04 / 2011 by Frihet Media

U S S

S RE

ÄD

VÄ R

H A C K T IV IS T

K Ä S U PL RA RN DA AY SM KR NS APY U AF B S S S F T LO EL LE I K DI & I S R A GA S C H S S P OM E R LI M : I N T T AR T RI JO E R NG B N BS ET SP K E L AN R A

T LL T SO I D N #4 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

Stรถd oss pรฅ pg 46359-6

www.shiptogaza.se

VÄLKOMMEN

När knoppar brister ...

N NÄRA VÄN till mig vågade inte berätta för sina föräldrar att han hade sagt upp sig från sitt jobb där han hade vantrivts i flera år, för att börja plugga. För vad skulle de säga? Lämna ett fast jobb för studier och en osäker framtid, bara så där. Han ville inte förstöra familjefriden. Han ljög och sa att han skulle till jobbet när han i stället skulle på föreläsningar.

NÄR JAG TOG min kandidatexamen i journalistik och statsvetenskap visste jag inte om jag skulle fortsätta läsa till en masterexamen eller börja jobba. Jag sökte både jobb och plats på en masterutbildning. Och jag fick en hejdundrande utskällning av mamma när jag berättade att jag hade sökt masterutbildningen. Varför skulle jag läsa ännu mer? Jag hade ju redan pluggat i tre år! Saatana perkele. Samtidigt pluggade en av mina gamla klasskompisar från Journalisthögskolan vidare med hejarop och dunkningar i ryggen. I hennes familj var universitetspoäng liksom ingen big deal. Jag började jobba i stället. Nu har jag jobbat som journalist i flera år. De sista tre åren här på Frihet. Det har varit en fantastisk tid. Men nu ska jag ta den där mastern. Jag ska inte stå bredvid längre och sukta avundsjukt över kompisars ryggdunkande föräldrar. Jag ska sluta lyssna på en röst i bakhuvudet som säger: ”Du kan inte.” Sen känns det också skönt att lämna Frihet nu när jag känner att jag har gett mina bästa idéer till tidningen och fått massor av lärdomar tillbaka, men kanske inte kan utvecklas mer just här, och kanske inte heller kan utveckla Frihet mer i gengäld. Någonstans börjar idéerna sina och nyhetens behag lägga sig. Lusten pockar att ta itu med nya projekt i stället. LITE SAMMA KÄNSLA har jag, tyvärr, för socialdemokratin just nu. Vart har progressiviteten tagit vägen? Jag kände mig entusiastisk när jag började på Frihet hösten 2008 och Mona Sahlin var partiets första kvinnliga ordförande, finanskrisen gjorde att kritiken mot kapitalismen bubblade, och det fanns ett driv i partiet som sa att nu jävlar, borgarna vann valet 2006 men de vinner banne mig inte igen.

FRIHET

SÅ KÄNNER JAG inte riktigt längre. Socialdemokraterna förlorade ännu ett val, ropen på förnyelse skallade – men vad skedde? Det känns som att partiet står och stampar. Få nya förslag. En massa vända kappan efter vinden (som för tillfället blåser åt höger), ”för att väljarna vill ha RUT-avdrag, nya motorvägar och friskolor”. Socialdemokraternas nya ekonomiska talesperson Tommy Waidelich gillar rent av RUT-avdrag så mycket att han glatt babblar på om hur hans fru använder det. Hans fru, inte han. Att få de där hushållssysslorna gjorda är visst bara hennes ansvar, antingen hon gör det själv eller fixar någon annan kvinna som kan göra det mot betalning. Suck. Men SSU och S-studenter känns som positiva krafter som pushar på. För nytänk, mer öppenhet och förändring. Jag hoppas att mammapartiet börjar lyssna. Kriga på alla unga härliga läsare och kör hårt på kongressen i sommar, det blir min sista hälsning till er. TACK FÖR DEN här tiden. Nu väntar Uppsala universitet och en master i mänskliga rättigheter. Jag drömmer om att göra praktiken på FN-högkvarteret i New York. Men var jag verkligen hamnar är inte det viktiga. Det viktiga är att jag har lärt mig att drömma! 6

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Alla ni som tar studenten nu, läs och lär. Skit i vad andra säger och följ ert eget hjärta när ni planerar er framtid. Mitt hjärta säger att det blir sketabra att Daniel som har varit andreredaktör kommer att bli chefredaktör för Frihet.

3 4/2011

INNEHÅLL

40 14 SOL, VIND OCH VATTEN

Härdsmältan i Japan har fått opinionen för kärnkraft att svänga. Hur ser framtidens energi ut?

24 CYBERPOLITIK

Nätaktivisten Rasmus Fleischer om Wikileaks, piratrörelsen och Twitters roll i arabrevolterna.

28 SOMMARJOBBSSPELET

Spela Frihets sommarjobbsspel och lär dig överlista oseriösa arbetsgivare.

30 ARROWBOYS I SYDSUDAN

Den 9 juli föds en ny stat i världen, då södra Sudan blir självständigt från norra delen av landet. Frihet har träffat det sydsudanesiska medborgargardet Arrowboys.

40 EUROPAS SKAM

Journalisten Lisa Bjurwald har skrivit en bok om högerextremismen som breder ut sig.

43 FOKUS SSU

14 28

Allt om SSU-kongressen i augusti. Intervjuer med kandidaterna till ordförande- och förbundssekreterarposterna. Jytte och Mattias säger hejdå.

54 PLAYAPYSSEL

Korsord och frågesport. Perfekt för en dag på stranden.

24 43 FRIHET

4 4/2011

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

FRIHET

Frihet Nummer 4/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Christina Stivali Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se

5 4/2011

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 4/2011 Björn Renner, Katrine Kielos, Nils-Petter Ekwall, Anna Wachenfeldt, Johan Persson, Anne-Li Karlsson, Mattias Vepsä, Christina Stivali, Linus Fremin, Anna Roxvall, Mats Edvardsson, Sara Hansson.

Brev! USA:s moderna imperialism

USA har nått sitt mål. Tio år efter 11 september har de lyckats döda mannen som gav upphov till, eller åtminstone var en täckmantel för, två blodiga krig. I och med Usama bin Ladins död är den officiella anledningen att bedriva krigen i Afghanistan och Irak borta. Al-Qaida är en organisation även utan dess ledare Usama bin Ladin. En organisation som sträcker sig

”Al-Qaida är en organisation även utan dess ledare Usama bin Ladin. En organisation som sträcker sig långt bortom Afghanistans och Iraks gränser. Att man centrerar kriget mot terrorismen till dessa två länder tjänar därför inget till.” långt bortom Afghanistans och Iraks gränser. Att man centrerar kriget mot terrorismen till dessa två länder tjänar därför inget till. Men kriget är inte bara ett krig mot terrorismen. Det har varit en utmärkt täckmantel för att dölja andra intressen. Både Irak och Afghanistan är strategiskt viktiga länder, både militärt och om man ser till ländernas

tillgångar. Detta är naturligtvis en stor anledning till krigen. Situationen i Afghanistan är otroligt instabil. Av den enorma summa som läggs på kriget bör de militära utgifterna reduceras till ett minimum, i stället borde pengarna investeras i den humanitära hjälp som landet behöver för sin framtida överlevnad och utveckling, för att skapa ett drägligt liv för invånarna. USA:s imperialistiska krigföring kan inte fortsätta. /Hector Wall, Zabina Hoff, Hannes Andersson

förbundsstyrelsen 2009, så satt Alaa Idris där. Det känns lite som att man inte får ha mer än en invandrare i styrelsen åt gången. SSU borde spegla verkligheten, 20 procent av den svenska befolkningen har utländsk bakgrund och det borde synas i vår förbundsstyrelse. Dags att skärpa sig, SSU. Vi borde vara en förebild för resten av det svenska folket. Tänk efter på kongressen. /Helin Ibrahim Osman, SSU Örebro län

Glöm inte Fler invandrare Ådalen 1931 i SSU:s styrelse Jag har märkt att vi i SSU pratar mycket om att släppa in personer med utländsk bakgrund. Men sedan jag gick med i SSU har förbundsstyrelsen alltid bara haft en person med utländsk bakgrund. Jag vet att vi har jättemånga eldsjälar som har utländsk härkomst och som kan ta mycket ansvar, men ändå låter vi inte dem få träda fram. Jag har gått tillbaka till år 1999 och känner en stor besvikelse. Det är enbart sex personer med utomeuropeisk härkomst som suttit i styrelsen under tiden 1999 till 2009. Vid ett tillfälle var det dock så många som tre svenskar med utländsk bakgrund som satt i förbundsstyrelsen samtidigt, den som valdes år 2003 med Ardalan Shekarabi i spetsen. Jag tycker att det här är fel. Det är 13 platser i förbundsstyrelsen och jag tror verkligen inte att det bara är en person i taget med utländsk bakgrund som är kompetent nog för att sitta där. Innan Faraj Abu-Iseifan kom in i

Medarbetaren Mats Edvardsson korsordsmakare

BILD: PRIVAT

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Ålder: 57 år. Bor: Västerås. Gillar: Mitt arbete, en golfrunda, en reflekterande stund i en kyrka, en resa genom Sverige i husbil. Står inte ut med: När värnlösa människor behandlas illa. Ville bli som liten: Meteorolog eller jägmästare.

För 80 år sedan hände något som vi i dag har svårt att föreställa oss. I dag sker samma sak som för 80 år sedan, men det förvånar oss inte. Varför? Jo, för att det skedde på två olika platser i världen. I Sverige för 80 år sedan och i dag i arabvärlden. Vi talar givetvis om kravallerna i Ådalen 1931, då arbetarna demonstrerade för bättre arbetsvillkor, för att sedan bli avbrutna i sin fredliga protest av Sveriges militärmakt som hänsynslöst öppnade eld och dödade det folk de har till uppgift att beskydda – det svenska folket. I arabvärlden ser vi detta hända i dag, när demonstranter blir beskjutna av landets egen militär. I Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien, Jordanien och Bahrain. Där frodas framtidshopp med rädsla, då militären gör samma sak mot demonstranterna som de gjorde i Ådalen 1931. Låt oss minnas Ådalen och samtidigt stödja våra kamrater i arabvärlden som kämpar för frihet och rättvisa. /Sara-Felicia Stjärnskog-Nyman, Linus Henriksson, Frans Persson

Du har gjort sommarkorsordet i det här numret av Frihet. Hur går det till när du skapar ett korsord? – Jag utgår från en bild och lägger ut slingor, ofta gula och gärna fyndiga. Sedan flätar jag korsordssvaret manuellt med penna. Försöker lägga in ett och annat ord som gör att krysset känns intressant för den aktuella målgruppen. Flätningen görs som en väv uppifrån vänstra övre hörnet och ner mot nedre högra hörnet. Utrymme lämnas för frågeord. Sedan jobbar jag i ett layoutprogram på datorn och skriver in frågeorden i en rutmall som jag

FRIHET

6 4/2011

förberett. Avslutar med att testlösa krysset. Försörjer du dig på att göra korsord? – Sedan sju år tillbaka arbetar jag heltid som korsordsmakare. Tidigare har jag gjort det på deltid vid sidan om mina anställningar som projektledare inom IT-branschen och informationsområdet. Hur kom du på att du skulle bli korsordsmakare? – Jag jobbade som frilansjournalist i mitten på 80-talet. Vi gjorde en tidning och behövde ett korsord. Testade själv att göra ett och blev biten. Jag har alltid älskat ordvitsar.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Sjukvård – bara för friska? Ska vi ha ett samhälle där bara de friska får vård? Som stockholmare vet jag alltför väl vilken hemsk utveckling man får i sjukvården när de borgerliga tillåts styra. Vi har skattefinansierade sjukhus där de personer som har VIP-kort (alltså privat sjukförsäkring) går före i kön. Vård efter plånbok och inte efter behov. Men trots att det är inhumant och orättvist är möjligheten att gå före i kön inte det värsta, utan konsekvenserna av det. Det är bara de personer som är ganska friska som kan få en privat sjukförsäkring, annars gör försäkringsbolaget ingen vinst. Många som betalar sin sjukförsäkring själva kommer att känna att det är orättvist att de både ska betala sin egen sjukvård via försäkringen och

samtidigt betala för andra via skatten. På så vis urholkas den offentliga vården allt mer och fler skaffar egen privat sjukförsäkring. I slutändan har vi en mycket dyrare sjukvård

”Det är bara de personer som är ganska friska som kan få en privat sjukförsäkring, annars gör försäkringsbolaget ingen vinst.” (USA betalar betydligt mer för sjukvården än till exempel Frankrike och England) där de sjukaste personerna får sämre vård. Men det är inte bara privata försäkringar som är problemet. Det fria valet mellan olika

I höstas skrev Frihet om Yasmine Gustafsson från Göteborg som blivit mobbad under hela grundskoletiden. När Frihet träffade Yasmine hade hon med stöd av BEO, barnoch elevombudet, stämt Göteborgs kommun på ett skadestånd på 239 800 kronor eftersom hon ansåg att skolan inte gjort tillräckligt för att motarbeta mobbningen. Nu har domen fallit. Göteborgs

tingsrätt dömde kommunen att betala 20 000 kronor i skadestånd. Skolan visste vad som hände, men vidtog inte tillräckligt effektiva åtgärder för att få stopp på den omfattande mobbningen, enligt domen. Men kommunen frias helt från ansvar när det gäller enskilda händelser. Dessutom frias kommunen på punkten om att en lärare skulle ha gett Yasmine kränkande kommentarer. I domen står

det att ord står mot ord på den punkten. – Jag är nöjd så till vida att tingsrätten har trott på flickans berättelse och att de har konstaterat att skolan har brustit i sitt agerande. Det är en viktig del av upprättelsen, säger Lars Arrenius, BEO, till Göteborgs-Posten. – Jag vann och det känns som en upprättelse. Men att de har tagit ner summan på skadeståndet kommer vi att överklaga, säger Yasmine.

FRIHET

7 4/2011

BILD: CIPRIAN GORGA

Vad hände sen? ”Överlevaren”, Frihet 6/2010

aktörer är i sig ett problem. Stockholms landsting håller just nu på och utvecklar en tjänst för att jämföra vård, så att alla ska kunna välja det bästa sjukhuset. Problemet blir då att det sjukhus som tar emot riktigt gamla eller riktigt sjuka patienter kommer att få sämre resultat än det sjukhus som bara tar emot ganska välmående patienter. Alltså kommer vi förmodligen få en situation där de privata sjukhusen inte vill ta emot sjuka patienter eftersom det ser dåligt ut i statistiken, vilket gör att färre väljer det sjukhuset, och sjukhuset får då mindre pengar och i slutändan får de offentliga sjukhusen sämre möjlighet att ge bra vård eftersom de får alla riktigt sjuka patienter! För att undvika detta måste alla sjukhus kunna samordnas, det kräver att landstingen kontrollerar alla sina sjukhus. Driftsformen är viktig, låt oss behålla våra offentliga sjukhus. /Emilia Bjuggren, SSU Stockholm

H AL LÅ DÄ BILD: RIKSDAGEN

– FN blir mindre tandlöst

PIERRE SCHORI Tidigare socialdemokratisk politiker och toppdiplomat inom FN som är aktuell med en bok om Elfenbenskusten.

FN har ofta fått kritik för att inte ingripa i konflikter. Men nu har FN-styrkor satts in för att skydda civilbefolkningen i både Libyen och Elfenbenskusten från våld. Håller FN på att bli mindre tandlöst? – Ja. Det är andra och tredje gången som FN:s säkerhetsråd uttryckligen har hänvisat till principen om skyldighet att skydda, Responsibility to Protect på FN-språk. Den första gången gällde det Darfur. Skillnaden mellan Libyen och Elfenbenskusten är att det i Elfenbenskusten redan fanns FN-trupper på plats när FN tog beslutet om ingripande. Därför var det också FN-trupper som ingrep. I Libyen outsourcade FN ingripandet till NATO. I Elfenbenskusten vägrade den förre presidenten Laurent Gbagbo att lämna över makten till den erkände valvinnaren Alassane Outtara, och strider utbröt. Nu har Outtara fått makten över landet och Gbagbo har gripits. Vad händer härnäst? – Förhoppningsvis skapas säkerhet. FN bör stanna kvar ett tag och fortsätta att bistå landet. Inte minst bör bistånd gå till de hund-

ratusentals som tvingats fly från sina hem. Rättsprocesser inleds nu mot Gbagbosidan som ju med våld motsatte sig valresultatet. Men allvarliga övergrepp har begåtts av både Gbagbos och Outtaras väpnade styrkor, det måste utredas. I Libyen pågår fortfarande striderna mellan rebeller och regeringsstyrkor. Tror du att diktator Khaddafi och hans anhängare kommer att ge upp snart? – Nej, det kommer nog att dröja. Risk finns för att landet tudelas, en del för Khadaffi och en annan för rebellerna. Afrikanska unionen jobbar med en förhandlingslösning. Samtidigt har FN inte ingripit i Syrien, där regimen har dödat hundratals människor som protesterat för demokrati. Varför gör FN inte något där? – Det är säkerhetsrådets medlemmar som avgör. Man är nog rädd för följderna av en kollaps av regimen i Syrien. Att Syrien inte har olja, som Libyen, spelar nog in för somliga länder i säkerhetsrådet. 6 TEXT: BECKY BERGDAHL

”Det krävs inte kuk för att göra radio.”

LINA THOMSGÅRD, RÄTTVISEFÖRMEDLINGEN, OM SIN MEDVERKAN I ROBERT ASCHBERGS NYSTARTADE RADIOKANAL.

PÅ SMÄLLEN MED MAGISTERN 1 493 namibiska flickor hoppade av skolan i fjol efter att ha blivit gravida – och i 31 fall var pappan en lärare till den gravida flickan, skriver tidningen The Namibian.

procent av befolkningen i Mauretanien lever i slaveri eller har en släkting som gör det, skriver Omvärlden.

MER CASH TILL KILLARNA - INOM ALLA OMRÅDEN Män som har tagit en doktorsexamen har betydligt högre inkomster än kvinnor med samma utbildning, skriver tidningen Arbetsmarknaden. Det gäller oavsett vilket ämnesområde de har disputerat inom.

FÄNGELSE FÖR PIG-MISSHANDEL En malaysisk kvinna har dömts till åtta års fängelse för att hon plågat sitt indonesiska hembiträde, rapporterar LO-tidningen. Hembiträdet fick utstå slag med hammare, hugg med sax och skållning med hett vatten. Hembiträden i Malaysia har jobbat utan arbetsrättsligt skydd, men efter en rad uppmärksammade fall som detta ska lagarna ses över. År 2009 infördes till och med ett tillfälligt arbetsstopp för hembiträden i Malaysia efter skriverier om en rad brutala övergrepp.

”Det känns rätt och som något positivt.” ISON GLASGOW, ENA HALVAN AV RAPDUON ISON & FILLE, VILL ANVÄNDA RESURSER FRÅN NARKOTIKAPOLISEN TILL ANDRA SAKER.

FRIHET

8 4/2011

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

VAL I VÄRLDEN: TUNISIEN

Typ av val: Val till konstituerande församling. Valdag: 24 juli. Invånare: 10,5 miljoner. Statsskick: Republik.

Kuriosa: Stora delar av George Lucas kända Star Wars-filmer spelades in i Tunisien.

