5/12

VA M R AT E I L A A S

” M B OL BU AR JÖ ST SN O F Z K G R K I G AB PA AS RET LU EN BA L M H A N D F R CA E I – TLA S N ÅN SH IN BL D YA B ”PÅ OD O H YG ST LI , K TTI ÖG GS JÄ V E A R S T RN T DA OM KO ÄL AN I N V I LA LN O Y ER NA O IN M DO O V F G D KU C H E LN FRA TI L E N M PI S I M R L B KR E N K E M IO O TÄ AD DI ÅN DU KIG R E EK GF K A HÄ L AL S T AS D E AR S E N N

T SO I D N #5 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 12 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 5/2012

SVERIGES LEDANDE SAMHÄLLSMAGASIN

6 nummer av Arena för 239 kr. Arena ger dig radikala spaningar längs samhällsdebattens framkanter. Mejla namn och adressuppgifter till gun.andersson@arenagruppen.se.

Skriv ”Frihet” i mejlet för att ta del av erbjudandet. Läs mer på www.tidskriftenarena.se.

2 2/2012

FRIHET

S p ec i A le rb ju för d f r ih e t S l A nde ä SA r e!

VÄLKOMMEN

Förlös kreativiteten

V

tion med fler utbildningstimmar. Det är konkreta reformer som garanterar att varje skattepeng som finansierar den där utbildningsplatsen gör störst nytta.

ÅREN 2004, första dagen som högskolestudent. En sökande yngling utan egentlig riktning. Historia lät kul.

Så småningom statsvetenskap, nationalekonomi och slutligen journalistik. Däremellan strökurser. Nej, det här är ingen meritförteckning förklädd till ledarkrönika. Däremot tror jag att min egen akademiska bana sannolikt liknar många andras. Vägen mot examen är sällan spikrak och uttänkt på förhand, snarare resultatet av en inre dialog och en serie av mer eller mindre slumpartade händelser.

FAST KANSKE ÄR det naivt att tro att den sittande regeringen ska lyssna. Den delar nämligen varken min eller många studenters bild av syftet med utbildningsväsendet. Liksom på arbetsmarknaden tycks borgerligheten vilja effektivisera universitetsvärlden på ett sätt som gör att viktiga värden går förlorade. Idén om en tätare koppling mellan universitet och näringsliv riskerar nämligen att äventyra en central del av akademins särställning i samhället: studier och forskning som egenvärde. Högskoleminister Tobias Krantz ser universitet och högskola som ett sätt att garantera kompetent arbetskraft för framtiden.

Missförstå mig inte. Det behövs. Inget land som aspirerar på tillväxt och välstånd kan konkurrera utan utbildning i världsklass. Bara idéernas konkurrens kan alstra smarta idéer, företag och innovationer som driver utvecklingen framåt. Men högskolan måste vara mycket mer än så. Forskning inom humaniora har ett lika stort samhällsvärde som ekonomisk (i dessa tider sannolikt större). Den fria akademin får aldrig reduceras till ett kvitto på hur väl den tjänar arbetsmarknadens kortsiktiga önskemål.

UNIVERSITETSVÄRLDEN ÄR SPECIELL. Det händer något när man för första gången kliver över tröskeln till akademin, av egen kraft och fri vilja. Ett viktigt steg mot självständighet och kritiskt tänkande. Där grundskolan och gymnasiet är institutionaliserat, där kreativiteten ofta är en eftertanke, är universitetet något helt annat. Här finns unga människor som valt att bilda sig för att rusta sig för forskning eller yrkesliv.

I DAG FINNS det två tydliga linjer i den högskolepolitiska debatten.

Högern i regeringsställning deklarerar ofta sin vurm för högskolans oberoende ställning och kvalitet. När tidigare socialdemokratiska regeringar byggde ut högskolan och tillgängliggjorde den för unga från hem utan studievana, med en annan socioekonomisk bakgrund än den traditionellt akademiska, stod de borgerliga partierna med armarna i kors. Skakade nedslående på huvudet. Får alla läsa på högskolan urlakas kvaliteten och de där hårt frampluggade tentapoängen får sämre potens, löd domen. Bara genom att smalna av utbildningar och satsa på spets snarare än bredd och inkludering kan högskolan lyckas, förklarade högerns högskoleprofeter.

KREATIVITET ÄR INGENTING som går att planera fram. Dess potential och sprängkraft att stöpa om samtiden som vi känner den kan bara födas spontant. Och när den väl är förlöst finns det ingen bortre gräns för hur den kan förändra. För vänta bara.

Nästa generations ängsliga 19-åring som omgivningen tycker läser flumkurser och saknar riktning kan mycket väl vara den som revolutionerar både akademin och arbetsmarknaden. S

RESONEMANGET ÄR MINST SAGT MÄRKLIGT. Visst, jag har också upplevt skakiga kurser där kvaliteten sviktat och innehållet kunde varit vassare. Men det gäller lika mycket på utbildningar med höga antagningskrav som bredare kurser.

Motsättningen mellan att möjliggöra för fler att läsa vidare på högskolan och forskning i världsklass behöver inte vara en motsättning.

Tvärtom. Ju fler smarta skallar som kliver över tröskeln till sin första kurs, desto större är chansen att vi kläcker den där briljanta forskaren. Snarare än en återgång till en eliternas och de priviligerades högskoleutbildning är det riktade investeringar och kvalitetshöjningar som behövs. Högre krav på utbildningssäten. Tydligare efterföljning av nationella riktlinjer för respektive kurser och program. Taggade professorer. Tuffare krav även under själva utbildningen i kombina-

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen PS! I det här numret har vi ett större reportage om villkoren för studenter i den svenska högskolan. Läs och reagera!

3 5/2012

FRIHET

INNEHÅLL

22

13

13 ENSIDIGA MEDIER

Margret Atladottir skärskådar ett medielandskap som representerar en alltför liten del av befolkningen.

14 SLUTREST

När den svenska högskolan smalnar av och resurserna minskar blir också klassresorna allt färre. Reportage om förändringarna av högskolan.

22 BIOBUSE

Matias Varela spelar underdogskurken Jorge i höstens stora biofilm, ”Snabba Cash II”. För Frihet berättar han om att knega sig fram och vad brottsskildringar säger om samhället.

28 AFGHANSK HÄSTPOLO

Frihet fanns på plats när Afghanistans bästa Buzkashiryttare slogs för ära och berömmelse.

38 SPANINGEN

Vad händer med en människa som ständigt jagar bekräftelse på nätet?

44 PALMENOSTALGI

44

Frihet träffade en av regissörerna till dokumentärfilmen ”Palme, älskad och hatad”.

47 FOKUS SSU

Vallägerspecial. Porträtt av SSU:aren Andreas Eliasson som brinner för lika chanser i skolan. Rapport från S-studenters kongress. Högervindar i Nya Zeeland.

48

14 4 5/2012

FRIHET

28

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011)

Frihet Nummer 5/2012, årgång 94 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Mattias Vepsä Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Pres stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

5 5/2012

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 5/2012 Casper Hedberg, Chrissie Abbott, Göran Engström, Katrine Kielos, Linus Fremin, Mattias Vepsä, Margret Atladottir, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Bonde­­samhället hör hemma på museum

Förutom att plocka lite jordgubbar är det inte många som spenderar sina lov och sommaruppehåll med att skörda grödor. Det extremt långa svenska sommaruppehållet har sin grund i bondesamhället – då de allra flesta barnen behövde hjälpa till under skördetider. I dag ser samhället annorlunda ut.

Sverige har utvecklats, först från ett bondesamhälle till ett fabrikssamhälle och nu från ett fabrikssamhälle till ett kunskapssamhälle. Men många slentrianer hänger kvar från forna dagar.

Kunskapsresultaten i Sverige går åt fel håll och utmaningarna är många. Socialdemokratin har precis återfunnit självförtroendet. Vi har äntligen börjat prata om lösningar, inte bara problem. Med fokus på innovation och kunskap kommer vi långt. Men vi måste komma med konkreta förslag.

Framtidens politiska slag kommer handla om höjd kunskapsnivå eller lägre löner. Lösningen är inte att sänka kunskapsmålen – snarare att garantera alla ungars möjlighet att nå dem. Socialdemokratin måste ta initiativet till en stor utbildningssatsning.

Bland en av många reformer för att möta kunskapssamhällets utmaningar måste vi bort

från det ineffektiva terminssystemet som skolan idag utgår från. Vi borde förlänga terminerna och istället göra grund- och gymnasieskolan mindre beroende av läxor. Så att alla kan gå ut skolan med behörighet.

Låt oss samtidigt kassera det över tre månader långa sommaruppehållet studenter tvingas ta från högre studier och övergå till ett treterminssystem. /Linus Glanzelius

Vad vi pratar om när vi pratar politik Efter en familjemiddag åker jag med en kamrat för att fira på landet, i trädgården har ett 50-tal ungdomar samlats. 24 timmar senare ska vi alla ha ångest över nakendans i bastun, hångel med någon som bara var en vän. Men ingenting av detta vet vi ännu och livet är en fest.

Det dröjer inte länge förrän jag fattat tycke för en kille jag tidigare träffat på en föreläsning.

Han förvånar genom att delge mig hur han finansierat sitt resande inom EU, via nätpoker. Jag borde inte men undrar ändå hur poker bidrar till samhället? Skattar han? Uppmuntrar han ett kapitalistiskt system? Borde han inte arbeta inom vården i stället? Nog måste han vara väns­ ter ändå? Vi undviker blåsväder, eftersom han gladeligen erkänner att han är inkonsekvent.

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Margret Atladottir, journalist Ålder: 27 år.

Bor: Stockholm.

Gillar: Musik, mode, Kim Kardashian, ostron, nagelkonst, The Wire, Big K.R.I.T. Ogillar: Misogyna människor.

Ville bli som liten: Läkare.

Du är chefredaktör på tidningen Nöjesguiden.

Vad har du gjort dessförinnan?

– Jag har jobbat som skribent sedan jag gick i

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

Vi hoppar mellan allt ifrån hen till definitionen av psykisk sjukdom. Jag tycker att man ska prata politik när man är på fest, eller i alla fall att man kan. Han tycker att det är onödigt.

Det kommer inte att förändra något, menar han. Det ska tilläggas att han inte var ute efter att ligga, vilket min svartsjuka kamrat syrligt menade i taxin på väg hem.

Han tyckte inte att det var passande att prata politik men diskuterade gärna jämlikhet, jämställdhet, arbetsmarknaden, klimatfrågor och invandring. Men det är sant, inte en enda gång rabblade vi upp vad det ena eller andra partiet anser. Det slår mig i efterhand att vi måste ha talat om olika saker när vi snackade om att diskutera politik, för inte heller jag anser att det är nödvändigt att snacka partipolitik. Det ska dock erkännas att han vid ett flertal tillfällen påpekade att min stridslystna jargong var överflödig eftersom att vi ju faktiskt var eniga i frågan. Man är väl van vid att bli ifrågasatt om man är arg på allt helt enkelt.

Men vad är politik om inte vardagsliv i alla dess former? Relationer, karriär, familjeliv och utbildning. Allt det där är väl politik? De villkor vi lever under på arbetet kastar sin skugga eller strålar över hemlivet och vice versa. Övertygad om att vi gör oss själva en rejäl björntjänst om vi upphöjer politik till något svårt och laddat uppmanar jag folk att fortsätta prata politik på fest. För visst gör det skillnad när man väckt en tanke hos någon. /Li Kristjansdottír

trean på gymnasiet och skrivit mest om musik och populärkultur för bland annat Aftonbladet, Rodeo och Nöjesguiden. Jag har även gjort radio ungefär en gång i veckan sedan 2008, mest på P3.

Vad kännetecknar en bra tidning?

– När man känner att den är välgjord. Jag läser väldigt mycket olika typer av tidningar. En riktigt bra skvallertidning vet till exempel skillnaden mellan Tom Cruise och Tom Hanks (tro mig, jag lusläser alla bildtexter) och en bra dagstidning redogör för vad som händer i min hemstad och en bra modetidning är snygg, ser lyxig ut och gör mig inspirerad.

Vad lyssnar du på just nu?

– Har hamnat i en sanslös Big K.R.I.T.-period och lyssnar bara på honom.

6 5/2012

FRIHET

Var hittar du inspiration?

– Genom att prata med människor, att ha kontakt med olika typer av människor med olika bakgrunder, att läsa utländska magasin och att må bra som person.

Vilket är det roligaste projektet hittills?

– Jag hade sjukt kul nu i somras när jag och min kollega Parisa Amiri tillbringade en vecka i Borlänge för att inledningstala varje dag under Peace & Love-festivalen.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Umgås med mina vänner och min familj, dricker vin, äter, kollar på konst, shoppar och sover.

Vad hoppas du mest av allt just nu?

– Att alla i mitt liv ska vara friska och lyckliga resten av deras liv.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Grisigt med Gustafsson I en intervju med Sydsvenskan (”Karl för sin kilt”) menar komikern Robert Gustafsson att män är mycket roligare än kvinnor och det är därmed den enkla förklaringen till varför det finns fler manliga komiker än kvinnliga. Robert menar att det finns nedärvda könsbestämda egenskaper som inte bara gäller befruktning och könsroller. Därför tror biologen Robert att det finns en tanke som gör att ena halvan av jordens befolkning är roligare än den andra.

Robert är också så trött på genusdebatten att han kräks. Personligen är jag så trött på sådana som Robert att jag inte bara vill kräkas. Jag vill tala klarspråk med Sveriges mest överskattade man.

Robert är inte främst känd för att han är rolig. Att bära kilt eller prata med knasig dia-

lekt är inte särskilt roligt. Robert har kommit dit han har kommit därför att han är en vit man. Inte för att vita män är roligare än andra människor, utan för att samhället premierar just vita män.

Världen kryllar av roliga kvinnor. Men världen kryllar också av män som dunkar andra män i ryggen, skrattar åt varandras sexistiska och homofoba skämt och som har inpräntat i sig sedan barnsben att de ska ta plats. Ta arbetsmarknaden som ett exempel. Att majoriteten av chefer och professorer i Sverige är vita män beror inte på att de är intelligentare än kvinnor. Det beror på att vita män rekryterar och kvoterar in andra vita män. Bakom varje rolig och intelligent man står en rolig och intelligent kvinna, men med ett barn i ena handen, en stekpanna i den andra samt en mängd obsoleta män som Robert runt omkring sig.

Att påstå att män är roligare än kvinnor är ytterligare en bit i det patriarkala pusslet. Det

Vad hände sen? ”I drogdebattens frontlinje”, Frihet 5/2011 I Frihets femte nummer förra året skildrar journalisten Jon Pelling och fotografen Felipe Morales framväxten av paco, en orenare pastavariant av kokain som framställs av slaggrester i Argentina. I reportaget får vi möta 14-åringar som likt levande döda glider fram längs gatorna i jakt på nästa rus.

Tvåbarnspappan Ernesto berättar att det bara är tillgången på drogen som hindrar från att röka mer. Tidigare i år greps personer med kopplingar till den colombianska drogkartellen i Argentina. I juni beslagtog polisen 20 000 doser med paco och samtidigt arresterades sju peruaner med kopplingar till den maoistiska gerillan Sendero luminoro, som misstänks distribuera drogen i Latinamerika. Samtidigt som Argentinas ekonomi mattats av och tillväxten bromsat in växer efterfrågan

på droger, vilket fått karteller att mer eller mindre ta över delar av landet där polisen har svag närvaro.

7 5/2012

FRIHET

förstärker de förlegade könsroller där mannen är normen och kvinnan den underordnade.

Det cementerar att män och pojkar ska bröla och ta plats medan kvinnor och flickor ska vara tysta och inte ta något utrymme. Detta får konsekvenser för hela samhället.

Humor har ingenting med kön att göra.

Det finns roliga män och det finns roliga kvinnor. Vem som dock tillåts vara rolig och vem som kan tjäna pengar på det är en fråga om vad du har mellan benen. Det är en fråga om strukturer som gynnar överskattade Robert, som trots sin förlegade kvinnosyn gång på gång får utmärkelsen ”Sveriges roligaste” i ett av världens mest jämställda länder. /Elin Carlsson, Ordförande Laboremus, S-studenter i Uppsala.

Här är artikeln jag pratar om: ­ www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/karl-forsin-kilt

H AL LÅ DÄ BILD: UTBILDNINGSRADION

R!

Brott och straff förenklas för ung tevepublik

DONA HARIRI Programledare för SVT:s nya serie om juridik och brott, ”Justitia”.

Du är programledare för ”Justitia”, en ny teve-serie i SVT som förklarar krånglig juridik med hjälp av riktiga brottsfall för en ung publik. Varför behövs det?

– Många unga vet inte att lagen är en central ramsättare i våra liv, att den faktiskt reglerar vad som är straffbart. Att begå brott får konsekvenser och påverkar framtiden. Men juridiken behöver förenklas. Lagen är inte för de andra, den är för oss! Detta motverkar också den befintliga misstro många unga bär gentemot rättsväsendet och poliser.

För den som inte pluggat juridik framstår ämnet som minst sagt knepigt. Varför krånglar man till det?

– Jag tror att de flesta förknippar juridik med en stor, blå lagbok som alla jurister måste memorera från pärm till pärm. Men så är det inte riktigt. Jurister är duktiga på att använda sig av ålderdomliga ord och svårtolkade meningar. Men juridik är för alla och självklart

går det att förenkla, det måste förenklas och kunna förstås av alla medborgare oavsett ålder och språkkunskaper.

Vilken typ av brott berör dig mest, och varför?

– Sexualbrott. Det är inte bara ett brott som berör människor på djupet och själsligt utan även brott som juridiskt sett kräver mycket av offret.

Rättegångarna är svåra, varje detalj måste återupplevas och återberättas. Många offer förklarar rättegångarna som att åter bli utsatta för brottet.

Jag intresserade mig tidigt för sexualbrottslagen och har under åren granskat den, hur den ser ut och funkar. Om jag fick bestämma skulle jag göra sexualbrottslagen tydligare.

Vad är den främsta grogrunden till brott?

– Det är omöjligt att definitivt säga, olika faktorer spelar roll. Men enligt min mening är social utsatthet och utanförskap de mest avgörande faktorerna för ökad brottslighet.

TEXT: DANIEL MATHISEN

”Det är som att inte fatta varför människor kan bli kränkta om man säger ’negerboll’.”

ARTISTEN ROBYN APROPÅ ATT KULTURMINISTER LENA ADELSOHN-LILJEROTH INTE FÖRSTÅR KRITIKEN MOT HENNE EFTER DEN UPPMÄRKSAMMADE TÅRTSKANDALEN TIDIGARE I ÅR, DÅ HON SKAR UPP EN TÅRTA FÖRESTÄLLANDE EN GRAVID AFRIKANSK KVINNA.

4

”SKATT” PÅ INTERNET EXPLORER Den australiska webbutiken Kogan.com tröttnade på att deras programmerare tvingades lägga ner åtskilliga timmar på att anpassa webbplatsen till den föråldrade webbläsaren Internet Explorer 7.

Lösningen blev att införa en form av skatt på IE7-användare som köper produkter på hemsidan. Avgiften ligger för närvarande på 6,8 procent.

ton. Så mycket vägde balarna med marijuana som hittats i vattnet strax utanför Kaliforniens kust. Fyndet har ett värde på omkring 3,6 miljoner amerikanska dollar.

SUGEN PÅ ATT FLYTTA TILL MARS?

”Genom er.”

DET BLEV DET FÖRSTA SVARET NÄR ARBETSFÖRMEDLINGENS OFFICIELLA FACEBOOKSIDA STÄLLDE FRÅGAN: ”KÄNNER DU TILL NÅGOT OVANLIGT SÄTT ATT FÅ ETT JOBB.”

8 5/2012

FRIHET

Vad som vid en första anblick verkar vara ett första april-skämt är i själva verket på fullaste allvar. Skaparen bakom tevesuccén ”Big Brother”, Paul Romer, har startat projektet ”Mars One” med målet att etablera en koloni på planeten bestående av 20 människor år 2033. Projektet ska enligt dokusåpamogulen finansieras dels genom sponsorer och företag, dels genom en direktsänd dokusåpa på jorden.

Efter en urvalsperiod ska astronauterna träna i tio års tid för att så småningom ta sig till Mars. Väl där ska de nyinflyttade med hjälp av en sorts tegelmaskin bygga en by. Intresserad? Snart kan du anmäla dig på mars-one.com.

VAL I VÄRLDEN: VENEZUELA

Typ av val: Presidentval Valdatum: 8 oktober Invånare: 28 miljoner BNP per capita: 12,400 amerikanska dollar

Kuriosa 1: Nationalrätt är Pabellón criollo, som är ris, strimlat nötkött och svarta bönor.

