08/12

E N L O - R UR E FA I

SA KV SÅ SV R A I N S AR AL L HA NO LOG TA KO NS RN SV HÅ NS SO A S E R L O TN N S O M I G C H ÄR ÅR ST E V KA EN S K R I ÄR P I O M RÖ DE LD TA N NI R M SR LIS ÄTH KA O E K M A I B T M OR ENS T, S IL AL D I V TÅ D IS Å ÅL U OC I NG D PP H S L A E S SA AN BU M T M D HE ET BB IS T S T LA E R

T SO I D N #8 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 12 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 8/2012

EN S AR ET N N IH VI FR LLAV VE I NG NO VL TÄ

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg.

Bli medlem: www.repf.se 2 5/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Hotet från de klimatkonservativa

V

och idéer tätt inpå varandra. Friktionen i den fysiska miljön tvingar fram smarta lösningar. Dessutom är det mer hållbart, tryggare och effektivt rent administrativt. Varför inte bygga superstäder som fun­ gerar som energi- och teknikkluster för hela regioner?

ARDAGSRUMMET ÄR BELAMRAT med stolar och fyllt till bristningsgränsen med nyfikna åhörare. Den soci­ aldemokratiska partiföreningen i mitt kvarter håller möte, kvällens tema: Klimathotet. David Jonstad, för­ fattare till boken ”Kollaps – livet vid civilisationens slut”, är inbjuden för att presentera sin syn på vår tids stora utmaning. Han redogör ivrigt för hur männi­ skan höjt jordens genomsnittstemperatur och rubbat dess ekosystem.

LÖSNINGARNA MEJSLAS UT framför oss i detta nu. Forskare har redan hittat teknologi där vatten under vakuum kan prestera extrema mäng­ der energi. Kina är världsledande i att installera solpaneler. Vår värld kokar av människor som vill ta framtiden i sina händer.

När tillvaron verkat som mörkast – vare sig det varit massarbets­ lösheten på 1930-talet, kalla krigets kyligaste dagar på 1960-talet eller krisåren på 1990-talet – har socialdemokratin funnit kraft att formu­ lera svar och reformer på tidens utmaningar. Och genomfört dem.

SÅ LÅNGT GOTT. Men sedan spårar det ur. Jonstad insisterar på att kol­ lapsen är oundviklig – det finns helt enkelt inget människan kan göra.

När oljan är slut är det bara att gilla läget. Någon ny energikälla finns inte och inga reformer i världen kan stöpa om samhället i hållbar rikt­ ning. Han föreslår i stället att människor ska börja odla upp gräsmattor, ha höns hemma och att mänskligheten därmed ska leva mer lokalt.

Viljan att skala ner samhällets ambitioner, strypa världshandeln och avveckla viktiga samhällsfunktioner är en konservativ tanke. När debattörer med övertygelse förklarar att varken framforskad tekno­ logi eller nya energimarknader kan vara nycklar till klimatgåtan, pas­ sar det in i en världsbild som vänder sig mot utvecklingen i sig. Det vore ärligare om dessa apokalyptiska predikanter talade ut: De gillar helt enkelt inte det moderna samhället. Klimathotet blir ett svepskäl att avindustrialisera världen och återgå till ett lyckligare jordbruks­ samhälle.

VI LEVER INTE i ett nollsummespel. Det finns inte ett fixt antal re­ surser som kan fördelas till ett visst antal personer. På 1950-talet var forskarna övertygade om att jordens överbefolkning skulle betyda förfall och undergång. Profetiorna slog fel därför att de utgick från statiska modeller om dåtidens konsumtion, utan hänsyn till potentiell teknologi och utveckling. Samma logiska vurpa ser vi i dag. Jonstad handplockar fakta, berättelser och anekdoter som passar i korståget mot det moderna samhället. Lösningen är inte att isolera sig från sam­ hället, lösningen är global organisering och medvetenhet. Lösningen är inte att döma ut människans inneboende drivkraft att förbättra, lösningen är att förlösa den fullt ut. Lös­ ningen är inte strategier för att varje in­ divid på egen hand ska se om sitt hus, lös­ ningen är gemensamma reformer för en gemensam framtid.

MEN VILL VI verkligen dit? Och var det bättre? Knappast. Det moderna samhället har lyckats utradera sjukdomar, förlänga livslängden och åstadkomma kommunikationsmöjligheter som ingen kunde föreställa sig för bara 20 år sedan.

Tillväxt och utveckling tycks som ett rött skynke som provocerar.

De klimatkonservativa väljer ut symptom ur samtiden – konsumtion, tillväxt, handel – och menar att dessa i sig är dåliga. Problemet är bara att det inte stämmer. Samhällets utveckling, den materiella standard­ höjningen för arbetarklassen i Sverige och globalt samt människans alltmer raffinerade sätt att organisera sig är intimt förknippat med växande resurser. Problemet är inte handel, tillväxt eller konsum­ tion; problemet är dagens ohållbara källor till dem. Ett samhälle utan handel blir i praktiken ett nationalistiskt experiment på bekostnad av regioner i världen som är direkt beroende av utveckling.

I ”Triumph Of The City – How Our Greatest Invention Makes Us Smarter, Greener, Healthier, and Happier”, en bok om varför den mo­ derna staden är en viktig pusselbit i att göra samhället mer hållbart av ekonomen Edward Glaeser, är medvetet provokativt skriven men rymmer mycket vettigt. I staden går det att knyta forskning, kunskap

VATTENDELAREN GÅR MELLAN att fak­ tiskt vilja göra något bättre eller att blint kapitulera inför en oundvikligt tjärsvart morgondag. Själv väljer jag att tro att den bästa tiden ännu ligger framför oss. S

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 8/2012

FRIHET

INNEHÅLL

13 22

44 13 POÄNGLÖST SPELANDE

Johan Martinsson längtar till spel som berättar något om samhället vi lever i.

14 KOLLEKTIV KLUMP I MAGEN

Andelen unga som mår dåligt ökar rekordsnabbt, men varför?

Frihet undersöker ångestmarknaden för att finna svar.

22 NOUR EL-REFAI

Stor intervju med skådespelaren och mångsysslaren om manlig ilska och författardrömmar.

26 NOVELLVINNAREN

Läs det vinnande bidraget i Frihets stora novelltävling.

28 MILIS FÖR FRITT MALI

Möt de unga kvinnorna som vägrar islamisternas sharialagar.

44 KLASSDEBUTANT

22

Felicia Stenroth analyserar det nya klassamhället i bokdebuten ”Bilder som inte angår mig”.

47 FOKUS SSU

Kulturhelg i Ulricehamn. Jobbverkstad i Göteborg. Ayla Eftekhari drömmer om en global feminism. Calle Sundstedt på plats i Palestina. Skotten som skakar Sydafrika. Gabriel och Ellinor om gemensamt ägda företag och hbtq-kampen i Uganda.

28

38 14 4 8/2012

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan

Frihet Nummer 8/2012, årgång 94 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Caroline Tibell Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår

prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 8/2012

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 8/2012 Caroline Tibell, Chrissie Abbott, Dorothée Thiénot, Jenny Larsson, Johan Martinsson, Katrine Kielos, Linus Fremin, Maja Nordström, Malin Palm, Nina Hemmingsson, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Simon Röder, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Förtydligande om ”Call Girl”

Undertecknad skulle vilja göra några kommentarer kring ”Samtal om Call Girl” som återfinns i senaste numret av Frihet (s. 40).

Först och främst ska påpekas att det inte var så att Säkerhetspolisen (Säpo), då Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning (Rps/Säk), författade den promemoria som pekade ut en rad framträdande politiker som kunder hos bordellmamman.

Det var rikspolischefen Carl Persson. Att statsminister Olof Palme kände till det hela när det gäller resonemanget ”hur insyltad Palme var” är i sig inte konstigt. Promemorian överlämnades till Palme och dennes statssekreterare Thage G. Petersson av Carl Persson i augusti 1976.

Påståendena som ligger till grund kom från bordellmamman och en av hennes kunder, kallad ”Stövelknekten”. Anledningen till att Palme valde att inte offentliggöra historien var att den främste oppositionsledaren Thorbjörn Fälldin (C) pekades ut. Palme och Petersson bedömde att man inte ville utsätta Fälldin för något som han inte skulle kunna ”rentvå sig från under de återstående veckorna av valrörelsen” (Petersson 1999, s. 214). På

vilket sätt Palme var medskyldig ”till att det fick fortgå” ställer jag mig något frågande till.

Bordellmamman hade nämligen dömts till två års fängelse för koppleri när Persson lämnade över promemorian. /Martin Tunström

Djurrätt, demo­ krati och förnuft Djurrättsaktivisternas brott ses ofta som försvarliga utifrån att de har ett gott syfte, men frågan är vilken ideologi djurrättsaktivisterna bygger sitt handlande på.

Djurrättsaktivister som förespråkar brott för att nå sina mål tillhör för det första de individer eller grupper som i något avseende anser sig vara mer ”upplysta”, på moraliska eller förnuftsmässiga grunder, än övriga samhällsmedborgare och som genom detta anser sig ha rätt eller till och med en skyldighet att agera med alla till buds stående medel för att uppnå något för dem centralt mål.

Djurrättsaktivisterna anser sig dessutom ha mandat att bestämma över vem som ska få födas och inte födas. De flesta djur som föds i fångenskap skulle inte ha fötts om inte människan ansett sig ha behov av dem. Om inte levnadsvillkoren stämmer överens med aktivisternas sätt att värdera vad ett värdigt

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Malin Palm, fotograf Ålder: 28 år.

Bor: Malmö/Bamako, Mali.

Gillar: Simmar gärna i Nigerfloden, azurblått hav i Moçambique och i salt hav på svenska västkusten.

Ogillar: Kackerlackor.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

liv är, anser de att det är bättre att inte födas alls. Tillämpat på människor (människan är ju enligt djurrättsaktivisterna ett djur bland andra) skulle detta resonemang kunna tolkas som att exempelvis barn i u-länder som växer upp under svält och förtryck inte borde få födas.

Slutligen blir djurrättsaktivisternas utilitaristiska ställningstaganden problematiskt när man förespråkar att det är rätt att offra ett fåtal för att rädde andra. Exempelvis så släpper man ut minkar trots att man vet att många snabbt kommer att dö en plågsam död i sin nya frihet. Man resonerar att om man släpper ut djuren så åsamkar man ägaren så stor ekonomisk skada att denne till slut upphör med pälsuppfödning. När man sedan hävdar att människan är ett djur bland andra djur leder resonemanget till att man förespråkar dödsstraff (bland människor) om man kan visa på att detta kan spara människoliv.

Djurrättsaktivister som ägnar sig åt olagliga metoder för att uppnå sina syften är inte enbart förespråkare för ett antidemokratiskt samhälle utan även förespråkare för dödsstraff och för att vissa människor inte borde bli födda.

Det som vid en första anblick ser ut som lovvärda syften och ambitioner visar sig, vid en närmare granskning, ha undertoner som få, och troligtvis allra minst djurrättsaktivisterna själva, vill kännas vid. /Michael Johnson

Ville bli som liten: Jag fick låna min pappas gamla systemkamera på nåder när jag var liten.

Jag drömde om en karriär som framgångsrik fotograf där jag hade minst en stor lägenhet på varje kontinent.

Du har fotograferat reportaget i Mali. Vad berörde dig mest i samband med det?

– Jag blev väldigt berörd av det faktum att de svåra förhållandena i landet och i lägret får ungdomar att lämna milisen för att strida med islamisterna och att det framöver kan innebära att de kommer behöva strida mot människor som är deras vänner.

6 8/2012

FRIHET

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har fokuserat på Afrika i sju års tid och spenderat de senaste två åren med att åka på resor och göra reportage i, jag tror att det blivit tio länder.

Hur gör du för att hitta inspiration och idéer till dina projekt?

–Hm, inspirationen hittar jag lite här och var.

Oftast i små historier jag hör någonstans och som jag vill veta mer om.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Det var en bra fråga ... När jag inte jobbar tränar jag, och lagar mat.

Ku rd isk a

m än

iD iy ar ba ki r.

FOTO: WIKIMEDIA

Vi kräver kurdernas lika värde!

Nyligen besökte 20 unga sossar från Mellan­ östern den kurdiskt dominerade regionen Diyar­ bakir i Turkiet. De kom från Israel, Pales­tina, Libanon, Marocko, Egypten, Tunisien, Iran och Irak med syftet att diskutera regionens demokratiska utveckling ur ett fräscht perspektiv.

Deltagarna använde även dagarna till att öka sin insyn i kurdernas situation i Mellanöstern.

I Diyarbakir är det helgdag, affärer är stängda, familjemedlemmar besöker varandra, händer blir kyssta och godis flödar i firandet av Bayram. Men helgens lugn rubbas av en tryckande stämning. På förutbestämd tid samlas människor för att demonstrera. Turkisk polis dyker upp kring massan, de bär kraftig skyddsutrustning och skingrar samlingen med hjälp av tårgas. Frågan är, varför demonstrerar invånarna i Diyarbakir?

I dag sitter politiska aktivister, journalister och ungdomar fängslade i Turkiet för att ha deltagit i demonstrationer som kräver kurders lika värde, eller för att ha publicerat artiklar med perspektiv som är oacceptabla för den turkiska staten. De flesta sitter fängslade lång tid utan rättegång och för många är domen knuten till anklagelser om terrorism. Amnesty kritiserar Turkiet för kränkningar av minoriteters mänskliga rättigheter och för luddiga terrorist­lagar.

Demonstrationen som bryter ut i Diyarbakir under Bayram har koppling till just dessa fångar, för under Bayram pågår en hungerstrejk.

Under mer än 40 dagar har många av fångarna valt att inte äta i syfte att sätta press på den turkiska staten. Att få tala sitt eget språk i skolorna är ett av kraven som fångarna ställer. Över en turkisk kaffe berättar en kurdisk

kvinna hur det var att inte få prata sitt eget språk i skolan. ”Jag började skolan som femåring och hade till dess bara pratat en av de kurdiska dialekterna, kumanji. I skolan var alla lektioner på turkiska och jag blev tvungen att lära mig ett helt nytt språk. Självklart var det svårt eftersom vi aldrig fick någon introduktionskurs.”

För att stödja fångarnas krav på mänskliga rättigheter väljer invånare i Diyarbakir att demonstrera. Också de unga socialdemo­kraterna i Mellanöstern är överens om att aktivt stödja kampen för kurdernas lika värde i regionen genom opinionsarbete i sina hemländer. Just nu mejslas det fram, delas och publiceras artiklar om kurdfrågan på initiativ av Mellanösterns unga sossar. Deras krav är att Turkiet ska genomföra nödvändiga reformer för att säkerställa landets minoriteter deras mänskliga rättigheter.

För friheten att tala sitt eget språk, friheten att aktivera sig politiskt och friheten att uttrycka sina åsikter angår oss alla. /Emma Karlsson

Vad hände sen? ””Marken rycks under deras fötter”, Frihet 2/2012 I det andra numret av Frihet från i år skildrar journalisterna Johan Augustin och Jonas Gratzer fenomenet med landgrabbing, att familjer tvingas överge sina hem när staten exploaterar ny mark för företag eller infrastruktur.

I reportaget berättar en familj om hur ett lokalt bolag tvingat tusentals människor att flytta. Omkring 3 000 människor får varje år se sina hus rivna

och marken de bott på bortryckt. USA:s president Barack Obama uttryckte skarp kritik mot den kambodjanska regeringen i samband med ett besök i landet under november. ”Just nu finns det inga tecken på att valen kommer att bli fria och öppna”, kommenterade Samantha Power, talesperson på det amerikanska utrikesdepartementet inför besöket.

Människorättsorganisationen Amnesty har länge kritiserat Kambodjas president Hun Sen för att ignorera de humanitära kostnaderna associerade med landgrabbing.

Det stora antalet tvångs­vräkningar har i många fall resulterat i omfattande protester med flera dödsfall som följd, då regeringsstyrkor bemött demonstranter med våld.

7 8/2012

FRIHET

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

Sajten som synliggör de bortglömda katastroferna

ROBERT HÖGLUND kommunikationsansvarig på Läkare utan gränser, som nyligen lanserat kampanjsidan glomdakriser.se, där privatpersoner kan bidra med idéer för att uppmärksamma kriser i världen.

Hur uppstod idén till sidan?

– Vi pratar ofta om glömda kriser och släppte nyligen en rapport på temat. Men vi ville också blanda in folk på något sätt. Många hör av sig och vill hjälpa till utöver att skänka pengar, det engagemanget vill vi ta tillvara.

– Genom att bidra med sina idéer kan fler få kännedom om de konflikter och katas­tr­ ofer som pågår i världen.

– Många stora kriser passerar många män­ niskor helt obemärkt. Exempelvis kände bara en halv procent till krisen i Centralafrikanska republiken.

Varför skriver medier så pass lite om de konflikter som ni nämner i kampanjen?

– Många katastrofer är mer konstanta än tillfälliga. Är det inte en storm eller en jordbäv­ ning blir nyhetsvärdet kanske inte lika stort.

Människor har lidit under lång tid, då blir det svårare att vinkla det tydligt.

Hur jobbar ni opinionsbildande för att nå ut?

– Så fort vi får rapporter från våra projekt i världen använder vi Facebook och Twitter för att sprida till vårt nätverk. Utöver det bjuder vi ibland in journalister till fältet för att intervjua folk på plats, liksom traditionellt arbete i form av debattartiklar och pressmeddelanden.

Vilken katastrof är mest akut just nu?

– Svårt att svara på. Beror på hur man väger det. Vissa kanske svarar Syrien, för att det är en välkänd kris. Hiv är också väldigt välkänt. Men en mycket allvarlig är som sagt den i Central­ afrikanska republiken där två miljoner män­ niskor är i behov av vård.

Hur kan vi hjälpa till?

– Skänka pengar. Då kan vi vara ute på fältet.

Förutom att skänka pengar kan man komma in med egna idéer på kampanjsidan. Det kan vara allt från att trycka t-tröjor till att programmera en mobilapp.

TEXT: DANIEL MATHISEN

”Vi rekommenderar att ingen från Hamas visar ansiktet ovan jord de närmaste dagarna.”

DEN ISRAELISKA MILITÄRTJÄNSTEN, IDF, SKÄRPER TONLÄGET MOT DET ISLAMISTISKA PARTIET I PALESTINA. VIA TWITTER.

26

MILJARDER

kronor. Så mycket betalade Disney för att köpa Lucasfilm.

En ny Star Wars-film väntas komma 2015.

”Det har skapat ett apartheidplugg.”

ANN-CHARLOTT ALTSTADT, KRÖNIKÖR PÅ TIDNINGEN ARBETET, OM DET FRIA SKOLVALET.

8 8/2012

FRIHET

BRITTER KÖPER STRUMPOR SOM ALDRIG FÖRR Nedskärningstider. Eurokris. Underskott. Och annalkande vinter på det. I Storbritannien har de kärva och kyliga tiderna fått många att köpa stora partier ullstrumpor för att kunna sänka värmen och därmed elräkningarna. Enligt strumptillverkaren HJ Hall säljs det vanligen 3 000 par strumpor per månad under perioden oktober–februari, men i år har det sålts mer än 9 000 par bara under oktober. 86 procent av de tillfrågade strumpköparna säger att inköpet är ett sätt att spara pengar.

VAL I VÄRLDEN: TJECKIEN

Typ av val: Presidentval.

Valdatum: 11 januari 2013.

Invånare: 10,3 miljoner.

BNP per capita (PPP): 27 035 dollar (USA).

Kuriosa 1: Tjeckerna är världens största ölkonsumenter per invånare.

Kuriosa 2: Tjecken Otto Wichterle uppfann den första kontaktlinsen år 1959.

HUR: Tjeckien ska för första gången välja president via direktval. Tidigare utsågs presidenten av en majoritet i parlamentet. Den sittande presidenten, Václav Klaus, kan enligt konstitutionen inte ställa upp för omval.

