01/2013 by Frihet Media

M O V IT S!

”G E L F R I R EF I H BL H I P LS AN ET ÅS H ” – T S , K OP SÅ EN LÅ AL TR M U T R R H AS T I O N YC O ÅL R V KE TA P UM I L T SA ÅS M LE M V D OR R E R N - M O ÖV ÄN YRI Y T C H R A BA KAS OM ÄR VÄ R A E F L LIG R L TE LFE YK A T DE VE NB TIN EX N M EN G T E SF LYX ER D EB ER

T SO I D N #1 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 1/2013

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Bli medlem: www.repf.se FRIHET

2 5/2012

VÄLKOMMEN

Vem bryr sig om vad du tycker?

ET ÄR DEN andra veckan efter nyår. Tunnelbanefolket gäspar ymnigt, med blickar som liksom yrvaket försöker återgå till vardag. Mörkret behåller ännu sitt grepp, kylan bjuder in sig själv i minsta glipa mellan halsduk och jacka. Jag funderar på vad årets första ledare ska handla om. Att resa med tunnelbanans röda linje från Mörby centrum i Danderyd till Fittja i Botkyrka tar runt 50 minuter. Men det är också en klassresa. Invånaren i Botkyrka kommun har i genomsnitt 562 000 kronor i förmögenhet. Samma siffra för Danderyds kommun är 4 071 000. Invånaren i den andra kommunen är i genomsnitt 700 procent rikare. PÅ KONTORET LIGGER boken ”Framtidsutmaningar – Det nya Sverige”, resultatet av att regeringen 2011 tillsatte en grupp för att ”öka vår förmåga att möta framtidens samhällsutmaningar”. I en av texterna, under rubriken ”Att undvika en tvåtredjedelarsdemokrati”, skriver forskaren och statsvetaren Maria Oskarson om hur den svenska demokratin gradvis blivit allt mindre representativ. Så här skriver hon om hur ens position i samhället påverkar makt och inflytande: ”Personer med låg utbildning uppger i allmänhet betydligt lägre grad av politiskt intresse än mer högutbildade. [..] En ökande ekonomisk ojämlikhet har visat sig minska det politiska intresset i alla grupper utom bland de mest välbesuttna.” Slutsatsen kan inte bli tydligare. Ett samhälle som skiktas och sorteras och där ens möjligheter i livet styrs av social position och bakgrund gör också demokratin ojämlik. De politiska arenorna är helt enkelt inte till för alla. DE SENASTE ÅREN har Sverige konsekvent gått från ett samhälle där många (långtifrån alla) fick verktygen att lyckas, till ett land där efternamn, hudfärg och plånbok blir alltmer avgörande. Rut-avdrag i stället för bättre skolor. Sänkt bolagsskatt i stället för fler platser på högskolorna. Urholkad välfärd för att det är ideologiskt motiverat. Cyniskt. Och livsfarligt för demokratin. Trenden blir dessutom förstärkande. I takt med att klyftorna växer och inkomstskillnaderna ökar, ökar också gapet i engagemang mellan låg- och höginkomsttagare. Ju fler fattiga, ju färre fattiga som deltar i den politiska processen och större sannolikhet att klyftorna består. Högerpolitiken blir en ond cirkel. VARJE POLITISKT PARTI bär skulden för att Sveriges demokrati haltar. Utvecklingen mot att bara två tredjedelar av samhället är engagerade har inte skett över en natt. När partierna fokuserar på opinionsmätningar, taktiker gentemot oppositionspartierna och kalibrerade budskap för att locka en abstrakt definierad medelklass, blir alltför många röster ohörda. Eller med Maria Oskarsons ord: ”Partierna konkurrerar i högre

FRIHET

utsträckning om samma medianväljare. I ett sådant läge representeras inte längre de mer resurssvaga grupperna politiskt. [..] Det är sannolikt att de som är mest politiskt aktiva inom och utom partierna också representerar vissa bestämda grupper i samhället, och då främst de urbana högutbildade.” KOPPLINGEN MELLAN KLASS och status samt graden av deltagande i demokratin är knappast ny. Forskare har envist påmint politiker om riskerna med en riksdag som inte representerar befolkningen. Vad som är förvånande är hur pass lite som egentligen gjorts åt det. Ett parti som Socialdemokraterna, som i sitt partiprogram ser ett egenvärde i att så många som möjligt deltar i de politiska processerna, måste göra genomgripande förändringar för att vända trenden. All förändring börjar som bekant med en själv. Annars riskerar partiets historia om hur vanliga människor fick samma möjligheter som mer förmögna att bli just, historia. För hur pass väl lyckas egentligen S fånga upp vår generations arbetar- och underklass? Franchisetagare, bemanningsanställda, papperslösa, rättslösa flyktingar, underbetalda. Dagens samhälle rymmer nya grupper av människor som saknar makt och verktyg att forma sina liv. Ett parti som består av vita, medelålders män i villaförorter kan aldrig representera hela den svenska mångfalden. För det behövs nya kanaler för att sprida makten till fler. DEN STORA FRÅGAN är om Fredrik Reinfeldt lyssnar på slutsatserna från sin egen utredning? Eller om socialdemokratin har modet att axla rollen som partiet som moderniserar demokratin och inkluderar alla delar av samhället i beslutsfattandet? Annars blir Sverige landet som lyssnar på megafoner med tjocka plånböcker medan majoritetens viskningar förblir ignorerade. PS! VÅR ORDINARIE layoutare, Anna-Maria, fick barn i december och därför jobbar nu Camilla Frantzell som vikarie för henne. Grattis till Anna-Maria för tillskottet och grattis till Frihet för Camilla.

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 1/2013

INNEHÅLL

13 22 22

13 MÄNSKLIGA SPRÅNGBRÄDOR

Elinor Odeberg om politiken som får vissa kvinnor att lyckas på bekostnad av andra.

14 FLYKTINGPALATSET

Frihet besöker Lia Hof, vandrarhemmet som fungerar som asylboende och som av Sverigedemokraternas ungdomsförbund beskrivs som ”slottsstandard”.

21 MAKTEN ÖVER KVINNAN

Katrine Kielos kopplar samman våldtäkten och skulden med behovet av att styra kvinnan.

22 NYTT FRÅN ÄPPELKNYCKARNA Intervju med albumaktuella Movits!.

28 ELFENBENSPLUNDRINGEN

Asiens sug efter det vita guldet hotar att utrota elefanten i Afrika.

38 FINNS DE FATTIGA?

Sanningen om hur fattigdom egentligen mäts och varför det handlar lika mycket om statistik som politisk makt.

47 FOKUS SSU

Reportage från SSU:s nyårskurser. Alternativ jul i Umeå. Å andra sidan om tillväxtens roll i det gröna samhället. SSU:aren Didrik drömmer om ett liv i kronans tjänst. Internationella vänner från Georgien. Gabriel och Ellinor om Ecosykongress och visionen om en ny försvarspolitik.

21 14 FRIHET

4 1/2013

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 1/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Mattias Vepsä Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 714 48 32, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

FRIHET

5 1/2013

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 1/2013 Anders Andersson, Chrissie Abbott, Elinor Odeberg, Johan Augustin, Jonas Gratzer, Karin Hylander, Katrine Kielos, Linus Fremin, Mattias Vepsä, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Simon Röder, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Lögner om djurrättsaktivister

I Frihet 8/2012 slår Michael Johnson brett mot dem som försvarar djurs rättigheter. För det första är det mindre än en promille av djurrättsförespråkare som använder olagliga metoder. Att demonisera en hel grupp för vad en bråkdel gör kan vi väl överlämna åt Sverigedemokraterna? Det blir lagom surrealistiskt när Johnson – som förespråkar att döda för sin föda – anklagar djurrättsaktivister för att bestämma över vem som ska leva och ej. I en missriktad välvilja argumenterar Johnson för svältande barns existensberättigande. Sverige var också fattigt för 150 år sedan; anser Johnson att vi nu är onda som skaffar två barn i stället för åtta? Att världen skulle bli lycklig av så många som möjligt är ingen utopi att sträva efter. Det skulle leda till politiker som skulle förbjuda abort och preventivmedel – knappast något för ett feministiskt ungdomsförbund som SSU. Johnson borde också debattera ärligt, inte hitta på sina meningsmotståndares åsikter. Djurrättsaktivister är oftare än andra medlemmar i Amnesty och grupper för mänskliga rättigheter. Det blir surrealistiskt på nytt

när några som vill minska lidande och död anklagas för att vara dödsstraffsförespråkare. Utilitarismen är ingen måttstock för djurrättsförespråkare överlag. Det är lätt att snöa in på filosofiska resonemang – det man då glömmer är det lidande som djuren utsätts för. Det är helt i onödan när vi kan välja vegetariskt. /Kristofer Åberg

Ny teknik kan inte rädda klimatet I sin ledare (Frihet 8/2012) kritiserar Daniel Mathisen de tillväxtfientliga ”klimatkonservativa” som ”väljer ut symtom ur samtiden – konsumtion, tillväxt, handel – och menar att dessa är dåliga i sig”. Enligt Daniel är problemet inte tillväxt utan dagens ohållbara källor till den. Men kan vi verkligen fortsätta öka BNP och samtidigt klara miljön? Det finns två former av hållbar tillväxt: lokal tillväxt i en sektor som kompenseras av minskning i en annan, till exempel gå från Nokias till Apples mobiler, avtagande tillväxt som kan skapas antingen i den immateriella tjänstesektorn genom att vi avsätter en allt större andel av dygnets timmar på aktiviteter

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Camilla Frantzell layoutansvarig Ålder: 35 år. Bor: Södermalm, Stockholm. Gillar: Fika, mönster, Barcelona och gatukonst. Ogillar: Tidiga morgnar, saker som inte fungerar och marsipan. Ville bli som liten: Polis eller brandman.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

som att sjunga, programmera samt massera, eller också genom effektivare energianvändning, materialförbrukning och återvinning. BNP kan då fortsätta öka allt långsammare tills vi närmar oss en verkningsgrad på 100 procent i ekonomin, det vill säga maximal effektivitet i resurs- och energianvändningen. Även om dessa tillväxtformer är miljömässigt hållbara är de tyvärr inte tillräckliga; för att garantera ekonomisk stabilitet krävs kontinuerlig eller ökande tillväxt av BNP av en viss storlek årligen, annars havererar systemet i en långvarig lågkonjunktur med skenande statsskulder, arbetslöshet och fattigdom som följd. För att skapa kontinuerlig eller ökande tillväxt på sikt måste vi ständigt öka konsumtionen av materiella produkter, något som i längden inte är hållbart. Jag delar Daniels optimism och framtidstro; givetvis kan vi lösa miljöproblemen utan att avveckla civilisationen, isolera oss i skogen och odla potatis. Men ska vi klara både miljön och ekonomin räcker det inte med miljötekniska innovationer, effektiviseringar och en växande tjänstesektor, vi måste dessutom reformera om vårt ekonomiska system i grunden till att klara avtagande tillväxt utan att kollapsa, och på sikt landa i ett stabilt jämviktssamhälle baserat på nolltillväxt. /Samuel Kazen-Orrefur

Du är vikarierande layoutansvarig på Frihet från och med det här numret. Vad har du gjort tidigare? – Jag har jobbat som grafisk formgivare under flera år på lite olika reklambyråer. Jag har också bott i Barcelona en tid och varit ute och rest en del. Jag frilansar också med olika typer av uppdrag och kunder, just nu mest för Rädda Barnen. Vad kännetecknar bra form? – Jag tycker bra form ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet. Helst ska det vara något nytt och som är smart, genomtänkt och som får betraktaren att reagera på något sätt.

FRIHET

6 1/2013

Var hittar du inspiration i ditt jobb? – I böcker, tidningar, bloggar och på resor. Eller på en promenad eller fika. Eller när jag ligger i soffan och slappar. Vad gör du när du inte jobbar? – Umgås med familj och vänner och fikar så mycket som möjligt. Sen tänker jag att jag ska göra en massa saker som att måla tavlor, göra lampor, sy kuddar, skriva barnböcker och designa tapeter, men som jag aldrig riktigt hinner med. Vad önskar du mest av allt just nu? – Att det blir sol och varmt ute, eller att någon bjuder mig på en resa till något varmt ställe.

FOTO: PAWEL FLATO

Sverige behöver inte en ny Sabuni Den 21 januari tillkännagav Nyamko Sabuni att hon lämnar posten som jämställdhetsminister i regeringen Reinfeldt. Med tanke på vad Sabuni åstadkommit rent politiskt, har hon genom åren fått oförtjänt mycket uppmärksamhet. Medier har utmålat henne som den modiga ministern som gång på gång tagit bladet från munnen och sagt sanningen om till exempel muslimers brottsbenägenhet och faran med islam kontra västerländsk kristendom. Personligen minns jag henne som politi-

kern som bland annat föreslog införandet av obligatoriska gynekologtester av muslimska flickor för att upptäcka fall av könsstympning, obligatorisk kurs i svenska värderingar för nyanlända och slöjförbud. Kort sagt det som inte är viktigt i politiken. När hon nu tackas av, sägs det att vi ska minnas henne som en politiker som förde klassisk liberal politik. Till och med från socialdemokratiskt håll – tack och lov bara någon enstaka debattör – hävdas att hon var en ovanligt rakryggad politiker som vågade ta i känsliga frågor. Återigen kan jag inte förstå hennes politiska gärning på annat sätt än att hon starkt bidrog till att infektera debatten om integration till att handla om ren och skär rasism – ett slags kulturrasism. Med stöd av sin hudfärg och bakgrund har hon, avsiktligt eller ej, försökt förmå

Vad hände sen? ”Sömnlös ordsmed” Frihet 7/2011 För strax över två år sedan prydde poeten och författaren Johannes Anyuru omslaget till Frihet. Själva intervjun handlade om att skärskåda och kritisera kärleken som litterärt koncept och problemet med att västvärlden fortfarande tycker sig vara fixpunkten i världen. Anyuru poängterade också att ett av de största problemen med

dagens kulturvärld är det faktum att kapitalismen “tagit språket till fånga” och därmed begränsat möjligheten till utövning. Johannes Anyuru tilldelades nyligen Ivar Lo-Johanssons personliga pris år 2013 för romanen “En storm kom från paradiset” från förra året. Juryns motivering löd: “På vacker lyrisk prosa med stenhård kärna skapar

Anyuru ett äreminne över sin far, vars högtflygande planer saboteras av politisk förföljelse och flykt. Med hemlösheten som arvedel - och med klassvrede - söker sonen rötter i skrivandet, och i läsning av radikala filosofer som Frantz Fanon. Med sin storslagna roman gör Johannes Anyuru den svenska litteraturen mindre provinsiell.”

FRIHET

7 1/2013

debatten om invandrares situation i Sverige att handla om allt annat än vad som är relevant. Till exempel har Sverigedemokraterna då och då kunnat hänvisa till Sabunis politik när de försökt rentvå sin politik. Med det här i minnet hoppas jag att vi, antirasister i hela landet, fortsätter vårt arbete för ett mer tolerant Sverige och mer noggrant än förr granskar våra politiska företrädare. Det sista debatten om integration och invandring i Sverige behöver just nu är en ny Sabuni. Vi behöver inte någon som ”tar bladet från munnen och säger sanning”. I stället söker vi med ljus och lykta efter ett trovärdigt samhällsalternativ som kan utmana Alliansens politik och få slut på onödigt misstänkliggörande av människor utifrån deras etniska bakgrund och kön. Det är viktigt. /Johan Frick

H AL LÅ DÄ R!

Gamla Arena kastade sig inte på läsaren

FOTO: ARENAGRUPPEN

Ni valde nyligen att stöpa om formen till Arena, hur kommer det sig? – Jag och Mikael Feldbaum var båda ganska nyanställda, och som mångåriga Arenaläsare kände vi att tidningen behövde bli mer utåtriktad. Vi ville göra ett snyggt, modernt samhällsmagasin där man hittar tidens stora frågor. Precis ett sådant magasin som man längtar efter nu när så många tidningar nördar ner sig i olika specialsegment. Gamla Arena var stilig men kastade sig inte på läsaren.

MALENA RYDELL Chefredaktör på Magasinet Arena.

Hur tänkte ni kring den nya utformningen, vad var viktigt? – Det var jätteviktigt att inte kasta ut Arenas kulturtidskriftssjäl med badvattnet. Vi ville få in mer humor och här och nu-känsla och göra tidningen roligare att läsa utan att på något sätt tumma på den intellektuella nivån. Vi valde att ge kulturen större plats i tidningen igen och att plocka in fler ekonomiska perspektiv.

Samtidigt bytte ni också namn, från tidskrift till magasin. Varför? – Ett magasin är en tidskrift som vill bli läst. Som använder sig av bilder, tillägg och varierande journalistiska grepp på ett helt annat sätt än många kulturtidskrifter. Vilken del av tidningen är du mest nöjd med? – Jag tycker mellanvagnen som vi kallar ”Rapporter” blev himla lyckad. Där samlar vi texter från hela världen, som alla är viktiga eller tankeväckande. – Jag är också nöjd med de nya inslagen, som politisk humor från Kawa Zolfagary och Nanna Johansson, krönikor om gastropolitik, tv-serier och klassisk musik, en spalt där man kan fråga en filosof och en psykolog om samtidsfrågor. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Snart förbjuds väl kärlek för att det konkurrerar med den fria marknadens prostitution.” MUSIKERN MELISSA HORN ÄR KRITISK TILL ATT PRIVAT LÄXHJÄLP SUBVENTIONERAS MEDAN FRIVILLIG LÄXHJÄLP NEKAS STÖD FRÅN STOCKHOLMS STAD.

SLUTGILLAT I TADZJIKISTAN Det centralasiatiska landet Tadzjikistan, med en befolkning på 7,8 miljoner invånare, blockerade nyligen det populära sociala nätverket Facebook. Regimen motiverar handlingen med att de cirka 40 000 medborgare som använder sidan skriver nedlåtande kommentarer om landets president Imomali Rakhmon, och om andra framstående personer ur regeringen. Vidare påstår regeringen att användarna fått upp till motsvarande 66 000 svenska kronor för att smutskasta landet på Facebook. Tadzjikistan placerar sig på plats 122 av 179 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

3,5 TIMMAR Så lång tid tar det att uttala världens längsta ord, som består av 189 819 bokstäver. Ordet är den kemiska beteckningen för proteinet titin.

ÄVEN APOR HAR MEDELÅLDERSKRIS Ett forskarlag bestående av forskare från USA, Tyskland, Storbritannien och Japan har kommit fram till att även apor kan drabbats av så kallad medelålderskris, det vill säga bli nedstämda och förändra beteendet vid en viss ålder. För människor inträffar det vanligen i 40- till 50-årsåldern. Resultatet kommer efter en undersökning på omkring 500 schimpanser och orangutanger. Större apor lever i genomsnitt till 50 års ålder och enligt slutsatserna mår de som sämst mellan 27 och 28 år.

FRIHET

8 1/2013

VAL I VÄRLDEN: ITALIEN

Typ av val: Parlamentsval. Valdatum: 24 februari 2013. Invånare: 61 miljoner. Statsskick: Republik.

Kuriosa 1: Italien rymmer två oberoende republiker: Republiken San Marino och Vatikanstaten. Kuriosa 2: Den mekaniska klockan, barometern, termometern, optiska glasögon och telefonen är alla italienska uppfinningar.

