02/2012 by Frihet Media

SK A M L Ö S

SP DA EX JO SE AN N K R D X A IN SPI LUS LÖ KT G E R A I V SA I V N TI I N – I S OM ON T K TE E A DE – I RV MB N R N NG J U OD OB SV E M J E R E N N V E D AN T SK AN NY ER JAC A LIG E S NA OB HU D - S S M AN L E D O M S O OR S A V N VÅ SK RE ÄG LYF G E OL N S RA TE N A TE R G R P FA E Å N U P FÖ LÖ P R FV S I DO EN NA MS HE LO M CK ET

T SO I D N #2 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 12 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

NUMMER 2/2012

VÄLKOMMEN

S studenter

2 2/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

När får alla längta?

ET BEHÖVS INGEN statsvetenskaplig doktorsavhandling för att se att svensk politisk debatt ofta drar åt det knastertorra hållet. Riktig nerv saknas. Säger Fredrik Reinfeldt A är det lätt att lista ut hur resten av partiledarna, oavsett partinål på kavajen, kommer att reagera. De verbala sparringronderna följer förutsägbara mönster, som om manuset redan skrivits. Logiken tycks följa regeringens kommunikationsplan. I stället för att lyfta in de verkligt stora och avgörande framtidsfrågorna står samtalet och stampar på för högern hemtam mark. Det är synd.

skribenten Isobel Hadley-Kamptz som ger regering eller tanke smedjor bränsle att förflytta mänsklighetens prestationer framåt. I stället är det just rädslan. Är du med oss kanske du har råd med den där lägenheten. Är du mot tillhör du de andra. Sveriges regering bygger aktivt in kilar mellan människor med gemensamma intressen, som i själva verket skulle tjäna på gemensamma projekt. Kanske är det en prolog till det Republikanerna gjorde i USA med början på det sena sjuttiotalet. Från att vara ett intresseparti för överklassen blev man ett parti som förknippades med framgång, förmåga och social uppåtrörelse. Alldeles oavsett om du var fattig farmare eller börsmäklare. Samma växelverkan känns igen här. Överklassafarin i den välbärgade kommundelen Saltsjöbaden i Nacka satte fingret på problemet. Den uppfattade segregationen finns någon annanstans, där ute i de fattiga förorterna. De etniska, sociala och klassmässiga överklassgetton som alltmer vänder sig inåt och stänger ute omvärlden ses som norm. Fastän de både är avvikande och extremt segregerade.

SVENSK POLITIK SKULLE må bra av nya tankeövningar och koncept som skiftar debattlogiken och därmed förutsättningarna att snacka annat än rutavdrag och momssatser. Den bästa politiken är den som landar i maggropen, som får människor att rösta, engagera sig och tro på något för att det känns rätt. Känslans makt över intellektet ska inte förringas. Ta bara en känsla som rädsla. Känn på ordet. Vad betyder det för dig? Vad är den första tanke som ploppar upp bakom pannloben? Tolkningen av ordet, liksom alla andra uttryck, är högst personlig och knyter ihop unika associationsbanor beroende på vems läppar det passerar över. Ordet är speciellt intressant i ett politiskt sammanhang. Den mänskliga psykologin formas av de hinder och ramar som rädslan sätter. Ett samhälle som präglas av en utbredd känsla av rädsla tenderar att splittras, prestera sämre och bygga in konflikter mellan individer som egentligen skulle tjäna på att hålla ihop. Rädslan för andra, för att inte passa in, för att inte få ett jobb, för att inte lyckas. Eller mer allmänt, en rädsla för vad som händer i morgon. En oro för framtiden. Rädslan som koncept har i allra högsta grad format historiens olika politiska landskap. Det kalla krigets ofta höga tonlägen skapade en fruktan för ett globalt kärnvapenkrig. Sveriges rekordår på femtiooch sextiotalen befäste framstegsoptimism och en allmän tilltro till våra gemensamma möjligheter. Men samtida terrorism och kriget mot detsamma alstrar skräck för vad som händer med ett samhälle som skakas om.

DEN SVENSKA HÖGERN bygger sitt politiska kitt på ängslans och rädslans korthus. Politiken syftar till att gynna dem som redan har sitt på det torra, de orädda. Budskapet skapar ett brett paraply som i ord rymmer alla dem som strävar framåt, som inte vill förknippas med arbetslösa, sjuka, fattiga, bostadslösa. Men i handling blir fåtalets framgång flertalets rädsla. Reinfeldts resa för Sverige är ingen där alla ryms, där allas bästa förväntningar infrias. Det är färden mot ett samhälle där rädslan som mekanism avgör livsval. Konsekvenserna är tydliga. För vad händer när allt fler inte vågar flytta för sin utbildning, eller känner oro för att satsa på just den där idén? Vi blir alla fattigare. Och räddare. NYCKELN TILL ETT nytt politiskt samtal på den svenska politiska kartan ligger i att bryta upp rädslans politik och ersätta den med gemensamma projekt som binder samman och ersätter framtidsängslan med nyfikenhet och optimism. Som kombinerar aktiva reformer för tillväxt, jobb och välfärd med en verklighet som får den där klumpen i magen att släppa. Sverige behöver helt enkelt en politik som får alla att våga längta igen. S

RÄDSLA HÄMMAR MÄNSKLIG kapacitet och potential. Sätter gränser för vad var och en kan åstadkomma. Stängslar in den mänskliga viljans själva sprängkraft och riktning. Och det är just det som händer i Sverige i dag. Den borgerliga regeringens politik bygger medvetet kontraster och motsatspar, liksom ritar upp ett ofta cyniskt nollsummespel. Spelet inkluderar somliga, vit lyckad medelklass, men exkluderar andra: annan hudfärg, arbetslös, obildad. Svensk borgerlighet drivs inte av några sammanhållande idéer om frihet, självbestämmande och individualism. Det är inte ideologiskt taggade och laddade socialliberaler som

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 2/2012

FRIHET

INNEHÅLL

14 22

42 13 MUNKAVLE PÅ JOURNALISTER

Jesper Bengtsson, chefredaktör för Omvärlden och skribent, om varför fallet med journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson visar att yttrandefriheten aldrig får tummas på.

14 FEMINISTISK DANS

Genom projektet Danspiration får unga tonårstjejer både dansa och diskutera frågor om genus, rasism och sexualitet.

22 REGNBÅGSUPPRORET

Robert Jacobsson fick tiotusentals hbtq-personer att dela med sig av sina erfarenheter om diskriminering och intolerans. Helst av allt vill han att folk knullar mer och kränker mindre.

26 AMERIKANSK VALGUIDE

Frihetskolan förklarar allt från primärval och valfrågor till hur Demokraterna och Republikanerna bytt plats i den politiska historien.

28 MARKKRIGET

Kambodja växer så det knakar, men det är ofta fattiga familjer som hamnar i kläm och vräks när gamla hus ska ge plats för nya.

36 SKRATTA ÅT ELÄNDET

Senaste upplagan av Spaningen borrar ner sig i hur humorn speglar vår samtid och ofta är bättre än politiska analyser på att förklara och förutse samhällsproblem.

47 FOKUS SSU

Frihet besöker SSU Skånes kurshelg. Nedslag i firandet av internationella kvinnodagen. Europaparlamentarikern Åsa Westlund förklarar varför kemikalier och tillsatser är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Sara Karlsson, ung riksdagsledamot, om att ligga vaken om nätterna på grund av klimathotet. AUF, unga sossar i Norge, blir snabbt fler och vill prata politik igen.

22 4 2/2012

FRIHET

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2011)

Frihet Nummer 2/2012, årgång 94 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Julia Lindemalm Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund anna-maria.marklund@frihet.se Form — Vår

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år. För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Presstop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

5 2/2012

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 2/2012 Chrissie Abbott, Jesper Bengtsson, Johan Augustin, Jonas Gratzer, Julia Lindemalm, Julia Zajac, Katrine Kielos, Linus Fremin, Maria Hagström, Martina Holmberg, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson, Texasjohny, Tove Solbeckar

FOTO: NATASA MIROSAVIC

Brev! Vi har ett ansvar Välfärden i länder som varit kolonier är mycket sämre än i dem som varit självständiga en längre tid. Det ställe som är bland de värsta att bo i är Afrikas sista koloni, Västsahara. Det är ett land som Marocko koloniserat under decennier i väntan på en folkomröstning om man ska bli självständigt eller inte, men den förhalas från att komma igång. I väntan på omröstningen skickar Marocko in sina invånare i landet, de får jobb, pengar, hus och i stort sett vad de vill bara de röstar nej till att Västsahara ska få bli självständigt. EU-domstolen i Haag har fastslagit att Marocko inte har någon som helst anknytning till Västsahara. Det har fört en fredlig kamp under en lång tid men börjar ta upp en väpnad kamp, de vill ha sin frihet. Vår största kamp är att gå till skolan, komma upp på morgonen, om någon kan köra hem eller om man får gå på festen man vill. Vi har en bra hälsovård för att vi alla betalar för den. Betalar man skatt så får staten pengar så att

i en annan världsdel har man inte rätt till ett bättre liv. Problemet är att man inte hjälps åt utan i första hand tänker på sitt eget liv och land. Man accepterar att andra länder har det svårt men vill inte göra något åt det. Jag tycker att man ska pusha sin ledning, regering eller president att hjälpa till att bygga upp de länder som har det svårt. Det kan inte vara rätt att det ska dö så många innan vi fattar att något är fel. Allvarligt fel. /Anna Norrgran

Dags för miljödebatt de kan ordna bättre sjukvård. Men det finns ställen där man inte ens har råd att bygga upp ett sjukhus efter flygbombningar. När man har återuppbyggt sjukhuset bombas det igen. Det är lätt att klaga på vår sjukvård och tycka att den inte är bra utan insikter om hur torftig sjukvård utan skatteintäkter är, eller att bara vissa har råd att ta del av den. Skatter har ett livsuppehållande värde. Man brukar kolla på två saker för att se hur hälsovården ser ut, barnadödligheten och livslängd. Vi i Sverige har, enligt Globalis 2009, en livslängd på 80 år och en barnadödlighet på 1–2 stycken per tusen invånare och år. Det är ingenting jämfört med till exempel Kenya som har en livslängd på 55 och en barnadödlighet på 38 barn. Jag tycker att rika ska hjälpa fattiga. Det spelar ingen roll om det är med kunskap, pengar eller en plats att bo på. Om vi har kunskapen som kan rädda flera hundra barn, ska vi inte göra det i stället för att acceptera att de dör? Det kan inte vara rätt att bara för att man bor

Medarbetaren Johan Malmström illustratör

BILD: PRIVAT

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Frihet förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Ålder: 40 år. Bor: Sibirien, Stockholm. Gillar: Hängmatta under lövträd, spinnande katt på magen och ”The Amazing”. Ogillar: Grå dagar, lurendrejare och själviskhet. Ville bli som liten: Det minns jag inte, men jag gillade att rita redan då.

Jag tycker att vi i SSU och i Socialdemokraterna borde kämpa mer mot miljöproblemen. I partiet har vi bra kunskap om miljön och är för en grön politik. Men jag tror att vi måste utveckla vår kunskap. Det är viktigt att värna om vår natur som utsätts för gifter och förstörelse. Det här är ett problem som drabbar oss alla. Som regnskogsfolk som förlorar sina hem på grund av att skogen förstörs och förvärrar klimatet. Eller arbetare som arbetar med farlig fruktodling med besprutningsmedel som förgiftar. Med mer kunskap om miljön kan vi påverka mer så att världen går åt rätt håll. Vi blir säkrare i vår politik och blir tydligare med vad vi tycker i debatten. Det finns mycket att lära om miljön, till exempel hur kärnkraftverk hotar miljön. Hur påverkas naturen, djuren och vi människor? Och vad menar man med förnybar el och hur fungerar det? Varför är det bra att köpa ekologiskt eller närproducerat? När vi lär oss mer blir vi mer engagerade och kan lära andra. Jag tror på bildning. /Emilia Ljungberg

Du är ny illustratör på Frihet. Hur hittar du inspiration till dina illustrationer? – Förhoppningsvis från texten jag ska illustrera och från att rota runt i mina mentala byrålådor. Vad kännetecknar en bra illustration? – Svårt att svara på, det beror på sammanhanget. Men om det gäller en illustration till en tidningsartikel kan det kanske vara bra om text och bild på något sätt kommunicerar med varandra. Hur kommer det sig att du illustrerar under namnet Texasjohny? – Det är en väl bevarad hemlighet – och ska så förbli. Vad är roligaste uppdraget hittills?

6 2/2012

FRIHET

– Jag gjorde en stor illustration till en snabbmats restaurang vid Union Square i New York. Illustrationen är fem meter lång, överförd till kakelplattor och upp satt på en av väggarna i restaurangen. Sedan är det ju svårt att inte nämna mitt tidigare nästan sex år långa samarbete med Situation Sthlm. Under den perioden blev det en hel del roliga och intressanta uppdrag. Vad gör du när du inte illustrerar? – Sover, äter, andas och skapar bilder. Bland annat. Vad hoppas du mest av allt just nu? – Att vi snart blir av med den masspsykos som gör att folk känner sig tvingade att lägga till ordet ”absolut” i var och varannan mening.

ILLUSTRTION: ANNA-MARIA MARKLUND

Våga finansiera reformerna Medan socialdemokratin efter sin värsta kris någonsin försöker kravla sig tillbaka upp på banan fortsätter Fredrik Reinfeldt avveckla det gemensamma välfärdsbygget. Att åter samlas kring en visionär berättelse om Sverige är svårt. De klassiska reformisternas vilja att reparera och bygga nytt har kvävts under högerns hegemoniska matta av grått tomprat: ”Reformutrymmet är för litet, vi måste hålla budgetdisciplinen, sunda statsfinanser kräver sparsamhet.” Vart har tron på politikens möjligheter tagit vägen? Den en gång visionära, reformistiska socialdemokratin har dragits ner i högerns skattesänkarträsk. Höjd skatt är inget alternativ, det finns överhuvudtaget inte på dagordningen. Att vinna val handlar inte längre om att forma och skapa morgondagen utan om att beskära idéerna så de passar dagens budgetramar. Vill Socialdemokraterna tillbaka på banan krävs en reformistisk agenda. Den som på allvar

tror på demokratin och politiken som en positiv samhällsförändrande kraft måste också vara beredd att betala höga skatter. Hög skatt är bra för Sverige av följande anledningar: 1. Hög skatt gynnar tillväxten. Tillväxt kräver att människor har tid, konsumtionslust och

”Vart har tron på politikens möjligheter tagit vägen? Den en gång visionära, reformistiska socialdemokratin har dragits ner i högerns skattesänkarträsk.” pengar. I ett samhälle med stora klyftor har många människor inte råd att konsumera. För att effektivt utnyttja alla människors potential som producenter och konsumenter bör staten ta pengar från dem som har för mycket och ge till dem som inte har råd. 2. Offentlig konsumtion är bättre än privat. Gemensamma pengar måste genomgå en medveten demokratisk process före konsumtion.

Hög skatt i kombination med demokrati tvingar individen att tänka efter var samhällets resurser gör störst nytta. Det leder till långsiktig, etisk, nyttig och miljövänlig konsumtion. 3. Hög skatt är samhällsekonomiskt effektivt. Ekonomisk effektivitet handlar inte bara om pengar och ägande utan om att få valuta för pengarna, sådant människor tycker är värdefullt. Hög skatt möjliggör offentliga projekt och kollektiva nyttigheter. Vi kan få badhus, lekparker, skolor, torg, gångvägar och kollektivtrafik som kommer alla till del. Medan kommunala badhuset används dagligen står grannens privata pool tom. Socialdemokratins visionära förfall och acceptans av lågskattepolitiken kan på sikt leda till ekonomisk instabilitet, känslighet för konjunktursvackor, otrygghet, lägre tillväxt samt ineffektiv konsumtion. Sverige förtjänar bättre. En ny reformistisk socialdemokrati måste vända fokus från Reinfeldts ”vi som jobbar” till ”vi som betalar skatt”. Samla de goda skattebetalarna kring medborgarbegreppet och fokusera på vad vi kan skapa för våra gemensamma resurser i stället för att stirra blint ner i den egna plånboken. /Samuel Kazen Orrefur, filosofistudent

Vad hände sen? ”Tillbaka till drömmarnas ö”, Frihet 5/2011 lite mer än ett halvår senare, har SSU samlat in 1 250 000 kronor till återuppbyggnaden av kursgården, och flera andra organisationer har följt efter. LO och dess förbund har exempelvis skänkt en kvarts miljon kronor till projektet. I år kommer AUF att ha någon form av minneshögtid på ön, men Eskil Pedersen är tydlig med att målet är att kunna

genomföra sommarläger på ett upprustat Utöya. – Vi upplever en fantastisk nivå av aktivitet i hela AUF just nu. Det borgar gott för framtiden. Vi är otroligt stolta över våra medlemmar, både nya och gamla. Nu är det viktigaste att garantera att 2012 präglas av ett värdigt firande som alla känner sig trygga i.

7 2/2012

FRIHET

BILD: SCANPIX/ ERLEND AAS

Massakern på Utöya förra året chockade omvärlden. Många såg det som ett slag i mellangärdet på socialdemokratin i allmänhet och dess unga medlemmar i synnerhet. I det femte num ret förra året besökte Frihet platsen för AUF:s sommar läger och pratade bland annat med Eskil Pedersen, förbundsordförande. I dag,

H AL LÅ DÄ FOTO: JONAS RELESJÖ

DANIELLE ZACHRISSON bostadspolitisk samordnare på Jagvillhabostad.nu, som firar tio år.

Kämpar för ungas rätt till en egen bostad Berätta, vad är Jagvillhabostad.nu? – Vi är en intresseorganisation för unga som tröttnat på bostadsbristen och vill göra något kreativt åt det. Det innebär att vi till exempel är med i byggprojekt, utvecklar nya idéer och driver på för att påverka politikerna i rätt riktning. Hur har förutsättningarna för bostadsdebatten skiftat under decenniet? – Mycket. När vi startade var det inte ens en fråga. Bilden var att unga var bortskämda och den politiska dagordningen dominerades av andra frågor. Med åren har fler och fler förstått vidden. I dag är det en het politisk fråga. Vilken är den viktigaste faktorn för att fixa bostäder för unga? – Ur regeringens synvinkel behövs det en produktutveckling på bostadsmarknaden. Till exempel ett ”bo på yngre dar”-program. Motsvarigheten finns redan för äldre, men byter man

ut ”äldre” mot ”yngre” fungerar det alldeles utmärkt. – För det andra är inte hyresrätten tillräckligt konkurrenskraftig jämfört med bostadsrätten. Där behöver man se över neutraliteten i lagstiftningen. – För det tredje måste kommunerna skärpa sig och använda markpolitiken mer aktivt. Jagvillhabostad.nu firar tio år. Hur uppmärksammar ni det? – I helgen hade vi en fest för alla nya och gamla medlemmar, och sedan har vi gjort vårt bästa för att uppmärksamma det i medierna. Vad händer härnäst? – Närmast handlar det om att dra igång ett byggprojekt med lägenheter för unga på Björketorpsvägen i Stockholmsstadsdelen Råcksta. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Jag har inte varit så glad sedan jag fällde min första 19-taggare 1991. Och det är faktiskt ärligt menat.” SVEN-ERIK ÖSTERBERG ÄR MYCKET LYCKLIG ÖVER ATT STEFAN LÖFVEN VALDES TILL SOCIALDEMOKRATERNAS PARTILEDARE.

TANKA BILEN MED RUTTEN BANAN Bananskal och äppelskrott hör inte längre hemma bara i komposthögar. Fraunhoferinstitutet för ingenjörskonst och bioteknik i Tyskland, Europas största forskningscentrum på området, meddelade nyligen att dess forskarlag lyckats omvandla frukt och grönsaker till biogas. Enheten, som praktiskt nog ligger intill Stuttgarts grönsaksmarknad, använder mikroorganismer för att ombilda matresterna till metangas. Därefter kan gasen i komprimerat tillstånd användas för att driva exempelvis en bil.

FN STRAMAR ÅT Förenta nationernas budget för 2012–2013 är 1,8 miljarder kronor mindre jämfört med föregående period. För att kompensera för de minskade resurserna planerar organisationen nu omfattande nedskärningar, uppger FN:s budgetkommitté. Det ska bland annat ske genom att säga upp personal, frysa löner och radikalt minska användningen av tryckta dokument och publikationer. – Vi måste se realistiskt på det ekonomiska klimatet, förklarade FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon under ett möte med högt uppsatta FN-medarbetare.

”Jag vill ha hyresgäster med feta plånböcker.” ROGER AKELIUS, STYRELSELEDAMOT OCH GRUNDARE AV BOSTADSBOLAGET AKELIUS, KOMMENTERAR BOLAGETS KRAV OM 23,6 PROCENT I HÖJD HYRA.

8 2/2012

FRIHET

miljoner ÅR. SÅ GAMMAL TROS VOSTOK, EN UNDERJORDISK FÄRSKVATTENSJÖ 3,5 KILOMETER UNDER ANTARKTIS GLACIÄRYTA, VARA. EN GRUPP RYSKA FORSKARE UPPTÄCKTE SJÖN TIDIGARE I ÅR EFTER NÄRMARE ETT DECENNIUM AV BORRANDE. SJÖN KAN BÄRA PÅ VIKTIG INFORMATION OM JORDENS FÖRFLUTNA.

