten i relation till kostnaden. Fördelarna

med internationell handel är de naturliga fördelar som olika världsdelar har (mer regn, bättre jord, naturlig värme och så vidare). Går du mot naturen och tvingar fram lokal matproduktion ökar resursanvändningen och koldioxidutsläppen. Varför är uppfattningen att lokalt producerad mat är klimatvänlig så stark? – Dagens människor, ofta flera generationer från bondesamhället, förstår inte att växthus kräver gödningsmedel, bekämpningsmedel, bevattning eller naturgas. I stället fokuseras det enbart på att transporter kräver bränsle. Vilka klimatreformer är, enligt din mening, mest brådskande just nu? – Riv handelsmurar och avskaffa jordbrukssubventioner. Först då kommer jordbruksproduktionen flytta till de mest gynnsamma delarna av världen. Då blir maten både billigare och miljövänligare. tEXT: DANIEL MATHISEN

”Pillesnoppsamhället hämmar kreativiteten.” Lina Thomsgård, Rättviseförmedlingen, om ett patriarkat som begränsar människor. (Ping)

Straffavgift för tevespel Upphovsrättsorganisationen Copyswede började 1 september i år att ta ut sin så kallade privatkopieringsavgift även på datorer med inbyggt minne, lösa interna hårddiskar, surfplattor samt spelkonsoler. Sedan tidigare har man bland annat tagit ut denna avgift för usb-minnen och externa hårddiskar. Kopieringsavgiften infördes under 1980-talet för att motverka olovlig kopiering av musik till kassettband och film till vhs-band.

PROCENT

Så mycket har andelen människor som omkommer i krig och av mord ökat med de senaste fem åren.

”Han är en ekologisk analfabet.” Per Gahrton, tidigare språkrör för Miljöpartiet, om Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. (Cogito.se.)

8 5/2013

FRIHET

Legogubbarna allt surare Forskare i Nya Zeeland har analyserat ansiktsuttrycken på Legofigurer från de senaste 35 åren och kommit till slutsatsen att de med tiden blivit allt argare. Forskarlaget, från Institutionen för industriell forskning vid Canterburyuniversitetet, menar att de barskare minspelen blivit allt vanligare sedan början av 1990-talet. - Vi tror att vår forskning är värdefull för att förstå hur användare av Legofigurer påverkas av leksakerna, säger en av forskarna till UPI.

VAL I VÄRLDEN: TYSKLAND

Valdatum: 22 september. Statsskick: Republik. Invånarantal: 80 miljoner. BNP/capita: 35 930 amerikanska dollar. Statsskick: Parlamentarisk demokrati.

Kuriosa 1: Walkman, en bärbar kassettspelare, uppfanns i Tyskland. Kuriosa 2: Tysklands landyta var omkring 50 procent större 1871–1918 och omfattade merparten av dagens Polen och Litauen.

hur: Den sittande förbundskanslern, Angela Merkel, går till val för att fortsätta regera Tyskland i koalition mellan det kristdemokratiska partiet CSU och högerliberala Fridemokraterna. Oppositionen består framför allt av Socialdemokraterna och De Gröna. Historia: Romarna grundade många kolonier i dagens Tyskland ett par århundraden före vår tideräkning, men fördrevs av de frankiska folken på 400-talet. Frankerna styrde stora delar av Centraleuropa fram till 800-talet, då området delades upp i flera mindre delar som senare skulle bli grunden för dagens nationalstater. Dagens Tyskland var en del av det tysk-romerska riket, som mer eller mindre existerade till och med Napoleonkrigen i början av 1800-talet. 1871 bildades Tyska riket med Wilhelm I som kejsare. Kejsardömet omfattade mycket av det som i dag är Polen, med flera kolonier i Afrika. Tyska riket gick under efter att ha deltagit på den förlorande sidan under första världskriget. Det ersattes av den så kallade Weimarrepubliken som tvingades ge upp stora landområden och betala enorma summor i krigsskadestånd. Adolf Hitler och nazisterna grep makten i landet i början av 1930-talet. 1939 inledde Tyskland andra världskriget genom att invadera Polen. Efter att ha förlorat andra världskriget delades landet i två delar, det kommunistiska Östtyskland och det västliga demokratiska Västtyskland. Efter flera decennier som två stater återförenades Tyskland som ett land 1990. Sedan dess har Tyskland fungerat som Europas ekonomiska motor, liksom en viktig aktör inom EU-samarbetet. Inför valet: Frihet pratade med Sonja Leister, journalist som bloggar om Tyskland. Hur har Tyskland förändrats sedan valet 2009? – Regeringen, bestående av kristdemokraterna (CDU/CSU) och liberala (FDP), har haft fullt upp med den ekonomiska krisen i Europa. Efter olyckan

9 5/2013

FRIHET

i Fukushima beslutade regeringen även att lägga ner kärnkraften i Tyskland och satsa på alternativa energikällor. Under Merkels regering har även minimilöner införts i vissa branscher, och man har en barnomsorgsgaranti som antagligen inte kan uppfyllas när den träder i kraft i sommar. Vilken fråga väntas bli valets viktigaste? – CDU har flera dyra vallöften: De ska öka barnbidraget, höja pensionen för kvinnor med barn, förbättra villkoren för sjukskrivna. SPD vill beskatta förmögna mer. De vill även avskaffa vårdnadsbidraget och i stället bygga ut barnomsorgen och göra den kostnadsfri. I opinionsmätningar inför valet har CDU/CSU förhållandevis höga siffror. Vad beror det på? – Många tyskar tycker om Angela Merkel och ser henne som kompetent. Nästan 70 procent tycker enligt aktuella siffror att hon gör ett bättre jobb än alternativet, Socialdemokraternas kandidat Peer Steinbrück. Och omvänt, varför har SPD svårt i opinionsmätningarna?  – Peer Steinbrück är kanske inte den folkligaste och mest folkkära kandidaten SPD kunde valt. Även inom partiet har många varit emot hans nominering som valkandidat. Människor känner också oro på grund av det ekonomiska läget i Europa. De vågar kanske inte lita på de tyska socialdemokraterna i ekonomiska frågor. Vilka blir valets stora vinnare och vilken koalition är sannolik?  – SPD och Die Grüne ligger just nu runt åtta procentenheter bakom CDU/CSU och FDP. Det mesta tyder på en majoritet för den sittande regeringen. Men om regeringspartierna förlorar röster fram till valet kan Tyskland regeras av en storkoalition igen, där CDU och SPD samarbetar. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY

Hotellkedja blir porrfri Som ett led i den norska hotellkedjan Nordic Choice Hotels nya etiska riktlinjer skippas porren med omedelbar verkan. Hotellkedjan har beslutat sig för att ta krafttag mot prostitution. Numera ska kedjan ha nolltolerans vid misstanke om prostitution. – Vi menar att det är en naturlig del av vårt samhällsansvar att inte stötta en bransch som bidrar till trafficking och andra former av människohandel, sade Torgeir Silseth, administrativ direktör, i ett uttalande.

”Vissa vänsternationalister har samma åsikter som extremhögern.” EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso är irriterad på politiker som skyller Europas problem på EU.

procent

Kokain på Konsum illustration: annelie carlström

När personalen på en Coopbutik i danska Århus öppnade en leverans med bananer blev de duktigt förvånade över innehållet. I stället för frukt fann de hundra kilo rent kokain. Banantransporten kom ursprungligen från Colombia. Den danska polisen utreder just nu hur kokainet hamnade i bananlådorna.

av tillfrågade amerikaner vill åtala deM som läckt hemligt material som kan skada kampen mot terrorismen.

Israel portar afrikaner Enligt uppgifter från israeliska myndigheter planerar landet att deportera tusentals afrikanska migranter. Anledningen sägs vara att regeringen vill bibehålla landets “judiska karaktär”. Sammanlagt rör det sig om 60 000 migranter, mestadels eritreaner och sudaneser, som sannolikt blir deporterade till ett tredje land i östra Afrika. De flesta av migranterna är papperslösa. De senaste åren har Israel genomfört flera reformer för att begränsa invandringen. (Time)

“Låt Allah lösa det.” Sarah Palin, amerikansk republikansk politiker, kommenterar inbördeskriget i Syrien.

Det här hatar vi på Facebook Omkring tusen svenskar har deltagit i en undersökning, geomförd av opinionsföretaget SSI, om sociala medier och bland annat svarat på vad som irriterar mest på Facebook, Twitter, Instagram och andra sociala medier. Föga oväntat är “Bilder på vardagsmat” det som är mest irriterande på Instagram, och på Twitter och Facebook irriterar vi oss på barnbilder samt skrytande, klagande och felstavande vänner. Vänner som använder hashtaggar på Facebook är även en källa till irritation. En tredjedel av de tillfrågade uppger dessutom att de övervägt att avsluta sitt Facebookkonto de senaste tre månaderna.

”Jag blev någon annan.” Sångerskan Maja Ivarsson berättar i samband med ”Sommar i P1” om när hon som tonåring blev våldtagen på ett hotellrum.

10 5/2013

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

7 SEP – 27 SEP

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Menskopp även om man aldrig haft sex ? Kan man använda menskopp även om man aldrig haft sex? Ska man ha en mindre storlek på menskoppen då? – Ja, det går utmärkt att använda menskopp även om man aldrig haft sex. Slidans storlek beror inte på om man haft sex eller inte, utan är olika från person till person precis som andra delar av kroppen. Slidan växer under puberteten och brukar också vara större om man har fött barn. Det kan vara svårt att veta vilken storlek på menskopp som är lagom. Sidor på nätet som säljer menskoppar brukar ha storleksguider. För yngre personer som inte blöder så mycket och inte har fött barn brukar en mindre storlek rekommenderas. Jag har inga problem att komma när jag onanerar, men jag har aldrig lyckats få orgasm när min kille smeker eller slickar mig. Det känns som att jag inte kan slappna av på samma sätt. Hur ska jag göra? – Tänk på att du kanske behöver ligga, sitta eller stå på något särskilt sätt för att få orgasm. Många spänner benen eller andra delar av kroppen. Nästa gång du onanerar på egen hand, tänk efter hur du gör. Om du alltid brukar onanera på samma sätt, kan du prova att variera med andra sätt. Då kan du hitta fler vägar till orgasm. Du skulle kunna prova att onanera när din kille är med. Kanske kan ni båda onanera samtidigt? Då kan

september. Val i Maldiverna.

du träna på att slappna av tillsammans med honom. Om det känns okej för dig så kan du visa din kille hur du gör när du tillfredsställer dig själv. Då kan

- Slidans storlek beror inte på om man haft sex 9 eller inte, utan är olika från person till person. det vara lättare för honom att veta hur han ska göra. Det är också bra om du kan tala om eller visa hur du vill att din partner ska göra när han slickar eller smeker dig. Var beredd på att det kan ta längre tid att komma än när du smeker dig själv. Du kan ju känna exakt hur du ska göra med en gång. Försök att inte känna dig stressad utan ha tålamod och låt det ta sin tid.

september. Stortingsval i Norge.

14 15

september. Parlamentsval i Australien. september. Parlamentsval i Macau.

SKILJELINJEN

Är tillväxt hållbart i längden?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Ja. Hållbar tillväxt är hållbart i längden. Vad menar du med hållbar tillväxt? – Man måste fråga sig, tillväxt av vad och för vem? Det är ju självklart att tillväxt i produkter som är tillverkade på ett miljöskadligt sätt

så är det inte hållbart. Men om man tittar på tillväxt i arbetande tillväxt så är det en mera hållbar tillväxt. Tillväxt i tjänsteproduktion är inte alls lika skadligt för miljön. Förstår du den tillväxtkritik som finns? – Absolut. Det är ju egentligen

en kritik mot att det rena vinstintresset är det enda som ska gälla i ekonomin. Jag tycker att vi har en bra diskussion om ekonomisk politik, och kan vi mäta det på ett helt annat sätt kan vi få en ekonomi som inte sliter ut människor, natur och djur.

– En tillväxt som till stor del är beroende av att vi använder ändliga resurser som till exempel olja är inte hållbar i längden. Det viktiga är att bryta kopplingen mellan tillväxt och miljöförstöring med ekonomiska styrmedel. Hur ska vi då skapa välstånd? – Högre BNP innebär inte

automatiskt ökat välstånd. Tillväxt som bygger på att vi förstör planeten leder däremot till fattigdom och ökade klyftor. Välstånd kan i stället skapas genom att vår ekonomi blir mer cirkulär och tar vara på och fördelar resurser. Vad ser du för alternativ till tillväxtsamhället?

– Ekonomisk tillväxt har blivit en ideologi i sig där mer alltid är bättre. Det är ingen naturlag att vi ska sträva efter mer pengar. Vi behöver skapa ett samhälle där vi i stället satsar på mer fritid, fungerande välfärd, bättre socialt liv, ökat välmående och där resurser används flera gånger.

21 22

september. FN:s internationella fredsdag. september. Parlamentsval i Tyskland.

ssu

Magda Rasmusson, Grön ungdom

11 5/2013

FRIHET

september. Parlamentsval i Aruba.

Sms:a AKUT SYRIEN till 72900 12 så är du med och räddar liv i Syrien! FRIHET

5/2013

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: texasjohny

Vården – en feministisk krutdurk ”Det är inget yrke man väljer för lönen i alla fall”, säger kvinnan som står framme vid powerpoint-presentationen. Jag går nog första eller tredje eller femte eller kanske sista terminen på sjuksköterskeprogrammet. Jag blandar ihop henne med alla andra föreläsare som både före och efter sagt exakt samma sak. Just den meningen kom ofta helt utan sammanhang på föreläsningarna. När vi hade lyssnat i timmar på föredrag om cellgiftsbehandlingar, förlossningar, akuta trauman eller något helt annat. Utan att någon frågade lade föreläsarna till ”att man inte blev sjuksköterska för att tjäna pengar”. Ibland berättade de i nästa andetag att det ändå var världens bästa jobb, att vara med när barn kom till världen, att hjälpa att människor möta döden så smärtfritt som möjligt eller att sitta med adrenalinet rusande i ambulansen på väg ut mot olycksplatsen. Jag reagerade alltid på samma sätt. Dessa slentrianmässiga meningar som berättade för mig att jag inte av misstag skulle ramla ner i någon kvinnofälla, utan att jag själv och med full kraft valt att hoppa jämfotahopp rakt i den, gjorde mig både trött och arg. På mig själv. Och på det här samhället. Jag har varit feminist så länge jag kunnat formulera en åsikt. Trots det, eller kanske tack vare det, valde jag att bli sjuksköterska. Ett yrke med ett tydligt kön: kvinna. Med allt

vad det innebär: låga löner och dåliga villkor. Treskiftsavtal och konstant underbemanning på golvet. Dessutom med föreställningar om att jag skulle drivas av ett kall och vara en extra vän och timid personlighetstyp. Jag har brottats med det där av och till. Att jag som aktiv feminist valt ett av de mest könsstereotypa yrkena som finns. Skuttat glatt ner i fällan. Ibland har jag tänkt att jag får skylla mig själv när den årliga löneförhandlingen inte ens motsvarat inflationen och när jag fortfarande efter fyra år som färdigutbildad inte haft en enda fast anställning. Sedan tänker jag om. Tänker att jag är fruktansvärt glad att jag valt ett yrke som jag älskar så högt. Att jag via mitt jobb får träffa så många människor och öden; kollegor, patienter och anhöriga. Att jag varje dag fått balansera på gränsen mellan liv och död, mellan hopp och förtvivlan, mellan glädje och sorg. Att jag utvecklas, utmanas och förändras, i yrkesroll och som person. Jag vet ingenstans jag hellre vill vara än på vårdgolvet. Men att jag också är heligt förbannad. På det samhälle som straffar mig dubbelt. Som först värderar kvinnors arbete provocerande lågt och därefter lyckas lägga skulden och ansvaret på mig, för att jag ändå valt det själv. Jag blir förbannad när vi strejkar för bättre villkor och blir beskyllda för att vara samhällsfarliga. Som om inte den egentliga samhällsfaran är för få och för utarbetade

13 5/2013

FRIHET

sjuksköterskor hos patienterna. Det står mig upp i halsen att varenda vår behöva läsa någon chef uttala sig i tidningen om att vårdkaoset i sommar nog kommer ordna sig om vi i vården bara hjälps åt (läs: om vi sjuksköterskor återigen ställer in semestrarna och jobbar dubbla pass). Jag är trött på att i alla möjliga sammanhang få höra att det är en skam att vi tjänar så dåligt, men aldrig få se någon gå från ord till handling och faktiskt höja lönerna. Jag skulle önska att en enda föreläsare hade sagt att ”ni kommer få för låga löner i relation till er utbildning, till er kompetens och framför allt till hur viktiga ni är för det här samhället. Jag tycker det är dags att vi ändrar på det.” Kanske hade jag sluppit tvivla då. Kanske hade jag tidigare kunnat se vad jag nu ser. Att startskottet för en feministisk revolution kommer gå på ett vårdgolv nära dig. S

Torun Carrfors är skribent och sjuksköterska. torun.carrfors@hotmail.com

a k a b l l i T y b s u H l til

I maj stod Stockholmsförorten Husby i centrum för nyhetsbevakningen både inom och utanför Sveriges gränser. Medier berättade om brinnande bilar, stenkastning och massiva polisinsatser. Men bland invånarna var det få som kände igen sig i beskrivningen. Nu berättar de själva om vad som verkligen hände i Husby. text: HANNA THÅSTRÖM FOTO: JOHANNES LILJESON

14 5/2013

FRIHET

15 5/2013

FRIHET

D – fu et Un ng är g er m a h ar er ar so ef m m fek är en tiv kt di t a att re tt de kt tä t lä nd in nk a te til en är l p s nå ol tor go iti ke bra n id rn sa é a, - att sä då å ge ko ka r F m til ira me l R t C r j ose an ou nb bu rna ad la lis o t. te ch rn p a ro oc te h ste ra . de

Husby. Många Husbybor blev upprörda, och när det visade sig att polisen spridit felaktiga uppgifter om vad som hänt i lägenheten blev stämningen alltmer orolig. Ungdomsorganisationen Megafonen, med bas i Husby, krävde en oberoende utredning och uppmanade polisen att komma och prata med de boende för att lugna stämningen. På natten till måndagen brann de första bilarna i Husby. Under den vecka som följde spred sig kravallerna till en mängd Stockholmsförorter och mindre städer runt om i Sverige. Många kopplade ihop händelserna och menade att dödsskjutningen var gnistan som tände det groende missnöjet i förorterna.