HUR: Efter den folkliga resningen och störtandet av diktator Zayn al-Abidin Ben Ali tidigare i år, den så kallade jasminrevolutionen, ska Tunisiens befolkning välja en konstituerande församling. Församlingen har därefter i uppgift att ta fram en demokratisk konstitution, det vill säga regler för hur landet ska styras som en demokrati. HISTORIA: Under det åttonde århundradet före Kristus grundades hamnstaden Karthago, som ödelades av romarna 700 år senare. På 400 – 600-talen efter Kristus erövrades Tunisien av vandaler och så småningom araber, som introducerade islam och gav upphov till flera arabiska dynastier. 1574 inlemmades Tunisien i det osmanska riket genom turkarnas erövringar. 1883 annekterade Frankrike Tunisien med hjälp av omkring 36 000 soldater. Landet blev under andra världskriget utgångspunkt för flera operationer mot de nazistiska axelmakterna. På 1950-talet växte oppositionen mot den franska kolonialmakten och under ledning av Habib Bourguiba förklarades Tunisien självständigt 1956. Bourguiba blev strax därefter landets förste president. Hans år vid makten präglades redan tidigt av auktoritärt styre, med allvarliga inskränkningar av fri- och rättigheter. Bourguiba klamrade sig fast vid makten till år 1987, varpå han efterträddes av Zayn al-Abidin Ben Ali. Ben Ali styrde landet enväldigt till och med i år, då den folkliga revolten mot regimen resulterade i hans fall. Efter veckor av folkligt missnöje mot bristen på demokrati och yttrandefrihet samt våldsamma konfrontationer mellan oppositions- och regeringsstyrkor valde Ben Ali att fly landet. Protesterna i Tunisien spred sig snabbt till andra delar av arabvärlden, däribland Egypten, Libyen, Algeriet, Jemen och Jordanien. SITUATIONEN I LANDET: Ben Alis politiska parti, Konstitutionell demokratisk samling, upplöstes 9 mars i år. För närvarande har Tunisien en interimsregering

FRIHET

9 4/2011

under ledning av Fouad Mebazaa. Tunisien befinner sig just nu i ett politiskt vakuum, där ingen riktigt vet vilken riktning landet ska ta. Parlamentsval kommer att hållas 16 oktober, när den nya konstitutionen har antagits av den konstituerande församlingen. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Inga Brandell, lektor i statsvetenskap med inriktning på Nordafrika vid Södertörns högskola. Vad är egentligen en konstituerande församling? – Det är den som ska utforma en ny författning, som därefter ska ligga grund för hur landet styrs i framtiden. Principen för församlingen är att den ska vara så inkluderande som möjligt, och det kan den väl bli eftersom man har bestämt sig för att ha ett proportionellt valsystem. Vilka krafter har inflytande i det tunisiska samhället efter vårrevolutionen? – Det är lite svårt att svara på, eftersom mycket ännu är högst osäkert. Det som ändå går att säga är att intressen förbundna med Ben Ali sannolikt håller på att starta ett nytt parti ur spillrorna av det gamla. Den ungdomsrörelse som föddes i samband med jasminrevolutionen kommer säkert också att få en viktig maktposition i politiken, antingen via ett formellt parti eller genom andra kanaler. Och sedan finns förstås Tunisiens islamistiska parti, som ser sin chans att utnyttja läget för att ta sig till maktens korridorer. Vad skulle kunna hota en demokratisk utveckling i landet? – Först och främst kriget i grannlandet Libyen, där kan precis vad som helst hända. Fortsätter den våldsamma spiralen kan det mycket väl skaka om Tunisien ytterligare. – Sedan finns en risk att al-Qaida i Maghreb, det vill säga nordvästra Afrika, lägger sig i utvecklingen i Tunisien. Då kan det gå riktigt snett. TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: BJÖRN RENNER

”Du strular med sekreteraren samtidigt som du håller ett tal om moral? Kom igen. Lägg ner.” KÄKA LARVER!

ALAN SIMPSON, FÖRE DETTA REPUBLIKANSK SENATOR FRÅN DEN AMERIKANSKA DELSTATEN WYOMING, KRITISERAR MEDLEMMAR UR HANS EGET PARTI.

Biffen är en miljöbov. Svenskarna måste börja käka andra, mer klimatsmarta proteinkällor. Som larver! Goda på grillspett eller råa, skriver tidningen Camino. I Nederländerna odlas redan larver kommersiellt, och i Asien har larver och andra proteinrika insekter som skalbaggar ätits länge.

INGET STRAFF FÖR VÅLDTÄKT Säkerhetsvakter som jobbar åt det kanadensiska företaget Barrick Golds guldgruva i Papua Nya Guinea anklagas för att ha våldtagit kvinnor ur lokalbefolkningen, enligt Human Rights Watch. Företaget har nu sagt upp flera anställda, men Human Rights Watch menar att åtgärderna inte är tillräckliga.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

KÖNSDISKRIMINERING KOSTAR Affärskedjan Walmart, USA:s största privata arbetsgivare, har åtalats för könsdiskriminering. 1,5 miljoner kvinnliga anställda (ja, du läste rätt siffra!) kan få ersättning från företaget eftersom de fått lägre löner och sämre möjligheter till befordran än de manliga kollegorna, rapporterar Time Magazine.

2,9

MILJARDER

kronor spenderade den amerikanska bank- och finanslobbyn för att påverka landets politiker under förra året, enligt Center For Responsive Politics.

”Säg ‘ja’, herr president.” OJÄMLIK KONSUMTION FN har satt upp de så kallade millenniemålen, som går ut på att utrota fattigdomen i världen. Nu vill forskaren Mohan Munasinghe att nya millenniemål ska sättas upp för att få världens rika att konsumera på ett mer hållbart sätt. 85 procent av världens konsumtion utförs av de rikaste 20 procenten, skriver tidningen Omvärlden.

Skådespelerskan Anne Hathaway uppmanar tillsammans med en rad Hollywoodkändisar USA:s president Barack Obama att tillåta äktenskap mellan homosexuella par. Från freedomtomarry.com.

GENUSPEDAGOGIK UPPRÖR De två förskolor i Stockholm som är först i landet med att bli hbtcertifierade av RFSL har fått ta emot flera hot, skriver LO-tidningen. Hoten har publicerats på nätet; dessutom har någon utanför en av förskolorna lämnat ett paket med två nakna dockor, en flicka och en pojke, med en uppmaning till personalen att lära sig se skillnaden.

”Den som inte har råd med SLkort får väl söka socialbidrag.” TORBJÖRN ROSDAHL, MODERAT FINANSLANDSTINGSRÅD I STOCKHOLM, KOMMENTERAR 100-KRONORSHÖJNINGEN AV SL-KORTET. HANS PARTI AVSKAFFADE FÖR NÅGRA ÅR SEDAN RÄTTEN TILL BUSSKORT FÖR STOCKHOLMS SOCIALBIDRAGSTAGARE.

FRIHET

10 4/2011

SEXSPALTEN

Fråga Ellinor om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

1 JULI–8 SEPTEMBER

1 1

Ellinor hälsar: Det här är min sista frågespalt och jag vill passa på att tacka er för alla frågor jag fått. Det har varit jättekul och jag har själv lärt mig mycket. Mejla i fortsättningen frågor till: tove.solbeckar@rfsu.se. Vi ses!

Nervöst med ny sexpartner Hej Ellinor. När det väl är dags för att ligga med någon i en ny relation blir jag ofta nervös för att det ska vara dåligt eller göra ont. Har du några tips så det känns lättare? – Att ha sex med en ny person kan förstås kännas nervöst, samtidigt som det också kan vara spännande. När vi blir nervösa är det svårt att slappna av och vi spänner oss lätt, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för bra sex. En del av lösningen är därför att minska nervositeten. Ett tips kan vara att börja lugnt, att upptäcka varandras kroppar stegvis och på så sätt bli tryggare med varandra. För att sex ska kännas skönt är upphetsningsgraden oerhört viktig, om vi inte är tillräckligt kåta och våta är risken att

– När vi blir nervösa är det svårt att slappna av. det kan göra ont större. Långa förspel och att testa olika typer av sex för att bli ordentligt upphetsad minskar risken för smärta. Sen är det viktigt att poängtera att du aldrig ska göra någonting som känns fel. Lycka till!

Hej! När jag och min kompis tittade på film sa hon att hon tänder på både tjejer och killar, men att hon rätt nyss märkt det. Jag sa bara något om att det kan vara praktiskt, men gjorde liksom ingen grej av det. Nu känner jag att det blev lite fel, som att jag inte tog henne på allvar. Ska jag ta upp det med henne igen? – Det verkar som att du och din kompis har en bra relation eftersom hon kunde berätta för dig att hon gillar både tjejer och killar. Kanske tyckte hon till och med att det var skönt att din reaktion inte var så stor, och att det inte spelade någon roll för dig vilka hon gillar? Jag tycker det är fint att du nu funderar på om du hanterade det här på bästa sätt eller om du ska göra något mer. Det kan lätt bli fel om man ska ta upp med någon att man är okej med den, eftersom det kan finnas ett maktförhållande i vem som bestämmer att den andra är okej. Kanske kan du i stället säga till din kompis att du är glad över att hon berättade för dig, och att du inte menade att förminska det? Eller så tar du upp ämnet i något annat sammanhang. Fråga nästa gång ni fikar om hon spanat in någon snygg tjej eller kille på senaste tiden. Lycka till!

juli. European Social Forum slår upp dörrarna i Istanbul, Turkiet.

juli. Brittiska barn får sitt sista Education Maintenance Allowance, en form av studiebidrag, då regeringen avskaffade bidraget i samband med nedskärningar tidigare i år.

juli. Almedalsveckan inleds.

juli. Internationella Nelson Mandela-dagen.

juli. Tunisien väljer konstituerande församling, med uppgift att skriva en ny grundlag.

juli. “European Youth Meeting for Sustainable Development”, en konferens om ungas inflytande och hållbar utveckling, arrangeras i Tallinn.

SKILJELINJEN

Varför dominerar män fortfarande i näringslivet? – För mig är det tydligt att de som har makten inte vill dela med sig till nya grupper. Man väljer den som liknar en själv. Det är inte hållbart. Hur ser du på att kvotera det underrepresenterade könet till bolagsstyrelser? – Kvinnorna är fortfarande för

få i svenska bolagsstyrelser, trots att fler kvinnor än män studerar. I dag heter det att “kvinnor saknar rätt erfarenhet eller kontaktnät”. Allt fler av näringslivets kvinnor vill själva införa kvotering. Tack vare kvoteringslagen är Norge nu mest jämställt på området. Det är föredömligt.

Somliga ser kvotering som en belastning för kvinnor i karriären. Håller du med? – Nej. När Socialdemokraterna införde varannan damernas till riksdagen, eller när Sverige var det första landet med en jämställd regering, blev politiken mer jämställd.

– Det är tyvärr en lång och seglivad tradition, där vi ändå ska komma ihåg att det rör sig i rätt riktning. Andelen kvinnor ökar över tid, om än för långsamt. Bara var femte stol i bolagsstyrelserna i Sverige innehas av en kvinna. Hur ser du på att lagstifta om kvotering

av det underrepresenterade könet, liknande det som genomförts i Norge? - Alla människor har unika kvaliteter. Det är dessa som ska avgöra position, inget annat. Att kvotera poster och positioner cementerar bara kön som en faktor i valet, vilket är raka motsatsen

till vad vi vill uppnå i ett jämlikt samhälle. Vilka andra metoder finns för att åstadkomma ett jämställt näringsliv? – Vi måste se alla människors unika kvaliteter, och bestämma oss för att från och med nu är det enbart det som ska avgöra.

6 12 23

augusti. Presidentval i Kap Verde. augusti. Parlamentsval i Guyana.

augusti. Folkomröstning i Liberia, bland annat om förändringar av landets röstsystem.

augusti. Internationella dagen till minne av slavhandeln och dess avskaffande.

JYTTE GUTELAND, SSU

ERIK BENGTZBOE, MUF

FRIHET

11 4/2011

september. Internationella läs- och skrivkunnighetsdagen.

0 0 0 158 *

U N s v ö h e b r e d ä t bos nga ska ha någonstans att bo! för att vi u

En bostad är och måste vara ! en social rättighetete r och rusta upp miljonpro-

enh Genom att bygga ett stort antal läg ta med den akuta bostadsbristen! rät till ma kom att det går et mm gra chans att börja bygga våra liv. Först då kan vi som är unga få en

Läs mera på www.byggnads.se * Källa: Byggnads. Bygg för framtiden – bostadspolitiskt program.

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

KRÖNIKA

”Slampor betalar också skatt” stod det bland annat på plakaten.

Slamporna tar äntligen ton ATT HA EN kvinnlig sexualitet är ett enda livslångt karaktärstest. Balansera, ransonera, hantera och skydda. Lagom fri, lagom kåt, lagom svår, lagom sexig, lagom utagerande, lagom dubbeltydig blick, och allt är kvinnans ansvar. Tillgänglig och otillgänglig på samma gång: just därför värdefull. Lyckas du inte balansera på rätt sida om en gräns som hela tiden flyttas: slampa! Mannens sexualitet är en passiv reaktion på vad hon gör, och går hon för långt kommer han också att gå för långt. Och går hon inte tillräckligt långt är hon tråkig. Oavsett hur han reagerar på henne – hon bad om det. Mannens lust drabbar honom som en naturkraft. Det är upp till kvinnan att ta ansvar; det finns inte tillräckligt mycket blod för att fylla både kuk och hjärna samtidigt. FENOMENET ”SLUTWALK” KOMMER nu till Europa. Det började i Kanada tidigare i våras. ”Jag ska egentligen inte säga detta”, sade poliskonstapel Michael Sanguinetti till en grupp studenter i Toronto den 24 januari, ”men för att förhindra sexuella övergrepp, undvik att klä er som slampor.” Uttalandet spreds på Facebook och protesterna hopade sig. Poliser ska skydda kvinnor. Inte skuldbelägga kvinnor. Det hela slutade i världens första ”slutwalk”. 3 000 människor gick ut på gatorna, många i utmanande kläder. ”Jag har rätt att bära vilka kläder jag vill”, ”Slampor betalar också skatt” stod det bland annat på plakaten.

POLISMANNEN FICK BE om ursäkt. Skriftligen. Och ska tydligen få vidareutbildning om att kvinnor också är människor, kan man tänka sig. Hans yrkeskår bör varna män från att begå övergrepp – för annars hamnar de i fängelse. Inte varna kvinnor från att ha kort kjol – för annars blir de våldtagna. ”Vi hade bara fått nog”, sade Heather Jarvis som grundade slutwalk tillsammans med Sonya Barnett. Sedan dess har fenomenet spritt sig. Nu planeras en stor demonstration i London. Kvinnor blir sexuellt skambelagda för hur de klär sig nästan överallt, men försöket att ta tillbaka ordet slampa har också blivit kontroversiellt. ORDET ”SLUT” PÅ engelska, eller slampa på svenska, har historiskt betytt smutsig kvinna. Oren, slarvig och ovårdad. Själva idén att kvinnors sexualitet är smutsig är en mycket gammal berättelse. Det finns en inbyggd orenhet i vaginan som kvinnor på olika sätt måste kompensera för, har vetenskapen påstått. Och det är naturligtvis fullständigt nonsens. I själva verket är vaginan ett elegant självreglerande system, mycket renare än till exempel våra munnar. Mängder av laktobaciller, sådana som även finns i yoghurt, arbetar dygnet runt med att hålla snyggt. När vaginan mår bra är den lite syrligare än svart kaffe (pH-värde 5) men mindre syrlig än en citron (pH-värde 2). Ordet slampa sitter alldeles för fast i gamla idéer om att kvinnors sexualitet är något fult,

FRIHET

13 4/2011

det går inte att ta tillbaka ordet, tyckte en del kommentatorer. Och hur hjälper det våldtäktsoffer att vi vandrar runt i demonstrationer i bara bh:n? Internationella medier har onekligen varit provocerade av fenomenet. SAMTIDIGT FINNS DET historiska exempel på hur andra negativa ord har tagits tillbaka av förtryckta grupper. Begreppet queer var ett nedsättande ord för feminina homosexuella män, en svensk term vore ”fjolla”. Men queer plockades upp av hbt-rörelsen och står i dag för frigörelse och sexuell frihet. Det kanske är naivt att tro att något liknande kan hända med ordet slampa. Samtidigt påminner slutwalk en del om Prideparaden. En del dansar i underkläder, andra fullt påklädda, andra rullar barnvagn som om de var på väg till dagis. Men alla har samma budskap: rätten till den egna kroppen finns inte. Den måste uppnås – precis som alla andra rättigheter. 6

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

BORTOM

ATOMÅL FRIHET

14 4/2011

Modern kärnkraft står pall, påstod kärnkraftskramarna. Sedan ställde härdsmältan i Japan allt på ända. Har kärnkraften gjort sitt? Och vad kan i så fall fylla jordens svällande elbehov? Frihet dök ner i forskarfloran på jakt efter morgondagens energi. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: SCANPIX/HERBERT KEHRER

ÅLDERN FRIHET

15 4/2011

Reaktorer i världen KANADA 18

SVERIGE 10 TYSKLAND 17 Tyskland har nyligen beslutat att avveckla samtliga reaktorer till år 2022.

BELGIEN 7 NEDERLÄNDERNA 1

USA 104 (+1)

FINLAND 4 (+1) TJECKIEN 6 SLOVAKIEN 4 (+2)

STORBRITANNIEN 19 FRANKRIKE 58 (+1) SPANIEN 8 MEXIKO 2 BRASILIEN 2 (+1)

UKRAINA 15 RUMÄNIEN 2

ARMENIEN 1 BULGARIEN 2 (+2)

UNGERN 4 IRAN (+1) SLOVENIEN 1 SCHWEIZ 5 PAKISTAN 2 (+2)

ARGENTINA 2 (+1)

SYDAFRIKA 2 SYDAFRIKA 2 = antal aktiva reaktorer i landet (+1) = antal reaktorer under uppbyggnad

LOCKAN ÄR KVART i tre på eftermiddagen i Okuma, en japansk småstad med drygt tiotusen invånare. Plötsligt vibrerar marken under hus och byggnader när en jordbävning skakar Japans östkust. Skalvet, som senare uppmäts till nio på Richterskalan, slår ut samtliga aktiva reaktorer på det närbelägna kärnkraftverket Daiichi. Ögonblicket senare sköljer tsunamivågor på 14 meter över kärnkraftverket och klipper av strömmen för de nödsystem som ska kyla ner det överhettade kärnbränslet. Snart står det klart att kärnkraftverket i Fukushima råkat ut för en härdsmälta, nästan exakt 25 år efter haveriet i ukrainska Tjernobyl. Så sent som i höstas gick det mesta vägen för världens kärnkraftsvänner. USA:s president Barack Obama meddelade att landet var villigt att investera i nya reaktorer. Sammanlagt byggdes 56 nya reaktorer runt om i världen och i Sverige hade befolkningens historiskt hårdnackade motstånd mjuknat. Kärnkraften hade blivit energimarknadens stora comeback kid. Institutet för Samhälle, opinion och medier vid Göteborgs universitet, SOM-institutet, undersöker årligen befolkningens inställning till

FRIHET

olika energikällor. 1996 sade sig bara sex procent av de tillfrågade vilja satsa på fler kärnkraftsreaktorer. 2010 ställde sig var femte tillfrågad bakom samma påstående. Eller för att göra mönstret än tydligare: 1987, året efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, ville närmare tre fjärdedelar av svenskarna avveckla kärnkraften och bara 16 procent behålla den. Förra året, 23 år senare, stod bara var tredje tillfrågad bakom en avveckling, medan en dryg majoritet önskade bevara kärnkraften. Per Hedberg på SOM-institutet tror att härdsmältan i Japan blir startskottet för ett förnyat kärnkraftsmotstånd. – Vår senaste undersökning om svenskarnas inställning till kärnkraft gjordes i november och visade en majoritet för nya reaktorer. I dag skulle resultatet bli ett helt annat, säger han. ÄR SKIFTET I synen på kärnkraften en slump? Osäkert. Klart är åtminstone att decenniet då opinionsvinden vände sammanfaller med välorkestrerade lobbykampanjer för att utöka den svenska reaktorfamiljen. Bjudmiddagar, sponsrade seminarier och resor till kärnkraftverk är några av verktygen när centerpartister och socialdemokrater ska övertygas om atomklyvningens förträfflighet. Notan står

16 4/2011

arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv för. Lobbyismens växande roll i svenskt och europeiskt beslutsfattande får allvarliga konsekvenser för demokratin och relationen mellan väljare och vald, menar Daniel Naurin, statsvetare med inriktning på lobbyism inom offentlig sektor och författare till boken ”Den demokratiske lobbyisten”. Därför behövs en ordentlig genomlysning av hur politiker påverkas, tror han. – Lobbyismen ställer demokratin inför ett dilemma. Å ena sidan kan vi inte tänka oss att förbjuda påverkansarbete, då det strider mot yttrandefriheten. Sådant sysslar bara diktaturer med. Å andra sidan är det intressen med störst resurser som oftast hörs i debatten. Det urholkar demokratin.

