Frihet, nr 7 2013

a v s

t

ic

k

kritikerrosade Spaningen ka 50 dracula mongolerna jsa 0 år ekis i sverige : fem ekmansoundtrack som flippade oc jonat riskerar om h sy fortfarande oc han ndabocken h konspirationsteorier vitajo livet hansson privilegier för misst grekland guldet pratar änkta

T SO I D N #7 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 7/2013

UNGA REPUBLIKANER inga symboler - bara demokrati Bli medlem gratis: www.ungarepublikaner.se

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg.

Bli medlem: www.repf.se 59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Varför jobbar vi?

R

förmåga och en inställd jämlikhetsdebatt har satt välfärden på 5:2-diet och gjort Sverige, hela Sverige, fattigare.

open dundrar i höstrusket utanför Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen i Stockholm. Någon håller upp ett plakat med budskapet ”Snooza mer, jobba mindre”. Det anarkistiska nätverket Allt åt alla arrangerar en blockad med anledning av S-kampanjen ”Lite jobbigare morgon – en betydligt bättre framtid”.

Sverige borde jobba mindre, inte mer, menar nätverket och illustrerar med sex väckarklockor staplade som en pyramid.

Socialdemokraterna, ett parti som har arbetare i sitt fullständiga namn, måste förstås definiera vad det innebär. Vad är arbete i dag, för vem jobbar vi och hur ska kakan fördelas? Det räcker inte att ropa efter fler jobb, vi måste berätta hur de ska se ut också. Därför behövs en debatt bortom jobben i sig, och mer om jobbens själva innehåll och utformning. För jobb har inget egenvärde i sig. Att någon har ett jobb är inget egenvärde i sig. Det är under vilka former jobbet utförs och vad det tillför hela samhället som är betydelsefullt.

Tankegångarna finns även inom socialdemokratin. Samhället kan inte vara fullt ut rättvist förrän arbetet i sig är avskaffat, enligt somliga. Att jobba är i sig förtryck, bara det arbetsfria samhället är verkligt fritt. Visionen kittlar men krockar med verklighetens behov – och den breda vänsterns ambitioner och mål.

Det är helt enkelt dags att börja snacka om vad som kännetecknar ett bra jobb. Hur kan vi kombinera villkor som ökar välmående, självförverkligande, makten över jobbet och samtidigt ökar resurserna till hela samhället? Alla ska ha jobb, och alla ska ha bra jobb.

Ropen på mindre arbete och mer fritid är en produkt av den moderna välfärdsstaten. Arbetet har enligt debattörerna blivit en onödig, omodern lyx. I själva verket är välfärden en produkt av oräkneliga timmar, svettdroppar och gemensamma ansträngningar under hela 1900-talet. Utan arbete, ingen välfärd. Eller som Olof Palme uttryckte det: ”Välfärdens storlek kan aldrig bli större än ekonomin.” Schysta bostäder, vassare skolor och fler händer inom vårdyrken kräver att fler, alla, är med och betalar för kalaset.

Utmaningen är inte utan fallgropar. Men om snoozeknappen får styra arbetsmarknadspolitiken blir dagens revor i välfärden med all säkerhet än större. Historien om samhället är historien om förändring, och ingen annan kraft än socialdemokratin är bättre lämpad att förnya, uppdatera och återuppfinna arbetsmarknaden. Om inte nu, så när?

Kritiken träffar också fel. Alla samhällen, kapitalistiska eller andra, rymmer någon form av arbete. Skillnaden ligger i hur de organiseras, upplevs och betalas. Personligen kunde jag bry mig mindre om folk går upp tidigt eller sent. Det viktigaste är att de har ett vettigt och meningsfullt jobb som ökar den egna och andras frihet.

För det krävs politik.

PS! Missa inte höstens skiva, ”My name is my name” av Pusha T. Perfekt ljudspår till kyliga kvällar. S

Klart är att löneklyftan i Sverige vuxit dramatiskt de senaste decennierna. Klicken med högst inkomster, den rikaste procenten, har dragit ifrån alla andra lönegrupper. Samtidigt har de med lägst inkomster mer eller mindre stått stilla. Många har dessutom i praktiken fått sänkt lön när den inte räknats upp för inflation, eller på grund av att en lägre arbetslöshetskassa minskat fackets makt över löneförhandlingarna. Det är varken en effektiv eller rättvis fördelning av resurser. Utvecklingen är ingen slump. En övertro på marknadens

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 7/2013

FRIHET

INNEHÅLL

14 14 DE REGISTRERADE

Frihet träffar unga romer som påverkats av polisens registrering av folkgruppen.

22

21 KONFLIKTENS VÄRDE

Katrine Kielos om varför politiken behöver friktion och motpoler för att överleva.

22 MED MELANKOLIN SOM SIGNUM

Omslagsintervju med popartisten Jonathan Johansson om musikers politiska ansvar.

28 NÄR INDUSTRIALISMEN KOM TILL BYN

I Mongoliet hotar utvinningen av naturresurser hela samhällens överlevnad. Frihet besökte landets gruvschakt och fabriker för att se det med egna ögon.

38 KONSPIRATIONER!

Spaningen listar fem av de mest spännande konspirationerna i världshistorien.

22

44 MYTEN OM DEN LATA GREKEN

Kajsa Ekis Ekman, aktuell med boken ”Skulden”, om hur Grekland blev hela Europas syndabock.

47 FOKUS SSU

Sverigeresan i Trollhättan. Fokusintervjun med Lawen Redar.

Internationella vänner i Chile. Å andra sidan om friskolor.

28

44 38 4 7/2013

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 7/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Petter Cohen Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 7/2013

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 7/2013 Agneta Berge, Chrissie Abbott, Eva Edsjö, Eva Lindblad, Jennie Larsson, Johan Augustin, Jonas Gratzer, Katrine Kielos, Linus Fremin, Malin Palm, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Människoyrken behöver pennfäktare

Sjuksköterskan Florence Nightingale kämpade inte bara på dagtid utan besökte även patienter nattetid med sin oljelampa. Hon kallades också för ”The Lady with the lamp” och blev en förebild för den professionella sjuksköterskan. Hon var en sann debattör och ägnade sig åt kampen om förändring.

Men var finns pennfäktaren idag? Alla som arbetar inom sjukvården och andra serviceyrken har fullt upp med att hinna med sina sysslor och omhändertagandet av patienter och klienter. Hur ska de alla hinna med, orka och samtidigt kunna vara aktiva och drivande i debatt och opinionsbildning?

Hur ska socialarbetare hinna debattera och kommentera samhällsfrågorna samtidigt som allt fler söker hjälp hos socialtjänsten? Många tycks undvika att vara delaktiga i debatterna på grund av tidsbrist eller trötthet. Under sommaren protesterade sjuksköterskor vid flera sjukhus mot besparingar, slimmade arbetsorganisationer och orättvisa arbetsvillkor. De har försökt att belysa olika problem utifrån sina egna erfarenheter. Larmklockor har hörts i nyhetsrapporteringen och debattinlägg publicerats. Sådana debattinlägg finns också inom socialtjänsten där socialarbetare påtalat kvalitetsbrister och underbemanning. Men det finns andra förhållanden som kan och bör lyftas upp till debatt, såsom bristande patientsäkerhet och risker för att

upprätthålla rättssäkra servicesystem för medborgarna. Om sjuksköterskor och socionomer tillsammans skulle skriva debattartiklar om nedskärningarnas konsekvenser för personer med funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar skulle utsattheten kunna skildras ur olika perspektiv. Enligt min mening behövs det nu fler pennfäktare, debattörer och opinionsbildare inom människovårdande yrken. Fler aktiva och etablerade pennfäktare skulle tillsammans kunna bryta tystnaden i olika frågor. Tystnaden och resignationen kommer annars bli förödande för välfärdsfrågorna i samhället. Jag tror att samtliga professionsutbildningar måste lyfta upp opinionsbildningens betydelse redan i de olika utbildningarna. Vad kan vi lära oss av Florence Nightingales gärning och kamp?

Förebilder i samhällsdebatten är viktiga och jag tror att pennfäktare kan lära av varandra men framför allt hjälpas åt att skapa en debatt om såväl problem som möjligheter inom de människovårdande yrkena. Vi behöver pennfäktaren. /Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet

Regeringen har stängt dörrar Valet 2010: Alliansen får majoritet i riksdagen samtidigt som ett främlingsfientligt parti tar sig förbi fyraprocentspärren. Sedan dess har det bara gått nedåt och det i snabb takt. 2011 genomförs en utbildningsreform: ”Gymnasieskola 2011” som syftar till att elever på yrkes- och högskoleförberedande

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Nils-Petter Ekwall, Illustratör

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

program ska bli bättre förberedda.

Men vad var det egentligen som hände? Det blev mindre valfrihet, högre behörighetskrav till gymnasieskolan, förändrat betygssystem där det är svårare än någonsin att få högsta betyg, större skillnad mellan yrkes- och högskoleförberedande program samt högre krav på grundläggande behörighet.

Jag ser inte hur dessa reformer ska medverka till att fler ungdomar lyckas slutföra sina studier, komma in på högskolan och så småningom komma ut i arbetslivet. Det representerar snarare det enda som alliansen sysslat med under sin regeringstid: bortsållning.

Numera kan man inte få högsta betyg om man inte fått just högsta betyg på alla delmoment i kursen. Du ska alltså få högsta möjliga på allt, precis allt. Långtifrån alla kan lyckas med detta. Konsekvenserna blir att de som inte lyckas inte heller kommer in på den högskola de valt eftersom kraven höjts även där.

Allt verkar handla om att plocka bort människor som inte håller måttet och bara gynna de som är akademiskt lagda eller har akademiska föräldrar. Men om man inte känner sig akademisk kanske man kan söka ett yrkesprogram?

Ja absolut, och efter utbildningen fastnar man i ett lärlingsjobb och tidsbegränsade anställningar och kommer aldrig ut i yrkeslivet på riktigt.

Alliansen har stängt de flesta dörrar och bara låtit något litet takfönster vara öppet, som man måste orka klättra upp till för att kunna ta sig någonstans. Låter detta hållbart?

Låter det som att varje människa är värd lika mycket? Nej, precis. Förändring, tack! /Jennifer Lerhman, Åmål

konst och designböcker.

Ogillar: Grått väder, sport, fotboll, friskolor, Carl Bildt, Israels ockupation av Palestina med mera.

Ville bli som liten: Soldat, cowboy, arkeolog, serietecknare och till slut illustratör.

Du illustrerar Frihetskolan för Frihet. Vad brukar du tänka på när du får en text?

– Jag brukar bli lite stressad i början innan jag kommer igång att hitta bildidéer som kan fungera.

Vad kännetecknar en bra illustration?

Ålder: 38 år.

Bor: Söder om Söder, Stockholm.

Gillar: Kaffe, katter, illustration, gammal elektronisk musik pressad på knastrig vinyl,

6 7/2013

FRIHET

– Jag tycker att hantverksskickligheten, detaljerna och genomförandet är viktiga.

Illustrationer hopslängda på en kafferast är inte så spännande.

Vilket är det roligaste illustrationsjobbet hittills?

– En illustration jag gjorde i somras till det italienska energibolaget Eni. Vad gör du när du inte jobbar?

– Då dricker jag kaffe, rotar i skivbackar och håller på med egen musik.

ILLUSTRATION: ISTOCK

Vad hände med solidariteten?

Hösten 2012 befann jag mig i Bosniens huvudstad Sarajevo under några dagar. En kväll hade jag och en vän köpt en pizza, vi var mätta och belåtna och tänkte slänga resterna. När jag försökte hitta en papperskorg blev jag helt tagen av en sjungande röst, en vacker och stark röst som ekade i varje gathörn. Det var en sång vars språk jag inte behärskade men sången gick rakt in i hjärtat. Nyfiken som jag var försökte jag se vem som sjöng så vackert men ändå så sorgset. Jag kom närmare och närmare och såg ingen mindre än en liten pojke, troligtvis inte äldre än tolv år, sittande på gatan. Han bar en blå t-tröja, ett par slitna jeans och halvtrasiga skor, med en liten mössa framför sig med några mynt som förbipasserande lagt i.

Jag ställde mig bredvid pojken samtidigt som jag märkte hur mina tårar började falla, tog fram några mynt och lade i mössan, samti-

digt som jag tackade Gud för att jag inte slängt min pizza. Jag lade fram pizzan och han tittade snabbt på mig och tvekade om han skulle ta emot den men gjorde det till slut.

Några månader tidigare färdas vi i en skåpbil i östra Kurdistan. Vi sitter i kö i den stekande solen. Jag sitter närmast det öppna fönstret i bilen och ser hur en liten hand lägger sig på mitt lår med öppen handflata.

Det är ännu en liten pojke med halvslitna kläder som stirrar på mig med sina svarta ögon. Jag börjar ana känslan av panik och ångest och försöker förstå varifrån pojken dök upp. I samma ögonblick letar jag efter min plånbok i den stora handväskan men då har bilen redan börjat åka. Pojken ser besviken och sorgsen ut.

Dessa pojkar var båda i samma situation även om de inte befann sig i samma land. Dessa två pojkar som inte ens behövde öppna munnen utan bara visa kroppsspråket fick mig att påminnas om en viktig sak: oavsett om det är en människa som saknar mat för dagen eller en rik människa så ska alla med. Alla har vi ansvar för våra medmänniskor. Vad hände med begreppet

solidaritet egentligen? När jag växte upp fick jag lära mig att man ska vara solidarisk med varandra. Politikerna använder inte begreppet lika mycket som man gjorde för tio år sedan.

Tyvärr sätter inte ens de socialdemokratiska politikerna solidaritet på kartan. För mig handlar inte solidaritet om att se ner på människor för att de är arbetslösa, låginkomsttagare eller hemlösa. Men jag börjar undra om man inte sparkat tillräckligt på dessa människor under de senaste åtta åren? Jag trodde att det var tillsammans som man byggde ett stabilt samhälle, inte ensamma. Den svenska rapparen Petter sjunger i sin låt ”Håll om mig”: ”Vi bygger upp ett samhälle. Där en stor del blir nollade. Klasskillnader med barnfattigdom för nästa generation. Det är ingen bra situation.”

Jag håller med dig Petter, det är ingen bra situation vare sig om det är i BosnienHercegovina, Kurdistan eller i ett av världens rikaste länder, Sverige. /Roshna Mahmoudi, socionom och frivillig informatör om mänskliga rättigheter inom Röda korset.

Vad hände sen? ”Livet i fyra rutor”, Frihet 4/2013 I porträttet av serietecknaren Ellen Ekman från det här årets fjärde nummer fick läsarna lära känna en serieskapare som just är på väg att flytta hem till Stockholm efter några år på Serieskolan i Malmö. Hennes stripp ”Lilla Berlin” är ett återkommande inslag i gratistidningen Metro. Bara några månader efter att Ekman synts i Frihet belönades hon

I Frihet berättade Ekman om hur det är att vara ny på seriescenen och om hur fort det har gått till daglig publicering. I pressmeddelandet om utdelningen av Ponduspriset säger Ekman: ”Jag har ju bara hållit på och tecknat ’Lilla Berlin’ i ett år och är ganska ny på seriescenen, så det kändes först lite som när Barack Obama fick Fredspriset: Vet de verkligen vad de gör nu?”

med Ponduspriset. Priset är döpt och stiftat av Frode Øverlis som skapat den populära serien Pondus. I juryns motivering står det: ”Priset delas ut till en ung serieskapare som har uppnått mycket på kort tid, och som vi är övertygade om kommer att fortsätta utvecklas positivt och skapa ännu bättre serier i framtiden.”

7 7/2013

FRIHET

H AL LÅ DÄ BILD: EXPO

R!

Anders Dalsbro Redaktör för tidskriften Expo.

– Svenskarnas parti har blivit alltmer dominant Ni släppte nyligen er årliga rapport om organiserad rasism, ”Intolerans 12”. Vad står ut jämfört med tidigare?

– Svenskarnas parti har blivit alltmer dominant i den rasideologiska miljön. De är aktivare och verkar suga upp övriga aktörer, delvis på deras bekostnad. Dessutom har partiet ökat sin geografiska spridning.

– En del av strategin ha varit att titta på andra partier i Europa. Till exempel genom att byta namn från Nationalsocialistisk front och ta bort ordet nationalsocialism ur partiprogrammet. I dag har partiet mandat i Grästorp men satsar stort på valet nästa år.

Hur har organiserad främlingsfientlighet förändrats de senaste tio åren?

– Det har blivit alltmer öppet, organisationerna tar mer plats i offentligheten och blir alltmer parlamentariska. Svenskarnas parti har en tro

på att lyckas i lokalvalen, med målet att vinna tio kommunala mandat. De är givetvis sporrade av vad som hänt i Grekland med Gyllene gryning.

– En stor skillnad är också att allt färre grupper är aktiva, aktivisterna koncentreras till färre organisationer.

Vilka metoder är mest effektiva för att motverka rasism?

– Flera aktörer i samhället har stort ansvar.

Många organisationer är kriminellt belastade, polisen behövs. Politiker måste också vara vaksamma så att extremister inte blir en motpol i frågor om invandring. Civilsamhället behövs också.

– Kungälv driver Toleransprojektet, som syftar till att fånga upp unga som hamnat i extrema miljöer. Det har verkligen fungerat. tEXT: DANIEL MATHISEN

”Fler pratar med sina barn om ökande klyftor.”

Tevepersonligheten Erik Haag i en intervju i Filter om det politiska barnprogrammet ”Pappas pengar”.

Äpplet petar läsken Dryckeskoncernen Coca-Cola är inte längre världens högst värderade varumärke - det är Apple. Det menar åtminstone varumärkesbolaget Interbrand, som under 13 år sammanställt en lista som blivit riktmärke för marknadsförare runt om i världen.

Listan har ständigt toppats av Coca-Cola, men nu har alltså tronskiftet genomförts.

Läskbolaget återfinns på tredje plats medan Google intar andraplatsen.

5,8 KRONOR Så mycket kostar en skollunch i Arvidsjaur, kommunen där budgeten för skolmat är snålast i Sverige.

Helsingfors – ärligast i världen? Är ärlighet en viktig egenskap när du reser är det bara att ta färjan över Östersjön till Finlands huvudstad. Den utsågs nämligen till världens ärligaste stad när Reader’s Digest nyligen genomförde en undersökning i Europa. Tidningen placerade ut 192 plånböcker i 16 storstäder i Europa och i Helsingfors lämnades tolv in till polisen.

På andra plats kom den indiska staden Bombay, tredje stad blev Budapest. Portugals huvudstad var sämst i experimentet.

”Ryan air leds med hjälp av rädsla och terror. Och det funkar.”

En chef på FLYGBOLAGET Ryanair om bolagets sätt att hålla de anställda i schack.

8 7/2013

FRIHET

VAL I VÄRLDEN: MALI

Typ av val: Parlamentsval.

Valdatum: 24 november och 15 december.

Invånarantal: 14,8 miljoner.

Statsskick: Semipresidentiell republik.

Kuriosa: Stenmålningar pekar på att Mali varit bebott sedan 50 000 år före vår tideräkning.

hur: Den 24 november håller Mali sitt första parlamentsval efter militärkuppen förra året. Valet var först planerat att hållas i somras men sköts upp efter att två valfunktionärer kidnappats av terrorister.