Det var den 19 maj, en söndag, som de händelser som skulle skapa rubriker över hela världen tog sin början. En vecka tidigare hade en 69-årig knivbeväpnad man skjutits till döds av en polis i sitt hem på Oslogatan i

Arne Johansson, som bott i Husby sedan stadsdelen byggdes i mitten av 70-talet, är övertygad om att det är så. – Det råder ingen tvekan om att det var dödsskjutningen som utlöste kravallerna. Många unga här har själva dåliga erfarenheter av polisen. Vi i Husby har aldrig haft poliser som går runt på gatorna och pratar med folk, säger han. Ändå är Arne förvånad över att det var just i Husby som kravallerna tog fart. Orten har en lång tradition av föreningsliv och byggdes som en mönsterförort efter misslyckandena i Rinkeby och Tensta

irat CanbulAt älskar Husby. Husby är den första kärleken, fotbollsmatcher med kompisar, platsen där han lärde sig läsa. Men kärlek mår bra av frånvaro, så när Firat skaffade sin första egna lägenhet gick flyttlasset till en etta i Liljeholmen. Ändå var det självklart att sätta sig på tunnelbanan mot Akalla när de första larmen om bränder och sammanstötningar kom. – Jag var där varje natt. Jag tog ifrån ungdomar stenar, skickade hem dem och försökte prata med polisen. Men jag såg knappt några brinnande bilar, berättar Firat. Den bild av de oroliga nätter som målades upp i medier kände han inte igen sig i. – Ingen filmade de gråtande mammorna som var ute och letade efter sina barn, eller de äldre ungdomar som höll bort de yngre. Ingen filmade poliserna som attackerade. Det säljer väl inte lika bra, konstaterar Firat.

16 5/2013

FRIHET

– Ingen filmade de gråtande mammorna som var ute och letade efter sina barn, eller de äldre ungdomar som höll bort de yngre. Ingen filmade poliserna som attackerade. Det säljer väl inte lika bra. några år tidigare. På senare år har ungdomsinitiativ som Megafonen, Goda Cirkeln och Street Gäris följt i traditionen. Inga Harnesk, som flyttade till Husby när stadsdelen var nybyggd, berättar: – Vi som var först här fick allt gratis. Det fanns fyra ungdomsgårdar, det var ingen hejd! Det höll bara i fem, tio år, men har gett oss en stabil grund att stå på. Gemenskap och föreningsliv är en del av Husbys själ. Inga bor i bottenvåningen på ett grönt hus på Trondheimsgatan. Runt 70-talstorget med tunnelbana, fontän och Icabutik är husen höga och grå, men här några hundra meter bort ser bebyggelsen annorlunda ut. Femvåningshus med loftgångar och fasader i gräsgrönt, himmelsblått och rött omsluter gröna gårdar – de finaste i Stockholm, enligt Arne. Det har Svenska Bostäder gjort bra, det erkänner han. Inga och Arne var med om att starta nätverket Järvas Framtid en intensiv period under 2007. Då var det just Svenska Bostäder, som

äger större delen av hyresbeståndet i Husby, som var motparten i en konflikt som engagerade hundratals Husbybor. Bostadsbolaget planerade att riva några bostadsområden och lyxrenovera andra. Nätverket lyckades stoppade planerna, och sedan dess har de tillsammans med PRO, Megafonen och Rättvisepartiet Socialisterna engagerat sig mot nedläggningen av vårdcentralen, rivningen av gångbroarna och flytten av mötesplatsen Husby Träff. Och sedan händelserna i maj har engagemanget tagit ytterligare fart, berättar Arne. Under sommaren har Järvas Framtid haft möten med olika föreningar, med teatergruppen i Husby och med Megafonen. Planen är att starta ett stadsdelssamråd till hösten. Först på dagordningen står att förvandla Dalhagsskolan, som står tom sedan den lades ner för några år sedan, till ett allaktivitetshus. – Om kravallerna är det sista som händer här i Husby så kommer folk att flytta, det blir droppen. Därför finns det en ambition hos många att det ska komma något bra ur det som hände, tror Arne.

– en . nd r ru ie ed son kg ed m ns ba a m rna ha o om nell else e J a d rn rn io ie at hän er A ed rn m te op säg r i r in t ih t, lse a la te te r h p if ät ä op sk er . D r k em t b na ha st na ter de a sy , ak e k r s igh ttre itis ha ol ä ol g or t b p Ja till ari det v

17 5/2013

FRIHET

h d – so ålli et g Pol m t s jo ise br ig rd n åk he e f gj ad m am ord e, ma il e sä h jer fel ge ad na de rS e o f ira pol cks örs g ise å. ta Sh n O da ei ku m f ga kh n ol rn om na k h a, er t gr ad me . ip e n a de

Och det är fler som vittnar om att kravallerna haft positiva konsekvenser för Husby. Bana Ghebrehiwot beskriver sig själv som en person som inte säger så mycket om vad hon tycker och tänker. Men när hon under upploppens tredje natt läste på Facebook att hantverksbyggnaden på Husby gård, en 1800-talsgård med pittoreska röda stugor som fungerar som konsthall och hem för Husbys hantverksförening stod i lågor, blev det en vändpunkt. – Alla som växt upp här har lekt vid Husby gård. När jag fick höra att det brann kände jag att det var dags för mig att göra något, berättar hon. För Bana blev svaret att gå med i kvinnonätverket Street Gäris. Gruppen som har Husby som bas bildades på internationella kvinnodagen i år av Kistabon Ailin Moaf, men blev känd utanför Järva under kravallerna. Lördagen efter de första bränderna ordnade de en fest i centrum, och redan några dagar tidigare arrangerade de en manifestation mot våldet under parollen Bränn inte våra hem. Och Bana har märkt att det är fler som sett kravallerna som en uppmaning till att engagera sig. – Folk har blivit mer uppmärksamma på varandra, nu vågar man säga vad man tycker och tänker. Både unga och äldre har börjat engagera sig för Husby, berättar hon. Men där medier var snabba på att bevaka stenkastning och bilbränder var de sämre på att berätta om allt det positiva som faktiskt hände, tycker Bana. Hon får medhåll från många andra Husbybor. Sirag Sheikhomer, som arbetar som ungdomsledare på helger och lov, undrar vart

reportrarna tog vägen när det blev lugnt på förorternas gator. – Vi har massor av aktiviteter här, men var är de nu med sina kameror? När det brann skulle alla ha livesändningar, men positiva saker är visst inte lika intressant, konstaterar han. Inga Harnesk är också besviken på hur Husbyborna behandlades under rapporteringen. – Vi är många som blev väldigt sårade av mediernas braskande rubriker. Det stod i Metro att alla i Husby som har jobb helst vill flytta. Men jag träffade en tysk journalist som hade frågat alla hon mötte här om de ville härifrån, och alla sa att de trivs, berättar hon. Under kravallernas fjärde dag ordnade Järvas Framtid en manifestation mot polisvåld och vandalisering. Omkring 500 Husbybor deltog. Senare på kvällen höll Street Gäris sin demonstration. Det var den kvällen det vände, berättar Arne Johansson. – På onsdagnatten var det fullt med folk som var ute och nattvandrade. Efter det var det värsta över. Helgen efter ordnade Husbyborna en stor fest i centrum, med fotboll på storbildsskärm och gratis korv som matbutiken skänkt. Men det skrevs det knappt om alls, säger han. Och rapporteringen har varit dålig för Husby, det är både Arne, Sirag och Firat Canbulat överens om. – När jag berättar att jag är från Husby säger folk ”är det inte där det brinner bilar?”. De har aldrig varit här men har byggt upp en bild av att det är Gazaremsan, berättar Firat.

18 5/2013

FRIHET

husby Husby ligger i norra Järva väster om Stockholms innerstad. Stadsdelen byggdes som en del av miljonprojektet under mitten av 70-talet. Stadsdelen har drygt 12 000 invånare. I Husby finns bland annat en konsthall, teatergruppen Kista teater och en simhall. Här finns också skrivarverkstaden Berättarministeriet. Men på senare år har en stor del av samhällsservicen i Husby flyttat till angränsande Kista, ett växande teknikkluster med galleria och många stora företag. Husby är trafikseparerat. Det innebär att gångvägar är separerade från trafiken och leds över broar istället för övergångsställen. Under våren 2013 lyckades Järvas Framtid stoppa planerna på att riva några av gångbroarna och bryta trafiksepareringen.

Megafonen Megafonen är en ungdomsorganisation med bas i Husby. Numera finns Megafonen även i Rinkeby, Vällingby och i norra Botkyrka. Organisationen arbetar för att utbilda och engagera ungdomar och anordnar bland annat läxhjälp, föreläsningsserien Harakat och filmverksamheten Cinema Tamam. Harakat har gästats av bland andra Mattias Gardell, Hans Rosling och Gudrun Schyman. All verksamhet är avgiftsfri.

Nätverket Järvas framtid

– Alla som växt upp här har lekt vid Husby gård. När jag fick höra att det brann kände jag att det var dags för mig att göra något.

19 5/2013

FRIHET

Nätverket har bland annat engagerat sig för att behålla trafiksepareringen, landstingets vårdcentral och mot nedläggningen av Dalhagsskolan. Under 2012 fick nätverket mycket uppmärksamhet när de tillsammans med Megafonen ockuperade Röda korsets lokal i Husby centrum i protest mot flytten av mötesplatsen Husby Träff.

Goda cirkeln Ett ungdomsinitiativ som bland annat erbjuder gratis läxhjälp i Husby.

Street Gäris Street Gäris är ett nystartat nätverk där kvinnor kan mötas, stötta varandra och odla goda idéer. Nätverket ordnade både en demonstration och en gatufest i samband med oroligheterna i maj. Gäri är slang för tjej.

– Jag är inte säker på att Husby är en bra plats att växa upp på. Det är segregationen som är problemet.

–

Ungdomsorganisationen Megafonen hade redan innan kravallerna gjort sig känd för sitt sociala arbete i Husby, Rinkeby och Alby. Dagen efter de första bränderna ordnade de en presskonferens, där de gav sin syn på bakgrunden till protesterna. När de inte ville fördöma bränderna och stenkastningen hamnade de själva i skottlinjen. Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller liknade föreningen vid en beskyddarverksamhet och ett anarkistiskt medborgargarde. ”Oförskämt” enligt Inga Harnesk, ”hårresande” enligt Arne Johansson. Megafonens talesperson Rami Al-khamisi är mer självkritisk: – Vi har lärt oss mycket av hur medier agerade den veckan. Många upplevde oss som hårda och provocerande. Journalister vill gärna skildra en konflikt, och eftersom vi var den kritiska rösten fick vi rollen som skurkar, säger han. Enligt Rami är det inget konstigt i att just Husby, med sin långa tradition av föreningsliv, blev orten där det först smällde. Det är snarare logiskt att de ungdomar som har sett hur de boendes initiativ ständigt har blivit överkörda tar till andra metoder, resonerar han. – Det är ofta mer effektivt att sätta hårt mot hårt. Det är som de stökiga i klassen som får extraresurser, den sortens kommunikation uppmuntras. Därför är jag inte förvånad över att det hände här, säger han. Och så länge Husby och andra utsatta förorter fortsätter att halka efter kommer det bli nya kravaller, tror Rami. – Det är oundvikligt med revolter i ett samhälle där klyftorna ökar. Alla kan inte uttrycka sig verbalt eller organisera sig politiskt, och de visar sitt missnöje på andra sätt. Det behövs en helhetslösning, men så länge det inte finns någon politisk vilja måste vi som kan fortsätta att organisera oss.

de e m r. åst so hä . n id n m ne a a ne llt ar a r. M Kid r b nte ke m tra r i yc do os ra e t e pf ge d sg up un vad er A a tf k sk de ga yc en h sä , t sv oc e en n e, int em l ka ad ar te tr g ob in fos a vå pr p om up rn om r s it ska ata r ra iv ld bl en p rä a sv na Fö jälv ch un s O k

Asgedom Kidane leker med barnen Sefanit och Ezana, tre och två år, på gården på Bergengatan. Gården är lummig och har både klätterställning och gunggiraffer, och på andra sidan de himmelsblå sexvåningshusen breder Järvafältet ut sig med kolonistugeområde, fotbollsplan och Husby gård ett stenkast bort. Asgedom har bott i Husby i 15 år och trivs bra, men det är för barnens skull som han funderar på att flytta. – Jag är inte säker på att Husby är en bra plats att växa upp på. Det är segregationen som är problemet, om alla jag bor med också är invandrare kommer jag aldrig lära mig något om det svenska samhället. Men även om de flesta av problemen kommer hemifrån är det samhällets uppgift att rätta till dem, säger han. Firat är inne på samma spår: – Många av barnen här kan göra som de vill, för föräldrarna kan inte det svenska samhället, och många vill att barnen ska växa upp fort så att de kan hjälpa till. Så skulle det inte vara om de fick en chans att lära sig samhället, resonerar han. Men så länge ungdomarna fortsätter att må dåligt är risken för nya upplopp stor, det är Firat övertygad om. Och om politikerna inte visar någon vilja till förändring ligger ansvaret hos Husbyborna: – Att bygga upp ungdomars självförtroende är svårare än att bygga nya fasader på husen. Vi måste börja bryta barriärerna, våga gå fram till varandra och prata! Vi i Husby är på rätt väg, när vi gick samman och hjälptes åt att skydda centrum kom vi närmare varandra. S

20 5/2013

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Politisk apati som vapen Vi vet tydligen fortfarande inte hur cyklar fungerar. Ingen kan riktigt förklara vad det är exakt som gör att cykeln med sina två hjul rullar upprätt och inte faller. Svarta hål och det evigt expanderande universum i all ära. De intressanta mysterierna finns närmre än vi tror. Det är likadant med politik. I Sverige är vi hysteriskt fascinerade av amerikansk sådan, till den grad att tidningar och debatter följer utvecklingen på delstatsnivå. Ett amerikanskt val är en stor tevesatsning som bevärdigas valvakor och stora specialutgåvor. Manliga reportrar åker över i veckor och skriver långa artiklar om vad Bruce Springsteens musik kan berätta för oss om de demokratiska väljarna. När Europas största och mäktigaste land däremot går till val – då noterar vi knappt ens saken. Hur många har egentligen valfeber inför det tyska valet 22 september? Till vårt försvar kan sägas att inte ens tyskarna själva verkar tycka att det är särskilt spännande den här gången. Tysk politisk debatt handlade redan innan valrörelsen dragit igång om varför tysk politisk debatt är så loj. ”Är tyskarna för rika och välmående för att bry sig om politik?” undrade Matthias Geis, inrikespolitisk kommentator i tidningen Die Zeit. Så kan man förstås se det. Eller så kan man se det som att de tyska Kristdemokraternas valstrategi fungerar. Det är ingen hemlighet att den mycket fram-

gångsrika kanslern, Europas mäktigaste politiker, Angela Merkel, bygger sitt valvinnarrecept på något av en tvärtom-strategi. Där andra politiker brukar prata om ”mobilisering” av väljarna, sysslar Angela Merkel med ”demobilisering” av väljarna. I stället för att försöka få ut så många av sina egna anhängare till valurnorna är hennes kampanjstrategi att få så många av Socialdemokraternas väljare som möjligt att stanna hemma. Statsvetarna kallar det för ”asymmetrisk mobilisering”. Hur man gör? För det första: gör politiken tråkig. För det andra: minska den politiska konfliktnivån. Gå helt enkelt med på stora delar av motståndarens politik. För det tredje: prata inte om sakfrågorna, prata om ”förtroende”. Det är få som tvivlar på att Merkel vinner. Och hela vägen dit kommer hon undvika öppen konfrontation när hon kan, tydliga uttalanden när det går, polarisering till varje pris och alla stora idéer principiellt. Så, varför ska vi i Sverige bry oss om det som ser ut att bli en så tråkig valrörelse? För att vi har ett svenskt val nästa år och för att Fredrik Reinfeldt att döma av sitt tal i Almedalen verkar upprepa den tyska högerns recept. För det första: gör politiken tråkig. För det andra: minska den politiska konfliktnivån. För det tredje: prata inte om sakfrågorna.