VAL I VÄRLDEN: FRANKRIKE

Typ av val: Presidentval Valdatum: 22 april. Om ingen av kandidaterna får en majoritet av rösterna hålls en andra omgång 6 maj. Invånare: 65 miljoner. Statsskick: Republik. Kuriosa1: Det finns ungefär 500 sorters ost i Frankrike. Kuriosa 2: 1984 lanserade den franska regeringen Minitel, en primitiv föregångare till internet. Tjänsten lever kvar ännu i dag, med omkring 10 miljoner användare, men kommer sannolikt att pensioneras den 30 juni i år.

HUR: Frankrike ska välja president. På förhand är den sittande presidenten Nicolas Sarkozy, från konservativa UMP, nederlagstippad i kampen mot Socialistpartiets utmanare François Hollande. En annan uppstickare är Marine Le Pen från högerextrema Front National. HISTORIA: Frankrike är på många sätt den liberala demokratins födelseplats, med den franska revolutionen 1789. Trots att jämlikheten och republiken utropades 1792 har auktoritära styrelseskick införts fyra gånger sedan dess. Efter andra världskriget bildades den fjärde republiken som ersattes av den femte republiken 1958, med Charles de Gaulle i ledningen, och Frankrikes nuvarande statsskick. Under det sena 1800-talet etablerade sig Frankrike som en av världens största kolonialmakter med kolonier i bland annat Nordafrika och Vietnam. Koloniseringen av Algeriet och det algeriska folkets frihetskamp är en viktig del av fransk 1900-talshistoria och skapade en smärtsam polarisering av det franska folket. INFÖR VALET: Sedan fem år tillbaka är Nicolas Sarkozy president. Han har positionerat sig en bra bit åt höger och har genom åren inte varit rädd för att prata om ”slödder” i förorten. Den senaste tiden har Sarkozy gjort vaga öppningar kring folkomröstning om invandring och bidrag för arbetslösa. Frihet pratade med Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som följt fransk politik under många år. Vilka politiska frågor kommer att dominera valet? – Ekonomin är den avgörande frågan, eurokrisen men också frågor om den franska ekonomins styrka. Frankrike har just nedgraderats av ett av de internationella kreditprövningsinstituten. De två senaste presidentvalen präglades mycket av främlingsfientliga strömningar, tror du att man kommer att se det igen? – Jag tror att Marine Le Pen kommer att driva dessa frågor i anslutning till skuldkrisen i Europa, om hon nu klarar av att kandidera. Hon har ännu inte fått ihop sina underskrifter. Däremot tror jag inte att frågan blir mer perifer än i själva kampanjen.

9 2/2012

FRIHET

Hur stor är den politiska skillnaden mellan Sarkozy och Hollande? Skulle du säga att ett presidentskifte betyder politisk förändring? – Stor skillnad skulle jag säga. Men viktigast blir om den nye presidenten får ett parlament med stor majoritet bakom sig. Då kan det ske förändringar. Hollande har bland annat pratat om att han vill se ”en ny rikting för Europa”. Hur tror du att Hollandes europeiska ledarskap skulle skilja sig från Sarkozys? – Hollande är mindre intresserad av att skapa överstatliga regler, men stark Europavän. Han ser Frankrikes ekonomiska förbättring som avgörande för ett gott partnerskap med Tyskland. Han har även sagt sig vilja riva upp finanspakten. Det franska socialistpartiet har historiskt varit dåligt på att vinna val, hur kommer det sig? – Haha, ja det kan man fråga sig. Om man tänker historiskt så var kommunistpartiet den starka vänsterkraften under 1950-talet, sedan kom gaullismen och sög upp många vänsterströmningar. Därefter blev det en övergång till en mer liberal fransk diskurs och först därefter kom Socialistpartiet. – Det franska partisystemet påverkas mycket av tillämpningen av majoritetsval i två omgångar. Det gynnar koalitioner och starka kandidater i valen snarare än partier. Men viktigast är nog den gamla gaullistiska dominansen. Vilket avtryck har Sarkozy gjort som president? – Han har inte åstadkommit så mycket som han önskat, men varit hyggligt framgångsrik på den europeiska nivån. Han har gett Frankrike lite ledarstatus. Han har infört höjd pensionsålder, samtidigt har köpkraften minskat och villkoren för olika typer av socialförsäkringar skärpts. Han är motståndare till Turkiets EU-medlemskap och det har lett till en del konflikter. Nationellt har han försökt ta över frågor om invandring och brottslighet men inte lyckats så bra. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: TEXASJOHNY

BRASILIEN SJÄTTE STÖRST Tillväxtundret Brasilien gick nyligen om Storbritannien som världens sjätte största ekonomi, rapporterar det brittiska forskningsinstitutet CEBR. Under förra året växte landets ekonomi med hela 7,5 procent, och Brasilien är ett av de länder i världen som lockar allra mest investeringar just nu. Tillväxtsprånget förklaras med att landet med 192 miljoner invånare har en stor inhemsk marknad samt att staten aktivt stimulerar brasiliansk industri.

”Jag ser det som ett medvetet och individuellt val vilken klass man vill leva inom.”

MARTIN LUNDQVIST, FOLKPARTISTISK POLITIKER I HANINGE, ANALYSERAR DE ÖKANDE KLASSKLYFTORNA.

STAM UTAN KLOCKA Djupt inne i Amazonas djungler lever den 160 personer stora Amondawastammen. Språkforskaren Chris Sinha och hans forskarteam har levt med stammen under en längre tid och drar slutsatsen att de helt saknar ord och begrepp för att beskriva tid. Visserligen kan de särskilja saker som har hänt respektive ska hända, men händelser placeras inte in på en tidslinje. Mänsklig ålder räknas heller inte i levda år. Forskarna konstaterar vidare att avsaknaden av tids- och kalenderord inte har något med kognitiv förmåga att göra, snarare att begreppen inte fyller någon funktion i deras livsstil. (Omvärlden)

KORANBRAND VÄCKTE ILSKA Afghanska demonstranter fyllde gatorna i landets huvudstaad Kabul sedan det uppdagats att amerikanska soldater slängt exemplar av Koranen bland sopor ämnade att eldas upp. Liknande protester genomfördes i Jalalabad i östra Afghanistan, liksom på andra håll i landet. Trots ursäkter från USA:s befälhavare, general John Allen, stormade tusentals demonstranter den amerikanska militärbasen i Bagram, och våldsamma sammandrabbningar uppstod. Åtminstone fyra personer omkom och tjugo skadades i protesterna.

LAG MOT HOMOVIGSLAR RATAS En appellationsdomstol fastslog nyligen att den så kallade Proposition 8-folkomröstningen år 2008, som förbjöd samkönade äktenskap i USA:s delstat Kalifornien, går på tvären med landets konstitution. Domstolen menar att Proposition 8 bryter mot likabehandlingsprincipen och därmed är ogiltig. Nu väntar sannolikt ytterligare juridiska armbrytningar innan frågan är slutgiltigt löst. Omkring 18 000 homopar vigdes i Kalifornien innan Proposition 8 stoppade samkönade äktenskap i november 2008.

”Av vad jag sett av Ed Miliband gillar jag verkligen honom. Han är genuin, vänster och kommer att agera så om han får inﬂytande.” Daniel ”Harry Potter” Radcliffe om varför han har bestämt sig för att stödja Labour.

8 MILJONER papperslösa migranter uppskattas jobba i Europeiska unionen just nu. Majoriteten av arbetarna är unga mellan 15 och 39 år. (Eurostat)

”Estelle är ett fult namn – låter som nattklubbsdrottning” HERMAN LINDQVIST SÄGER SITT OM NAMNVALET PÅ DEN NYA PRINSESSBEBISEN.

10 2/2012

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

7 APRIL –15 MAJ

april. FN:s internationella världshälsodag.

Underlivet har mörknat Jag tittar på mitt underliv i en spegel ibland. På senaste tiden har jag märkt att färgen har blivit mörkare och blygdläpparna liksom blivit tjockare. Beror det på att mensen börjat? Eller är det på grund av puberteten? – Vad spännande att du börjat upptäcka förändringar på din kropp. Både mensen och förändringarna på könsorganet beror på puberteten. Pubertetsutvecklingen sätts igång av hormoner som bildas i kroppen. Kroppen förändras på många olika sätt. I puberteten blir blygdläppar och klitoris större och ändrar form. De yttre blygdläpparna blir ofta rynkiga, knottriga och håriga medan de inre har en hårlös och glatt yta. Det är vanligt att blygdläpparna blir olika stora. Underlivet ändrar även färg och blir mörkare än tidigare. Vilken färg det får skiljer sig mycket från person till person. En vuxen kvinnas vulva (den yttre delen av könsorganet) kan vara allt från röd eller lila till brun eller gul. Också färgen skiljer sig mellan de yttre och de inre blygdläpparna. – Hur just ditt underliv kommer att se ut får du utforska efter hand. En spegel är ett bra verktyg för att tjejer ska kunna se hur de ser ut ”där nere” och följa med i förändringarna. Jag tycker det är skönt att ta med ett finger i analen på mig själv. Jag skulle vilja prova med något annat. Vad kan man använda? – Du kan använda nästan vad som helst som du känner dig sugen på. Prova dig fram! Tänk bara på att föremålet inte får vara vasst och att det inte ska

göra ont. Det är en stor fördel att använda glidmedel när du ska föra in något. Du kan gå in i en butik för sexleksaker (i verkligheten eller på nätet) för att få idéer om vad du kan använda. Om du är kille kan det vara särskilt

april. Första omgången i Frankrikes presidentval. Eventuell andra omgång äger rum den 6 maj.

En spegel är ett bra verktyg för att tjejer ska kunna se hur de ser ut ”där nere” och följa med 26 i förändringarna.

april. Över 100 studenter och lärare från EU samlas i Bryssel för att diskutera Europas framtidsfrågor när ”Your Europe, Your Say” inleds.

skönt att smeka i den del av analen som ligger mot prostatan, cirka åtta centimeter in. Det området kallas för p-punkten. Det finns särskilda sexleksaker som är utformade för att komma åt där. – Om du är tjej behöver du tänka på att inte flytta fingrar eller föremål från analen till slidan, eftersom bakterier lätt kan följa med.

maj. Fackförbundet Lärarnas Riksförbund samlas till kongress.

4 11

maj. President- och parlamentsval i Palestina.

maj. RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, håller kongress i Göteborg.

SKILJELINJEN

Vad tycker du om att det är olagligt att köpa sex?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Den är bra, vi tycker inte att man kan sälja och köpa människor, som sker i stora delar av världen där sexmarknaden är oreglerad. Vi ser det som slaveri. Men ska inte människor ha rätt att bestämma över sin egen sexualitet? – Man kan se det på det sättet.

Myten om ”den lyckliga horan” kan säkert stämma på någon enstaka individ, men majoriteten befinner sig i ett underläge där man mer eller mindre tvingas sälja sig själv. Kan inte en avkriminalisering av sexköp göra att sexhandeln försvinner från den organi-

serade brottsligheten? – Jag tror inte att sexköpshandeln är skummare än innan sexköpslagen. Man tvingas importera sexsäljare för att hålla igång, och de personerna lever i slaveriliknande situationer. Utan lagen skulle det fortsätta utan att polisen skulle kunna ingripa.

– Jag tycker att det är en dålig lag. Den försämrar för såväl frivilliga sexsäljare som offer för människohandel och inskränker på rätten att bestämma över sin egen kropp. Organisationen Prostituerades revansch i samhället menar att lagen gör att färre dras in i

prostitution, hur ser du på det argumentet? – Jag har inte sett något som tyder på det. Det enda man kan konstatera är att lagen trycker sexhandeln under jord. Lagen i sig räddar ju inte någon från vad som nu kan göra att man söker sig till prostitution.

Om sexköpslagen avskaffas, vad har ni för alternativ? – Vi tycker att man ska lyssna mer på sexsäljarna, stärka deras rättigheter som man med framgång gjort i Nya Zeeland och öka insatserna mot påtvingad prostitution, människohandel och trafficking istället.

SSU

HANNA WAGENIUS, CUF

11 2/2012

FRIHET

maj. The 2012 World Expo drar igång i den sydkoreanska staden Yeosu. Temat för världsutställningen är hållbara kuster och hav, och mer än åtta miljoner besökare från 100 länder väntas närvara.

maj. Internationella familjedagen.

Allmän kurs

Grundskole- och gymnasienivå Allmänna kursen är förlagd till Arbetarrörelsens folkhögskolas lokaler i Göteborg.

Fritidsledarutbildning 2år Eftergymnasial utbildning

Behandlingspedagog 2år Eftergymnasial utbildning

Kursstart i augu

sti 2012

För mer informat ion: Tel: 0320-183 00 Email: folkhogsko la@viskadalen.n u Hemsida: www.vi skadalen.nu

FRIHET

12 7/2011

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSY EBBOTT/ NU AGENCY

Yttrandefrihet på spel SEDAN DE TVÅ svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye fängslades i Etiopien i juli förra året har jag medverkat i en hel massa tidningar, teve- och radioprogram och pratat om deras fall. Samtalen har alltid följts av en störtflod av kommentarer på nätet. Själv har jag nog alltid utgått från att svenska folkets ryggmärgsreflex i den här typen av fall skulle vara att stötta de två svenska journalisterna. De flesta gör säkert det. Men faktum är att kommentarerna ändå nästan alltid varit nedlåtande mot Schibbye och Persson. Vad skulle de egentligen göra i Ogaden? Fattar de inte att man måste följa lagarna i andra länder? Självklart ska de dömas! De har kallats allt från Tintin-wannabes till lycksökare. DET INTRESSANTASTE INLÄGGET kom på min Facebooksida. En avlägsen bekant skrev att journalister minsann inte är några samhällsförbättrare! De måste anpassa sig till lagar och regler som alla andra medborgare i ett samhälle! Verkligen? Med den logiken måste vi också fördöma Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi i Burma, som flera gånger bröt mot reglerna kring sin husarrest under de 15 år hon satt isolerad på University Avenue 54 i Rangoon. Och vi måste definitivt fördöma Nelson Mandela. Han dömdes ju faktiskt i enlighet med lagarna i Sydafrika och satt 27 år i fängelse.

NEJ, ÄRLIGT TALAT. Alla lagar är inte värda att respektera. I ett demokratiskt samhälle måste förstås ribban för lagbrott sättas väldigt högt. Men om riksdagen skulle bestämma sig för att förbjuda alla tidningar utom en? Skulle den lagen också vara värd att respektera? Och det – vilket är viktigt – handlar inte om journalisters rätt eller inte rätt att bryta mot regler. Det handlar om en medborgerlig rätt till yttrandefrihet.

I SJÄLVA VERKET tror jag att de flesta som raljerat över de två svenska journalisternas uppdrag i Ogaden med glädje skulle dra en lans för den där bloggarens rätt att skriva om sin verklighet. På samma sätt som det finns en stark opinion för andra ”lagbrytare”, som kinesen Liu Xiabo eller vitryssen Ales Bialiatski, för att ta ett par exempel. Det finns dessutom starkt stöd för yttrandefrihet i den internationella rätten, bland annat i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

TA EXEMPLET MED Ogaden, den provins som Schibbye och Persson gav sig in i för att ta reda på sanningen bakom alla rykten om övergrepp mot civilbefolkningen och Lundin Oils verksamhet där. Om en av invånarna i Ogaden skulle ha tillgång till en blogg och berätta om inbördeskriget och oljeutvinningen, då skulle bloggaren sannolikt kunna dömas enligt samma anti-terrorlagar som användes mot Schibbye och Persson.

REVOLTERNA I ARABVÄRLDEN under 2011 visade betydelsen av detta. De miljoner människor som gick ut på gatorna i Tunis och Kairo, eller för den delen Damaskus, krävde rättvisa och bättre sociala villkor, men framför allt krävde de politiska rättigheter. Rätten att göra sin röst hörd. Det handlar om ekonomin, dumskalle, skrev Bill Clintons kampanjchef under presidentvalet I USA 1992. Efter det som hänt det senaste året skulle jag nog välja en annan fras: Det handlar om yttrandefriheten, dumskalle! 

JAG BESÖKTE ETIOPIEN tidigare i år och träffade flera journalister som berättade att de numera censurerar sig själva. Sedan antiterrorlagarna infördes vågar de inte längre skriva kritiska artiklar om svält eller sociala missförhållanden. Än mindre texter om den politiska oppositionen i Etiopien. Ska vi bara acceptera det? Lagarna måste ju följas! Eller?

FRIHET

13 2/2012

Jesper Bengtsson är chefredaktör på tidningen Omvärlden och ordförande för den svenska sektionen av organisationen Reportrar utan gränser.

s,s

14 2/2012

FRIHET

Dans skapar kontakt mellan människor. Det utnyttjar Carina Pérez när hon försöker få tonåringar att prata om viktiga ämnen som genus, rasism och sexualitet. I höstas startade hon konceptet Danspiration. Vi följer med henne till Hallonbergen och Värmdö där tjejer i tidiga tonåren danspireras. TEXT: MARIA HAGSTRÖM BILD: MARTINA HOLMBERG

15 2/2012

FRIHET

ar ns da . an let r m ota hu utti dö sj rm på Vä en på ur a ult rn k je ay tje n g ar rå er s f tru an ns d z i en re g, Pé in a ck rin aa Ca w

VANFÖR DEN RÖDA SOFFKANTEN sticker ett par föt ter upp, klädda i vita strumpor med röda hjärtan på. Där ligger Catalina Mansilla Tello i en gråmelerad one piecedress. Hon är tolv år, egentligen för ung för Dan spiration men har fått dispens då hon så gärna ville vara med. På andra sidan rummet i ungdomsgården för bereder sig Carina Pérez inför kvällens Danspiration. – För mig är dansen större än att dansa, det är något spirituellt, säger hon samtidigt som hon slår på spellistan med afro- och latinoin spirerad breakingmusik. När du dansar är du i din kropp, allt runtom kring försvinner, det är du och musiken. En frizon.

I FRITIDSGÅRDEN HALLONET i Stockholmsförorten Hallonbergen är väggarna målade mörkt vinröda och längs fönstren hänger grön- och svartvitrandiga gardiner. Biljardbordet är bortskjutet och pingisbordet hopfällt för att ge plats för tjejerna i den annars ganska grabbiga miljön. Till Hallonet kommer nästan enbart killar, men i dag är de portade. Dörren öppnas och Natavan ”Natta” Seidova kommer in. Hon ger Carina en kram. Det här är andra gången tjejerna i Hallonbergen går på Danspiration, som består av tre delar: dans-workshop, avslappning och diskussionsforum där de tar upp ämnen som bland annat sexuell hälsa, främlingsfientlighet, genus, droger och våld. Carina har forskat på hiv vid Karolinska Institutet, men är också professionell dansare. Hennes intresse för hiv och sexuell hälsa var starten för Danspiration. Efter att själv ha upplevt de band som ska pas när människor dansar ihop och den kontakt som uppstår mellan danselever och den som leder klassen, kom hon på idén att använda dansen som verktyg för att nå tonåringar. – I den där åldern har man så många frågor och funderingar. De sit ter mycket på nätet och bloggar, men det känns som att folk har glömt att prata, säger hon. MED HJÄLP AV andra tjejer från dansscenen har hon nu fått ihop en grupp danspiratörer med olika kompetenser. De har bland annat stu derat genusvetenskap, socialantropologi och beteendevetenskap. De har också olika erfarenheter av ämnen som utanförskap, drogmiss bruk, homosexualitet och adoption. Dessutom behärskar de ett flertal dansstilar. – Olika stilar väcker olika känslor i kroppen. Jag vill att deltagarna ska få lära känna sina kroppar och utmana sig själva, säger Carina. FÖRRA VECKAN VAR diskussionsämnet på Hallonet normer. Samtalet gled snart in på mobbning och att bli förtryckt verbalt i skolan. – Det var något de upplevde. Under diskussionen började de lyfta varandra och applåderade när någon hade gjort eller sagt något bra. Det var väldigt fint, säger Carina. I dag ska de prata om framtidsdrömmar, men först ska de dansa breakdance. – Jag upplever att tjejer generellt i den här åldern vill vara sexiga. Visst är det kul att vara sexig men man bör fundera på varför man är det och för vem. Breaking är i stället en tung och oglamorös dans. Man verkligen köttar, det är smutsigt och väldigt skönt att få vara ”ful”. Breaking är också en väldigt mansdominerad dans. De blir bara tre tjejer i dag. Catalina Mansilla Tello, 12, Natavan Seidova, 15, Kseniya Maklashkina, 16. De andra kunde inte komma ifrån den kvällsskola de går på för att få fullständiga betyg. – Korsa och ut. Brett. Hoppa, kors, snurra och gå ner och möt gol vet. Kicka ut. CARINA INSTRUERAR OCH tjejerna fattar snabbt. Och gång på gång försöker de stå på händerna med benen böjda i olika positioner. Sedan ska de ner på golvet och ta sig från ena sidan av rummet till den andra,

två och två. Röra sig nära utan att nudda varandra. Det bli mycket fniss när de kryper runt varandra och under ben och armar. – Kommunicera med varandra utan att prata, säger Carina som alltid försöker lägga in kontakt i dansen så att de integrerar med var andra, vilket underlättar för diskussionen. EFTER EN LÅNG stretch och avslappning tränger de ihop sig i några soffor. De pratar om att det finns många egenskaper och kunskaper som inte syns i skolbetygen men som kan vara minst lika viktiga i livet. Carina vill också att de ska fundera på varför de tänker som de gör om sig själva och framtiden och var de tankarna kommer ifrån,

16 2/2012

FRIHET

– Jag upplever att tjejer generellt i den här åldern vill vara sexiga. Visst är det kul att vara sexig men man bör fundera på varför man är det och för vem. Breaking är i stället en tung och oglamorös dans. Man verkligen köttar, det är smutsigt och väldigt skönt att få vara ”ful”. 17 2/2012

FRIHET

en sjä vi Efte sa lv kti r v m kä ga ar m ns ä je m a om la. ne da n sin De t n, t sp a yck ill e ass fu nd er xem sam er det p la in e s ga är s l g tje r. kö en jer nt us na at , dr i t h og rin ör er g f a at , no ör a t d rm tt d e in er o isk te ch ut er är a

men också att de ska fundera på vilka krav och förväntningar de själva ställer på människor runt dem. – Framtiden, vad har ni för tankar om den, vad drömmer ni om? frågar Carina. – Jag vill bli frisör, säger Catalina Mansilla Tello. Jag tänker också att om man inte fokuserar på skolan nu när man är yngre blir det svårare att skaffa jobb när man blir äldre. – Jag tänker så här: Jag vill bli den här, men jag måste bli den där, säger Natavan Seidova. Jag vill bli dansare, men jag tänker att jag måste utbilda mig och kanske bli läkare för då tjänar man pengar. Fattar du? – Man borde utbilda sig till exempel till läkare, för nuförtiden är pengar allt, säger Kseniya Maklashkina och fortsätter. Jag är en konstnärlig människa, men alla säger till mig att det inte går att få jobb inom det sen. – Känner ni att det finns förväntningar från andra om vad ni ska göra och hur ni ska vara? frågar Carina. – Föräldrarna, att jag ska bli läkare och värsta kungens fru, säger Natavan Seidova, börjar skratta och vänder sig sedan till Carina. Är du nöjd med dig själv? När du var i vår ålder, om du hade kunnat se dig själv i dag, har du tyckt att du nått det du ville? – Jag visste inte vad jag ville bli. Jag hade nog blivit förvånad över vem jag är och vad jag gör, men jag tror att jag hade blivit stolt, svarar hon.