RYSSLAND 32 (+11)

KINA 13 (+27) JAPAN 50 (+2)

TROTS HÄRDSMÄLTAN i Japan är alla inte lika övertygade om att det i framtiden är slutkluvet i de svenska kärnkraftverken. Georgia Destouni, professor i hydrologi och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien, argumenterar ivrigt för nya reaktorer. Talet om risker är överdrivet och bygger på känsloargument, resonerar hon. I stället är kärnkraften en chans för Sverige att ligga i teknologins framkant. Hon pekar ut Finlands nya reaktor i Olkiluoto norr om Åbo som ett föredöme. – Sverige bör delta i den internationella forskningen för att inte bli akterseglade av andra. Kärnkraften svarar för 16 procent av världens eltillförsel. Att tro att den går att helt ersätta är orealistiskt.

INDIEN 20 (+5) SYDKOREA 21 (+5)

BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

– Vår senaste undersökning om svenskarnas inställning till kärnkraft gjordes i november och visade en majoritet för nya reaktorer. I dag skulle resultatet bli ett helt annat. FRIHET

ANE HÅKANSSON ÄR professor i kärnfysik och leder det Uppsalabaserade forskarlaget Genius, som utvecklar tekniker för fjärde generationens kärnkraftsteknologi. Han menar att en ny form av kärnreaktorer ökar säkerheten, fixar billig el och sprider välstånd till fattiga länder. – Stora mängder energi är något positivt och lyfter människor ur fattigdom. Med den fjärde generationens reaktorer, som är både mindre och mer effektiva, har vi identifierat ett realistiskt alternativ till dagens globala energiförsörjning, säger Ane Håkansson. Dagens kärnkraftsteknik utnyttjar bara omkring en procent av det uran som tillförs för att framställa energi. Resten blir kärnavfall, som måste förvaras i hundratusentals år innan radioaktiviteten klingar av. Den nya reaktorteknik som Ane Håkanssons forskarlag snickrat på skulle enligt dem själva använda uppemot 99 procent av uranet. – Vår reaktormodell kan använda befintligt kärnavfall som bränsle och det avfall som blir över behöver bara förvaras i 500 – 700 år, säger han. – I stället för att gräva ner dagens kärnavfall i hundratusentals år kan vi återanvända det för att tillgodose världens elbehov. Därmed sluter vi cykeln. FASTÄN OPTIMISMEN INFÖR möjligheterna är stor är mycket ännu osäkert. Forskningen är i sin linda och finansieringen långtifrån komplett. Men redan nu har Genius löst flera av kärnkraftsdebattens gordiska knutar, enligt Ane Håkansson, då den fjärde generationens reaktorer är betydligt säkrare. – Vanliga kärnkraftverk arbetar under högt tryck, medan den nya reaktortypen jobbar under atmosfärstryck. Därmed minskar riskerna. Till skillnad från dagens anläggningar, som riskerar härdsmälta om elen slås ut, klarar den nya, blykylda reaktortypen chocker genom självcirkulation. Blyet omsluter kärnbränslet och fungerar som strålskärm. Om allt går enligt planerna hoppas Genius kunna sjösätta en testanläggning inom tio år. – Först måste vi få fram material som fungerar för blykylda reaktoranläggningar. Går det vägen kan det bli aktuellt med kommersiell drift 2030 – 2040, säger Ane Håkansson. Motståndare till kärnkraften pekar ut uranbrytningen, processen när materialet till kärnbränslet utvinns ur berg, som en viktig bov i

17 4/2011

miljödramat. Hög strålningsrisk och andra hälsoeffekter gör att det är förbjudet i Sverige. Dessutom är uranet en ändlig källa, något som talar emot kärnkraftens påstådda miljövänlighet. – Med vår teknik räcker uranet i tiotusentals år, då den nya reaktorn är hundra gånger mer effektiv än dagens. Och uranbrytning är inte värre än de processer som görs med andra tungmetaller. Det finns inga bevis för att uranbrytning skulle vara farligare, framhärdar Ane Håkansson. Men att kärnkraften skulle vara lösningen på jordens energibehov köper inte Bahram Moshfegh, chef på avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet. Han var ordförande i samband med årets upplaga av World Renewable Energy Congress i Linköping 8 –13 maj i år, där forskare och experter från hela världen bland annat diskuterade förnybar energi och lågenergibyggnader. – Kärnkraften är ändlig då det bara finns en viss mängd uran. Fukushima visar också på de säkerhetsbrister som kärnkraften dras med. Jordbävningar, elavbrott och terrorister är alla potentiella hot. Tar man med dem i beräkningarna skenar kostnaderna snabbt iväg. Risken för haveri måste hela tiden vägas mot eventuella vinster, säger han och slår fast: – Det är naivt att tro att kärnkraften är hållbar. FRÅGAN OM KÄRNKRAFTENS framtid handlar inte enbart om säkerheten på enskilda anläggningar. Kärnkraftens spridning utgör också en plattform för potentiella kärnvapen, menar David Albright, kärnfysiker vid Institute For Science And International Security. En omfattande expansion av kärnkraftsteknik riskerar därmed att öka spridningen av kärnvapenspetsar i auktoritära regimer som Nordkorea och Iran, varav det senare landet öppnade en reaktor så sent som i maj. Att avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybara källor är lika mycket en fråga om säkerhet, tror Bahram Moshfegh. – Kärnkraften kan både haverera, drabbas av härdsmälta och utgöra basen för kärnvapen. Det värsta som kan hända med sol- och vindkraft är att proppen går. Han vill i stället vända blicken mot forskningens nya frontlinjer. – Möjligheterna att ersätta dagens energikällor med förnybara är

enorma. Problemet är att det saknas en politisk vilja. För att komma någon vart krävs utökade ekonomiska styrmedel för mer hållbara byggnader, industrier och städer. DEN GLOBALA ENERGIMYNDIGHETEN IEA analyserar i sitt policydokument ”Roadmap 2050” hur världens energimarknader kan bli mer hållbara. Ska världen lyckas begränsa den globala uppvärmningen till två grader till och med slutet av seklet krävs omfattande åtgärder, konstaterar myndigheten. Allt som allt handlar det om att dagens årliga utsläpp av 41 gigaton koldioxid måste minska till 26. Bahram Moshfegh instämmer. – 23 procent av åtgärderna som krävs för att bromsa uppvärmningen handlar om att utveckla och implementera förnybar energi. Sol, vind och vatten måste ersätta kol och olja, säger han. I ENERGI- OCH miljödebatten märks ofta två delvis skilda perspektiv. Det ena betonar statens, samhällets och ekonomins roll i skiftet från fossila till förnybara energikällor. Det andra ser i stället individen, hushållet och konsumentens handlingar som centrala för att få till stånd en förändring. För att lyckas med utsläppsmålen måste merparten, 54 procent, av förändringarna av utsläppen ske inom ramen för energieffektiviseringar enligt IEA. Sarah Darby är professor vid brittiska Oxforduniversitets Environmental Change Institute, och hon tycker att det pratas för lite om hur samhället kan spara energi. – Vårt sätt att bo, våra handlingar och de val vi gör sätter avtryck på samhällets möjligheter till omställning. Självklart måste vi börja där. I den kaliforniska staden Sacramento lanseras för närvarande hus som sägs vara helt klimatneutrala, det vill säga generera noll gram koldioxidutsläpp och noll nettoförbrukning av el. Allt med hjälp av solpaneler på tak, värmelagring och ny teknik för isolering. Men än så länge är de nya husen för primitiva, tror Sarah Darby. Bara genom att involvera medborgare i den nya tekniken så att de förstår och kan använda den fullt ut, är omställningen möjlig. – Många förstår inte hur värme och ventilation är tänkt att fungera, med resultatet att kostnad och utsläpp ändå blir höga. För att verkligen dra nytta av smarta lösningar måste tekniken ligga nära användarna.

Olika sorters energi

SOLKRAFT

VINDKRAFT

VATTENKRAFT

GEOENERGI

Förnybar energi. Ger inte upphov till några utsläpp.

Solcellerna som fångar upp solens kraft tar plats. I länder som Sverige med lite sol kan solenergi bara täcka delar av vårt energibehov.

Vindkraftverk tar plats. De kan uppfattas som störande av människor som bor i närheten.

Vattenkraftverk stör den ekologiska balansen i ett vattendrag, till exempel fiskarnas liv.

Geoenergi är solenergi, värme lagrad i berg, vatten och mark. Vanligast är bergvärme. För att utvinna värmen krävs att man installerar teknik som är ganska dyr. Dessutom kräver tekniken i sig el för att fungera.

FRIHET

18 4/2011

BILD: SCANPIX/MICHAELA REHLE

– Inom 30 till 60 år fyller solenergi upp till 70 procent av världens sammanlagda energibehov, förutspår Gerhard Knies. GENOM ETT SÅ kallat ”smart grid”, ett gemensamt elnät för hela Europa, förutspår forskare att stordriftsfördelar minskar kostnader och utsläpp. Dessutom kan enskilda hushåll både konsumera och producera grön el. – Dagens elnät har en hierarkisk struktur, med centrum och periferi. Ett smart elnät har snarast en celliknande struktur, med många olika aktörer som konsumerar och producerar el. På så sätt blir systemet mer självförsörjande, konstaterar Sarah Darby. DEN SNABBA UTVECKLINGSTAKTEN inom solenergisektorn gör att nyfikna blickar nu riktas mot de nya projekt som sjösätts. Inom loppet av sex timmar mottar världens öknar mer energi från solen än vad människan konsumerar under ett helt år, enligt den tyske fysikern Gerhard Knies. Tillsammans med ett nätverk av forskare från hela världen har han bildat TREC, Trans-Mediterranean Renewable Energy Cooperation. TREC hävdar att hela världens energibehov skulle kunna täckas genom att installera solkraftverk på en yta motsvarande en halv procent av världens öknar. – Inom 30 till 60 år fyller solenergi upp till 70 procent av världens

BIOENERGI

Förnybar energi. Ger upphov till mindre utsläpp.

Biobränslen kan till exempel vara gas som utvinns ur matrester och ved som eldas. Det räknas som förnybar

energi eftersom man alltid kan odla ny mat och plantera nya träd. Men vi kan bara täcka en viss del av vårt energibehov med biobränslen, vi kan inte elda upp fler träd än vi hinner plantera nya. Ibland används även mat som hungriga människor skulle ha kunnat äta till att i stället bli energi, som majs och sockerrör som blir till bränsle åt bilar.

sammanlagda energibehov, förutspår Gerhard Knies. Som en del av sitt uppdrag ser Knies solenergi som ett verktyg för att hjälpa fattigare länder i Nordafrika. – De skulle kunna utveckla en ny inkomstkälla genom att sälja ren el till Europa. Dessutom blir det billigt, det är en win-winsituation. Genom en ny form av solenergiteknik, där solens energi används för att hetta upp vattenånga och därmed generera el, hoppas forskarna bakom projektet Desertec åstadkomma just det. Marika Edoff leder en forskargrupp på Ångström Solar Center i Uppsala, som forskar på så kallade tunnfilmssolceller. Enligt henne finns det inga tekniska hinder för Desertec-projektet, men politiskt är det desto knepigare. Om Europa installerar solceller i Saharaöknen för att tillfredsställa sina egna energibehov riskerar det att skapa en energipolitisk kolonialism. För att inte tala om problemen med politisk instabilitet. – Teknologin finns och kan användas. Det är en fantastisk möjlighet att utnyttja den stora energipotential som finns i de stora ökenarealerna. Men vi kan inte bara åka ner och smälla upp solceller hur som helst, det tjänar ingen på. POLITIKER AV ALLA ränder och färger lovar ofta dyrt och heligt att sporra forskning om nya energislag. Men vad händer egentligen? Och vad behövs för att snabba på utvecklingen? Tyskland är ett av de länder där politiker sedan länge insett vikten av stora investeringar i förnybar energi, däribland solenergi. Genom en kombination av subventioner för solceller på hustak och stöd till energiforskning har landets regeringar, socialdemokratiska som konservativa, valt grönare sätt att få Telefunkenapparaterna att flimra. Marika Edoff är besviken på det hon ser som politisk kortsiktighet i Sverige. Liksom flera andra länder i Europa, däribland Italien och Spanien, valde Sverige till en början att investera stort i subventioner av solceller, för att sedan dra ut proppen när pengarna sinade. – I stället för överambitiösa program som abrupt avbryts är det bättre att börja smått men långsiktigt. Fördelen med solceller är just att de kräver lite yta och kan användas i princip var som helst. Fler måste kunna bli egenproducenter av el, som i sin tur kan säljas vidare på elmarknaden.

TORV

KOL

Nästan förnyelsebar energi.

En ny torvmosse tar tusentals år att bildas. Förbränningen av torv ger upphov till relativt stora utsläpp.

FRIHET

19 4/2011

Kol är en energikälla som beräknas räcka i ytterligare omkring 200 år och tillgången är stabil. Kol är enkelt och billigt att använda. Kol är också ett bränsle som smidigt kan lagras och transporteras för att kunna användas i

händelse av en katastrof, som slår ut andra former av känsligare energiproduktion som kärnkraftverk eller vattenkraftverk.

Icke-förnybar energi. Förbränningen av kol ger upphov till mycket stora utsläpp.

I ENERGIDEBATTEN LYFTS ofta Kinas snabba tillväxt fram som ett hot mot en värld med minskade utsläpp. I själva verket jobbar landet ivrigt med att ställa om till grönare energikällor. Redan i dag har Kina hälften av världsmarknaden för solceller. Och att solceller skulle vara dyra och ineffektiva är en myt, enligt Marika Edoff. Den nya generationens CIGS-solceller kan fånga 10 –14 procent av energin. – Det kan låta lite, men är effektivt med tanke på vilka ytor och användningsområden som faktiskt finns. Dessutom producerar många företag solceller och konkurrensen skapar snabbt fallande priser, säger Marika Edoff. Nu hoppas hon att Sverige ska våga investera i långsiktiga subventioner av ny solenergiteknik. Det skulle gynna både klimat och ekonomi, resonerar hon. – Sverige är lite av ett u-land när det gäller solenergi. Den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson införde ett stöd som täcker 60 procent av investeringskostnaden för solceller för installation hemma på taket. Men stödet har inte förnyats av den sittande regeringen. Så i praktiken finns det i dag inget stöd för solceller, säger Marika uppgivet. KLUCKANDE VÅGOR MOT skärgårdsklippor. Samma vågor försörjer samtidigt svenska hushåll med el. Tanken är kittlande. Vågkraften tar raska kliv mot att bli en alltmer erkänd energikälla och redan nu pågår flera lovande projekt. På Grötö utanför västkustorten Lysekil bygger företaget Seabased 42 nya vågkraftverk på en yta av 4 400 kvadratmeter. 2012 beräknas alla kraftverk stå på plats. – Vågkraft är en förnybar energikälla med många goda egenskaper. Genom högt energiinnehåll, låga kostnader och låg inverkan på miljön kan vågkraft få stor betydelse för Sveriges och världens framtida elproduktion, säger Billy Johansson, vd för Seabased. – Enbart i Östersjön beräknas potentialen uppgå till 24 terawatttimmar, vilket motsvarar en femtedel av den totala elanvändningen i Sverige. LENA NEIJ, PROFESSOR i systeminriktad energiforskning vid Lunds universitet, vill se fler ekonomiska sporrar för att möjliggöra omställningen till en ekonomi baserad på förnybara energikällor. Utan en politik för positiv konkurrens och en väl fungerande utbytesmarknad för el kan exempelvis sol- och vindenergi aldrig slå sig fram, anser

– Sverige är lite av ett u-land när det gäller solenergi. hon. Samtidigt tycker Lena Neij att debatten om nya energikällor präglas av förenklingar och myter. – Det handlar inte bara om att kasta pengar i ny forskning för att lösa problemen. Först måste vi förstå vilka teknologier som är effektiva och rikta resurser dit där de gör mest nytta. Inte förvirra marknaden. – En kombination av väl fungerande marknader för ny teknologi och ekonomiska mekanismer gör förnybar energi mer lönsam. Vindkraften är ett bra exempel på det. Kostnaden har minskat och ny teknik gör det möjligt att implementera vindkraften i kustbanden. I DAG UTGÖR vindkraften bara omkring 0,3 procent av världens sammanlagda energiproduktion. Men i framtiden spår forskarna att vindkraften kommer att få en betydligt mer framskjuten position. Exemplen är flera. I Portugal täcker vindkraft landets elbehov under fyra månader per år. I den amerikanska delstaten Texas utgör vindkraft en femtedel av den totala energimängden. Och i Kina växte antalet vindkraftverk med 24 procent under förra året. Getachew Bekele Beyene är en etiopisk forskare som under flera år studerat hur Etiopien och andra länder kan dra nytta av nya energisystem. Under förra året, i samband med att han var doktorand vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, presenterade han en ny form av hybridkraftverk som drar nytta av både vind och sol. – Med hjälp av hybridsystem som utnyttjar både sol och vind kan vi transportera el från små kraftverk till avlägsna delar av landet. Vi har genomfört en förstudie på ett litet samhället om 1 000 personer, och hittills är resultaten väldigt positiva, säger han. – Små och förnybara energihubbar ger el till eftersatta regioner som kan få ny teknologi, pumpa upp färskvatten och öppna skolor. Grön energipolitik och konkret fattigdomsbekämpning, helt enkelt. 6

OLJA

NATURGAS

KÄRNKRAFT

Oljeeldning är ett enkelt sätt att framställa stora mängder energi.

Ger inte lika stora utsläpp som olja och kol.

Driften av ett befintligt kärnkraftverk är billig. Kärnkraft ger inte upphov till utsläpp. Kärnkraft kan framställa stora mängder energi.

Icke-förnybar energi. Världens olja beräknas ta slut under de närmsta årtiondena, priset på den sinande oljan är redan nu högt och instabilt. Förbränningen av olja ger upphov till mycket stora utsläpp.

Icke-förnybar energi. Förbränningen av gasen ger upphov till utsläpp.

FRIHET

Icke-förnybar energi. Uranet som krävs för att driva ett kärnkraftverk är inte bara ett ämne som kommer

20 4/2011

att ta slut utan dessutom ett ämne som är smutsigt och farligt att utvinna. Kärnkraft skapar radioaktivt avfall som måste lagras under jord i hundratusentals år innan det blir ofarligt. Risken finns alltid för att ett kärnkraftverk ska haverera och ett giftigt radioaktivt utsläpp ska ske. Det kan få enorma konsekvenser för människor, djur och miljö under lång tid. Att bygga ett nytt kärnkraftverk är mycket dyrt. Kärnkraftstekniken kan också användas för att framställa kärnvapen.

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

”Sommarshortsen för en hundralapp kostar 5 000 liter vatten att framställa, och textilfabrikernas kvinnor i Kina eller Bangladesh får gå längre och längre efter sitt eget dricksvatten.”