Sammanlagt elva kandidater ställer upp i valet.

HISTORIA: De tjeckiska landskapen Böhmen, Mähren och Schlesien regerades som en del av det tyska furste­ huset Habsburg från 1526 för att senare införlivas i det österrikiska imperiet och Österrike-Ungern. 1918 bildades den självständiga republiken Tjeckoslova­ kien, som en följd av Österrike-Ungerns upplösning efter första världskriget. Under upptakten till andra världskriget ockuperade Nazityskland Tjeckoslovakien, för att under krigets slutskede intas av den sovjetiska Röda armén. 1948 tog kommunistpartiet makten i lan­ det via den så kallade Pragkuppen, något som kom att vara till och med Sammetsrevolutionen 1989. 1 januari 1993 delades landet i republikerna Tjeckien och Slovakien. Tjeckien gick med i Nato 1999 och EU 2004. Landet har generellt sett haft en god ekonomisk utveckling sedan självständigheten. Till skillnad från chockterapin i Ryssland, där övergången från plan- till marknadsekonomi skedde med smärtsamma sociala följder, var processen betydligt smidigare i Tjeckien.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Jakub Swiecicki, forskare med fokus på Central- och Östeuropa vid Utrikespolitiska institutet.

Vilka är valets stora frågor?

– Inrikesfrågor är utan tvekan de viktigaste i årets val. Flera frågor är aktuella: Sjukvården och finan­ sieringen av den angår många medborgare, liksom lönenivån som många anser är för låg. Samtidigt spökar EU-medlemskapet. Många är kritiska till unionen och den sittande presidenten, Václav Klaus, har vid upprepade tillfällen markerat mot samarbetet. Till exempel höll han med engelsmännen om att EU borde begränsas, och i diskussionerna om EU:s budget kom han och den tjeckiska regeringen överens om att lägga in ett veto. Det missnöjet pyr hela tiden.

9 8/2012

FRIHET

Hur stor makt har presidenten?

– Formellt sett är det lätt att få intrycket att presi­ denten inte har särskilt mycket makt, men i realiteten har han mycket stort inflytande över regeringens politik. Han är på många sätt en nyckelspelare i tjeckisk politik.

Vem är förhandstippad vinnare?

– Det är en helt öppen fråga. Jag tror att valet blir mycket jämnt, det kan röra sig om ett par rösters skillnad.

Hur har utvecklingen varit i Tjeckien de senaste åren?

– På det stora hela har det gått bra för Tjeckien ekonomiskt. BNP har ökat väsentligt sedan övergången till marknadsekonomi. Landet ligger visserligen un­ der EU-genomsnittet, men klart högre än jämförbara länder som Polen och Ungern.

Hur påverkas landet av Europas skuldkris?

– Tjeckien valde, till skillnad från Slovakien, inte att ingå i EMU direkt då det tyckte att det var för äventyrligt. Det är regeringen glad för i dag. Men självklart påverkas landet av eurozonens långsamma tillväxt, det håller tillbaka landets ekonomi. Det är litet och exportkänsligt land som är direkt beroende av möjligheter till handel med närområdet.

Vilken roll spelar det kommunistiska arvet?

– Det har funnits problem med det oreformerade kommunistpartiet, som regerade till och med revolu­ tionen 1989. Ingen i parlamentet vill samarbeta med dem på grund av den smutsiga historien. När Václav Havel och de demokratiska krafterna tog över fanns det ingen plats för de gamla kommunisterna. Det är något som lever kvar ännu i dag.

– Den nationalistiska våg som sveper över många post-kommunistiska länder i Östeuropa tar sig ett annat uttryck i Tjeckien. Här missnöjesröstar många på kommunisterna, mot de etablerade partierna.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: NU AGENCY/CHRISSIE ABBOTT

LAGLIGT MED ABORT I URUGUAY Uruguay blev efter ett beslut i landets senat det andra landet i Sydamerika, efter Guyana, där kvinnor själva får bestämma om de vill göra abort. För att en kvinna ska få en abort godkänd måste hon dock styrka ”ekonomiska, sociala, familjemässiga eller åldersrelaterade problem” som förhindrar att graviditeten kan fortgå. De strikta kraven mötte motstånd från människorättsaktivister i landet.

”Jag älskar att tok­fjollan blivit folkkär.”

MILJÖVÄNLIGA FÄRJOR I NORGE

Brasilien har tydligen långtgående planer på att klona vilda djurarter. Än så länge har landet samlat in omkring 100 olika genprover från sammanlagt åtta olika raser, däribland leopard, myrslok och manvarg. Manvargen, som med sina 23 600 exemplar klassas som närapå utrotad, blir sannolikt först i kloningsförsöken. Regeringen betonar att det inte rör sig om kloning i syfta att rädda eller bevara arterna, utan sannolikt kommer dessa att hamna på zoo.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Det norska rederibolaget Norled introducerade nyligen en helt batteridriven färja för reguljärtrafik. I ett första led är tanken att den ska gå på rutten mellan Lavik och Oppedal på den norska västkusten, med start år 2015. Färjan blir världens första utsläppsfria bilfärja genom att den laddas med el vid respektive hållplats.

BRASILIEN KLONAR DJURRIKET

9

JONAS GARDELL OM KARAKTÄREN PAUL I SVT:S FILMATISERING AV ROMANEN ”TORKA ALDRIG TÅRAR UTAN HANDSKAR”.

”Folket i Ukraina förtjänar så mycket bättre.”

Hillary Clinton, USA:s utrikesminister, kritiserar Viktor Janukovitj, Ukrainas president, som misstänks ligga bakom röstfiffel i samband med landets val.

år

SÅ MÅNGA ÅR LÄNGRE LEVER EN MAN I DANDERYD JÄMFÖRT MED EN MAN I PAJALA. MÄNNEN I FÖRMÖGNA DANDERYD BLIR I GENOMSNITT 83,1 ÅR GAMLA MEDAN PAJALAS HERRAR I SNITT UPPNÅR EN ÅLDER AV 74,5 ÅR. (SCB)

HÅRD HACKARDOM I USA Den 15-årige hackaren som går under namnet Cosmo the god dömdes nyligen till sex års fängelse av en ungdomsdomstol i delstaten Kalifornien. Hackaren, som tillhör hackarkollektivet UGNazi, kommer enbart att få använda internet i de fall då hans övervakare godkänt detta. Cosmo the god har bland annat varit med och tagit ned hemsidor som tillhört CIA, Nasdaq och UFC samt införskaffat obehörig information om tjänster som Amazon, Paypal, Microsoft, Netflix, Apple och AOL.

”Vi lever i marknadens anarki.”

ROCKGUBBEN ULF LUNDELL ÄR KRITISK TILL DEN POLITISKA OCH EKONOMISKA UTVECKLINGEN I EUROPA. UR AFTONBLADET.

10 8/2012

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER 1 JAN – 4 FEB

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Kan man få allvarliga könssjukdomar som lesbisk?

Jag är tjej och har sex med andra tjejer. Finns det någon allvarlig risk att jag får en könssjukdom?

Hur ska jag skydda mig?

– Det finns risk att bli smittad av en könssjuk­ dom när du har sex med andra tjejer. Det är svårt att svara på hur stor risken är, eftersom det finns flera könssjukdomar som smittar på olika sätt och eftersom det beror på hur ni har sex. Vad bra att du tänker på hur du ska skydda dig och dem du har sex med på bästa sätt.

Hiv smittar genom att blod, sperma eller andra kroppsvätskor från en person med hiv kommer in i en annan persons slemhinnor. Jämfört med andra sexuellt överförbara sjukdomar är smittorisken liten, och det finns väldigt få fall där hiv smittat mellan två kvinnor. Oralsex med en tjej innebär inga stora risker för hiv-överföring. Undvik att blod kommer in i munnen, till exempel om någon av er har mens.

För att skydda er mot andra könssjukdomar som herpes och klamydia vid oralsex kan ni använda an­ tingen en slicklapp som är konstruerad för fitt­slickning eller en uppklippt kondom som läggs över könet.

Om ni använder en dildo eller något annat inuti fittan eller analen så är det viktigt att inte använda den på mer än ett ställe utan att rengöra den emellan eller ha en kondom på som ni byter ut.

Testa dig för könssjukdomar en gång om året eller

januari. Hembiträden i Singapore får rätt till en ledig dag per vecka.

när du tror att det finns en risk att du blivit smittad.

Ofta ger sjukdomen inga symptom i början, och att omedvetet bära på en sjukdom innebär risker både för dig själv och dem du har sex med.

– Nej, det finns ingen åldersgräns för att köpa sexleksaker.

Finns det någon åldersgräns för sexleksaker? Hur köper man sexleksaker?

– Nej, det finns ingen ålders­ gräns för att köpa sexleksaker.

Du kan exempelvis köpa sexleksaker på internet. Om du betalar en avgift kan du välja ”postförskott” och betala där du hämtar ut paketet.

Vissa apotek säljer sexlek­ saker, men där finns inte så många olika att välja på.

Det finns också butiker där du kan titta på sakerna och ställa frågor, men sådana finns inte i alla städer.

SKILJELINJEN

Vilka bär skulden för upptrappningen vi såg i Gaza?

GABRIEL WIKSTRÖM,

1

– Problemet bakom all upptrappning som har skett de senaste åren är egentligen Israels ockupation av de palestinska områdena och ovilja till att hitta fredliga lösningar på konflikten. Sedan kan man alltid diskutera vilken part som står för

det mesta våldet i varje situation, men det är tydligt att Israel har det största ansvaret.

Vad är vägen framåt för fred mellan Israel och Palestina?

– Vägen framåt måste gå via förhandlingsbordet. Där finns det många svåra frågor att

lösa, en fredsförhandling och vägen till fred måste innebära att Israel erkänner folkrättens grunder och att man slutar med ockupationen av palestinskt territorium, att man slutar med bosättningar och erkänner Palestina som stat.

– Terroristerna i Hamas och Iran som understödjer deras raketbeskjutningar mot Israel.

Som demokratiskt land måste Israel ha rätt att försvara sig mot angrepp, vare sig det kommer från Palestina eller från annat håll.

Vad är vägen framåt för fred mellan Israel och Palestina?

– Till att börja med måste Hamas och grannländerna erkänna Israels rätt att existera som stat. Därefter behövs en tvåstatslösning. Men för att en sådan ens ska få möjlighet

att komma till stånd behöver terroristerna försvinna från Palestinas ledning. Idag är Israel den enda demokratiska staten i hela regionen. Om det någon gång ska lyckas bli fred måste även Palestina utvecklas i denna riktning.

11

januari. Presidentval hålls i Tjeckien.

22 23 23

januari. Parlamentsval i Israel. januari. World Economic Forum slår upp portarna i Davos, Schweiz. januari. Konferensen Hållbar stadsutveckling inleds.

ORDFÖRANDE SSU

ARON MODIG, ORDFÖRANDE KDU

27 27 4

januari. Sjukgymnastförbundet håller kongress. januari. Internationella dagen till minne av förintelsens offer.

februari. Världscancerdagen.

11 8/2012

FRIHET

12 8/2012

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Dags för nytt spelberättande JAG ÄR TEVESPELAREN som inte tycker att det är roligt att skjuta på folk.

Jag är spelaren som inte har det minsta intresse av att samla poäng, guldmynt, guldringar, flaggor, emblem, troféer eller gud-vet-vad.

Jag är spelaren som faktiskt skiter i om mitt spelande kan ge mig bättre reflexer i fingrarna eller inte och som känner ungefär likadant inför allt som har med Dreamhack eller tevesända ”Starcraft II”-matcher att göra. Jag är spelaren som inte känner något behov av att vinna när jag spelar. Som inte ens känner något behov av att tävla.

FAKTUM ÄR ATT det enbart finns en enda anledning till att jag spelar: För att uppleva en berättelse. För visst borde teve- och datorspel vara den ultimata berättarformen. Det är ju bara spel som kan låta dig spela huvud­rollen i en berättelse. Det är ju bara spelen som utöver att visa upp fantastiska, främmande platser också kan låta dig utforska de här platserna själv. Det är ju bara spelen som kan presentera fascinerande, intressanta situationer – och sedan låta dig ta egna beslut i de här situationerna.

Så spel borde vara den ultimata berättarformen. Men som vi vet är det inte så.

Som vi vet handlar majoriteten av alla spelberättelser om att en man med vapen ska skjuta på andra män i tjugo timmar. Till slut har han skjutit så många män att han vinner hela spelet och räddar världen! The End.

Ja, jag överdriver, men sorgligt nog överdriver jag bara lite grann. De flesta spelberättelser är platta och stereotypa historier – presenterade i imponerande 3D men med fruktansvärt endimensionella karaktärer och lika endimensionell världsbild. De är värdekonservativa som den värsta av Texas-republi­ kaner, samtidigt som de vältrar sig i våld.

TEVESPEL BORDE VARA en fantastisk berättarform, i stället är det en fruktansvärd. Hur går det ihop?

Sedan 2010 har det funnits en löst grupperad samling människor som tror sig ha svaret på det. De kallar sig notgames-rörelsen, och deras filosofi togs fram av ett belgiskt-amerikanskt konstnärspar som skapar interaktiva upplevelser under namnet” Tale of Tales”.

De säger att det är i själva speldelen som felet finns. De hävdar att tevespel aldrig kan bli en komplex berättarform på grund av att de är just spel – något som per definition går ut på att lära sig regler och använda dem för att överkomma ett motstånd, något som man per definition kan vinna. Och med den här ofrånkomliga premissen finns det nästan bara en enda historia att berätta – historien om någon som hela tiden utmanas av fiender och som alltid besegrar dem.

DE SOM HAR anammat filosofin har helt enkelt slutat tänka att de gör spel. De tar allt de har lärt sig från spelutvecklande – hur man byg-

13 8/2012

FRIHET

ger vackra världar till exempel – och använder det för att göra interaktiva, digitala verk som försöker uttrycka något. De bryr sig inte om fiender, utmaningar och poäng. De vill bara berätta en historia på bästa sätt. Och vet ni vad, det verkar som att de håller på att lyckas.

2012 HAR VARIT ett fantastiskt år för virtuella berättelser. ”Journey” var hjärtslitande vackert. ”Dear Esther” kan med rätta kallas interaktiv poesi. ”The Walking Dead” hade karaktärer som utklassade teve-seriens. Tale of Tales eget ”Bientôt l’été” fångade med stor framgång stämningen i Marguerite Duras romaner. Gemensamt för dem alla är att de nästan struntar helt i allt som traditionellt sett utgör ett spel. Och äntligen börjar det interaktiva berättarmediet leva upp till sin oändliga potential.

SÅ, JA, JAG är tevespelaren som inte tycker att det är roligt att skjuta på folk – och 2012 var året då jag för första gången inte tvingades göra det heller.S

Johan Martinsson är grundare av Fienden – Sveriges första kulturtidskrift om teve-, datorspel och interaktiva medier. johan@tidskriften.fi

Generation depression Andelen unga som drabbas av ångest eller depression har trefaldigats de senaste 20 åren. Användningen av antidepressiv medicin ligger på rekordnivåer, och kurser i kognitiv beteendeterapi och mindfulness erbjuder snabba lösningar. Varför mår vi så dåligt? Och är det egentligen människan eller samhället som är sjukt?

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

14 8/2012

FRIHET

15 8/2012

FRIHET

G

OLVET KNARRAR INNANFÖR dörren till Unga vuxnamottagningen. Kliniken är inhyst i en sekelskiftesvåning med högt i tak och tidstypiska detaljer som stora fönster och kakelugn. Margaretha Sjöberg, verksam som legitimerad psykoterapeut, vänder sig till unga med psykiska besvär, ett medvetet val. Hit kommer personer mellan 15 och 30 år, vanligast är unga som berättar att det är ångestfyllt att ta klivet in i vuxenvärlden. Tillstånden varierar: Ångest, social fobi och rena depressionstillstånd. Margaretha Sjöberg ser hög arbetslöshet och bostadsbrist som några bakomliggande faktorer.

– Det krävs mer i dag och det finns en tomhet hos unga som jag inte sett tidigare, en existentiell apati inför samtiden. Väntrummet till vuxenvärlden har helt enkelt blivit för stort, säger hon och fortsätter: – Det förväntas att vi ska vara så himla lyckliga hela tiden och felsöker minsta lilla detalj i vardagen i jakten på det.

ANTON LAGER, UTREDARE vid Statens folkhälsoinstitut och doktorand vid Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet, pekar på att Sveriges förmåga att hantera den internationella krisen, höja utbildningsnivån och fixa jobb till unga är direkt avgörande för folkhälsan.

– De kommande åren blir ett verkligt test för hypotesen att arbetsmarknaden spelar roll för unga människors psykiska besvär. Före dagens kris fanns det tecken på avstannande ökning av psykisk ohälsa.

– Det tar omkring 17 år från att något bevisats vara effektivt till att det blir standard i alla verksamheter. Skulle det stämma dröjer det till 2021 innan alla får tillgång till terapi, säger Anton Lager.

2007 BESLUTADE DEN borgerliga regeringen att styra om stora resurser från traditionell psykoterapi till kognitiv beteendeterapi, kbt, och mindre traditionella terapiformer som mindfulness, där behandlingen fokuserar på andingsövningar och medveten närvaro. Reformen, den så kallade rehabiliteringsgarantin, syftade till att med korta behandlingar få ut människor i arbete. Dessutom skulle det bli billigare.

RANI-RAGNHILD MUKKA, kbt- och mindfulnessterapeut, har jobbat med medveten närvaro sedan 2009. Allt började med att en kollega på sjukhuset hon jobbade på för 35 år sedan uppmuntrade henne att börja meditera. Sedan dess har hon varit fast. 1998 fullföljde hon kognitiv beteendeterapi steg ett. I dag har hon en klinik i centrala Stockholm där hon huvudsakligen jobbar med mindfulness inom MBSR, medveten närvaro för minskad stress.

BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

m te nu Ra Den ed ra v n m peu ara i-R före ed t nd ag d ita nä e nh et tio r h yrk ild ta s n. on e M ju fö som uk ksk re k ö tt kb a h ter an t- itt sk ta oc ad an lå h e r s mi sit ed nd t an ful bö ne rja ss-­ de

SVERIGE STICKER UT bland jämförbara länder i Skandinavien. Tredubblingen av unga med psykisk ohälsa de senaste tio åren saknar motsvarighet såväl i Danmark, Finland och Norge som i västvärlden i stort. Och trots att oron för att få arbete borde göra att fler satsar på studier saknar 36 procent av dagens unga högskolebehörighet, enligt Högskoleverket. Det finns ett starkt samband mellan den ökade ungdomsarbetslösheten och andelen med psykiska besvär. Inom loppet av fyra år på 1990-talet minskade antalet sysselsatta med 300 000, trots att befolkningen ökade. Sedan dess har arbetsmarknaden egentligen aldrig återhämtat sig. Att det är påfrestande att vara arbetslös är ingen hemlighet, men vad händer med unga som trots ambitioner, utbildning och vilja ändå inte ryms på dagens arbetsmarknad?

– Det finns en klyfta mellan dem som vill framåt och dem som gett

upp och kapitulerat, en effekt av ökad segregation i samhället, säger Margaretha Sjöberg.

– Allt ska gå så snabbt hela tiden.

16 8/2012

FRIHET

BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

– Jag jobbade som sjuksköterska och kände en längtan efter en helhet. Sedan dess har mina olika utbildningar och inriktningen på kbt och mindfulness handlat om att hitta rätt verktyg.

JENNY JÄGERFELD ÄR legitimerad psykolog, författare och uttalad kritiker av regeringens omprioritering i allmänhet och användningen av mindfulness i synnerhet.

– Mindfulness ses som ett universalmedel mot all möjlig psykisk ohälsa. Att landstinget godkänner så kallade coacher utan kvalificerad utbildning är rent kvacksalveri. Det finns ingen legitimation som kan utfärdas.

