Frihet, nr 6 2013

S T

O

R

5

skifs

, jordpoliser 00 heter 0 år

hemlig

våld i

örnar

rapparen staten om sommodellvch ile kolonialismens levt bortoc om h b ä rasistiska medrldens jörn samernas

fri m hon så diktaturens hy änniskorna llade slumpar hetskolan tecknar

T SO I D N #6 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 6/2013

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

I vilken utsträckning instämmer du i följande påstående?

Lagstifta om rätt till heltid för deltidsanställda om arbetsgivare inte vill erbjuda heltid.

TA STÄLLNING PÅ HTTP://MITTSVERIGE.LO.SE 59 4/2012

FRIHET

Landsorganisationen i Sverige

VÄLKOMMEN

Ge oss reformer!

A

upp i dag minns i själva verket ingen socialdemokratisk statsminister.

Borgerliga regeringar håller på att bli norm.

llt såg ju så bra ut. Den rödgröna oppositionen under den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin hade en enorm ledning över regeringen i opinionsmätningar. Partianställda runt om i landet andades ut: Nu var det bara att ta hem segern. Men ett år senare var det Fredrik Reinfeldt som stod segrande, oppositionen i spillror.

Det största hotet mot maktskifte är i slutändan socialdemokratin själv. Regeringens misslyckanden och usla facit kommer aldrig att enkom tippa över vågen till fördel för oppositionen. För det krävs politik. En opposition som menar allvar med att ändra riktning på Sverige måste svara på frågan: Vad krävs för att morgondagen ska bli bättre? I den första partiledardebatten mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt blev det uppenbart att svaren ännu uteblir.

Medan regeringen har linjen klar – skattesänkningar för tillväxt och jobb – vacklar oppositionen. Löfven kritiserar regeringen för sänkt skatt men saknar motförslag till hur eventuella satsningar ska finansieras. Trots att kritiken mot bristerna i välfärden är enorm.

Trots att Sverige halkar efter. Och trots att oppositionen har väljarna med sig.

Kanske är det bara jag, men visst längtar man efter politiker som vågar koppla samman vardagsfrågorna med de stora visionerna?

Som tillåter sig att lyfta blicken från budgetregler och jobbskatteavdrag och debattera de stora idéerna? Politikens själva syfte är viljan att förändra samhället till det bättre. Varje parti har olika idéer om hur det ska genomföras, och just den inneboende konflikten är vad som driver den ideologiska debatten framåt.

Men det förutsätter också att partierna är villiga att lansera reformer och kontrastera idéer mot varandra.

En kompis som jobbar på ett av Sveriges största opinionsinstitut berättade nyligen att ett maktskifte i nästa års val ser osäkert ut. En klar majoritet tycker fortfarande att regeringen gör ett bra jobb, och om den siffran består blir det uppförsbacke, menar han. Aldrig tidigare har en opposition vunnit samtidigt som förtroendet för den sittande regeringen varit högt.

Men det finns en viktig öppning. En klar majoritet, 71 procent, motsätter sig skattesänkningar på bekostnad av minskade offentliga utgifter. På samma sätt upplever alltfler att det blivit svårare för människor i Sverige att leva lyckligt. Kanske är det Socialdemokraternas chans? Att måla upp ett Sverige som inte mäts i kronor i plånboken när skatten är betald, utan i faktiska livschanser och kvaliteten på välfärden?

Förtroendet för regeringen på samma områden är också sjunkande. Turerna kring John Bauer-koncernen och stängningen av Lundsberg har skjutit förtroendet för den svenska skolan i sank. Det etableras en känsla av att sänkt skatt till varje pris skapat stora hål i den svenska välfärden.

Annars är risken att det är Fredrik Reinfeldt och inte Stefan Löfven som ler när valresultaten rullar in över teveskärmarna om ett år.

Inför valet 2002 lanserade dåvarande moderatledaren Bo Lundgren ett aggressivt skattesänkningspaket. 130 miljarder blev skräcksiffran som repeterades i partiledardebatter. Vad händer med välfärden om Moderaterna kommer till makten, undrade väljarna oroligt. Med den nuvarande regeringens budget från tidigare i höst passerar Reinfeldt Lundgrens chocksänkning. Sedan 2007 har den sammanlagda skattenivån sänkts med 140 miljarder kronor. Facit sedan dess är tydligt: högre arbetslöshet, lägre tillväxt, sämre välfärd.

I dag står landet vid en vändpunkt där ytterligare en borgerlig valseger sannolikt stöper om berättelsen i grunden. Vi blir inte längre ett samhälle där politiken centreras kring och graviterar till Socialdemokraterna som naturligt maktnav. Den generation av unga som växer

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 6/2013

FRIHET

INNEHÅLL

14 22 22

14 GRUVRUSCH I JOKKMOKK

Så blev svenska gruvor en miljardindustri. Frihet träffade människorna som kläms mellan nya jobb och traditioner som hotas.

21 EKONOMI PÅ SVÄLTDIET

Katrine Kielos drar likhetstecken mellan samtidens diethets och Europas ekonomiska kris.

22 RÖDA LINJENS RÖST

Ulises ”Stor” Infante Azocar placerade sig själv på hiphopscenens mitt med debutalbumet ”Shere Khan XIII”.

I omslagsintervjun snackar han polisdiskriminering och Pinochet.

28 ÖRNAR MED ANOR

Längs Kazakstans vindpinade bergssluttningar samlas de berkutjijägarna. Läs om ett 5 000-årigt arv som lever vidare mitt i moderniteten.

41 SERIEN PÅ ALLAS LÄPPAR

Så bra är ”Orange is the new black” och därför måste du se den.

44 MODELLBRANSCHEN I RUTOR I debutboken ”Fridas resor” skildrar Frida Ulvegren hur det är att kliva in i en patriarkal och kletig modellbransch som barn.

47 FOKUS SSU

Kampanjkväll i Tierp. Ung borgmästare i Gävle. Så gick kyrkovalet. Chiles unga sossar. Å andra sidan om vargjakt.

28

21

44 4 6/2013

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 6/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Petter Cohen Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 6/2013

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 6/2013 Caroline Andersson, Chrissie Abbott, Emil Malmborg, Katrine Kielos, Linus Fremin, Mikael Feldbaum, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Simon Röder, Sofia Wellborg, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Glöm aldrig kurdernas lidande

1988 kom den stora katastrofen för Iraks kurder. Anfal, som ungefär betyder förstörelse på arabiska, kallas folkmordet som mellan februari och september tog mellan 100 000 och 200 000 kurders liv. Militären förstörde metodiskt alla kurdiska byar som låg i det kurdiska området i norra Irak som Saddam Hussein utnämnt till “förbjudet område”.

Människorna som inte lytt Saddam och flytt tvångsförflyttades, sattes i läger som liknade andra världskrigets koncentrationsläger, sköts eller mördades i attacker med kemiska medel som nervgas.

5 500 byar och mindre städer i området attackerades med giftgasattacker. Det sägs att cirka 2 000 byar helt jämnades med marken.

Den mest välkända platsen som utplånades var staden Halabja, där 5 000 människor dog direkt och minst 10 000 skadades. Attacken utfördes med en blandning av senaps- och saringas.

Redan 1990 blev det krig mellan Irak och allierade trupper, ledda av USA, vilket omnämns som Kuwaitkriget. I slutskedet av kriget lydde Iraks kurder och shiamuslimer USA:s uppmaning att resa sig mot Saddam Hussein.

Upproret misslyckades dock. Mellan en och två miljoner flydde tillfälligt till Iran och Turkiet.

Omfattningen av massflykten, tillsammans med oron för dess destabiliserande verkan på

hela Mellanöstern, fick FN och att uppfatta situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Trupper sändes därför till Irak för att etablera och övervaka en skyddszon.

Kirkuk låg utanför zonen, men innanför fanns en av Iraks större städer, Mosul, där det också bodde många kurder.

Hösten 1992 utropade partierna KDP och PUK självstyre i zonen. Senare samma år genomförde kurderna i zonen ett parlamentsval och valde ett eget parlament och kurdisk regering för att styra i området. Utanför skyddszonen fortsatte Saddam med arabisering och etnisk rensning bland kurder och andra minoriteter, framför allt i oljerika områden.

Freden inne i zonen blev inte långlivad. 1994 utbröt ett inbördeskrig mellan de två partier som styrt zonen gemensamt: Massoud Barzanis konservativt nationalistiska KDP och Jalal Talabanis mer vänsterinriktade PUK. Massoud Barzani tog till och med hjälp av Saddam Husseins trupper i striderna mot PUK. Detta ledde till att förhållandena blev ännu sämre för kurderna.

Inbördeskriget pågick till 1998, då KDP och PUK enades om att dela upp den kurdiska skyddszonen i varsin del. KDP inrättade sitt högkvarter i staden Irbil och PUK inrättade sitt i Suleymaniyah.

Sedan Saddam Hussein störtades 2003 har det irakiska kurddominerade området fått ökad självbestämmanderätt. Det har bland annat genomförts demokratiska val. Men situationen för kurderna är ännu oviss och historien en viktig påminnelse om att folkgruppens rättigheter måste tas på allvar. /Fanny Prager

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Rakel Löwe, bloggare

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

Varför inte samarbeta?

Den rödgröna politiken hör samman och har samma grundtankar men olika metoder för att nå målet om att leva tillsammans i ett rättvist och tryggt samhälle.

Enligt mitt perspektiv har den borgerliga koalitionen en mycket bättre sammanhållning och ett bättre samarbete jämfört med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det känns som att vi tappar greppet om varandra och börjar gå våra egna vägar. Varför är det så? Är det inte bra om vi unga i SSU, Ung vänster och Grön ungdom knyter starkare band, för att tillsammans bli ännu starkare?

Då kan vi få de respektive moderpartierna att samarbeta bättre och därmed vinna valet tillsammans. Är det inte det det handlar om?

Att alla ska vara med och att tillsammans kunna uppfylla ett gemensamt mål men på olika sätt.

Jag menar inte att vi SSU:are är svaga, inte alls, men det gör ingen skada om vi samarbetar med våra andra systrar och bröder. Vi har alla något att lära av varandra.

Jag vill ju inte påstå att högern samarbetar om allt och kommer överens om allt, men de kommer ju bra överens, så varför inte låta oss samarbeta med varandra?

Vad är det som hindrar oss? ”Ensam är inte alltid stark utan det behövs fler för att kunna lyckas.” /Albetol Mohamed

Ville bli som liten: Konstnär eller astronaut.

Du är bloggare på Frihet.se. Berätta, vad får dig att vilja skriva om ett speciellt ämne?

– Jag brukar gå in på de stora nyhetstidningarnas hemsidor dagligen. Om jag ser någonting som ser riktigt knäppt ut, typ en märklig skattesänkning eller vad som helst om Gerard Depardieu, så vill jag ofta skriva och kommentera det.

Vad kännetecknar en läsvärd text på nätet?

Ålder: 21 år.

Bor: Hemma hos mamma i Hammarby sjöstad.

Gillar: Att plocka hem vuxenpoäng.

Ogillar: Att frosta av frysen.

6 6/2013

FRIHET

– Många texter är läsvärda för mig utan att vara speciellt bra för det. En kort text som bara är informativ och lär mig någonting nytt är en läsvärd text. Men annars gillar jag lite syrligare texter där skribentens sarkasm bara örfilar mig rakt genom datorskärmen. Texter ska kännas.

Vad gör du när du inte bloggar?

– Jag jobbar som personlig assistent.

Hur ser dina höstplaner ut?

– I höst blir det mer av jobb och bostadssökande.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Varför är vi så besatta av arabiska kvinnors hår? ”Måste du bära slöja i Tunisien?” Det är inte sällan den första frågan folk nyfiket ställer när jag berättar att jag bor i Tunisien. Är det verkligen så att svenskar tror att det är lagstadgat att kvinnor måste bära slöja?

Nej, så är inte fallet och nej, jag behöver inte bära slöja i Tunisien och än en gång nej, det är långtifrån alla tunisiska kvinnor som bär slöja.

Det är endast i Iran och i Saudiarabien som det faktiskt är lagstadgat att du som besökare också måste följa lagen.

En del av mig vill debattera slöja i all oändlighet medan en del av mig bara vill säga, so what?

Det är ett klädesplagg, varför orkar västerlänningar bry sig?

Under en konferens i Haag för några år sedan frågade en mänskliga rättigheter-aktivist publiken varför västerlänningar är så besatta av arabiska kvinnors hår.

För många unga tunisiska kvinnor handlar det om ett religiöst ställningstagande och en trygghet. Och det varierar kraftigt. En ung tunisisk väninna har aldrig burit slöja medan

hennes syster började som 17-åring. I Tunisien kan man se en slöjbeklädd kvinna promenera armkrok med en väninna i kort kjol.

Under diktatorn Ben Alis tid var det stränga regler kring religion i Tunisien, och enligt lag var man inte tillåten att bära slöja. Efter revolutionen har förbudet lyfts. Nu är det ett val, en rättighet att få välja sin egen klädsel.

För många västerlänningar är slöja synonymt med kvinnoförtryck. Kopplingen är absurd och kontrafaktisk med tanke på att många bär slöjan helt frivilligt; för många är det också en symbol för styrka och självbestämmande.

Det är därför viktigt att här hålla isär terminologin: Hijab (slöja) – Täcker inte ansiktet utan håret.

Beroende på person och land kan axlar och nacke täckas, medan andra bär en mer modemässig, turbanliknande huvudbonad. Färg och stil varierar.

Abaya – En svart kappa som bärs över andra kläder. Bör i teorin vara formlös men många kvinnor bär designade och dekorerade varianter.

Chador – Likt abayan bärs en chador över kläderna, från huvudet ner till fötterna men saknar ärmar och kan oftast inte knäppas framtill. Mest förekommande i Irak och Iran.

Niqab – Kvinnor som bär niqab visar endast ögonen, vanligast förekommande i Saudiarabien. Många länder har lagstadgat restriktioner när det gäller användandet av niqab.

Burka – Kvinnor som bär burka visar inte heller ögonen, därmed är ingen kroppsdel synlig.

Många gånger associerad med det dåvarande talibanstyret i Afghanistan. Trots att den här formen av klädsel oftast är förknippad med islam förekommer liknande konservativa plagg inom judiskt ortodoxa grupper i Israel.

Så slöja handlar om att man täcker sitt hår.

Vissa gör det mer strikt, medan andra har en tunn färgglad sjal slappt hängandes på mitten av håret, då ofta också med slingor av hår utanför.

Så än en gång ekar frågan: – Varför är västerlänningar så besatta av arabiska kvinnors hår? /Christine Petré är redaktör på Your Middle East och frilansjournalist baserad i Tunisien.

Vad hände sen? ”När allt står på spel”, Frihet 6/2012 Inför det amerikanska presidentvalet förra året skildrade Frihet valrörelsen genom en roadtrip längs landets östkust och inland. I reportaget berättar människor med olika bakgrund om hur landets höga arbetslöshet och djupa politiska polarisering hotar USA:s sammanhållning. Pam, en medelålders servitris i Indianapolis,

besökte Sverige uteblev de kritiska frågorna, inga oppositionspolitiker tilläts heller träffa honom. I stället blev det något av en mysfest som kretsade kring miljö och okontroversiella frågor. Samtidigt rasar inbördeskriget i Syrien och omvärlden tycks paralyserad. Trots skarpa uttalanden från USA:s utrikesminister John Kerry har ännu inget hänt.

berättar om en förbättrad ekonomi och om hur Republikanerna hotar det sociala skyddsnätet. Nu, ett år senare, har fokus skiftat från jobb och ekonomi. I dag dominerar frågan om landets omfattande övervakningssystem som genomförs av myndigheten NSA, liksom användningen av drönare. När president Barack Obama nyligen

7 6/2013

FRIHET

H AL LÅ DÄ BILD: greenpeace

R!

– Vi är där för att protestera mot oljebolagen

Therese Jacobson Arktisexpert och aktiv inom organisationen Greenpeace.

Greenpeaceskeppet Arctic Sunrise bordades nyligen av rysk kustbevakning vid Nordostpassagen. I samband med bordningen hotade de också att öppna eld om besättningen inte lämnade området. Varför reagerade de ryska myndigheterna så?

–Vi uppfyller alla formella krav för att befinna oss i området för att fredligt protestera mot riskabel oljeborrning i Arktis. De ryska myndigheterna har beordrat oss att lämna Nordostpassagen och hävdar att vi inte uppfyller de krav som ställs. Det är tydligt att ryska myndigheter inte vill att vi ska dra uppmärksamhet till vad som sker i ryska Arktis, där oljebolagen riskerar en unik och känslig miljö för att ta upp olja.

Vad var syftet med Greenpeaces närvaro i regionen?

– Vi är där för att protestera mot oljebolagen Rosneft och ExxonMobile, som just nu förbereder för oljeexploatering till havs i ryska Arktis. Denna sårbara miljö och de människor som bor där är redan hårt pressade av klimatförändringar, och det sista de behöver är en stor oljeolycka.

Den ryska oljeindustrin har en lång historia av oljeutsläpp och stora brister i säkerhet och miljöhänsyn på land i Arktis, och nu vill de utvinna olja under ännu svårare förhållanden till havs.

Hur kommer ni att gå vidare efter det här?

– För vår besättnings säkerhet så lämnar vi nu området. Men vi kommer att fortsätta protestera världen över för att skydda Arktis. Vi har över 3,5 miljoner människor med oss i vår kampanj och vi slutar inte förrän Arktis är skyddat. tEXT: DANIEL MATHISEN

”Just nu känner jag mig supersossig.”

42

Filip Hammar, ena halvan av medieduon Filip & Fredrik, i ”Filip och Fredriks podcast”.

Kina stramar åt för twitteranvändare Kina presenterade nyligen ett nytt regelverk för sociala medier i syfte att minska det som kinesiska myndigheter kallar falsk ryktesspridning på nätet. Exempelvis ska ett så kallat falskt rykte som retweetas över 500 gånger eller läses av över 5 000 personer kunna leda till att avsändaren döms för ärekränkning. I dag är maxstraffet för ärekränkning upp till tre år. Samma regler kommer gälla även för andra sociala nätverk, till exempel Facebook eller Kinas egen twitterklon Sina Weibo.

Exakt vad som kommer klassas som falska rykten framgår inte utan avgörs sannolikt av myndigheterna.

PROCENT

av kvinnor inom traditionella arbetaryrken har ont i ländryggen varje vecka. 1991 var siffran 28 procent.

”Han ljuger.”

Rysslands president Vladimir Putin om att John Kerry, USA:s utrikesminister, sagt att oppositionen i syrien består av demokratiska krafter. Putin och Ryssland har uttalat sitt stöd till Assadregimen och förnekar användningen av kemiska stridsmedel mot befolkningen.

