6/12 by Frihet Media

R K A A M R Q O V L IS IN T A

C S P F DÄ AR KU OL ÖR RF LIT TA ITI FA ÖR O N D SK TTA RU TAR ÄR RO RE S T U U N AD N S AR N I V G T R O DE E R A F I P G M T FÖ SIT ÅR EN ÄNJ R ET EN OM ER KO E N LL T T Y C ET PÅ V AP I L H T S Ä S L G AN P L N S AT S IT TE TR R AN AT NS US VÄ A R

T SO I D N #6 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 12 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 6/2012

En katastrof En katastrof sker på en sekund. sker på en sekund. Vi kan skicka en Vi kan skicka en operationssal inom operationssal inom några timmar. några timmar.

rthoumieu

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda liv. Sms:a LÄKAREhänger till 72970 dusnabbt. 50 kr eller Ifler katastrofsituationer alltså påskänker att agera gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan Tack. rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. 2 6/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Våga värna

oberoendet

MÅNADER I ETIOPISKT FÄNGELSE. Vanmakten, paniken. Tankarna som far genom huvudet när du får veta att du ska sitta där i elva år, i en regim som är både korrupt och odemokratisk. Fängslandet av journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson tillhör vår tids mer spektakulära händelser för journalister. Schibbye och Persson lyckades med hjälp av rebeller från ONLF-gerillan ta sig in i Etiopien för att rapportera om hur flyktingar behandlades och kopplingar till oljebolaget Lundin Petroleum. Nu blev det aldrig något reportage. I stället fick omvärlden bevittna hur själva villkoren för journalistiken ställdes på sin spets, hur det skrivna ordet tystades för att en repressiv regim på lösa grunder dömde två svenskar för terrorism. När de båda slutligen frisläpptes kunde de flesta andas ut, inte minst Schibbye och Persson själva.

granskande journalistiken. När konkurrensen minskar ökar också risken för att självsaneringen bland medier uteblir. Varför ska de stora mediekoncernerna uppmuntra den enskilde reportern att följa upp rapportering från en mediekanal inom samma ägarsfär? Eller hur de skakiga anställningsvillkoren för journalister skapar en orimlig situation, både för den enskilde reportern och för det som ska bevakas. Jag vet alltför många ur min generation av utexaminerade journalister som i korta inhopp som vikarier, visstids- och projekt anställningar lägger energi på att hålla sig på god fot med chefen eller redaktören i stället för att lägga all uppmärksamhet på skarp rapportering. Att jakten på jobb ska överskugga kvalitativ journalistik är förstås ett misslyckande för den svenska mediemarknaden. PÅ SAMMA SÄTT är det viktigt att våga diskutera hur sviktande ekonomi gör att tidningar låter potentiella annonsintäkter styra innehållet. Valet mellan att få kronor och ören att gå ihop för att kunna leverera en medieprodukt i framtiden eller att våga vara opartisk i dag är en utmaning. Som chefredaktör och ansvarig utgivare på Frihet är det viktigt att påminna mig själv om ansvaret gentemot läsarna, att inte styras av intressen andra än de rent journalistiska. Ett färskt exempel på hotat oberoende är regeringens förslag om att ersätta dagens finansiering av public service, den så kallade teve-licensen, med en skatt som klubbas av riksdagen. Förslaget kan vid en första anblick verka harmlöst. Men vad får det egentligen får konsekvenser för dem som verkar under public service-paraplyet när resurserna plötsligt ska bestämmas av politiker med olika intressen, snarare än finansieras av medborgarna? Själva poängen med en licens är att hålla isär staten och public service. Med medborgarnas bästa för ögonen. Resultatet är bevakning och programtablåer av hög kvalitet, där tillfälliga politiska vindar inte får sätta ramarna för vad som fyller rutan eller radion. Bara misstanken om att en medieskatt skulle kunna begränsa oberoendet är argument nog mot reformen. S

SAMTIDIGT ÄR DET viktigt att påminnas om hur bräcklig yttrande- och tryckfriheten ändå är. För ett par dagar sedan rapporterade den tyska tidningen Deutsche Welle om hur turkiska journalister fängslats efter att ha rapporterat om kurdernas situation i landet. Kuba har vid flera tillfällen haft hemliga skenrättegångar och dömt journalister till fängelsestraff i upp till 27 år för ”bristande respekt” och för att ”sprida propaganda”. Sedan Mexikos president Felipe Calderón förklarade krig mot droger har 39 reportrar dödats i våldsamma sammandrabbningar mellan korrupta regeringsstyrkor och organiserad brottslighet. Genom att skrämma och kontrollera journalister har båda sidor i drogkriget insett att det går att tysta sanningen. Och i Ryssland har vi de senaste åren sett alltför många exempel på hur villkoren för de fria medierna kringskurits. NÄR REPORTRAR UTAN gränser i sitt så kallade pressfrihetsindex graderar världens länder hamnar Etiopien på plats 127. På plats 142 hittar vi Ryssland, 148 Turkiet, 149 Mexiko och 167 Kuba. Nu är det viktigare än någonsin att granska också de länder vars pressmiljö inte alltid genererar dramatiska rubriker. Kanske finns det just i detta nu en berättelse som tystas när journalister förvägras den grundläggande rätten att rapportera. För det är de små gradskillnaderna, skiftningarna åt fel håll, som gör att ett land så småningom hamnar på fel sida om öppenhetens gräns. FÖR SVERIGES DEL saknar jag en seriös och genomgripande diskussion om mediernas villkor, syfte och mått av oberoende. Som hur den utbredda ägarkoncentrationen, där ett fåtal bolag äger och fullständigt dominerar tryckta medier, påverkar förutsättningarna för den

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 6/2012

FRIHET

INNEHÅLL

13 22

13 ETT NYTT SVERIGE

Qaisar Mahmood om att tillgängliggöra det svenska kulturarvet för en ny generation svenskar.

14 SEGLING FÖR ALLA

Föreningen Mot Bättre Vetande brinner för att alla, oavsett bakgrund, ska få möjlighet att lägga ut på sjön.

22 POLITISK NOSTALGITRIPP

Författaren och debattören Karolina Ramqvist blickar tillbaka till nittiotalet genom ett feministiskt raster.

28 SLAGET OM USA

Frihet besöker ett historiskt polariserat land som snart går till valurnorna.

38 ÖVERLEVER DU?

Spaningen om hur en ny generation av överlevnadsentusiaster förbereder sig för samhällets kollaps.

44 SAMHÄLLSRAP

Rapparen Carlito använder mikrofonen för att berätta om ett kluvet samhälle.

47 FOKUS SSU

Flyktingaktivister i Märsta. Socialistinternationalens kongress i Sydafrika. Fackligt aktiva Malin organiserar transportarbetare. Emilia vill bredda idrotten i Stockholm.

28 4 6/2012

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011) Frihet är Sveriges socialdemokratiska

Frihet Nummer 6/2012, årgång 94 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Mattias Vepsä Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår Korrektur —

ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 6/2012

FRIHET

Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 6/2012 Cecilia Köljing, Chrissie Abbott, Katrine Kielos, Linus Fremin, Terése Andersson, Maja Kristin Nylander, Mattias Vepsä, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Tove Solbeckar, Qaisar Mahmood

Brev! Dags för en ny människa?

Hela vårt ekonomiska system står i dag inför en jättelik utmaning: Med en årlig tillväxt på dagens mål som är minst två procent, skulle ekonomin om 100 år vara sju gånger större än i dag, och om 300 år skulle den vara cirka 400 gånger större. För att dagens marknads ekonomi ska kunna fortsätta i samma takt måste vi snart konsumera hundratals gånger fler mobiltelefoner, ipads, bilar, teveapparater, datorspel och pizzor än i dag. Om inte tusentals jordklot i materia ska behöva cirkulera om några sekel måste ekonomin omvandlas till ett nollsummespel med en konstant mängd materia. Men i ett nollsummespel utan någon som helst tillväxt skulle samhället kollapsa. Ekono min skulle hamna i en negativ spiral: Investe ringarna skulle upphöra, arbetslösheten öka, skatteintäkterna minska, och dessutom skulle statsskulden öka. Om trenden inte vänder kom mer staten på sikt att bli bankrutt. Men skulle inte idéer, tjänster och mjuk varuutveckling kunna utgöra en ny, miljö vänlig tillväxtmotor? Jo, det går alltid att ef fektivisera rutinerna i vård, skola och omsorg, pedagogiken kan förbättras, håret snabbare

klippas, samt fler e-tjänster skulle kunna konsumeras, fler konstverk och konserter beskådas per dag. Men i slutändan är det ju så att dygnet bara har 24 timmar, vilket sätter en övre gräns för människans produktions- och konsumtions förmåga av immateriella skapelser. Bilar kan man konsumera i tusental och stapla på hög på bakgården, men man kan inte gå på två konserter, gå på två restauranger eller massera tre kunder samtidigt. Slutsats: Miljövänlig tillväxt är möjlig på kort sikt genom att vi ersätter gammal teknik med effektiviserad, miljövänlig teknik samt ökar produktiviteten i tjänstesektorn. Men vill vi rädda ekonomin på lång sikt behöver vi antagligen bygga ut vårt medvetande med framtidens ai-teknologi: Människa 2.0. / Samuel Kazen Orrefur

Agera lokalt För att SSU ska vara en stark politisk makt faktor på det realpolitiska planet måste ungdomsförbundet runt om i landets kom muner formulera sina politiska strävanden i kommunalpolitiska program. Vi har genom förbundets principprogram en stark ideologisk kompass att utgå ifrån. Genom förbundets politiska handlingspro

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Katrine Kielos, krönikör

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

gram ges våra svar på hur vi ska formulera morgondagens politik på det nationella och internationella planet. Men även landets SSUkommuner har en viktig funktion att spela när det gäller möjligheten att skapa ett mer rättvist och solidariskt samhälle. Många av de beslut som rör barn och ung domar tas nämligen i de svenska kommun fullmäktigeförsamlingarna. För att medlem marna ska kunna veta vilken färdriktning SSU-kommunen har i kommunalpolitiska frågor så är det av vikt att man formulerar de åsikter som medlemmarna har. Därför måste SSU-kommunerna på samma sätt som SSUförbundet och SSU-distrikten formulera sina politiska strävanden i skrift, det vill säga i olika program och manifest. I Helsingborg har vi sedan flera år tillbaka ett kommunalpolitiskt program. Det berör allt från avgiftsfri skolmat i gymnasiet till femi nistiskt självförsvar. Förutom att det stärker den demokratiska processen i SSU-kommunen, ger det också möjlighet för medlemmen att arbeta mer systematiskt och organiserat. I Helsingborg har vi lyckats genomföra så att vi har avgiftsfri skolmat i gymnasiet, nu fortsät ter vi arbetet med att uppfylla de mål som vi har i vårt program. Nästa mål att uppfyllas är: avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasieeleverna. /Martin Tunström

unga sossar så det går inte att fuska eller slöa till. Var hittar du inspiration till ditt skrivande? – Jag läser väldigt mycket. För mig är det det enda sättet. Vad har du gjort tidigare? – Skrivit kultur för Expressen, varit krönikör i Fokus och jobbat på tankesmedjan Arenagruppen. Du är också tidigare ledarskribent på Aftonbladet, numera söndagskrönikör. Hur hamnade du där? - Jag blev uppringd av Olle Svenning en dag. Du flyttade nyligen till London. Hur kommer det sig? – Jag älskar London och kände att jag

Ålder: 28 år. Bor: Belsize Park, London. Gillar: Pioner, politik, mat. Ogillar: Rädsla. Ville bli som liten: Nunna (japp, det är sant). Du skriver krönikor i Frihet sedan några år tillbaka. Vad brukar du tänka på när du ska skriva för tidningens läsare? – Att de är väldigt smarta och engagerade

6 6/2012

FRIHET

behövde komma utomlands och göra något nytt. Jag ville också ha tid att fördjupa mig och skriva längre texter. Jag gjorde mycket morgonsoffor och sådant när jag var på Aftonbladet och kände att jag ville ha paus från det. Vad kännetecknar, enligt din mening, en välskriven krönika? – Att det är väldigt tydligt vem den talar till. Vad gör du när du inte skriver och jobbar? – Jag tränar yoga, träffar vänner, lagar mat, läser böcker. Vad hoppas du mest av allt just nu? – Fred på jorden, eller kanske specifikt i Syrien, och en modigare europeisk socialdemokrati.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Förtjänar unga sämre? För en vecka sedan skrev jag ett inlägg på min blogg om bostadssituationen för studenterna. Jag menade inte bara att man behöver bygga bostäder, utan också se över kvaliteten på de studentbostäder som ﬁnns idag. I Umeå är renoveringen hemskt eftersatt. Hur som helst blev reaktionerna på det jag skrev att det var jag som var bortskämd. Kommentarerna visade en mentalitet om att ungdomar kan bo lite hur som helst, och man förskönar studenters dåliga boende under termen ”studentliv”. Nästan på ett romantiserande sätt. Centern gjorde för ett tag sen sitt utspel om ungdomslöner. Att unga människor ska

få mindre pengar, fast för samma arbete, just av anledningen att de är unga. Man motiverar det med att det då blir enklare att komma in på arbetsmarknaden. På samma sätt verkar nu många tycka att ungdomar och studenter kan bo i något slags andrahandslägenheter, bara för att de är just unga. Och det motiveras med att det då är enklare att faktiskt få en bostad och komma in på bostadsmarknaden. Borgarnas sätt att styra Sverige på är inte bara genom reformer och regleringar, utan också genom en förändring av samhällets he gemoni. För det är det reformer och regleringar också leder till – attitydförändringar och tanke

Vad hände sen? ”Ett nytt land föds”, Frihet 4/2011

förändringar. Och jag blir mörkrädd när jag ser att man de senaste åren mer och mer gått mot tan ken att ungdomar kan ha det sämre än vuxna, bara för att de är just unga. Det är dags att vi synar den här förändringen och sätter ner foten, vi unga tillsammans. /Fanny Eriksson

EGYPTEN

LIBYEN

Röda havet

slår alla krisnivåer. Dessutom gör regnperioden att sjukdomar sprids allt snabbare.

Nilen

NORDSUDAN

TCHAD

Khartoum

ERITREA

DARFURREGIONEN

Inofficiell gräns

Malakal Wau

BILD: JOHAN PERSSON

I samband med att jättelandet Sudan delades itu den 9 juli förra året skildrade Frihet villkoren i det nya landet Sydsudan. Reportaget handlade bland annat om hur utbredd fattigdom, låg utbildningsnivå och våldsamma gerillor gjorde att framtidsutsikterna såg dystra ut. Medborgargardet Arrowboys, bestående av tusentals frustrerade, hade dock bestämt sig för att slå tillbaka för att upprätta någon form av trygghet och stabilitet i det krisdrabbade landet. Tyvärr verkar mycket lite förbättrats sedan dess. Frivilligorganisationen Läkare utan gränser uppmanar nu människor att ge ett bidrag för att rusta upp de fallfärdiga flyktinglägren i Sydsudan. Över 170 000 människor har flytt undan stridigheterna i Sudan i norr för att söka skydd i ett läger där barnadödligheten

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

ETIOPIEN

SYDSUDAN Juba

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

7 6/2012

FRIHET

UGANDA

KENYA

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

Auktoritärt Ryssland framträder efter Pussy Riot

JOANNA KUROSZ Programansvarig för Östeuropa och Centralasien på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

Vad betyder domen mot Pussy Riot, två års fängelse för protester mot staten och ortodoxa kyrkan, för människorättsaktivister i Ryssland? – Den sänder ut signaler till andra att man kan råka illa ut om man kritiserar den ryska staten. Samtidigt har rättegången gett ny energi till den proteströrelse som uppstod under vintern och våren i samband med fusket i valen till duman och presidentposten. Enligt opinionsundersökningar säger 44 procent av de tillfrågade att domen var ”rättvis och opartisk”, att jämföra med 17 procent som menar att den inte var det. Hur starkt är stödet för Putin och regimen? – Stödet för Putin har minskat betydligt jämfört med tidigare. 2000–2008 var stödet för Putin mycket starkt, men i höstas blev Putin själv måltavla för missnöjet bland den urbana medelklassen. Hur pass intimt förknippad är landets ortodoxa kyrka med staten?

– De har historiskt varit starkt sammankopplade, förutom på sovjettiden då religion var förbjudet. Rysk identitet är starkt kopplad till ortodoxin och Putin har utnyttjat det för att skapa en ny nationell identitet. Det är detta samarbete mellan stat och kyrka som Pussy Riot var ute efter att kritisera. På vilket sätt kommer domen att påverka omvärldens bild av Ryssland? – Den har redan gjort att Ryssland framstår som ett ännu mer auktoritärt land än tidigare. Att fallet väckt stort intresse är bra men Pussy Riot är en del av en större trend. – Under sommaren har bland annat förtal kriminaliserats, internetcensur möjliggjorts och organisationer som tar emot ekonomiskt stöd från utlandet måste registrera sig som utländska agenter. Sedan många år begås grova människorättsbrott i norra Kaukasus och människorättsförsvarare som jobbar med dem riskerar livet. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Är punk ett brott?”

SOCIALDEMOKRATERNAS GRUPPLEDARE OCH TALESPERSON I RIKSDAGEN, MIKAEL DAMBERG, APROPÅ RYSSLANDS DOM MOT MUSIKGRUPPEN PUSSY RIOT.

UKRAINA VILL DEPORTERA SVAMPBOB FYRKANT Först förbjöds teveserien ”Simpsons” och nu vill Ukrainas konservativa ”expertkommission för att skydda allmänhetens moral” censurera det populära barnprogrammet ”Svampbob Fyrkant”, på engelska känt under titeln ”SpongeBob Squarepants”. Enligt rapporten riskerar teveserien att ”förgöra familjen och förespråka droger och andra laster”. Kommissionen menar också att Svampbob Fyrkant är homosexuell och därmed ett hot mot landets unga.

PROCENT Så mycket har produktionen av kokain minskat med i Colombia det senaste decenniet, till stor del beroende på gemensamma åtgärder från både USA och Colombia.

”Hur kan det vara intressant att ens höra vad Patrik Sjöberg har att säga om ordet hen.” KAKAN HERMANSSON HAR TRÖTTNAT PÅ ATT VEM SOM HELST UTAN KUNSKAP SKA UTTALA SIG OM GENUS I MEDIERNA.

8 6/2012

FRIHET

VAL I VÄRLDEN: UKRAINA

Typ av val: Parlamentsval. Valdatum: 28 oktober. Invånare: 46 miljoner. BNP per capita (PPP): 7 200 amerikanska dollar.

Kuriosa: Tunnelbanestationen Arsenalna i Kiev ligger 105 meter under marken och är därmed världens djupaste. Ryktet säger att stationen rymde en hemlig bunker för Sovjetunionens politiska elit.

HUR: Ukraina ska välja ett nytt parlament, till hälften via partilistor och till hälften via majoritetsval. För att ett parti ska ta plats i parlamentet krävs minst fem procent av rösterna. HISTORIA: Under 800-talet uppstod Kievriket – ett furstendöme som vid dess storhetstid omfattade Vitryssland, Ukraina, Rumänien och Slovakien samt de nordvästra delarna av Ryssland. Riket beboddes av slaver och styrdes av nordmän från Sverige. Under 1200-talet invaderades Kievriket av mongoler, som delade upp området i tre delar. På 1600-talet gjorde kosacker uppror mot polska och turkiska angripare. Under det stora nordiska kriget invaderade Sverige området, men besegrades vid Poltava 1709. Från slutet av 1700-talet tog Ryssland kontroll över Ukraina. I samband med ryska revolutionen 1917 blev Ukraina en del i Sovjetunionen. Landet drabbades svårt av andra världskriget. Ukraina blev självständigt 1991. I valet 2004 segrade den västvänlige Viktor Jusjtjenko i den så kallade orangea revolutionen. Efter att Viktor Janukovitj fått starkt stöd i parlamentsvalet 2006 utsågs dock denne till premiärminister samma år. Sedan en konstitutionell kris utvecklats mars–april 2007 hölls nyval till parlamentet. Julia Tymosjenko, tidigare premiärminister inom orangea blocket, dömdes till sju års fängelse för maktmissbruk år 2007, en dom hennes främste politiske motståndare, Janukovitj, beskylls ligga bakom. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Niklas Bernsand, doktorand vid institutionen för Öst- och Centraleuropakunskap vid Lunds universitet. Hur har utvecklingen varit i Ukraina senaste åren? – Tidigare fanns tre politiska och ekonomiska klaner, som ömsom sökte samarbete, ömsom bekämpade varandra. En form av roterande oligarkiskt system. – 2010, då Regionpartiets Viktor Janukovitj valdes till president, bröts traditionen och den nuvarande regeringen gör allt för att behålla makten. Utrikespolitiska institutet menar att Ukraina är

9 6/2012

FRIHET

Europas mest korrupta land. Hur märks det i valet? – Det har i alla fall inte förbättrats. De orangea hävdade att de ville inleda reformarbete, men man missade chansen. Sedan blev det inte bättre av att en politisk aktör, Regionpartiet, tagit över staten. Vilken blir valets stora fråga? – Valet är ett ja eller nej till den auktoritära inriktning som kommit med Janukovitj, liksom en förtroendeomröstning om symbolfrågor. Till exempel har regeringen beslutat att ryskan ska bli officiellt språk. Enligt en undersökning förutspår 66 procent av de intervjuade att valet inte kommer att ske öppet och rättvist. Vad tror du? – Det avviker från det öppna och rättvisa på flera nivåer. Rent konkret, valfusk. Det kan inte uteslutas. Det kan också handla om att man manipulerar hur valdistrikten ser ut, regler för kandidater och så vidare. Regeringen kommer att göra allt för att vinna. En opinionsundersökning från maj i år ger Julia Tymosjenko-blocket störst andel av rösterna. Vem är förhandstippad vinnare i valet? – En undersökning visar att Tymosjenkoblocket har 30 procent av rösterna, men vi vet ännu inte vilka partier som kommer in i parlamentet. Vad skiljer partierna åt? – Det är främst finansiella och politiska gruppers intressen som dikterar systemet och inte meningsfullt att placera partier på vänster–höger-skala. Retoriken blir ett verktyg för makt. Tymosjenko organiserar olika finansiella intressen, Regionpartiet likaså. – I Sverige vill journalister gärna hitta goda och onda i Ukraina, men i realiteten finns inga änglar. Den orangea revolutionen hade ett stort förändringsmandat från 2005 som de sjabblade bort genom att ägna sig åt korruption. Och visst, Tymosjenkos styre var mer pluralistiskt och öppet, med press- och tryckfrihet på ett annat sätt. Men man förlorade chansen att reformera. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: NU AGENCY/CHRISSIE ABBOTT

ILLUSTRATION: ISTOCK

TRANSSKOLA I ARGENTINA En gymnasieskola för trans- och hbtqpersoner öppnade nyligen i den argentinska huvudstaden Buenos Aires. Bakgrunden till satsningen sägs vara den höga andelen transpersoner med ofullständiga avgångsbetyg, som en följd av diskriminering, hot och våld i skolmiljön. En undersökning från 2005 visade att hela 64 procent av intervjuade transpersoner inte avslutat sin utbildning. I många fall tvingades de i stället till prostitution. Nu hoppas myndigheterna vända den negativa trenden.