Kuriosa 2: 2008 togs The Simpsons bort från Venezuelas statliga tevekanal, det var olämpligt för barn, Baywatch tog över sändningstiden.

HUR: Den 8 oktober kommer Venezuelas president Hugo Chavez söka förnyat förtroende som president. Chavez kommer från Venezuelas socialistiska enhetsparti, PSUV, och valdes till president för första gången 1998.

Chavez motkandidat är Henrique Capriles Radonski, en mitten-högerkandidat från partiet Rättvisa först, PJ. Båda kandidaterna backas av koalitioner av flera olika partier.

HISTORIA: Utgrävningar visar att det har levt människor i Venezuela i minst 15 000 år. Den spanska koloniseringen av Venezuela började 1522. Under 1800-talet kom flera försök till frihetskrig och först 1821 under ledning av Simón Bolívar vann folket sin frihet. 1800 och 1900-talen var århundraden då Venezuela drabbades av diktaturer och politisk instabilitet.

1958 tvingades militärdiktatorn Jiménez bort från makten och steg togs mot demokrati. Sedan 1992 har folket sett två militärkupper, den första ledd av nuvarande presidenten Hugo Chavez med stöd av en tiondel av militären. Bakgrunden var den att efter flera dåliga år hade regeringen, ledd av Carlos Andrés Pérez, genomfört tuffa nyliberala sparprogram som drabbade de fattiga hårt. Kuppen misslyckades men de fattiga hade presenterats för en person som verkade ta deras problem på allvar.

Vid valet 1998 hade förtroendet för de etablerade partierna nått botten och Chavez segrade stort. 2002 försökte oppositionen störta presidenten, för en stund slets makten från honom, men med stöd av stora delar av folket tog Chavez tillbaka makten. Chavez rör upp mycket känslor. Å ena sidan har han som president genomfört nödvändiga sociala program. Under de första tio åren vid makten sjönk andelen fattiga från 58 till 28 procent. Landet klättrade i FN:s mätningar för mänsklig utveckling under många år, nu ser man dock ett fall nedåt. Kritik finns mot att staten underminerat yttrandefrihet, arbetares rätt att organisera sig och möjlighet för människorättsgrupper att fungera.

9 5/2012

FRIHET

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Kenneth G Forslund, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Han besökte Venezuela i mars och följer utvecklingen noga.

Hur skulle du beskriva oppositionen?

– Den har fått samla sig och blivit smartare. Opposi­ tionen har haft ett imponerande primärvalsarbete för att utse en presidentkandidat och oerhört många har röstat. Inför primärvalet enades oppositionen om en valplattform som alla ställde sig bakom.

– Det parti Capriles tillhör har dragits mot mitten och reformerat sig, de har börjat närma sig den nor­diska socialdemokratins politik. De erkänner att de sociala reformerna har varit nödvändiga och ska inte tas bort, Capriles förespråkar en politik som är lite Chavez-light.

Vad tror du är viktigast när venezolanerna går och röstar?

– Jag tror att det viktigaste är frågan om ledarskap och förmågan att hålla samman landet. Sedan finns det ett stort stöd för Hugo Chavez, inte bara från de allra fattigaste.

Hur skulle du beskriva läget för demokratin i Venezuela?

– Det är skört och försämras mer och mer av en självupptagen och maktfullkomlig regim. Regeringen gör sitt bästa för att sätta krokben för oppositionen, och på så sätt påminner Venezuela mer och mer om Ryssland.

Kommer valet att bli rättvist?

– Nej, med tanke på att mediefriheten är naggad i kanterna och statstelevisionen kan användas av regeringen. Så valet är inte fritt i västeuropeisk mening. Vid oppositionens primärval försökte regimen till exempel komma åt röstlängder för att kunna utsätta dem som röstade för repressalier.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: NU AGENCY/CHRISSIE ABBOTT

”Svenska SSU bär drag som går åt precis det håll som medförde deras norska partikamraters död förra sommaren.”

PATRIK OHLSSON, KOMMUNSTYRELSELEDAMOT I ÄNGELHOLM FÖR SVERIGEDEMOKRATERNA, HAR SIN BILD AV DEN UNGA SOCIALDEMOKRATIN KLAR.

GAYREVOLT I LETTLAND OCH POLEN

8 Hundratals homosexuella aktivister och sympatisörer marscherade genom Lettlands och Polens huvudstäder, med krav på rättigheter för hbtq-personer och lagstiftning mot diskriminering. Homosexualitet var tabubelagt under kommunisteran, ett synsätt som till stor del lever kvar ännu i dag trots att många länder i det forna östblocket gick med i EU 2004. I Warszawa demonstrerade nyligen så många som 2 500 personer.

ILLUSTRATION: ANNELIE CALRSTRÖM

BANKER PÅ GRÖNBETE I en tid när världens stora banker tycks mer bespottade än på länge gör dess ledningar allt för att finna positiva pr-strategier i ett vådligt medielandskap. Lösningen för flera större aktörer som Bank of America och Wells Fargo har blivit att investera i grön teknologi, däribland forskning om minskade koldioxidutsläpp, förnybar energi och hybridteknik för bilar. Bank of America väljer att investera sammanlagt 353 miljarder kronor över en tioårsperiod. Banken har tidigare kritiserats för att ge alltför förmånliga lån till landets kolindustri. Cyniker hävdar att bankernas investeringsvilja i gröna projekt handlar mindre om välvilja och mer om beräknad vinst.

KILO. DET ÄR MÄNGDEN KAFFE SOM GENOMSNITTSSVENSKEN KONSUMERAR ÅRLIGEN. MEST KAFFE I VÄRLDEN KONSUMERAR FINLÄNDARE: 12 KILO.

”Kvinnor är sköten och byggda för att laga mat i kastruller.”

NAZISTER I TEVESLAGSMÅL Ilias Kasidiaris, talesperson för det grekiska nazistpartiet Gyllene gryning som tog plats i landets parlament tidigare i år, väckte uppståndelse sedan han smällt till en kvinnlig parlamentsledamot för Greklands kommunistparti i samband med en tevesändning. Under samma tevesända debatt kastade han även ett glas vatten på en annan kvinna, hon ledamot av det vänsterorienterade partiet Syriza. Kasidiaris hävdar att kvinnorna provocerat honom och har nu stämt såväl parlamentsledamöterna som tevebolaget Antenna. Gyllene gryning har tidigare anklagats för attacker mot flyktingar i landet.

Krögaren och matexperten Carl-Jan Granqvist menar att kvinnors sköten gör dem mer lämpade att laga mer basal mat i kastruller, en teori han kallar ”genusrealitet”. Män är å sin sida mer fokuserade på njutning och därför mer lämpade att laga finstämd mat, menar Carl-Jan. P1 Vetenskapsradion.

PRATADE FARSI – FICK INTE KÖPA SURFPLATTA

En 19-årig tjej i den amerikanska delstaten Georgia uppges nekats att köpa en Ipad i den lokala Apple-butiken på grund av att hon talade det iranska språket farsi, skriver The Huffington Post. Butiksbiträdet ska sedan ha hänvisat till relationen mellan USA och Iran. Apple har faktiskt en policy om att inte sälja produkter till länder som USA har handelsembargo mot. Händelsen ser inte ut att vara isolerad, det finns tidigare rapporter om personer från Kuba och Iran som har nekats handla i Apple-butiker.

”När man blandar raser gör det mig lycklig.”

LORINE ZINEB NOKA TALHAOI, MER KÄND SOM LOREEN, TYCKER ATT MÅNGFALD ÄR BÄSTA VAPNET MOT RASISM.

10 5/2012

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

11 SEPT – 8 OKT

11

september. Primärval i de amerikanska delstaterna Delaware, New Hampshire och Rhode Island.

Vad är svamp?

Vad är svamp och kan det smitta?

– De flesta har ett slags jästsvamp i underlivet som finns där naturligt och inte märks. När svampen förökar sig för mycket och orsakar problem, kalllas det för en svampinfektion. Det kan bero på att bakteriebalansen i underlivet rubbas, men det finns inte tillräckligt med kunskap om varför svampinfektioner uppstår.

– Tre av fyra tjejer får svampinfektion någon gång i sitt liv. Killar kan också få svampinfektion, även om det inte är lika vanligt.

”Tre av fyra tjejer får svampinfektion någon gång i sitt liv.”

– En svampinfektion kliar och svider. Könet och området runt omkring kan bli rött och svullet eller flagna. Tjejer kan få vitare och grynigare flytningar, och killar kan få en vit beläggning kring ollonet.

– Svamp är inte en könssjukdom. Vid slidsamlag kan svampinfektion smitta, men det är ovanligt. Vid andra typer av sex smittar inte svamp.

– Det finns medicin mot svampinfektioner att köpa på apoteket. Svamp är inte farligt i sig, så anledningen till att man kan vilja behandla infektionen är besvären som uppstår.

Jag är femton år och min tjej är fjorton. Är det olagligt för oss att ha sex?

– Runt femtonårsgränsen finns många oklarheter.

Det finns en lag som säger att man inte får ha sex med någon som är under femton år. I lagen står också att undantag kan göras om personerna är nära varandra i ålder och de vill ha sex med varandra. Men resultatet blir inte alltid bra. Dels står det inte att sådana undantag ska göras, bara att det finns en möjlighet.

Dels kan det vara mycket svårt att veta i efterhand om de som haft sex verkligen velat det helt frivilligt.

– Femtonårsgränsen är till för att skydda barn från att bli utnyttjade av vuxna. Lagen ska också skydda unga från äldre ungdomar som annars kan utnyttja sitt övertag för att övertala yngre till att ha sex.

– Det finns fall där personer blivit dömda trots att sexet varit ömsesidigt och personerna nära varandra i ålder. Det kan bero på att en förälder polisanmält händelsen.

– Det viktiga är att sex ska kännas bra för de inblandade och att ni är rädda om varandra. Ändå finns det tyvärr ingen garanti för att du inte ska hamna hos polisen om du har sex med din flickvän, även om det är osannolikt.

12

september. Parlamentsval i Vitryssland.

18

september. Riksmötets öppnande, vilket markerar starten för riksdagens arbetsperiod efter sommaruppehållet.

21 27

september. FN:s internationella fredsdag.

september. Nationell konferens i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

SKILJELINJEN

Ska lagen om anställningsskydd finnas kvar?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Vi tycker att lagen i sig är bra, det är viktigt att det finns ett skydd för arbetstagarna.

Och den där lagen anförs ofta från borgerligt håll vara det stora problemet bakom ungdomsarbetslösheten – det tror vi inte på.

Kan du förstå dem som tycker att det utestänger unga från arbetsmarknaden?

– Jag kan förstå att man gör den enkla kopplingen men då har man inte sett hur verkligheten ser ut. Det finns dessutom forskning som visar

att den här lagen i princip inte har något att göra med att unga blir uppsagda, det beror på helt andra saker. Vill man lösa ungdomsarbetslösheten är det helt andra lösningar som ska till. Då gäller det att satsa på utbildning och skapa fler jobb.

– Ja, men turordningsreglerna ska avskaffas.

Varför?

– Därför att det bidrar till att de som redan befinner sig innanför arbetsmarknaden får en starkare ställning på bekostnad av unga och invandrare, eftersom det sällan

är de som har jobbat längst.

Vilka risker ser du i det?

– Visst kan somliga äldre bli av med jobbet när företag måste skära ned, men med bättre fortbildning och arbetsförmedling kommer de kunna hitta nya arbeten. Det borde vara den företaget behöver bäst som får

behålla jobbet, utifrån kompetens och kunskap - inte antal år.

– Det är ungdomar och invandrare som har det svårast på arbetsmarknaden. Med de regler som vi föreslår får de svagare en bättre position och därför är vinsten större än riskerna.

30

september. Brittiska Labour håller årsmöte i Manchester.

ORDFÖRANDE SSU

LINDA NORDLUND ORDFÖRANDE LUF

11 5/2012

FRIHET

8

oktober. Presidentval i Slovenien.

Vi Visöker sökeren enpolitisk politisksekreterare sekreteraresom somvill villpåverka påverka landets landetskulturpolitik kulturpolitikiirätt rättriktning riktning(vikariat) (vikariat) Arbetsuppgifterna Arbetsuppgifterna Som Sompolitisk politisksekreterare sekreterareansvarar ansvarardu duför föratt attutforma utformaoch ochgenomföra genomförapåverkansarbetet påverkansarbetetsamtidigt samtidigtsom som du dubistår bistårledningen ledningenmed medomvärldsanalys omvärldsanalysoch ochskriver skrivertal, tal,tar tarfram framunderlag, underlag,har harkontakt kontaktmed medpress pressoch och bygger byggerpolitiska politiskanätverk. nätverk.

Kvalifikationer Kvalifikationer ViViser sergärna gärnaatt attdu dudelar delarvårt vårtstora storaintresse intresseför förkulturpolitik kulturpolitikoch ochhar harerfarenhet erfarenhetavavmedlemsdrivna medlemsdrivnaorganisaorganisationer, tioner,branschorganisationer branschorganisationeroch/eller och/ellerintresseorganisationer intresseorganisationersamt samtvet vethur hurdet detpolitiska politiskaspelet speletfungerar. fungerar.

Villkor Villkor Tjänst Tjänstmed medplacering placeringi Liljeholmen, i Liljeholmen,Stockholm.

Stockholm.Månadslön Månadslönefter efterkollektivavtal. kollektivavtal.Tillträdde Tillträddesnarast. snarast.

Ansökan Ansökanvia viajohan@kif.se. johan@kif.se.

Läs Läsmer merpå påwww.kro.se www.kro.se

En katastrof sker på en sekund.

En katastrof Vi kanpåskicka en sker en sekund. operationssal Vi kan skicka eninom några timmar. inom operationssal några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

12 4/2012

FRIHET

© Seb Geo

© Seb Geo

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

GÄSTKRÖNIKA

Medier för vem?

FÖR ETT TAG sedan berättade en vän för mig om en sak som inträffade på förra årets Socia­ listiskt forum. Hon hade suttit i publiken och lyssnat på en debatt om politisk satir. Delta­ garna i panelen var debattörer, några av dem goda vänner till mig, men i princip alla har jag träffat i branschsammanhang eller privat.

Man diskuterade faktumet att Svenska Dag­ bladets ledarskribent Per Gudmundson polis­ anmält seriemagasinet Galago för olaga hot.

DET DISKUTERADES YVIGT och intensivt. Se­ dan var det dags för frågor från publiken. Mik­ rofonen gick till en kvinna i fyrtioårsåldern, en trebarnsmor som hade barnen med sig.

Hon berättade att debatten var intressant, men att den inte sa henne någonting. Hon ­visste knappt vilka Per Gudmundson eller Galago var. Och hennes fråga var hur de kunde göra sina diskussioner mer relevanta för henne, en vanlig arbetarmorsa, som inte har tid att läsa varken serietidningar eller ledarsidor.

Den här anekdoten berörde mig, för den vidrör ett känsligt men akut ämne. Vi som jobbar med medier tänker alltför sällan, och vissa av oss aldrig, på våra läsare när vi pro­ ducerar journalistik.

Kortfattat är det på grund av att mediebran­ schen, som de flesta branscher, enbart umgås med varandra på fritiden. Vi bor i samma stadsdelar, många av oss har jobbat tillsam­ mans vid en tidpunkt eller flera. Och vi blir framför allt besatta av oss själva och vår värld.

Det här märker man inte bara på kultursi­

dorna (Hallå, Benke Ohlsson och vårens stora debatt om att kulturskribenter tjafsade på tidningsuppslag efter tidningsuppslag under flera månader. Noll relevans för gemene man.) utan även på nyhetsplats.

Jag såg en nyhetsnotis häromdagen som uppmärksammade att hamburgaren har bli­ vit trendig. För att några innerstadskids bil­ dat en hamburgarklubb. Jag suckade djupt.

JAG DRIVER SJÄLV en tidningsredaktion, och denna självinsikt är avgörande för att kunna göra en tidning som läsare tycker om. Man måste anstränga sig för att vidga vyerna, det tar tid. De flesta av oss vill ju bara göra vårt jobb och sedan gå hem. Men att i en rekryte­ ringsprocess eller under ett redaktionsmöte alltid ta extra lång tid på sig att rannsaka sig själva är så viktigt. Även om det inte alltid är kul, rädslan för vad man finner kan ta över.

JAG SÄGER INTE att alla journalister är usla narcissister, och jag klandrar ingen enskild individ för mediers trovärdighetskris (journa­ list delar förstaplats med politiker på svenska folkets lista över minst trovärdiga yrken). Där­ emot tror jag att det finns en orsak till proble­ met.

Vi har alldeles för många utbildade jour­ nalister kontra arbetstillfällen. Jag rekom­ menderar ingen att utbilda sig till journalist just nu. Arbetsmarknaden är ett helvete.

Ingen av våra största mediehus har schysta anställningsvillkor för nyanställda. Gamla

13 4/2012

FRIHET

rävar har det ju förstås bekvämt. Men kom­ mer du som nyutexaminerad får du hoppa runt på tidning efter tidning, eftersom ingen säger sig ha råd att tillsvidareanställa dig.

Det var en branschkollega som sa till mig att cancer och graviditet är det enda som kan ge dig en långvarig chans som vikarie att hoppa in göra ett bra jobb. För vem känner sig trygg nog att satsa allt, viga sin lojalitet och even­ tuellt bränna broar för journalistikens skull när du inte vet var du jobbar nästa månad?

ATT MEDIEBRANSCHEN ÄR homogen är ock­ så ett problem. På Nöjesguiden vill vi ha en uppblandad redaktion, eftersom vi skriver för storstadsbor vill vi gärna att redaktions­ medlemmarna ska spegla målgruppen. Hälf­ ten kvinnor respektive män är exempelvis en självklarhet. Om vår redaktion skulle vara helvit övre medelklass skulle jag se det som ett enormt misslyckande, till exempel. Efter­ som vi är helt unika i vårt segment med att lyckas bibehålla en blandad redaktion får jag konstant frågor om hur man gör. Hur gör man, Margret, hur hittar jag kvinnor eller invand­ rare som kan jobba på min redaktion? Jag sva­ rar alltid samma sak: Det är skit­enkelt. Det är bara att göra det. S

Margret Atladottir är chefredaktör på Nöjesguiden.

14 5/2012

FRIHET

Mot en smalare högskola

Den svenska högskolan har varit oumbärlig för att människor ska kunna göra klassresor. Under en lång tid har det varit ett politiskt mål att locka nya grupper till högre studier. Nu är det på väg att ändras.

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

15 5/2012

FRIHET

H

a nn . ku en as tid pp m ho fra o ar i ki Jo om a gd nn un Ha ed a rig a m -å bb 19 jo

ANNA JOKIO ÄR 19 år och tog studenten i våras. Hon växte upp i Stockholmsförorten Hagsätra, ett område där det inte tas för självklart att studera vidare ef­ ter gymnasiet. Men Hanna Jokio har trivts i skolan, känner sig inte skoltrött och har fortfarande studie­ motivation. Hannas mamma har jobbat i vården och hennes pappa arbetade länge som busschaufför, båda har motiverat henne att plugga för att slippa nattskift och tunga arbets­rutiner.

– De har uppmuntrat mig och nästan visat att jag måste, främst mamma har berättat och visat att min generation måste plugga för att lyckas. Det är på sätt och vis tragiskt och hemskt, man önskar att det inte behövde vara så.

HANNA JOKIO DRÖMMER om att arbeta med att hjälpa ungdomar som hamnat snett i livet.

– Jag känner att jag inte kan uppnå mina mål och mina drömmar om jag inte pluggar, jag vill jobba med att hjälpa ungdomar, och då räcker det inte med en gymnasieutbildning.

Hanna tar en klunk chailatte och berättar att väldigt lite nervositet smugit sig på.

– Nej, jag är inte speciellt nervös. Mest för att man måste ha själv­ disciplin, att man ska plugga själv och att det inte är något kontinu­ erligt schema.

– Jag hoppas att jag får bra lärare och genomgångar av hur man har det på ett universitet och hur man skriver tentor, säger Hanna Jokio.

HON HAR PÅBÖRJAT en klassresa. När man kommer från arbetar­ klassen och går vidare till högre studier kallas det ofta för att göra en klassresa, inom forskningen kallar man det istället social rörlighet.

Högskolan har historiskt varit en av de viktigaste orsakerna till att Sverige haft stora möjligheter att röra sig uppåt på samhällsstegen.

Lena Sohl är forskare vid Uppsala universitet och arbetar för fullt med sin doktors­avhandling om just klassresor.

