08/2011

A L O E

B L A C C

FA TR FR SO barnen NN E IH U Y SE ET LKA AM KT S T i riga BJ FL NYÅ TEN ÖR YK R S somNS TIN SPA OM S G N T inteON AR EL ON LY OM SE SÄ FT L R T räknas E R IV TI TE PÅ ET LLB R V D E I E N AK ÄS T T T A P VÄ RO AN Å R SA KE ett LD EN TÄ DI överfullt S K CK T NY A ET T FA UR TT I 20 GD 11 OM

T SO I D N #8 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

SVERIGES LEDANDE SAMHÄLLSMAGASIN

6 nummer av Arena för 239 kr. Arena ger dig radikala spaningar längs samhällsdebattens framkanter. Mejla namn och adressuppgifter till gun.andersson@arenagruppen.se.

Skriv ”Frihet” i mejlet för att ta del av erbjudandet. Läs mer på www.tidskriftenarena.se.

S p ec i A le rb ju för d f r ih e t S l A nde ä SA r e!

VÄLKOMMEN

Gryning i Latinamerika

P

men Trots våldet, fattigdomen och desperationen finns det också blänk av hopp. Andelen som lever i Rio de Janeiros kringliggande favelaområden har närapå halverats de senaste decennierna. Från 40 procent av befolkningen 1990 till omkring var femte person, strax över en miljon människor, i dag.

Däremellan har någonting viktigt hänt. 2003 lanserade Brasiliens dåvarande president Luiz Inácio Lula da Silva ett omfattande program för att rusta bort landets urbana fattigdom. Sedan dess har fattigdomen i landet halverats. Landets nuvarande president, Dilma Rouseff, har fortsatt omfördelningen av rikedomar liksom investerat i utbildning och forskning.

låtväggarna inne på bailefunkklubben i Rio de Janeiros favelaområde Cidade de Deus, Guds stad, skakar av den frustande basen från stumma 808-trummor och hårdmixade brasilianska stålfat. Ljuden studsar ilsket genom ett hav av unga människor när jag rör mig genom lokalen.

Bailefunk, eller carioca som den egentligen heter, föddes när ungdomar i Rio de Janeiros 500 kåkstäder pusslade samman allt från Miami bass till brasiliansk folkmusik. Då för att fun­ gera som festens bränsle. I dag som politiskt syre till ett land i omstöpning. Musiken kännetecknas av en kaotisk, suggestiv ljudbild som inte lämnar någon oberörd. En adrenalinladdad underklassfunk som tar spjärn från en ung generations frustrationer och ambitioner.

När 30-talet unga socialdemokrater från hela Latinamerika träffas i en blygsam partilokal i centrala Rio de Janeiro är det också möjligheterna som står i centrum. Som svensk och europé, som infekterats av debatten om skuldberg och åtstramningar, är det inspirerande och peppande att höra ett progressivt samtal om möjliga reformer snarare än ekonomiska domedagsprofetior. Ambitionerna upprepas gång på gång: Bara genom att rusta bort fattigdomen kan Latinamerika garantera välstånd och långsiktig demokrati.

Det är lite som om omvärldens finansångest inte angår latin­ amerikanerna. Åtminstone inte dess slutsatser. Samtliga länder har haft sin beskärda del av kriser och misslyckade nyliberala huskurer.

Högerns recept lockar inte. Men i stället för att söka svar hos Hugo Chavez auktoritära egotrippsregim i Venezuela eller i den kommunistiska diktaturens Kuba är det de demokratiska alternativen som växer och attraherar. Det är hoppfullt. Latinamerika behöver mer av demokrati, mindre av självgoda despoter som stryper yttrandefriheten.

under en promenad genom 6 miljoner-megapolen Rio de Janeiro är det lätt att hänföras av arkitekturen, tempot och drivkraften. Som ett Latinamerikas New York. De ståtliga fasaderna från stadshuset, teatern och nationalbiblioteket ramar in stadens huvudtorg, Cinêlandia.

Fast något stör bilden. Vid torgets södra spets brummar en elgenerator ilsket och 200 ungdomar tältar under parollen ”Occypy Rio”, i protest mot girighet i en tid när de sociala behoven växer. ”Ditt liv är värt mer än en såpopera”, står det på en skylt som en tjej håller upp.

Metropolernas motstånd mot hanteringen av finanskrisen har nått även Brasilien. Demonstranterna på torget har gjort gemensam sak med befolkningen i kransen av favelaområden mot tvångsvräkningar inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016, evenemang som Rio de Janeiro är värdstad för.

Ett par dagar tidigare har hundratals elitpoliser, uppbackade av pansarfordon och helikoptrar, rullat in i stadens största favela, det gäng- och drogdominerade Rocinha. Operationen har mötts med ambivalens. Några av de jag träffar hyllar den som en insats mot våldet, andra ser den snarare som ett sätt att skuffa undan problemen. Cinêlandia-torget domineras av tjänstemän och finansmän, men i gliporna mellan kostymerna syns en klunga tilltufsade människor i trasor. Det är en hemlös familj med två vuxna och barn i åldrarna ett till tolv som väntar på att resterna från en av uteserveringarna ska överges. Men det blir aldrig napp. Servitören skakar nedlåtande på huvudet och bär noggrant in varje smula från borden.

Mitt framför ögonen på en desillusionerad västvärld har Latinamerikas nybyggaranda potentialen att skapa en kontinent med självförtroende att leda med goda exempel. Här skapas en ny politisk mitt där den demokratiska vänstern sitter på lösningarna. Låt oss bara hoppas att ljudet från bailefunkgenerationens basgångar och texter får resonans också långt inne i parlamentens korridorer. S

Sådan är bilden av världens kanske mest dynamiska stad. Splittrad.

För samtidigt som byggkranar dominerar stadsbilden och tillväxten frustat igenom två lågkonjunkturer existerar ännu de sociala klyftornas avgrunder. Landets rikaste tiondel har över 40 procent av landets inkomster, medan den fattigaste tiondelen får en knapp procent. Eller som bailefunkduon Cidinho & Doca rappar i ”Rap de Felicidade”: ”Medan de rika bor i stora och vackra hus, lever alla förvirrade och förnedrade stackare kvar i slummen. Jag har aldrig sett ett vykort som visar upp en favela, turister ser bara vackra landskap som döljer fattigt folk.”

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen PS! Numret du håller i handen är Frihets sista för året. Hoppas du gillar vad du läser. Vi ses igen nästa år!

3 8/2011

FRIHET

INNEHÅLL

14

28 24

14 rapport från tårgasens tahrirtorg

Helena Hägglund från revolutionens Egypten.

14 Paradiset som blev ett helvete

Vad händer med unga som växer upp eller går in i destruktiva och manipulerande sekter? Tre avhoppare delar med sig av sina berättelser från Jehovas vittnen, Kristna trosrörelsen och Moonrörelsen.

30 Tomma limburkar och brustna löften

Var femte invånare i Lettlands huvudstad Riga lever under fattigdomsgränsen. Frihet träffade barnen som sniffar lim och tar droger för att fly vardagen.

24 Aloe Blacc

Stor intervju med den amerikanske soulstjärnan om att bryta genregränser och våga ta ställning mot orättvisor.

28 Nyårsspecial

Vilket blev 2011 års modeord? Och vilken politisk händelse berörde mest? Frihets nyårspanel sammanfattar året.

43 Fokus SSU

Reportage från SSU:s höstkampanj. Kartläggning av skolorna där ungdomsförbunden inte är välkomna. Porträtt av SSU:aren Daniel Wolski, som engagerar unga i Malmö och Lund. Unga socialdemokrater i Grekland om skuldhärvan.

14 4 8/2011

FRIHET

43

30

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet Nummer 8/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — IAMKAT/Katerina Plevkova Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se Form —

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

5 8/2011

FRIHET

Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 8/2011 Anna Simonsson, Anne-Li Karlsson, Björn Renner, Helena Hägglund, Jimmy Croona, Katrine Kielos, Linus Fremin, Katerina Plevkova, Mattias Vepsä, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Tove Solbeckar

Brev!

Kommunal sviker

”Jag är arg och besviken. Jämställdhetspotten behövs. Vi tycker att det ska löna sig lika bra att vårda gamla och sjuka som att reparera bilar.”

Detta är vad Kommunals förbundsordförande, Annelie Nordström, säger till LO-tidningen apropå att Livs, GS och IF Metall inte ställer sig bakom LO:s krav på jämställdhetspotter inför kommande avtalsrörelse. Det är bra att Nordström tar tydlig ställning för LO-kollektivets lågavlönade medlemmar, men var fanns denna kampvilja när hon i våras avvisade Pappers med fleras kritik mot industriavtalet? Trots varningar från alla håll om att det nya industriavtalet kunde hota såväl LO-samordningen som kravet på jämställdhetspotter, stödde Kommunals ordförande avtalet. Ställningstagandet från LO-styrelsen blev att det nya industriavtalet är förenlig med LO-samordning, ett beslut som Transport reserverade sig mot.

Pappers vägrade att teckna avtalet och även Byggnads och Elektrikerna var starkt kritiska.

Så här uttalade sig SEF:s förbundsordförande Jonas Wallin: ”Det industriavtal som nu planeras sätter stopp för satsningen på jämställdhetspotter som framgångsrikt har minskat gapet mellan kvinnors och mäns löner. Det är ett svek mot alla kvinnor.” Även arbetsgivarsidan har tolkat avtalet som oförenligt med krav på en jämställdhetspott. Men trots detta valde Kommunal, Handels och HRF att stödja IF Metalls linje i den frågan,

och nu ser vi konsekvenserna av detta. Det är ingen slump att det är GS, IF Metall och Livs som reserverar sig mot LO:s beslut att driva kravet om jämställdhetspotter. Det är samma förbund som tecknade det nya industriavtalet, och nu måste de leverera. Visst fick exempelvis Kommunal en högre procentuell höjning under senaste avtalsrörelsen medan industriarbetarna fick stå tillbaka. Men hur länge har inte kvinnorna inom vård och omsorg, handeln och hotell- och restaurangbranschen fått stå tillbaka?

Varken IF Metall, GS eller Livs är emot

BILD: MARIE BREMBERG

Medarbetaren Jimmy Croona fotograf Ålder: 24 år.

Bor: Eskilstuna.

Gillar: Träffa människor och uppleva nya platser.

Ogillar: Likgiltighet. Orättvisor.

Ville bli som liten: Jag hade inga speciella yrken jag drömde om som barn. Under högstadietiden var jag inne på bild- och engelsklärare ett tag, men det blev bildjournalist till slut.

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Frihet förbehåller sig rätten att redigera insänt material.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

jämställdhetspotten, sägs det, utan de är bara emot nivån på den. Men är man för en jämställdhetspott värd namnet, då förespråkar man inte en nivå på 40 eller 50 kronor, som de gjorde. Vill man däremot slippa driva kravet på jämställdhetspott utan att behöva erkänna det, då lägger man ett förslag som man vet att ingen annan kommer att godta.

Det nya industriavtalet var ett svek mot LOkollektivets kvinnor och det är lite för sent för Kommunals ordförande att ställa sig kritisk mot samma förbund som hon i våras stödde. /Alejandro Caviedes, medlem i Kommunal Umeå

Du har skrivit reportaget om barnen i Riga.

Vilket bemötande fick du av dem du träffade?

– I början var det givetvis svårt, det tog någon vecka eller två innan jag ens tog upp kameran. Men sen var det aldrig något större problem när jag väl fått kontakt. Människorna jag var med var öppna och trevliga. Språkbarriären var nog det svåraste, engelska fungerade bara i viss mån. Sedan blev det lite lettiska och ryska fraser samt teckenspråk.

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har inte hunnit med så mycket om jag ska vara ärlig, jag tog nyligen examen och vikarierar på Eskilstuna-Kuriren. Efter det ska jag börja frilansa. Jag ska försöka beta av lite projekt jag haft i

6 8/2011

FRIHET

tankarna på tok för länge utan att sätta igång.

Du vann nyligen pris för dina bilder som publiceras i Frihet. Berätta lite om det.

– Det var en internationell tävling som heter College Photographer Of the Year där jag tävlade i dokumentärklassen med tolv bilder. Jag kom på tredje plats med reportagebilderna från Riga och det var väldigt roligt och uppskattat.

Var hittar du inspiration?

– Genom att se på andra fotografers verk.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Jag tycker om att vara ute i naturen mycket.

Sedan försöker jag hålla mig i form så gott det går och umgås med vänner och min flickvän.

ILLUSTRTION: ANNA-MARIA MARKLUND

Norge – mellan sorg och kamratskap År 2009 var jag och tre andra SSU:are i Norge inför stortingsvalet. Vi hade rest dit på eget bevåg och bodde hos olika medlemmar i AUF, unga socialdemokrater i Norge. Under fyra dagar kampanjade vi stenhårt i Oslo med omnejd.

Resan är ett av de minnen jag håller högst från min tid som aktiv – känslan av att vinna ett val är obeskrivlig.

Den 22 juli i år skedde någonting fasansfullt.

Barn och ungdomar i Norge blev mördade på ett sätt som inte ens går att föreställa sig i skräckfilmer. Mannen som tog deras liv gjorde det av en anledning. Barnen och ungdomarna hade en vision om ett bättre samhälle. De var socialdemokrater.

Norge blir sig aldrig sig likt. Ett land i chock och sorg gjorde ett tufft val. Demokratin skulle inte begränsas eller påverkas av galningars

dåd och de utlysta lokalvalen skulle hållas som planerat. Efter dåden skickades SSU:are till Oslo, Bergen och Trondheim för att stärka Arbeiderpartiets organisation. Det var traditionellt valarbete som utfördes: dörrknackning, rosutdelning, skolbesök, ”plack-attacks” och mycket annat.

”Det finns ett före och ett efter 22 juli. Det gäller inte bara norrmännen; det gäl­ ler alla som tror på social­ demokratin.”

Att återvända till Norge var för mig speciellt.

Hur skulle mina vänner må? Hur skulle jag förhålla mig till det som hänt? Skulle jag ställa frågor eller inte? Det som mötte oss alla var ett otroligt mod och en svårbeskriven styrka. De kämpade på och hälsade på oss glatt, nästan som om det hemska inte hade hänt. Det är nog en mänsklig strategi för att orka med, för att kunna gå vidare. Och att genomföra och få ett

så bra valresultat som möjligt var ju självklart det för stunden enda viktiga. Det andra, bearbetningen, fick ha sin tid senare.

Det finns ett före och ett efter 22 juli. Det gäller inte bara norrmännen; det gäller alla som tror på socialdemokratin. Om någon idag frågar mig hur jag kan vara så övertygad om min politiska tro eller hur jag orkar vara så engagerad, så är min reaktion nästan oförstående. Människor jag skrattat med och skakat hand med har dött för att de haft samma övertygelse som mig. Mitt svar är att det nu om någonsin känns mer relevant att stå upp för det jag tror på.

All ära till att kampanja, folkbilda, medlemsvärva och aktivera sig hemma i Sverige.

Men blev du som jag aktiv för att du hade ett behov av att göra världen bättre? Då borde du söka dig till SSU:s internationella projekt, till resor som syftar till att hjälpa våra kamrater, till att bredda ditt internationella nätverk. Gör du det kommer du känna att du gör skillnad på riktigt. Internationell solidaritet – arbetarklassens kampenhet. Det ligger någonting i det. /Emil Claesson, Stockholms läns SSU-distrikt

Vad hände sen? ”Bortom atomåldern”, Frihet 4/2011 förfinad vindkraft till ett helt nytt elnät, där överskott kan överföras mellan länder.

Dessutom intervjuades representanter från det Lysekilbaserade energiföretaget Seabased, som installerat en testanläggning med vågenergi längs västkusten. Nu har EU-kommissionen insett teknikens potential och tillsammans med svenska staten

beviljat ett statsbidrag om 139 miljoner kronor för att företaget ska kunna installera ytterligare 420 vågenergiomvandlare. Stödet uppgår till omkring 40 procent av den sammanlagda kostnaden för vågkraftsparken, som väntas landa på 340 miljoner allt som allt. Driftstiden för den planerade vågkraftsparken beräknas vara minst 20 år, enligt Seabased.

7 8/2011

FRIHET

BILD: SCANPIX

Årets fjärde nummer rymde ett stort reportage om dagens och morgondagens energikällor.

Frihet granskade, i ljuset av kärnkraftsolyckan i Japan, den befintliga energiflorans brister och frågade framstående forskare vilka tekniker som både kan minska utsläpp och risker.

Forskare som intervjuades föreslog allt från solpaneler i Sahara och

H AL LÅ DÄ BILD: CLOWNER UTAN GRÄNSER

R!

camilla rud Aktiv i Clowner utan gränser.

– Kultur är en mänsklig rättighet Du har just varit i Palestina med Clowner utan gränser, vad gjorde ni där?

– Jag och tre clownkollegor var på turné i tre veckor. Vi var på Väsbanken och hade föreställningar i flyktingläger, för handikappade, på sjukhus och i byar som var omringade av bosättningar. Vår målgrupp är utsatta barn.

Vad gör ni?

– Vi spelar föreställningar, de bygger alltid på fysisk komedi – det blir mycket slapstick. Vi försöker skapa en positiv upplevelse. Vi jobbar också med lokala artister. Ett annat viktigt uppdrag är att berätta vidare människors historier, när vi är ute sker många viktiga möten, de är viktiga att sprida vidare.

Det är lätt att förstå att det finns läkare och reportrar utan gränser, varför clowner?

– Det finns flera anledningar, dels att kultur är en mänsklig rättighet. Sedan är vi aldrig först

på plats, först ska de grundläggande behoven vara tillgodosedda.

– Vi clowner har som uppgift att normalisera det onormala för barnen, när de vuxna har en oro om krig är det viktigt att hjälpa barnen att vara barn. Ibland jobbar vi på längre sikt och med lokala glädjespridare, vi hjälper folk att uttrycka sig.

Vem är personen bakom clownnäsan?

– Jag började med teater på högstadiet och fortsatte under gymnasiet, sedan blev det lite småjobb som skådis. Numera studerar jag ett mastersprogram på Dramatiska högskolan som heter ”A year of physical comedy”. Jag har haft ett samhällsengagemang sedan jag var tonåring, genom Clowner utan gränser har jag hittat en grym kombination av mina intressen.

Text: john antonsson

”De är inte journalister.

De är budbärare åt en terroristorganisation.”

Etiopiens premiärminister Meles Zenawi uttalar sig om de fängslade svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson.

Kasse under granen Opinionsföretaget HUI Research, tidigare känt som Handelns utredningsinstitut, har utsett den färdigpaketerade matkassen till årets julklapp 2011. Företag som Linas matkasse, Middagsfrid och Matkomfort specialiserar sig på att skicka hem ingredienser och recept till prenumererande hushåll, en tjänst som de senaste åren blivit alltmer populär.

Vinststyrd vanvård

… men hellre ål enligt Naturskyddsföreningen Organisationen Naturskyddsföreningen gör sin egen julspaning och utser i stället räddade ålar till årets julklapp. Genom att betala hundra kronor får du fiskerätten till en ål som glatt får simma vidare mot Sargassohavet i stället för att hamna på julbordet. ”Du blir julbordets miljöhjälte”, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida. Fler miljövänliga julklappstips hittar du på www.naturskyddsforeningen.se/ stod-oss/julklappar.