21 5/2013

FRIHET

I hög grad var det Angela Merkels parti som Moderaterna imiterade för åtta år sedan. Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingmann drevs och drivs av en vision om att åstadkomma ett svenskt CDU, som de tyska Kristdemokraterna kallas. Ett brett borgerligt parti i mittfåran som lyckats knycka åt sig socialdemokratins gamla roll som solen som alla andra partier snurrar kring. Att svenska kommentatorer missar den här tyska parallellen beror på att de alla varit för upptagna med att åka till USA. Moderaterna har ännu inte nått till Angela Merkels position. Men de gör sitt bästa. Det finns all anledning för svenska socialdemokrater att studera Merkels ”asymmetriska mobilisering” i höst. Den relevanta politiska parallellen finns närmare än vi tror. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Lunardagbok blev feministiskt manifest Hanna Persson, författaren bakom bloggen Hanapee, har blivit en maktfaktor på nätet. Frihet berättar historien om hur en offentlig dagbok blev en feministisk ventil och en självklar del av alla bloggtopplistor.

text: john antonsson Foto: simon röder

ångt innan Facebook – när blogg fortfarande var ett nytt ord som ingen begrep – fanns Lunarstorm. Med klara färger, jakt efter status och nästan utan vuxna gjorde sidan storsuccé och utklassade mindre konkurrenter som Skunk och Helgon. Vi är vid mitten av 00-talet och Hanna Persson går på högstadiet och börjar skriva på något som heter Lunardagboken. Där kan hon kanske se användare som AlphaX, Smultron13 och TheAgitator bland läsarna. Hon vet inte vem någon av dem är. Något i det hon skriver lockar hela tiden nya kluster av läsare. Snart startar hon bloggen ”Hanapee” som växer sakta men säkert. För ännu är bloggfenomenet nytt. Carl Bildt gör om sitt nyhetsbrev till en blogg, Blondinbella slår igenom och Ebba von Sydow blir en maktfaktor. Där är vi, mitt i de sociala mediernas evolution. Från början var det mest som en dagbok. Hanna skrev som om bara hon läste. Tänkte inte alls på att det kunde vara många fler som var intresserade av hennes ord och funderingar. Det kunde handla om bråk med mamma, privata saker hon kanske inte skulle skriva om nu. 100. 200. 300. Läsarna ökade hela tiden. 500. Efter ett år insåg Hanna att hon lämnade ut väldigt mycket av sitt liv på bloggen. – Min kille, som jag fortfarande har kvar, blev igenkänd på stan som Hanapees pojkvän och det tyckte han inte var så kul. Då tog jag bort alla bilder på min familj. Sedan har det bara flutit på. I dag är Hanna en uttalad feminist och försöker hela tiden sprida budskapet till sin över 10 000 (140 000 besök i veckan) starka läsekrets. Engagemanget för jämställdhet och ilskan mot bristen på detsamma har funnits med ända sedan hon gick på högstadiet. Vi är i Matfors. Året är 2003-ish. Tätorten, strax under två mil utanför Sundsvall, har fått namnet från gamla tiders goda laxvatten.

På en fest gör en tjej och en kille något med varandra. Han går i nian, hon i sjuan. Snart börjar ryktet spridas. Efteråt blir tjejen hatad, någon säger att tjejen är en slampa, samtidigt som killen knappt är en del av historien längre. Samma mönster upprepas flera gånger. – Det var något jag störde mig så jävla mycket på, att det var så olika villkor mellan tjejer och killar och deras sexualitet. Hanna väljer att konfrontera killen. Hanna får boken ”Under det rosa täcket” av sin brorsa när hon går i nian. Då förstår hon att könsroller är socialt konstruerade. När Hanna googlar feminism så lär hon sig mer och förstår snart att det inte är henne det är fel på – det är samhället. – Därför känner jag en väldig stolthet om tjejer, eller killar, läser min blogg och får sina ögon öppnade eller sina känslor bekräftade. De har rätt, det är samhället det är fel på – och som vi ska ändra. Trots att Hanna hittar till feminismen ungefär samtidigt som hon börjar blogga skriver hon inte mycket om det i början. Kanske någon gång då och då. – Jag var nog rädd för att vara den som alltid såg problemen. Jag minns att jag inte pratade så mycket om det med mina kompisar heller. Däremot testar Hanna andra gränser. Vad får en tjej göra? Vad får hon inte göra? Hon bloggar från toaletten och skriver att hon sitter och bajsar. Hon tar inte heller bara fixade bilder på sig själv, i stället leker hon med vilka krav och förväntningar hon har på sig som tjej. Något som får bloggen att växa fort. För nu, i mitten av 00-talet, domineras blogglandskapet av Blondinbella och Ebba von Sydow som behandlar mycket yta. Hanna säger att det inte nödvändigtvis är fel med yta, men visar att vardagen kan se annorlunda ut. – Men det är nog en efterhandskonstruktion att jag säger att jag spelade på könsroller, jag tror inte alls att jag tänkte på det på det sättet. Jag tänkte nog bara att det måste finnas fler som är som mig och mina kompisar.

22 5/2013

FRIHET

HANNA PERSSON Ålder: 24 år. Bor: Södermalm i Stockholm. Favoritplats: Bloggar, frilansar och DJ:ar. Ville bli som liten: “Top of the lake”. Lyssnar på just nu: Way out west.

23 5/2013

FRIHET

24 5/2013

FRIHET

– Jag är verkligen för bloggfenomenet eftersom där faktiskt är väldigt lätt för många människor att påverka. Men det är på gott och ont. Det skapar också mycket ideal.

jag är. Det är svårare. Jag är mig själv i bloggen men det är en liten del av mig själv som människa. Men jag gör mig inte till, jag hittar inte på, det är bara väldigt mycket jag väljer att inte skriva. Vissa saker drabbar andra också, det kan ha med relationer till andra människor att göra. Självklart är Hanna en stor vän av bloggar och bloggvärlden. Samtidigt har hon självdistans nog att inse att det är långt från problemfritt. – Jag är verkligen för bloggfenomenet eftersom där faktiskt är väldigt lätt för många människor att påverka. Men det är på gott och ont. Det skapar också mycket ideal, bloggvärlden har fått mycket kritik för att vara förskönande och ångestskapande. Man visar det bästa av sig själv. Vad gör det med människor om vi ska tävla om vem som är lyckligast? Det tror jag inte på. Pengarna från annonser och något hon kallar samarbeten gör att Hanna kan leva på att blogga. Samarbeten är alltså redaktionella samarbeten där hon får betalt för att skriva om något; för att det inte ska vara dold reklam så ser hon till att vara öppen om det. Just nu – den här sommardagen när vi ses på ett fik i Sundsvall – samarbetar hon med en kampanj mot svamp i underlivet.

Många som bloggar säger att de gör det för att det är roligt – att de gör det för sig själva. För Hanna har det alltid handlat om att hon vill ha läsare. – Annars skulle jag kunna sitta hemma och skriva dagbok. I början var det för att det är kul att andra läser det jag skriver. Men de senaste åren har det varit roligt för att jag märker att jag kan påverka och har en kanal att ventilera det jag är arg över. Det är faktiskt så att Hanna sitter vid datorn mest hela tiden. – Det kan vara jobbigt ifall jag skriver något som är självutlämnande. De senaste veckorna har jag haft lite integritetspanik kring vad jag skriver om min person. Åsikter och sånt kan jag känna mig ganska trygg med. De gånger hon skrivit om att hon mår psykiskt dåligt kan det i efterhand kännas att det inte var bra – för henne själv. För det finns alltid två sidor. Som välläst bloggare är det många som finner stöd i det som skrivs, som när Hanna skrev om att livet inte alltid var så bra. Då var det många som svarade och tackade för stödet. Bilden av Hanapee-läsaren är ganska tydlig. 67 procent är mellan 18 och 24 år, 90 procent är tjejer. Bilden kommer från Facebookstatistik men förtydligas av möten på stan. Oavsett om hon bara är ute på affärer, går på Beyoncékonsert eller spelar skivor kommer det fram folk – oftast unga tjejer. Engagemanget märks också i kommentarstrådarna. När Hanna skriver om samhällsfrågor får hon mycket åsikter – så var det inte alls för två år sedan. – Jag tror delvis att det är människor som gjort en resa med mig. Men jag tror också att det är nya som kommit in. Speciellt när jag skriver om aktuella ämnen i bloggvärlden, som att Blondinbella rasar över genustjafset. Folk dansar. Det är utekväll i Stockholm. Franz Ferdinand. The Strokes. Spice Girls. Beyoncé. Hanna lirar skivor under namnet Hanapee på innekrogar i Stockholm. Musiken är inte helt olik hennes blogg. Ena foten i mittfåran, andra i den alternativa. Så som folk kanske är mest. Att vara bloggare och Hanapee är inte bara en hobby, det är sedan flera år även ett jobb. Inte så där överglamouröst med miljoner på banken som för vissa. Men hon klarar sig. Är du dig själv på bloggen? – Jag kan ju kolla på min blogg utifrån och ganska lätt säga vad Hanapee är för någonting, men som människa kan jag inte säga vem

Är det jobbigt att binda sig själv till ett varumärke som Hanapee? – Jo, jag har tänkt på det där. Det är skillnad om du till exempel är artist. Jag är känd för att jag skriver en offentlig dagbok på nätet. Och det är ju konstigt, det är svårare att distansera mig från. Om mansjunger låtar som artist kan man vara personlig i sina låtar, om du är författare skriver du en bok med en början och ett slut. Bloggen är hela tiden i mig. Det är nog det som har gett mig lite integritetspanik. Jag måste känna efter var gränsen går. – Nu har jag ändå bloggat i åtta år. Jag är en av dem som bloggat längst, kanske kommer den här paniken att drabba fler efter ett tag. Den längsta pausen från bloggen var i ett par veckor. Och visst har det funnits tankar på att sluta. Men på något sätt har fördelarna alltid vägt tyngre. För med bloggen kan Hanna påverka. Dessutom öppnar det för mycket annat – som att skriva krönikor och dj:a. För många bloggare börjar företagskontakterna med en person, förmodligen från en marknadsavdelning, som hör av sig och frågar om de är villiga att skriva om en vante om de får den. I början var det schyst med gratisgrejer. Och så är det en väldigt bra marknadsföringskanal för företag. – Det är värt så mycket mer än en gratis vante. Där kan man egentligen tjäna stora pengar, och det vill jag verkligen trycka på, jag vill att fler bloggare förstår marknadsföringsvärdet. Vissa är lite skeptiska till bloggarna, förstår du det? – Så länge man inte gör smygreklam. Så länge jag är öppen med att det är ett samarbete. Vad är alternativet? Jo, att jag inte skulle tjäna pengar och inte lägga lika mycket tid på det. Jag tycker inte att jag gör någonting dåligt. Då är det sämre att många unga tjejer i branschen blir utnyttjade. – Som allt som unga tjejer gör får det låg status, så även bloggande. Jag är övertygad om att det är en anledning, sedan är det kanske inte heller så smickrande att sitta och skriva om sig själv. Hon möter hela tiden fördomar men försöker hålla huvudet högt och vara stolt över det hon gör. – Jag får ju minst ett mejl varje dag från en tjej som säger att jag har påverkat henne på ett eller annat sätt. Oavsett om jag skrivit om ångest eller om feminism och genusfrågor – många säger att jag har öppnat deras ögon, och inget gör mig gladare. S

25 5/2013

FRIHET

Frihetskolan

Miljonprogrammet är egentligen bara ett namn för bostadsbyggandet mellan 1965 och 1975. Under den här perioden var målet att bygga en miljon bostäder. Enligt Statistiska centralbyrån byggdes det 1 006 000 lägenheter sammanlagt. Samtidigt revs också många lägenheter på grund av dålig standard. År 2004 var 25 procent av Sveriges bostäder byggda under miljonprogramsåren.

Miljonprogrammet

text: John Antonsson illustration: nils-petter ekWall

Bakgrund

Vid Socialdemokraternas kongress 1964 beslutades att en miljon Sveriges ekonomi exploderade efter bostäder skulle byggas. I protokollet andra världskriget. Folkhemsbygget står det: lovade bättre förutsättningar för alla. ”Vi måste bereda utrymme i ekonoOch många flyttade till städerna. min för mera bostadsbyggande, och Med välståndet ökade befolkningen vi skall satsa på mer bostadsutrymme och bostadsbeståndet var inte ens för familjerna. Har man barn bör nära att matcha efterfrågan. man ha minst tre rum och kök.” Målet var inte bara att lösa bostads-

bristen. Socialdemokraterna hade också som tydligt mål att göra det i konkurrens med näringslivet.

ven, inte till inkomsten. Det ideologiska ställningstagandet skulle prägla allt från arkitektur till politik.

Under 40- och 50-talen hade den socialdemokratiska bostadspolitiken tagit idémässig form. Alla, oavsett ekonomisk ställning, skulle ha chansen till en god bostad. Bostaden skulle kopplas till beho-

1959 hade Sverige genomgått en stor pensionsreform, vilket innebar att det fanns mycket pengar som skulle in i framtiden. De användes för att finansiera bostadsbyggandet.

Bostadsstandarden 1939 bodde inte ens en femtedel av städernas och tätorternas invånare i lägenhet som hade minst två rum och kök, många saknade vattentoalett och standarden var långt under det vi är vana vid i dag. 1956 bodde hälften med sådan standard. Politiken hade gett resultat. Under 60-talet skulle standarden höjas till tre rum och byggindustrin blev en av svensk ekonomis motorer. Under miljonprogrammet sysselsatte byggindustrin mellan 250 000 och 300 000 människor.

I dag förknippas bostadsbyggandet under miljonprogrammet med höghus i betong. Men i själva verket byggdes det allt från radhus till höghus. Under den här perioden var funktionalismen ett nyckelbegrepp. Det innebar att faktorer som ljusinsläpp, service i området och gröna ytor prioriterades. Det kan man se i dag då många miljonprogramsområden är gröna och har mycket gångvägar och begränsad trafik. I stället för att ha lokaler på bottenplan som är vanligt i traditionella stadsmiljöer byggdes under den här perioden områden med ett särskilt centrum där allt från dagligvaruhandel till vårdcentral samsades.

26 5/2013

FRIHET

Kritik

Kritik mot miljonprogrammen

Bostadsbristen i Sverige är i dag precis som på 60-talet akut. Nu höjs liksom då röster för att det behövs fler marknadsmässiga inslag. Det skriks från byggherrarna efter rätten att ta ut marknadsmässiga hyror. Eftersom marknadshyror inte var kompatibelt med jämlikhetstanken svarade regeringen med politik. Genom att subventionera byggandet möjliggjordes nya bostäder. På så sätt blev det lönsamt att bygga nytt samtidigt som hyrorna inte skenade iväg.