Klädsamt trendbrott INFÖR LÅGSTADIETS KLASSDISKON öste jag och mina kompisar ut varandras garderober på golvet och bytte kläder med varandra. Senare tog tonårstristessen i en mindre stad oss till Haninge centrum där månadspengen slängdes på kläder och prylar. Konsumtion blev en kick, gallerian vårt vardagsrum och Filaskorna – för den lyckligt lottade – en statusmarkör. TIO ÅR SENARE, en dag när sommarkollektionerna just landat i butik, står jag med en gul klänning med pärlor i fållen. Utan att tänka mig för börjar jag fingra efter prislappen. Men här går inget att köpa. Här lånar vi. På galgarna runt om hänger kjolar, shorts och byxor, nytt och begagnat sorterat i färg. I den vita skalan en pösig bröllopskreation. Konceptet klädotek och återvinning av textilier är på frammarsch och Lånegarderoben i Stockholm är ännu en reaktion på kortlivat mode som slängs utan att slitas. I år kommer genomsnittssvensken att köpa 20 kilo nya kläder. Men börjar vi tröttna nu? SHOPPING ÄR POLITIK. Minns den ekonomiska krisen som vi uppmanades att konsumera oss ur. De som kunde lydde och med uppdrag avklarat belönades de med än fler skattesänkningar att shoppa för. Det är ingen

nyhet att våra nyckfulla inköp legitimerar sjuka arbetsvillkor i fattiga länder och skapar ekologiska fotspår. Sommarshortsen för en hundralapp kostar 5 000 liter vatten att framställa, och textilfabrikernas kvinnor i Kina eller Bangladesh får gå längre och längre efter sitt eget dricksvatten. Kanske tillverkas shortsen till och med i onödan för att snabbt möta samma öde som åtta kilo kläder per person gör årligen – soptippen. PÅ 00-TALET BLEV ekomode big business, den ultimata kombinationen samvete och shopping. Men branschen är lömsk. Företag fäster egna symboler på sina produkter och vi luras tro att vi gjort textilarbetarna och miljön en tjänst när vi köpt en tröja märkt med blommor, löv eller djur. 2010-TALETS TREND är mer konstruktiv. Begreppet shoppingdetox lanserades i modejournalisten Sofia Hedströms bok ”Modemanifestet”. Konceptet att sy om, färga linnen med rödvinsslattar, byta och låna i stället för att äga har skapat eko långt utanför branschen. För ofta är det inte ägandet av en väska eller en pryl som ger kicken, utan ”det nya”. Precis som att resan och inte bilen är idén med bilpooler. Med kläd- och bokbytardagar, hyr- och lå-

FRIHET

21 4/2011

nesajter lämnar fler ett girigt samlarbeteende för ett bytessystem där man delar med sig. Alla har lik i garderoben som skulle passa i någon annans. Efter en slarvig inventering av min egen garderob liknar det en kyrkogård av impulsköp och urväxt tonårstristess. I USA och Tyskland kan man panta kläder i butik mot rabattkuponger, som med burkar och petflaskor. Sverige har ännu ingen organiserad textilåtervinning, men Ullared har flaggat för klädpant inom en snar framtid. Evolutionen är en seg process, det tog stenålderns samlarsamhällen tusentals år att övergå i mer civiliserade bytessamhällen. Där begär går före behov kan konsumtionsmönster inte brytas förrän alternativen känns kul och är inom räckhåll. Som nu. INFÖR VALET 2010 lånade Moderaterna sossarnas valaffischer och ändrade budskapet. Tilllåt mig korrigera MUF:s gamla dänga: Jag älskar att … låna. 6

Anna Wachenfeldt är frilansjournalist. Vad tycker du? Mejla info@frihet.se.

Frihetskolan

FEMINISM

SSU del 3: Feminismer

Enligt feministisk ideologi är män överordnade kvinnor genom en patriarkal samhällsstruktur - könsmaktsordningen. Feminister strävar till exempel efter lika lön för lika arbete, delat politiskt inflytande och ett samhälle som inte diskriminerar kvinnor och strukturellt gynnar män. De feministiska idéerna föddes i samband med 1700-talets upplysningstankar, men fick sitt verkligt stora genombrott vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I dag är feminismen en etablerad del av många vänster- och mittenpartiers politiska program runt om i världen. 1997 skrevs feminismen in i SSU:s handlingsprogram, och de svenska Socialdemokraterna blev ett uttalat feministiskt parti år 2001. Inom feminismen ryms en rad inriktningar med olika utgångspunkten och syn på samhället. Den minsta gemensamma nämnaren för de olika inriktningarna är tron på att det finns en maktordning, ett genussystem, som motverkar kvinnors frigörelse och att det krävs reformer för att åstadkomma jämställdhet.

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

SÄRARTSFEMINISM Särartsfeminister menar att män och kvinnor är olika av naturen. Dessa genetiska skillnader mellan könen gör att jämställdhet bara kan åstadkommas genom att uppvärdera kvinnor, kvinnlighet och så kallade kvinnliga sysslor. Enligt Ellen Key, en av förgrundsgestalterna inom särartsfeminismen, har kvinnan en viktig position i samhället genom sin medfödda moderlighet. Särartsfeminism är i dag en liten del av den feministiska rörelsen och förknippas vanligen med konservativa och religiösa feminister. LIKHETSFEMINISM Den i dag dominerande feministiska strömningen. Likhetsfeminister menar att pojkar och flickor fostras in i olika könsroller, genus. Män och kvinnor behandlas olika och blir därför olika, och det är ingenting som kan förklaras biologiskt, menar likhetsfeminister. Genom att luckra upp de normer och värderingar som skapar könsroller i samhället är det enligt likhetsfeminister möjligt att åstadkomma jämställdhet. SSU och Socialdemokraterna har huvudsakligen anammat likhetsfeministiska idéer i sina politiska program. Likhetsfeminism används som ett samlingsnamn för flera feministiska inriktningar med denna analys i grunden, däribland marxistisk feminism, radikalfeminism och liberalfeminism. LIBERALFEMINISM Liberalfeminismen slog rot under 1800-talets liberala renässans genom krav på utbildning, rösträtt och utvidgade rättigheter för kvinnor. Den brittiska filosofen Mary Wollstonecraft är en av strömningens viktigaste förgrundsgestalter. Enligt liberalfeminister är den största anledningen till kvinnors underordning i samhället att kvinnor saknar tillträde till den offentliga och politiska sfären, som medier och valda församlingar. Stereotypa uppfattningar om könen motverkar ett jämställt samhälle, men genom reformer inom ramen för det existerande samhället är det möjligt att åstadkomma jämlikhet. Liberalfeminister ser attityder, inte strukturer, som den avgörande förklaringen till ojämställdheten i samhället.

FRIHET

22 4/2011

MARXISTISK FEMINISM Den marxistiska feminismen finner sin ideologiska näring i de tyska filosoferna Karl Marx och Friedrich Engels läror. Enligt marxistiska feminister har alla former av förtryck gemensamma nämnare och måste bemötas som en produkt av det kapitalistiska samhället. Klass och kön är samverkande faktorer som underordnar kvinnor och ger män en särställning. I takt med att en liten grupp av män började äga en allt större del av ekonomin ökade också den sociala kontrollen av kvinnor. Marxistiska feminister ser kvinnors obetalda hushållsarbete och låga löner som ett tecken på att kapitalismen förtrycker kvinnor via ekonomiska mekanismer. Att bryta det privata ägandet är därför centralt för att åstadkomma ett mer jämställt samhälle. Marxistiska feminister vill således, till skillnad från liberala feminister, ändra samhällets strukturer. RADIKALFEMINISM När 1960-talets radikaliseringsvåg svepte över västvärlden föddes den moderna radikalfeminismen, baserad på verk av den amerikanska författaren Shulamith Firestone. Radikalfeminister betonar att mäns underordning av kvinnor, patriarkatet, beror på hur samhället är konstruerat. Mäns förtryck av kvinnor genom exempelvis pornografi, prostitution och våld inom relationer beror på att män som grupp tjänar på det. Kvinnors underordning kan därför inte förklaras av sociala faktorer utan av en inneboende konflikt mellan könen. Enligt radikalfeminister kan kvinnor bara frigöras och luckra upp könsmaktsordningen om de gemensamt bryter alla beroendeställningar till män. Radikalfeminismen ser kvinnors kollektiva makt, systerskapet, som centralt för att avveckla patriarkatet.

QUEERFEMINISM Queerfeminismen är inspirerad av radikalfeminismen och homo-bitransrörelsen och tar utgångspunkt i att inte bara könet är konstruerat, utan även sexualiteten. Eftersom det inte existerar några naturliga genus, bara konstruerade könsroller, kan heller inte sexualiteten vara biologisk. Enligt den svenska genusvetaren Tiina Rosenberg är sexualitet konstruerad av historiska normer, som förutsätter att kvinnor ska attraheras av män och vice versa. Queerfeminister ifrågasätter den heterosexuella normen i samhället, heteronormativiteten, och menar att samhället bara kan bli jämställt om varje individ får definiera sig själv oberoende av stereotypa uppfattningar om kön och sexualitet.

ANARKAFEMINISM

POSTKOLONIAL FEMINISM

Den anarkafeministiska filosofin slog igenom under 1960-talet och är historiskt inspirerad av 1800-talsfilosoferna Emma Goldmann och Voltairine de Cleyres. Anarkafeminister ser underordningen av kvinnor som en hierarki som genomsyrar hela samhället. Målet för förespråkare av anarkafeminism är av den anledningen inte att omfördela makten utan att avskaffa makten och hierarkin i sig. På så sätt blir det människan själv, inte staten, som bestämmer. Enligt anarkafeminister ska alla handlingar som strävar efter jämställdhet ske frivilligt mellan individer, inte genom tvång uppifrån. Staten är därför inte lösningen på jämställdheten, snarare ett av själva problemen.

FRIHET

Den postkoloniala feminismen uppstod delvis som en kritik av etablerade feministiska inriktningar. Enligt postkoloniala feminister utsätts färgade kvinnor för en form av dubbelt förtryck, genom att vara underordnade män och utsättas för rasism. Västerländsk feminism utgår ofta från att kvinnor är vita och missar på så sätt förtryckande strukturer som drabbar kvinnor i världen, menar förespråkarna.

23 4/2011

– I dagens klimat skulle bibliotek inte ha fått öppna om det var en ny uppfinning.

MIN BARNDOM SKÄMTADES det om att WWW, som står för World Wide Web, stod för World Wide Wait. Internetuppkopplingarna var sega och datorerna lite av en lyx. Men i takt med att datorn blivit var mans egendom och bredbanden allt snabbare har frågor som rör nätet blivit viktigare. Nedladdning, upphovsrätt, övervakning och integritet är ämnen som har väckt vilda debatter de senaste åren. Sverige har fått ett nytt parti som endast fokuserar på internetrelaterade frågor, Piratpartiet. Och i en ny rapport från FN slås fast att tillgång till internet är en mänsklig rättighet. RASMUS FLEISCHER, 33 år, har stenkoll på alla delar av nätdebatten. För han har ofta befunnit sig mitt i stormens öga. Som en av grundarna av den upphovsrättskritiska och numera nerlagda organisationen Piratbyrån, som samarbetade med fildelningssajten The Pirate Bay, och som hjärnan bakom den uppmärksammade bloggen Copyriot som behandlar nätrelaterade frågor i alla dess former. – Jag brinner verkligen för frågorna, säger han när Frihet slutligen lyckats få en pratstund. Rasmus är en upptagen man. Han bor vanligtvis med fru och barn i Stockholm, men just nu tillbringar han några månader i Berlin. Han skapar musik, konst, föreläser och driver sin blogg. Han har frilansat för flera tidningar som journalist och tar fortfarande journalistuppdrag ibland. Men framförallt skriver han på sin doktorsavhandling i historia, som ska bli klar i slutet av året. Det säger han med ett litet skratt som låter ana att han är pressad inför deadline. – Jag följer musikens historia från 1930 till 2000. Omkring år 1930 började högtalaren att massproduceras, därmed blev det praktiskt möjligt att ersätta levande musik med radio eller en skiva, och så högtalare. Det gjorde att många arbetstillfällen försvann. Svenska musikerförbundet ställde krav på politiska åtgärder för att motverka arbetslösheten och stöd för att levande musik skulle finnas kvar, säger Rasmus. – De fackliga och kulturpolitiska idéerna utvecklades sedan. 1960 stiftades Upphovsrättslagen som sammanlänkade rättigheter för musiker och skivbolag, så att musikerna blev mer beroende av skivbolagen. Sedan dess har skivbolagens rättigheter utvidgats i samma takt som musikernas, utan att det riktigt har kunnat motiveras. Skivbolagen har verkligen lyckats med sin lobbyverksamhet. I HÖST KOMMER Rasmus även att ge ut essäsamlingen ”Boken och biblioteket”. Han kallar det en fortsättning på författardebuten ”Det postdigitala manifestet”. – Jag resonerar kring bokens framtid. I dag finns ett överflöd av böcker. Man kan trycka sin egen bok eller publicera en text digitalt. Det har en positiv sida, för att bli utgiven i dag måste man inte be stora förlag om lov först. Men vad händer när tusentals fler böcker plötsligt finns? Hur ska vi navigera i överflödet? Risken är att filter, som säger vilka publiceringar som räknas, blir mäktiga i stället, säger Rasmus. – Det är redan en monopoliserad marknad. Det som hamnar på (nätbokhandeln) Adlibris förstasida säljer. Utan resurser för pr drunknar man i överflödet. – För mig är frågan hur man kan skapa ett kulturliv som betyder något för människor. Jag tror att biblioteken kan få en nyckelroll, i ett överflöd av information kan de överskåda allt. ATT RASMUS ÄR för fri nedladdning är inte någon nyhet för den som följt hans populära blogg. Den klassiska motfrågan lyder: Hur ska den som skapar något få betalt för sitt arbete om vem som helst lagligt kan ladda ner verket gratis från nätet sedan? Ett av svaren har varit förslaget om en skatt på alla internetuppkopplingar. Skatten skulle sedan finansiera ersättningar till upphovsrättshavare av nerladdade verk. Rasmus är dock tveksam till idén.

FRIHET

24 3/2011

RASMUS FLEISCHER Ålder: 33 år. Bor: Stockholm. Familj: Fru och en son. Bakgrund: Född och uppvuxen i Halmstad. Var i yngre år aktiv i Syndikalistiska ungdomsförbundet. Har frilansat för flera tidningar som journalist och var med och grundade numera nerlagda Piratbyrån, en organisation som var kritisk till upphovsrätt. Gör i dag: Skriver på doktorsavhandling i historia, bloggar på copyriot.se, pysslar med musik och konst och föreläser. Aktuell med: Släpper i höst essäsamlingen ”Boken och biblioteket”.

Cyber-

politikern

Facebook och Twitter har spelat en roll jämsides med demonstranter på gatorna i vårens uppror i arabländerna. Kan internet förändra världen? Nätaktivisten Rasmus Fleischer är övertygad. TEXT: BECKY BERGDAHL FOTO: CHRISTINA STIVALII

FRIHET

25 3/2011

– Jag tycker att det är vettigt att staten delar ut kulturpolitiska stöd till kulturskapare, så varför inte utvidga dessa stöd i stället? En allmän progressiv skatt, så att de som har mest pengar får betala mest, säger Rasmus. Idén om en nerladdningsskatt på bredband har fått kritik från andra håll för att alla som använder internet skulle få betala lika mycket i skatt. Men då har argumentet varit att alla laddar ju inte ner lika mycket – varför ska storkonsumenten betala samma skattesats som den som aldrig tankar ner? Det fnyser Rasmus åt. – Äh, det tycker jag är ett konstigt perspektiv, en egoistisk synpunkt. SAMTALET GLIDER TILLBAKA in på bibliotek. De finansieras av oss alla via skatten, stamkunder som studenter betalar lika mycket som de som aldrig lånar böcker. – I dagens klimat skulle bibliotek inte ha fått öppna om det var en ny uppfinning, tror Rasmus. Fördelningspolitik är ett ord som många skulle klassa som milt osexigt. Men Rasmus går igång när han talar om vikten av en progressiv skatt för att ersätta kulturskapare, och en politisk avvägning mellan hur mycket stöd olika skapare ska få. – Jag tycker inte att det som laddas ner mest nödvändigtvis ska få mest pengar. Då gynnas kortsiktig kultur som många klickar hem flera gånger, i stället för kultur som du laddar ner en gång och sparar och som betyder något för lång tid framöver. – Hur man än gör, måste man väga vissa typer av kultur mot andra. Jag vill blåsa liv i kulturpolitiken igen. I dag har kulturpolitik ersatts av att vi har upphovsrätt. Men upphovsrätten fungerar inte för att försörja författare av diktsamlingar, till exempel. Om vi vill att poesin ska leva vidare behövs stöd. – Sen har jag inget universalrecept. Författare överlever i dag på att föreläsa i stället för att sälja böcker, musiker lever på att framträda och inte på att sälja skivor. Det fungerar också. Men jag tycker att vi ska kunna prata stöd och kulturpolitik, i dag har det blivit lite fult, prat om att folk lever på bidrag. RASMUS MENAR ATT grunden till det som kallades det svenska musikundret på 1990-talet faktiskt var den svenska välfärden. – Artisterna kom inte dit de kom tack vare upphovsrätt, de kom dit de kom tack vare replokaler. I dag drivs en stenhård arbetslinje och folk hålls i meningslösa sysselsättningar. Samtidigt drivs en stenhård upphovsrätt. Det leder till att det är svårare att skapa nytt, medan de som har skapat gamla hits kan leva på det. Det konserverar klassskillnader. ETT NÄRLIGGANDE OMRÅDE är debatten om integritet på nätet. Om nerladdning av upphovsrättsskyddat material ska vara förbjudet, måste också medborgarnas förehavanden på internet övervakas så att de inte bryter mot förbudet. Ipredlagen ger film- och musikindustrin rätt att vända sig till en internetoperatör i Sverige och begära ut namnet på ägaren till ett internetabonnemang som har laddat ner skyddat material från nätet. Terrorhot har varit en annan motivering till införandet av lagar som kallats för integritetskränkande. FRA-lagen ger svenska staten rätt att övervaka telefon- och internettrafik i jakt på potentiella terrorister. Datalagringsdirektivet som håller på att införas i hela EU ger telefoni- och bredbandsleverantörer inom unionen en skyldighet att lagra data- och telefontrafik från de senaste månaderna. Rasmus säger att debatterna om FRA, Ipredlagen och datalagringsdirektivet har varit högljudda för att sedan medvetet begravas. – Särskilt regeringspartierna i Sverige, som drivit igenom de här lagarna, ville slippa debatter inför valet i höstas. Det betyder inte att

FRIHET

debatterna har dött en gång för alla. Men jag tror att det krävs mer än en debatt om personlig integritet för att frågorna ska skapa engagemang. Jag tycker att det är trist att det blivit en fråga om den enskilda individens rätt till en privat bubbla. – När till exempel upphovsrättsfrågor blir anledning till rätt att införa censur av delar av nätet, när internetleverantörer får spärra sajter. I värsta fall kan det börja ske i politiska syften. Det är större än den enskildes privatliv! För mig handlar det om kollektiva möjligheter att kommunicera fritt. Det ska inte vara som i Kina. Rasmus nämner också Frankrike. – Frankrike ses som ett föregångsland av skivbolag. De har en lag som ger rätt att stänga av internettillgången för en person som misstänks för nerladdning, utan domstolsbeslut. Det är ju en fruktansvärd bestraffning. I Frankrike har tjänster som gör det möjligt att surfa anonymt blivit populära som en följd av lagen. – Men då blir nästa steg att kräva förbud mot anonymiseringstjänsterna. Det blir en upptrappning. Jag tror det kommer att bli en strid som seglar upp, ska det bli förbjudet att komma åt internet anonymt? De som vill det har nog inte tänkt på vad det innebär. UNDER VÅRENS UPPROR i arabvärlden har det rapporterats att internet spelat en stor roll. Aktivister har kunnat nå ut med information till varandra och till omvärlden via Facebook, Twitter och bloggar, och tjänster som Tor som ger möjligheten att surfa anonymt har gjort att människor vågat söka efter förbjuden information. – Man kan ju inte säga att internet har utlöst revolterna. Men revolterna skulle ha sett annorlunda ut utan internet. Sen har nätet spelat olika roller i till exempel Tunisien och i Jemen, säger Rasmus. – Internet har en tvetydig roll också. I Bahrain har regimen kunnat identifiera vilka som rest sig, vilka de vill straffa, via internet. Rasmus tycker att västvärlden har visat upp en dubbelmoral. – USA:s och Sveriges regeringar har pratat om att stödja ett fritt nät för människorna i arabvärlden. Men samtidigt är de för inskränkningar i nätets frihet på hemmaplan. Det finns ett glapp mellan inrikes- och utrikespolitik, mellan ideologi och praktik. MYCKET TRYCKSVÄRTA HAR under våren också gått åt att beskriva turerna kring Wikileaks, deras kontroversiella nätpubliceringar av hemligstämplat material, och inte minst anklagelserna om sexuella övergrepp riktade mot Wikileaks förgrundsfigur Julian Assange. När han greps hängdes kvinnorna som anmält honom ut på nätet och kalllades för luder. – Det är ett fruktansvärt exempel på en misogyn rörelse som växte fram, säger Rasmus. Men han vill inte säga att internetgemenskapen är grabbig. – Det är inte representativt för nätkulturen tycker jag, utan för personfixeringen i dag. Medierna lyfte inte fram Wikileaks, de lyfte fram Julian Assange som person. Personkulten ledde till att människor solidariserar sig med honom och hävdar att det är otänkbart att han skulle kunna begå sexuella övergrepp. Det är ett sorgligt exempel på personkult. FÖR ATT LYFTA fram nätgemenskapens positiva sidor och jobba för ett fritt internet som inte styrs av politiker eller företag har Rasmus varit med och startat en ny ideell organisation, Juliagruppen. – Vi skapar möten mellan teknik och politik. Det tycker jag är viktigt, säger Rasmus. På Juliagruppens hemsida listas seminarier och andra spännande evenemang som är på gång. Rasmus är inte killen som ligger på latsidan. Ett datum långt fram i tiden, den 7 mars 2013, är utmärkt i kalendern. Med en punkt på schemat: Total World Domination. 6

26 3/2011

– Författare överlever i dag på att föreläsa i stället för att sälja böcker, musiker lever på att framträda och inte på att sälja skivor. Det fungerar också. Men jag tycker att vi ska kunna prata stöd och kulturpolitik, i dag har det blivit lite fult, prat om att folk lever på bidrag.

