02 / 2011

AM

TI

D

R E V O L U T IO N

RE EX SÅ LO CY KL B +S AR C L U S L E O C AB A IV V K IA VÄ DI I N L LD R N T AS E L D KR E R S M E OP VJ RU OK NS P U: M M R A U N EF N E T G TE YA T E ER A K R S- N NA Ä DÖ BO K = M DE SS ASS IN PAR N E N AK T E F Ö O LÄ R NG E N RE B SA ÄTT NT RE ? FR

T SO I D N #2 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

% .-&$,'%)/-(.*+0 ('-*.* -/

gl ob ala

ut m an in ge n

#% ! ## ) " % #$ #% %) % ('#%% %("$(!$) #! ($ ( #$)% !&! $ %& &')%# %' (!)

) ) (!)( '(% % #$) (')$ ) #""#$)('') $'%

' % (" (%$ ( '& ) ) "&'& (! ) (')%($(% % %) ) "&'& (!$) !$( (!$(%) ) "(%# ( (!!&(%$)$& ') ) %) (%) % ! " #! ( %$ '!&! #%)&)( ! &!) )$# ""(' % #%) $') %)'& $)# ' (""#)$'% ' %

#! "&! ) '% ' % "&'& ) #! "#%) )#'')$( (" ('(!)# ) () "& #) "&'&$ #) %$"# )$ " $) %# )#'') &! #)& )#% ('$ #% !# $)

"&'& ) $'# $ "&'& ) ' &" !&! $ "&'&

De n

och

jämlikhetens grunder Anders N ilsson & Örjan NystrÜm

Socialdemo full sysselsäkttrantiinns utmaningar: g

! %&! $ "&'& ) &" "&'& )" !( &" !&! $ )'&"")(!) (" (')$ )'&""$# #!$) % #% (')$# ""() #!) &"")$ # # ) %# !" "$!# % !#$!# !$! % #$ %$"%" #$" %!% %# " % #! $! % % " #$ # %" %#" $! #% $ " ! " %"$$% " "% $$ % % % $% %#! $ % &"$$ !) ) $'% )$ %& (%) ) (''# ) )(!)$ &#" ( %#'&) )' (!)# )'& (!$

+0',/0%'0 %),*0#!0 !/0 ,'+.$-

0+%'0 & +-/,0"!/0) #-0$,*0(.&&0" /'!*+#/.+,( 0)/0.*)& +. ,0"/-)( 0 %/$.*-/.,0#/.+0 0)/0 0"/-)(

,+( &&0$,*0 .

2* ,0-((0$ 0 *+)-/0) #-0$,*0(.&&0 #/.+1

VÄLKOMMEN

En vikaries vedermödor

S

OM NYBAKAD JOURNALIST fick jag vikariera som reporter. Först kontrakt på någon vecka, på prov. Sen blev det en vecka till, och en till, och en till. Snart var det inte på prov längre. Det var liksom min anställningsform. Och anställningsformen för en drös andra unga, ambitiösa journalister som fick leva med att inte kunna planera sina liv för mer än några dagar i taget. I bästa fall.

ATT INTE KUNNA få ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet, och inte heller kunna få lån på banken för att köpa bostad, eftersom man inte har en tillräckligt stabil anställning att visa upp. Att vid sidan av det kaotiska jobbet vara förpassad till en karusell av andrahandsboenden, och dessutom behöva oroa sig för att inte kunna betala hyran för andrahandslyan, eftersom man inte vet om man kommer att få jobba månaden ut och dra in tillräckligt med stålar. Att inte våga tacka ja till kompisens bröllop eller syrrans födelsedagsfirande, eftersom man inte vet om man kommer att bli ombedd att jobba den dagen. För om man blir ombedd att jobba, om man får möjlighet att förlänga kontraktet med några dagar till, så tackar man inte nej. Man tackar inte heller nej till uppdrag även om de känns etiskt oklara, saker man känner att man egentligen inte kan stå för, som att häcka utanför kändisars hem och jaga dem för citat och bilder. Man vill ju bli ombedd att jobba kvar, man vill ju fortsätta att få kontraktet förlängt.

Det är inte någon skön sits att sitta i. Om man lägger till den där pressade stämningen på arbetsplatsen där kollegorna är mer som konkurrenter än kollegor, eftersom alla kämpar för att få stanna kvar, så börjar sitsen skava ordentligt.

När jag satt i den där skavande sitsen hade jag behövt facket mer än någonsin. Ensam kunde jag inte göra mycket åt missförhållandena, men om jag hade organiserat mig tillsammans med andra i samma sits hade vi gemensamt kunnat ställa krav på arbetsgivaren. Till exempel krav på fler fasta tjänster eller åtminstone längre vikariat, och färre korta ”sms-jobb”.

FAST DET GICK inte ens att gå med i facket. Så här står det på Journalistförbundets hemsida: ”Du måste ha minst fyra veckor kvar av anställningstiden när ansökan inkommer till Journalistförbundet för att kunna bli medlem.” Eftersom mitt vikariat förlängdes med några dagar i taget, kunde jag omöjligen skicka in en kopia på ett anställningsbevis som sträckte sig fyra veckor fram i tiden. Jag satt där jag satt, helt enkelt. Ensam.

Och det är framförallt de som sitter i samma sits som jag satt i då

FRIHET

som står utanför facket. De som behöver facket allra mest. Unga som har tillfälliga, otrygga anställningar. De är inte med i facket för att de inte kan gå med just på grund av den tillfälliga anställningsformen, som i mitt fall. Eller så vågar de inte gå med i facket för att de är rädda för att arbetsgivaren ska få veta och inte ge dem ett förlängt kontrakt då. Eller så orkar de helt enkelt inte ta itu med ansökningsblanketter och sätta sig in i val av fackförbund när de lever i ett kaos av tillfälliga jobb som leder till tillfälligt boende som leder till tillfälligt leverne. En dag i taget, en dag i taget.

Men man är alltid starkare tillsammans. Särskilt den som är ny och svag på arbetsmarknaden behöver stöd. Just därför har SSU ett fackligt temaår i år, med kampanjer som ska ge unga information om hur viktigt det är att organisera sig fackligt. Jag tycker det är himla bra.

DU KAN LÄSA mer om den långa historien om Socialdemokraterna och facket i det här numret av Frihet, och hur den facklig-politiska samverkan kanske kan komma att se ut i framtiden kan du läsa om i Spaningen på sidorna 28–29. Dessutom talar Socialdemokraternas nye partiledare ut om sina idéer om en bra politik för löntagarna på sidorna 24–27.

Läs på och kolla också gärna in Dokument inifrån på SVT Play. Avsnittet ”Säljsekten” handlar om unga som jobbat som försäljare åt företaget The Phone House under rena slavvillkor.

Ett skräckexempel att ta till sig.

Och du – gå med i facket. 6

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Den fruktansvärda katastrofen i Japan aktualiserar kärnkraftsdebatten.

Jag vill se ett skifte till hållbara energislag. Nu!

3 2/2011

INNEHÅLL

40 24 13 KÖNSAPARTHEID

En kvinna blir aldrig myndig i Saudiarabien. Kan revolterna i grannländerna inspirera saudiska tjejer att göra uppror, frågar sig Frihets gästkrönikör Tina Thunander.

14 ARABVÄRLDEN BRINNER

Tyranner har störtats i Tunisien och Egypten, och protester skakar nu länder som Bahrain, Libyen, Algeriet och Jordanien. Frihet har träffat arabvärldens unga revolutionärer.

22 SSU I BACKSPEGELN Frihetskolan om arbetarrörelsens historia.

24 HAN SKA LEDA S

Håkan Juholt är nyvald ordförande för Socialdemokraterna och berättar i en exklusiv intervju med Frihet om sina planer för partiets framtid.

28 EN SPRICKA I FASADEN

Förhållandet mellan Socialdemokraterna och LO vacklar. Är en skilsmässa på gång?

30 SKOLAN – EN KLASSFRÅGA

Frihet har besökt friskolorna som ger ägarna sköna vinstslantar genom att spara in på kvaliteten på undervisningen. Det missgynnar särskilt unga från studiesvaga hem.

40 FOKUS SSU

Debatten om löntagarfonder dammas av. Unga sossar i Brasilien. SSU Halmstad bjuder på bio.

14

30

13 FRIHET

4 2/2011

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

FRIHET

Frihet Nummer 2/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Ola Torkelsson Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se

5 2/2011

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 2/2011 Björn Renner, Niklas Tjernström Anne-Li Karlsson, Magnus Falkehed, Ola Torkelsson, Tina Thunander, Nils-Petter Ekwall, Katrine Kielos, Linus Fremin, Sara Hansson, Mattias Vepsä, Annelie Carlström.

Brev!

Den svenska drömmen Att betala skatt är för många människor förknippat med något negativt, även om man vet att pengarna bekostar vettiga saker som utbildning för alla. Det är det som är så fantastiskt, att det verkligen omfattar alla. I mitt arbete träffar jag dagligen människor som skulle ha liten eller ingen möjlighet att betala för sina barns skolgång om den skulle betalas privat. I många länder finns överhuvudtaget inget system som i Sverige. Där ger pengar bra utbildning, pengar möjliggör förlossning på sjukhus, pengar ger valfrihet i välfärden.

I Sverige ses valfrihet som något att sträva efter. Till en början verkar det jämlikt, men efter ett tag börjar det komma nya alternativ som kostar pengar. Det innebär fler möjligheter för barn från familjer med resurser. Att vissa får gå på en skola som ger bättre meriter som värderas högre är inte positivt, det är

”Att födas i en familj med små marginaler ska inte betyda att du har sämre möjligheter i ditt liv.” en försämring. Att födas i en familj med små marginaler ska inte betyda att du har sämre möjligheter i ditt liv. Om din pappa är vd, pianist, snickare eller frånvarande ska inte spela någon roll. Du ska ändå ha stor möjlighet att

lyckas och göra vad du vill med ditt liv. Det är valfrihet om något.

Den amerikanska drömmen lyfts ofta fram som ett föredöme. Drömmen handlar ofta om att bli rik, att få obegränsade möjligheter och att kunna ge barnen en bra skolgång. I själva verket finns det redan i Sverige, och det är en dröm som kan uppnås av alla. För här finns verklig valfrihet, en valfrihet värd att försvara.

Så värna den svenska drömmen med lika möjligheter för alla, och var stolt för att du genom att betala skatt bidrar till något fantastiskt.

Alliansen har utlovat en förbättring i infrastrukturen men allt de gjorde var att privatisera och ta bort tåg på grund av lövhalka och viltdjur. Borde inte Alliansen ha lärt sig något? De här problemen är knappast nya. Vi ungdomar vill kunna följa våra drömmar och inte missa viktig utbildning. Alliansen, det är dags att ta saker på allvar och lära av misstag så att våra drömmar och studier slipper bli lidande. /Sabina Custovic, SSU Kungsör Kristin Andersson, SSU Arboga

/Carolin Andersson

Kollektivtrafiken är ett skämt När vi fick lyssna till infrastrukturminister Elmsäter och representanter för SJ, Trafikverket och Västmanlands lokaltrafik, blev vi upprörda över de oklara svar som gavs. Många frågor klarades inte upp. En fråga som vi har ställt oss och som inte ens uppdagades vid sammanträdet är: ”Vad händer med ungdomar som vill läsa på ett annat gymnasium eller högskola i en annan stad när inte kollektivtrafiken går i tid eller i värsta fall inte går alls?”

Dagens kollektivtrafik gör att unga blir sena till skolan, vilket medför att närvaron sjunker i takt med betygen. Eftersom många ungdomar avskräcks från att pendla en längre sträcka missar de chansen till den där drömutbildningen.

Medarbetaren Magnus Falkehed frilansskribent

BILD: PRIVAT

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Namn: Magnus Falkehed. Ålder: 43 år.

Bor: Vid foten av Montmartre i Paris.

Gillar: Macaronger, 70-procentig choklad, en varm croissant.

Står inte ut med: Folk som använder sin maktposition för att jäklas med andra.

Ville bli som liten: Tintin – en reporter

FRIHET

som bara reser och aldrig behöver skriva artiklar.

Du har skrivit reportaget om unga i arabvärlden i det här numret av Frihet, du var på plats under revolterna i både Tunisien och Egypten. Var det aldrig läskigt?

– Ja, stundom var det läskigt, men samtidigt extremt fascinerande att se hur folk kan flytta på berg när rädslan släpper greppet om tusentals personer samtidigt.

Vad har du gjort tidigare som journalist?

– Pariskorre för svenska dagstidningar med allt vad det innebär av presidentval,

6 2/2011

romläger, flyktingreportage och boulevardkåserier, men också en del reportage i Afrika.

Nyligen om barntrafficking i koranskolor, kokainhandel, handel med Afrikas jordar etcetera. Jag har också skrivit två böcker. ”Fransk afton” heter den senaste.

Har du några nya spännande projekt på gång?

– Arabvåren skulle jag gärna hålla ett öga på långt in på hösten och vintern. Det här kan bli historia i klass med Berlinmurens fall.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Sneglar i smyg på I-phonens nyhetsdepecher.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Socialdemokraterna måste framåt Allt nytt och fräscht blir förr eller senare ruttet och gammalt. Sitter man för länge vid makten sinar idéerna och kvar blir en konservativ betongkloss. Den en gång visionära och framtidsinriktade socialdemokratin har i dag urvattnats till populism, fjäsk inför viktiga väljargrupper och reklamkampanjer baserade på strategiska målgruppsanalyser.

Socialdemokraterna började backa när idéerna tog slut. Man satte sig i soffan och tyckte att Sverige var ett ganska färdigt land.

Men samhället förändras. Idéer och lösningar som var goda då blir stela och byråkratiska system i dag. Politiken måste löpande ersätta gårdagens lösningar på gamla problem, hitta nya lösningar på dagens problem samt arbeta på framtidens utmaningar.

Det finns två valvinnande politiska koncept: högerpolitik och vänsterpolitik. Vänstern är som starkast när den kommer med ett stort antal konkreta reformförslag för att förbättra vardagen för alla.

Politiken satsar stort och visionärt, reparerar, snickrar och utvecklar samhällsbygget. Högern är som starkast när människor tappar tron på politikens möjligheter. Högern klagar på mossiga system och avvecklar gemensamma projekt. Det gemensamma sam-

hällsbygget rivs sakta men säkert och ersätts med privata småstugor. Det man äger själv sköts i alla fall bättre än ett fallfärdigt gemensamt samhällsbygge som ingen tar ansvar för.

Vill socialdemokratin tillbaka på banan måste man återigen bli en pådrivande kraft som aktivt utvecklar samhället. Sigtuna kommun är ett lysande exempel på detta. Här har partiet satsat stort på utveckling i alla kommundelar. Man bygger mest nya lägenheter per invånare i hela Sverige, man har skapat mängder av arbetstillfällen genom att locka hit nya företag med mark och fördelaktig infrastruktur, man bygger nya skolor, satsar på sport, kultur och fritid, och man har nyss dragit igång en egnahemsrörelse med billiga villor till vanligt folk. Hela kommunen och alla samhällsklasser har fått se och kommer fortsätta att se avsevärda förbättringar i närmiljön och vardagen.

För att socialdemokratin ska kunna återfå förtroendet i hela Sverige måste man återigen inta ställningen som ledande samhällsentreprenörer, handlingskraftiga visionärer och visa att det lönar sig många gånger om att fortsätta bygga vidare på folkhemmet tillsammans. /Samuel Kazen Orrefur, SSU Sigtuna

Vad hände sen? ”Underbara Clara”, Frihet 5/2010 I höstas intervjuade Frihet bloggerskan Underbara Clara om skrivkramp, cupcakefeminism, nykterism och storstadsfascism. Då avslöjade också Clara Lidström, som hon egentligen heter, att hon var gravid.

Nu har hon fått en liten knodd och lever bebisliv med man och hund i sin västerbottniska villa.

Hon mammabloggade också på yourlife.com fram till födseln, där hon slog ett slag för fulkultur och berättade om sina duktig flicka-komplex.

Dessutom har Clara blivit utsedd till Årets Bästa Gröna blogg av miljösajten En lagom dos grönt. Grattis!

is!

att

Gr

FRIHET

7 2/2011

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

JOHAN EHRENBERG Journalist som har skrivit flera böcker om nationalekonomi ur ett vänsterperspektiv.

– Inget land klarar kriser genom nedskärningar I tidningen The Economist spås Grekland gå i konkurs, då statsskulden och räntorna landet betalar på skulden anses vara ohanterligt höga. Vad tror du?

– Stater kan inte gå i konkurs. Det är en absurd diskussion. Staten har alltid makt över inkomsterna i ett land, det handlar bara om vem man låter styra inkomster och utgifter. The Economist diskuterar utifrån en syn på stater som om de var vinstgivande företag. Det är naivt.

Greklands regering har försökt rädda ekonomin genom nedskärningar i offentlig sektor, vilket har lett till stora protester. Du skriver att det kostar ungefär lika mycket för staten med en offentligt anställd som en arbetslös invånare, eftersom den arbetslöse behöver a-kassa och dessutom inte kan konsumera så mycket, vilket bromsar ekonomin. Fungerar verkligen Greklands taktik?

– Nej. Inget land har klarat en kris genom

brutala nedskärningar. Det som krävs är investeringar och skatteökningar, framförallt för den tredjedel som tjänar bra och för ägandet. Men det är en politik som utmanar hela borgerligheten internationellt. Det svenska 90-talets budgetkris klarades uteslutande genom skattehöjningarna mellan 1994 och 2001. Nedskärningarna var en onödig eftergift åt den nya högern.

Hur ska Grekland komma på fötter igen då, tycker du?

– Det första är att sluta rädda finansföretagen, låta dem gå i konkurs och starta statliga företag. Det andra att göra en offentlig grön investeringsplan för en miljon nya jobb. Det tredje att kraftigt höja skatter för hög- och medelinkomsttagare. Sen behöver man givetvis åtala tidigare ansvariga för korruption, det vill säga skapa en folklig rörelse för rättvisa. 6 TEXT: BECKY BERGDAHL

”Jag funderade på att köpa ett biljardbord men insåg att det inte skulle gå. Folk är alldeles för aggressiva här De skulle garanterat använda kloten för att döda varandra.”

I JANUARI HÖLLS FOLKOMRÖSTNINGEN DÅ INVÅNARNA I SÖDRA SUDAN VALDE ATT BILDA EN SJÄLVSTÄNDIG STAT, FRI FRÅN DEN NORRA DELEN AV LANDET. MEN ÄVEN INOM DEN NYA STATEN FINNS OLIKA GRUPPER SOM HAR SVÅRT ATT HÅLLA SAMS. EN HOTELLÄGARE I SÖDRA SUDAN BERÄTTAR FÖR DN OM HUR UTBRETT VÅLDET ÄR.

3,1

AMPUTERINGSLIGA I BANGLADESH Polisen i Bangladesh har gripit ledare för en liga som amputerade armar och ben på barn och tvingade dem att tigga.

Minst 15 barn ska ha utsatts för övergreppen, skriver TT.

procent

EXTREMT HÖGEREXTREMT I RYSSLAND

av ledamöterna i Libanons parlament är kvinnor, enligt en sammanställning av tidningen Omvärlden.

“Vi gav oss på en kirgis, ungefär 35 år gammal, av medellängd, knubbig. Båda två högg honom med kniv i trakten av hjärtat.”

Så står det i ett av många inlägg på den ryska rasistsajten Belyje volki. Högerextrema grupper har funnits länge i Ryssland, men nu växer den extrema främlingsfientligheten och tusentals människor deltar i öppet rasistiska demonstrationer, rapporterar DN.

GBAGO KLAMRAR SIG FAST Elfenbenskusten befinner sig i politiskt kaos. Valet i november vanns av oppositionsledaren Alasanne Outtara, men Laurent Gbago har vägrat lämna presidentposten som han har suttit på sedan år 2000. Nu har EU infört sanktioner riktade mot Gbago, han och hans familj har fått inreseförbud i EU och alla deras tillgångar i EU-länderna har frysts.

”Bo i ett dike i en vecka.”

FÖRFATTAREN, PROGRAMLEDAREN OCH KOMIKERN FREDRIK LINDSTRÖM SVARAR PÅ FRÅGAN HUR SVENSKEN SKA BOTA SIN INREDNINGSSTRESS. UR DN KULTUR.

FRIHET

8 2/2011

– Terrorhot har blivit en sak som regeringen använder för att skrämma folk och koncentrera ”stöd till demokratin”, det vill säga regimen.

VAL I VÄRLDEN: PERU

Typ av val: President- och parlamentsval.

Valdatum: 10 april.

Invånare: 29,9 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa: Peru är det land som exporterar näst mest kokain i världen. Colombia är nummer ett.

Erythroylum coca Erythroylaceae

HUR: Peruanerna får gå till valurnorna både för att utse de 120 ledamöterna i landets parlament och för att utse en ny president efter sittande Alan García.

Nationella parlaments- och presidentval hålls vart femte år i Peru.

HISTORIA: Peru var centrum i det stora inkariket fram till att Francisco Pizarro, en spansk erövrare, anlände till landet på 1500-talet. Peru blev inte självständigt från Spanien förrän år 1821.