”Vårt sociala skyddsnät riskerar att rivas upp.” NIKOS DENDIAS, MINISTER FÖR ALLMÄN ORDNING I GREKLAND, PEKAR UT ILLEGALA INVANDRARE SOM ORSAKEN TILL LANDETS KRIS. OPPOSITIONEN KRITISERAR REGERINGEN FÖR ATT SYSSLA MED FÖRFÖLJELSE AV UTSATTA MÄNNISKOR.

EBOLA TILLBAKA I UGANDA ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Under sommaren dog 14 ugandier i ett utbrott av den extremt dödliga virussjukdomen ebola. Dödsfallen är än så länge begränsade till delstaten Kibaale, men myndigheterna befarar att den kan sprida sig till övriga delar av landet. Ebola är mycket smittsam och orsakar massiva blödningar, med en dödlighet på omkring 90 procent. Enligt FN-organet WHO har 36 personer hittills omkommit i sjukdomen. Ebola sprids via direktkontakt med kroppsvätskor hos infekterade människor och djur.

20 procent

HAR ANDELEN CIVILA DÖDSOFFER I AFGHANISTAN MINSKAT MED HITTILLS I ÅR JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD 2011, ENLIGT FN.

ISFRITT ARKTIS OM TIO ÅR? Den europeiska myndigheten European Space Agency förutspår att isskiktet på Arktis kan vara borta om tio år. Redan i augusti, med en månad kvar av den så kallade smältsäsongen, var istäcket rekordtunt noterade meteorologiinstitutet SMHI. Avsmältningen sker dessutom ännu snabbare än vad som befarades i klimatpanelen IPCC:s rapport från 2007. Sker ingen förändring, antingen trendmässigt eller via ingripanden, kan Arktis vara utan is sommartid så snart som 2022.

”Det ligger i kulturen.” Mitt Romney, den republikanske kandidaten till USA:s presidentpost, i ett samtal med judiska bidragsgivare om varför Israels ekonomi är bättre än den på de palestinska territorierna.

QATAR INVESTERAR I SOLENERGI Regeringen i Qatar meddelar att landet inom loppet av sex år ska ersätta tio procent av sin elproduktion med solenergi. I ett första led ska landet producera polysilikon, materialet som används för att framställa solceller. Inom ett år ska 240 000 hushåll försörjas med solenergi, spår regeringen. Qatar har under många år haft världens högsta koldioxidutsläpp per capita.

”Tro mig, det kommer att räcka.” MARIO DRAGHI, CHEF FÖR ECB, OM ATT DEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS ÅTGÄRDER FÖR ATT RÄDDA EURON KOMMER ATT VARA TILLRÄCKLIGA.

10 6/2012

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

14 OKT – 17 NOV

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Min pojkvän gillar porr Min pojkvän kollar ganska mycket på porr och jag tycker det är jobbigt. Porrsexet är så äckligt och förnedrande. Jag vet inte om jag ska säga något om det. – Det är viktigt att komma ihåg att alla människor har ett eget sexliv. Ens sexliv är inte bara vad man gör med andra, utan består även av lust, fantasier och sådant man gör helt ensam. Alla har rätt till sitt eget sexliv och om din pojkvän vill titta på porr måste det vara helt upp till honom.

”Din pojkvän kan troligtvis skilja på porrsexet och vad han själv vill göra.” Med det sagt, så vill jag uttrycka förståelse för dina känslor. En stor del av den vanliga porren handlar om att män använder kvinnor, eller andra män, för att ha sex på det sätt mannen vill. Det kan förstås upplevas förnedrande. Det skulle du kunna diskutera med din pojkvän om du vill. Kanske har han inte tänkt på det, kanske tycker han att det inte spelar någon roll. Din pojkvän kan troligtvis skilja på porrsexet och vad han själv vill göra. De flesta har egna sexfanta-

sier, som kan skilja sig mycket från det de vill göra i verkligheten. Vi kan skilja på film och verklighet, men självklart kan vi påverkas av sådant vi ser. Om du tycker eller tror att porrtittandet påverkar din och pojkvännens gemensamma sexliv på ett negativt sätt, till exempel att han vill göra saker du tycker är äckliga eller förnedrande, så tycker jag absolut att du behöver ta upp det med honom. Berätta vad du vill göra och vad du inte vill göra tillsammans med honom. Jag vill raka underlivet men har aldrig gjort det förut. Vad ska jag tänka på? – Om du har mycket hår kan det vara lättare att raka om du klipper det lite kortare först. Hitta en bekväm position. Du kan behöva sära ganska mycket på benen för att komma åt. Använd en liten spegel om du vill kunna se ordentligt. Använd en ren rakhyvel. Ta ordentligt med raklödder eller något annat som gör att hyveln kan glida lätt. Försök att raka medhårs. Just i underlivet kan det dock vara svårt eftersom håret växer åt alla möjliga håll. Kanske vill du använda någon oparfymerad hudkräm efter rakningen för att skydda huden.

oktober. Parlamentsval i Montenegro.

oktober. Internationella FN-dagen.

oktober. Parlamentsval hålls i Ukraina.

SKILJELINJEN

Tycker du att vi ska ha monarki i Sverige?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Nej. Vilka nackdelar ser du med monarkin? – Det är ju att det är ett styrelseskick där man ärver sin makt. Man vet inte om den person som växer upp och ska ta över tronen är kompetent eller inte. Det bygger bara

på blodsband. Det är också ett system som riskerar att korrumpera samhället därför att om en viss position kan ärvas på det sätt som görs, så är frågan varför andra positioner ska sökas på grund av kompetens när det högsta ämbetet i Sverige inte gör det.

Kan du se några fördelar med att ändå behålla monarkin? – Det många lyfter fram som fördel är att det är stabilt över tid, att man vet vilken person och familj som kommer att styra och vara monark. Men den stabiliteten tror jag man kan hitta i andra system.

– Personligen tycker jag inte att Sverige bör behålla monarkin, men Centerpartiets ungdomsförbund är av en annan åsikt i den frågan. Vilka fördelar ser du med monarkin?

– Jag anser att rent praktiskt så är monarkin bra på att representera Sverige i världen. Monarkin har möjlighet att vara ett opolitiskt ansikte utåt och kanske också dra turister hit som kan gynna turistnäringen.

Vilka nackdelar ser du? – Om man tittar på det rent principiellt så bör alla personer som ska representera folket, må vara att de knappt besitter någon formell makt, också vara valda av folket i demokratiska val.

november. Kampen mellan Barack Obama och Mitt Romney avgörs. Presidentval i USA.

ORDFÖRANDE SSU

HANNA WAGENIUS ORDFÖRANDE CUF

11 6/2012

FRIHET

14 17 17

november. Världsdiabetesdagen går av stapeln. november. Sjukgymnastförbundet håller kongress. november. President- och parlamentsval i Sierra Leone.

Vill du veta vad vi kan göra för dig? Ska du starta ett sparande eller se över dina lån? Kanske börjar du tänka på barnbarnens framtida möjligheter? Frågorna är nog många och vi hjälper dig gärna att lösa dem.

Välkommen in till något av våra kontor.

swedbank.se

DET ÄR INTE KONSTIGT. VÅRA BARN VILL VARA MED. PG 90 00 71 - 2 www.rbu.se

12 6/2012

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

SOM ELVAÅRING VALLADES jag och mina klasskamrater i Tensta ut i naturen för att lära oss om den svenska historien. Runstenar skulle upptäckas, och en guide från någon hembygdsgård berättade om hur det förgångna hade lämnat spår för oss att upptäcka. Pliktskyldigt gick vi runt och tittade på fornlämningar från järnåldern i enlighet med skolplanen. Dessvärre var jag och de flesta av mina klasskamrater mer intresserade av andra saker. NU ÄR KANSKE runstenar inte intressanta för elvaåringar, varken i Tensta eller i Täby. Men det som skilde oss mörkhåriga elvaåringar i Tensta från blonda jämnåriga i Täby var att det förgångna presenterades som något främmande. I Täby å andra sidan sade man ”här är era förfäders inristade budskap till er”. Vi gick därifrån och funderade var våra förfäder hade bott och verkat på för platser tusentals mil långt bort från detta svearnas land med runstenar, kyrkor och hembygdsgårdar. För flertalet av oss förstärktes denna känsla av alienation när vi kom hem efter skolan. Våra föräldrar bekräftade också att ”vårt” arv fanns utanför Sveriges gränser. Det unisona budskapet var att vi skulle känna stolthet med andra berättelser än de som fanns i samhället omkring oss. Vi skulle inte känna solidaritet med det omgivande samhället, utan i stället med ett arv som följde med modersmjölken. UNDER CIRKA 150 år har historisk tillbakablick använts som ett verktyg för att förstärka föreställningen om ett homogent folk, med ett gemensamt kulturellt arv. Det förgångna

kopplas oftast till idén om en etniskt homogen nationalstat. Genom att upprätthålla det specifika kulturarvet skapas berättelsen om vilka ”vi” är till skillnad från ”de andra”. I Sverige har detta resulterat i att anspråk på de historiska symbolerna, exempelvis en runsten, fortfarande bestäms av hårfärg, ögonfärg och koncentrationen av pigment. I dag kan jag ändå tycka att det är märkligt att de flesta av oss som växte upp i Tensta, Rinkeby, Akalla och Husby inte upplevde en starkare koppling till den historiska miljö som omgav oss. JÄRVAFÄLTET SOM LIGGER mellan Stockholmsförorterna Husby, Akalla, Tensta och Rinkeby har många runristningar som skvallrar om de tidigaste bosättarna från järnåldern. De som byggde 1970-talets miljonprogramområden runt Järvafältet hade en tydlig ambition att försöka integrera fornlämningarna med den då moderna bebyggelsen. Tanken var att förortsborna skulle ha nära tillgång till Järvaområdets tusenåriga historia. Samtiden skulle enkelt kunna greppas med hjälp av dåtiden – det skulle vara enkelt att tänka i tid och i rum. I TIDNINGEN AXESS (februari 2011) argumenterar Johan Lundberg för att om man ska förstå hiphopkulturen i Harlem, USA, måste man lära sig mer om den tyska popgruppen Kraftwerk och Fritz Langs film Metropolis. Orsak: Det finns en röd tråd av inspiration mellan dessa fenomen. Därför: För att förstå oss uppvuxna i Tensta ska man inte försöka förstå ”vårt” kulturarv från ”våra hemländer”. I stället ska man försöka förstå utvecklingen i

13 6/2012

FRIHET

Järvaområdet och förorternas framväxt för att förstå varför vi blev formade som vi blev. Känslan av delaktighet med Sverige snarare än med ett föreställt ”hemland” på andra sidan jorden. NU ÄR DET inte bara vi med mörkt pigment som upplever behovet av att skapa ett sammanhang till omgivningen med hjälp av det förgångna. Radio- och tevetablåerna är fyllda med inslag där såväl personlig som kollektiv historiebeskrivning är satt under lupp. Visserligen har behovet av att förstå sig själv och skapa sammanhang med hjälp av tidsaspekten – att kulturarva – alltid varit ett existentiellt behov hos oss människor. Man kan dock ana att behovet förstärkts i en samtid där det blir svårare och svårare att finna eviga sanningar, samband och gemensamma erfarenheter. DET FÖRGÅNGNA KAN användas såväl för att segregera som för att skapa sammanhållning. Vill vi bygga en mer inkluderande nationell gemenskap behöver runstenar och andra his toriska symboler vara tillgängliga för alla. Det är inte bara människan som skapar berättelser, också berättelser skapar människan. Den röda tråden mellan framtid, samtid och det förgångna bestäms inte av blodsband. Vi trär själva tråd mellan det vi vill höra ihop med. S

Qaisar Mahmood är författare till böckerna “Jakten på svenskheten” och”Small, medium eller large?”.

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/ NU AGENCY

Vem äger det förgångna?

E T E B R A S M S A S L SJÖ L I T

, tten o r gsid . n i n före dering ligen m u o a in ch inkl vi verk v i t k r är a tighet o an: Ha r a g k m gdo m dela r är frå ättre n u och idén o t växe Mot B n r ba gd på älle ingen t ja. n h o j m il re yg sa ren En m relse b torna i glarfö är sva e f ö rd en r när kly ? Hos s skärgå tur. a Men t för all eborgs t på en t u t idro de i Gö ja med LANDER n NY öl Veta t fick f : MAJA KRISTIN e TO Frih IA KÖLJING FO T: C

TEX

EC I

14 6/2012

FRIHET

15 6/2012

FRIHET

ARJE TISDAGSEFTERMIDDAG TRÄFFAS ett gäng unga seglingsentusiaster i Öckerö hamn för att åka ut med båten med namnet Astrid Finne. Just den här tisdagen var de på väg att ställa in, men nu blickar de förnöjt upp mot himlen som precis spruckit upp efter en eftermiddag med piskande Göteborgsregn. Det blåser på bra, så pass mycket att de bestämmer sig för en kortare tur utanför hamnen. – Enligt prognosen kommer vinden att tillta, säger Hanna Bach, en av ledarna i föreningen MBV, Mot Bättre Vetande, som har hand om skutan. Medan hon och de andra förbereder sig själva och båten för avfärd berättar Andreas Hult, en av de andra ledarna, hur det hela började.

PÅ 1970-TALET BÖRJADE man få problem med droger och kriminalitet på öarna i Göteborgs norra skärgård. Det blev extra påtagligt eftersom problemen inte riktigt hade funnits här tidigare. På Brattebergsskolan, Öckerös högstadieskola, började några lärare fundera på hur de skulle tackla det. I hamnen hittade de en gammal skuta som hette Hawila. – Tanken var att eleverna på skolan skulle renovera den, inte att de skulle ut och åka. Men efter fem år var den renoverad och då började de fundera på vad de skulle göra härnäst. Så då började man segla utanför hamnen. Sedan kom man till Marstrand, därefter Norge och Danmark. – Sedan dess har vi fortsatt och varit på långseglingar till bland annat Skottland och Grönland, säger Andreas Hult. Hawila var en stor båt och kunde ta en hel skolklass. Med den

16 6/2012

FRIHET

MOT BÄTTRE VETANDE Föreningen vänder sig till alla. Minimi gränsen är tolv år. De flesta medlemmar är ungdomar. Kostnaden för ett medlemskap är 100 kronor per år för personer under 18 år och 250 kronor för vuxna. Säsongen börjar oftast med en helgsegling kring första maj. Under vår och höst hålls kvällsseglingar på tisdagar. På sommaren hålls seglarskolor. På vintern träffas medlemmarna och underhåller båtarna.

kunde lärarna flytta klassrummet ut i verkligheten. – I stället för att sitta inne och läsa om tång och sådana grejer så åkte man ut och kände på tång. Alla elever kom ut och seglade med Hawila. Men under slutet av 1980-talet var det dags att förnya sig. De bildade en förening, Mot Bättre Vetande, som tog över driften av båten. Och så köpte de efter hand Astrid Finne. – Hon är en lite mindre båt och där var ju tanken att de skulle ut och segla med uttalade värstingar. Och det gjorde man. I slutet på 1990-talet ville föreningen utvecklas ytterligare och började se sig om efter en ny båt. Till

”På 1970-talet började man få problem med droger och kriminalitet på öarna i Göteborgs norra skärgård. Det blev extra påtagligt efter som problemen inte riktigt hade funnits här tidigare. På Brattebergsskolan, Öckerös högstadie skola, började några lärare fundera på hur de skulle tackla det. I hamnen hittade de en gammal skuta som hette Hawila.” 17 6/2012

FRIHET

Första helgen i oktober medverkar föreningen i Skutträffen då man träffas och seglar mellan Marstrand och Skärhamn. Det brukar vara den officiella säsongavslutningen.

SKUTAN ”ASTRID FINNE” R/S 43 Astrid Finne är från början en räddningsskuta. R S står för (norska) rednings sköyte och 43 står för att det var nummer 43 som byggdes åt norska sjöräddningssällskapet. Astrid Finne byggdes 1937, och som de flesta sjöräddningsbåtar i såväl Norge som Sverige döptes hon efter en donator. I det här fallet hade mannen som donerade pengar till bygget en dotter som förolyckats till sjöss, hon hette Astrid Finne. Astrid Finne är en stark och stabil båt som byggdes för att klara av de hårdaste farvatten. Hon blev stationerad i Honningsvåg nära Nordkap, där extrema väderförhållanden råder. Det lär ha funnits en gammal skeppare från den tiden som sa något i stil med att ”det väder som Astrid Finne inte klarar, det kan vår herre inte skapa ...” 1956 köptes Astrid Finne av svenska Sjöräddningssällskapet och döptes om till Östergarn. Förutom som räddningskryssare fick hon också agera isbrytare och transport fartyg mellan Sverige och Sovjet. 1987 köptes skutan av föreningen MBV.

slut köpte de en gammal lastbåt som hette Gunilla. – Då funderade de lite, om vi nu har kunnat sysselsätta en högstadieskola så ska vi nog kunna fixa en gymnasieskola också. Vi heter ju Mot Bättre Vetande, det är för att vi alltid har jobbat mot bättre vetande, det är alltid någon som vet så mycket bättre och säger att det inte går. Men nu, tio år senare, är det en av Sveriges mest populära gymnasieskolor. OMBORD PÅ EN skuta finns det många moment som manar till samarbete. Det är en massa tampar att dra i och otaliga uppgifter att täcka. Då spelar det ingen roll vem du är, något som blir extra tydligt en dag som denna då tjejer som killar hänger med hela sin kroppsvikt i tamparna för att inte tappa kontrollen över seglet som slår hårt i den ilskna vinden. Tillvaron ombord präglas av ett kollektivt tänkande där man inte bara ska diska sin egen disk. Under seglarskolan och långseglingarna turas besättningen om att ta hand om byssan, fartygets kök, tillsammans med kocken. – Man hjälper till, roddar med disk, fixar mat, dukar och allt sånt, något som inte är självklart för tonåringar i dag. Sen sover vi tolv stycken tillsammans och om man ska kunna sova måste alla vara tysta. Det är en massa saker man inte har med sig hemifrån men får här. Andreas berättar om en gång då en skolklass från Göteborg skulle ut och segla Hawila. Dagarna innan ringde läraren till skepparen och sa att det var en kille som var väldigt bråkig och som inte borde följa

med. – Han skulle nog inte passa ombord. Då sa skepparen att det är skitsnack, är det någon som ska med så är det han. Och när han kom ombord så hamnade han i ett annat sammanhang. Helt plötsligt vände det, här kunde han ta för sig, det var hans miljö på något sätt. Just det att man bor så tätt inpå varandra och hela tiden måste samarbeta för att det ska hända någonting, du hissar inte ett sådant här segel själv. Gruppdynamiken som uppstår är ganska unik för en segelskuta. De andra instämmer och understryker att skutsegling framförallt handlar om den sociala samvaron. – Det är ett sätt att umgås. Skulle du åka ut med en sådan här skuta själv kommer du inte långt. Man måste samarbeta även om man inte känner varandra, säger Hanna Bach. Ninni Sondén som har kommit med två skolkompisar från seglargymnasiet håller med. – Man blir bra kompis med alla. Och eftersom man inte kan gå i väg eller hålla sig för sig själv så måste man anpassa sig till gruppen. TOMAS PETERSON VID Malmö högskola har forskat kring barn- och ungdomsidrott och menar att två olika fostransformer verkar parallellt inom föreningsidrotten. Du ska dels fostras till att bli en god ut övare. Men framförallt ska du bli en god samhällsmedborgare. – Samhället ger ju egentligen inte sitt stöd för att man ska lära ungar att stöta kula eller spela badminton, bara för att de ska stöta

18 6/2012

FRIHET

Ur ”Idrott och integration – en statistisk undersökning 2010” Idrott spelar en stor roll i ungdomars liv. Killar med utländsk bakgrund är den grupp som anser att idrotten har störst betydelse för dem jämfört med andra grupper, men idrott har också stor betydelse för tjejer med utländsk bakgrund. Trots det är det den grupp som i minst utsträckning är aktiv inom den organiserade idrotten. Skälen de uppger för att inte vara med är framförallt att de inte är intresserade, men också att det kostar för mycket. Ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund ägnar sig åt olika idrotter. Fotboll är den största idrotten i samtliga grupper. Det är en större andel killar med utländsk bakgrund som spelar fotboll än killar med svensk bakgrund. Tjejer med utländsk bakgrund spelar också fotboll i stor utsträckning men det är inte en lika dominerande idrott bland dem som i de övriga grupperna. Basket och tennis är vanligare bland tjejer med utländsk bakgrund än bland tjejer med svensk bakgrund. Ridning är däremot betydligt mer förekommande bland tjejer med svensk bakgrund än bland tjejer med utländsk bakgrund.

