02/2013

I

D H A O R N K Ä NR U

H A IS DE R A PE LL L A M KO PP RSO Å ! O K OR N FI FO A R T LIG NN B F FR I S E R N ÖR Å N N T E DE A G D R T S AT ET VJ LI HA A U U V T NS N M BL VÅ B G ED A N G OR A K A D GE T G U R L I N ST N L D A JÄ OM ÖM IS DE RN E DA TA VE N C OR U R ER O NA PA SK ?

T SO I D N #2 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 2/2013

LOs avtalsskola

Visste du att det pågår avtalsförhandlingar? Det handlar om din lön, dina villkor och att du har ett tryggt jobb att gå till. Gå in på avtal13.nu och häng med i förhandlingarna.

FRIHET

2 5/2012

Landsorganisationen i Sverige

VÄLKOMMEN

Rasisterna mitt ibland oss

N

ÄR TOBIAS BILLSTRÖM tydligt gjorde klart att Moderaterna såg ett problem med volymerna av dagens invandring blev vi både förvånade och positivt överraskade.” Så skrev den sverigedemokratiske partiledaren Jimmie Åkesson på Aftonbladet Debatt tidigare i år, samtidigt som han välkomnade Billström till SD. Bakgrunden var förstås att migrationsminister Tobias Billströms deklarerat att ”stora inströmningar” hotar den svenska ekonomin och att ”minskade volymer på invandring” är lösningen. Underförstått att det är icke-vitas fel att regeringen inte kunnat fixa jobb. Typ.

borgerliga lägret skrämmer mig. Trots stora skillnader i åsikter om politik finns det på en punkt en viktig agenda, där den breda vänstern och liberalismen måste göra enad front: antirasismen som politisk idé. När borgerlighetens konservativa ådra tar överhanden, och nationalismen som grund för reformer blir dominerande, behövs mer än någonsin språkrör för en solidarisk borgerlighet. Samma borgerlighet och det folkparti som leddes av Bengt Westerberg, som konsekvent stod upp för flyktingars rättigheter när de rasistiska vindarna blåste som starkast. Samma liberaler som gömde illegala flyktingar hemma.

Samma politiker som hade modet att prata mänsklighet när andra anklagade, smutskastade och svartmålade.

ÄR DET, SOM statminister Fredrik Reinfeldt överslätande förklarar, Billström som freestylar utan stöd i det egna partiet? Eller en högst medveten kursändring som ritar om den politiska kartan?

Jag tror på det senare. Från att under decennier dominerats av nyliberala idéer om marknadens överhöghet har den svenska högern blivit alltmer konservativ. Nationalistisk. Markus Uvell, vd på den borgerliga tankesmedjan Timbro, uttalade nyligen att ”tigandet kring invandringspolitikens problem måste få ett slut.”

MER ÄN NÅGONSIN behövs en koalition för öppna gränser och avveckling av den destruktiva nationalstaten som politisk arena. Låt oss göra människan, inte nationaliteten, till den minsta och viktigaste beståndsdelen i samhället. Bor du här så är du svensk. Punkt.

Och det är heller inte bara på den högra halvan inom politiken som debattonen skrämmer mig. Även välvilliga vänsterröster hörs ofta förklara hur invandringen gynnar Sverige, hur vi tjänar på att människor kommer hit. Eller att välfärden inte tål hög invandring.

Resonemanget är bakvänt. Ingen skulle ropa efter massteriliseringar för att förskoleplatserna är för få. Skillnaden ligger förstås i att de människor som blir svenskar inte ses som svenskar. Att de fortfarande är de andra, de som inte ryms i den folkhemsmysiga nationella illusionen.

HÄR SKULLE JAG kunna vara resonerande och ha en respektfull ton.

Men det lämnar jag till andra. Moderaternas omsvängning och delar av högerns brunvaskning av politiken äcklar mig. Respekterar inte Moderaterna längre människovärdet ser jag ingen anledning att ta partiets politik seriöst.

Sedan Moderaternas omstöpning inför valet 2006 har partiet huvudsakligen haft makten som mål och trianguleringen som metod. Triangulering innebär, enkelt uttryckt, att närma sig motståndarens åsikter på de områden där det egna partiet har lågt förtroende. Med andra ord: Är vi pissiga på jobbfrågor låter vi som sossar. Socialdemokratiska partier runt om i Europa försökte ungefär samma sak under 1990-talet. Konsekvensen då blev att partierna glömde bort vilka de egentligen fanns till för och blev mer förvaltare av statiska samhällen än förändrare, förbättrare och reformatörer.

I DAG HAR Moderaternas triangulerande kullerbyttor gjort att om partiet menar allvar med att ”minska invandringens volymer” återstår bara ett samarbetsparti: Sverigedemokraterna. Och det är just det som är problemet med triangulering. För om alla tillämpar samma idé om att närma sig motståndaren när den egna politiken inte räcker till, blir det plötsliga impulser och populism som styr, snarare än tjocka reformprogram och taggade idéer.

Samtidigt vet jag inte vad som är allvarligare: att högern närmar sig SD för att vinna röster, eller att de faktiskt tror att åtstramad invandring är bra politik.

SKIFTET I SYNEN på invandring och migration inom delar av det

FRIHET

INVANDRING ÄR I själva verket den mekanism som uppdaterar samhället, som fyller på den gemenskap vi lever inom med nya människor.

Varken mer eller mindre.

Alla de människor som just nu bor här – huttrande under filtar på en flyktingförläggning, i en lägenhet längs de spruckna loftgångarna i något miljonprogram eller innerstadsbostadsrättens behagliga sprakande från kakelugnen – skapar, formar och uppdaterar det vi kallar samhälle.

Utan människan inget land.

Invandring är inte bra för Sverige. Invandring är heller inte dåligt för Sverige.

Invandring är Sverige.

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 2/2013

INNEHÅLL

13 22 22

13 SIFFROR KNÄCKER INTE INTOLERANSEN

Expo-föreläsaren Niclas Nilsson om det farliga i att reducera invandring till siffror och staplar.

14 DET SOLIDARISKA SOPPKÖKET Alltfler reagerar mot växande klyftor och fattigdom i samhället.

Ett av de senaste projekten är Soppkök, som kombinerar varm mat med målet att göra hemlöshet till en valfråga.

22 ALINA DEVECERSKI

Musiksensationen pratar mörka tider, märkliga instrument och klassklyftor.

26 HATET MOT MUSLIMER

Vad driver egentligen den utbredda islamofobin? Frihetskolan letar efter svaret.

28 NÄR ALLT RASAR SAMMAN

I Kirkuk, en stad i den kurdiska delen av Irak, är våldet ständigt närvarande. Trots det vågar stadens unga drömma om ett annat liv.

38 HAR VI GRANNAR I RYMDEN? Frihet djupdyker i senaste forskningen för att ta reda på om verkligen är ensamma i universum.

47 FOKUS SSU

Frihets Sverigetur stannar i Sölvesborg. Intervju med MalinNorfall, Ronnebys första kvinnliga oppositionsråd. Rapport från Ecosykongressen. Gabriel och Ellinor om Socialdemokraternas kongress. Å andra sidan – Sex timmars arbetsdag. Internationella vänner från Italien.

38

28

14 FRIHET

4 2/2013

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 2/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Gustav Karlsson-Frost Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 714 48 32, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

FRIHET

5 2/2013

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 2/2013 Gustav Karlsson-Frost Katrine Kielos, Linus Fremin, Magnus Falkehed, Mattias Vepsä, Niclas Nilsson Nils-Petter Ekwall, Ola Torkelsson, Sara Hansson, Simon Röder, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Solidaritet med Egyptens kvinnor

I februari anordnades en demonstration utanför egyptiska ambassaden mot de sexuella trakasserier och det sexuella våld kvinnliga demonstranter i Egypten utsätts för. Medborgare av alla nationaliteter över hela världen samlades till liknande demonstrationer vid samma tidpunkt. Vi vill visa vår solidaritet och vårt stöd med de drabbade och de volontärer som hjälper dessa, människor som alla riskerar sina liv för ett säkert Tahrir. Vi kan inte förbli tysta när sexuell terror sprider sig likt en löpeld.

Det finns en social acceptans i samhället för sexuella trakasserier, våld och våldtäkt. Den här demonstrationen uppmanar alla att ta avstånd från de kränkningar i det offentliga rummet som på daglig basis terroriserar egyptiska flickor och kvinnor. Att bekämpa sexuella trakasserier, förnedring och aggression i samhället måste vara av högsta prioritet.

Den sittande regeringen är ansvarig för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra organiserade attacker där sexuellt ofredande, våldtäkt, våld och död varit konsekvenserna. Det egyptiska polisväsendet och myndighetsorganisationerna har heller inte erbjudit det nödvändiga skydd och den säkerhet som kvinnliga medborgare har rätt till. Inte nog med det; polisväsendet begår själva dessa brott, vilket leder till att kvinnors rätt till det offentliga rummet och rätt att demonstrera inskränks på det allvarligaste sätt.

Trots detta vågar kvinnor gå ut och demonstrera.

Deras mod och beslutsamhet är en inspiration för kvinnor världen över, och män för den delen.

För alla som kämpar för rätten att göra sin röst hörd och för sina rättigheter. /Anna Larsson

Hydrinos – inget att satsa på I senaste numret av Frihet tas företeelsen hydrinos upp. Jag ska försöka förklara varför idén är ett hugskott, som det inte bör satsas på inom energipolitiken.

Enkla lösningar på energiproblemet dyker då och då upp. Baltzar von Platen (det moderna kylskåpets fader) berättade i sina memoarer att han besöktes av en ande när han var 16 år gammal. ”Jag uppfattade det som en intelligent varelse från en annan planet. Han sade: Du vet att det är världskrig. Du vet att det kommer att bli brist på bränsle. Gör därför en maskin som suger värme från den kalla omgivningen, höjer värmens temperatur och avger det varma värmet till bostadsrummet.”Det som von Platen talade om skulle kunna tolkas som värmepumpen (”det omvända kylskåpet”). Den högt ansedde von Platen gick på ålderns höst längre och påstod att han kunde göra en värmepump som ej förbrukade energi. Tvärtom skulle den skapa energi, något som stred mot en princip som formulerades för nästan 200 år sedan av Carnot och som hållit för otaliga experimentella tester. Några satsade pengar på von Platens koncept men fick se pengarna gå upp i rök.

Det är etthundra år sedan Bohrs modell för

FOTO: EXPO

Medarbetaren Niclas Nilsson, föreläsare på Expo Ålder: 25 år.

Bor: Stockholm.

Gillar: Halmstads BK, podcasts och Broder Daniel.

Ogillar: Vinter och ärtsoppa.

Ville bli som liten: Pilot.

Du har skrivit en krönika om hur debatten om invandring reducerats till att handla om

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

väteatomen inom ramen för den äldre kvantmekaniken såg dagens ljus. Den har sedan förfinats av Heisenberg och Schrödinger (inom den nya kvantmekanikens ram), av Sommerfeld och Dirac (relativistiska effekter, finstrukturen), av Willis Lamb (Lambshiftet) med flera. Väte, ursprunget till hydrinos, är ymnigt förekommande i universum. Det näst efter väte lättaste grundämnet helium är också mycket vanligt i universum och upptäcktes först av astronomer. Om den påstådda exotiska formen av väteatomer, hydrinos, hade funnits skulle astronomerna sannolikt upptäckt dem. Och då skulle flera hundra års gradvis uppbyggd kunskap inom kemin behöva revideras i grunden, liksom över hundra års uppbyggd kunskap inom kvantmekaniken.

Upphovsmannen till hydrinos har ett förflutet från Harvard Medical School, så det finns en koppling till Harvard som skänker glans åt teorin.

Hydrinos är samtida med den kalla fusionen, som lanserades 1989. Anhängarna till kall fusion påstod sig ha en snudd på evig energikälla, och liknande koncept återkommer då och då. Gemensamt för de här till synes smarta lösningarna är att de snabbt försvinner från nyhetsflödet eftersom de inte klarar mötet med verklighetens obändiga empiri. Den ursprungliga idén från 1989 gick för övrigt att vederlägga på baksidan av ett kuvert om man trodde på några enkla principer i fysiken.

Hydrinos är ett i förhållande till kvantmekanikens ålder ungt koncept, men inga observationer stödjer hypotesen. Hydrinos kommer väl att leva på nätet ett tag då det finns intressen som tjänar pengar på att drömmen om enkel och snabb energi sprids. Men jag skulle inte satsa ett öre på tekniken. /Staffan Yngve, professor i teoretisk fysik vid KTH

ekonomi snarare än mänskliga värden. Varför har det blivit så tror du?

– Allt fler i den politiska debatten tycker att de ekonomiska argumenten är viktigare. Det handlar om en värderingsförskjutning i samhället, underblåst av politiker och debattörer längs hela den politiska skalan.

Vilken är den största förändringen i samhällsklimatet du märkt av som föreläsare inom Expo?

– Att fler intresserar sig för den organiserade intoleransen. Meningen “Jag är inte rasist, men...” har ökat något, men samtidigt är det fler som tydligare och aktivare vill engagera sig och

FRIHET

6 2/2013

identifierar sig som antirasister.

Vad har du gjort tidigare?

– Efter studenten och lumpen tog jag en kandidatexamen i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola. Jag har också varit partipolitiskt engagerad.

Vilket är det bästa receptet för att motverka främlingsfientlighet och rasism?

– Att formulera en politik som förklarar vilket samhälle vi vill leva i. Ett samhälle där politiker och privatpersoner, till höger eller vänster, förklarar vad man vill och inte bara vad man är emot. Och omsätter budskapet i praktisk handling.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Världens bästa skola kräver världens bästa lärare Vi har alla läst krisrapporterna om den svenska skolan. Vad vi absolut inte får glömma är att bakom varje siffra i statistiken döljer sig en ung tjej eller kille som inte kommer nå målen.

Vi pratar om unga människor som kommer lämna gymnasieskolan utan fullständiga betyg, ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap som kan komma att påverka hela deras vuxna liv. Lägre aktivitetsstöd, svårare att få jobb och därmed också svårare att bygga upp ett vuxenliv med allt vad det innebär av eget boende, studier och framtidsdrömmar.

Vilka är då den styrande alliansens åtgärder för att komma tillrätta med detta? Betyg redan i lågstadiet, ännu fler nationella prov och en aldrig sinande ström med pappersarbete för en redan pressad lärarkår. Till vilken nytta?

Kan vi, efter fem år av alliansstyre, se någon som helst förbättring? Det är dags att vi slutar stirra oss blinda på detaljerna och i stället tar oss an problemet i rätt ände.

Lärarna är de som sitter inne med lösningen!

De vet vad som är fel, och de vet hur vi ska arbeta för att vända den negativa trenden och återupprätta den svenska skolans rykte.

”Det är dags att vi slutar stirra oss blinda på detaljerna och i stället tar oss an problemet i rätt ände.”

Därför är det viktigt att vi börjar med att ge dem ordet, och – framför allt – ge dem förutsättningar att bygga en skola där alla elever får chansen.

Först och främst måste vi locka de bäst lämpade studenterna att välja läraryrket, men vi måste också se till att behålla dem som väl valt det. Studier visar att så många som var fjärde

nyutbildad grund- och gymnasielärare lämnar yrket inom bara några år.

Varför? Låg lön är en anledning. Ska vi kunna konkurrera med mer attraktiva utbildningar om de bäst lämpade studenterna måste vi se till att inte läraryrket sorteras bort redan hos studie- och yrkesvägledaren. Den stora arbetsbördan är en annan anledning. Det som knäckt de flesta lärare som jag har talat med är känslan av att man inte räcker till för alla. Lärarna måste få mer tid per elev. Mer tid att förbereda och anpassa undervisningen, mer tid till att ge feedback och mer resurser till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd.

Dessutom bör vi se till att lärare som har ett modernt arbetssätt som inkluderar eleverna lyfts fram och premieras. Det handlar inte bara om att belöna skolor med det högsta genomsnittliga meritvärdet. Nej, ska hela Sveriges skola bli den skola vi vill ha måste vi bli bättre på att stödja de lärare som, trots tuffa förutsättningar, hjälper och motiverar sina elever att trotsa dåliga prognoser. Det är trots allt de lärarna som kommer att ta svensk skola ur krisen. /Robin Angle

Vad hände sen? ”Otyglade adrenalinjägare”, Frihet 5/2012 ”Varje fredag samlas Kabulborna på Qasabafältet för att titta på buzkashi, Afghanistans nationalsport där män till häst kämpar om ett djurkadaver. Det är fartfyllt och spännande.” Så inleder skribenten Göran Engström reportaget om buzkashi i Frihet nummer 5 förra året. Vi får stifta bekantskap med de ungdomar som drömmer om att bli stjärnor inom sporten, de blodiga skador som både hästar och människor utsätts för och hur traditioner från 1200-talet kombineras med

modern teknik.

Reportaget uppmärksammades nyligen i samband med den prestigefyllda internationella tävlingen Picture Of The Year.

Casper Hedberg, som fotograferade Frihets buzkashireportage, blev där belönad med första pris i sportkategorin. Casper har tidigare belönats med fotopriser i bland annat Sverige och Frankrike. Redaktionen gratulerar honom till priset och ser fram emot att publicera fler av hans bilder framöver.

FRIHET

7 2/2013

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

– Vi kommer att se mer feministisk aktivism

KARIN JACOBSON Aktiv i det mediekritiska nätverket Allt är möjligt, som nyligen drog igång en feministisk bar i Göteborg.

Hur uppkom idén?

– Det här är egentligen en vidareutveckling av Feministisk After Work som jag startade i Göteborg för ett år sedan. Idén var att skapa ett forum, i ett offentligt rum, för att dryfta feministiska funderingar på ett opretentiöst sätt. När vi nu utvecklat det till FeministBar lyfter förhoppningsvis programmet – en inbjuden föreläsare, den här gången Anja Hirdman, och en feministisk performance av Minni Mertens – upp diskussionen ännu mer.

Vem är du och vad har du gjort tidigare?

– Jag arbetar halvtid som musikjournalist på Lira musikmagasin och halvtid med performancekonst, framför allt i form av en feministisk balettföreställning, med min egen musik och med annan ideell feministisk aktivism. Förra året arrangerade jag en feministisk filmcirkel.

I februari har jag framför allt jobbat med Liras nya temanummer, där jag drivit igenom att vi bara skriver om kvinnliga artister.

Hur mår den svenska feminismen?

– I Göteborg uppfattar jag att den mår bra, på så vis att det finns mycket debatter, föreläsningar, teaterföreställningar, dansföreställningar, uppträdanden och så vidare att gå på. I samhället i stort, och i politiken, råder det dock fortfarande en backlash, inte minst understödd av den borgerliga regeringens välfärdsslakt som ju drabbar kvinnor hårt. Men min gissning är att det kommer att vända, och att vi de kommande åren kommer att få se mer av feministisk aktion och aktivism, liknande den som rådde på 1970-talet.

TEXT: DANIEL MATHISEN

”Äckligt kött är billigt.”

8,9

SKRIBENTEN OCH JOURNALISTEN JOHANNA KOLJONEN OM VARFÖR KÖTTKONSUMTIONEN ÄR SÅ HÖG, TROTS KLIMATPÅVERKAN OCH DÅLIG DJURHÅLLNING.

LÖNSAMMA PIRATER En färsk undersökning från American Assembly, en forskningsavdelning vid amerikanska Columbiauniversitetet, slår fast att de som laddar hem musik illegalt på nätet ändå köper och betalar för mer musik än de som inte gör det. Undersökningen kommer bland annat fram till att de som fildelar i genomsnitt hade cirka 2 000 låtar i sitt filbibliotek, varav 38 procent införskaffats lagligt. De som inte fildelade hade i genomsnitt 1 300 låtar, varav 45 procent var köpta medan resterande var kopior från cdskivor. 15 procent av amerikanerna uppger sig använda fildelningsprogram, 80 procent tycker att det är okej att dela inom familjen, medan en minoritet om 15 procent ställer sig bakom att ladda upp offentligt.

MILJONER

FRISTAD FÖR HÖGERVRIDNA VAPENKRAMARE “The Citadel” är namnet på det isolerade samhälle som enligt upphovspersonerna bakom projektet ska byggas i Benewah i den amerikanska delstaten Idaho. Varje medborgare som vill bo innanför de förstärkta murarna måste skriva på ett antal konservativa principer för att kunna bo i “The Citadel”. På hemsidan står det bland annat att “marxister, socialister, liberaler och republikaner ur etablissemanget sannolikt inte passar deras livsstil”. Målet är att byn ska rymma 3 500–7 000 invånare. Mark för projektet ska enligt gruppen köpas under året.

”You wish.”

PETER WOLODARSKI, NYTILLTRÄDD CHEFREDAKTÖR PÅ DAGENS NYHETER, SVARAR PÅ FRÅGAN OM HAN BLIVIT VÄNSTER SEDAN HAN KRITISERAT EU:S ÅTSTRAMNINGSPOLITIK. (ARENA)

FRIHET

8 2/2013

KRONOR. SÅ MYCKET FÖRVÄNTAS MEXIKANSKA DROGKARTELLER FÖRLORA ÅRLIGEN PÅ GRUND AV LEGALISERINGEN AV MARIJUANA I DE AMERIKANSKA DELSTATERNA WASHINGTON OCH COLORADO.

VAL I VÄRLDEN: ISLAND

Typ av val: Parlamentsval.