– Visst, metoden kan hjälpa mot ångest och smärta, men att tio­minutersövningar i andning om dagen ska bota depressioner är löjligt.

Hon är rädd att människor luras på lösa grunder.

– Det har blivit kommers, med kurser som kostar svinmycket pengar. Skulden läggs på individen snarare än på strukturer. Dessutom vänder sig många kurser till kvinnor, som jobbar flest timmar om man räknar in dubbelarbetet hemma. Det understryker strukturella problem som genomsyrar hela samhället.

RANI-RAGNHILD MUKKA MENAR att kritiken från Jenny Jägersköld med flera är missriktad.

– Det handlar om en okunskap. Mindfulness handlar om att se varje individ i en specifik situation, inte att ignorera strukturer och förutsättningar.

– Jag vill betona att utbildning är oerhört viktig, det ska ställas krav på dem som utövar terapi. Jag gillar inte flummet.

Hon menar att kbt och mindfulness är effektiv mot ångest och depression.

– Det finns ett sug efter en hållbar tillvaro bort­ om informationssamhällets snabba växlingar.

Många går på autopilot utan att reflektera över vad som händer i deras närhet. Både kbt och mindfulness är dokumenterat effektivt. Att bli mer närvarande minskar stress och ökar den psykiska hälsan. Dessutom går det ofta att åstadkomma resultat på förhållandevis kort tid, det kan räcka med tre till tio gånger för att klienten ska känna skillnad.

HON RIKTAR KRITIK mot att den psykodynamiska terapin tenderar att ”grotta ner sig” i barndom och uppslitande händelser.

– Risken finns att det gör saker värre. Hjärnan har en läkande funktion och genom att dra upp jobbiga minnen kan det röra upp saker i onödan, säger Rani-Ragnhild Mukka.

FOKUSERINGEN PÅ DEN enskilda individen väcker frågan var ohälsan kommer från. Är det egentligen individens sjukdom som ska behandlas genom att styra om tankemönster och känslor, eller finns det strukturer i samhället som föder en ångestgeneration? Jenny Jägerfeld vill att den psykiska ohälsan ska betraktas som en del av samhället, av de strukturer som människor dagligen lever i.

PSYKISK OHÄLSA I SVERIGE De tre vanligaste symptomen som unga med psykisk ohälsa söker vård för är: huvudvärk, magont och sömnproblem.

Enligt Vetenskapsrådet kostar den psykiska ohälsan samhället 75 miljarder kronor årligen.

Vårdcentralerna har sällan något uttalat samarbete med skolhälsovården.

Närmare 20 000 elever i högstadiet uppger ”betydande problem” med psykisk ohälsa. Av dessa uppger var fjärde, 5 000 stycken, att de ”alltid är ledsna”, 40 procent, 8 000 stycken, att de ofta är det.

Var femte flicka i årskurs nio hamnar i gruppen ”betydande psykiska besvär”.

”Sverige sticker ut bland jämförbara länder Skandinavien.

Tredubblingen av unga med psykisk ohälsa de senaste tio åren saknar motsvarighet såväl i Danmark, Finland och Norge som i västvärlden i stort.”

17 8/2012

FRIHET

Ökningen av psykisk ohälsa är störst bland pojkar och unga män. 2005 vårdades 260 män i åldersgruppen 18–24. Motsvarande siffra för 2010 var 345. Över 60 000 unga äter antidepressiv medicin i Sverige.

20–40 procent av befolkningen bedöms lida av någon form av psykisk ohälsa. Utöver ängslan, ångest och depression ökar nervositet, dåligt humör, koncentrationssvårigheter, dålig aptit, sömnbesvär och värk.

Köerna till psykiatrisk vård har tredubblats under de senaste åren, enligt Sveriges kommuner och landsting.

REHABILITERINGSGARANTIN 2007 beslutade regeringen att styra om resurser från flera olika terapiformer till kbt, kognitiv beteendeterapi. Reformen kostade fyra miljarder kronor 2008–2012 och har enligt ansvariga myndigheter och yrkesverksamma inte haft någon positiv effektiv på den psykiska hälsan.

Rehabiliteringsgarantin har särskilt kritiserats av psykologer då kraven på behandlare är låga och kvalitetsgranskningen ofta uteblir.

2010 fastslog Socialstyrelsen efter intensiv kritik sina riktlinjer för behandling av ångest och depression. Resultatet innebär bland annat att kbt ska erbjudas som förstahandsalternativ vid behandling av lindrig och måttlig ångest och depression.

– Mindfulness ses som ett universalmedel mot all möjlig psykisk ohälsa. Att landstinget godkänner så kallade coacher utan ordentlig utbildning är rent kvacksalveri.

Det finns ingen legitimation som kan utfärdas.

– Ta bara skolan. Vad är det som gör barn stressade? Jo, större barngrupper. Ju fler som är i ett klassrum, desto mer ökar stressen. Då är det galet att låta eleverna använda mindfulnessövningar.

EMELIE MIRE ÅSELL, ordförande för RFSL Ungdom, ett förbund som samlar hbtq-personer runt om i landet, sitter i en guldskimrande 50-talssoffa i kontorshusets atrium i centrala Stockholm. Teakbordet framför henne har dussintalet vita ringar som skvallrar om glas och koppar som satt pränt på träet. Hon berättar om hur hon under perioder varit arg, ledsen och deprimerad om vartannat.

– Rädslan för att hela tiden bedömas och mallas av andra sätter sig djupt inpå skinnet.

– Många medlemmar går i terapi för ångest. Det är ingen slump att våra krisplaner i samband med läger handlar om vad vi gör om någon överdoserar, skär sig eller behöver åka till akutpsykmottagningen.

Givetvis mår inte alla dåligt, det vill jag poängtera, men det är viktigt att ha beredskap.

Emilie Mire Åsell menar att det ofta saknas nödvändig kompetens inom såväl vården som skolan för att tackla den psykiska ohälsan bland unga.

– Hade samhället varit mer öppet hade inte en generation av unga människor behövt ta smällen för inskränkthet. Jag och många andra känner varje dag av hur starka normer styr vårt medvetande och ständigt påverkar. Det föder en ofrihet.

18 8/2012

FRIHET

KOGNITIV BETEENDETERAPI S Kognitiv beteendeterapi är en behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande.

S Vanligtvis träffas klienten och terapeuten 5–20 gånger för att arbeta med ett eller flera avgränsade problem. Varje session är vanligen mellan 45 minuter och en timme.

S Klienten och terapeuten arbetar tillsammans med att kartlägga och hitta alternativ till destruktiva tankar och känslor.

Sessionen avslutas med att klienten väljer en hemuppgift till nästa session.

PSYKODYNAMISK TERAPI En psykodynamisk terapi kan se olika ut beroende på individens förutsättningar och vad målet är. Det typiska är att terapeut och klient träffas en eller två gånger i veckan.

Behandlingens längd kan variera, från tio till tolv möten till enstaka långa behandlingar om hundra tillfällen eller mer. Målet för psykodynamisk terapi är konfliktlösning, det vill säga att problemen försvinner eller kraftigt minskar i betydelse. Lösandet av konflikter återspeglas i minskad ångest och leder till förbättrat psykiskt och personligt fungerande.

Terapeuten och klienten går i de första bedömningssamtalen igenom vilka problem klienten har, och terapeuten får också bilda sig en översiktlig uppfattning om klientens liv.

MINDFULNESS Mindfulness är ett buddhistiskt begrepp som lyfts fram i västerländsk terapi och stresshantering som en metod för behandling av olika tillstånd. Den sägs ha sitt ursprung i det arbete som Buddhas efterföljare gjorde med att utveckla karaktärsdrag utifrån olika aspekter av den åttafaldiga vägen, särskilt att fokusera på sinne och rätt tänkande samt utveckla meditation. Både inom terapin och i ett snabbt växande utbud av kurser med inriktning på tanke- och koncentrationsövningar, meditation och yoga för att komma till rätta med stress, ängslan och social fobi, kombineras ofta zenbuddhism med modern västerländsk psykiatri. Träning i mindfulness anses kunna leda till positiva hjärnförändringar.

.

BILD: HENRIC MONTGOMERY/SCANPIX

la av dag el i ur na e kt or ig ru fr er st sif i Sv är ga et hö lem b td e at d ro ar om a p en k sk m ba ki ld ar sy kö ligg ed p rs ge m r m Jä so ko y m is nn le n Je rob män p

19 8/2012

FRIHET

BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

– Hade samhället varit mer öppet hade inte en generation av unga människor behövt ta smällen för inskränkthet.

RFSL Ungdom driver sedan en tid frågan om att psykiatrin och samhällets myndigheter ska utbildas i hbtq-frågor.

– Skolkuratorer, barn- och ungdomspsykiatrin och akutpsyket måste förstå de mekanismer som får människor att må dåligt. Skolan är platsen där flest kränkningar och hatbrott sker, med väldigt unga personer som drabbas, konstaterar Emilie Mire Åsell.

EN PINANDE VIND får träden att svaja och de kvarvarande löven att fladdra upp mot himlen i gatukorsningen. Bilar och bussar susar förbi den stora tegelbyggnad som rymmer Socialstyrelsen, en myndighet som förmedlar kunskaper om hälso- och sjukvård. Här jobbar Pär Alexandersson som utredare med ansvar för barn och ungas psykiska hälsa. Han berättar att han ser en stor ökning av antalet unga som rapporterar försämrad mental hälsa i kontakt med skola och vård.

– Därmed inte sagt att det leder till insatser. Vi vet att många söker hjälp men inte tas på allvar.

un gd om FS L fö rR Ås el lä ro rd fö ra nd e M ire Em el ie

I ”BARN OCH ungdomar med psykisk ohälsa – Vem tar hand om dem?”, Socialstyrelsens granskning av hälso- och sjukvårdens insatser för ungas psykiska hälsa, är kritiken svidande. Läget beskrivs som ”mycket allvarligt med ett behov av kraftfulla åtgärder”. Rapportförfattarna menar bland annat att det är oklart vilka uppgifter som ska genomföras inom barn- och ungdomspsykiatrin, liksom att samverkan mellan olika delar av vårdkedjan är ”bristande eller obefintlig”. Vissa vårdcentraler anser sig enligt undersökningen inte ha gett något som helst ansvar för den psykiska hälsan hos unga under 18 år. Bland de kommuner som inte har gett något som helst uppdrag för psykisk hälsa finns Stockholm, Nacka, Gotland, Värnamo, Motala, Linköping och Pajala. Sammantaget noterar Socialstyrelsen att den ungdomspsykiatriska vården ”är av så skiftande kvalitet att den inte uppfyller hälso- och sjukvårdslagen om vård på lika villkor för hela befolkningen”. Till sist skriver Socialstyrelsen ”att denna oklarhet leder till att ingen tar ansvar och den unge ’faller mellan stolarna’ – något som kan få livsavgörande konsekvenser”.

Pär Alexandersson delar den problemformuleringen.

– Begränsningen handlar främst om resurser, att budgeten som psykiatrin har helt enkelt inte räcker till. Och det är märkligt, för på sikt blir kostnaderna för samhället långt större. För att inte tala om det mänskliga lidandet..S

.

ENLIGT PART, en enkätundersökning av den psykiska hälsan hos befolkningen i Stockholms läns landsting, är bara var fjärde patient nöjd med vården vid psykisk ohälsa. Missnöjet är allra störst bland 20– 34-åringar.

– Mycket tyder på att det är allt svårare att etablera sig i samhället i dag. När det tar längre tid att få bostad och hitta ett tryggt jobb skapar det frustration och stress. Det i kombination med extrema valmöjligheter förlänger ungdomstiden till 30 års ålder. Förväntningarna på den enskilde blir därmed orimliga.

20 8/2012

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Vår störda matrelation VI VERKAR GÖRA det mesta för att undvika att äta mat. Och då menar jag inte stoppa i oss föda. Jag menar äta mat för att det är mat: inte för att det är fett, fibrer, socker, antiox­ idanter, flavonoider, riboflavin eller betaka­ roten. Är äggulor farligare än rökning? Kan man få cancer av mjöl? Få ting skapar sådan de­ batt som dieter. Fett kan rädda oss, eller för­ tära oss. Tror man kvällstidningarna finns det egentligen bara två grupper av föda: de som kan ge oss evigt liv. Och de som kan döda oss.

Och vad som kallas ”supermat” och vad som kallas ”cancerskapande” skiftar allt snabbare.

De här sakerna är svåra att forska på. Mat är komplext och de kemiska processerna näs­ tan omöjliga att isolera. Betakaroten i moröt­ ter är nyttigt – betakaroten ensamt har visat sig öka risken för vissa sorters cancer.

VI VERKAR OFÖRMÖGNA att betrakta mat som mat. Vi har i stället börjat se det som farkoster som transporterar mystiska osyn­ liga näringsämnen in i våra kroppar. Och då behöver man experthjälp för att våga stoppa något i munnen. Aldrig har vi haft så många experter som talat om för oss vad vi ska äta, och aldrig har vi varit tjockare, olyckligare eller sjukare. Budskapen är alltid minst två och fullständigt motsägelsefulla. Krigsrub­ rikerna i tidningarna samt mamma som skämtar om sina tjocka lår tillsammans med vänin­norna, samtidigt som hon talar om för sina döttrar att de ”duger som de är”.

Vem går egentligen på det där?

Hela vårt samhälle är i någon mån ätstört.

En studie från Uppsala universitet visar att var femte sjuårig flicka önskar att hon vore smalare. Drygt var femte tjej mellan 13 och 15 hoppar över skollunchen minst en gång i veckan och verkar tro att hon ska gå ner i vikt av det. På gymnasiet bantar nära hälften. Många använder piller eller laxerme­ del. Nätforum fylls av tips på hur man bäst kräks upp middagen.

ALLT DETTA ÄR sådant som vi älskar att för­ fasa oss över. Vuxenvärlden begriper inte hur dessa unga tjejer som är så fina och vackra ”som de är” kan hata sina egna kroppar så mycket. Vi startar en kampanj eller – som för några år sedan – skickar ut en rosa buss från Socialdepartementet för att lära unga kvin­ nor bättre självkänsla. Vuxenvärlden borde i stället se sig själv i spegeln. Eller snarare: Se sig själv i spegeln på ett annat sätt.

Din kropp behöver omsorg och mat. Den behöver grundläggande respekt för den orga­ nism med behov den är. Det är när du inte har lärt dig om din egen fysiska integritet, har en insikt om att din hälsa är viktig som det går fel. En önskan om att bli smalare förvandlas då lätt till en desperat hatfylld attack mot den egna kroppen och härifrån är det svårt att återvända.

DU HAR SLUTAT se din kropp som något vär­ defullt eftersom du inte känner några vuxna

21 8/2012

FRIHET

kvinnor som tycker att de själva är vackra, och då spelar det ingen roll vad de säger till dig. ”VARJE GÅNG EN kvinna går förbi en spegel och säger något kritiskt om sig själv finns en liten flicka i närheten som hör henne”, har den amerikanska feministlegenden Gloria Steinem sagt. Alla kampanjer om att tonårs­ tjejer ska ”älska sina kroppar” blir komplett värdelösa när varenda vuxen i deras närhet ständigt klagar på sin egen. Ingen tretton­ åring kommer att tro på mamma när hon sä­ ger att ”du är så vacker, lilla gumman”, om hon aldrig har hört sin mamma säga att hon själv tycker att hon är vacker.

OCH HUR MÅNGA kvinnor går runt och pratar så? Hur många vågar?

Då är det mycket enklare att förfasa sig över sju­åringar som bantar.S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

”Våld, makt och kapitalism hänger ihop” Skådespelare eller komiker? Båda passar på ständigt aktuella Nour El-Refai.

Frihet träffar henne för att prata näthat, patriarkat och smart humor.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: CAROLINE TIBELL

H

ON BÄR SVARTA teatertrikåer, går med raska steg och svänger med högeraxeln. Rollen som Mozart i pjäsen ”Amadeus” tär på kroppen. När den vita peruken är på blir hon en annan, en han som dirigerar energiskt.

För några år sedan fick hon skit för sin insats som pausunderhållning på Melodifestivalen, andra störde sig på Nours blottning i samband med ett humorprogram. Det var det tidningarna valde att skriva om. Men nu börjar en annan bild av Nour El-Refai träda fram. Hon är teateraktuell och en av de vanligaste frågorna handlar om ifall det är svårt att spela man.

– Då brukar jag svara att jag har spelat både sten och träd. Det var kul att spela sten, den var komisk, det lyfte mig och jag ändrade form.

Det var intressant då, men det kanske inte är så jävla kul nu.

– Herregud, det är teater jag håller på med, vi kan låtsas allting, det sjuka är inte att jag är man. Det sjuka är att det är 1700-tal och 50 olika rum i samma rum, det krävs mer fantasi för det än att gissa att en tjej är en man.

OM MOZART GJORT samma saker men varit kvinna, hade du tolkat rollen på ett annat sätt?

– Ja, för det första hade vi inte spelat honom, för hade han varit en hon så hade man inte sett henne som ett geni. Mozart är ju ett klassiskt manligt geni. Det finns ingen kvinnlig motsvarighet, eller det finns ju men det spelas inte för det är inte lika intressant. Mozarts fru, som är med i pjäsen, är ju jättecentral i hans liv men har en liten roll i ”Amadeus”. Hon var sjukt bra på att sjunga, samtidigt hade Mozart en syster som var precis lika begåvad som honom. De var ju två barn.

Hon var också helt fantastisk och skrev operor när hon var fem. Det finns ju kvinnliga Mozart, säger Nour.

LÄNSTEATERN I ÖREBRO är Nours hem den här hösten. Den gula byggnaden vetter mot stadens kanaler, i kontrasten till det pampiga slot-

tet på andra sidan vattnet ser teatern nästan nybyggd ut. Dörrarna sjunger till när de öppnas. I logen hänger tecknade bilder på väggarna.

De är inte Nours. Den här gången hon har inte haft tid att göra det personligt. Det enda som är hennes är en liten plastgran som står på ett bord vid den mjuka soffan. Själv sitter hon med ryggen mot sminkbordet, benen hänger över ryggstödet på en stol i björk.

Vägen till teatern har varit utstakad i Nours inre sedan barnsben.

När hon för tre år sedan gjorde ett hyllat sommarprat i P1 ”Sommar” berättade Nour att hon redan som femåring visste att hon skulle bli skådespelare.

– Jag älskar att vältra mig i det som varit. När jag var fem mindes jag hur det var att vara tre och när jag var tio mindes jag vad jag mindes när jag var fem. Jag registrerar väldigt mycket.

TREÅRINGEN BODDE I Eslöv i en lägenhet. Minsta brorsan hade ännu inte kommit. När de äldre bröderna eller mamma skrattade blev hon lycklig. Nour älskade att härma sin bror. Gjorde det hela tiden. Som femåring flyttade hon till Lund och började snart spela teater. När gruppen skulle sätta upp ”Pricken”, spelade Nour Prickens mamma.

Efter föreställningen kommer hon hem. Kanske med tunga steg. Arg. Irriterad för att de andra barnen inte lärt sig sina repliker.

– Jag kommer ihåg att mamma var imponerad av att jag kunde lära mig så mycket text.

Skådespelardrömmarna levde kvar. Uppmuntrades hemifrån.

– Jag ville även bli författare, ville skriva historier. Säkert en gång i veckan skrev jag en taskig dikt mamma fick lyssna på. Jag kan inte minnas att jag någon gång drömt om att ha ett vanligt yrke.

FÖRFATTARDRÖMMARNA LEVER FORTFARANDE kvar och Nour är en passionerad läsare. Hon läser nya böcker som skickas från förlag, och klassiker. För språket. Men tidningar, teve och till och med radio undviks så långt det bara går.