8 6/2013

FRIHET

Oskuldstest för indonesiska 14-åringar?

Muhammad Rasyid, utbildningschef i skoldistriktet i södra Sumatra, har föreslagit att skolor i regionen ska införa obligatoriska oskuldstester för flickor i 14-årsåldern.

Förslaget är tänkt att avskräcka från sex före äktenskap samt “skydda mot prostitution”. Men såväl politiker i landet som människorättsorganisationer har kritiserat förslaget för att det är diskriminerande, barnutnyttjande och en kränkning av mänskliga rättigheter.

VAL I VÄRLDEN: Georgien

Typ av val: Presidentval.

Valdatum: 27 oktober.

Invånarantal: 4 486 000.

BNP/capita (inflationsjusterat): 3 596 dollar.

Kuriosa 1: Sovjetunionens ledare Josef Stalin föddes i den georgiska staden Gori år 1879.

Kuriosa 2: Georgien har sannolikt historiens äldsta tradition av vintillverkning, som sträcker sig 8 000 år bakåt i tiden.

hur: Landet håller presidentval för sjunde gången sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Nuvarande president, Micheil Saakasjvili, sitter sin andra mandatperiod och kan inte ställa upp till omval. Förra valet, 2008, tidigarelades efter massiva protester runt om i landet.

Historia: Under 600-talet före vår tideräkning grundade greker ett flertal kolonier längs nuvarande västra Georgiens kust. År 23 efter starten för vår tideräkning erövrades regionen av romerska riket och persiska riket år 265. Under 700-talet enades landet under bagratiderna, som etablerade Georgien som en lokal stormakt. Mot slutet av 1300-talet plundrades landet under räder från den mongoliske krigsherren Timur Lenk. 1801 kom Georgien under Tsarrysslands kontroll. Efter ryska revolutionen 1917 förklarades Georgien självständigt, men redan 1921 invaderades republiken av Röda armén och 1936 införlivades landet som en del av Sovjetunionen. Det bördiga Georgien drabbades inte lika hårt som många delar av Sovjetunionen under perioder av svält. 1991 förklarades landet självständigt. 2003 avsattes dåvarande president Eduard Sjevardnadze på grund av misstankar om valfusk. 2008 utbröt krig i landet när utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, uppbackade av Ryssland, krävde självständighet.

Inför valet: Frihet har pratat med Christofer Berglund, doktorand på statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Vilken blir valets viktigaste fråga?

– Tyvärr överskuggar personligheter sakfrågorna i georgisk politik. Under det föregående året har detta yttrat sig i form av en vendetta mellan president Micheil Saakasjvili och premiärminister Bidzina Ivanisjvili, vars koalition ”Georgiska drömmen” överraskande besegrade Saakasjvilis ”Förenade nationella rörelsen” i förra årets parlamentsval.

– Oavsett vem som vinner, får vi hoppas att kanalerna för ansvarsutkrävande stärks, så att medborgarna kan tvinga politikerna att fokusera mindre tid på att tvista

9 6/2013

FRIHET

sinsemellan och mer tid på att ta itu med den omfattande arbetslösheten och de socioekonomiska svårigheterna.

Hur har Georgien utvecklats de senaste åren?

– Sedan Rosenrevolutionen förde Saakasjvili till makten för tio år sedan har landet både utvecklats fantastiskt fort och fantastiskt långsamt. Då var Georgien både korrupt och dysfunktionellt, med regioner som kontrollerades av krigsherrar. Staten kunde inte ens samla in skatt för att finansiera el och vatten till medborgarna.

– Saakasjvili har åtgärdat flera av problemen.

Krigsherrar har arresterats och Adzjarien återintegrerats i landet. Korruption har också bekämpats.

De senaste tio åren kan vi därför säga att Georgien har moderniserats ofantligt. Men landet har inte demokratiserats i samma takt.

2003 avsattes dåvarande president Eduard Sjevardnadze efter anklagelser om valfusk. Hur pass fritt blir valet egentligen?

– Det är omöjligt att förutsäga. Valet ger en första indikation på om och hur intresserad Ivanisjvilis regering är av att anordna fria och rättvisa val. Lyckligtvis kommer OSSE och flera andra internationella organisationer skicka valobservatörer till Georgien, så vi lär snart se hur detta faller ut.

Vad skiljer partierna åt?

– Partierna är ofta bara instrument för att mobilisera stöd för enskilda politiker, och skiljer sig sällan åt i termer av den höger-vänsterskala som strukturerar politik i Västeuropa. FNR har pendlat mellan att förorda en nyliberal profil och statlig intervention. GD:s ideologiska värdegrund är ännu tvetydigare, eftersom den gemensamma nämnaren vid koalitionens grundande var partiernas opposition mot Saakasjvili. En relevant skiljelinje mellan FNR och GD är att Saakasjvilis läger samlar fler sekulära anhängare än GD, som anses stå närmare den georgiska ortodoxa kyrkan.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Mer el i Norge Grannlandet i väst öppnade nyligen en rad så kallade Teslastationer, centraler för att ladda exempelvis elbilar. Stationerna finns i Lyngdal, Aurland, Dombås, Gol, Cinderella och Lillehammer då dessa platser anses vara de mest trafikerade och viktigaste sträckorna för trafik. Varje central erbjuder upp till 20 gånger snabbare laddning än via ett vanligt eluttag och ett batteri laddas från tomt till halvfullt inom loppet av 20 minuter.

”Klimatnotan borde skickas till olje-, gas- och kolföretagen.”

Eva Franchell, ledarskribent på Aftonbladet, om vem som borde betala för miljökostnaderna.

Samsung till domstol

Smälta glassdrömmar Ett gäng 18-åringar i Gävle bestämde sig för att slå till mot den lokala glassgrossisten. Men just när de lassat upp Ben & Jerry’s-glass till ett värde om sammanlagt 9 000 kronor upptäcktes tjuvarna av en väktare. När jakten väl var över hade mer eller mindre all glass smält bort. Sandhya Forselius, presskontakt på Unilever, kommenterar händelsen: – Det hör nog inte till vanligheterna. Det är nog spontanhandlingar som sker eftersom de tycker det är gott med glass, säger hon till Aftonbladet.

Dog efter 72 timmars jobb utan sömn

illustration: annelie carlström

Under förra året anklagade organisationen China Labor Watch Samsung för att använda barnarbetare i sin produktion samt för extremt långa arbetspass i sina fabriker. Nu kommer kritiken också från annat håll. Den brasilianska staten stämde nyligen teknikkoncernen på drygt 700 miljoner kronor på grund av dåliga arbetsförhållanden, bland annat 15 timmar långa arbetsdagar och arbetspass där de anställda står upp omkring tio timmar i sträck. 2 018 arbetare ska ha fått skador på grund av villkoren.

Moritz Erhardt, 21 år, beskrevs som en superstjärna när han i somras fick praktik på investmentbanken Bank of America. Själv kallade han sig “överambitiös”. Men med bara en vecka kvar av sin praktik kollapsade han och dog. En granne fann honom livlös i duschen i sitt studentrum i östra London. Då ska han ha jobbat 72 timmar i sträck utan sömn. “Han gjorde åtta all-nighters på två veckor”, säger en kollega till tidningen The Telegraph.

“Jag kan inte resa till ett land som förnekar människor rätten att visa sin kärlek öppet.”

Wentworth Miller, skådespelare känd från bland annat teveserien “Prison Break”, tackar i ett öppet brev nej till inbjudan att delta på Sankt Petersburgs filmfestival på grund av landets kränkningar av hbtq-rättigheter.

75 procent

Så stor del av internettrafiken i USA kan NSA, den amerikanska myndigheten för signalspaning, övervaka. (Wall Street Journal)

”Hon förställde sig inte.”

Helena Bergström, skådespelare och vän till Anna Lindh, på tioårsdagen av Lindhs bortgång.

10 6/2013

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

15 OKT – 3 NOV

15

oktober. Jemen folkomröstar om ny konstitution.

18

oktober. Sveriges psykologförbund har kongress.

Det känns som att jag förlorar min frihet!

Hur mycket jag än gillar en person, så vill jag aldrig bli tillsammans med den. Jag är rädd för att jag ska lova för mycket och att jag ska ”missa något”. Det känns som att jag förlorar min frihet!

Just nu gillar jag en tjej jättemycket och hon tror nog att vi är ihop. Vad ska jag göra?

– Stora beslut innebär ofta en rädsla för att välja fel.

Av någon anledning uppfattar vi det som ett större beslut att ändra på något än att ha kvar det som det är. Det är inte konstigt att du upplever en oro för att fatta fel

- Utgå inte från att det finns någon allmän definition av vad ”vara ihop” betyder – det kan betyda många olika saker! beslut. Men även att välja att fortsätta som nu, inte bli ihop med någon, kan ju innebära att du ”missar något”.

Jag vet inte hur mycket du funderat över det här redan, men det kan vara bra att försöka tänka ut exakt vad det

är du är rädd att missa och vilka friheter du är rädd att förlora. Är det bara en känsla du har, eller finns det något konkret du inte vill gå miste om? Om du tänker igenom vad som är viktigt för dig så är det lättare att förklara för någon annan och att ta ställning till ett beslut.

Jag tycker att det är bra om du pratar med tjejen om det här. Prata inte bara om ifall ni ska vara ihop eller inte, utan även vad ni tycker att det innebär att vara ihop. Utgå inte från att det finns någon allmän definition av vad ”vara ihop” betyder – det kan betyda många olika saker! Förklara hur du skulle önska att ni har det. Det kan hända att ni känner precis likadant fast ni har olika ord för det.

Det kan förstås också vara så att det inte passar dig att ”vara ihop” med en annan person, på något sätt alls.

Monogam tvåsamhet är en stark norm och vi förväntas vilja välja en annan person att leva med. I medier ser vi en massa lyckliga par och vi kan få frågor om vi ”hittat någon”. Om du känner att tvåsamhet inte är något för dig så hoppas jag att du har modet att stå emot normen!

24

oktober. Internationella FN-dagen.

SKILJELINJEN

Ska alkoholmonopolet vara kvar?

GABRIEL WIKSTRÖM, ordförande ssu

Erik Bengtzboe, ordförande muf

– Ja. Vilka fördelar ser du med monopolet?

– Vi vet att alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk skapar enorma kostnader både för samhället och enskilda människor.

Det handlar om alltifrån trafikolyckor och sjukdomar till

våldsbrott och sabbade relationer.

Därför är det bra att försäljningen av alkohol är reglerad av staten via Systembolaget. Det bidrar till en lägre alkoholkonsumtion och minskar alkoholens negativa effekter.

Men kan inte hårda regleringar av privata säljare räcka?

– Ju fler aktörer som säljer alkohol desto större utrymme för fusk och slarv finns det.

Folköl säljs redan idag av livsmedelsbutiker och där rapporteras det ofta om att tex minderåriga har fått köpa. Risken är att detsamma skulle gälla om Ica eller Coop får sälja sprit.

– Nej, vi vill hellre se att producenter själva får möjlighet att sälja lokalt, och ett system med licensierade återförsäljare som har rätt att under kontroll sälja det som Systembolaget säljer.

Hur ska samhället då jobba mot överkonsumtion av alkohol?

– Även om det egna ansvaret

är stort, så fyller också det gemensamma en viktig roll.

Viktigast är att de funktioner som finns runt barn som far illa reagerar snabbt, och att sedan sjukvården kan fånga upp och snabbare ge det stöd som behövs.

Vilka fördelar ser du med att avskaffa monopolet?

– Ett avskaffat monopol med licensierade säljare och med gårdsförsäljning skulle göra det enklare för små producenter att växa genom att själva kunna sälja sina varor och öka tillgängligheten för dem som kan kontrollera sin konsumtion, samtidigt som ålderskontroller upprätthålls.

11 6/2013

FRIHET

25 27

3

oktober. Parlamentsval i Tjeckien. oktober. Presidentval i Georgien.

november. ISES Solar World Congress, en kongress om möjligheterna med solenergi, inleds i Cancún, Mexiko.

12 5/2013

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: texasjohny

Osvenskt kroppsspråk I sin nya bok Satis Polito (det betyder ”tillräckligt polerad”) ägnar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson några rader åt Zlatan Ibrahimovic. Jimmie Åkessons partikamrat Mattias Karlsson har tidigare hävdat att Zlatan har ett ”osvenskt kroppsspråk”. ”Ett alldeles uppenbart korrekt påstående”, skriver Jimmie.

Det är lätt att skratta åt Åkesson och Karlsson. Vilka är de att bestämma hur Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna ska bete sig? Dessutom kan man misstänka att Åkesson är lite sur på Zlatan, som på sitt avslappnade sätt dissat Sverigedemokraterna med ”vad de gör kliar mig inte någonstans”.

Det är också lätt att tänka på kvällen när Sverigedemokraterna trakasserade komikern Soran Ismail och andra slumpvisa personer på Stockholms gator och spelade in sig själva på film. Sverigedemokraten Erik Almqvists tyngsta argument mot Soran Ismail var att Soran Ismail ”inte är svensk”.

Kvinnan som försvarade en utsatt var ”en liten hora”.

Taktiken är enkel. Om någon gör eller tycker något man inte håller med om kan man ju alltid kalla den ”osvensk” eller ”hora”. Det är enkelt att skratta åt den här fåniga debattekniken. Men i själva verket är det just det här

som gör Sverigedemokraterna till ett riktigt farligt parti. Farligare än vad svenska politiker verkar förstå.

När Fredrik Reinfeldt kritiserar Sverigedemokraterna brukar han säga att Sverigedemokraterna delar upp befolkningen i ett ”vi” och ett ”dom”. Socialdemokraternas Stefan Löfven har sagt att ”Sverigedemokraterna står för någonting vi aldrig kan acceptera.”

Vad det där ”någonting” är förblir dock lite luddigt. Politikerna gör korrekta observationer och sträcker ut en hand till utsatta minoriteter. Men varken Reinfeldt eller Löfven tycks se risken att de själva skulle kunna hamna på hor-sidan om Sverigedemokraterna kom till makten. Ändå är det just vad som skulle hända.

Rasismens historia är full av slumpvisa ”minoriteter” som inte ges samma rättigheter som majoriteten. Medan demokratins grund är att majoriteten styr med hänsyn till minoriteten, så är rasismens grund den motsatta: minoriteter förtrycks. Sverigedemokraterna må säga sig acceptera demokratin, men de accepterar inte demokratins grund: att minoriteter (som ”icke-svenskar” och ”horor”) ska ha samma rättigheter som andra.

13 6/2013

FRIHET

I dag kallar Sverigedemokraterna minoriteten för muslimer. Men historien och Kungsgatan-filmen visar att det lika gärna kan vara vem som helst som tycker annorlunda än rasisterna själva: kvinnor, författare, frimurare, journalister, präster, socialister eller fackligt aktiva.

För det som pastorn Martin Niemöller diktade om Nazityskland gäller även med Sverigedemokraterna vid makten: I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade. S

Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arena och tidigare chefredaktör för Frihet. mikael.feldbaum@arenagruppen.se

Därför protester Ett planerat gruvbygge i Kallak utanför Jokkmokk har fött en våg av protester. Kommunen hoppas på fler jobb och befolkningsökning – samtidigt hotas samernas rätt till mark. Frihet åkte dit för att ta reda på varför gruvbrytningen upprör. text: john antonsson FOTO: sofia wellborg

14 6/2013

FRIHET

ar vi

15 6/2013

FRIHET

De a . m a m rn sa öka k la es al eb r K di na stu m t lä mo na r e er ta ist de tiv m ak so ta g sis sda on

m

yggen är inte så många längre. Björken börjar tappa sin gröna färg. Det gula, orangea, röda tar över. Snart faller löven. Vi kör längs en grusväg, några hus står placerade där på vänster sida, avskilda, byn heter Björkudden. 45 minuter från centralorten Jokkmokk. En skylt förbjuder biltrafik, nästa skylt förbjuder gruvdrift. Skylten är inte officiell. Det är en onsdag i mitten av september. Vi är ute vid Kallak, eller Gállok som är det gamla samiska namnet. En liten landremsa mellan två vattendrag. Här vill Jokkmokk Iron Mines AB, JIMAB, bygga en gruva.

Elden sprakar. Fallveden är inte torr. Regnet silar ner och vatten kokas till pulverkaffet. Malin U, Abbe, Eino och Malin G är huvudpersonerna i cirkeln runt elden. Det är studenterna vid utbildningen Miljörättvisa på Färnebo folkhögskola som lyssnar, de är där på studiebesök. Studenterna hör en historia som börjar på Gotland och vid Ojnareskogen, och samtidigt mycket tidigare än så. Aktivisterna protesterade mot ett planerat kalkbrott i månader. Till slut ställdes det in.

De är trötta när de berättar. Hur de avbröt ett par dagars vila efter protesterna på Gotland. I slutet av juni reste de upp till ett Jokkmokk de inte kände för att protestera mot en gruva som kanske skulle bli.

Aktivisterna berättar för studenterna om hur de bundit fast sig vid grävmaskiner för att försöka stoppa en provsprängning.

– Vi var tre som var fastbundna på grävaren. Media skrev att vi var fastkedjade fast det var ett skosnöre, säger Malin U. Hon berättar hur de togs av polisen och skickades till Jokkmokks

häkte för att snart köras upp till Gällivare, polisstationen i Jokkmokk är i vanliga fall bra öppen två timmar i veckan.

Baslägret med den byggnad aktivisterna kallar Pentagon är täckt med målningar. Det mesta är redan bortstädat. Protesten är avblåst för den här gången. På trädet bredvid hänger lasson och en samisk flagga.

– Polisen har anklagat oss för passivt våldsamt motstånd, hur nu det kan gå till, säger Eino.

Promenaden går längs en grusväg. Mitt i står ett torn byggt av unga tallar. Där fick polisen så mycket bekymmer med de protesterande att de drog vägen runt tornet. Framme vid det första spränghålet ligger bergsstoft som spår av provsprängningen. Tjocka hjulspår på marken vittnar om stora maskiner som varit där. Där borta, bortanför träden, ligger vattnet spegelblankt. Än längre bort tornar fjälltopparna i Sarek upp, höljda i dimma.

Närmast hålet. Några små björkar. Lingonris. Träd med mörk lav på. Längst ner är det uppätet av förbipasserande renar.

Någon lyfter på en sten. En efter en söker de sig ner längs sluttningen, blickarna fastnar på fjällandskapet. ”Det är så vackert”, säger någon. ”Jag kan inte förstå att någon vill förstöra det”, säger en annan.

