Svedu kalbos vadovelis by gbiele

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems (A1-A2 lygiai)

Vadovėlį sudarė: Simonas Audickas Kontaktai: simonas@audickas.lt Tel.: 865422661 (norėdami nuimti vandens ţenklus, kreipkitės asmeniškai (paslauga mokama)juridiniai asmenys norėdami naudoti medţiagą turėtų kreiptis individualiai)

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Vietoj padėkos: Šis vadovėlis buvo rašomas su ilgomis pertraukomis, renkant informaciją iš įvairių šaltinių bei pildant internetinėmis nuorodomis, kurios veikia ir dabar. Klaidos taisomos pamokų metu, todėl mokiniai, kuriuos teko mokinti, prisidėjo prie knygos tiek pat kiek ir pats autorius. Jei turėsite pastabų būtinai rašykite, kontaktais pateiktais viršelyje.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Turinys Pratarmė: knygos naudojimos instrukcija Gramatikos santrauka Tarimas, kirtis ir akcentas Temos: 1. Hej – labas 2. Rebecca, en student – Rebecca studentė 3. Att resa – Keliauti 4. På semester – Atostogos Testas – žinių patikrinimas 5.

Matlagning – Maisto ruošimas

6. Att bli sambo – Būti sugyventiniais 7. På stan - Mieste 8. På universitet - Universitete Testas – žinių patikrinimas (mokytojai paruoškite testą patys) 9. Före och efter festen – Prieš vakarėlį ir po 10. En svensk familj – Švedų šeima 11. Johanna och hennes vänner – Johanna ir jos draugai 12. Bills bilresa- Bilo kelionė automobiliu Testas – žinių patikrinimas (mokytojai paruoškite testą patys) 13. Skogsvandring – Klajojimas miške 14. En recension - Recenzija 15. Kära mormor! – Miela močiute 16. Aj, min tå! – Aj, mano pirštas 17. En speciell dag – Ypatinga diena Testas – žinių patikrinimas Pratimų atsakymai Švedų- Lietuvių ţodynas Lietuvių – Švedų ţodynas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Knygos naudojimosi instrukcija Knyga buvo sudaryta tiems, kurie nori įgyti švedų kalbos pagrindus. Knygoje pateikiama gramatikos santrauka, tarimo bei intonacijos pagrindinės taisyklės, bazinis ţodynas, bei frazės padėsiančios patenkinti skirtingus poreikius. Knygoje taip pat pateikiama bendro pobūdţio informacija apie Švediją, jos regionus, istoriją, tradicijas bei gyvenimo būdą.

Kiekvienoje iš septyniolikos temų yra trys tekstinės dalys: Tekstas, Dialogas bei Informacinis tekstas. Tekstuose susipaţinsite su veikėjais: Rebecca Burton studente iš Amerikos studijuojančia Stokholmo Universitete bei jos vaikinu Kalle, Bill‗u Morris‗u muzikantu iš Škotijos, kuris keliauja į ir po Švediją. Knygoje taip pat aprašoma Forsberg‗u šeima: Jan, Eva ir Johanna, kurie atostogauja Švedijos pietuose, bei aprašoma jų kasdienybė. Kiti personaţai atsiranda priklausomai nuo kuriamos situacijos. Dialogas yra naudingas tuo, jog jame pateikiama įvairių frazių bei poreikių, kurie iškyla kasdieniniame gyvenime, kaip pavyzdţiui ―kaip paprašyti‖ ar ―kaip išreikšti patinka ar nepatinka‖. Dialogą daţniausiai palydi paaiškinimai, kaip formuojamos konstrukcijos, kurias galite naudoti. Kiekvienoje temoje jūs rasite gramatikos dalis, kurios paaiškina pavyzdţiui ţodţių tvarkos sakinyje aspektus, kaityba ir derinimą, taip pat ir kitas šnekamosios kalbos subtilybes bei naudingą informaciją. Knygoje pateikiama gramatika yra kaip kelrodis, todėl knyga paranku visada turėti su savimi. Po kiekvienu tekstu, dialogu yra pateikiamas Ţodynėlis. Daţniausiai ţodţiai pateikiami tik iš būtent to teksto. Visus ţodţius iš visos knygos galima rasti knygos gale Švedų-Lietuvių ţodynas. Knygoje pateikiama pakankamai nemaţai ţodţių, ir išstudijavus temas iki galo, jūsų ţodyną turėtų sudaryti ne maţiau kaip 2.000 ţodţių. Visada patartina mokytis naujus ţodţius, skaitant ir kitą literatūrą, ir taip plėsti asmeninį ţodyną. Knygos gale taip pat rasite ir Lietuvių-Švedų ţodyną, kuriame taip pat daugiau nei 2.000 ţodţių, kurie padės jums versti tekstus iš lietuvių į švedų kalbą.

Informacinis tekstas pirmiausiai yra koncentruotas teksto suvokimui, be to suteikia bazinės informacijos apie Švediją bei jos kultūrą. Tekstai nėra labai sudėtingi, todėl turėtumėte prasmę suprasti ir be ţodyno pagalbos. Nepaisant to, sunkesni ţodţiai yra išversti (bet ne visi). Temose yra įvairių tipų pratimai Pratimai. Apie 120 trumpų pratimų yra pateikta knygoje, kuriuose galima ir reikia panaudoti išmoktus ţodţius, bei gramatines konstrukcijas bei kitas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kalbos funkcijas. Knygos gale rasite – Pratimų atsakymus, kur galėsite pasitikrinti ar pratimus atlikote teisingai. Pirmose 10 temų pateikiame Tarimo pratimus. Pirmose 5-iose temose tekstuose ir dialoguose bei ţodynėlių sąrašuose, sakinio kirąiuoti ţodţiai yra pabraukti tose vietose, kur kirčiuojama. Ilgi balsiai yra paţymėti pabraukiant : god, ir trumpi balsiai yra paţymėtini pabraukiant dvigubą priebalsį: gott. Kirčiuotos dalelytės yra ţymimos opostrofos ţenklu: tänk 'efter. Švedų kalbą mokytis yra pakankamai lengva dėl jos ţodyno. Jame yra nemaţai ţodţių iš germanų kalbų grupės (arm, fot, finger, knä, son, lamm, t.t.) vokiški ţodţiai (fru, krig, betala, fönster, spegel, språk), angliški (jobb, potatis, baby, cykel, jeans) ir prancūziški (trottoar, fåtölj, paraply, scen. frisör). Tiems kas mokėsi kalbų anksčiau pastebės panašumų su anglų kalba. Pavyzdţiui būdvardţiai vieta yra prieš daiktavardį: en kall vinter, den kalla vintern (‚šalta ţiema‗(bendras teiginys), ‚šaltoji ţiema‗(paţymintis teiginys)). Būdvardţiai laipsniuojami keičiant galūnę: rik - rikare - rikast (‚turtingas – turtingesnis – turtingiausias‗) arba pridedant papildomą ţodelį mer, mest: mer typisk, mest typisk (‚labiau tipinis = tipiškesnis‗, ‚labiausiai tipinis = tipiškiausias‗). Veiksmaţodţiai turi -d/-t galūnes būtajame laike: vi badade, jag kysste Ieva (‚mes maudėmės‗, ‚aš pabučiavau Ievą‗), arba keičia šaknies balsį: de sitter, de satt (‚jie sėdi‗, ‚jie sėdėjo‗). Švediški veiksmaţodţiai yra daugeliu atveju daug paprastesni, nei kitų europietiškų kalbų, kadangi jie nekeičia formos juos naudojant su skirtingais įvardţiais ar daiktavardţiais, pvz.: jag/du/han/hon/vi/ni/de simmar (‚aš/tu/jis/ji/mes/jūs/jie plaukia‗). Tačiau yra tam tikrų iššikių mokntis švedų kalbos: Tarimas – gali atrodyti labai sudėtingas, tačiau taip iš tiesų nėra, nes jis yra pastovus, ir išmokus tam tikras taisykles, viskas pasidaro daug lengviau. Trumpųjų ir ilgųjų balsių atpaţinimas ir teisingas tarimas yra būtinas. Tarimui skiriame kelis knygos puslapius pradţioje – susipaţinimui. Pirmose temose, tarimo praktikavimuisi yra skiriami tam tikri pratimai Akcentavimas ir kirtis – švedų kalboje yra dvi kirčiavimo taisyklės taip vadinami – akcentai. Skyriuje apie tarimą yra aprašoma kaip ir kuo skiriasi akcentai, bei aprašoma, kurie ţodţiai bei sakinio dalys yra labiau akcentuojamos nei kitos. Palengvinimui pirmose penkiose temose pabrėţiami ţodţiai yra pabrakti toje vietoje, kuri kirčiuojama. Viso tarimo skyriaus iš karto įsiminti nepavyks, todėl kiekvienoje temoje praktikuojantis tarti ţodţius įsisavinsite tarimo bei kirčiavimo taisykles. Žodžių tvarka ir struktūra sakiniuose – galima išmokti kalbėti švedų kalba ir būti suprastam nekreipiant didelio dėmesio į ţodţių tvarką ir skirtingas sakinių konstrukcijas. Tačiau, jei norėsite kalbą tobulinti toliau, reikia mokytis taisyklingai formuoti sakinius, ir tai praktikuotis nuo pat pradţių. Mokant švedų kalbos ţodţių tvarkos daţniausiai naudojama danų lingvisto 5

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Paul Diderichsen septynių pozicijų schema. Į septynias pozicijas įeina: subjektas, objektas, veiksmaţodis1, prieveiksmis ir kt.). Šioje knygoje naudojamas šis modelis, tačiau labiau vartotojams adaptuotas. Skirkite šiek tiek laiko perţiūrėti skyrelį- „Gramatiniai terminai naudojami knygoje― Lycka till! (Sėkmės!)

Gramatiniai terminai naudojami knygoje Daugelis gramatinių terminų naudojamų knygoje, turi būti paţįstami visiems, kurie bent kartą bandė, ar mokinosi kalbos. Ţemiau pateikiama trumpa santrauka. Sakinio dalys 1 Jonas

apieškojo

kambarį

SUBJEKTAS

VEIKSMAŢODIS

OBJEKTAS

kruopščiai. BVL-IŠRAIŠKA (BŪDAS)

BVL- išraiška yra žodis ar frazė pažyminti būdą, vietą ar laiką, pavyzdžiui: kaip, kur ar kada veiksmas vyko. 2 Mergina

yra

studentė

3 Ji SUBJEKTAS

yra

jauna.

VEIKSMAŢ.

PAPILDINYS

universitete.

BVL IŠRAIŠKA (VIETA)

Papildinys yra būdvardis ar daiktavardis, daţniausiai apibūdinantis subjektą, kuris yra reikalingas, kad papildytų sakinį po "tuščio" veiksmaţodţio - "būti", "tapti". 4 Niekada PRIEV.

nelijo VEIKSMAŢ.

vasarą. BVL (LAIKAS)

(lietus) (SUBJEKTAS NUMANOMAS)

Daţniausiai sakinyje naudojant prieveiksmį, jis pakeičia visą sakinio reikšmę. Pabandykite paeksperimentuoti patys! 5 Futbolo kamuolys pataikė SUBJEKTAS

VEIKSMAŢ.

jam. OBJEKTAS

Ne visi gramatiniai subjektai yra ţmonės. Ne visi gramatiniai objektai yra daiktai. Abiem atvejais tiek subjektas, tiek objektas gali būti įvardis. 4tame pavyzdyje veiksmaţodis neturi jokio objekto, o 5tame pavyzdyje veiksmaţodis privalomai turi turėti objektą.

Pagrindinis ir šalutinis sakinys

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Pagrindinis sakinys yra ţodţių grupė (daţniausiai kurią sudaro kaip minimum subjektas ir veiksmaţodis), kurie gali eiti savarankiškai: 6 Ji išėjo. SUBJ. VEIKSMAŢ. 7 Vakar BVL IŠRAIŠKA

Ieva SUBJ.

ėjo

greitai

VEIKSMAŢ.

(laikas)

į mokyklą. BVL IŠRAIŠKA. BVL IŠRAIŠKA. (būdas) (vieta)

Pavyzdţiai 1-5 taip pat yra pagrindiniai sakiniai. Šalutiniai sakiniai yra grupė ţodţių (kurias taip pat daţniausiai sudaro subjektas ir veiksmaţodis), kurie yra dalis pagrindinio sakinio: 8a Ji ėjo greičiau, PAGR. SAKINYS

kai pamatė direktorių. ŠALUTINIS SAKINYS

8b Kai ji pamatė direktirų, ji ėjo greičiau. ŠALUTINIS SAKINYS

Kai kurie šalutiniai sakiniai, kaip pateikti 8a,b kurie patys yra kaip BVL išraiška (laiko) gali būti rašomi tiek pagrindinio sakinio pradţioje, tiek pabaigoje. 9a Ji pamatė direktorių,

kuris stovėjo prie sporto salės. ŠALUTINIS SAKINYS

9b Direktorius,

kuris stovėjo šalia sporto salės, pamatė ją. ŠALUTINIS SAKINYS

Kai kurie šalutiniai sakiniai apibūdina pagrindinio sakinio dalį (daţniausiai tai yra subjektas kaip 9a ar objektą 9b) ir tokiu atveju gali būti įterpti į pagrindinio sakinio vidurį.

Ţodynėlyje naudojamų ţodţių formų paaiškinimas Ţodynėlis po kiekvieno teksto bei dialogo nurodo svarbią informaciją apie skirtingų švediškų ţodţių formas. Ţodţiai kaip jie yra pateikiami yra kairėje lentelės skiltyje, tuo tarpu išplėtotos ţodţių formos pateikiamos likusioje lentelės dalyje.

Daiktavardţiai

klocka -n -or bil -en -ar äpple -t -n

Nežymimoji vienaskaita en klocka en bil ett äpple

Vienaskaita + galūnės artikelis klockan bilen äpplet 7

Nežymimoji daugiskaita klockor bilar äpplen

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems hus -et fågel -n fåglar man mannen män

ett hus huset hus (nėra daugiskaitos) en fågel fågeln fåglar netaisyklingų pateikiamos visos formos.

Būdvardţiai nežymimasis nežymimasis Daugiskaita ir žymimoji forma su en-žodžiais su ett-žodžiais rolig roligt roliga gratis gratis gratis(nelinksniuojamas) Netaisyklingų būdvardţių pateikiamos visos formos

rolig -t -a gratisbred, brett, breda hota/d -t -de inskriv/en -et na

Būtojo laiko dalyvis/pusdalyvis: kamienas+ galūnė Būtojo laiko dalyvis/pusdalyvis: kamienas+ galūnė

Veiksmaţodţiai Veiksmaţodţio kamienas ( = liepiamosios nuosakos forma) vėliau rašomas pasvyrasis brūkšnys (/), po kurio formuojama bendratis, esamasis, būtasis laikas pridedant atitinkamas galūnes. Bendratis

kalla/ -r -de böj/a -er -de köp/a -er -te tro/ -r -dde skriv/a -er skrev gå/ -r

vadinti kalla böja köpa

Esamasis laikas vadina(si) kallar böjer köper

Būtasis laikas vadino kallade böjde köpte

Supynas (perfekto ir pliuskvamperfekto laikui) vadino kallat böjt köpt

tro skriva

tror skriver

trodde skrev

trott skrivit

gå

gick

gått

Netaisyklingų veiksmaţodţių visos formos rašomos

Gramatikos santrauka Čia pateikiame trumpą schematišką švedų kalbos gramatikos santrauką su pagrindiniais akcentais. Perspėjame, jog čia nėra pateikiamos išimtys ar idiomos, kurios yra naudojamos švedų kalboje, šis skyrius yra tam, kad būtų galima greitai pakartoti pagrindus, bei juos 8

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems prisiminti.

Daiktavardis Švedų kalboje yra en-ţodţiai, kurie sudaro apie 80% visų švedų kalboje esančių daiktavardţių, ir ett-ţodţiai, 20% daiktavardţių. Švediški daiktavardţiai neatitinka lietuvių kalbos daiktavardţių giminės. Jie yra kaitomi tik skaičiumi - vienaskaita, daugiskaita. Ţinoma, daiktavardţiai turi neţymimąsias ir ţymimąsias formas tiek vienaskaitoje, tiek daugiskaitoje. Nežymimoji

Žymimoji forma Nežymimoji

Žymimoji forma

forma

en-ţodţiai

ett-ţodţiai

en-ţodţiai

forma ett-ţodţiai

en bil

bil/en

ett hus

hus/et

autimobilis

tas automobilis

namas

tas namas

en flicka

flick/an

ett yrke

yrk/et

mergaitė

ta mergaitė

profesija

ta profesija

Apskritai (nors yra išimčių) en daiktavardţiai sudaro grupę ţodţių, kurie įvardija ţmones ir gyvūnus, laiką, šventes, mėnesius, sezonus ir ţodţius, kurie baigias -a, -dom, -het, -(n)ing: en lärare, 'mokytojas'; en katt 'katė'; en vinter 'ţiema'; en matta 'kilimas'; en tidning 'laikraštis'. Ett daiktavardţiai sudaro grupę ţodţių, kurie apima kontinentus, šalis, provincijas, miestus ir ţodţius, kurie baigiasi -ande, -ende, -um: ett leende 'šypsena'; ett museum 'muziejus'. Švedų kalbos daiktavardţiai turi tik dvi formas: tai bazinę formą, kuri naudojama įvardinti subjektą ir objektą, ir kilmininko linksnio formą - genityvą (savininkiškumui nurodyti) pridedant galūnę -s: Kalle har en flickvän. SUBJ. OBJ. Kalle turi merginą. Kalles

flickvän heter Rebecca.

GENITYVAS

Kalles mergina vardu Rebecca.

Rebecca älskar

Kalle. obj.

Rebecca myli Kalle. Švedų kalboje yra septyni variantai daugiskaitai formuoti, pridedant galūnes: 9

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems -or

-ar

-er

-r

-n

mattor kilimai

stolar kėdės

gardiner užuolaidos

vrår kampai

täcken dangalai

nėra galūnės golv grindys

-s musicals miuziklai

Dauguma atvejų galima nuspėti, kokia bus daugiskaitos forma ir galūnė iš uţuominų bei formų, pvz.: en flicka --> två flickor; en räkning --> två räkningar; en skönhet --> två skönheter; ett tak --> två tak; ett ställe --> två ställen. Yra trys skirtingos daiktavardţių daugiskaitos ţymimosios formos: Daugiskaita baigiasi -r prideda -na soffor|na, tidningar|na, katter|na Daugiskaita baigiasi -n prideda -a äpplen|a, yrken|a Daugiskaitos neturinčios ţymimosios galūnės prideda -en hus|en, barn|en

Būdvadţiai Švedų kalboje būdvardţiai uţima vietą šalia daiktavardţio, kurį jis apibūdina: en varm sommar šilta vasara

den varma sommaren šiltoji vasara

sommaren var varm vasara buvo šilta

Švedų kalboje būdvardţiai sakinyje yre derinami su daiktavardţius. Su en-ţodţiais rašoma bazinė būdvardţio forma (pvz.: tokia kaip ţodyne - rolig); su ett-ţodţiais būdvardis prideda galūnę - t, prie bazinės formos, o daugiskaitoje - a, taigi ţodyne rasite rašoma - rolig -t-a. Daugiau pavyzdţių: en varm dag šilta diena ett varmt bad šilta vonia varma dagar varma bad

dagen var varm diena buvo šilta badet var varmt vonia buvo šilta dagarna var varma baden var varma

Atkreipkite dėmesį: švedų kalboje būdvardţiai yra derinami nepriklausomai, kurioje sakinio vietoje jis yra patalpintas. 1 Kai daiktavardis ţymimosios formos (sommaren, badet, t.t.) yra apibrėţiamas būdvardţio, būdvardinis artikelis arba fronto artikelis daţniausiai turi būti pridedamas: den varma sommaren det varma badet de varma somrarna/baden

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Tokią konstrukciją galima papildyti įterpiant här/där: den här varma sommaren (šita šiltoji vasara) t.t. 2 Po genityvo arba savybinio įvardţio galūnės artikelis yra numetamas nuo šios konstrukcijos: Marias varma bad hennes varma bad Yra skirtingų būdų laipsniuoti būdvardţius: • Pridedama -are, -ast prie bazinės formos (daugumai būdvardţių): Boken var rolig. Knyga buvo linksma. linksmiausias.

Pjäsen var roligare. Pjesė buvo linksmesnė.

Filmen var roligast. Filmas buvo

•Netaisyklingas laipsniavimas: Boken var bra. Knyga buvo gera.

Pjäsen var bättre. Pjesė buvo geresnė.

Filmen var bäst. Filmas buvo geriausias.

• Keičiamas šaknies balsis ir pridedama -re, -st: Mälaren är stor. Mälaren yra didelis.

Vättern är större. Vättern yra didesnis.

Vänern är störst. Vänern yra didţiausias.

• Naudojama mer, mest su būdvardţiais kurie baigiasi -isk ir dauguma būtojo laiko dalyvių/pusdalyvių: en fantastisk bok en mer fantastisk pjäs en mest fantastisk film fantastiška knyga labiau fantastiška pjesė labiausiai fantastiškas filmas

Įvardis Asmeniniai įvardţiai

aš tu jis ji

Subjektas Objektas

Savybinis

Sangąžinis

jag aš du tu han jis hon ji

min, mitt, mina mano din, ditt, dina tavo hans, sin jo, savo hennes, sin jos, savo

mig (mej) mane dig (dej) tave sig (sej) save sig (sej) save

mig (mej) mane dig (dej) tave honom jį henne ją

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tai (en-ţodţiai) tai (ett-ţodţiai)

den tai det tai

Daugiskaita mes

vi mes jūs/formali forma ni jūs jie de jei

den tai det tai

dess, sin to, savo dess, sin to, savo

sig (sej) save sig (sej) save

oss mus er jus dem jie

vår, vårt, våra mūsų er, ert, era jūsų deras , sin jų, savo

oss mus er jus sig (sej) save

Sangrąţiniai savybiniai įvardţiai hans ir sin Švedų kalboje savybiniai įvardţiai gali būti naudojami dviejų rūšių: arba hans, hennes, dess, deras atitinkamai (visi nelinksniuojami); arba: sin (sitt, sina), kurie yra linksniuojami kaip būdvardţiai. Kai savybinis yra naudojamas kaip subjektas, naudojame hans, hennes, dess, deras: Hans bil är gammal. Jo automobilis yra senas. Hennes man är ung. Jos vyras yra jaunas. Deras barn är busiga. Jų vaikas yra pašėlęs. Savybiniai įvardţiai, kurie yra naudojami kaip objektai ir kurie nurodo priklausomumą į subjektą - sin ar sitt, ar sina: Jis pardavė savo automobilį. Ji nudaţė savo miegamąjį. Han sålde sin bil. Hon målade sitt sovrum.

Klausiamieji įvardţiai vem kas? (su ţmonėmis) vad kas? (su negyvais) vilka kas? (dgs.) vilken vilket vilka kuris? koks? kokie? när kada? var kur? hur kaip? varför kodėl? 12

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Veiksmaţodţiai Veiksmaţodţių sudarymas yra sudėtingesnis nei jų vartojimas. Švedų kalboje veiksmaţodţiai nėra kaitomi asmenimis. Vienas veiksmaţodis naudojamas visiems asmenims. Švedų kalboje nėra būtojo daţninio laiko, tačiau yra laikai, kurie išreiškia veiksmą prasidėjusį praeityje ir tebesitęsiantį (perfektum), ir laiką, kuris išreiškia veiksmą, kuris yra jau pasibaigęs ir po jo ėjęs veiksmas taip pat pasibaigęs (pliuskvamperfektum): Hon studerar svenska. Hon ska studera svenska. Hon har studerat svenska. Hon hade studerat svenska.

Ji mokosi švedų kalbos. Ji mokysis švedų kalbos. Ji mokėsi švedų kalbos. (bet dar nebaigė) Ji mokėsi švedų kalbos. (ir jau kažką baigė po to)

Silpnieji veiksmaţodţiai Bendratis 1 asmenuotė arbeta/ 2a asmenuotė böj/a 2b asmenuotė köp/a 3 asmenuotė sy/

Esamasis laikas

Būtasis laikas

Supynas

Būtojo l. dalyvis*

Esamojo l. dalyvis

Reikšmė

arbeta/r

arbeta/de

arbeta/t

arbeta/d

arbeta/nde

dirbti

böj/er

böj/de

böj/t

böj/d

böj/ande

lenkti

köp/er

köp/te

köp/t

köp/ande

pirkti

sy/r

sy/dde

sy/tt

sy/dd

sy/ende

siūti

*Būtojo laiko dalyviai yra kaitomi kaip būdvardţiai.

Stiprieji veiksmaţodţiai (IV linksniuotė) Balsių kaita ieii uöu iauu aoaa äauu

Bendratis bit/a bjud/a finn/a dra(ga) bär/a

Esamasis laikas bit/er bjud/er finn/er dra/r bär/

Būtasis laikas bet bjöd fann drog bar

Sypynas bit/it bjud/it funn/it drag/it bur/it

Būtojo laiko dalyviai yra kaitomi kaip būdvardţiai. Yra taip pat ir kitų neţymių balsių kaitos atvejų.

Vietos ir judesio/krypties prieveiksmiai 13

Būtojo laiko dalyvis bit/en bjud/en funn/en drag/en bur/en

Reikšmė kąsti kviesti rasti traukti nešti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kai kurie prieveiksmiai vietai nusakyti turi dvi skirtingas formas: Vietos lokacijai nusakyti, ir tam naudojami veiksmaţodţiai vara 'būti‘; bo 'gyventi'; ligga 'gulėti, būti'; Veiksmo krypčiai nusakyti, naudojami veiksmaţodţiai tokie kaip gå 'eiti'; åka, resa 'keliauti‘, ‘vaţiuoti‘. Vietos var kur här čia där ten ute lauke inne viduje uppe aukštai nere žemai hemma namuose borta toli Var bor ni nu? Kurt u gyveni dabar?

Judesio kryptimi vart kur link hit čia dit ten ut lauk in vidun upp aukštyn ner žemyn hem namų link bort tolyn Nere i Skåne. Apačioje/pietuose Skåne’je.

Är Nils hemma. Nej, han kom hem för ett tag sedan och sedan gick han ut igen. Ar Nils namie? Ne, jis parėjo namo prieš kaţkiek laiko ir vėl išėjo.

Sakinių struktūra ir ţodţių tvarka pagrindiniame sakinyje The finite verb is always in the second position in Swedish main clauses:

(1) (2) (3) (4)

1 Frontas 2 Veiksmaž. Hon bor Ji gyvena Stokholme. Nu bor Dabar gyvena ji Stokholme. Var bor Kur gyvena ji? Bor Ar ji gyventa Stokholme?

3 Subjektas -

4 kt. i Stockholm.

hon

i Stockholm.

hon? hon

i Stockholm?

Sakiniuose kaip(1), (2) visada yra ţodis fronto pozicijoje. Ar klausimuose (4) ţodţio fronto pozicijoje nėra, kadangi klausiamasis ţodis yra veiksmaţodis, kurie yra antroje pozicijoje. Jei sakinys prasideda ne subjektu (2) subjektas tokiu atveju eina iš karto po veiksmaţodţio (inversija). Toks nesubjektinis darinys daţniausiai būna laiko ar vietos išraiška, prieveiksmis ar aplinkybė: I morgon reser vi bort.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Rytoj mes išvyktame. I stan kan man köpa vin. Mieste galima nusipirkti vyno. 1 Frontas 2 Veiksmaž. 3 Subjektas (5) Pia bor Pija negyvena ten daugiau. (6) Bor hon Ar negyvena ji ten daugiau?

4 Prieveiksmis 5 kita inte där längre. inte

där längre?

Prieveiksmis eina iš karto po veiksmaţodţio (5) arba po subjekto (6), kai ţodţių tvarka sakinyje yra atvirkštinė. 1 Frontas 2 Veiksmaž.1 3 Subj. (7) Hon har Ji jau persikraustė iš ten. (8) Hon måste -

4 Priev. 5 Veiksmaž.2 6 Obj. redan flyttat snart

söka

Kita. därifrån.

ny bostad.

Ji privalo greitai ieškoti kito būsto. Pirmas veiksmaţodis sakinyje gali būti bet kurio laiko, tačiau antrasis veiksmaţodis daţniausiai bus supyno forma (7), arba antrajam veiksmaţodţiui naudojama bendratis (8). Antrojo veiksmaţodţio vieta yra po prieveiksmio. 1 Frontas 2 Veiksmaž.1 3 Subj. (9) Hon har Ji nesenai tapo bedarbė. (10) Hon kommer Ji greitai ieškosis darbo.

4 Priev. nyligen

5 Veiksmaž.2 6 Obj. blivit arbetslös.

snart

att söka

arbete.

Šeštoje vietoje gali buti tiesioginis objektas (10), netiesioginis objektas, subjekto papildinys (9) ar objekto papildinys. 1 Frontas 2 Veiksmaž.1 3 Subj. 4 Priev. 5 Veiksmaž.2 6 Obj. 7 BVL (11) Pia hade ju läst medicin i Lund. Pia studijavo, žinoma, mediciną Lunde. (12) Hur kommer det att gå för henne i framtiden? Kaip seksis jai ateityje?

Šalutinis sakinys (pasviruoju šriftu) kaip dalis pagrindinio sakinio

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

(13) (14)

(15)

(16)

1 Frontas 2 Veiksmaž.1 3 Subj. 4 Priev. 5 Veiksmaž.2 6 Obj. 7 BVL. Vi gick när han kom. Mes išėjome, kai jis atėjo. När han gick vi. kom Kai jis atėjo, mes išėjome Att han förvånade mig. vann Kad jis laimėjo, nustebino mane. Att han visste vi aldrig. vann Kad jis laimėjo, neţinojome mes niekada.

Šalutinis sakinys yra daţniausiai dalis pagrindinio sakinio ir sudaro subjektą (15), objektą (16) ar prieveiksmį (13). Prieveiksmio sakiniai daţniausiai naudojami temo vietą (14). Šalutinio sakinio dalių pozicijos Kontekstas

1 2 Subj. 3 Priev. 4 Jungtukas Veiksmaž.1 (17) Han sa att det inte var Jis pasakė, kad tai nebuvo linksma daugiau. (18) Vi om de aldrig hade frågade Mes paklausėme, ar jie niekada neragavo tekšių.

5 6 Obj. Veiksmaž.2 roligt smakat

7 BVL längre.

hjortron förr.

Skirtumas tarp šalutinio sakinio ţodţių tvarkos ir pagrindinio sakinio ţodţių tvarkos yra: Šalutinio sakinio elementai yra, su viena išimtimi (jungtuku), identiški pagrindiniam sakiniui, bet turi truputį kitokią ţodţių tvarką. Nėra fronto ir tvarka sakinyje yra pastovi: jungtukas - subjektas - prieveiksmis veiksmaţodis. Prieveiksmis eina prieš pirmąjį veiksmaţodį.(veiksmaţ.1) Subjekto pozicija yra visada uţpildyta.

Netaisyklingi veiksmaţodţiai: BENDRATIS

ES.L

BŪT.K.L

SUPYNAS

LIEPIAMOJI NUOSAKA VERTIMAS

ber

bad

bett

be!

prašyti, maldauti

besluta

beslutar

beslöt

besluta!

nuspręsti

binda bita bjuda

binder biter bjuder

band bet bjöd

bind! bit! bjud!

rišti kąsti kviesti

beslutit / beslutat bundit bitit bjudit

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

brinna brista bryta bära (böra) dra dricka driva

(bliver) / blir brinner brister bryter bär bör drar dricker driver

duga

duger

dög

dugit

dug!

dyka dö dölja falla

dyker dör döljer faller

dök / dykte dog dolde föll

dykt dött dolt fallit

dyk! dö! dölj! fall!

fara

far

for

farit

far!

finna finnas flyga flyta frysa få försvinna

finner finns flyger flyter fryser får försvinner (giver) / ger gjuter glider gläd(j)er griper gråter går gör har heter hinner hugger håller kliver knyter kommer kryper kan

fann fanns flög flöt frös fick försvann

funnit funnits flugit flutit frusit fått försvunnit

finn! flyg! flyt! frys! få! försvinn!

degti pratrūkti lūţti nešti turėtų traukti gerti varyti būti pakankamai geras nerti mirti slepti kristi judėti, keliauti rasti egzistuoti skristi pluduriuoti šalti gauti pranykti

gav

(givit) / gett

ge!

duoti

göt gled gladde grep grät gick gjorde hade hette hann högg höll klev knöt kom kröp kunde

gjutit glidit glatt gripit gråtit gått gjort haft hetat hunnit huggit hållit klivit knutit kommit krupit kunnat

gjut! glid! gläd! grip! gråt! gå! gör! ha! het! hinn! hugg! håll! kliv! knyt! kom! kryp! -

lietu slysti patenkinti griebti verkti eiti daryti turėti vadinti suspėti kapoti laikyti ţingsniuoti rišti ateiti šliauţti galėti

(bliva) / bli

(giva) / ge gjuta glida glädja gripa gråta gå göra ha heta hinna hugga hålla kliva knyta komma krypa kunna

blev

blivit

(bliv!) / bli!

tapti, būti

brann brast bröt bar borde drog drack drev

brunnit brustit brutit burit bort dragit druckit drivit

brinn! brist! bryt! bär!

dra! drick! driv!

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems le lida ligga ljuga lyda låta

ler lider ligger ljuger lyder låter

log led låg ljög löd/lydde lät

lett lidit legat ljugit lydit/lytt låtit

le! lid! ligg! ljug! lyd! låt!

lägga

lägger

lade

lagt

lägg!

[vara tvungen]

är tvungen

var tvungen

varit tvungen

var tvungen!

niga

niger

neg

nigit

nig!

njuta nypa nysa pipa rida rinna riva ryta se sitta sjunga sjunka skina skjuta (skola) skrika skriva skryta skära

njuter nyper nyser piper rider rinner river ryter ser sitter sjunger sjunker skiner skjuter ska skriker skriver skryter skär

njöt nöp nös/nyste pep red rann rev röt såg satt sjöng sjönk sken sköt skulle skrek skrev skröt skar

njutit nypt nysit/nyst pipit ridit runnit rivit rutit sett suttit sjungit sjunkit skinit skjutit skolat skrikit skrivit skrutit skurit

njut! nyp! nys! pip! rid! rinn! riv! ryt! se! sitt! sjung! sjunk! skin! skjut!

slippa

slipper

slapp

sluppit

slipp!

slita

sliter

slet

slitit

slit!

slå

slår

slog

slagit

slå!

slåss smyga smälta smörja snyta sova spinna spricka

slåss smyger smälter smörjer snyter sover spinner spricker

slogs smög smälte/smalt smorde snöt sov spann sprack

slagits smugit smält smort snutit sovit spunnit spruckit

slåss! smyg! smält! smörj! snyt! sov! spinn! sprick!

skrik! skriv! skryt! skär!

šypsotis kentėti gulėti meluoti paklusti leisti padėti, paguldyti privalėti tūptelti, daryti reveransą mėgautis gnybti čiaudėti pipsėti vaţiuoti, joti bėgti įbrėţti riaumoti matyti sėdėti dainuoti skęsti spindėti šauti būti(būs.l) šaukti rašyti didţiuotis pjauti "praslysti", išvengti įplėšti mušti, suduoti muštis sėlinti tirpti tepti pūsti nosį miegoti suktis įtrūkti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems sprida springa sticka stiga stjäla strida stryka stå suga

sprider springer sticker stiger stjäl strider stryker står suger

spred/spridde sprang stack steg stal stred strök stod sög

spridit/spritt sprungit stuckit stigit stulit stridit strukit stått sugit

sprid! spring! stick! stig! stjäl! strid! stryk! stå! sug!

supa

super

söp

supit

sup!

svida svika svälja svälta svära säga sälja sätta ta tiga tvinga vara veta vika vilja vinna vrida välja vänja växa äta

svider sviker sväljer svälter svär säger säljer sätter tar tiger tvingar är vet viker vill vinner vrider väljer vänjer växer äter

sved svek svalde svalt/svälte svor sade sålde satte tog teg tvang/tvingade var visste vek/vikte ville vann vred valde vande/vänjde växte åt

svidit svikit svalt svultit/svält svurit sagt sålt satt tagit tigit tvungit/tvingat varit vetat vikit/vikt velat vunnit vridit valt vant/vänjt växt/vuxit ätit

svid! svik! svälj! svält! svär! säg! sälj! sitt! ta! tig! tvinga! var! vik! vinn! vrid! välj! vänj! väx! ät!

skleisti bėgti įgelti atsikelti vogti kovoti pabrėţti stovėti čiulpti gerti alkoholį nudilginti nuvilti praryti badauti keiktis sakyti parduoti pasodinti imti tylėti priversti būti ţinoti lankstyti norėti laimėti pasukti parinkti pritapti augti valgyti

Tarimas, kirčiavimas ir akcentas Abėcėlė Švedų kalbos abėcėlė turi 29 raides, šiek tiek maţiau nei lietuvių kalba. Švedų kalbos ypatingosios raidės yra abėcėlės gale. Atkreipkite dėmesį į tvarką: abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Ţodţiai prasidedantys raide w, kartais ţodyne randami prie raidės v.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Tarimas - Balsiai Švedų kalba turi daug skirtingų balsių garsų. Ką aprašysime ţemiau galioja tik kirčiuotiems balsiams. Pastebėkite tai, kad: Skirtumas tarp trumpų ir ilgų balsių yra labai didelis: jei ilgas balsis, tai jis bus tikrai ilgas, jei trumpas, tai itin trumpas. Ir å ir ö tariame suformavus lūpas panašiai. Ilgas o ir ilgas u lūpų formavimas yra kaip ţodyje – tūzas. Abu i ir y tariami skirtingai, tačiau lieţuvis yra kietai prigludęs prie priekinių dantų. J išlieka kaip lietuviškas j.  ä ir ö prieš r tariame labiau atverta burna nei kitais atvejais.  Kirčiuoti skiemenys yra visada ilgi: trumpi kirčiuoti balsiai + ilgas priebalsis (du ar daugiau priebalsių) arba ilgas kirčiuotas balsis + trumpas priebalsis; nekirčiuoti skiemenys yra visada trumpi. Ilgi segmentai knygoje paţymėti pabrauktomis raidėmis. Kirčiuotų balsių tarimo atitikmenys: Ilgas Trumpas ilgas trumpas ilgas trumpas ilgas trumpas ilgas trumpas ilgas trumpas ilgas trumpas ilgas

a a å å o o u u e e ä ä i i y

trumpas

ilgas trumpas

ö ö

"a" lietuviškas „labas― atviras ir trumpas a kaip ţodyje „katė― tariamas kaip ilgas o – „mostas―, „oras― trumpas o – kaip ţodyje „golfas― daţniausiai tariamas kaip ilgas ū – „rūkas― tariamas kaip trumpas u, tačiau ne visada tariame kaip dvibalsį „iū― „griūti― tariama kaip trumpa „u― „butas― daugiau girdisi ė, nei e kaip ţodyje „vėsa― girdimas kaip tarp e ir ė. tariamas plačiai – e, kaip „eglė― trumpas e, kaip ţodyje „Ernestas― tarimas kaip ţodyje „yla― tariasi kaip „pinti―, „skinti―, „bintas― tarimo atitikmens nėra lūpos formuojamas kaip tarimui „u― tačiau tariamas garsas i. tas pats kaip ir ilgam balsiui, tik tariama trumpai tariame kaip dvibalsį „io― – „kliošas― tas pats kaip ilgas tik tariame trumpai

hat hatt mås måste bot bott ful full vet vett lät lätt fin finns byt bytt nöt nött

Ţemiau pateikti asmenvardţių ir vietų pavadinimų pavyzdţiai: i

ilgas balsis

trumpas balsis

ilgas balsis

trumpas balsis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Frida Lisa Siv Stig ilgas balsis

Karin Jan Karl Skara ilgas balsis

Rut Sune Uno Ture ilgas balsis

ä prieš r o

Sälen Mälaren ilgas balsis Pär ilgas balsis Mora Boden Ola

Birgit Ingrid Britta Nils trumpas balsis Dagmar Annika Janne Halland trumpas balsis Ulla Gun Ulf Lund trumpas balsis Rättvik Säffle trumpas balsis Märta trumpas balsis Bosse Blomgren Olle

Eva Berit Sten Lena ilgas balsis

Bengt Jens Petter Ebba trumpas balsis

Tyra Lydia Ryd Ystad ilgas balsis

Yngve Ylva Sylvia Yngsjö trumpas balsis

Håkan Åsa Småland Åmål ilgas balsis

Måns Ånge Hålland Tåstrup trumpas balsis

Södra Öland ilgas balsis

Stöllet Östen trumpas balsis

Töreboda

Mörtsunda

ö prieš r

Balsio ilgis Taisyklės, kurios nurodo kirčiuoto balsio ilgį:  Balsiai po kurių rašoma tik viena priebalsė yra tariami ilgai: går.  Balsiai po kurių rašomos dvigubos priebalsės ar dvi priebalsės tariamos trumpai, o priebalsės ilgai: gått.  Balsės po kurių nėra priebalsių tariamos ilgai (atvirame skiemenyje): gå Bet atkreipkite dėmesį į ţemiau pateiktus punktus:  Taisyklės negalioja ţodţiams, kurie baigiasi galūnėmis -m. -n ţodyje in ir n daţniausiai yra ilgos jau ir taip (= mm, nn). palyginimui den, hem taip pat ţiūrėkite 107 psl.  Daţni ţodţiai arm, charm, arbete turi trumpą a. Kaip lietuviškai – ranka.  Nekirčiuoti balsiai yra visada trumpi: a - skriva, e - röker.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Priebalsių garsai Dauguma priebalsių raidţių tariamos taip pat kaip ir lietuvių kalboje b, d. f, h. 1, m, n, p, t, v, išskyrus x, kurios lietuvių kalboje nėra. Tariasi [eks]. Kai kurių specifinių priebalsių ir priebalsių grupių tarimas yra aprašytas skyriuose, tačiau besimokantis iš karto turėtų ţinoti: 1 Priebalsių g-, k-, sk- tarimas priklauso nuo balsių rašomų po šių raidţių. Jei taip vadinamos minkštosios priebalsės e, i. y. ä. ö: tai jų tarimas yra kitoks: g- yra tariama kaip lietuviška ar švediška j pavyzdţiui ţodţiuose: Göran, gymnasium, gin. k- yra tariama kaip lietuviška š pavyzdţiui ţodţiuose: köpa, kära, kyrka. sk- yra panašiai kaip lietuviškas – ch, pavyzdţiui ţodţiuose: skina, skön, skära. Yra daug sktarimo variacijų priklausomai nuo dialekto, kalbėtojo. Kaip sk- panašiai tariasi ir : sj-, skj-, stj-, sju, skjorta, stjäla. „Kieti― g-, k-, sk- einantys prie balsius o, u, a, å. Jie yra tariami taip pat kaip lietuviški priebalsiai, pavyzdţiui ţodţiuose: gata, gul, god, kaka, kål, ko, skall, skor, skugga.  s raidė visada bus tariama kaip s , ji niekada nebus tariama, kaip z, pavyzdţiui ţodţiuose: Lisa, stycke, ros. musik, stum, lösa.  -rs tariama kaip lietuviška š pavyzdţiui kaip ţodţiuose: fors, Lars, störst.  -rt daţniausiai tariama tik t, garsas formuojamas burnos gale glaudţiant lieţuvį prie gomurio, ir ovaliai formuojant lūpas, pavyzdţiui ţodţiuose: bort, fart, kört.  t tokiu atveju yra tariama „priekyje― kai lieţuvis glaudţiamas tiesiai uţ priekinių dantų, pavyzdţiui ţodţiuose: bott, titta, stor. Kirčiavimas Švedų kalboje yra didelis skirtumas tarp kirčiuotų ir nekirčiuotų ţodţių sakinyje. Visi ţodţiai svarbus sakinio reikšmei pabrėţti yra kirčiuoti. Kitaip dar galima būtų vadinti sakinio kirčiavimu. 1-5-oje temoje šie ţodţiai bei ţodţių vietos, kurios yra kirčiuojamos pabraukta. Pabrauktos kirčiuojamos ţodţio dalys yra ţodţio kirčiavimui priskiriama dalis. Tekstuose rasite tokį ţymėjimo būdą: Hon är nitton år.

Ji yra devyniolikos metų.

Tik kirčiuoti ţodţiai sakinyje yra paţymėti. Kaip šiame pavyzdyje:  Ilgas priebalsis tt eina po trumpo kirčiuoto balsio i: nitton.  Trumpas priebalsis r eina po ilgo kirčiuoto balsio å: år.  Nekirčiuoti balsiai yra nepaţymėti(čia o, ä): hon, är. Ţemiau pateiksime daugiau kirčiavimo taisyklių: 22

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems  Kalbos dalys, kurios yra pabrėţiamos sakiniuose (ilgas ar trumpas kirčiuotas balsis)  Ţodţiai, kurie daţniausiai būna nekirčiuoti  Dviejų ţodţių kirčiavimas  Kirčiuoti ir nekirčiuoti skiemenys  Kirčiuoti ir nekirčiuoti priešdėliai bei priesagos. Akcentuojamos kalbos dalys sakinyje Daiktavardţiai Anna har köpt ett hus. Huset har en altan.

Anna nusipirko namą. Namas turi balkoną.

Veiksmaţodţiai Kai nėra objekto (obj.) papildinys ar būdo, vietos, laiko aplinkybės (BVL): Eva äter och dricker. Eva valgo ir geria. Eva dricker kaffe. Eva geria kavą. Obj. ir: Hon blev sjuk. Ji susirgo. Papild. Han är polis. Jis yra policininkas. Papild. Pastebėtina: är yra tariamas kaip ė. Būdo, vietos, laiko išraiškos (BVL-išraiškos) Nu bor hon BVL Stänger affären

i Stockholm. BVL tidigt idag? BVL BVL

Dabar ji gyvena Stokholme. Ar parduotuvės uţsidaro anksti šiandien?

Sakinyje neakcentuojama Įvardţiai arba v-ţodţiai (klausiamieji ţodţiai) jag (tariama (tar.) ja), du, han, hon, den, det (tar. de), vi. ni, de (tar. dom) (aš, tu, jis, ji, tai, tas, mes, jūs, jie/jos) mig (tar. mej), dig (tar. dej), sig (tar. sej), honom, henne, oss, er, dem (tar. dom) (mane, tave, jį, ją, mus, jus, juos) (išskyrus atvejus, kada jie eina sakinio pradţioje): Jag älskar honom. Aš jį myliu. Honom älskar jag. Jį myliu aš. min, din, sin, hans, hennes, dess. vår, er, deras (mano, tavo, savo, jo, jos, to/tos, mūsų, jūsų, 23

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems jų) man, en, ens, nån (kas nors, kas nors, kieno nors, kas nors) vem, vad (tar. va), när, hur (kas – apie ţmogu, kas, kada, kaip): Vad sa du? Ką tu pasakei?

Jungtukai och (tar. å), men, att (tar. å), om, när, därför, som (ir, bet, kad, jei, kada, todėl/nes, kaip) Han sa, att han drack gin och tonic.

Jis pasakė, kad gėrė dţino ir toniko.

Prieveiksmiai inte, nog, väl, ju (ne, turbūt, uţtikrintai, ţinoma) Hon vill inte. Ji nenori. De är inte hemma. Ji nėra namuose. Jie yra ne namuose. Han kommer nog. Jis turbūt ateis.

Dviejų ţodţių pabrėţimas Kai du ar daugiau ţodţių einančių kartu viename junginyje paskutinis frazės ţodis yra pabrėţiamas. Prielinksnis + daiktavardis (Titta) i boken. Ţiūrėk į knygą. (De kommer) i dag. Jie ateina šiandien. Neţymimasis artikelis + daiktavardis en bil ett hus

automobilis namas

Veiksmaţodis + dalelytė gå ut hälsa på

išeiti aplankyti

Veiksmaţodis1 + veiksmaţodis2 Jag ska gå.

Aš eisiu. 24

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems De hade kommit. Jie atvyko. Bendraties dalelė (att) + veiksmaţodis att gå att komma

eiti ateiti

Veiksmaţodis + papildinys (Han) är lång. Jis yra aukštas. (Hon) är student. Ji yra studentė. än/som + lyginamas ţodis (Han är längre) än Olle. Jis yra aukštesnis nei Olle. (Han är lika ung) som hon. Jis yra toks pat jaunas, kaip ji. Įvardis + įvardis det här min egen

šitas mano nuosavas

Laikas, matavimas klockan tre trečia valandą (två) koppar kaffe du puodeliai kavos Skaičius + skaičius trettioåtta

trisdešimt aštuoni

Vardas + pavardė Lasse Nilsson Kirčiuoti/nekirčiuoti skiemenys Du trečdaliai nesudurtinių ţodţių turinčių daugiau nei vieną skiemenį, yra kirčiuoti pirmame skiemenyje ir vienas trečdalis tokių ţodţių yra kirčiuojami kaţkuriame kitame skiemenyje. Pirmojo kirčiuoto skiemens pavyzdţiai yra: nyckel (raktas), vinter (ţiema), köper (perka), hallon (avietė), gåta (mįslė). Kirčiuojamas kitas skiemuo:  priešdėliai be-, för-: bestrida (negti), betala (mokėti), försök (bandymas) 

priesaga -era: parkera (parkuoti), studera (studijuoti)



skoliniai: restaurang (restoranas), revy (perţiūra), universitet (universitetas) 25

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 

svetimos priesagos: regissör (reţisierius), gymnast (gimnastas), musikant (musikantas)

Sudurtiniai ţodţiai (ţodţiai sudaryti iš dviejų ar daugiau ţodţių) yra kirčiuojami pirmoje ir paskutinėje ţodţio dalyje. Stokholmo švedų tarime pirmas tonas yra krentantis, antras kylantis. ↘ ↗ ↘ ↗ ↘ ↗ Husnyckel centrallasarett Metallindustriarbetarförbundet namų raktas centrinė ligoninė Metalo darbuotojų profsąjunga Kai kurie probleminiai ţodţiai Kai kurie ţodţiai, kurie yra panašūs į angliškuosius (kurie bus randami knygoje) yra kirčiuojami kitaip nei anglų kalboje: familj, figur, institution, intresserad, juli, katolsk, klimat, kultur, miljon, passagerare, portion, program, restaurang, student, toalett, traditionell, universitet, vegetation, choklad, demokrat, demonstration, journalist, litteratur, religion, referens, chaufför Kirčiuojami priešdėliai o-, miss-, van-, gen-, an-, er-, olycklig, ankomma sam-, sär-, und-, samarbeta tili-, upp-, av-, in-, över-, under- avlida, övergå Kirčiuojamos priesagos -bar, -skap, -sam, -het, -dom, -lek, -aktig, -mässig, -al, -ant, -at, -ell, -era, -eri, -i, -ik, -in, -ism, -ist, -it, -itet, -iär, on, -os, -tion, -s(s)ion, -är, -ör, -inna, -essa

brottslighet, sjukdom storlek, elegant formell, kommentera universitet kvalifikation, frisör prinsessa.

Nekirčiuoti priešdėliai be-, förde-, in-, im-, inter-, kon-, ko-, presyn-, sym-, trans-, a-, mono-

betala, förstå intressant syntes, monopol

Nekirčiuotos priesagos -ig, -lig, -(n)ing, -ande, -ende, -else -are, -ast -a (veiksmaţodis), -en (būtojo laiko dalyvis

sandig, parkering lärare, lättast tala, skriven 26

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems -or, -ar, -er (daiktavardţio daugiskaitos galūnė) -it (veiksmaţodţio supynas) -is, –isk, -iker, -re (palyginimai), -erst -en (galūnė), -er (veiksmaţodţio es.l)

flickor, bilar, parker sprungit godis, tragisk bilen, åker

Akcentas Prieš tai matėme, kad sudurtiniai ţodţiai visada turi du kirčius: Hus|nyckel namų raktas

central|lasarett centrinė ligoninė

stor|stads|parti didmiesčio partija

Kai ţodyje naudojami du kirčiai, tai įgauna tam tikrą tarimo modelį – „melodiją―. Ši „melodija― varijuoja skirtingose šalies dalyse. Centrinėje šalies dalyje tonas krenta pirmoje ţodţio dalyje ir kyla paskutinėje. Toks ţodţio kirčiavimas vadinamas – akcentu 2. ↘ ↗ hus| nyckel namų raktas

↘ ↗ skol|bok vadovėlis

↘ ↗ barn|mat vaikų maistas

↘ ↗ lokal|tåg vietinis traukinys

Nemaţa ţodţių dalis, ne vien sudurtiniai, turi šį, melodiją primenantį, kirčiavimą. Tai reiškia, jog melodija leidţiasi pradţioje, ir kyla ţodţio pabaigoje, nors kirtis yra pradţioje, o galas yra nekirčiuotas. ↘ ↗ Gammal Senas

↘↗ flicka mergaitė

↘ ↗ svenska švedų k.

↘ ↗ tala kalbėti

↘ ↗ stolar kėdės

Tono pakėlimas ant nekirčiuoto skiemens leidţia ţodţiams skambėti švediškai, bet besimokantys daro klaidą galvodami, jog visi dviskiemeniai ar daugiaskiemeniai ţodţiai kirčiuojami šiuo būdu. Dauguma dviskiemenių ar daugiaskiemenių ţodţių turi šią „melodiją―, tai tiesa, tačiau daug yra kirčiuojama kitaip. Tai yra tie ţodţiai, kurie tampa dviskiemeniai pridedant ţymimąjį artikelį(galūnės artikelį) –en ar –et. Tokie ţodţiai turi – akcentą 1. ↗ ↗ ↗ bil/en hus/et barn/en automobilis namas vaikai (ţymimosios formos) Kaip bebūtų ţodyje: ↘↗ flicka/n mergaitė kuris turi du skiemenis, dar prieš tai, kai pridedame –n, kritimo-kilimo tonas išlieka. Kitas skiemuo, kuris neleidţia naudoti kritimo-kilimo tono, yra veiksmaţodţio esamojo laiko

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems galūnė –er: ↗ skriv/er raš/au -o

↗ köp/er perk/u- a

↗ läs/er skait/au –o

Šie ţodţiai turi tik vieną – kylantį toną (akcentas 1). Jūs būsite teisūs, jei naudosite krentantįkylantį toną dviskiemeniuose ţodţiuose su kirčiuotu skiemeniu, bet prisiminkite, kad ţymimasis artikelis ir veiksmaţodţio esamasis laikas to neleidţia. Kiti ţodţiai kurie baigiasi -er (taip pat -en ir -el) turi būti išmokti atskirai. Keli iš jų naudojantys akcentą 1-as (kylantis tonas): ↗ ↗ ↗ socker vatten cykel Cukrus vanduo dviratis Ţodţiai (kiti nei sudurtiniai) kai kirčiuojamas ne pirmas skiemuo turi akcento 1 kirčiavimą: ↗ försöka Bandyti

↗ ↗ parkera cigarretter parkuoti cigaretės

Sudurtiniai ţodţiai, nuo kurių pradėjime, visada turi melodiją, kai pradţioje tonas krenta, o gale kyla, nepriklausomai nuo to, kokio ilgio ţodis yra. Pastebėtina, kad gali tekti ilgokai palaukti, kol tonas kils: ↘ ↗ ↘ ↗ Skrot|bilen smyg|läser Sudauţyta mašina skaito slaptai ↘ _____ ↗ choklad|cigaretter šokoladinės cigaretės

↘____________________ ↗ Metall|industri|arbetar|förbundet Metalo industrijos darbuotojų profesinė sąjunga

Tarp sudurtinių ţodţių taip pat yra išimčių. Bet jei išmoksite nenaudoti akcento 2 (kritantiskylantis tonas) su šalių pavadinimais (pvz.: England, Sverige, Frankrike), klausyti įdėmiai kaip ţmonės taria pavardes (pvz.: Svensson, Persson, Bergman) ir miestus (pvz.: Visby, Karlstad, Delsbo), ir naudoti akcentą 1 ţodţiuose trädgård (sodas) ir verkstad (dirbtuvės), tada jūs kalbėsite panašiai gerai, kaip bet kuris švedas bet kurią savaitės dieną (måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag taip pat akcentas 1)!

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Hej! Labas! Šioje temoje:  kaip prisistatyti  veiksmaţodţiai esamajame laike  asmeniniai įvardţiai  daiktavardţių giminės  dviejų tipų klausimai  kaip trumpai atsakyti  balsių tarimas  kaip paprašyti ir padėkoti  kaip retai švedai naudoja didţiąsias raides

Tekstas Labas! Hej. Jag heter Rebecca. Jag är nitton år. Jag kommer från USA. Jag studerar svenska i Stockholm. Min pojkvän heter Kalle. Hej. Jag heter Karl. Jag kallas för Kalle. Jag är svensk. Jag studerar datavetenskap på universitetet. Det här är min mamma, pappa och syster. Min mamma heter Eva, min pappa heter Jan och min syster heter Johanna. Hej. Det är jag som är Bill Jag kommer från Skottland. Jag är musiker. Jag spelar fiol. Jag är barndomsvän med Jan. Ţodynėlis Hej Jag Heta, heter Nitton år -et – komma kommer från studera/ - r- de pojkvän –nen –ner svenska –n

Labas Aš Vadinti(s) Devyniolika Metai Ateiti, atvykti Iš Studijuoti Vaikinas Švedų kalba

kallas för svensk -en –ar Datavetenskap –en på universitet -et – det här min mitt mina mamma -n –or och pappa -n –or 29

Vadintis Švedas IT mokslas Ant, viduje Universitetas Štai čia Mano Mama Ir Tėtis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems i Skottland spela/ -r –de musiker – n fiol -en -er

Nurodo vieta (viduje) Škotija Groti/ţaisti Muzikantas smuikas

syster -n systrar det är barndomsvän -nen – ner med

Sesuo Tai Yra Vaikystes draugas su

Kai kurie gale esantys priebalsiai numetami: Pastebėkite, jog žemiau pateiktuose žodžiuose netariame gale esančių priebalsių: jag här det

aš, tar. ja čia, tar. här tai. tar. de

är och med

yra, tar. ė ir, tar. å/ok su, tar. me

Numetus galūnes šiuos ţodţius tariant kartu, jie skamba taip: Det här är min mamma (tar. dehäämimmama). (Čia yra mano mama.) Veiksmaţodţiai ir įvardţiai Švedų veiksmaţodţiai išlieka tokie patys nepriklausomai nu oasmens ar skaičiaus: Vienaskaita jag är du är han är hon är den är det är man är

Daugiskaita vi är ni är de är

Aš esu Tu esi Jis yra Ji yra Tai yra su en žodžiais Tai yra su ett žodžiais Tai yra (apskritai)

Mes esame Jūs esate Jie yra

Tarimas kai kirčiuota: Jag Han Hon

tariama tariama tariama

ja han hun

man det de

tariama man tariama de tariama dom (kartai taip pat ir rašoma dom)

Daiktavardţių giminė Švedai sako en vän (draugas) ir en syster (sesuo), bet ett land (šalis) ir ett universitet (universitetas). Švedų kalbos daiktavardţiai turi dvi gimines: bendrąją, arba utrum, (jai priklauso ţodţiai su artikeliu en), pvz.: en flicka mergaitė, en buss autobusas, ir niekatrąją,

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems arba neutrum, (jai priklauso ţodţiai su artikeliu ett), pvz.: ett äpple obuolys, ett brev laiškas. Ţinoti, kurios giminės yra vienas ar kitas daiktavardis, - LABAI SVARBU, kadangi būdvardis ir įvardis kaitomi priklausomai nuo daiktavardţio giminės, t.y. derinami su daiktavardţiu. Daiktavardţio forma retai atspindi, kuriai giminei daiktavardis priklauso, vis dėlto didţioji dauguma daiktavardţių, pavadinančių ţmones, profesijas ir gyvūnus, yra bendrosios, arba utrum, giminės, taip pat, kaip ir didţioji dauguma daiktavardţių su galūnėmis -a, -are, -dom, -het, -else ir -ing. Trys ketvirtadaliai švedų daiktavardţių yra en giminės. Daiktavardţiai nusakantys daiktus gali būti bet kurios giminės, daţniausiai nepriklausomai nuo jų reikšmės. Įvarţiais (den/det) galima pakeisti daiktavardţius, tačiau jie taip pat sakinyje derinami su kitomis kalbos dalimis (pvz.: būdvardţiu): Smörgåsen/Den är stor. Sumuštinis/Jis didelis. Universitetet/Det är stort. Univeristetas/Jis didelis. Han äter en smörgås. Den är stor. Jis valgo sumuštinį. Tai didelis.(sumuštinis) Hon äter ett äpple. Det är stort. Ji valgo obuolį. Tai didelis.(obuolys) Dėmesio! ett barn vaikas, ett syskon sesuo, brolis. Bet jei giminė yra neţinoma, arba klausiame abstrakčiai apie ką nors- naudojamas det, kaip atstojantis giminę: Vem är det? Det är Rebecca. Kas tai? Tai Rebeka. Vad är det? Det är en fiol. Kas tai? Tai smuikas. Det är ett universitet. Tai universitetas. Det är min pojkvän. Tai yra mano vaikinas. Kiekvieno daiktavardžio giminę ir daugiskaitos formą reikia mokytis atskirai.

Dviejų tipų klausimai: Lygiai taip pat kaip ir anglų kalboje yra du tipai klausimų. Pirmasis tai ţodţių sakinyje sukeitimas veiksmaţodţio su subjektu ir gauname „ar― klausimą: Teiginys Han är svensk. Jis švedas. Han heter Kalle. Jis vardu Kalle. Klausimas Är han svensk? Heter han Kalle?

Ar jis švedas? Ar jis vardu Kalle?

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Šitie klausimai taip pat gali buti vadinami taip/ne klausimais, nes atsakymai į klausimus būtų taip arba ne (švediškai ja/nej ) Kitas klausimų tipas yra su klausiamaisiais ţodţiais (pvz.: kas, ką, kaip, kt.) švedų kalboje klausiamieji ţodţiai prasideda v, todėl vadinami v- klausimais (tai yra ne visais atvejais, pvz. Klausimas kada - när? Tačiau jis priklauso įvadintai grupei). Ţemiau pateikiami pavyzdţiai: Vad V-ţodis

heter

du?

Var V-ţodis

studerar han? Veiksmaţ Subj.

Kaip tu vadiniesi?

Veiksmaţ.

Vem V-ţodis

är Veiksmaţ

Kur jis studijuoja?

det? Subj

Kas tai?

1 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: Ar jis muzikantas? Kas tai? Tai smuikas. Ar ji turi seserį? Ar tai mano mama? Ne, tai tėtis. Tai draugas. Ar tai Rebeka? Ne, tai Kalle. Ar jis švedas? Veiksmaţodţiai – esamasis laikas Dauguma veiksmaţodţių esamajame laike baigiasi galūne -(e)r: studera/r spela/r komm/er het/er

mokytis, mokosi es.l. -r groti, ţaisti es.l. -r ateiti, ateina es.l. -er vadintis, vadinasi es.l. -er

Dalis iki pasvyrojo brūkšnio bus vadinama ţodţio kamienu ( studera/, spela/, het/) Taigi esamasis laikas sudaromas prie kamieno pridedant galūnę –r arba –er.

2 Pratimas Paverskite duotus teiginius į ‖ar‖ tipo klausimus: 1De studerar. 2 Det är Johanna.3 Hon kommer. 4 De är musiker. 5 Ni har en barndomsvän. 3 Pratimas Išversti į švedų kalbą:

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 Jie groja smuiku. 2. Mes mokomės. 3. Ji atvyksta iš JAV. 4. Ar tu mokaisi? 5. Ar jie atvyksta?

Trumpi atsakymai Jei kas nors paklaustų: „Ar tai smuikas?― jūs, ţinoma, galite atsakyti „taip, tai yra smuikas― arba paprasčiausiai „taip, tai yra tai― arba „ne, tai ne tai― toks konstruktas yra naudojamas švedų kalboje: Taip, tai yra tai. Ja, det är det. Ne, tai nėra tai. Nej, det är det inte. Ar tu švedas? Är du svensk? Taip, aš esu. Ja, det är jag. Ne, aš nesu. Nej, det är jag inte. Ar jis turi seserį? Har han en syster? Taip jis turi. Ja. det har han. Ne jis neturi. Nej, det har han inte. Struktūra tokia: Ja/Nej det + veiksmaţ. + subjektas/įvardis (+ inte). Jei veiksmaţodis klausime nėra ‖būti‖ (vara), "turėti‖ (ha) ar modalinis veiksmaţodis (pvz.: ska. vill), tuomet trumpasis atsakymas vartoja ţodį göra (daryti): Talar du svenska? Ar kalbi švediškai?

Ja, det gör jag. Taip, darau tai.

4 Pratimas Išversti į švedų kalbą: Taip, tu esi. Ne jie nėra. Taip aš turiu. Ne ji neturi. Taip tai yra. Ne mes neturime. Taip jis yra. Ne aš nesu. Tarimas : Ilgi ir trumpi balsiai Pasipraktikuokite tarti ţodţius su ilgomis balsėmis. Nekreipkite dėmesio į ţodţių reikšmes. A Å Å O bal bål mås mos bada båda mån mon gata gåta båda Boda I Y Y U bita byta lys lus Lisa lysa tryta truta silar sylar tyr tur Dabar pamėginkite ţemiau pateiktus ţodţius (asmenvardţius) su ilgomis ir trumpomis balsėmis:

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ilgas Jan Karin Sara Patrik Tyra Styrbjörn Tyko Lydia Åke Åsa Monika Håkan

trumpas Mats Annika Svante Allan Yngve Sylvia Ylva Jenny Måns Oskar Rolf Olga

ilgas Uno Rune Rut Julia Bo Tore Bodil Roda

trumpas Gunnar Ulf Gunnel Ulla Olle Barbro Sofia Josefin

Dialogas (kavinėje) REBECCA: KALLE: EXPEDIT: KALLE: REBECCA: EXPEDIT: REBECCA: EXPEDIT: KALLE: EXPEDIT:

Jag vill ha en kopp kaffe och en bulle. Vill du ha en bulle? Nej, tack. Jag vill ha en smörgås. Jag är hungrig. En skinksmörgås, tack. Tyvärr, de är slut. Vi har ostsmörgås. Då tar jag en kopp te och en ostsmörgås. Har ni apelsinjuice? Javisst. Kan jag få en juice, en kaffe och en kanelbulle, tack. Det blir åttio kronor tack. Varsågod. Tack så mycket.

Ţodynėlis vilja vill ville velat ha/ -r hade haft kopp -en -ar kaffe -t bulle -n -ar nej vill ha smörgås -en -ar hungrig -t -a skinksmörgås -en ar tyvärr slut ostsmörgås -en -ar då

Norėti Turėti Puodelis Kava Bandelė Ne Norčiau gauti Sumuštinis Alkanas Kumpio sumuštinis Gaila Baigėsi, pabaiga Sūrio sumuštinis tada

ta/ -r tog te - et apelsinjuice javisst kan jag få kunna kan kunde kunnat kanelbulle -n -ar tack blir åttio krona -n –or varsågod tack så mycket

Imti Arbata Apelsinų sultys Ţinoma Ar galėčiau gauti Galėti Cinamono bandelė Ačiū Bus (čia) Aštuoniasdešimt Krona (piniginis vienetas) Prašom Labia dėkoju

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Kaip paprašyti Atkreipkite dėmesė į skirtungus būdus pavartotus dialoge, kaip paprašyti: Har ni (du) ... ? Ar turite…? Kan jag få ... tack? Ar galiu gauti.. prašau? Jag vill ha ... Aš noriu… Jag skulle vilja ha ... Aš norėčiau.. Jag tar ... Aš imsiu.. Atkreipkite dėmesį į: Vad kostar ... ?

Kiek kainuoja..?

Varsågod! Tack! – Prašau, ačiū Yra daug temos variacijų susijusių su tack, kas reiškia ir ačiū, o vartojant sakinio gale reiškia prašau. Kai kurie pavyzdţiai: Kan jag få en kopp kaffe, tack? Ar galiu gauti puodelį kavos, prašau? Tack, tack! Ačiū. Tack så mycket! Labai ačiū. Tack ska du ha! Dėkoju tau. (paţodţiui – turėk ačiū) Ja, tack. Nej, tack. Taip ačiū. Ne ačiū. Kaip vokiečių kalboje "Bitte!'. Varsågod! Reiškia ‖prašau‖ jei ką nors duodate ţmogui, laikote duris ar tikitės iš kito ţmogaus kaţkokio veiksmo. Här har du kaffe. Varsågod! Čia tavo kava. Prašau! Varsågod och stig in! Prašom įlipti! Varsågod och sitt! Prašom atsisėsti. Tai taip pat gali būti panaudojama nemandagiai, reikalaujančiu tonu: Varsågod och gör som jag säger! Prašom daryti kaip sakiau!