HUR: I samband med den europeiska skuldkrisen 2011 tvingades Silvio Berlusconi avsäga sig posten som premiärminister i november samma år. Han ersattes av ekonomen Mario Monti. I december 2012 förklarade Berlusconi att han ämnade ställa upp för omval till premiärminister, något som fick Monti att avisera sin avgång från posten. Under sin tid vid makten höjde Mario Monti skatter och minskade offentliga utgifter för att förbättra Italiens ekonomi. Inför årets val är Silvio Berlusconi högerpartiet Frihetsfolkets huvudkandidat medan Pier Luigi Bersani är kandidat för socialdemokratiska PD. HISTORIA: Italiens historia kan spåras till 900-talet före vår tideräkning, då olika stammar bebodde det område som i dag kallas Italien. Så småningom blev det latinska språket dominerande i samband med att den romerska stadsstaten fick alltmer makt. Det romerska imperiet kom att dominera Västeuropa och regionen kring Medelhavet till dess fall år 476. Millenniet därefter präglades av konflikter mellan rivaliserande stadsstater, och regionen var under perioder kontrollerad av Spanien, Österrike och Napoleon den förstes rike. Den italienska halvön enades i kungadömet Italien år 1861. Efter första världskriget kollapsar staten i fattigdom, upplopp och oroligheter, något som öppnar dörren för Benito Mussolinis fasciströrelse. Mussolini införde en auktoritär diktatur och ingick så småningom en allians med Hitlers Nazityskland under andra världskriget. 1943 störtades fascistregimen i en monarkistkupp och landet erövrades av de allierade. 1946 utropades en italiensk republik. 1950- och 60-talen var en period av modernisering och snabb ekonomisk tillväxt. Italien ingick som ett av ursprungsländerna i EEC, föregångaren till dagens EU. 1990-talet till vår tid har präglats av politisk instabilitet och korruption inom de offentliga förvaltningarna, något som gjort att medborgarnas förtroende för politiken i allmänhet är lågt. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Ann-Cathrine Jungar, docent på institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola.

FRIHET

9 1/2013

Vilka blir valets stora frågor? – Ekonomin och de föreslagna besparingskraven. Berlusconis parti Frihetsfolket stödde ju Montis sparkrav inledningsvis men gjorde en u-sväng. Alla regeringar har haft svårt att genomföra strukturella reformer av ekonomin, till exempel pensionerna. Inom centervänstern, som leder i mätningarna, finns också en kritik mot att det slår mot fattiga. – Det populistiska partiet Lega Nord mobiliserar mot besparingar. Med en tidigare teknokratregering är det idealläge för populister. Hur är tillståndet i den italienska ekonomin? – Jag är ingen ekonom, men det är klart att enligt alla bedömare ser det illa ut. Historiskt, när man ser på Berlusconis tid vid makten, har landet halkat efter i internationella rankingar med avseende på tillväxt, sysselsättning och välstånd. Hur ser befolkningen på Silvio Berlusconis kandidatur? – Hans popularitet har dalat efter sexskandalerna. Men han försöker återigen putsa på sin personliga image som en vital man i 70-årsåldern och spela på samma strängar som fungerade tidigare. – Hans popularitet bygger på en splittrad center-vänster. Vilken roll spelar högerextrema partier och krafter i valet? – Inte så mycket extremister som populister. Bloggaren Beppe Grillos kandidatur är den största nyheten 2012. Det är en speciell organisation där partihögkvarteret i princip är hans blogg. I opinionsundersökningar har han omkring 20 procent av rösterna. – Grillo står för en klassisk populism mot etablissemanget och Mario Montis besparingar. Vi vet väldigt lite om hans sympatisörer och vilken regering de skulle kunna stödja. Partiet drar väljare både från Lega Nord och center-vänstern och kan nästan jämföras med Piratpartiet, om än med en större palett av frågor. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: NU AGENCY/CHRISSIE ABBOTT

STAR WARS I VERKLIGHETEN EU ska investera 700 miljoner euro i att ta fram vad som ska bli världens kraftfullaste laser. Den ska bland annat vara kapabel att förstöra kärnkraftavfall och finna nya sätt att behandla cancer. Projektet kallas Extreme Light Infrastructure och två anläggningar byggs just nu i Rumänien och Tjeckien. En tredje är på gång i Ungern och en fjärde är på planeringsstadiet. Med den nya tekniken hoppas forskare och myndigheter kunna experimentera med elektroner och öppna upp helt nya forskningsfält. Lasrarna ska också kunna kombineras på ett sätt som gör att strålen blir lika kraftfull som den fiktiva varianten från Dödsstjärnan i “Star Wars”filmerna. Den första anläggningen väntas stå klar år 2017.

”Låt oss hålla livmödrarna tomma tills föräldraförsäkringen är individuell.” LINDA NORDLUND, ORDFÖRANDE FÖR LIBERALA UNGDOMSFÖRBUNDET, TWITTRAR OM DET OJÄMSTÄLLDA UTTAGET AV FÖRÄLDRALEDIGHET.

2,5

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

miljoner

91-ÅRING I HUSARREST I UNGERN Den 10 september förra året sattes Béla Biszku, inrikesminister i Ungern 1957-1961, i husarrest. Anledningen är att Biszku var ansvarig för att den ungerska revolutionen mot kommunistregimen krossades 1956. Han är den förste från den tidigare regimen i Ungern som nu åtalas och riskerar livstids fängelse. Mellan 1946 och 1989 fungerade Ungern mer eller mindre som en sovjetisk satellitstat.

BERÄKNAS HA FLYTT SINA HEM I SYRIEN SEDAN INBÖRDESKRIGET INLEDDES.

”Som liten kändes samhällsbilden i Karl Bertil Jonssons julafton främmande, i dag är den verklighet.” Rapparen Petter om ett hårdnande samhällsklimat. Från Twitter.

REKORDBYGGE I KINA Att Kina ofta är snabba på att bygga bostäder vet vi, särskilt efter att ha sett hur de snickrade ihop ett 30-våningshus inom loppet av 15 dagar i början på förra året. Nu är bolaget bakom rekordbygget igång med ytterligare ett projekt. Den här gången ska världens högsta hus byggas på bara 30 dagar. I dag är Burj Khalifa i Dubai med sina 828 meter högst i världen. “Sky City”, den nya byggnaden i Kina, kommer att slå det gamla rekordet med tio meter med en höjd på totalt 838 meter. Huset kommer att ha 220 våningar.

”Det är en sekt.” STEFAN LUNDKVIST, TIDIGARE FULLMÄKTIGELEDAMOT FÖR SVERIGEDEMOKRATERNA, OM PARTIETS OSUNDA KULTUR.

FRIHET

10 1/2013

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

17 FEB – 23 MARS

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

När får en tjej ta akut-p-piller? – Akut-p-piller är till för att förhindra att tjejen blir gravid. Pillret fungerar genom att det får ägglossningen att utebli eller försenas och därför blir det ingen graviditet. Akut-p-piller kan köpas på apoteket utan att man fått recept utskrivet, alltså är det ingen annan som bestämmer om tjejen får ta det eller inte. På ungdomsmottagningar kan man få pillret gratis. – Akut-p-piller används av en tjej som riskerar att bli gravid när hon inte vill bli det. Risken kan till exempel uppstå för att hon inte använt något preventivmedel eller för att preventivmedlet eventuellt

– Akut-p-piller används av en tjej som riskerar att bli gravid när hon inte vill bli det. inte fungerat. Kondomen kanske sprack eller så kan hon ha kräkts efter att hon tog p-piller. Receptfria akut-p-piller kan tas upp till tre dygn efter sexet. Ju snabbare efter sexet det tas, desto bättre fungerar det.

Min kille har nästan alltid morgonstånd. Vad kan det bero på? Jag undrar om han drömmer sexdrömmar men jag vågar inte fråga. – Sömn delas upp i olika stadier då man sover olika djupt. Under den så kallade REM-sömnen slappnar kroppen av på ett särskilt sätt som gör att svällkropparna i underlivet kan blodfyllas. Det leder ofta till att kuken eller klitoris styvnar, det vill säga att man får stånd. Om man då vaknar och ståndet finns kvar, brukar det kallas morgonstånd. Din killes morgonstånd beror förmodligen på reaktioner i kroppen som inte har med hans drömmar att göra. Tjejer får likadana reaktioner, även om klitorisstånd inte syns lika väl som kukstånd. – Det händer också att man får stånd på grund av en sexdröm, och sexdrömmar kan leda till orgasm och utlösning, men att någon vaknar med stånd betyder inte att personen är kåt och vill ha sex. Om du vill veta ifall din kille drömmer sexdrömmar så finns det inget annat sätt att ta reda på det än att fråga. Kanske vill han berätta, eller så är det något privat som han vill hålla för sig själv.

februari. Presidentval i Cypern.

17 18 24

februari. President- och parlamentsval i Ecuador. februari. Presidentval i Armenien. februari. Parlamentsval i Italien.

SKILJELINJEN

Marknadshyror Tycker du att vi ska införa marknadshyror i Sverige? – Nej. SSU tycker verkligen inte att marknadshyror är rätt väg att gå.

Kan inte det leda till att fler bostäder byggs? – Nej, det tror jag inte. Hela utgångspunkten bakom åsikten är att det är en vanlig marknad och det är fel. Det tar lång tid att bygga och hus kan stå i 100 år, det kräver planering från samhället.

Men vad ska göras för fler bostäder? – Vi vill att man satsar mer offentliga resurser och att kommuner och staten själva tar ett ansvar för att bygga bostäder.

Tycker du att vi ska införa marknadshyror i Sverige? – Ja, det tycker jag verkligen.

Vilka fördelar ser du med marknadshyror? – Den största fördelen är att man med en fungerande marknad skulle kunna lösa bostadsbristen.

Kan inte det leda till högre hyror för vanligt folk? – Det är tveksamt om det skulle leda till högre hyror för vanligt folk – vanligt folk har oftast inte lägenhet i innerstan.

GABRIEL WIKSTRÖM,

mars. Internationella kvinnodagen.

ORDFÖRANDE SSU

HANNA WAGENIUS,

22 23

mars. RFSL Ungdom håller kongress i Stockholm.

mars. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet håller kongress i Uppsala.

ORDFÖRANDE CUF

FRIHET

11 1/2013

SVIK INTE

DAWIT ISAAK Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i Eritrea. Dawit Isaak sitter där enbart för att ha bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sedan september 2001, utan att ha beviljats rättegång. I Göteborg väntar Dawits familj på att han ska komma tillbaka. De har väntat alldeles för länge. Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få den svenske medborgaren Dawit Isaak fri. Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? Besök www.freedawit.com

12 8/2012

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Välfärdens ersättare NÄR JAG VAR liten bodde jag och mamma i Minneberg i utkanten av Stockholm. Min mamma arbetar inom vården och har därför jobbtider som inte är helt lätta att kombinera med föräldraskap. Särskilt inte som ensamstående, och särskilt inte med min mammas karriärambitioner. Granne med oss bodde ett äldre par, Inga-Lill och Bosse, som hjälpte till att passa mig när förskolan var stängd och sjukhuset kallade. Året jag började på förskola var 1990, samma år som välfärden började bli en belastning och inte en tillgång i svensk politik. STRAX INNAN JUL kom fackförbundet Kommunals rapport ”Vägval välfärd”. Rapporten innehöll en tillbakablick över den nedskärningspolitik som fördes under vår 80- och 90-talisters uppväxt. Utredarna kom fram till att det viktigaste för en kvalitativ välfärd är utbildad bemanning och tillräckliga resurser, det vill säga motsatsen till nuvarande utveckling med inhyrd personal, platsbrist och underfinansiering. Kommunal pekade ut nedskärningar av personalkostnader som den största orsaken till oskäliga vinstuttag. Sätts det en minimigräns för antalet utbildad personal på plats kommer vinsterna indirekt att minska. PARALLELLT RÅDER KOMPETENSBRIST inom vård, skola och omsorg. Resurserna till äldreomsorgen som andel av bruttonational-

produkten har legat stilla sedan 1990, medan antalet 85-åringar fördubblats. Barnkullarna växer och befolkningen åldras, men färre och färre utbildar sig till vårdare och förskollärare. Det är en negativ trend som förvärras. Om vi för ett ögonblick enas om att problematiken i välfärden är bristen på kompetent personal och låg personaltäthet, är det här den största utmaningen. För vad hjälper krav på utbildad personal om ingen personal finns att tillgå? UTARMNINGEN AV VÄLFÄRDEN och den systematiska nedvärderingen av kvinnodominerade arbeten har gjort att omsorgsarbete ter sig allt mer oattraktivt som yrkesval. Var femte anställd inom äldreomsorgen uppger att de knappt har tid att gå på toaletten. Allt fler kvinnor tvingas gå ner i arbetstid eller försvinna från arbetsmarknaden, prioritera bort egna familjer, behov och karriärer för att ta hand om sina föräldrar eftersom välfärden inte räcker till. DE SENASTE TJUGO åren har jämställdheten i Sverige i princip stagnerat på grund av att tillgången till avlastning för framförallt mödrar och döttrar blivit alltmer beroende av inkomst. Det är förståeligt när ett parti som varken är eller kallar sig feministiskt får diktera svensk politik. Utöver att marknaden löser det mesta innebär statens tillbakadragande, i den nyliberala tankevärlden, att vi

FRIHET

13 1/2013

som medmänniskor och anhöriga ”ställer upp”. Kruxet är bara vilka. SVARET ÄR KVINNORNA. I mitt fall hette kvinnan Inga-lill. Lite senare, när min mamma kommit upp sig en bit, gift om sig och hade råd att betala för barnvakt, hette hon Jenny, Therese, Helen och till sist Marta. Svensk jämställdhetspolitik har aldrig handlat om att vissa kvinnor ska nå lycka och framgång på bekostnad av andra kvinnor. I stället har Socialdemokraterna med framgång arbetat utifrån konceptet om en generell välfärd med högklassig förskola, likvärdig utbildning, god vård och äldreomsorg för alla. Om vi ska kunna leva upp till de kvalitetskrav som ställs på välfärden och bemanna våra nattis, dagis och äldreboenden med både kompetenta kvinnor och män, krävs det att omsorgsarbete ges det erkännande och den yrkesstatus det förtjänar. Alla har vi inte turen att ha en Inga-Lill i porten bredvid.

Elinor Odeberg Redaktör Libertas, S-studenters idépolitiska tidskrift e.odeberg@gmail.com

FRIHET

14 1/2013

Livet under

kristallkronorna

”Nytt flyktingpalats”. ”Full slottsstandard för illegala invandrare”. Så beskrivs asylboendet Lia Hof på högerextrema sajter. Det var även här SDU-ordföranden Gustav Kasselstrand spelade in sin omdiskuterade propagandafilm. Frihet åkte till Lia för att ta reda på hur det verkligen stod till. TEXT: KARIN HYLANDER FOTO: ANDERS ANDERSSON

FRIHET

15 1/2013

– l til a lle, m m stä ko rt le ke ul sä . sk tt an vi ill e am nd t S la om ch o et i k ilk v ran . V ara m an b Ka pl oll, na r r n ge n ga in nge lin de e i vil ha ad r t Vi pel äge s s

USTAV KASSELSTRAND, ORDFÖRANDE i Sverigedemokratisk ungdom, hade aldrig varit på en svensk flyktingförläggning när han besökte Lia Hof för att spela in en film för ungdomsförbundet. Det har han inte nu heller. Han valde nämligen att åka dit medan Lia Hof fortfarande var ett lyxigt vandrarhem, avsett för shoppingturister i närbelägna Ullared.

FRIHET BESTÄMDE SIG för att testa livet på samma svenska asylboende medan det faktiskt är i gång. Vi gör det genom tvillingbröderna Kamran och Saman Ahmadian från Iran, som bor i ett dubbelrum på andra våningen på det före detta vandrarhemmet. ”SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand vandrar mellan ekarna mot det gamla sanatoriet i Lia, som häromåret rustades upp till ett fräscht vandrarhem. På vägen framför huvudbyggnaden står en vit limousine

FRIHET

parkerad. ’Här ligger röda mattan ute’, säger Gustav och sätter sina nyputsade skor på trappan.” KAMRAN OCH SAMAN kom inte i limousine. De låg gömda i en lastbil under den drygt veckolånga flykten från Iran. Sista biten åkte de i Migrationsverkets minibuss från Göteborg. DEN JUNIDAG GUSTAV föddes i Valdemarsvik, på gränsen mellan Östergötland och Småland, lekte de treåriga tvillingarna Kamran och Saman i familjens hus i sommarheta Mashhad i nordöstra Iran. Nu sitter de vid ett bord i matsalen på asylboendet i Lia och berättar sin historia. Saman och Kamran växte upp tillsammans, utbildade sig till ingenjörer och startade en firma, specialiserad på militär marinteknik, med en handfull anställda. Även om det har sina sidor att leva som kristen i Iran hade de inte en tanke på att flytta. Inte förrän de började tillverka

16 1/2013

– Vi färdades i lastbilen i drygt en vecka. Det är svårt att säga exakt hur lång tid det tog, för vi steg aldrig ur och såg ingen skillnad på dag och natt. Vi hade betalat en flyktingsmugglare för att ta oss ut ur Iran men vi visste inte vart de skulle föra oss. en komponent som militären tidigare hade köpt in från Kina. Plötsligt var Kamran och Saman icke önskvärda. De blev arresterade, kände sig hotade till livet och lämnade hals över huvud sitt hem. – Vi färdades i lastbilen i drygt en vecka. Det är svårt att säga exakt hur lång tid det tog, för vi steg aldrig ur och såg ingen skillnad på dag och natt. Vi hade betalat en flyktingsmugglare för att ta oss ut ur Iran men vi visste inte vart de skulle föra oss, berättar Kamran och fortsätter: – En tidig morgon – klockan var två eller tre på natten – släppte lastbilschauffören av oss på en väg en bit utanför en stad och sa att vi var i Sverige. Han gav oss tvåhundra svenska kronor och sa att vi skulle gå till polisen och säga att vi sökte asyl. De första dagarna i Sverige bodde Saman och Kamran på Migrationsverkets spartanska ankomstboende i Kållered. Sedan transporterades de vidare till Lia. – Här är så vackert. Lia Hof ligger så fint, säger Kamran och tittar ut över den dimmiga nejden.

FRIHET

”Gustav ser sig om i sitt vandrarhemsrum. Så slänger han sig på de manglade lakanen i den ena av dubbelrummets två sängar. Slipsen, den vita skjortan och kostymbyxorna behåller han på.” SAMAN OCH KAMRAN är klädda i likadana vita träningsoveraller. De klär sig alltid identiskt men har inte så mycket att byta med, eftersom de bara kunde ta med varsin ryggsäck på resan. Tvätten brukar de torka på rummet, som rymmer varsin säng och varsitt nattduksbord. Duschar och toaletter delar de med andra boende, runt 170 människor från Syrien, Eritrea, Irak, Albanien och ytterligare en handfull länder. Men Saman och Kamran behöver inte mycket plats. De har inga ägodelar förutom kläderna och varsitt träsnideri med bibliskt motiv. – Vi mötte en svensk kvinna i kyrkan. Hon bjöd hem oss på julafton. Då fick vi de här, förklarar Saman.