– Jag är intresserad av att se vad det är som gör att vi har ett så starkt ideal kring klassresor kopplat till att det ska bli ett bättre liv.

Det är intressant att man upplever det som att man måste byta klass för att känna framgång.

LENA SOHL BERÄTTAR att det så klart finns historier som påminner om den amerikanska drömmen där personer arbetat sig upp. Men i Sverige har det allmänna sättet snarare varit att man har gjort sina klassresor genom utbildning.

– Klassresan är ett starkt ideal i Sverige, men samtidigt måste man problematisera det. För vad händer med ett samhälle där vägen till ett bra liv handlar om att arbetarklassen måste flytta uppåt längs en klasstege? Klassresor bygger egentligen på att ganska få kan flytta på sig. Ett stort problem är att man väljer att prata om klassresor istället för att prata om villkoren för arbetarklassen. Det finns många som lever i svåra förhållanden. Man pratar sällan om nedåtgående klass­ resor då det inte passar in i bilden av framåtskridande modernitet, säger Lena Sohl.

på r. n ra re va ete kå rs h nt l fö ttig de il rä tu n v rs r s Ho nte e hö . ill la d c t ko stu vi gs ko hö ra ns Du r a rtö m e El Söd

I SLUTET AV 70-talet genomfördes en stor högskolereform, vars ut­ talade syfte var att öppna upp akademin, alltså högskolorna och uni­ versiteten, för nya grupper från studieovana hem. Den dåvarande regeringen införde nya urvalsgrupper och gjorde högre studier mer enhetliga. Under 90-talet kom ytterligare en stor reform där riksdagen klubbade igenom en stor utbyggnad av antalet lärosäten och utökade antalet studieplatser kraftigt. Numera kallas ambitionen att locka nya studenter med olika bakgrund för breddad rekrytering. ÄN IDAG ÄR det mycket vanligare att studenter kommer från hem där

16 5/2012

FRIHET

tusental 30

Andel studenter med utländsk bakgrund.

18

20

16 14 KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET

10

2000

2006

2012

– Klassresan är ett starkt ideal i Sverige, men samtidigt måste man problematisera det. För vad händer med ett samhälle där vägen till ett bra liv handlar om att arbetarklassen måste flytta uppåt längs en klasstege?

17 5/2012

FRIHET

– När man sitter med studenter från tre världsdelar och försöker diskutera en fråga ger det betydligt mer till utbildningen än om jag satt där med människor från samma område i Stockholm. föräldrarna studerat på högskola eller universitet. I en rapport från Högskoleverket och SCB som kom för två år sedan slår utredarna fast att det är tre gånger så vanligt för barn till föräldrar som har en hög­ skoleutbildning att gå vidare till högre studier jämfört med barn till föräldrar som inte studerat vidare efter gymnasiet.

EN AV DE högskolor som öppnade på 90-talet är Södertörns högskola.

Högskolan byggdes i Stockholmsförorten Flemingsberg och ambitio­ nen var att locka studenter med olika bakgrund. Högskolan ligger två långa rulltrappor bort från den blåsiga pendeltågsstationen. Lärosätets många och stora fönster utstrålar modernitet i skarp kontrast till de gigantiska hyreshuskomplex som ligger på andra sidan den väg där skyttelbusstrafik går från såväl Rågsved som Fittja. Längst till höger i huvudbyggnaden finns Södertörns studenkårs expedition, SöderS. I det stora samlingsrummet indikerar prislistor på en griffeltavla vad som händer på kvällarna. Elma Durakovic dricker kaffe och har varit på plats en vecka sedan sommarledigheten. Dialekten vittnar om att hon kommer från Västerbottens inland, närmare bestämt Lycksele. Hon började studera utveckling och internationellt samarbete på Södertörn 2008 och berättar att studentkårens viktigaste uppgift är att bevaka ut­ bildningen.

– Vår viktigaste uppgift är att se till att studenterna får en så bra utbildning som möjligt. Det är studenternas rättighet, det är grunden, men också att se till att studenterna får den sociala biten.

STUDENTKÅREN HAR MYCKET att hänga med i – bara under de år Elma Durakovic varit aktiv har det hänt en hel del i högskolepolitiken. Det politiska beslut som påverkat studentkårens dagliga arbete mest är avskaffandet av kårobligatoriet. Fram till för två år sedan var det obli­ gatoriskt för alla studenter att vara medlemmar i en studentkår. En följd av det var att många högskolor och universitet hade starka och oberoende studentorganisationer och ofta flera anställda. Men kritik fanns också, argumentet för obligatoriets avskaffande var att studen­ ter inte skulle tvingas vara med i en förening.

För att klara ekonomin får SöderS anslag från högskolan, något Elma Durakovic ser en viss problematik i.

– Det är en svår balansgång, samtidigt ska det inte ha betydelse. Vi har ganska goda relationer, de uppskattar när vi är kritiska men det är klart att det blir en konstig situation när man ska kritisera och vara oberoende, men ändå är man beroende. Det är också konstigt att läro­ sätet ska bestämma om studentkåren ska finnas på lärosätet eller inte.

DET SENASTE ÅRET hade SöderS en anslutningsgrad på ungefär 25 procent.

– Det är inte optimalt men det kunde vara värre, det hade kunnat vara tio procent. Vi ligger på snittet och vill så klart ha mer. Det gäller att arbeta aktivt gentemot studenterna och det är något nytt för just Sö­ dertörn. Det är en sak som är positiv, vi har blivit tvungna att tänka om.

ELMA DURAKOVIC SER en utveckling där politiken prioriterar pro­ gram framför enstaka kurser, något hon tror kan leda till att det kan bli svårare att rekrytera en mångfald av studenter. På senare år har skolan fått minskade anslag och därför tvingats dra ner på valbara kurser och möjligheten att plocka ihop en egen kandidatexamen.

– Våra fristående kurser är det som har dragit hit folk, och även studenter som vanligtvis inte skulle plugga. Tyvärr är regeringen tydlig med vad man vill. Det ska finnas en arbetslivsanknytning och programmen ska ha viss utformning, då blir man lite bunden till hur man ska göra. De pratar heller inte om breddad rekrytering men här försöker vi hålla den diskussionen levande då den har varit så viktig för oss. Södertörn är unikt på det sätt att våra studenter kommer från så många olika ställen i världen och har så många olika erfarenheter.

– När man sitter med studenter från tre världsdelar och försöker diskutera en fråga ger det betydligt mer till utbildningen än om jag satt där med människor från samma område i Stockholm.

Vad tror du krävs av skolorna för att studenter av olika bakgrund ska klara studierna när de väl börjat?

– Det är viktigt att man kommer ifrån att det är två föreläsningar i veckan och ett seminarium, det ger inte mycket. Det innebär att studenterna måste läsa själva, är det svåra texter kan man dra sig för att plugga. Det behövs fler lärarledda timmar men inte bara fler utan också pedagogiska timmar, att lärarna har en bra pedagogisk grund, och att man skapar miljöer där det är okej att fråga.

– Men det där kräver resurser, lärarna måste utbildas, börjar man tänka så måste man fortbildas, det måste finnas en genomgående stra­ tegi.

ALLDELES BAKOM DEN anrika Klarakyrka i centrala Stockholm är Sveriges förenade studentkårer, SFS, inhysta i en kontorsbyggnad tillsammans med några andra organisationer. Erik Arroy har pluggat juridik i Stockholm och är nyvald ordförande för SFS. Han fyller på kaffe och är ivrig att få börja prata om det nya kvalitetsutvärderings­ systemet. Han sitter avslappnat tillbakalutad och berättar att kvali­ tetsutvärderingssystemet består av tre delar. En del är självvärdering, hur lärosätena värderar sig själva. Den andra delen handlar om enkä­ ter till studenter som slutfört utbildningen och nu är yrkesverksam­ ma. Den tredje delen avser hur studenters examensarbeten bedöms.

– Det relevanta är att synen är avgränsad till hur pass bra du gör ditt examensarbete och vilka kunskaper du har när du lämnar skolans dörrar, det säger säkert något om studenten men inte nödvändigtvis om skolan, säger Erik Arroy.

Precis som Elma Durakovic uttrycker Erik Arroy en oro över att regeringen och staten, som är huvudman för högskolorna, inte upp­ muntrar högskolorna till breddad rekrytering.

– I dag finns egentligen inga incitament för breddad rekrytering från en statlig nivå som ger signaler att man tycker det är viktigt. Det borde vara grundläggande och prioriterat, av kvalitetsskäl behövs det

18 5/2012

FRIHET

42 60 2 Det är den internationella rankingen av Karolinska Institutet

Så många lärosäten har Sverige

av tio studenter kommer från arbetarhem

Så har studenters villkor förändrats de senaste sex åren Utlandsstudenter får inte längre studera kostnadsfritt vid svenska högskolor och universitet.

Kraven för att få studiemedel har skärpts.

Flera praktiska utbildningar på gymnasiet ger inte längre högskolebehörighet.

Räntebidraget som gjorde det billigare att bygga studentlägenheter har slopats.

Antalet utbildningsplatser håller på att minskas av kortsiktiga demografiska skäl.

19 5/2012

FRIHET

lä fö Erik ng re re na Arr br de oy yr st är sig ud ny om ent val k m åre d o ån r rd gf oc för al h a de ty nd n cke e f is ö ko r at r S la t s ve n. ta rig te e n s in te

– Vi vill ju inte att det viktigaste blir att rekrytera rätt studenter. Ambitionen måste vara att examinera de bästa studenterna oavsett deras nivå från första början. Det är därför vi menar att det är de förutsättningar som ges under utbildningen som är avgörande.

en mångfald i högskolan. En av de mest grundläggande delarna är att det skickas signaler från statligt håll. Breddad rekrytering är en kvalitetsfråga och måste erkännas vara det. Forskning visar att ju mer heterogen grupp du har desto bättre presterar de, kvaliteten på utbildningen och forskningen blir bättre med fler perspektiv, säger Erik Arroy.

DET FINNS ETT samband mellan det nya sättet att mäta utbildningars kvalitet och breddad rekrytering, enligt Arroy.

– Det nya systemet skickar signalen att man ska rekrytera de bästa studenterna, för det viktiga är bara hur bra examensarbete de skriver.

Vad som händer under utbildningssträckan blir ointressant, det som blir relevant är studentens förmåga att prestera en bra uppsats, och när fokus blir att rekrytera de bästa studenterna gynnar det personer som kommer från studievana hem.

– Vi vill ju inte att det viktigaste blir att rekrytera rätt studenter.

Ambitionen måste vara att examinera de bästa studenterna oavsett deras nivå från första början. Det är därför vi menar att det är de förutsättningar som ges under utbildningen som är avgörande, säger Arroy.

DET NYA KVALITETSUTVÄRDERINGSSYSTEMET är också en slags pröv­ ning av skolors examensrätt. När en utbildning har utvärderats kan den få betyget bristande kvalitet. Är betyget väl satt har skolan ett år på sig att åtgärda felet, annars läggs utbildningen ned. De utbildningar som får bäst betyg får en extra slant från statskassan.

– Utbildningsminister Jan Björklund är medveten om att det kom­ mer att leda till att flera utbildningar läggs ned. Man kan fråga sig vad systemets huvudsakliga syfte är, om det är att identifiera dåliga utbildningar och rensa ut dem, eller mäta kvaliteten på utbildningar för att sedan identifiera vad som behöver göras och förbättras.

– Om en utbildning är nödvändig men inte håller rätt kvalitet behö­ ver man kanske satsa på den i stället, säger Erik Arroy.

Kan det på sikt leda till att man missgynnar de utbildningar som

lyckas med en breddad rekrytering?

– Ja, hur pass resurskrävande en utbildning är beror på hur den är uppbyggd och vad den handlar om; vissa kostar av uppenbara skäl mer. Sedan kan det vara så att vissa utbildningar attraherar en viss typ av människor, där de från till exempel studieovana hem är över­ representerade, då blir utbildningarna kanske mer resurskrävande.

– Utbildningen kan vara jätterelevant för forskningen och sam­ hällsutvecklingen, men om vi ska hårddra det kan det bli så att stu­ denter med sämre förutsättningar än andra inte presterar lika bra på sina examensarbeten, och då riskerar utbildningen att läggas ned, i stället för att uppmärksamma det som viktigt och satsa extra.

I SOMRAS SLÄPPTE Sveriges universitetslärarförbund, SULF, en rap­ port som varnade för att högkolornas resurser urholkats ända sedan 90-talet som en följd av att anslagen till högskolorna halkat efter. Löneoch lokalkostnader har helt enkelt ökat mer än skolorna har fått om­ räknade anslag. SULF varnar för att det kommer att leda till bland annat mindre undervisningstid, större grupper och obetald övertid för lärarna. Och från de politiska partierna är det förhållandevis tyst om högskolornas minskade resurser.

– Högre utbildning måste av alla anledningar bli ett större intresse hos alla politiska partier. Jag kan ibland förvånas över Socialdemo­ kraternas initiativlöshet i frågan, just med tanke på hur relevant det är för social rörlighet, säger Erik Arroy.

AVSLUTNINGSVIS FÅR ERIK ARROY en chans att sia om den utbild­ ningspolitiska framtiden i Sverige, och det är ingen munter bild han målar upp.

– Det har Jan Björklund varit ganska tydlig med: Vi går i en rikt­ ning där vi riskerar att få se ett Högskolesverige med färre lärosä­ ten, med färre studenter och färre utbildningar, där fokus ligger på smalare utbildningsområden, fler stora universitet och därmed färre regionala högskolor. Det är en allvarlig utveckling som borde vändas snarast. S

20 5/2012

FRIHET

KRÖNIKA

DET VERKAR FINNAS två sätt att se på saken just nu bland Europas socialdemokrater. ”Vi vill ha banker som tjänar landet – inte ett land som är till för att tjäna banker”, dundrar den brittiske labourledaren Ed Miliband på sitt relativt stillsamma läspande sätt. Bakom honom har hans strateger placerat plakat med orden ”Verklig förändring”. Eds nya slogan.

Ingen vet ännu riktigt vad han menar.

I FRANKRIKE HAR samtidigt den nye presidenten François Hollande börjat genomföra sitt program. Skilda åt av Engelska kanalen har de ändå en sak gemensamt.

De båda herrarnas politiska analys börjar i att inget längre är sig likt.

BÅDE MILIBAND OCH Hollande utgår från att den globala finansiella härdsmältan 2008 var ett politiskt paradigmskifte. Krisen innebär ett slut på det nyliberala ögonblick som i trettio år har intalat oss att det var historiens slut. Nu har fasaden rämnat. Bankernas miljonbonusar var byggda på luft. Finanssektorn gjorde inte sitt jobb. Ekonomerna hade fel. De ökande klyftorna gynnade inte ekonomin; och herregud, vi måste uppfinna helt nya verktyg om vi ska ha en chans att ta oss ur det här!

Hollande och Miliband verkar på olika sätt se de närmaste åren som politiskt definierande för en hel era. Precis som tiden efter den stora kraschen 1929. Den amerikanske presidenten Franklin Delano Roosevelts New Deal, ekonomen John Maynard Keynes teorier och

den moderna välfärdsstaten – de var alla svar på den tidens finanskris. Nu behöver vi något liknande. Verklig förändring. Vad det nu innebär. Samma svårdefinierade recept som det ropades om från det ockuperade Wall Street. Ge oss ett alternativ!

ETT AV HOLLANDES mest kritiserade förslag – det om en marginalskatt för de allra rikaste på över 70 procent – är rentav taget från Franklin Delano Roosevelt. 1936 höjde USA marginalskatten till 70 procent. Förslaget som får högern att sätta i halsen är inte europeisk socialism, snarare amerikansk liberalism.

För Hollande och Miliband – hur oklar deras politik än kan verka – är allt detta centralt.

Att vi sedan krisen lever i en helt ny politisk tid som kräver en ny typ av vänster.

I SVERIGE ÄR synen en annan. Arbetslöshet är arbetslöshet är arbetslöshet. Det är inget tecken på en ny värld. Behovet av en ny socialdemokrati eller en uppmaning att tänka om och tänka nytt. De förflyttningar som Stefan Löfven gör – exempelvis vinst i vården – görs försiktigt. De svenska Socialdemokraterna verkar motsätta sig en skatt på finansiella transaktioner, något som nästan alla andra europeiska socialdemokrater förespråkar.

Och när den europeiska vänstern drar igång en stor kampanj ”Austerity isn’t working” åtstramningspolitiken fungerar inte – om hur hårt högerns krispolitik har slagit mot de svagaste är det knäpptyst från svenskt håll.

21 5/2012

FRIHET

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Tyst från svenska sossar när Europa skakar

MODERATERNA ANNA KINBERG BATRA och Gunnar Hökmark skrev i början av sommaren en debattartikel i Aftonbladet som efterlyste besked från Löfven om det är vad han och Magdalena Andersson säger, eller vad socialdemokraterna i EU-parlamentet säger, som är partiets linje gällande den europeiska krisen. Det är en bra fråga.

SVENSK SOCIALDEMOKRATI VERKAR ha blivit högern i den europeiska socialdemokratiska familjen. Eller helt enkelt bara en nervös kusin från en liten avkrok i norr som klarat sig rätt bra och därför inte funderat så mycket på det där med krisen.

Eller världen.

Eller vilken tid vi lever i.

SAMMA TID SOM kommer att få utvisa huruvida Miliband och Hollande har rätt. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Slitvargen Matias Varela, skådespelaren bakom ”Snabba cash”-filmernas Jorge, har på några år gått från att vara byggnadsarbetare till att spela mot Oscarsvinnare i teveserien ”The Borgias”. Frihet träffar honom för att prata skådespeleri, drömmar och hur klass påverkar självförtroendet.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MATTIAS VEPSÄ

22 5/2012

FRIHET

E

N BERÄTTELSE OM en människa kan ta sin början på många olika platser. När man berättar om skådespelaren Matias Varela kan man välja att börja i en byggkran vid Kungens kurva, vid dörren till en nattklubb eller en natt i Stockholm där en fjunig version av Matias slåss.

Den här berättelsen börjar på Södra latin, en prestigeskola på Södermalm i Stockholm med 350-årig historia.

Skolan är känd för sina estetiska inriktningar och kändisarna som har gått där är hur många som helst. Nobelpristagaren Tomas Tranströmer, förra S-ledaren Mona Sahlin, artisten Lykke Li och skådespelaren Noomi Rapace är några exempel.

MATIAS LÄMNAR HÖGSTADIET med 1,7 av 5 i betygssnitt.

– Jag hade mest skolkat och slagits.

Men på något sätt tog han sig in på en av Sveriges mest populära och prestigefyllda skolor och teaterlinjen. Han är inte där så ofta.

– På gymnasiet lockade tjejer och fester mer än övningar där man ska ligga på marken och vara ett löv.

– För mig var allt abstrakt, jag var barn väldigt länge och var otroligt grabbig. Jag hade mitt grabbgäng och det fanns mycket sociala nojor. Vad skulle grabbarna säga? Vad skulle grabbarna tycka?

TROTS BEKYMMER OCH nojor är gymnasiestudenten Matias ibland i skolan. En dag går han där i korridoren, ser en tjej över 25 år som han tycker är snygg, ögonen möts och Matias tror att han har fått ragg.

– Jag var helt orealistisk, jag var ett barn och hon var en kvinna.

Jag började snacka och hon avbröt mig för att berätta att hon jobbade med casting till en såpa och frågade om jag ville provfilma. Jag sa nej, det skulle vara socialt självmord, jag skulle bli mobbad resten av livet av mina grabbar.

Byrån hörde av sig igen och Matias pratade med en kompis vars föräldrar var i branschen. Då fick han veta att det fanns bra pengar att tjäna. Då var det Matias tur att ringa upp: ”När kan jag börja?”

Efter provfilmningen inleds en kort och strulig såpakarriär. Filmdrömmarna hade alltid funnits där, den 19-årige Matias vill göra episka 30-talsfilmer och gangsterrullar. I stället blir det såpan ”Nya tider” och rollen som chilenaren ”Mischa”, med ett manus som verkar ha sitt ursprung i ett helt annat universum än Matias. Det hindrar honom inte från att tro att han var av samma klass som Gary Oldman eller Christopher Walken. Matias klagar på replikerna, är allmänt jobbig och sätter sig på tvären. När det skrivs nya säsonger lämnas Matias utanför och där och då verkade det som att skådespelarkarriären var över.

– Där stod man 20 år och undrade vad man skulle göra. Det var ingen som hörde av sig. Jag drog iväg och reste, kom hem och ingen hörde av sig. Så jag började jobba, jag har jobbat med allt möjligt, i dörren, i hemtjänsten men mest jobbade jag i byggbranschen. Åren går och de få inspelningsdagar Matias får passerar förbi fort.