Joakim Thåström växte upp på Skebokvarnsvägen i Rågsved. Tillsammans med ett par kompisar skapade han Ebba Grön, svensk punks kanske största band. Bandet sjöng om livet i betongen och uttalade en frustration och kritik som visade att allt inte var i toppklass i förorterna. Och hyrorna blev kanske inte så billiga som det var tänkt. Ett exempel är Henriksdalsberget i Nacka, där hade en fjärdedel av hyresgästerna rätt till socialbidrag eftersom de hade så lite kvar efter skatt och hyra. I många av förorterna var inflyttningsdatumen optimistiskt satta. Inte minst för att människor var utan bostad. Men de tidiga inflyttningsdatumen innebar att kringytorna inte var klara, människor kunde leva i år på vad som var grå byggarbetsplatser. Ett annat problem var att det nästan byggdes för mycket. På flera håll i Sverige stod lägenheter tomma. Vissa kritiker går så långt att de menar att de problem som miljonprogrammet löste var lika många som de som skapades. Dessutom har det ofta hävdats att sättet områden byggdes på var en direkt orsak till ökad segregation, alltså att olika grupper lever åtskilda från varandra.

Miljonprogrammen i dag I många av de hyreshusområden som byggdes under miljonprogrammen bor de som är lägst ner i klasshierarkin. I många områden är renoveringsbehovet akut och det ska till mycket pengar för att det ska gå ihop. Så mycket som 650 000 lägenheter behöver renoveras de närmsta åren. I Stockholm har den borgerligt ledda majoriteten undsluppit renoveringar genom att sälja bort delar av beståndet till bostadsbolag – ofta ägda av riskkapitalister som sålt vidare inom några år.

27 5/2013

FRIHET

28 5/2013

FRIHET

LÄXLÄSNING FÖR EN LYA I Frankrike kan studenter byta solidaritetsarbete mot stora och billiga boendeytor i kollektiv. Tillsammans driver de projekt i fattiga förorter för att få folk att närma sig varandra. – Det här handlar om mer än att bara bo, säger Anthony Meresse, 23 år, i nordfranska Arras. Text: Magnus Falkehed

foto: Ola Torkelsson

29 5/2013

FRIHET

I Frankrike kallas verksamheten Kaps (”Koloc à projets solidaires”, samboende kring solidariska projekt). Idén kommer ursprungligen från staden Leuven i Belgien men testas sedan tre år i Frankrike. 168 studenter deltar i olika projekt i fattiga förorter över hela Frankrike. – Studenterna ska ägna minst tre timmar om dagen av sin tid åt olika projekt i sitt bostadsområde för att få invånarna att komma ut ur sina lägenheter och mötas, säger Marie Joannin, Kapsansvarig på organisationen Afev i Paris som ytterst leder projekten. Varje student får utbildning i projektledning och förhandling med myndigheter. – Vi kunde faktiskt göra en del nytta så fort vi flyttade in här. Vi fick reda på att förskolan var nedläggningshotad. Då gick vi upp till kommunfullmäktige och argumenterade för att skolan skulle få vara kvar i kvarteret. Jag har intrycket att vår insats bidrog till att den i slutändan fick vara kvar, säger Anthony Meresse. Just den typen av insatser är ren bonus när en handfull engagerade universitetsstudenter flyttar in i ett utsatt kvarter, säger man på centralorganisationen i Paris. – Vi har märkt att det inte är det billiga boendet som främst driver ungdomarna. Det är verkligen möjligheten att kunna verka för något och att träffa andra ungdomar som också vill förändra saker. Det finns alla typer av studenter; ekonomer såväl som socionomer, säger Marie Joannin. Volontärerna kan till stor del själva bestämma vilken typ av aktiviteter de vill syssla med och hur.

30 5/2013

FRIHET

ot tm ite ar lid d so rsta h oc n fö tid i e in n r s de te år by rg h ne oc in ras. å e ar r p Ar ps ä en Ka r. H ad ör te st s f me tar lla rat be ka ad l ar kv til

I utbyte mot de två rymliga lägenheterna på plan två och tre förväntas de sju studenterna medverka i olika solidaritetsprojekt i området. Nedanför deras fönster ligger förskolan Georges Brassen. Varje onsdag leder Virgine Darraz olika språk- och teaterlekar med barnen här. – Jag läser till socionom men är samtidigt ganska blyg av mig. Jag har inte så bra självförtroende. Att bo och arbeta så här hjälper mig att överbrygga mitt dåliga självförtroende, samtidigt som det ger mig en första arbetslivserfarenhet inom mitt område. Jag får möjlighet att ta egna initiativ, säger 24-åringen när vi träffar henne på högskolan, tio minuters bilfärd från Saint-Michelkvarteret. Det är viktigt att universiteten inte ligger allt för långt från kvarteren där ungdomarna bor och verkar. Att verka solidariskt är en fråga om generositet, men också en vinn-vinnuppgörelse: – För den här hyran får jag ett kyffe på nio kvadratmeter inne i centrala Arras. Det är annat än de 72 kvadratmeter jag bor på nu, säger Virgine Darraz.

an hälsar på en av områdets småpojkar när vi rundar den stora pölen på gården. Vattnet rinner inte av som det borde, vilket bara är ett av de misstag som begicks när det fästningslika kvarteret Saint-Michel byggdes för att inhysa runt 800 personer. – Vi ses i morgon då? säger Anthony till pojken. Han studerar historia vid universitetet i Arras – en liten stad i det nordfranska före detta koldistriktet. Men han är också delansvarig i gårdsfesterna och träningen kring fotbollsturneringen Maxime Bouvet, uppkallad efter en av ungdomarna i bostadsområdet som blev knivmördad för några år sedan. Kvarteret Saint-Michel hade då, än mer än i dag, rykte om sig att vara stadens mest nedgångna kvarter. Kombinationen fattigdom, kriminalitet, arbetslöshet och allmän håglöshet urartade ofta i våld. – Det här kvarteret hade sin dos av upplopp och brända bilar, minns Arras borgmästare, Frédéric Leturque. Därför har han en förhoppning om att sju studenter nu får bo i Saint-Michelområdet, två rymliga, 72 kvadratmeter stora lägenheter till en månadshyra på runt 1 300 kronor. – De här ungdomarna skapar nya, sociala band i ett kvarter som verkligen behöver det, säger borgmästaren till Frihet.

31 5/2013

FRIHET

il äg en he te n. Cl er ke Ju le sD e M ag ni er oc h Em el ie

– Jag har redan tidigare delat boende med andra studenter, men det var inte samma sak. Då käbblades det hela tiden om oväsentliga saker. Projektet med universitetsstudenter i utsatta kvarter är en av många idéer som sipprade fram i Frankrike efter upploppen 2005 och 2007. Beslutsfattare på alla nivåer började desperat leta efter idéer till vad som kunde göras för att stärka de sociala banden i landet. 2005 upplevde Frankrike de värsta upploppen sedan studentupproret i maj 1968. Över nästan hela landet brändes bilar, samtidigt som ungdomar attackerade polis och brandkår ungefär på samma vis som i Husby i Sverige åtta år senare. Enda skillnaden är att det var flera resor värre i Frankrike. Under några veckor rådde undantagstillstånd i landet. 2007 höll det på att blossa upp igen i upplopp norr om Paris, då ett hundratal poliser skadades. För hela befolkningen stod det, mer än någonsin, klart att det fanns ett Frankrike som levde i skuggan av ett annat. Det är också för att få dessa två världar att mötas som den här typen av pilotprojekt inleddes. För många studenter blir boendeformen ett möte med en för dem ovan verklighet. – I början när jag kom hit bad granndamen mig att hjälpa henne

med ett brev. Jag insåg att hon varken kunde läsa eller skriva. Andra bor helt isolerade från omvärlden och går nästan aldrig ut, betonar Jules De Clerck. I Frankrike finns det 2,5 miljoner vuxna medborgare med svåra läs- och skrivsvårigheter. Det är ytterligare ett av de problem som koncentreras till ett sådant här kvarter. Jules känner att bara det faktum att bo och finnas här som student stärker honom själv – och kanske även andra. – Många av småbarnen här är inte vana att se en person i min ålder stiga upp varje morgon och gå iväg till ett arbete eller till studier. I början tittade de ganska storögt på mig, säger studenten. Han parkerar sin antracitblå Renault Clio på parkeringsplatsen framför snabbköpet. Flera av bilarna bredvid är buckliga och slitna. Den kollektiva boendeformen gör att alla kan planera sina projekt tillsammans kring det stora matbordet i vardagsrummet.

32 5/2013

FRIHET

– Många av småbarnen här är inte vana att se en person i min ålder stiga upp varje morgon och gå iväg till ett arbete eller till studier.

KAPS Kaps - eller samboende kring solidariska projekt finns i dag i 13 franska städer och omfattar i skrivande stund 168 studenter. Antalet ökar snabbt för varje år. Åldern är 18–30 år. Solidaritetsorganisationen Afev har nationellt ansvar för ledning och expertis. På plats drivs det i samarbete med kommun, fastighetsbolag och socialnämnd. Ledorden är att värna om och skapa sociala band mellan boende och mellan olika generationer. Varje kollektiv arbetar och driver gemensamt projekten. www.afev.fr

PROJEKT Här är några exempel på projekt som studenterna arbetar med: • Grönskande tak - Toulouse • Fresker i källaren – Poitiers • Kvarterstidning – Caen • Byta-tjänster-system – Paris • Soppbar – Grenoble • Mobilt cykelkafé – Nantes • Föreställningar i hemmen - Nantes

33 5/2013

FRIHET

tä nk a sig Be at svik tk e rig t sä g a ig er en Ch so uc m kT le ay go lo so r a ld tt at h m an ot m be yc ta ke ln t in vä g. l k an

Hela lägenheten är sparsamt inredd med begagnade möbler. Kylen gapar ganska tom med undantag av lite smör och några yoghurtar. På toaletten hänger en antifascistisk karikatyraffisch, en av de få politiska utsmyckningarna. Den svarta katten Monsieur Chat stryker omkring från rum till rum. Även han tillhör hela kollektivet på plan två. Alla lever i sin rytm. Jules är ofta den som går upp först. Han tar trappan ned eftersom han inte litar på den rassliga hissen. Därefter går Emelie upp och till sist är det i regel Anthony kvar i sin beigea morgonrock. Även om var och en har sitt rum att låsa in sig på, hittar Frihet under några dagar ofta medlemmarna samlade i någons sovrum, upptagna i långa diskussioner: – Jag har redan tidigare delat boende med andra studenter, men det var inte samma sak. Då käbblades det hela tiden om oväsentliga

saker. Nu fokuseras meningsskiljaktigheterna på viktigare ting, säger Jules De Clerck. Det hindrar inte att ett kollektiv som är uppdelat på två olika våningar och lägenheter inte är optimalt. Efter ett par månader uppstod spänningar mellan studenterna i de båda lägenheterna. Småproblem som fått gro och bli infekterade i stället för att lösas naturligt i sin linda runt en kopp te på kvällen. Det verkar även Nathalie Gheerbrant, kommunfullmäktiges ansvariga för studentboende, ha noterat. – Till nästa år ska vi försöka hitta en ännu större lägenhet, gärna med fyra sovrum. Det verkar som om det är den perfekta storleken för att gemensamt arbeta med projekt. Att ha två lägenheter blev lite av en nödlösning, säger hon. Politikern är stolt över ”sina” ungdomar. – Det är en härlig signal till kvarterets ungdomar att man kan vara

34 5/2013

FRIHET

sju His år tor ig ie e Kh stud am en el ten Ta A be nt di ho i e ny n av Mer lå es gs se ta lä di se et r s s lä ko xor lsa m la ed r.

– Att hjälpa andra att få en bra start i livet handlar inte bara om en enkel bytesaffär av kvadratmeter mot lite solidaritet. student, engagerad och trygg i sin identitet och i samhället, säger hon. Hon får medhåll av en ung man i vit t-tröja nere på gården. – Det är kul att ha studenterna här! De är inte som andra unga här i Saint-Michel, säger 18-årige Jules Vauthier som sitter på en bänk i en av kvarterets gångar. Han är utbildad till att köra gräsklippare och hoppas en dag få ett jobb åt kommunen. Under tiden spelar han fotboll med studenterna. – Ja, alltså de står inte bara och hänger och röker hela dagen. Röker hasch alltså, förtydligar han. Det är uppenbart att de så kallade Kapsstudenterna blivit accepterade i kvarteret – även om många retas lite med dem. Ett gäng unga som får billigt boende för att sticka med åldringar, spela teater med barn och fotboll med unga är ganska exotiska, verkar många tycka.

Men att de är där för att få folk att umgås mer med varandra, speciellt över generationsgränserna, är ett budskap som går hem. Följande dag sitter historiestudenten Anthony Meresse i en av lågstadiets skolsalar, tio minuter från Saint-Michel, och läser läxor med sjuårige Khamel Tabedi. – Att hjälpa andra att få en bra start i livet handlar inte bara om en enkel bytesaffär av kvadratmeter mot lite solidaritet, repeterar Anthony Meresse. Historiestudenten berättar sin egen historia med en alkoholiserad mor och en uppfostran hos en mormor, och därefter på olika fosterhem efter att pappan inte ville ta hand om honom. För Anthony Meresse är det inte en fråga om meriterande arbete eller om något framtida karriärsval. – Det känns meningsfullt att arbeta med det här projektet.

35 5/2013

FRIHET

36 5/2013 vi sp Bé sa e at de la ric sig r ko e L va rt m efè ra e vb en d k re, ny var Em tti te el g re ie er ts fa se Ma re n gn nh io ie et rer r o fö . A ch r A tt A nt ha nth ho va o ny rit ny Th ko Th um llol um er eda ere el le re lle .

p k Kv fö olis niv art r a en dö er tt u d e sa nd ad t Sa ts er es in a t på upp en -M so lop ton ich lid p. å el ar Id rig i A ite ag p rra t. s h o De ar jke, . I e t g ko an n er mm dr av re un a j gå su e ag ng lta n b ad ar t. es es na tä m av t g si

– Mellan de båda grupperna finns inte så mycket dialog. De äldre är ofta rädda för de yngre. De unga känner sig å sin sida ofta misstänkliggjorda av de äldre. Desto mer högljutt går det till i kvarterets föreningslokal. Michelle Salomé – en äldre dam med pondus i kropp och röst – lastar upp dagens spel ur en kartong. Tre av studenterna kommer för att spela sällskapsspel med en handfull av kvarterets seniorer. Anthony Thumerelle – som med sina 19 år är den yngste av studenterna – förklarar hur spelet, som är till för att träna minnet, går till. – Jag fick det av en kamrat när jag var kolloledare, förklarar Anthony Thumerelle. Michelle Salomé, som i sin tur har lärt 19-åringen att sticka, ler brett: – Anthony har blivit lite av vår maskot, säger hon och skrattar. Kring bordet koncentrerar sig flera av seniorerna. Problemet i Saint-Michel, liksom i många andra franska kvarter från 1960-talet och framåt, är att ålderspyramiden är lite sned. Var tredje invånare är under 25 år, 40 procent lever med en ensam mamma. I den andra änden av pyramiden finns de äldre som ofta bott i kvarteret sedan det var nybyggt.

– Mellan de båda grupperna finns inte så mycket dialog. De äldre är ofta rädda för de yngre. De unga känner sig å sin sida ofta misstänkliggjorda av de äldre, säger Anthony Meresse. Flera av de unga är arbetslösa i tredje generationen i ett kvarter där arbetslösheten redan drabbar en dryg tredjedel av invånarna. Samma känsla av höjd gard mot ungdomarna märks på kvarterets bar och tobakshandel. Där drar ägaren likhetstecken mellan unga och kriminalitet när han förbereder sig för att dra ner de tunga järnridåerna för kvällen. Snart är hela Saint-Michelkvarteret som en mörk fästning igen. I ett av de upplysta fönstren står Jules De Clerck och funderar över en cigarett, samtidigt som doften av nykokt pasta sprider sig från köket. – Man borde göra något åt de där ventilationstrummorna. De liknar ju vakttorn! Tänk om man kunde göra om dem till små köksträdgårdar, säger 23-åringen tankfullt. S

37 5/2013

FRIHET

Stad i förvandling Vad händer med din stad när hyrorna höjs, billiga bostäder rivs och innerstaden blir ett reservat för höginkomsttagare? Spaningen om när gentrifieringen kom för att stanna. text: daniel mathisen illustration: camilla frantzell

n inrökt kiosk på hörnet. Drevs av en gammal gubbe, som ofta var på rätt dåligt humör. Blev agentur för äventyrsresor. Supporterbutiken för ett fotbollslag renoverades till exklusiv pennbutik. Samma gata som hyser tidningsredaktion för hemlösa rymmer också svindyr klädbutik. En skjorta kostar 4 995 kronor. Sådan är den, den moderna staden, när skenande bostadspriser och butikshyror får hela kvarter att byta färg och innehåll. Det kallas gentrifiering. Gentrifiering betyder enkelt uttryckt att ökningen av fastighetspriserna i ett område slår ut resurssvaga företag och medborgare till förmån för mer välbärgade och kommersiella. Somliga in, andra ut. Den nordamerikanske stadsforskaren Philip Clay presenterade 1979 gentrifieringens fyra stadier:

1. En grupp som delar någon form av identitet – exempelvis konstnärer, hbtq-personer, studenter – flyttar in i kvarter i en nedgången stadsdel. Lägenheterna är ofta billiga. 2. Genom nätverk och informationsspridning når ryktet om den nya stadsdelens popularitet allt fler. Det börjar bli brist på lägenheter och med stigande priser påbörjas utflyttningen av invånare som saknar ekonomiskt och kulturellt kapital. 3. Nu börjar medierna spela en aktiv roll, något som sprider intresset i fler kretsar. Privat kapital och investeringar renoverar och omvandlar området. Utflyttningen av låginkomsttagare accelererar. Trygghetsskapande åtgärder, till exempel installation av portlås, inleds. 4. Det sista stadiet kännetecknas av att de inflyttade tillhör en resursstark medelklass. Det ekonomiska snarare än kulturella kapitalet blir viktigare än tidigare. Småskaliga och exklusiva butiker etableras. Fastighets- och bostadspriserna stiger till mycket höga nivåer.