Kiekiai Švedų kalboje naudojant kiekius nesudaromos papildomos konstrukcijos, tai naudojama panašiai kaip lietuvių kalboje: en kopp kaffe puodelis kavos ett glas vin taurė vynoa en flaska öl butelis alaus ett kilo ost kilogramas sūrio en liter fil litras jogurto

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Sudėtiniai daiktavardţiai Du atvejai, kaip galima pasakyti ta patį: en smörgås med ost en ost|smörgås en smörgås med skinka en skink|smörgås Dėmesio: -a yra numetama sudarant sudėtinius daiktavardţius: skinka -> skink|. 5 Pratimas Perţiūrėkite dialogą ir gramatikos dalį ir tada švediškai: - Paprašykite bokalo alaus. - Pasakykite prašau. - Paklauskite draugo ar jis/ji nenori puodelio arbatos. - Paprašykita kumpio sumuštinio. - Pasakykite, jog jūs neturite kumpio sumuštinio, bet turite sumuštinį su sūriu. - Pasakykite ačiū. Paţintinis tekstas Švedija ir kai kurios anglakalbės šalys Storbritannien är ett land, men det omfattar England, Skottland, Wales och Nordirland. I Sverige bor svenskar, och de talar mest svenska. I Storbritannien bor engelsmän, skottar, walesare och irländare, och de talar mest engelska. I USA bor amerikaner. Sverige har en kung. Storbritannien har en drottning. USA har en president. Sveriges huvudstad heter Stockholm. Storbritanniens huvudstad heter London. USAs huvudstad heter Washington DC. Sverige är ett industriland. Storbritannien och USA är också industriländer. Sverige har mycket skog. Storbritannien har ganska lite skog. I Sverige har man ofta mycket snö på vintern. I Storbritannien har man sällan mycket snö på vintern. I Sverige har man ibland sol på sommaren. I Storbritannien har man regn både på vintern och på sommaren! Ţodynėlis omfatta/ -r -de

susidėti

svensk -en -ar tala/ -r -de mest

švedas kalbėti daugiausia

Industriland -et länder het/a -er hette hetat mycket skog -en -ar

svenska -n engelska -n drottning -en -ar

Švedų kalba Anglų kalba karalienė

ganska sällan (en) sol

Industrinė valstybė/šalis vadintis Daug (nesuskaičiuojama) miškas pakankamai retai saulė

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems huvudstad –en städer kung -en -ar

sostinė

ibland

kartais

karalius

både ... och

Ir … ir

6 Pratimas Atsakykite švediškai (kur galima naudokite trumpus atsakymus): 1. Är Sverige ett land? 2. Vad är Storbritannien? 3. Vad talar engelsmän? 4. Vad talar svenskar? 5. Har Sverige en kung? 6. Vad heter Sveriges huvudstad? 7. Är USA ett industriland? 8. Har Storbritannien mycket skog? 9. Har Sverige snö på vintern? 10. Har England snö på vintern? 11. Har man mycket sol i Storbritannien på sommaren? Didţiosios ar maţosios raidės? Švedų kalboje, kaip ir lietuvių savaitės dienų, mėnesių, kalbų pavadinimai rašomi maţosiomis raidėmis, tačiau lietuvių šventės rašomos didţiosiomis, o švedų lieka maţosiomis:  Savaitės dienas, mėnesiai, šventės: måndag (pirmadienis), januari (sausis), midsommar (vidurvasaris)  Daiktavardţiai ir būdvardţiai nusakantys tautybę, kalbą, religiją ir politines paţiūras: engelsman (anglas), amerikan (amerikietis), svensk (švedas), katolik (katalikas), socialdemokrat (socialdemokratas) Internetiniai puslapiai: Oficialus Švedijos tinklapis: www.sweden.se Daugiau faktinių duomenų temomis: Menas ir kultūra, ekonomika ir verslas, vyriausybė ir politik air t.t. o taip pat greitos nuorodos apie Švediją ir švedus, Švenčių šventimus, Švediškąją kulinarija ir kt. Švedų instituto tinklapis: www.si.se

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

2 Rebecca, en student Rebeka studentė Šioje temoje:  Kaip pasakyti, kur jūs gyvenate ir iš kur atvykote • veiksmaţodţių bendratis ir esamasis laikas • daiktavardţių giminės ir artikelis • Laiko išraiškos • Tiesioginė ir atvirkštinė ţodţių tvarka • Skaitvardţiai nuo 1 iki 12 • g, k, sk tarimas • Kaip pasakyti ‖taip‖ ir ‖ne‖ • Kaip pasisveikinti • ţodţių tvarka klausimuose • Struktūra sakinyje ir klausime • Kokia šalis yra Švedija Tekstas Rebecca, en student Rebecca kommer från Minnesota, men hon bor i Stockholm. Rebecca studerar svenska på universitetet. Hon bor i en studentlägenhet nära universitetet. Den är liten men fin. Hon cyklar till universitetet. Där går hon på föreläsningar eller studerar i biblioteket. På eftermiddagen skriver hon ofta en uppsats eller gör en översättning. Vissa dagar börjar hon redan klockan åtta. Då måste hon gå upp klockan halv sju. Till frukost äter hon en smörgås och dricker kaffe. Rebecca är inte morgonpigg! Ibland träffar hon Kalle på kvällen. Han bor på Söder. Rebecca tar tunnelbanan dit. De går på bio, fikar eller ser på teve.

Ţodynėlis student -en -er hon bo/ -r -dde studentlägenhet -en -er nära den liten litet små men fin -t -a cykla/ -r -de till där

Studentas –ė Ji Gyventi Studetiškas butas Arti Tai (en ţodis) Maţas Bet Graţus Vaţiuoti dviračiu Iki Ten (nurodo vietą) Eiti

eller börja/ -r -de redan klockan åtta då måste gå upp sju till frukost inte morgonpigg a(būdv.) ibland 38

Arba Pradėti Jau Aštunta valanda Tada Privalo Atskelti Septyni Pusryčiams Neiginys Ţvalus Kartais Su(si)tikti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems gå -r gick på föreläsning -en -ar bibliotek -et – eftermiddag -en -ar skriv/a -er skrev ofta uppsats -en -er gör/a gör gjorde gjort Översättning -en -ar viss -t -a dag -en -ar

Paskaita Biblioteka Popietė Rašyti Daţnai Uţduotis Daryti Vertimas Ţinoma diena

träffa/ -r -de kväll -en -ar Söder ta/ -r tog tunnelbana -n dit bio -n -r fika/ -r -de se/ -r såg på teve -n -ar

Vakaras Pietinis Stok. Rajonas Imti (vaţiuoti) Metro Ten (nurodo kryptį) Kino teatras, kinas Kavos pertraukėlė Ţiūrėti televizorius

Veiksmaţodţiai, esamasis laikas ir bendratis Kaip jau matėme Pirmoje temoje esamajame laike švedų kalboje veiksmaţodţiai baigiasi galūne –r. Visi taisyklingi veiksmaţodţiai baigiasi -r arba –er. Kai veiksmaţodţio kamienas baigiasi balsiu pridedame -r: börja/r (pradeda), gå/r (eina), bo/r (gyvena). Kai veiksmaţodţio kamienas baigiasi priebalse pridedame -er: åk/er (keliauja), skriv/er (rašo). Taisyklingų veiksmaţodţių bendrdatis baigiasi balse: börja/ (pradėti), åk/a (keliauti), läs/a (skaityti), bo/ (gyventi). Atkreipkite dėmesį į netaisyklingojo veiksmaţodţio bendratį vara (būti), esamajame laike ji keičiasi į är, taip pat netaisyklingųjų esamojo laiko gör/a (daryti), esamasis laikas gör/, kuri jau turi galūnę –r kamiene. 1 Pratimas Įrašykite trūkstamas veiksmaţodţio formas:

1 2 3 4

Bendratis

Esamasis laikas

Bendratis

………………… ………………… ………………… …………………

Har Läser Börjar gör

Att Komma Att Heta Att Ta Att skriva

Esamasis laikas 5 6 7 8

………………… ………………… ………………… …………………

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Rebekos maršrutas pas Kalle naudojantis Stokholmo metro 2 Pratimas Išverskite į švedų: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Jis skaito. Jis yra studentas. Jie keliauja. Mes gyvename Stokholme. Aš gyvenu Anglijoje. Aš susitinku Rebeką. Mes turime butą.

8. Aš mokausi švedų kalbos. 9. Jie atvyko iš JAV. 10. Jis gyvena Söder. 11. Ji pradeda šeštą valandą ryto. 12. Jie eina į paskaitą.

Daiktavardţiai, giminė ir artikelis Neţymimasis artikelis yra en (su en-ţodţiais) arba ett (su ett-ţodţiais): en student en lägenhet

studentas butas

ett år ett universitet

vieni metai universitetas

Kalbant apie konkretų butą ar konkrečius metu naudojama ţymimoji forma -en arba -et (atkreipkite dėmesį: viena t!), kuri nusikelia į daiktavardţio galą. Kitaip jie vadinami, daiktavardţio galo artikeliais. Lägenheten

butas

året

tie metai

Pastebėkite, kad jei daiktavardis baigiasi balse, tai gale pridedame tik -n ar -t: en tunnelbana tunnelbanan

metro

ett schema tvarkaraštis (tas)metro schemat (tas)tvarkaraštis 40

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Nenaudojamas joks artikelis prieš daiktavardį nurodantį asmens tautybę, profesija ar religines, politines paţiūras: Nils är lärare. Olof är svensk. Anders är katolik. Eva är socialdemokrat.

Nilsas yra mokytojas. Olof‘as yra švedas. Anders‘as yra katalikas. Eva yra socialdemokratė.

Tai taip pat taikoma daiktavardţiams nukreiptiems į asmenų ar objektų grupę: Har du bil?

Ar tu turi automobilį? (automobilis – transporto grupė)

Bet artikelis yra naudojamas kai daiktavardis yra skaičiuojamas/dalomas, pvz.: padalintas į kelias dalis: Han är en god katolik/en duktig lärare. Jis yra (vienas)geras katalikas/gabus mokytojas. Han har en ny bil. Jis turi (vieną)naują automobilį.

3 Pratimas Įrašykite trūkstamas daiktavardţių formas: Nežym. forma

žym.forma

nežym.forma

žym.forma

en uppsats en lägenhet ett land en dag en bio en flicka en kanelbulle ett kilo ett kaffe

1…………………. 2…………………. 3…………………. 4…………………. 5…………………. 6…………………. 7…………………. 8…………………. 9………………….

10…………………. 11…………………. 12…………………. 13…………………. 14…………………. 15…………………. 16…………………. 17…………………. 18………………….

biblioteket mamman svensken tunnelbanan klockan svenskan smörgåsen universitetet koppen

Laiko išraiškos på morgonen (tar. morronnen) på eftermiddagen(tar. Eftermiddann) på kvällen på natten

ryte po pietų vakare naktį

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems klockan åtta

aštuntą valandą

Tiesioginė ir atvirkštinė ţodţių tvarka Palyginkite ţemiau pateiktus sakinius:

(a) (b) (c) (d)

Frontas Hon Just nu På morgonen Ofta

veiksmaž. bor bor cyklar börjar

(subjectas) hon hon hon

kita i Minnesota. i Stockholm. till universitetet. klockan åtta.

Jei sakinys prasideda subjektu kaip (a) variante, tai vadinama tiesiogine žodžių tvarka sakinyje, pvz.: subjektas – veiksmaţodis. Jei sakinys prasideda ne-subjektu, kaip (b, c, d) variantuose subjektas yra dedamas tiesiai po veiksmaţodţio, ir tai yra vadinama atvirkštinė žodžių tvarka. Labiausiai paplitusi ne-subjekto pradţios sakinio struktūra išreiškianti laiką ir vietą (b ir c): 4 Pratimas Išverskite duotuosius sakinius į švedų kalbą:  Ji atvyksta iš Minesotos.(Minnesota)  Daţnai ji vaţiuoja dviračiu į Stokholmą.  Ji kartais vaţiuoja metro.  Ryte ji mokosi švedų kalbos.  Kaip tik dabar ji yra universitete.  Ji pradeda kaip tik dabar.  Kartais ji mokosi bibliotekoje.  Šeštą valandą ji atsikelia.  Aštuntą valanda ji geria puodelį kavos.

Skaitvardţiai(1-12) 0 noll 5 fem 9 nio (tar. nie) 1 en, ett* 6 sex 10 tio (tar. tie) 2 två 7 sju 11 elva 3 tre 8 åtta 12 tolv 4 fyra * dėl dviejų giminų skaičiuojama ir: ett, två, tre ...

Tarimas priebalsiai g-, k-, skPasipraktikuokite tarti ţemiau pateiktus vietovardţius bei asmenvardţius:

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

'minkštas' gvietovardţiai: asmenvardţiai: 'kietas' gvietovardţiai: asmenvardţiai: 'minkštas' kvietovardţiai: asmenvardţiai: 'kietas' kvietovardţiai: asmenvardţiai: 'minkštas' skvietovardţiai: 'kietas' skvietovardţiai:

Gerum, Gislaved, Gyttorp, Gäddede, Göteborg Gert, Gösta, Göran Gamleby, Godby, Gubbängen, Gåsholm, Grimstad Gottfrid, Gustav, Gudrun, Greta Kedjeåsen, Kivik, Kyrkhult, Källvik, Kölby Kerstin Kalmar, Kolmården, Kumla, Kållered Karin, Konrad, Kurt, Kåre, Kristina Skeppsvik, Skillingaryd, Skyttorp, Skänninge, Skövde Skara, Skogby, Skurup, Skånela

Dialogas Rebeka sutinka naujų draugų MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA:

Hej! Läser inte du också svenska för utbytes studenter? Jo. det gör jag. Kan jag slå mig ner? Javisst, gärna. Jag heter Maria förresten. Jag heter Rebecca. Kommer du från England? Nej, jag kommer från USA. Varifrån i USA kommer du? Jag kommer från Minnesota. Är du från Spanien? Nej, inte alls. Jag kommer från Colombia. Trevligt att träffa dig! Detsamma. Ska vi gå och ta en fika? Javisst!

Ţodynėlis läs/a -er -te du också utbytesstudent -en er

mokytis tu irgi pasikeitimo studentas

England nej varifrån Spanien inte alls

Anglija ne iš kur Ispanija visai ne

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ja bruka/ -r -de sitt/a -er satt jaha slå/r slog sig ner javisst gärna förresten

taip naudoti, įprastai sėdėti aha atsisėsti ţinoma mielai tarp kitko

trevlig -t -a träffa/ -r -de dig (tar. dej) detsamma ska fika -n

malonus sutikti tave taip pat modalinis veiksmaţ. ateičiai išreikšti kavos pertraukėlė

Taip, ne Yra nemaţai būdų kaip sutikti ar paprieštarauti dialoge: ja taip nej ne javisst taip, ţinoma (stiprus sutikimas) jaså iš tikrųjų (nustebimas) jaha aha (išraiška vos klausymosi) Pastebėkite tai: Jo taip (atsakant į neigiama klausimą): Du läser inte svenska, va? Jo, det gör jag!

Tu nesimokai švedų kalbos, ar ne? Taip, mokausi!

Pasisveikinimas Hej ‘Labas‘. Yra įprastas draugiškas pasisveikinimas. Goddag (tar. godda) ‘Laba diena‘ formalus pasisveikinimas. Atsisveikinant galima naudoti hej då, hej hej ar hej så länge ‘Iki‘, ‘viso‘ ‘iki greito‘. Adjö (tar. ajö) 'Viso gero' yra formalus atsisveikinimas (retai naudojamas) V-ţodţiai (klausiamieji ţodţiai) Kai kurie v-ţodţiai ir klausiamieji įvardţiai iš dialogo: varifrån? var ... ifrån?

Iš kur? Iš kur?

Kiti: vad? (tar. va) var? vem?

kas? (daiktui) kur? kas? (asmeniui)

Atkreipkite, jog kai kurie klausiamieji ţodţiai prasideda ne v-: hur? kaip? när? kada?

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Ţodţių tvarka klausimuose Du tipai klausimų turi tiek tiesioginę tiek atvirkštinę ţodţių tvarką sakiniuose. Taip/ne klausimai (atsakymas yra ja/nej) Veiksmaž. Subjektas Är du student? Ar tu studentas? Läser du svenska? Ar tu mokaisi švedų kalbos? Taip/ne klausimuose veiksmažodis yra fronto vietoje – pirmas. Daugiau pavyzdţių: Ar tu vaţiuoji dviračiu į universitetą? Cyklar du till universitet? Ar ji gyvena Stokholme? Bor hon i Stockholm?

V-klausimai (naudojant v-ţodţius) Front Var Kur tu gyveni? Vad Ką tu darai/veiki? Varifrån Iš kur tu atvyksti?

Verb bor

Subject du?

gör

du?

kommer

du?

Sakinių bruoţai ir klausimai Sakiniai ir klausimai tinka sudarytiems šablonams. Supratus kaip sakinys sudėliojimas į šabloną leis jums lengvai sudaryti švediškus sakinius. Sakinio tipas Sakiniai Tiesioginė Atvirkštinė

Frontas

Veiksmaţ.

Hon bor Ji gyvena Stokholme. Nu bor

(Subjektas)

kita

i Stockholm

hon

i Stockholm.

hon?

Dabar gyvena ji Stokholme. v-klausimai Atvirkštinė

Var

bor

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kur gyvena ji? Taip/ne klausimai Atvirkštinė Įsakymas

-Kur ji gyvena? -Parašyk jai!

Bor

hon

i Stockholm?

Skriv

till henne!

Pastaba: 1 Sakinyje taip pat kaip ir klausime veiksmaţodis visada yra II vietoje, nepriklausomai nuo to ar pirmas yra subjektas ar ne-subjektas. 2 Taip/ne klausimuose veiksmaţodis yra klausiamasis ţodis, todėl eina I ţodţio pozicijoje. 5 Pratimas Išverskite duotuosius klausimus į švedų kalbą: 1 2 3 4 5 6 7

Ar jie skaito? Ar jie gyvena Stokholme? Ar tu supranti? Kaip jie vadinasi? Kur tu gyveni? Ką tu skaitai? Ką jie daro?

8 Iš kur jis atvyksta? 9 Kas ji yra? 10 Kada jie atvyksta? 11 Ar tu kalbi su Rebeka? 12 Ar ji skaito? 13 Ar jis supranta švediškai?

Informacinis tekstas Skandinavija ir šiaurės valstybė Sverige ligger i Norden, som är en del av norra Europa. Andra nordiska länder är Norge, Finland, Danmark, Island och Färöarna. Sverige har bara 9 miljoner invånare, men det är till ytan ett mycket stort land, två och en halv gånger så stort som Storbritannien. Det är mycket stora skillnader mellan norr och söder. I Norrland, som hela den norra delen av Sverige heter, bor mycket få människor, bland dem många samer och finnar. 83% av alla svenskar bor i städer och byar med mer än 200 invånare. Stora städer är Stockholm (1 000 000), Göteborg (466 000) och Malmö (260 000). De ligger i södra och mellersta Sverige. Sverige är ett långt och smalt land. I norr kan man se midnattssolen varje sommar, men på vintern är det mörkt här nästan hela dagen och mycket kallt. Häruppe kan man se järvar, björnar och vargar. I söder är klimatet mildare och vegetationen rikare. Sverige har glaciärer i norr och höga fjäll - det högsta berget, Kebnekajse, är 2117 meter - men landet ligger mest under 300 meter. Här finns många älvar och sjöar - bland dem tre av Europas största - Vänern, Vättern och Mälaren. Sverige är också ett skogsland - över 50% av landet är täckt av skog. Många turister tycker att det är ett vackert land. Ţodynėlis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Färöarna ligg/a -er låg Norden bara invånare -n – till ytan stor -t -a bland same -n -r by -n -ar mellersta smal -t -a varje mörk -t -a nästan hela dagen järv -en -ar björn -en –ar gång -en -er

Farerų salos yra, išsidėstę Skandinavija tik gyventojas plotas/plotu didelis tarp samis kaimas vidurinis siauras kiekvienas tamsus beveik visą dieną ernis meška kartas

skillnad -en -er mellan som del -en -ar få människa -n -or varg -en -ar mildare rikare fjäll -et högst -a berg -et älv -en -ar sjö -n -ar största täckt av tyck/a -er -te vacker -t vackra

6 Pratimas Sätt ett kryss i rutan:

rätt

fel

Pažymekite teisinga langelį:

teisingas

klaidingas

Sverige har 1 000 000 invånare. England är två och ett halvt gånger så stort som Sverige. Göteborg och Malmö ligger i södra Sverige. Den norra delen av Sverige heter Norrland. Alla svenskar bor i städer och byar. Sverige ligger i södra Europa. I norr kan man se midnattssolen varje sommar. Det finns många älvar och sjöar i landet. Vänern heter en av Europas största sjöar. Kebnekajse är 200 meter högt.

□

□ □

□

□ □ □

□

skirtumas tarp kaip dalis keletas/nedaug ţmogus vilkas švelnesnis turtingesnis kalnas (masyvas) aukštas kalnas upė eţeras didţiausias padengtas galvoti graţus

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Internetinės svetainės Statistikos puslapis: www.scb.se Švedų aplinkos apsaugos agentūra: www.naturvardsverket.se Auštasis mokslas Švedijoje: www.hsv.se

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

3 Att resa Keliauti Šioje temoje: • Klausimų uţdavimas • Prieveiksmis ir jo vieta sakinyje • Galūnės s naudojimas • Savaitės dienos ir dienos dalys • Skaitvardţiai 13 to 1,000 • Neiginiai inte, ej, icke • Kaip tarti sj-, stj-, skj-, sch-, -si-, -ti-, tj-, kj• Laikas pagal laikrodį • Judėjimo veiksmaţodţiai • Dviejų veiksmaţodţių konstrukcijos • Kelionė į Švediją ir pačioje šalyje Tekstas Kelionė į Švediją Det är torsdag morgon och Bill vaknar mycket tidigt. Han ska resa till Sverige på förmiddagen, Bill ska åka till Falun Folkmusik Festival i Dalarna. Bill är musiker och reser ofta till Skandinavien för att uppträda. Först tar han bussen till Glasgows tågstation. Han bor bara tio minuter från stationen. Sedan ska han ta tåget till Prestwicks flygplats men tåget är inte där, det är försenat. Bill väntar i nästan en och en halv timme på tåget. Bill är orolig och hoppas att han inte missar flyget. Men Bill har tur, flyget är också försenat! På flygplatsen får han vänta i hela tre timmar. Flygresan går ganska snabbt, det tar bara två timmar. Han kommer fram till Stockholm på kvällen. Bill kommer fram men det gör inte hans fiol! Klockan tio på kvällen kan Bill andas ut. Hans fiol kommer med dagens sista plan. Bill somnar direkt i hotellets sköna säng. Dagen efter åker han vidare till Falun. Ţodynėlis torsdag -en - ar morgon –en morgnar vakna/ -r -de mycket tidigt res/a -er -te förmiddag-en -ar åk/a -er -te ofta för att uppträd/a -er -de buss -en -ar bara

ketvirtadienis rytas, rytai atsibusti daug anksti keliauti popietė vykti daţnai tam kad pasirodyti, atlikti autobusas tik

orolig -t -a hoppa/s hoppas hoppades missa/ -r -de flyg -et nästan hela flygresa -n -or kväll -en -ar komma fram hans anda/ -s -des ut dag -en -ar 49

sunerimęs tikėtis praleisti skrydis beveik visą skrydis, kelionė vakaras atvykti jo iškvėpti diena paskutinis –ė

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tågstation -en -er tåg -et försena/d -t flygplats -en vänta/ -r -de halv timme -n -ar snabbt

geleţinkelio stotis traukinys pavėluotas oro uostas laukti pusė valanda greitai

sist -a plan -et somna/ -r -de direkt hotell -et skön -t -a säng -en -ar dagen efter vidare

planas uţmigti tiesiai viešbutis malonus lova kitą dieną toliau

Tarimas Prisiminkite: det (tar. de). till (tar. ti), med (tar. me), sedan (tar. sen), dagen (tar. dan: kai kada ir rašoma dan), måndagen (tar. månndan), förmiddagen (tar. fömiddan). Senesniuose tekstuose ska rašoma skall.

Prieveiksmiai Ţodţiai tokie kaip alltid (visada), ofta (daţnai), inte (ne), aldrig (niekada), sällan (retai) yra prieveiksmiai, kurie įtakoja visą sakinio reikšmę. Švedų kalboje jie visada eina po veiksmaţodţio: Bill

tar VEIKSMAŢ.

Bill

kan VEISKMAŢ.

aldrig taxi. PRIEV. aldrig ta taxi. PRIEV.

Bilas niekada nevaţiuoja taksi. . Bilas niekada negali vaţiuoti taksi.

1 Pratimas Paverskite šiuos sakinius neigiamais įterpdami inte. 1. Det är ett hotell. 6. Jag vill ha en kopp te. 2. Hon bor i Stockholm. 7. Vi kommer till Stockholm. 3. Hon heter Maria. 8. Han åker buss. 4. De studerar svenska. 9. Han bor där. 5. Jag tar kaffe. 2 Pratimas Perţiūrėkite asmeninius įvardţius pirmoje temoje, ir perrašykite duotus sakinius švedu kalba: 1 Jis niekada nevaţiuoja į uţsienį.. 2 Jis daţnai vaţiuoja autobusu. 3 Jis visada vaţiuoja taksi. 4 Tai visada uţtrunka valandą. 5 Bilo smuikas neatvyko. 50

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 6 7 8 9

Jis neskrenda į Švediją. Bilas niekada neprabunda anksti. Jis nevaţiuoja metro į Arlanda. Uţtrunka tik dvi valandas į Glasgow oru.

Jie retai eina į kiną.

Prieveiksmių vieta sakinyje Prielinksniai gali dabar būti pridėti į švediško sakinio struktūrą: Frontas 1 Han 2 Bill 3 De 4 På kvällen

Veiksmaž. tar reser börjar går

(Subjektas) han

Priev. aldrig ofta sällan alltid

kita taxi. inom Norden. kl. åtta. på restaurang.

Atkreipkite dėmesį, jog 4 pavyzdyje yra atvirkštinė ţodţių tvarka, o joje prieveiksmis yra rašomas po subjekto. Tai taip pat yra ir klausimuose: Åker du inte till Helsingfors? Ar tu nevaţiuoji į Helsinkį? Veiksmaţ. Subj. Priev. Dricker Veiksmaţ.

du aldrig kaffe? Subj. Priev

Ar tu niekada negeri kabos?

Kai kuriais atvejais gali būti daugiau nei vienas prieveiksmis: Han

tar Veiksmaţ.

ju aldrig taxi. Jis gi niekada nevaţiuoja taksi. Priev. Priev

3 Pratimas Įterpkite neiginį inte į ţemiau pateiktus klausimus: 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Har man tunnelbana i Glasgow? Kommer ni från Skottland? Är du svensk? Börjar vi klockan åtta? Läser hon svenska? Förstår de engelska? Bor du i staden? Åker vi buss? Ligger stationen i centrum?

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Galūnės –s rašymas (kilmininko linksnis) Pridėdami galūnę –s mes gauname kilmininko linksnį atsakantį į klausimą – ko?: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Sveriges huvudstad Švedijos sostinė universitetets rektor universiteto rektorius Bills resa Bil‘o kelionė stadens centrum miesto centras Mattias' far Mattias‘o tėvas bibliotekets läsesal bibliotekos skaitykla Länståg apskrities traukinys

Iš pateiktų pavyzdţių matome, kad: Galūnė –s yra paprasčiausiai pridedama prie daiktavardţio. Galūnė –s pridedama po ţymimojo artikelio –en, -et. Ţodţiai kurie jau turi galūnę –s, neturi antros s, tačiau rašomi su apostrofa ‘. 7 pavyzdyje matome sudurtinio ţodţio variantą. 4 Pratimas Parašykite švediškai: 1 2 3 4 5 6 7

Studento vertimas Vilniaus oro uostas Valandos kelionė Universiteto studentai Studento butas Stokholmo universitetas Mergaitės rašinys

Savaitės dienos ir dienos dalys Savaitės dienos (veckodagar): söndag, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag (tar. sönnda. månnda. tysda, ūnsda, tūšda, freda, lörda) på måndag i måndags (tar. månndass) nästa måndag vecka -n -or månad -en -er år -etnästa månad/år

pirmadienį praeitą pirmadienį ateinantį pirmadienį savaitę mėnesį kitą mėnesį/kitais metais

Dienos dalys: morgon -en morgnar kväll -en -ar förmiddag -en -ar

rytas, rytai vakaras vėlyvas rytas 52

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems afton -en aftnar eftermiddag -en -ar natt -en nätter ett dygn

ankstyvas vakaras po pietų naktis para

Kita: i morse igår idag (tar. ida) imorgon (tar. imorron) imorgon bitti imorgon eftermiddag (tar. imorron eftermidda) på morgonen på eftermiddagen

anksti ryte vakar šiandien rytoj rytoj anksti ryte rytoj po pietų ryte po pietų

Skaitvardţiai (13-1000) 10 11 12 13 14 15 16 17 21 25 30

tretton fjorton(tar. fjoton*) femton sexton sjutton arton* nitton tjugo (tar. tjugo/tjuga/tjugi) tjugoett (tar. tjuguett/tjuett) tjugofem tretti(o)

40 50 60 70 80 90 100 156 200 1000

fyrti(o) (tar. fötti*) femti(o) sexti(o) sjutti(o) åtti(o) nitti(o) (ett) hundra hundrafemtiosex tvåhundra (ett) tusen

* Prisiminkite jog –rt tariamas kaip – t. Tarimas Priebalsiai sj-, stj-, skj-, sch-, -si-, -ti-; tj-, kjPasipraktikuokite tarti ţemiau pateiktus ţodţius. Visų priebalsių kombinacijos yra garso –š atitikmenys, kaip antroje temoje ‖minkšto‖ sk-: sjvietovardţiai: Sjukarby, Själevad, Sjötorp kita: sjabbig, sjal, sjok, sjunde, sjuk, sjåp, själ, själv, stvietovardis sjöman kita: Stjärnhojrn skjstjälk, stjärt schskjul, skjuta

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems -si-titjkj-

schack, schas, schimpans, schlager, schottis, schäfer division, explosion, fusion, pension produktion, inspektion, station, operation tjej, tjock, tjäna, tjugo, tjata kjol

Bill’o kelionės į Falun traukinio tvarkaraštis: Avgång 10:15

Ankomst 13:23

Restid 3:08

10:15 Stockholm C

11:54 Gävle C

InterCity 82

12:20 Gävle C

13:23 Falun C

Länståg 7679

Byten: 1

5 Pratimas Paţiūrėję į traukinių tvarkaraštį viršuje atsakykite į klausimus švediškai: 14 15 16 17 18

Hur lång tid tar det att komma till Falun? Hur många gånger måste Bill byta? Var måste man byta? Vilken sorts tåg åker han först? Finns det mat på tåget mellan Gävle och Falun?

Dialogas Bill‘as keliauja traukiniu į Falun BILL: EXPEDITEN: BILL: EXPEDITEN: BILL: EXPEDITEN: BILL: EXPEDITEN: BILL: EXPEDITEN: BILL: EXPEDITEN:

En enkel till Falun. tack. Har du bokat? Har du bokat? Nej, tyvärr. Finns det inga platser kvar? Jo, men om man bokar en vecka i förväg blir det mycket billigare. Du kan boka på nätet via www.sj.se. Tack, det ska jag komma ihåg till nästa gång. När vill du åka? Klockan tio och femton, tack. Du får åka X2000 ("x två tusen") till Gävle och byta där till Falun. Hur läng tid tar resan? Du kommer fram till Falun klockan tretton och tjugotre, så det tar tre timmar och åtta minuter. Hur mycket blir det? DU har tur, den avgången är rabatterad eftersom det är lågtrafik, det blir etthundranittiotre kronor.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems BILL:

Vad bra, tack så mycket.

(På plattformen) BILL: Ursäkta mig, från vilket spår går tåget till Gävle? TÅGVÄRD: Från spår fem, det står på tavlan där borta. BILL: Tack för hjälpen. (På tåget) ÄLDRE DAM: BILL: ÄLDRE DAM: BILL: ÄLDRE DAM: BILL. ÄLDRE DAM:

Ursäkta mig, jag tror du sitter på min plats. Oj, förlåt. Vilken plats har du? Jag har nummer sextiosju. Det har jag med, vad konstigt. Har du nummer sextiosju, i första klass? Nej, jag har ju andra klass. Då har jag gått fel, ursäkta. För all del.

Ţodynėlis expedit -en -er tågvärd -en -ar enkel tack boka/ -r -de tyvärr finnas fanns ingen inget inga om plats -en -er kvar vecka -n -or i förväg billigare nät -et komma ihåg näst -a gång -en -er byt/a -er -te vilken vilket vilka nummer numret – med konstig -t -a först -a

pardavėjas traukinio patarnautojas į vieną pusę (čia) ačiū/prašau uţsisakyti deja būti, egzistuoti joks apie vieta likęs savaitė į priekį pigesnis internetas prisiminti kitas kartas keisti kuris numeris su keistas pirmas

hur lång (tid) resa -n -or tur avgång -en -ar rabattera/d -t -de eftersom lågtrafik vad bra ursäkta mig spår -et stå/r stod tavla -n -or därborta hjälp -en äldre dam tro/ -r -dde min mitt mina klass -en -t andra ju gå/ -r gick gått fel ursäkta för all del

kaip ilgai kelionė sėkmė išvykimas suteikti nuolaidą po to maţas eismas kaip gerai atleiskite man bėgiai stovėti lenta ten pagalba vyresnė dama galvoti, tikėti mano klasė kitas gi pasiklysti atsiprašyti nėra uţ ką

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 6 Pratimas Stotyje. Suveskite ţodţių atitikmenis: a b c d e f g

avgående tåg järnvägsstation spår baggage effektförvaring ankommande tåg restaurangvagn

1 2 3 4 5 6 7

bėgiai geleţinkelio stotis bagaţas traukinių atvykimas restorano vagonas traukinių išvykimas paliktas bagaţas

Inte, ej, icke Yra trys neiginiai švedų kalboje. Inte yra labiausiai sutinkamas tiek šnekamojoje tiek rašytinėje kalboje: Eva röker inte. Rebecca dricker inte öl.

Eva nerūko. Rebeka negeria alaus.

Ej is often found on signs: Ej rökning. Ej ingång. Ej upp (ned).

Nerūkoma Įėjimo nėra Ne aukštyn (ţemyn) lifte.

Icke yra daţnai naudojamas junginiuose: icke-rökare icke-våld icke-kristen

nerūkoma nesmurtinis nekrikščionis

Panašiai kaip ir lietuvių kalboje, švedai turi numanomąją tarinio dalį, šiuo atveju tai yra veiksmaţodţiai išreiškiantys judėjimą. Bill ska till Stockholm. Vi måste hem nu.

= =

Bill ska resa till Stockholm. Vi måste åka (gå) hem nu.

Laikas pagal laikrodį Įsidėmėkite ţemiau pateiktas išraiškas: klockan nio halv nio

devintą valandą puse devynių 56

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems åtta och tretti kvart i nio kvart över nio tjugo minuter i nio tjugo minuter över nio fem minuter i halv nio fem minuter över halv nio midnatt fm = förmiddag em = eftermiddag Hur mycket är klockan? Klockan (Hon. Den) är tio. Hur dags ... ? (tar. hurdaks)

aštuonios trisdešimt be penkiolikos devynios penkiolika po devynių be dvidešimt minučių devynios dvidešimt minučių po devynių be penkių minučių pusė devynių po pusės devynių penkios minutės vidurnaktis iki pietų po pietų Kiek valandų? Yra dešimt. (valandų) Kaip anksti?

Oficialiai yra naudojamas 24 valandų laikrodis: 13.25 = tretton och tjugofem = tjugofem minuter över ett = fem i halv två 7 Pratimas Perrašykite į švedų kalbą:  vienuolika valandų  pusė keturių  be penkiolikos septynios  po aštuonių dvidešimt  Yra penkios valandos.  Po dviejų penkiolika  Be penkių minučių dvylika  23.25  Kokiu laiku Bilas skrenda į Londoną?

……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. ……………………………………………. …………………………………………….

Judėjimo veiksmaţodţiai Įprastas veiksmaţodis važiuoti ar keliauti yra åk/a -er -te: Hon åker tåg. Hon åker buss. Hon åker båt. Hon åker tunnelbana. Hon åker bil. Hon åker skidor. Hon åker skridskor.

Ji vaţiuoja traukiniu. Ji vaţiuoja autobusu. Ji plaukia laivu. Ji vaţiuoja metro. Ji vaţiuoja automobiliu. Ji slidinėja. Ji čiuoţia pačiūţomis.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Atkreipkite dėmesį į tai kaip vartojamas ţodis tar (ima): Hon tar tåget. Ji vaţiuoja traukiniu (paţodţiui: ji ima traukinį) Det tar två timmar med flyg. Skrendant uţtrunka dvi valandas. (paţodţiui: tai ima dvi valandas su skrydţiu) res/a -er -te daţniausiai nurodo ilgos distancijos ar uţsienio kelionę: Han reser utomlands. Jis keliauja į uţsienį. Hon reser för firman. Ji keliauja firmos reikalais.(dėl firmos) gå/ -r gick gått - eiti: Vi går till staden. Mes einame į miestą. Jag måste tyvärr gå nu. Aš turiu, deja, eiti dabar. Olle går ofta på bio på kvällen. Ule eina daţnai į kiną vakare/vakarais. Kaip ir lietuvių kalboje švedai praleidţia tarinio dalį, kuri lieka numanoma tačiau aiškiai ţinoma, kas turima omenyje: Bill ska till Stockholm. = Bill ska resa till Stockholm. Vi måste hem nu. = Vi måste åka (gå) hem nu. Dviejų veiksmaţodţių konstrukcijos Dviejų veiksmaţodţių konkstrukcijos naudojamas Veiksmaţ.1 yra modalinis kaip pvz.: kan (galėti, būti gebiam), måste (privalėti) ar ska (išreiškiantis ateitį). Modaliniai veiksmaţodţiai skiriasi tuo, jog jie neturi esamojo laiko galūnės –r. Dviejų veiksmaţodţių konstrukcijoje antrasis veiksmaţodis – Veiksmaž.2 yra bendraties formos: Kan jag få en enkel till Lund? Veiksmaţ1 Veiksmaţ2 Ar aš galiu gauti į vieną pusę i Lund‗ą? Kiti modaliniai: Man måste Veiksmaţ.1

ha veiksmaţ.2

sittplatsbiljett. Ţmogus turi turėti sėdimą bilietą.

Ska det vara icke-rökare? Ar tai turėtų būti nerūkomas/nerūkančiųjų?(vagonas) Veiksmaţ.1 Veiksmaţ.2 Kai kurie kiti veiksmaţodţiai (pvz.: tanker – galvoji) atstoja modalinių veiksmaţodţių funkciją:

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems När

tänker Veiksmaţ.1

åka? Veiksmaţ.2

Kada galvoji tu vaţiuoti?

Dviejų veiksmaţodţių sakinio konstrukcija yra tokia: Frontas Veiksmaž.1 (Subj.)

Priev.

Veiksmaž.2

kita

Man

måste

alltid

biljett.

När

tänker

åka?

Kan

jag

få

en enkel till Lund?

är

framme kl 13.25.

8 Pratimas Padarykite ţemiau pateiktus sakinius į dviejų veiksmaţodţių konstrukcijos sakinius naudojant teisingą laiką (veiksmaţ.1 Es.lt veiksmaţ.2 bendratyje):      

Jag (ska) (åker) till London imorgon. Bill (tänker) (fortsätter = 'tęsti') till Mora. (Kan) jag (får) en enkel till Märsta, tack? Vi (ska) (köper) kaffe imorgon. Du (måste) (studerar) idag. (Vill) du (kommer) till Sverige?

Informacinis tekstas Švedijos komunikacijos Sverige är ett mycket stort land, med väldiga avstånd mellan olika landsdelar. Bilar dominerar som transportmedel. Det finns nära 4 miljoner bilar i landet. Vägarna är bra, och svenskarna kör för det mesta försiktigt. Det händer mycket få olyckor trots en snabb ökning av privatbilismen de senaste åren. Bensinen är dyr och många använder lokaltrafik istället. Man kan köpa förköpsbiljett billigt, eller särskilda biljetter om man är ung, studerande eller pensionär. Man tar antingen intercitytåg, expresståg eller lokaltåg. Tågen är stora och rymliga men oftast inte lika snabba som engelska eller franska tåg. Ett expresståg, X2000, går direkt mellan vissa städer. Stockholm-Göteborg tar under 3 timmar. I Stockholm med omgivning har SL (Storstockholms lokaltrafik) både bussar, tunnelbanetåg och pendeltåg. Många som arbetar i affärer och på kontor i centrum pendlar med T-banan, eftersom det är svårt att köra bil där. Det är också relativt billigt att köpa SLs månadskort, som gäller både buss, tunnelbana och pendeltåg. I södra Sverige går också billiga lokaltåg de så kallade "pågatågen" - mellan olika städer och byar i västra Skåne. Spårvagnar finns kvar numera endast i Göteborg och Norrköping. Ute på landet måste man ofta åka landsvägsbuss, eftersom många små järnvägar inte finns kvar längre. Ar 2000 blev

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Öresundsbron färdig efter sju år så nu kan man åka tåg eller bil mellan Sverige och Danmark. Ţodynėlis väldig -t -a avstånd -et landsdel -en -ar nära väg -en -ar kör/a kör -de för det mesta försiktigt händ/a –er hände olycka -n -or trots ökning -en -ar privatbilism -en de senaste åren kraftigt antingen ... eller rymlig -t -a lika ... som ... fransk -t -a

didţiulis atstumas šalies dalis arti kelias vairuoti daugiausiai atsargiai atsitikti avarija ţinoma vaţiavimas asmeniniai auto paskutiniais metais galingai, čia sparčiai arba.. arba erdvus toks…. Kaip prancūziškas

omgivning -en -ar pendeltåg -et många affär -en -er svår -t -a kontor -et pendla/ -r -de T-bana -n = tunnelbana –n arbeta/ -r –de billig -t -a "pågatågen" spårvagn -en -ar på landet eftersom endast finnas kvar järnväg -en -ar

aplinka susisiekimo traukinys daug parduotuvė, reikalai sunkus biuras vaţinėti į darbą metro dirbti pigu spec. pav. Traukiniui tramvajus uţmiestis vis dėl to vien yra, egzistuoja vis dar geleţinkelis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

9 Pratimas Atsakykite lietuviškai pasitelkiant informaciniu tekstu (mokytojui – galima prašyti parašyti ir švediškai atsakyti, priklausomai nuo kiek paţengusi grupė): 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Kokie yra keliai Švedijoje? Kodėl yra tiek maţai avarijų nepriklausomai nuo didelio skaičiaus automobilių? Kodėl vaţiuojančių traukiniais skaičius išaugo? Kokie yra švediški traukiniai lyginant su angliškais? Ką daro SL? Kodėl dauguma Stokholmiečių vaţiuoja metro? Kas yra 'pågatåg'? Kur dar galima rasti tramvajus? Kodėl turite pasikliauti autobusais atokiose vietovėse? Kas buvo baigta 2000-taisiais metais?

Internetinės svetainės Šalies geleţinkeliai: www.sj.se Stokholmo transportas: www.sl.se Vietinis transportas Skåne regione: www.skanetrafiken.se Falun‘as: www.falun.se Falun‘o tautinės muzikos festivalis: www.falufolk.com Öresund‘o tiltas: http://se.oresundsbron.com/page/1722

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

4 På semester Atostogos Šioje temoje: • Kaip uţsisakyti viešbučio kambarį internetu • Dviejų veiksmaţodţių konstrukcija su prieveiksmiu • Objektas, BVL (būdo, vietos, laiko) išraiškos/aplinkybės sakinio konstrukcijoje • Savybiniai įvardţiai • Daiktavardţio daugiskaita • būdvardis, neapibrėţtoji linksniuotė • Kaip tarti s, j, r ir kitas priebalses • Kaip versti veiksmaţodį ‖būti‖ • Šalys pagal kompasą • Kelintiniai skaitvardţiai • Mėnesiai ir datos • Lund‘o miestas • Kaip išreikšti dešimtmečius bei šimtmečius • Ţodţių sujungimai ir sutrumpinimai Tekstas Forsberg‘ai atostogauja Varje år i juli brukar familjen Forsberg åka på semester, i år är inget undantag. Det enda som är annorlunda är att Kalle inte är med för han sommarjobbar på ett stort dataföretag. Men Jan, Eva och Johanna är på väg till Skåne. Skåne var en del av Danmark för bara trehundra år sedan och ibland tycker Johanna att det är svårt att förstå skånska, dialekten som man talar där. Bilresan från Stockholm är lång och varm. Johanna vill lyssna på musik i bilen, Jan vill lyssna på radion och Eva tycker om när det är tyst så hon kan njuta av utsikten över den skånska slätten. Eva vinner och Johanna tycker att resan är långtråkig. Men snart är de framme vid kusten. Johanna stannar och badar, Jan går på en promenad medan Eva vill gå och titta på ett gammalt slott, så hon gör det istället. När det är lunchdags vill Jan äta lunch på ett gästgiveri, han tycker om smörgåsbord, Eva vill gå på fiskrestaurang och Johanna vill ha hamburgare. Den här gången vinner Jan. Efter maten åker de vidare till Lund i västra Skåne. Lund är en vacker universitetsstad och Eva vill ha mer kultur så hon går till domkyrkan, Jan går till posten för att skicka vykort till jobbet medan Johanna bara måste köpa nya skor. Efter det vill alla samma sak, gå till hotellet och sova. Ţodynėlis år -et juli bruka/ -r -de familj -en -er

metai liepa naudoti, įprastai šeima

slätt -en -er vinn/a -er vann långtråkig -t -a snart 62

lyguma laimėti nuobodus greitai

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems semester –n semestrar undantag -et det enda annorlunda inte är med sommarjobba -r -de dataföretag -et är på väg del -en -ar Danmark för ... sedan tyck/a -er -te svår -t -a ibland förstå/ -r förstod dialekt -en -er tala/ -r -de bilresa -n -or varm -t -a lyssna/ -r -de musik -en radio -n -r tyck/a -er –te om tyst -a universitetsstad -en städer mer kultur -en -er domkyrka -n -or post -en skicka/ -r -de vykort -et jobb -et – njut/a –er njöt av utsikt -en -er över skånsk -t -a

atostogos išimtis tas vienintelis kitoks nėra kartu dirba kartu IT įmonė pakeliui dalis Danija prieš galvoti sunkus kartais suprasti dialektas kalbėti kelionė automobiliu šiltas klausyti muzika radijas mėgti tylus universitetinis miestas daugiau kultūra katedra paštas siųsti atvirutė darbas mėgautis vaizdas virš skåniškas

vara är var framme vid kust -en -er stanna/ -r, -de bada/ -r -de promenad -en -er titta/ -r -de gammal -t gamla slott -et istället när lunchdags ät/a -er åt gästgiveri -et -er smörgåsbord -et fiskrestaurang -en er vilja vill ville ha hamburgare -n den här gång -en -er efter mat -en åk/a -er -te vidare västra vacker -t vackra medan köp/a -er -te ny nytt nya sko -n -r alla samma sak -en -er hotell -et sov/a -er sov

būti priekyje, atvykti krantas sustoti maudytis pasivaikščiojimas ţiūrėti senas pilis vietoj kada pietų metas valgyti smuklė sumuštinių stalas ţuvies restoranas norėti mėsainis šitas kartas po maistas vaţiuoti toliau vakarinė graţus o pirkti naujas batas visi tas pats daiktas viešbutis miegoti

Dviejų veiksmaţodţių konstrukcija ir prieveiksmis Dviejų veiksmaţodţių konstrukcija ir prieveiksmis inte buvo aptarti trečioje temoje. Daugelyje sakinių aukščiau esančiame tekste naudojama dviejų veiksmaţodţių konstrukcija, pagal kurią būtų galima dėlioti tam tikrus bruoţus.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Frontas

Veiksmaž.1

(Subjektas) Priev.

Veiksmaž.2 etc.

Forsbergs brukar Jan måste

alltid absolut

ta gå

I år

de han

gärna alltid

besöka köra

vill Brukar

semester i juli. i en stor bokhandel. Lund. bil?

Pastebėkite, jog paskutiniuose dviejuose pavyzdţiuose su atvirkštine ţodţių tvarka subjektas ir prieveiksmis yra įsiterpęs tarp dviejų veiksmaţodţių.

Objektas ir BVL- išraiškos sakinio struktūra Objektas daţnai yra sakinio gale: De talar en dialekt. De vill äta lunch. Forsbergs tittar på gamla slott. De brukar servera god mat. Johanna beställer en hamburgare. Hon tänker köpa skor. I år besöker de Skåne. Där talar man skånska.

Jie šneka su dialektu. Jie nori valgyti pietus. Forsberg‘ai apţiūri seną pilį. Įprastai jie serviruoja gerą maistą. Johanna uţsisako mėsainį. Ji galvoja pirkti batus Šiais metais jie aplanko Skåne. Ten šnekama skåniškai.

Bet kartais norėsite pasakyti, kaip, kur, kada kas nors vyksta, ir dėl to bus reikalingos BVL išraiškos, kurios nurodo būdą, vietą ir laiką. BVL išraiškos daţniausiai sakinyje būna gale, po objekto: Forsbergs brukar ta semester OBJ

i juli.

Forsbergai įprastai atostogauja liepą.

LAIKAS

Man talar

en särskild dialekt i Skåne. OBJ VIETA De serverar god mat där. OBJ

Jan kör

Ţmonės šneka specialiu dialektu Skåneje. Jie serviruoja gerą maistą ten.

VIETA

långsamt. BŪDAS

Janas vaţiuoja lėtai.

Kartais daugiau nei nei viena BVL išraiška reikalinga. Tokiu atveju tvarka sakinyje pasiskirsto taip (bet ne visais atvejais) : Būdas- vieta- laikas (BVL): Jan kör

långsamt

längs

kusten på kvällen.

BŪDAS

VIETA

LAIKAS

Jan‘as vairuoja lėtai palei krantą vakare.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems BVL išraiškos daţniausiai būna prieveiksmiai pvz.: här, där ar långsamt, bet daţniausiai būna prielinksnis + daiktavardis: på måndag, i morgon, i Lund, på tåget, över slätten, med bil. BVL išraiška taip pat gali būti rašoma sakinio pradţioje (Ţinoma: tik po vieną), ir kas be ko, tai sakinį paverčia į atvirkštinę tvarką: I Skåne

bör

man

VIETA

VEIKSMAŢ

SUBJ

Här

tänker

VIETA

VEIKSMAŢ.

SUBJ

Först

tar

han

LAIKAS

VEIKSMAŢ.

SUBJ

äta smörgåsbord. övernatta. tunnelbana.

Sakinys, kuris sudaromas iš visų jau aptartų dalių atrodo šitaip: 1

FRONTAS

VEIKSMAŢ1

(SUBJEKTAS)

PRIEV

VEIKSMAŢ2

OBJEKTAS

BVL IŠRAIŠKA

Bet kuri dalis gali būti fronto vietoje, pvz.: subjektas, BVL, objektas, kt. 1 Pratimas Pertvarkykite ţodţius pagal duotąją seką, kad gautųsi taisyklingi sakiniai: Du alltid/måste/göra som jag säger! Jan bil/brukar/aldrig/köra på semestern. Här inte/övernatta/tänker/de. Eva ofta/vill/titta på/gamla slott. Man serverar/i Skåne/god mat/alltid. Kai kurie savybiniai įvardţiai Palyginkite trečiųjų asmenų subjektų įvardţius su jų savybinėmis formomis. Subjektas/įvardžiai han hon den, det de Han har en bil. Hans bil är röd. Bilen är hans. Hon har en flicka. Flicka är hennes.

jis ji tas, tai jie

Savybiniai įvardžiai hans hennes dess deras

jo jos to jų

Jis turi automobilį Jo automobilis yra raudonas. Automobilis yra jo. Ji turi mergaitę. Mergaitė yra jos.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems De äger ett hotell. Hotellet är deras. Hennes flicka heter Johanna. Deras hotell ligger i Skåne.

Jiems priklauso viešbutis. Viešbutis yra jų. Jos mergaitė vardu Johanna. Jų viešbutis yra Skåne‘je.

Daiktavardţiai, daugiskaita Jau iš buvusių tekstų galima matyti, kad daiktavardţių daugiskaita turi septynias pagrindines galūnes: gator (gatvės), vägar (keliai), affärer (parduotuvės/reikalai), linjer (linijos), applen (obuoliai), fjäll(-) (kalnai). Daugiskaitos dabar gali būti sistematizuotos: Vienaskaita (1) en kyrka en flicka (2) en buss en skotte (3) en turist en maskin (4)en sko (5) ett äpple (6) ett tåg ett slott en walesare (7) en container (en) mat

Vienaskaita + galūnės artikelis kyrkan flickan bussen skotten turisten maskinen skon äpplet tåget slottet walesaren containern

Daugiskaita

Modifikacijos

Dgs.

kyrkor flickor bussar skottar turister maskiner skor äpplen tåg slott walesare containers

numeta -a numeta -a

+ -or + -or + -ar + -ar + -er + -er + -r + -n nėra nėra nėra s

maten

nėra dgs.

numeta -e

5 temoje aptarsime kaip numanyti daugiskaitos galūnes iš uţuominų. 2 Pratimas Nurodykite pateiktų daiktavardţių daugiskaitos galūnes: 1 en timme 2 en invånare 3 en björn 4 en by 5 en miljon

……………………. ……………………. ……………………. ……………………. …………………….

6 en sjö 7 ett år 8 en portion 9 en finne 10 ett land

……………………. ……………………. ……………………. ……………………. …………………….

Būdvardţiai ir neapibrėţtoji linksniuotė Kol kas ne tiek daug būdvardţių sutikome tekstuose, tačiau viena aišku, jog būdvardţiai yra derinami prie daiktavardţio: 66

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Su en-žodžiais

Su ett-žodžiais,

en svensk flicka

ett svenskt företag

Su daugiskaitomis (tiek en tiek ett žodžiai) svenska lokaltåg

švedų mergaitė en stor firma

švedų kompanija ett storf land

švedų vietiniai traukiniai stora gårdar

didelė firma

didelė šalis

dideliai ūkiai

Iš šios lentelės matyti, jog būdvardţiai su ett- ţodţiais prideda -t bazinėje formoje, ir daugiskaitoje prideda galūnę –a. Bazinė forma yra (ta be galūnių) vartojama su en- ţodţiais. Būdvardţiai yra BŪTINAI derinami su daiktavardţiais. Pastebėtina ir tai, kad būdvardţiai derinami ir tuo atveju jei jis eina po veiksmaţodţio: Flickan är svensk. Företaget är svenskt. Gårdarna är stora. Firman är stor. Landet är stort. Skivorna är nya.

Mergaitė yra švedė. Kompanija yra švedų. Ūkiai yra dideli. Firma yra didelė. Šalis yra didelė. Įrašai yra nauji.

Dauguma švedų daiktavardţių prideda arba -t arba -a (ne abu!), bet yra šiokių tokių niuansų: Su en-žodžiais vacker gražus gammal senas

Su ett-žodžiais vackert graţus gammalt senas

Su daugiskaitomis vackra (numeta e) graţūs gamla (numeta a ir m ) seni

Kai kurie būdvardţiai neprideda jokių galūnių visai: en bra skola gera mokykla ett bra företag gera kompanija bra skivor geri įrašai

3 Pratimas Čia pateikti įprasti būdvardţiai: lång 'ilgas'; rolig 'linksmas'; låg 'ţemas'; underbar 'nepakartojamas'; varm 'šiltas'; trevlig 'malonus'; vänlig 'draugiškas'; fattig 'neturtingas'; tråkig 'nuobodus'; dyr 'brangus'. Dabar suderinkite pateiktus būdvardţius su daiktavardţiais:  en (trevlig) dialekt  ett (vacker) slott  (underbar) kyrkor 67

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems       

ett (hög) fjäll en (vänlig) svensk en (varm) dag (kall) öl ett (rik) folk (fattig) studenter (ny) skor

4 Pratimas Skliaustuose pateiktus būdvardţius parašykite reikiama forma:     

Firman är (stor). 6 Slottet var (gammal). Företaget är (stor). 7 Resan var mycket (lång). Deras produkter är (dyr). 8 Studenter är ofta (rolig). Kaffet är (varm). 9 Hennes mamma var (trevlig). Domkyrkan var (underbar). 10 Är skånskan (svår)?

Tarimas Priebalsiai s, j, r, -rs, -rg, -lg, -ng Pasipraktikuokite tarti pateiktus ţodţius: S (niekada nebus 'z'!) Lisa, läsa, stycke, ros, musik, bestämt, spis J (kaip lietuviška j) jaja, jul, Jan, Jimmy. Jenny, jeans r rum, röra, dörr, norr, bra, arm, arbete -rs (kaip lietuviška š)fors, Lars, varsågod, störst, första -rg (kaip rj) Borg, Berg, arga -lg (kaip lj) älgen, helg, svalg -ng Inga, pengar, gånger, sjunger

Dialogas Jan‘as ieško viešbučio kambario internete JAN: (ropar till Eva): Eva, har du möjligen tid att titta på det här, jag har hittat en bra internetsida. EVA: Ja, jag kommer, två sekunder bara. JAN: (två sekunder senare): Titta här, det här hotellet ser väl fint ut? EVA: Ja, verkligen. Är det dyrt? JAN: Nej, det är ett prisvärt hotell. EVA: Finns det ett dubbelrum till oss och ett enkelrum till Johanna? JAN: Jag fyller i datumen i rutorna här så får vi se. Ja, det verkar som det finns två lediga rum. EVA: Ligger hotellet centralt? 68

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems JAN: EVA: JAN: EVA: JAN: EVA: JAN: EVA:

Mycket centralt, bara fem minuter från Stortorget. Vad bra! Finns det dusch och toalett på rummen? Det finns rum med dusch och toalett men då kostar det lite mer. Hm, jag antar att jag kan leva med dusch i korridoren. Men frukost ingår väl? Ja, det står här att frukost ingår. Den börjar serveras redan klockan sju. Hur är det med teve? Jag tror att Johanna vill ha teve på rummet. Tyvärr så finns det teve på aha rum, det skulle vara skönt att slippa ifrån dumburken, i alla fall på semestern. Du får väl ta med dig öronproppar!

Ţodynėlis ropa/ -r -de möjligen tid -en -er hitta/ -re -de bra internetsida -n -or sekund -en -er se -r såg ...ut verkligen dyr -t -a pris/värd –värt värda dubbelrum -met – till enkelrum -met – fyll/a -er -de i datum -et – ruta -n -or verka/ -r -de ledig -t -a ligg/a -er låg centralt

šaukti galimai laikas mušti, suduoti geras internetinė svetainė sekundė atrodyti tikrai brangus vertas kainos dvivietis kambarys į vienvietis kambarys uţpildyti data langelis veikti laisvas gulėti, būti centre

Stortorget dusch -en -er toalett -en -er kosta/ -r -de lite anta/ -r antog lev/a -er -de korridor -en -er ingå/ -r ingick väl den börjar serveras Hur är det med ... ? all -t -a rum -met – slipp/a -er slapp ifrån dumburk -en i alla fall öronpropp -en -ar

5 Pratimas Suraskite atitikmenis: a pensionat b vandrarhem c morgonväckning d hiss e matsal

1 2 3 4 5

Stovėjimo aikštelė įėjimas Ryto ţadinimas valgomasis liftas 69

didţioji aikštė dušas tualetas kainuoti maţai suprasti gyventi koridorius įeiti, įskaičiuoti gerai pradeda serviruoti Kaip dėl..? viskas kambarys išvengti nuo televizorius (slengas) bet kokiu atveju ausų kištukai

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems f parkering g ingång

6 svečių namai jaunimo viešbutis

Prašau Pirmoje temoje ţodis tack sakinio gale reiškė ―prašau‖. Šios temos dialoge ―prašau‖ rašomas sakinio pradţioje turi tiesioginę reikšmę: Vill du/ni vara (så) snäll och ... Ar nebūtumėte malonus ir… Ţemiau pateikiamos panašios konstrukcijos: Kan du/ni vara så snäll och ge mig en smörgås? Skulle du/ni kunna vara (så) snäll och ge mig en smörgås? Skulle du/ni vilja vara (så) snäll och ge mig en smörgås? Skulle du/ni kunna hjälpa mig? Penktoje temoje pamatysime, kaip sudaromi įsakymai naudojant veiksmaţodţio kamieną.

”Būti” vertimas Veiksmaţodį ―būti‖ gali išreikšti šie veiksmaţodţiai vara, finnas ir ligga. (Yra ir daugiau, tačiau juos apţvelgsime kiek vėliau). Finnas (finns fanns funnits) daţniausiai reiškia, kad kaţkas egzistuoja arba neegzistuoja: Det finns inte. Tai neegzistuoja. Finns det något öl kvar? Ar dar yra likę alaus? Ligg/a -er låg legat paţymi, kad kaţkas yra padėtas/išsidėstęs horizontalioje padėtyje. Pagrindinė reikšmė yra – gulėti: Boken ligger på bordet. Knyga yra(guli) ant stalo. Lund ligger i Skåne. Lund yra Skåne‘je. Taigi jei ko nors paklausite: Finns det ett apotek i närheten? Jūs klausite: ―Ar yra vaistinė netoliese?‖ Atsakant naudojant ligga nurodysite vaistinės vietą: Det ligger om hörnet. ‖Ji yra uţ kampo.‖

Šalys pagal kompasą Du būdai nurodyti šalis pagal kompasą jau buvo aptarti anksčiau. Čia pateikiama santrauka:  naudojant būdvardţius: norra, södra, östra, västra 'šiaurinis' etc.; norra Sverige ‘šiaurinė Švedija‘  naudojant priešdėlį: nord-, syd-, öst-, väst-, 'šiaurės' etc.; Sydeuropa 'pietų Europa'  naudojat daiktavardį: i norr, i söder, i öster, i väster 'šiaurėje, pietuose, rytuose, vakaruose' 70

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems  norr om, söder om, öster om, väster om 'north of, etc; norr om Luleå 'į vakarus nuo Luleå'  norrut, söderut, österut, västerut 'šiaurės kryptimi' t.t.

Kelintiniai skaitvardţiai Kartą išmokus skaičiuoti kiekiniais skaitvardţiais labai pravartu mokėti ir kelintinius skaitvardţius:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Kiekiniai skaitvardžiai ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio elva tolv

13 14 15

tretton fjorton femton

20 30 100

tjugo tretti(o) hundra

Kelintiniai skaitvardžiai första andra tredje fjärde femte sjätte sjunde åttonde nionde tionde elfte tolfte -de, t.t.: trettonde fjortonde femtonde -nde, t.t. tjugonde trettionde hundrade

Mėnesiai ir datos Atkreipkite dėmesį į tarimą: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti (tar. agusti), september, oktober, november, december Rašoma måndag 6 maj

Sakoma måndagen den sjätte maj

Datos rašymas skaičiais visada sakomos šimtais (hundra):

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems nittonhundraåtti(o)nio

1999

6 Pratimas Paţiūrėkime, kiek prisimenate iš visos ketvirtos temos, išverskite į švedų kalbą: 1 2 3 4 5 6 7 8

Šiais metais Forsberg‘ai aplanko Lund‘ą, kuris yra pietinėje Švedijoje. Jie daţniausiai serviruoja smörgåsbord smuklėje vakare. Johanna valgo didelį (enorm) mėsainį viešbutyje. Dar tik prieš tris šimtus metų Skåne buvo dalis Danijos. Po pietų Eva nori apţiūrėti katedrą. Tai yra uţ kampo. Ar yra du laisvi kambariai? Jie eina pasivaikščioti ir pasigėrėti vaizdu.

Informacinis tekstas Pietų universitetinis miestas Lund är en gammal stad. Det är över 900 år sedan Knut den Store grundade den, och senare blev den Nordens första biskopssäte. Lunds domkyrka, med två höga fyrkantiga torn som dominerar staden, är från 1145.1 domkyrkan kan man bl. a. se ett astronomiskt ur från 1300talet. Kl. 12 och 15 om vardagarna (söndag kl. 13 och 15) kommer många besökare hit för att se när uret slår och olika figurer kommer fram - riddare och de tre vise männen. I Lund finns det många museer, t ex Konstmuseet, Botaniska Trädgården och Kulturhistoriska Museet, eller "Kulturen" som man brukar säga. Kulturen är ett mycket fint friluftsmuseum med en samling gamla byggnader - bondstugor och hus från stad och landsbygd i olika delar av södra Sverige och t o m en pittoresk gammal träkyrka. Lunds universitet är från 1668. Det har många institutioner och idag läser ca 380 000 studenter där. Universitetsbiblioteket har mer än 3 miljoner böcker, allt från gamla handskrifter till dagens bestsellers. Ţodynėlis Knut den Store grunda/ -r -de biskopssäte-t -n bl a ur -et – besökare -n hit slå/ -r slog slagit riddare -n – konst -en -er

Knutas Didysis įkurti vyskupija tarp kitko laikrodis lankytojas čia (kryptis) mušti/dauţti jojikas menas

t ex trädgård -en -ar frilufts museum – museet museer samling -en -ar byggnad -en -er bondstuga -n -or landsbygd -en tom träkyrka -n –or ca 72

pvz (pavyzdţiui) sodas lauko muziejus rinkinys pastatas ūkininko trobelė kaimiškas nuo ..iki.. medinė baţnyčia apytiksliai

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

7 Pratimas Svara på frågorna: 1 Vem grundade Lund? 2 Vad kan man se i domkyrkan? 3 Vilka museer finns det i Lund? 4 Vad är Kulturen? 5 När grundade man Lunds universitet? 6 Hur många studenter läser där? 7 Vad finns det i Universitetsbiblioteket? Amţiai ir dešimtmečiai Šešioliktas amţius = Aštuonioliktas amţius = Dvidešimtas amţius = Dvidešimtpirmas amţius = (tar. tjugohundratalet)

1500s 1700s 1900s 2000s

= = = =

1500-talet 1700-talet 1900-talet 2000-talet

Sudurtiniai ţodţiai formuojami įterpiant –s- prieš antrąjį elementą: 1900-talskonst dvidešimto amţiaus menas en 1300-talskyrka keturiolikto amţiaus baţnyčia -tal taip pat naudojama dešimtmečiams ir apytiksliams skaičiams reikšti: Han är född på 40-talet jis gimęs apie keturiasdešimtuosius metus en kyrka från 1250-talet baţnyčia 1250-tųjų statybos ett trettital studenter apie trisdešimt studentų 8 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: Septynioliktas amţius Dešimtas amţius Penkioliktas amţius (19)80-ti (19)50-ti (19)60-ti 1990-ti 1820-ti

Sudurtiniai ţodţiai Sudurtiniai ţodţiai (daţniausiai daiktavardţiai) yra sudaromi iš atskirų ţodţių, kurie gali būti randami ţodyne: 73

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems bil (automobilis) + tak (stogas) = biltak (automobilio stogas). Pirmas Paskutinis el. Sudurtinis daiktavardis trä + ett hus = ett trähus medinis namas ett universitet + ett bibliotek =ett universitetsbibliotek (prideda s) universiteto biblioteka en stad + ett hus = ett stadshus (prideda s) rotušė en bonde + en stuga = en bondstuga (numeta e) ūkininko trobelė Sudurtinio daiktavardţio giminė yra paskutinio daiktavardţio giminė: ett trä + ett hus = ett trälhus.

Internetinės svetainės Viešbučių uţsakymas Švedijoje: www.hotellsverige.se

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

TESTAS Ţodyno patikrinimas - parašykite švediškus atitikmenis (daiktavardţius su artikeliais, veiksmaţodţių visas formas, būdvardţio visas formas): puodelis ačiū sumuštinis gaivusis gėrimas kavos pertrauka kalbėti sostinė retai uţsirašinėti butas atvykti pradėti arba daryti nekęsti gyventi eiti rašyti metai metro pagalba meška tamsus

.................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... .................................... ....................................

kaimas eţeras graţus skirtumas drabuţiai niekada trečiadienis uţmigti maistas atleiskite man rūkyti atsargiai parduotuvė klausyti mėgautis lėtai nuobodus uţpildyti ausų kimštukas pastatas kolekcija mušti/traukti

Skaitvardţiai: kiekiniai: 503 ........................................................................................................................ 7526, ........................................................................................................................ 97, ........................................................................................................................ 1321846 ........................................................................................................................ kelintiniai: 13tas, ...................................................................................................................... .. 54tas, ........................................................................................................................ 220tas. ..................................................................................................................... ... Įrašykite praleistas eilutes: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA:

Hej, Göran heter jag. ........................................................................................................................ Vad läser du? ........................................................................................................................

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA: GÖRAN: TOMA

Jaså. Du är inte svensk, va? . ........................................................................................................................ Men du förstår väl Göranska? Suderade du någonstans? ........................................................................................................................ Jaså. Varifrån i Litauen kommer du? ........................................................................................................................ Men nu bor du i Vilnius, eller hur? ........................................................................................................................ Var i Vilnius? ........................................................................................................................ Jaha. Vad heter du förresten? ........................................................................................................................ Varför sitter du egentligen här, Toma? ........................................................................................................................

Išverskite: Ar jie skaito? ........................................................................................................................ Prašau paduokite druską. ....................................................................................................... Ar tu supranti? ........................................................................................................................ Švedų kalba yra graţi. ............................................................................................................. Kur tu apsistojęs? ........................................................................................................................ Ką tu darai savaitgalį? ................................................................................................................ Jie eina į mišką. ........................................................................................................................ Jis vaţiuoja automobiliu. ............................................................................................................ Ji yra studentė ir Amerikos. ........................................................................................................ Sudėkite teisinga ţodţių tvarka: Eva ofta/vill/titta på/gamla kyrkor. ................................................................................ Man serverar/i Skåne/god mat/alltid. ..................................................................................

Trumpai atsakykite į klausimą: Vad kan man se och göra i Stockholm? ........................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................. .............................................. ........................................................................................................................................................