– Man hjälper till, roddar med disk, fixar mat, dukar och allt sånt, något som inte är självklart för tonåringar i dag. Sen sover vi tolv stycken tillsammans och om man ska kunna sova måste alla vara tysta.

19 6/2012

FRIHET

På frågan varför ungdomarna som tidigare varit med i en idrottsförening har slutat är det vanligaste svaret att de tappade intresset eller fick andra intressen. Nästan 20 procent av dem med utländsk bakgrund som slutat i en idrottsförening uppgav skälet att ledarna inte behandlade alla lika. Andelen är något lägre när det gäller ungdomar med svensk bakgrund. Att avgifterna borde vara lägre är det vanligaste svaret på frågan vad ungdomar skulle vilja förändra för att få lust att vara med i en idrottsförening. Svaret är vanligare bland ungdomar med utländsk bakgrund. Även om många ungdomar med utländsk bakgrund totalt sett är aktiva inom idrottsrörelsen finns det mycket att göra inom många idrotter för att de ska bli fler. Idrotten behöver bland annat arbeta ännu intensivare med värderingsfrågor och attityder i sin ledarutbildning, med att sänka kostnader och göra anläggningar mer tillgängliga och även lära av de idrotter som i dag har en stor etnisk mångfald.

– Vi vet att det finns idrottsgrenar med få utövare med utländsk härkomst. Vi vet att det finns flickidrott och pojkidrott. Och det är ett mål med den statliga idrottspolitiken: att försöka kompensera sådana brister som samhället själv skapar.

kula eller spela badminton om du förstår vad jag menar. Snarare anser samhället att idrotten bidrar till att demokratiskt fostra våra barn och ungdomar. De lär sig jämställdhet, integration, fair play, att delta i en gemenskap, demokratins grunder, till exempel att allas röster är lika mycket värda. Så det sociala är väldigt viktigt. Han var med och gjorde den senaste idrottspolitiska utredningen och menar att tankarna bakom föreningsidrotten i mycket fortfarande präglas av den statliga utredningen ”Idrott för alla” från 1969. – Alla ska så långt som det är möjligt kunna utöva vilken idrott som helst till ett rimligt pris och inom ett rimligt avstånd från sin bostad. Men idrotten är inte jämlik. Vi vet att det finns personer som inte har råd att ägna sig åt segling och golf exempelvis. Vi vet att det finns idrottsgrenar med få utövare med utländsk härkomst. Vi vet att det finns flickidrott och pojkidrott. Och det är ett mål med den statliga idrottspolitiken: att försöka kompensera sådana brister som samhället själv skapar. TILL EXEMPEL KAN man arbeta aktivt med en jämställdhetspolitik som underlättar för det ena könet att komma in i en viss idrott. Eller så kan man genom stödåtgärder till föreningslivet, till exempel aktivitetsstöd, hålla nere kostnaderna för vissa medlemmar.

– Det finns ett antal åtgärder och stödsystem. Sen hur väl de fun gerar, det är en annan sak. Idrotten är ju en del av samhället och påverkas i grunden på samma sätt som alla andra samhällsdelar av strukturella faktorer som klass, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och så vidare. Dessutom finns andra grunder för ojämlikhet inom idrotten vad gäller till exempel arenaberoende, redskapsberoende, hur mycket man behöver resa, och här finns skillnader mellan de olika specialidrotterna. Det gör att olika idrotter ger olika social sammansättning. Enligt den logiken är kanske inte segling den främsta idrott man tänker på när man hör begreppet ”idrott för alla”. Men tillbaka på Astrid Finne berättar Andreas Hult att tanken är att få med så många som möjligt med olika bakgrunder. Syftet är och har alltid varit att få med ungdomar ut på sjön och få dem att fungera tillsammans. Men vissa grupper är svårare att nå. – Det beror nog på en okunskap kring hur vi ska nå ut och hur de ska ta emot oss. Vi gjorde några försök i somras där en aktiv som är präst i Länsmansgården skulle få med sig några barn ut. De var på fram till några dagar innan avgång, då drog de sig ur, mycket för att de inte riktigt visste vad det handlade om. Det ska vi spinna vidare på nästa år. DE HAR HAFT så kallade integrationsseglingar då man sammanfört ungdomar från högstadieskolan på Öckerö med några från Angered som precis fått uppehållstillstånd och stuckit ut och seglat i fem dagar. – Det var skitkul, det gjorde vi två år i rad. Flera av dem kom tillbaka och seglade åren efter. Och Tomas Peterson menar att idrott är ett av få områden i samhället som faktiskt kan fungera som en integrationsarena. Delvis på grund av idrottens obönhörliga logik: Är du duktig, så får du vara med. – Tävlingslogiken kan höja sig ovanför andra saker, som etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Och så har idrotten den fördelen att det är samma regler, oavsett var i världen du kommer från så spelas till exempel fotboll på samma sätt. Så som integrationsarena tror jag att idrotten fungerar bättre än många andra områden i samhället. S

20 6/2012

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Slaget om kvinnorna FYRA ÅR EFTER att en kvinna (Hilary Clin ton) kom närmare den amerikanska presi dentposten än någonsin tidigare tycks debat ten ha backat minst tjugo år. Folk på andra sidan Atlanten har fått ställa sig frågan: ”Är kvinnor de nya homosexuella?” I amerikanska valkampanjer brukar det nästan alltid finnas en så kallad ”social frå ga”. De konservativa brukar kasta in den för att mobilisera. Ett magiskt piller att distra hera med. Glöm krigen och arbetslösheten. LÅT OSS PRATA OM SEX. Konservativa vär deringar mot liberala och Amerika upplever hela vidden av sitt eget schizofrena jag. Röda stater mot blå. De cirka två minuter för fyra år sedan när landet trodde att en svart kille vid namn Barack Obama kunde resa sig över dessa motsättningar – ”det finns bara ett Amerikas förenta stater”– har för länge sedan kraschat mot verkligheten. Många bedömare trodde att samkönade äktenskap skulle bli årets episod. Det var som upplagt: New York tillät som sjätte delstat homosexuella att gifta sig. Washington följde efter. President Obama ställde sig bakom i frågan så sent som i maj. Men i stället har det handlat om kvinnor. Rentav om delar av kvinnors rättigheter som de flesta trodde inte längre borde vara så kontroversiella. DET HAR INTE bara varit en fråga om aborter – utan om själva rätten till preventivmedel. Det har inte bara handlat om motstånd mot lagstiftning om jämlika löner – utan till att

utöka lagstiftningen mot våld mot kvinnor. Inte bara om att vara mot abort efter våldtäk ter – utan om att kvinnor överhuvudtaget inte kan bli gravida efter ”riktiga” våldtäkter. Det är inte konstigt att Madeleine Al bright, demokratisk utrikesminister under Bill Clinton, blev så frustrerad att hon släng de ur sig att det faktiskt är obegripligt hur någon kvinna kan rösta på Republikanerna. Historiskt har partiet inte varit kvinno fientligt. Att en republikansk president som Richard Nixon i början av 1970-talet stödde författningstillägget ERA (Equal Rights Amendment) om kvinnors lika rätt ansågs inte konstigt. Den kände konservative se natorn Barry Goldwaters fru hjälpte till att bygga upp en av de största preventivmedels mottagningarna i landet och George Bush den äldre kampanjade själv i samma fråga. DET VAR UNDER 70-talet som det började förändras och egentligen var det innan den religiösa högern blev inflytelserik på allvar. I början handlade det om strategiska över väganden: Försök att politiskt spela på bak slaget mot 60-talets feminism. Så småningom kom den religiösa högern in i bilden och allt ledde fram till Republikaner nas konvent i Houston för exakt 20 år sedan. Högerflankens Pat Buchanan höll sitt be römda tal: Det pågick ett kulturellt krig i Ame rika. Ett krig om landets själ. Om aborter och om kvinnors och homosexuellas rättigheter. Sedan dess har dessa toner varit en fun damental del av det amerikanska politiska samtalet.

21 6/2012

FRIHET

I ÅRETS VALRÖRELSE mer högljutt än på länge. Saken är bara den att i dag – till skillnad från 1992 – är de flesta amerikaner för både kvin nors och homosexuellas rättigheter. Frågor som tidigare faktiskt kunde sägas splittra Amerika splittrar nu främst det repu blikanska partiet. Michelle Obama ägnade stora delar av sitt tal på Demokraternas konvent åt kvinnors rättigheter. För trots allt använder 98 procent av de sexuellt aktiva kvinnliga väljarna pre ventivmedel. Och mammor brukar avgöra valen. NÅGONSTANS ÄR DET ironiskt att fyra år efter hennes mans tal om samarbete står de två par tierna kanske längre ifrån varandra än någon sin. Och vidden av hur stor del av den striden som utspelas över kvinnors kroppar skrämmer. Oavsett vem som vinner den 6 november. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Viker inte undan

Karolina Ramqvist är skribenten och debattören som hade en offentlig beef med Ulf Lundell. Efter år som kulturkrönikör och chefredaktör är hon numera författare på heltid. Nysläppta boken ”Alltings början” använder minnen från nittiotalet för att dra feminismen till sin spets. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: MATTIAS VEPSÄ

22 6/2012

FRIHET

N TIOÅRING SITTER med en fralla i ena handen och kulturdelen av Dagens Nyheter, i det klassiskt otympliga broadsheetformatet, i den andra. Hon förstår inte riktigt allt hon läser men att det är viktigt, så mycket har hon greppat. Att det betyder något. Där och då föds kanske idén om att någon dag kunna försörja sig med pennan.

ÅREN GÅR. När Karolina Ramqvist är tolv år gammal rullar flyttbilen från Stockholmsförorten Nacka till Krukmakargatan på Södermalm. Hon och familjen flyttar in i en lägenhet ovanför en nedlagd brandstation. I samma hus bor också huvudpersonen i Karolina Ramqvists nysläppta roman, ”Alltings början”. Saga är, liksom författaren, en rastlös själ i jakt på nästa stora händelse, samtidigt som frågor om feminism och rättvisa glöder inom henne. Hemma i den ramqvistska lägenheten slamrar det ofta i vinglasen om kvällarna när mamman och vänner har politiska diskussioner inpå småtimmarna. – Eftersom min mamma var aktiv feminist och familjen bara bestod av oss två var det omöjligt att inte dras med i det. Jag läste hennes böcker i bokhyllan och lyssnade på hennes resonemang, minns Karolina. KAROLINAS VÄG FRÅN gymnasiekorridorerna på Södra latin till efterfrågad skribent tycks spikrak. Klubbkrönikor på Aftonbladet. Hajpen som sin generations stora popskribent. Under det tidiga nittiotalet är det tryckta mediet norm. Hon och ett par vänner startar gratistidningen Plebs, latin för folk. De vill skriva för en bred publik och för att finansiera tryck- och distributionskostnader arrangeras fester. – Det var en fantastisk upplevelse. Vi hade vår egen experimentverkstad som präglades av en speciell pionjäranda. Sista numret trycktes i 10 000 exemplar. UNDER PERIODEN MED Plebs blir hon alltmer intresserad av att skriva om musik och 1996 får hon jobb på Dagens Nyheters kulturdel. Musiken har alltid haft en central plats i Karolinas liv. Som fjortonåring kommer hon för första gången i kontakt med hiphop. Leila K och Neneh Cherry från Sverige. Sedermera Jungle Brothers och Roxanne Shante. I dag menar Karolina att det blev hennes sätt att göra en revolt i det lilla. – Alltså, min uppväxt var väldigt tillåtande. Jag fick ju typ göra vad som helst. Så mitt lilla uppror bestod i att lyssna på hiphop, en genre som inte passade, inte passar, in i de finkulturella sfärerna. 1999 SLÄPPS DEN feministiska antologin ”Fittstim”, som kom att bli något av ett manifest för den nya vågens feminism som växte fram på tröskeln till 2000-talet. I antologin publicerar Karolina bland annat en brevväxling med artisten Ulf Lundell. Anledningen är att Lundell i ett brev till henne, apropå att Karolina recenserat en av hans böcker, uttrycker sig nedsättande. Bland annat genom att fråga om hon saknar pojkvän. När debattvågornas fördämningar förlöses, med fulla morgonsoffor och arga medelålders män, deltar Karolina till en början och försvarar såväl boken som den nya feminismen. DET ÄR RUNT lunchtid och vi sitter på ett kafé i Skinnarviksparken på Södermalm, bara ett kvarter från lägenheten där Karolina vuxit upp. Hon äter på en sallad och dricker av kaffet samtidigt som hon berättar om varför skrivandet alltid dragit i henne. Drivet att komma igång och skoltröttheten från gymnasiet gjorde att det aldrig blev någon formell utbildning. – Det fanns ett romantiskt skimmer över författande. Så här i efterhand kan jag känna mig privilegierad som fick så mycket stöd hem ifrån, säger Karolina. Dagens journalistik är ofta en produkt av snabbt skiftande mark-

nadsvillkor, vikande annonsförsäljning och en teknologisk utveckling som gör tryckta medier olönsamma. Somliga menar att de yttre förutsättningarna också påverkar innehållet. Till exempel genom att granskningen uteblir, liksom att färre vågar ta ställning när anställningsvillkoren är osäkra. Det råder delade meningar om huruvida det är lättare eller svårare att bryta igenom som skribent, journalist eller författare i dag. Å ena sidan är antalet fasta jobb färre och annonsintäkterna för tryckta kanaler betydligt skralare. Å andra sidan är möjligheterna till digital publicering oändliga. – De nya möjligheterna är positiva i den meningen att de överskrider hierarkier. Gamla medier kan inte längre ha herravälde över det skrivna ordet, säger Karolina och fortsätter: – Den andra sidan av det myntet är att kulturens stora frågor om litteratur, konst och kritik blivit underhållning. Det långsamma och analytiska får ge vika för det sensationella. Ibland verkar kulturjournalister initiera debatter för att lansera sig själva snarare än att vilja engagera sig i ämnet. ROMANEN ”FLICKVÄNNEN”, som kom ut 2009 och vann tidningen Vi:s litteraturpris, fick många recensenter att klia sig i huvudet. Vad var det egentligen som hamnat på deras bord? Handlingen: En flickvän till en maffiaboss som mest är hemma och rutar in livet i relation till pojkvännen. Vissa misstolkade den som en självbiografi och trodde att Karolina själv upplevt det, andra kritiserade huvudkaraktären Karin för att vara alltför grund och inte motivera valet att leva ett ytligt liv med en kriminell. Karolina kopplar kritiken till synen på kvinnliga författare och karaktärer. – Ingen skulle kritisera en manlig karaktär på samma grunder, det är inget man förväntar sig. Men med en kvinnlig karaktär finns andra krav på att redovisa känsloliv och redogöra för handlingar. Den kvinnliga frigörelsen inom litteraturen är på många håll obefintlig. Både ”Flickvännen” och nysläppta romanen ”Alltings början” knyter an till teman om ytlighetens roll i mänskliga relationer. Karolina tycker att det finns något tabubelagt över begrepp som begär och skönhet. – De omges av tystnad och passar varken in i de politiska eller litterära mallarna. Det var också därför jag valde att förlägga hela ”Flickvännen” till just temat om yta som koncept. Karolina vill gärna problematisera begreppet, exempelvis hur kvinnlig respektive manlig ytlighet gestaltas inom kulturen. – Vi möts hela tiden av manlig ytlighet utan att känna ett behov av att granska eller kritisera. Den kvinnliga ytligheten sticker mer i ögonen. OM ”FLICKVÄNNEN” är en hybrid mellan autofiktion, ett sätt att kombinera verkliga händelser från det egna livet med påhittade, och gangsterroman kan ”Alltings början” liknas vid en generationsroman om nittiotalets klubbkids blandat med politisk självbiografi. Men egentligen var tanken inte alls att den skulle bli självbiografisk. – Jag var trött på det allmänna fokuset på autofiktion och ville röra mig bort från det genom att frikoppla fiktion, fantasi och berättande från författaren. I slutändan var det ändå Karolinas eget liv som blev stommen i romanen. – Jag använde platser och minnen ur mitt eget liv för att ge boken ett sammanhang. Och det blev liksom ändå autofiktion av det hela, säger hon och lägger till ett leende. KAROLINA RAMQVISTS BIDRAG till den feministiska antologin ”Fittstim” handlade om mammans radikalfeministiska idéer och hur de formade uppväxten. ”Alltings början” tar avstamp i den texten och använder miljöer och idéer från Karolinas liv som fond för en större berättelse om Sverige på nittiotalet. Boken berör huvudpersonen Sa-

23 6/2012

FRIHET

gas inre konflikt: Å ena sidan de feministiska idealen från mamman, å andra sidan dragningen till Den Store Mannen. – Det går stick i stäv mot hennes uppfostran. Jag skulle vilja beskriva boken i termer av moral. För mig är det väldigt djupt rotat, tanken om att det finns ett rätt och fel. – Saga väljer att kasta moralen överbord och överskrida det traditio nella rutnätet för en ung tjej. Jag vill tvinga läsaren att tveka och bli lite osäker.

programmet. Idén om ett mångfaldssamhälle är svår att lansera i ett klimat som fortfarande handlar om traditionell integration. Samtidigt som företag och kapital globaliserats tycks socialdemokratin fastnat i den nationella verktygslådans illusion. Hon hoppas att vänstern kan utveckla nya teorier som inte ser människor som en monolitisk massa. – Det blir vakuum och en rädsla för influenser som hotar rörelsens livskraft och inflytande. Jag vill se alternativa sätt att organisera sig på, nya nivåer av politik och komma bort från vänsterns gamla självbild.

KVINNORS RELATIONER TILL män är en medveten fokusering i Karolinas bokalster. – De bästa texterna ska röra sig i gränsland där politik och idéer dras till sin spets. Den personliga romansen och dragningen till en annan tvingar feminismen att ta ställning. Det går inte att ducka. – Jag har vuxit upp med radikalfeminism som förhöjer kvinnan och överskattar kvinnlighetens gemenskap som grund för förändring. Det finns många problem med heteronormativitet och ett ensidigt fokus på västvärlden som till exempel queerfeminismen lyckats göra upp med. Både Saga i ”Alltings början” och Karin i ”Flickvännen” är något av tickande bomber, där motståndet och konflikten hela tiden sjuder under ytan. Karolina avslöjar att hon medvetet valt att låta berättelserna vara suggestiva till sin natur, att aldrig låta ilskan brista ut i full blom. – Själva konflikten är mer intressant än upplösningen. Osäkerheten, det skakiga, ger läsarens intellekt större manöverutrymme.

HON ÅTERKOMMER TILL queerfeminismen och dess rörelse som ett positivt exempel på hur politik kan bli mer intersektionell, det vill säga inkludera fler synsätt utöver enbart klass. För tio år sedan fanns en utbredd debatt om de gemensamma referenspunkterna mellan socialdemokratin och den breda vänstern samt social- och vänsterliberaler. Men i takt med att liberaler alltmer greppat ytterkantsfrågor har de gemensamma nämnarna tonat ut. – Det finns en rädsla för att förlora något om du influeras av and ra organisationer och partier. Idealet handlar så mycket om att vara kompromisslös. På sikt är det förödande. Karolina lyfter upp tidigare S-ledaren Mona Sahlin som ett exempel. Hennes sätt att närma sig politiken och våga identifiera nya frågor bröt ny mark, menar hon. – Hade Mona Sahlin varit en man hade det projektet lyckats. Jag har inget emot Stefan Löfven, han är säkert en schyst ledare, men det är lite som att partiet liksom andas ut för att det är en vit, hetero sexuell man i medelåldern som dessutom är fackpamp.