38 5/2013

FRIHET

SPANINGEN läs mer: 66Rapport - “Gentrifiering i Göteborg”, Göteborgs universitet, http://bit.ly/15ZqwbX 66Radio - “Gentrifieringen i New York”, Sveriges Radio, http://bit.ly/16tBJng 66Artikel - “Gentrifiering bortom cappuccinon”, Tidningen Brand, http://bit.ly/NKXLvE

”Det är ingen slump att sociala rörelser med progressiva agendor uppstått i urbana nav där hyrorna varit förhållandevis låga. Det är ingen slump att kulturen spirar som mest när många kan mötas. Och det är ingen slump att jämlikheten gynnas när människor bor fysiskt nära varandra.” Historien om stadens allt skarpare gränsdragning mellan sina medborgare är också berättelsen om politikens pendel. Från gemensamma planer och lösningar till individbaserade. Där den sociala planeringen tog hänsyn till skolans utformning och möjlighet till läxläsning och aktiviteter efter skolan, är den privata stadens svar skatteavdrag för somliga. Där fritidsgården eller aktivitetshuset fungerade som kravoch konsumtionsfri zon för unga, är dagens unga ofta hänvisade till att köpa en cheeseburgare på McDonald’s för att kunna prata i lugn och ro för en stund. Och precis där går gränsen mellan privat och offentligt: vad som krävs för att ingå i den. Den viktiga frågan är hur pass offentligt det offentliga rummet verkligen blir om det domineras av företag och en välbärgad övre medelklass? I vilken mån uttrycks avvikande, radikala åsikter, och vilka människor ryms i en stad som låter pengen vara kompass för riktning och innehåll? Torg som omvandlas till inglasade gallerior går från offentlig plats till privat, från allmän egendom till enskild. Den demokratiska staden förutsätter i själva verket arenor och platser där alla medborgare har samma tillgång och samma rättigheter. I boken ”Stad i rörelse – Stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania” använder sociologen Håkan Thörn stadsdelarna i Göteborg respektive Köpenhamn som exempel på hur ett politiskt skifte i synen på staden förändrat det offentliga rummet. Han menar att de båda stadsdelarna fungerade som kulturella och sociala nav i städerna. När marknadskrafterna och den kapitalistiska ekonomin fick för stort spelutrymme inleddes gentrifieringen. I ett större, västeuropeiskt sammanhang är det tydligt att det skett en förändring i hur politiken närmar sig staden, bostaden och det offentliga. Tidigare användes termen social ingenjörskonst för att beskriva hur politiken försökte åstadkomma kvalitativt boende och värdiga sociala villkor. Thörn kallar det välfärdsstaden. I dag kännetecknas stadsplanering och drivkrafterna för bostadsbyggande av kommersiella faktorer, eller en liberal form av stadsstyrning. I centrum står inte längre villkoren för de boende eller möjligheterna till det goda boendet, utan hur marknaden kan fungera på bästa sätt och dess aktörer bygga marginaler. Välfärdsstaden har blivit en marknadsstad. Billiga bostäder och lokaler är inte bara andhål för låginkomsttagare. De fungerar också som fickor, ventiler, för alternativkultur och en annan berättelse om staden. För medan den etablerade medelklas-

staden kräver vissa former av kommersiell verksamhet – unika butiker, exklusiva gallerior etcetera – står de klassiska arbetarkvarteren för något annat. Det är ingen slump att sociala rörelser med progressiva agendor uppstått i urbana nav där hyrorna varit förhållandevis låga. Det är ingen slump att kulturen spirar som mest när många kan mötas. Och det är ingen slump att jämlikheten gynnas när människor bor fysiskt nära varandra. Håkan Thörn sammanfattar skickligt stadens roll i politiken: ”Innerstaden utgör ett materiellt och politiskt rum där sociala konflikter har en benägenhet att koncentreras, och där urbana strukturer, aktörer och förändringsprocesser blir särskilt tydliga.” Slutsatsen är helt enkelt att de fenomen som sjuder i samhället i stort förstärks i stadskärnan. Det är förstås lätt att se. 60- och 70-talens radikalism manifesterades tydligast i protester i de största städerna. Staden blir helt enkelt en förstärkare för trender och tendenser i landet i stort. I dag står två kontrasterande och konkurrerande idéer om stadens funktion mot varandra. Den ena, rådande, är en exkluderande stadskärna som sorterar och skiktar tillgången till offentliga och privata miljöer. Det är den liberala staden som naivt utgår från att alla har samma möjlighet att tjäna pengar och ”förtjäna” en plats innanför de ekonomiska, sociala och mentala murar som markerar innan- och utanför. Den andra visionen är staden som ett deltagande, inkluderande projekt, där målet är att tillgängliggöra de fysiska miljöerna för allmänheten. Där är ytor, lokaler och bostäder i första hand inte varor, enbart för somliga, utan en del av en gemensam egendom. Allas, inte någras. Mycket kritik kan riktas mot socialdemokratins och politikens extremt centraliserade syn på stadsplanering och bostadsbyggande. Kvaliteten blev ofta lidande när miljonprogrammen byggdes, något som dagens enorma renoveringsbehov visar. Många områden ligger isolerade utan naturliga nav eller centrum med öde butikslokaler som resultat. Samtidigt fanns en dröm om ett samhälle där den fysiska planeringen hängde ihop med jämlikhetsideal och minskade klyftor. Så frågan är vad som ryms i dagens och morgondagens stadsplanering? Vilka delar av den sociala stadens gemensamma kraft går att överföra? Och vilka aspekter ur den liberala stadens kommersiella nerv och drivkraft kan rymmas i en demokratisk vision för det urbana rummet? S

39 5/2013

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Polygonal renässansman Ömsom hyllad, ömsom bespottad som sellout. Kanye West är artisten som definierat, omstöpt och tänjt hiphopgenrens gränser det senaste decenniet. På ”Yeezus” bevisar han att narcissism och galenskap är utmärkta musikaliska ingredienser. TEXT: Daniel Mathisen foto: wikimedia

Reaktion och motreaktion. Motsatsparen har följt och definierat Kanye Wests karriär ända sedan genombrottet med ”Through The Wire” 2003. Autotunespäckade ”808 & Heartbreaks” från 2008 möttes inledningsvis av hån, så småningom av förvirring och till sist hyllningskörer. Skivan därpå, ”My Beautiful Dark Twisted Fantasy”, växlade rappt mellan traditionell hiphop (”Monster”) och elektroinfluerad nyrap (”Runaway”). Förändringen har varit den enda konstanten när Chicagosonen varit bakom spakarna. Så också den här gången. Nysläppta ”Yeezus” bevisar än en gång att Kanye tagit hybrisen, finpolerat den, knådat den och gjort den till sitt signum. Den har blivit själva drivkraften bakom både den offentliga personen och musiken. Där tidigare skivor varit bombastiska och medvetet överlastade är ”Yeezus” nedskalad till benstommen. Ljudbilden är mer industriell, som på ”Hold My Liquor”, där ett visslande, förvrängt läte pulserar låten igenom. Eller ”I Am A God”, där West väser fram titeln med gutturala läten över ett re-

petitivt beat som inte viker en tum under de knappa fyra minuterna. ”I just talked to Jesus, he said ’what up Yeezus’ / I said shit I’m chilling, trying to stack these millions.” Självupptagenheten och den ogenerade kärleken till det egna tappar dock charmen efter ungefär halva skivan. Referenserna till medborgarrättsrörelsen, som Billie Holiday-samplingen på ”Blood On The Leaves”, slarvas bort på rader om att flippa på ecstasy och ”råka” göra någon gravid. Manlig hybris är liksom inte så nytt att det håller som tema för ett album. Skivan är lyckligtvis inte helt utan perspektiv. ”New Slaves” är en snygg historielektion i hur slaveriet i USA kan kopplas samman med dagens marknadssamhälle och hur ekonomiska mekanismer kuvar en generation av unga afroamerikaner. Många spår rymmer också lager av självkritik som kanske inte är helt up-

40 5/2013

FRIHET

penbara vid första lyssningen. På ”Black Skinhead” skriker Kanye om hur den välmående medelklassen exploaterar afroamerikansk underhållning med raderna ”Middle America packed in, came to see me in my black skin.” Jag förstår att Kanye West vill göra något annat. Skivan har spelats in i Paris, tillsammans med Thomas Bangalter från Daft Punk, och bara några veckor innan den skulle pressas ringdes producenten Rick Rubin in. Det känns lite som att Kanye inte litade på produkten fullt ut. Vilket är synd. Kanske skulle Rubin behövt vara med på hela resan för att styra upp det kreativa kaoset till en greppbar helhet? Men hur schizofren skivan än är. Hur splittrad Kanyes rader från en vers till en annan är. Hur vresig och motsägelsefull han än är. Det går inte annat än att älska skivan. Den skaver, den stör och den trycker upp varje takt i ansiktet på dig. Kanye West vet att han är hatad. Och han älskar det. S Skiva – ”Yeezus” finns i handeln nu.

Homme har hittat hem

KALENDERN

Ja till nej

Året är 1988. Diktatorn Augusto Pinochet har suttit vid makten i Chile i 15 år, men efter internationella påtryckningar beslutas det att det ska ske en folkomröstning om huruvida han ska få sitta kvar eller inte. Pinochet är rätt så säker på att folket ska rösta på honom, så han låter både ja- och nej-sidan visa varsin 15-minuters reklamfilm per dag i en månad på teve. Pinochet är känd som en av de mest brutala diktatorerna i Sydamerika, och under hans tid skördades minst 3 000 människors liv. Många utsattes för tortyr, förföljelse, fängslades eller försvann spårlöst, och en stor del av folket var därför rädda att rösta emot honom. I ”No”, som är löst baserad på pjäsen ”El Plebiscito” av Antonio Skármente, får vi följa nej-sidans kampanj som leds av den skicklige reklamaren René Saavedra, spelad av Gael García Bernal. René vill inte göra dystra gråa politiska filmer som visar vad regimen gjort mot folket, utan han vill göra glada filmer med budskap om en positiv framtid. Inspirerad av amerikanska reklamfilmer vill han ha med regnbågar, mimare, dansande människor och leende barn. Och en klatschig jingle såklart. Även om ”No” inte är en dokumentär och vissa chilenska kritiker menar att verkligheten var mer komplex än i filmen, tycker jag att man ändå får en rätt bra inblick i hur det kan ha gått till. Den är snyggt filmad i 80-tals vhs-stil, vilket förstärker känslan ytterligare, även om det tar ett tag att vänja sig vid den dåliga kvaliteten. Tempot kunde ha varit lite snabbare och delar av historien utelämnas. Men Gael Garcia Bernal spelar så bra som han brukar, och det är inte helt otippat att filmen blev Chiles Oscarbidrag.

text: john antonsson

Text: CAMILLA FRANTZELL

Skiva – ”… Like Clockwork” finns i handeln nu.

Dvd – ”No” finns i handeln nu.

REKOMMENDATIONER

stö k ”J vå dj an ag ld a in te et .”

Med nya albumet ”… Like Clockwork” bryter Queens of the Stone Age ny mark. En framtida klassiker. Om Kyuss var fanbärare för stonerrocken är Queens of the Stone Age mest av allt ett grymt blandband. I Kyuss var Josh Homme gitarrist, han skrev inte ens låtarna. Queens of the Stone Age är Hommes produkt rakt igenom. Kanske var det den isolerade tillvaron i uppväxtens Joshua Tree, mitt i den kaliforniska öknen. Vem vet? Det vi vet är att Homme älskar att samarbeta. Hommes tre stora projekt är Queens of the Stone Age, Them Crooked Vultures och Eagles of Death Metal (vi ska inte ens prata om Desert Sessions). Eagles of Death Metal bildades 1998, samma år som Queens of the Stone Age. Det förstnämnda är ett band där Homme samarbetar med barndomsvännen Jesse Hughes. Them Crooked Vultures är ytterligare exempel där Homme samarbetar med musiker från det översta skiktet. Så, vad har det då att göra med ”… Like clockwork”? Jo, det är en platta där Dave Grohl lirar trummor, Elton John hörs på piano, dessutom bjuder Artic Monkeys Alex Turner och Nine Inch Nails Trent Reznor på sång. Jag ber om ursäkt för namedropping-kavalkaden, den kunde ha varit ännu längre. För trots att Homme varit dirigenten har alla samarbeten påverkat. För sound är det ord som bäst beskriver Qotsa. De har gått långt från stonerrocken (en term Homme alltid avskytt) och blandar numera bluesriff med maxad dist och estetik som ligger någonstans mellan skräckfilm, dockteater, symfonirock och grunge. Liknelsen är helt sjuk, men så är slutresultatet ingenting annat än sjukt bra.

Sk åd e m spe ed la de re up la n J p de im ba n ko ylig Car m en rey fil m att , som en h s i an me nn in d eh te ver ål län ka l. gr r i e k “K an ick stä As lla s 2 ”,

Syskonen är tillbaka. Wachowski-syskonen Lana och Andy har tillsammans med Tom Tywker gjort film av David Mitchells ofilmbara ”Cloud Atlas”. Pia Sundhage. Efter sommarens fotbollsfest rekommenderar vi alla att läsa förbundskaptenens bok ”Spela på bästa fot”. Ensamt och vackert. Tevespelet ”The Last Of Us” blandar existentiella frågor med zombieattacker i ett postapokalyptiskt USA. Tystnar. Stockholmspunkarna Tysta Mari har hyllats efter senaste skivan ”Musiken”. Nu lägger de av, men deras härliga plattor finns tack och lov kvar. Don’t call it a comeback. Ciara står för årets hittills bästa rnb-släpp med självbetitlade ”Ciara”.

41 5/2013

FRIHET

6 SEP – 10 OKT

september. Dokumentär. Margreth Olins ”Dom andra” premiärvisas på Folkets bio.

september. Hej Monica. Edda Magnason spelar jazzikon i ”Monica Z”.

september. Johan och Martin. ”438 dagar” är Perssons och Schibbyes egen berättelse.

september. Firar 100. 100 år efter Stravinskijs ”Våroffer” samspelas musiken med dans på Norrlandsoperan.

oktober. Tolkar Sverige. Emil Jensens skiva ”I det nya landet” släpps.

oktober. Lite mer. Quantic Dreams ”Beyond – Two Souls” släpps till PS3.

Myten om maten

För hoppfullt

Idén om närodlad mat och minskad handel som lösningen på klimatkrisen har naglat sig fast i den svenska miljödebatten. Författarna till boken ”En hipsters dilemma – Försvar för långväga mat”, ekonomigeografen Pierre Desrochers och policyanalytikern Hiroko Shimizu, vill ändra på det. Med stöd i den senaste forskningen visar de på varför storskalig matproduktion och global handel både är miljövänligare och dessutom gynnar den sociala utvecklingen. Fakta går före nostalgi och romantisering av det lokala. Allt som oftast träffar boken mitt i prick, med tydliga och intressanta exempel. Men ibland slår resonemanget över och drabbas av svepande förenklingar. Låt dig inte avskräckas av att den svenska upplagan är utgiven på högerförlaget Timbro. Läsningen är en nyttig påminnelse om att vedertagna sanningar ofta är direkt kontraproduktiva. Nu är frågan: Vad är vänsterns socialt hållbara svar på klimatkrisen?

Text: john antonsson

Text: daniel mathisen

Pocket – ”Alla älskar dig när du är död” (Lind & Co) finns i handeln nu.

Bok – ”En hipsters dilemma” (Timbro förlag) finns i handeln nu.

