05/2011

R Ö D

K Y SS

P K RI PU UT AC AS RU KT N Ö O S T IG GS YA - D A M H V NY KO GE RO AN EG ST LA N E G E U A AR M R A N S O F E T? ED TI SO CH RN AL TO ON M N AN LT V EN LA OR DE OM E S VÄ MS MF Z O O SS LB XER LÅR ÄNG M U- EC U SY E KLA KO KA R D LS S N G R S O R AM E R SÄ NG GE ER RE SL SS N I KA AN EN ,

T SO I D N #5 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NY EKONOMISK POLITIK FÖR JOBBEN & KLIMATET Två nya ekonomisk-politiska böcker med olika infallsvinklar: Lena Sommestads som tar sikte på en klimatpolitik som förenas med målet full sysselsättning och Anne-Marie Lindgrens som beskriver vad som krävs av den ekonomiska politiken för att den ska ge nya jobb.

Båda böckerna ingår i Arbetarrörelsens Tankesmedjas projekt ”Socialdemokratins utmaningar: full sysselsättning”, som totalt omfattar sju rapporter i sex böcker. Alla kan beställas på

      

 

  





                                    

 



 



 



arbetarrorelsenstankesmedja.se

  



 

Du som FRIHET-läsare får köpa de båda ovanstående böckerna som ett paket till förmånspriset 100 kr inklusive frakt. (ordinarie pris 250 kr + frakt). Köper du endast den ena boken är priset 60 kr inkl frakt.

Beställ via info@ts.lo.se Ange att du önskar köpa dem till FRIHET-pris!

VÄLKOMMEN

C

Tid för mod

HOCK. SMÄRTA. SORG. 22 juli 2011 förändrade allt. Massakern på Utöya var mer än en ensam dåres irrdåd, det var i själva verket en dolkstöt i socialdemokratins mellangärde. Att europeisk extremhöger uppenbarligen ser summan av progressiva aktivister som sin främsta fiende är förstås skrämmande för politiskt aktiva, oavsett partifärg.

Samtidigt är det hedrande för alla de som sympatiserar med de progressiva idéer som är socialdemokratins signum. Händelserna på Utöya är en viktig signal om samtiden, om ett politiskt samtal som förskjutits och grumlats. Nu behövs partier, människor och organisationer som förmår formulera alternativ till intoleransens enfald och mörker.

ALLTFÖR OFTA UNDERSKATTAR partistrateger människors bedömningsförmåga. Enstaka utspel är sällan vad som avgör var sympatierna så småningom landar. Skiljelinjen mellan strategi och populism blir i slutändan försvinnande tunn.

Det går inte att bara prata om barnfattigdom, växande klyftor eller arbetslöshet utan att också ha ett paket av lösningar för alla delar av samhället. Politiken får aldrig reduceras till en marknadsundersökning, där enögda plakatbudskap slipar bort idéernas tyngd och bärighet och lämnar fritt spelrum för högerns luftslott och förenklingar.

DEN LÅNGSIKTIGA VINNAREN i politiken är den kraft som kan fungera som en idépolitisk katalysator som knyter samman olika delar av samhället för att finna hållbara svar på kluriga frågor. Svensk välfärd vann stöd genom en bred koalition av arbetare, tjänstemän, akademiker, forskare och företagare. En kompis sade en gång till mig att det inte nödvändigtvis är befintliga partimedlemmar som sitter på svar, utan alla de människor som sympatiserar men inte väljer att engagera sig. Det är i deras invändningar och förslag som den otappade potentialen finns. Antingen lyssnar man på lojala förstamajtågare och förblir en krympande rörelse, eller så hittar man nya sätt att vinna stöd och förändra samhället, resonerade han. I dag är det hög tid för politiska partier att inse att det är dags att vända sig utåt, förnya beslutsmodeller och knyta unga forskare, debattörer och opinionsbildare till sig för att bryta ny mark, bortom nästa val. S

VARJE TID KRÄVER sina idéer och varje generation bär ansvaret för att formulera sitt tankegods för framtiden. Aldrig tidigare har det känts mer angeläget än nu. För det händer någonting i Sverige. Successivt förflyttas det politiska samtalet, från att handla om gemensamma välfärdsprojekt till särlösningar och intressepolitik. På samma sätt som Moderaterna tvingades anpassa sig till tidigare socialdemokratiska regeringar är det i dag Socialdemokraterna som ängsligt diskuterar politik på regeringens villkor. Som hoppas på att Reinfeldts och Borgs misslyckanden ska räcka för att knipa en majoritet av rösterna vid nästa val.

Det räcker inte. Den vänstra tårtbiten i politiken kan aldrig vinna mark på andras misslyckanden. Möjligen ett och annat val, kortsiktiga segrar och voteringar – men det krävs mer än så. Utan en sjudande idégryta och hållbara svar förblir oppositionen inte mycket mer än ett sömnigt andrahandsval, en eftertanke när allt annat skitit sig. Och vad är det värt i slutändan?

FRUSTRATIONEN ÖVER EN kluven samtid är stor. Vilka svar har socialdemokratin på en ekonomisk globalisering som inte följts av en politisk? På en fastnaglad arbetslöshet bland unga som tycks orubblig?

Och hur kan vänstern stå svarslös samtidigt som börserna svänger som ett klezmerband? Behovet av en röst som formulerar en sammanhängande vision med resonans hos breda samhällsgrupper är kritiskt.

När världen blöder och Europas huvudstäder står i brand behövs partier och språkrör som ersätter desperation, cynism och våld med mening och innehåll. Som håller ihop när andra splittrar.

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se PS! Det här är mitt första nummer av Frihet som ny chefredaktör. Jag ser fram emot att få vara med och utveckla tidningen tillsammans med redaktion och läsare. Mitt löfte till dig: vi ska göra vårt bästa för att leverera välskrivna, brännande och intresseväckande texter för en samhällsintresserad publik.

3 5/2011

FRIHET

INNEHÅLL

43 14 14 FRAMTIDSÖN

Det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Norge, AUF, minns offren men drömmer om en vitaliserad arbetarrörelse. Ilskan ska ersättas med förändringsvilja.

21 SPRITÅNGORNAS SVERIGE

Cissi Wallin undrar varför det här med drickandet är så innerligt viktigt.

22 VAD GÄLLER EGENTLIGEN?

Frihetskolan om arbetsrätt.

24 TAR STÄLLNING

Ruth Vega Fernandez spelar en av huvudrollerna i storfilmen ”Kyss mig” och berättar för Frihet om kommersialism, politik och ilska.

30 DROGEN SOM SPLITTRAR

Medan omvärlden driver en allt hårdare linje mot narkotikahandeln rämnar Buenos Aires låginkomsttagare av effekterna av den nya budgetdrogen - Paco.

38 UNDER REGNET AV GATSTENAR

22

Vad händer med politiken och samhället när Europas protestvågor övergår i våld mot butiksinnehavare och sönderslagna

bostadsområden?

43 FOKUS SSU

Stor kongresspecial. Gabriel och Ellinor om framtidens SSU. Jytte och Mattias tackar för sig. Möt den nya förbundsstyrelsen.

24

30 21

4 5/2011

FRIHET

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet Nummer 5/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Anna Simonsson Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår Korrektur — Per Axelsson

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

5 5/2011

FRIHET

Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 5/2011 Anna Simonsson, Anne-Li Karlsson, Becky Bergdahl, Björn Renner, Cissi Wallin, Felipe Morales, Jon Pelling, Katrine Kielos, Linus Fremin, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Tove Solbeckar

Brev!

Stjäl inte vår vård

För varje vårdenhet som säljs ut minskar den offentliga sektorn, vilket betyder att den statliga sjukvården som alla har rätt till minskar i kvalitet. Även för dem som arbetar i vården blir det sämre arbetsvillkor, som i det hela bidrar till en sämre vård.

Om vi inte gör något nu kommer endast de rika ha råd med att bli sjuka. Är det rätt? Ska vården bara drivas i vinstsyfte eller ska vården drivas för att hjälpa andra? Vill vi sträva mot ett välfärdssamhälle måste vi ha en jämlik vård! /Malva Kauranen, Alexander Sefa, Ale Grenebrant

”Åtgärden verkar utgå från att elever skolkar eftersom de inte straffas tillräckligt hårt för det.Men stämmer det verkligen? För hundra år sedan agade man elever som gjorde fel eller betedde sig illa. Innebar det att alla skötte sig?”

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

metoder som inte gör ett jota för att ta tag i problemets grundläggande orsaker. Risken är förstås att elever som redan har problem stöts bort ytterligare från skolan med hårdare bestraffningar men det verkar inte bekymra majoren det minsta.

Samtidigt går det naturligtvis att förstå varför Björklund handlar som han gör. Om han inte hade tagit till sina populistiska åtgärder hade det ju blivit alldeles uppenbart hur lite han tillför svensk skolpolitik. /Theodor Embäck och Johnny Wallbäck

Skolk i betyget Så har det nu blivit dags för ännu ett av rottingmajorens briljanta förslag. Skolk ska skrivas in i betyget, så försvinner problemet. Bort med den förfärliga ”flumskolan”. Åtgärden verkar utgå från att elever skolkar eftersom de inte straffas tillräckligt hårt för det. Men stämmer det verkligen? För hundra år sedan agade man elever som gjorde fel eller betedde sig illa. Innebar det att alla skötte sig?

Det borde vid det här laget vara en självklarhet för alla att hemförhållanden är avgörande för elevers beteende och prestation i skolan.

Men var hittar vi dessa faktorer i Jan Björklunds analys?

I stället för att angripa skolproblemet som en följd av det fria skolvalet och friskolans införande eller ekonomiska klyftor i samhället, väljer Jan Björklund att ta till populistiska

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Jon Pelling frilansskribent Namn: Jon Pelling. Ålder: 34 år.

Bor: Östra London.

Gjort tidigare: Arbetat och studerat i Sverige, Spanien, Argentina, Chile och Storbritannien.

Gillar: Oväntade möten.

Ogillar: Bostadspriserna i Europas större städer.

Var finner du inspiration till dina internationella reportage?

– Ofta under resor eller vid intervjuer.

Hur var det att vara på plats i Oslo i samband med massakern och bombningen?

– Jag bevakade händelserna i Norge för SvD och anlände till Oslo i krisens andra fas. Där slogs jag av norrmännens värme och öppenhet och hur starka banden mellan våra länder är.

Vad är svårast i din roll som skrivande journalist?

– Att säkra ekonomi och oberoende samtidigt

6 5/2011

FRIHET

som redaktionerna bantar.

Vilka andra har du jobbat med tidigare?

– En rad tidningar, däribland SvD, UNT och LOtidningen. Har också gjort en del radio.

Roligaste uppdraget hittills?

– Uppdragen ger jag oftast mig själv. Tyckte om att bjudas hem på kaffe hos två heroinister i Lissabon. Att skriva om Greklands illegala asylhantering var inte roligt, men kändes viktigt.

Vad händer den närmaste framtiden?

– OS och den ekonomiska krisen kommer att prägla mitt arbete. Därutöver kommer jag att utforska min nya videokamera.

6.

19 0 iT ys kl an d et th ot el l på se rv er ar ös ta fri ka Un g

be tjä nt frå n

BILD: WALTHER DOBBERTIN

Tillbaka till 30-talet Tänk dig att du är på en offentlig toalett och på väg ut träffar du någon som erbjuder dig en servett i utbyte mot dricks. En orealistisk situation? Kanske i Sverige, men inte i USA, där man på lyxhotell dessutom stöter på ett annat yrke som inte funnits i Sverige på decennier: hisskötare. När den teknologiska utvecklingen ersatte de manuella hissarna med moderna, blev hisskötaryrket överflödigt, man kan trycka själv på knappen!

Så är det med teknikutvecklingen. Gamla industrier ger vika för modernare jobb som är tillräckligt lönsamma för att ge rimliga löner.

Det kallas för strukturomvandling, och underlättas av fackliga krav på högre löner. Om facket ger vika för olönsamma arbetsgivares krav på sänkta löner för att rädda jobben, skulle vi ha en arbetsmarknad präglad av omoderna yrken som i dagens Sverige hör till historiska museiutställningar. Men för att facken ska kunna

ställa lönekrav krävs en a-kasseersättning värd namnet och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Har man en låg a-kassa att leva på och inga möjligheter till omskolning, som det blivit i dag, skapas det ett tryck från medlemmarnas sida till att i stället gå med på lönesänkningar, vilket till exempel redan nu hänt när IF Metall tecknade krisavtalet.

”Om facket ger vika för olönsamma arbetsgivares krav på sänkta löner för att rädda jobben, skulle vi ha en arbetsmarknad präglad av omoderna yrken som i dagens Sverige hör till historiska museiutställningar.”

Mitt första jobb i Sverige fick jag inom äldreomsorgen i Ullatti. Många av mina vårdtagare berättade att de i unga år hade jobbat som piga,

ofta hos olika familjer för att få pengarna att räcka till. De passade överklassens barn och gamla, men sina egna barn och gamla fick de själva ta hand om. 70 år senare, tack vare utbyggnaden av äldreomsorgen, är det i stället de som får hjälp med städning och matlagning, medan den unga överklassen får städa och laga maten själv då pigan som yrke nästan har försvunnit.

Men de senaste fyra åren har mycket hänt.

Genom att subventionera hushållsnära tjänster, stimulerar regeringen tillväxten av en bransch präglad av deltider, låga löner och otrygga anställningsformer. Genom nedskärningar inom offentlig sektor i kombination med sänkt restaurangmoms, minskar regeringen antalet relativt trygga offentliga anställningar för att uppmuntra nya jobb inom den lågavlönade och otrygga restaurangbranschen. Med sin kampanj ”alla jobb behövs”, under förevändningen att inga jobb är skitjobb, rättfärdigar moderater åtgärder som skickar Sverige tillbaka till den epok vi genom folkhemsbygget hade lämnat bakom oss. Är det dit vi vill igen? /Alejandro Caviedes, SSU Umeå

Vad hände sen? ”Det våras för demokratin”, Frihet 2/2011 2 000 personer omkommit i konfrontationer mellan regeringsstyrkor och oppositionella.

Situationen har eskalerat till den grad att Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu vädjat till president Bashar al-Assad att avbryta våldsräderna mot demonstranter i Syrien. Också Egyptens utrikesminister Mohamed Amr riktar skarp kritik mot regimen i Syrien.

Oberoende nyhetsbyråer rapporterar om att regeringslojala miliser misshandlar

civilbefolkningen och bränner ned hela kvarter av hus och byggnader i flera av de städer där demonstrationerna är som mest intensiva.

Under den muslimska högtiden Ramadan omkom 300 personer i eldstrider mellan regeringsstyrkor och rebeller i Deir al-Zour och Hama, något som fått människorättsorganisationer att varna för upptrappat våld. ”FN måste agera omedelbart”, deklarerar Amnesty.

7 5/2011

FRIHET

BILD: OLA TORKELSSON

I våras skrev Frihet ett stort reportage om revolterna i Nordafrika och Arabvärlden. Då var demonstrationerna i Syrien relativt få till antalet, och när de ägde rum trycktes de framgångsrikt tillbaka av regimen.

Men nu utmanar landets oppositionella på allvar Assadregimens 40-åriga styre.

Rebellstyrkor har nämligen tagit kontrollen över staden Hama och i Deir al-Zour pågår dagligen massiva protester mot den repressiva regimen. Hittills har omkring

H AL LÅ DÄ BILD: JENS OHLSSON

R!

–Jag gick upp klockan tre på morgonen för att bevaka en checkpoint

ISABEL LUNDIN SSU:are som har tillbringat tre månader i Palestina som fredsobservatör.

Vad gick ditt uppdrag ut på?

– Jag var stationerad i Betlehem på Västbanken. Fyra dagar i veckan gick jag upp klockan tre på morgonen för att bevaka en checkpoint, en militär gränskontroll mellan Israel och Palestina. Andra dagar följde jag med både palestinier och israeler som jobbar för fred på demonstrationer, och jag var med och stöttade palestinska familjer som fått sina hus rivna av israeliska myndigheter. Mitt uppdrag stod på tre ben, att vara där för att förhindra våld, att rapportera om övertramp som sker till FN och Röda korset, och att bilda opinion kring det jag har sett nu när jag är hemma i Sverige igen. Jag föreläser på skolor och för partiet (Socialdemokraterna).

Hur skulle du beskriva situationen i Palestina?

– Palestinierna lever under en systematisk

ockupationspolitik från Israels sida, i ständig rädsla och förtryck. Hoppfullt är dock att det har växt fram en rörelse inspirerad av händelserna i resten av arabvärlden, med oberoende unga palestinier som strejkar för en ny utveckling.

Och det hölls försoningsmöten mellan Fatah och Hamas (de två största palestinska partierna som har varit i konflikt).

De palestinska myndigheterna har sagt att de planerar att utropa Palestina som en självständig stat nu i september. Vad kommer att hända tror du?

– Det är väldigt spännande! Israel har sagt att de inte har någon palestinsk motpart att förhandla med, men nu kommer det ju att finnas. Jag tror att det är viktigt att Palestina får omvärldens stöd. S TEXT: BECKY BERGDAHL

” Komvux borde få Nobelpriset.

Det ger alla en andra chans”

2%

PETTER ALEX ASKERGREN, KÄND SOM RAPPAREN PETTER, ÄR TACKSAM FÖR ATT HAN FICK MÖJLIGHETEN ATT LÄSA UPP SINA BETYG EFTER GYMNASIET.

MYCKET MAT TILL SPILLO En tredjedel av all mat i världen slängs bort i stället för att konsumeras, skriver Time magazine. Siffran kommer från en rapport av FN.

ökade en genomsnittlig amerikansk arbetares lön med under förra året. En amerikansk vd fick i stället en löneökning på 23 procent, enligt Bureau of Labor Statistics.

”Jag är skyldig en massa till en ko.”

NÄR LOBSANG SANGAY VÄXTE UPP SÅLDE HANS FAMILJ EN KO FÖR ATT HA RÅD ATT SÄTTA HONOM I SKOLA. NU ÄR HAN 43 ÅR, UNIVERSITETSUTBILDAD OCH HAR UTSETTS TILL NY LEDARE FÖR TIBETS EXILREGERING EFTER ATT DALAI LAMA LÄMNAT POSTEN. UR TIME MAGAZINE.

8 5/2011

FRIHET

RESA I FÖRSTA KLASS Sommaren är över och svenskarna har återvänt till jobbet efter semestern. Men det är stor skillnad på vilka som har haft råd att resa bort under ledigheten, och vilka som har fått stanna hemma. 60 procent av befolkningen gör en semesterresa under minst en vecka per år, enligt LO. Av dem är de allra flesta tjänstemän och akademiker.

Bara 49 procent av arbetarna reser bort. Allra sämst är läget dock för de som inte har något fast jobb, de vikarieanställda. De kan ofta inte ta ut någon semester alls utan får ta de vikariat de får under sommaren, skriver LO-tidningen.

VAL I VÄRLDEN: GUATEMALA

Typ av val: President- och parlamentsval Valdag: 11 september.

Invånare: 13,8 miljoner.

Statsskick: Republik.

HUR: Guatemala håller president- och parlamentsval vart fjärde år. Socialdemokraten Álvaro Colom som valdes till president år 2007 får inte ställa upp till omval – presidentkandidaten från koalitionen UNEGANA är i stället Sandra Torres, Álvaros exfru. Paret är fortfarande tillsammans men skiljde sig i våras för att hon lagligen skulle kunna ställa upp i presidentvalet, eftersom Guatemalas konstitution slår fast att nära anhöriga till före detta presidenter inte får kandidera till presidentposten. Sandra Torres främsta konkurrent i presidentvalet är högerpolitikern Otto Pérez Molina. I parlamentsvalet ska parlamentets samtliga 158 säten fyllas.

HISTORIA: Guatemalas tidiga historia präglas av mayafolket. Tecken på deras civilisation dateras så långt tillbaka som 2000 år före Kristus. Mayariket kollapsade på 800-talet och flera hundra år av strider mellan olika folkgrupper följde. 1523 invaderade Spanien Guatemala, som blev en spansk koloni i nästan tre århundraden. Inte förrän 1821 blev Guatemala självständigt.