Valdatum: 27 april.

Invånare: 320 000.

Statsskick: Republik.

Kuriosa 1: Öl, starkare än 2,25 procent, var förbjudet i Island till och med 1989.

Kuriosa 2: Alltinget är världens äldsta ännu aktiva parlamentariska organ.

HUR: Landet ska välja samtliga ledamöter i Alltinget, Islands parlament. Valet 2009 blev historiskt då högerorienterade Självständighetspartiet för första gången inte blev största parti. Socialdemokraterna bildade då regering tillsammans med Vänsterpartiet de gröna.

HISTORIA: Islands historia kan spåras tillbaka till 700-talet då ön upptäcktes av iriska eremiter, så kallade paper. Så småningom koloniserades området av norska erövrare, parallellt med att Harald Hårfager enade Norge och gjorde sig till ensam härskare. 1262 bildade Norge och Island en union.

1397 kom Island under danskt styre via Kalmarunionen, något som fortgick till och med 1904 då landet fick viss självständighet. 1918 utropades konungariket Island självständigt. Under andra världskriget ockuperades Island av Storbritannien.

I stället för att förlänga unionsavtalet 1944, för att undvika konfrontation med Tyskland, utropades republiken Island. Landet har historiskt varit beroende av fiske och jordbruk, men under 1900-talet industrialiserades Island snabbt. Den snabba ekonomiska utvecklingen gjorde också landet mycket känsligt för konjunktursvängningar. 2008 kollapsade Islands bankväsende och hotade ö-riket med konkurs, något som skapade våldsamma upplopp och protester mot det politiska etablissemanget.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Anders Svensson, journalist bosatt i Reykjavik som driver Islandsbloggen.

Självständighetspartiet går enligt de senaste mätningarna fram kraftigt, samtidigt som Socialdemokraterna backar. Hur kommer det sig?

– Opinionsläget håller på att normalisera sig.

Självständighetspartiet ligger i regel på 35–40 procent och har, på samma sätt som Socialdemokraterna i svensk politik, varit statsbärande sedan Island blev självständigt. Socialdemokraterna har lyckats vända utvecklingen till minskande arbetslöshet och ekonomisk tillväxt, men receptet har varit impopulära nedskärningar och skattehöjningar.

FRIHET

9 2/2013

Vilken roll spelar EU-frågan i valet?

– Det är en av de viktigaste frågorna i valet. Socialdemokraterna är det enda parti som förespråkar EU-medlemskap och kommer inte att sätta sig i en regering med ett parti som kräver ett stopp på förhandlingarna. Blir det en borgerlig regering drar Island sannolikt tillbaka ansökan om medlemskap och avbryter förhandlingarna. En knapp majoritet av islänningarna vill också stoppa förhandlingarna.

Hur skiljer sig partierna åt?

– Jämfört med Sverige finns fler ideologiska skillnader och en större idémässig spännvidd. Konservativa Självständighetspartiet förvandlades under årtiondena före krisen till ett nyliberalt parti. Framstegspartiet har av tradition sina starkaste fästen på landsbygden. Ideologiskt står de i dag inte särskilt långt ifrån Självständighetspartiet. Socialdemokraterna är ett traditionellt nordiskt socialdemokratiskt parti som försöker balansera marknadsekonomi med en stark välfärd. Gröna vänstern är ett miljöparti med stora interna åsiktsskillnader. Uppstickaren i valet är nybildade Ljus framtid, ett mittenparti som kan locka väljare från Socialdemokraterna.

Hur har landet utvecklats sedan den socialdemokratiska regeringen valdes 2009?

– Raset efter bankkollapsen blev aldrig så djupt som många befarade och återhämtningen påbörjades snabbt. Budgetunderskottet är stort men åtminstone under kontroll. Arbetslösheten ligger på en nivå som skulle göra Anders Borg djupt avundsjuk.

Vilka frågor väntas dominera valrörelsen?

– Debatten om åtgärder för skuldsatta hushåll och småföretag kommer att fortsätta. Arbetsmarknadsfrågorna är viktiga. Förslaget till ny grundlag, som bland annat innehåller mer direktdemokrati och statligt ägande av naturresurser, är en annan nyckelfråga.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY

SLUTSURFAT Kammarrätten har beslutat att avslå en kvinnas ansökan om att få försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, för internetuppkoppling i hemmet. Det efter att kvinnan ansett att internet krävs för en skälig levnadsnivå. Kvinnan har tidigare fått rätt i förvaltningsdomstolen, men nekades alltså i kammarrätten. Kammarrätten anser att kvinnan kan utnyttja internet, främst söka jobb, utan en fast uppkoppling i hemmet.

I dag ingår teveavgiften i försörjningsstödet.

”Det är ju synd om mannen.”

GÖRAN JÄMTING, MODERAT POLITIKER I ÅRE, ÄR INTE ”HEMSKT NEGATIV TILL PROSTITUTION” OCH MENAR ATT DET ÄR SYND OM MÄN SOM INTE FÅR HA SEX. (EKOT)

83

män & kvinnor

BYXFÖRBUD SLOPAS

TÄNDE ELD PÅ SIG SJÄLVA UNDER 2012 FÖR ATT PROTESTERA MOT KINAS KRÄNKNINGAR AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I TIBET.

VÅLDSAMT UTAN ABORT En grupp forskare vid University of California har studerat 1 000 kvinnor som ansökt om att få göra abort och jämfört dem som genomfört abort med dem som inte fick det. Slutsatserna från studien visar att de kvinnor som inte fick genomföra abort riskerar att bli fattigare två år senare, liksom att de tenderar att stanna kvar i destruktiva och våldsamma relationer.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Byxor på kvinnor, det har i Paris varit förbjudet sedan år 1800. Den sedan länge utdaterade lagen ska nu tas bort. Enligt den gamla lagen måste kvinnor be polisen om lov för att få bära byxor, undantag ges automatiskt till kvinnor som cyklar och rider. Förbudet har i praktiken avvecklats genom konstitutionens erkännande av allas lika rättigheter men trots det hängt kvar i lagstiftningen.

”Volymen på invandringen måste sänkas.”

Tobias Billström, moderat migrationsminister, i ett utspel i Dagens Nyheter.

MEXIKANSKA KNARKKANONER Den senaste innovationen i den ständiga katt och råtta-leken mellan mexikanska drogsmugglare och amerikansk gränspolis är så kallade pneumatiska kanoner, som används för att skjuta över cylinderformade kärl med marijuana från Mexiko in i USA. Nyligen sköts tiotalet burkar med sammanlagt 40 kilo marijuana in över ett stängsel vid den amerikanska delstaten Arizona.

- Vi har aldrig stött på det här förut. Smugglarna blir alltmer påhittiga, säger Kyle Estes, amerikansk gränsvakt, till Reuters.

”Det var kolossalt naivt.”

GÖRAN ERIKSSON, CHEF FÖR ABF STOCKHOLM, ÅNGRAR ATT ÖSTTYSKLAND TILLÄTS FIRA DIKTATURENS 30-ÅRSJUBILEUM I ABF STOCKHOLMS LOKALER 1979. (FÖNSTRET)

FRIHET

10 2/2013

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

3 APRIL – 9 MAJ

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Vad är det för vita vårtor jag har på ollonet?

Jag har vita vårtor runt ollonkanten. Vad är det, och hur får jag bort dom?

– Knottror på penis är väldigt vanligt.

Ofta är knottrorna talgkörtlar, som producerar en talg för att hålla huden mjuk och smidig. Talgkörtlar kan vara vita eller gula och lite upphöjda, så det kan vara sådana du tycker ser ut som vårtor.

Många har också något som kallas penila papler runt kanten på ollonet. Det är små utväxter som är helt ofarliga men som kan se ut som vårtor.

Du måste gå till en ungdomsmottagning eller vårdcentral för att få ett säkert svar på vad det är du har runt ollonkanten. Det kan kännas skönt att veta att någon kollat så allt står rätt till. Är det vanligt att killar gillar att bli smekta på bröstvårtorna?

– Det är egentligen inte så stor skillnad på tjejers och killars bröst, utom att tjejer oftast har mer fettvävnad på brösten och att det är vanligare att tjejers bröst producerar mjölk. Själva bröstvårtan är likadan oavsett kön.

Bröstvårtorna är ofta känsliga för beröring hos personer oavsett kön. Det är vanligt att man kan bli kåt av att själv röra vid sina bröstvårtor eller av att någon annan rör vid dem.

Om man tycker det är skönt att bli smekt på brösten skiljer sig inte bara mellan olika personer utan även mellan olika situationer. Något som är jätteskönt i en

april. Socialdemokraterna inleder partiets kongress i Göteborg.

situation kan kännas fel vid ett annat tillfälle. Om du ska smeka någon annan än dig själv är det därför bäst att försöka känna av vad den personen vill, eller att fråga.

”Att dina blygdläppar ändrar färg är inget du behöver vara orolig över” 7 I dag upptäckte jag att mina inre blygdläppar börjar bli bruna i topparna. Jag är 13 år och fick min mens när jag var 12. Vad kan det vara för något?

– Under puberteten förändras kroppen på många sätt.

Något som det tyvärr inte alltid informeras så mycket om är att könsorganen växer och ändrar färg. En vuxen persons inre blygdläppar kan vara allt ifrån rosa eller röda till lila eller bruna. Även formen på könets olika delar brukar förändras under puberteten. Att dina blygdläppar ändrar färg är alltså inget du behöver vara orolig över.

SKILJELINJEN

Är det bra att EU inför maxtak på bankbonusar?

GABRIEL WIKSTRÖM,

3

– Ja, det tycker jag.

Varför?

– Under finanskrisen pumpade EU-länderna in mer än två miljarder euro i det europeiska banksystemet. Mitt under brinnande kris, när bankerna

fick ekonomiskt stöd, fick vissa direktörer flera gånger sin årslön i bonus. Det tyder på ett sjukt system som behöver regleras.

Bör bonusar begränsas mer?

– Avståndet mellan de högsta direktörerna i bankerna

och vanliga konsumenter är alldeles för stort och har växt under de senaste åren. Som ett första steg är de nuvarande begränsningarna bra, men både direktörslönerna och bonusarna måste fortsätta att ses över.

– Det är onödigt, eftersom ett maxtak på bonusar inte får någon effekt. Bankerna kommer i stället att höja lönerna för att kompensera bortfallet. Men prmässigt är det säkert bra för en hel del politiker.

Bör man förhindra att bonusar drar iväg? Varför?

– Problemet är inte bonusar, problemet är att staten gått in med skattebetalarnas pengar för att rädda banker som inte skött sig. Det kallas statskapitalism, och det måste få ett slut.

Hur mycket ska politiken reglera finanssektorn?

– Rimligtvis märker man

när man passerar optimum, eftersom finanssektorn är global och kan flytta sin handel till andra länder om staten reglerar och beskattar dessa företag för hårt. I övrigt säger jag ”laissez faire” så länge politikerna också kan hålla fingrarna borta från syltburken.

7

april. Presidentval i Montenegro.

april. Internationella världshälsodagen.

21 27

april. President- och parlamentsval i Paraguay. april. Parlamentsval i Island.

ORDFÖRANDE SSU

VICTORIA NILSSON, ORDFÖRANDE FMSF

FRIHET

11 2/2013

1 9

maj. Arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

maj. Ung vänster arrangerar ungdomsförbundets 46:e kongress i Linköping.

1SPEVDFSBU GÚS 4WFOTLB &MFLUSJLFSGÚSCVOEFU BW #BTVO 3FLMBN t

Asbest Förr ansågs asbest vara ett ”mirakelmaterial”. Tyvärr visade det sig vara livsfarligt. I Sverige finns idag över 1,2 miljoner bostäder och fastigheter som nu behöver renoveras och då kan asbestdamm frigöras.

Fibrerna svävar länge i luften, sätter sig i hår och på arbetskläder.

Redan små mängder asbestdamm kan utveckla cancer.

Asbest ska hanteras av särskilda saneringsfirmor.

Ingen ska riskera att utsättas för asbestdamm, varken på jobbet eller på annan plats.

Självklart ska man kunna byta om på jobbet och lämna sina arbetskläder där.

Bli en hjälte!

Vi på BRIS har öppet 365 dagar om året så att alla barn och unga kan få prata med en vuxen som lyssnar. En del hör av sig till oss för att de vill prata om något och vara anonyma, andra har inga kompisar att leka med och några kommer från en dysfunktionell familj och behöver hjälp utifrån. Hos oss jobbar 600 hjältar frivilligt med att svara i telefon, mejl och chatt. När du skänker 50 kr blir du också en av våra fina vardagshjältar!

Skicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet.

bris.se

90 15 04 -1

FRIHET

12 2/2013

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Människan är mer än bara en siffra.

FRÅNSETT DEN HÖGLJUDDA barnfamiljen är tågkupén nästan helt tom på folk. Utanför fönstret susar ett grått och snötäckt landskap förbi, och framför mig på det lilla bordet står en alldeles för dyr räkmacka och en avslagen flaska mineralvatten. Till ljudet av tågpersonalens ideliga ursäkter om nya tågförseningar sammanfattar jag ännu en föreläsning där asylrätt och svensk flyktingpolitik diskuterats. Med en olustig känsla summerar jag en diskussion som ständigt gör sig påmind; som förbiser människan och individen, som snarare handlar om ekonomiska kalkyler där flyktingar och asylsökande förblir avhumaniserade siffror i en ekonomisk vinst- eller förlustaffär.

UNDER SNART TRE års tid har jag som utbildare för stiftelsen Expo åkt land och rike runt och föreläst om den organiserade intoleransens idéer och yttringar. Nästan oavsett tema och upplägg berörs på något sätt asylrätt och svensk flyktingpolitik. Att det blir så hänger ihop med den organiserade intoleransens nedvärderande sätt att använda flyktingar och asylsökande i propaganda och i politiska utspel. Det är människor som spelas ut mot resterande samhället och som pekas ut som förklaring till samhällsproblem.

NÄR DENNA MÄNNISKOSYN och politik beskrivs väcker den ilska och skepsis hos föreläsningens åhörare. Men under en längre

tid har jag märkt att motargumenten till den organiserade intoleransens budskap, oavsett om personen står till vänster eller höger på den politiska skalan, landar i en argumentationslinje som är en samklang av den rådande politiska debatten om asylrätt och svenskt flyktingmottagande. En argumentation om siffror, statistik och ekonomi. Ofta får jag höra att det viktigaste argumentet för varför Sverige ska ha ett flyktingmottagande är för att det är en ekonomisk vinning för samhället och att det erbjuder oss nya ekonomiska möjligheter att ta vara på.

ATT FOLK BLIR engagerade och vill argumentera mot den organiserade intoleransen är bra och oerhört viktigt. Men det får inte stanna vid ekonomiska argument. Människovärdet och asylrätten får aldrig villkoras och mätas utifrån ekonomiska vinningar eller förluster. Om vi gör det är jag rädd för att vi bekräftar och projicerar en syn på våra medmänniskor som ligger i linje med vad de intoleranta vill.

DEN ORGANISERADE INTOLERANSEN verkar för ett samhälle där vi inte ser människan och den unika individen utan endast kollektiva föreställningar om varandra. Intoleransen skapar en villkorad gemenskap som stänger ute människor från vårt samhälle. Nyckeln till det är kollektiv skuldbeläggning och avhumanisering.

FRIHET

13 2/2013

VI MÅSTE INSE att det är när vi ser och bedöms utifrån dem vi är, inte utifrån vilka vi påstås vara, som vi kan motverka intoleransens splittrade idéer. Alla människor bär på massvis av olika berättelser, förhoppningar och ambitioner. Vi är alla mångfasetterade individer med flera olika identiteter som förenar och skapar gemenskap.

DE INTOLERANTA GYNNAS av en utveckling där flyktingar och asylsökande definieras och distanseras till en homogen och ansiktslös grupp, vars existensberättigande utgår från ekonomiska termer och analyser, en siffra i en tabell, minus och plus i en rapport. Varje steg mot detta är ett steg bort från antirasismens kärna som handlar om att se individen och människan, att bli bedömd utifrån sina individuella handlingar och att själv få definiera vem man är.

Niclas Nilsson Föreläsare på stiftelsen Expo. niclas.nilsson@expo.se

FRIHET

14 2/2013

Arbetar för att inte behövas På Stockholms gator syns fattigdom och hemlöshet mer än någonsin.

Som en reaktion och protest på det växer nu soppkök fram i flera av Sveriges stora städer.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MATTIAS VEPSÄ

FRIHET

15 2/2013

t. rå n gå de ter pa ili op ec ts ad he nd de are an V yk n. s r ge ra da ve n er sö t s här De

M

EDBORGARPLATSEN I STOCKHOLM har just lugnat ner sig efter lördagsnattens puls. Med en blick åt vänster vid t-baneuppgången mot Björns trädgård syns spiran på skrytbygget Söder Torn bortanför torget. Det sägs att det finns ett spa i bostadsrättshusets översta våning. Rakt uppåt går Götgatan, där samsas trendiga butiker med pubar av klassiskt stuk. Till höger ligger Björns trädgård. Om somrarna en mötesplats som vibrerar och samlar skejtande ungdomar, lekande barn och solbadare. Den här vinterdagen har platsen just vaknat till liv.

Kevin Rustas har tagit med sonen Lukas och några andra killar från fotbollslaget för att hjälpa till. Lukas knyter ett vitt band om pappans arm. Bandet ska visa alla besökare att de är volontärer. Grabbarna har kastat grus och skottat.

– Det är mäktigt, det känns som att man gör nytta. Jag har tagit med ett gäng -01:or så att de får se en annan bild av verkligheten, säger Kevin.

– Det är väldigt kul, tillägger Lukas.

SOPPKÖK STOCKHOLM FIRAR ett år. Om kampen mot hemlöshet nu är något att fira. De finns där för att dela ut soppa, kläder och annat nödvändigt till hemlösa och andra behövande, men de är inte en välgörenhetsorganisation.

FRIHET

DET ÄR ONSDAG tidigare samma vecka. Längst ner i ABF-huset ställs stolar fram. En efter en väller de in. Det här är inte inledningen på någonting, det är fortsättningen. Och ett svar på något annat. De flesta som är här är unga, i 20-årsåldern. Några fårade ansikten tittar in men kilar snabbt vidare – de hade gått fel.

Soppkök Stockholm är en rörelse utan fast struktur. Många medieframträdanden har skötts av Foujan Rouzbeh, men när vi pratar med henne är hon mån om att påpeka att hon är initiativtagare, det finns ingen ledare för Soppköksrörelsen. Den här onsdagen kunde hon inte komma, men det märks inte att någon saknas. Soppköket presenteras för alla volontärer i tempot från ett väloljat maskineri.

Tanvir Mansur och Marcus Immonen Hagley har båda varit drivande i genomgången för volontärerna i källaren. Nu har de tagit sig tid att sätta sig ner för att berätta. Marcus snörvlar och välsignar ingefärans helande effekt. Tanvir sneglar på kaffeautomaten men har inga mynt på fickan.

Tanvir berättar att Soppköken står på tre ben: Engagemang. Kunskap för att överbrygga klyftan till de hemlösa. Och Påverkan. Soppköken vill påverka politikerna att göra mer för de hemlösa.

– Därför har vi skapat Soppköken som en mötesplats, vi anordnar dem en gång i månaden. Vårt främsta mål är att krossa de fördomar som finns om hemlöshet, det gör vi genom samtal.

– Tanken med soppköket är att vi vill engagera folk i hemlöshet, vi vill få människor att prata om det.

16 2/2013

r bä ina na å s er p är d nt ban lo Vo vita

– Målet är att hemlösheten ska bli en valfråga 2014.

Vilket parti är det som ska göra mest för dem som har det sämst i vårt samhälle?

. ar m ar

Soppkök tar inte emot pengar på plats. Ibland dyker någon upp med en 20-lapp och vill göra sin insats. Men i stället för att lätta på samvetet för 20 kronor vill de att människor gör en liten insats och kanske kan fortsätta att göra det. Ett återkommande argument från dem som jobbar med Soppkök är att de arbetar för att inte behövas.

Därför har de organiserat sig som en rörelse utan ledning, utan styrelse. De vill inte vara konstanta och vill absolut inte bli en institution.

– Målet är att hemlösheten ska bli en valfråga 2014. Vilket parti är det som ska göra mest för dem som har det sämst i vårt samhälle? säger Tanvir.

Däremot vill Soppkök inte själva komma med lösningar på problemen.

– Vi vill inte föreslå lösningar, det kan andra göra, säger Marcus.

Men samtidigt finns det strukturproblem de gärna pekar på.

– Det finns flera saker som kan göras, det finns utmaningar och behov. Ett exempel är att det inte finns någon kommunal samverkan i Stockholms län. Om man åker tunnelbana från Fittja till Vårberg är det fyra stationer och tre kommuner. Kommunerna delar inte med sig av erfarenheter och strategier, många av problemen med hemlöshet borde gå att lösa tillsammans. Det kan inte vara så att man möts i dörren vid ett härbärge och nekas att sova där på grund av att man är skriven i fel kommun, säger Tanvir.

SÖNDAG, BJÖRNS TRÄDGÅRD igen. På vita plastbord ligger jackor, byxor och underkläder. Gänget som ska sköta klädutdelningen får en sista briefing.

– Om ni känner er bekväma, gå ut från tältet och prata med människor och se om de har allt de behöver.

– Det kommer kanske inte bli perfekt men vi jobbar ihop.