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

5 Matlagning Maisto gaminimas Šioje temoje:          

Maisto gaminimas, greitas maistas ir kaip pagaminti tradicinį patiekalą Janson‘o pagundą Fronto pozicija Sunkūs galūnės artikeliai Kaip nuspėti daiktavardţių daugiskaitos formas Liepiamoji nuosaka Kaip tarti dj-, hj-, lj-, gjTelefoninės frazės Asmeniniai įvardţiai Būdvardţio derinimas Stokholmas

Tekstas Receptas elektroniniu paštu Nuo: kalle_forsberg@jippimail.se Kam: evaforsberg@jobbmail.se Tema: Janssons! Hej mamma! På Söder är allt bra. Rebecca lagar lunch, fiskpinnar och pommes frites, det ska bli gott. Imorgon är det min tur att stå i köket. Jag vill laga något typiskt svenskt. Janssons Frestelse tänker jag. Kan du skicka receptet till mig? Din Janssons är ju bäst! Vi äter tyvärr mycket stekt och fet mat. Vi ska börja äta mer nyttig mat, som grönsaker och frukt. Och så ska jag sluta ha tre sockerbitar i mitt te. Men vi börjar i övermorgon, efter Janssons! Tack. Kalle Nuo: evaforsberg@jobbmail.se Kam: kalle_forsberg@jippimail.se Tema: Ats: Janssons! Hej Kalle! Tre sockerbitar, sluta genast med det, det är inte bra för dina tänder! Jag sitter här på jobbet och dricker eftermiddagskaffe med tårta. Prinsesstårta, min favorit som du vet. Gudrun fyller år idag och hon bakar alltid Prinsesstårta då. Receptet på Janssons Frestelse skickar jag med, det är både enkelt och gott. Vill du ha den mindre fet så byt ut lite av grädden mot mjölk. Läs receptet noga: 1 kg potatis; 2 stora gula lökar; 1 burk ansjovis; 3 dl vispgrädde; 1 msk skorpsmulor; 50 g smör. Skala potatisen och skär den och löken i tunna skivor. Använd inte färsk potatis. Smörj en ejdfast form med raka kanter. Lägg i ett lager potatis och fortsätt sedan med lök och 77

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ansjovis. Upprepa och avsluta med ett lager potatis. Platta till ytan och häll över grädden. Späd med ansjovisspad. Strö skorpsmulor över och klicka ut smöret. Sätt formen i 250 grader varm ugn och grädda i en dryg timme. Kall öl är gott till och kanske en liten snaps, men bara en liten! lycka till! Mamma :-) Ţodynėlis matlagning -en allt bra laga/ -r -de fiskpinne -n -ar pommes frites god gott goda imorgon tur -en -er stå/ -r stod kök -et något typiskt Janssons Frestelse tänk/a -er -te frestelse -n -er skicka/ -r -de recept -et ju bäst ät/a -er åt tyvärr mycket stekt fet -t -a mat -en mer nyttig grönsak -en -er frukt -en -er sluta/ -r -de sockerbit -en -ar te -et i övermorgon genast tand -en tänder smörj/a –er smorde eldfast form

maisto ruošimas viskas gerai gaminti ţuvų piršteliai bulvės fri geras rytoj eilė stovėti virtuvė kaţkas tipiškas Janson‗o pagunda galvoti pagunda siųsti receptas gi geriausias valgyti gaila daug kepsnys riebus maistas daugiau naudingas darţovė vaisius baigti cukraus gabalėlis arbata poryt mielai dantis sviestuoti

drick/a -er drack tårta -n -or Prinsesstårta favorit -en -er vet/a vet visste fyll/a -er -de år baka/ -r -de enkel -t enkla mindre lite byt/a -er -te ut grädde -n mot mjölk -en noga kg = kilogram dl = deciliter msk = matsked potatis -en -ar gul -t -a lök -en -ar burk -en -ar ansjovis -en -ar vispgrädde -n skorpsmula -n -or smör -et skala/ -r -de skära skär skar tunn tunt tunna skiva -n -or använd/a –er använde färsk potatis späd/a -er –de spad -et strö/ -r -dde sätt/a -er satte satt klicka/r -de ut smöret grad -en –er 78

gerti tortas princesės tortas mėgstamas ţinoti sukakti metų kepti paprastas maţiau maţai pakeisti grietinėlė prieš pienas atsargiai kilogramas decilitras valgomasis šaukštas bulvė geltonas svogūnas skardinė ančiuvis plakta grietinėlė dţiuvėsėlis sviestas lupti pjauti plonas riekelė (muzikinis įrašas) naudoti švieţia bulvė drėkinti sultys šlakstyti atsisėsti prikaišyti sviesto laipsnis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems rak -t -a kant -en -er lägg/a -er lade lagt lager lagret – fortsätt/a –er -satte satt upprepa/ -r -de avsluta/ -r -de platta/ -r -de till yta -n -or häll/a -er -de över

kepimo forma tiesus kraštas dėti sluoksnis tęsti kartoti baigti išploti plotas pilti per

ugn -en -ar grädda/r -de en dryg timme kall -t -a öl -et – till snaps -en -ar lycka till

orkaitė kepti gerą valandą šaltas alus prie degtinė sėkmės

Frontas pozicija Subjektas yra daţniausiai sutinkamas sakinio pradţioje, bet ţodis ar frazė (ne subjektas) gali būti atkelti į sakinio pradţią tiesioginiame sakinyje. Tai kitaip vadinama ―frontavimu‖. BVL išraiškos yra gan daţnai fronte ir (ne taip daţnai) sutiksime objektą fronto vietoje: Frontas

Veiksmaž1

(Subjektas)

Priev.

Veiksmaž2

Obj/BVL

Klockan 12 Laikas Efter lunch Laikas På Söder Vieta I Lund Vieta Snaps Obj. Det Obj.

kommer

många besökare

hit.

över

slätten.

bra.

faktiskt

många museer.

också

ha.

åker de är allt finns det måste vi

tycker

inte.

jag

Pastebėkite, jog subjektas visada eina po Veiksmaž1 (atvirkštinėje ţodţių tvarkoje) kai nesubjektas yra fronte. Daţniausiai pradţioje sakinio yra šie ţodţiai: paţymi situaciją: pvz.: I Lund ..., Efter lunch ..., När jag kommer hem ... arba: duoda nuorodą į prieš tai buvusį veiksmą, pvz.: Sedan, Efteråt, Här ..., Då ... Bet fronte esantys ţodţiai gali būti naudojami kontrastui išreikšti:

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Kaffe dricker ni sex gånger om dagen och tårta äter ni jämt. 1 Pratimas Ne visi sakiniai prasideda subjektu! Perrašykite ţemiau pateiktą tekstą, pakeisdami fronte esantį subjektą fraze parašyta italiku. Pritaikykite ţodţių tvarką sakinyje atitinkamai: Rebecca bor i Stockholm just nu. Hon läser svenska vid Stockholms universitet i år. Hon cyklar till universitetet varje dag. Hon börjar ofta klockan åtta på morgonen. Hon sitter på biblioteket och antecknar. Hon skriver en uppsats ibland. Rebecca går på föreläsningar sju gånger i veckan. Hon dricker kaffe efteråt. Hon tycker om kaffe. Hon cyklar hem sedan.

Galūnės artikelis arba daiktavardţių galūnės -el, -er, -or Tie en-ţodţiai, kurie baigiasi nekirčiuota -el, -er ar -or prideda -n ţymimojoje formoje (kai tuo tarpu kiti en –ţodţiai, kurie baigiasi priebalsiu prideda – en) en bokhandel bokhandeln en vinter vintern en cykel cykeln en motor motorn en semester semestern en professor professorn Daiktavardţiai, kurie baigiasi nekirčiuotu -el or -er taip pat numeta paskutinį balsį prieš pridedant daugiskaitos galūnę: en cykel två cyklar en vinter två vintrar Ett-ţodţiai paskutinio tipo numeta balsę kamiene prieš pridedant -et: ett exempel exemplet ett fönster fönstret

2 Pratimas Įrašykite teisingą daiktavardţio artikelio formą: 1 (Elektriker) lagade tvättmaskinen. 2 Vi tyckte att (exempel, neuter) var svårt. 3 (Syster) heter Ulla. 4 Han har skurit sig i (finger, neuter). 5 Vi träffar (doktor) i morgon.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Daiktavardţių daugiskaitos galūnių numatymas Kadangi yra patartina mokytis gimines ir daugiskaitas su kiekvienu daiktavardţiu, dauguma atveju turint daiktavardţio giminę galima nuspėti. Taip pat ir tarimą ţodţio galo (kirčiuotas/nekirčiuotas). Uţuominos gali būti sudėliotos į tam tikras taisykles, kurios padės nuspėti daugumos daiktavardţių daugiskaitos galūnes: 1 taisyklė tiek en-ţodţiai kirčiuotu paskutiniu skiemeniu, tiek ett-ţodţiai su kirčiuotu galiniu balsiu prideda galūnę -er: en affär två affärer ett kafé två kaféer 2 taisyklė en-ţodţiai, kurie baigiasi nekirčiuota -a numeta -a ir prideda -or: en kaka två kakor 3 taisyklė en-ţodţiai baigiasi nekirčiuotu -e numeta -e ir prideda -ar: en pojke två pojkar 4 taisyklė ett-ţodţiai, kurie baigiasi nekirčiuota balse prideda -n: ett äpple två äpplen 5 taisyklė ett-ţodţiai, kurie baigiasi priebalse neturi galūnės: ett barn två barn Kai kurios galūnės iš karto padiktuoja kokia daugiskaita bus. Visi en- ţodţiai, kurie baigiasi galūnėmis: -are prideda: jokios galūnes en lärare (mokytojas) två lärare (du mokytojai) -er prideda: jokios galūnės

en indier (indėnas)

-(n)ing prideda laikraščiai)

-ar

en tidning (laikraštis)

-het prideda:

-er

en nyhet (naujiena)

två indier (du indėnai) två tidningar (du

två nyheter (dvi naujienos)

Kai kurie daiktavardţių, dauguma vieno skiemens daugiskaitos galūnes yra sunku nuspėti ypač vienskiemeniai ne-neutralūs daiktavardţiai: en dag två dagar en burk två burkar en kust två kuster en plats två platser Yra viena ar dvi grupės, kurias dar aptarsime vėliau. 3 Pratimas Neţiūrėdami į ţodyną, surašykite duotų ţodţių daugiskaitas, naudojantis tik uţuominomis, kaip nuspėti daugiskaitą. Atkreipkite dėmesį, kur yra kirčiuojama: 81

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

en affär, en biljett, ett fjäll, en fabrik, en hamburgare, ett glas, ett hotell, en katolik, en invånare, en krona, en maskin, en bulle, en firma, en miljon, en människa, ett namn, en olycka, en portion, ett päron, en drottning, en skola, en skotte, en stuga, en timme, ett byte, en toalett, en kyrka, en turist, en vecka, ett ägg, en ökning 4 Pratimas Nurodykite daiktavardţių vienaskaitas iš pateiktų daugiskaitų (nepamirškite daiktavardţio artikelio pvz.: en bil): två förkläden, två fiskpinnar, två kakor, två glas öl, två gånger, två dagar, två bondstugor, två museer, två hus, två vykort, två olyckor, två lärare, två timmar, två människor, två hotell, två skivor

Liepiamoji nuosaka Aukščiau pateiktame recepte yra labai nemaţai liepiamosios nuosakos veiksmaţodţių. Bendratis ir esamąjį laiką jau aptarėme praeituose skyriuose, taiga dabar galime truputi apibrėţti veiksmaţodţių sudarymą: Asmenuotės Veiksmažodžių grupės I II, IV

III

Imperativas (kamienas)

Bendratis

Es.l

kamienas baigiasi -a skala/ (lupti) kamienas baigiasi priebalsiu

= kamienas skala/ + -a

+ -r skala/r + -er

ställ/ (dėti) skriv/ (rašyti) kamienas baigiasi balsiu (ne -a) strö/ (šlakstyti)

ställ/a skriv/a = stem

ställ/er skriv/er + -r

strö/

strö/r

Ant kamieno (= imperativo) įvairios galūnės pridedamos suformuluoti atitinkamą laiką, daţniausiai -a ir -(e)r, išskyrus pirmosios asmenuotės veiksmaţodţius, kur kamienas ir bendratis baigiasi galūne -a. Pastebėkite netaisyklingą veiksmaţodį ’būti’: var/ var/a är R-kamieno ir L-kamieno veiksmaţodţiai (tų ţodţių, kurių kamienai baigiasi -r ar -1) yra truputį kitokie. Jie daţniausiai yra II asmenuotės veiksmaţodţiai, bet neprideda jokios galūnės esamajame laike (kaip tai daţnai daro II asmenuotės veiksmaţodţiai pridėdami -er):

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lär/ lär/a lär/ (mokyti) kör/ kör/a kör/ (vairuoti) mal/ mal/a mal/ (šlifuoti) Imperatyvai yra naudojami komandoms, norams ar patarimams. Jie daţnai randami receptuose, instrukcijose, kt. Kai naudojame komandas jie gali būti padaromi labiau malonybiniai papildomai pridedant mandagiąsias frazes reiškiančias ‗prašau‘: Skala potatisen, är du bussig! reiškia. Lupk bulves, būk malonus; prašau lupti bulves.. Hjälp mig laga middag, är du snäll! reiškia. Padėk man gaminti vakarienė, būk malonus – prašau padėk man… 5 Pratimas Pakeiskite pateiktus sakinius į liepiamosios nuosakos, pakeisdami ţodţių tvarką sakinyje, taip kaip reikia: Pavyzdys: Han kör (fortare) -» Kör fortare! 1 2

Du kallar mig för Janne (är du snäll). Du bör köpa en ny bil (till billigt pris).

3 4 5 6 7 8 9

Man serverar alltid vitt vin (till fisk). Du talar bara svenska (i Sverige). Du använder inte socker (om du inte vill bli tjock). Du kan skala löken (om du är bussig). Du kan läsa artikeln högt (så vi kan höra). Ni kan skriva ett vykort till Eva (när ni kommer fram). Ni måste resa till Grekland (i sommar).

10 Du kan ställa flaskan på bordet (är du snäll).

6 Pratimas Išversti į švedų kalbą: 1 Įdėkite patiekalą į orkaitę prašau! 2 Ji visada valgo pyragą. 3 Mums reikia kelių skardinių alaus. 4 Jis niekada nevalgo darţovių. 5 Jie valgo tik tris kartus per dieną. 6 Švedai visada geria šaltą vandenį. 7 Tau reikia nustoti dėtis keturis cukraus gabalėlius į arbatą. 8 Ar tu visada geri kavą su grietinėle? 9 Tipiškas anglų maistas yra riebus. 10 Jie valgo ţuvų pirštelius vėl.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Tarimas Priebalsių dj-, hj-, lj-, gjPasipraktikuokite tardami ţemiau pateiktus ţodţius. Tikroji raidė nėra tariama ir visos grupės yra tariamos kaip švediškai j-: Djhjljgj-

vietovardţiai: Djursholm. Djäkneboda kita: djungel, djup, djävel, djur vietovardţiai: Hjo, Hjortsberga, Hjulsta, Hjälmaren, Hjåggböle kita: hjul, hjortron, hjälp, hjärna, hjärta vietovardţiai: Ljungby. Ljusnan, Ljömsebo kita: ljud, ljus, ljuv kita: gjuta, gjorde

Dialogas Telefoninis pokalbis ir pakvietimas vakarienei: MARIAS RUMSKOMPIS: Anna Larsson. REBECCA: Hej, jag heter Rebecca Burton. Kan jag få tala med Maria? ANNA: Tyvärr, hon är inte hemma. Ska jag be att hon ringer upp senare? REBECCA: Ja, det vore snällt. Har hon ditt telefonnummer? REBECCA: Nej, jag tror inte det. Det är 347592 (Trettifyra sjuttifem nittitvå). ANNA: Vad bra, då ska jag säga till henne att ringa när hon kommer hem. REBECCA: Tack så mycket. Hej då. ANNA: Hej då. REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: imorgon? MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA: MARIA: REBECCA:

Ja det är Rebecca. Hej Rebecca, det är Maria. Hej, har du kommit hem nu? Ja, äntligen. Det har varit en lång dag. Jag ringde bara för att fråga om du vill komma hem till mig på middag Det låter trevligt, det gör jag gärna. Det blir Janssons frestelse, det är Kalle som lagar mat. Oh, inte visste jag att Kalle var duktig i köket. Jodå, han är bra på att laga mat som de flesta svenska killar. Kan jag ta med något? Nej, jag tror vi har både öl och snaps så det behövs inte. Hur dags? Om du kommer vid sju-tiden så blir det bra. Det låter toppen. Vi ses i morgon. Hej så länge. Hej då.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis rumskompis -en -ar hemma ring/a -er -de be/ -r bad bett senare vore snäll -t -a telefon/nummer numret säg/a -er sa till kom/ma –mer kom äntligen lång -t -a fråga/ -r -de om hem middag -en -ar imorgon låt/a -er lät

kambario draugas namuose skambėti maldauti vėliau būtų malonus telefono numeris pasakyti ateiti galiausiai ilgas klausimas apie namo vakarienė rytoj skamba

trevlig -t -a gärna veta vet visste duktig -t -a jodå flest -a kille -n -ar ta/ -r tog med något det behövs (tar. bihöffs) inte hur dags? (tar. daks) vid sju-tiden toppen vi ses hej så länge

Naudingos telefoninės frazės Jag söker Maria. Det gäller ... Hur var namnet? Vem är det jag talar med? Ursäkta! Vad sa du? Kan du upprepa (ta om) det där? Det är upptaget. Går det bra att vänta? Var god dröj!/Dröj ett tag! Han har semester/är tjänstledig. Jag ska koppla över. växel -n slå en signal slå ett nummer telefonkiosk -en telefonnummer -numret telefonkatalog -en telefontid -en -er svara i telefon prata i telefon

Ieškau Marijos. Tai liečia (tai dėl.) Koks buvo vardas? Su kuo kalbu? Atsiprašau. Ką tu pasakei? Ar galėtum pakartoti tai? Uţimta. Ar galite palaukti? Būk geras palauk/palauk minutę! Jis atostogauja. Aš jus sujungsiu. skambučių valdymo centras duoti signalą surinkti numerį telefono būdelė telefono numeris telefonų knyga skambinimo laikas atsiliepti telefonu kalbėti telefonu 85

malonus mielai ţinoti gabus o taip dauguma vaikinas imti kaţkas nereikia kada? septintai (val) super susimatysime (iki) iki pasimatymo

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lyfta på/lägga på luren mobil -en telefonsvarare –n skicka en SMS

pakelti (tel) ragelį mobilus telefonas auto atsakiklis siųsti SMS

Asmeniniai įvadţiai Asmeniniai įvardţiai

Savybiniai įvardţiai

jag du han hon den det vi ni de

mig, mej dig, dej honom henne den det oss er dem, dom

aš tu jis ji tas tas mes jūs jie

mane tave jį ją tai tai mus jus juos

7 Pratimas Parašykite švediškai naudodami veiksmaţodţius: äta, träffa, tro, tala (med), titta (på), se, skicka, prata (med), läsa, bjuda, köpa, sälja, följa, hjälpa, beställa, hämta. Ar gali: ……………………. valgyti tai? ……………………. padėti mums? ……………………. kalbėti su ja? ……………………. parduoti juos? ……………………. paimti jį? ……………………. nupirkti tai? ……………………. sekti mane? ……………………. sutikti jį? ……………………. sutikti mus? Ar galime mes: ……………………. ……………………. ……………………. ……………………. ……………………. …………………….

tikėti ja? paţiūrėti į tai? siųsti jį? skaityti tai? pakviesti juos? matyti tai?

……………………. ……………………. ……………………. ……………………. …………………….

Būdvardţio derinimas

uţsakyti juos? sekti tave? padėti jums? sutikti tave? kalbėti su jumis?

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Būdvardţiai daţniausiai yra derinami su daiktavardţiu nepriklausomai nuo to, kurioje sakinio vietoje jis būtų: en pittoresk kyrka kyrkan är pittoresk ett pittoreskt slott slottet är pittoreskt pittoreska byar byarna är pittoreska Bet šitas neapibrėţtas būdvardţio + daiktavardţio sutarimas taip pat atsiranda po kitų ţodţių: någon stor pojke något stort hus några stora pojkar/hus (kaţkuris, betkuris) ingen stor pojke inget stort hus inga stora pojkar/hus (nei vienas) en annan stor pojke ett annat stort hus andra stora pojkar/hus (kitas) vilken stor pojke vilket stort hus vilka stora pojkar/hus (kuris) all mat allt smör alla stora pojkar/hus (visas) Atkreipkite dėmesį kaip kaip ‖giminė/daugiskaita‖ –t, -a taip pat yra derinama ir su įvardţiais. Būdvardţiai taip pat suderinami su įvardţiu det pvz.: pridedant –t: Det är varmt idag, men igår var det kalt. šalta. Det är roligt att dansa. Det var tråkigt att behöva vänta.

Yra šilta šiandien, bet vakar buvo Yra linksma šokti. Buvo nuobodu, kad reikėjo laukti.

Būdvardţiai derinami su ţodţių grupėmis (ne tik vienu daiktavardţiu) daţniausiai pridedant – t: Att dansa är roligt. Šokti yra linksma. Čia roligt sutinka su bendratine fraze. Švedai neturi angliškų – ing galūnių reiškiančių tęstinį veiksmą: Någonting (kas nors, bet kas) ir ingenting (niekas) yra taip pat ett-ţodţiai kaip det: Ingenting är roligt längre. Niekas nėra linksma daugiau. 8 Pratimas Pakeiskite lietuviškus būdvardţius į taisyklingos formos švediškus: 1 Maten är (blogas). 2 Grädden är (stora). 3 Ölet är inte (šaltas). 4 Deras gräddbakelser är ju (nuostabus). 87

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 5 6 7 8 9 10 11 12

(keletas) gula lökar och (keletas) tunna potatisskivor. En (kitoks) kokbok med ett (kitoks) recept. (jokio) namn och (jokio) address. Det är (nuostabu), det är (linksma) ... det är (brangus)! (kokia) enorma portioner! Att äta biffstek hela tiden är inte (pigus). Vi äter ingenting (karštas) till lunch. Gamla svenska kyrkor är mycket (įdomu).

Informacinis tekstas Šiaurės Venecija På tre små öar mellan sjön Mälaren och Östersjön grundade Birger Jarl år 1252 Stockholm. Öarna kallar man nu för Gamla stan, och Stockholm har senare brett ut sig mot norr och söder: "nya" stadsdelar är Norrmalm (affärscentrum), Södermalm (från början arbetarkvarter), Östermalm (de rikas stadsdel) och Kungsholmen (administrativa byggnader och bostadskvarter). Numera bor många stockholmare (det finns en miljon) i förorter långt från centrum. I Gamla stan kan man vandra i smala gränder mellan hus från 1500-talet. Här ligger Kungliga slottets väldiga fyrkant och Storkyrkan och andra fina kyrkor samt Riksdagshuset som nyligen renoverats. I Stockholm kan man besöka ett av stadens många museer: Nationalmuseet innehåller en samling klassisk konst. Att gå på Skansen är ett populärt familjenöje. Skansen ligger på Djurgården och dit har gamla stugor och hus flyttats från hela Sverige. Där finns också ett zoo med huvudsakligen nordiska djur, t ex varg, lo och älg. Inte långt därifrån kan man besöka Wasa, krigsskeppet som sjönk i hamnen 1628 och som bärgades på 1950-talet. På Söder reser sig numera den stora golfbollen Globen, en enorm arena för sportevenemang, konserter och mässor. Om man vill sitta och ta igen sig efter rundvandringen kan man gå in på ett av de många utekaféerna i sommarstockholm. Ţodynėlis ö -n -ar sjö -n -ar Östersjön med rätta Venedig Gamla stan bred/a –er bredde arbetarkvarter -et början bostadskvarter et -

sala eţeras Baltijos jūra pagrįstai Venecija Senamiestis platus darbo rajonas pradţia gyvenamasis rajonas priemiestis ilgas

Storkyrkan samt = och Riksdagshuset intressant - -a föremål -et familjenöje -t -n utflykt -en -er bjud/a -er bjöd på huvudsakligen djur -et lo -n –ar (lodjur -et -) inte långt 88

Katedra ir= ir Parlamentas idomus objektas šeimos šventė išvyka (pa)kviesti pagrindinis gyvūnas lūšis neilgas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems förort -en -er långt gränd -en -er Kungliga slottet väldig -t -a fyrkant -en -er

kelias, gatvė, alėja Karališka pilis labai keturkampis

krigsskepp -et bärga/ -r -de ta igen sig utekafé -et -er

karo laivas išgelbėti susiimti lauko kavinė

9 Pratimas Svara på frågorna: 1 Vad har man kallat Stockholm? 2 Vem grundade staden och när? 3 Vad är Gamla stan? 4 I vilken del av staden finner man ... affärscentrum? ... de rikas bostadskvarter? 5 Hur många stockholmare finns det? 6 Var ligger Kungliga slottet? 7 Var kan man hitta smala gränder och hus från 1500-talet? 8 Vad kan man se på Nationalmuseum? 9 Var kan man se gamla trähus från hela Sverige? 10 Vilka sorters djur ser man på Skansen? 11 Vad är Wasa? 12 Var kan man ta igen sig efter en rundvandring i Stockholm?

Internetinės svetainės Švediški receptai: www.tasteline.com www.receptbankenskokbok.se (angliškai)

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

6 Att bli sambo Gyvenimas kartu (―sugyventiniai‖) Šioje temoje apţvelgsime: • Baldų pirkimas (apibaldinimas) • Objektas ir papildai • Būdvardţiai – neţymimosios formos variacijos • Kai kurios sunkesnės daiktavardţių daugiskaitos • Kaip tarti -gn, gn-, kn-, -mn • Kaip sutikti ar nesutikti su ţmonėmis (nuomonėmis) • Parodomieji įvardţiai • Sureikšminimai • Ţodţių su (m)m ir (n)n rašyba • Sezonai • Norrland

Tekstas 6 Kalle ir Rebecca kraustosi gyventi kartu Kalle och Rebecca har bestämt sig för att bli sambor. Rebecca ska flytta in till Kalles lägenhet på Söder. Kalle bor i en tvåa, vilket betyder två rum och kök, så det finns gott om utrymme. Kalles möbler är gamla och slitna och Rebecca tycker att de är fula så de åker till ett möbelvaruhus för att köpa nya möbler. Här tänker de leta efter en stor soffa till vardagsrummet och ett runt köksbord och några stolar till det lilla köket. Rebecca vill ha ett nytt skrivbord där hon kan studera och några snygga bordslampor till nattduksborden. Hon vill också ha en bokhylla men Kalle tycker att den han har duger bra. "Vi behöver två bekväma fåtöljer eftersom de andra är så nedsuttna" säger Kalle, men de inser att de inte har råd med allt så fåtöljerna och bokhyllan får vänta. "Bara jag får nya gardiner för de gamla är förfärliga", påpekar Rebecca. "Jassa, tycker du det", svarar Kalle, "min mamma valde dem!" Ţodynėlis bestäm/a –er -de sig sambo -n -r flytta/ -r -de lägenhet -en -er tvåa -n -or betyd/a -er -de gott om utrymme -t -n möbel –n möbler

nuspręsti gyventi kartu persikelti/kraustyti( s) butas dviejų kambarių reikšti pakankamai vietos

nattduksbord -et – bokhylla -n -or dug/a -er dög behöv/a -er -de bekväm -t -a fåtölj -en -er de andra ned/sutten -suttet suttna 90

naktinis saliukas knygų lentyna būti pasiruošusiam reikėti patogus fotelis kitas atsisėsti sakyti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems sliten slitet slitna ful -t -a varuhus -et leta/ -r -de efter soffa -n -or vardagsrum -met – rund runt runda köksbord -et – lilla def. form of liten stol -en -ar skrivbord -et – där snygg -t -a bordslampa -n -or

baldas nusidėvėjęs bjaurus parduotuvė ieškoti sofa svetainė apvalus virtuvės stalas maţas kėdė rašomasis stalas ten graţus stalinė lempa

säg/a -er sa inse/ -r insåg ha råd (med) få/ -r fick vänta/ -r -de bara jag får gardin -en –er förfärlig -t -a påpeka/ -r -de jasså svara/ -r -de välj/a -er valde

Naudingos frazės apibūdinant namus badrum -met – vonia sovrum -met – miegamasis hall -en -ar – koridorius/holas källare -n – rūsys garage -t – (tar. garaţ) - garaţas golv -et – grindys tak -et – lubos/stogas vägg -en -ar - siena dörr -en -ar - durys matta -n -or - kilimas skåp -et - spinta 1 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1

Jų butas yra didelis ir senas..

Jie ieško baldų.

Jo baldai yra negraţūs, galvoja Rebecca.

Jie negali sau leisti nusipirkti dviejų patogių fotelių.

Ji nori didelės stalinės lempos salonui.

Knygų lentyna turės palaukti.

Kalle's senos uţuolaidos yra bjaurios.

8 9

Jo mama nemėgsta uţuolaidų. Jiems reikia apvalaus stalo virtuvei.

įţvelgti turėti nuotaikos/nusiteikimo gauti laukti tik aš galiu uţuolaida baisus, šlykštus parodyti, pabaksnoti iš tiesų atsakyti rinkti(s)

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Objektas ir papildai Tiesioginiai objektai (TO) daţniausiai yra daiktavardţiai ar įvardţiai: Nils SUBJ.

äter

kakan.

VEIKSMAŢ.

Hon gillar Subj.

Nilsas valgo pyragaitį.

honom. TO

Ji mėgsta jį.

Netiesioginis objektas (NO) dėl kurių veiksmas yra vykdomas: Jag gav Jag gav

Nils NO boken till TO

boken. TO Nils. NO

Yra skirtumas tarp veiksmaţodţių, kuriuos vartojant reikia pateikti ir tiesioginį objektą (äta, gilla), veiksmas reikalauja atsakymo į klausimą – ką? Tai skiriasi nuo veiksmaţodţių, tokių kaip (sova 'miegoti'). Tai aptarsime, kuo jie yra svarbūs švedų kalboje. Svarbiausia yra tai, jog papildai naudojami sakiniuose su veiksmaţodţiais tokiais kaip vara, bli, heta, kurie yra ―tušti veiksmaţodţiai‖ reikalaujantys papildų, norint uţpildyti prasmę. Papildai yra teik daiktavardţiai, tiek būdvardţiai: Han heter

Erik. PAP.

Det är

Jis vardu Erikas. vackert här.

Yra graţu čia.

PAP

Hon är

lärare.

Ji yra mokytoja.

PAP

Tai yra subjekto papildas (SP) ir jis derinamas su subjektu. Būdvadţiai derinami su enţodţiais, ett-ţodţiais ir daugiskaitomis, arba įvardţiais: De

är

SUBJ.

SUBJ

Jie yra studentai.

blir

SUBJ

Det

studenter. gamla.

Mes busime seni.

är

roligt.

Tai yra įdomu.

Objekto papildas (OP) derinamas visada su objektu: Det gjorde dem arga. Taip padarė juos piktais. OBJ

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Būdvardis, neţymimosios variacijos Dauguma būdvardţių neţymimojoje formoje prideda arba –t arba –a, su ett-ţodţiais arba daugiskaitomis atitinkamai, bet yra būdvardţių, kurie truputį devijuoja nuo bendro bruoţo. Būdvardţiai su kirčiuotu balsiu prideda –tt su ett-ţodţiais: en ny soffa ett nytt bord nya soffor Taip pat: blå (mėlynas), grå (pilkas), fri (laisvas).

nya bord

Būdvardţiai, kurie baigiasi balsiu + -d numeta -d ir prideda -tt su ett-ţodţiais: en bred säng

ett brett skrivbord breda sängar

breda skrivbord

Taip pat: god (geras), glad (laimingas), röd (raudonas). Būdvardţiai, kurie baigiasi priebalsiu + -d numeta -d prieš pridedant -t su ett-ţodţiais: en hård säng

ett hårt bord

hårda sängar

hårda bord

Taip pat: mild (švelnus), vild (laukinis), ond (blogas, kenksmingas). Būdvardţiai, kurie baigiasi -er, -el numeta e prieš pridedant -a su daugiskaitos daiktavardţiais: en vacker soffa ett vackert bord vackra soffor vackra bord Taip pat: mager (plonas), nykter (blaivas), säker (saugus). en enkel fåtölj ett enkelt skrivbord Taip pat: acceptabel (priimtinas), flexibel (lankstus).

enkla fåtöljer

enkla skrivbord

Būdvardţiai, kurie baigiasi -en kaip ir tie, kurie baigiasi -er bet taip pat numeta -n bevardėje giminėje: en öppen dörr ett öppet fönster öppna dörrar öppna fönster Taip pat: egen (savas, nuosavas), ledsen (liūdnas). Liten ir gammal yra netaisyklingi ir turėtų būti išmokti atskirai: en liten soffa ett litet bord små soffor små bord en gammal säng ett gammalt bord gamla sängar gamla bord

2 Pratimas Įrašykite tinkamą būdvardţio formą (pateiktą skliaustuose): 93

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

På tavlan ser man flera (naken) flickor. Jag vill bara köpa (enkel) möbler. Golvet var (röd). De ville ha ett (rund) bord. De hade ett mycket (bred) rum. Lars ville köpa ett (ny) skrivbord. Lars skrivbord är (gammal). Deras möbler är mycket (sliten). Klimatet i norr är (hård). Vädret i söder är (mild). Det är (vacker) på landet. Svenska kyrkor är (vacker). Deras fåtöljer är ganska (liten) och kaffebordet är också (liten). Är vinet (god)? Är dina möbler (gammal)? Är våra studenter (nykter)? Nej och imorgon blir de (ledsen).

Kai kurios netaisyklingos daiktavardţių daugiskaitos Maţa grupė daiktavardţių kartu pakeičia šaknies balsį bei prideda -er: en hand en strand ett land en stad en natt en rand en son en bok en fot en rot

två händer två stränder två länder två städer två nätter två ränder två söner två böcker två fötter två rötter

ranka paplūdimys šalis miestas naktis dryţis sūnus knyga pėda šaknis

Maţa grupė daiktavardţių abiejų giminų, kurie baigiasi balse, prideda -r: en bakelse ett fängelse en sko en tå

två bakelser två fängelser två skor två tår

kepiniai kalėjimas batas kojos pirštas

Dauguma daiktavardţių, kurie baigiasi balsiu + -n/l/r numeta jų galinį balsį ir prideda daugiskaitos galūnę: en fågel

två fåglar

paukštis 94

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems en sommar en möbel en regel

två somrar två möbler två regler

vasara baldas taisyklė

Kai kurie skoliniai, kurie baigiasi -ium, -eum numeta -um prieš pridedant -er: ett museum ett laboratorium

två museer två laboratorier

muziejus laboratorija

Kai kurie skoliniai, kurie baigiasi -um turi alternatyvią daugiskaitos formą: ett centrum ett faktum

två centrum arba centrer arba centra två faktum arba fakta

centras

faktas

Keletas daiktavardţių yra visiškai netaisyklingi: ett öga ett huvud ett öra

två ögon två huvuden två öron

akis galva ausis

Kai kurie daiktavardţiai, dauguma skolinių iš anglų kalbos išlaiko daugiskaitas su -s: två thrillers, två containers, två trailers, musicals, chips (čipsai)

3 Pratimas Įrašykite praleistas dalis: (a) en …………... en bokstav en bonde en …………... (b) en ko en stadsbo en …………... en …………... en …………... (c) en vinter en afton en …………... ett …………...

två tänder två …………... två …………... två böcker två …………... två …………... två hustrur två bastur två aktier två …………... två …………... två muskler två fingrar

(dantis) (raidė) (ūkininkas) (knyga) (karvė) (miesto gyventojas) (ţmona) (sauna) (akcija) (ţiema) (vakaras) (raumuo) (pirštas) 95

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Tarimas Priebalsiai: -gn, gn-, kn-, -mn Pasipraktikuokite tarti ţemiau pateiktus ţodţius. Prisiminkite -ng (Tarimo pratimai iš 4 temos) yra tariamas kaip vienas garsas. Nekreipkite dėmesio į ţodţių reikšmes: -gn (švedų ng + n) Ragnar, regn, vagnen, ugn, dygn gn- (švedų g + n) Gnosjö, gnaga, gnissel, gnällig, gnola Kitoje grupėje abu priebalsiai yra tariami: kn- (švedų k + n) Knut, knivar, knä, knyta, knott -mn (švedų m + n) namnet, jämn, somna, Köpenhamn

Dialogas Kalle ir Rebecca mėgina nuspręsti, kurią sofą pirkti REBECCA: KALLE: REBECCA: KALLE: REBECCA: KALLE: REBECCA: KALLE: REBECCA: KALLE: REBECCA: KALLE: REBECCA:

Titta här, den här blå soffan är väl snygg? Nja, jag vet inte, jag tycker bättre om den där grönrandiga i hörnet. Va! Det håller jag inte med om, den matchar ju inte alls med tapeten. Det tycker jag att den gör, grönt och gult är ju snyggt tillsammans och vi behöver något som lyser upp rummet. Ja, det är rätt men vi vill inte ha solglasögon på oss inomhus! Den här mörkröda då, den är väl inte så dum? Nej, den är väl hyfsad men jag tycker fortfarande bättre om den blå. Vi kan väl titta på köksbord först. Det här furubordet är fint. Det bordet har ju alla, jag vill ha något mer originellt. Det stämmer att det inte är så originellt men det är billigt och rejält. Tror du att det bordet får plats i köket. Ja, det tror jag absolut. Okej då, vi tar det där bordet, men då vill jag välja soffa!

Ţodynėlis snygg -t -a håll/a -er höll med om tyck/a -er -te bättre om grönrandig -t -a hörn -et -

graţus sutikti su (nuomone) galvoti geriau apie ţaliai dryţuotas kampas tikti

mörk/röd –rött röda inte så dum hyfsa/d -t -de fortfarande köksbord -et furubord -et –

tamsus/raudonas nekvaila paprastinti vis dar virtuvės stalas pušinis stalas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems matcha/ -r -de tapet -en -er tillsammans lys/a -er -te upp ha/ -r hade rätt solglasögon -en inomhus

tapetas kartu apšviesti būti teisiam saulės akiniai viduje

originell -t -a stämm/a -er -de billig -t -a rejäl -t -a det få/ -r fick plats absolut

originalus sutapti pigus padorus gauti vieta absoliučiai

4 Pratimas Parduotuvėje. Sujunkite atitinkamus švediškus ţodţius su lietuviškais: rea gatuplan fynd! rulltrappa övre plan utgång nedre botten

išėjimas antras aukštas išpardavimas atradimas rūsys pirmas aukštas eskalatorius

5 Pratimas Ţemiau perţiūrėkite Sutikimas ir prieštaravimas ţmonėms, tada pasakykite švedų kalba ar sutinkate ar nesutinkate su pateiktais teiginiais, panaudokite kiek galima daugiau skirtingų išsireiškimų: Jag tycker att monarki är bättre än republik. Jag tycker inte om katter. Jag tycker om skräckfilmer (siaubo filmai). Jag tycker att hösten är den bästa årstiden. Jag tycker inte om fotboll. Jag tycker om såpopera. Sutikimas ir prieštaravimas ţmonėms Dialoge rasite nemaţai naudingų frazių, kaip: Sutikimas Det tycker jag. Taip manau. Det tror jag. Taip tikiu. Det är sant. Tai tiesa.

Prieštaravimas Det tycker jag inte. Taip nemanau. Det tror jag inte. Aš tuom netikiu. Det är inte sant. Tai netiesa. 97

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Det är rätt. Taip teisingai. Det är riktigt. Tai teisinga. Det stämmer. Taip sutampa.

Det är inte rätt. Tai nėra teisingai. Det är inte riktigt. Tai nėra teisinga. Det stämmer inte. Tai nesutampa.

Det håller jag med om. Aš sutinku su tavimi (dėl). Det håller jag inte med om. Aš nesutinku su tavimi (dėl). Abejonė gali būti išreikšta naudojant kanske (turbūt), möjligen (galimai), klausimas (Tycker du det?) ar Det vet jag inte (aš neţinau). Ţodis tyvärr (apgailestauju) sustiprina nepritarimą: Tyvärr tycker jag inte det.

Parodomieji įvardţiai Po parodomųjų įvardţių den här t.t., den där t.t., 'den t.t. daiktavardis prisideda galūnės artikelį: Ne-neutrum Neutrum Daugiskaita den här soffan det här bordet de här sofforna/borden (šitas, šitie) den där soffan det där bordet de där sofforna/borden (tas, tie) 'den tiden 'det året 'de frågorna šituo laiku šiais metais šitie klausimai Pastebėtina: 'den ir t.t. (kirčiuotas den) daţniausiai vartojamas su abstrakčiu daiktavardţiais. Den här, den där, 'den t.t. gali būti vartojami ir savarankiškai: Vad tycker du om den där? Ką manai apie tą ten? Det där är väl fint! Tas ten yra graţus!

Sureikšminimai Sureikšminimais vadiname prieveiksmius arba prieveiksmį kartu su būdvardţiu pvz.: mycket (labai); helt, alldeles, fullständigt (visiškai); ganska (pakankamai); lite (truputį); inte alls (visai ne): Han var De går

mycket SUREIKŠM. mycket SUREIKŠM.

trevlig. +BŪDV. långsamt. +PRIEV.

Jis buvo labai malonus. Jie vaikšto labai lėtai.

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Sakinio struktūrai tai atsiliepia: SUREIKŠM + BŪDV.

= PAPILDYMAS SUREIKŠM + PRIEV. = BVL – IŠRAIŠKA (BŪDAS) Atkreipkite dėmesį: Labai Nelabai Nedaug

mycket inte särskilt inte mycket

Han var mycket trevlig. Han var inte särskilt trevlig. Han var inte mycket trevligare än Nils. (malonesnis negu)

mycket atskirai reiškia ‖daug‖: Han dricker mycket. Jis geria daug. Han dricker inte mycket. Jis daug negeria. Prieveiksmiai sudaryti iš būdvardţių (pvz.: būdvardis + -t) yra daţniausiai kaip sureikšminimai: De är förskräckligt dyra. Jie yra baisiai brangūs. De är hemskt billiga. Jie yra baisiai pigūs. De är väldigt fula. Jie yra labai bjaurūs. De är otroligt slitna. Jie yra neįtikėtinai nusidėvėję

Ţodţių kurie baigiasi m ir n rašymas Tarimo aprašyme knygos pradţioje buvo pateikta naudingų taisyklių, daţniausiai sutinkama – kirčiuotame skiemenyje po ilgos balsės būna vienas priebalsis, ir du priebalsiai jei balsė yra trumpa, pvz.: ilgas balsis – mat, mata, trumpas balsis – makt, mast. Ţodţiai kurie baigiasi -m ir -n yra didţiosios išimtys iš taisyklės, kadangi turi trumpą balsį prieš vieną priebalsę. Šis priebalsis todėl yra tariamas ilgai, lyg būtų dvigubas: Dum, hem, rum, program, man, den, din, en, han, hon, vän, in, igen, kan, min, män, än. Bet tarp dviejų balsių priebalsės m ar n šiuose ţodţiuose yra rašomos dvigubos: rum rummet dum dumma man mannen vän vännen

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Bet kituose ţodţiuose -m, -n rašoma vienguba, jei po to seka ilgas balsis: fin - fina, bekväm - bekväma. Priešingai m ar n yra numetama kai papildomas priebalsis yra pridedamas kaitomoje formoje: gammal - gamla, sommar - somrar, ett nummer numret. 6 Pratimas Įrašykite būdvardţių daugiskaitos formas: 1

Vi borde respektera (gammal) människor.

De åker på (långsam) slingriga vägar.

3 4

Han har endast råd med (tunn) gardiner. Läraren tror inte att studenterna är (dum) precis.

Parašykite taisyklingai daiktavardţius be galūnės artikelio: programmet, mannen, hemmet (namai), numret, timret (the timber). Parašykite duotųjų daiktavardţių vienaskaitą: vänner, somrar, munnar (burnos), trädstammar (medţio kamienai).

Informacinis tekstas Norrland Man brukar dela in Sverige i tre delar - Götaland, dvs. södra landsdelen, Svealand, dvs. centrala Sverige kring Mälaren, och Norrland, resten av landet. Norrland är mycket stort men glesbefolkat. Det omfattar nästan 60 procent av Sveriges areal men har bara 1,2 miljoner invånare. Av dessa är 50 000 finsktalande Tornedalsbor och 20 000 är samer. Samerna talar ett eget språk, samiska, och bara 3 000 av dem är numera renskötare. I norra Norrland ser man inte solen på åtta veckor under midvintern och temperaturen kan sjunka till arktiskt låga siffror, men på sommaren är midnattssolen en stor turistattraktion. Norrland har väldiga ödemarker: myrar, mossmarker, glaciärer och höga kala fjäll över trädgränsen, och mycket folk kommer hit för att vandra i Europas sista vildmark. Men här finns också viktiga naturtillgångar: skog, mineraler och vattenkraft. För att kunna utnyttja järnmalmsfyndigheterna i Norrbotten byggde man i seklets början en järnväg mellan Luleå vid Bottniska viken och Narvik på Norges isfria atlantkust, och på 1980-talet blev en ny bilväg färdig over fjällen mellan de båda länderna. Ţodynėlis dela/ -r -de in i glesbefolka/d -t -de hälft -en finsktalande språk -et – renskötare -n -

dalinti retai apgyvendintas pusė suomiškai kalbančių kalba elnių augintojas

kal -t -a kall -t -a naturtillgång -en -ar utnyttja/ -r -de vattenkraft -en järnmalmsfyndighet -en -er

100

plikas šaltas gamtos kampelis išnaudoti hidroelektrinė geleţies kasykla

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems samiska -n siffra -n -or ödemark -en -er

samiškas skaičius dykuma

bygg/a -er -de sekel seklet sekler färdig -t -a

statyti amţius (uţ)(pa)baigtas

Sezonai vår -en -ar sommar -en somrar höst -en -ar vinter -n vintrar försommar senhöst midvinter på vintern

pavasaris vasara ruduo ţiema vėlyvas pavasaris vėlyvas ruduo vidurţiemis ţiemą

7 Pratimas (a)Įrašykite praleistus ţodţius: 1 2 3 4 5

Sverige består av Norrland, Svealand och ______________ . Centrala Sverige heter ______________. Norrland omfattar ______________av Sveriges areal. Norrland har bara ______________ invånare. I Tornedalen bor 50 000 människor som talar ______________.

_____________ talar ett eget språk, nämligen samiska.

7 På ______________varje vinter ser man inte solen i Norrland. 8 Turister kommer till Norrland varje sommar speciellt för att se ______________. 9 Långt i norr kan man ______________i Europas sista vildmark. 10 Omkring 1900 byggde man en ______________mellan Luleå och Narvik. 11 Nu kan man åka ______________på en ny väg mellan Sverige och ______________.

(b) Pasvirąjį ţodį sakinyje rašykite pirmą ir suderinkite toliau ţodţių tvarką: 1

I norra Norrland ser man inte solen på åtta veckor.

På sommaren är midnattssolen en stor turistattraktion.

Här finns också viktiga naturtillgångar.

För att kunna utnyttja järnmalmsfyndigheterna byggde man en järnväg.

För några år sedan blev en ny bilväg färdig.

Internetinės svetainės Baldai ir dizainas: www.svenskform.se Norrland: http://en.wikipedia.org/wiki/Norrland

101

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

7 På stan Mieste Šioje temoje apţvelgsime:  Göteborg miestas  Kalbos dalių sujungimas  Daugiskaitos daiktavardţių galūnės artikelis  Savininkiškumo įvardis  Kaip išreikšti būsimąjį laiką  Vietos prielinksnis  Vietos ir krypties prieveiksmis  Kaip išversti ‖kur‖ į švedų kalbą  Kaip tarti kai kuriuos sunkius ţodţius  Kaip suprasti ir nurodyti kryptį  Pinigai  Energija ir gamtos apsauga Švedijoje 7 Tekstas Billas antrame didţiausiame Švedijos mieste Bill ska återigen till Sverige. Den här gången åker han till Göteborg för att spela fiol på deras sommarfestival, Göteborgskalaset. Han kommer dit med båt från Newcastle, resan tar 25 timmar. Göteborg ligger 50 mil sydväst om Stockholm, på Sveriges västkust. Bill kommer till Göteborg på morgonen. Först promenerar han omkring i stan och tittar på de många vackra byggnaderna och njuter av det varma sommarvädret. Sedan går han till en saluhall som säljer färsk fisk. Saluhallen ser ut som en kyrka och kallas därför för fiskekyrkan eller feskekörkan som Göteborgarna säger. Där äter han lunch, deras hemlagade lax och dillstuvad potatis, en av Bills favoriträtter. Efter att han har ätit sig mätt och belåten går han längs Kungsportsavenyn för att titta i affärerna och varuhusen där. Efter alla inköpen är han fikasugen så han går till ett konditori som rekommenderas i guideboken så han vet att han kommer att få goda kanelbullar. När han druckit sitt kaffe vill han gå till nöjesparken Liseberg, men var är han någonstans? Han har visst gått vilse. Ţodynėlis återigen spela/ -r -de viol -en -er sommarfestival -en er båt -en -ar

atgal groti smuikas vasaros festivalis keltas/laivas vadintis

kyrka -n -or hemlaga/d -t -de lax -en -ar dillstuva/d -t -de potatis -en rätt -en –er 102

baţnyčia gamintas namuose lašiša barstytas krapais bulvės

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kalas -et västkust -en mil -en promenera/ -r -de omkring stan = staden byggnad -en -er väder vädret saluhall -en -ar sälj/a -er sålde sålt färsk -t -a fisk -en

vakarų krantas mylia vaikščioti aplink miestas pastatas oras pardavimo salė parduoti švieţias ţuvis

ät/a -er åt sig mätt och belåten längs affär -en -er inköp -et vara fikasug/-en -na konditori -et -er rekommendera/-r -de guidebok –en -böcker nöjespark -en -er någonstans gå/ -r gick vilse

patiekalas prisivalgyti sočiai palei parduotuvė apsipirkti norėti kavos konditerija rekomenduoti gidas (knyga) atrakcionas kur nors pasiklysti

Kalbos dalių sujungimas Mes galime sujungti kartu tas kalbos dalis, kurios yra tos pačios rūšies: subjektai, objektai, veiksmaţodţiai ar teiginiai. Mes to galima pasiekti įterpiant jungiamąjį ţodį (jungtuką tokį kaip och (ir)) tarp ţodţių, kuriuos norime sujungti: 1

Erik

och Sven dricker öl. du subjektai sujungti

2 De sitter

och

dricker.

du veiksmaţodţiai sujungti

3 Jag gillar öl och

det gör Erik också.

du teiginiai sujungti

4 Jag gillar öl men Erik tycker om vin du teiginiai sujungti 5

Eva dricker antingen .. öl eller vin. du objektai sujungti

Kiti jungtukai yra: eller (ar/arba), men (bet), utan (be), för (nes, tam kad). Dėmesio: antingen . . . eller (arba . . . arba), varken . . . eller (nei . . . nei). Atkreipkite dėmesį, jog jungtukai neįtakoja ţodţių tvarkos pagrindiniame prie kurio yra prijungiamas (ţiūrėti 3-ame sakinyje viršuje). 1 Pratimas Įterpti och, eller, men arba för: 1 Johanna spelar popmusik..............skriver brev. 2 Bill måste ha pengar................han ska köpa presenter. 3 Bill kan antingen ta en kopp te.....................en kopp kaffe. 4 Sofforna var mycket vackra.....................de var också dyra. 5 Han åker till Liseberg.....................där finns det underhållning. 103

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Daiktavardis, galūnės artikelis ir daugiskaita Kaip pridėti ţymimąjį artikelį prie vienaskaitos buvo aprašyta ankstesnėse temose, taip pat kaip nuspėti daiktavardţių daugiskaitos galūnes. Pridėti galūnės artikelį daugiskaitos galūnėms yra ganėtinai paprasta. Paprasčiausiai pridedame prie daugiskaitos. Šis veiksmas gali būti aprašomas trimis taisyklėmis: Daiktavardžio tipas

Galūnė

Dgs. nežymimoji forma

Dgs. žym. galūnės artikelis

Flickor (mergaitės) Lärare (mokytojai)

Flikorna (tos mergaitės) Lärarna Tie/tos mokytojai

Barn (vaikai)

Barnen (tie vaikai)

Lager (sluoksniai)

Lagren (tie sluoksniai)

Yrken (profesijos)

Yrkena (tos profesijos)

1-a taisyklė Daugiskaita baigiasi Prideda -na balsiu +-r: Pažymėtina: daiktavardţiai kurie baigiasi -are, pirmiausiai numeta -e 2-a taisyklė Daugiskaita baigiasi priebalsiu (tiek en ţodţiuose, tiek ett ţodţiuose) Pažymėtina: kamienai, kurie baigiasi -el, -en, -er išmeta -e:

Prideda -en

3-a taisyklė Ett-ţodţių daugiskaitos, kurios baigiasi balsiu +n:

Prideda -a

2 Pratimas Parašykite duotų daiktavardţių daugiskaitas, ir daugiskaitos ţymimąsias formas: Pavyzdys: en flicka (mergaitė) ---> flickor (mergaitės), flickorna (tos mergaitės) ett år en vecka en sko

................................. ................................. .................................

104

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ett land ett förkläde en vinter en timme en passagerare ett hotell en besökare ett rum en skiva ett landskap en hamburgare en biljett

Savininkiškumo įvardis Yra du tipai. Mes jau aptarėme (4 temoje), jog savininkiški įvardţiai prideda galūnę s(trečiojo asmens įvardţiai), tačiau antrasis tipas yra, kai nepridedama jokia galūnė su -ett ţodţiais ir daugiskaitomis, tačiau turi būti derinimas. Pavyzdţiui: Asmeniniai įvardžiai jag du han hon den det vi ni de

Savininkiški įvardžiai en-žodžiai ett-žodžiai min son mitt hem din son ditt hem hans son hans hem hennes son hennes hem dess pris dess pris dess pris dess pris vår son vårt hem er son ert hem deras son deras hem

Daugiskaitos mina söner/hem dina söner/hem hans söner/hem hennes söner/hem dess priser dess priser våra söner/hem era söner/hem deras söner/hem

3 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Jų namas yra labai neįprastas. Mūsų viešbutis yra maţas ir paprastas. Mano ofisas yra Londone. Kur yra tavo batai? Bilas nori keliauti į Liseberg, bet jis pasiklydo. Jos vyras yra storas, bet jis yra labai malonus. Jo ţmona yra graţi, bet ji yra labai nuobodi. Bilas eina palei Kungsportsavenyn su savo brangiomis parduotuvėmis.

105

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Būsimasis laikas Yra trys būdai išreikšti būsimąjį laiką švedų kalboje, ir tai nereikalauja pridėti veiksmaţodţiams papildomų galūnių: 1

Naudojamas esamasis laikas (daţniausiai su laiko aplinkybe): Jag åker imorgon. Aš išvykstu rytoj.

Įsidėmėkite du veiksmaţodţius ypatingai, bli (būti, tapti), tänka (ketinti, galvoti): Det blir mörkt snart. Greitai bus tamsu. Erik tänker studera engelska. Erikas galvoja studijuoti anglų kalbą. 2 ar

Kommer att + bendratis. Tai paţymi veiksmą, kuris nepriklauso nuo kalbėtojo norų pageidavimų. Daţniausiai naudojamas beasmenis subjektas (det): Det kommer att regna ikväll. Ruošiasi lyti vakare.

3 Ska (skulle) + bendratis. Tai daţniausiai paţymi ketinimą, perspėjimą, grasinimą ir daţniausiai naudojama su asmeniniu subjektu: Ska du gå på bio på lördag? Ar eisi į kiną šeštadienį? Det här ska du få ångra! Šito tu dar pasigailėsi!

Vietos prielinksnis Yra keletas taisyklių kaip atskirti prielinksnius i ir på: på + paviršius: i + tūris: duken på bordet staltiesė ant stalo Han sitter på stolen. Jis sėdi ant kėdės. Hon bor på landet. Ji gyvena kaime.

duken i skåpet staltiesė indaujoje Han sitter i stolen. Jis sėdi fotelyje. Hon bor i landet. Ji gyvena šalyje/valstybėje.

Dėmesio: Han har ett rum i ett hus på Götgatan i Stockholm (i Sverige). Yra keletas įprastų išimčių taisyklei: 1 på yra naudojama su viešaisiais pastatais, darbo ar studijų vietomis ir pasilinksminimo vietomis: Vi träffas på kontoret! Susimatysime ofise! Ne „ant ofiso“ Han arbetar på Ericssons/ett varuhus. Jis dirba Ericsson/parduotuvėje. Ne „ant parduotuvės“ Vi träffades på bio. Mes susitikome kine. Ne „ant kino“ Dėmesio : i skolan, i affären (butiken), i kyrkan (mokykloje, parduotuvėje, baţnyčioje) 106

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 2 hos yra naudojamas su ţmonių vardais arba profesijomis: Vi var hos Olssons igår. Mes buvome pas Olsson‗us vakar. Han är hos tandläkaren. Jis yra pas stomatologą. 3 vid yra naudojamas su daiktais, kurių ilgis ištęsiamas: De bor vid kusten/floden. Jie gyvena ant kranto/ palei upę. Prielinksniai nurodantys veiksmą yra från/till: Bill åker från Oslo till Göteborg. genom, längs, över: Han går genom parken, längs ån och över bron.

Bilas vaţiuoja iš Oslo į Göteborg‗ą.

Jis eina per parką, palei upę ir per tiltą.

mot: Spårvagnen åker mot Liseberg.

Tramvajus vaţiuoja link Liseberg.

in i (på)/ut ur: Han gick in i huset (på kontoret), išėjo jis iš namo men en minut senare kom han ut ur huset igen.

Jis įėjo į namą(ofisą), bet po minutės vėl.

4 Pratimas Įterpkite tinkamą vietos prielinksnį: 1

Han satt.......................en soffa.......................vardagsrummet.

Jag arbetar.......................

Förr bodde vi....................... landet, men nu har vi ett hus .......................staden.

Nils går....................... skolan och hans syster Pia arbetar.......................ett varuhus.

Bill åkte.......................Newcastle.......................

Igår åt vi middag. .......................

Han gick.......................parken och.......................ån.

Det fanns ett konditori.......................kanalen.

Bill gick.......................konditoriet.

ett kontor.......................Eriksgatan.

Göteborg.......................båt.

Olssons och ikväll tänker vi gå .......................bio.

10 När han hade kommit.......................banken, tog han spårvagnen.......................Liseberg.

Vietos, krypties ir kilmės prieveiksmiai Švedų vietos prieveiksmiai(kurie yra BVL- išraiškos) turi tris skirtingas formas išreikšti vietą, judėjimą link vietos ar judėjimą nuo vietos/kilmės:

107

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Vieta (be judesio)

Kryptis (judėjimas pirmyn) Kilmė (judėjimas nuo)

Bill sitter där. Bilas sėdi ten.

Han åker dit. Jis vaţiuoja čia.

Han går därifrån. Jis eina iš ten.

Atkreipkite dėmesį taip pat į: Vieta (be judesio) här var hemma borta inne ute uppe nere framme

čia kur namuose išorėje viduje lauke aukštai ţemai priekyje

Kryptis (judėjimas pirmyn) hit čia vart kur Hem namo bort lauk in Į vidų ut lauk upp aukštyn ner ţemyn fram priekin

Kilmė (judėjimas nuo) härifrån varifrån hemifrån bortifrån inifrån utifrån uppifrån nerifrån framifrån

Iš čia Iš kur Iš namų Iš išorės Iš vidaus Iš lauko Iš viršaus Iš apačios Iš priekio

Prieveiksmis atskirai ar BVL išraiška gali paţymėti judėjimą ir judėjimo veiksmaţodis gali būti praleistas naudojant modalinį veiksmaţodį: Han ska till Lund imorgon. Jis (vyksta) į Lundą rytoj. Jag ska hem. Aš namų link. (tarinys praleistas) Prielinksniai to paties tipo gali būti sujungiami į vieną: därnere (ten ţemai), därborta (ten išorėje), ditin (ten viduje); (judėjimo); kt.

Kaip išversti "kur" į švedų kalbą Kai yra v-ţodis klausime, ţodis "kur" (kaip prieš tai matėme) yra var jei tai rodo vietą, arba vart jei nurodo judesį. Bet kaip santykinis įvardis tai yra där , jei tai reiškia vietą, arba dit jei tai paţymi judesį: ett bra konditori där han kommer att få bakelser gera kavinė, kur jis gaus pyragų en stor nöjespark där det finns underhållning didelis atrakcionų parkas kur yra linksminamasi ett konditori dit vi kan gå kavinė kur mes galime eiti en nöjespark dit vi kan åka atrakcionų parkas kur mes galime vykti

108

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems där taip pat naudojamas kaipi "ten" (vietai reikšti): det ligger många affärer där yra daug parduotuvių ten 5 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1. Kur tu vyksti? 2. Aš greitai išeinu. 3. Kur tu esi dabar? 4. Aš čia, namuose. 5. Ar gali nedelsiant atvykti čia, nes aš greitai išeinu? 6. Ar yra ten kavinė? 7. Kur yra kavinė? 8. Tai yra ten prie stoties. 9. Aš ţinau kavinę, kurioje gali gauti skanių cinamoninių bandelių. Tarimas Kai kurie paprasti ţodţiai yra tariame kiek kitaip, nei yra rašomi: 1 Tyliosios raidės: -g: Jag (aš), dag (diena), dagen (diena žym. forma), någon (kas nors), morgon (rytas), i söndags (praeitą sekmadienį) Atkreipkite dėmesį į balsių trumpinimą (tar.) nån -d: med (su), vad (kas), staden (miestas žym. forma), sådan (toks), sedan (tada), bredvid (šalia) Atkreipkite dėmesį į balsių trumpinimą (tar.) va, sån, sen -k: hemskt (baisiai), kritiskt (kritiškas) -l: karl (vyras), världen (pasaulis žym. forma) -t: det (tai), mycket (labai), litet (maţai), konsert (koncertas), skjuts (pavėţėti) Ţodţiai kurie tariasi kitaip nei rašosi: de (jie) tar. dom att (kad) tar. å, at dem (juos) tar. dom lade (padėjo) tar. la mig (mane) tar. mej sa(de) (sakė) tar. sa dig (tave) tar. dej och (ir) tar. å, ock sig (save) tar. sej 7 Dialogas Bilas Göteborg'e BILL:

Ursäkta mig! Kan du hjälpa mig, jag har gått vilse. 109

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems OKÄND KVINNA: BILL: OKÄND KVINNA:

BILL: OKÄND KVINNA: BILL: OKÄND KVINNA:

BILL: OKÄND KVINNA: BILL: OKÄND KVINNA: BILL:

Oj då, visst kan jag hjälpa dig. Vart ska du någonstans? Till Liseberg, jag trodde att det var här någonstans. Nej, Liseberg ligger åt andra hållet. Vänd om, gå rakt fram tills du kommer fram till Poseidon, den stora statyn i slutet av Avenyn. Ta till vänster där och gå tills du kommer till trafikljusen vid gatukorsningen. Därifrån kan du se Liseberg på din högra sida. Tack så mycket. Jag kom till Göteborg i morse. Du kanske kan rekommendera några andra sevärdheter? Hm, låt mig tänka. Jag tycker att Paddan är ett måste när man är i Göteborg. Paddan, vad är det? Det är en sightseeingbåt som du kan åka och se Göteborg från vattnet och samtidigt få reda på intressanta saker om Göteborg och dess historia. Det låter ju jättebra. Ligger det långt härifrån? Inte särskilt. Tio minuter högst. Tack så mycket för all din hjälp. Jag kanske kunde få bjuda ut dig på middag i kväll som tack för hjälpen? Det låter trevligt men jag tror inte att min man skulle tycka om det. Nej, det är klart, jag borde ha förstått att du var gift, du som är så trevlig!

Ţodynėlis hjälp/a -er -te ojdå visst vart här någonstans håll -et vänd/a -er -e om rakt fram staty -n -er slut -et ta till vänster tills trafikljus -en gatukorsning -en ar höger, högra sida -n -or sevärdhet -en -er

padėti oi ţinoma kur (link) čia kaţkur kitoje pusėje/gale apsisukti tiesiai statula galas, pabaiga pasukite į kairę iki šviesoforas sankryţa dešinė pusė potraukis

Paddan ett måste vatten vattnet samtidigt få/ -r fick reda på dess historia -n jättebra ligg/a -er låg långt härifrån särskilt högst bjud/a -er bjöd ut tack -et man -nen män gift

110

Firmos pavadinimas privaloma vanduo tuo pat metu pasiruošti ant to (čia jo) istorija labai gerai gulėti toli nuo čia specifinis aukščiausias pakviesti atsidėkojimas (čia) vyras susituokęs

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kaip suprasti ir nurodyti kryptį Dialoge rasite frazes reiškiančias „pasukite į kairę―, „tada prieisite sankryţą―, „eikite tiesiai―, „kita kryptimi―, „ar toli nuo čia?―. Taigi pateikiame kelias naudingas frazes: ta till vänster (höger) på vänster (höger) hand rakt igenom/tvärs över du följer den gatan förbi kyrkan innan du kommer till nära/i närheten av/intill (i riktning) mot runt längs

sukite į kairę (dešinę) kairėje (dešinėje) tiesiai pro/per seki šia gatve pro baţnyčią prieš prieinant (iki) šalia/netoliese (kryptimi) link aplink palei

6 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Parduotuvės yra Avenyn – eikite tiesiai, ir jos yra jūsų dešinėje. Jo ofisas yra gatvės gale perėjus sankryţą. Praeikite šviesoforą ir tada sukite į kairę. Tada sėskite/imkite į 7 autobusą. Eikite pagal kanalą (kanalen), ir tai yra netoli baţnyčios, prie prieinant stotį. Tai nėra toli nuo čia, trys minutės, daugiausiai.

Pinigai Atsiminkine 100 öre = 1 krona (dgs. kronor). Švedų valiuta turi ţemiau pateiktus nominalus: Monetos (mynt): 50 öre, 1 krona, 5 kronor, 10 kronor. Banknotai (sedlar): 50 kronor, 100 kronor, 500 kronor, 1000 kronor, 10 000 kronor. Atkreipkite dėmesį į monetų ir banknotų pavadinimus: femti(o)öring -en -ar 50 öre moneta enkrona -n -or 1 kronos moneta femkrona -n -or 5 kronų moneta tjuga -n -or 20 kronų banknotas femtilapp -en -ar 50 kronų banknotas hundralapp -en -ar 100 kronų banknotas Kainos nurodomos taip: Rašoma

Sakoma 111

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1,50 or 1 50 8,90 or 8 90

enåfernti åttaånitti

Kitos frazės: växel/småpengar grąţa Kan du växla en femma i enkronor? Ar galite iškeisti penkias kronas po vieną? Centrinio Göteborg'o ţemėlapis 7 Pratimas Paţvelkite į aukščiau pateiktą ţemėlapį. Bilas yra prie Centrinės stoties. Nurodykite švediškai kelią į: 1. Norstadstorget 2. Nya Ullevi Stadium 3. Heden 4. Scandinavium 5. Konstmuseet 6. Kungsportsplatsen

Informacinis tekstas Gamtos apsauga Sverige har en storslagen miljö med fjäll, vidsträckta skogar och 100 000 sjöar samt en lång havskust. Miljön varierar starkt från söder till norr. I söder finner man vidsträckta slätter, i Mellansverige skog och i norr berg och fjäll. Det har förekommit flera hot mot miljön på senare år. Ar 1986 förorenade Tjernobyl-katastrofen samernas renbetesmarker i Norrland. Svaveldioxidutsläpp från västeuropeiska industrier ledde också i många år till en försurning av de svenska sjöarna. Den ökande bilismen i Sverige och energiförsörjning, främst genom kärnkraft, har också inneburit hot mot miljön. Experiment pågår här och där med vindkraft. Svenskarna är mycket medvetna om naturen och vill gärna värna om miljön. Till exempel: i städerna försöker man reducera bilavgaser, och numera sorterar man allt hushållsavfall i olika kategorier för återvinning. Det är också vanligt att svenska hushåll har kompost. Idag får man inte heller bygga nära stranden. Staten har även avsatt nitton områden som nationalparker, och mindre områden har blivit naturreservat. Sällsynta växter och djur som är utrotningshotade har fridlysts i en lag från 1968. Detta gäller t ex rovfåglar: deras ägg blir ofta stulna då samlare är beredda att betala höga priser för dem. Svenska Naturskyddsföreningen försöker också värna de fyra stora rovdjuren i landet - björn, järv, lo och varg.