NÄR KAROLINA BERÄTTAR om tiden på nittiotalet är det inte utan stänk av nostalgi. Allt som var möjligt. Människorna. Tidsandan. Men stora delar av ”Alltings början” handlar också om hur högerns frammarsch monterar ner viktiga delar av det svenska samhällsbygget. – Romanen är tänkt att fungera som en tidskapsel för en svunnen era som ligger mig nära men som många andra kanske aldrig upplevt, säger hon och fortsätter: – Nittiotalet är intressant för att det är startpunkten på såväl mediesamhällets omstöpning som högervridningen av Sverige. I dag kan vi se dess logiska slutpunkter i till exempel Sverigedemokraterna och Moderaternas normalisering inom politiken. Den högeragenda vi skrämdes av på nittiotalet är numera ett faktum. KAROLINA ÅTERKOMMER OFTA till att vänsterns kollektiva tyngd ibland missar viktiga mänskliga erfarenheter, att de blir alltför begränsade. Hon menar att analytiska verktyg hela tiden måste uppdateras. Snarare än att pressa in människor i strukturella analyser som uppenbart missar målet borde vänstern våga se individen, menar hon. – Och det är inte borgerligt. Vänsterns historiska projekt har alltid handlat om den mänskliga frigörelsen. – Tyvärr finns det något av en självgodhet. Snarare än att klamra sig fast vid gamla dogmer måste progressiva våga vara pragmatiska och finna nya vägar och reformer. Hon ser ett stort problem i att många ser sig som ”livsstilssossar”, som röstar på Socialdemokraterna av tradition. Det hämmar idéutveckling och skapar passiva sympatisörer, spår Karolina. Något socialdemokratin förlorar mest på. – Min mormor, till exempel, pratade jämt om Per Albin Hansson och tillhörde en generation som byggt landet och fått sina liv av socialdemokratin. Då är det rimligt att hon röstade på dem vad de än gjorde. Men när unga är lojala av samma skäl får man ett klimat som är mer religiöst än politiskt. KAROLINA TYCKER ATT Socialdemokraterna är alltför protektionis tiska i sin attityd gentemot nya strömningar i samhället. Och visst ligger det något i det. Feminismen tog många år att införliva i parti-

SALLADEN ÄR SLUT, kaffet till hälften urdrucket. Det slamrar från köket i det lilla kaféet och några barn skriker till från lekparken intill. Karolinas väska vibrerar till och ljudet av den förinställda ringsignalen till Iphone fyller bersån. Hon trycker snabbt och vant bort ljudet. Det kan låta som att Karolina sågar vänstern av i dag. I själva verket säger hon sig vara mer övertygad än någonsin om vikten av gemensamma lösningar och en stark vänster. – Särskilt när vi lever under en högerregering. Jag har inte på länge varit så 100-procentigt vänster som i dag. – Högerns förändringar i samhället gör att jag tror att klassbegreppet får en renässans, att vi kommer att prata allt mer om det. Av den enkla anledningen att bakgrund får allt större betydelse om männi skor lyckas i livet. Hon ser sin kritik som konstruktiv och kärleksfull. Utan idéer dör vänstern, tror hon. Nu behövs nya sätt att närma sig klass som koncept, enligt Karolina. – Visst drömmer jag om att vänstern ska resa sig ur askan och vinna inflytande igen. Fast då behöver vi projekt som engagerar många, frågor som berör alla och personliga berättelser som fler kan relatera till. DEN FEMINISTISKA DEBATTEN av i dag ger hon inte mycket för. Bildandet av partiet Feministiskt initiativ ser Karolina som ett symptom på att frågan skuffas undan från den breda dagordningen. – Feminismen har blivit medialiserad och debatten är underställd de snabba nyheternas logik. Samtidigt finns en fixering vid representation och rätt antal kvinnor i alla sammanhang. Det är förstås bra med den sortens jämställdhet, men om perfekt representation är den enda visionen blir feminismen politiskt urholkad. Nyckeln till en feministisk reformvåg är i stället folkbildning, anser Karolina. Det kräver också att vänsterns motstånd mot intersektionalitet bryts och att självbilden omvärderas. – Jag skulle vilja se en allians mellan journalistik, feminism och forskning för att verkligen påverka samhället i rätt riktning. Då kan reformerna komma igång på allvar. S

24 6/2012

FRIHET

– Nittiotalet är intressant för att det är startpunkten på såväl mediesamhällets omstöpning och högervridningen av Sverige. I dag kan vi se dess logiska slutpunkter i till exempel Sverigedemokraterna och Moderaternas normalisering inom politiken. Den högeragenda vi skrämdes av på nittiotalet är numera ett faktum.

KAROLINA RAMQVIST Bor: Södermalm, Stockholm. Ålder: 35 år. Otippad talang: Har otippat välutvecklad intuition. Läser just nu: Agneta Pleijel, ”En vinter i Stockholm”.

25 6/2012

FRIHET

Frihetskolan

Vad är upphovsrätt och vem äger egentligen rätt till text och bild? Hur förändras det när nya medier introduceras? Frihetskolan reder ut begreppen.

Upphovsrätt

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

UPPHOVSRÄTTENS URSPRUNG Upphovsrätten har vuxit ur två skilda rättstraditioner: den franska, med ursprung i skrivna lagar, och den anglosaxiska, som bygger på så kallade prejudikat, tidigare domar och utslag. Upphovsrättens innehåll kan därför spåras tillbaka till de olika rättsfilosofiernas inriktningar: • Den franska handlar huvudsakligen om författarens moraliska rätt till heder och ekonomisk ersättning, snarare än samhällsnytta. • Den engelska garanterade att författare, inte tryckare, skulle ha rätten till tryckplåtarna. • Den amerikanska med syfte att sporra de nyttiga konstformerna.

SVENSK UPPHOVSRÄTT I Sverige regleras upphovsrätten i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk från 1960, förkortat kallad upphovsrättslagen. URL. Denna kompletterades 1993 och 1994 med utvidgningar för att omfatta ny teknik. Lagen anpassades 2005 till EU Copyright Directive och IPRED år 2009. En upphovsperson har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna omfattar både verket i sin ursprungliga form och när det förändrats, till exempel genom översättning eller redigering. Upphovsrätten gäller under upphovspersonens livstid och 70 år efter dennes död.

BERNKONVENTIONEN Som en följd av utbredd piratutgivning av utländska böcker tog den franske författaren Victor Hugo under 1880-talet initiativ till Bernkonventionen, en internationell rättighetskatalog för utgivning. Konventionen omfattar två typer av rättigheter, moralisk och ekonomisk, och närapå alla världens länder har i dag undertecknat dokumentet. De enskilda ländernas upphovsrättslagar måste till största delen överensstämma med Bernkonventionen, men lokala variationer kan förekomma.

Upphovspersonen har:

EKONOMISKA RÄTTIGHETER

IDEELLA RÄTTIGHETER

Rätt att tillåta eller förbjuda spridning av verket, till exempel kopiering. Rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Rätt att bli namngiven i samband med att verket visas. Rätt till respekt för verket, det vill säga att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovspersonen.

26 6/2012

FRIHET

I vissa fall får verk användas utan det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna gäller dock alltid. Exempelvis får man citera offentliga verk, men källan ska alltid anges. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

OMFATTNING Upphovsrätten gäller mer eller mindre alla litterära eller konstnärliga verk. Enligt lagen om upphovsrätt definieras dessa som:

Litteratur

Illustrationer

Kartor

Musik- och teaterverk

Fotografiska verk

Datorprogram inklusive idématerial

Filmverk

Byggnadskonst eller brukskonst

Bildkonst

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det uppnå så kallad verkshöjd, med andra ord ge uttryck för originalitet eller särprägel som ett resultat av upphovspersonens skapande. Därför är det upphovspersonens uttryck och inte innehållet i sig som skyddas.

Verk som kommit till uttryck på annat sätt

FOTOGRAFIER

MUSIK

Reglerna för fotografier är något speciella och fick en egen avdelning inom URL år 1994. Skyddet för så kallade framställningsskyddade foton, fotografiska bilder, är 50 år och skyddet för verk är 70 år. Vad som menas med verkshöjd inom fotografering framgår inte av lagen. Lagändringen 1994 innehöll inga specifika definitioner om skillnaden mellan ett fotografiskt verk och en fotografisk bild. Det finns därför olika åsikter om vad som är ett fotografiskt verk: från att samtliga bilder som publiceras är verk till att reportagefoton i dagstidningar inte är det.

Upphovsrätten omfattar bland annat komposition, arrangemang och text. Konserter och framträdanden skyddas inte som specifika verk och ligger därmed inte under upphovsrätten. Det första svenska fallet av musikplagiat gällde Drängarnas låt ”Vill du bli min fru” från 1995, där Högsta domstolen år 2002 slog fast att fiolslingan i låten var kopierad från 70-talsgruppen Landslagets ”Tala om vart du ska resa”. Skivbolaget tvingades betala 65 000 kronor i skadestånd och 153 000 kronor i rättegångskostnader.

För att få tillstånd att använda material publicerat på webben ska kontakt upprättas med upphovsperson, förlag, utgivare eller bildbyrå. Upphovspersonen ska alltid nämnas i samband med att materialet används.

INTERNET För den som använder material publicerat på internet är grundregeln att motsvarande riktlinjer gäller för elektroniskt publicerat material som för tryckt. Därmed krävs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren för att använda materialet på nytt. Allt material - texter, bilder och illustrationer - som publiceras på webben skyddas av lagen om upphovsrätt. Kopiering, spridning, försäljning eller andra former av utnyttjande av materialet är förbjudet. För den som bryter mot lagen kan det leda till skadestånd. Har det dessutom skett ”uppsåtligen” eller som en följd av ”grov oaktsamhet” kan det leda till böter eller fängelse i upp till två år.

KOMMENTARER PÅ WEBBEN Många tidningar och hemsidor använder sig av kommentarsystem, där läsaren kan bidra med synpunkter och perspektiv. Digitala kommentarer som inte förhandsmodereras, det vill säga inte godkänns på förhand av utgivare, omfattas inte av tidningens ordinarie utgivaransvar. I stället är det upphovspersonen till inlägget som ansvarar för det som skrivs.

Förbudet mot kopiering och spridning gäller inte bara kommersiell användning. Att exempelvis använda bilder på en blogg eller i en icke-vinstdrivande organisation räknas också som en kränkning av upphovsrätten. Materialet får enbart användas för eget bruk.

Elektroniska inlägg får enligt den så kallade BBS-lagen inte: Kränka andra personer eller utpeka dem som brottsliga. Innehålla hets mot folkgrupp eller på annat sätt ha ett rasistiskt innehåll. Innehålla straffbar våldsskildring eller barnpornografi. Innebära att du bryter en tystnadsplikt. Innefatta spridning av datorvirus. Innehålla uppmaningar till brott eller utgöra annan brottslig verksamhet.

Att citera texter är tillåtet i begränsad utsträckning och i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet samt med angivande av källa. Därmed är det möjligt att citera i syfte att kritisera, belysa någons verk alternativt för att underbygga en egen text.

27 6/2012

FRIHET

När allt står på spel En trög ekonomi och hög arbetslöshet dominerar rubrikerna och får många väljare att tveka. Den 6 november går USA till val för att antingen förnya demokraten Barack Obamas förtroende eller låta republikanen Mitt Romney flytta in i Vita huset. Frihet möter ett splittrat land där höger och vänster aldrig varit längre ifrån varandra. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: JENS OHLSSON

28 6/2012

FRIHET

ör y t. t f tt h re m a t oc ne eme m te n ar s o e Ro yst kv en sid itt ss r i er pre M rd v na r ö m en lfä an ä so an vä gr . De till lik ra i a b gr ker år pu nd nå po yra re örä ed ela ar f hur lle f s m sp jän för sku la t m ch ör ig sa la o a f r s ty ril am roa o ar g M att Ob

29 6/2012

FRIHET

i et et a sit kt on ts er n iv sä t. H ale un igt ta r v id aft d s n ä r v kr ka ke ga se ins liti ug ill rm spo . pl v a an n fö ike ga Em h. H h e utr frå t h c e oc urg er o r at ast am ttsb att cke ktig Ad Pi sk ty vi

NOVEMBER FÖR FYRA år sedan. En ung man sitter klistrad framför teven omkring elva på kvällen. Till slut kommer beskedet: USA har fått sin första svarta president. Clevon rusar euforiskt upp ur soffan, ömsom skriker, ömsom gråter. Clevon är lärarassistent och undervisar i matematik. Dessutom är han aktiv inom lärarfacket AFF och volontär i Obamakampanjen i Pittsburgh. Clevon menar att presidenten behöver fyra år till för att åstadkomma verklig förändring. – George W Bush ärvde Bill Clintons enorma överskott år 2000, och se vad som hände. 2008 var USA på randen till finansiell kollaps med människor som tvingades lämna sina hem. GENERATIONER AV INVÅNARE har tagit jobb i någon av Pittsburghs stålfabriker och ofta blivit kvar på samma arbetsplats livet ut. Men på 1970-talet började fabriker stänga, jobben flyttade utomlands. Det senaste decenniet har trenden brutits. Nya jobb inom forskning, sjukvård och utbildning har vitaliserat Pittsburghs ekonomi. I dag utgörs stora delar av befolkningen av tjänstemän och höginkomsttagare, vilket gjort att delstaten Pennsylvania, dit Pittsburgh räknas, inte längre är dominerande demokratisk. När det gäller hur Obama hanterat de fyra åren i Vita huset är Clevon uppenbart kluven. Å ena sidan tycker han att presidenten genomfört viktiga reformer, å andra sidan är han besviken över reformtakten. – Det faktum att Demokraterna förlorade kongressvalet 2010 och vi fick en republikansk majoritet i representanthuset som befinner sig långt ut på högerkanten har skapat en omöjlig situation, säger Clevon. CLEVON FÖRUTSPÅR ATT en valseger för Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney skulle dränera resurserna från skolor i områden där de behövs som mest. – Republikanerna vill införa en form av kupongsystem där varje elev tilldelas en fast summa som de därefter kan spendera på en viss utbildning. Konsekvensen av en sådan reform skulle bli att den offentliga skolan bara får smulorna efter de privata alternativen, säger han. – Problemet är att skolan är underinvesterad, det satsas inte tillräckligt. VALET SPÅS PÅ FÖRHAND bli jämnt. Demokraternas presidentkandidat, nuvarande president Barack Obama, och Republikanernas utmanare Mitt Romney har sedan våren legat inom ett par procentenheter från varandra i opinionsmätningarna. Hittills har ekonomin och den ännu höga arbetslösheten dominerat debatten. Svetten pärlar i pannan på Lora när hon stannar till på gatan, iklädd träningskläder och löpskor. Hon får frågan vad som avgör valet för henne. – Många skulle säga jobben eller ekonomin men för mig är det utbildning, säger hon och fingrar på hörlurarna till sin telefon. Lora är student vid universitetet och tycker att mycket återstår att göra inom det amerikanska utbildningssystemet. Bristerna är för stora. Dessutom menar hon att samhället för ensidigt fokuserar på tillväxt. Hon vill att det amerikanska samhället blir mer grönt. – Det känns som att alltför många bara bryr sig om hur ekonomin ska kunna dra igång igen, utan att tänka på konsekvenserna. Jag är noga med att både återvinna och att tänka ekologiskt när jag handlar. Hållbart är framtiden, slår hon fast. Adam och Ema är också studenter vid universitetet i Pittsburgh och har tydliga åsikter om landets riktning. Adam oroar sig mest för landets stora skuldsättning och statens storlek. Hans politiska filosofi utgår från att staten ska vara så liten som möjligt för att maximera människors frihet.

– Bara när företagen får fritt spelrum kan ekonomin växa igen. Som det är nu reglerar regeringen allt och stryper företagarnas möjligheter, säger Adam. Ema tycker att utrikespolitiken är den i särklass viktigaste frågan. – Krisen i Syrien får återverkningar på våra möjligheter att agera i världen. Det är viktigt att fokusera på. Som det är nu kommer andra frågor, som jobb och ekonomi, i fokus. I FÖRRA VALET vann Barack Obama Indiana med en procentenhets marginal, första gången sedan valet 1964 som en demokrat vann delstaten. Den här gången pekar det mesta på att det blir tufft att upprepa bedriften. Enligt Fivethirtyeight, en statistikblogg som väger samman opinionsmätningar inför presidentvalet, vinner Mitt Romney delstaten med 87 procents sannolikhet. Elizabeth fingrar på telefonen och väntar otåligt på bussen. Hon

30 6/2012

FRIHET

– Det känns som att alltför många bara bryr sig om hur ekonomin ska kunna dra igång igen, utan att tänka på konsekvenserna. Jag är noga med att både återvinna och att tänka ekologiskt när jag handlar. Hållbart är framtiden.

FRIHET

31 6/2012

vä at oc Na Kei lja t R h s th rg ep soc hvi är ru ub a lle st pp li lt k o ud er ka on ch en , s ne s se t v om rn er v r s id un a sk ati ig s Va ga a v. H jä nd oc attr an lv s erb h ah h om ilt la o tin era pp ek uni am ny as on ver om si er a ik isk tete an ti t er .

. lt i t in ki rs ng ke om sä gå yc on sig en är m v ek yr m a br so an g e h . H rin oc ör d SA nte f U a an h er en ör et or d f as év llk ri m m vi st ba ar m it i l O är et o var til k yl rr yck en itis Da m tid kr

– Demokraterna bryr sig inte om oss veteraner, så är det bara. De har en historia att jävlas med oss. Det där partiet består av krigshatare som John Kerry (tidigare demokratisk presidentkandidat) och barnadödare. är ursprungligen från Chicago men är numera student på IV Tech, ett universitet i Indianapolis, och rynkar på näsan vid tanken på de etablerade kandidaterna. Hon vill i stället se Gary Johnson från Libertarianska partiet som president. – I dag är det en politisk oligarki som styr landet. Obama är en vekling utan vilja. Jag vill se en minimal stat där medborgarna har den riktiga makten. Darryl, som är pensionerad militär inom den amerikanska flottan, är benhård republikan. – Saker och ting har inte förbättrats de senaste åren. Romney lovar att balansera budgeten och minska underskottet och det är saker jag bryr mig om. Darryl rättar till solglasögonen och förklarar att veteraner blivit något av andra klassens medborgare, en eftertanke. Han tror att rättigheterna för amerikanska krigsveteraner minskar med Obama vid rodret. – Demokraterna bryr sig inte om oss veteraner, så är det bara. De har en historia att jävlas med oss. Det där partiet består av krigs hatare som John Kerry (tidigare demokratisk presidentkandidat) och barnadödare. OBAMAS TID VID makten ger Darryl inte mycket för. – Ekonomin är fortfarande ett skämt. Och att han skulle dödat Usama bin Ladin är lögn. Det var utbildade soldater som gjorde det. Han har inte ens varit inom militären. Han sträcker sig efter något i bakfickan. Drar upp ett nött exemplar av den amerikanska konstitutionen. Den bär han alltid med sig, förklarar Darryl, för att kunna visa på sina rättigheter. – Sjukvårdsreformen gillar jag inte heller. Dessutom är den illegal. Beviset finns här, säger han och pekar på det tummade häftet. LUNCHRUSNINGEN TYCKS HA lagt sig. Framför en lastkaj på en bakgata i centrala Indianapolis står Pam och tar ett bloss på en cigarett. Hon jobbar som servitris men har en halvtimmes paus. – Ekonomin har hämtat sig de senaste två åren. Jag har jobbat på det här stället i fyra år och märker hur folk äter mer ute. Visst, jag är ingen ekonom eller så men det brukar vara det bästa tecknet på att något bra håller på att hända, säger hon och fimpar i en plastburk. Hon berättar att jobbet inom servicebranschen är tufft och tär på kroppen. Ofta vaknar hon upp mitt i natten med krämpor. Konsekven-

32 6/2012

FRIHET

Valet 2012 – Så funkar det 12

Washington state

Orego

nia

Idaho

Nevada Califor

Montana

Utah

Arizona

3 10 3

North Dakota

Nebraska

Colorado

New Mexixo

Kansas

Iowa

6 10

ois

Illin

Missouri

na India

Mississippi

3 5 Vir1ginia

est

South Carolina

war

ary

rolin

h Ca

3 d1 0

Dela

Nort

Rhode Island

New Jersey

gin

Vir

lan

ash

ing

ton

Georgia

Delstater utanför kartan:

ida

90% 7 5% 60% 60% 7 5% 90%

Louisiana

Penn

Ohio

Alabama

ia ylvan

uck

6 6 7

as Arkans

8 Kent 11 Tennessee

4 11 usetts assach e

ampshir

New H

rk New Yo

higa

Mic

Maine

Wiscons

Oklahoma

Texas

10 16

Obama Romney

Connecticut

Minnesota

South Dakota

Wyoming

Vermont

Siffrorna anger hur många elektorer varje delstat tilldelats.

PRIMÄRVAL OCH KONVENT

INDIREKT PRESIDENTVAL

USA:S EKONOMI

Republikanerna och Demokraterna genomför primärval, där väljarna får utse vem de anser ska bli partiets presidentkandidat. Primärval hålls i respektive delstat. I primärvalen bestäms hur många delegater som ska rösta på en viss kandidat under partikonventet, vissa delstater tillämpar dock inte primärval utan har partimöten. Primärvalen hålls mellan januari och juni samma år som presidentvalet. I juli och augusti håller sedan Republikanerna och Demokraterna partikonvent; där delegaterna röstar enligt primärvalens och partimötenas beslut. Då blir presidentkandidaterna för respektive parti officiella.

Formellt röstar amerikanerna inte direkt på presidentkandidaterna, utan på kandidater till elektorskollegiet. Elektorerna i sin tur röstar på någon av presidentkandidaterna. Antalet elektorer är 538, dessa fördelas mellan delstaterna och området District of Columbia. Antalet baseras på antal senatorer samt antal representanthusledamöter. I alla delstater utom Maine och Nebraska tillfaller delstatens samtliga elektorsröster den kandidat som fått flest röster. För att väljas till president krävs minst 270 elektorsröster.

USA har ända sedan finanskrisen 2008 haft en förhållandevis hög arbetslöshet. I dag ligger den på omkring åtta procent av befolkningen. Samtidigt finns det många som tvingas ta flera jobb för att klara omkostnaderna. Enligt den senaste rapporten från landets handelsdepartement har USA en tillväxttakt på två procent. En stor fråga i årets val är den omfattande statsskulden, som för närvarande ligger på 15 230 miljarder dollar. Den är därmed större än landets BNP.

33 6/2012

FRIHET

– Romney bryr sig bara om sina egna, inte om fattiga och utsatta. Med hans politik skulle stora grupper i samhället lida något enormt. serna av Romneys politik för Medicare vågar hon knappt tänka på. – Min gamla mamma skulle aldrig ha råd att betala för all den vård hon behöver. Eller jag för den delen.