Människor är redan på plats för att få med sig det de behöver. En kille hugger tag i en spade och börjar skotta. Skrattar och pratar rumänska med sina kompisar. Han jobbar snabbt och tittar inte bakåt och skyfflar snö rakt i ansiktet på sin kompis. Bredvid står Valentin och Petre och skrattar. De bor i Flemingsberg men kommer ursprungligen från Brasov i Rumänien. Många av dem som är här i dag är rumäner, de flesta av dem tillhör landets romska minoritet. Rumänien är ett land som haft det tufft de senaste åren. Några år under det tidiga 2000-talet hade Rumänien en kokande tillväxt. Ekonomin gick framåt, fler fick jobb och det såg ljust ut. Men de sista åren har varit svåra. Landet har gått igenom en politisk kris och ett ekonomiskt stålbad. Rumänien har återigen befäst sig som ett av Europas fattigaste länder.

Nico kommer från Bukarest. När vi kallpratar och jag säger att Bukarest är en vacker stad vill han inte riktigt hålla med.

– I Bukarest har inte alla det bra, det är några få som har mycket pengar där, det är jobbigt för alla andra. Här i Sverige är det bättre, här har alla råd att ha telefon, säger Nico.

FRIHET

17 2/2013

– De som stöttade mig när jag hade det som värst var alla invandrare, mina anhöriga gjorde inget.

. ka t. ka s h hög oc a rar pp ite so ior ed pr m n å ho r p et lle d fy är en ta gr ra rd tt p No n a a nj Me So

ANTALET UTLÄNDSKA MEDBORGARE som lever i hemlöshet i Sverige har ökat, enligt rapporten ”Hemlös 2012” från Stockholms Stadsmission. De människorna, som kan vara såväl papperslösa som EUmedborgare utan uppehållstillstånd, har inte samma rättigheter som andra. De kan till exempel inte ta del av Stockholms stads tak-överhuvudet-garanti.

Många av dem som kommer från andra EU-länder kommer till Sverige i jakten på en bättre framtid för sig själva och sina familjer. I praktiken kan rätten till stöd från socialtjänsten begränsas till rent akuta insatser som resekostnader till hemlandet. Något som är utmärkande för de flesta hemlösa EU-migranter är att de oftast är i Sverige för att arbeta, men det är tufft då 30–40 procent av dem varken kan läsa eller skriva.

Och det finns vissa insatser. Bland annat Crossroads, ett samarbete mellan flera frivilligorganisationer och med pengar från Stockholms stad och Europeiska socialfonden.

SOPPAN ÄR EGENTLIGEN bara ett medel för ett mål: att människor ska träffas och prata. Sonja Nordgren är en av dem som har en historia att berätta. I ena handen håller hon den varma soppan. Hennes historia börjar på 80-talet. Hon arbetade på en socialbyrå, men flera olyckliga saker samspelade och till slut fick hon gå från jobbet. Det var knäckande. Hon hade alltid varit en engagerad medborgare. Varit med i facket, följt med i debatten och varit en del av samhället.

– För mig gick det utför på jobbet, ingen stöttade mig, jag blev ensam. Vi omorganiserades och skrämdes till tystnad.

Utan jobb minskade inkomsten dramatiskt. Genom socialtjänsten i Tensta fick Sonja en mindre lägenhet.

– Då trodde jag att livet skulle börja om, säger Sonja.

I stället började mardrömmen. ÅRET ÄR 1991. En klo kommer in genom brevinkastet. Letar sig uppåt och hittar låset. Öppnar dörren. In kommer fem män som arbetar på en flyttfirma. Sonja protesterar. ”Vi måste göra vårt jobb” får hon till svar. Flyttarna hivar ner Sonjas grejer i lådor. Hon blir vräkt.

– Det har tagit många år för mig att fatta vad som hände. Jag vågar inte bo i en vanlig lägenhet sedan dess. Med rädslan att kastas ut blir jag aldrig människa.

Många kalla dagar letar sig Sonja till bussterminalen på Stockholms centralstation. Där brukar hon läsa Svenska Dagbladet och hänger med väl i nyheterna. Trots hennes utsatta situation börjar hon med att berätta om sin oro för samhällsutvecklingen med ökad främlingsfientlighet.

– De som stöttade mig när jag hade det som värst var alla invandrare, mina anhöriga gjorde inget. Det som hände mig borde inte få hända någon i Sverige. Ställ inte invandrare och svenskar mot varandra, jag förstår inte var hatet och ilskan mot invandrarna kommer från, säger Sonja.

SONJA HAR SEDAN den där dagen 1991 levt ett kringflackande liv. De sista åren har hon bott i födelseorten Malmberget med mamman. Platsen där huset en gång stod är nu bara ett minne som gruvan slukat.

FRIHET

18 2/2013

HEMLÖSHET I SVERIGE

Sonja minns tillbaka till 80-talet. Minns varningssignalerna hon läste om i tidningarna.

– Vi varnades för att en fjärde grupp i samhället skulle skapas. En grupp utanför samhället och låga löner och inga fack.

Natten till den här söndagen har Sonja haft en sovplats hos en väninna. Men många nätter handlar det om att gå runt från plats till plats. Aldrig sova ut. Någon timme på Centralen, en stund på McDonalds och så fortsätter det.

– Jag måste alltid sitta upp, annars kommer någon och knuffar på mig, men ibland är jag dödstrött. Jag tycker inte att en man ska få komma fram och röra en kvinna. Det finns ingen medmänsklighet.

På helgen ser turen ut så här. Sonja sitter på Centralstationen till 02:30. Då stänger de. Då väntar kylan. 03:15 öppnar bussterminalen, där är hon till dess att Centralstationen öppnar igen 05:00. Där är hon till 09:00, då går hon till en kyrka där de bjuder på frukost. Veckans höjdpunkt är på tisdagar, då åker Sonja till Västberga för att måla.

Hennes två stora intressen i livet är att måla och att skriva, – Det är dags för alla goda krafter att samlas och hjälpa till. Alla är vi människor och alla behöver sova. Nu är det svårt att hitta en plats för oss som är nyktra.

SOPPKÖKET ÄR UPPDELAT på tre stationer. Högst tryck är det på hygientältet. Bland de hemlösa är schampo, rakhyvlar och tamponger hårdvaluta.

Amanda Löfgren har tagit en välbehövlig paus. Hennes första Soppkök var i november och nu är hon alltid där som volontär.

– Det är väldigt eftertraktade saker, ska jag vara ärlig så har det varit kaos, när vi öppnade blev det snabbt högt tryck.

Det är svårt att hålla hygienen som hemlös, de fasta punkterna är få. De flesta som kommer förbi frågar efter schampo och tvål.

– Man kan bara tänka sig hur det är att inte ha möjlighet att hålla sig ren. Att inte få duscha på morgonen, säger Amanda.

– Det är en häftig och intressant mötesplats. Jag får träffa människor jag inte annars skulle få träffa.

Det är sorgligt att gå på stan och se all hemlöshet. Det syns att hemlösheten ökat de senaste åren och det är hemskt sorgligt. Grunden för det vi gör är att vi inte ska behöva finnas, men nu finns vi och det är en häftig plats att vara på, det vidgar våra vyer.

Viorel står utanför hygientältet och väntar. För att få tiden att gå lite fortare greppar han en spade och hugger bort is från några hala trappsteg. Han behöver rakhyvlar. Men helst av allt vill han låna en telefon.

– Jag vill ringa hem till mina små barn i Rumänien, säger Viorel.

FRIHET

19 2/2013

34 000 är hemlösa. Av dem lever 4 500 i akut hemlöshet, alltså bor på härbärge, akutboende, skyddat boende, jourboende, eller tvingas sova utomhus eller i andra offentliga utrymmen. Enligt en rapport från Socialstyrelsen bor 250 av dem utomhus eller i offentliga utrymmen, Men nya siffror från Stockholms stad säger att det rör sig om 480 personer – bara i Stockholm.

I rapporten “Hemlös 2012” pekar författaren på att det finns flera individuella och strukturella faktorer som samspelar. Mycket handlar om strukturer som gör det svårare för vissa att komma in på hyres- eller bostadsmarknaden, En persons ursprung har också stor betydelse.

Många hemlösa har missbruksproblem.

Ibland låter fördomar en tro att det handlar om alla, men egentligen är det inte mer än 40 procent. Andelen med sådana problem är bland utrikes födda inte mer än 22 procent. Bland dem som är akut hemlösa är missbruksproblemen större.

Psykisk ohälsa är också vanligt bland de hemlösa. Enligt Socialstyrelsens senaste mätning handlar det om en dryg tredjedel.

HEMLÖSHET – VEMS ANSVAR? Hemlöshet är en kommunal angelägenhet.

Stockholms stad har en tak-över-huvudetgaranti som ger personer som är fyllda 20 år rätt till plats på härbärge. Men är personen skriven på annan ort eller utländsk medborgare finns det ingen plats. Flera organisationer har vittnat om att hemlösa möts i dörren till härbärgen och hänvisas till sina kommuner. Hemlösa EU-migranter har bara en plats i Stockholm att vända sig till.

Det är ett härbärge i Hjorthagen som kallas Projekt Vinternatt. Härbärget har 40 platser.

– Det är ett väldigt väl underhållet ställe, rent och fräscht. Men det är fortfarande vandrarhemsstandard med delade toaletter och duschar.

Det finns heller ingen la yl . er tt f äd a kl för a m sa ar au rv p ve rna hö re be tä m lon so vo ga te ån mås rm d t ä lan De Ib . på

– Nu när jag har engagerat mig inser jag hur utbrett det är. Det är något som inte är unikt för Stockholm, det finns i hela Sverige.

PÅ MORGONEN FANNS flera dunkar med soppa. Nu är klockan två och det är bara lite kvar i kastrullen. Ett tydligt exempel på hur ett av de mest basala av behov inte alltid uppfylls i det rika landet Sverige.

– Vi märker att behovet är stort, det finns människor som inte har råd med mat och schampo, säger Noa Mansur som ansvarar för matutdelningen.

När Noa började hjälpa till med soppköket för ett år sedan var hon inte insatt i problemet.

– Nu när jag har engagerat mig inser jag hur utbrett det är. Det är något som inte är unikt för Stockholm, det finns i hela Sverige.

Siffror från Stockholms stad pekar på att 2 900 lever som hemlösa i Stockholm, i riket är det så mycket som 34 000 personer. Dessutom är mörkertalet stort. Papperslösa och EU-migranter finns inte i statistiken.

Noa berättar att samtalen hjälpt till att krossa flera fördomar. Som att det är självvalt att vara hemlös.

– Alla historier har varit en ögonöppnare. Bakom hemlösheten ligger mycket otur, vi vill stoppa oturen. Det måste finnas ett tryggt system som fångar upp dem som faller mellan stolarna.

En kvinna kommer fram och hälsar på rumänska. Noa fiskar upp en liten schampoflaska från ena fickan.

– Ingen vill acceptera situationen, alla ska ha rätt till de mest

FRIHET

basala. Det är svårt att förstå hur det är. Vi hade med oss bananer i dag och det var otroligt uppskattat, du och jag kan kanske gå förbi Pressbyrån och köpa en banan om vi är sugna, men för vissa människor är frukt lyx.

ALEXANDRA MEHRLEIN HAR delat ut kläder hela dagen. Hon ler och ursäktar sig för att hon är stressad. Just nu har de en liten paus. Försöker inventera vad som finns kvar och lägga fram nya saker. Utanför avspärrningstejpen står flera människor och väntar. Det som går mest är herrskor och tjocka jackor. I början tänkte de dela ut sovsäckar, men dem fanns det inte lika stort behov av.

– För att ha så stora saker måste det finnas någonstans att förvara det.

– Vi säger aldrig nej till någon. Vi vet inte hur den personens förutsättningar ser ut och hur stor familj personen har. Vi kan inte ta det beslutet.

Alexandra berättar att en tuff situation ibland tvingar in de hemlösa i ett kallt klimat.

– Vi brukar gå runt på mötesplatsen och prata med dem som inte kommer fram. Det är survival of the fittest, alla kan inte ta plats, det kan skapas fördomar då. Det är viktigt att diskutera och prata ut om det som är jobbigt, säger hon.

20 2/2013

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Vill politikerna inte övertyga oss?

DET ÄR MYCKET politik på teve just nu.

Streamingtjänsten Netflix skriver historia genom dess första egna teveserie direkt för nätet. ”House of Cards” är en mörk berättelse. Där dramat ”Vita Huset” med Martin Sheen som president Bartlett var ett enda stort försvar av politiken, full av idealism och politiska rådgivare spelade av folk med i sammanhanget orealistiskt vältränade överkroppar, är ”House of Cards” något helt annat.

Politiken skildras som ett effektivt rävspel av manipulation och hänsynslöshet. Kevin Spacey, som huvudpersonen Francis Underwood, talar in i kameran likt Carrie Bradshaw i ”Sex and the City”. Men i stället för att guida till Manhattans singelliv och romantikens fallgropar visar han den amerikanska kongressen och maktens natur.

Det är svårt att sluta titta.

SAMTIDIGT HAR DET danska politiska dramat ”Borgen” gjort internationell succé. Man behöver inte åka till Washington för att få se på rävspel, det räcker med den danska riksdagen. Och det är fascinerande hur mycket konspiration och maktspel det går att pressa in i hälso- och sjukvårdsreformer i ett litet skandinaviskt land med en befolkning på 5,6 miljoner människor.

MÅNGA HAR STÄLLT sig frågan om vilken politisk teveverklighet som är mest sann: ”Vita Husets” idealism, eller cynismen i ”House of Cards”. Svaret är väl ingetdera och både och. Politik har alltid både idea-

lism och realpolitik. Alla politiska ledare engagerade sig en gång i tiden för att de trodde på något, men politiskt ledarskap kräver att man får saker gjorda, och för att få saker gjorda måste man ibland gå över gränsen.

Frågan är över hur många gränser och till vilket pris, men maktspelet i sig är knappast problemet med modern politik.

Det kanske snarast är något annat. Vi bör ställa oss frågan: Har våra politiker slutat försöka övertyga oss?

rycka på ett hänsynslöst sätt, problemet är att enligt detta synsätt blir politiken en statisk kamp om fasta positioner.

En av politikernas viktigaste uppgifter är faktiskt att försöka övertyga oss. Vi pratar om ”trovärdighet i jobbfrågan” som vore det en pokal att sparka ur händerna på Anders Borg (genom att vara som Anders Borg). Men vad är ”trovärdighet i jobbfrågan” egentligen om inte att man övertygat svenska folket om att de förslag man själv tror på är den bästa vägen att gå.

NÄR VI LÄSER om ett förslag som regeringen eller oppositionen i Sverige lagt fram kommer det i princip alltid med en analys av någon ”expert” i hasorna. Det handlar ytterst sällan om innehållet, snarast om vilken grupp som partiet i fråga vill ”nå ut till”.

Om man får tro den politiska journalistiken handlar svensk politik just nu om ett antal frågor som man ”kan ta”.

När Gustav Fridolin pratar om lärarlöner, pratar han egentligen inte om lärarlöner utan han försöker ”ta” skolfrågan från Folkpartiet.

När Stefan Löfven annonserar en jobbgaranti, handlar det inte om ungdomsarbetslösheten utan om att Socialdemokraterna försöker ”ta” jobbfrågan från Moderaterna.

Bilden som dyker upp i ens huvud är osökt den av en enda stor sandlåda där partiledarna sitter och försöker rycka olika leksaker ur händerna på varandra.

POLITIKER SOM FAKTISKT försöker övertyga oss, inte bara fundera ut vad vi redan tycker, är en av grunderna i demokratin.

Försvinner den aspekten är det inte konstigt att cynismen växer, och cynismens farligaste barn heter Sverigedemokraterna.

PROBLEMET ÄR INTE att de eventuellt skulle

FRIHET

21 2/2013

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Med mörkret som gnista Hon får klubbar att skaka till basklädda festlåtar som döljer rader om ångest och självtvivel. Alina Devecerski berättar om varför hon känner sig fucked up, fula instrument som blir ljuv musik och hur Sverige apar efter USA:s baksidor.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: GUSTAV KARLSSON-FROST

D

ET VIBRERAR TILL mot bordsskivan och bildskärmen på telefonen lyser upp. Klockan är prick elva.

– Eh, hej det är jag. Jag blir typ tio minuter sen.

Sorry, säger rösten som tillhör Alina Devecerski.

Låt oss få det självklara överstökat. ”Flytta på dej” var utan tvekan den tonsäkraste temamusiken till sommaren 2012. Den raka elektroljudbilden parad med Alinas rader om att bygga upp, riva ner och lacka på sig själv vällde ut från otaliga balkonger när tidiga sommarkvällar övergick i nätter. Men sedan då? Ändlösa sommarnätters magiska glans övergick i höst och så småningom vinter. Först i november kom debutalbumet: ”Maraton”.

ALINA DEVECERSKI KOMMER in genom glasdörren till kafeet, hälsar snabbt och justerar till kepsen i pannan. Kinderna är rosiga av det oförlåtande snöfallet utanför, blicken tycks aningen nyvaken. Det blev sent i går, förklarar hon.

– Jag är verkligen ingen morgonmänniska och jobbar alltid sent i studion. I går blev det lite allt möjligt, mycket experimenterande och pill. Det är på natten jag funkar bäst.

TIO ÅR GAMMAL. Hon står på ett knarrigt trägolv i en rosaputsad sekelskiftesvilla mitt i Sundbyberg. Folkets hus arrangerar en öppen dag i dans, och Alina är där tillsammans med sin femtonåriga syster och hennes kompisar. Här började allt.

– Det var en testdag då alla fick prova på. De var 15 år, den riktigt balla åldern, och riktiga kickersbrudar. Det var då jag kände något och började dansa. Det var framför allt r’n’b och hiphop som lockade.

Rytmerna var speciella.

Dansen kom att hänga med under hela uppväxten. Definierade den och satte saker och ting i ett lättgreppbart sammanhang.

– En fredagskväll var det något disko, antingen på vår egen skola eller skolan i Hallonbergen. Mina kompisar var också inne på dans så det blev mycket vår time to shine, med väskorna i mitten, eyeliner, buffaloskor och hela kittet.

Sundbyberg, eller Sumpan som de som bor där kallar kommunen, var Alinas hem under hela uppväxten. Föräldrarna, gifta sedan 20 år tillbaka, bodde i samma lägenhet. När hon skulle bryta upp och göra något eget blev steget inte så långt: grannkommunen Solna.

FRIHET

– Jag har gjort allt viktigt i Sumpan. Skolan, vänner, allting. Det där med uppväxt är ju svårt, att sätta ord på den. Jag är otroligt tacksam för att jag växte upp där, i en kommun med så himla olika människor från olika kulturer, olika nationaliteter. Det har gjort mig rik.

Vem var du i skolan?

– Jag var duktig, gillade inte att inte kunna. Men jag var nog jäkligt kaxig också, haha. Hamnade i bråk och så. Det gör väl alla? Testar gränser hos sig själv och andra.

HON HAR ETT speciellt sätt. Tycks lyssna intensivt, liksom lutar sig fram för varje fråga. Låter det gå ett par sekunder innan svaren. Titeln på Alina Devecerskis debutplatta är passande; livet har varit något av ett maraton. I hela nio år har hon skrivit låtar. På engelska, på svenska. Till andra, till sig själv. Under några månader bodde hon i New York, där hon bodde i en minimal etta tillsammans med tre andra tjejer. Närde den Stora drömmen.

– Jag ville ta ett break från musiken, göra något. Så jag pluggade dans och hängde runt i stan för att komma underfund med mig själv.

Vi bodde skittrångt i stadsdelen Spanish Harlem, vårt lilla kollektiv.

Egentligen var tanken att bara åka tillbaka till Sverige för att förnya inresetillståndet. Men hon blev kvar och hankade sig fram med extrajobb, inhopp som sångerska och låtskribent. Under en period övervägde hon till och med att lägga musiken åt sidan och skaffa ”ett riktigt jobb”.

– Jag hade en brytpunkt precis innan allt hände, där jag hade anmält mig till kurser i astronomi och genusvetenskap på universitetet. Stjärnorna och rymden verkade så intressant. Mest var det nog förvirrat, visste varken vart eller hur jag skulle gå vidare.

ALLT FÖRÄNDRADES FÖR tre år sedan när Alinas bästa vän hastigt gick bort. Cancer.

– Det var en djupt omvälvande händelse som fick mig att inse att livet inte är för alltid. Då var det jävligt mörkt. Jag började ifrågasätta mig själv och det jag gjorde.

– Men det var också det som fick mig att ta tag i mitt liv, som skärpte och fokuserade tillvaron.

Sorgen fick tillvarons kanter att bli mer tydliga, hon blev säker på sin sak. Först nu vågade hon gå ”all in”.

22 2/2013

FRIHET

23 2/2013

– Du får aldrig vara människa, det är förstås en extrem stress. Det handlar inte bara om att vara gudomlig på sitt jobb utan också om att vara roligast på Twitter.

ALINA DEVECERSKI Ålder: 30 år Bor: Lägenhet i Solna Aktuell med: Släppte nyligen debutskivan ”Maraton” Favoritspår i spellistan just nu: ”Oblivion” med Grimes Favoritbok: ”Naiv super” av Erlend Loe. ”Den är så vacker, så rakt på. Ingen bullshit liksom” Gör om tio år: Mår förhoppningsvis bra.