112

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis storslag/en -et- na miljö -n sjö -n -ar hot -et – förorena/ -r -de renbetesmark-en er svaveldioxid-en utsläpp -et försurning -en kärnkraft -en innebär/a - innebar medvet/en -et -na värna/ -r -de om avgas -en -er

didţiulis aplinka eţeras grasinimas teršti elnių ganyklos sieros dioksidas emisija, išmetimas rūgštinimas atominė jėgainė sudaryti sąmoningas saugoti išmetamos dujos

avfall -et återvinning -en strand –en stränder område -t -n sällsynt - -a växt -en -er utrotningshota/-d -t -de fridlys/a -er -te rovfågel -n - fåglar samlare -n Svenska Natur skyddsföreningen björn -en -ar järv -en -ar lo -n -ar varg -en -ar

Internetės svetainės Göteborg: www.goteborg.se Oficialus Göteborg‗o portalas: www.goteborg.com Švedų gamtos rezervatų bendrija : www.snf.se

113

atsisakyti perdirbimas paplūdimys teritorija retas augalas grasinti išnykimu apsaugoti (įtraukti į saugomųjų sąrašą) plėšrus paukštis kolekcionierius švedų gamtos apsaugos asociacija meška ernis lūšis vilkas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

8 På universitetet Universitete

Šioje temoje apţvelgsime: • Studijos Švedijos universitete • Veiksmaţodţių modeliai • Perfektas ir pluskvamperfektas • Subjekto atidėjimas • Šalutiniai sakiniai • Jungiamieji ţodţiai • Nelinksniuojami būdvardţiai • Kaip tarti skardţiuosius balsius prieš ir po s, t • Daugiau sutikimo ir prieštaravimo frazių • Kaip panaudoti daleles ju, nog, väl ir nämligen • Du ţinomi švedų rašytojai

Tekstas 8 Naujas semestras Stockholmo Universitete Det är september. Nu har alla universitetskurser börjat, och Rebecca ska studera en kurs i litteratur. Hon har valt en tiopoängskurs i "Fantasy och skräck". Rebecca har sett fram emot kursen hela sommaren eftersom hon älskar JRR Tolkien och Stephen King och hon har läst alla deras böcker. Förutom det har hon sett filmatiseringen av Sagan om Ringen minst 10 gånger. Hon hoppas att hon ska lära sig mycket mer om denna genre och träffa Människor med samma intressen. Det är många som har anmält sig till kursen. Det sitter ett trettiotal studenter i föreläsningssalen när Rebecca kommer in. Hon slår sig ned bredvid en fransk tjej som heter Sophie som hon har gått introduktionskurs i svenska med. De pratar om vad de har gjort under sommaren, och båda har förbättrat sin svenska avsevärt. De kommer fram till att det nog beror på att de båda har skaffat sig svensk pojkvän. De slutar prata tvärt därför att föreläsningen har börjat. Föreläsaren är mycket engagerad och studenterna antecknar flitigt. Rebecca tycker att det är ganska lätt att följa med eftersom föreläsaren inte pratar för fort. Dessutom skriver han upp mycket på tavlan. Den nya ordboken som hon har fått av Kalle kommer till stor användning, då det är en hel del nya ord hon måste slå upp. I slutet av föreläsningen undrar föreläsaren om det är någon som har frågor, men det är helt tyst i salen. När föreläsaren avslutar föreläsningen blir det plötsligt mycket prat igen. Ţodynėlis kurs -en -er litteratur -en -er

Kursas literatūra

skaffa/ -r -de sig pojkvän –nen -ner 114

įsigyti vaikinas/draugas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tiopoängskurs skräck -en se/ -r såg sett fram emot älska/ -r -de bok -en böcker förutom det filmatisering -en -ar Sagan om Ringen minst lär/a lär lärde sig samma intresse -t -n anmäl/a -er –de sig ett trettiotal föreläsningssal -en -ar komm/a -er kom in bredvid fransk -t -a tjej -en -er introduktionskurs -en - er med prata/ -r -de sommar –en somrar förbättra/ -r -de avsevärt komm/a –er kom fram till bero/ -r -dde på

10 kreditų kursas siaubas tikėtis

tvärt därför att föreläsning -en -ar föreläsare -n engagera/d -t -de anteckna/ -r -de flitigt lätt följ/a -er -de med för fort dessutom tavla -n -or ord/bok –en - böcker få/ -r fick användning -en -ar en hel del ord -et slå/ -r slog upp slut -et undra/ -r -de fråga -n -or tyst - -a sal -en -ar avsluta/ -r -de plötsligt prat -et

mylėti knyga nepaisant ekrano versija Žiedų valdovas maţiausiai išmokti tas pats susidomėjimas įsirašyti apie trisdešimt auditorija įeiti šalia prancūziškas mergina įvadinis kursas čia taip pat kalbėti vasara pagerinti ţymiai ateiti

atvirkščiai todėl kad paskaita dėstytojas įsitraukęs uţsirašinėti uoliai lengvas sekti per greitai be to lenta, paveikslas ţodynas gauti naudojimas visa dalis ţodis surinkti galas, pabaiga stebėtis klausimas tylus salė pabaigti staigiai kalba

priklausyti nuo

Veiksmaţodţių modeliai Kai kurie modeliai jau buvo aptarti anksčiau. Keturios veiksmaţodţių asmenuotės ir jų modeliai skirtinguose laikuose. Supynas, tai gramatinis dalyvis, kuris naudojamas sudaryti perfekto ir pluskvamperfekto laikams:

Imperatyvas (= kamienas) -a/

Bendratis

Es.l

Būt.k.l

Supynas

-a/

-a/r

-a/de

-a/t

parkerar

parkerade

parkerat

parkera (pastatyti) parkera

115

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems IIa

-skardus

-/a

-/er

-/de

-/t

bygga

bygger

byggde

byggt

-duslus priebalsis/ -/a

-/er

-/te

-/t

hjälp (padėti)

hjälpa

hjälper

hjälpte

hjälpt

-balsis/ (ne -a)

-balsis/ (ne -a) -/r

-/dde

-/tt

sy (siūti)

syr

sydde

sytt

-priebalsis/

-/a

-/er

-/it

skriv (rašyti)

skriva

skriver

skrev

skrivit

priebalsis/ bygg (statyti) IIb

III

*pakeičia kamieno balsį. Nėra galūnės. Asmenuotės I, II ir III kartais yra vadinamos "silpnaisiais" veiksmaţodţiais - jie sudaromi būtajame laike pridedant galūnę: parkera -parkerade, tuo tarpu IV asmenuotės veiksmaţodţiai yra "tvirti"; jie formuoja būtąjį laiką keisdami šaknies balsį: dricka - drack (gerti). Šie veiksmaţodţiai dar yra vadinami netaisyklingaisiais, dėl šaknies balsio kaitos. Tokių veiksmaţodţių reikia mokytis visas formas. II asmenuotė skaidoma į a ir b, priklausomai nuo to, kaip baigiasi šaknis: dusliu ar skardţiu priebalsiu. Duslūs priebalsiai -k, -p, -s, -t.

Perfekto ir pluskvamperfekto laikai Perfekto laikas yra sudaromas prie veiksmaţodţio har + supyną (tai yra har yra Veiksmaţ.1, o supynas – Veiksmaţ.2). Supynas yra nekaitomas būtojo laiko dalyvis. Švedų supynas visada baigiasi galūne -t, tačiau truputi varijuoja priklausomai nuo vaiksmaţodţio asmenuotės:

I IIa IIb III IV

Imperatyvas/pamatinė forma (= kamienas) Parkera bilen! Pastatyk mašiną! Bygg en stuga! Pastatyk trobelę! Hjälp dem! Padėk jiems! Sy gardiner! Pasiūk uţuolaidas! Skriv brevet! Parašyk laišką!

Perfektas (har + supynas)

Supyno galūnė

Vi har parkera/t bilen. Mes pastatėme mašiną. De har bygg/t en stuga. Mes pastatėme trobelę. Jag har hjälp/t dem. Aš jiems padėjau. Hon har sy/tt gardinerna. Ji pasiuvo uţuolaidas. Har du inte skriv/it brevet? Ar tu neparašei laiško?

-t

Pluskvamperfektas formuojamas hade + supynas: 116

-t -t -tt -it

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Vi hade parkerat bilen. Mes pastatėme automobilį. De hade byggt en stuga. Jie pastatė trobelę. Jag hade hjälpt dem. Aš jiems padėjau. De hade sytt gardiner. Jie pasiuvo uţuolaidas. Hon hade skrivit ett brev. Ji parašė laišką. Perfekto ir pluskvamperfekto laikai vartojami tada, kai tenka apibūdinti ‖dviejų pakopų‖ veiksmus, t.y. kontekstą, kai vienas iš dviejų veiksmų jau yra įvykęs anksčiau, o kitas – jam pavymui. Tad tokioje situacijoje perfekto ir pluskvamperfekto laikai visada ţymi anksčiau uţ pagrindinį laiką įvykusius veiksmus ar reiškinius: a. Perfekto laikas vartojamas tada, kai pamatinis įvykis yra esamojo laiko b. Plukvamperfekto laikas vartojamas tada, kai pamatinis įvykis yra būtojo laiko.

1 Pratimas Pakeiskite sakinius į būtąjį laiką: 1 2 3 4 5 6

Rebecca har anmält sig till en kurs. Hon har köpt en ny ordbok. Hon har lärt känna en fransk tjej. Föreläsaren har börjat titta på henne. Det har varit lätt. Hon har läst boken.

2 Pratimas Pakeiskite veiksmaţodį į perfekt laiką: 1 2 3 4 5 6 7 8

Studenterna pratar om föreläsningen. De antecknar flitigt. Rebecca slutar prata. Hon behöver slå upp några ord. Hon ställer (klausia) en fråga. Sophie frågar henne om JK Rowling. Hon tycker att det är svårt. Hon skriver brev.

3 Pratimas Parašykite daiktavardţių daugiskaitos ţymimąją formą ţemiau pateiktiems daiktavardţiams: ett område; en miljövän; ett trafikljus; en ordbok; ett ord; en sommar; ett språk; en kurs; en göteborgare; en fråga; en föreläsning

117

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Subjekto atidėjimas arba ”det” paaiškinimas Kai visiškai nauja idėja pristatoma, ji daţniausiai būna atidėta t.y. nukelta į sakinio galą, bet tokiu atveju fronto vietoje subjektas turi būti pakeistas formaliuoju subjektu (FS). Švedų kalboje formalusis subjektas visada yra – det. Formalusis subjektas pakeičia tikrasis subjektą (TS) – pristatomąją idėją: Någon sitter i köket. TS Det sitter FS

någon i köket. TS

Kaţkas sėdi virtuvėje.

(Tai) sėdi kaţkas virtuvėje.

Att lära sig svenska är lätt. tarinys) TS Det är lätt att lära sig svenska. FS TS

Išmokti švedų kalbos yra lengva. (numanomas

(Tai) yra lengva išmokti švedų kalbos.

Atkreipkite dėmeį, jog tikrasis subjektas švedų kalboje yra nukeliamas visada uţ veiksmaţodţio, kur papildai, ar objektas būtų rašomi. Det sitter ofta studenter på biblioteket. FS Veiksmaţ. Priev. TS Vieta Lyginant su lietuvių kalba pastebėsime, kad formalusis subjektas lietuvių kalboje yra numanomas, arba visai neverčiamas, tarsi jo nebūtų, tačiau švedų kalboje jis privalomas. Det bor 9 miljoner människor i Sverige.

9 milijonai ţmonių gyvena Švedijoje.

Praleistoji tarinio dalis daţniausiai naudojama finnas veiksmaţodţio (būti, egzistuoti): Det finns bröd i skåpet. nevart.)

Duona yra spintelėje. – (Tai yra duonos spintelėje –

Taip pat turėtumėte prisiminti, kad klausimuose lygiai taip pat svarbu ‖nepamesti‖ det, kuris eina prieš tikrąjį subjektą: Finns det inget öl hemma? Ar nebėra alaus namuose? (Nebėra tai jokio alaus namuose? – nev. Veiksmaţ. FS TS

4 Pratimas Yra neįprasta pradėti sakinį daiktavardţio fraze, todėl suformuokite sakinį pradėdami jį formaliuoju subjektu: 118

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

1 2 3 4 5

ett konditori/ligger/vid kanalen ett tåg/till Göteborg/går/kl 8 en lärare/kommer/hit till Rebecca många studenter/står/utanför salen en miljon böcker/finns/på universitetsbiblioteket

Šalutiniai sakiniai Šalutiniai sakiniai yra grupės ţodţių, kurios turi veiksmaţodį, ir dalį pagrindinio sakinio t.y. BVL išraišką, subjekta ar objektą. Subjektas Vi Vi

Veiksmaž. Priev. äter äter ju

Objektas middag middag

BVL išraiška klockan 8. när Erik kommer.

Pasvyrai parašyti ţodţiai yra kartu BVL išraiškos, tačiau klockan 8 yra daiktavardţio frazė (DF), o när Erik kommer yra sakinys. Tokie sakiniai taip pat yra: Rebecca har lätt för det, eftersom hon har läst boken. Hon har tagit med en ordbok ifall hon behöver slå upp några ord. Tokie sakiniai taip pat gali būti atkelti į fronto vietą, kaip tai galima padaryti su BVL išraiškomis, bet tada subjektas ir veiksmaţodis turi būti sukeičiami vietomis pagrindiniame sakinyje: När hon har ställt sig i kön, kommer ett par studenter fram. Veiksmaţ. Subj. Fastän hon har jobbat hårt, har hon svårt att förstå. Veiksmaţ. Subj.

Jungiamieji ţodţiai Šalutiniai sakiniai daţniausiai prasideda jungiamuoju ţodţiu, kuris yra dalis šalutinio sakinio. Daţniausiai vartojami yra: 1

att (kad), kuris pradeda netiesioginę kalbą:

Rebecca sa att hon hade läst boken. Rebeka pasakė, kad ji perskaitė knygą. 2

om (ar), kuris nurodo į taip/ne klausimus:

119

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems De frågade henne om hon hade läst boken tidigare. Jie paklausė, ar ji perskaitė knygą anksčiau. Jungiamieji ţodţiai BVL išraiškos: 1 nurodantys laiką: när/då/sedan kada/tada/po to medan kol innan prieš Vi fikar innan vi går på föreläsningen. Mes geriame kavos prieš einant į paskaitas 2

prieţasčiai išreikšti: för att nes eftersom nes därför att nes Hon har inte kunnat arbeta eftersom hon inte har fått arbetstillstånd. Ji negalėjo dirbti, nes ji negavo darbo vizos. 3

sąlygai išreikšti: ifall jeigu om jeigu Hon kunde ha solat sig om hon hade haft pengar. Ji galėjo pasideginti, jei ji būtų turėjusi pinigų. 4

nuolaidai išreikšti: fast(än)

nors

Fastän hon har jobbat hårt har hon svårt att förstå. Nors ji dirbo sunkiai jai sunku suprasti. Šalutinis sakinys gali būti tiek pradţioje tiek pabaigoje pagrindinio sakinnio ir jungiamasis ţodis, gali nurodyti sakinį, bei jo tipą: Du får glass ifall du är snäll. Ifall du är snäll får du glass. Šal.sakinys Šal.sakinys Hon kan förstå läraren eftersom hon har studerat svenska tidigare. Šal.sakinys Eftersom hon har studerat svenska tidigare kan hon förstå läraren. Šal.sakinys 5 Pratimas Sudarykite vieną sakinį iš pateiktų ţodţių. Pradėkite sakinį pasvirai parašytu ţodţiu: 1 när 2 Ifall

Rebecca kommer in i salen. Ett trettital studenter sitter där. Du behöver slå upp några ord. Du måste ha en ordbok. 120

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 3 Eftersom 4 om 5 fastän

Hon ställer en fråga. Några kommer fram och pratar med henne. Vi jobbar hårt. Vi kommer att kunna förstå svenskarna. Jag har läst boken tidigare. Jag har svårt att följa med.

som/att (kad/kuri-s) Tiek som tiek att pradeda naują sakinį, bet atkreipkite dėmesį: att eina tiesiai po veiksmaţodţio, ir yra jungiamasis ţodis (šalutinis jungtukas -kad): Jag sa att hon talade bra svenska. Aš sakiau, kad ji gerai kalbėjo švediškai. som eina po daiktavardţio ir yra santikinis įvardis (kas, kuri-s): Kön som hon ställde sig i var lång. Eilė, į kurią ji atsistojo buvo ilga. som taip pat naudojama savininkiškumui nustatyti (kas, kuri-s): Det var en bok som hon hade lånat mig förra veckan. Tai buvo knyga, kurią ji man paskolino praeitą savaitę. Tačiau daţniausiai švediškame sakinyje som yra tik numanomas, jei nevartojamas kaip subjektas, ir att yra numanomas, jei eina po ţodţių pasakyti, galvoti, suprasti: Den svenska (som) hon talade hade hon lärt sig i England. Švedų kalba, kuria ji kalbėjo, ji išmoko Anglijoje. Hon sa (att) det inte var roligt. Ji pasakė, kad tai nelinksma. Nelinksniuojami būdvardţiai Būdvardţiai yra derinami su daiktavardţiu: ett stort hus roliga historier huset är stort historierna var roliga Bet nedidelė dalis būdvardţių neprideda jokios galūnės. Jie yra skirstomi į keturias grupes: 1 Būdvardţiai, kurie baigiasi -s: gammaldags möbler ett medelålders biträde išimtis: galūnė -ös: ett nervöst barn

senoviniai baldai vidutinio amţiaus padėjėjas nervingas vaikas

2 Būdvardţiai, kurie baigiasi -e: ett öde hus apleistas namas ett främmande språk uţsienio kalba Ši grupė sudaro visi esamojo laiko dalyviai, kurie baigiasi -(a)nde or –ende (daţnai vartojami kaip būdvadţiai): ett växande intresse augantis susidomėjimas 121

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

3 Būdvadţiai, kurie baigiasi -a: ett bra tag ett medeltida slott

kuris laikas viduramţių pilis

4 Kiti: Arbetet var slut för dagen. Jag slog fel nummer. Fönstret är sönder.

Dienos darbas baigtas. Aš surinkau neteisingą numerį. Langas yra suduţęs.

6 Pratimas Nurodykite teisingą neţymimąją būdvardţio formą: 1 2 3 4 5 6 7 8

På posten får man ett (gratis = 'nemokamą') vykort. Man får (god) bakelser på konditoriet. Det är ett (bra) konditori. De studerar ett (samtida = 'dabartinis') drama. Hon har köpt ett (stor) lexikon (ţodynas). De tittade på henne med (äkta = 'tikras') intresse. Det är ett (främmande) ord. Göteborg har ett (fin) konstmuseum.

Skardţiųjų priebalsių tarimas prieš ir po s, t Prieš ar po s kai kurių skardţiųjų priebalsių tarimas tampa duslus: d - t: g-k:

onsdag hur dags? vilken slags? v - f: livstid till havs b-p: substantiv asbest Taip pat ir prieš -t:

tar. tar. tar.

unsta hur daks slaks

(trečiadienis) (kelintą valandą?) (kokio tipo?)

tar. tar tar. tar.

lifstid till hafs suppstantiv aspest

(gyvenimo laikas) (į jūras) (daiktavardis) (asbestas)

g-k:

tar. tar. tar. tar.

hökt sakt lakt snappt

(aukštai) (pasakė) (padėjo) (greitai)

b-p:

högt sagt lagt snabbt

Dialogas 8

122

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Rebecca ir Sophie eina kavos po paskaitos REBECCA: SOPHIE: REBECCA: SOPHIE: REBECCA: varmt. ANDERS: REBECCA: ANDERS: REBECCA: SOPHIE: REBECCA: du själv? ANDERS: SOPHIE: REBECCA: ANDERS: SOPHIE: ANDERS: REBECCA: SOPHIE:

Ska vi ta en fika? Jo absolut. Jag behöver en kopp kaffe nu. Ska vi sätta oss här? Nej, helst inte. Här får man ju inte röka. Jag vet att jag borde ha slutat men . . . Det är okej. Vi går ut på terrassen och sätter oss. Det är ju fortfarande ganska Hej! Var ni också på föreläsningen om Fantasy och skräck? Får jag slå mig ner? Javisst! Här är en ledig stol. Tack. Så, vad tyckte ni om föreläsningen? Jag tycker att den var mycket bra, intressant. Det tycker jag med men han pratade för fort så att det var svårt att följa med. Det håller jag inte med om, jag tycker han pratade tydligt och bra. Vad tycker Jag håller med er, den var bra, lite långtråkig på slutet kanske. Jaså, säger du. Jag tycker att tiden gick väldigt fort. Jag hoppas att nästa föreläsning blir lika bra. Jag med, jag ser redan fram emot nästa tisdag. Ikväll är det diktuppläsning på studentkåren. Är ni intresserade av att komma? Det beror på. Är det någon känd författare som kommer? Nja, inte precis. Det är jag och några andra amatörpoeter. Vad säger ni? . Det låter intressant men jag är tyvärr upptagen ikväll. Jag är också upptagen, jag ska tvätta håret.

Ţodynėlis ta/ -r tog en fika absolut helst inte får . . . inte rök/a -er -te bör borde terrass -en -er fortfarande ganska ledig hall/a -er höll med om tydligt själv långtråkig -t -a slut -et -

gerti kavos absoliučiai verčiai ne negalima rūkyti turėtų terasa vis dar pakankamai laisvas sutikti su aiškiai pats nuobodus pabaiga

kanske väldigt lika bra ikväll diktuppläsning -en ar studentkåren intressera/d -t -de bero/ -r -dde på känd författare -n – nja inte precis amatörpoet -en -er vara upptagen tvätta/ -r -de håret

123

galbūt labai taip pat gerai šį vakar poezijos skaitymas studentų atstovybė susidomėjęs priklausyti nuo ţinomas rašytojas ne nevisai poetas mėgėjas būti uţimtam plauti plaukus

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Daugiau frazių sutikimui ar nesutikimui su ţmonėmis išreikšti dialoge raskite frazes, kurios apytikriai reiškia: "taip, ţinoma", "ne, visiškai ne", "Ar netiesa Henrikai?", "visiškai ne", "taip, teisingai", "Aš sutinku(su tavimi)". Čia yra keletas naudingų frazių:

Sutikimas

Det stämmer. Jag håller med dig. Precis. Absolut! Just det! Det har du rätt i. Inte jag heller. Inte sant? Nej, för all del.

Teisingai. Aš sutinku su tavim. Tiksliai. Absoliučiai. Būtent tai. Tu esi teisus. Aš taip pat ne. Netiesa? Ne, ţinoma.

Abejonė

Nja . . . Möjligen/Kanske. Ja,.. men ...

Kaip čia pasakius… Galimai/galbūt Taip… bet

Prieštaravimas Inte alls. Visst inte.

Visai ne. Ţinoma ne.

Det tycker jag inte. Det är fel. Jag håller inte med dig om detta.

Aš taip nemanau. Tai yra neteisinga. Aš su tavim dėl to nesutinku.

ju, nog, väl, nämligen Yra nekirčiuotų prieveiksmių, kurie nurodo kalbančiojo poţiūrį į klausytoją: ju = ‘ţinai', 'ţinoma'. Tikimasi, kad klausytojas sutinka ar yra susipaţinęs su tuo, ką šnekate: Där kommer ju Pelle! nog = 'matyt', 'tikriausiai', ‘tikiuosi', 'drįstu teigti'. Inešate šiek tiek abejonės: Det går nog bra, ska du se. väl = 'ţinoma', ‗aš tikiuosi', ‗tarkim'. Tikimasi, kad klausytojas sutiks: Du är väl inte sjuk? nämligen = 'tu supranti', 'tu matai'. Tu sakai kaţką naujo. Palyginkite: Du måste komma idag. Imorgon är jag nämligen borta. Tu privalai ateiti šiandien. Kaip ţinai, aš būsiu išvykęs rytoj. Du måste komma idag. Imorgon är jag ju i Uppsala. Tu privalai ateiti šiandien. Ţinai, aš juk būsiu Uppsala‘oje rytoj.

124

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Informacinis tekstas Augustas ir Selma Den internationellt mest kända svenska författaren är utan tvivel August Strindberg (1849-1912). Han skrev inte bara naturalistiska tragedier som Fröken Julie och Fadren utan också pjäser om den svenska historien, t ex Mäster Olof och Gustav Vasa, realistiska romaner, t ex Röda rummet och Hemsöborna samt noveller och självbiografier. Han var oerhört produktiv, och kämpade länge mot etablissemanget. I ett europeiskt sammanhang är han främst viktig genom de banbrytande expressionistiska skådespelen som Ett drömspel och Spöksonaten som han skrev sent i livet. Mera folkligt populär är dock nobelpristagaren, och senare medlem i Svenska Akademien, Selma Lagerlöf (1858-1940). Selma Lagerlöf skrev nyromantiska romaner och berättelser där handlingen äger rum i Värmland eller Dalarna, oftast under historisk tid. Hennes verk består ofta av en realistisk och detaljerad handling men med fantastiska och övernaturliga inslag. I hennes debutroman Gösta Berlings saga t ex skriver Gösta ett avtal med djävulen! En herrgårdssägen bygger på ett verkligt fall om en galen bonde men samtidigt på Törnrosa, Askungen och Skönheten och odjuret. Lagerlöf skrev även renodlade spökhistorier som Löwensköldska ringen. Kanske därför betraktades hon länge av (manliga) litteraturkritiker som en sagotant, men på senare år har hennes rykte bara stigit som en centralfigur i den europeiska prosakonsten. Ţodynėlis tvivel pjäs -en -er självbiografi -n -er Hemsöborna kämpa/ -r -de etablissemanget sammanhang -et banbrytande skådespel -et – Ett drömspel Spöksonaten folkligt pristagare -n -

abejonė pjesė autobiografija Hemsö gyventojai kovoti čia valdţia, santvarka kontekstas novatoriškas drama svajonių spektaklis Vaiduoklių sonata liaudiškai apdovanojimų

handling -en -ar övernaturlig -t -a inslag -et avtal -et fall –et galen galet, galna Törnrosa Askungen odjur -et renodla/d -t –de spöke -t –n betrakta/ -r -de fruntimmer fruntimret 125

veiksmas išgalvotas elementas sutartis atvejis pamišęs, išprotėjęs Miegančioji graţuolė Pelenė pabaisa tobulinti vaiduoklis traktuoti moteriškė

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems berättelse -n -r

laimėtojas pasakojimas

rykte -t -n

reputacija

7 Pratimas Kokie yra literatūriniai ţanrai lietuviškai: novell, roman, skönlitteratur, lyrik, dramatik, kriminalroman, kärleksnovell, barnböcker, komedi Tikri draugai ir netikri draugai Švedų kalboje yra nemaţai ţodţių iš anglų kalbos, kurie netgi reiškia tą patį: dörr, hem, hus, rum, stol, träd, sommar, hund, ko, hammare, kniv. Taip pat yra nemaţa dalis tarptautinių ţodţių, kurie daugelyje kalbų reiškia tą patį: buss, demokrati, export, film, geologi, kontakt, radio, station, stress, taxi, mobiltelefon, printer, television, terminal. Švedų kalboje "novelė" (aukščiau esančiame tekste) yra roman, kai tuo tarpu švedų kalboje novell reiškia "trumpa istorija". Kai kurie kiti netikri draugai: Švedų kalboje: aktuell annonsera basun genial gift harm koka konsekvent kristendom mening offer pensel pulpet publik recept rektor ränta simpel svimma uppror varuhus vinka vrist

modernus, šiuolaikinis(aktualus = verklig) reklama (pranešti = meddela, kungöra) trimitas (fagotas = fagott) puikus, sumanus (genialus = vänlig) nuodai (dovana = gåva) pasipiktinimas (ţala = skada) virti (gaminti maistą = laga mat) nuoseklus (todėl = följaktligen, därför) krikščionybė (krikščioniškas = Kristenheten) 1 nuomonė 2 sakinys (reikšmė = betydelse) auka (pasiūlymas = 1 erbjudande 2 offert) teptukas (pieštukas = blyertspenna) stalas (sakykla = predikstol) publika (viešas = allmänhet) receptas (maisto, vaistų) (kvitas = kvitto) mokyklos direktorius (rektorius = kyrkoherde) palūkanos (nuoma = hyra) pigus (paprastas = enkel) alpti (plaukti = simma) maištas (šurmulys = tumult) universalinė parduotuvė (sandėlys = lagerlokal, magasin) mojuoti (mirksėti = blinka menande) kulkšnis (riešas = handled)

126

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Internetinės svetainės Stockholmo Universitetas: www.su.se August Strindberg: www.strindbergsmuseet.se Selma Lagerlöf: www.selmalagerlof.org www.marbacka.s.sc Modernus rašymas: www.kultur.nu Projektas Runeberg (literatūrinis teksas): www.runeberg.org

127

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

9 Före och efter festen Prieš ir po vakarėlio

Šioje temoje apţvelgsime: • • • • • • • • •

Maisto ir gėrimų pirkimas Silpnųjų veiksmaţodţių asmenuotės (I, II, III) ir būtasis laikas Ţymimoji būdvardţių forma Emphatic constructions Laiko išraiškos Avoiding intrusive -r- in Tarimas Kaip išreiškti tai, kas patinka ar nepatinka Įvardţiai sådan, någon, ingen, ir kiti Gustav Vasa – Švedijos įkūrėjas

Tekstas 9 Rebecca ir Kalle planuoja namų apšildymo vakarėlį: En fredagskväll i oktober ordnade Kalle och Rebecca en inflyttningsfest. Det var ett par månader sedan de flyttade ihop men de hade haft mycket att göra på den senaste tiden. Men nu var det alltså dags för en stor fest. På fredagsmorgonen gick de och handlade mat. Rebecca tycker mycket om frukt och grönt så hon köpte gröna äpplen, blå druvor och spanska apelsiner. Kalle såg till att chips, salta jordnötter och andra onyttiga snacks hamnade i korgen. De köpte också vitt bröd och några goda ostar. Efter matinköpet gick de till systembolaget för att köpa vin och öl. Kalle ville göra en välkomstdrink så han behövde ett par flaskor mousserande vitt vin. De belgiska jordgubbarna de köpt tidigare passade bra till. Rebecca visste att många av hennes vänner gillade rött vin så det blev ett par flaskor Rioja. Öl stod också på deras inköpslista. Rebecca ville ha ljus öl medan Kalle föredrog mörk öl så de köpte några flaskor av varje. När de kom hem insåg de

128

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems hur dyrt allt blev men Rebecca visste att hennes mormor skickade en liten slant om hon ringde och bad snällt. Hemma dukade de på det stora bordet i vardagsrummet. De ställde fram fina röda servetter och tände många stearinljus så att det skulle vara mysigt. Musik är det viktigaste på en fest sa Kalle, så han valde noga ut bra festmusik. Klockan åtta var de klara med förberedelserna. Nu kunde festen börja.

Ţodynėlis ordna/ -r -de inflyttningsfest -en -er ett par månad -en -er flytta/ -r -de ihop på den senaste tiden alltså dags fest -en -er handla/ -r -de grönt äpple -t –n blå blått druva -n -or spansk -t -a apelsin -en -er se/ -r såg till att chips -en salt - -a jordnöt –en jordnötter onyttig -t -a hamna/ -r -de korg -en –ar vit -t -a bröd -et – ost -en -ar matinköp -et systembolaget vin -et -er öl -et välkomstdrink -en -ar flaska -n -or

organizuoti įsikraustymo vakarėlis pora mėnesis įsikraustyti kartu vėliausiu metu taip pat laikas vakarėlis apsipirkti ţalumynai (čia) obuolys mėlynas vynuogė ispaniškas apelsinas uţtikrinti čipsai druska ţemės riešutas nenaudingas, nesveikas atsidurti krepšys baltas duona sūris maisto pirkimas alk.gėrimų parduotuvė vynas alus sutikimo gėrimas butelis

129

mousserande – belgisk -t -a jordgubbe -n -ar tidigare passa/ -r -de bra till visste vän vännen vänner gilla/ -r -de röd rött röda inköpslista -n -or ljus -t -a föredra/ -r föredrog mörk -t -a varje inse/ -r insåg mormor mormodern mormödrar slant -en -er be/ -r bad bett snällt hemma duka/ -r -de stall/a -er –de fram servett -en -er tänd/a -er -e stearinljus -et – mysig -t -a det viktigaste valde noga klar -t -a förberedelse -n -r

putojantis belgiškas braškė anksčiau tikti ţinojo (veta-vet) draugas patikti raudonas pirkinių sąrašas šviesus pageidauti tamsus kiekvienas suvokti močiutė (mamos mama) moneta, prašyti, maldayti maloniai namuose padengti stalą išdėlioti servetėlė uţdegti ţvakė jaukus svarbiausias pasirinko(väljaväljer) nuosaikiai pasiruošęs, baigtas pasiruošimas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Silpnųjų veiksmaţodţių asmenuotės (I, II, III), būtasis laikas Silpnųjų veiksmaţodţių būtasis laikas daţniausiai baigiasi galūnėmis -de ar -t:

I IIa IIb III

Bendratis Esamasis

Būtasis

Supynas

Vertimas

fråga/ bygg/a läs/a tro/

fråga/de bygg/de läs/te tro/dde

fråga/t bygg/t läs/t tro/tt

klausti statyti skaityti tikėti

fråga/r bygg/er läs/er tro/r

I asmenuotė Ši grupė, kai kamienas baigiasi -a sudaro du trečdalius visų švediškų veiksmaţodţių ţodyne ir ketvirtadalį visų plačiai vartojamų veiksmaţodţių, taip pat kaip veiksmaţodţiai, kurie bendratyje baigiasi –era, bei skoliniai tokie kaip: jobba (dirbti), lifta (paveţėti), parkera (pastatyti automobilį), nationalisera (nacionalizuoti), studera (studijuoti).

II asmenuotė Iš aukščiau pateiktos lentelės mes matome, kad II asmenuotė yra suskaidyta į dvi dalis, priklausomai nuo būtojo laiko galūnės: IIa turi galūnę –de, IIb turi –te. IIb asmenuotės veiksmaţodţiai turi kamienus, kurie baigiasi dusliaisiais priebalsiais -k, -p, -s, -t or -x: tyck/te, köp/te, läs/te, möt/te, väx/te Keli II asmenuotės veiksmaţodţių tipai tik šiek tiek varijuoja nuo pagrindinio modelio (daugiau ţiūrėti 5-oje temoje – R-kamieno veiksmaţodţiai): Veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi priebalse + -d prideda tik -e būtajame laike, ir numeta -d supyne: använd/a använd/er använd/e använt naudoti Veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi galūnėmis -mm ir -nn numeta -m ar -n prieš pridedant -de būtajame laike ir -t supyne: glömm/a glömm/er glöm/de glöm/t uţmiršti känn/a känn/er kän/de kän/t jausti Veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi priebalse + -t prided tik -e būtajame laike ir numeta -e supyne: gift/a gift/er gift/e gift/ marry Veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi trumpomis ä ar ö su papildoma -j bendratyje ir esamajame laike, numeta -j ir turi ilgą balsį kituose laikuose: välj/a välj/er val/de val/t rinktis dölj/a dölj/er dol/de dol/t slėpti

130

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems III asmenuotė Tai labai maţa grupė veiksmaţodţių, kurių kamienas baigiasi ilgu kirčiuotu balsiumi, bet ne – a. Šis balsis sutrumpėja prieš pridedant galūnę –dde ar supyne – tt: -e: ske (atsirasti, nutikti) -o: tro (tikėti), bero (priklausyti) -y: avsky (neapkęsti), bry (rūpintis) -ö: strö (šlakstyti) -ä: klä (rengtis) -å: rå (galėti, susitvarkyti) 1 Pratimas Pakeiskite taisyklingus silpnosios asmenuotės veiksmaţodţius į esamąjį laiką: 1 Vi ordnade en fest. 2 De åkte ner på staden. 3 Vi behövde druvor till osten. 4 Kalle ville ha någon svensk ost. 5 Skulle de köpa vin? 6 Sedan tände de stearinljusen. 7 Det kostade mycket. 8 Det blev dyrt. 9 Gästerna anlände. 10 Robert mådde illa. 11 Han levde länge. 12 Gästerna använde inte servetterna. 2 Pratimas Pakeiskite taisyklingus veiksmaţodţius į būtąjį laiką: 1 Vi stannar vid systembolaget. 2 Jag ska köpa vin. 3 Kalle väljer dricka. 4 De handlar mat. 5 De glömmer servetterna. 6 De köper osten. 7 Vad tycker du om Sverige? 8 Röker du? 9 Mormor skickar en slant. 10 Jag avskyr koffeinfritt. Netaisyklingi silpnieji veiksmaţodţiai Šie veiksmaţodţiai neatitinka veiksmaţodţių modelių aptartų anksčiau, ir jie turėtų būti išmokti atskirai. Kai kurie turi alternatyvias formas, galimos vartoti kelios deviacijos:

131

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

I net.

II net.

III net.

Bendratis betala

Esamasis betalar

vertimas mokėti

kokar

Būtasis Supynas betalade/betal betalt te kokade/ kokte kokt

koka göra ha heta kunna lägga skola säga sälja sätta veta vilja

gör har heter kan lägger måste ska(ll) säger säljer sätter vet vill

gjorde hade hette kunde la(de) måste skulle sa(de) sålde satte visste ville

gjort haft hetat kunnat lagt måst skolat sagt sålt satt vetat velat

daryti, gaminti turėti vadinti galėti dėti privalėti būti (ateičiai) sakyti parduoti sėsti, padėti ţinoti norėti

be dö få ge gå le se stå

ber dör får ger går ler ser står

bad dog fick gav gick log såg stod

bett dött fått gett gått lett sett stått

prašyti, maldauti mirti gauti duoti eiti šypsotis matyti stovėti

virti

3 Pratimas Perţiūrėkite teorija aukščiau, ir pakeiskite netaisyklingus silpnuosius veiksmaţodţius ir –r kamieno veiksmaţodţius į būtąjį laiką: 1 2 3 4 5 6 7 8

Hör du musiken? Jag lär mig svenska. Gör du det? De sätter sig därborta. Säger du det? Rebecca ställer sig i kaffekön. Vi använder inte datorer. Han heter inte Micke.

4 Pratimas Pakeiskite šiuos netaisyklingus veiksmaţodţius į esamąjį laiką: 1 Vi bad dem vara tysta. 2 Min dotter gav mig den här jackan. 132

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 3 Pojkarna gick neråt stan. 4 Polisen stod ute vid vägen. 5 Barnen såg på teve. Ţymimojo būdvardţio formos Patartina perţiūrėti neţymimojo būdvardţio formas (-, +t, +a) ir kaip jos yra vartojamos po kai kurių ţodţių: en/någon/ingen/en annan stor bil ett/något/inget/ett annat stort hus två/några/inga/andra/alla stora bilar/stora hus etc. Prisiminkite taip pat ţymimąjį galūnės artikelį tiek vienaskaitoje, tiek daugiskaitoje: bil/en (tas) automobilis bilar/na (tie) automobiliai hus/et (tas) namas hus/en (tie) namai Kai daiktavardis su galūnės artikeliu yra derinamas su būdvardţiu švedų kalboje, tai sudaro specifinę konkstrukciją: Didysis automobilis den stor/a bil/en Didieji automobiliai de stor/a bilar/na Didysis namas det stor/a hus/et Didieji namai de stor/a hus/en Pirmiausiai ir privalomai pridedamas artikelis - den, det ar de - daţniausiai ţinomus kaip frontas (ar parodomasis) artikelis, nes jie daţniausiai būna fronto vietoje, bei kaip minėta šie artikeliai privalomi su būdvardţiais. Antra, ţymimoji būdvardţių forma daţniausiai turi neţymimosios formos daugiskaitos galūnę -a. Galiausiai derinant su daiktavardţiu jis bus ţymimosios formos - su galunės artikeliu. Ţemiau pateikti pavyzdţiai kaip sudaroma ţymimoji forma: Žymimasis (parodomasis artikelis) den det de

Būdvardis+ žymimoji (žymimoji galūnė)

daiktavardis + žymimoji (galūnės artikelis)

goda goda goda

maten ölet druvorna

Šis bazinis modelis šiek tiek varijuoja priklausomai nuo skirtingų ţymimųjų formų linksniuočių. Kol kas uţtenka išmokti šį bazinį modelį ir tik vieną išimtį: kai ši forma naudojama su vyriškos giminės vienaskaitos daiktavadţiu t.y. su vienu vyriškos giminės asmeniu, būdvardţio ţymimoji forma baigiasi ne -a, bet -e: didysis berniukas den stor/e pojken aukštasis vyras den lång/e mannen Visais kitais atvejais naudojama galūnė -a: 133

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems de stor/a pojkarna, de lång/a männen (vyr.g. daugiskaita) den stor/a flickan (mot.g) det stor/a slottet (neutrali) 5 Pratimas Pakeiskite neţymimąją formą į ţymimąją: Pavyzdys: en stor bil  den stora bilen; en gammal man  den gamle mannen 1 2 3 4 5

en trevlig fest en saftig apelsin ett stort bord god mat ett franskt vin

6 7 8 9 10

en fin äppelkaka svenskt öl hårt bröd en ung pojke ett grönt äpple

Pabrėţimo konstrukcija Norėdami pabrėţti tam tikrą ţodį ar frazę, tai galima būtų įterpti į tokią konstrukciją: Det är (var) X som ... ‖Tai yra(buvo) X, kuri-s.. kaip ir normaliame sakinyje som verčiamas kaip – kuri, kuris, kurie. Daugiau pavyzdţių: Det var 'Kalle och Sven som åkte ner på staden (och inte Malin). Det var ett 'franskt vin (som)* Kalle ville ha (och inte ett tyskt). Šios konstrukcijos taip pat yra labai įprastos klausimuose: Var det 'Kalle och Sven som åkte ner på staden (och inte Malin)? Var det ett 'franskt vin (som)* Kalle ville ha (och inte ett tyskt)? *Daugiau ţiūrėti 8 temą ‖som/att‖ skyrių.

6 Pratimas Sudarykita pabrėţiamąją konstrukciją su pasvirai parašytu ţodţiu: 1 Rebecca är kär i Kalle. 2 De gillar rött vin. 3 Hon kommer från USA. 4 Pratar du så bra svenska? 5 Har han ställt sig i kaffekön? 6 Får man röka här"! 7 Jag föredrar Minneapolis. 8 De flyttade ihop för ett par månader sedan.

Laiko išraiška (I) Laiką išreikšti yra pakankamai sudėtinga, kadangi kiekvienam laikui reikšti naudojamas skirtingas prieveiksmis. Tačiau ţemiau pateiktoje lentelėje yra pateiktas modelis, bei jo taikymas su skirtingais laiko išreiškimais:

134

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Praėję sezonai, šventės Nuolatinis

Esamasis laikas

Ateitis

Förra våren/i våras praeitą pavasarį

på våren pavasarį

i vår šį pavasarį

i vår/nästa vår kitą pavasarį

i julas praeitos kalėdos Dienos i söndags praeitą sekmadienį igår vakar i förrgår uţvakar

på julen/jularna per Kalėdas

i jul šitos Kalėdos

i jul/nästa jul kitos Kalėdos

på söndagarna sekmadieniais varje dag kiekvieną dieną

sekmadienį idag šiandien

dienos dalys i morse šį ankstų rytą

på morgonen ryte

nu på morgonen šį rytą

imorgon bitti rytoj rytą

i eftermiddags

på eftermiddagen

i eftermiddag

(anksčiau) šią popietę

po pietų

nu på eftermiddagen dabar po pietų

igår kväll

ikväll

imorgon kväll

vakar vakare

på kvällen/ kvällarna vakare/vakarais

šį vakarą

rytoj vakarą

i natt vakar naktį

på natten/ nätterna i natt naktį/naktimis šiąnakt

i natt vėliau naktį

Metai, mėnesiai i fjol, förra året praeitais metais

i år šiais metais

i år, nästa år vėliau šiais metais, kitais metais

i januari praeitą sausį

i januari šiek tiek anksčiau sausį

i januari šį sausį

7 Pratimas Išversti į švedų kalbą: 1 Rytoj skaitysiu Strindberg‘ą. 2 Vakar mes pirkome maisto vakarėliui. 3 Kitą pavasarį jie vyksta į JAV. 4 Vakare mes daţniausiai ţiūrime televizorių. 135

på/nästa söndag kitą sekmadienį imorgon rytoj i övermorgon poryt

vėlai po pietų

i januari kitą sausį

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 5 Antradienį aš pradėsiu naują kursą. 6 Kitą birţelį tu gali pamatyti vidurnakčio saulę. 7 (Per) praeitas Kalėdas buvau namuose. Tarimas Parazitinės pauzės Anglakalbiai daţnai įterpia nereikalinga –ė tarp ţodţių kurie baigiasi balse ir prasideda balse. Tokias pauses tarp ţodţių vadinsime parazitinėmis, kadangi švedų kalboje ţodţiai eina nuosekliai, tariasi su aiškiomis pabaigomis, todėl pauzės tarp ţodţių nėra pageidaujamos. Pateikiame keletą pavyzdţių, kuriuose vienas ţodis baigiasi balse kitas prasideda balse, tačiau pauzės ar intarpo nedarome: inte_alls visai ne lite_av varje truputi nuo kiekvieno De kunde_unna sig lite_extra lyx. Jie galėjo sau leisti šiek tiek daugiau prabangos. De bor på_ett litet hotell. Jie gyvena maţame viešbutyje. De försöker hitta_en taxi. Jie bando rasti taksi. Några_av dem ville tala_om det för oss. Keletas iš jų norėjo pasakyti tai mums. De sitter på_en buss. Jie sėdi autobuse. Det var ofta_en fredag. Daţniausia tai buvo penktadienis. Man kan ju läsa_en bok. Tu, ţinoma, gali skaityti knygą. Det måste du komma_ihåg. Tai privalai tu prisiminti. Dialogas 9 Du draugai kalbasi po vakarėlio ROBERT: FELIX: ROBERT: FELIX:

Hej på dig! Välkommen in. Hej själv, hur mår du idag? Hm, sådär om jag ska vara helt ärlig, lite huvudvärk har man allt. Du då? Jodå, jag mådde lite illa imorse men nu är det bättre. Jag hade sådana där bra magtabletter. Visst var det skoj? Ja, det var det verkligen, men jag tyckte inte att det var någon vidare musik. Tycker du inte. Jag gillade den, det var bra dansmusik. Ja, det förstås, men jag är inte så bra på att dansa, jag föredrar att sitta och

ROBERT: FELIX: ROBERT: prata. FELIX: Har du något kaffe hemma? ROBERT: Ja, men bara sådant där snabbkaffe, går det bra? FELIX: I vanliga fall avskyr jag det men idag duger allt, bara det inte är koffeinfritt! ROBERT: Vill du ha något att äta till? Jag har några goda bullar. FELIX: Nej tack, bara kaffe. På tal om att prata, vem var den där rödhåriga tjejen du pratade med? Hon verkade trevlig. ROBERT: Ja, det var hon verkligen, det var en av Rebeccas kompisar från USA så hon åker hem redan nästa vecka. 136

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems FELIX: ROBERT:

Nej, vad trist. Det tycker jag också.

Ţodynėlis må/ -r -dde idag sådär helt ärlig -t -a huvudvärk -et – illa imorse magtablett -en –er visst skoj verkligen inte någon vidare gilla/ -r -de dansmusik -en förstås dansa/ -r -de

jaustis šiandien šiaip sau visiškai sąţiningai galvos skausmas blogai iš ryto skrandţio tabletė ar ne taip (čia) juokas tikriausiai nelabai gerai patikti šokių muzika ţinoma šokti

föredra/ -r föredrog går det bra? hemma snabbkaffe -t i vanliga fall avsky/ -r -dde duger allt koffeinfri -tt -a till på tal om rödhårig -t -a tjej -en -er trevlig -t -a kompis -en –ar redan trist

pageidauti ar tinka? namuose tirpi kava įprastai neapkęsti tinka bet kas be kofeino su (čia) kalbant apie raudonplaukis –ė mergina malonus draugas jau liūdnas

8 Pratimas Maisto pirkimas. Susiekite kairiame stulpelyje esančius ţodius su esančiais dešiniajame: a. b. c. d. e. f. g. h.

bröd grönsaker kött mejeri varor djupfryst konserver fisk frukt

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

darţovės vaisiai šaldytas maistas maistas skardinėje ţuvis duona mėsa pieno produktai

Patinka ir nepatinka išraiškos Tekste ir dialoge dalybiai išreiškė tam tikrus pageidavimus. Čia dar keli ţodţiai, kurie padeda išreikšti tai, kas patinka ar nepatinka: Patinka tyck/a -er -te om

Nepatinka mėgti patikti

tyck/a -er -te inte 'om ogilla/ -r -de 137

nemėgti nepatikti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems gilla/ -r -de älska/ -r -de

mylėti

hata/ -r -de avsky/ -r -dde

nekęsti neapkęsti

sådan, sådant, sådana Tariami dažniausiai: sån, sånt, såna. Atkreipkite dėmesį į ţodţių tvarką sakiniuose: Jag har aldrig sett en sådan röra! Aš niekada nemačiau tokios netvarkos. Det var en sådan vacker dag! Buvo tokia graţi diena. sådan + här/där = 'toks, 'toks kaip', t.t: En sådan här klase druvor vill jag ha. Tokios kekės vynuogių aš norėčiau.

någon, något, några Tariami dažniausiai: nån, nåt, nåra. någon gali eiti su daiktavardţiu ir daţniausiai naudojamas klausimuose: Har du något öl hemma? Ar turi kokio alaus namuose? Finns det någon skola i byn? Ar yra kokia mokykla kaime? Har hon någon bror? Ar turi ji kokį brolį? Kalle ville ha någon fransk sort. Kalle norėjo kokios nors prancūziškos rūšies. någon gali būti naudojamas su negatyvu bei savarankiškai: Vi har inte någon ost hemma. Har du någon?

Mes neturime kokio nors (jokio) sūrio namuose. Ar tu turi kokio nors?

någon gali reikšti ‖kas nors, kaţkas/bet kas‖ kai eina savarankiškai: Någon har glömt sina handskar. Kan någon säga vad som har hänt?

Kaţkas pamiršo savo pirštines. Gal kas nors galėtų pasakyti, kas čia atsitiko?

något gali reiškti ‖ką nors/bet ką‖ kai naudojamas savarankiškai: Hörde du något?

Ar girdėjai tu ką nors?

ingen, inget, inga ingen gali eiti kartu su daiktavardţiu:

138

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Det var ingen dum idé. De hittade inga bananer. Jag har inget kaffe hemma.

Tai nebuvo jokia bloga idėja. Jie nerado jokių bananų. Aš neturiu jokios kavos namuose.

ingen taip pat gali eiti savarankiškai: Kan jag få ett glas vin? Vi har inget. Ar galėčiau gauti taurę vyno? Mes neturime jokio. Han ville låna bilen, men jag hade ingen. Jis norėjo pasiskolinti automobilį, tačiau aš jokio neturėjau. ingen gali reikšti ‖nei vieno‖ naudojant savarankiškai: Jag känner ingen med det namnet. Nei vieno tokiu vardu nepaţįstu. Jag ville träffa studenterna, men det var inga där. Aš norėjau sutkiti studentus, bet nei vieno ten nebuvo. inget/ingenting reiškia ‖niekas‖: Jag letade men fann inget/ingenting. Aš ieškojau, bet nieko neradau. 9 Pratimas Išversti į švedų kalbą: 1 Man patinka tokios vynuogės. 2 Ar turi keleta obuolių? 3 Taip, bet mes neturime jokių vynuogių. 4 Ji bandė nusipirkti šiek tiek sūrio, bet jie neturėjo jokio. 5 Ar perkam kokio nors alaus? 6 Mes jokio neturime namuose. 7 Kaţkas pamiršo servetėles. 8 Bet tu nieko negeri! 9 Buvo toks nuostabus vakarėlis! Informacinis tekstas Švedijos įkūrėjas Under perioden 1389 till 1521 var Sverige förenat med Danmark och Norge i en union (den s.k. unionstiden). Men svenskarna ville befria sig från dansk dominans. Ar 1520 startade Gustav Vasa ett befrielsekrig i Dalarna och när han till slut jagat danskarna ur landet, blev han vald till konung år 1523. Under en lång regeringstid skapade Gustav Vasa en stark kungamakt. Med hjälp av Olaus Petri genomförde han 139

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems reformationen i Sverige, introducerade Luthers idéer och berövade den katolska kyrkan dess makt och dess enorma rikedomar. Ar 1541 kunde folk läsa hela Bibeln på svenska för första gången. Men både bönder och adelsmän var missnöjda med Gustav Vasa. De tyckte inte om den nya religionen, de höga skatterna och de grymma fogdarna. De gjorde flera uppror, men de kunde inte störta kungen. Gustav Vasa byggde ut handeln med de andra västeuropeiska länderna och den svenska ekonomin blomstrade. Han enade Sverige till en modern nationalstat med stark central byråkrati, och när han dog 1560 blev hans söner kungar i Sverige efter honom. Ţodynėlis förenad -t -de rike -t –n befria/ -r -de när han till slut = när han till slut hade jaga/ -r -de ut regeringstid -en -er skapa/ -r –de makt -en -er

suvienyti karalystė išlaisvinti kai galiausiai

išvyti, išginti karaliavimo laikas įgyti galia

genomför/a genomför -de beröva/ -r -de adelsman –nen -män missnöj/d -t -a skatt -en -er grym -t -ma fogde -n -ar uppror -et – störta/ -r -de handel -n ena/ -r -de

Internetinės svetainės: Systembolaget: www.systembolaget.se Gustav Vasa: www.tacitus.nu Švedų istorija: www.historiesajten.se

140

vykdyti apiplėšti kilnus (ţmogus) nepatenkintas mokestis ţiaurus antstolis maištas, sukilimas nuversti prekyba vienyti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

10 En svensk familj Švedų šeima

Šioje temoje apţvelgsime: • Vardai ir giminystės ryšys • Stiprūs veiksmaţodţiai (IV asmenuotė) būtasis laikas • Ţodţių tvarka šalutiniame sakinyje • SIV (subjektas-inte-veiksmaţodis tvarka šalutiniame sakinyje) • ingen ir inte någon • Laiko išraiška • Kaip išreikšti nuomone apie ţmones ir daiktus • Personal names 10 Tekstas Forsberg‘ai År 1749 (sjuttonhundrafyrtionio) fanns det 1,7 miljoner svenskar. Tvåhundrafemtiofem år senare, år 2004, passerade Sveriges befolkning 9-miljonersgränsen. Nu bor det fler än 9 miljoner människor i Sverige. Det vanligaste flicknamnet är Maria och det vanligaste pojknamnet är Erik. De tre vanligaste efternamnen är Johansson, Andersson och Karlsson. Många svenskar älskar naturen och det är många som har efternamn med naturanknytning, t ex Lindberg (lind + berg) och Sjökvist (sjö + kvist). Kalles familj har ett sådant namn, de heter Forsberg (fors + berg) i efternamn. Familjen Forsberg består av mamma Eva 46 år, pappa Jan 44 år, sonen Kalle, 20 år och dottern Johanna 16 år. Jans pappa, Kalles farfar, var byggnadsarbetare i Härnösand och hans mor, Kalles farmor, var dotter till en bonde. Jan flyttade till Stockholm för att studera till ingenjör. I Stockholm blev han snabbt förälskad i Eva i en busskö. "Det sade bara klick" berättade Jan för sin skotske vän Bill. De gifte sig och fick två barn. Eva växte upp i Småland men hon flyttade till Stockholm för att bli sångerska. På dagarna arbetade hon som servitris och på kvällarna sjöng hon ibland på nattklubbar. Efter ett par år tröttnade hon på de långa dagarna och utbildade sig till musiklärare. Familjen Forsberg har många släktingar, Kalles mormor och morfar bor i Nässjö så han och Johanna åker dit varje sommar. Jans föräldrar dog för några år sedan men Jan har en syster, två bröder och några kusiner i Norrland. Familjen Forsberg vill hälsa på sina släktingar så ofta de kan men det är långt mellan Nässjö och Härnösand. Det 10 vanligaste De 10 vanligaste pojknamnen flicknamnen Erik Maria Lars Anna Karl Margareta Anders Eva Per Elisabeth Johan Birgitta Lennart 141

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kristina Nils Karin Jan Elisabet Gunnar Ingrid Sven Marie De 22 vanligaste efternamnen Johansson (3,3%) Andersson (3,2%) Karlsson (2,5%) Nilsson (2,2%) Eriksson (1,7%) Larsson (1,6%) Olsson (1,4%) Persson (1,4%) Svensson (1,3%) Gustafsson (0,90%) Pettersson (0,83%) Jonsson (0,72%) Jansson (0,63%) Hansson (0,54%) Bengtsson (0,42%) Jönsson (0,42%) Petersson (0,37%) Carlsson (0,34%) Gustavsson (0,32%) Magnusson (0,32%) Lindberg (0,31%) Olofsson (0,30%)

Ţodynėlis miljon -en -er senare passera/ -r -de befolkning-en -ar människa -n -or gräns -en -er vanligast -e flicknamn -et – pojknamn -et – efternamn -et många natur -en naturanknytning -en lind -en -ar berg -et – sjö -n -ar kvist -en -ar sådan -t -a fors -en -ar bestå/ -r bestod mamma -n -or pappa -n -or son -en söner dotter –n döttrar farfar farfadern – fäder

milijonas vėliau pereiti, praeiti gyventojai ţmogus riba įprastai mergaitės vardas berniuko vardas pavardė daug(suskaič.) gamta ryšys su gamta liepa kalnas eţeras šakelė toks šaltinis susidaryti mama tėtis sūnus dukra tėvo tėvas – senelis

mor modern mödrar farmor farmodern mödrar bonde –n bönder studer/a –r -de till ingenjör -en –er (tar. inženior) bli/ -r blev förälskad i busskö -n -er berätta/ -r -de skotsk -t -a gift/a -er -e sig barn -et – väx/a -er -te sångerska –n -or servitris -en -er sjung/a –er sjöng nattklubb –en -ar tröttna/ -r -de utbilda/ -r –de sig musiklärare -n – förälder -n föräldrar släkting -en -ar dö/ -r dog dött för . . . sedan 142

motina tėvo motina – močiutė ūkininkas mokytis profesijos inţinierius būti, tapti įsimylėti autobuso eilė pasakoti škotiškas susituokti vaikai augti dainininkė padavėja dainuoti naktinis klubas pavargti išsilavinti muzikos mokytojas tėvas (bendr.) giminė mirti prieš pusbrolis/pusseserė

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems byggnadsarbetare – n

statybininkas

kusin -en -er hälsa/ -r -de på

pasisveikiti/aplankyti

Johannas släkt (Johanna‗os šeima) FORSBERG Nils = Ingrid Erik

Ingvar

ANDERSSON Vilhelm =Karin Kerstin

Jan

Eva

Johanna

Pastebėkite: fars syster fars bror fars far broders son sons son sons dotter

Rolf

Kent

Kalle

   

faster farbror farfar brorson

mors syster mors bror mors far systers son

   

moster morbror morfar systerson

 

sonson sondotter

dotters son dotters dotter

 

dotterson dotterdotter

1 Pratimas 1 Johanna är Karins ....................? 2 Johanna är Kerstins ....................? 3 Johanna är Rolfs....................? 4 Johanna är Kalles ....................? 5 Nils var Johannas ....................? 6 Erik är Johannas ....................? 7 Kent är Johannas.................... ? 8 Margareta är Johannas ....................? 9 Ingrid var Kalles ....................? 10 Vilhelm är Johannas.................... ? 11 Ingvar är Kalles ....................? 12 Kerstin är Johannas ....................? 2 Pratimas Aptarkite, kaip ţmonės nuotraukoje yra susiję giminystės ryšiais.

143

Margareta

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Šeima Veiksmaţodis - stiprioji asmenuotė (IV), Būtasis laikas Stiprūs veiksmaţodţiai savo būtąjį laiką formuoja keisdami šaknies/kamieno balsį. Šis balsis taip pat keičiamas ir supyne. Bendratis

Es.l

Būt.k.l

Supynas

Būtojo laiko dalyvis

drick/a

(dricker)

drack

druck/it

(drucken)

Ţinoma, kiekvieną kartą susidūrus su vienu iš 100 ar daugiau netaisyklingų veiksmaţodţių juos galima išmokti atskirai, bet palengvinimui būtų galima išmokti tik būdus kokie balsai į kokius keičiami, netaisyklinguose veiksmaţodţiuose (pvz.: i - a - u veiksmaţodyje dricka), taip pat keičiami ir kiti veiksmaţodţiai kaip dricka: hinna, slippa, spricka, t.t.). Balsis bendratyje ir esamajame laike lieka toks pat, keičiasi tik būtojo laiko, ir supyto šaknies/kamieno balsiai. Dauguma stipriųjų veiksmaţodţių esamajame laike baigiasi –er, o supyne –it. Balsio keitimo modeliai (Daţnumo bei svarbumo tvarka – pateikiame tik kelis pavyzdţius) Bendratis

Es.l

Būt.k.l

Supynas

skriver skriker blir

skrev skrek blev

skrivit skrikit blivit

rašyti rėkti būti, tapti

flyger fryser kryper

flög frös kröp

flugit frusit krupit

skristi sušalti, jausti šaltį ropoti

i-e-i skriva skrika bli y-ö-u flyga frysa krypa

144

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ju - ö - u bjuda sjunga njuta

bjuder sjunger njuter

bjöd sjöng njöt

bjudit sjungit njutit

kviesti dainuoti smagintis

sitter springer finns

satt sprang fanns

suttit sprungit funnits

sėdėti bėgti būti, egzistuoti

drar bär kommer äter är

drog bar kom åt var

dragit burit kommit ätit varit

traukti nešti ateiti valgyti būti

i-a-u sitta springa finnas kiti modeliai: dra bära komma äta vara

Pastebėjimas. Netaisyklingų veiksmaţodţių III asmenuotėje taip pat keičiasi balsiai taip pat kaip stipriųjų veiksmaţodţių. 3 Pratimas Perţvelgę balsių kaitą šaknyje pateiktoje lentelėje pakeiskite esamąjį laiką į būtąjį: 1 Mormor lider (kenčia) av reumatism. 2 De springer för livet. 3 Karin skryter (boasts) om sin familj. 4 De sjunger (dainuoja) hela kvällen. 5 Rolf sitter på soffan. 6 Kalle sticker (išvykti) på semester. 7 Bill hinner inte med (nespėti) tåget. 8 Han kommer inte till stationen i tid. 4 Pratimas Pakeiskite stipriuosius būtojo laiko veiksmaţodţius į esamąjį laiką: 1 Han teg (tylėjo) om festen. 2 Flickorna satt i köket. 3 Jan blev förälskad i henne. 4 Den lilla flickan kröp, gick och sprang. 5 De drack öl tillsammans. 6 Sjön frös till om vintern. 7 Eva sjöng ofta folkvisor. 8 Det fanns inget kaffe i skåpet. 9 Turisterna njöt av (džiaugtis) det varma vädret.

145

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 10 Barnet bara skrek hela tiden.

Ţodţių tvarka šalutiniuose sakiniuose Šalutinį sakinį sudaro – veiksmaţodis, subjektas, objektas ar BVL išraiška (daţniausiai sudėtingesniame sakinyje). Šalutinis sakinys daţniausiai pradedamas jungtuku, pvz.: att, om, som, t.t. Perţiūrėkite šalutinius sakinius pateiktus ţemiau: De gifte sig när de ännu var unga. Hon älskade barnet som aldrig skrek. De sa att det inte var varmt i sjön. Vi frågade om det aldrig hade regnat i öknen. Giliau panagrinėjus šalutinio sakinio struktūra tampa gana aišku, kad jo struktūra skiriasi nuo pagrindinio sakinio struktūros, bent jau pati sakinio pradţia, nes galas lieka toks pat abiem atvejais: jungtukas

Subjektas

Priev.

Veikamaž.1 Veikamaž.2 Obj

BVL išraiška

... ... ... ...

ännu aldrig inte aldrig

var skrek. var hade

i sjön. i öknen.

när som att om

det det

—

unga.

— regnat

varmt —

Skiriamosios šalutinio sakinio savybės: 1. Šalutinis sakinys prasideda jungiamuoju ţodţiu. Palyginimui pagrindinis sakinys gali būti pradedamas bet kuria sakinio dalimi. 2. Šalutinis sakinys beveik visada turi tiesioginę ţodţių tvarką: subjektas – veiksmaţodis. Palyginimui pagrindinis sakinys turi atvirkštinę ţodţių tvarką. Dalis pagrindinio sakinio, kuri nėra šalutinio sakinio dalis vadinama – konktekstu: De gifte sig när de ännu var ganska unga Kontekstas šalutinis sakinys När de ännu var unga, gifte de sig. Šalutinis sakinys Kontekstas

SIV (subjektas, inte, veiksmaţ) Prieveiksmiai pagrindiniame sakinyje buvo aptarti temose prieš tai. Jie visada eina iš karto po veiksmaţodţio (1), tuo tarpu šalutiniame sakinyje prieveiksmis eina visada prieš veiksmaţodį1 ir tai galima sakyti yra šalutinio sakinio skiriamasis ţenklas. Ţinoma, tai gana sunku pradţiamoksliams prisiminti, tačiau palengvinimui naudojamas ţodis SIV (kuris švedų kalboje reiškia merginos vardą). Be to reikėtų dar prisiminti, kad prieveiksmis inte gali būti

146

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems pakeistas kitais prieveiksmiais (aldrig, alltid, ju, egentligen kt.,) Palyginkite ţemiau pateiktus – pagrindinį ir šalutinį sakinius: Bill tar aldrig taxi. aldrig..)) Bill säger, att han aldrig tar taxi. Bill kan aldrig ta taxi. Bill säger, att han aldrig kan ta taxi.

Pagrindinis sakinys(Subj., veiksmaž., priev., (inte, Pagrindinis + šalutinis sakinys (SIV) Pagrindinis sakinys Pagrindinis + šalutinis sakinys. (SIV)

Prisiminkite - SIV 5 Pratimas Įterpkite duotą prieveiksmį į šalutinį sakinį: 1 inte Han sa, att Jans pappa var stockholmare. 2 aldrig Han sa, att han drack sprit. 3 alltid Hon undrade, om han hade varit förälskad i henne. 4 äntligen När han fick dagisplats, kunde Eva börja utbilda sig. 5 också Han undrar, om hon träffar sina kusiner. 6 Pratimas Padarykite vieną sakinį iš dviejų frazių, suderinkite ţodţių tvarką šalutiniame sakinyje: 1 2 3 4 5

Robert säger att . . . Jan förklarar (paaiškinti) att.. Vi undrar om (abejojam ar).. Jag frågar om . . . Eva förklarar att . . .

Han är inte sjuk. Han blev genast förälskad i henne. Jan har fortfarande släktingar i Norrland. Hans gamla mor lever ännu. Johanna har alltså flera kusiner.

Laiko išraiškos (II) Laikui išreikšti naudojami prielinksniai yra įsidėmėtini, kadangi jie skiriasi naudojant skirtingus laiko periodus. Privaloma įsiminti atskirai. Han slutade för ett halvår sedan. tre gånger i minuten// veckan tre gånger om dagen/om året tre gånger per år De reser dit om en timme. De reser dit på en timme. De reser / en timme. Han har bott där i ett år. Han har inte bott där på ett år.

Jis baigė prieš pusę metų. tris kartus per minutę // savaitę tris kartus per dieną // metus tris kartus per metus Jie vyksta ten uţ valandos. Jie nuvyks ten uţ valandos. Jie keliauja valandą. Jis ten gyveno ten vienus metus. Jis ten neišgyveno metų. 147

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Tarimas Skoliniai – išimtys švedų tarime g (tariama kaip sj - ch) genial, genre, generad, passagerare, garage, bagage, beige, energi, religiös j (tariama kaip sj- ch) justera, journalist, jourhavande ch (tariama kaip sj- ch) chef, chaufför, charmant p (tyli) psalm, psaltare eu (ev) pseudo-, pneumatisk, neurotisk Dialogas 10 Vakarieniaujant Forsberg‗ai aptarinėja artėjančias atostogas EVA: JAN: KALLE: EVA: KALLE: JOHANNA: KALLE: JOHANNA: KALLE: JOHANNA: KALLE: JAN:

KALLE EVA:

JAN: EVA: JAN:

Jag tänkte att vi kunde diskutera semestern medan vi äter middag nu när Kalle är här för en gångs skull. Det vore väl trevligt! Ja, det är en utmärkt idé. Har du några roliga semesterplaner Kalle? Nej, Rebecca och jag har inte så mycket pengar så vi tänkte vara kvar i stan. Det blir lite långtråkigt men vi har inget val. Det låter trist. Varför följer ni inte med oss till släkten i Härnösand. Det blir kul för Rebecca att se fjällen och midnattssolen. Ja, kanske det. Betyder det att vi ska bo hos farbror Oskar, han är ju så tråkig. Jag tycker att han är snäll! Det är ju bara för han ger dig pengar. Ja det förstås men han är rar också, han låter mig alltid följa med och fiska abborre. Men du tycker väl om faster Berit, hon är ju jättetrevlig. Hon är väl okej, men hon är så frågvis. Du kan väl följa med, snälla. Hm, vi får se. Jag måste prata med Rebecca först och se vad hon tycker Jag är säker på att hon skulle bli jätteglad att få följa med, hon är ju alltid så positiv. Din mamma och jag är väldigt glada att du äntligen har träffat en sådan härlig flicka. (lite irriterat): Ja, ja. Ja, jag tycker då att det ska bli fantastiskt att få vara två veckor i Norrland, bada i sjön, gå i den vackra naturen och bara ta det lugnt. Jag kan inte komma på något som jag inte gillar med Härnösand. Jag vet något som jag inte gillar men som gillar mig. Vadå? Myggorna!