17 1/2013

Er Fati itr m ea a f ha rån rm S öt yrie ts n i H oc al h A la nd m s i Sal nl ih an fr d. ån

– Här får barnen svenskundervisning. Vi har startat en skola för vuxna på kvällarna också. Det är vi som är lärarna. 70 KRONOR. DET är vad de tre målen mat som serveras varje dag på Lia sammanlagt får kosta. I dag står det gulaschsoppa på lunchmenyn. Saman och Kamran hjälper som vanligt till i köket. Bär fram tallrikar och frukt, torkar bord och diskar, slevar upp soppa och torkar golv. De är vana att göra rätt för sig och att sköta ett hushåll. Att hålla sig sysselsatt är ett sätt att mota bort ångesten. På Lia Hof kretsar allt kring Migrationsverkets intervju, där man får redogöra för sina asylskäl. Antingen väntar man på en tid för intervjun eller så har man redan gjort den och väntar på besked om man får stanna i Sverige eller inte. Det är en kvalfull längtan. Många får avslag och Kamran och Saman har hört att iranier ofta skickas tillbaka. De har ännu inte gjort sin intervju. Bröderna tror att chansen att få stanna är större om de visar hur duktiga och arbetsvilliga de är, hur gärna de vill lära sig svenska. – Här får barnen svenskundervisning. Vi har startat en skola för vuxna på kvällarna också. Det är vi som är lärarna, säger Kamran och visar texthäftet ”Hör och häpna” och cd-skivorna som ska hjälpa till med uttalet. ”Gustav sitter i en fåtölj med champagneglaset i handen, tittar rakt in i kameran och tar till orda: ’Vi har i dag prövat på hur det känns att leva som asylsökande i dagens Sverige. Nu när vi spelar in detta så är det lugn och ro och frid här på Lia Hof men när du tittar på det här klippet, då har 182 stycken asylsökande från hela världen intagit det här stället. Det här uppgår till en kostnad på hundratusentals kronor varje dag, som läggs på de svenska skattebetalarna för att asylsökande ska ha möjlighet att bo på slottsliknande miljöer i dagens Sverige. Vi vet också att sjuttio procent

FRIHET

av de som kommer hit också kommer att få avslag på sin ansökan när Migrationsverket utrett personens status. De har inga flyktingskäl utan de har skickat in uppenbart ogrundade ansökningar som innebär att de kommer hit, bor i ett slott och sen så kommer de att återvända. Det här är den svenska flyktingpolitiken 2012. Tack för att ni har tittat. Skål!” NU ÄR DE här. Nu sitter de stumma i uppehållsrummet och stirrar ut över trädtopparna. Nu torkar de av borden i matsalen, småpratar i korridorerna, ligger på sina rum. Väntar. Det är den bleke åttaåringen Enis från Albanien som sitter framför ännu en tecknad film på teven. Det är Fatima från det söndermalda Aleppo och Am Salih från Eritrea. Det är Samans och Kamrans landsman Shahyn Shabany, som vankar sysslolös av och an i rummet där han bor med sin hustru och lille son. Shahyn som ler med sorgsna ögon: – Jag lever. Men min själ är död. SAMAN STICKER HANDEN i byxfickan och fiskar upp några små elektroniska komponenter. Han tog med dem från Iran för att kunna visa i sitt nya land vad han sysslat med, vad han kan, vad han kommer att kunna bidra med. Frågan är om plast- och metallbitarna kommer att komma till nytta. Just nu är de mest en påminnelse om att de båda bröderna en gång hade ett liv, en vardag och en framtid på den plats på jorden där just de råkade födas, nästan 400 mil öster om Lia i Hallands inland. Saman och Kamran vill inte vara här. Men de är tacksamma så länge de får stanna.

18 1/2013

En Det is, är 8 va år rm , v t. in D te et rn fin 20 ns 13 e . nt ev e.

KRAV PÅ BOENDEN Migrationsverkets riktlinjer för krav på tillfälliga boenden. En dusch och toalett på 15 personer Självhushåll = en köksenhet per åtta personer Helpension = tre mål mat om dagen ska serveras i en matsal inom 500 meters gångavstånd från boendet En färsk frukt om dagen Vällingpulver och barnmatsburkar åt barn Portionsförpackad mat till muslimer under ramadan, så att de kan äta efter solens nedgång Tillgång till tvättstuga och torkmöjligheter Personal ska finnas tillgänglig ett visst antal timmar per dag Boendemiljön får inte innebära ”risk för olägenhet”. Innan man skriver kontrakt bedömer Migrationsverket därför bland annat buller, rumsstorlek, temperatur samt om det är inrökt, mögligt eller fuktigt.

ASYLSÖKANDE I SIFFROR 2012 kom 43 887 människor till Sverige för att söka asyl. Det är det högsta antalet på tjugo år. Som jämförelse kan nämnas att 2011 sökte knappt 30 000 människor asyl i Sverige. De flesta asylsökande i fjol kom från Syrien, 7 814 människor. Näst flest asylsökande kommer från Somalia och på tredje plats hamnade asylsökande från Afghanistan. Migrationsverkets bedömning inför 2013 är att flyktingströmmen inte kommer att avta. Prognosen talar om 54 000 asylsökande under året. Under fjolåret fick drygt 17 400 personer uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov. Nästan lika många kom som arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den vanligaste anledningen till invandring är familjeanknytning. (Källa: Migrationsverket)

SDU OCH FLYKTINGPOLITIKEN I sitt politiska program skriver SDU att invandringen innebär ”splittring och demografiska förändringar som i sin tur leder till försvagning av svensk identitet, socialt kapital och trygghet. Massinvandringens kostnader är skyhöga, och notan för det mångkulturella kalaset skickas till skattebetalarna.” Ungdomsförbundet föreslår bland annat följande: s 2ADIKALT SËNKTA INVANDRINGSNIVÍER s +RAFTTAG MOT hDET UTBREDDA ASYLBEDRËGERIETv s !VVECKLING AV INTEGRATIONSPOLITIKEN s +RAFTIGT MINSKAD ANHÚRIGINVANDRING s (ÚJDA KRAV FÚR ATT FÍ SVENSKT MEDBORGARSKAP s 'ENERÚSA RESEBIDRAG TILL INVANDRARE SOM återvandrar till sitt ursprungsland

FRIHET

19 1/2013

m he ar dr til. an k s tv s et ian ev av bl st m gu so . I m de iu n or oe at lb an sy ts ta et et f – lev Ho m b a Li so

– Det är ett väldigt väl underhållet ställe, rent och fräscht. Men det är fortfarande vandrarhemsstandard med delade toaletter och duschar. Det finns heller ingen möjlighet till självhushåll, vilket är en fördel för framför allt barnfamiljer. Så någon lyx vill jag inte kalla det. 366 kronor per person och dygn. Det är vad asylboendet på Lia Hof kostar. – Vi är väldigt glada att vi har boendet på Lia, säger Stefan Bergman, enhetschef på Migrationsverket. DET ÄR ETT stort tryck på platser för asylsökande för närvarande. Dels har strömmen av människor som söker sig till Sverige ökat. Dels blir många kvar på boendena även sedan de fått uppehållstillstånd, eftersom det råder bostadsbrist ute i kommunerna.

En en or rid or ik åp n. sk ra tt m i e Ka r a sk ge en sä sv k”, på te er lio an ib m tb ro vår ll fu är nd är ha et h ”D . FRIHET

MIGRATIONSVERKETS VANLIGA LÄGENHETER räcker inte till, i stället hyr myndigheten platser på vandrarhem, campingplatser och liknande för att inrätta tillfälliga boenden. Migrationsverket har nu drygt 20 000 platser för asylsökande i vanliga lägenheter och 7 000 på tillfälliga boenden. Ytterligare 3 000 till 4 000 platser behövs inom kort. Standarden på – och priset för – de tillfälliga boendena varierar. På Lia Hof kostar varje plats, inklusive mat, 366 kronor per dag. – Det är ett väldigt väl underhållet ställe, rent och fräscht. Men det är fortfarande vandrarhemsstandard med delade toaletter och duschar. Det finns heller ingen möjlighet till självhushåll, vilket är en fördel för framför allt barnfamiljer. Så någon lyx vill jag inte kalla det, säger Stefan Bergman, som ansvarar för närmare 650 platser fördelade på fyra anläggningar i Halland och Västra Götaland. Han påpekar att själva boendestandarden inte är det enda som avgör om ett boende kan räknas som bra eller inte. – Hur kommunen ordnar med skolgång är en annan viktig sak. Falkenbergs kommun har ordnat med både grundskola och en förskola från tre års ålder snabbt och bra. Även primärvården har löst sin uppgift bra. Det höjer också kvaliteten ett snäpp. Avtalet med Lia Hofs ägare löper till och med den sista mars.

20 1/2013

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

De osynliga våldtäkterna ”OROA ER INTE, inget kommer att hända”, sa Ram Singh när han och hans fem kompisar städade i bussen där de våldtagit den kvinna som de sedan slängt av vid vägkanten. Den 23-åriga medicinstudenten överlevde inte sina inre skador. Hennes öde chockade Indien och orsakade protester mot kvinnovåld av ett aldrig tidigare skådat slag. Det blev en världsnyhet. Vi kunde läsa att var fjärde våldtäkt i Indien leder till åtal. Vi tänkte att det var fruktansvärt och glömde att den siffran faktiskt är högre än den svenska. I Indien leder däremot våldtäkter av muslimska kvinnor och av daliter – de som av kastsystemet tidigare benämndes som oberörbara – i princip aldrig till åtal. Dessa våldtäkter är i praktiken straffria. Kvinnor kan våldtas och mördas i slummen, på landsbygden eller som hembiträden utan att någon får reda på det. I VAD SOM år 2025 beräknas vara världens största land har antalet våldtäkter ökat med en fjärdedel de senaste sex åren. Till en viss del speglar detta att fler kvinnor anmäler. Den andra faktorn är att fler kvinnor utbildar sig, arbetar utanför hemmet och själva väljer vem de ska gifta sig med. Många män känner sig hotade. En synlig kvinna är en våldtäktsbar kvinna. I KÖLVATTNET AV nya rapporter om våldtäkter uppmanas kvinnor att hålla sig ”säkra”. Precis som när vi hör liknande uppmaningar i Sverige innebär detta att hålla sig ”säker”

att ”sköta sig”, stanna hemma och inte klä sig på ett visst sätt. Ropen på säkerhet för kvinnor är nästan alltid inskränkningar av kvinnors frihet. Det är därför de är så vanliga. På en av nyhetsbilderna från de senaste protesterna i Indien kan man se tre kvinnor hålla upp ett plakat ”Uppmana inte din dotter att hålla sig hemma utan din son att sköta sig”. Det är ett budskap som vi borde ta till oss även i Sverige. Och gällande Indien: Hur kan man prata om ”säkerhet” för kvinnor av någon ålder när ett land fortsätter döda småflickor bara för att de är flickor?

talare våld. Flickor kidnappas och säljs som sexslavar som en konsekvens av den omöjliga demografin. Det går inte att säga om det dramatiskt ökade antalet våldtäkter också är en effekt av – eller bara något som sammanfaller med – bristen på kvinnor. Det behövs mer forskning.

VI VET ATT abort av flickor för att de är flickor förekommer i Indien. Det är svårare att ta till sig att det är så vanligt inom den nya indiska medelklassen. Vi tänker lätt att det måste gälla fattiga människor på landsbygden. Men Mara Hvistendahl visar i sin bok ”Unnatural Selection: Choosing Boys Over Girls, and the Consequences of a World Full of Men” att det i både Kina och Indien är medelklassen som driver utvecklingen. Det är de som har råd med ultraljud och att muta sig runt officiella förbud mot könsselektiva aborter.

ÖVERALLT I VÄRLDEN måste diskussionen om våldtäkt flyttas från enbart rop om högre straff till att bli ett verktyg för att bryta upp de strukturer som gör våldtäkt och mord på kvinnor inte bara möjliga. Utan vanliga.

I INDIEN GÅR det bara 914 flickor under sex år på 1 000 pojkar, men i ett av de typiska urbana medelklassområdena är det ännu värre: 882 flickor på 1 000 pojkar. Ekonomer brukar säga att om utbudet av något minskar så kommer värdet att öka, men färre kvinnor leder bara till mer och bru-

FRIHET

21 1/2013

DE UNGA INDIER som protesterade på gatorna och på Facebook mot våldtäktskulturen kom i hög grad från den samhällsklass som genomför könsselektiva aborter. Det är också dessa unga indier som har möjlighet att förändra även detta.

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

”Vi var före Eminem, Snoop Dogg och Kanye West” Med unik ljudbild, välpressade kostymer, sneakers och skarpa berättelser med politisk udd har Movits! erövrat världen. Frihet träffade bandet i studion under arbetet med nya skivan. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MATTIAS VEPSÄ

OVITS! SÅNGARE JOHAN Rensfeldt vrider upp volymen på datorns högtalare och spelar titelmelodin till Tarantinofilmen ”Django Unchained” nere i källarstudion vid Zinkensdamm i Stockholm. Hans bror Anders, bandets dj, gitarrist och den som skriver musiken, sitter fortfarande strandad på en buss efter att ha landat efter en 75 minuters

flygning från Luleå. Saxofonisten Joakim går med raska steg upp för den slaskiga Hornsgatan. Det är han som visar runt och pratar stolt om källarstudion där de nyss monterat upp ett inspelningsbås. – De här är egentligen skitdyra men vi hittade en begagnad till ett riktigt bra pris. När vi först köpte den stod den monterad hemma i lägenheten, säger Joakim. Johan har än så länge bara nickat. Musiken han lyssnar på får hundraprocentig koncentration. Och när han väl börjar snacka med oss andra i rummet är det ”Django” som ligger i fokus. – Det här är världens bästa film jag inte sett, säger han. Anders dyker till slut upp med en trekantsmacka från Pressbyrån i handen. OM DU GOOGLAR ”Frihetssånger i retro Adidas” hittar du till artiklar i såväl ett webbfanzine inriktat på norrbottnisk pop som en rysk wikipediapost. För den som har närmre koll på svensk hiphop är ”Frihetssånger i retro Adidas” bekant som Planeten Jordens första och enda ep från 2004. Då: ett akustiskt hiphopband med hyfsade framgångar och ett samarbete mellan bröderna Rensfeldt. – Den var ju direkt kokad på pojkrummet, säger Johan. OCH DET VAR i pojkrummet i Luleå hiphopsuget tog fart. – Jag blev jävligt peppad av Petters första, jag var aldrig inne på Latin Kings och den prylen. Då började tankarna komma in på att man skulle pröva att göra något eget i stället för att dra Snoop Dogg-rader. Men det vore jävligt fett att göra en Snoophyllning direktöversatt till svenska, säger Johan.

FRIHET

– Jag lyssnade som lillebror jävligt mycket på vad Johan lyssnade på. Det var han som stod för skivinköpen. Petters första kändes som en dörröppnare. Efter det var det skitfett att få åka ner till Stockholm och gå på hiphopbutik, berättar Anders. Vid den här tiden kände Johan och Anders inte Joakim. – Det är jävligt intressant för jag lyssnade inte så mycket på Petter men skitmycket på Latin Kings ”I skuggan av betongen”. Men jag personifierade mig inte så mycket med genren. JOCKE KOM IN i musikvärlden genom den kommunala musikskolan. – Jag ville spela elgitarr och då får man alltid sitt andrahandsval och har man råkat skriva ett blåsinstrument någonstans på sin ansökan får man det direkt. Det var ju bara ett nödvändigt ont, jag höll på att sluta flera gånger. I högstadiet upptäckte jag jazzmusiken och då blev det kul. TILL SLUT FICK Joakim sin elgitarr och med den kom flera band på högstadiet och gymnasiet. Året efter studenten träffade han Anders och Johan på en klubb i Luleå. – De såg att jag hade en sax och sa: ”Det där ser ju fett ut, kan du spela några låtar med oss?” Där började det, förklarar Joakim. JOAKIM GICK MER och mer mot att bli en del i bandet. Och sommaren 2005 fick Planeten Jorden chansen att åka på turné med Riksteatern. – Riksteatern är ett jättebra initiativ för kulturarbetare, det är offentligt finansierat, säger Joakim och börjar diskutera med Anders och Johan om vilka det var som följde med. TURNÉN TOG BANDET runt Sverige och det var i Arvikanatten som det akustiska bandet Planeten Jorden blev Movits!. Grejen med att sitta på pallar kändes uttjatat. Stilen var efterfest och killarna ville vara de som satte igång festen. Och kanske var det därför det var under en efterfest bandets metamorfos började. Klockan måste ha varit fem på morgonen i Arvika. Hela Riksteatern-gänget som varit ute på vägarna delade på ett stort vitt hus. När tiden var

22 1/2013

FRIHET

23 1/2013

JOHAN RENSFELDT Ålder: 30 Bor: Bagarmossen, Stockholm Ville bli som barn: Ishockeyspelare Bästa rapparen just nu: Andre 3000 Konstigaste stället jag spelat på: Färöarna eller Makedonien. Läser just nu: Webbtidningar

ANDERS RENSFELDT Ålder: 26 Bor: Luleå Ville bli som barn: Hockeyproffs Bästa rapparen just nu: Kendrick Lamar Konstigaste stället jag spelat på: En ACbefriad 50-gradig källare i Kumamoto, Japan. Läser just nu: Inte mycket alls tyvärr. Ser mest filmatiseringar av böcker, går ju mycket snabbare. Ha ha.

JOAKIM NILSSON Ålder: 28 Bor: Bandhagen, Stockholm Ville bli som barn: Läkare Bästa rapparen just nu: Azealia Banks Konstigaste stället jag spelat på: Världsutställningen i Shanghai och stranden vid en liten by på Färöarna. Läser just nu: Läser om “Zen and the Art of Motorcycle Maintenance” av Robert M. Pirsig för att peppa mig själv att ta mc-kortet.

FRIHET

24 1/2013

– Budskapet ska liksom bakas in i en story som är intressant att lyssna på. Så kanske jag bara är själv, men det är jobbigt att lyssna när det är för mycket moralkakor hela tiden. inne skulle folk ligga och sova på golvet. Men nu var det fest. Någon hade kört fram en bil, öppnat dörrarna och spelade musik på högsta volym som ekade ner över fotbollsplanen bredvid. Alla dansade med i den mörka Värmlandsnatten. Nästa låt gick igång. Benny Goodmans ”Sing, Sing, Sing”. Anders, Joakim och Johan stannade upp, tittade på varandra. – Det var ju det här, det är hitåt vi ska gå, minns Joakim och fortsätter: – Vi gick igång, inte främst på blåsgrejen utan soundet på trummorna, drivet i beatet. Jag kom från ett jazzhåll och fick utlopp för det, och Johans texter passade helt plötsligt in på ett annat sätt med vissångsvibben från Cornelis. ”Kommer från fel del av gården, från andra sidan spåret/ Jag växte upp bland zigenare och romer/ Som spela’ handklaver och ville spå mig/ medan min farsa tömde en flaska Explorer.” Och senare: ”Kommer från den rätta stadsdelen, det är det som är problemet/ Jag växte upp i dom finaste kvarteren/ Min pappa han var designer med mera/ Min andra farsa han är redan försenad/ Själv var jag bara barn och adopterad/ Så skolgången blev ytterst svårt komplicerad.” TEXTSTYCKENA KOMMER FRÅN låten ”Fel del av gården” och debutalbumet ”Äppelknyckarjazz” och är ganska typiska Movits! med sväng i trummorna. Tydliga influenser som ligger bortom hiphoppens vanliga och en text som berättar en historia som säger något om hur vårt samhälle ser ut, nästan alltid med en kritisk udd. – Det är en del av receptet, på samma sätt som vi valde att köra kostym men med sneakers. Vi vill hitta någon twist, vi vill inte göra bara det ena eller det andra. Många låtar handlar om seriösa ämnen men är ofta skrivna i kombination med musiken så det blir liksom dansant, men inte bara släng händerna i taket. Man ska kunna dansa till det men även kunna lyssna till det och det finns något där och inte bara ”shake your booty wild”. Rena partylåtar kan vara nice, men det blir intressant när man får till en kombo däremellan, säger Johan. – Det är en svår balansgång när man gör musik med ett budskap. Vår musik är energifylld och vi vill att man ska gå igång på den och ha ett party för att sedan gå hem och känna att man fått ta emot ett budskap. Utan att det blir krystat förstås. Då blir det jättekonstigt om det ska vara en massa pekpinnar som säger: Du gör fel, gör så här. Det vi försöker göra, och Johan alltid gjort, är att inte sätta oss själva på den höga hästen, utan ta en position och säga fan vad sjukt att jag gör de här grejerna, påpekar Joakim. – Budskapet ska liksom bakas in i en story som är intressant att lyssna på. Så kanske jag bara är själv, men det är jobbigt att lyssna när det är för mycket moralkakor hela tiden. Det tappar charmen, fyller Anders i.