Under 1900-talet har Guatemala präglats av politisk instabilitet. Under 1960-talet uppstod en gerillarörelse som kämpade mot militärregimen som styrde landet, gerillan ville förbättra de fattigas situation i landet.

Militärregimen slog ner på all opposition. USA gav sitt stöd åt militärregimen eftersom gerillarörelsen sågs som ett ”kommunistiskt hot”. År 1996 skrevs slutligen ett fredsavtal mellan regeringen och gerillagrupperna.

SITUATIONEN I LANDET: Efter fredsavtalet har situationen i Guatemala stabiliserats, men den nya demokratin är bräcklig och landet är fortfarande en av de fattigaste staterna i Syd- och Mellanamerika.

Kuriosa: Guatemalas nationalfågel quetzal har fått ge namn åt landets valuta.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Karin Bender som är fredsobservatör i Guatemala.

Vilka blir de viktigaste frågorna i valet?

– De frågor som borde vara aktuella är osynliga i valrörelsen. Guatemala befinner sig i en hungerkris, minst 50 procent av alla barn lider av kronisk undernäring. Polis, militär och storföretags egna privata säkerhetsvakter avhyser folk från deras mark under våldsamma former. Två procent av Guatemalas be-

9 5/2011

FRIHET

folkning äger 70 procent av den odlingsbara marken.

Jordfrågan är botten till i stort sett alla stora problem.

Men dessa frågor är som sagt inte aktuella i valrörelsen. Säkerheten, samt familjefrågor kanske, blir de viktigaste frågorna.

Hur skiljer sig de större partierna i Guatemala åt?

– Otto Pérez Molina och hans patriotiska parti PP går till val på säkerhetspolitik. De vill ha hårdare straff.

Sandra Torres från UNE-GANA har mer riktat in sig på en politik som vänder sig mot fattiga och kvinnor, men med populistiska metoder. Hon har startat ett program som bland annat skulle få fler barn att gå i skolan. Men det visade sig senare att dessa barn som visades upp på billboards över landet inte alls fått gå i skolan, lite av en skandal. Manuel Baldizón från partiet Líder satsar på en konservativ familjepolitik och säkerhet. Vänsterpartierna har efter förra katastrofvalet bildat en enad front, Frente Amplia, med Nobelfredspristagaren Rigoberta Menchú som presidentkandidat. Men det finns redan stora splittringar inom alliansen.

I opinionsmätningarna inför presidentvalet leder Otto Pérez Molina. Blåser en högervind i Guatemala eller är folk mest upprörda över den socialdemokratiska kandidaten Sandra Torres skilsmässohistoria?

– Att Sandra Torres skiljde sig har självklart orsakat hysteri i landet. Men att säga att endast det är anledningen till att Molina får rösterna är att simplifiera läget. Framförallt tror jag att det beror mycket på kön och klass. Sandra Torres kommer inte från den högsta eliten och är dessutom kvinna, något som sticker i ögonen på många.

Säkerhetssituationen i landet beskrivs fortfarande som svår. Hur tror du att den kommer att utvecklas?

– Vinner Molina blir säkerhetssituationen värre. Då öppnas fler militära baser och de polisiära enheterna utökas. Det kommer att slå hårt, då det var militären som stod för mer än 90 procent av övergreppen på befolkningen under inbördeskriget. Det som behövs är en reform av militär- och polisväsendet.

TEXT: BECKY BERGDAHL BILD: BJÖRN RENNER

MILJÖFARLIG ENERGIKÄLLA EU har börjat prata om att bannlysa oljesand från Kanada som en energikälla, rapporterar tidningen The Ecologist. Utvinningen av oljesanden bidrar till stora utsläpp, skövlade skogar och förgiftat grundvatten.

”Det här är en spännande dag för ofödda barn i Indiana.”

SUE SWAYZE LEDER ANTIABORTORGANISATIONEN RIGHT TO LIFE I DEN AMERIKANSKA DELSTATEN INDIANA, EN ORGANISATION SOM JUBLADE NÄR DELSTATEN TOG BESLUTET ATT SLUTA GE STÖD ÅT PLANNED PARENTHOOD. PLANNED PARENTHOOD ERBJUDER PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING OCH SEXUALUPPLYSNING.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

FALSK UTSLÄPPSSTATISTIK Enligt reglerna i FN:s klimatavtal behöver ett land bara räkna de utsläpp som görs inom landets gränser. Det leder till att länder som Sverige kan skryta om minskade utsläpp.

Men samtidigt ökar mängden av utsläpp som genereras av varor som importeras till Sverige. De utsläppen räknar vi helt enkelt inte med, skriver klimatmagasinet Effekt.

ÅLDRANDE SVENSKAR Om 40 år kommer var tredje svensk att vara över 60 år, enligt FN. Över hela världen pågår en åldersboom – allt färre barn föds och de gamla blir allt äldre. Medellivslängden ökar stadigt, även i flera utvecklingsländer. Ett stort problem är hur de gamla ska försörjas.

Enligt tidningen Omvärlden har endast 20 procent av världens befolkning över 60 år någon form av pension.

WALMART ERSÄTTER KVINNOR Affärskedjan Walmart, USA:s största privata arbetsgivare, har åtalats för könsdiskriminering. 1,5 miljoner kvinnliga anställda (ja, du läste rätt siffra!) kan få ersättning från företaget eftersom de fått lägre löner och sämre möjligheter till befordran än de manliga kollegorna, rapporterar Time magazine.

”Avskaffa 2000-talets slaveri.”

Filmstjärnan Ashton Kutcher om människohandel. Ur tidningen Huffington Post.

749 sjömän hålls för närvarande gisslan av pirater i somaliska vatten, skriver Time magazine.

”Hon ger mig inte hundra procent. Hon ger mig 84 procent och resterande 16 procent går till att ta hand om hennes barn.”

AFFÄRSMANNEN DONALD TRUMP FÖRKLARAR FÖR DEN CHOCKADE JOURNALISTEN MIKA BRZEZINSKI ATT HAN INTE VILL ANSTÄLLA KVINNOR MED BARN.

10 5/2011

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

Hur ser en fontänorgasm ut?

8 11

8 SEP – 11 OKT

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Hej! Hur ser en fontänorgasm ut och vad är det egentligen för vätska?

– Vid sexuell upphetsning händer det att kvinnor får utlösning. Det kallas ibland för fontänorgasm eller sprutorgasm, men kan inträffa även utan orgasm. Det som händer är att två körtlar som sitter på varsin sida av urinrörets mynning tömmer ut vätska.

–Pungen använder många trick för att skydda sitt ömtåliga innehåll.

Utlösningen kan se väldigt olika ut eller inte synas alls, eftersom mängden vätska varierar från några droppar upp till en tesked. I vissa fall kommer lite i taget, i andra fall kan det spruta i en stråle.

Eftersom vätskan kommer ur urinröret har många felaktigt hävdat att det är urin. Det har lett till att en del kvinnor undvikit orgasm för att inte få kiss i sängen, eller till och med opererats mot det man sett som en defekt. I dag vet man att den kvinnliga ejakulationen består av en söt, vitaktig vätska och är ett tecken på sexuell njutning.

Mina pungkulor är olika stora, den ena hänger liksom mer nedåt än den andra. Är det normalt eller kan det vara något farligt?

– Det är många saker på kroppen som vi har två av, ändå är vi inte helt symmetriska någonstans.

Fötter, händer och bröst skiljer sig åt sinsemellan och testiklarna är inget undantag. De flesta killar har två pungkulor som är olika stora.

Pungkulorna hänger vanligtvis olika långt ifrån kroppen. En trolig anledning är att de inte lika lätt ska komma i kläm mellan låren när man går och springer.

Pungen använder många trick för att skydda sitt ömtåliga innehåll. Den hänger olika långt från kroppen beroende på omgivningens temperatur, eftersom den ständigt ska hålla 34 grader. Är det kallt så behöver den värme från kroppen, är det varmt så vill den längre bort och kyla av sig.

På pungen finns också fler svettkörtlar än någon annanstans på kroppen.

När personen blir kåt drar sig pungen också närmare kroppen, antagligen för att få skydd mot hårda stötar och liknande som kan förekomma vid sexuella aktiviteter.

september. Internationella läskunnighetsdagen. september. Presidentval i Guatemala.

22

september. Centerpartiets partistämma börjar i Åre. Kommer Maud Olofsson att få förnyat förtroende som partiledare?

24

september. Första omgången av parlamentsvalet i Bahrain.

SKILJELINJEN

Vilket är det bästa sättet att få ekonomin på fötter igen?

GABRIEL WIKSTRÖM, SSU

ERIK BENGTZBOE, MUF

– Har man för stora underskott går det inte att stimulera ekonomin tillräckligt. Har man i stället sparat under högkonjunktur går det att investera sig ur krisen, till exempel i infrastruktur och utbildning.

Riskerar inte det att urholka marknadens förtroende för ekonomin?

- Länder med sunda

statsfinanser kan låna och spendera under lågkonjunktur utan att marknaden reagerar.

– För länder som har strukturella problem och stora lån krävs genomgripande reformer för att bygga upp förtroendet igen.

Hur påverkar det som händer i USA Sveriges möjligheter att bedriva en ekonomisk politik?

– Om efterfrågan sjunker i USA påverkas hela världsekonomin.

Eftersom Sverige är exportberoende måste ekonomin kanske ställas om.

– I grunden handlar det om stora globala obalanser mellan länder.

Då krävs en större samordning av världsekonomierna och en politik för jämlikhet.

– Det handlar om att hitta incitament så att det blir lönsamt för fler att arbeta. Bara fler företag kan skapa jobb. Krisen skapades därför att politiker spekulerade med människors pengar, inte av företagen.

– Nu behövs ytterligare ett jobbskatteavdrag för att få igång ekonomin.

Många ekonomer menar att åtstramningar riskerar att fördröja återhämtningen. Hur ser du på det?

– Självklart ska man vara försiktig med vilka reformer man genomför, men det är också så att det är just okontrollerbara utgifter som fått världen att hamna där vi är i dag.

– Det går inte att leva över sina tillgångar.

Hur påverkar det som händer i USA Sveriges möjligheter att bedriva en ekonomisk politik?

– Sverige är inte isolerat och USA är världens ekonomiska motor. Går USA:s ekonomi trögt bromsar det svensk ekonomi och oron gör att folk blir nervösare.

11 5/2011

FRIHET

29 3

september. Internationella sjöfartsdagen.

oktober. Kvinnokonferens med ASEAN, The Association of Southeast Asian Nations, i Singapore.

4

oktober. Guvernörsval i den amerikanska delstaten West Virginia.

9 11

oktober. Folkomröstning i Paraguay. oktober. President- och parlamentsval i Liberia.

Ta ett steg för klimatet Jorden har feber. Vi måste agera. Nu finns Klimatsteget, IMs sajt där du kan lära dig leva mer klimatvänligt. Du kan dessutom omvandla dina utsläpp till träd, vedspisar och solceller i fattiga byar runt om i världen. Var med och ta ett steg för en rättvis och hållbar värld. Gå in på

www.manniskohjalp.se/klimatsteget

FOTO IM/MATTIAS PEDERSEN

ABF Play – folkbildning när du vill, var du vill

GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG  www.abfplay.se

IM-422_NOV

Välj bland filmer, föreläsningar, dokumentärer och kultur

IM är en svensk biståndsorganisation som arbetar med: utbildning • hälsa försörjning • socialt arbete • rättvis handel humanitära insatser • opinionsbildning pg 90 07 06-3 • www.manniskohjalp.se

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

KRÖNIKA

”Folk ligger nakna på sängen, tittar på porrfilm och kommer med snuskiga förslag. För att de tror att de har rätt till det. Den där kvinnan i ditt rum är där för att ge dig service.”

Sex ingår inte i god service KANSKE TÄNKER DE att det är ungefär som de små schampoflaskorna i badrummet. Miniatyrförpackningarna med bodylotion, balsam och tvål som de flesta tar med sig hem efter att ha övernattat på hotell. Eller som en chokladbit som ligger där på kudden när man checkar in. Något som man bara kan ta.

NÄR JAG FÖRST läste om våldtäktsanklagelserna mot IMF-chefen Dominique StraussKahn, tyckte jag att hela situationen lät som något ur en skruvad skräckfilm. Dominique Strauss-Kahn, räknad som en av den krisande europeiska socialdemokratins stora hopp, med största sannolikhet Frankrikes näste president. Hur märkligt var det inte? Komma ut naken ur duschen, slita av hotellstäderskan trosorna, tvinga henne till oralsex och försöka våldta henne. Nu har jag lärt mig att idén att sex med personalen ingår i hotellpriset är betydligt vanligare än man kunde tro. Världen är helt enkelt mer skruvad än man kunde tro.

I EN OPINIONSUNDERSÖKNING bland affärs­ resenärer publicerad i det amerikanska magasinet Newsweek svarade två procent av männen att de hade haft sex med hotellpersonal och 12 procent svarade att de inte alltid var fullt påklädda när de öppnade dörren.

Hotellstäderskan knackar ensam på en dörr och vet inte vad som väntar på andra sidan. Det finns arbetsmiljöer och det finns arbetsmiljöer.

FOLK LIGGER NAKNA på sängen, tittar på porrfilm och kommer med snuskiga förslag. För

att de tror att de har rätt till det. Den där kvinnan i ditt rum är där för att ge dig service.

FACKFÖRENINGAR ÖVERALLT HAR nu börjat tala ut om övergreppen och trakasserierna i branschen. Tidigare tystade de stora hotellkedjorna ner problemen. De var en del av servicebranschens natur: gästerna förväntade sig att kunna be om precis vad som helst. Personalen förväntades kunna handskas med det.

ANTAGLIGEN ÄR SEXUELLA trakasserier och övergrepp svårare att hantera inom servicebranschen än någon annanstans. En stor del av jobbet går ut på att uttrycka de känslor som arbetsgivaren föreskriver. Vare sig dessa är genuina eller ej – du ska vara glad för att det är en del av ditt jobb.

I NEWSWEEK VITTNAR en städerska om hur många gäster tolkar hennes föreskrivna leende och vänliga ”godmorgon” som inviter. Sedan måste hon hantera dessa inviter. Utan att leendet slocknar eller gästen känner sig förolämpad. Du ska undertrycka andra känslor.

Det är också en del av ditt jobb: nedstämdhet, irritation och ilska. Och du ska lära dig att ignorera när kunden behandlar dig dåligt. Att i en sådan kontext hantera sexuella trakasserier och övergrepp är svårt. Lösningen hittills verkar ha varit att inte hantera dem alls.

FÖR NÅGRA MÅNADER sedan fördes dock en rik affärsman bort av polis från lyxhotellet Pierre i New York och nu ska hotellet ge alla anställda en larmknapp. Något har uppen-

13 5/2011

FRIHET

barligen hänt. Efter gripandet av Dominique Strauss-Kahn vill Ritz Carlton göra samma sak. Och Ella Niia, ordförande för svenska Hotell- och restaurangfacket, kräver att svenska hotellstäderskor ska jobba i par. Trakasserierna och utsattheten finns även i Sverige. ”ÖVER EN NATT har Dominique Strauss-Kahn gjort mer för kampen mot sexuella trakasserier än vi feminister har uppnått på 20 år”, säger Laurence Rossignol, ansvarig för jämställdhetsfrågor i det franska socialistpartiet, till Nouvel Observateur.

Uttalandet kanske säger mer om Frankrike än något annat, men Dominique Strauss-Kahn – mannen som aldrig kommer att bli president – kanske har lyckats med något.

Till ett ohyggligt pris.

Den 32-åriga en­ sam­­stående mamman från Guinea som anmäl­­de ho­­ nom kommer antag­ ligen ald­­rig att vara densamma. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

Tillbaka ti drömmarn Dagarna efter massakern undrade många hur de skulle ta sig vidare efter den värsta attacken mot norsk demokrati i modern tid. Svaret kom från ungdomarna själva - från Utöyagenerationen. TEXT: JON PELLING

14 5/2011

FRIHET

h oc eg. en ri et l G po ah ke rd rs No no n n ste De iali c so

ill D nas ö

IKTEN AV DEN radikale poeten och journalisten Nor­ dahl Grieg blev snabbt ledmotiv efter massakern på Utöya och bombattentatet mot regeringen i Oslo. Po­ emet sjöngs överallt, vid varje minnesstund.

I DOMKYRKAN I Oslo rullade tårarna ned för Kung Ha­ ralds kinder. I Folkets Hus höjdes hundratals rosor mot skyn när arbetarrörelsen hedrade offren. Från blomsterhavet vid rådhusplatsen steg de dystra tonerna när tusentals norrmän samlades för att visa sin avsky för våldet.

Den starka texten skrevs av Nordahl Grieg 1936, tre år före andra världs­krigets utbrott. Nordahl Grieg hade vigt sitt liv åt att stoppa kapp­­ rustningen. Han hade rest genom ett allt mer spänt Europa. Besökt fron­ ten i Spanien där nordiska volontärer stred med republikanerna mot fascistledaren Franco, och hans allierade Tyskland och Italien. Nordahl Grieg åkte till Sovjet där han förfördes av den unga kommunismen.

Och han skrev tidigt i sin tidning Veien frem om den norske nazist­ ledaren och landsförrädaren Vidkun Quisling: – Hans begåvning är utpräglat receptiv. Han har inga skapande tankar. Men olyckligtvis är han äregirig på det området. Han har på lediga stunder för avsikt att skapa en ny världsåskådning. Det duger inte med mindre.

BESKRIVNINGEN KÄNNS OBEHAGLIGT bekant. Ännu vet vi inte exakt vad som format terroristen Anders Behring Breivik under uppväxt­ tiden i västra Oslo. Däremot att han är både äregirig och driven av tankar om att förändra världen i sin egen riktning. Med sina atten­ tat mot regeringen och ungdomsförbundet AUF:s sommarläger ville Anders Behring Breivik skapa ett Europa fritt från muslimer, krossa demokratin och mångfalden. Tankegods om ett etniskt delat samhälle som ligger närmare i tid än vi vill kännas vid. På en avgörande punkt föll hans plan, samhället reagerade tvärtemot vad han hade räknat med.

BILD: SCANPIX/ JÖRG CARSTENSEN

I STÄLLET FÖR våld och hatretorik har terrordådet följts av värme.

Den som veckan efter dådet besökte campingen i Utvika, där hund­ ratals livrädda och kalla ungdomar simmade i land fredagen 22 juli, slogs av idyllen.

En strid ström av besökare stannade med blommor, barn med bad­ ringar simmade i strandkanten. Norrmännen hade gjort platsen till sin. De lät vardagen fortsätta i det strålande solskenet, utan att för­ tränga traumat de nyss gått igenom. Ute i fjorden vilade Utöya, den avspärrade ön. Från och med nu symboliserar siluetten mycket mer än glada ungdomssomrar. Skräck och desperation, men också kärlek och stark sammanhållning.

15 5/2011

FRIHET

de Alla bo är rtg på ån p gn lat a sv un id gd mi om nn ar ess na tu på nd Ut en öy för a.

BILD: SCANPIX/ ERLEND AAS

på Gro Ut Ha ö r df ya lem ör 19 B an 8 ru de 5 b nd n r t Je edv lan ns id d St då spe ol te var lar nb an gi er de tar r g. or

F-

QUISLING AVRÄTTADES 1945 vid Akershus fästning i Oslo. Han hade lett den regim som kollaborerade med fienden när kungahuset och den politiska led­ ningen gick i exil i Storbritannien.

Det är ödets ironi att den öppna platsen nedanför slottet nu blev den naturliga samlingsplatsen när drygt 200 000 norrmän samlades med rosor på tisda­ gen efter massakern. Inte sedan Hitlertysklands fall har Norge sett en så stor manifestation, en överväl­ digande kraftsamling för demokrati och yttrande­ frihet. Ingen gick oberörd.

Krigskorrespondenten Nordahl Grieg hade å sin sida dödats två år före krigsslutet. Han hade begärt att få följa med ett allierat RAF-plan, och sköts ned 1943 i närheten av Berlin. I Norge är han bäst ihåg­ kommen för sitt antifascistiska arbete.