148

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis diskutera/ -r -de för en gångs skull vore utmärkt idé -n -er rolig -t -a plan -en -er pengar -na vara kvar val -et släkt -en -er fjäll -et midnattssolen hos tråkig -t –a ge -r gav gett rar -t -a

diskutuoti vienam kartui buvo puikus idėja linksma planas pinigai pasilikti rinkimas giminė kalnai vidurnakčio saulė pas nuobodu duoti retas

låt/a -er lät fiska/ -r -de aborren -n -ar jättetrevlig -t -a frågvis -a snälla säker -t säkra glad positiv -t -a väldigt härlig -t -a irritera/d -t -de Norrland bada/ -r -de lugn -t -a mygga -n –or

leisti ţvejoti ešerys labai malonu smalsus būk malonus uţtikrintas laimingas pozityvus didţiulis mielas susierzinęs Norrland maudytis ramus uodas

Kaip reikšti nuomonę apie ţmones ir daiktus Dialoge buvo nemaţai būdvardţių apibūdinančių nuomonę: jättetrevlig, långtråkig, kt. Šnekamojoje kalboje švedai gan daţnai modifikuoja būdvardţius pridedant sustiprinančius priešdėlius (taip pat perţiūrėkite ir sureikšminimus temoje ). Tai daţniausiai reiškia iki labai aukšto lygio, kaip pvz.: labai labai : jätte-: jättebra, jättefin, jättekul, jättestor (daţniausiai pozityvus) toppen-: en toppenbil, en toppenkille (visada pozityvus) ur-: urdålig, urdum, urfånig (daţniausiai negatyvus) skit-: skitbillig, skitdålig, skitbra, skitbussig (ir pozityvus ir negatyvus) Paskutinysis priešdėlis nėra vartojamas taisyklingoje švedų kalboje – tai daugiau slengas, bei šnekamosios kalbos išraiška. Pateikiame kai kuriuos maţiau slenginius būdvardţius nuomonei apie ţmones reikšti: snäll elak snygg ful vacker vänlig

geras, padorus, malonus piktas, kenkėjiškas graţus, ţavus baisus, šlykštus, bjaurus graţus draugiškas 149

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems pålitlig jobbig livlig yflig blyg öppen kylig stel varm flitig lat

patikimas sudėtingas, sunkus judrus lėkštas drovus atviras šaltas, atšiaurus formalus šiltas darbštus tingus

10 Informacinis tekstas Roţė bet kuriuo kitu vardu Vad vi numera kallar för förnamn var länge de enda namnen på personer. Då Sverige blev kristet för tusen år sedan var det dessa namn som användes vid dopet. Under 1800-talet blev efternamn (släktnamn) obligatoriska, och förnamnen användes intimt bland familj och vänner. Från vikingatiden har vi bl.a. förnamnen Gunnar, Ingegerd, Erik, Knut, Yngve, Sven och Björn. Kristendomen för med sig kristna flicknamn som Katarina, Helena och Kristina, och pojknamnen Per (Petrus), Jon (Johannes) och Nils (Nikolaus). Under 1700- och 1800talen tar svenskan emot många ord från franskan och engelskan, bl.a. namnen Charlotte, Marianne och Julie, Jenny, Fanny och John. På 1800-talet blev gamla nordiska namn populära igen i Sverige och vi får: Ragnar, Solveig och Sigrid. Släktnamnen blev allmänna först hos adeln på 1600-talet, ofta som en beskrivning av vapenskölden, t ex Gyllenkrook (tre gyllene krokar) och Lilliehöök (en lilja och en hök). Under Renässansen blev det populärt för präster och de lärda, som ofta utbildats på kontinenten, att latinisera sina namn, ofta efter hembyn: en som kom från byn Hassela kallade sig för Hazelius, till exempel. Från tidigt 1800-tal blev det vanligt med s k patronymikon som slutar på -son eller -dotter, senare -son för både pojkar och flickor: Olsson, Pettersson, Nilsson och Johansson. Men i Sverige tävlade sonnamnen med en annan mycket karakteristisk metod att bilda släktnamn med efterled - och ibland förled - som består av naturbeteckning: Lindström, Sjögren, Bergkvist, Ekblad - och Forsberg. Ţodynėlis förnamn -et egentlig -t -a dop -et efternamn -et släktnamn -et uppfatta/ -r -de adel -n

vardas tikras krikštas pavardė šeimos pavardė gerbti, paisyti kilnumas

krok -en -ar lilja -n -or hök -en -ar de lärda utbilda/ -r -de patronymykon -et efterled -en -er 150

kablys lelija sakalas išsimokslinę išmokyti tėvavardis einantis po

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vapensköld –en -ar herbas gyllene auksinis

förled -en -er einantis prieš naturbeteckning -en -ar gamtos apibūdinimas

Internetinės svetainės Švedų vardai: www.svenskanamn.se www.algonet.se/~hogman/namnskick_sv.htm Härnösand: www.harnosand.se

151

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

11 Johanna och hennes vänner Johanna ir jos draugai

Šioje temoje apţvelgsime: • Kaip apibūdinti ţmones • Ţymimojo būdvardţio 4-uri tipai • Būdvardiniai daiktavardţiai • s-veiksmaţodţiai: dvipusis veiksmas, pasyvas, tik pasyvas • Vardai kaip Olle, Kalle ir Maggan • vem ir vem som • Kaip išreikšti abejingumą • Slengo išraiškos • Sportas ir laisvalaikis Švedijoje

11 Tekstas Johanna Johanna, eller Jonna som hon kallas av sina kompisar, är 16 år och går på gymnasiet, på naturvetenskapliga programmet. Hon vill bli biolog i framtiden. Redan nu är hon med i fältbiologerna.* Det är en stor grupp som träffas varje torsdag och hittar på olika aktiviteter. För det mesta är de ute i en liten skog i närheten av Katarinas hem. Den här lilla granskogen är dock mycket spännande med många olika djurarter. När Johanna inte är ute med fältbiologerna umgås hon med sin bästa vän. Johannas bästa kompis heter Katarina men kallas för Kattis. De träffas nästan jämnt. Johanna och Katarina ser helt olika ut. Johanna är lång och smal och har kort ljust hår och blåa ögon medan Katarina är kort, lite knubbig och har färgat svart hår och bruna ögon. Till sättet är Johanna ganska blyg och tystlåten medan Katarina är utåtriktad och sprallig. Men de klär sig på samma sätt och har samma intressen. För det mesta har de på sig jeans, t-shirt och gympadojer. Det är sällan de har klänning eller kjol. På fritiden gillar de att lyssna på musik, gå på bio, gå i skogen och bara sitta och prata, de trivs verkligen bra tillsammans. Johanna och Katarina följs åt överallt. *Fältbiologerna är en förening för ungdomar upp till 25 år. Deras slogan är: "natur, ungdom, miljö". Det är en förgrening till svenska naturskyddsföreningen. Ţodynėlis kalla/s - -des gymnasium gymnasiet

vadintis gimnazija

ljus -t -a hår -et blå blått blåa 152

šviesus plaukai mėlynas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems naturvetenskaplig -t a program -met biolog -en -er framtid -en -er fältbiolog -en -er grupp -en -er hitta/ -r -de på olik -t -a aktivitet -en -er för det mesta i närheten hem hemmet granskog -en -ar dock spännande djurart -en -er umgås umgicks umgåtts jämt lång -t -a smal -t –a kort -a

mokslo(realinė) programa biologas ateitis biologas tyrėjas grupė atrasti, išrasti skirtingas veikla daugiausiai netoliese namai eglių miškas kaip bebūtų įdomus, jaudinantis gyvūnų rūšis socializuotis nuolatos, mielai aukštas plonas, kūdas trumpas, ţemas

öga -t ögon knubbig -t -a färga/d -t -de svart -a brun -t -a till sättet blyg -t -a tystlåt/en -et -na utåtrikta/d -t -de sprallig klä/ -r -dde sig sätt -et gympadojer sällan klänning -en -ar kjol -en -ar fritid -en trivas trivs trivades följ/as –as -des åt överallt

akis apkūnus daţyti, balinti juodas rudas tokiu būdu drovus tylus ekstravertas gyvybingas apsirengti būdas sportbačiai retai suknelė sijonas laisvalaikis sutarti, pritapti būti kartu visur

1 Pratimas

Apibūdinkite kaip aukščiau pateikti ţmonės atrodo. Kaip jie apsirengę. Naudokitės ţodynėliu, bei ţemiau pateiktais ţodţiais. tröja -n -or

megztinis

örhänge -t -n

153

auskarai

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems t-shirt jacka -n -or byxor-na keps -en -ar skjorta -n -or blus -en -ar skärp -et -

marškinėliai švarkas kelnės kepuraitė marškiniai bliuzelė dirţas

glasögon -en monster mönstret blåjeans rakt (hår) lockigt (hår) snaggat (hår) hästsvans -en -ar

akiniai raštas dţinsai tiesūs (plaukai) garbanoti (plaukai) kirpimas eţiuku (plaukai) arklio uodega

Ţymimojo būdvardţio 4-uri tipai Pagrindinis ţymimojo būdvardţio linksniavimas yra padorytas 9-toje temoje: den stora bilen, det stora huset, de stora bilarna, t.t. Toliau pateikiame 4 ţymimojo būdvardţio tipus: 1Tipas – Pradţios artikelis/parodomasis (den här etc.) + galūnės artikelis den stor/a det stor/a de stor/a

bil/en hus/et bilar/na (hus/en)

den här (där) stor/a det här (där) stor/a de här (där) stor/a

didysis automobilis didysis namas didieji automobiliai/namai

bil/en

šitas (tas) didelis automobilis

hus/et

šitas (tas) didelis namas

bilar/na(hus/en) šitie (tie) dideli automobiliai/namai

2 Tipas – Kilmininko linksnio ar parodomasis (denna t.t.) – nėra galūnės artikelio Olles firmans min denna

ny/a ny/a ny/a ny/a

bil/ bil/ bil/ bil/

Olle‗ės naujasis automobilis firmos naujasis automobilis mano naujasis automobilis tas naujasis automobilis

3 Tipas – nėra pradţios artikelio + galo artikelis -

svensk/a språk/et hel/a dag/en

švedų kalba visą dieną

4 Tipas – Nėra nei pradţios nei galo artikelio

154

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lill/a först/a vän/ klass/

maţas(is) pirmas(is) draugas klasė

2 Pratimas Perţiūrėkite ţymimuosius būdvardţius 9-oje temoje, pagal pavyzdį padarykite ţymimąsias formas: Pavyzdys: en svensk familj den svenska familjen 1. en dålig film 7. en vacker syster 2. ett vanligt barn 8. små sportskor 3. en trevlig bok 9. ett litet ljus 4. god mat 10. dansk ost 5. intressanta människor 11. ett växande intresse 6. en snäll pojke 3 Pratimas Padarykite ţymimąją išraišką, kaip pavyzdyje: Pavyzdys: en svensk flicka -» den där svenska flickan 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

en ung kille ett stort bord nya glas en gammal jacka (švarkas) milt väder gröna äpplen andra studenter

8. ett nytt kollegieblock (užrašų knygutė) 9. en medelålders (vidutinio amžiaus) dam 10. ett bra fotbollslag 11. saftiga persikor

Būdvardiniai daiktavardţiai Būdvardiniai daiktavardţiai daţniausiai būna konstrukcijos: ţymimasis būdvardis + daiktavardinė frazė, kurioje daiktavardis būna akivaizdus todėl praleidţiamas. Tai susiję su pirmo tipo ţymimaisiais būdvardţiais(ţiūrėti aukščiau) taip pat turėtumėte pastebėti, kad daiktavardis (čia: människorna) daugiskaitos ţymimojoje formoje yra praleidţiamas: jaunieji neturtingieji senieji

de unga de fattiga de gamla

Švedų kalboje nebūtinai praleidţiamas daiktavardis ir naudojama būdvardţio ţymimoji dalis, tačiau atsiranda ir būdvardiniai daiktavardţiai:

155

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Neţymimoji forma: en –forma vienaskaitos ţymomoji ett –forma vienaskaitos ţymimoji dalyviai:

en blind en död den gamle den gamla det nya det enda det sista de närvarande den inneboende

nematantysis mirusysis senas (vyras) sena (moteris) naujasis (daiktas) vienintelis (daiktas) paskutinysis (daiktas) šalia esantis įnamis

Švedų būdvardinis daiktavardis daţniausiai atitinka sangrąţinę dalyvio formą: Jag har ett gammalt hus och ska köpa ett nytt. Aš turiu seną namą ir pirksiu naująjį. Vi har en röd bil och en grå. Mes turime raudoną automobilį ir pilkąjį. Jag tar den röda. Imsiu raudonąjį. 4 Pratimas (a) Jei apibūdinate moterį, kaip pasakysite švediškai: ţema, gyvybinga, blondinė, tamsi, graţi, protinga? (viena iš minios (b) Jei apibūdinate vyrą, kaip pasakysite švediškai: aukštas, tylus, kūdas, nuobodus, išvaizdus, drovus? 5 Pratimas Perţiūrėkite temą, apie stipriuosius veiksmaţodţius 10-toje temoje, ir išverskite į švedų kalbą: 1 2 3 4 5

Jan atvyko į Stokholmą ir tapo inţinieriumi. Ji parašė keletą knygų. Johanna daţnai sutikdavo savo pusbrolius. Ji ir jos draugai daţniausiai susitikdavo po pietų. Daug ţmonių galvojo, jog šie jaunuoliai atrodė panašiai.

S- veiksmaţodţiai: dvipusis veiksmas, pasyvas, tik pasyvas Kai kurie švedų kalbos veiksmaţodţiai turi formą, kuri baigiasi –s. Daţniausiai –s pridedama prie bet kokio laiko esamos galūnės, tačiau paţiūrėkite, kaip sudaromas esamasis laikas, ir kaip jis pasikeičia:

Bendratis laga|s

Es.l laga|s

Būt.k.l lagade|s

Supynas lagat|s 156

pasitaisyti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems IIa IIb III IV

behöva|s söka|s bebo|s skriva|s

behöv|s sök|s bebo|s skriv|s

behövde|s sökte|s bebodde|s skrev|s

behövt|s sökt|s bebott|s skrivit|s

būti reikalingas ieškosi apsigyventi pasirašyti

Kaip sudaryti esamąjį laiką: laga/r numeta -r ir prideda s prie kamieno  lagas behöv/er numeta -er prideda s prie kamieno  behövs skriv/er numeta -er prideda s prie kamieno  skrivs Veiksmaţodţių II asmenuotė kai kada išlaiko -e formalioje švedų kalboje: Bär köpes! Perkamos uogos Veiksmaţodţiai, kurie kamiene turi –s, taip pat išlaiko –e: De kysses. They are kissing. S- veiksmaţodţiai yra trijų pagrindinių tipų: Pasyvas: Dvipusis veiksmas: Tik pasyvas:

Bilen lagas. Vi träffas kl 2. Det finns inga bananer.

Automobilis taisomas. Mes susitinkame antrą valandą. Nėra jokių/nei vieno bananų.

Pasyvą taip pat aptarsime 17 temoje. Reikia dviejų pusių – dvipusiam veiksmui. Taigi dvipusio veiksmo formos turi daugiskaitini subjektą, ir tuo pačiu veiksmaţodţiai yra dalis objekto (arba ir objektas pagal nutylėjimą). Atkreipkite dėmesį į abipusį įvardį: Vi kramades. = Vi kramade varandra. = Mes apsikabinome (vienas kitą). Kiti abipusio veiksmo veiksmaţodţiai: enas (I) (sutikti[su nuomone]); ses (III irr.) (susitikti); slåss (IV) (muštis); höras (IIa) (susiskambinti); följas åt (IIa) (palydėti); hjälpas åt (IIb) (gauti pagalbos); skiljas åt (IIa) (išsiskirti/atsiskirti); talas vid (I) (kalbėti/s). Deponentiniai veiksmaţodţiai labai reti, tačiau sutinkami švedų kalboje, ir jie būna tik pasyvo formoje, ir daţniausiai visada turi –s galūnę: Jag hoppas att de lyckas.

Tikiuosi jiems pasiseks.

Kiti deponentiniai veiksmaţodţiai: finnas (IV) (būti, egzistuoti); umgås (IV) (bendrauti/sutarti); minnas (IIa) (prisiminti); låtsas (I) (apsimesti); tyckas (IIb) (manyti/atrodyti); envisas (I) (priešintis/būti uţsispyrusiam); trängas (IIa) (suspausti/sustumti) andas (I) (kvėpuoti); hoppas (I) (tikėtis/viltis). 6 Pratimas

157

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Įterpkite teisingą pateikto s-veiksmaţodţio formą: 1 (tyckas) 2 (talas vid) 3 (ses) 4 (följas åt) 5 (finnas) 6 (trängas) 7 (lyckas) 8 (umgås)

Det …………… inte bli någon lektion idag. Igår ……………vi ……………om detta. Imorgon …………… vi vid kaféet. Senare den dagen ……………de …………… neråt staden. Har det någonsin …………… så förfärliga vapen? Igår ……………folk så förskräckligt i kaffekön. Nu har han äntligen …………… med sin uppgift. För några år sedan …………… de med familjen.

Olle, Kalle ir Maggan Kalle vardas pase iš tiesų yra Karl. Kalle yra trumpinys (nors pats ţodis turi daugiau raidţių, tačiau patogiau naudojamas šaukiniui). Panašiai yra ir su kitais vardais: pojkar: Janne (Jan) Nisse (Nils) Olle (Olof) Pelle (Per) Roffe (Rolf)

Stickan (Stig) Gurra (Gustav) Berra (Bertil) Bosse (Bo) Jocke (Joakim)

flickor: Kicki (Kristina) Bettan (Elisabeth) Lotta (Charlotta) Maggan (Margareta)

Kajsa (Karin) Gittan (Birgitta) Bibbi (Birgitta)

vem/vem som Kai vem, vad ar vilken pradeda šalutinį sakinį (turėtų būti klausimas), juos turi papildyti subjektą paţymintis ţodis som: Šalutinis sakinys: Jag undrar vem hon älskar. Įdomu, ką ji myli. OBJ SUBJ ir: Jag undrar vem som kysser henne nu. Įdomu, kas bučiuoja ją dabar. SUBJ OBJ Jag undrar vad han gör. Įdomu, ką jis daro. OBJ SUBJ ir: Jag undrar

vad

som händer. SUBJ

Įdomu, kas vyksta.

158

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 7 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: Aš domiuosi (undra): Kas tas ţemasis yra; Ką Johanna veikia; Kas eina į miestą; Ką jie perka; Kas turi mano mėlynus dţinsus; Kas atsitiko su tuo; (supynas) Kas groja smuiku; Ką ji sutinka vakare; (su kuom susitinka) Ką Eva mėgsta; Su kuo jis šneka; 11 Dialogas SMS rašymas JONNA:

Hej! Läget! Ja pluggar, mkt trist.

Du? KATTIS:

Ja oxå. Va gör du ikväll? JONNA: Jag ska på bio me morsan, ja har lovat i flera veckor. KATTIS: Låter 3vligt. Det är ok, ja måste skriva uppsats om Hemsöborna. JONNA: Vill du göra ngt i moron istället? KATTIS: Imorgon eller dan efter, spelar ingen roll. JONNA: Va vill du göra? KATTIS: De gör desamma, bara det inte har me Strindberg att göra! JONNA: Ha, ha, det ska vi nog kunna ordna, cs i morgon. Pok. KATTIS: Hare! Pok. 8 Pratimas Pamėginkite išsiaiškinti ką dialoge reiškia ţodţiai, neţiūrėdami į ţodynėlį. Ţodynėlis läget = Hur är läget? plugga/ -r –de morsan = min mor lova/ -r –de flera

kaip gyvenimas? mokytis mama paţadėti keletas diena

spelar ingen roll gör desamma = detsamma ha med X att göra ordna/ -r -de

159

nieko nereiškia tas pats turėti su X reikalų susitvarkyti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems dan = dagen SMS rašymas ir sutrumpinimai ja = jag mkt = mycket oxå = också me = med 3vligt = trevligt ok = okej

dan = dagen de = det cs = vi ses hare = ha det bra pok = puss och kram ngt = något

Abejingumo išreiškimas Raskite dialoge tokias frazes kaip: ‚tai nesvarbu‗, ‚ tol kol tai ne..‗ Ţemiau pateikiama dar kelios frazės padedančios išreikšti abejingumą: Det gör inget. Nieko tokio. (ne pažodžiui – frazė išmokimui) Sak samma. Tas pats. Det struntar jag i. Aš tai ignoruoju. Det bryr jag mig inte om. Aš dėl to nesivarginu.

Slengas (I) Čia pateikiame keletą daţnai naudojamų slengo ţodţių, kurie apibūdina draugus, pateikiamas ir apibūdinimas standartine švedų kalba: Slengas kille -n -ar (tar.’tvirta’ k) tjej -en -er kompis -en –ar polare -n – grabb -en -ar brorsa -n -or farsa -n -or morsa -n -or syrra -n -or gubbe -n -ar gumma -n -or fruga -n -or kärring -en -ar (menkinantis) unge -n -ar

Standartinė švedų kalba pojke, pojkvän flicka, flickvän kamrat, vän kamrat, vän pojke bror far, pappa mor, modern, mamma syster pappa, man, gammal man fru, gammal kvinna fru fru, kvinna barn

160

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 9 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1 Tos mergaitės gerai sutaria kartu. 2 Kalle ir jo draugai įprastai renkasi šeštadieniais. 3 Ar privalai tu turėti tą naują? 4 Vienintelis dalykas, kurį jis mėgsta – ţaisti futbolą. 5 Kristofferis yra tas aukštasis su sportiniais bateliais. 6 Katarina yra visiškai kitokia nei gyvybinga Johanna. 7 Katarina visiškai nepanaši į Johanna. 8 Ar tie jauni berniukai atrodo panašūs? 11 Informacinis tekstas Marš į lauką sportuoti! Svensk idrott är känd över hela världen genom stjärnor som t ex tennisspelaren Björn Borg, slalomåkaren Ingemar Stenmark, golfspelaren Annika Sörenstam eller fotbollspelaren Freddie Ljungberg. Friidrotten har många stjärnor, bl. a. sjukamparen Carolina Kluft, höjdhopparen Kajsa Bergqvist och trestegshopparen Christian Olsson. Men idrotten är mycket mer än så. Mer än 2 miljoner svenskar är medlemmar i Sveriges Riksidrottsförbund, d.v.s. en tredjedel av alla vuxna i landet, och de flesta barn sportar också. Fotboll lockar många sportintresserade - alla fotbollsspelare är amatörer och det finns tiotusentals spelare. Under de senaste åren har antalet kvinnliga fotbollsspelare ökat kraftigt. På vintern är skidåkning i skog och mark en populär familjesport och de som tycker om utförsåkning åker till fjällen. Många åker skridskor på isbanor och på de frusna sjöarna. Tusentals svenskar joggar, springer eller vandrar i skogen eller i fjällen. Motionsgymnastik har också blivit populärt i alla åldrar. Landets kommuner lägger ned mycket pengar årligen på sporthallar, simbassänger (inomhus och utomhus), fotbollsplaner, skridskobanor och upplysta motionsspår för löpning och skidåkning. Sverige har 100 000 sjöar och en lång kust, och många svenskar har tillgång till båt roddbåt, segelbåt eller motorbåt. Segling och fiske är därför mycket populärt - man fiskar t o m. på vintern genom att borra hål i isen och släppa ner en lina; det kallas att pimpla. Ţodynėlis värld -en -ar slalomåkare -n inte mindre än Riksidrottsförbund et vuxna de flesta klubbanslut/en -et -

pasaulis slalomo šliuoţėjas ne maţiau nei Nacionalinė sporto federacija suaugę dauguma klubo nariai

motionsgymnastik -en ålder -n åldrar lägg/a -er lade lagt ned upplyst - -a motionsspår -et tillgång till släpp/a -er –te ner

161

fitnesas amţius išleidţia apšviestas bėgimo takas prieiga prie nuleisti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems na utförsåkning -en skridsko -n -r

greitasis nusileidimas pačiūţos

10 Pratimas Hitta ord i texten som betyder detsamma som: sport; gå i skogen; åka skidor nedför backen (kalnu žemyn); toppspelare; bergen; ge ut pengar; varje år; sport för hela familjen; gillar; folk som är intresserade av sport; spelare som är medlemmar av en klubb; spår där man kan åka när det är mörkt; springa lugnt. Internetinės svetainės Fältbiologerna: www.faltbiologerna.se Internetinis laikraštis Svensk idrott: www.svenskidrott.se/tidningen/ ―Palaikyti formą‖: www.korpen.se Švedų sporto konfederacija (Riksidrottsförbundet): www.rf.se

162

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

12 Bills bilresa Bilo kelionė automobiliu

Šioje temoje apţvelgsime: • Kelionė automobiliu; • 2-o tipo būdvardţių linksniavimas; • Modaliniai veiksmaţodţiai; • Bendraties naudojimas; • Kaip atsiprašyti ir reaguoti į atsiprašymą; • Själv; • Švedų maisto tradicijos.

12 Tekstas Bilo kelionė automobiliu Bill har blivit så förtjust i Sverige att han har bestämt sig för att stanna här. Bill får arbeta mer i Sverige än i Skottland och han kan gå mycket i skogen, vilket han älskar. Bill vill gärna träffa en kvinna så han svarar på en kontaktannons på nätet: Hennes korta men direkta annons tilltalar Bill. De SE HIT! pratar i telefonen flera gånger i veckan och efter ett Här finns en ungdomlig kvinna som gillar musik, naturen, mysiga par månader ska Bill åka och hälsa på Agneta. Bill får hemmakvällar och god mat. Du bör låna Jans gamla risiga bil för att åka den långa vägen ha liknande intressen och vara till Agnetas lilla stuga utanför Sunne. mellan 30-50 år. Om detta stämmer Vägarna ut ur Stockholm är breda och fina. Efter på dig är du välkommen till min lilla några timmar visar bensinmätaren att han måste röda stuga i Värmlands mörka tanka, och han kör in på en bensinstation. Han tankar skogar. själv och lyckas efter några svordomar få hundralappen att passa in i sedelautomaten. Sedan lyfter han på motorhuven för att kolla olja och vatten. Luften i däcken bryr han sig inte om. Efter en stund kommer han in på en smal och gropig grusväg och Bill kör förbi röda stugor, hagar och skogar. Här är det nog lätt att köra vilse tänker Bill, det ser ju likadant ut överallt. Precis när han tänker det så: Bang! "Nej det är inte sant", suckar Bill för sig själv, "punktering och idag av alla dagar!" Bill går ut ur bilen och öppnar bagageluckan. Vilken tur, tänker han, att Jan har ett reservhjul i alla fall, men var är domkraften? Ţodynėlis förtjust -a stanna/ -r -de

susiţavėjęs pasilikti

lyckas lyckas lyckades 163

pasisekti prakeiksmas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kvinna -n -or svara/ -r -de kontaktannons -en er nät -et Se hit! ungdomlig -t -a hemmakväll -en -ar liknande stämm/a -er -de stuga -n -or direkt tilltala/ -r -de låna/ -r -de risig -t -a utanför väg -en -ar bred brett breda ur bensinmätare -n visa/ -r -de tanka/ -r -de kör/a kör -de bensinstation -en er själv

moteris atsakyti paţinčių skelbimas tinklas, internetas paţiūrėkite čia! jaunatviškas vakaras namuose panašus sutapti, atitikti, suderėti trobelė tiesiai, tiesiogiai kreiptis pasiskolinti apskuręs uţ kelias, gatvė platus iš kuro matuoklis rodyti uţsipilti kuro vairuoti degalinė pats

svordom -en -ar hundralapp -en -ar passa/ -r -de sedelautomat -en er lyft/a -er -e motorhuv -en -ar kolla/ -r -de olja -n -or luft -en däck -et – bry/ -r -dde sig om däremot stund -en -er gropig -t -a grusväg -en -ar hage -n -ar kör/a kör -de vilse likadan -t -a precis sucka/ -r -de punktering -en -ar bagagelucka -n -or reservhjul -et – domkraft -en -er

100 kronų banknotas perduoti bankomatas peklti variklio dangtis paţiūrėti tepalas oras padanga rūpintis kita vertus, vis dėl to po tam tikro laiko (sekundės) duobėtas ţvyrkelis pieva pasiklysti toks pat lygiai atsidusti pradurta padanga bagaţinės dangtis atsarginis ratas keltuvas

1 Pratimas Išrinkite ir sudarykite sąrašą modalinių veiksmaţodţių iš teksto. Daugiau apie modalinius šioje temoje ţemiau. Ţymimoji būdvardţių linksniuotė 2-as tipas Prisiminkite 11-oje temoje buvo aptarti 4-uri būdvardţių tipai, kad po tam tikrų ţodţių būdvardţiai prideda - -a (kartais -e), bet daiktavardţiai neturi jokios galūnės. Toliau pateikiame keletą kitokių konstrukcijų, kurias reikia išmokti: 1 po kilmininko linksnio: Svens nya båt, faderns nya hus, skolans nya studenter, mannen vars gamla mor har dött 2 po savybinio įvardţio: hans risiga bil, hennes långa samtal, deras roliga vänner

164

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 3 po parodomojo įvardţio denna kt.: denna gropiga grusväg, detta slitna däck, dessa röda stugor 4 po kai kurių kitų ţodţių: samma (tas pats); nästa (kitas); följande (kitas/sekantis); föregående (prieš tai buvęs): samma mörka skog (tas pats tamsus miškas); nästa vackra helg (kitas graţus savaitgalis) Yra dvi nedidelės išimtys: 1 po kilmininko linksnio vertės mato būdvardis tampa neţymimosios formos (+ -t/+ -a), sutampa su daiktavardţiu: en sorts/ett slags dyrbar båt en sorts/ett slags rutigt tyg

vienos rūšies brangi jachta vienos rūšies languota medţiaga

2 po abiejų ir kilmininko ir savybinio įvardţio ţodis egen naudoja neţymimąją formą (+ -t/+ -a): pappas egen lilla Eva deras eget lilla hus

tėtės nuosava maţoji Eva jų nuosavas maţasis namas

Atkreipkite dėmesį, jog denna kt. yra daţniausiai naudojamas rašytinėje švedų kalboje ir nenaudoja jokio ţymimojo galūnės artikelio, kai tuo tarpu den här kt. yra daţnai naudojamas šnekamojoje ir neformalioje rašytinėje švedų kalboje eina kartu su ţymimuoju galūnės artikeliu: denna nya bil - den här nya bilen

2 Pratimas Įterpkite teisingos formos būdvardį ir daiktavardį: 1 2 3 4 5 6 7 8

Hans väns (ny, bil) var dyr. Detta (stor, slott) heter Gripsholm. Samma (gropig, grusväg) ledde till stugan. Denna (röd, stuga) är Agnetas. Hans (gammal, bil) måste repareras. Bills (krånglig, resa) till Värmland tog flera timmar. Nästa (liten, väg) till höger måste han ta. Värmlands (vacker, skogar) gillar Bill.

165

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 3 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1 Bilo nauja draugė Agneta 2 Jan'o švediška mašina 3 kitas siauras kelias 4 ta pati graţioji trobelė 5 Johanna'os šviesūs/blondiniški plaukai 6 jų malonus vakaras namuose 7 Varmland didysis miškas 8 Bil'o ilgoji kelionė iš Škotijos 9 jų maţasis kaimas 10 ta sunkioji kelionė (naudoti denna) Modaliniai veiksmaţodţiai Daţniausiai pasitaikantys modaliniai veiksmaţodţiai: Bendratis

Esamasis l.

Būt.k.l.

Supynas

kunna skola vilja

kan ska(ll) vill måste bör får

kunde skulle ville måste borde fick

kunnat skolat velat måst bort fått

böra få

galėti (ateičiai nurodyti) norėti privalėti turėtų galėti, gauti, privalėti,

Pateikiame pavyzdţių: 1 ateičiai - būti: Ska du följa med på bio?

Ar tu eisi kartu į kiną?

2 vill = norėti: Nej, jag vill inte! Vill du ha ett glas vin?

Ne, aš nenoriu. Ar norėtum taurės vyno?

3 privalėti: måste = får - 'turėti' (prievarta) tik teigiamose išraiškose: Jag måste/får tyvärr gå nu. Aš turiu, deja, eiti dabar. måste inte = 'neprivalėti (reikėti)': Du måste inte röka så mycket! Tu neturi rūkyti tiek daug! får inte = 'neprivalėti/neturi': Du får inte röka så mycket!

Tu negali rūkyti tiek daug!

166

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 4 turėtų: bör, borde = turėtum: Du borde jogga mer.

Tu turėtum bėgioti daugiau.

5 skulle = 'naudojama tariamajai nuosakai reikšti' (daţniausiai naudojama su sąlyga, pvz.: einant kartu su om/ifall): Jag skulle jogga om jag inte skadat benet. Aš bėgiočiau, jeigu nebūčiau susiţeidęs kojos.

4 Pratimas Išversti į švedų kalbą: 1 2 3 4 5 6 7 8

Rebecca turėtų perskaityti šią knygą. Ji perskaitytų knygą, jei ji ją rastų. Bet ar ji skaitys ją? (komma) Ir ar ji nori skaityti ją? Robert neturėtų gerti tiek daug alaus. Jis neprivalo tiek daug gerti. Ar tu nori puodelio kavos? Aš turiu gerti kavą rytais.

Bendraties naudojimas (a) Bendraties naudojimas be att: Bendratis naudojama su modaliniais veiksmaţodţiais ir modalinių veiksmaţodţių atitikmenimis dviejų veiksmaţodţių konstrukcijose: Ska du åka bort över jul? Ar tu išvyksi per Kalėdas? Du brukar åka bort. Tu įprastai išvyksti. Kai kurie iš modalinių veiksmaţodţių atitikmenų yra: tänker IIb (galvoti, ketinti); behöver IIa (reikėti); börjar I (pradėti); fortsätter IIb (tęsti); försöker IIb (bandyti); hoppas I (tikėtis); lyckas I (pasisekti); orkar I (susitvarkyti); slipper IV (vengti); slutar I (nustoti, sustoti); vägrar I (atsisakyti) Kita situacija, kai naudojama konstrukcijoje "objektas + bendratis" naudojant su šiais veiksmaţodţiais: se (matyti), höra (girdeti), låta (leisti), tillåta (leisti) ir anse (apgalvoti): Jag såg honom gå. Aš mačiau jį išeinant. Vi hörde dem sjunga. Mes girdėjom juos dainuojant. (b) Bendratis su att yra naudojama šioms situacijoms: kaip subjektas: Att köra bil kan vara krångligt. Vairavimas gali būti sunkus (uţsiėmimas). 167

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

kaip objektas: Han älskar att köra fort.

Jis mėgsta greitą vaţinėjimą.

po prielinksnio: Efter att ha stannat motorn tankade han bilen. kuro/automobilį. Han gick hem utan att säga adjö. Han tycker om att vara på landet.

Po to kai išjungę variklį pripylė jis Jis išėjo namo nepasakęs viso gero. Jam patinka būti kaime.

Pastaba: Reiškiant intenciją naudojama forma för att: Han åkte dit för att hälsa på Agneta. Jis nuvyko ten tam, kad pasisveikintų su Agneta. po daiktavardţio: Har du tid att göra det?

Ar tu turi laiko padaryti tai?

5 Pratimas Išverskite į švedų kalbą naudojant būtąjį laiką, kaip modalinių veiksmaţodţių atitikmenį: 1 2 3 4 5

Mes galvojome keliauti į uţsienį. Ar jie tikrai turėjo gerti tiek daug? Mes tęsėme pasivaikščiojimą palei gatvę. Bilas sugebėjo rasti kavinę. Jis nustojo rūkyti.

ingen/inte någon Su paprastais laikais (esamuoju ar būtuoju) ingen (inget, inga) ir inte någon (inte något, inte några) yra alternatyvos kaip subjektas ar objektas: De fick ingen middag. = De fick inte någon middag. Ingen sa något. Bet inte någon kt. vietoj ingen kt. turi būti naudojamas: 1 pagrindiniame sakinyje su kompleksiniais laikais (perfektu ar pluskvamperfektu ar pagalbiniu veiksmaţodţiu, kt.) 2 kaip objektas šalutiniame sakinyje. Palyginimui su prieš tai pateiktais pavyzdţiais: De har inte fått någon middag. pagrindinis sakinys, kompleksinis veiksmaţodis De ska inte få någon middag. pagrindinis sakinys, kompleksinis veiksmaţodis 168

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han säger, att de inte har fått

šalutinis sakinys. Pastaba: inte pozicija pagal

SIV! någon middag. Pastaba: Pasiţiūrėkite panašų naudojimą: ingenting ir inte någonting (niekas); ingenstans ir inte någonstans (niekur). Taip pat någonting ir någonstans daţniausiai tariami: nånting, nånstans. 6 Pratimas Pirmiausiai perţiūrėkite temą, kurioje pateikiami stipriųjų veiksmaţodţių supynas ir sudarykite netaisyklingųjų veiksmaţodţių supyno formas (skriva - skrivit). Po to pakeiskite sakinio laiką į perfecto(har+). Prisiminkite pakeisti ingen, (ingen - inte någon) ir kt. 1 De åt inga persikor. 2 De fick inga fler barn. 3 De drack inget kaffe. 4 Det blev ingen fest.

5 Vi gjorde ingenting. 6 Hon skrev inga brev. 7 De bjöd inga flickor. 8 Han såg inga älgar (briedis).

7 Pratimas Sudarykite vieną sakinį iš dviejų frazių, nekeisdami sakinio laiko. Prisiminkite pakeisti ingen, kt.: 1 Jag förklarade att . . . Det finns inga älgar i Stockholm. 2 Olle undrar om . . . Han drack ingen sprit igår. 3 Robert säger, att . . . Han har inga syskon. 4 Biträdet sa, att . . . De hade inga bananer. 5 Olle undrar om . . . Det finns inget kaffe hemma.

Dialogas 12 Agneta pakelia telefono ragelį: AGNETA: BILL: AGNETA: BILL:

AGNETA: BILL: AGNETA:

Hej, det är Agneta! Hej Agneta, det är Bill. Jag ringer bara för att meddela att jag kommer att bli sen, jag har fått punktering. Oj då, det låter inte bra. Var är du någonstans? Jag är utanför Fagerås men det kommer nog att dröja ett par timmar tills jag kommer fram eftersom jag måste vänta på hjälp. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Det är ingen fara. Jag ser fram emot att träffa dig när du kommer fram. Jag också. Tack för att du är så förstående. Ingen orsak.

Bil’as pasibeldţia į Agneta’os duris. 169

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

AGNETA: Välkommen! BILL: Förlåt att jag kommer så sent! AGNETA: Det gör ingenting. Jag är glad att du kom fram helskinnad. BILL: Jag med, resan tog längre tid än väntat. AGNETA: Du måste vara hungrig. Kom in så ska du få en bit mat, det är färdigt. BILL: Tack så mycket. Jag hoppas du inte har gjort dig för mycket besvär. AGNETA: Nej inte alls, jag tycker om att laga mat och det är ju inte så kul att alltid bara laga till sig själv. BILL: Nej det förstås, jag tycker också om att ha gäster på middag, det liksom smakar bättre när man är två. AGNETA: Ja, varsågod! BILL: Tack! Det doftar riktigt gott. AGNETA: Smaklig måltid! BILL: Tack det samma! Jag tog med mig en flaska whiskey från min hemtrakt som jag hoppas ska smaka bra till kaffet. AGNETA: Tack, det var omtänksamt av dig. BILL: Mmm, det smakade bra. Ja skål då för en god middag och en trevlig kväll. AGNETA: Skål! Och tack för trevligt sällskap. Ţodynėlis meddela/ -r -de sen -t -a dröj/a -er -de hjälp -en komm/a -er kom fram hemskt be/ -r bad bett om ursäkt ingen fara se/ -r såg fram emot förstående ingen orsak välkom/men -met na förlåt helskinna/d -t -de

pranešti, leisti ţinoti vėlus (čia) imti pagalba ateiti, prieiti siaubingas maldauti atleidimo nieko tokio laukti, tikėtis supratimas nesirūpink sveikas atvykęs atleisk saugus, vienam gabale

vänta/ -r -de en bit mat färdig -t -a gör/a gjorde sig besvär inte alls kul gäst -en -er smaka/ -r -de dofta/ -r -de smaklig måltid flaska -n -or hemtrakt -en -er omtänksam -t -ma skål! tack för trevligt sällskap

170

laikti šiek tiek maisto pasirengęs, paruoštas įsivelti į bėdą visai ne šaunu svečias ragauti kvepėti skanaus (palinkėjimas) butelis namų aplinka supratingas į sveikatą dėkoju uţ malonia draugiją

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Vägvisning fram till numrerad väg Djur, älg

Ojämn väg

Stenskot

Begränsad hastighet

Vägnummermärke för europaväg

Turistväg

Tabellvägvisare

Varning för terrängskotertrafik Industriområde

Sevärdhet

Bensinstation

Kelio ţenklai, kuriuos Bilas galėjo matyti vaţiuodamas į Värmland

171

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

8 Pratimas Ką pateikti kelio ţenklai reiškia?

9 Pratimas Degalinėje. Sujunkite atitinkančius terminus su lietuviškais: a kassa 1 Pinigų automatas b luft 2 autoplovykla c biltvätt 3 savitarna d bensinstation 4 oras e tanka själv 5 patikrinti f sedelautomat 6 padangos g däck 7 degalinė

10 Pratimas Pasirinkite vieną iš pateiktų situacijų ir parašykite dialogą naudodami pateiktas frazes: Förlåt! Ursäkta (mig)! Det gör ingenting! Ingen orsak! Tack! Varsågod! Ingen fara! Tack det samma! Situacijos 1 Jūs valandą su puse vėluojate į pasimatymą. 2 Vaikas ką tik įmetė jums pro langą kamuolį. 3 Jūs pamiršote savo mamos gimtadienį. 4 Jūs uţmynėte senai moteriškei ant kojos prisigrūdusioje parduotuvėje. Själv - pats Ţodis, kuris galima sakyti, naudojamas pabrėţti, bet savarankiškai tai nėra refleksyvus (kaip 13temoje aptariami refleksyvūs įvardţiai): Kan du göra det själv? Ar gali tu tai padaryti pats? Poliserna tvättar bilarna själva. Policininkai nusiplauna automobilius patys. 12 Informacinis tekstas Crispbread and vodka Nuförtiden kan man äta turkisk kebab, italiensk pizza eller amerikanska hamburgare i Sverige, men det finns också äkta svensk mat. Den har en lång tradition. På 1400-talet började man använda salt för att konservera kött och det var vanligt förr att man åt stekt salt sill och potatis. Till fest brukade man lägga in sillen i t ex ättika och lök, dvs dagens inlagda sill. Till den salta maten drack man mycket öl, och på 1700-talet blev det 172

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vanligt att bränna brännvin som man gjorde av potatis. Innan salt blev vanligt torkade man fisk - lutfisk vid jul är ett minne från den tiden. Ett annat sätt att konservera fisk var att syra eller grava den. Surströmming, ursprungligen en norrländsk rätt, äter man vid fester på hösten. Gravad lax är också festmat. Att ha kräftskiva är mycket vanligt i augusti. Man äter kräftor, dricker snaps och sjunger snapsvisor. Knäckebrödet eller tunnbrödet bakade man för att det skulle hålla länge. De stora runda brödkakorna hade hål i mitten så att man kunde hänga dem på stänger under taket. Svamp växte i alla skogar men det var först för 100 år sedan som folk på landsbygden började äta denna mat som de kunde plocka helt gratis. I skogen plockar man också bär på hösten. På 1700-talet började rika svenska familjer dricka kaffe och det blev snabbt populärt över hela norden att "fika". De nordiska folken är idag världens mest kaffedrickande folk. Ţodynėlis nuförtiden kött -et stek/a -er -te lägg/a -er lade in ättika -n bränn/a –er -de torka/ -r -de lutfisk –en kräfta -n -or kräftskiva -n -or knäckebröd -et -

håll/a -er höll (čia)

šiomis dienomis mėsa kepti marinuoti, sūdyti rauginti actas deginti sausinti dţiovinta menkė vėţys vėţių valgymo vakarėlis traškioji duonelė (daţniausiai neverčiama, nes nacionalinė ypatybė) laikyti

syra . . . grava

būdas paruošti mėsą ar ţuvį įtrinant prieskoniais ir druska – marinuoti surströmming -en - pūdyta silkė ar pagal kilmę ursprungligen lašiša lax -en –ar kaištis, kuolelis stång –en stänger grybas svamp -en -ar kavos pertrauka, gerti fika/ -r -de kavą

11 Pratimas Įterpkite praleistus ţodţius: 1 Man drack så mycket öl eftersom det fanns .................... i maten. 2 Ofta åt man ....................sill och..................... 3 För att konservera fisk kunde man ....................den eller ....................den. 4 Att .................... blev vanligt för 200 år sedan. 5 .................... åt man ursprungligen i Norrland. 6 I augusti brukar man äta ....................vid fester. 7 Brödkakorna var ....................och.................... . 8 Man hängde de .................... . 9 I skogen plockar man mycket ....................och .................... på hösten. 10 Svenskarna dricker förfärligt mycket starkt .................... .

173

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Internetinės svetainės Kelių kokybė ir kelių ţenklinimas: www.vv.se ; Vairavimo teorijos puslapis: http://korkortonline.se/teori/vagmarken/ Paţinčių portalas: http://www.dategate.se

174

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

13 Skogsvandring Pasivaikščiojimas miške

Šioje temoje apţvelgsime: • Švedų teisė į ‖klajojimą‖(vaikščiojimą kur patinka) • Artikelio naudojimas • Ţymimieji būdvardţiai 3 dalis • Būdvardţiai ir prieveiksmiai • Kaip išreikšti leidimą ir draudimą • Sangrąţinis įvardţiai ir veiksmaţodţiai • Esamojo laiko dalyvis/padalyvis • Pavasarinės tradicijos

13 Tekstas Pasivaikščiojimas miške Innan Bill åker hem tar Agneta med honom på bärutflykt i skogen. Bill är mycket exalterad, han har aldrig varit och plockat blåbär förut. De vandrar över gröna fält och genom mörka skogar, förbi gårdar och över hagar. Bill är förvånad över att det finns så få staket och inga skyltar som säger: "Keep out"(nesiartinti). Agneta förklarar att i Sverige får man plocka bär och svamp nästan överallt. Vi har någonting som kallas Allemansrätten, säger hon. Den innebär att man får gå, i stort sett, var man vill i naturen. Man får t o m tälta och göra upp eld på privat område, bara man inte stör ägarna eller förstör naturen. Det är ju fantastiskt, tycker Bill, vilken frihet. Ja visst är det, svarar Agneta, det är underbart, särskilt på sommaren. Agnetas korg är nu full med blåbär medan några ensamma blåbär ligger och skramlar i Bills hink, men han är misstänkt blå om munnen. Bill har också plockat några fina svampar, stolt visar han Agneta de vackra röda svamparna med vita prickar men Agneta ser förskräckt ut och plockar ur dem ur Bills hink. Man ska inte döma hunden efter håren, säger Agneta med ett leende, denna svamp är visserligen vacker men den är giftig. Efter det håller sig Bill till blåbärsplockningen. Till Bills glädje visar det sig att Agneta tycker om att sjunga lika mycket som han gör så han ber henne att lära honom en svensk sång. Ja så här års måste det bli Sommarsången, säger Agneta. Bill lyssnar och tittar förälskat på Agneta medan hon sjunger. Sommarsången Och nu så vill jag sjunga att sommaren är skön, och träden är så fina och marken är så grön, och blommorna är vackra och höet luktar gott och solen är så solig och vattnet är så vått. Och lilla fågeln flyger i boet ut och in, och därför vill jag sjunga att sommaren är min.

175

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Och nu så vill jag sjunga att fjärilar är bra, och alla söta myggor dom vill jag också ha. Och jag är brun om bena precis som det ska va och därför vill jag sjunga att bruna ben är bra. Och jag har nya fräknar och prickigt sommarskinn, och därför vill jag sjunga att sommaren är min. (Tekstas: Astrid Lindgren) (Muzika: Georg Riedel)

Ţodynėlis Bärutflykt -en -er exaltera/d -t -de plocka/ -r -de blåbär -et vandra/ -r -de fält -et – gård -en -ar förvåna/d -et -de staket -et – skylt -en -ar förklara/ -r -de svamp -en -ar Allemansrätten i stort sett t o m = till och med tälta/ -r -de privat - -a område -t -n bara man inte = så länge man inte stör/a stör -de ägare -n förstör/a förstör -de natur -en fantastisk -t -a frihet -en -er underbar -t –a särskilt ensam -t -ma skramla/ -r -de hink -en -ar misstänkt

uogavimas susijaudinti rinkti mėlynė vaikščioti, klajoti laukas kiemas, sodas nustebęs tvora uţrašas aiškinti grybas visų teisė į prieigą daugumoje nuo ...iki stovyklauti privatus teritorija tol kol trukdyti savininkas naikinti gamta fantastiškas laisvė nepakartojamas specialus vienas, vienišas barškėti kibiras įtariai 176

om mun -nen -nar svamp -en -ar prick -en -ar förskräckt - -a inte döma hunden efter håren leende -t -n visserligen giftig -t -a håll/a -er höll sig till glädje -n visa/ -r -de sig sång -en -er lär/a lär -de så här års ta/ -r tog ton förälska/d -r -de skön -t -a träd -et – mark -en -er solig -t -a vatten vattnet – våt -t -a hö -et fågel -n fåglar bo -et -n fjäril -en -ar bena = benen fräken fräknen fräknar prickig -t -a

(čia) aplink burna grybas taškas, dėmė išgąsdintas nespręsk apie knygą pagalviršelį šypsena nors ir, net jeigu nuodingas susilaikyti dţiaugsmas atsirasti daina išmokyti šiuo metų laiku uţduoti toną įsimylėjęs mielas medis ţemė saulėtas vanduo šlapias šienas paukštis (čia) lizdas drugelis koja strazdana, šlakas taškuotas dėmėtas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

1 Pratimas Suraskite visus būdvadţius dainoje ir surašykite visas būdvardţio formas, pvz.: skön, skönt, sköna. Artikelio naudojimas (I) Neţymimojo ir ţymimojo (galūnės) artikelio naudojime mes išskirsime keletą atvejų: (a) Galūnės artikelis švedų kalboje: - abstraktus daiktavardi paprastame sakinyje: Priserna stiger. Kainos auga. Sådant är livet. Toks gyvenimas. Tiden går. Laikas bėga. -

vietai: Fredrik går i kyrkan/skolan. Frederik'as eina į baţnyčią/mokylą. Eva åker till staden/är i staden. Eva vaţiuoja į miestą/yra mieste. - dienoms, sezonams ir šventėms: På fredagarna åker de ut på landet. På vintern kan man åka skridskor.

Penktadieniais jie vaţiuoja į kaimą. Ţiema galima čiuoţti pačiūţomis.

(b) Nėra artikelio švedų kalboje: Artikelis nerašomas prieš daiktavardţius reiškiančius: tautybę, profesiją, religiją ir politines paţiūras (Han är svensk; ). Yra du atvejai: - suskaičiuojami daiktavardţiai paprastuose sakiniuose: Man får göra upp eld. De väntar barn och söker lägenhet. Hon har inte bil/körkort.

Galima uţkurti ugnį. Jie laukiasi kūdikio ir ieško buto. Ji neturi automobilio/vairavimo paţymėjimo.

- daiktavardţiai po vilken, mången: Vilken vacker dag!

Kokia graţi diena!

2 Pratimas Įrašykite artikelius ten kur reikia: 1 Bill brukar åka till . . . stad . . . på . . . måndagar . . . 2 Han får inte skjuta . . . älg . . . i Sverige. 3 Folk vill hålla . . . natur . . . ren. 177

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 4 Får man göra upp . . . eld . . . här? 5 Får man plocka . . . svamp . . . ? 6 På . . . höst . . . kan man plocka . . . bär . . . i . . . skog . . . .

Ţymimoji būdvadţio linksniuoti 3 atvejis Prisiminkite, jog tam tikrais atvejais ţymimasis artikelis praleidţiamas būdvardis rašomas ţymimąją forma pridedant galūnes (-a, kartais -e) ir daiktavardis yra ţymimosios formos (t.y. su galūnės artikeliu): Svenska akademien Röda korset Förenta staterna Švedų akademija raudonasis kryţius Jungtinės valstijos Tai nutinka, kai išraiška tampa plačiai vartotina fraze, kaip aukščiau pateiktuose pavyzdţiuose, kai būdvardis praranda savo pabrėţtumą. Palyginkite: det vita huset baltasis namas Vita huset Baltieji rūmai Bet konstrukcija visada naudojama: • su hela (visas), halva (pusė), själva (pats): hela tiden; visą laiką halva dagen; puse dienos själva poängen pats taškas/nuomonė • su båda (abu), förra (paskutinis), ena (vienintelis), enda (vienintelis): båda flickorna; abi mergaitės förra veckan; praeitą savaitę ena benet; viena koja enda barnet vienintelis vaikas ir daţnai būna panašiose frazėse: • geografinė lokacija: Gamla stan; Senamiestis; Döda havet Negyva jūra • su tautybės būdvardţiais: franska revolutionen prancūzų revoliucija brittiska öarna britų salos • su spalvos būdvadţiais: Röda armén Raudonoji armija • su ţodţiais nurodančiais vietą: på högra sidan dešinėje pusėje i mellersta lådan viduriniame stalčiuje • su kompaso kryptimis: västra halvklotet vakarinis pusrutulis • su kelintiniais skaitvadţiais: första gången; pirmąjį kartą 178

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems andra våningen

antrajį aukštą

3 Pratimas Pabaikite sakinius naudodami ţymimąjį būdvardį: 1 2 3 4 5

(Hel, kväll) gick de i skogen. Värmland ligger i (väster, Sverige). (Förr, år) såg Bill en älg för (först, gång). Det är skönt att vandra i (frisk, luft). De plockade bär (halv, eftermiddag).

Būdvardţiai ir prieveiksmiai Kai kurie prieveiksmiai (bet ne tie, kurie transformuoja sakinio reikšmę apskritai pvz.: inte) sudaromi iš būdvadţio pridedant -t prie būdvardţio kamieno. Jie labai lengvai gali būti sumaišyti su -t formos būdvardţiais: Agneta är

vacker. būdv. Agneta sjunger vackert. priev. Rummet är vackert. būdv. (t-forma) Hon plockar snabbt. Alla kan vandra fritt.

Agneta yra graţi. Agneta graţiai dainuoja.

Kambarys yra graţus. Ji renka greitai. Visi gali vaikščioti laisvai.

Kai kurie prieveiksmiai yra formuojami iš būdvardţių pridedant -en, arba -tvis: Han kommer möjligen senare. Jis ateis galimai/greičiausiai vėliau. Naturligtvis dricker Bill whisky. Ţinoma, Bilas geria viskį. Kai kurie kiti prieveiksmiai, kurie nesudaryti iš būdvardţių: inte, ju, nog, väl, aldrig, här, där, hit, dit. Prieveiksmiai, kurie baigiasi -t yra BVL išraiškos dalis todėl sakinyje rašomas pačiame gale. Prieveiksmiai kurie baigiasi -en, -tvis yra sakinio prieveiksmiai ir kaip inte eina po veiksmaţodţio taip pat kaip inte.

4 Pratimas Kurie ţodţiai yra prieveiksmiai?

179

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 2 3 4 5 6 7 8

Huset är vackert. Det är otroligt vackert. Är det möjligt att han inte kommer? Hon är inte särskilt vacker. Han kan förmodligen jaga. Han åkte långsamt. Det är förbjudet att jaga. Egentligen är han student.

Dialogas Ţinoma, tu gali! BILL: AGNETA: BILL: AGNETA:

BILL: AGNETA: BILL: AGNETA: BILL: AGNETA: BILL: AGNETA:

Du menar att jag får plocka vad som helst i skogen? Ja, nästan. Vad då nästan? Du får plocka svamp, bär och blommor som växer i skog och mark förutom de blommor som är fridlysta och det är olagligt att bryta av levande kvistar på träd. Är det sant att jag kan göra upp eld var jag vill? Ja, det är sant. Men på sommaren råder det ofta förbud mot öppen eld eftersom riskerna för brand är stora. Det finns ju så mycket sjöar överallt, får jag bada och åka båt var jag vill? Visst får du det. Allemansrätten gäller också på vattnet. De enda skyltar jag såg var de som uppmanade till att ha hundar kopplade, hur ska man veta vad som är tillåtet eller inte tillåtet? Det gäller att använda sunt förnuft, man ska inte störa och inte förstöra. Då har jag bara en sista fråga, är det tillåtet att komma och hälsa på igen. Hm, låt mig tänka, ja, det är absolut tillåtet.

Ţodynėlis vad som helst förutom fridlyst -t -a olaglig -t -a bryt/a -er bröt levande kvist -en -ar sann sant sanna eld -en -ar råd/a -er -dde förbud -et

bet kas išskyrus saugomas neteisėtas lauţyti gyvas šakelė, vytelė teisingas ugnis taikyti draudimas

risk -en -er brand -en bränder uppmana/ -r -de hund -en -ar kopplad tillåt/en -et -na använd/a -er -e sunt förnuft sista

180

rizika gaisras reikalauti šuo prijungtas, pririštas leisti naudoti sveikas protas paskutinis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Leidimas ir draudimas Raskite frazes tekste ir dialoge reiškiančias: 'nieko tokio, ţinoma', 'galima.. jei nori', 'visi gali daryti, kas patinka', kt. Čia pateikiame keletą papildomų frazių: Man får (inte) göra det. Negalima to daryti. Förbud mot... draudţiama.. Var snäll och ... inte! Būkite malonūs ir ne.. ! Man bör göra det. Turėtumėte daryti tai. Man har rätt att plocka svamp. Ţmogus turi teisę rinkti grybus. Prisiminkite, jog måste yra daţniausiai yra apgaulingas: Man måste göra det. Man måste inte göra det. ir pastebėkite: Man får/ska inte göra det.

Ţmogus turi tai daryti. Ţmogus neprivalo to daryti. (Ţmogus)Negali/nedarys to.

Sangrąţinis įvardis ir veiksmaţodis Sangrąţinės formos priklausomai nuo asmens yra tik vienaskaitos pirmajam ir antrajam asmeniui, visiems kitiems taikomas tas pats – sig: Jag tvättar mig Du tvättar dig Han tvättar sig Hon tvättar sig Den tvättar sig Man tvättar sig

Aš nusiprausiu (pats) Tu nu(si)prausi (pats) Jis nusiprausia (save) t.t.

Vi tvättar oss Ni tvättar er De tvättar sig

Sangrąţiniai įvardţiai yra naudojamis kaip objektas arba po prielinksnio bet yra nukreiptas į sakinio subjektą. Jag har skurit mig. Aš įsipjoviau. Han har skurit sig. Jis įsipjovė. (Du)Stäng dörren efter dig. Po savęs uţ(si)daryk duris. Han stängde dörren efter sig. Jis po savęs uţdarė duris. De hade inga pengar på sig. Jie neturi su savimi pinigų. Įsidėmėkite vieną sunkią išimtį: objektas + bendratis konstrukcijoje (12 tema bendraties naudojimas) sangrąţinis įvardis nukreipia į objektą ir objekto įvardis nukreipia į sakinio subjektą: Han bad doktorn tvätta sig. Obj. 

Jis paprašė gydytoji nusiprausti.

181

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han bad doktorn tvätta honom. Subj. 

Jis paprašė gydytoji jį nuprausti.

Kiti sangrąţiniai veiksmaţodţiai: raka sig (shave); kamma sig (susišukuoti); klä sig (apsirengti); gifta sig (susituokti); förkyla sig (peršalti); lära sig (išmokti/išmokyti save); känna sig (pasijusti/pajusti save). Daugelis sangrąţinių veiksmaţodţių nurodo judesį: sätta sig (atsisėsti); lägga sig (atsigulti); resa sig (atsistoti); röra sig (pa(si)judinti); bege sig (eiti); vända sig (apsisukti); infinna sig (prisistatyti); förirra sig (pasiklysti); skynda sig (paskubėti); närma sig (prisiartinti). Kaip ir kiti nepabrėţiami objektai, sangrąţiniai įvardţiai gali eiti tiesiai po veiksmaţodţio, vietoj to, jog eitų po prieveiksmio, kur yra nepabrėţiamo objekto pozicija. Nepabrėţtas objekto įvardis (įeina sangrąţinis įvardis) Olle tvättar sig 'aldrig. Olle köper den 'inte.

Pabrėţtas objektas Olle tvättar aldrig 'bilen. Olle köper inte 'mattan.

Tai nutinka, kai yra paprastas veiksmaţodis (VEIKSMAŢ.1 pvz.: esamojo, būtojo laiko). Jei yra kompleksiškas veiksmaţodis arba dviejų veiksmaţodţių konstrukcija nepabrėţto objekto įvardis eina po VEIKSMAŢ.2: Olle har inte tvättat sig idag. Veiksmaţ.1 veiksmaţ.2 Olle har inte tvättat den. Olle tänker inte köpa den. 5 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1 2 3 4 5 6 7

Jis pakilo, pajudėjo link kėdės ir tada vėl atsisėdo. Mes tuokiamės kitą Šeštadienį. Aš turiu nusiprausti ir apsiskusti pirmiausiai. Vaikai apsirengė ir susišukavo plaukus. Jis neišmoko švedų kalbos. Aš nesijaučiau gerai. Mes peršalome.

Esamojo laiko dalyvis/padalyvis Esamojo laiko dalyvis baigiasi galūne -nde: veiksmaţodţiai, kurie kamienas baigiasi priebalse ar -a prideda -(a)nde: studera/ --> studera/nde Asm. I lev/a --> lev/ande Asm. II skriv/a --> skriv/ande Asm. IV 182

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Veiksmaţodţiai, kurių kamienas biagiasi ilgu balsiu prideda -ende: tro/ --> tro/ende Asm. III gå/ --> gå/ende netaisyklingas veiksmaţodis Esamojo laiko dalyviai yra retai vartojami kaip veiksmaţodţiai švedų kalboje. Dėl šios prieţasties esamojo laiko dalyvio yra mokomasi atskirai, kaip atskiro ţodţio: (a) būdvardis:

levande träd

(b) daiktavardis:

välsmakande svamp stigande priser en studerande en sökande ett förhållande

gyvas medis gero skonio grybas kylančios kainos studijuojantis ieškantis santykiai

En giminės dalyviai daţniausiai paţymi ţmogų, tuo tarpu ett- giminės reiškia daiktavardį. (c) prieveiksmis:

fortfarande

vis dar

Kai kuriais atvejais esamojo laiko dalyvis naudojamas po veiksmaţodţių komma, gå ir bli ir judesio veiksmaţodţiais: Älgen kom gående genom skogen. (šioje vietoje gali būti bėgčiomis - löpande)

Briedis atėjo pėškomis per mišką.

13 Informacinis tekstas Pavasario ţenklai Många traditioner är förknippade med våren i Sverige. I mars åker tusentals skidåkare de nästan nio milen från Salen till Mora i Dalarna, samma väg som kung Gustav Vasa åkte år 1520 (fast han åkte åt andra hållet). Före reformationen fastade man i 40 dagar fram till påsk och flera traditioner har överlevt från den katolska tiden. Innan fastan började - på fettisdagen - brukade man äta upp den feta mat man inte fick äta under själva fastan. Ännu idag bakar svenskarna fettisdagsbullar eller semlor som innehåller vispgrädde och mandelmassa. Under fastan samlar man fortfarande björkris och pryder det med färgade hönsfjädrar och omkring påsk brister knopparna ut i fina ljusgröna blad. På skärtorsdagen klär småbarnen ut sig till påskkäringar - egentligen häxor - och tigger godis. På påskafton äter man målade ägg. Den sista april (eller "Valborgsmässoafton") hälsar man äntligen våren välkommen med eldar och fyrverkeri. Valborg firas särskilt i studentstäderna med fester både ute och inne hela eftermiddagen och natten. Dagen därpå är det första maj,

183

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems arbetarrörelsens högtidsdag, sedan 1938 en allmän helgdag i Sverige, med demonstrationer och politiska tal. Ţodynėlis förknippa/d -t -de åt andra hållet överlev/a -er -de fastan fettisdagsbullar mandelmassa -n björkris -et hönsfjädrar -na

asocijuotas į kitą pusę/galą išgyventi Gavėnia Uţgavėnių bandelės migdolų tešla berţų šakelės vištos plunksnos

skärtorsdagen häxa -n -or tigg/a -er -de godis -et Valborgsmässoafton dagen därpå arbetarrörelsen allmän helgdag tal -et -

Didţioji savaitė ragana maldauti saldainiai Valpurgijos išvakarės kita diena darbuotojų judėjimas visuotina švantė kalba

6 Pratimas Här är några svar. Vad kan frågorna vara? Läs Texten ovan. 1 Från Salen till Mora. 2 I Dalarna. 3 1520. 4 Fastan. 5 Man åt upp den mat man inte fick äta under fastan. 6 Semlor. 7 Färgade hönsfjädrar. 8 De tigger godis. 9 Man tänder eldar och har fyrverkerier. 10 I studentstäderna. 11 Sedan 1938. 7 Pratimas Perţiūrėkite ţymimųjų būdvardţių taisykles ir parašykite ţodţius skliausteliuose teisinga forma: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Man får inte plocka (någon, fridlyst) blommor. (Ingen, bra) blåbär fick vi. Vi måste hitta (en annan) ställe. Den (vacker, amerikansk) tjejen. Den (kort, tystlåten) Rolf. Deras (liten, flicka) heter Lena. Hon åkte dit för att lära sig (svensk, språk). Han har samma (ful, jacka) på sig idag. Bills (trevlig, bärutflykt). 184

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 10 Han hade med sig några (fin, gåva) till sina (god, vän). 11 Han ställer samma (dum, fråga) varje gång. 12 Agnetas (egen, gammal) stuga. Internetinės svetainės Allemansrätten: www.naturvardsverket.se/allemansratten Astrid Lindgren: www.astridlindgren.se

185

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

14 En recension Recenzija/apţvalga

Šioje temoje apţvelgsime: • Aukštesnio laipsnio būdvardţiai • Kaip išreikšti panašumą ir skirtumą • Ţymimoji aukščiausiojo laipsnio būdvardţio forma • Artikelio naudojimas • Kaip būti supratingam • Slengas (2) • Švedijos politinis gyvenimas • Sudurtiniai ţodţiai

14 Tekstas Bilo pasirodymo apţvalga FALSKT FIOLSPELANDE I FALUN Medverkande: Toms trio Bill Morris med ackompanjemang Med flera FALUNS FOLKMUSIKFESTIVAL är nu inne på sin andra dag och utbudet är större och bättre än någonsin. En mer idyllisk plats att lyssna på musik än här är svår att hitta. Först ut i gårkväll var Torns trio, tidigare en kvartett. Nu är de färre medlemmar än tidigare men inte sämre för det, snarare tvärtom. Musiken är vacker och Texterna mer komplicerade än förut. Tom spelar dragspel med stor inlevelse och hans bror spelar nyckelharpa med en enorm finess. Tom och hans trio får hela Falun att dansa och le. Någon som inte får människor att

dansa och le är Bill Morris och hans fiol. Bill Morris är en återkommande gäst på festivalen men i gårkväll var han inte i form. Hans fiolspelande var det värsta jag har hört på länge, inte en ren ton på hela kvällen. Hans ackompanjemang var inte lika dåliga men inte tillräckligt bra för att kompensera det dåliga fiolspelandet. Jag vet inte vad Bill tänkte på men inte var det på att spela fiol. Han spelade definitivt inte så bra som han kan. De flesta åhörarna lämnade konserten efter ett tag, det tycker jag de gjorde rätt i!

186

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Ţodynėlis

M UZIKOS

AT LI KĖJAI GROJANTY S KLAVIŠINĘ ARF A IR

medverkande AKORDE ONU dalyvaujantis ackompanjemang - akomponavimas en utbud -et – pasirinkimas, įvairovė idyllisk -t –a idiliškas kvartett -en -er kvartetas färre maţiau medlem –men -mar narys snarare greičiau tvärtom atvirkščiai text -en –er tekstas/ţodţiai komplicera/d -r -de kompleksiškas dragspel -et armonika/akordionas inlevelse -n -r jausmas nyckelharpa -n -or klavišinė arfa

finess -en -er le/ -r log lett återkommande i form ren -t -a ton -en -er tillräckligt kompensera/-r -de definitivt åhörare -n lämna/ -r -de konsert -en -er ett tag gör/a gjorde rätt i

187

subtilumas, taktas šypsotis daţnas formoje švarus tonas pakankamai kompensuoti tikrai, aiškiai klausytojas palikti koncertas kurį laiką daryti teisingai

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Aukštesniojo laipsnio būdvardţiai Švedai turi keturi būdus laipsniuoti būdvardţius (pavyzdţiui sudarant aukštesnio ir aukščiausio laipsnio būdvardţius), laipsniavimas trimis atvejais yra panašus į anglų kalbą (info tiems, kas mokėsi anglų kalbos): (a)

prideda -are, -ast: rolig (linksmas) roligare (linksmesnis)

roligast (linksmiausias)

Dauguma būdvardţių laipsniuojamo tokiu būdu, įskaitant ir tuos kurie baigiasi -(l)ig. Pastebėtina: taip pat intelligent, intressant, modern, skicklig (nagingas) ir svår: (b) Balsio kaita ir prideda -re, -st: stor (didelis) större (didesnis)

störst (didţiausias)

(c) Netaisyklingas laipsniavimas – pakeičia kamieną: liten (maţas) mindre (maţesnis) minst (maţiausias) (d) laipsniavimas su mer, mest: komplicerad mer komplicerad mest komplicerad (kompleksiškas) (labiau kompleksiškas) (labiausiai kompleksiškas) (--//--) (kompleksiškesnis) (kompleksiškiausias) idyllisk (idiliškas)

mer idyllisk (labiau idiliškas)

mest idyllisk (labiausiai idiliškas)

Būtojo laiko dalyviai laipsniuojami tokiu pačiu būdu kaip visi dviskiemeniai būdvardţiai, kurie baigiasi –isk ir daugelis kitų, ypatingai daugiaskiemenių būdvardţių. Prisiminkite, kad laipsniuodami būdvardţius turite juos suderinti su daiktavardţiu, neţymimojoje formoje arba pakeisti į ţymimąją: ett mer komplicerat problem, det mest komplicerade problemet Tik keletas būdvardţių laipsniuojami pagal (b) ir (c) metodus ir juos išvardiname ţemiau: Balsio kaita + -re, + -st: o ö åä

stor grov låg lång trång få

större grövre lägre längre trängre färre

störst grövst lägst längst trängst — 188

didelis šiurkštus ţemas ilgas, aukštas(ţmogus) siauras keletas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems uy ö

små ung tung hög

smärre yngre tyngre högre

— yngst tyngst högst

maţas jaunas sunkus aukštas (objektas)

Netaisyklingų būdvardţių laipsniavimas god/bra god dålig dålig/ond gammal liten många mycket

bättre godare sämre värre äldre mindre fler mer

bäst godast sämst värst äldst minst flest mest

geras skanus blogas blogas senas maţas daug (suskaičiuojama) daug (nesuskaičiuojama)

Atkreipkite dėmesį į šiuos netaisyklingus būdvardţius: värre = blogesnis iš prigimties sämre = blogesnis nei originalas Palyginkite: den värsta lögn jag hört blogiausias melas kokį girdėjau byxor av sämre kvalitet än hans kelnės blogesnės kokybės negu jo

Mer, mest yra naudojama tik su nesuskaičiuoamais daiktavardţiais; fler, flest yra naudojama su skaičiuojamais daiktavardţiais. Palyginkite: Vill du ha mer kaffe? Ar norėtum daugiau kavos? Jag undervisar fler elever i år. Aš mokau daugiau mokinių šiais metais.

Panašumai ir skirtumai Skirtumai: Whisky är starkare än öl. Viskis stipresnis negu alus. Whiskyn är för stark. Viskis yra per stiprus. Hans dialekt är annorlunda än din. Jo dialektas yra kitoks negu tavo. Hans dialekt är olik din. Jo dialektas yra nepanašus į tavo. Hans bror är olik din. Jo brolis yra nepašus į tavo. Panašumai: Jag är lik min bror. Aš esu panašus į brolį. Jag liknar min bror. Aš panašus į brolį. Han är lika intelligent som jag. Jis toks pat protingas kaip ir aš. 189

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han talar samma dialekt som jag. Jis kalba tuo pačiu dialektu kaip ir aš. Din mössa är likadan som min. Tavo kepurė tokia pati kaip mano. Han talar så bra (som) han kan. Jis kalba taip gerai, kaip tik gali. 1 Pratimas Pateikite būdvadţius ir prieveiksmius aukštesniajame laipsnyje: 1 Är Kalle (gammal) än Rebecca? 2 Han ser faktiskt (ung) ut. 3 Är svenska tidningar (dyr) än engelska? 4 Ja, men de är mycket (bra). 5 Bill är (intresserad) av recensionerna. 6 Svenskarna läser (många) tidningar än andra nationaliteter. 7 Man läser en engelsk kvällstidning (snabb) än man läser en svensk. 8 De serverar (god) bakelser på Wahlströms konditori. 9 Han har alltid varit duktig men nu börjar han bli (dålig). 10 Svenskarna är kanske (idealistisk) än engelsmännen. 11 Engelsmännen dricker kanske (mycket) öl än svenskarna, men (liten) sprit.