Konstiga uppföljare ”The Lost Boys” är en klassisk 80-talsfilm med vampyrer, nöjespark och en snubbe med bar överkropp som spelar saxofon. En av filmens vampyrjägare spelas av Corey Feldman. Då är han en oskyldig tonåring som också jobbar i en serietidningsbutik. 13 år senare kom uppföljaren ”Lost Boys: The Tribe”, ingen förstod varför. Och ingen tyckte egentligen om filmen. Men i den uppföljaren kom i alla fall några av originalskådisarna med. Värre var det i två uppföljare till Jim Carrey-filmer. ”Mask” var kanske ingen superfilm, men ack så mycket

bättre än ”Son of the Mask”. ”Dum och dummare” var rolig på sin tid, däremot är det få som ens vet att den följdes upp av ”Dum och ännu dummare”, ingen som jobbade med originalet var med i uppföljaren.

Ett närliggande fenomen är spinoffen, när ett framgångsrikt koncept ska profiteras ytterligare. Närmast tillhands är teveserien ”Kontoret”, där Ove Sundberg från ”Solsidan” får en egen serie. Inte nog med att serien är urkass, den använder sig dessutom av ”The Office” varumärke, en komediserie som anses var en av tidernas bästa.

42 5/2013

FRIHET

Innan jag infinner mig i biosalongen för att se årets mest hajpade zombierulle är jag onekligen en smula bitter över att jag inte läste boken innan jag bokade biobiljetten. Nu i efterhand har jag dock på känn att filmen hade kunnat bli outhärdlig med den hyllade boken i färskt minne. Inledningen gör förvisso precis det jag vill att en zombiefilm ska göra med mig. Den är snyggt filmad, zombieviruset smyger sig på, och när katastrofen bryter ut ter den sig ostoppbar. Regissören har lagt stor omsorg på att få oss att känna att vi är på plats och att loppet är kört, och det uppskattas. Tyvärr håller det inte hela filmen igenom. Känslan av att världen som vi känner den har kommit till sitt slut mattas av i takt med att Brad Pitt kuskar jorden runt och jagar botemedel. Det finns liksom för mycket folk kvar vid liv, och tillvaron framstår som lite för trygg. Det är en helt okej film i sin genre, men jag lämnas helt enkelt med en hoppfullhet inför framtiden när eftertexterna börjar rulla. I zombiesammanhang är det något jag klarar mig utan. Text: stella grimberg

Film – ”World War Z” går på bio nu.

ha ar al ”J be lti ag r k m t d ra e a ty ha k ft r mrk ck r la ä la t o n ss ss at t d s er e t e t na öv ån n .” re ds -

Neil Strauss har gjort sig känd för att skriva böcker om och med porrstjärnan Jenna Jameson, rockbandet Mötley Crüe och tvivelaktiga raggningsmetoder. I ”Alla älskar dig när du är död” får vi läsa märkliga fragment från intervjuer med bland andra Johnny Cash, Britney Spears och gud vet vem. Intervjuerna är många och hänger på ett omöjligt sätt ihop. Samtalen, frågorna, svaren. De är bara för bra. Kändisar av alla sorter blir helt plötsligt levande. Divor och svin blir helt plötsligt människor, ibland förvuxna barn, ibland sura gubbar, men likväl människor. När Jack White kämpar för att få vara äkta och Christina Aguilera brottas med alla motsägande egenskaper omvärlden vill pressa på henne, då fastnar man. Att slänga ihop en bok med ungefär 700 sidor fråga-svar-intervjuer låter som ett omöjligt uppdrag, men Strauss har (förmodligen med god redaktörshjälp) fått ihop en blivande klassiker för alla oss som älskar musik och populärkultur.

W oo d in yA ya lle fil n s m ki dr ld am ra at r fl “B era lu e sam Ja sm hä in llsk e ” la . ss er

En annan sida

SERIEN AV SARA HANSSON

43 5/2013

FRIHET

– Det görs inga helgbilagor om arbetarklassen Expos chefredaktör Daniel Poohl gör sin skönlitterära debut med romanen ”Som om vi hade glömt”. Där besöker han sin uppväxt i en bruksort och berättar historien om när flyktingarna kom till kvarteren. Och om när rasismen visade sitt fula tryne. Text: john antonsson foto: SARA APPELGREN

aniel Poohl växte upp i Åsensbruk i Dalsland. Han var en av alla dem som växer upp på landsbygden och väldigt tidigt bestämde sig för att flytta därifrån. – När man vill flytta tror man att det beror på platsen där mam bor, men oftast beror det på bristen på möjligheter. Drivet att skapa sin egen framtid är större än drivet att avsky människorna runtomkring en. – Oftast är det inte avsky mot det man har, utan längtan efter något annat. Med ”Som om vi hade glömt” gör Daniel Poohl sin skönlitterära debut och där besöker han uppväxtens kvarter. En av de saker Daniel brinner

extra mycket för är villkoren för dem som växer upp på landsbygden, och framför allt den marginaliserade arbetarklass som bor där. – Det görs inte så många helgbilagor i morgontidningarna om den gruppen. Det är villkor som inte pratas så mycket om och som inte syns. Framför allt där jag kommer från där hela landskapet kommer i skugga. Det är än värre i dag, nu är det en värre ungdomsarbetslöshet som slår än hårdare. Då kunde man exempelvis tänka att man skulle jobba på bruket. Det är inte så lätt i dag. I romanen berättar Daniel med ett barns ögon. De analyser han kan göra i dag som vuxen och chefredaktör på den antirasistiska tidskriften Expo finns inte i romanen.

44 5/2013

FRIHET

– Det var en ekonomisk kris i ett Sverige som fortfarande levde i föreställningen att vi är världens bästa land. – Mitt mål är att berätta en historia om varför man valde en sida i en konflikt som uppstod när flyktingarna kom till Åsensbruk mellan 92 och 94. Och så har jag använt mig själv som ett försöksobjekt i det här och vandrat genom miljöerna jag tror spelat roll. Det är skola, vänner, fritiden, det är samhällsklimatet i stort och naturligtvis hemmet. Utifrån det har jag tagit fram det jag tror har betydelse för berättelsen. Som liten brukade Daniel sitta i timmar och bläddra i Tintin-album och Buster-tidningar. Det var någonstans där i pojkrummet som reporterdrömmen väcktes. Därför föll det sig ganska naturligt att söka medieprogrammet. Det gav honom en chans att upptäcka den bransch han längtade efter och en möjlighet att flytta. Så Uddevalla och medieprogrammet blev det. När värnplikten fanns så fanns också en tidning med namnet Värnpliktsnytt. Det var en chans att lära sig reporterjobbet utan att söka in på högskolan, och det var där Daniel fick sin journalistiska skolning. Därför började han skriva ideellt för Expo, frilansa och ta de påhugg han fick för att klara sig. Några år senare, 2006, fick han jobb som chefredaktör på tidningen och har jobbat med det sedan dess. Antirasismen har egentligen funnits ända sedan barnsben och det är ett av de teman som Daniel undersöker i sin roman. När bomberna föll och Jugoslavien splittrades kom flyktingarna till uppväxtens Åsensbruk. Kriget hade tidigare varit så abstrakt, han hade förvisso förstått dess verklighet. Daniel hade – och har – ett stort fotbollsintresse. Jugoslavien hade vid 90-talets början ett lovande landslag och var en av de stora favoriterna vid fotbolls-EM i Sverige 1992. Men med kriget kom så många offer. Bland dem var Jugoslaviens fotbollslandslag. På grund av kriget fick landslaget inte vara med och spela EM. När flyktingarna kom till Åsensbruk blev Daniel glad. Fotbollsplanen var så viktig, och nu kom fler barn att spela med. Andra tyckte inte att det var lika kul och snart hördes ord som ”blattar” i skolans korridorer. Även om boken i första hand handlar om Daniel är det fortfarande en roman. – Det finns en massa scener som är hopplockade, saker som inte har hänt, men det som sägs har sagts i andra sammanhang. 90 procent är sant som jag minns det. Du ville berätta om hur man hamnar på en sida av en konflikt, vad kom du fram till? – Jag kom inte fram till någonting, och jag har varit väldigt noga med att inte komma med ett svar.

Jag tror inte att det finns ett färdigt svar, däremot tror jag att alla aspekterna spelar roll, du kan inte plocka ut en komponent som är avgörande. Men det är klart att i den åldern spelar socialt sammanhang stor roll. Om man befinner sig i ett sammanhang där rasistiska stereotyper lyfts fram och bekräftas eller där de inte syns och inte är närvarande på samma tydliga sätt, så gör det så klart jättestor skillnad. Det tidiga 90-talet var på många sätt en väldigt speciell tid i svensk nutidshistoria. En tid som Daniel tror satte djupa spår i väldigt många. Han har försökt berätta en historia om den tiden snarare än att hitta alla svar. – Det var en ekonomisk kris i ett Sverige som fortfarande levde i föreställningen att vi är världens bästa land. Palme blev skjuten, sedan kom det flera ekonomiska bubblor på varandra, och så sprack allting och Sverige blev som dagens Grekland. Allt faller och många hamnar utanför. Man tog bort delar av välfärdsapparaten och skar bort det som ekonomiskt betraktas som dödkött. När jag gick högstadiet fick vi lära oss att inte tro att vi skulle få jobb. Expo, där Daniel arbetar, granskar mest den organiserade främlingsfientligheten. I ”Som om vi hade glömt” gestaltas snarare den icke-organiserade rasismen. – Den blir ju mer komplex då, den blir mer tacksam att skildra. På ett sätt var den organiserad och det fanns grupper som slöt sig samman och samlades kring ideal som var högerextrema. Men jag har varit väldigt noga med att skriva utifrån en pojkes perspektiv. Där var jag ingen ängel, vi lurade i vår granne Mentor korv för att han var muslim. Vi ramlade också in i en massa såna saker som jag tror sker för att det är så nära till hands. Ofta när det pratas om rasism används klasstrukturer som bakomliggande faktorer. Det är en förklaringsmodell Poohl problematiserar. – Det är en av de saker jag haft svårast i kring vänsterns analys av de här frågorna. Om man har en klassanalys är det lätt att använda den på allting. Med min egen bakgrund vet jag att det inte är hela sanningen att en utslagen marginaliserad arbetarklass i brist på andra alternativ väljer extremhögern. Då borde jag ha blivit det, jag som bodde med ensamstående morsa i arbetarklassen. Tvärtom var det de i kärnfamiljerna som blev det. Om du kämpat för någonting, lagt ner hela ditt liv för att få det där radhuset och har slitit, skapas en rädsla för att tappa en position du jobbat dig upp till. Men idéerna kan så klart växa hos alla. S

45 5/2013

FRIHET

FRIHET LISTAR Banbrytande verk

ondon Calling – 1979 Med fusionen av punk, rock, ska och pop skapade The Clash ett odefinierbart perfekt monster.

ägen – 2006 Med Cormac McCarthys apokalyptik kom ”fullitteraturen” en gång för alla in i finrummet.

oseanna –1965 Sjöwall och Wahlöös första bok om Martin Beck ändrade inte bara bilden av Sverige, den förändrade kriminalromanen in i fundamentet.

lskade –1988 Toni Morrison skrev slaveriets psykologi. ”Älskade” kom fem år före Morrison blev första svarta kvinna att få Nobelpris i litteratur.

yte As A Rock – 1988 MC Lyte blev den allra första kvinnliga rapparen att släppa en fullängdare. Att skivan dessutom är briljant gör inte saken sämre.

n kärlekshistoria – 1970 Roy Anderssons debut satte ribban för hur snyggt foto en film faktiskt kan ha. Lika vacker nu som då.

rave New World – 1932 Aldous Huxleys klassiska bok publicerades för över 80 år sedan men rymmer en tidlös samhällskritik av hur apatin är det största hotet mot utveckling.

hief – 1998 När alla andra satsade på hårdkokta och snabba skjutspel i förstapersonsvy valde Looking Glass Studios en annan väg: Ett genialt smygspel där du använder ljud och ljus för att ta dig fram i den mystiska steampunkvärlden.

ampbell’s Soup – 1962 Med Andy Warhols screentryckta soppburkar föddes popkonsten i USA.

älkommen till förorten – 1994 The Latin Kings hyllade debutalbum kom att bli en stor inspirationskälla för många framtida svenska hiphop-artister.

Unga fans är en maktfaktor ”Jag fick min mens i dag”. ”Jag skrev skitdåligt på matteprovet”. ”Jag döpte min guldfisk efter dig, men nu har jag spolat ner den i toaletten”. Den här typen av tweets får pojkbandet One Directions medlemmar regelbundet. Deras unga flickfans berättar om allt från sina menstruationscykler till vad de åt till lunch i hopp om att få sina idolers uppmärksamhet. Många tycker att denna typ av gränslös dyrkan är stor humor. Twitterkonton som @HarryMyCatDied har som enda syfte att retweeta de konstigaste tweets som pojkbandet får motta. Många finner det underhållande, men hos mig fastnar skrattet i halsen så fort jag tänker på hur utbrett och accepterat hånandet av unga kvinnliga fans är. Flickors fandyrkan har i alla år setts med misstänksamma ögon. Från skriken över Beatles på 1960-talet till dagens för One Direction och Justin Bieber. Skillnaden mellan då och nu är att internet har möjliggjort för fansen att ha en ännu mer intim relation med sina idoler, samtidigt som de också utsätts för mer hat. För skepticismen mot flickfansen har med åren blivit hård och hjärtlös. Under Justin Biebers Sverigebesök i våras sände SVT:s Nyheter ett inslag om hans gråtande fans. När det senare lades upp på Youtube fylldes kommentarsfälten med vidriga kommentarer som “Dom här män-

KULTURNOTERAT

niskorna borde utrotas” och “Ett nackskott skulle sitta bra på varenda jävel”. Under samma vecka hamnade även radiokanalen NRJ:s morgonshow i blåsväder, när de ringde upp en ung tjej vid namn Sofia och berättade att hon skulle få träffa sin stora idol Justin Bieber. När de avslöjade att det hela var ett skämt och skrattandes skrek ”Du är så lurad!” började hon gråta på andra sidan luren. Att det hela senare visade sig vara ett påhitt och Sofia inte existerade på riktigt förändrade inte det faktum att de tyckte det var okej att förödmjuka en ung tjej bara för att hon har en idol. En del av förklaringen till den hånfulla och ibland direkt hatiska attityden är det faktum att flickfansen är en maktfaktor. Justin Biebers ”beliebers”, One Directions ”directioners” och Eric Saades ”saadister” är själva grunden för deras framgångar. Ingen manlig popartist i dag kan ha en karriär utan dem. Flickfansen är också sina idolers största försvarare. När brittiska herrmagasinet GQ nyligen hade en lång hånfull intervju med One Direction fick de motta en storm av kritik, och till och med dödshot, från ”directioners”. Givetvis är det inte okej att hota någon, men jag älskar att dessa unga tjejer vägrar ta någon skit. För däri ligger nog den största förklaringen till flickfanshånet. Att många stör

längre tid. Regeringens utredning har exempelvis föreslagit en medieskatt i stället för licensfinansiering. Nu ser det dock ut som att teveavgiften blir kvar, sedan regeringspartierna enats om att behålla den.

sig på att fansen vägrar vara duktiga flickor som sitter stilla och håller käft. Att de i stället skriker, gråter och svimmar så fort de andas samma luft som sin idol. Det är något väldigt vackert med det. Att en ung tjej skriver till Harry Styles i One Direction och berättar att hon fått sin mens är inget att skratta åt, utan visar vilken intim och personlig relation ett fan kan ha till sin idol i dag. Den tvålfagre manlige artisten är den perfekta projektionsytan för den första hormonstormande kärleken. Någon för dessa unga tjejer, och killar för den delen, att drömma och fantisera om. Det är inget att håna, utan något att avundas. För sådana stora känslor tenderar att försvinna med stegen in i vuxenvärlden. Jag önskar att de inte gjorde det. S

Linus Fremin är skribent

spridits på nätet och bandet misshandlades i väntan på deportationen från en paramilitär kosackgrupp.

Deporterade från Ryssland

Tevelicensen blir kvar Framtiden för avgiften som finansierar public service-teve har varit oviss en

90-talsbandet Bloodhound Gang har skickats ut från Ryssland och riskerar nu åtal. Det var vid en spelning i ukrainska Odessa som bandets basist Jades Hasselhoff stoppade den ryska flaggan i byxorna och sa “Berätta inte för Putin”. Filmer på flaggskändningen har

Vägrades visum - fick ställa in Den syriske artisten Omar Souleyman

46 5/2013

FRIHET

och bloggare.

skulle spela på “Stockholm Music and Arts” men nekades inresetillstånd. De svenska myndigheterna menade att på grund av det kritiska läget i Syrien fanns det risk för att Souleyman skulle söka asyl i Sverige - så därför kom han inte in i landet. Veckan efter fick artisten visum för att uppträda på “Way Out West” i Göteborg.