Vårdföretaget Carema fick efter en granskning av Dagens nyheter omfattande kritik för vanvård på flera av sina äldreboenden i Stockholm.

Bland annat ska bolaget ha fuskat med personallistor och bokföring för att kunna dela ut vinst till ägarna. Chefer inom bolaget deltog dessutom i hemliga bonusprogram i Luxemburg. SVT Rapport beräknar att Caremas ägare tjänar uppemot 100 miljoner kronor på skatteplanering.

miljoner ton skräp uppskattas flyta runt i Stilla havet som en följd av tsunamin i Japan tidigare i år.

”Det är den största sensationen i Melodi­ festivalens historia.”

Författaren Björn Ranelid kommenterar det faktum att han ska vara med i nästa upplaga av tävlingen.

8 8/2011

FRIHET

– Relationen är mindre spänd än på länge. Ett stadigt ökat ekonomiskt utbyte har flätat samman ländernas ekonomier.

VAL I VÄRLDEN: TAIWAN

Typ av val: President- och parlamentsval Valdatum: 14 januari 2012 Invånare: 23 miljoner Statsskick: Republik

Kuriosa 1: Landet ser ut som en sötpotatis och vissa taiwaneser kallar sig själva för ”sötpotatisens barn.”

Kuriosa 2: Baseball är Taiwans nationalsport.

Hur: Taiwan går till val för att välja president. Den sittande presidenten Ma Ying-jeou är det nationalistiska partiet Kuomintangs kandidat. Den främsta mot­ kandidaten är Demokratiska framstegspartiets Tsai Ing-wen. Samtidigt ska väljarna utse ett nytt parlament.

Historia: Taiwans officiella namn är Republiken Kina men har sedan 70-talet kallats just Taiwan. 1950, när kommunisterna tog makten i Kina och skapade Folkrepubliken Kina, flydde president Chiang Kaishek till Taipei som är Taiwans största stad. Med Kai-shek kom ungefär två miljoner människor, många av dem soldater och medlemmar i nationalistpartiet Koumintang. Med sig tog man stora delar av nationalskatten, därför har Taiwan av en av världens största guldreserver.

Från den här perioden fram till 1987 var Taiwan en enpartistat i undantagstillstånd, det var liten eller ingen skillnad mellan styrande Koumintang och staten.

Fram till 70-talet såg stora delar av det internationella samfundet den taiwanesiska regeringen som hela Kinas legitima regering; det ändrades 1971 och Folkrepubliken Kina ersatte Taiwan i FN:s säkerhetsråd.

I mitten av 80-talet påbörjades en demokratiseringsprocess i Taiwan. Demokratiska framstegspartiet, DPP, erkändes som landets första oppositionsparti 1986. De demokratiska framstegen fortsatte och när Kuomintangs Lee Tenh-hui valdes till president 1996 hade Taiwan haft sitt första val.

Inför valet: Frihet har pratat med Björn Jerdén, medarbetare på Utrikespolitiska institutet och doktorand vid Stockholms universitet.

Hur viktig är frågan om relationen till Kina i Taiwan?

– Taiwan fungerar på många sätt som en självständig stat men har inte folkrättslig status som ett eget land. Kina ser Taiwan som en utbrytarprovins och har lagfäst rätten att använda ”ickefredliga medel” om ön utropar sig självständig. Risken för väpnad

9 8/2011

FRIHET

konflikt går alltså aldrig att bortse ifrån. Frågan är på så sätt överordnad allt annat i taiwanesisk politik. Men allt kretsar inte kring det, taiwanesiska väljare har mycket annat att tänka på, som ekonomin och miljön.

Hur skiljer sig Kuomintang och DPP i synen på relationen till Kina?

– Skillnaden reflekterar den klyfta som finns bland folket. Kuomintang stödjer tätare relationer med Kina och DPP förespråkar ökat oberoende. För DPP är den egna taiwanesiska identiteten viktig, medan Kuomintang understryker Taiwans gemenskap med den kinesiska civilisationen. Skillnaden är inte svartvit, partierna vill i praktiken behålla status quo.

Hur är relationen i dag mellan Taiwan och Kina?

– Relationen är mindre spänd än på länge. Ett stadigt ökat ekonomiskt utbyte har flätat samman ländernas ekonomier. Utbytet mellan länderna är också intensivt, många taiwaneser bor och arbetar i Kina ,och strömmen av kinesiska turister till Taiwan ökar.

Vilka andra politiska frågor väntas dominera valet?

– DPP anklagar regeringen för att inte göra något åt ekonomiska klyftor och höga bostadspriser. Även om DPP står till vänster om Kuomintang kan det knappast beskrivas som ett vänsterparti. De ser sig själva som liberaler och partiledare Tsai har angett Ronald Reagan och Margaret Thatcher som förebilder.

Vet du hur landet har förändrats sedan Koumintang vann valet 2008 och tog tillbaka makten efter åtta års DPP-styre?

– Relationerna med Kina har förbättrats. I kölvattnet av den ekonomiska krisen ses det ekonomiska utbytet med Kina som ännu viktigare. Förra året tecknades ett banbrytande handelsavtal mellan länderna, ett avtal som DPP motsatte sig. Men DPP:s partiledare Tsai har också distanserat sig från den tidigare DPPpresidenten som inte drog jämnt med Peking.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: BJÖRN RENNER

Fredspris till Putin Kinas variant av Nobels fredspris, The Confucius Peace Prize, har tilldelats Rysslands premiärminister Vladimir Putin, uppger kinesiska kulturmyndigheter. Putin knep priset för ”enastående insatser för att hålla världen fredlig”. The Confucius Peace Prize delas ut sedan förra året, då regimen i Peking upprördes av Nobelkommitténs beslut att ge fredspriset till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

”Funderar på att bli parti­ledare för S. Pro­ blemet är bara att jag har fler skelett i garderoben än det finns bögar på en Lady Gaga-konsert.”

67

Jonas Gardell twittrar om sitt sug att ge sig in i politiken.

Sprejvåld i Seattle En 84-årig pensionär och en gravid kvinna fick föras till sjukhus sedan polisen i Seattle använt pepparsprej i samband med en Occupy Wall Street-demonstration. Sprejen användes enligt polisen för att skingra en ”okontrollerbar massa demonstranter”. Demonstranterna fördömer polisens insats och menar att manifestationen mot girighet inom bank- och finansvärlden skedde fredligt. Polischefen Jeff Kappel menar å sin sida att pepparsprej inte alls är farligt.

PROCENT Så mycket större andel hjärnceller har barn med autism jämfört med barn som inte har sjukdomen.

Slutsnorat?

Vad många forskare hittills bedömt som omöjligt kan inom kort vara verklighet. Ett forskarlag vid det amerikanska universitetet MIT håller som bäst på att utveckla en medicin som helt kan bota förekomsten av förkylningar.

Medicinen går under namnet DRACO och sägs motverka virus lika effektivt som antibiotika motverkar bakterier. DRACO är genetiskt framställt för att få virusinfekterade celler att ”begå självmord”, enligt universitetets hemsida. Labbtester visar att medicinen är verkningsfull mot 15 virus, inklusive influensa, förkylning, H1N1 och polio.

”Hej Sverige. Det är roligare att säga ja än att säga nej.”

Journalisten och författaren Lena Sundström twittrar om Sveriges beslut att rösta nej till ett palestinskt medlemskap i FN-organet Unesco.

Osmaklig vinst Det republikanska partiet i den amerikanska delstaten Arizona drog nyligen igång ett lotteri för att dra in pengar till en alltmer sinande partikassa. Högsta vinst var en pistol av märket Glock, samma typ av vapen som användes när Gabrielle Giffords, kongressledamot från just Arizona, sköts i huvudet tidigare i år. Mordförsöket på Giffords skedde i samband med valmöte i somras i staden Tucson, samma stad där republikanerna annonserade lotteriet.

”För oss som vill tro på kärnan i den social­ demokratiska visionen är det plågsamt att se hur världens en gång skickligaste parti leds av en samling fullblodsklåpare.”

Författaren Thomas Engström skräder inte orden om Socialdemokraterna. Ur Fokus.

10 8/2011

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER 1 JAN–12 FEB

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Vad är erogena zoner?

Jag är en tjej som vill ha sex med min pojkvän men är så rädd för att det ska göra ont första gången. Finns det något jag ska tänka på?

– Det finns många sätt att ha sex på – till exempel oralsex, smeksex eller omslutande sex (att omsluta något med till exempel slidan). För alla sorters sex gäller att det är viktigt att de som är med om sexet har en bra-känsla. Det man gör ska kännas bra, innan

– När du och din pojkvän ska ha sex, fokusera på att det ska kännas bra för båda hela tiden. sexet (när man tänker på vad man ska göra), under tiden (medan man gör det) och efteråt (när man tänker tillbaka på det).

Många är oroliga för att det ska göra ont när något kommer in i slidan för första gången. För att det ska kännas bra och inte göra ont att föra in till exempel fingrar eller penis, behöver tjejen vara kåt. En tjej som är kåt får lubrikation i slidan och slidan blir även djupare. Det kallas för den sexuella responsen och innebär att kroppen svarar på till exempel beröring som känns skön eller en upphetsande tanke. Om de

funktionerna inte kommit igång så finns en risk att det skaver och gör ont. Nervositet är något som kan leda till att den sexuella responsen inte riktigt fungerar.

Om du vill kan du prova med fingrar eller något annat i slidan när du har solosex. Då är du beredd på hur det känns och kan utforska vad som händer med kroppen när du blir kåt.

När du och din pojkvän ska ha sex, fokusera på att det ska kännas bra för båda hela tiden. Om inte magkänslan är positiv så är det bättre att prova något annat sätt eller vänta till ett annat tillfälle. Det gäller både första gången och alla andra gånger du har sex!

Vad är erogena zoner?

– Erogena zoner är de ställen på kroppen där man är extra känslig för sexuell beröring. De är olika från person till person och kan sitta var som helst på kroppen. Det är vanligt att könsorgan, bröstvårtor och området runt analöppningen upplevs som erogena zoner. Även ställen på kroppen där huden är tunn är ofta särskilt känsliga för beröring. Man kan upptäcka sina erogena zoner på egen hand eller tillsammans med någon annan.

1 5

8

januari. Danmark tar över ordförandeskapet i EU. januari. Vänsterpartiet håller kongress i Uppsala.

januari. Det sydafrikanska partiet ANC fyller 100 år.

14 22

januari.President- och parlamentsval i Taiwan. januari. Första omgången i Finlands presidentval.

SKILJELINJEN

Vad tycker du om religiösa friskolor?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Vi är ju mot religiösa friskolor, vi tycker inte att barn ska gå i skolor där man har en religiös inriktning. Skolan ska vara sekulär, det vill säga att det inte ska finnas religiöst inflytande över utbildningen. Eleverna bör fostras in i kritiskt tänkande så mycket som möjligt och vara fria

att själva välja sin religion och livsåskådning.

Kan det inte vara bra att man får en chans att fördjupa sig i den religion eller kultur man har?

– Det kan det absolut vara och det finns former för det. Är man kristen finns exempelvis söndagsskolan och inom andra

religioner finns det andra typer av verksamheter, men det ska i så fall göras på fritiden.

Hur tycker du att man ska göra för att stoppa dem?

– Jag tror på ett förbud mot religiösa friskolor, det är vägen att gå, man får fasa ut dem helt enkelt.

– Jag gillar friskolor. Tillsammans med skolpengsystemet tillför de mångfald, valfrihet och kon­ kurrens till skolsystemet. Det både gynnar eleverna och är positivt för utbildningens kvalitet.

Vilka problem kan du se med religiösa friskolor?

– Jag ser inga problem med

religiösa friskolor i sig. Däremot ser jag många problem med skolor som inte följer skollagen.

Därför måste vi ha en gedigen och kontinuerlig kontroll av alla skolor.

Exempelvis scientologerna driver en friskola. Finns det en gräns för vilka organisationer som är lämpliga att bedriva

skolverksamhet?

– Nej, så länge gällande regler följs tycker jag inte att det behöver sättas någon gräns för vilka org­ani­sationer som är lämpliga att driva en skola. De religiösa friskolorna, liksom övriga friskolor, tillför i regel mycket gott till skolväsendet.

ssu

ARON modig, KDU

11 8/2011

FRIHET

25

januari. World Economic Forum, ett globalt möte om ekonomi mellan politiker, affärsledare och opinionsbildare, äger rum i den schweiziska staden Davos.

31

januari. Det republikanska partiet i USA har primärval i delstaten

12

februari. Presidentval i Turkmenistan.

Florida.

vetenskap, ekonomi, filosofi, genusvetenskap och historia, samt hur man utifrån dessa kan Under kursen ges du enidéutveckling grundläggande i centrala teorier inom sociologi, statsförstå arbetarrörelsens ochorientering dagens politiska utmaningar. vetenskap, ekonomi, filosofi, genusvetenskap och historia, samt hur man utifrån dessa kan förstå idéutveckling och politiska utmaningar.

Genomarbetarrörelsens skrivuppgifter ges du möjlighet attdagens öka dina färdigheter i att skriva samhällsanalyser och politiska förändringsförslag utifrån forskningens metoder och perspektiv. FöreläGenom ges du från möjlighet att öka dina färdigheter i att skriva samhällsanalysarna ärskrivuppgifter i huvudsak forskare universitet och högskolor. ser och politiska förändringsförslag utifrån forskningens metoder och perspektiv. Föreläsarna i huvudsak och högskolor.

Kursenärvänder sig tillforskare dig somfrån haruniversitet hjärtat till vänster och studerar vid högskola eller universitet, är fackligt aktiv, förtroendevald, engagerad för en enskild politisk fråga eller bara Kursen vänder intresserad. sig till dig som hjärtat till vänster studerar vid högskola till eller allmänpolitiskt På har ett övergripande plan och syftar Wigforssakademin attuniverskapa utifrån forskningens metoder och perspektiv. Föreläsarna är i Välkommen att söka till vårens upplaga av Wigforssakademin. sitet, är fackligt aktiv, förtroendevald, engagerad förförenett enskild politiskoch fråga eller bara en djupare förståelse för hur man arbetar politiskt mer jämlikt demokratiskt huvudsak forskare från universitet och högskolor.

Kursen består av tre helgträffar och vänder sig till dig som på allmänpolitiskt intresserad.

På ett övergripande plan syftar Wigforssakademin till att skapa samhälle. ett djupare plan vill förstå hur samhället fungerar och hur vi kan vänder till dig som hardemokratiskt hjärtat till vänster och studerar förändra det. förståelse för hur man arbetar politisktKursen en djupare för ett mersigjämlikt och vid högskola eller universitet, är fackligt aktiv, förtroendevald, samhälle.

Sista anmälningsdag är den 3 januari 2012. För mer information om kursen, se engagerad för en enskild politisk fråga eller bara allmänpolitiskt Under kursen ges du en grundläggande orientering i centrala wigforssakademin.blogspot.com. intresserad. På ett övergripande plan syftar Wigforssakademin till teorier inom sociologi, statsvetenskap, ekonomi, filosofi, genusatt skapa en djupare förståelse för hur man vetenskap och historia, samt hur dessa kan förstå För mer Sista anmälningsdag är man denutifrån 3 januari 2012. information om kursen, se arbetar politiskt för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. arbetarrörelsens idéutveckling och dagens politiska utmaningar. wigforssakademin.blogspot.com.

Lär dig förstå vår samtid.

För att kunna förändra samhället.

Wigforssakademin Wigforssakademin

Sista anmälningsdag är den 3 januari 2012. För mer information om kursen, se wigforssakademin.blogspot.com.

Genom skrivuppgifter ges du möjlighet att öka dina färdigheter i att skriva samhällsanalyser och politiska förändringsförslag

Kursen arrangeras av Viskadalens folkhögskola i samarbete med Socialdemokratiska studentförbundet, Arbetarrörelsens Tankesmedja, tidskriften Tiden och ABF. går på halvfart och går att kombinera med heltidsstudier Kursen arrangeras av Viskadalens folkhögskola i samarbete medeller Socialdemokratiska heltidsarbete, samtArbetarrörelsens berättigar till studiemedel. studentförbundet, Tankesmedja, tidskriften Tiden och ABF. Kursen går på halvfart och går att kombinera med heltidsstudier eller heltidsarbete, samt berättigar till studiemedel.

EN ASBESTFRI OCH GOD JUL! Basun 031

•

42 52 20

Asbestdöden drabbar inte bara landets byggnadsarbetare

Asbest var en gång ett ”mirakelmaterial”, tyvärr ett livsfarligt sådant.

Det finns i 1,2 miljoner bostäder och fastigheter som behöver renoveras.

Vid reparationer, om- och tillbyggnader kan asbestdamm frigöras.

Fibrerna svävar länge i luften, sätter sig i hår och på arbetskläder.

Man vet inte hur små mängder som behövs för att utveckla cancer.

Därför är det viktigt att arbetskläder lämnas på jobbet.

12 7/2011

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

”Demokrati är inte att masa sig iväg till en vallokal på utsatt datum, det är inte heller en teve-ek.”

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

Upproret lämnar ingen oberörd Tårgasen ligger tät över Tahrirtorget.

Många är de som mördats av militärens kulor under revolutionens nytändning.

Jag lämnade Kairo samma torsdag som människor började sätta upp tält inför den stora massprotesten. Den veckan demonstrerades det runt om i staden varje dag och alla byggnader var nedklottrade med politiska budskap. De flesta handlade om att militärrättegångar mot civila måste upphöra och att SCAF, samlingen av militärer som för närvarande styr Egypten, måste bort från makten.

Hundratusentals människor kräver återigen sina rättigheter, som bröd, frihet och rättvisa. De stora nyhetskanalernas bilder från folksamlingen är magiska. Men dessförinnan har det skett ett idogt politiskt arbete på många plan. Det har formats nya politiska partier, nya tidningar och nya organisationer. Det nya fria fackförbundet har redan runt två miljoner medlemmar. Och allt är politik i Kairo. Alla vet vad som händer, alla har en åsikt.

I somras var jag i Aten under de stora massprotesterna på deras tårgasfyllda frihetstorg, Syntagma. Även där andades människor politik. Stora möten och omröstningar hölls på torget varje kväll. Alternativa ekonomiska system diskuterades, kulturcentrum bildades. Ingen i staden var oberörd. De flesta hade en formulerad åsikt av något slag. Och även om långtifrån alla som tältade på torget var

greker så har demokratin och motståndet mot makten som skapades där betydelse för hela folket.

Både i Egypten och i Grekland har det politiska medvetandet och engagemanget vuxit oerhört genom kriserna. Ett annat ställe med stark politisk medvetenhet är Palestina. Men skillnaden där är att livet alltid har varit politik. Människor i Palestina vet vad som händer i omvärlden, för alla politiska beslut påverkar Palestina på något sätt.

Jag var just i Gaza. I Gazas städer vajar flaggor. Största delen av Rafah täcks av Hamas gröna, i stora delar av Gaza city vajar Fatahs gula, i flyktinglägret Jabalia svajar bland annat PFLP:s röda. Varje område har sin tillhörighet. Oavsett vad man tycker om det så är det politiska ställningstagandet långtifrån något privat där, inte heller är det något som bara kommer fram vid val. Det politiska medvetandet visar sig i de olika flaggorna och påminner människor om vad som är viktigt.

Varje dag.