FRIHET

24 2/2013

– Att skriva låtar för andra och göra korta inhopp är något helt annat än att göra något meningsfullt. Det blev viktigt att inte göra avkall på mig själv, att inte fega ur.

Alina släppte engelskan, började knåpa ihop svenska texter som ett experiment. Och plötsligt släppte det. Låtarna föll på plats.

– Jag och Kristoffer Wikberg, som producerat och varit med och skrivit, satte ihop tre låtar. Det gick så snabbt, som ett race. ”Flytta på dig”, ”Det är dark nu” och ”I kväll skiter jag i allt”.

– Då visste vi inte att det skulle bli ett album, men vi hittade något där. Som kändes jävligt jag.

Bilden av skivbolag är ofta att de vill styra artister mot mer kommersiellt gångbara låtar. Men Alina känner inte alls igen sig i den beskrivningen.

– De har inte lagt sig i alls, faktiskt. Jag kom dit och sa ’här är skivan’. Jag tror att de vill ha någon med ett eget koncept, ett eget uttryck.

För mig är artisteri inte bara att sjunga, det handlar om hela visionen om hur det ska vara, låta och upplevas. Det är essensen av artisteri.

GENOM MUSIKHISTORIEN HAR kvinnors roll och makt över musiken successivt ökat. Från början tilläts kvinnor mer eller mindre bara sjunga andras låtar, i dag har ofta text, sång och produktion kvinnlig signatur. Alina tror att strukturerna förändrats och delvis luckrats upp. Med betoning på delvis.

– Jag producerar inte, men sitter med hela tiden. Väljer ljud, väljer bort. Men sedan är det ju en man som sitter där framför spakarna i slutändan, likt förbannat! Så visst lyser samhällets mönster igenom också i musikindustrin. Det är ännu många murar som behöver rivas innan det är jämställt.

LÅTEN ”MARATON”, ANDRA spåret på skivan, andas bitpop, musik inspirerad av klassiska tevespel. Varje låt som Alina släppt ifrån sig har en särpräglad ljudbild.

– Man utvecklas ju hela tiden, testar olika saker. Jag vill inte snöa in och fastna. Om det finns ett tak är det inte bra, det ska vara fritt och öppet med mycket kontraster, säger hon och lägger till: – Det får aldrig vara perfekt. Jag vill hafsa till musiken. Det ska vara lite på sniskan, lite mänskligt.

På flera låtar används också det något otippade instrumentet kazoo, som ger ifrån sig ett väsande och pipigt ljud.

– Det är så kul att det är så himla fult, så ugly. Att använda slöa, fula ljud tillför något.

Vid en första anblick sysslar Alina med topplistemusik att dansa till. Fångande refränger och melodiösa produktioner som fyller klubbar.

Fast skenet bedrar; under ljudbilden glimtar texter om ångest, misslyckande och tvivel. På klubbangern ”Flytta på dej” hörs exempelvis följande rader: ”Bakom molnen skymtar mer än horisonten; psyket det är komplext med alla sina monster.” Eller ”I kväll skiter jag i allt”: ”Slappna av må lite bra, gör som psykologen sa. [..] Säg mig när ska det hända, säg det nu: allt ska vända.”

Hur mår du just nu?

Frågan får hennes tills nu framåtlutade kroppspråk att stramas åt.

Hon sätter sig rakare och funderar något ögonblick.

– Nu mår jag bra, det gör jag. Men efter sommarturnén och genomslaget med ”Flytta på dej” var jag helt tom och slut. Det gick inte alls.

Jag insåg att jag var tvungen att ta mig samman så jag började träna.

Hälsan är nummer ett, annars går allt åt helvete.

HON HAR EN aura av självklarhet, Alina. Som om det där tvivlet som så många bär på aldrig riktigt tillåts slå rot. Men hur står det egentligen till med det? Otaliga artister vittnar om utmaningen i att gå från relativt dunkel till de stora scenernas bländande ljusramper. För Alina

FRIHET

har det inneburit att bekräftelsen blivit viktigare med en självkänsla som till stor del bygger på andras erkännande.

– Jag hade bättre självkänsla innan jag släppte min egen musik.

Att vara inne i svängen var helt oviktigt. Jag hade inte ens Facebook, tyckte bara att det tog tid från sånt som egentligen var viktigt.

– Men nu har jag varit tvungen att ge mig in det där. Det är ju mitt jobb att synas på nätet, där de flesta lyssnarna finns.

Hon tror att stressen kring att exponera sig själv och etablera ett varumärke har sitt pris.

– Stressen att synas och finnas på nätet blir dominerande. För min del blir den pressen märkbar, att följa recensioner och omdömen från andra.

Vad är det bästa receptet för att komma bort från informationsflödet?

– Jag har en grej som jag gjort ända sedan jag var liten: att bara sitta och stirra rakt framför mig. Det är lite som meditation, förklarar Alina och fortsätter: – Till exempel älskar jag att åka bil och tåg och bara stirra ut i tomrummet.

NÄR VI SLOG oss ner i soffan på kaféet var det närapå tomt i det pastell- och retroinredda rummet invid entrén. Nu, när klockan kryper allt närmre tolvslaget, växer sorlet från lunchgäster med lågt blodsocker som tumlar in genom dörren. Vi tvingas höja rösterna för att höra varandra.

Du har beskrivit dig själv som ”fucked up”. Kan du utveckla det?

Frågan får Alinas ansikte att spricka upp och hon briserar i ett gapskratt medan hon lutar sig bak i den gulskimrande rokokosoffan.

– Ja, alltså jag är ju det. Mina tankemönster, de tar lite onödigt många vändor många gånger. Det hör ihop med att jag mår dåligt om jag gör saker halvhjärtat. Jag är dramatisk på det sättet, allt eller inget.

Hur viktig är den sidan hos dig för kreativiteten och skapandet?

– Det är aldrig bra att vara fucked up. Det är garanterat lättare att ta sig igenom jobbiga perioder om man tar lite lättare på saker och ting.

Fast samtidigt, hade jag inte haft alla mina tankar hade det förmodligen varit svårare att ösa inspiration till låtar.

Alina återkommer flera gånger under intervjun till stress och press, såväl personlig som i samhället. Fortsätter trenden hotar det samhällets sammanhållning, spår hon.

– Alla ska vara företagsamma, vårda sitt varumärke och ta sig fram på andras bekostnad. Entreprenörskapet, mantrat om den personliga framgången, får aldrig vila. Du får aldrig vara människa, det är förstås en extrem stress. Det handlar inte bara om att vara gudomlig på sitt jobb utan också om att vara roligast på Twitter.

– Ska vi snacka psykisk hälsa är det inte hållbart i längden. Mönstret förstärks nog för dem som växer upp med alla sociala medier i dag.

Jag har ändå sett övergången från det unga internet, när deltagandet var begränsat, till i dag när det är med i alla delar av våra liv.

KLIMATHOTET, ARBETSLÖSHETEN, BOSTADSBRISTEN, växande klyftor. Alina berättar att det finns mycket som gör henne förbannad. Som hon går igång på.

– Jag sitter ofta och är arg. För vart vi är på väg någonstans. Fortsätter utvecklingen med mer individualism och egoism kommer vi att bli som USA. Större klyftor och större skillnader mellan människor beroende på bakgrund. Det är läskigt.

Intervjun går mot sitt slut. Kaffet har för länge sedan kallnat, avtecknat bruna ringar i koppen. Alina rotar runt i tygpåsen, plockar upp en andra snus ur dosan och petar vant in prillan i överläppen medan fotografen diskuterar upplägget med henne. Vi går genom lunchsorlet, upp på andra våningen och vidare in i ett tomt trapphus.

Kamerablixtarna studsar mellan väggarna, Alina drar ner filtkepsen djupt i pannan och ruskar om håret. Fixerar blicken rakt in i kameran.

Det här är hennes tid.

25 2/2013

Frihetskolan Islamofobi

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

DEFINITION Islamofobi är ett omdiskuterat begrepp. Men vi kan säga att det handlar om åsikter mot muslimer som människor snarare än islam

som religion. Islamofobi är fördomar som återskapas och handlar om såväl islam som muslimer. Islamofobin diskriminerar människor som är eller antas vara muslimer.

Islamofobin har en lång historia som går att spåra tillbaka till de medeltida korstågen och har nutida rötter i det serbiska folkmordet på muslimer.

VANLIGA FÖRESTÄLLNINGAR

Islamofobin har flera likheter med antisemitismens syn på judar. I den islamofoba diskussionen är det vanligt med berättelser om en stor islamisk världskonspiration.

BEFOLKNINGSEXPLOSION

ISLAMISERING

De håller på att ta över genom sitt barnafödande. Det är en vanlig föreställning i den islamofoba världen. De tror helt enkelt att Europas och Sveriges muslimska befolkning väljer att föda fler barn och därför kommer att bli fler än de ”vanliga” medborgarna. Och då väntar så klart sharialagar.

Föreställningen om barnafödandet är inte bara ett privat val, det finns många som närmast blint tror att muslimer väljer att föda många barn för att kunna ta över Europa och skapa Eurabia.

I den antimuslimska ordlistan är islamisering ett viktigt uttryck.

Man tror inte att det västerländska levnadssättet är förenligt med islam. Några av de saker som i den islamofoba världen sägs vara direkta följder av islamisering är våldtäkter och kravaller.

EURABIA POLITISK KORREKTHET

Föreställningen handlar om en tro att Europa är på väg att bli muslimskt. Enligt den antimuslimske konspirationsteoretikern och ideologen Bat Ye´or förhandlade Europa med arabländerna i samband med oljekrisen 1973.

Europa eller EG ska då ha gått med på att i utbyte mot olja ta emot många muslimska invandrare. Andra islamofober kanske inte tror på hela konspirationen men delar tron på att Europa är på väg att bli Eurabia. En av dem som uttryckt gillande för Eurabiateorin är sverigedemokraten Kent Ekeroth.

Att vara politiskt korrekt är ett vanligt skällsord i den antimuslimska miljön. De politiskt korrekta är egentligen alla de som inte delar den antimuslimska världsbilden.

SHARIALAGAR Islamofoberna varnar ofta för att Sverige ska få sharialagar. Sharialagar tillämpas i flera länder och på helt olika sätt, men i den antimuslimska diskussionen verkar det som att alla muslimer vill att det ska se ut som Saudiarabien eller Iran.

FRIHET

26 2/2013

ISLAMOFOBA ORGANISATIONER De organiserade islamofoberna finns samlade i counterjihadrörelsen. De har föreställningen om att muslimerna driver ett krig mot den västerländska civilisationen.

Det är en rörelse som på vissa sätt skiljer sig märkbart från den gamla brunhögern. Det är nämligen mer

SVERIGEDEMOKRATERNA Kent Ekeroth är Sverigedemokraternas länk till counterjihadrörelsen. Ekeroth är riksdagsledamot för SD och var rättspolitisk talesperson för partiet fram till att han filmat sig själv när han sprungit runt med järnrör på Stockholms gator. Partiet sitter i riksdagen sedan 2010 och har VIKTIGA MEDIER

eller mindre nödvändigt att vara välvilligt inställd mot Israel och ta avstånd från antisemitism. Det finns många organisationer som drivs av islamofoba åsikter eller har det som viktig beståndsdel.

varit uttalat antimuslimska, inte minst sedan partiet valde att putsa upp fasaderna och rensa bland de rasistiska och nazistiska rötterna.

Sverigedemokraternas företrädare har flera gånger framfört att islam inte är en religion utan en ideologi. 2010 skrev partiet att de kräver ”ett stopp för islamiseringen av det svenska samhället”.

AVPIXLAT I Sverige har de antimuslimska idéerna spridits på nätet, främst genom Politiskt inkorrekt och den efterföljande sidan Avpixlat. Avpixlat har egentligen som enda syfte att peka ut personer med icke-svensk identitet som brottslingar. Avpixlats mål är att låta besökare ta del av ”fakta och analys kring sådana samhällsnedbrytande företeelser som islamisering, kulturradikalism, nationalmasochism och svenskfientlighet”. Förutom Avpixlat finns många fler antimuslimska

FRIHET

TRYCKFRIHETSSÄLLSKAPET Bildades i Danmark 2004 efter att Lars Hedengaard och Jesper Langballe uteslutits ur danska PENklubben på grund av deras åsikter om muslimer. De säger sig kämpa för det fria ordet, men det är tydligt att det fria ord som drivs främst handlar om islamofobi. Bland de gäster som besökt Tryckfrihetssäll-

ENGLISH DEFENCE LEAGUE I Storbritannien finns English Defence League, EDL, en nationalistisk rörelse som bildades i engelska Luton. De är en organisation som tagit ut den antimuslimska kampen från nätet till gatorna. De säger själva att de är fredliga men bland organisationens företrädare finns flera våldsdömda personer. EDL har

”nyhetsbloggar”, men få är så välbesökta. Avpixlat har dessutom en särställning eftersom sidan är nära kopplad till Sverigedemokraterna, inte minst genom Kent Ekeroth.

DISPATCH INTERNATIONAL 3 januari i år släpptes det första numret av den antimuslimska veckotidningen Dispatch International. Tidningen skickades då ut till alla som prenumererar på sverigedemokratiska tidningen SDKuriren. Dispatch International ges ut på flera språk och har bildats av

27 2/2013

skapet finns konspirationsteoretikern Bat Ye´or, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Dansk Folkepartis vice ordförande Peter Skaarup. Den svenska motsvarigheten bildades av bland andra Ingrid Carlqvist 2011.

ynglat av sig till flera länder, bland annat till Sverige. Den svenska organisationen Swedish Defence League har ännu inte lockat speciellt många medlemmar.

profiler från Tryckfrihetssällskapets olika nationella organisationer.

Chefredaktören Lars Hedengaard utsattes i början av februari för ett mordförsök. Tidningen var då snabb med att gå ut med att gärningsmannen såg arabisk ut.

GATES OF VIENNA En antimuslimsk blogg som drivs av Edward S May, men flera andra skribenter syns på sidan. Den norske terroristen Anders Breivik citerade bloggen över 100 gånger i sitt manifest.

Att växa upp i irakiska Kirkuk är att ha oddsen emot sig, från morgon till kväll. Regeringar, oljebolag, religiösa ledare och terrorister gör allt för att spela ut invånarna mot varandra.

Terror och våld är en del av vardagen. Frihet träffade stadens unga som kämpar för sina liv och drömmar.

TEXT: MAGNUS FALKEHED

FOTO: OLA TORKELSSON

NÄR VÅLD TRIUMFER FRIHET

28 2/2013

ET AR FRIHET

29 2/2013

P

Å VÅR TREDJE dag i Kirkuk smäller det. Mitt i morgonrusningen. Först en bilbomb. Folk springer till för att hjälpa de skadade och lemlästade. Då smäller den andra bilbomben. Den får delar av det bruna polishuset i betong att rasa samman. Bredvid ligger stadsbiblioteket.

Bakom byggnaden finns den kommunala musikskolan.

Två bilar som liknar polisbilar kör fram till polishusets välbevakade ingång med fyra meter höga murar och spärrar. Ur bilarna springer män klädda i blå kakiuniformer, precis som poliserna där inne. Männen börjar skjuta med sina automatvapen, kastar granater och tränger in på gården.

Kaos råder. Poliser skjuter på varandra utan att vara säkra på vem som är vän och vem som är fiende.

När smattret lagt sig och vi kommer fram ligger en av terroristerna fortfarande skjuten på marken. Blodpölarnas omfång vittnar om kraften i explosionerna. I det närliggande sjukhusets korridorer råder kaos. Man har redan räknat till trettio döda och 125 skadade.

– Det här är Kirkuk, säger en polisofficer krasst som för att hålla känslorna borta.

– Ofta vaknar jag på natten och skakar i hela kroppen. När jag går förbi alla säkerhetskollar på vägen till skolan känner jag mig inte trygg.

KIRKUK LIGGER I ett omtvistat gränsland mellan det arabiska Irak som styrs från Bagdad och, å andra sidan, den självstyrande kurdiska provinsen med säte i Erbil i norr.

Staden är byggd på en underjordisk ocean av olja. Ovan jord lever turkmener, kurder, sunni- och shiamuslimer samt en handfull kristna i relativ fattigdom i slitna betonghus utmed leriga vägar.

Det är här som Mellanösterns nästa stora oroshärd med konflikter mellan olika folkgrupper riskerar att explodera, om man ska tro tankesmedjor som International Crisis Group.

FRIHET

sin De tre n hä dj r d e bo age m n ba ha tta r S ck ha oc sw h re ar M pe o te ha ra m ri m sit ed th ö em ver . lev et

DET ÄR OCKSÅ här som den 20-årige kurden Shaswar Mohammed är uppvuxen. Dagen då bomberna vid polishuset sprängs vet Shaswar inte vad han ska göra med sin ångest, skräck och smärta. I ryggen har han glassplitter. Taket på musikskolans kafeteria har delvis rasat samman i tryckvågen. Här satt han när det small.

Det var samma kafeteria Frihet egentligen skulle träffat honom på för ett andra möte, samma dag. Nu blir det i stället hemma hos honom, ännu en gång.

Ironin, eller livets roulett i Kirkuk, gör att vi för första gången träffar Shaswar två dagar tidigare. Han berättar då om sin klarinett.

Sin älskade klarinett som han lever för.

– Tonerna har kommit ur balans. Den låter inte som den ska, säger han och pratar om attentatet. Inte det i polishuset utan om ett annat attentat, två veckor tidigare på Atlasgatan – en av stadens mest välbesökta. Även den ligger intill musikskolan. Shaswar satt i ett av klassrummen när luften förvandlades till ett öronbedövande helvete av flygande splitter.

– Jag tänker på de ögonblicken nästan varje dag. Jag sitter där och spelar temat till filmen ”Gudfadern” på min klarinett, ”Speak softly love”. Alla elever spelar olika stycken och läraren går runt och lyssnar, minns Shaswar. Inom loppet av en sekund ligger alla på golvet med dånande trumhinnor. Några av studenterna är medvetslösa.

Attentat och kidnappningar har blivit en del av vardagen i Kirkuk, en stad ungefär lika stor som Stockholm. Shaswar har hittills överlevt tre attentat. Varje gång dog tiotals människor och ett drygt hundratal skadades runt omkring honom.

Sådant lämnar spår i kroppen.

– Ofta vaknar jag på natten och skakar i hela kroppen. När jag går förbi alla säkerhetskollar på vägen till skolan känner jag mig inte trygg, säger 20-åringen.

Han berättar att han gömmer sig i klarinettmusiken, att han blir som en del av sin klarinett när han spelar.

30 2/2013

KIRKUK – EN LADDAD HISTORIA Staden Kirkuk har en historia på flera tusen år och har ofta slitits mellan olika imperier.

Oljereserven under staden är en av de största i regionen. s .ËR OLJEINDUSTRIN SATTE IGÍNG PÍ TALET drogs kurder och araber till staden för att få arbete. s PROKLAMERAR DEN KURDISKA gerillaledaren Mustafa Barzani att Kirkuk och andra oljerika städer bör tillhöra ett fritt Kurdistan. Kurderna är övertygade om att de nu är i majoritet i staden. Diktatorn Saddam Hussein såg det som en provokation och kontrade med den så kallade arabiseringen av Kirkuk. Han erbjöd fattiga, ofta shiitiska familjer från södra Irak stora summor pengar och arbete i oljeindustrin för att bosätta sig i Kirkuk. Kurder mer eller mindre tvångsförflyttades från staden. s HADE 3ADDAM (USSEINS ÚKËNDE PROKONSUL I NORRA )RAK !LI (ASSAN AL -AJID

kallad kemiske Ali, sin förläggning i Kirkuk.

Därifrån ledde han attacker mot kurderna med senapsgas och sarin. s -ELLAN 'ULFKRIGET OCH FÚRDREVS runt en halv miljon kurder, enligt Human Rights Watch. s HÚLLS DE FÚRSTA FRIA LOKALA VALEN I stadsfullmäktige. Det kurdiska partiet fick majoritet. s SKULLE EN FOLKOMRÚSTNING OM HURUVIDA staden, med dess oljetillgångar, ska tillhöra Kurdistan. Den har skjutits upp, år efter år.

Staden skakas av regelbundna terrorattacker. s ÚKADE ATTENTAT KIDNAPPNINGAR OCH politiska mord i intensitet. Efter strider i norr, drog regeringen i Bagdad i november samman trupper kring Kirkuk. Kurderna i norr svarade med samma mynt. Sedan dess är läget spänt.

Den allt mer självstyrande kurdiska regionen I NORR +2' STYRS IDAG AV -ASSOUD "ARZANI

son till gerillaledaren Mustafa Barzani.

Kurder från norr undviker i regel att tanka i oljestaden Kirkuk. Bensinen är billig men av undermålig kvalitet.

FRIHET

31 2/2013

få

Li kv sa I in hs no an r s är om e n id av ro tta de r i vä Ki ldi rk gt uk .

– Folk säger att det här är en sport för män, men jag bryr mig inte. Börjar jag bry mig kan jag inte leva.

UNDERVISNINGEN FÖRSÖKER SKOLANS musiklärare hålla på både kurdiska och arabiska för att alla ska hänga med.

– Vi samsas ganska bra alla elever från olika folkgrupper, även om det finns vissa ämnen som politik som vi undviker att prata om, säger Shaswar. Någon flickvän är det inte tal om att ha, innan han har inkomster för att kunna gifta sig. Än mindre med någon flicka från en annan folkgrupp.