Han jobbar på och börjar delvis släppa ambitionerna. ÅRET ÄR 2006. Matias är i Spanien för att hälsa på vänner och bekanta i Galicien, han läser ”Snabba cash” och fastnar för det filmiska berättandet. Han börjar ringa runt till vänner och bekanta och får snart veta att produktionsbolaget Tre vänner köpt filmrättigheterna.

Han ringer dit och får veta att Daniel Espinosa ska regissera. Det var inte bra. Matias och Daniel hade setts i olika sammanhang och gjorde verkligen inte high five när de sågs. Irritationen fanns där, åtminstone från Matias håll. Samtidigt var han väldigt sugen på rollen. Dessutom fanns ett annat problem. Karaktären Jorge, som Matias så gärna ville spela, var chilenare och Matias spanska är den som pratas i Spanien.

– Jag inser direkt att han inte kommer ge mig rollen men jag hade drömt om att vara skådis hela mitt liv, och om jag någonsin skulle

vara det var det nu det skulle hända mig, tänkte jag. För första gången vågade jag trotsa mitt mindre bra självförtroende och satsa allt.

I DEN VÄRLD Matias kommer från vågar man inte riktigt drömma.

– Jag har inte fått den uppfostran där man säger att du är bäst i världen. Den stora skillnaden mellan mig och en del andra i skådespelarbranschen är att de har ett inbyggt självförtroende som jag är fascinerad av. Det finns en syn på världen om att allt är möjligt. Man argumenterar i stil med: ”Jag känner att jag skulle vilja göra.” Där man själv har växt upp har det inte funnits så många chanser och man har fått göra det som måste göras för att överleva, man ska jobba för att ha pengar och det kommer förmodligen inte gå så bra.

FÖRHÅLLANDENA I UPPVÄXTENS hem är enkla. Mest bodde de på Södermalm i Stockholm, mamma, pappa och Matias i en etta. Inget överflöd.

– Min farsa sa inte: Världen är stor och du kan göra vad du vill. Han sa: Världen är en kall och hård plats och man måste ha vassa armbågar. Om det är någon som ser ut att vilja slå dig, slå först.

Matias upplever det som att många av kollegorna i filmens värld kommer från hem där man diskuterar ledarartikeln i DN eller nya böcker, så var det inte i hans värld.

– Hemma hos mig pratade man om pengar eller bristen på pengar.

Inte kreativt utvecklande samtal. Vid köksbordet var det så att antingen garvade vi fett eller så pratade vi om problemen som fanns och de var ekonomiskt betingade.

TILLBAKA TILL SOMMAREN då Matias bestämt sig för att bli Jorge i ”Snabba cash”. Matias får höra att Daniel Espinosa ska åka på festival i Gagnef i Dalarna.

– Du ser hur jag klär mig, jag är inte mycket för festivaler, jag hade aldrig sovit i tält och känner att jag är i skogen när jag är i Stockholmsförorten Björkhagen. Jag tänker att jag åker dit och övertygar honom.

Det är ju sinnessjukt, egentligen är det på gränsen till stalking.

Matias köpte på sig ett helt kit med tält, termos, kåsa och liggunderlag och åkte till festivalen.

– Jag kände ingen där och gick runt i mina finaste kläder i lervällingen och frågade efter Daniel.

Till slut hittar Matias honom och berättar att han vill provfilma.

Daniel svarar: ”Har du åkt hit för att fråga det, shit vad sjuk du är.” De hänger under hela festivalen och blir snart lite kompisar.

Matias får provfilma en gång och de är inte övertygade. En gång till och de är inte övertygade. Till slut, efter åttonde provfilmningen får han rollen. Där börjar det stora arbetet, han hör av sig till kompisen Rodda som har chilensk bakgrund och börjar jobba med spanskan.

Rodda skrattar och försöker dämpa Matias läspning och efter ett tag börjar det likna chilensk dialekt.

Egentligen var det lättare att göra research om gangstervärlden, det var till och med lättare att lära sig om den än att sätta sig in i polisarbete för rollen som Chavez i Arne Dahl-teveserien.

– Det där med den undre världen var inte så svårt. Dels för att jag växt upp som jag gjort, och för att jag känner de jag känner.

Matias tystnar för en stund.

– Det är en värld som inte har varit så långt borta, även om man inte själv har sålt kokain så har jag växt upp med folk som gör såna grejer.

Vad tycker du att ”Snabba cash”-filmerna berättar om samhället?

– Det finns flera olika aspekter som är intressanta. Utomlands har filmerna fått mycket respons, en anledning till det är att man skildrar ett Sverige som jag tror folk utanför Sverige och även i Sverige utanför städerna inte känner till. Inte bara det att folk håller på med brottslighet utan också att vi har en stor etnisk mångfald i Sverige. Jag tror att få sydeuropéer fattar att alla inte är två meter långa och blonda här.

23 5/2012

FRIHET

– Min farsa sa inte: Världen är stor och du kan göra vad du vill. Han sa: Världen är en kall och hård plats och man måste ha vassa armbågar. Om det är någon som ser ut att vilja slå dig, slå först.

– En annan sak är att det är filmer om folk som lever i en tuff värld, där konsekvensen av dina beslut och handlingar blir väldigt allvarliga, det är det som skiljer den kriminella världen från den vanliga. Har man en dålig dag på jobbet får man kanske en avhyvling av chefen eller sparken i värsta fall. Gör du bort dig i gangstervärlden kan du komma i skuld till någon eller så dör du, det är ett högt pris att leva i den världen.

SEDAN FÖRSTA ROLLEN, chilenaren ”Mischa”, har det blivit ytterligare tre chilenare, ganska många vid tanke på att Matias haft sex roller. En av chilenarna var i ”Fröken Sverige” 2004, i manus heter karaktären Holger, men när Matias fick rollen ändrades namnet till ett med en utländsk klang. Tidigare gjorde den utländska bakgrunden att Matias begränsade sig i vilka roller han trodde att han kunde få, men det börjar försvinna.

– Jag tror att film och teve börjar bli bättre på att återspegla det samhälle vi lever i nu. Det känns som att etnicitet inte är lika viktigt längre, det blir bättre och man kan välja mer kring vilka skådisar man vill ha. Det tror jag hänger ihop med att folk inte bryr sig lika mycket var man kommer från längre, nuförtiden har folk kompisar från hela världen genom sociala medier.

– I bakvattnet av utvecklingen att fler blir mer öppna är det några som går åt ett annat håll och så är Sverigedemokraterna helt plötsligt en maktfaktor. Men det går ju i vågor och jag känner att Sverige är på väg åt rätt håll, kanske inte ekonomiskt och politiskt, men det känns som att bakgrund blir mindre viktigt.

KARRIÄREN VERKAR GÅ spikrakt uppåt. När Frihet träffar Matias avslöjar han den nu kända hemligheten att han är klar för den amerikanska storserien ”The Borgias”, nu ska han samsas med ”Dexter” och ”Homeland” på jättekanalen Showtimes tablå.

Matias tror att han kommer att hålla fötterna på jorden.

– Hade jag varit tio år yngre hade jag förmodligen inte klarat av att hantera det, nu är jag bara glad för att jag får jobba med den konstform jag tycker är allra mest fascinerande.

Och om Matias någonsin börjar lämna marken kommer värken påminna honom om alla byggen han varit på, de borrmaskiner han har burit och den byggnadsställning som föll på honom.

– Min axel kommer aldrig bli riktigt hel, den blir en allegori för att jag är en helt vanlig snubbe som aldrig kommer att komma över att jag får jobba med det här. Det är helt sjukt, tro mig, livet hade kunnat ta många andra vändor. S

24 5/2012

FRIHET

MATIAS VARELA Ålder: 32 Favoritplats: Cambados i Spanien Bästa skiva just nu: Nipsey Hussle – The Marathon Favoritskådisar: Gary Oldman, Sean Penn, Robert DeNiro och Daniel Day-Lewis

25 5/2012

FRIHET

Frihetskolan

DEN ALLMÄNNA SKOLANS FRAMVÄXT

Svensk utbildningshistoria

I mitten av 1800-talet skapades folkskolan. 1850 fanns folkskolan tillgänglig för i princip alla utom dem som bodde i vissa nordliga regioner. Skolstarten skedde vanligtvis vid sju års ålder, pojkar och flickor fick gå i samma klasser. Man fick gå skola i sex år fram till 1936, då folkskolan blev sjuårig.

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Det fanns självklart ett motstånd mot införandet folkskolan, socialister och liberaler var oftast för och de konservativa var motståndare.

Statsmakten skapade inte folkskolan enbart av förbarmande, ett viktigt skäl till införandet var att Sverige hade en snabbt ökande befolkning med en växande arbetarklass på landsbygden som bland annat jobbade som pigor, drängar, torpare och statare.

Utbyggnaden av folkskolan var därför tätt kopplad till en ambition att motverka uppror och kontrollera befolkningen.

Kvinnor fick bara undervisa för de yngsta i småskolan. De var billiga att anställa och levde under tuffa förhållanden. Inte sällan bodde kvinnorna i kalla skolor och fick ofta svälta.

Folkskolan var en skola för vanligt folk, de med pengar fortsatte att skicka sina barn till privatskolor och läroverk. Så egentligen fanns två skolor samtidigt, en för arbetare, bönder och andra mindre bemedlade och en skola för eliten. Socialdemokrater och andra fick jobba en bra bit in på 1900-talet för att sammanföra skolorna och ge fler rätten att studera efter den obligatoriska skolgången.

Vissa kunde studera vidare efter folkskolan på läroverk och få möjlighet att ta studentexamen; på många platser fick flickor inte studera vidare, och om de fick det var det ofta på skolor för bara flickor. Realskolan var ett sätt att utbilda sig efter folkskolan, det var en utbildning som kostade pengar och därför var det en skola där arbetarklassen mer eller mindre uteslöts.

Grundskolan blev längre med åren men det var först 1972 det blev obligatorisk nioårig skola. 1976 fick alla sexåringar rätt till allmän förskola. Men det var först 1998 man introducerade förskoleklass för barn i tidiga sexårsåldern.

26 5/2012

FRIHET

FRISKOLORNA Den av Carl Bildt ledda borgerliga regeringen genomförde 1992 friskolereformen. Det innebar att föräldrar kunde välja andra skolor än de kommunala till sina barn. Många menar att det har inneburit att det har utarmat de kommunala skolornas ekonomi. Sedan mitten av 90-talet har antalet fristående grundskolor ökat från drygt 200 till över 750, alltså från 4,8 till 16,5 procent. Samtidigt har de fristående gymnasieskolorna ökat från ungefär 70 till strax under 500, alltså från 10,9 till 49,7 procent.

FOLKHÖGSKOLAN Egentligen bildades folkhögskolorna som en reaktion på att arbetarklassens barn kom in i klassrummen. Folkhögskolorna skulle vara bättre anpassade för framgångsrika bondefamiljers krav. Det var också en följd av att bönder fått större makt över samhällsutvecklingen och behövde utbilda sig i samhällskunskap. Arbetarklassens villkor var tuffa, arbetsdagarna långa och villkoren dåliga. Men för att förändra samhället behövde arbetarklassen kunskaper och därför föll det sig naturligt att arbetarrörelsen bildade egna folkhögskolor. Den första, Brunnsvik, invigdes 1906.

1945 UNIVERSITETENS OCH HÖGSKOLORNAS FRAMVÄXT Utbildning var länge något förunnat de högre klasserna och tätt kopplad till kyrkan. När Sverige fick sitt första universitet i Uppsala 1477 var det främst för att utbilda präster. Under den senare delen av 1900-talet öppnades flera nya högskolor och många fler fick möjlighet att börja studera. Numera finns minst en högskola i varje län.

Så sent som på 1800-talet var kyrkans makt över undervisningen väldigt stark men började sakta avta. Staten blev finansiär av universiteten i slutet av 1800-talet. Efter andra världskriget gick svensk ekonomi på högvarv, efterfrågan på högt utbildad personal och en utbyggnad av högskolorna började. 1945 var antalet studenter vid dåvarande universitet och fackhögskolor cirka 14 000, att jämföra med cirka 340 000 i dag.

Samtidigt ökade andelen kvinnor från 20 procent på 40-talet till mer än hälften av alla högskolestuderande nu på 2000-talet.

2000-TALET

HÖGSKOLEREFORMEN 1977 Ett första stort steg för att arbetarklassen skulle få komma in på högskolorna var införandet av ett generellt studiemedelssystem 1965, där man precis som idag fick tillgång till studiebidrag och studielån från staten. 1977 genomfördes en stor reform med ett uttalat syfte att öka jämlikheten och locka in nya icke traditionella studentgrupper. Men egentligen dröjde det till 1990-talets stora högskoleutbyggnad innan man lyckades uppnå det målet.

27 5/2012

FRIHET

OTYGLADE

ADRENALIN 28 5/2012

FRIHET

Varje fredag samlas Kabulborna på Qasabafältet för att titta på buzkashi, Afghanistans nationalsport där män till häst kämpar om ett djurkadaver.

Det är fartfyllt och spännande. Men buzkashi är mer än bara ett spektakulärt skådespel. Sporten omsätter stora summor och många afghanska pojkar drömmer om att en dag bli en hyllad buzkashiryttare – en chapandaz.

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: CASPER HEDBERG

JÄGARE 29 5/2012

FRIHET

S

NÖN YR KRING hovarna när tolvåriga guldfuxen Zarda sätter av i galopp. Abdul Haq Chrik får ett plågat uttryck i ansiktet när han kämpar för att hålla sig kvar i sadeln. I sin vänstra hand håller han tyglarna i ett stramt grepp, i den högra kastas ett drygt 40 kilo tungt kalvkadaver fram och tillbaka i en okontrollerad dans.

Abdul Haq Chrik kränger överkroppen åt vänster för att balansera vikten från den döda djurkroppen. Ett par hundra meter längre bort vajar en liten grön flagga i vinden, det är mot den han försöker styra Zarda. Först ska ekipaget runda flaggan. Därefter ska de ta sig tillbaka genom klungan av motspelare, som alla har samma mål: att få Abdul Haq Chrik att tappa sitt byte.

Lyckas Chrik ta sig förbi motståndarna återstår bara ett moment, det allra svåraste, att i hög fart lägga ner bytet i cirkeln som ritats upp i snön.

PUBLIKEN JUBLAR OCH det ångar om både häst och ryttare när Abdul Haq Chrik rider fram till tävlingsledaren för att ta emot priset på hundra amerikanska dollar.

Det är ingen tvekan om att han är populär. Innan tävlingen är över har han ridit hem ytterligare ett antal hundra dollar i prispengar.

35-årige Abdul Haq Chrik är en av Afghanistans bästa buzkashiryttare, eller chapandaz som de också kallas. Han tillhör den etniska folkgruppen tadzjiker och kommer ursprungligen från Baghlanprovinsen, ett par timmars bilresa norr om Kabul. Under talibanregimen i slutet av nittiotalet flydde Abdul Haq Chrik till Panjshir, där han var med och organiserade motståndet mot de religiösa fundamentalisterna. I den storslagna men svårtillgängliga Panjshirdalen är buzkashi omåttligt populärt, berättar han. Det är en av få platser där sporten har kunnat utövas utan inskränkningar under de senaste 30 årens politiska och militära kaos.

– Till och med under talibanregimen spelades det buzkashi där.

Varken de sovjetiska trupperna eller talibanerna lyckades erövra Panjshir, förklarar Abdul Haq Chrik när vi träffar honom vid stallet i centrala Kabul.

– Talibanerna ansåg att buzkashi var omoraliskt, men det hindrade dem inte från att själva arrangera matcher. De gick från hus till hus och beslagtog de bästa hästarna, sedan tvingade de ryttarna att delta i tävlingarna. De som ställde upp behandlades väl, men de som vägrade kastades i fängelse.

STALLET LIGGER I centrala Kabul och rymmer sju hästar. Det ligger längs en oansenlig gata, byggt av krokiga käppar och segelduk. Fem spelare ingår i laget, berättar Chrik. Om han är den stora stjärnan, så tillhör 14-årige Zakir nästa generation av lovande chapandaz.

– Zakir har stor talang. Han är smart, stark och orädd, vilket är en förutsättning om man vill bli en duktig chapandaz, förklarar Abdul Haq Chrik.

Unge Zakir berättar att han kommer från en stor familj, där buzkashi gått i släkten i flera generationer. Han lägger ner mycket tid på hästarna och är fast besluten att en dag bli en duktig chapandaz.

– Efter skolan går jag direkt hem för att få vara med hästarna.

Varje eftermiddag tar jag ut min egen häst, Bolol, på en ridtur, berättar Zakir.

Zakir är långt ifrån ensam om sin dröm. I Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, finns många pojkar som fantiserar om att en dag bli en hyllad chapandaz. Många ser buzkashi som en möjlig väg ut ur fattigdom.

30 5/2012

FRIHET

ch an Fö se ru n tom at t v är in a o na c hu h p nd res ra tig am e h er ar ik va an rj sk e t a äv do la lla nd r. e

AFGHANISTAN: Fullständigt namn: Islamiska republiken Afghanistan President: Hamid Karzai Folkmängd: Cirka 30 miljoner Huvudstad: Kabul, med uppskattningsvis 4–5 miljoner invånare Största religion: Islam Största folkgrupper: Pashtuner, tadzjiker, hazarer, uzbeker, aimaker och turkmener Officiella språk: Pashtu och dari

BUZKASHI

– Till och med under talibanregimen spelades det buzkashi där. Varken de sovjetiska trupperna eller talibanerna lyckades erövra Panjsjir.

31 5/2012

FRIHET

Buzkashi infördes i Afghanistan på 1200-talet av den mongoliske härföraren Djingis khan. På den tiden var det en lek på liv och död. Det sägs till och med att dåtidens chapandaz bar kniv, som användes för att sätta speciellt svåra motståndare ur spel.

Sporten spelas både i lag och individuellt.

Poäng blir det när en spelare lyckas sno åt sig det döda djuret, oftast ett får eller en kalv, och efter att ha rundat en flagga i bortre delen av spelplanen placera det i en cirkel (halalcirkeln) på marken.

Buzkashi spelas under vinterhalvåret.

Fredag är den vanliga matchdagen.

Starkast är intresset i Panjshir och i de norra delarna av landet, runt staden Mazar-e-Sharif och på gränsen mot Tadzjikistan.

”Oräkneliga benbrott har gjort händerna knotiga och krokiga. Fingrarna har varit brutna så många gånger att Chrik tappat räkningen. Detsamma gäller näsan.

Han pekar på ett långt, djupt ärr i höjd med tinningen, resultatet av en hästspark.”

Abdul Haq Chrik berättar att en framgångsrik chapandaz kan dra in ett par tusen dollar på en enda match, det motsvarar gott och väl en årslön för en afghansk polis.

Själv tjänar han runt 20 000 dollar om året. Det är bra betalt, men det är också ett slitsamt och farligt jobb. Och det är långt ifrån alla som har de fysiska och mentala förutsättningar som krävs, säger han och håller upp två sargade händer.

Oräkneliga benbrott har gjort händerna knotiga och krokiga. Fingrarna har varit brutna så många gånger att Chrik tappat räkningen.

Detsamma gäller näsan. Han pekar på ett långt, djupt ärr i höjd med tinningen, resultatet av en hästspark.

– Och här, säger han och kränger av sig den långa gröna rocken, blev jag biten av en häst i armen när jag skulle böja mig ner och plocka upp kadavret från marken. Bettet gick ända in till benet och slet av både muskler och senor.

Chrik berättar att hans namn egentligen är ett smeknamn. Det betyder ”gerillaman”, och han fick det i mitten av åttiotalet när han som tonåring stred i mujahedinarmén mot Sovjetunionen och den inhemska kommunistregimen.

KRIGET MOT DEN sovjetiska ockupationsmakten pågick i tio år. Det blev en brutal och seglivad kamp som fördes på ojämna villkor. Vändningen kom när USA blandade sig i leken och började förse de afghanska motståndsgrupperna med modernare och mer kraftfulla vapen.

Sakligt, och utan en min som avslöjar vad han egentligen känner, berättar Abdul Haq Chrik att han förlorade sin pappa och fyra bröder i kriget mot kommunisterna. Själv blev han sårad vid flera tillfällen, bland annat i samband med strider i de norra delarna av landet.

Abdul Haq Chrik visar upp ett djupt, avlångt ärr på höger överarm.