C v lev fö id on ve rk at r O en j ty t u ba gr obb ge tb m un a t f ild ak ds r s ör n a k o at ing mp ola m lä tb ä a .H r ry r d nje an are ta et n fa vi oc är i ma tti kt h vo te gd ig ty lo m om as ck nt at . te er är ik

ETT PAR TIMMARS biltur norrut ligger Youngstown, en traditionell industristad i delstaten Ohio som till skillnad från exempelvis Pittsburgh inte lyckats ställa om efter 1970-talets nedläggningar. Youngstown var en gång i tiden ett av naven i det så kallade rostbältet, en region av städer dominerad av industri. Men när konkurrensen från andra delar av världen hårdnade och företagen sökte billigare alternativ stängde stålverken. Den här dagen ligger gatorna mestadels tomma, var och varannan butik täcks av en skylt med budskapet ”uthyres”. – Nu hoppas vi på nya jobb, men det ser mörkt ut. Många är arbetslösa. Det blir en ond spiral där färre jobb ger minskad konsumtion och färre företag som etablerar sig, säger Anitra, som jobbar med försäkringar i Youngstown. Hon menar att medelklassen hamnar i kläm om Republikanerna vinner presidentposten. Bland annat skulle partiets skattepolitik innebära att låginkomsttagare får betala notan för mer välbärgade, anser hon. – Jag vill att Obama ska få slutföra det han inlett. USA är på rätt väg, även om det tar lång tid, säger Anitra och fortsätter: – Romney bryr sig bara om sina egna, inte om fattiga och utsatta. Med hans politik skulle stora grupper i samhället lida något enormt. NEDANFÖR ETT BOSTADSKOMPLEX sitter tio personer och spelar kort och dricker öl. Då och då tjuter någon av förtjusning över en bra hand. Intill borden med vaxdukar flammar lågorna från en grill. Korvar och köttbitar ligger prydligt uppradade bredvid. Dussintalet grannar har samlats för att umgås den här sensommardagen, och när frågan om landets riktning förs på tal tävlar de om uppmärksamheten. Alla vill komma till tals. Marty hugger först: – Republikanerna vill sänka Obama till varje pris, kosta vad det kosta vill. Romney vill skeppa jobb utomlands och sätta dit oss vanligt folk. Det gnisslar till när Trudy, en pensionerad sjuksköterska, glider fram på en rullstol. Hon är mottagare av Medicare, som garanterar sjukvård för personer över 65 år. I praktiken fungerar systemet som den svenska sjukvården, fast enbart för pensionärer. – De vill förstöra Medicare och privatisera systemet. Det skulle innebära att jag, som fattig pensionär, inte skulle ha en chans att ta del av vården, säger hon och gestikulerar ivrigt. LIKSOM MÅNGA ANDRA delstater i Södern dominerar Republikanerna i Tennessee. Ekonomisk konservatism i kombination med moraliska och religiösa profilfrågor går hem bland väljarna i delstaten. Keith har haft en typisk övre medelklass-uppväxt i Nashville. Han beskriver sig som ekonomiskt och socialt konservativ, värderingar han till stora delar fått hemifrån. Just nu läser han sitt fjärde och avslutan-

34 6/2012

FRIHET

BARACK OBAMA Barack Obama är USA:s nuvarande president. Han har tidigare undervisat i statsrätt vid universitetet i Chicago och varit ledamot av USA:s senat. Han har juristexamina från universiteten i Columbia och Harvard. Obama går till val på att investera i grön teknik, utveckla offentlig sektor och stimulera ekonomin.

. la ra ns an et nt de ed tal ce Sta ts s 07 ,i a or a. er 19 ap rd lv kr thy ha ys u n sk ch o r ä en o me äv a r r, mm ha de to ng na lir ni gg rb olk by it fö bef ga tro ån De M

35 6/2012

FRIHET

MITT ROMNEY Mitt Romney är tidigare affärsman och politiker som senast var republikansk gu vernör i Massachusetts. Han har en jurist- och ekonomiexamen från Harvarduniversitetet. Romney går till val på skattesänkningar, avskaffande av Obamas sjukvårdsreform och minskade offentliga utgifter.

i a rn nat on ets alla det. H d te ra an r. an n ar ok nd bo ar l stä ier em bla on all , fa ans r D m r h k ag n fö so dä rna idr h fi de ia s, ne r b oc an in in a fö d ör irg lk lik m me df V n E b te r or est by epu sys re ä rig W lla t R gs ga gå tra li at rin ta ån i ös den ver säk lön m ö r r är nen tta örs lfö lia io fa pr cia Ju reg om up so

de år vid Vanderbiltuniversitetet i Nashville, med historia som huvudämne. Barack Obamas hantering av arbetslösheten ger han underkänt. – Obama är ingen dålig person, han är bara en dålig president. De olika försöken att få igång ekonomin har bevisligen inte fungerat, säger han. Keith vill se en betydligt mindre offentlig sektor där det privata näringslivet står för jobb och tillväxt. För att statens omfång ska minska måsta skatterna reduceras kraftigt, anser han. – Till exempel vill jag göra om Medicare till privata sparkonton och reformera välfärden. Jag vill hitta vägar att på olika sätt ge makt till människor. Trots att han ser sig som socialkonservativ finns det områden där hans åsikter skiljer sig från Republikanernas. – Jag är inte mot äktenskap för homosexuella. Min politiska filosofi går ut på att trygga och stabila familjer är grunden för samhälle, och det finns ingenting som motsäger att två män eller två kvinnor kan uppfostra lyckade barn. Abort är han principiell motståndare till, förutom under vissa omständigheter. – Livet börjar vid själva befruktningen. Självklart ska kvinnan ha rätt till sin kropp, men inte rätten att ta någon annans liv. För mig är abort bara acceptabelt vid våldtäkt, incest eller om det är livshotande för kvinnan, slår Keith fast. UNDER SOMMAREN HAR Keith praktiserat vid den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation i Washington DC, ett nav för högerdebatten i USA. Tankesmedjan har historiskt fungerat som ideologisk motor för Republikanerna, ett parti som genomgått något av en metamorfos de senaste decennierna. Tidigare var det ett förhållandevis brett parti, där dess mer liberala falang ofta stod till vänster om många demokrater i ideologiska frågor. Numera har partiet svängt kraftigt högerut. Keith hoppas att den nya generationens höger ska vidga Republikanernas traditionella väljarbas – vita, äldre – till att också omfatta unga och minoriteter. – Det måste vi. Annars överlever inte partiet, avslutar han. Detroit har ända sedan 1970-talet lidit av omstruktureringar inom

industrin och en allt mindre lönsam bilsektor. Kulmen nåddes under finanskrisen då konkurshotade motorkoncernen General Motors tillfälligt förstatligades. Under en tur genom staden dominerar sönderslagna rutor, förfallna byggnader, skyltar som skvallrar om vräkningar och utslagning. Den välmående medelklassen har för länge sedan flytt stadskärnan. Strax utanför innerstaden tornar en jättelik byggnad i klassicistisk stil upp sig mot den regntunga himlen. På nära håll syns sprickorna i fasaden och de gapande tomma fönstren. Byggnaden uppfördes i början av 1900-talet och fungerade som centralstation för delstaten Michigan till dess att tågtrafiken upphörde 1988. Utanför Detroits domstolsbyggnad hastar Mary Ann, handläggare vid domstolen, fram med pärmar i famnen. Hon blåser undan en hårtest från ansiktet och ler brett när hon får frågan om vad hon tycker är viktigast inför valet. – Vad roligt, jag gick precis och tänkte på det. För mig är det absolut viktigaste att minska klyftorna mellan fattiga och rika. Det är helt extremt, inte minst här i Detroit. Hon vill att staten ska vara en tydlig kraft för att ge människor verktyg att förverkliga sig själva. När det gäller Obamas presidentskap håller hon inte med om allt han står för, men tycker samtidigt inte att USA:s situation är en följd av bristande vilja. – Han har slitit häcken av sig för att folk ska ha tak över huvudet och någon form av trygghet att klamra sig fast vid. Att Romney och Ryan bättre skulle representera utsatta är ett skämt. – Hade inte Obama räddat GM hade vi lika gärna kunnat släcka lamporna och lämna Detroit, säger hon allvarligt. UNDER EN BILTUR genom West Virginias bördiga och grönskande dalar och berg syns de överallt: de slingrande rökpelarna från kolkraftverken. Lukten liksom sticker till i näsan. För många West Virginiabor luktar det inte kol. Det luktar jobb. Det är lunchtid i Charleston och Jim äter en grönsallad och sippar på iste. Han berättar om hur han läst åtskilliga artiklar om hur USA är på väg mot kollaps om det inte sker en kursändring. Att rösta på Romney är självklart. – Vår skuldbörda är enorm och dagens regering vill bränna pengar

36 6/2012

FRIHET

så m re sa är k. rin so ja is n ns st in väl i v te ka du m a na lsta bli lin no ng er de pu ko ko må rat tt re är ed e att ok n a de m a an s ns ta d m rot De råg g ns pa . T ed olf rvä na ip ia m r k öve ö an kn in ar n för irg ser or g V ti g ge t In tim est pa frå in i W ym s

– Det är viktigt att stå upp för vanligt folk. Om jag bara skulle sitta still skulle jag ruttna bort som de här golvbrädorna, säger hon och kluckar av skratt. för att ta sig ur krisen. Det enda som händer är att vi knuffar skulderna på nästkommande generationer. DET VISAR SIG att invandringsfrågan berör Jim. Fick han bestämma skulle gränserna stramas åt, färre få möjligheten att bosätta sig i USA. Delstaten Arizona instiftade under förra året den strängaste lagen mot illegala invandrare i landets historia, men den bedömdes som ickekonstitutionell av Högsta domstolen. – Både Bush och Obama har öppnat dammluckorna hit och det kostar oss enorma summor i ett läge när jobben behövs här hemma, säger han och tar en tugga av en tomat. Mest av allt gillar han Paul Ryan, vicepresidentkandidaten som profilerat sig som en försvarare av mindre stat och lägre skatter. – Staten löser inte problem, den skapar dem. Han får frågan vad som är det bästa han har att säga om Barack Obama. – Att hans tid vid makten snart är över. SKYMNINGEN SMYGER SIG på Elkins, ett litet samhälle i den östra hal van av delstaten West Virginia. Vitmålade staket, drömfångare utanför

dörrarna till omsorgsfullt möblerade verandor. Ljudet från en gräsklippare, en hund som skäller på avstånd. Julia är mångårig ordförande för Demokraterna i regionen och bjuder in för en pratstund. Innanför dörren är det kaos. Kartonger, böcker, papper, presenningar och byggdamm. Julia förklarar att hon för närvarande genomför en omfattande renovering av huset, då det nyligen uppdagades att det var mögel i grunden. Vardagsrummet består av två soffor och en radio i gul plast. Till vänster gapar golvet ända ner till jordlagret. Trots att Julia är 84 år arbetar hon fortfarande som konsumentombudsman för delstaten. – Det är viktigt att stå upp för vanligt folk. Om jag bara skulle sitta still skulle jag ruttna bort som de här golvbrädorna, säger hon och kluckar av skratt. Hon växte upp i Charleston, där hon brukade lämna lunch till sin pappa som jobbade i kolgruvorna. Julia berättar att det var kolet som hjälpte henne genom livet och ordnade en ordentlig utbildning. Att det skulle vara hälso- och miljöskadligt tror hon inte på. – Äh, det där är skitsnack. Jag har bott vid kolgruvor hela mitt liv och har aldrig mått bättre, säger hon. – Obamas regleringar av industrin hotar jobben och tillväxten här. Det håller inte. FLERA AV GRÄSMATTORNA i Elkins och West Virginia pryds av Republikanernas skyltar med budskapet: ”Stop the war on coal – Fire Obama”. Även om Julia har mer gemensamt med Republikanerna i kolfrågan skulle hon aldrig komma på tanken att lägga sin röst på Romney. Hon exemplifierar med Social Security, landets socialförsäkringssystem som finansieras av landets löntagare. Republikanerna har tidigare aviserat att de kan tänka sig att privatisera systemet och införa sparkonton. – Jag har betalat av min lön till Social Security sedan jag var 18 år gammal. Det är inte välfärd, det är en försäkring som alla är med och bidrar till, säger hon uppenbart upprörd över tanken. Nu vill hon att landet intensifierar arbetet med att sätta människor i jobb igen. – Vi måste fixa jobben här i USA i stället för att skeppa dem utomlands. Vad ska vi annars leva av? S

37 6/2012

FRIHET

SPANINGEN LÄS MER: 66”Kollaps – Livet vid civilisationens slut” – Daniel Jonstad. 66An interview with Richard G. Mitchell Jr. Author of Dancing at Armageddon: ”Survivalism and Chaos in Modern Times” http://press.uchicago. edu/Misc/Chicago/532445in.htm. 66”Apocalypse Not: Here’s Why You Shouldn’t Worry About End Times” – Matt Ridley, Wired 66”Klimatförändringarnas konsekvenser” – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Överlevarna-

ett tecken i tiden Oron för ekologisk och ekonomisk kollaps blir allt mer utspridd. Rädslan för sinande resurser och klimatförändringar har fött grupper med vitt skilda svar på vad som kommer att hända efter en eventuell kris. TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

ET FINNS FRAMTIDSSCENARIER och tankar där hippies och högerextremister ibland delar samma farhågor men de kommer självklart med olika svar. På ena sidan finns de som försöker hitta alternativa sätt att leva och vill bygga parallella strukturer. På den andra sidan finns överlevarna, eller survivalisterna som de USA-inspirerat ofta kallar sig själva. Survivalisterna

bär på en rädsla för en framtida kollaps och förbereder sig ofta för att dra bort från alla andra när skiten träffar fläkten. Richard G Mitchell Jr är forskare i antropologi och har under många år följt survivalistgrupperingar. Genom deltagande observation har han försökt greppa vad det handlar om. ”Survivalisterna pratar mest. Den riktiga faran början när de slutar prata. Survivalismen är centrerad kring skapandet av hemgjorda sägner kring kommande katastrofer – eko-

38 6/2012

FRIHET

nomisk kollaps, naturkatastrofer, invasion, till och med raskrig – i vilka survivalisterna är centrala i motståndet och återhämtningen”, säger Mitchell Jr i en intervju. Han menar att hjärtat i survivalismen inte är våld och konfrontation, snarare handlar det i grunden om ett avancerat rollspel. I stället är survivalismen optimistisk genom att skapa scenarier och inte tro att de kommer att uppkomma förrän alla förberedelser är klara. SURVIVALISTKULTUREN HAR BLAND annat sina rötter i rädslan för kärnvapenkrig, senare under 1970-talet var det ekonomisk kollaps, svält och energibrist som skrämde. På 80-talet handlade det om bomben igen. Listan kan göras längre. Numera handlar rädslan ofta om en samhällelig kollaps med ekonomiska eller ekologiska orsaker. Med internet har survivalister och andra som tror att samhällets undergång är nära förestående fått mötesplatser som överskrider nationsgränser och åsikter. Förr var det vanligt att survivalister träffade andra på exempelvis vapenmässor i USA och läste små tidskrifter som Survive. Nu kan de surfa in på ett forum och där kan vapenkramande sydstatsbor i USA och svenska miljömuppar som pluggar självförsörjning på folkhögskola åtminstone försöka föra en diskussion. I svenska survivalistforum som swedishsurvivalist.se finns det en och annan vapenkramare, men vanligast är rädslan för en ekonomisk eller ekologisk kollaps och stämningen är lite mer fredlig. Den svenska vi-ska-förbereda-oss-för-kollapsen-trenden illustreras väl i senaste numret av magasinet Filter, där läsaren får följa personer som studerar självförsörjning och lär sig saker som att odla och timra sina egna hus. OAVSETT OM VI väljer att titta på survivalister, galningar eller de personer som vill hitta nya hållbara sätt att leva finns det oftast fog för förberedelserna. Precis som Mitchell Jr visade så finns det en och annan uppdiktad historia därute, men det finns samtidigt väldigt mycket som pekar på en framtid som bjuder på flertalet utmaningar. Det räcker med att läsa rapporten ”Klimatförändringarnas konsekvenser” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Rapporten pekar på att vi kanske kan klara av förändringarna om vi är beredda på dem, men risken för ”olyckor, störningar och problem” är påtaglig. Klimatförändringarna kan enligt rapporten leda till att risken för ”störningar i internationell handel, livsmedelsbrist och social oro ökar”. På ett globalt plan kan vi se en havshöjning på fem meter, Golfströmmen kan avstanna och skogen i Amazonas kan minska fort. BARA I SVERIGE ser det ut som att det kan bli rätt så mycket att oroa sig över. MSB pekar på att vindar och stormar kommer att öka, dessutom kommer havet att höjas och då kommer kusterna att påverkas, vid södra Östersjön kan havsnivån höjas med så mycket som 80 centimeter. Konsekvensen av det kan bli skogsbränder, ravinutveckling, ras, översvämningar, stormfällning av skogar, ökad smittspridning, risker i dricksvattenförsörjning och främmande arter som kan rubba ekosystemet. Numera är elektronisk kommunikation en närmast oumbärlig del av vår infrastruktur, ett par timmar utan internet eller en dag utan telefon drabbar fort och hårt. Kommunikationen är i sin tur direkt kopplad till vår elförsörjning. Just nu pågår en markläggning av elsystemet som delvis minskar känsligheten för stormigt väder, men de luftburna ledningarna kommer fortsättningsvis finnas kvar, inte minst i norra Sverige. Och markkablarna är så klart inte helt skyddade mot ökad vattenmängd. DET ÄR SOM bekant energianvändandet i Sverige och andra rika delar av världen som är orsaken till klimatförändringarna, den värsta smällen får man ta på annan plats. Inte minst i norra Afrika och i stora delar av Asien, där det finns stor risk att det kommer uppstå stor brist

på dricksvatten. Det är dessutom mycket troligt att miljontals människor, främst i Asien, kommer tvingas flytta på grund av höjningen av havsnivån. 2012 ÄR ÅRET som den gamla mayakalendern tar slut och vi får väl hoppas att alla de domedagsprofeter som förutspår att det är året då jorden går under har fel. I den amerikanska tekniktidningen Wired argumenterar Matt Ridley för att framtidsoron är obefogad, han pekar på tidigare problem som har övervunnits: Kemikalier, sjukdomar, människor, resurser. Varningarna har duggat tätt och människan har löst den ena kemikaliefrågan efter den andra. Fågelinfluensan var inte så farlig och den befolkningsökning som gav Romklubben skrämselhicka på 70-talet har vida överstigits. Den lärdom Ridley vill dra av historien är den att förutsägelserna inte var obefogade, problemet var att sanningen som ligger mittemellan allt för ofta valdes bort från debatten. Medelvägen är det Ridley saknar i klimatdebatten, då det å ena sidan finns de som anser att det redan är kört och det på den andra sidan de som tror att allt är en bluff. Ridley å sin sida förnekar inte klimatförändringarna men tror att människan är kapabel att bemästra de problem som uppkommer och att ekosystemet genom historien har klarat av kraftiga temperaturförändringar. DAVID JONSTAD ÄR en av Sveriges ledande klimatdebattörer och redaktör på klimattidningen Effekt. I hans senaste bok ”Kollaps – Livet vid civilisationens slut” tittar Jonstad tillbaka i historien och argumenterar för att många samhällen, som romarriket, gått under på grund av brist på energi, den energi som i dag främst är olja var då slavar och oxar. I dag är energin fossil och den energireserven är på väg att ta slut. David Jonstad varnar för att vi närmar oss ett läge som inte bara handlar om Peak Oil, det handlar snarare om Peak Allt, listan på de resurser som närmar sig sina toppar är bland annat uran, kol och gas, samt flera viktiga metaller och odlingsbar mark. Det kommer enligt Jonstad ständigt nya lager av komplexitet i samhället, det skapar i sin tur nya problem som möts med ytterligare lager av komplexitet. Problemen blir till slut så många att de inte går att lösa. Ett svar han håller som nödvändigt men kanske omöjligt är kontrollerad nedtrappning. ”Vi har gjort oss så beroende av de komplexa systemen att det i princip är omöjligt för oss att ta oss ur dem självmant”, skriver David Jonstad i ”Kollaps”. Slutsatsen blir ingen mindre än att den industriella civilisationen kommer att kollapsa under 2000-talet. OCH TILL SKILLNAD från survivalisterna tror Jonstad inte att kollapsen nödvändigtvis kommer att locka fram det värsta ur oss. I stället visar Jonstad på flera exempel där människor i utsatta situationer sluter sig samman. Som i Sverige under andra världskriget när maten ransonerades, Jonstad berättar att de bristande resurserna gjorde att människor stod i kö för att volontärarbeta i jordbruket och upptäckte solidariteten med omvärlden. I situationer med knappa resurser finns alltså en möjlighet att få liv i solidariteten. EGENTLIGEN ÄR KANSKE självhushållarna, vapenskramlarna och survivalisterna barn av vår tid som växt upp i två olika familjer. Några fostrade i en miljö som präglas av ett slags gemenskapsdriven ideologi, andra i apatisk rädsla och andra ganska nära den kristna högerns mest isolationistiska drag. Oavsett hur framtidens ekonomiska och ekologiska utmaningar ser ut och vad de leder till, kan vi kanske lära oss att framtidens utmaningar till stor del handlar om hur vi ska fördela och utnyttja begränsade resurser och minskad energitillgång. Om ingen lyckas komma på en ny superenergikälla. S