Fram till 1980 led landet av politisk instabilitet, skiftande militärstyren och konflikter med grannländerna. När demokrati etablerades år 1980 blev den också kortvarig. 1990 valdes Alberto Fujimori till president, två år senare upplöste han parlamentet och skaffade sig genom det mycket stor makt. Hans regim kritiserades bland annat för korruption, maktmissbruk och censur av medier.

Samtidigt hade Fujimoris hårda tag mot de kommunistiska gerillorna Sendero Luminoso och Tupac Amaru starkt stöd bland delar av befolkningen i Peru.

Sendero Luminoso och Tupac Amaru stod bakom flera blodiga terrordåd under 1980- och 90-talen. Fujimoris antiterrorstrategi slog nästan sönder grupperna, men oskyldiga dödades också i inbördeskriget mot terrorn.

Dessutom ändrade Fujimori konstitutionen så att han kunde bli omvald flera mandatperioder i rad. Konstitutionen är numera ändrad igen så att en president inte kan omväljas i två mandatperioder efter varandra. År 2000 var missnöjet så stort att Fujimori flydde landet. Han kom tillbaka till Peru efter flera år i exil, och blev då arresterad. År 2009 föll slutligen domen.

Fujimori dömdes till 25 års fängelse för brott mot mänskliga rättigheter under sin tid som president.

Peru har efter att Fujimori flydde presidentposten etablerat en mer fungerande demokrati igen. Sedan år 2006 har socialdemokraten Alan García varit president, han vann med några procent över vänsterkandidaten Ollanta Humala. Sedan dess tycks de politiska vindarna i Peru ha blåst åt höger. Inför presidentvalet i april i år är Alberto Fujimoris dotter Keiko Fujimori en favoritkandidat. Hon flyttade till USA när hennes pappa flydde Peru och presidentposten år 2000, men återvände till hemlandet 2005 för att starta ett nytt politiskt parti, högerpopulistiska Fuerza 2011.

FRIHET

9 2/2011

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Emir Figueroa, som jobbar för organisationen Svalorna i Peru.

Hur kan Keiko Fujimori vara så populär som presidentkandidat – befläckas hon inte av att hennes pappa sitter i fängelse för människorättsbrott?

– När Alberto Fujimoris mandatperiod började drabbades landet av två stora negativa fenomen. Det första var ekonomin, inflationen var enormt hög.

Lönen hade nästan inget värde en vecka efter att du fick den. Det andra var terrorhot. När du gick till jobbet på morgonen hade du ingen garanti för att du skulle komma oskadd och levande hem på eftermiddagen, så kändes det. Fujimori lyckades få sin regering förknippad med att ekonomin stabiliserades och att terrorhoten besegrades. De dolde kostnaden för detta: tiotusentals personer dog under Fujimoris krig mot terrorn. Keiko navigerar just nu på den känsla som finns hos en stor del av befolkningen i de fattigaste områdena, att hennes pappa gjorde landet stabilt och lugnare.

Hur ser chanserna ut för de andra starka presidentkandidaterna, centerliberale Alejandro Toledo och högerkandidaten Luis Castaneda?

– Enligt de senaste opinionssiffrorna leder Toledo fortfarande och på andra plats kommer Castaneda och Keiko. Men en sak tycker jag är klar, de politiska skillnaderna mellan de tre starkaste kandidaterna är verkligen nästan obefintliga.

Gerillan Sendero Luminoso som nästan slogs ut av Alberto Fujimoris regim på 1990-talet har återigen genomfört terrorattacker på 2000-talet.

Hur påverkar terrorhoten Perus politik?

– Sendero Luminoso verkar ha försvunnit. Det som blev kvar är många unga män och kvinnor som lärt sig att hantera vapen. De rekryteras av kriminella organisationer. Kriminaliteten har ökat mycket i städerna, med kidnappningar och mord, och på landsbygden är det knarkhandel. Terrorhot har blivit en sak som regeringen använder för att skrämma folk och koncentrera ”stöd till demokratin”, det vill säga regimen. Jag tycker att dåden handlar till 90 procent om kriminella gäng och 10 procent om politiska grupper. 6

TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: BJÖRN RENNER

Källor: CIA:The World Factbook, Nationalencykopedin, BBC.

”Jordbrukspolitiken är ett planekonomiskt missfoster.”

SVERIGES EU-MINISTER BIRGITTA OHLSSON OM EU:S SUBVENTIONER AV DET INHEMSKA JORDBRUKET. UR NEO.

VÄL ANVÄNDA EU-PENGAR?

BILD: ANNELIE CARLSTRÖM

EU-kommissionen har låtit den belgiske tecknaren Erik Bongers skapa ett seriealbum om det fiktiva landet Bovduria som drabbas av en jordbävning. Boken ”Hidden disaster” skildrar hur EU hjälper till i katastrofområdet och skickas till skolor i EU-länderna för att informera om unionens krisberedskap. Den facila kostnaden för projektet? 2,5 miljoner kronor, meddelar tidningen The Telegraph.

MILJARDBÖTER FÖR OLJEBOLAG

60 procent vanligare är ätstörningar bland flickor på de isolerade Fijiöarna som har tillgång till västerländsk teve, jämfört med flickor som inte har tevekanaler som visar upp västerländska skönhetsideal, enligt en studie som citeras i Time Magazine.

Oljebolaget Chevron har dömts till miljardböter i Ecuador för att ha förorenat områden i Amazonas under främst 60- och 70-talen. Polisutredningar och rättegång pågick i 18 år innan domen föll.

SKITLÖN I INDIEN Toalettbesökare i staden Musiri i Indien får betalt för att skita. Avfallet används som gödsel, rapporterar tidningen Effekt.

Näringen anses för värdefull för att spolas bort. Avlöningstoaletterna är också en protest mot toaletter som kostar att använda.

”Jag är för förkortad arbetstid, det är så självklart.

Produktiviteten har ökat med 200 procent men ändå arbetar vi bara mer och mer.”

Artisten Stefan Sundström i tidningen Camino.

ABORTFIENTLIGT I SYDAMERIKA Abort är en laddad fråga i Sydamerika.

Vänsterregeringar i flera länder har genomfört progressiva reformer på många områden, men när det gäller rätten till abort har inget hänt, skriver tidningen Omvärlden. Och i Nicaragua går utvecklingen till och med bakåt. Nu har de konservativa och vänstern i landet ingått en ohelig allians och kriminaliserat alla former av aborter. Det är nu straffbart för en kvinna i Nicaragua att genomgå en abort även om graviditeten riskerar hennes liv, eller om hon blivit gravid genom våldtäkt eller incest.

”I ett kapitalistiskt system är välgörenhet en form av lurendrejeri, ett sätt att göra våra skyldigheter gentemot varandra frivilliga och få fattiga att känna en viss skuld till rika, även om rika tillbringar varje dag med att utnyttja samma människor.”

RAPARTISTEN JAY-Z, UR NYSLÄPPTA BOKEN ”DECODED”.

FRIHET

10 2/2011

SEXSPALTEN

POLITISK KALENDER 26 MARS–14 MAJ

Fråga Ellinor om relationer och sex!

26

mars. Feministiskt initiativs kongress börjar i Malmö. En ny talesperson ska utses efter Gudrun Schyman.

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen.

Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

Hur funkar sterilisering?

Hej Ellinor! Varför har man mensvärk egentligen? Min mamma säger att det är klumpar i mensen som ska ta sig ut och att det är trångt, och då gör det ont. Men det känns inte som att det stämmer. Eller?

– Hej! Din mamma är inne på rätt spår, även om det inte är helt rätt. Varje månad förtjockas tjejers slemhinna i livmodern för att kunna ta emot ett

– Livmodern är faktiskt en muskel. befruktat ägg. När inget ägg kommer så vill kroppen göra sig av med hinnan, och det gör den genom att stöta ut den genom slidan. Det är det som är mens, slemhinna och blodrester som kan likna klumpar ibland. Livmodern är faktiskt en muskel. Precis som andra muskler kan den få kramp eller bli utmattad, och det är då vi får värk. Det är ofta precis innan eller i början av mensen som det är mest jobb för livmodern, och det är då vi har som mest ont.

Jag är en 21-årig tjej som inte vill skaffa barn i framtiden, och har därför funderat på att sterilisera mig i stället för att tjafsa med typ p-piller resten av livet. Hur funkar det och vad tycker du?

– Sterilisering betyder att fortplantningsförmågan omöjliggörs permanent genom en operation där ett stopp i äggledarna skapas. I Sverige är reglerna sådana att man måste vara minst 25 år för att få sterilisera sig, och en läkare måste göra en undersökning för att se att inga medicinska problem föreligger. Dessutom måste läkaren försäkra sig om att du förstått vidden av ditt beslut, och då är det vanligt att man får träffa en kurator eller psykolog. Jag tycker att sterilisering kan vara en utmärkt metod för den som är säker på att inte vilja föda barn eftersom man, just som du skriver, slipper andra preventivmedel. Jag kan också personligen tycka att reglerna kring sterilisering är lite väl konservativa. Som alltid ska man dock komma ihåg att det är kondom som skyddar mot könssjukdomar, så den kan behövas, sterilisering eller ej.

31

mars. Kollektivavtalet mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, som rör löner och villkor för 105 000 anställda, löper ut. Ett nytt avtal ska ha förhandlats fram till dess.

7

9

april. Världshälsodagen.

april. Presidentval i 152-miljonerslandet Nigeria.

SKILJELINJEN

Hur ser du på hyresrätten?

– Sveriges styrka har traditionellt sett varit att vi har en blandning av upplåtelseformer, både hyresoch bostadsrätter. Människor har kunnat välja boende efter behov, som när familjen växer eller man behöver flytta med kort varsel.

Det är nyckeln till den sociala rörlighet som behövs för en väl fungerande arbetsmarknad.

Hur skiljer det sig mellan stad

och landsbygd?

– Det fungerar väldigt bra i vissa städer, men riktigt dåligt i andra.

Särskilt i storstäderna har en egen hyresrätt blivit en bristvara.

Unga saknar ofta möjlighet att köpa lägenhet, något som gör att många tvingas bo i andra- eller tredjehand. Det är en bromskloss för unga som ska ta första klivet in i vuxenlivet.

– Alla former av boenden behövs, oavsett om det är ägarlägenheter, bostads- eller hyresrätter. Hyresrätten passar unga, studenter och personer som saknar eget kapital. Sedan förstår jag de som vill äga sitt boende, för att kunna investera och göra stora förändringar.

Hur skiljer det sig mellan stad och landsbygd?

- Det går egentligen inte att

kategoriskt säga att storstaden har en viss marknad och landsbygden en annan. Snarare handlar det om hur attraktivt ett område är. Till exempel är bostadssituationen bedrövlig i både Lund och Stockholm, platser med väldigt olika förutsättningar.

På vilket sätt kan bostadsbristen avhjälpas?

- Det gäller att tänka både kort- och långsiktigt. Stefan

På vilket sätt kan bostadsbristen avhjälpas?

- Stoppa ombildningar av hyres- till bostadsrätter och inför subventioner för nybyggda hyresrätter. Byggtakten måste öka för att kunna minska köerna.

Dessutom behöver hyresrätten utvecklas genom att de boende ges ökat inflytande över lägenhetens skick och utseende.

15 17 8

april. Sveriges regering presenterar vårens budgetproposition. april. Parlamentsval i Finland.

maj. Presidentval i Tchad.

JYTTE GUTELAND, SSU

ERIK BENGTZBOE, MUF

FRIHET

11 2/2011

Attefall och Mats Odell, nuvarande respektive före detta bostadsministern, fick mycket skit för förslaget om att underlätta andrahandsuthyrning, men det är viktigt att utnyttja det befintliga beståndet på bästa sätt. Långsiktigt handlar det om att bygga mer. Det kan bara göras genom att politiker slutar lägga sig i och upplåter mark till byggbolagen.

1

maj. Arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Ut och demonstrera!

14

maj. Miljöpartiets kongress börjar i Karlstad och håller på till och med 16 maj. Två nya språkrör ska väljas.

IUSY World Festival 25 juli - 30 juli Weißenbach, Österrike Anmäl dig på www.ssu.se/iusyfestival FRIHET 12 1/2011 18 års åldersgräns. Antalet platser är begränsat till 49 stycken från Sverige. Kostnad 750 spänn, inkl. resa, boende och käk.

GÄSTKRÖNIKA

”Många säger att utan oljepengarna hade kvinnorna vågat sätta sig upp mot systemet.”

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Det täckta könet DET JAG NU ska berätta är oerhört. Houda är 21 år och studerar juridik. ”Oerhört?” undrar du som vet att det i Sverige går 6 500 personer på juristprogrammet, varav nästan 60 procent är tjejer. Vari ligger det sensationella?

Det särskilda ligger i att Houda bor och studerar i en av världens få teokratier där en religiös elit, i förening med en enväldig monark, styr landet. Ett kungarike där den som ifrågasätter Guds eller Profetens existens döms till döden och där lagarna stiftats av en gudomlig hand. Den juridik Houda lär sig är islams lagar, sharia. I hennes land har det hittills inte varit möjligt för en kvinna att agera i en rättssal. Att hon skulle kunna vara domare har varit uteslutet. I Saudiarabien är det Gud som skipar lagar, och män som ser till att de efterföljs.

REVOLTERNA I EGYPTEN och Tunisien och andra arabländer har haft sin upprinnelse i fattigdom. Hur våldsbenägen en regim än är kan hunger framkalla ett ofantligt mod hos befolkningen. Men saudier svälter inte.

Tvärtom. Detta är ett av världens rikaste länder. Så rikt att nationen genomgående nyttjar gästarbetare för alla tunga, trista och farliga jobb. I konungariket Saudiarabien är det många som hävdar att oljan är befolkningens välsignelse – och dess gissel. För utan olja hade Makten inte haft Makten. Många säger att utan oljepengarna hade kvinnorna vågat sätta sig upp mot systemet.

Men kanske kan det bli kvinnornas frustration som till slut välter regimen i islams superpower, Saudiarabien, som med sina rikedomar stödjer och påverkar islam över hela världen.

I DENNA ISLAMS superpower blir en kvinna aldrig myndig, hon har inte ens rätt att lämna hemmet utan mannens tillstånd. Än mindre arbeta eller studera. Hon får inte köra bil och hänvisas till en särskild insynsskyddad avdelning när hon ska äta på restaurang. I många hem har familjen en umgängesavdelning för kvinnliga besökare, och en annan för manliga gäster. Behöver jag nämna att efter småskolan finns det bara könsuppdelade flick- respektive pojkskolor?

Kvinnan får inte ”beblandas” med män i offentliga sammanhang. Därför är till exempel biografer omöjliga, trots att alla kan se på teve, satellitkanaler och dvd i sina hem.

Problemet är inte underhållningen på duken (den är lika hårt censurerad i hemmet som den hade varit i en biografsalong) utan själva salongen. Vilka ska sitta och titta? Vem ska sitta bredvid vem?

Men jag kan med glädje konstatera att människans vilja att bryta nya marker och förbud ständigt finner nya vägar. Kungen i Saudiarabien har varit en ivrig påhejare av att kvinnor ska utbilda sig. Den religiösa eliten har haft svårt att motsätta sig det eftersom kunskap alltid anses av godo. Och trots att det offentliga skolsystemet endast varit öppet för kvinnor sedan 1960, och det fram till för några år sedan i praktiken endast var ett fåtal utbildningar som var öppna för tjejerna, är det kvinnor som nu är i majoritet på – de könsuppdelade – universiteten. Problemet är vad en kvinnas förvärvade examina ska användas till. Tillåter hennes man henne att jobba?

DET ÄR FÖR många ett problem att en kvinna genom arbetet kan skaffa sig en egen, okontrollerad sfär utanför hemmet. Men

FRIHET

13 2/2011

framför allt är det för många stötande att hon mot betalning ska betjäna andra. Dessutom uppstår tekniska problem om hon ska arbeta jämsides med en man: Vad händer om butiken blir tom på kunder och hon befinner sig ensam under samma tak som en man hon inte är gift med? Eller om kvinnan är ensam på kaféet eller på kontoret och det kommer in en man som hon inte är gift med? Ska män och kvinnor gå in genom samma dörr? Finns det tillgång till en kvinnomoské på arbetsplatsen eller i närheten?

Långt innan kvinnan ens kommit till att ansöka om ett jobb har frågorna tornat upp sig till oövervinneliga hinder. Och representanter för den religiösa eliten har en god förmåga att rada upp alla problemen och avfärda dem som omöjliga att lösa. Bara fem procent av alla saudier som yrkesarbetar är kvinnor.

Efter studierna återgår alltså kvinnorna till hemmet, och därmed måste Saudiarabien ha världens bäst utbildade hemmafruar.

Men så finns det unga kvinnor som Houda som bryter sig in på nya banor. Hennes studieval är en provokation. Och det som händer i islams superpower kommer att i olika grad också påverka muslimer utanför Saudiarabien. 6

Tina Thunander är journalist och har gett ut boken ”Resa i Sharialand” om Saudiarabien.

Vad tycker du? Mejla info@frihet.se.

Det våras för demokratin Nu lyfter en vind av frihet över Nordafrika utan att någon riktigt förstår hur det har gått till. Ingenting kommer längre att vara som förr i arabvärlden.

Frihet har följt de unga som reser sig mot tyranniet.

Nä rd re em kl on am s en trat ne ion r f er rå na n st bör äl ja ln d in e t ga og rn s a.

TEXT: MAGNUS FALKEHED BILD: OLA TORKELSSON

FRIHET

14 2/2011

T

UNISIEN. Planet svänger i en båge runt den kilometerhöga rökpelaren från Monastirs innerstad i Tunisien.

Stadens fängelse har stuckits i brand. De kriminella har släppts fria. Diktator Ben Alis beväpnade miliser åker runt i hyrbilar, i taxibilar och i ambulanser för att sprida skräck.

Mot dem går folk ut med påkar och tillhyggen för att försvara sina hem, sina kvarter och sina familjer. Det råder utegångsförbud sen klockan fem på kvällen när vi med adrenalinet pumpande i ådrorna kör genom staden. Bensinmätaren på vår hyrbil blinkar på – nästan – snustorr.

– Välkomna till Tunisien, säger en soldat i de övre tonåren vid en vägspärr. Några sekunder innan siktade han nervöst mot min skalle med sin bajonettförsedda automatkarbin.

De orden kommer vi att höra många gånger under de kommande veckorna. Välkomna till Tunisien! Välkomna till Egypten! Uttalade av människor med skräckblandad galghumor. Men samtidigt med leenden. Stolta och medvetna om att de står mitt i historiens vindöga.

NÅGON DAG EFTER att president Ben Ali flytt landet möter vi bloggaren Lina Ben Mhenni i en hotellfoajé vid Habib Bourguiba-avenyn i centrala Tunis. Hon är 27 år.

Militären har just arresterat några beväpnade milismän i en taxibil. Det visade sig vara män ur det tidigare presidentgardet. I bilen fanns också en lista med femtio namn på oppositionsledare och representanter för det civila samhället.

– Tydligen fanns mitt namn på listan, säger Lina Ben Mhenni.

Långt innan världen fick upp ögonen för diktaturen i Tunisien gick Lina Ben Mhenni i bräschen för frihetsrörelsen. I åratal har universitetsläraren i lingvistik försvarat fängslade studenter och verkat för yttrandefrihet. På ett besök i svenska Lund för tio år sen fick hon smak för fri press.

Under de avgörande dagarna inför revolutionen blev hennes blogg, A Tunisian Girl, den självklara referensen för att få veta vad som hände – egentligen.

Tunisier läste den. Utländska media granskade den dagligen. Diktaturen försökte stänga av den. Men då bytte hon server och adress.

– Jag kollade och dubbelkollade så mycket jag någonsin kunde. Jag har sett så många döda och så mycket blod den senaste tiden, säger hon med svag röst.

– Välkomna till Tunisien, säger en soldat i de övre tonåren vid en vägspärr.

FRIHET

15 2/2011

En

un g bl egy od pt ig isk fla m gg an a på hål Ta ler hr up irt p or en ge t.

Un g k st vin yr k na da or u eft ga nd er r i er en Eg de tå yp m rga te on sa n. st ra ttac tio k ne av rn po as lis fö rs ta

Ka rim Sa de k.

– Tänk om frihetsvågen kunde sprida sig hit också. Fast då kommer det att bli ett blodbad.

FRIHET

16 2/2011

E

po lis Se e g at ns erv t r kr is ör av sa a sig allb de m uss mon ot a Ta r o stra hr ch nt irt up er or p st ge m år t i an up Ka ar pe iro fol p k å .

GYPTEN. Samma dag som vi körde genom röken i Monastir surfade egyptiern Karim Sadek på internet. Han läste om händelserna i Tunisien, det som redan hade fått namnet jasminrevolutionen. På den statliga egyptiska teven nämndes inte Tunisien med ett enda ord eller med minsta bild.

– Jag glömmer det aldrig. Det var den 15 januari. Jag sa till en kompis: ”Tänk om frihetsvågen kunde sprida sig hit också.

Fast då kommer det att bli ett blodbad”, berättar den nyutexaminerade doktorn. Vi samtalar under en promenad på Quasr-el-Nilbron som går över Nilen till Befrielsetorget, Tahrirtorget, i Kairo. Vredens dag, den 28 januari, ligger redan lite bakom oss. Den dagen låg den fräna och stickande tårgasen tät över torgen intill bron.