FRIHET

NÄR MOVITS! LÅTAR kommer till börjar det ofta med att Anders, som bor kvar i Luleå, skapar ett skelett till en låt. Han sätter trummorna, kanske pianot och gitarren för att sedan skicka det vidare för återkoppling från de andra. Johan är den som skriver texterna. – Det finns en bollningsprocess när det kommer till teman och vad han vill skriva om, men formuleringarna är hans. När det kommer till budskap utgår Johan till stor del från sig själv, och var han slutar och vi börjar vet jag inte riktigt längre, säger Joakim. ÅRET ÄR 2011 och Borlänge invaderas av tiotusentals musiktörstande festivalister. 30 000 ögon är riktade på bandet. Joakim känner hur pulsen ökar. Känner sig utanför kroppen. Flyger upp och ner. Anders tycker att det är pulserande och mäktigt. Joakim sneglar mot Johan som lägger ut en arm och signalerar: Ta det lugnt, det är en timme kvar. DÅ, SOMMAREN 2011, hade det gått två år sedan Movits! oväntade internationella genombrott. Det började med att bandet fick ett mejl från en person som sade sig jobba på det amerikanska teveprogrammet ”The Colbert Report”. Först trodde ingen att det var sant. De var tvungna att kolla upp mejladressen för att förstå att det var på allvar. På något sätt hade produktionsteamet hittat den svenska hiphopgruppen Movits! och bestämt sig för att de borde vara med. Då var de nästan helt okända och fick spela på teve inför miljonpublik. Svaret från tittarna var att köpa Movits! skiva på Itunes och snart var bandet etta på hiphoplistan. – Det var vi. Bakom oss Eminem, Snoop Dogg och Kanye West. Yes, screenshot, minns Johan. – I Sverige har vi byggt länge, men inte med samma skjut som i USA. Kurvan i Sverige går långsamt uppåt, säger Anders. NU KAN MOVITS! leva på musiken och resdagarna har varit många, runt 200 per år. Men just nu får spelningarna vänta. Bandet ska ner i studion och arbeta med den nya skivan. När tidningen landar i brevlådan lär den första låten ”Röksignaler” redan ha fyllt spellistor på Spotify. Och skivan kommer säkert att vara lika politisk som den förra. Johan känner att han blir mer och mer cynisk för var dag som går. – Rent politiskt börjar jag bli så jävla cynisk att jag ska sluta skriva och bara nynna. Jag satt på nattbussen hem på juldagen, då kände jag att om det är den här nivån det ska vara på diskussionerna så ska jag bli tigerfadder och skita i allt annat. Fy fan, nattbussen efter en rejäl festkväll, det är då man får se människan, säger han. POLITIKEN FINNS HELA tiden med i Movits! musik. Men Johan är noga med att inte föra någon annans talan. – Vi utgår från vad vi själva tycker. Det är skönt att inte vara uttalad åt något håll, även om folk säkert kan läsa in vart det drar. Det skulle till exempel vara konstigt om vi gjorde Moderaternas nya kampanjlåt. Vi skulle själva bli väldigt förvånade, avslutar Johan.

25 1/2013

Frihetskolan

Var finns egentligen nyckeln till en grönare och mer hållbar morgondag? Frihetskolan skärskådar morgondagens energi.

Förnybar energi

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

SOLKRAFT Solenergin utnyttjas direkt av människan genom flera olika tekniker för att producera värme och elektricitet. Solenergi ses allmänt som miljövänlig då den, i alla fall under drift, inte ger några utsläpp och finns i överflöd. Solel produceras i stor skala med solenergi i ett så kallat

VINDKRAFT Energi ur vind utvinns genom en strömmande luftmassa i atmosfären, som är beroende av skillnad i tryck mellan luftmassor. Luftens egen energi är mycket liten, utan det är skillnaden i tryck som skapar själva vinden. Vindkraften räknas som förnybar men kräver stora rotorer,

VATTENKRAFT Traditionell vattenkraft är en av de största energikällorna i Sverige. Kraftverken finns placerade längs flera älvar och forsar, som tar tillvara vattnets rörelseenergi via en turbin

solkraftverk, med hjälp av antingen solceller eller via en termisk process. De solcellsanläggningar som byggts de senaste åren använder i huvudsak två olika typer. Den ena modultypen är uppbyggd av kristallina kiselsolceller och den andra är uppbyggd av amorfa kiselsolceller, eller andra halvledarmaterial, i

dagligt tal så kallade tunnfilmssolceller. En kiselsolcell består av en tunn skiva av ett halvledarmaterial med kontakter på fram- och baksidan. När solinstrålningen (ljuset) träffar solcellen polariseras den så att framsidan blir negativt och baksidan positivt laddad. Metallkontakterna på fram- och baksidan tar

upp laddningen i form av elektrisk ström. Solceller är vanligast, ofta sammansatta i paneler. Termisk solkraft koncentrerar solstrålningen i en punkt som uppnår mycket hög temperatur för att förånga vatten. Ångan driver i sin tur en turbin som driver en generator som skapar el.

med en diameter på mellan 50 och 100 meter, för att bli ekonomiskt lönsam. Ett vindkraftverk omvandlar tryckskillnaden i vinden som uppkommer när rotorblad placeras vinkelrätt mot luftens strömningsriktning. Tryckskillnaden över de snedställda rotorbladen ger upphov till ett vridande moment på rotor-

axeln som driver en generator som producerar elektrisk energi. Principen är densamma som en turbin i ett vattenkraftverk kopplad till en generator som drivs av strömmande vatten med tryckskillnad. Ju större nivåskillnad desto större tryckskillnad och desto mer energi kan utvinnas. I Sverige finns vindkraft-

verk framför allt längs kusten i södra Sverige, Gotland, Öland och delar av inlandet där vindarna är tillräckligt starka. Globalt sett står vindkraften för tolv procent av elproduktionen. I Danmark kommer en femtedel av elen från vindkraft.

som driver en generator. När vattnet från en damm strömmar ner till turbinen utvinns den kraft som definieras av nivåskillnaden i meter mellan vattenytan i dammen och på nedsidan av kraftverket samt vat-

tenflödet i kubikmeter per sekund. Energin omvandlas i en vattenturbin till mekanisk energi som driver en generator som alstrar elektrisk energi. Vattnets flöde kontrolleras med hjälp av dammar. Kritiken mot

vattenkraft har framför allt handlat om att dammarna stör naturliga vattenflöden och hotar den lokala miljön. Vattenkraften står för hälften av Sveriges energiproduktion.

FRIHET

26 1/2013

VÅGKRAFT

En oscillerande vattenpelare (OWC) består av en kammare med en öppning under vattnet genom vilken vattenpelaren i kammaren står i förbindelse med det vågpåverkade vattnet utanför. Inuti kammaren är luft instängd och när vattnet oscillerar strömmar luften genom en turbin.

Genom teknik som utvinner kraften från vattenvågor är det möjligt att alstra energi och el via en generator. För att utnyttja vågornas potential krävs ett system som förmår hantera absorption av vågornas energi och själva inmatningen till elnätet. Först ska vågorna fångas upp och sedan ska energin omvandlas till el. En vågkraftsanläggning började byggas utanför Kungshamn 2012 och väntas bli världens största. Driftstiden räknas till 20 år. De olika vågkraftssystemen går att räkna i tre kategorier:

Vattentransportsystem som samlar vatten från infallande vågor för att skapa en höjdskillnad för att driva en eller flera lågtrycksturbiner Oscillerande kroppar utgörs av alla system som på något sätt låter vågorna sätta en kropp i rörelse och utnyttjar denna rörelse för att driva en generator.

HYDRATGAS Utvinning av så kallad hydratgas, närmare bestämt metanhydrater, är ännu outnyttjad och tekniken är i sin linda. Enligt kvalificerade beräkningar finns energikällan i dubbelt så stora mängder som samtliga kända kol-, olje- och gasreserver. Metanhydrat finns dels på tusentals meters djup, i havsdjupen, dels på fastlandet i områden med omfattande tundra. Under ett visst tryck och en specifik temperatur koncentreras metanmolekyler, den viktigaste beståndsdelen i naturgas, i en behållare av vattenmolekyler. Separeras det vita ur avlagringen brinner den kvarvarande isen med en gul låga vid antändning. De största bestånden tros finnas i Alaska och de första försöken inleddes 2002. Ett problem vid utvinningen är de energimängder som krävs för att hetta upp vatten till 80 grader. FUSIONSENERGI Energin ur fusionskraft frigörs då lätta atomkärnor slås samman till tyngre. Förespråkare menar att tekniken är en outtömlig energikälla som varken förorenar närmiljön eller bidrar till växthuseffekten. Kärnorna hettas upp till 100 miljoner grader, då elektroner och atomkärnor bildar så kallad plasma. Kritikerna menar å sin sida att tekniken är ett luftslott som är omöjligt att realisera. Nyligen inleddes byggandet av en fullskalig fusionsreaktor, en så kallad ITER, i södra Frankrike. Om tio år väntas anläggningen kunna användas för demonstrationer. Enligt prognoser kan de första reaktorerna tas i drift först om 35 år. Målet för projektet är att producera tio gånger så mycket energi som det går åt för att värma upp reaktorn. Men ännu har ingen fusionsreaktor lyckats producera mer energi än vad som förbrukas. I Sverige bedrivs fusionsforskning vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet, Lunds universitet och Studsvik.

HYDRINOS Ett forskarlag vid det amerikanska Harvarduniversitetet menar att det går att utvinna stora mängder energi genom att bilda en ny form av väte, så kallad hydrinos. Enligt preliminära resultat kan tekniken både användas för att ersätta kärnkraft och drift av bilar, tåg och flygplan. Hydrinos har ett betydligt lägre energiinnehåll och omvandlingen genererar stora mängder energi. Energin kan avändas till att koka vatten som i sin tur driver ångturbiner, såsom i kärnkraftverk. Metoden sägs vara både säker och miljövänlig. Råmaterialet är vatten och sönderdelning till väte och styre med hjälp av ström, elektrolys, utgör det första ledet. I ett andra led används katalysatorer för att ombilda väte till hydrinos.

FRIHET

27 1/2013

DET

FRIHET

28 1/2013

THAILÄNDSKA KRYPHÅLET Begäret efter elfenben ökar återigen trots att trenden länge såg ut att vända. Nu är det nya asiatiska marknaders sug efter det vita guldet som hotar att radera hela elefantbestånd i Afrika. Frihet besöker Thailand, där elefanten är skyddad enligt lag men som trots det fungerar som nav för den globala illegala handeln. TEXT: JOHAN AUGUSTIN FOTO: JONAS GRATZER

FRIHET

29 1/2013

URINPROVINSEN I ÖSTRA Thailand har länge varit sammankopplad med elefanter. Det var härifrån man gick över gränsen till Kambodja och fångade vilda elefanter som sedan användes i krig och inom jord- och skogsbruk. Nuförtiden fångas inga vilda elefanter, i stället föds tama upp – som mestadels används inom turismen, till exempel vid den årliga Surin Elephant Roundup – där de 200-talet elefanter som finns i provinsen deltar i tävlingar och charmar turisterna. ELFENBEN, ELLER TANDBEN som det egentligen är, har sedan urminnes tider varit en het handelsvara. Det vita guldet var en av orsakerna till att Belgiens kung Leopold II slog sig ner i Kongo i slutet av 1800-talet. Elfenbenskusten har fortfarande kvar sitt namn – även fast de enorma elefanthjordarna i landets skogar är ett minne blott. Den gamla handelsvaran är även en vördad symbol inom flera av världsreligionerna, däribland buddismen. I Thailand bringar en amulett med en elfenbensbudda lycka genom livet, och förutom alla thailändare som kommer till Surin för att köpa ringar, armband, amuletter och ristade föremål från avsågade betar eller bendelar,

FRIHET

står turisternas köpkraft högt i kurs utanför Ban Ta Klang Elephant Village. Showen där elefantkalvarna plockar bananer med snablarna från publiken, och en vuxen elefant ger en västerländsk man ryggmassage med ena foten, är i gång. Utanför ingången radar souvenirstånden upp sig med olika föremål, vissa gjorda av plast, andra av bendelar. De allra dyraste: av elfenben. Medan den betydligt mindre arten asiatisk elefant hotas på grund av att dess skogar skövlas är problemet störst på den afrikanska kontinenten, där dess släkting – världens största landlevande däggdjur – fortfarande härskar. Tjuvjakten i Afrika har inte varit så omfattande som i dag på över två decennier. Blandningen av asiatiskt och afrikanskt elfenben är något som smugglare och andra inblandade i den smutsiga handeln har dragit nytta av i åratal – och kallas av miljöorganisationerna för ”det thailändska kryphålet”. Ett ännu större kryphål är det som föreskriver att den som köpte elfenben före 1989 – året då Washingtonkonventionen införde ett internationellt förbud mot handel med elfenben – fortfarande får sälja det inom samma land. Eftersom det är svårt att bevisa hur gammalt elfenben faktiskt är är det ett orubbligt hinder i kriget mot slakten av elefanter.

30 1/2013

sy m bo le r

VID ETT AV souvenirstånden i Ban Ta Klang Elephant Village står Jette Andersen från Danmark. Hon är på rundresa i Thailand och hennes reseledare har sagt till gruppen att det är okej att köpa elfenben här. – Han säger att det är certifierat elfenben, att man vet var det kommer från. Jag tänker köpa, men det är ju som med guld; man vet aldrig om det är äkta eller inte, säger hon. Under ett plåttak i den tryckande hettan svalkar sig reseledaren Per Christensen. Han säger att det finns intyg på att elfenben som säljs i Surin kommer från elefanter som dött en naturlig död. Men i ett land som Thailand, där mutor och korruption är vardag, kan han inte vara helt säker på sin sak. – Det finns säkert falska papper i omlopp, där betarna egentligen kommer från Afrika, säger han och medger samtidigt: – Många människor här i trakten har stora el-

fenbensföremål i hemmen, amuletterna vi ser här är ingenting i jämförelse. En snabb rundfrågning bland souvenirstånden visar att det inte är någon av försäljarna som vet var materialet till deras amuletter och smycken kommer från, annat än att de ”beställt färdiga produkter från snidarna”. Det finns tre, fyra byar i Surinprovinsen med femtiotalet elfenbenssnidare. Antalet minskar dock eftersom det är svårt att som hantverkare få tag i certifierat material – något som den thailändska regeringen inom kort hävdar att den ska kräva papper på. Det berättar Ood Terawat, intill tempelplatsen Wat Pa Argieng, bara några kilometer från Elephant Village. Han är skulptör och har fått i uppdrag att bygga ett buddistiskt tempel i fem våningar, som ska prydas med stora elefanthuvuden i cement. Ood är van vid att arbeta med olika träslag, elefantdelar som skelett och hud samt, just det, elfenben.

FRIHET

31 1/2013

Te r

sä Elf ljs en på be en ns m smy ar kn cke ad n i S och ur b in ud . di st isk a

”Utanför ingången radar souvenirstånden upp sig med olika föremål, vissa gjorda av plast, andra av bendelar. De allra dyraste: av elfenben.”

sn id ar e

sn id ar

el fe nb

en .

t at n se a. ili m ern ar ist an lam pm is up ot ch s m r o lås ne tt s io kt o a tru ed ns a r r i ar ge tt v ré a ao för Tr årt a ss a h ou n M trä

– Folk pratar helst inte om att de jobbar som snidare, och framför allt inte av elfenben. Det är ett känsligt ämne.

elefanttemplet. I skogsdungen står stora, vad som liknar uråldriga runda gravstenar utplacerade. Här grävs elefantkropparna ner efter att betarna avlägsnats. Fem år senare grävs graven upp igen och bendelar och tänder kan förädlas. Ibland händer det även att betarna på levande elefanter klipps av (eftersom tandbenet fortsätter att växa livet ut) för att möta den allt större efterfrågan på de lyckobringande dyrgriparna.

INTILL DET BLIVANDE templet ligger en samlingsplats för traktens munkar som just nu befinner sig här på en tiodagarsceremoni, där de helrakade männen iförda rostfärgade skynken och sandaler satt upp tält i skogen. – Varje dag ber de framför statyn där borta, säger Ood och pekar på en stor gyllene budda. Framför buddan står ett låst glasskåp, fyllt med elfenbensföremål – några i form av Ganesha. Elefantguden är betydelsefull inte bara för hinduer utan även för buddister, då många tillber honom för att uppnå ökad visdom och kreativitet. I skåpet finns ett par betar som ser ut att ha några år på nacken. – Den trasiga är 800 år gammal, och den fina beten är bara 500 år, skrattar Ood och berättar ”att han själv är buddist och att föremålen i glasskåpet betyder mycket för oss troende”. När privatägda elefanter i området dör får de sin egen begravningsplats, som lämpligt nog ligger i anslutning till det påbörjade

FRIHET

EN VINDPUST SVEPER med sig lukten av bränt ben. På en altan till ett litet trähus, några hundra meter från gravplatsen, sitter några snidare som skickligt jobbar med elverktyg som karvar och polerar amuletterna. En färdig gräddfärgad (elfenben har ofta en gulaktig nyans och skelettdelarna en vitare färg) ring stoppas därefter ner i en låda, där halsband med små budda-amuletter trängs med svarta hårringar tillverkade av jättarnas svansar. En familj från Bangkok går upp på altanen och sätter sig för att iaktta lådans innehåll. Pappan börjar köpslå med snidaren om priset och om det verkligen rör sig om äkta vara (på många håll säljs elefantens och även andra djurs skelettdelar som elfenben). Mannen tar upp en amulett och hänger den kring sin dotters hals. Han är nöjd med priset, 1 000 baht (cirka 220 kronor), för ett par centimeter påstådd elefantbete. – Amuletten är magisk. Den kommer ge dig tur, ler han mot sin dotter. På frågan om råmaterialet enbart kommer från elefanterna i området nickar snidaren med hela huvudet, men Ood förklarar att det inte är hela sanningen. – Folk pratar helst inte om att de jobbar som snidare, och framför allt inte av elfenben. Det är ett känsligt ämne. Det sägs att det inte finns afrikanska betar här eftersom ingen vill erkänna det – men det är för mycket elfenben i omlopp för att så inte ska vara fallet.

32 1/2013

ELEFANTEN Det finns tre elefantarter: Afrikansk savannelefant; de flesta lever på savannerna i södra och östra Afrika. Afrikansk skogselefant lever i kontinentens centrala och västra regnskogsområden. De gulaktiga betarna från denna art är de mest eftertraktade. Asiatisk elefant har ett stort utbredningsområde i Syd- och Sydostasien från Indien i väst till Borneo i öst.