22 8/2012

FRIHET

23 8/2012

FRIHET

– Det känns som att många män har ett behov av att säga att det jag säger inte är sant. De säger att kvinnor blir fördelaktigt behandlade i rättstvister om barn. Det är så jävla ointressant statistik när vi vet att män har en historia av våld och kvinnor generellt tagit hand om barn.

Så Nour la helt enkelt av med ståuppandet. Sista turnén var 2011.

– Det värsta var att ställa mig på scen, fast det värsta som kan hända är att folk inte tycker det är roligt. Jag minns ett företagsgig i Globen inför 12 000 personer: ’Nu står jag här och får bra betalt och alla tycker om mig’. Det var en bekräftelse, men jag kände att det inte är värt det. Jag mår så dåligt innan att det inte betalar tillbaka två månader med panikångest. Efteråt kände jag bara: Tur att jag inte dog.

EFTERSOM NOUR ÄR känd så hör folk regelbundet av sig och ber henne att vara med och tycka till om olika saker.

– Jag kanske inte är med och diskuterar att man inte ska få köpa biljetter på tåget. Det känns irriterande för mig personligen, men går inte in i den debatten för det är så fucking ointressant att snacka om samtidigt som barn dör i Gaza. Prata om det i stället!

I stället väljer Nour att ställa sig upp när det är något som känns extra viktigt. Som när dokumentären ”Tusen gånger starkare” släpptes. Filmen handlar om tjejer som inte får plats på grund av killarna.

Nour kollade på den med sin dåvarande pojkväns dotter.

– Det är ett stort problem vi har i skolor och i världen. För vi har ju problem med patriarkatet, det är ingen hemlighet. Folk blev så totalt tillintetgjorda och kränkta efter att jag skrivit en debattartikel. Jag visste att jag skulle få skit men tänkte att jag gör det här för att de tjejer som var där skulle få rätt. Jag skrev artikeln för dem, förklarar Nour.

Hur funkar det att skärma av sig och samtidigt vara med i samhällsdebatten?

– Jag pratar mycket om feminism och jämställdhet. Jag vill tro att jag är street smart, jag utgår från mina egna upplevelser och de är helt sanna för mig. När jag läser tidningar och följer nyheterna får jag fullständig panik när jag upptäcker att alla har det lika jobbigt, fy fan vad mycket skit det är. Jag har levt utan teve i flera år och har inte blivit avtrubbad. Jag har inget filter och blir stressad av det jag ser, jag tycker inte om det, säger Nour.

NOUR VÄXLAR HELA tiden mellan att vara allvarlig och rolig. Skämten kommer med perfekt taktkänsla, ofta invävda i meningarna. Redan som barn kände Nour glädje i att vara rolig.

– Vuxna skrattar ofta för att barn är gulliga, Jag var väldigt liten när jag märkte att de tyckte att jag var rolig. Då ville jag skämta hela tiden, så jag har övat på att vara rolig sedan jag var väldigt liten. Då blir man bra på det redan när man är tio eftersom man har känt att det är en viktig egenskap, berättar Nour.

Komikern Nour är med i humorprogram och skådespelarrollerna är ofta komiska. Inte minst Mozart, även om hans karaktär är ömsom rolig, ömsom deprimerande. Som barn var hon ofta klassens clown. Även under de tuffa åren då hon drabbades av mobbning.

– Jag var fortfarande rolig för dem, de skrattade åt mig men ville inte pussa mig på munnen. Men jag ville hellre vara snygg och populär, ha långt blont hår och sjunga.

Men var de förtjänta av skrattet?

– Då var det skit samma om de var svin dagen innan, jag ville ju bara vara med, bara vara omtyckt. Är det jobbigt att vara rolig?

– Inte när man är trygg, men jag gör inte ståuppkomik mer, det är det äckligaste jag har gjort i mitt liv. Det är ett stort svart hål i mitt liv. Att försöka vara rolig och var så jävla rädd att jag ville att någon skulle döda mig.

RESPONSEN VAR ENORM. Artikeln var den mest kommenterade på Newsmill på över ett år. Och många män kände sig kränkta.

– Det var flera som hörde av sig och tackade personligen, men de flesta var aggressiva och hotfulla. Då var det värt besväret och den vidriga responsen för att stå upp för något jag tycker är viktigt, att ställa upp för någon som är tolv år och inte vågar prata av rädsla för vad killarna ska säga.

Varför tror du att folk blir så arga?

– Det är det jag blir ledsen för, när jag fått den kritiken. De säger: ’Din dumma jävla skitunge, du vet ingenting om någonting, du är det äckligaste jag har sett på teve. Håll din käft.’ Då vet jag egentligen att det är samma människor som blir lika förbannade i tågdebatten. Det blir svårt att koppla bort i alla fall, det gör ont och jag vänjer mig inte vid den känslan. Det enda jag kan göra är att inte läsa. Jag vet att nästan allt är: ’Din jävla fitta.’

De som hör av sig med kritik och ilska är nästan alltid män, den positiva kritiken är däremot jämnt fördelad mellan könen. Många hör av sig och känner sig träffade när Nour pratar om strukturer i samhället.

– Det känns som att många män har ett behov av att säga att det jag säger inte är sant. De säger att kvinnor blir fördelaktigt behandlade i rättstvister om barn. Det är så jävla ointressant statistik när vi vet att män har en historia av våld och kvinnor generellt tagit hand om barn. Därför har den statistiken uppstått. Det är inte för att kvinnor är fittor som vissa tror, det finns ju en ilska och bitterhet där. Då är det snarare intressant att prata om statistik om hur det kommer sig att 95 procent av alla våldsbrott begås av män och så vidare. Men den statistiken får vi inte ta upp, de vägrar fatta att det här är ett socialt problem.

Någonstans sa du att du tycker illa om patriarkatet och kapitalismen. Tror du att de hänger ihop?

– Ja gud ja, det hänger ihop med allt, miljöförstöring, allt ont grundar sig i att det finns våld, kapitalism och makt som utnyttjas på ett fruktansvärt sätt. Och våld och makt är tyvärr egenskaper som anses vara manliga och är manligt kodade och därför accepterar vi dem, på ett sätt som inte är okej när de begås av kvinnor och så vidare. Fast ser vi det som ett könsproblem tror jag att vi kan lösa det snabbare.

– Som när man läser om att våldet ökar bland unga, vilket oftast är bland unga män. Säg det då och våga ifrågasätta strukturerna. S

24 8/2012

FRIHET

NOUR EL-REFAI Ålder: 25 år Aktuell med: Mozart i pjäsen ”Amadeus” Favoritplats: Hemma i Traneberg i Stockholm Favoritfilm som barn: ”Landet för längesedan”, ’den var så sorglig’

– Det enda jag kan göra är att inte läsa. Jag vet att nästan allt är: ’Din jävla fitta.’

25 8/2012

FRIHET

ssssssssssssss År 2107 NOVELLTÄVLING För att fira att Frihet fyller 95 år i år arrangerade vi en novelltävling på webben under temat ”År 2107”.

Tävlingen pågick under november månad 2012, och nu har juryn, bestående av John Antonsson, andreredaktör på tidningen Frihet, Maja Nordström, chefredaktör för tidningen Tvärdrag och Jenny Larsson, förlagsassistent på bokförlaget X-publishing utsett en vinnare.

Hon heter Lena Engström, kommer från Stockholm och har skrivit novellen ”Inte renare”. Hon vinner 1000 kronor i presentkort på en nätbokhandel. Läs novellen här och på www.frihet.se.

JURYNS MOTIVERING: Lena Engström skapar genom hela texten en närvaro, hon bygger upp scener med snabbnudlar, läppstift och blanka maskiner som gör ont i magen. Den här novellen läses som att det vore en berättelse om framtiden, men snart märker en att vår egen samtid smyger sig på. Det är en väl genomtänkt tolkning av temat där hennes historia och berättarteknik är utmärkande.

Orden får stor betydelse och nya bottnar tillförs varje gång en läser.

26 8/2012

FRIHET

ssssssssssssss Inte renare

D

et är inte år 2107. Det kan det inte vara. Hon torkar sina svidande rena händer mot lortiga byxben. Torkar dem igen. Overalltyg som kittlar. Det blir aldrig rent. Gatlyktorna är släckta vid den här tiden, ända sedan det mörknade över himmeltäcket. Det är ändå bara sådana som hon som behöver vara ute. I trånga tunnelbanor med dämpade lysen och svetten tjock i os. Hon kan inte torka dropparna från pannan.

Dilan lagar aldrig mat åt henne. Hon lagar aldrig mat åt Dilan. De står bredvid varandra vid spisen. Samma maträtter med samma billiga råvaror, smaklösa nudlar från affären nere på hörnet. De pratar inte mycket med varandra. Skickar över saltet. Dilan nynnar med bubblorna som stiger mot kastrullens yta. Barnsånger och salt. Man lagar sin egen mat.

– Du kommer att ta livet av dig.

– Mmm. – Önskar du inte ibland…

Hon skakar bara på huvudet. Det är ingen som önskar.

Det gör man inte när man vet precis vad man har.

– Vi kommer väl alla arbeta ihjäl oss innan. Jag lyckades i alla fall få ett av de bättre.

Dilan ler när hon hör ord tagna ur henens egen mun.

– Så länge man inte är längre ner på stegen än jag.

Hon drar en av Dilans mörkt bruna hårklasar mellan trubbiga naglar så det skrapar. Hennes röst är inspelad från en tv-reklam.

– Det är ju egentligen inte så konstigt. Du vet ju hur du ser ut. De bara väntar på att få komma och ta dig också.

Och Dilan skrattar för att det är sant och det är det enda man kan göra med den sanningen. Det hjälper inte att torka händerna mot byxorna. De är klibbiga mot henne av sitt eget kallsvett.

De sover med en decimeter tunn vägg mellan studentrummen. Långa avstånd mellan två människor bredvid var­andra.

Hennes mamma klappar henne på axeln, som en liten knähund som inte kissat på golvet idag. Ser över henens huvud långt borta även när hon pratar med henne. Långt borta ifrån henne. Det gapar tomt kring hennes fötter.

– Det är heelt ootroligt hur snabbt tiden går lilla du.

En klapp på axeln.

– Kan du alls förstå det?

Hon skakar bara på huvudet.

– Och Rita säger att allt är som förr, men då säger jag bara: titta på min lilla flicka. Och ingen av oss kunde vara stoltare. Redan tagit initiativ att få extrajobb hos Myndigheten. Precis som sin mamma. Hon kommer att gå riktigt långt. Kanske en dag bli en riktig entreprenör.

Så dricker de te som smakar så beskt och salt att det bränner ner kyligt bredvid lungorna. Hon har hört att det smakade bättre förr, de kanske hade riktigt te då. De finns

få som har fördelen att ägna sig åt önsketänkande nog att tro på det.

Duvorna flaxar klumpigt på torget. Det kan inte vara år 2107. För det här är första dagen på resten av hennes liv. Det är säten hon sjunker ner i oavsett om hon är fem år igen eller om hon vuxit sig ända upp till något som ska vara vuxenhet. Inga bomber faller över Sverige och hon susar förbi i sin moders bil mycket snabbare än det är nödvändigt på slätslipade stadsgator. Det skälver under henne runt kvartershörnen. Mamman sitter med en näve segt knuten i knät och en ständigt där på axeln. Mer uppspelt än någonsin. Knastrar av chiffong. Landskapet runt dem sträcker sakta ut sig i ödsliga långsmala former. Vägen fortsätter i raka streck framåt. Betong byts mot mörka gröna trädkronor och torra stammar som blir en enda röra genom tonade fönster. Skottsäkra. Skimrar.

Snabbtåget passerar innan hon hinner blinka. Där hon brukar tryckas ihop med andra horder av stressade pendlare på väg för att stämpla in i tid. Husen de passerar är sedan länge övergivna. Rådjur i öppna dörrar bredvid vindtrasiga gardiner. Här ute är bilen väldigt liten och hon ännu mindre i den.

– Jag gör det här varje dag.

– Men det är klart du är nervös gumman. Det blir alla förs­ta gången. Se bara till att le när kamerorna är på.

Modern drar upp de kladdigt rödmålade läpparna över blekta tandrader.

– Att det får sån medieövervakning. Sånt fick man ju inte själv. Man börjar smått.

Och det går inte att missa gammal bitterhet.

Hennes händer trycker kvinnan framåt längs de vitpolerade gångarna, håller ett lätt men stadigt grepp uppe vid nacken. Pin med svensk flagga i bröstfickan. Flygplanen dånar utanför panoramafönstren. Flygvärdinnor med komprimerade bagage och serviceinriktade leenden. Där bland familjer med uttryckslösa ansikten och en och annan sista demonstrant med hoppet på sista stråt står bara kameramän. Stora blanka maskiner som speglar tillbaka ansikten vint och snett, stirrar själlöst in i djupet av ens egen själ. Det enda hon ser av kvinnan framför sig är de saltvåta droppar som landar i pölar på marken innan skorna smetar ut dem till glömda fläckar. De som runnit utför ett ansikte. Mikrofoner luddiga mot skarpa artikulerade ord.

Arbetslös. Inga tillstånd. Inte bra för något. Fel efternamn. Applåder. Hon vet för hon själv sitter ofta framför teveapparaten på samma sätt som alla andra.

– Dilan.

– Var det så hon hette? Du ska inte bry dig så mycket om sånt.

Blinda tomma fönster ut mot planet som lyfter långt bort. Hon torkar inte ens händerna mot byxbenen längre.

– Du förstår väl att vi måste deportera bort dem. De är svaga.

Om 95 år kommer hennes händer inte ha blivit renare.

Det är inte år 2107.

27 8/2012

FRIHET

28 8/2012

FRIHET

KVINNORNA SOM TAR STRID Sedan statskuppen den 22 mars är Mali ett delat land. I söder har en övergångsregering tagit plats, den norra delen domineras av radikala islamister. Tre milisgrupper har bildats vid sidan av den reguljära armén för att bekämpa dem. En av grupperna, FLNM, Nordmalis befrielsefront, samlar bland annat 30 kvinnor som trotsar sharialagar för att befria landet.

TEXT: DOROTHÉE THIÉNOT BILD: MALIN PALM

29 8/2012

FRIHET

då et gr lä n är. rå d tf m ng vä lå ek b e nt h r i oc ga en in kt mm slä lko a in vä s s sig ho er n u r n än bo re k né ng Ko lä m te ia in ar n M ho

I

DEN DAMMIGA STADEN Sévaré, sista utposten innan norra Mali, har FLNM upprättat ett besynnerligt träningsläger i en gammal skola. Med tanke på deltagarnas ålder skulle det kunna vara en stor lägerskola. Flickor och pojkar tränar tillsammans mot ett gemensamt mål: Att jaga ut de ockuperande islamisterna ur norra Mali, där den enda lag som nu gäller är sharia och med det avhuggna händer på förmodade tjuvar, stening av par som påstås ha begått äktenskapsbrott och obligatorisk heltäckande slöja.

DE FLESTA FLNM-REKRYTERNA är yngre än 25 år, precis som hos de övriga två milisgrupperna Ganda Koy och Ganda Izo. Ett trettiotal unga kvinnor har sällat sig till de unga milismännen, de flesta från norr.

Mariam Koné från Niafunké i norr är stolt över att ha blivit den hon är genom träningen, svårigheterna och den gemensamma ilskan.

Hon har en ung flickas röst och attityd fast hon är 21 år, men hen­ nes muskelstyrka är imponerande. Nattliga ronder om två timmar åt gången, militärutbildning och träning i närstrid och med vapen.

Sedan januari är det vardagsmat. Mariam var den första kvinna som lämnade sin stad för att förena sig med den civila försvarsmilisen

redan de första timmarna under konflikten i norr. Hon är bland dem som sett islamisterna ta över sin stad men lämnade den så snabbt att hon undslapp konsekvenserna.

– Sedan dess har jag förändrats mycket. Jag levde i mammas när­ het, jag visste ingenting om lidande. Jag var en bortskämd unge, pro­ vocerade folk. Jag var en idiot.

Hon, som jobbade för en portugisisk firma, är uppgiven men vill som de flesta gräsrotsstridande bära uniform. Hon är dotter till en militär som dödats i strid i Elfenbenskusten och har alltid drömt om att bli soldat.

– Men inte en chans, jag är ju flicka.

EN TRÖST ÄR att FLNM låter henne träna med männen och kanske rekryteras i den reguljära armén, där kvinnor enbart tillåts inneha administrativa poster. I ett land som härjas av arbetslöshet och brist på framtidsutsikter och där norra delen dessutom förlorat sina turist­ inkomster ser de stridande sin chans att via milisen integreras i den reguljära armén. Mariam ska bli soldat till sin fars minne ”om gud vill”. Vilken gud? Det är så man säger.

Mariam är kanske den mesta ateisten i truppen. Det var först när

30 8/2012

FRIHET

Det här har hänt JANUARI MNLA inleder invasionen med hjälp av MUJAO och Ansar-Dine börjar inta norr och inrätta den oberoende staten Azawad. Ganda Koy-milisen, som varit vilande, och Ganda Izo, som befunnit sig i träning sedan 2009, återvänder till städerna i norr. Niafunké intas under våldsamma strider i slutet av januari.

Chefen för Ganda Izo dödas i ett bakhåll, förrådd av sin högra hand. Mordet leder till en strid om efterföljaren inom Ganda Izo. FLNM, Norra Malis befrielsefront, uppstår i april och består även av före detta Ganda Izomedlemmar. I januari har redan större delen av norra delen övergetts av armén.

MARS

islamisterna kom som hon förstod att hon inte var muslim.

– Jag var för bekväm för att be, säger Mariam.

DEN HELTÄCKANDE KLÄDNAD, som hennes mamma nu tvingas bära, struntade hon i. I dag straffas till och med försäljning av cigaretter med piskrapp. För bara tio månaders sedan kunde Mariam fortfarande gå ut i Niafunké med killar, klä sig som hon ville och dricka öl.

I LÄGRET ÄR egentligen ingen i bra form. För många månaders väntan, hård träning på nästan tom mage, malarian som kräver sina offer. Den skola som FLNM inkvarterat sig i har fyra byggnader som ringar in en stor grusplan. I de små rosa och vita betongbyggnaderna saknas möbler och varje centimeter av golvet i rum och korridorer täcks av vävda plastmattor. Här och var har någon investe­ rat i en filt för att göra mattan, som är de frivilligas

”Mariam var den första kvinna som lämnade sin stad för att förena sig med den civila försvarsmilisen redan de första timmarna under konflikten i norr.

Hon är bland dem som sett islamisterna ta över sin stad men lämnade den så snabbt att hon undslapp konsekvenserna.”

31 8/2012

FRIHET

En militärmanifestation i Bamako spårar ur. De kommer från norra Mali där de konfronterats med rebellarméer som anfallit flera militär­ baser i januari. De kräver mer resurser.

Statskupp den 22 mars. Under de tio dagar som följer intar rebellerna Kidal och Ansongo (30 mars), Gao (31 mars) och Timbuktu (1 april, dagen efter att armén lämnat staden). Ansar Dine och Mujao lämnade MNLA utanför. Kidal, Gao och Timbuktu är de mest betydelsefulla städerna. Allteftersom islamisterna rycker fram, drar sig militären tillbaka ända till Sevaré. Mindre än tio dagar efter statskuppen 22 mars, som leder till att presidenten flyr till Senegal, tar MNLA och den oberoende tuareggruppen successivt över nyckelstäderna Kidal, Gao och Timbuktu med hjälp av jihadgrupperna Ansar Dine och Mujao. De har funnits i norr i flera år och kan nu ockupera regionen då armén och staten lämnat området.

APRIL Islamisterna kidnappar den algeriske konsuln och sex kollegor. Han dödas i september.

Flyktingar strömmar in mot Mopti, Sevaré och söderut. Mujao och Ansar Dine tvingar sin tidigare allierade MNLA att fly med befolkningens hjälp. Månader efter att FN och Afrikanska unionen sagt sig villiga att ge militärt bistånd till Mali för att befria norr är jihadisterna, inklusive al-Qaida-relaterade islamistgruppen AQMI, fortfarande ensamma i norr och kan införa sharialagar.