– Allt är gjort för att vi ska vara rädda för att ha en flickvän. Reaktioner från flickans familj och allt, säger han och beklagar att det inte finns platser i staden där unga män kan träffa unga kvinnor.

– Det vore bra om ett par kunde lära känna varandra innan de gifter sig, säger han. Samtidigt skulle Shaswar ”ha ett problem” om han fick höra att någon av hans fyra systrar hade en pojkvän, säger han. Åtminstone om det inte var för ett omedelbart giftermål.

Det är svårt att ha hemligheter inom familjen. Familjens nio medlemmar delar på två sovrum och ett vardagsrum på bottenplanet, där Shaswar sover med sin bror.

I EN STAD i Mellanöstern, där våldet alltid lurar bakom hörnet, blir det extra svårt för en ung kvinna att frigöra sig från männens påträngande beskydd. Det krävs en vilja av stål för att stå emot det sociala trycket.

Det är precis vad 27-åriga Lina Ihsan har. Hon har alltid varit lite annorlunda. Hennes pappa är kurd och hennes mamma arab. De kom till Kirkuk från Bagdad när hon var liten. Hon pratar inte kurdiska.

Vi träffar Lina Ihsan när hon är på väg till ett träningspass i taekwondo. De är en handfull tjejer i Kirkuk som ägnar sig åt kampsporten

FRIHET

i en iskall, svettluktande hall med blå och röda mattor på golvet.

Elektriciteten fungerar från och till – ”som ett trafikljus”, säger hon.

Den här dagen är hon den enda tjejen.

– Folk säger att det här är en sport för män, men jag bryr mig inte. Börjar jag bry mig kan jag inte leva. Samtidigt vet jag att jag är privilegierad. Många flickor skulle vilja göra vad jag gör men deras föräldrar tillåter dem inte, säger Lina Ihsan. Tre gånger i veckan betalar hon en taxi som tar henne till träningspassen. Att gå på ensam på gatan som kvinna, dessutom med träningsväska, är uteslutet.

– Män viskar saker när jag går förbi eller slänger små lappar med deras mobilnummer på marken. Ibland lyckas de till och med stoppa lapparna i min väska. Det känns väldigt obehagligt, säger hon. På dagarna arbetar hon i en internationell organisation som hjälper utsatta kvinnor.

– Det förekommer mycket våldtäkter. Ofta inom familjen: pappor som våldtar döttrar eller bröder som våldtar systrar, säger hon. I hennes omgivning vet de flesta att hon är kapabel att försvara både sig själv och sina tjejkompisar, säger hon.

Träningspassen blir ett tillfälle att få utlopp för mycket energi.

När eleverna ska försöka springa förbi tränarens sparkar är Lina den enda som lyckas finta bort honom. Lina är lite av tränarens stolthet.

Om ett par veckor ska hon ställa upp i det irakiska mästerskapet i Bagdad.

Hon är optimistisk om sina chanser att vinna guld. Hon är desto mer pessimistisk om utsikterna för fred i Kirkuk: – I min familj har vi redan passen klara om vi måste fly. Alla pratar om att det ska bli krig, säger Lina Ihsan.

32 2/2013

FÖR NÅGRA MÅNADER sedan skickade Iraks premiärminister al-Maliki trupper mot Kirkuk. Den kurdiska lokalregeringen i norr kontrade med att mobilisera soldater till staden. Bagdads trupper drog sig tillbaka tre mil söder om Kirkuk, som officiellt styrs gemensamt.

Sedan dess har spänningen aldrig riktigt lagt sig. Bakom konflikten ligger ett komplicerat gräl, där regeringschefer i åratal flyttat runt folkgrupper som pjäser på ett schackbräde. Saddam Hussein tvingade bort kurder och betalade araber för att bosätta sig i staden. Kurderna bygger nu skyndsamt bosättningar i betong på leriga kullar för att få tillbaka kurder – och betalar araber för att lämna staden. En dag ska det folkomröstas om stadens framtid, enligt en uppgörelse.

– Alla vet att stora delar av de nya bostäderna kommer rivas eftersom de ligger på stora oljefält, säger journalisten Dana Asaad som är född i staden.

Under tiden tjänar oljebolagen på splittringen i Irak. För att garantera sin allt större självständighet gentemot Bagdad rear kurderna i norr ut sin olja. Det gör att även Bagdad måste se över sina priser. Alla kranar öppnas på vid gavel. Nyligen gick Irak om Iran som världens näst största oljeproducent efter Saudiarabien.

ExxonMobil gjorde centralregeringen rasande när det som första, stora oljebolag började skriva kontrakt med den kurdiska lokalrege-

ringen i Erbil i norr – och alltså inte med huvudstaden Bagdad. Förra sommaren hakade andra jättar som Total, Chevron och Gazprom på trenden att fynda olja i norr, något som påskyndar delningen och motsättningarna i Irak.

Det var en av orsakerna till ett allt högljuddare vapenskrammel mellan Bagdad och Erbil under hösten 2012.

De som öppnade vägen för affärer direkt med kurderna – utan att gå vägen via Bagdad – var små, riskbenägna investerare. Det Lundinägda Shamaran var ute redan 2009 och prospekterade i fälten K42 och Pulkhana, söder om Kirkuk. Oljan fanns där men visade sig vara för trög att få upp, så de kastade in handduken förra året. Längre norrut, norr om Erbil, hittade Shamaran däremot olja i Atrushfältet i september förra året.

Lägger man till det att Bagdad i dag stöder Syriens diktator och kurderna hans motståndare blir motsättningarna ännu mer laddade och internationella. Turkiet är redo att bygga en pipeline för att få ut den kurdkontrollerade oljan effektivare ur Irak. I dag sker det med långa kolonner av lastbilar utmed vägarna.

Kina som däremot stöttar Syriens diktator gör upp med Bagdad om affärer i södra Irak.

Själva nervcentrumet i den planetära styrkemätningen är den dammiga staden Kirkuk.

Un de r

Ki rk uk

lig ge re n

av

vä rld en ss tö rs ta

ol je re se rv er .

”För att garantera sin allt större självständighet gentemot Bagdad rear kurderna i norr ut sin olja.

Det gör att även Bagdad måste se över sina priser.

Alla kranar öppnas på vid gavel.”

FRIHET

33 2/2013

FRIHET

.

.

BC

DEN DIGITALA VÄRLDEN är en tillflykt för många i Kirkuk.

Inne i spelhallen vid Al Jumhuriyagatan i den stora basaren sitter rader med ungdomar och spelar ”Call of Duty”, ett förstapersonsspel i krigsmiljö, på Xbox 360.

a l a dr A l an n : ar re å v sa p b a ter r a ju t o sk i s ch o et f é ty k a Du e t of r n all te I n ar C el sp

B ör d te f jö rb be fö t ar pa et ap till sp a al a j m ck ka ta Al att ek e he nn Ra he

MITT I DEN maktkampen utsätts staden för regelbundna bombdåd och kidnappningar. En del av attentaten har lokala al-Qaidagrupper tagit på sig, andra förblir ouppklarade. Terrorn berättigar i sin tur närvaron av allt fler soldater, pansarfordon och säkerhetskontroller.

Befolkningen har en känsla av att vara de enda förlorarna i spelet. De är de enda som inte tjänar någonting på motsättningarna och terrorn.

– Jag älskar Kirkuk! Den här stadens verkliga svarta guld är dess befolkning och den vackra mixen av sunniter, shiamuslimer, turkmener, kristna och kurder. Vår samlevnad är en styrka, vi borde dra nytta av den! Vi borde till exempel börja med att respektera varandras helgdagar, säger Raheek Alkalmal, 24-årig kurdisk lärarinna i arabiska.

Hon drömmer inte bara om fred och större frihet för sin stad, men även för henne själv. För inte länge sedan blev hon erbjuden ett jobb som korrespondent för nyhetskanalen BBC. – Pappa vägrade låta mig ta jobbet. Jag var helt förkrossad. Jag älskar BBC, säger hon. Sedan dess bloggar hon i stället febrilt. Hon hade gärna idrottat om hon bara hade fått.

– Men att som flicka gå ensam på gatan är inte något man gör.

Annars hade jag gärna spelat basket. Jag är inte rädd för bomberna, däremot fruktar jag vad människorna på gatan kan göra med mitt rykte, säger Raheek. Nu blir det bloggande och Facebook till sent på nätterna.

– Det här är en våldsam stad, då kan man ju lika gärna göra ett spel av allt våld! Det är klart att jag är rädd för att det jag ser på skärmen ska bli verklighet och helt urarta, säger Latith Ali, 18-årig arab i spelhallen. Den här dagen vann han sina digitala strider, men hans lag förlorade kriget. Latith har ännu aldrig skjutit med riktiga vapen, säger han.

– Man vänjer sig vid våldet i Kirkuk, säger 18-åringen och går tillbaka till sin skärm.

Det håller inte Ibrahim Mahmud med om, ett stenkast därifrån.

20-åringen har slimmad, långärmad t-shirt och lätt rödfärgat hår.

Sedan fem år äger och driver Ibrahim Mahmud den frisörsalong som han fått ta över efter sin pappa i den stora basaren: Ibos barberare.

– Det är ett tragiskt liv att växa upp i den här staden. Ingen är säker, ingen kan känna sig trygg, säger han. Under tiden som Ibrahim pratar knipsar han bort lite stubb på en kund med en röd tråd som snara.

Kundens kind flammar i rött av behandlingen. Barberaren berättar att många av hans anhöriga ligger begravda på någon av kullarna utanför staden. Därifrån ser man oljeborrarnas gasflammor i diset.

– Ingen kan vara säker på att överleva i Kirkuk. Det räcker med att vara på fel ställe vid fel tillfälle, säger Ibrahim. Affärerna går bra.

I Iraks konservativa samhälle är frisyren ett av de få områden där unga kan tillåta sig lite galenskap, säger han.

– Vi har inget ställe att mötas på eller gå till. Frisyren är det enda som finns kvar, säger han. En så kallad ”svensk frisyr”, en väloljad tuppkam, är populär bland Ibrahims kunder. På Ibrahims vänstra knogar har han tatuerat sin flickväns namn. Hon har gjort samma sak, säger han. En dag ska de gifta sig – ”Om Gud så vill!”

34 2/2013

sä De ge t ä rf re ris tt ör tra en g Ib iskt ra hi liv m att M vä ah x m au ud p p . i

Ki rk uk

– I Iraks konservativa samhälle är frisyren ett av de få områden där unga kan tillåta sig lite galenskap. Vi har inget ställe att mötas på eller gå till. Frisyren är det enda som finns kvar.

FRIHET

35 2/2013

– Jag studerar geologi på universitetet här i Kirkuk.

För en tid sedan sa en av mina lärare mitt under en föreläsning att det fanns ett virus bland oss. Jag förstod snart att det var jag som avsågs i egenskap av kristen.

pr Ky at rk ar an m iK ed ir vä ku nn k ä er r e om tt b de elä t s gr en at as for t b t. om Ra bd mi åd Jak et ob .

SÄKERHETSKONTROLLER OCH SOLDATER finns överallt i staden. Vissa byggnader liknar befästa fort med höga betongmurar, betongblock på marken, taggtråd och soldater beväpnade till tänderna. Det handlar oftast om klassiska måltavlor för attentat som rådhuset, kaserner och partihögkvarter.

Den kristna kyrkan tillhör också kategorin åtråvärda måltavlor för terrorism. Bakom betongblocken i den kaldeiska (en urgammal katolsk gren av kristendomen) kyrkan möter vi Rami Jakob, en 23årig assyrier. Han visar oss runt på kyrkoområdet, ett befäst läger som innefattar personalbostäder, aktivitetssalar och själva kyrkan.

På den stenbelagda gården står ett monument med namn på 39 martyrer, förklarar han.

– Det är de som mördats enbart för att de var kristna sedan 2003.

Vid sidan av det har andra dött i vanliga attentat, säger Rami Jakob.

Hans namn avslöjar hans religiösa tillhörighet. Rami Jakob bär det stolt, om än som ett kors.

– Jag studerar geologi på universitetet här i Kirkuk. För en tid sedan sa en av mina lärare mitt under en föreläsning att det fanns ett virus bland oss. Jag förstod snart att det var jag som avsågs i egenskap av kristen, berättar Rami.

Från den dagen ändrades mycket. En del av hans kurskamrater fortsatte att vara hans vänner. Andra ändrade attityd.

– När de ser att jag drar mig undan för att få lite studiero, kan de till exempel komma fram och ställa sig bredvid mig. På deras mobiltelefoner sätter de på muslimska böner på högsta volym, säger Rami.

FRIHET

36 2/2013

ra De pp t ä ar r s na vå Ab rt a de tt lm hit al ta ik de M ua rätt ea a k d oc läd h ern M os a, s ta äg fa Fa er la h.

ALLA ARABER I Kirkuk har inte böneutrop i sina mobiltelefoner. När vi kör fram utmed guppiga och leriga vägar in i den arabiska delen av Kirkuk hör vi kvällens böneutrop från flera moskéer. Men det är två rappare vi stämt möte med. Abdelmalik Muaead kallar sig King’s skills och är 18 år. Hans kamrat, Mostafa Falah, är 17 år och har G Boy som artistnamn.

– Det är inte lätt att vara rappare i Kirkuk! Det är svårt att hitta rätt kläder till exempel. Vi får oftast nöja oss med ganska vanliga kläder som vi köper i några storlekar större, säger han. Hans hår är rakat över öronen. De bär stora ringar. Eminems musik inspirerar dem.

FRIHET

Abdelmalik och Mostafa bor i en stad som är infiltrerad av al-Qaida.

Folk mördas för mindre extravagans än så.

De båda pojkarna har inte mycket till övers för rapmusiker i västvärlden som hyllar rått våld, polismord och ger uttryck för allmän vapenkåthet.

– Vi rappar om vardagen här. Eller om drömmar om fred, frihet och ett liv utan vapen. Vår stil är inte att förolämpa andra. Vi vill bara rappa om vår verklighet, säger Abdelmalik. På hyllan vid väggen med graffiti finns rapparens samling med ett fyrtiotal gosedjur.

Plötsligt ter sig en mjuk, grön Kermitdocka som höjden av uppror.

37 2/2013

Kompis i kosmos Under människans överblickbara existens har frågan ställts: Finns det annat liv i universum? Hur stor är chansen, eller kanske risken? Och vad skulle egentligen hända om det visade sig att vi faktiskt inte är ensamma?

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

V

EM HAR INTE blickat upp mot himlavalvet en stjärnklar natt och funderat om det finns liv där ute? Kanske människolikt, eller mer som gröna utomjordingar som de ofta porträtteras i kulturen.

Titt som tätt ploppar det upp nyhetsartiklar och forskningsrön som eventuellt, möjligen och kanske pekar mot att det finns liv i universum. Någon planet med rätt klimat och fysiologiska förutsättningar för kolbaserade livsformer.

Grundproblemet är att mycket ska klaffa för att liv ska kunna existera. Inom rymdforskningen används begreppet beboelig zon för att beskriva fördelaktiga förutsättningar för att upprätthålla liv. Dels måste himlakroppen befinna sig inom den cirkumstellära beboeliga zonen i galaxen, dels måste solsystemet vara inom den galaktiska beboeliga zonen, även kallad Guldlockzonen.

FORSKARE FANN I slutet på 2011 en planet som befinner sig utanför vårt solsystem, runt en stjärna som kallas Kepler 22b, en så kallad exoplanet. Planeten sägs ha gynnsamma förutsättningar för liv.

Astronomer uppskattar att Kepler 22b har en genomsnittlig tempe-

FRIHET

ratur på minus elva grader. Skulle Kepler 22b dessutom ha en växthuseffekt liknande jordens skulle temperaturen ligga vid plus tolv grader, med andra ord mitt i den beboeliga zonen.

Forskare som tror på utomjordiskt liv listar vanligen sju anledningar: 1. EXTREMOFILER. Den stora frågan är om liv kan utvecklas och överleva i miljöer radikalt annorlunda jordens. Det faktum att jorden bebos av flera så kallade extremofiler – organismer som kan leva under extrem hetta och kyla, i kontakt med giftiga kemikalier och till och med i vakuum – pekar mot att så är fallet.

2. BEVIS PÅ KEMISKA FÖRLAGOR TILL LIV PÅ ANDRA PLANETER OCH HIMLAKROPPAR. Livet på jorden utvecklades sannolikt ur kemiska reaktioner som så småningom bildade cellmembran och dna-strängar.

Reaktionerna kan också ha startat i organiska blandningar – som syror, proteiner, kolhydrater och lipider – i atmosfären och havet.

Dessutom finns bevis för att samma reaktioner existerar på andra håll i universum. Knappast bevis på liv, men åtminstone på några av de viktigaste grundstenarna för dess existens.

38 2/2013

SPANINGEN

Planet

Avstånd från jorden (i ljusår)

Gliese 581 g Gliese 667 Cc HD 85512 b GJ 1214 b 55 Cancri f Kepler-22b Kepler-47c PH2 b

20.5 22 36 40 41 600 4 900 –

Jordradie 1.65 – 2.50 2.68 2.00 2.40 Som Neptunus Som Jupiter

Upptäcksdatum 2010-09-29 2009-10-19 2011-08-17 2009-12-16 2005-04-11 2011-05-12 2012-08-29 2013-01-03

TRE TIPS PÅ RYMDKULTUR: Film: ”District 9” Bok: ”Blue Remembered Earth” av Alastair Raymonds Seriealbum: ”Linda och Valentin – Det stigande vattnets stad”

3. SNABB ÖKNING AV UPPTÄCKTA JORDLIKNANDE PLANETER. Det senaste decenniet har rymdforskare upptäckt hundratals exoplaneter, varav många inte är i närheten av beboeliga för liv. Men nya tekniker har också gjort det lättare att upptäcka mindre, stenigare planeter som liknar jorden. Vissa är till och med i den beboeliga zonen.

4. LIVETS MÅNGFALD PÅ JORDEN. Inte nog med att livet uppstod under extremt svåra omständigheter på jorden, det överlevde dessutom megavulkaner, meteoritregn, istider, torka, försurning av hav och extrema atmosfäriska förändringar. Jorden rymmer även en enorm mångfald av olika livsformer som uppstått under ett förhållandevis kort tidsspann.

5. LIVETS MYSTERIUM PÅ JORDEN. Fastän det finns många teorier om hur livet uppstod på jorden finns fortfarande frågor om exakt hur celler kunde bildas. Somliga menar att cellerna utvecklades på annat håll, exempelvis på Mars, och kom till jorden via meteoriter.

6. SJÖAR PÅ ANDRA PLANETER. Livet uppstod i havet, något som pekar på att så kan vara fallet på andra håll i universum. Upptäckten av vattenfickor och gynnsamma villkor för vattenflöden på såväl planeter som månar ökar chanserna till liv.

7. EVOLUTIONSTEORIN. Själva grunden i evolutionsteorin är att liv anpassar sig till sin respektive miljö. Med andra ord är det möjligt att om liv en gång slagit rot är sannolikheten hög att det håller sig fast. En vidare, mer generös tolkning av evolutionsteorin skulle kunna vara att liv även skulle kunna anpassa sig till utomjordiska miljöer och sammanhang.

ANDRA ÄR BETYDLIGT mer skeptiska till om det finns liv på andra himlakroppar. Enligt Fermis paradox, motsättningen mellan sannolikheten för utomjordiskt liv och den faktiska bristen på bevis för detsamma, tyder mycket lite på att vi ska finna andra livsformer bortom jorden. Otaliga projekt med radiosignaler och andra försök att komma i kontakt med avancerade livsformer har gett noll framgång.

David Spiegel, forskare i astrofysik vid Princetonuniversitetet, kallar sökandet efter utomjordiskt liv ”önsketänkande”.

FRIHET

– Fossila lämningar visar att livet började väldigt tidigt i jordens historia, något som fått många att tro att samma process är vanlig i andra delar av universum. I själva verket vet vi väldigt lite om hur processerna uppstod och sannolikheten för dem på andra håll.

Han menar att rymdforskningen omgärdas av för mycket naivitet och överdriven optimism.

– Jag tror snarare att livet på jorden är en lyckträff, en avvikare.

TANKEN PÅ ATT vara ensam i hela universum kan också te sig skrämmande. Populärkulturens fixering vid utomjordingar det senaste seklet är knappast en slump. Någonstans har människan alltid haft ett behov av att bearbeta, förstå och analysera mänskligheten i relation till ett större sammanhang. Den stora frågan är snarare vad som skulle hända med vår självbild om vi fann intelligent liv där ute. Själva det faktum att vi uppfattar oss som den mest avancerade livsformen, som dessutom kontrollerar andra livsformer på jorden, skapar en mental särställning.

Paul Davies, professor i naturfilosofi vid Australian Center for Astrobiology i Sydney, leder en arbetsgrupp som analyserar scenarier för kontakt med livsformer i universum. Han är inte säker på att mänskligheten är redo för konsekvenserna av en potentiell kontakt med utomjordingar.

– Tecken på att vi inte är ensamma skulle kunna jämföras med Kopernikus upptäckt att jorden inte är universums centrum. Får vi dessutom ett meddelande med innehåll som vi kan tolka är det inte helt säkert att vi är mogna för det.