Aukščiausiojo laipsnio ţymimoji forma Aukštesniojo laipsnio būdvardţiai nekaitomi ţymimojoje formoje: en vackrare flicka ett större hus vackrare flickor/större hus den vackrare flickan det större huset de vackrare flickorna/de större husen Tuo tarpu aukščiausiojo laipsnio būdvardţiai kaitomi: 1 Aukščiausio laipsnio būdvardţiai, kurie baigiasi -ast visada prideda -e: den vackraste flickan 2 Aukščiausio laipsnio būdvardţiai, kurie baigiasi -st prideda -a (ar -e su vyriškos gimines vienaskaita); den största flickan det största huset de största flickorna/husen den störste pojken 3 Aukščiausio laipsnio būdvardţiai naudojantys mest prideda -a (ar -e su vyriškos gimines vienaskaita): Hon är den mest intelligenta flickan i hela gruppen. Han är den mest sympatiske studenten i hela gruppen. Några geografiska fakta om Sverige

190

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Den största sjön: Den största ön: Det största landskapet: Det folkrikaste länet: Det största länet: Den största staden: Det folkrikaste länet: Den längsta kanalen: Den längsta bron:

5 585 km2 3 001 km2 109 729 km2 1 500 000 invånare 98 906 km2 740 000 invånare 1 524 266 invånare 225 km 7 845 m

Vänern Gotland Lappland Västergötland Norrbottens län Stockholm Stockholms län Dalslands kanal Öresundsbron

Några andra fakta Det största företaget: Den största dagstidningen: Den största veckotidningen: Den största månadstidningen: Den största serietidningen:

Securitas AB Aftonbladet Ica-kuriren Vår bostad Kalle Anka & Co

203 000 anställda 418 300 exemplar 350 000 ex. 933 000 ex. 139 300 ex.

2 Pratimas Perţiūrėkite aukščiau pateiktus sąrašus, bei įterpkite taisyklinga forma skliaustuose pateiktus ţodţius: 1 2 3 4 5 6 7 8

Den (lång, flod) i Sverige är Klarälven-Götaälv - 720 km. Den (nordlig, punkt) i Sverige är Treriksröset. Den (sydlig, punkt) är Smygehuk. Den (djup, sjö) i Sverige är Hornavan - 221 m. Det (hög, berg) i Sverige är Kebnekaise - 2111 m ö h. Den (liten, fågel) i Sverige är kungsfågeln (paprastasis nykštukas). Den (kall, månad) är februari. Den (låg, temperatur) i Lappland kan ligga omkring 40-45 minusgrader.

3 Pratimas Išverskite į švedų kalbą: 1 Ar nėra recenzijos (recension) panašaus didumo vakaro ţiniose? Jos didesnės. 2 Ar laikraštis panašiai apdovanojantis (givande) kaip televizijos naujienos? Jis yra labiau apdovanojantis. 3 Ar jis ţaidţia taip pat gerai kaip Bill'as? Jis ţaidţia geriau. 4 Ar berniukai panašūs į jų tėtį? Jie aukštesni. 5 Ar Rebecca perka tokį patį laikraštį kaip tu? Taip, bet ji moka maţiau. 191

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 6 Švedija yra kitokia nei Anglija. Ji turtingesnė ir graţesnė.

Artikelio naudojimas (2) Neţymimojo ir ţymimojo (galūnės) artikelio naudojimas panašus kaip ir anglų kalboje, tačiau yra šiokie tokie skirtumai. Švedų kalboje nėra ţymimojo artikelio ţemiau pateiktais atvejais: 1 Su instrumentais ir mašinomis: Jag spelar piano. Aš groju pianinu. Vi tittar på TV. Me ţiūrime televizorių. Hon lyssnar på radio. Ji klausosi radijo. 2 Su tikriniais vardais: Vi ska äta middag hos Olssons. Mes valgysime pietus pas Olsson'us. 3 su daiktavardţiais po nästa (kitas), samma (tas pats), fel (neteisingas), rätt (teisingas), följande (kitas/sekantis), föregående (prieš tai buvęs): Du ska fortsätta till nästa by. Tu turi tęsti (vaţiuoti) iki kito kaimo. Han tog fel väg. Jis pasirinko klaidingą kelią. Följande höst blir torr. Kitas ruduo bus sausas.

14 Dialogas Bilas skambina Jan‘ui pašnekėti apie prastą apţvalgą BILL: JAN: BILL: JAN: BILL: JAN: BILL: JAN: BILL: JAN:

Jag är så himla arg. Den där hemska recensenten. Jag begriper inte hur någon kan skriva sådana elakheter, han har förstört mitt liv! Lugna dig! Så farligt kan det väl inte vara, en dålig recension är väl inte hela världen! Inte hela världen! Det är lätt för dig att säga, det är inte din karriär som är förstörd. Oroa dig inte, du brukar ju alltid få lysande recensioner, du hade väl bara en dålig dag, det har alla ibland. Vill du påstå att jag var så dålig som recensenten skrev? Naturligtvis inte men du måste vänja dig vid att inte alltid få bra recensioner, det händer alla förr eller senare. JO, det är klart, jag vill bara inte att det ska hända mig! Nä, det vill väl ingen. Men förresten hörde jag de goda nyheterna. Ett stort grattis! Tack ska du ha. Wow, tänk, min gamle vän Bill ska gifta sig till sommaren!

Ţodynėlis himla

baisingai

vänj/a -er vande sig 192

priprasti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems arg -a hemsk -t -a recensent -en -er farligt recension -en -er begrip/a –er begrep elakhet -en -er förstör/ - -de lugna/ -r –de inte hela världen

piktas bjaurus recenzentas ţalingas, pavojingas recenzija suprasti bjaurumas, šlyktumas sugadinti nu(si)raminti (čia) ne pasaulio pabaiga

karriär -en -er oroa/ -r -de sig lysande (nelinksn.) påstå/ -r påstod naturligtvis vänj/a -er –de sig vid händ/a -er -e förr eller senare nyhet -en -er grattis

karjera nerimauti nuostabus, puikus tvirtinti savaime pripratinti save prie nutikti, atsitikti anksčiau ar vėliau naujiena sveikinu!

Kaip būti supratingam Trys būdai išreikšti supratingumą yra pateikti dialoge. Ar radote? Ţemiau pateikiame dar keletą: Det antar jag. Aš manau taip. Det förmodar jag. Aš numanau taip. Det undrar jag. Aš stebiuosi. Det gissar jag. Aš spėju. Kokios yra frazės, kuriomis Jan'as prašo Bill'o nusiraminti?

Šalutiniai sakiniai su pagrindinio sakinio ţodţių tvarka ir sąlyginiai sakiniai Yra dviejų tipų šalutiniai sakiniai, kurie sudaro dalį pagrindinio sakinio ir visgi nėra (SIV) konstrukcijos. Vietoj to, jie turi pagrindinio sakinio ţodţių tvarką. (a) Att sakiniai prasidedantys ne-subjektu (vietoj subjekto). Jei ne-subjektas eina tiesiai po att, tai sakinys turi pagrindinio sakinio ţodţių tvarką (o veiksmaţodis ir subjektas yra atvirkštinės tvarkos): Janne säger att

imorgon Ne-subj.

tänker Veiksmaţ.

han

inte åka hem. Subj. Inte

Palyginimui Eva säger att

hon inte tänker åka hem imorgon. Subj Inte Veiksmaţ. Tai yra įprasta tiek šnekamojoje tiek rašytinėje kalboje. (b) Att-sakiniai tik šnekamojoje kalboje tiktai:

193

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han sa att han kunde inte komma. Tai nėra priimtina rašytinėje švedų kalboje, tačiau yra girdima šnekamojoje. (c) kai kurie šalutiniai sakiniai su klausimų taip/ne ţodţių tvarka. Daugelis šalutinių sakinių pradedami om/ifall: Om du inte bjuder henne blir hon ledsen. Bet šalutiniai sakiniai taip pat gali būti ir be om/ifall ir gali priklausyti nuo atvirkštinės ţodţių tvarkos išreikšti sąlygai. Šie sakiniai turi tokia pačią ţodţių tvarką, kaip taip/ne klausimai, bet tai nėra klausimai: Bjuder du inte henne, (så) blir hon ledsen. (taip/ne klausimas:: Bjuder du inte henne?) Slengas (2) Perţiūrėkite prieš tai buvusioje temoje surašytus slengo ţodţius. Ţemiau pateikiame daugiau daţnai vartojamų slengo ţodţių bei išsireiškimų, su jų atitikmenimis, bei vertimu.

bergis (nelinksn.) bussig -t -a deppig -t -a deppad dumburk -en -ar extraknäck -en fik -et funka/ -r -de gaggig –t - a grej -en -or (-er) grunka -n -or hoj -en -ar höjdare -n kass -t -a klantig -t -a käft -en -ar käk -et käka/ -r -de kärra -n -or kåk -en -ar lira/ -r -de läskig -t -a läbbig -t -a mack -en -ar macka -n -or mugg -en

säker vänlig deprimerad

uţtikrintas draugiškas, malonus depresuojantis

TV-apparat extra arbete kafé fungera virrig, senil sak, föremål sak, föremål cykel högt uppsatt person dålig, tråkig dum, fumlig mun mat äta bil hus spela äcklig, obehaglig äcklig, obehaglig bensinstation smörgås toalett

televizorius papildomas darbas kavinė veikti, funkcionuoti senatviškas, iškaršęs daiktas daiktas dviratis viršininkas, bosas supuvęs, blogas kvailas, nerangus burna maistas valgyti automobilis namas ţaisti (pvz.: futbolą) siaubingas, baisus siaubingas baisus degalinė sumuštinis tualetas 194

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems mygla/ -r -de packad pryl -en -ar ragga/ -r -de upp sabba/ -r -de snacka/ -r -de snask -et snut -en -ar spänn stålar toa -n töntig -t -a

fiffla, småstjäla full sak skaffa (t ex flickor/pojkar) sabotera prata godsaker polis -en -er kronor pengar toalett -en dum, fånig

suktybė, machinacija girtas daiktas susirasti antrą pusę sabotuoti(sabotaţas) kalbėti saldaniai policininkas valiuta pinigai tualetas kvailas

Informacinis tekstas Rinkimų metas Svenskarna röstar i riksdagsval den tredje söndagen i september vart fjärde år, dvs. 2006, 2010 etc. och alla svenska medborgare som är över 18 år har rösträtt och får ställa upp som kandidater i valet. Valdeltagandet är högt - omkring 90% av väljarna brukar rösta. Det parti som får flest mandat (riksdagsledamöter) bildar regering antingen ensamt eller i koalition. Det finns 349 ledamöter i riksdagen uppdelade i block: De socialistiska partierna inkluderar Socialdemokraterna (s) och Vänsterpartiet (Vp). Socialdemokraterna är mycket större än Vp. De borgerliga partierna inkluderar Folkpartiet (fp), Centern (c) och det konservativa Moderaterna (m). Andra partier som får mindre än 4% av rösterna får inte vara med i riksdagen. Partier som är representerade i riksdagen får sedan 1966 statliga bidrag beroende på antalet mandat. Bland småpartier som brukar få mandat nuförtiden är KD (Kristdemokraterna), ett borgerligt parti, och Miljöpartiet de gröna. Sverige har varit neutralt i krig och är inte medlem i NATO men gick med i EU 1995 och har samtidigt ett starkt samarbete med de övriga nordiska länderna. Tre kända svenska statsmän från senare år är Dag Hammarskjöld, FNs generalsekreterare som omkom i Rhodesia under Kongokriget 1961, Olof Palme, svensk statsminister som sköts ihjäl i Stockholm 1986, och Carl Bildt, svensk statsminister på 90-talet som har varit FNs representant i 1 Balkan. Ţodynėlis riksdagsval -et medborgare -n rösträtt -en rösta/ -r -de valdeltagande -t mandat -et riksdagsledamot -en -

parlamento rinkimai pilietis balsavimo teisė balsuoti dalyvavimas mandatas

vare sig ... eller EU = Europeiska Unionen samarbete -t omkomm/a -er -kom statsminister -n –rar ihjäl 195

nei… nei Europos Sąjunga bendradarbiavimas mirti šalies ministras iki mirties

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ledamöter regering -en -ar bidrag -et beroende på

parlamento narys vyriausybė parama priklausyti nuo

4 Pratimas

Sätt ett kryss i rutan: (Paţymėkite x savo atsakymą) Alla som är över 18 år brukar rösta. Man får bli kandidat om man är över 18 år. 90% av alla över 18 år röstar. Endast det parti som får 349 mandat får bilda regering. Det socialistiska blocket har ungefär lika många mandat som Moderata samlingspartiet. Socialdemokraterna är mycket större än kommunisterna. Vp är det största vänsterpartiet efter socialdemokraterna. Alla politiska partier får statliga bidrag. Sverige är inte medlem i EU.

rätt (teisingas) □ □ □ □

fel (klaidingas) □ □ □ □

□

□ □

Sudurtiniai ţodţiai Turbūt pastebėjote, jog tekste buvo keli sudurtiniai daiktavardţiai, pvz: daiktavardţiai sudaryti iš dviejų ar daugiau daiktavardţių sujungtų į vieną. Daiktavardis + daiktavardis Daiktavardis + s + daiktavardis

Yra keletas taisyklių, kada naudojama jungiamoji raidė + -s , bet jas galima pateikti ţemiau išvardintuose atvejuose: Sudurtiniai ţodţiai, kurių pirmoji dalis jau yra sudurtinis ţodis: fot|boll + lag = fotboll|s|lag daiktavardţiai, kurių pirmoji dalis baigiasi -(n)ing, -ling, -an, -nad, -(i)tet, -(a)tion: Koalition|s|regering regering|s|chef (vyriausybės vadovas) 196

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kiti sudurtinių ţodţių sudarymo būdai yra: daiktavardis be -a/-e + daiktavardis pojke + namn  pojk|namn flicka + namn  flick|namn väljare + kår  väljar|kår daiktavardis + jungiamasis balsis + daiktavardis familj + sida  familj|e|sida tunnelbana + kiosk  tunnel|ban|e|kiosk daiktavardis + senoji galūnė + daiktavardis vecka + slut  vecko|slut vara + hus  varulhus Šis paskutinis būdas labai retai naudojamas sudurtinių ţodţių sudarymui. 5 Pratimas Iš kokių dviejų daiktavardţių šie sudurtiniai ţodţiai sudaryti? Pavyzdys: ett läkarintyg «- en läkare + ett intyg gydytojo paţymėjimas 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

ett lärarrum  en veckotidning  ett hjärtutbyte  ett grannbarn en soffkudde  en ficklampa  en gatubild  (en) kvinnokamp  en skoltermin  ett invånarantal 

+ + + + + + + + + +

mokytojų kambarys savaitraštis širdies persodinimas kaimynų vaikas sofos pagalvė kišeninis žibintuvėlis gatvės vaizdas feminisčių kova mokymosi semestras gyventojų skaičius

Internetinės svetainės Švedų laikraščiai: Lengvai skaitomas laikraštis: www.8sidor.se Dienraščiai: www.dn.se; www.svd.se Vakaro laikraščiai: www.aftonbladet.se; www.expressen.se Rinkimai: www.riksdagen.se

197

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

15 Kära mormor! Miela močiute!

Šioje temoje apţvelgsime: • Kaip rašyti laišką • Sangrąţiniai savybiniai įvardţiai (hans kt./sin kt.) • Artikelio naudojimas • Tranzityviniai ir netranzityviniai veiksmaţodţiai • Nekirčiuoto galininko linksnio asmeninio įvardţio pozicija • Kaip pradėti, tęsti ir uţbaigti • Tariamoji nuosaka • Švedų emigracija ir imigracija

Tekstas 15 Miela močiute! Stockholm den 22 juli 2010 Kära mormor! Tack så jättemycket för den fina presenten på min födelsedag, du måste ha jobbat med den hela året! Tröjan kommer att komma till stor användning nu när jag ska ut och resa. Jag satte på mig den redan imorse för det var lite kyligt här i Stockholm. Jag ska försöka att inte glömma att lägga ner den i resväskan i kväll. Det är så mycket att tänka på när man ska ut och resa. Jag började packa redan förra fredagen och jag har hållit på hela veckan. Nu tror jag att jag börjar bli klar, väskan är i alla fall full! Jag har tittat på väderleksrapporten och de lovar ostadigt väder så jag har packat allt från t-shirts, linnen, shorts, badkläder till långärmade tröjor, byxor och så den tjocka ollen jag fick av dig förstås. Mamma har lånat mig sitt regnställ för jag har inget eget och Kalle har lånat ut sin nya MP3-spelare så jag kan ligga och lyssna på musik när jag vaknar på morgonen. De andra är inte lika morgonpigga som jag och jag tror inte att de vill bli väckta före klockan elva! Det upphör aldrig att förvåna mig hur länge en del människor kan sova på morgonen, själv vaknar jag när första ljusstrålen tränger in genom rullgardinen. Vi kommer att vara fem tjejer som åker. Kattis, min bästa kompis, tar med sig sin kusin Ellen och Petra och hennes syster Anna följer också med. Jag känner inte Petras syster men det är ju roligt att lära känna nya människor. Nu börjar det bli dags för mig att gå och lägga mig, det blir en lång resa imorgon. Jag hoppas att du och morfar mår bra och att du inte känner av ditt åderbrock allt för mycket. Kramar Johanna 198

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis present -en -er födelsedag -en -ar jobba/ -r -de tröja -n -or sätt/a -er satte på kylig -t -a glöm/ma –mer -de resväska -n -or packa/ -r -de håll/a -er höll på väderleksrapport -en -er lova/ -r -de ostadig -t -a linne -t -n badkläder -na långärma/d –t -de olle -n -ar

dovana gimimo diena dirbti megztinis uţsidėti, apsirengti vėsu pamiršti kelioninis krepšys pakuoti tęsti orų prognozė

regnställ -et egen eget egna MP3-spelare -n vakna/ -r -de väck/a -er -te morgonpigg -a upphör/a - -de förvåna/ -r -de en del ljusstråle -n -ar träng/a -er –de igenom ţadėti, paţadėti rullgardin –en -er nenusistovėjęs känn/a -er -de apatinis tikotaţas lägg/a -er lade sig maudymosi kostiumas åderbrock -et ilgmomis rankovėmis krama/ -r -de šiltas megztinis

neperšlampamas nuosavas MP3- grotuvas atsibusti paţadinti ţvalus rytais liautis nustebinti dalis šviesos spindulys prasiskverbti roletas paţinti gulti(s), eiti miegot varokozinė vena apkabinti

Laiškų rašymas Pradţios frazės Švedų kalboje, skirtingai nei anglų nenaudojamas oficialus kreipimasis. Daţniausiai pradedama parašant koks laiško tikslas, arba tiesiog pradedant laišką. Draugiškiems laiškams naudojamos frazės: Hej! (neutralus) daţniausiai naudojama su vardu: Hej Jan! Tjena, tjenare (slengas) Kära Bästa/Bäste Baigiamosios frazės: Med vänlig hälsning, Med vänliga hälsningar (kartais naudojamas trumpinys- MVH) (tinka ir privatiems ir oficialiems laiškams) Hej då! Ha det så bra Vi hörs! Vi ses! Kram! Puss och kram!

199

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Datos Den 22 juli 2005 2005-07-22 22/7-05 Laiško struktūrą bei išdėstymą studijuokite pateiktame laiške. Sangrąţinis savybinis įvardis (hans kt. /sin kt.) Jo, jos,jo/jos (negyvo daikto), jų švediškai: hans, hennes, dess, deras (visi nelinksniuojami, nes baigiasi -s); sin (sitt, sina) kurie derinami su daiktavardţiais. Han har en bil. Hans bil är gammal. Han har sålt sin bil.

Jis turi automobilį. Jo automobilis yra senas. Jis pardavė savo automobilį.

Sin (sitt, sina) yra sangąţiniai įvardţiai. Jie naudojami su sakinio objektu, ir nurodo, jog jis priklauso sakinio subjektui. Han har sålt sin bil. Subj.  Obj. Sin ir kt.paţymi sakinio objektą ir referuoja į sakinio subjektą. Sin (sitt, sina) niekada nepaţymi sakinio subjekto: Hans bil är gammal. Subj. Jei turėtojas yra sakinio subjektas ir jei daiktavardis gali būti turimas, ir gali būti kvalifikuojamas kaip objektas, tada naudojame sin, ir tt. Jis pardavė savo automobilį (A pardavė A priklausantį automobilį) Nesangrąţinės formos (hans, hennes, kt.) nenurodo į subjektą: Olle är sur. Varför det? Åke gick ut med hans fru. Olle piktas. Kodėl? Åke išėjo su jo ţmona (ne su savo ţmona). Problemos kyla ţemiau pateiktais atvejais: • kai yra daugiau nei vienas sakinys: Jie galvoja, kad jų paskaitos yra nuobodţios. De tycker, att deras lektioner är tråkiga. Nes ‘jų paskaitos‘ yra subjektas prijungiamajame sakinyje (palyginimui: Jie nekenčia savo paskaitų = De hatar sina lektioner.) • kai yra dvigubas subjektas: 200

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Jis ir jo ţmona išvaţiavo savaitgaliui. Han och hans fru åkte bort för helgen. Nes ‘jis ir jo ţmona‘ naudoja subjekte hans. (palyginimui, Han tog sin fru med sig. = Jis pasiėmė savo ţmoną su savimi.)

1 Pratimas Išverskite tik pasvirai parašytus ţodţius: 1 Berit paskambino savo draugei Katarinai. 2 Tai nebuvo jos lagaminas. 3 Ji pakavo savo lagaminą. 4 Jos lagaminas buvo sunkus. 5 Ji apsivilgo savo drabužius. 6 Bet ar jos drabužiai tinkami (lämpliga) permainingam liepos orui? 7 Berit ketino pasiimti savo nuosavą automobilį. 8 Jos automobilis niekada neuţsiveda rytais. 9 Katarina turėjo paskolinti (låna) savo šiltą megztinį. 10 Ji galvoja, kad jos šiltas megztinis tinka Rebecca‘i. 11Berit ir jos draugė keliauja ilgą kelionę. 2 Pratimas Įterpkite arba hans/hennes/dess/deras ar sin/sitt/sina. Katarina ville inte packa____________ blusar och kjolar. ____________klädesplagg låg överallt på rummet. Berit kan inte få igång____________ bil. ____________ bil startar aldrig på morgonen; ____________motor krånglar. Katarina kan inte få igen____________ väska. Hon tycker att____________ väska är besvärlig. Hon bad____________ kompis Henrik om råd och han sa att han tyckte att hon inte behövde ta med alla ____________ kläder den gången. Hon följde till slut____________ råd. ____________ regnställ hade hon fått i julklapp av____________ mormor. Artikelio naudojimas (3) Kai naudojame savybinį įvardi naudojame ir ţymimąjį/galūnės artikelį. Pastebėkite tai, jog kai savininkiškumas aiškus, kaip pavyzdţiui su kūno dalimis, švedų kalboje nenaudojamas savybinis įvardis. Hon satte på sig morgonrocken. Ji apsirengė chalatą. Hon drog en tröja över huvudet och stoppade tandborsten i fickan. Ji uţsitempė megztinį ant galvos ir isikišo dantų šepetėlį į kišenę. Hon tog av sig skorna. Ji nusiavė batus. Hon ska tvätta håret. Ji ruošiasi plauti galvą/plaukus. 201

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han har ont i ryggen/magen/huvudet. [ji turi skausmą] jai skauda nugarą/pilvą/galvą. Tranzityvinis ir netranzityvinis veksmaţodis Sintaksėje tranzityviniai(galininkiniai) veiksmaţodţiai yra tie, kurie sakinyje naudoja ir objektą, o netranzityviniai veiksmaţodţiai objekto sakinyje nenaudoja. Tranzityviniai veiksmaţodţiai taip pat gali būti skirstomi pagal tai, kiek objektų jis naudoja į monotranzityvinius (vieną objektą), ditranzityvinius (du objektus). Ambitranzityviniai gali būti veiksmaţodţiai, kurie gali naudoti objektą, taip pat ir nenaudoti (pvz.: Jag äter.) Hon

hörde Tranz.

väckarklockan. Tiesioginis obj.

Hon

sov Netranz.

länge. BVL (laikas)

Ditranzityviniai veiksmaţodţiai gali turėti ir numanomą objektą: numanomas objektas (NO) daţniausiai būna asmuo, o tiesioginis objektas (TO) – daiktas: Henrik lånade henne ett regnställ. Ditranz. NO TO Švedų kalboje yra grieţta riba tarp tranzityvinių ir netranzityvinių veiksmaţodţių. Tranzityvinis Jis augina bulves. Han odlar potatis. Čerčilis rūkė cigarus. Churchill rökte cigarrer.

Netranzityvinis Bulvės auga gerai. Potatisen växer bra. Kaminas rūko. Det rykte i skorstenen.

Yra veiksmaţodţių tranzityvinių/netranzityvinių poros, kurios švedų kalboje skiriasi tik kaityba (pvz.: stiprūs ar silpni veiksmaţodţiai): Tranzityviniai sätt/a -er satte satt lägg/a -er lade lagt fäll/a -er -de -t bränn/a -er -de -t kyl/a -er -de -t trött/a -r -de -t

Netranzityviniai dėti guldyti parkristi deginti šaltydi varginti

sitt/a -er satt suttit ligg/a -er låg legat fall/a -er föll fallit brinn/a -er brann brunnit kallna/ -r -de -t tröttna/ -r -de -t

3 Pratimas Pasirinkite vieną veiksmaţodį ir įterpkite teisinga forma į sakinį:

202

sėdėti, būti gulėti, būti kristi degti šalti pavargti

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems sätta/sitta Katarina ___________ på sängen och funderade. Hon kunde inte somna och hon tänkte __________ på radion. När hon hade __________ på den, slutade hon fundera. lägga/ligga Jokkmokk är en liten stad som ________i Lappland. Vi __________ brevet i brevlådan i går. Var har jag__________ mina byxor? bränna/brinna Har du ___________ upp alla gamla tidningar? När han studerade__________ lampan sent på natten. Jag har ___________ mig på spisen.

Nekirčiuoti asmeniniai galininko linksnio įvardţiai Kai asmeniniai galininko linksnio įvardţiai yra nekirčiuoti, jie daţnai pakeičia vietą sakinyje ir eina prieš prieveiksmį: Först hörde hon

den Obj.

'inte. Priev.

(palyginimui. Först hörde hon inte 'den.) priev. Obj.

Palyginimui.Daiktavardis (visada kirčiuotas): Hon gillar inte alls 'popkonst. Priev. Obj. Palyginimui. Kirčiuotas įvardis: Jag känner inte 'honom Priev. Obj. (Aš nepaţįstu jo) (men jag känner 'henne). (bet aš paţįstu ją)

Įvardis (nekirčiuotas): Hon gillar den inte 'alls. Obj. Priev. Nekirčiuotas įvardis Jag känner honom 'inte. Obj. Priev. (Aš jo nepaţįstu)

4 Pratimas Pakeiskite daiktavardį įvardţiu ir pertvarkytkite ţodţių tvarką pagal pateiktą pavyzdį: Pavyzdys: Hon hörde inte väckarklockan.  Hon hörde den inte. 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Hon tog inte blusarna med sig. Känner du inte Henrik? Nej jag träffade aldrig Henrik. Han gav mig inte regnstället. Du glömmer väl inte ollen? Du väcker väl inte Katarina? Johanna gillar inte alls klassisk musik. Ulla fällde inte trädet. Berit har redan packat din ryggsäck. 203

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 10 Lars kylde aldrig vitvinet. 15 Dialogas Labas rytas, labas rytas! Šiandien diena, kai Katarina išvyksta, ir Berit bando paţadinti savo dukrą. BERIT:

God morgon, god morgon, solen skiner, fåglarna sjunger och det är dags att stiga upp, ni ska snart åka. KATARINA: Snälla, låt mig sova lite till, bara fem minuter. BERIT: Frukosten är redan klar, om du inte sätter fart så kallnar gröten. KATARINA: Min kropp är inte beredd att stiga upp än, den behöver lite tid på sig för att komma igång. BERIT: Äh, sluta fåna dig, släpa dig ner för trapporna nu, du har ju inte satt igång och packat än. KATARINA: Jag måste få vakna till liv först, mina ögon är inte beredda att öppna sig än. BERIT: Jaha, då blir det kall gröt för din del! KATARINA: Ja, ja, jag kommer väl då. [Tyst för sig själv] Oh, vad skönt det ska bli att komma iväg på semester, ingen som tjatar! BERIT: Vad sa du? KATARINA: Jag sa bara: Oh vad gott det ska bli med gröt nu! Ţodynėlis skin/a -er sken stig/a -er steg upp sätt/a -er satte fart kallna/ -r -de gröt –en kropp -en –ar bere/dd -tt -dda

šviesti atsikelti įgauti pagreitį šalti košė kūnas pasiruošęs

komm/a -er kom igång fåna/ -r -de sig släpa/ -r -de sig trappa -n -or vakna/ -r till liv öppna/ -r -de del -n -ar tjata/ -r -de

pradėti (eiti) kvailioti tempti save laiptai atsibusti gyvenimui atidaryti dalis zyzti

Pradţia, tęsinys, pabaiga Raskite tekste ir dialoge ţodţius kurie reiškia: pirmiausiai, jau, keletą dienų, laikas, ilgai, tik, turiu gerą pusvalandį. Šios išraiškos naudojamos pradėti, tęsti ir baigti veiksmus: Katarina började lägga kläder i travar. Katarina pradėjo dėti drabuţius į krūvas. Nu ska jag sätta igång och packa. Dabar aš pradėsiu pakuoti. Starta tiesiogiai reiškia "išvykti", "uţvesti" (variklį) ar "pakilti" (lėktuvu). Vi startar tidigt. Mes išvykstame anskti. Jag kan inte få igång motorn. Negaliu uţvesti variklio. Morgonpigga människor upphör aldrig att förvåna mig. 204

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţvalūs ţmonės nenustoja stebinti manęs. Atkreipkite dėmesį į: hålla på och/hålla på med att (būti (įsitraukus) darant kaţką ): Han håller på och lagar bilen. Jis taiso automobilį (dabar.) Han håller på med att laga bilen. Kitas ţodis išreikšti tąsą pågå: Matchen pågår ännu.

Ţaidimas vis dar tęsiasi.

Pabaigai galima naudoti sluta: Matchen har slutat. Det har slutat regna.

Ţaidimas baigėsi. Nustojo/baigė lyti.

5 Pratimas Parašykite laišką nuo Katarinos jos mamai, arba nuo Johanna‘os jos šeimai iš jų atostogų kurorto.

Tariamoji nuosaka Modernioje švedų kalboje tariamoji nuosaka retai naudojama, ir speciali tariamosios nuosakos forma pasitaiko su veiksmaţodţiais, kurie baigiasi –e. Vienas iš tokių veiksmaţodţių yra – vore (iš vara ): Det vore kul om du kunde komma ikvåll. Būtų šaunu, jei galėtum ateiti vakare (palyginimu: Det skulle vara kul ...) Daţniausiai švedų kalbos tariamoji nuosaka randama gerai ţinomose frazėse: Leve brudparet! Ilgiausių metų jaunavedţiams! Tack vare din hjälp ... Dėkoju tau uţ pagalbą …

15 Informacinis tekstas Emigracija - imigracija Mellan 1850 och 1920 utvandrade över 1 miljon svenskar till Nordamerika. De flesta kom från landsbygden, men arbetare från staden åkte också med. På 1800-talet förändrades Sverige mycket - befolkningen ökade hastigt och på landet betydde detta fler jordlösa och arbetslösa. Under 1860-talet blev det missväxtår och många dog av hunger. Samtidigt erbjöd USA gratis jord och välbetalda arbeten i de växande städerna. I början sökte vissa svenskar också 205

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems religionsfrihet i den nya världen. Senare reste socialister som Joe Hill (avrättad i Utah 1915) och unga män som inte ville göra den förlängda militärtjänsten (1901). Om tidig utvandring från Småland har författaren Vilhelm Moberg (1898-1973) skrivit i "Romanen om utvandrarna" i fyra delar. Sedan andra världskriget har det kommit många arbetare och flyktingar till Sverige. Cirka 150 000 kom från nordiska och baltiska länder direkt efter kriget Pa 60-talet, 70-talet och 90-talet kom många jugoslaver och bosnier. 25 000 chilenare flydde till Sverige efter kuppen mot president Salvador Allende år 1973, 13 000 palestinier flydde kriget 1 Libanon, och 20 000 kurder och 40 000 iranier finns numera i landet. Trots att myndigheterna gör mycket för att hjälpa, trivs många invandrare inte i Sverige. De saknar sina hemländer och accepteras inte alltid av svenskarna. Ţodynėlis utvandra/ -r -de landsbygd -en förändra/ -r -de hastigt betyd/a -er -de missväxtår -et – frihet -en -er

emigruoti kaimas pakeisti greitai reikšti blogo derliaus metai laisvė

avrätta/ -r -de militärtjänst -en författare -n – roman -en -er kupp -en -er myndigheterna det forna

nuteistas mirties bausme karinė tarnyba rašytojas romanas sėkmingas manevras valdţia buvęs, eks-

6 Pratimas Hitta ett eller flera ord i texten som passar här: 1 Han kommer inte från staden utan från ____________ . 2 Den stora folkökningen på 1800-talet betydde att många hade varken ____________eller ____________. 3 I USA kunde man få ____________ . 4 Religionsfrihet kunde man få i____________ . 5 År 1901 förlängdes ____________ . 6 Joe Hill, den berömda ____________ blev ____________i Utah. 7 Vilhelm Moberg är ____________till en roman om utvandringen från ____________. 8 Från södra Europa kom det många ____________ till Sverige. 9 Militärledningen i Grekland kallades ____________. 10 President Allende dog under ____________ år 1973. 11 Från fjärran östern har det också kommit ____________ , från ____________ . Internetinės svetainės Laiškų rašymas: Skrivguiden under Privat: www.posten.se Svenska språknämnden: www.spraknamden.se Emigracija - imigracija: www.immi.se/migration; www.swemi.nu

206

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

16 Aj, min tå! Ai, mano pirštas!

Šioje temoje perţiūrėsime: • Kūno dalių pavadinimai bei skausmai kūno dalyse • Apsilankymas poliklinikoje • Būtojo laiko dalyviai • Veiksmaţodis su dalelyte ir iš jo kylantis dalyvis • Sudurtiniai veiksmaţodţiai • Dalelyčių vieta sakinyje • Ţodţių daryba naudojant priešdėlius ir priesagas • Perspėjimai • Ţmonių kilmės pavadinimai, dialektai • Didieji švedų reţisieriai

Tekstas 16 Eva nori išeiginės dienos, ir gauna tai, ko nori Eva vaknade med ett ryck och stängde av väckarklockan. Hon tittade sig nyvaken omkring. Hon satte på radion för att lyssna på morgonnyheterna och tittade på väggalmanackan och insåg vilket datum det var, plötsligt kände hon en besvärande huvudvärk. Hon hade gruvat sig inför denna dag i flera veckor, det var föräldramöte på skolan där hon arbetade som lärare. Hon låg kvar i sängen och tänkte på olästa uppsatser, oskrivna rapporter och oförstående föräldrar och kände en smygande värk i halsen. Jan kom in, klarvaken och nyrakad: - Det är dags att stiga upp nu gumman. Eva log sammanbitet och förklarade att hon nog var tvungen att sjukskriva sig eftersom hon hade huvudvärk, halsont och dessutom började få väldiga smärtor i magen. - Stackars dig, sade Jan det är nog bäst att se om du har feber. - Det behövs inte, jag vet väl hur jag mår utan att ta febern och jag är definitivt sjuk, jag håller nog på att få influensa svarade Eva och hostade högt. - Det är nog något av barnen på skolan som smittat mig. - Det där låter inte alls bra, vad synd, vi som skulle ut och dansa ikväll, suckade Jan. - Ikväll? Det är ju nästa vecka, Eva tittade förvirrat på almanackan. Nej det är idag, svarade Jan bestämt. Men titta, du har ju kalendern på en vecka för tidigt! - Ja det har du rätt i, nu känner jag mig visst lite bättre log Eva och hoppade med ett skutt ur sängen. - Aj, min tå!

207

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis ryck -et stäng/a -er –de av väckarklocka -n -or nyvak/en -et -na morgonnyheterna väggalmanacka -n or datum -et besvärande gruva/ -r -de sig föräldramöte – t -n skola -n -or lärare -n oläst - - a oskriv/en -et –na rapport -en –er oförstående förälder –n föräldrar ägande värk -en –ar hals -en -ar klarvak/en -et -na

staigus judesys išjungti ţadintuvas nesenai atsibudęs ryto naujienos sieninis kalendorius data spaudţiantis baimintis tėvų susirinkimas mokykla mokytojas neperskaitytas neparašytas ataskaita nesupratingas tėvas klastingas/uţmaskuot as skausmas gerklė visiškai pabudęs

nyrakad gumman le/ -r log log sammanbitet tvung/en -et -na sjukskriv/a –er sjukskrev sig halsont smärta -n -or mage -n -ar stackars feber -n influensa -n hosta/ -r -de högt smitta/ -r -de vad synd hoppa/ -r -de skutt -et – aj tå -n -r

apsiskutęs 'brangioji' šypsotis mandagiai nusišypsojo priverstas biuletenis gerklės skausmas skausmas pilvas/skrandis vargšas karštis/aukšta t-ra gripas kosėti aukštai uţkrėsti kaip gaila šokinėti šuolis ai kojos pirštas

Būtojo laiko dalyvis Kaip suformuoti būtojo laiko dalyvį: (a) Silpni veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi -a ar skardţiuoju priebalsiu (pvz.: I, II, asmenuotės) prideda gale -d: packa/ pakuoti packa/d supakuotas stäng/a uţdaryti stäng/t uţdarytas (b) Silpnieji veiksmaţodţiai, kurių kamienas baigiasi dusliaisiais priebalsiais (-k, -pi -s, -t, -x, pvz.: IIb asmenuotė) prideda –t: köp/a pirkti köp/t nupirktas (c) Silpni veiksmaţodţiai, kurių kamienas turi ilgą kirčiuotą balsį (III asmenuotė) prideda – dd: klä rengti klä/dd aprengtas/apsirengęs (d) Suformuoti būtojo laiko dalyvį iš stipraus veiksmaţodţio: nutrinkite supyno galūnę –it ir pridėkite –en: Bendratis Supynas Būtojo laiko dalyvis skriv/a (rašyti) skriv/it (rašiau) skriv/en (parašytas) Būtojo laiko dalyvio naudojimas 208

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Supynas yra nelinksniuojama forma naudojama kartu su har, hade suformuoti perfekto ir pliuskvamperfekto laikams. Būtojo laiko dalyvis yra visiškai atskira forma, kuri naudojama kaip būdvardis neţymimosiose ir ţymimosiose linksniuotėse (romėniškais skaičiais ţymimos linksniuotės): Nežymimojo vardinė tarinio dalis I Stolen är nymåla/d Kėdė yra naujai daţyta. Huset är nymåla/t Namas yra naujai daţytas. IIa Dörren är stäng/d Durys yra uţdarytos. Fönstret är stäng/t Langas yra uţdarytas IIb Boken är oläs/t Knyga yra neskaityta. Brevet är oläs/t Laiškas yra neskaitytas III Enigheten är uppnå/dd Konsensusas yra pasiektas. Resultatet är uppnå/tt Rezultatas yra pasiektas. IV Dikten är omskriv/en Eilėraštis yra perrašytas. Dramat är omskriv/et Drama yra perrašyta

Nežymimasis pažyminys

Žymimasis pažyminys

en nymåla/d stol naujai daţyta kėdė ett nymåla/t hus naujai daţytas namas

den nymåla/de stolen (ta) naujai daţyta kėdė det nymåla/de huset (tas) naujai daţytas namas

en stäng/d dörr uţdarytos durys ett stäng/t fönster uţdarytas langas

den stäng/da dörren (tos) uţdarytos durys det stäng/da fönstret (tas) uţdarytas langas

en oläs/t bok neskaityta knyga ett oläs/t brev neskaitytas laiškas

den oläs/ta boken (ta) neskaityta knyga det oläs/ta brevet (tas) neskaitytas laiškas

en uppnå/dd enighet pasiektas konsensusas ett uppnå/tt resultat galutinis rezultatas

den uppnå/dda enigheten (tas) pasiektas konsensusas det uppnå/dda resultatet (tas) galutinis rezultatas

en omskriv/ew dikt perrašytas eilėraštis ett omskriv/et drama perrašyta drama

den omskriv/na dikten (tas) perrašytas eilėraštis det omskriv/na dramat (ta) perrašyta drama

Pastebėkite: Abi ir en-forma ir ett-forma IIb asmenuotėje prideda – t. Ţymimoji ir daugiskaitos būtojo laiko dalyvio formos, kuri baigiasi – ad prideda –e nepriklausomai nuo giminės (ţr.9-toje temoje). Kita ţymimoji ir daugiskaitos forma baigiama galūne –a. Būtojo laiko dalyviai stipriojo veiksmaţodţio turi tokį patį šaknies balsį kaip ir supyne: dricka - dricker - drack - druckit - drucken slå - slår - slog - slagit - slagen Būtojo laiko dalyvis taip pat naudojamas su formomis bli ir vara pasyvo formavimui(ţiūrėti 17-toje temoje).

209

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 Pratimas Perţiūrėkite stipriuosius veiksmaţodţius 10-toje temoje. Tada įrašykite neţymimąją būtojo laiko dalyvio formą pateiktam veiksmaţodţiui: 1 (skriva IV) Är brevet……………? 2 (tvätta I) Är kläderna ……………? 3 (stressa I) Eva har blivit ……………. 4 (steka IIb/grilla I) Jag vill ha ett ……………ägg och en …………… korv, tack. 5 (stänga IIa) Är affärerna redan ……………? 6 (bygga IIa) Villorna blev …………… till slut. 7 (gifta IIb) De är …………… nu. 8 (bjuda IV) Är vi båda …………… ? 9 (sticka IV) Olle blev …………… av ett bi.(bitė) 10 (tända IIa) Är ljuset …………… ?

2 Pratimas Įterpkite ţymimojo būtojo laiko dalyvio formą: 1 (duka I) 2 (röka IIb) 3 (låsa IIb) 4 (känna IIa) 5 (parkera I) 6 (laga I) 7 (gifta IIb) 8 (bebo III) 9 (läsa IIb) 10 (beställa IIa)

Det Den De Den Den Den Det nyDen Den omDe

………………. ………………. ………………. ………………. ………………. ………………. ………………. ………………. ………………. ……………….

bordet. korven. dörrarna. filmstjärnan. bilen. maten. paret. stugan. boken. biljetterna.

Veiksmaţodis su dalelyte Dalelytės yra kirčiuoti prieveiksmiai ar prielinksniai, kurie kartu su veiksmaţodţiu suformuoja darinį – veiksmaţodis su dalelyte, pvz.: dviejų ţodţių junginys reiškia visai kita, nei tie ţodţiai rašomi atskirai: Jag tycker om dig. Aš tave mėgstu. Du behöver koppla av. Tau reikia „atsijungti―/pailsėti. Lägg av med att röka! Nustok rūkyti! Prielinksniai gali būti naudojami kaip dalelytės. Vienas skirtumas tarp prielinksnio ir dalelytės yra tai, jog prielinksnis yra nepabrėţiamas ir daţniausiai eina prieš daiktavardį. Daţniausiai skiriasi ir prasmė: Nepabrėţiamas prielinksnis på: Han sätter sig på 'regnrocken. Jis sėdi ant lietpalčio.

Pabrėţiama dalelytė på: Han sätter 'på sig regnrocken. Jis uţsideda lietpaltį. 210

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţemiau pateikti prielinksniai, kai nekirčiuoti, daţnai naudojami kaip dalelytės: på av med efter om till över

Sätt på radion! Stäng av stereon! Olle håller inte med mig. Jag skall se efter. Gör inte om detta! Hon klär om sig. Jag vill inte lägga till något. Blev det mycket vin över? Vi måste arbeta över idag.

Įjunk radiją! Išjunk stereo grotuvą! Olle nesutinka su manimi. Aš priţiūrėsiu. Nedaryk to dar kartą! Ji persiregia. Aš nenoriu nieko daugiau pridėti. Ar liko daug vyno? Mes turime dirbti viršvalandţius.

Ţemiau pateikti prieveiksmiai, kai kirčiuoti, daţnai naudojami kaip dalelytės: Omkring flint förbi Tillbaka kvar igång iväg undan omkull sönder Fast Loss Ihop Isär Itu Ikapp Ihjäl

De gick omkring i Rom. Hon reste runt i Sverige. Jag körde förbi skolan. Hon lämnade tillbaka pennan. Vi stannar kvar och diskar. När skall vi sätta igång? Har du skickat iväg kortet? Tjuven kom undan polisen. Jag slog omkull stolen. Vem har slagit sönder vasen? Spänn fast bältet! Jag kan inte få loss muttern. Har Åke och Eva flyttat ihop? Nu har de flyttat isär. Pennan gick itu. Du måste hinna ikapp. Fienden slog ihjäl honom.

Jie vaikščiojo aplink Romą.(visur Romoje) Ji keliavo visur Švedijoje. Aš pravaţiavo pro mokyklą. Ji grąţino parkerį. Mes pasiliekame ir plauname indus. Kada mes išvykstame? Ar tu išsiuntei atvirutę? Vagis įkliuvo policijai. Aš parverčiau kėdę. Kas sudauţė vazą? Uţsisek dirţą! Aš negaliu atlaisvinti verţlės. Ar Åke ir Eva įsikraustė kartu gyventi? Dabar jie išsikraustė atskirai. Parkeris perlūţo pusiau. Tu turi suspėti prisivyti. Priešas jį mirtinai uţmušė.

Dalyviai padaryti iš veiksmaţodţio su dalelyte Esamojo ir būtojo laiko dalyviai padaryti iš veiksmaţodţio su dalelyte formos, sudaromi dalelytę panaudojant kaip priešdėlį pridedant prie veiksmaţodţio: Vi tycker om vår lärare. Mes mėgstame mūsų mokytoją. Hon är en mycket omtyckt lärare. Ji yra labai mėgstama/populiari mokytoja. Han kastar bort sin ölburk. Jis išmeta savo alaus skardinę. En bortkastad ölburk. Išmesta alaus skardinė. 211

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Kai kurie pavyzdţiai iš teksto yra: instängd ( stänga in 'uţdaryti'); utsliten ( slita ut 'nudėvėti'); omhändertagen ( ta hand om 'pasirūpinti‗). 3 Pratimas Įterpkite būtojo laiko dalyvį tinkamos formos: 1 (stänga av II) Stereon är ……………… . 2 (klä om III) Hon var……………… . 3 (slå sönder IV) Vasen är ……………… . 4 (resa bort IIb) Är de ………………? 5 (köra om IIa, = 'aplenkti') Han blev ……………… av Porschen. 6 (skriva upp IV) Är alla priserna ………………? 7 (kasta ut I) Pojkarna blev ……………… . 8 (spela in I, = 'įrašyti') Alla sångerna är nyligen ……………… . 9 Vinet som var (bli över IV) kastades bort. 10 Säkerhetsbältet blev (spänna fast IIa). Sudurtiniai veiksmaţodţiai Yra dviejų tipų sudurtiniai veiksmaţodţiai: • Su netskiriamais priešdėliais: betala (mokėti), förklara (paaiškinti), oroa (jaudintis), undkomma (vengti) • Su atskiriamais priešdėliais: känna igen/igenkänna (atpaţinti), bjuda in/inbjuda (kviesti) Atskiriamųjų tipas panašus į veiksmaţodţio su dalelyte, bet turi dvi alternatyvias formas kiekvienam laikui. Dalyvio formos yra visada sujungtos. Kitaip sakant atskirai rašomi sudurtiniai veiksmaţodţiai rodo neišmanymą, arba atskirai rašymas turi specifinę formą, kai tuo tarpu aukštesnio lygio stilių rodo kartu rašomi sudurtiniai veiksmaţodţiai arba tai turi visai kitą reikšmę: De gick förbi mig på vägen. De förbigick mig i prisutdelningen. Eleven stryker under ordet. Jag underströk sakens betydelse.

Jie pro mane praėjo gatvėje. Jie pralenkė mane prizų dalybose. Mokiniai pabraukia ţodţius. Aš pabrėţiau reikalo reikšmę.

Dalelių padėti sakinyje Frontas Veiksmaž1

Subjektas

Priev.

Veiksmaž2

Dalelytė Obj.

BVL

tycker

jag

inte

dig

längre.

är

inte

omtyckt

längre.

Då

måste

faktiskt ringa

upp

honom.

212

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Han

har

blivit uppringd.

kastade

häcklaren .

Häcklaren - triukšmadarys. 4 Pratimas Naudodami pateiktus veiksmaţodţius išverskite į švedų kalbą: 1 (ringa upp) Neskambink mums prieš 7! 2 (skriva ner) Ar uţsirašei numerį? 3 (tycka om) Ar jam jie nepatiko? 4 (kasta bort) Jie niekada neišmeta senų drabuţių. 5 (slå sönder) Aš nesudauţiau lango! 6 (klä om sig) Ar ji nepersirengia? 7 (resa bort) Ar jie neišvyksta per vasarą? 8 (skicka iväg) Ar jis neišsiuntė laiško? Ţodţio daryba naudojant priešdėlius ir priesagas Nauji ţodţiai gali būti sudaromi naudojant priešdėlius pridedadant prieš kamieną, arba priesagas, pridedant po kamieno. Priešdėliai nekeičia ţodţio kalbos dalies ar kaitybos, bet priesagos naudojams būtent tam tikslui: o + tacksam  o|tacksam = nedėkingas Neig. priešdėlis +būdv, būdv. Tacksam būdv.

+ het  + daiktav. priesaga

tacksamlhet = dėkingumas daiktav.

Ţemiau pateikti populiariausi priešdėliai ir priesagos su reikšmėmis bei funkcijomis: Priešdėliai neigiami oinmissvan-

‗ne, priešingai‘ ‗ne‘ ‗ne‘ ‗ne‘

o|kokt in|tolerant miss|förstå van|trivas

nuostata

213

neiškepęs netolerantiškas nesuprasti nepritapęs

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems sammedmotlaikas ir vieta eftergenur-

‗kartu su‘ ‗kartu su‘ ‗prieš‘

sam|arbeta bendradarbiauti med|arbetare bendradarbis mot|stånd pasipriešinimas

‗po‘ ‗grįţtantis‘ ‗originalus, seniausias‘

efter|skrift gen|ljud ur|skog

prierašas aidas pirmykštis miškas

be|bo för|nya be|fria

( bo) apgyvendinti ( ny) atnaujinti ( fri) išlaisvinti

transformacija – veiksmaž. be- + -a (padaro galininkiniu) för- + -a ' ‗padaryti + būdv.‘ ‗padaryti‘ be- + -a

Priesagos Daiktavardžiai pažymintys žmones -are arbetare -ande studerande -ende gående -ant, emigrant -ent konsument -ing skåning -ist cyklist Pakeisti giminei į moterišką

arbeta studera gå emigrera konsumera Skåne cykel

-inna värdinna värd -(er)ska städerska städare -essa prinsessa prins Transformacija: veiksmažodis  būdvardis -bar höjbar höja -lig begriplig begripa -ig bråkig bråka -abel diskutabel diskutera Transformacija: daiktavardis  būdvardis -enlig -massig -aktig -(i)sk

avtalsenlig känslomässig pojkaktig brittisk germansk

avtal känsla pojke britt german

Transformacija: daiktavardis, būdvardis  veiksmažodis

214

darbininkas studijuojantis/studentas einantis/pėsčiasis emigrantas vartotojas skåne‘iškis dviratininkas šeimininkė valytoja princesė vertikaliai pritaikomas suprantamas triukšmingas diskutuotinas pagal susitarimą emocingas berniukiškas britiškas vokiškas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems -a -era -na 'tapti + būdv.' -ja 'tapti + būdv.'

tvätta demonstrera gulna vänja (van)

skalbti demonstruoti geltonėti prisitaikyti

16 Dialogas Sveikatos centro priimamajame EVA: Hej, jag har tid hos Doktor Lindstrand klockan 14.00. SKÖTERSKAN: Hej. Har du patientkort med dig? EVA: Javisst, varsågod. SKÖTERSKAN: Har du frikort? EVA: Nej, jag har som tur är inte varit så mycket hos doktorn i år. SKÖTERSKAN: Då blir det 120 kronor. Du kan sitta ned i väntrum 3 så ropar doktorn upp dig när det är dags. Gydytojo kabinete DOKTORN: Eva Forsberg. Var så god och stig in. EVA: Tack. DOKTORN: Det går bra att sitta på den här britsen. Nu ska vi se ... du har gjort dig illa i tån? EVA: Ja, det stämmer, jag tror att den är bruten, tån är svullen och det gör så fruktansvärt ont. DOKTORN: Hm, kan du röra tån upp och ner. Bra. Hur känns det om jag trycker här? Nej, den är nog inte bruten, bara stukad men det kan göra väldigt ont det också. EVA: Så du tror inte att jag behöver röntgas? DOKTORN: Nej, det behövs inte. Vi lindar en elastisk binda om, sedan får du vara still i minst två dygn tills svullnaden har gått ner. Låt bli att anstränga dig för mycket i ett par veckor. Kom bara ihåg att ta det lugnt så ska du snart må bättre, inga långpromenader och ingen dans. EVA: Är det något annat jag ska tänka på? DOKTORN: Glöm inte att hålla foten högt när du sitter och ligger. Jag sjukskriver dig i tre dagar och skriver ut några smärtstillande tabletter så kan du gå tillbaks till jobbet nästa vecka.

Ţodynėlis tid patientkort -et frikort –etsom tur är väntrum -met ropa/ -r -de

(čia)susitikimas/laika s paciento kortelė laisva kortelė laimei laukiamasis

linda/ -r -de elastisk -t -a binda -n -or still dygn -et svullnad -en -er

215

tvarstyti elastiškas bintas ramiai para tynimas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems brits -en -er gör/a gjorde sig illa brut/en -et -na svull/en -et -na gör/a gjorde ont fruktansvärt rör/a - -de tryck/a -er -te stuka/d -t -de röntga/ -r -de

šaukti sofa susiţeisti sulūţęs ištinęs skauda labai, siaubingai judinti spausti patempimas peršviesti rentgenu

låt/a -er lät bli ansträng/a –er -de sig ta/ -r tog det lugnt långpromenad -en dans -en -er högt sjukskriv/a –er sjukskrev smärtstillande tablett -en -er tillbaks = tillbaka

susilaikyti nuo įsitempti atsipalaiduoti ilgas pasivaikščiojimas šokiai (čia) pakeltas biuletenis nuskausminamasis tabletė atgal

Kūno dalys: hand -en händer fot -en fötter tand -en tänder arm -en -ar vrist -en -er handled -en -er tå -n -r nacke -n -ar hals -en -ar axel -n axlar

ranka koja dantis ranka čiurna riešas kojos pirštas sprandas gerklė petys

bröst -et – stjärt -en -ar lår -et – öga -t ögon öra -t öron hjärta -t -n hjärna -n -or lever -n njure -n -ar lunga -n -or

Perspėjimai

216

krūtinė uţpakalis šlaunis akis ausis širdis smegenys kepenys inkstas plautis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Raskite tekste ir dialoge frazes reiškiančias: ‖Prisimeni tai..‖, ‖Nepamiršk, kad.. ‖, ‖Palik cigaretes‖, ‖Gydytojas rekomendavo, kad.. ‖. Perspėjamieji ţenklai ne visada yra akivaizdūs: Varning! (Dėmesio!); Obs(ervera)! (Pasisaugokite!); Livsfarlig ledning! (Gyvybei pavojinga įtampa!); Vådligt. Farligt att förtära (Pavojinga. Nevartoti); Gift (Nuodinga) Frätande (Grauţiantis); Explosionsfara (Sprogimo pavojus).

16 Informacinis tekstas Sidabrinis ekranas Många utlänningar tror att "Bergman" (dvs Ingmar Bergman, född 1918) är svensk film, och det stämmer verkligen att, utan hans filmer från 50-talet till 80-talet, hade ingen känt till svenska filmer utomlands. Under sin långa karriär fram till avskedsfilmen Fanny och Alexander (1982) gjorde han mer än 40 filmer, och han skrev de flesta manus själv. Filmer som Gycklarnas afton (1953), Sjunde inseglet (1957) Smultronstället (1957) och Persona (1966) hör till filmkonstens klassiker. Man kan se teaterns påverkan på hans filmkonst i många av hans filmer, men kanske speciellt i komedin Sommarnattens leende (1955). Redan under 1960-talet dök nya regissörer upp med en stil helt olik Bergmans - Bo Widerberg (1930-1997) skapade filmer om den svenska vardagen och om arbetarklassen, t ex Kvarteret Korpen (1963), och Jan Troell (f. 1931) gick in för att adaptera svenska romaner i stora episka filmer, bl a Utvandrarna och Nybyggarna (1971 1972) baserade på Vilhelm Mobergs romaner om svenska emigranter på 1850-talet. Senare har andra regissörer rönt stora framgångar utanför Sverige, Lasse Hallström blev först känd för Mitt liv som hund (1985) och gick sedan vidare till att göra filmer i Hollywood bla Ciderhusreglerna (1999). Många svenska skådespelare har också blivit Hollywoodstjärnor bl a Greta Garbo, Ingrid Bergman, Max von Sydow och Stellan Skarsgård. 90-talet var ett mycket produktivt årtionde för svensk film. Regissören Richard Hobert spelade in sju filmer baserade på de sju dödssynderna under sju år. Den första av dessa sju var Glädjekällan (1993). Den regissör som anses har gjort typiskt svenska filmer om teman som dansband, lumpen, livet på svenska landsbygden etc är engelsmannen Colin Nutley. Hans tredje film Anglagård (1994) blev en stor kassasuccé. Lukas Moodysson är den mest internationellt kända regissören under senare delen av 90-talet och början av 2000-talet med Fucking Åmål (1998), Tillsammans (2000) och Lilja Forever (2002). Regissörer med invandrarbakgrund har fått stor uppmärksamhet under 2000-talet, främst Josef Fares som med humor skildrar hur det är att växa upp med två kulturer (arabisk och svensk) i Sverige i sin succéefilm Jalla Jalla (2000). Fler och fler kvinnliga regissörer kom på 90- och 2000-talet in i rampljuset. Maria Bloms Masdjävlar (2004) som från början var en teaterpjäs vann inte bara publikens hjärta utan också tre guldbaggar. Guldbaggegalan är Sveriges svar på Oscarsgalan.

Ţodynėlis utlänning -en –ar

uţsienietis

landsbygd -en 217

kaimas

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems utomlands avsked -et regissör -en -er skådespelare -n dödssynd lumpen

uţsienis atsisveikinimas reţisierius aktorius mirtina nuodėmė karo tarnyba

kassasuccé -n -er invandrarbakgrund -en kvinnlig -t -a rampljus -et – guldbagge -n

didelė sėkmė imigranto biografija moteriškas rampos šviesa auksavabalis

Skåningar and Stockholmare Kas nors iš Stokholmo ar Göteborg‘o yra en stockholmare ar en göteborgare. Kas nors iš Lund‘o miesto yra en lundensare. Norint suformuluoti būdvardį, pridedame -sk: göteborgsk, stockholmsk. Dialektai, kuriais sneka tuose miestuose yra: göteborgska, stockholmska. Kas nors iš Skåne provincijos yra en skåning. Šis metodas naudojamas kelioms provincijoms: Värmland Småland Närke

en en värmlänning (dgs, -ar) en smålänning en närking

Tačiau atkreipkite dėmesį: Östergötland en östgöte Västergötland en västgöte Būdvardţis iš Skåne yra skånsk, palyginimui. värmländsk, lappländsk. Dialektai: skånska, värmländska, småländska, västgötska, östgötska. Ţmonės kurie gyvena miestuose prideda -bo (dgs. -r) prie vietos pavadinimo: en Gävlebo, en Londonbo. Kai kurios provincijos yra sudėtingos – reikia įsidėmėti: Dalarna

en dalmas (dgs. -er) vyriškis en dalkulla (dgs. -or) moteriškė dalmål dialektas

5 Pratimas Kaip vadinamas ţmogus atvykęs iš: Norrland, Dalsland, Halland; iš miestų: Jönköping, Kristianstad, Märsta? Kaip vadinami dialektai iš šių vietovių: Gotland, Sö(de)rm(an)land? Internetinės svetainės Švedų filmų institutas: www.sfi.se Švedų filmų recenzijos: www.filmrecension.se Ingmar Bergman: www.ingmarbergman.se

218

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

17 En speciell dag Ypatinga diena

Šioje temoje apţvelgsime: • • • • • • • •

Bröllopsannons

Vedybos Švedijoje Pasyvai Pasyvo veiksnio/veikėjo pozicija Nepriklausomi teiginiai Vyriškos ir moteriškos giminės išraiškos Sutrumpinimai Daţnai vartojami sutrumpinimai Švedijos pramonė

Vigsel har ägt rum i Seglora kyrka. 22 juli 2005 mellan Agneta Sjöqvist, dotter till Majken och Gunnar Sjöqvist och Bill Morris, son till Margret och Neil Morris. Vigseln förrättades av pastor Peter Landin.

17 Tekstas Ypatinga diena Ett riktigt sagobröllop ägde på lördagen rum mellan folkmusikern Bill Morris och skådespelerskan Agneta Sjöqvist, mest känd för sin rolltolkning av Kristin, kokerskan i Strindbergs Fröken Julie. PARET VIGDES I DEN anrika Seglora kyrka på Skansen. Seglora är en av de populäraste bröllopskyrkorna i Stockholm. Den byggdes 1729 och är helt i trä. Både Bill och Agneta är vana att stå på scenen men det här var värre. - Det var mer nervöst än någon spelning jag gjort, berättade Bill för Veckobladet. Sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer framfördes av dottern till en vän, Johanna Forsberg. Många tårar fälldes när brudparet äntligen sade sitt "ja" till varandra.

Brudparet fördes till festen i häst och vagn. Väl där serverades en fantastisk middag som avslutades med bröllopstårta i tre våningar. Under middagen underhölls gästerna av olika tal. Det var en fest med skotska förtecken. Kilt bars av många av de skotska gästerna och efter middagen dansades bröllopsvalsen till tonerna av säckpipa. Smekmånaden EFTER festen kördes Bill och Agneta till flygplatsen för att åka till Seychellerna där de ska spendera sin smekmånad. Vi på Veckobladet önskar brudparet all lycka i framtiden!

En fest att minnas FESTEN hölls i en närliggande festlokal och blev en stor succé.

219

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ţodynėlis Bröllopsannons -en -er vigsel -n vigslar äg/a -er -de rum förrätta/ -r -de sagobröllop -et folkmusiker -n – skådespelerska -n or rolltolkning -en -ar kokerska -n -or Fröken Julie vig/a -er -de anrik -t -a Skansen bygg/a -er -de helt trä -et – van -a scen -en -er nervös -t -a spelning -en -ar Veckobladet psalm -en -er Den blomstertid nu kommer

vedybų skelbimas vestuvės vykti (turėti kambarį) vesti, vykdyti svajonių vedybos liaudies muzikantas aktorė rolės interpretavimas virėja panelė Julie sutuokti (tranzityvinis)* tradicinis, istorinis Skansen statyti visai medis pripripratęs scena nervingas pasirodymas laikraščio pav. psalmė ‘Gėlių sezonas prasideda‘

*Tranzityvinis –reikalaujantis objekto Den blomstertid nu kommer (Daina, kurią Johanna dainavo baţnyčioje) Den blomstertid nu kommer Med lust och fägring stor: Du nalkas, ljuva sommar, Då gräs och gröda gror. Med blid och livlig värma Till allt, som varit dött, sig solens strålar närma 220

framför/a - -de tår -en -ar fäll/a -er -de brudpar -et – äntligen varandra minnas minns mindes närliggande lokal -en -er succé -n -er för/a för -de häst -en -ar vagn -en -ar servera/ -r -de avsluta/ -r -de bröllopstårta -n or våning -en -ar underhåll/a –er underhöll gäst -en -er tal -et -a förtecken förtecknet – dansa/ -r -de säckpipa -n -or smekmånad -en er lycka -n framtiden

vykdyti ašara mesti, šertis, pralieti jaunieji galiausiai vienas kitą prisiminti netoliese kambarys sėkmė veţti arklys veţimas, vagonas serviruoti uţbaigti vestuvinis tortas aukštas linksminti svečias kalba obertonas šokti dūdmaišis medaus mėnuo laimė ateitis

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Och allt blir återfött. Ţodynėlis blomster lust fägring nalkas ljuv gräs

gėlės dţiaugsmas groţis artintis ţavus ţolė

gröda blid värma = värme solens strålar närma återfött

pasėliai švelnus šiluma saulės spinduliai artintis atgimti

Pasyvai Švedų kalbos sakinyje yra privalu įvardinti veiksnį. Tačiau pasitaiko situacijų, kai veikėjas yra nekonkretizuojamas ar neţinomas, tad apie veikiantįjį kalbama apskritai. Tokiais atvejais švedų kalboje daţnai vartojama pasyvinė veiksmaţodţio forma. Prieš bandant sudėlioti pasyvą, patartina perţiūrėti temą apie s-formos veiksmaţodţius ir būtojo laiko dalyvius. Prieţastis yra paprasta. Pasyvai naudoja šias veiksmaţodţių formas: 1 s-pasyvas, kuris yra daromas iš s-formos veiksmaţodţio (labiausiai paplitęs tipas) 2 bli-pasyvas, kuris naudoja formą bli + būtojo laiko dalyvį 3 vara-pasyvas, kuris naudoja formą vara + būtojo laiko dalyvis Pirmiausiai palyginkite sakinius ţemiau: Aktyvas: En svensk uppfann skiftnyckeln. (Švedas išrado reguliuojamą verţliaraktį) Subj. Obj. (+ veiksnys) Pasyvas: Skiftnyckeln uppfanns av en svensk. (Reguliuojamas verţliaraktis buvo išrastas švedo) Subj. veiksnys Tik tranzityviniai veiksmaţodţiai gali būti naudojami pasyvo formai. Pasyvas daţniausiai naudoajas, kai asmuo vykdantis veiksmą yra neţinomas, arba nesvarbus kontekste. Veiksnys tokiu atveju praleidţiamas: Bernadotte föddes i sydväst Frankrike år 1763. Bernadotas gimė pietvakarių Prancūzijoje 1763m. (Kas gimdė nėra svarbu) Middag serveras kl 8. Vakarienė serviruojama 8 val. (Kas serviruoja yra nesvarbu) s-pasyvai yra naudojami išreikšti pasikartojantį veiksmą ir daţnai neturi veiksnio: Dörrarna öppnas kl 7. Durys atsidaro 7-a valandą. s-pasyvai daţnai randami laikraštiniame stiliuje, kaip 17-tame tekste Paret vigdes i Seglora kyrka. .. susituokė (nėra veiksnio) 221

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Den byggdes 1729. ... tai buvo pastatyta (nėra veiksnio) Psalmen framfördes av Johanna Forsberg. ... psalmę atliko (veiksnys) Kilt bars av många skotska gäster. ... buvo nešiojamas (veiksnys) bli-pasyvai daţnai naudojami išreikšti vienintelį veiksmą ir daţniausiai turi veiksnį. Tokiu atveju veiksnys būna reikšmingas: England blev slaget 2-3 av Sverige i finalen. Anglija buvo nugalėta 2-3 Švedijos finale. Han har blivit påkörd av en motorcykel. Ji buvo pervaţiuotas motociklo. Han intervjuades av Olle Olsson. Jis buvo klausinėjamas Olle‘s Olsson‘o. vara-pasyvai daţniausiai naudojami išreikšti veiksmo rezultatui, ir labiau yra aprašomieji: Himlen är täckt av moln. Dangus padengtas debesų. Huset är sålt. Namas yra parduotas.

1 Pratimas Perrašykite naudodami s-pasyvą (ţr. 11-toje temoje s-veiksmaţodţius), kaip parodyta pavyzdyje: Pavyzdys: Man körde dem till flyplatsen.  De kördes till flyplatsen. 1 Man vigde dem i Seglora kyrka. 2 Man höll festen i en närliggande festlokal. 3 Man förde brudparet till kyrkan i häst och vagn. 4 Man lämnar tillbaka pennan. 5 Man skickar iväg kortet. 6 Man stänger av stereon. 7 Man har sålt huset. 8 Man har öppnat dörrarna. 9 Man ska servera middag. 2 Pratimas Išverskite į švedų kalbą naudodami s-pasyvą: 1 2 3 4 5 6 7

Kelioninis krepšys susipakavo tą rytą. Johanna buvo paţadintas savo močiutės (iš mamos puės). Bulvės auginamos čia. Visi laikraščiai sudeginti. (tas)Baltas vynas neatšaldytas. (tas)Medis nugriautas. Gegutė (Göken) nesigirdėjo balandį. 222

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 8 (tas)Laiškas nebuvo imestas į pašto dėţutę laiku. Pasyvo veiksnio pozicija Frontas

Veiksmaž Subj.

Priev

Veiksmaž2 Obj.

veiksnys/veikėjas BVL

Bilen

kördes

—

ofta

av en ung flicka på den tiden.

Älgen

sköts

—

av jägaren

vid sjön.

Algen

blev

—

skjuten

—

av jägaren

vid sjön.

Himlen

var

täckt

—

av moln

igår.

— Pasyvo agentas yra tarp VEIKSMAŢ2 ir BVL išraiškos. Objekto nėra pasyvo sakiniuose. 3 Pratimas Pakeiskite pasyvo sakinius netikrose antraštėse pateiktose ţemiau, į aktyvius sakinius, kur reikia panaudojant subjektą man. 1 2 3 4 5 6 7

Knattefotboll uppmuntras av aktiva pappor. Valborg firas i Lund med fester hela natten. Dagstidning läses av 95% i Sverige. Fjällvärlden invaderas av turister på senhösten. Alkoholkonsumtionen måste skäras ner. Läkarbesök förorsakas allt oftare av stress. Sommarpsalmen framfördes av Johanna Forsberg.

17 Dialogas Po ceremonijos JOHANNA: REBECCA: KALLE: REBECCA: JAN: EVA:

Att jag sjöng så fel i kyrkan. Oh vad pinsamt! Sjöng du fel? Det hörde jag inte och inte någon annan heller, eller hur Kalle? Nä, absolut inte. Om jag kunde sjunga som dig vore jag jätteglad. Jag också! Jag hör ibland hur du skrålar i duschen. Det var väl en fin vigsel, jag tror minsann Eva fällde några tårar. För att de var så fint ja. Jag gråter alltid på bröllop. Se, här kommer de nygifta.