”K

fö

-o

S-

Fr ih

tid iS SU .

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

K et be o å l n frå n m randen ll ter har la rättar g r SS al va t U: a Ka e” lt ss r lt om e a rln s om s y P r SS s et . l m s. e te 5 U d ar 5 -k p ni ö rT 4 ve ng v on e ho rk 6 gr c . rw e sa es m a r se ia l he ds n so t. s . 5 . l s n om . 2

FOKUS SSU

FRIHET

47 5/2013

SSU-kongress i reformernas tecken Under fyra schemaspäckade dagar beslutade SSU:s kongress om nytt reformprogram där de närmaste årens politik stakades ut. Dessutom klubbades ett nytt program som slår fast förbundets ideologi. Text: John Antonsson & daniel mathisen Foto: anna sturesson

Fredag: Det är redan varmt. Kongressen är en kvart efter i schemat. Incheckningen har gått lite för långsamt. Vid ingången står en tjej från SSU Kronoberg i jordgubbsdräkt. Skåne sjunger ”Betong, tillväxt, administration” och snart kommer Stockholms län in sjungande om att de anser sig värva flest och växa mest. Och mellan sångerna glider SSU:arna från Östergötland in med t-shirts med JAS-plan på. Konkurrens och kamratskap på samma gång. Ett surrealistiskt bildspel rullar på den vita duken. Electrobandet Deer Tracks dystopiska musik fängslar med en spektakulär ljudbild. Snart blinkar strobbarna skrikigt och obarmhärtigt. Ellen Tengman är ordförande för SSU i Täby och det är hon som allra bäst fångar kongressdeltagarnas uppmärksamhet under

invigningen. Hon berättar om en kommun där Moderaterna styrt sedan 60-talet och skolmaten kostar. Så pass mycket att det finns ungdomar som går hungriga på lunchrasterna. – Ungefär 30 år efter Fredrik Reinfeldt började jag på samma skola som han gått på. Men där slutar likheterna. På skolan var sosse ett skällsord i korridorerna. – Det här är mitt första tal som ordförande för SSU i Täby, säger Ellen och möts av rungande applåder. SSU:s ledning, ordförande Gabriel Wikström och förbundssekreterare Ellinor Eriksson, tar över scenen efter Ellen. Det är Gabriel som håller det officiella invigningstalet. – Vi ska inte bara förstå det samhälle vi lever i, vi ska också förändra det. Andra kan peka ut problem, för oss är det ansvar att inte bara se problem utan också peka på lösningar. Vi

ska inte bara vara en intressegrupp som står bredvid och skriker slagord, vi ska påverka samhällsutvecklingen, säger Gabriel Wikström. Gabriel säger att det som görs under helgen inte bara kommer att spela roll för nästa år. Det är uppdragslistan till Sveriges nästa statsminister. – Nu är det vår tid att sätta politiken i rörelse, säger Gabriel och låter klubban falla och kongressen börja.

Lördag: Gabriel Wikström och Ellinor Eriksson får förnyat förtroende. Deras tvååriga mandatperiod har bland annat präglats av en om-

organisering av SSU-förbundet och en offensiv kampanj för ökade åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Omvalet är enhälligt och möts av smattrande handklappningar från de 249 ombuden i plenisalen. – När jag som 13-åring stod och tryckte mot väggen vid Konsum i Fagersta mötte en SSUtjej upp mig för min allra första aktivitet. Om jag inte vågat gå med på det mötet hade allt varit annorlunda i dag. Alla vänner, alla erfarenheter, alla med- och motgångar skulle aldrig inträffat. Och framför allt skulle jag aldrig stått framför er här i dag utan den där vårdagen i en av Bergslagens bruksorter. I sitt tal som omvald förbundssekreterare knyter Ellinor Eriksson an till förbundskongressens tema. – Temat för den här kongressen är i rörelse. Som motsatsen till borgarnas passivitet. Som den folkrörelse vi är, med en vilja att samla och organisera unga människor. Och som en uppstart till nästa års valrörelse. Det är precis det här SSU behövs till. Eftermiddagen börjar med de tunga politiska diskussionerna. Reformprogrammets del om arbete antas rätt så smärtfritt, men under principprogrammet hettar det till i talarstolarna.

Twittrat om kongressen

”Hallå där alla ni som är på väg till #ssukongress13 ! ÄR NI REDO??? ÄR NI PEPPADE? Det är fantastiska dagar som väntar oss!” Ellinor Eriksson ‫@‏‬EllinorSSU.

”Hallå tjejer, peppa nu! Upp i talarstolen och kör på!” Sara Sakhnini ‫@‏‬SaraSakhnini.

”Blir så varm i hjärtat av alla bilder från invigningen. Tänk att världens bästa ungdomsförbund bara blir bättre och bättre.” Veronica Palm ‫@‏‬veronicapalm.

”Steffe in the building.” Martin Gunnarsson ‫@‏‬mgSocialist.

”Run the world grymma SSU-girls!” Elisabeth Lindberg ‫@‏‬ElisabethLindb.

”Egenmakt förutsätter jämlikhet.” Fröken Swedenmark ‫@‏‬NeaSwedenmark.

”Just nu har tjejerna retorikpass. Jag och @LinaGlans styr med mys inför kvällens superpanel #runtheworldgirls” Kaisa Karro ‫@‏‬KaisaKarro.

49 5/2013

FRIHET

Vid en kongress är det väldigt många förslag som klubbas. Oftast står ett förslag från SSU:s förbundsstyrelse mot förslag som lagts från ett SSU-distrikt. Ordföranden ställer då förslagen mot varandra. Vid en första röstning får kongressen ta ställning via acklamation, det vill säga när kongressens ombud säger ja till de förslag de är för. I det läget säger ordföranden vad hen bedömer fått flest röster. Om någon då säger votering håller alla ombud upp sina röstkort för respektive förslag. Än en gång är det ordföranden som bedömer vilket förslag som fått flest röster. Om någon då begär rösträkning räknas rösterna. När det nya principprogrammet tas kommer de allra hetaste diskussionerna i avsnittet om kapitalism och klassamhället. Göteborg lämnar in ett förslag som stryker stora delar av det förslag SSU:s förbundsstyrelse tagit fram. Debatten är stundtals het. Ibland saklig och klarsynt. Ungefär så här låter det: – Det [Göteborgs förslag] är framåtsyftande och verklighetsförankrat. Det är viktigt att vi säger var vi står i dag och vad som ligger framöver. Det tar upp hur klassamhället har förändrats, säger Alexandra Völker från Stockholms län. Och så här: – Vi känner att det [Göteborgs förslag] är långt från Stockholms och förbundsstyrelsens förslag. Vi ställer oss kritiska till påståendet att en marknad ska fungera utan intressen mot oss som samhällsmedlemmar. Vi ser människan som en skapande varelse, den behöver inte en marknad. Vi är antikapitalister och vi anser att samhället i grunden måste förändras, säger Maria-Elsa Salvi från SSU Stockholm. Och vinner. Det gör Göteborgs förändringsförslag.

Söndag: På eftermiddagen berättar kongressordföranden Laila Naraghi att kongressen redan ligger fem och en halv timme efter. Och då ska det finnas plats för fest på kvällen. Debatten kortas och det dras ett streck i debatten. Tidigare samma dag har SSU beslutat om ett reformprogram för välfärden. – Jag tycker det är härligt att Länet står på barrikaderna och slåss för socialismen, sa Saga Henriksdotter från Västerbotten efter att Jesper Lindholm från Stockholms län talat sig varm för förslaget om att använda överskottet i AP-fonderna till bostadsbyggande. På kvällen är det kongressfest. Förbundsledningen roastas och Kodjo Akolors stand-up är hämningslös och gör stor succé.

Måndag: Det är trötta ansikten i bänkraderna på kongressens sista morgon, något som sannolikt förklaras av gårdagens kongressfest i kombination med återupptagna förhandlingar klockan halv sju. Utbildningsprogrammets första avsnitt handlar om ett nytt terminssystem för högskolor och universitet. Förbundsstyrelsen föreslår en flexibel modell där studenten kan välja att studera vidare under sommaren, jobba eller ta semester. SSU Göteborg föreslog till en början ett eget system, men kompromissade med förbundsstyrelsen och ställer sig därmed bakom förslaget. Först ut är Hanna Sandberg från SSU Skåne, som föreslår ett förlängt tvåterminssystem. – I dag är det för många som upplever stress

50 5/2013

FRIHET

för att söka jobb för att kunna betala hyran under sommaren, i stället för att fokusera på studier. Det vill vi ändra på, säger hon. Applåderna hörs allra starkast från hemdistriktet, men också från bland annat SSU Västerbotten. Näst på tur i talarstolen är Aza Cheragwandi från SSU Stockholms län. Han är kritisk till SSU Skånes förslag och menar att det är en form av betald semester som förlänger studietiden i onödan. – Antingen väljer vi ett system där du kan välja jobb, semester eller fortsatt utbildning eller en lösning med betald semester. För mig är det enkelt. Jag yrkar bifall till förbundsstyrelsens och Göteborgs gemensamma förslag. Hurrarop och applåder hörs från spridda håll i salen. Saga Henriksdotter från SSU Västerbotten, nästa talare under debatten, ställer sig bakom SSU Skånes förslag och menar att det handlar om att rätta till en havererad arbetsmarknad. – Vi vet alla hur svårt det är att fixa jobb under sommaren. Det handlar inte om att studenten inte vill jobba, utan om att arbetsmarknaden inte fungerar. Skånes förslag vill ändra på det! Sist ut är Sara Yazdanfar, förbundsstyrelsens föredragande under utbildningsavsnittet. – Jag vill tacka för en bra och viktig debatt och yrkar bifall till FS och Göteborgs förslag. Vi vill öka genomströmningen av studenter som faktiskt tar examen. Förslaget är nytänkande och ger makt över lärandet, säger hon. Delegationernas blickar pendlar oroligt över salen. Röstkort hålls upp, tas ner. Klubban faller och i slutändan vinner förbundsstyrelsens förslag till nytt terminssystem. Stefan Löfven är som Socialdemokraternas partiordförande en självklar gäst på SSU:s kongresser. Men trots att han gick med i SSU som 13-åring så har han aldrig varit kongressombud. – Jag blev aldrig vald till ombud, så enkelt är det, säger Löfven i sitt tal.

SSU har just antagit ett gediget reformprogram, något Stefan Löfven hyllar. – Ni har ett reformprogram som är fantastiskt bra, det gläder mig mycket. Socialdemokratins syre är reformarbetet och i den här salen finner jag det lätt att andas. Han hyllar 90-dagarsgarantin som SSU drev igenom på partiets kongress. – Det kommer att bli en av 10-talets viktigaste reformer, spår Stefan Löfven. – När vi vunnit valet så ska varenda ung kvinna eller man behöva ställa larmet tidigt, redan vid sexsnåret. Man ska leta sig till jobbet eller utbildningsplatsen. Det kan var så att Socialdemokraterna står för en jobbigare morgon men en betydligt ljusare framtid.

Så beslutade kongresssen: Reformprogram SSU antog ett program med reformer som ska kunna genomföras de närmaste åren. Här är några av förslagen.

Individualiserad föräldraförsäkring Föräldraförsäkringen ska individualiseras så att varje förälder får lika många dagar att ta ut.

Rätt till heltid Alla som arbetar inom offentlig sektor ska ha lagstadgad rätt att arbeta heltid.

Begränsa visstidsanställningar Stefan Löfven lovar också en satsning på högskolan. –Vi ska se till att det finns fler möjligheter att studera på högskolan. Vi har skolor som vill och kan ta emot elever. Jag vet inget annat land där regeringen drar ner på utbildningsambitionerna. Och inspirerad av SSU:s kongress vill Socialdemokraterna avsätta 30 miljoner kronor från höstbudgeten för att utöka antalet sommarkurser på universiteten. – Ert program är så imponerande att vi ska sno ett förslag. Vi ska avsätta resurser så att högskolor och universitet ska kunna ge ett stort och bra utbud av sommarkurser. Vi tar ett första steg mot ett treterminssystem. Det tryggar studenternas försörjning under sommaren. – Det kommer att förkorta utbildningstiden och öka de arbetade timmarna i ekonomin. Gabriel Wikström, SSU:s ordförande, är uppenbart nöjd med Löfvens utspel. – SSU har drivit frågan om treterminssystem länge. Det är märkligt att vi behållit så långa sommarlov fastän Sverige inte längre är ett jordbrukssamhälle. Med den här modellen, som vi vässade ytterligare på kongressen, moderniserar vi högskolan. Fyra dagar har gått. Dagarna har varit långa och timmarna av ändlösa debatter många. 249 ombud åker hem med ett nytt reformprogram att pressa en framtida socialdemokratisk regering att genomföra. S

Korta och otrygga anställningsformer ska begränsas.

Socialförsäkring till alla Alla, även de som driver företag, ska ha rätt till grundläggande trygghet vid sjukdom.

Sommarjobbsgaranti Alla ungdomar ska ha rätt till sommarjobb.

Hållbar stad SSU vill att staden ska bli mer hållbar med mindre segregation och bostadsbrist.

Järnvägar Fler järnvägsspår ska byggas för att minska lastbilstrafik och öka tågtransporter.

SSU:s nya förbundsstyrelse

Uppehållstillstånd för

Ledning:

arbetskraftsinvandrare

Ellinor Eriksson, förbundssekreterare (omval)

Gabriel Wikström, förbundsordförande (omval)

Kongressen beslutade om att arbetskraftsinvandrare ska få rätt Ledamöter:

till uppehållstillstånd.

Riad Aliefendic, Skåne (omval)

Treterminssystem

Jonas Bergström, Södra Älvsborg (nyval)

SSU ska verka för ett treterminssystem för högskolestudenter där sommarterminen är valfri.

Peter Burström, Västerbotten (omval)

Philip Botström, Värmland (nyval) Shaniaz Hama Ali, Bohuslän (nyval) Evin Incir, Uppland (omval)

Principprogram

Kaisa Karro, Östergötland (omval)

SSU antog ett nytt principprogram. I det slår kongressen fast vilka ideologiska principer som är själva grunden för SSU:s verksamhet och vilken samhällssyn som finns. Där står det klart att SSU är ett antikapitalistiskt ungdomsförbund som är motståndare till patriarkatet och heteronormen.

51 5/2013

FRIHET

Mattias Kristensson, Uppland (omval) Emma Larsson, Södermanland (omval) Niklas Säwén, Västernorrland (nyval) Andrea Törnestam, Stockholms stad (nyval) Sara Yazdanfar, Stockholms län (omval)

S-studenters kongress

n, so ns ha Jo sel nd ni bu Da ör g. i, f in rd el. dn lku Liss le a a A lkny all Fa rs , T r te de rke en an ve S ud r st dfö ch S- or e o ce d vi ran ö df or

Talla tar över S-studenter Efter tre år med Magnus Nilsson som ordförande har det socialdemokratiska studentförbundet bytt ordförande till Talla Alkurdi. Text & foto: John Antonsson Det är mitten av juni. Utanför skiner solen. I den stora konferenssalen på Sveavägen 68 i Socialdemokraternas hus håller Socialdemokratiska studentförbundet, S-studenter, kongress. Under kongressen sker en stor rockad i förbundsledningen. Magnus Nilsson avgår som ordförande efter tre år, nu är han studentförbundets kandidat till Europaparlamentet. Eleonore Eriksson, som varit förbundssekreterare i ett år avgår också. Sverker Falk-Lissel väljs till hennes efterträdare och fattar sig kort i sitt tacktal. – Jag vill tacka er för att ni fått mig att tro att en annan värld är möjlig, säger Sverker Falk-Lissel. Som efterträdare till Magnus Nilsson väljs Talla Alkurdi från Göteborg. Det var så sent som i julas Talla bestämde sig för att kandidera, då hade hon funderat sedan hon för första gången blivit tillfrågad i november. – Dels ville jag fundera om jag faktiskt behövdes, har jag någonting att ge förbundet?