VILL VI ATT det ska finnas liv på andra planeter? Att gå från högst upp i näringskedjan till en barbarisk civilisation i jämförelse med andra i universum skulle innebära en rejäl knäck för mänskligheten. Liksom scenarier som rymmer sociala konflikter, inbördeskrig och våldsamma konfrontationer med utomjordingar. Det räcker med att föreställa sig hur mänskligheten skulle agera vid upptäckten av en planet med apliknande varelser och stora naturresurser för att förstå att vår civilisation skulle kunna vara i fara vid utomjordisk kontakt.

Maria Sundin, astronom vid Göteborgs universitet, har bara en enda önskan om vi skulle stöta på fullt utvecklade varelser: – Att de är snälla.

39 2/2013

KULTUR & NÖJE

Från politikens skuggsida

Med en mörk bild av politiken och utmärkt skådespel lyckas ”House of cards” nästan med allt.

Men bäst är ändå tekniken.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

4

OJ, VAD HÄRLIGT. En ny spännande teveserie från andra sidan Atlanten.

Inte nog med att jag slipper surfa runt på sidor med äcklig reklam och röra mig runt lagens gråzoner. Jag får dessutom tillgång till alla avsnitt av den påkostade serien ”House of Cards” på en gång från en av världens största streamingtjänster för film och teve.

Och kanske är det framtiden. Till våren kommer Netflix dessutom att släppa den länge efterlängtade fjärde säsongen av komediserien ”Arrested Development”, också då alla avsnitt på samma gång. Äntligen har en teveleverantör vaknat och insett att våra konsumtionsmönster förändrats. Vi vill kolla på serier i vår egen takt och gärna sluka allt i ett sjok. ”House of Cards” är en teveserie som lämpar sig för just det.

FÖR SAKENS SKULL så tar vi bakgrunden.

I USA har produktionsbolagen svårt att komma på idéer så de köper gärna in licenser från utlandet (läs ”The Killing”, ”Homeland” eller ”Shameless”). ”House of Cards” är just en sådan serie. Den är baserad på en brittisk mi-

niserie som är baserad på en bok. Men nåväl, det gör egentligen inte så mycket när det funkar så pass bra. ”HOUSE OF CARDS” är historien om den korrupte och genomsluge politikern Francis Underwood, spelad av Kevin Spacey. Han är majoritetens piska i representanthuset och talar med en släpande sydstatsdialekt. Ibland pausar han från att smida ränker och tittar rakt in i kameran för att tilltala tittaren. Det är ett ganska intressant grepp som kunde blivit väldigt dåligt med fel skådespelare. Men här funkar det. Förmodligen för att Kevin Spacey är en av de mest skickliga och välkända skådespelare som ”gått tillbaka” från film till teve. Det säger också någonting om tevemediets fullkomligt osannolika uppsving de senaste åren.

PILOTAVSNITTET ÄR REGISSERAT av ingen mindre än David Fincher. Här snackar vi alltså om en av vår tids mest omhuldade filmskapare. ”Fight Club”, ”Seven” och ”The Social Network” är bara några av de

FRIHET

40 2/2013

magnifika skapelser som kommit via hans klappa.

Och även om Fincher bara regisserat två av avsnitten så är det hans bildspråk och känsla som sätter tonen för hela serien.

Färgerna är ofta matta, närmast obefintliga.

Om ni kollar om ”Seven” kommer ni att slås av vilken mardrömstillvaro det är att leva i en värld där supersjuka seriemördare går lösa i en miljö där det alltid regnar och är allmänt grått. Fullt så jävligt är det inte i ”House of Cards”, men nästan. Det visuella blir talande för den värld som ska gestaltas. Mörk, kal, kall och totalt avvisande. ”House of Cards” har en intrig som fångar upp och en cynism som får den mest blåögda idealist att misstro framtiden. Ibland verkar politiker och reportrar se den politiska världen som ett enda stort rollspel där allt är på låtsas. Så är det inte. Politik är blodigt allvar där drömmar kan skapas, jobb kan födas, och politiken kan faktiskt göra saker bättre. Tyvärr är ”House of cards” en ganska snyggt gjord mörkerspegel av den politiska världen.

Ymnigt och vackert

5

Sjörövarskepp på kantring

4

RYSKA KVINNOR SOM väntar på att du ska höra av dig, med budskapet ”Prova på mig gratis”. Löften om större kuk med organiska piller, eller om att bli rik snabbt genom en form av pyramidspel.

Tre exempel på annonser som förekommit på The Pirate Bay, världens största fildelningssida. I dokumentären ”The Pirate Bay – Away From Keyboard” berättas historien om hur några unga killar byggde ett imperium genom att knyta samman fildelare från hela världen. Utmanade film- och musikindustrin. Rättgången. Fängelsestraffen. Men framför allt får vi se människorna bakom koden. Hur Fredrik Neij efter några öl skriker ”blattejävlar”. Hur Gottfrid Svartholm Warg framstår som en dryg teknikelitist. Och hur Peter Sunde går i en demonstration som protesterar mot att Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen. ”The Pirate Bay – Away From Keyboard” skildrar den framväxande fildelningsindustrin genom alla vinklar och vrår. Det är fascinerande att ta del av den ogenerade glädjen inför ny teknik och den enorma kraft som finns i att koppla samman människor. På samma sätt är det tankeväckande att se hur ett hobbyprojekt går från att vara naivt och idealistiskt till att bli storindustri med annonser, merchandise och pr-kampanjer. Om hur svårt det är att hålla ihop de båda bilderna samtidigt.

Simon Klose, som producerat dokumentären, har gjort ett skickligt jobb i att få följa med upphovspersonerna i privata miljöer. Han lyckas tränga bortom den gängse, polariserade mediebilden, där The Pirate Bay antingen framstår som demoner eller frälsare.

I stället tecknas ett porträtt som rymmer vanliga människor som hamnar i kläm med moral och personliga övertygelser. Ett stycke nutidshistoria – och en berättelse väl värd att lyssna på.

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Hembygd – Någonstans i Sverige” (Carlssons förlag) finns i handeln nu.

Teve - ”The Pirate Bay – Away From Keyboard” finns att ladda ned gratis på www.tpbafk.tv.

VAMPYRER. Våren är kanske här och det blir ljusare.

Gött tänker alla utom de som skyr solljuset: vampyrerna.

Dem kan du läsa om i nya romanen ”Judas barn”. ÄNTLIGEN. Fantastiska Kate Nash har äntligen släppt nytt. Nya albumet ”Girl talk” är grymt. Men hennes bästa låt är alltjämt ”Foundations”.

ANDRA REKOS. Det finns flera appar till Spotify värda att kolla in. Shuffler.fm sammanställer tips från flera musikbloggar, mycket bra för den som vill hitta nytt.

MED HORN. Apokalypsen tilltalar många av oss (i popkulturell form så klart). Serietidningen ”Sweet Tooth” är mörk, gripande och har djur/människohybrider. Läs.

SPOTIFYNÖTARE. A$AP Rocky lånar ogenerat från hiphoppens alla hörn i mästerverket som är debutskivan “LONG.LIVE.A$AP.” UNDERSKATTAD. Komediserien “Workaholics” charmar med smala skämt och välskriven dialog.

Si xt o m Ro ed dr ig va film ue ra en z, po “S som lit ea u isk rc p i s hin pm in g är k a te for sam xt su er ga ma .U r t r T ma s i im n” sam e. , o b m an at d t

REKOMMENDATIONER

po m ”J gå l u a i s se r i tis ikag ä pa nt k. li r re e a De sk ra tt .”

LÖRDAG KVÄLL. SENHÖST. Sömnig kranskommun där tystnaden och limbon lägrar sig som ett kvävande täcke över det lilla samhället.

Vi är 14 år och fördriver tiden. Går genom centrum.

Kollar in andra, jämnåriga. Någon sparkar mot en lyktstolpe så att ljuskäglan flimrar, vacklar och slutligen slocknar. Jämför mobiler, ringsignaler. Ingen vill hem, ingen vet vad alternativet är.

Alla har sin hembygd, sina minnen och sin bild av uppväxten. För somliga var det en outtömlig tummelplats, för andra en själsdödande förvaring, en transportsträcka till DET RIKTIGA LIVET någonstans där i horisonten.

Boken ”Hembygd – Någonstans i Sverige” tar fasta på den erfarenheten hos dagens unga. Journalisten Annica Carlsson Bergdahl och fotografen Jerker Andersson har träffat oräkneliga unga mellan 15 och 23 från hela Sverige och ställt frågor om hur de ser på sin bygd. Den fysiska och mentala plats som på många sätt definierar ungdomens själva ramar. Vad som är möjligt och omöjligt.

Hur förhåller sig unga till sin hembygd? Vad är bra? Vad är dåligt? Vill de flytta eller bo kvar? Hur ser de på sina grannar? Vad gör de en fredagskväll? Vad kan de göra för att samhället ska bli bättre? Vad vill de göra om de får makt? Hur ser de på Sverige i dag?

Boken är en fantastisk tidskapsel över unga i Sverige i dag och rymmer förutom intervjuer också ungas egna bilder, texter och dikter. Frågor som stolthet, identitet, vilsenhet, längtan, trygghet och rotlöshet placeras hela tiden i förgrunden och skapar ett unikt samtidsporträtt som fastnar. Upphovspersonerna varvar snyggt text, bild, dikt och utsnitt till en helhet som gläntar på dörren till ungdomens innersta drömmar. Liksom en påminnelse om hur resan från den vilsna tillvaron i förortscentrumet till dem vi är i dag egentligen såg ut.

FRIHET

41 2/2013

KALENDERN 1 APRIL – 14 MAJ

1

april. Popfestivalen Umeå Open, med dragplåster som Gnucci, Hästpojken och Shout Out Louds, öppnar för 16:e året i rad.

5

april. Kristoffer Appelquist uppträder med enmansföreställningen ”Drömmen om Amerika” på Lunds stadsteater.

9

april. Elektroälsklingarna The Knife släpper sin efterlängtade fjärde platta, ”Shaking the habitual”.

16

april. Filmen ”Django Unchained” kommer ut på dvd och bluray.

19

april. ”jOBS”, filmen om Applegrundaren och entreprenören Steve Jobs, har biopremiär världen över.

19 30

april. Alingsås Jazzfestival slår upp portarna.

14

april. FPS-spelet ”Fuse” släpps till PS3 och Xbox360.

maj. Rapparen Eve släpper sitt fjärde album, ”Lip Lock”.

Dekadenta slingor

4

Tunt från smutsiga norr Mediokert Disneymys

2

3

PÅ FIDLARS SJÄLVBETITLADE album hör jag låtar om Max som inte kan surfa och röker två paket cigaretter om dagen, eller annat som kanske inte är direkt djupt. Men det spelar ingen roll. Fidlar är grymt bra. Det är ett stökigt sound som har stänk av Fagerstas storheter The Hives, men också en melodiuppbyggnad som hämtar inspiration från gammal hederlig surfrock (tänk The Beach Boys).

Fidlar är skateboardkulturens inre väsen inspelad på 14 spår. Det handlar inte om en insmickrande bild, inte alls.

Snarare om en livsstil där risk och i dag är det enda som spelar roll. Fidlar provocerar mig, språket är ofta smutsigare än musiken och bandmedlemmarna verkar inte vara speciellt trevliga. Men jag kan inte sitta still.

Trumkompen, gitarrerna, basen, det är punkrock i dess ädlaste form. Fidlar har i samband med releasen av albumet släppt en t-tröja med 15 fuck you-finger. Precis så känns plattan, som 15 fuck you-finger som viftas hejvilt. Och jag gillar det verkligen.

TRAINSPOTTERS, DEN UMEÅBASERADE rapduon bestående av Eric ”Rewind” Hörstedt och Hannes ”George Kaplan” Sigrell, har följt upp 2010 års P3 guld-nominerade ”Dirty North” med ”Bastards!”. Och mycket är sig likt. Academics fina produktioner bakom spakarna penslar en tillbakalutad ljudbild som passar de båda rimsmederna fint. Han lyckas mixa en nostalgisk, scratchorienterad och samplingstät ljudbild med djupa basgångar som gör att det aldrig låter daterat eller tillbakablickande. Trainspotters lyser som starkast på ”Nicee”, med en lekfull produktion och flerstaviga rim som håller örat nyfiket låten igenom. Men som så ofta med svensk hiphop på engelska blir uttalet ibland väl trubbigt. Antingen genom att det låter forcerat, eller för att originalspråket helt enkelt lyser igenom. ”Bastards!” tappar också på innehållet; enformiga texter som saknar personlighet och skärpa. Det blir mest återvunna rader från klassiska hiphopskivor. Som ”Late Nite”, som känns mer slafsutfyllnad än genomarbetad.

TEVESPELSSKURKEN RÖJAR-RALF känner sig ensam och är trött på att vara ”bad guy”. Han vill för en gångs skull vara hjälten – den som vinner medaljer och som alla älskar.

Därför bestämmer han sig för att lämna sitt tevespel och bege sig ut på jakt efter en egen vinnarmedalj.

På sin resa genom nya och gamla spelklassiker träffar han nya vänner och lär sig vad som är viktigt i livet, precis som det ska vara i en Disneyfilm.

Filmen har potential att bli en kultklassiker men tyvärr lyckas det inte riktigt den här gången. Den största behållningen är alla referenser till gamla arkadspelsklassiker som Street Fighter, Pacman och Q-bert, men är man inte gammal spelnörd och känner igen dessa så finns det inte så mycket kvar. Historien har man hört rätt många gånger förut och karaktärerna känns tyvärr ganska platta och outvecklade.

En okej barnfilm om vikten av att vara sig själv och roliga referenser för de vuxna, men det blir tyvärr inget High Score för Disney den här gången.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: CAMILLA FRANTZELL

Skiva – ”Fidlar” finns i handeln nu.

Skiva – ”Bastards!” finns i handeln nu.

Film – ”Röjar-Ralf” går på bio nu.

FRIHET

42 2/2013

”

ln

co

in

“L

en

m

fil

ar

se r

en

ec

lr

va l

ad

HAN AVMASKERADE SIG offentligt helt oväntat i en teveshow 1984, 50 år efter karriärstarten.

En vecka senare dog han, 66 år gammal, i en hjärtinfarkt. Enligt eget önskemål begravdes han med silvermasken på. Begravningen anses som en av de största i mexikansk historia, då fans och vänner flockades för att ta ett sista farväl av sin hjälte. En staty restes efter hans död i hans hemstad Tulancingo. Även om El Santo dog för snart 30 år sen så lever han mer än någonsin kvar som en hjälte för den mexikanska arbetarklassen.

Gr

med att få elva barn, varav ett gått i sin fars fotspår som fribrottare och som kallar sig “El hijo de Santo” (Santos son).

Ku ltu i D rsk I W rib ee ent ke en nd Ja n .

MED SIN SILVRIGA BROTTARMASK är han kanske en av historiens mest kända och legendariska mexikanska fribrottare. Muskelpaketet El Santo var en folkhjälte och symbol för sanning och rättvisa genom sin medverkan i serietidningar och filmer.

Han började som fribrottare på 30-talet endast 16 år gammal, och under sin karriär som varade i fem decennier hann han med att spela in 52 mexikanska filmer där temat alltid var detsamma.

Santo som superhjälte kämpandes mot olika monster som han krossade samtidigt som han dyrkades av kvinnorna. Santo lyckades också hinna

hu ”S s k al i s o la lln e m hi m a t’ ’ ps ä d m Vi te n en ed ta rs ha a k r tt äg g. ”

¡Viva El Santo!

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

43 2/2013

Tar politiken till scenen Till hösten kickar Långholmens folkhögskola igång en utbildning i politisk scenkonst. Frihet träffade Frida Röhl, skådespelare, regissör och konstnärlig ledare, som ska leda kursen.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: TEATER TRIBUNALEN

P

RECIS SOM SÅ många andra inom kulturvärlden är Frida Röhl en mångsysslare av rang. När Frihet träffar henne är hon i mitten av en filminspelning, regisserar en pjäs i Jönköping och är konstnärlig ledare på Teater Tribunalen. Men vi är främst här för att prata om det som börjar i höst – en utbildning i politisk scenkonst som hon ska leda.

Röhl kommer från scenskolevärlden och har utbildat sig på Teaterhögskolan i Malmö.

– Vi som kommer därifrån är ofta lite uppätna av tanken på expertis. En person ska vara skådespelare, en annan regissör. Ibland är det bra, men jag tror att det finns en möjlig scenkonst där man luckrar upp de fasta rollerna. Om man i stället går in mer på frågor om vad vi vill prata om och hur vi ska göra det. Där tror jag att det finns någonting

FRIHET

intressant att utforska. Så jag och Peter (Davidsson, rektor på Långholmens folkhögskola) tänkte att det är med det perspektivet vi skulle starta den här utbildningen.

DE SÅG ATT det finns en lucka bland alla teaterutbildningar. Målet är att föda nya tankar och inte bara göra gamla grejer.

– Vi kommer att satsa på att ha en så heterogen grupp som möjligt, vi sätter stort värde på att vi ska få vara olika. Det finns en tanke att gruppen ska lära, och ge och ta från varandra. Är målet att locka dem som är mest teater- eller politikintresserade?

– Jag tror att kombinationen av människor är det bästa. Jag tror att det finns ett ge och ta-område där som är intressant att

44 2/2013

– Det är så givet att göra det här med Långholmens folkhögskola. De har en tradition av kvinnoperspektiv och en vänstertanke.

jobba i. Jag hoppas också på en åldersmix, det finns ofta normer om att unga ska vara på ett visst ställe och äldre på ett annat. För ett tag sedan gick jag en ABF-kurs där vi pratade om klass, då var vi i olika åldrar och det var kul med olika kompetenser.

Röhl berättar att det känns naturligt med ett samarbete mellan Teater Tribunalen och Långholmens folkhögskola. Teater Tribunalen bildades i mitten av 90-talet med ambitionen att göra politisk teater ur ett vänsterperspektiv. Långholmens folkhögskola bildades av LO i Stockholm under 80-talet och har flera olika utbildningar men med ett visst fokus på kurser för kvinnor.

– Det är så givet att göra det här med Långholmens folkhögskola. De har en tradition av kvinnoperspektiv och en vänstertanke. Dessutom finns det en helt annan målgrupp som söker sig till folkhögskolan, som kommer från andra världar.

Krocken mellan det och de människor Tribunalen har som målgrupp kan bli otroligt intressant. Tribunalen har en ganska medveten publik som ofta är antingen politiskt orienterade eller har ett stort intresse för scenkonst.

Vad kännetecknar politisk konst?

– Det är något man kan prata om på flera olika nivåer.

Du väljer vilken.

– På ett plan kan jag känna att saker och ting kan bli politiska, men vad jag tänker på innan är helt ointressant. Ibland är ambitionen att göra ett politiskt konstverk men det blir inte det, och så ibland händer det saker med ett konstverk och det blir en jättestark reaktion. Egentligen skulle jag vilja säga att ibland blir scenkonst politisk.

Handlar det om att det viktiga är det som händer efter att ett konstverk har visats?

– Ja, det är reaktionen som avgör om det är politiskt eller inte.

EN VANLIG KRITIK mot konst som vill vara politisk är att konstnärerna bara är ute efter att provocera.

Ett exempel som vi hela tiden kommer in på är filmen ”Call Girl”, en film som har anklagats för att peka ut Olof Palme som torsk.

– Jag tror inte att det handlar om att vilja provocera. Jag tror att en människa som Olof Palme betyder så mycket för den svenska identiteten och

för det projekt Sverige har haft i välfärd för alla.

Och den välfärden håller nu på att raseras. Jag tror att vi är många som delar sorgen över att projektet inte längre är lika starkt. När människor blir ikoner och lika värdeladdade på det sätt som Olof Palme blivit, är det svårt att tänka sig en annan sida av honom. Men filmen ”Call Girl” handlar inte om det, den handlar om en tid när politiker oftare gick på strippklubbar och prostitution var lagligt. Filmen vill berätta en historia ur flickans perspektiv, säger Röhl.

Vad kan en person som egentligen är mer intresserad av politik lära sig av teater?

– Det går inte att arbeta med teater eller konst utan ett intresse för vad människor är eller inte är. Någonstans bygger hela grejen på det.

Mycket teater handlar om vad vi redan vet, den gör nog inte så stor skillnad. Jag tror att det är mer intressant när teatern lyckas ifrågasätta och vara irrationell.

Lär man sig att se något ur en annan persons perspektiv genom teatern?

– Ja, verkligen. Det jag menar är att om man är i en annan persons perspektiv skulle det vara ointressant om det bara handlar om sådana som är ungefär som en själv. Det är intressantare att umgås med frågor man inte förstår.

Vad ska en teatersugen läsare tänka på?

– Jag tror att man ska söka sig till teatern om man är sugen på att undersöka kopplingarna mellan samtid, politik och konst. Om man är ung och blir drabbad av teater ska man följa sitt hjärta.

Men är det så enkelt som att följa sitt hjärta?

– Nej, det är det svåraste man kan göra. Det handlar om att vara i kontakt med det man tänker, vill och drömmer om. Vi lever i en tid då man också tror att alla ska bli stjärnor, oavsett vad de gör. Det är en helt infantil bild av att vara människa. Det är en fruktansvärd grej att stoppa i halsen på unga människor.

– Man duger gott som man är. Teatern är ett språk som man kan bli drabbad av och man kan vilja lära sig det för att kunna uttrycka sig och berätta saker genom det. Känner man så, då ska man lära sig det språket. Sedan kan man bli professionell eller amatör, alla behövs.