FRIHET

27 3/2011

Du kräver att arbetsgivaren erbjuder dig lön och försäkringsskydd i nivå med det man får på en arbetsplats med kollektivavtal. Slå ett kast till.

START Slå ett kast!

Du går med på det och får stå över ett kast.

Du söker sommarjobb och får komma på intervju på ett kafé. Där saknas kollektivavtal, som slår fast de anställdas rättigheter. Vad händer?

Du blir ombedd att provjobba gratis en vecka. Vad gör du?

Du vågar inte be arbetsgivaren om att få diskutera anställningsvillkoren. Stå över ett kast.

Du vägrar bli utnyttjad, man ska aldrig jobba utan lön. Slå ett kast till.

MÅL Så här spelar ni: 2-4 spelare. Använd varsin spelpjäs i form av ett mynt, en snäcka eller liknande. En tärning behövs också. Kasta tärningen om vem som får börja. När du hamnar på en fråga, kasta tärningen en gång till. Hur många prickar du får avgör vad som händer. Först i mål har vunnit.

Frihets

sommarjobbsspel FRIHET

20 3/2011

Du kräver ett skriftligt anställningsbevis som anger dina arbetsuppgifter, arbetstid, lön och rätt till ersättning för övertid och obekväm arbetstid. Slå ett kast till.

Du vågar inte göra något. Stå över ett kast.

Du börjar jobba, men får inget skriftligt anställningsbevis. Arbetsgivaren säger att det räcker med er muntliga överenskommelse om att du ska arbeta i åtta veckor. Vad svarar du?

Flera tusen unga skadas på sina sommarjobb varje år. På din arbetsplats finns en fritös som skvätter het olja som många anställda har bränt sig på. Vad gör du?

Du svarar okej. Senare hamnar du i en tvist med arbetsgivaren, som plötsligt säger att det inte finns mer jobb för dig efter sju veckor. Eftersom du inte har något skriftligt bevis på att du blivit lovad jobb i åtta veckor förlorar du tvisten. Stå över ett kast.

Du säger till direkt, det är arbetsgivarens skyldighet att erbjuda en säker arbetsmiljö och åtgärda risker skyndsamt. Slå ett kast till.

Arbetsgivaren ger dig aldrig något arbetsintyg. När du söker extrajobb till hösten kan du inte bevisa att du har jobbat på kafé tidigare. Extrajobbet går till någon annan med dokumenterad erfarenhet. Stå över ett kast.

Du som jobbar en kortare period och inte har någon semester har rätt till semesterersättning. Den ska vara minst 12 procent av all lön du tjänar in. Då du slutar på sommarjobbet betalar arbetsgivaren in en klumpsumma till dig. Slå ett kast till.

Dina kompisar åker på en massa skojiga festivaler under sommaren men du följer inte med eftersom du måste jobba. Vad får du för ersättning för att du jobbar utan semester?

När du slutar ber du om att få ett arbetsintyg där det står vilka arbetsuppgifter du har haft, som du kan använda när du söker nya jobb i framtiden. Vad säger arbetsgivaren?

Du får ett arbetsintyg och till och med ett arbetsbetyg, där arbetsgivaren skriver att du varit riktigt duktig på jobbet. Du tar dina intjänade pengar och firar. Slå ett kast till.

Din arbetsgivare betalar aldrig in någon semesterersättning. Du får ringa LO:s hjälptelefon för sommarjobbare, 020-560056. De ger råd om hur du kan kräva in semesterersättningen. Du får sen ta kontakt med din gamla arbetsgivare och tjata för att få pengarna du har rätt till. Stå över ett kast.

FRIHET

21 4/2011

t t y n t t E s d fรถ FRIHET

30 4/2011

d n la Den 9 juli delas jättelandet Sudan i två stater. Efter över 50 år av inbördeskrig ska människorna i söder få styra sig själva. Men det är ett sönderslaget, utfattigt land som föds, plågat av interna konflikter. I de allra sydligaste delarna härjar dessutom LRA, en fruktad gerilla som ingen har kunnat rå på. Förrän nu. Arrowboys har bestämt sig för att slå tillbaka. TEXT: ANNA ROXVALL BILD: JOHAN PERSSON

FRIHET

31 4/2011

bå frå De k ge n a . F sö llar ie dr nd a S sig en ud Th är an e A LR so rro A, m w Lo slå bo rd ss ys , ’s Re mot en g sis fie ru ta nd pp nc e e n u frus Ar tr tr m us er y. ta ad de e m jord ed b pi ruk l o ar ch e

ET ÄR VARMT och fuktigt. Tomma lerhyddor, övergivna i all hast, kantar stigen som är på väg att ätas upp av djungeln. Den förste som dyker upp är en ung kille på motorcykel med ett hemmasnickrat gevär i händerna. Sedan kommer de fram ur buskarna, en efter en. Män och pojkar i smutsiga t-shirts och flipfloptofflor, beväpnade med pilbågar, hagelgevär och kalasjnikovs. Vaksamma ögon som följer varje rörelse. Först när Luke Umerebati hoppar ur bilen bryts den fientliga stämningen. – Välkomna till vår bas, säger han med ett flin och sveper med handen över ett par fallfärdiga huskroppar av tegel.

FRIHET

DE KALLAR SIG Arrowboys och är ett slags medborgargarde, uppbyggt av tusentals frustrerade bönder från södra Sudan. Tillsammans har de tagit upp vapnen mot LRA-gerillan – en av världens mest fruktade miliser. På svenska kallas LRA för Herrens motståndsarmé och har bestialiska mord, våldtäkt och tvångsrekrytering av barnsoldater som signum. I 20 år slogs LRA mot regeringen i Uganda, men efter att ha drivits ut därifrån har LRA förflyttat sig och terroriserar numera lokalbefolkningen i gränstrakterna mellan södra Sudan, Kongo och Centralafrikanska republiken i stället. – Vi är ett trött folk. I så många år har vi haft inbördeskrig här i Sudan, och nu när freden har kommit har vi fått LRA i stället. Vi slåss mot dem eftersom vi måste, säger Luke och skissar på en karta i anteckningsblocket.

32 4/2011

Han är 27 år gammal och leder några av distriktet Yambios bäst organiserade Arrowboysgrupper som patrullerar skogarna runt sina byar i skift. Den här dagen har de hittat tydliga spår efter gummistövlar och nakna fötter. Det kan bara innebära en sak här ute enligt dem: LRA-krigare och tillfångatagna civila. – Jag har skickat in en enhet härifrån, en hit och en från det här hållet, visar Luke på kartan och sätter ut tre kryss. Om gruppen har tolkat spåren rätt finns fienden bara någon kilometer bort från basen och männen börjar otåligt fylla magasinen med patroner.

”Södra Sudan har alltid hållits underutvecklat och avskilt från norr. Inkomsterna från dess naturresurser har hamnat i fickorna hos härskarna i huvudstaden Khartoum i norr – först den brittisk-egyptiska kolonialmakten, senare den nordsudanesiska överklassen.” FRIHET

33 4/2011

SUDAN Statsskick: Republik. Huvudstad: Khartoum. Invånare: 45 miljoner. Religion: Förenklat brukar man säga att norra Sudan är arabiskt och muslimskt, medan södra Sudan är afrikanskt och kristet/animistiskt. Men det är som sagt en förenkling, det finns många olika etniska grupper både i norr och söder. Ekonomi: Södern utgör en tredjedel av Sudans yta men har två tredjedelar av landets stora oljefyndigheter.

SUDANS HISTORIA Under kolonialtiden styrdes Sudan av Egypten och Storbritannien gemensamt. Britterna ville ha södra delen av landet som en buffertzon så att islam inte skulle spridas till länderna söderöver, vilket gjorde att södra Sudan redan då hölls segregerat och underutvecklat. Vid självständigheten år 1956 bildade arabstammar runt huvudstaden Khartoum en ny elit, och många i södern upplevde det som att en härskare byttes mot en annan. Kristna skolor stängdes, barnen fick arabiska namn och det blev obligatoriskt att lära sig Koranen även i södra Sudan som inte är muslimskt. Eftersom södern krävde självstyre utbröt ett inbördeskrig som varade till 1972. 1983 återupptogs kriget då gerillan i södra Sudan, SPLM/A (Sudan People’s Liberation Movement/Army), drog igång ett nytt uppror mot centralregeringen i norr, bland annat på grund av ett kanalbygge och införandet av sharialagar. När olja började utvinnas i södra Sudan förvärrades kriget. Utländska oljebolag lierade sig med centralregeringens sida i konflikten för att kunna sköta sin verksamhet i fred. År 2005 skrevs ett fredsavtal under mellan norra och södra Sudan, en koalitionsregering bildades och sydsudaneserna lovades en folkomröstning där de skulle få välja om de ville tillhöra norr eller bryta sig loss. I januari i år röstade en överväldigande majoritet av sydsudaneserna ja till självständighet från norr. Den 9 juli är det meningen att södra Sudan ska bli ett eget land.

– Förra veckan gömde vi oss i flera dagar. När vi vågade oss ut hittade vi min systers man död och alla hus var plundrade. – Vi väntar på att de ska röra sig. Attackerar de den här byn eller går mot bäcken för att få tag i dricksvatten så tar vi dem, säger Luke. DE LEVER I Afrikas största land – ett land skapat med penna och linjal av kolonialmakterna. Sudan är öken, våtmark, savann och djungel, med mängder av olika folkgrupper, språk och religioner under samma tak. Förenklat brukar man säga att den norra delen är arabisk och muslimsk, medan den södra delen är afrikansk och följer kristna eller traditionella religioner. Södra Sudan har alltid hållits underutvecklat och avskilt från norr. Inkomsterna från dess naturresurser har hamnat i fickorna hos härskarna i huvudstaden Khartoum i norr – först den brittisk-egyptiska kolonialmakten, senare den nordsudanesiska överklassen. Därför har sydsudaneserna slagits för att få bryta sig loss från norr ända sedan Sudan blev självständigt från Storbritannien och Egypten. Förutom ett uppehåll på 11 år rasade ett förödande inbördeskrig mellan åren 1956 och 2005. I dag råder en bräcklig fred i Sudan, och en viktig anledning är att sydsudaneserna till slut fick välja själva om de ville förbli ett land ihop med norr eller bryta sig loss. En överväldigande majoritet sade ja till delning av landet i en folkomröstning förra året, och den 9 juli är det meningen att det nya Sydsudan ska födas som stat. Men det finns inget som tyder på att det blir lätt. De viktigaste oljefyndigheterna ligger precis i gränstrakterna mellan norr och söder, och det finns fortfarande ingen överenskommelse om var linjen ska dras. Dessutom plågas södra Sudan av svåra inre motsättningar, med boskapsräder och sammandrabbningar mellan olika folkgrupper.

oc lo LRA h ka , T tv lb h ån ef e gs olk Arr am ni ow pu ng bo te en ys rin m fi ga ed en r. ki de dn , t ap err pn or in ise ga ra r, r vå ld tä kt er

SITUATIONEN LÄNGS MED gränsen till Uganda, Kongo och Centralafrikanska republiken spelar i en egen division. LRA-gerillans terror skapar en tyst, nötande flyktingkatastrof som överskuggar allt annat. I mars 2010 beräknade FN att 38 000 människor bara i södra Sudan hade tvingats lämna sina hem sedan julen 2008. Varje ledig plätt i staden Yambio upptas av flyktingar. Under ett mangoträd på en grusplan mittemot en kraftverksanläggning sitter Madame Simon tillsammans med sina grannar. De har gått hit till fots från byn Masumbu, och Madame berättar att de har en plats i skogen utanför sin by dit de går när de hör att LRA är på väg. – Förra veckan gömde vi oss i flera dagar. När vi vågade oss ut hittade vi min systers man död och alla hus var plundrade, säger Madame. Det blev droppen som fick dem att fly. Svågern hade fått skallen krossad, halsen avskuren och kroppen sönderhackad. Ingen vill dö på ett sådant sätt. Under bananbladen som täcker hans grav är cementen fortfarande mjuk. ”Gabriel Boona” står det med spretiga bokstäver. SPÖKBYARNA LIGGER TÄTT runt staden. Till en början ser bosättningen i djungeln i Li Rangu-distriktet bara ut att vara en i raden av hastigt övergivna platser – i gläntan står en skola med inrasade väggar, omringad av tomma lerhyddor med ruttnande stråtak. Men det luktar rök och i fjärran hörs ljudet av machete mot trä. När en liten pojke

FRIHET

34 4/2011

Fl yk tin g sö läge dr r a iY Su am da b n. io,

EGYPTEN LIBYEN Röda havet

Nilen

NORDSUDAN

TCHAD

ERITREA

Khartoum

DET NYA LANDET SYDSUDAN

DARFURREGIONEN

Inofficiell gräns

Malakal Wau

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

ETIOPIEN

SYDSUDAN Juba

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

UGANDA

Enligt fredsavtalet skulle en överenskommelse om var gränsen för det nya landet ska dras redan finnas på plats i dag. Det är en känslig fråga eftersom många viktiga oljekällor ligger precis i gränstrakterna mellan norra och södra Sudan. Samtal pågår ständigt men de har hittills alltid strandat. Det har förekommit mycket våld längs gränsen, också efter fredsavtalet. I Sydsudan finns även många interna konflikter mellan rivaliserande folkgrupper. Boskapsräder är vanliga och blir ofta dödliga på grund av tillgången på vapen. I södra Sydsudan härjar LRA-gerillan. Inom den sydsudanesiska armén finns också splittringar, där flera generaler brutit sig loss. Juba kommer att bli huvudstad i Sydsudan.

KENYA

– Vi var så arga över att bli attackerade, LRA har förstört så mycket för oss att det kändes bra att få elda upp dem. efter en stund dyker upp bland träden och blåser i en visselpipa kommer ett hundratal trasiga män, kvinnor och barn fram ur buskagen. Deras hövding heter Samuel Issau Ngbarama. Han berättar att de flydde sin by vid gränsen mot Kongo för lite mer än ett år sedan, men stannade till här eftersom många inte orkade gå längre. Även om de övergivna husen skvallrade om att invånarna flytt också härifrån, kändes det tryggare att vara närmare staden Yambio. – Vi fick vara i fred tills juni. Då kom LRA från det hållet, säger Samuel och pekar mot skogsbrynet. Det var tidig morgon, och enligt Samuel gick LRA rakt i fällan. Den lokala Arrowboysgruppen hade varnats om att gerillan var på väg och låg i bakhåll i skogen. Överraskningen var total när den första pilen ven genom luften. – Vi besegrade dem med våra pilbågar och spjut, ja vi dödade många den dagen, säger Samuel. DET KOMMER FÖRST ett par droppar, sedan vräker regnet ner. Byborna springer skrattande in under taket i den gamla skolan och klämmer ihop sig på låga träbänkar. En sprucken griffeltavla står lutad mot väggen som en påminnelse om att barnen faktiskt gick i skola här en gång.

FRIHET

Samuel vinkar fram en allvarlig kvinna med håret stramt flätat bak mot nacken och förklarar att det finns Arrowgirls också. – Deras uppgift är att bränna kropparna efter strid. Hon heter Mary Midsummer och är en av de kvinnliga ledarna. Sonen sover i famnen medan Mary oberört berättar om hur de samlade ihop liken. Hon var aldrig rädd den där morgonen i juni, säger hon, bara förbannad. – Vi var så arga över att bli attackerade, LRA har förstört så mycket för oss att det kändes bra att få elda upp dem. Varje ord ackompanjeras av någons skrällande hosta. Flera barn har svullna magar, och Mary säger att deras by svälter, precis som så många andra. – Vi vågar inte skörda våra fält längre, det är svårt att få ihop tillräckligt med mat. Förr fanns det en skola och en vårdcentral i det här området, men nu vågar inte ens Läkare utan gränser komma hit längre eftersom det är så farligt, säger hon. LUKE UMEREBATI STÅR några mil därifrån och snackar taktik i djungeln. Pojkarna runt omkring honom är unga och lågmälda, har knappt fått fjun på hakan, men tycker själva att de är gamla nog att slåss. Luke har inte mycket att invända, han gick med i södra Sudans armé som

35 4/2011

Fa st in o

FRIHET

36 4/2011

la dd ar

m ih sig gö oc m Zan ed op m h or n be m tillb de läm nä a G bi ed ak sig n r L bi ad R aw se si a i n n til bu e A a o frå m l b s sin tt te a v n am yn he m m . D n beb cke ar ar a. i r u ke M är å tre is p ade te p n am te da å m d å nä e e r g r h ma fan ar ark m. tt fä on n h n h inn en Ho lt fly ad on an för n fi me dd e l sit ho at ck d s e. yck t b n t fl pa in at arn våg y. ni st ad Hon k a e

– Armén är i Yei, men där är det fred. Hur ska jag kunna sitta i Yei medan min familj kidnappas här hemma? åttaåring, på den tiden då den fortfarande var en gerillarörelse som slogs mot norr. – Fast det hade ingenting med politik att göra, jag hade det svårt och såg att barnen som gick med fick gratis mat, säger han och rycker på axlarna. Han stannade i armén i 17 år, tills han för två år sedan nåddes av budet att hans bror och två systrar hade kidnappats av LRA. Då tog han sin kalasjnikov, deserterade och åkte hem för att organisera Arrowboys istället. – Armén är i Yei, men där är det fred. Hur ska jag kunna sitta i Yei medan min familj kidnappas här hemma? undrar han sammanbitet. OFFICIELLT JAGAS LRA av arméer både från Uganda, Kongo och södra Sudan, men det är ingen hemlighet att de tre styrkorna är både inkompetenta och ointresserade av att skydda civilbefolkningen. Samtidigt har LRA funnit nya vänner, som gör dem både starkare och farligare. Från att tidigare bara ha härjat i söder dök gerillan förra året för första gången upp så långt norrut som i Darfur i västra Sudan. En tid efter det kunde både soldater och bybor notera hur tillfångatagna eller dödade LRA-rebeller plötsligt bar nya uniformer, vapen och annan utrustning. Som alltid riktas misstankarna mot Sudans centralregering i Khartoum. President Omar al- Bashirs parti har aldrig velat se landet delas, och har tidigare samarbetat med LRA för att slå till mot rebellerna i söder. Nu tros norr än en gång använda sig av LRA för att sabotera det nya statsbygget i söder.