Det är eftermiddag samma onsdag. Brita Stina Sjaggo har just kommit hem från några ärenden. Ute på gården står en fyrhjuling som ska säljas till en Pitebo. Hon sätter ner åtta månader gamla dottern Maridja i en lära-gå-stol och häller upp starkt kaffe. Brita Stina kommer ursprungligen från Arvidsjaurtrakten men hamnade i Jokkmokk som en kompromiss med sambon Nils-Ove, som kommer från Karesuando,

16 6/2013

FRIHET

sä va Nä ke r r g rh ak ru et tiv vb sa is ol vs te ag tå r m et nd y p et cke rov på t n sp 25 är rän 0 ma gd m re e et er än .

– Man pratar ju gärna om kolonier i Afrika, men det här är ju också som en koloni. Nu kommer en ny våg, i princip med skattefrihet, precis som i slutet av 1800-talet.

Historien upprepar sig. längst upp i Sverige. Som styrelseledamot i renägarorganisationen Sveriges samers riksförbund, SSR, har hon engagerat sig mot gruvplanerna.

Kallak engagerar samer från hela Sápmi, det område i Sverige, Norge, Finland och Ryssland som är samernas traditionella territorium.

– Som renägare vill man så långt som möjligt flytta sina renar på ett naturligt sätt. Blir det en gruva där omöjliggörs renarnas naturliga färdvägar, säger Brita Stina.

För att förstå motståndet mot gruvan är det viktigt att följa den svenska koloniseringen av Sápmi, menar Brita Stina. För 100 år sedan bodde det drygt tio personer i Jokkmokk. Hela Norrbotten var glest befolkat. Men så började en kolonisering som förändrade möjligheterna för den samiska befolkningen. Gruvor byggdes. Skogsbolagen kalhögg. Statliga Vattenfall byggde vattenkraftverk som reglerade älvarna. Saker med konsekvenser för hela landskapet.

– Gállok har blivit en symbol för den nya koloniseringsvågen som går över hela Sápmi. Det sammanhållna landskapet klipps av i långa delar, förklarar Brita Stina.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att gruvorna är Sveriges olja, näringsminister Annie Lööf har lanserat en mineralstrategi för ytterligare investeringar i svenska gruvor. Det finns inget land i världen där det är så billigt att driva gruvor som i Sverige. Mineralavgiften – den ersättning som gruvbolag betalar till stat och markägare för det som bryts – är två promille. I Australien höjdes den just till 30 procent.

För den som är intresserad av att bygga gruva i Sverige är det en god idé att resa till Malå. I den västerbottniska inlandskommunen finns Mineralinformationskontoret, en filial till Statens geologiska institut.

Där kan bolag från hela världen ta del av 3 000 kilometer borrkärnor från över 17 000 hål, helt gratis. Om företaget sedan vill borra är det inte markägaren som bestämmer utan myndigheten Bergsstaten.

– Man pratar ju gärna om kolonier i Afrika, men det här är ju också som en koloni. Nu kommer en ny våg, i princip med skattefrihet, precis som i slutet av 1800-talet. Historien upprepar sig, säger Brita Stina.

17 6/2013

FRIHET

– Jag skulle inte kunna se Maridja i ögonen om jag inte protesterade mot att hela Luleälven kanske blir totalförgiftad för några få jobb.

in

B H ri m on ta S us ä ti ik r o na m ck är ed så f fo så örä lk ng ld po a ra pb re led an oc ig de h h re t J ar ns ar sp kö nn e ta a. lat re.

Johan Graan var son till den samiske kyrkoherden Gerhardus Jonae och växte upp i Skellefteå. Han fick goda studieresultat och läste vid Uppsala universitet på 1620-talet. Som landshövding för Västerbottens län såg Graan stor potential i norra Sverige och föreslog snart till kungen att det som kallades lappmarken skulle koloniseras. Hundratals år av nedtryckning av den samiska kulturen följde. När 1900-talets skolutbyggnad kom ställdes lägre krav på samer. Det samiska språket var strängt förbjudet.

Brita Stinas dotter Maridja jollrar glatt från lära-gå-stolen och får ett svar på samiska. Brita Stina berättar att det är fler och fler som försöker bejaka sin samiska identitet. Och förmodligen hänger

striden om Kallak ihop med det.

– Vi har inte bara blivit koloniserade ekonomiskt utan också i hjärnan. Nu har det börjat vända. Vi kanske inte behöver se på vårt samhälle genom svenska glasögon. Vi behöver inte tåla vad som helst.

Vi förvaltar inte naturen till nästa generation med regeringens mineralstrategi och exploatering av naturen. Särsklilt inte nu när utländska företag vill komma in i Sverige och tjäna pengar.

FN-organet ILO har bland annat som uppgift att skydda urfolkens rättigheter, däribland samerna. Enligt konvention 169 har urfolk rätt till mark som de traditionellt bebor eller använder. FN:s rasdiskrimineringskommitté har uttryckt oro över att Sverige inte respekterar samernas rättigheter.

– Ska Sverige följa konventioner är landet väldigt dåligt ute. Regeringen säger att de där samerna bara gnäller och inte kan kommunicera med gruvbolaget. De pratar om en kommunikationsplan. Det är som om någon har benbrott och så sätter man på ett litet plåster, säger Brita Stina.

Brita Stinas sambo Nils-Ove kommer upp för trappan. Han gullar med Maridja innan han slår sig ner vid det vita köksbordet. Maridja skrattar högt samtidigt som Brita Stina berättar om hur hon först tyckte att gruvfrågan var skittråkig.

– Men nu har jag insett vilken viktig miljöfråga det är. Om vi inte får stopp på koloniseringsvågen kommer renskötseln inte kunna vara kvar. Jag skulle inte kunna se Maridja i ögonen om jag inte protesterade mot att hela Luleälven kanske blir totalförgiftad för några få jobb.

– Det finns en bild på en polis som står på en samisk flagga vid protesterna. Den har blivit en symbol för förtrycket. Det är staten och kapitalet, som Ebba Grön sjöng, säger Nils-Ove.

18 6/2013

FRIHET

Jokkmokk En kommun i Norrbottens inland. I kommunen bor 5 086 personer. När kommunen var som störst levde 11 533 personer där.

– Det finns en bild på en polis som står på en samisk flagga vid protesterna. Den har blivit en symbol för förtrycket. Det är staten och kapitalet, som Ebba Grön sjöng.

Kallak/Gállok, en tidslinje 31 januari Jokkmokk Iron Mines AB, ägt av brittiska Beowulf Mining, får tillstånd från miljödomstolen att provbryta järnmalm i Kallak.

9 juni De första aktivisterna slår upp tält vid Kallak.

21 augusti En första provsprängning genomförs.

22–23 augusti Polisen för bort aktivister, enligt vissa utan lagstöd.

24 augusti Ungefär 400 personer samlas för en demonstration mot gruvplanerna.

27 augusti Sametinget firar sin 20-årsdag med att åka till Kallak.

Samebyar Det låter som en by men är ett geografiskt område och sträcker sig tvärs över Sverige.

Det funkar också som en ekonomisk förening där enskilda företagare är med, något de måste för att få bedriva renskötsel. Samebyar har funnits sedan 70-talet, innan dess fanns Lappväsendet och Lappfogden, fogden som beräknade vad renskötarna skulle skatta.

19 6/2013

FRIHET

vå b Lei ra liv la liv it k Nu sli on tti nj st vi er v sa ”, id r sä Ka nå ge ll gr r h ak a a on . ”D v d e . sy e la m ss bo on lis so er m ar

– Jag for inte hem och grät när jag blev kallad lappjävel som liten.

Det blev mer som jaha, en till som tycker det.

Jokkmokk är tyst om kvällen. En pickup kör förbi Konsum och Ica Raiden. Det är tomt i pizzerian, på det största hotellet sitter några tjänstemän från Vattenfall och samtalar. Sámi Duodji, Sameslöjdsstiftelsen, töms på folk. Innanför dörren till vänster står bubbel uppställt, i glasskåp ligger traditionella samiska hantverk. Till höger, i det stora utställningsrummet, ryms en ny berättelse. Den om ett motstånd. Mitt i all vrede och kamp har kreativitet fötts. Låtar har spelats in, konstverk satts upp.

Under sommaren, när protesterna växte, åkte Leila Nutti ut till Kallak med mat till aktivisterna. Hon kände snart att hon ville göra mer. Leila tillhör samebyn Sirges som gränsar till den berörda samebyn Jåkkåkaska. Hon hörde talas om gruvan för två år sedan, först höjde hon inte på ögonbrynen. Det var grannbyn som började protestera.

– Det är det senaste halvåret det har blivit som på riktigt egentligen.

Ute vid Kallak lärde Leila känna Jenny. De började prata om att hitta på någonting.

Det var en sommarkväll. Leila hade just gått av sitt skift från sitt sommarjobb på museet. Hon åkte till en verkstad, vilken kan hon inte säga. Där är ett helt gäng som gör skyltar. De plastar in plåtar, skär till, ser till att det ser proffsigt ut.

– JIMAB hade satt upp egenskrivna skyltar om provsprängning utan att informera byborna i Björkholmen. Så vi ville göra mer proffsiga skyltar.

so in Nå g m sk på ra a ap ve v at rn de s v iss si id ag sta Ka en be lla m sö k. ed ka ko rn ns a h te al n ka r

Den här onsdagskvällen hänger skyltarna på Sámi Duodji. Leila är en kämpande ung konstnär, hon kommer ursprungligen från Vattenfallssamhället Porjus norr om Jokkmokk. Dagen efter vernissagen visar Leila sin konst i nedervåningen av sitt hus.

En relief, ett koppartryck. Men det mesta är akryl. Leila är barnsligt förtjust i renar.

– Vi har alltid haft en hage med renar på vintern. Det var som mina husdjur, mina kompisar, när jag var liten. Porjus var knepigt, man umgicks inte direkt med Porjusbarnen.

Leila berättar om en uppväxt där rasismen mot samer alltid lurat runt knuten.

– Man har ju vuxit upp med det, man har inte höjt på ögonbrynen över att kallas lappfitta. Jag for inte hem och grät när jag blev kallad lappjävel som liten. Det blev mer som jaha, en till som tycker det.

Att göra motstånd har inte varit en självklarhet. Att vara nedtryckt har normaliserats. De sista aktivisterna har lämnat Kallak. Men deras gärning har fått ett resultat.

– Aktivisterna for dit för miljön. Då började man tänka att om de som helt utomstående från södra Sverige kommer dit, då borde vi som bor här, som verkligen blir utnyttjade, göra något. Det blev ett vägskäl, säger Leila. S

20 6/2013

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Ska vi svälta samhället? Äta fem dagar i veckan och svälta sig i två.

Den så kallade 5:2-dieten har vrålat mot oss på alla löpsedlar den här hösten. Ät vad du vill fem dagar i veckan – straffa dig under två.

Dieten sanktionerar både svält och hetsätning. Kritikerna säger att den inte är hållbar i det långa loppet. Men som ekonomen John Maynard Keynes uttryckte saken: ”I det långa loppet är vi alla döda.”

Och 5:2-dieten säger mer om vår tid och vår ekonomi än man skulle kunna tro.

Bubbla och krascha, svulla och svälta är marknadens naturtillstånd. Perioder av vild tillväxt, utlåning och spekulation följs av finanskriser, arbetslöshet och åtstramningar.

Internationella valutafonden som kommer in och hötter med pekfingret åt Grekland. För nu ska det skäras ner.

Vi lockas av dieter eftersom vi fått för oss att vi inte kan lita på oss själva när det gäller mat. Dieter bygger på idén att du är en matterrorrist som inte förstår ditt eget bästa.

Du måste stoppas från att vid första bästa tillfälle förstöra allt vi har byggt upp. Regler blir lösningen.

De avpolitiserade historier om den ekonomiska krisen som vi kan läsa om i tidningarna har ett liknande upplägg. Om vi vill att våra ekonomier ska stabiliseras måste vi svälja det bittra pillret, heter det. Nedskärningarna

i Europa de senaste åren har inte framställts som resultat av politiska val utan som neutral ekonomisk logik.

Disciplinens opersonliga röst. Vi har lätt att acceptera en logik som säger att krisen är en följd av vårt överdrivna svullande, och nu måste vi svälta som straff.

5:2-dietens enorma popularitet säger något liknande om att idén om att svulla och svälta är lättare för oss att acceptera än tanken på balans.

Ytterligheter är enklare.

Vi lever också i ett sådant samhälle.

Att världsekonomin är en berättelse om de rika mot resten är inte längre en kontroversiell analys. Begreppet ”enprocentssamhälle” är kanske det mest inflytelserika i debatten sedan finanskrisen.

Populärkulturen har länge hyllat de superrikas livsstil. Christian Grey i bondageromanen ”Femtio nyanser av honom” (som nu även ska bli film), tonåringarna i teveserien ”Gossip girls” eller Mr. Big i ”Sex and the City”.

Alla är de superrika med en livsstil som världen inte skådat sedan inkomstklyftorna senast var så här stora – innan den förra stora finanskrisen på 1920-talet.

Ekonomiskt lever vi i en ytterligheternas tid. Det är bara för historikerna att gå tillbaka och studera filmerna vi såg och teveseriekaraktärerna vi följde.

21 6/2013

FRIHET

Det är lätt att tro att en fattig ensamstående kvinna, vars lön bara fortsätter att urholkas, och en rik bankman och hans bonus är så olika att de inte kan diskuteras i samma mening.

I själva verket är de en och samma historia.

Ytterligheterna finns inom en och samma världsekonomi och det var det som fick den att välta i den stora finanskrisen 2008.

Problemet med 5:2-dieten är enligt kritikerna att det inte hjälper att svälta två dagar i veckan om man inte i grunden börjar äta mer balanserat de andra dagarna.

Och börjar man äta mer balanserat de andra dagarna så behöver man inte heller svälta.

Det verkar dock vara den typen av förändringar vi är rädda för.

Både i våra kroppar och i våra ekonomier. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

”Palme räddade mina föräldrar” Med debutalbumet ”Shere Khan XIII” har Ulises ”Stor” Infante Azocar etablerat sig som en av svensk hiphops största. För Frihet berättar han om föräldrarnas flykt från diktaturens Chile och hur Björn Skifs kärleksballad blev stridsrop mot polisdiskriminering. text: daniel mathisen Foto: petter cohen

E

n melodiös slinga lurar i bakgrunden, ett beat i baktakt kliver in i ljudbilden. I rummet intill, med öppen dörr, sitter producenten Masse och hamrar fram ett nytt spår till artisten Kapten Röd. Vi sitter i ett klaustrofobiskt skyddsrum, under en skola i Stockholmsförorten Norsborg. Redline Records. Hitfabriken som föddes samtidigt som Latin Kings och blivit synonym med svensk hiphops framåtrörelse sedan 1990-talets mitt.

Stor, eller Ulises Infante Azocar som han egentligen heter, är en halvtimme sen när han kliver in och hälsar med en förvirrad min. Bakom honom är Linda Pira, känd för bland annat låten ”Bang Bang” och nybliven mamma till tvillingar. Ögonblicket efter att hon skakat hand lägger hon sig i soffan i rummet där Masse producerar. Någon minut senare sover hon.

I våras släpptes första albumet, ”Shere Khan XIII”. Hyllningarna har kommit från såväl inbitna hiphopskallar som kulturskribenter.

Det är tydligt att skivan har en idé från första till sista spåret. Liksom på Kendrick Lamars ”Good kid, M.A.A.D. City” väver varje låt ihop historier som gör skivan till en helhet.

– Den bygger på alla intryck, det är egentligen inget konceptalbum i den meningen. Jag har liksom inte tänkt att det är för mycket så kallade tjej- eller klubblåtar, eller att jag ska locka vissa lyssnare. Det blandar allt. Fest. Ångest. Kärlek. Ånger. Orättvisor.

Ulises lutar sig tillbaka i den svarta hörnskinnsoffan, placerar händerna i knät. Någon ställer fram blandsaft, småkakor och Snickers.

– Under vissa perioder jobbar jag hela tiden, kommer in i ett mode.

Men jag behöver stanna upp. Brukar låta andra lyssna på låtar för att få perspektiv. Gärna blandat. Vissa som gillar rap för texterna, andra som lyssnar på musiken, säger han och fortsätter: – Musik spelar olika roll för olika personer. Vissa vill bara höra det senaste, för dem är musiken som ett klädesplagg man byter ut. För andra är det allt och en viktig del av livet, förstår du?

2009 släpper Stor mixtejpen ”Nya skolans ledare”, som bland annat innehåller en sampling av Björn Skifs-låten ”Aina”. Skifs mysiga kärlekshistoria blir stenhård gaturap om polisvåld och diskriminering i händerna på Ulises. Ett ämne som engagerar.

– Ta bara saker som REVA, där polisen trakasserar en hel generation av unga i förorten. Varför blir inte unga i innerstan, typ Södermalm, stoppade av polisen? Det är ingen slump. Det är rasism.

– Jag har säkert blivit stoppad 60 gånger utan anledning. Samhället har gått från att skydda alla till att skydda de rika från de fattiga, säger Ulises.

Den obevekliga basen lämnar inte örat i fred, letar sig längre in i hörselgången för varje takt. En hes, överladdad röst som skriker fram varje rad, som om musiken är för högt uppskruvad i studiolurarna. Låten ”S.U.M.O.” påminner om M.O.P, den hårdkokta rapduon från Brownsville i New York och fungerar som förortens, röda linjens, musikaliska urladdning mot allt och alla. Bakgrunden? En envis förkylning.

– En dag vaknade jag upp förkyld som fan med något som satt sig på stämbanden. Jag lät helt annorlunda. M.O.P. har alltid varit förebilder och tanken på en riktig banger i deras tradition har alltid lockat. Så när jag vaknade upp med den rösten tänkte jag direkt: Jag måste göra en låt. Inom loppet av en halvtimme hade jag skrivit låten och spelat in verserna.

Ulises berättar att varje låt på skivan har ett eget syfte. På ”Söndag” används en avancerad rimstruktur med interna rim och allitterationer. På ”Rom och kush” är det känslan snarare än texten som är viktig, förklarar han.

– Visst, vissa kanske säger ”hans texter är fett enkla”. Men när du är ute och festar vill du inte höra en avhandling i örat. En låt kan vara charmig men dålig. På väg hit lyssnade jag på en salsalåt, en annan dag skulle det kunna vara något helt annat.

22 6/2013

FRIHET

23 6/2013

FRIHET

– Mina texter skildrar allt. Ibland beter sig snubbar som djur, det vill jag fånga. Jag vill fånga fenomenet med madonna-horakomplex. Jag vill inte försköna något, censurera något. Det här är en spegel av min tid.