– Yaskut, yaskut Hosni Mubarak. Ned, ned med Hosni Mubarak, skallade ropen taktfast.

På bron bars skakande kroppar bakåt i leden, med blodet rinnande.

Den unge doktorn Karim Sadek glömmer aldrig de två döda kroppar han såg den dagen. Lika lite som mannen som sprang runt med ena ögongloben som ett grötigt hål.

– Jag har offrat mitt öga för det här. Fortsätt! Vi måste fortsätta, ropade mannen. Den dagen vårdade Karim demonstranter vid brofästet.

NU SKINER SOLEN och halvvägs över bron träffar vi den dagen 16-åriga Rana Elmiligui. Hon är här tillsammans med 22-åriga Nada Sadek.

Hon bär ljusröda simglasögon mot tårgasen. Andra bär dykarmasker.

Sjukhusmasker går åt som smör i solsken på apoteken utmed demonstrationstågens väg.

– Mamma skulle dö om hon visste var jag var just nu. Men jag är inte rädd. Vi kan inte växa upp i en sån här diktatur. Mubarak måste bort, säger Rana Elmiligui. Demonstrationerna började på Polisdagen den 25 januari. Landets unga generation står i främsta ledet.

– Min 56-åriga mamma tycker att vi förstör landet och borde hålla oss lugna. Jag svarar henne att hon har hukat sig i hela sitt liv. Hade inte hennes generation krökt rygg under diktatorn så hade vi aldrig hamnat i den här situationen, berättar Karim Sadek.

27-åringen drömmer om ett demokratiskt Egypten. Ett land där folk lyssnar på varandra. Under den första revolutionsveckan var hans mobilräkning på 200 minuter per dag, betalda med kontantkort.

– Vi har ingen tradition av dialog. Titta bara på trafiken i Kairo.

Två egyptier i varsin bil som står mot varandra kan blockera en gata i flera minuter eftersom ingen vill ge vika för den andre, säger han.

Ett demokratiskt Egypten skulle till och med kunna samsas med grannlandet Israel, tror han. Karim drömmer också om att kunna leva ett öppet liv med sin flickvän. Ett liv i västerländsk stil.

– Samma dag som Muslimska brödraskapet tar över makten i Egypten springer jag till USA:s ambassad och ber om asyl, säger han.

Fl yk tin st ga rid r p er å na vä sL gu ib t u ye r n.

– Det var när jag såg hur folk log, ropade och skrattade utan att vara rädda som jag insåg att det här är en revolution.

FRIHET

17 2/2011

ALLA HAR SINA speciella förväntningar på det efterrevolutionära samhället. 23-åriga Nelly Mohamed hoppas att det ska bli lättare för kvinnor att leva i Egypten.

Vi träffar henne tillsammans med kompisen Maryam Ramadan.

Vi sitter på ett par filtar på gräsmattan i den fuktiga kvällsluften – en handfull människor i ett hav av respektfull artighet. Demonstranterna delar på läsk och kakor. Diktatorns anhängare har ännu inte gått lös på demonstranterna med yxor och kameler.

– Här på torget känner jag mig säkrare än någon annanstans i Kairo. Det känns så härligt att känna sig säker. Vanligtvis kan en kvinna inte röra sig fritt i den här staden utan att bli antastad. Att gå till polisen och anmäla någon är ju uteslutet, säger Nelly Mohamed och för handen genom sitt långa, mörka hår. Hon vill bli socialminister i ett framtida, demokratiskt Egypten.

– Priset för det blir att välja bort giftermål. Gifter jag mig och skaffar barn finns det inte skuggan av en möjlighet till att göra karriär, säger hon.

För henne är valet redan gjort: ingen make och barn. Den här kvällen har hon smitit hemifrån med lögnen att hon ska sova över hos kompisen Maryam som har en egen lägenhet.

Hennes kamrat Maryam Ramadan bär en elegant hijab. Hon läser lingvistik på universitet i Kairo.

– Här på Tahrirtorget kan jag äntligen tala högt och ljudligt om vad jag vill. Bara det är en befrielse, säger hon.

Maryam Ramadan vill också ha ett Egypten med fria val. Val som gärna får leda fram till ett land där sharialagar råder, tycker hon.

– Men det kommer aldrig att hända i Egypten. Aldrig. Problemet är att sharia ännu inte har tillämpats som det borde i något land, varken i Iran eller Sudan. Sharia som sådant är rättvist, säger hon.

Maryam Ramadan har dubbla vapen under de här dagarna: både en Nokia smartphone och en liten digitalkamera. Liksom alla andra på Tahrirtorget fotograferar hon oavbrutet: plakat, hängda dockor som föreställer presidenten, folk som äter picknick. Hon hoppas kunna lägga ut allt på internet. Det är ingen myt att Facebook och bloggar spelar en avgörande roll under den arabiska revolutionsvintern 2011.

VID SITT GRÖNA tält mitt på torget sitter Mohammed Salem. På natten sover de tre stycken i hans tält. På dagen, efter falafelfrukosten, förvandlas tältet till inofficiell bagageinlämning. Mohammeds revolutionsanda har sina rötter i föräldrarnas fattigdom, förklarar han.

– Jag måste ha varit tolv år då det började gå upp för mig att jag faktiskt levde i en diktatur och i ett samhälle av orättvisor, säger 22-åringen.

– Pappa som är apotekare kunde inte betala för det mest nödvändiga åt familjen. Jag förstod att det fanns rika ledare som tog pengar från folket. Det närde i sin tur ett stigande hat.

– Kärlek kan ge dig styrka att försvara någonting och rent av dö för det, men det krävs hat för en revolution. Med hat får du styrka att riva ner, säger han i Tahrirtorgets kyliga skymningsljus.

Mohammed Salem känner sig inte bara missnöjd med fördelningen av landets tillgångar.

– Se vilket meningslöst liv vi har. Det enda Egyptens unga män kan göra är att titta på porrfilm och tafsa på kvinnor på stan. Vi har inte ens tillräckligt med pengar för att gifta oss och bilda familj, säger Mohammed. Att det var en revolutionär vind som drog över Egypten förstod han ganska snabbt.

– Det var när jag såg hur folk log, ropade och skrattade utan att vara rädda som jag insåg att det här är en revolution. För första gången i mitt liv känner jag mig stolt över att vara egyptier. Hela världen tittar på oss och håller andan, säger Mohammed och bryter en bit bröd.

ETT PAR DAGAR senare låter Egyptens diktator Hosni Mubarak sina

FRIHET

Tv åu Mu nga ba po ra ks jkar ut br br åk än ar da öv pa er rti els hö la gk dd va ar rte so ri m Ka de iro tag s c it en ur tru en m bi lv .

id

betalda hantlangare storma Tahrirtorget med yxor, brandbomber och stenkastning. Några timmar senare ringer Mohammed. I tårar. Han har träffats av tre stenar, i knät, i magen och i ryggen. För att rädda sitt skinn flydde han, blev omringad och tvingades ljuga och säga att han var anhängare till diktatorn.

– Vi har förlorat. Allt är förlorat! Vi underskattade ondskan. Vi var inte tillräckligt förberedda, säger han mellan gråtattackerna.

Dagen efter ringer han upp igen: – Jag ger inte upp. Vi har redan vunnit för mycket. Vi kan inte ge upp. Vi måste fortsätta kampen.

En timme senare ringer även Karim Sadek upp. Han ska till sjukhuset och vårda de många skadade. Diktatorns brutalitet mot fredliga demonstranter har fått en för Karim oväntad effekt: – Min mamma har ändrat åsikt om de unga. Nu tycker hon att vi gör det enda rätta, säger han.

18 2/2011

KVINNORS ROLL I PROTESTERNA Kvinnor deltar i olika hög grad i demonstrationerna i arabvärlden. Mellan de olika länderna finns stora skillnader i kvinnors rättigheter.

Redan när Tunisien blev självständigt från Frankrike infördes en rad lagar som gav tunisiska kvinnor en särställning i arabvärlden – månggifte avskaffades, äktenskap krävde ömsesidigt samtycke och kvinnor fick rätt att skilja sig utan mannens godkännande.

I Tunisien går idag flickor ett år längre i skolan än pojkar (i genomsnitt 15 år mot 14 för pojkar).

Abort blev tillåtet 1973, två år tidigare än i kolonialmakten Frankrike.

I Egypten, och speciellt i södra delen, är situationen den motsatta. Där kan 70 procent av flickorna varken läsa eller skriva.

Egypten rankas på plats 120 av 128 av länder med störst könsskillnader, enligt FN. 50 procent av alla egyptiska kvinnor har blivit offer för sexuellt ofredande, 55 procent av dem sa ingenting om det till någon. Av de som berättade gjorde ingen det för polisen. 98,8 procent av alla egyptiska kvinnor har blivit offer för muntligt sexuellt ofredande.

När Mubaraks fall väl är ett faktum så nästan skriker Maryam Ramadan genom ljudet av biltutor och glädjerop: – Nu hoppas jag att hela Egypten blir som Tahrirtorget!

L

IBYEN. Krafter av tidigare oanad styrka är lössläppta.

Ytterligare ett par veckor senare står vi mitt i en ström av flyktingar från det blodiga helvetet i Libyen, vid den dammiga gränsposteringen Ras Jedir, mellan Libyen och Tunisien.

Mitt i det väldiga folkhavet möter vi en person som tar sin svarta Fiat, lastad med förnödenheter, och kör mot Libyen. Motströms alla andra som väller över gränsen in i Tunisien.

Trots faran, kriget och vägspärrarna vill Walid hem till Zawiya. Han vill vara delaktig i vad som nu händer.

– Ni anar inte hur det är att leva utan att våga tala fritt på gatan. Att

FRIHET

alltid ha någon som säger vad man ska tänka och tycka, säger han och tänder en cigarett.

Han är 30 år men bor fortfarande hemma med tre bröder och två systrar.

– Vi har massor med oljerikedomar, men för att börja i arbetslivet måste man muta sig till ett jobb. Är det normalt? säger han.

Inklämda mellan en fackförening och en islamisk organisation står några tunisiska scouter vid ett bord i Ras Jedir och delar ut mat och vatten till flyktingarna från Libyen.

– Jag känner det som att efter vad vi har inlett så har vi en skyldighet att vara solidariska med libyerna i deras kamp, säger den 28-årige scouten Mahmoud Zaghboul och håller upp två fingrar i scouthälsning. Hans patrull heter Hopp. 6 Fotnot: Reportaget speglar situationen i Nordafrika vid tiden för Frihets pressläggning.

19 2/2011

Karta över upproren

LIBYEN I februari startade demonstrationer i Libyen, men hittills sitter Libyens president Muammar Khaddafi kvar.

Han har haft sin post sedan 1969.

Strider rasar mellan Khaddafis styrkor och demonstranter, Libyen befinner sig i inbördeskrig. Stora skaror flyktingar har tagit sig ut ur Libyen till grannländerna Tunisien och Egypten. FN-styrkor har satts in för att skydda civilbefolkningen från övergrepp av Khaddafis armé.

TUNISIEN Landet där arabupproren började med stora folkliga demonstrationer i december. Den 14 januari avgick president Zine al-Abidine Ben Ali efter 23 år på posten flydde till Saudiarabien. Nu har fria val utlovats i Tunisien.

ALGERIET

MAROCKO Mindre protester har hållits mot kung Muhammad VI som styr enväldigt, men hittills har inga större demonstrationer skett. Inte heller i Västsahara, grannlandet i söder som ockuperas av Marocko.

Tidigare demonstrationer mot den marockanska ockupationsmakten har slagits ner där.

Demonstrationer har hållits på spridda platser mot president Abdelaziz Bouteflikas styre.

Bouteflika har suttit på sin post sedan 1999.

EGYPTEN Inspirerade av revolten i Tunisien började egyptierna att demonstrera i januari.

Den 11 februari meddelade slutligen president Hosni Mubarak att han avgår, efter 30 år på posten. Nu har fria val utlovats i Egypten.

Tunisien

Marocko

Algeriet Västsahara

FRIHET

20 2/2011

Egypten Libyen

SYRIEN Mindre demonstrationer har hållits mot president Bashar Assads regim. Men den stora säkerhetsapparaten håller upprorsmakare i schack med tortyr.

JORDANIEN Demonstrationer har hållits mot kung Abdullah II:s styre. Han har utlovat reformer och ombildat regeringen, men protesterna fortsätter.

IRAN Stora demonstrationer hölls redan år 2009 mot de ofria valen i landet. De slogs brutalt ner av regimen. Nu har kraven på president Mahmoud Ahmadinejads avgång återupplivats i form av mindre protester.

Syrien

Iran

DÄRFÖR DEMONSTRERAS DET BAHRAIN Blodiga protester har hållits mot kung Hamad bin Isa Al Khalifa.

Demonstranterna kräver inte bara demokrati, de kräver också att den religiösa majoriteten i landet, shiamuslimerna, ska få rättmätig makt. I dag består minoriteten som sitter på alla viktiga poster av sunnimuslimer, nästan alla släktingar till kungen.

Jordanien

Saudiarabien

Bahrain Oman

SAUDIARABIEN Mindre protester har förekommit, och ett upprop undertecknat av kända aktivister och akademiker har publicerats på internet. De kräver demokratiska reformer i landet som styrs av kung Abdullah och stränga sharialagar.

Jemen

OMAN Fredliga protester har urartat i våldsamheter.

Sultan Qabus ibn Said, som styr landet, har sparkat flera ministrar för att tillmötesgå demonstranterna men upproren fortsätter.

Demonstranternas mål är att sultanen själv ska avgå och att fria val ska hållas.

JEMEN

Arabländerna utgör den sista stora regionen i världen som ännu inte har sköljts med i någon demokrativåg. På 1990-talet föll diktaturer i Europa och Asien samman efter Sovjetunionens kollaps, samtidigt som envälden krossades i Latinamerika. Även i Afrika har allt fler demokratiska stater uppstått.

Men i de 22 länder som tillhör Arabförbundet har endast tre i dagsläget någon form av demokratiskt system som innefattar fria val: Irak, Libanon och Palestina. Och de tre länderna har, trots fria val, extremt instabila politiska situationer. Resterande 19 länder i Arabförbundet har, åtminstone fram till denna vinters protestvåg, varit diktaturer.

Demonstrationerna som började i Tunisien i december 2010 och som nu har spritt sig över i stort sett hela arabvärlden går framför allt ut på att kräva fria val och demokrati.

Länderna i arabvärlden är också i olika hög grad präglade av fattigdom, stora klyftor och arbetslöshet. Arabländerna har dessutom en mycket ung befolkning på grund av en babyboom de senaste årtiondena. De stora ungdomsgenerationerna i länderna är extra hårt drabbade av arbetslöshet. Missnöjet över situationen spär på demonstranternas ilska.

DEMOGRAFI Marocko Medianålder: 26 år Andel fattiga: 10 procent Algeriet Medianålder: 27 år Andel fattiga: 23 procent Tunisien Medianålder: 30 år Andel fattiga: 4 procent Libyen Medianålder: 24 år Andel fattiga: 33 procent Egypten Medianålder: 24 år Andel fattiga: 20 procent Syrien Medianålder: 21 år Andel fattiga: 12 procent Jordanien Medianålder: 22 år Andel fattiga: 14 procent Jemen Medianålder: 18 år Andel fattiga: 45 procent Jämförelsetal Sverige Medianålder: 42 år Andel fattiga: 0 procent Talen gäller absolut fattigdom, inte relativ.

Stora demonstrationer har hållits, med krav på president Ali Abdullah Salehs avgång.

Presidenten har hittills lovat att inte ställa upp för omval.

FRIHET

21 2/2011

Frihetskolan

SSU del 1: Arbetarrörelsens historia

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

INDUSTRIALISMEN OCH KLASSAMHÄLLET Under 1800-talet industrialiserades stora delar av Europa och gick från småskaligt jordbruk till industriföretag med en liten krets ägare. Då växte klyftorna dramatiskt. Sverige var ett av Europas fattigaste länder och anställda vid fabriker jobbade långa dagar med låg lön och usla villkor.

Som en motreaktion bildades under slutet av 1800-talet mindre fackföreningar som ställde krav på arbetsgivarna.

1889 bildades Socialdemokratiska arbetarpartiet för att värna arbetarnas intressen, och nio år senare var socialdemokrater med och grundade Landsorganisationen, LO, som en sammanslagning av fackliga organisationer. Det facklig-politiska samarbetet mellan Socialdemokraterna och LO har sedan dess varit en grundbult i arbetarrörelsen.

Tillsammans med liberaler lyckades Socialdemokraternas dåvarande partiledare, Hjalmar Branting, driva igenom en allmän och lika rösträtt år 1919.

Samma år infördes åtta timmars arbetsdag, också det ett socialdemokratiskt krav.

Den unga socialdemokratin var en bred rörelse, som rymde allt ifrån socialdemokrater till kommunister. Vid 1917 års partikongress uteslöts kommunistiska sympatisörer. Samma år bildades SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

1920 bildade Socialdemokraterna för första gången egen regering med Hjalmar Branting som statsminister.

GENOMBROTTET 1928 lanserade Socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson idén om Folkhemmet med formuleringen: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn.”

I valet 1932 kom socialdemokratins verkligt stora genombrott, med höga väljarsiffror och valet av Per Albin Hansson till statsminister. Det blev startskottet för en lång era av progressivt reformarbete. Socialdemokraterna införde bostadsbidrag, folktandvård, arbetsförmedling och förebyggande mödravård.

1938 slöts det så kallade Saltsjöbadsavtalet, där LO och arbetsgivarorganisationen SAF skrev under ett huvudavtal för löner och villkor på arbetsmarknaden. Sedan dess löses tvister mellan arbetsmarknadens parter och utan statlig inblandning i Sverige.

Eftersom den svenska arbetarklassen hade en svag ställning i samhället bildades en rad kooperativ och förbund, varav många lever kvar än i dag.

ABF gav arbetarna bildning, Konsum erbjöd mat till schysta villkor, Fonus gav även den som inte var rik möjligheten till en värdig begravning, och HSB gav människor tillgång till bättre bostäder.

FRIHET

22 2/2011

VÄLFÄRDENS EXPANSION I samband med Per Albin Hanssons bortgång 1946 valdes Tage Erlander till partiordförande för Socialdemokraterna och blev ny statsminister i Sverige. Under Erlanders regeringsår blev välfärdsstaten generell, det vill säga omfattade alla delar av samhället oavsett inkomst. I mitten av 1950-talet infördes en allmän sjukförsäkring, fyra veckors semester liksom ett nytt pensionssystem, ATP.

BLICK MOT OMVÄRLDEN

Den offentliga sektorns andel av BNP växte kraftigt under 1950- och 60-talen. Under 60-talet aktualiserades jämställdheten, bland annat genom införandet av förskolor för att uppmuntra kvinnor att arbeta.

Dessutom byggdes 100 000 lägenheter per år genom det så kalllade miljonprogrammet. Vid valet 1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna och egen majoritet. Året efter avgick Erlander. Han var statsminister i 23 år – rekord i en demokrati.

TILLNYKTRINGEN

Olof Palme tillträdde som socialdemokratisk partiledare och statsminister 1969 och gjorde sig känd som en uttalad kritiker av kriget i Vietnam. Utöver det internationella engagemanget riktade Olof Palme också blicken mot villkoren på arbetsmarknaden. Bland annat tillkom MBL, Lagen om medbestämmande, som gav anställda ökat inflytande på arbetsplatsen. Socialdemokraterna förlorade valet 1976 och därmed fick Sverige en borgerlig regering för första gången på 40 år. 1982 var Palme tillbaka som statsminister. Socialdemokraterna införde LAS, Lagen om anställningsskydd, och löntagarfonder, som syftade till att successivt öka fackförbundens ägande inom näringslivet. 1986 mördades Olof Palme och efterträddes av Ingvar Carlsson.

1987 avskaffades kollektivanslutningen, som gjort att medlemmar i LO-facken automatiskt också blev S-medlemmar.

I början av 1990-talet slog en ekonomisk kris till mot Sverige, med skenande budgetunderskott och växande arbetslöshet som följd.

1991 vann de borgerliga partierna riksdagsvalet, men redan tre år senare var Ingvar Carlsson tillbaka som statsminister. Större delen av 1990-talet ägnades åt åtstramningar och besparingar inom den offentliga sektorn för att minska underskottet och få budgeten i balans. 1996 blev Göran Persson ny socialdemokratisk partiledare och statsminister. Mellan 1994 och 1998 minskade arbetslösheten från åtta till fyra procent. Det gamla ATP-systemet ersattes av ett nytt pensionssystem, där antalet arbetade dagar ligger till grund för ersättningens nivå. År 2001 skrev Socialdemokraterna in feminism i partiprogrammet.

OPPOSITIONSÅREN 2006 förlorade Socialdemokraterna valet, för första gången på tolv år. Året därpå tillträdde Mona Sahlin som partiledare. Även valet 2010 blev ett bakslag då Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan rösträttens införande.

FRIHET

23 2/2011

Mannen

bakom mustaschen Socialdemokraterna har utsett en ny partiledare. Han heter Håkan Juholt och har en bakgrund som journalist, riksdagsledamot – och SSU:are.

– Men jag gick egentligen med i SSU för att imponera på tjejer, säger han.