En av dem som stått allra stadigast i den svåra tiden efter massakern på Utöya är Eskil Pedersen, ledaren för Arbeidernes Ungdomsfylking, AUF. När Frihet talar med honom har han just avverkat sin femte begravning. Fem av sammanlagt 69 begrav­ ningar för offren på AUF:s årliga sommarläger.

Flera av dem var nära vänner till Eskil Pedersen och statsminister Jens Stoltenberg. Flera av dem var lovande unga politiker.

DEN 22 JULI hade Eskil Pedersen flankerat heders­ gästen, tidigare statsminister Gro Harlem Brundt­ land, när hon höll tal till ungdomsförbundet. Hon var egentligen ett av Breiviks huvudmål, men hann lämna idyllen innan infernot bröt ut.

– Själv befann jag mig inomhus när skottlossning­ en började. Jag blev varskodd och kunde springa ned till en båt vid stranden som tog mig i säkerhet. Gär­ ningsmannen såg jag aldrig, däremot två personer som skjutits ihjäl, säger Eskil Pedersen. Ända sedan dess har han arbetat hårt och va­ rit ständigt närvarande. Alltid lika lugn och tydlig.

Budskapet: Terroristen har förlorat, demokratin har segrat.

Trots de svåra veckorna känner sig Pedersen hoppfull.

– Jag har sovit och ätit ordentligt och känner att det jag gjort har varit meningsfullt. Samtidigt har jag fått enormt mycket stöd. Det har gjort gott att se den responsen, säger Eskil Pedersen.

Han lyfter särskilt fram stödet från systerför­ bundet i Sverige. SSU:s ljusmanifestationer och in­ samlingar. SMS och mejl. Många av medlemmarna har själva varit på Utöya. Och norrmännen har ofta besökt Sverige.

16 5/2011

FRIHET

Tu til in 40 rid lsa til fly Bi mm l AU ktin rk a el ns F:s gar an m so fr d. ed m ån Je mar he ns lä la St ge vär ol r 1 ld te 9 nb 87 en b er . H jö g ds ä oc r h

BILD: ARBEIDERBEVEGELSENS ARKIV OG BIBLIOTEK

AU

–Utöya är limmet som binder samman arbetarrörelsen i Norge.

MASSAKERN PÅ UTÖYA Den 22 juli 2011 sköts 68 personer till döds under AUF:s sommarläger på ön. En 32-årig misstänkt gärningsman greps. Samme gärningsman misstänks även ha utfört bombattentatet mot regeringsbyggnader i Oslo tidigare samma dag.

AUF OCH UTÖYA Arbeidernes Ungdomsfylking är Norges motsvarighet till SSU. Ungdomsförbundet bildades år 1903 och har under årens lopp engagerat framtida socialdemokratiska statsministrar, däribland Jens Stoltenberg och Thorbjörn Jagland. 1950 fick AUF ön Utöya i present av Oslos samlade fackföreningsrörelse och sedan dess fungerar den som organisationens förbundsskola.

Eskil Pedersen är förbundsordförande för AUF sedan oktober 2010.

BILD: ARBEIDERBEVEGELSENS ARKIV OG BIBLIOTEK

ARBEIDERPARTIET

BILD: ARBEIDERBEVEGELSENS ARKIV OG BIBLIOTEK

17 5/2011

FRIHET

Socialdemokraterna i Norge har, liksom i Sverige, dominerat politiken sedan förra seklets början. Partiet har under sin regeringstid bland annat drivit igenom reformer om åtta timmars arbetstid, utbyggd välfärd och rätten till högre utbildning. Gro Harlem Brundtland var statsminister vid tre tillfällen: 1981, 1986-89 och 1990-96. Den nuvarande partiledaren för Arbeiderpartiet, Jens Stoltenberg, är Norges statsminister sedan 2005. Han var också statsminister 2000-2001. I det senaste valet till Stortinget, landets parlament, fick Arbeiderpartiet 35,4 procent av rösterna. I september i år ställer partiet upp i kommunval.

so Pe AUF ci de :s al de rse ord m n, fö ok oc ra ra h nd tis Je e, k ns Es st at Sto kil sm lt in enb is te erg r. ,

”På en avgörande punkt föll hans plan, samhället reagerade tvärtemot vad han hade räknat med.”

BILD: SCANPIX/ BERIT ROALD

PEDERSENS VIKTIGASTE MÅL just nu är att bygga upp Utöya på nytt.

På årsdagen ska ön vara i drift igen med hjälp av donationer från med­ lemmar, vänner, fackföreningar och företagare.

– Det är ett stort ansvar. Utöya är limmet som binder samman arbe­ tarrörelser i Norge. Många generationer har varit där för att skolas i politik och skapa gemensamma värderingar. Men också för att bli vän­ ner och knyta kontakter, en del har förälskat sig. Jens Stoltenbergs generation var också på Utöya. I dag har de höga positioner inom både den politiska sfären och i näringslivet. Politiken vi diskuterar på Utöya i dag kommer att slå igenom i morgon om vi får behålla makten, säger Eskil Pedersen.

Samtidigt konstaterar han att Utöyas roll inte hade varit lika stark om det enda syftet med att vara där hade varit att diskutera politik.

– Där skapas en trygghet och gemenskap som blir grundläggande i många människors liv. Vi ska tillbaka, det är helt säkert.

Eskil Pedersen är fortfarande chockad över att hans idéer väcker en sådan avsky. Han är övertygad om att hotet mot politiken är mer omfattande än det som Anders Behring Breivik gav uttryck för när han placerade sin bomb mitt i regeringskvarteret och sedan fortsatte sin makabra resa.

– Men vi fann det bästa svaret och det kom helt naturligt. Gärnings­ mannen hade vunnit om vi gett efter för hatet och gjort inskränk­ ningar på det öppna samhället genom mer övervakning och inskränk­ ningar i demokratin.

Det hindrar inte Eskil Pedersen från att dela upp tiden i ett före och ett efter den 22 juli.

– Allting är annorlunda nu. Men förändringen sker inte på Breiviks villkor. Vi låter oss inte definieras av vad som hände när Breivik klev i land på Utöya den där fredagen. Det är vårt gemensamma svar som leder vägen.

Pedersens vision är att Utöyagenerationen ska bli den mest enga­ gerade och politiskt aktiva sedan tiden för andra världskriget. Han hoppas på ökad aktivitet inför höstens skolval och gläds åt ungdoms­ förbundens ökande medlemsantal. Redan nu har han sett bevis på engagemanget i de hundratusentals människor som gick man ur huse för att försvara yttrandefriheten.

– Dessutom måste vi lägga debatten om huruvida vi ska vara ett multikulturellt samhälle eller inte bakom oss. Debatten måste ske på en mer intelligent nivå. Vi är redan ett multikulturellt samhälle. To­ nen från alla partier måste föras i ett mycket mer positivt tonläge, konstaterar Eskil Pedersen.

Kan det ha varit sommaren 1976? Mona Sahlin minns inte exakt, men hon tillbringade några tonårssomrar på Utöya i slutet av decen­ niet. Det hade gått några år sedan SSU-ledaren Ingvar Carlsson och hans kompisar hängde vid campingen. Relationerna mellan Sverige och Norge hade dalat under en period men nu flödade energin.

Kalla kriget pågick för fullt. I Europa fanns flera diktaturer. Situa­ tionen var lika illa på andra håll i värden. Mona Sahlin och hennes kompisar Anna Lindh och Jens Stoltenberg inspirerades inte minst av Olof Palme, som hade fördömt USA:s krig i Vietnam.

– Det var en nystart för nordisk socialdemokratisk ungdom. Språ­

18 5/2011

FRIHET

ket och den politiska dagordningen hade gjort att kontakterna mellan SSU och AUF var den allra tätaste. Vi känner igen varandra, säger Mona Sahlin.

SAMTIDIGT TOG SSU:S läger i Delsbo och Ådalen fart på allvar.

– Massor av AUF:are kom till oss. Och vi åkte dit, säger Sahlin, som talat med Stoltenberg vid flera tillfällen sedan massakern.

På Utöya var det precis som hemma i Sverige. Man höll ihop di­ striktsvis. Tävlade mot varandra, lyssnade på tal, höll seminarier, blev förälskade och grillade korv.

– Det var sommar med politik och unga. Utöya är en häftig liten ö.

Den är så liten att man steg in i en egen värld. Där fanns bara vi. Det var magiskt.

Hon vet att veteranen Gro Harlem Brundtland var där även då, men minns inte hennes tal.

– Man kommer ihåg killarna och samtalen på kvällen mer än höj­ darna.

Mona Sahlin bearbetar fortfarande det som hänt Norge. Det är som om hennes egen familj attackerats. Under hennes tid som aktiv har rörelsen förlorat Olof Palme och Anna Lindh, nu detta.

Samtidigt beklagar Mona Sahlin utvecklingen i Sverige, där de som vuxit upp i SSU ibland beskrivits som broilers i en politisk adel. I Norge, menar hon, betraktas uppväxten i AUF i stället som ett bevis för en unik insikt i hur rörelsen fungerar, ett tecken på en djupare förståelse.

– SSU:arna är inte någon finare sorts partimedlemmar än de som blir medlemmar i partiet som vuxna. Men man får en väldigt stark samhörighet, en familjekänsla med dem man träffar under de viktiga ungdomsåren. Jag förstår verkligen Eskil Pedersen när han talar om att ta tillbaka Utöya. Det handlar om glädjen att vara där och glädjen över att våga stå för den politik man för.

Hon menar att AUF:s roll är ett viktigare inslag i den norska arbe­ tarrörelsen än vad SSU är i den svenska.

– Det är som att det inte varit riktigt fint att vara den här SSU-sor­ ten. Det hoppas jag vi kan hitta tillbaka till utan att göra det omöjligt för vuxna att bli medlemmar. Som det är i Norge, säger hon.

Hennes bild är att sammanhållningen alltid varit naturligare i Nor­ ge, en bild som stärkts av att Eskil Pedersen synts sida vid sida med Jens Stoltenberg under hela förloppet efter massakern. Stoltenberg har erbjudit sig att vara den klippa som ungdomsförbundet kan luta sig mot, gråta hos, när sorgen hinner i kapp de unga.

Sahlin konstaterar att Norge är ett mycket mindre land, med en mer familjebaserad arbetarrörelse.

– Det kan ibland vara ett problem och skapa en känsla av utanför­ skap. Men norrmännen har funnit lösningar för det också.

Hon lyfter också fram den norska nationalismen, som svenskarna inte riktigt känt igen sig i. Självklarheten att stå upp för sitt lands värderingar efter ockupationen under andra världskriget.

– Att vara norsk har aldrig varit i stället för att vara öppen och mot rasism. Det har alltid hört ihop. Utmaningen för vänstern i Europa är att definiera nationen utifrån värderingar i stället för nationalitet. Det gäller att var stolt över mångfald och öppenhet.

Mona Sahlin fanns själv med bland dem som Anders Behring Brei­ vik pekade ut i sitt långa manifest. I likhet med den norska arbetarrörel­ sen har hon genom sin politik förrått sitt moderland, menar terroristen.

– Vi definierar om innebörden i nationalism till det samhälle som nationalisterna i både Sverige och Norge verkligen hatar. Eftersom vi är närmast att genomföra den politiken har socialdemokratin utsetts till huvudfiende för de här krafterna.

Samtidigt konstaterar hon att Norge ibland är ett svårtolkat och motsägelsefullt land. Timmarna efter attentaten, innan det stod klart att gärningsmannen var en blond infödd norrman, så fruktade många norska invandrare för sin säkerhet. Företrädare för muslimska organi­ sationer talar nu om försoning. Enligt dem så har det funnits betydande antimuslimska stämningar i det norska samhället under en längre tid.

En del av dem lyfter i stället fram Sverige som förebild, ett land som till skillnad från Norge definierar sig som en invandringsnation, bland annat tack vare Olof Palme.

– Jag var integrationsminister när Fadime mördades och tycker att vi lyckades ganska väl med att hindra de högerextrema krafterna från att använda händelsen mot invandringen. I Norge växte däremot Fremskrittspartiet väldigt mycket på det. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som fick in ett främlingsfientligt parti i parlamen­ tet. Vi måste ha åstadkommit en del bra saker. Socialdemokratin tog debatten på ett annat sätt än i många andra länder.

EN DEL HAR förvånats över att Sverigedemokraterna håller fast vid sin oresonliga retorik efter dåden, i jämförelse med norska Fremskritts­ partiet. Mona Sahlin ser däremot en naturlig förklaring.

När Fremskrittspartiet i botten är ett missnöjesparti på höger­ kanten som vänder sig mot allt från höga skatter och byråkrati till

– Åkesson försöker nu framställa sig som martyr.

Det är makabert.

19 5/2011

FRIHET

BILD: LINUS MEYER

MONA SAHLIN TROR att norrmännen haft en tydligare utveckling när det gäller att skapa en nationalism baserad på värderingar, eftersom det skett i opposition mot nazismen.

– Ingen ska skrämma oss till tystnad. invandring, så har Sverigedemokraterna sina rötter i den rasistiska ideologin. Det präglar fortfarande partierna.

– Jimmie Åkesson skrev i sin artikel från förra året att massin­ vandring av muslimer utgör det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Det är nästan identiskt med hur Anders Behring Breivik uttrycker sig i sitt manifest, säger Mona Sahlin.

I likhet med extremhögerpartier i övriga Europa har Sverigede­ mokraterna fokuserat på så kallad massinvandring och islamisering sedan den 11 september 2001.

– Åkesson försöker nu framställa sig som martyr. Det är makabert.

Enligt Mona Sahlin kan händelserna i Norge ge kampen för värde­ ringarna i arbetarrörelsen ett uppsving. Kampen mot homofobi och rasism måste enligt henne ha en naturlig plats i socialdemokratins bas.

– Den kampen har ibland hamnat i skymundan. En del har tyckt att det tjatats för mycket om bögar och invandrare på bekostnad av tradi­ tionell klassretorik. Men extremhögern i Norge visar att vi uppfattas stå upp för den värderingsdrivna kampen för mångfald och lika värde.

Lyckas vi definiera oss tydligare inom det här området så har vi ett budskap som inga andra partier i Europa är i närheten av. Många kommer nu känna att det är viktigare än någonsin. Frågan är om vi vågar stå upp för det eftersom det också riskerar att skrämma bort väljare. Men annars hamnar vi i enkla lösningar med mer övervak­ ning och då går vi i en helt annan riktning.

jag säker på att även jag hade drabbats, säger hon.

Den natten var för Helle Gannestad som en svart gröt, där allt flöt ihop. Oron handlade inte bara om vännerna, utan också om vilka reaktioner dådet skulle väcka i resten av samhället.

Vid halv fyra på lördagsmorgonen sände hon i väg kärleksbudska­ pet som sedan dess citerats om och om igen, parallellt med Nordahl Griegs pacifistiska uppmaning i ”Til Ungdommen”.

– Det som bekymrade mig allra mest just då var vilka efterverk­ ningar angreppet skulle få. Jag fruktade att hatet skulle ta överhand i befolkningen, att samhället skulle låta sig skrämmas. Terrorn an­ vänds ju för att splittra och det ville jag inte att upphovsmannen skul­ le lyckas med. Då är kärlek det bästa alternativet.

Under veckorna har Helles tankar ofta kretsat runt andra världs­ kriget och kampen mot fascismen. Helle Gannestad konstaterar att AUF alltid tillhört fredsrörelsen, och tror mer på ord än våld.

– Det har varit väldigt naturligt för oss att reagera på det här sättet eftersom vi angreps med våld, inte genom förhandlingar. Ingen ska skrämma oss till tystnad.

Enligt Helle Gannestad har samhället nu gått igenom den första fasen och klarat prövningen väl. Nästa utmaning består i att återgå till vardagen, till det normala. Hon menar att terroristen Behring Breivik har förlorat. Hans mål var att söndra och härska men upp­ nådde motsatt effekt.

– BREIVIK VILL hellre bli hatad än glömd. Därför måste han glömmas.

I stället minns vi våra kamrater och idealen de drömde om. Breivik är bara en obetydlig person som begått en hemsk handling. Vi är Utöyagenerationen. S

HEMMA I OSLO sitter den 18-åriga AUF:aren Helle Gannestad. Hon var inte själv med på Utöya. Ändå lyckades hon i en tweet formulera svaret till Behring Breivik från ett helt samhälle.

– Jag miste flera nära vänner. Som organisationsmänniska har man också många bekanta. Så fort jag hörde om skottlossningen var

20 5/2011

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

BILD: ANNE-LI KARLSSON

Hellre torris än på torken I SVERIGE ÄR det typ ingen som frågar om man ska börja dricka när man är tonåring.

De frågar när. ”När ska du debutera då, höhö, det är väl dags snart... Ska du inte smaka lite redan nu så du vänjer dig?”

OCH SÅ SKOJAS det bort och man förväntas bli lika på lyset nästa helg igen. Jag har funderat mycket på det här med alkoholnormen i Sve­

JAG SLUTADE 2008, i mars. Då hade jag druc­ kit fyra – fem dagar i veckan i tre år. Jag hade blivit någon slags alkoholist, ”åttiotalistalkis” kallade jag mig då. Vi som fått en osund rela­ tion till drickandet ute, vi som levt på krogen, klubben, för nattlivet. Jag tog mig upp igen, ur skiten. Ur ångesten man får av att göra sig beroende av något så beroendeframkallande.

Och på grund av min historia är det många som tror att jag är emot allt vad alkohol he­ ter. Att jag fördömer och förfasar mig över alla som dricker. Det är inte sant. Varför skulle jag det?

TVÄRTOM AVUNDAS JAG alla som kan dricka måttligt, för att bli gladare och mer avslapp­

21 5/2011

FRIHET

nade. Som kan krydda utan att tappa kon­ trollen. Som inte dricker för att döva ångest, rädslor och ensamhet, trots att man har ett helt dansgolv runtomkring sig. Men jag kan inte släppa tanken på att det kanske måste krävas att man blir nykter alkis för att börja ifrågasätta och omvärdera den svenska al­ koholnormen? Ibland känns det i alla fall så.

Plötsligt tar man inte för givet att saker måste vara på ett visst sätt, bara för att det är så det alltid varit. Den värderingen är en av de farligaste som finns. Den tar oss ingenstans utan gör bara att vi trass­ lar in oss i förnekelse, förminskande av faktiska problem och absolut ald­ rig ser till individens rätt att säga både ja tack eller nej tack, utan att behöva försvara sitt val. S

Cissi Wallin är programledare i Radio1, krönikör och bloggare på Amelia.

Vad tycker du? Mejla info@frihet.se.

BILD: CHRISTIAN GUSTAVSSON

DRICKA ALKOHOL SKA man bara, det tillhör vuxenlivet lika mycket som körkort och all­ mänt ansvarstagande. När man fyller 18 för­ väntas man gå ut på lokal och supa till. På studenten förväntas man fira med bubbel, alkoholhaltigt sådant såklart. Avböjer man är man en bangare. En torris. En frikyrklig nykterist som trots allt ändå inte riktigt blivit vuxen. Ännu. Och många ser en som ett slags hot. Man ska minsann inte komma där och tro att man är bättre.

Förnuftigare. När det kommer till alkohol är förnuftighet lika sexigt som en golvbrunn i en fyllecell. Många väljer ändå golvbrunnen.

Man hetsar varandra tills man hamnar vid golvbrunnen och översköljs av någon slags snopenhet och skam. ”Var det så här det skul­ le bli? Är det så här man är vuxen? Tydligen.”

rige, och på det här med ”när:et”. Förväntas alla vuxna människor dricka alkohol bara för att det i vår kultur ses som ett av få sätt att faktiskt slappna av och släppa den stora an­ svarssargen för en stund? I så fall är det ju väl­ digt sorgligt. Enligt min mening ska alkohol få finnas, men aldrig stå i centrum. Aldrig vara huvudakten. Det ska bara vara en totalt valfri krydda. Vissa vill ha curry på sitt ris, andra inte. Och ingen stor sak görs av det. Alla gör som de vill. Ingen hetsar eller pressar.