– Det var en fredag. Vi hade nyss avslutat morgonbönen när vi gick till attack mot en sovjetisk checkpoint i provinsen Badakshan. De överrumplade sovjetiska soldaterna övergav sin postering men återvände några timmar senare. Efter sex dagars intensiva strider hade vi tagit över stora delar av provinsen, men vi fick försvara oss i flera veckor innan de sovjetiska trupperna gav upp och drog sig tillbaka.

Sammanlagt förlorade vi 280 man i de striderna, många av dem var mina nära vänner.

BUZKASHI ÄR EN nästan tusen år gammal tradition i Afghanistan.

Det var den mongoliske härskaren Djingis khan som under sina erövringståg introducerade sporten i regionen på 1200-talet.

På den tiden var buzkashi en lek på liv och död. Det sägs att dåtidens chapandaz bar kniv, och att den användes till att sätta både motståndare och deras hästar ur spel. Matcherna arrangerades på öppna fält, helst i närheten av en flod där hästarna kunde svalka sig.

Deltagarna kom från olika provinser och tävlade antingen i lag eller var för sig. Det hände att chapandaz från olika provinser gaddade ihop sig och med flit drev en svår motståndare så långt ut i strömmen att han drunknade.

I DAG SPELAS buzkashi på flera platser i landet. Fredag är officiell matchdag, men det är inte ovanligt att det även arrangeras matcher mitt i veckan.

Starkast är intresset i de norra delarna av landet, runt staden Mazar-e-Sharif och på gränsen mot Tadzjikistan och Kirgizistan.

Ett annat starkt fäste är Panjshir. Från Kabul går den nyasfalterade vägen spikrakt norrut, förbi den amerikanska flygbasen och det ökända militärfängelset i Bagram. Efter ett par timmars körning når vi den lilla byn Charikar. Där delar sig vägen. Väljer man att fortsätta norrut kommer man så småningom till gruvstaden Pul-i-kumri. Staden är ett vägskäl där man antingen kan fortsätta norrut mot Mazare-Sharif, där den svenska militärbasen ligger, eller köra mot nordost och talibanfästet Kunduz.

FÖR BARA NÅGRA år sedan var vägen norrut säker. På en dag tog man sig med bil från Kabul, över det mäktiga Salangpasset, till Mazar-eSharif. I dag avråder man utlänningar från att åka där. Risken att bli rånad, kidnappad och i värsta fall mördad bedöms vara alltför stor.

Ska man till Panjshirdalen för att titta på buzkashi är detta inget problem. Då tar man nämligen höger i Charikar och fortsätter österut på små slingrande vägar. Ju närmare Panjshir vi kommer, desto smalare och krokigare blir vägen. Båda sidor kantas av branta berg och längst ner i ravinen flyter den mäktiga Panjshirfloden.

Det är lätt att förstå varför inga främmande arméer lyckats erövra Panjshir. Det finns bara en väg ut och in ur dalen, och med sina många tvära svängar och klippiga omgivningar är den som gjord för bakhåll.

Bakom i stort sett varenda krök ligger sovjetiska stridsvagnsvrak.

EFTER FEM TIMMARS körning är vi framme i Paryandistriktet. Det är kallt, disigt och snön hänger i luften. På ett lerigt fält gör sig ett knappt hundratal chapandaz klara för spel, och på de omgivande bergssluttningarna strömmar publiken till. En man i shalwar kamiz, den typiska afghanska mansdressen med knälång skjorta och vida byxor, förkunnar genom en knastrande megafon att matchen snart ska börja.

Mannen med megafonen gör allt han kan för att få den helglediga publiken att rikta sin uppmärksamhet mot spelet. Ganska snart förs en högljudd dialog med både chapandaz och åskådare. Stämningen är uppsluppen, skämten råa men hjärtliga.

SPELET STARTAR NÄR den döda djurkroppen släpps ner på marken.

Snabbt samlas ett femtiotal chapandaz och deras hästar i en klunga kring kadavret. På avstånd kan det se ut som om klungan står helt stilla. Kommer man lite närmare blir bilden en annan. Plötsligt förstår man varför skadefrekvensen bland chapandaz är så hög.

I mitten av den täta klungan försöker några spelare maka till sig så mycket utrymme att de kan böja sig ner och plocka upp kadavret. Alla medel tycks tillåtna. Hästarna sparkar och biter, piskrappen viner genom luften och träffar både människor och djur.

De chapandaz som hamnat utanför klungans mitt har två val: An-

32 5/2012

FRIHET

e . nd m åe o st gd m tti ra fa t f ur es äg sm gv an jli ist mö an n gh e Af ten av or n sp , e är rik ga Ch ån aq m lh ör du z. F Ab da an ap ch

33 5/2012

FRIHET

är p. h oc nkö i d an r i ar lla r G do te a he nsk os ka sk eri a sk am m 0 so 00 n 80 te äs de . H sta re ko ga n la e vs . D ho tan är is m han so a Afg pp i pa rna in ta r s äs pe ih äl sh hj ka 2, uz ,1 b an ste Kh na id e fi Om av d en

34 5/2012

FRIHET

i sh ga ka n n. uz Må bar r b r. fö ne om et io s ss reg an tre a ed in orr a r n är n st ets trä ka d ar ar an rj St i l b ö

Zakir följer sin idol med blicken. Han är i första hand där för att se och lära. Frågan är hur det kommer att gå med hans dröm om att själv en gång bli en berömd chapandaz. tingen avvaktar de tills någon spelare lyckas sno åt sig kadavret och ger sig iväg för att runda den gröna flaggan, eller så försöker de ta sig in mot mitten genom att ta sats och stegra sin häst i en fullständigt hänsynslös klättringsakt.

Så länge den döda djurkroppen ligger fri på marken är det alla mot alla som gäller. Men så snart en spelare lyckas få grepp om kadavret ändras spelreglerna, det är då en mot alla, alla mot en som gäller.

EFTER NÅGRA MINUTER börjar klungan att röra på sig, först några meter åt höger, sen åt vänster innan den löses upp helt och en chapandaz i klassisk buzkashiutstyrsel – röd mongolrock med skärp i midjan och en gammal sovjetisk pilotmössa på huvudet – ger sig av med den döda kalven i ett fast grepp. Han rider mot den gröna flaggan, men pressad av motståndarna och tyngden från kadavret kommer han ur kurs.

Plötsligt är han på väg upp för bergssluttningen. Spelarna tar ingen hänsyn till publiken, som bokstavligen tvingas fly för sina liv. Farten avtar när spelaren med kadavret inte lyckas hålla fast sitt byte. Kalven faller till marken och genast bildas en ny klunga.

Mannen med megafonen ropar att nästa spelare som lyckas runda den gröna flaggan vinner 500 afghani (motsvarande 70 kronor), lyckas han dessutom återvända och lägga ner bytet i cirkeln kammar han hem storvinsten: 100 amerikanska dollar.

SÅ FORTSÄTTER DET timme efter timme. Trots det bistra vädret stannar publiken kvar. Först fram på eftermiddagen, när mörkret sänker

sig över det snöklädda berglandskapet, bestämmer man gemensamt att det är dags att bryta.

Spelarna rider långsamt iväg. Det ångar om de varma kropparna.

Trots att det är flera minusgrader har de flesta bara tunna linnen under rockarna, nästan ingen har handskar.

30-årige Abdul Whazir lastar upp sin häst, 7-årige hingsten Gazell, på ett litet, öppet lastbilsflak. Det är trångt och ytterligare två hästar ska få plats. Själv slår han sig ner precis bakom hytten.

ABDUL WHAZIR BERÄTTAR att han kommer från en by i Rokhadistriktet, att han är officer i den afghanska armén och att han varje fredag under vinterhalvåret reser till olika platser för att spela buzkashi.

– Oftast blir det i Panjshir eller i Kabul, förklarar han.

Intill Gazell på lastbilsflaket står Toroq. Han har ett avlångt sår strax ovanför vänster öga. Under ögat har den gråvita pälsen färgats blodröd. Ägaren, Azam Shah, som även är ägare till lastbilen, berättar att hästen blev sparkad när de försökte komma åt kadavret. Hemma i Rokha finns en salva som gör att läkningen kommer att gå fortare, försäkrar Azam Shah och stryker Toroq över manen.

Hästen kostade honom 5 000 dollar i inköp, pengar han fått ihop genom att hyra ut sin lastbil. Under de sex månader på vintern som det spelas buzkashi i Panjshir spenderar Azam Shah omkring 300 dollar i månaden på sin häst. Det mesta går till foder och resor i samband med tävlingarna.

– För mig är buzkashi bara en hobby. De små prispengar som jag

35 5/2012

FRIHET

I tidningarna kan man läsa att det här är den svåraste vintern på över 30 år i Afghanistan.

De internationella hjälporganisationerna talar om katastrof för de miljontals afghaner som lever i oisolerade och ouppvärmda hus eller flyktingläger. Varje natt fryser människor ihjäl, svårast är det för de äldre och de riktigt unga. lyckas dra in i samband med tävlingarna täcker inte kostnaderna. Jag sparar hela året för att ha råd med det här.

Mörkret faller snabbt över Panjshir. Azam Shah och Abdul Whazir är måna om att komma iväg. Efter drygt sex timmar på hästryggen har de nu sju mils skumpig resa framför sig på det öppna lastbilsflaket innan de är hemma.

QASABAFÄLTET STRAX UTANFÖR Kabul ligger inbäddat i ett bländande vitt vinterlandskap. Trots att det är tidigt på förmiddagen står solen redan högt på himlen. Under natten har temperaturen sjunkit till närmare 15 minusgrader. I tidningarna kan man läsa att det här är den svåraste vintern på över 30 år i Afghanistan. De internationella hjälporganisationerna talar om katastrof för de miljontals afghaner som lever i oisolerade och ouppvärmda hus eller flyktingläger. Varje

natt fryser människor ihjäl, svårast är det för de äldre och de riktigt unga.

Kylan är inget som bekymrar Abdul Haq Chrik och unge Zakir när de gör sig klara för spel. De senaste dagarna har de ägnat åt att förbereda sina hästar. Bland annat har hovslagaren varit på besök. Zardas guldskimrande päls får en snudd på magisk lyster när den träffas av det intensiva solljuset.

UNGE ZAKIR SER liten ut när han rider bredvid den majestätiske Chrik. Båda bär mongolhatt och röd buzkashidräkt som vadderats invändigt för att skydda mot sparkar och slag. När matchen börjar avvaktar Zakir strax utanför klungan, medan Chrik ger sig rakt in i gröten av hästar. Efter ett par minuter kommer han ut med den döda kalven dinglande vid sidan. En man med fodrad blå overall, skärp i

36 5/2012

FRIHET

ri r . gå ge ta på läg bry v ch t at re t a m örk s at lig m g itt är da sn n et m rst r d no Fö ä ge ar. sig En mm ti a

r fle

midjan och ett hemmabroderat olympiskt emblem på ryggen vrålar ut ett långdraget ”Cheeerriiiiik” genom sin spruckna megafon. Huvudpersonen själv sätter full fart mot den gröna flaggan, men hamnar fel och lyckas inte rätta upp kursen. Han gör en lång lov för att komma rätt igen, men tappar taget om den otympliga djurkroppen. Genast är konkurrenterna framme och en ny klunga tar form.

ZAKIR FÖLJER SIN idol med blicken. Han är i första hand där för att se och lära. Frågan är hur det kommer att gå med hans dröm om att själv en gång bli en berömd chapandaz. Samtidigt som USA och Nato förbereder sig för att plocka hem sina trupper, tar talibanerna ett allt starkare grepp om landet. I ett närmast desperat försök att rädda situationen har både USA och den afghanska regeringen sagt sig vara beredda att förhandla med talibanerna. Kanske är det enda sättet att

få slut på våldet, men till vilket pris sker det i så fall?

Talibanerna hotar med att riva upp den nya konstitutionen, som antogs 2004 och som bland annat ska garantera män och kvinnor lika rättigheter. Hotet från talibanerna har fått flera av krigsherrarna i Norra alliansen, den inhemska motståndsarmén som för bara lite drygt tio år sedan var med om att driva ut talibanregimen, att på nytt börja skramla med sina vapen.

NU FRUKTAR DET afghanska folket ett nytt inbördeskrig. Många familjer har redan börjat förbereda sig på att fly landet. Och Abdul Haq Chrik, gerillakrigaren som varit med om att befria sitt land från både sovjetiska ockupanter och en religiös fundamentalistisk regim, minns alltför väl.

– Jag ber till Gud att jag aldrig får uppleva det igen.

37 5/2012

FRIHET

SPANINGEN

Livet genom ett Vad händer med ett samhälle där den viktigaste värdemätaren för individen är gillningar och retweets? Där varje tillfälle ska gestaltas på Instagram? Frihet letar efter människan i det nya medielandskapet.

unga som växer upp med högre grad av ångestsymptom, depressioner och i värsta fall psykotiska beteenden.

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

I

”AMERICA IN PRIMETIME”, en dokumentär om hur teveunderhållning präglar samhället, diskuterar skådespelaren Jeffrey Tambor, bland annat känd från serien ”Arrested Development”, fenomenet med sociala medier. Enligt honom är det egentligen inget kommunikationsmedel, snarare ett högst individuellt verktyg för att bli bekräftad. ”Kanske är det också därför Twitter och Facebook är så populärt bland skådespelare. Alla är vi innerst inne töntarna på skolgården som törstar efter bekräftelse”, säger han i samband med dokumentären.

ALLT FLER TYCKS vara inne på samma spår. Att sociala medier i första hand inte är ett sätt att nå fram till människor; snarare ett verktyg att projicera en tillrättalagd bild till en redan uttänkt publik. För de allra flesta sker det instinktivt utan vidare reflektion. Gränsen mellan det privata och det personliga, liksom mellan jobb och fritid, är för många irrelevant när den senaste händelsen ska twittras, publiceras på Facebook eller filtreras genom ett ljusgult retrofilter på Instagram.

Frågan är vad som händer med en generation som växer upp, växer in i, teknologiska verktyg vars huvudsakliga uppgift blir att bistå med kortsiktiga bekräftelsekickar?

Och när man tänker på det: Inom loppet av mindre än en barndom har större delen av västvärlden blivit ett med sin teknik, hålögt stirrande på skärmar och surfplattor åtta timmar om dagen. Om inte mer.

I DAGSLÄGET ÄR forskningen på området spretig. Somliga pekar på att tillståndet för människor som har fallenhet för svag självkänsla eller ångestrelaterade diagnoser kan förvärras. Att logga in på Facebook och bläddra i flödet av andra människors polerade uppdateringar blir som att hålla upp en spegel mot en presumtivt mer lyckad omgivning.

Tendensen att jämföra det egna livet med andras blir därmed bränsle till en självbild som i bästa fall blir skakig, i värsta fall destruktiv. Risken är också stor att det blir en negativ spiral: Ju fler som läser uppdateringar om spännande upplevelser och bilder från lyckligt leende människor, desto fler blir det som känner sig tvungna att skruva till det egna livet ytterligare några varv. För vem vill framstå som torftig och diskbänksrealistisk i en rosaskimrande värld? Den första legitima forskningen börjar ta form och resultaten pekar på en generation av

ANDRA MENAR ATT mumlande forskarröster om de sociala mediernas risker är ett uttryck för en form av moralpanik, liknande den som uppstod när andra medier introducerades. Musikstilar som jazz och rock ansågs vara farliga. Radion skulle innebära döden för det skrivna ordet och passivisera människor. Tevens hypnotiska effekt på människor som inte pallrar sig upp ur soffan. För att inte tala om teve- och datorspelens förmåga att alstra en generation av våldsverkare.

Nu liksom då polariserar nya medier. Skapar en ekande tystnad i den pragmatiska mitten och uppmuntrar extremerna som antingen fördömer medierna och fokuserar på baksidorna eller naivt hyllar Facebook som något revolutionerande som ska stöpa om människan i grunden. Genom historien har det blivit uppenbart att det inte nödvändigtvis är mediet i sig som styr utvecklingen i endera riktningen, utan att det är människans inneboende mönster och funktionssätt som kanaliseras på olika sätt.

DEN FRANSKE SOCIOLOGEN Pierre Bourdieu menar att medierna blir vad vi gör dem till. Bourdieu ägnade lejonparten av sin forskartid åt teve och levde aldrig under Facebook- och Twittereran, men hans insikter är förvånansvärt giltiga också på vår tids medielandskap. Hans medie­kritiska forskning var till stor del ett svar på den teknikoptimism som föddes ur rekordåren på femtio- och sextiotalen. Teven blev en symbol för en bättre framtid, i Sverige en symbol för folkhemmets mate­ riella standardhöjning. Bourdieu menar att varje medium kommer med inbyggda begränsningar och ett samhälle som ensidigt fokuserar på en kanal hamnar snett. Tevens enorma sprängkraft gjorde att tradi­ tionella, mer långsamma medier hamnade i skymundan. Resultatet blev snabbare nyheter, förenkling på bekostnad av fördjupning. Samma mönster ser vi i dag. Den allt snabbare snurrande nyhetscykeln gör att traditionella medier tävlar i att vara snabbast på de sociala medierna.

Vilket får återverkningar på hur privatpersoner använder mediet.

Men amerikanska forskare börjar alltmer argumentera för att internet och den nya teknologin inte alls är en kanal bland andra, det skapar i stället en helt ny mental miljö. Hur det egentligen påverkar oss återstår att se. Susan George, professor i farmakologi vid universitetet i Oxford, menar att den nya digitala kulturen programmerar om våra hjärnor, skapar nya synapser för stimulans och bekräftelse.

– Vi skulle kunna skapa en helt fantastisk värld för våra barn, men det kommer inte att hända om vi lever i förnekelse likt glasögda zombier.

PETER WHYBROW PÅ Semelinstitutet för neuroforskning vid UCLA går till och med så långt att han kallar datorer för ”digitalt kokain” som skapar cykler av mani och depression. Kina, Taiwan och Sydkorea har redan börjat behandla nätmissbruk som en folksjukdom.

En nätstudie från den amerikanska delstaten Missouri visade att var tredje ungdom på nätet uppvisade tecken på depression och att samma personer använde nätet allra mest. Ständigt på jakt efter något nytt, utan att egentligen veta vad. Det är ingen slump att användningen av antidepressiva mediciner skjutit i höjden parallellt med att det digi-

38 5/2012

FRIHET

filter LÄS MER: 66Pierre Bourdieu, ”On television” 66Sherry Turkle, ”Alone Together” 66Larry Rosen, ”iDisorder: Understanding Our Obsession with Technology and Overcoming Its Hold on Us”

tala samhället vuxit fram, enligt Whybrow.

Men alla delar inte den bilden. Jonas Mosskin vid Umeå universitets psykologiska institution har forskat om hur sociala medier påverkar det mänskliga psyket. Mosskin har använt sig av socialpsykologen Irvin Gossmans teorier för att bättre förstå människan i ett nytt medielandskap. Gossman använder två begrepp, backstage och frontstage, för att beskriva hur man hanterar intryck. Förenklat: Backstage är när kockar och personal svär och skriker i köket; frontstage när samma personal ler brett mot gästerna i restaurangen.

Till det lägger Mosskin till ett nytt begrepp: on stage. Han menar att varje användare på Facebook och Twitter bör ses som en aktör som går runt på en scen.

– När någon skriver en kommentar riktas alla strålkastare mot den personen. Alla rör sig runt varandra.

DEN GÄNGSE UPPFATTNINGEN om sociala medier är att användaren utgår från ett visst antal vänner. Men enligt Jonas Mosskin ser genomsnittsanvändaren tio till tolv föreställda personer som budskapet ska nå. Teorin om ”intryckshantering” stärker därmed idén om att vi, medvetet och omedvetet, styrs av mediets ramar.

Hur blir då den sammantagna effekten av mediet?

– Det finns egentligen ingen entydig bild. För en yngre generation blir det mer dynamiskt, en kommentar är bara en kommentar. Äldre har ett mer konventionellt synsätt och ser text som något statiskt, publicerat, säger Jonas Mosskin.

Han tror inte att de sociala medierna varken skapar en ny människa eller fyller terapisofforna med en generation av människor med kass självkänsla och narcissistiska bekräftelsebehov.

– Jag är skeptisk till domedagsprofetiorna. Möjligheten att synas, bekräftas, har alltid funnits. Skillnaden är att det numera är lättare att räkna på mängden gillningar och retweets.