39 6/2012

FRIHET

MONTAGE: ANNA-MARIA MARKLUND

KULTUR & NÖJE

Spelet efter chokladen Mikael Romero var en av Mona Sahlins närmaste när hon var vice statsminister och kron prinsessa i Socialdemokraterna. I ”Tobleroneaffären – Varför Sverige inte fick sin första kvinnliga statsminister” får läsaren följa kampen för Sahlin i förstaperson. TEXT: JOHN ANTONSSON

MIKAEL ROMERO VAR pressekreterare för dåvarande arbetsmarknadsminister och vice statsminister Mona Sahlin 1995. Socialdemokraterna hade vunnit valet 1994, Ingvar Carlsson hade lett Sverige in i EU och aviserade sin avgång. Mona Sahlin var den självklara kandidaten, ja, egentligen den enda som erkände att hon var intresserad. Hon skulle ha blivit Sveriges första kvinnliga statsminister. Så blev det inte. I stället skedde något som har blivit svensk politik- och mediehistoria. Den ena skandalen efter den andra bandades ut. Först handlade det om kontokort som användes till privata inköp, bland annat en chokladbit. Sedan handlade det om Sahlins inte alltid välskötta privatekonomi. Med hjälp av gamla dagboksanteckningar har Mikael Romero, numera pr-konsult, återbesökt den turbulenta tiden i mitten av 90-talet. ”Tobleroneaffären” är en intressant till bakablick på det som då hände. Med ett rappt, korthugget språk blir texten stundtals levande, som läsare får man uppleva det tempo

pressekreterare har som sin vardag. Tyvärr blir meningarna ibland nästan komiskt korthuggna. Men det må så vara. Jag läser inte skildringen för språket. Jag läser ”Toblerone affären” för att jag vill ta mig in i maktens korridorer och se dem genom Mikael Romeros ögon. Det han visar mig är stundtals skrämmande. Sättet tidningar och teve kan bidra till att avsätta politiker upplevde vi med Håkan Juholt i höstas och med flera moderata ministrar 2006. Egentligen är det inte ett fel i i sig, medierna är den kanske viktigaste kontrollinstansen i ett demokratiskt samhälle, de är allmänhetens ögon in i maktens korridorer. Romero visar att viljan att kartlägga makten ibland blir snäppet för ivrig och ambitiös, att det hårdvinklas för mycket och allra mest allvarligt: att relevant information väljs bort för att få en skarpare story. Romeros bok är en bra källa på så sätt att

40 6/2012

FRIHET

vi får se hans perspektiv. Men jag hade önskat mer. När så många år gått borde det gå att lyfta blicken. Han skildrar debatten från då, men med några enkla sökningar i akademiska databaser hade han kunnat lyfta in intressanta perspektiv från forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik för att stärka sin tes eller sätta den i polemik. När man läser ”Tobleroneaffären” anar man ibland ugglor i mossen. Romero berättar övertygande om befarade läckor från partikamrater och insinuerar ett spel bakom de dörrar han själv inte kunde öppna. På ett sätt kan man ha förståelse för att han vill vara försiktig med att peka ut människor. Men när insinuationerna blir så starka som de stundtals blir kring Pär Nuder känns det som att det hade varit bättre om Romero lämnat finkänsligheten och gett utlopp för sina åsikter. För övrigt är det härligt att läsa hur förbannad Mikael Romero är över att Sverige inte haft en kvinnlig statsminister. S Bok – ”Toblereoneaffären” (Norstedts förlag) finns i din bokhandel nu.

Som 1977

ETT BAND SOM heter Psykbryt och inleder en debutplatta med en låt som heter ”Åk hem till Täby” och följer upp med ”Moder Svea på REA”. Klart man blir överlycklig. Det är punk av den gamla skolan som andas årgång 1977, få ackord och en ganska avskalad produktion. De låtar som lyckas blanda klassisk svensk trallpunk med gammal god rock’n’roll är däremot de låtar som lyfter albumet som helhet. Som i dängan ”Konsumboogie”, där rockabillydoften är härlig och optimistisk. I vissa av de instrumentala partierna fylls jag av samma känsla som jag får när jag slår på en knastrig The Clash-platta. Men vi ska inte överdriva. Psykbryt kommer aldrig att bli odödliga som The Clash men är väl värda en eller två lyssningar. Det som slår en när man lyssnar på Psykbryt är att man kanske borde döma ett samhälle genom den punkmusik det genererar, som när Psykbryt sjunger ”jag röstar hellre på Sahlin än dig dit jävla svin” i låten ”Åk hem till Täby”. Det säger något om vår samtid och den förskjutning som skett. Minns Ebba Grön och föraktet för allt etablissemang. Ebba Grön skulle aldrig säga något positivt om socialdemokratin, för det var inget annat än staten lierad med kapitalet. Trots att jag verkligen älskar punk önskar jag att Psykbryt oftare vågade sig ur de mallar som målades upp i slutet av 70-talet. Jag tror att det finns i bandet, som i ”Jag ångrar ingenting”, ett spår där traditionell punk smakar på några hårdrocksriff. Fler influenser kunde mycket väl ha gjort skivan bättre och värd fler omlyssningar än en.

Värderingar inte allt

I FILMEN ”THE LADY” porträtteras den burmesiska frihetshjälten, ikonen och symbolen Aung San Suu Kyi. Här är det läge att börja med det positiva. Alla sätt, filmer, böcker, manifestationer och utspel för en god sak är just i grunden goda. Ambitionen med ”The Lady” är att få fler att känna med Aung San Suu Kyi och det burmesiska folkets strävan efter frihet. Så långt allt bra. Filmen lyckas också med att illustrera den enorma uppoffring Aung San Suu Kyi gjort för det hon tror på. Som att lämna sina barn och sin make för att vara i Burma. När maken Michael Aris har fått dödlig prostatacancer och vägras inresetillstånd till Burma, tackar Aung San Suu Kyi nej till militärdiktaturens erbjudande om att lämna husarresten och landet och därmed går miste om att hålla om sin älskade en sista gång. Den person som inte känner då saknar med all sannolikhet empatisk förmåga. Jag vet att det finns invändningar mot att filmen är lite för privat, men det kan jag på något sätt köpa. En spelfilm får inte bli för spretig, den liksom måste ha med mänskliga känslor. Tyvärr lyckas filmen inte riktigt med det heller. Skådespelarinsatserna är väldigt ojämna, filmens manus och regi följer liksom formulär 1A för en tevefilm, inte mer. Därmed inte sagt att man inte ska ge filmen en chans – för det bör man. ”The Lady” är hur man än vrider och vänder ett fragment av ett liv och ett folks kamp för frihet. De gånger filmen lyckas med att väcka tittarens känslor är få men ändå tillräckliga för att ge lite mer luft till solidaritetens lungor och det är underbart, även om inte filmen gör det per automatik.

KALENDERN 19 OKT – 13 NOV

oktober. Filmen ”Bitchkram” med Linda Molin och Fanny Ketter går upp på bio.

oktober. Sara Beischers bok ”Jag ska egentligen inte jobba här” kommer ut i pocket.

oktober. Göteborgsbandet Graveyard släpper skivan ”Lights

out”.

oktober. Dansföreställningen ”I´m not looking back” går upp på Norrbottensteatern.

november. Nyutgåva av Orwells ”Nere för räkning i Paris och London” släpps.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TERRORTHRILLER PÅ RIKTIGT. Redan 2009 släppte den danske författaren Peter Øvig Knudsen ”Blekingegadeligan 1: Den danska cellen”, den första av två böcker om det danska kommunistpartiet KAK:s terroristaktioner utomlands, tillsammans med palestinska PFLP, och på hemmaplan. Välskriven och dramatisk. ALLT OM VALET. På FiveThirtyEight (fivethirtyeight.blogs. nytimes.com) får du snabbt de senaste sammanvägningarna av opinionsundersökningar inför det amerikanska presidentvalet. PSYKOLOGIINTRO. I tider när alla har en åsikt om rättspsykiatriska undersökningar är det nyttigt att lära sig om psykologins grunder, det kan man göra i nyutgivna ”Stora boken om psykologi”. WOODIE GUTHRIE. Killen inspirerade Bob Dylan och sjöng om Jesus som revolutionär. Nu finns samlingen ”Woodie at 100: The Woodie Guthrie Centennial Collection” på Spotify. ÄNTLIGEN. Pia Sundhage blir äntligen förbundskapten för damernas fotbollslandslag. Hon är fantastiskt. Det förstår man om man läser reportaget ”The Lucky One” som finns på offside.org.

Dvd – ”The Lady” finns hos din videobutik nu.

La rs or Vilk ga s n s si isa ka g at tion bes Ur t b en ök Af esö S a d to ka ion en nb d . la e Ha ant de fle n im t. sta ka us . n t lim än s ka ka

REKOMMENDATIONER

TEXT: JOHN ANTONSSON

in K K ”O åk m la u m K av t d ig n b lu it ha ju x k sk u . F d d äl ri as e j it .” ös t ag a m er

Skiva – ”…och ingen brydde sig ett jota” finns i din butik och på nätet nu.

41 6/2012

FRIHET

november. Mikael Marcimains lång filmdebut ”Call Girl” går upp på bio.

november. Soundgarden släpper albumet ”King animal”, första albumet på 16 år.

Förutsägbart men okej

Aussiesoul

Lite kabarépunk?

STORBRITANNIEN HAR PUMPAT ut duktiga soulartister de senaste åren. Nu verkar turen ha kommit till ett annat land i samväldet: Australien. Melbournebaserade soulsångerskan Hiatus Kaiyote debuterar med övertygande albumet ”Tawk Tomahawk”. Retrostuket har fått ge vika för en närmast futuristisk ljudbild. I låten ”Mobius Streak” blandas funkiga basslingor med beats som stundtals doftar 90-tals r’n’b och stundtals jazz, på det läggs melodier som ger en känsla av gamla tevespel. Ibland tonas jazzen upp, och i andra delar får den ta ett steg tillbaka. Då och då får Hiatus Kiayote mig till och med att tänka på Nina Simone, andra gånger på Amy Winehouse. ”Tawk Tomahawk” är ett album som liksom får världen att stanna till. För att man verkligen ska avnjuta skivan krävs fullständig koncentration i ganska exakt 30 minuter. Och ger man skivan sin fulla uppmärksamhet känns det som att man får något tillbaka. Man hittar ytterligare dimensioner, små belöningar för koncentrationen.

UNDERTECKNAD ÄR INTE den första att falla för någonting som kan beskrivas med ordet ”kabaré”. Men Amanda Palmers ”Theatre Is Evil” är inget annat än ett fullständigt lysande album. Amanda Palmer var tidigare aktiv inom teatern för att sedan ge sig på genren punkkabaré i duon The Dresden Dolls. Efter förs ta soloskivan ”Who Killed Amanda Palmer” bröt hon med de stora bolagen för att ge ut ”Theatre Of Evil” själv. Och bra gick det – genom finansieringstjänsten Kickstarter lyckades hon samla in över en miljon dollar. Alla de som lovade bidrag fick valuta för pengarna, då ”Theatre Of Evil” är en skiva som på alla sätt uppnår verkshöjd. Om man bortser från att kabarékänslan ibland kan kännas en aning pretentiös finner man inte mindre än 15 spår av hopp blandat med förtvivlan. Kabarékänslan ger ibland vibbar av Tom Waits, om man sedan tar den ingrediensen och kryddar på det med en punkig attityd och lagom dos Yeah Yeah Yeahs får man Amanda Palmer.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva — ” Enjoy it while it lasts” finns i din butik och på nätet nu.

Skiva —”Tawk Tomahawk” finns i din butik och på nätet nu.

Skiva – ”Theatre Is Evil” finns i din butik och på nätet nu.

Supergrupper

n jo frisl ur äp n bi alis pte ef fe ten och hä kte Jo he nd n ha m kä els av E n P kom nd ern tio ers n is a pi so e . – en n at om tb li

att spela in under namnet Million Dollar Quartet. Men ibland blir det inte jättelyckat att slänga in flera stora popegon i en studio. Ett sådant exempel är Super Heavy, med bland andra Mick Jagger (Rolling Stones) och Joss Stone. Tyvärr är Joss Stone en av få kvinnor som fått plats i en supergrupp. Men så finns det lysande undantaget Wild Flag, ett band med bara kvinnor, med medlemmar från Sleater-Kinney, Helium and The Minders.

I LURARNA SKRÅLAR garagebandet Almighty Defenders ut gospelmelodier. Bandet består av medlemmar från The Black Lips och The King Khan & BBQ Show. Kanske inte det bästa exemplet på en supergrupp men aktuella i sin värld och ett gott exempel på när det blir bra. Går vi längre tillbaka i tiden kan vi hitta mängder med artister som gått ihop och bildat supergrupper. En annan lyckad supergrupp med betoning på ordet super är Traveling Wilburys som har lämnat en fin låtskatt bakom sig. Kanske inte så konstigt med ett band bestående av Bob Dylan, George Harrison (The Beatles), Tom Petty, Roy Orbison och Jeff Lynne (Electric Light Orchestra). ÄVEN OM det var först på 60-talet man började prata om supergrupper gick Elvis Presley, Jerry Lee Lewis, Carl Perkins redan på 50-talet in i studion på för

de re to ha ”J r d t in h a gs de ag te är n i k bä s g n rä tt ak ör na ck re e n, n .”

SPECTOR INLEDER debutplattan ”Enjoy it while it lasts” med ”True love (for now)” på ett närmast fängslande sätt. Ett sound som påminner om tidiga 2000-talets våg av poppig garage och The Killers (när de är bra). Sedan följs det starka inledningsspåret upp av ”Chevy Thunder”, en alldeles sprudlande låt som suger in lyssnaren. Tyvärr håller skivan inte samma höga klass rakt igenom, är inte så där lysande som man hoppades efter fem minuter. Spector tar några för många steg in i den brittiska poprockens senaste år. Men är man som lyssnare på rätt humör och upplagd för peppig musik som ibland går överstyr och blir närmast karamellfärgad är Spector väl värda en lyssning. Jag känner att det finns en vemodig underton, den sidan släpps fram i ”Lay Low” och håller i sig och höjer ”Enjoy it while it lasts” från okej till bra och intressant. Som en parentes är bandet döpt efter Phil Spector, demonproducenten som har både fantastisk musik och vedervärdiga handlingar på sitt samvete.

42 6/2012

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

43 6/2012

FRIHET

BILD: DANIEL MATHISEN

– Min musik är ett politiskt verktyg Carlito är rapparen som pratar politik och filosofi när han beskriver sin musik. Snart kommer uppföljaren till den rosade hiphop-pamfletten ”Guldburen”. TEXT: JOHN ANTONSSON

ARLITO DYKER UPP lite sent. Jobbet drog ut på tiden. Han häller upp en kopp te och börjar berätta om nya skivan som bara ligger och väntar på att släppas. När Frihet träffar honom har han just skrivit skivkontrakt med Redline Records som återuppstått som underbolag till jätten Universal. Den nya skivan beskriver han som mer genomarbetad, han har studerat låtskrivning i genrer som sträcker sig från reggae till salsa och jobbat hårt med materialet. – Förra skivan gick jag på känsla, jag bara satte på ett beat och spelade in det som kom upp i huvudet. Sedan var det färdigt. Nu är det mer strukturerat. Jag har tänkt på själva låtupplägget och vad som behövs med uppbyggandet av en låt. Det har varit fokus på hela skivan. Jag tror att jag har utvecklats mer som låtskrivare, det är mer genomtänkt. Sedan är det många gästartister som sjunger refränger. Carlito har gjort musik sedan han var 15 år. Det var den första musikstil han kunde känna igen sig i, som talade direkt till honom. När Latin Kings kom med sin första skiva 1993 fastnade han direkt för genren.

– Jag hade aldrig känt så förut. När man är liten har man inte direkt en musikstil, man lyssnar på det som är tillgängligt. När jag blev äldre i tonåren blev jag kär i hiphop och kände att det är musik som tilltalar mig för att jag är den jag är. Speciellt när Latin Kings kom ut på svenska kunde det inte bli mer klart och tydligt. MEN HAN BÖRJADE på engelska. Skrattar och säger att han inte ska ljuga, men med Latin Kings var det närmare hans vardag och verklighet. – Jag ville inte låta som någon som kom från Compton eller New York, det var absolut inte min verklighet, det blev naturligt att jag gick över till svenska för att kunna beskriva de specifika erfarenheter jag växte upp med. Debutplattan ”Guldburen” var en politisk pamflett som Carlito beskriver som ”hardcore, budskapsbaserad och politisk rap”. På nya albumet finns större plats för personliga ämnen. Carlito beskriver den som postkolonial och berättar att den tar upp rasism och normer. – Jag läser mycket postkolonial teori och är besatt av det ämnet, det färgar mitt eget liv, speciellt eftersom min pappa kommer från en del

44 6/2012

FRIHET

– Jag läser mycket postkolonial teori och är KÄNDISAR FÖR: Barack Obama besatt av det ämnet, det färgar mitt eget liv, speciellt eftersom min pappa kommer från en del 1 av världen som har varit koloniserad, Chile.

Muhammad Ali Den före detta tungviktsvärldsmästaren och kämpen för svartas rättigheter bjöd presidenten till sin födelsedagsfest.

av världen som har varit koloniserad, Chile. För mig personligen är det något som har påverkat mig genom hela livet. – När jag sedan börjat läsa om det på högskolan har texterna satt ord på det jag känt. På det sättet att det behandlar maktförhållandena mellan olika grupper i samhället. Till exempel mellan vita och icke-vita, det präglas av historien som vi haft de senaste 500 åren i världen, och jag går in djupare i det temat. CARLITO SPÅRAR MYCKET av dagens orättvisor till kolonialismen, alltså när de rika länderna före industrialiseringen använde makt för att ha fattiga länder som sina skafferier för bland annat guld och slavar. – På nya skivan kan jag till exempel dra paralleller mellan Ostindiska kompaniet som hämtade naturresurser från Afrika samt Lundin Oil med Carl Bildt och hur de plundrade folket i Sudan. På det sättet är skivan postkolonial; man kan också dra paralleller mellan flyktingpolitiken i Sverige och Europa och varför folk flytt till Europa. Det är bara att gå tillbaka till före detta kolonier som ägdes av Europa och bibehållits i en underordnad position och att folk därför måste komma till Europa för ett bättre liv. Jag försöker hela tiden koppla historien till dagens kapitalism som är en frukt av dåtidens kolonialism. CARLITO BERÄTTAR ATT han hela tiden har en ambition att blanda det akademiska tänkandet med gatunivån. – Jag kan ta abstrakta strukturella problem som man lär sig om på högskolan och skriva en mening som en 15-åring från Botkyrka fattar. Kanske den här ungen som blir arg för att han blir trakasserad av polisen hela tiden får en djupare förklaring när han lyssnar på min låt. Tycker du att det är ditt uppdrag? – Jag har alltid sett min musik först och främst som ett språkrör för de människor som aldrig får komma till tals i media och den politiska debatten i samhället. Min musik är ett politiskt verktyg snarare än att sträva efter att vara underhållande. Någon gång i min karriär bestämde jag mig för att musiken är till för att få ut ett budskap, i alla fall för mig. Min anledning är att få ut ett budskap, skulle det försvinna och jag bara fokuserade på min egen karriär och mitt kändisskap skulle jag på något sätt ha förlorat mitt ursprungliga mål. Men egentligen var det politiska ställningstagandet aldrig ett val. Carlito kom till Sverige och

Strängnas från Rumänien och Bukarest när han var fem år. Pappa var politisk flykting från Pinochets fascistdiktatur i Chile. Redan som liten stötte han på orättvisor och tvingades reflektera över varför saker är som de är. – Jag har aldrig valt att vara politisk. Men redan som liten fick jag höra: ”Åk hem jävla svartskalle, dina föräldrar lever på socialbidrag, vad gör du här och suger ut vårt land?” När man är liten tänker man inte på det, när man blir äldre börjar man reflektera mer. Varifrån har du fått musikalisk inspiration till din nya skiva? – Framför allt mina kollegor Mohammed Alis senaste platta ”Vi”. Jag fick mycket inspiration när den kom ut, jag fick en känsla och lust att vilja skriva igen. Sedan har jag som sagt studerat mycket låtskriveri, hur folk lägger upp låtar och speciella tekniker. NÄR VI KOMMER in på frågan om politisk inspiration berättar Carlito att han är väldigt förtjust i Franz Fanon, filosof och politisk aktivist som bland annat skrivit boken ”Svart hud, vita masker”. I boken lägger Fanon fram teorin att det ställs krav på icke-vita att bli så vita som möjligt alternativt revoltera mot assimilationskravet. – Jag gjorde ett test på mina vänner och majoriteten valde att revoltera mot assimilationskravet så mycket som möjligt och djupdyka i sin egen bakgrund för att använda det som försvarsmekanism. Mycket av det Fanon skriver om beskriver det man själv ställs inför och de känslor man haft. Ibland spänner Carlito blicken, lutar sig fram och höjer rösten för att med emfas förklara. Ständigt mån om att innebörden kommer fram. Ofta talar han med allvarlig ton, för att avsluta sina utläggningar med ett leende. Carlito uppmärksammar ständigt orättvisor och har en världsbild som är långt från rosenskimrande, själv kallar han det för att vara realistisk. – Man får koppla bort det ibland och försöka bara vara. Ofta känner man sig bara trött på att vara från en speciell grupp, kontext, från en speciell del av samhället. Jag kan tänka mig att kvinnor som kämpar för jämställdhet känner samma sak: Fan vad jobbigt det är att vara kvinna hela tiden, jag vill bara vara människa. Kampen tynger en. Men samtidigt är det inget val, det är något man fötts till. Ibland kan jag känna fan vad trött jag är på att vara en svartskalle i Sverige, jag vill bara vara Carlos, en människa. S

45 6/2012

FRIHET

Eva Longoria Skådespelerskan från ” Desperate housewives” är vice ordförande i Barack Obamas återvalskommitté.