Tidigare i år höll Mali presidentval som vanns av Ibrahim Boubacar Keita, ledare för Samling för Mali, ett av många socialdemokratiska partier i landet.

Mali har enmansvalkretsar, vilket innebär att varje valkrets bara får en ledamot i parlamentet. Därför hålls en andra omgång 15 december för de valkretsar där ingen vunnit absolut majoritet.

Historia: Mali koloniserades av Frankrike 1892, blev fritt 1960. Efter att nomadfolket tuaregerna sett sig marginaliserade i flera årtionden plågades norra Mali av Tuaregupproret. I kölvattnet av Tuaregupproret började maliska militärer desertera 21 mars 2012.

Snart attackerades flera strategiska platser i Bamako, bland annat presidentpalatset och statstelevisionen.

Presidenten Amadou Toumani Touré flydde och statskuppen var ett faktum. Snart hade norra Mali tagits över av tuareggruppen MLNA och islamisterna i Ansar Dine. Norra Mali utropades till islamisk stat. I juni vände sig Ansar Dine mot MLNA och tog tillsammans med al Qaida över flera av norra Malis största städer.

Januari 2013 tog islamisterna över staden Konna och planerade en framstöt mot huvudstaden. Då bad presidenten Frankrike om hjälp och snart tog Malis militär med internationell hjälp tillbaka de förlorade städerna. I juni slöt den maliska regeringen fred med tuaregrebellerna och i juli kunde Mali hålla val.

Inför valet: Frihet har pratat med Emy Lindberg vid Nordiska Afrikainstitutet.

Vilka frågor är mest aktuella för de maliska väljarna?

– En kampanj av SOS Démocratie visade att de viktigaste frågorna för de maliska väljarna är livskvalitet, arbetslöshet, höga levnadskostnader, korruption inom utbildning med mera. Fred och säkerhet var också aktuellt men inte lika prioriterat.

9 7/2013

FRIHET

Vilken typ av partier är det som ställer upp, går det att placera dem längs en höger–vänster–skala?

– Politisk ideologi på en höger-vänster-skala är inte så framträdande i Mali, ofta är det snarare individer i viss maktposition som startar partier. Det är också vanligt att man byter parti.

Hur var läget för demokratin i Mali före statskuppen?

– Internationellt ansågs Mali vara demokratiskt före 2012, men bakom den demokratiska fasaden fanns en svag stat med korrupta institutioner och interna maktspel. Informella nätverk har hela tiden spelat stor roll som parallell till den offentliga statsstrukturen.

För att hålla norra Mali stabilt har eliten i Bamako till exempel låtit aktörer i norr, både tuareger och islamister, fortsätta med illegal droghandel tämligen ostört. Det finns även tecken som tyder på att aktörer i Bamako var mer aktivt inblandade i den illegala handeln. Tuaregerna har protesterat flera gånger sedan Malis självständighet 1960 och vill ha en självständig stat i norr. Norra Mali härbärgerar också en växande islamistisk rörelse som har religiösa, ekonomiska och politiska anspråk.

Hur är läget för demokratin i Mali idag?

– Det finns flera lager av demokratiska misslyckanden och demokratiska val är ingen ”quick fix” som kommer skapa en stark och vital demokrati i Mali. Att få välja sina företrädare är en grundläggande demokratisk handling och på det viset är valen ett steg mot demokrati i Mali. Om staten var svag innan 2012, är den ännu svagare nu. Konflikten i Mali kommer få långtgående konsekvenser för landet som val och ett demokratiskt styre ensamma inte råder bot på. För att upprätthålla ett demokratiskt system behövs reformer av de politiska institutionerna och förhandlingar där till exempel tuaregernas missförhållanden erkänns.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Spanjorer kvar i stålbadet Det spanska finansministeriet meddelade nyligen att lönerna för landets drygt 2,5 miljoner offentliganställda fryses även under nästa år – för fjärde året i rad. Syftet är att minska landets stora budgetunderskott och förbättra statens finanser. Pressen på de offentliganställdas löner inleddes med en femprocentig lönesänkning under den socialistiska regeringen 2010 och har sedan följts av lönestopp.

”Vi kommer aldrig att ha med homosexuella familjer i vår reklam.”

137 procent

Guido Barilla, en av ägarna till pastajätten Barilla, om varför bolaget ”föredrar den traditionella familjen”.

Ojämställt surfande Enligt en rapport från Unesco-organet Broadband Commission har omkring en tredjedel av världens människor tillgång till internet. Men männen är i klar majoritet på nätet. Runt 200 miljoner fler män än kvinnor använder internet enligt rapporten, en siffra som riskerar att öka till 350 miljoner inom tre år. Anledningen är den snabba tillväxten av internetuppkopplingar i utvecklingsländer.

Den digitala klyftan mellan kvinnor och män består dock även i västvärlden. Enligt rapportförfattarna borde regeringar världen runt arbeta mer aktivt för ett jämställt internet, för att ge kvinnor större chanser att utbilda sig, öka produktiviteten och tillgång till nya marknader.

så mycket har lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökat sedan 1994. (LO)

illustration: annelie carlström

Sverige - slavnationen Historiker har för första gången gått igenom dokument som beskriver svenska rättssystemet på landets forna slavkoloni i Västindien. Och det visar sig att Sverige inte var bättre än andra förtryckande kolonialmakter på 1700- och 1800-talen.Ett av de fall som nu för första gången kan återberättas handlar om slaven Jean-Pierre som anklagades för att ha slagit en vit man. Flera vittnen kunde meddela att det var i självförsvar, men eftersom det var strängt förbjudet att slå en vit person så ville den svenska domstolen på ön statuera exempel. Jean-Pierre dömdes till 32 piskrapp, liggandes på mage, fastspänd mellan fyra pålar, en vanlig metod som kallades för ”quatre piques” (fyra pålar).

“En grupp extremister som vill stänga staten.”

USA:s president Barack Obama om att Republikanerna i kongressen blockerade budgeten och därmed stängde ner stora delar av den offentliga sektorn.

Lyxskidåkning i Nordkorea Nordkorea invigde nyligen en lyxig skidort i Massikpasset på östkusten efter tio månaders arbete. Av Nordkoreas befolkning på 24 miljoner människor har 0,02 procent åkt skidor. Flera länder har med hänvisning till FN:s sanktioner vägrat leverera produkter till bygget.

Schweiz stoppade bland annat ett företag från att sälja skidliftar till diktaturen. Så sent som en månad innan invigningen fanns knappt så mycket som ett skelett av de två hotell som ska rymma utländska turister respektive förmögna nordkoreaner.

”Bären plockar inte sig själva.”

Migrationsminister Tobias Billström om behovet av arbetskraftsinvandring. (TT)

10 7/2013

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

20 NOV – 15 DEC

20

november. FN:s internationella barndag.

Kan två killar som har analsex få orgasm?

– Ja, killar kan få orgasm när de har analsex. Det finns många sätt att ha analsex, till exempel med mun, fingrar, dildo eller med en kuk. Vid samlag då någon har sin kuk i någon annans anal kan båda få orgasm. Analen och området runt omkring är ett känsligt ställe på kroppen. Där finns massor av nervändar som gör att det kan vara skönt att bli berörd där. Det gäller för alla, oavsett kön.

Personer som är födda med kuk har ett särskilt ställe inne i analen som kallas p-punkten, där de kan komma åt att stimulera prostatan.

P-punkten sitter cirka åtta centimeter in. Den är särskilt känslig för beröring och kan vara skön att massera. Det kan också vara skönt om en kuk trycker mot den.

På personer födda med fitta sitter p-punkten i slidan. Det finns prostatavävnad runt urinröret och den kan stimuleras genom att trycka på ett område som finns några centimeter in i slidan, på framväggen. Området kallas ibland också g-punkten.

Många personer upplever att det är skönt att massera p-punkten och en del personer kan få orgasm genom att göra det, medan andra föredrar andra ställen på kroppen. Även om våra kroppsdelar ser ganska lika ut, är det väldigt olika från person till person vad vi njuter av.

Jag har träffat en ny kille. Problemet är att det inte alltid känns bra när vi hånglar och har sex. Han är ganska hårdhänt, inte så att han är taskig på något sätt. Men han klämmer för hårt på mina bröst och så. Hur ska jag säga det? Med min förra kille funkade det bra automatiskt.

Det är viktigt att du på något sätt får din kille att förstå hur du vill att han ska göra när ni hånglar eller har sex. Om du är ovan vid att prata om sådant så kan du behöva öva. Förhoppningsvis går det lättare för varje gång.

Om du är rädd för att såra din kille så kan du prova att säga vad du vill att han ska göra i stället, så behöver det inte kännas som att han ”gjort fel”. Säg till exempel: ”Jag tycker det är skönt om du smeker mina bröst mjukt och försiktigt.”

Alla är olika, och något som fungerar bra med en partner kan bli helt fel med en annan. Därför är det en väldigt bra sak att träna på, att prata om hur du vill ha det.

23 24

november. Parlamentsval, andra omgången, i Mauretanien. november. Presidentval och folkomröstning i Honduras.

1

december. Byggnads- och Träarbetarinternationalen, där svenska Byggnadsarbetareförbundet och GS ingår, inleder sin världskongress i Bangkok, Thailand.

SKILJELINJEN

Är du för vårdnadsbidrag?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Nej, vi tycker inte att vårdnadsbidrag är en bra idé.

Ur ett jämställdhetsperspektiv ökar det snarare klyftorna mellan kvinnor och män. Det är de senaste årens utveckling ett bevis för.

Men är det inte bra med

valfrihet?

– Vem är det som ges valfrihet?

Vi ser att vårdnadsbidraget befäster traditionella könsroller eftersom det ofta är kvinnor, framförallt låginkomsttagare, som använder sig av det.

Hur ska man då hjälpa

föräldrar att få tid med sina barn?

– Genom att individualisera föräldraförsäkringen. Det är en jämställdhetsreform som kommer leda till att föräldrar får mer tid med sina barn och att uttaget blir jämställt mellan föräldrarna.

– Ja. Vårdnadsbidraget var en viktig reform för att ge mer makt till familjerna.Tyvärr används det inte av så många. Vi vill i stället ha en barnomsorgspeng där familjerna själva väljer form: behålla pengen, förskola, dagbarnvård eller ge till någon annan.

Vilka fördelar ser du med vårdnadsbidraget?

– Förslag som ger ökad valfrihet underlättar att få ihop vardagen. Vårdnadsbidraget gör det möjligt för familjer att tillbringa mer tid med sina barn.

Politiken ska möjliggöra, inte komma med pekpinnar.

Det finns de som menar att det är en kvinnofälla, hur ser du på det argumentet?

– Jag tror inte att det finns kvinnofällor, kvinnor är rationella varelser som fattar de bästa besluten över sina egna liv. I min värld handlar jämställdhet inte om lika utfall utan om lika möjligheter.

5

december. Medicinska riksstämman inleds i Stockholm.

ordförande ssu

Sara Skyttedal, ordförande KDU

11 7/2013

FRIHET

10 15

december. FN:s internationella dag för mänskliga rättigheter. december. Parlamentsval i Turkmenistan.

12 7/2013

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: texasjohny

När medborgaren blev konsument För ett tag sedan överhörde jag två mäns samtal på bussen. De hade en slags turnéperiod där de besökte skolor, pratade med rektorer, läste på och jämförde. Men inte för att de var skolinspektörer, som en först kunde tro.

Utan för att de var småbarnspappor som ville välja rätt skola till sina barn.

För med vår tids valfrihetslinje är just förmågan att ”välja rätt” allt mer avgörande för om vi ska få bra barnomsorg, äldreomsorg, vård och skola. Att ”slå ut de sämsta aktörerna från marknaden” ligger med detta också mer på våra axlar. Om du är missnöjd med skolan, hemtjänsten eller förskolans öppettider uppmuntras du att betala ur egen ficka för privatundervisning, tilläggstjänster eller barnpassning – köp som vi subventionerar med skattepengar via rut-avdraget.

Och samtidigt ägnas mycket av politiken åt hur skattesänkningar kan få våra plånböcker att växa. Alltså åt hur det gemensamma ska backa för att öka individens möjlighet att konsumera.

Vi lever med andra ord i en tid när välfärden marknadsorienteras och det offentliga minskar sitt åtagande så att ansvaret för välfärden individualiseras. När vår relation till välfärdstjänster allt mer liknar en konsuments relation till en marknad. När kunskap

och hälsa i praktiken upphör att vara något vi kan kräva, som vi kan med rättigheter, och allt mer beroende av vår förmåga att skaffa det och marknadens förmåga att tillhandahålla det, som med varor.

Det enda som egentligen saknas för att vi fullt ut ska ha förvandlat vår välfärd till en marknad är att individen ska finansiera den på egen hand. Betala mer ur egen ficka. Och det finns många som vill ta oss ditåt.

Den huvudsakliga tanken med denna utveckling är att vi ska få valfrihet och självbestämmande. Att beslut ska fattas vid det ökända köksbordet och inte av politiker. Att konkurrens ska öka kvalitet och ge utrymme för mångfald.

Men vad vi får är ett samhälle där var och en får den välfärd som hen har resurser nog att skaffa sig, inte den välfärd som var och en behöver. Där en ond spiral kan skapas mellan sjunkande betalningsvilja för det gemensamma och mindre resurser till välfärden. Ett samhälle där trygghet och makt fördelas mer ojämlikt, och där frihet är reserverat för några.

Ett samhälle där barnen till papporna på bussen nog klarar sig relativt bra, för att deras föräldrar har förmåga att ta sig an systemet. Men där barn till mindre resursstarka

13 7/2013

FRIHET

föräldrar står med svagt skyddsnät.

Och när vi betraktas – och betraktar oss själva – allt mer som konsumenter på en marknad, och allt mindre som medborgare i en välfärdsstat, undrar jag om vi inte också får ett samhälle där vår moraliska räckvidd riskerar att krympa. För där medborgaren har ett ansvar gentemot alla andra medborgare, har ju konsumenten endast ansvar gentemot dem hen själv väljer.

Den marknadsorienterade individualiseringen av vår välfärd är på många sätt dyster.

Men den har inte bara råkat ske, utan politiska beslut har spelat roll. Och det ger hopp om att förändring går. S

Agneta Berge är utredare på Handelsanställdas förbund och skribent på Politism.se. agneta.berge@gmail.com

u d Är rerad?

t s i g re

Några träder fram tydligare än någonsin. Andra byter namn och gör allt för att dölja sin romska bakgrund. För Dusan Marinkovic, 15 år, är det senare inget alternativ.

Han är en av många unga som påverkats av polisens registrering av romer. text: Jennie Larsson FOTO: malin palm

14 7/2013

FRIHET

. l.” ic ng ta ov gå am ink på t ts r et Ma jek ta an ro ra us a p ba D ng te en må ås st m vi gt g kti ndi , ja a tä ta och r s a äk rs ren h “U pa p Ra

15 7/2013

FRIHET

V

i känner igen honom från teve när han kommer gående längs bron över von Rosens väg i Malmö. I SVTdokumentären ”Jag är registrerad” försöker Dusan Marinkovic på olika sätt ta reda på om han finns med i det register med tusentals romer som Dagens Nyheter avslöjat att Skånepolisen upprättat under namnet ”Kringresande”. Trots att han både ringer och besöker polisen i Malmö lyckas Dusan inte få svar under programmet.

Kanske är det inte så betydelsefullt om just Dusan, Erland, Anel eller Daisy – som du möter senare i det här reportaget – finns med i det där registret. Oavsett vilka av Sveriges omkring 100 000 romer som registrerats är fenomenet en diskriminering av den romska minoriteten.

Romska företrädare, ministrar och rikspolischefen är alla överens om att registreringen skadat förtroendet för svenska myndigheter.

Och även om Skånepolisen i efterhand tagit bort barnen och gått ut med att registret inte bygger på etnicitet, förstår inte Dusan, och många med honom, hur det inte skulle kunna göra just det.

– Men varför är det då bara romer på listan? Varför kallas den Kringresande?

Dusan Marinkovic hånskrattar efter sina till synes självklara frågor när polisens förnekande kommer på tal innan han fortsätter: – Det är ju barn med där, de kan inte ens krypa.

I en källare nära Rosengårds centrum ligger RGRA:s lokal, där Dusan leder skrivarworkshops för 10–13-åringar. RGRA står för Rörelsen Gatans Röst & Ansikte och är en förening som driver projekt och aktiviteter inom dans, musik och media.

– De flesta som kommer till oss är väldigt allmänbildade och har mycket åsikter. Vi lär dem skriva ner sina åsikter och berättelser och på så vis göra verklighet av sina visioner.

Vi tar en promenad mellan bostadshus och förbi små butiker innan vi landar på en rosa bänk i Malmös nyaste mötesplats: Rosens röda matta. Dusan markerar tidigt under promenaden att han tycker polisen gjort ett dåligt jobb när det gäller att förklara varför registreringen genomförts. Samtidigt tycker han det är viktigt att debatten lyfter från själva registret.

– Det värsta är att diskrimineringen av romer fortfarande pågår.

Vi har varit här i 500 år och myndigheterna litar ännu inte på oss.

Men de förväntar sig att vi ska lita på dem. Jag tycker att det känns helt fruktansvärt att romer 2013 förföljs och registreras. Polisen har brutit mot EU-lagar och svenska lagar när det gäller att basera listor på etnicitet.

I regeringsformens första kapitel står det att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. Den grundlagsmeningen plockar Peter Eriksson (MP), ordförande i Konstitutionsutskottet, KU, upp när han inleder en öppen utfrågning om romers situation i Sverige.

Justitieminister Beatrice Ask (M) är först ut bland talarna.

– Den offentliga makten ska ge skydd mot diskriminering. De principerna ska prägla all offentlig verksamhet, säger hon.

Hon lyfter även vikten av ett effektivt integritetsskydd innan hon lovar att allt som gäller registreringen ska upp på bordet och granskas, bland annat genom den utredning som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN, gör.

Rikspolischefen sitter näst på tur vid talarpodiet i riksdagshusets förstakammarsal. Han menar att polisen i sitt utredningsarbete behöver registrera känsliga uppgifter, men att det aldrig får vara utgångspunkten.

– Det är viktigt att använda arbetsverktyget respektfullt. Vi måste upprätta register utifrån vad som är rimligt och befogat. Har vi fallerat ska det erkännas och vi ska göra rätt nästa gång, säger Bengt Svensson.

16 7/2013

FRIHET

on ss n liz frå ko r Ni cke as bö ar ld och .

Ka er mö nd d al la klä M Er r, t i h la re oc pry ent on ig rc ss s tu liz ed ul ko m a k Ni kar sk m an c Iv pa Ro

– Det värsta är att diskrimineringen av romer fortfarande pågår. Vi har varit här i 500 år och myndigheterna litar ännu inte på oss. Men de förväntar sig att vi ska lita på dem.

Simon Wallengren, ordförande i Kulturgruppen för resandefolket, vittnar om att rädslan för att synas i romska sammanhang ökat. Han ser med oro på att romer inte vågar vara öppna med sin bakgrund.

– Genom att man känner en skräck inför det som åtminstone kallats en romsk inventering, så kommer det leda till, har lett till, att man gömmer sig i större utsträckning, utvecklar han i pausen.