Riktig demokrati kräver politiskt medvetande och politiskt engagemang hos befolkningen. Ett politiskt medvetande som är större än ett kryss vart fjärde år och som är större än enstaka lokala frågor. Det politiska medvetandet handlar om att bry sig om sina medmänniskor och att våga göra ställningstaganden.

13 8/2011

FRIHET

Vi har alla något att hämta från torgen. Vi har alla något att lära från Gazas gator. Jag hoppas att fler inspireras av torgen, flaggorna, plakaten och graffitin. Vi kan lära oss att inte ta demokratin för given, för så fort vi gör det upphör den att betyda något verkligt. Då är risken stor att samhället avpolitiseras och demokratin hamnar i ett politiskt vakuum.

Ett vakuum baserat på spelet mellan regerande allians och osynlig opposition. Demokrati är inte att masa sig iväg till en vallokal på utsatt datum, det är inte heller en teve-ek.

Demokrati är politiskt medvetande och politiskt engagemang. Utan det medvetandet och engagemanget blir demokratin slit och släng, tagen för given. Det är då en politisk retorik baserad på floskler och struntprat kan bli tongivande, det är då en regering aktivt kan motarbeta demokratiskt arbete med oppositionens goda minne. På Tahrirtorget dör de för demokratin. Det minsta vi kan göra är att aktivt leva upp till den demokrati vi har. S

Helena Hägglund är frilansjournalist och har bland annat jobbat på Kyrkans tidning. Förra året var hon som reporter med på en av Ship To Gazakonvojerna.

Avhop 14 8/2011

FRIHET

pparna Josef var homosexuell i en rörelse där bögar skulle brinna i helvetet. Peter övervägde självmord när den sociala kontrollen i Jehovas vittnen blev för stark. Helena tvingades till kalla duschar och tvångsbön när hon inte sålde tillräckligt. Det här är berättelsen om tre människor som fann modet att bryta sig ur sekternas mentala tvångströja.

Text: daniel mathisen Foto: Anna simonsson

15 8/2011

FRIHET

d. öl n Sk lse ns re ro rö r T tros te he tna m is so Kr g av lin l m de sa en ör sf m iö so lig 85 r. re 9 ma fri s 1 n de lem r e da ed ge n m lig gru 00 k 2 vi en ag ds g öl lin r id sk m a rn rsa h h I Ö Fö oc

J

Josef, som egentligen heter något annat och väljer att vara anonym, växte upp i Kristna trosrörelsen i Örebro.

osef, tio år, vrider och vänder på sig i sängen hemma i Örebro. Lakanen kletar, tankarna fladdrar. Klumpen i magen vill inte ge med sig. De senaste veckorna har en smygande känsla krupit sig på. Han tror att han är homosexuell. Samtidigt får scener från Pridefestivalen på teve föräldrarna att kalla homosexuella ”äckliga och onaturliga”. Josef heter egentligen någonting annat men väljer att vara anonym. Han föddes och växte upp i Kristna trosrörelsen, en gren av det fundamentalistiska och bokstavstrogna Livets Ord. Till och med grundskolan drevs av samma rörelse. För ett år sedan hoppade han av. I dag är han 21 år gammal.

– Det var det mest ångestladdade och fruktansvärda jag kan föreställa mig. Jag har mått och kommer förmodligen aldrig att må så dåligt, förklarar han med bekymrat minspel.

– Vi fick aldrig lämna bubblan. Ledarskapet var väldigt auktoritärt, tolkningen av Bibeln extremt fundamentalistisk.

Fastän insikten om den egna homosexualiteten sköljer över Josef redan som tioåring dröjer det lång tid innan han delar med sig av hemligheten. När

16 8/2011

FRIHET

han är 15 år tar han kontakt med en församlingsmedlem, och tillsammans inleder de en intensiv period av böner för att omvända honom. Demonerna ska drivas ut, heter det. Josef gör sitt bästa för att kapsla in känslorna, kringgärda den naturliga kärleken med höga stängsel. Men det går inte ihop. Via internet får han kontakt med andra, framför allt i USA, som delar hans erfarenheter.

– Internet gav mig förståelse, liksom det faktum att jag gick på ett kommunalt gymnasium där jag fick träffa vanliga ungdomar. För första gången blev jag fri från kyrkans mentala kontroll, berättar han.

Till sist brister det. Josef vaknar upp en tidig fredagmorgon. Han är 18 år gammal och går tredje året i gymnasiet. I dag ska han lämna församlingen. Han skriver ett långt brev till sina föräldrar.

Allt ska ut. Flyr med en packad väska över axeln till en vän, stänger av mobiltelefonen. Väntar. Tre dagar senare slår han på den. Då har han fått över 80 text- och röstmeddelanden från olika familjemedlemmar. ”Bara för att du tycker att det är rätt betyder inte att Gud tycker det. Att en mördare inte har några problem med att döda gör honom inte oskyldig”, skriver hans syster. Han sjunker ihop

Vad är en sekt?

Sociologer brukar lista fem kriterier som kännetecknar sekter: Människor sätts i fysiska eller känslomässigt påfrestande situationer; Deras problem reduceras till en enkel förklaring, som upprepade gånger lyfts fram; De får vad som verkar vara ovillkorlig kärlek, acceptans och uppmärksamhet från en karismatisk ledare eller grupp; De får en ny identitet som bygger på gruppen;

”Bara för att du tycker att det är rätt betyder inte att Gud tycker det. Att en mördare inte har några problem med att döda gör honom inte oskyldig.” på golvet i vardagsrummet framför bäddsoffan där han sovit. Kallsvetten sköljer över honom, hjärtat bankar.

– De ville att jag skulle komma hem. Det var en sorts psykologisk övertalningskampanj. Mamma sa att jag skulle bli av med homosexualiteten, om hon så skulle be i 10–15 år. Det var hemskt.

– Men det fanns inte på kartan att be tillsammans med 400 andra som hatar homosexuella.

I utkanten ligger den, församlingslokalen som bortsett från en banderoll med texten ”Kristet center” mest liknar en anonym industrilokal. Än i dag undviker Josef platsen där han tillbringat större delen av sin uppväxt. Smärtan är för kompakt. Trosrörelsen i Örebro invigdes av Livets Ord-ledaren Ulf Ekman på 1980-talet och har en bokstavstrogen tolkning av budskapet i den kristna Bibeln. Aborter ses som mord, homosexualitet är en dödssynd och kvinnans uppgift är att ta hand om barn och hem. Onani är strikt förbjudet. Församlingen har sitt ursprung i och delar många likheter med de väckelsekristna rörelserna i USA, med en stark betoning på moralisk konservatism i sociala frågor.

– Man använder sig mycket av högljudd lovsång,

handpåläggning och sensationalism. Guds närhet är ett mirakel som ska gestaltas.

Josef flyttade till Stockholm i augusti i år. Han sitter på Kafé Panorama i Kulturhuset och förklarar att saker och ting blivit lättare sedan han kom hit. Har nära till skratt. På Sergels torg nedanför rör sig rännilar av människor till och från tunnelbanan. Ett annat liv, en annan tid. Han slipper stöta på församlingsmedlemmar som tittar snett på honom. Toleransen är större.

– Jag visste att jag skulle bli lyckligare utan kyrkan. I dag upptäcker jag en ny värld, med perspektiv och människor som berikar. Det gör att jag vaknar upp varje dag och känner nyfikenhet.

I dag läks relationen till familjen långsamt. Hans ena bror har också hoppat av församlingen, vilket sannolikt underlättat Josefs försoning.

– I dag vill jag att de ska acceptera situationen för sin skull. För mig är det inte längre något problem.

Jag har mitt liv, berättar han.

De är föremål för brottsprovokation (isolering från vänner, släktingar och den traditionella kulturen) och deras tillgång till information är strängt kontrollerad.

Sekter avviker från samhället och etablerade rörelser, de är ett fåtal i förhållande till majoritetsbefolkningen, och deras inflytande över samhället är marginellt oavsett hur uppmärksammad gruppen är. Till sekter räknas därför i regel endast nyare religiösa grupper, eftersom de äldre är en del av etablissemanget. Många lever i kollektiv, avskärmade från samhället, eller i familjeliknande förhållanden till varandra. I flertalet är sektens läror radikalt integrerade i medlemmarnas vardagsliv; Att upptas som sektmedlem innebär en omstörtande förändring som vanligen innefattar att sluta umgås med dem som inte tillhör sekten. Gruppens starka sammanhållning har som funktion att vidmakthålla sektens läror och föreställningsvärld, genom att kritik och tvivel inte når medlemmarna. För att en grupp ska uppfattas som en sekt krävs att gruppen uppfattas som fanatisk ifråga om kult och lära, eller att majoritetsuppfattningen och dess värderingar avsevärt står i kontrast till och är oförenlig med gruppens världsuppfattning och värderingar. Även andra drag av extremism, isolering och samhällsopposition är kännetecknande för sekter.

Kristna trosrörelsen Trosrörelsen (efter engelska Word of Faith) är en rörelse inom kristendomen med ursprung i USA. Livets Ord i Uppsala är den i Sverige mest kända församlingen inom rörelsen.

Trosrörelsen betonar den helige Andes aktivitet i nutiden. Trosrörelsen kombinerar det med en fundamentalistisk bibelsyn, en baptistisk dopsyn och ett bejakande av auktoritärt ledarskap. När det gäller helande anser man inte bara att man kan be till Gud för att denne ska bota en sjukdom, utan också att man kan tilltala sjukdomen i Jesu namn och befalla den att lämna den sjuke. Sjukdomar betraktas inom trosrörelsen som en följd av individens synd, enligt en bokstavlig tolkning av Bibeln. Trosrörelsen tror på en annalkande katastrof där de rättstrogna kristna ”rycks upp” för att tillbringa evigheten i himmelriket, medan syndarna blir kvar på jorden.

Livets Ords megakyrka i Uppsala.

17 8/2011

FRIHET

D Under tiden i Jehovas vittnen övervägde Peter självmord. I dag har han lämnat rörelsen och studerar på Komvux.

et är en sen novemberkväll Göteborg, året är 2008. En ung man sitter i en bil invid ett naturreservat. Ur jackfickan plockar han upp ett rakblad som han fingrar på. Ska jag ta livet av mig? tänker han. Väger föroch nackdelar. Ena stunden vill han bara hitta ett slut på allt, lösa ut ångesten för gott.

I nästa ögonblick blir han kall av skräck: Han vill ju leva, fast inte så här. Han stoppar skakande ner rakbladet i jackan igen, plockar upp telefonen och ringer 112. Då var Peter 20 år gammal och medlem i Jehovas vittnen, en sluten kristen sekt med kraftigt destruktiva drag. Han hade insett att allt inte stod rätt till i rörelsen. Tvivlet fanns hela tiden där och gnagde.

– Det började med att jag lät håret växa för att trotsa och provocera. Jag ville testa gränserna.

Peter är uppväxt strax utanför Mariestad och hela hans familj var medlemmar i organisationen.

Han förklarar att det inom Jehovas vittnen finns

18 8/2011

FRIHET

en kultur av självkritik. Det dåliga samvetet sitter djupt inpräntat. Det resulterade bland annat i att han i stället för att gå vidare till gymnasiet efter grundskolan började jobba för en städfirma som ägdes av en församlingsmedlem.

– Man ska gärna upprepa för sig själv att man inte duger till. Att Gud bara älskar människor för att han är god, inte för att människorna är goda.

Perioden efter grundskolan blir turbulent.

Hans mamma, som under många år lidit av mental sjukdom, går bort. Peter flyttar till Göteborg. Mår dåligt. Rör sig vidare till Vänersborg. Mår ännu sämre. Uppbrottet kommer när han en kväll kör till Rikets sal, namnet på rörelsens kyrka, och börjar skaka. Ångesten kommer ikapp. Det får honom att bryta helt med församlingen och flytta till Stockholm. I dag läser han in en gymnasieexamen på Komvux.

– Jag har nog aldrig varit så lycklig som i dag.

Det är nästan ofattbart hur livet kan förändras så snabbt, säger han uppenbart lättad.

står. I Jehovas vittnen firade vi knappt någonting alls, säger han och ler brett.

Peter får frågan vad han fått ge upp under tiden i Jehovas vittnen. Han funderar på frågan en stund, sedan kommer svaret: – Min hjärna. Jag fick inte tänka fritt. Jag har alltid älskat musik och spelade i smyg i ett rockband, något som enligt kyrkan är Satans musik.

– De säger hela tiden att det är rörelsen som representerar den enda och sanna kärleken. Men det är tvärtom. Det är utanför församlingen som den verkliga kärleken finns.

Tomrummet efter engagemanget inom församlingen har han fyllt med frivilligarbete inom Hjälpkällan, en organisation som jobbar med avhoppare från sekter. Dessutom gick han nyligen med i Socialdemokraterna.

– Inom Jehovas vittnen är politik Satans värld och något man absolut inte ska befatta sig med. Det är till och med förbjudet att rösta. Politik är spännande, säger han.

BILD: scanpix/ Plinio Lepri

Processen från Rikets sal i Mariestad till lägenheten i Stockholm har varit lång. Peter förklarar att han lämnade rörelsen mentalt för tre år sedan, men inte tog steget fullt ut förrän tidigare i år. I dag är han 23 år gammal. Alla hans syskon har lämnat församlingen, kvar finns bara pappan, med vilken Peter har ytterst begränsad kontakt. Under perioder har han pendlat. Ömsom livrädd för att lämna tryggheten inom rörelsen. Ömsom längtat ut, bortom sektens klaustrofobiska ringmur.

– Jehovas vittnen gjorde mig asocial och introvert i sammanhang med människor utanför Jehovas vittnen. Att jag släppt rörelsen har gjort mycket för min mentala hälsa. Jag har också fått gå i terapi för att komma underfund med vem jag egentligen är, säger Peter.

Han förklarar det som att han behöver ”acklimatiseras” till samhället utanför Jehovas vittnen.

Mycket skiljer sig.

– Bara en sådan sak som att min flickvän firar födelsedagar, det är en sak som jag liksom inte för-

– Jehovas vittnen gjorde mig asocial och introvert i sammanhang med människor utanför Jehovas vittnen. Att jag släppt rörelsen har gjort mycket för min mentala hälsa.

Jag har också fått gå i terapi för att komma underfund med vem jag egentligen är.

19 8/2011

FRIHET

Jehovas vittnen Jehovas vittnen är ett religiöst samfund som anser sig vara den enda direkta fortsättningen på den ursprungliga kristna kyrkan från första århundradet efter Kristus. Rörelsen grundades på 1870-talet i USA och har 7,3 miljoner medlemmar världen över. Jehovas vittnen har en egen översättning av Bibeln. Rörelsens medlemmar är kända för att vara ute i världen på mission, ofta genom att knacka dörr eller dela ut flygblad. Medlemmar i rörelsen vägrar ta emot blodtransfusioner och är allmänt skeptiska till psykiatri och sjukvård.

Jehovas vittnen firar inte födelsedagar, jul eller någon av de högtider som traditionellt förknippas med hedendom. Utbildning ses som en distraktion från arbetet med att kommunicera ”sanningen” till en bredare allmänhet. Inte förrän på senare år har det blivit accepterat för unga medlemmar i rörelsen att läsa vidare på gymnasiet.

Jehovas vittnen tror att Harmageddon, undergången, kommer att utplåna alla syndare på jorden. Endast de som sett sanningen ryms i paradiset.

KÄNDA Jehovas vittnen

Både Prince och Jill Scott är medlemar i Jehovas vittnen.

n se el ör nr oo M a re ko yd iS p. llo rö sb as m

Som 23-åring blev Helena inlurad i Moonrörelsen, där hon tvingades arbeta 18 timmar per dag. I dag jobbar hon som terapeut främst med avhoppare från sekter.

Hon övertalas att gå en treveckorskurs på rörelsens kursgård ett par timmar från New York. Där utsätts hon mer eller mindre dygnet runt för manipulering i Moonrörelsens läror och har ständigt minst ett par medlemmar i kyrkan i närheten. Tid för reflektion finns aldrig.

– Rörelsen varnade för kritiskt tänkande. Den typen av tankar var djävulens verk. När man blivit tillräckligt omtumlad och då fick höra att tvivel är från djävulen blev jag rädd och vågade inte längre chansa. På så sätt får man hjälp att bekämpa sitt eget kritiska tänkande.

Men det fanns ingen studentorganisation och den öppna föreläsningen var i själva verket tröskeln till Moonrörelsen, som också kallas Enhetskyrkan. Rörelsen grundades 1954 i Korea av Sun Myung Moon, som betraktar sig själv som vår tids Jesus, och har gjort sig känd för sina massbröllop, där medlemmar paras ihop för giftermål. När Helena kommer till föreläsningen frågar de om henne och är nyfikna på vad hon tycker. Hon blir smickrad.

Bara vår smala stig kan frälsa din själ, förklarar de entusiastiska medlemmarna för Helena. Embryon till tvivel poppar hela tiden upp, men bristen på egen tid gör att hon aldrig förmår samla tankarna.

Kyrkan undanhåller noggrant kontroversiella delar av läran och dagarna är fullspäckade med seminarier och aktiviteter. Helena hinner bara sova ett par timmar per natt.

– Till slut blev jag mentalt överbelastad, käns-

20 8/2011

FRIHET

BILD: scanpix/ SEGYE TIMES

ar er ng ra ar

t

– Det var en avancerad form av love bombing.

Jag fick en överdos av uppmärksamhet. Det var på samma gång både obehagligt och härligt, avslöjar hon.

idigt 90-tal i New York. Det är högsommar och den kletiga värmen sveper in skyskraporna och får staden att kännas som en tryckkokare. Helena är 23 år gammal och tar en promenad genom stadsdelen Manhattan. Hon är mitt i en efterlängtad långsemester från jobbet som programmerare hemma i Sverige.

På gatan stöter hon på ett gäng ungdomar som frågar om hon vill delta i en enkät. Samtidigt som hon fyller i kommer en kille fram och berättar att en student­ organisation arrangerar en öppen föreläsning under kvällen. Hon tvekar för ett ögonblick men killen är så pass övertygande – och snygg – att hon tackar ja.

– Jag trodde att det var en vanlig studentklubb som diskuterade världsfrågor och det verkade kul att träffa nya människor, berättar Helena.

– Det var en avancerad form av love bombing. Jag fick en överdos av uppmärksamhet. Det var på samma gång både obehagligt och härligt. lomässigt och tankemässigt. Jag förmådde inte längre tänka klart och göra fria informerade val.

Sex månader senare. Hjärntvätten är fullbordad. Helena och medlemmar ur Moonrörelsen knackar på ett hus i Detroit, Michigan, för att sälja Moonrörelsens tavlor och reliker. Medlemmarna får ingen lön, bara pengar som knappt täcker mat för dagen. Sover gör de i bussen. Den som inte uppnår en viss säljvolym bestraffas med kalla duschar och tvångsböner. Vid det här laget jobbar hon sju dagar i veckan, 18 timmar om dagen för rörelsen.

Den fysiska och mentala belastningen är extrem.

Moonrörelsen har blivit hennes liv. Vänner, jobb och lägenhet i Sverige är närmast bortglömda.

– Jag tänkte ofta att jag inte orkade, att jag ville bort. Men beslutet sköts hela tiden på framtiden.

Den psykologiska manipuleringen höll mig kvar.