George Clooney Obama har beskrivit honom som en god vän. Inte så kons tigt kanske, senaste insamlingsfesten drog in 15 miljoner dollar.

Nicki Minaj På grund av en textrad missuppfattades Nicki som Romneyanhängare, tills hon förklarade att det var en karaktär.

Betty White 90-åriga ”Pantertanter”stjärnan får vi väl se som ett sympatiskt alternativ till Republikanernas Clint Eastwood. Susan Sarandon Skådespelerskan och akti visten röstar på Obama men är kritisk och säger att hon och Vita huset inte direkt är kompisar.

KÄNDISAR FÖR: Mitt Romney

Chuck Norris Actionskådisen är evangelisk kristen och är så pass rädd för presidenten att han varnar för ”100 år av mörker” om Obama vinner.

Clint Eastwood Clintan är republikan sedan länge. Vid Republikanernas konvent höll han en minst sagt konstig dialog med en stol.

Jane Etta Hillhouse Brad Pitt har sagt att han inte ska gifta sig förrän alla får det. Hans mor Jane Etta är emot allas rätt att gifta sig och för Mitt Romney.

Donald Trump Miljardären som är duktig på att sparka folk i sin egen dokusåpa säger att USA kan bli ”bra igen” om Romney vinner.

Jenna Jameson Den pensionerade porrstjärnan säger: ”När du är rik, då vill du ha en republikan på plats i Vita huset.”

Janine Turner Hon var visst med i teveserien ”Northern exposure” under tidigt 90-tal. Kanske inte så känd men ändå.

Den lyckliga horan EN MAN SMINKAR sig som en clown och har sedan sex med en äldre kvinna i hennes säng. En annan man blir bunden och smiskad av en läderklädd dominatrix. En tredje stoppar upp två fingrar i sin dejts slida medan de sitter och äter på en restaurang. Allt sker framför kameror och männen får betalt för det. De är nämligen med i realityserien ”Gigolos” som följer lyxprostituerade mäns liv i Las Vegas. Männen ser alla ut som Chippendale-dansare med stora muskler, fejksolbrännor och onaturligt vita leenden. De har också det gemensamt att de älskar sina jobb. Det säger de i alla fall. Jag vet dock inte om det stämmer då det inte problematiseras i serien. I stället beskrivs bara prostitution som ”världens bästa jobb för en kille”. Som om det vore en självklarhet att alla heteromän är kåta på alla kvinnor de träffar och dessutom vill tjäna pengar på det. DE N NA G LAMORÖSA FRAM STÄLLN I NG av prostitution är störande i hur verklighetsfrånvänd den är, men är tyvärr ganska vanlig inom populärkulturen. I allt från Julia Roberts lyckliga hora i kultfilmen Pretty Woman till Jennifer Love Hewitts lika glada i nya teveserien ”The Client List”. I den spelar Love Hewitt en kvinna som efter att hennes man lämnat henne med två små barn och en massa obetalda räkningar börjar jobba på en bordell. Detta scenario är inte helt ovanligt i verklig-

KULTURNOTERAT OBAMAHAT SOM BLOCKBUSTER ”2016: Obama’s America” gör i dokumentär filmsmått mätt stor succé på USA:s biografer. Filmen är regisserad av Dinesh D’Souza, en ständig högerkritiker av Barack Obama. Filmen har till och med mäktat med att visas på fler biografer än några av Michael Moores

heten. Kvinnor lämnas av sina män, har små barn och tjänar inte tillräckligt för att ta hand om dem. Det är kvinnor som ofta redan lever kring fattigdomsstrecket, som har litet eller inget socialt skyddsnät och som lätt hamnar utanför samhället. I sådana lägen blir prostitution ibland det enda sättet att överleva. PROBLEMET MED ”THE Client List” är att huvudkaraktären inte alls är i en sådan situation. Hon lever i ett gigantiskt hus, äger en dyr bil och har bra kontakt med sin rika familj. Trots att hon alltså skulle kunna flytta till ett mindre boende, ha en billigare bil och ta hjälp av sin familj så väljer hon att prostituera sig. Men det stannar inte där. För till skillnad från de flesta verkliga prostituerade så arbetar hon i fräscha och trygga lokaler och alla hennes klienter ser ut som sexiga hunkiga modeller. Det är återigen en hårt glamoriserad bild av prostitution där alla kunder är snygga, där den prostituerade är den i kontroll och där allt sköts på ett tryggt och säkert sätt. I verkligheten är det sällan så det ser ut. I verkligheten är prostituerades vardag allt annat än trygg och de har sällan kontroll över varken sina liv eller sina kroppar. DEN GLAMORÖSA SKILDRINGEN av prostituerade i populärkulturen innebär att det utnyttjande som prostitution oftast innebär förminskas och osynliggörs. Som så många

gånger förr är det föreställningen om den lyckliga horan som träder fram, vilket gör att den brutala verklighet som de flesta pros tituerade lever i ersätts av en med happy endings. Jag menar att oavsett vad man tycker om prostitution i sig går det inte att påstå att det är så oproblematiskt som det alltför ofta framställs som. Snarare är det tvärtom då kopplingar kan göras till ekonomisk ojämlikhet, patriarkala strukturer och normer kring kropp, sexualitet och kön. ATT SE TEVESERIER som ”Gigolos” och ”The Client List” lättsamt skildra prostitution som om det vore vilket vanligt ”lyxarbete” som helst känns mest som en skymf mot alla de verkliga kvinnor och män som går på gatan för att de inte har något annat val. S

Linus Fremin är skribent

filmer. D’Souza driver tesen att Obama är en antikolonialistisk socialist. – Obama vill att USA går ner så att resten av världen kan komma upp, har D’Souza sagt i konservativa teveprogrammet GBTV.

och bloggare.

PIXAR TESTAR KVINNLIG HJÄLTE

HYLLADE AV DEN HYLLADE När Paul Simon fick musikpriset Polarpriset uppträdde Klara och Johanna Söderberg, First Aid Kit, för musiklegendaren. Där framförde de den melankoliska ”America”. Paul Simon var märkbart rörd och svarade First Aid Kits hyllning med att själv ställa sig upp och ge systrarna en stående ovation. TV4 lyckades

under direktsändningen avbryta låten med en reklamjingel och har sedan dess fått utstå hård kritik.

46 6/2012

FRIHET

17 år efter succén med ”Toy Story” har Pixar vågat ta steget och ha en kvinnlig hjälte. I nya filmen ”Modig” berättas historien om den ”tuffa” prinsessan Merida. Först hade filmen en kvinnlig manusförfattare och regissör. Hon fick sparken för ”kreativa skillnader”.

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

SO SA De kä K or H mpar ÄM nd hl C ta T E in sk Å I rb LI mo P kä A a et R so T ar N t Sve AR m L ci pa I al I N en M A U rige F S d de e al M TM s k Ö fö T m in E rg I ok E D r Li äv N ra R n e te E A itisera R F db I sf T rn e K R N ö rg a ra E fra L A de fly LY by A tt R m Ä N f g N ö g åt er S K ränd AT DE ktingpKT in N fa yv D ra ol I N I ck iti al E k. . G RN et und MO Social ION A i er st A D R A ifrå E inte L s. n. L rna E s. 56 L tion N 48 s. alen s. 52 . 50

llä

FOKUS SSU

FRIHET

47 6/2012

Kämpar mot deportation

ROTS KRITIK FRÅN FN och varningar från Iraks parlament fortsätter Sverige att utvisa flyktingar till Irak. Aktion mot deportation är ett löst nätverk av bland annat SSU:are som försöker stoppa de svenska massut-

visningarna.

DET ÄR EN SEN SEPTEMBERKVÄLL. En massa människor möts upp i Märsta, ett stenkast från Arlanda och platsen där flyktingar som ska utvisas hålls i förvar. Aktion mot deportation är ett nätverk av flyktingaktivister som innehåller flera kristna, SSU:are och personer från annat politiskt håll. Några är lite äldre och tar sig fram med hjälp av rullatorer, några andra filmar eller bjuder aktivisterna på kaffe. Den här dagen ska 43 flyktingar utvisas till Irak, något de flesta EU-länder slutat med. En av dem som är på plats är Jonas Bergström, han är en SSU:are och flyktingaktivist som lägger mycket tid på att kämpa för flyktingars rättigheter. Han har koll på läget. – Många länder väljer att inte utvisa till

Notiser LO MINSKAR TAPPET LO-facken tappade 8 805 medlemmar första halvan av året, det är det lägsta tappet under 2000-talet, skriver Arbetet. Bäst har det gått för Handelsanställdas förbund som har ökat med 1,6 procent och vänder en dyster trend som pågått sedan regeringsskiftet 2006. Sämst har det gått för Livs som tappade ungefär 700 yrkesaktiva det första halvåret, alltså 2,5 procent.

Irak, det beror på att FN:s flyktingorgan UNHCR har sagt att läget för minoriteter i Irak är väldigt osäkert, speciellt om man är kristen eller kurd. Parlamentet har sagt att de inte kan garantera flyktingars säkerhet och inte vill att någon tvångsutvisas dit. Så Sverige kör över

– Min känsla är att man försöker dölja det som sker, man berättar inte ens för flyktingar och advokater när man planerar en deportering, man hyr bussar utan loggor och skyltar så att vi inte ska veta vilka det är som kör.

ett beslut fattat av det irakiska parlamentet, säger Jonas Bergström. Hur kommer det sig? – Ett protokoll som läckte ut via Wikileaks från 2007 berättar att utrikesminister Carl Bildt och migrationsminister Tobias Billström under ett möte i Baghdad sa att det finns stort tryck mot att ta emot flyktingar från Irak och att de är lågutbildade. Det finns en politisk vilja från regeringen att inte ta emot dem. För övrigt stämmer det inte att de irakiska flyktingarna är lågutbildade. FLYKTINGARNA SKA FORSLAS till Arlanda med buss. Aktivisterna sätter sig på vägen och stoppar bussen. Men med hjälp från polisen tar sig bussen så småningom till Arlanda. Brukar ni lyckas med blockaderna? – Det beror på vad man menar, vi har fördröjt utvisningar, men aldrig stoppat. Idén handlar om att vara där och visa solidaritet. Jag pratade med en av dem som utvisades förra veckan på fredagen, han hade sett mig när jag stod i vägen och det betydde mycket för honom. I onsdags pratade jag med en tjej vars mormor och morfar utvisades, det är viktigt att visa solidaritet.

kommunen. Det får SSU Halmstad att se rött. Nu har SSU:arna dragit igång kampanjen ”Slutundervisat” för att visa sin ilska. På affischen står det bland annat ”I stället föreslår SSU att vi säger upp kommunalrådet Carl-Fredrik Graf senast valnatten 2014.”

KAMPANJAR FÖR LÄRARE 70 lärare ska sägas upp i Halmstad efter ett beslut av de borgerliga partierna som styr

SPLITTRAT OM JAS Socialdemokraterna har ställt sig positiva till regeringens beslut att teckna avtal med Schweiz om att utveckla nya strids flygplan, skriver Aktuellt i politiken. Det

48 6/2012

FRIHET

socialdemokratiska kvinnoförbundet är däremot negativt. – Satsningen kommer att låsa fast Sverige vid upprustning och decennier av vapenexport, säger Lena Sommerstad, ordförande för S-kvinnor till AIP.

Jag hör ofta att de är tacksamma. Om vi är där skapas det uppmärksamhet, säger Jonas. FÖRRA HÖSTEN GICK bussarna från Märsta på löpande band, nu har det börjat dra igång igen och det handlar alltid om tisdagsnätter. Jonas berättar att myndigheterna lägger deporteringarna på nätterna för att göra det svårt att protestera. Dessutom ligger flyktingförvaret i Märsta i ett industriområde. – Min känsla är att man försöker dölja det som sker, man berättar inte ens för flyktingar och advokater när man planerar en deportering, man hyr bussar utan loggor och skyltar så att vi inte ska veta vilka det är som kör. DE FLYKTINGTRANSPORTER JONAS och de andra försöker stoppa går från ett så kallat förvar. Jonas drar jämförelsen med ett häkte. För att häktas måste man vara misstänkt, sedan ska beslutet omprövas varannan vecka. De som sitter på förvaren är inte misstänkta för någonting, det är personer som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd, och myndigheterna gör en bedömning att de inte ska infinna sig vid utvisningen. – Där omprövar man varannan månad och det finns ingen bortre gräns för hur länge man får sitta där; jag vet en person från Kazakstan som fick sitta i 514 dagar. Man får kontakta omvärlden med telefon och internet och ta emot besök, men annars liknar det ett häkte, säger Jonas Bergström. KRITIKEN MOT SVERIGES utvisningar kommer från bland annat, EU, FN och Amnesty. Men Jonas är försiktig med att bara skylla på den nuvarande borgerliga regeringen. Han menar att den svenska flyktingpolitiken blivit mer och mer restriktiv sedan 1987. – Det främlingsfientliga partiet Ny demokrati presenterade 1992 ett förslag på 20 punkter för en förändrad invandringspolitik, några år senare hade det genomförts. Socialdemokrater och de borgerliga har faktiskt lyssnat på de främlingsfientliga politikerna. Så det är inte bara den här regeringen, även om det hade varit lite bättre med en rödgrön regering, avslutar Jonas Bergström. S

OPC SATSAR PÅ UTBILDNING Palmecentret har tillsammans med Socialdemokraterna lanserat en webbaserad utbildning för medlemmar runt om i världen. – Partier i flera länder har efterfrågat ett utbildningsmaterial om hur öppna och demokratiska partier kan byggas. Därför har vi tagit fram howtorunaparty.org som bygger på erfarenhet och kunskap från socialdemokrater runt om i världen, säger Jens Orback, Palmecentrets generalsekreterare i ett pressmeddelande.

SSU i media

”På gymnasiet går det idag 369 000 elever, ett avdrag för läxhjälp skulle gynna ungefär 2 000 personer. Låt oss använda pengarna i skolan för att göra klass resorna mindre.” David Hakula, SSU Värmland, argumenterar mot skatteavdrag för läxhjälp. Ur P4 Värmland.

”Det verkar inte så smart, det verkar inte vara så effek tivt och inte så genomtänkt.” Jessica Kristianson och Antonia Andersson från SSU Västervik kritiserar sänkta arbetsgivaravgifter. Ur VästerviksTidningen.

”Att poliser straffar dem som man upplever är lite provokativa eller dem som ifrågasätter vad polisen säger, är ett problem som man ska ta på allvar.” Johan Dahlberg, SSU Södra Älvsborg, är kritisk till hur polisen agerar i samband med demonstrationer. Ur Borås Tidning.

”När så många som nu går arbetslösa krävs satsningar inom välfärden som skapar nya jobb, inte skattesänk ningar som främst gynnar dem som redan har det bäst ställt.” Liss Jonasson, SSU Jämtland, vill satsa resurser på utbildning. Ur Länstidningen i Östersund.

49 6/2012

FRIHET

fö

v M r S än ona oc ste S ia r) ah lis om lin tin a u te tt tm rn bl an at i g a io en de na e le ral Luis n . se A kr ya et la er ar (till e

BILD: SOCIALISTINTERNATIONALEN

Sahlin utmanade Med löfte om förändring kandiderade Socialdemokraternas tidigare partiledare Mona Sahlin mot Socialistinternationalens sittande generalsekreterare Luis Ayala. Trots stöd från unga och kvinnor förlorade hon knappt men klart. TEXT: JOHN ANTONSSON CHILENAREN LUIS AYALA har varit general sekreterare för Socialistinternationalen, SI, i 23 år. Det var i början av augusti det stod klart att Mona Sahlin stod som motkandidat på kongressen i Kapstaden. Tanken om att något måste hända i SI har funnits länge hos Mona Sahlin, och för att förstå valet att kandidera måste man titta fem–sex år tillbaka i tiden. – Så länge har svenska socialdemokraterna, Iusy och några andra försökt få igenom reformer i Socialistinternationalen. Men det är en gammal organisation som är väldigt toppstyrd. Nu mot slutet har man inte ens gett ut material innan kongressen, och man har inte haft ett ordentligt nomineringsförfarande. MONA SAHLIN PRATADE med flera om att något måste hända, men ingen ville kandidera och insynen inför kongressen var obefintlig. – Jag blev mer och mer irriterad. Jag tyckte att någon måste säga ifrån, så efter att ha pratat med Stefan Löfven bestämde jag mig för att

kandidera, men det kändes mer eller mindre som ett kamikaze-uppdrag. Jag kände att nu får det vara nog. När omröstningen till slut hölls den 31 augusti förlorade Sahlin knappt men ändå klart med 36 röster mot Ayalas 46. Trots att det stått klart att Sahlin kandiderade sedan i början av augusti informerade Socialistinternationalen kongressdeltagarna om att Sahlin ställde upp mot Ayarna en vecka före kongressen. – Väldigt få visste om min kandidatur. Vi fick ringa runt, skicka sms och mejl för att göra det bekant. Det visar på problemen som finns i SI när de inte själva publicerar vilka kandidater som finns. Ändå blev det så starkt stöd, vem vet hur det hade gått om vi börjat tidigare, säger Sahlin. SI HAR UNDER senare år tappat den internationella betydelse den en gång hade. Dessutom har sammanslutningen, som består av ungefär 160 olika socialdemokratiska partier, lidit av

50 6/2012

FRIHET

legitimitetsproblem. Inte minst då partier med diktatorer som Ben Ali och Mubarak var med i organisationen långt in i den arabiska våren. Ett annat exempel är att det nicaraguanska Sandinistpartiet fortfarande är medlemmar i SI, trots att landet inte tillåter abort. 2011 inledde SI:s etiska kommitté en uteslutningsprocess mot sandinisterna, men utan argumentation valde Ayala själv att lyfta bort uteslutningen från SI:s dagordning. MONA SAHLIN BERÄTTAR om tre områden där hon anser att progressiva rörelser behöver samverka internationellt, kanske utanför SI:s ram. Det första handlar om hur man rent handfast bemöter arbetslöshet, rasism och antifeminism. Det andra handlar om att den internationella socialdemokratin behöver en strategi för att bemöta en internationellt organiserad höger. För det tredje handlar det om att hitta sätt att samarbeta med nya folkliga rörelser som inte alltid är vänligt inställda till socialdemokratiska partier. – Det finns ingen signal från nuvarande ledning att man vill påbörja reformering. Jag tror att tiden är mogen för andra att utveckla nya nätverk som är öppna och demokratiska, men som också skapar kontakter mellan and ra folkrörelser än socialdemokratiska partier. Som feminister, antirasister och progressiva nätverk som vill förändra. S

Frihet från förr. 1967 Den politiskt radikale vissångaren Fred Åkerström, känd för låten ”Sådan är kapitalismen”, har just fått SSU:s kulturstipendium på 4 000 kronor i samband med förbundskongressen. Frihets Lars Engqvist, senare bland annat socialminister, träffar Åkerström för en pratstund. Vissångaren har just fått en egen lägenhet på Södermalm i Stockholm och är lycklig. Engqvist frågar om den politiska uppfattningen. – Jag har varit liberal, och kommunist för att slutligen kalla mig socialdemokrat. Jag tror nämligen att det är väsentligt, att slå vakt om den politik som förts och förs. Det skulle vara olyckligt om borgarna kom till makten. Förresten skulle det vara roligt om man kunde agera i nästa valrörelse. Kanske jag skulle kunna bli en sjungande agitator, sa Fred Åkerström till Frihet 1967.

4 FRÅGOR

Robert Bildås, 15 år, SSU Fagersta

Veronica Grönlund, 17 år, SSU Seger (Eslöv)

Deni Beslagic, 23 år, SSU Falun

– Vara ute med vänner och sen komma hem och koppla av med en kopp te och en bra tidning.

– Definitivt att mysa ner mig i soffan med chips och dipp och min pojkvän. Chipsen och dippen är ett måste.

– Dricka kaffe och läsa något av Göran Greider.

2. Vad tror du om presidentvalet i USA?

– Jag håller på Obama och hoppas han får vara kvar som president.

– Dåligt. Kapitalism kommer ju vinna oavsett. Men jag tror att Obama vinner, marginellt.

– Tror att Obama fixar en mandatperiod till. Nästa gång hoppas jag på en kvinna som president!

3. Vilken fråga tycker du att SSU ska driva mer?

– Jag tycker man borde driva på mer om frågan att låta ungdomspartier få komma in i skolan och visa att man som ung också kan påverka samhället. Och är man från lite fattigare familjer så kan faktiskt SSUmötena i kommunen och distriktet vara en fritidsaktivitet. För jag har det faktiskt så, jag har inte råd när klassen ska åka på klassresa men genom SSU så kan jag åka iväg och göra sådant som jag aldrig annars skulle fått göra.

– Alla. Ju fler och mer desto bättre, ju mer politik vi driver desto mer kan vi påverka.

– Satsningar på järnvägen och behovet för oss unga av en lättillgänglig och billig kollektivtrafik, särskilt i mindre orter.

4. Vad tycker du ska göras för att svensk skola ska bli bättre?

– Jag tycker att man borde ha bättre hjälp för dem med läs-, skriv- och koncentra tionssvårigheter i skolan. Jag har adhd och känner att jag inte får den hjälp jag behöver. Sedan tycker jag man borde göra någonting mot fysisk och psykisk mobbning i skolan.

– Stoppa privatiseringen! Privatisering = segregering = sämre jämlikhet = sämre resultat och mindre kunskap.