Det är överlag mycket fokus på förtroende under utfrågningen: Hur romers förtroende för myndigheter som tidigare byggts upp skadats och hur det eventuellt kan återuppbyggas.

– Hur ska vi kunna återställa det raserade förtroendet?

Frågan kommer från Romska ungdomsförbundets ordförande Erland Kaldaras Nikolizsson tätt efter att han konstaterat att det för många romer känns som att marken under dem just rämnat. Han skräder inte orden i sitt anförande och kallar bland annat polisens agerande för en skam för hela Sverige.

Uttalandet är långtifrån det första Erland Kaldaras Nikolizsson gör den här hösten. Som ordförande i Romska ungdomsförbundet har han uppvaktats av åtskilliga journalister, ministrar och polischefer.

– Det har varit ganska hektiskt, konstaterar han när vi träffas på Romska kulturcentret i Malmö.

Han håller på att packa kistor med traditionella romska prylar och kläder inför en skolbesöksturné, när han tar en paus och berättar om hur han bokstavligen blev tagen på sängen av den stora nyheten måndagen den 23 september.

– Min telefon började ringa klockan fyra på morgonen. Niklas (Orrenius, Dagens Nyheter-reportern som avslöjade registret) hade varit i kontakt med oss. Men som i alla andra sammanhang när det gäller romer trodde jag det skulle komma en sådan liten artikel, säger han och måttar en notis mellan tummen och pekfingret.

Att ta rollen som talesperson för romer har fallit sig naturligt för ungdomsförbundet.

– Vi har axlat det ansvaret, framför allt eftersom registret innehåller massor av barn och ungdomar. Det drabbar barn och unga hårdast, de som går i skolan och får känna på mobbning och frågor som ”Varför är du kriminell?” Men även ungdomar som ska söka jobb och lägenhet undrar hur det påverkar dem.

Samtidigt som han gärna tar ansvar är han noga med att påpeka att han inte företräder alla romer i Sverige.

– Det finns många olika synsätt. Några vill tysta ner det helt, de tror att det ska bli farligt. Som att kasta bensin på eld och sporra rasistiska grupper.

17 7/2013

FRIHET

St hä Lati ud rm no ie , frä ar D Fra m ai nc ja sy es nd B k et alr o, i M os Din al un er m d oo ö. er en ch B da rok ns lin ku g rs på

– Dans kan bygga upp självförtroende. Man vågar mer resten i livet om man dansar, har jag lärt mig.

Liksom Erland Kaldaras Nikolizsson har Dusan Marinkovic de senaste månaderna getts mycket plats i medier för att prata om romer.

Liksom Erland påpekar Dusan att han inte kan representera alla unga romer i Sverige.

– Jag ser mig som en talesperson för mig själv och mina åsikter och tankar. Jag tror inte att någon i hela världen kan sitta och representera alla romer. Lika lite som någon kan representera alla svenskar.

Romer kommer från flera länder och vi har väldigt olika traditioner.

För att förtydliga hur och varför han agerar inspireras Dusan av Michael Jackson: – Om du vill förändra något ska du börja med att kolla dig i spegeln, förändringen börjar hos dig själv. Du kan inte förvänta dig att folk inte ska ha fördomar om dig när du har fördomar om dem. Som polis kan du inte förvänta dig att romer ska lita på dig om du inte litar på dem. Och jag kan inte förvänta mig att du ska visa mig respekt om jag inte visar dig respekt.

Erland är väl medveten om att antalet rasistiska inlägg om romer ökat under hösten och att det i högerextrema kretsar blivit ett ökat fokus på gruppen. Men mitt i allt ser han också vissa ljuspunkter.

– Det svenska folket har fått se att rasismen är en del av vår vardag. Vi möter folk som är jätteupprörda och förtvivlade över att det kan förekomma i Sverige. Här tror vi att alla har lika värde och att vi lever i en demokrati och så är det bara en myt.

foto: regeringen.se

Erik Ullenhag, folkpartistisk integrationsminister, är inne på samma spår när det gäller positiva effekter: – Det som är bra i det bedrövliga är att fler människor fått upp ögonen för romers situation. Kunskapen ökar. Jag har frågats ut i KU flera gånger tidigare kring de satsningar vi gör för att bryta romers utanförskap, då har intresset inte varit detsamma. Det viktiga är att använda det momentum som nu skapas för att på allvar komma vidare i arbetet för romers rättigheter.

Erik Ullenhag är ansvarig för regeringens så kallade Romastrategi.

I den ingår en plan för romsk inkludering, med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

– Det är en fin tanke, men varför ska vi behöva vänta så länge? undrar Dusan Marinkovic när han får strategins mål förklarat för sig.

Erik Ullenhag svarar efter KU-utfrågningen: – Vi behöver en långsiktighet. Idén är att de romska barn som nu växer upp ska ha samma möjligheter när de är 20 år.

Michael Jackson tar plats även på Daisy Balros danskurs. I en sal på Studiefrämjandet i Malmö rör sig sex barn i takt till ”The way you make me feel”. Det är långtifrån koordinerat men med lätt gungande höfter och stadiga blickar i spegeln studsar de fram och runt och efter Daisy.

Dansen som Daisy håller i är en av fyra torsdagsaktiviteter som Malmö romska idécenter bjuder in barn mellan fyra och tolv år till. I de andra aktiviteterna är det fokus på mat, natur respektive datorer.

Just den här torsdagen har Daisy den yngsta gruppen.

– Jag kör alltid olika övningar, beroende på hur gamla de är och hur mycket de kan, berättar hon.

Daisy har själv sjungit, dansat och spelat teater sedan barnsben.

Nu hoppas hon kunna sprida det mod som dansen gett henne till fler.

– Dans kan bygga upp självförtroende. Man vågar mer resten i livet om man dansar, har jag lärt mig.

18 7/2013

FRIHET

Romer – en minoritet Det finns fem erkända nationella minoriteter i Sverige: romer, judar, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar.

Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de befolkat Sverige under lång tid och att de utgör grupper med en uttalad samhörighet.

De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Strategi för inkludering I februari 2012 beslutade regeringen om en strategi för romsk inkludering åren 2012 till 2032. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Målgruppen är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Kvinnor och barn är särskilt prioriterade.

Vitbok om övergrepp Regeringskansliet utarbetar en vitbok om övergrepp, kränkningar och andra särbehandlande åtgärder mot romer under 1900-talet. I det ingår vittnesmål och intervjuer.

Boken ska identifiera och belysa vilken roll och vilket ansvar olika samhällsinstitutioner haft i övergreppen, samt ställa övergreppen i relation till de olika konventioner av betydelse för mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig till och svensk lagstiftning.

InteOkej InteOkej är ett forum av och för unga där man ger varandra råd och stöd i frågor gällande kränkningar på nätet. InteOkejs målgrupp är ungdomar mellan 13 och 19 år. När den nya sajten firades i Malmö uppträdde bland andra Dusan Marinkovic.

Mer info: www.inteokej.nu.

Registeravslöjandet 23 september: Dagens Nyheter avslöjar att Skånepolisen har ett register över romer som totalt innehåller 4 029 personer spridda över hela landet.

Många vuxna är ostraffade och över tusen av de registrerade är barn.

24 september: – DN avslöjar att det finns ytterligare ett register. Det innehåller totalt 997 personer där majoriteten har romska namn. Över 100 av dem är barn under tio år.

– Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) som har ansvar för kontrollen av hur polisen hanterar personuppgifter gör en blixtvisit hos Skånepolisen med anledning av avslöjande om register med tusentals romer. En granskning pågår sedan dess av både Skånepolisen och andra polismyndigheter. SIN räknar med att fatta beslut när det gället om Skånepolisen har hanterat personuppgifter på ett felaktigt sätt den 15 november.

23 oktober: Skånepolisen försvarar sin masskartläggning av romer och uppger samtidigt att man rensat bort de över hundra avlidna i registret samt drygt tusen barn under femton år.

– Den här kartläggningen handlar om att bekämpa kriminella nätverk. Den handlar inte om etnicitet, säger Skånepolisens chefsjurist Monica Nebelius till Dagens Nyheter.

19 7/2013

FRIHET

– Utan språket hade vi varit som vilka svenskar som helst. Det är viktigt att det lärs vidare till våra barn så att romani inte glöms bort.

Anel Suljic, 15 år, har insett att självförtroendet som kommer genom danskunskaper kan komma väl till pass i olika situationer. Han har gått kurs i traditionell romsk dans.

– På våra fester dansar vi traditionell dans, den som inte kan får sitta hela kvällen, säger han när vi träffas under en hemspråkslektion på Hermodsskolan.

Framme vid tavlan står Mirsad Sahiti, som undervisar både i dans och romani. Med på lektionen är även Anels två yngre bröder: Ermin, tolv år, och Emanuel, tio. Det är första terminen som de tre syskonen går på hemspråksundervisning och det står snabbt klart att de liksom många andra har lättare för att prata än att skriva romani.

– Romani är ett väl utvecklat talspråk men det är först på senare år som intresset för att skriva kommit, säger Mirsad Sahiti.

Anel, som går i nian, tycker det är viktigt att bevara den romska kulturen i allmänhet och språket i synnerhet.

– Hade vi inte kunnat språket hade vi varit som vilka svenskar som helst. Det är viktigt att det lärs vidare till våra barn så att det inte glöms bort.

Nyligen höll han ett tal om romsk historia på en svensklektion.

När han samlade fakta såg han stora kunskapsluckor i den romska bakgrunden. Hans klasskompisar hade ingen koll. Talet ledde till

diskussioner om registreringen i klassen.

– Ett par, kanske tre lärare tog upp det med mig när nyheten kom och frågade om jag hade hört. Men det har inte varit några direkta klassdiskussioner.

Visst har det hänt även innan talet att hans kompisar frågat varför romer registrerats, och själv tycker han att han har fått svårare att lita på myndigheter. Men i grund och botten tycker han att han blir respekterad och att han inte har något att dölja.

– Jag är stolt rom och ser mig mer som rom än svensk.

Dusan är van vid att prata om sin bakgrund och ta plats med sina åsikter. Med åren har han blivit allt bättre på att tolka och analysera och dra paralleller mellan religion, politik och ekonomi. I tevedokumentären ”Jag är registrerad” säger Dusan: ”Jag vill ha rättvisa, att fördomar och rasism ska försvinna.” Han tror att musik är ett av de effektivaste sätt som finns för att påverka samhället, och flera av hans låtar handlar om romers situation. I en sjunger han om sin morbror, som han är döpt efter. 1997, samma år som Dusan föddes, mördades morbrodern av skinnskallar i Serbien.

– Det som var vackert var att både romer och icke-romer protesterade massivt mot rasism i Serbien. Jag tror definitivt att det som hände min morbror fick mig att stå upp för romer. S

20 7/2013

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Utan konflikter dör politiken De brittiska kvällstidningarna har världens bästa rubriksättare – och världens mest oförskämda journalistik.

Tidningarna har blivit ekokammare för människors fördomar om invandrare, bidragstagare och ensamstående mammor.

Nyhetsplatsen har blivit lika politiserad som ledarsidan. Ena stunden kampanjar kvällspressen mot barnpornografi och i den andra beskriver de Heidi Klums åttaåriga dotter som ”långbent blondin”.

Helt enkelt människans sämsta sidor sålda som lösnummer.

Inom brittisk politik har det länge varit tabu att kritisera kvällspressen. Eftersom det är livsfarligt.

När den socialdemokratiska parlamentsledamoten Clare Short en gång yttrade kritiska meningar om The Suns tradition att ha barbröstade modeller på sidan tre svarade tidningen inte bara med att kalla henne ”tjock och avundsjuk”, utan även med att skicka en buss med barbröstade modeller till hennes hus.

Clare Short förlorade sin plats i parlamentet.

Att fjäska för tidningarna har varit lika grundläggande inom brittisk politik som att omfamna budgetreglerna inom svensk. Tony Blair var gudfar till tidningsägaren Rupert Murdochs son. Och enligt Blairs gamla rådgivare kändes Murdoch ofta som ”regeringens 24:e medlem”.

Det är därför som denna politiska höst har varit speciell i Storbritannien.

Socialdemokraternas nyE ledare Ed Miliband har gått i öppen debatt mot en kvällstidning. Och vunnit.

Det hela började efter partiets kongress.

Tidningen Daily Mail skrev en ledare, inte om Ed Miliband, utan om hans far.

Ralph Miliband var en känd socialistisk akademiker och författare och Daily Mail hade grävt fram en dagboksanteckning från när han var 17 år. Andra världskriget pågick och den tonårige Ralph Miliband sågade brittisk nationalism.

Detta blåste Daily Mail upp under rubriken ”Mannen som hatade Storbritannien”.

Tesen var att Ed var farlig – då pappan var en opålitlig judisk socialist.

Det naturliga inom brittisk politik hade varit att svälja och gå vidare. I stället skrev Ed Miliband ett svar. Och gjorde en teveintervju. Daily Mail vägrade förstås backa eller be om ursäkt, men Ed Miliband fick stöd.

Nätet fylldes snart av elaka skämt om Daily Mail. Folk påpekade det uppenbara: att Ed Milibands far riskerat livet som soldat för Storbritannien under kriget, samtidigt som Daily Mail stödde fascisterna och skrev skrämselartiklar om hur tyska judar skulle översvämma landet. Vem hatade egentligen Storbritannien? Daily Mail, eller Ed Milibands far?

Det mest effektiva sättet att definiera ditt

21 7/2013

FRIHET

eget projekt är att ställa det mot någon annans. Samtidigt kan du förstås inte göra dig till ovän med alla, något som Håkan Juholt nästintill lyckades med.

Om det är något Ed Miliband är bra på så är det att välja rätt fiender. Han har under sina tre år som oppositionsledare gjort en hel del misstag men är skicklig på att ta rätt strider. Att hitta fienden som ingen vågar ge sig på men som folk bara längtar efter att någon ska hugga till.

Stefan Löfven får ofta kritik för att folk inte vet vad han står för. ”Vi brinner för att förverkliga vår vision: att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro”, skriver de svenska Socialdemokraterna.

Kanske hänger det ihop med att det är oklart vad Stefan Löfven egentligen är emot. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

”Världen är en lekplats för vita” Kritikerfavoriten är tillbaka. Den här gången med ett soundtrack till teateruppsättningen ”Dracula”, trots att han inte gillar vampyrer.

- Dracula används för att diskutera vi och dom, om främlingen. text: john antonsson Foto: eva edsjö

J

onathan Johansson har knappt sovit någonting under natten till den här fredagen. Dagen innan blev han inringd till härbärget han extraknäcker på. Numera jobbar han extremt lite.

– Jag behöver inte jobba egentligen. Men jag får inte tummen ur att sluta helt, jag vill ha en fot kvar.

Att göra musik. Det är Jonathan Johanssons huvudsakliga sysselsättning, det är det han tjänar sina pengar på. Alltsedan genombrottet 2009 har han varit en kritikerfavorit med en växande skara trogna fans. För fem år sedan kunde han inte leva på musiken.

Efter flera år av arbete inom vården fick han ett jobb på ett härbärge som drivs av Frälsningsarmén. Då jobbade han för att själv få mat på bordet. För tre och ett halvt år sedan hade han kunnat sluta men har ändå blivit kvar.

– Det är en struktur i ett annars flackande liv. Allt annat är upp till mig själv bara. Jag har jobbat varannan vecka och tycker om att förhålla mig till ett slags verklighet.

Hur påverkar det dig som person att jobba på ett sådant ställe?

– Alltså, jag har alltid jobbat ända sedan jag slutade gymnasiet. Det har alltid funnits ett kneg vid sidan av musik eller plugg. Det har varit vården eller socialt arbete. Det är inte så konstigt. Jag vet inte hur det påverkar mig, det ger mig så klart en inblick i de här människornas väldigt utsatta liv, det är en bra balans till mitt vanliga liv.

Mörka teakpaneler och ett tjärsvart stengolv – inredningen är densamma som på 50-talet. Det är Jonathan som valt att träffas på konditori Valand i Vasastan i Stockholm. Den här dagen är det inte ens två veckor kvar tills nya skivan släpps. En skiva som inte är en direkt uppföljare till hans tidigare popalbum. Det är den musik han, tillsammans med Johan Eckeborn, skrivit till den uppsättning av ”Dracula” som Jonathan själv är skådespelare i.

– Det ska bli intressant att se hur det tas emot. Det känns väldigt annorlunda mot hur det brukar kännas. I vanliga fall har man vridit ut sitt hjärta och sitt privata liv, så är det inte den här gången. Nu handlar det mer om att man använt sin hantverksskicklighet till att

tolka ett verk. Så jag har ju inte tagit av mig själv.

– Det är fortfarande jag som skriver texterna så någonstans är det fortfarande personligt. Men det är ju skillnad att använda sig själv som material och att medvetet ha andra människors perspektiv. Så jag känner mig inte i närheten av så utsatt som med de vanliga popskivorna.

Gång på gång har Jonathan berättat att han inte ens gillar vampyrer.

Hela den våg av populärkultur med vampyrtema är någonting han inte riktigt fattat grejen med. Trots det har han alltså skrivit ett soundtrack till pjäsen ”Dracula”.

– Man förstår varför boken blivit en klassiker. Bara det litterära greppet att allt skildras i korrespondens. Dessutom hade regissören en vettig vision. Han ville använda Dracula för att diskutera vi och dom, för att diskutera främlingen. För att diskutera vad krig gör med oss. Vad ett yttre hot gör med oss. Han ville ställa det i samtiden helt enkelt, då fanns det någonting som drog mig.

Jonathan växte upp i Malmö. När han var 19 satte han sig i bilen mot Stockholm med en kompis. Det Malmö han växte upp i är inte samma stad som i dag. Staden har gjort en resa och mår bättre, har ett annat självförtroende. När Jonathan flyttade därifrån under tidigt 2000-tal var det fortfarande en stad med problem. Det fanns ett slags dimma över staden, en kollektiv boja som säger att du inte ska våga drömma.

– Jag flyttade till Stockholm för 14 år sedan. Och jag drog för att jag behövde det. Malmö var en otroligt trist stad då, en övervintrad arbetarstad med extremt dåligt självförtroende.

– Det var svårt att tänka fritt och ha olika åsikter, att drömma stort och faktiskt tro att man kunde nå någonstans. Det är någonting djupt sorgligt med sociala kontexter som inte tillåter att människor får försöka spänna bågen.

– Stockholm blev den raka motsatsen. Här är du ingenting om du inte kräver ditt utrymme. Du går under om du inte gör det. Det är ju det som är den andra sidan av myntet. Jag lärde känna flera som också flyttat hit från olika delar av landet. Hälften blev kvar, de andra har stuckit, de som stack gjorde det för att de inte pallade att vara här, de pallade inte att behöva vara någon hela tiden.

22 7/2013

FRIHET

jonathan johansson Läser: ”Min kamp 6” av Karl-Ove Knausgård och ”Det eviga folket är inte rädda” av Shani Boianjiu.

Favoritplats: Mormors hembygd Kaxås i Jämtland.

Ser på teve: Det är viktigt att se det sämsta på teve. Det är en spegel av vad som pågår.

Lyssnar på: Drake. Lyssnar mycket på hiphop och r´n´b.