SOMLIGA STUDIER VISAR att många som lider av psykisk ohälsa, där­ ibland social fobi, till och med gynnas av möjligheten att kommunicera via sociala medier. Nya kontakter och utvidgade kontaktytor får människor att må bättre. Samma gruppfenomen som uppstod i historiens byar, på jobbet och i andra sociala sammanhang spelar sannolikt in också på de nya medierna. Och mekanismerna då som nu är desamma. Ingen blir olycklig av Facebook i sig, det blir bara ytterligare ett verktyg att bruka. Och missbruka. Därmed är det mest lämpligt att beskriva framväxten av specialiserade sociala kanaler som ett uttryck för tidsandan, som fokuserar på individ snarare än kollektiv, personligt snarare än gemensamt.

I slutändan blir frågan om vi verkligen väljer teknologin för dess faktiska fördelar eller egentligen dras in i den för kortsiktiga belöningar. Varje pling i telefonen eller datorn är en ny möjlighet som vi gottar oss själva i och får en skvätt av dopamin från hjärnan som tack. Är vi egentligen digitala knarkare som med jobb och kontakter som svepskäl egentligen bara väntar på nästa rus? Och vad vill vi egentligen med våra digitala liv? S

39 5/2012

FRIHET

BILD: PRESSBILD

KULTUR & NÖJE

Den ofrivillige hjälten För tredje och sista gången har Bruce Wayne dragit på sig trikåerna och blivit Batman. I ”The Dark Knight Rises” avslutar regissören en utmärkt trilogi som säger mer om vår samtid än man först kan ana. TEXT: JOHN ANTONSSON

4

VI KAN BÖRJA med den enkla versionen av recensionen. Hade jag sett filmen och inte haft förmånen att recensera filmer på arbetstid hade jag inte behövt tänka till, jag hade helt enkelt avnjutit en amerikansk storfilm av bästa sort. En film med skurkar, hjältar, lite kärlek och en rätt så förutsägbar vändning. Som storslagen underhållning är ”The Dark Knight Rises” utmärkt.

Christopher Nolan har gjort något synnerligen unikt då han har snickrat ihop en trilogi med så jämnhög kvalitet. Nolan har också lyckats med konststycket att blanda spektakulärt våld och explosioner med smärtsamma scener som får tittarens ryggrad att vrida sig.

MED DET BÖRJAR kulturkritikerns recension.

Min åsikt är att popkultur sällan är skadlig för oss och att dess möjlighet att påverka vår verklighetsbild är marginell. Däremot kan popkulturen vara, och är ofta, en viktig beståndsdel av allt det där som gemensamt formar vår världsbild och våra fantasier. Just därför blir det intressant och närmast nödvändigt att ta på sig tänkarmössan och fundera lite på ”The Dark Knight Rises”.

EN FILMKRITIKER MED hjärtat till vänster skulle kunna ifrågasätta Batman som koncept. En snorrik miljardär vars allmosor ska föda de fattigaste och vars superavancerade militärprylar, som lika gärna kunde ha använts i Irak, ska stoppa alla skurkar. Dessutom är filmens skurk en intressant typ som drivs av ett slags avsky mot orättvisor, förmodligen är det inte en slump att Bane angriper börsen i Gotham. Bane manar till uppror, anställer fattiga pojkar och vill ge folket makten. Vore det inte för det besinningslösa våldet hade han säkert kunnat plocka sympatipoäng hos flera av oss.

Batmans jobb blir så klart att slå ner Banes uppror.

EN TOLKNING AV filmen kan därmed bli att uppror är onödigt, för det finns ju kanske en rik snubbe som kan hjälpa.

Jag köper inte den tolkningen. Christopher Nolans Bruce Wayne/Batman är en

40 5/2012

FRIHET

motvillig hjälte, i den första filmen är han en hemvändare som ser en stad som slits sönder av klassklyftor och kriminalitet. Där och då gör han vad han kan. Men egentligen vill han inget hellre än att leva ett helt vanligt liv. Ett genomgående tema i trilogin är just drömmen om det vanliga och den högst ovanliga utgången, men när det politiska systemet misslyckas med att förse alla med arbete och när kriminaliteten reser sig ur fattigdomens desperation sätter Batman plikten främst.

BATMAN BLIR LITE som en tevesänd insamlingsgala. Man kan sitta där och svära över att det är ojämlik världsordning som är problemet, galan och pengarna som samlas in blir som en Alvedon mot huvudvärken. Man vet inte om nyttan vinner mot onyttan. Lite så är väl Batman också, han finns där för att ge sig på symptomen medan sjukdomen sprids.

Batman får inte sin frihet och pension så länge det råder obalans, han måste agera. På så sätt blir Batman-sagan en utmärkt metafor för hela vårt samhälle. S Film - ”The Dark Knight Rises” går på bio nu.

Blir bara bättre

4

KALENDERN

40 år av diktatur

ETT VARV MED The Gaslight Anthems nya album ”Handwritten” och jag börjar inse att frontmannen Brian Fallon blivit en vän, på ungefär samma sätt som jag kan tänka mig att en hel del känner inför Bruce Springsteen. ”Handwritten” är ett dokument vars aktualitet sträcker sig långt utanför bandets hemstat New Jersey och suddar ut det hav och de nationer som ligger mellan musikens födelseplats och Sverige.

Det här är första skivan hos en skivbolagsjätte och visst har musiken tagit ytterligare ett steg mot den kommersiella mittfåran. För band som kommer från punkscenen kan ett sådant steg vara förödande vad gäller såväl respekten hos oss i publiken som det rent musikaliska. Här blir det bara bra. När bandet hette This Charming Man fanns en märklig kontrast mellan Brian Fallons sång och den lite mer avskalade och enkla punkmusik som jänkarna levererat sedan det tidiga nittiotalet. Med ”Handwritten” har musiken gått åt det lite mer svulstiga hållet, riffen har blivit mer varierade, långsammare och själfulla. ”Handwritten” kommer inte att gå hem i alla läger, det är för mycket amerikansk punk för vissa finsmakande recensenter och för mainstream för att gå hem hos en och annan punkpuritan.

Min åsikt är att skivan är utmärkt. Bland influenserna hör man lite Tom Petty, Bruce Springsteen, några punkplattor med Fat Wreck-loggan på och livshistorier som bygger en osynlig bro mellan hipsters och arbetarklass i New Jersey.

Någon sågade Brian Fallons sidoprojekt ”The Horrible Crowes” för att det fick honom att framstå som någon med personlighetsstörning. Själv tilltalas jag av just samma sak, han skriver musik med en gnutta punk, en och annan poprefräng, ett klassiskt rockriff här och med ett brustet hjärta där, ungefär som en musikalisk referens för en människa.

4

EVA HERNBÄCK, JOURNALIST på Dagens Nyheter, och Göran Johnson, arkitekt och fotograf, skildrar i boken ”Libyen – Från Tripolitanien till Ghaddafis sista dagar” landets häpnadsväckande utveckling, från Acacusbergens första klippmålningar för tiotusen år sedan till den excentriske och impulsive diktatorn Muammar Ghaddafis död.

Ghaddafi var blott 27 år gammal när han tillsammans med en liten krets officerare störtade monarkin genom en revolution år 1969. I den nya konstitutionen infördes en ”arab-muslimsk socialism”, idéer som Ghaddafi sammanfattade i skriften ”Den gröna boken”. Hernbäck och Johnson skildrar skickligt Libyens turbulenta historia, med tyngdpunkten placerad på Ghaddafis diktatur och det förtryck av befolkningen som pågick under mer än fyra decennier. Boken fungerar därmed som en dramaturgisk båge mot den arabiska vårens upplopp, med Ghaddafis död som logisk slutpunkt och klimax. Och till skillnad från journalistikens ofta förenklande roll vågar författarna finna nyanser och problematisera. Det är välkommet.

Boken är till sin form något av ett lapptäcke av noveller och instick om händelsekedjor och människor i landet genom åren. Ibland inte mer än korta pennstreck i marginalen.

Kort, avhugget. Starkast blir det när författarna vågar lämna det stora och zoomar in på vardagshändelser. I slutändan lyckas författarna väcka nyfikenhet inför Libyens framtid. Vad händer nu? Varför skriver medierna så lite om Libyen i dag? Och vem skriver nästa kapitel i landets historia?

11 SEPT – 6 OKT

11

september. Nelly Furtados nya skiva ”The Spirit Indestructible” släpps.

14

september. Premiär för ”Rivalerna” – en biokomedi om ett amerikanskt presidentval där kandidaterna spelas av Will Ferell och Zach Galifianakis.

15 21

september. VM-finalen i Starcraft II avgörs i Stockholm och Globen.

september. Urpremiär för pjäsen ”Mittens rike” på Göteborgs stadsteater där Götet är en provins till Kina.

28

september. Lasse Hallström har gjort svensk film igen, det är Lars Keplers ”Hypnotisören” som går upp på vita duken.

TEXT: DANIEL MATHISEN TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva - ”Handwritten” finns i butik nu.

Bok - ”Libyen – Från Tripolitanien till Ghaddafis sista dagar” (Norstedts) finns i handeln nu.

2

oktober. Muse följer upp ”The Resistance” med nya albumet ”The 2nd

ar

M

ad

on

na

sk

lä

ds

til

.

Law.”

ns er

ce

re

n

Jo h

n

to

El

INTRESSANT ”PUNK”. Dikembe är ett punkband från Florida. Melodierna är fängslande och tolvan ”Broad Shoulders” är nytänkande i en ibland trött genre. ÖVERKLASSFÖRFALL. Filmen ”Avalon”, som nyligen släpptes på dvd, skildrar åldrade överklassfestprissar genom en lins av ångest och melankoli.

UNDERGÅNG. Kolla in Justin Cronins ”Flickan från ingenstans”, den har just kommit ut i pocket och är ruggig, spekulativ och beroendeframkallande.

PALME. Kolla in den nya Palmedokumentären som har biopremiär 14 september. I salongen kan man verkligen känna hans utstrålning och intelligens.

RADIOPERFEKTION. P3 Soul fortsätter att imponera. Kolla in det nästan två timmar långa programmet om hiphopens gudfar Rakim. Finns att streama på SR:s hemsida.

so ser”H o m u st e t n ri n pp jä a. vl ” a

REKOMMENDATIONER

41 5/2012

FRIHET

6

oktober. Legendariska grindcorebandet Nasum har avskedskonsert på Debaser Medis i Stockholm.

Snillrik fiktion

Bekväm hund

4

3

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

Skiva – ”God Forgives, I Don’t” finns i skivhandeln nu.

Bok – ”Rocky 23” (Kartago förlag) finns i bokhandeln nu.

23 STYCKEN ABLUM har det blivit sedan Martin Kellerman släppte sin allra första samling med den populära och självbiografiska seriehunden Rocky 1999. Utgivningstakten har bevisligen varit hög. Där de första åren präglades av tomma fickor, efterfester i avlägsna förorter och storslagna om än avlägsna drömmar tycks Kellerman de senaste fem åren stagnerat i skapandet. Under en period satt Rocky, liksom Kellerman själv, mest i en stuga och drack öl med ett par vänner. Att det inte blev några rafflande album säger sig självt.

På ”Rocky 23” finns tendenserna kvar, men det är lite som om hunden med vänner mognat och därmed landat i en rätt skön vardaglighet. Ängsligheten över åldrandet och den efterföljande bitterheten har ersatts av en form av sinnesro. Och även om man förstås saknar den där riktiga nerven från de första tio åren lyckas Kellerman bära upp albumet med hjälp av klädsam självdistans och snygg dialog. Ett tecken så gott som något på att Rocky förmår växa och utvecklas med upphovsmannen.

Dvd – ”Homeland” finns i handeln 12 september.

Ag

Från början var mixtejp en kassett med blandad musik, där exempelvis en dj valt ut låtar för att sprida vidare. Privat var det inte ovanligt att sitta framför radion och spela in favoritlåtarna på kassett, antingen för privat bruk eller för att ge bort.

Under hiphopens ungdomsår på

1970- och 1980-talen framfördes musiken enbart live och mixtejper blev ett sätt att sprida musiken till en vidare krets. Så småningom började allt fler spela in egna blandningar för att sälja vidare. På 1990-talet började trenden med att kombinera musiken från pop- och r&b-låtar med sång eller rap, så kallade blends. I dag har mixtejper tagit steget längre och fungerar numera som en form av marknadsföring för kommande album, även för etablerade artister.

Ja m sp ä a hi ela ven icaf ö ph r s op kiv kal dde en or lad C li i på s be Bro DJ K ve C 70 gy nx oo am -t nn un l H p al el b et se de erc ell r . , ,

VAD ÄR EGENTLIGEN en mixtejp? Och är det samma sak som det klassiska blandbandet? För den som inte följt musikgenren på nära hålla kan förvirringen vara stor.

TEXT: JOHN ANTONSSON

ai Ga nst be me oc l om -så n h bl att ga i L b re au yt n T ra a k om Ja ön m ne y

Mixtejper nu och då

4

I ”HOMELAND” KRETSAR handlingen kring den nyss frigivne krigsfången Nicholas Brady och CIA-agenten Carrie Mathison. Brady tas emot som en hjälte och används som ett propagandaverktyg av marinkåren, Mathison tror att han omvänts.

Efter tiden som krigsfånge lider Brady av posttraumatiskt stressyndrom. Skådespelaren Damian Lewis och regissörerna har verkligen lyckats rama in hur en människa skadas av extrema situationer. ”Homeland” är en amerikansk version av en israelisk teveserie med en liknande grundstory, och det känns som att den amerikanska versionen ärvt en delvis polariserad bild av verkligheten. Men bristen i nyanser uppvägs av alla spekulativa inslag, man undrar varför saker skett och utan att avslöja för mycket har manusförfattarna i alla fall försökt sig på att visa verklighetens komplicerade tillvaro. ”Homeland” är en serie som ger mersmak, det känns som att andra säsongen kommer att komplicera intrigerna ytterligare. Kanske rentav lyfta serien till allra högsta klass.

a w tr to no ”I pr it a b t ’m I’ e h fem e go th i m tt pi y be go p nk in is ng in u i i n n f fi uc ng k a e g ler k to d ils ir re a l ce in ss nd .” g .

ARTISTNAMN EFTER DROGKUNGEN ”Freeway” Rick Ross. Låtar som por­ t­rätterar honom som kokainsmugglande slitvarg. William Leonard Roberts, känd under rapnamnet Rick Ross, har byggt hela sin persona på berättelsen om knarket som bränsle för den musikaliska karriären.

Så när webbtidningen The Smoking Gun år 2008 publicerade bilder och anställningsintyg som visade att Ross jobbat som fångvaktare imploderade trovärdigheten. Trots det har Rick Ross harvat på med nya mixtejper och album och mirakulöst nog återvunnit fansens förtroende som slipad historieberättare. På nysläppta ”God Forgives, I Don’t” imponerar han med personliga texter om skamfull och torftig uppväxt (”Ashamed”), men också oslagbar kompromisslöshet (”Hold Me Back”). Och det funkar. ”God Forgives, I Don’t” är ett välkomponerat hantverk där produktion och rap knyts samman tematiskt.

Pianoslingan på Jay-Z- och Dr Dre-samarbetet ”3 Kings” fastnar direkt, liksom gudomligt dånande ”Triple Beam Dreams”, som gästas av Nas. Som en skönlitterär författare som väver samman verklighet med fiktion förmår Rick Ross leverera ett album med gripande berättelser som finner näring ur samtiden.

Rättfärdig paranoia

42 5/2012

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

43 5/2012

FRIHET

BILD: JAN COLLSIÖÖ/SCANPIX

De tar Palme till vita duken En av Sveriges och socialdemokratins viktigaste personligheter under 1900-talet har blivit dokumentärfilm. I ”Palme – Älskad och hatad” får tittaren göra en resa genom den förre statsministerns liv och många av dem som stod honom närmst. TEXT: JOHN ANTONSSON

R

EDAN I FILMENS inledning presenterar sig Olof Palme på det sätt många minns honom: skarp, intelligent och världsvan. Han är nyduschad i den kungliga tennishallen i Stockholm och gör en intervju på flytande franska. Den franske reportern frågar Palme hur han med sin överklassbakgrund hamnat i socialdemokratin. Palme ler och svarar självsäkert.

FILMEN ÄR EN storsatsning som dessutom kommer i en längre klippning anpassad för teve. Dokumentären har unikt bildmaterial och har dessutom tonsatts av ABBA-medlemmen Benny Andersson. Filmen hamnade hos regissörerna Maud Nycander och Kristina Lindström för ungefär två år sedan. Först handlade det om att ordna med finansiering, sedan började regissörerna skissa på en tredelad teveserie och en långfilm som skulle berätta om Olof Palme från födseln på 20-talet till hans död. Egentligen var det ett projekt initierat av Henrik Berggren och Kristian Petri, men det ena ledde till det andra och snart fick Kristina Lindström lägga vantarna på idén.

– De frågade oss om vi ville ta över, och det ville vi för det är ett drömprojekt, säger Kristina Lindström.

FILMEN ANVÄNDER SIG av en rik mängd arkivmaterial och för första gången någonsin får allmänheten tillgång till familjen Palmes egna super 8-filmer.

– Vi frågade och de funderade, och så sa de ja. Det är ett stort förtroende att få. Super 8 har en speciell filmisk känsla och filmerna som Olof och Lisbet Palme spelat in är av bra kvalitet. Känslan blev lite som att öppna dörren till ett hemligt rum. Och samtidigt är det en familj som alla andra – man filmar när barnen är små, på semestrar, högtider. Det ger närhet till människan, säger Kristina Lindström.

Familjen Palme har tidigare varit försiktiga med att ställa upp på intervjuer och berätta om hatet, hur fick ni dem att ställa upp och vara så öppenhjärtiga?

– De har varit schysta och professionella. Vi har kunnat ställa en fråga och få ett rakt svar. Ibland har de sagt: ”Det kan jag inte prata om.” Det bygger på ett förtroende, det handlar om att minnas, och del-

44 5/2012

FRIHET

– Jag tror att det finns en vilsenhet och ett behov av värderingar. I dag handlar politik mer om hur räntan ska slå än vad grunden för hur vi ska leva tillsammans är. vis är det ett trauma för dem. Mordet och hatet.

2008 kom första delen av Kjell Östbergs två böcker om Olof Palme, 2010 Henrik Berggrens biografi ”Underbara dagar framför oss” och 2011 Göran Greiders ”Ingen kommer undan Olof Palme”. Och så nu en film och teveserie. Intresset för Palme verkar inte ta slut, ett skäl till det tror Kristina Lindström kan vara ett sug efter värderingar.

– Jag tror att det finns en vilsenhet och ett behov av värderingar. I dag handlar politik mer om hur räntan ska slå än vad grunden för hur vi ska leva tillsammans är. På den tiden Palme verkade hade politiken en annan ställning. Större, högtidligare, på gott och ont.

OLOF PALME VAR överklasspojken som blev ledare för Sveriges största arbetarparti. Vägen var inte direkt rak. När fadern gick bort skickades Olof Palme till internatskolan Sigtuna humanistiska läroverk. Han var mindre än många av de andra pojkarna men utmärkte sig redan då för sin intelligens. Det politiska uppvaknandet kom när en ung Palme åkte till USA för att studera. På skolan lärde han sig den amerikanska debattkonsten och lärde känna radikala åsikter.

När studierna var avklarade liftade han runt i ett land präglat av djupa klyftor och en rasistisk samhällsstruktur. Några år som studentpolitiker och Palme värvades snart till regeringskansliet och blev statsminister Tage Erlanders närmste man. Det är en resa som dokumentärfilmen följer.

– Vi har låtit människan och politikern samspela, man ser överklasspojken som växer upp och blir arbetarledare, man får se hur han blir minister och på många sätt blir socialdemokratins unga radikala företrädare. Det blir som ett tidsdokument, säger Lindström.

DEN 28 FEBRUARI 1986 promenerade Olof och Lisbet Palme hem från biografen Grand efter att ha sett filmen ”Bröderna Mozart”. Klockan 23:20 sköts Olof Palme av en okänd gärningsman och dödförklarades på Sabbatsbergs sjukhus mindre än en timme senare. Ett av dokumentärfilmens mål är just att visa mer av politikern Palme, som på många sätt överskuggats av mordet.

– Det har gått så lång tid sedan mordet nu att tiden är inne för att kunna se personen och politikern. Mordet har länge överskuggat detta.

Jag tror det finns en generation som börjar bli äldre och som vill titta tillbaka på sin moderna historia, och så finns det en generation som nästan inte vet vem Olof Palme var. Vi har tänkt mycket på dem, de som inte ens var födda när han mördades. Olof Palme har delvis blivit en myt, och han var verkligen en speciell person, briljant och skinande, säger Lindström.