Uppbrottet kommer oväntat. När Helena varit insyltad i Moonrörelsen i närmare två år fyller hennes mamma 50 år och familjen planerar ett besök. Efter många fördröjningar och förhandlingar går rörelsen med på ett övervakat besök. När Helena och en medlem i kyrkan tar bilen för att möta upp familjen bromsar en skåpbil tvärt in och blockerar färdvägen. Allt går snabbt. En person håller fast kvinnan från rörelsen, en annan för in Helena i skåpbilen. Bilen tar av norrut. Det går en timme, kanske två. Vid en stuga djupt inne i skogen väntar Helenas familj tillsammans med professionella avprogrammerare. ”Vi vill bara prata färdigt, sedan får du gör precis som du vill”, säger avprogrammeraren.

– De berättade om vad påverkan och manipulation är, och jag kunde själv se hur mycket som stämde in på min rekrytering. Sprickorna i min mur växte och till slut blev det tydligt att nu när jag kunde välja på nytt ville jag inte vara kvar, säger hon och fortsätter: – Jag bröt ihop, grät och skakade om vartannat.

Efter avprogrammeringen följde hon med hem till Sverige och flyttade in i sin gamla lägenhet. Livet kunde långsamt återvända. I dag är Helena verksam som terapeut, dels vid en egen klinik i Ekerö och dels vid en vårdcentral i Rinkeby.

Hon specialiserar sig på människor med bakgrund inom destruktiva rörelser.

Vinden tär och tar, lyfter tag om människorna på Sankt Eriksgatan i centrala Stockholm. Vintern är runt knuten. Peter, Josef och Helena. Tre erfarenheter, tre öden. Alla tre sitter med rosiga kinder runt ett bord på ett kafé, ironiskt nog intill sekten Hare Krishnas lokal. De delar med sig av sina historier för varandra, först avvaktande sedan alltmer öppenhjärtigt. De nickar instämmande. Fyller i, finner gemensamma drag mellan rörelserna.

– När människor aldrig tillåts tänka fritt och mår dåligt blir tron ofta starkare, åtminstone tillfälligt, tror Peter.

Moonrörelsen Moonrörelsen eller Enhetskyrkan är en nyreligiös organisation som grundades den 1 maj 1954 i Seoul i Sydkorea av Sun Myung Moon. Moonrörelsen betraktas allmänt som en sekt, och Moon har kritiserats för att han hävdar sig själv vara Messias. Kyrkans trosuppfattning är nedskriven i boken ”De gudomliga principerna”, skriven år 1957.

Boken handlar om skapelsens ideal och Guds ursprungliga syfte, synd samt om återupprättandet av relationen mellan Gud och människor. Moonrörelsen har bland annat gjort sig känd för massbröllop, där medlemmar i rörelsen gifts bort med slumpmässigt utvalda personer.

Långtifrån alla är välkomna. Personer med latinamerikansk bakgrund, homosexuella och handikappade är inte ”mottagliga” för kyrkans lära, enligt den officiella skrivningen.

Glasdörrarna slungas med jämna mellanrum upp när stressade jobbpendlare hastar in för en kaffe på det lilla kaféet. Den friska vinterluften tränger in och får Helenas te att ryka intensivt.

– De jag träffar i mitt jobb har olika erfarenheter. Går man in i en rörelse som vuxen är det ofta lättare att ta sig ur än om man som ni växt in i den.

Att göra uppror mot föräldrar och vänner blir en form av socialt självmord, säger Helena.

Alla tre återkommer flera gånger till att de känner ett starkt behov av att hjälpa andra.

– Det är ett sätt att skapa mening, säger Helena.

Josef menar att det är ett sätt att förstå och hjälpa sig själv. Alla är överens om att organisationer och föreningar kan ha mer eller mindre sekteristiska drag. I en verklig sekt är dock skillnaden mellan den officiella och den verkliga bilden avgörande.

– Skyltfönstret utåt skiljer sig ofta markant från innehållet. Kyrkan har en väldigt sofistikerad maktstruktur. Linjen mellan sund och kontrollerande miljö är tunn.

De återkommer flera gånger till att de förstår varför människor söker sig till religiösa rörelser.

– Där finns en gemenskap och värme utan motsvarighet någon annanstans, säger Peter.

– Man ska inte underskatta de mentala processer som håller hjärnan i schack. Intellektet blir inlåst, fyller Helena i.

Och kanske är det där förklaringen till sekternas lockelse ligger. De färdigpaketerade budskapen. Livets enkla, logiska, mening. Den gemensamma resan. Josef tror att kyrkan har potential att vara en god kraft i samhället med sunda värderingar. Men då behövs modernisering och öppenhet, tror han.

– Vem vill vara med i en församling som ligger hundratals år efter samhället i stort?

21 8/2011

FRIHET

Moonrörelsens symbol.

Den andlige ledaren och grundaren av Moonrörelsen – Sun Myung Moon och hans fru Hak Ja Han.

Frihetskolan

En tankesmedja är en organisation som arbetar med idédebatt och forsknings­ liknande verksamhet. Gemensamt för de flesta tankesmedjor är att man till skillnad från forskningsinstitut har en tydligt politisk inriktning. Tankesmedjor drivs ibland som företag som går med vinst, men oftast är de föreningar eller stiftelser. Sveriges första tankesmedja var SNS, men mest känd och omtalad är förmodligen Timbro. En viktig del av tankesmedjornas arbete är att publicera utredningar. Frihet presenterar här ett axplock av de många tankesmedjor som verkar i Sverige.

Tankesmedjor

text: John Antonsson illustration: nils-petter ekWall

Stiftelsen Fritt näringsliv Ett embryo till det som skulle komma att bli Näringslivets fond föddes 1940, då för att dölja de svenska storföretagens uppköp av Svenska dagbladet. Efter att Socialdemokraterna släppt det politiskt radikala efterkrigsprogrammet 1944 satsades det stora resurser på opinions­ bildning genom fonden. Det ledde bland annat till att Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, bildades 1948. Socialdemokraternas framgångar fortsatte, men Tage Erlander lovade samförstånd och näringslivets opinionsoffensiv mattades av. Med sextiotalets vänster­ vindar insåg näringslivet att samförståndet var hotat och att något måste göras, och mot slutet av sjuttiotalet pumpades stora summor in i organisationen som finansierade starten av Timbro. Sedan 2003 har Stiftelsen Fritt Näringsliv tagit över den roll som Näringslivets fond tidigare hade.

Timbro Timbro har sina rötter i 60-talets vänstervåg. Inom Svenska Arbets­ givareföreningen, SAF, insåg man att den egna makten var hotad.

Därför valde man att årligen satsa stora pengar på politisk opinions­ bildning för att förskjuta den politiska debatten. Timbro bildades av SAF 1978, med en genomarbetad plan för opinionsbildning.

Ett exempel är att man genom att komma med en motbok för varje framgångsrik vänsterbok hoppas skifta opinionen. När ”Jämlik­ hetshanden” kom ut häromåret var Timbro snabba med att ge ut ”Jämlikhetsbluffen”, en bok vars mål var att såga ”Jämlikhetsanden” jäms fotknölarna. Timbro har genom åren haft en marknadslibe­ ral inriktning och tankesmedjans medarbetare har många gånger hoppat mellan tankesmedjan och Moderaterna och MUF. Många menar att Timbro och opinionspengarna i Näringslivets fond är starkt bidragande till den högervåg som svepte över Sverige under 80- och 90-talen. Timbro har 19 anställda, leds av vd:n Markus Uvell och driver bland annat Timbro Medieinstitut, som leds av Roland Portier Martinsson, och utbildningen Stureakademin, som leds av Patrick Krassén. Enligt Timbro själva har organisationen en årsbudget på 25 miljoner kronor.

22 8/2011

FRIHET

Fores Centerpartiet var för några år sedan en av Sveriges största tidnings­ ägare. Men man sålde av alla tidningar och fick en fin klumpsumma på ungefär en miljard kronor. En del av de pengarna har man satsat på tankesmedjan Fores, en liberal tankesmedja med grön profil. Fores leds av Martin Ådahl, en av dem som startade nyhetsmagasinet Fokus.

Fores är en stiftelse vars stiftare förutom Centerpartiet är liberala Bertil Ohlin-institutet och Studieförbundet Vuxenskolan.

SNS SNS är Sveriges äldsta tankesmedja som bildades några år efter att So­ cialdemokraterna offentliggjorde sitt efterkrigsprogram. Verksamheten finansierades med pengar från Näringslivets fond. Numera presenterar sig SNS som ett oberoende forskningsinstitut. Den bilden har naggats rejält i kanterna den senaste tiden. Det sedan forskningschefen Laura Hartman sagt upp sig efter att ha fått munkavle av SNS-ledningen.

Munkavlen kom efter att hon varit forskningsledare för en rapport som pekade på att det inte finns bevis för att privatiseringar leder till ökad effektivitet.

Numera finansieras SNS till stor del av medlemsorganisationer. Bland SNS stora skara medlemmar finns Läkemedelsindustriföreningen, Fö­ retagarna och AstraZeneca men också statligt ägda Samhall, Vattenfall och Systembolaget.

Arena Idé Arena Idé är en del av Arenagruppen och har nära band till fackföreningsrörelsen och socialdemokratin. Arena Idé är trots de täta banden politiskt och organisatoriskt obundet. Verksamhe­ ten finansieras genom så kallade abonnemang, vilket innebär att diverse organisationer abonnerar på Arenagruppens tidning, böcker och seminarier. Bland dem som finansierar Arenagruppen genom prenumerationer finns guldprenumeranterna LO och SKTF, som betalar 500 000 kronor vardera. Tidigare var pr-byrån Prime abon­ nent, men efter att det uppdagats att anställda på bolaget deltagit i Arenagruppens eftervalsanalys samtidigt som man på uppdrag av Svenskt Näringsliv arbetat för att ändra Socialdemokraternas politik har samarbetet avbrutits. Arena Idé ger ut rapporter och böcker, man anordnar också en hel del seminarier. Sedan ett par år tillbaka har Arena Idé knutit till sig ett vetenskapligt råd för att understryka sin självständighet. Arena Idés chef är Boa Ruthström och programchef är Karin Thorasdotter.

Arbetarrörelsens Tankesmedja Arbetarrörelsens Tankesmedja bildades efter en sammanslagning av ABF och Socialdemokraternas tankesmedja Idé och tendens samt LO Idédebatt. Kanslichef är Ove Andersson och Anne-Marie Lindgren är utredningschef. Arbetarrörelsens Tankesmedja ger ut debatt­ skrifter, tar fram rapporter och ordnar seminarier. Förutom det mer långsiktiga utredningsarbetet gör smedjan ”Veckans analys”, vilket är precis vad det låter som.

23 8/2011

FRIHET

Sång för tomma fickor

24 5/2011

FRIHET

Då gick han varje morgon, med pressad kostym och prydlig portfölj, till jobbet inom läkemedelsindustrin. Nu är Egbert Nathaniel Dawkins mest känd som Aloe Blacc, skönsjungande och platinasäljande souluppkomling. För Frihet berättar han om inspiration från föräldrarnas dammiga skivbackar, experimentlusta och om musiken som spegel för orättvisor. text: DANIEL MATHISEN Foto: iamkat/katerina plevkova

L

ampan tänds och ur det kompakta mörkret avtecknar sig rader av kartonger, kläder och vad som mest liknar skrot. Nioårige Egbert Nathaniel Dawkins III kikar storögt runt i vindsförrådet. Letar. Han hostar och grimaserar när han lyfter undan ett par dammiga filtar som täcker målet: backarna med vinylskivor. Han släpar dem en efter en ner i den lilla lägenheten, belägen i en förort till Los Angeles. Där bor han tillsammans med sina panamansk-amerikanska föräldrar. Sedan sätter han sig med benen i kors framför skivspelaren i vardagsrummet och plockar andaktsfullt fram den första skivan. Blåser bort dammet från konvolutet. Läser: ”Sam Cooke – A Change Is Gonna Come”. När nålen på skivspelaren träffar vinylytan sprakar högtalarna till: ”I was born by the river, in a little tent. Oh, and just like the river, I’ve been running ever since.”

Redan i grundskolan fick Egbert chansen att lära sig spela trumpet, ett instrument han än i dag plockar fram titt som tätt. I dag är han 32 år gammal och mer känd under epitetet Aloe Blacc, soulstjärnan. Så har det inte alltid varit. Efter avslutade high school-studier hamnade Egbert på en utbildning i företagsekonomi vid universitetet. Då var han helt inriktad på en icke-musikalisk karriär, men lärde sig ändå spela såväl piano som gitarr på egen hand. Så småningom lyckades han få jobb vid ett prestigefyllt managementbolag, som bland annat var kopplat till USA:s mäktiga läkemedelsindustri. Men han vantrivdes och kände sig aldrig helt bekväm i rollen.

– Det var som att sätta lock på kreativiteten. Jag blev som en zombie i ett kugghjul, minns Egbert.

introducera den mångfald av musik jag gillar för en bredare allmänhet, berättar han.

Men genombrottet infann sig aldrig. Skivorna fick visserligen bra kritik men nådde aldrig en större publik. Frustrationen grodde. Men under en bussfärd genom ett glödgande Los Angeles föddes Egberts biljett till de stora arenorna: ”I Need A Dollar”. Med låten formulerade Aloe Blacc det perfekta temaspåret till finanskrisens, klyftornas och splittringens samtid. Rader om tomma plånböcker, uppåtsträvande och hinder blev rösten till en generation av unga som drömde sig bortom public housing-komplexens slutna gårdar.

– Jag skrev den samtidigt som jag lyssnade på musikinspelningar från straffångar och svarta slavar från den amerikanska Södern. Om du lyssnar noggrant hör du att rytmen och stilen i låtarna är desamma, avslöjar han.

När ”i need a dollar” släpptes förra året blev den snabbt en radiofavorit. Kritiker har kallat låten för ett underdogsoundtrack, en beskrivning Egbert är snabb att instämma i. Låten blev så pass populär att den HBO-producerade teveserien ”How To Make It In America”, som handlar om ett par kompisar som gör sitt bästa för att hanka sig fram i New York, valde den till signaturmelodi. Bränslet till texten öste Egbert ur egna erfarenheter.

– Hela den andra versen i ”I Need A Dollar” handlar om tiden i finansvärlden och hur tufft det var efteråt. Så här i efterhand var uppsägningen det bästa som kunde hända mig. Annars hade jag sannolikt ännu suttit och ruttnat på ett kontor.

Men hur känner Egbert egentligen inför det faktum att det är först nu, 15 år efter de första släppen, som framgångarna kommer? Att Aloe Blacc kommit att bli synonym med soul i allmänhet och ”I Need A Dollar” i synnerhet? Egbert har ett tillbakalutat och lågmält sätt att tala.

Tänker efter, vrider och vänder på orden innan svaren slutligen landar. Tycks inte ha bråttom. Lite så kan hans karriär också beskrivas.

Stadigt om än långsamt framåt.

”Picture a mic, the stage is empty A beat like this might tempt me To pose, show my rings and my fat gold chain Grab the mic like I’m on Soul train” Eric B & Rakim, ”I Know You Got Soul” Rakims ord beskriver väl Egberts känslor runt 2005. Då tvingades företaget skära ner och Egbert förlorade jobbet, något som kom att bli mer gåva än förbannelse. Plötsligt hade han en ny karriär. Han började skriva låtar igen och insåg att det var musik han var ämnad att syssla med. Samma år släppte han och DJ Exile ”The Waiting Room” under namnet Emanon. Samtidigt mindes han barndomens stunder framför föräldrarnas vinylspelare och började inspireras alltmer av Joni Mitchell, Nina Simone och James Taylor. Året därpå kom den första soloplattan, ”Shine Through”, en uppenbar brytning med Emanons hiphopkonservativa ljudbild.

– Resan från rap till sång är mitt sätt att nå ut till en bredare publik.

Hiphop är inte alltid lätt att introducera till alla, och när jag sjunger kan jag attrahera lyssnare också ur mina föräldrars generation.

– ”Shine Through” var väldigt mångfacetterad och ett bra sätt att

– Det största problemet är kapitalismens brist på med­ lidande. Ett liv enligt dar­ winistiska spelregler blir omöjligt att leva.

25 5/2011

FRIHET

Aloe Blacc Namn: Egbert Nathaniel Dawkins III Ålder: 32 år Bor: Los Angeles Aktuell med: Släppte nyligen skivan ”Good Things” och släpper inom kort med ”Bird’s Eye View” tillsammans med DJ Exile Favoritmusiker: Sam Cooke Upprörs av: Girighet

26 5/2011

FRIHET

– Jag ser det som poetisk rättvisa att jag blir upptäckt efter så många års slit. Framgången med ”I Need A Dollar” visar tydligt att människor är sugna på bra musik om de får chansen att höra den.

På sin andra soloskiva, ”Good Things”, är soulmetamorfosen fulländad. Produktionen vilar mot klassisk soul och Egbert har funnit kreativt syre genom att blicka bakåt bland giganter som Sly Stone, Curtis Mayfield, Donny Hathaway, Nat King Cole och framför allt Sam Cooke, den stora förebilden.

–”Good Things” är mitt sätt att välja en genre och borra in mig i den. Vrida och vända på ljudbilderna för att verkligen hitta toner och rytmer som känns som mina, säger han och fortsätter: – Jag ser mig som en låtförfattare som studerar de verkligt stora.

Quincy Jones berättade en gång att en artist alltid ska lära av vad de redan gjort. Du studerar mästarna för att sedan karva ut egen form och stil för att bli unik och individuell. Det är det bästa sättet att undvika bruset som stör vår artistiska industri i dag.

Många musiker, inte minst svenska, är ofta ängsliga inför att av­ slöja var de står politiskt. Skivförsäljningen är alltför skakig för att riskera att främmandegöra publiken, lyder ofta resonemanget.

Egbert går tvärt emot den allmänna trenden. Utan en politisk fond tappar musi­ken sin sprängkraft och lyster, menar han. Liksom den klassiska soulens banérförare, med textrader om diskriminering och socialt utanför­skap, vill Egbert använda musiken för att förmedla något.

– Jag betraktar mig själv som väldigt politisk, eftersom livet i västvärlden präglas av politiska beslut. Musik kan definitivt underhålla, men den kan också utbilda och informera. Bra musik lyckas exponera det som behöver exponeras. Därför använder jag mina texter för att uttrycka frågor som ligger mig nära.

2003 slog rapparen 50 Cent igenom med ”Get Rich Or Die Tryin”, ett album som tidsenligt kapslade in unga rappares sug efter materiella framgångar. Egbert tycker att budskapet är bakvänt. Svarta kommer aldrig att kunna tävla på samma villkor i ett samhälle som präglas av extrema klyftor och diskriminering, enligt honom.

– Jag skulle snarare vilja säga: bli rik och dela med dig.

Han förklarar att närapå alla musikgenrer uppstått i en vilja till förändring, antingen i form av en protest mot det existerande samhället eller en vilja att hitta ett nytt.

– Bob Marley sjöng ”One love” och Michael Jackson ”We are the world”. Dessa låtar bland många andra utgör ett rikt landskap av musik som manar till politisk förändring, konstaterar Egbert och lägger till: – Ord i sånger förstärker idéer som existerar inom kulturen och inte minst politiken. Ofta är musiker effektivare än politiker när det gäller att förmedla socioekonomiska budskap.

Stora delar av Egberts låtbiografi – både som rappare och som skönsjungande soulartist – återkommer till temat om att beröra sådant som är privat eller obekvämt. Om att kasta ljus över fenomen som andra inte vågar ta i. Just nu är det inga problem att hitta saker att skriva om, tycker han.