UNDER HOT

el En fe e nb le en fan ka t p pa å e de tt fö bud rs d m ist yc kl ke os st ter ill ve som rk ni fåt ng t s in a

För hundra år sedan fanns det omkring 10 miljoner afrikanska elefanter i det vilda, och 200 000 asiatiska. I dag är antalet nere på omkring en halv miljon på den afrikanska kontinenten. Bara under 80-talet ska det dåvarande beståndet ha halverats. I Asien är antalet nere på 40 000. I Asien, såväl som i Afrika är försvinnandet av elefantens livsmiljöer en av orsakerna till att arterna håller på att försvinna, eftersom befolkningarna i många länder exploderar i antal och behöver värdefull odlingsmark. Då finns det inte plats för hungriga elefanter som i det vilda kan sätta i sig upp till 300 kilo föda och dricka ett par hundra liter vatten om dagen. 2011 var rekordår för antal dödade elefanter i Afrika. Det beräknas att kontinenten förlorade 25 000, en var tionde minut. För 2012 är inte beräkningarna klara, men det uppskattas bli ännu svartare siffror. Även tandben från mammutar, flodhästar, valrossar och narvalar har använts som elfenben. Elfenben består av kalcium och fosfater, men även mineraler, vilket gör det lättare att spåra var en specifik hjord kommer ifrån.

FRIHET

33 1/2013

– Det hade registrerats som hantverk, förklarar Tawal och öppnar trälådorna med hjälp av sina medarbetare som alla bär gummihandskar och masker. Den instängda odören som påminner om lik har redan fått grepp om den sterila lokalen.

FRIHET

Ba Be ng sla ko g a ks v in elfe te n rn be at n io i f ne rå lla n fly Afri gp ka la på ts .

SEDAN HANDELSFÖRBUDET SLOG igenom på 90-talet och några av Afrikas elefantbestånd återhämtade sig, har Kinas (70 procent av världens elfenben beräknas hamna här) aptit efter karvade symboler för välstånd exploderat. Efterfrågan har skjutit i höjden i takt med att inkomsterna bland befolkningen ökat. På Filippinerna betyder ordet elfenben ”religiös staty” och landets katoliker dyrkar de gräddvita krucifixen. Thailand är det andra landet i världen, efter Kina, som har de största beslagen av elfenben, och Bangkok fungerar som en transitstad i smugglingsvägen från Afrika – vidare till länder som Kina och Filippinerna. På Bangkoks internationella flygplats, Suvarnabhumi Airport, gjorde tullen förra året ett rekordbeslag på 468 kilo elfenben från Kenya, ett tillslag som enligt tullchefen Tawal Rodjit värderas till cirka 4,5 miljoner kronor. – Det hade registrerats som hantverk, förklarar Tawal och öppnar trälådorna med hjälp av sina medarbetare som alla bär gummihandskar och masker. Den instängda odören som påminner om lik, har redan fått grepp om den sterila lokalen. Tawal berättar att smugglarna ständigt letar nya transportvägar. De 1 500 betar om 24 ton, värda omkring 129 miljoner kronor, som konfiskerades på ett lastfartyg i Malaysia i december förra året är det största tillslaget hittills. Lasten kom från Togo i Västafrika, via Spanien och Suezkanalen, till Malaysia på sin väg till Kina. – Det är lättare att smuggla via Malaysia och Kambodja, säger Tawal, som varit tulltjänsteman i 26 år och chef på flygplatsen de senaste åtta månaderna. Han uppskattar själv att hans personal bestående av 44 tulltjänstemän ”hittar 80 procent av all elfenben som smugglas genom Suvarnabhumi Airport”, och att det är just därför smugglarna börjat använda alternativa rutter, exempelvis med lastbil eller buss genom Kambodja. Många års erfarenhet har gjort att Tawal vet vad han ska leta efter bland flyglasterna, det gäller att hitta ”rätt lastprofil”. – Vi kollar alltid ursprungsdestinationen. Är det Johannesburg, vart är det på väg och är frakten tung? Står det Ethiopian Airlines

34 1/2013

PENGARNAS BETYDELSE I några afrikanska länder som Kenya och Tanzania jobbar myndigheterna hårt mot tjuvjakten, där man utbildar antitjuvjaktspatruller som inte drar sig för att skjuta tjuvjägare, och på många håll i Afrika råder det numera regelrätta krig mellan dem som jobbar för miljövård och inkomstbringande turism och dem som vill tjäna snabba pengar på elfenben. Handeln med det vita guldet är mer lönsamt än någonsin. Priset på elfenben har ökat 16 gånger på bara ett fåtal år och är nu uppe i ett par tusen kronor kilot för råmaterialet, ett pris som hinner höjas många gånger genom mellanleden innan den färdiga produkten når slutkunden.

HÖG EFTERFRÅGAN Det är det höga priset på elfenben som gör att så många fattiga afrikaner är redo att riskera sina liv, vilket ger elefanten som art en dyster framtidsutsikt. Betarna hos en elefant kan vara värda mer än en genomsnittlig årslön i många afrikanska länder, något som har lett till att däggdjuren snabbt försvunnit från stora delar av västra Afrika. Läget i de centrala delarna förvärras hela tiden. Det är egentligen bara i de södra och östra delarna som bestånden delvis kan sägas vara livskraftiga. Andra afrikanska länder som Sydafrika, Botswana och Zimbabwe vill inte ha handelsförbud utan reglerad fortsatt försäljning till länder som Kina och Japan. Många krig och konflikter finansieras av elfenben där ökända väpnade grupper som Lord’s Resistance Army och al-Shabab skjuter elefanter, men även flera afrikanska länders regeringar som Ugandas, Kongos och Sydsudans armé har avslöjats i elfenbenshärvor där ländernas militär själva varit inblandade.

FRIHET

35 1/2013

”De thailändska myndigheterna är ökända för sin utbredda korruption. Något som passar en smugglare med näven full av sedlar perfekt.” från Kenya, via Doha till Bangkok? Då blir vi intresserade, säger han och fastställer med ett bestämt leende: – Vi förstör smugglarnas handelsväg genom Bangkok. Vad händer då med allt tidigare konfiskerat elfenben? Enligt Tawal går det vidare till institutionen för nationalparker som ”förstör det”. Det finns emellertid dokument som bevisar att tidigare beslag försvunnit från institutionens lagerlokaler, och de thailändska myndigheterna är ökända för sin utbredda korruption. Något som passar en smugglare med näven full av sedlar perfekt. Men Tawal delar inte bilden. – Det har inte funnits någon korruption så länge jag har jobbat här, säger han och förklarar samtidigt varför han valde att jobba med flygplatsens vilda djur-sektor. – Det är lätt att bli befordrad, och det finns stora möjligheter för mig att klättra uppåt. Att även priset på elfenben ska klättra är ju målet för dem som sitter på stora lager runt om i världen. Till exempel så sålde några afrikanska länder 115 ton elfenben lagligt till Kina och Japan 2008. Kinas regering har sedan dess skyhöjt marknadspriset. Det är alltså den lagliga handeln som eldar på problemet med den olagliga; många kineser verkar nuförtiden tro att det är helt okej med all handel med elfenben. Vad är då lösningen? – Vi måste införa ett totalförbud för all handel, även inom länderna, förstöra de inhemska lagren och kompensera människor för det. Den lagliga handeln är en katastrof, säger Steve Galster, chef för den Bangkokbaserade organisationen Freeland. I dag är maxstraffet för smuggling av elfenben i Thailand fyra år, ”men ingen åker i fängelse”. De högsta böterna på 8 400 kronor avskräcker inte särkilt många, enligt Steve som vill se tuffare straff och ”sätta press på handlarna i de högsta leden”. I mars håller CITES, Convention of International Trade in Endangered Species, sitt nästa möte i Bangkok om den afrikanska elefantens framtid. Förutom att stoppa tjuvjakten i Afrika vet Steve Galster vad som måste till om framtidens barn ska se elefanter annat än på zoo. – Deras livsmiljöer har försvunnit till den grad att det på vissa platser ser ut som att det finns många elefanter – eftersom det är så trångt. Vi måste ge dem mer utrymme att leva på, säger han och lägger till: – Tyvärr ser jag mycket snack och lite handling.

FRIHET

36 1/2013

rs Pe

g al on

om en ig 책r

s is m

tg nk t채

s od

37 1/2013

FRIHET

De fattiga och klassamhället I mitten av januari var barnfattigdom ordet på läpparna vid fikabord, bussäten och bardiskar. Det efter att teveprogrammet ”Uppdrag granskning”, med Janne Josefsson i spetsen, kritiserat bland annat Rädda Barnens kampanjer. Frihet reder ut begreppen och förklarar hur fattigdom mäts. TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

SLUTET AV FÖRRA året släppte Rädda Barnen rapporten ”Barns ekonomiska utsatthet 2012”, skriven av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Rapporterna, som släpps årligen för att visa på hur barns ekonomiska villkor förändras, använder statistik från Statistiska centralbyrån och fastslår att barnfattigdomen minskat någon tiondels procent från förra året. Rapporten slår också fast att skillnaderna mellan rikare och fattigare barnhushåll ökat, alltså att ojämlikheten ökat. MEN DET ”UPPDRAG GRANSKNING” egentligen vände sig mot var inte statistiken. Snarare att den finns och de kampanjer som drivs med statistiken i ryggen och själva begreppet barnfattigdom. För visst är det

FRIHET

stor skillnad mellan fattigdomen i de svenska familjerna som nämns ovan och de fattiga i Afrika söder om Sahara. Men trots det kallas det för fattigdom. Varför? VI KAN BÖRJA med det som är allra mest provocerande för debattörer på högerkanten som årligen kritiserat barnrättsorganisationernas kampanjer. I Sverige mäter vi barnfattigdomen relativt. Till skillnad från absoluta mått handlar det om hur barn har det i förhållande till andra barn. Det är alltså direkt kopplat till ojämlikhet. Ett akademiskt sätt att prata om klassklyftor är att prata om inkomstspridning. I Sverige har den konstant ökat de senaste 20 åren, och den största ökningen har kommit genom att de som har allra mest fått än mer.

38 1/2013

SPANINGEN

â&#x20AC;?Kanske Ă¤r det inte sĂĽ konstigt att personer pĂĽ hĂśgerkanten blir provocerade av debatten kring barnfattigdom. FĂśr mĂĽttet Ă¤r i slutĂ¤ndan ett mĂĽtt pĂĽ jĂ¤mlikhet â&#x20AC;&#x201C; eller snarare bristen pĂĽ den.â&#x20AC;? MEN LĂ&#x2026;T OSS fĂśr en stund gĂĽ igenom hur barnfattigdom mĂ¤ts. FNorganet UNHCR mĂ¤ter pĂĽ tvĂĽ sĂ¤tt: s 2ELATIV FATTIGDOM Ă&#x160;R ETT MĂ&#x152;TT SOM MĂ&#x160;TER HUR MĂ&#x152;NGA BARN SOM LEVER under den nivĂĽ som betraktas som normal i det land de lever. s +OPPLAT TILL KRITERIER 5.(#2 HAR SAMMANSTĂ&#x160;LLT KRITERIER SOM anses nĂśdvĂ¤ndiga fĂśr ett barn i ett rikt land, om ett barn saknar fler Ă¤n tvĂĽ av dessa Ă¤r det fattigt.

klassas som fattiga.â&#x20AC;? Andra gĂĽr lĂ¤ngre. En av dem Ă¤r den liberala debattĂśren Fredrik Segerfeldt. Han har bland annat menat att det inte finns barnfattigdom i Sverige. NĂ¤r UNHCR uppmĂ¤rksammade frĂĽgan skrev han pĂĽ Newsmill: â&#x20AC;?Att ett FN-organ fĂśrvandlas till avsĂ¤ndare av vĂ¤nsterpropaganda av detta slag Ă¤r sorgligt att se. Men tyvĂ¤rr allt fĂśr vanligt.â&#x20AC;?

NĂ&#x201E;R RĂ&#x201E;DDA BARNENS utredare Tapio Salonen mĂ¤ter fattigdom anvĂ¤nder han sig av tvĂĽ mĂĽtt: s $ET FĂ&#x161;RSTA Ă&#x160;R LĂ&#x152;G INKOMSTSTANDARD ETT MĂ&#x152;TT SOM TAGITS FRAM AV STATLI ga Statistiska centralbyrĂĽn. MĂĽttet tar hĂ¤nsyn till hur mycket pengar som kommer in varje ĂĽr, men ocksĂĽ kostnader. Ă&#x2026;r 2010 var en inkomst UNDER KRONOR LĂ&#x152;G INKOMSTSTANDARD FĂ&#x161;R EN ENSAMSTĂ&#x152;ENDE FĂ&#x161;R Ă¤lder med ett barn. s $ET ANDRA Ă&#x160;R FĂ&#x161;RSĂ&#x161;RJNINGSSTĂ&#x161;D !LLTSĂ&#x152; DE FAMILJER SOM HAR DET SĂ&#x152; DĂ&#x152;LIGT stĂ¤llt att de Ă¤r tvungna att sĂśka fĂśrsĂśrjningsstĂśd frĂĽn socialtjĂ¤nsten.

OCH KANSKE Ă&#x201E;R det inte sĂĽ konstigt att personer pĂĽ hĂśgerkanten blir provocerade av debatten kring barnfattigdom. I slutĂ¤ndan Ă¤r det nĂ¤mligen ett mĂĽtt pĂĽ jĂ¤mlikhet â&#x20AC;&#x201C; eller snarare bristen pĂĽ den. SjĂ¤lvfallet hade det gĂĽtt att jĂ¤mfĂśra med den absoluta fattigdom som finns pĂĽ flera hĂĽll i vĂ¤rlden och sjĂ¤lvklart Ă¤r fruktansvĂ¤rd. Men Sverige Ă¤r ett rikt land och nĂ¤r rikedomarna fĂśrdelas ojĂ¤mlikt hĂ¤nder nĂĽgonting. En sak Ă¤r utanfĂśrskap. Barn som inte kan vara med och gĂśra det andra barn gĂśr, och ojĂ¤mlikheten har sitt pris. Det visar inte minst Richard 7ILKINSON OCH +ATE 0ICKETT I BOKEN v*Ă&#x160;MLIKHETSANDENv $ET SOM GĂ&#x161;R boken sĂĽ intressant i sammanhanget Ă¤r hur den pĂĽ mĂĽnga sĂ¤tt krossar argumentationen mot de mĂĽtt vi har pĂĽ barnfattigdom.

MED DE TVĂ&#x2026; MĂ&#x152;TTEN HAR 3ALONEN HITTAT BARN SOM LEVER I EKO nomisk utsatthet, barnfattigdom. I den statistiken blir det alltmer tydligt att klassamhĂ¤llet har en rasistisk dimension. Bland barnen som lever i familjer med svensk bakgrund Ă¤r det sex procent som lever i fattigdom. I familjer med bakgrund i utlandet Ă¤r det i stĂ¤llet vart tredje barn. Vi kan bland annat lĂ¤sa att: s $EN EKONOMISKA UTSATTHETEN Ă&#x160;R STĂ&#x161;RRE BLAND BARN MED BĂ&#x152;DA FĂ&#x161;RĂ&#x160;LDRAR utrikesfĂśdda och dĂ¤r barn och familj nyligen kommit till Sverige. s "ARN TILL ENSAMSTĂ&#x152;ENDE FĂ&#x161;RĂ&#x160;LDRAR LĂ&#x161;PER TRE GĂ&#x152;NGER STĂ&#x161;RRE RISK TILL ekonomisk utsatthet Ă¤n barn som lever med tvĂĽ fĂśrĂ¤ldrar. Omkring en tredjedel av barnen som lever med en fĂśrĂ¤lder lever i ekonomisk utsatthet. s 6Ă&#x160;RST Ă&#x160;R DET FĂ&#x161;R BARN SOM LEVER MED EN UTLANDSFĂ&#x161;DD FĂ&#x161;RĂ&#x160;LDER Â˝VER hĂ¤lften av dem lever i fattigdom. HĂ¤r Ă¤r det ocksĂĽ viktigt att komma ihĂĽg att det finns svenska barn som inte rĂ¤knas in i statistiken: alla de som Ă¤r asylsĂśkande eller papperslĂśsa. HITTILLS HAR VI visat nĂĽgra olika sĂ¤tt att mĂ¤ta fattigdomen i Sverige. Den Ă¤r alltsĂĽ relativ till hur de andra i samhĂ¤llet har det. NĂĽgot som flera vĂ¤nt sig emot. I somras skrev centerpartisten Anders W Jonsson om Ă¤mnet i Svenska Dagbladet. Han konstaterade att det vanliga sĂ¤ttet Ă¤r jĂ¤mfĂśrande och tycker att det Ă¤r missvisande. Han skrev: â&#x20AC;?Om hundra barn flyr frĂĽn miserabla fĂśrhĂĽllanden i krigets Somalia och fĂĽr en trygg hamn i Sverige innebĂ¤r det rent krasst att den svenska barnfattigdomen Ăśkar. Att barnen inte har tillgĂĽng till exempelvis internetuppkoppling eller tvĂĽ par skor frĂĽn dag ett gĂśr att de automatiskt

FRIHET

TILL ATT BĂ&#x2013;RJA med kan vi slĂĽ fast att Sverige fortfarande Ă¤r ett ganska jĂ¤mlikt land. Men sedan den ekonomiska krisen under 90-talet har sĂĽvĂ¤l socialdemokratiska som borgerliga regeringar drivit en politik som Ăśkat ojĂ¤mlikheten. Men vad gĂśr dĂĽ ojĂ¤mlikheten? Jo, den Ă¤r direkt destruktiv. Det gĂ¤ller inte bara dem som Ă¤r fattiga. OjĂ¤mlikheten drabbar vĂĽr mentala och kroppsliga hĂ¤lsa. OjĂ¤mlikheten fĂśrstĂśr relationen mellan individer frĂĽn olika klasser och driver pĂĽ den konsumtion som tĂśmmer vĂĽr planet pĂĽ resurser. I â&#x20AC;?JĂ¤mlikhetsandenâ&#x20AC;? slĂĽr fĂśrfattarna fast att â&#x20AC;?Vi hĂ¤vdar inte att alla i ett mer jĂ¤mlikt samhĂ¤lle fĂĽr det bĂ¤ttre stĂ¤llt Ă¤n alla i ett mindre jĂ¤mlikt. Vi sĂ¤ger inte att till och med den lĂ¤gsta sociala klassen, eller den sĂ¤mst avlĂśnade eller utbildade kategorin i ett mer jĂ¤mlikt samhĂ¤lle klarar sig bĂ¤ttre Ă¤n den hĂśgsta kategorin. [â&#x20AC;Ś] Slutsatsen Ă¤r att stĂśrre jĂ¤mlikhet betyder mest fĂśr de sĂ¤mst stĂ¤llda men ger Ă¤ndĂĽ vissa fĂśrdelar Ă¤ven fĂśr de vĂ¤lbestĂ¤llda.â&#x20AC;? NĂ&#x2026;GRA AV DE mĂĽtt som mĂ¤ts Ă¤r psykisk ohĂ¤lsa, mord, fĂ¤ngelsestraff, fetma och social rĂśrlighet. AlltsĂĽ nĂĽgot som mest pĂĽverkar dem som har det sĂ¤mst. Det Ă¤r nĂĽgra av de saker som drabbar dem som lever i fattigdom. Men sĂĽ lĂ¤nge de inte svĂ¤lter Ă¤r det vĂ¤l okej? LĂ¤s mer: â&#x20AC;?Measuring child povertyâ&#x20AC;?, Unicef â&#x20AC;?Barns ekonomiska utsatthet, ĂĽrsrapport 2012:2â&#x20AC;?, RĂ¤dda Barnen â&#x20AC;?Uppdrag granskning, del v â&#x20AC;?JĂ¤mlikhetsandenâ&#x20AC;?, Richard Wilkinson OCH +ATE 0ICKETT

39 1/2013

KULTUR & NÖJE

I väntan på det riktiga livet

Några har hatat, minst lika många har älskat. I ”Girls”, teveserien som växlar mellan humor och drama, ser Frihet en spännande spegel av det stora glappet mellan tonår och vuxenliv. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