TEXT: DANIEL MATHISEN OCH BECKY BERGDAHL

S

PEKULATIONER, SKRIVERIER OCH slagfältsliknelser. Det var oklart in i det sista inför Socialdemokraternas extrakongress 25–27 mars vem som skulle bli valberedningens förslag till ny partiledare efter avgående Mona Sahlin.

Så kom skrällen, två veckor innan kongressen.

Valberedningen hade slutligen enats om ett namn – en tidigare ganska anonym 48-åring från Oskarshamn. Håkan Juholt, som suttit i riksdagen sedan 1994 och sedan riksdagsvalet i höstas är ordförande i försvarsutskottet.

NÄR FRIHET TRÄFFAR Håkan har valberedningens utnämning hunnit sjunka in. Håkan har till och med funnit tid att tänka igenom vad som blir hans första prioritering som ny partiledare: att skärpa upp partiets interna arbete.

– Jag vill fokusera på att partiet ska arbeta mer strategiskt och beslutsamt. Inte vara som en popcorngryta. Ni vet, man har en järngryta med smör och majskärnor och så glömmer man locket och det blir popcorn överallt. Så kände jag att partiet var i valrörelsen, man spretade åt alla håll. Vi måste tala om vart vi är på väg, vilken samhällsriktning vi står för, säger han.

Den riktning som Håkan själv står för är också klar. Han ser två viktiga frågor att akut ta itu med.

– Nummer ett, att säkra välfärdens försörjning. Vi ser hur den urholkas. Nummer två, visa på alternativ till den ungdomsfientliga

FRIHET

FOTO: MATTIAS VEPSÄ

politik som nu förs. Hur arbetsmarknaden och bostadsmarknaden för unga ser ut.

Håkan betonar att han bryr sig om SSU:arna och deras frågor.

– Det finns de som säger att SSU, det är de som kommer sen. Så helvete heller! SSU är inte framtiden, SSU är nu. Och SSU är oerhört viktigt för Socialdemokraterna, partiet behöver ett starkt ungdomsförbund.

Han talar också om vikten av att Socialdemokraterna har en bra samverkan med fackförbunden.

– Vi måste vara ett parti både för dem som dricker och för dem som serverar kaffe latte. Organisationsgraden (andelen av dem som jobbar som är medlemmar i ett fackförbund) har gått ner jättemycket. Särskilt bland unga tjejer som ofta har de sämsta villkoren när de jobbar i butiker, på kaféer, på callcenters. Vårt parti måste vara relevant för dem. Det är inte metallarbetaren som har det svårast att organisera sig i dag. I dag är det ensamarbetaren, ofta ung, ofta tjej, som har det svårast. Det är vår uppgift att stå på löntagarnas sida.

HÅKAN VÄXTE UPP med sin mamma som jobbade på bank, och sin pappa som var grafiker och kommunalråd för Socialdemokraterna. Men det var inte pappan som fick honom att gå med i SSU vid 13 års ålder.

– Jag gick med i SSU 1976 i valrörelsen. Det här borde jag väl inte säga men ... Jag gick med för att tjejerna på skolan ville ha en rökruta.

Jag har aldrig rökt i hela mitt liv. Men jag fick SSU att driva igenom frågan om en rökruta. Så jag gick egentligen med i SSU för att impo-

24 2/2011

– Vi måste vara ett parti både för dem som dricker och för dem som serverar kaffe latte.

FRIHET

25 2/2011

HÅKAN JUHOLT Bor: Oskarshamn. Ålder: 48 år.

Familj: Frånskild, deltidssambo med ny kvinna. Har två tonårssöner med ex-frun.

Aktuell med: Valdes till ny partiledare för Socialdemokraterna på kongressen.

Förebilder som politiker: Ingvar Carlsson och Sten Andersson.

På fritiden: ”Jag gillar musik. Lykke Li är jättebra! Och jag älskar Monica Zetterlund.

Salem al Fakir! Och böcker och konst. Och jag tycker mer om riojavin än rosé. Livet är för kort för annat. Passion!”

FRIHET

26 2/2011

– Jag tror att om olyckan i Japan hade hänt i vårt närområde hade det varit diskussion om att stoppa all kärnkraft omedelbart i Sverige. nera på tjejer som ville ha en rökruta. Jag är väl inte imponerad av den motiveringen i dag, haha.

TROTS DEN HÖGST icke-politiska starten på det politiska engagemanget har Håkans karriär rullat på sedan dess. Efter att ha gått tvåårig social linje på gymnasiet började Håkan att jobba på den socialdemokratiska lokaltidningen Nyheterna i Oskarshamn. Han var reporter och fotograf där i 14 år, tills han tog plats i riksdagen.

Och nu har Håkan alltså nominerats till ny partiledare av Socialdemokraternas valberedning och röstats igenom på kongressen. Han har självklart siktet inställt på att leda partiet till valseger år 2014 och bli statsminister. För att ett maktskifte i Sverige behövs, säger Håkan.

– Varje dag sedan Fredrik Reinfeldt blev statsminister har vi gått från medborgare till kunder. Regeringen i dag tycker att demokrati är att rösta vart fjärde år och sen välja mellan olika utförare däremellan.

– För mig är demokrati mycket djupare, att kunna påverka i det dagliga livet. Vi måste återupprätta medborgarvärdet och utvidga demokratins verkningskrets.

Håkan är också upprörd över högerregeringens pr-bild av socialdemokratin.

– Borgerligheten försöker smeta på oss att vi är en politisk rörelse för losers. Som om man kan dela in människor i vinnare och förlorare för evigt. Men vi kan alla vara friska i dag och överkörda av en buss i morgon, säger han.

– Solidaritet är inget man gör för att det är snällt. Det är en insikt om att för att de som har det bra ska kunna fortsätta att ha det bra så måste de som har det mindre bra, som de sjuka, få en levnadsstandard så att de också har råd att köpa kläder. Solidaritet är en förutsättning för tillväxt.

JUST TILLVÄXTBEGREPPET HAR Håkan funderat en hel del på.

– Tillväxt är en förutsättning för att välfärden ska öka. Men tillväxt kan inte förutsätta att barnfattigdomen ökar, att anställningsformerna blir otryggare, en rovdrift på miljön. Vi (socialdemokrater) måste säga att vi står för en värdeburen tillväxt. Kämpa för en renare miljö, det gröna folkhemmet, investera för tillväxt, säger han.

Det är ett uttalande som skulle kunna kallas ”gråsossigt”. Liksom det faktum att Håkan är en medelålders man, som majoriteten av de möjliga partiledarnamn som valberedningen diskuterade innan valet föll på honom. Vilket har orsakat en del kritik.

– Det är ju inget jag kan rå på, säger Håkan.

– Det fanns naturligtvis i valberedningens arbete också kvinnliga kandidater. Men valberedningen föreslog den kandidat som hade störst stöd, och det var jag.

FRIHET

HAN BETONAR ATT han kallar sig feminist.

– Inte särartsfeminist, utan likhetsfeminist. Det är inget genetiskt utan miljön som gör att makthierarkin mellan könen uppstår. Feminism är ett analysverktyg men också ett instrument för att förändra.

Valberedningens förslag till ny partisekreterare efter Ibrahim Baylan blev en kvinna, Carin Jämtin, som kongressen också valde. Håkan är mycket nöjd med att få henne som parhäst.

– Jag tycker oerhört mycket om Carin! Jag litar på henne mer än på mig själv. Hon är klok och passionerad, är hans entusiastiska omdöme. Själv ser han sig som en korsning mellan de tidigare partiledarna Ingvar Carlsson och Mona Sahlin.

– Men vi är olika människor, poängterar Håkan.

SAMTIDIGT SOM VI talas vid pågår räddningsarbetet för fullt efter jordbävningskatastrofen och den efterföljande tsunamin i Japan. Och arbetet med att stoppa strålningen från kärnkraftverket som havererade efter olyckan.

Håkan ser bekymrad ut när frågan kommer på tal.

– Jag tror att om olyckan i Japan hade hänt i vårt närområde hade det varit diskussion om att stoppa all kärnkraft omedelbart i Sverige, säger han.

Håkan håller med om att kärnkraften borde avvecklas – men inte förrän det finns andra hållbara alternativ.

– Kärnkraft är en lösning på energifrågan i två, tre generationer framåt. Nu måste vi säkerställa att vi har en hållbar energiförsörjning efter det.

– Jag är helt övertygad om att kärnkraft är en parentes i historien.

Uran är en ändlig resurs och har en moralisk dimension. Ingen vill att vi ska bryta uran i Sverige i dag, utan vår kärnkraft bygger på att andra länder bryter det. Och sen lämnar man över avfall till kommande generationer. I dag är vi alldeles för beroende av kärnkraft, säger han.

Uttalandet kommer från en man som bott hela livet i Oskarshamn, som hyser en av Sveriges tre kärnkraftsanläggningar i drift.

Det nya uppdraget som partiledare kommer att göra att Håkan får tillbringa allt mindre tid i sin älskade hemstad. Intervjun börjar gå mot sitt slut och när en flytt till huvudstaden kommer på tal tänder Håkan till. Ögonen blixtrar och han far ut i en osande utläggning om mediernas fixering vid Stockholm.

– Det är som om de som inte kommer från Stockholm är Åsanissar allihopa, säger han.

Sedan knäpper han rocken för att tämja den bitande marskylan, tar farväl med ett fast handslag och vandrar ensam bort över Norrbro för en votering i riksdagen. Socialdemokraterna har fått sin nionde partiledare sedan partiet startades. 6

27 2/2011

Ett äktenskap i kris Stödet för samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna sjunker bland LO:s medlemmar. Det viskas om skilsmässa – eller ett mer öppet, polyamoröst förhållande som i Norge.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

L

O, CENTRALORGANISATIONEN FÖR arbetarrörelsens fackförbund i Sverige, blöder medlemmar. LO-facken tappade 36 777 medlemmar bara i fjol och har nu 1,5 miljoner medlemmar tillsammans. För tio år sedan hade LO över 2 miljoner medlemmar.

En del av förklaringen ligger i att allt färre svenskar har traditionella arbetaryrken, medan allt fler har tjänstemanna- eller akademikeryrken. Många av dem är i stället med i TCO eller SACO, centralorganisationerna för tjänstemännens respektive akademikernas fackförbund.

EN ANNAN DEL av förklaringen är att fler och fler svenskar inte är organiserade i något fackförbund överhuvudtaget. Orsaker som brukar nämnas till den sjunkande organisationsgraden är att yngre inte går med i facket eftersom information om vad facket är bra för inte har nått ut till de yngre grupperna, och att högerregeringen har gjort det dyrare att vara med i facket genom att slopa avdragsrätten för fackligt medlemskap.

LO jobbar hårt för att locka folk att gå med i facket igen, genom bland annat satsningar på skolinformation, fackliga utbildningar och förmånliga erbjudanden på försäkringar och rådgivning som ingår i medlemskapet.

Men röster har också börjat höjas för att LO ska locka fler medlemmar genom att bryta sitt samarbete med Socialdemokraterna. Det facklig-politiska samarbetet har funnits där ända sedan LO grundades år 1898 av Socialdemokraterna; partiet hade då bara funnits i tio år.

När SSU bildades år 1917 blev SSU inte bara Socialdemokraternas ungdomsförbund utan även ungdomsförbundet till LO. Fackförbunden inom LO driver på egen hand bättre löner och arbetsvillkor för dem som jobbar genom att sluta kollektivavtal med arbetsgivarna, och ser till att det finns utbildade skyddsombud på arbetsplatserna som garanterar att de anställda jobbar i en trygg miljö.

Men fackförbunden kan inte göra allt på egen hand. Politiska beslut påverkar i högsta grad arbetsmarknaden och de anställdas livsvillkor. LO:s stöd till Socialdemokraterna har motiverats av att Socialdemokraterna driver en politik som är bra för arbetarna. Fast på sista tiden har det börjat knorras om att det kanske inte längre är så att S-politiken är bäst för LO:s medlemmar. Enligt en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av LO-Tidningen tycker endast var tredje LO-medlem att samverkan mellan S och LO är bra som den ser ut i dag.

Samverkan är således en het potatis på LO:s kongresser som hålls vart fjärde år. Då samlas LO:s medlemmar för att rösta fram hur LO ska arbeta och vilka frågor LO ska driva. En åsikt som brukar dryftas på

FRIHET

kongresserna är att samarbetet med S stöter bort personer som vill gå med i ett LO-förbund men som inte sympatiserar med S och då väljer att stå utanför facket, eftersom de inte vill ge S indirekt stöd genom medlemsavgiften. En del av medlemsavgifterna som LO-facken får in går nämligen till ekonomiskt stöd till S. Sex miljoner kronor per år, närmare bestämt. Dessutom ger LO ett rent politiskt stöd till Socialdemokraterna genom att kampanja för S i val och genom att många LOföreträdare även sitter på centrala poster inom Socialdemokraterna.

Men omröstningarna på LO:s kongresser har hittills ändå alltid slutat med att en majoritet av medlemmarna röstar för att LO:s stöd till Socialdemokraterna ska vara kvar.

I VÅRA GRANNLÄNDER Norge och Danmark är det annorlunda. Där har en brytning skett mellan de norska och danska motsvarigheterna till LO och Socialdemokraterna. I Norge var LO i staden Trondheim banbrytande, när de inför kommunvalet 2003 slutade att samarbeta med Arbeiderpartiet, de norska Socialdemokraterna. LO i Trondheim gjorde i stället enkäter bland sina medlemmar om vilka krav som var viktigast för dem i valrörelsen, och satte ihop ett manifest på 19 punkter. Sen fick alla partier som ställde upp i kommunvalet ta ställning till programmet. Det visade sig att Arbeiderpartiet och Sosialistisk venstre, den norska motsvarigheten till Vänsterpartiet, stödde 16 av de 19 kraven. Det ledde till ett nytt samarbete, då LO i Trondheim inte längre bara samverkade med Arbeiderpartiet för att det ”alltid hade varit så”, utan i stället samarbetade även med Sosialistisk venstre, och kunde göra det med motiveringen att de stödde de partier som drev en liknande politik som medlemmarna i LO i Trondheim ville ha.

Modellen att en fackförening frågar sina medlemmar vilka politiska krav de vill driva, och sedan samarbetar med alla partier som stödjer kraven, har kommit att kallas Trondheimsmodellen. Trondheimsmodellen har nu spridits över hela Norge. Även LO i Danmark har inspirerats. Så varför har inget liknande skett i Sverige? Är en sådan utveckling på väg hit?

TOBIAS BAUDIN, vice ordförande i Kommunal, fackförbundet för kommunalanställda, håller på att se över Kommunals samarbete med Socialdemokraterna.

– Det har funnits en rädsla i Kommunal för att tycka annorlunda än Socialdemokraterna om välfärden och samhället. Men olika tankar skapar dynamik och bättre politik. Vi tror att det kan skapa en större legitimitet bland Kommunals medlemmar om vi vågar visa att vi inte alltid är överens med partiet, säger han.

Tobias Baudin påpekar även att Socialdemokraterna inte är i regeringsställning längre. Sedan 2006 är det ju Alliansen som styr Sverige,

28 2/2011

SPANINGEN

”Jag tycker att de som säger att Socialdemokraterna borde frigöra sig från LO inte har förstått vad de säger.”

LÄS MER: 6 LO-Tidningen har en bred rapportering om ämnet. Gå in på lotidningen.lo.se och sök på ”facklig-politisk samverkan” så kommer alla texter upp.

6 För att lära dig mer om LO, läs boken ”Kollektivavtalet – det skrivna löftet”. Den finns att ladda ner gratis på kollektivavtal.lo.se.

6 Läs mer om Trondheimsmodellen i Aron Etzlers bok ”Trondheimsmodellen”.

och ska Kommunal påverka politiken räcker det inte att bara uppvakta Socialdemokraterna.

– Under den borgerliga regeringens första mandatperiod stod Kommunal och protesterade mot politiken på Mynttorget (utanför riksdagshuset) varje vecka. Men det ledde inte till en ny regering, inte till några politiska beslut som var bra för Kommunals medlemmar, och vi syntes inte mycket i medierna. När den borgerliga regeringen blev omvald i höstas sa vi i Kommunal att vi måste påverka dem som sitter på den politiska dagordningen. Nu är det Moderaterna, och då måste vi prata med dem. Men vi ska så klart fortsätta att påverka Socialdemokraterna också.

EN KONKRET SAK som har gjorts är att Kommunals ordförande har träffat ministrar ur den borgerliga regeringen för att ge fackförbundets syn på olika frågor. Men Tobias Baudin vill inte säga åt andra LO-förbund att göra likadant.

– Nja, så här gör vi, men det är upp till de andra förbunden hur de ska göra, säger han.

Och trots Kommunals flört med andra partier tror Tobias Baudin att det särskilda samarbetet mellan Socialdemokraterna och LO kommer att bestå i framtiden.

– Ja, Kommunals kongress har alltid röstat för att samverkan ska bestå. Och 50 procent av våra medlemmar röstade på Socialdemokraterna i valet i höstas, 70 procent röstade på något av de rödgröna partierna.

Men det är viktigt att passa sig för att bara gå på i samma hjulspår, tänka att det funkade ju förr, det har alltid varit så. Den facklig-politiska samverkan måste hela tiden utvecklas.

Trots att Tobias Baudin vill se ett utvecklat, öppnare samarbete, är han tveksam till en total brytning mellan S och LO à la Trondheimsmodellen.

– Jag är personligen emot att skicka ut enkäter till medlemmarna

FRIHET

med komplicerade frågor, och så kan man bara svara ja eller nej, som jag har förstått att Trondheimsmodellen fungerar. Jag tror att det är att göra det enkelt för sig.

ANNE-MARIE LINDGREN, utredningschef på Arbetarrörelsen tankesmedja, är också tveksam.

– Jag tycker att de som säger att Socialdemokraterna borde frigöra sig från LO inte har förstått vad de säger. I Danmark har LO och Socialdemokraterna börjat närma sig varandra igen, för när samverkan där bröts upp så försvagades både facket och Socialdemokraterna, säger hon.

Norge och Trondheimsmodellen tycker Anne-Marie Lindgren däremot är ett positivare exempel, men hon är inte säker på om modellen går att applicera på Sverige.

– I Norge är ju socialdemokratin stark. Trondheimsmodellen innebär ett mer självständigt agerande från fackets sida. Jag ser inget problem i sig med det. Men modellen verkar inte komma till Sverige. LO i Stockholm försökte med det, men responsen var inte så bra. Svarsfrekvensen var inte så hög på enkäten som LO i Stockholm skickade ut, säger hon.

ANNE-MARIE LINDGREN poängterar dock att samverkan mellan svenska LO och Socialdemokraterna som den ser ut i dag borde utvecklas.

– Jag tycker det är en fråga för LO att ta ställning till om de ska fortsätta ge bidrag till Socialdemokraterna. LO borde motivera mer för medlemmarna varför de stödjer ett politiskt parti. Om facken upplever att stödet bland medlemmarna inte finns för bidragen så får man sluta med dem. Men det är en fråga för LO:s interna demokrati, om medlemmarna upplever att bidragen är ett problem, säger hon.

– Jag tycker att facklig-politisk samverkan är viktig, men samverkan kanske inte ska ha samma former som i dag. 6

29 2/2011

Friskolereformen på 1990-talet skulle skapa mångfald och höja kvaliteten i skolorna. I stället har det blivit precis tvärtom. Skillnaderna i kunskap mellan skolor ökar snabbt och allra hårdast drabbas elever från studieovana hem.

Fyra koncerner dominerar friskolemarknaden och pedagogisk passion hamnar i kläm när bolagen vinstmaximerar.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

SVENSK SK

– EN MILJARDIND FRIHET

30 2/2011

. is ko lb ib lio te ke t Pl ug g

D

USSINTALET ELEVER STÅR och röker utanför gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen i södra Stockholm. Tappra solstrålar tinar långsamt upp resterna från vinterns härjningar medan tvärbanan gnisslar förbi.

Några elever springer över spåret för att hinna till lektionen till ljudet av spridda skratt. Här går 400 elever fördelade på fem program. Skolan ägs av Academediakoncernen, som under flera år köpt upp mindre aktörer och numera är dominerande på friskolemarknaden.

– Lektionen börjar, utbrister någon, kastar fimpen på marken och glider in genom glasdörrarna.

LJUD AV GUMMISULORS gnissel mot det spräckliga linoleumgolvet i uppehållsrummet. Malik Ahmed står vid biljardbordet och betraktar kompisarnas stötar. Han fick ett bra intryck när han besökte skolan i samband med gymnasievalet och går nu tredje året på samhällsvetenskaplig linje. Dessutom bor han söderut längs röda linjens tunnelbana så läget är perfekt, förklarar han.

– Stämningen är väldigt bra här, det gillar jag. Och de flesta lärarna är engagerade och bryr sig. Det är viktigt.

Men bristerna lyser också igenom.

– Det utlovade trådlösa nätverket, som skulle finnas för två och ett halvt år sedan, kom inte på plats förrän för några veckor sedan. Nyligen drog de ner på städningen och som du kan se är det ofta smutsigt på golven, säger Malik och sveper med armen över lokalen.

ENLIGT STATENS KULTURRÅD har 76 procent av de kommunala skolorna fullvärdiga bibliotek, medan samma siffra för fristående skolor är 27 procent. Flera elever på Didaktus Liljeholmen uppger att de är missnöjda med skolans bibliotek, som saknar bibliotekarie.