Ulises Infante Azocar Ålder: 27 år.

Bor: Liljeholmen, Stockholm.

Otippad talang: Frågesport. ”Jag vinner alltid.”

Historiens bästa skiva: Nas, ”Illmatic”.

Råd till unga som drömmer om att rappa: ”Rappa. Varje dag, hela tiden. ”

24 6/2013

FRIHET

Ulises växer upp i ett radhusområde i Huddinge, söder om Stockholm. Kvarteret består mestadels av vita medelklassfamiljer, den chilenska familjen sticker ut en smula. Han är liten när musiken gör entré i medvetandet. Först Beatles, som Ulises var ”helt besatt av”.

Som elvaåring uppträder han med egna låtar framför föräldrarna i vardagsrummet, då på spanska. Första egna låten heter ”Jag spelar i en band”. Suget efter att göra musik får en tydligare form när han får chansen att gå en chilensk gitarrkurs på ABF. – Det var mycket indiansånger och chilenska visor och sånt. Jag gick faktiskt där i tre år, från tio till tretton år. Sedan fick jag uppträda i skolan, det var sjukt stort, minns Ulises.

En pulserande basgång med ett pipande, industriellt ljud som kryper fram över slingan. Och så första versen: ”Rappers, I monkey flip ’em with the funky rhythm I be kicking, musician, inflictin’ composition Of pain I’m like Scarface sniffin’ cocaine Holding an M-16, see with the pen I’m extreme.”

Nas väsande röst fyller pojkrummet när den äldre kusinen spelar upp låten ”New York State of Mind”. Hiphop, det är ju det som är grejen, inser Ulises. Han är tolv år gammal och vill ingenting hellre än att vara coolast i världen.

– Men jag var inte så jävla cool, tvärtom. Jag var en liten tjockis som spelade gitarr och sjöng på spanska, säger han.

Smeknamnet Stor får Ulises för att han är överviktig. Men i stället för att ta åt sig svarar han med att göra det till en identitet.

– Alla grymma rappare var ju skittjocka – ta bara Biggie – så jag tyckte att det var lite coolt, förklarar han.

Så när Ulises börjar rappa tillsammans med en kortväxt och smal kompis på Kvarnbergsskolan är det under namnet Stor & Liten, efter leksakskedjan med samma namn. När duon splittras peppar musikläraren honom att fortsätta. Så småningom lär han känna hiphopduon Mohammed Ali och producenten Mack Beats. Kuskar runt på fritidsgårdar och freestylar, rappar improvisatoriskt. Åren går. Ulises ligger i. För tio år sedan, som 17-åring, blir han bjuden till källaren där vi just nu sitter. Ett skivkontrakt ligger framför honom.

– Det var helt otroligt. Redline var the shit! Latin Kings var liksom det vi växte upp på. Skinnskallarna hade Ultimathule, blattarna Latin Kings.

– Jag kom hit som ett fan, sedan som en kollega och nu är det mina närmaste vänner. ”Min pappa packa’ sina väskor och drog Gav upp drömmar om en revolution Ser hur min farmors tårar rinner Måste härifrån nu, folk försvinner Hela staden är i lågor, landet brinner Men elden blev till aska över världen, flög med vindarna, ner från himlarna, Det var ni, Sverige, öppna grindarna.”

Stor – ”Pappas låt” När vi träffar Ulises är det nästan på dagen 40 år sedan Augusto Pinochet och militären grep makten i Chile och avsatte den demokratiskt valde presidenten, Salvador Allende. Föräldrarna kommer till Sverige 1976 efter att ha flytt från diktaturen.

– Mina föräldrar var politiskt aktiva inom vänsterorganisationen MIR och förföljdes av Pinochets dödspatruller. Jag minns hur jag som liten följde med dem till Plattan (Sergels torg) för att demonstrera mot

diktaturen. De brukade ropa: ”Den som inte hoppar, han är Pinochet.”

Bakom Ulises axel sneglar ett välbekant ansikte fram. Olof Palme, socialdemokratisk statsminister som mördades 1986, är målad över halva väggen. Bredvid porträttet är orden ”Frihet Jämlikhet Broderskap” sprejade. Ulises berättar att det var tack vare Palme som chilenare kunde söka skydd i Sverige. Utan honom hade många blivit kvar, kanske mördats.

– Palme är en hjälte i våra ögon, säger han.

Tonerna från musiken fyller ut tystnaden mellan intervjufrågor och svar. Ibland nynnar Ulises med i refrängen. Andra gånger lutar han sig bakåt och funderar. Någon meter ovanför oss sitter 30-talet elever i ett klassrum. Alla med sina idéer, drömmar och rädslor inför framtiden. Ulises får frågan hur han ser på deras chanser i framtiden, hur det ska gå för dem.

– Alla har sina förebilder. I Saltsjöbaden har du kanske någons rika pappa som äger sitt företag. Här i Norsborg är det i värsta fall gangstern och kriminella. Och ju större klyftorna blir i samhället, desto tydligare märks det här, förklarar han och tillägger: – Segregationen går inte bara längs tunnelbanan, den går i tankarna. De gillar andra saker i överklassen. Jag hade en kusin i betongen som visade mig hiphop, de kanske har en kusin i en villa som visar upp nya golfklubbor. Det där har med arv att göra och vilka förväntningar samhället ställer på dig.

Flera rader från nya skivan har fått somliga kritiker att höja på ögonbrynen åt vad de kallar ett sexistiskt budskap. Ulises värjer sig mot beskrivningen.

– Mina texter skildrar allt. Ibland beter sig snubbar som djur, det vill jag fånga. Jag vill fånga fenomenet med madonna-hora-komplex.

Jag vill inte försköna något, censurera något. Det här är en spegel av min tid.

Hiphoppen anklagas, mer än många andra genrer, för att vara just sexistisk, materialistisk och våldsglorifierande. Även om det är både en medveten generalisering och en förenkling. Om en rappare kränker kvinnor spiller det över på hela genren. Fastän ingen skulle til�lämpa samma smala mall på exempelvis rock eller pop.

– Vet du varför? För att vi är blattarna i musikbranschen. Vi är de som inte passar in i normen, som inte sitter på makten och definierar.

Ulises har tidigare sagt att han inte ”vill leka politiker”. Hans musik ska spegla alla delar av livet, menar han. Men åsikter saknas inte.

– Samhället går åt fel håll. Sverige blir som en miniatyr av USA, med större klyftor och sämre möjligheter för fattiga och blattar att lyckas. Regeringen utövar makt genom att splittra människor.

– Kolla bara på Chile, som Pinochet byggde efter amerikanska principer. Där finns enorma skyskrapor och rika människor men också en extrem fattigdom. Är det dit vi vill? Sverige var ett jämlikare land förut, ett land där fler åtminstone hade chansen att lyckas. Bara de senaste tio åren har allt förändrats. I dag är vi ett bättre land för rikare, men ett mycket sämre för de allra flesta.

Intervjun går mot sitt slut. Masse hamrar på i studiorummet intill, låten börjar ta form. Melodin från intervjuns början har delvis bytts ut, baktakten kompletterats med en ny basgång. Ulises får frågan vad han skulle säga till statsminister Fredrik Reinfeldt om han fick fem minuter med honom. Han blir tyst en stund, funderar länge. Sedan kommer svaret: – Jag skulle kräva att han erkänner den strukturella rasismen i Sverige. Vågar lyfta den i riksdagen och börja med de verkliga problemen som unga möter i dag och hitta lösningar. Men kommer han att lyssna? Glöm det. S

25 6/2013

FRIHET

Frihetskolan

Historien om länders ursprung är historien om makt och kontroll. Frihetskolan förklarar kolonisering, som varit starka staters verktyg för att öka inflytande och rikedom.

Kolonialhistoria

text: Daniel Mathisen illustration: nils-petter ekWall

Kolonialism

Språk har ofta varit ett centralt verktyg för att kontrollera koloniserade områden, som japanska i Korea, brittiska i Indien, Kenya och USA, spanska i Latinamerika samt arabiska i Nordafrika.

Kolonialism definieras som staters eller gruppers erövring och kontroll av främmande territorier. Processen involverar en vertikal maktutövning, underordning, av en grupp av människor över en annan.

Inbyggt i idén om kolonialism som maktmetod ligger föreställningen om den segrande gruppens överlägsenhet, liksom ansvar för att ”civilisera” förmodat underlägsna folkgrupper.

Antropologen Ronald Horvath menar att kolonialism är ”den form av mellangruppslig dominans där bosättare i större antal invandrar permanent till kolonin från den koloniserande makten”.

Antika kolonier - Alexandria, Egypten, grundades som en grekisk koloni 331 år före vår tideräkning.

- Kartago, Tunisien, grundades av fenicierna för 3 000 år sedan.

- Cyrene (Libyen), Dürres (Albanien) och Marseille (Frankrike) vara alla grekiska kolonier som grundades omkring 600 år före vår tideräkning.

Köln (Tyskland) grundades som en romersk koloni år 50.

Europeisk kolonialism 1415 intog en portugisisk expedition den nordafrikanska hamnstaden Ceuta och omvandlade stadens moské till en kyrka. Det markerar också starten på en lång era av europeisk kolonialism.

Under slutet av 1800-talet, i vad som kallats ”kapplöpningen om Afrika”, sökte flertalet europeiska stater befästa territorier på den afrikanska kontinenten. Vid Kongokonferensen i Berlin 1884 delades centrala och östra Afrika upp stormakterna emellan.

De tidigaste europeiska kolonierna var korsfararstaterna i dagens Israel, Palestina, Jordanien, Syrien, Libanon och sydöstra Turkiet från 1000-talet till 1300-talet. Av dagens stater utanför Europa är det endast elva som inte har en bakgrund som europeiska kolonier: Nordkorea, Sydkorea, Japan, Kina, Taiwan, Thailand, Nepal, Afghanistan, Iran,

26 6/2013

FRIHET

Saudiarabien och Turkiet. Omvänt är det ett fåtal utomeuropeiska riken som tidigare gjort erövringar i Europa: Umayyadkalifatet i Córdoba på Iberiska halvön från 700-talet till 1200-talet, mongolriket Gyllene horden i Ryssland från 1200-talet till 1400-talet samt Osmanska riket på Balkan från 1300-talet till 1800-talet.

Exempel på moderna kolonier Malta var ett brittiskt protektorat och sedermera koloni från 1800 till självständigheten 1964.

Kanada var fransk koloni 15341763, senare brittisk 1763-1867.

Korea var en koloni inom det japanska imperiet 1910-1945.

Alaska (USA) var en rysk koloni från 1700-talet till dess att området såldes till USA år 1867.

Filippinerna var spansk koloni 1521 till 1898 och amerikansk koloni från 1898 till 1946.

Jamaica tillhörde Spanska Västindien på 1500- och 1600-talen.

1655 koloniserades landet av Storbritannien innan det blev självständigt 1962.

Indonesien var holländsk koloni under 350 år, 1600-1945.

Olika delar av Indien tillhörde Portugal och Storbritannien från 1400-talet till 1961 respektive 1858-1947.

Brasilien var portugisisk koloni från 1400-talet till självständigheten 1822.

Angola, Guinea och Moçambique var portugisiska kolonier från och med Kongo var belgisk koloni 1908-1960.

1400-talet till självständigheten 1975.

- Nya Sverige 1638-1655 vid Delawarefloden i dagens delstater Delaware, New Jersey, Pennsylvania och Maryland i USA. Kolonin förlorades till Nederländerna.

- Cabo Corso 1650-1663 i dagens Ghana. Förlorades till Danmark.

- Saint-Barthélemy 1785-1878 tillhörde både före och efter perioden

Macau tillhörde Portugal 15571999.

Taiwan var nederländsk koloni under 1600-talet och sedermera en del av Kina. 1949 bröt sig ön loss och blev självständig.

USA var ursprungligen en (eller egentligen 13) brittisk koloni 1607 till 1783.

Svenska kolonier

Hongkong var brittisk koloni 1841-1997.

Australien koloniserades av Storbritannien i slutet av 1700-talet. 1901 blev landet en federation.

Den transatlantiska

Frankrike.

- Guadeloupe 1813-1814. Överläts av Storbritannien till Sverige. Återgick sedermera till Frankrike.

- Porto Novo 1733. Sverige ville etablera territorier i Indien så Svenska Ostindiska kompaniet åkte till Porto Novo, nuvarande Parangipettai.

Kolonin anfölls så småningom av fransmän och britter.

slavhandeln Transatlantiska slavhandeln var den transport av slavar från Västafrika över Atlanten till Amerika som pågick under tidigmodern tid, från 1500-talet till 1800-talet. Slavättlingarna utgör huvuddelen av afroamerikanerna

Avkolonisering Andra världskriget utarmade de europeiska kolonialmakterna, med raserad infrastruktur, färre vapenföra män och minskad vilja att åter dras in i krig. Kolonierna hade mer eller mindre stått lojala vid kolonialmakternas sida i kriget, och många hoppades därför på förändring i gengäld. På ena sidan fanns det ideologiskt antikoloniala Sovjetunionen som uttryckte sitt stöd för självständighet. På andra sidan fanns USA som inte heller var någon vän av den europeiska kolonialismens traditionellt protektionistiska karaktär och i stället önskade tillgång till de stängda koloniala marknaderna. Efter 1945 ökade kraven på självständighet, och de kommande decennierna präglades av frigörelse från de forna kolonialmakterna. I vissa fall, som Indien, skedde övergången utan frihetskrig, men i andra fall, som Algeriet, krävdes blodiga inbördeskrig för att erhålla självständighet.

27 6/2013

FRIHET

Sri Lanka, under namnet Ceylon, var brittisk koloni 1815 till 1948.

i Nordamerika, Centralamerika, Karibien och Sydamerika. Handeln var ett led i triangelhandeln, där skepp anlände till Västafrika med europeiska manufakturvaror och förde slavar till Amerikas plantager, där de hämtade exportgrödor som bomull och tobak, som fördes till Europa.

med örnen vid sin sida Längs de kazakiska bergsvidderna utövas berkutji – ett 5 000-årigt arv där jägare använder örn för att fånga villebråd. Frihet ger sig ut i vildmarken och möter människorna som trotsar pinande vindar och modernitet för att föra arvet vidare.

Text & foto: emil malmborg

28 6/2013

FRIHET

29 6/2013

FRIHET

R

även springer rakt mot oss. Flykten över snön är en blandning av utmattning och lättnad men framför allt av stress. Blicken är talande, den skriker panik. Efter någon vecka i en på tok för trång låda med alldeles för lite mat har räven plötsligt fått vidderna, bergen och friheten framför sina fötter igen. Blicken skvallrar om längtan, som om den säger: ”Vilken lycka, jag kom undan.” Då plötsligt från ingenstans sveper döden ner. Jag kan inte låta bli att undra över hur känslan av frihet känns när den på en bråkdel av en sekund förbyts till insikten av att slutet kommit.

Det är tidig morgon och solen har precis letat sig fram över bergstopparna. Högt uppe på sluttningen vid foten av bergmassivet Zailsky Alatau samlas 45 av landet bästa berkutjier, jägare som jagar med örn.

En brokig skara av alla möjliga sorters bilar och bussar guppar fram på den illa underhållna och knappt farbara vägen. Snön och iskylan håller fortfarande landet i sitt grepp, men det är vardagsmat här och bekommer inte dagens deltagare. Slätten vi stannat vid och bergen som ramar in vyn är en perfekt plats för vad som under två dagar ska äga rum just här. Här ska landets skickligaste berkutjier visa upp sina örnars skicklighet och demonstrera hur de fångar kanin och räv.

Tävlingen för med sig en ansenlig prissumma till vinnaren.

Vi är 20 minuter med bil från den lilla byn Nura, omkring två och en halv timme rakt österut längs med Sidenvägen från miljonstaden Almaty med sina oljepengar. Här gick karavanerna från Europa i jakt på silke. Här dundrade Djingis khan fram med sina mongoler och erövrade och plundrade. Men numera råder ett totalt lugn. Här är man

30 6/2013

FRIHET

Ha Plö r ö tsl rn igt en frå si n i kt ng at e rä ns tt tan är s rä sv ve ep n er ch dö an de sl n ös n er . .

långtifrån händelsernas centrum. Här finns inga nymodigheter eller oljepengar. Här lever befolkningen som de alltid gjort och här verkar också tiden gå långsammare.

Just den här morgonen samlas en skara människor längs en bergssluttning och utövar en tradition som förts vidare från far till son genom årtusenden.

Det finns omkring 500 fåglar som är tränade för denna typ av jakt i Kazakstan, Kina och Mongoliet. För att lyckas krävs ett speciellt samförstånd mellan människa och fågel, mellan jägare och örn. Därför har en jägare en – och endast en – fågel.

Fåglarna är av arten Aquila chrysaetos daphanea, en underart av kungsörn. Just denna art häckar i den här delen av världen och är den i genomsnitt största av världens kungsörnar.

Det kazakstanska namnet på fågeln är berkut, ett namn som även innefattar falkar.

Zhurus Mametov, 56 år gammal och sjunde generationens berkutji, öppnar dörren till hemmet i byn Nura. Han är en av regionens mer framstående jägare och hans far var av största betydelse när det gällde denna typ av jakts överlevnad. Det är till minnet av honom tävlingen uppkommit.

Zhurus barn och barnbarn har tagit vid och för traditionen vidare.

Att Zhurus son inte är jägare väcker viss förvirring, men det visar sig vara ett missförstånd. På landsbygden ska man enligt tradition ge bort sin förstfödde son till föräldrarna. Mannen som introducerats som Zhurus bror är i själva verket hans son, också han jägare. Erkebylan, 29, har alltså vuxit upp med sina farföräldrar och är officiellt bror men inofficiellt den förstfödde sonen och arvtagare till traditionen som berkutji.

31 6/2013

FRIHET

Ut ur bilar och bussar kliver, något morgontrötta, jägare iklädda traditionella kläder med gigantiska fåglar på armarna. Några öppnar den rostiga bakluckan på bilen av typen Lada och plockar fram sin örn. De har kommit från landets alla hörn och överallt hörs skrien från hungriga örnar.

– En mätt örn är ingen bra jägare och en alltför hungrig örn är heller ingen bra jägare. Är den för svag flyger den dåligt, förklarar Zhurus.

Det handlar om en svår och avvägd finkänslighet hos örntränaren.

Rädslan kring att det ska fuskas med att man matar någon annans fågel är stor, och därför låses alla örnar in i ett och samma rum dagen före tävlingen. Till rummet finns bara en nyckel och dit in är ingen betrodd.

Vid foten av bergen finns också Makpal Abdrazakova, Kazakstans enda kvinnliga berkutji.