MÅNGA GAV SÄKERT upp ”Girls” efter den första scenen med Hannah och Adam i sängen, eller soffan för att vara exakt. Det är så genomgående oskönt, hans sätt att vara. ”Girls” var sönderkramat redan innan någon hade sett det första avsnittet på den amerikanska kanalen HBO. Inte så konstigt då serien är skapad av Lena Dunham, som redan gjort sig ett namn med indiefilmen ”Tiny Furniture”. Dunham har dessutom fått god hjälp av Judd Apatow med typ alla Hollywoodkomedier i sin meritförteckning. Om erfarenheten lärt oss någonting så är det att hajp är något som kan höja och sänka. Den kan också sätta ett osynligt fördomsfilter mellan oss tittare och det verk vi försöker bedöma. Därför har jag kollat säsong ett i flera varv för att detaljstudera varenda mening. Slutsatsen är att ”Girls” är en utomordentligt välgjord teveserie. Karaktärerna är som de är: stundtals rätt så osköna, ibland sjukt roliga. Kanske inte som jag eller någon jag känner, men väldigt mänskliga och äkta. DET SOM GÖR ”Girls” så uppfriskande är enkelheten. Ända sedan ”The Sopranos” har teve gett

oss komplexa karaktärer med goda och sämre sidor. Men de flesta serier som visat komplicerade karaktärer sätter dem i störda situationer eller världar. Ibland är det skönt att följa bra berättande utan cowboys, gangsters eller reklamare på 60-talet. NÄR HUVUDKARAKTÄREN HANNAH fått veta att hennes före detta pojkvän är bög och att hon åkt på könsviruset HPV spelas en deppig låt och hon sitter framför sin dator och gör sitt bästa för att formulera en tweet. Så går Robyns ”Dancing on my own” på och Hanna struntar i att skriva ut frustration om lögner och skriver ”All adventurous women do”, för att sedan ställa sig upp och dansa. Så långt en helt perfekt tevescen. Så kommer kombon Marnie hem och vännerna dansar tillsammans och helt plötsligt känns min sträva soffa kletig – scenen slutar vara perfekt. Eller? På ett sätt är det skönt med teve som vet exakt vad den är, som hoppar från det snygga uttänkta till det klyschiga. Kan inte bestämma

FRIHET

40 1/2013

vad jag ska tycka. Scenen är också nyckeln till ”Girls” väsen, ett bevis för att ”Girls” är värd att se på dvd. Varje scen kan berätta så mycket och byta spår från töntig till smart till rolig. MÅNGA HAR JÄMFÖRT ”Girls” med ”Sex and the City” och det är inte en heldum jämförelse. Båda handlar om New York-tjejer, men i stället för att handla om jetsetlivet på Manhattan handlar det om livet för de Brooklynbor som är trendkänsliga, kulturella och vita, vissa kallar dem hipsters. Det finns en stark igenkänningsfaktor samtidigt som det handlar om en värld som är främmande. Högt möter lågt och i princip alla karaktärer skapar kultur och får ett generöst understöd från föräldrarna. Understödet är en målande beskrivning av många ur vår generation, även om de flesta av oss inte har föräldrar med pengar nog att betala för oss. Vi drömmer, fast vi inte borde våga, vi vill mer fast vi har de sämsta förutsättningarna på länge. Vi slussas runt mellan dyra lägenheter och vi får inte riktigt bli vuxna på allvar. Vi vill inte riktigt bli vuxna på allvar. Dvd – ”Girls” finns i butik nu.

Dolda agendor

Slaskstory som stjälper

DEL TVÅ AV Nancy Peñas seriesvit, ”Tea Party”, utspelar sig i ett viktorianskt London och är en fristående fortsättning på ”Katten och kimonon” från 2010. Det blomstrande brittiska imperiets koloniala förtryck skapar en kultur av lyxkonsumtion och ett behov av en cookery counsellor, en kulinarisk rådgivare. Victor Neville är en sådan och anlitas vid prestigefyllda societetsmiddagar där menyn behöver vara något alldeles extra. Berättelsen tar, likt ”Jorden runt på 80 dagar”, avstamp på en exklusiv herrklubb, där ordväxlingen utvecklas till ett vad om vilken av herrarna Barnes och Mac Dale som om två månader ska kunna presentera det allra bästa teet för sällskapet. Lord Mac Dale anlitar Victor Neville som i sin tur beslutar sig för att studera motståndaren och försöka komma underfund med hur han själv ska införskaffa ett exklusivare te än Barnes. Vid Barnes residens möter han fröken Alice, Lord Barnes kimonoklädda dotter. Alice har en förtrollande och mystisk inverkan på Victor och hon beslutar sig för att hjälpa honom för att få sätta sin far på plats. Det som inte Victor berättat för sin uppdragsgivare är att han är gravt narkoleptisk, faller i sömn utan förvarning. Han ansätts i sina drömmar av en frågvis kråka som han kallar Ambrosie, och gränsen mellan dröm och verklighet tunnas ut och otydliggörs. Det faktum att han faller i sömn i tid och otid försätter Victor i kniviga situationer och för honom bortom den polerade fasaden till stadens bakgator, där en viss Holmes hjälper honom på traven. De dolda agendorna i berättelsen gör ”Tea Party” till en läsvärd roman, där slutet inte alls är givet. Jag längtar redan efter fortsättningen.

ALLT VERKADE JU så bra. Förhandsvisningar av senaste installationen i Far Cry-serien, ”Far Cry 3”, skvallrade om en mångbottnad historia, med lager som placerade stora frågor om moral rakt i knät på spelaren. Det kombinerat med en storslagen grafik och en berättelse som placerats på tropiska öar väckte enorma förhoppningar inför släppet. Kortfattat: Jason och hans rika och, får man veta, bortskämda kompisar från Los Angeles hoppar fallskärm, åker vattenskoter och lever glada dagar i ett semesterparadis i Stilla havet. Men något går snett. Gänget kidnappas av en klan på ön, och din första uppgift blir att fly från lägret. Senare ska det visa sig att flera rivaliserande klaner strider om makten på öarna, varav den farligaste styrs av en psykopat. Tidigt visar det sig att karaktärerna är en eftertanke. Huvudpersonen saknar djup och är överhuvudtaget ingen du bryr dig om. De bästa karaktärerna är bifigurer eller antagonister och får alldeles för lite tid på skärmen. Huvudtemat: Vit, privilegierad snubbe som ska rädda stackars öbor från förtryck, är i slutändan ofräsch kulturkolonialism i snygg förpackning. Men allt är inte ur led i öriket. Grafiken är fantastisk, med svepande vyer över grönskande bergstoppar, vattenfall och iögonfallande dalar. Spelmotoriken är finsnickrad, med moment som bland annat omfattar att jaga djur, sy tillbehör och dödsföraktande turer längs slingriga djungelvägar. Det i kombination med en totalt öppen värld väcker stor spelglädje. Men utan en välberättad historia snubblar ”Far Cry 3” på målsnöret. Den där riktiga knorren som förhandsvisningarna utlovade uteblir, och uppdragen liknar varandra för mycket för att det ska bli mer än underhållning. Desto roligare är det då att spelets inbyggda map editor gör att du kan bygga egna scenarier och skapa din egen skräckvärld mitt i örikets azurblå skimme

KALENDERN 18 FEB – 22 MARS

februari. Nick Cave and The Bad Seeds nya album ”Push The Sky Away” släpps.

5 8

februari. ”Efter revolutionen” har biopremiär.

mars. ”South Park”-spelet ”The Stick Of Truth” släpps till Xbox 360, PS3 och PC.

mars. Romanen ”Jag tjänar inte” av Frihets förra chefredaktör Jenny Åkervall kommer ut.

mars. Reportagesamlingen ”Vad hunden såg och andra äventyr” av Malcolm Gladwell släpps.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Spel – ””Far Cry 3” finns i handeln nu. (Finns till PC, Xbox 360 och PS3, testat på PS3)

TEXT: CALLE SUNDSTEDT

FRIHET

41 1/2013

br itt M iske “T cK he ell skå e d tid Ho n, esp ni bb som el a ng it” en , i spe ren Ti en lar och m in e. te Ga ga rv nd ya ju a k om lf i tiv si film iste n ro en n ll i

REVOLUTIONEN BÖRJAR. Gil Scott-Heron var en av de häftigaste soulrösterna under 70-talet och viktig för framväxten av hiphoppen. Tyvärr har han vissa mindre smickrande inslag. SPELHISTORIA. För den som är det minsta intresserad av tevespel är gratisspelet ”Evoland” ett måste. På tio minuter får du som spelare en känsla av vad mediet är kapabelt till. HARRYS MORSA. J K Rowling har gjort sig känd för Harry Potter-böckerna. Kolla in hennes första vuxenroman ”Den tomma stolen” som frustar av ilska mot klassamhället. SMUTSIG DETROITHYLLNING. När Guilty Simpson kliver in i studion med producenten Apollo Brown uppstår ljuv hiphopkemi. Senaste skivan ”Dice Game” är genial. FÄRSKVARA. Ingen sida lyckas som Pitchfork.com fånga de senaste skivorna och artisterna. Kika in då och då för en bra överblick.

REKOMMENDATIONER

va m ”H se ra ås a t n tr xue oe e er ll rh ad t f ör .” ru t s-

Seriealbum – ”Tea Party” finns i butik nu.

mars. ”Ingen riktig finne”, en dokumentär om den finska invandringen till Sverige, går upp på bio.

Pop för brytningstid

Bröket falnar

Mardrömsuppväxt

ANNA ROXENHOLTS UPPFÖLJARE till 2009 års debut ”We All Die”, ”New Found Land”, landar bekvämt i sångare-låtskrivare-fållan. Roxenholt varvar akustiska spår om personliga umbäranden, som på spröda ”Nothing’s Ever Been Easier”, med mer popanstrukna låtar som ”Windowsill”. Hon uppger Depeche Mode och Arcade Fire som sina främsta inspirationer, något som löper som en röd tråd skivan igenom. Subtila elektroniska slingor ackompanjerar fint tillbakalutade gitarrer och Roxenholts avstämda stämma. Bäst blir det på ”Down Where I Belong”, där tempot dras ner och suggestiva gitarrslingor ramar in ångestladdade rader om underskap och självförakt. I pressmeddelandet som följer med recensionsexemplaret beskrivs skivan som en produkt av brutna regler och dissade konventioner. Nåja. ”New Found Land” bryter knappast ny popmark men är icke desto mindre en skiva som passar perfekt som melankolisk temamusik till en vinter som alltmer släpper greppet om ett fruset folk.

MED DROPKICK MURPHYS nya album blir det tydligt hur långt de vandrat sedan kängpunken på 90-talet. Bandet som är mer Boston än Boston självt har lyckats med något som egentligen är omöjligt, att gå från små rockklubbar och galna moshpits till att sälja ut den jättelika basebollarenan Fenway Park. Eller för den delen spela på Gröna lund, utan att sälja ut sig. Med den senaste skivan ”Signed and sealed in blood” känns det som att bandet bestämt sig för att hylla. Och hyllningarna skickas runt hejvilt. Som i ”Out on the town” tittar den ena sångaren, Al Barr, tillbaka och minns. Minns gör också musiken som börjar akustiskt med typiskt irländska influenser för att sedan bli en fullfjädrad punkdänga med flera stänk klassisk Thin Lizzy-rock. Men hur man än vrider och vänder så är ”Signed and sealed in blood” inte mer än sådär. Den enda behållningen för mig är att få höra nya låtar av ett av mina favoritband. Har man inte redan lyssnat sönder ”Blackout” är det bättre att börja där.

OJ. JAG SÄGER bara oj! Anders Fagers bok ”Jag såg henne idag i receptionen” är en skräckhistoria och en uppväxtskildring som berör. Berättelsen om den olyckliga, förföljda själen Cornelia är välgjord, och att få se ett Sverige och ett Stockholm på 90-talet är alltid roligt. Som läsare får man bekanta sig med allsköns obekvämligheter i varierad form. För det övernaturliga lever i Stockholm, London och Berlin. Kontakten mellan några få och det som finns där på andra sidan är bitvis rentav skadligt för nerverna, och vissa inslag i romanen är för övrigt direkt stötande. Anders Fager använder språket på ett karakteristiskt kortfattat sätt. Jag gillar den sparsmakade stilen men hade gärna sett lite större variation. Korta meningar kan vara oändligt kraftfulla. Men när varje mening är kort. Försvinner effekten. Läsaren tröttnar. Hoppar över punkter. För att orka. Med. Invändningar till trots är ”Jag såg henne idag i receptionen” en av den svenska skräckvågens mest läsvärda böcker.

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva – ”New Found Land” finns i handeln från och med 6 mars.

Skiva – ”Signed and sealed in blood” finns i din skivaffär och på nätet nu.

Bok – ”Jag såg henne idag i receptionen” finns i din bokhandel nu.

ATT GÖRA EN pudel har varit ett bekant uttryck i svensk mediehantering sedan 2002. Det var kommunikationsstrategen Pål Jebsen som kommenterade dåvarande ministern Jan O Karlssons helomvändning i fråga om dubbla

ETT ALLDELES UTMÄRKT exempel är den nu avgångne försvarsministern Sten Tolgfors. Han vägrade konsekvent att svara på frågor gällande Saudiaffären från Ekots grävgrupp. Men när journalister som inte grävt fram affären och var lika insatta i frågan hörde av sig svarade han. Sedan dess har vi sett fler exempel. Det kallas att göra en struts.

FRIHET

42 1/2013

dn i Su nge pe n N Bo r Bo ew rlä w Y ng l oc ork ef h T es vä im tiv rld es al se lis en k ta “P ono r 2 ea m 01 ce isk 3 an t f års d oru hä Lo m n ve i de ”. Da lse vo r. s r Bl ym an s d

SEDAN DESS HAR det varit en gängse metod bland makthavare att erkänna sina misstag och hoppas på förståelse. Tills nu. Sveriges Radios program ”Medierna” berättar att det blir allt vanligare att makthavare i stället börjat göra en struts. Alltså att sticka huvudet i sanden och undvika frågor, speciellt att undvika att möta den reporter som gjort den aktuella granskningen.

löner: ”Han tog kommandot på presskonferensen och hade ett välgrundat manus. Han gjorde det med stor, trovärdig ödmjukhet och förståelse för reaktionerna ute i landet. Han gjorde en hel pudel - lade sig på rygg och sprattlade med benen”, sa Jebsen.

so ”F 6 m ör 0 m d -ta i e s le sa m t. d ” e

Så föddes strutsen

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

43 1/2013

- Jag behövde få ur mig skiten Anna Berglund är bloggaren, musikern och skribenten som fick sociala medier att koka när hon publicerade ett öppet brev till statsministern om den ohållbara bostadssituationen.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: SIMON RÖDER

ÄR HENNES POJKVÄN gjorde slut förra året blev hon utkastad från den gemensamma lägenheten. Det blev början på en slitsam period av desperat lägenhetsletande och en ständig känsla av kaos och osäkerhet. Anna Berglund beskriver det som att hon ”förlorade sitt liv”. När hon i oktober satt hemma i lägenheten som hon hyrde på ett skakigt tredjehandskontrakt, den tredje lägenheten på bara några månader, publicerade hon ett öppet blogginlägg till statsminister Fredrik Reinfeldt. – Egentligen var det aldrig tänkt att nå ut till en bredare allmänhet, jag behövde bara få ut skiten, säger Anna.

FRIHET

BREVET BERÄTTADE HISTORIEN om den extrema bostadssituationen, om unga som mår dåligt då de inte hittar en dörr att stänga om sig. Bara timmar efter att inlägget publicerats exploderade Facebook, Twitter och övriga sociala medier av delningar och gillningar. Annas personliga historia berörde uppenbarligen många. – Jag tror att det beror på att många kunde spegla sig i min situation. Jag kommer inte från en bakgrund där mina föräldrar kan hjälpa mig med pengar eller kontakter. Många har det nog likadant, säger hon. HON UNDERSTRYKER ATT det inte är någon slump att det råder bostadsbrist. Det är en politisk prioritering. Anna fick också svar av

44 1/2013

– Politik har alltid varit viktigt för mig så bloggen blev en blandning av personligt och politiskt. Poesi och texter varvat med musik och klipp.

Fredrik Reinfeldt, där han bland annat skrev att ”det inte finns någon enkel lösning på bostadsfrågan”. – Det stämmer ju inte! Börja bygga och sluta sälja ut lägenheter. Lägg inte pengar på sänkt bolagsskatt och lyxreformer. – Jag har alltid varit väldigt politisk och intresserad av hur relationen mellan människa och politik ser ut. Det styr ju allt i våra liv. Jag önskar bara att fler intresserade sig och läste på för att vara med och påverka. Det är bara så vi kan få till en förändring. ANNA BERGLUND VÄXTE upp utanför Eskilstuna. För sex år sedan flyttade hon till Stockholm för att plugga och jobba. Eller flydde, som hon själv beskriver det. Hon är självlärd kock och jobbar just nu på en förskola i Stockholm. När vi ses har hon precis avslutat ett pass. Snöslasket utanför kaféfönstret får en och annan fotgängare att halka till. I Stockholm läste hon mestadels strökurser, jobben har avlöst varandra: Kock, personlig assistent, hjälpreda på produktionsbolag och museum. – Jag har egentligen inte haft någon storslagen plan för framtiden som så många andra i min ålder. Det förväntas att du ska veta exakt vad som händer om fem år. Parallellt med att flyttlasset landade i huvudstaden omkring år 2007 började Anna blogga under signaturen ”Vidret”. Samma namn använder hon när hon komponerar pop- och elektrodoftande musik. – Det blev min ventil. Politik har alltid varit viktigt för mig så bloggen blev en blandning av personligt och politiskt. Poesi och texter varvat med musik och klipp. Samma röda trådar märks också i musiken. Anna återkommer flera gånger till att hennes uttryck, oavsett om det är i text eller musik, är ett sätt att vrida och vända på jobbiga tankar eller existentiella funderingar som gnager. – Jag har i ärlighetens namn inte mått så bra. Jag kommer från ett missbrukarhem, det tog hårt på mig och mina syskon. Det har inte varit en regelrätt depression men däremot en form av konstant ångest inför livet. SAMTIDENS MEDIER FOKUSERAR ofta på individuella framgångshistorier, hur enskilda människor lyckats starta ett fantastiskt projekt eller gjort något storslaget. Anna vänder sig delvis emot det. – I slutändan är det bara en liten klick som faktiskt kan lyckas och slå igenom. Tyvärr. Samhället liksom bottentrålar upp människor med drömmar och förhoppningar för att sedan kasta tillbaka dem när de

inte längre behövs. Det kan låta hårt, men tyvärr är det sanningen för alltför många, konstaterar hon. Anna Berglund tror att suget och besattheten vid den egna framgången hänger samman med att Sverige fått en så pass stor medelklass. – Har man smakat på det ljuva livet vill man ha mer. Företag är förstås också duktiga på att dra nytta av det genom att skapa behov och upprätthålla köpkraften. – Jag menar, vad är det som händer i ett samhälle där folk sms-lånar för att köpa skumpa på krogen? Hon medger att det är svårt att värja sig för tidsandan. – Klart att alla dras in i det. Jag gör mitt bästa för att försöka hålla distans, hitta andra ingångar till livet. Insikten om att jag kanske inte får göra det jag drömmer om är inte så rolig, men det kan vara ännu värre att leva i en illusion. UTRYCKSSÄTTEN VARIERAR: skriva, producera och sjunga egen musik, spela på klubbar, måla, snickra. – Det är egentligen bara olika metoder för att förmedla ångest, smärta, glädje och åsikter som många kanske känner igen sig i. Tyvärr är många väldigt rädda för att bli personliga och prata om att må dåligt eller inte ha det perfekta livet. Det är ju sånt som är intressant och mänskliggör, resonerar hon. Hon tycker att arbetet blivit något av vår tids religion. – Det förväntas att du ska ha tre års utbildning för ett skitjobb. Dessutom ska du le, vara tacksam och brinna för jobbet. Det blir som ett ytligt skådespeleri. Samtidigt är det sorgligt att viktiga jobb inte värderas tillräckligt högt, menar Anna. – Jag jobbade som vårdbiträde när jag var 21 och fick hela tiden frågan varför jag jobbade där, varför jag inte förverkligade mina drömmar. NU HAR YTTERLIGARE ett projekt lagts till Anna Berglunds kalender: En roman. – Jag har skickat in ett manus och väntar på svar från en förläggare. Det är en bok som är lite filosofisk och handlar om hur det är att leva i samhället i dag, vad var och en av oss ställs inför. I dag kan långtifrån alla forma sina liv, vi bär ofrivilligt på vårt förflutna. Men allra mest hoppas hon på en motreaktion på det skiktade samhälle som tornat upp de senaste åren. – Samhället kan inte fortsätta som i dag, det är inte hållbart.