SEPTEMBER Douentza lämnas över till islamisterna av milisen GandaIzo: basens chef hoppar av och förenar sig med Mujao. Alla befinner sig runt Sévaré: Ganda Koy, Ganda Izo, FLNM. I början av september har de islamister som redan funnits i staden tagit Douentza från milisen Ganda Izo, som hade ansvaret för stadens säkerhet. Det blev möjligt eftersom milisens lägerchef hoppat av och gått över till Mujao. I detta läge hårdnar tonen från försvarsministeriet gentemot milisen, som förnekar deras existens.

NOVEMBER Efter att AQMI:s ledare Oumar Ould Hamaha hotat den franska staten via media togs en fransk 61-årig till gisslan den utanför Kayes i Västra Mali.

t at n se a. ili m ern ar ist an lam pm is up ot ch s m r o lås ne tt s io kt o a tru ed ns a r r i ar ge tt v ré a ao för Tr årt a ss a h ou n M trä

32 8/2012

FRIHET

”I ett land där kvinnan självklart ska vänta vid spisen tränar nu flickorna tillsammans med männen, samma övningar. Här är man inte kvinna utan soldat.”

bli paus sträcker rekryterna ut sig i sanden i smågrupper och spelar kort, lyssnar på Céline Dion, Bob Marley och Tiken Jah Fakoly från mobilerna medan de väntar på mat. Ris, hirs eller ärtor serveras tre gånger dagligen i plastskålar som delas ut av gruppcheferna enligt en strängt hållen ordning.

Den skriande bristen på mat tvingar fram en strikt fördelning av förnödenheterna för att undvika bråk. Trots att de är utmattade skämtas det fortfarande om den undermåliga maten som endast be­ står av en ingrediens.

enda säng, lite mjukare. Utanför färgas den kyliga ökenluften rosa när solen visar sig vid femtiden på morgonen. De cirka hundra ung­ domarna, som inte har någon plats på golvet och sover under bar him­ mel, vaknar en efter en. De packar ihop sina plastmattor och myggnät, deras chef Moussa Traoré går över gårdsplanen i shorts med en tand­ borste i handen. När han går förbi saluterar milisen.

Träningen börjar varje morgon vid halvsextiden med naturslinga.

De illa klädda trupperna springer djärvt över hinder, ner i latriner och krälar i gruset under en gassande sol i 40 grader. I ett land där kvin­ nan självklart ska vänta vid spisen tränar nu flickorna tillsammans med männen, samma övningar. Här är man inte kvinna utan soldat.

I träningslägret delar alla på hushållsgöromålen. Kvinnor och män tränar lika med samma intensitet. Könstillhörigheten är för en gångs skull i skymundan. En första befrielse för rebellerna innan befrielsen av norra delen.

I SKUGGAN SITTER några flickor och pojkar som är för sjuka för att delta och tittar på sina vapenbröders övningar i solgasset. När det

EFTER MATEN FORTSÄTTER undervisningen i skuggan av ett stort träd. Rekryterna får exempelvis frågor om vad en sambandsofficer är. Moussa Traoré beordrar volontärerna att göra militärhälsning med huvudet högt, ryggen rak, stjärten stram. Undervisningen ges ur minnet, på tre av landets språk: franska, songhaï och bambara. När träningen börjar sjunger den lilla barfotaarmén landets nationalsång med handen på hjärtat.

– Om vi lyckas få Malis barn att ta till sig disciplin och vår sak, kan­ ske vi kan åstadkomma något, förklarar kommendant Moussa Traoré För honom är inget så mycket värt som fosterlandet.

DAGARNA ÄR LÅNGA men här är friheten. Det är det som Madame Touré gillar.

– Se vad jag har gått ner i vikt, utropar hon när hon går förbi i en snygg klädsel. Denna militär bryter skarpt av mot lägrets klädkod: smutsiga och lagade joggingkläder. Vid första ögonkastet ser det inte ut att vara striden som lockar henne. Madame Touré är gift men har lämnat sin man i norr utan att ångra sig. Soldat från topp till tå och med ett stort leende på läpparna går hon tillbaka in i ledet mitt bland de paraderande grabbarna.

Hennes fåfänga uppskattas inte av Cécile, 23 år och frivillig sjuk­ sköterska.

– Det är inte därför vi är här, säger hon. ”OUNDGÄNGLIGA CÉCILE”, som hon kallas, är lite av en mamma för gruppen. Hon ger de sjuka sprutor och tar hand om de skador som oundvikligen uppkommer under träningen. Hon maskar inte. Det är

33 8/2012

FRIHET

– Jag har vuxit upp i en blandfamilj och är både kristen och muslim. Varför måste man välja? också hon som tvättar åt kommendant Moussa Traoré och håller ord­ ning på honom. Inte en enda tjej har chans att närma sig. Hon, som bär huvudduk som så många maliska kvinnor, säger sig vara ”singel till 100 procent”, men hennes plan är uppenbar för alla.

– Jag har vuxit upp i en blandfamilj och är både kristen och mus­ lim. Varför måste man välja?

Cécile tror inte längre på förhandling men säger sig kunna förlåta angriparna från norr.

– Förlåta? Aldrig, även om jag ville, säger Awa Maïga, 21 år och mor till ett litet barn som är kvar i norr.

– Varje dag kommer folk till min mamma och säger: ’Den där dot­ tern du har, det är inte kul att se.’

AWA MAÏGA VÄNDER sig emot islamisternas sätt att påtvinga religion och införliva den i alla delar av samhället.

– Att vara troende är inte att tvinga någon annan att vara det. Det sker inom en, menar hon.

Hennes ilska stiger ur rädslan. Det dröjde länge innan hon valde att gå med i milisen. Hon fruktade familjens reaktion.

– ’En flicka i långbyxor, som tränar som en man? Vilken galen idé.’

Så tänkte jag länge.

Det var Mariam som berättade för henne om möjligheterna som fanns.

ORDEN ÄR IBRAHIMA ”Caporal” Tourés. Han är 18 år och full av be­ undran. Han vill inte göra skillnad mellan män och kvinnor. ”Vi är som bröder och systrar”, förklarar han.

Så tycker inte Moussa Sidibé i ledningen. Han säger inget ont om flickorna, men ”när dom hör en explosion kommer dom att springa”.

Skicka dem i strid? Den tanken får honom att gapskratta.

– Inte en chans. En kvinna är en kvinna, konstaterar han.

Kvinnorna struntar i sådana åsikter. Awas kämpar för norra delen.

– Där kan man inte längre gå vid sidan av en pojke, inte ens sin egen far.

UPPMUNTRAD AV MARIAM lämnade Awa till slut skolan och gick med i FLNM, trots att bröderna retade henne. Striderna, teorin, den prak­ tiska hanteringen av vapen och disciplinen. Hon talar längtansfullt och med lysande ögon. Hon funderar inte ens på att gå tillbaka till vardagslivet. Awa anses vara den bästa. Hon överträffar männen på många områden.

– Ser du inte att hon är som en kille? Hon kan göra allt.

34 8/2012

FRIHET

MALI • Tidigare fransk koloni som fick sin självständighet 1960.

• Mali har 14,5 miljoner invånare.

• Sévaré i regionen Mopti är sista staden innan gränsen mot norr, och har 40 000 invånare.

• Ny president sedan 12 april 2012 är Dioncounda Traoré.

• Över 90 procent av Malis population är muslimer men landet saknar statsreligion.

• FN röstade för en militär aktion i norr den 12 oktober 2012.

h . oc ria ka ala rs te t m kö o ks s m sju ge är m ré so ao et Tr pp lié ro ci r d Ce lera l ro nt

ko

35 8/2012

FRIHET

– Förut var vi kompisar, minns Mariam. Vi ordnade matcher på natten, vi uppmuntrade killarna. Jag har inga vänner längre, jag litar inte på någon.

– Flera av mina vänner har gått med i Mujao. Ingen utifrån kan förstå det. Men de är inte där av övertygelse, utan för att det här har hållit på för länge. Många var tvungna att återvända till sina familjer i norr, säger Kalifa Iattarar, 18 år, från Timbuktu.

Islamisterna är bara 45 kilometer från Sévaré. De erbjuder bättre villkor för nya rekryter.

– Vi är öppna för alla: MNLA, Ganda Koy, Ganda Izo, FLNM, försäk­ rar chefen för jihadisterna Oumar Ould Hamaha när han intervjuas per telefon.

– Hos oss bryr vi oss inte om ras eller folkgrupp.

Kampen är för henne själv, men också för alla kvinnor.

– Männen förminskar oss allihop. I grunden är jag för att försvara kvinnorna. Jag vill visa vad vi är kapabla att göra. Allt en man kan, kan jag.

Cécile vilar. Hon slutar aldrig prata om män.

– Det som har hänt, det som händer nu. Allt som män gör mot kvin­ nor. Vi vill slåss mot det.

– De där männen som försvinner och lämnar kvinnorna gravida.

De är alla ansvarslösa.

MARIAM, AWA OCH många andra har redan barn. Flickmödrar som inte längre har rätt att bo i norr där deras barn väntar. Islamisterna tolererar dem inte. De hade det inte det lätt i lägret de första måna­ derna innan Moussa kom.

– Instruktörerna begärde att flickorna skulle ligga med dem, berät­ tar Mariam blygt. De lovade att de skulle ge oss förtur till tjänster i armén. Många flickor återvände hem på grund av det. Andra gjorde som de sa.

Sedan dess vaktar två medlemmar ur militärpolisen flickornas bo­ stad. Instruktörerna har fått lämna FLNM men minnena av våldtäk­ ter, stöld av livsmedel och lurendrejeri finns kvar och skapar split bland flickorna. De låtsas vara eniga men hatar varandra. De som vill skaffa sig favörer hos cheferna, de som är för lättretade eller för lata.

Kiv och snack bakom ryggen. Tröttheten tar på nerverna och leder till spänningar.

– Förut var vi kompisar, minns Mariam. Vi ordnade matcher på natten, vi uppmuntrade killarna. Jag har inga vänner längre, jag litar inte på någon.

– Men det går, försäkrar Awa som försöker låta bli att bry sig om Aïssatas provokationer.

Aïssata Ahmadou är vacker. Kortklippt hår, åtsittande byxor och markerade mungipor. Hon mumlar för sig själv medan hon försöker skala en gurka för sin ”lille man”, stabschefen. Lite olja, en tärning Maggi, vitvinsvinäger. Hon gillar inte att laga mat. Aïssata gillar kon­ flikt och söker den. Med blicken full av beslutsamhet och vrede vill hon vara bäst överallt. Hon förolämpar, provocerar alla. Folk är för trötta för att svara. Ledningen vill bli av med henne sedan flera veck­ or. För Moussa Traoré är det ingen bra idé.

– Hon har lidit för mycket.

HAN LOVAR GULD och gröna skogar.

– Vi garanterar familjebidrag för alla stridande, levande eller döda tills barnen är giftasmogna.

Därför vill chefen i FLNM behålla störande element som Aïssata.

Den unga kvinnan, född 1994, kom ensam i buss från Gao i heltäckande slöja, handskar och strumpor. Hon har en liten flicka på tre år i Gao. Inte ett ljud har hörts om fadern.

AÏSSATA PRATAR INTE mycket.

– Flickorna gillar mig inte för att jag är den bästa. Det gör inget. Det är de som säger det. Jag gör mitt jobb. Jag kom inte hit för att snacka eller göra dumheter.

Hon kan inte återvända till Gao. – Folk känner mig, de skulle kunna döda mig .

Hon drömmer om att komma in i armén, jobba och så småningom gifta sig. Det här är en annan sida av henne, en okontrollerbar del, en dröm som hon kan uttrycka fritt i lägret. En sida av sig själv som hon upptäckt och som man inte kan ta ifrån henne. Hon är ensam i värl­ den, likgiltig inför andras synpunkter, uppfylld av sitt hat. Aïssata har blivit en valkyria. S

FRUSTRATIONEN KAN BLI grogrund för förräderi. De tre milisgrupper­ na har inte kunnat undvika att ungdomarna byter sida och tar värv­ ning hos Mujao, den islamistiska gerillan. Bortfallet förnekas inte av någon i lägret. Det är utan vrede som de frivilliga från FLNM pratar om deras vänner som nu är en del av islamisterna. För dem handlar det inte om ideologi.

36 8/2012

FRIHET

FRIHET

37 8/2012

so Tr Céc m ao ile in ré te o Tra bl ch or ev Aw é k n le ve a M yte re ai r s ra ga in d til pra sca l l ta rf äg r m re om ed t. m an at en Ma da m e

en s D til tän en lfä di m lli gh ali gt et sk ko sd a fl ns ag ag tru en g er de an ad n hi fla 8 o ssa gg kt s p st ob å ån er sjä g. på lv ­

38 8/2012

FRIHET

NYÅRSSERIEN AV NINA HEMMINGSSON

39 8/2012

FRIHET

de Kel le ly L n i n ink ov sl el äp ls pe am r lin nu ge “A n sk ”P un re ge tty le m ke on n ” st – er de s” . na nd r

a

KULTUR & NÖJE

Mysigt skräcktema I Kelly Links novellsamling ”Askungeleken” blandas skräck, science fiction och fantasi på ett underfundigt och inspirerande sätt. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: FANTASY-MAGAZINE.COM

4

KÄNSLAN EFTER ATT ha läst om var­ ulvsmyter, kollomonster och utom­ jordingar är rätt så skön. Kelly Link har i ”Askungeleken” bjudit på en arsenal av myter och fantasier som ibland ger dig kalla kårar och ibland får dig att tänka till. Bokför­ laget har valt att dela upp Kelly Links novell­ samling ”Pretty monsters” i två delar, den första delen ”Fel grav” kom ut på svenska för ungefär ett år sedan.

Men vad handlar Kelly Links författarskap om? Det handlar om ett skrivande som övers­ skrider många gränser, inte minst genrernas ofta så trånga. Skräck blir science fiction blir tonårsdrama blir uppväxtskildring. Ingen­ ting är självklart för författaren och därför blir läsandet ett äventyr.

NOVELLEN ÄR EN konst som titt som tätt får ett härligt uppsving. På 70-talet var det genom Raymond Carvers sparsmakade språk och diskbänksrealism.

Under det tidiga 2000-talet i Sverige var det unga författare på frammarsch som gett sig på formatet, många skolade på skrivarskolor vid

universitet och folkhögskolor, där kortheten var en nödvändighet för utbildningen. Och nu har novellen fått ett lyft genom genrerna. I Sverige kom John Aj­ vide Lindqvists spän­ nande skräcksamling ”Pappersväggar” för några år sedan, sedan dess har vi bland an­ nat sett Anders Fagers ”Svenska kulter” och i USA har bland andra Stephen King börjat skriva noveller igen. I Sverige finns det till och med ett förlag som är specialiserat på att ge ut noveller digitalt.

NOVELLEN HAR SÅ klart en viktig roll i lit­ teraturens mittfåra men har också varit di­ rekt avgörande i många av de mest populära genrernas framväxt. För vad vore spännings­ litteraturen utan Edgar Allan Poe, deckarna utan pulpförfattarna, science fiction utan pengar-för-ord-författare som Isaac Asimov, och romance­vågen hade nog inte kommit nu

40 8/2012

FRIHET

om det inte vore för alla daglönare som käm­ par med noveller till damtidningar.

OCH MED DEN utvikningen kommer vi tillba­ ka till Kelly Link. ”Askungeleken” är många olika saker. Det är välskrivna noveller med ett effektivt språk, onödiga ord är strukna.

Det är noveller som bygger lager på lager, som berättar olika saker om vår värld. Ibland med humor, ibland med rysningsgivande effekt. I novellen ”Surfaren” plågas mänskligheten av en otäck influensa, och USA är så pass på de­ kis att många längtar till Costa Rica: ”Berätta om dina jobbutsikter, Dorn. Skul­ le du döda för ett jobb på Wal-Mart, McDis­ neyUniverse eller något franchisefängelse?

Eller tänkte du ta värvning och åka någon­ stans eller – bad för att du alltid velat bli ihjäl­ gasad eller skjuten eller förvandlas till gegga när ditt försöksvapen klickar?”

En ganska intressant blick på en inte helt osannolik framtid. Om den inte redan är här. S Bok – ”Askungeleken” finns i din bokhandel nu.

Dystopi på skakig grund

Frispråkigt från västkusten

4

DEN HÄR SKIVAN bråkar med mig. De första lyssningarna av Kendrick Lamars ”good kid, m.A.A.d city” stör jag mig bara på irri­terande intron (”The Art Of Peer Pressure”) och tröttsamma ämnen (röka gräs utan att bli störd av jobbiga brudar, bada i en bassäng fylld med dyr sprit). Men efter tredje-fjärde lyssningen händer något. Spåren börjar få liv, ett och annat sätter sig i minnet. ”good kid” om diskrimi­ nering, Lamars fantastiska röstläge och flerstaviga rim på Mc Eihtsamarbetet ”m.A.Ad city”, visionära och storslaget producerade ”Money

REKOMMENDATIONER GENERATIONSSKILDRING MED LYSKRAFT. Lorentz & Sakarias andra skiva, ”Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast”, tecknar en ung samtid i svärta och ärlighet.

UTIFALL ATT. Om ni har missat Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandbergs böcker ”Cirkeln” och ”Eld”, passa på under julledigheten.

STREAMING. Spotify är hur bra som helst. Nu börjar vi svenskar får fler lagliga alternativ även för fillm. Kolla in Netflix och de andra, även om SVT Play fortfarande är bäst.

OEFTERHÄRMLIGA. Få har försökt men ingen har lyckats att imitera Rage Against the Machines unika sound. Bandet firar 20 år efter debuten med en specialutgåva av första skivan.

SILKESLEN SAMHÄLLSKRITIK. Spåret ”American” från ”Paradise Edition”-varianten av ”Born To Die” är möjligen Lana Del Reys bästa hittills..

KALENDERN 2 JAN – 4 FEB

2

januari. ”Torka aldrig tårar utan handskar 2: Sjukdomen”, den andra delen i Jonas Gardells romanskildring av 1980-talets gayscen, kommer ut i handeln.

Från eremitperspektiv

3

”FVONK” ÄR TITELN på Erlend Loes senaste bok som liksom de tidigare utspelar sig i Oslo med omnejd. Fvonk är också namnet på huvudpersonen – en äldre man som en gång i ti­ den var ordförande för Gång- och motionsförbundet men efter en skandal fått avgå och numera lever ett isolerat liv ensam i sin stora villa där han emellanåt hyr ut rum. En skum figur i lösskägg flyttar under mystiska omständigheter in i huset och efter en del paranoia visar sig hyresgästen vara Jens Stol­ tenberg – Norges statsminister – som behöver en tillflyktsort där han kan vara ifred.

Efter hand börjar de fylla en funktion för varandra och en vänskap, mer pubertal än vuxen, växer fram.

Jämfört med tidigare Loe-böcker såsom ”Doppler” och ”Naiv Super” kan man skönja liknande teman trots att handlingen är ny.

Flykten från plikter och sökandet efter det autentiska förkroppsligas på ett humo­ ristiskt sätt genom tankegångar och inre dialoger som utspelar sig inuti huvudet på en enstöring.

Det är underhållande läsning men efter de två tidigare nämnda böckerna så blir ”Fvonk” liksom den tredje skivan som inte toppade de tidigare. Det känns som att man läst det förut.

12

januari. Markus Krunegård spelar på Hotell Hulingen i Hultsfred.

18

januari. ”Broken City”, en noirfilm i nytappning som utspelar sig i New York, går upp på biografer runt om i världen.

23

januari. Filmen ”En oväntad vänskap” släpps på dvd och bluray.

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

Bok – ”Fvonk” av Erlend Loe (Alfabeta) finns i handeln nu.

rie ha teck r l na in äst ren te ”F im em och po tio ko ne n m ra ya ike d. ns rn er av Nan ho na no Jo m ha ”.