Men det är också det privata att fundera över. Vilka egenskaper tror du att du kommer tillföra S-studenterna? – Jag har ett ganska stort intresse för internationell politik och det kanske inte alltid har varit någonting som våra förbundsordförande haft; Magnus började lite med Ecosy (numera Yes), men jag tror att jag kan tillföra mer. En annan sak Talla vill lyfta är idépolitiken, någonting hon anser ibland hamnar lite vid sidan om. – Jag ser min politiska gärning som byggd på idépolitik, det är naturligt. Jag anser att reformpolitiken ska vara kopplad till idépolitiken. Som ordförande är det många människors talan som ska föras. – På ett sätt tycker jag det är självklart, samtidigt får man ta det steg för steg. Jag satt ju i presidiet innan, så jag har vant mig att för-

52 5/2013

FRIHET

bundet ibland driver frågor jag inte helt håller med om. Så här är det att ha en demokratisk organisation. Precis som alla andra år ska S-studenter fortsätta att vara aktiva i bostadsdebatten. – Förra året var det väldigt bra så nu höjer vi ribban ännu mer. En annan sak S-studenter ska satsa på är ett nytt kunskapsnätverk, som kongressen beslutade om att starta. –Vi ska försöka väva in idédebatten med reformer. Vi är ju ett kunskapsförbund på det sättet att våra medlemmar faktiskt är studenter som läser allting från juridik till omvårdnad, och det borde vi utnyttja ännu mer. Är det svårt för S-studenter att få en roll inom arbetarrörelsen som sträcker sig utanför högskolepolitiken? – Ja, men samtidigt har vi profilerat oss i frågor som individualiserad föräldraförsäkring. Där har vi ändå fått en ganska bra roll och en stark röst. Det la man märke till vid partikongressen och vi fick vara med och förhandla i frågan. Det är ett exempel där vi kan tas emot som allmänpolitiska. S

Frihet från förr. 1986 Numret är det första för året. I ett fullspäckat dubbelnummer intervjuas Peter LeMarc och Ingvar Carlsson. Men det som fångar våra blickar är ”Mellan raderna”, ett plockigt uppslag där storslagna planer avslöjas. Frihets redaktion kom över ett dokument från en SSU-kurs på Bommersvik. Under rubriken ”Vår socialistiska framtidsmodell” finns en tankekarta över en ekonomi enligt premissen ”planerad marknadshushållning”. Där ska staten äga naturtillgångar och basnäringar. Sjukhusen ska ha ett ökat brukarinflytande. Kredit- och finansbolag ska ägas gemensamt. Längst ner i dokumentet står det ”Bygg framtiden – forma socialismen”.

4 FRÅGOR

Izabell Zaza, 20 år, SSU Uppsala.

Gustav Lidström, 21 år, SSU Luleå.

Sarah Häggdahl, 21 år, SSU Söderhamn.

1. Vilket beslut på kongressen är du mest nöjd med?

– Järnvägsreformen, den ser till hela Sveriges behov av järnväg.

– Jag är mest nöjd med treterminssystemet, men det var många bra beslut.

– Bojkott av Israel genom BDS-uppropet.

2. Vad var roligast på kongressen?

– Kongressfesten. Roasten var bäst.

– Kodjo på kongressfesten, han fick magen att vrida sig.

– Se alla från Gävleborg i talarstolen.

3. Vad var ditt knep för att hålla dig vaken?

– Kaffe, kaffe, socker, kaffe och mycket vatten.

– Sitta och gunga i stolen, skaka på kroppen.

– Litervis med kaffe och druvsocker.

4. Vad ska du göra när du kommer hem?

– Ringa min flickvän och ha en riktig myskväll.

– Då ska jag duscha, handla mat och hämta min cykel.

– Sova och ta igen på teveserier.

53 5/2013

FRIHET

Karl-Petter Thorwaldsson Ålder: 48 år. Hemlig last: Röker cigarr när jag är utomlands. Otippad talang: Biodlare. Bästa låt just nu: Petters “Början på allt”. Dottern Hanna hjälper mig att hänga med. En superlåt, man blir glad i flera timmar, lyssna!

54 5/2013

FRIHET

– Arbetare vill företräda sig själva Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson har varit LO-bas i ett år. Som gammal SSU-ordförande har han bara gott att säga om SSU:s inflytande över Socialdemokraterna och sin egen personliga utveckling. Men han höjer också ett varningens finger för att SSU har allt svårare att locka till sig arbetare. Text & foto: John Antonsson

ålle” har varit på alla förutom en SSU-kongress sedan 1981. Då var den 16-årige Karl-Petter Thorwaldsson yngsta ombud. Det var en tuff kongress, det stormade och såg ett tag ut som att SSU skulle splittras i två. Falangstriden stod mellan dem som kallades för uppbrottare och traditionalister. Uppbrottarna kallades också för självförvaltare och kottplockare. – Det var på riktigt en jobbig vecka för alla som var där. Det fanns ingenting kul i det. Men för första gången i SSU:s historia vann oppositionen. Direkt efter kongressen började SSU jobba hårt för att ena SSU. – Det var en stormig vecka när jag var där, vi jobbade så in i helvetes länge, kongressfesten ställdes in. Jag var så fruktansvärt trött. Karl-Petter Thorwaldsson fortsatte att vara aktiv i SSU hemma i Kosta. När plugget var klart började han svetsa och trivdes bra som metallarbetare. Resorna fortsatte ut till Bommersvik och redan vid första resan kände Thorwaldsson att det var speciellt. Han klev av ute på SSU:s kursgård och den första person han träffade var Tage Erlander som kom fram och hälsade på honom i matkön. Erlander var socialdemokratisk partiledare och statsminister mellan 1946 och 1969. – Vårt engagemang i SSU och så småningom i fack och parti blir en del av livet som är väldigt naturligt. SSU är kanske den viktigaste skolan, det mesta jag kan har jag lärt mig där. Hur man är som människa, ideologi och värderingar. ”Kålle” kom in i SSU:s förbundsstyrelse 1987. 1990 trodde han att han skulle ha en chans att komma in i SSU:s verkställande utskott. Det gick bra i styrelsen och Anna Lindh var ordförande. Dagen efter midsommarafton skulle Karl-Petter åka till kongressen som kandidat till VU. Men torsdagen innan midsommar fick Kent Carlsson, som var den självklara ordförandekandidaten, veta att han var allvarligt sjuk och fått hiv. – Ena dagen slipade jag växelspakar på ett företag i Växjö och på måndagen åkte jag till SSU-kongress och blev vald till ordförande för SSU. Det var en omtumlande vecka i livet. Karl-Petter Thorwaldsson jobbade på Bröderna Hammarstedt i Växjö som gjorde delar till Volvo. Han hängde in blåstället i skåpet och kom aldrig tillbaka.

På årets SSU-kongress i Täby höll ”Kålle” hälsningstal. För första gången var han på en SSU-kongress utan att vara kongressordförande. När Frihet talar med honom inför kongressen är han imponerad över att SSU lyft upp relevanta politiska frågor. Som 90-dagarsgarantin som med bland annat LO:s stöd drevs igenom på Socialdemokraternas kongress. – SSU har fått mycket tyngd de senaste åren. Dessutom finns det saker vi måste göra tillsammans. Jag tror att LO och SSU kan göra mycket i exempelvis skol- och bostadsfrågorna. Du är en av få LO-arbetare som haft ledande position i SSU, hur tror du att det kommer sig? – Delvis är det nog det där att de som studerar nog har en fördel i SSU då de är mer vana att ta för sig i debatten. De nätverk de har påverkar också. – Sedan är de fackliga lite äldre när de blir medlemmar i SSU, det gör att de ofta är vid åldersstrecket då de är lika erfarna som de som gått med i SSU när de är 13–14 år. Det var Thorwaldssons första förklaring. – Den andra förklaringen är mer allvarlig. Det handlar om att etableringstiden i arbetslivet blivit mycket längre. För tio år sedan var man i genomsnitt 20,5 år när man fick sin första anställning. Nu är det 28,5 år. Där har SSU tappat jättemycket. Vi får in några av ungdomarna i LO nu, men glappet mellan våra ungdomar och SSU:s är för stort. Så även om Thorwaldsson har en del förklaringar till varför det är svårt att få in LO-medlemmar i SSU, så tror han att SSU kan göra mer. – När jag var ung SSU:are var jag ute på Facket i sommarland, jag tror inte att SSU är jätteaktiva i det. Vi har ungefär 50 000 kontakter med första sommarjobbare nu, där kan vi gör mycket mer gemensamt, det är jag säker på. Varför är det viktigt att fackliga kommer med i SSU? – Socialdemokratins väljare och sympatisörer är fortfarande en majoritet arbetare. Och arbetare vill inte bli företrädda, de vill företräda sig själva. Därför måste vi öppna upp för att fler arbetare får politisk makt. Där har ju SSU haft en viktig roll, inte minst för mig själv. Färre arbetare är också representerade i den politiska makten i Sverige, något Thorwaldsson anser är en oroväckande utveckling. – Den utvecklingen är jättefarlig. SSU har blivit en organisation där många har bra utbildning, och jag är för utbildning, men det blir lite enahanda när alla gör samma sak och har samma utbildningsbakgrund. S

55 5/2013

FRIHET

1 Bildbevis

1. Under SSU Västmanlands sommarkurs hölls minnesstund för dem som miste livet på Utöya. 2. Halva gänget uppsökare utanför Skara Sommarland, precis innan de fick klartecken att få komma in för att tillsammans med LO prata med sommarjobbare om facket, kollektivavtal och vikten av att ha ett anställningsbevis. 3. I Västernorrland genomfördes en två dagar lång kampanj i Näsåker och på festivalen Urkult. 4. SSU Värmland delar ut glass under sin sommarkampanj “Glassbussen”. 5. SSU Uppland anordnade en fotbollsturnering som hette “SSU-CUPEN, för ett roligare sommarlov” för att uppmärksamma att de tycker det är dåligt att Uppsala kommun dragit in stora summor pengar från sommarbidrag till föreningslivet.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

56 5/2013

FRIHET

Hur gick SSU-kongressen? – Det var en stor succé. Jag tycker att vi antagit ett reformprogram som på riktigt spelar roll i samhällsdebatten. Stefan Löfven snodde en av våra idéer och hade en presskonferens på plats. DN:s ledarsida skriver om vårt reformprogram. Vi tog en organisatorisk strategi på tio år och hade en succéartad kongressfest. Jag tycker att SSU visar att vi är starka och relevanta och på väg framåt på alla sätt. Det är den bästa kongress jag varit på, det är min femte. Vad är ditt nästa stora projekt som förbundssekreterare? – När man är förbundssekreterare under den här kommande tvåårsperioden då är ens enda stora projekt valrörelser och vinna de val som står framför oss. Att se till att SSU är väl rustade, att organisationen är så välsmord, att vi är så många och så starka att vi kan få en ny regering och unga människor valda. Jag tror att SSU kommer att mätas mot hur bra vi lyckas i valrörelsen, och om man

– Jag tycker att SSU visar att vi är starka och relevanta och på väg framåt på alla sätt. Det är den bästa kongress jag varit på, det är min femte. nativ som kommer att finnas kvar i sin nuvarande form efter nästa års val. Det vet vi ingenting om. Tittar vi på opinionsundersökningarna från de senaste åren är det bara två av alliansens fyra partier som klarar sig kvar i riksdagen. Så de har inte heller ett reellt regeringsalternativ. Jag tror att det är viktigt att i en demokrati se att det är väljarna som på valdagen avgör hur många röster varje parti får. Därefter får partier komma överens för att bilda en majoritet. Det jag tycker är viktigt är att man i god tid innan valet redogör för hur man ser på regeringsfrågan. Men att nu ett år innan visa exakt vilka partier som ska ingå och vilket program man ska ha, det är att gå före i processen alldeles för mycket.

då är ledare för organisationen är det ens högsta prio. Vi ska ha vårt första inledande möte om valet om ett par veckor. Vi kommer nog att satsa ganska mycket digitalt. Även om man har sagt det förr så tror jag att det här kan bli den första riktigt digitala valrörelsen och att det kommer att vara det för den här unga generationen. Vad blir nästa SSU-händelse som kommer att märkas ute i landet? – Det blir höstkampanjen. Det är dags att lägga de stora politiska diskussionerna bakom sig och omsätta det i praktik. Vi ska se till att de unga människorna får veta vad vi står för och kan gå med. Vi kommer definitivt använda kongressens beslut som grund till kampanjen.

57 5/2013

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Du och SSU har varit i Almedalen, vilken funktion fyller det? – Den första funktionen är att det är oerhört mycket kunskap samlad på en och samma plats. Det är ett tillfälle att lära sig nya saker och känna efter vilka trender det finns i samhället och den politiska debatten. – Den andra anledningen är naturligtvis att SSU ska synas och höras och att vårt perspektiv ska finnas i de debatter och seminarier vi blir inbjudna till. Vi medverkade på ett oerhört stort antal seminarier. Jag tycker att vi kom förbi bruset och hördes. En trend som märktes är att bostadsfrågan börjar höras mer, nu börjar den komma på bred front. Det är bra eftersom det är en av SSU:s viktigaste frågor. De borgerliga säger hela tiden att S inte har ett förslag till att bilda regering, förstår du den kritiken? – Jag tycker att den debatten är anti-intellektuell, den utgår från att alliansen är ett reellt alter-

N Le fö oc til ka ik da rs h l m la m ar ta r hå - D Tro pa – J o so ik lle es nd nj us t s m tig r p su he re t n i S Sä s rå a SU de fö å a tom im a ti u h : w s å f t l n, rb t s är ör ls l f l ö én e a vi un ät ja at m r rb lk ds ta g t h m ja un g et st m n an , j d ä y sk yr ig li lp s i m ss ty a els in ge a m r bl n A e it i v em i h in rb d J t dis else äl öte ur va eid äm tr i di a l gt t ko rbe d i erp tla kt, sp m te SS art nd på än me t s U: ie s l at na r v ke s fö t a än t p nd i d r d rb tt v s S lan e. el är. un in SU er n a a up Vid dss a v -dis en p de tyr ale tri el t. kt t se

Förbundssekreterare SSU

Förbundsordförande SSU

Ellinor Eriksson

Ny El SA re bo fö se r po is CO lev - st b kr – ab :s an Ju ad ere ete Fö liti s st ta st oc da ra r re nå k s et ud so n h u ek en m u h job nd fö gr h trå ma åll b. erl r S a v ret Li er ag SU ec d. rk er n a k ur ja . r til D o db se g p l G et r s e S rt å S ab ja ed er U ill at rie g g an sa t f g l W ör b ö m ör m be ä r ik r a ja an r d s trö tt s m ed e a m skr jag ed en , m iv a m S- de y ck de itt j st ba o ud t e t o bat bb en tar m tar so te tik sk tik m r o el ol la po ch om a, r o li ch tis k

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: ARBETARRÖRELSENS ARKIV

TÄVLING

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 16 september. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Socialistpartiets François Mitterrand var Frankrikes president 1981–1995. Vilket av följande inträffade under hans första mandatperiod? 1. Landet införde fem semesterveckor X. Ost blev dyrare på grund av en skatt som bland annat finansierade nya bostäder 2. Arbetslösheten sjönk

Sverige hade under lång tid ett bostadsdepartement, något som avskaffades av den borgerliga regeringen 1991–1994. Vilket år infördes departementet? 1. 1968 X. 1974 2. 1942

Miljonprogrammet kallas det bostadsprojekt mellan 1965 och 1975 som syftade till att förbättra boendestandarden och bygga en miljon lägenheter. Vilket av följande områden byggdes inte under den perioden? 1. Landala X. Skäggetorp 2. Vällingby

Landsorganisationen i Sverige, LO, bildades 1898. Vad av följande inträffade också samma år? 1. AIK, Allmänna idrottsklubben, bildas X. Unionsmärket avlägsnas från den norska flaggan 2. Allmänna valmansförbundet, föregångaren till dagens Moderaterna, bildas

58 4/2013

FRIHET

Artisten Kanye West slog igenom på allvar med hitlåten ”Through The Wire” från 2003. Vilket av följande påståenden om honom är sant? 1. Han var med om en allvarlig bilolycka 2002 som gör att han än i dag har en metallplatta i kinden X. När Kanye turnerar kräver han att det alltid finns en vas med 50 vita liljor på hotellrummet 2. Innan han var känd under sitt nuvarande artistnamn kallades han för ”Lil’ Ye”

Den moderna föräldraförsäkringen i Sverige infördes 1974. Vilken känd svensk var med i en reklamkampanj som syftade till att få fler pappor att ta ut en större andel av försäkringen? 1. ”Hoa Hoa” Dahlgren X. Agnetha Fältskog 2. Ulf Lundell

SSU höll nyligen kongress i Täby utanför Stockholm. Vad heter Täby kommuns medborgartidning? 1. Ragnar X. Estrid 2. Svea

Grattis! Samuel Lundell, Götene, Alicia Skog, Haverdal, Josefin Öster, Göteborg. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var. Och grattis Tora Lundin, Stockholm, som vann korsordstävlingen.

59 4/2012

FRIHET

60 2/2012

FRIHET