Makpal tycker inte att det är något speciellt eller konstigt med att vara den enda kvinnan i en manlig värld. Historiskt sett har det funnits kvinnliga berkutjier så det är inget som bryter traditionen. Makpal är jurist, 25 år gammal, och har tolv års erfarenhet som jägare.

– Jag fick lära mig av pappa så att jag kunde ta hand om fåglarna när han var borta.

Iförda huva sitter örnarna tålmodigt på sina ägares armar. Då och då öppnas den kraftiga näbben och ett gällt skri ljuder genom bergspasset. En räv per örn, vinner gör den som fångar bytet med störst precision.

När räven släpps och örnens huva tas av är allt tyst. Jägaren pekar ut över dalen och mot den lilla prick som i snabb och stressad fart flyr över snön.

Jägaren utstöter några skrik – ”yaah yaah” – och stora tunga vingslag viner i luften när den nästan sex kilo tunga fågeln brer ut sina två meter breda vingar och tar upp jakten.

All väntan, all förberedelse, år av träning och sedan är allt över på några sekunder.

Till synes i sakta mak sveper örnen ner från berget, tar en skarp sväng för att komma upp bakom bytet och slår sedan ner med högsta fart och med otrolig skicklighet rakt på den flyende räven.

Om örnen siktat rätt är räven chanslös.

Den stora örnen har inga problem att hålla sitt byte. Det gör den till dess att jägaren hinner fram och kan skära halsen av fångsten.

32 6/2013

FRIHET

”Då och då öppnas den kraftiga näbben och ett gällt skri ljuder genom bergspasset. En räv per örn, vinner gör den som fångar bytet med störst precision.”

Kazakstan Huvudstad: Astana.

Största stad: Almaty (tidigare huvudstad).

Statschef: President Nursultan Nazarbajev.

Folkmängd: Cirka 17 miljoner.

Medellivslängd: 68 år.

Språk: Kazakiska, ryska.

Yta: 2 717 300 kvadratkilometer (sex gånger så stort som Sverige) Religion: Enligt författningen är det en sekulär, det vill säga icke-religiös, stat som garanterar religionsfrihet. Kazakerna är till större delen sunnimuslimer och ryssarna övervägande ryskortodoxt kristna. Landet blev självständigt efter Sovjetunionens fall 1991.

Kungsörn (Aquila chrysaetos daphanea) Finns i Centralasien och är den i genomsnitt största av kungsörnarna.

Vikt: Ca 6 kilo.

Vingbredd: Över två meter. Ålder i frihet: cirka 30 år.

Föda: Däggdjur (kanin, hare, murmeldjur, räv) och fåglar. Kan vid tävlingar även fälla varg. Örnen är monogam och håller ihop med sin partner livet ut. Honan lägger ett till fyra ägg, varav en till två av ungarna blir flygfärdiga. I Sverige är örnen som art hotad av bland annat miljögifter. För att bevara arten har ett åtgärdsprogram tagits fram. Det finns färre än 700 örnrevir i Sverige.

Berkutji Jägare (falkenerare) som jagar med örn, en 5 000-årigt tradition som förs vidare från far till son. I Kazakstan finns 85 stycken berkutjijägare, i världen 500 (265 i Mongoliet, 160 i Kina och 85 i Kazakstan).

Varje jägare har en örn som blir något av en familjemedlem och återfår sin frihet vid 20 års ålder. I dag kan ingen berkutjijägare leva på sitt yrke.

Tävlingen Fyra moment.

Del ett: Örnen ska på kommando flyga från bergsbranten till jägarens arm.

Del två: Örnen ska flyga från jägarens arm, ta en sväng och landa på armen igen.

Del tre: Örnen ska från berget ta upp jakten och fånga en kanin i flykten.

Del fyra: De fåglar som varit bäst går till finalen där de på liknande sätt som med kaninen ska fånga en räv i flykten. Vinner gör den som på skickligast sätt klarar av momenten. Prissumman motsvarar en månadslön.

33 6/2013

FRIHET

FRIHET

34 6/2013

fa so la I K m ilj m e nde aza em tt t ks ed för s fla tan le hå gg är m ll . F an a. R örn ai de el e zo . a n ul Jä tio en g a n Zh arn en vik as a m tig ou re ell sy la lat an m n er b m ar jäg ol. ed ti ar D sin ll s e o en ör in få ch f pry n d på gel åge er ar som l är m en en .

M m På ak ån sl pa g itn lA am as bd il ät ra öv en za er m ko de ed va t g ö är ig rne Ka an n i za tisk fa ks a m ta la ne ns nd n en et har da för en kv att d in k el nl un de ig n lta a ad g be e ar rk lta e f ut . är ji. da ts

Vid den här sammankomsten skulle det även jagas varg, men som fångats och dog av sina skador. Tydligen skedde fångsten med hund och med sex hundar per varg hade de kraftiga Central Asian Shepherd Dog gått lite för hårt åt vargarna.

– Men i vilt tillstånd ger sig örnen endast på varg om den är desperat och mycket hungrig, säger Zhurus.

En varg kan verka för stor men en tränad örn fäller vargen med sin fart och slår sedan klorna kring vargens gap så att den inte kan bita. Örnens klor tränger bara djupare om vargen försöker slita sig loss.

Detta får även jägaren se upp med. Om örnen sätter klorna i jägarens hand så får han snällt hålla handen still tills örnen släpper.

När Zhurus får höra om den svenska vargen och dess utbredning skrattar han.

– Bara här i bergen skulle vi kunna hitta 200 vargar tills imorgon, säger han.

Och när vargens vara eller inte vara kommer på tal kring middagsbordet på kvällen blir det aldrig någon diskussion, sällskapet förstår helt enkelt inte den svenska debatten. Här verkar man jaga varg bäst man vill.

Men i Kazakstan finns det de som är kritiska mot jakttraditionen och dess djurhållning. Inte bara mot hur varg och räv fångas till tävlingarna, utan även hur fåglarna sköts. Burar som är för små, maten de får eller inte får inför en tävling.

Men enligt Vladimir Zemblevskiy, jägare och en av örnförbundets starka män, går förbundet in och omhändertar en misskött örn.

35 6/2013

FRIHET

”När en örn av ålder inte längre kan fånga mat flyger den högt och dyker sedan rakt ner i en sten och tar livet av sig.”

Men att leva som berkutji går inte längre. Under Sovjettiden kunde en räv vara värd en månadslön, nu knappt något alls. Av pälsen tillverkas varma kläder och mössor, en hare eller kanin hamnar på middagsbordet. Köttet får örnen, men det måste vara färskt för att den ska vara intressant. Av de 85 berkutjier som i dag är verksamma i Kazakstan har ingen jakt som yrke. Men man lever med sina fåglar och de präglar livet i familjen.

Solen börjar sänka sig. Alla rävar och kaniner är infångade. Vinnarna har tagit emot publikens beundran från prispallens högsta topp. De numera mätta och inte längre fullt så skrikiga örnarna har lastats i bakluckorna.

Då är det dags för den brokiga samlingen bilar att åter rulla hemåt.

I luften har det samlats ett antal vilda kungsörnar. Är det stor aktivitet av örn i luften så kommer det fler. Vår något örntrötta 70-åriga tolk lyfter huvudet mot skyn och sammanfattar sin syn på de senaste dagarnas strapatser.

– Där uppe hör de hemma. Fria och lyckliga. S

36 6/2013

FRIHET

fa sk m Un lk ar ick ed der na lig hj tä då he älp vli de t. E av nga n n l fal rn ta ite k a r e n so sl n m m äp du en sl pt va ta og es i fl pp de äve yk er m n te pu till du n. b lik ma vor. sk rk D ar en es s a fö me a in lje d r e otr fån n oli gad av g es

En örn skaffar sig en jägare på två sätt. Antingen plockas den från nästet när den är nykläckt. Då kan örnen formas precis hur som helst, men alla färdigheter måste läras från grunden. Eller så fångar man en fullvuxen vild örn. Då får man en fågel som kan allt men som måste tämjas. Vad som är bäst kan varken Zhurus eller Vladimir säga, men det verkar som att det vanligaste är att örnen tas från nästet.

Två till tre månaders intensiv träning behövs innan örnen är färdig för jakt. Men en örn är som bäst mellan fem till tolv års ålder.

När en örn blivit 20 år tackas den och släpps ut i frihet. Relationen mellan jägare och fågel förklarar Zhurus som ett förhållande. Fågeln blir som en bror och när fågeln återfått sin frihet återvänder den ofta med byten.

En kungsörn kan bli 30 år gammal. När en örn av ålder inte längre kan fånga mat flyger den högt och dyker sedan rakt ner i en sten och tar livet av sig, enligt Zhurus.

– En mycket vacker saga, säger vår svenska ornitolog Staffan Ulfstrand.

Men myterna är många och örnen har stor betydelse och en starkt upphöjd plats i en berkutjis liv. Inte nog med att örnen pryder landets flagga, den tros även ha en magisk påverkan. Om en kvinna har svårt att få barn löser det sig genom att hon vistas i närheten av en örn, har man sjuka tänder botar fågelns avföring problemet.

37 6/2013

FRIHET

Vems hjältar?

Frihet djupdyker i superhjältarnas historia för att hitta jämställdhetsivrare och reaktionärer. Frågan är om hjältarna leder eller följer oss. text: john antonsson illustration: camilla frantzell

E

fter kreativa dispyter med ledningen på serietidningskoncernen Marvel lämnade ”Spindelmannen”tecknaren Todd McFarlane jättebolaget för att starta den oberoende utgivaren Image Comics. Den lilla uppstickaren skulle snart bli den tredje stora spelaren på marknaden. McFarlane var rebellen som blev superdirektör och såg sitt bolag växa under hela 90-talet, ett seriedecennium som var starkt påverkat av 80-talets muskelaction.

Därför var det kanske inte så konstigt att McFarlane gick in i försvarsposition under ett panelsamtal om genus och serier i somras. ”Vi använder oss av lika mycket stereotyper på kvinnor och män.

Killarna är alla snygga, det finns inte så många fula superhjältar. De har snygga frisyrer. De har perfekta bröstmuskler. De har inget hår på bröstet. Jag menar, de är Ryan Gosling på steroider. Eller hur? De är alla vackra. Så vi använder oss av stereotyper på båda könen. Vi visar bara lite mera hud när det kommer till damerna.”

Ett uttalande som det lämnas så klart inte oemotsagt. Snart spreds panelsamtalet över nätet. En av dem som uttryckte kritik mot McFarlane var Alyssa Rosenberg på Thinkprogress.org. Hon påpekade att det är stor skillnad på att fantisera om en kraft du vill ha och sexuella egenskaper du vill utnyttja. Som om det inte var nog fortsatte McFarlane sin argumentation med att säga att superhjältar är en manlig produkt som egentligen inte passar för kvinnor. Han låter i alla fall sina döttrar läsa annat. Det går att tycka att han är gubbsjuk men han har också helt fel i sak. Tjejer har alltid läst serier och ibland har serierna till och med dragit med samtiden i sann framstegsanda.

Den moderna superhjälten måste spåras direkt till Stålmannen.

Jerry Siegel och Joe Schuster skapade i honom en karaktär som stod upp för de svaga, och fienderna var ondsinta kapitalister. Det är ingen slump att Stålmannens antagonist är Lex Luthor, vars enda egentliga superkraft är stålar. Stålmannen blev en förebild för den lilles kamp i ett USA som fortfarande brottades med depressionen. Det var först när USA drogs in i andra världskriget som Stålmannen formades om till en patriotisk symbol.

Tre år efter Stålmannens födelse var serietidningar hetare än någonsin. Psykologen William Mourton Marston letade sig till serietidningsvärlden för att skapa en ny form av hjälte. Marston skapade Wonder Woman, en kvinnlig hjälte som hämtade näring ur mytologin om amazonerna. Men till skillnad från mytologin var Wonder Womans främsta uppgift att sprida tolerans och kärlek.

Samtidigt som Wonder Woman gjorde debut i serierutan gick USA in i andra världskriget. Och med ett beslut ändrades någonting i grunden. Med kriget försvann männen in i flygplan och ut på stridsbåtar,

kvinnorna tog över på fabrikerna.

I nästan varje serie om Wonder Woman fjättrades hon i kedjor, för att sedan använda sina krafter för att slå sönder bojorna.

Många har vittnat om Wonder Woman som en viktig symbol för kvinnlig frigörelse.

I slutet av andra världskriget dog Marston. Männen kom tillbaka till USA och skulle arbeta igen. Kvinnorna skickades hem och populärkulturen började än en gång porträttera kvinnor som hemmavarande.

Wonder Woman började också förändras. Hon tappade i styrka, blev oftare hjälpt av män och slutade att vara ett slags feministisk karaktär.

Snart följde en mörk period för Wonder Woman och andra kvinnliga seriekaraktärer. Wonder Woman tappade sina krafter, köpte klädbutik och började gråta mycket. I dokumentärfilmen ”Wonder Women” berättar den amerikanska feministikonen Gloria Steinem om kampen för att få tillbaka en stark Wonder Woman. Det var 60-tal. En stark feministisk rörelse växte sig starkare och kvinnor själva blev de centrala aktörerna. Steinem och flera med henne började lobba mot DC, bolaget som har Wonder Woman, om att hon skulle bli samma gamla starka hjälte igen. Till slut ringde en av cheferna på DC upp till Steinem och sa att de skulle göra Wonder Woman stark igen, bara de slutade klaga. ”Wonder Woman var hjälten som inte dödar sina fiender, hon omvänder dem. Hon kom från Paradise Island där kvinnorna hade makten.

Hennes arv är vad vi gör henne till”, säger Steinem i ”Wonder Women”.

Christina Blanch undervisar i bland annat kulturantropologi på Ball State University. I våras drog hon igång universitetskursen ”Gender through comics”.

Hon menar att genusanalyser genom serier ger möjlighet att spåra attityder över tid. ”Under 90-talet dominerade en fascination för manlig styrka. Den här upptagenheten kring fysik punkterades perfekt genom steroidskandaler i sport och tros av många ha varit en direkt reaktion på den tredje vågens feminism under det tidiga 90-talet, en av de mest inflytelserika jämställdhetsrörelserna i historien.”

En mer modern form av kvinnlig hjälte är Buffy vampyrjägaren.

I sin egen teveserie stoppar Buffy apokalypsen, och skaparen Joss Whedon har alltid varit mån om att prata om sin feministiska agenda. Så Wonder Woman och Buffy, två feministiska ikoner. Skapade av män. Varför? Jo, förmodligen för att i den amerikanska kontexten är nästan alla chefer i mediebranschen män, och de tenderar att ge jobb till män. S

38 6/2013

FRIHET

39 6/2013

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Mysteriet Löfven När politiska journalister ska skriva om politik är det ofta spelet bakom kulisserna som fascinerar mest. ”Humlan som flyger – Berättelsen om Stefan Löfven” är inget undantag.

Personfrågor och intriger tränger undan de verkligt viktiga frågorna.

TEXT: Daniel Mathisen foto: socialdemokraterna

2

Redan på de första raderna är det tydligt att författarna siktar på en fullödig biografi över Stefan Löfvens liv. Historien om fosterfamiljen och uppväxten. Vännerna. Värderingarna hemifrån. De senaste årens trend med politiska samtidsbiografier fortsätter – makten intresserar. Det går också i linje med samtidens ideal om att exotifiera politikern. Det är vem personen är, inte vad han eller hon står för, som är det viktiga. Journalistikens förkärlek för det politiska spelet överskuggar helt enkelt idékonflikterna.

Det märks att författarna är nyhetsjournalister. Språket är rappt utan att göra avkall på miljöbeskrivningar. Men ett onödigt störningsmoment i läsningen är att författarna inte är tydliga med vad som är egna intervjuer och vad som är andrahandskällor och citat hämtade från exempelvis presskonferenser. Intrycket blir rörigt.

Bokens grundidé är att försöka sälja in det osannolika med att Stefan Löfven faktiskt blev vald till partiledare för Socialdemokraterna. Hur osannolikt det nu är. IF Metall är

knappast en liten spelare inom arbetarrörelsen, och Löfven har historiskt varit omtyckt i många läger. Dramaturgin känns aningen uppskruvad.

Stora delar av bokens innehåll känns igen, historien har redan nötts på otaliga rader tidigare. Men en del är också nytt, stickspår och sidoberättelser som fyller ut och nyanserar. Författarna har gjort ett gediget arbete med att få fatt på intervjupersoner för att ge berättelsen trovärdighet. ”Humlan som flyger” är inte bara berättelsen om Stefan Löfven utan också om Sverige bortom storstaden. Om bruksortens uppgång, klimax och fall. Om det lilla samhällets värderingar och villkor. Stefan Löfvens Sverige. Som bäst är boken när den avhandlar IF Metalls roll för svensk lönebildning och hur Stefan Löfvens grundmurade pragmatism och kompromissvilja präglat industrins avtal och förhandlingar. Men också hur IF Metalls kompromisser inom näringslivet väckte kritik inom arbetarrörelsen.

40 6/2013

FRIHET

På samma sätt är det historien om hur socialdemokratins valförlust 2006 kan kopplas till hur nittiotalets nödvändiga budgetsanering blev tidlösa dogmer, omöjliga att ifrågasätta. ”Humlan som flyger” fungerar därmed som skisser ur ett politiskt liv som kopplas samman med den politiska då- och nutiden.

I slutändan efterlämnar boken fler frågor än den besvarar. Vilka är Stefan Löfvens övertygelser och drivkrafter? Vad går han igång på? Kanske är det kännetecknande för det politiska landskapet i stort. Samtidigt som de stora partierna tävlar i att triangulera sönder varandra – med resultatet att Socialdemokraterna inte vågar stå för finansieringen av reformer – försvinner konfliktytorna.

Eller som Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna, uttrycker det: ”Finns det ingen konflikt finns det heller ingen politik.” S Bok – ”Humlan som flyger – Berättelsen om Stefan Löfven” (Norstedts förlag) finns i handeln nu.

Magisk resa i tiden

Smart underhållning

4

5

I nya filmen ”Monica Z” skildras sångerskans livsöde. En resa kantad av fantastiska publiksuccéer, stormiga kärleksaffärer och missbruksproblem. Mina förväntningar är höga när jag kliver in i biomörkret. Jag sätter mig lite avskilt. Det är som om jag redan på förhand har på känn hur mycket filmen ska beröra mig.