Ho nss n on är

Bok – ”Amatka” (Mix förlag) finns i handeln nu.

Skiva – ”good kid, m.A.A.d city” finns i handeln nu.

sk hu för ”J r st ag r på iv m å a an r i e ig tt om k nt ts s an e s å ät o ex t” se x-

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: DANIEL MATHISEN

Se

2

I ”AMATKA” FÅR läsaren bekanta sig med en dystopisk framtid där människan lever efter strikta lagar och i en samvaro som känns kärvt sovjetisk. Tillvaron är reglerad och kol­ lektivistisk och ingenting faller utanför ramarna.

Handlingen kretsar kring protagonisten Vanja som får ett till synes ordinärt uppdrag i en annan stad, men där en kedja av händelser skakar om såväl henne som samhällets fundament.

Karin Tidbeck har bakgrund som novellist och det märks i språket som sparsmakat smattrar fram över sidorna. Tyvärr gör det också att debutromanen känns fragmen­ tarisk; det saknas en litterär tråd som binder samman kapitlen till en helhet. Det i kombination med en berättelse som känns långtifrån unik, ibland rentav banal, gör att ”Amatka” aldrig riktigt sätter sig eller förmår bryta igenom. Mer originalitet i idé och hantverk kunde gjort boken till en spännande framtidsskildring, nu blir det en ibland småtrevlig läsning som frustrerar.

Trees” som tangerar ämnen om materialism och kommersialism i det urbana USA. Efter att ha levt med skivan ett par dagar – på jobbet, i tunnelbanan, hemma om kvällarna – känns Los Angeles-bördiga Kendrick Lamars skiva som en av höstens mest välkomna släpp. ”good kid, m.A.A.d city” må vara spretig och skulle sannolikt må bra av fräschare ämnen och mer sammanhållet material, men är icke desto mindre ett tecken så gott som något att västkustens hiphoprenässans är på riktigt.

41 8/2012

FRIHET

23

januari. Johanna Nilssons roman ”Jag är den som skall komma” kommer till handeln.

1

februari. Fagerstabandet Mando Diao spelar material från nya skivan ”Infruset” i De Geerhallen i Norrköping.

4

FÖRVÄNTNINGARNA INFÖR släppet av ”Assassin’s Creed III” har varit sky­ höga, med långa trådar på spelsidor och forum. Liksom tidigare kretsar spelet kring Desmond Miles, som med hjälp av ett hemligt sällskap på olika sätt räddar mänsk­ ligheten genom historien. Genom Animus, ett system för att återuppleva historien och minnen, besöker Miles platser i historien för att finna en gömd port. ”Assassin´s Creed III” består av flera berättelser som vävs sam­ man. Nutid där gruppen samlats i ett övergivet tempel, dåtid när Desmond landar i Animus-systemet som Connor, en frihetskämpe som värnar om sin stam. Till skillnad från tidigare spel spelar moralen en större roll. De handlingar du utför kan få stora följder för senare delar av spelet, något som ytterligare höjer berättelsens nerv.

I den tredje inkarnationen av spelet placeras handlingen mitt under den ame­ rikanska revolutionen. Mycket är sig likt från tidigare. Spelet är ofta för fokuserat på hoppande mellan byggnader och klättrande i torn. Och visst är det vackert att beskåda de spektakulära vyerna i Bostons gamla stads­ kärna eller de snöbeklädda trädtopparna

på landsbygden. Men nya spelmoment hade varit uppfriskande.

Till en början är spelet hopplöst trögt.

I ett försök att etablera karaktären och mjukstarta spelaren är tempot långsamt och spelet ytterst styrt och statiskt. Sedermera öppnas möjligheterna upp och för den tålmo­ dige väntar öppna landskap och resor som kan ta flera vägar. I slutändan är ”Assassin´s Creed III” ett episkt äventyrsspel som bjuder på rik dialog, spännande händelsekedjor och snygga miljöer. Men för att det ska bli toppbetyg krävs mer originalitet i moment och genomförande.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Spel – ”Assassin´s Creed III” (Multiplattform, testat på Playstation 3) finns i spelhandeln nu.

Tappert försök

3

”MODIG”, DEN SENASTE i raden av Pixarfilmer, brottades med stora problem redan under inspelningen då regissören fick lämna uppdraget. Trots det fortsätter Disneyägda animeringsstudion Pixar att producera en bra film. Det är en historia om en tuff prinsessa som inte vill bli bortgift. Hon vill helst av allt rida och skjuta pilbåge. Pappa kungen skrattar rung­ ande på skotska med härliga komikern Billy Connolly som röst i den engelskspråkiga versionen. Mamma, med Emma Thompsons röst, vill inget hellre än att traditionerna följs och dottern väljer sin make.

En odödlig genre

–Tonårsfilmen livsbejakande förpackning där morgondagen är en palett av möjligheter.

Prinsessan Merida vill så klart styra sitt eget liv. I ilska rider hon ut i skogen och stö­ ter på en häxa, ni förstår alla vartåt storyn är på väg. Självklart finns alla de sökta skratten i ”Modig”, ibland är det så övertydligt att för­ söken till skämt gör mig arg. Nu är jag i och för sig ganska många år äldre än filmens vik­ tigaste målgrupp. Men. Det som gör många animerade filmer så bra, inte minst de som kommer från Pixar, är att de lyckas med att ge något för alla. Skämten brukar finnas på olika platser, ibland genom flörtar till den mognare publiken som de minsta för­ modligen inte kom­ mer att snappa upp.

Tyvärr lyckas ”Mo­ dig” inte helt där.

Redan från början har ”Modig” marknadsförts som någonting unikt, just för att det är den första Pixarfilmen med en kvinnlig hjälte.

Det är den del teamet bakom filmen lyckats bäst med. Merida går sin egen väg, fattar sina egna beslut och vill inte låta förlegade konventioner bestämma vem hon ska vara.

Animationerna är vackra och det är på alla sätt ett genidrag att ge huvudrollen långt rött lockigt hår, det fullkomligen brinner när Merida rider fram genom skogen.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Dvd – ”Modig” finns i din videobutik nu.

o i S sk bl ”N c p a ir ä h a j p r ha va ni ag e ja en o ns g r l kv vk a l p ck io äl na ite å v så nä la ll la in b r rn på go te o a. m rn

”

Ambitiös klätterporr

I DAG TÄNKER VI KNAPPT på den som en genre, den finns överallt ibland oss. De flesta kommersiella komedierna som handlar om unga baseras nämligen på tonårsfilmens klassiska premisser.

Th

ATT VÄXA UPP. Den första kärleken. Konflikter med föräldrarna. Tonårsångest. Allt presenterat i en glassig,

42 8/2012

FRIHET

ål

om a de s B r n od s h st ös röm tp b å ö Tw rja itt r sm er . ida

pl a

ne

rf

ör

STARTSKOTTET för den massiva våg av amerikanska komedier som utspelar sig i high schoolmiljö var den klassiska filmen “Breakfast Club” från 1980. I filmen introduceras tittaren till stereotypa karaktärer som sportkillen, hejaklacksledaren och tönten. Rollfigurerna blev så tacksamma att porträttera att rollerna lever kvar ännu i dag, även om de utvidgats med exempelvis rebellen, den vardagliga, den nyinflyttade, musikern. Den moderna tonårsvågen vaknade dock till liv på allvar med ”American Pie”serien, ”Road Trip, ”Mean Girls” och ”Girl Next Door”.

SERIEN AV SARA HANSSON

43 8/2012

FRIHET

– När jag pratar om klass blir människor obekväma, det är fortfarande så tabubelagt.

Debutant som berättar från underläge Felicia Stenroth är en av bokhöstens yngsta debutanter. I romanen ”Bilder som inte angår mig” vill hon skildra en annorlunda kvinnlig karaktär och visa på klassamhällets komplexitet. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

D

YRT KLÄDDA STUDENTER strömmar upp ur tunnelba­ nan vid Handelshögskolan i Stockholm. Felicia Sten­ roth står med öppen jacka i rusket, med en tygpåse över den högra axeln, och berättar att hon är i Stock­ holm för att lansera debutboken ”Bilder som inte an­ går mig”. När hon ändå är här passar hon också på att träffa några av de vänner hon lärt känna under åren staden var hennes hem. Nu bor Felicia i Göteborg och läser den tvååriga utbildningen Litterär gestaltning vid universitetet, en spets­ utbildning som är högt eftertraktad bland skrivsugna studenter. Och vem passar då bättre där än Felicia, en 22-årig debutant?

I BOKEN FÅR läsaren lära känna Minna. När Felicia började skriva om henne var ambitionen att berätta om en lite annorlunda kvinnlig per­ son. Inte den hon brukar läsa om. Minna är stark men också väldigt ensam, hon har hamnat i en miljö där hon inte alls hör hemma. Hon försöker anpassa sig och spelar hela tiden olika roller. Minna har en nära, ibland sexuell, relation till vännen Aron. Han tycker om henne väldigt mycket men relationen är nästan omöjlig, på grund av att de kommer från så skilda världar. Minna har aldrig varit utomlands, för Aron är det självklart att resa, det har han gjort varje sommar av sitt liv.

– Tillgängligheten till kultur blir viktig, han har den, inte hon. Fast Minna är intresserad av konst väljer hon att arbeta som krokimodell i

44 8/2012

FRIHET

– Jag är kanske inte så bra på att prata, det är nog anledningen till att jag skriver. Jag har alltid varit en person som observerar mycket och kanske inte gillar att stå i centrum. stället för att ta krokikursen. Det finns hela tiden ett underläge mot Aron. Men relationen är komplice­ rad, ibland är det hon som har makten, säger Felicia.

tåget, många gånger ganska abstrakt. Jag tror att de som är längst ner inte alltid talar själva eller har verktyg för att göra det.

VI RESER BAKÅT i tiden. Felicia går runt på en lop­ pis och kikar. Är kanske tolv eller tretton år. Hon plockar upp en bok som ser fin ut, Edith Södergran heter författaren. Hon fastnar för dikterna utan att veta att Södergran är en så erkänd författare. Sedan dess har Södergrans poesi följt med Felicia Stenroth.

Skrivit har Felicia alltid gjort. Det var på högsta­ diet hon fastnade på allvar och började skriva skön­ litterärt. Förstod att hon gjorde det bra. Skrivandet gav en känsla av frihet.

– Jag är kanske inte så bra på att prata, det är nog anledningen till att jag skriver. Jag har alltid varit en person som observerar mycket och kanske inte gillar att stå i centrum. Jag iakttar detaljer och ser saker, det är en väldigt stor fördel om man vill skriva.

Språkintresset kom under åren i Danmark. Feli­ cia kom tillbaka till Sverige när hon var tolv, fram till dess hade hon bara skrivit på danska.

– Nu är det inte en så himla stor skillnad på språ­ ken men jag hade ändå en tvåspråkighet som barn.

FELICIA TALAR OM att leva med fattigdom på ett sätt som är självklart. Orden kommer med en själv­ säkerhet som blandas med en dämpad försiktighet, när de tabun hon talar om att bryta berörs på det allra mest personliga planet.

– Jag vill inte representera hur det är att vara fat­ tig, för det så väldigt olika för människor.

Har du själv upplevt fattigdom?

– Ja, det har jag.

Tystnad. Blicken flackar. Kaffet och punchrul­ len förblir orörda på det lilla kafébordet.

BÖCKER MED STARKA klassperspektiv har fått ett uppsving de senaste åren. Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen” och Susanna Alakoskis ”Svinalängor­ na” är kanske de mest kända. Felicias ”Bilder som inte angår mig” är också en stark klasskildring, men görs på ett annat sätt. Klassperspektivet var först inte huvudsyftet – det växte fram.

– Jag insåg nog inte själv hur mycket den här boken handlar om klass förrän efteråt, det var inte så att jag tänkte skriva om det. Men jag tycker att det finns en poäng med att försöka gestalta problemen i stället för att bara skriva om dem, annars hade jag kunna skriva ett politiskt manifest. Jag ville att man skulle kunna ta del av problemen utan att de stod utskrivna, att man skulle förstå Minnas underläge utan att man skrev ut det rakt på.

Stötte du på problem med att skildra klass?

– Nej, inte då. Men det jag märker efteråt är att det fortfarande är ett jobbigt ämne att prata om.

När jag pratar om klass blir människor obekväma, det är fortfarande så tabubelagt.

Varför tror du att det är så?

– För att när man pratar om klass gör man det oftast från ett ovanifrånperspektiv. Det pratas om de fattiga barnen, säger Felicia och illustrerar en klapp på någons huvud med högerhanden.

– Det pratas om barn som inte får sitta kvar på

FELICIA STENROTH HAR haft en kringflackande uppväxt. Flera år levde hon i Köpenhamn. Plat­ serna är många fler, som Kristianstad och i Stock­ holm; två orter som finns och som är viktiga i ”Bil­ der som inte angår mig”.

När orden kommer från hennes läppar lämnar uppväxten spår i en svårfångad dialektblandning.

Gymnasietidens Växjö hörs kanske mest.

Felicia minns hur hon en gång per termin fick stanna hemma då skolkamraterna åkte på klass­ resa. Hon minns hur hon alltid hade fula kläder.

Utanförskapet kom inte bara en gång per termin.

Det fanns alltid där.

– Jag tror att jag har en insikt som inte så många pratar om. Många känner igen sig i det men vågar inte prata om det. För man skäms.

LANDSBYGDEN UTANFÖR KRISTIANSTAD och Stock­ holm har gett bilder Felicia Stenroth använt sig av i sin roman. Men ”Bilder som inte angår mig” är inte en självbiografisk bok. Trots att ”Bilder som inte angår mig” bara varit ute i handeln några veckor har hon redan fått flera frågor om hennes debut är självbiografisk.

Varför tror du att unga kvinnor så ofta får frågor om de har skrivit en självbiografisk bok?

– Jag tycker att det är en nedvärderande fråga.

Det är som att de på något sätt inte tror bättre än att unga tjejer kan skriva om sig själva, varför skulle de inte kunna göra det? Hade jag velat skriva självbio­ grafiskt hade jag kunnat ha en blogg i stället. Varför är det just unga kvinnor som får frågan?

– Sedan tycker jag att frågan om hur mycket som är biografiskt respektive fiktion inte är så intres­ sant. Jag tycker att litteraturen har en fantastisk egenskap att kunna visa sanna saker utan att be­ höva vara sann i sig. S

45 8/2012

FRIHET

POLITISKA FILMER

man ska ha sett

1

”Alla presidentens män” är en dramadokumentär från 1976 om Watergate­skandalen.

Bland huvudpersonerna ser vi Robert Redford och Dustin Hoffman.

2

”Syriana” George Clooney är både med­ producent och skådis i den här filmen som utspelar sig i Persiska viken och visar upp oljeindustrin från dess olika vinklar och vrår.

3

”Järnvägare” av Ken Loach handlar om järnvägsarbetarna Paul och Mick vars trygghet rycks undan fötterna på dem i och med privatiseringen av den brittiska järnvägen.

4

”Sweet sixteen” Med ambitionen om ett bättre liv för sig och sin mor som är föredetta heroinist försöker 16-åriga Liam skaffa fram pengar men hamnar i knarkaffärer.

5

”Frihetens pris” är ännu en film av Ken Loach och utspelar sig i ett fattigt Irland under 20-­ talet, där den unge Damien ger sig in i kampen för ett fritt Irland och mot Storbritannien.

6

”Land och frihet” Ken Loach ligger bakom även denna film om en arbetslös arbetare från England som bestämmer sig för att delta i spanska inbördeskriget.

7

”4 månader 3 veckor & 2 dagar” Filmen som utspelar sig i Rumänien under 80-­ta­let visar det smutsiga alternativ som blir verklighet för många kvinnor där fri abort inte finns. Regissören Cristian Mungiu har lyckats göra en viktig film som alla borde se men som man egentligen inte vill se.

8

”De feta åren är förbi” Filmen utspelar sig i Tyskland och de tre vännerna som spelar huvudrollerna bryter sig in i rika människors hus för att möblera om som ett slags politisk aktion. Det spårar ur och vännerna har helt plötsligt kidnappat husets ägare.

9

”This is England” Året är 1983 och platsen är England.

Den12-årige och mobbade Shaun som förlorat sin far i Falklandskriget blir ”adopterad” av ett gäng skinheads med rötterna i ska-musik och new wave-mode. Men när ”Combo” dyker upp med rasistiska idéer blir det till att välja sida.

Det handlar om att ta ställning mot misshandel HENNES BLÅSLAGNA ANSIKTE blickade ut från hundratals affischer runt om i Stock­ holm. Inför r’n’b-artisten Chris Browns kon­ sert i huvudstaden hade det satts upp falska reklamaffischer för spelningen med en bild på hans före detta flickvän Rihannas miss­ handlade ansikte. Gerillakampanjen var ett sätt att lyfta fram att Chris Brown i februari 2009 misshandlade Rihanna i en bil efter ett bråk i centrala Los Angeles. I polisrapporten kan man läsa om hur han dunkade hennes ansikte mot bilens instrumentpanel. Hur han ströp henne tills hon tappade medvetandet.

Hur han skrek att han skulle döda henne. Han dömdes senare i rätten till fem års villkorlig dom och ett halvårs samhällstjänst.

GERILLAKAMPANJEN I STOCKHOLM är bara en av många som har uppmanat till bojkott av r’n’b-artisten. I Storbritannien har personer gått in i skivbutiker och satt klistermärken med texten ”Varning: denne man är en kvinno­ misshandlare” på Chris Browns skivor, och på Irland tackade bandet The Original Rudeboys nej till att agera förband åt Brown med hänvis­ ning till misshandeln. När hans senaste album ”Fortune” recenserades i brittiska tidningen Cityreview var det med följande ord ”Chris Brown slår kvinnor. Nog sagt.”

MÅNGA HAR DOCK avfärdat talet om bojkott.

Fredrik Strage skrev i en DN-krönika att han

KULTURNOTERAT

inte vill överge sina favoritartister för att de misshandlat kvinnor. ”Ett mer förnuftigt alternativ vore dock att sluta bedöma artis­ ter efter deras mänskliga kvaliteter”, skrev han. Det är just detta argument som dykt upp om och om igen i debatten och det är även så arrangören Stureplansgruppen försvarat bokningen. Att vi måste skilja på privatper­ sonen och artisten. Men problemet är att det inte går. Det är bara en bekväm ursäkt. Som Kristin Lundell skrev i en SvD-krönika: ”Att han skulle pucklat på Rihanna på sin fritid är inte en legitim anledning att respektera ho­ nom som artist.”

SOM FEMINIST TYCKER jag att det är en själv­ klarhet att bojkotta män som slår kvinnor.

Visst är frågor om bojkott inte alltid enkla, men det är tydligt att det behövs en diskus­ sion om makt, våld och det konstanta ursäk­ tandet av kända män som beter sig jävligt illa.

För Chris Brown är tyvärr inte den enda.

Ta Charlie Sheen som exempel. 1990 sköt han sin fästmö, Kelly Preston, i armen. 1997 gick han med på att betala böter för att ha slagit sin flickvän Brittany Ashland. 2006 lämnade hans fru, Denise Richards, honom efter att ha på­ stått att han misshandlat henne och deras två tvillingsöner. För två år sedan erkände Sheen ringa misshandel av frun Brooke Mueller efter att ha tryckt en kniv mot hennes hals.

Denna dokumenterade kvinnomisshand­

samma namn. Men nu brottas teamet bakom filmen med stora publicitetsproblem efter att det rapporterats att 27 djur har dött under filminspelningen på grund av vanskötsel.

Filmbolaget förnekar å sin sida att några djur ska ha dött under inspelningen.

lare var under en lång tid den bäst betalda skådespelaren i amerikansk teve som stjär­ nan i komediserien ”Two and a Half Men”.

Det skulle han inte ha varit om fler hade väg­ rat se hans program.