– Biblioteket är jättelitet och ingen vill vara där, säger Malik Ahmed.

EN GRUPP KILLAR trängs om utrymmet vid biljardbordet. Alan Edouard går andra året på energiprogrammet och är ensamkommande flykting från Libanon. Han berättar att skolan sade en sak i samband med gymnasievalet men en annan när utbildningen väl startade. Egentligen skulle han ha börjat på vvs-programmet men efter nedskärningar slogs flera linjer samman. Nu känner han sig lurad.

– De förklarade att energiprogrammet ”i princip” var samma sak som vvs. Men det är bara skitsnack, säger han och fortsätter: – Vi har inte fått tillgång till någon verkstad där vi kan bli bättre på tekniken och ingen praktik överhuvudtaget.

Alan drar upp dragkedjan till den några storlekar för stora dunjackan. Om han tillåter sig att drömma för ett ögonblick vill han helst av allt bli rörmokare med eget företag. Men Alan berättar att det är svårt att våga satsa när han inte får stöd från omgivningen.

– Jag får känslan av att vi inte är så viktiga för dem.

OLA

MARIA BRANDIN JOBBAR sitt tredje år som svensk- och engelsklärare och är arbetslagsledare för skolans samhällsvetenskapliga linje. På hennes arbetsrum ligger ännu orättade prov i prydliga buntar på skrivbordet och en halvdrucken kaffekopp står farligt nära kanten.

Maria valde läraryrket för att hon ”brinner för att sprida kunskap” och ge alla en chans att lyckas i livet. Dessförinnan jobbade hon 20 år i restaurangbranschen.

– Det finns ingen bättre känsla än när man lyckas nå fram till en elev. När man lyckas locka någon till att våga.

Hon är mest stolt över att skolan har flera speciallärare som kan hjälpa elever med dyslexi eller andra inlärningshinder. Men hon tycker att alltför mycket av skolans resurser försvinner i vinst till Academedia.

USTRI FRIHET

31 2/2011

er ev El på rd lja bi ar el sp et m m ra og pr lls hä m sa

– Man kan alltid diskutera om man ska kunna tjäna pengar på barns utbildning. Själv tycker jag att det är dåligt att vinstmaximera, säger Maria och fortsätter: – Ibland känns det som att ägarna glömmer bort eleverna.

r de un . en st ra

DIDAKTUS MODERBOLAG, ACADEMEDIA, såldes under förra året till riskkapitalbolagen EQT och Providence. EQT:s affärsidé bygger på att äga bolag kortsiktigt, under maximalt fem års tid, för att sedan sälja vidare med vinst. USA-baserade Providence äger 200 bolag över hela världen och har en liknande affärsmodell. Eftersom Academedia avnoterades från börsen i samband med försäljningen är insynen i bolaget begränsad. I dagsläget har Academedia 45 000 elever fördelade på 100 svenska skolor, och bolaget är värt över två och en halv miljard kronor. Under 2009 ökade vinsten från 40 till 70 miljarder kronor.

MARCUS STRÖMBERG, VD och koncernchef för Academedia, planerar en aggressiv expansion både i Sverige och utanför landets gränser. ”England är särskilt intressant”, konstaterar Marcus Strömberg i samband med en intervju i tidningen Veckans affärer. Under förra året tog Kunskapsskolan, en annan av de största friskolekoncernerna i Sverige, över driften av två brittiska gymnasieskolor. Nu vill Academedia kopiera framgångsreceptet. Att skattemedel går till att finansiera bolagets verksamhet utomlands ser han inget problem i.

– Så fungerar all tjänsteverksamhet. Att vi går med vinst är bara ett kvitto på en bra produkt, säger Marcus Strömberg och fortsätter: – Det överskott som uppstår är en ren ägarfråga.

Han medger att bara en liten del av vinsten faktiskt återinvesteras i verksamheten, trots rapporter om brister. En del går till att betala av lån och ytterligare en del till att ”konsolidera bolaget”.

– De nuvarande ägarna vill förbättra verksamheten för att öka värdet vid en försäljning, säger Marcus Strömberg.

MEN ALLA DELAR inte uppfattningen att vinst är oproblematiskt. Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, är kritisk till att friskolekoncerner använder skattemedel för att gå med vinst. Slantarna skulle göra mer nytta i skolvärlden, tycker hon.

– Det har blivit en affärsverksamhet som nog ingen räknat med.

Jag är besviken på att vinsterna inte kommer lärarna till del.

Dessutom tror Metta Fjelkner att riskkapitalbolagen tänker alltför kortsiktigt i sin iver att göra vinst.

– Vad händer med eleverna när verksamheten säljs vidare?

Och visst finns det brister. Många elever kommer från studieovana hem och betygen på Didaktus Liljeholmen ligger en bra bit under genomsnittet i regionen. I en kvalitetsgranskning som Skolverket genomförde i augusti förra året kritiseras skolan för bristfällig matematikundervisning. ”Undervisningen utgår inte från kursplanens mål och kompetensutvecklingen har varit eftersatt”, noterar Skolverkets utredare. Flera av klasserna är också betydligt större än vad som är rimligt, enligt en av lärarna på skolan.

– Det är klart att det blir svårt att nå alla när man klumpar ihop

– Det finns ingen bättre känsla än när man lyckas nå fram till en elev.

FRIHET

32 2/2011

– Stämningen är väldigt bra här, det gillar jag.

Och de flesta lärarna är engagerade och bryr sig.

FRISKOLOR Friskolor, eller fristående skolor, är en utbildning med annan ägare än stat, landsting eller kommun. Den svenska friskolan infördes 1992, då den dåvarande borgerliga regeringen reformerade skolsystemet. I Sverige finansieras friskolor via skattsedeln med hjälp av en så kallad skolpeng, en summa som varje skola får per elev. Varje kommun är enligt lag tvungen att finansiera elevunderlaget för fristående skolor. Läsåret 2008-09 var 44 procent av landets gymnasieskolor fristående och 14 procent av grundskolorna. En tredjedel av alla friskolor finns i Stockholms län.

64 procent av friskolorna drivs som aktiebolag, enligt Skolverket.

DEMOGRAFI Enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån kommer elevkullarna i gymnasieskolan att minska med omkring 25 procent de kommande åren. Flera skolkoncerner flaggar nu för nedskärningar och effektiviseringar. Risken finns att det minskade elevunderlaget kan göra att flera skolor tvingas stänga.

FRISKOLEKONCERNER Fyra dominerande koncerner – JBO, Kunskapsskolan, Academedia och Pysslingen – kontrollerar 20 procent av marknaden för fristående grundskolor och 30 procent av den fristående gymnasieskolan. Academedia är störst av de fyra bolagen. Gymnasie- och grundskolekoncernen Kunskapsskolan, som omsatte 650 miljoner kronor det senaste räkenskapsåret, ägs till 30 procent av Wallenbergsfärens börsnoterade investmentbolag Investor. Resten av aktierna kontrolleras av pr-bolaget Kreabs grundare Peje Emilsson.

BETYGSINFLATION Studier visar att konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor orsakar betygsinflation, det vill säga att lärare sätter högre betyg än vad de faktiska kunskaperna motiverar. Enligt Christina Wikström, professor i beteendevetenskap vid Umeå universitet, är friskolor mer generösa i betygssättningen, med följden att urvalet till högskolan kan bli orättvist. Själva konkurrensen om elever gör att skolorna driver upp betygsnivåerna.

PISA-STUDIEN PISA är en OECD-studie som mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I den senaste mätningen, PISA 2009, konstaterade rapportförfattarna att svenska elever halkat efter internationellt. För tio år sedan låg Sverige i topp i flera ämnen jämfört med andra OECDländer och klart över snittet överlag. Numera ligger svenska elever en bra bit under genomsnittet. Samtidigt har betydelsen av social bakgrund ökat när skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever ökat. Nästan en femtedel av eleverna i mätningen når inte upp till basnivån i läsförståelse.

FRIHET

33 2/2011

Al an är Ed en ou be sa ard sv mk g ik om år en m a på an ndr at de a å t s fl re ko yk t p la tin å n e in g fr ne te ån rg er L ipr bj ib og ud an r er on am pr . H me ak an t tik ä oc r h .

elever med inlärningssvårigheter, som dyslexi och ADHD, i en klass på 35 personer.

EN ELEV JAGAR skrattande en annan medan två lärare vakande ser på. Ylva Broman har jobbat två och ett halvt år som lärare i svenska och historia och delar kritiken mot Academedia. Datorerna är på tok för få, påpekar hon, något som försvårar stora delar av undervisningen.

– Jag blir irriterad när det pedagogiska upplägget begränsas av materiella ting. Det känns svårt att jobba när man vet att budgeten hela tiden är pressad.

Hon menar att det saknas en långsiktig analys från ledningen.

– Det är dumsnålt att räkna på kronor och ören på kort sikt för att generera vinst, i stället för att fokusera på vad som ger bäst utbildning långsiktigt.

Academedias vinstmål är problematiskt, enligt Ylva Broman, men det finns också fördelar, påpekar hon.

– Det kan skapa morötter för verksamheten, en positiv konkurrens.

Under flera års tid har Ylva Broman vädjat till skolledningen om att alla elever ska få tillgång till varsin dator eller läsplatta. På så sätt skulle det gå att bredda undervisningen och ge eleverna fler kanaler till lärande, menar hon.

– Som det är nu blir många sittande när vi har datorbaserad undervisning. Det är värdefulla timmar som går till spillo, säger Ylva Broman. Några elever släntrar förbi och ropar ”Ylva är den bästa läraren”. Hon ler en smula och tillägger: – Det är ju för eleverna som vi är här. Inte för att skapa vinst.

SKOLANS REKTOR SEDAN 2008 är Annika Hanberger, som började inom Academediakoncernen redan 1994. Då som svensklärare för nyanlända flyktingar på Didaktus gymnasium i Jakobsberg. Hon är märkbart stolt över skolan i Liljeholmen och berättar utförligt om den speciella stämning som hon tycker finns.

– Det är en närhet mellan lärare och elever som jag tycker är unik och viktig.

FÖR TVÅ ÅR sedan genomförde Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm en brukarenkät på samtliga gymnasieskolor i kommunen, där elever i årskurs två svarade på hur pass nöjda de var med sin utbildning. I mätningen placerar sig Didaktus Liljeholmen långt under genomsnittet.

På frågan om skolan ”motsvarar de krav man kan ha på en bra skola” får skolan 5,9 av 10 möjliga poäng. För samhälls-

– Så fungerar all tjänsteverksamhet.

Att vi går med vinst är bara ett kvitto på en bra produkt.

FRIHET

34 2/2011

år Fot et ou ka Sko på Joo n lan om f, fö t rb är vår ill v ät tre dn än tra v a s s e lig dsp ter nl me ro , lä ig g s t h n m ram er en yc m för ne ke et sta t . .

– Det vore förstås bra om överskottet gick till skolan, men nu får vi leva med den här skolformen. programmet är resultatet 4,2, medan motsvarande siffra för en genomsnittlig gymnasieskola i Stockholmsregionen är 7,4. Annika Hanberger förklarar det med att Didaktus Liljeholmen attraherar elever från studieovana hem. Hon poängterar att skolan har flera elevassistenter, vilket man även får bidrag för.

– Vi tar emot alla som är intresserade av att söka hit. Samtidigt har vi en begränsad skolpeng och kan inte drunkna i elever med problem, säger hon.

– De drar ner snittet för skolan.

På frågan varför skolan inte återinvesterar vinsten i förbättrad undervisning flackar Annika Hanberger något med blicken. Svaret dröjer.

– Det vore förstås bra om överskottet gick till skolan, men nu får vi leva med den här skolformen, säger hon.

HON INSISTERAR PÅ att hon kan påverka elevernas utbildning på ett konkret sätt. Till en gräns. Academedia kräver nämligen en viss vinstmarginal från respektive skolenhet, pengar som äts upp av moderbolaget. På frågan vad skolan gör för att kunna gå med vinst berättar hon att flera klasser samläser kurser för att spara in på lönekostnader.

Dessutom har Academedia som vana att alltid ta in fler elever än vad lokalerna är anpassade till. Bolaget räknar helt enkelt med att avhoppen ska löna sig.

– För små klasser märks ekonomiskt, säger Annika Hanberger.

FRAM TILL 1990-TALET fanns endast en handfull privata skolor i Sverige. De finansierades inte gemensamt utan av skyhöga egenavgifter, som bara en begränsad elit hade råd att betala. Merparten av alla

FRIHET

elever gick i kommunala skolor. Det ändrades i ett slag år 1992, då en skolpeng infördes. Skolpengen följer med eleven oavsett vilken utbildning eleven i slutändan väljer. Därmed blev det fritt fram att öppna friskolor som finansieras offentligt. Tanken var att friskolereformen skulle göra det möjligt för små föräldrakooperativ att driva skolor i glesbygd och ge entusiaster chansen att öppna en skola med en annorlunda pedagogik. I början drevs också många friskolor av små stiftelser och kooperativ, men steg för steg har stora och vinstdrivande utbildningsbolag ätit upp marknaden.

I dagsläget har fyra friskolekoncerner omkring en femtedel av den svenska friskolemarknaden. Vad som från början skulle vara ett komplement till den kommunala skolan har på flera håll i landet blivit helt dominerande. Och andelen växer. I Stockholm är en tredjedel av alla gymnasier friskolor och i Täby återstår bara en kommunal gymnasieskola. Magnus Oscarsson är utbildningsforskare vid Mittuniversitetet i Härnösand. Han menar att 1990-talets friskolereform fått långtgående konsekvenser för elevernas kunskaper.

– Friskolereformen på klöv skolan itu och har kraftigt försämrat resultaten i alla delar av utbildningen, lyder hans dom över den svenska skolan.

I DEN SÅ kallade PISA-studien från 2009, som bedömer kunskaperna hos 15-åringar i OECD-länderna, konstaterar rapportförfattarna att Sverige halkat efter ordentligt. För tio år sedan låg Sverige i topp i flera ämnen och klart över genomsnittet. I dag har svenska ungdomar betydligt sämre kunskaper än unga från många andra europeiska länder, framför allt matematik. Magnus Oscarsson förklarar det med att skolan genomgått en systematisk förändring som ökat segregationen.

35 2/2011

Föräldrarnas bakgrund, inte personlig drivkraft, har blivit den viktigaste faktorn bakom goda betyg.

– Skillnaden mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst har ökat ordentligt, liksom skillnader mellan skolor. Det har gjort att en tidigare likvärdig skola har ersatts av en ojämlik, där elever från studieovana hem missgynnas.

Enligt Magnus Oscarsson förstärks sociala mönster och segregation i skolan via det valsystem som infördes i samband med friskolereformen. Elever från högstatusområden tenderar att välja skolor med liknande social sammansättning. Eftersom eleverna har rätt att välja skola mellan kommunerna söker de sig ofta till populära och centralt belägna friskolor. Likväl är det hemkommunen som tvingas stå för notan, samtidigt som den egna kommunala skolan dräneras på elever. Dessutom bidrar den fasta skolpengen till att behoven förblir obesvarade.

– Hälften av alla kommuner har fast skolpeng, vilket gör att lågpresterande skolor och elever ytterligare tappar mark. Skolpengen borde snarare utgå från faktiska behov så att alla får en värdig chans till en god utbildning, säger Magnus Oscarsson.

DIDAKTUS LILJEHOLMEN ÄR inrymd i en kontorsbyggnad som delas med två andra gymnasieskolor. Dagen innan Frihet kommer på besök avslöjas det att grannskolan på våningen under, det fristående it-gymnasiet Edicon, drivits av en tidigare dömd pedofil. En glimt genom det förstärkta skyddsglaset vid entrédörrarna avslöjar tomma korridorer och släckta lampor. En lärare slinker diskret ut genom en av dörrarna. På utbildningsförvaltningen i Stockholm kan ingen svara på när de hundratalet eleverna kan fortsätta sin utbildning. Sannolikt faller ansvaret på någon av de kringliggande kommunala skolorna.

– Jag har inget besked om eleverna på Edicon, meddelar MarieLouise Hammer-Åberg, gymnasiechef i kommunen.

FRIHET

på ar . ag n kl ale re rs gt. ra to lä da trån ch g i ör r o in t f ve tn de er us r el utr m ä de al to Bå mm ssu e ga D

– Skillnaden mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst har ökat ordentligt, liksom skillnader mellan skolor.

STALE ZULUMOVSKI, biträdande rektor på kommunala Filbornaskolan i Helsingborg, är välbekant med effekterna av friskolornas utbredning. Den borgerliga majoriteten i Helsingborg har sedan makttillträdet år 2006 ombildat ett pärlband skolor, och i dag är bara 4 av 21 gymnasier kommunala. Filbornaskolan har vid flera tillfällen tvingats ta emot elever då fristående skolor brustit i planering eller lagts ner. Men nu är situationen snarast den omvända. Den snabba etableringen av friskolor har gjort att elevunderlaget krympt.

– När så många nya skolor tillåts öppna skapar det problem. Vi tvingas skala ner verksamheten för att anpassa oss till långt färre elever, säger Stale Zulumovski.

– Det är synd att det ska behöva gå ut över eleverna.

TILLBAKA PÅ DIDAKTUS LILJEHOLMEN. En frän, kletig lukt av bränt popcorn har tagit över uppehållsrummet och skolkaféet och fått de flesta eleverna att fly utomhus. Kvinnan bakom disken gnuggar envetet med en trasa medan hon sprejar rengöringsmedel för att få bort stanken. En tjej som läser första året på omvårdnadsprogrammet sitter i en soffgrupp tillsammans med ett par kompisar. Hon vill dela med sig av sin syn på skolan men önskar vara anonym. I högstadiet upptäcktes det att hon hade problem i vissa ämnen, något Didaktus Liljeholmen lovade hjälpa till med. Hittills har insatserna varit tunnsådda.

– Jag får inte den hjälp jag behöver och klarar därför inte matten, ämnet jag har svårast för. Det känns inte som att skolan tar mina problem på allvar, säger hon och suckar uppgivet.

Eftersom hennes ensamstående mamma jobbar skift är möjligheterna till läxhjälp mycket små. Ofta blir hon sittande ensam med huvudet böjt framför böckerna om kvällarna. När hon får veta att skolan går med vinst, som i sin tur går till riskkapitalbolag, blir reaktionen kraftfull.

– Det är skitdåligt. De ska vilja ge oss den bästa möjliga utbildningen, inte göra stora vinster. 6

36 2/2011

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

”Hade de arbetslösa och sjuka varit medvetna om att de, ifall de fick ett jobb, skulle få sänkt skatt, då hade de omedelbart blivit både anställda och friska.”

Marknaden är inte allt DET ÄR INTE mycket som har varit spännande eller roligt med socialdemokratin den senaste tiden. Det har varit som att titta på en tågkrasch. Och det är vid denna tidnings pressläggning oklart om det har blivit ännu värre.

Den som har letat efter ljusningar har letat förgäves. Men en sak som faktiskt är lite hoppfull är idédebatten bland yngre socialdemokrater – kanske framförallt intresset för ekonomi och ekonomisk politik.

MARKNADER HAR EXISTERAT i tusentals år men det är först det senaste seklet som de bit för bit har börjat betraktas som en högre logik. Det ekonomiska sättet att tänka har sträckts ut över hela samhället. Att hänvisa till ”ekonomin” har blivit synonymt med att hänvisa till ”rationalitet”. Att köpa, sälja och konkurrera målas upp som en bild av hela samhället.

Synsättet har naturligtvis gått längst på den högre planhalvan. Anders Borg älskar att prata om ”incitament”, och ofta verkar han tro att rationella beräkningar om vinst och förlust är det enda som styr människan. Om du vet att din ekonomi går åt skogen ifall du förlorar jobbet – och om du omvänt vet att din skatt sänks när du arbetar – då kommer du att få ett arbete. Helt enkelt eftersom det då ligger i ditt egenintresse att få ett arbete.

Regeringens kommunikationsstrateg Per Schlingmann lyfte nyligen fram att en viktig anledning till att jobbskatteavdraget inte har bitit på arbetslösheten är att de arbetslösa

inte kände till det. Hade de arbetslösa och sjuka varit medvetna om att de, ifall de fick ett jobb, skulle få sänkt skatt, då hade de omedelbart blivit både anställda och friska. Hela synsättet bygger på en teori om mänskligt beteende som säger att vi alla är själviska, beräknande och isolerade individer.

BOKHANDLARE ÖVER HELA världen staplar titlar som ”Freakonomics”, böcker som lär ut hur man ska applicera marknadens principer på allt från sitt sexliv till nästa tandläkarbesök. ”Freakonomics” har sålt över 4 miljoner exemplar och bokens utgångspunkt är att marknadens logik kan förklara precis allting om oss människor. Något som inte stämmer med psykologisk forskning överhuvudtaget.

För att inte tala om sunt förnuft.

Men det verkar inte stoppa någon: den nya boken ”Spousonomics” lovar att förbättra våra kärleksrelationer med hjälp av ekonomiska principer. Som om även det vore styrt av rationella beräkningar. Som om hela världen vore en marknad. Som om de principer som ekonomerna har kommit fram till efter att ha studerat efterfrågan på potatis även kan appliceras på kärlek. Eller den moderna arbetsmarknaden för den delen, för att ta ett exempel på något annat som är mer komplicerat än just potatis.