Monica Zetterlund växer upp under 1940-talet i det värmländska samhället Hagfors. Trött på livet i hemstaden och på jobbet som växeltelefonist drar hon ut på turné. När sommaren är slut och bandet splittras har hon bestämt sig. Hon ska flytta till Stockholm och visa sin lilla dotter att drömmar kan bli verklighet. I föräldrahemmet sitter Monicas pappa och förargar sig över dotterns galna idéer: Komma här och tro att man är något! Ömsom hyllad, ömsom hatad av folket och kvällspressen blir Monica snabbt namnet på allas läppar. Hon lever i lyx, köper ett stort hus och festar med dåtidens stora stjärnor. Men när strålkastarna slocknat och publiken gått hem väntar ångesten och spriten.

Den komplicerade relationen till pappan och sökandet efter bekräftelse från andra, främst män, lägger ett vemodigt skimmer över filmen.

Trots att sångerskan månade om sitt ekonomiska oberoende var hennes hunger efter att bli omtyckt till synes omättlig.

Edda Magnason gör ett lysande porträtt av Monica Zetterlund och hittar rätt ton i såväl skådespeleri som sång. Miljöerna är i sig en anledning att se filmen. Det är som att resa tillbaka i tiden – till sexuell frigörelse, dans i Folkets park och politiska revyer med Hasse och Tage. Och om det är något jag saknar i filmen är det just Zetterlunds politiska engagemang och ställningstagande för en mer rättvis värld.

Jenji Kohans nya serie ”Orange is the new black” är precis så bra som vi kunde hoppas. Kohan skapade redan i sin första serie ”Weeds” ett eget dramaturgiskt grepp där det svartaste dramat presenteras i en komisk kostym.

Serien är baserad på Piper Kermans biografi ”Orange is the new black”, på teve heter karaktären baserad på Kerman Piper Chapman.

Grundpremissen är densamma. Piper åker i fängelse för sin inblandning i droghandel. Hon är högutbildad och kommer från en ”bättre” familj. Hamnar i fängelse med människor som kanske inte har haft samma förutsättningar i livet. I fängelset trycks människor nära inpå varandra och vakter och chefer har all makt, för så är det i fängelset. Där finns kärlek och hat. Band knyts mellan människor och andra brister. Någon får villkorlig frigivning och någon annan kommer tillbaka.

Att följa avdelningen på ett kvinnofängelse skulle kunna bli en total överdos i den mörkaste socialrealismen. Tack och lov blir det inte så. Just på grund av Kohans mästerliga sätt att blanda drama och komik. En uppgift som är allt annat än enkel. När en ung tjej dör på grund av överdos, en transsexuell person inte får sina hormoner och en vakt utnyttjar fångar sexuellt, är det inte lätt att vara skojfrisk. Det som krävs då är en precis fingertoppskänsla. Något som serien lyckas med till hundra procent.

I varje avsnitt får vi lära känna en av de andra fångarna bättre. Vi får veta varför någon har mördat, hur det kom sig att någon stal och vad det är som driver knarklangaren. ”Orange is the new black” är ett utmärkt exempel på att ren underhållning kan göra dig smartare.

Text: john antonsson

Film – ”Monica Z” går på bio nu.

Teve – ”Orange is the new black” går på Netflix nu.

REKOMMENDATIONER

rä ”V k a hb na rf ör s t di q- in t? fr te ” åg or

text: malin hanson

An dr e sk as iv “D om bola J Ta a gs ro” al tt po äga Tan dr r ig litis e o isa frå ha ka ch wa go nd rad pro , r. lar er du om i h ce hb iph nt, tq op -

Det bästa. www.byliner.com samlar det bästa från de vassaste reportrarna och författarna.

De oberoende. Googla fram de bästa indiespelen. Det finns så mycket där ute med så mycket hjärta och hjärna.

Nu live. The Horrible Crowes har släppt skivan ”Live at the trobadour”, en liveplatta från ett band vi kanske aldrig får se igen.

Teaser. 29 oktober släpper Arcade Fire sitt fjärde album, men redan nu kan du lyssna på singelspåret ”Reflektor”.

Cash is king. I ”How Much is Enough? Money and the Good Life” argumenterar Robert och Edward Skidelsky för att moral och inte koncentrerad rikedom ska styra ekonomin.

Episka strider. ”Battlefield 4” väntas bli årets storspel.

41 6/2013

FRIHET

KALENDERN 2 OKT – 23 OKT

2

oktober. Uppföljare. Melissa Horn ska följa upp sin succé med nya ”Om du vill vara med mig”.

7

oktober. Super-dj. RJD2:s nya platta ”More Is Than Isn’t” släpps.

11

oktober. Tillbaka. Lukas Moodysson tillbaka i svensk film med ”Vi är bäst”.

17

oktober. Gäst i Götet. ”Vita kränkta män” gästspelar på Stora Teatern i Göteborg.

18

oktober. Aktivister. Dokumentären ”Min stulna revolution” går upp på Folkets bio.

23

oktober. Krigets barnbarn. ”Third Generation” besöker Malmö stadsteater.

Toppar och dalar

3

Framtid utan ord

Klurigt i rymden

3

4

I ”Fahrenheit 451” målar Ray Bradbury upp en mörk framtid utan böcker. ”Fahrenheit 451” är en av science fiction-historiens stora böcker, som framtidsdystopi ligger den i toppen med Orwells ”1984” och Boyes ”Kallocain”. Men när de andra tar sikte på övervakning och sovjetisk centralstyrning har Bradbury siktet inställt på likriktad kultur och teven. I Bradburys fruktade framtid täcks hela rum av teveapparater och boken är förbjuden. Själva titeln är den temperatur där böcker ska självantändas. I ”Fahrenheit 451” är protagonisten Montag, en brandman. Men i den sköna nya världen arbetar en brandman inte med att släcka bränder, det jobbet behövs inte längre. I stället arbetar han med att elda upp böcker. ”Fahrenheit 451” är ett starkt kärleksbrev till litteraturens sprängade kraft.

Men romanen är också en kritik mot massmediernas snabba kickar, som inte alltid lämnar plats för en välgrundad eftertanke. ”Fahrenheit 451” är som många klassiker läsvärd – men lever inte helt upp till hajpen.

Svenskutvecklade mobilspelet ”Rymdkapsel” är något så unikt som ett Tetrisinspirerat strategispel.

Med hjälp av olika blocktyper som ger mat och hjälpare bygger du ut din stad i rymden och försvarar dig mot attacker. ”Rymdkapsel” har en avskalad stil och soundtrack och ljudbild som i all sin enkelhet höjer spelet ytterligare en nivå. Det är faktiskt allt som ett mobilspel ska vara. Det fördriver tiden, samtidigt som det faktiskt sätter hjärnan i arbete. Spelet är lättfattligt men blir allteftersom mer och mer utmanande. Stora delar av mobilspelsvärlden går mot freemium. Alltså att släppa spel gratis, men för att det egentligen ska vara spelbart behöver spelaren spendera stora summor pengar i spel som ofta är mer eller mindre oändliga, ”Rymdkapsel” är ett slags motsats till freemium. Det är inte jättelångt och kostar 28 kronor vid inköp och är trots det en osannolik succé. Att jag dessutom utmanas att tänka på hur resurser förbrukas på bäst sätt är så klart bara en härlig bonus.

Text: john antonsson

Text: john antonsson

Text: john antonsson

Skiva – ”AM” av Arctic Monkeys finns ute nu.

Bok – ”Fahrenheit 451” finns i handeln nu.

Spel – ”Rymdkapsel” finns till Android och iOS nu.

Historiens sämsta tevespel

an

om

inte att krocka, du kan helt enkelt köra rakt igenom träd, hus och berg utan konsekvenser. Ett annat spel som tävlar om titeln som det sämsta tevespelet i historien är ”Survivor” från 2001, som baserades på realityserien från teve med samma namn. Spelet sågades unisont för dålig grafik, extremt monotona moment och spellägen ”som skulle få den mest inbitna ”Survivor”-entusiasten att bryta cd-skivan i två efter att ha spelat i 20 minuter”.

Se rie ha tec n kn är ar rä en dd M fö art r a in tt K dö ell . U erm rD a IW ns ee var ke ar nd på . frå g

Det finns spel med dåliga kontroller, trist grafik och en och annan bugg som aldrig riktigt hittar publikens hjärtan. Och så finns det spel som faller igenom på alla punkter, spel som aldrig borde fått se dagens ljus. På baksidestexten till ”Big Rigs: Over The Road Racing” från 2003 utlovas spelaren få ratta långtradare med olagligt gods för att nå slutdestinationen utan att åka fast av polisen.

Problemet är bara att det inte finns något mål i spelet.

Motståndarna står stilla utan att köra. Och godset finns inte.

Det går heller

va up ja ”N ra p g h ej al r m a , lt äd e r i l d d a fu iv fö t llt et r t .”

Jag skulle kunna inleda recensionen av Arctic Monkeys ”AM” med en gammal McDonald’s-slogan men struntar i det. Tolv år har gått sedan Alex Turner and Jamie Cook fick varsin gitarr i julklapp. Bandet breakade stort genom att dela ut hembrända skivor som sedan fildelades och spreds på nätet. Arctic Monkeys första skiva är den bäst säljande brittiska – någonsin. Numera är bandet ett fenomen som med nya skivan ”AM” tar ett stort steg framåt. ”Do I Wanna Know” är så bra en inledningslåt kan bli. Hela skivan är välpolerad men bjuder ändå på lo-fi segment som kontrasterar och höjer musiken ytterligare en nivå. Inledningsspåret, ”Why´d You Only Call Me When You´re High” och ”Snap Out Of It” är så bra att tiden stannar. Tyvärr är några trista, närmast intetsägande, och drar ner helhetsintrycket på en skiva som med en jämnare helhet hade kunnat bli en del av den moderna rockens kanon.

42 6/2013

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

43 6/2013

FRIHET

– Jag fattade aldrig att gubben ville ligga med mig Som 13-åring upptäcktes hon av en modellagentur. Det blev början på en karriär runt om i världen. I nysläppta seriealbumet ”Fridas resor” berättar Frida Ulvegren historien om kladdiga trosor i Milano och slemmiga gubbar på hotellrum.

F

Text: daniel mathisen foto: caroline andersson

rida Ulvegren knyter upp gymnastikskorna, ställer dem prydligt på golvet och sätter sig i lotusställning i soffhörnan. Intill sig har hon två väskor och en tygkasse, proppade med saker. Om någon timme går tåget tillbaka till Malmö, hemstad sedan något år tillbaka.

Framför oss på bordet, under en stark lampa i det annars dovt belysta rummet, lyser texten i guld: ”Fridas resor”. Omslaget visar en tecknad ung tjej i baddräkt som svettas, med rubriker

som parodierar tjejtidningar. Det här är Frida Ulvegrens debutalbum som serietecknare, en självbiografisk historia om att upptäckas som modell och vara barn i en vuxenvärld.

Allt börjar med att Frida, då 13 år, och ett par kompisar sitter och fikar när en man plötsligt dyker upp och presenterar sig som att han jobbar för en modellagentur. Ett år senare går hon på sin första uttagning. Att hon tilläts i så tidig ålder förklarar Frida med att hennes

44 6/2013

FRIHET

FRIHET LISTAR – Först kände jag att alla andra var mer baserade på politiska, tydligare i sin samhällskritik. Men i dag Filmer verkliga händelser inser jag att min berättelse har minst lika mycket att säga om samhället.

1 2 3

Walk the line Joaquin Phoenix kommer aldrig att övertrumfa sin tolkning av Johnny ”The Man in Black” Cash.

mamma upplevde en form av klasskomplex för att de aldrig hade råd att åka någonstans.

– Hon kunde säga att vi skulle kunna ha råd att åka på Finlandskryssning om vi sparade, men jag längtade ut i världen.

Malaysia. Milano. Aten. Tiden som modell beskriver Frida Ulvegren som turbulent, men också som att det inte var på riktigt. ”Jag spelade snarare en roll”, säger hon och tar en tugga av grillmackan.

– Därför var det heller inte så jobbigt att skildra den perioden i mitt liv i serieform, det är så pass avlägset.

Frida Ulvegren beskriver föräldrar och syskon som en ”estetfamilj med stort hjärta”. Drivkraften att upptäcka världen kom från ett hem som upplevdes som turbulent och kaosartat. Relationen mellan föräldrarna var långtifrån problemfri, och konflikterna hängde hela tiden i luften. I en seriestripp ur albumet säger hon: ”Låt mig flyga bort, långt bort, från allt det här.”

– Pappa var frånvarande så mamma var mer eller mindre ensamstående. När hon bara gick på CSN var det tajt. ’Tar pengarna slut blir det bara knäckebröd för oss’ kunde hon säga.

– Det har också gjort mig nojig med pengar i dag.

Det är förknippat med skam att inte ha pengar. Jag vill liksom alltid ha tre månadshyror på kontot för att kunna slappna av.

När hon som sextonåring landar i Stockholm efter längre modelluppdrag utomlands slår ångesten emot henne som en mörk mur. Frida svarar inte i telefonen när agenturen ringer, förklarar gråtande för mamman att hon inte vill ha med dem att göra.

Till sist skickar hon ett brev där hon förklarar att hon vill upplösa kontraktet.

I seriealbumet skildras den tonåriga Frida som introvert och tystlåten. Tankarna snurrar i huvudet, men få formuleras verbalt. Först när hon börjar gymnasiet, på Teaterlinjen, börjar hämningarna släppa, säger hon med ett närmast teatralt kroppsspråk. Senare i livet, kanske först nu, har hon möjlighet att passa in i alla möjliga sammanhang.

Idén att börja teckna föds när kompisen Bella visar henne att det finns serier för vuxna, att det ryms konst i rutorna. Till en början gör hon ”serier om söta kaniner och relationer”. Tiden som modell vill hon helst sudda bort ur medvetandet, allra minst blanda ihop med det nya livet bland kulturkoftorna. Men så händer något. Bokmässan i Göteborg, plötsligt blir hon kall inombords, det hugger till i magen. Hon ser de två personer på agenturen som introducerade henne till

modellivet och dyker hastigt under bordet. Då slår det henne: Det är ju det här jag ska göra serier om. Och så blev det. Frida Ulvegren börjar på Serieskolan i Malmö, som avlat fram serietecknare som Liv Strömqvist och Sara Granér.

På tygpåsen bredvid Frida står ett feministiskt citat. Hon berättar att åsikterna förmodligen alltid funnits där, men att de fått form och uttryck först på senare år. Utan feminismen hade samhället saknat både allmän rösträtt och många rättigheter för kvinnor, enligt Frida.

– Jag har blivit argare och fått ett verktyg att pussla ihop världen med.

Utan feminismen hade jag typ suttit inlåst på en herrgård i dag.

Serieskolan och Dotterbolaget, ett feministiskt nätverk av kvinnliga serietecknare, gav Frida en politisk trygghet och medvetenhet.

– Först kände jag att alla andra var mer politiska, tydligare i sin samhällskritik. Men i dag inser jag att min berättelse har minst lika mycket att säga om samhället, betonar hon.

– Det privata är också politiskt och kvinnor är också folk som förtjänar en röst.

Med ”Fridas resor” vill hon få manliga läsare att förstå att unga tjejer inte alltid läser signaler som man tror. Som 15-åring blev Frida uppbjuden på ett hotellrum av en medelålders man, under förevändningen att ”kolla på teve”.

– Då fattade jag inte att gubben ville ligga med mig. Unga tjejer ska aldrig behöva känna sig pressade att göra något mot sin vilja. Och de ska definitivt inte behöva känna sig dumma eller pinsamma. Vi måste snarare våga prata om varför samhället ser ut som det gör och skapar könsroller som befäster de här strukturerna.

Att modellbranschen återskapar snedvridna ideal och värderingar råder det inga tvivel om. Men Frida är ändå kluven till att enbart skylla på branschen.

– Värderingarna kommer någonstans ifrån, det är snarare strukturellt och djupt rotat i samhället än enbart där. Men många blir illa behandlade och är offer. De patriarkala strukturerna letar sig in överallt.

Innan vi skiljs åt berättar Frida att hon nyligen inlett en relation med en kille. Hon suckar och berättar att hon är trött på att vara ”genusprofessor”, att behöva påminna honom om att de bedöms på olika sätt.

– Han får väl ta och läsa genus på universitetet om han inte fattar det vid det här laget. S

45 6/2013

FRIHET

Call girl Trots kontroverser är filmen ett slags mörkerspegel av en väldigt speciell tid i svensk historia. Ådalen 31 Bo Widerbergs film om skotten i Ådalen är oumbärlig. När militären säger ”Det var vi som sköt men ni som betalade kulorna” till direktören sägs allt.

4

Dagbok från en motorcykel Tycka vad man vill om Ernesto ”Che” Guevara, men ikon och symbol är han. Och filmen om hans väg från astmatisk läkare till revolutionär är lysande.

5

42 Filmen om Jackie Robinson, den första svarta spelaren i den amerikanska basebolligan MLB, både berör och upprör.

6

Nixon När Richard Nixon, mästerligt spelad av Anthony Hopkins, sitter och snurrar på konjakskupan framför brasan medan banden med inspelningar snurrar i bakgrunden, går det inte annat än att älska Oliver Stones biopic från 1995.

7 8

Blow Filmen om kokainkungen George Jung, porträtterad av Johnny Depp, är lika delar vacker som rå. lykten från Alcatraz Klassisker från 60-talet med Clint Eastwood i huvudrollen som planerar att fly från det mytomspunna fängelset.

9

atch me if you can Fascinerande historia om Frank Abagnale Jr som lyckades förskingra miljoner dollar genom att förfalska checkar och dessutom lura andra att tro att han var pilot, läkare och advokat. Allt innan han fyllt 19 år.

10

Guds stad Otroligt snygg och fängslande skildring av två ungdomar som växer upp i ett av Rio de Janeiros våldsamma slumkvarter.

11

Good night and good luck George Clooney är lysande i filmen om McCarthyerans sanslösa jakt efter socialister, kommunister och andra meningsmotståndare.

– Välj bort kvinnoförnedrande musik Årets sommarplåga fick en hel värld att dansa till budskapet att det är okej att ha sex med en kvinna mot hennes vilja. I låten ”Blurred Lines” viskar r&b-artisten Robin Thicke ”Jag vet att du vill ha det” om och om igen i en tjejs öra medan rapparen T.I vräker ur sig rader som ”Jag ska ge dig något tillräckligt stort för att klyva ditt arsle i två”. I musikvideon sjunger de om hur tjejer som säger nej egentligen menar ja medan nakna kvinnliga modeller dansar runt dem. Kritiken har som väntat haglat över låtens och videons innehåll. Från feministiskt håll har många påpekat att låten normaliserar sexuellt våld mot kvinnor och att videon är en fallstudie i objektifiering.

Organisationen Rape Crisis, som arbetar för att öka medvetenheten och förståelsen för sexuellt våld, menar att låten ”förstärker våldtäktsmyter” om att kvinnor sänder ”blandade signaler” och att de ”säger nej, men egentligen menar ja”.