FRIHET

45 2/2013

FRIHET LISTAR Coola tjejer

J

oan Jett & The Blackhearts – “Roadrunner” Joan Jett andas rockmyt. En av tidernas coolaste.

H T

ole – “Celebrity Skin” Courtney Loves historia är ett klassiskt rocköde. Hole var ett av 90-talets bästa alternativa rockband. he Donnas – “Smoke you out” Födda ur riot grrrrl-vågen men med ett eget sound.

S L Q

ahara Hotnights – “Quite a feeling” När Saharas debutplatta ”C´mon let’s pretend” släpptes 1999 blev många snubbar provocerade. auryn Hill – “Superstar” Med ”The Miseducation of Lauryn Hill” bröts ny musikalisk mark. ueen Latifah – “Ladies First” Klassisk låt som kontrasterade mot tidens fokus på tröttsamma gangsta-romantik.

N M N

icki Minaj – “Did It On ‘Em” Feministisk ikon som bryter könsoch sexmönster med en skåpställare

av rang.

.I.A – “Bad Girls” Färgstark, mångsysslare med ett unikt sätt att uttrycka sig på.

eneh Cherry – “Buffalo Stance” Banade väg för svenska kvinnliga rappare med sitt album “Raw like sushi” i slutet av 80-talet.

G

nucci – “Animal” Uppmuntrar självsäkerhet och självständighet genom sin dansanta musik.

Patriarkal popkultur MED NYRAKAT HUVUD och tårfyllda ögon blev en video med den 20-åriga japanskan Minami Minegishi nyligen en världsnyhet. I videon ber medlemmen i det omåttligt populära tjejbandet AKB48 om förlåtelse för att hon brutit mot popgruppens strikta dejtingförbud då hon avslöjats ha spenderat natten med sin pojkvän. AKB48, som med sina runt 90 medlemmar är världens största popgrupp, är ett socialt fenomen i Japan. Deras uppträdanden på den egna teatern i Tokyos Akhihabara-distrikt drar så stor publik att biljetterna lottas ut, och bara under 2011 sålde gruppen för nästan 1,5 miljarder kronor i Japan. Men gruppens medlemmar är hårt hållna, och att till exempel ha pojkvänner kan få dem utsparkade eller, som i Minami Minegishis fall, bli degraderad till en ”nybörjarnivå”. Bandets ledare, Yasushi Akimoto, har sagt att anledningen till dejtingförbudet är att fansen måste kunna drömma och hoppas att flickorna de ser och lyssnar på är singlar och därmed ”tillgängliga” för dem.

MED RUBRIKER SOM ”Hade pojkvän – kastades ut från bandet” och ”Japansk popstjärna rakade av håret efter natt med pojkvän” beskrev världspressen förlåtelsevideon som ett uttryck för en bisarr japansk popkultur.

Och visst finns det mycket att säga om den.

Som att flick- och pojkband tas fram i skivbolagens olika stjärnskolor där medlemmarna

från ung ålder får lära sig hur de ska uppträda och bete sig. Det är även vanligt att fansen får vara med och styra hur grupperna är sammansatta. Till exempel röstas varje år de mest populära medlemmarna i AKB48 fram i stora val, där varje köpt skiva av gruppen innebär en röst. Det är med andra ord inte så konstigt att många av dessa popgrupper har jämförts med sekter. Sociala medieexperten Satoshi Hamano drog i en bok paralleller mellan AKB48 och sekten Aum Shinrikyo, som blev världskänd efter gasattacken mot Tokyos tunnelbana 1995. Satoshi Hamano menar ”att mobba och förlöjliga unga människor”, som många japanska popgruppers affärsidé bygger på, ”skulle i västerländska ögon ses som sadism och ett sätt att exploatera dem”.

DET HAR HAN helt rätt i. Men Minami Minegishis beteende är ett exempel på något mycket större än så. För varför valde hon att raka av sig håret? Det är bara att se tillbaka i världshistorien hur kvinnor i många delar av världen antingen frivilligt rakat av sig håret som en form av ursäkt eller fått det som ett straff från samhället. Bara i Europa har rakning av kvinnors huvuden använts som bestraffning ända sedan medeltiden. Under första världskriget fick tyska kvinnor som anklagades för att ha relationer med fransmän sitt hår bortrakat. I det spanska inbördeskriget i slutet av

HISTORIEN VISAR MED andra ord med all tydlighet att rakandet av kvinnors huvuden alltid fungerat som ett sätt att straffa och förödmjuka dem. Samma sak i Minami Minegishis fall. Hon gjorde det i ett desperat försök att visa sin skam och ånger. Det är därför synd att stora delar av världspressen valde att beskriva hennes agerande som ett extremt uttryck för japansk popkultur i stället för det övertydliga exempel på patriarkalt förtryck som det faktiskt är.

Linus Fremin är skribent

ceve. Nu tackar han nej till drottningen som vill adla honom.

- Människor har tagit många strider för att göra alla fria, jämlika medborgare. Jag har ingen anledning att tro att vara en framskjuten person skulle ha något värde som förbättrar stoltheten jag känner i att vara en jämlik medborgare, säger Boyle till Contactmusic.

Andra som har tackat nej till att adlas är John Lennon och JG Ballard.

KULTURNOTERAT AZEALIA BANKS GÖR STROKES-LÅT Azealia Banks är en av hiphopvärldens hetaste just nu. Till sommaren spelar hon på Göteborgsfestivalen ”Way out west” och hon bjuder ständigt på nya låtar. Senast en cover från indierockgiganterna The Strokes i en dansant version av ”Barely Legal”. Förra året släppte Banks EP:n ”1991” och i år ska Harlemrapparen släppa debutalbumet ”Broke with Expensive Taste”, som har tagit fem år att färdigställa.

1930-talet rakade högernationalister ofta huvuden på kvinnor från republikanska familjer som ett sätt att förödmjuka dem. Och under andra världskriget utfärdade den nazistiska staten order att tyska kvinnor som anklagades för att sova med icke-arier också skulle straffas på liknande sätt.

BOYLE NOBBAR DROTTNINGEN Danny Boyle är en av Storbritanniens främsta filmregissörer med ”Slumdog Millionaire”, ”Trainspotting” och ”28 dagar senare” på sitt

FRIHET

PUSSY RIOT-PJÄS AVBRÖTS Trots att Pussy Riot fängslats så fortsätter den ryska statsmakten att kväsa det fria

46 2/2013

och bloggare.

ordet. I början av mars avbröts en pjäs om gruppen efter att migrationsverket krävt att få se regissörens arbetstillstånd. När migrationsverket lämnat teatern stormade en stor grupp människor i kosackuniform teatern.

ns

lie

Ita

ga

un

ll

ta

S

in

R

in

al

M

TE

vi

EF

if

ir

.

U N Is

S if ul

s.

6

.5

ed a sv

50

ik

pa

ri

st

ad

48

em

s.

sh

en

D

ar

ed

-l

ST SD A

EM

m

kä

H

.

m

so

s.

er

m

N

m

e.

Bo

tig

äk

52

lm

å

a

rn

S

.

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

IE

U: a

T sp A

de

la

m

sa

IS

M

SS

M

de

ffa

JI

trä

PA ar

ER

tl

at

V

ss

et

Fr ih

RO

so

Ö

a

na

in

O

kv

R

SC

ta

rs

TA fö

tid en

RL

m

ra

BE

ng

EU

su

pa

ro

Eu

N

bl

O

ll

fa

No r

H

FOKUS SSU

FRIHET

47 2/2013

SV ER IG ER ES AN

Vid rasismens frontlinje SSU:arna Sara Sakhnini och Erik Persson kämpar mot rasism och främlingsfientlighet i Jimmie Åkessons hemstad. Sölvesborg och Blekinge är Frihets första stopp i vår nya reportageserie – Sverigeresan.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

N

ÄR FOTBOLLSSPELAREN FRANK Worthington lämnade Birmingham för Mjällby var det många som höjde på ögonbrynen. En 31-årig vagabond lämnade en av Englands största städer och en av världens bästa ligor för Listerlandet i Sölvesborg. Han blev hela ortens hjälte – och stormtrivdes. När Moestafa el Kabir flyttade till Holland från Egypten var han en lovande spelare. I Holland var han bråkig och det gick utför, till slut fick han sparken från sitt lag.

Tipsad av utflyttade mjällbyiten Erton Fejzullahu packade El Kabir väskan och reste till Sölvesborg.

Där hittade han hem. Gemensamt för dem är att de kommit till en förening som tar hand om de sina och en ort som välkomnar. Sölvesborg har länge haft ett stabilt socialdemokratiskt styre, och trots ett rejält tapp förra året är Socialdemokraterna en del av den styrande koalitionen.

Och även om det är en stad som genom

fotbollen gjort sig känd som en öppen famn, finns det kalla strömningar som blir starkare. Sverigedemokraterna har ett starkt fäste här, partiledaren Jimmie Åkesson bor fortfarande kvar.

Sara Sakhnini och Erik Persson är aktiva i SSU Sölvesborg. Sara är 23 år och har just inlett sitt tredje verksamhetsår som ordförande, Erik är 18 och har varit aktiv i SSU sedan i höstas.

Båda har stött på rasismen på flera olika sätt, en gång såg de den samtidigt från två håll.

Sara jobbade som syslöjdsvikarie på Mjällby skola. Niorna var bråkiga, Erik var en av de skötsamma eleverna i klassen.

– Jag sa: ”Vill ni att jag ska ringa hem till era föräldrar?” Då svarade de: ”De är sverigedemokrater och bryr sig ändå inte om du ringer.” Jag kallades för blattehora och så drog de rasistiska skämt.

– Det var träslöjdsläraren som först drog skämtet. Han sa: ”Vad är det som skiljer oss från djuren?

Notiser

SARA ÄR FÖDD i Syrien men har bott hela sitt liv i Blekinge. Först i Ronneby men främst i Sölvesborg, en stad som hon älskar och aldrig vill lämna. Snön ligger tät över torget där Ask och Embla-statyn skvallrar om nordisk mytologi. Hur många gånger har inte Sara fått frågor om var hon kommer ifrån, fått höra att hon pratar så bra svenska. Blonde Erik har aldrig fått sådana frågor.

Främlingsfientligheten är inte bara gestaltad i Sverigedemokraternas välpressade kostymer, den syns också på klistermärken från nynazistiska Svenska motståndsrörelsen. De varnar för en tick-

vinterlandets säsongsarbetare. LO har varit ute och besökt vinterjobbande ungdomar i snart 20 år, och enligt organisationen märker de ett större intresse för fackliga frågor bland ungdomar.

S LÄMNAR PROGRAMFÖRSLAG I flera år har det stötts och blötts.

Nu har Socialdemokraternas programkommission lämnat sitt förslag till nytt partiprogram. Hur programmet slutligen ser ut beslutas på S-kongressen 3–5 april.

I sommar ska SSU ta fram ett nytt principprogram för den egna kongressen.

Medelhavet.” Så gick de så klart upp och sa det till henne, berättar Erik.

– Det gick sedan vidare. De var så brutala men jag lät dem aldrig se mig ledsen, jag grät i smyg och gick sedan ut och tog tag i det igen, säger Sara.

– Folk refererar till Sverigedemokraterna och tycker att de får vräka ur sig vad som helst bara för att de är sverigedemokrater, säger Erik.

UMEÅ KAMPANJAR SSU Umeå är ute och kampanjar på stadens skolor. Där berättar SSU:arna om politik som den borgerliga regeringen genomfört och vad de skulle ha gjort i stället. Kampanjens budskap togs fram gemensamt.

FACKET I SNÖYRAN LO har gjort som vana att besöka sommarjobbarna, inte lika känt är det att facket också är ute och informerar

FRIHET

48 2/2013

KURSHELG PÅ FOLKAN SSU1 och SSU2, det var kurserna som SSU

ande bomb i invandrarna. Men den bomb vars stubin redan är antänd är främlingsfientlighetens.

SSU:arna gör sitt bästa för att bemöta den.

Sara älskar stadens parker. Vid vattnet och den nya gångbron ligger de fyra årstidernas park, just nu föreställer den vinter. När SSU protesterade mot SD där fick Sara känna hettan från stubinen.

– För två år sedan protesterade vi mot ett sverigedemokratiskt möte med en tyst demonstration.

Vi delade ut flygblad mot rasism. Då kom en man fram och sa att han skulle krossa glasögonen och spotta på dem om jag inte stack därifrån.

Tyvärr är det inte ovanligt. Sara berättar om sverigedemokratiska sympatisörer som är aggressiva.

Hon, som ofta är ute och debatterar, brukar bemöta påståenden med fakta.

– När jag berättar om skillnaden mellan hederskultur som vill underordna kvinnor och islam säger de ”aha” och ställer fler frågor. Jag kommer ju själv från en muslimsk bakgrund och kan mycket om området. När jag berättar att kvinnor inte tvingas ha slöja blir de förvånade, säger Sara.

SSU I SÖLVESBORG försöker vara aktiva hela tiden och visa att de finns, såväl fysiskt som på nätet. SSU har ordnat LAN, nätverksspel, på Folkets hus och är i farten att starta upp en SSU-klubb med datorfokus.

– Det var främst killar där. Och när någon blev arg eller skämtade kunde de slänga ur sig något rasistiskt uttalande. Då pratade vi öppet om det. Det som behövs här är vägledning, man får inte glömma det här med jämlikhet och jämställdhet, säger Sara.

Sara sitter i omsorgsnämnden och där brukar alla hälsa på varandra, men inte sverigedemokraten när hon gjorde ett försök.

– Jag hade sagt att han uttalat sig korkat i Sydöstran efter järnrörsskandalen. Han hade sagt ”Vi i partiet får inte längre säga vad vi vill.” Han måste ha tyckt att det är okej att kalla någon för hora, säger Sara.

Sara märker att många av dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna är äldre och yngre.

– Det är ju de som är de mest utsatta. De har ju inte fattat att det är på den politiska riktningen i landet de borde skylla, att det är regeringens fel och inte någon annans. Vi SSU:are har skyldighet att visa på det.

SSU i media

”Det är viktigt för att få jämställdare löner. I dag tar kvinnor ut den största delen av föräldraledigheten.”

Daniel Olsson, ordförande för SSU Gävleborg, vill satsa på jämställdhet. Ur Ljusnan.

”Det kan vara lätt att bli förringad ibland, men jag kan också säga saker lite grövre och vara mer rakt på sak.”

Emma Larsson om att vara yngst i Flens kommunfullmäktige. Ur Eskilstuna-Kuriren

”Vi vill lyfta frågan om sex timmars arbetsdag och gratis kollektivtraf ifik i städerna och på sikt även mellan kommunerna.”

SSU Västerbottens nya ordförande Paulina Granberg lyfter fram två viktiga frågor. Ur Västerbottens Folkblad.

”Man umgås lite över en fif ika, spelar spel eller bara kommer in i värmen.”

Anton Holmgren, ordförande SSU Oskarshamn, om vad man kan göra på SSU:s nattkafé. Ur Östran.

”Det är väl ändå betydligt lättare att dela på bördan tillsammans?”

Jonas Nilsson slår ett slag för att minska klassklyftorna. Ur Ttela.

Västernorrland ordnade på Lunde Folkets hus i slutet av mars. Deltagarna fick sova i lokalen från lördag till söndag.

LYFTER UNGA För att få fler unga kandidater på valets listor lanseras nu sajten sosseunder35.se.

På sajten kan alla sossar under 35 presentera sig och berätta om varför de vill bli valda.

”Har man ingen stark ungdomsrörelse lokalt så blir det ingen naturlig övergång till politiken.”

Niclas Gustafsson om varför S behöver SSU. Ur Lokaltidningen Ljungby.

FRIHET

49 2/2013

Europa samlades i Sverige Unga socialdemokrater från hela Europa samlades på Bommersvik för att ta ett program för framtiden och välja ny styrelse. Dessutom valdes SSU:s förbundssekreterare Ellinor Eriksson till vicepresident. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SIMON RÖDER DET TISSLAS OCH tasslas i korridorerna. I år samlas den europeiska samarbetsorganisationen för att hålla kongress på Bommersvik. Organisationen gick in i kongressen som Ecosy, European Community of Socialist Youth, och gick efter ett namnbyte ut som YES, Young European Socialists. Delegater från de olika länderna bygger allianser och skapar kontakter för framtiden. Några av dem som är här är framtidens politiska ledare. På fredagen ska ett nytt program antas. Eftersom tiden är knapp och åsikterna spridda förbereds allt med utskottsförhandlingar. I kongressalen är det alltid två förslag som ställs mot varandra. Vardera sida har en minut på sig att debattera för sin sak.

Det finns frågor där den europeiska socialdemokratin är splittrad, exempelvis i synen på federalism. SSU och Socialdemokratiska studentförbundet, tillsammans med danska och norska kamrater, är motståndare till

styrelseformen, men övriga YES är positiva och kör över SSU:s förslag.

EN ANNAN KONFLIKTFRÅGA handlar om prostitution. I Sverige har vi en lagstiftning som förbjuder sexköp, men de prostituerades handlingar är inte olagliga. Lagen finns för att ta ställning om att köparna, nästan alltid män, är brottslingar och säljarna, nästan alltid kvinnor, är offer. Milischia Rezai från Sstudenter var tydlig i frågan från talarstolen.

– Som socialister och feminister kan vi inte ignorera exploateringen av kvinnors kroppar.

Motståndarsidan uttryckte också oro över exploatering av kvinnokroppar, fast ansåg att det är svårare att stötta prostituerade kvinnor om de verkar utanför lagen. Minuten senare står en portugisisk kille utanför och röker.

– Jag vet flera prostituerade som trivs med

FRIHET

50 2/2013

sitt jobb som inte skulle byta det mot något annat, säger han och blir snabbt ganska ensam vid askkoppen. Datumet är 8 mars.

ARBETET I YES leds av en president, en generalsekreterare och tio vicepresidenter. Vid valet av vicepresidenter hade den svenska delegationen desto större lycka då SSU:s förbundssekreterare Ellinor Eriksson utsågs till vicepresident.

– Innan jag valdes till förbundssekreterare undrade jag alltid varför det var så mycket fokus på det internationella. Det var en verksamhet där bara vissa personer inkluderades, jag var inte en av dem. Som förbundssekreterare har jag inkluderats inte minst genom samarbetet med AUF och arbetet i vår nordiska samarbetsorganisation FNSU. ELLINOR ERIKSSON ANSER att den unga socialdemokratin måste spela en viktigare roll i EU. – I SSU har jag jobbat mycket med frågor om föryngring av partiet. Jag hoppas ha nytta av den erfarenheten i arbetet med YES och den europeiska socialdemokratin, säger Ellinor Eriksson.

Frihet från förr. 1970 I april 2013 ska Socialdemokraterna hålla kongress, då finns det flera stridsfrågor som SSU:s krav på 90-dagarsgaranti och flertalet motioner om vinstförbud i välfärden. Redan 1970 fanns det en stor skillnad mellan de beslut S-kongressen fattade och de krav medlemmarna ställde. Frihet berättade att kongressen beslutat om väsentligt höjda skatter, något den socialdemokratiska regeringen genomfört. Tidningen uttryckte en skepsis till minskad skatt för dem med förmögenhet under en halv miljon. ”Det torde finnas angelägnare grupper att visa generositet mot än halvmiljonärer och familjeföretagare med kapital under två miljoner kronor.”

4 FRÅGOR

Fanny Blombäck, 16 år, SSU Kalix

Mattias Dahlberg, 15 år, SSU Växjö

Simon Sjögren, 17 år, SSU Årjäng

1. Hur uppmärksammade du 8 mars?

– I Växjö anordnade vi ett fackeltåg och en manifestation för att uppmärksamma internationella kvinnodagen.

– Genom att hålla ett tal i Luleå på öppen gata om kvinnors rättigheter och alla människors lika värde. Jag är inte rädd för att ta upp känsliga ämnen.

– Tänke lite extra på kvinnors utsatta situation och hur vi kan lösa denna mycket svåra fråga.

2. Vilken är den bästa vårlåten?

– Bästa vårlåten är ”Danza Kuduro” med Don Omar. En låt som kan göra mig glad i alla lägen.

– Den bästa vårlåten då landskapen grönskar och naturen börjar om på nytt är enligt mig ”Man in the mirror” av Michael Jackson.

– Oj, den var svår. Jag gillar ju allt möjligt, men om man kan räkna Värmlandsvisan dit så skulle jag nog välja den, är ju från Värmland.

3. Vad ska sossarna göra för att få in fler unga?

– Om Socialdemokraterna vill vara det framtidsparti de ska vara måste de framför allt släppa in unga i politiken. Något som vi i SSU Kronoberg diskuterat är tidsbegränsning av riksdagsplatserna.

– Det bästa sättet är att bli ännu mer öppna, synas ännu mer på plats och försöka få fler ungdomar att förstå att även de har en plats i demokratin samt tala ännu mer om människovärde och demokrati.

– Få fler ungdomar engagerade i politiken, och visa att man kan vara ung och gilla politik. Där har SSU en extremt viktig roll med att få tag på ungdomar, sedan så måste sossarna våga låta ungdomar vara med.

4. Följer du någon blogg eller podcast?

– Jag läser inte så mycket bloggar men när jag väl läser så är det bloggar av politisk karaktär.

– Jag brukar inte läsa några bloggar. I stället brukar jag fråga människor vad de tycker och känner öga mot öga.

– Om jag ska vara helt ärlig så läser jag nästan aldrig bloggar eller liknande.