Alla kastar risgryn och ropar: Grattis! JAN: Jag skulle vilja utbringa ett fyrfaldigt leve för brudparet, de leve: ALLA: Hurra, hurra, hurra, hurra. AGNETA: Tack så hemskt mycket. Oj, vad mycket folk! EVA: Så nu får man kalla dig fru Morris. 223

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems AGNETA: KALLE: BILL: AGNETA: REBECCA:

Nej, faktiskt inte, jag ska behålla mitt flicknamn, Sjöqvist. Du funderade inte på att byta till Sjöqvist, Bill? Jo faktiskt, men jag tyckte att det skulle se lite konstigt ut på affischerna: "Den skotske musikern Sjöqvist" så Morris får hänga kvar. Vi får väl se vilket efternamn den lilla får. "Den lilla", vem pratar du om?

Alla tittar på Agneta som ler gåtfullt. Ţodynėlis fel pinsam -t -ma jätte/glad –glatt glada skrala/ -r -de dusch -en -ar minsann gråt/a -er grät nygift -a kasta/ -r -de risgryn -et grattis (= gratulationer) utbring/a –er utbragte

neteisingai gėdingas labai laimingas rėkti, šaukti dušas ţinoma verkti jaunavedţiai mesti ryţių kruopos sveikinimai

fyrfaldigt leverne de leve! hurra behåll/a –er behöll flicknamn -et fundera/ -r -de byt/a -er -te konstig -t -a affisch -en -er efternamn -et gåtfullt

keturis kart valio long may they live ura, valio pasilaikyti mergautinė pavardė galvoti, manyti keisti keistas(būdv.) plakatas, afiša pavardė mįslingai

pasiūlyti

Nepriklausomi teiginiai Nepriklausomas teiginys yra teiginys turintis savo reikšmę ir gali būti rašomas atskirai. Toks teiginys gali būti naudojamas ir be pagrindinio sakinio. Kanske vi ändå ska tillkalla polis? Turbūt mes vis vien kviesime policiją? Att jag kunde vara så dum! Kad aš galėjau būti toks neprotingas! Om jag ändå var rik! Jei aš vis viena būčiau turtingas! Ţodţių tvarka tokiuose teiginiuose yra atvirkštinė: pvz.: S(ubjektas) - I(nte) -V(eiksmaţodis). Dauguma nepriklausomų teiginiu yra sušukimai, arba elipsės rezultatas: (Jag trodde inte) att jag kunde vara så dum! Atsakymai į klausimus yra daţniausiai tokio tipo: (Varför har du plåster på fingret?) (Jag har plåster på fingret...) För att jag just har skurit mig. 4 Pratimas Pertvarkykite ţodţių tvarką skirtinguose atsakymuose į klausimą: 224

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Varför säger du det?

För att För att För att För att För att

aldrig/jag/tyckt/har/henne/om jag/dig/med/håller/faktiskt inte du/fel/har/egentligen göra/något/vi/måste/verkligen möjligen/du borde/om/dig/klä

Vyriška ir moteriška giminė Skirtumas tarp vyriškos ir moteriškos giminės gali būti paţymimas skirtingais būdais: (a) Pridedant priesagą: (taip pat ţr. Ţodţių daryba pridedant priešdėlį/priesagą): Vyriška Moteriška Vertimas vän väninna draugas -ė kassör kassörska kasininkas -ė skådespelare skådespelerska aktorius -ė massör massös masaţuotojas - a aktör aktris aktorius -ė Seksistiniai profesijos pavadinimai po truputį nyksta, ir moteriškos giminės mokytoja anksčiau buvusi vadinama en lärarinna dabar paprasčiausiai vadinama bendru ţodţiu en lärare, taip pat ir su moteriškos giminės valytoja en städerska bet en städare. (b) Pridedant galūnes -e (vyr.g)/-a (mot.g) prie būdvardţių (ţr.11 temą): den gamle senas vyras den gamla sena moteris; palyginimui en make/maka (sutuoktinis); en hane/hona (vyras/moteris); Helge/Helga; Tore/Tora. (išimtys: Ola yra vyras, Signe yra moteris.) (c) Naudojant skirtingus ţodţius: tupp/höna (gaidys/višta); hingst/sto (erţilas/kumelė); kung/drottning (karalius/karalienė). Kai kurie daiktavardţiai nepaţymintys moteriškumo turi moterišką giminę: Hur mycket är klockan? Hon (Den) är fem. Människan - hon. Solen - hon (den). Kai kurie daiktavardţiai paţymintys asmenis yra ett-ţodţiai: ett barn, ett statsråd (ministrų kabinetas), ett vittne (liudininkas), ett biträde (padėjėjas/pardavėjas), ett geni, ett snille (genijus). 5 Pratimas Ar pateikti pavyzdţiai vyriškos ar moteriškos giminės? en servitris en frisör Åke

den sjuke en sjuksköterska en dansös 225

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Åsa en ägarinna

en författarinna den mörka

Sutrumpinimai Skirtingos ţodţio dalys gali būti prarastos trumpinant ţodţius: pradţia: (bi)cykel, (automo)bil vidurys: mo(torveloci)ped, flex(ibel arbets)tid galas: el(ektricitet), rea(lisation) (= ‗išpardavimas‘) Sutrumpinimai gali būti ir tokie, jog lieka tik viena raidė: LO (Landsorganisationen) ( = Švedų Prekybos rūmų kongresas) SAAB (Svenska aeroplans aktiebolag) Akronimai (ţodţiai susidarantys iš inicialų) yra dviejų rūšių: 1 Alfabetizmai (tarioamos pavienės raidės) bh (byst-hållare), UD (Utrikesdepartementet). Kartais rašoma, kaip tariamas sutrumpinimas: behå, teve. 2 Akronimai tariami kaip ţodţiai: NATO, SAAB, SAS. Kartais gali pasitaikyti ir hibridinių darinių: T-bana (tunnelbana), u-båt (undervattensbåt), p-plats (parkeringsplats). Kai kurie daţni sutrumpinimai tekstuose AB eK i em I Kr fm forts fr o m följ ggr häft inb inv jvstn m fl NB

aktiebolag efter Kristus eftermiddag före Kristus förmiddag fortsättning från och med följande gånger häftad inbunden invånare järnvägsstation med flera Nedre botten

AB (akcinė bendrovė) po Kristaus po pietų prieš Kristų prieš pietus tęsinys nuo.. iki.. sekantis, kitas kartai susirišti, susisieti pakviestas gyventojas geleţinkelio stotis su daugiau ţemiausias aukštas

obs! omkr osv PM S

observera omkring och så vidare promemoria sida substantiv

dėmesio aplink ir taip toliau pastaba puslapis daiktavardis 226

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

sa sk st tom tr. UD ung. vard. vgv VM

subjekt summa så kallad styck(en) till och med trappa (trappor) Utrikesdepartementet ungefär vardagar var god vänd världsmästerskap

subjektas suma taip vadinamas vienetas nuo.. iki.. laiptai uţsienio reikalų departamentas apytiksliai kasdienybė prašome apsisukti pasaulio čempionatas

6 Pratimas Pabandykite sutrumpinti pateiktus ţodţius, pavadinimus: 1 Statens järnvägar 2 Dagens Nyheter (laikraštis) 3 världsmästarskapet (pasaulio čempionatas) 4 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 5 meromsättningsskatt (PVM) 6 Arbetsmarknadsstyrelsen (Darbo rinkos valdyba) 7 biograf (kinoteatras) 8 kylskåp (šaldytuvas) 9 konsumentföreningen (Vartotojų kooperatyvas) 10 legitimation (ID) 11 flexibel arbetstid 12 verkställande direktör (vykdomasis direktorius) 13 varudeklaration (prekių deklaracija) Skyryba (a) Nėra kablelio: prieš att-sakinius: Han sade att han tänkte komma. Po kreipimosi ar atsisveikinimo laiškuose: Bäste herr Olsson! Med vänlig hälsning Erik (b) Nėra apostrofos kilmininko linksnyje prieš pridedant -s: pojkens far; pojkarnas far (c) Švedų kalboje šauktukas gan daţnai naudojamas: Vad vackert det är här! Lycka till! Obs! (d) Brūkšnys yra naudojamas kai kuriuose atvejuose, kur yra tas pats dalykas įvardijamas: på låg- och mellanstadiet = på lågstadiet och mellanstadiet 227

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems (e) Brūkšnelis yra rašomas (švediškai. pratminus) tiesioginei kalbai išskirti romanuose: - Och vad heter du, unge man? - Janne. 17 Informacinis tekstas Ne vien IKEA ir Volvo En stor del av den svenska befolkningen arbetar - 78% av männen mellan 16-64 år och 76% av kvinnorna. Traditionella skillnader mellan manligt och kvinnligt arbete håller på att suddas ut. 63% av arbetskraften arbetar inom den privata sektorn. Av de mer än 500 00 företagen har bara 0,2% fler än 200 anställda och endast 2% mellan 20-200 anställda. Många svenska företag har dotterbolag utomlands och många utländska firmor har dotterbolag inom Sverige. Sverige exporterar maskiner och utrustning, skogsprodukter, fordon och malm, och importerar olja och petroleumprodukter, maskiner och verkstadsprodukter, råvaror, kemiska produkter och matvaror. Mer än hälften av export - och importhandeln sker med EU och en fjärdedel med det övriga Europa. Sverige har höga löner och ett mycket högt antal (85%) fackligt anslutna. Svenska produkter är kända världen runt - personbilar, lastbilar och bussar från Volvo och Saab-Scania, elektriska varor från Electrolux, telefonsystem från Ericsson. Enbart Volvo har 72 000 anställda, och har fabriker i 25 olika länder. Skånska Cementgjuteriet som bygger mycket utomlands har tagit bort den lilla ringen över a-et och har blivit "Skånska" som är lättare för utlänningar att uttala. Välkända i utlandet är också sådana varor som köksmaskiner (Husqvarna), svenskt glas (Orrefors, Kosta, Boda) och svenska möbler (IKEA). Ţodynėlis sudda/ -r -de ut bolag -et – anställ/a -er –de utrustning -en ar fordon –et malm -en –er

ištrinti, padaryti neaiškiu bendrovė įdarbinti įranga mašina rūda

råvara -n –or ske/ -r -dde arbetslöshet -en fackligt anslut/ -en et -na lastbil -en -ar vara -n -or cementgjuteri -et -er

ţaliava atsitikti nedarbas profsąjungos narys krovininis automobilis prekė, produktas cemento gamyba

7 Pratimas Hitta ord i fack Texten (Informacinis tekstas) som betyder detsamma som: 1 invånarna i Sverige 6 främmande 2 olikheter 7 bilar 3 företag 8 halva 4 människor 9 25% 5 i utlandet 10 många 228

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Internetinės svetainės Vestuvės Švedijoje: www.brollopstorget.se; www.brollopsguiden.se Ekonomikos ir verslo, Uţsienio reikalų ministerija: www.swedenabroad.se

229

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Pratimų atsakymai Tema 1 1 Pratimas 1 Är han musiker? 2 Vad är det? 3 Det är en viol. 4 Har hon en syster? 5 Är det min mamma? 6 Nej, det är pappa. 7 Det är en vän. 8 Är det Rebecca? 9 Nej, det är Kalle. 10 Är han svensk? 2 Pratimas 1 Studerar de? 2 Kommer hon? 3 Har ni en barndomsvän? 4 Är det Johanna? 5 Är de musiker? 3 Pratimas 1 De spelar viol. 2 Vi studerar. 3 Hon kommer från USA. 4 Studerar du? 5 Kommer de? 4 Pratimas 1 Ja, det är du. 2 Nej, det är de inte. 3 Ja, det har jag. 4 Nej, det har hon inte. 5 Ja, det är det. 6 Nej, det har vi inte. 7 Ja, det är han. 8 Nej, det är jag inte. 5 Pratimas Kan jag få ett glas öl, tack? Varsågod. Vill du ha en kopp te? Kan jag få en skinksmörgås, tack? Vi har inte skinksmörgås, men vi har ostsmörgås. Tack så mycket. 6 Pratimas 1 Ja, det är det. 2 Det är också ett land. 3 De talar engelska. 4 De talar svenska. 5 Ja, det har det. 6 Den heter Stockholm. 7 Ja, det är det. 8 Nej, det har det inte. 9 Ja, det har det. 10 Nej, det har sällan mycket snö på vintern. 11 Nej, det har man inte. Tema 2 1 Pratimas l ha 2 läsa 3 börja 4 göra 5 kommer 6 heter 7 tar 8 skriver 2 Pratimas 1 Han läser. 2 Han är student. 3 De åker. 4 Vi bor i Stockholm. 5 Jag bor i England. 6 Jag träffar Rebecca. 7 Vi har en lägenhet. 8 Jag läser (studerar) svenska. 9 De kommer från USA. 10 Han bor på Söder. 11 Hon börjar klockan sex på morgonen. 12 De går på en föreläsning. 3 Pratimas 1 uppsatsen 2 lägenheten 3 landet 4 dagen 5 bion 6 flickan 7 kanelbullen 8 kilot 9 kaffet 10 ett bibiotek 11 en mamma 12 en svensk 13 en tunnelbana 14 en klocka 15 en svenska 16 en smörgås 17 ett universitet 18 en kopp 4 Pratimas 1 Hon kommer från Minnesota. 2 Ofta cyklar hon till Stockholm. 3 Hon tar ibland tunnelbanan. 4 På morgonen läser (studerar) hon svenska. 5 Just nu är hon på universitetet. 6 Hon börjar just nu. 7 Ibland studerar hon på biblioteket. 8 Klockan sex ringer väckarklockan. 9 Klockan åtta tar hon en kopp kaffe.

230

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 5 Pratimas 1 Läser de? 2 Bor de i Stockholm? 3 Förstår du? 4 Vad heter de? 5 Var bor du? 6 Vad läser du? 7 Vad gör de? 8 Var kommer han ifrån? 9 Vem är hon? 10 När kommer de? 11 Talar du med Rebecca? 12 Läser hon? 13 Förstår han svenska? 6 Pratimas fel; fel; rätt; rätt; fel; fel; rätt; rätt; rätt; fel Tema 3 1 Pratimas 1 Det är inte ett hotell. 2 Hon bor inte i Stockholm. 3 Hon heter inte Maria. 4 De studerar inte svenska. 5 Jag tar inte kaffe. 6 Jag vill inte ha en kopp te. 7 Vi kommer inte till Stockholm. 8 Han åker inte buss. 9 Han bor inte där. 2 Pratimas 1 Han reser aldrig utomlands. 2 Han tar ofta bussen. 3 Han tar alltid taxi. 4 Det tar alltid en timme. 5 Bills viol kom inte. 6 Han flyger inte till Sverige. 7 Bill vaknar aldrig tidigt. 8 Han tar inte tunnelbanan till Arlanda. 9 Det tar bara två timmar till Glasgow med flyg. 10 De går sällan på bio. 3 Pratimas 1 Har man inte tunnelbana i Glasgow? 2 Kommer ni inte från Skottland? 3 Är du inte svensk? 4 Börjar vi inte klockan åtta? 5 Läser hon inte svenska? 6 Förstår de inte engelska? 7 Bor du inte i staden? 8 Åker vi inte buss? 9 Ligger stationen inte i centrum? 4 Pratimas 1 studentens översättningar 2 Glasgows flygplats 3 en timmes resa 4 universitetets studenter 5 studentens lägenhet 6 Stockholms universitet 7 flickans uppsats 5 Pratimas 1 3 timmar och 8 minuter 2 en gång 3 i Gävle 4 Intercitytåg 5 nej 6 Pratimas a 6; b 2; c 1; d 3; e 7; f 4; g 5 7 Pratimas 1 klockan elva 2 halv fyra 3 kvart i sju 4 fem minuter i halv nio (tjugofem minuter över åtta) 5 Klockan (Hon; Den) är fem. 6 kvart över två 7 fem minuter i tolv 8 tjugotre och tjugofem (tjugofem minuter över elva, fem minuter i halv tolv) 9 Hur dags flyger Bill till London? 8 Pratimas 1 Jag ska åka till London imorgon. 2 Bill tänker fortsätta till Mora. 3 Kan jag få en enkel till Märsta, tack? 4 Vi ska köpa kaffe imorgon. 5 Du måste studera idag. 6 Vill du komma till Sverige? 9 Pratimas 1 The roads are good. 2 Because Swedes are careful drivers. 3 Because of the cheap rail tickets. 4 Bigger and more comfortable but slower. 5 It runs trains, the tube and buses in Stockholm. 6 Because it is difficult to drive in the centre of town and because of the cheap monthly rail pass. 7 Inexpensive local trains running in

231

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Western Skåne. 8 Göteborg and Norrköping. 9 There are no railways left. 10 The bridge over the Öresund between Sweden and Denmark. Tema 4 1 Pratimas 1 Du måste alltid göra som jag säger! 2 Jan brukar aldrig köra bil på semestern. 3 Här tänker de inte övernatta. 4 Eva vill ofta titta på gamla slott. 5 Man serverar alltid god mat i Skåne. 2 Pratimas 1 timmar 2 invånare 3 björnar 4 byar 5 miljoner 6 sjöar 7 år 8 portioner 9 finnar 10 länder 3 Pratimas 1 en trevlig dialekt 2 ett vackert slott 3 underbara kyrkor 4 ett högt fjäll 5 en vänlig svensk 6 en varm dag 7 kallt öl 8 ett rikt folk 9 fattiga studenter 10 nya skor 4 Pratimas 1 Firman är stor. 2 Företaget är stort. 3 Deras produkter är dyra. 4 Kaffet är varmt. 5 Domkyrkan var underbar. 6 Slottet var gammalt. 7 Resan var mycket Iang. 8 Studenter är ofta roliga. 9 Hennes mamma var trevlig. 10 Är Skånskan svår? 5 Pratimas a 6; b 7; c 3; d 5; e 4; f 1; g 2 6 Pratimas 1 I år besöker Forsbergs staden Lund som ligger i södra Sverige. 2 De brukar servera smörgåsbord på gästgiveriet på kvällen. 3 Johanna äter en enorm hamburgare på hotellet. 4 För bara tre hundra år sedan var Skåne en del av Danmark. 5 Efter lunch vill Eva titta på domkyrkan. 6 Den ligger precis om hörnet. 7 Finns det två lediga rum? 8 De går på en promenad och njuter av utsikten. 7 Pratimas 1 Knut den store. 2 Ett astronomiskt ur från 1300-talet. 3 Konstmuseet, Botaniska trädgården, Kulturhistoriska museet. 4 Ett friluftsmuseum med en samling av gamla byggnader från olika delar av södra Sverige. 5 År 1658. 6 38 000 studenter. 7 Mer än 3 miljoner böcker.

1 1600-talet 2 900-talet 3 1400-talet 4 80-talet 5 50-talet 6 60-talet 7 1990-talet 8 1820talet Tema 5 1 Pratimas

232

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Just nu bor Rebecca i Stockholm. I år läser hon svenska vid Stockholms universitet. Varje dag cyklar hon till universitetet. Ofta börjar hon klockan åtta på morgonen. På biblioteket sitter hon och antecknar. Ibland skriver hon en uppsats. Sju gånger i veckan går Rebecca på föreläsningar. Efteråt dricker hon kaffe. Kaffe tycker hon om. Sedan cyklar hon hem. 2 Pratimas 1 elektrikern 2 exemplet 3 systern 4 fingret 5 doktorn 3 Pratimas affärer, biljetter, fjäll, fabriker, hamburgare, glas, hotell, katoliker, invånare, kronor, maskiner, bullar, firmor, miljoner, människor, namn, olyckor, portioner, päron, drottningar, skolor, skottar, stugor, timmar, byten, toaletter, kyrkor, turister, veckor, ägg, ökningar 4 Pratimas ett förkläde, en fiskpinne, en kaka, ett glas öl, en gång, en dag, en bondstuga, ett museum, ett hus, ett vykort, en olycka, en lärare, en timme, en människa, ett hotell, en skiva 5 Pratimas 1 Kalla mig för Janne, är du snäll! 2 Köp en ny bil till billigt pris! 3 Servera alltid vitt vin till fisk! 4 Tala bara svenska i Sverige! 5 Använd inte socker om du inte vill bli tjock! 6 Skala löken om du är bussig! 7 Läs artikeln högt så vi kan höra! 8 Skriv ett vykort till Eva när ni kommer fram! 9 Res till Grekland i sommar! 10 Ställ flaskan på bordet, är du snäll! 6 Pratimas 1 Var snäll och ställ fatet i ugnen. 2 Hon äter alltid kaka. 3 Vi behöver några burkar öl. 4 Han äter aldrig grönsaker. 5 De äter bara tre gåner om dagen. 6 Svenskar dricker alltid kall snaps. 7 Du måste inte sluta ta fyra sockerbitar i kaffet! 8 Tar du alltid grädde i kaffet. 9 Typisk engelsk mat är fet. 10 De äter fiskpinnar igen. 7 Pratimas Kan du: äta det? hjälpa oss? tala med henne? sälja dem? hämta honom? köpa det? följa mig? träffa honom? träffa oss. Kan vi: tro på henne? beställa dem? titta på det? följa dig? skicka honom? hjälpa er? läsa det? träffa dig? bjuda dem? prata med er? se det? 8 Pratimas 1 Maten är dålig. 2 Grädden är tjock. 3 Ölet är inte kallt. 4 Deras bakelser är ju underbara. 5 Några gula lökar och några tunna potatisskivor. 6 En annan kokbok med ett annat recept. 7 Inget namn och ingen adress. 8 Det är underbart, det är roligt ... det är dyrt! 9 Vilka enorma portioner! 10 Att äta biffstek hela tiden är inte billigt. 11 Vi äter ingenting varmt till lunch. 12 Gamla svenska kyrkor är mycket intressanta. 9 Pratimas 1 Nordens Venedig. 2 Birger Jarl, år 1252. 3 Tre små öar mellan sjön Mälaren och Östersjön. 4 På Norrmalm. På Östermalm. 5 En miljon. 6 I Gamla stan. 7 I Gamla stan. 8 En samling klassisk konst. 9 På Skansen. 10 Nordiska djur, t ex varg, lo och älg. 11 Ett krigsskepp som sjönk i hamnen 1628 och som man bärgade för trettio år sedan. 12 På ett av utekaféerna. Tema 6 233

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 Pratimas 1 Deras lägenhet är stor och gammal. 2 De letar efter möbler. 3 Hans möbler är fula, tycker Rebecca. 4 De har inte råd att köp två bekväma fåtöljer. 5 Hon vill ha en stor bordslampa till vardagsrummet. 6 Bokhyllan får vänta. 7 Kalles gamla gardiner är hemska. 8 Hennes mor gillar inte gardinerna. 9 De behöver ett runt bord till köket. 2 Pratimas I nakna flickor 2 enkla möbler 3 rött 4 ett runt bord 5 ett mycket brett rum 6 ett nytt skrivbord 7 gammalt 8 slitna 9 hårt 10 milt II vackert 12 vackra 13 små, litet 14 gott 15 gamla 16 nyktra 17 ledsna 3 Pratimas (a) tand; bokstäver; bönder; bok (b) kor; stadsbor; hustru; bastu; aktie (c) vintrar; aftnar; muskel; finger 4 Pratimas a 3; b 6; c 4; d 7; e 2; f 1; g 5 5 Pratimas Atviras 6 Pratimas (a) 1 gamla 2 långsamma 3 tunna 4 dumma (b) ett program; en man; ett hem; ett nummer; (ett) timmer (c) en vän; en sommar; en mun; en trädstam 7 Pratimas (a) 1 Götaland 2 Svealand 3 mer än hälften 4 1,2 miljoner 5 finska 6 samerna 7 åtta veckor 8 midnattssolen 9 vandra 10 järnväg 11 bil; Norge (b) 1 Man ser inte solen på åtta veckor i norra Norrland. 2 Midnattssolen är en stor turistattraktion på sommaren. 3 Viktiga naturtillgångar finns också här. 4 Man byggde en järnväg för att kunna utnyttja järnmalmsfyndigheterna. 5 En ny bilväg blev färdig för ett par år sedan. Tema 7 1 Pratimas 1 och 2 för 3 eller 4 men 5 för 2 Pratimas år åren; vintrar vintrarna; rum rummen; veckor veckorna; timmar timmarna; skivor skivorna; skor skorna; passagerare passagerarna; landskap landskapen; länder länderna; hotell hotellen; hamburgare hamburgarna; förkläden förklädena; besökare besökarna; biljetter biljetterna 3 Pratimas 1 Deras hus är mycket ovanligt. 2 Vårt hotell är litet och enkelt. 3 Mitt kontor ligger i London. 4 Var är dina skor? 5 Bill vill till Liseberg men han har gått vilse. 6 Hennes man är tjock men han är mycket trevlig. 7 Hans fru är vacker men hon är hemskt tråkig. 8 Bill går längs Kungsportsavenyn med dess dyra affärer. 4 Pratimas 234

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 på, i 2 på, på 3 på, i 4 i, på 5 från, till, med 6 hos, på 7 i (genom), längs 8 vid 9 in i 10 ut ur, till 5 Pratimas 1 Vart ska du (gå)? 2 Jag ska ut snart. 3 Var är du nu? 4 Jag är härhemma. 5 Kan du komma in hit genast för jag ska ut snart? 6 Finns det ett kafé där? 7 Var ligger kaféet? 8 Det ligger därborta vid stationen. 9 Jag vet ett kafé där vi kan få goda kanelbullar. 6 Pratimas 1 Affärerna ligger på Avenyn - gå rakt fram och de ligger till höger. 2 Hans kontor ligger i slutet på den här gatan, förbi korsningen. 3 Gå förbi trafikljusen och ta sedan till vänster. 4 Ta sedan buss nummer sju. 5 Gå längs kanalen och det ligger nära kyrkan innan man (du) kommer till stationen. 6 Det är inte särskilt långt härifrån - högst tre minuter. 7 Pratimas 1 Gå rakt fram över gatan. 2 Ta till vänster och gå längs Ullevigatan. Stadion ligger till höger. 3 Gå längs Östra Hamngatan uppför Avenyn och ta sedan till vänster vid Vasagatan. 4 Gå uppför Avenyn till Götaplatsen. 5 Ta till vänster och sedan höger på Södra Vägen. 6 Ta till vänster och gå uppför Östra Hamngatan. Tema 8 1 Pratimas 1 anmälde sig 2 köpte 3 lärde känna 4 började titta 5 var 6 läste 2 Pratimas 1 har pratat 2 har antecknat 3 har slutat prata 4 har behövt slå upp 5 har ställt 6 har frågat 7 har tyckt 8 har skrivit 3 Pratimas områdena; miljövännerna; trafikljusen; ordböckerna; orden; somrarna; språken; kurserna; göteborgarna; frågorna; föreläsningarna 4 Pratimas 1 Det ligger ett konditori vid kanalen. 2 Det går ett tåg till Göteborg kl. 8. 3 Det kommer en lärare hit till Rebecca. 4 Det står många studenter utanför salen. 5 Det finns en miljon böcker på universitetsbiblioteket. 5 Pratimas 1 När Rebecca kommer in i salen sitter ett trettiotal studenter där. 2 Ifall du behöver slå upp några ord måste du ha en ordbok. 3 Eftersom hon ställer en fråga kommer några fram och pratar med henne. 4 Om vi jobbar hårt kommer vi att kunna förstå stockholmarna. 5 Fastän jag har läst boken tidigare har jag svårt att följa med. 6 Pratimas 1 ett gratis vykort 2 goda bakelser 3 ett bra konditori 4 ett samtida drama 5 ett stort lexikon 6 äkta intresse 7 ett främmande ord 8 ett fint konstmuseum 7 Pratimas short story, novel, fiction, poetry, drama, detective story, love story, children's books, comedy 235

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Tema 9 1 Pratimas 1 ordnar 2 åker 3 behöver 4 vill ha 5 ska de köpa 6 tänder 7 kostar 8 blir 9 anländer 10 mår 11 lever 12 använder 2 Pratimas 1 stannade 2 skulle köpa 3 valde 4 handlade 5 glömde 6 köpte 7 tyckte 8 rökte 9 skickade 10 avskydde 3 Pratimas 1 hörde 2 lärde 3 gjorde 4 satte 5 sa 6 ställde 7 använde 8 hette 4 Pratimas 1 ber 2 ger 3 går 4 står 5 ser 5 Pratimas 1 den trevliga festen 2 den saftiga persikan 3 det stora bordet 4 den goda maten 5 det franska vinet 6 den fina äppelkakan 7 det svenska ölet 8 det hårda brödet 9 den unge pojken 10 det gröna äpplet 6 Pratimas 1 Det är Rebecca som är kär i Kalle. 2 Det är rött vin som de gillar. 3 Det är hon som kommer från USA. 4 Är det du som pratar så bra svenska? 5 Är det i kaffekön som han har ställt sig? 6 Är det här som man får röka? 7 Det är Minneapolis som jag föredrar. 8 Det var för ett par månader sedan som de flyttade samman. 7 Pratimas 1 Imorgon ska (tänker) jag läsa Strindberg. 2 Igår köpte vi mat till festen. 3 Nästa vår åker de till USA. 4 På kvällen brukar vi titta på TV. 5 På tisdag ska jag börja en ny kurs. 6 Nästa juni kan du se midnattssolen. 7 I julas var jag hemma. 8 Pratimas a 6; b 1; c 7; d 8; e 3; f 4; g 5; h 2 9 Pratimas 1 Jag tycker om sådana vindruvor. 2 Har ni några äpplen? 3 Ja, men vi har inga vindruvor. 4 Hon försökte köpa någon ost men de hade ingen. 5 Ska vi köpa något öl? 6 Vi har inget hemma. 7 Någon har glömt servetterna. 8 Men du dricker ingenting! 9 Det var en sådan trevlig fest.

Tema 10 1 Pratimas 1 dotterdotter 2 brorsdotter 3 systerdotter 4 syster 5 farfar 6 farbror 7 morbror 8 moster 9 farmor 10 morfar 11 farbror 12 faster 236

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 2 Pratimas Atviras 3 Pratimas 1 led 2 sprang 3 skröt 4 sjöng 5 satt 6 stack 7 hann 8 kom 4 Pratimas 1 tiger 2 sitter 3 blir 4 kryper, går och springer 5 dricker 6 fryser 7 sjunger 8 finns 9 njuter 10 skriker 5 Pratimas 1 Han sa, att Jans pappa inte var stockholmare. 2 Han sa, att han aldrig drack sprit. 3 Hon undrade, om han alltid varit förälskad i henne. 4 När han äntligen fick dagisplats, kunde Eva börja utbilda sig. 5 Han undrar, om hon också träffar sina kusiner. 6 Pratimas 1 Robert säger att han inte är sjuk. 2 Jan förklarar att han genast blev förälskad i henne. 3 Vi undrar om Jan fortfarande har släktingar i Norrland. 4 Jan frågar om hans gamla mor ännu lever. 5 Eva förklarar att Joakim alltså har flera kusiner. Tema 11 1 Pratimas Atviras. 2 Pratimas 1 den dåliga filmen 2 det vanliga barnet 3 den trevliga boken 4 den goda maten 5 de intressanta människorna 6 den snälle pojken 7 den vackra systern 8 de små sportskorna 9 det lilla ljuset 10 den danska osten 11 det växande intresset 3 Pratimas 1 den där unge killen 2 det där stora bordet 3 de där nya glasen 4 den där gamla täckjackan 5 det där milda vädret 6 de där gröna äpplena 7 de där andra studenterna 8 det där nya kollegieblocket 9 den där medelålders damen 10 det där bra fotbollslaget 11 de där saftiga persikorna 4 Pratimas (a) den korta; den livliga; den blonda; den mörka; den vackra; den intelligenta (b) den långe; den tystlåtne; den lille; den tråkige; den snygge; den fule 5 Pratimas 1 Jan kom till Stockholm och blev ingenjör. 2 Hon skrev flera böcker. 3 Johanna träffade ofta sina kusiner. 4 Hon och hennes vänner brukade träffas på eftermiddagarna. 5 Många tytckte att ungdomarna såg likadana ut. 6 Pratimas 1 tycks 2 talades vi vid 3 ses 4 följdes de åt 5 funnits 6 trängdes 7 lyckats 8 umgicks 7 Pratimas Jag undrar: vem den korte är; vad Johanna gör; vem som går neråt stan; vad de köper; vem som har mina blå jeans; vad som har hänt med den; vem som spelar viol; vem hon träffar ikväll; vad Eva tycker om; vem han talar med? 8 Pratimas Atviras. 9 Pratimas 237

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 De där unga flickorna trivs mycket bra ihop. 2 Kalle och hans kompisar brukar samlas (träffas) på lördagarna. 3 Måste du ha den nya? 4 Det enda som han gillar (tycker om) är att spela fotboll. 5 Kristoffer är den långe mörke i sportskor. 6 Katarina är helt olik den livliga Johanna. 7 Katarina ser inte alls ut som Johanna. 8 Liknar ungdomarna (de unga pojkarna) varandra? 1 Pratimas0 idrott; vandra i skogen; utförsåkning; stjärna; fjällen; lägga ned pengar; årligen; familjesport; tycker om; sport-intresserade; klubbanslutna spelare; upplyst motionsspår; jogga Tema 12 1 Pratimas får; kan; vill; bör; ska; får; måste; lyckas 2 Pratimas 1 nya bil 2 stora slott 3 gropiga grusväg 4 röda stuga 5 gamla bil 6 krångliga resa 7 lilla väg 8 vackra skogar 3 Pratimas 1 Bills nya vän Agneta 2 Jans svenska bil 3 nästa lilla väg 4 samma vackra stuga 5 Johannas blonda hår 6 deras mysiga kvällar 7 Värmlands stora skogar 8 Bills långa resa från Skottland 9 deras lilla by 10 denna svåra resa 4 Pratimas 1 Rebecca borde läsa den här boken. 2 Hon skulle läsa boken om hon kunde hitta den. 3 Men kommer hon att läsa den? 4 Och vill hon läsa den? 5 Sven får inte dricka så mycket öl. 6 Han måste inte dricka så mycket. 7 Vill du ha en kopp kaffe? 8 Jag måste dricka kaffe på morgnarna. 5 Pratimas 1 Vi tänkte resa (åka) utomlands. 2 Behövde de verkligen dricka så mycket? 3 Vi fortsatte gå längs gatan. 4 Bill lyckades hitta kaféet. 5 Han slutade röka. 6 Pratimas 1 De har inte ätit några persikor. 2 De har inte fått fler barn. 3 De har inte druckit något kaffe. 4 Det har inte blivit någon fest. 5 Vi har inte gjort någonting. 6 Hon har inte skrivit några brev. 7 De har inte bjudit några flickor. 8 Han har inte sett några älgar. 7 Pratimas 1 ... det inte fanns några älgar i Stockholm. 2 ... han inte drack någon spirt igår. 3 ... han inte har några syskon. 4 ... de inte hade några bananer. 5 ... det inte fanns något kaffe hemma. 8 Pratimas 1 Animals, elk 2 Uneven road 3 Towards numbered road (58)

238

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 4 Loose drippings 5 Speed restriction (90 kph) 6 Direction sign 7 Road number for European highway 8 Forestry road crossing 9 Tourist route 10 Monument 11 Petrol station 12 Give way to oncoming vehicles 9 Pratimas a 5; b 4; c 2; d 7; e 3; f 1; g 6 1 Pratimas0 Atviras 1 Pratimas1 1 salt 2 stekt salt, potatis 3 torka, syra (grava) 4 bränna brännvin 5 surströmming 6 kräftor 7 stora, runda 8 på stänger (under taket) 9 svamp, bär 10 kaffe Tema 13 1 Pratimas skön, skönt, sköna; fin, fint, fina; grön, grönt gröna; vacker, vackert, vackra; solig, soligt, soliga; våt, vått, våta; liten litet, små, def. lilla; bra, bra, bra; söt, sött, söta; brun, brunt, bruna; ny, nytt, nya; prickig, prickigt, prickiga 2 Pratimas 1 staden, måndagarna 2 älg 3 naturen 4 eld 5 svamp 6 hösten, bär, skogen 3 Pratimas 1 hela kvällen 2 västra Sverige 3 förra året, första gången 4 friska luften 5 halva eftermiddagen 4 Pratimas 2 otroligt 3 inte 4 inte särskilt 5 förmodligen 6 långsamt 8 egentligen 5 Pratimas 1 Han reste sig, rörde sig till stolen och sedan satte han sig igen. 2 Vi gifter oss nästa lördag. 3 Jag måste tvätta mig och raka mig först. 4 Barnen klädde (på) sig och kammade sig. 5 Han har inte lärt sig svenska. 6 Jag kände mig inte bra. 7 Vi har förkylt oss. 6 Pratimas 1 Vilken väg åkte kung Gustav Vasa år 1520? 2 Var ligger Mora? 3 När åkte Gustav Vasa till Mora? 4 Vad heter de 40 dagarna fram till påsk? 5 Vad brukade man göra på fettisdagen? 6 Vad heter fettisdagsbullarna? 7 Vad pryder man björkriset med? 8 Vad gör påskkäringar? 9 Hur firar man Valborg? 10 Var firas Valborg särskilt? 11 Hur länge har första maj varit högtidsdag? 7 Pratimas 239

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 1 några fridlysta 2 inga bra 3 ett annat 4 vackra amerikanska 5 korte tystlåtne 6 lilla flicka 7 svenska språket 8 fula jacka 9 trevliga bärutflykt 10 fina gåvor, goda vänner 11 dumma fråga 12 egen gamla Tema 14 1 Pratimas 1 äldre 2 yngre 3 dyrare 4 bättre 5 mer intresserad 6 fler 7 snabbare 8 godare 9 sämre 10 mera idealistiska 11 mer; mindre

1 längsta floden 2 nordligaste punkten 3 sydligaste punkten 4 djupaste sjön 5 högsta berget 6 minsta fågeln 7 kallaste månaden 8 lägsta temperaturen 3 Pratimas 1 Är inte recensionerna lika stora i kvällstidningarna? De är större. 2 Är tidningen lika givande som TV nyheterna? Den är mer givande. 3 Spelar han lika bra som Bill? Han spelar bättre. 4 Liknar pojkarna fadern? De är längre. 5 Köper Rebecca samma tidning som du? Ja, men hon betalar mindre. 6 Sverige är mycket olikt England. Det är rikare och vackrare. 4 Pratimas fel; rätt; rätt; fel; rätt; rätt; rätt; fel; fel 5 Pratimas 1 en lärare/ett rum 2 en vecka/en tidning 3 ett hjärta/ett byte 4 en granne/ett barn 5 en soffa/en kudde 6 en ficka/en lampa 7 en gata/en bild 8 en kvinna/en kamp 9 en skola/en termin 10 en invånare/ett antal

Tema 15 1 Pratimas 1 sin vän 2 hennes resväska 3 sin väska 4 hennes väska 5 sina kläder 6 hennes kläder 7 sin egen bil 8 hennes bil 9 sin olle 10 hennes olle 11 Berit och hennes vän 2 Pratimas sina; hennes; sin; hennes; dess; sin; hennes; sin; sina; hans; sitt; hennes 3 Pratimas satt, sätta, satt; ligger, lade, lagt; bränt, brann, bränt 4 Pratimas 1 Hon tog dem inte med sig. 2 Känner du honom inte? 3 Nej jag träffade honom aldrig. 4 Han gav mig det inte. 5 Du glömmer det väl inte? 6 Du väcker henne väl inte? 7 Johanna gillar den inte alls. 8 Ulla fällde det inte. 9 Berit har redan packat den. 10 Lars kylde det aldrig.

240

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

5 Pratimas Atviras 6 Pratimas 1 landsbygden 2 jord, arbete 3 gratis jord och välbetalda arbeten 4 den nya världen 5 militärtjänsten 6 socialisten, avrättad 7 författare, Småland 8 jugoslaver och greker 9 juntan 10 kuppen 11flyktingar, Vietnam Tema 16 1 Pratimas 1 skrivet 2 tvättade 3 stressad 4 stekt, grillad 5 stängda 6 byggda 7 gifta 8 bjudna 9 stucket 10 tänt 2 Pratimas 1 dukade 2 rökta 3 låsta 4 kända 5 parkerade 6 lagade 7 nygifta 8 bebodda 9 omlästa 10 beställda 3 Pratimas 1 avstängd 2 omklädd 3 sönderslagen 4 bortresta 5 omkörd 6 uppskrivna 7 utkastade 8 inspelade 9 överblivet 10 fastspänt 4 Pratimas 1 Ring inte upp oss före sju! 2 Skrev du ner numret? 3 Tyckte han inte om dem? 4 De kastar aldrig bort gamla kläder. 5 Jag slog inte sönder fönstret. 6 Klär hon inte om sig? 7 Åker de inte bort över sommaren? 8 Har han inte skickat iväg brevet? 5 Pratimas norrlänning, dalslänning, hallänning, Jönköpingsbo, Kristian-stadsbo, Märstabo, gotländska, sörmländska Tema 17 1 Pratimas 1 De vigdes i Seglora kyrka. 2 Festen hölls i en närliggande festlokal. 3 Brudparet fördes till kyrkan i häst och vagn. 4 Pennan lämnas tillbaka. 5 Kortet skickas iväg. 6 Stereon stängs av. 7 Huset har sålts. 8 Dörrarna har öppnats. 9 Middag ska serveras. 2 Pratimas 1 Resväskan hade packats den morgonen. 2. Johanna väcktes av sin mormor. 3 Potatis odlas här. 4 Alla tidningarna brändes. 5 Vitvinet kyldes inte. 6. Trädet fälldes. 7 Göken hördes inte i april. 8 Brevet lades inte i brevlådan i tid.

241

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems 3 Pratimas 1 Aktiva pappor uppmuntrar knattefotboll. 2 Man firar Valborg i Lund med fester hela natten. 3 95% i Sverige läser dagstidning. 4 Turister invaderar fjällvärden på senhösten. 5 Man måste skära ner alkoholkonsumtionen. 6 Stress förorsakar allt oftare läkarbesök. 7 Johanna Forsberg framförde sommarpsalmen. 4 Pratimas För att jag aldrig har tyckt om henne. För att jag faktiskt inte håller med dig. För att du egentligen har fel. För att vi verkligen måste göra något. För att du möjligen borde klä om dig. 5 Pratimas 1 a waitress 2 a hairdresser M 3 boy's name 4 girl's name 5 an owner F 6 the sick person Mia nurse F8 a dancer F 9 an author F 10 the dark one F 6 Pratimas 1 SJ 2 DN 3 VM 4 SMHI 5 moms 6 AMS 7 bio 8 kyl 9 konsum 10 leg 11 flextid 12 VD 13 VDN 7 Pratimas 1 befolkningen 2 skillnader 3 bolag 4 personer 5 utomlands 6 utländsk 7 fordon 8 hälften 9 en fjärdedel 10 ett mycket högt antal

242

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Ţodynas Švedų – Lietuvių A abdikation –en-er absolut acceptera/s – des adelsman –nen –män adjö admistrativ –t –a adress –en -er affär –en –er affärscentrum (ett) affärsman -nen -män affärssamatal -et affärsvän -nen - ner affisch –en –er affton -en aftnar akademibokhandel -n akta/r -de sig för aktie -n-r aktuellt aldrig alkohol all -t-a allemansrätten allmän helgdag alltför alltid alltså allvarig -t-a alternativ -t-a amatör -en-er amerikansk -t-a anda/s - -des andra anknytning -en-er anländ/a -er-ar anledning -en-er anmäl/a -er -de sig (till) annan, annat, andra annars annorlunda (än)

atsisakymas visiškas, absoliutus priimtas garbingas ţmogus viso gero, ate administracinis, valdymo adresas parduotuvė, verslas parduotuvių centras verslininkas konferencija verslo partneris afiša vakaras universiteto knygynas saugotis akcija-os(banko) aktualus niekada alkoholis visas, visa, visi leidimas valstybinė šventė taip pat visada todėl rimt/as -a-i alternatyvus -i-ūs mėgėjas amerikietiškas -a-i kvėpuoti antras -a sąryšis (telefono) atvykti, atvyksta, atvyko prieţastis uţsiregistruoti kitas, kiti kitaip kitok/s -ia 243

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems anonym -t-a ansjovis en-ar anställ/a -er-de anställd -a ansvara/ -r-de antal -et anteckna/ -r-de antingen...eller använd/a -er-e använt aprill arbeta/ -r-de arbetare -narbetarkvater -etarbetarrörelse -n arbete -t-n arbetskraft -en arbetslös -t-a arbetsrum -metarbetstillstånd -et areal -en-er arg -t-a arktisk -t-a arm -en-ar armé -en-er art -en-er artikelnummer -numret arton astronomisk -t-a att augusti av avfall -etavgiftsfri -tt-a avkoppling -en avrätta/ -r-de avseende -t-n avsky/ -r-dde avsluta/ -r-de avstånd -etavsäg/a -er avsade avsagt sig avtagsväg -en-ar avundsjuk -t-a avundsvärd -t-a

neţinomas -i ančiuvis -iai įdarbinti, įdarbina, įdarbino darbininkas atsakyti uţ ką nors skaičius uţsirašinėti arba...arba naudoti balandis( mėnuo) dirbti, dirba, dirbo darbininkas darbininkų gyv. Rajonas darbo judėjimas darb/as -ai darbo jėg/a -os bedarb/is -ė-iai kontora, ofisas, darbo kabinetas darbo leidimas rajonas, sritis, zona pikt/as -a-i arktin/is -ė-iai rank/a -os kariuomenė -s rūšys, tipai dalies,straipsnio numer/is -iai aštuoniolika astronomin/is-iai tas, anas, tai rugpjūtis iš eikvojimas, švaistymas neapmokestintas atsipalaidavimas įvykdyti pagarba nekęsti uţbaigti atstumas atsisakyti šalutinis kelias pavydus pavydėtinas, keliantis pavydą 244

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems avvekla/s - -des avvärj/a -er-de axelvadd -en-ar

palaipsniui nutrauktas trukdyti, neleisti peteliai

B bada/ -r-de badrum -metbagagelucka -n-or baka/ -r-de bakelse -n-r bakifrån bakom Balticum bana -n-or banan -en-er bank -en-er banktjänsteman -mannen-män bara barn -etbarnslig -t-a barnvakt -en-er bastu -n-r be/ -r bad bett be/ -r bad om lov befinn/a -er befann sig väl befolkning -en-ar befria/ -r-de befrielsekrig -etbegrip/a -er begrep begåvning -en-ar behöv/a -er-de bekant(en) bekanta bekväm -t-a ben -etbensinmätare -nbensinpris -et-er bensinstation -en-er berg -etbero/ -r-dde på beroende på beröva/ -r-de beskriv/a -er beskrev beskrivning -en-ar

maudytis vonia bagţinė (mašinos) kepti kepinys iš uţ nugaros uţ Baltijos šalys ratas, čiuoţykla bananas bankas banko darbuotojas tik vaikas vaikiškas auklė pirtis maldauti, prašyti praštyi kieno nors leidimo gerai gyventi (šnek) gyventojų sk.apgyvendinimas išsivaduoti išsivadavimo karas suprasti protiniai gabumai reikėti, reikia, reikėjo paţįstamas patogus koja benzino matuoklis benzino kaina benzino kolonėlė kalnas priklausyti nuo(situacija) priklausomas nuo atimti, neprileisti aprašyti aprašymas 245

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems beslut/a -er beslöt sig för bestå -r bestod bestått (av) beställ/a -er-de beställ/a -er-de tid beställning -en-ar bestämm/a -er bestämde bestående besvik/en -et-na besvär -et besvärande besök/a -er-te besökare -nbetrakta/ -r-de betungande betyd/a -er-de betytt betydelse -n-r betyg -etbevisa/ -r-de bh (behå) -n-ar bibel -n biblar bibliotek -etbidrag -etbil -en-ar bild -en-er bilda/ -r-de bilist -en-er biljett -en-er biljettlucka -n-or biljettpris -etbillig -t-a bind/a -er band bio(graf) -en-er biskopssäte -t-n bit/a -er bet bjud/a -er bjöd björkis -et björn -en-ar blad -etbland bland annat (bl a) bli kär i bli/r blev blivit blick -en-ar

nuspręsti, nusprendţia, nuspendė susidaryti, susidėti uţsisakyti, uţsisako, uţsisakė susitarti dėl laiko uţsakymas nuspręsti, nusprendţia, nuspendė ilgalaikis nusivylęs bėda, nelaimė varginantis, kankinantis lankyti, aplankyti lankytojas atsiţvelgti, paisyti apsunkinantis, sunkus reikšti, reiškia, reiškė reikšmė paţymys įrodyti, patvirtinti mot. liemenėlė biblija biblioteka pašalpa automobilis paveikslas formuoti vairuotojas bilietas bilietų kasa bilieto kaina pigus (su-)rišti, riša, rišo biografas vyskupo rangas, vyskupija kąsti, kanda, kando kviesti, kviečia, kvietė berţo šakelė meška, lokys lapas tarp tarp kitko būti įsimylėjusiam būti, yra, buvo ţvilgsnis 246

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems block -etblodprov -etblomma -n-or blomsterkrans -en-ar blomstra/ -r-de blus -en-ar blå blått blå(a) blåbär -et bläddra/ -r-de bo/ -r-de bok -en böker bokhandel -n bokhandlar bokstav -en bokstäver bolag -etbonde -n bönder bondgård -en-ar bondstuga -n-or borgerlig -t-a borra/ -r-de bort borta bostadskvarter -etbotanik -en botten Bottniska viken bra bred brett breda bred/a -er-de brett bredvid brev -etbrevlåda -n-or brevväxla/ -r-de brinn/a -er brann brist/a -er brast brits -en-ar bro -n-ar broms -en-ar bromsa/ -r-de bror brodern bröder brudgum -men-mar brudpar -etbruka/ -r-de bry/r -dde sig om

blokas, grupė, blonknotas kraujo testas gėlė gėlių vainikas ţydėti, suklestėti palaidinė mėlynas mėlynė sklaidyti(knygą, ţurnalą) gyventi, gyvena, gyveno knyga, knygos(dgs) knygynas raidės pagal alfabetą įmonė ūkininkas ūkis ūkininko namas vidurinioji klasė įkyrėti, įgrysti šalin(kryptis) toli, atokiai gyvenamasis rajonas botanika dugnas Botnijos įlanka geras, gerai platus platinti, platina, platino šalia, ties, prie laiškas pašto dėţutė susirašinėti, susirašinėja, susirašinėjo degti, dega, degė sprogti, pratrūkti sofa, kušetė tiltas stabdţiai stabdyti, stabdo, stabdė brolis jaunoji jaunieji(vestuvių metu) daţniausiai( daryti ką nors) rūpintis 247

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems brygga -n-or bryt/a -er bröt bränn/a -er-de brännvin -et bröd -etbröst -etbuckla -n-or buksmärta -n-or bulle -n-ar burk -en-ar buss -en-ar bussig -t-a busskö -n-er by -n-ar bygg/a-er-de bygga ut buggnad -en-er byggnadsarbetare -nbyråkrati -n-er byte -t-n byxor -na båda både...och... båt -en-ar bär -etbär/a -bar bärga/ -r-de bärutflykt -en-er böj/a -er-de böra bör borde bort börja/ -r-de början

damba, molas, prieplauka lauţyti, lauţo, lauţė deginti, degina, degino dektinė duona krūtinė įdubimas, įspaudimas pilvo skausmas saldi bandelė skardinė autobusas malonus, meilus, mielas, geras autobusų eilė kaimas statyti, stato statė pastatyti pastatas statybininkas biurokratija pokytis kelnės abu...ir... abu...ir... laivas uoga nešti, nešioti gelbėti, išgelbėti uogavimas lenkti, lenkia, lenkė turėtų pradėti, pradeda, pradėjo pradţia

C cementgjuteri - et central -t-a centrum (ett) chilenare -nchips cigarett -en-er cykel -n cyklar

cemento darbai centrinis centras čilietis traškučiai cigaretė dviratis

D 248

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems dag -en-ar dagbok -en dagböker dagis -et(daghem -met-) dags att dagstidning -en-ar dam -en-er Danmark dans -en-er dansk -t-a de december del -en-ar dela/ -r-de med sig dem demonstration -en-er den(det,de) övriga den den där den här denna deras dess dessa dessutom det detalj -en-er detta dialekt -en-er dig dill -en din ditt dina direkt dit djup -t-a djur-et djärv -t-a doktor -n-er doktorandstudier -na dol/d -t-da dom dominans -en dominera/ -r-de

diena dienoraštis darţelis slaugos namai laikas(ką nors daryti) dienraštis ponia Danija šokis daniškas jie gruodis dalis dalintis jie demonstracija visi kiti tas, tai anas šitas tai, štai jų jo, jos(negyviems) tie, anie beje tai detalė tai dialektas tave krapas tavo tiesiai ten(kryptis) gylis gyvūnas drąsa, bebaimiškumas gydytojas doktorantūra paslėptas jie dominavimas, vyravimas dominuoti, dominuoja, dominavo 249

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems domkraft -en-er domkyrka -n-or dotter -n döttrar dotterbolag -etdra/ -r drog dragit igen dra/ -r drog sig dragig -t-a dramatik -en drick/a -er drack drottning -en-ar druva -n-or dryg dröj/a -er-de drömm/a -er drömde du dubbelrum -metdug/a -er dög duka/ -r-de duka/ -r-de fram dum -t dumma dunka/ -r-de dusch -en-ar dygn -et dyr -t-a då då och då då så dålig -t-a däck -et där därborta däremot därför därför att därifrån dö/ -r dog dött död -en

donkratas katedra duktė dukterinė įmonė uţtraukti(pvz.: uţtrauktuka) gulėti lovoje( iš ryto) vėjo traukiamas, skersvėjiškas drama gerti, geria, gėrė karalienė vynuogė išdidus uţsitęsti, uţsitęsia, uţsitęsė sapnuoti, sapnuoja, sapnavo tu dvivietis kambarys priimtinas, pakankamai geras padengti stalą išpakuoti (maistą) durnas dauţyti, belsti, trankyti dušas para brang/us -i-ūs tada tada ir tada tada taip blog/as -a-i padang/a -os tenai tenai kitavertus todėl, kad todėl, kad iš ten mirti, miršta, mirė mirtis

E effektiv -t-a effektförvarig -en-ar efter eftermiddag -en-ar

efektyvus bagaţinė po popietė 250

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems efterrätt -en eftersom eftervärlden efteråt eg/en -et-na egentlig -t-a egentligen ej ekonomi -n-er eld -en-ar eldfast -a elektricitet -en (=el) elektrisk -t-a eller eller hur elva elände -t emellertid en ena/ -r-de endast energi -n enfärga/d -t-de engelsk -t-a engelska engelsman -nen engelsmän enkel -t enkla enkelrum -met enkrona -n-or enligt enorm -t-a ense ensam -t-a enstaka er er ert era erbjud/a -er erbjöd erbjudande -t-n ett EU-Europeiska Unionen Europa evighet -en-er examen (ett)

saldus patiekalas nes, kadangi palikuonys, ainiai, būsimos kartos po to nuosavas tikras tikrai, iš tkrųjų, faktisškai ne(neigimas) ekonomika ugnis atsparus karsščiui elektra elektinis arba ar ne taip vienuolika nesėkmė vis dėlto, tačiau, kaip vienas, ţymimasis artikelis jungti(s); vienyti(s), vienintelis energija vienspalvis, nespalvotas angliškas anglų kalba angla/s -i paprastas, vienvietis, vienišas vienvietis kambarys viena krona pagal nenormalus suderintas vienišas keistas, neįprastas jus( apie ţmones) jūsų siūlyti, siūlo, siūlė pasiūlymas vienas, ţymimasis artikelis Europos Sąjunga Europa amţinybė, amţinumas egzaminas 251

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems examensfri -tt-a

be egzaminų

F fabrik -en-er fackligt ansluten -et-na faktiskt faktum faktumet fakta familj -en-er familjenöje -t-n familjesida -n-or fantastisk farfar farfadern farlig -t-a fasta/ -r-de fastan fast (än) fatta/ -r-de fattig -t-a februari fel fem fempoängskurs -en-er femte femtio femtilapp -en-ar femton fest -en-er fet -t-a fettsdagen ficka -n-or figur -en-er fika/ -r-de fil -en filosof -en-er fin -t-a finger fingret fingrar finnas finns fanns finnas kvar finne -n-ar finsktalande fira/ -r-de firma -n-or fisk -en-ar

fabrikas, gamykla profesinės sąjungos narys iš tikrųjų, faktiškai faktas šeima vieta šeimos pasirodymams visuomeninis puslapis neįtikėtinai, fantastiškai senelis (iš tėvo pusės) pavojingas, rimtas pasninkauti, pasninkauja, pasninkavo Gavėnia nors, net jei suprasti, supranta, suprato vargingas vasaris klaida, klaidingas penki penkių kreditų kursas penktas penkiasdešimt 50 kronų kupiūra penkiolika pobūvis, pokylis, vakarėlis rieb/us -I Uţgavėnės kišenė figūra gerti kava jogurtas, rūgpienis filosofas geras, graţus, puikus pirštas rastis, randasi, radosi pasilieka suomis šnekantis suomiškai švęsti, švenčia, šventė firma ţuvis 252

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems fiska/ -r-de fiske -t fiskeby -n-ar fiskpinne -n-ar fixa/ -r-de fjorton fjäll -etfjälltrakt -en-er fjärde flanera/ -r-de flaska -n-or fler flera flicka -n-or flitigt flod -en-er fly/ -r-dde flyg/a -er flög flygplats -en-er flykting -en-ar fogde -n-ar folk -etfolkliv -etfolkomröstning -en-ar fordon -etform -en-ar forskare -nforskningsresa -n-or fort fortfarande fortsätt/a -er-satte-satt fot -en fötter fotboll -en fotbollslag -etfotbollsplan -etfoto -t-n fram framför framgång -en-ar framme framtid -en fransk -t-a franskbröd -et-

ţvejoti, ţvejoja, ţvejojo ţvejyba ţvejų kaimas ţuvies pirsštelis (su-)taisyti, taiso, taisė keturiolika kalnas, kalvota vieta kalnuota vietovė ketvirtas klajoti, klajoja, klajojo butelis daugiau keletas mergaitė uolus, stropus, atkaklus upė pabėgti, vengti skristi, skrenda skrido oro uostas giminaitis šerifas, vyriausias teisėjas tauta, liaudis liaudies gyvenimas referendumas transporto priemonė forma, pavidalas tyrėjas, tyrinėtojas tyriamoji kelionė greitai vis dar tęsti, tęsia, tęsė pėda, pėdos futbolas futbolo komanda futbolo aikštė nuotrauka, fotografija pirmyn priešais sėkmė, pasisekimas priekyje ateitis prancūzišk/as -a-i prancūziška duona 253

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems fredag -en-ar freestyle -n-s frestelse -n-r fridlyst --a frihet -en-er friluftsmuseum musseet musseer frisk -t-a fritt frontalkrock -en-ar frossa/ -r-de frukost -en-ar frukt -en-er frus/en -et-na fråga -n-or fråga -r-de från främmande främst ful -t-a fundera/ -r-de fungera/ -r-de furubord -etfuska/ -r-de fyll/a -er-de fyndighet -en-er fyra fyrkant -en-er fyrkantig -t-a fyrtio fyrverkeri -et-er fysik -en få få får fick fått få/ -r fick igen något få/ -r fick igång något få/ -r fick reda på få/ -r fick tag på fågel -n fåglar fåtölj -en-er fängelse -t-er färda/s -des färg -en-er

penktadienis audio aparatūra pagunda, gundymas, vilionė apsaugot/as -i laisvė muziejus po atviru dangumi ţvalus, švieţias laisvai ( daryti kaţką) kaktomuša susiduręs apsiryti, persivalgyti pusryčiai vaisius sušalęs klàusimas klausti, klausia, klausė iš uţsieninis, svetimšalis svarbiausias, ţymiausias bjaurus, atstumiantis galvoti, mąstyti veikti, funkcionuoti pušinis stalas sukčiauti, sukčiauja, sukčiavo pildyti, pildo, pildė radin/ys -iai keturi keturkampis keturkampiškas keturiasdešimt fejerverkai fizika keletas gauti, gauna, gavo uţdaryti ką nors paleisti ką nors veikti išmokti, pasiruošti gauti teisę į ką nors paukštis fotelis kalėjimas keliauti, keliavo spalva 254

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems färga/d -t-de färgteve -n-ar Färöarna födelse -n-r föd/as -s-des fötts följ/a -er-de (med) följande för för all del för att för det mesta för en gångs skull för...sedan för/a för -de för/a för -de dagbok för/a för -de krig för/a för -de samtal förare -nförbandslåda -n-or förbered/a -er-de förbi förbjud/en -et-na förbli/ -r förblev förbud mot fördelaktig -t-a föredra/ -r-drog framför föregående föreläsning -en-ar föreläsningssal -en-ar färemål -etförena/d -t-de föreslå/ -r föreslog företag -etförfattare -nförfärligt förklara/ -r-de förkläde -t-n förknippa/d -t-de förlora/ -r-de förlåt förläng/a -er-de förmiddag -en-ar förnya/ -r-de

nuspalvotas spalvotas televizorius Farerų salos gimimas gimti, gimsta, sekti sekantis todėl, dėl to visomis reikšmėmis dėl to daţniausiai vieną kartą, tik kartą prieš kurį laiką laikyti, imti rašyti dienoraštį vesti, vykdyti karą (kariauti) kalbėtis, palaikyti pokalbį vairuotojas pirmosios pagalbos vaistinėlė pasiruošti, pasiruošia, pasiruošė pro šalį uţdraust/as -i pasilikti, pasilieka, pasiliko yra uţdraustas palankus, naudingas labiau mėgti......nei..... pirmesnis, ankstesnis skaitinys, skaitiniai auditorija tikslas jungtinis, sujungtas (pa)siūlyti, siūlo, siūlė bendrovė, kompanija, įmonė autorius, rašytojas labai baisiai, siaubingai paaiškinti, paaiškina, paaiškino prijuostė, prikyštė jungtinis, susivienijęs prarasti, praranda, prarado atleisk pailgiti, ištęsti rytas atnaujinti 255

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems förort -en-er förr förresten försiktig -t-a försiktigt förskräkligt först första förstå/ -r förstod förstått förstås förstör/a --de försvinn/a -er försvann försäkra/ -r-de försäkringsbolag -etförsäljningsvillkor -etförsök/a -er-te förtvivlat förut förvåna/ -r-de förvärvsarbete -t förälder -n föräldrar förelska/d -t-de förendra/ -e-de

priemiestis prieš tarp kitko atsarg/us -i-ūs atsaargiai siaubingai pirmas pirmas suprasti, supranta, suprato suprantama nainti, naikina, naikino išnykti, išnyksta, išnyko apsidrausti, apsidraudţia, apsidraudė draudimo kompanija prekybos terminai bandyti, bando, neviltyje, depresijoje anksčiau stebinti, stulbinti mokamas darbas tėvas, tėvai įsimylėjęs keisti, keičia, keitė

G gal/en -et-na Gamla stan gammal -t gamla gammaldags ganska gapa/ -r-de garage -tgarderob -en-er gardin -en-er gatukorsning -en-aar ge/ -r gav ut genast generös -t-a genom genomför/a -för -de gift -a gift/a -er-e sig(med) giftig -t-a

beprotis, kvailys, psichopatas, pamišęs senamiestis senas senamadiškas gana, gerokai, šiek tiek išsiţioti, išsiţioja, išsiţiojo garaţas rūbų spinta uţuolaidos sankryţa atiduoti, išleisti tuojau pat, nedelsiant dosn/us -i-ūs per atlikti, atlieka, atliko vedę/s -ę susituokti su nuoding/as -i 256

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems gilla/ -r-de gissa/ -r-de gitarrist -en-er givande -glaciär -en-er glad glatt glada glas -et glass -en glesbefolka/d -t-de glömm/a -er glömde glömt gnugga/ -r-de god gott goda goddag godis -et golv -etgranne -en-ar gratis gratulera/ -r-de grej -en-er grek -en-er grilla/-r-de gropig -t-a grunda/ -r-de grundläggare -ngrundskolelärare -ngrupp -en-er grusväg -en-ar grym -t-ma grå grått grå(a) grädda/ -r-de grädde -n gräll -t-a gränd -en-er gräs -et grön -t-a gul -t-a guldålder -n gymnasi/um -et-er gymnasieskola -n-or gymnastisera/ -r-de gå miste om gå/r gick gått gång -en-er

mėgti, mėgsta, mėgo (at-)spėti, spėja, spėjo gitarista/s -i teikiantis pasitenkinimą ledyna/s -i laiminga/s - -i stiklinė, taurė, stiklelis ledai retai apgyvendintas uţmiršti, uţmiršta, uţmiršo trinti, trina, trynė (trintuku) ger/as -a -i kaip gyvenate? saldainiai grindys kaimyn/as -ė-ai uţ dyką sveikinti, sveikina, sveikino daiktas -ai graika/s -ai kepti, kepa, kepė ant grotelių duobėtas, duobėti (į)steigti, steigia, steigė steigėja/s -i pradinės mokyklos mokytojas grupė -s ţvyrkel/is -iai ţiaurus, negailestingas pilk/as -i kepti, kepa, kepė ant grotelių grietinėlė garsus, ryškus, akinantis skersgatvi/s -ai ţolė ţali/as gelton/as -a-i aukso amţius vidurinė klasikinė mokykla gimnazij/a -os mankštintis, mankštinasi, mankštinosi neturėti galimybės eiti, eina, ėjo kartas, kartai 257

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems gård -en-ar gäll/a -er-de gäng -etgärna gäst -en-er gästgiveri -et-er gör/a - gjorde gjort gör/a gör gjorde ont

ūki/s -ai kreiptis, apeliuoti, liesti gauj/a -os mielai svečia/s -i uţeigos namai, smuklė daryti, daro, darė skaudinti, skaudina, skaudino

H ha besök av ha roligt ha råd(med) ha rätt (i) ha/ -r-de haft hage -n-ar haka/ -r-de upp sig hall -en-ar halmtak -et halv (en) halvtimme -n-ar hamburgare -nhamn -en-ar hamna/ -r-de han hand -en händer handel -n handla/ -r-de handling -en-ar handskfack -ethandskrift -en-er hans hastig -t-a hastighetskontroll -en-er hata/ -r-de hav -ethej hela helg -en-er heller helst hem -methemland -et -länder

turėti lankytojų iš gerao leisti laiką pajėgti, įstengti turėti, turi, turėjo teisę turėti, turi, turėjo piev/a -os pasismeigti, pasismeigia, pasismeigė halė -s šiaudinis stogas pusė pusvaland/is -ţiai hamburgeris uosta/s -i pasibaigti, pasibaigia, pasibaigė jis rank/a -os mainai (apsi)pirkti, perka, pirko dokumenta/s -i pirštinių dėţė rankraš/tis -čiai jos greitas, spartus, sraunus greičio kontrolė nekęsti, nekenčia, nekentė vandenyna/s -i labas visa, visą išeiginė, savaitgalis bet kuris, tas ar kitas verčiau, geriau namai, šeimos ţidinys gimtoji šalis 258

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems hemma hemskt hennes het/a -er hette hetat hink -en-ar hinn/a -er hann(med) hiss -en-ar hit hitta/ -r-de hit hitta/ -r-de på hitta/ -r-de hittills hjälp -en hjälp/a -er -te hon honom hoppas hoppas hoppades hosta -n hota/ -r-de hotell -ethund -en-ar hundra hundralapp -en-ar hundskit -en-ar hunger -n hur hur dags? hur länge hur som helst hus -ethusmanskost -en hustru -n-r huvud -et-en huvudsakligen huvudstad -en -städer huvudvärk -en hyfsa/d -t-de hyfsat hygglig -t-a hål -ethåll -ethålla -er höll håll/a -er höll med (om)

namie baisiai, siaubingai jos vadintis, vadinasi, vadinosi kibira/s -i suspėti, suspėja, suspėjo lifta/s -i čia (kryptis) rasti kelia į čia sugalvoti, sugalvoja, sugalvojo rasti, randa, rado iki tol pagalba padėti, padeda, padėjo ji jį, juo tikėtis kosulys gązdinti, gązdina, gązdino viešbu/tis -čiai šuo, šunys šimtas 100 kronų šuns išmatos alkis, badas kaip kelintą valandą? kiek ilgai bet kokiu atveju nama/s -i tradicinis maistas ţmon/a -os galv/a -os daugiausia, iš esmės sostinė -s galvos skausmas geras, malonus, meilus, simpatiškas ne toks jau blogas geras, draugiškas skylė -s krypt/is -ys laikyti, laiko, laikė sutikti, sutinka, sutiko (su nuomone) 259

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems håll/a -er höll reda på hård hårt hårda hårt bröd häl -en-ar hälft -en-er häll/a -er-de hälsa -n hälsa/ -r-de någon hälsa/ -r-de på hämta/ -r-de händ/a -er hände häng/a -er-de häng/a -er-de med här härifrån härlig -t-a härmed häromkvällen häruppe häxa -n-or höft -en-er hög -en-ar hög -t-a höger högiju/dd -tt-dda högskola -n-or högst högstadi/um -iet högtid -en-er hönsfjäder -n -fjädrar hör/a hör -de höst -en-ar

rūpintis, rūpinasi, rūpinosi kietas, kieta, kieti duonos traškučiai kuln/as -ai pusė pilti, pila, pylė sveikata pasisveikinti, pasisveikina, pasisveikino aplankyti, aplanko, aplankė pasiimti, pasiima, pasiimė atsitikti, atsitinka, atsitiko kabėti, kaba, kabėjo eiti kartu, sutarti čia aukštai iš čia nuostab/us -ūs šiuo, šituo būdu kitą vakarą čia aukštai ragan/a -os šlaun/is -ys krūv/a -os aukšt/as -i kairė triukšming/as -i aukštoji mokykla aukščiausias mokyklos klasės paaugliams šventė, festivalis vištos plunksn/a -os girdėti, girdi, girdėjo ruduo

I i i affärer i alla fall i natt i närheten av i samband med i stället för i telefon

(vartojamas nurodant vietininką) su reikalais bet kokiu atveju šiąnakt šalia prie kartu su vietoj (ko nors) per telefoną 260