FRIHET

45 1/2013

FRIHET LISTAR 9 läsvärda bloggar

ahright.com Bästa bloggen för att lyssna på de senaste singlarna inom amerikansk

hiphop.

S E S W

einfeld.tumblr.com Fantastiska gif-animationer, stillbilder med text och allmänna betraktelser från den legendariska teveserien “Seinfeld”. conomistsview. typepad.com En guldgruva för den som gillar att nörda in sig på ekonomi. Dagliga länktips och analyser.

hazam.se Sveriges förmodligen bästa serieblogg. Det är stor bredd bland skribenterna och kunskapsnivån är alltid hög. eirdscience.se Teveblogg som går mellan högt och lågt. Flera namnkunniga skribenter. Synd bara att de inte uppdaterar oftare.

I S

nterasistmen.se Antirasistisk blogg som punktmarkerar SD och andra högerextremister. craphacker.com Inspirerande D.I.Y (Do it yourself) blogg för den som gillar att förvandla gammalt skräp till nya roliga saker. Massor av tips och steg för steg-tutorials.

hedieline.com Världens mest besökta förpackningsblogg. Massor av snygga och innovativa förpackningar.

wesomepeoplehangingout together.tumbler.com Fotoblogg där titeln på bloggen säger allt. Vad sägs t ex om Barack Obama och Jay-Z eller Arnold Schwarzenegger och Muhammad Ali?

Tevens kärlek är skapad i laboratorium ÖVERALLT GRÅTANDE KVINNOR. Mascara som rinner längs kinderna, hulkande snoriga ljud. De gråter för att mannen de är förälskade i hånglar med en annan kvinna i jacuzzin. För att han flyger i väg till Italien med en blondin. För att han inte ger dem en röd ros. Den som sett ett avsnitt av dejtingshowen ”The Bachelor” vet att gråtande kvinnor är en del av själva konceptet. Efter 17 säsonger har de mascarasvarta tårarna blivit underhållningen. Bakom tårarna finns dock riktiga kvinnor som bara vill uppleva kärlek. Tyvärr har de inbillat sig att de kan finna den i en konstruerad teve-show där en hunkig ungkarl får dejta tjugotals kvinnor samtidigt. Tyvärr tror de sig vara förälskade i den där ungkarlen redan efter en vecka. Men samtidigt är det förståeligt. För hur konstigt är det egentligen att känna något när en är instängd i ett hus där allt ens fokus ska riktas mot en enda man? Trots att risken för att få sitt hjärta krossat är så stor är deras längtan efter kärlek uppenbarligen större. ”THE BACHELOR” ÄR bara ett av hundratals teve-program där syftet är att deltagarna ska hitta en partner. På svensk teve kan det vara en bonde som söker fru, en ensam mamma som söker en extrapappa till sina barn eller en ung singel som vill hitta den rätta bland tvättbrädor och silikonbröst på ett paradishotell.

Oavsett de löjliga förutsättningarna förväntas den hopklippta och arrangerade dramaturgin avslutas med något äkta. Med riktig kärlek. Den där ensamma mamman måste hitta en karl bland främlingar hon varken känner något för eller vill ha nära sina barn. Den där fumliga bonden, som fortfarande bor hemma hos föräldrarna, måste komma över sin blyghet och bara välja en kvinna, vilken kvinna som helst. Och de som slåss om den ensamma mammans eller bondens kärlek förväntas just slåss för den. Med tjuvnyp, lögner och överdrivna gester. Allt för kärleken! Eller snarare teve-underhållningen. Skit i de riktiga känslorna, visa bara det som gör bra teve! JAG SKULLE KUNNA skriva långa uppsatser om den heterosexuella tvåsamhetsnorm och det cyniska utnyttjande som dejtingprogrammen ofta bygger på, men det jag alltid reagerar mest på är att så många av de bortvalda deltagarna lägger all skuld på sig själva. Tyvärr är det många av oss som gör det när vi får nobben. Att vi direkt tror att det är fel på oss som gör att kärleken inte uppstår eller att den försvinner. Men kärlek är en känsla. Den tänks eller känns inte fram bara för en vill det. Den blommar oftare ut i hjärtat när en minst anar det. Det är inte alltid personen en är förälskad i känner samma sak. Och det säger ingenting om ens värde som människa.

JAG HOPPAS ATT alla som söker kärlek finner den, men samtidigt önskar jag att de gråtande kvinnorna i ”The Bachelor” och alla andra dejtingshow-deltagare förstår att den kärlek de hittar i teve är skapad i ett laboratorium. Det är först när kamerorna slocknat som de kan se klart och känna efter på riktigt. Då hoppas jag att de torkar tårarna och minns att i slutändan är bara kärleken till sig själv som gör att en kan ta emot från andra. Låt oss börja där.

Linus Fremin är skribent

och bloggare.

i förra höstens klimatmöte i Doha berättas en alternativ verklighet, där världens unga ställer sig upp och vägrar vara generationen utan framtid. De kräver rättvisa och en hållbar värld.

KULTURNOTERAT ANTIVIRUSTOKEN BLIR FILM Hört talas om John McAfee? Det är antiviruskungen som gav namn åt ett av världens största antivirusprogram. McAfee misstänks ha mördat sin granne och nu ska hans sista galna år alltså bli film. Det är filmbolaget Warner Bros som köpt rättigheterna.

Du kan vara världens bästa person, men det betyder inte att alla kommer att falla pladask. Och det är okej. Vi är inte alla menade för varandra. Vi är inte någon för alla. Men vi är det oftast för en eller flera under vår livstid, och om vi känner samma sak för dem, ja då är det fantastiskt.

PLASTSLAVARNA FRIA

ALTERNATIVHISTORIA ”Rörelsen”, en pjäs i två delar som utspelar sig hösten 2012 och våren 2013, går upp på Teater Tribunalen i april. Med utgångspunkt

FRIHET

Quentin Tarantinos senaste film, ”Django Unchained”, är en hämndfantasi där USA:s slavar tar revansch. Till filmen har det släppts tillhörande plastdockor, något som kritiserats för att vara en kommersialisering av slaveriet. Nu har filmbolaget Weinstein Company bett leksakstillverkaren att sluta förpacka

46 1/2013

dockorna och avbryta distributionen. De dockor som redan fanns ute sålde som smör och förväntas få ett högt samlarvärde.

”Å

dr a

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

E M 0 SSU 201 L m ss :a eå si L ar re 3 da V fir E i G RG in n” Ä ad le B Ö N eo är e dd X rg IA j S u til e R ie lt A lb T de n i lls ak ? vi O t n JA M a a ll m ya . D s. D se N m år en 5 an J U jä et E m M 5 s h . lik Y är L med PÅ he gå s. to M ng 50 kurs p BO ch I en ko N om å Bo M rr til up D m l tio s m M vä er xt ns . 5 sv E e fri n ik 6 . tt . R l

FOKUS SSU

FRIHET

47 1/2013

Laddade för debatt Snackade politik inpå småtimmarna, träffade nya vänner och slipade argumenten. Det gjorde de 100-talet SSU:are som deltog på årets upplaga av nyårskurserna. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

ET ÄR LÖRDAG. Kursdeltagarna har varit här på Bommersvik sedan onsdag och har precis börjat lära känna varandra riktigt bra. I kväll ska alla kursgrupperna sätta upp revyer i samband med middagen. Frihet besöker en grupp som går SSU:s distriktsledarutbildning. ATT BESÖKA EN nyårskurs är som att ge sig in i ett flera dygn långt internskämt. Människor har kommit varandra nära och skapat en hu-

mor som är svår att förstå för den utomstående. Som gruppen Paolo med undergrupper som heter Paolo kocken, Paolo boxaren och så vidare. Till lunch serveras köttbullar med rårörda blåbär, antingen av kött eller ett vegetariskt alternativ. När bullarna ligger tryggt i magen ska halva lunchtimmen ägnas åt att repetera inför lördagskvällens revyer. FÖRE LUNCHEN HAR stora framtidsfrågor vädrats. Kristin Linderoth, som tidigare suttit i SSU:s förbundsstyrelse och kommer från Skåne, diskuterade med Dagens Arenas Eric

Notiser

SSU HJÄLPER BORG

SSU:ARE BAKOM UPPROP Ni minns kanske ICA-handlaren från Offergårda som la ut en bild på sig själv där han välkomnade syriska flyktingfamiljer till byn. Nassar, rassar och annat hatande folk var inte sena med att inleda ett litet krig mot mannen och bomba honom med hot och trakasserier. En av dem som reagerade på det är Linnea Swedenmark. Hon valde att skicka en uppmuntrande hälsning och kollade om

Sundström om socialdemokratins förlorade maktanspråk. Efter lunchen är det dags att diskutera vidare i grupper och komma med förslag om hur Socialdemokraterna ska kunna ta tillbaka den politiska ledartröjan. SSU:s ordförande Gabriel Wikström och förbundssekreterare Ellinor Eriksson finns på plats och lyssnar. – Jag tycker att vi hakat upp oss för mycket på partiledare i stället för att prata politik. I de andra rummen handlar många diskussioner om klassanalys och bristen på

någon annan ville vara med som avsändare. Linnea lät insamlingen pågå från en torsdag till en söndag, då hade över 11 000 personer skrivit på.

FRIHET

Finansminister Anders Borg bor i en studentbostad sedan 2009, det uppmärksammade tidningen Fokus. Nu har SSU startat kampanjen ”Jakten på Anders Borgs bostad”. - Det råder akut bostadsbrist i Stockholm, speciellt på lägenheter för unga. Som finansminister borde Anders Borg kunna skaffa annat boende. Huvudproblemet är regeringens politik som stänger ute många grupper från bostadsmarknaden. Vår

48 1/2013

kampanj “Jakten på Anders Borgs bostad” är ett sätt att visa hur skev bostadsmarknaden är, säger Gabriel Wikström, ordförande SSU.

en sådan, men också om att våga föra en egen politik, säger någon i ett grupprum. – I stället för att fokusera på vårt eget tänker vi för mycket på väljarna, om vi springer efter väljare tappar vi till slut bort oss själva, säger tjejen med lockigt hår och glasögon. EN SYNPUNKT SOM ständigt återkommer är kritiken av det som kallas triangulering, en taktik där man närmar sig motståndarens åsikter för att locka väljare och kunna vinna val. Diskussionen lyfts också till ett internationellt perspektiv. – Vi ska inte bara tänka nationellt, det är viktigt att det finns socialdemokrati överallt i världen, säger Alice Aronsson. Alice tar också upp att det är viktigt att komma på sätt att bli representativa för större delar av samhället. – Vi måste bli bättre på att representera fler, tänk att Göteborg och Stockholm inte har valt någon med utomnordisk bakgrund till kongressen. LÄMPLIGT NOG EFTER att det diskuterats hur arbetarrörelsen ska ta tillbaka den politiska dagordningen kommer Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg till gruppen för att prata retorik. – När man ska argumentera så söker man fram ett innehåll och ordnar stoffet ändamålsenligt. Sedan är det viktigt att ta fram den språkliga utformningen och lära sig komma ihåg talet och träna på framförandet. Dessutom, berättar Anders Lindberg, är det viktigt att komma ihåg vem som är mottagaren. I en debatt är det i princip omöjligt att övertyga motdebattören, men det spelar ingen roll, de som ska övertygas är ändå publiken. – Det är viktigt att tänka på ordvalet, det är inte lek utan dödligt allvar. Ordvalet spelar roll och påverkar. Det blir stor skillnad om man ersättningar eller bidrag, säger Anders Lindberg. SSU:arna fick sedan möta varandra i en debattävling där sex lag möttes i en rapp debatt där argumenten ofta var snabba, roliga och skarpa.

PALMEPRISET DELADES UT I slutet av januari delades Palmepriset ut till Radhia Nasraoui från Tunisien och Waleed Sami Abu al-Khair från Saudiarabien. Radhia Nasraoui är advokat och har i över 30 år försvarat mänskliga rättigheter, främst mot tortyr och straffrihet. Waleed Sami Abu al-Khair driver hemsidan ”Monitor of Human Rights in Saudi Arabia” och publicerar nyheter om mänskliga rättigheter på Facebook.

SSU i media

”De stora frågorna handlar om ungdomars framtid och deras möjligheter till utbildning och arbete.” Mustapha Braiteh är ny ordförande för SSU Karskrona och har prioriteringarna klara. Ur Sydöstran.

”Vi inom SSU Ystad anser att det måste bli ett slut på den direkt ungdomsfifientliga politik som alliansen i Ystads kommun för.” Adrian Magnusson, Mike Enocksson, Terese Grahn från SSU Ystad i en debattartikel. Ur Ystads Allehanda.

”Vi i SSU tycker att Mittuniversitetet även i fortsättningen ska fifinnas kvar i Härnösand.” Sandra Sjölander, Niklas Säwén och Erik Nordlund vill ha kvar Mittuniversitetet i Härnösand. Ur Allehanda.se

”I Borås syns inte lika många hemlösa, men de fi finns. Nu sjunker graderna men samhällsklimatet har för längesedan passerat nollpunkten.” Sofia Bohlin, Therése Björklund, Mohammed Kossir, Magnus Thor och Johan Dahlberg. Ur Borås Tidning.

”Att plocka ut vinster ur välfärden är inte bara stöld, det tyder också på egoism.” SSU Falun skräder inte orden. Ur Dalarnas Tidning.

FRIHET

49 1/2013

Alternativ jul i Umeå För den som var trött på julen erbjöd några SSU:are i Umeå ett alternativ kollektivt julfirande. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SSU UMEÅ

UTANFÖR SNÖADE DET lite lagom vinterkallt. Innanför dörrarna firades jul för alla som tröttnat på stressen. En av dem som ville fira jul på ett annat sätt var Darja Bozarova. – Vi hade tänkt göra det här för några år sedan men då rann det ut i sanden. I år var det många som var taggade och trötta på konsumtionshets och julklappar, säger Darja. DEN KOLLEKTIVA JULEN firades i Hamnmagasinet i Umeå, ett slags ungdomens hus där det ibland är spelningar och som nu: julfirande. Sammanlagt kom runt 25 personer som halkade in och ut under dagen. – I början av dagen kom det flera barnfamiljer på förmiddagen och kollade på Kalle. Efteråt kom flera utbytesstudenter så man märkte att det lockade olika målgrupper, säger Darja och fortsätter: – Jag är förvånad och glad över att det kom så många det första året. DET VAR SEX SSU:are som skötte allt under julaftonen, men den enda som var där från tidig morgon till sen kväll var Darja. Innan firandet diskuterade SSU:arna i Umeå noggrant hur mycket politik det skulle vara på firandet. – Vi hade en diskussion. Syftet var inte att marknadsföra SSU, vi tonade ner politiken. Men Umeå är en ganska röd stad så att det är SSU som arrangerar skrämmer inte bort folk, vi är ganska bortskämda med det. EN ANNAN SAK som diskuterades innan den kollektiva julaftonen var vilken roll SSU ska fylla. – Vi ville jobba utomparlamentariskt och göra verklig förändring i folks vardag, men det skulle inte handla om välgörenhet. Vi pratade om att ge julklappar för att det inte skulle handla om det materiella, säger Darja. Darja berättar att det handlade lika mycket om att göra något som hon själv brann för. – I Umeå har vi tänkt aktivt på att satsa på att göra saker för alla. Annars drar man mest till sig de medlemmar som kanske kan sitta i nämnder men tappar mycket folk om man inte

har bred verksamhet. Politik handlar inte bara om att skriva motioner. HAMNMAGASINETS LOKALER HADE öppet från tolv till midnatt och under dagen bjöds det på vegetarisk julmat. Utanför seglade snön ner och visst hade de tur. Hamnmagasinet gav

FRIHET

50 1/2013

SSU:arna ett bra pris och hjälpte till med att förbereda maten. – Det kan vara en skillnad mot stora delar i Sverige att man i Umeå får hjälp från kommunen att ordna saker. Men det är inte så att det alltid har varit så, folk har fått kämpa för det, avslutar Darja.

Frihet från förr. 1997 Året är 1997. Det är årets fjärde nummer. Tony Blair har just valts till premiärminister för Storbritannien efter 18 Thatcherinspirerade år. Artikeln har rubriken ”This is England!” och Tony Blair kallas för ”deodorant-killen” i ingressen. I artikeln berättar reportern Michael Dee om hur de redan stora klassklyftorna ökat under det konservativa Tory-partiets år vid makten. Artikeln andas optimism och berättar om den då hyllade omdaningen av det socialdemokratiska partiet från Labour till New Labour. Blair lovade en samhällsanda där alla delar skulle komma på fötter, men affärsvärldens förmånliga villkor skulle inte förändras, inte heller skatterna.

4 FRÅGOR

Emelie Häggdahl, 16 år, SSU Söderhamn

Niki Karim, 19 år, SSU Sundbyberg

Daniel Löfblad, 17 år, SSU Malmö

1. Vad tycker du om nyårskurserna?

– Det är intressant att träffa folk, utbyta idéer och få nya perspektiv.

– Det är kul att träffa folk från andra distrikt och många bra kurspass.

– Det är fantastiskt. Man lär sig nya saker och lär känna fina kamrater.

2. Vad tar du med dig hem?

– Anders Lindbergs pass om retorik och debatteknik.

– Det är nog diskussionerna mellan passen.

– De nya insikterna.

3. Har du gett ett nyårslöfte?

– Jag ska börja träna, bygga muskler och söka till Polishögskolan.

– Jag är vegetarian från och med nyår.

– Att jag ska hålla vad jag lovar.

4. Vad har du lärt dig?

– Jag har fått insikt i hur andra SSU-distrikt jobbar.

– Jag har lärt mig massor. Mycket om samarbete och hur det fungerar i våran organisation på flera olika plan.

– Att vår rörelse är framtiden.

FRIHET

51 1/2013

DIDRIK FORSBERG Ålder: 19 år. Bor: Sollefteå. Favoritplats: Springa i löpträningsspåret i västra skogen i Sollefteå. Bästa teveserie: ”NCIS”. Ville bli som barn: Ville jobba på kraftverk, verkade hur coolt som helst.

FRIHET

52 1/2013

Didrik går på djupet

Didrik Forsberg är SSU:aren från Sollefteå som älskar frihetskänslan i naturen och brinner för att hela Sverige ska leva. Nu drömmer han om att jobba på ubåt.