DET HANDLAR INTE om censur eller att stänga ute alla människor som någon gång har felat.

Det handlar om att ta ställning. För om vi accepterar kvinnomisshandlare som Chris Brown och Charlie Sheen genom att konsu­ mera det de säljer, vad betyder det egentli­ gen? För tänk, 2011 anmäldes enligt BRÅ 28 000 fall av kvinnomisshandel i Sverige. Det är 76 om dagen. Och då är mörkertalet stort och bara en femtedel av alla fall anmäls. Det är den typen av fruktansvärda fak­ ta som borde göra det självklart att ta ställning mot kvin­ nomisshandlare på alla sätt vi kan. S

Linus Fremin är skribent

att de inte ska stövla in i den aktuella kamerabutiken med pistol i hand.

EN PICKADOLL MOT EN KAMERA

MIDGÅRD – DJURENS MARDRÖM Årets kanske största filmsläpp är ”Bilbo”, filmatiseringen av JRR Tolkiens bok med

I den kanadensiska staden Winnipeg har polisen prövat ett nytt grepp för att minska vapnen på gatan. De personer som lämnar in en fungerande pistol får en digitalkamera och ett presentkort hos en lokal kamerabutik.

Polisen har uppmanat medborgarna

STEVIE ÄLSKAR ISRAELS ARMÉ Soullegenden Stevie Wonder har gjort sig känd som en stark förespråkare för mänskliga rättigheter. Wonder har tidigare

46 8/2012

FRIHET

och bloggare.

kämpat mot apartheid, och 2009 utsågs han till FN:s freds­ ambassadör av general­ sekreteraren Ban Ki Moon.

Nu har Wonders gärning tagit en plötslig vändning. I skrivande stund är det planerat att Stevie ska spela på en stödgala för den israeliska armén. Flera fans har rasat i sociala medier och jämför Israels mur med apartheid.

in

or

D

la

Ay

RE

lle

Co

V SS

TE

ij

ar

kh

IN

Ef te

U h

oc S-

JO BB

SS U ra

K öd

iS

LT Ä U

U

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

N

ge

sö

E

ob

RN stude V lvs bo R nt E ba ke E er R rg om DE E r f AT rr F s ha N K a ö ge ät T m rj de I U S tv m l ä O a m ku I is E en T de T st a ltu C sa V fo A äl N ef R m E r r l E t d s er M D tä E k he LL are I konfe NT då gd C t A i a K det S Sve F och G rens R fö m re L rig E de Ö iU U ot SA ta I N ba T e lri g Sy oc M t ce M oc K tö E da h ha I h G re E f v B N r hb I ri är m s. ik R O l n. a tq G d I 48 sg N en S öt -k U eb R ru . am G T G va s pe A s. org. s n N rbeta . 56 .5 iU 52 re ga D .

0 nd A a. s.

57

ya

an

Kh

R ch O El A l

O

lo

ie

br

Ga

FOKUS SSU

FRIHET

47 8/2012

Kulturverkstad i Ulrice

SSU:are från hela landet samlades i ett regntungt Ulricehamn för årets stora kulturkonferens. Där fick de sticka, skriva och skapa. TEXT & BILD: JOHN ANTONSSON

V

I SER ETT filmklipp med Anna Berglund, hon som skrev ett brev till statsminister Fredrik Reinfeldt på sin blogg om hur det är att vara ung med tillfälliga anställningar och otrygg bostadssituation, i Steffo Törnquist morgonsoffa i TV4. Hon berättar vad hon kände och tänkte när hon skrev brevet.

MED DEN FILMEN inleder Maja Nordström sitt kurspass om att skriva politiskt.

På väggarna hänger tavlor med arbetarmotiv, trägolvet är välnött och föreståndaren har just hjälpt till med att koppla in tekniken.

– Det mesta vi läser skriver och tycker är politiskt. Och det är viktigt att vi gör det, för

Notiser SOCIALISTISKT FORUM ABF Stockholm lockade storpublik vid årets Socialistiskt forum 1 december. Där samlades i princip hela vänstern för att föra diskussioner och lyssna på föreläsningar.

Forumet avrundades på kvällen med en fest på Färgfabriken där bland annat Mattias Alkberg spelade.

det vi skriver blir bilden av vår tid i morgon, säger Maja Nordström.

se vilken skit det är, säger Jennifer Wendell från Bohuslän.

– Det är spännande att läsa Anna Berglund eftersom det inte är en politiker eller en författare, det är folkets röst som skrivit det här. Det hon skrivit handlar om våra frågor och vår politik, säger Jennifer.

MAJA JOBBAR PÅ SSU:s idépolitiska tidskrift Tvärdrag och är i Ulricehamn för att prata om politiskt skrivande. Hon delar ut texter som läses i grupp. Deltagarna djupdyker, läser upp favoritstycken och diskuterar. Lågmäldhet ombyts med ilska.

EFTER ATT DISKUSSIONERNA om texterna gått ut över tiden är det mat och sedan fritt fram för alla att göra det de känner för. Några sätter sig och skriver, en annan hämtar en gitarr och ytterligare en annan passar på att fylla på godisförrådet. Vid pianot sätter sig Mattias Blomberg och Julia Dereli för att plinka på en Coldplay-låt.

KVÄLLEN INNAN TJÖT det i en skola. Larmet gick och polisen var snabbt på plats. Där möttes lagens väktare av 40 kursdeltagare som väntade på att få sova.

Några har hängande ögonbryn men vaknar till då diskussionerna kommer igång.

– Jag måste säga att det är bland det bästa jag har läst, det får en att öppna ögonen och

ULRICEHAMNS FOLKETS HUS är beläget på en höjd i staden. En över hundraårig historia och Ulricehamns enda biograf samsas innanför de rosa väggarna. Några meter bort står en stor gul villa. Där levde en gång en dam som uppskattade hur välskött Folkets hus var och valde att testamentera sitt hus till Folkets husföreningen.

INTERNATIONELL UTBLICK SSU-distriktet Norra Älvsborg hade internationell spetsutbildning i Gråbo. Där samlades SSU:are från hela Sverige för att lyssna på bland andra Jauke Lodder från den nederländska

FRIHET

motsvarigheten till SSU, nationalekonomen Stefan de Vylder, Evin Incir från SSU:s förbundsstyrelse och S-veteranen Maj Britt Theorin.

SKOLNING FÖR SKOLNING SSU hade utbildning i pedagogik och hur man håller kurser i SSU. 15 deltagare samlades i slutet av november för att lära sig att hålla bättre kurser. SSU ordnade kursen tillsammans med ABF. – Vi tog upp vikten av att ha bra

48 8/2012

stämning och samkväm, vi hade bland annat ett kurspass om samkväm där man hade samkväm samtidigt. Vi pratade om lekarna och lekte samtidigt, säger Joel Ensjö, studieombudsman på SSU-förbundet.

TRÄNADE DEMOKRATIKÄMPAR SSU i Stockholms län har under ett års tid utbildat tio demokratikämpar. Utbildningen har haft syftet att ge deltagarna mer kunskap om hur den organiserade rasismen ser ut och hur den bäst bekämpas. Under fyra helger

hamn I DEN GULA villan lämnas skorna i hallen.

Trappstegen knarrar och berättar var för sig en egen liten historia. Utanför har det börjat mörkna och i det gula huset ska det stickas.

Madeleine Bengtsson är avgående ombudsman för SSU i Södra Älvsborg och en av eldsjälarna bakom helgens späckade schema.

– Vad tänker ni på när jag säger stickning?

Många brukar säga att det är sådant som kärringar gör, säger Madeleine.

Hon berättar att det nu börjar skrivas i tidningarna om en stickningstrend.

– Jag har sagt att det är trendigt att sticka i åtta år. Det är ofta billigare att köpa nytt än att sticka, man stickar av andra skäl. Sticka är ett roligt sätt att uttrycka sig på, jag tycker att vi politiskt aktiva ska sticka mer.

DESSUTOM TYCKER MADELEINE att stickning och annat handarbete gör att man förstår värdet av saker.

– Jag såg en kofta på Indiska som kostade 200 kronor. Det tar flera timmar att virka en sådan, då förstår man hur samhället fungerar.

SAMTIDIGT I ANDRA rummet. Nils Forssén och Andrea Nylin, båda från Stockholmsklubben SSU Fronts sitter och arbetar med ett slags kampbok som satts ihop av gamla tidningar, tyger och mönster. De kallar sig för Stroppsälen, en sammanslagning av bådas fingerade mellannamn på Facebook.

– Det här är vår skapelse, säger Andrea.

– Vi bygger konsten i gärning och ord säger Nils.

SENARE SAMMA KVÄLL besökte komikerna Nour El-Refai och Moa Swahn kursen, genom humorn tog de upp frågor om jämställdhet.

Under helgen fick kursdeltagarna även testa på att göra serier, skriva musik med hjälp av Lina Sandberg, prata konst och politik med Lotta Ilona Häyrynen, diskutera kultur med Radioteaterns chef Stina Oscarson och testa på radio med Radio SSU.  har demokratikämparna träffats och genomgått en utbildning som hölls i samarbete mellan den antirasistiska stiftelsen Expo och Stockholms läns SSU-distrikt. Det sista utbildningstillfället var i november.

SSU i media

”SSU har tröttnat på att nätet blivit en fristad för odemokratiska åsikter. Därför är det viktigt att visa att det är ett fåtal som högljutt härjar där. En överväldigande majoritet i Sverige delar inte de främlingsfientliga åsikterna som sprids på nätet.”

Elina Gustafsson uppskattar SSU:s Nätfight. Ur Sydöstran.

”Fler borde ta chansen och se hur det är, man träffar nya vänner och får vara med och påverka. Jag har två barn och vill inte stå utanför samhället.”

Veronica Berglund om att vara ung politiker. Ur Allehanda.se

”Till skillnad från de andra sju riksdagspartierna tror de inte på allas lika värde.

Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti, under ytan till och med rasistiskt.”

Andreas Pettersson, SSU Luleå, är inte rädd för att kritisera SD. Ur NSD.

”Därför är det ett alldeles utmärkt initiativ mot SD som SSU tar med kampanjen ’Nätfight – låt inte fördomar härja fritt på nätet’” SSU:s nätkampanj mot främlingsfientlighet hyllas på borgerlig ledarplats. Ur Dalarnas Tidning.

FRIHET

49 8/2012

På spaning efter jobben SSU och studentföreningen vid Handelshögskolan i Göteborg samlade några av Sveriges skarpaste hjärnor för att knäcka tiotusenkronorsfrågan: Hur fixar vi jobb till unga? Frihet fanns på plats när LO och Svenskt Näringsliv duellerade om möjliga reformer.

TEXT & BILD: JOHN ANTONSSON

LJUDET AV EN spårvagn som slamrar förbi några meter utanför fönstret inleder konferensen om framtidens jobb, där experter från fackförbund, tankesmedjor, arbetsgivarorganisationer och näringsliv ska kläcka smarta idéer för att råda bot på den höga arbetslösheten.

Studenter från högskolan släntrar in i salen, många med en pappmugg kaffe i ena handen.

SSU:s ordförande Gabriel Wikström inleder dagen med att berätta om hur förbundet under flera år prioriterat frågan om ungdomsarbetslöshet.

– Nu är det dags att vi tar ett nytt grepp på det och tar chansen att samla idéer och fler

influenser. Lösningarna på de stora problemen kräver att fler röster hörs, inte bara de interna.

MAGNUS NILSSON, ORDFÖRANDE för S-studenter och tidigare student på högskolan, fyller på: – I vissa grupper är arbetslösheten betydligt högre, ibland upp till 50 procent. Bland färdigexaminerade och högutbildade är arbetslösheten låg, omkring ett par procent. I de grupperna är inte problemet att få ett jobb, utan att få rätt jobb.

EMMY RASPER, MODERATOR för paneldiskussionen mellan LO och Svenskt Näringsliv, frågar om de främsta orsakerna till den höga arbetslösheten. Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv, betonar att kostnaden för att anställa är för hög.

– Forskningen säger att vi har ett för strikt regelverk och för höga ingångslöner. Det tredje är att kopplingen mellan skola och näringsliv på många sätt är värdelös.

TOMAS CARLÉN, LO-EKONOM med inriktning arbetsmarknad, kontrar snabbt: – Det har inte med turordningsregler eller löner att göra. Var fjärde lämnar gymnasiet utan slutbetyg, något som är ett minimikrav i dag, säger han och tillägger: – Samhället lämnar över ansvaret på individen, man får förlita sig mer på familjen. Vi närmar oss en sydeuropeisk modell där föräldrarnas position blir avgörande.

Carina Lindfeldt fortsätter resonera om utbildningens roll.

FRIHET

50 8/2012

– Arbetsmarknaden borde vara en naturlig fortsättning på skolan. I dag är de för isolerade, de är för åtskilda.

THOMAS CARLÉN VILL införa arbetsmarknadskunskap i skolan.

– Var finns jobben? Hur söker man jobb?

Vad är fack och arbetsgivare? Vi vill påverka innehållet i själva utbildningen. Liksom bilda opinion för bra löner och kollektivavtal.

Men Carina Lindfelt är kritisk: – Jag vill inte se den typen av katederundervisning. Eleverna borde i stället vara ute i verkligheten.

NÄRVARON AV KORTA och osäkra anställningar splittrar LO och Svenskt Näringsliv. Enligt arbetsgivarna gör det att företag vågar anställa, medan LO menar att det bara gör det lättare att säga upp folk.

– Dagens lag skyddar dem som redan har jobb men stänger ute alla andra, säger Carina Lindfelt.

– Inte alls. Turordningsreglerna kan omförhandlas med facket. Det går att göra avsteg. Las är flexibel jämfört med andra länder, tycker Thomas Carlén.

SEMINARIET LIDER MOT sitt slut och publiken får ställa frågor till panelen. Niclas, student vid högskolan, frågar hur Arbetsförmedlingen bättre kan hjälpa med nätverk.

– Det saknas en kontaktyta med det lokala näringslivet. Vi behöver lägga ut uppdraget på alternativa aktörer, säger Carina Lindfelt. 

Frihet från förr. 1963 Det är årets tredje nummer. Ingmar Bergman tar plats, så också Beppe Wolgers.

Men det som fängslar mest är solidaritetstexterna för alla dem som förtrycktes av Sydafrikas grymma apartheidregim, där de ljusa hade mycket bättre villkor än de mörka.

Redan i tidningens första uppslag slås det fast att det för ”SSU-medlemmar är en hederssak att delta i denna bojkott och därmed göra en viktig insats i den internationella solidaritetens tjänst:” SSU:arna uppmanades också att stödja ”Fonden för rasförtryckta offer i Sydafrika”.

4 FRÅGOR

Nika Gramin, 23 år, SSU Uppsala

Therese Baudin, 24 år, SSU Umeå

Filippa Lundh, 15 år, SSU Göteborg

1. Vad var sjukast 2012?

– Det sjukaste under året som gått är hur det har varit möjligt att samhället har blivit så mycket sämre. Hoppas på förbättring snart från regeringens sida. Men tyvärr tror jag inte att det är möjligt.

– Att det inte löst sig vid Gaza-remsan ännu.

Bilderna man får se blir bara värre och värre.

Hur länge ska det hålla på?

– Det som händer i Syren och omvärldens likgiltighet, och det amerikanska valet.

2. Vad blir bäst 2013?

– Det är mycket som kommer hända nästa år.

Jag känner på mig att det kommer bli, för mig, ett av de bästa åren på länge. Ingen händelse nämnd, ingen glömd.

– Eurovision, egen lägenhet, SSU-kongress, massa grejer som händer inom distriktet som jag ser fram emot.

– Att börja gymnasiet!

3. Vilken låt var bäst 2012?

– Svårt. Men ”Emmylou” av First Aid Kit är en otroligt bra låt, så jag väljer nog den. De är otroligt bra musiker båda två.

– Ja inte var det ”Euphoria” i alla fall. Måste nog säga att jag fastnade för Timbuktus version av ”Flickan och kråkan”, och Seremedys ”No Escape”.

–Den bästa låten 2012 var lätt ”Somebody that I used to know” av Gotye och Kimbra.

4. Om du hade en tidsmaskin, vilket år skulle du besöka och varför?

– Jag skulle vilja resa tillbaka Tage och Palmes tid för att vara med och se och vara delaktig i hur de byggde upp samhället.

– 1790-talets England, lätt! Jane Austen, kostym, ingen stress ... you name it! Skulle vara kul att faktiskt få uppleva hur de levde på den tiden.

– 1920-talet, för att besöka Paris.

FRIHET

51 8/2012

Ayla Eftekhari kämpar för kvinnors rätt att ta plats. I SSU, i Sverige och i Serbien. Trots att hon kom med i SSU av en slump så brinner hon för att förändra.

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: SIMON RÖDER

Engagerad

feminist

D

EN HÄR HÖSTEN har mycket av Ayla Eftekharis tid gått till att hjälpa serbiska kamrater. Men vi kan ta det från början. SSU i Stockholms län har sedan några år tillbaka ett utbytesprojekt med kvinnliga kamrater i den serbiska systerorganisationen Democratic Youth. SSU:aren Isabel Lundin startade projektet efter att hon träffat en kompis genom IUCY, den internationella organisationen för unga socialdemokrater. Kompisen berättade att kvinnor inte fick ta plats i politiken. Att de inte har samma möjligheter.

– Det har flutit på de senaste åren. Varje år träffas tjejer från Sverige och Serbien. I år var vi sju svenska tjejer och åtta serbiska. Först åkte vi ner till Belgrad och sedan kom de och hälsade på oss, vi pratade politik nästan oavbrutet. Tanken är att vi ska peppa varandra och uppmana varandra att ta plats, säger Ayla.

IDÉN ÄR ATT utbytet ska var just ett utbyte, men ibland upplever Ayla det som att det blir ganska mycket att stötta på grund av att jämställdheten har kommit längre i Sverige.

– Men vi får väldigt mycket tillbaka också, säger Ayla.

FRIHET

AYLA KOM IN i SSU-distriktets Serbienprojekt på ett ganska slumpartat sätt. Hon hade hört talas om det men inte känt att det fanns tid för det vid sidan av gymnasiestudier på ekonomi- och juridikprogrammet.

– Jag kände till slut att det verkligen var något jag ville göra. Så jag hittade tid, sökte och så blev jag utvald. Man är med i projektet i två år, säger Ayla.

Så Ayla sökte i våras och kom med. Inför sommaren hade projektet en kick off där de fick lära sig mer. Och i slutet av oktober bar det av till Belgrad.

– Belgrad är en jättefin stad. Först var vi där och sedan kom de hit till oss, man kom väldigt tätt inpå varandra och nu saknar vi gemenskapen.

DISKUSSIONERNA HAR VARIT många, långa och intensiva.

– Vi har pratat om allt från att tjejer inte tar plats till att vi också måste plugga på i ämnen som inte är traditionellt populära bland tjejer.

När det ska pratas om ekonomi och EU kan gubbar prata på i timmar, så vi koncentrerade oss på dem. Men vi pratade också om sådant som kvinnors utsatthet för våld i hemmet.

Märkte ni gemensamma problem.?

52 8/2012

– Vi är underrepresenterade i parlament, det finns liknande strukturer även där.

I Serbien har familjen hamnat mer i fokus eftersom de inte har en lika utvecklad välfärd som vi har, de har inga pensioner så kvinnorna stannar mer hemma och tar hand om föräldrarna. Just att kvinnor ska känna större ansvar för omsorg är vanligt. Jag tror att de insåg vikten av en bra välfärdsstat i mötet med oss.

AYLA EFTEKHARI

I REGEL ÄR medlemmarna i Democratic Youth mycket äldre än SSU:arna.

I Democratic Youth är det 18-årsgräns för att få gå med.

– De tyckte det var lite konstig att vi var så unga. ’Förstår 17-åringar något om politik’, var reaktionen. Samtidigt tyckte de att det var coolt.