Robin Thicke avfärdar kritiken som ”larvig” och försvarar sig med att ”bra konst skapar diskussion” och att låten i själva verket är feministisk för att den ”hyllar kvinnors kroppar”. Samme man har tidigare sagt att låten ”självklart” är kvinnoförnedrande och att det är ett ”nöje” att ”förnedra kvinnor” då

KULTURNOTERAT Bonnier växer Alltsedan Astoria gick i konkurs har Bonnierkoncernens Svensk Filmindustri

han aldrig ” fått göra det tidigare”. Det var ett vedervärdigt, men åtminstone ärligt uttalande.

Hans senare bortförklaringar är exempel på en irriterande tendens inom populärkulturen. Att så fort någon får kritik frånsäger sig den allt ansvar för vilket budskap den sänder ut. Den vanliga ursäkten är i stället en ickeursäkt av typen ”Jag är ledsen att ni tolkade fel”, alternativt att en utmålar sig själv som ett oskyldigt offer för ett ”drev”.

Som tur är finns det undantag. Den svenska rapparen Näääk anmäldes nyligen för hatbrott mot en kvinna som reagerat på att låten ”Vare värt de” från 2007 skildrar grovt kvinnovåld. Bland annat med textrader som ”Man bara vill dra i håret, sparka henne ut.

Spotta henne rakt i fejset, tagga härifrån” och ”Jag hoppas nu, hora, att du i framtiden lärt dig”. I stället för att som Robin Thicke avfärda kritiken gick Matar ”Näääk” Samba ut med en öppen ursäkt på sin Facebooksida.

Han skrev att han är ”motståndare till alla sorters våld mot kvinnor” och att han nu inser hans låt har ett budskap ”som väldigt många kan missförstå och bli illa berörda av”. Han meddelade även att han nu tänker ta bort låten från Spotify och Itunes. Det är en rakryggad och ärlig ursäkt följd av en direkt handling.

tagit ett allt fastare grepp om svensk film. Nu senast genom att köpa upp produktionsbolaget Tre Vänner. Tre Vänner har bland annat filmat ”Snabba cash”-trilogin och har ”Bamse och tjuvstaden” bland sina kommande filmer.

Kommentarerna till inlägget fylldes snabbt av folk som menade att han ”hotats” och ”tvingats” ta bort sin låt. Det är så det ofta låter när en artist tar till sig kritik. Att det skulle handla om att hen på något sätt blivit censurerad. Men snarare handlar det i detta fall om att Näääk insett att låten kan väcka obehag på ett sätt som han inte menade och att han därför inte längre kan stå för den. Det är hedervärt av honom. För vi gör alla dumma saker ibland. Det är vad vi lär oss av det som gör skillnaden. Jag vet inte hur mycket hopp det finns för att det ska ske i Robin Thickes fall.

Nu när pengarna rullar in kanske han ser det som ett framgångsrecept att skriva kvinnoförnedrande partymusik. Men då är det vårt ansvar att fortsätta kritisera.

Och vägra dansa till våldtäktslåtar. S

Linus Fremin är skribent

en ouppnåbar dröm. I september meddelade SR att de tänkt om som en konsekvens av den dom där en kvinna som arbetat där i 10 år fick fast jobb. Men med direktiven som finns för SR ställs samtidigt krav på en viss andel externa arbetare, vilket kan leda till att SR faktiskt minskar andelen fastanställda.

SR tänker om och om

”Homeland”-läcka

Public service-mediehuset Sveriges Radio har varit ökända för sin anställningspolitik där visstidsanställningar har varit en norm och fasta anställningar

Det första avsnittet av den efterlängtade tredje säsongen av ”Homeland” läckte ut efter en träff mellan tevekanal och kritiker, rapporterar Variety. Tidningen Variety spekulerar i huruvida det är negativt eller

46 6/2013

FRIHET

och bloggare.

positivt för ”Homelands” hemkanal Showtime att avsnittet läckt. Det finns nämligen starka indikationer på att läckor är ett utmärkt sätt att marknadsföra en medieprodukt.

Å

a

dr

an

n

da

si

Va

om

Ol at

m 55

s.

fu äk

a es

tig

bb

er

e.

nd

ra

at t

50

s.

p.

er

Ti

e?

52

s .

df ö

or

n

.

ill

r

vä

xa

s.

48

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

fö

rt

gå

r

ss

es a

so

in

ns

n

go

nå

a

llm

lu

un

k

m m

ko

er

a

än

h

ff rig a

A ve

sS

et

Fr ih

re

r

ta

he

ed

ar

tv

m

m

om

et

Va al

ov

rk

Ky

n

ja ko kt .

on

ss

Ha

en

el

rg

va

rg

ni

Da

FOKUS SSU

FRIHET

47 6/2013

SVE RIGE RE SA N

Målar staden röd för att växa Med väskorna fulla av affischer, tejp och klistermärken åkte ett gäng SSU:are från Uppsala till Tierp. Frihet hängde med.

u

Text & foto: John Antonsson

ppsala är ett län med stora kontraster. Som ett självklart centrum finns Uppsala med sitt universitet, stora arbetsplatser och en myriad av gymnasieskolor. Men i länet finns också småkommuner som Tierp och Enköping. Den ena präglad av en stark arbetartradition, den andra av militären.

Precis som i så många andra SSU-distrikt är det starkaste SSU-fästet i centralorten, i det här fallet Uppsala. I småkommunerna har SSU det däremot tuffare att locka medlemmar. Därför bestämde sig ett gäng SSU:are för att sätta sig på tåget till Tierp med pappkassar och väskor

Notiser SSU hjälpte AUF Under den norska valrörelsen skickade SSU medlemmar från flera olika distrikt för att hjälpa till i sluttampen. Den av Arbetarpartiet ledda koalitionen förlorade valet. Nu ser det ut som

fulla av affischer och klistermärken.

– Vi har varit på skolorna här förr, men det har varit svårt att connecta när de inte vet vilka SSU är, säger Johanna Meiding, distriktets ombudsman.

Tågstationen är liten. Där bredvid möts de som ska affischera. Henrik Fjärstedt, Joel Näsvall, Izabell Zaza, Erik Spånberg och Sanna Eliasson.

Joel springer in på pizzerian för att köpa något att äta, han ska snart tillbaka till Uppsala för att kolla på fotbollslaget Sirius. För att vara så effektiva som möjligt delas gänget upp i två. Izabell och Sanna går åt vänster,

att Norge får en högerregering med stöd eller direkt deltagande av det högerpopulistiska Fremskrittspartiet.

Pussy Riot-visning

Johanna, Erik och Henrik åt höger. Den sista tiden har högerextrema krafter som Svenska motståndsrörelsen varit aktiva i Tierp. Åtminstone när det gäller att sätta upp affischer.

– Rasisterna kommer att dra ner affischerna på en gång, säger Sanna.

– Kom nu, det här är ju kul, säger Izabell.

Det blir snabbt kvantitet före kvalitet i affischeringen. De hängs upp lite överallt.

På en affisch från Alliansfritt Sverige står det ”Jag har sänkt skolresultaten i sju år, rösta på mig”. På bilden syns konturerna av Fredrik Reinfeldt.

– Det ser ut som Jokern i Batman, säger någon.

stiftats och yttrandefriheten inskränks hela tiden. Det uppmärksammade SSU i Västerås genom att titta på dokumentärfilmen om punkbandet Pussy Riot. Filmvisningen avslutades med en diskussion om tankarna kring filmen.

Röd höstkampanj

Mot teaternedläggning

Lär sig från Norge

SSU Karlskrona var med och protesterade mot nedläggningen av teaterlinjen på Sunnadalsskolan. Nu står det klart att teaterinriktningen blir kvar.

Det norska valet blev slutet på Stoltenbergs tid vid makten. För att lära sig mer om valet arrangerade SSU Sundsvall en diskussionskväll på ämnet.

SSU Skåne firar in hösten med en röd höstkampanj. Från den 23 september och tre veckor framåt kampanjar distriktet på skolor, torg och fritidsgårdar.

I Ryssland har skarpa anti gay-lagar

48 6/2013

FRIHET

I Tierp har SSU ingen verksamhet. När de väl varit på skolorna och försökt värva har det varit tufft, och någon verksamhet att bjuda in till har inte funnits. Att det dessutom är väldigt svårt att komma in på skolorna har inte direkt gjort saken lättare.

Några killar som har suttit och ätit hamburgare vid gatuköket går förbi. De tittar nyfiket.

– Är det här allt vi har kvar? säger Izabell.

– De andra kanske har mer, säger Sanna.

Sanna ringer utan att få svar. Izabell och Sanna går ett varv till och hänger upp de sista affischerna. Några bilar rullar sakta förbi. En busschaufför stannar nästan helt för att läsa vad som står på en affisch där det står ”För fattig för sex?” med budskap om fria preventivmedel för unga.

Affischering har länge varit ett självklart sätt för politiskt aktiva att sprida sina budskap.

Men det är inte alltid busenkelt att veta vad som gäller. Oftast regleras rätten att affischera genom kommunala bestämmelser. Egentligen finns det ganska få ställen det är helt tillåtet att affischera på, men ”god affischeringssed” brukar vara att använda sig av elskåp och sopkorgar.

Snart hittar SSU:arna varandra igen. Några sista affischer ska upp på en anslagstavla vid fritidsgården. Sedan går promenaden till pizzerian som ombudsmannen Johanna Meiding luskat ut är bäst i stan.

– Vi behöver komma ut mer här, men det är svårt, säger Johanna.

Kvällen sammanfattas och SSU:arna spekulerar i vad som gör det så svårt att etablera ny verksamhet i mindre kommuner. I Uppsala flyter det på så pass bra.

– I Uppsala finns det en kärngrupp, det blir mycket lättare då. Här är det svårare, det finns ingenting att komma till, säger Erik.

– Det tar ganska lång tid att hitta ett kärngäng som det går att bygga vidare på, menar Sanna.

– Det är därför vi är ute så här, för att visa att vi finns. I Uppsala kan det titt som tätt halka in folk på mötena. Där sker de på regelbunden basis och är alltid på samma ställe, säger Izabell.

– Här ska vi först visa oss på stan, sedan ska vi planera en aktivitet att bjuda in till, säger Johanna. S

SSU i media

”Istället för vård och stöd så hamnar många narkotika- användare inför rätten.”

Leo Essemyr, SSU Uppland, skriver med Svenska Brukarföreningens Berne Stålenkrantz om narkotikapolitik. Ur Borås Tidning.

”Det är uppenbart att det fif inns tomrum att fylla.”

Anton Holmgren om varför SSU arrangerat nattfotboll i Oskarshamn. Ur Oskarshamns-Tidningen.

”Skrämmande och hedrande – och väldigt kul.”

SSU:aren Tom Olsson från Karlskoga om att nomineras till riksdagen. Ur Karlskoga Tidning.

”Sverige måste göra upp med sin antiziganistiska historia och samtid.”

Jonas Bergström, SSU:s antirasistiska talesperson, om polisens register över romer. Ur Aftonbladet.

”Som svenskar kan vi också berätta vad en högerregering betyder i praktiken.”

Therése Björklund, ordförande SSU Södra Älvsborg, om varför hon kampanjande i det norska valet. Ur Borås Tidning.

”Stadens pengar måste i första hand gå till att säkra alla medborgares välbefif innande.”

Alfred Esbjörnson, SSU Solna, tycker att Hagalund borde ha en fritidsgård. Ur Mitt I Solna.

Lanserar kampanjcentral SSU-förbundet har lanserat en ny kampanjcentral på webben.

Kampanjcentralen har två syften. Dels att få ut material till distrikten, dels att privatpersoner ska kunna handla saker. Där finns knappar, tygpåsar och böcker. Adressen är kampanjcentralen.ssu.se.

”Och sedan dröjer det länge innan de ringer, om de alls gör det.”

Maath Mahdi, ombudsman SSU Västmanland, berättar om problemen att komma in på skolorna. Ur VLT.

49 6/2013

FRIHET

St ef a m nL ed öf SS ven U: fö s G rt ab ids El rie rös lin l W tar or ik til Er str lsa ik öm m m ss on oc an s . h

Resultat i valet Socialdemokraterna 29,43 procent (jämfört med 28,3 i valet 2009) Borgerligt alternativ 12,55 procent (16,2) Centerpartiet 11,96 procent (13,8) Fria liberaler i Svenska kyrkan 3,26 procent (5,3) Frimodig kyrka 4,75 procent (5,1) Kristdemokrater i Svenska kyrkan 4,77 procent (7,0) Kyrklig samverkan i Visby stift 0,18 procent (0,2) Miljöpartister i Svenska kyrkan 4,66 procent (3,2) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 15,25 procent (13,2) Skanör Falsterbo Kyrkans Väl 0,05 procent (0,1) SPI Seniorpartiet 0,22 procent (0,4) Sverigedemokraterna 5,95 procent (2,9) Vänstern i Svenska Kyrkan 2,33 procent (1,3) Öppen kyrka – en kyrka för alla 4,62 procent (3,3)

Engagemang för en öppen kyrka Filmer om Jesus som sosse och social kampanj för en tolerant kyrka. Intresset för årets kyrkoval var rekordstort.

I slutändan blev Socialdemokraterna största parti – men också SD växte.

Text: daniel mathisen FOTO: simon röder

Hundratals så kallade selfies, självporträtt tagna på exempelvis Instagram, med personer som håller upp ett finger mot kameran fyller flödet i sociala medier. Kampanjen ”En liten grej” lanserades av SSU-distriktet i Stockholms län och fick kändisar som Robyn och Henrik Schyffert att uppmärksamma risken för SD i kyrkovalet.

– Få visste att det fanns konfliktytor i kyrkopolitiken. Med kampanjen tydliggjorde vi det och skapade ett enkelt verktyg för att engagera, säger Cesar Vargas-Iglesias, försteombudsman i SSU Stockholms län.

– Handen med ett uppsträckt finger spinner ju vidare på den klassiska ”Rör inte min kompis”kampanjen som SSU-distriktet gjorde på 80-talet.

Budskapet går igen, säger Stefan Runfeldt, ombudsman med ansvar för kampanjer.

Sofia Lund, studieombudsman i SSU Stockholms län, tror att framgången beror på att man förenklade valet.

– Vi fokuserade på rätten att rösta och att det krävs lite för att förändra. Och att 1 000 personer var med på Instagram är fantastiskt!

SSU på riksnivå spred ett par animerade kampanjfilmer med budskapet att Jesus skulle varit sosse om han levt i dag, liksom om vikten av att rösta mot homofober och rasister. Vidar Aronsson, valgeneral på SSU, är nöjd med hur SSU lyckades driva på Socialdemokraterna och få folk att gå till valurnorna.

– Köerna var så pass långa att Svenska kyrkan inte klarade av att ta emot alla. Det tyder på en lyckad mobilisering. När det gäller själva resultatet är det positivt att oppositionspartierna på

50 6/2013

FRIHET

vänsterkanten går framåt samtidigt som de borgerliga backar. SD går visserligen framåt men når inte upp till nivåerna i opinionsmätningar.

Sara Gidlund, medlem i SSU Haninge, valdes in i kyrkofullmäktige och brinner för allas lika värde inom kyrkan.

Varför kandiderade du?

– Kyrkan betyder mycket för mig, och när jag blev tillfrågad blev jag glad och peppad.

Jag vill vara med och stötta kyrkan i dess förnyelse. Kort och gott, för att få vara med och jobba för kyrkans arbete mot orättvisor och för jämställdhet, för att samhället ska bli bättre.

Hur har du engagerat dig i valrörelsen?

– Jag har varit med och kampanjat på offentliga platser och via nätet, bloggar, Instagram och Facebook. Nyligen var jag och en SSU-vän på en gymnasieskola och informerade om varför man ska rösta i kyrkovalet.

Vilken är den viktigaste frågan i valet?

– För mig finns det många viktiga frågor, bland annat kyrkans jämställdhetsarbete, men det som ligger mig närmast om hjärtat är ändå arbetet med barn och unga.

Vad skiljer partierna åt?

– Det finns partier som inte står upp för allas lika värde, en grundläggande kristen värdering. Man lämnar inte sin ideologi för att det handlar om kyrkan. S

Frihet från förr. 1951 Frihet var vid den här tiden en välspridd tidning med arbetsplatsombud som sålde tidningen till arbetarungdomar. Med den stora målgruppen var tidningen också fylld till brädden med innehåll. I det här numret kan vi läsa en debattext av Sten 0. Andersson som framhåller att statligt finansierad film är den bästa filmen. Andersson är övertygad om att det behövs statlig filmproduktion och räds inte alls att det ska bli som Nazitysklands eller Sovjets propagandafilmer. Snarare tror debattören att de allra bästa filmkonstnärerna krossats av den kapitalistiska filmens ”merkantila krav”.

4 FRÅGOR

Selma Isovic, 16 år, SSU Ljungby

Marcus Gustavsson, 17 år, SSU Borås

Cornelia Ennefors, 18 år, SSU Eskilstuna

1. Vad gör du i höst?

– Jag studerar på gymnasiet.

– Min sysselsättning blir nog en blandning av skola och SSU-aktiviteter.

– Jag kommer att hårdsatsa på mitt sista år i gymnasiet. Universitetet här kommer jag!

2. Vad hade du sagt till Obama om du fått träffa honom i Stockholm?

– Finns mycket jag skulle vilja konfrontera USA med. Men det jag kom att tänka på nu är att fråga hur länge landet tänkt försvara och förse Israels etniska fördrivning av palestinier med vapen och politiskt skydd.

– “Jag har inget tålamod för länder som behandlar homosexuella och transsexuella på ett sätt som skrämmer dem eller är skadliga för dem”. Så uttalade du dig när du var med i NBC:s ”Tonight Show”. Tycker du att USA behandlar hbtq-personer på ett bra sätt?

– Har du mitt nummer? Hörde att du samlade på sådana.

3. Vad är den bästa höstmusiken?

– U2 passar bra till alla årstider, speciellt med tanke på att bandet har en skiva och en låt som faktiskt heter ”October”.

– Jazz är alltid extra mysigt när det är höst!

– Låtar som gör en glad, det är så lätt att bli deppig på hösten.

4. Vilken fråga vill du att valet om ett år ska handla om?

– Jag hoppas på utbildning, välfärd, arbete, miljöomställning och jämställdhet.

Men med tanke på tidigare bedrifter i jämställdhetsarbeten lär dock inte det tas upp på agendan. Men också att man från vänsterhåll börjar förtydliga vad borgarnas ofinansierade skattesänkningar leder till.