– Företag måste bli mer sympatiska och bry sig om hur deras handlingar påverkar samhälle och miljö.

– De politiker vi väljer måste se till allas bästa. Varje medborgare, oavsett land, förtjänar bra utbildning, mat, sjukvård och boende. Folkvalda och regeringar gör bara sitt jobb om de lever upp till de minimi­ kraven.

– Samtidigt måste varje individ inse att vi är gemensamt ansvariga för jorden och våra samhällen. Vi måste ta bättre hand om båda.

– De politiker vi väljer måste se till allas bästa.

Varje medborgare, oavsett land, förtjänar bra utbild­ ning, mat, sjukvård och boende. Folkvalda och regeringar gör bara sitt jobb om de lever upp till de minimi­kraven.

Kritiken mot vårt sätt att leva har knappast saknats, men kanske är det först nu det bubblat upp och nått det allmänna medvetandet.

Occupy Wall Street-protesterna, liksom ringarna på vattnet runt om i världen, består av en ung, arg och frustrerad generation som inte nöjer sig med att se på när den rikaste procenten blir rikare på bekostnad av samhället i stort.

– Det största problemet är kapitalismens brist på medlidande. Ett liv enligt darwinistiska spelregler blir omöjligt att leva, säger han och tillägger: – Människan är inget djur.

Just nu befinner sig Aloe Blacc på världsturné. När scenstrål­ kastarna slocknat och publiken vänt hemåt brukar Egbert slå sig ner och komponera sånger inom andra genrer, plita ner ord och formuleringar för framtida bruk. Hiphopens och soulens musikaliska skrud är ofta för begränsad, menar han. Därför utforskar han hela tiden ny terräng för kommande projekt.

– Jag har några projekt som vartdera fokuserar på en specifik genre. Alla kommer sannolikt att bli album i framtiden.

– Dessutom producerade jag den mexikansk-australienska rapparen Maya Jupiters skiva, som bland annat hämtat inspiration från Son Jarocho, en traditionell form av mexikansk musik.

Möjligheten att ta ut svängarna är ett privilegium.

– Skivbolaget har gett mig friheten att utforska och skapa vad jag vill.

Jag får tid att experimentera samtidigt som jag uppträder och turnerar. Även om Egbert aldrig tycks tröttna på att leta efter nästa idé i nästa genreflora vänder han den närmaste tiden kreativiteten dit där allt en gång startade. Nästa gång mikrofonen i studion plockas upp är det för att rappa.

– Jag och DJ Exile jobbar just nu med nästa Emanonskiva, ”Bird’s Eye View”. Det blir ett renodlat hiphopalbum i klassisk tappning.

– Efter min turné genom Europa ska vi försöka färdigställa skivan så snart som möjligt. Vi vet att många fans där ute väntar på ett nytt släpp.

Från hiphop via blues och funk till soul. Tillbaka till hiphop. Cirkeln sluts för den här gången. S

27 5/2011

FRIHET

Daniel Mathisen: Att lansarna riktas mot medier så snart någon skitit i det blå skåpet. Dags att stå för sina handlingar?

Anna-Maria Marklund: Tidningar och böcker som profileras med en person i stället för innehåll. Och smartphonen som även hittat hem hos tekniska bakåtsträvare som jag själv.

John Antonsson: Vårt sätt att leva skapar kaos, krig och kris.

Daniel Mathisen: Pill featuring Trae – ”Send One Down” Anna-Maria Marklund: Jag väljer en gammal låt som fick en revival för mig. Bob Hund – ”I stället för musik: förvirring”

Annelie Carlström: Lågkonjunktur.

Anna Simonsson: Wordfeud.

John Antonsson: Randy – ”Karl Marx and history” Annelie Carlström: Cat Power – ”Angelitos Negros”

Johan Augustin: Att yta tyvärr säljer mer än konsistens.

Linus Fremin: Svensk politisk dagstidningsjournalistik verkar ha glömt allt vad källkritik heter.

Anna Simonsson: Deportees – ”Islands & Shores” Johan Augustin: Savage Garden – ”To the moon and back”

Katarina Matsson: Att allt är på väg åt skogen? I alla fall om du heter Västeuropa eller USA. Dags att börja ta ansvar.

Linus Fremin: Marianne Faithfull – ”The Stations” är min nya ringsignal Katarina Matsson: Beyoncé – ”Run the world (girls)”

: sen athi M l ie . : Dan Geni lund ark M aria o? a-M ske kulb n n : A Kan son ons t n n A ev.

Joh Dr : röm rlst a C elie art.

Ann Klimatsm : sson mon itiken). i S a ol Ann r (inom p a v tin: s n A gus u A ro. an Joh eyond Ret B in: rem modet.

F s å u Lin . Alltid p n o i on: t u l atss m inte Revo M a o em s r arin Kat n bland d r om du ä re: e e a l v l l Ä b E . b . t t t u Gö Göte dish”. (B n å r är f n: ”Swe d.) erika Wordfeu a FRIHET 28 m 6/2011

athisen: Daniel M skuldkris. om Europas Världen bort lund: ria Mark Anna-Ma är salladen där nu ftig Japan! Hur gi tligen? egen nsson: John Anto . et it ar lid So : arlström Annelie C . n Djure onsson: Anna Sim andra.

Omtanken om gustin: Johan Au batten. de Hela klimat min: Linus Fre n som inte ssio u sk di sk En feministi mafruar. m he om ar dl han Matsson: Katarina hemska den fortsatt I nyhetsväg: empel. I ex ll ti Haiti, situationen i l ändå dags : Nu är det vä n? popkulturväg Sh harlie ee att glömma C

Da

nie lM a An U n töya thise Utö n: ya v a-Ma . ar v ria det äl det Mar som mes k kän t ofa lund Jo ttba des : hn mes ra o An ch t. ton Utö An ya. sson ne : Mas lie C smo arl str rde De Ann n ö med monstr a Sim i Norge m: . a foku tion o s på ern nsso a n pro Jo test i arabv : ha ern ärld n a Blo i Al en dba Augu ger det iet. s Någ t L i i n i N n o : org #pr t som us F e. en d ataom låg m rem ig n in: el a det, mä v för en rö ära h grå nnisko att sk relse järtat som zon apa ra va fina er. Oc tt prat utrym jag v r h so a om me ar ste m jag n har de pr sexue för Den Kata gjor atad lla t i m e! D båd arabi rina itt l et e de ska Ma iv. förä mo v ndr krat åren. N tsson i oc a– h m ytt ho : var gör och en öjlighe pp om a sk illn kan fa ten att ad. ktis kt

n: . se ack hi meb t o a : M sc el dern ra. nd å tur er i u n a n l e p nt k Da rskal nta b ar e står varia ä e V M d p ia an nya Pap ar saml Och .

-M ks n. na mär nde rativ n: An or fri gstre oope so . s tr nin av k on eet : Jag stick nt ll Str A öm a r r e n W t t h s y ef Jo ccup Carl ti.

O a n: r e li mok so . e s n De on ång An : . im s avg S in i st stern na scon u n ö en A erlu ug ellan rav r A B K : M n in jan. hete ha en i em a bör ättig Jo tion r u s F bar ga r vol nu en är nskli fler.

Re i enL år mä bli n: g pot ska v ch a o r a n ss kli isk ti o r ba at r ver erika – så rab okra mme a M a m e n De å dem ko rina som h den a ymag p på bab as!) ta et, Ka ll Stre tning ncés ictori Wa rik eyo n V py ndra ch B rre ä u c Oc att ä en. (O t stö e l tia olitik yckFRIHET 29 6/2011 m p

Daniel Mathise n: Bemanningsföretagen s kampanj ”Vi kallar oss”, som sk ulle hitta ett nytt ord för inhyrd, fle xibel personal till låg kostnad. Reak tionerna blev så starka att det starta des en motkampanj.

Anna-Maria M arklund: Omslaget på Magasin Morberg när Per Morberg leker Po seidon framför kameran.

John Antonsso n: IFK Göteborgs säson gsinledning.

Annelie Carlströ m: Håkan Juholt.

Anna Simonsson : Carl Bildts lögner.

Johan Augustin : Att två duktiga journ alister, Martin och Johan, for tfarande sitter fast i Etiopien.

Linus Fremin: Politiker som saknar ryggrad och hjärta.

Katarina Matss on: De republikanska pre sidentkandidaterna – från Michele Bachmanns mundiarré till Herm an Cains (misstänkta) sexuella trakasserier.

Skämskudde fram!

30 7/2011

FRIHET

I den lettiska huvudstaden Riga skiner nyinvigda kontorsbyggnader som öppnats sedan politiker lockat företag med generösa skattelättnader.

Samtidigt lever närmare var femte invånare under fattigdomsgränsen.

Allra hårdast drabbas barn, som ofta sniffar lim och tar tunga droger för att dämpa ångest och hunger.

Text och bild: jimmy croona

RIGAS

BORTGLÖMDA

BARN 31 7/2011

FRIHET

F

rån vindsplanet i det nedgångna huset i Maskavas Forštate hörs röster. Runt ett hemmagjort bord be­ stående av en planka vilande på två bildäck sitter fyra pojkar i tioårsåldern. Janis och Artur för gång på gång varsin pet-flaska till munnen och eldar med tändare vid öppningen där en kork en gång suttit. Genom ett hål i botten andas de sedan in röken som uppstår i flaskan. De hemmagjorda bongarna byter händer och det är Dimas och Sergejs tur.

När pojkarna är klara hoppar de ner genom ett hål i golvet där det murkna träet rasat och lämnat det undre planet blottat. Dammet yr när pojkarna landar på två gamla madrasser insläpade för att skydda mot de krossade glasflaskorna, det efterlämnade byggmaterialet och de gamla sprutorna med vassa kanyler som ligger överallt på golvet.

Hit kommer barnen nästan varje dag. Vindsplanet har blivit en fristad från vuxet ingripande. De är några av de många barnen i Riga som är i riskzonen att hamna på gatan.

Andris Apalkos föräldrar var arbetslösa och drack nästan varje dag under hans uppväxt. Själv började han röka och dricka i tidig ålder, samtidigt som han blev mer och mer frånvarande i skolan. Till slut ingrep Rigas socialtjänst och Andris liv förändrades helt.

– Jag var 14 år när de ville ta mig från mina föräldrar, men jag vägrade. Då kom två uniformerade poliser och hämtade mig. De satte mig i deras bil och körde direkt till ett barnhem långt från Riga. När jag kom dit kände jag ingen och visste inget.

Andris hade blivit socialt föräldralös. En term som används när ett barns föräldrar fortfarande är i livet men inte längre kan leva upp till det ansvar föräldraskap kräver. Precis som i Andris fall ligger oftas­t alkoholmissbruk bakom problematiken, det börjar harmlöst men kan leda till vanvård och ren försummelse. För att komma bort från den destruktiva hemmiljön placerades Andris på ett statligt ägt barn­ hem några mil utanför Tukums i västra Lettland. Men platsen som skulle bli hans väg ut blev snarare motsatsen. Andris lärde snabbt känn­a några pojkar som var i hans ålder och som också var från Riga.

– Jag var 14 år när de ville ta mig från mina föräldrar, men jag vägrade. Då kom två uniformerade poliser och hämtade mig. De satte mig i deras bil och körde di­rekt till ett barnhem långt från Riga. När jag kom dit kände jag ingen och visste inget.

32 7/2011

FRIHET

Riga Riga är Lettlands huvudstad där mer än en tredjedel av Lettlands befolkning bor. 1991 låg befolkningsantalet på närmare en miljon.

I dag bor här strax över 700 000. Minskningen kan huvudsakligen förklaras genom omfattande utvandring efter Sovjetunionens upplösning i kombination med låga födelsetal under 1990-talet. Forskare räknar med att folkmängden kan halveras till år 2050.

Befolkningen utgörs till 42 procent av etniska letter, 41 procent av ryssar och resterande del av ukrainare, polacker och vitryssar. Staden grundades år 1201 och klassas i dag som världsarv av FN-organet UNESCO. Riga har en speciell ekonomisk status som frihamn, vilket bland annat innebär stora skatte- och momslättnader för företag som verkar i staden.

ls al ste re, va. in, l”. e o l nt ga ld jä er o r i ti ir ä å s ud sch k gå vi bl r p a lj ck sa det r de ke ndr ”Fu is n r . V ä nä tä e a an ng te de h d ol ni be c sk ild ar som n o e t i tb tt t sk . U få e nge arn i di te b ra u na är v po ng un et tt a d e r s kri k gå om ska en ger a m sä dr let de ”, an täl om ol s n de i ho h ar ne sc k oc v r a strö r ba uc m ”F Di tan fö – u

Fattigdom i Riga

dr

An

År 2005 levde 16,2 procent av Rigas befolkning under fattigdomsgränsen.

Landets ekonomi växte under många år i rekordtakt, som högst med elva procent årligen. Välståndet fördelades på grund av låga skatter och liten välfärdssektor mycket ojämnt. Finanskrisen och de ekonomiska åtstramningarna runt om i Europa har sannolikt ökat andelen fattiga ytterligare, fastän tillförlitliga siffror saknas. Allra mest utsatta är barn, ungdomar och pensionärer.

En majoritet av pensionärerna har en pension som inte når upp till existensminimum.

y, t . tre vid ute ten t en h e gc oc r d na da ker na på på ar tan t in en i p d s g rn na an lån ba llar ibl a , dr vä ås an å k mg de s p tt u ch mla r a s o a fö ni n s er Ja rke ats A kpl le

s l, r. hu n ts na til ga he in tta en en ar fly r p äg nd tt ta t l stå e a os k al l m öre täl ch am . F tt s t o t g en y år et rk tt n sv av t A e är n tre ter et d de n ef år ce ar en kg ag let m ba er d na På igg Ilo l

33 7/2011

FRIHET

Legenden om Riga Det finns åtskilliga folkliga historier kring Rigas grundande. En av legenderna handlar om Kristaps den Store, en reslig karl, som bar vandrare på ryggen över floden Daugava. Kristaps bodde i en stuga på en av flodbankarna och fann en dag ett barn. När han vadade över Daugava med barnet på ryggen blev bördan allt tyngre och Kristaps kunde bara med hjälp av sina allra sista krafter korsa floden. Nästa morgon hade barnet förvandlats till en kruka med guld.

Efter Kristaps död, enligt legenden, användes guldet för att finansiera byggandet av Riga.

Många av dem rökte marijuana och sniffade lim regelbundet, och en dag fick Andris frågan om han också ville testa. Det gjorde han.

– Jag gillade limmet direkt, det var billigt och man blev helt galen i huvudet. Det var typ som att drömma.

Sprit och droger var aldrig svårt att få tag i. Antingen köpte de själva eller frågade någon äldre kompis, det största problemet var pengar. Den lilla summa fickpengar Tukums stad betalade ut varje månad tog snabbt slut, och Andris började stjäla för att ha råd med cigaretter, sprit och lim.

– Vi tog allt vi kunde, på barnhemmet öppnade vi datorerna och tog ut hårddiskarna och minnet. Samma sak med dem på biblioteket, sedan sålde vi sakerna, berättar Andris.

I varje kommun i Lettland finns en ”Orphans’ Court”, en instans som har hand om frågor rörande barn och familjer med socioekonomiska problem. Marija Pšenova jobbar på Rigas ”Orphans’ Court”, och i hen­ nes uppgifter ingår det att ta beslut om att frånta föräldrar vårdnaden av barn.

– Det är sällan det rör sig om bara ett problem hos de här famil­ jerna. Det är oftast många problem som tillsammans gör att vi agerar.

En uppväxt i en miljö liknande den Andris växte upp i kan lämna barnen missanpassade med en frånvaro av de mest fundamentala so­ ciala förmågorna. I hemmet introduceras de i tidig ålder för tobak, alkohol och ibland också narkotika, vilket ökar risken för tidigt an­ vändande. Marija berättar att 8 500 barn omplacerades i Lettland förra året. Hade barnen inga släktingar som kunde ta hand om dem så ham­ nade de på barnhem, om de inte rymde hemifrån.

– Det är så komplicerat, en lösning skulle kräva många olika för­ ändringar. Vi måste utveckla ett system med hjälp för både barnen och deras föräldrar, säger Marija Pšenova.

I dag är Andris tjugo år och har lämnat barnhemmet. Som så många andra unga människor i Lettland har han inget jobb. Den ekonomiska krisen drabbade de baltiska länderna hårt, och arbetslösheten har ökat markant de senaste åren, siffran ligger i dag nära 20 procent. För att sysselsätta sig hjälper Andris till på Arken, ett dagcenter för barn som är i samma situation han en gång var i – barn i riskzonen.

Solen skiner utan värme när Janis, Artur och Oksana strosar ner längst Jekabpils Iela. Trots att det är nära noll grader ute har barnen tunna jackor på sig, Janis har bara en tjocktröja. De knackar på fönst­ ret tillhörande dagcentret och fortsätter in på husets bakgård. Där går de in i ett trapphus och väntar utanför en grön dörr. Efter en kort stund öppnar Andris dörren inifrån.

Byggnaden som dagcentret ligger i ser ut som de flesta andra i den östra förorten Maskavas: nedgånget med bleknad fasad och färg som flagnat sedan länge. Nästan allt är gammalt och trasigt, senast var det värmepumpen som gick sönder. Trots att våren är på väg så blir

– Även om vi inte kan ser­ vera så bra mat, så är det i alla fall mat. Bar­nen vet att de alltid är välkomna, och så länge jag kan erbjuda det är jag glad.

34 7/2011

FRIHET

Då r e. e t e. åt ak in br er s nd ed ft la m ar e , ib t lt ul let ågo rf h t ä oc e n se er r d hu n ta a en hit vn rn d gi a n er r b la öv ne . Ib et in pp l d rsv u til fö ed n å m re d ta lla och att Kä

35 7/2011

FRIHET

Ok na

sa h

oc k

ne

Da å

rp

la

de en

da

pr

a Elv gl v d aå ig ag rig a be cen e A sö tre rtu ka t A r ä re rk r . en en s

Öv sy erg n ivn i oj utk a b ek a yg t l nte gp äm r l n na ats pe ad av er ng es Ri är ar åt ga ing na sit , p e to t öd åb n o ö v g sl e n rja an ut ä de lig r .

tt.

re

ga

ci

det väldigt kallt i lokalen. Ytterkläderna får stanna på för många av barnen, i alla fall för dem som har ytterkläder.

Föreståndarinnan Ilona Kviesite letar ständigt efter ett nytt ställe att flytta centret till, men det är svårt och kostar mycket. Få fastig­ hetsägare vill hyra ut lokaler när de vet att det ska bli ett dagcenter.

– De tror att barnen knarkar och att de bara skulle förstöra massa saker, berättar Andris.

Det är inte ovanligt att barnen som kommer till Arken gått hela da­ gen utan att äta, ofta är det här det första målet mat de får. Ilona Kvie­ site berättar att det är få dagcenter i Riga som kan erbjuda mat. Hon skulle aldrig ha råd utan sina sponsorer i Sverige, utan dem skulle hon inte ens kunna ha öppet.

– Även om vi inte kan servera så bra mat, så är det i alla fall mat.

Barnen vet att de alltid är välkomna, och så länge jag kan erbjuda det är jag glad, säger Ilona.