De serbiska tjejerna är engagerade i ett ungdomsförbund som knappt har någon makt i det egna moderpartiet.

– På senare år har partiet börjat inkludera ungdomar, innan dess fick de knappt komma in på kongresser. De hade det svårt men nu börjar partiet inse att ungdomar är kompetenta.

Ålder: 17 år.

Bor: Sundbyberg.

Lyssnar på just nu: Cholera Jasna, det är mina kompisar som spelar i bandet. Alternativ rock.

Favorit på teve: ”Torka aldrig tårar utan handskar”, har sett den fem gånger sedan den kom.

Ville bli som barn: Superhjälte, jag älskade Batman.

PRECIS SOM SÅ många andra kom Ayla in i politiken av en slump. Hon gick i åttan och skulle söka praoplats.

– Det skulle bli slaveriarbete på Konsum eller fråga någon jag känner om de har ett jobb. Då bodde jag granne med Ruben Wågman som jobbade för SSU. Jag fick följa med och träffa folk och tyckte att de var skitcoola, typ 20 år och kunde allt. Jag tänkte att de här människorna kommer att förändra världen, då ville jag bli som dem.

FEMINISMEN ÄR OCKSÅ viktig för Ayla på hemmaplan. Det är kampen för jämställdhet och antirasism hon brinner mest för.

– Jag har fått gå en utbildning över fyra helger i antirasism. I slutet fick jag ta en debatt mot Alexander Bengtsson från Expo. Han tog rollen av en sverigedemokrat. Först idiotförklarades vi, men det var lite dumt. Men det gick rätt bra till slut.

KAMPEN FÖR JÄMSTÄLLDHET pågår också på hemmaplan.

– Jag tycker att det ska uppmärksammas internt också, för att se till att vi själva är föregångare. Man kan inte babbla om jämställdhet om det inte funkar internt. Jag tycker att vi blir bättre och bättre men har fortfarande mycket att göra. Vi hade en konferens i höstas. Då var det så att om fem med samma kön varit uppe i talarstolen efter varandra skulle det bli streck i debatten. När tio killar pratat tog vi upp det men de tyckte att frågan var för viktig och fortsatte. Vi var kanske 5 tjejer av 40 ombud. 

FRIHET

53 8/2012

1 Bildbevis 1. I samband med vapenmässan i Stockholm, där bland andra israeliska vapentillverkare närvarade, hittade vi S-studenter som genomförde en ”massdöd” för att uppmärksamma vapenindustrins offer.

2. SSU Jönköpings nystartade fotbollslag, SSU-IF, inför premiärmatchen i Korpenserien.

3. SSU Umeå arrangerade en fotbollscup i samband med höstlovet.

4. Representanter från Moldavien, Bulgarien, Ukraina, Vitryssland, Georgien och Ryssland i samband med IUSYkonferensen ”Black Sea Meeting”.

5. SSU:s förbundsexpedition bemöter rasism och främlingsfientlighet i samband med Nätfighten.

2

5

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet. se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

4

FRIHET

54 8/2012

a id

s n

i m

les- tt a P itt t för a r r f t r et han di t här ä ö f en este n. De da. p m ka ber r flikte ns si i d ra ovem e kon ån haNTONSSON e g ga år. I n itand n - fr D: JOHN A n e är nga uppsl rifrå SSON BIL t d ste an må den en däOHN ANTON d n a ls R: J u d le S ina se eskåd erätteERÄTTAT FÖ l a b C b B t

n å

r F

HUR: S-studenter och SSU fick en inbjudan från de palestinska myndigheterna, som för första gången arrangerade Palestinian Youth Week, där ungdomar från Palestina och systerorganisationer från hela världen som vurmar för den palestinska saken träffades. Man har försökt arrangera veckan i flera år och det här var första gången det blev av.

Bakom låg ett nätverk av flera delar av den så kallade Popular Strugglerörelsen och en av arrangörerna var Fatah Youth, den palestinska motsvarigheten till SSU. DÄRFÖR: Jag hade aldrig varit i Palestina tidigare men känner väldigt starkt för den saken, har ju fått träffa palestinier i Sverige och så.

Men jag tänkte att det skulle vara ett bra tillfälle att själv se vad som händer. Jag hoppades också på konstruktiva diskussioner om hur man kan bedriva påverkansarbete från andra delar av Europa och världen i det internationella solidaritetsarbetet. För mig är det också viktigt att när man kommer dit och visar sitt stöd också bekräftar deras politiska arbete. Men också för att peppa och försöka inspirera dem att välja en ickevåldsväg snarare än att ta till vapen. Hamas och Fatah har som bekant valt olika vägar.

ATT SE: För mig var det väldigt ögonöppnande, vi fick se hur det funkar med säkerhetskontroller över hela Västbanken. Även för dem som är israeliska medborgare. Ungefär 20 procent av alla israeliska medborgare är araber och de behandlas helt annorlunda jämfört med de judiska israelerna. Det är verkligen en apartheidstat. Det finns gator där de palestinska israeliska medborgarna inte ens får gå. Där vi européer kan knata runt som vi vill.

I Hebron har bosättarna ockuperat övervåningar i lägenheter vid affärsdistrikt, över gatorna har de spänt upp järngaller för att bosättarna

FRIHET

kastar ner glasflaskor, avföring och till och med syra för att förhindra att det sker kommers. Folk försöker sälja bröd och grönsaker. Vi var i ett hus där gatan utanför var begränsad, där de inte fick gå ut. För att ta sig ut och in fick de klättra genom fönstret.

UPPTRAPPNINGEN: Vi kom dit på söndag morgon, på onsdagkvällen hände det. Det var det enda det pratades om, ganska snabbt kom det fram att den militära ledaren för Hamas hade blivit mördad efter ett attentat mot hans bil. Det var dagen innan palestiniernas självständighetsdag.

Det är val i Israel i januari, bomberna är en del av valkampanjen. Våra palestinska kamrater säger att en israelisk valkampanj alltid börjar i palestinskt blod.

NY SYN: Jag trodde inte att förtrycket var så institutionaliserat som det var. Till viss del visste jag. Jag har ju hört Fatah prata, det blir så tydligt att man skapar en mentalitet eftersom alla måste göra militärtjänst.

Det här att det ska vara två jämbördiga parter som samtalar, det finns inte på kartan. Jag hoppas att fredsrörelsen i Israel och Palestina kan hitta vägar att gå framåt. Det är en Davids kamp mot Goliat. Om vi i omvärlden inte hjälper till att visa en fredlig väg så kommer ungdomar att radikaliseras, och det tycker jag känns läskigt. En politisk kamp kan föras på många sätt, man vill ju att de ska ha framtidshopp, men har de inte det så kan det bli extremt.

MUREN: Man kan dra många paralleller mellan muren och hur det var i Sydafrika. Muren är byggd inne på palestinskt område, en del sträckor 14 kilometer in på området. Berlinmuren var 3,6 meter hög och 15 mil, muren i Palestina är 8 meter hög och 72 mil. Israelerna säger att det är en säkerhetsbarriär, palestinierna kallar den för apartheidmur. 

55 8/2012

Internationella vänner

– SSU bör ompröva relationen till ANC Efter att 47 strejkande gruvarbetare skjutits till döds av sydafrikansk polis valde regering och fack att ställa sig på skyttarnas sida. Nu höjs röster, bland andra gräsrotsrörelsen Khanya Colleges, mot regimens hårda nypor. TEXT: JOHN ANTONSSON

A

LLTSEDAN APARTHEID avskaffades i Sydafrika har det socialdemokratiska partiet African National Congress, ANC, styrt landet med ett brett folkligt stöd.

I takt med att åren gått och de hudfärgade klassklyftorna bestått har kritiken mot regeringen ökat. Inte minst efter den vilda gruvarbetarstrejken som hindrade arbetet i Marikanaregionen.

KHANYA COLLEGE ÄR en gräsrotsorganisation som samlar människor med olika mål, bland annat förbättrad och mer rättvis utbildning.

– Vi samlar människor som gör olika saker.

Det kan handla om kvinnors eller lantarbetares rättigheter, vi samlar de berörda kring olika frågor som engagerar, säger Maria van Driel som är lärare på Khanya College.

MED STÖD FRÅN den svenska solidaritetsföreningen Afrikagrupperna har Khanya College en vinterskola, temat för årets upplaga är ”Bibehålla motstånd”.

– Vi tittar på hur vi bygger upp våra organisationer från grunden. Hur vi håller motståndet igång och hur vi fördjupar det.

Kampen handlar inte bara om att fortsätta

det som påbörjades vid strejken, det handlar också om framtiden.

– Just nu driver vi kampanjen ”We are all Marikana”, för att visa att det vi såg där var en konflikt på arbetsmarknaden som slutade i en massaker och polisen la sig i.

Det var inte arbetsmarknadsministern eller energidepartementet. Det blir vanligare att polisen ingriper vid protester, och polisbrutaliteten har ökat. Vi vill ha medborgartribunaler, det kan bli ett sätt för människor att göra sig hörda och berätta om sina erfarenheter, säger Maria van Driel.

ANC-REGERINGENS STYRE ÄR långt från de förhoppningar som en gång fanns. Strejken i Marikana kan ses som ett bevis på missnöjet.

Och strejken spred sig, från platinagruvorna till guld och kol och andra områden.

– Gruvarbetarnas villkor är efter 20 år av demokrati dåliga. Trots att världens största platinareserver finns i landet, säger Maria van Driel.

MARIA VAN DRIEL tar upp en bok ur handväskan. Det är Émile Zolas ”Germinal”, en roman från 1800-talet om villkoren för de franska gruvarbetarna.

– Jag är i den del av boken där arbetarna

FRIHET

56 8/2012

inte har mat och tvingas låna från en lånehaj.

Det är exakt samma sak som händer i Marikana, det blir allt vanligare med lånehajar, det är ett nytt slags slaveri och det här är människor som arbetar i platinagruvor, världens mest lönsamma.

MARIA MALULEKE ÄR aktiv i Marikanakampanjen och är besviken på ANC. – ANC sviker arbetarklassen. De vet att människor har lite pengar, men i slutet av dagen får de ingen hjälp.

Maria van Driel fortsätter: – Det här hände inte över en natt. Det har pågått sedan 1996 då regeringen genomförde ett nyliberalt program. Det blev lite som ni har det i Sverige, man arbetar på korta jobb och tvingas ha flera. Människor går inte med i facken, och facket bryr sig inte. De organiserar bara de mest lönsamma. Lönen för borrare i gruvan är ungefär 4 000 rand, NUM-fackets (ett av de största fackförbunden) ordförande tjänar 77 000.

MARIA VAN DRIEL passar också på att ge en hård känga till Socialdemokraterna och SSU. – SSU och Socialdemokraterna i Sverige bör överväga relationen till ANC. Marikana har lyft slöjan och gett alla människor en förståelse för vad den här regeringen egentligen handlar om. 

MARIKANAMASSAKERN Marikanastrejken var en vild strejk i en gruva ägd av Lonmin. 47 personer dog efter konfrontation med polis och säkerhetspersonal. Strejken spred sig sedan till andra gruvor. Våldet började 11 augusti. Massakern har varit omtalad i Sydafrika och i världen. Sydafrikanska meder har jämfört den med Sharpevillemassakern 1960.

Förbundssekreterare SSU

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, lanserade nyligen idén om att Sverige borde införa en modell där anställda kan ta över och äga företag gemensamt. Hur ser du på det?

– Jag har inte satt mig in i hans konkreta modell men jag tycker att det är positivt med förslag som går i riktningen mot att anställda kan ta över och äga och driva företag gemensamt.

Jag tror att vi har alldeles för lite av den typen av verksamhet i Sverige. I andra länder har man mer av den typen av personalkooperativ, det har varit väldigt bra och jag tror att vi behöver mer av det här.

Skandalerna kring SD har avlöst varandra under hösten och vintern. Hur tror du att det påverkar partiets roll i svensk politik?

– Jag tror att det är för tidigt att säga. Jag tror att allting kommer att avgöras av hur de hanterar den här krisen. Och inte krisen i sig utan hur de hanterar den och vilka lärdomar de drar av det.

Det de har sagt och gjort är uttryck för partiets ideologi.

Har din syn på SD förändrats av det här?

– Nej. Jag ser Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti, det här handlar inte om enskilda individer som har gjort snedsteg, vilket de alldeles uppenbarligen har. Det de har sagt och gjort är uttryck för partiets ideologi.

Vad är en bra politisk strategi för att möta SD:s framgångsvåg?

– Vi socialdemokrater har ett väldigt stort ansvar för den politiska utvecklingen i Sverige trots att vi är i opposition. Vi har kunnat konstatera att en del av SD:s ökning hänger ihop med varslen som ökat.

Och här är det viktigt att visa att vi har lösningarna för hur vi ska skapa jobb i framtiden, trygghet för människor och den osäkerhet många känner i varselvågens tecken.

SSU har just genomfört kampanjen Nätfighten.

Hur gick det?

– Vi har ju genom åren haft några olika satsningar som handlat om antirasism och alla människors lika värde. Nu ville vi testa ett nytt kampanjgrepp och vi tyckte att nätet varit ett ställe där vi sett att rasister och högerextremister fått stå oemotsagda. Det här ville vi göra någonting åt och då tyckte vi att en nätkampanj skulle vara spännande att testa som motkraft.

– Nätet är ju också en vardaglig miljö för unga. Vi valde att samlas gemensamt för att bemöta kommentarer och fakta som inte stämmer och vända felaktiga beskrivningar. Inte bara bemöta rasism utan också homofobi och kvinnofientlighet. Det var SSU:are runt om i landet som hade olika arrangemang, nästan som på LAN, och kommenterade artiklar och på forum. Om man bara ser det som en enskild insats skulle vi inte vara nöjda, men om man ser det som ett startskott för att testa nya kampanjformer och bli mer kampanjande online har det varit oerhört framgångsrikt.

Du har varit på en resa till Uganda. Vad gjorde du där?

– Jag åkte dit för att delta på något som heter IUSY African Committee där våra systerorganisationer träffas för att diskutera det politiska läget. Jag har haft workshop om interndemokrati och jämställdhet. När vi var där passade vi på att uppmärksamma frågan om en föreslagen lag om dödsstraff för homosexuella handlingar. Vi har träffat organisationer som jobbar aktivt mot det här. Speciellt en hbt-ungdomsorganisation som heter Icebreakers. De utsätts för våld och får ofta sina aktiviteter nedstängda eller avbrutna.

– De gör ett oerhört viktigt jobb i ett land med hemska förhållanden. Jag blev väldigt berörd när de berättade att det förutom dödsstraff kommer att införas ett angiverisystem. Om man vet om att en person är homosexuell och inte berättar det så kan man bli fängslad. Det gör att man utsätter sin familj och sina vänner för en risk om man lever öppet inför dem. De jag träffade fruktar på riktigt för sina liv.

FRIHET

57 8/2012

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

SE Or ny ak ve di hj fra so vi ut df ä a tiv rk str m kti an BA ö – m s i – lp m ed itet am kt i Mi er tide ind gas för SS ran ST d le er he nn n r SS n ivi te pla UIA m so te eb ol U va de är n IF e f ö m e N ar m f r. U är l so till m ra f r m änd n. for r fo öl nd at m KR . r V t e t a å s b e n i t ja kt er jag ver d r mtr oc att nst ätte olls O e e lig hö k ä k r v l N en ste är m sam sten dan så i ha r oc me age de som r r h f d s t S bi n h ed he .

SU ik ör to dr ts i a o g fle ru tig lu ra ag r v ch le -I d ra p t k ste fr F it i til ha stö are sp p. K ul r g am i Jö l a ft tta i o g i t l v i J rte ub lls e ån nkö tt fle r i ön t vi ra v r, be am vis ga pi fin n n ha ly åra köp r , in ns s p man me bå g r f ck de la åt ad utåt gs n s i n ne o de p tm e rik lä t r c es r ä h t å o ta ns ån se r vä ch de SS ga t s att xe Uå r, i

Ellinor Eriksson

An M ja vi på dä nu sk ä AT sv ar a m – J r v i – ar TI i - dr ne ag ko Ju i g AS de iva t. D jo m st n fö rs t s un es bb mi u KR t ä tö ar u be s d k u rs er to m ng fin er IS ta he F m e TE sä olk b d g efär ner t ke o ör lo h vi spo N j c a rh h ar ba lv os lit SO i et Fö v lis vä s sp rs i s e m kiS N g r å i s ol va s in . tt SU iti ip sk rs r måt g oc ol :s fö a ik t f h ic ev sk ör tä yu rbu en on be nk nd tv ec te fer re ba t p e da ra kl ssty i å ns n gs rels år i S vilk refo e pr et . äle a fr rme oc n åg r es i or se n

Gabriel Wikström

V fö ad r S gö SU r d ? u

Sossesfären

n De

BILD: WIKIPEDIA COMMONS

­ ig h 8. rd oc 8 fä 7 19 m 190 sta so li é, orm rvs a nn f je de lds i D an är n ar s v ké uv o os n esc rm in n le s i s å U a p or de p st täll up s gs to

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 20 januari.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

Arbetarförfattare har skildrat samhället sedan 1900-talets början. Vilken signatur hade Moa Martinson då hennes första insändare publicerades 1922?

1. Helga Johansson X. Viola Ceder 2. Harriet Geijer

2

”Toy Story” från 1995 ses som historiens första helt 3d-animerade långfilm. Vad heter karaktären som är en cowboyleksak?

1. Rudy X. Woody 2. Huey

3

Lobotomi användes från och med 30-talet för att ”operera bort” psykiska sjukdomar men ingreppet ledde ofta till att patienten blev apatisk. Hur många svenskar lobotomerades under 1940- och 50-talen?

1. 2 000 X. 3 500 2. 4 500

4

Det persiska nyåret, Nouruz, är beroende av solens position över horisonten? När firas det?

1. I slutet på mars X. I början av januari 2. I mitten av december

58 8/2012

FRIHET

5

Just nu pågår ett inbördeskrig mellan rivaliserande grupper i västafrikanska landet Mali. Vad kallas det nomadfolk som utgör en stor del av landets befolkning?

1. Tuareger X. Beduiner 2. Masajer

6

Ett nytt statsvapen infördes 1993 i Tjeckien efter uppdelningen av Tjeckoslovakien. Vilka två djur finns representerade på de sammanlagt fyra fälten?

1. Tupp och lejon X. Örn och lejon 2. Drake och örn

7

Att kändisar tar ställning politiskt är vanligt i USA, men än så länge inte i Sverige. Vilken av följande offentliga svenskar uppgav att de röstade på Moderaterna i riksdagsvalet 2010?

1. Gunilla Bergström, barnboksförfattare X. Martin Kellerman, serietecknare 2. Leila Lindholm, kock GRATTIS! Jasmin Samadi, Göteborg Daniel Löfstrand, Bunkeflostrand Rebecca Juhlin, Anderstorp

En katastrof sker på en sekund.

En katastrof Vi kanpåskicka en sker en sekund. operationssal Vi kan skicka eninom några timmar. inom operationssal några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt.

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

59 8/2012

FRIHET

© Seb Geo

© Seb Geo

POSTTIDNING B-ECONOMIQUE RETURADRESS: FRIHET, BOX 115 44 100 61 STOCKHOLM

Tack alla som bidrog till att SSU växte ännu mer under Decemberjakten. Tillsammans visade vi att vi kunde flytta fram gränserna för vad som är möjligt. Det är tack vare ert hårda arbete som SSU kan fortsätta att utvecklas, bli större och nå ännu fler.

Nu går vi stärkta in i 2013, ett avgörande år där vi kommer att rusta oss starka inför valrörelsen.

Målet är att bli 15 000 medlemmar. Om du är beredd att lägga lite av din tid, talang och förmåga på att sprida SSU till flera är vi övertygade om att även det är inom räckhåll. Ännu en gång, tusen tack för det här året.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund 60 5/2012

FRIHET