CARINAS KONCEPT DANSPIRATION VÄXER. Ett pilotprojekt på ett kvinnofängelse har startats. Förhoppningen är också att jobba med ensamkommande flyktingbarn i framtiden och att komma in på hög stadie- och gymnasieskolor. Carina vill också ha mixade klasser av killar och tjejer och ta in manliga danspiratörer. Tjejerna i Hallonbergen har danspirerats klart och det har blivit en ny dag och dags att ta bussen till en annan del av Stockholm – Värmdö. – Hallonbergen och Värmdö är två segregerade extremer. Man mär ker på diskussionerna att tjejerna har olika vardag, men jag upplever att de alla har problem. Tonåren är en jobbig ålder och man behöver bara få höra att det är okej att vara förvirrad. Det känns otroligt me ningsfullt att jobba med det här, men gud alltså, säger Carina, tystnar och blir tårögd. Man fattar inte vilken vardag de lever i. Jag kommer ihåg att den där åldern var tung, men för en del av de här tjejerna är det krig. PÅ BUSSEN SOM avgått från Slussen berättar hon om en Danspiration hon hade i höstas med några 19-åriga tjejer som hade tappat bort sig själva bland alla krav, förväntningar och skolbetyg. Vid ett annat till fälle hade hon ett diskussionsforum om sexuell hälsa. En av tjejerna berättade att hon hade hånglat med en kille på en fest. Han ville mer, men hon sa nej och gick därifrån. Killen blev arg och hennes kompisar tyckte hon hade varit taskig som hade gett honom falska förhoppningar. – Hon gick runt och mådde dåligt över hur hon hade betett sig.

18 2/2012

FRIHET

Nästa gång hade hon antagligen gjort något hon inte velat för att få andras godkännande. Efter vårt samtal var hon lättad och kände att hon hade gjort rätt ändå. DET ÄR MÖRKT och regnet faller utanför bussen när den stannar i Värmdö. Men det är ljust i danssalen där tjejer i tidiga tonåren droppar in en efter en. De sätter sig lydigt i en rad på golvet och lyssnar uppmärksamt på det Carina har att säga. – I dag ska vi dansa waacking. Det är en dans från sjuttiotalet och gaykulturen. Det var på klub barna som de kunde koppla av, där var det inte fult att vara gay. Det blev en flykt från förtrycket de kände. Diskomusik i högtalarna och lite tafatta rörel ser till en början. Men efter ett tag lossnar det och 13-åringarna börjar försiktigt ta plats på golvet samtidigt som ”Re-light my fire” fyller rummet. Ef teråt berättar Värmdötjejerna att den danspiration de minns starkast var när de pratade om droger, eftersom det var så verkligt och på riktigt. – Hon som var här och pratade med oss hade själv haft problem med droger och började när hon

da br nsa Car ea re in kd o a P an ch ér ce da ez oc nsa är p h w r fra rofe aa m s ck fö sio in ra ne g. llt ll

– Föräldrarna, att jag ska bli läkare och värsta kungens fru, säger Natavan Seidova, börjar skratta och vänder sig sedan till Carina. Är du nöjd med dig själv? När du var i vår ålder, om du hade kunnat se dig själv i dag, har du tyckt att du nått det du ville?

CARINA PÉREZ Carina Pérez har disputerat vid Karolinska Institutet där hon forskat på hiv. Hon är också dansare och upplärd i breakdance och waacking av några av världens bästa dansare i både Sverige och USA. Men hennes ursprung ligger i den latinamerikanska dansen, framför allt salsan. Under doktorandtiden startade hon upp dansföreningen BringBackBeat som hon drev och undervisade i. I dag undervisar hon Breakdans på Blue Hill i Solna och på Värmdö Scenskola och driver Danspiration. Hon är medlem i breakdansgruppen Extra Credit Kru som har sina rötter i Kalifornien. Carina Pérez har deltagit i ett flertal internationella breakdans- och all stylestävlingar.

var i vår ålder, säger Cornelia Norling Åkerlind som också kommer ihåg när de pratade duktighet och självförtroende. Vi pratade om att tycka om sig själv. Ibland säger man dåliga saker till sig själv och då kan man tycka att man är usel. I stället ska man försöka tänka på saker som är bra. DANSPIRATION HANDLAR MYCKET om att stärka självkänslan. Trettonåriga Smilla Ubbe tycker att hon har utvecklats under den tid hon gått på Dans piration. – Jag har börjat lära mig att inte bry mig så mycket om vad andra tycker, säger hon. Hon började på Danspiration efter att hennes mamma berättat om det. – Jag tyckte det lät spännande. Testade en gång och det var jättekul och bättre än jag trodde det skulle vara. Det var väldigt härligt att kunna prata här och höra hur de andra tänker och vad de har för idéer. Jag tycker att det är viktigt att prata om de här ämnena, man pratar inte om det annars. Vissa ämnen är tabu. Smilla Ubbe är särskilt intresserad av genusfrå gor. Hon tycker bland annat att killar får ta mer

19 2/2012

FRIHET

DANSPIRATION I Danspiration får deltagarna prova olika street- och funkdansstilar; whacking, hip hop, breakdance, house, locking, popping, waving och hype. Det följs av en längre stretch, avslappning och ett diskussionsforum. Några av ämnena som diskuteras är: • Tro, hopp och framtidsdrömmar. • Kroppsideal och hälsa. • Sexualitet – homo/bi/hetero/queer • Sexuell hälsa • Främlingsfientlighet • Genus • Droger • Våld Danspiration riktar sig främst till personer mellan 13 och 22 år och är gratis.

– Jag skrev att jag tyckte att det är härligt att dansa här och att vi har lärt oss mycket av varandra. Det har blivit som en bra kompis som man kan utbyta idéer med. Jag hoppas att de på kommunen lyssnar. plats i klassrummet än tjejer, att det är mer accepterat att de är hög ljudda. Hon säger att hon är väldigt genusmedveten och att hon och en kompis till exempel skriver hen och mon i texter i stället för man. ETT ÄMNE SOM hon vill att de ska ta upp i Danspiration är homosexu alitet. – Jag känner att det behöver pratas om det för homosexualitet är så oaccepterat. Det är hemskt, en sexuell läggning ska inte beskriva en person eller bestämma någons position i samhället. Det är bisarrt att det gör det. Jag vet folk i skolan som är homosexuella men som inte vågar berätta det för att de tror att de ska bli mobbade. Främlingsfientlighet är också ett ämne hon tycker är viktigt att de pratar om. – Jag blir så arg på folk som behandlar andra olika beroende på hudfärg, det är sjukt. Det är många som säger rasistiska saker, många tycker att invandrare tar våra arbeten, att de tar från oss. Jag förstår inte hur de tänker.

MEN DET FINNS en risk att Smilla inte kommer att få prata om de ämnena i danssalen i Ungkulturhuset. Finansieringen från kommu nen ser inte ut att fortsätta. Smilla har tagit saken i egna händer och skrivit ett brev till kommunen. – Jag skrev att jag tyckte att det är härligt att dansa här och att vi har lärt oss mycket av varandra. Det har blivit som en bra kompis som man kan utbyta idéer med. Jag hoppas att de på kommunen lyssnar. FÖR KANSKE SISTA gången har Carina spridit ut kuddarna och tänt värmeljusen i Värmdö. Carina visar en filmsnutt från Machofabriken. Tjejerna ligger i en ring med huvudena placerade i sina händer och tit tar koncentrerat på filmen som handlar om en kille som kliver in i en låda, när han döljer sidor hos sig själv som inte är accepterade av om givningen. De känner alla igen sig – de hoppar också in i lådan ibland. – Man kan försöka klättra ur den bit för bit, säger en av dem. – Man kan hoppa ur lådan och stanna utanför, säger en annan. – Eller sparka sönder den, säger en tredje och de fnittrar. S

20 2/2012

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

En skandinavisk gegga JAG VAR I NORGE för ett halvår sedan. Det var sen höst och jag åkte taxi genom vad som tycktes vara tjock dimma men som antag ligen var ett lågt liggande moln. Det var en bit upp på berget ovanför Oslo. Radion och taxichauffören pratade bara om våldtäkter. Det hade varit en ny serie hemska överfalls våldtäkter. Icke västerländska förövare och norska kvinnor. Hela landet verkade besatt. Ledande socialdemokrater som föreslog att man skulle införa psykologisk utvärdering av alla asylsökande män. För att helt enkelt se om de hade väldtäktstendenser långt ner i sina svarta psyken. Och sen vad? TITTAR MAN I statistiken är den genomsnitt lige våldtäktsmannen infödd norrman. Beru sad våldtar han kvinnan han är tillsammans med. Så sker de flesta våldtäkter. Samtidigt dånade norska medier om att samtliga upp klarade överfallsvåldtäkter de senaste fem åren begåtts av män som inte hade sitt ur sprung i västvärlden. Och visst: 24 överfalls våldtäkter anmäldes exempelvis föregående år. Sex av dem klarades upp. Det är utifrån så små siffror som det drogs slutsatser om alla som inte var norrmän. En väldigt stor del av jordens befolkning med tanke på att Norge har knappt fem miljoner invånare. DET ÄR MÄRKLIGT hur medieklimatet i tre länder som Norge, Sverige och Danmark kan vara så olika. Danmark har de senaste

tio åren varit en symbol för det sluttande planet ner i den främlingsfientliga geggan. Norge har vandrat åt ett liknande håll. Me dier som okritiskt målar upp en värld av far liga svartskallar och en politisk debatt som börjar dansa till samma främlingsfientliga bakgrundsbrus. Sverige är lite annorlunda. Här talar Fredrik Reinfeldt engagerat om hur fel Sverigedemokraterna har, och ingen ledande socialdemokrat skulle få för sig att föreslå psykologisk våldtäktsutvärdering av asylsökande män. FRÅGAN ÄR VAD DET BEROR PÅ. I Sverige demokraternas reklamfilm från valet 2010 frammanas en fantasi om svarta burkor som kastar sig över svenska pensionärers pengar. Att mångkultur skulle vara ett hot mot våra skandinaviska välfärdsstater är en argumen tation som man kan höra även utanför rasis tiska kretsar. I själva verket skulle svensk äldrevård inte klara sig en dag utan alla invandrare som arbetar där. Men det finns forskare, exempelvis italienaren Alberto Al lesina, som hävdat att vi människor i längden bara kan tänka oss att betala skatt om peng arna gynnar personer från vår egen kultur. Den brittiske akademikern Peter Taylor Gooby gick dock igenom statistiken och kun de visa att slutsatsen inte höll. Han hittade däremot ett annat samband. Länder med bre da politiska partier som såg invandring som en naturlig och viktig del av dagens värld – de

21 2/2012

FRIHET

kunde både vara mångkulturella och upprätt hålla ett omfattande stöd för välfärdsstaten. Mycket talar alltså för att det hänger på de politiska partierna. De kan hjälpa oss att hantera våra rädslor – eller så kan de spegla dem tillbaka mot oss. DAGEN INNAN DEN där taxifärden var jag på en middag i Oslo. Den främlingsfientliga våld täktsdebatten diskuterades. Varför är det inte fler som säger emot? Och namnet på en debat tör som brukade säga ifrån dök upp. Alla titta de sig omkring: han var ju död. Ihjälskjuten av Anders Behring Breivik på Utöya tre månader tidigare. Utvald till måltavla eftersom hans ungdomsförbund AUF så tydligt tog ställning mot just ra sism inom en norsk socialdemokrati som inte alltid gjorde det. Och så säger folk att Breiviks terror inte var politisk. S

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Kampvillig Robert Jacobsson, sexualupplysare och programledare i ”Ligga med P3”, fick Twitter att svämma över med självupplevda berättelser om diskriminering genom hashtaggen #homoriot. Nu längtar han tills fler vågar ta av sig normkoftan. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO OCH STYLING: JULIA LINDEMALM/JULIA ZAJAC

ET ÄR FEBRUARI 2012, en sen kväll när vinterns grepp aldrig tycks vilja släppa taget. Robert Jacobsson ligger hemma i sängen i Malmö med datorn i knät. Det slamrar till från vardagsrummet i kollektivet. Robert knattrar in adressen till Twitter, plöjer skörden av tweets och fyller som vanligt på med egna. Sedan slår det honom. Varför inte få fler att dela med sig av sina historier? Hashtaggen #homoriot föds.

han väskan och söker lyckan i Göteborg. Robert vill ta ställning och på samma gång separera från uppväxtmiljön. – Allt jag växt upp med kändes för nära. Klimatet var lite inskränkt. Samtidigt är han noga med att poängtera att det inte är unikt för mindre orter. Myten om att glesbygden är mer intolerant än storstaden köper han inte. Det är bara olika former av förtryck, slår Robert fast. – Jag har nog alltid varit lite avskild från omvärlden och andra. Uppväxtåren var på många sätt ensamma, åtminstone upplevde jag det så.

SEX TIMMAR och elva tusen Twitterinlägg senare är succén ett faktum. Hbtq-personer från alla delar av landet berättar öppenhjärtigt om diskriminering, förtryckande normer och allmänt jobbiga erfarenheter. Robert blir snabbt hbtq-aktivist med hela Twitter. – Det var som en dammlucka som öppnades. Jag satt fastklistrad framför skärmen till sex på morgonen och såg ett landskap av fängslande berättelser växa fram, säger Robert.

FÖRSTA TIDEN I Göteborg blir ett uppvaknande. Luften känns friare och möjligheterna oändliga. Robert utforskar stadens nattliv och letar efter sig själv. – Det var mycket flirtande och knull för att hitta mina preferenser, säger han och skrattar. – En ny stad med en ny social krets blev mitt sätt att välja om och välja ett nytt sammanhang. Dagarna fyller han med allt från diskjobb till universitetsstudier i genusvetenskap. Till sist bestämmer han sig för en tre och ett halvt år lång socionomutbildning. – Jag ville vara med och förändra själva strukturerna bakom diskriminering och destruktiva normer.

LÅT OSS TA DET FRÅN BÖRJAN. Robert Jacobsson är förutom #homoriot mest känd som programledare i ”Ligga med P3”, ett radioprogram om sexualitet och relationer i Sveriges Radio. Dessutom frilansar han som sexualrådgivare och läser in en masterexamen i sexologi på universitetsnivå. Agendan är minst sagt fulltecknad. – Det gör att jag inte får så mycket fritid, men jag brinner så mycket för det här att det är värt det, konstaterar han över en fika på ett nyöppnat kafé på Malmö centralstation. Den tidiga våren får Malmöborna att lämna vintermunderingen hemma till förmån för tunna jackor och vårskor. En och annan tapper kafébesökare sätter sig på uteserveringen, med filtar tätt omslutna kring kroppen. Robert ber om en rökpaus. Utanför, med utsikt mot Malmös inlopp, tar han ett djupt bloss och drar igen jackan. Robert växte upp i Flateby, ett litet samhälle en halvtimmes bilfärd från västkustsorten Kungälv. På frågan hur han konfronterades med sin egen sexualitet tystnar han för ett ögonblick. Tvekar. Han förklarar att frågan om hans homosexualitet var ”komplicerad” under uppväxten och vill inte närmare gå in på detaljerna. Det blir för nära inpå, förklarar han. – Jag tror att jag varit medveten om det ändå sedan låg ålder. Men det var först i högstadiet som jag berättade för några kompisar. Jag skaffade min första kille mellan nian och ettan i gymnasiet. TILLBAKA INNE PÅ KAFÉET. Robert rör runt i sin karamellmochalatte med ett berg av grädde på toppen. Det slamrar kontinuerligt från den överdimensionerade personalstyrkan bakom kassan, tempot är högt. Som 16-åring börjar Robert gymnasiet i Uddevalla, men snart packar

GÖTEBORG, VÅREN 2010. Robert bor i en gammelrosa lägenhet i Göteborg. Mobilen vibrerar. Det är Sveriges Radio i Malmö som undrar om han vill vara med och starta upp ett nytt programformat, ”Ligga med P3”. Kartongerna packas och flyttbilen går söderut. – Plötsligt fick jag göra det jag brinner för i radio, säger Robert. Tillbaka till den där februarikvällen i Malmölägenheten när #homoriot fyllde Twitterflödet. Robert tror att intresset för att vädra kränkande behandling och diskriminering kan kopplas till att det saknas mediekanaler att ventilera sin frustration genom. Robert berättar att han var trött på att alltid vara den glada bögen, att det var dags att bli förbannad för att höras. – Så fort du kliver utanför normen som hbtq-person får du inte utrymme, det är oerhört frustrerande. Mångfalden av människor med hbtq-bakgrund ryms inte i det heterosexistiska samhällets ramar. Han placerar sugröret i ena mungipan och tycks samla tankarna. – Det finns också en rädsla för att uppfattas som för lättkränkt, som ett offer. Men när någon verbalt, psykiskt och fysiskt kränker och misshandlar någon så finns det förövare och offer. Offer behöver inte vara synonymt med att man är hjälplös eller passiviserad. FÖR EN TID sedan var Robert med i teveprogrammet ”SVT Debatt” för att diskutera #homoriot. En av deltagarna, även han homosexuell,

22 2/2012

FRIHET

– Det var som en dammlucka som öppnades. Jag satt fastklistrad framför skärmen till sex på morgonen och såg ett landskap av fängslande berättelser växa fram. 23 2/2012

FRIHET

ROBERT JACOBSSON Ålder: 25. Bor: Kollektiv i Malmö. Bakgrund: Utbildad socionom, sexualupplysare, programledare i radioprogrammet ”Ligga med P3”. Förebild: Serieförfattaren Liv Strömquist. Otippad talang: Spelar trumpet.

ifrågasatte Roberts fokus på hbtq-personers negativa erfarenheter. Bögar har ju redan Pridefestivalen, menade han. – Folk vill förminska hbtq-rörelsen och avpolitisera diskriminering. Vissa inom hbtq-rörelsen tycker att vi ska sluta gnälla för att normaliseras. Samma människor lider ofta av en form av internaliserad homofobi, ett förakt för den egna läggningen. I den långa floden av meddelanden i #homoriot-tråden på Twitter är känslor som skam, skuld och rädsla centrala. Många upplever att de inte tagits på allvar, eller känner skuld för att de inte sagt ifrån. – Det går inte att förneka att det privata också är politiskt, att våra handlingar inom relationer och i sängen spelar roll. HOT ÄR INGET NYTT för Robert. Ända sedan han hade sin första pojkvän och de höll varandra i handen offentligt har glåporden haglat. Och smockan hängt i luften. – Ofta är det subtila blickar eller en hotfull stämning som inte riktigt går att ta på som skrämmer mest. – Sexuella läggningar som inte passar in i normsamhället hotar hela dess existens. Det skapar rädsla och osäkerhet.