Frihetskolan

ARBETSTIDSLAGEN

Arbetsrätt

40-timmarsveckan infördes 1971. Du som jobbar ska ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.

Du får jobba max fem timmar utan rast och du ska ha elva timmars dygnsvila. Övertid för heltidsarbetare regleras i lagen, liksom mertid för deltidsarbetare.

Minst två veckor i förtid ska schema meddelas dem som ska jobba.

Nattarbete är i princip förbjudet, men undantag får göras.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Har du tagit studenten i sommar och ska ut på arbetsmarknaden nu? Läs på om lagarna som gäller.

STUDIELEDIGHETSLAGEN Lagen ger dig som jobbar rätt till ledighet från arbetet för all utbildning. Du har även rätt till ledighet för att göra praktik om det är en del av utbildningen.

Du kan få ledigt på deltid för deltidsstudier, och heltid för heltidsstudier.

För att få rätt till ledighet för allmän utbildning ska du ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna. För facklig utbildning finns inga sådana krav i dagsläget, men den borgerliga regeringen har föreslagit ändringar.

Arbetsgivaren får inte vägra ledighet, men däremot skjuta på ledigheten. Du måste lämna in din ansökan om ledighet en viss tid i förväg.

DISKRIMINERINGSLAGEN Lagen började gälla år 2009 och ersätter alla tidigare lagar om diskriminering som jämställdhetslagen, lagen om förbud mot etnisk diskriminering et cetera.

Lagen gäller arbetsmarknaden men även utbildningssystemet, fackliga organisationer, handeln, sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, a-kassan, CSN, militären och andra myndigheter.

Lagtexten innehåller förbud mot trakasserier och förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Den innehåller även krav på jämställdhetsplaner inom vissa verksamheter.

Diskrimineringsgrunder är kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trostillhörighet, funktionshinder, ålder och könsöverskridande uttryck.

Brott mot lagen anmäls till DO, Diskrimineringsombudsmannen.

SEMESTERLAGEN Lagen gäller alla arbetstagare men inte egna företagare.

Den ger rätt till fem veckors semester per år. Minst fyra veckor ska vara sammanhängande ledighet och tas ut under tiden juni-augusti, om inte annat är avtalat.

Semesterår är det år du som anställd får ta ut ledigheten, från 1 april till den 31 mars.

Intjänandeår är samma tolvmånadersperiod före semesteråret, då du tjänar in semesterlönen för semesteråret.

Du som börjar en ny anställning efter den 31 augusti har endast rätt till fem semesterdagar under det semesteråret. Vissa arbetsplatser erbjuder förskottssemester, fråga din arbetsgivare vad som gäller hos er.

Om du slutar på ett jobb så att du inte hinner ta ut all din intjänade semester får du semesterersättning, pengar, i stället.

22 5/2011

FRIHET

FÖRTROENDEMANNALAGEN

LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD

Lagen gäller förtroendemän som utses av facket. De måste inte vara anställda på den arbetsplats där det fackliga uppdraget utövas. Lagen ger dem rätt till ledighet för fackligt arbete, i vissa fall med betalning.

En facklig förtroendevald ska aldrig göra en ekonomisk förlust genom att vara ledig för fackliga uppdrag.

Fackligt arbete är bland annat förhandlingsarbete, information till fackmedlemmar om avtal, avtalskonferenser. Arbetsgivaren får inte förhindra det fackliga arbetet eller diskriminera fackligt förtroendevalda.

Om arbetsgivaren planerar att ändra anställningsvillkoren för en facklig förtroendeman ska detta meddelas det lokala facket god tid i förväg.

Lagen reglerar hur uppsägningar får gå till. Arbetsgivaren får bara säga upp en person om det råder arbetsbrist eller om personen har misskött sig. Uppsägningen ska alltid vara skriftlig. Den kortaste uppsägningstiden är en månad, både om det är arbetsgivaren som säger upp en anställd eller om det är den anställde som själv säger upp sig.

Det finns turordningsregler som bestämmer att den som senast blev anställd ska sägas upp först om det råder arbetsbrist, ”sist in först ut-principen”.

Lagen slår också fast att en provanställning får vara högst sex månader och att om en arbetstagare haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare i två år under en femårsperiod, måste anställningen övergå i en tillsvidareanställning.

MEDBESTÄMMANDELAGEN Lagen ger alla anställda rätt att organisera sig och förhandla med arbetsgivaren i förväg om större förändringar på arbetsplatsen, i arbetsuppgifterna eller i anställningsförhållandena. Lagen ger också dig som anställd rätt till information om hur verksamheten utvecklas. Fackklubben på en arbetsplats har till exempel rätt att ta del av underlag för beslut som rör omorganisering, nedläggning och anställning av personal med mera.

Vid brott mot lagen kan arbetsgivaren få betala skadestånd.

ARBETSMILJÖLAGEN Lagen ger arbetsgivaren en skyldighet att förebygga olycksfall på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar också för rehabilitering för en skadad anställd om olyckan varit framme.

Speciella regler finns för minderåriga. Ingen under 18 år får arbeta med något som kan skada personens utveckling.

På arbetsplatser där fem eller fler anställda finns, ska ett eller flera skyddsombud utses bland de anställda. Skyddsombuden ska övervaka arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombuden om förändringar på arbetsplatsen. Skyddsombuden ska vara med i planering av ombyggnationer med mera.

Skyddsombuden ska anmäla faror på arbetsplatsen, och kan rent av bestämma att arbetet ska avbrytas om det finns en olycksrisk.

På arbetsplatser med fler än 50 arbetstagare ska det finnas en hel skyddskommitté.

Skyddsombuden får inte hindras i sitt arbete och de har rätt till ledighet för sina ombudssysslor.

Arbetsmiljöverket sköter tillsynen av lagen.

23 5/2011

FRIHET

Röda Ruth

Född på Kanarieöarna. Kritikerfavorit från ”Upp till kamp”. Självbetitlad arbetarklass. Ruth Vega Fernandez spelar en av huvudrollerna i biosuccén ”Kyss mig”, gillar solidaritet och dissar förutsägbara romkoms.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: ANNA SIMONSSON

E

N VÄGG AV vrål från dussintalet studenter fyller ljudbilden vid Mariatorgets fontän. Värmen är här för att stanna, klibbar sig frenetiskt fast mellan plagg och hud.

En taxibil rullar in längs gatan framför Hotell Rival. Ur kliver Ruth Vega Fernandez, handväskan i ena handen, mobilen i andra. Hon stegar fram, tar i hand och ler brett.

Hon spelar en av huvudrollerna i den hyllade storfilmen ”Kyss mig”, som speglar homosexuell kärlek bland unga vuxna. Filmen är den första i sitt slag att skildra lesbisk kärlek ur ett mognare perspektiv, en berättelse om unga vuxna som hela tiden tvingas förhålla sig till staplade förpliktelser och förväntningar. Liksom rädsla för att konfronteras med djupt inrotade normer och föreställningar.

– Alla ska ju ha kärnfamilj och en linjär karriärväg. Kärnfamiljen är väldigt politiskt korrekt i Sverige. Allt utgår från den. Det gör mig förbannad, säger Ruth.

– Att som kvinna bli förälskad i en annan kvinna ryms liksom inte i normen.

KAMERAARBETET I FILMEN har en medvetet naturnära stil, där spelfilmens karakteristiska krusiduller skalats bort. Kvar finns en klassisk kärlekshistoria med en utpräglad känsla för minspel, hastiga ögonspel och subtila uttryck. När Ruth gestaltar Mia är det de små nyansernas uttryck snarare än dialogen som ger bränsle till den dramaturgiska bågen.

– Jag ogillar när manuset skriver publiken på näsan. Det får inte bli övertydligt och demonstrativt. I mitt skådespeleri vill jag alltid ha en dokumentär känsla, konstaterar hon och fortsätter: – Det finns så lite bra skriven dialog i Sverige. Folk borde våga stryka mer. ”KYSS MIG” RYMMER flera utpräglade naken- och sexscener, något som enligt manusförfattaren Alexandra-Therese Keining är viktigt för att skapa autenticitet och närhet med tittaren. Ruth förklarar att det

var svårt och nervöst att imitera närgången sexualitet och nakenhet.

– Det är en stor grej. Karaktären går från okontakt och att vara frikopplad från sin kropp, till att bli hypersensuell, säger hon.

– Men det var viktigt för att filmen skulle funka, för att förstå metamorfosen från överklasstillknäppt till frigjord.

DEN ANDRA HUVUDROLLEN i filmen, Frida, spelas av Liv Mjönes, som bland annat är känd från SVT-produktionen ”Bibliotekstjuven”. Karaktärernas speciella relation på duken krävde speciella förberedelser. Till exempel hade Ruth och Liv mycket begränsad kontakt inför och under inspelningen.

– Det var medvetet. Vi ville behålla känslan av att vi precis träffats.

Och jag tror att vi lyckades skapa en trovärdig kemi oss emellan. Jag skulle till och med vilja säga att vi lyckades skapa en smula magi, säger Ruth. ”KYSS MIG” FUNGERAR i hög grad som en uppgörelse med majoritetssamhället, ett ifrågasättande av den heterosexuella övre medelklassnormens fullständiga dominans. Enligt Ruth är filmen lika mycket ett sätt att ifrågasätta alla typer av normer, även homosexuella.

– Den förment toleranta familjen i hippa kläder på Södermalm i Stockholm präglas ofta av en lika konservativ familjesyn som karaktärerna i Mad Men-serien, poängterar hon.

– Men det är också större än så. Den sociala kontrollen är lika stark bland homosexuella som i samhället i övrigt. Det är bara andra normer som styr.

SLAMRET FRÅN ESPRESSOMASKINEN på nedervåningen skjuter in i samtalet. En ljuskägla från dörren kliver in i rummet och får speglarna längs väggen att flamma upp. Ruth berättar öppenhjärtigt om en kringflackande uppväxt i Spanien och Sverige.

– Mina föräldrar är spanska och jag är född på Kanarieöarna, precis efter att fascistdiktatorn Franco dog. Mina föräldrar var hippies och un-

24 5/2011

FRIHET

– Den förment toleranta familjen i hippa kläder på Södermalm i Stockholm präglas ofta av en lika konservativ familjesyn som karaktärerna i Mad Men-serien.

25 5/2011

FRIHET

RUTH VEGA FERNANDEZ Ålder: 34 år.

Bor: Paris.

Aktuell: Spelar en av huvudrollerna i ”Kyss mig”, som just nu går på biografer runt om i landet.

Bakgrund: Född i Spanien, uppväxt i Sverige. Examen från scenskolan i franska Lyon. Spelade karaktären Rebecka i SVT-dramat ”Upp till kamp” och har därutöver spelat i flera teateruppsättningar, bland annat på Göteborgs stadsteater.

Otippad talang: Har tränat judo och kung fu.

Favoritbok: ”Looking for Spinoza” av Antonio Damasio.

Favoritfilm: ”Brazil” och ”Bladerunner”.

Favoritmusik just nu: Flamenco och jazz.

– Det är för jävligt att allt privatiseras. Mantrat om att alla kan lyckas, bara man vill, är en illusion.

der många år flyttade vi fram och tillbaka mellan Sverige och Spanien.

När de skildes flyttade jag och mamma till Majorna i Göteborg.

HON BERÄTTAR OM hur hon som liten alltid sågs som svartskallen i skolan. Och den bråkiga.

– Jag blev utslängd från Waldorfskolan. Det är ju en typisk överklasskola och jag kände inte att jag passade in. Under tiden hängde jag med småtjuvar och kriminella, säger hon och skrattar.

INTE FÖRRÄN HON hamnade i Paris kunde rotlösheten ersättas av hemkänsla.

– När jag var 16 flyttade jag till Frankrike tillsammans med mamma. För mig är Paris en frizon, en plats där jag inte behöver definieras av andra. Det är skönt att kunna koppla bort recensions-Sverige.

ATT RUTH BLEV just skådespelare är långtifrån någon slump. Drömmen fanns redan som liten.

– Som femåring satt jag som förstummad framför Charlie Chaplins ”Moderna tider”. Jag gillar att hans filmer har så tydliga teman om

till exempel migration, förtryck och klass.

– Bion blev en fristad. Min kompis pappa jobbade på Hagabion i Göteborg och kunde fixa in oss. Jag gick till Folkets bio i princip varje dag.

VÄGEN TILL BIODUKEN och scensalongerna gick via en prestigefylld scenskola i Lyon i sydöstra Frankrike. Där antogs hon som första utlänning. Hennes premiär för svenska tittare blev den svenska dramaserien ”Upp till kamp”, som sändes i fyra avsnitt under 2007 och kretsar kring fyra ungdomars liv i Göteborg mellan 1965 och 1976.

Teman som tas upp är möjligheterna som öppnar sig när klassamhället rämnar, en radikal politisk tidsanda och ungdomskultur. Som den första filmproduktion Ruth medverkat i är ”Upp till kamp” speciell, berättar hon. Teveserien fick närapå unisont positiv kritik på landets kultursidor. ”Fernandez är min nya skådespelarfavorit”, löd omdömet från DN Kulturs recensent när ”Upp till kamp” lyste upp de svenska teveapparaterna. Betyget blev en femma.

– Jag känner stor gemenskap med karaktären Rebecka. När jag spelade henne var det som om polletten föll ned. Hennes värderingar sammanföll med mina egna. Och hennes bakgrund som den första i

26 5/2011

FRIHET

en arbetarklassläkt som läser vid högskolan kan jag spegla mig i. Jag hade en klassisk arbetarklassuppväxt, med ensamstående mamma och små ekonomiska marginaler.

– Rebecka gör en klassresa och har hela tiden det där gnagande dåliga samvetet över att ha lämnat sin klass. Det kan jag känna igen mig i. Den framväxande medelklassens ängslan över klassresan.

RUTH SER REBECKA som en överlevare. Livet är mer planerat slit än glädjefyllt kaos.

– Hon slåss hela tiden mot sig själv och andras förväntningar. Det handlar inte så mycket om att leva som om att överleva. Hon har en insikt om att hon bara kan göra det själv. Att ingen annan kommer att göra det åt henne.

ROLLEN SOM DEN tillknäppta arkitekten från en övre medelklassbakgrund i filmen ”Kyss mig” skiljer sig åtskilligt från arbetarklasshjälten i ”Upp till kamp”. Mia är liksom sin pojkvän arkitekt och står på randen till giftermål. När Frida dyker upp krockar den utstakade framtidsplanen med kärleken. Men likheterna med Rebecka i ”Upp till kamp” finns. Också Mia har ett sorgset och tungt drag över sig. För Ruth var det framför allt utmaningen i att spela övre medelklasstjej som lockade.

– Det var en utmaning att få till rollen ordentligt. Och väldigt intressant. Jag fick jobba med att tona ner mina rörelser, bli mer reserverad. Det kännetecknar ju övre medelklass väldigt mycket, det där svala och reserverade. Mia är en hoptryckt karaktär, som bär på frustration och ängslan.

– Sedan jobbade jag mycket med att slipa bort min göteborgsdialekt.

UNDER VÅREN HAR Ruth turnerat runt om i Frankrike med en uppsättning av Anton Tjechovs pjäs ”Ivanov”, något hon fortsätter med i höst. Pjäsen intresserar henne därför att den ”både är konstnärlig och politisk”. Fast i grunden är hon mer en film- än teatermänniska, avslöjar Ruth.

– Teater är ofta riktigt dålig, säger hon, skrattar och sätter händerna för ansiktet.

– Det är sant. Jag brukar sitta i publiken och skämmas. Bara vilja försvinna. Bra teater är väldigt svårt. Men när det är bra är det också magiskt, säger hon desto allvarligare. ”UPP TILL KAMP” öppnade dörrarna för teaterproduktioner vid bland annat Göteborgs stadsteater. ”Ruth Vega Fernandez gör Rose till ett gatusmart men desperat barn av sin stad. Hon färgar henne med dråplighet och ett expressivt utspel men lyckas samtidigt förmedla sorg med blicken”, sa Svenska Dagbladets kritiker om hennes insats i metropoleposet ”Storstadsljus”. Ruth säger att hon tackar nej till roller som inte sätter det konstnärliga uttrycket i första rummet. Projekt som bygger på stereotyper och trötta klyschor går bort.

– Genomkommersialiserad film är det värsta jag vet. Det skulle jag aldrig ställa upp på. Det räcker inte med underhållning för att intressera mig, säger Ruth och fäller ned blicken i bordsskivan. Hon omsluter den benvita espressokoppen med båda händerna och tycks fundera. Sedan fortsätter hon: – Jag vill förmedla komplexitet. Verkligheten är komplicerad och rymmer många gråtoner. Just nu förenklas allt. Det projiceras en förenklad bild av samhället. Min uppgift som skådespelare är att ifrågasätta och få människor att öppna ögonen och bli kritiska.

REBECKA STOPPAR NER medicin från sjukhuset för att skicka till behövande i Palestina. Mia bryter upp med heteronormen, lämnar det inrutade livet i sekelskiftesvåningen och satsar på kärleken. Både ”Upp till kamp” och ”Kyss mig” rymmer starka politiska undertoner.

Politik och samhällsfrågor engagerar Ruth, men på samma gång väcker det uppgivenhet och frustration. Hon sneglar ut genom fönstret.

Regnet hänger i luften.

– Pengar fyller en allt större funktion och tränger undan ideologi.

Det är synd. Förra veckan var det massdemonstrationer mot nedskärningarna i Spanien. Det som händer i Europa just nu, nedmonteringen av välfärden, är fruktansvärt.

– Spaniens socialdemokratiska regering har försökt föra en socialistisk politik, men har inte fått med sig bankerna. Samtidigt försöker högern säga att det är regeringens fel. Sjukt.

– När krisen kom brydde sig inte bankerna. En privatiseringsvåg drar genom Europa, hela regionen går åt höger. Det gör att det långsiktigt blir svårare att föra en socialistisk politik, spår Ruth.

HON MENAR ATT politiken måste börja handla om hur makten i samhället kan spridas till alla, inte bara vara förbehållna grupper med omfattande ekonomiska resurser. I dag är det alltför tyst om den ekonomiska elitens privilegier, tycker Ruth.

– Det finns inga ideal kvar längre, ingen medvetenhet. Ta bara monstret i Frankrike, Nicolas Sarkozy, som rullat tillbaka landet flera årtionden i utvecklingen. Även i Sverige märks samma trend. Fokus har flyttats från solidaritet mellan människor till egennytta, konsumtion och rut-avdrag. Det gör mig förbannad.

– Köpkraft har blivit den nya religionen.

STATSVETARE PRATAR OFTA om att det skedde en trendmässig förskjutning från slutet av 1970-talet, från progressiv radikalism till högerliberal backlash. De borgerliga valsegrarna 1976 och 1979 förändrade kanske inte den praktiska dagspolitiken så mycket, men däremot det politiska samtalet för lång tid framöver. Ruth nickar instämmande och sveper det sista av espresson. Hon oroar sig för att Europas vänster tycks vara på defensiven. I takt med att gesterna blir större och pauserna kortare blir göteborgskan också grövre.

– Det är för jävligt att allt privatiseras, dundrar hon. Mantrat om att alla kan lyckas, bara man vill, är en illusion. Växer du upp med en alkisfarsa utan stöd från omgivningen är du chanslös. Vi behöver hjälpa varandra för att det ska funka.

– Det har blivit tabubelagt att misslyckas i dag. Man vill inte se att det finns människor som drabbas. Det är bara entreprenörskap som räknas, säger hon syrligt.

KLASS SOM BEGREPP används allt mindre i samhällsdebatten. Samtidigt är Sverige det land i västvärlden där klyftorna växt som snabbast de senaste tio åren. Ruth får frågan om vad begreppet klassamhälle betyder för henne.

– Att det finns olika klasser, med olika rättigheter. Det går inte att låtsas att klassamhället inte existerar. Pengar blir bara oviktigt om du redan har pengar. Klass blir oviktigt om du tillhör överklassen, slår hon fast.