23 7/2013

FRIHET

24 7/2013

FRIHET

Jag har det här fönstret där jag har en publik som lyssnar på min musik. Då kan jag inte skriva om någonting som inte är viktigt. Och allt som är viktigt handlar om hur vi är i relation till andra människor och därmed till samhället.

Med pappa som är konstnär och mamma som är musiker och musiklärare tänkte Jonathan först välja en annan bana. När han gick ut nian och sökte till gymnasiet valde han samhällsprogrammet. Det blev ett sätt att ta ett steg bort från musiken. När hans bror och syster visade stor talang för musik hade han det svårare.

– Min bror kan få ett instrument att låta bra på fem minuter. Jag måste kämpa ett år för att få det att funka liksom. Så var det under hela min uppväxt.

Många som skriver säger att de gör det för att de först inte kunde, berättar Jonathan. Det var samma sak för honom med såväl det rent musikaliska som texterna.

– Språket och musiken var två saker jag inte behärskade men blev besatt av att behärska.

Fruängen ligger på röd linje 14 söderut. Hit flyttade Jonathan som 19-åring tillsammans med sin vän, vars bror just gift sig men ändå hyrde ut vardagsrummet. Jonathan fick sova i en ganska lång hall, just utanför toaletten. Allt han hade med sig var kläder, några böcker och en gammal gitarr. Han pluggade filosofi och teologi på folkhögskola.

När hans mammas 50-årsdag närmade sig var han pank som vanligt.

Så vad gör han? Jo, han skriver en låt.

– Jag tror det är första gången jag slutför en låt. Det är också typiskt mig. Man kan ju inte skriva en låt för en låts skull. Förut hade det inte funnits tillräckligt stark anledning att slutföra, men nu var jag tvungen.

Jonathan spelar upp låten på festen. Folk börjar gråta.

Jonathan hade lite pengar på ett bankkonto sedan studenten som var öronmärkta för studier utomlands. Dem tog han ut och köpte en ny, dyr gitarr. En Martin. Stor, som gitarrerna är för dem som skriver americana. Tidigare hade han följt vågor: indiepop, innan dess grunge.

– Där stod man i zenit med det jag kunde behärska. Det är ju ganska enkelt och textcentrerat. Texten är lika viktig som musiken.

– Det var en match made in heaven när man började i den myllan. Text och musik är likvärdiga. Ingen orkar lyssna på en singersongwriter som inte kan formulera sig.

Snart började Jonathan Johansson spela in musik. Han berättar om hur han först inte var speciellt bra, men lyckades hela tiden hitta duktiga människor som kundes hjälpa till. Första skivan, ”OK, ge mig timmarna”, kom 2005 under namnet Jonathan och Hjältarna och gick förhållandevis obemärkt förbi. I stället var det 2009 som det stora genombrottet kom med ”En hand i himlen”.

Nästa år ska Jonathan Johansson släppa ett nytt och efterlängtat popalbum. Han väger orden noggrant när han pratar om det, vill inte

säga så mycket. Men det han kan säga är att den nya skivan kommer att bli mer uttalat politisk.

– Jag är inte så förbannad. Utgångspunkten är mer det sjuka i att vi inte är mer förbannade. Det viktigaste är att ilskan alltid är politisk.

Jonathan har gjort sig känd för musik som är en perfekt samklang mellan text och melodi. Poetiska texter som vänder blicken inåt. Den här gången flyttar han på perspektiven.

– För mig handlar det om att ta ansvar i det jag skriver. Jag har det här fönstret där jag har en publik som lyssnar på min musik. Då kan jag inte skriva om någonting som inte är viktigt. Och allt som är viktigt handlar om hur vi är i relation till andra människor och därmed till samhället.

– I min musik har jag hela tiden beskrivit ett sår. Utgångspunkten har varit att söka smärtpunkten. Då blir det politiskt för att det inte går att komma runt att vi, samhället, är politiskt.

– Det som skrivits tidigare har varit väldigt introspektivt. Men nu har jag på något sätt vänt fokus utåt och börjat beskriva saker.

Börjat se saker på ett helt annat sätt. Det strukturella har börjat ta sig in, det har alltid funnits där. Men nu har jag börjat låta det bli synligt i mina texter.

Vilka strukturella problem är det som du vill göra mer synliga genom musiken?

– Först och främst handlar det väldigt mycket om vår vithet. Om att världen är en lekplats från vårt perspektiv och för andra är den ett fängelse. Det är ett övergripande perspektiv som går genom allt jag skriver. Varenda rad förhåller sig till det. Det är ingenting nytt i den tanken, ingenting revolutionerande. Men det är ändå mitt ansvar att åtminstone försöka. Även om jag skriver en låt som i grunden handlar om att längta efter någon, så får känslan inte vara helt ren och ostörd av ett samhälle som hela tiden pågår – och är vidrigt.

Hur ser du på framtiden?

– Man vänjer sig vid allt. Om jag hade vetat att jag skulle sitta här för tio år sedan hade jag på riktigt inte trott det. Ingen drömde stort, ingen trodde att något fett skulle hända och att man skulle få ha det så här kul.

– Vad jag vill göra är att inte kompromissa med min konst överhuvudtaget – det har jag inte gjort. Det kommer jag inte göra i framtiden heller. Jag har varit så bortskämd med att få göra vad jag vill, jag tror att jag blir olycklig om jag inte får uttrycka mig. I vilken form spelar inte så stor roll. Jag måste nog få driva visionen, utan det skulle jag nog bli en ganska bitter person. S

25 7/2013

FRIHET

Frihetskolan

De senaste åren har debatten om yttrandefrihet på nätet dragits till sin spets. Inte minst för den hätska stämningen på kommentarsfält som ibland går över till rent förtal. Yttrandefriheten är skyddad enligt svensk grundlag, men lagen tillåter för den skull inte att vad som helst sägs eller skrivs.

Yttrandefrihet på nätet

text: John Antonsson illustration: nils-petter ekWall

Grundlagsskydd En tidning eller ett radioprogram kan grundlagsskyddas, det kan också en hemsida.

Det finns två grundlagar som reglerar vad vi får uttrycka i olika medier, Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. Men för att skyddas av dem krävs det vissa saker från den som publicerar.

Om en tidning har ett utgivarbevis skyddas den av Tryckfrihetsförordningen. Utgivarbevis kan vem som helst få för en ansökningsavgift på 2 000 kronor. Om en tidning har utgivarbevis skyddas tidningens hemsida av Yttrandefrihetsförordningen.

Webbplatser utan koppling till andra medier kan också skyddas av Yttrandefrihetslagen. Webbplatser kallas i lagtexten databaser.

Om sajten skyddas av grundlagen finns: Skydd mot censur.

Det finns några former av yttranden som också är olagliga enligt grundlagen. Några av dem är:

Friare regler kring personuppgiftslagen.

Rätt för källor att vara anonyma och skyddas enligt lag.

Förbud för myndigheter att efterforska källors identitet.

Spioneri.

Uppvigling.

Hets mot folkgrupp.

JK

Olaga våldsskildring.

Förtal.

Förolämpning.

div åklagare Om en sida eller tidning skyddas av grundlagen kan bara Justitiekanslern väcka åtal. Om en sajt inte skyddas av grundlagen kan vilken åklagare som helst väcka åtal mot den.

Olaga hot.

Hot mot tjänsteman.

Övergrepp i rättssak.

26 7/2013

FRIHET

Egentligen får inga som helst omodererade kommentarer finnas på sajter som grundlagsskyddas.

Men det finns ett undantag, då ska kommentarsdelen vara tydligt avgränsad och i ett annat fönster.

Ansv.

utgivare

Det finns några domar som tar upp frågan om kommentarsfält.

I somras kom Göta hovrätt med ett utlåtande. Enligt hovrätten är sajter där det går att kommentera fritt utan förhandsmoderering inte skyddade av Yttrandefrihetsgrundlagen. Konsekvensen av det kan bli att alla som skriver på exempelvis aftonbladet.se är enskilt ansvariga för sina texter. Det gäller också reportrar som i den tryckta upplagan av kvällstidningen har en ansvarig utgivare som är ansvarig enligt Tryckfrihetslagen.

Att yttrandefriheten är hotad är ett vanligt varningsrop från främlingsfientliga som rör sig mellan kommentarsfälten. De har också kommit på sätt att gå runt det genom att inte ha en känd utgivare. Utan utgivare gäller inte Yttrandefrihetsgrundlagen, då blir det svårt att anmäla kränkningar, hets mot folkgrupp och förtal.

För att anmäla en publicering finns det två sätt att gå tillväga. Det ena är att vända sig till Justitiekanslern och det andra är att gå fram civilrättsligt, alltså att själv driva sin sak i domstol.

En person som råkat ut för förtal är en SSU-medlem från Helsingborg.

På ett kommentarsfält på en SD-anknuten blogg utpekades SSU:aren helt felaktigt för att vara en brottsling. Personen anmälde då själv saken till tingsrätten och fick så småningom ett skadestånd från den person som driver bloggen – inte den person som skrivit kommentaren.

På en sida utan utgivarbevis är varje person som gör ett inlägg ansvarig för sina egna inlägg. Men om de inte går att spåra är personen som driver sidan ansvarig. Eftersom det inte skedde på bloggen där personen utpekades så straffades bloggens innehavare i stället.

Eftersom sidor som exempelvis Avpixlat saknar utgivarbevis är de inte grundlagsskyddade. Sidor som Avpixlat är att betrakta som elektroniska anslagstavlor och lyder under BBS-lagen, den lag som gäller för sidor som inte har utgivare. BBS-lagen kräver att de som driver en elektronisk anslagstavla utan förhandsmoderering måste uppge sin identitet. De måste också ta bort olagligt material ”så snart som möjligt”. Vem som driver Avpixlat är okänt, den enda som framträder med namn är Mats Dagerlind. För att undgå BBS-lagen hävdas det att Avpixlat inte drivs från Sverige. Men språket på sidan och kopplingen till Dagerlind och Sverigedemokraten Kent Ekeroth som lånat ut sitt bankkonto till sajten tyder på något annat.

27 7/2013

FRIHET

28 7/2013

FRIHET

Land under omstöpning Mongoliets exploaterade naturresurser ger snabbt ökad tillväxt i landet, men miljön tar stryk när grävskoporna river upp landskapet. Samtidigt uppstår infekterade intressekonflikter mellan stat och befolkning.

Text: Johan Augustin foto: Jonas Gratzer

29 7/2013

FRIHET

– Vad skulle jag göra?

Jag var rädd, men samtidigt såg jag andra barn som var med och kände att det kanske skulle gå. Jag blev upplärd hur jag skulle hålla i k-pisten.

p

annlampan syns först. Sedan det sotiga ansiktet.

Han hissas upp i den enkla repanordningen – där ena foten håller balansen i en hink, den andra hänger fritt i luften. Händerna greppar om repet som nyss tagit honom sju meter ner i det klaustrofobiska hålet, som inte ser ut att vara mer än en kvadratmeter i omkrets. Men Aldansah Ulmurjin är van. 18-åringen har grävt efter guld sedan han var 13 i Sharyngoldistriktet, som ligger 30 mil norr om huvudstaden Ulan Bator och är känt för sin mineralrika rödbruna jord. Han letar guld ”mest på fritiden”, går i skolan när han har tid, och drömmer om ett jobb som svetsare. Det hårda kroppsarbetet med att skyffla jord och sten har satt sina spår på Aldansahs kropp: Han verkar ha stannat i växten och ser mer ut som en ung kille som precis äntrat tonåren.

Det händer att de trånga hålen rasar in och att gruvarbetare omkommer; förra månaden dog två personer på fältet där vi befinner oss.

Skador är också vanliga: Aldansahs äldre bror ramlade ner i ett hål och bröt benet för en vecka sedan.

– Han säger till mig att jobbet är farligt, så jag tänker mig för oftare nu än förut, säger Aldansah.

Pengarna som gruvarbetarna tjänar delas upp i de olika lagen – ibland hittar de 30 gram guld om dagen, ibland knappt något alls.

– Jag tjänar tillräckligt med pengar så att jag kan köpa mat. Resten ger jag till min familj, fortsätter Aldansah.

Uttjänta batterier som använts till pannlampor ligger utslängda på marken – som i sin tur ser ut att ha fått besök av en gigantisk mullvad.

400 gruvarbetare arbetar här, från tidig morgon tills solen går ner, vissa även på natten, sju dagar i veckan. Alla bor i närliggande staden Sharyngol (samma namn som distriktet), som någon säger ”är beroende av guldförekomsten i området”.

Små lastbilar med öppna flak kör fullastade med nyupptagen jord till en konstgjord sjö på andra sidan av några runda kullar. Här vas-

30 7/2013

FRIHET

En d. pp na gul r u ar ta ng ram äm gå g t h ka ra te is åg rik ord a n ist rj itt ld de t h go un at å yn a ar ng s p Sh trå pa ” i e op ja i d h in d ch “n jor o

– Folk skadas hela tiden. En sten ramlade ner på en man för en månad sedan så att han dog. Det är ett tungt mansjobb, det passar inte för kvinnor. kas jorden, manuellt i gröna plastbaljor, och större stenar skyfflas upp på en sköljanordning som tvättar dem rena, för att sedan samla upp eventuella guldkorn på en matta längst ner. Lycksökarna som hoppas tjäna sitt levebröd här kallas ”ninjas” efter de gröna baljorna som ser ut som skalen i serien ”Teenage mutant ninja turtles”.

Det är mest män i varierande åldrar som syns till, och några väderbitna medelålders kvinnor. Asembai Aislou, 18, skiljer sig från mängden. Hon har precis gått ut grundskolan i staden Darkhan och har planerna inställda på att plugga till socialarbetare på universitetet, men vet inte när det kommer att ske eftersom hon utvinner guld på heltid. Ett jobb hon helst sluppit.

Men pengarna måste in till familjen, och då får alla hjälpa till – även fast jobbet är farligt.

– Folk skadas hela tiden. En sten ramlade ner på en man för en månad sedan så att han dog. Det är ett tungt mansjobb, det passar inte för kvinnor, säger Asembai som kallat fälten sin arbetsplats i ett år nu: sju dagar i veckan, från nio på morgonen till tio–elva på kvällen.

– Jag behåller en tredjedel av pengarna, resten ger jag till min familj.

Precis som hos de flesta mongoler betyder familjen mycket för Asembai och hon kan inte tänka sig att flytta utomlands. Hon vet dock att hon inte vill fastna här som ”ninja”.

– Jag hoppas att jag kan börja plugga snart, jag har ingen plan B.

31 7/2013

FRIHET

fta . r o n tet ha age rik ch ol ist ” o vb ld ja ru go in g n “n ed ary är m h ii kt i S i nd nfl en Hu ko ing i r in nt at ge ya mn re Bu ha och

– Problemet är att regeringen säljer mark till stora gruvbolag från Kanada, Australien, Sydkorea och Kina – och då spelar det ingen roll om det redan är människor som brukar marken. De trängs undan.

Klimatförändringarna gör att markerna blir torrare och vädret alltmer oförutsägbart, något som gör det traditionella mongoliska herdelivet svårt. Sedan allt fler lagt sina nomadiska liv med djurhållning bakom sig har det senaste decenniet präglats av människor som på egen hand försöker utvinna mineraler, mestadels guld, ur marken.

Eftersom ”ninjas” flyttar runt med jämna mellanrum och använder stora ytor har det lett till konflikter med de etablerade gruvbolagen och regeringen.

– Det är vårt land, det har vi papper på. Ändå kommer regeringen och säger att vi inte får bryta guld här. Vi brukar stanna på ett ställe tills de kommer, sedan flyttar vi på oss, säger Buyantin Hundii, 48, som förutom att vaska guld i området är med i ett fackförbund som ska skydda henne och andra arbetare, åtminstone på pappret.

– Problemet är att regeringen säljer mark till stora gruvbolag från Kanada, Australien, Sydkorea och Kina – och då spelar det ingen roll om det redan är människor som brukar marken. De trängs undan, förklarar hon.

Under det kuperade stäpplandskapet döljer sig Mongoliets största naturresurs och energikälla: kol.

Gruvan med namnet Sharyn Gol har producerat kol i 47 år och drivs numera av privata investerare från flertalet länder. Med sina 385 anställda räknas gruvan som ett av de viktigaste företagen i området.

På den stora whiteboardtavlan på säkerhetschefen David Mundys kontor står säkerhetspunkterna punktligt nedskrivna. David, rekryterad från Skottland, har varit här i ett år och har många års erfarenhet från den globala gruvindustrin. Han ansvarar för att inga olyckor sker och berättar att de anställda, samtliga mongoler, är med i facket och arbetar enligt internationella villkor. Det innebär bland annat 40 timmars arbetsvecka och 4 000 kronor i månadslön, ”som dessutom är på väg upp”.

– Mongoliet upplever en stor ekonomisk boom tack vare naturresurserna. Snart börjar vi exportera kolet till Kina och Ryssland, och då är det viktigt att veta vad vi håller på med, säger David Mundy.

På frågan om regeringen och de ansvariga investerarna vet vad de håller på med tystnar han.

– De måste lära sig det.

32 7/2013

FRIHET

js. d vi lla rföl dy tt a fte e un a M till ga d o vi ser r n Da an ifte n fe ruv skr he -g re sc ol fö et G ts rh yn he ke ar er Sä Sh säk

Mongoliet Mongoliet täcker drygt en och en halv miljoner kvadratkilometer (mer än tre gånger Sverige) och är med sina knappt tre miljoner invånare samtidigt ett av världens glesast befolkade länder, cirka två personer per kvadratkilometer. Urbaniseringen, främst till Ulan Bator, sker snabbt och i huvudstaden bor nu över hälften av landets befolkning. Mer än 60 procent av befolkningen är under 25 år.

1991 blev den tidigare ryska kolonin det första asiatiska landet att lämna kommunismen.

Systemskiftet från planekonomi och diktatur till marknadsekonomi och demokrati ledde till snabba privatiseringar, hög arbetslöshet, försämrat utbildnings- och hälsoväsende och allt större klasskillnader. 2012 var BNP cirka 10,3 miljarder dollar, vilket innebär cirka 4 000 dollar per capita. Men fortfarande beräknas en tredjedel av befolkningen leva under fattigdomsgränsen och landet är ännu beroende av bistånd.

Tillgångar Mongoliet har stora fyndigheter av koppar, kol, guld och jordartsmetaller till tele- och datorteknik. Regeringen satsar på ökade investeringar inom gruvindustrin, att utveckla den eftersatta infrastrukturen samt genomföra ytterligare privatiseringar. Den snabba tillväxttakten låg 2012 på över 17 procent, vilket var den högsta i världen, men 2013 hade den backat till 11. Den starka ekonomin som av många kallas för ”den mongoliska vargen” är även beroende av jordbruksprodukter, och antalet tamdjur beräknas till 50 miljoner. Inflationen är fortsatt hög, runt tio procent årligen, och ses som ett problem för tillväxten.

Ekonomin är känslig för klimatförändringar och naturkatastrofer, som båda är vanligt förekommande. Gobiöknen tar över mer land för varje år som går. Överanvändning av marken har dessutom lett till ökad erosion.

Turismen ökar, en halv miljon turister besöker årligen Mongoliet.

Import och export Ryssland investerar mycket i Mongoliets gruvindustri och mer än en tredjedel av Mongoliets import kommer från landet, men bara cirka tre procent av exporten går dit.