Efter den globala finanskrisen har stora delar av det här paketet börjat ifrågasättas. Giriga bankmän gillar trots allt inte att förlora pengar – så varför tog de dessa hisnande ris-

FRIHET

37 2/2011

ker? De följde ekonomernas teorier. Ekonomin kan ju uppenbarligen växa utan att lönerna ökar, produktiviteten kan öka utan att lönerna ökar, tillväxten kan öka utan att det skapas jobb och finansmarknaderna kan uppenbarligen krascha så att miljoner människor pressas ner i fattigdom. Det var helt enkelt inte så enkelt som läroböckerna påstod, och det är bra att den här debatten har nått Sverige.

ATT FÖRSTÅ ATT marknader är otroligt viktiga för att producera välstånd är inte samma sak som att acceptera att alla andra delar av samhället ska pressas in i den logiken. Vilket ju har varit själva det nyliberala projektet. Det viktigaste påståendet för vänstern att motbevisa idépolitiskt är kanske just tanken att marknaden bor i den mänskliga naturen. 6

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

BILD: LOTTA TÖRNROTH

KULTUR & NÖJE

Ideologisk lightbiografi ”Ingen kommer undan Olof Palme” är en ogenerat ideologisk pamflettbiografi med ett tydligt budskap: Det var bättre förr. Tyckarvirtuosen Göran Greider har en vass penna men går ofta vilse i de många tankekatakomberna. TEXT: DANIEL MATHISEN

3

INGEN KOMMER UNDAN Göran Greider.

Med en beundransvärd språklig spänst lyckas författaren och redaktören ofta fånga ideologiska fenomen och samhällstendenser i läsvärd förpackning. I ”Ingen kommer undan Olof Palme” har Greider sträckläst varje bisats som skrivits om den förre statsministern i bokform för att koka ihop en skildring som är lika delar biografisk, som politisk.

ANSATSEN ÄR FLERHÖVDAD. Greider rotar ivrigt efter luckor och sprickor i tidigare Palmebiografier, som Henrik Berggrens ”Underbara dagar framför oss” och Kjell Östbergs omfattande dubbelbiografi.

28 februari i år var det exakt 25 år sedan Palme mördades. Nyfikenheten tycks omättlig.

Själv beskriver Greider boken som ”anteckningar i kanten till Palmebiografier”. Lite så är det. Där Berggren nöjer sig med Palme som en historisk portalfigur för framsteg och optimism vill Greider aktualisera och flytta in honom i vår tids politiska panorama och slutligen ställa frågan: Hur skulle Palme se på vår tid?

BOKEN DELAS IN i geografiska avsnitt, där Östermalm, Vällingby, Gamla stan och slutligen Sveavägen blir levande scener i den förkortade statsministersagan. ”Ingen kommer undan Olof Palme” driver tesen att socialdemokratins kanske mest kända statsminister lika mycket är en produkt av egen begåvning och glöd som det framväxande välfärdssamhällets strukturer.

Greider anlägger skickligt och medvetet ett marxistiskt raster över Olof Palmes livsgärning och förklarar hans imponerande politiska reformportfölj som del i en större berättelse om ett omstöpt Sverige. Det brutala mordet på Palme fungerar i Greiders berättarbåge som slutet på reformer och början på 90-talets idépolitiska underskott.

GREIDERS SPRÅK ÄR som alltid poetiskt och mångskiftande – där seriffer, bokstäver och stavelser dansar fram över sidorna. Men ett av Göran Greiders största problem som författare är att han ofta blir fånge i sitt eget intellekt.

I den kreativa stormen av tankar, resonemang och idéer blir det ofta snubblande svårt att knåpa ihop en röd tråd som håller boken igenom. Egna omdömen om Palme växlas friskt

FRIHET

38 2/2011

med citat från andra biografier med effekten att sammanhanget tappas bort.

BOKEN IGENOM ÄR det uppenbart att författaren så innerligt längtar tillbaka till en enklare tid, när vänsterns svar var tydligare. Greider är märkbart sugen på att plocka fram verktygen från förr: löntagarfonder, förstatliganden och en mer aktivistisk socialism. I slutändan handlar boken inte så mycket om Olof Palme som om en Göran Greider som bland de tummade sidorna i stapeln av Palmebiografier söker finna sin politiska själ. Palme blir därmed lite av ett stänkskydd för Greiders ideologiska eskapader.

NÅGON GÅNG IBLAND tillåter Greider sig att släppa sargen en smula och öppna för mer förutsättningslösa resonemang om socialdemokratins gestalt i samhällsförändringen.

Tyvärr är det alltför glest mellan glimtarna av nytänkande för att ”Ingen kommer undan Olof Palme” ska få den politiska genomslagskraft Greider nog önskar. 6 Bok – ”Ingen kommer undan Olof Palme” (Ordfront) av Göran Greider finns i din bokhandel nu.

TEXT: BECKY BERGDAHL

Film – ”The King’s Speech” går på bio nu.

Svindleri på steroider

4

FINANSCHEF EFTER FINANSCHEF skruvar sig medan svettdroppar tränger fram ur porerna.

En ivrig journalist pepprar med frågor om giftiga ockerlån, astronomiska bonusar och amerikanska låginkomsttagare som snuvats på pensionen.

Dokumentärfilmen ”Inside Job” skärskådar virvlarna av händelser som fick världen på knä under finanskrisen 2008. Regissören Charles Ferguson har slitit för att få fatt på allt från politiker och ekonomer till finansiella insiders. Faktainsamlingen är gedigen och inspelningen spänner över hela världen: Island, USA, Frankrike, Storbritannien, Singapore och Kina.

Trots siffror och staplar som haglar över bioduken NEDSLAG I VERKLIGHETEN. I "Från förort till framgång" får vi möta 26 berättelser från och om Göteborgs förorter.

STORSLAGEN POP. Iron & Wine har i "Kiss Each Other Clean" släppt soundtracket till våren och ljuset.

NAKET OCH NÄRA. Författaren och tidigare LO-ombudsmannen Olle Sahlström släpper garden och berättar i "Gå hem" sin livshistoria via en resa genom Europas vindlande landskap.

NORDISK PATTI SMITH. Katharina Nuttall skapar skärpt musik och hennes tredje album, "Turn Me On", är inget undantag.

GRÄSKOMEDI. "Weeds", den prisbelönta teveserien om en ensamstående mamma i villaförorten som säljer marijuana, finns numera på dvd och bluray.

COUNTRYRARITETER. Sony Legacy har samlat tidigare svåråtkomliga Johnny Cash-spår på dubbelskivan "Bootleg 2: From Memphis to Hollywood".

KALENDERN 29 MARS–26 APRIL

29

mars. Västkustsbuskis.

Snoop Dogg släpper ”The Doggumentary”, sin elfte skiva i ordningen.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Film – ”Inside Job” går på bio nu.

Återvinningsbar pop

2

ANNA HAMILTONS DEBUTALBUM ”Black Keys” är en grön skiva med ett återvinningsbart konvolut och klimatneutral studioteknik.

Omslagspappret innehåller till och med frön som kan odlas till praktfulla vallmoblommor.

Tyvärr är musiken inte lika raffinerad. Somliga spår har välmejslade pianoslingor och eleganta röstpartier, men ”Black Keys” förblir ängslig och städad.

Affekterad musikskolesång på konstlad Oxfordengelska och haltande textförfattande gör att ”Black Keys” tappar i finess. Anna Hamilton tycks besatt av sömn, både metaforiskt och bokstavligt. Med tre låtar som använder sömn som språklig kostym blir det för mycket. ”Socialize” allra bäst, en rak skildring av en bekräftelsebesatt Facebookgeneration. Spröda ”Stone Heart” bryter också igenom. Men faktum kvarstår: ”Black Keys” är ett visset alster ur vårens popmylla.

31

mars. Filmklassiker från Afrika. Den afrikanska filmfestivalen ”Le Mille et une Mains” drar igång på Kulturhuset i Stockholm.

31

mars. Kocken kommer till stan. Wu Tang Clan-legenden Raekwon spelar på Babel i Malmö.

1 2

april. Den animerade filmkomedin ”Hop” har världspremiär.

april. ”Dyngkåt och hur helig som helst”, Mia Skäringers självbiografiska show, går av stapeln i De Geerhallen i Norrköping.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Musik – ”Black Keys” av Anna Hamilton finns i din skivbutik nu.

Ko m i vå kern ga R r De skä icky Ge m Ge ne ta o rv re m ais sS .F o ho rån m k w . Th änd e E is lle ar h n an

3

MAN LIDER MED honom. Prins Albert av det dåtida imperiet Storbritannien är en obotlig stammare och blir utskrattad varje gång han tvingas framträda offentligt.

Så dör pappan George V och brodern prins Edvard blir kung, men abdikerar bara några månader senare efter att ha insisterat på att gifta sig med en frånskild kvinna. Plötsligt ska den obotlige stammaren ovilligt krönas till kung George VI. Som om det inte vore nog är året 1936 och nationen är på väg in i krig, vilket kräver en kung med tal som ingjuter mod.

Men som tur är tar Alberts hustru drottning Elizabeth kontakt med talterapeuten Lionel, som förändrar kungens liv. Det är historien bakom filmen ”The King´s Speech”, som är både rolig, sorglig, rasande välspelad och ett intressant tidsdokument på samma gång. Och en skildring av monarkins baksidor (även om filmen kunde ha varit mer kritisk där) och en manlig vänskaps framsidor.

bidrar Fergusons dramaturgiskt precisa manus och Matt Damons berättarröst till att hålla nyfikenheten vaken filmen igenom. ”Inside Job” är en explosiv berättelse om hur Ronald Reagans vidöppnade marknadsdammluckor gav makt till en liten krets av kapitalägare runt finansbolagens styrelsebord. Allt medan vi andra fick plocka upp notan.

j T i ” he ag yp n m Ja vä nn är Be ig g s e. in tt på ik l j k a D te y ¥ ta lo m u r W sv r k å mä h a t. l dd i ga å ” st föte, . e r

Bromance på bio

FRIHET

39 2/2011

5

april. Hett efterlängtade ”L.A. Noire”, ett detektivspel som utspelar sig på 1940-talet, släpps till pc, Xbox360 och PS3.

16 17

april. Folk- och världsmusikgalan inleds i Göteborg.

april. Bergmandramatisering. ”Scener ur ett äktenskap” går upp på Idunteatern i Umeå.

26

april. Blood Ceremony spelar på Pustervik i Göteborg.

En sexmannaorkester som gör sitt bästa för att inte låta vemodig och som tycker att egenintresset styr för mycket. Med nysläppta albumet ”Legender” och en fullspäckad turnéplan för våren är Autisterna redo att ta plats i svenska öron. TEXT: DANIEL MATHISEN

A

NDERS NILSSON PULSAR fram längs Stockholms gator med gitarren över ryggen och med Per-Olof Stjärnered tätt bakom. Kylan sveper in över kaféet när dörren svänger upp. En tredjedel av Autisterna tar plats i soffan och pustar ut.

– Alla hade inte möjlighet att komma. Två bor i Stockholm och resten i Göteborg så det är lite knepigt att få ihop det, förklarar Anders Nilsson, gitarrist i bandet, lite urskuldande. ”LEGENDER” är bandets andra skiva och enligt Anders Nilsson var tanken att ”det skulle bli en varm, lycklig skiva”. Men så mycket värme blev det inte. I stället präglas de tolv spåren av berättelser om arbetslöshet, brusten kärlek och oinfriade drömmar. ”Rachael Ray” handlar exempelvis om att tillbringa större delen av dagen framför dåliga amerikanska talkshows och känna ångestklumpen växa innanför bröstkorgen. Knappast komediämnen. Per-Olof förklarar.

– Mycket av det där är självupplevt. ”Rachael Ray” fångar in känslan av maktlöshet och att inte vara behövd. Det är väldigt destruktivt.

– Förra skivan var väldigt mörk och kärv och tanken var att den här skulle kontrastera. Det gick ju sådär, säger Per-Olof och ler brett medan han lyfter espressokoppen till munnen.

TILL SKILLNAD FRÅN första skivan, ”Sista scenen” från 2008, rymmer ”Legender” både en och annan politisk textrad. Men några kampsånger rör det sig inte om, snarare subtilt inlindad samhällskritik. När utvecklingen i samhället förs på tal lägger de båda pannan i djupa veck. Anders suckar.

– Man bli beklämd. De som har det bra tänker bara på sitt eget och

FRIHET

glömmer bort hur svårt många har det, säger han.

– Till skillnad från tidigare verkar det heller inte finnas någon oppositionell vänstervåg att tala om. Högern kan helt dominera det politiska samtalet. Det förvånar mig, fyller Per-Olof i.

AUTISTERNA TOG SINA första stapplande steg när Per-Olof och Anders stötte på varandra i Göteborg efter att ha spelat i en hel rad av band i olika konstellationer. Båda hade ett gäng halvfärdiga låtar och idéer som aldrig riktigt materialiserats. När de började knåpa texter och spela ihop märkte de att någonting klaffade. Ett nytt band såg dagens ljus. Från början var de två, sedermera fem och slutligen sex stycken.

Senaste nytillskottet är pianisten Maria Wiberg, som bidrar till den delvis uppdaterade ljudbilden på ”Legender”.

– Vi bildades runt 2005–2006 och folk har kommit och gått allt eftersom. Några har fått barn, andra har flyttat för att kunna studera, säger Anders.

VARKEN ANDERS ELLER Per-Olof tror att enbart musiken ska kunna fylla plånboken framöver.

– På förra plattan gick vi plus minus noll. Autisterna är ett passionerat hobbyprojekt. Både jag och Anders jobbar vid sidan av, jag som journalist och han forskar. Annars skulle det inte gå ihop, säger Per-Olof.

NÄR DE KYLIGA vindarna slutligen gett vika väntar en intensiv period av spelningar för Autisterna.

– Vi kommer att synas på festivaler lite varstans i Sverige. Det ska bli grymt kul att få spela nya skivan. Och lite nervöst, erkänner Anders. 6

40 2/2011

BILD: NIKLAS TJERNSTRÖM

– Vi försökte göra en glad skiva

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 2/2011

KULTURKRÖNIKA

Dags att börja recycla människokroppar!

DET FINNS I tvål, tuggummi och öl. Det finns i porslin, mediciner och fotopapper. Det finns i smink, målarfärg och tandkräm. Det finns i bröddegar, cigaretter och biodiesel. Det finns till och med i tågbromsar, ammunition och hjärtklaffar. Vad, undrar ni säkert. Jo, delar av en slaktad gris så klart. Det har den holländska konstnären Christien Meindertsma kommit fram till då hon under tre års tid kartlade alla produkter som skapades av delar från en och samma gris, nummer 05049 på ett holländskt slakteri. Hon fann att hud, ben, muskler, blod och de inre organen från en och samma gris användes i 185 olika produkter världen över.

I BOKEN ”PIG 05049” redovisar hon bland annat att aska från grisens ben hamnade i tyska tågbromsar, att ett grekiskt företag använde delar av grisen i sina cigarettfilter och att en amerikansk ammunitionstillverkare använde gelatin från grisen för att lättare få in krutpulver i pistolkulor. Christien Meindertsma kunde konstatera att ingen del av grisen gick till spillo då till och med det som inte användes i specifika produkter användes till att skapa förnybar el.

NÄR JAG FÖRST läste om allt det här blev jag rätt äcklad av att oskyldiga djur slaktas för att bli del av produkter som ammunition och cigaretter. Men efter att jag hade kommit över min första reaktion förstod jag vad Christien Meindertsmas syfte var med projektet. Hon menar nämligen att vi måste lära oss att ta hand om jordens begränsade resurser på bättre sätt

KULTURNOTERAT ENKELSPÅRIG TEVETABLÅ En ny tevekanal i jättestaden Chongqing i sydvästra Kina har tagit bort alla underhållningsprogram under bästa sändningstid och ersatt dem med program som hedrar det enda tillåtna partiet, det styrande kommunistpartiet. Den nya tevetablån kallas en kampanj för röd kultur och startades på uppdrag av stadens partichef, Bo Xilai, skriver DN.

genom att ta reda på vad allt som finns omkring oss består av. Hon menar även att med tanke på hur mycket som kunde produceras från en enda griskropp borde vi behandla djur betydligt bättre än vad vi gör i dag.

JAG HÅLLER HELT med henne. Vi måste bli bättre på att respektera jordliga resurser som djur och natur medan de lever och på att använda dem på smartare sätt efter att de har dött. Detsamma, menar jag, kan man säga om en annan begränsad jordlig resurs: människan.

För efter att vi har dött begravs vi oftast bara ”six feet under” och inget annat händer med våra kroppar än att de ruttnar. Kan inte den döda människokroppen användas på bättre och fler sätt än så?

att allt för få av oss är villiga att donera våra kroppar eller ens är medvetna om att vi kan göra det. Men det kan vi, till exempel genom Donationsregistret. Även om jag självklart har full förståelse för dem som av till exempel religiösa skäl inte vill att kroppen används efter döden, så har de flesta av oss inga sådana skäl.

Vi har bara inte tänkt på det tidigare. Det är därför dags att vi gör det.

FÖR TÄNK: Finns det något finare än att lämna denna jord med vetskapen att ens kropp kommer att användas på bästa sätt för att hjälpa framtida generationer?

Jag tycker inte det. 6

SANNINGEN ÄR ATT det redan i dag finns många bra användningsområden för döda donerade människokroppar. Och då menar jag inte att producera tuggummi och målarfärg. Utan till exempel organdonation som räddar massor med liv varje år. I forskningssyfte för att få svar på hur olika sjukdomar kan botas. För läkarstudenter att öva på för att bli bättre på att diagnostisera och behandla levande patienter.

På flera håll i Sverige finns det dessutom krematorier som har anslutit sig till fjärrvärmenätet, vilket möjliggör att brännandet av döda kroppar även kan skapa ny energi.

DET FINNS ALLTSÅ redan användningsområden för döda människokroppar som helt tydligt främjar mänskligheten. Problemet är bara

ÅRETS NORSK Författaren Maria Amelie, en pseudonym för Madina Salamova, har utvisats från Norge till hemlandet Ryssland. Maria kom till Norge i början av 2000-talet eftersom hennes familj hotats i den oroliga delrepubliken Nordossetien där de bodde.

FRIHET

Linus Fremin är skribent

2004 fick hon avslag på sin asylansökan och gick under jorden. I fjol gav hon ut den uppmärksammade boken ”Ulovlig norsk” om sitt liv som papperslös i välfärdslandet, och utsågs till årets norsk av en tidning. Sedan trädde hon fram – för att skickas tillbaka.

FARLIGA SKOLUPPSATSER Frispråkiga författare ligger ofta illa till i odemokratiska länder. Men i Pakistan har det gått så långt som att skolelevers uppsatser granskas och censureras, rapporterar nyhetsbyrån TT. En pakistansk pojke greps

42 2/2011

och bloggare.

nyligen anklagad för hädelse, eftersom han hade skrivit kritiskt om islam i en skoluppgift.

A

BR

SI

LI

A

N

SO

LD AT

K

A

M

P

IM

OT V

IN

D

s.

44

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

SK

RE

FO

RM

R

IV

FÖ

s.

s.

52

ED

ER

FR

48

oc Lu gå De B h b va ras un un br na ld ilie de ga in a rj ne ElDi ns or soc lm so r f Sh de ia ör an a cia n lde Ro ld in ti ä fö te us em r r a mo r e se n o n tt kra a k ffs tio SS in ra te tern pl tis ne U: an k ris a ar l l a a er ke i v frå e so fö ung ra itr go m rv d at ysk o g r. är tg a m ö rl ld sf rip M um en ör as SD s å bu p en oc -M tto nd h H nd JP tra ha e Tä ka r t st ss vin ör r en er st as gat a tus ek ia av s on sti re om sk gi m i. a in en fö . r

ny

FOKUS SSU

FRIHET

43 2/2011

Uppdrag: Demokrati Det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige bedriver sedan ett par år tillbaka ett samarbete med MSD-MH, Vitrysslands socialdemokratiska ungdomsförbund. Tillsammans hoppas de båda organisationerna dra nytta av varandras erfarenheter – och fälla Europas sista diktatur. TEXT & BILD: DANIEL MATHISEN 40 000 DEMONSTRANTER väller ut på gatorna i huvudstaden Minsk. Det vitryska folket har blivit snuvade på ännu ett val och medborgare i staden är ute för att ventilera sitt missnöje.

Inom en timme har polis, militär och säkerhetspolis anlänt – och därmed våldet. 600 personer fängslas, varav åtskilliga aktiva inom MSD-MH, det socialdemokratiska ungdomsförbundet. Julia Mickiewicz är ordförande för MSD-MH och är en av dem som var med när regimen slog tillbaka mot demonstranterna.

– Det var fruktansvärt. Batonger vevade över huvudet på mig och tårgasen gjorde att många svimmade, säger hon och fortsätter: – Fem kandidater till parlamentet från vårt moderparti, BSP, fängslades för att de överhuvudtaget ställt upp i valet och ytterligare 25 medlemmar arresterades. Flera riskerar 8–15 år i fängelse.