Vid flera tillfällen har han varit rädd för sitt liv. – Det har hänt att jag varit på heterobarer och hånglat med en kille, och så har någon på stället delat ut knytnävsslag och skrikit ”bögjävel”. Sådant är svårt att skaka av sig. Han tror att det farligaste är att inte reagera, att normalisera diskriminering och hot. – Det är väldigt politiskt. Kränkande beteenden ska inte gå obemärkt förbi. Även om jag ibland känner att jag inte orkar ta alla strider måste det finnas människor som vågar stå upp. BILDEN AV DEN svenska hbtq-rörelsen antar olika skepnader beroende på vem som betraktar den. Somliga reducerar den medvetet till ett promiskuöst jippo en gång om året i form av Pride. Robert menar att det även inom rörelsen finns skadliga normer som begränsar. – Egentligen finns den värsta sortens diskriminering bland oss själva. Ofta är det rena härskartekniker som används mot dem som sticker ut för mycket eller inte passar in i den traditionella mallen för hur en hbtq-person ska vara. – Man problematiserar inte vad som händer i en grupp, att det alltid

24 2/2012

FRIHET

– Det behövs hbtq-häng där unga kan träffas på lika villkor.

– Ta bara skolan. I dag klumpar man ihop frågor om hbtq, rasism och jämställdhet på en och samma dag. Robert vill i stället se en analys som utgår från att det är individuella erfarenheter som kommer ur ett strukturellt förtryck. – Det är förjävligt att det inte görs mer. Människor mår dåligt över vilka de är, säger han med eftertryck. – Först och främst måste man jobba med attityder i skolan inom alla ämnen. Samma sak gäller arbetsplatser, där det till exempel kan handla om att instifta protokoll för hur arbetsgivare lever upp till tolerans och öppenhet. Alla åtgärder måste riktas in på att arbeta mot heterosexismen och luckra upp normerna. HAN HAR VID åtskilliga tillfällen anmält hatbrott till polisen, men gång på gång blivit besviken. – Hot mot hbtq-personer tas inte på allvar och skrivs av direkt. Ett sätt att få bukt med problemen är en satsning på hatbrottskompetens inom polisen och särskilda enheter inom hbtq-frågor. Robert fingrar på mössan och justerar den på huvudet. När han inte är hbtq-aktivist gillar han att vara kreativ; till exempel målar han akryltavlor som han kallar för ”dåliga versioner av Francis Bacon”. En annan passion är att loppisfynda. Fast även på fritiden klurar han på idéer om hur Sverige kan bli hbtq-vänligare. Just nu förvånas han över att det finns så få mötesplatser. – Det behövs hbtq-häng där unga kan träffas på lika villkor. Norrköping har exempelvis öppnat en hbtq-fritidsgård och på Gärdet i Stockholm finns ett äldreboende för hbtq-personer. Det borde finnas på fler ställen, förklarar Robert. – Det är delvis därför Pride blir så upphaussat. Lite som att alla hbtq-människor känner sig tvungna att få ut allt just den veckan. PÅ SAMMA SÄTT som feminism och jämställdhet ofta tjänar på separatism, att tjejer och kvinnor organiserar sig och bygger solidaritet sinsemellan, behövs det även inom hbtq-rörelsen. Hbtq-märkta mötesplatser har en nyckelroll, enligt Robert. – Det stärker samhörigheten inom gruppen och möjliggör tätare politisk organisering för att förändra samhället. Mötesplatser för hbtq-samhället skapar specifika maktutrymmen som kan växa och generera kämpaglöd. – Könsrollerna begränsar alla. Som den heterosexuelle mannen med erektionsproblem som beror på prestationsångest, eller kvinnor som motvilligt går med på sex och har ont i fittan i flera veckor efteråt.

skapas en viss konformitet och sociala koder som är svåra att bryta. Enligt Robert är många hbtq-personer ensamma. Det splittrar rörelsen i onödan, tycker han. – Solidariteten fattas, vi står inte upp för varandra. Som hivfrågan, där folk inte backar upp människor som drabbats. På samma sätt finns det mycket rasism och trans- och bisexuella räknas inte på samma sätt som homosexuella. Men hur kommer det sig egentligen att den vite, heterosexuelle mannen som norm är så stark? – Vi fostras till att inte sticka ut. Det mänskliga behovet av gemenskap kan lätt slå över till att bli exkluderande och destruktivt. Alltför fasta kontexter skapar ett vi och ett dom, säger Robert och fortsätter: – Ska det gå att bryta ner normerna krävs att människor tar ansvar för varandra och sina handlingar. MÅNGA POLITIKER VILL gärna se sig som hbtq-rörelsens banérförare, såväl i Prideparader som i tal och utspel. Men i själva verket står samhället och stampar, ingenting händer, anser Robert. Han vill se riktade och konkreta åtgärder.

DEBATTÖRER PÅ VÄNSTERKANTEN påstår ibland att en idédebatt som tar upp frågor om diskriminering med avseende på kön eller sexualitet undergräver möjligheten att diskutera klass. Robert tycker att det synsättet är smalt och cyniskt. – Det är alltid feminism, hbtq och rasism som får kliva åt sidan när ”riktiga” frågor ska diskuteras. Jag förstår inte den inställningen. – De olika perspektiven står inte i motsats till varandra. Tvärtom är ett intersektionellt perspektiv, där flera analysverktyg används parallellt, nödvändigt för att förstå förtryckets mångskiftande ansikten. Intervjun avslutas med en medvetet öppen fråga. Vad önskar sig Robert mest av allt just nu? – Inget mindre än en sexuell revolution! Att ta sig förbi könets stängsel och upptäcka att det är göttigare att leva som man vill. – Sex ska vara kul och glädjefyllt och en upplevelse båda njuter av. I stället för att döma ut icke-traditionellt sex som perverst måste man låta människor ha kul och experimentera sig fram. ROBERT SÖRPLAR I SIG det sista ur plastmuggen, som numera består av en brungrå sörja av kaffe, karamell och grädde, och passerar ut genom de gamla trädörrarna. Upproret har bara börjat. S

25 2/2012

FRIHET

Frihetskolan

Den 6 november går USA till val för att avgöra om president Barack Obama får fortsätta ytter ligare en mandatperiod eller om stafettpinnen går till en repu blikan. Landets politiska system framstår ofta som svårtolkat, komplicerat och annorlunda i en europeisk jämförelse. Frihet reder ut begreppen.

Amerikansk politik

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

STATSSKICK USA är en federativ union med ett republikanskt statsskick och en omfat tande presidentmakt. Landets 50 delstater har därmed en varierande grad av självständighet gentemot den federala statsmakten, med stora möjligheter att forma politik, skatter och lagar. Den federala model len skapar en maktdelning mellan det som ligger på federal respektive delstatlig nivå, där det viktigaste dokumentet är den amerikanska konstitutionen. Den amerikanska statsmakten består av tre avgränsade förgreningar med olika funktioner. Den verkställande makten utgörs av presidenten, regeringsdepartementen och fristående myndigheter. Kongressen, ett tvåkammarsystem som består av senaten med 100 ledamöter som repre senterar respektive delstat, och representanthuset med 435 ledamöter från valkretsar är den lagstiftande makten. Alla federala domstolar, med Högsta domstolen högst upp i beslutskedjan, utgör den dömande mak ten. USA:s politiska system är konstruerat för att förhindra radikala och plötsliga reformer, vilket gör att kongressens arbete ofta upplevs som långsamt och präglat av fördröjningstaktiker.

PARTIPOLITIK Demokraterna, det ena av de två större partierna med en politik något till vänster om mitten, representeras av en blå färg medan högerpartiet Republikanerna förknippas med rött. Åsiktsbredden inom Republika nerna och Demokraterna är med svenska mått mätt enorm, och det är egentligen först på senare tid som de bägge partierna profilerats som höger- respektive vänsterpartier. Historiskt har det funnits demokra ter med högeråsikter och republikaner med vänsteråsikter i samma kongress. Länge var det inte ovanligt att en betydande del av valda republikaner och demokrater låg till vänster respektive höger om sina partier. Partierna har vanligen öppna processer med primärval och nomineringsmöten, där partimedlemmar och sympatisörer röstar fram representanter till exempelvis presidentvalet. En utpekad fördel med det amerikanska valsystemet med primärval och nomineringsmöten är att det ger de röstande maximal möjlighet att påverka vilken politiker som ska väljas, inte endast vilken politik som ska föras.

POLITISKT KLIMAT Det politiska samtalet i USA skiljer sig avsevärt från ett svenskt eller euro peiskt sammanhang. Sociala frågor, som rätten till abort, homosexuellas rättigheter och religion, har ofta en mycket framträdande position. Höger och vänster kännetecknas också annorlunda. Med begreppet ”liberal” menas knappast någonsin liberalism i europeisk mening, snarare som en allmän benämning på en politik med högre skatter och omfördelning av resurser. Etiketten för en person eller politik på högerkanten är i stället konservativ, ”conservative”. USA:s politiska landskap har historiskt präg lats av blocköverskridande överenskommelser, men i dag är det snarare djupt polariserat mellan de två dominerande partierna.

26 2/2012

FRIHET

REPUBLIKANERNA 1860 valdes Abraham Lincoln till den förste republikanske presi denten. Han bidrog till att avsluta det amerikanska inbördeskriget och avveckla slaveriet. Lincolns framgångar befäste Republika nernas stöd i nordöstra USA, och partiet förknippades till och med 1900-talets början av en socialre formistisk profil. När demokraten Franklin D Roosevelt vann valet 1933 och introducerade New Deal,

DEMOKRATERNA

Demokraterna dominerade ameri kansk politik från Thomas Jeffersons seger i presidentvalet 1800 och framåt. Profilfrågan under många år var delstaternas rätt till självbestäm mande utan federalt inflytande. Partiet splittrades när frågan om sla veriets avskaffande dök upp under mitten av 1850-talet. Därefter attra

en serie av sociala program för att minska klyftor och skapa jobb, splittrades det republikanska partiet i två falanger. Sedermera dog den progressiva falangen ut och partiets högerprofil blev dominant. Under 1900-talet skiftade partiets väljar bas form. När demokraten Lyndon B Johnson signerade medborgarrätts lagstiftning på 1960-talet, som på grund av konservativa demokrater i södern stöddes av fler republikaner i senaten, tappade Republikanerna

sitt traditionellt sett starka stöd bland afroamerikaner. Sedan dess har stödet i den konservativa Södern konsekvent ökat, parallellt med en krympande väljarbas i storstäder. I dag har Republikanerna störst stöd i glesbygden, i synnerhet i södern och i de västra bergsdelstaterna. Trenden hänger samman med att Republikanerna från och med sjut tiotalet attraherade vit arbetarklass med sociala frågor som kil mot Demokraterna som engagerat sig i

herade partiet mestadels konserva tiva väljare i Södern. Med valet av Franklin D Roosevelt som president 1932 inledde partiet en omfattande reformagenda med sociala och progressiva förtecken. Roosevelts politiska framgångar skiftade det politiska samtalet i USA vänsterut och fick även republikanska presi denter som Dwight Eisenhower och Richard Nixon att utveckla sociala

program. Partiet präglades under många år av inre motsättningar och spänningar mellan en väx ande falang i nordstaterna och mer konservativa demokrater i Södern. I samband med att Lyndon B Johnson drev igenom svartas rättigheter renodlades partiernas politiska profiler. Förenklat kan man säga att progressiva republikaner i nordost och väst gick till Demokraterna och

… OCH ALLA DE ANDRA USA har också en uppsjö av småpartier, som ofta helt saknar reellt infly tande. Några exempel: Gröna partiet (USA:s motsvarighet till Miljöpartiet) Konstitutionspartiet (nyliberalt i ekonomiska frågor, konservativt i sociala) Libertarian party (nyliberalt) Amerikas demokratiska socialister (socialdemokratiskt parti som fun gerar som en del av vänsterflygeln i Demokratiska partiet)

27 2/2012

FRIHET

minoritetsfrågor och sociallagstift ning. Republikanerna kan ses som summan av många ideologiska strömningar, bland annat mark nadsliberaler, neokonservativa, socialt konservativa samt invand ringskritiska och extrema teaparty aktivister. Partiet är också känt som GOP, en förkortning för Grand Old Party, och dess symbol är en elefant. Några av partiets profilfrågor: sänkt skatt, kraftigt minskad offentlig sektor och begränsad aborträtt.

konservativa demokrater i syd gick till Republikanerna. Demokraterna har i dag ett brett stöd bland USA:s minoritetsgrupper, inte minst bland den framväxande latinamerikanska demografin, liksom bland studenter och i storstäder. Några av partiets profilfrågor är höjda skatter för hög inkomsttagare, utvidgad välfärd och satsningar på grön teknik. Partiets historiska symbol är en åsna.

MARKEN R UNDER D FÖ

28 2/2012

FRIHET

RYCKS ERAS ÖTTER

Kambodja är ett land som utvecklats snabbt sedan folkmordet i slutet på sjuttiotalet. Men utvecklingen gör också att befolkningen får ge upp land och bostad när marken de lever av är värd sin vikt i guld. TEXT: JOHAN AUGUSTIN BILD: JONAS GRATZER

29 2/2012

FRIHET

t se hu a . nd en t e kn de ö r i ya bo n n ilj de am r i s f va ha k at ns Ch fin n m Ke so

RÄVSKOPAN FYLLER IGEN det sista hålet av det som en gång var Boeung Kak Lake, en 90 hektar stor sjö i cen trala Phnom Penh. Den massiva rostiga rörledningen som går tvärs över den nya öknen mitt i Kambodjas huvudstad har under fem års tid pumpat sand från flo den, vars flöde ledde till sjön. Solens strålar gör hettan outhärdlig, dammet fastnar på allt som rör sig. Om det inte hade varit för den mur av bebyggelse som inkluderar premiär ministerns palatsliknande hem som tornar upp sig runt Boeung Kok Lake, hade platsen lika gärna kunnat vara Sahara eller någon annan ogästvänlig öken. I ETT PLÅTSKJUL intill floden som även den håller på att sina på vat ten, precis nedanför den nya öknen, bor Ken Chatha med sin fru och parets fem barn. De flyttade hit från en annan provins 1992 och Ken,

som var med under de röda khmerernas skräckvälde som tog slut 1979, har under det senaste året kämpat mot ett byggföretag som vill jämna hans hus med marken för att kunna bygga nya shoppingcentra och kontorskomplex. Han berättar att polisen vid flera tillfällen kommit hit och hotat hans familj. Det gör att han inte vågar lämna fru och barn ensamma för att gå till jobbet på en återvinningscentral – vilket i sin tur leder till att familjen blir utan pengar. Ken berättar om sin kamp mot myndigheterna: – Polisen kom hit med en grävskopa och började fylla baksidan av huset med sand, men jag talade om för dem att jag hellre dör än flyttar på mig! Ken har blivit erbjuden 4 000 dollar av regeringen för att flytta, men han säger att det inte på långa vägar räcker till att köpa mark och bygga nytt. En kvadratmeter land i denna del av Phnom Penh kostar 3 000 dollar.

30 2/2012

FRIHET

LANDLAGEN

PÅ PAPPRET HAR Ken rätt att bo kvar, precis som alla av landets medborgare som har bott på samma plats i fem år har rätt att bo kvar, men lagen följs inte. Landrätten upprättades i slutet av sjuttiotalet då de röda khmererna styrde, men under den tiden och under det efterföljande inbördeskriget var det många dokument som förstördes. I dag saknas det i många fall bevis på vem som äger vad. Nådastöten för den största delen av befolkningen som utgörs av fattiga som Ken kom 2001 när regeringen bestämde att den hade rätt att ta mark som ska vara till nya utvecklingsprojekt, ofta finansierade av utländska bolag. I fallet med Boeung Kak Lake är det ett lokalt bolag, Shukaku Inc, som täppt igen sjön och tagit

”Landrätten upprättades i slutet av sjuttiotalet då de röda khmererna styrde, men under den tiden och under det efterföljande inbördeskriget var det många dokument som förstördes. I dag saknas det i många fall bevis på vem som äger vad.” 31 2/2012

FRIHET

Landlagen som kom 2011 innebär att den kambodjanska regeringen kan arrendera ut land till inhemska och internationella företag på upp till 99 år. Det största nuvarande kontraktet är med ett företag, Pheapimex, vars ägare är nära vänner med premiärminister Hu Sen som styr CPP (Cambodian People’s Party) – landets ledande regeringsparti. Kontraktet som involverar 300 000 hektar spänner över två provinser och överstiger med råge det tak som regeringen har satt, som säger att endast upp till 100 000 hektar får hyras ut vid ett tillfälle. Sedan 1994 har regeringen även lämnat över stora ytor till militären i vad de kallar ”military development zones”, men vägrar säga hur mycket land det rör sig om eller var i landet marken finns. Landuthyrningarna är ofta ett sätt att kringgå skövlingen av landets skogar – som på pappret är skyddade under andra lagar. Regeringen har uppgett att 60 procent av landet ska täckas av skog, men den siffran uppehålls inte eftersom det 2006 endast fanns 59 procent kvar, och Kambodja uppges förlora 0,5 procent av sin skogsareal varje år.

EKONOMIN Trots Kambodjas brist på mänskliga rättigheter försöker premiärminister Hu Sen och CPP måla upp bilden av att landet har den mest liberala ekonomin i Sydostasien. Sedan mitten av 1990-talet har ekonomin ökat med i genomsnitt sju procent om året, men den lilla nyrika klicken bor mestadels i Phnom Penh. Fortfarande bor 80 procent av landets cirka 15 miljoner invånare på landsbygden. En av tre kambodjaner lever fortfarande under fattigdomsgränsen, och ytterligare en stor andel precis över gränsen. De flesta kambodjaner lever fortfarande av det som deras små jordbruksmarker och skogar ger dem. Kambodja har nio miljoner hektar land som är produktiv, uppskattningsvis halva landsarealen.

p Te y. nn Va . la t ey at lex i K för p ra ts om Bo rivi a k y en r el ha a n sd us gg ad h by St där a rn te es ot Pr d vi

m . so n n öke jö i s en en vit lin bli pe r Pi ha

ng po m Ka . eu Sp

– I det här landet finns det inget som heter mänskliga rättigheter, regeringen och de rika bolagen gör precis vad de känner för! över sammanlagt 133 hektar mark, vilket uppskattningsvis påverkat 4 225 familjer eller ungefär 20 000 människor. Shukaku Inc styrs av en politiker i det ledande partiet CPP (Cambodian People’s Party) och företaget vägrar precis som alla andra företag inblandade i ”landgrab bing” att svara på mediers frågor. LANDGRABBING ÄR I DAG ett stort problem i Kambodja och beskrivs ofta som baksidan på landets växande ekonomi. När utvecklingen går snabbt och det samtidigt råder brist på lag och ordning, och när korrup tionen är utbredd som den är i Kambodja, så drabbas de fattiga. I siffror handlar det om 3 000 människor om året som får se sina hus rivna och sina marker bortryckta, eller upp emot en halv miljon människor hit tills. Nu har människor emellertid börjat tröttna på orättvisorna; en av dem är Tep Vanny, som har tagit plats som ledare inom en aktivist rörelse som nyligen bildats i Village 22 på den norra sidan av den tidigare sjön. Hennes blick är stadig och 32-åringen tänker inte ge upp lokalbefolkningens kamp i första hand.

– VI PROTESTERAR varje dag när vi tillsammans går till rådhuset och visar de styrande vad vi tycker! Protesterna ledde till att Tep blev arresterad i november förra året och fick sitta bakom galler i två dagar innan hon släpptes. Många av hennes vänner sitter fortfarande i fängelse och har blivit misshand lade av polisen. En av dem är Kung Chantaa. – Jag blev slagen flera gånger i huvudet så att jag började blöda, och när vi kom fram till fängelset fick jag elstötar. De misshandlade mig under 48 timmar innan de släppte mig, berättar Kung och visar upp en bild på när hon och Tep blev arresterade, och forstätter: – I det här landet finns det inget som heter mänskliga rättigheter, regeringen och de rika bolagen gör precis vad de känner för! TEP VANNY INSÅG att för att kunna protestera så måste befolkningen också ha pengar, eftersom de ofta inte har tid att arbeta när de vräkts. Så i början av året startade hon en liten syfabrik som nu har 30 an ställda kvinnor. – Vi säljer tygstyckena här i Phnom Penh, och för pengarna som vi

32 2/2012

FRIHET

GIVARE OCH SANKTIONER en . lis de ev o ra bl av p ste a e ta ad ot an dl pr Ch han on ng iss är h Ku m n

Världsbanken har uppmanat regeringen i Kambodja att stödja småskaliga inhemska jordbruk i stället för att arrendera ut marken, men detta har regeringen struntat i, och förra årets händelser med det ökande antalet markövertaganden ledde till att Världsbanken strypte sina donationer till Kambodja. Trots det ökar de årliga donationerna till landets regering, och Kina är det land som pumpar in de största summorna, samtidigt som man har ett bra samarbete med Kambodjas regering, följt av Japan, USA, Australien och Frankrike. NGO:n Global Witness kom 2007 ut med en rapport som visade att Kambodja styrs av en liten elit som säljer av landets naturtillgångar som skog, mineraler, olja och gas. Detta har lett till att Kambodjas ekologi på många håll håller på att haverera, och människor utan land eller någonstans att ta vägen blir tvungna att ta underbetalda jobb i plantagerna eller fabrikerna som hela tiden blir allt fler. Eventuella protester leder till att byarna utsätts för hårdare press och trakasserier och dess ledare hamnar i fängelse.