I stället är det Kina, med 85 procent, som äger exportmarknaden, och det är Kinas investeringar i gruv- och byggindustrin som lett till den snabba tillväxten. Även USA har ett bra förhållande till landet och Japan är en viktig handelspartner. Textilier, främst kashmirull, är en alltmer efterfrågad vara.

33 7/2013

FRIHET

M E Ko on xp lg go or ruv lie ten an t, m av Sha en de r äv t fo yn en ss Go til ila l ha l e br r tt än va är sl rit ra et t l le ver an de ks ds r t am ka ill p. en i sn vä art xa et nd t h e alv ek t on årh om u i f ndr ör ad e.

oc De jo Kal b k h m t hå b ti bro ilj rd ll ön a m ttet i o arb än uta m et so n rå et m fö de tä an r s t ä r d n tad r s o ars en ta ck rk på sku Erd tf l ör de le g ene or ra å t s en s k ar k ad ro be ap pp ts ar . ar lös , a.

Nere på botten i den öppna kolgruvan på 180 meters djup är landskapet tjärsvart. Det påminner om månens öppna kratrar, med grundvatten som bubblar av sipprande metangas. Lastbilar av märket Komatsu kör i skytteltrafik, dygnet runt, och förgiftar luften med dammoln av kolpartiklar. Kolossala ryska grävmaskiner, från tiden då Sovjetunionen bröt i gruvan, sliter loss kolstycken från väggen med sina släpskopor. Några svarta gamar patrullerar luften ovanför.

– En häst föll ner här nyligen, gamarna åt så mycket att de inte kunde lyfta på flera dagar, inflikar David och skrattar.

Mongoliet, känt för öde vidder och vacker natur, har på många håll fått se en totalt förändrad landskapsbild på grund av gruvnäringen. Som i Sharyngol där grävskoporna ärrat terrängen – kanske för all framtid. Mongoliet införde nyligen en lag som säger att gruvföretagen måste återställa marken efter ingrepp, men om företaget i

fråga går i konkurs bär ingen ansvaret. Tidigare bolag i Sharyngol har lämnat övergivna gruvor och förstörd natur bakom sig.

Men många menar att det inte finns någon annan väg att gå. Enligt David Mundy är kol ”en nödvändig energikälla för Mongoliet”, och han tror att kolet i Sharyn Gol-gruvan kommer räcka i 15–20 år till.

Fast redan nu har flera aktörer börjat undersöka nya platser i området att bryta kol på. Regeringen har även börjat se sig om efter gröna energikällor, men vägen dit är fortfarande lång, enligt David Mundy.

– Landet är inte redo för alternativa energikällor. Det kan bli 40 minus här på vintern, då räcker inte sol- och vindkraft.

Konflikten med ”ninjas” som bryter guld i utkanterna av kolgruvan beskriver han som problematisk.

– De använder kvicksilver som förgiftar grundvattnet, trots att

34 7/2013

FRIHET

Ninjas Många som blev arbetslösa efter kommunismens fall på nittiotalet gick över till traditionell boskapsuppfödning. I början av 2000-talet upplevde Mongoliet två tuffa vintrar på rad (dzuds) och en tredjedel av tamdjursbesättningarna utplånades. Många började då gräva efter guld på marker som gruvbolagen ansåg obrukbara. Grupper av ninjas gräver hål på mellan tre och sju meter med hjälp av järnrör. Hålen sammanlänkas sedan under jorden. 2003 uppskattades antalet ninjas till 30 000, vilket hade ökat till 100 000 fyra år senare, och i dag är antalet osäkert.

Ofta uppstår konflikter mellan ninjas respektive gruvbolag och nomader, vilka ofta inte kan ha sina djur på marker fulla av hål. Guldpriset för guldgrävarna är 260 kronor grammet och ofta hittar en grupp 3-50 gram dagligen. Sedan 2011 har lagar bildats som inte bara förbjuder kemikalier som kvicksilver och cyanid utan även ska organisera arbetarna och göra arbetet säkrare. Dock går arbetet långsamt och många är fortfarande oorganiserade och arbetar under osäkra omständigheter.

Oyu Tolgoi

det är förbjudet enligt lag. Vi har haft två dödsfall genom arbetsolyckor på vår mark bara i år, men regeringen gör ingenting för att lösa problemet! ”Det är gruvdriften som byggt upp Erdenet”, säger en ung man i färd med att lasta 50-kilossäckar med malen kalk i en lastbil och syftar på Mongoliets andra största stad.

Ljudet i fabriken som ligger i utkanten av Erdenet är öronbedövande, och här jobbar mannen som inte vill säga sitt namn, tolv timmar om dagen sju dagar i veckan. Skorstenarna spyr ut gul rök som luktar kemikalier och det mesta på området täcks av ett vitgult dammhölje. Företaget

köpte marken av regeringen, tillverkar kalk av krossad kalksten och sätter ett tjugotal personer i arbete, berättar mannen. Han tjänar mer än vad han skulle gjort med att hålla boskap. Historien är långtifrån unik; trenden ser likadan ut i hela landet. Människor överger sin gamla livsstil för att ta jobb inom gruvnäringen eller i städerna.

För tio år sedan fanns några få tältliknande gers (det mongoliska ordet för jurta) i området, men med en av världens största koppargruvor i Erdenet har staden nu vuxit till upp emot 100 000 invånare. 8 000 arbetar i gruvan, som har varit igång i 35 år och numera är en rysk-mongolisk sammanslagning.

35 7/2013

FRIHET

Oyu Tolgoi är den största koppar- och guldgruvan i landet och inledde produktionen sommaren 2013. Den 35 kilometer långa gruvan ligger i Gobiöknen och beräknas kunna producera en halv miljon ton koppar årligen i 60 till 100 år.

Så småningom tros gruvan kunna generera så mycket som en tredjedel av landets BNP. Många fruktar att gruvan kommer leda till vattenbrist i området, vilket kommer påverka nomadernas djurhållning ytterligare.

FRIHET

36 7/2013 ko ld ke am m m ika Gr bi lie uv ld r a in at n du s p vä s å nd trin de s. n I fö ko Sh ror ns ar en tg yn ar jo G gr rd ol un a -k sjö ol dva n gru ttn ib v ot a h et p te å n ar e sin av tt a gr lag hå uv e ll an r a nä v r .

At ge t l ne No ev ra m a a nä tion den ra en D na ka or tu n j Ts re tä e n nk nd är a o de sig rj f t e a örs nd tt fl tå r a ha ytta inte n t kä ill s hur nn tä de er de n til rna ny l. a .

– Våra barn- och barnbarn bor och arbetar i Erdenet. De kommer och hälsar på oss men säger att de inte vill leva vår livsstil, de bor hellre i staden.

I dag ligger nybyggda stormarknader bredvid färgglada lägenhetskomplex omgivna av lyftkranar. Precis som i huvudstaden Ulan Bator breder slummen ut sig i utkanterna av Erdenet. Utvecklingen går snabbt och inte alla har råd att betala för en lägenhet, de flyttar helt enkelt sina gers från landsbygden till städernas slumområden. Erdenets koppargruva genererar en stor del av landets BNP genom export till Kina och Ryssland, och det sägs att det går att bryta koppar här i åtminstone 30 år till. Ingen tror emellertid att det kommer gå att täcka över det enorma såret i bergslandskapet.

– Nej det är för stort. Det är omöjligt, säger en vakt som står utanför den höga mur som omger det öppna gruvområdet.

Världens sug efter koppar har redan fått gruventreprenörerna i Erdenet att leta ny mark att bryta den värdefulla mineralen – vilket innebär fler arbetstillfällen men nya bakslag för naturen. Rostiga rörledningar transporterar vatten från en konstgjord sjö i närheten av gruvan som tvättar berggrunden fri från koppar. Därefter transporteras det smutsiga vattnet tillbaka samma väg i ett annat rör. Halva sjön är blå, andra halvan grumlig av grått sediment.

Medan gruvbolagen ofta beskyller ”ninjas” för att använda kvicksilver och cyanid vid guldbrytning, anklagas även gruvbolagen för att förgifta vattendrag och mark. Protester mot gruvnäringen från

landets miljöorganisationer har blivit en allt vanligare syn framför allt i Ulan Bator, och några grupper har på sistone tagit till vapen vid demonstrationerna.

Grässtäppen tar vid så fort vi lämnar Erdenet. Vägen är asfalterad en bit, sedan övergår den i ett dammigt spår med många hål genom vildmarken. Kor, getter och får syns överallt. En och annan jak. Några vita gers sticker upp, utspridda längs horisonten. Dorj Tsendorj, 75, och hustrun Sonom Davaasuren, 60, är nomader och flyttar upp till tio gånger om året. De får allt de behöver från sina djur och säljer kött och mjölk på marknaden. Byggnadsmaterialet utvinner de från jakar och får. De har levt länge som sina förfäder, men nu ser det ut som att nomadlivet går mot sitt slut. Som för de flesta andra i Mongoliet med liknande livsstil.

– Våra barn- och barnbarn bor och arbetar i Erdenet. De kommer och hälsar på oss men säger att de inte vill leva vår livsstil, de bor hellre i staden, berättar Sonom Davaasuren.

Djuren kommer så småningom att säljas, vilket är synd, tycker hon.

– Här producerar vi vår egen mjölk och vårt eget kött. I affären innehåller produkterna massor av kemikalier – hur kan någon hellre vilja ha det? S

37 7/2013

FRIHET

Vad ska man tro på?

Alternativa tolkningar av verkligheten har alltid fascinerat människor. Somliga mer än andra. Frihet listar de fem mest kittlande konspirationsteorierna. text: daniel mathisen illustration: camilla frantzell

38 7/2013

FRIHET

Illuminatis världsregering

11 september

Illuminati var ursprungligen ett hemligt sällskap under upplysningseran som grundades av universitetsprofessorn Adam Weishaupt i Tyskland 1776. Sällskapet förespråkade öppenhet, sekularism, liberalism, republikanism och jämställdhet. 1785 infiltrerades organisationen av regeringen i Bayern. Illuminati misstänktes hota den monarkin och dess statsreligion, katolicismen.

Mot slutet av 1700-talet spekulerade framför allt reaktionära krafter om att Illuminati överlevde utrensningen och var den verkliga kraften bakom den franska revolutionen. Organisationen beskylldes för att vara samhällsomstörtande och uppmuntra en revolutionsvåg runt om i Europa och världen för att etablera ett globalt elitstyre. Rädslan för Illuminati eskalerade under 1800-talet. Vid tidpunkten för Europas mellankrigsperiod under 1900-talet propagerade fascistiska och konservativa grupper för att Illuminati var ett hemligt sällskap som tjänade världens judiska eliter, som i sin tur stödde såväl Sovjetunionen som finanskapitalismen för att styra världen genom splittring. Den amerikanska ultrakonservativa organisationen John Birch Society påstår än i dag att USA:s elit i själva verket är en front för Illuminati.

Strax efter bombattackerna mot World Trade Center och Pentagon fylldes nätforumen av alternativa teorier till den officiella linjen om att terrornätverket al Qaida stod bakom. Somliga gick så långt som att påstå att USA:s regering stod bakom attackerna för att vinna folkets sympati alternativt upprätta en polisstat. Särskilt införandet av The Patriot Act, som ökade statens möjlighet till övervakning, stärkte konspirationsteoretikernas misstankar.

Det faktum att president George W Bush befann sig i Florida vid tidpunkten för attackerna ska ha varit ett sätt att skydda honom.

Alla är dock inte överens om exakta bakomliggande syften. Gemensamt för de flesta 11 september-teoretikerna är att World Trade Centers tvillingtorn och intilliggande byggnader fälldes med hjälp av sprängmedel som placerats ut på förhand. Teorin är att byggnaderna omöjligt skulle kollapsa så snabbt enbart genom en flygplanskollision. Andra, som författaren Michael Ruppert, menar att dåvarande försvarsminister Dick Cheney iscensatte attackerna för att i ett senare skede kontrollera världens olja.

Sanningsrörelsen – som nätverket av individer som tror på alternativa 11 september-teorier kallas – har framgångsrikt lyckats sprida idéerna via internet.

Den första månlandningen

Eurabia

Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder som bland annat resulterade i den första månlandningen 1969. Strax efter tevesändningen av månlandningen uppstod konspirationsteorier om att den i själva verket aldrig ägt rum och att filmerna och stillbilderna är tagna från jorden. Flaggan som sätts upp på månen sägs vaja trots att månen saknar luft. Ljuset ska också varit felaktigt, med skuggor som inte överensstämde med månens egenskaper. Inget av de påståenden som konspirationsteoretiker anfört mot månlandningen har dock kunnat bevisas. All kunskap vi har i dag pekar på att månlandningen verkligen ägde rum.

Parallellt med organiseringen av nationalistiska och främlingsfientliga grupper under 1980- och 1990-talen växte idén om att mångfaldssamhället är en del i en större konspiration om att stöpa om i grunden. Tanken är att Europa gradvis ska anpassas och bli en del av arabvärlden. Invandringen av och höga födelsetal bland muslimer förs ofta fram som argument för framväxten av Eurabia. Teorin grundar sig på att muslimer kommer att bli Europas majoritetsbefolkning vid en viss tidpunkt, vanligen inom loppet av ett par decennier. Varningen återkommer ofta bland många högerextrema partier. I vetenskapliga uppskattningar som gjorts överstiger inte den muslimska andelen av Europas befolkning åtta procent av kontinentens totala befolkning år 2030.

Andra påståenden är att länder ger bistånd till väpnade grupper inom Palestina för att accelerera processen. Begreppet populariserades av den judiske författaren Bat Ye’or i boken ”Eurabia: The Euro-Arab Axis”. Enligt Ye’or är utvecklingen destruktiv för den europeiska identiteten.

Konspirationsteorin gör ingen åtskillnad mellan muslimer och araber, underförstått att alla muslimer också är en del av den arabiska folkgruppen.

I dag är det särskilt den så kallade counterjihadrörelsen som driver tesen att Europa ”arabiseras”. Kända författare och debattörer som anslutit sig till teorin omfattar bland andra Oriana Fallaci, Robert Spencer och Daniel Pipes. Massmördaren Anders Behring Breivik refererade i det manifest han publicerade i samband med dåden 2011 till teorierna om Eurabia.

Mordet på Olof Palme Dödsskjutningen av statsminister Olof Palme på öppen gata i Stockholm 1986 följdes av en kritiserad och slarvig polisutredning, med många alternativa teorier och tolkningar av vad som verkligen skedde. En av dessa är det så kallade polisspåret, där Palme enligt förespråkarna mördades av poliser. Det ska ha varit möjligt genom en omfattande sammansvärjning inom polisen, som både orsakat själva mordet och försvårat spaningsarbetet.

Anledningen, menar konspirationsteoretikerna, var det omfattande Palmehat och de välkända högersympatier som fanns inom polisen. I polisutredningen finns ett stort antal tips som gäller poliser som har betett sig misstänkt vid tiden före, under eller efter mordet. För mordkvällen gäller det främst vittnesobservationer av män med walkie-talkier som följt makarna Palmes promenad till och från biografen Grand, medveten förhalning på Stockholmspolisens sambandscentral, fördröjning av larm med mera. Flera erkända debattörer, bland andra Leif GW Persson, har varit kritiska mot att delar av polisspåret inte tagits på större allvar.

Läs mer: 66Bok - ”Världens största konspirationsteorier” av Andreas Nyberg 66Film - ”New World Order” från 2009 66Bok - ”Not in your lifetime - the definitive book on the JFK assassination” av Anthony Summers 66Artikel - ”History’s greatest conspiracy theories”, The Telegraph (http://bit.ly/1rK23)

39 7/2013

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Synar diethetsen I boken ”Kroppspanik” vill Julia Skott göra upp med bantningshysteri och fördomar mot tjocka. Frihet läser en bok som vill mycket men inte riktigt håller hela vägen fram.

TEXT: john antonsson foto: sara mackey

3

När jag läst den sista sidan i Julia Skotts bok ”Kroppspanik” går jag in på Aftonbladet.se för lite förströelseläsning. Sidan toppas av en reportageresa till Mississippi där övervikt är själva temat. Längre ner på sajten finns 5:2-dagboken, om en person som svälter sig två dagar i veckan. Strax under en artikel om den nyttigaste snabbmaten, från tidningshusets betaltjänst Viktklubb. Vikt och fetma får lika mycket spaltutrymme som Zlatan.

De två dagar som det ska fastas varje vecka har med ens raderat ut Lchf från kvällstidningarnas och dietböckernas tron. Men egentligen är det samma sak: extrema metoder för att närma sig ett kroppsideal.

Förmodligen mår de flesta inte bra av ständiga rubriker om att några kilon till ska bort för att magen ska bli platt, därför skulle Julia Skotts ”Kroppspanik” kunnat bli årets viktigaste bok. Med sitt rappa lättillgängliga språk är det lätt att fastna. Boken inleds med den närmast briljanta frasen ”Står vi på vågen står vi inte på barrikaderna”. Det är många snygga meningar.

Det finns normer om hur kroppar ska se ut.

Det är precis som Skott skriver ett reellt problem.

Ett stort problem. Hon pekar också pricksäkert på de många fördomar som sprids om överviktiga. När Skott dessutom har helt rätt i att bantningsindustrin är en jätte som tjänar pengar på människors dåliga självkänsla är hon spot on.

Det finns en hel industri vars själva kärna är att ge snabba lösningar till viktproblem och ta bra betalt för det. Skott går in en del på omsättningen i bantningsindustrin, hon visar på miljardsummor baserade på snabb viktnedgång – inte på långsiktiga hälsoförbättringar.

Med hjälp av vetenskapliga artiklar visar ”Kroppspanik” dessutom att riskerna som fetma medför kanske är överdrivna. Lite övervikt behöver nödvändigtvis inte innebära hälsorisker.

Men kan göra det. Det är här någonstans Skott gör lite av ett självmål. När statistik visar att det finns förhöjda risker trivialiseras det. Hela läkarprofessionen sägs överdriva.

40 7/2013

FRIHET

Det finns ett problem när vetenskap används i tesdrivande journalistik. Siffror går ju alltid att vrida lite hur som helst. Statistik kan tolkas för att visa att den egna åsikten är den rätta. I sin vilja att avdramatisera övervikt går trivialiseringen av hälsoeffekterna ett steg för långt.

Det är synd. För samtidigt som det finns tveksamheter finns det också riktigt bra vetenskapsjournalistik i ”Kroppspanik”. Som när Skott fullständigt massakrerar BMI som mått på övervikt. Med stor precision visar hon hur BMI är utmärkt för att ta fram statistik från stora grupper, men rätt så värdelöst för att mäta hälsan hos enskilda individer.

För själva kärnan i Julia Skotts ”Kroppspanik” är fruktansvärt bra. Det är inte syndigt att äta en bulle, det är inget fel med att ha lite mage, och att svälta bort de där sista kilona till magrutor är så klart bara en konsekvens av ytligheten reklam och löpsedlar tvingar på oss. ”Kroppspanik” kunde ha blivit årets viktigaste bok, i slutändan är den bara okej. S Bok – ”Kroppspanik” (Natur & Kultur) finns i handeln nu.