Hemma i Ilonas lägenhet ligger hundratals små prydnadsänglar utspridda på sängen, Ilona har tagit fram dem för att putsa. På väggen

– Jag gillade limmet direkt, det var billigt och man blev helt galen i huvudet. Det var typ som att drömma. ovanför sängen hänger ett krucifix, det gör det nästan i varje rum. När Ilona berättar om förhållandena många av Arkens barn lever under blir hon sorgsen. Hon vet inte om det finns någon lösning men försö­ ker prata med barnens föräldrar så ofta hon kan. Ibland ger hon dem pengar som ska gå till mat och kläder. Trots att läget är svårt kommer Ilona aldrig sluta med det hon gör.

– Jag ber och kommer fortsätta be att allt ska bli bra, säger hon och drar fingret över porslinsytan på en av änglarna. S

36 7/2011

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

Åren när luften gick ur oss I år skulle det vara tio år sedan den elfte september 2001 och det var det förstås också.

Men det blev en märklig minnesdag ett märk­ ligt år. Då, för tio år sedan, proklamerade det glassiga amerikanska magasinet Vanity Fair ironins död. Efter terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon skulle det inte längre vara möjligt att menande och iro­ niskt nicka åt världen – i stället för att bry sig.

Men istället var det mycket av det som vi brydde oss om som försvann ur den politiska debatten.

Skuldavskrivning, öppna gränser, jämlik­ het, feminism och Tobinskatt. Hela den glo­ bala rättviserörelsen bara dog. Allt handlade plötsligt om terrorism. Och sedan blev det krig. Först i Afghanistan och sedan i Irak.

Den buffliga Göran Perssonska socialdemo­ krati som vi hade kritiserat för att inte bry sig tillräckligt förlorade valet 2006.

Och började haverera.

Det som hade tyckts som en gigantisk, stabil (om än omodern) koloss som vi unga behövde inta och sedan modernisera föll bara ihop. I dag har de vuxna gått hem eller bör­ jat bete sig som barn. Så vad finns kvar att protestera mot? Nu oroar man sig inte för att den respektingivande socialdemokratiska fästningen inte bryr sig tillräckligt om femi­ nism, skuldavskrivning och Tobinskatt. Man oroar sig för om det här stackars partiet över­ huvudtaget kommer kunna vinna ett val det närmsta decenniet.

Tobinskatten har dock kommit tillbaka.

Men inte från socialdemokratiskt håll, utan som ett förslag från högerregeringar i Tysk­ land och Frankrike. Skatt på finansiella transaktioner inom EU ska vi ha! Inte främst av rättviseskäl, nej vad som helst för att få in pengar. Europa, en annan av de där grejerna man trodde på, håller också på att gå under.

Då för tio år sedan skrevs det böcker om varför Europa skulle leda det nya millenniet.

Trots alla EU:s brister fanns det hopp. Inom den socialdemokrati som faktiskt regerade i de flesta europeiska länder drömde man om att unionen skulle kunna bli så mycket mer.

Något annat än ett projekt fokuserat på att subventionera franska bönder, diskutera institutioner, bygga högre murar mot om­ världen och jaga illegala migranter. I dag ser en kris som inte hade behövt sprida sig från Grekland ut att krossa euron och dra med sig hela världsekonomin ned i ett förlorat decen­ nium.

I alla fall för vår del av världen.

För det blev inte terrorismen eller islamis­ men som definierade det senaste decenniet. I alla fall inte i det långa perspektivet. Histori­ kerna kommer antagligen i stället att se till­ baka och säga att det var maktförskjutningen i världen.

Ekonomisk makt har flyttat söderut och österut snabbare än någon kunde föreställa sig.

21 8/2011

FRIHET

Vi har kunnat se det tydligare än kanske någonsin under 2011: Europa kollapsar, USA krisar men Kina har rekordtillväxt, fler mil­ jonärer, fler megastäder och fler skyskrapor än någon annan. Australien har helt klarat sig undan finanskrisen och Brasilien och In­ dien växer så det knakar. År 2050 beräknas den kinesiska ekonomin vara dubbelt så stor som USA:s. De amerikaner som utkämpat Ge­ orge W Bushs krig mot terrorn i öknar och bergsmassiv på andra sidan världen kommer hem till ett USA där det inte finns några jobb.

Och det värsta terrordådet i Skandinavien sedan andra världskriget utfördes inte av is­ lamister. Det var en lång blond norrman som massakrerade ton­ årin­gar på ett ung­ domsläger.

För att de stod upp mot just det isla­ mofoba bakgrunds­ brus vi har lärt oss att ta för givet det senaste decenniet. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

KULTUR & NÖJE BILD: ida lindhag

Färgad färg under lupp ”Rosa – den farliga färgen” är en djupdykning i en färg som väcker känslor och en skiss över några av de strukturer som formar vår identitet. TEXT: john antonsson

3

Var det i ettan på gymnasiet? Jag hade just kommit hem från en kurs på SSU:s kursgård Bommersvik och med mig därifrån fick jag med boken ”Under det rosa täcket”. I väntan på en ny skolveckas första lektion satt jag där i Strömbackaskolans korri­ dorer och läste bokens in­ ledningsavsnitt och hajade verkligen till. Jag fick läsa en skicklig uppgörelse med alla dem som hävdar att det finns ett slags kvinnlig särart, och för första gång­ en förstod jag hur symboler är en del av de strukturer som sorterar människor.

En av de symboler som i förbifarten diskute­ ras var just färgen rosa. Sedan dess har fär­ gen lurat kvar i bakhuvudet – och så damp Fanny Ambjörnssons ”Rosa – den farliga färgen” ner i postfacket. Socialantropologen Ambjörnsson har tecknat ett tankeväckande porträtt av en färg. En historisk genomgång kombineras med intervjuer med människor som berörs av färgen. Redan i inlednings­

kapitlet motbevisas alla de som tror att det finns ett slags biologisk dragningskraft till rosa, inte minst genom det faktum att färgen för knappt hundra år sedan förknippades med ”manlig styrka och krigiskhet”.

Från krigiskheten har färgen gjort en lång och brokig resa. När nazisterna skickade bögar till koncentrationslägren fick de bära en rosa triangel med spetsen nedåt, gayrö­ relsen vände på triangeln och gjorde den till sin under 70-talets intensiva kamp. I dag är färgens ställning på många sätt ambivalent.

Fanny Ambjörnsson möter queerfeminister från det anarkistiska svarta blocket som an­ vänder färgen som en symbol för motstånd och medelklassfamiljer som verkligen inte vill att deras döttrar klär sig i rosa. För för­ äldrarna blir färgen en symbol för könsupp­ delning men också för något annat.

När diskussionen tas steget längre inser man att de som räds färgen många gånger pratar om stil i samma andetag som de näm­ ner färgen. Rosa blir inte bara en sorterings­ mekanism för genus, för de övre klasserna

38 8/2011

FRIHET

blir avsaknaden av rosa ett sätt att särskilja sig från de andra. Enligt Ambjörnsson speg­ lar det ”hierarkier knutna till klass, etnicitet och nationalitet. Mer övergripande skulle man kunna hävda att den jämställdhet som föräldrarna försöker skapa och den jämställd­ hetsmodell de försöker leva efter inte enbart handlar om genus. Den kan även förstås som en sorts klass- och nationalitetsprojekt.”

Inom vissa delar av vänstern finns ett mot­ stånd mot att prata om identitetsfrågor som ett slags motsatsförhållande till rent materi­ ella frågor. Fanny Ambjörnsson visar på ett tydligt sätt att det finns ett samband mellan de strukturer som formar vår identitet och vår smak, och de strukturer som rättfärdigar en uppdelning i ekonomiska klasser.

Färgen rosa betyder i sig ingenting, men genom att visa hur den laddas med värde vi­ sar Ambjörnsson på en spricka i muren, en spricka som ger en fingervisning om att det finns andra vägar. S Bok – ”Rosa - den farliga färgen” (Ordfront förlag) finns i bokhandeln nu.

Psykologiskt spel

4

Magont och huvudbry. Det är känslorna som kryper genom mig när jag lämnar sa­ longen. I Ruben Östlunds film ”Play” lurar ett gäng grabbar tre stackare ut på en lång och uttänkt rånresa. Man kan tänka sig att ett rån går till så här: Större eller fler personer kom­ mer fram till några andra och säger: ”Ge mig pengar och mobil.” Inte här.

Inspirerad av verkliga händelser berättar Ruben Östlund en historia om ett elakt och uttänkt psykologiskt spel, där unga människor driver andra i steg efter steg. Det är ett drama som bär stora likheter med skräck av det mer suggestiva slaget, som i Hanekes ”Funny games”. Rånarna är förortsungar med afrikanskt ursprung, offren kommer från Göteborgs förnämare kvarter. Klasskillnaden illustreras utmärkt när ett av rånoffren tvingas spela blockflöjt på spårvagnen. Som upplagt för en analys av klas�­ samhällets och kriminalitetens orsaker, men icke. Östlund lämnar det osagt. I stället klibbar funde­ ringarna fast som regnvåta jeans. Jag går hem från salongen och funderar, liksom tackar Östlund för att han låter mig tänka själv. text: John Antonsson

Film – ”Play” visas på bio just nu.

Ljummen folkhemsrap

2

Victor Marko och Jens Siverstedt, rappare respektive producent i hiphopduon Mofeta & Jerre, har tröttnat på glad rap, åt­ minstone enligt pressmaterialet till nysläppta ”Bril­ janter & smaragder”. Europeisk högerextremism, finanskris, tuff uppväxt, klimathot. Allt ska med och det går inte att skaka av sig känslan att Mofeta rubrikläst DN när inspirationen dalat. ­Ibland funkar det, som den personliga raden ”samma folk som skickade min släkt till dödsläger sitter i EU:s

parlament”. Fast det räcker inte. Rimtekniken känns lånad från Snook och Jerres beats präglas av stumma trummor och trötta samplingar. Mest skär det sig när Mofeta försöker sig på en svartsjukeskildring i ”Lilla flicka”, ett genant bottennapp med Ulf Lundell-komplex.

Timbuktugästade ”Balsam” blir en genant uppvisning i rap­ parnas nivåskillnad. Likaså när Promoe skåpar ut Mofeta på ”Kalifornien”. Med Nas ord: ”They mur­ dered you on your own shit.” Aldrig ett bra tecken. text: DANIEL MATHISEN

KALENDERN 20 DEC–5 FEB

20 21

december. Säkert! och Klungan uppträder på Cirkus i Stockholm.

december. Den amerikanska versionen av ”Män som hatar kvinnor” har biopremiär.

Skiva - ”Briljanter & smaragder” finns att köpa nu.

Magiskt äventyr

4

Det tredje kapitlet i den unisont hylla­ de Unchartedserien, ”Uncharted 3: Drake’s Deception”, förflyttar spelaren tillbaka till protagonisten Nathan Drakes barndomsår. Det blir avstampet för en snårig historia i fotspåren efter författaren, officeren och arkeologen Lawrence av Arabien. I ett förfallet renässansslott i Frankrikes urskogar finns ledtrådarna till vad som ska visa sig vara århundradets hemlighet: Öknens Atlantis.

Formeln är välbekant från tidigare. Mycket klätt­ rande i höga byggnader och klassisk plattforms­ glädje. Det i kombination med snygga slagsmålsoch stridsscener får ”Uncharted 3” att kännas som ett Jules Verne-äventyr på crack. Grafiken är fullständigt enastående, vare sig du knallar runt i en ändlös öken, smyger i en medeltida borg i Syrien eller gör ditt bästa för att röra dig vertikalt uppåt i ett snabbt sjunkande tanker. Hatten av för spelutvecklaren Naughty Dog. Ett spel som gjort för tärande vinter­ kvällar. text: DANIEL MATHISEN

29

december. Det klassiska folk- och proggbandet Euskefeurat bjuder på hemvändarkonsert i Piteå.

1 15

januari. Nytt år och 2012 är året då stora delar av kulturvärlden firar Strindberg.

januari. Kulturhuset i Stockholm visar fotoutställningen ”Detroit: ett självporträtt”.

Spel – ”Uncharted 3: Drake’s Deception”

REKOMMENDATIONER

18

januari. Teveserien ”Boardwalk Empire” om förbudstiden i USA kommer ut på dvd.

20

januari. Under en månads tid visas en fotoutställning om den sydafrikanske fotografen Ernest Cole på Hasselblad Center i Göteborg.

Da

la r då na lig s T at idn t d in e ga up r pf tyc an kt n ea et t n tt N yt an t b ne et yg Grö nv .

al

ls

ny

a

sk

iv

a

va

rs

å

ne ”E da d n la m hä al st d .”

Humorbiografi. Humormästaren Tina Feys självbiografiska bok ”Bossypants” är intelligent och rolig. Helt klart läsvärd.

Spiondrama. Tomas Alfredsons filmatisering av John le Carrés ”Tinker Tailor Soldier Spy” är en långsam film om en tid då järnridån delade Europa, det får en att tänka till. Dessutom är skådespelar­ insatserna utmärkta, en av årets bästa biofilmer.

Jätteverk. Tredje och sista delen av Haruki Murakamis 1Q84 är äntligen ute på svenska. Den är precis lika skruvad som vi hoppats på.

Pinsamt bra. Härligt galna komediserien ”I Anneli” har äntligen kommit på dvd. Nu kan man skratta med Sissela Benns härliga karaktär(er) om och om igen.

Underdograp. Alabamas slitvargar G-Sides senaste verk, ”Island”, spräcker alla genregränser och befäster rapduon som hiphopkartans mest kreativa.

RÖST som spränger. Nitton år efter PJ Harveys skivdebut 1992 har hon under hösten släppt sitt tionde album, ”Let England shake”, och visar att hon fortfarande bara blir bättre.

39 8/2011

FRIHET

5

februari. Hardcorelegendaren och spoken word-artisten Henry Rollins uppträder på Trädgår’n i Göteborg.

– Jag har omvänt en sverigedemokrat Stina Oscarson är Radioteaterns kontroversiella chef. Hon berättar om konstens kraft att ifrågasätta – och att omvända sverigedemokrater.

E

TEXT och bild: John antonsson

n cyklande Stina Oscarson kommer lite sent till Ma­ riatorget i Stockholm. Helgens kontroversiella påhitt har skapat lite extrajobb. Det är lördag. ”Välkommen till ett extrainsatt Ring P1”, säger programledaren Alex­ andra Pascalidou på Radioteaterns tid.

Med en matig fördomsbank dramatiserades ett ”Ring P1” av sällan hört slag, några lyssnare var chockade och ringde in. Där möttes man av en telefonsvarare som lät lyssnarna lämna in sina fördomar.

– Men det mest fantastiska är att jag lyckats med att omvända en sverigedemokrat. Det är väl inte min absoluta mission här i livet att omvända folk, men varje gång man märker att teater gör skillnad känns det bra, säger Stina Oscarson och syftar på en lyssnare som varit i kontakt med henne och omvänts genom den dramatiserade leken med fördomar.

Stina Oscarson började som chef på Radioteatern i våras efter att ha arbetat några år som konstnärlig ledare på Orionteatern. Stora institutioner tenderar att bli en byråkratisk djungel.

– Jag har aldrig låtit byråkratin krångla till det. Jag har bestämt mig för att jag i första hand är en konstnärlig chef och att jag aldrig kommer att bli en perfekt administrativ chef.

Ekvationen med att vara konstnärlig och administrativ chef går inte riktigt ihop med en normal arbetsvecka. Därför ser Stina Oscar­ son till att vara konstnärlig chef på kontorstid då alla andra är där och tar på sig de administrativa glasögonen på kvällen.

– Jag har på något sätt valt att leva så här, jag ser det som att jag har

ett slags uppdrag och vill inte ha det på något annat sätt, men kräver inte att andra ska jobba så.

Att jobba inom public service är ett uppdrag som skiljer sig från andra, då det är gemensamt finansierat finns ett viktigt krav på opar­ tiskhet. Och säkerligen var det en och annan som höjde på ögonbrynen när Stina Oscarson, som till och med drivit en alternativ kulturutred­ ning, blev chef på Radioteatern.

– Opartiskhet innebär inte att man inte kan ta ställning. Opartisk­ het handlar om att inte gå någon annans ärende. Däremot kan man försvara vissa värden. Konstens uppdrag är att ständigt ifrågasätta den rådande samhällsberättelsen.

Varför Radioteatern?

– Det är den absolut mest demokratiska teatern, alla har tillgång till den – gratis. Som konstform tycker jag att det är starkt med någonting som är så omodernt, nu är det mer och mer intryck av allt. Där är Ra­ dioteatern begränsad, vi tvingas skapa bilder i huvuden med en tilltro till fantasin. Man kommer till kärnan i berättandet.

Hur ser du på public service-uppdraget?

– Det handlar om att ge folk vad de inte vet att de vill ha. Det är en fara om man försöker anpassa sig till en abstrakt massa. Om vi som jobbar på Radioteatern försöker vässa våra idéer och gör det vi tycker är angeläget så kommer det att beröra. När jag började frågade jag Kristian Lundberg vad hans gamla arbetskamrater skulle tycka om att hans arbetarroman ”Yarden” dramatiserades.”Vem bryr sig, er offentlighet är inte vår offentlighet”, var hans svar. Det kanske den aldrig blir, men vi måste arbeta för det. Det är det som ger oss vårt existensberättigande, säger Stina Oscarson. S

40 8/2011

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

41 8/2011

FRIHET

KULTURKRÖNIKA

Ord som bär på förtryck Varje år firas negerbollens dag. Då samlas människor runt om i Sverige för att trycka i sig söta runda små chokladbakverk. Perso­ nerna som firar dagen säger sig göra det för att bevara, i deras tycke, en av våra viktigaste svenska traditioner: att få säga ordet neger­ boll. Och de är många som vill det. På nätet har det skapats grupper med hundratusentals medlemmar som alla menar att det är deras rätt att få säga ordet negerboll. När jag läser kommentarerna människor skriver i dessa grupper, tycker de allra flesta att det inte är något att uppröras över. Att folk är så ”lätt­ kränkta” nu för tiden, att ”det alltid har hetat negerboll” och att de har ”sagt så ända sedan de var barn”. I deras värld ska den som vill få säga negerboll utan att kritiseras eller ”pekas ut som rasist” för det.

Jag håller inte alls med. Jag kan nämligen inte förstå personer som kämpar för rätten att kränka och såra andra människor. För san­ ningen är att alla ord inte är neutrala ord.

Hur mycket ords mening och innebörd än för­ ändras över tid, så tar inte det bort att varje ord även har en historia. Vissa ord bär på en historia av förtryck, av diskriminering, av smärta. Det försvinner inte bara för att vissa personer vill det. Smärtan i ordet finns kvar så länge någon känner smärta av att höra det.

Det är därför neger inte är ett neutralt ord.

Det bär på en historia av rasism och kolonialt förtryck som lever kvar än i dag. Neger är ett ord som säger till vissa att de inte tillhör, att de inte får vara med, att de inte är som alla vi andra. Att de har ett annat värde.

Just därför väljer jag att aldrig använda det. Just därför kritiserar jag dem som använ­ der det. För jag tycker att respekt och män­ niskors lika värde är viktigare än min känsla av att vilja yttra ordet. Men när jag säger sa­ ker som dessa får jag ofta stämpeln politiskt korrekt. Att vara politiskt korrekt innebär, enligt dess kritiker, att personen i fråga tar en ”överdriven” hänsyn till utsatta grupper som kvinnor, hbt-personer och individer med annan etnicitet än svensk.