HISTORIA Kambodja var en fransk koloni från slutet av 1800-talet fram till 1953. På femtiooch sextiotalen var landet fokuserat på att behålla sin neutralitet, men när vietnamesiska organisationen Viet Cong, som stred mot USA under Vietnamkriget, förlade trupper i Kambodjas östra provinser fick USA nog och bombade området. Mellan 1965 och 1973 fick Kambodja motta fler bomber än något annat land någonsin fått genom historien, och en halv miljon människor uppges ha dött i bombraiderna. Den vänstergerilla som i april 1975 intog Phnom Penh kallade sig själv ”den revolutionära organisationen” och blev i folkmun kallad ”de röda khmererna”. Deras ledare, Pol Pot, och det kommunistiska partiet CPK ville att befolkningen skulle arbeta inom jordbruk, och städerna som tömdes på människor började förfalla. Fattigdom rådde i största delen av landet och över- och medelklassen torterades och avrättades; upp emot en fjärdedel av landets åtta miljoner människor dog 1975–1979. I januari 1979 intog vietnamesiska styrkor landet tillsammans med kambodjaner som ville störta Pol Pot och PRK bildades (People’s Republic Of Kampuchea). Inbördeskrig mellan PRK:s styrkor och Pol Pots styrkor varade till 1991 då fredsavtalet skrevs under i Paris. Fortfarande finns det ett stort antal personminor och pansarminor utplacerade i landet som FN och andra organisationer arbetar med att röja. Minorna tar ungefär 200 människors liv varje år i Kambodja och lemlästar tusentals fler.

33 2/2012

FRIHET

– Tidigare kunde vi leva av skogen, vi jagade och kunde sälja några av träden, det kan vi inte längre. Hur ska jag kunna försörja min familj på tre dollar om dagen, hur ska jag ha råd att skicka mina barn till skolan nu?

tjänar har vi råd att fortsätta protestera, berättar Tep. Protesterna har hittills lett till att regeringen lovat att ge tillbaka drygt tolv hektar mark. Men ännu har det inte skett. – Var är marken? De lovar saker men vi väntar fortfarande, fortsät ter Tep. PROTESTERNA FORTSÄTTER ÄVEN på andra håll i landet. I Kampong Speu, provinshuvudstaden som ligger en timmes bilresa väster om Phnom Penh, har ungefär 300 människor från fem byar på landsbyg den för andra dagen i rad samlats utanför provinsrättssalen. De vill se frisläppandet av en kvinna som suttit häktad sedan den 15 decem ber utan några väckta åtalspunkter. Många av byborna har dessutom blivit fråntagna mark av ett sockerrörsföretag som skövlat värdefull jordbruksmark och planterat sockerrör. Ingen av de närvarande får någon ersättning av företaget, och en man som sitter på den dammiga asfalten i skuggan av ett träd säger att han och alla andra tänker stanna här tills den häktade kvinnan är frisläppt. Många inhemska och även utländska nyhetsbolag, som Reuters och AP, har varit på plats och rapporterat om händelsen, och därför har inte polisen och

militären vågat ta i med hårdhandskarna mot byborna som sitter ut anför rättssalen. Flera aktivister har dessutom satt upp vägblockader för att hindra personalen i rättssalen att ta sig in. ATT SKOGS- OCH JORDBRUKSMARK skövlas i en alarmerande hög fart blir tydligt när en av de protesterande byborna, Yohn Kin, visar upp sin mark som ligger en timmes bilresa på den dammiga grusvägen utanför provinshuvudstaden. För två år sedan bestod den av skog och risfält. Yohn Kin är inte ensam, totalt rör det sig om ungefär tusen fa miljer i Om Leang-kommunen som har blivit av med sina marker och sedermera blivit erbjudna att arbeta för tre dollar om dagen på den nybyggda sockerrörsfabriken. Yohn Kin tar sig in mellan betongstol parna med rader av ståltråd som ska skydda de nya sockerrörsfälten mot inkräktare som människor och kor. – Tidigare kunde vi leva av skogen, vi jagade och kunde sälja några av träden, det kan vi inte längre. Hur ska jag kunna försörja min fa milj på tre dollar om dagen, hur ska jag ha råd att skicka mina barn till skolan nu? säger Yohn och pekar mot sin fru och fyra unga barn som står på andra sidan stängslet.

34 2/2012

FRIHET

– Alla hade mycket mer jobb innan de kom hit, nu är vi tvungna att slava i fabriken efter deras regler för att kunna överleva. DE VITA UTMÄRGLADE kor som tidigare kunde gå omkring och beta fritt har lett till ännu en konflikt. Eftersom boskapen gärna betar sock errör förbjuder de nya plantageägarna byborna att ha korna frigå ende. På frågan om Yohn Kin kan tänka sig att göra som många andra bybor och flytta in till Phnom Penh för att leta nya jobb, skakar han på huvudet och svarar: – Snart river de väl vårt hus också, men vi har ingenstans att ta vägen. Vi föddes här och vi tänker stanna här! NÅGRA SOM REDAN fått se sina bostäder rivna är de 384 familjer som den 3 januari förra året samtliga blev vittnen till hur grävmaskiner demolerade deras lägenheter i Phnom Penh-stadsdelen Borai Keyla. Trots att invånarna hade dokument som sade att de ägde sina bostäder var de tvungna att flytta till nya lägenhetskomplex intill den gröna plåtmur längs den byggtomt där deras tidigare bostäder låg. Där byggs inom kort nya kontorskomplex. Problemet är emellertid att många av familjerna inte får plats i lägenhetskomplexen och får bo längst ner under stora cementtrappor som leder upp i cementklossar. So Son är en kvinna i 45-årsåldern som visar upp ett foto på sin son, och hon berättar att sonen fortfarande sitter fängslad sedan protesterna den 3 januari då polisen brutalt slog tillbaka mot befolkningen. – Polisen sa att de skulle döda oss om vi fortsatte att protestera, men vi fortsätter ändå, jag vill ha tillbaka min son, berättar So, som har svårt att hålla tillbaka tårarna. h Yo

INNAN LEDNINGEN FÖR det thailändska sockerrörsföretaget, som no toriskt vägrar att svara på frågor, började hugga ner skogen och plan tera odlingarna, tog de kontakt med varje familj. – De sa till oss att vi var tvungna att flytta, en efter en, berättar Yohn och fortsätter:

KVINNORNA HAR ENORMA utmaningar framför sig, men ett problem framstår ändå som det som i slutändan kan te sig försent att ändra på, menar Tep Vanny. – Det har blivit mycket varmare här nuförtiden, berättar hon och avslutar: – För fem år sedan när vi hade vatten i sjön var det kallare – nu har vi fått ett nytt klimat. S

– Snart river de väl vårt hus också, men vi har ingenstans att ta vägen. Vi föddes här och vi tänker stanna här!

STANKEN AV SOPOR är slående i Borai Keyla, och odören blandas med röken av plast som eldas i de många eldstäder som brinner i kvälls mörkret. Fyllda soppåsar faller med jämna mellanrum genom luften och slår i marken med dova dunsar. – Det är svårt för oss att sova när folk slänger sopor från övervå ningarna, ibland får vi soporna på oss, fortsätter So. Hon har protesterat varje dag sedan den 3 januari, vilket lett till att hon har blivit av med sitt jobb. Kämpaglöden håller på att slockna hos henne. De hundra dollar som Sos familj fick i ersättning av regeringen när deras lägenhet förstördes är sedan länge använda, och hade det inte varit för NGO:erna (Non Governmental Organizations) som delar ut mat och kläder till familjerna, vet hon inte vad hon skulle gjort. Innan grävskoporna skövlade bort området blev familjerna dessutom av med sina värdefulla saker i lägenheterna. – Polisen snor åt sig grejer så fort de får ett tillfälle – de är de största bovarna av alla. So Son har dock fått hjälp av Tep Vanny och tillsammans proteste rar de varje dag. Tep Vanny har inte bara startat en syfabrik intill Bo eung Kok Lake utan fungerar även som ett stöd för framför allt kvin norna i Phnom Penh som inte kan förlita sig på politikernas tomma ord. När den rödgula brännheta solen åter går upp över Boeung Kok Lake nästa dag kommer So Son till syfabriken tillsammans med tre väninnor som alla bor under cementtrapporna i Borai Keyla. Kvin norna har bestämt sig för att inte ge upp hoppet. – Vi tänker protestera med Tep utanför rådhuset tills vi får rege ringen att börja lyssna på oss, säger So Son.

Ki ilj

fa m

so iv

bl it av ed

m n

si k

m et

ör

til .

35 2/2012

FRIHET

Skämten som avslöjar Alla har en åsikt om humor. Att det är viktigt för vår hälsa har forskningen kunnat visa, men vad skrattar vi åt? Klart är att humorn kan ge ledtrådar till vilka vi är, vilken social tillhörighet vi har och den säger också en hel del om samhället. TEXT & ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

TT SE HUMORN i det svåra har i alla tider varit ett sätt för människor att hantera sin omvärld. Freud menade att förmågan till humor är kroppens starkaste försvarsmekanism. Inom forskningen har man kommit fram till att skrattet är hälsobefrämjande på flera sätt. Bland annat har man sett att skrattet ökar antalet mördarceller – den del av immunförsvaret som äter upp

cancerceller. Virusdödande ämnen i saliven ökar direkt när vi skrattar och stresshormonet kortisol minskar. Att dra på smilbanden har till och med visat sig öka dopaminnivåerna i hjärnan, vare sig man fejkar skrattet eller ej. Skrattet är med andra ord livsviktigt för oss. MEN VAD SKRATTAR vi åt egentligen? Vad säger humorn om världen i dag? Vad som anses roligt beror på vem du frågar. Skillnaderna visar

36 2/2012

FRIHET

SPANINGEN

”Hon ligger runt, har barn med flera män och ser bara det positiva i det. Hon talar ut på föräldramöten om ”mammernas rätt till lite livsnjutning”. Vi gillar henne för att hon ger oss en stolt version av en person som vi vanligtvis föraktar.” sig mellan länder, regioner och samhällsgrupper. På intensivvården skämtas det om döingar och återuppståndna jobbiga patienter, och skämten om islam haglade på stå upp-scenerna i USA en tid efter terrordåden 11 september 2001. Gemensamt för humorn överallt är att den avslöjar tabun och fungerar som ventil där det finns ett övertryck. Precis som inom konsten är det en arena där vi får det som inte kan sägas någon annanstans. MOCKUMENTÄREN ”BRUNO”, som gick ut på att driva med fördomar om gaykulturen, uppfattades väldigt olika beroende på vilken ingång till ämnet de tillfrågade hade. I Sverige tyckte kritiker att den bitvis var överdriven och daterad – och då i de avsnitt där skämten byggde på ”egenskaperna hos en bög”. Det som i stället fick svenska kritiker att garva var de vågade och absurda scenerna – som till exempel då huvudkaraktären bytte till sig en afrikansk bebis mot en Ipod och därmed drev med Angelina Jolie/Madonnasyndromet, som det skrevs mycket om just då. Att skämta om att vara eller inte vara bög var däremot inte tillräckligt tabubelagt och därmed inte heller särskilt underhållande. DET HAR PRODUCERATS flera hyllade humorserier i Sverige de senaste åren. Serien ”Mia och Klara” fick folk att bänka sig i tv-sofforna varje söndag framför en halvtimme av komedi. Andra serier som ”I Anneli”, ”Ingen bor i skogen”, ”Solsidan” och ”Anders och Måns” har även de varit heta samtalsämnen på kafferaster landet över. Nu kan vi se ”Kontoret” och ”Pappas pengar” på SVT. Tittarsiffrorna visar att vi vill ha skratten och igenkänningen. DET VERKAR FINNAS några recept som komedikockarna använder sig av när det ska kokas ihop en ny humorsuccé. Ett av dem är att definiera de situationer människor upplever som mest ångestladdade. Fråga en psykolog om vad folk pratar om mest i terapistolen och du hittar de perfekta ämnena till en bra komedi. I SISSELA BENNS ”I Anneli” är huvudpersonen Anneli en tafatt och bortkommen tjej som jobbar på kafé men i övrigt lever ett ganska isolerat liv. Hon bestämmer sig för att bli som de populära, och ger sig på projektet att gänga sig med två hipsters som brukar fika där hon jobbar. För att skaffa mod resonerar hon med sin låtsaskompis Liket, en kaxig version av sig själv, vilket leder till så pinsamma situationer att vi vrider oss i soffan. I snart ett årtionde har det pratats högt om vikten av nätverkande, social kompetens och att saluföra sig själv. Man ska vara medvetet omedveten och onaturligt naturlig, inte bry sig om kläder men ha en personlig stil. Och vad händer då med dem som inte är mingelproffs? Här gör Anneli idoga försök att nätverka med två innemänniskor för att klättra på en outtalad hierarkistege. Hela situationen utmynnar i ett slags utnyttjande från alla håll men ingen är bekväm. Den fattige flummaren Joel, som inte släppt skivan han snackat om i åtta år, tar chansen att blåsa henne på pengar och hans ex och bästis, en halvt

uttråkad frilansjournalist, roar sig med att beskåda det pinsamma och elda på lite när det behövs. Serien avslöjar också ensamhet som ett stort problem i Sverige. Inget land har så många ensamhushåll i hela världen, och den långa period av välfärd som Sverige varit känt för och som varit så viktig för människors oberoende har haft som baksida att var och en förväntas klara sig själv, då ansvaret för människors väl legat hos myndigheter och inte hos medmänniskor. WHITE TRASH-MORSAN TABITA porträtteras kärleksfullt av Mia Skäringer i serien ”Mia och Klara”. Hon ligger runt, har barn med flera män och ser bara det positiva i det. Hon talar ut på föräldramöten om ”mammernas rätt till lite livsnjutning”. Vi gillar henne för att hon ger oss en stolt version av en person som vi vanligtvis föraktar. I ”Mia och Klara” har också ämnen som ”dålig humor”, jobbig svärmor, trist slentrianrelation och desperata 30 plus-singlar bockats av. Serien älskades av folk mellan 20 och 40 men för en äldre generation var den för vulgär – för dem var ämnena fortfarande för tabubelagda för att skämtas om. ”SOLSIDAN”, DÄR ÖVERKLASSENS hemmafruar och grillpappornas misslyckanden porträtteras, går hem hos många – men särskilt hos medel- och överklasstittarna. De känner igen sig i försöken att undvika jobbiga grannen Ove och i lattemorsornas skitsnack bakom varandras ryggar. Scener som visar perfekta, snygga hemmafrun som häller över barnmat i andra burkar för att dölja att man egentligen köper halvfabrikat träffar också rätt hos den här gruppen. Från feministiskt håll har serien anklagats för att befästa heteronormativiteten, och uppfattas inte särskilt rolig för att man helt enkelt inte känner igen sig i problematiken. MEN DÄR ”SOLSIDAN” inte vann någon Oscar, fanns i stället ”Ingen bor i skogen”, skapad av norrländska Klungan som ligger bakom P3:s ”Mammas nya kille”. Serien förbryllade med sin egenhet och svår placerade karaktärer som var mer exotiska än bekanta. Killen som vill bli uppfostrad av djur, Lundaläkaren som blivit lämnad av sin fru och killen som startar organisationen ”Halkrisk”. Alla är ”egna” på ett eller annat sätt och dialogerna mellan de nio olika karaktärerna, där samtalen sker från totalt olika utgångslägen, lämnar en med en fascinerande och förvirrad känsla som de är rätt ensamma om att skapa. Det tabu man hittar här är kulturkrockarna – men ovanligare sådana – där världar som normalt inte möts tvingas ihop och karaktärer som inte direkt står i motsats till varandra, eller heller för den delen inte porträtteras särskilt ofta, får försöka kommunicera. Resultatet blir ofantligt skruvade möten och det geniala receptet ligger nog i användandet av annars osynliga kufar. ATT HUMORN ÄR en överlevnadsduglig konstform är helt klart. Och vad som blir ämnena som nästa generation kommer att skämta om vet ingen än. Men det kommer helt klart att avslöja vart samhället är på väg långt innan politikerna lyckats urskilja det. S

37 2/2012

FRIHET

KULTUR & NÖJE BILD: BOKMÄSSAN

BILD: PRESSBILD

med silversked i mun. Filippa är också stjär nan i skolans lacrosselag och använder sin klubba för att hota Alena, en intressant sym bolik över hur överklassen tar sig rätten att kliva på dem där nere. Att placera berättelsen på en privatskola är egentligen klyschigt, men på något sätt fungerar det, kanske är det för att det serieläsande ögat är vant vid överdrifter.

Splatterromantik ”Alena”, Kim W. Anderssons nya serieroman, är en snygg kavalkad av kärlek, tonårsångest och skräck. TEXT: JOHN ANTONSSON

NÅGON SVINGAR EN lacrosseklubba mot den fattiga tjejen vars bästa vän tagit sitt liv, någon blir inlåst i en dusch med den fattiga tjejen och börjar tafsa på henne, någon försvarar den fattiga tjejen. En annan gång blir det riktigt blodigt. GRUNDSTORYN i ”Alena” känns vid en förs ta anblick ganska grund. Huvudkaraktären Alenas enda vän, Josefine, tar sitt liv redan i bokens början. Och precis som namn och boktitel är ensamheten ett faktum för Alena, hon har svårt för att kommunicera med and ra människor. När skolkuratorn är omtänk sam och när rektorn är jobbig svarar hon med tankerutor.

ALENA GÅR PÅ privatskolan Ekensberg, egent ligen borde hon inte ha råd, hon bor på andra sidan industriområdet, men den välrespekte rade institutionen har gjort ett undantag. Sko lans överklasslynglar plågar henne ständigt, de retar henne för hennes fattigdom och för att hennes vän tagit sitt liv, någon insinuerar att de ska ha haft en relation. Ibland vrider det sig i magen när man läser några av de starkaste mobbn ings scenerna, Alenas värsta plågo ande heter Filippa och är en av dem som fötts

38 2/2012

FRIHET

DET SKRIVNA BERÄTTANDET stiger säl lan över stabila höjder, däremot visar det sig att Kim W. Andersson är en spännande tecknare. Han är till att börja med stabil, och man ser tydligt att han är en sann vän av amerikanska serier, de tjocka penndragen påminner om nittiotalets skräckserier, och de överdrivna ansiktsuttrycken får mig att tänka på gamla humorserier, typ Acke. Det är i kontrasten mellan teckningsstilar Kim W. lyfter. Det finns något osannolikt i stilarnas symbios som gör att det gifter sig så bra, men så är det nog också i kombinationen skräck och kärlek. UTAN ATT BLI allt för ranelidsk måste ”Ale nas” gestaltning av kärleken nämnas. Här blir kärleken en osynlig gestalt som hemsö ker människans inre liv, kärleken vill inte bli erkänd och dess offer har svårt att se den. Kärleken rör sig nästan mellan att vara ett synligt väsen och en tillbakatryckt känsla. När man sedan kombinerar den unika stilen med en närmast pastischartad skildring av klassamhället och en metaforladdad gestalt ning av kärleken växer en helhet fram som vida överstiger bokens enskilda element, pre cis som en serieroman ska vara. KIM W. ANDERSSON har tidigare gjort sig känd för sina serienoveller ”Love Hurts”, ibland märker man av att ”Alena” skrivits av en författare som vant sig vid ett kortare for mat. Trots allt det positiva finns en törst efter en matigare berättelse och en mer avancerad karaktärsutveckling av den intressanta hu vudpersonen. S Bok – ”Alena” (Kolik förlag) finns i handeln nu.

Osannolikt bra

Det slukar dig. Få skivor som kommit de senaste åren har berört på samma sätt som First Aid Kits ”The Lion’s Roar”. Duon leve rerar unik musik som bygger på historia. I stäm sången skapas en stämning i klass med den Fleet Foxes levererar, samtidigt kombineras det med en attityd som får mig att tänka på Bright Eyes bästa plattor. Musiken bottnar i en fantastisk katalog av amerikansk folkmusik men känns ändå fräsch med en självklar plats i tiotalet. ”The Lion’s Roar” är en skiva där texterna står som små litterära verk. Titelspåret är en mångbottnad berät telse med intressanta analogier. För en stund förundras man över hur två så unga musiker kan sjunga om livet på ett trovärdigt sätt, att duon inte har erfarenheterna för att sjunga så vackra ord med trovärdighet. Så slår det mig: Den kanske största litterära talangen är att lyfta sig från det självupp levda och leta sig in i andra människors inre. TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva – ”The Lion’s Roar” finns i handeln nu.