KRISTINA LINDSTRÖM OCH Maud Nycander har gått igenom en närmast oräknelig mängd arkivmaterial. Som när Olof Palme går rakt ner i lejonets kula för att möta dem som ockuperat kårhuset i Stockholm 1968. Ockupanterna var nästan uteslutande studenter aktiva i maoistgrupper eller andra kommunistiska organisationer längst ut på vänsterkanten.

– Förr hade nyhetsredaktionerna mycket mer resurser, därför finns det enormt mycket fantastiskt arkivmaterial. Som när man tittar på materialet från kårhusockupationen i Stockolm, man kan se allt; hur stämningen byggs upp, hur Olof Palme tar debatten, agitationen och njuter av det. Man ser att han är ett med det han säger, han kunde ha en extrem närvaro i såväl presskonferenser som i tal. S

45 5/2012

FRIHET

FRIHET LISTAR favoritserier på teve John Antonsson

1 2 3 4 5

”Sopranos” Man brukar säga att det fanns teve före och efter Sopranos.

Så bra är den.

”The Wire” Kanske den bästa samtidsskildring som visats på burken. Egentligen för bra för teve.

”The Office” (UK) Banbrytande komedi­ serie som får dig att skratta och gråta. ”Deadwood” Smutsigt, snuskigt och ändå mänskligt. Lades tyvärr ner för tidigt. ”Six feet under” Ett sorgligt komedidrama om en familjeägd begravningsbyrå. Tårdrypande.

Anna-Maria Marklund

1 2 3 4 5

”True Blood” Beroendeframkallande! Om vampyrer fanns på riktigt hade dom varit som i ”True Blood”.

”Bored to death” Ted Danson och Jason Schwartzman flummar runt i LA, löser brott och röker på. ”Upp till kamp” En av Peter Birros teve-serier i tre delar om ett kompisgäng med 68-rörelsen i Göteborg som fond. ”Ingen bor i skogen” Bisarra karaktärer möts i norrländska humorgänget Klungans teveproduktion. ”Southpark” Tecknad favorit sedan starten 1997. Alla säsonger och avsnitt finns gratis online.

Daniel Mathisen

1 2 3 4 5

”Seinfeld” Tidernas bästa situations­ komedi. Trots pålagda skratt är New York-kvartetten oslagbar. ”Breaking Bad” Cancersjuk kemilärare kokar metamfetamin i en husbil i öknen. Ångestladdat men briljant.

”The Office” (US) Varmare än den brittiska förlagan, men också oändligt mycket bättre. ”West Wing” Alla politikernördars favoritserie håller ännu.

Fin dialog och mänskliga karaktärer. ”Arrested Development” Mest underskattad?

Fantastisk serie som förtjänar en mycket större publik.

Bögnoja på Twitter ”IT WAS MY first love. It changed my life.” Med de orden förändrade Frank Ocean även många andras liv. När den lovande r’n’b och hiphopartisten publicerade de orden på sin blogg, i vad som var tänkt som tackbrevet i cd-häftet till hans andra album ”Channel Orange”, skapade han rubriker världen över. För hans förs­ ta kärlek visade sig vara en annan man. En man som han hade älskat för några somrar sedan. En olycklig kärlek som aldrig besvarades, men ändå. Hans första kärlek.

Ingen r’n’b- och hiphopartist av Frank Oceans kaliber har någonsin gjort något liknande.

Att som man i en musikgenre som är ökänd för sin homofobi våga säga att man har älskat en annan man kräver det största av mod. Det är bara att se på ungdomsserien ”LA Complex” som parallellt med Frank Oceans avslöjande så realistiskt skildrade hur rapparen Kal gjorde allt för att dölja sin kärlek till en annan man. Han ljög, han hotade, han slog. Och till slut låg han där i en pöl av sitt eget blod, med rakbladet bredvid. Så rädd att vara i en värld som inte förstod honom att han bestämde sig för att lämna den.

FRANK OCEAN FICK också känna av världens oförståelse. För även om han fick stöd av tusentals fans och artistkollegor som Beyoncé och 50 Cent, så fick han även känna av mycket avsky. Så mycket att svenska webbutvecklare startade sajten ”Hate tweets to Frank Ocean” för att tydliggöra absurdheten i hatet och låta

KULTURNOTERAT OKRITISK PINOCHETFILM 40 år efter Augusto Pinochets våldsamma statskupp och fem år efter hans död fortsätter arvet efter Chiles forne diktator att röra upp känslostormar i landet. I samband med att en dokumentär som framställer Pinochet i positiv dager premiärvisades i Santiago samlades hundratals demonstranter för att protestera mot visningen. Demonstranterna försökte blockera biografen och därmed hindra potentiella besökare. Samtidigt deltog

besökarna kärleksbomba hatarna. Att han fick motta så mycket skit är tyvärr varken förvånande eller ovanligt. Det får varenda öppen hbt-person erfara, bara på olika sätt och i olika stora mängder. Det är därför hbtkampen aldrig får ta slut. Oförståelsen och hatet måste ständigt bekämpas med kunskap och kärlek.

FRANK OCEANS KÄRLEKSFÖRKLARING blottade även en annan problematik. För när nyheten om honom dök upp i svenska och utländska medier stod det ”Frank Ocean kommer ut som bisexuell” och ”Hip hop star: I’m gay”. Men han själv har inte påstått något av det. Han har bara beskrivit hur hans förs­ta stora kärlek var en man. That’s it. Men det räckte inte för omvärlden. De kände sig tvungna att definiera hans sexualitet, förenkla den, för att kunna förstå den. Samma sak skedde tidigare i år när Kajsa Bergqvist och Anja Pärsson berättade om kärleken till sina flickvänner. De själva definierade sig varken som homo eller bi, men omvärlden gjorde det ändå. Det var som att det inte gick att förstå vad de pratade om utan att veta vilken etikett man skulle klistra på dem.

ATT SOM MAN vara kär i en annan man eller som kvinna vara kär i en annan kvinna betyder varken att en är homo eller bi. Sexualitet är mer komplex än de få normativa kategorier som vi har att dela in den i. Framför allt

en folksamling lojala till Pinochet för att hylla hans gärning som Chiles ledare.

Polisen använde bland annat tårgas och vattenkanoner för att upplösa protesterna. 64 personer arresterades och 20 poliser och 2 demonstranter uppges ha skadats.

Dokumentären, ”Pinochet”, sponsras av en organisation för pensionerade officerare och en grupp till minne av statskuppen 11 september 1973.

TÄNK PÅ FRANK Ocean. Hur han med egna vackra ord beskrev hur han älskade en man för några somrar sedan. En olycklig kärlek som aldrig besvarades, men ändå. Kärlek är kärlek. S

Linus Fremin är skribent

och bloggare.

HACKA FACEBOOK OCH BLI RIK

QUEERVÄRLD I MINECRAFT

Det sociala medieföretaget Facebook erbjuder numera hackare som upptäcker hål i bolagets säkerhetssystem upp till sju miljoner svenska kronor. Det under förutsättning att hackaren i fråga rapporterar säkerhetsbristen direkt till Facebook och inte utnyttjar svagheten i systemet för egen vinning. Företaget har tidigare betalat användare 70 000 kronor för att söka och identifiera problem i systemet.

Markus Persson, skaparen av spelet Minecraft, skrev nyligen på sin blogg att alla karaktärer i spelet har samma kön. Laget bakom spelet har försökt göra varelserna så köns­neutrala som möjligt, till exempel genom att de hönslika fåglarna kan lägga ägg trots att de har tuppkammar.

– Det betyder att alla karaktärer och djur är homosexuella, eftersom det bara finns ett kön att välja. Ta DET, homofober, skriver Persson på sin blogg.

46 5/2012

FRIHET

handlar det om att det ska vara upp till var och en att själv definiera, eller inte definiera, sin egen sexualitet. Jag själv kallar mig bög då jag känner att det beskriver min sexualitet på ett bra sätt. För andra fungerar inte hetero, homo eller bi alls som etiketter. Jag tänker att om vi slutade bry oss så mycket om vad vi kallar vår kärlek och vår lust tror jag att vi skulle känna en större sexuell frihet. För ofta verkar människor känna mer ångest över att försöka passa in i en viss kategori än vad de gör av sina känslor till någon av samma kön.

ng

Yo u

ya

ån

VA fr

LL

st

S-

te

EL

en

ud

EO

0

65 SS

ar

SO

U:

rh

M

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

ST förr” Ä ar N e kom M A ha O om G til ft R R Ze O P lS R v k al E on E S L el an P A lägret T 1 gress TA U:s m ÄG d kä el St iU m U la E ef 97 pa T m R nv R an e rm F al 4 å. Ö L sl P öf ot Ö V äg Å ve s hö R er .

E n ge på B m 51 R S rk in ku O Ä oa ns E rs M lit L .

F gå io T rd M ne J N en ns E Bo E R pr I N R iv G at A mme S is XE rsvi s. er A in R ga L k. 4 8 r. s. s.

56 50

et

rih

”F

L

iN

IL

ur

bo

La

V

FOKUS SSU

FRIHET

47 5/2012

fö r in e ad gs ta l in gn vi in G va ab ja rie nd l e Wi fa no kstr r o öm ch o st ch or El up lin ps or lu Er tn ik in ss g. on

Sommarglädje på 650 SSU:are samlades i mitten av augusti på Bommersvik för att prata politik, lära känna nya vänner och minnas sina norska kamrater. Frihet var så klart på plats.

TEXT & BILD: JOHN ANTONSSON

SSU:ARE FRÅN HELA landet strömmar in till Bommersvik den här torsdagen. Grå moln har bjudit på lite regn, men nu tittar solen fram.

Buss efter buss anländer. Det ligger förväntan i luften. Lägerbesökarna checkar in i informationen och går till campen för att sätta upp sina tält.

Det börjar bli kväll. Det skanderas: ”Sverige behöver en socialdemokratisk regering igen.”

SSU:s ordförande och förbundssekreterare

Gabriel Wikström och Ellinor Eriksson presenterar sig.

– Jag vill uppmana er alla att gå på så många seminarier som möjligt, men glöm inte bort att umgås och lära känna nya vänner. Man klarar en hel helg utan sömn! säger Gabriel Wikström.

ALLA 650 DELTAGARE ÄR PÅ PLATS. Samlade framför scenen.

– Jag tycker att vi börjar vår valrörelse nu, därför tycker jag att det är på sin plats att presentera den person som ska leda Sveriges regering efter valet.

Stefan Löfven kommer upp på scenen och möter rungande applåder.

– Jag tar Gabriels budskap om valrörelsen på allvar, har SSU sagt att det är så då är det så, säger Stefan Löfven.

Frihet fick en pratstund med Löfven som berättade minnen från sin ungdoms läger. Som när han 1974 åkte till Delsbo i Hälsingland, han var 16 år.

– Jag minns kamratskapet, hur vi spelade fotboll. Min delegation, från Ångermanland, öpp-

FRIHET

48 5/2012

nade en burk surströmming men det gillade inte de som var från ”Stockholms leen”, säger Stefan.

En av vännerna han kom närmre då var Östen Högman som hade värvat Stefan till SSU; de är fortfarande väldigt god vänner. I sitt tal pratade Stefan Löfven om sitt besök på Utöya den 22 juli i somras och det hopp det gav honom.

– Jag försöker förvalta hoppet och framtidstron jag såg på Utöya och ser här, säger Stefan Löfven till Frihet.

– Jag tar Gabriels budskap om valrörelsen på allvar, har SSU sagt att det är så då är det så, säger Stefan Löfven.

PÅ FREDAGSKVÄLLEN BLANDAS nöje med allvar. Mikael Wiehe, som också var med vid min-

p Ke sv ar

Notiser

ar ng ni

å sk

UTAN BETYDELSE

sm

na

Vissa hade det gott i husvagnen. od

el i.

Dalmasarna verkar gilla basindustrin.

– Den spelar ingen politisk roll i dag, säger Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin till AiP. Kritiken kom i slutet av augusti, lite mer än en vecka före Socialistinternationalens kongress i Sydafrika. Till samma kongress har de svenska Socialdemokraterna lanserat Mona Sahlin som kandidat till förbundssekreterarposten.

Jämtin är kritisk till den nuvarande ledningen som leds av chilenaren Luis Ayala. Inför kongressen har de andra medlemspartierna inte ens fått veta att Mona Sahlin kandiderar. Ordförandevalet avgörs efter Frihets pressläggning.

li e. t b vill at tid som g si lla a g to ed en m fv d Lö fota

Mikael Wiehe

Lägerdeltagarna anländer.

Bommersvik nesdagen på Utöya sjunger “Sång till modet” som en slags förberedelse för SSU:s överlämnande av en gåva på 1 748 163 kronor till AUF för återuppbyggnaden av Utöya. Gabriel Wikström greppar mikrofonen och berättar om hur de bottenlösa dåden på Utöya förra året fört SSU och AUF närmare varandra. De bägge organisationerna har historiskt haft täta samarbeten, men SSU:s insamling får återuppbyggnaden av kursgården och de många vänner till SSU:are som gick bort har fungerat som ett emotionellt kitta. När det är AUF-ledaren Eskil Pedersens tur att tala inför hela vallägret är han uppenbart rörd, rösten skälver något.

– Vi kommer aldrig att glömma vad som hände på Utöya förra året. Det bär vi alltid med oss. Men vi kommer heller aldrig att glömma det otroliga jobb SSU lagt ner på att hjälpa oss genom sorgen.

LÖRDAGEN ÄR den sista heldagen. Solen brottas med molnen och regnet. Utanför huset Milan sitter 14-årige Abed från Lycksele tillsammans med några kamrater. Höjdpunkten hittills:

– Att bada, jag har badat ganska många gånger.

När Abed kommer hem ser han fram emot att berätta om lägret.

– Jag ska försöka få andra att komma med nästa gång.

Har du blivit peppad på att hålla på med politik?

– Ja, man har lärt sig så mycket, det kommer bli lättare att berätta vad SSU är och så, säger Abed.

DE FLESTA LÄGERDELTAGARNA bor i tält men några få har sett till göra det gott för sig. Som Viktor Sundberg. Han har dragit upp sin husvagn från Skaraborg och sitter på en vikstol utanför tillsammans med Elin, Karl, Sofia, Lina och Kajsa och spelar kort och slåss med myggen. Tjejerna, de sover i tält.

– På kvällarna håller man på att frysa ihjäl, jag har fyra tröjor, två filtar, sovsäck och dubbla strumpor. Och på morgonen vaknar man av att det är svettigt och kvavt och så kryper man ut, säger Lina. 

FRIHET

49 5/2012

SOCIALISTISKT FORUM I GÄVLE Den 1 september anordnades Socialistiskt forum i Gävle Folkets hus. Bland gästerna fanns SSU:s Ellinor Eriksson, Vänsterpartiets Josefin Brink och Johan Ehrenberg från ETC. Nytt för i år var att forumet hjälpte till med barnpassning till trötta föräldrar. ABF Gästrikebygden arrangerade evenemanget.

SPÄCKAD HÖST HOS CENTRUM SSU-klubben Centrum i Göteborg har planerat en föreläsningsspäckad höst. Klubben inleder med en föreläsning om partiledarskap med statsvetaren Jenny Madestam. Bland de andra gästerna återfinns Ulrica Messing, Stefan Stern och Kjell Östberg.

Ändring i studenttoppen I mitten av juni hade Socialdemokratiska studentförbundet, S-studenter, kongress. Där avtackades förbundssekreteraren Axel Lindersson och hans efterträdare Eleonore Eriksson valdes in.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: KLAS-HERMAN LUNDGREN

M

AGNUS NILSSON HAR varit ordförande för S-studenter i två år och har just påbörjat sitt tredje. Han är glad för att ha fått förnyat förtroende och tror att det är nödvändigt att sitta tre år för att kunna etablera studentförbundet i den politiska debatten. Under kongressen antogs ett högskolepolitiskt program. Studentlön är ett gammalt krav som har förnyats.

– Att vi är för studentlöner är kanske det som kan anses som mest kontroversiellt, det är inte nytt men fastställdes igen.

NÄR MAGNUS KOMMER igång med att prata om politik vill han gärna ta upp neddragningarna på högskolan.

– Vi är övertygade om att neddragningarna är ett sätt att få färre att studera, ett sätt att satsa på eliten. Det kan man direkt koppla till

idén om studielön. För om vi vill att fler ska studera vidare måste villkoren förbättras, man vet att det tar emot mer för människor från arbetarklassen att ta lån. Därför kan studielön vara ett sätt för människor från studieovana hem att börja studera, säger Magnus Nilsson.

En fråga som lyftes under kongressen var den om bostadssituationen för studenter, något Magnus Nilsson beskriver som totalt havererat.

– Det som har hänt är att borgarna har tagit bort subventionerna för att bygga hyresrätter och studentlägenheter. Då blir det svårt eftersom det är dyrt att bygga och det är en fattig grupp. Det är otacksamt att bygga lägenheter som ska vara slitstarka och billiga. Det fungerar inte att studenter ska bo i tält och hos lärare som hyr ut rum vid terminsstart.

MAGNUS NILSSON BLIR kvar, men Axel Lindersson, som har varit en uppskattad förbunds-

FRIHET

50 5/2012

sekreterare i två år, avgick. Han efterträds av Eleonore Eriksson. Eleonore har pluggat statsvetenskap i Uppsala och har varit aktiv i S-studenter sedan 2007. Fram till att hon valdes var hon arvoderad andra vice ordförande för studentkåren på Stockholms universitet.

– Det känns fantastiskt spännande. Jag ska arbeta för att vi ska bli ett mer feministiskt förbund, både praktiskt i organisationen och i politiken. Det är en av mina hjärtefrågor. Jag vill också att vi hörs mer i den feministiska politiska debatten, för det har vi inte gjort, säger Eleonore Eriksson.

SOM FÖRBUNDSSEKRETERARE FÖR S-studenter ansvarar Eleonore bland annat för verksamheten; hon ska arbetsleda Calle och Teodor på expeditionen och planera förbundets arbete långsiktigt.

Vad sa du när frågan dök upp?

– Mitt instinktiva svar var ”Nej, nej, nej. Är du dum i huvudet.” Sedan föll jag för smickret och det är en spännande utmaning att få jobba med politik.

NU HAR SSU en förbundssekreterare som heter Ellinor Eriksson och S-studenter en som heter Eleonore Eriksson, det är alltså bäddat för sammanblandning. Vad är din kommentar?

– Min kommentar är att jag är äldst. 

Frihet från förr. 1974 Stefan Löfven berättade om sina minnen från det stora sommarlägret i Delsbo i Hälsingland. Ett rött tåg hämtade upp SSU:are från hela landet. SJ konstaterade efteråt att ”de aldrig haft en skötsammare charterresa”. Lägret hölls lite mindre än ett år efter statskuppen i Chile. Påpassligt nog höll den före detta Chileambassadören tal. I en insändare skriver Karin Andersson från SSU Landskrona: ”Det bästa jag själv upplevde med det var den fina sammanhållningen och den fina kamratandan. Men, vi hade ju otur med vädret. Men accepterade man det så kunde man ha roligt ändå.”

4 FRÅGOR

Ronai Güven, 17 år, SSU Huddinge.

Sabah Eliassi, 16 år, SSU Kalmar.

Naser Muradi, 18 år, SSU Hedemora.

1. Vad har varit mellanvalslägrets höjdpunkt?

– Att det är bra kändisar som har kommit och att vi fick visa respekt för våra vänner i Norge och minnas det som hänt.

– Att få träffa nya SSU-are och vänner och att få gå på seminarier och lära mig mer om politik. Samt att träffa Mona Sahlin som är min favorit och att minnas Utöya.

– Att träffa Stefan Löfven, det har jag velat sedan han blev partiledare. Och att vi ägnade tid till Utöya, att vi inte glömmer det.

2. Vad har du lärt dig på lägret?

– Jag har inte hunnit gå på seminarier, men jag har fått höra mycket i diskussioner och fått många vänner, det har varit spännande.

– Jag har lärt mig hur man värvar medlemmar så att vi kan bli fler och starkare.

– Geografi, 1 000 nya namn och 2 000 nya ställen och kommuner. Och att man klarar tre dagar utan sömn.

3. Vad ska du göra i SSU när du kommer hem?

– Fixa fler medlemmar så att de också får åka på läger.

– Berätta för mina vänner om det som hänt och hur roligt vi har haft det.

– Jag är redan aktiv, jag vil värva mer och få fler att komma hit och lära känna vår politik för den handlar om alla.

4. Vilken politisk fråga vill du ta med dig hem?

– Jag vill prata om all politik.

– Jag vill prata om jämställdhet, demokrati och ungdomsarbetslöshet, den går inte att acceptera.

– Jag vill prata om könsdiskriminering och jämställdhet. Och att tjejer kan vinna över killar.