FRIHET

51 2/2013

Hon ska bli historisk Malin Norfall flyttade till Ronneby för kärleken. Nu har hon blivit historisk som kommunens första kvinnliga oppositionsråd. Efter valet hoppas hon leda kommunen som socialdemokratiskt kommunalråd.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

R

ONNEBY ÄR EN ort vars identitet till stor del handlar om två saker. Industrin med Kockums i spetsen och militärbasen F17. Två mansdominerade verksamheter. Det har också präglat hela det politiska livet.

Fackförbundet IF Metall har varit stort inom Socialdemokraterna och många män har fått de ledande posterna. Men det blev det ändring på när 30-åriga Malin Norfall tog över som oppositionsråd för Socialdemokraterna, efter att ha vunnit över sin motkandidat med röstsiffrorna 27-5.

KOMMUNPOLITIKEN ÄR INTE alltid glamourens arena, små frågor avgör ofta val.

– En av de viktigaste frågorna förra valet var ja eller nej till en ny bandyplan. Sossarna tyckte inte att de hade råd och ville lägga pengarna på skolan. Moderaterna ville bygga bandybana och vann valet.

Malin vill och tror att hon blir kommunalråd efter nästa val. Då blir den viktigaste frågan ungdomsarbetslösheten.

– Ronneby ligger jävligt illa till när det gäller ungdomsarbetslöshet.

Det är en av de städer som har högst ungdomsarbetslöshet och den trenden måste vi vända. Där måste man göra någonting och jag hoppas att vi kan få hjälp uppifrån, från Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

RONNEBY HAR EN långvarig trend med utflyttning och det är något Malin vill vända. Hon är ny i staden och hennes fräscha perspektiv är en viktig anledning till att hon valts att leda Socialdemokraterna i opposition. Utbildning är receptet såväl för arbetslöshetsbekämpning som för att få staden att växa, enligt henne.

– Det vi kan göra här från start är att satsa på utbildning, redan från förskolan. För om man inte får barnfamiljerna att trivas i en stad blir det svårt. Folk får gärna sticka iväg och plugga men de ska gärna komma tillbaka, och helst ta med sig någon. Vi har det ganska tufft, vi river lägenheter. Vi har rivit två längor en bit från där jag bor. Vi har för många huskroppar som är tomma.

Som ung och kvinna hoppas Malin kunna ta med sig fler in i politikens maktkorridorer.

– Är det en som blir ledare blir det hans gäng som får vara med och

FRIHET

leda. Jag tror att nu när jag får chansen kan jag ta med mig fler.

Varför har det varit så gubbigt?

– Jag tror att det handlar om att man inte jobbat med frågan. Det har varit på ett sätt och man har accepterat det. I kommuner där man arbetat med frågan har det också löst sig. Är SSU viktigt för att få in fler unga i Socialdemokraterna?

– Det är jätteviktigt. Att vi tidigare inte har haft så bra SSU-verksamhet i kommunen har hindrat föryngringen av partiet. Det är något helt annat att komma in i SSU i stället för partiet. I partiet finns en struktur där alla känner varandra sedan tio år tillbaka och säger: ”Vi har redan diskuterat den frågan.” Sedan är de ofta duktiga på att slänga uppdrag på en. I SSU pratar man om visioner, man behöver inte hålla sig till den kommunala budgeten.

MALINS POLITISKA BANA började på en fest i Kristianstad. Hon kom i en diskussion med någon som tyckte att invandrarna tog alla jobb. En annan kille hörde vad hon sa.

– Han sa: ”Du är ju socialist, det är skitbra, häng med på ett möte på onsdag.” Jag satt på möten med armarna i kors i tre veckor och gick med lagom till första maj.

Då var Malin 19 år och hade gått ut gymnasiet året innan. En av de första striderna hon var med att ta som SSU:are var mot ett förslag från Socialdemokraterna i kommunen om att införa avgift för skolmat. SSU:arna vann.

– Det är viktigt att komma ihåg att allt inte handlar om kronor och ören, det handlar om principer kring vilket samhälle man vill ha och vilka värderingar samhället ska vara baserat på. Det har jag med mig från mina år i SSU. Är du orolig nu då du om två år kanske har ett uppdrag som till stor del går ut på att räkna kronor och ören?

– Då blir det viktigt att ha bra diskussioner i partiet och göra bra prioriteringar. Anledningen till att jag vågat säga ja till en sådan här position är att jag inte behöver göra det själv. I partiet är vi flera människor med olika erfarenheter som kan hjälpas åt.

52 2/2013

MALIN NORFALL Ålder: 30 år.

Bor: Ronneby.

Favoritplats: Lindö, en udde utanför Ronneby som måste vara världens vackraste plats.

Läser: “The myth of the muslim tide” och Läckbergs “Sjöjungfrun”.

Lyssnar på: P3 Dokumentär.

FRIHET

53 2/2013

”Himlen belyser Porten till längtans hage Vårtiden öppnar” - Haiku av Daniel Löfblad

1 2

Bildbevis

3

1. Foto och haikudikt från Daniel Löfblad.

2. Isabelle och Maja Duo spelade också på SSU Östersunds konsert.

3. Göran Persson besökte SSU:s förbundsexpedition.

4. Johan Büser lämnar över ordförandeklubban för SSU Göteborg till Linus Glanzelius.

5. SSU hade spelning i Gamla Tingshuset i Östersund.

Huvudakten Quotes.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5

4

FRIHET

54 2/2013

5

Å andra sidan

Sex timmars arbetsdag Frida Andersson, SSU Skåne

David Hakula, SSU Värmland

Varför är du för sex timmars arbetsdag?

– Det handlar främst om hur ett bra samhälle ska vara organiserat för dem som lever i det. Den arbetslinje som går ut på att till varje pris få fler människor i arbete och att mer arbete till varje pris ska utföras, räknar inte med kostnaderna det får för oss människor. I dag är det många som är stressade över sina arbeten, som inte mår bra och som inte kan leva ett gott liv. Tid är pengar brukar det heta. Jag ifrågasätter hur stor del av tiden vi har som ska läggas på att jobba in vinst till andra. En annan aspekt att lyfta in är

Varför är du mot sex timmars arbetsdag?

– I framtiden är det viktigt att samhällets totala antal arbetade timmar ökar. När fler arbetar ökar tillväxten, vilket i sin tur genererar högre skatteintäkter. Det är absolut nödvändigt för att vi ska kunna utveckla välfärden i syfte att bekämpa klassklyftorna. Vi måste också inse att dagens arbetsmarknad är mycket komplex, att villkor och behov ser väldigt olika ut inom olika branscher och sektorer. Det är därför orimligt att från politiskt håll kräva att det disponibla löneutrymmet som skapas alltid ska användas till kortare arbetstid.

Arbetslösheten i västvärlden närmar sig depressionsnivåer. Samtidigt produceras det som aldrig förr. Vissa tycker att det är dags att sänka arbetstiden, medan andra menar att fler arbetade timmar är nödvändigt för tillväxten. frågan om jordens överlevnad. I stället för att överproducera och ha konsumtion som viktigaste måttstock för ett gott liv, skulle vi kunna producera det vi behöver. Vi lever helt enkelt över de resurser som jorden har att erbjuda.

Det finns de som säger att arbetstidsförkortning är för dyrt, hur ser du på det argumentet?

– Under hela 1900-talet har produktiviteten och effektiviteten ökat.

När man då för fram argument som att arbetstidsförkortning är för dyrt ställer jag mig frågan: För vem? För varje arbetad timme får ägarna mer vinst för det arbete vi lägger ner och alltså en större del av kakan. Arbetstidsförkortning vore ett sätt att omfördela resurser och inte låta en lika stor del av arbetskakan hamna i fickorna på arbetsgivarna. Är det inte bättre om arbetsmarknadens parter kommer överens i stället för lagstiftning?

– Problemet kan bli att de starka, manligt dominerade fackförbunden får möjlighet att förhandla fram arbetstidsförkortning för sina medlemmar. Det skulle lämna andra efter och inte skapa jämna förutsättningar. Men om det förhandlades fram arbetstidsförkortning i någon sektor skulle det kunna bana väg för en större förändring, vilket jag välkomnar.

FRIHET

Inom vissa yrken finns det utan tvivel behov av detta, men för att inte skada andra yrkesgruppers handlingsutrymme bör det förhandlas fram i fackliga förhandlingar utifrån respektive branschs förutsättningar.

Det finns de som hävdar att det går att hålla samma produktivitet med färre arbetade timmar, hur ser du på det?

– Ska vi bekämpa klassklyftorna fungerar det inte att låta ekonomin stå och stampa genom nolltillväxt. En hållbar tillväxt baserad på en grön omställning för att klara klimatutmaningarna är rätt väg att gå. På så sätt kan vi öka produktiviteten, rädda vår planet och samtidigt utöka välfärden för att bekämpa klyftorna. Det är också så att inte ens dagens totala produktionsnivå skulle kunna bibehållas med en generell arbetstidsförkortning. I vissa branscher skulle det fungera, men i andra skulle det innebära minskad produktivitet och därmed uppsägningar och arbetslöshet.

Dela på jobben säger vissa, är inte det en bra idé?

– Det är en idé sprungen ur borgerlig retorik om arbetsmarknaden som ett nollsummespel. Det stämmer inte att det finns ett visst antal jobb eller arbetstimmar att fördela. För att möta arbetslösheten behöver vi en politik med fokus på att skapa nya jobb. Vi måste också våga investera i människor för att matcha kompetens med efterfrågan. Socialdemokratins lösning på arbetslösheten får aldrig bli att sänka ambitionerna och låta människor dela på jobb och konkurrera med låga löner. Vi kan bättre än så.

55 2/2013

Internationella vänner

Komikern Beppe Grillo och hans Femstjärnsallians blev största parti i det italienska valet. Nu hoppas Italiens unga socialdemokrater på föryngring och förändring.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SIMON RÖDER

Populisterna framåt i Italien

B

RANDO BENIFEI ÄR verksam i Giovani Democratici, det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Italien, samt i moderpartiet Demokratiska partiet, DP. Efter flera år av högerstyre regerades Italien under en period av teknokraten Mario Monti, i koalition med DP, sedan Berslusconis regering fallit. Redan innan valresultatet var klart hade Brando på känn att populisterna skulle gå framåt.

– Jag visste att Grillos proteströrelse mot det politiska systemet skulle få ett starkt resultat. Jag var inte ens förvånad över att Berlusconi gjorde ett så bra valresultat, det är tyvärr sanningen att omkring en femtedel gillar en politiker som är halvkriminell och kvinnoförnedrande. Du får inte glömma bort att Italien är infekterat av kriminella organisationer, och när de människorna röstar, röstar de på Berlusconi.

DÄREMOT VAR BRANDO förvånad över att den socialdemokratiska alliansen inte gjorde ett bättre resultat. Den koalition DP var med i fick 29 procent och DP 25.

– Vi hade förväntat oss ytterligare fem, sex procent, vilket hade förändrat resultatet helt. Nu fick vi en majoritet i den undre kammaren, men på grund av ett nytt valsystem har den övre kammaren ingen klar majoritet. Nu försöker vi dela upp de andra grupperna och hitta stöd.

Vid en presskonferens sade DP:s partiledare Pier Luigi Bersani att det parlament som valts är ett av den italienska historiens mest vänsterorienterade.

– I Grillos proteströrelse finns många människor som har vänsterbakgrund, om vi jobbar med att få med dem borde vi kunna få en regering som förändrar Italien till det bättre. Men just nu är vi i en låst situation.

GRILLOS RÖRELSE ÄR inte svår att placera in på den politiska kartan. De är populister och har vissa idéer som kan betraktas som vänster, men de har

FRIHET

inte heller tagit en tydlig antifascistisk position. Förmodligen är det meningen att tilltala missnöjda från hela den politiska skalan, enligt Brando.

– Vi tror att den rätta vägen är att jobba med vänsterfolket som valt honom för att ta fram ett bra politiskt program. För sanningen är att de flesta som röstade på honom inte vet vad partiet står för.

Varför tror du så många röstade på populister?

– För att de var missnöjda med de människor som finns i politiken.

Också mitt parti måste ägna sig åt självkritik. Vi har gjort om mycket och har valt flera unga till parlamentet och är det parti som har flest valda kvinnor, över 40 procent. Men det var kanske för sent, resonerar Brando.

I HÖST SKA DP ha kongress och då hoppas Brando att partiet förändras.

– Det gamla gardet kommer att tas bort. Vissa har kanske inte stora brister. Men situationen efter Grillos rörelse kräver att vi förändras.

Folket anser inte att våra ledare är trovärdiga.

Italien har varit hårt drabbat av den ekonomiska krisen och DP har stöttat den teknokratregering som styrt landet sedan Berlusconi tappade makten. Men stödet varade för länge, enligt Brando.

– Vi behöver trovärdiga människor som väljarna litar på. Men vi behöver också tydlig politik. Vi hade en allians med Monti som var en premiärminister som skulle ta Italien genom den värsta krisen.

Under kampanjen var vi måna om att visa att vi fortfarande vill ta ansvar för ekonomin. Men vi var för ansvarstagande. Folket ville ha radikal förändring. Vi ska inte bli populister men vi måste vara mer radikala och det tydliga budskapet är att folket avfärdade den tillväxtfientliga politik som EU tvingat på oss. Om Tyskland inte vill att Italien ska bli en lekstuga för populister måste de ge oss mer tid för att få ordning på ekonomin. Vi ska jobba på det, men vi behöver tid och flexibilitet. Om de inte accepterar det får vi mer populism och högerextremism.

56 2/2013

– inom 90 dagar ska alla unga arbetslösa ha utbildning, praktik eller arbete att gå till. och förlorade skatteintäkter. Under sju år har den borgerliga regeringen prioriterat skattesänkningar för storföretag och för de redan välbeställda framför åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet.

Vilka andra saker kommer SSU ta strid för på partikongressen?

– Man får inte glömma bort att SSU tagit många strider redan innan kongressen, och vi har fått stort genomslag för våra frågor. När partistyrelsen presenterade sina förslag till kongressbeslut, såg vi att många av SSU:s prioriterade frågor fanns representerade. Utveckling från unga år, gör barnkonventionen till lag, inför demokratikriterium i svensk vapenexport, ett behovsanpassat resursfördelningssystem i skolan och var fjärde ung på listorna är alla förslag som SSU drivit igenom.

Att vi fått sådan god utväxling beror på det långa arbete med reformprogram som vi genomfört under ett års tid och där vi på FOKUS-konferensen prioriterade frågor.

Du har varit stark i din kritik mot polisprojektet Reva, Rättsäkert och effektivt verkställighetsarbete som syftar till att utvisa illegala migranter.

Varör?

– Revas konsekvenser är att misstänkliggöra folk baserat på fördomar och hur människor ser ut. Det är också högst oklart om polisens resurser ska läggas på att försöka få fast papperslösa. Vi vill att direktivet som regeringen gett polisen ändras. Men också att vårt eget parti, Socialdemokraterna, tar tydligare ställning mot Reva. Nu har S uttalat att de är mot vissa av de delar som de hört beskrivas, till exempel kontrollerna i kollektivtrafiken. Vi vill att de tar tydligare ställning mot direktivet, alltså mot de ökade satsningarna att försöka utvisa papperslösa.

Det har varit en stor debatt om näthat. Har du också drabbats?

– Tyvärr så har jag fått många hatiska mejl. Ofta med rasistiskt och sexuellt innehåll som inte är politiskt sakligt utan snarare hotfullt och förnedrande.

Det vi har sett är att det i väldigt stor utsträckning är kvinnor som drabbas och att det ofta är män som utsätter. Det här är ett av de yttersta uttrycken för patriarkatet. Jag har valt att anmäla det som jag utsatts för, det tycker jag är viktigt att man gör. Det är en demokratifråga att inte låta sig tystas.

– Det är också väldigt tydligt vilka frågor det är som genererar hat. Det är sådana som rör antirasism, hbt-frågor och feminism.

Socialdemokraterna har kongress i april, hur jobbar SSU för att påverka där?

– SSU har ett ansvar att försöka få igenom sina frågor. Då kommer det nog att vara både god och kaxig ton, men också rolig och irriterad ton beroende på hur vi mottas. Förutom att Gabriel Wikström kommer att hålla tal och berätta om vad vi tycker så jobbar vi med olika insatser. Vi har precis lanserat sajten www.90dagarsgarant.in där vi säger att unga ska få en insats senast tre månader efter att ha blivit arbetslösa.

På partikongressen ska vi försöka få ombuden att komma ihåg ungdom i sig själva, kanske via knappar eller en tidsmaskin. Vi kommer också ha en samling för alla unga ombud och lägga upp strategin.

FRIHET

57 2/2013

V ju ad st gö nu r d ? u

Ni lanserar 90-dagarsgarantin i samband med partikongressen, varför är det en så viktig fråga för SSU? – Det handlar om att inom 90 dagar ska alla unga arbetslösa ha utbildning, praktik eller arbete att gå till. Den ihållande och växande ungdomsarbetslösheten är kanske det största samhällsproblemet vi har i Sverige just nu. Den otrygghet som arbetslöshet innebär för unga gör det svårt att ta det riktiga steget ut i vuxenlivet – det är svårt att få bostad, bidrar till psykisk ohälsa och gör det svårt att planera sin framtid när man inte vet när nästa lön kommer. För första gången i modern tid ser vi en generation unga som riskerar att få det sämre än sina föräldrar. Massarbetslösheten bland unga är även en stor kostnad för samhället i form av åtgärder

M Ny k ef ju AL te st nk om b es m – M r S på – J live IN e SU m us m n r i t ed ut t j :a e t n Re H AN jo oc ob re d a u da r. h b ä so tt vil k SS sk r m gö l ja tör af at ra T v O g fa t s ill vä f k N ö ko kr sk rs om rd ra nt iva riv ta m g ak d a nu a te eb i t m ut r m a id re m ed ttar nin t. D ed an tikl gen ess en ut för dr ar, . om st a a tid se t är tid ni ill ja ni ng at g ar t ti på ng, oc dn ja vi h h in kt ål ge le n r

Förbundssekreterare SSU

ta

Förbundsordförande SSU

SS EM a m h ro dä se sa U ll n m lic pot itt elg r M yu ek un en – G för alla are tal – P :s fö A o r tv sm de be en di i LI tt må kv m eci rbu ec o r e s s n j N kl no en ök rel res r b äll äm ju d in po s te lt ss DQ ul ra . V s st p g t oc lets än jag är d tat. , in ad tälld nu yre V ge po h si lse ks v na Ka et IS n lit et tte å. ar nd lm D T kr ik i Å a rj s el e, i ar Ke ä a k nk n le de lä be ka ola g oc ri n s o s n oc n ck lo oc ök h h gö som fö e gis h va k ko som rb dä ra ra de m r k fö jag ere st .A b ön r a sk de in år a nn tt i p in tt v a v r m ar om års å a te i s a sä ko ge sp ka ra ig in nf nd rd m el er ar ha ed för et a en n, nå en på ett en se fö g de n rra on sko l la

Ellinor Eriksson

po

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

”. as ek “B en i fi lm na Za h oc na Da öd

Br

FOTO: SFFILM.SE

er

na

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 19 april.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

Kevin Spacey var med i den kritikerrosade filmen ”De misstänkta” som regisserades av Brian Singer. Vilken av följande filmer har Singer inte regisserat?

1. ”Superman returns”.

X. ”X-men 2”.

2. ”X-Men: The last stand”.

2

Kate Nash gjorde 2010 en tokhyllad duett med vem?

1. Billy Butt.

X. Billy Bragg.

2. Billy Crystal.

3

Vilken av följande författare har skrivit en science fiction-roman?

1. JRR Tolkien.

X. CS Lewis.

2. Harper Lee.

4

När tog Island bort sitt ölförbud?

1. 1989.

X. 1923.

2. 1967.

FRIHET

58 2/2013

5

Vilken film ser de två hemlösa kurdiska bröderna i filmen ”Bekas”?

1. ”Stålmannen”.

X. ”Mitt liv som hund”.

2. ”Frukost på Tiffany’s”.

6

Vad heter Storbritanniens mest ökända extremistparti?

1. British National Party.

X. English Defence League.

2. Skrewdriver.

7

Vem av följande åt äppelpaj som sista måltid?

1. Ernest Hemingway.

X. James Dean.

2. John Belushi.

GRATTIS! Emma Svensson, Hässleholm, Jesper Gudinge, Linköping, och Kemal Karic, Växjö. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihettygpåse var.

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg.

Bli medlem: www.repf.se FRIHET

59 4/2012

90-DAGARSGARANTIN

ARBETE/UTBILDNING/PRAKTIK FÖR ALLA ARBETSLÖSA UNGA INOM 90 DAGAR • • • • • •

Insatser för alla arbetslösa unga ifrån första dagen.

Efter 90 dagars arbetslöshet ska alla unga befinna sig i utbildning, praktik eller arbete.

Jobb enligt ”Västeråsmodellen” med avtalsenlig lön på halvtid och studier på halvtid.

Praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare och studier på halvtid eller deltid.

Unga utan fullständiga gymnasiebetyg får tillgodogöra sig gymnasiekompetens med generös ersättning.

Gäller personer som har socialbidrag eller som får annan offentlig ersättning. Ersättningarna villkoras med att utbildningskontraktet fullföljs.

LÄS MER OM FÖRSLAGET PÅ WWW.90-DAGARSGARANTIN.SE

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund FRIHET

60 2/2012