Förnedringsfiasko

Som Borat – fast knäppare. Så beskrivs filmen ”Sean Banan – Inuti Seanfrika” på SF:s reklampuffar. Det var väl ambitionen men till skillnad från förebilden, som på ett snyggt sätt drev med den vite mannens fördomar genom att vara politiskt inkorrekt i extrema situationer, blir den här filmen inte mer än en substanslös parodi på sig själv. Om tanken är att man ska få sig ett skratt så misslyckas det fatalt. I stället blir man besvärad av en aningslös freakshow blandad med prutthumor. Man får känslan av att manuset klad dades ner någon timme innan tagning – intrigen är i stort sett obefintlig. Det luktar unket om använd ningen av rasistiska stereotyper som ”godkänns” genom att halvvägs in i filmen ge en Wikipedialek tion i definitionen ”rasism”. Man tycker synd om

Kikki Danielsson som spelar sin egen medieperson och förstärker det som tillskrivits henne på löpsedlar. Hon tuggar falukorv med öppen mun, klär sig i korvliknande dräkter och snackar ironiskt positivt om sitt utseende på frisörsalongen. Vad gäller Dr Albans medverkan bygger den nog mest på förhoppningar om lite in täkter från Itunes. Att man sedan hånar shamaner, feta afrikanska kvinnor och antastar djur gör det inte roligare. Framkallar det någon form av skratt så är det från de skadeglada. Ska något positivt sägas så är filmen bitvis snyggt filmad.

TIO TIPS

Låtar med vårkänsla

The Tough Alliance – ”Holiday”. Gör sig bäst utomhus från ett par brusiga högtalare, den andas frihet och vänskap.

Säkert! – ”Isarna”. På något sätt blir frasen ”Vi går på skaren över isen” ett löfte om att säsonger skiftar, ibland för fort.

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

Film - ”Sean Banan - Inuti Seanfrika” går på bio nu.

Ihålig krisplan

Susan George, politisk forskare och hederspresident i organisationen Attac, har gjort sig känd som en ivrig föresprå kare för global rättvisa. Hennes forskning har ofta kastat ljus över sociala frågor som förtjänar mer uppmärksamhet. I nyligen svensköversatta ”Deras kris, våra lösningar” skissar George på en plan för hur den globala finanskrisen både kan lösas och åstadkomma jämlikare samhällen. Boken innehål ler många intressanta utvikningar om världens tillstånd, liksom skarpa analyser av hur susan george Deras kris, våra lösningar skevt fördelade resurser faktiskt är nu tida och framtida hot. Men tyvärr håller inte materialet hela vägen. ”Deras kris, våra lösningar” är full av motsägelse fulla argument och onödigt populistiska undertoner som snubblar på målet. George hade tjänat på att stuva om, stryka och tydliggöra i det röriga innehållet. Som det är nu framkallar boken frustration snarare än nyfikenhet inför hur världen kan bli en schystare plats.

Laleh – ”Vårens första dag”. ”Kom våren, kom skratten, kom tårarna om natten” är de perfekta raderna till den annalkande värmen.

Twista feat Anthony Hamilton – ”Sunshine”. Den enda låten du behöver för att komma upp ur sängen om morgonen. Oavsett väder.

The Donnas – ”Dancing with myself”. Först trummorna, sedan gitarren, basen och sången, det blir svårt att sitta still. Låten andas solsken.

k a r n e va l f ö r l ag

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Deras kris, våra lösningar” (Karneval förlag) finns i handeln nu.

REKOMMENDATIONER

try sv ssla ar n a d ut r T s p rik ys re k s på esm lan ide kr in ds nt, Lu itik iste öpp Ale ka h r G e ks sje an ui t h an nk rik do om dr o. tat We os Lu m st exu kas ot er w elle jen ko el le ,

di är ”J k h ag bö ta el g. tor lre ” ä n

SEMESTERÅNGEST. ”30 grader i februari”, SVT:s lysande dramaserie om några personer som söker sig till Thailand för ett lyckligare liv, ställer viktiga frågor om exploatering och fattigdom. SNUSKGUBBENS SISTA. Få författare har skrivit så vedervärdiga och samtidigt bra böcker som Charles Bukowski. Nu finns ”Pulp”, hans sista roman, äntligen på svenska. LISTMANI. Nu kan man lägga in appar i Spotify. Tidningen Rolling Stone bjuder på väl utarbetade spellistor inom flera olika genrer. FANTASTISKT MAKTSPEL. Teveserien ”Game of thrones” har kommit ut på dvd. Fantastiska intriger och högt maktspel fängslar och har tydliga kopplingar till vårt samhälle. KLIMATLITTERATUR. Just nu finns flera intressanta böcker om klimatförändringarna. Kolla in ”Kollaps”, ”Guds utvalda art” eller ”Omställningens tid”. INBLICK BAKOM JÄRNRIDÅN. ”Ambassaden i paradiset”, Lovisa Lamms debut som författare, bjuder på unika inblickar i Nordkorea genom ögonen på de svenska ambassadtjänstemännen som verkade i landet från och med sjuttiotalet.

39 2/2012

FRIHET

Ison & Fille – ”Haffa”. Pepp och party men med mörka undertoner. Liksom livet självt.

Veronica Maggio – ”17 år”. Helt enkelt därför att 17 år är det bästa att vara på våren och sommaren, enligt vissa.

Madonna, M.I.A. & Nicki Minaj – ”Give Me All Your Lovin”. Ett oväntat artistsamarbete som leder till en oväntat bra känsla. Och kärlek hänger väl ihop med våren?

Frida Hyvönen – ”Birds”. För att den till skillnad från andra melankoliska låtar av denna artist andas glädje och lättsamhet.

Anna Järvinen – “Götgatan“. Världens förmodligen sköraste röst kvittrar om en Stockholmspromenad i solen med någon hon tycker om, och vad är mer vårigt än det?

Frilansjournalisten Rebecka Bohlin har i ”De osynliga” skrivit en bok om fattiga migranter som städar välbärgades hus. Boken visar på usla villkor och manar samtidigt till fackligt engagemang. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: KALLE LARSSON

– De är nära kollaps

EBECKA BOHLIN HAR en bakgrund som redaktör på tidningen Arbetaren och är numera frilansjournalist. Nu debuterar hon med ”De osynliga”, en bok som kas tar ljus över villkoren för dem som arbetar med att städa i Sverige och Europa. När förlaget Atlas disku terade med Bohlin om att skriva en bok med tema Eu ropa var inriktningen given. – Ja, arbetsmarknad och genus, berättar hon.

BOHLIN HAR ÄGNAT större delen av sin karriär åt att bevaka arbets marknadens skuggsidor och ofta med fokus på genusfrågor, främst i den av Syndikalisterna ägda tidningen Arbetaren. Nu har hon alltså tagit steget till bokutgivning. – När man jobbar på en veckotidning är det med snabba deadlines. Man ger en liten skärva av verkligheten och har aldrig utrymme att lägga hela pusslet. Lönenivåerna, klassklyftorna, utvecklingen i glo baliseringen, EU-medlemskapet, feminismen, allt det komplexa som hänger ihop, säger Bohlin. NÅGOT OVÄNTAT UPPTÄCKTE hon att livsvillkoren för dem som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal har en tuff situation med delade turer, arbetsdagar som är uppdelade. – Det har varit väldigt tyst om det. Det är sällan man sitter ner med städerskor och städare och pratar. Flera jag har pratat med är nära en kollaps, man är så utmattad av ett livspussel som inte funkar. Man går upp 04:30 på morgonen och är inte hemma förrän sent på kvällen och har resor på obetald tid. DET ÄR INTE ovanligt att politiker pratar om att städjobb är bättre än inget jobb alls. Den åsikten vill Bohlin problematisera. – Det stämmer på många sätt men det är inte riktigt så enkelt. Tan

ken är att städjobb ska vara ett genomgångsyrke, men så är det inte. Det är oerhört svårt att ta sig vidare för det kräver en enorm fysisk och psykisk ansträngning. BOHLIN RESTE DESSUTOM till London och såg en vit bransch med slitsamma villkor. – När jag pratar med dem som har de bästa lönerna där har de minst 25 kronor mindre i timmen än lägstalönerna i Sverige. Där bodde vux na i kollektiv med andra vuxna och hade barnen kvar i hemlandet. I Sverige pusslade städerskorna för att få det att funka för att vara med sina egna barn. När du ser hur det ser ut, kan du känna förhoppningar inför framtiden? – Ja om man tittar hundra år bakåt, så var det väldigt mycket säm re. Men man bildade fackföreningar och strejkkassor och lärde sig strida och hålla ihop som ett kollektiv. Då lyckades man åstadkomma förändring. Förr var det möjligt att många kunde få det bättre utan att man utmanade makten. De rika kunde fortsätta vara rika och de fattiga kunde få det bättre, så ser det antagligen inte ut om vi tittar framåt och tar hänsyn till att klimatförändringarna sätter stopp för det tillväxtsamhälle vi haft de senaste hundra åren. BOHLIN BÄR PÅ förväntningar om att de som arbetar i städbranschen läser hennes bok och bestämmer sig för att organisera sig. Samtidigt riktar hon vad hon tycker är en konstruktiv kritik mot LO. – Jag tror att LO-förbunden måste titta på sina strukturer, det är väldigt hierarkiskt och fångar inte upp medlemmar. Inte ens de med kollektivavtal är nöjda med lönen, och LO:s ordförande Wanja Lund by-Wedin håller med. När jag frågar varför hon låter det ske skruvar hon på sig, varpå jag säger: ”Ni kan faktiskt ställa krav, ni kan stoppa landet.” S

40 2/2012

FRIHET

”Jersey Shore” tänjer på unkna könsroller FYLLA, SEX OCH slagsmål. Jag kan bara gissa att det var vad TV 11 hoppades på när de för ett tag sedan släppte in de 20 deltagare som ska vara inlåsta i ”Big Brother”-huset. Re kordmånga 10 000 personer ville låsas in i huset, vara utan kontakt med omvärlden och filmas dygnet runt i tre månader. ”Big Brot her”, som en gång sågs som ett intressant so cialt teveexperiment, är numera mest ett hus fullt av halvtrasiga och uppmärksamhetssö kande ungdomar som kommer att ångra hälf ten av sina handlingar i huset. För det är ju det programmet går ut på numera. Borta är tanken på att se hur människor agerar gent emot varandra utan kontakt med omvärlden. I stället använder produktionen alla knep i boken för att konstruera konflikter och hetsa deltagarna mot varandra. Resultatet blir fyl lesex, slagsmål och psykiska sammanbrott. SEDAN SVENSKA ”BIG BROTHER” startade för tolv år sedan känns det som att tusen olika dokusåpor har kommit och gått. Den ena sämre än den andra. Det är faktiskt bara en, under alla dessa år, som har lyckats både underhålla och utmana mig: ”Jersey Shore”. I MTV-dokusåpan tillbringar åtta italienskamerikaner, så kallade ”guidos”, sommaren i ett hus på stranden vid partymeckat Jersey Shore. De kvinnliga deltagarna, med smek namn som Snooki och Sammi Sweetheart, klär sig i korta klänningar, höga klackar och

KULTURNOTERAT

BILD: IDA LINDHAG

TVÅ KVINNOR FÅR IVAR LO-PRIS Maria Hamberg har tilldelats fackförenings rörelsens Ivar Lo-pris. Samtidigt får Kerstin Ekman Ivar Lo-Johanssons personliga pris. Maria Hamberg har bland annat arbetat som svetsare och lastbilsmontör och hennes senaste bok ”Drömfabriken” handlar om det monotona arbetet

hjular på dansgolvet. Grabbarna, som Pauly D och ”The Situation”, är vältränade, sola riebruna och har mer hårgelé i håret än hår strån. Kamerorna följer hur de super som fan, fistpumpar till housemusik, slåss blodiga och har sex med någon ny varje kväll. SÅ VAD ÄR egentligen skillnaden mellan ”Jer sey Shore” och ”Big Brother”? För mig ligger den i att deltagarna i ”Jersey Shore” lyckas med att både bekräfta och utmana stereoty pa bilder av manlighet och kvinnlighet. För ”Jersey Shore” visar upp en sorts panikartad maskulinitet där grabbarna gör allt för att dra hem en ny tjej varje kväll. De gymmar, steker i solariet och klär sig flashigt för att charma hem den snyggaste bruden. Det blir så tydligt att deras manlighetspoäng är lika med antalet knull/hångel/telefonnummer. Dessa muskulösa män låter sitt värde be stämmas av (rätt) kvinnors uppmärksamhet, och när de går hem ensamma är det ett stort misslyckande. DENNA PANIKARTADE MASKULINITET ställs mot de kvinnliga deltagarnas allt annat än stereotypt snälla och städade kvinnlighet. Tjejerna svär, slåss och vägrar att städa och laga mat. Det är kvinnor som varken definie ras av, eller låter sig kontrolleras av, männen omkring dem, vare sig det är deras rumskam rater, pojkvänner eller pappor. Visst är de sex

objekt vars främsta mål är att hitta rätt karl, men när det kommer till sex är det de som ob jektifierar männen som de vill ligga med. Som en av deltagarna, kallad Jwoww, säger: “After I have sex with guys, I will rip their heads off.” Det är kvinnor, som tyvärr ofta stämplas som slampor, men som egentligen bara har ett ak tiv sexliv på egna villkor. Det är både uppfris kande och intressant att se. DE ÄR EN sådan dimension som saknas i ”Big Brother”. Den erbjuder inte längre en inblick i människors interaktion när de är utläm nade till varandra, utan är mest ett tragiskt exempel på en cynisk teveproduktion som desperat söker efter löpsedlar. Då är det i stället dokusåpor som ”Jersey Shore” som i all sin våldsoch sexfyllda un derhållning faktiskt säger något intres sant om mänskliga relationer. S

Linus Fremin är skribent

på en bilfabrik. Kerstin Ekman är en av Sveriges mest uppskattade författare och hennes senaste roman ”Grand final i skojarbranschen” har enligt prisets jury ”skarp blick för genus- och klassperspektiv”.

och bloggare.

POLSK OSKAR STOPPAS

FESTIVALSOMMAREN KLARNAR Det ser ut att bli stenhård konkurrens mellan sommarens alla festivaler. Många har redan bokat högt ansedda dragplåster. Eller vad sägs om Kent på Peace & Love? Tyngsta bokningarna står Göteborgsfestivalen Way Out West för, de skryter med bland andra

Blur, Refused, First Aid Kit och Black Keys. Dessutom bjuder Göteborg på Metaltown och West Coast Riot med dragplåster som Marilyn Manson och Rancid.

41 2/2012

FRIHET

I tio års tid har en polsk folkkonstförening delat ut ”Folkets Oskar” ett pris uppkallat efter Oskar Kolberg som skrev över 10 000 folksånger på 1800-talet. Academy of Motion Picture Arts and Sciences, som är de som delar ut Oscars på Oscarsgalan, säger sig vara måna om sitt verbala varumärke och har därför vänt sig till advokater för att stoppa det polska priset.

Med världen för ögonen Han är svetsaren från Västernorrland som blev Socialdemokraternas tredje partiledare på två år. Stefan Löfven vill släppa in fler unga på ledande positioner inom Socialdemokraterna, etablera en global politik för minskade klyftor och knäcka klimathotet med grön teknik. TEXT: DANIEL MATHISEN & JOHN ANTONSSON BILD: ANNA-MARIA MARKLUND

– Samtidigt som ekonomin globaliserats har politiken och socialdemokratin halkat efter. Jag träffade de tyska socialdemokraternas ordförande Sigmar Gabriel häromveckan, och vi var överens om att det behövs ett nytt samtal om de globala utmaningarna.

ET ÄR SJUTTIOTAL i Boteå, ett litet samhälle mellan Kramfors och Sollefteå i Ångermanland. En tonåring från orten har tillsammans med ett par kompisar startat upp SSU Boteå för att konkurrera med de danser som arrangeras av Centerpartiets ungdomsförbund, CUF. Bland de första aktiviteterna blir att driva frågan om ungas rätt till sommarjobb i kommunen. I dag är han, Stefan Löfven, ny partiledare för Socialdemokraterna. – Jag har alltid varit politiskt intresserad. Båda mina föräldrar var socialdemokrater, min mamma genom det socialdemokratiska kvinnoförbundet och pappa genom facket. Hemifrån fick jag insikten om att alla människor förtjänar att ha det bra, minns han. – En av mina främsta inspirationskällor som ung var förstås Olof Palme, främst för hans internationella engagemang. Även Robert Kennedys politiska aktivism väckte min nyfikenhet.

STEFAN LÖFVEN INSISTERAR på att Europas skuld- och finanskris inte får resultera i att länderna blir mer isolerade. – Palme tog Sverige till världen men tog också världen till Sverige. När jag gick kurser i SSU pratade vi lika naturligt om Palme som om sossar som Kreisky i Österrike, Brandt i Västtyskland och Felipe González i Spanien. – I dag har vi tappat mycket av det perspektivet, konstaterar han. ÖGONEN LYSER UPP och rörelserna blir yvigare när Stefan Löfven berättar detaljerat och engagerat om sin vision för en mer globaliserad politik. – Den svenska arbetsplatsen hänger ihop med det som händer runt om i världen. I stället för att konkurrera med lägre löner måste globala institutioner som IMF och Världsbanken sträva efter utjämning och mer jämlika villkor genom att länka samman handel med mänskliga rättigheter, som ILO:s konventioner, förklarar han. Den medföljande pressekreteraren kikar titt som tätt ängsligt på klockan. Tiden är knapp, får vi veta. Stefan Löfven tycks inte ta notis om det utan ångar på för fullt. – Ta EU. Där har vi en unik möjlighet att hitta en annan nivå för politiken och skapa en mer progressiv union som reglerar marknaden och drar nytta av dess fördelar. I dag är det för mycket av marknad, för lite av välfärd.

KLOCKAN ÄR TIO och en glänsande Audi med tonade bakrutor glider ner på Bergsunds Strand vid Hornstull i Stockholm. Ur bilen kliver Stefan Löfven, tätt följd av pressekreteraren Erik Nises. Den skarpa vårsolen lämnar vassa skuggkanter ute på gatan och Löfven är snabb med att be om en kopp svart kaffe och en smörgås att tugga på. – Första frukosten från halv sex i morse håller inte så länge, säger han och slår an ett leende mellan tuggorna. STEFAN LÖFVEN ÄR vid det här laget välkänd, liksom hans bakgrund. Född i Hägersten i Stockholm, kom som tio månader gammalt fosterbarn till Ådalen. Gymnasiestudier i Sollefteå, en två veckors kurs i svetsning. Studerade på socionomprogrammet i Umeå i ett och ett halvt år, men första praktiken fick honom att hoppa av. – Det var för deprimerande. Dessutom hade jag precis träffat en tjej i Örnsköldsvik som lockade mer. Där blev han kvar. Det finns historier om hur Stefan Löfven satt och läste böcker om idéhistoria på rasterna. Själv minns han bäst när han trött på grund av att han fastat somnade med en bok i handen. Mellan 1979 och 1995 fanns han som svetsare på verkstadskoncernen Hägglund & Söner mitt i industri-Sveriges och strukturomvandlingarnas själva epicentrum. Erfarenheten gav honom en inblick i svensk industri och de förutsättningar som krävs för att tackla global konkurrens. Och det är just de globala frågorna som ligger honom varmast om hjärtat.

DEBATTÖRER PÅ VÄNSTERKANTEN har pekat ut euron som Europasamarbetets akilleshäl. Stefan Löfven menar att det är en förenklad bild. – Ska Europa fungera måste euron fungera. Vi ska respektera det svenska folkets nej till EMU men måste hitta lösningar för att få samarbetet att fungera och hitta ett stabilt valutaområde. – Jag skulle vilja vända på det. Vad hade hänt om finanskrisen 2008–2009 dragit över ett Europa med separata valutor? Det hade sannolikt skapat destruktiv valutaspekulation med depreciering och en urholkning av löntagarnas reallöner.

42 2/2012

FRIHET

43 2/2012

FRIHET

STEFAN LÖFVEN Ålder: 54 år. Bor: En lägenhet bredvid LO-borgen i Stockholm och hus i Örnsköldsvik. Bakgrund: Avbrutna studier till socionom, svetsare, ombudsman, internationell sekreterare IF Metall, förbundsordförande IF Metall. Favoritskiva: ”Snö” med Eva Dahlgren. Favoritbok: Utvandrarserien. Otippad talang: Stryka skjortor. Gör helst på fritiden: Umgås med familjen, bio, teater- och sportevenemang.

– Jag ser ljust på framtiden och är en utvecklingsoptimist. Det är bara våra gemensamma ansträngningar som sätter gränser för vad som är möjligt.

44 2/2012

FRIHET

ÅTER TILL SVERIGE. Stefan Löfven och hans nyligen utsedda lag av talespersoner har långa sittningar där det ska knådas fram politiska ambitioner för året. Vad arbetet slutligen ska utmynna i är han fåordig om, däremot avslöjar han vilka frågor som är prioriterade. – För det första: Utbildning och ett rejält kunskapslyft. För många unga saknar gymnasiekompetens samtidigt som kraven ökar. Det är en ohållbar ekvation. – För det andra: Vi måste se över arbetsmarknadens funktionssätt. Det krävs snabbare åtgärder för att lyfta sjuka och långtidsarbetslösa och därmed tillväxten. – För det tredje: Insikten om att allt börjar med jobben. Det är grunden vi bygger det andra på. Fler jobb till unga förutsätter en ökad efterfrågan på varor och tjänster i nya sektorer av ekonomin. Där har politiken en avgörande roll.