TEXT OCH FOTO: JOHN ANTONSSON

IDRIK BÖRJADE ÅRET med att gå distriktsledarutbildningen, DLU, på Bommersvik. När Frihet träffar honom är han inne på sin fjärde dag och nätterna har varit långa. Bilder ska tas och han är inte den som klagar på det kylslagna vädret. – Jag är från Norrland, det här är inga problem, säger han. I Norrland, närmare bestämt Sollefteå, tog han studenten från samhällsprogrammet i våras och tränar för fullt inför att börja försvarets grundutbildning. Han är intresserad av internationella frågor och säkerhetspolitik och tror att han genom försvaret kan hjälpa till att göra gott. – Sverige har en viktig roll att spela på grund av vår neutralitet, det är viktigt att vi är med i fredsbevarande insatser. Ibland väpnade men också genom att hjälpa till att medla. DIDRIK HAR TÄNKT jobba inom försvaret ett tag och har fått tänka till en hel del på hur han ser på saker och ting. Sverige är militärt inblandat i Afghanistan och det är en av de saker han fått reflektera över. – Frågan splittrar mig. Det finns för- och nackdelar med att vi är där. Jag tycker att det är bra att vi finns för att hjälpa till att ge stabilitet i ett oroligt område. Men det är svårt och finns också problem. Intresset för de internationella frågorna kom efter att han gick med i SSU. På första kursen, SSU-ettan, fick han lära sig mer om konflikten i Palestina och hur SSU genom åren bidragit till medling på 90-talet. – Det fick mig att inse att det går att påverka till det bättre i andra delar av världen, säger Didrik. NÄR TIDNINGEN KOMMER ut har Didrik just avgått som ordförande för SSU i Sollefteå. Nu bär det av till Karlskorna för försvarsutbildning och hopp om att få gå vidare och börja jobba på ubåt. – Det känns viktigt att jag som socialdemokrat kommer till försvaret. Försvaret ska representera hela Sverige men det är väldigt få socialdemokrater som är verksamma i försvaret.

FRIHET

Men den norrländska identiteten är stark och han känner verkligen för att hela Sverige ska ha en chans att leva till sin fulla potential. I sommar har SSU kongress och Didrik bär på stora förhoppningar att bli vald som ombud. – Det är absolut något jag vill. Det finns många reformer som behövs för framtiden och välfärden. Han hoppas att Norrland ska få en bättre chans i framtiden. – Det känns som att vi missgynnas rejält. Det finns så mycket rikedomar men betraktas ofta som fattigt. När det gäller infrastruktur satsas det till exempel mycket mer i södra Sverige. Det är dåligt kvalitet på infrastrukturen här och folk flyttar. Och det är inte konstigt när det satsas mindre. Det drabbar tillväxten och hela regionen. HUR KOMMER DET sig att du vill jobba på ubåt? – Jag vet inte, det har alltid fascinerat mig. Och egentligen är det kanske lite konstigt att Didrik ska in i ubåtarna. När han pratar om vad han gillar mest så är det att vara ute i naturen. För frihetskänslan. – Det är nog lite motsägelsefullt, erkänner han. Ungefär en fjärdedel av alla som börjar den grundläggande soldatutbildningen hoppar av. Didrik tror inte att han är en av dem eftersom han vill avsluta det han påbörjat. Samma inställning är viktig även inom politiken, anser han. – Jo, det tror jag. Antingen kör man stenhårt eller inte alls. Jag är lite perfektionist på det sättet. Didrik blev politiskt aktiv runt valet 2010. Han hade varit med på några bioaktiviteter som arrangerades av SSU Sollefteå. När de sedan kom på skolbesök passade han på att gå med. – Jag tror att det är viktigt att SSU har nöjesaktiviteter förutom rent politiska arrangemang. Sedan har inte alla råd att gå på bio nu för tiden, det är viktigt att alla har möjlighet att roa sig, säger Didrik. Efter ett år som ordförande för SSU i Sollefteå lämnar han över stafettpinnen till nya förmågor. – Det känns bra. Det känns att jag har gjort det jag kan göra, och det är bra att det finns de med mer energi som kan ta över.

53 1/2013

1 Bildbevis 1. SSU Filipstads nyvalda styrelse bakar fika inför årets första medlemsmöte. 2. SSU Västerbottens Abed Alturk, Paulina Granberg och Sandra Reinklou värvar medlemmar på Finnbacksskolan i Lycksele. 3. Uppstartsmöte för SSU i Kiruna. 4. SSU Västernorrlands kurshelg i Sundsvall på temat “Jämställdhet”. På fotot är det en lära-känna-varandra-lek i form av speed-dejting. 5. SSU Rosengård arrangerade en paneldebatt på en skola i Rosengård som varit föremål för stora nedskärningar och där eleverna är i uppror.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3 5

FRIHET

54 1/2013

Å andra sidan

Hållbar tillväxt Hanna Alexandersson, SSU Göteborg

Albin Blomkvist, SSU Stockholm

Varför tror du att det går att förena tillväxt med ett hållbart samhälle? – Ekonomisk tillväxt är bra då det ger oss mer resurser att omfördela, och på så vis kan vi öka jämlikheten i samhället. Det är genom tillväxten vi har en hälso- och sjukvård, skola och infrastruktur som är tillgänglig för alla. Men ett hållbart samhälle förutsätter att vi har en hållbar tillväxt; den sker när ekonomisk utveckling, mänskliga resurser och miljömässiga värden går hand i hand.

Varför tror du inte att det går att förena tillväxt med ett hållbart samhälle? – Tillväxten i sig är inte hållbar och därför går det inte att uppnå en stabil välfärd. Tillväxt innebär att ekonomin ständigt utvecklas och, som begreppet syftar på, växer. Det här innebär att så länge det finns en efterfrågan kommer marknaden fylla det hålet. Vad jag menar är att i vårt samhälle har vi egentligen inget som saknas utan vi har det bra som vi har det, därför är inte expansion nödvändigt.

Jordens temperatur stiger i oroväckande fart. Samtidigt brottas hela västvärlden med stigande arbetslöshet. Svaret på arbetslösheten har genom historien varit tillväxt. Men är det möjligt att ha ett hållbart samhälle och ständig tillväxt? Det finns de som hävdar att tillväxten leder till att vi utarmar jordens resurser, hur ser du på det? – I takt med att materiell konsumtion ökat i samhället har dess negativa påverkan på miljön förstärkts. Som socialdemokrat är jag dock övertygad om att politiken kan styra marknaden på ett sätt som gör det olönsamt att fortsätta exploatera miljön. – Vi kan minska utsläppen genom att stimulera till exempel tjänstesektorn, som har låg miljöpåverkan, genom lagar, skatter och subventioner. Marknadens verktyg kan påskynda utvecklingen av ett grönt samhälle, samtidigt som politiken styr efterfrågan. Har vi egentligen inte tillräckligt med resurser nu, är inte det viktiga att fördela dem? – Insikten om att en hållbar tillväxt är direkt avgörande för vår överlevnad kommer leda till att nya arbetstillfällen och branscher växer fram och utvecklas. Tillväxt är samhällsutveckling. – Vi varken vill eller kan stanna upp den materiella utvecklingen. Men vi ska fördela resurserna jämlikt, och i ett globalt perspektiv kan hållbar tillväxt minska klyftor mellan rika och fattiga länder.

FRIHET

Det finns de som menar att tillväxten är det som möjliggör välfärd, hur ser du på det? – Absolut inte, ren tillväxt, ökning av BNP, ses lätt som en ökning i välstånd men det är en förenkling. BNP, som är den universella måttstocken för tillväxt, är ett extremt trubbigt verktyg som missar faktorer som miljö, jämlikhet mellan kön, etnicitet. BNP beskriver inte heller hur tillväxten disponeras rent socioekonomiskt, därför går det inte att säga att tillväxten möjliggör välfärd eftersom välfärden är så mycket mer än bara pengar. Men har inte tillväxten och ekonomiska drivkrafter övervunnit stora hinder förr historiskt? – Absolut, tidigare när vi har haft stora ekonomiska problem – den stora depressionen 1930, krisen 1970 och 1990 – har tillväxt alltid varit lösningen. Dock anser jag att tillväxt har spelat ut sin roll som universalmedicin. Även om det är skönt att luta sig tillbaka på gamla lösningar måste man ständigt se över sin samhällsanalys och anpassa lösningarna därefter. Rent ekonomiskt har vi det tillräckligt bra i dag och därför måste vi fokusera på saker som könsfrågan, klassfrågan och etnicitetsfrågan, saker som tillväxt tyvärr inte kan lösa.

55 1/2013

Internationella vänner GEORGIEN Befolkning: 4,5 miljoner Landet blev självständigt från Sovjetunionen 25 december 1991. Landet styrs av koalitionen Georgisk dröm. Namnet är inspirerat av en hiphoplåt av Bera.

Georgiska YSG tror på framtiden I Georgien har partiet Georgisk dröm styrt i snart ett år. Fortfarande brottas landet med korruption, men det socialdemokratiska ungdomsförbundet bär förhoppningar inför framtiden. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: YSG

NA PIRTSKHALAVA BLEV politiskt aktiv efter kriget mellan Georgien och Ryssland 2008. Hon kände inte bara att det var en viktig händelse för landet, det berörde henne också personligen. Numera är hon generalsekreterare för YSG, Georgiens socialdemokratiska ungdomsförbund. YSG är en förhållandevis ny organisation som bildades 1996 under ett annat namn som ett ungdomsförbund till Georgiens socialistparti. När moderpartiet kollapsade 2003 levde ungdomsförbundet vidare. – Vår organisations mål är att stötta och stärka ungdomarnas roll i georgisk politik genom politiska kampanjer och informell utbildning bland studenter. Vi vill lyfta genusfrågor, men också frågor om miljö och internationella konflikter, påpekar Ana. PRECIS SOM SÅ många andra länder som genomlidit kommunism har Georgien haft stora problem med korruption. Efter den fredliga Rosornas revolution 2003 satte den nya regeringen upp nya antikorruptionsmål. – Ibland bekämpades korruptionen på ett tufft, grymt sätt. Under

FRIHET

flera år fanns en tydlig strategi för att bekämpa korruption och vi har sett vissa framsteg, säger Ana. Ana berättar att den årliga korruptionsrankningen från 2010 rankades Georgien 68 av 178 länder. Georgien gjorde bättre ifrån sig än alla grannländer förutom Turkiet. – Även om få argumenterar mot att regeringen fått bort stora delar av den småskaliga korruptionen, är det vissa som hävdar att korruptionen bytt skepnad. Det finns fall som pekar på att korruptionen fortfarande finns i de högre skikten av den offentliga förvaltningen. EFTERSOM GEORGIEN ÄR en före detta sovjetrepublik är relationen till Ryssland väldigt viktig, inte minst efter kriget länderna emellan 2008. – Vi har en väldigt lång och komplicerad relation. Georgiens nya regering försöker ta några första steg för att återupprätta relationen mellan länderna. På grund av olika politiska intressen är det svårt att se radikala förändringar i förhållandet till Ryssland, säger Ana och tillägger: – Georgien kommer aldrig att sluta hävda rätten till utbrytarterritorierna. GEORGIEN STYRS AV partiet Georgisk dröm, ett koalitionsparti där medlemmarna har olika ideologisk bakgrund. Ana berättar att det viktigaste i georgisk politik just nu är att ta tag i de brådskande sociala problemen. – Vi har hög arbetslöshet och ett dåligt sjukvårdssystem. Men vi får inte heller glömma att ge uppmärksamhet till mänskliga rättigheter, vi måste se till att våra minoriteters rättigheter säkras.

56 1/2013

Förbundssekreterare SSU

Du var just på Folk och försvar, vilken är den hetaste försvarspolitiska frågan? – Jag tycker att det är frågan om hur försvaret ska rekrytera personal. Regeringen avskaffade ju värnplikten, vilket vi var emot. Nu har man infört ett yrkesförsvar och har svårt att rekrytera, det är ett av regeringens stora misslyckanden. Jag tror inte att det handlar om att återinföra värnplikten just nu, vi får diskutera fram en bra lösning. Men jag skulle gärna se en värnplikt för män och kvinnor, men då ska det inte bara handla om försvaret utan också andra samhällsinsatser. Vi vet att vi har ett samhälle där krig inte är en särskilt stor risk, snarare handlar det om naturkatastrofer, och vi behöver övning för det. Nyamko Sabuni föreslog ett slags kvotering och avgick. Hur ställer sig SSU till kvotering till bolagsstyrelser? – Vi tror att kvotering eller hot om kvotering är det enda sättet att komma åt ojämställdheten i bolagsstyrelserna. SSU vill se principen 60–40, med minst 40 procent av det minst representerade könet. Könsfördelningen i bolagsstyrelserna är en viktig symbolfråga,

– SSU vill se principen 60–40. vi vet att en av de största orsakerna till bristande jämställdhet är att män väljer män. Cheferna väljer män till lägre chefer. Om vi får in kvinnor i fler led så väljs kvinnor som chefer och mellanchefer. Vad ligger närmast för dig, vad har du på gång? – Just nu är det mycket jobb med SSU:s politiska förslag inför partikongressen. Vårt kanske viktigaste förslag kallas för 90-dagarsgarantin. Det handlar om att unga som är arbetslösa ska ha rätt till jobb, utbildningsplats eller praktik inom 90 dagar. Jag känner att många socialdemokrater som är kommunpolitiker är intresserade eftersom de tvingas betala för arbetslösheten med socialbidrag. Partiledningen har inte nappat ännu men jag tror att vi kan övertyga dem.

SSU har just haft nyårskurser. Vad tror du att de betyder för SSU:s utveckling? – Om man tittar i SSUlandet och ser vilka som sitter i förbundsstyrelsen och är distriktsordförande och så vidare så har i stort sett alla gått en nyårskurs. Om man tittar i partiet och ser vilka som sitter på höga poster så är väldigt många skolade i SSU, och många har gått nyårskurserna på Bommersvik. Det är både vår politiska och organisatoriska spetsutbildning. Så jag tror att den betyder extremt mycket; nu har vi också valt att rikta in den lite särskilt på ledarskap och prata mer om ledarskapsbegreppet igen. Det är också en utbildning för att få en bättre organisation och bättre ledare, det tror jag är viktigt för SSU:s utveckling. Ecosy, samarbetsorganisationen för unga socialdemokrater, ska ha kongress i Sverige. Vad kommer att hända? – Den 7–10 mars har SSU värdskapet för Ecosykongressen. Det är ju vår europeiska paraplyorganisation och vi har ansökt och fått lov att ha den i Sverige. Den ska hållas på Bommersvik dit det kommer komma representanter från hela Europa. Vi ska diskutera den gemensamma politik som Ecosy ska driva och diskutera det stundande Europaparlamentsvalet, frågor som hur den ekonomiska krisen framför allt drabbar unga ute i Europa samt hur främlingsfientligheten växer. Vi ska också välja en Ecosy-ledning. Vad är nästa stora SSU-händelse? – Nu är det säsong för distriktsårskonferenser, DÅK:ar, runt om i alla SSU-distrikt. Något jag ser fram emot är att distrikten ska ge sina synpunkter på de program som förbundsstyrelsen ska föreslå till kongressen. Alltså konkreta reformer vi vill se under de kommande mandatperioderna, men också principprogrammet som är vårt ideologiska huvuddokument. Jag ser fram emot politiska diskussioner och tror att det faktum att det är ett kongressår kan ge oss en extra politisk skjuts.

FRIHET

57 1/2013

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

JO St hä fo SS st SS ud H rli lkb U: ud U: ie AN g s – s i m ildn ku eve gr Jus led ix NA in rs rks un t n ar m g er e d el oc . J am ku u h if ST la ö a h å r h r g l e s n O po folk är t o er, let j bun RB c s d lit hä stu h o ag JÖ ik ls di att m e på ssty oc a i el r t RK f a e t e o h or förb dar rtsa stöd tt ta lsen ga u e tt f f r n f a v ö ni sa dss ör S ara r di m n tio ty SU m str y ed ik a m n. rel o se ch o te al n, l a c n de ns h u i de ar f t b va tve ra ör lir rig ck s en fö la r

Ellinor Eriksson

SS RA Ja fe hj De U: ä g br ÚL är ua – lpe t är – s de ri Jag r t et Jag tjän UR il t n oc so h är t l m vik har stle RU d m ma jän ed ar b TI ha rs st al iat örj iga a l l o A m r s fo ed t f t kö rts ig rå ch j job ed n le ag b tt ät fr k m a m te ån vi jo f ss ed r j t b ö le ag SSU tnin ba r So ekr m r sr att i s gsp me cia eter eg jo ex ro d ld a is bb m ce al em re tre a å s lm o t. 20 nad ser än kra pr er til t l te oc , m l s ed r n en e pr am a i t p n u åk o ri n re ts ks å SS de sor stö da d ge . U. r oc n h .

Gabriel Wikström

V fö ad r S gö SU r d ? u

Sossesfären

FOTO: WIKIMEDIA COMMONS

TÄVLING

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 mars. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Elfenben är en exklusiv men också kontroversiell handelsvara. Innan plasten uppfanns användes den ofta för att tillverka olika föremål som skulle vara hållbara över tid. Vilket av följande föremål brukade tillverkas av elfenben? 1. Grammofonnålar. X. Löständer. 2. Fotbollsbenskydd.

Teveserien ”Girls” har rönt stora framgångar sedan premiären förra året. Vad råkar karaktären Hannah ut för i pilotavsnittet? 1. Hon dricker te som innehåller opium. X. Hon råkar tända eld på en gardin. 2. Hon blir vräkt från sin lägenhet.

Europas tre enda aktiva vulkaner finns i södra Italien. Vilken av dem har mer eller mindre haft konstanta utbrott de senaste 3 500 åren? 1. Vesuvius. X. Stromboli. 2. Etna.

Ordet klimat kommer från den antika grekiskans ord klima. Vad betyder det? 1. Lutning. X. Kyla. 2. Variation.

Jazzen var, liksom senare rocken, en genre som väckte starka känslor och fick äldre generationer att oroa sig för ungdomens förfall. Vilken amerikansk stad kom mer än någon att förknippas med den allra första jazzen i slutet av 1800-talet? 1. New Orleans. X. Saint Louis. 2. Nashville.

Petter var en av dem som populariserade hiphop på svenska. Men tidigare rappade han också på engelska i en duo. Vilken blomma inspirerade till gruppens namn? 1. Ros. X. Maskros. 2. Tulpan.

En brutal våldtäkt i Indien har fått en diskussion om synen på sexuella brott att blossa upp. Vilket år blev våldtäkt inom äktenskapet straffbart i Sverige? 1. 1956. X. 1968. 2. 1965.

FRIHET

58 1/2013

GRATTIS! Malin Trogen, Falköping, och Hanna Andersson, Göteborg. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihettygpåse var.

Syrien Syrien Syrien Röda Korset gör allt för att rädda liv i Syrien! Vi behöver din hjälp för att fortsätta ge sjukvård, mat, vatten och tak över huvudet.

Röda Korset gör allt för att rädda liv i Syrien! Röda Korset gör rädda liv Snälla hjälp till! allt Vi behöver din hjälp för för attatt fortsätta gei Syrien! sjukvård, Vi behöver din hjälp för att fortsätta ge sjukvård, Sms:a AKUT SYRIEN 72 900 så skänker du 100 kr. mat, vatten och tak övertillhuvudet. mat, vatten och tak över huvudet.

Snälla hjälp Svensk till!Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengarna används rätt. Snälla hjälp till! Sms:aSms:a AKUTAKUT SYRIEN till 72 900 såsåskänker kr. SYRIEN till 72 900 skänkerdu du 100 100 kr. FRIHET

Svensk Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengar na används rätt. Svensk Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengar na används rätt.

59 4/2012

FRIHET

60 2/2012