HON BERÄTTAR OM hur svårt det är att sova på nätterna av rädsla för att säkerhetstjänsten ska storma den lilla lägenheten strax utanför Minsk. Alexander Lukasjenkos paranoia är lamslående, förklarar Julia, och efter valet har situationen bara blivit värre. Strax efter valet infördes sanktioner mot flera av oppositionspartierna och nu riskerar MSD-MH:s moderparti BSP att förbjudas.

– Ju bättre organiserad opposition, desto mer desperat blir regimen i sina metoder, säger Julia.

Notiser SOSSESCHULMAN Ellinor Eriksson, förbundsstyrelseledamot i SSU, slängde i väg ett Facebookmeddelande till kändisbloggaren Alex Schulman om att göra slag

– Lukasjenko har suttit vid makten i 16 år och visar inga tecken på att vilja sluta.

MSD-MH BESÖKER SVERIGE för att hitta verktyg för att bli mer effektiva i sin politiska kommunikation på hemmaplan. Tillsammans med representanter från S-studenter, det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige, diskuteras bland annat studenters villkor i de båda länderna och hur det går att organisera seminarier med knappa resurser. Axel Lindersson är förbundssekreterare i S-studenter och en av dem som varit drivande i projektet.

– Varje år genomför vi föreläsningar och seminarier kring de ämnen som MSD-MH:s medlemmar efterfrågar. Det har bland annat handlat om demokrati, ekonomi, feminism och hållbar utveckling, säger han.

De nio delegaterna från Vitryssland ser sig storögt omkring när de besöker SSU:s förbundsexpedition på Södermalm i Stockholm. För närvarande har MSD-MH bara tillgång till ett slitet kontorsrum, som de hyr av en människorättsorganisation i Minsk. Men nu talar mycket för att de inte kommer att ha råd med hyran.

– Jag skulle gissa att vi mest kommer att hålla till hemma hos mig framöver, säger Julia och skakar på huvudet.

ENLIGT JULIA ÄR MSD-MH särskilt intresserade av att finna former för att snabbt kunna sprida information till olika delar av Vitryssland. Den

i saken och bli medlem i Socialdemokraterna. Anledningen var att Schulman inför valet förra året skrivit om att han röstat på Socialdemokraterna. Ett par dagar senare svarade han och skrev: “Sajnar upp direkt”.

– Om jag klarar av att värva Alex Schulman så kan alla SSU:are värva en random 15-åring, säger Ellinor Eriksson.

TJEJPEPP I SKELLEFTEÅ 25–27 februari genomförde SSU Skellefteå en tjejhelg, då tjejer från SSU-kommunen träffades och diskuterade politik

FRIHET

44 2/2011

av regimen kontrollerade statstelevisionen dominerar medieflödet och är ofta den enda källan till information som når mer glesbefolkade delar av landet. För att skapa alternativ till statsmaktens mediebild trycker MSD-MH i hemlighet upp pamfletter och flygblad som distribueras till hushåll nattetid.

– Trots att vi har extremt begränsade resurser gör vi allt får att få ut vår bild av det vitryska samhället. Ofta får vi gömma oss för att inte bli upptäckta av säkerhetspolisen, berättar Julia.

En av medlemmarna i MSD-MH förklarar att de försöker organisera anställda för att etablera en form av fackföreningar. Lukasjenkos järngrepp om samhället omfattar också ekonomin, något som gör att anställda jobbar till låga löner och saknar rättigheter.

– Därför är den här typen av samarbete perfekt. Det är en fantastisk möjlighet att få chansen att studera hur den svenska social-

och vässade den retoriska verktygslådan. Kursen avslutades med att alla åkte till Laserdome.

RADIO SSU FIRAR ETT ÅR SSU Kronobergs närradioprojekt, Radio SSU, firade nyligen ett år i etern. Nu har SSU Kronoberg börjat sända lokalteve också, i Öppna kanalen. Två halvtimmeslånga program i månaden

Vi tr på ysk ko a d n el m tore ega öt en t dä ter i h r S på em SU be lig hu sök he se i S t h ra to em r. S ckh m jälv ol m a ho a få se sv rd ri ar e mp an ha o dr si ne a. na ra t .

”Fler skulle åka kollektivtrafik om det var gratis.”

Sofia Pettersson, SSU Ludvika, apropå SSU-klubbens kampanj för avgiftsfri kollektivtrafik. Ur Dala-Demokraten.

”Det är klart att man ställer upp.”

Mattias Kristensson och Izabell Zaza, SSU Uppsala, om att SSU-klubben hjälper insnöade pensionärer i stadsdelen Eriksberg att skotta snö. Ur Upsala Nya Tidning.

”Ett stort steg i rätt riktning vore att öka variationen på bostäder i bostadsområden.”

Linda Westerlind och Emma Mattsson, SSU Umeå, ser nybyggda lägenheter som nyckeln till en lyckad integrationspolitik. Ur Västerbottens-Kuriren.

”Det finns en risk att eliten utnyttjar tomrummet.” demokratin och facket lyckas bygga upp institutioner och rättigheter som gynnar arbetare och vanliga människor, säger Misha Hundar, en av medlemmarna i MSD-MH .

TROTS ETT ALLT kärvare klimat för politiskt aktiva i Vitryssland tror flera av delegaterna från MSD-MH att framtiden tillhör demokratin och inte Lukasjenko.

– De flesta i Vitryssland ser sig som européer, vill bli en del av EU och tror på folkligt inflytande. Problemet är att regimen satt sådan skräck i befolkningen att få vågar säga ifrån, säger Julia.

Hon menar att det handlar om att medvetandegöra orättvisorna och öppna ögonen hos fler.

– Många vet knappt om hur våra grannländer ser ut eller vad alternativet till Lukasjenkos regim skulle vara.

– Det är vår uppgift att ändra på det. 6 6 SSU samlar in pengar för att bygga en kursgård i Vitryssland. Skänk gärna en slant! Plusgirokonto 32 28 64-0.

hinner SSU-klubben med att producera.

– Vi kan till exempel ha med en panel med SSU:are som diskuterar aktuella ämnen som Facebook, Mubaraks avgång i Egypten och så. Vi ska också bjuda in andra ungdomsförbund till debatter, säger Olja Tekusic från SSU Kronoberg.

Programmen spelas in i Öppna kanalens studio i Växjö och kommer även att läggas upp på Youtube.

Faraj Abuiseifan, förbundsstyrelseledamot i SSU, kommenterar händelseutvecklingen i Tunisien. Ur Blekinge Läns Tidning.

”I Söderhamn lyckades vi få gratis kollektivtrafik.”

Alexandra Gard, SSU Söderhamn, kommenterar ungas möjlighet att påverka politiken. Ur Hudiksvalls Tidning.

”Kongressen måste ta hårda politiska beslut.”

Jytte Guteland, SSU:s ordförande, hoppas på en politisk socialdemokratisk partikongress. Ur Göteborgs-Posten.

”Jag låg gömd bredvid motorn i en lastbil i 42 timmar.”

Ibrahim Gholami, SSU Linköping, berättar om hur han flydde från Afghanistan för två år sedan.

Ur Östgöta Correspondenten.

TALANGFULL ORDFÖRANDE

GODISFROSSA I KRONOBERG

Tidningen Veckans affärer utsåg tidigare i våras 101 supertalanger utifrån olika kriterier, bland annat prestation, drivkraft och personligt varumärke. SSU:s egen ordförande Jytte Guteland knep plats nummer 39, med motiveringen: ”SSU-basen har varit väldigt aktiv i eftervalsdebatten och arbetar hårt för att få till en förändring och en föryngring av moderpartiet. Vad resultatet blir därav återstår att se.”

Efter ett par ordentliga förseningar är SSU-förbundets A-lotteritävling slutligen avgjord.

Vinnardistriktet blev SSU Kronoberg, som inom kort får hela tio kilo godis levererat till distriktsexpeditionen.

Tanken är att vinsten ska kunna användas i olika kampanjer och utåtriktade aktiviteter.

FRIHET

45 2/2011

BILD: SSU HALMSTAD

av d un . gr edi på k kom en fic ” tisk m da an rna å. an om öre änd Rw n r ng d el v e rra cka ot a y a “H as te v l en ätt tyck ble n lm rs Fi ul e pet ge r no nin st ik e s vis kn Lit te

SSU Halmstad värvar med bio Över 80 personer kom till biograf Röda Kvarn när SSU Halmstad arrangerade biovisning. Trots teknikstrul och en utbytt film blev aktiviteten lyckad.

– Vi värvade flera nya medlemmar, säger Theo Voulgaridis, en av arrangörerna. TEXT OCH BILD: DANIEL MATHISEN REDAN NÄR LJUSET dämpats och de första popcornsmulorna singlat ner mot heltäckningsmattan i biosalongen dök det upp problem.

Projektorn surrade visserligen igång, men ingen film syntes till på duken. Efter åtskilliga försök att få igång ”Hotel Rwanda” meddelade biografmaskinisten att filmen inte var kompatibel med biografens utrustning. Snopet,

IDÉN TILL EN öppen biovisning föddes under förra året, då medlemmar uttryckte en önskan om att genomföra en social och utåtriktad aktivitet för att värva till SSU-föreningen. Efter ett livligt spånmöte tillsattes en biogrupp som kollade upp allt praktiskt och skapade och bjöd in till en Facebookgrupp.

– Vi fick fantastisk respons redan från början,

ute och kunde ansöka om bidrag som möjliggjorde den här typen av aktivitet. Det är nog viktigt om det ska gå att genomföra, säger Theo.

– En månad i förväg ringde vi SF och bokade salong inklusive biografmaskinist.

I SAMBAND MED biovisningen bjöd SSU:arna även in Halmstads socialdemokratiska kommunalråd, som berättade om politiken i kommunen och aktuella frågor. Under en paus i mitten av filmen fick besökarna dessutom chansen att ställa frågor om SSU och politik. På så sätt kunde SSU:arna knyta ihop en social aktivitet med frågor som engagerade stadens ungdomar. Klubben i Halmstad är en förhållandevis liten klubb med omkring tio aktiva medlemmar, men med hjälp av bioaktiviteten lyckades man nå ut till många unga i kommunen, menar Theo.

– Dagen efter bion hade vi ett möte för nya medlemmar, där flera nya ansikten dök upp.

Det är ett bevis för att den här typen av aktiviteter faktiskt funkar, säger han och fortsätter: – Det känns kul att erbjuda meningsfulla aktiviteter för Halmstads ungdomar. 6

– Dagen efter bion hade vi ett möte för nya medlemmar, där flera nya ansikten dök upp. Det är ett bevis för att den här typen av aktiviteter faktiskt funkar. tyckte SSU:arna, som sedan länge planerat att diskutera filmens tema. I stället fick biobesökarna nöja sig med en romantisk komedi. Men Theo tycker inte nödvändigtvis att det gjorde så mycket.

– Effekten blev ju ändå den avsedda. Vi lyckades locka 80 personer till en uppskattad aktivitet och kunde ändå föra ett politiskt samtal efter filmen, säger han.

– Fast lite pinsamt var det ju förstås, med tanke på att vi hade bjudit in så många.

med många kommentarer på Facebook. Flera tyckte att det var en häftig grej och många skrev att de såg fram emot att komma, säger Theo.

KOSTNADEN FÖR ATT hyra salongen på biograf Röda Kvarn i Halmstad var betydligt lägre än vad SSU-klubben hade väntat sig. Allt som allt kostade det 7 000 kronor, något som gick att finansiera med hjälp av stöd från SSU-förbundet och studieförbundet ABF. – Mycket handlar om planering. Vi var tidigt

FRIHET

46 2/2011

Frihet från förr. 1938 I det tredje numret av Frihet 1938 domineras artiklarna av en kombination av framstegsoptimism och ängslan inför det nazistiska Tysklands framfart i Europa. I ett reportage under titeln ”Vårt demokratiska bröd” speglas samtidens orubbliga tilltro till den sociala ingenjörskonstens möjligheter att skapa ett bättre samhälle. Och bättre människor. På samma sätt som dåtidens lägenheter byggdes för maximal funktion skulle också mat, arbete, hygien och fritid anpassas för högre livskvalitet. Parallellt med att slum och fattigkvarter rivs och byggs bort införs även skolmåltider, barnavårdscentraler och folkhälsoinstitut. ”Ungdomsrörelsen kan här finna en outtömlig arbetsuppgift”, skriver artikelförfattaren.

Beviljat 540 kronor till SSU Tensta SSU:arna i Tenstaklubben samlade ihop ett gäng nyvärvade medlemmar och bjöd dem på Cybertown. På så sätt hoppades klubben ”sänka tröskeln till engagemang” och samtidigt erbjuda en social verksamhet för ungdomar i Tensta. För det fick klubben 540 kronor.

5 000 kronor till SSU Mora SSU-klubben behövde en bärbar dator för att kunna genomföra klassrumspresentationer, öka närvaron på internet och använda i olika kampanjer. Nu hoppas klubben kunna hålla fler utbildningar och vässa kvaliteten på skolpresentationer.

2 200 kronor till SSU Nyköping Sverigedemokraternas framgångar och rasistiska tendenser i kommunen fick SSU:arna att reagera och sno ihop en kafékväll mot rasism. Genom att bjuda på fika och samtidigt diskutera främlingsfientlighet och rasism med allmänheten kombinerade SSU-klubben politik och fika.

1 950 kronor till SSU Visby Den lokala SSU-föreningen i Visby arrangerade flera kampanjdagar, där man bland annat bjöd på fika och delade ut egenproducerat material. För att täcka kostnaden för utgifter fick SSU:arna 1 950 kronor ur Verksamhetsutvecklingsfonden.

3 500 kronor till SSU VEG SSU:arna i Vara, Essunga och Grästorp - SSU VEG - bjöd in alla som var nyfikna på politik till en bowlingkväll. Aktiviteten blev lyckad och resulterade i flera nyvärvningar och fungerade samtidigt som marknadsföring för SSU:s verksamhet på orterna.

5 000 kronor till SSU Jönköping För att uppmärksamma den alarmerande bostadsbristen i kommunen genomförde den lokala SSU-föreningen ett tältprojekt utanför kommunhuset. Med hjälp av tal och flygbladsutdelning ställde klubben krav på nybyggda och prisvärda lägenheter.

4 FRÅGOR

Johan Dahlberg, 20 år, SSU Borås

Vesal Bagare, 17 år, SSU Nacka

Alice Aronsson, 16 år, SSU Hisingen

1. Vid partikongressen i mars valde Socialdemokraterna ny partiledare. Vad blir den viktigaste uppgiften framöver?

– Föra fram en nyare, bättre politik som människor kan relatera till.

– Att leda en föryngring i partiet och ta tag i idédebatten för framtiden.

– Driva partiet framåt.

2. Den 15 april lanserar regeringen sin budgetproposition. Vilket eller vilka områden skulle du satsa på om du var finansminister i Sverige?

– Skolan.

– Minska klyftorna i samhället.

– Miljö, skola och jobb.

3. Det blir varmare och varmare för varje dag som går. Hur njuter du av vårljuset?

– Försöker vara ute så mycket som möjligt och promenera.

– Sitter mest inne så tyvärr märker jag inte så mycket av det.

– Gör allt för att kunna vara utomhus och träffa kompisar.

4. Massiva demonstrationer för demokrati och frihet har sköljt över arabvärlden, däribland Tunisien, Jemen, Egypten, Libyen och Algeriet. Vad tror du att det innebär för regionen?

– Det ger hopp för en generation av människor som vill ha frihet. Hoppas bara att fler vågar stå upp för demokrati och att omvärlden visar sitt stöd.

– Att demokratin sprider sig till ytterligare länder i regionen.

– Det kommer att bli fler protester mot sådant som människor upplever som orättvist och vi kommer att få se stora förändringar den närmaste tiden.

FRIHET

47 2/2011

Solidarisk soldat Lubna El-Shanti är SSU:aren som stormtrivs som informationssoldat och samtidigt engagerar sig för ett fritt Palestina. I framtiden hoppas hon kunna påverka människor genom journalistikens lins. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

T

RE DAGAR UTAN mat och sömn. Långa marscher med tung packning på dagen, stridsövningar på natten. Vid värnpliktens soldatprov var Lubna El-Shanti nära att ge upp.

– Det var extremt jobbigt. Flera gånger ville jag bara bryta och lägga ner. Men på något sätt gick det. Jag bestämde mig bara för att det skulle gå, säger hon.

Under förra året avskaffade regeringen lagen om totalförsvarsplikt och Lubna tillhör därmed värnpliktens allra sista generation. Suget efter att dra på sig den gröna uniformen kom tidigt.

– Jag har alltid varit lite krigiskt lagd och dragits till det militära, säger Lubna och skrattar. Lite bråkig sådär.

EFTERSOM HON ALLTID velat plugga journalistik passade tjänsten som reporter vid tidningen Värnpliktsnytt perfekt. Efter en snårig antagningsprocess landade beskedet slutligen på hallmattan: hon kom in.

Men två veckor innan inryckning förbyttes glädjen mot besvikelse, när Försvarsmakten beslutade att lägga ner tidningen. På kort tid knåpade regementet i Enköping i stället ihop en ny värnpliktsutbildning med inriktning på information. Lubna var först besviken men ändrade sig snabbt.

– Det är en otrolig utbildning. Tusen gånger bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig, säger hon.

När Frihet träffar Lubna är hon på permission och passar på att träffa kompisar och familj i Hässelby, en västerförort på Stockholms gröna tunnelbanelinje. Hon berättar om sig själv medan hon på höga klackar halkar fram på Stockholms gator och gör sitt bästa för att tämja den pinande kylan. Lubna El-Shanti är 19 år gammal och har varit medlem i SSU sedan 16-årsåldern. Hon berättar att politiken blev något av en ventil.

– Jag har alltid varit intresserad av omvärlden. Under många år var jag med i kyrkan, men i slutändan ville jag påverka på riktigt. Inte bara be, säger Lubna.

SOM LITEN BÖRJADE hon gå till Pingstkyrkan, mycket på grund sin mammas tro. Kyrkan erbjöd dessutom många sociala aktiviteter som lockade. När Lubna blev äldre vidgades dock vyerna. Umgänget i kyrkan blev inte lika intressant, besöken allt glesare. Men än i dag går hon i kyrkan titt som tätt. Och tron på Gud finns kvar.

– Absolut. Jag tror på människans godhet och på att se världen bortom egenintresset. Att bry sig om andra, förklarar hon medan en espressomaskin tjuter till i kaféet.

– Kyrkan har öppnat mina ögon och bevisat att det går att göra gott.

De egna övertygelserna i frågor som abort, homosexuellas rättigheter och inte minst synen på Israel och Palestina kommer ofta i kläm med kyrkans inställning. Lubnas hjärtefrågor lyser snabbt igenom. Med en palestinsk pappa är det naturligt att engagera sig i en av vår tids mest infekterade konflikter.

– Jag är engagerad i olika nätverk som handlar om internationell

FRIHET

politik, bland annat Palestina och Västsahara.

– Människor väljer inte var de föds. Det är bara slumpen som avgör.

HON FÖDDES I Ukraina av en ukrainsk mamma och en palestinsk pappa.

Ett par år senare skildes föräldarna och Lubna, mamma och storasyster kom till Sverige som flyktingar 1996. Då var hon fem år gammal. Den första tiden bodde familjen på en flyktingförläggning i Upplands Väsby, norr om Stockholm och flyttade sedan runt innan de slutligen landade i Hässelby. Tiden på förläggningen minns hon väl. Under de fem år då familjen väntade på uppehållstillstånd var det en vägg av statlig byråkrati som slog emot dem. Blanketter skickades fram och tillbaka, besked hängde i luften och Lubna upplevde situationen som mentalt påfrestande. Först år 2000 fick familjen uppehållstillstånd.

– Jag fick inte gå i förskolan och mamma kunde inte jobba, det påverkade oss mycket, säger Lubna.

I DAGSLÄGET HAR hon avverkat hälften av sin värnpliktstjänstgöring och även om det mesta varit positivt har det bitvis också varit tufft. Lubnas stora örhängen skramlar till när hon berättar om att försvarets utrustning inte är anpassad för tjejer. Dessutom är hon förhållandevis kort.

– Fast det har gått bra. Jag gillar utmaningar att pressa mig själv.

Jag är inställd på att lyckas, slår Lubna fast.

KLIMATET INOM FÖRSVARET beskriver hon som “ömsesidigt respektfullt”.

– Innan jag ryckte in hade jag hört mycket om att det skulle vara hårt med machostämning och så. Men det har varit förvånansvärt öppet, säger Lubna.

Framöver vill hon få utlopp för sitt världspolitiska engagemang via pennan. Lubna vill kombinera nyfikenheten för journalistik med politik och drömmen är en tjänst som utrikeskorrespondent i Mellanöstern eller Centralasien.

– Jag gillar verkligen att skriva. Det är en naturlig kanal att påverka människor med.

EFTER VÄRNPLIKTEN KOMMER Lubna att söka anställning som informationsassistent inom försvaret. Möjligheten att fördjupa kunskaperna lockar.

– Jag vill vara kvar och utvecklas enligt mina intressen. Blir jag inte antagen kommer jag antingen plugga socialantroprologi eller journalistik, säger hon och lägger till: – Det viktigaste är att jag får gå min egen väg.

LUBNAS CHOKLADKOPP ÄR tom, så när som på en rand av grädde i botten. Hon knyter halsduken runt halsen och berättar leende att hon ska iväg på en föreläsning om islamofobi.