BLICKEN TÄTNAR MÄRKBART när samtalet styrs över till politik och samhällsfrågor. Ruth har inte bara åsikter, hon slukas upp av orättvisor. Fick hon vara statsminister för en dag vet hon exakt vad hon skulle göra: – Jag skulle inte tveka inför att höja skatten för de rika. De pengarna behövs bättre på annat håll.

I HÖST ÖPPNAR Ruth nästa kapitel i filmkarriären. Fast andra projekt lockar också.

– Jag önskar att jag fick mer tid till att måla och skriva. Suget finns hela tiden där, säger hon med ett finurligt leende innan hon ger sig av mot tunnelbanan. S

27 5/2011

FRIHET

LÄS MER: 66”Nationalekonomi för vänstern” med Peter Gerlach som redaktör beskriver lättfattligt hur progressiva reformer kan motiveras i ekonomiska termer. En klockren grundbok för den nyfikne.

66I boken ”Ideas and Economic Crises from Attlee to Blair” av Matthias Matthijs kan du läsa mer om de politiska reformer som skapade det moderna Storbritannien.

66Tankesmedjan The Fabian Society har skrivit ”The Solidarity Society”, en rapport om hur Storbritannien kan minska fattigdomen de närmaste årtiondena.

66”Krisen: orsaker, verkan, åtgärder” av Paul Krugman beskriver de händelser som skapat dagens kris och pekar ut möjliga åtgärder.

Bortom gatstenar och sparpaket Regeringar i Europa stramar åt penningpungarna för att, beroende på vem du frågar, rädda ekonomin eller skynda på ett systemskifte.

Samtidigt haglar gatstenarna över Europas regeringsbyggnader i protest mot nedskärningar. Allt fler ställer frågan: vart leder besparingarna?

TEXT: DANIEL MATHISEN MONTAGE: ANNA-MARIA MARKLUND

28 5/2011

FRIHET

SPANINGEN

L

ONDON, MANCHESTER, LIVERPOOL, Birmingham, Bristol, Nottingham och Leeds. Alla är de föremål för massiva protester. Runt om i Europa rullar demonstranter ut banderoller mot nedskärningarnas tidevarv. På Atens gator möts budskap om solidaritet och rättvisa med tårgas och batonger. När regering efter regering väljer att strypa centrala välfärdstjänster svarar Europas unga med massiva demonstrationer, inte sällan med våldsamma inslag. Snarare än politisk aktivism i etablerade partier och massdemonstrationer väljer samtidens generation de krossade rutornas och kastade stenarnas logik. Liksom i Paris år 2005 är protestvågorna de exkluderades sista anhalt. Det är knappast en slump att kulmen på sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter sammanfaller med tidpunkten för när det sociala skyddsnätet tycks som klenast, motsättningarna som störst.

Matthias Matthijs, professor i ekonomi vid John Hopkins University, ser demonstrationsvågen som ett svar på en alltför hårdför sparlinje.

– Det perversa experimentet med extrem ojämlikhet, låg tillväxt och nu finansiella åtstramningar är knappast enbart ett brittiskt fenomen. Alla länder som bedriver en liknande politik borde vara oroliga.

PROTESTERNA HAR OCKSÅ mött befogad kritik. Att knycka teveapparater och panga rutor till butiksinnehavare är knappast en hållbar strategi för att förskjuta den politiska dagordningen. Flera av demonstrationerna har kidnappats och utnyttjats av extremister långt ut på vänsterkanten, eller av rastlösa ungdomar som är mer skade- än förändringssugna. Men händelseförloppen är en viktig signal. The Fabian Society, en socialdemokratisk tankesmedja i Storbritannien, menar att våldet kan förklaras av ett alltmer splittrat samhälle.

– Den relativa fattigdomsnivån minskade under 1950- och 60-talet på grund av en utbyggd offentlig sektor. Men på 1980- och 90-talet ökade fattigdomen återigen, skriver tankesmedjan i rapporten ”The solidarity society”.

Vi vill bota samhällets sjukdomar så att staten inte längre behövs, berättade Cameron för åhörarna.

PROTESTERNA SOM RASAT och rasar genom det brittiska samhället har ett samband med politikens tillbakadragande från landets allra fattigaste områden.

Alla är inte övertygade om att sparpaketen är Europas frälsning.

Paul Krugman är nobelpristagare i nationalekonomi och tycker att besparingspolitiken nått en återvändsgränd. Enligt honom behöver Europa reformer som strukturerar om de lån och underskott som tynger kontinentens regeringar.

– Snarare än att svälta offentlig sektor borde den europeiska centralbanken, ECB, samordna insatser för att möjliggöra avbetalning av lån. Att skära i välfärden och minska investeringar i jobb, utbildning och infrastruktur hämmar tillväxten och fördröjer den ekonomiska återhämtningen, skriver han i en krönika i tidningen The New York Times.

ENLIGT KRUGMAN ÄR besparingar och nedskärningar inget ekonomiskt recept för att få ekonomin på fötterna igen. I stället handlar det om att konservativa politiker använder en balanserad budget som svepskäl för att förskjuta den politiska agendan högerut. Målet är att knuffa välfärdsstaten över ättestupan för att förverkliga nyliberala drömprojekt, spår han.

– Precis som i USA handlar debatten om att alla underskott är av ondo. I själva verket är det ofta inte önskvärt att minska underskott i lågkonjunktur. Det drabbar både låginkomsttagare och ekonomin i stort.

FLERA FORSKARE SER samband mellan försvagad välfärd och upplopp och protestaktioner. Ett samhälle som skiktas och splittras tenderar att skapa grogrund för intolerans och misstro gentemot staten. Duane

– Det perversa experimentet med extrem ojämlikhet, låg tillväxt och nu finansiella åtstramningar är knappast enbart ett brittiskt fenomen. Alla länder som bedriver en liknande politik borde vara oroliga.

1993 SLÄPPTE DEN brittiska gruppen London Posse låten ”How’s life in London”, där hemstaden används som spegel för orättvisor och den av ras och klass splittrade befolkningen. Över ett decennium av kraftiga nedskärningar inom välfärden, sänkt skatt för höginkomsttagare och en försvagad fackföreningsrörelse ställde landets fattiga, arbetslösa och unga på knäna. De vidgade klassklyftorna kunde lika enkelt avläsas i tabeller som i en allt sämre tandhälsa bland arbetarklassens barn. I dag går mönstret igen, när den brittiske premiärministern David Cameron ända sedan makttillträdet förra året valt att avveckla välfärdsprogram under förevändningen att budgeten måste balanseras. Men motivet är också ett annat. Cameron vill ersätta det statscentrerade välfärdssamhället med vad han kallar för ”det stora samhället”, där offentligt finansierad välfärd ska ersättas med frivilliga initiativ utförda av medborgare och föreningar. Den pågående budget- och skuldkrisen fungerar som en förevändning för den konservativa regeringens reformer. Sammanlagt ska omkring 800 miljarder bort från den brittiska budgeten inom loppet av ett par år. För två år sedan höll David Cameron ett undanskymt tal i Cheltenham, en välbärgad stad i sydvästra England, om partiets långsiktiga strategi.

– Det behövs helt nya, aldrig tidigare provade, sätt att styra landet.

Swank, statsvetare med inriktning på komparativ ekonomi, menar att den viktigaste förklaringen är fackföreningsrörelsens roll i samhället.

– Avsaknaden av starka fackföreningar med lokal förankring minskar stödet för progressiva reformer och ett jämlikt samhälle. Det är också en av anledningarna till att högern ofta söker undergräva arbetstagarnas inflytande, för att möjliggöra en politik som avvecklar välfärden, skriver han i rapporten ”The Political Foundations of Redistribution and Equality in Postindustrial Capitalist Democracies”.

– Ett samhälle som präglas av ökande klyftor tenderar att minska stödet för progressiva reformer. Ojämlikhet förstärker sannolikheten för ytterligare ojämlikhet.

FRÅGAN ÄR VILKEN väg Europa väljer: ytterligare nedskärningar och hårdare tag för att möta demonstranterna, eller nya sätt att bygga välfärdssamhällen som överbrygger konflikter och kriminalitet? David Cameron har i alla fall bestämt sig.

– Storbritannien genomgår en moralisk kollaps, där en kultur av oansvar och arbetsskygghet frodas. Tjuvarna och vandalerna ska mötas med lagens fulla kraft, slår han fast i ett tal till nationen dagarna efter upploppen. S

29 5/2011

FRIHET

I DROGDE FRONTLIN 30 3/2011

FRIHET

Har kriget mot knarket misslyckats? I stället för att stoppa missbruk, våld och kriminalitet menar allt fler att den repressiva linjen mot droger bidragit till motsatsen. Frihet har besökt ungdomar i utkanterna av Buenos Aires i Argentina. I likhet med tusentals olycksbröder och systrar är de direkt berörda av hur världen utformar sin narkotikapolitik.

TEXT: JON PELLING BILD: FELIPE MORALES

EBATTENS NJE 31 3/2011

FRIHET

D

E KALLAS VAMPYRER. Bleka och magra dyker de upp i gathörnen i Buenos Aires förstäder när mörkret faller. Många är fortfarande barn, 13–14 år. Hungrigt inleder de nattens jakt på nästa dos paco, slaggprodukten från kokain. Utblandad med fotogen och kemikalier säljs sörjan i små doser för en spottstyver. Sedan varianter av drogen slog igenom i Argentina och andra sydamerikanska länder i början av 2000-talet, har familjer splittrats och sociala strukturer ställts på ända. Tidigare hade till och med tjuvarna en hederskod; man rånade aldrig från sina grannar. I stället gick en del av bytet från räderna inne i stan ofta till grannskapets familjer. Det gav banditerna stjärnstatus. Pacon krossade även den hierarkin. Det låga priset innebär att tröskeln för att ta sig in i missbruket är näst intill obefintlig.

– Vi är levande döda. Vi sover inte. Vi äter inte. Allt handlar om att få tag i nya droger, säger Juan, 14.

Han är yngst i en grupp pojkar och unga män som gått med på att träffa Frihet under en kort paus i det hektiska livet. Ingen av dem vill ställa upp med sina riktiga namn.

I ARGENTINA FÖLJDES 1970-talets militärdiktatur av 1980-talets avregleringar och privatiseringar. Samhällsklyftorna ökade snabbt, korruptionen likaså. När den ekonomiska krisen lamslog landet år 2001 skapades en perfekt marknad för det nya giftet.

Den tuggummiliknande pastan tillreds i små provisoriska kök utspridda i städerna. Killarna rör oroligt på sig. Ruset från drogen varar bara några minuter. Sedan sätter abstinensen in. Varje dos kostar någon tia. Innan dagen är slut kan de lätt ha upprepat proceduren tjugo, fyrtio eller till och med femtio gånger. Kostnaden blir i slutändan lika hög som för dem som använder rent kokain. Priset varje paco­ missbrukare betalar när det gäller hälsa och förlorade livschanser är långt högre.

n rå h e. t f oc nd uk er lla od yv a pr ttst amk st re spo efr en n nd – ar e oe en st er og ko mt b dr co som tre Pa in r ex ka ä ko

– Vi är levande döda. Vi sover inte. Vi äter inte. Allt handlar om att få tag i nya droger, säger Juan, 14.

32 3/2011

FRIHET

”Sedan varianter av drogen slog igenom i Argentina och andra sydamerikanska länder i början av 2000-talet, har familjer splittrats och sociala strukturer ställts på ända.”

ARGENTINA Statsskick: Republik.

Huvudstad: Buenos Aires.

Invånare: 42 miljoner.

Historia: Argentina förklarade sig självständigt från Spanien år 1816. 1946 valdes Juan Perón till president, han och hans fru Eva Perón blev populära och utvecklade en egen politisk rörelse, peronismen. Juan Perón avsattes i en statskupp 1955 och en lång tid av politisk instabilitet följde. 1976 togs landet över av en militärjunta, som förföljde och mördade vänsteroppositionella i vad som kallas ”det smutsiga kriget”. Juntan ställde också krav på Storbritannien att överlämna den dåvarande brittiska kolonin Falklandsöarna, som ligger i havet utanför Argentinas södra kust, till Argentina. 1982 beordrade juntans ledare att Argentina skulle anfalla Falklandsöarna. Falklandskriget som varade i 74 dagar slutade med hundratals dödade argentinare och att Argentina kapitulerade. Efter krigsslutet ökade protesterna mot militärjuntan i Argentina, och 1983 demokratiserades landet och juntan tvingades avgå. År 2001-2002 drabbades Argentina av en mycket svår ekonomisk kris.

Politik: I höst kommer parlaments- och presidentval att hållas. Vid förra valet år 2007 utsåg argentinarna för första gången en kvinnlig president, Cristina Kirchner.

Hon kommer att ställa upp för omval i höst.

I parlamentet är FpV, den vänsterinriktade koalitionen som Kirchner tillhör, störst vid sidan av vänsterkoalitionen ACyS. s an . t. m nd e m sla ruk lsa n sb til grä is an tt i m Al g i e ed e n ig si e år er ar 0- nn jup r 2 efi d bo b ka a en n or ilj sju m m tt Za . Fa n a de ela la as r r A m Va ra Lo sa ke n re ris rte Te lp ro a jä fö m h av am tan a m U rn n te si an ed tk m Iu

33 3/2011

FRIHET

”WAR ON DRUGS” Kriget mot narkotikan är ett begrepp som myntades av USA:s president Richard Nixon för 40 år sedan. Hans mål var att med militära och juridiska metoder bekämpa tillgång, produktion och konsumtion av narkotika tillsammans med berörda länder.

Sedan dess har USA lagt stora summor pengar på att komma tillrätta med problemet.

Kriget mot narkotikan annonserades bara tio år efter att FN lanserade sin antinarkotikadeklaration. I deklarationen beskrivs droger som ”onda”. Målet är att begränsa bruket till medicinska och vetenskapliga sammanhang.

t. iv n. ns rå te g f in si h ra oc ö rt rig ko tt f ar g a co jli pa omö n rå n t f ta se näs Ru en s en in st Ab

– Nu kämpar jag för att få med honom till ett behandlingshem. Men när jag väl lyckades släpa dit honom var det stängt.

Politikerna är korrupta.

Utlovade projekt är ofta bara fasader.

– Det är bara tillgången som hindrar oss från att röka mer. När du röker paco blir hjärnan alldeles blank. Det är omöjligt att sluta, säger tvåbarnspappan Ernesto.

HAN DRÖMMER OM ett vanligt liv. Med jobb och grillpartyn om söndagarna hemma med familjen. Som det var förr. Samtidigt är inte det en idyll han tror sig få uppleva. I stället beskriver Ernesto och kompisarna hur de tappar i vikt, ser sina vänner dö och gör saker de för några år sedan aldrig trott sig vara förmögna till.

– Jag började stjäla från mormor. Sedan blev det fort värre. Nu säljer jag mina egna kläder om jag bär något av värde. Allt går att panta i utbyte mot en dos, säger 14-årige Juan skamset.

FÖR INTET ONT anande föräldrar börjar mardrömmen med att tevesignalen slås ut. De ihåliga aluminiumantennerna är eftertraktade pipor.

Sedan försvinner stålullen från vasken. Den används som filter. Men ner i lungorna dras inte bara den heta röken från de giftiga kemikalierna. Små, små metallflisor gör eländet värre. Beroendet sätter snabbt in. Ungdomarna försvinner hemifrån under allt längre perioder. De får allt svårare att upprätthålla vanliga kontakter.

– Det är en social utrensning av en hel generation som pågår i samhällets marginaler. Arbetarklassen ska utrotas. Egentligen handlar det inte om kriminalitet utan om fattigdom, säger Teresa Varela bestämt, när hon bjuder in oss på mate, Argentinas nationaldryck.

Hon är städare på en bank inne i centrum och tillbringar flera timmar om dagen med att ta sig fram och tillbaka. Ändå tjänar hon dåligt.

Alla skåp hemma i köket är tomma. Samtidigt har Teresa energi nog att hålla ett vakande öga på 20-årige sonen Alan som lever i skugglandet. Det är en hård kamp. Teresa vet att den är långt ifrån vunnen.

Alan har usla betyg och dåliga utsikter att få jobb.

34 3/2011

FRIHET

Bu o F en ch ler os till a ti Ai sit mm fö res. t ar ar b rs ök Vid ete om er pa so da ho us m ge n er st n p rä na äd e ck e n a hem rsk dla til l f m a p r Te ör a v a r sin id en esa a kö ba Va tv ks nk re å sö bor inn la f ne de e rån i r. t

NY GLOBAL DROGKOMMISSION I juni presenterade en ny kommission, Global Commission on Drugs Policy, en rapport med kritik mot kriget mot narkotikan.

Man efterlyser akuta åtgärder och radikala förändringar av dagens politik.

Bland annat vill man att vissa droger legaliseras, att missbruk avkriminaliseras och att politiken som förs ska baseras på vetenskapliga metoder för hur man bäst minskar missbruk och efterfrågan på narkotiska preparat.

Panelen består bland annat av FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan, flera tidigare presidenter från olika länder, och Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur.

Både USA:s och Mexikos regeringar har avfärdat rapporten som missledande. I den 24 sidor långa texten citeras uppskattningar från FN som visar att användningen av opiater ökat med 35 procent sedan 1998, samtidigt som bruket av kokain ökat med 27 procent och cannabis med 8,5 procent. Författarna argumenterar för att den nuvarande strategin för narkotikabekämpning följaktligen misslyckats, och att skattepengarna som använts i stället ökat kriminalitet och organiserad brottslighet och orsakat tusentals dödsfall.

DROGKRIG I MEXIKO

FÖR TIO ÅR SEDAN var Teresa Varela gift. Hon tjänade hyfsat. Familjen hade det rätt bra tillsammans. Sedan kom den ekonomiska krisen. När maken blev arbetslös fastnade han i kokainmissbruk och började misshandla Teresa. Hon lyckades trots allt bryta sig loss och skaffa ett eget hem i utkanten av Lomas de Zamora, där kåkarna är billiga. Maken hamnade i fängelse. Någonstans där drogs den tystlåtne sonen med i fallet av sina pacorökande kompisar.

– Nu kämpar jag för att få med honom till ett behandlingshem. Men när jag väl lyckades släpa dit honom var det stängt. Politikerna är korrupta. Utlovade projekt är ofta bara fasader. Av satsningen på nya skolor för några år sedan blev det bara bil-

liga baracker. Och i vårt lokala idrottscenter har en man med kontakter flyttat in. Han tar betalt för att hyra ut fotbollsplanen. Ungarna har inte råd att gå dit. Enligt Teresa Varela och alla andra vi talar med sker försäljningen av paco och andra droger med polisens goda minne. Med så mycket pengar i omlopp är det nästan en självklarhet. Även politiken påverkas negativt. Anklagelser om inblandning i smutsiga narkotikaaffärer har följt flera tidigare presidenter.

I EN ENPLANSVILLA i förorten Avallaneda håller föreningen Mammor mot Paco till. Upprivna föräldrar samlas för att dela sina erfarenheter under ledning av Alicia Romero, en av mammorna. Många av för-

35 3/2011

FRIHET

I juni i år fick aktivisten Cipriana Jurado politisk asyl i USA efter att ha försvarat en familj i Mexiko där tre familjemedlemmar ”försvunnit”. Det är första gången som någon beviljas asyl i USA efter hot från den mexikanska armén – vars kamp mot drogerna till stor del finansieras av USA. Sedan president Felipe Calderón år 2006 kallade in armén för att bekämpa narkotikagängen i Mexiko har minst 34 000 personer dödats i stridigheter och mord.

Majoriteten av dem är civila.

Många mexikaner är kritiska till att Mexikos regering tar emot militär hjälp. De menar att USA har ”outsourcat” kriget mot drogerna, när landet i stället borde göra mer på hemmaplan för att stoppa efterfrågan. De menar också att pengarna ofta missbrukas av Mexikos korrupta institutioner.

Det senaste biståndsavtalet mellan Mexi­ko och USA går under namnet Méridainitiativet.

Genom det kanaliseras 1,6 miljarder dollar till Mexiko under en treårsperiod, i första hand till träning och utbildning av antidrogstyrkor.