Mångbottnat teveknark

Faller på platta karaktärer

5

3

Grundhandlingen: Walter White är en uttråkad kemilärare i femtioårsåldern som jobbar extra på en biltvätt för att kunna försörja familjen. När en läkare meddelar att han lider av dödlig cancer tar livet en vändning. White söker upp en före detta elev och tillsammans börjar de koka metamfetamin, till en början i en husbil långt ut i New Mexicos öken.

Tanken är att producera och sälja tillräckligt mycket för att kunna lämna över en rejäl summa pengar till familjen vid sin död. Men planen går inte som tänkt.

Kalla mig en fanboy men jag har svårt att hitta något ont att säga om ”Breaking Bad”. Från första säsongen, som sändes redan 2008, till finalen i oktober har teveserien hållit allra högsta klass.

Manusförfattaren Bryan Cranston har gjort karaktärernas fördjupning och utveckling närmas till en konstform. Där andra serier ofta nöjer sig med redan fördigutmejslade personligheter på gränsen till stereotyper förändras karaktärerna i ”Breaking Bad” med händelseförloppen. Serien är i grunden ett mörkt drama, men lyckas också med komisk och rapp dialog som sätter färg och nyanserar. Att skådespelarna dessutom lyckas gestalta respektive karaktär så pass trovärdigt höjer kvaliteten ytterligare.

Men serien ställer också krav på tittaren. En detalj som vid första anblick kan verka obetydlig kan mycket väl visa sig vara avgörande något avsnitt senare. Det skapar en känsla av att allt som syns på skärmen är viktigt. Belöningen för den uppmärksamme är en teveserie som knyter ihop många trådar till en episk helhet som slår allt annat med hästlängder. Vad jag gjorde när sista avsnittet var slut? Började om från början.

Vad händer om man i hemlighet startar en blogg om en cool, världsvan, självutlämnande ung kvinna för att jävlas med sin mammas nye kille? När man i själva verket är en ganska alldaglig och asocial tjej som går sista året på gymnasiet i en trist, intetsägande Stockholmsförort?

2001 slog Sara Kadefors igenom med boken ”Sandor slash Ida”. I ”Lex bok” behandlar hon åter teman som utanförskap och identitet. Historien är upplagd liknande ”Askungen” eller ”Pretty woman”, men Sara Kadefors väljer en helt annan väg för den unga antihjälten Lex. Lex tycker att skolan är rätt trist, att hennes klasskompisar är irriterande eller meningslösa.

Den enda hon gillar är kompisen Jonatan. Han är homosexuell och vill bli modedesigner och stylist.

Han vill gå på kändisfester och klubba i stan, där han kan träffa nya människor och bli upptäckt.

Lex har däremot egentligen ingen lust att göra något med sitt liv. Favoritsysselsättningen är att ligga hemma i sängen, kedjeröka och fantisera ihop historier.

Lex mamma börjar dejta Bruno, en inte så lyckad ungdomsboksförfattare hon träffat på gymmet. När han förstår att Lex pappa sitter i fängelse ser han sin chans att skriva en bok som verkligen berör. För att konkurrera ut hans författarskap startar Lex i hemlighet en blogg som skrivs av den påhittade personen Maya. Men Lex är inte beredd på vad som händer när Mayas blogg blir riktigt populär.

Handlingen i boken är rolig och tänkvärd. Tyvärr känns karaktärerna lite klyschiga och stereotypa, vilket gör att man inte blir så engagerad. Synd.

text: daniel mathisen

Text: josefine truedsson

Teve – ”Breaking Bad” finns på Netflix.

Bok – ”Lex bok” (Piratförlaget) finns i handeln nu.

KALENDERN 15 NOV – 13 DEC

15

november. Avslutningen. ”Nyckeln”, den avslutande delen av Engelsforstrilogin släpps.

20 22

november. ”Blå är den varmaste färgen - kapitel 1&2” går upp

27

november. Svenska skräckfilmen ”Vittra” släpps på dvd.

3 12

december. ”Snabba cash – Livet deluxe” släpps på dvd.

13

december. The Sounds spelar på Pustervik i Göteborg.

november. Den andra ”Hunger Games”-filmen har biopremiär.

på bio.

december. Jason Isbell spelar på Bryggarsalen i Stockholm.

Ko m i so ker m nR g u Ne ästr sse w ed ll B St ak ra at tö n es r p d m an å .

De som berättar. Bernt Hermeles bok ”Firman” om Bonnierimperiet är måsteläsning.

Attityd. Elliphants debutplatta “A good idea” är äntligen här.

Ljud och bild. A.V. Club är nyhetssajten för popkulturnördar.

Nördpodd. I podcasten ”If I were you” svarar Jake Hurwitz och Amir Blumenfeld på lyssnarnas mer eller mindre seriösa frågor.

Dissekerad teve. På youtubekanalen ”After buzz” analyseras varje nytt avsnitt av diverse teveserier inpå sömmarna. (youtube.com/ afterbuzztv) På riktigt. Punklegenderna i Bad Religion har spelat in en julskiva. Och den är faktiskt helt okej.

leg ”P ie ri ä r ts vi do fat pr m tig is ” -

REKOMMENDATIONER

41 7/2013

FRIHET

Trots allt okej

3

Magin har falnat

3

Det duger inte

2

För 15 år sedan fick Lukas Moodyson hela Sverige att charmas av två tonåriga tjejer i Åmål. Till tonerna av Broder Daniel lyckades han tillgängliggöra tonårsångest – utan skämskudde.

Däremellan har regissören blandat succéer som ”Tillsammans” och ”Lilja 4-ever” med floppar som ”Ett hål i mitt hjärta”.

Hans senaste film, ”Vi är bäst!”, känns som ett försök att gå tillbaka till rötterna och återuppfinna närheten och ärligheten från storfilmsdebuten. Handlingen: Tre 13-åriga tjejer i början av åttiotalets Stockholm försöker starta punkband i en tid när genren dödförklarats. Detaljer, dialog och tidsanda är snyggt skildrade, och de unga skådespelarna Mira Grosin, Mira Barkhammar och Liv LeMoyne är imponerande i sina respektive porträtt. Systerskapet med varandra, vi-mot-världen-mentaliteten, är filmens nervtråd och håller ihop en annars skakig handling. I slutändan är ”Vi är bäst!” en fin ungdomsskildring, minus magin från debuten.

Kan vi verkligen inte bättre i det här landet? I ”Skumtimmen” berättas en historia om en mamma som har förlorat sin son i dimman för 20 år sedan. Nu ska mysteriet nystas upp. Ibland undrar jag vad som är felet med svensk film. Visst får vi ur oss bra grejer ibland men det kommer samtidigt så mycket som är lika oviktigt som ”Skumtimmen”.

Filmen har Johan Theorins bok med samma namn som förlaga. En bok som verkligen har kvaliteter som en härligt mystisk thriller.

Det som gjorde boken så bra var karaktärsbeskrivningen, miljöerna och mystiken. Allt som regissör Daniel Alfredson och övriga filmteam misslyckats med. Filmen är överdramatisk, överspelad och i sina bästa stunder som en stabil tevedeckare. Det finns så mycket att klaga på.

Jag skulle kunna klaga på valet att strunta i öländsk dialekt, klyschig musik och slapp dramaturgi. Hur vi än vrider och vänder är det ingen enskild del som sänker ”Skumtimmen”. Det är snarare en helhet som går tillbaka till tre rätt så väsentliga delar som inte funkar: manus, regi och skådespel.

Text: john antonsson

Text: daniel mathisen

Text: john antonsson

Skiva – Aviciis ”True” finns i handeln nu.

Bio – ”Vi är bäst!” går på biografer nu.

Film – ”Skumtimmen” går på bio nu.

42 7/2013

FRIHET

lv .

sjä

na

ar

ak

sp

nt

ce

du

ro

ip

lla

hå

ll

vi

on

rh

rfö

va

om

För att minnas att det gått 30 år sedan debatten släpptes dvdboxen ”Studio S & videovåldet” 2010. I den finns originalinslaget från Studio S, ett inslag från Filmkrönikan som visar att delar av debattprogrammet var en bluff, och i samma box finns samtliga filmer som diskuterades i Studio S. Bland filmerna finns ”Motorsågsmassakern”, ”The boogeyman” och ”Dödens mannekänger.”

h

Nu i efterhand är det många som skrattar åt upprördheten. Dessutom har det konstaterats att många som deltog i debatten varken hade sett filmerna eller läst på om vilken påverkan våldsamma skildringar kan ha på människor.

le

Före 80-talet var film någonting man såg på biografer och på Sveriges Television.

Allt det förändrades när videon började komma in i svenska vardagsrum. 1980 debatterades videovåldet i SVT:s “Studio S”. Den mest uppmärksammade filmen var ”Motorsågsmassakern” som fick kultstatus efter debatten. Videovåldet blev också en stor politisk fråga. När riksdagen röstade om en lag om videovåld 1982 rådde närmast total enighet.

Av 300 ledamöter var det bara en folkpartistisk ledamot som röstade nej till lagförslaget.

La

Videovåld

be D är ”M är m u s al tä f i si lt m år tt k sk m ja va en a a h g pe se u n. ut r .”

Jag upptäcker att jag har svårt att sitta still. Tredje låten ”Hey brother” är liksom symtomatisk för hela skivan.

Detta omöjliga giftermål mellan den elektroniska dansmusiken och bluegrass. Det finns de som säger att bra musik är bra musik, och att så länge man öppnar sig så går den att uppskatta. Med Aviciis debutalbum ”True” blir jag nästan benägen att hålla med. Så kommer jag till den femte låten ”Dear boy”. En minuts houseintro som i mina öron låter likadant håller på att göra mig tokig. Jag vill inget hellre än kasta hörlurarna i väggen, leta upp en rejäl stereo och rena min själ med distade gitarrer. Att låten får sköna tevespelsvibbar på slutet räddar inte skeppet.

Trots panikkänslorna i mitten av lyssningen går det inte att undfly faktum. Jag är skapt av rockmusiken, men Avicii är en förbaskat duktig låtskrivare. När till och med jag, en som kan få spyreflexer av dansmusik, uppskattar en houseartist, då har låtskrivaren hittat något allmängiltigt i sitt musikaliska uttryck. Om allmängiltigt är bra? Det är en annan fråga.

SERIEN AV SARA HANSSON

43 7/2013

FRIHET

– Hela medelklassen har raderats Så många myter och lögner. Det upptäckte Kajsa Ekis Ekman när hon började bevaka krisen i Grekland. Nu är hon aktuell med boken ”Krisen”.

D

Text: john antonsson foto: eva lindblad

et var i samband med den stora ekonomiska kris som spridit sig från USA:s bolånekris till Europa. Fastigheter och värdepapper fick fantasivärderingar som drog med sig hela västvärlden när bubblan sprack.

Helt plötsligt stod länder som Grekland vid gränsen till konkurs. Det kallades skuldkris eller eurokris. Vissa menar att det berodde på en felkonstruktion i EMU som valutaområde. Andra på att Grekland fuskat sig in i euron och dessutom stod med ohanterliga statsskulder.

Kajsa Ekis Ekman har skrivit boken ”Skulden” där hon försöker förklara varför det blivit som det blivit och vad som egentligen stämmer.

Allt började med att hon fick ett samtal från en grekisk kompis som berättade om att saker höll på att hända. Det var demonstrationer på gatorna.

– En detalj jag fäste mig vid var att de sålde gasmasker för tre euro i gathörnen. Jag har aldrig varit med om att demonstrationer varit så

stora att det skapat en marknad, det måste var vara något stort, tänkte jag, säger Kajsa Ekis Ekman.

Snart efter telefonsamtalet satt hon på flyget mot Grekland för att se det med egna ögon. I en vecka intervjuade hon folk, natt som dag.

Det resulterade i en artikel på DN Kultur.

– Jag fick mothugg och folk sa att det var grekernas fel. Då tänkte jag att jag skulle ta det på djupet och bestämde mig för att skriva en bok.

Det var hösten 2011. Sedan reste hon till Grekland ungefär en vecka varje månad för att följa utvecklingen och skriva boken. På svenska ledarsidor rapporterades det om greker som går i pension tidigt, jobbar lite och har det allmänt gött. Men när Ekis Ekman började kolla de stora statistikdatabaserna upptäckte hon en annan sida av verkligheten.

– Alltså, det var så enkelt att få fram fakta att det är skamligt. Det var det första jag gjorde och det tog tio minuter. Det var bara att kolla upp vad ledarsidorna hade skrivit, där stod det siffror. Då kollade jag

44 7/2013

FRIHET

– Offentlig sektor, löner, arbetsvecka, uppgifterna som Anders Borg gick ut med.

Ingenting stämde. Då tänker man, fan, är vi så jävla lättlurade. på Eurostat, ILO och några andra källor. Det som skrevs stämde inte någonstans.

– Offentlig sektor, löner, arbetsvecka, uppgifterna som Anders Borg gick ut med. Ingenting stämde.

Då tänker man, fan, är vi så jävla lättlurade. Är det så enkelt att lura det europeiska folket.

Greklands offentliga sektor är inte alls så stor som i länder som Frankrike och Sverige.

– En intressant sak är att om Sverige hamnade i kris skulle folk förlora och vi skulle få arbetslöshet på 15–20 procent. Tänk dig den hetsjakt i europeiska medier på vår välfärd. Om de är så mot Grekland som knappt har någon välfärd, tänk vad de skulle driva med våra barnbidrag, föräldrapenningen, med allt. Mina grekiska kompisar skrattar ju när jag säger att jag får pengar för att vara hemma med mitt barn som är sjukt, säger Ekis Ekman.

längre och arbetsrätten sämre.

– Det som stämmer är att Grekland är ett korrupt land med dålig skattepolitik. Det stämmer, men det var inte så det framställdes. Det framställdes som att grekerna fuskar. Var det folket som tillsammans gjorde det här eller var det deras eliter? säger Ekis Ekman.

Varför tror du det blev likriktning i mytbildningen?

– Det är två saker. Den stora förklaringen är intressena i Europa. Det är ingen konspirationsteori, myten började i Tyskland. Vem har ett intresse av att euron inte ska krascha och att Grekland inte ska ställa in betalningarna, jo, det är främst Tyskland.

Så det är där allt började. Eliten börjar pumpa ut en massa dynga om att det är folkets fel, folket har levt för gott, det är så jävla uppenbart att det är det man vill sprida. Det pratas inte om vad bankerna och euron har gjort.

– Den mindre förklaringen är ju hur det ser ut på redaktioner med journalisters arbetsvillkor med lite tid för faktakorr. Skulle media fungera skulle man inte kunna sprida elitens myter så lätt. För då skulle de enskilda journalisterna ha tid att kolla upp saker. Där funkar det inte.

– Men vill jag driva en vandringssägen om Carl Bildts oljeaffärer går det inte lika lätt som det går för såna här saker.

När bilden sprids av ett land där folk får leva i sus och dus, jobba lite och ha stor offentlig sektor, är det lättare att driva igenom nedskärningspolitiken, menar Kajsa Ekis Ekman.

– I Greklands offentliga sektor finns en övervikt på administration och det är där vi har korruptionen. Partierna har anställt sina väljare i offentlig administration så att de ska rösta på dem. För att skära i administrationen måste man göra upp med den gamla eliten och den hänger sig kvar och samarbetar med trojkan. Det som händer är att folket blir dubbla förlorare.

– Det finns saker som behöver göras. Som skattereformer för att jaga skatteflyktingar och såna saker.

Att ha transparenta upphandlingar i stället för att regeringen ger uppdraget till sin favoritkapitalist.

Numera sitter det nazistiska partiet Gyllene gryning i Greklands parlament. De gick från att vara ett parti med 0,2 till 7 procent på kort tid. Ekis Ekman menar att det är ett självklart krisfenomen.

– Grekland är ett land som varit ockuperat av nazister, så att bli nazist är inte nära till hands.

– När jag kom till Grekland var folk hoppfulla och trodde att de kunde vända utvecklingen. De trodde att vi kunde få stopp på det här med trojkan, men det motverkades. Det kämpades ner av trojkan och regeringen. Jag har sett hur folk blivit mer frustrerade och arga och vill lägga skulden på vem som helst. Då vänder de sig mot det de ser i närheten.

Hela medelklassen har raderats. Den situationen har lagt grunden för det här partiet.

Grekland har däremot inte varit ett problemfritt land. Långt ifrån. Alltsedan demokratins införande i landet har socialdemokratiska Pasok och högerpartiet Ny demokrati turats om att styra. Det finns stora problem med korruption i landet och de stora partierna regerar nu tillsammans för att genomdriva en nedskärningspolitik som är påtvingad från det som kallas trojkan. Trojkan består av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken, ECB, och Internationella valutafonden, IMF. Med sparkraven, ska Grekland gå från 135 till 85 sjukhus. Hälsobudgeten ska skäras ner med mångmiljardbelopp, arbetsveckan ska bli

Men de som verkligen växt under krisen är vänsteralliansen Syriza, som med 27 procent blivit näst största parti, dubbelt så stort som det tidigare statsbärande partiet Pasok.

– Vänstern är ju de som verkligen växt. I Grekland har sossarna nästan raderats ut och Syriza har tagit deras plats. Socialdemokraterna i Sverige borde ta det här som läxa: Det här händer när socialdemokrater lägger sig platt för storkapitalet. För hur kan man ha sin värdighet kvar och gå med på att sänka löner och försämra anställningsvillkoren för arbetare? Det är klart man förlorar. S

45 7/2013

FRIHET

FRIHET LISTAR Bra svenska debutplattor

S

ahara Hotnights – ”C´mon let´s pretend” Robertsforsbandet betydde så mycket för så många.

E

bba Grön – ”We´re only in it for the drugs” För att det är skivan som gav Sverige Ebba Grön.

M

arit Bergman – ”3.00 A.M. serenades” Bergman har betytt så mycket i ett rörigt musiklandskap. Alltid med blicken mot framtiden.

T

he Hellacopters – ”Supershitty to the max!”

Bandet var som skitigast då.

Som alltid är det som en bra Tarantino-film. Mest av allt en hyllning till det de gillar mest.

T

he Tough Alliance – ”The new school” För att den definierade en generation av klubbkids.

S

herlock – ”Made to measure” Den svenska hiphopgruppen levererade knastriga och smutsiga beats med engelska rader.

Inspirerade Petters debutalbum året därpå.

F

even – ”Hela vägen ut” Med feministiska bangers som ”Bränn bh:n” och ”Dom tio budorden” bevisade Feven att rap inte bara var något för snubbar.

J

ens Lekman – ”When I said I wanted to be your dog Vacker, spröd och bräcklig finpop med fötterna i Göteborg.

M

arkus Krunegård – ”Markusevangeliet” Melankolisk pop med enkla, uppriktiga texter om ångest, fylla och break-ups.

K

leerup – ”Kleerup” Briljant elektropop med klockrena samarbeten med t ex Robyn, Tityo och Lykke Li.

E

lliphant – ”A good life” Kaxig, cool och med en blandning av pop, hiphop, jungle, dubstep och reggae gör Elliphant precis vad hon vill utan att bry sig om vad andra tycker, och hon gör det grymt bra.