– Man får passa på när man har tid. 6

48 2/2011

LUBNA EL-SHANTI Ålder: 19 år.

Bor: Hässelby och Enköping.

Gillar: Teveserien ”Lost”, SVT Play och Åsne Seierstad.

Politisk hjärtefråga: Palestina.

Okänd talang: ”Grym på att baka kladdkakor.”

FRIHET

49 2/2011

1

Bildbevis

5

1. Gruppbild på SSU Västmanlands DÅK, distriktsårskonferens.

2. SSU-förbundet nedlägger en krans vid Olof Palmes grav i samband med 25-årsdagen av mordet.

3. SSU:s ordförande Jytte Guteland träffar demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma.

4. SSU Stockholms län håller seminarium om protesterna i Mellanöstern.

5. SSU Göteborg håller DÅK, distriktsårskonferens.

6. SSU i Botkyrka, Södertälje och Huddinge arrangerar en styrelseutbildning.

7. SSU demonstrerar i Stockholm på Internationella kvinnodagen, 8 mars.

8. Framtidsseminarium med SSU Norrbotten.

2

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@ frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5 6

4 7

8

FRIHET

50 2/2011

Å andra sidan

Löntagarfonder Robin Enander, SSU Arvidsjaur

Viktor Zackrisson, SSU Vansbro

Varför tycker du att det är en bra idé att införa löntagarfonder, som skulle öka fackförbundens makt och ägande i näringslivet?

– I dag råder ett fåtalsvälde inom ekonomin, med långtgående inverkan på människors liv. Det måste förändras och fler borde ges inflytande över den ekonomiska utvecklingen. Löntagarfonder är en viktig del i att gradvis åstadkomma ekonomisk demokrati. Så om vi tror på demokratins principer, varför inte verka i riktning mot en demokratisering av ekonomin?

Det italienska kommunistpartiet PCI övervägde att driva frågan om löntagarfonder i Italien, men backade då de anser att det var för extremt. Många menar att löntagarfonder i praktiken skulle införa planekonomi i Sverige. Hur ser du på det?

Hur kommer det sig att du motsätter dig ett införande av löntagarfonder?

– Det finns i grunden ingenting som talar för att löntagarfonder skulle fungera. Inflytande och påverkan på arbetsplatsen handlar om mycket mer än bara ett fondsystem. Arbetarrörelsen behöver snarare föra en debatt om ekonomisk demokrati och hur vi gemensamt kan göra samhället mer jämlikt nu och i framtiden. Men då är det viktigare att slåss för rätten till kollektivavtal, trygga anställningar och ett fackligt inflytande över näringslivets utveckling än att införa djupt impopulära löntagarfonder. Allt löses inte med kollektivt ägande.

Löntagarfonder är ett sätt att använda företagens vinster till viktiga investeringar i samhället och skulle stärka fackföreningarnas roll i ekonomin. Varför är det dåligt?

– Satsningar i samhället ska alltid finansieras via skattemedel, på det

Förslaget om löntagarfonder, att facken gradvis tar över ägandet i det privata näringslivet, var hett omdebatterat på 1970- och 80-talen. Numera är debatten avsomnad men Robin menar att löntagarfonder vore ett bra sätt att öka inflytandet på arbetsplatserna. Viktor tror tvärtom att det skulle undergräva fackens position i samhället.

– Löntagarfonderna ingår i en vision om ekonomisk demokrati, och utgör raka motsatsen till totalitära ekonomiska avarter som både planekonomi och den rådande marknadsfundamentalismen. Löntagarfonder borde inte ens vara kontroversiellt för en liberal, eftersom det stävjar maktkoncentrationen inom näringslivet och främjar en fri marknad.

Löntagarfonder fungerar så att facken gradvis tar över makten över företag genom att en andel av vinsterna i företagen går till kollektiva fonder. Många menar att det skulle hämma tillväxt och företagande i Sverige. På vilket sätt kan man kompensera för det?

– På samma sätt argumenterar man mot fackföreningars rätt till inflytande och generösa välfärdssystem. Men är det rätt att överordna tillväxt andra mål? Ekonomin är konstruerad, ingen naturlag, och kan läggas om i demokratisk riktning. När fler kan utöva inflytande över ekonomin och politiken så kan vi tillsammans ersätta dagens otyglade tillväxt med en hållbar utveckling. Löntagarfonder är ett led i förändringarna mot ett mer hållbart och demokratiskt ekonomiskt system.

FRIHET

sättet är alla med och bidrar till samhällets och välfärdens utveckling.

För fackföreningsrörelsen skulle löntagarfonder innebära att LO hamnar på två stolar genom att företräda arbetstagarna och ägarintressena. Dessa olika intressen går långtifrån alltid hand i hand och det riskerar att skapa en misstro hos medlemmarna inom fackföreningsrörelsen.

På vilket sätt kan arbetarrörelsen stärka inflytandet på arbetsplatserna utan löntagarfonder?

– Det vi inom fackföreningsrörelsen först och främst måste göra för att stärka vårt inflytande på arbetsplatserna är att faktiskt använda oss av de rättigheter vi i dag har genom kollektivavtal och lagar. Alltför ofta används inte kollektivavtalen fullt ut av fackliga företrädare, och det kommer på sikt att urholka kollektivavtalens värde och därmed också det fackliga inflytandet på arbetsplatserna.

Bara genom stärkta rättigheter kan vi garantera ökat inflytande och en sund arbetsmarknad.

51 2/2011

Internationella vänner

JPT JPT är ungdomsförbund till det socialdemokratiska partiet PT i Brasilien.

Förbundet bedriver nationella kampanjer för förbättrade villkor för unga, kvinnors rättigheter och ett utbildningssystem som alla kan ta del av.

JPT är organiserat i en central styrelse, sekretariatet, och har distrikt och föreningar i alla delar av Brasilien. I landet finns även ytterligare ett socialdemokratiskt ungdomsförbund, Juventude Socialista do Partido Democratico Trabalhista, som är kopplat till det betydligt mindre socialdemokratiska partiet PDT.

BILD: JPT

Sedan det socialdemokratiska partiet PT tog makten i Brasilien år 2003 har landets stora klyftor börjat minska.

Nu jobbar ungdomsförbundet JPT ivrigt för att Dilma Rousseff, den nytillträdda presidenten, ska öka reformtakten. TEXT: DANIEL MATHISEN

Jämlikhetsverkstaden

S

OM EN SAGA. Den fattige bondsonen från norr som utbildar sig får folkets förtroende och vinner presidentvalet i världens åttonde största ekonomi. Luís Inácio Lula da Silva svors in på posten i januari 2003, och efter sju år av frustande tillväxt, sociala reformer och stadigt minskande fattigdom lovar efterträdaren Dilma Rousseff att intensifiera reformarbetet. Vivian Farias är nationell koordinator för ungdomsförbundet JPT, Juventude do Partido Trabalhista, och en av dem som kampanjade för Rousseff.

– Brasiliens utveckling är ett bevis på att progressiv politik kan skapa både jämlikhet och välstånd, säger hon.

SIFFRORNA ÄR ENTYDIGA. Enligt Världsbanken har andelen fattiga mer än halverats, från 20 procent av befolkningen år 2003 till 9 procent år

JPT har drivit på för att PT ska bli mer radikala i jämställdhetsfrågor. Våld mot kvinnor inom relationer är vanligt och få vågar anmäla brotten. Strukturerna finns kvar.

– Det kan bara stoppas om vi bryter de mekanismer som överordnar män, säger Vivian Farias och fortsätter: – Ansvar för hushåll och barn måste delas, sexuella rättigheter stärkas och kvinnor bli mer ekonomiskt självständiga.

Dilma Rousseff är själv djupt troende katolik och meddelade under valet att abort endast ska vara tillåtet om graviditeten är livshotande eller orsakad av våldtäkt. Det vill JPT ändra på.

– Vår största utmaning handlar om att övertyga PT om att rätten till abort hänger samman med andra ekonomiska och sociala rättigheter, säger Vivian Farias.

– Vår största utmaning handlar om att övertyga PT om att rätten till abort hänger samman med andra ekonomiska och sociala rättigheter.

2009. Under samma period växte inkomsterna hos de fattigaste med 7 procent årligen, mot 1,7 procent för de rikaste. Vivian förklarar Brasiliens framgångar med att landets tillväxt kommer från hållbara källor, liksom att PT vågar driva en offensiv välfärdspolitik.

– PT och JPT har skapat ett nytt politiskt klimat. För tio år sedan var det högern som styrde vilka förslag som diskuterades – i dag är det vi, säger hon.

DEN 1 JANUARI i år svors Dilma Rousseff in som president. Rousseff har gjort sig känd som en duktig organisatör och varm förespråkare för feminism, en vågad position i Brasilien. Vivian Farias förklarar: – Det är svårt att nå ut med jämställdhetsfrågor här. De katolska rötterna lever kvar och kvinnor tas inte på allvar. Med Dilma har vi delvis lyckats ändra på det, berättar hon.

– Hon är en viktig symbol.

FRIHET

NÄR FINANSKRISEN SKÖLJDE över världen under 2008 satsade PT-regeringen på att utveckla infrastruktur och investera i ny teknologi. Ekonomiska bedömare menar att initiativet snabbade på återhämtningen och faktum är att Brasilien knappt märkte av nedgången.

– Vi var sist in i och först ut ur krisen. Mycket beror på att Brasilien har ett reglerat bankväsen och att vi använder politiken för att styra ekonomin. Inte tvärtom, säger Vivian Farias.

Trots minskande klyftor består ännu stora regionala skillnader.

Befolkningen i södra Brasilien har bättre hälsa, utbildning och förväntad livslängd jämfört med det huvudsakligen fattiga nord. Var tionde medborgare i hela landet lever i extrem fattigdom. JPT uppvaktar nu Dilma Rousseff för att omfördela förmögenheter, reformera utbildningssystemet och ta upp kampen mot korruption.

– Om PT tror att de kan slappna av har de fel. Arbetet har bara börjat, säger Vivian Farias. 6

52 2/2011

FRIHET

53 2/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

– Nackdelen är förstås att det inte alltid går att samordna penning- och finanspolitiken för att motverka kriser. Om Europeiska centralbanken sätter en viss räntenivå medan en regering höjer eller sänker skatter, kan det få oväntade resultat som är svåra att planera för.

– När det gäller finanskrisen är det mer strukturella faktorer som ligger bakom haveriet. Då handlar det mer om reformer av finanssystemen.

Nu har Socialdemokraterna valt en ny partiledare. Vilka politiska frågor kommer SSU att driva för att påverka den nya partiledningen?

– Vi kommer att ligga på för att ungdomsarbetslösheten ska stå högst upp på agendan. Det finns en generation av arbetslösa som ofta inte hörs i debatten.

– Den andra frågan som SSU kommer att prioritera under året är bostadsbristen. Vi måste bygga för att minska både arbetslösheten och bostadsbristen för en generation som står på tröskeln till att flytta hemifrån.

– Inför SSU:s kongress i sommar kommer jobb, välfärd och utbildning att stå i fokus. I de frågorna kommer vi självklart att driva på partiet.

H oc sa st pr fr ha – An AN h m ud sv – og ån n D ar De SS ver ies Fö ra yr dla et ä S k m U r r i a ar ta ss k r g AN be fr u sk an tsn uto på esli de fle fö rf te am tom a h sko in m gy vet t om ra a DE g a tk or itt n m k a c m f s g a f t r k an ör ka a RS e iv e t lig h a n st slag vi gem ren ar nis asie n ä t vä ite a SO är s ve rv te v a frå rp ka på star en me i ä tor t. a n N g frå br å s. hu ta sa d ve isk o ri n ed gå r d en mm LO n p a m SS yr ar ng et ce a , dä lan å ke e g u U: or nt for r e ls sf sf ru nd ga ra m un rat ätt ör ör ni l g er gd in nin be ppe er å bu sa ru fö om e re r t re nd n gar to pp r s da ill t, ss ris s am ar stö oc nd SS fra ty ka om a frå rr h m re e U e r n , b för lse sk be f åd a a te ack : . e llt et

– Inför SSU:s kongress i sommar kommer jobb, välfärd och utbildning stå i fokus.

–

Den socialdemokratiska kriskommissionen släppte nyligen sin slutrapport, med en serie förslag om hur partiet kan utvecklas organisatoriskt och politiskt.

Vad är din reaktion på rapporten?

– Jag tycker att kriskommissionens rapport bidrar till en nödvändig omvärldsanalys, som förhoppningsvis kan ta Socialdemokraterna till nya nivåer. Framför allt är det viktigt att fundera på vilken position partiet har i samhället i dagsläget, och hur det påverkar möjligheterna att bedriva en politik för hela samhället.

– Gruppen för kloka resonemang om synen på tillväxt, fördelning och vilken ekonomisk politik som Socialdemokraterna bör föra. Däremot kan jag känna att det saknas en analys om vilka attitydförändringar som skett i Sverige de senaste åren. Det känns som att egenintresset tillåts ta större plats jämfört med tidigare. Jag skulle velat se mer av kött och blod, människor, i kriskommissionens arbete.

På SSU:s förbundskongress i sommar kommer du att avgå som förbundsordförande. Vilket förbund hoppas du lämna efter dig? Och vad blir viktigast för nästa generation?

– Först och främst ska förbundet ha minst tiotusen medlemmar. Bara genom att växa går det att påverka samhället och få ökat tillträde till politiska samtal.

Sedan hoppas jag att SSU blir en organisation som präglas av politisk drivkraft, en vilja att förändra samhället till det bättre.

– Att vara SSU:are ska vara glädjefyllt. Genuin glöd för politik är det bästa sättet att attrahera nya medlemmar.

– Utan att sia för mycket om framtiden går det nog ändå att konstatera att SSU också i fortsättningen måste driva på förändringen av partiet. Det kräver att en ny generation värvas, att klubbarna bedriver opinionsbildande arbete lokalt och att unga tar plats i partiets arbete. Kopplingen mellan SSU:s idépolitiska verksamhet och Socialdemokraternas praktiska politik måste göras tydligare.

be

Större delen av Europa brottas ännu med hög arbetslöshet och trög tillväxt. Flera tar ländernas finansiella trubbel som intäkt för att euron, den gemensamma valutan, har gjort sitt. Hur ser du på europrojektets framtid i Europa?

– För Sveriges del är det viktigt att respektera folkomröstningen från år 2003, då folket gav ett klart besked om att inte delta i EMU-samarbetet. I Europa som helhet är det däremot naturligt med ett större valutaområde, där flera länder delar valuta och ränta.

Men för att euron ska fungera som valuta krävs det flera förändringar som ökar handlingsutrymmet för enskilda regeringar.

ar

Förbundssekreterare SSU

m

Förbundsordförande SSU

sa

Mattias Vepsä

up fö oc so ju si fö – PE Or rb Vi p r r h ci df – da g TE ör om lev elig arb ald Vi r o för und d v a a er c å e R et bi h tt nd a rk m e iö a m l W e sv an n l sa f rrö okr dad bud ta e tt, o on fö EI år up ik ör re at e d m m gr rS n h e s a e o p l DE ve in re ptr and art se u r, s 19 iste t ä styr ss rig kl at äd e ie p om 29 r. ve el i ju RU us t f er v t. pf s n e n f e sk so n i k D iv å p s ils I d at i s ör e e p ci få om r si lat ku enh ag tade än att i al r s st n s o lä e är de o m na s s nin ge tro m rt t. e m d m e so . ok de r Kr m och Ma et f om g o tt h ci an f n ra fö ch e ra n ist al tis vi na de ko örs acc mf r rö ko m t l ka l, m s m ve ep ör da nfl ill f o ul ok m ns te al kr m c i k f i lt er ka ra lt ör t m is al u ra s u te lim t ö de m t, s a mu ky e tna r: m ed m v lla s r p e k l r, pn ok he en pa ime an n k a rat la ha rtie r s oc yr er k si r h t o a s m g,

Jytte Guteland

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

m ol kh ka c is to or i S st t hi use ns h el ar ad dd a Ri sk – en rg sv o n gb De hö Ro Sce y n An ur de film rs so en n . ”E n

kä rle ks

hi st or ia

”a v

.

1

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 13 april.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Efter omfattande protester beslutade Hosni Mubarak, Egyptens president, slutligen att kasta in handduken, och i höst väntas nya val hållas i landet. Vilken gud i den egyptiska mytologin tros vägleda människan i livet efter döden?

1 Anubis X Tawaret 2 Ptah

2

Filmen ”The Inside Job” skildrar finanskrisen och dess orsaker. Vad är ursprunget till gatunamnet ”Wall Street”?

1 När de första aktiemäklarna började handla i New York var de tvungna att bygga väggar mellan kontoren för att förhindra sabotage X Namnet kommer från den mur som under 1600-talet restes längs norra gränsen av den holländska kolonin, i syfte att skydda mot engelska kolonisatörer 2 ”de Waal Straat” var en stor handelsgata i holländska Amsterdam och nybyggarna kopierade helt enkelt namnet i den unga kolonin, ”New Amsterdam”

3

Friskolor har funnits i Sverige sedan 1992. Vad kännetecknar friskolor i Danmark?

1 Det finns inga friskolor i Danmark X Ingen dansk friskola får gå med vinst 2 Danska friskolor finansieras helt privat

4

I mitten av maj håller Miljöpartiet kongress i Karlstad. Partiet kom för första gången in i riksdagen år 1988. Hur gjorde dess nyvalda ledamöter entré i riksdagen?

FRIHET

54 2/2011

1 De dansade in i plenisalen, ackompanjerade av ett sambaband X Ledamöterna satt i en ring på golvet och gav varandra massage 2 De gav maskrosor till de andra ledamöterna

5

Socialdemokraterna har haft många reklamfilmer och valaffischer genom åren. En av de mer uppmärksammade är ”Varför ska vi bry oss om varandra”, producerad av regissören Roy Andersson 1988. Vilket år hade hans debutfilm ”En kärlekshistoria” svensk premiär?

1 1975 X 1970 2 1972

6

Grekland brottas med en allvarlig skuld- och kreditkris. Vilket parti har majoriteten av platserna i landets parlament?

1 Socialdemokratiska PASOK X Konservativa ND 2 Kommunistiska KKE

7

NHL-stjärnan Peter Forsberg meddelade nyligen att han lägger klubban på hyllan för gott. I vilket svenskt hockeylag inledde han sin karriär?

1 IF Björklöven X Timrå IK 2 Modo Hockey

GRATTIS! Amina Abiib, Jönköping, Fredrik Blomqvist, Kalmar, och Magdalena Sahlén, Floby. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Kommer på posten!

Ädelfors folkhögskola drivs av arbetarrörelsen i södra Sverige. Vi finns i småländska Holsbybrunn.

Bli en påverkare i sommar

Lär dig skriva politiskt, 4-8 juli

I kursen lär du dig skriva texter med ett politiskt budskap.

Vi hjälper dig att nå ut med ditt engagemang – såväl politiskt som fackligt – i form av insändare, debattartiklar, bloggar och liknande. Kursledare är Håkan Bengtsson från Ädelfors folkhögskola.

Kurstid: 4-8 juli. Pris: 2 900:- pp inklusive helpension

Arbetarrörelsens historia, 1-5 augusti

ABF Play – folkbildning när du vill, var du vill Välj bland filmer, föreläsningar, dokumentärer och kultur GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG www.abfplay.se

Att förstå sin historia är en viktig förutsättning för att kunna påverka nutid och framtid. Detta är en kurs för dig som vill fördjupa dina kunskaper om arbetarrörelsens historia. Kursledare är Lars Hansson, filosofie dr i historia, från Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar.

Kurstid: 1-5 augusti. Pris: 2 900:- pp inklusive helpension Anmäl dig till sommarkurserna senast den 15 maj: cicci.hultqvist@adelfors.nu - tfn: 0383-571 10, 571 00 (vxl)

Journalistutbildning

En tvåårig yrkesutbildning för dig som vill arbeta med webb, som skrivande journalist eller som tv- och radiojournalist. Ansök senast den 15 april. Kursstart är den 22 augusti. Kontakta Håkan Bengtsson, tfn: 0383-571 95, hakan.bengtsson@adelfors.nu

www.adelfors.nu

Studera på folkhögskola Studera på folkhögskola • Att skriva politiskt För som politiskt är fackligt eller politiskt engagerad • Attdig skriva och som vill förbättra skrivande För dig som är fackligtoch ellerutveckla politisktditt engagerad och som vill förbättra och utveckla ditt skrivande • Allmän kurs För dig som vill läsa in grundläggande behörighet • Allmän kurs För dig som vill läsa in grundläggande behörighet • Fritidsledarutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning • Fritidsledarutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning

För mer information: 0320-183 00 Förfolkhogskola@viskadalen.nu mer information: 0320-183 00 www.viskadalen.nu folkhogskola@viskadalen.nu www.viskadalen.nu

¡ ß Ŝ Ŝ

< bZY ^ H HJ H`^X`V Zii HBH bZY iZmiZc ¸ HHJB:9A:B¹ PbZaaVchaV\R Y^ii eZghdccjbbZg

i^aa ,' )*+#

@dhiVg '% he~cc [ g Zii ]Zai g

Läs mer på vår hemsida!

WWW.SSU.SE Välkommen!