Den nybildade Nationella rörelsen för Fred är en civil organisation som arbetar mot kriget mot drogerna och militariseringen av Mexiko. Rörelsen startades av den kände poeten Javier Sicilia, vars son mördades i mars i år. Sedan dess har man bland annat anordnat bojkotter av amerikanska företag och en marsch upp till den ökända gränsstaden Ciudad de Juarez. Där krävde deltagarna bland annat att Méridainitiativet ska avbrytas eftersom det hotar Mexikos suveränitet. USA:s regering svarade med att upprepa sitt stöd för president Calderón.

I andra länder, som Bolivia, har de amerikanska antidrogstyrkorna kastats ut.

Där anklagar man USA för att ha använt drogbekämpningen som ett svepskäl för att kontrollera landet.

”Pablo skrev in sig på ett behandlingshem och gjorde sig fri från sitt beroende. Sedan begick han misstaget att i teve berätta om polisens samröre med langarna.

Nu lever Pablo under dödshot.” äldrarna har svårt att acceptera att deras barn fastnat i missbruk. En upprörd pappa förklarar högljutt att hans son inte längre lyssnar. Det är uppenbart att den dialog pappan söker inte kommer uppstå förrän han förstår vilken kraft han tävlar mot. De andra i gruppen har mer

erfarenhet. De lyssnar och nickar och försöker komma med goda råd.

Lönlöst. På plats finns även en ung kille, vi kan kalla honom Pablo.

Han tillhör en av de lyckliga få som lyckats bryta den negativa cirkeln. Pablo skrev in sig på ett behandlingshem och gjorde sig fri från

36 3/2011

FRIHET

batten har fått starkt fäste i USA och Sydamerika, men även i länder som Storbritannien.

I EUROPA HAR Portugal lett vägen genom att avkriminalisera bruket av droger. Det innebär inte att det är lagligt med knark. Men i stället för att skickas i fängelse ställs de som grips med droger för eget bruk inför en särskild domstol, en panel med en jurist, en socialarbetare och en psykolog. De är inriktade på att personen ska få en chans att bryta sitt beroende och bygga nya kontakter med samhället.

En tung narkoman som förlorat kontakterna med sjukhuset kan få i uppdrag att träffa sin husläkare. En arbetslös person kan skickas till träning hos arbetsförmedlingen medan den unge marijuanarökaren och hans föräldrar får nöja sig med en förmaning.

r na e ga ka iv. ak r. D ån ar lt l t v a m t st ma e or re om r te d Fo d ar ng n. ån tt n kv sa u tte g fr a e a i p n, te olö n a s ka or sl på ör rs ör ys er ig åte r f s s ev fr ve la t l att ch r ö am ke gt t o lle s ru jli de fa en ssb mö en en örn i mi et o ero b ng th d ni ga nar är ym v. I ast m Sk ll li m f de ti so av

sitt beroende. Sedan begick han misstaget att i teve berätta om polisens samröre med langarna. Nu lever Pablo under dödshot. När vi träffar honom har han nyligen beskjutits av okända gärningsmän. Han är övertygad om att polisen ligger bakom skotten. Sedan dess lever Pablo i kappsäcken hos bekanta, med stöd från Mammor mot Paco i Avallaneda.

BERÄTTELSERNA FRÅN BUENOS Aires är inte unika. Runt om i världen är fängelserna fulla av dömda narkomaner, i allmänhet från fattiga och socialt svaga områden. FN:s mål har varit att utrota missbruket i enlighet med doktrinerna från kriget mot narkotikan, en fras som myntades av president Nixon i USA för 40 år sedan.

Men under det senaste decenniet har allt fler röster höjts mot den repressiva linjen, som innebär att missbrukare kriminaliseras. Kritikerna menar att drogproblemen framförallt handlar om fattigdom och ska behandlas som ett folkhälsoproblem. Enligt dem är det moraliskt oförsvarbart att straffa personer som tillhör samhällets svagaste. De-

PORTUGALS METODER INSPIRERAR politiker och tjänstemän i bland annat Sydamerika. Flera av dem är tidigare presidenter som tröttnat på våldsspiralen och att se sina samhällen kämpa för att hålla samman. Tillsammans har de satt upp en kommission, The Global Commission on Drug Policy.

Arbetet leds av Brasiliens tidigare president Fernando Henrique Cardoso. Han är i gott sällskap. FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan, tidigare presidenter från Mexiko, Schweiz och Colombia, Louise Arbour, FN:s tidigare högste representant för mänskliga rättigheter, Greklands premiärminister och EU:s förre utrikeschef Javier Solana. Alla efterlyser de en ny sorts internationell drogpolitik.

Gruppen fick ett enormt genomslag i början av sommaren när de presenterade sin kritik mot kriget mot narkotikan. De vill inte bara se alternativ till inlåsning av missbrukare och större fokus på folkhälsoarbete. De föreslår också avkriminalisering och experiment med en reglerad narkotikamarknad.

Enligt dem har de hårda förbuden mot narkotika skapat just den enorma drogmarknad som livnär de stora brottssyndikaten i bland annat Sydamerika. På samma sätt som alkoholförbudet i USA på 1920-talet gav maffian ett uppsving har kriget mot drogerna kastat in hela nationer i kris, som i fallet med Mexiko, anser gruppen.

Internationellt menar många bedömare att tabut som gällt debatter om legalisering nu är brutet. Kritikerna påpekar att USA i dag är världens största marknad för knark och därför borde ta ett större ansvar för konsekvenserna i andra länder. Hittills har biståndet ofta nått länder som Afghanistan och Bolivia i form av militär hjälp. Ändå har varken produktionen eller missbruket upphört. Tvärtom har narkotikan fått ännu större spridning.

Inom FN pågår nu hårda konflikter mellan de länder som vill testa nya vägar och de som tycker att droger i stort ska vara förbjudna även i framtiden. Antonio Maria Costa, chef för FN-organet som bekämpar droger och kriminalitet, varnar för att legalisering skulle skapa en världsomfattande drogepidemi. Bland motståndarna finns också Vatikanen, Ryssland, USA och Sverige.

I AMERIKA LYFTS också Sverige fram som ett föredöme. Där menar man att den svenska modellen med en kombination av kriminalisering och ett folkhälsoperspektiv kanske är den bästa vägen att gå framöver. Men även den beskrivningen har sina kritiker. I England har parlamentariker från alla partier samlats i en egen grupp för att driva på förändring. De understryker att Sverige är ett relativt rikt och jämställt land. Det skulle enligt dem kunna vara en av förklaringarna till att problemet med droger inte är lika stort här hemma.

Debatterna pågår långt från pojkarna i Buenos Aires. Där skymmer det nu. Anhöriga som passerar grabbarna ropar att de ska komma hem. Men killarna är redan rastlösa. De sneglar mot nästa gatuhörn, där langarna håller till. Sedan reser de sig och försvinner som skuggor in bland husen. S

37 3/2011

FRIHET

No rd ko re an sk a

fly kt in ga rå r1 95 1.

KULTUR & NÖJE

Hur är livet i Nordkorea, världens mest slutna land och en av historiens grymmaste diktaturer? ”Inget att avundas” är svaret på frågan och titeln på en ny bok som ger unika insikter i nordkoreanernas vardag. TEXT: BECKY BERGDAHL

5

KOREAHALVÖN VAR UNDER århundraden ett enat rike med ett folk och ett språk, när Japan brutalt ockuperade landet i början av 1900-talet. År 1945, i slutet av andra världskriget, gick USA:s armé in i södra Korea och Sovjetunionens armé in i norr för att befria landet från Japan.

DE LYCKADES. Japanerna lämnade Korea. Vid den 38:e breddgraden möttes den amerikanska och den sovjetiska armén och delade upp Korea mellan sig. 1948 utropades Republiken Korea i söder och senare samma år utropades Demokratiska folkrepubliken i norr. 1950 gick Nordkorea till anfall och tre år av blodiga strider följde.

1953 slöts ett stilleståndsavtal. Tre år av krig, två miljoner dödsoffer, och ingendera sidan hade vunnit en centimeter extra mark.

Men sedan tog de två staterna helt skilda vägar.

Sydkorea har utvecklats till en av världens främsta industrinationer och ett av Asiens mest demokratiska länder.

NORDKOREA ÄR I stället historien om en kommunistisk mardrömsdiktatur. Befolkningen led först av fritt fallande ekonomi och hård

åsiktskontroll under Kim Il Sung, och sedan än värre under hans son Kim Jong Il som tog över ledarskapet 1994 vid sin fars död. Kim Jong Il styr fortfarande landet där alla medborgare övervakas av staten, minsta kritik mot regimen kan straffas med döden, där hundratusentals människor satts i arbetsläger och miljoner dött av svält.

Eftersom landet är nästan helt isolerat från omvärlden har det varit svårt för de ohyggliga berättelserna om vad som försiggår att nå ut.

Tills nu.

DEN AMERIKANSKA JOURNALISTEN Barbara Demick har gjort ett mycket viktigt arbete med boken ”Inget att avundas”, som bygger på intervjuer med männi­­skor som flytt från Nord- till Sydkorea.

Flyktingarna berättar hur de hjärntvättats av den nordkoreanska skolan och de nordkoreanska medierna, hur de levt i tron att Nordkorea är paradiset på jorden och att landets ledare är gudaaktiga varelser. Tills de en dag lyckas komma över någon form av fri information från omvärlden, som ställt omkull allt de tidigare fått lära sig.

38 5/2011

FRIHET

Boken är otroligt stark, välskriven – och unik.

Inte bara för att Demick har lyckats få en så djup inblick i det nordkoreanska samhället, utan också för att hon tar med glimtar av ljus som flyktingarna trots allt förmedlar, som en kärlekshistoria som oväntat tar stor plats. Även under eländiga förhållanden blir människor förälskade.

Boken blir aldrig någon förutsägbar eländesskildring. Med dramaturgisk finess får läsaren följa intervjupersonerna från uppväxten i Nordkorea till flykten och in i det nya, omtumlande Sydkorea. Där får flyktingarna gå i skola för att lära sig handla i en affär och använda mobiltelefon och dator, och de får vänja sig vid att sticka ut i mängden eftersom många nordkoreaner på grund av undernäring under uppväxten har blivit huvudet kortare än sydkoreanerna. Boken är ett oerhört viktigt vittnesmål och årets måste-läsning. S Bok– ”Inget att avundas – vardagsliv i Nordkorea” av Barbara Demick (Natur & kultur) finns i din bokaffär.

BILD: MAJOR F.V. SPENCER, UAF

Nutid vittnar om dåtid

Småputtrig docbuster

Film – ”The Greatest Movie Ever Sold” har biopremiär 9 september.

Ane Brun sviker aldrig

4

”IT ALL STARTS WITH ONE” skrevs under våren 2011 när upproren i arabvärlden rasade som mest. Inspirerad av hur visioner kan omvandlas till verklighet kom texten till låten ”One” till. Plattan var på gång redan år 2010 men Ane Brun bjöds med på Ani Difranco och Peter Gabriels turnéer och fick låta skivan stå kvar på att göra-listan ett tag till.

Den som längat efter en ny singer-songwriterplatta á la ”Spending time with Morgan” får tänka

REKOMMENDATIONER NOBELPRISLITTERATUR. Herta Müllers debutroman ”Flackland”, en bok om livet i kommunistdiktaturen Rumänien, finns nu i uppdaterad och ocensurerad svensk översättning.

MALMÖ UNDER YTAN. I ”Malmös undre värld” intervjuar Sydsvenskanjournalisterna Tobias Barkman och Joakim Palmkvist centralgestalter inom stadens kriminella nätverk.

EFTER ATTACKERNA. DN:s USAkorrespondent Lennart Pehrson har i senaste boken ”Ni har klockorna - vi har tiden” skrivit en tankeväckande bok om hur tiden förflutit sedan terrorattackerna 2001.

KRIGSREPORTAGE. ”Krig - rädsla, död, kärlek” av journalisten Sebastian Junger är ett intimt porträtt från konflikten i Afghanistan.

KREATIVA MASKINER. ”Watch the throne” är Kanye Wests och JayZ:s första gemensamma alster. Storslaget och vrickat.

Skiva – ”It all starts with one” släpps 7 september.

KALENDERN 9 SEP – 8 OKT

9

september. Den norrländska humorgruppen Klungan uppträder på Nordanåteatern i Skellefteå.

13

september. Elektrokvartetten Ladytron släpper albumet ”Gravity The Seducer”, som bland annat innehåller förstasingeln ”White Elephant”.

Tjatigt

3

500 SIDOR PEPPRADE med detaljer. Språket är korthugget och sparsmakat, miljöskildringarna mer transportsträckor än fängslande gestaltningar. Det är knappast språklig spänst som gjort Jens Lapidus till miljonär. Krystade ord som ”managera” och ”approchera” stör berättelsen i ”Livet deluxe” i onödan.

Jens Lapidus kärlek till sina karaktärer lyser igenom under hela läsningen, men åstadkommer också ett och annat litterärt problem. Hans krampaktiga separationsångest med JW, Jorge med flera får nämligen följden att karaktärerna blir extremt statiska. Som parodier på sig själva. Med följden att logiken alltför ofta haltar och resultatet känns slarvigare än tidigare alster. Men ”Livet deluxe” vinner poäng tack vare en gedigen handling, där röda trådar spinns samman allt eftersom slutet närmar sig. Slutet blir värdigt men knappast banbrytande.

Kanske är det lika bra att det här är slutet?

16

september. I teve- och datorspelet “Rage” har du i uppgift att rädda en framtida värld som förstörts av en jättelik asteroid. Till PC, PS3 och Xbox360.

17

september. “Köpmannens kontrakt”, en performanceföreställning om finanskrisen, går upp på Oscarsteatern. Regi av Mellika Melouani Melani.

20

september. Amerikanska R&Blegenden Mary J Blige släpper sin tionde platta, “My Life II, The Journey Continues”.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Livet deluxe” (Wahlström & Widstrand) finns i bokhandeln nu.

på oc ne ”J vo m h fod f ag ig l ör gå r om e so k g r ga m st a H ja le ir ta o it g n m ra n le v , r. or so ja r ” e m g

TEXT: BECKY BERGDAHL

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

Su pe up rstjä pe rn nb an ar Ka tm n iss ye fö We rs tå st k dd än . ne rs ig

3

BLOCKBUSTERDOKUMENTÄREN – docbustern – är här. Morgan Spurlock, mannen bakom kritikersuccén ”Super size me” som gav en känga åt snabbmatskedjorna, blandar återigen skruvad humor och experimentlusta för att ge pisk åt storföretagen.

Den här gången går hans experiment ut på att få företag att gå in som sponsorer av projektet. ”The Greatest Movie Ever Sold” är alltså en film om hur själva filmen blev till. Hela rullen fi­­nansieras av produktplacering.

Tittaren får följa Morgan när han försöker sälja in idén hos marknadsföringscheferna på storföretagen, hur arbetet med en produktplacering går till bakom kulisserna, hur Morgan till slut blir ombedd att sälja ut hela sin integritet för att få pengar till filmprojektet. Att bli en total ”sell-out” är vad som verkar krävas av en filmskapare för att få tillräcklig finansiell uppbackning för att ha råd att skapa en blockbuster, en riktig kioskvältare.

Filmen bjuder på en del fniss och puttrar liksom på. Men resultatet är ytterst förväntat och ämnet uttjatat. Reklambranschen vill sätta en prislapp på allt, det är kontentan som inte känns särskilt revolutionerande.

om. Den här skivan bjuder i stället på en väl sammansatt sallad av olika kulörer. Redan på Anes förra skiva övergav hon singer-songwriterfacket och började experimentera med nya sätt att göra musik.

På ”It all starts with one” fortsätter hon sin upptäcktsresa i det nya men fortfarande med sin unika röst som roder. Skivan bjuder på duetter med bland annat José Gonzalez och First Aid Kit. Låtarna är ömsom avskalade och vackra, ömsom starka och fulla av attityd. Martin Hederos pianoslingor i låten ”Undertow” fyller precis ut det enkla tillräckligt för att det lågmälda ska bli mäktigt. Det är spännande att följa med på upptäcktsfärden även för den som fortfarande längtar efter en ny ”I Shot My Heart”.

39 5/2011

FRIHET

30

september. ”Savannens hjältar”, en animerad film om surikaten Billy och lejonet Socrates, har biopremiär över hela landet.

7

oktober. Skivaktuella Ane Brun uppträder på Trädgår’n i Göteborg.

8

oktober. Moderna museet i Stockholm öppnar utställningen ”Turner, Monet, Twombly”, med verk verk av konstnärerna JMW Turner, Claude Monet och Cy Twombly.

”Starke man” är tillbaka i teverutan i höst. Claudia Galli spelar en av huvudrollerna i humorserien som kretsar kring ett minst sagt klantigt kommunalråd från Socialdemokraterna. TEXT: BECKY BERGDAHL

D

ET BLIR EN del mutskandaler, säger hon.

Claudia i riktiga livet är en 33-årig skådespelare från Stockholm, som har synts i vitt skilda produktioner.

Allt från såpan ”Skilda världar” till Ica-reklamen och komikerkalaset ”Parlamentet”.

I ”Starke man” gör Claudia rollen som ambitiösa Jonna, kommunikationsansvarig i skånska Svinarps kommun. Serien gjorde succé i SVT i vintras och snart börjar en andra säsong att sändas.

– Vi spelar in just nu. Det är intensiva dagar med mycket folk, säger Claudia.

I DEN NYA säsongen är seriens nav, det socialdemokratiska kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson, nybliven singel.

– Han blandar arbetsliv och privatliv en del och det får alla andra som jobbar runt honom betala för, avslöjar Claudia.

– Jag tror att det är ganska vanligt i verkligheten också, att det är svårt för många att skilja arbete och privatliv åt. Men i serien tar vi ju i lite extra!

Inspelningarna hålls till stora delar i Kävlinge kommunhus. Men Claudia har inte hängt på de riktiga fullmäktigemöten som äger rum där för att förbereda sig för rollen som Jonna.

– Haha, nej, det känns viktigare för mig att få fram Jonna som person än att sätta sig in i en kommunsekreterares alla arbetsuppgifter. Men jag läser mer om politik och särskilt kommunpolitik i tidningarna nu, säger Claudia.

DEN NYA SÄSONGEN av ”Starke man” bjuder även på en del mutskandaler.

– Jag är glad att det inte är Lars-Göran Bengtsson som styr vårt land!

Men det finns nog alltid maktmissbruk. Tyvärr. Jag tycker att den som har fått makt borde se det som en gåva, säger Claudia.

HON ÄR DESSUTOM aktuell med en filmatisering av Camilla Läckbergs bokserie ”Fjällbackamorden”. Inspelningarna kommer att pågå under hösten. Sedan har Claudia under 2011 fått prova på programledarrollen i ”Huset fullt av hundar”. En slags husdjursdokusåpa, där flera familjer som velat skaffa hund har fått träffa olika hundar för att till sist välja varsin hund att behålla.

– Jag är utbildad hundinstruktör och problemhundskonsult och jag har en hund. När jag fick frågan om att bli programledare kändes det naturligt. Som en rolig grej.

Programmet fick dock kritik av bland annat SSU för att hundarna riskerade att stressas av inspelningarna. Claudia säger att hon har svårt att förstå kritiken.

– Jag var ju där och hade full koll på hundarna. Jag vet att de inte for illa. Produktionsbolaget har följt upp så att det gick bra för hundarna efteråt också. Men vad man än gör riskerar man ju att få kritik.

Nu laddar Claudia i alla fall för att den nya säsongen av ”Starke man” ska få goda omdömen. Och hon säger att hon lyckligtvis inte tror att serien är så verklighetstrogen, att klantskallar som Lars-Göran Bengtsson från Svinarp inte blir långvariga på maktpositioner i riktiga livet.