– Slöjförbud är ett nytt patriarkalt förtryck Små svarta sandaler rör sig långsamt på den blå mattan medan de unga eleverna i flickskolan läser upp rader ur Koranen. I den bakre raden står tioåriga Wadjda och trampar uttråkat på stället i sina svarta slitna Converseskor, utan att röra på munnen. Hon drömmer om att en dag ha en grön cykel för att kunna köra i kapp med sin bästa kompis Abdullah. Men i den saudiarabiska huvudstaden Riyadh där hon bor är det inte tillåtet för små flickor att cykla omkring på gatorna. Det är mycket som inte är tillåtet för den som råkar födas med en slida. Hon ser till exempel hur hennes mamma tvingas vara beroende av en manlig chaufför då kvinnor inte til�låts köra bil. Wadjda märker mer och mer att hon inte riktigt räknas. Som när hon skriver sitt namn och fäster det på det släktträd av män som hennes pappa har i teverummet och några dagar senare hittar lappen hopknycklad på bordet. Det är därför hon drömmer om den förbjudna gröna cykeln. På den kan hon känna att världen är hennes.

Filmen ”Wadjda”, som kom tidigare i år, är på många sätt unik. Det är den första filmen någonsin att helt spelas in i Saudiarabien och är dessutom den första i landet att regisseras av en kvinna, Haifaa Al Mansour.

Filmen, som nu är Saudiarabiens första Oscarsbidrag någonsin, var inte lätt att göra.

KULTURNOTERAT Telltale gör det igen Spelstudion Telltale gjorde stor succé när de tolkade serietidningen ”The walking dead”.

Spelet fick superbra kritik och sas ta spelberättandet till nya höjder. Nu fortsätter de succén

Det tog fem år för Al Mansour att hitta finansiärer, och vid utomhusscenerna var hon tvungen att regissera från en bil för att inte väcka för mycket uppmärksamhet. Resultatet är en film som genom en tioårig flickas ögon visar ett samhälle som bygger på mäns kontroll över kvinnor. På så sätt visar den inget nytt. Just hur förtryckta muslimska kvinnor är hamnar ofta i fokus när de tas upp i det offentliga samtalet. Framför allt har slöjan blivit symbolen för deras mått av frihet. Det har den varit även historiskt sett.

När den islamiska revolutionen ägde rum i Iran 1979 påtvingades kvinnorna en enhetlig klädstil. Så småningom lärde sig omvärlden att tolka iransk inrikespolitik genom att studera kvinnornas klädsel. När lite hår stack fram och lite mer hud syntes, sågs detta som tecken på att de konservativa männens makt försvagades.

I dag används muslimska kvinnors frigörelse som argument för att förbjuda slöjor runt om i Europa. I Frankrike blev det för två år sedan förbjudet att täcka ansiktet på gator och torg, i affärer och i parker. 2010 röstade det belgiska parlamentet för ett förbud att offentligt visa sig i en niqab. I Nederländerna har hätska diskussioner om frågan pågått i över ett decennium och i Storbritannien kom för ett tag sedan burkaförbud upp

med ”A wolf among us”. Där tolkas den hyllade serietidningen ”Fables” och den stora stygga vargen Bigby.

till debatt i underhuset. Hela tiden talas det om hur detta ska frigöra de muslimska kvinnorna, men ingen verkar inse att slöjförbud bara är ett nytt patriarkalt förtryck. Det är bara ytterligare ett sätt att kontrollera kvinnors kroppar och deras möjligheter att ta del av samhället. ”Wadjda” blir en påminnelse om att det enda rimliga är att alla kvinnor själva ska äga rätten att göra sina livsval utan uppmaningar från patriarkala strukturer, enskilda män som upprätthåller de strukturerna eller institutioner som begränsar deras handlingsutrymmen.

Som regissören Haifaa Al Mansour säger om sin huvudkaraktär: ”Hon påminner mig om många flickor i min hemstad som hade så stor potential. De skulle kunna förändra världen om de bara gavs en chans. S

Linus Fremin är skribent

Ig Perrish i filmen ”Horns”. En ung man som en dag vaknar upp med horn, är han skurk eller inte? Filmen är baserad på Joe Hills roman med samma namn. Om filmen kommer till Sverige är ännu inte klart.

Harry får horn Daniel Radcliffe blev en världsstjärna när han spelade Harry Potter i alla sju filmer. Han har redan gjort en film i skräckgenren med ”The woman in black”. Men nu tar Radcliffe nästa steg när han spelar

Blockholm byggs Arkitektur- och designcentrum har lanserat “Blockholm” i Minecraft. Med Gamla stan som första stadsdel ska invånarna få bygga Stockholm på nytt. För hur skulle Stockholm se ut om invånarna själva fick bygga staden hur de vill? Bygget började 24 oktober och sedan har område för område släppts.

46 7/2013

FRIHET

och bloggare.

Djurgården är gemensamt, där finns inga tomter, alla bygger tillsammans.

n

rå

ile

n

da

si

Fr

is

rr

fö

t n a

U

frå

ko

et

ih

Fr

n

em

Sp

st

en

lg

He

et

v oc ä h

om

de

om

ät ta

n

s.

48

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

f a var e s k l SD a s kono ur o n an a he pr lj r no es t d mi oc s as ? id e 19 te en r 91 p sk s . u h frami Tr tv . ol 5 al s ts tid o frå et . 5 5 .

6 gan. s . . l l 51 h

a

dr

an

e

Å

il

Ch

Ch

tf

or

pp

Ra

FOKUS SSU

FRIHET

47 7/2013

SV ERIGERESAN

”Vill vinna frågan om ekonomi” Ekonomin är det område där den moderatledda regeringen fortfarande har högt förtroende. Det vill SSU:arna i Norra Älvsborg ändra på. Startpunkten var en spetskurs om siffror och staplar. Text & foto: John Antonsson

I

Trollhättan på västkusten är stoltheten över tillverkningsindustrin och Saab stor. När SSU Norra Älvsborg anordnar sin spetskurs i ekonomi i slutet av oktober har det just börjat rulla nya bilar ur den gamla Saab-fabriken för den kinesiska marknaden. Nu under nytt namn. Än handlar det om bensintörstiga turbomotorer, men tanken är att elbilar är framtiden. De senaste åren av nedskärningar inom industrin har slagit hårt mot kommunen, och numera är Trollhättan en av de kommuner som har högst ungdomsarbetslöshet.

Kursen arrangeras på en konferensanlägg-

Notiser LO slår hål på myt Ungdomsarbetslösheten är inte så hög som statistiken säger, det brukar höras i debatten.

Nu slår LO:s ekonomer hål på den myten, skriver tidningen Aktuellt i politiken.

Moderaternas Kent Persson har hävdat att

ning som ligger mitt i staden. Från fredag till söndag diskuteras ekonomi från lokal till global nivå. Något som hela tiden dyker upp är hållbarhet och klimat.

Nya idéer stöts och blöts under passen och på rasterna. En av dem som talar är föreläsaren Tobias Jansson, som förespråkar något som kallas för cirkulär ekonomi. Idén är att tillverkningsindustrin ska vara 100 procent förnybar.

Alltså att det inte ska behövas nya råvaruintag, att allt som produceras ska gå att återvinna eller flyttas över till ett nytt användningsområde.

– Som det är nu är ekonomin linjär. Vi tar råvaror, skapar produkter, konsumerar dem och slänger dem eller bränner dem. Så har

det sett ut sedan industrialismens början. Vi närmar oss, eller har passerat, punkten där det inte finns mer råvaror att ta ut.

– I en cirkulär ekonomi låter man material flöda i ett naturligt kretslopp, säger Tobias Jansson.

När söndagen närmar sig eftermiddag är det en punkt kvar. Tobias Jansson, den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog och Göteborgs stadssekreterare Anders Nilsson ska snacka framtid.

– Tobias idéer kommer att bli verklighet, produktionen kommer att behöva ställas om helt, säger Anders Nilsson.

Nilsson säger också att ekonomin går genom snabba förändringar och att de ger vissa

gästerna finns Mona Sahlin, Göran Greider, Katrine Kielos och Liv Strömquist.

en grupp som ökat är gymnasieungdomar som söker extrajobb, något som nu tillbakavisas. Den grupp som heter heltidsstuderande har i statistiken växt på grund av att det är fler unga som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.

SSU-succé i Markaryd När SSU bjöd in till uppstartsträff överträffades alla förväntningar. I Markaryd finns det lite mer än 600 ungdomar mellan 13 och 18 år. Av dem kom ett hundratal till SSU:s uppstartsträff. Innan träffen var inget ungdomsförbund verksamt i orten. I Markaryd dominerar Kristdemokraterna lokalpolitiken.

”Ta språket tillbaka” Årets Socialistiskt forum i Stockholm har temat ”Ta språket tillbaka”. Målet är att ta tillbaka klassiska begrepp som högern snott. Forumet hålls 23 november. Bland

Sommarjobb till alla SSU driver att alla ungdomar ska ha rätt

48 7/2013

FRIHET

möjligheter. Och fördelar.

– Det finns möjlighet att skjuta fram löntagarnas positioner i samhället. I det ligger en chans att förvandla arbete från födkrok till självförverkligande. Men det är ingenting som kommer av sig självt, den ekonomiska politik vi utformar måste stärka de tendenser vi ser som gynnsamma och försvaga de negativa, säger Anders Nilsson.

Marita Ulvskog sitter i Europaparlamentet för Socialdemokraterna och frågar sig hur S värderingar ska fungera i en global ekonomi.

– Vi socialdemokrater är bra på att anpassa oss, ibland tycker jag att vi släpper för lätt.

Men hur hanterar vi våra värderingar när vi lever i en värld där några knapptryck och datorer spottar ut fiktiva värden som slår ut länder? Hur klarar vi den påfrestning som vi så tydligt ser i Europa? Som det är nu kan banker inte gå i konkurs. Men länder kan nästan göra det, med effekten att demokratin hotas, säger hon.

För att ekonomin bättre ska ta vara på de resurser som används tror Tobias Jansson att det behövs nya tankesätt som genomsyrar hela utbildningsväsendet.

–Vi måste få människor att tidigt tänka på det här sättet. Det kan vara inspirerande och kreativt att jobba med. Det behöver komma tidigt i utbildningssystemet. Inte minst för att det som designas ska bli 100 procent bra från början, säger Tobias Jansson.

Robin Manshallah och Abetare Lulaj är studieledare i SSU Norra Älvsborg och har tillsammans dragit i trådarna inför kursen.

– I grunden handlar det om att vi vill vinna över frågan om ekonomisk politik från borgarna, den har de fortfarande. Det känns som att vi vunnit frågan om arbetslöshet och skola, men har en bit kvar när det gäller ekonomi, säger Robin Manshallah.

Att alla nivåer av ekonomin diskuterades på kursen var en uttänkt strategi.

– Vi ville fokusera på olika områden av ekonomin, från individen till den globala nivån.

Men vi ville även diskutera utmaningarna i systemet, ska vi fokusera på hållbar tillväxt eller nolltillväxt? säger Manshallah. S

SSU i media

”Jag hoppas att du tydligt markerar mot ditt moderparti.”

Adrian Ericson, SSU Jönköping, i ett öppet brev om ungdomsarbetslöshet till MUF i distriktet. Från Jnytt.se.

”Studenter och unga ska inte ha sämre standard än andra.”

Julia Berg och Ola Palmgren, S-studenter och SSU, om Växjö kommuns planer på att bygga studentbostäder utan toalett.

Ur P4 Kronoberg.

”Erfarenhet har visat att internationell närvaro gör bosättare och soldater mindre aggressiva.”

Jonas Bergström om varför han åkte till Västbanken under olivskörden. Ur Borås Tidning.

”Jag gick med i Socialdemokraternas ungdomsförbund och ville kämpa för en bättre och rättvisare värld. Både för pigor och annat folk.”

90-årsjubilaren och SSU:aren Anna Stina Berggren Larsson.

”Vi vill markera denna viktiga ståndpunkt och samtidigt ha roligt på vägen.”

Olja Pekusic, SSU Växjö, om varför de arrangerat fotbollsturnering mot rasism. Ur Växjönytt.

till sommarjobb. Nu har förslaget gått igenom i Hofors i Gävleborg. Där har SSU drivit igenom att sommarjobbsbudgeten ska ökas med över 60 procent, eller 400 000 kronor.

Förslaget kommer att innebära att alla som vill får jobb, men SSU räknar med att vissa kommer att jobba på andra ställen än hos kommunen.

”Jag är stolt över att vi är så pass unga och ändå tagit oss in.”

Sofia Andersson apropå att hon och de 18-åriga kamraterna Malin Corneliusson och Caroline Wessmark kommit in i kyrkofullmäktige i Rommele. Ur Ttela.

49 7/2013

FRIHET

Små resurser – stora idéer En fredag i mitten av oktober anordnade SSU konferensen ”Forum för det unga civilsamhället”. Tanken var att utbyta idéer och lära sig av varandras erfarenheter.

Text: JOHN ANTONSSON foto: simon röder

När Foujan Rouzbeh rullar sin presentation på väggen sitter alla koncentrerade. Hon berättar om hur hon med små medel varit med och drivit flera framgångsrika kampanjer. Mest kända är kanske Soppkök Stockholm och Hijabuppropet.

– Vi har gjort allt utan en krona på fickan.

I salen sitter representanter från bland annat Djurens rätt, Ungdomens nykterhetsförbund (UNF) och Kriminellas revansch i samhälle (KRIS). Organisationer med olika förutsättningar och ekonomi. Olika mål.

– Mitt budskap här är att alla kan skapa förändring. Jag är ingen speciell, jag är en helt vanlig människa, men alla kan göra något om vi vågar, säger Foujan Rouzbeh.

Genom Soppkök Stockholm var Rouzbeh med och startade något som spritt sig över hela landet. Taktiken har varit att uppmärksamma problem, kasta ljus över dem.

– Vi har valt att inte ta ansvar för lösningar.

Vi har uppmärksammat problem och ställt krav.

Så länge vi syns så är politikerna intresserade.

Medan Foujan Rouzbeh pratade om kampanjer i det som gränsar mellan det civila samhället och ren aktivism pratar Ihsan Kellecioglu från Rädda barnen om ett långsiktigt arbete.

Rädda barnen är en av svenskt civilsamhälles mest respekterade aktörer. Trots det har de haft svårt att uppnå önskade mål.

– Där vi egentligen vill vara, där finns vi inte alltid, säger Ihsan Kellecioglu.

Det Ihsan Kellecioglu syftar på är många av de förorter där barnfattigdomen är som störst. Där har Rädda barnen haft närvaro eller kontakt med lokalföreningar. För att lösa det kontaktade Rädda barnen organisationen Megafonen i Husby för att få del av deras kontaktnät. Därigenom kunde de starta Harakat Café, ett dialogprojekt där ungdomar bjuder in föreläsare för att prata om olika samhällsfrågor. Lärdomarna från projektet är många.

50 7/2013

FRIHET

Till exempel frågar de unga vad de själva vill ha men också något väldigt grundläggande.

– A och O är att skapa förtroende. Det gäller också att vara flexibel i tillvägagångssättet, säger Ihsan Kellecioglu När fredagen blivit kväll har deltagarna dessutom hört företrädare från KRIS prata om det svåra arbetet med att hjälpa unga kriminella som vill välja en annan bana, samt Rädda barnens ungdomsförbund prata om åldersdiskriminering mot unga. Jakob Andersson, politisk sekreterare på SSU, är den som arrangerat konferensen. När han ser tillbaka på dagen är han sammantaget nöjd och hoppas att SSU och organisationerna på konferensen blir starkare av utbytet.

– I grunden har vi mer gemensamt än delande med folk som valt att engagera sig på andra ställen än i politiken. De drivs precis som vi av ideal och har insikter vi kan lära oss av. Den här konferensen var ett sätt att utbyta information och kunskap. S

Frihet från förr. 1991 2013: Sverigedemokraterna sitter i Sveriges riksdag och får höga resultat i opinionsmätningar. Backa bandet 22 år. Ett nytt parti med nationalistisk och rasistisk profil har precis bildats, Sverigedemokraterna. Partiet uppfattas som extremt och långtifrån maktens korridorer. I Frihets fjärde nummer för året intervjuas Madeleine Larsson, metallarbetare och medlem i partiet. Hon vill, liksom Sverigedemokraterna, utvisa alla muslimer och utomeuropeiska invandrare.

4 FRÅGOR

Conrad Palmcrantz, 18 år, SSU Gävle

Anna Brynhildsen, 21 år, SSU Linköping

Gabriella Geertinger, 22 år, SSU Falkenberg

1. Vilket knep har du för att hänga med i nyheterna?

– Jag uppdaterar mig ofta via internet och har satt i system att göra DN:s nutidstest. På så sätt kan man tävla med sig själv vecka efter vecka. Jag har alltid varit löjligt förtjust i nutidsorientering!

– Jag är en aning gammaldags och får mina nyheter framför allt från morgontidningens pappersutgåva. Därutöver har jag diverse tidningsapplikationer.

– Jag använder mig mestadels av olika tidningars appar som jag kollar några gånger per dag. Även Twitter är en bra källa för snabba nyhetsuppdateringar.

2. Har du något tips på bra höstmusik?

– Jens Lekman. Hans första album från 2004 är som gjort för promenader bland lönnlöv.

– De senaste albumen från Drake, Veronica Maggio och White Lies spelas flitigt. Sedan har Redline Records nyligen gjort en remix på Oskar Linnros ”Från balkongen” som är helt fantastisk.

– Jag är en riktig nörd och lyssnar mycket på covers från teveserien ”Glee”. Men om jag ska nämna något originalband så piggar NEEDTOBREATH upp mig just nu.

3. Hur tycker du att den svenska skolan kan förbättras?

– Jag tror att det första steget är att läraryrket måste få högre status. Höj lönerna!

– Generellt sett handlar det om att prioritera bildning framför den kortsiktigt ekonomiska vinningen. Eleverna behandlas alltmer som kunder på en marknad, och skolorna tvingas prioritera det som är lönsamt framför det som är nödvändigt.

– Bara ett tips? Mindre klasser. Det kommer man långt på.

4. Har du någon kul SSU-grej planerad?

– Jag har fortfarande inte lyckats ta mig iväg på SSU-3:an, så jag hoppas kunna göra det i höst! Helgerna på kursgården Marieborg brukar alltid bli till så fina minnen.

– Massvis! Ett exempel är att vi i Gävleborg ska hålla en kurs om högerextremism där jag ska vara handledare. Det är alltid så otroligt fint att se när unga människor sluter upp mot rasistiska krafter.

– Massvis! Vi i SSU Falkenberg ordnade en fotbollsturnering för andra året i rad, med 14 lag anmälda. Internt så ska vi snart dra igång valberedningsarbetet för distriktet, och den externa verksamheten är på topp med konserter, turneringar och studiecirklar.

51 7/2013

FRIHET

Lawen Redar Ålder: 24 år.

Gör: Pluggar juridik. Sitter i SSU Stockholms och Socialdemokraterna i Stockholms stads styrelser.

Lyssnar på: Just nu Tracy Chapmans ”Crossroads” Favoritplats: Älskar varenda del av Vällingby.

Men gillar Rockstaängarna.

Läser just nu: Johannes Anyurus ”En storm kom från paradiset”.

52 7/2013

FRIHET

Med förorten i centrum SSU:aren Lawen Redar lever och andas politik. Hon brinner för förorterna och är tillbaka till juridikstudierna efter tre år inom civilsamhället.