– Arbetsgivaransvaret för lärarna bör tas över och finansieras av staten. På så sätt kan lönerna och statusen öka oberoende av kommunernas ekonomi. Med bra, nöjda och främst fler lärare ökar kvaliteten också för eleverna.

1. Vad gillar du att göra en mörk höstkväll?

51 6/2012

FRIHET

Arbetar för schystare jobb Malin Lindberg är lastbilschauffören som sadlade om till att bli fackkämpe på heltid. Inspirerad av det amerikanska servicefacket arbetar hon med att organisera transportarbetare. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: TERÉSE ANDERSSON

ALIN ÄR BÖRDIG från Grangärde utanför Ludvika, där centralorten har 400 invånare. Dalmålet finns där fortfarande. Efter gymnasiet började hon jobba som lastbilschaufför med visstidsanställning. Hon gick med i facket och började snart ta upp de problem som fanns. Engagemanget gick inte riktigt hem hos arbetsgivaren och när kontraktet gick ut förklarade han att: ”Det är lite mycket det här med facket.” En annons i fackförbundstidningen Transportarbetaren fångade Malins uppmärksamhet och snart gick flyttlasset till Helsingborg där hon började jobba som organisatör för Transportarbetareförbundet. Sedan dess har hon mellanlandat i Värmland och Karlstad och finns numera hos Transport i Örebro. Jobbet som organisatör är inspirerat av SEIU, servicearbetarnas fackförbund i USA, som arbetat med organisatörer i flera år. – Ofta går facklig aktivitet ut på att värva medlemmar. Men när man arbetar som organisatör går det djupare än så. Värvning är inte längre högsta prio, det viktigaste är i stället att aktivera medlemmar. Det gör vi genom att komma ut på åkerier och terminaler och lyssna på folk för att förstå deras situation. Sedan ger vi dem verktyg för att förändra sin situation. Som organisatör har jag inte förhandlingsrätt, som ombudsmän har, men jag förklarar vad de kan göra för att förändra. MALIN FINNS ALLTSÅ ute för att berätta för medlemmar att de är starkare tillsammans. Hon fokuserar på några få företag åt gången och pratar med alla. Det spelar ingen roll om de är medlemmar eller inte. – De som inte är medlemmar kan vi vända och få dem att förstå att de kan påverka själva, om man pratar och visar att man bryr sig får de en annan bild av facket. När Malin är ute letar hon genast efter potentiella ledare. – Vi söker efter personer som är starka i sig själva och ser till and ras bästa och har förtroende hos sina arbetskamrater. Sedan börjar vi med att skapa organisatörskommittéer som är en lightvariant av en fackklubb. En fackklubb är ofta organiserad på en enskild arbetsplats, den kan ta tag i lokala problem och förhandla om till exempel omklädningsrum och kämpa för att de anställda ska få ut sin övertidsersättning. – Det viktiga är att få dem att förstå att facket inte handlar om om-

budsmän, det finns så mycket man kan lösa själv om det finns en stark klubb. Om man har problem med att få ut övertidsersättning kan alla gå ihop och säga att man vägrar jobba över, då är det lättare och ger effekt på arbetsplatsen. MALIN VAR AKTIV i SSU när hon bodde i Karlstad och planerar att engagera sig i nya bostadsorten Örebro. För henne går facket och politiken hand i hand. Politiken har blivit så pass viktig för Malin att hon till och med gick med SSU i stället för facket på första maj. Just för att hon kände att hon kan kämpa för ungdomsfrågor genom SSU. – På första maj hade vi plakat där det stod ”Lika lön oavsett kön”, det är något som är viktigt för både SSU och facket och många unga som är på väg ut i arbetslivet. Malin brinner för att SSU och LO-facken ska samarbeta mer. – För det första måste man få dem som är aktiva i distrikten att förstå vad kollektivavtal är och att vi har så många gemensamma intressen. Man kan göra mer gemensamt, skolbesök, aktiviteter. SSU och facken är bra på att visa sig, man kan vara ute och göra allt möjligt tillsammans, säger Malin. OM SSU SKA lära sig en sak av facken tycker Malin att det är vikten av kollektivavtal, de avtal mellan fack och arbetsgivare som säger hur löner och anställningsvillkor ska se ut. Hur ser en rolig arbetsdag ut för dig? – Då åker jag ut till en terminal, jag har redan några potentiella ledare där. I bästa fall finns ett rum att kunna sitta i där de anställda får komma och prata en och en. Jag har inte ett sju till fyra-jobb, det händer att jag är ute på nätterna. Det är fantastiskt när människor har en glöd och inser att de kan var med och påverka. Hur gör man för att få unga att bli fackligt aktiva? – Det är himla lätt, betydligt lättare än med äldre. Unga är lättare att få intresserade men de vet inte alltid så mycket eftersom facket blivit lite bortglömt, petat åt sidan. När mamma och pappa var unga var man mer eller mindre tvungen att gå med i facket. Men när man visar vad man kan göra och jag berättar att jag faktiskt fick hjälp, då är det lättare att tända glöden. Unga vill vara med och påverka. Jag tror att det på sikt är viktigt att aktivera dem som är med, att de ska inse att det inte bara är en försäkring. S

52 6/2012

FRIHET

MALIN LINDBERG Ålder: 21 år. Favoritplats: Hemma i min lägenhet eller vid havet. Bästa bok: ”Känn pulsen slå” av Berny Pålsson. Ville bli som liten: Frisör. Dold talang: Bra på att göra illa mig, god lyssnare.

53 6/2012

FRIHET

1 2

Bildbevis 1. SSU:s distriktsstyrelse i Uppland utmanar medlemmarna i femkamp. 2. SSU Stockholms antirasistiska nätverk har föreläsning med professor Masoud Kamali om makt, integration och strukturell diskriminering. 3. Skolkampanj med SSU Örnsköldsvik. 4. SSU Västmanland kampanjar på Orka-mässan för förstaårselever på gymnasiet. 5. SSU kampanjar för det socialdemokratiska partiet PvdA i samband med den nederländska valrörelsen.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet. se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3 5

54 6/2012

FRIHET

a id

i m

s n

för e d an inner r ö f ord on br r för e c a i k v eltid. H n kall lika s i t kra på h got ho 50 o : PRIVAT o m de kholm er nå tar på SSON BILD l a i c s N v c r so n i Sto bedri hon te : JOHN ANTO ä n gre mnde en och n där ERÄTTAT FÖR g u j é B t ä ia B rottsn r idrot -turn orter. l i fö Em 50 id sp

n å

r F VAD JAG GÖR. När Carin Jämtin blev partisekreterare behövde Socialdemokraterna i Stockholm någon som tog över viceordförandeskapet i idrottsnämnden. Eftersom jag alltid brunnit för att ge alla unga människor, oavsett bakgrund, samma möjligheter i livet kändes det självklart att tacka ja. Idrotten är ett otroligt bra sätt att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. När det fungerar som det ska ger idrotten samhörighet och gemenskap, den ökar inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Fysisk aktivitet förbättrar dessutom hälsan. Det är en klassfråga vilka barn och ungdomar som idrottar, jag vill se till att alla får idrotta eller vara fysiskt aktiva på andra sätt. 50-TURNÉN. När jag valdes till vice ordförande i idrottsnämnden hade jag två tydliga utmaningar framför mig förutom att driva en politik för att ge alla möjlighet att motionera. Den ena utmaningen var att få koll på vilket idrotts- och motionsutbud som faktiskt finns i Stockholm och den andra var att göra det känt att jag tagit över som gruppledare i idrottsnämnden för Socialdemokraterna. Eftersom jag dessutom älskar att träna och tycker det är roligt att utmana mig själv på nya sätt, kom vi på att jag skulle förena nytta med nöje och helt enkelt testa mig igenom Stockholms idrotts- och motionsliv. Nästan alla aktiviteter har gett mig idéer

om hur vi kan förbättra tillgången till idrott och motion. Att testa elhockey och showdown var väldigt häftigt, eftersom det ger en bättre förståelse för hur det är att idrotta när man inte kan använda sin kropp på samma sätt som alla andra eller inte kan se. MÅNDAG. Den här veckan börjar med kansliledningsmöte klockan nio på morgonen. Sedan kollar jag mejlen och möter en kille från Skolidrottsförbundet. Vi diskuterar hur Stockholms skolelever lättare ska få tillgång till fysisk aktivitet och idrott. På kvällen är jag på ett öppet möte om ett eventuellt idrottsfält. TISDAG. Börjar dagen med spinning, sedan skriver jag texter och förslag till beslut för eftermiddagens möte med idrottsnämnden. Jag lunchar med en journalist och diskuterar Stockholmspolitik och sedan har jag möte med nämnden och Socialdemokraterna. ONSDAG. Har styrelsemöte med Familjebostäders styrelse, sedan är det konferens med alla socialdemokratiska kommunalråd i Stockholms län, med inspirationsföreläsningar och politiska diskussioner. På kvällen har vi gruppmöte med vår kommunfullmäktigegrupp. TORSDAG. Inleder dagen med att äta frukost med min mentor, jag rekommenderar verkli-

55 6/2012

FRIHET

gen alla att ha en mentor. Det är ett bra stöd och väldigt utvecklande att ha någon att prata med regelbundet. Sedan skriver jag lite texter, bland annat en insändare om nya konstgräsplaner kring Järvafältet. FREDAG. Springer nästan en mil på morgonen, under dagen sitter jag annars mest i Stadshuset och läser och skriver. Hinner även med en lunch med ett gäng där vi diskuterar hur man kan lyfta Stockholms förorter. HELGEN. Ägnas åt överläggning med styrelsen för Socialdemokraterna i Stockholm där vi behandlar motioner inför partikongressen. Eftersom det var en så pass stressig vecka blir det ingen aktivitet i 50-turnén, vilket ska kompenseras denna vecka; då blir det korpfotboll på torsdag, Kistaloppet på lördag och rollerderby på söndag. DÄRFÖR POLITIK. Jag har så länge jag kan minnas varit arg på orättvisor i världen. Eftersom jag är uppvuxen i Tensta som är en av Stockholms miljonprogramsförorter har konsekvenserna av social och ekonomisk utsatthet alltid varit väldigt uppenbara för mig. Under hela min uppväxt har jag vetat att jag vill minska segregationen i Stockolm, minska klassklyftorna i Sverige och världen och avskaffa den inhumana asylpolitik vi har i Sverige. S

Internationella vänner

JONGE SOCIALISTEN BILD: JONGE SOCIALISTEN

Ungdomsförbundet har två kongresser per år. En gång per år väljs ordförande och styrelse. Just nu är Toon Greenen förbundsordförande. Jonge Socialisten har ungefär 2 000 medlemmar. Jonge Socialisten grundades 1948 under annat namn och officiellt 1977.

Kursändring i Nederländerna Nederländerna har just genomgått ett polariserande nyval efter att en instabil konservativ regering fallit. Trots att det socialdemokratiska partiet låg illa till i mätningarna och dömdes ut på förhand gjorde de tack vare en framgångsrik slutspurt ett bra val.

för dem som behöver det mest, sänkt bistånd och en tunnare kulturbudget. Dessutom stöttades regeringen av Geert Wilders högerextrema parti PVV. – Klyftorna i Holland har blivit större och större, säger Jauke.

TEXT: JOHN ANTONSSON

AUKE LODDER ÄR 23 år och internationell sekreterare för Jonge Socialisten, den nederländska motsvarigheten till SSU. Han såg till att det kom unga socialdemokrater från övriga delar av Europa för att hjälpa det socialdemokratiska partiet PvdA i septembers valkampanj. – Vi bjöd in 35 unga socialdemokrater från hela Europa, bland annat från Sverige, Frankrike, Storbritannien, Turkiet och Bosnien. Vi organiserade utbytet av två anledningar. Den första var att sprida ett budskap om att Europa är viktigt. Vi tror, till skillnad från Socialistpartiet, som är det andra vänsterpartiet, att vi måste stå upp för EU för att vinna över den finansiella och demokratiska krisen i Europa. Dessutom vill vi lära oss från andra hur de kampanjar. – Sedan är det roligt också, tillägger han. I NEDERLÄNDERNA HADE det konservativa partiet VVD styrt tillsammans med Kristdemokraterna sedan 2010. Innan dess har landet haft flertalet regeringskonstellationer, några med socialdemokrater i. Jauke Lodder beskriver den avgående regeringens politik som en motsats till det han som socialdemokrat står för. Bland de kritiska punkterna nämner Jauke nedskärningar i specialundervisning, minskade resurser

DET SÅG TILL en början inte bra ut för det socialdemokratiska partiet. Långt in i kampanjen verkade det som att striden om att bli största parti stod mellan Socialistpartiet och Liberalerna. Jauke beskriver återhämtningen som ett resultat av en enligt honom fantastisk kampanj. – Till skillnad från tidigare kampanjer var det en stor grupp entusiastiska unga människor som ville hjälpa PvdA. Ett annat skäl till att partiet lyfte med fem procentenheter, till ungefär 25 procent, var partiledaren Diederik Samson. Han var ganska okänd när han tog över och ansågs av många vara en nybörjare men växte in i rollen, inte minst tack vare hans debattförmåga.

”Jauke Lodder beskriver den avgående regeringens politik som en motsats till det han som socialdemokrat står för.” – Men det största skälet till valframgångarna var varken Samson eller kampanjarbetet. Det var vårt politiska program, våra visioner och ideal. Och de människor som håller med oss, som håller med om att man ska vara försiktig när man skär ner och distribuerar kostnaderna för krisen rättvist, säger Jauke Lodder. I SKRIVANDE STUND pågår fortfarande förhandlingar om hur regeringen ska se ut. Men mycket pekar på att det liberala partiet VVD som var största parti i valet och PvdA som fick näst flest röster bildar regering tillsammans. S

56 6/2012

FRIHET

– Jag tror att Obama vinner – Romney har gjort för många misstag. – Jag tror att Obama vinner – Romney har gjort för många misstag. Obama beskrivs som blekare än för fyra år sedan. Romney framstår som en pajas utan koll på sin kampanj eller de politiska sakfrågorna. Varför tror du S har så svårt att sätta ner foten i frågan om vinster i välfärden? – För att det är komplicerat. Jag tror att alla social demokrater känner med hjärtat att skattepengarna ska gå till vad det var tänkt för. Sedan handlar det om praktisk verklighet. I dag finns det oerhört många sätt som man kan sko sig på skattebetalarnas bekostnad, en del handlar om vinst och annat handlar om skatteplanering och räntor. Vilken politisk fråga tror du diskuteras mest under senhösten? – Jag tror att det är arbetslösheten som vi fortsätter diskutera. Sedan kan det finnas en bubblare som jag själv har flaggat för. Det är skuldsättningen, tittar man på den totala skuldsättningen i Sverige är den lika hög som i Grekland, det är bara det att vi har mer skulder i den privata sektorn, risken är att det kan straffa sig.

Hur stort tror du att SSU kan bli? Och hur ska det gå till? – Den frågan finns det inget rätt svar på, och inte heller någon matematisk formel som kan räkna ut vår potential. Jag tror nämligen att SSU blir så stort som vi gör det. Om vi vill växa och prioriterar det högt så kan vi nå riktigt långt, men sätter vi inte den frågan särskilt högt så kommer ingen stor ökning komma av sig själv. – Mitt fokus nu är att vi ska bli 11 000 medlemmar vid årsskiftet och 15 000 vid kongressen nästa år. Men det krävs att vi höjer pulsen om vi ska lyckas. Vi behöver kampanja mer, se till att värva in våra vänner och få dem som redan är medlemmar att stanna kvar. Sen så tror jag att tävlingar där distrikt och medlemmar pushas och belönas när de lyckas är en framgångsfaktor. Organisationen på förbundsexpeditionen har förändrats en del det senaste året, inte minst genom att det nu finns distrikts- och medlemsutvecklare. Vad gör de? – Vår distriktsutvecklare Silvia och vår medlemsutvecklare Rozgar ska se till att distrikten får ett bra stöd i det de gör. De åker runt mycket i landet, så många kommer säkert träffa på dem om de inte redan gjort det. Silvia har kontaktansvar för distrikten och är länken mellan dem och förbundet. Hon är också den som ska stötta ombudsmännen och distriktsstyrelserna och bidra med kunskap och samordna insatser. Rozgar har högsta ansvaret för att vi ska bli 15 000 medlemmar och ska utbilda och peppa distrikten i det. Han styr också upp våra kampanjer och värvningsinsatser. Kan du ge ett tips till SSU-are som vill kämpa mot främlingsfientlighet? – Det bästa sättet att bekämpa främlingsfientlighet är att själv vara en bra representant för motsatsen: öppenhet. Det handlar förstås om att säga ifrån så fort någon säger något rasistiskt, men också att vara påläst och agera som en aktiv antirasist. Det kan man till exempel göra genom att delta i demonstrationer, prideparader eller skriva insändare.

57 6/2012

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Varför tror du att vi svenskar engagerar oss så mycket i det amerikanska presidentvalet? – Jag tror att det handlar om två saker. Det ena är att USA har ett stor politisk och ekonomisk betydelse i världen. Vad som händer i USA påverkar oss här i Sverige. Den andra delen handlar om att vi är väldigt starkt påverkade av amerikansk kultur. En stor del av det vi ser på teve och de filmer vi ser är amerikanska. Det finns ett intresse för USA. – Svensk politik är ju mer beskedlig än den amerikanska, det finns skiljelinjer men inte lika stora som i USA. Så det blir spännande att titta på amerikansk politik där skillnaderna är avgrundsdjupa och alternativen står väldigt tydligt mot varandra.

AL An fle vä rä ar ko kr sv tts be p im EN rta lfä ar le rd – V po tsg plad ina – I i g IS t g so id lit ru e lp fö od mr are isk pp ti ol rbu för LA a åd fo t p s ll d itik nd kr M o oc e i e r r s m m tta oc st OV h t. V tsä ogr i n h y sk a h t IC ar ilke ter m ar t om de rels alp so ill rå ss en oli pa t a r d fö förh be m p up e. uto är tik pg Fö m te rs i o a j SS la pp t m rt vå ag g i ift r so nin ed et s att tillf r ta ans U:s m gs p ka a äll le va fö o r rb e SS vi li a b t sp r U s k cyu nta eta de ers ig fö und ko om tv o fr lta o r ss S m e c a r n m me ck h a m e jag i fr SU tyre er r r lin rb tt åg :s lse i at es ge et ny en or . t d ul n a e tt riv ter in fte a. a i om r.

Förbundssekreterare SSU

Pr LI a fö di ko di po fö og NA r rb s be rbe n s l ra ta te – L SSU trik fer kus itik un – J m t . s e t G d a fo fra m ite a a i J n s g s o u LA t e rm m e s n t j s st m tt pr e r ö er dri dis en i ern t n yre obb kre N te og tt g ve lå va ku o a u ä ls ar S r a ra en rg ng in te kto inf r v en m rip s ra b ör i s a ed re m f o ö på m til ma an ikt r o vi er r F S b i tt l k rb d ig e S S c lk k O on e e. t a h u a f om KU inn te m U:s S U gr tat Arb rbe nd råg me S-k e p es , a e ta er or r r o i a ed oli förb a c se m tet r j p r e n un n bit h ag ar som pre fere bet tt u yut i s iö ar tv ve de s n e m ti ep st ju ed ets ma ent sen t m eck ck t. te oc et p ko n t an . P ed la lin m h be vä t ty olic ngr yck ter å F att SS g, a r 2 lfö dli yu es er frå OK för U:s llt 01 ra gt m tve s i är n a U be fr så S v re am 3. nk c a da ti ra ål: kli pril ikti lla ga da t at ng . t st s

Förbundsordförande SSU

Ellinor Eriksson

Gabriel Wikström

V fö ad r S gö SU r d ? u

Sossesfären

En av es

Fr a

tig

äk

m nç

,F d.

itt

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 november. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

än

7 FRÅGOR

Vad heter kaptenen i Jules Vernes ”En världsomsegling under havet”? 1. Nero X. Nemo 2. Haddock

I vilken film diskuterar Matt Damon och Robin Williams ”The peoples history of America”? 1. ”Bourne Identity” X. ”Döda poeters sällskap” 2. ”Good Will Hunting” Vilket band släppte 2002 albumet ”Steal this album”? 1. Korn X. Limp Bizkit 2. System of a Down

När valdes François Mitterand till Frankrikes president? 1. 1981 X. 1979 2. 1991

58 5/2012

FRIHET

När föddes den buremesiske frihetskämpen Aung San? 1. 1930 X . 1915 2. 1945 Vad heter bollen som är Tom Hanks enda vän i filmen ”Cast Away”? 1. Wilson X. Prince 2. Umbro Vilken känd svensk sa att: ”det är häftigt att betala skatt”? 1. Göran Persson X. Margot Wallström 2. Mona Sahlin

GRATTIS! Luwam Ghebremichael från Göteborg och Ayya Sako från Skellefteå. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

59 4/2012

FRIHET

Gör en

Insats

i årets höstkampanj

Värva

en kompis till SSU Låt oss göra denna höstkampanj värd att minnas, en höst då vi fortsätter med arbetet att göra SSU till Sveriges bästa, största och skarpaste ungdomsförbund! Det är två år kvar till valet så behovet av ett starkt, drivet och progressivt SSU är som allra störst. Nu ser vi till att slita häcken av oss för att lägga grunden för ett regeringsskifte 2014! Ta reda på vilka aktiviteter som anordnas genom att kontakta ditt distrikt. Delta i det gemensamma eventet på facebook www.ssu.se/höstkampanj

Sedan 1917

60 2/2012

FRIHET