– Man röstar på den som gör något bra, och röstar bort den som är dålig. Jag litar på systemet. S

40 5/2011

FRIHET

BILD: ANDREAS HILLERGREN

Sossehumor i höst

SERIEN AV SARA HANSSON

41 5/2011

FRIHET

KULTURKRÖNIKA

Vem bryr sig om TV-djuren NÄR JAG VAR i tioårsåldern åkte jag med min familj till Sankt Petersburg i Ryssland. Det här var bara några år efter Berlinmurens fall och det nya Ryssland försökte locka till sig turister med den för oss svenskar exotiska ryska kulturen. Som till exempel traditionell rysk cirkus. Och det var verkligen en mäktig föreställning med fantastiska akrobater, lindansare och allt möjligt.

Men det jag minns bäst, eller värst snarare, var hur de behandlade djuren. De piskade och låste fast hästarna, elefanterna och hundarna som om de inte var levande varelser, utan objekt som kunde behandlas hur som helst. Och det var väl så det var tyvärr. De såg dem inte som levande varelser. Och det värsta var att publiken inte verkade bry sig. De bevittnade djurplågeri, men applåderade det.

NU ÄR DET lätt att tro att djurplågeri på en rysk cirkus för över 15 år sedan just bara var djurplågeri på en rysk cirkus för över 15 år sedan, men så är det tyvärr inte. För olika sorters djurplågeri har blivit regelrätt och okritiserad underhållning.

Tänk bara på djuren på zoo. Ja, i många fall gör dessa djurparker ett livsviktigt jobb genom att skydda hotade djurarter och ta hand om djur som inte längre klarar sig på egen hand ute i naturen. Det säger jag inget om. Men det finns ännu fler parker som inte har det syftet utan bara håller djur inspärrade på små ytor, vilket är helt mot djurens naturliga beteenden,

KULTURNOTERAT FÖRETAGS-IDOL I TANZANIA Tanzania har fått en egen version av teveprogrammet ”Idol” – för småföretagare.

En av deltagarna är Benita Mwinuka, som blev gravid och utsparkad från skolan vid 17 års ålder. Nu försöker

bara för att de ska tjäna pengar på att besökare ska kunna ta några foton på dessa stackars djur. Djur som inte föddes för att leva sina liv i glasburar med kamerablixtar i ögonen.

ELLER TÄNK PÅ djuren i underhållningsprogrammen på teve. De flesta av oss har till exempel sett ett avsnitt av ”Fångarna på fortet”. Hur många tigrar tror ni naturligt lever i små burar på ett fort mitt ute i havet utanför Frankrike?

Hur många av dem tror ni mår bra av det?

Eller tänk på program som ”Total Blackout” där deltagarna kryper runt i mörkret bland råttor, spindlar och andra djur. Utan en tanke på hur uppstressade och ihjälkramade djuren blir. Detsamma gäller programmet ”Hjälp! – jag är med i en japansk gameshow” där ålar, som bara överlever i vatten, kastas runt som fotbollar. Detta kritiseras aldrig.

Det enda programmet som har diskuterats de senaste åren är ”En hund i familjen” som i våras kritiserades för att vara ”mobbningsteve för hundar”. Bra att det togs upp, men programmen där djuren faktiskt fysiskt skadas och kanske dör, om dem är det tyst.

GREJEN ÄR JU att vi inte är helt oupplysta om djurplågeri. Vi vet och har sett att djur plågas i transporter, på bondgårdar, på slakthus, i laboratorium, på uppfödningsfarmar och tusen andra ställen. Varje gång medierna tar upp det ojar sig folk och “rasar” över djurplågeriet.

Med all rätta. Men efter ett tag så fortsätter

hon starta eget företag som skräddare.

Bakom teveprogrammet står organisationen Femina HIP som är en ungdomsrörelse med fokus på folkbildning och sexualupplysning, rapporterar tidningen Omvärlden.

de att käka köttet och köpa det djurtestade sminket igen.

Med djurplågeriet på teve är det en annan sak. Det säger ingen ens ett ord om. Det är ingen som ”rasar” mot det. Detta trots att det visas helt oredigerat framför ens ögon varje vecka. För vi förleds helt enkelt av underhållningsfaktorn, strålkastarljusen och den glada inramningen. Det är det som gör att djurplågeri blir till underhållning och vi är för blinda för att se det.

MEN NU ÄR det dags att öppna ögonen. För vi behöver inte vara värsta djurrättsaktivisterna för att inse att vi faktiskt borde ha tillräcklig re­spekt för djur för att inte låta oss underhållas av deras olycka och lidande. Eller hur? S

Linus Fremin är skribent

har Nollywood drabbats av ekonomiska problem. Enligt tidningen The East African är piratkopiering av filmerna en orsak till den sjunkande lönsamheten.

UTDÖENDE SPRÅK

NOLLYWOOD HOTAS AV KOPIOR

Ayapaneco, ett språk som talats av Mexikos ursprungsbefolkning i århundraden, håller på att dö ut.

I dagsläget är det endast två åldrande mexikaner som pratar språket – och de två vägrar efter en dispyt att diskutera med varandra. Nu arbetar antropologer med att

Filmindustrin i Nigeria, Nollywood, brukar kallas Afrikas svar på Hollywood och har producerat flera succérullar. Men nu

42 5/2011

FRIHET

och bloggare.

sammanställa ett lexikon över språket så att det kan leva vidare, rapporterar tidningen The Guardian.

D

E

et

ih

Fr

a

ed

SS U ed

m en ny

id

ch

er .

on

vi

rd

al

de

N

,v

LE

lfä

vä

VA

ad

dg

CH

ut

si

vi

en

ka

.

rs

fä

tid

m

fra

ro

h

ltu

oc

ln in an g f ör .

m

ul

ku

ns

tio

sa

ni

ga

or

ut

,n

id

åt

rd

ta

pr a

O

ny

dn

g

in

44

le

s.

h

oc

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

TA förbu SSU:s B E nd k trä lW ss on S ffa C K ty g r ik S rS st O re es LU rö ls SU F e som T m M :s Ö oc oc a h bud E S R h vg fe El T å st i S N, lin en A ad to or YR de L e ck F Er m ho E L l e ed lm S ik T d s ni ss Al ng s on . 4 ex tog T .

E oc 4 vi 8 ll h 7 Sch stäl N l

ie

br

Ga

Kongress special

FRIHET

43 5/2011

SÅ BLEV KONG 249 ombud på SSU:s förbundskongress i Stockholm Onsdag 3 augusti DAGEN INLEDDES MED teknikstrul, då den indebatterade allt från sex timmars arbetsdag till vägsalt. voteringsanläggningen inte fungerade Dessutom hann de med att underhållas av Alex Schulman hyrda som det var tänkt.

– De första talarna får helt enkelt lämna och rapparen Stor.

FOTO: DANIEL MATHISEN, LINNEA SWEDENMARK, AZADEH ROJHAN, JENS OHLSSON OCH MATTIAS VEPSÄ

Tisdag 2 augusti SÅNGER OCH RAMSOR ekade mellan väggarna i ABF-huset när SSU-distrikten tågade in i den stora kongressalen. Bombningen och massakern i Norge ersatte den sedvanliga feststämningen med en mer ödesmättad inledning. SSU:s ordförande Jytte Guteland ägnade en stor del av sitt inledningstal till att hedra offren i Norge och uttala sitt stöd för Norges socialdemokratiska ungdomsförbund AUF. Tidgare SSU-ordförande satt på rad längst fram.

– SSU är framtidens rörelse. Aldrig har det varit viktigare än just nu. Våga lyssna på världen och känn er trygga i att vi inte är ensamma i vår strävan, deklarerade Jytte.

SEDAN KOM SOCIALDEMOKRATERNAS förra partiledare Mona Sahlin upp på scenen till jubel och applåder. Hon höll ett personligt och ideologiskt tal om högerextremism kontra tolerans och vikten av en ung socialdemokrati som vågar stå för ett annat samhälle.

– Nu hänger det på er. Ingen annan kommer att bygga ett mer tolerant och solidariskt samhälle. Det är ni som ska förvalta arvet från Utöyagenerationen.

RESTEN AV DAGEN – och sannolikt en bit in på natten för somliga – samlades SSU:arna i utskottsgrupper för att gå igenom och diskutera förslag till ändringar i de olika programmen.

SALEN VAR PACKAD till bristningsgränsen och luften kletade när Emilia Bjuggren och Alexandra Völker, ordförande i Stockholms respektive Stockholms läns SSU-distrikt, hälsade ombuden välkomna.

De bjöd på reflektioner kring en dynamisk storstadsregion med många möjligheter, men också kring en stad där växande klyftor och bostadsbrist hämmar unga.

– De säljer lägenheter i stan som går för det dubbla på marknaden, sade Emilia.

– De med tjockast plånböcker får bo i stan, medan resten får bo längre ut, fyllde Alexandra i.

FRIHET

44 5/2011

in sina yrkanden på lappar. Lite som förr i tiden, sade presidieordförande Karl-Petter Thorwaldsson glatt.

NÄR ALLT FÖLL på plats var det debattdags.

Först ut för veckan var välfärdsavsnittet, som stötts och blötts flitigt kvällen dessförinnan. Välfärdsförhandlingarna rymde timmar av ideologiska meningsutbyten. Ombud efter ombud klev upp i talarstolen och argumenterade för sin sak. Förbundsstyrelsen antecknade ivrigt och presidiet gjorde sitt för att hänga med i alla förslag. Till sist var det dags för votering och det blev en serie av tajta omröstningar, ofta bara med ett par rösters skillnad. När de sista inläggen tonat ut visade det sig att förbundsstyrelsen plockat hem de flesta segrarna. Men plötsligt hände något.

Distrikten som föreslagit minst 200 000 i stället för 50 000 nya jobb inom offentlig sektor begärde rösträkning.

GRESSEN När klubban väl fallit beslutade SSU, med ett par rösters övervikt, att minst 200 000 tjänster ska tillkomma inom offentlig sektor.

Också Helin Ibrahim Osmans förslag om att skriva mer om kvinnors situation inom vården vann ombudens gehör.

– Fan vad glad jag blir, utbrast Helin.

ANDRA BESLUT SOM kongressen beslutade under avsnittet välfärd var bland annat kostnadsfri tandvård, avskaffad karensdag och ett förändrat pensionssystem.

SAMMA DAG HÖLL ordföranden för DSU, Danmarks socialdemokratiska ungdomsförbund, ett passionerat tal om socialdemokratins roll som samhällsförändrare. Även Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt besökte kongressen med ett välkänt budskap om jämlikhet och rättvisa som modellen för tillväxt och jobb.

– Det är vi som har initiativet. Regeringen har slut på idéer, dundrade han.

MEN INGEN ANNAN gång under kongressen var stämningen så spänd som inför valet av ny ledning för SSU.

Veckan före kongressen beslutade Faraj Abuiseifan, den ena av ordförandekandidaterna, att avsluta sin kampanj. Därmed fanns det bara ett förslag till ny ledning.

Kongressalen var överfull och kamerablixtarna slungades genom rummet när Gabriel Wikström, nyvald SSU-ordförande, och Ellinor Eriksson, nyvald förbundssekreterare, klev upp för att ta emot ombudens applåder.

– Jag vill fortsätta bygga och utveckla SSU till en ännu viktigare röst i svensk politik, sade Gabriel i sitt tacktal.

– Min viktigaste uppgift som förbundssekreterare blir att se till att vi blir fler i alla delar av landet, deklarerade Ellinor.

EFTER MIDDAGEN VALDE kongressen en ny förbundsstyrelse. Därefter inleddes förhandlingarna om utbildningsprogrammet.

Efter timmar av debatt om huruvida friskolor som driftsform skulle förbjudas eller inte beslutade kongressen att tillåta men reglera friskolornas verksamhet, bland annat genom att ge kommunerna större makt att bestämma.

Det fria skolvalet, elevernas möjlighet att söka sig till utbildning i alla delar av Sverige, blev också kvar.

FRIHET

45 5/2011

Torsdag 4 augusti EFTER SENA FÖRHANDLINGAR kvällen innan stapplade sömniga ombud in i plenisalen för kongressens tredje dag.

Förhandlingarna under torsdagen dominerades av debatter om idén att ersätta dagens studielån och bidrag med studielön. I slutändan, och efter en jämn omröstning, förlorade studielönslinjen. I stället blev SSU:s linje att bidragsdelen ska höjas.

NÄR DE SISTA stavelserna i utbildningsprogrammet klubbats var det dags för kongressen att diskutera avsnittet om arbete, vilket kom att alstra kongressens kanske mest ideologiska och passionerade inlägg från talarstolen. SSU Skåne med flera drev linjen att SSU ska förespråka sex timmars arbetstid.

– Genom att korta arbetstiden får arbetstagarna större makt över sina liv på bekostnad av kapitalet. Det är positivt, förklarade Jesper Lissmark från SSU Skåne.

EFTER JESPER LISSMARKS inlägg anmälde sig strax över 60 personer till talarlistan.

Sara Yazdanfar från SSU Stockholms län argumenterade för att behålla åtta timmars arbetsdag.

– Arbetsmarknaden är inget nollsummespel. Det resonemanget bekräftar bara högerns retorik, resonerade hon.

NÄR PRESIDIETS ORDFÖRANDE Ulla Lindqvist drämt klubban i bordet efter det sista inlägget var det dags för omröstning. Med ett par

Beslut i korthet – Hej SSU. Jag är socialdemokrat, inledde han kvällens festligheter.

När middagen var avklarad kom den Huddingebaserade rapparen Stor och fick lokalen att skaka bak. Trötta, genomsvettiga men leende dansade ombuden tills benen inte längre bar.

Fredag 5 augusti rösters marginal beslutade förbundskongressen att behålla dagens arbetstid och lämna upp till arbetsmarknadens parter för vidare förhandlingar.

ANDRA FRÅGOR SOM debatterades under arbete var riksbankens inflationsmål, diskriminering på arbetsmarknaden och vikten av småföretagande för att skapa nya jobb. Kongressen beslutade att företag som diskriminerar ska få näringsförbud, att SSU förespråkar sex veckors semester och en höjning av a-kassans ersättningsnivå till 90 procent.

UNDER EFTERMIDDAGEN AVTACKADES SSU:s avgående ledning, med tal av både Jytte Guteland och Mattias Vepsä.

– Hur ska man sammanfatta ett liv i SSU, frågade Jytte Guteland retoriskt.

– Jag är så innerligt tacksam för att jag fått förmånen att representera SSU. MATTIAS VEPSÄ BERÄTTADE en personlig historia om hur han hamnade i SSU och de människor som betytt mycket för honom. Särskilt stolt var han över att ha fått vara med och hela de djupa konflikter som präglat SSU:s historia.

– Det är mitt enskilt viktigaste bidrag under min tid som förbundssekreterare. I dag står SSU starkare. Vårda det, manade han kongressombuden.

EFTER LÅNGA OCH intensiva förhandlingar var det dags för kongressfest på klubben Strand. Kvällens värd var kändisbloggaren Alex Schulman, som bland annat intervjuade den nya ledningen och berättade anekdoter från sin relativt korta tid i socialdemokratin.

REDAN KLOCKAN HALV sju på fredagsmorgonen inleddes den sista dagens förhandlingar.

Diskussionerna kretsade kring kvotering på arbetsmarknaden och möjligheten för unga att påverka sin situation i arbetslivet. Därefter avhandlades organisation och stadgar, där en av de stora debatterna handlade om huruvida SSU också i fortsättningen skulle ha två grundombud för alla delegationer.

DET ALLRA SISTA politiska att behandla under kongressen var de motioner som skickats in av medlemmar och distrikt. En motion om att ge de kurdiska regionerna i Mellanöstern rätt till självbestämmande väckte stor debatt och engagerade många i salen.

Förbundsstyrelsen yrkade avslag på motionen, med hänvisning till att det fanns för lite information i frågan. Till sist vann dock motionsförfattarna med en förkrossande majoritet.

NÄR ALLA POLITISKA diskussioner var klubbade och klara var det dags för avtackning av de avgående ledamöterna ur förbundsstyrelsen. Det blev strax över en timme av personliga tal och reflektioner kring många år av SSU-engagemang.

NÄR KLOCKAN HADE slagit fem på eftermiddagen rullade basgången från Lorentz och M Sakarias ”Stockholms serenad” genom plenisalen medan bilder från veckan som gått tonade fram över den vita duken vid scenen. SSU:s nyvalde ordförande Gabriel Wikström manade i sitt avslutningstal till fortsatt engagemang i lokala klubbar och föreningar.

– Varje socialdemokratisk generation har sin horisont att blicka mot. Nu är det vår tur. 

FRIHET

46 5/2011

ARBETE  SSU vill inte lagstifta om förkortad arbetstid och lämnar eventuella ändringar till arbetsmarknadens parter.

 Semestern ska utökas till sex veckor för alla löntagare.

 Företag som diskriminerar ska kunna omfattas av näringsförbud.

 Religionsneutrala helgdagar för alla anställda ska införas.

 Järnvägen ska återregleras.  Regeringen ska tillsätta ett antidiskrimineringsråd över statsrådsberedningen.

UTBILDNING  Friskolan som driftsform ska bibehållas, men omfattas av betydande regleringar och kommunernas makt ska öka.

 Elever ska också i fortsättningen kunna söka vilken utbildning de önskar.

 Studiebidraget för studenter vid högskola och universitet ska öka.

 Betygssystemet ska vara kvar.

VÄLFÄRD  Sjuk- och tandvården ska vara avgiftsfri för alla.  Minst 200 000 tjänster ska tillsättas inom offentlig sektor för att garantera kvalitet i vård och omsorg.

 Vården ska anpassas för att bättre uppmärksamma kvinnors situation.

 Karensdagen ska slopas.  Ersättningsnivån i socialförsäkringen ska höjas till 90 procent.

 SSU vill uppdatera egnahemsrörelsen så att fler kan bygga och bo i mindre hus.

 Föräldraförsäkringen ska individualiseras, det vill säga delas lika mellan föräldrarna.

ORGANISATION OCH STADGAR  Varje distrikt ska i fortsättningen utse två delegationsledare till SSU:s förbundskongresser.

 Ordförandeträffarna ska få mer inflytande över SSU-förbundets utformning av kampanjer.

MOTIONER  De kurdiska regionerna i Mellanöstern ska ges en högre grad av självstyre.

 SSU är emot vargjakt.

– I dag mår SSU bättre Under fyra år var Jytte Guteland och Mattias Vepsä förbundsordförande respektive förbundssekreterare i SSU. Under en pratstund med Frihet ser de tillbaka på åren i ungdomsförbundets centrum. TEXT & BILD: DANIEL MATHISEN EFTER FYRA I SSU:s ledning upplever Jytte Guteland och Mattias Vepsä att de är både samkörda och fungerar som ett lag.

– Ingen av oss hade nog insett hur nära en SSU-ledning jobbar, säger Jytte med ett leende.

– Vi kände inte varandra innan, men när vi väl börjat jobba ihop var det oundvikligt att också bli samspelta. Jag vill säga att det byggdes upp en ömsesidig respekt som finns kvar ännu i dag, lägger Mattias till.

DE SITTER PÅ Mellqvists kaffebar på Hornsgatan i Stockholm, ett par hundra meter från SSU:s förbundsexpedition. Mattias delar en chokladcroissant mellan sig och sonen Einar, drygt åtta månader gammal.

Jytte har en kopp bryggkaffe framför sig som hon tar stora klunkar av mellan intervjufrågorna. När hon valdes till ordförande år 2007 hade Mattias redan varit förbundssekreterare i två år. Tillsammans tog de

– Vi förstod tidigt att den djupt ingrodda misstro många kände behövde ersättas av en ny kultur. över ett SSU som präglades av djup misstro mellan falanger och ett kraftigt medlemsras.

– Många tänkte nog att jag och Mattias representerade olika delar

FRIHET

av SSU. Men så funkar det inte. Det går inte att ha ett falangtänk när man ska leda en organisation.

MATTIAS NICKAR. HAN menar att SSU:s politik aldrig får bli resultatet av en sorts falangmyglets kappseglingskonst.

– Vi förstod tidigt att den djupt ingrodda misstro många kände behövde ersättas av en ny kultur. I dag är SSU lyckligtvis större än forna tiders konflikter.

MED VÄRME I rösten berättar Jytte om hur SSU gradvis gick från krisläge till en period av hög värvningstakt, politiska utspel och kampanjer som fick gehör långt in i partiet.