FRIHET

I ARROWBOYSLÄGRET FNISSAR pojkarna när de får frågan om de tror att regeringen i norr förser LRA med vapen. – Tror? Vi vet, säger Luke och tittar frågande på de andra. Det blir tyst en stund innan de bestämmer sig för att berätta. Samma förmiddag har de fångat in två LRA-spanare bara ett stenkast därifrån. – Vi ville inte att ni skulle se det så vi flyttade dem, men grabbarna håller på att tortera dem för att få ut information, säger Luke. – Jag frågade dem rakt ut var de får alla sina nya vapen från, och en av dem svarade att de får dem från Khartoum. Rastlösa blickar, trummande fingrar. Pojkarna vill bryta upp. De knölar fickorna fulla med kex för att ha något att äta i skogen. De ligger i bakhåll i två dagar utan att någon rör sig i deras riktning. Sedan tvingas de avbryta eftersom hungern blir för svår. När Luke Umerebati ringer har han klättrat upp i ett träd i skogen för att få täckning för telefonen. Han är arg över att de är så fattiga att de inte ens har råd med proviant när de ger sig ut i djungeln, men tror samtidigt att det bara är en tidsfråga innan de får tag i fienden. – En så stor grupp kan inte röra sig utan att lämna tydliga spår efter sig, förr eller senare tar vi dem, säger han. Sedan blir det tyst i luren. Kanske är det den dåliga linjen som spökar, kanske är det verkligen rösten som stockar sig. Luke harklar sig där på andra sidan, uppe i trädet i djungeln i södra Sudan. – Jag vet att det inte är så stor chans, han kan vara var som helst. Ändå … varje gång vi går till attack mot LRA ber jag till Gud att min bror ska finnas där. 6

37 4/2011

BILD: GUSTAV ANDERSSON

KULTUR & NÖJE

Informationsknarkarna

”Svenska hackare – En berättelse från nätets skuggsida” ställer läsaren öga mot öga med kodknackarna som sätter skräck i makten. Boken fyller ett viktigt tomrum i debatten om integritet, individualitet och statens roll i nätsamhället. Och oroar. TEXT: DANIEL MATHISEN

”NÄR MAN TILLBRINGAR tid i chattrum blir man dömd efter sina meriter, inte på grund av hur man ser ut eller hur mycket pengar man har, bara på ens kunskap och hur man beter sig. På sätt och vis är det ett perfekt samhälle.” Orden kommer från en anonym hackare som hellre tar sig förbi nätmurar än träffar människor i verkliga livet. Att nätet skulle vara ett perfekt samhälle, en utopi, bortom diskriminering och förutfattade meningar får nog klassas som en grov överdrift. Nätet, liksom alla delar av samhället, är snarare en produkt av befintliga normer, strukturer och värderingar som premierar vissa grupper framför andra. Men citatet sammanfattar på sätt och vis Daniel Goldbergs och Linus Larssons reportagebok om människorna bakom hackarkulturen. Där andra skildringar slentrianmässigt reducerar hackaren till rebellisk tonåring som är ute efter att kickar, bekräftelse och att jävlas på måfå, skapar bokens författare en ny, delvis annorlunda berättelse. ”Svenska hackare” speglar unga människor som attraheras av algoritmernas förförande logik och drivs av att identifiera och lösa problem. FLERA AV DE intervjuade personerna beskriver sig själva och hackarkollektivet som hjältar

och ideologiska galjonsfigurer för nätets ursprung. Idén är att år av kommersialisering och reglering har urvattnat internets själva själ på bekostnad av fritt informationsutbyte och kreativitet. Därför blir boken mer av en sociologisk och historisk studie över hackarkulturens orsaker och drivkrafter snarare än ett tekniskt standardverk. Och det är välkommet. För även om både Goldberg och Larsson själva djupgranskat hackar- och säkerhetsbranschen är det personerna bakom attackerna, det mänskliga beteendet, som står i centrum. FÖRFATTARNA PEKAR PÅ att hackare tycks se befintliga lagar som legitima måltavlor för teknisk expertis, med konsekvensen att den individuella moralen står över samhällets. Att de organisationer, myndigheter och aktörer som utgör samhällets ryggrad är så pass sårbara är givetvis extra oroande. För vem har i så fall makten? Det är också intressant att se hur summan av koffeinstinna individer med krökta ryggar, som natt efter natt söker säkerhetsluckor, successivt utvecklats till en politisk

FRIHET

38 4/2011

kraft att räkna med. Vår tids politiska landskap rymmer därmed också nödvändiga diskussioner om människans plats bland systemen, vikten av anonymitet och en lagbok som bättre avspeglar en förändrad infrastruktur. Frågan om nätets framtid är dessutom direkt avgörande för många av världens framväxande demokratirörelser, vilket inte minst utvecklingen i arabvärlden visar. Tillgång till anonyma och säkra kanaler för påverkan är i många fall en ödesfråga för framväxande rörelser. I ”Svenska hackare” möter vi människorna som gör det möjligt. GOLDBERGS OCH LARSSONS journalistiska insats är beundransvärd och kittlande. Författarna lyckas med slipad penna fånga de komplicerade händelseförloppen bakom attackerna mot bland annat Harvard, CIA och Pentagon och göra dem lättillgängliga för en bredare allmänhet. ”Svenska hackare” är den hittills mest välskrivna reportageboken om en inflytelserik och samtidigt ofta okänd generation av människor som törstar efter information. Och inte skyr några medel för att få tag i den. 6 Bok – ”Svenska hackare – En berättelse från nätets skuggsida” av Daniel Goldberg och Linus Larsson (Norstedts förlag) finns i din bokaffär.

TEXT: BECKY BERGDAHL

Bok – ”Äta djur” av Jonathan Safran Foer (Norstedts förlag) finns i din bokaffär.

Metal för mekaniker

OM DU ÄN en gång vill skaka om rockvärlden, är det då en god idé att skapa ett supermetalband? Det tyckte i alla fall Hans Erik Dyvik Husby, sångare i nya konstellationen Doctor Midnight and the Mercy Cult. Husby är för de flesta mest känd från Turbonegro, och för hans

REKOMMENDATIONER MAFFIGT OM SLAVERIET. USA-korrespondenten Staffan Ekendahls biografi över Abraham Lincoln, ”Abraham Lincoln - Hans liv och död”, berättar historien om det amerikanska inbördeskriget och slaveriets avskaffande. PILLERÅNGEST. ”Läkare utan vapen Ett reportage om antibiotikaresistens” är en skrämmande skildring av ett alltmer stegrande folkhälsohot. INREDNINGSGENERATIONEN. Fredrik Lindström och Henrik Schyffert analyserar vår tids inredningshysteri i nysläppta boken ”Ljust & Fräscht”, som delvis baseras på showen med samma namn. KNARKDRAMA. Tredje säsongen av “Breaking Bad”, den prisbelönade teveserien om kemiläraren som börjar tillverka och sälja metamfetamin, finns nu på dvd och bluray.

KALENDERN 1 JULI – 3 SEP

1 12

juli. Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax spelar på Ullevi i Göteborg.

juli. Göteborgsbaserade bandet Little Dragon släpper tredje alstret, ”Ritual Union”.

TEXT: KRISTOFER ÅBERG

Skiva – ”I Declare: Treason” med Doctor Midnight and the Mercy Cult släpptes 10 juni.

Ofantligt om liv och tro

PULSERANDE SOLVINDAR OCH trådliknande plasmalandskap. Svepningar över jättelika kosmiska kluster och stjärnbälten. Och en döende dinosaurie som ligger och flåsar vid en stenbelagd flodbädd. Fem minuter in i Guldpalmsbelönade “The Tree Of Life” är trådarna fler än svaren. Men allteftersom projektorn surrar på vecklar regissören Terrence Malick ut en emotionell berättelse om kärlek, förlust och vilka krafter och idéer som egentligen formar våra liv. I grunden pendlar handlingen kring en familj med tre söner i 1950-talets USA. Jessica Chastain och Brad Pitt är fulländade som filmens tematiska ytterligheter i moders- respektive fadersgestalten, liksom Sean Penn som samtida och illusionslös son. Karaktärerna bäddas varsamt in i åtskilliga filosofiska, existentiella och religiösa skikt som fungerar som betraktarens dubbelbottnade spegel. För i slutändan är ”The Tree Of Life” lika mycket ett filmkonstverk om en familj på 1950-talet som en storslagen och meditativ reflektion över ditt eget liv.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bio – ”The Tree Of Life” hade biopremiär 27 maj.

Po ps å Te ng le are vi Do sio n Ri w n C ha n” ou nn . nc as il, sv so ar m til kr l d iti en se ra kon de s he erv nn ati es va ny org a v an id isa eo ti til one l lå n te Pa n ”M ren an ts

”ÄTA DJUR” ÄR ett rasande angrepp på den nutida köttindustrin. Författaren Jonathan Safran Foer radar upp studier som bevisar hur djur utsätts för svår smärta, stress och blir deprimerade i det han kallar för djurfabrikerna – och studierna gäller inte bara ulliga, gulliga varelser som människor lättare tycks tillskriva ett känsloliv, utan även fjälliga fiskar som lider av att odlas fram i trånga kassar. Men Safran Foer är samtidigt medveten om att det för många människor inte tycks räcka med djurrättsargument. Så han gräver än djupare och redogör pedagogiskt för köttindustrins enorma miljö- och klimatpåverkan. Och påverkan på människans hälsa, bland annat genom att djur i den storskaliga köttindustrin i förebyggande syfte tvångsmatas med antibiotika, vilket har lett till att fler antibiotikaresistenta bakterier har uppstått. Det är välskrivet och välresearchat. Och nyanserat, författaren försöker inte bevisa en färdig tes, som att allt köttätande alltid är förkastligt. Han undersöker i stället nyfiket alternativ till djurfabrikerna, som att äta ekologiskt kött och i mindre mängder. Det enda som förhindrar att boken får en femma är att Safran Foer uppehåller sig väl mycket vid individuella lösningar – ”det hänger på dig att ta ställning och välja bort kött”. Debatten om samhällets ansvar lämnar han lite därhän.

insats i filmen om Cornelis Vreeswijk. I nya bandet hittar vi medlemmar från Marilyn Manson, det softa dödsmetallbandet Extol, det glättiga industribandet Apoptygma Berzerk och det helt klart bästa kortet i leken – Anders Odden från black metalbandet Satyricon. Kan det bli annat än riktigt bra? Ja, det kan det faktiskt. Men riktigt dåligt är det heller inte. Dock är det för få låtar som fastnar. Och hur kul är det att blanda in andra genrer i hårdrocken? Kan inte hiphop och – i det här fallet – industrirock få leva sina egna liv? En ny hajp à la Turbonegro lär det inte bli.

ja at gr ”V eng skt al eje ad fö a la vn mär rä va il e ld ra l a d er so tt ?” m

Drabbande om djurrätt

FRIHET

39 4/2011

juli. ”Harry Potter och dödsrelikerna del två” går upp på svenska

biografer.

juli. I filmen ”The Smurfs” får vi för första gången stifta bekantskap med de blå figurerna i tredimensionellt format.

juli. Lykke Li stannar till i Östersund för en spelning i samband med Storsjöyran.

augusti. Under en veckas tid bjuder Malmöfestivalen på musik, konstupplevelser och föreställningar.

augusti. I dataspelet ”Deus Ex: Human Revolution” spelar du en säkerhetsspecialist som ska knäcka bioteknikens gåta.

september. Regionmuseet i Kristianstad ställer ut ”Romska resor”, fotografen Joakim Eskildsens skildring av romernas resor och vardag i Europa och Asien.

Stöveltrampet ekar genom Europa

BILD: MIA CARLSSON

Författaren Lisa Bjurwald, redaktionsmedlem på Expo och tidigare ledarskribent på DN, fascineras av vad som får människor att söka sig till extremism. I senaste alstret, ”Europas skam – Rasister på frammarsch”, granskas vår tids fascistiska blodomlopp. TEXT: DANIEL MATHISEN

UNGERN UTBRISTER EN ledande företrädare för Jobbik – landets tredje största parti – att gravida romska kvinnor slår sig själva i magen med hammare för att få missbildade barn, och därmed bidrag från staten. I Italien flockas de unga i nyfascistiska studentkårer och hyllar Benito Mussolini, landets forne diktator. Och i Tyskland arrangerar nynazistiska NPD fotbollsturneringar och läxläsning för att ta över samhället inifrån. - Jag blev förvånad över hur pass långt extremisterna har kommit. Och att tabun om vad som kan sägas om till exempel muslimer, judar och romer håller på att brytas ner, säger Lisa Bjurwald.

SOMMAREN 2009 ÅKTE Lisa till Wien för en forskartjänst inom journalistik. Samtidigt skissade hon på det som så småningom skulle bli ”Europas skam”. – Just nu är jag förväntansfull inför responsen på boken. Det är ju alltid lite speciellt att släppa ifrån sig något man haft nära under så lång tid. Extrema rörelser är hemvan terräng. Redan år 2006 klev Lisa in i stiftelsen Expos lokaler för att skriva om extremism och främlingsfientlighet, dessförinnan studerade hon säkerhetsfrågor vid Försvarshögskolan. Men alltför ofta upplever hon att kvinnor och feminister inte förväntas syssla med ”hårda frågor”. – Jag fascineras av extremism och vad som leder människor till extrema rörelser. Vilka drivkrafter som finns, säger hon.

FRIHET

Från nazistmöten i Tyskland, via biffiga skinnskallar i Schweiz till fikor med främlingsfientliga europaparlamentariker i Strasbourg. Lisa har lyckats få tillträde till några av den europeiska nationalismens innersta kretsar. Olika grupperingar kräver olika strategier, säger hon. – När det gäller Patrik Brinkmann, svensk finansiär av tysk extremhöger, fick jag spela med öppna kort. Han har för bra koll på medier. Klassisk extremhöger i nazistuniformering avskyr ju journalister, så där presenterade jag mig som forskare. Populistpartier, som ofta saknar rötter i nazismen, vill tvärtom synas i medier för att bli etablerade. – Sedan hjälper det ju att jag är en blond kvinna också. Jag brukar försöka att se lite brattig ut, med randig skjorta och hästsvans. Det går hem, säger hon och skrattar. DAGEN INNAN INTERVJUN har det främlingsfientliga partiet Sannfinländarna chockat Finland genom att fyrdubbla sitt väljarstöd och peta Centerpartiet från platsen som landets tredje största parti. Det som händer i Europa just nu är en nyfascistisk charmoffensiv, menar Lisa. Men vad kan progressiva och humanistiska partier egentligen göra för att bromsa den bruna vågen? – Viktigast är att inte anpassa sig. Etablerade partier måste våga ta debatten och visa på ideologiska skillnader mellan vänster och höger, slår Lisa fast. – När partierna blir för lika öppnar det för extremhögern. 6

40 4/2011

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 4/2011

KULTURKRÖNIKA

Våga vara förebild, kvinna! FÖR EN TID sedan läste jag en intervju med Robyn. Som de flesta vet är hon en superpoppis artist som hyllas av kritiker, säljer skivor som smör och som med all trolighet är många människors stora idol. Men i intervjun sa hon något som fick mig att reagera. Hon sa nämligen: “Jag är ingen förebild.” Hon menade att hon inte ville ”ha någon ansvarskänsla på det sättet”. När jag först läste det tänkte jag att hon måste vara lite korkad. Fattar hon inte att hon har tusentals fans som skulle påstå att hon är just en förebild för dem? Så varför vill hon själv inte se sig som en? Efter ett tag insåg jag varför. För grejen att avsäga sig titeln som förebild är nämligen inget Robyn är ensam om att göra. Jag har läst och hört så många artister, skådespelare och andra inom populärkulturen uttrycka precis samma sak. Det de alla har gemensamt är att de är kvinnor.

FÖR DET ÄR bara att slå upp en valfri skvallereller tjejtidning och läsa vad de skriver. Jag lovar att det i de allra flesta tidningar kommer att finnas åtminstone en text där en kändis utmålas som en dålig förebild. I de allra flesta fall kommer denna kändis att vara en kvinna. Antingen är hon en dålig förebild för att hon är för smal, för tjock, för att hon röker, kanske super för mycket eller knullar runt med för många män. Oavsett anledning, en känd kvinna blir förr eller senare alltid en dålig förebild.

KULTURNOTERAT MUMINPAPPAN ÄR SMYGBÖG Muminpappan är smygbög och Hemulen är transsexuell. Muminböckerna är därmed mycket farliga för barn, och författaren Tove Jansson är ett monster, en feministnazist. Så skriver en debattör

Det är det ständiga hotet. Att de när som helst kan utmålas som dåliga förebilder. Det är ett så pass stort hot att allt fler kända kvinnor, precis som Robyn, har börjat distansera sig från ordet förebild helt och hållet.

FÖR KVINNOR VERKAR det räcka med att bara träda ut i offentligheten för att de ska ses som förebilder. Helt plötsligt får de ett gigantiskt ansvar att inte påverka andra kvinnor negativt. Det ställs krav på att de ska bete sig, se ut och prata på vissa sätt som inte riskerar att influera andra kvinnor till dåliga handlingar och beteenden. Kändiskvinnorna ska vara hälsosamma, ha de rätta värderingarna, ha en fin och snäll sexualitet och självfallet inte ägna sig åt droger och sådant hemskt. Kvinnorna får helt enkelt minimala utrymmen för att göra felsteg. Kända män däremot har desto större utrymmen. De ses ofta som starka och rationella personer som kan ta egna beslut trots att de gör fel ibland. För när de gör fel ses det snarare som lite spännande och de blir plötsligt ”bad boys”. Ingen lägger något ansvar på dem att de måste bete sig fläckfritt för att inte fördärva alla de män som ser upp till dem. SÅ VAD BEROR allt detta på? Jag tror grundproblemet är att alltför många blandar ihop förebild med föredöme och de gör det betydligt oftare när det gäller kvinnor. För förebild

på amerikanska Landover Baptist Churchs hemsida. Men sajten är fejk. Den skapades för att driva med USA:s kristna höger. Problemet är bara att religiösa amerikaner har tagit sidan på allvar, och numera är det svårt att veta vilka inlägg på sajten som är en parodi och vilka trådstartare som är seriösa.

Linus Fremin är skribent

kabelkanalen Fox News att rasa, rapporterar tidningen Resumé. Företrädare för Fox News menar att barnet kan ta skada och få en upplöst könsidentitet, och att mamman i annonsen exploaterar sin son för att ”lyfta fram liberal transsexuell ideologi”. Fox

TRANSPROPAGANDA FÖR BARN Mer upprörda känslor. I reklamen för det amerikanska klädmärket J.Crew målar en mamma nagellack på sin sons tår. Det har fått den högervridna, USA-baserade

FRIHET

är inte synonymt med föredöme. En person kan vara ett dåligt föredöme om den super för mycket, men personen kan fortfarande vara en förebild. För en förebild är mycket mer än så. Det är någon som inspirerar, berör och som får en att tänka och vilja saker. En förebild är någon att projicera sina drömmar mot för att de ska kännas mer uppnåeliga. Det är det fina med förebilder. De får en att vilja bli bättre, att utvecklas och drömma mer. Just därför vill jag uppmana alla, och speciellt kvinnor, att omfamna att de är förebilder i stället för att kasta bort det. För som skribenten Linna Johansson skrev en gång: ”Misstänker du att du inspirerat en enda människa i den här världen så är du en förebild.” Så omfamna det! 6

42 4/2011

och bloggare.

News har i sin tur blivit attackerade från vänsterhåll för sin kritik av J.Crew-reklamen.

INSPÄRRAD KONSTNÄR Någon som också rör upp känslor är den kinesiske konstnären Ai Weiwei. Hans samhällskritiska installationer har länge varit en nagel i ögat på kommunistregimen i Kina. Nu har Ai Weiwei fängslats. Demonstrationer mot regimens handlande och till stöd för Ai Weiwei har hållits utanför Kinas ambassader på flera håll i världen, men något frisläppande av konstnären tycks inte vara i sikte.