Ibland vill dessa kritiker få det till att vi politiskt korrekta bara försöker undvika kul­ turellt grundade tabun och känsliga frågor.

Men det är en medveten förvanskning av san­ ningen. För det är snarare så att det är vi som stämplas som politiskt korrekta som faktiskt problematiserar och ifrågasätter de norme­ rande och förtryckande företeelser som finns i samhället. Hur mycket politiskt inkorrekta än försöker framställa sig själva som modiga sanningssägare, så är det tydligt att begreppet politiskt inkorrekt mest är en mer smickrande omskrivning av sexism, rasism och homofobi.

KULTURNOTERAT

Linus Fremin är skribent

Försvaret blir film Stockholm filmfestivals långfilmsstipendium har tilldelats ”Apflickorna”-regissören Linda Aschan. Hon ska göra film av Johannes Anyuru och Aleksander Motturis pjäs ”Försvaret”. Filmen beskrivs som ett ”horrordrama i en isolerad värld”.

Musikanterna ockuperar Occupy Wall Street har fått hjälp av stödorganisationen Occupy Musicians.

Bland de första att skriva på var Tom Morello, Lou Reed, Laurie Anderson och Talib Kweli.

Musikockupanterna är ett kamratprojekt i Occupy Writers, Occupy Filmmakers och Occupy Comics.

Människor som gnäller över den politiska korrektheten kämpar egentligen inte för ytt­ randefrihet utan mer för rätten att såra and­ ra utan att kritiseras för det. Det är samma sorts människor som argumenterar för att få använda ordet negerboll för att det historiskt sett ”alltid har hetat så”, samtidigt som de vif­ tar bort de hundratals år av globalt förtryck som vita utsatt svarta för. För mig är det inte okej. För mig måste det ifrågasättas. Just där­ för ses jag gärna som en politiskt korrekt jä­ vel som gnäller när jag borde hålla käft. Men jag kommer aldrig att hålla käft. Jag kommer alltid att kämpa för att vi ska använda ett mer tolerant och res­ pektfullt språk. För vi måste ju kunna kommunicera utan att såra varandra, eller hur? S

Bästa danslåten någonsin

”Att låna äger”

Daft Punks ”One more time” har utsetts till tidernas bästa danslåt av musiktidningen Rolling Stones läsare.

Sveriges författarförbund har dragit igång en kampanj

42 8/2011

FRIHET

och bloggare.

mot privatiseringar av bibliotek, där 750 vykort med samma budskap skickats till Kulturdepartementet.

– Bibliotek är platser där alla de viktiga orden möts: demokrati, yttrandefrihet, mångfald, jämlikhet, kultur och kunskap.

Ansvaret för det kan aldrig placeras hos institutioner drivna av vinstintresse, säger Cecilia Lindmark på Författarförbundets skönlitterära sektion i ett pressmeddelande.

G

er

FR

m

m

ko

IH

SS U-

rik

VÄ

di st

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

R te V m ih U n an E i s AR jä N fö T lp to rb er G K rv D is un A ä ko A ga l V orn RT rvartä UE L at vl as tp E in st LÄ åv R g L op er K un s p ka G d . s . T YG kylt. G E er hös 44 R tkam s. s. pan 48 46 jen .

Så

ER

lW ol sk

ni e

Da

FOKUS SSU

FRIHET

43 8/2011

– med frihet som slagord

n. la na sko ar U: ska SS n h rgi oc Vi as å rb ar p Ha nj n pa na m Ke ka

SSU ökar

I två veckor har SSU:are i hela landet kampanjat på torg och i skolkorridorer. Målet: Att ta tillbaka frihetsbegreppet från högern.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: JENS OHLSSON

LUKTEN AV RENGÖRINGSMEDEL krockar med doften av moussaka från skolmatsalen. Morgon möter lunchtid och SSU Örebro har tagit sig till Virginska skolan för att kampanja. Det är den första veckan av SSU:s höstkampanj på temat frihet. Budskapet är att människor kräver jämlikhet och trygghet, en fortsättning på den kampanj SSU drev i våras men med större fokus på antirasism. SSU Örebros ombudsman Kenan Harbas och SSU:s förbundssekreterare Ellinor Eriksson traskar genom korridorerna. Det välnötta trägolvet skvallrar om den gamla skofabrik som en gång huserade i skolans lokaler.

KENAN ÖVERTYGAR EN kille om att komma till en träff SSU anordnar på ett kafé under kvällen.

Ellinor samlar på sig massor med budskap. ”För mig betyder frihet...” Eleverna får lappar där de själva får skapa sitt frihetsbudskap.

En del handlar om att det är friheten att vara vem man vill, andra om att få växa som individ. Många handlar om höjda studiebidrag.

Höstkampanjen pågår under två veckor och under samma period pågår en prestigefylld medlemsvärvartävling.

– Det är bättre där, då vet man att de inte pluggar. Så kan man sätta sig ner och snacka, säger Sofia Märkel och tittar i rikting mot skolans kafeteria. Snart har hon och hennes kompisar satt sig ner vid varsitt bord för att prata politik. Tävlingen avgörs i dueller, SSU Örebro möter SSU Sörmland och SSU Östergötland.

Notiser NY REDAKTÖR PÅ TVÄRDRAG Maja Nordström har blivit tillförordnad chefredaktör på SSU:s idépolitiska tidskrift fram till den sista januari 2012. Hon ersätter Daniel Suhonen .

– Just nu håller vi på med ett temanummer där

SÅ GICK DET: SSU-distrikten i Örebro och Sörmland klarade inte av att matcha SSU Östergötland som värvade klart flest i den duellen.

Nu måste såväl Sörmland som Örebro, enligt överenskommelse, baka en tårta till Östergötland. Tävlingen har sporrat SSU:are över hela landet, och när de två veckorna gått hade SSU ökat med flera hundra medlemmar.

Den klarast lysande stjärnan under höstkampanjens medlemsvärvningstävling är SSU Bohuslän med 106 värvade medlemmar, strax före SSU Stockholms län som värvat 93. Det en gång så lilla distriktet har inte ens en ombudsman. Nu seglar Bohuslän förbi det tidigare jättedistriktet Norrbotten i medlemsantal och kommer att få fler ombud till nästa kongress.

FRIHET RINGDE UPP Shaniaz Hama Ali, SSU Bohusläns ordförande, för att ta reda på hemligheten bakom framgångarna. Hårt arbete är det enkla svaret. Strax efter att Shaniaz valts till distriktsordförande satte hon sig ner med en lista på distriktets samtliga medlemmar och började ringa. Det tog tre dagar och sedan hade 44 av distriktets drygt 300 medlemmar sagt att de ville komma till helgens SSU-kurs.

Våren har blivit sommar, höst och vinter men medlemmarna fortsätter att strömma in. Det beror på att man i SSU Bohuslän har en tydlig strategi, tror Shaniaz.

– Man värvar och har verksamhet som är tydligt politisk. När man är övertygad vill man övertyga andra. Det var en medlem som skickade ett sms till mig och sa att han hade

Tvärdrag ska kunna täcka det senaste årets händelseutveckling i Nordafrika, Europa och USA. Genom ett stipendium från Olof Palmes Internationella Center har Tvärdrag kunnat skicka skribenter till Tunisien, Palestina, Egypten och Turkiet, säger hon.

värvat elva medlemmar. Han hade tagit med ett block till skolan och börjat.

– Vi ser väldigt tidigt till att förklara för alla medlemmar varför det är viktigt att vi är många. Vi är en folkrörelse och då är det lite genant om man inte har mycket folk.

ATT HA ETT medlemsvärvningsmål är också en viktig del, redan vid det första mötet för SSU Bohusläns nya distriktsstyrelse satte man sig ner och bestämde sig för att man skulle öka med hundra medlemmar. Nu närmar man sig målet.

– Det står svart på vitt. Det är mätbart på ett helt annat sätt än andra mål, det gör att alla medlemmar har något som sporrar. När man har värvat många kan man säga: ”Vi har lyckats”, säger Shaniaz.

Framgången började i Kungälv men har

genomfördes i Hörsalsparken i Norrköping tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Ung Vänster och Grön Ungdom.

NATIONELL TJEJTRÄFF

DEMO MOT SKINNBULORNA SSU Norrköping anordnade en demonstration mot rasism och främlingsfientlighet i samband med Karl XII:s dödsdag. Demonstrationen

FRIHET

I början av december hölls en nationell tjejnätverksträff i Norrköping. Fokus låg på ekonomi och gästades av bland andra Socialdemokraternas vice ordförande i

44 8/2011

riksdagens arbetsmarknadsutskott, Ylva Johansson. Träffen anordnades av Hanna Alexandersson och Kajsa Karro.

SSU i media

”27 procent av alla ungdomar saknar jobb i dag och vi har en regering som inte gör något åt det, det är klart att vi behövs.”

Sammy Bengtsson från SSU Olofström berättar om varför han anser att SSU behövs. Ur Karlshamns allehanda.

”Ungdomar vill vara en del av att göra Gotland klimatsmart.”

David Lindvall, distriktsordförande SSU Gotland, vill ha kvar fri kollektivtrafik för öns ungdomar. Ur Helagotland.se.

”Jag jobbar hellre med det fackliga. Jag vill kunna påverka partiet i stället för att bli påverkad själv.”

Andreas Samuelsson, SSU Västerås, om varför han inte vill bli politiker. Ur Vestmanlands läns tidning.

spridit sig till de andra kommunerna i distriktet.

– Det som är härligt är att vi har lyckats sprida det till andra kommuner. Kungälv är inte unikt, vi har helt enkelt jobbat med en långsiktig strategi, säger hon. 

DE VANN I DUELLERNA Stockholms län ................ Göteborg Skåne .................................. Stockholm Östergötland ..................... Örebro .......................... Sörmland Gävleborg .......................... Värmland ..................... Dalarna Uppland ............................. Västmanland Norrbotten .......................... Västerbotten Västernorrland................. Jämtland Halland .............................. Jönköping Södra Älvsborg .................. Norra Älvsborg Blekinge ............................. Kronoberg Gotland .............................. Kalmar Bohuslän ........................... Skaraborg

”Ju fler desto bättre. Det är alltid svårt att vara själv.”

Tova Eldstål, ordförande i SSU Fagersta, om varför många måste engagera sig mot rasismen. Ur Fagersta-posten.

”Alla rektorer borde se värdet av att SSU och andra demokratiska ungdomsförbund finns på plats i skolkorridorerna och klassrummen.”

Ledarskribenten Olov Abrahamsson om varför alla skolor borde öppna för ungdomsförbunden. Ur Norrländska Socialdemokraten.

PURUNG NÄMNDORDFÖRANDE

ENGQVIST PÅ PROGRAMARBETE

BURMATRÄFF I GÄVLE

19-årige socialdemokraten Joakim Graning har valts till ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Hallstahammar. Graning är både rekordung och självsäker.

– När frågan kom var jag inte direkt överraskad. Jag fick trots allt många personröster vid valet så man får väl anta att invånarna vill se mig som en framträdande politiker, berättade Joakim Graning för tidningen Vestmanlands läns tidning.

Lars Engqvist blir huvudsekreterare i Socialdemokraternas programkommission.

Uppdraget är att ta fram ett nytt partiprogram som ska antas vid S-kongressen våren 2013.

– Samhället har förändrats. Vi har ett stort marknadsinflytande som utmanar våra föreställningar om vad som är politiskt möjligt. Men vi kan också konstatera marknadsmisslyckandet, säger Lars Engqvist till Aktuellt i politiken.

SSU:s Burmanätverk träffades i Gävle i början av december. SSU:s Burmanätverk har som mål att sprida information om Burma, få makthavare att agera för demokrati i Burma samt samarbeta med den burmesiska arbetarrörelsen. Träffen var den fjärde sedan nätverket bildades 2008.

FRIHET

45 8/2011

at t in Num te sl era äp ä pa r d in et s nå tri gr kt p a po oli lit cy is ka på fö må rb ng un a d . sk ol or

Här får ingen komma in SSU har svårt att komma in på skolor på flera håll i landet, visar Frihets kartläggning.

På sina håll är det till och med tvärstopp. Nu kommer nya initiativ från SSU-distrikten för att öppna skolornas dörrar. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: JENS OHLSSON NÄSTAN ALLA MEDLEMMAR som har värvats under SSU-förbundets höstkampanj har värvats ute på skolorna. Det har också varit den vanligaste platsen för SSU och de andra ungdomsförbunden att träffa elever på, men den senaste tiden har det arbetet försvårats avsevärt.

I de distrikt Frihet talat med är det vanligaste att man har problem med att komma in på enskilda skolor. I vissa distrikt är det tuffare än i andra. Ett av dem är Dalarna, där Sofia Rosén jobbar som ombudsman för SSU. Hon berättar att man har svårt att komma in i skolor i samtliga kommuner, allra värst är det i norra Dalarna med Mora, Orsa och Älvdalen.

Svårigheten med att komma in är nära bundet till problem med att hantera extremistgrupper.

Det handlar inte bara om Sverigedemokraterna utan också om nazistiska och kommunistiska grupper.

– En del lärare och rektorer tar det som ett hån mot deras förmåga att sprida kunskap, då de anser att det ligger i skolans uppdrag att informera, säger Sofia Rosén.

– De säger att de inte vill ha reklam och politik där, men det är ett skuggargument för

att de inte vill ha in alla. Det strider direkt mot Skolverkets nya rekommendationer från i juni i år, där man inte får säga nej på grund av att det stör ordningen.

I BORLÄNGE FANNS det tidigare stora problem med att komma in på skolor, men det löstes genom att SSU kontaktade Socialdemokraterna, och nu fungerar det mycket bättre. I Västerbotten och Umeå har man också haft problem med att komma in på skolorna, men precis som i Borlänge kontaktade man de lokala partimedlemmarna för att komma runt begränsningarna. I SSU Stockholms läns norra kommuner är det blandat.

– Alla tycks jobba utifrån lokala riktlinjer, men överlag är det kalla handen som gäller, säger Fredrik Strand som är ombudsman i SSU-distriktet.

DET ÄR SÅ pass illa att det är totalt stopp på gymnasieskolorna i Solna, Sigtuna, Ekerö, Norrtälje, Vallentuna och Upplands Bro. I några enstaka fall säger rektorerna att det är på grund av att man inte vill ha sverigedemokrater på skolorna, men Fredrik Strand tror

FRIHET

46 8/2011

att det är vanligare än rektorerna uppger. För att få träffa elever driver distriktet en kampanj som heter ”Demokratisera Mera”, ett initiativ där SSU tar på sig rollen för att kontakta skolor och ungdomsförbund och komma överens om tider.

– Förhoppningsvis förbättrar projektet kontakten och relationen med skolorna. Målet är att öka antalet bokbord. Visar vi upp en professionell och välorganiserad bild utåt är jag övertygad om att skolorna kommer att tänka om, säger Fredrik Strand.

I VÄSTMANLAND VAR det kört med att komma in på skolorna under valrörelsen. För att lösa problemet kom man med en konstruktiv idé.

– Vi är alltid ett ungdomsförbund från varje sida, så om SSU bokar ett skolbesök är det vårt ansvar att se till att något av alliansens är på plats samtidigt och vice versa. Det gör att SDU inte kan komma in utan att prata med något av oss andra ungdomsförbund. Det har gett ett positivt utslag och vi börjar få en relation till rektorerna. Nu släpper nästan alla skolor in oss, säger distriktets ombudsman Frida Jansson. 

Frihet från förr. 1958 Numret är det tredje för året 1958. Det är några månader kvar till fotbolls-VM som ska avgöras på Råsunda. Frihet har i flera nummer skrivit om hur det är att vara ung 1958.

Den här gången reser man till Ragunda kommun och byn Stugun. Där träffar man unga människor och frågar hur de ser på sin situation. Många pratar om att utbilda sig för framtiden, och 17-åriga Gunhild Nässén har mycket att säga, hon önskar mer att göra och beklagar sig för att killarnas enda val är att jobba i skogen, annars måste de ju flytta. Och då är de redan för få: ”Och just på den här platsen skulle det gärna få finnas lite flera grabbar. Det är underskott på pojkar – i varje fall sådana som kan dansa tango”, säger Gunhild Nässén.

4 FRÅGOR

Annika Stengard, 18 år, SSU Västerås

Martina Berggren, 17 år, SSU Jönköping

Aza Cheragwandi, 17 år, SSU Upplands-Bro

1. Vad har du för förhoppningar inför 2012?

– Att Occupyrörelsen tar över världen och att euron kraschar.

– Att den arabiska våren håller i sig och att de länder som störtat sina regimer får nya folkvalda regeringar. Att Sverige erkänner Palestina och att Västsaharafrågan lyfts och debatteras mer.

– Det första jag vill se rent organisatoriskt är att SSU ska ”break the magic barrier” – alltså att vi ska bli över 10 000 medlemmar nationellt.

2. I månadsskiftet november-december höll FN ett klimattoppmöte, vad tycker du är den viktigaste åtgärden för att minska klimatförändringarna?

– Att vi går över till en resursbaserad ekonomi!

– Att få världens stormakter, speciellt USA och Kina, att komma överens så att man sedan faktiskt kan diskutera på allvar utan att någon drar sig ur. Just nu kommer vi ju ingen vart.

– Just nu maximerar de flesta nationer sina kärnkraftsverk som energikällor, jag vill gärna se en ökad satsning på forskning och användning av alternativa energikällor.

3. Skandalerna kring Carema har avlöst varandra, vad tycker du att det politiska svaret ska vara?

– Att man återreglerar skola, vård och omsorg.

– Ett svar bör ju vara att förbjuda riskkapitalbolag inom vården att föra pengar utomlands så att dessa kan återinvesteras i verksamheten.

– Detta är ett bevis på hur oreglerat det är för privata företag som ansvarar för hälsan. De är ute efter att maximera vinsten. Vi måste visa genom lagändringar och regleringar att vi har nolltolerans kring sådana skandaler mot såväl vår äldsta befolkningsgrupp som yngsta. Hälsa före profit.

4. Hur lägger ni upp höstkampanjen i ditt distrikt?

– Jag tror inte vi använt oss av den överhuvudtaget.

– Vi kampanjar på de skolor vi kommer in på runt om i distriktet samt är ute på gator och torg.

– Vi hade mycket utåtriktad arbete med hjälp av värvningar, dörrknackningar, skolbesök och debatter som gav goda resultat, om jag får säga så.

FRIHET

47 8/2011

Höjer ungas röster Daniel Wolski är kalmariten som rotade sig i Malmö. Han är förbannad på att vänstern kapitulerat och hjälper ungdomar att engagera sig.

– Tanken är att man ska göra något gemensamt och utforska samhället och demokratin, säger han. TEXT: JOHN ANTONSSON, FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

D

ANIEL WOLSKI ÄR 26 år och gick med i Socialdemokratiska studentförbundet för ett par år sedan. Men engagemanget började gro långt tidigare. Med pappan på Volvo och mamman inom vården hade familjen det helt okej ekonomiskt. Under Daniels uppväxt flyttade de från hyreshusområdet till de lite förnämare villakvarteren.

Men skolan fortsatte att vara densamma.

– På skolan fanns folk med olika bakgrund, det var människor från överklassen, medelklassen, arbetarklassen och från landsbygden. Där uppstod en diskussion mellan olika perspektiv som fick en att fundera.