– Det finns så många! Men jag tycker att man definitivt ska driva frågan hur ungdomsarbetslösheten ska bekämpas.

– Skolan och vikten av en likvärdig utbildning. Det ska inte spela roll var i landet man bor för kvaliteten på ens skola.

51 6/2013

FRIHET

Daniel Olsson Ålder: 25 år.

Bor: På Södermalm i Gävle.

Lyssnar på: P3.

Tittar på: ”Family Guy”.

Favoritdjur: Elefanter.

52 6/2013

FRIHET

Borgmästaren Daniel Olsson är den 25-årige SSU:aren som bokstavligen sätter den politiska dagordningen i Gävle. Allt började med Gudrun Schyman.

M

Text & foto: John Antonsson

ånga i SSU kallar honom för borgmästare. Men Daniel Olssons egentliga titel är kommunfullmäktiges ordförande i Gävle kommun, något han varit sedan 2010. Som kommunfullmäktiges ordförande sätter han dagordningen till sammanträden och kallar till möten.

– Jag har många andra uppgifter också. Jag är halvtidsanställd och har en ganska representativ roll. Det kan vara när det kommer gäster som ska välkomnas till kommunen, men också om Gävle som kommun ska representeras i ett nationellt sammanhang.

Daniel studerar till lärare och uppskattar verkligen att han också har som uppdrag att informera skolklasser om hur kommunen fungerar. Vägen till ordförandeskapet har inte varit spikrak och ibland har slumpen varit styrande. Han gick med i Socialdemokraterna 2004, efter ett par år i SSU. Inför valet 2006 kom han med på en lista och valdes in i kommunfullmäktige. Med ett år kvar till valet 2010 avgick Socialdemokraternas gruppledare i kommunfullmäktige, och Daniel fick frågan om han ville ta över. När Socialdemokraterna i Gävleborg hade årsmöte 2010 fick Daniel vara mötesordförande. Det han inte visste var att det var ett test. Skulle han klara att hålla stora möten? Det gjorde han, och snart fick Daniel ett samtal från Socialdemokraternas valberedning i Gävle som frågade om han kunde tänka sig att bli kommunfullmäktiges ordförande.

– Det var en chock! Jag hade lett ett sammanträde tidigare. Men det var kul att vara så ung på uppdraget, säger Daniel.

Hur kom du in i politiken från första början?

– Jag visste ganska tidigt att jag inte var helt nöjd med hur samhället ser ut. Först blev jag feminist, då var jag 13–14 år. Det var faktiskt Gudrun Schyman som inspirerade mig. Jag följde med en kompis till ett SSU-möte och kände att det var min plats. De tyckte som jag och så var det kul att träffa andra som var engagerade. Så jag blev kompisvärvad som så många andra. Vi gick ut och affischerade första kvällen och då fick jag känna att jag kunde bidra på en gång.

Det har gått elva år sedan Daniel gick med i SSU. Det började med affischer och nu får han göra saker som att beställa revisionsrapporter.

– Det är lite av ett steg. Några saker är roligare än andra. Det roliga är att vara ute i skolor och prata om hur kommunen funkar och ta emot studiebesök. Sedan finns det andra saker som är mindre upphetsande, som att representera kommunen på ett bolags årsstämma. Men så är det väl med alla jobb, några saker är roliga, andra lite jobbigare.

Som ordförande i kommunfullmäktige är Daniel något av en ambassadör för Gävle. Han pratar gärna om vad som gör Gävle till en levande stad.

– Vi är en av de städer som är föreningstätast i Sverige. Det finns hur mycket idrott och kultur som helst. Gävle är också en grön stad, vi har parker, en grön stadskärna och ligger nära havet.

Vilket är ditt guldkorn i Gävle?

– Jag älskar Bolognerskogen, det är riktigt fint där. Jag gillar också Gävle strand, den nybyggda stadsdelen mot havet.

Förutom uppdraget i kommunen är Daniel ordförande för SSU i Gävleborg, och det är i den rollen han har störst möjlighet att vara politisk.

– Som kommunfullmäktiges ordförande representerar jag hela Gävle, så jag kan inte alltid vara så politisk som jag önskar. Men då får jag vara det i andra sammanhang. Det skulle vara olämpligt om jag gjorde inlägg i debatten i kommunfullmäktige, men samtidigt har jag utslagsrösten. Är det svårt?

– Nä. Det faller sig väldigt naturligt. Om jag gör utspel så gör jag det i egenskap av distriktsordförande för SSU eller som ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse.

Socialdemokraterna styr Gävle med V och MP och har suttit i ledningen sedan demokratins införande, varför har ni varit så framgångsrika?

– Dels för att vi varit en industristad, Socialdemokraterna är stora där arbetarklassen är stor. Sedan tror jag att Gävleborna ser att vi har gjort något, vi har byggt en stad som är fin. S

53 6/2013

FRIHET

1 2

Bildbevis

3

1. SSU:are demonstrerar mot Anders Borgs budgetpromenad.

2. Nattaffischering i Stockholm.

3. SSU Stockholms län kampanjar på Psykologigymnasiet i Solna.

4. SSU Kronoberg anordnade internationell manifestation till Anna Lindhs minne.

5. Nattfotboll för ett 40-tal ungdomar arrangerat av SSU Kalmar län.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

4

5

54 6/2013

FRIHET

Å andra sidan

Varg jakt Fredrik Johansson, SSU Solna

Joakim Andersson, SSU Luleå

Varför är du mot vargjakt?

– Rent etiskt så är jag mot alla former av jakt. Ser vi till licensjakten som ägde rum vintern 2010 samt 2011 så var det misslyckat båda åren på alla sätt och enligt mig oförsvarbart, vilket även kan styrkas med den starka kritik licensjakten fick från EU. Samtidigt måste vi se till realiteten där det förekommer att exempelvis boskap dödas av vargar, vilket direkt skadar vissa människors leverne.

Det skulle kunna försvaras med att vi tillåter en viss skyddsjakt. Däremot tycker jag att liggande förslag om skyddsjakt från Vargkommittén är problematiskt, och jag är av den uppfattningen att ofta när godkännande till

Varför är du för vargjakt?

– Jag är för vargjakt därför att jag som jägare är medveten om skadorna som stora rovdjur kan orsaka exempelvis rennäringen och småjordbrukarna. Jag är för vargjakt, men jag är inte för jakten på vargar som aldrig omtalas i media och aldrig river boskap, den gruppen är den allra största och bör bevaras. Fåtalet som river får, ren och så vidare bör jagas genom en strikt kontrollerad, men oinskränkt skyddsjakt på bestämda vargar. Vargen är i dag koncentrerad till en del av Sverige, och revirdjur som vargen trycks då ut från skogslandet in

Ska några skjutas? Alla eller inga? ”Å andra sidan” diskuterar den heta miljöfrågan vargjakt. skyddsjakt kommer från länsstyrelsen så är skadan redan skedd. Jakten blir verkningslös.

– I stället anser jag att man bör ta ansvar både för den svenska vargstammen och för människor som direkt påverkas av vargen genom att prioritera metoder som inte involverar jakt.

Hur ska vi komma till rätta med de problem renägare och bönder upplever?

– Jag tycker att man i första hand ska ordna skydd mot varg efter behov, exempelvis vargsäkra stängsel till boskapsägare. Skydd är något som drabbade individer inte ska behöva bekosta själva, utan det är något som exempelvis berörd länsstyrelse ska bistå med. Samtidigt tycker jag att det är en självklarhet att man ska betala skälig ersättning för dödade och skadade djur.

Varför tror du det är så stor åsiktsskillnad i frågan mellan dem som bor i små orter respektive i stora städer?

– Generellt finns en viss oförståelse, vilket ibland kan tippa över till ren okunskap, hos storstadsbor om hur vargen faktiskt påverkar människors liv och verksamhet. Samtidigt tror jag att det finns en viss kultur på många mindre orter där jakt är en naturlig del av kulturen, vilket för många storstadsbor är helt främmande. Den kombinationen leder till en stigmatisering av vargdebatten.

mot bebyggelse. Den dagen ”vargområdet” vidgas, kommer den svenska vargstammen att växa ytterligare.

Vad säger du om argumentet att det behövs större biologisk mångfald i vargstammen?

– För mig innebär det att vargstammens inavelsgrad ska minska, inaveln uppstår då samma vargblod trängs ihop i ett begränsat område.

Motverka gör vi bäst genom att tillsvidare förvalta stammen genom den skyddsjakt jag tidigare beskrev, fram till det att stammens utbredning blir vidare och därmed populationen glesare.

Varför tror du att det är så stor splittring mellan småorter och storstäder i frågan?

– Jag ser ingen splittring mellan småorter och storstäder utan snarare mellan dem som har erfarenhet och koppling till glesbygden och skogslivet, och dem som inte har det. Man ser alldeles för enkelt på frågan, både från ja- och nej-sidan. Jägarorganisationer som Jägarnas riksförbund har en alldeles för extrem åsikt i frågan. Vi har ett uppdrag att förvalta vår fauna ansvarsfullt. Att däremot låta vargen helt fredas är inte heller en bra idé, vi har stora problem bland exempelvis lantbrukare. Man glömmer att det är de lokalproducerande och ekologiska småbönderna som får ta hela skadan i dag. Politiken måste se till båda sidor och framförallt till verkligheten.

55 6/2013

FRIHET

Internationella vänner

UG/Ungir Jafnaðarmenn S UG har kongress varje år, men organisationen väljer bara ordförande vartannat.

S UG har ett presidium med sex personer som träffas varannan vecka.

De har också en förbundsstyrelse med 18 personer, de träffas varje månad.

– De rika blir rikare I våras förlorade den rödgröna regeringen det isländska valet. Nu sker stora politiska förändringar i landet – något det socialdemokratiska ungdomsförbundet kämpar emot. Text: john antonsson foto: UG

– Det har faktiskt inte slutat regna sedan dess, vi hade egentligen ingen sommar. Det är också en metafor för politiken. Regeringen har redan börjat sänka skatterna. De med låga inkomster kommer inte att tjäna något på det, de högavlönade blir bara rikare och rikare.

U

ngir Jafnaðarmenn, eller UG, är Islands socialdemokratiska ungdomsförbund. Fastän organisationen är liten växer den ständigt. Eftersom de saknar medlemsavgift är det svårt att uppskatta exakt hur många medlemmarna är. Sigrún Skaftadóttir sitter i UG:s förbundsstyrelse och är avgående internationell sekreterare. Hon är säker på att de växer och att fler blir aktiva. Något som det socialdemokratiska partiet på Island inte gör.

Socialdemokraterna styrde landet genom en bankkris som slog extra hårt mot Island, då många islänningar band sina lån till eurokursen.

I samband med krisen sjönk värdet på isländska fastigheter och på valutan – men eurolånen bestod.

– Jag tycker att den förra regeringen hanterade det bra, förlusterna kunde ha blivit så mycket större, säger Sigrún.

Mod att kritisera partiet och föra fram en egen politik under valrörelsen är skäl till att UG växt, tror Sigrún.

– Vi har varit mycket kritiska mot det socialdemokratiska partiet, det är viktigt att vara det, säger hon.

Socialdemokraterna och de gröna i Island förlorade valet i våras, vad var det som hände?

Island är med sina 320 000 invånare ett litet land. Den allra viktigaste näringen är fisket. Under 70-talet infördes kvoter som sedan kunde säljas och göra ägarna rika.

– Vi började beskatta kvoterna under krisen, det är en av anledningarna att Island klarade sig, men nu ändrar regeringen tillbaka till det gamla systemet.

En annan pågående förändring för Island är relationen till EU. Med den tidigare regeringen höll landet på att närma sig EU, något som den nye utrikesministern har satt stopp för.

– Han har lagt förhandlingarna på is, utan att konsultera parlamentet först. Det har varit stora förändringar på en sommar, det är fyra år kvar av den här regeringen, säger Sigrún.

UG genomför regelbundet demonstrationer mot regeringen men har också ett internationellt engagemang.

– Vi har demonstrerat utanför den ryska ambassaden på grund av antigay-lagarna Putin genomfört, säger Sigrún.

De många protesterna och aktiviteterna tar däremot hårt på UG:s medlemmar. Sedan en tid tillbaka har ungdomsförbundet ingen avlönad personal eller förtroendevald.

– Det är inte våra jobb, vi gör det här på fritiden. Jag har så mycket med mitt internationella engagemang att jag ska hoppa av presidiet och bara sitta i förbundsstyrelsen. Vår förre generalsekreterare fick betalt men jobbet arvoderas inte längre på grund av minskade anslag.

Som tur är hjälper han till lite fortfarande, säger Sigrún. S

56 6/2013

FRIHET

SSU har gått ut hårt i bostadsdebatten, vad är det ni driver och varför?

– I Sverige har vi i dag en akut bostadsbrist som framför allt drabbar unga.

Ofta beskrivs det i tidningar och i debatten som att bostadsbristen är ett individproblem. Det tycker vi är en helt felaktig beskrivning. Bostadsbristen är ett stort samhällsproblem som enbart kan lösas genom en aktiv politik. Vi i SSU har ju bland annat föreslagit att pensionsfonderna ska användas för att finansiera ett ökat bostadsbyggande.

Obama besökte Sverige i september. Om ni hade fått en pratstund, vad hade du sagt då?

– Jag hade frågat honom om varför han inte förnyat USA:s utrikespolitik mer, till exempel genom att jobba för ett starkare FN som skulle kunna göra mer i Syrienkonflikten. De har i och för sig nått en bit när det gäller kemisk stridsföring men mer måste göras. Syrienkonflikten är en stor humanitär katastrof som skördar allt för många människoliv.

– Jag undrar också varför han inte är mer offensiv på hemmaplan. Obamacare är bra, men han skulle kunna göra mer för att minska klyftorna i landet.

En sak han borde satsa krut på är att reformera den amerikanska arbetsmarknaden. Som det är nu är det väldigt svårt att engagera sig fackligt, och minimilönen går egentligen inte att leva på, den lägsta tillåtna lönen är just nu 7,25 dollar per timme, alltså inte ens en femtilapp.

Det gick inte vägen för S i Norge. Trots det, vad kan vi lära oss av Arbeiderpartiets regeringsperiod?

– Arbeiderpartiet har visat under sina åtta år vid makten att det går att föra en progressiv politik för full sysselsättning och för ett mer socialdemokratiskt samhälle. De har också visat att ett litet land kan spela roll i världspolitiken genom att ta tydlig ställning och våga säga de obekväma sanningarna.

SSU skickade en massa folk till Norge under valet, varför?

– SSU och AUF har fått ett väldigt nära samarbete, där det inte bara handlar om att besöka varandras kongresser och så. Det är solidaritet i praktiken. Den här gången i valarbetet. Vi vet att sista veckan i en valrörelse är man väldigt trött och kan behöva lite extra hjälp.

Då skickade vi en busslast SSU:are som hjälpte till i slutspurten. Vi har ju den fördelen att våra språk är så pass lika, det är därför lätt att hoppa in och hjälpa till. Det var dessutom ett väldigt viktigt val i Norge som tyvärr förlorades. Men Arbeiderpartiet blev åtminstone största parti.

Hur kommer det sig att SSU satsade så stort på kyrkovalet?

– För att det är ett val som väldigt många har rösträtt i, men väldigt få unga känner till. Då behövde vi göra något som stack ut och provocerade

– Vi behövde göra något som stack ut och provocerade. för att folk skulle få kännedom om det här valet.

Jag tycker att vi lyckades, det var många fler unga som pratade om kyrkovalet. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en central aktör i samhället, och vilka värderingar som styr den spelar verkligen roll.

– Det var också ett sätt att komma igång med nya metoder och att testa det digitala. Kan vi fortsätta så här under supervalåret är jag hoppfull!

Du pratade om digitala kampanjer, har du någon teaser att ge inför framtiden där?

– Ja, en teaser är att det finns många framträdande personer i det mediala landskapet som också är trötta på den regering som sitter. De kan säkert tänka sig att hjälpa SSU i kommande valrörelse.

57 6/2013

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundssekreterare SSU

An St d ko vå u ga istr dr - m ra – di m ikte So me led Ju ele ea d r ål . ns m fö bli ars st n are k st Tö ud rbu stö ap u är i S S rn ie nd rre su U t ja le da ets och bild g m :s fö es e re st n r m tam så ud er ing d i f bun i ö a d vi ele ou r r ge da ts för ber ssty re m re tan sta ed en v d lse e sa ill ing vec lse . ka rn m ja ä tk gh n a n an a nå i j av nå god gon anu ny ko ko sin ari års ng n . . D kur e se re tak ss t m rn en e a, d s

Förbundsordförande SSU

hö

Ellinor Eriksson

Ko Jua at bä SS un m t f st U g m ör a d – n un ny va syn om SS -Pa ik a lrö s o sfö U vå re c at ä r bl r io r p ls h h bu u o ol e v ör nd tan nss iti i . s t ROa t r J . sk nå In ag ve a ka teg a g f ö f o ör n ko n r S v s m sin al ö Sv SU k m un gjo et ä er erig . ik rt, r d se es at t e io och t e ill a bäs n. x t t Ty jag tra t vå a o p för ku r p ch m sö l. ed k SS olit vikt hj er h U ik n iga s äl p itta ka år u ste av t v g Je äg öra och su ar de a s. n tt

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 7 november.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

Vad heter fängelset där teveserien ”Prison Break” utspelar sig?

1. Fort Knox X. Fox River 2. Fox Base Alpha

2

En av de största hiphop-artisterna genom tiderna var Notorious B.I.G. Vilket år blev han skjuten?

1. 2000 X. 1995 2. 1997

3

Vad heter den isländska artisten Björk i efternamn?

1. Arnadóttir X. Gudmundsdóttir 2. Jonsdóttir

4

Supermodellen Tyra Banks är numera mest känd som programledare för teveprogrammet ”America´s Next Top Model”.

Men vilket känt underklädesmärke förknippas hon också med?

1. Victoria´s Secret X. Calvin Klein 2. Dolce & Gabbana

58 6/2013

FRIHET

5

Alfred Hitchcock regisserade filmen ”Fåglarna” som kom 1963.

Huvudrollsinnehavaren, Tippi Hedren, är mamma till en annan känd skådespelare.

Vem? 1. Meg Ryan X. Melanie Griffith 2. Jodie Foster

6

Hur lång tid tog det för Zlatan att göra Sveriges ledningsmål i septembermatchen mot Kazakstan?

1. 12 sekunder X. 27 sekunder 2. 33 sekunder

7

Vilket år flyttade artisten Regina Spektor från Sovjetunionen till USA? 1. 1980 X. 1985 2. 1989

Grattis!

Lisa Erkinzoda, Linköping, Jeanette Krantz, Falköping. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.