JÄ

ST Ä

DA G

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

PÅ

Al dj På fö Lä up S rb r lt om un kä dy SU n ds n ka :s SS a o f i f ör rd Fa U: em dj f sf r ö ra aj ör in upn A n bu is b d i n tis e, ui nd g k s sa sei sk te ku f m an on or rs t El i o om gr oc l es ch in h f si or G sl em a ip E so b rik ri a inis m e ar ss l W m gu m, ” on ar ik . m Fe , ka str en m nd öm te in i n. st id , k is at a ka til nd l n id ut m y ate an fö rb r ti in un ll n ga ds y r” , fi se ck kr et de er lta ar ga e. rn a

FOKUS SSU

FRIHET

43 4/2011

u al Si sh ni . Da m e ol rig kh va toc ns S sa n i es le gr ka on slo s k es U: g r SS kon ör nf ta

RIHET FÅR FATT på en jäktad Danish Sial, SSU-förbundets kongressamordnare, för att få reda på några av godbitarna på förhand. – Den här kongressen blir lite back to basics. Mindre flashiga hotell och konferenslokaler och mer av arbetarrörelsens rötter. Politiken ska vara i fokus, inte lyxiga lokaler. Då passar ABF-huset i Stockholm helt perfekt, säger han. INFÖR ÅRETS FÖRBUNDSKONGRESS har förbundsstyrelsen diskuterat hur beslutsformerna kan utvecklas för att gynna ett bättre samtalsklimat och mer genomtänkta beslut. Resultatet är att kongressen koncentreras till fyra politiska områden. – Tidigare års långa nattmanglingar för att hinna med alla program skapade ett demokratiskt underskott. I år vill förbundsstyrelsen sätta ett par politiska debatter i centrum. Smalare men vassare, helt enkelt, säger Danish. EN ANNAN NYHET är de seminarier som löper parallellt med kongressförhandlingarna. Bland annat blir det diskussioner om rasism, arbetsmarknad och jämställdhet med organisationer som Sveriges unga muslimer och Förbundet rörelsehindrade. Dessutom är kongressen helt öppen för intresserade medlemmar och inte bara för valda ombud. – Det är ett bra sätt att lyfta in nya perspektiv och stärka kopplingen mellan SSU och samhället. Förhoppningsvis kan det väcka nya tankar och idéer, förklarar Danish. DANISHS BÄSTA TIPS till ombud som åker på sin allra första kongress är att våga ta plats. – Alla är nervösa första gången de går upp i talarstolen, men det är inte ett dugg jobbigt när man väl står där. Därför är det viktigt att så många som möjligt tar chansen att påverka SSU:s framtid, uppmanar Danish. KONGRESSER PRÄGLAS OFTA av en mycket skev könsfördelning bland talarna, där snubbarna dominerar. För att få fler tjejer att ta debatterna håller Sanna Vent, studieombudsman på SSU-förbundet, i en argumentationstrimning dagarna före kongressen. – Vi vill skapa en maktförskjutning rent numerärt för att få tjejer att vara med och forma besluten som fattas. Under utbildningen kommer tjejerna att få öva på att stå i talarstol, prata i grupp och slipa argumenten, säger Sanna. KONGRESSENS TREDJE DAG avslutas med en stor fest för alla ombud och ett begränsat antal besökare. På klubben Strand vid Hornstull i Stockholm kommer Alex Schulman och hittills hemliga artister att stå för underhållningen. – Det kommer bli en fantastisk kväll. Schul-

KONGRESSDAGS

SSU intar hu En dag kortare och helt öppna förhandlingar. Det är några av nyheterna när 249 ombud kommer till Stockholm för att välja ny förbundsledning och klubba morgondagens politik på SSU:s 36:e kongress. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: JENS OHLSSON

man står som värd med underhållning och intervjuer med kända sossar, säger Danish. JENS OHLSSON ÄR ansvarig för kongressens grafiska profil och utsmyckning. Han utlovar en kongress som flätar samman den historiska miljön med en modern ungdomsrörelse. – Anslaget ska knyta an till den grafiska profil som lanserades i samband med vårkampanjen. Det ska vara ett budskap som utstrålar glädje och framtidstro, samtidigt som det återknyter till ABF-husets unika 50-talsmiljö. ÅRETS TEMA, ”Frihet, framtid och en riktig nystart”, är en uppenbar pik riktad mot moderpartiet. – Till skillnad från partiet fattar vi politiska

FRIHET

44 4/2011

beslut på våra kongresser. Det här kommer inte att bli någon socialdemokratisk Ring P1föreställning, säger Jens. NÄR FRIHET TRÄFFAR Danish sitter han med pannan i djupa veck över högar av papper och pärmar. Mycket återstår innan kongressen kan rulla igång. – Det svåraste med att planera och genomföra en kongress är de många detaljerna. Alltifrån usb-minnen i kongressväskor till kallelser ska klaffa. – Men i slutändan är det viktigaste att alla ombud kommer på plats för att diskutera och fatta beslut om politiken. Det är ju därför vi arrangerar en kongress från första början. 6

KONGRESS 2011 När: 2-5 augusti. Var: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Hur: Årets förbundskongress, den 36:e i ordningen, inleds omkring lunchtid den 2 augusti och avslutas 15:00 den 5 augusti. Kongressen kommer att behandla tre politiska program, på tema jobb, skola och välfärd, samt ett organisatoriskt program. Dessutom ska kongressen behandla 118 motioner och välja ny ledning för förbundet. Deltagare: Omkring 500. Läs mer: ssu.se/kongress2011

VAD ÄR EN KONGRESS? SSU håller förbundskongress vartannat år, före augusti månads utgång. Varje distrikt får skicka ett antal ombud, som baseras på hur många medlemmar distriktet har. Ombuden utses genom val i distrikten. Genom diskussioner i grupper, debatter och omröstningar beslutar kongressombuden om SSU:s politik och inriktning. Varje distrikt skickar även en delegationsledare, en person som ansvarar för praktiska frågor som rör hemdistriktets ombud. Parallellt med kongressen kommer det att finnas en grupp av kampanjarbetare, så kallade röjare, som värvar nya medlemmar på stan. Mellan kongresserna är förbundsstyrelsen SSU:s högsta beslutande organ.

NYVAL AV LEDNING

uvudstaden

distrikt frågor

Frida Andersson, delegationsledare för ombuden från Skånes SSU-distrikt:

Oskar Sköld, delegationsledare för ombuden från Göteborgs SSU-distrikt:

Jytte Guteland, ordförande sedan 2007, och Mattias Vepsä, förbundssekreterare sedan 2005, har meddelat att de ämnar avgå i samband med kongressen. Alla distrikt har rätt att nominera personer till förbundets ledning och styrelse. Sedan är det upp till ombuden att välja dem som ska ingå i förbundets nya ledning. Läs mer om dem som kandiderar till ny ledning på de nästföljande sidorna.

Alexandra Völker, delegationsledare för ombuden från Stockholms läns SSU-distrikt:

1. Vilken blir kongressens stora stridsfråga?

– Nivån i a-kassan. Det brukar alltid bli en stor debatt om hur pass omfattande den ska vara.

– Arbetstidsförkortningen. Förra kongressen vann vi frågan om sex timmars arbetsdag, och vi vill gärna att det ska fortsätta vara SSU:s linje. Det är en principiellt viktig fråga för oss.

– Mångfaldsfrågan. Vi vill se en diskussion om hur vi kan avskaffa integrationspolitiken till förmån för ett samhälle som inte specificerar etnicitet som grund för reformer. Politiken måste inriktas på generella välfärdsreformer och att lösa de behov som finns, inte stämpla människor.

2. Hur förbereder sig er delegation?

– Vi ska träffas regelbundet och gå igenom kongresshandlingarna. Sedan ska vi försöka få ihop någon social aktivitet som svetsar samman ombuden.

– Vi uppmanar alla ombud att läsa in sig ordentligt på respektive program för att ha koll under debatterna. Det är viktigt att vara påläst. Sedan ses vi och diskuterar allt och beslutar om vilken linje delegationen som helhet ska driva.

– Delegationen delas in i grupper som ansvarar för olika delar av programmen och motionerna. Därefter har vi delegationsträffar där vi går igenom alla program, motioner och ändringsförslag. Slutligen har vi delegationsöverläggning över en helg, då vi går igenom och fattar beslut om ändringar.

3. Vilket är ditt bästa kongressminne?

– Kongressen 2007, när vi föreslog att Göteborg skulle bli ny huvudstad i Sverige.

– Jag var kampanjarbetare under kongressen i Linköping 2007 och den sista dagen fick vi åka och bada, medan ombuden fick sitta inne i kongressalen. När vi kom tillbaka från badhuset hade ombuden från mitt distrikt precis vunnit pensionsfrågan, så det var en fin dag på många sätt.

- Det måste nog vara de galna samtal som man hade under frukostarna vid kongressen i Uppsala 2009. Alla var helt dödströtta så det flippade verkligen ut helt.

FRIHET

45 4/2011

ORDFÖRANDEKANDIDAT

FARAJ ABUISEIFAN Ålder: 28 år. Bor: I Karlskrona. Bakgrund: Studier i industriell ekonomi vid högskolan i Kristianstad, ordförande för SSU Blekinge, internationell sekreterare för SSU, Mellanösternhandläggare på Olof Palmes internationella centrum och sitter i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007. Jobbar i dag som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Karlskrona. Åker med hjälpkonvojen Ship To Gaza till Palestina i juli. Bästa bok: ”Bitterfittan” av Maria Sveland. Bästa skiva: Allt med Outlandish. Kuriosa: Kan spela tvärflöjt och är bra på att åka skridskor.

– Vi måste bekämpa ojämlikhet mellan länder och skydda människor, inte stater. En bra början är att sluta sälja vapen till smutsiga diktaturer.

FRIHET

46 4/2011

Som 18-åring misshandlades han av nazister, i dag kandiderar han till SSU-ordförande. Faraj Abuiseifan vill sprida makten i förbundet, stoppa vapenexport till diktaturer och investera i ungdomsbostäder.

Faraj HUNDRATALET NYNAZISTER JAGAR honom längs Karlskronas kullerstensklädda gator. Adrenalinet rusar. Snart hinner de ikapp, kastar honom till marken och börjar sparka och spotta. ”Apjävel”, skriker någon. – Vi firade min 18-årsdag och skulle till en fest när vi ser ett hav av nynazister som varit på en vit makt-spelning, säger Faraj Abuiseifan. ”RES DIG UPP, NEGERSVIN.” Faraj lyder, ställer sig upp och får ett slag i magen och faller ihop. Under projektiler av spottloskor och glåpord snurrar tankarna, skräcken sjunker in. – Jag ville bara kissa ner mig. Jag trodde att jag skulle dö, säger Faraj. Någon ropar ”skit i apjäveln, vi drar” och en efter en lämnar de platsen. Kroppen bultar och värker. Där skulle historien ha kunnat sluta. Men för Faraj blev det bara början. – Ett par veckor tidigare gick jag med i SSU. Det blev en motkraft till skinnskallarna. Genom möten och kurser byggde jag upp självförtroendet igen, säger han och fortsätter: – I SSU blev jag bedömd som den jag var och inte utifrån min hudfärg. I DAG ÄR Faraj 28 år gammal och kandiderar till ordförande för SSU. På frågan om vad tiden i förbundet betytt för honom skiner han upp: – Det går nog inte att mäta. Eftersom jag växte upp i Fridlevstad, en ort med 400 invånare utanför Karlskrona, blev SSU mitt sätt att upptäcka världen. FARAJS FÖRÄLDRAR KOM till Sverige från Palestina på 1960-talet. Så småningom fick de båda jobb och bostad i Karlskrona. – På den tiden blomstrade ekonomin, folk fick jobb. Det rådde en framtidstro och optimism som man bara kan vara avundsjuk på i dag, konstaterar Faraj. Han berättar om hur han som liten såg israeliska pansarvagnar rulla in över palestinska områden via tevens nyhetssändningar. Redan där föddes fröet till hans framtida engagemang, gissar Faraj. I slutet av juli i år åker han som enda socialdemokrat med hjälpkonvojen Ship To Gaza. – Varje gång jag ser våldet knyter sig magen. Men i stället för att gå runt och vara förbannad använder jag SSU, säger han. – För mig handlar inte internationell politik om enskilda länder i sig, utan om att politiken måste erkänna mänskliga rättigheter för alla. Ship To Gaza är ett konkret verktyg för att hjälpa utsatta människor. Något år senare blev han ordförande i SSU-distriktet. Att han

FRIHET

47 4/2011

en dag skulle kandidera till förbundsordförande hade han aldrig en tanke på, menar Faraj. Det var först när kompisar ställde frågan som han började fundera på det. Faraj berättar att det finns flera saker han vill vara med och förändra inom SSU. Förbundet behöver bredda sin rekrytering, makt och resurser flyttas från förbund till distrikt och kommuner, tycker han. – SSU blir fattigare om vi inte når fler. Ska vi bryta strukturer måste vi börja med oss själva. SSU ska bli ett förbund som genomsyras av feminism och mångfald på alla nivåer, säger han. – Dessutom måste vi sprida makt och resurser nedåt i organisationen. Mina många resor till medlemmar ute i distrikten har stärkt övertygelsen om att distrikt och klubbar måste få möjligheten att driva mer politik. FARAJ FÅR I uppgift att lista tre politiska frågor och lika många reformer som är avgörande för Sverige just nu. Blicken vandrar runt i rummet för några ögonblick, sedan fyrar han av: – SSU ska förknippas med att kunna få en lägenhet. Politiken tycks ha gett upp och här faller en stor skugga även över socialdemokratiska regeringar. Därför behövs riktade subventioner och stöd för att bygga ettor och tvåor. – För det andra behöver världen sättas i ett sammanhang, bli mer ideologisk. Vi måste bekämpa ojämlikhet mellan länder och skydda människor, inte stater. En bra början är att sluta sälja vapen till smutsiga diktaturer. – Till sist behövs bra jobb. Alla de som möts av arbetslöshet vet hur knäckande det är. En konkret jobbpolitik för unga är en fråga om existensberättigande för SSU. Därför behövs en ordentlig sommarjobbs- och utbildningsgaranti i kombination med investeringar. FARAJ ÄR BESVIKEN på att Socialdemokraterna hittills inte vågar ompröva politiken eller förnya partiorganisationen. Hoppet finns enligt honom i SSU. – Det är förvånande att partiet inte lyfter unga. Just nu består partiets talespersoner mest av vita, medelålders män med mångårig bakgrund i partiet. Det är inte seriöst. – SSU måste använda all sin idépolitiska kraft för att driva på partiet och formulera en radikal agenda för framtiden. Alla smarta idéer behövs. – I SSU finns suget och optimismen inför vad vi tillsammans kan åstadkomma. Får jag förtroendet att leda SSU vill jag ta vara på den känslan för att förändra socialdemokratin och samhället, avrundar Faraj. 6 TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

Som ny SSU:are drog Gabriel Wikström igång en klubb som lockade över 35 personer. I dag kandiderar han till ordförande för förbundet och brinner för utbildningspolitik. Nu vill han spetsa SSU genom att förespråka elevdatorer och möjliggöra för fler att köpa egen villa.

Gabriel DET ÄR 90-TAL. Statsministern heter Carl Bildt och Sverige befinner sig mitt i en ekonomisk kris, med massarbetslöshet och åtstramningar. Gabriel Wikström har lektion i skolan och frågar efter en ny penna. Den gamla har gått sönder. Till svar får han att pennorna är slut. Kommunen sparar in, lyder motiveringen. – Krisen på 1990-talet präglade mig mycket. Materiel tog ofta slut i skolan och det väckte en tanke om att någon var ansvarig för det, att det inte behövde vara så, minns Gabriel. SÅ SMÅNINGOM SLOG intresset för politik rot på allvar och 1998, bara 13 år fyllda, surfade Gabriel in på ssu.se och skrev in sig som medlem. – Mina föräldrar har socialdemokratiska värderingar så jag har nog fått mycket hemifrån. Jag insåg tidigt att man påverkas av arv och miljö, att sociala faktorer spelar roll för vilka möjligheter man får i livet, säger Gabriel medan han gestikulerar med händerna. HAN BLEV AKTIV i Fagerstaklubben SSU Rio Rojo, gick kurser och slukades upp av verksamheten i ungdomsförbundet. När klubben sedermera slumrade in tänkte Gabriel nästan lägga politiken på hyllan. Annat, som fotboll och vänner, lockade. Men en dag fick han höra att CUF, Centerns ungdomsförbund, startat lokal verksamhet i hemkommunen Skinnskatteberg, något som fick honom att tända till. – Om CUF kan så kan vi också, tänkte jag och bestämde mig för att starta en klubb i Skinnskatteberg. Som flest var vi nog 35 personer. – Så egentligen har jag CUF att tacka för att jag fortsatte inom SSU, säger han och ler brett. PARALLELLT MED SSU-ENGAGEMANGET under högstadiet och gymnasiet engagerade sig Gabriel också i elevrådsorganisationer, bland annat som elevrådsordförande. Insynen i skolans arbete och elevernas villkor väckte intresset för skolfrågor, och sedan 2007 är Gabriel ansvarig för utbildningspolitik i SSU:s förbundsstyrelse. – Det är en hjärtefråga sedan många år tillbaka. Under de besök jag gjort ute i SSU-distrikten pratar jag mycket om hur skolpolitiken påverkar samhällsutvecklingen i stort, säger Gabriel. – För mig är elevperspektivet viktigt. Läraren ska inte vara en allsmäktig gud, snarare en mentor för eleverna. DET ÄR OCKSÅ på skolområdet Gabriel vill genomföra de största samhällsförändringarna. När han får i uppgift att nämna tre för

Sverige viktiga reformer landar två av dem inom utbildningspolitikens domäner. – Den första reformen jag vill genomföra är en så kallad en till en-modell, liknande den vi just nu gör i Västerås. Enkelt uttryckt handlar det om att alla elever ska få en egen dator för att kunna jobba mer ämnesövergripande. Vi underskattar potentialen i att använda it inom skolan. – Bostadspolitiken är viktig, eftersom den i dag saknas helt och hållet. Det behöver byggas båda små hyresrätter och andra former av boenden. Till exempel borde fler kunna skaffa en egen villa med trädgård, lite som en uppdaterad egnahemsrörelse. – Den sista reform jag vill prioritera är ett treterminssystem inom högskolan, som tillåter studenter att fokusera på studier och slippa den stress sommarjobbshetsen medför. Då skulle vi också komma åt den sena etableringsåldern på arbetsmarknaden, som i dag är hela 28 år. FRAMTIDEN FÖR SOCIALDEMOKRATIN är ljus, förutspår Gabriel. Men då krävs också en mer disciplinerad målbild och en rörelse som prioriterar politisk förnyelse. – Vi har inte råd att göra enkla misstag, som när Håkan Juholt meddelade att Sverige inte ska delta i Libyeninsatsen. Det håller inte, säger han och fortsätter: – Socialdemokratin har historiskt skapat en modell som attraherar många. Samtidigt fanns det brister och fel i gårdagens offentliga sektor. Förändringen med fler privata utförare och större mångfald var därför ofta nödvändig. Nu handlar det om att hitta en ny, uppdaterad, berättelse för samhället. GABRIEL MENAR ATT SSU ”brottats med organisatoriska problem” och att tidigare skandaler och internt käbbel skymt sikten för en offensiv idépolitik. Får han chansen att leda förbundet vill han vässa SSU:s politiska profil. – Det interna har tagit för mycket tid. Nu är mycket löst och vi kan fokusera på annat. Till exempel är bilden av förbundet ofta otydlig, förklarar Gabriel och fortsätter: – Jag vill att SSU återupprättar arbetarrörelsen som en frihetsrörelse. SSU måste också bli bättre på att synas i partiet, det ska vara naturligt för en ung SSU:are att vara med och påverka partiet lokalt. – SSU måste driva förnyelsen tydligast, avslutar han, kastar väskan över axeln och hastar iväg till tåget mot Västerås. 6 TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

FRIHET

48 4/2011

ORDFÖRANDEKANDIDAT

GABRIEL WIKSTRÖM Ålder: 26 år. Bor: Med sambo och barn i Västerås. Bakgrund: Tidigare ordförande för SSU Västmanland, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007 och gruppledare för Socialdemokraterna i barnoch ungdomsnämnden i Västerås. Jobbat som lärarvikarie och valkretssekreterare för Socialdemokraterna i riksdagen. Läst spanska och franska utomlands, studerar just nu statsvetenskap vid Uppsala universitet. Aktuell: Kandiderar till ordförande för SSU. Favoritskiva: Det mesta med Lars Winnerbäck. Favoritbok: ”This Book Will Save Your Life” av AM Homes. Kuriosa: Är händig. Satte nyligen upp en hylla hemma.

– Bostadspolitiken är viktig, eftersom den i dag saknas helt och hållet. Det behöver byggas båda små hyresrätter och andra former av boenden.

FRIHET

49 4/2011

Hon brinner för hbt-frågor, vill ge distrikten mer makt och har 29 tesorter i skafferiet. I augusti kandiderar Ellinor Eriksson till förbundssekreterare för SSU.