– Det är lärorikt när man kan träffas från olika bakgrunder, för det här var innan friskolorna. Nu är det så att de mer välbeställda letar sig till andra skolor.

NÄR VOLVO STÄNGDE Kalmarverken ställdes mycket på sin spets i den småländska kuststaden, och Daniel kom att inse hur viktigt det är att folk har möjlighet att skola om sig. Han sökte in på samhällsprogrammet och där diskuterades globala frågor, bland annat frågor om postkolonialism och rasism.

– Allt det här mixades ihop till en politisk övertygelse, säger Daniel.

EFTER ATT HAN jobbat ihop pengar i en matbutik förde det internationella intresset Daniel till Asien och Latinamerika. Där någonstans bestämde han sig för att plugga freds- och konfliktvetenskap. Året var 2009, Daniel hade pluggat några år och en kompis från fotbollen drog med honom till S-studenter.

– Det var häftigt, jag kom in mitt i debatten. Oh shit! Ska jag våga uttrycka mig här? Men när man lärt känna organisationen och får känna efter är det riktigt kul. Konstigt att inte fler är med, säger Daniel.

NU ÄR STUDIETIDEN slut och Daniel jobbar för organisationen Watch it.

De jobbar för att unga ska få vara med och påverka och skapa förändring.

– Vi handleder workshops och grupper av unga i Malmö och Lund.

Tanken är att man ska göra något gemensamt och utforska samhället och demokratin.

FRIHET

WATCH IT HAR verksamhet i Malmö och Lund. Daniel berättar att det är stor skillnad mellan dem som kommer från välbeställda områden och andra med enklare bakgrund.

– Det har varit lätt att arbeta med dem som kommer från områden där man har det gott ställt, men vi har exempelvis svårt att få det att fungera i Malmöförorten Holma. Det är svårt att arbeta deltagardemokratiskt när det finns sådan ojämlikhet, både i medvetenhet och att få unga att vilja engagera sig. I Holma blir det oroligt och hårda ord mellan deltagarna. Det är svårare att höja blicken ju sämre man har det ställt.

Finns det något SSU kan lära sig från Watch it?

– Absolut. Nu vill jag inte dra alla över en kam. Men att man visar att man som ungdom kan påverka på flera olika sätt, inte bara genom att skriva motioner. Man kan försöka ändra debatten på många kreativa sätt, man kan göra konst, måla graffiti och sprida sitt budskap i stadsbilden. Att försöka komma ut genom gamla och nya medier, det kan påverka mycket, det lär vi oss från det som hänt i Nordafrika.

Med nya medier finns så många möjligheter, som att man exempelvis kan intervjua varandra via videotjänsten Bambuser och sedan lägga upp det på nätet.

Daniel bor i ett kollektiv med fyra andra på Möllevången i Malmö, där har han bott sedan 2008 och trivs utmärkt.

– Man har sitt eget utrymme men är aldrig ensam. Sedan är det en väldigt politisk miljö, man kan gå in på ett kafé och hamna mitt i en politisk diskussion. Är det något som gör dig förbannad just nu?

– Det finns så många saker. Framför allt de senaste 25 årens utveckling med liberaliseringar och avregleringar gör mig upprörd. Och hur vänstern i bred bemärkelse och socialdemokratin inte vågat koppla på en samhällskritik. Att man inte har vågat ta tag i det, det handlar inte bara om Sverige utan hela Europa. Det saknas ofta självkritik och det var faktiskt socialdemokratin som avreglerade, privatiserade och sålde ut offentliga verksamheter och företag, vilket ledde till ökad ojämlikhet i samhället. Och så skyller man bara på borgarna och fortsätter i samma spår. 

48 8/2011

FAKTA / DANIEL WOLSKI Ålder: 26 år Bor: Malmö Okänd talang: Bra på att röka cigarr Läser gärna: Texter av Bengt Göransson Favoritfilm: ”Into the wild” Intressen: Spela fotboll och vara ute bland folk, besöka kulturevenemang, gå på Filosofiska rummet

– Vi handleder workshops och grupper av unga i Malmö och Lund. Tanken är att man ska göra något gemensamt och utforska samhället och demokratin på det sättet.

FRIHET

49 8/2011

1 Bildbevis

2 4

1. SSU:are besökte det västsahariska Tindouf i Algeriet.

2. SSU:arna som går en grundkurs i Västmanland har insändarskrivning. De fick en rubrik och sen fick de en minut på sig att skriva en insändare.

3. Ombudsmannens egenkonstruerade talarstol inför SSUtvåan i Västmanland som hade en praktisk övning i hur en distriktsårskonferens genomförs.

4. Några av de alster som skapades under SSU Södra Älvsborgs kulturpolitiska kurs. Där gästade de politiska serietecknarna Hanna Petersson och Henrik Bromander.

5. SSU Sigtuna driver kampanjen ”Engagera dig” för billigare kollektivtrafik. Bilden kommer från deras kampanjfilm.

6. Högtalaren på höstkampanjen fick en spökoutfit och ett Frihetansikte för att klara duggregnet när SSU kampanjade utomhus i Borås.

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@ frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

75

FRIHET

50 8/2011

6

Å andra sidan

Euron Robert Johansson, SSU Stockholms stad

Cesar Vargas Iglesias, SSU Stockholms län

Euroområdet genomgår just nu sin svåraste kris någonsin. Italien går på knä och Grekland är i totalt kristillstånd. Vad tror du om eurosamarbetets framtid?

– Det är helt omöjligt att svara på. Ingen trodde att Sovjetunionen skulle falla, få trodde att diktaturerna i arabvärlden skulle göra det. Även om EMU på många sätt är ett prestigeprojekt så säger det i princip ingenting. Det kanske kan göra att ledarna i Europa gör allt i sin makt för att rädda det. Men det gjorde gubbarna i Sovjet också.

Men kan inte det täta samarbetet göra att de länder där det krisar mest faktiskt får hjälp, att man knyter ihop ansvaret?

– Problemet är ju först och främst att det inte är medborgarna som får hjälp, det är bankerna. Banker som redan säkrat hem vinster åt sina storägare medan folket får en stålbadspolitik. Ta myten om de ”lata” grekerna som inte jobbar och går i pension jättetidigt. Forskning

Euroområdet genomgår just nu sin svåraste kris någonsin. Italien går på knä och Grekland är i totalt kristillstånd. Vad tror du om eurosamarbetets framtid?

– Euroområdet befinner sig i sin mest allvarliga situation sedan det infördes. Det har talats om flera lösningar, exempelvis uteslutning av vissa länder, men faktum kvarstår: Det löser inte problemen. Om EMU inte hade funnits så skulle de ekonomiska problemen ändå uppstått. Nu behövs mer integration samt tätare samarbete kring de ekonomiska frågorna för att lösa krisen.

Det finns de som menar att euron har en del i krisen i Italien och Grekland och samtidigt är en starkt bidragande faktor till de ekonomiska nederlagen i Irland, Portugal och Spanien. Ger inte det skäl att tvivla?

– Vi måste självklart ge oss utrymmet att problematisera, särskilt nu. Men problemen handlar om att att man levt över sina tillgångar,

Europas skuldkris får medlemsländernas finansministrar att klia sig i huvudet.

Fler och fler väcker frågan om vad som händer med EU:s gemensamma valuta, euron. Robert tycker att EMU-projektet är odemokratiskt, men Cesar ser en gemensam valuta som nyckeln till att hantera framtida kriser. visar att exempelvis Tyskland har en betydligt lägre faktisk pensionsålder, medan Greklands på pappret låga pensionsålder inte tillämpas i verkligheten. Dessutom har Grekland bland det högsta genomsnittliga arbetstidsuttaget per person i Europa.

– För det andra är EMU odemokratiskt, man flyttar makt från folkvalda församlingar till så kallade experter vars arbete vi som medborgare inte har någon insyn i. EMU är teknokrati och inte demokrati, varför ska då alla ta ansvar?

Vilka andra alternativ till finansiella samarbeten kan du se på global och regional nivå?

– Ska en valutaunion fungera krävs en gemensam skatte- och socialpolitik. Alternativt medborgare som är villiga att flytta om en kris uppträder i en del av unionen. I USA gör folk det, därför fungerar det betydligt mer smärtfritt där. Vissa talar ju om en nordisk valutaunion, men för varje år som går så minskar även dess rimlighet eftersom de olika välfärdssystemen utvecklas åt olika håll.

FRIHET

att banker lånat ut pengar utan att kräva säkerhet och att Grekland förfalskat sina ekonomiska redovisningar. Det har inte direkt med euron som valuta att göra. Finland klarar exempelvis av sina ekonomiska utmaningar med euron som valuta.

– Samordningsvinsterna av EMU är viktiga för att bemöta och lösa framtidens ekonomiska problem, vi behöver en klarare och mer sammanhållen syn på hur de ekonomiska ramarna ska se ut. Det är där diskussionen måste ligga.

De länder som är med i EMU har ingen möjlighet att justera sin egen ränta efter konjunkturen, hade inte det behövts nu?

– ECB, den europeiska centralbanken, har redan i dag en låg räntenivå, fokus måste ligga på skuldsaneringen som är det överordnade problemet.

Med en mer integrerad marknad och ekonomi behöver vi mer koordinerande regelsystem som kan respekteras av alla medlemsländer. Vi måste se europrojektet som ett verktyg för att förändra det ekonomiska systemet och att förhindra att sådana djupa kriser åter uppstår.

51 8/2011

Internationella vänner PASOK Bildades 1974 efter att militärdiktaturen kollapsat.

Partiets första ledare var Andreas Papandreou. 1981 fick PASOK regeringsmakten för först gången. Sedan dess har PASOK suttit i regeringen i majoriteten av mandatperioderna. Mellan 2004 och 2009 satt PASOK i opposition. 2009 fick man tillbaka regeringsmakten och hade den fram till att premiärminister Georgios Papandreou avgick och Grekland bildade en koalitionsregering ledd av ekonomen Lucas Papademos.

PASOK Youth är partiets ungdomsförbund.

Krisens stora syndabock De beskylls för att vara lata och oansvariga. Åsikterna om Greklands krishantering är många. Eliza Politi från Greklands socialdemokratiska ungdomsförbund, PASOK Youth, anser att den grekiska krisen är ett resultat av ojämlikhet och en bräcklig kapitalism, inte av en allt för generös välfärd. TEXT: JOHN ANTONSSON

F

OLKET HAR GÅTT ut på gatorna i månader, strejkerna avlöser varandra och demokratins hemstad liknar stundtals ett slagfält mellan polis och medborgare. Trots att det grekiska socialdemokratiska partiet PASOK hade absolut majoritet i parlamentet avgick statsminister Georgios Papandreou för att möjliggöra bildandet av en koalitionsregering. Landet står inför en smärtsam sanering av statsbudgeten, och nedskärningarna i välfärden kommer att vara omfattande. Frihet hörde av sig till Eliza Politi som är aktiv i PASOK och vice ordförande i Ecosy, samarbetsorganisationen för unga socialdemokrater i Europa.

Hon tycker att det var rätt av Papandreou att avgå, men är långt från enig med den bild av Grekland som spridits den senaste tiden. När PASOK tog över makten 2009 var Grekland ett land med stora underskott.

– Visst, Greklands ekonomi har strukturella svagheter och den konservativa regering som styrde under fem år förvärrade dem, säger hon.

FRIHET

ELIZA ANSER ATT Grekland blev något av ett försöksdjur för eurozonen och dess krishantering. Landets situation visar på en strukturell svaghet i eurozonen samt en brist på ett gemensamt ekonomiskt och politiskt styre. Det som hänt är ett stort misslyckande för EU:s politiska ledarskap, tycker hon.

– Aldrig förr har ett land i eurozonen utstått så mycket godtyckliga risker på marknaden, spekulativa attacker och en plötslig höjning av kostnaden för att få låna. Den här situationen ledde till en olycksbådande verklighet: En genomförbar hantering av Greklands skuld blev omöjlig.

FÖR DEN SOM läser tidningarna i Sverige är det lätt att få bilden av att den grekiska krisen beror på alltför stora förmåner för det grekiska folket. Det är en bild Eliza Politik motsätter sig.

– Vi möter enorma mängder propaganda nuförtiden, vilket främjar bilden av att krisen beror på en generös välfärd. Den europeiska och internationella kapitalismen försöker hitta ett alibi, en ursäkt för att dölja sin egen strukturella svaghet och dölja varför vi egentligen hamnade i den här situationen. Och välfärd är med all säkerhet inte problemet.

Problemet är att tillgångarna är koncentrerade i några få händer och att regeringarna saknar kontroll över marknaderna. De klarade inte av att skapa ett regelverk som gynnar folket.

Hur jobbar PASOK Youth just nu?

– Vi oroar oss mest för alla ungdomar som drabbas hårdast av krisen.

Det är hög ungdomsarbetslöshet, få är aktiva i politiken och förtroendet för politikerna är lågt. Nu är det upp till PASOK Youth att se till att unga människor har ett socialt skyddsnät och möjlighet att utbilda sig, säger Eliza Politi.

Vem ska man skylla krisen på?

– Det finns ingen att lämpa skulden på. Det är dags för oss att arbeta tillsammans solidariskt för att ta oss ur härvan. 

52 8/2011

Förbundssekreterare SSU

Du var i Palestina nyligen, vad tar du med dig från den resan?

– Det var väldigt många intryck, det var väldigt intressant och första gången jag var där. Vi pratade med allt från palestinier på ockuperade områden till företrädare för Israels utrikesdepartement. Det var en resa som bjöd på många vinklar. Det som blir så påtagligt när man är i Palestina är hur allt man läst blir så verkligt. Man åker förbi muren och slås av att det verkligen är ett apartheidsamhälle som växer upp, med palestinier på den ena sidan och israeler på den andra.

– Man slås också av att även om Israel hävdar att man vill ha fred och är för en tvåstatslösning, tyder allt på att man vill bygga bort palestinierna från deras eget land, man vill ha ett judiskt Israel utan palestinier. Jag tycker att det är en mycket olycklig utveckling och att man måste påpeka det

Hur tycker du att SSU:s höstkampanj gått?

– Kampanjen har gått strålande, vi har varit i ungefär 20 distrikt med våra kampanjteam, men man har kampanjat för fullt i alla distrikt. Vi har stått på skolor och oändligt många torg, pratat med unga. Både om att stoppa rasismen och ställa frågan vad frihet är för unga i dag.

Inför kampanjen befarade du att det skulle bli svårt att komma in på skolorna, hur har det varit?

– Det är mycket lättare att komma in på skolorna när jag eller Gabriel är med. Jag upplever att i de flesta distrikt har man valt att kampanja på de skolor man kommer in på. Alltså, det är många skolor man inte kommer in på. Det är fortfarande ett problem att bli insläppt.

Du ska till Thailand nu, vad ska du göra där?

– Man slås också av att även om Israel hävdar att man vill ha fred och är för en tvåstatslösning tyder allt på att man vill bygga bort palestinierna från deras eget land, man vill ha ett judiskt Israel utan palestinier. här tydligare från omvärlden och vara tydligare i sin kritik av Israel, för det är de som bär ansvaret.

Det är Israel som är ockupationsmakt och tillåter bosättningar på ockuperade områden.

Det har varit skandal på skandal efter avslöjandet om missförhållanden på äldreboenden som drivs av vårdbolaget Carema. Hur tycker du att socialdemokratin ska reagera?

– Det som vore absolut enklast är att säga att man vill ha ett förbud mot vinstutdelning inom välfärden.

Där har hindret för Socialdemokraterna handlat om att man inte vet hur det ska genomföras, men jag tycker att man får se till att lösa hur-frågan. Det viktiga är att man är tydlig med vad man vill, att man inte ska få göra stora vinster på sjuka eller gamla.

De pengar som är tänkta att gå till verksamheten ska göra det och ska inte hamna i riskkapitalisters fickor.

– Jag ska besöka vårt projekt i thailändska Mae Sot, det ligger nära gränsen till Burma. SSU driver en skola där och vi vill lära unga om demokrati, men vi vill också prata om socialdemokrati och aktivism.

Vi vill skapa en oppositionell ungdomsrörelse som kan störta militärdiktaturen i Burma på sikt. Militärregimen närmar sig oppositionen kan man säga.

Man kör något slags schysthetsgrepp men vi får se vad det betyder.

Vad betyder det att SSU finns där?

– Det betyder jättemycket. Partiet där säger att det är en förutsättning för att de ska kunna hålla på. Vi har inte riktigt finansiering för projektet, för vi har fått mindre pengar från Olof Palmes Internationella Center i och med att den borgerliga regeringen styr.

Men vi ska försöka rädda upp det här i och med att det är så pass viktigt.

FRIHET

53 8/2011

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

RI ta ak hö re vi tid re ja le Re d le ti v d g AD sp vi – I st- olu me skr ak hå – am dak er tet fö oc tio d v ift tio lle Jag ot ti AL on en n so er rb h å r i n e S k ä u v e rt s n IE fö som nd int rna för då n, o ont r re S U ord FE re c da :s r b v ss er a s f ö d t h k kt för ra os är tyr må är a n da t N s e ta vn el na vi um kti ka n ion bu nd DI ds in se d h on ti me s e n m C lls ll ko ds fö po g n s er ar e e lit och itt na sk r f n in am an mm sty r S S ik ic ör ak er j . ka 2 te ma SSU itté rels U:s . a t tiv g t n 01 rä ns :s ns e: de is i u er 2, ffa me fö o ba m fle om s. I d rbu rdf , u tsk tti ö r o r dn n T d e tö tt r a ve et re e a vär dak dss and in r p d g r d fö ab ra tö tyr e o Tv r rtr is g re e på et u är ar ka jo n lse T är tåt dr f bb or o vä un ja rik ag c ar ma h rd g de ta ra oc de r g, h

Ellinor Eriksson

vi un so pe br Un M lk AL a gdo – J m b – D rso ing – J gd be m a eh e ne a o us om IN g ho sa fö ö t k r s rd t n ss v N ä n e n o v O so sv rsök er f nn m ing u gö kre RB a jo m t e a s r r fin iga r s lla p jätt bb i m jag era ER ns i d am å esp ar h ejlk m re G, oc ist la pla än är or in på ge fö LO h rik mi ts na . hu te g . D n n rst : oc a r v n och et de h da i b och b är , d hä g eh fö ok m et ls på öv rb a i yck är a oc kon er un n m et lit h jo de ö at e s lä tore bb n te t k to ra a. fö n m om rt o kä t. Ja ra c nn g tt ed ma h m a för ka in y al sö rtl i. ck la ke et äg r ga

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

WHY SHOULD I GIVE

A TOILET

?

R E G N A R T S E T E L P M O C TO A In India thousands of girls stay home from school during their period because there are no toilets.

Toilets also protect the girls from being raped while squatting in the woods.

Not convinced yet?

watch this movie!

That’s why!

Give a toilet and join the movement at

secretsantamovement.com

55 4/2011

FRIHET

Frihet för mig

är et t samhälle

där alla

behövs!

Stoppa rasismen!

Vad är frihet för dig?

Ett samhälle med rasism och diskriminering är inget fritt och öppet samhälle.

Därför bekämpar SSU rasism och högerextremism. Alltid och överallt.

Var med och påverka du också – bli medlem i SSU. Du blir medlem genom att skicka: SSUmedlem [mellanslag] ditt personnummer till 72 456. Kostar 20 kronor.

Läs mer på SSU.se

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

56 7/2011

FRIHET