– Men jag vill också poängtera att vi inte vill omkullkasta tillvaron för folk. Först för dem som tjänar över 600 000 kronor årligen minskar avdraget, och för dem med allra högst inkomster försvinner det helt.

VERKSTADEN I ÖRNSKÖLDSVIK, 1980-tal. Stefan Löfven får allt större förtroende på arbetsplatsen och med det följer fackliga uppdrag. 1995 börjar han som ombudsman på dåvarande Metall, 1998 blir han internationell sekreterare, 1999 chef för organisatoriska enheten och 2005 förbundsordförande. Förvandlingen från ledare för ett av Sveriges största och mest inflytelserika fackförbund till ordförande för landets största parti har uppmärksammats, granskats och nagelfarits av en nyhetstörstande mediekår. – Uppdraget är förstås bredare. Även om jag jobbat med många frågor utöver de rent fackliga under tiden i IF Metall var det inte systematiskt. Här måste jag ta i alla frågor och ha svar på frågor som angår bredare grupper i samhället, framhåller han. – Det är en omställning. Jag har bland annat pluggat in faktauppgifter, läst och resonerat för att känna mig trygg i alla delar av politiken.

STEFAN LÖFVEN ÅTERKOMMER OFTA till temat om tillväxt. De senaste åren har klimathotets utmaningar fått många att peka ut just till växten som en stor bov i dramat. Somliga, däribland socialdemokrater, menar att tillväxten måste minska eller avstanna för att rädda miljön. – Det där tror jag inte alls på. Lösningen på miljökrisen ligger snarare i stora investeringar i grön teknologi och alternativa lösningar. Det kan till exempel handla om nya produkter, nya sätt att bygga stadsdelar och smartare sätt att driva bilar och fabriker. – Jag ser ljust på framtiden och är en utvecklingsoptimist. Det är bara våra gemensamma ansträngningar som sätter gränser för vad som är möjligt. Under Stefan Löfvens tid som ordförande för IF Metall pumpade fackförbundet tillsammans med arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv in mångmiljonbelopp i pr-kampanjer för att övertyga politiker och väljare om att bygga ut kärnkraften. I dag uttrycker han sig annorlunda. – Vi har ett kongressbeslut på att kärnkraften ska avvecklas utan att äventyra jobb och tillväxt, det respekterar jag. Jag menar att vi behöver en bred uppgörelse om energifrågorna med de borgerliga partierna för att kunna säkerställa långsiktighet i elförsörjningen, förklarar han medan kamerablixtarna avlöser varandra. – Vi vet att det kommer att behövas en minskad energianvändning för att klara målen, parallellt med stora satsningar på exempelvis vind-, våg- och solkraft.

SSU HAR SEDAN en tid tillbaka drivit på för att fler unga ska ta plats på ledande positioner inom moderpartiet. – Det kräver mer än bara diskussioner. Valberedningar måste få tydligare uppdrag, och om de inte lyckas får de göra om jobbet, slår Stefan Löfven fast. – Samtidigt handlar det om att möjliggöra olika nivåer av engagemang för att inte tappa unga medlemmar. Det måste finnas en delaktighet, det skapar en större legitimitet och får fler att vara med längs hela vägen till beslut. Det förutsätter ett tillåtande samtalsklimat, där många perspektiv kan adderas. Som mångårig SSU:are tycker Stefan Löfven att banden mellan ungdomsförbundet och Socialdemokraterna är livsviktiga. – Utan ett vitalt ungdomsförbund tappar partiet både medlemmar och idéer. Det är en ödesfråga.

STEFAN LÖFVEN FICK utstå hård kritik från fackförbundet Kommunal sedan han som IF Metall-ordförande motsatte sig idén om jämställdhetspotter, som syftar till att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Själv försvarade han motståndet med att han bara stod upp för kvinnor inom IF Metall. Hanteringen av frågan fick många att undra över Stefan Löfvens ambitioner på jämställdhetsområdet. I sitt installationstal tidigare i år var han tydlig med att uttala sig som feminist. Men hur tänker han omsätta orden i handling? – Vi behöver en lönekartläggning av alla yrkesgrupper. Rätten till heltid för alla måste också garanteras. Och inte minst bygga ut förskolan så att fler, även de som jobbar på obekväma arbetstider, kan utnyttja dess viktiga verksamhet. – Kvinnor är ofta de som tar störst ansvar hemma. Ansvarsfördelningen måste bli mer jämställd.

TIDEN RINNER IVÄG. Stefan Löfven drar i sig den sista slurken av kaffet, intervjun fortsätter utomhus för att hinna med fotograferingen. Ute på trottoarkanten dyker en Säpovakt upp, han har hållit sig på behagligt avstånd i kaféet och håller sig hela tiden tio steg bakom. Solens bleka strålar förråder temperaturen, som ännu klamrar sig fast runt noll. Löfven väljer trots kylan att strunta i rocken som har det nya förstamajmärket på slaget, i stället fryser han i den mörka kavajen med sosserosen på. En förbipasserande hundägare dyker upp och tar ett kort på Stefan Löfven med mobilkameran.

DEN SKOTTSÄKRA BILEN brummar igång, redo för nästa möte. Dagen är fullbokad. På kvällen hade Löfven helst sett hockeylaget Modo ta poäng mot Linköping och säkra en plats i slutspelet, men i stället ska han vara med på inspelningen av teveprogrammet ”Hübinette”. De senaste veckorna har mätning efter mätning visat ett allt starkare stöd för Socialdemokraterna, liksom ett växande förtroende för Stefan Löfven personligen. Samma mönster inträffade när Mona Sahlin var nyvald 2007. Hur blir det den här gången? Och hur ska han, svetsaren från Örnsköldsvik, lyckas vända trenden i storstäderna och än en gång få svensk socialdemokrati att ta plats i regeringsbyggnaderna? – Även om det skiljer mycket i villkor är drömmarna förvånansvärt lika, oavsett om du bor i Stockholm eller i Norrland. Sverige behöver en politik som håller ihop landet och garanterar unga en bra framtid, säger han. – Inga ska behöva vänta tills de är 30 på en egen bostad, kollektivtrafiken ska gå i tid och alla ska få en chans att bygga sin framtid. Men det kräver också mer av samhället. S

SAMTALET GLIDER IN på att handla om regeringens politik, som Stefan Löfven menar splittrar samhället och hotar den långsiktiga tillväxten. 2009 blev han intervjuad i tidningen Dagens Arbete och kallade då jobbskatteavdragen för ”lurendrejeri”, en analys han står fast vid än i dag. – Man ger pengar med ena handen och tar med den andra. I längden blir det dyrare för alla och drabbar i synnerhet dem med låg- och medelinkomster.

45 2/2012

FRIHET

SERIEN AV SARA HANSSON

46 7/2011

FRIHET

rls

St ts

sa ni

rä

ÅL

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

RL n om OC mpen NO i de S K si på n H K t sydli ÅN tta YF in po ro ga E R t lit er A m T st is A na M e ka F ka t di s D io m P Ö k st . 4 ne pe om I rik F l K n R l e a te 8 ef tk kv R t te A ar A Å i rs U nn riä L N or o r . s. dag F ge F n. s 52 en. L .5 ER 6 A

lP ed

FOKUS SSU

FRIHET

47 2/2012

Perspektiv på omvärlden

KORNA TÄCKER hallgolvet i det lilla huset. Någon berättar att gruppen har tur som hamnat där. Den andra gruppen är i det stora huset och där råder ”sibirisk kyla”. Här är det varmt och skönt. Om ett par timmar ska det dukas fram vegetarisk ärtsoppa och pannkakor. Vi är på scoutgården Gamlegården en bit utanför Lund i Skåne, den omgivande bokskogen har det mystiska namnet Trollskogen. Här har fyrtiotalet SSU:are från hela Skåne samlats för att lyssna på föreläsningar och diskutera politik. I STORA RUMMET är borden hopfösta i en klunga, där sitter hälften av kursdeltagarna för att lyssna på Johanna Storbjörk från Kronoberg, som sitter i SSU:s förbundsstyrelse. Under hennes två första mandatperioder i styrelsen var hon ansvarig för kriminalpolitik, och det är det hon pratar om den här dagen. Just innan Johanna Storbjörk kom in i rummet diskuterade deltagarna passionerat sjukförsäkringar tillsammans med Anna-Lena Hogerud som är oppositionsråd i Lund. DIMMAN UTANFÖR LIGGER fortsatt tät den här lördagen i februari. Bredvid scoutgården hänger en röd fana med en knuten näve på, och Johanna börjar med att presentera sig för kursdeltagar-

na. Och sedan är det deras tur. I rummet finns killar och tjejer som går i grundskolan, men också de som arbetar i vården och pluggar på högskolan, och så någon som är sjukskriven. Pennorna är greppade och bladen är blanka, Johanna börjar prata: – Jag tycker att man kan bedöma samhället utifrån hur man behandlar dem som har överträtt samhällets lagar och regler. – Vi ska prata om brottslighet, inte brottslingar. SKILLNADEN I SYN på brottslighet är stor mellan höger och vänster. Av tradition är det vanligare att högerpartier pratar om brottslighet och brottsbekämpning i termer av straff, medan vänster oftast pratar om orsakerna bakom brottslighet. – Kampen för ett jämlikt samhälle är kriminalpolitik, säger Johanna Storbjörk. JOHANNA SÄGER ATT socialdemokratin vill ha fler patrullerande poliser; för att vända på steken: i stället för att poliserna ska vara ute på gator och torg när brott har begåtts ska de vara ute i förebyggande syfte. Hon berättar att antalet poliser ökat sedan några år tillbaka, men samtidigt har antalet civilt anställda inom polisen minskat. En fråga som verkligen kommer upp till

Notiser

diskussion är upprättelse för brottsoffer, en fråga som enligt Johanna är något av en akilleshäl för vänsterns kriminalpolitik. Ragnar Blücher Sonesson håller med Storbjörk om det och berättar att han tycker att det är svårt att diskutera kriminalpolitik av just det skälet. – Vi måste jobba mer med upprättelse, det är svårt när man pratar med borgare och de pratar om offren, säger Ragnar. Helgen fortsätter sedan i samma breda anda, Riad Aliefendic pratar om bostadspolitik och

seminariehelg med temat ”En annan värld är möjlig”. Där följde man upp den arabiska våren och pratade om ungdomars situation ur ett globalt perspektiv. Socialdemokratiska aktivister från olika delar av världen kom dit för att diskutera frågorna ur deras perspektiv.

SSU TILLBAKA PÅ ÖLAND Efter tio års frånvaro är SSU tillbaka på Öland. Det är Anton Håkansson som är initiativtagare. Han har varit aktiv i SSU i ett och ett halvt år och vill nu få igång klubbverksamhet. Anton letar med ljus och lykta efter en lokal och planerar att ha en klubb för hela Öland.

di Joh sk an us n si a S on t om orb sju jörk kf frå ör n sä K kr ro in no ga b r f erg ör SS lede U re Sk n ån e.

Kriminalpolitik, kultur och bostäder, det var några av de frågor som diskuterades när SSU Skåne anordnade vinterns stora kurshelg. Över 40 SSU:are träffades på en gammal scoutgård för att diskutera politik på kursen ”Vår gemensamma värld”. TEXT & BILD: JOHN ANTONSSON

KVINNLIGA LEDARE MOT GÖTET

IUSY TILL STOCKHOLM Den 24 mars arrangerade IUSY, organisationen för unga socialdemokrater, en

FRIHET

S-studenter arrangerar en ledarskapsutbildning specifikt för kvinnor 28–29 april och riktar sig främst till kvinnor som för

48 2/2012

tillfället har ett ledaransvar eller till dem som har ett intresse av att i framtiden ta större ansvar för verksamheten. Kursen arrangeras för att ojämställda studentklubbar ska tas på allvar, och utbildningen är ett sätt att bemöta problemet.

”VÅR GEMENSAMMA VÄRLD” Kursen var SSU Skånes stora vintersatsning. Fyrtiotalet personer från hela distriktet kom dit. I vanliga fall brukar distriktet ha sina kurser på den egna kursgården Klostersågen, men på grund av det stora antalet deltagare valde man att vara på Gamlegården i Torna-Hällestad i stället. Förutom vårens distriktsårskonferens är nästa stora evenemang det årliga sommarlägret.

SSU i media

”Ungdomsarbetslösheten är den mest prioriterade frågan just nu. Det är oerhört många ungdomar som är arbetslösa och inte får någon särskild hjälp.” Elina Arab om vad hon vill jobba med som ny ordförande för SSU Timrå. Ur Sundsvalls Tidning.

”De här frågorna kan lätt falla bort i bruset, det är bra med en dag som uppmärksammar och specifikt lyfter fram kvinnors situation.” Lotta Ilona Härynen, SSU Östergötland, om varför internationella kvinnodagen är viktig. Ur Folkbladet.

tar upp Stockholms utförsäljningar av allmännyttan som skräckexempel. Peter Gustavsson från ABF besöker kursen för att prata om kultur i arbetarrörelsen och varför han tycker att det är en viktig fråga. Det följs sedan upp med ett besök från Arbetarteaterförbundet. – Först hade vi tänkt titta på teater, men tänkte om och bjöd in Arbetarteaterförbundet så att deltagarna fick testa på teater själva i stället. Det finns en politisk kraft i teater, säger SSU Skånes distriktssekreterare Johanna Mårtensson. 

PALESTINATRÄFF I

”Det här berör inte personer på individnivå utan det är strukturer och system som vi arbetar emot.” Therese Björklund, SSU Borås, om varför man arrangerar en klassresa genom Borås. Ur Sveriges Radio Sjuhärad.

”Mina kompisars brorsor och systrar som just tagit studenten får inte jobb och själv söker jag sommarjobb.”

STOCKHOLM

Felicia Fallman, 17 år, har startat en SSU-klubb i Söderköping som projektarbete i gymnasiet. Ur Norrköpings Tidningar.

SSU:s nystartade Palestinanätverk ska träffas i Stockholm 14-15 april. Där ska deltagarna lära sig mer om Palestinas historia och diskutera vad man kan göra i sin lokala SSU-förening. För den som är nyfiken på nätverket finns det att läsa mer på Facebookgruppen ”Palestinanätverket”.

”Det är genom debatt man kan göra skillnad.” Johannes Axelsson är nyvald ordförande för SSU Hedemora och har utmanat SD till debatt om främlingsfientlighet. Ur DalaDemokraten.

FRIHET

49 2/2012

BILD: SANDRA SANGWAN

BILD: JOHN ANTONSSON

llt . t rfu en ge na de ve ag tå an äd r ö od ns r S ptr va inn atio dä up lm kv str en dt ho lla n ats te ck e mo pl rls to on e ar Ca i S ati s. D org n e g or er d db st int ma Me m al en am till rm å d rks ck de d mä gi p Sö up

Kampfylld 8 mars 8 mars är den internationella kvinnodagen. På flera håll i Sverige uppmärksammades dagen med manifestationer och tal. TEXT: JOHN ANTONSSON KALLT, MÖRKT, NÅGRA facklor brinner mellan lila och röda banderoller. Snart ska tåget gå från Slussen i Stockholm till Medborgarplatsen. Sången ska ljuda: ”Vi vill inte byta kön, slut på rean, höj vår lön.” Demonstrationen arrangerades av 8 marskommittén som är en sammanslutning av flera partier, ungdomsförbund och organisationer. En av dem som håller tal är Sonja Wallbom från RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende. Hon valde att uppmärksamma de kvinnor som är drogberoende. – Det finns de som har mycket över och kan köpa hjälp från pigor och så finns det de som inte ens har någonstans att bo, säger Wallbom. RUNTOM I SVERIGE uppmärksammades den internationella kvinnodagen på flera olika sätt. I Karlskoga var SSU med och arrangerade en manifestation. – Vi uppmärksammade det våld och förtryck som sker mot kvinnor i hela världen, säger Emmelie Karlsson, ordförande SSU Karlskoga.

Demonstrationen gick från busstationen till torget där Emmelie Karlsson höll tal. – Jag pratade allmänt om feminism och vad jag kämpar för och står för. Jag tycker att vi tjejer ska starta nätverk, alliera oss och kämpa för jämställdhet. Vi får inte vara rädda för att kalla oss feminister. SANDRA SANGWAN ÄR SSU-aktiv i Trollhättan. Hon och hennes klasskamrater arrangerade en manifestation på Magnus Åberggymnasiet. Manifestationen var en del av ett gemensamt projektarbete. Vid lunchtid överraskades de icke invigda eleverna på skolan av hög musik. Alla som var med och planerade manifestationen tog av sig överdragströjor och under dem hade de vita t-trjöjor med texten: ”This is what a feminist looks like”. Folk klappade med och drogs in i manifestationen. – Det var kul. I vanliga fall är skolan stel, det är nästan som en catwalk, men nu drogs machokillarna och de blyga tjejerna med, säger Sandra Sangwan. – Vårt projektarbete heter ”Cracking the

FRIHET

50 2/2012

armour” och handlar om våld, normer och könsroller; vi ifrågasätter och uppmärksammar dem, säger Sandra Sangwan. I UPPSALA DELADE SSU tillsammans med Skvinnor ut rosor med politiska uppmaningar. Stockholms läns SSU-distrikt jobbade också med rosor. – Länet köpte in ett större parti rosor som vi sedan sålde till förmånliga priser till de kommuner som ville dela ut rosor i just sin kommun. Vi strävar efter att arbeta organisationsstärkande och på så sätt stärka varje lokal SSU-klubbs utåtriktade verksamheter. Så kan vi öka delaktigheten bland medlemmar samtidigt som det främjar varje lokal SSU-klubbs initiativtagande. Det var ett lyckat projekt då det innebar väldigt lite förarbete för varje enskild SSU-klubb. Samtidigt ger det ovärderliga resultat för klubbarna då rosutdelning är bland de roligaste kampanjformer man kan ägna sin åt, säger Fredrik Stand, ombudsman i SSU Stockholms län. DEN INTERNATIONELLA KVINNODAGEN kom till på initiativ av den tyska socialisten och kvinnorättskämpen Clara Zetkin. FN:s generalförsamling beslutade om en gemensam kvinnodag 1977 och sedan 1978 finns den på FN:s lista över högtidsdagar. 

Frihet från förr. 1969 Året är 1969, vänstervågen sköljer fortfarande över världen. Svenska ungdomar är djupt engagerade i Vietnamfrågan. Under hösten samma år väljs Olof Palme till Socialdemokraternas partiordförande. I Frihet skriver Kurt Ward, före detta förbundsordförande för SSU, om Olof Palme: ”Politik är att vilja. Olof Palme är sin uppsatsboks titel. Karln är socialdemokratisk värdering och politik, från skornas söndertrampade ovanläder till den numera stundom välkammade luggen.” Olof Palme var partiledare för Socialdemokraterna fram till dess att han mördades 28 februari 1986.

4 FRÅGOR

Tina Fagerström, 18 år, SSU Falun

Sanna Brorsson, 17 år, SSU Sölvesborg

Daniel Smirat, 18 år, SSU Örnsköldsvik

1. Hur påverkas stödet för monarkin efter att Victoria fått barn?

– Det påverkas negativt. Det här barnet kommer att växa upp i ofrihet och jag tror det kommer att skapa debatt om monarkin.

– Jag tror det blir starkare stöd, barnet drar ju bort uppmärksamheten från alla skandaler som varit de senaste åren.

– Bevisligen negativt, med tanke på att republikanska föreningen fått över 1 000 medlemmar under veckan efter Estelles födelse.

2. Vad håller dig vaken om natten?

– Tankar om problem i världen, framtiden och vad min katt skulle säga om hon kunde prata.

– Samhällsproblem, och vad jag ska göra efter skolan.

– Framförallt SVT:s Aktuellt och Agenda, ibland politiska diskussioner på Facebook.

3. Vilken är den bästa vårlåten?

– ”Ge Oss Sverige Tillbaka” – Promoe & Timbuktu.

– Kan inte komma på någon speciell nu.

– Mikael Wiehes ”Det här är ditt land”.

4. Vad är ditt recept för att minska inkomstklyftorna?

– Man borde höja skatten för dem som tjänar mest och sänka den för dem som tjänar minst.

– En högre lägsta lön och ett lönetak på den högsta.

– Mitt recept för att minska klyftorna är att alla i Sverige ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas och förverkliga sina drömmar.