L

Text & foto: John Antonsson

awen Redar är född och uppvuxen i Stockholmsförorten Vällingby. Varje morgon sätter hon sig på tunnelbanan och åker till Stockholms universitet för juridikstudier. I höstas kom hon tillbaka efter det studieuppehåll som skulle varat sex månader men blev tre år.

– Jag kände inte att det fanns en ordentlig koppling mellan juridiken och samhället i övrigt. Vi diskuterade inte juridikens roll i samhället.

och åkte på läger. Men någonstans mellan 15 och 16 år lämnade jag för att spela basket och göra annat. Jag ville prova på att leva utan politik ett tag.

När Lawen väl lämnade började saknaden efter politiken smyga sig på. När den borgerliga koalitionen vann valet 2006 var det klart – det var politik hon ville lägga stora delar av sitt liv på.

– Det är så viktigt för mig själv och det jag tror på. Så jag kom tillbaka.

När en vän ringde till Lawen för tre år sedan och frågade om hon ville börja jobba som fritidsledare på Blå huset i Tensta, var hon snabb att hoppa på. Först kombinerade Lawen arbetet som fritidsledare med studier men sedan blev det jobb för hela slanten. Jobbet på fritidsgården blev en ögonöppnare. När hon pratar om det får hon en annan ton i rösten, hon väger orden mer. Är allvarlig på ett annat sätt.

– Där fick jag se en annan sida av verkligheten. Den som inte är bra. När jag växte upp hade jag ändå en koppling till olika områden, men det är en annan sak att vara där på nätterna och se vilka ungdomar som är ute och inte kan gå hem.

Lawen berättar om ungdomar som varken har sysselsättning eller jobb.

– På fritidsgården mötte jag ungdomar som inte var 16, de var 24 år. Och gården var deras enda plats. När jag fick förtroende berättade de hur tungt det var ekonomiskt. Då förstår man hur vissa områden halkar efter.

Efter ett år på gården rekryterades Lawen till Rädda barnen, där hon jobbade fram till slutet av sommaren. Nu börjar hon bli på det klara med vad hon vill göra.

– Jag måste bli klar med skolan, jag tror jag kommit underfund med vad jag vill göra. Antingen vill jag forska i barnperspektivet i folkrätten eller så vill jag bli försvarare, säger Lawen.

När förorternas problem diskuteras är det vanligt att välfärdssatsningar kommer upp som en viktig del av lösningen. Lawen anser att skolan är i stort behov av en satsning.

– I de områden där jag jobbat är det 40 procent som har behörighet till gymnasiet. Jag är oroad för dem som växer upp nu. Vad kommer de att säga om dagens politiker i framtiden? Skolan är ett politiskt område där vi är svaga och inte har lösningarna. Men vi måste börja våga prata om valfrihet och privata skolor, vi måste börja prata om vad vi vill. Vi kan inte låta det vara så att föräldrar ska sålla bort skolor. Vi kan inte sitta och vara nöjda med det. Det finns kommunala skolor som inte kan ge sina elever rätt utbildning, det kommer bli en av våra största kriser framöver.

Lawen växte upp i en familj där politik var det självklara diskussionsämnet vid middagsbordet. Att själv börja med politik när hon blev 13 år föll sig naturligt.

– Jag var med och körde hela SSU-grejen. Jag var med på kurser

Vad ska göras då?

– Skolan är en så typisk klassfråga. Det är bra med mindre klasser som Socialdemokraterna vill satsa på, men problemet ligger inte där. Det är bara att titta på vilken rapport från Skolverket som helst.

De säger att det är likvärdigheten i skolan som brister. Skolorna är ojämlika. Det är tydligt att det är föräldrars bakgrund som avgör vart ungdomar tar sig vidare.

Men det är så mycket annat också, berättar Lawen. För allt hänger ihop. Hon berättar om hur det lokala vuxengymnasiet i Tensta lades ner. Allt centraliserades till Södermalm.

– Nu har man kvotgrupp för dem med slutbetyg från Komvux när de ska söka till högskolan. Hopplösheten fanns redan, nu kan man inte gå och fördärva den ännu mer. S

53 7/2013

FRIHET

1 Bildbevis 1. Fika i Sveg med glada Härjedals-SSU:are.

2. SSU Växjö ger en toalettstol till kommunalrådet Per Schöldberg.

3. Darina Agha föreläser om Palestina för SSU:are i Gävle.

4. När SSU Stockholms län anordnade retorikkurs överraskade Stefan Löfven med ett besök och delade med sig av sina favorittal.

5. SSU Vallentuna planerar höstens verksamhet.

2

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3 5

4

54 7/2013

FRIHET

Å andra sidan

Friskolor Natalie Hall Serrate, SSU Kronoberg

Julia Gutke, SSU Göteborg

Varför tycker du inte att det ska finnas friskolor?

– Jag är för allas rätt till utbildning och kunskap, det ska inte bara vara för ett fåtal. Jag är för en fullständigt jämlik skola. Det är inte möjligt att skapa under kapitalistiska förhållanden. Ett ojämlikt samhälle ger en skola som missgynnar barn på grund av klass och etnisk bakgrund.

Med kapitalistiska förhållanden menar jag att vinstintressen inte hör hemma i skolvärlden. Det säger sig självt: Om målet med hela verksamheten är att tjäna pengar, då måste man kompromissa med kvaliteten på undervisning, lärare, lokaler och så vidare. Det finns

Varför är du för friskolor?

– Vi vill se en svensk skola som präglas av mångfald och baseras på jämlikhet, därför finns behovet av friskolor.

Det är viktigt med skolor som erbjuder alternativ pedagogik eftersom alla elever inte lär sig på samma sätt. Om vi vill se en mångfald bland dem som går på skolor behövs det en mångfald bland skolorna. Skolan ska anpassas efter elevernas behov. I dag finns det briser i friskolesystemet som måste åtgärdas. För att skapa världens bästa skola behöver vi rätta till dessa fel, bland annat bör elever med särskilda behov få högre skolpeng för att behoven ska kunna tillgodoses.

Svensk skola brottas med sämre resultat. Dessutom har flertalet friskolor lagts ner med kort varsel. Finns det plats för friskolor i framtiden? inget annat sätt. Dessutom går vinsten till skatteparadis och sedan rakt ner i fickan på herr direktör. Och eleverna går ut skolan utan ändamålsenliga kunskaper.

Men är det inte bra att föräldrar och elever kan välja skola?

– Jag är för frihet, inte valfrihet. För att rädda den sanna friheten måste vi tillsammans skapa frihet. Frihet är inte att ett fåtal kan välja bort sämre skolor eller kamrater åt sina barn för att man på så sätt tror att de får en bättre skolgång. Frihet är att alla har samma möjligheter och chans att påverka sin utbildning.

Vilka alternativ ser du till dagens system där det ändå finns en viss valfrihet?

– Det enda alternativet jag ser till dagens system är en statlig skola.

Endast så kommer vi få ett jämlikt och likvärdigt utbildningssystem där elevernas behov styr hur mycket pengar som ska fördelas till olika skolor. Om målet är ett ojämlikt utbildningssystem där syftet är att slå ut människor med sämre möjligheter att påverka, då har man verkligen lyckats med dagens system. Jämlikhet uppnås inte genom splittring redan i skolan, det nås genom sammanslutning.

Hur ser du på kritiken att friskolor segregerar?

– Friskolor ger ungdomar från olika områden och bakgrunder en gemensam plattform att träffas på. Ungdomar kan här ta del av varandras åsikter och erfarenheter och genom dem bredda sina perspektiv. Friskolorna har bidragit till att privatskolor med avgifter har minskat eftersom de är öppna för att alla, oavsett ekonomi, ska kunna välja en skola med alternativ pedagogik. Jag uppmuntrar självklart inte skolor som exempelvis John Bauer-koncernen, företag som utan förvarning går i konkurs och överger sina elever. Det är viktigt att poängtera att vi måste ha ett regelverk för vinstuttaget ur den svenska skolan, så att incidenter som JB inte upprepas. Vinstintresset får aldrig vara det prioriterade intresset.

Men går det att garantera likvärdighet mellan skolorna?

– Friskolor är inte mer ojämlika än kommunala skolor. Problematiken ligger inte i friskolorna eller de kommunala skolorna i sig, utan att det finns bra och dåliga skolor. Det är egentligen irrelevant om valet står mellan friskola och kommunal skola, om ett av valen är en dålig skola. Alla skolor ska vara bra och ge eleverna den kunskap de behöver. Vi strävar efter en jämlik skola, och för att nå det behövs olika skolor som tillfredsställer alla elevers behov.

55 7/2013

FRIHET

Internationella vänner Juventud Socialista S Bildades 1935, två år efter moderpartiet.

S Organiserar unga mellan 14 och 30 år.

S Ordföranden sitter i tvåårsperioder.

Nuvarande ordförande är Karina Delfino Mussa.

– Klyftorna är viktigast Den 17 november väljer Chile ny president.

Socialisterna hoppas att Michelle Bachelet tar tillbaka makten från den regerande högern. Text: john antonsson

D

en 11 september 1973 genomförde Augusto Pinochet och stora delar av militären en statskupp i Chile. Den socialistiske presidenten Salvador Allende avrättades och snart följde år av diktatur, med nyliberal ekonomisk politik som hyllades av Ronald Reagan och Margaret Thatcher.

Felipe Jeldres är vice ordförande för Chiles socialdemokratiska ungdomsförbund. Landet har styrts av högerpresidenten Sebastián Piñera sedan 2010, som vann genom att lova ekonomisk utveckling, mindre korruption och effektivare stat. När Piñera vann var han den första demokratiskt valda presidenten i Chile sedan 1958 och ledde den första högerregeringen sedan militärdiktaturens slut 1990.

– Högern förstod aldrig vilket land de styrde. De politiska problemen i Chile var och är ojämlikhet och kvalitet i offentlig sektor. Som utbildning och sjukvård. Men också hbt-rättigheter, energiproduktion och Mapucheindianernas landkonflikt. De hade inte svar på någon av de frågorna, säger Felipe.

Chile har börjat en ny politisk cykel, berättar Felipe. Sedan 1990 har den stora frågan varit övergången till demokrati. Den nya generationen

börjar intressera sig för social och ekonomisk utveckling.

– Det viktigaste är ojämlikheten. Den kan inte besegras på fyra år.

Det går bara att göra genom koalitioner mellan olika krafter i samhället, i samarbete mellan politiker och sociala rörelser.

Michelle Bachelet var president mellan 2006 och 2010. Eftersom en president i Chile inte får sitta två perioder i rad avgick hon vid förra valet. Nu ställer hon upp igen och har stort stöd i hela den koalition som Socialistpartiet ingår i.

– Michelle Bachelet har en historia som representerar många människor. Jag tror att hon kan leda en bra regering som förstår vilka förändringar vi behöver i Chile.

Felipe berättar att Bachelets pappa var general när socialisten Salvador Allende styrde landet. Efter statskuppen fängslades, torterades och mördades han.

– Det intressanta med valet är att båda kandidater är döttrar till generaler. Alberto Bachelet jobbade med Allendes regering och mördades av sina kamrater från armén. General Matthei var en del av militärdiktaturen och försvarade Pinochet in i det sista. Så kandidaterna står inte bara på olika sidor, de har också en familjehistoria som representerar två delar av Chiles politiska historia.

Vilka frågor driver Socialistpartiet i valet?

– För oss är det viktigt att stärka fackets rättigheter. För det behövs det fler arbetare i fackförbund. Det finns två viktiga sätt att minska ojämlikhet. Det ena är bättre utbildning som är tillgänglig för alla. Det andra är kamp för fackliga rättigheter och där är rätten till kollektiva förhandlingar viktig. S

56 7/2013

FRIHET

57 7/2013

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

att gå fortare, bli roligare och framför allt ge större chanser att lära sig mer.

Hur pass allvarligt är det att Fremskrittspartiet släpps in i Norges regering?

– Det är jätteallvarligt, lika allvarligt som om Fredrik Reinfeldt skulle regera med Sverigedemokraterna här i Sverige. Det är en farlig utveckling.

Det är ett parti vars ledare säger att Norge håller på att smygislamiseras och där partiföreträdare säger att romer som tigger på gatorna ska utvisas. De har en retorik som delar upp människor i vi och dom. Nu har den norska regeringen sådana krafter inom sig.

Nu är det vinter. Vad gör du när du är ledig?

– Jag gör vanliga grejer. Går på bio. Jag kollar på teveserier, nu är jag inne i ett zombie-flow som varat ett par år. Jag kollar mycket på ”The walking dead”. Käkar middag med vänner. Är jag ledig en längre tid gillar jag att åka utomlands. Man kan ju säga att jag är grymt intresserad av arkitektur. Jag gillar att läsa om arkitektur och jag gillar att kolla på hus, så jag är lite nördig på det sättet.

sof M oc va vå m om en e e h l r vä – dle i - d n rö a ie ge å u rel me An lem lan l g Jus ms ca se rin t m se. dle na ma de en t n o k t r u D m gs e s r r v m n sk d r et ä ma så . Jä isa fö för ete de t r s r ift el d t l e ev r vik rs k igg eku e s d h öke are ry nä an t on er l! ig ös r SS d j t st t i igt ta fo a va ka g U a ra m p år nfo att ktu kus u rik pa st rm vi pp n . tig nj. a u at ka gi u p io n fte å t d SS t l n uk U: ite nu mo r in att tig arn ef nä bili för sam te a r v ser ko la på a so r a m a in is m llt a m v tt ka år a oc e vä var fte se a m nd h u rv ut rar til ed e pp a e l a le ny ru bet da tt m a nt e f te de m rå r a ar n t

– De har en retorik som delar upp människor i vi och dom.

SSU har genomfört en höstkampanj. Hur har det gått?

– Vi körde i tre veckor och hade tävlingar mellan distrikten. Vi hade feta priser där man bland annat kunde vinna grafiskt material till sitt distrikt. Vi fick totalt 829 nya medlemmar. De som värvade mest var Dalarna, vilket är kul då de är ett lite mindre distrikt.

– Nu fortsätter vi och värvar ända in i vintern.

Jag kan även avslöja att förbundsstyrelsen kommer att hjälpa till att värva ute i distrikten. Vi kommer att ha en dag då vi försöker få så många som möjligt att värva en kompis.

– Nu kan vi se att det funkar bra att värva ute på skolorna. Det som kan funka bättre är så kal�lad återvärvning, att de som är med i vårt register och riskerar att åka ut kontaktas och får chansen att fortsätta vara medlemmar. Här behöver vi bli bättre så att vi minskar tappet.

SSU har nyligen haft Fokuskonferens, där distriktens ordförande och kassörer träffades.

Varför är det viktigt?

– Vi träffas för att diskutera vad som händer i förbundet framöver. I år var även valledarna med och valåret var förstås högt prioriterat. Arbetet på Fokus handlar om både förankring från förbundet och input till oss.

– Vi pratade om vilka roller förbundet och distrikten ska spela. Vi fick också inspel från partiet om budskapet vi ska framföra.

Ni har anställt en person som ska jobba med digital kampanj, vad är syftet med det?

– Vi har konstaterat att vi i SSU måste vara där unga människor finns. Och förutom skolor och badplatser hänger unga mycket på nätet. Jag tror att extremt många unga kommer att söka information och vilja engagera sig där. Vi har inte den kunskapen i dag, därför har vi tagit in Sofia Brändström som är grym på det och ska hjälpa oss att vinna slaget på nätet i valrörelsen.

re

Socialdemokraterna har föreslagit att det ska bli mindre klasser i skolan.

Vilka andra brådskande problem kan du se i skolan?

– Jag tycker att det är sjukt att många klassrum i dag ser ut ungefär som för 60 år sedan. Det finns inga datorer, det finns ingen ny teknik. Jag och SSU vill att svensk skola ska genomföra en digital upprustning där datorer, läsplattor och ny teknik finns ständigt närvarande i undervisningen.

– Vi vet att i hela arbetslivet använder man digitala hjälpmedel. Allt från hotellstäderskor till finansiella analytiker på börsen använder dem. Det borde skolan också tillämpa. Skolarbetet kommer

ir

Förbundssekreterare SSU

bl

Förbundsordförande SSU

Le Ph a I b an ut SS da v rs mb styr åde il - sva ec U V – m pe iti e ip ot kt on lse kul Att rst klin äxj Jus a i iv t Bo en är a n h och var gan g p ö. J nu S S a å U a a ts t h p r d iv tb j : 20 g u är ar j s fö år re ag rior te e. tr 0 a r i t p d an ite l 0- in g b a d u ö ta bj pr ol r iti a m sva at i nde le ud e nds m c t sk il r f t s fö en is a jöd ör roll oc ru fö bo tyre ar h e h ts r a k l be eba ål n s be s a ät e te tte lba om sö te tt p t in . . r s ra e n r u fö ka oc tv rb S oc ta n h ec u SU ia om trä ly k nd -k lt fta lin s oc va ff m l h e de g o styr ubb ek rför d p lå ch els ar ol ek ep ng m el kä og o p si in ed nn is no iga kt kt m am s ig is ot a k .

Ellinor Eriksson

pe

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

TÄVLING

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 12 december.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Folkgruppen romer utsätts ofta för diskriminering på många håll i Europa.

Vilket land utvandrade gruppen ursprungligen från?

1. Kazakstan X. Indien 2. Iran

2

Nyligen sändes det allra sista avsnittet av teveserien ”Breaking Bad”. Vilken drog framställer huvudkaraktärerna?

1. Metamfetamin X. Heroin 2. Kokain

3

Mongoliet, en stat belägen i inre Asien, är bland annat känt för krigsherren Djingis khan. Vilket av följande påståenden stämmer?

1. Landets sopbilar har en melodi liknande en glassbils.

X. Skrivkonsten uppfanns i Mongoliet 2. Landets sedlar är runda till formen

4

Synthesizern är ofta det dominerande instrumentet i elektronisk musik.

Minimoog, en klassisk synt som tillverkades mellan 1970 och 1982, har använts vid många kända inspelningar. Vilket av följande band har använt sig av den?

1. Black Sabbath X. Kraftwerk 2. Abba

58 6/2013

FRIHET

5

Manliga politiker använder ofta kostym tillsammans med slips. Hur tillkom slipsen?

1. Den kroatiska militären började under 1600-talet bära färggranna sjalar för att markera sin tillhörighet.

X. En engelsk adelsman spillde vin över en vit skjorta och täckte över fläcken med en tygbit runt halsen.

2. Frankrikes kejsare Napoleon I införde en klädkod där befolkningen bar en bit färgat tyg runt halsen för att visa rang i samhället.

6

Filmen ”Vi är bäst!” går just nu på biografer runt om i landet. Regissören Lukas Moodysson långsfilmsdebuterade redan 1998 med filmen ”Fucking Åmål”. Vilket svenskt band producerade filmens musik?

1. Kent X. In Flames 2. Broder Daniel

7

Den traditionella teven, med signal från kabel i väggen, håller alltmer på att ersättas med digitala och mer mobila lösningar.

Vilket år startade TV2 i Sverige?

1. 1969 X. 1975 2. 1962

Grattis!

Daniel Bjurqvist, Tingstäde, och Cher Omari, Kungälv. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.