– Efter mycket slit gick spiralerna slutligen åt rätt håll någon gång i slutet av 2009. Under valrörelsen året därefter var det vi som fick representera ungdomsgenerationen mot en kylig regering. Det var en speciell känsla, säger hon.

– Att få se trenden vända inom SSU, från cynism och misstro till nya medlemmar och vassare verksamhet, det var en otrolig upplevelse. SSU mår bättre i dag än tidigare, säger Mattias.

KAFFET ÄR UPPDRUCKET och lille Einar gestikulerar ivrigt från vagnen. De fortsätter prata om vad som händer den närmaste tiden. Studier för båda ska det visa sig, politiken tänker de ägna sig åt på fritiden. Nu är det dags för nästa generation att bygga SSU, menar Mattias.

– Politiken blir smartare när fler är med. Kom ihåg det, avslutar Jytte. 

47 5/2011

Toppduon De närmaste två åren är det Gabriel Wikström och Ellinor Eriksson som ska leda SSU politiskt och organisatoriskt. Frihet mötte två taggade färskingar som vill att förbundet blir politiskt vassare och värvar mer.

TEXT: DANIEL MATHISEN

G

BILD: JENS OHLSSON

ABRIEL WIKSTRÖM, NYVALD SSU-ordförande, och Ellinor Eriksson, nyvald förbundssekreterare, sitter med varsin kalender framför sig andra dagen på nya jobbet. Expeditionen är ännu överbelamrad med rekvisita från kongressen. I ett hörn ligger oidentifierbara härvor av sladdar, blombuketter till den nyvalda ledningen tar upp större delen av det kombinerade köket och mötesrummet. Redan på måndagen efter kongressen inledde Ellinor och Gabriel sitt arbete med att planera för hösten.

– Vi har i princip suttit inlåsta i expeditionens ”war room” sedan vi kom hit, säger Ellinor med ett leende och fortsätter: – Första dagarna har vi mest gått igenom varandras meritförteckningar och ställt några första trevande frågor.

STÖRSTA ÖVERRASKNINGEN HITTILLS? Att Gabriel mer eller mindre talar flytande franska och känner alla i 26-manna, gruppen av partiets försteombudsmän från hela landet.

– Just nu handlar det mycket om att få översikt över allt som uppdraget innebär. Vi kommer att åka bort ett par dagar med den nya ledningsgruppen och förbundsstyrelsen för att planera lite mer långsiktigt, säger Gabriel.

GABRIEL BERÄTTAR ATT han är ödmjuk inför uppdraget att vara SSU:s ansikte utåt. Ellinor är för sin del orolig för att inte kunna infria omgivningens förväntningar på hennes ledarskap. Båda är överens om att en av de viktigaste pusselbitarna i ett framgångsrikt arbete handlar om att tidigt identifiera gryende konflikter och vara öppna med eventuella problem som uppstår.

– Det är viktigt att kunna prata om jobbiga situationer för att undvika att konflikter tar överhanden. Sedan kommer det garanterat att dyka upp konflikter ändå, men då är vi åtminstone bättre förberedda, säger Gabriel.

ELLINOR INFLIKAR ATT hon inför uppdraget som förbundssekreterare studerat olika organisationsmodeller för att kunna tillämpa på förbundsexpeditionens arbete.

– Jag är mycket för modeller överlag. Det är ett bra sätt att utveckla en organisation och ta tillvara på den kompetens som finns. Vägen fram till ett beslut är minst lika viktig som beslutet i sig, konstaterar hon.

DE BÅDA SITTER bakåtlutade i expeditionens stora röda soffor invid

FRIHET

entrén, märkbart avslappnade. Intensiva kampanjer för att vinna medlemmarnas förtroende och en fullmatad kongress ligger bakom dem. Tröttheten lyser igenom. Gabriel döljer en gäspning och Ellinor fingrar på sin mobiltelefon. Trots att de är nya på jobbet har det långtifrån varit någon mjukstart, menar de. Snarare tvärtom.

– Jag insåg tidigt att förbundsexpeditionen egentligen aldrig går på semester. Det ligger hela tiden saker och väntar. Inbjudningar som ska besvaras, utspel som ska genomföras, säger Gabriel.

– Det är en lite märklig känsla att plötsligt inse att allt hänger på oss nu, att det inte är någon annan som har ansvaret. Den insikten drabbade mig nästan omedelbart, fyller Ellinor i.

SEDAN DE VALDES under förbundskongressens tredje dag har telefonerna gått varma. Tidigare ordförande och förbundssekreterare har hört av sig, gratulerat och kommit med ett och annat råd på vägen.

– Det känns tryggt att det finns tidigare generationer som gått igenom samma märkliga resa, säger Gabriel.

– Det är viktigt att kunna prata om jobbiga situationer för att undvika att konflikter tar överhanden.

NÄRMAST VÄNTAR VALKAMPANJ i grannlandet i väst. Både Gabriel och Ellinor har lovat de drabbade vännerna i AUF, Norges socialdemokratiska ungdomsförbund, att bidra med kampanjarbetare under valrörelsens sista veckor.

– Det är viktigt att vara ett stöd för AUF just nu. Att inte vara där skulle kännas väldigt konstigt, förklarar Ellinor.

UNDER HÖSTEN LANSERAR förbundet en storsatsning mot högerextremism, en kampanj som kommer att synas på skolor i alla delar av landet.

– Vi ska sätta bilden av att SSU är på gång, att vi pratar politik och att vi syns bland unga människor. Kampanjen kommer att handla om hur nya bostäder, fler jobb för unga och en bättre skola ökar människors frihet. En kampanj för positiv frihet, avslutar Gabriel. 

48 5/2011

GABRIEL WIKSTRÖM Är: Nyvald SSU-ordförande.

Bor: Västerås. Ålder: 26 år.

Bakgrund: Tidigare ordförande för SSU Västmanland, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007 och gruppledare för Socialdemokraterna i Barn- och ungdomsnämnden i Västerås.

Jobbat som lärarvikarie och valkretssekreterare för Socialdemokraterna i riksdagen.

Läst spanska och franska utomlands, studerar just nu statsvetenskap vid Uppsala universitet.

ELLINOR ERIKSSON Är: Nyvald förbundssekreterare.

Bor: Stockholm. Ålder: 23 år.

Bakgrund: Tidigare ordförande för SSU Gävleborg, ombudsman för Ungdomens nykterhetsförbund och har suttit i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007. Under ett år bodde Ellinor i Berlin och läste tyska, i dag studerar hon till psykolog.

FRIHET

49 5/2011

Maktnavet Johanna Storbjörk

Johan Büser

Riad Aliafendic

SSU Göteborg (omval)

SSU Skåne (nyval)

Ålder: 25 år.

Förebild: Min farfar.

Otippad talang: Är nykterist och jobbar på Systembolaget.

Favoritskiva: Allt av Melissa Horn.

Hjärtefråga: Folkbildning.

Ålder: 28 år.

Förebild: Min mamma.

Otippad talang: Kan sjunga bra.

Favoritskiva: Thåströms självbetitlade album från 1989.

Hjärtefråga: Internationell politik.

Ålder: 21 år.

Förebild: Rosa Luxemburg.

Otippad talang: Är väldigt vig.

Favoritskiva: ”Äppelknyckarjazz” av Movits.

Hjärtefråga: Socialförsäkringssystemet.

SSU Kronoberg (omval)

Emma Lindqvist

Alen Islamovic SSU Jönköping (nyval)

Evin Incir

SSU Stockholm (omval)

Ålder: 27 år.

Förebild: Starka kvinnor.

Otippad talang: Bra på att lägga tusenbitarspussel.

Favoritskiva: ”To Die Alone” av Moneybrother.

Hjärtefråga: Jämlikhet.

Ålder: 22 år Förebild: Olof Palme.

Otippad talang: Spelnörd till max.

Obesegrad på FIFA 2011.

Favoritskiva: ”My beautiful twisted dark fantasy” av Kanye West.

Hjärtefråga: Friheten.

Ålder: 27 år.

Förebild: Olof Palme.

Otippad talang: Bordtennis.

Gammal distriktsmästare i Göteborg.

Favoritskiva: Allt av Johnny Cash.

Hjärtefråga: Internationell politik.

SSU Uppland (nyval)

FRIHET

50 5/2011

De är tolv stycken. Och de utgör den högsta beslutande makten i SSU mellan kongresserna. Frihet listar den nyvalda förbundsstyrelsen, ledamot för ledamot.

TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: JENS OHLSSON

SSU Stockholms län (nyval)

Sara Yazdanfar

Emma Larsson

SSU Västerbotten (nyval)

Ålder: 26 år.

Förebild: Ernst Wigforss.

Otippad talang: Bra på att köra bil.

Favoritskiva: ”Two way monologues” av Sondre Lerche.

Hjärtefråga: Att alla bibliotek ska ha tillgång till tevespel.

Ålder: 21 år Förebild: Min syster och Robyn.

Otippad talang: Bra på att sy.

Favoritskiva:”The Suburbs” av Arcade Fire.

Hjärtefråga: Jämlikhet.

Ålder: 19 år.

Förebild: Min pappa.

Otippad talang: Bra på att ordbajsa.

Favoritskiva: Allt av Bo Kaspers orkester.

Hjärtefråga: Mångfaldspolitik.

Peter Burström

Kaisa Karro

SSU Östergötland (nyval) Ålder: 23 år.

Förebild: Christoffer Bernsköld.

Otippad talang: Bra på att sticka.

Favoritskiva: Säkerts självbetitlade debutalbum.

Hjärtefråga: Utbildningspolitik.

SSU Sörmland (nyval)

Jenny Ahlman

Mattias Kristenson

Ålder: 21 år.

Förebild: Min pappa och min storebror.

Otippad talang: Åka slalom genom portar.

Favoritskiva: Det mesta med Bruce Springsteen.

Hjärtefråga: Arbetsmarknadspolitik.

Ålder: 20 år.

Förebild: Desmond Tutu.

Otippad talang: Spelar piano och gitarr.

Favoritskiva: ”All that you can’t leave behind” av U2.

Hjärtefråga: Att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

SSU Norrbotten (nyval)

SSU Uppland (nyval)

FRIHET

51 5/2011

1 Bildbevis

3

1. Minnesceremoni med anledning av offren i Norge i samband med IUSY-festivalen i Österrike.

2. Kurshelg med SSU Västernorrland.

3. SSU arrangerar en manifestation till minne av de dödade vid massakern på Utöya.

4. Socialdemokratiska studentförbundets kongress.

5. SSU:arna i Eslöv utnyttjade kungaparets besök för att demonstrera för repbulik.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

2

5

4

FRIHET

52 5/2011

Förbundsordförande SSU

Förbundssekreterare SSU

Det fattades många politiska beslut under kongressen. Hur kommer förbundsstyrelsen jobba för att driva dem?

– Först och främst handlar det om att få en överblick över vilka beslut vi fattat och därefter göra en prioritering. Sedan är det naturligt att välja lite olika vägar att gå, beroende på vilket tidsperspektiv vi har. Vi ska ha en långsiktig agenda på kanske fyra till fem år. Där handlar det om att identifiera politiska frågor av strategisk vikt över tid. Ett mer kortsiktigt perspektiv handlar om en kongressperiod, det vill säga två år.

– Socialdemokraternas partikongress år 2013 är förstås en naturlig hållpunkt politiskt. Genom att vara med och påverka där har vi större chans att påverka hela samhället.

– Höstkampanjen är ett bra sätt för våra företrädare att synas. Ett annat sätt att nå ut är genom att sammanställa rapporter kring de frågor vi tycker är särskilt viktiga. Vi måste bli bättre på att samla kunskap från andra.

Vilken blir SSU:s politiska profilfråga i höst?

– Vi kommer att lyfta kampen mot högerextremismen som en självklar fråga under hösten. Det hänger ihop med den kampanj på temat frihet som SSU lanserade redan i våras. Skulle man fråga folk på gatan i dag vilket parti de förknippar med frihet skulle många säger Moderaterna eller Folkpartiet.

Nu gäller det att ta tillbaka begreppet och fylla det med innehåll. Att stå för frihet är att vara emot extremism och vice versa.

– Ofta missar vi att föra kampen mot högerextrema på nätet. Det är där de frodas och vinner mark.

Nu måste vi möta mörkerkrafterna genom att anlägga en motbild på internet och sprida de socialdemokratiska rösterna till fler webbläsare.

Under din kampanj till förbundssekreterare lovade du att flytta resurser och makt nedåt till distrikten. Hur kommer det att ske?

– Vi ska se över alla omfördelande system inom SSU, såsom distriktsstöd, verksamhetsutvecklingsfond och studiestimulanser. Förbundskongressen beslutade att öka de medel som går att söka, så alla siffror kommer att justeras upp. Det möjliggör ny verksamhet och stärker distriktens förutsättningar.

– Tillsammans med SSU-distrikten kommer vi att diskutera hur de ekonomiska medlen bäst kan utnyttjas och hur det går att sporra verksamheten ytterligare.

– Sedan kommer vi att göra om ordförandeträffarna så att varje distrikt får större insyn i förbundets verksamhet. Det är ett bra sätt att stärka kopplingen mellan distrikt och förbund.

Vad blir SSU:s organisatoriska prioritering under hösten?

– Jag skulle vilja säga att allt fokus kommer ligga på att fortsätta växa. Nu måste vi hitta nya sätt att nå ut till medlemmar och aktivera redan befintliga.

Steg ett är 10 000 medlemmar, sedan 15 000. Exakt hur de metoderna kommer att se ut kan jag inte svara på ännu, men vi kommer att ha kontinuerliga samtal med distrikt och medlemmar för att hitta de vassaste verktygen.

– Men hösten kommer också att handla om att få komma ut till skolor och diskutera med nyfikna elever. I dag upplever vi att många skolor stänger dörren för oss. Man hänvisar bland annat till att politiska ungdomsförbund bara tillåts under valår eller att eleverna tillgodogör sig kunskap på andra sätt. Därför är det viktigt att vi utnyttjar våra kanaler för att påverka förtroendevalda. Alla nämnder och styrelser är forum för påverkan.

FRIHET

53 5/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Ellinor Eriksson

rä un sv fö på fö Un up Ti Or BA r d tt å r df RB til – N ga s rar vär bos – D fle der pm iga – B ör är re o ra ta e r l le u e a h o st nd ä RO ö k n fo m för ts d s e kr sm suto gen ste sam i år ads eg rts of u fö EN en ät riv ng aft ar m he n f m la br rH bo ter illig a a igt kna ha ter orts ar nse iste G yr . r r t st vi M ä d es ad på t bo t fly Sär den vi l med tte e p ade n i S AN gä . de r k tta skil i d ans rim r vi rob vi ve s t le ka rig fö n var he t i ag er j o l re in st , d at iga bb m s m e m h ni sl em if or ä om pa be ng ag r r en h a s r na ma ån o tad hu rap yro för a rå njen ör en . tt de ”B i al vä , b ch sre vud po r. nå r p y lra re rt ge lir s g ut å a gg hö n all å k ion su om fö t fl al er lta f o r g ch be ram st r a e lad na te sit t u tt r. bi tsm tid a g e al m blir är atio r ld la am d at ne a ark en” ad et t d n op n , s un sk b ad o os al et a i g n lt ha io en m a. , n .

Gabriel Wikström

AN de oc ny ko di so he Or re m l df n m h N ör ok m tek ser – N kts vi a la – V IK an ra ins nik te u v än tid nd i k tis ka f r o il A de dn ig et om ö l er c . a N fö a de r at h e vi b ing re Bla me IL rF m m t u ve re ar la n r f ol SS öt en n n d o ke es ta de nem dda av se an rts O ts ä o r pl la rl N hu at ät an vår per at o nat tta a se vs ta g. t u a ch g at s e f oc r o tå fö Se tb ör ts n s n o h ch d r m da ud es om m at pa til en öt n h til täll bl de sa p rk lg . D en a l a ni iv di å a er än e i n r t t m g t . gl t är el vi i oc gar en ita tt s ig dé ks . l p l j a e ä a rid gö tt n t e å s t es än a ra sä mä r o om uc d ku de tt a nn m f cé nin ltu m tt is att atta så ga r i ko a fö so r r fl r nv m än er . da

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

BILD: SVT

de

lla

Hy n

ie

er

-s TV pp

”U .

p”

am

lk

til

1

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 oktober.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Teveserien ”Upp till kamp” från 2007 skildrar fyra unga människor under de radikala åren på 1960- och 70-talet. Vem av personerna nedan brukar inte förknippas med den så kallade 68-vänstern i Sverige?

1. Sara Lidman X. Anders Carlberg 2. Ulf Brunnberg

2

1981 blev socialdemokraten Gro Harlem Brundtland Norges och Nordens första kvinnliga statsminister. Vilken svensk borgerlig politiker är hon släkt med?

1. Bertil Ohlin, partiledare för Folkpartiet 1944-1967 X. Lena Adelsohn Liljeroth, moderat kulturminister 2. Lennart Daléus, partiledare för Centerpartiet 1998-2001

3

Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor’s nedgraderade nyligen USA från ”AAA” till ”AA”, något som utlöst chockvågor på världens börser. I avsnittet ”The stock tip” från teveserien Seinfeld övertygar George Costanza Jerry Seinfeld att köpa aktier i det fiktiva bolaget Sendrax. Varför?

1. Bolaget har utvecklat en ny teknik för tevesänd opera X. Sendrax är ett läkemedelsbolag som har patent på en medicin som behandlar Beckers muskeldystrofi 2. George Costanza gillar hur namnet låter

4

1922 höll Sverige en folkomröstning om att helt förbjuda försäljning och

54 5/2011

FRIHET

konsumtion av alkohol, där nejsidan vann en knapp majoritet av rösterna. Vilket år bildades det nationella alkoholmonopolet, Systembolaget?

1. 1923 X. 1939 2. 1955

5

Den 11 september är det val i Guatemala.

Vad betyder landets namn på mayanska?

1. Det gröna havet X. Trädens land 2. Gudarnas berg

6

Med höst följer jobb- och skolstart. Vad hette den skolform som existerade innan grundskolan infördes år 1972?

1. Medborgarskola X. Lärdomsskola 2. Folkskola

7

Jens Lapidus, författaren till den så kallade ”Stockholm noir”-trilogin, kallar sig själv religiös. Vilken trosuppfattning tillhör han?

1. Judendom X. Protestantism 2. Katolicism GRATTIS! Hanna Marelius, Kalmar, Adelina Kabata, Norrköping, Kristoffer Karlsson, Göteborg. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse vardera. Kommer på posten!

SVERIGES LEDANDE SAMHÄLLSMAGASIN

6 nummer av Arena för 239 kr. Arena ger dig radikala spaningar längs samhällsdebattens framkanter. Mejla namn och adressuppgifter till gun.andersson@arenagruppen.se.

Skriv ”Frihet” i mejlet för att ta del av erbjudandet. Läs mer på www.tidskriftenarena.se.

55 4/2011

FRIHET

S p ec i A le rb ju för d f r ih e t S l A nde ä SA r e!

Stöd våra norska kamrater!

Bidra till Utöya-insamlingen!

Terrordådet på Utøya var inte bara en mänsklig tragedi, det var ett angrepp på unga människors möjlighet till demokratiskt politiskt engagemang. Terrorn får aldrig segra. Återuppbyggnaden av Utøya är viktigt för SSU:s systerorganisation AUF, men det är också viktigt för hela den skandinaviska arbetarrörelsen. SSU startar därför en insamling för återuppbyggnaden av Utøya och för fortsatt verksamhet kring demokrati och mänskliga rättigheter på ön.

Ditt stöd är viktigt!

Via SMS:

Via bankgiro eller plusgiro:

Exempel: Skicka ett SMS med texten ”Utöya100” till nummer 72 456 för att skänka 100 kronor.

Du kan välja mellan följande SMS-koder för olika belopp:

Bankgiro: 5676-4962 Plusgiro: 32 28 64-0

Utöya50 Utöya150

Utöya100 Utöya200

Märk insättningen ”Utøya”.

Tack för ditt stöd!

www.SSU.se