FRIHET

51 2/2012

Efter att ha röstat för första gången satt hon uppe och grät när valresultatet rullade in över teveskärmen. Vid nästa val fick Sara Karlsson en plats i riksdagen. Nu jobbar hon hårt för att prata idépolitik och lyfta klimatfrågan. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

Outsidern D ET EKAR TOMT i riksdagshusets undervärld. Sara Karlsson är på väg till sitt arbetsrum från den socialdemokratiska riksdagsgruppens möte. Hon har en liten lucka i schemat innan nästa post i kalendern, dumpar väskan i rummet och går till det lilla pentryt för att fylla kaffekoppen. Maskinen är ny och erbjuder färskmalda bönor, Sara väljer vanligt bryggkaffe med mjölk i stället, för att det går fortare. På golvet i arbetsrummet står en tjockteve och på skrivbordet ligger flertalet pappershögar. Väggarna är kala, det enda personliga är en träkatt. Kanske har Saras son gjort den? – Nej, en dag stod den bara där, jag vet inte var den kommer från. Det har alltså gått ungefär ett och ett halvt år sedan Sara Karlsson från Eskilstuna valdes in i Sveriges riksdag. Väggarna i övernattningsrummet är lika kala. Hon förklarar det med att det helt enkelt inte har blivit av.

långa vägen för att få tillträde till positioner och uppdrag. Jag möttes av ett parti som tog emot mig med öppna armar. ÅRET INNAN VALET 2010 bloggade Sara Karlsson besviket om att Socialdemokraterna lade mer energi på att tänka valstrategiskt än att formulera en egen politik. Den kritiken finns fortfarande kvar. – Det brottas jag fortfarande med, för det är inte så att jag har bytt alla mina tidigare uppfattningar bara för att jag sitter här. Men jag har inte samma utrymme att ge uttryck för dem. Jag har varit rätt kritisk mot partiet och partiets politik under hela vägen, och det är väl också ett av skälen till att jag sitter här. Jag tror att många saknade ett slags idédebatt och jag är en person som försöker föra fram en sådan, det gör jag fortfarande.

Det var nog då jag insåg att ”shit, det här ska nog bli verklighet”, det är ett helt annat liv än att vara student.

DET VAR NATT och hon låg vaken och grät, skräckslagen av oro för vad som skulle hända med Sverige. Året var 2006 och Sverige hade fått en borgerlig regering. Några dagar senare hade Sara gått med i SSU och Socialdemokraterna. Under valnatten fyra år senare gick det ännu sämre för Socialdemokraterna. Men nu hade Sara ägnat närmare fyra år av sitt liv åt det och gjort det med sådan frenesi att hon vunnit uppskattning nog att väljas in i Sveriges riksdag. – Det är väl mycket tillfälligheter. Jag var aldrig riktigt säker förrän listan fastställdes, det var aldrig säkert att det skulle bli jag, jag var inte riktigt känd i länet. Det var nog då jag insåg att ”shit, det här ska nog bli verklighet”, det är ett helt annat liv än att vara student.

SARA KARLSSON SITTER i det utskott som behandlar miljö- och jordbruksfrågor och det är just klimatfrågan som engagerar henne mest. – Ja, jag ligger vaken om nätterna och tänker på det. Det upptar väldigt mycket av min tanketid, det här att man tycker att man har förstått någonting och så finns det ingen som vill lyssna, det låter kanske konstigt att uttrycka det så, det är en omöjlighet att tänka sig att vi inte kan ha ekonomisk tillväxt helt enkelt, förklarar hon.

SARA FICK BARN under andra året på gymnasiet och valde då att hoppa av. Sedan dess har hon hunnit med att läsa upp betygen på Komvux, plugga till socionom och bli heltidspolitiker. Den självsäkra resonerande tonen byts för en stund ut mot allvar. – Det var rätt tufft. Jag var 17 år och själv. Men jag bestämde mig för att det skulle gå bra och det gjorde det. En på flera sätt annorlunda bakgrund för en socialdemokratisk politiker. – Ja, det tror jag och det tycker jag. Man ska nog hedra partiet lokalt och partidistriktet för det. Jag vet att man ofta pratar om att vi måste släppa in personer utifrån, det ska inte behöva vara så att man gått den

SARA MENAR ATT Socialdemokraterna kan vara ett parti som för en aktiv jobbpolitik och samtidigt tänker nytt kring tillväxten. – Vi måste tänka om kring ekonomisk tillväxt, men det betyder inte att vi inte kan föra en aktiv jobbpolitik, men att man ska göra det på ett annat sätt. Vi behöver prata om hur vi bättre skulle kunna dela på arbeten, att jobba mindre var för sig. – Dels finns det en massa övertid som man skulle kunna fördela, men också en arbetstidsförkortning. Vi skulle kunna ta tillbaka en del av den kaka som växt i vinstandel under de senaste 20 åren, ett sätt att ta tillbaka det tänker jag mig är att förkorta arbetstiden med bibehållen lön. 

FRIHET

52 2/2012

SARA KARLSSON Ålder: 26. Bor: Eskilstuna. Favoritplats: Köket. Bästa bok: Oj vad svårt! Kan inte välja. Otippad talang: Kan sätta fötterna bakom huvudet.

FRIHET

53 2/2012

1 Bildbevis

1. SSU Nacka arrangerade en stödgala för AUF och återuppbyggnaden av Utöya. Alla fick kladdiga händer efter att ha gjort sitt på tavlorna. Alla lämnde sitt handavtryck och gjorde tillsammans två väldigt vackra tavlor som vi ger till AUF och Boo Folkets Hus. 2. Studentförbundets ordförande Magnus Nilsson besöker Olof Palmes grav på årsdagen för mordet som skedde för 26 år sedan. 3. Stockholms gladaste rappare uppträder på SSU Nackas stödgala för AUF. 4. Little Marbles står på scen på AUF-stödgalan i Nacka och publiken jublar. Fantastiskt att alla artister ställde upp gratis. 5. Det dansades inte bara i publiken utan även i workshoprummet. Även här på AUF-stödgalan. 6. Ellinor Eriksson, förbundssekreterare SSU, Emma Lidell, internationell ledare SSU, Magnus Nilsson, ordförande S-studenter, Katina Staf, ledningsombudsman SSU, Eskil Pedersen, ordförande AUF, träffar tillsammans med AUF:are Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre. 7. SSU Västernorrland hade årsmöte 18–19 februari i Sollefteå. Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet. se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5 7

FRIHET

54 2/2012

a id

s n

h r oc e k i tar sa och n e lam olkhäl et i EU r a U-p iljö, f arbet E k m atis ar för vi följa ONSSON r k mo svar r får JOHN ANT e d l cia om an et. Hä RÄTTAT FÖR: o s s h d är kottet ssäker håll. BE n u estl r i uts medel Åsas W Åsa sitte livs från

n å

r F EN VANLIG DAG: Det roliga är just att ingen dag är den andra lik. Ena stunden sitter jag och beslutar om hur mycket koldioxid bilar ska få släppa ut, nästa träffar jag hjälparbetare i Palestina som berättar om de senaste övergreppen av Israel, och därefter träffar jag en skolklass från Sverige som vill veta mer om vårt arbete. Sedan är det mycket handlingar och annat att läsa, artiklar som ska skrivas, journalistkontakter som ska tas, möten med partigruppen och utskottet, omröstningar, förhandlingar med andra i parlamentet och med EU:s ministerråd, träffar med intresseorganisationer och företag. ENGAGEMANGET: Att jag är socialdemokrat bottnar i min upprördhet över de stora orättvisor som finns i Sverige och världen, i insikten att även om alla på pappret har möjlighet att studera och få bra jobb, så ser de reella förutsättningarna väldigt, väldigt annorlunda ut. Det gör mig så arg att det fortfarande är så här, att resurserna är så ojämnt fördelade. UTSKOTTSARBETET: Miljö- och klimatfrågorna är avgörande för vår framtid. De beslut som i störst utsträckning påverkar tas av EU, och då är det i det här utskottet de hanteras. Både miljö- och livsmedelsfrågorna är dessutom frågor som har direkt påverkan på människors

i m

vardag. Arbetet för en giftfri miljö och med att motverka stora klimatförändringar. Det är väldigt otäckt att tänka på att i takt med att vi fått fler och fler kemikalier runt omkring oss har det blivit vanligare med allt från cancer till barnlöshet. Just nu lägger jag mycket tid på lagstiftning för att förebygga olyckor där farliga ämnen ingår. Alltså regler för hur industrier som använder kemikalier ska agera för att förebygga olyckor och hur man ska begränsa följderna om en olycka inträffar.

” Hormonstörande ämnen är särskilt otäcka.” Inom livsmedelsområdet är mitt fokus att underlätta för konsumenten att göra nyttiga och bra val. Det är viktigt att informationen på matförpackningar och i reklam är rättvisande, lätt att läsa och ta till sig. Jag vill också öka säkerhetsmarginalerna när man avgör vilka tillsatser och andra ämnen som får finnas i mat. KEMIKALIEKAMPEN: Jag tror att de flesta utgår från att någon har koll på att det vi köper i affären är säkert, att det inte innehåller ämnen som ger cancer eller orsakar infertilitet. Men så är det inte.

FRIHET

55 2/2012

Hormonstörande ämnen är särskilt otäcka. De är farliga i små doser, särskilt för små barn och foster, samtidigt som de inte regleras tillräckligt. Många ämnen har hormonstörande effekter. Hur kommer det att påverka barnafödandet eller antalet cancerpatienter om 20 år? Vi vet till exempel att kvaliteten på mäns spermier har minskat drastiskt de senaste 20 åren och att det finns en koppling till hormonostörande ämnen. Därför behövs en tuffare lagstiftning. MILJÖN: Miljön är gränslös, så det behövs gemensamma beslut över nationsgränserna för att komma till rätta med de utmaningar vi står inför. Det största problemet är att alldeles för många inte insett hur sårbara vi och vår miljö är. Ett stort praktiskt problem är att industrierna och deras lobbyorganisationer sällan driver på för tuffare miljölagstiftning, utan tvärtom ofta försöker förhindra höjda miljöambitioner. I FRAMTIDEN: Jag kommer att fortsätta fokusera på klimatfrågan och på att få bort farliga ämnen i vår vardag. Förhoppningsvis kommer det här också att vara viktiga frågor i valrörelsen 2014. Jag kommer också att fortsätta arbetet med bistånds- och handelsfrågor i Europaparlamentet, framöver kommer Acta-avtalet att vara en stor fråga, och jag kommer förstås att bevaka frågor som rör Västsahara och Mellanöstern. 

Internationella vänner

ARBEIDERNES UNGDOMSFYLKING

BILD: PRESSBILD

Organisationen i dess nuvarande form bildades 1927 då Venstrekommunistisk ungdomssamling slogs samman med Norges sosialistiske ungdomsforbund. Själva menar AUF att man bildades 1903 när Arbeiderpartiets första ungdomsorganisation bildades. Norges statsminister Jens Stoltenberg var ordförande för AUF 1985–1989.

AUF reser sig efter sorgen AUF, Norges socialdemokratiska ungdomsförbund, har växt med 3 300 medlemmar sedan förra året. Nu hoppas ordföranden Eskil Pedersen att medlemstillströmningen ska öka inflytandet på Arbeiderpartiet och den rödgröna regeringen. TEXT: JOHN ANTONSSON

ÖRRA ÅRET VÄXTE AUF från 9 600 till 13 900 medlemmar; tittar man tillbaka så har AUF mer än fördubblats sedan 2003. AUF:s ordförande Eskil Pedersen tror att en anledning till att organisationen växt är att skotten på Utöya den 22 juli förra året fick fler sympatisörer att bli medlemmar. – Det kommer av att det är många unga som har stöttat AUF och den politik man för. 22 juli gav en ytterligare anledning till att faktiskt göra något med det. Det är många som har gått med på eget initiativ. Delvis på grund av ett ökat politiskt intresse bland ungdomar, vi ser att de andra ungdomsförbunden också ökat. – Sedan är det många ungdomar som svarat på vårt budskap: Kampen mot rasism och att vi vill ha mångfald i Norge. Vad betyder det ökade antalet medlemmar för ert inflytande över norsk politik? – Det hoppas och tror jag betyder att vi får mer inflytande över Ar-

FRIHET

beiderpartiet. Vi har haft stort inflytande i många år och vunnit många viktiga saker, jag tror att vi i större grad kommer att se AUF dominera viktiga diskussioner i partiet framöver. Det är stort medieintresse för allt som AUF gör, inklusive våra distriktsårsmöten och de politiska frågor som lyfts där av våra unga ledare. TRADITIONELLT ÄR EN av de stora skiljelinjerna mellan Arbeiderpartiet och ungdomsförbundet miljöpolitiken. Pedersen berättar att man hoppas kunna påverka moderpartiet i klimatfrågan. – Det är speciellt i klimatpolitiken vi skiljer oss åt, där har vi som mål att inte bara reducera utsläppen internationellt utan också att man ska reducera utsläppen i Norge. Att vi bygger ett samhälle som är mindre beroende av fossila bränslen, säger han. Dessutom vill Pedersen påverka Arbeiderpartiet i synen på asylpolitiken. – Vi är ganska överens om integrations- och inkluderingspolitiken, men vi har inte enighet om asyl- och flyktingpolitiken. Där är Arbeiderpariet strängare än vad vi önskar att de vore. DEN 22 JULI 2011 utsattes AUF för ett av de värsta dåd efterkrigstidens Europa sett. Terroristen Anders Behring Breivik mördade 69 människor på AUF:s sommarläger på Utöya. Eskil Pedersen berättar om vad man gör för att läka såren: – Det gör vi genom att vara medmänniskor och ta vara på varandra. Vi tycker att det ska vara den offentliga vården och skolorna som tar huvudansvaret, för vi har inte expertisen att hjälpa dem som drabbats. – Vi vill inte bara vara en sorgeorganisation, vi vill också vara en politisk organisation som driver viktiga frågor. 

56 2/2012

Förbundssekreterare SSU

Efter skriverierna kring vapenaffärerna med Saudiarabien, vad är din ståndpunkt? – Vi tycker inte om att Sverige säljer vapen till ockupationsmakter eller länder som kränker mänskliga rättigheter. Jag tycker att vi ska ha bättre kontroll över vår vapenexport över huvud taget. – Om man lyfter blicken är vapenindustrin problematiskt om tillgången på vapen ökar finns en risk att väpnade konflikter hålls igång. Argumenten att någon annan skulle sälja vapnen, det tror jag inte riktigt på. De vapen som säljs från Sverige är ganska avancerade och går inte att köpa var som helst. Jag tror att om Sverige slutar sälja vapen skulle tillgången minska och att det skulle främja världsfreden. Socialdemokraterna har valt att stödja europakten som ställer höga besparingskrav på flera euroländer, vad tycker du om europakten? – Egentligen har vi inga synpunkter på den i och med att den inte förpliktigar. Däremot har jag synpunkter på pakten som sådan, jag tror att den minskar chanserna till tillväxt. Pakten är delvis fel väg att gå, samtidigt vet vi att EMU ställer krav på gemensam ränta och valuta, vilket gör att man måste samverka finanspolitiskt. Då kan man diskutera om

Ni har haft en organisationsutredning om förbundsexpeditionens framtid, kan du berätta vad som ska hända? – Mot bakgrund av att vi har en ny ledning på plats har den såklart nya idéer om vart SSU är på väg. Men också med vetskapen om att SSU-förbundets organisering alltid är något som diskuteras ute i landet. Då bestämde vi oss för att göra ett grundläggande jobb. Vi har tittat på planeringen från kongressens beslut till planerad verksamhet. De viktiga delarna är dels förändrade tjänster, dels ett ökat distriktsperspektiv där expeditionen är mer till för distrikten och anpassad efter distriktens behov. Nu börjar bland annat det stora implementeringsarbetet. Nu ska vi anställa, ansökningstiden har gått ut och vi har bestämt vilka som ska få komma på intervju. Ni ska flytta från den egna lokalen till Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen 68, hur kommer det sig? – Kongressen har sagt att vi ska få ut mer pengar i landet och få mer verksamhet, alltså måste vi spara pengar någonstans. Det är svårt att spara på verksamhet och inte kul heller, det vi kan spara pengar på är driftskostnader, större fortlöpande kostnader, där är lokaler en av våra största utgifter. Vi blev uppvaktade

Vi blev uppvaktade av partiet som hade lokalplats över och har haft ganska hårda diskussioner och förhandlingar med dem. EMU är felkonstruerat från början, tyvärr är väl pakten en logisk följd av det. Men jag är starkt kritisk till hur pakten ser ut. Vad tycker du att man ska göra så att alla ungdomar får tillgång till sommarjobb? – Vi tycker att kommunerna ska ta ansvar för det. Vi tror att det är rätt väg att gå, en viktig faktor är att man ser att chansen till jobb ökar om man redan har haft ett. Sedan tycker vi att man ska ha rätt till kollektivavtalsenlig lön då.

av partiet som hade lokalplats över och har haft ganska hårda diskussioner och förhandlingar med dem. Vi har landat i att om vi sparar 700 000 på ett år så tycker vi att vi ska flytta dit. Sedan finns det många andra samordningsvinster. Dels att vi betalar pengar till ett fastighetsbolag som partiet äger och så att det blir mer ett sidoorganisationernas hus. Det har inte varit så stora diskussioner om självständigheten, där har vi landat i att det sitter i andra saker. Midsommar, ungefär då ska vi flytta in.

FRIHET

57 2/2012

V ju ad st gö nu r d ? u

Förbundsordförande SSU

EM po I å IU al m m Pr e e o ss r h SY la M ib e :s vä – Ju dle d at –Ja jec A le te rld st ms t u g t m å r d rli . ä o KA et ga ens nu rga tvec r fre ana ha n k :I g RL g h s la h er US lob ör r i s SS r p h Y a n ja a Gl la hä g jo tion egi å IU os O ob se ng b er on SY I U N al mi a ba so alt -s SY Se na me t m m n ek ed Pr ätv re m riu d t in m gl a at oje erk ari ar 20 som da S t lå ct m sby ate 12 a S ta I a gg t i - A rran U:a US nag an Wi n ge re i Y-a er. de en. eq ra S k m Dä el ua s i ve tiv la r jo l w St rig ist n e e o IU bba or ck . M r f rå SY r j ld h e is olm d n :s ag .

Ellinor Eriksson

S- ar fö om Ga de F JO m be r a b b lta – ack H är ts tt ud rie g J AN kt m se s l W an us lig l t e jo ark v ma BÜ bb n ad n iks de s nu da po ad vi , tr trö ka pla re SE lit sfr ka äff m se ne i S ik åg n at oc u ra S U R . or gö le h t d r v :s , f ra dn So är i fö L ac r . i p kl tills nga hia De O-k bun s ig a -p m rna An sut ong dss ol ma fö de om re tyr iti n r sk s f al rsso ha sse else sa ör la L n, r ja n o m at O fa g ch ve t f :s ck til rk å ö m lig lsa hur an ka ed m S oc t f lem pol ma SU: h ok sf itis ns s en us ör k m på bu ed nd

Gabriel Wikström

V fö ad r S gö SU r d ju u st nu ?

Sossesfären

BILD: WIKIPEDIA COMMONS

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 maj. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven var tidigare fackförbundet IF Metalls förbundsordförande. Vilken är den dyraste ädelmetallen på världsmarknaden? 1. Platina X. Rodium 2. Palladium

Det världsarvsklassade templet Angkor Wat i norra Kambodja byggdes av kung Suryavarman II på 1100-talet för att hedra den hinduiske guden Vishnu. Vilken känd amerikan ”uppfyllde en livslång dröm” och besökte templet under Vietnamkriget? 1. Jacqueline Kennedy X. Marlon Brando 2. Merv Griffin

Balett är en dansform som kräver smidighet, vighet och styrka av sina utövare. Vem av följande är inte känd som balettdansare? 1. Anna Pavlova X. Michail Barysjnikov 2. Evgeni Malkin

Den så kallade överklassafarin i Saltsjöbaden tidigare i år väckte stor uppmärksamhet. Det historiska Saltsjöbadsavtalet som slöts mellan LO och SAF skapade tydliga spelregler på den svenska arbetsmarknaden. Vilket år slöts det? 1. 1938 X. 1933 2. 1919

58 2/2012

FRIHET

Den konservative amerikanske presidentkandidaten Rick Santorum har hamnat i hetluften för många av sina extrema uttalanden. Vilken av nedanstående ståndpunkter tillhör inte Santorum? 1. Abort ska aldrig vara tillåtet, inte ens vid våldtäkt eller incest. X. Växthuseffekten är en påhittad konspiration av vänstern för att staten ska få mer makt över människors liv. 2. USA ska inte ge bistånd till utvecklingsländer för att förhindra spridningen av aids och hiv.

Serien om Asterix och Obelix handlar om livet i en gallisk by under ett ständigt pågående krig med romarriket. Vad är det som är speciellt med Obelix hund, Idefix? 1. Han blir arg när träd fälls eller skadas. X. Han talar 15 språk. 2. Han är rädd för fåglar.

Människorättsorganisationen Amnesty bildades 1961 av den engelske advokaten Peter Benenson. Vilket politiskt parti var Benenson medlem i? 1. Labour party X. Conservative party 2. Liberal party

GRATTIS! Hibaq Abdillahi, Jönköping, Kristoffer Karlsson, Göteborg, Martin Spånberg, Jönköping. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Teaterkurser och allmän kurs i Norrköping www.marieborg.net

U tan is ingen björn Bli Isbjörnsfadder på wwf.se

59 2/2012

FRIHET

Gå med I SSU! Skicka ett SMS med texten “ S SUmedlem” [ditt personnummer ]

till 72 456.

Kostar 20 spänn för ett helt år! Läs mer på SSU.se Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

60 2/2012

FRIHET