FRIHET

51 5/2012

”Andreas är lärarstudenten som lägger fritiden på läxläsning och planerar att starta upp ett bilmekarprojekt i hemstaden Vilhelmina”.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ELIN BERGE

ANDREAS ELIASSON Favoritplats: Nästansjö. Ålder: 21 år.

Bästa skiva: The All-American Rejects – ”Move Along”.

Oväntad talang: Nästan oslagbar i sällskapsspel.

Ville bli som barn: Detektiv, skådespelare och medlem i Jönssonligan.

FRIHET

52 5/2012

Hjälper unga att meka och plugga

N

ÄR FRIHET PRATAR med Andreas för första gången håller vårterminen på att dras mot sitt slut. Lärarstudenten Andreas Eliasson läser en kurs i engelska just nu och är smått indignerad när han berättar att det är ungefär en föreläsning i veckan. Han talar med det lugn i stämman som är så typiskt för dem som kommer från de nordligare delarna av Sverige. Andreas kommer från Vilhelmina, en kommun i Västerbottens inland med ungefär 7 000 invånare fördelade över 8 740 kvadratkilometer.

FÖR NÅGRA ÅR sedan lämnade Andreas uppväxtens stad för att bege sig österut till Umeå för att bli lärare i svenska och engelska. Där blev han också politiskt aktiv i SSU, något som till en början inte var självklart.

Det var först när Hammam Al Rabi och Rebecka Jacobsson drog igång läxläsningsprojektet Studiestugan i Umeåförorten Ersboda och berättade om det för Andreas och hans klasskompisar på lärarprogrammet som han kom med.

– Det var därför jag kom in, när jag kom på Studiestugan var jag inte direkt intresserad av politik för jag tyckte att det var mest snack och lite verkstad. Så fick jag se verkligheten och att det där hade lyckats dra igång, och då såg jag att de hände grejer och då ville jag också hjälpa till, säger Andreas.

ANDREAS NAPPADE OCH har varit på Studiestugan varje onsdag under vårterminen.

– Det börjar med att någon öppnar, det ska jag göra nu på onsdag, sedan droppar det in folk, de får komma när de vill. Sedan får de som kommer sätta sig och så frågar vi om de vill ha hjälp, vill de inte ha det står vi inte och hänger över dem. Är det någon som vill ha hjälp så sitter vi där, vi hjälper till dess att de inte behöver hjälp mer. Efter halva tiden bjuder vi på fika.

I BÖRJAN VAR det meningen att Studiestugan skulle rikta sig till högstadieelever, men populariteten steg och nu kommer det elever från såväl de tidiga åren i grundskolan som gymnasiestudenter. Efter att ha hållit på med Studiestugan en tid inser Andreas att det finns vissa brister i skolan som bör uppmärksammas.

– Man märker att det är för stora klasser och att eleverna inte får tillräcklig hjälp. Om man tänker efter, en lektion är ungefär 60 minuter och 25 elever, du får inte ens två minuter per elev. När vi sitter på Studiestugan finns det de som suttit i tre timmar i sträck, det är väl mer än vad de får på ett helt år av egen tid med en lärare.

Finns det några sakpolitiska frågor som engagerar extra mycket?

FRIHET

– Det finns väl mycket, skolan är en sak. Sveriges betyg i matte sjunker, det ska egentligen bli bättre men det blir inte det. Man har heller inte gjort något åt de stora klasserna.

Känns det som att ni gör det skolan borde göra?

– Det är ju svårt för dem också, vi har en bra kontakt med skolan, vi vill inte konkurrera, det finns ett behov, det är inte bara de som behöver hjälp som kommer. Det finns de som är högpresterande som kommer och bara vill sitta i en helt annan miljö än hemma, en del vill bara prata. Sedan finns det de som inte är jättebra på svenska som behöver hjälp att läsa i böckerna.

– Alla flyktingbarn placeras på ett ställe, de andra bor för sig, det blir klyftor mellan dem. Tanken med projektet är att de som går på fordonsprogrammet ska få meka i bilen tillsammans med flyktingbarnen.

JUST NU ÄR Andreas i full fart med att dra igång ett projekt där ungdomar i Vilhelmina ska få skruva i bilar.

– Tanken var att vi ska dra igång ett projekt där vi håller till i en bilverkstad och drar in en bil som inte funkar. Det finns så lite att göra på fritiden i Vilhelmina, det finns fritidsgården som har öppet sällan, förutom det finns det inte mycket att göra. Man läser om ungdomar som är ute och slangar bensin, det är slagsmål och allt möjligt.

Det är också meningen att bilverkstaden ska hjälpa ungdomar med olika bakgrund att lära känna varandra.

– Alla flyktingbarn placeras på ett ställe, de andra bor för sig, det blir klyftor mellan dem. Tanken med projektet är att de som går på fordonsprogrammet ska få meka i bilen tillsammans med flyktingbarnen, säger Andreas.

ANDREAS OCH DE andra SSU:arna har redan ordnat med det mesta. De ska låna bensinmackens servicelokal och verktyg får de låna av facket.

– Och så ska ABF hjälpa oss att driva det som studiecirkelverksamhet, det ska dras igång i höst och det passar bra då jag ska göra min praktik på en skola i Vilhelmina, säger Andreas. Är du duktig själv?

– Jag kan lite, jag har en lillebror som är väldigt duktig på det där och så har jag många kompisar som kan. 

53 5/2012

1 Bildbevis 1. SSU Stockholms län kampanjar för fler bostäder på Sergels torg under parollen ”Din mamma och hennes generation kunde flytta hemifrån. Kan du?”

2. SSU i Falkenberg kampanjar på Skogstorpsskolan.

3. Socialdemokraternas gruppledare och tidigare SSU-ordförande Mikael Damberg gästar FNSU, paraplyorganisationen för socialdemokratiska student- och ungdomsorganisationers ledare från Sverige Danmark, Norge, Finland, Island och Lettland.

4. SSU:s delegation på Ecosy Summer Camp 2012 i Kroatien.

2

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@ frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

4

FRIHET

54 5/2012

a id

s n

sy, u I r e fö hon d n ra r ska om ö f d or th. Dä gor s e c i l v t you lla frå l i t alts ocialis atione r. v t jus n of s intern rkt fö r a a år, hal unio e med r så st NTONSSON 8 2 A r cir, nation a vida brinneT FÖR: JOHN n I TA n nter obb j Ev i hon BERÄT I

n å

r F DET NYA UPPDRAGET: Jag har blivit vald till Iusy Vice President med ansvarområden European Committee, Peace and Security och som Iusys representant i African-European Youth Platform. Det innebär att få vara med och vara den unga socialdemokratins röst i världen. Nationsgränserna är inget hinder i Iusys arbete och en jämlik värld målet. Man kan också säga att Iucy har samma ansvar att driva på Socialistinternationalen som SSU har att driva på partiet i Sverige.

ENGAGEMANGET: Jag blev politiskt aktiv som 14-åring och blev medlem i SSU efter att distriktet haft ett projekt som vände sig till tjejer.

Till en början gjorde jag det då det verkade kul, vi fick bland annat prova på att rida, något man inte gör så ofta i förorten.

Men med alla sociala aktiviteter följde även de politiska diskussionerna. Vi pratade också mycket politik hemma, men då mest med fokus på kurdfrågan eftersom vi är kurder från norra Kurdistan, alltså från de turkiska delarna. Jag älskade diskussionerna och hade många åsikter om situationen i hemlandet, men eftersom jag levde i förorten såg jag också alla orättvisor som finns där.

Efter ett tag förstod jag att mitt politiska engagemang spelade roll och att SSU faktisk kan påverka. Därför valde jag att fortsätta mitt engagemang.

i m

DET INTERNATIONELLA: Det beror nog mestadels på min bakgrund. Kurder i de olika delarna av Kurdistan har länge få utstå orättvisor, krig och elände. På min mammas sida fick de exempelvis hela sin stad nerbränd av turkiska soldater. När något sådant händer ens familj så tror jag att man inte kan låta bli att vilja förändra världen så att ingen annan ska behöva gå igenom samma sak som ens egna släktingar.

Den internationella solidariteten är för mig A och O. Rätten till fred och frihet. Huvudfo-

”Den internationella solidariteten är för mig A och O. Rätten till fred och frihet.” kus har dock kommit att hamna på Nordafrika och Mellanöstern i stort, men kanske lite extra fokus på kurdfrågan och Palestinafrågan. Orsakerna är många. Exempelvis revolutionerna som tog fart förra året och som ledde till att många diktaturer föll.

PERSONLIGEN: Personligen innebär det för mig att få syssla med det jag länge drömt om: internationellt solidaritetsarbete i praktiken.

Som kurd som har tvingats lämna sitt land på grund av förtryck och elände och som barn

FRIHET

55 5/2012

uppvuxen i en förort bestående av människor med bakgrund i många olika länder har kampen för fred och frihet oavsett var någonstans i världen det handlar om alltid stått högst upp på listan.

OCH ANNARS: Våren har varit väldigt turbulent. Jag flyttade hem i januari efter att ha bott i Wien, Österrike, ett år och jobbat för Iucy. När jag kom hem återupptog jag mina studier på juristprogrammet och jobbade samtidigt som kommunikationsombudsman för Socialdemokraterna i Uppsala län och länets riksdagsledamöter. Efter 4 månader blev det för mycket med heltidsstudier, jobb, SSU och nu även Iusys presidium. Jag valde därför att lämna jobbet som kommunikationsombudsman för att fokusera på studierna och ta min examen.

Jag har sedan dess jobbat som timvikarie på hyresgästföreningens juridiska rådgivning och som boendeassistent på ett ungdomshem under sommaren.

– Jag tror att allt, mina yrken, studier och politiska engagemang, hänger ihop och kompletterar varandra. Då jag sedan barnsben bestämt mig för att det är människor jag vill jobba med har valen av studier, yrken och engagemang inneburit att hjälpa andra människor.

Yrkena jag har haft hittills är viktiga erfarenheter och juridiken och politiken verktyg att förändra orättvisor på. 

Internationella vänner

På Nya Zeeland kämpar det socialdemokratiska partiet Labour i motvind.

Förra året kom den andra raka valförlusten mot högerkoalitionen ledd av National. Young Labours Antonia Verstappen berättar om politikens konfliktlinjer och en högerpolitik som inte är helt olik Sveriges.

YOUNG LABOUR NYA ZEELAND Young Labour är en gren av Labour Party.

Alla medlemmar i Labour som är mellan 15 och 26 år. Labour är Nya Zeelands äldsta politiska parti och bildades 1916.

Young Labour bildades 1960 i och med bildandet av Labourklubben vid University of Auckland.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Nyzeeländskt systemskifte

A

NTONIA VERSTAPPEN ÄR 22 år och läser sitt femte år på universitetet i Auckland och har varit aktiv i Labour på Nya Zeeland sedan valförlusten 2009. Antonia är aktiv i såväl ungdomsförbundet Young Labour som moderpartiet och då speciellt universitetsföreningen.

Hon följde länge politiken på avstånd men fick mycket av sitt politiska engagemang från sin mamma som var aktiv i lärarfacket.

2008 VANN DET konservativa partiet National valet. Antonia Verstappen tycker att Nya Zeeland har blivit ett mycket mer ojämlikt land sedan dess.

– National partys politik sedan de vann valet har varit väldigt ideologiskt driven och vi har sett ett rejält steg bort från idén om att ett samhälle ska se efter sina svagaste. Är det stor skillnad mellan Labour och National?

– Jag tycker att det är stor skillnad. Ett bra exempel är den ekonomiska politiken. National är fokuserade på att låta dem som har råd betala, Labour vill introducera skatt på vinst vid försäljning av aktier och höja skatterna för dem som tjänar över 150 000 nyzeeländska dollar.

Nationals politik har hittills gått ut på att sänka skatterna för dem som tjänar mest, de har också planerat att sälja ut företag för att ”betala ner skuld”, de planerar att sälja exempelvis elbolag som ger bra intäkter till Nya Zeelands statskassa.

FRIHET

Frågan om utförsäljningar är den som Antonia tycker är den allra viktigaste.

– National anser att de har mandat att sälja ut stora delar av dem.

Det handlar om tillgångar som generationer av nyzeeländare byggt upp genom årtionden, säger Antonia.

REGERINGEN HAR DE senaste åren sänkt ersättningen för dem som går forskarutbildning. De har också dragit ner på vuxenutbildning och möjligheten att ta studentlån.

– Vi vill öka tillgängligheten för studiebidrag, återinföra vuxenutbildning och ge alla tillgång till avgiftsfria studentlån, säger Antonia.

Young Labour är en del av moderpartiet Labour och är organiserat i geografiska avdelningar som har representanter i organisationens styrelse, dessutom finns det representanter för organiserade grupper som ursprungsbefolkningen maorierna och kvinnor. Antonia sitter i Young Labours styrelse på mandat från Auckland.

TROTS DE TÄTA banden mellan Labour och Young Labour finns det vissa frågor där åsikterna skiljer sig åt.

– På senaste tiden har den viktigaste skiljelinjen varit den om rösträttsåldern. Vi i Young Labour vill sänka den till 16 år, kombinerat med ordentlig samhällskunskap i grundskolan och på high school. Rent generellt är vi i Young Labour radikalare än partiet i frågan om hur vi ska nå vissa mål, men skillnaden ligger i detaljerna. 

56 5/2012

Förbundssekreterare SSU

I Stockholm har Folkpartiet sett till att stökiga ungdomar sätts i karantän på en speciell skola. Hur bör man hjälpa de stökiga eleverna, tycker du?

– Det långa svaret är att man måste se till hela deras situation, det finns ofta bakomliggande orsaker. Det kan röra sig om hur man har det hemma. Det första viktiga är att se de individuella behov de här barnen och ungdomarna har. Och det andra är att jag tror att vi behöver mer kringpersonal i skolan, fler fritidspedagoger, beteendevetare och folk som finns på rasterna och har andra kompetenser för att stötta lärare och hjälpa barn och ungdomar med alla deras behov. Jag tror att det är som vanligt i Folkpartiets värld, ett klatschigt förslag som saknar

SSU har nyligen haft sitt mellanvalsläger, vad är det bestående intrycket?

– Att SSU verkligen är på gång. Att vi är starkare och mer laddade än på länge. Lägret var väldigt lyckat. Mellanvalslägret levde upp till målet om att vara både en arena för politisk utveckling och en mötesplats där SSU:are fick lära känna nya vänner. Jag tror att vi redan är väldigt många som redan längtar efter kongressen nästa år och vallägret 2014 då vi samlar organisationen igen.

Vad är ditt råd till alla de SSU:are som vill värva nya vänner att ta med till nästa läger?

– Att inte be om ursäkt för sig när de värvar, utan att visa självförtroende. Man ska vara stolt över sitt

Lägger man pengar på fler bostäder är det inte bara en viktig fråga för ungdomar, det kommer också leda till fler jobb som förhoppningsvis går till ungdomar. all form av verklighetsförankring, det kommer inte att hjälpa ett dugg.

Vad gör du en ledig höstkväll?

– En riktigt kall, blåsig och regnig höstkväll är det mysigt att sitta i soffan med en kopp varm choklad och titta på film. Jag gillar Wes Anderson och i höst kommer hans nya film ”Moonrise Kingdom” på dvd.

Jag har sett den på bio men vill se om den.

Om du fick lägga fram en sak i Socialdemokraternas höstbudget, vad skulle det vara?

– Jag hade velat lägga mer pengar på bostadsbyggande. Vi har ju redan övertygat partiet om att man ska ge mer pengar till att bekämpa ungdomsarbetslöshet. Lägger man pengar på fler bostäder är det inte bara en viktig fråga för ungdomar, det kommer också leda till fler jobb som förhoppningsvis går till ungdomar. För varje år som går behövs det ju större och större satsningar på bostadsbyggandet. Jag skulle vilja se en satsning där man går in med rejält mycket pengar för att börja bygga bort det stora underskott som faktiskt finns.

SSU-medlemskap och ha viljan att erbjuda det till fler. Tänk på hur mycket man fått ut av sitt medlemskap, hur det utvecklat en och gett nya vänner, det vore taskigt att inte fråga fler om de också vill hänga på. Ett annat råd är att inte glömma att fråga de människor man har runt sig. Är klasskompisarna, kusinen och syrran tillfrågade än? Om inte så kan man börja där!

Vad är höstens stora SSU-händelse?

– Det är definitivt Fokus-konferensen som går av stapeln i oktober. Då samlas förbundsstyrelsen, distriktsordförande och distriktskassörer på Bommersvik för att tillsammans diskutera SSU:s framtidsfrågor. Det blir det viktiga politiska avstampet inför Socialdemokraternas partikongress. På Fokuskonferensen ska vi komma fram till vilka frågor SSU ska driva mot partiet, och som förhoppningsvis sedan också hamnar i valmanifestet inför valet 2014. Jag kan också avslöja att man under Fokus-konferensen dessutom kommer att avsluta höstkampanjen på ett pampigt vis.

FRIHET

57 5/2012

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

KA ko in frå de An m ve n IS m nt – Ja n se in – Ju sva er er g m pu s rig A at in är in t v t n KA ar i t g gs u för o en ko ck ier fic sam fem RR om nfe så na k ti m in O fö ren i up på ll p an ism ra o s s s o pst me lic fatt i f a m a ö l y la en r b u r ar fem ten nv tve jag un d a e un inis att lslä ckli tills sst de tis pla gr ng am yre r h kt ne et. en m ls fö an en. ös sjä ra ro s te lv en n. fö m me rs rå d va de Jo rs t a ha om rb n et Bü e se r

Ellinor Eriksson

pl m t m t p m N TH ug än – ills ed ill l roj ed – y o EO ga ni T am le an ek le J m t h sk idi m ms de tle ms ust bu DO is orä ga ans vä ts u da vä nu ds to m r r r r R ria ttso e h me vn niv e fö vn hå an EM i i l a n n e r l d r i L ga r j . g r g e f un ni ag de oc site Un sk r vi ör S BÄ a d d. sa ar an h v t/h e m på -st CK r tio b dr ä p u ne eta a S rva ögs den an att de n t m -s m ko k j in dra nte Am e tu a lo om fö r . i ne d m den ssa r, h me r hö gån st ed te ny ålla r j st g y S In lem rna a m ut ag a en, -st te ed bil tt so ud rn svä . m d å l em ni ka j en at rv io ni m nga ru ag ä ters na ng ar r i nt r l o fö ch r

Gabriel Wikström

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 oktober.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Pengar är något vi i dag tar för givet som abstrakt förståelse av rike- respektive fattigdom, liksom konkret betalningsmedel.

Vad hette Spaniens valuta före övergången till euron år 2002?

1. Peso X. Peseta 2. Pisa

5

2

Olof Palme var Socialdemokraternas partiledare från 1969 till sin död 1986.

Vilken amerikansk myndighet samarbetade han med under tiden som studentpolitiker?

1. CIA X. FBI 2. NSA

6

3

7

Studier vid högskola eller universitet är en vanlig väg efter gymnasiet för många. Vilket är världens äldsta ännu aktiva universitet?

1. Universitetet i Bologna X. Uppsala universitet 2. Oxfords universitet

4

De senaste 30 åren har Afghanistan varit svårt drabbat av krig. Hur stor andel av landets civila dödsoffer kunde under 2011 härledas till talibangrupper, enligt FN? 1. 60 procent X. 70 procent 2. 80 procent

58 5/2012

FRIHET

1937 köpte SSU kursgården Bommersvik och sedan dess har den varit klassisk mark för generationer av medlemmar i ungdomsförbundet. Vad hette den första föreståndaren?

1. Kjetil Bergstedt X. Sven Erik Rosander 2. Algot Andersson

För många betyder höstens intåg återkommande förkylningar och snuvor.

Vilket av följande däggdjur omfattas inte av ”permanent smitta med global utbredning”?

1. Elefant X. Häst 2. Svin

Bilder från den syriska regimens övergrepp på befolkningen når nyhetskanaler världen över. Vad är president Bashar al-Assad utbildad till?

1. Ingenjör X. Läkare 2. Glasmästare

GRATTIS! Grattis! Jonas Maistedt, Långsele, Kristoffer Karlsson, Göteborg, och Sara Forss, Malmö. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Och grattis till Lisa Larsson i Krokom, som vann sommarens kryss. Du får ett presentkort på Cdon, värt 300 kronor.

59 4/2012

FRIHET

Stort tack!

Till alla deltagare, föreläsare och personal som gjorde detta mellanvalsläger så fantastiskt!

60 Vi ses igen under höstkampanjen, med målet att bli 15 000 medlemmar!

FRIHET

2/2012