Ellinor I ÅTTAN PÅ högstadieskolan i Valbo, en förort till Gävle, fångade en lärare Ellinors intresse för politik. Det blev starten på en ännu pågående romans med SSU. – Läraren var supercool och blev en förebild. När SSU debatterade i skolan kändes det rätt och jag blev medlem, berättar Ellinor och trummar med fingrarna mot den vita bordsskivan. – SSU:s ord om att ett rättvist samhälle måste vara något mer än att somliga slår sig fram på andras bekostnad landade i magen. ÄVEN OM UPPVÄXTEN i Valbo på många sätt var idyllisk fanns unkna värderingar djupt inlemmade i bygden, menar Ellinor. Den enda mörkhyade personen i Valbo gick exempelvis under öknamnet Neger-Dan. – Man skulle kunna säga att SSU öppnade världen för mig, visade att det finns andra sätt att se på saker. Plötsligt fattade jag att allt hängde samman. SEDAN GICK DET snabbt. Som 15-åring blev hon ordförande för SSU-kommunen, två år senare för hela SSU-distriktet och 2007 valdes hon in i SSU:s förbundsstyrelse. Ellinor har en klar idé om hur SSU behöver stöpas om för att locka nya medlemmar. Förbundet ska växa till 15 000 medlemmar, resurser ska flyttas från förbund till distrikt och SSU ska bli en katalysator för lokalt engagemang. Dessutom vill hon investera i unga ledare och uppdatera jämställdheten och mångfalden i förbundet. – Vi skulle kunna ha olika mentorskapsprogram med fokus på ledarskap. Det kan bli riktigt coolt, säger Ellinor. – Sedan gäller det att erkänna strukturella problem inom förbundet, tillägger hon och rätar till den turkosa broschen på koftan.

upptäckte att han var homosexuell och blev mobbad. Jag valde att stå upp för honom. – Därför ligger hbt-frågor mig varmt om hjärtat. I DAG BOR Ellinor i Stockholm, där hon studerar till psykolog vid Karolinska institutet. Relationen till huvudstaden är knepig, tycker hon. – Egentligen är jag en lantis som gillar att sörpla kokkaffe hos mormor och prata om vad som händer i byn, säger hon leende. – Jag ser det lite som att jag går på dejt med Stockholm. Vi lär känna varandra bättre.

FÖRBUNDSSEKRETERARKANDIDAT

ELLINOR ERIKSSON Ålder: 23 år. Bor: I andra hand i Stockholm. Bakgrund: Ordförande för SSU Gävleborg, ombudsman för Ungdomens nykterhetsförbund och sitter i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007. Under ett år bodde Ellinor i Berlin och läste tyska, i dag studerar hon till psykolog. Aktuell: Kandiderar till förbundssekreterare för SSU. Favoritskiva: Första skivan med Säkert! Favoritbok: ”Mig äger ingen” av Åsa Linderborg. Kuriosa: Kan spela ”Lilla snigel” på munspel. Med näsan.

DE KILAR AV fritid som blir över när SSU och studier slukat resterande tid använder Ellinor till att gå på loppisar, festa nykter och ”nörda ner sig i småsaker”. Att sova gör henne bara rastlös. – Jag har varit aktiv i Ungdomens nykterhetsförbund parallellt med SSU. Det bästa med att inte dricka är att man orkar festa längre när andra blir trötta, konstaterar hon nöjt. – Men bäst trivs jag nog hemma med kompisar över en kopp te och scones. Jag har typ 29 tesorter hemma. SÅ MÅNGA FIKOR hinns inte med. För närvarande reser Ellinor nämligen runt till klubbar och distrikt för att prata om hur hon vill göra SSU bättre. Att hon är taggad råder det inga tvivel om. – Jag brinner för SSU till 100 procent. Nu vill jag köra igång. 6



TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: MATTIAS VEPSÄ

HON FÅR FRÅGAN om vilket politiskt ämne hon brinner mest för. Hon lutar huvudet mot handen, tittar ut genom fönstret och funderar för ett par ögonblick. Svaret dröjer en smula. – En av mina första pojkvänner i Valbo

– Jag är sjukt taggad. FRIHET

50 4/2011

av ra åg a r n arn va g g tda ik. rin is rsv äk in e rs m m fö fe m ra er Bo ld d å rä un p fö s h de oc ra n te io u ut isk tit d os m pr so x, na Se gor frå

27 SSU:are från hela landet samlades när förbundet arrangerade ”Feministiska utmaningar”, en ideologisk kurshelg om jämställdhet. Prostitution och kvinnors situation på arbetsmarknaden dominerade diskussionerna. TEXT & BILD: DANIEL MATHISEN

Fördjupande feminism DET GÅR EN konservativ våg genom USA just nu, förklarar SSU:s jämställdhetsansvariga Kristin Linderoth. Kursdeltagarna nickar instämmande medan flera flugor surrar runt i föreläsningssalen på kursgården Bommersvik. Kristin håller ett pass om feminism på arbetsmarknaden och pekar ut den skeva maktrelationen mellan könen som ett av huvudproblemen. – Terrorattackerna 11 september 2001 och finanskrisen 2009 tippade över det politiska samtalet till att mer handla om traditionella värderingar än om progressiv politik, säger hon och fortsätter: – Nu händer samma sak i Sverige. Den borgerliga regeringen gynnar överklassen på kvinnors bekostnad. LISA ENQUIST ÄR medlem i SSU Linköping. Hon resonerar om att vänstern och högern har så vitt skilda perspektiv i synen på RUT, ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. – När borgarna pratar om RUT är det en insats för kvinnor, medan vi ser det som en nackdel. Hur kommer det sig? Kristin Linderoth svarar att RUT-avdraget

skapar en splittring i samhället, där några köper tjänster på andras bekostnad. Det skapar en osund maktrelation där de med resurser närmast äger människor som utför tjänster, enligt Kristin. I dag är kvinnor kraftigt överrepresenterade inom yrken med låga löner. Dessutom jobbar många ofrivilligt deltid. Det vill Ulrika Vedin, utredare på fackförbundet LO, råda bot på. Hennes pass handlar om hur facket kan förbättra jämställdheten. – Det behövs en verkligt solidarisk lönemodell som lyfter löner och därmed kvinnors position på arbetsmarknaden, säger hon. Ulrika vill se ett mindre slitsamt arbetsliv, där alla kan jobba till pensionen utan att drabbas av skador. – Det behövs en individualiserad föräldraförsäkring och rätt till heltid. Då är det lättare att ställa krav på löner, raster och arbetsmoment, säger hon och illustrerar genom att teckna kurvor på tavlan. EN UNG SSU:ARE i palestinasjal räcker upp handen. – Varför är det så låga löner i offentlig sektor?

FRIHET

51 4/2011

Ulrika svarar snabbt: – Våra politiker prioriterar tyvärr inte de här frågorna, fastän de skulle tjäna på det långsiktigt. Det är synd. Kajsa Ekis Ekman är journalist och författare och har bland annat skrivit ”Varat och varan”, en bok om prostitution och surrogatmödraskap. Under sin föreläsning ifrågasätter hon liberalernas förenklade syn på vad som kan köpas och säljas. – Sex och kvinnors reproduktion har blivit en vara. Prostitution är inget vackert. Det är 14-åriga tjejer som säljer sex för att finansiera sitt missbruk. – Och eftersom det förekommer ekonomisk kompensation för sex betyder det att den ena parten har lust och den andra inte. Vad är det för frihet? HON RADAR UPP argument efter argument för prostitution, för att sedan pulvrisera dem. Att legalisera prostituerade och organisera sexsäljare i fackföreningar tror hon inte på. – Dödligheten är 40 gånger högre bland prostituerade jämfört med befolkningen i övrigt. På vilket annat jobb skulle det vara okej? 6

Bildbevis

1. SSU Norra Älvsborg affischerar för valseger i omvalet i Västra Götaland. 2. SSU Härnösand demonstrerar mot kärnkraften på 25-årsdagen av Tjernobylolyckan. 3. SSU Linköpings kampanjteam. 4. Bowlingkväll med SSU Täby. 5. Studentklubben SSK kampanjar på Stockholms universitet. 6. Kurshelg i Lycksele med SSU Västerbotten. Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

6 5

FRIHET

52 4/2011

Du har varit förbundssekreterare för SSU sedan 2005 och på kongressen i augusti avgår du. Vad är du mest stolt över att ha varit med och gjort genom åren? – Att SSU numera driver åt samma håll för att bygga lokal verksamhet och värva nya medlemmar. Det är en enorm framgång. Vi har helt enkelt bestämt oss för att jobba tillsammans i stället för att lägga krokben för varandra och splittra den politiska kraft som är SSU. – Självklart finns det fortfarande kvar olika grupperingar och åsikter, men till skillnad från tidigare års infekterade falangstrider pratar vi med varandra. Förr fanns det en liten majoritet som systematiskt utestängde andra från positioner och inflytande, i dag är situationen en annan. Det är jag glad att ha varit med och bidragit till. Genom att komma överens om organisatoriska spelregler för att sedan kunna ta hårda politiska fajter gynnas SSU.

– Politiskt har SSU verkligen lyckats sätta avtryck i frågan om ungdomsarbetslöshet. Rätten för unga att få ett jobb förknippas med hopp och möjligheter. Vad ska du göra när du avgår i sommar? – Nu kommer jag att läsa klart min magisterexamen i nationalekonomi med internationell inriktning. Att jag kastar mig in i studierna igen känns som ett perfekt tillfälle i livet att få perspektiv. Det känns faktiskt lite som en lyx att bli student igen. Jag får liksom vara ung fastän jag lämnat ungdomsförbundet. Det blir lite av en mjuklandning från uppdraget som förbundsordförande i SSU. – Politiskt vill jag fortsätta mitt kommunpolitiska engagemang i Stockholm. Som medlem i Socialdemokraterna hoppas jag få chansen att utveckla politiken och vara med och förändra idédebatten. Det händer mycket i partiet just nu, och det ska bli intressant att se vilken riktning debatten tar. Sedan kommer jag förstås vara med i valrörelser för en socialdemokratisk politik. Det ska bli spännande att få göra det med ett delvis annorlunda fokus än tidigare.

Vad ska du göra nu? – Först ska jag vara föräldraledig ett tag. Det ska bli skönt att få tid till att reflektera över vad jag vill hitta på i framtiden. Men hur det än blir fortsätter jag att vara aktiv i min S-förening lokalt. Det är ett bra sätt att vara med och åstadkomma konkret förändring och skapa en plattform för fler att synas och höras politiskt. Lokalt engagemang är ofta underskattat. – Sedan har jag idéer om att använda fotografi och bild på ett politiskt sätt. Ett foto rymmer en sprängkraft som inte riktigt går att förmedla med text, det vill jag ta fasta på och utveckla. När jag var nere i Palestina nyligen blev jag inspirerad av att fånga människor och fenomen. Genom bilder går det både att fånga orättvisor och skildra att det samhälle som ofta glöms. Drömmen är att återvända till Västbanken och göra ett stort fotoreportage om människorna som kläms i konflikten.

FRIHET

53 4/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Hur har SSU förändrats sedan du tillträdde som ordförande? Vilka frågor är aktuella i dag som inte rymdes tidigare? – Först och främst att vi dubblat medlemsantalet. Det möjliggör också sakpolitik och har varit en tydlig prioritering från ledningen. Jag är glad att vi lyckats vända trenden och nu växer i alla delar av landet. Sedan har SSU drivit på partiet i frågan om generationsväxling, att släppa in fler unga på maktpositioner. Det är en ödesfråga för socialdemokratins fortlevnad. – Politiskt har SSU verkligen lyckats sätta avtryck i frågan om ungdomsarbetslöshet. Rätten för unga att få ett jobb förknippas med hopp och möjligheter för en ung socialdemokrati. Det hänger ihop med vår senaste kampanj på temat frihet, som handlar om hur en socialdemokratisk politik ökar och möjliggör människans frihet. Vi vill helt enkelt bli Sveriges frihetsrörelse.

JO st FS ef SS De un Le ad - te gd da U t H ka ga – In led rso -k fin – Ju AN om m o n r o fö am m on ns st sp t a bl ch r k o de gr få n NA v o u iä t e o t ä ss sa s lit S nn ser ng . S t i FR r f , o ke år k U r : f u e ör ch r s fö :s AN bä ram sse st fö a de om rbe ttr e n rb SS k n r m h e. un on n är ed ot ar ds O gr a k så el m jag N st es om hä se ån yr se m ft rn ga ans el ig a n e s br va e so r b a a inf m a rf ö m li t ed di ör ja ex t up r ko sk o g an us rg är tra ple ngr sv s si an m pe va es ar on is ed c so se fö er ati i el m n p r o lf å om n en i fo s ö om r k hu och u m s. r ig

Förbundssekreterare SSU

Förbundsordförande SSU

Mattias Vepsä

o ja g m e v fr Yo Ge JO ut n ge m d g p – lob ass n ch eck ån H h: er no em å W Un alt or an a m he IU AN a S l lse Ko mfö okr or der pol av s a ed a v Y:s k H iti fö tt ä s r ng rd at ld v et AS em rld fes r s t å S i b r e k f er Oc o-K vi råg oc ren t p ere äff in en tiv SE ar ro d a n ar ko al h in en or ial h e fö sh d o Fo ar gr els y ie ij L f m ör Ab r n a r v a e a r m u e c IU eb åg sa, mo h so um i ha m. r o vän och er li är SY ch n w a k i a o K c f i m t ,I så er or tt k fok el i sy n ve eny rati ial r Dak sto nt la f hå och ksh om us r a w ä a er Eu n u te a cka , S ork ttv r, S t fo na lle jä op m ju ö i k st a ro ng tt se d sh sa en u r k tio s t l v r . pa d stä da a op . I eg s p ig D ill nu i na o på t k et Ö . oc m rk n v Su fö Da al, å A lU T s at ul. bli te us h so a s ar da r d r e oc fr ni rr en t s Ju r Af rg am ja n i s h e on k kr st my ike ta rik an g och lta -Sa pr a. a of i D l g c a. isa rb i A v a n f l s a a u ke ör So u tio ete dd Tan are am tad els i ho är t p en ng ci e va is za frå ne t al do ol d p r e n is ri et t iti m ia n t k, t ar .

Jytte Guteland

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

M te

in ce

Pr på ay W t!

es tW

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 9 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Terrorledaren Usama bin Ladin, hjärnan bakom 11 september-dåden i USA, har dödats av amerikansk säkerhetstjänst i Pakistan. Men i vilket land föddes bin Ladin ? 1. Iran X. Saudiarabien 2. Afghanistan

En annan man som lagens långa arm har haffat på sistone är Ratko Mladic. Han var ledare för den bosnienserbiska armén under kriget i forna Jugoslavien under 1990-talet. Var befinner han sig nu? 1. Internationella krigsförbytartribunalen i Haag X. Fängelsecell i Serbien 2. På fri fot i väntan på rättegång

Triss i män i klammeri med rättvisan. Dominique Strauss-Kahn, chef för Internationella valutafonden, greps i New York misstänkt för våldtäktsförsök. Vad är hans smeknamn i hemlandet Frankrike? 1. Gubbslemmet X. Snuskhummern 2. Den store förföraren

Den thailändska nationalförsamlingen har upplösts. Den 3 juli kommer ett nytt parlament att väljas. Vad kallas de två grupperna som slåss om makten i landet? 1. Grönslipsar och lilakravatter

FRIHET

54 4/2011

X. Hattar och mössor 2. Rödskjortor och gulskjortor

Sudan uppmärksammades förra sommaren i internationella medier för att journalisten Lubna Hussein dömdes till 40 piskrapp av en domstol i landet. Vilket ”brott” ska hon ha begått i julihettan? 1. Hon drack läskande drinkar med alkohol X. Hon hade byxor på sig 2. Hon badade topless

Tyskland har tagit beslut om att avveckla den inhemska kärnkraften till år 2022. Det svenska Miljöpartiets två nyvalda språkrör jublade – vad heter de? 1. Åsa Romson och Gustav Fridolin X. Mikaela Valtersson och Gustav Fridolin 2. Bodil Ceballos och Gustav Fridolin

Ingen mindre än artisten Prince kommer till Way Out West-festivalen i Göteborg i sommar. Hur lång är han? 1. 165 centimeter X. 157 centimeter 2. 190 centimeter GRATTIS! Lovisa Jonsson, Sundsvall, Alexandra Einerstam, Farsta, och Dilan Apak, Täby. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var. Kommer på posten!

KORSORDET AV MATS EDVARDSSON SÅDANA HAR SVÅRT ATT BESTÄMMA SIG

HÄLSA PÅ

KORT FÖR FEJJAN

GÅR UTAN KNEG

GRIPEN I LUFTEN

MODERSMÅL

GER UTSLAG

ÄR ETT NOLLRESULTAT SITTER PÅ

SÖKER MÅNGA STUDENTER I SOMMAR

GNAGARKLUBB TINGEN I TOPP I LEK

KNÄBÖJER KALLAS INFÖDD SVENSK

SLAG SOM FÄLLER KAN DRIVA MILJÖBIL

ÄR EN RIKTIG TAVLA BRODERAR

OBSERVERA ÄR HELT KNÄCKT SLÅR I TORN

KAN NYA DOJOR GE

STILLHET DEN BRYTER NER I KROPPEN DEN GER GRÖNSKA

STRÅLGLANS KRING PERSON ÄR PETIG KÖRKORTSÅLDER

BETECKNING PÅ JUHOLTS PARTI

TID FÖR KLAPPJAKT

VIND

SÅDAN RISTAR IN FIENDSKAP

NI FÖRR

LASTDJURET SÖDERUT

FÄSTA UPP MED STIFT IDROTTSPLATSER

SPYDIGHET I TAL JÄTTEHÄST

SAMLAR UNGA SOSSAR

RÄKNING PÅ KROG STICKIG BUSKE

HAR UNG MED BEGÅVNING

KLANG I INSTRUMENT

HAR ROM FRAMTIDSÄNGSLAN

STYRE I LAND VILL MAN FRÅN HALL TAR DEN SOM KRÖKAR

SMILA

MÅLPASSNING

SPETS

SMÄLT

HÄFTIGT RINNANDE VATTEN

KLÄTTERMUS

FÄRGTON GAS I REKLAMRÖR STÅR PÅ SKYLT VID TUNNELBANAN

ÄR INGENTING

ÄR VÄL JUMBO

TAR TAG I VATTNET

KALIUM

BÄR KOTTE VID VATTEN

SOLRÖK KALLAS LAG I FOTBOLL GAMMAT

VÄRPTE BESTÅR HÅR AV

GÅR MELLAN JULAR

TORKAR UT

FÖRFLYTTNING GENOMFÖRS I LÅNGA LOPPET

DAM I STIA

KOMMER DEN SOM VINNER

JAPANSK KAMPSPORT

SÅDAN RENSAR PIPA

HAN SPELAR PÅ KANTEN

VID DEN BETALAR MAN ÅKTE IVÄG NYA TESTAMENTET

ÅBÄKA SIG

KNYTER VI FAST I SKO

SLITS OCH SKAVS

VINN BIOBILJETTER! Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 9 augusti. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

FRIHET

55 4/2011

S EV FO BW IUDPWLGHQV OHGDUH" /V TUBSUBS FO IFMU OZ MFEBSTLBQTVUCJMEOJOH Vi har bestämt oss för att höja nivån. Våra framtida ledare inom arbetarrörelsen ska ha de bästa möjliga förutsättingar att ta vår rörelse in i framtiden. Bommersviksakademien är ett unikt samarbete mellan SSU, Socialdemokraterna och LO. De kommande åren kommer vi att utbilda 500 unga framtida ledare. Vi kommer stå för en högkvalitativ utbildning för dig som vill utveckla ditt ledarskap inom arbetarrörelsen.

Nu söker vi dig som är ung, ca 25-35 år och i dag har, eller har haft, någon form av ledarskapsroll i någon av arbetarrörelsens organisationer. Det här är en unik möjlighet för dig att få ta del av en utbildning av hög kvalitet. Vi söker dig som är intresserad av att gå utbildningen och som är beredd att bidra med ditt engagemang. Generationsväxlingen startar nu!

Utbildningen löper över fyra helger, med start den 28-30 oktober, och avslutning i maj 2012. För mer information och anmälan, skicka ett e-post till campus@bommersvik.se, senast 25 september.

Sök till %RPPHUVYLNVDNDGHPLHQ