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ibland icke icke-rökare -nidag idé -n-er idrott -en-er ifall igår ihjäl ihjälskjut/en -et-na ihop ihållande ikväll illa imorgon imorgon bitti i morse imponera/d -t-de imponerande in in i/in på inalles inblanda/d -t-de inbromsning -en-ar indier -nindisk -t-a industri -n-er industriland -et-länder ing/en -et-a ingenjör -en-er ingenstans ingenting ingående ingång -en inköp -etinlagd sill inland -et innan (dess) inne innehåll/a -er -höll inomhus

kartais nenerūkant/is -ys šiandien idėj/a -os sportas tuo atveju, ar vakare negyvas nušaut/as -i kartu pastovus vakare blogai rytoj anksti iš ryto rytoj anksti iš ryto anksti ryte daryti įspūdį įspūdingas į į vidų, į iš viso įsitraukęs, įtrauktas stabdţiai indas (tautybė) indišk/as -i pramonė pramoninė šal/is -ys nei vienas inţinier/ius -iai niekur niekas, nieko sudarantis įėjimas pirkim/as -ai sūdyta silkė vidus, vidaus pusė prieš tai daiktas į kaţką įdėtas turėti (savyje), būti, susidaryti viduje susikaupti, susikaupia, susikaupė kaţkam

inrikta/d -t-de på 261

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems insats -en-er institution -en-er inte inte alls inte ett dugg inte farligt inte... heller inte klok -t-a inte mycket inte sant? inte särskilt inte så noga inte.. utan intellektuell -t-a intressant --a intressera/d -t-de (av) introducera/ -r-de inträffa/ -r-de invandring -en-ar invånare -nirländare -nis -en isbana -n-or isfri -tt-a Island italiensk -t-a

indėl/is -iai institucij/a -os ne ne(...) visiškai nė maţ neblogas nei...nei pamišęs nedaug netiesa nevisiškai nerūpi ne...bet intelektual/us -ūs įdom/us -ūs susidomėti, susidomi, susidomėjo pristatyti, pristato, pristatė pasitikti, pasitinka, pasitiko imigracija gyventoj/as -ai air/is -iai ledas čiuoţykl/a -os be ledo Islandija itališk/as -i

J ja ja visst jag jaga/ -r-de jaha jaktlag -en-ar januari jaså jobba/ -r-de jobbig -t-a jogga/ -r-de jordgubbe -n-ar jordlös -t-a jordnöt -en -nötter ju

taip ţinoma aš medţioti, medţioja, medţiojo štai kaip medţioklės įstatym/as -ai sausis iš tikrųjų(?) dirbti, dirba, dirbo sunkus darbas risnoti, risnoja, risnojo braškė -s beţemi/s -ai ţemės riešut/as -ai ţinai (šnek.) 262

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ju...desto... jugoslav -en-er juli juni just just nu jämförelse -n-r jämt järnmalm -en-er järnväg -en-ar järnvägsstation -en-er jättelik --a jättesnygg -t-a

tas...ir tas.... jugoslav/as -ė-ai liepa (mėnuo) birţelis tiksliai kaip tik dabar palyginimas visada metalo rūda geleţinkelis geleţinkelio stotis gigantiškas labai graţus, patrauklus

K kafeteria -n-or kaffe -t kaffetermos -en-ar kaka -n-or kal -t-a kall -t-a kalla/ -r-de kallna/ -r-de kanal -en-er kandidat -en-er kanske kant -en-er karta -n-or kasta/ -r-de en blick kasta/ -r-de vatten katastrof -en-er katolik -en-er katolsk -t-a kemisk -t-a kex -etkille -n-ar kilo -t kjol -en-er

kavinė -s kava termos/as -ai pyragai/tis -čiai tuš/čias -ti, skurd/us -ūs šalt/as -i šaukti, šaukia, šaukė šalti, šąla, šalo kanal/as -ai kandidat/as -ai turbūt, galbūt krašt/as -ai, kamp/as -ai ţemėlap/is -iai ţvilgsn/is -iai šlapintis, nusišlapinti katastrof/a -os katalik/as -ai katalikišk/as -i chemišk/as -i keks/as -ai vaikin/as -ai kilogramas sijon/as -ai pasirūpinti (savimi), išspręsti, išsikapstyti ryšelis, puokštelė klasė -s klasifikacij/a -os

klara/ -r-de(sig) klase -n-ar klass -en-er klassifikation -en-er 263

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems klassisk -t-a klicka/ -r-de ut klimat -etklubbanslut/en -et-na klä/ -r-dde sig kläder -na klädensplagg -etklämm/a -er klämde knacka/ -r-de knopp -en-ar knappast knäckebröd -et ko -n-r koalition -en-er kokbok -en-böcker kol -et kolla/ -r-de kollegieblock -et kollidera/ -r-de komm/a -er kom att komm/a -er kom fram till komm/a -er kom fram komm/a -er kom ihåg komm/a -er kom kommit komm/a -er kom sig kommun -en-er kommunikation -en-er kompis -en-ar kompromiss -en-er konditori -et-er konduktör -en-er konflikt -en-er konsert -en-er konservera/ -r-de konst -en-er konstig -t-a konstmuseum -museetmuseer konsumption -en kontakta/ -r-de kontor -etkonung -en-ar kopp -en-ar

klasišk/as -a-i padėti sviesto rutuliukus ant viršaus klimatas klubo nar/ys -iai apsirengti, apsirengia, apsirengė drabuţiai straipsnis apie aprangą suspausti, suspaudţia, suspaudė belsti, beldţia, beldė pumpur/as -ai sunkiai, vargiai duonos traškučiai karvė -s koalicij/a -os receptų knyga anglis tikrinti, kontroliuoti uţrašų blonknotas susidurti, susiduria, susidūrė ruoštis daryti kaţką prieiti, prieina, priėjo paaiškėti, paaiškėja, paaiškėjo prisiminti, prisimena, prisiminė ateiti, ateina, atėjo atsitikti, atsitinka, atsitiko savivaldybė -s susisiekim/as -ai draug/as -ai kompromis/as -ai kavos parduotuvė -s kontrolier/ius -iai konflikt/as -ai koncert/as -ai konservuoti, konservuoja, konservavo men/as -ai keist/as -i meno muziej/us -ai suvartojimas susisiekti, susisiekia, susisiekė kontor/a -os karal/ius -iai puodel/is -iai 264

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems atsipalaiduoti, atsipalaiduoja, atsipalaidavo krepš/ys -iai trumpas per nugarą trump/as -i dešrelė -s kainuoti, kainuoja, kainavo kaina, išlaidos jėga, stiprybė tvirtai, stipriai jėgainė -s apsikabinim/as -ai kreditinė -s kortelė -s kar/as ai karalius kovotojas karo laiv/as -ai apie, aplink kron/a -os šliauţti, šliauţia, šliauţė varginantis, kankinantis vėţ/ys -iai sirgimas, negalavimas pagalvė -s malonumas, smagumas, juokas kultūra kultūros pusė karalius karaliaus valdţia Karalių rūmai galėti, gali, galėjo ţinios sėkmingas manevras, ţingsnis kurs/as -ai kreivė -s pusbrolis, pusseserė krant/as -ai likęs moterišk/as -i šaka, sritis vakar/as -ai vakaro laikraštis šaldyti, šaldo, šaldė šaltis

koppla/ -r-de av korg -en-ar korsrygg -en kort --a korv -en-ar kosta/ -r-de kostnad -en-er kraft -en-er kraftigt kraftverk -etkram -en-ar kreditkort -etkrig -etkrigarkung -en-ar krigsskepp -etkring krona -n-or kryp/a -er kröp krånglig -t-a kräfta -n-or krämpa -n-or kudde -n-ar kul kultur -en-er kultursida -n-or kung -en-ar kungamakt -en Kungliga slottet kunna kan kunde kunnat kunskap -en-er kupp -en-er kurs -en-er kurva -n-or kusin -en-er kust -en-er kvar kvinnlig -t-a kvist -en-ar kväll -en-ar kvällstidning -en-ar kyl/a -er-de kyla -n 265

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kylskåp -etkyrka -n-or kyrkoherde -n-ar käk -et källa -n-or källare -nkänn/a -er-de till känn/a -er kände kän/d -t-da kärlek -en kärnkraft -en kärnkraftverk -etkö -n-er kök -etköksbord -etköksmaskin -en-er köp/a -er-te Köpenhamn kör/a kör -de om kör/a kör -de på kör/a kör -de kött -et

šaldytuv/as -ai baţnyč/ia -ios klebonas maistas šaltinis rus/ys -iai prijausti, ţinoti jausti, jaučia, jautė ţinom/as -i meilė atomo energija atominė jėgainė -s eilė -s virtuvė -s virtuvinis stal/as -ai virtuvės technika pirkti, perka, pirko Kopenhaga aplenkti, aplenkia, aplenkė įvaţiuoti, įvaţiuoja, įvaţiavo vairuoti, vairuoja, vairavo mėsa

L laboratorium laboratoriet -ier

laboratorij/a -os (pa)taisyti, paruošti, paruošia, paruošė(maistą) sluoksnis, sandėlis, saugykla, stovykla komandos spalv/a -os šalis, šalys kaim/as -ai šalies dal/is -ys srit/is -ys; provincij/a -os priemiestin/is -iai autobus/as -ai paleisti, paleidţia, paleido krovinin/is -iai automobil/is -iai lotynišk/as -a-i lašiš/a -os šypsotis, šypsosi, šypsojosi vadov/as -ai; vedl/ys -iai liūdn/as -a-i identifikacija, asmens dokumentai ieškoti, ieško, ieškojo (ko nors)

laga/ -r-de lager lagret lagfärg -en-er land -et länder landsbygd -en landsdel -en-ar landskap -et landsvägsbuss -en-ar lansera/ -r-de lastbil -en-ar latinsk -t-a lax -en-ar le/ -r log ledare -nledsen ledset ledsna legitimation -en leta/ -r-de efter 266

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lev/a -er-de levande leveransvillkor -etlid/a -er led ligg/a -er-låg legat lika...som likadan -t-a like likna/ -r-de liksom lila limpa -n-or lina -n-or lindrigt linje -n-r lita/ -r-de på lite lite av varje lite gran liten litet små liter -n litteratur -en-er litteraturvetenskap -en livlig -t-a ljus -t-a lo -n-ar (lodjur -et-)

gyventi, gyvena, gyveno gyvenant/is -i-ys pristatymo termin/as -ai kentėti, kenčia, kentėjo gulėti, guli gulėjo; būti(išsidėsčiusiam) taip...kaip panaš/us -i-ūs lygūs panašėti, panašėja, panašėjo lyg, tartum, tarsi rausvai violetinis kepal/as -ai linij/a -os šiek tiek, lengvai, nestipriai linij/a -os; virvė -s pasitikėti, pasitiki, pasitikėjo (kaţkuo) truputį truputį kiekvieno truputį maţ/as -a-i litr/as -ai literatūr/a -os literatūros moksl/as -ai gyvybing/as -a-i švies/us -i-ūs lūš/is -ys pritraukti, pritraukia, pritraukė (dėmesį) svirnas, klėtis, darţinė, tvartas vietin/is -iai traukin/ys -iai paţadėti, paţada, paţadėjo pūkuot/as -a-i; pūkin/is -ė-iai oras kut/as -ai; spurg/as -ai nusiraminti, nusiramina, nusiramino pietūs(maistas) plaučių uţdegimas apgaudinėti, apgaudinėja, apgaudinėjo dţiovint/a -os menkė -s pasisekti, pasiseka, pasisekė pakelti, pakelia, pakėlė priekinis ţibintas, priešakinės šviesos

lock/a -r-de loge -n-ar lokaltåg -etlova/ -r-de luddig -t-a luft -en lugg -en-ar lugna/ -r-de sig lunch -en-er lunginflammation -en lura/ -r-de lutfisk -en-ar lyckas lyckas lyckades lyftla -er-e lykta -n-or 267

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lys/a -er-te upp lyssna/ -r-de låg -t-a lågpris lån -etlåna/ -r-de lång -t-a långbyxor -na långsam -t-ma långt långtråkig -t-a långärma/d -t-de låt/a -er lät bli låtsa/s låtsas -des inte om läge -t-n lägenhet -en-er lägg/a -er lade av lägg/a -er lade in lägg/a -er lade ned lägg/a -er lade lagt lämna/ -r-de läkare -nlängre längre bak längre fram längs längta/ -r-de efter lär/a lär -de lära känna lärare -nläs/a -er-te läsk -en lätt --a lättöl -et läxläsning -en lök -en-ar lön -en-er löpning -en lördag lös/a -er-te lösbland -etlösnummer -numret löv -et-

apšviesti, apšviečia, apšvietė klausyti, klauso, klausė ţem/as -a-i ţema kaina paskol/a -os skolinti, skolina, skolino ilg/as -a-i ilgos laisvos kelnės lėt/as -a-i tolim/as -a-i nuobod/us -i-ūs ..su ilgomis rankovėmis palikti, palieka, paliko(kaip yra) ignoruoti, ignoruoja, ignoravo vieta, situacija but/as -ai sustabdyti; palikti marinuoti, sūdyti, rauginti išleisti, išleidţia, išleido dėti, deda, dejo; guldyti palikti, palieka, paliko (pastatą) gydytoj/as -a-ai ilgiau toliau atgal toliau į priekį palei ilgėtis, ilgisi, ilgėjosi mokyti, moko, mokė paţinti mokytoj/as -a-ai skaityti, skaito, skaitė gaivinantis gėrimas lengv/as -a-i šviesus alus namų darbai svogūn/as -ai atlyginim/as -ai bėgim/as -ai šeštadienis išspręsti, išsprendţia, išsprendė palaid/as -i popier/ius -iai vienintelė kopija lap/as -ai 268

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

M mage -n-ar mager -t magra magplåga -n-or magsår -etmaj majstång -en -stänger makt -en-er

pilvas, skrand/is -ţiai plon/as -a-i(apie ţmogų) pilvo skausm/as -ai skrandţio op/a -os geguţė (mėn) geguţės med/is -ţiai jėga, valdţia prikimštaspasipūtęs, patenkintas savimi rūd/a -os mam/a -os ţmogus, gyvas padaras vyr/as -ai mandat/as -ai migdol/as -ai migdolų masė vyrišk/as -i patriarchalinė visuomenė ţemė, vieta marketingo skyr/ius -iai marketingo viršinink/as -ai ţemės savinink/as -ai uogienė -s kovas (mėn) mašin/a -os maistas matematika maisto ruošimas valgomasis šaukšt/as -ai matematika maisto prekė -s valgymo viet/a -os su šalies gyventoj/as -a-ai informuoti, bendrauti kol viduramţiai vidutinio amţiausmedicina, vaist/as -ai nar/ys -iai kavos filtr/as -ai

mallig -t-a malm -en-er mamma -n-or man man -nen män mandat -etmandel -n mandlar mandelmassa -n manlig -t-a manssamhälle -t-n mark -en marknadsavdelning -en-ar marknadsschef -en-er markägare -nmarmelad -en mars maskin -en-er mat -en matematik -en matlagning -en matsked -en-ar matte = matematik matvara -n-or matvrå -n-r med medborgare -nmeddelat -r-de medan medeltida medelålders medicin -en-er medlem -men-mar melittafilt/er -ret 269

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems mellan mellersta men mer mest meter -nmetod -en-er middag -en-ar middnatt middnattssol -en midsommar -en -somrar midvinter -n mig mil (en) mild milt milda militärtjänst -en miljon -en-er miljö -n-er miljövän -nen-ner miljövård -en min mitt mina mineral -en-er minnas minns mindes minne -t-n missnöj/d -t-da misstänktssamhet -en-er missväxtår -etmitt i mjölk -en mor mordern mördrar morbror -brodern -bröder morgon -en morgnar morgonrock -en-ar mormor -modern -mödrar morsa -n mossmark -en-er mot motionsgymnastik -en motionsspår -et motorhuv -en-ar mumsa/ -r-de mun munnen munnar museum museet museer

tarp centrin/is -ė-iai bet daugiau daugiausiai, daţniausiai metr/as -ai metod/as -ai pietūs (maistas) vidurnaktis vidurnakčio saulė vidurvasar/is -iai vidurţiem/is -iai mane švediška mylia (10 km) šveln/us -i-ūs karinė tarnyba milijon/as -ai aplink/a -os aplinkosauginink/as -ė-ai aplinkos apsauga mano mineral/as -ai atsiminti, atsimena, atsiminė atmint/is -ys nepatenkint/as -a-i įtarimas, nujautim/as -ai nederliaus metai viduryje (tarp to ir ano) pienas motin/a -os motinos brol/is -iai ryt/as -ai chalat/as -ai močiutė -s mama, mamytė -s pelkė -s, bal/a -os prieš bendras fizinis lavinimas bėgimo/slidinėjimo takel/is -iai variklio dangtis (kapotas) kramsnoti, kramsnoja, kramsnojo burn/a -os muziej/us -ai 270

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems musik -en muskel -n muskler muttra/ -r-de mycket myndigheter -na mynt -etmyr -en-ar mysig -t-a må/ -r-dde illa måla/ -r-de månad -en-er månadskort -etmåndag många måste människa -n-or märk/a -er-te möbel -n möbler möjligen mönster mönstret mörk-t-a mötande möte -t-n

muzika raumuo, raumenys murmėjimas, burbėjimas; niurnėjimas labai daug valdţia; įgaliojimai, kompetencijos sfera monet/a -os pelkė -s, liūn/as -ai miel/as -a-i, ţaving/as -a-i jaustis, jaučiasi, jautėsi nekaip daţyti, daţo, daţė mėnuo, mėnes/is -iai mėnesinis bilietas pirmadienis daug(suskaičiuojama) privalo ţmogus, ţmonės paţymėti, pareikšti, pareiškia, pareiškė bald/as -ai galbūt, galimas daiktas modelis, šablonas, pavyzdys tams/us -i-ūs artėjantis; ateinantis, būsimas susitikim/as -ai; susirinkim/as -ai

N namn -etNapoleonbakelse -n-r nationalstat -en-er natt -en nätter natur -en-er naturligvis naturtillgång -en-ar naturvetenskap -en-er ned nederlag -etnej ner nere nervös -t-a neutral -t-a ni nio

vard/as -ai kepinio pavadinimas nacionalinė -s valstybė -s nakt/is -ys gamta, kaim/as -ai (savaime) suprantama, naturaliai gamtos ištekliai gamtos moksl/as -ai ţemyn nugalėjimas, sumušimas; įveikimas ne ţemyn (parodo kryptį) ţemai nerving/as -a-i neutral/us -i-ūs jūs devyni 271

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems nittio nitton

devyniesdešimt devyniolika gėrėtis, gėrisi, gėrėjosi, patirti malonumą atsargus; atidus; kruopštus; tikslus šiaurėsSkandinavija Šiaurės Airija šiaurin/is -ė-iai arktinė Skandinavijos dalis Norvegija šiaurė šiaurin/is -ė-iai ţmogus(ţmonės) iš Švedijos šiaurės lapkritis dabar šiais laikais numer/is -iai dabartiniais laikais nauj/as -a-i naujien/a -os blaivus, nuolankus, saiking/as -a-i neseniai, pastaruoju metu; šiomis dienomis kaţkuris, kaţkok/s -ia-ie kada nors ką nors, kurį nors dėl, uţ, matot (įterpinys) kada arti, beveik apylinkė; vietovė; kaimynystė, artimumas pri(si)artinti, pri(si)artina, pri(si)artino kampinė parduotuvė kitas, sekantis beveik būtin/as -a-i; neišvengiam/as -a-i patenkint/as -a-i atrakcionų park/as -ai

njut/a -er njöt av noggran/ -nt-na nord Norden Nordirland nordisk -t-a Nordkalotten Norge norr norra norrländsk -t-a november nu numera nummer numret nuförtiden ny nytt nya nyhet -en-er nykter -t nyktra nyligen någon något några någonsin någonting nämligen när nära närhet -en närma/ -r-de sig näröppet (ett) nästa nästan nödvändig -t-a nöj/d -t-da nöjespark -en-er O

nemalonus, nesmagus, atstumiant/is i-ys

obehaglig -t-a 272

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems obekväm -t-a obligatorisk -t-a observation -en-er och också ofta ogärna oheroisk -t-a oklanderlig -t-a oktober okän/d -t-da olik -t-a olja -n-or olle -n-or olycka -n-or om omedelbar -t-a omedelbart omfatta/ -r-de omgivning -en-ar

nepatog/us -i-ūs priverstin/is -ė-iai; privalom/as -a-i stebėjimas, prieţiūra ir taip pat daţnai nenorintis; daromas nenoromis neheroišk/as -a-i neklaiding/as -a-i; neklystam/as -a-i spalis (mėn) neţinom/as -a-i skirting/as -a-i; kitok/s -ia -ie aliejus, tepal/as -ai šiltas megztin/is -iai nelaimė -s jei, ar, arba neatidėliojamas, nedelsiamas tučtuojau; nedelsiant, neatidėliojant susidėti, susideda, susidėjo; susidaryti apylinkės, kaimynystė mirti, miršta, mirė (nenatūralia mirtimi) apytiksliai, apie plotas, teritorija, apylinkė sukrėst/as -a-i neįmanom/as -a-i blogis; blogybė -s, piktţaizdė -s trečiadienis skausmas skrandyje ţod/is -ţiai ţodyn/as -ai deramai, tinkamai, padoriai organizuoti, sutaisyti, išrūšiuoti jaudintis, jaudinasi, jaudinosi neram/us -i-ūs, nerimasting/as -a-i mus sūr/is -iai sūrio sumuštin/is -iai netikr/as -a-i; neįsitikin/ęs -usi-ę siaubing/as -a-i neįprast/as -a-i

omkomm/a -er-kom omkring område -t-n omtumla/d -t-de omöjlig -t-a ond ont onda onsdag ont i magen ord -etordbok -en -böcker ordentligt ordna/ -r-de oroa/ -r-de sig orolig -t-a oss ost -en-ar ostsmörgås -en-ar osäker -t osäkra otäck -t-a ovanlig -t-a P 273

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems packa/ -r-de packa/ -r-de ur pappa -n-or papper -etpar -etpark -en-er parkera/ -r-de parti -et-er pass -etpassa/ -r-de (till) passa/ -r-de in i patientbricka -n-or pendeltåg -etpendla/ -r-de pengar -na pensionär -en-er period -en-er persika -n-or person -en-er personbil -en-ar personnummer -numret pittoresk -t-a plasthandtag -etplats -en-er platsannons -en-er platta/ -r-de till plocka/ -r-de plugga/ -r-de

pakuoti, pakuoja, pakavo išpakuoti, išpakuoja, išpakavo tė/tis -čiai popier/ius -iai por/a -os park/as -ai parkuoti, pastatyti mašiną patij/a -os pas/as -ai tikti, tinka, tiko tilpti, telpa, tilpo paciento, ligonio kortelė -s traukinys vaţinėti nuolatiniu bilietu vaţiuoti su nuolatiniu bilietu pinigai pensinik/as -ė-ai period/as -ai persik/as -ai asmuo, asmenys asmeninis automobil/is -iai asmens kod/as -ai vaizdingas, vaizdus; gyvas, raiškus plastikin/is -iai maišeil/is -iai viet/a -os vietos anons/as -ai plokštinti, plokština, plokštino rinkti, renka, rinko mokytis, mokosi, mokėsi; "kalti" pataisyti paskubomis, uţlopyti, uţtaisyti staig/us -i-ūs berniuk/as -ai policija, policinink/as -ė-ai politika politik/as -ai politišk/as -a-i bulvės fri popgrupė -s populiar/us -i-ūs porcij/a -os pašt/as -ai bulvė -s bulvių traškučiai

plåstra/ -r-de om plötslig -t-a pojke -n-ar polis -en-er politik -en politiker -npolitisk -t-a pommes frites popgrupp -en-er populär -t-a portion -en-er postkontor -etpotatis -en-/-ar potatischips 274

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems praktiskt taget prata/ -r-de precis prenumerera/ -r-de present -en-er presentation -en-er pris -etprivat --a privatbilism -en privatskola -n-or problem -etprodukt -en-er professor -n-er program -metpromenad -en-er prova/ -r-de provins -en-er pryd/a -er-de pumpa/ -r-de punktering -en-ar på på grund av påsk -en påskkäring -en-ar påstå/ -r påstod påstått pärm -en-ar päron -et-

praktiškai, faktiškai kalbėti, kalba, kalbėjo tiksliai, būtent taip prenumeruoti dovan/a -os prezentacij/a -os kain/a -os privat/us -i-ūs asmeninis automobil/is -iai priva/ti -čios mokykl/a -os problem/a -os produkt/as -ai profesor/ius -iai program/a -os pasivaikščiojim/as -ai bandyti, bando, bandė; testuoti; matuotis provincij/a -os (pa)puošti; (pa)dailinti pumpuoti, pumpuoja, pumpavo pradūrim/as -ai prie, ant, nurodo vietą dėl to kad Velykos Velykė -s palaikyti, palaiko, palaikė; paremti aplank/as -ai kriaušė -s

R rad -en-er radioaktiv -t-a raffig -t-a rak -t-a ramla/ -r-de rand -en ränder randig -t-a rask -t-a rast -en-er recension -en-er recept -etredan redogör/a -gör -gjorde för

linij/a -os; eilė -s radioaktyv/us -i-ūs stulbinant/is -i-ys, gluminant/is -i-ys ties/us -i-ūs griūti, griūna, griuvo juost/a -os, dryţ/is -iai, ruoţ/as -ai juostuot/as -a-i smark/us -i-ūs, judr/us -i-ūs pertrauk/a -os perţiūr/a -os; recenzij/a -os recept/as -ai jau duoti ataskaitą 275

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems reformation -en regel -n regler regent -en-er regering -en-ar regeringstid -en-er regn -et regnskur -en-ar regnställ -etrejäl -t-a relativ -t-a religion -en-er ren -en-ar ren -t-a renat renovera/ -r-de renskötare -nrepresentant -en-er representera/ -r-de resa/ -r-te resecheck -en-ar reservhjul -etreseskildring -en-ar resklar -t-a respektive rest -en-er restaurang -en-er restaurangvagn -en-ar resultera/ -r-de i riddare -nrik -t-a rike -t-n rikedom -en-ar Riksdagen Riksdagshuset riksdagsledamot -n ledamöter riksdagsval -etriksväg -en-ar riktig -t-a riktigt ring -en-ar ring/a -er-de rinnade risig -t-a

Reformacija taisyklė -s monarch/as -ai, vadov/as -ė-ai vyriausybė -s karaliavim/as -ai lietus kruš/a -os (lietaus) vandeniui nepralaid/us -ūs vientisas, ištisinis, nepertraukiamas giminišk/as -a-i religij/a -os elni/as -ai švar/us -i-ūs, grynas, be priemaišų gryna degtinė renovuoti, renovuoja, renovavo elnių medţiotoj/as -ai atstov/as -ė-ai atstovauti, atstovauja, atstovavo keliauti, keliauja, keliavo kelionės ček/is -iai atsarginis rat/as -ai pakait/a -os apie keliones pasirengęs išvykti atitinkamai, nurodyta tvarka likutis, liekana restoran/as -ai restorano vagon/as -ai išeiti, išplaukti, būti (ko) jojik/as -ė-ai turting/as -a-i karalystė -s; srit/is -ys turt/as -ai Seimas Seimo rūmai seimo nar/ys -iai Seimo rinkimai pagrindin/is -iai kel/ias -iai tikr/as -a-i, realus, faktinis tikrai, iš tikrųjų ţied/as -ai; rat/as -ai skambinti, skambina, skambino bėgantis (vanduo) apdauţytas, sudauţytas, nuskuręs 276

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems rispa -n-or roa/ -r-de sig roddbåt -en-ar rolig -t-a roman -en-er rubrik -en-er rufsig -t-a rum rummet rund runt runda rundvandring -en-ar rutig -t-a rygg -en-ar ryggsmärta -n-or ryggsäck -en-ar rymlig -t-a rå/ -r-dde om någon råd -et råd/a -er-dde inget tvivel om råka/ -r-de råvara -n-or rädd -a rätt rätt -en rätt -en-er rätta -n röd rött röda röd avgång rök/a -er-te rökare -nrökning -en röst -en-er rösta/ -r-de rösträtt -en

įdrėskim/as -ai; ţymė -s pasilinksminti, pasilinksmina, pasilinksmino irklinė -s valt/is -ys linksm/as -a-i; įdom/us -i-ūs novelė -s rubrik/a -os susivėl/ęs -usi-ę kambar/ys -iai apval/us -i-ūs klajojim/as -ai languot/as -a-i nugar/a -os nugaros skausm/as -ai kuprinė -s erdv/us -i-ūs turėti nuosavybę į patarim/as -ai nedvejoti, nedvejoja, nedvejojo dėl atsitkti, atsitinka, atsitiko ţaliav/a -os išsigand/ęs -usi-ę teisingai teisė patiekal/as -ai teisybė, teisingumas raudon/as -a-i pigesnis bilietas rūkyti, rūko, rūkė rūkal/ius -ė-iai rūkymas bals/as -ai balsuoti, balsuoja, balsavo balso teisė

S saftig -t-a sakna/ -r-de salt --a salt -et saluför/a --de samarbete -t-n sambo -n-r

sulting/as -a-i trūkti, trūksta, trūko; ilgėtis; neturėti sūr/us -i-ūs druska pardavinėti bendradarbiavim/as -ai sugyventin/is -ė-iai 277

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems same -n-r samhällsvetenskap -en samiska -n samla/ -r-de samlas samlas samlades samling -en-ar samma samtida samtidigt samtliga sann sant sanna schema -t-n se/ -r såg...ut se/ -r såg sett sedan sedel -n sedlar sedelautomat -en-er segelbåt -en-ar segling -en sekel seklet sekler semester -n-semestrar senare senast -e senhöst -en september serie -n-r seriekrock -en-ar servera/ -r-de servett -en-er ses ses sågs setts sex sextio sexton sida -n-or siffra -n-or sil -en ? sill -en simbassäng -en-er sitt/a -er satt sittplatsbiljett -en-er sju sjukhus -etsjukhusakuten

sam/is -ė-iai socialinis mokslas samiškas rinkti; kolekcionuoti susirinkti, susirenka, susirinkdavo rinkinys; susirinkim/as -ai toks pat amţininkas, vienlaikis tuo pat metu visiškas, visas teising/as -a-i schem/a -os atrodyti, atrodo, atrodė matyti, mato, matė tada, vėliau, nuo banknot/as -ai atsiskaitymas kortele jacht/a -os plaukiojimas burlaiviu amţius, amţiai atostogos vėliau vėliausias, naujausias vėlus ruduo rugsėjis serij/a -os daugeriopas susidūrim/as aserviruoti, serviruoja, serviravo servetėlė -s susitikti, susitinka, susitiko šeši šešiasdešimt šešiolika pusė -s; puslap/is -iai skaič/ius -iai kiaurasam/tis -čiai silkė -s basein/as -ai sėdėti, sėdi, sėdėjo sėdimos vietos bieliet/as -ai septyni ligoninė -s nukentėjusių nuo nelaimingų 278

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems atsitikimų skyrius dainuoti, dainuoja, dainavo skęsti, skęsta, skendo septyniasdešimt septyniolika pats, pati, patys pasitikintis savimi šeštas eţer/as -ai suţeisti, suţeidţia, suţeidė gauti, įsigyti, turėti (vaikų) lupti, lupa, lupo (ţievę) Skandinavija kurti, kuria, kūrė neblogai mokes/tis -čiai pleistr/as -ai atsitikti, atsitinka, atsitiko siųsti, siunčia, siuntė slidė -s slidinėjimo sezon/as -ai slidinėtoj/as -a-ai slidinėjimas (nu)piešti, (pa)vaizduoti; aprašyti skirtum/as -ai kump/is -iai kumpio sumuštin/is -iai nerūpėti, nerūpi, nerūpėjo purvin/as -a-i įraš/as -ai įrašų parduotuvė marškiniai šauti, šauna, šovė bat/as -ai mišk/as -ai miškingas krašt/as -ai juoking/as -a-i mokykl/a -os būsimojam laikui sudaryti pavarg/ęs -usi-ę nuo mokslų duonos trupiniai škot/as -ė-ai Škotija

sjunga/ -er sjöng sjunka/ -er skönk sjuttio sjutton själv -t-a självsäker sjätte sjö -n-ar skada/ -r-de skaffa/ -r-de (sig) skala/ -r-de Skandinavien skapa/ -r-de skapligt skatt -en-er skavsår -etske/ -r-dde skicka/ -r-de skida -n-or skidsäsong -en-er skidåkare -nskidåkning -en skildra/ -r-de skillnad -en-er skinka -n-or skinksmörgås -en-ar skit/a -er sket i skitig -t-a skiva -n-or skivaffär -en-er skjorta -n-or skjut/a -er sköt sko -n-r skog -en-ar skogsland -et -länder skojig -t-a skola -n-or skola ska(ll) skulle skolat skoltrött --a skorpsmulor -na skotte -n-ar Skottland 279

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems skramla/ -r-de skridsko -n-r skridskobana -n-or skrik/a -er skrek skriv/a -er skrev skrivbord -etskryt/a -er skröt skräpmat -en skuld -en-er skumma/ -r-de skyll/a -er -de sig själv Skåne skånsk -t-a skåp -etskär/a nerskära skär skar skärgårdsbåt -en-ar skärtorsdagen skön -t-a

barškėti, barška, barškėjo; tarškėti pačiūţ/a -os ledo aren/a -os rėkti, rėkia, rėkė rašyti, rašo, rašė rašomasis stal/as -ai girti, giria, gyrė atliekos (maisto) kaltė -s slysti, slysta, slido paviršiumi apkaltinti, apkaltina, apkaltino Skåne skånišk/as -a-i spint/as -os nupjauti pjauti, pjauna, pjovė archipelago valt/is -ys Didysis Ketvirtadienis graţ/us -i-ūs pasirūpinti, pasirūpina, pasirūpino savimi būti priţiūrėtam mūš/is -iai kaţkas panašaus slalominink/as -ė-ai nudėvėti, nudėvi, nudėvėjo nudėvėt/as -a-i pil/is -ys pabaig/a -os pabaigtas pabaigti, pabaigia, pabaigė galiausiai atsisėsti, atsidėda, atsisėdo mušti, muša, mušė perţiūrėti, perţiūri, perţiūrėjo giminai/tis -čiai paleisti, paleidţia, paleido lygum/a -os ragauti, ragauja, ragavo siaur/as -a-i vengti, vengia, vengė smulkūs pinigai skausm/as -ai

sköt/a -er-te om sig sköt/as -s -tes slag -etslags (ett) slalomåkare -nslit/a -er slet ut slit/en -et-na slott -etslut -etslut sluta/ -r-de (med) slutligen slå/ -r slog sig ner slå/ -r slog slagit slå/ -r slog upp släkting -en-ar släpp/a -er-te slätt -en-er smaka/ -r-de smal -t-a smit/a -er smet småpengar -na smärta -n-or 280

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems smör -et smörgås -en-ar smörgåsbord -etsmörj/a -er smorde snabb -t-a snagg -en snaps -en-ar snille -t-n sno/ -r-dde sig

sviestas sumuštin/is -iai švediškas stalas tepti, tepa, tepė sviestu greit/as -a-i apkirpimas eţiuku spiritas, šnapsas genialus susisukti, susisuka, susisuko geresnis, aukštesnės kokybės(neigiamai) graudenanti istorij/a -os patraukl/us -i-ūs sniegas socialdemokrat/as -ė-ai socialist/as -ė-ai socialistin/is -ė-iai socialinė gerovė cukrus sof/a -os saulė -s degintis, deginasi, deginosi (saulėje) saulės garbintoj/as -a-ai kuris, kuri, kurie, tas, anas, ana vasar/a -os vasaros atostogos sūn/us -ūs rūš/is -ys miegam/asis -ieji sultys, syvai, atsargos saugoti, saugo, saugojo ţaisti, ţaidţia, ţaidė įrašyti, įrašo, įrašė ţaidėj/as -a-ai sport/as -ai sportuoti, sportuoja, sportavo sporto halė -s sportbačiai bėgti, bėga, bėgo spiritas kalb/a -os vemti, vemia, vėmė bėgiai

snorkig -t-a snyftreportage -tsnygg -t-a snö -n socialdemokrat -en-er socialist -en-er socialistisk -t-a Socialstyrelsen socker sockret soffa -n-or sol -en-ar sola/ -r-de sig soldyrkare -nsom sommar -en sommrar sommarlov -etson -en söner sort -en-er sovrum -metspad -et spara/ -r-de spela/ -r-de spela/ -r-de in spelare -nsport -en-er sporta/ -r-de sporthall -en-ar sportskor -na spring/a -er sprang sprit -en språk -etspy/ -r-dde spår -et281

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems spårvagn -en-ar späd/a -er-de stad -en städer stadsbo -n-r stadsdel -en-ar stanna/ -r-de starta/ -r-de statlig -t-a statsman -nen -män statsminister -n -ministrar stearinljus -etstek/a -er-te stick/a -er stack stig/a -er steg stig/a -er steg in stig/a -er steg upp

tramvaj/us -ai atskiesti, atskiedţia, atskiedė miest/as -ai miestie/tis -čiai miesto dal/is -ys sustoti, sustoja, sustojo pradėti, pradėda, pradėjo nacionalin/is -ė-iai valstybės veikėj/as -a-ai ministr/as -ė-ai pirminink/as -ė-ai ţvakė -s; dujų degikl/is -iai pakepti, pakepa, pakepė dingti, dingsta, dingo; išeiti ţengti, ţengia, ţengė; lipti įlipti, įlipa, įlipo; įeiti išlipti, išlipa, išlipo kvepėti; atsiduoti, smirdėti, smirdi, smirdėjo stipendij/a -os ţvaigţdė -s stokholmie/tis -tė-čiai kėdė -s stabdyti, stabdo, stabdė didel/is -ė-i Didţioji Britanija didţiojo brolio įvaizdis katedra didţioji jėg/a -os paplūdim/ys -iai; pakrantė -s brūkšn/ys -iai; linij/a -os stresas stresuoti, stresuoja, stresavo timpos nesirūpinti, nesirūpina, nesirūpino ištiesti, ištiesia, ištiesė grieţt/as -a-i; reikl/us -i-ūs (api)purkšti, (ap)šlakstyti student/as -ai studentė -s mokytis; studijuoti, studijuoja, studijavo studijuojant/is -i-ys mokslo pašalpa

stink/a -er stank stipendi/um -et-er stjärna -n-or stockholmare -nstol -en-ar stoppa/ -r-de stor -t-a Storbritannien storebrorsfasoner Storkyrkan stormakt -en-er strand -en stränder streck -etstress -en stressa/ -r-dee strumpbyxor -na strunta/ -r-de i sträck/a -er-te sträng -t-a strö/ -r-dde student -en-er studentska -n-or studera/ -r-de studerande -nstudiebidrag -et282

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems studiemedel -medletstudier -na studieväg -en-ar stuga -n-or stum -t-ma stå/ -r stod stått stång -en stänger ställ/a -er-de ställ/a -er-de en fråga ställ/a -er-de sig ställ/a -er-de till ställ/a -er-de upp stämm/a -er-de stäng/a -er-de in stärkande stökig -t-a stör/a stör -de störst -a störta/ -r-de successivt sudda/ -r-de ut sup -en-ar surströmming -en suverän -t-a svamp -en-ar svara/ -r-de svart -a svensk -en-ar svensk svenska svenskkunskaper -na Sverige svordom -en-ar svår -t-a svägerska -n-or sväng/a -er-de av sy/ -r-dde sydsynd synnerligen syskon -etSystem(bolag)et system -et-

pinigai skirti mokymuisi studijos studijų krypt/is -ys vasarnam/is -iai; namel/is -iai nebyl/us -i-ūs; beţadis stovėti, stovi, stovėjo; būti parašytam vagis, gembė, kablys padėti, padeda, padėjo; patalpinti uţduoti, uţduoda, uţdavė klausimą stovėti, stovi, stovėjo uţ save būti prieţastimi, sukelti išstoti, išstoja, išstojo kaip kandidatas atitikti, atitinka, atitiko uţdaryti, uţdaro, uţdarė viduje stiprinant/is -i-ys netvarkingas; nevalyv/as -a-i trukdyti, trukdo, trukdė didţiaus/ias -ia-i nuversti, nuverčia, nuvertė palaipsniui, pamaţu, tolygiai ištrinti, ištrina, ištrynė gurkšnelis alkoholinio gėrimo pūdyta silkė fantastišk/as -a-i gryb/as -ai atsakyti, atsako, atsakė juod/as -a-i šved/as -ė-ai švediškas švedų kalba švedų kalbos mokėjimas Švedija priesaik/a -os sunk/us -i-ūs (ne svoriu) brolienė; svainė; moša pasukti, pasuka, pasuko siūti, siūna, siuvo pietųgėda nepaprastai, ypač brolis, sesuo alkoholinių gėrimų parduotuvė sistem/a -os 283

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems syster -n systrar så kalla/d -t-de så småningom så...som sångare -nsåvitt säg/a -er sade sagt säker -t säkra säkert sälj/a -er sålde sällan säng -en-ar sängkant -en-er särskilt sätt -etsätt/a -er satte satt sätt/a -er satte igång sätt/a -er satte sig söder södra sök/a -er-te söndag sönder-

sesuo, seserys vadinamasis galiausiai, pagaliau taip/toks pat... kaip...; daininik/as -ė-ai; solist/as -ė-ai iki tol...kol sakyti, sako, sakė uţtikrint/ass -a-i uţtikrintai parduoti, parduoda, pardavė retai lov/a -os lovos krašt/as -ai ypač, itin būdas, metodas, kelias (pa)dėti, statyti, (pa)talpinti pradėti, pradėda, pradėjo atsisėsti, atsidėda, atsisėdo pietūs (kompaso) pietin/is -ė-iai ieškoti, ieško, ieškojo sekmadienis sulauţyt/as -a-i

T ta/ -r tog tagit ta/ -r tog igen sig ta/ -r tog in på ta/ -r tog på sig skulden ta/ -r tog itu med tack tack så mycket tacka/ -r-de ja tag (ett) tak -ettakt -en-er

imti, ima, imė (pa)sveikti, sveiksta, sveiko 1 pastatyti, pastato, pastatė; 2 palikti prisiimti, prisiima, prisiimė kaltę tvarkyti, tvarko, tvarkė reikalą ačiū labai ačiū dėkoti, dėkoja, dėkojo 1 sugriebim/as -ai, 2 smūgi/s -ai stog/as -ai takt/as -ai 1 skaič/ius -iai, 2 sum/a -os, 3 kalb/a os 1 kalbėti, kalba, kalbėjo; 2 pasakoti talent/as -ai dantis, dantys dantų šepetėl/is -iai dantų gydytoj/as -a -ai

tal -ettala/ -r-de talang -en-er tand -en tänder tandborste -n-ar tandläkare -n284

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tanka/ -r-de tavla -n-or taxi -n te -et telefonlur -en-ar telefonsamtal -ettemperatur -en-er tenta/ -r-de teoretisk -t-a teve -n-ar tia -n-or tid -en-er tidig -t-a tidigare tidning -en-ar tig/a -er teg tigg/a -er-de till till följd av till och med (t o m) till slut tillbaka tillgång -en-ar tillkalla/ -r-de tilverka -r -de tillägg/a -er tillade tillåt/en -et-na timme -n-ar timmer timret tinning -en-ar tio tisdag titta/ -r-de tjej -en-er tjock -t-a tjugo tjusig -t-a tjänare! toalett -en-er toffla -n-or tolv tonåring -en-ar torka/ -r-de

1 uţpildyti, uţpildo, uţpildė; 2 uţsipilti paveiksl/as -ai taksi arbat/a -os telfono rgel/is -iai telefonini/s -ai pokalb/is -iai temperatūr/a -os stovyklauti, stovyklauja, stovyklavo teoretišk/as -a -i televizorius, televizija dešimt, dešimt kronų banknotas laik/as -ai ankst/us -i-ūs anksčiau laikraš/tis -čiai tylėti, tyli, tylėjo maldauti, maldauja, maldavo į, pas, prie, iki, iki galo iš to išplaukia net, netgi, iki to iki galo atgal priėjim/as -ai, galimybė -s skleisti, skleidţia, skleisdė gaminti, gamina, gamino pridurti, priduria, pridūrė prileist/as -a -i valand/a -os mediena šventovė -s dešimt antradinis ţiūrėti, ţiūri, ţiūrėjo mergin/a -os storas, tankus, tirštas dvidešimt ţav/us -i -ūs, puošn/us -i -ūs Labas! tualet/as -ai šlepetė -s dvylika paauglys (13-18 metų) dţiovinti, dţiovina, dţiovino 285

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems torn -ettorsdag torv -en tradition -en-er traditionell -t-a trafikljus -ettrakt -en-er transportmedel -medlettrave -n-ar tre tredje trettio trettiotal tretton treva/ -r-de efter trevlig -t-a trivas trivs trivdes tro/ -r-dde tron -en-er trosor -na trots trots att tryck/a -er-te trygg -t-a tråkig -t-a träd -et trädgräns -en-er trädgård -en-ar trädstam -men-mar träffa/ -r-de träffas träffas träffades träkyrka -n-or träna/ -r-de träningsoverall -en-er trög -t-a tröja -n-or trött trött -a trötta/ -r-de tröttna/ -r-de tunn tunt tunna tunnelbana -n-or tunnelbanekiosk -en-er tunnelbanetåg -et-

bokšt/as -ai ketvirtadienis durpės, durpių briketas tradicij/a -os tradicin/is -ė -iai šviesofor/as -ai rajon/as -ai, apskrit/is -ys transporto priemonė -s krūva, šusnis, rietuvė trys treč/ias -ia trisdešimt trisdešimtieji (metai) trylika ieškoti apgraibomis malon/us -i -ūs sutarti, sutaria, sutarė tikėti, tiki, tikėjo tikėjim/as -ai aptinės kelnaitės nepaisant net jei, nors (ir) spausti, spaudţia, spaudė saug/us -i -ūs nuobod/us -i -ūs med/is -ţiai medinė -s tvor/a -os sod/as -ai medţi/o -ų kamien/as -ai sutikti, sutinka, sutiko susitikti, susitinka, susitiko medinė -s baţnyč/ia -ios treniruoti, treniruoja, treniravo treniruočių kostium/as -ai stand/us -i -ūs, nelankst/us -i -ūs megztin/is -iai pavarg/ęs -usi -ę nuvargti, nuvargsta, nuvargo pavargti, pavargsta, pavargo plonas, plona, ploni metro metro kioskas metro traukinys 286

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tur och retur turist -en-er turkisk -t-a tvivel tvivlet två tvärs över tvärtom tvätt -en tvätta/ -r-de tyck/a -er-te Tyskland tystlåten -et-na tyvärr tå -n-r tåg -ettågluffa/ -r-de täck/a -er-te täckjacka -n-or tälta/ -r-de tänd/a -er-e tänk/a -er-te

į priekį ir atgal turist/as -ė -ai turkišk/as -a -i abejonė -s du tiesiai, per atvirkščiai skalbiniai skalbti, skalbia, skalbė galvoti, galvoja, galvojo Vokietija tyl/us -i -ūs gaila kojos piršt/as -ai traukin/ys -iai, maršas, procesija tarpgeleţinkelin/is -ė -iai padengti, padengia, padegė šilt/a -os striukė -s pasistatyti palapinę uţdegti, uţdega, uţdegė šviesą galvoti, galvoja, galvojo

U ugn -en-ar under underbar -t-a underhållning -en underkläder -na undersök/a -er-te undervissa/ -r-de undervissning -en undra/ -r-de undvik/a -er undervek ungdom -en-ar ungefär universitet -etupp uppdelning -en-ar uppe uppenbarligen uppgift -en-er upphör/a -hör -hörde upplysning -en-ar

orkaitė -s po nuostab/us -i -ūs pasilinksminimas apatiniai drabuţiai apţiūrėti, apţiūri, apţiūrėjo; perţiūrėti mokyti, moko, mokė mokymas domėtis, domisi, domėjosi vengti, vengia, vengė jaunimas apytiksliai universitet/as -ai į viršų dalijim/as -ai viršuje akivaizdţiai uţduot/is -ys nustoti, nustoja, nustojo apšvietim/as -ai 287

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems upplyst --a upprepa/ -r-de uppror -etuppsats -en-er uppskatta/ -r-de ur -eturdålig -t-a urinprov -etursprungligen ut ut ur utan utanför utbilda/ -r-de sig utbildning -en-ar ute utekafé -et-er utflykt -en-er utförlig -t-a utförsåkning -en uthyres utländsk -t-a utlänning -en-ar utmärkt utnyttja/ -r-de utomhus -etutomlands utrikesnyheter -na utrustning -en utsatt utställning -en-ar uttala/ -r-de utvandra/ -r-de utvandrare -nutvandring -en-ar

apšviest/as -a-i kartoti, kartoja, kartojo sukilim/as -ai, maišt/as -ai uţduot/is -ys apskaičiuoti, apskaičiuoja, apskaičiavo laikrod/is -ţiai labai bais/us -i -ūs šlapimo mėgin/ys -iai originaliai lauke, laukan, Lauk! lauk iš be uţ išsilavinti, išsilavina, išsilavino išsilavinim/as -ai lauke lauko kavinė -s ekskursij/a -os, piknik/as -ai detal/us -i -ūs čiuoţimas nuo kalno leisti uţsienietišk/as -a -i uţsienie/tis -tė -čiai puikus, aukštos kokybės atnaujinti, atnaujina, atnaujino lauke, uţduryje uţsienyje uţsienio naujien/a -os įranga neapsaugot/as -a-i, paţeidţiam/as -ai parod/a -os tarti, taria, tarė emigruoti, emigruoja, emigravo emigrant/as -ė -ai emigracij/a -os

V vacker -t-a vad vad som helst vagn -en-ar vak/en -et-na

graţ/us -i -ūs kas, kiek bet kas vagon/as -ai pabud/ęs -usi -ę 288

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vakna/ -r-de Valborg(smässoafton) valdeltagande -t vandra/ -r-de vanlig -t-a var vara -n-or vara bråttom vara fena på vara klar med vara är var varit varandra vardag -en-ar vardagsrum -metvare sig...eller.... varför varg -en-ar varifrån varje varken...eller... varm -t-a vars varsågod vart varuhus -etvatten vattnet vattenkraft -en vecka -n-or veckoslut -etvederhäftig -t-a vegetation -en-er vem Venedig verka/ -r-de verkligen verkställ/a -er-de verkställande direktör vet/a vet visste vetat vetenskap -en-er vetenskapsman -nen -män vi vid vigsel -n vigslar

budinti, budina, budino Valpurgijos naktis dalyvaujantis rikimuose klajoti, klajoja, klajojo įprast/as -a-i kur prekė -s neatidėliotin/as -a -i būti fantastiškam uţbaigt/as -a -i būti, yra, buvo kas antras šiokiadien/is -iai svetainė -s arba..arba kodėl vilk/as -ai iš kur kiekvien/as -a nei...nei... šilt/as -a-i kieno prašau, prašom kur (kryptis) parduotuvė -s vanduo vandens energija savaitė -s savaitgal/is -iai patikim/as -a-i augmenij/a -os kas (apie gyvą) Venecija rodytis, rodosi, rodėsi tikrai, iš tikrųjų uţbaigti, uţbaigia, uţbaigė generalinis direktorius ţinoti, ţino, ţinojo mokslas, mokėjimas mokslinink/as -ė -ai mes prie santuoka, vedybos 289

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems viktig -t-a vild vilt -a vildmark -en-er vija vill ville velat vilken vilket vilka vilse vin -et-er vind -en-ar vindrutetorkare -nvinn/a -er vann vinter -n vintrar visa/ -r-de vispgrädde -n viss -t-a viss/en -er-na visserligen visst vista/s vistas -des vore vuxen (en) vuxna vykort -etvåga/ -r-de våning -en-ar vår -en -ar vår -t-a vårdcentral -en-er väck/a -er-te väckarklocka -n-or väckning -en-ar väderleksrapport -en-er väg -en-ar vägg -en-ar väj/a -er-de väl välbetal/d -t-da väldig -t-a väldigt välj/a -er valde väljare -nväljarkår -en välkomm/en -et välkomna välsmakande vän -nen -ner

svarb/us -i -ūs laukin/is -ė -iai tyrlaukis, dykum/a -os norėti, nori, norėjo koks, kokia, kokie pasimet/ęs -usi -ę vyn/as -ai vėj/as -ai stiklo valytuv/as -ai laimėti, laimi, laimėjo ţiem/a -os rodyti, rodo, rodė plakta grietinėlė neabejotin/as -a-i bespalv/is -ė -iai visų sutikimu/pripaţinimu ţinoma apsistoti, apsistoja, apsistojo būti, egzistuoti suaug/ęs -usi -ę atviruk/as -ai drįsti, drįsta, drįso aukšt/as -ai pavasar/is -iai mūsų sveikatos cent/as -ai prikelti, prikelia, prikėlė ţadintuv/as -ai ţadinim/as -ai orų prognozė -s kel/ias -iai sien/a -os vengti, vengia, vengė gerokai, visiškai gerai apmokam/as -a -i didţiulis, milţinišk/as -a -i tikrai, iš tikrųjų pasirinkti, pasirenka, pasirinko rinkėj/as -a -ai elektoratas laukiam/as -a -i skan/us -i -ūs draug/as -ė -ai 290

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vänj/a -er vande sig vänlig -t-a vänster vänta/ -r-de värld -en-ar världskrig -etvärme -n väska -n-or västväster västra väx/a -er-te växande växel -n växel -n växlar växla/ -r-de växlande molnighet växt -en-er växtart -en-er

priprasti, pripranta, priprato draugišk/as -a -i kairė laukti, laukia, laukė pasaul/is -iai pasaulin/is -iai kar/as -ai šiluma krepš/ys -iai vakarinis vakarai vakariniai augti, auga, augo augantis grąţa, smulkūs pinigai pavar/a -os perjungti, pakeisti debesų kaita augal/as -ai augalų rūš/is -ys

Y yrke -t-n yrkesliv -et yrkesorientera/d -t-de yta -n-or ytterkläder -na ytterligare

profesija, uţsiėmimas darbo pasaulis paskirstymas pagal įgūdţius plotas, paviršius lauko drabuţiai tolimesnis

Z zoo (ett) zoologi -n

zoologijos sodas zoologija(mokslas)

Å å -n-ar åk/a -er-te ålder -n åldrar ångra/ -r-de sig år -et årligen återvänd/a -er-e åtta åttio

upel/is -iai vaţiuoti, vaţiuoja, vaţiavo; keliauti amţius(ţmogaus) gailėtis, gailisi, gailėjosi metai kasmet grįţti, grįţta, grįţo aštuoni aštuoniasdešimt

291

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Ä äg/a -er-de ägare -nägg -etäggsmörgås -en-ar ägo äkta älg -en-ar älgko -n-r älgjakt -en-er älska/ -r-de älsklingsställe -t-n älv -en-ar ämne -t-n än ändra/ -r-de på ändring -en-ar ändå äng -en-ar ännu äntligen äpple -t-n ät/a -er åt ätit ättika -n

valdyti, turėti(nuosavybę) savinink/as -ai kiaušin/is -iai kiaušinio sumuštin/is -iai nuosavybė tikras, nesuklastotas bried/is -ţiai briedinė (-s) karvė (-s) briedţių medţioklė -s mylėti, myli, mylėjo pamėgta viet/a -os upė -s dalyk/as -ai negu, kaip, uţ keisti, keičia, keitė keitim/as -ai vis vien piev/a -os vis, vis dar galiausiai obuol/ys -iai valgyti, valgo, valgė actas, vynuogienojas

Ö ö -n-ar öde -n ödemark -en-er öga -t ögon ögonblick -etöka/ -r-de ökning -en-ar öl -et önska/ -r-de öpp/en -et-na öra -t öron östöster Östersjön östra över överallt

sal/a -os tuščias, apleistas, negyvenamas negyvenam/a -os ţemė -s akis, akys akimirk/a -os augti, didėti, didėja, didėjo (kiekiu) augimas, didėjimas alus norėti; trokšti, trokšta, troško; geisti atidaryt/as -a -i ausis, ausys rytųrytai Baltijos jūra rytin/is -ė -iai virš, per visur 292

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems övergå/ -r övergick (i) överlev/a -er-de övermorgon övernatta/ -r-de översättning -en-ar övrig -t-a övertyga/ -r-de

pereiti,pereina, perėjo išgyventi, išgyvena, išgyveno poryt pernakvoti, pernakvoja, pernakvojo vertim/as -ai kit/as -a -i įtikinti, įtikina, įtikino

293

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

Lietuvių – švedų ţodynėlis A abejonė -s abu abu...ir... abu...ir... ačiū actas, vynuogienojas administracinis, valdymo adresas afiša air/is -iai akcija-os(banko) akimirk/a -os akis, akys akivaizdţiai aktualus aliejus, tepal/as -ai alkis, badas alkoholinių gėrimų parduotuvė alkoholis alternatyvus -i-ūs alus amerikietiškas -a-i amţininkas, vienlaikis amţinybė, amţinumas amţius(ţmogaus) amţius, amţiai anas ančiuvis -iai angla/s -i anglis angliškas anglų kalba anksčiau anksčiau ankst/us -i-ūs anksti ryte ant, ant viršaus antradinis

tvivel tvivlet bägge båda både...och... tack ättika -n admistrativ –t –a adress –en -er affisch –en –er irländare -naktie -n-r ögonblick -etöga -t ögon uppenbarligen aktuellt olja -n-or hunger -n System(bolag)et alkohol alternativ -t-a öl -et amerikansk -t-a samtida evighet -en-er ålder -n åldrar sekel seklet sekler den där ansjovis en-ar engelsman -nen engelsmän kol -et engelsk -t-a engelska förut tidigare tidig -t-a i morse ovanpå tisdag

294

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems antras -a apatiniai drabuţiai apdauţytas, sudauţytas, nuskaręs, apdriskęs apgaudinėti, apgaudinėja, apgaudinėjo apglėbiančios rankos apgraibom apie, aplink apipjaustymas apkaltinti, apkaltina, apkaltino apkirpimas eţiuku aplank/as -ai aplankyti, aplanko, aplankė aplenkti, aplenkia, aplenkė aplink/a -os aplinkos apsauga aplinkosauginink/as -ė-ai aprašymas aprašyti apsaugot/as -i apsidrausti, apsidraudţia, apsidraudė apsiginklavęs, ginkluotas apsikabinim/as -ai apsimesti, dėtis apsirengti, apsirengia, apsirengė apsiryti, persivalgyti apsistoti, apsistoja, apsistojo apskaičiuoti, apskaičiuoja, apskaičiavo apsunkinantis, sunkus apšviest/as -a-i apšviesti, apšviečia, apšvietė apšvietim/as -ai aptinės kelnaitės apval/us -i-ūs apvalus apvalus, ovalo formos apvalymas, apylinkė; vietovė; kaimynystė, artimumas apylinkės, kaimynystė apytiksliai

andra underkläder -na risig -t-a lura/ -r-de kupa -de händer framlande kring könsstympning skyll/a -er -de sig själv snagg -en pärm -en-ar hälsa/ -r-de på kör/a kör -de om miljö -n-er miljövård -en miljövän -nen-ner beskrivning -en-ar beskriv/a -er beskrev fridlyst --a försäkra/ -r-de beväpnad kram -en-ar låtsa/s -des klä/ -r-dde sig frossa/ -r-de vista/s vistas -des uppskatta/ -r-de betungande upplyst --a lys/a -er-te upp upplysning -en-ar trosor -na rund runt runda trind oval a omskuren närhet -en omgivning -en-ar ungefär 295

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems apytiksliai, apie apţiūrėti, apţiūri, apţiūrėjo; perţiūrėti ar ne taip arba arba...arba arba..arba arbat/a -os archipelago valt/is -ys arktin/is -ė-iai arktinė Skandinavijos dalis artėjantis, besiartinantis; ateinantis, būsimas arti, beveik aš asmeninis automobil/is -iai asmeninis automobil/is -iai asmens kod/as -ai asmuo, asmenys astronomin/is-iai aštuoni aštuoniasdešimt aštuoniolika ateiti, ateina, atėjo ateitis atgal atidaryt/as -a -i atiduoti, išleisti atidţiau ţiūrėti atimti, neprileisti atitikti, atitinka, atitiko atitinkamai, nurodyta tvarka atleisk atliekos (maisto) atliekos, likučiai, niekalas atlikti, atlieka, atliko atlyginim/as -ai atmint/is -ys atnaujinti atnaujinti, atnaujina, atnaujino atominė jėgainė -s atomo energija atostogos atrakcionų park/as -ai atrodyti, atrodo, atrodė

omkring undersök/a -er-te eller hur eller antingen...eller vare sig...eller.... te -et skärgårdsbåt -en-ar arktisk -t-a Nordkalotten mötande nära jag personbil -en-ar privatbilism -en personnummer -numret person -en-er astronomisk -t-a åtta åttio arton komm/a -er kom kommit framtid -en tillbaka öpp/en -et-na ge/ -r gav ut stint beröva/ -r-de stämm/a -er-de respektive förlåt skräpmat -en slösa genomför/a -för -de lön -en-er minne -t-n förnya/ -r-de utnyttja/ -r-de kärnkraftverk -etkärnkraft -en semester -n-semestrar nöjespark -en-er se/ -r såg...ut 296

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems atsaargiai atsakyti uţ ką nors atsakyti, atsako, atsakė atsarg/us -i-ūs atsarginis rat/as -ai atsargus; atidus; kruopštus; tikslus atsiminti, atsimena, atsiminė atsipalaidavimas atsipalaiduoti, atsipalaiduoja, atsipalaidavo atsisakymas atsisakyti atsisėsti, atsidėda, atsisėdo atsisėsti, atsidėda, atsisėdo atsitikti, atsitinka, atsitiko atsitikti, atsitinka, atsitiko atsitikti, atsitinka, atsitiko atsitiktinė kulka atsitkti, atsitinka, atsitiko atsiţvelgti, paisyti atskiesti, atskiedţia, atskiedė atsparus karsščiui atstov/as -ė-ai atstovauti, atstovauja, atstovavo atstumas atstumiantis; bjaurus; atvejis, kartas, proga, galimybė atvirkščiai atviruk/as -ai atvykti, atvyksta, atvyko audio aparatūra auditorija augal/as -ai augalų rūš/is -ys augantis augimas, didėjimas augmenij/a -os augti, auga, augo augti, didėti, didėja, didėjo (kiekiu) auka(dvi reikšmės) auklė aukščiausias aukso amţius

försiktigt ansvara/ -r-de svara/ -r-de försiktig -t-a reservhjul -etnoggran/ -nt-na minnas minns mindes avkoppling -en koppla/ -r-de av abdikation –en-er avsäg/a -er avsade avsagt sig sätt/a -er satte sig slå/ -r slog sig ner händ/a -er hände komm/a -er kom sig ske/ -r-dde förlupen kula råka/ -r-de betrakta/ -r-de späd/a -er-de eldfast -a representant -en-er representera/ -r-de avstånd -etfrånstötande tillfälle tvärtom vykort -etanländ/a -er-ar freestyle -n-s föreläsningssal -en-ar växt -en-er växtart -en-er växande ökning -en-ar vegetation -en-er väx/a -er-te öka/ -r-de offer barnvakt -en-er högst guldålder -n 297

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems aukšt/as -ai aukšt/as -i aukštas aukštoji mokykla ausis, ausys austi, pinti iš autobusas autobusų eilė automatinė benzino pumpavimo pompa automobilis autorius, rašytojas

våning -en-ar hög -t-a högrest(a) högskola -n-or öra -t öron vävde av buss -en-ar busskö -n-er sedelautomat -en-er bil -en-ar författare -n-

B badas, badavimas bagaţinė bagţinė (mašinos) baikštus, baugus baisiai, siaubingai balandis( mėnuo) bald/as -ai bals/as -ai balso teisė balsuoti, balsuoja, balsavo balti kaip kreida plaukai Baltijos jūra Baltijos šalys bananas bandyti, bando, bandyti, bando, bandė; testuoti; matuotis bankas banknot/as -ai

svält -en effektförvarig -en-ar bagagelucka -n-or förskräckligt hemskt aprill möbel -n möbler röst -en-er rösträtt -en rösta/ -r-de kritvita hår Östersjön Balticum banan -en-er försök/a -er-te prova/ -r-de bank -en-er sedel -n sedlar banktjänsteman -mannenmän

banko darbuotojas barškėti, barška, barškėjo; tarškėti barškėti, tarškėti basein/as -ai bat/as -ai baţnyč/ia -ios be be egzaminų be ledo

skramla/ -r-de rabbla -de simbassäng -en-er sko -n-r kyrka -n-or utan examensfri -tt-a isfri -tt-a 298

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems bėda, nelaimė bedarb/is -ė-iai bėgantis (vanduo) bėgiai bėgim/as -ai bėgimo/slidinėjimo takel/is -iai bėgti, bėga, bėgo beje belsti, beldţia, beldė bendradarbiavim/as -ai bendras fizinis lavinimas bendrovė, kompanija, įmonė benzino kaina benzino kolonėlė benzino matuoklis beprotis, kvailys, psichopatas, pamišęs berniuk/as -ai berţo šakelė bespalv/is -ė -iai bet bet kas bet kokiu atveju bet kokiu atveju bet kuris, tas ar kitas beveik beţemi/s -ai biblija biblioteka bilietas bilieto kaina bilietų kasa biografas birţelis biurokratija bjaurus, atstumiantis bjaurus, šlykštus, blaivus, nuolankus, saiking/as a-i bliauti, mekenti bliovimas, mekenimas blog/as -a-i blogai blogis; blogybė -s, piktţaizdė -s blogos dvasios

besvär -et arbetslös -t-a rinnade spår -etlöpning -en motionsspår -et spring/a -er sprang dessutom knacka/ -r-de samarbete -t-n motionsgymnastik -en företag -etbensinpris -et-er bensinstation -en-er bensinmätare -ngal/en -et-na pojke -n-ar björkis -et viss/en -er-na men vad som helst hur som helst i alla fall heller nästan jordlös -t-a bibel -n biblar bibliotek -etbiljett -en-er biljettpris -etbiljettlucka -n-or bio(graf) -en-er juni byråkrati -n-er ful -t-a otäckt nykter -t nyktra bräka bräkandet dålig -t-a illa ond ont onda onda andarna 299

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems blokas, grupė, blonknotas bokšt/as -ai botanika Botnijos įlanka brang/us -i-ūs brangus, mielas; braškė -s brėţti, drėksti bried/is -ţiai briedinė (-s) karvė (-s) briedţių medţioklė -s brolienė; svainė; moša brolis brolis, sesuo brūkšn/ys -iai; linij/a -os būdas, metodas, kelias budinti, budina, budino bulvė -s bulvės fri bulvių traškučiai burkuoti, ulbėti burn/a -os būsimojam laikui sudaryti but/as -ai butelis būti fantastiškam būti įsimylėjusiam būti prieţastimi, sukelti būti priţiūrėtam būti sunkioje padėtyje būti, egzistuoti būti, yra, buvo būti, yra, buvo būtin/as -a-i; neišvengiam/as a-i būtybė, padaras

block -ettorn -etbotanik -en Bottniska viken dyr -t-a dyrbar -a jordgubbe -n-ar klösa -r -te älg -en-ar älgko -n-r älgjakt -en-er svägerska -n-or bror brodern bröder syskon -etstreck -etsätt -etvakna/ -r-de potatis -en-/-ar pommes frites potatischips kuttra -de mun munnen munnar skola ska(ll) skulle skolat lägenhet -en-er flaska -n-or vara fena på bli kär i ställ/a -er-de till sköt/as -s -tes var i knipa vore bli/r blev vara är var varit nödvändig -t-a varelsen

C, Č centras centrin/is -ė-iai centrinis chalat/as -ai chemišk/as -i čia (kryptis) čia aukštai

centrum (ett) mellersta central -t-a morgonrock -en-ar kemisk -t-a hit här 300

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems čia aukštai cigaretė čilietis čiuoţimas nuo kalno čiuoţykl/a -os cukrus

häruppe cigarett -en-er chilenare -nutförsåkning -en isbana -n-or socker sockret

D dabar dabartiniais laikais daiktas -ai daiktas į kaţką įdėtas daininik/as -ė-ai; solist/as -ė-ai dainuoti, dainuoja, dainavo dalies,straipsnio numer/is -iai dalijim/as -ai dalintis dalis dalyk/as -ai dalyvaujantis rikimuose damba, molas, prieplauka Danija daniškas dantis, dantys dantų gydytoj/as -a -ai dantų šepetėl/is -iai darb/as -ai darbininkas darbininkas darbininkų gyv. Rajonas darbo jėg/a -os darbo judėjimas darbo leidimas darbo pasaulis daryti įspūdį daryti, daro, darė darţelis daug(suskaičiuojama) daugeriopas susidūrim/as adaugiau daugiau daugiausia, iš esmės daugiausiai, daţniausiai dauţyti, belsti, trankyti

nu nuförtiden grej -en-er inne sångare -nsjunga/ -er sjöng artikelnummer -numret uppdelning -en-ar dela/ -r-de med sig del -en-ar ämne -t-n valdeltagande -t brygga -n-or Danmark dansk -t-a tand -en tänder tandläkare -ntandborste -n-ar arbete -t-n anställd -a arbetare -narbetarkvater -etarbetskraft -en arbetarrörelse -n arbetstillstånd -et yrkesliv -et imponera/d -t-de gör/a - gjorde gjort dagis -etmånga seriekrock -en-ar fler mer huvudsakligen mest dunka/ -r-de 301

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems daţnai daţniausiai daţniausiai( daryti ką nors) daţyti, daţo, daţė debesų kaita deginti, degina, degino degintis, deginasi, deginosi (saulėje) degti, dega, degė dėkoti, dėkoja, dėkojo dektinė dėl to dėl to kad dėl, uţ, matot (įterpinys) demonstracija deramai, tinkamai, padoriai dešimt dešimt, dešimt kronų banknotas dešrelė -s detal/us -i -ūs detalė dėti, deda, dejo; guldyti devyni devyniesdešimt devyniolika dialektas didel/is -ė-i Didysis Ketvirtadienis didţiaus/ias -ia-i Didţioji Britanija didţioji jėg/a -os didţiojo brolio įvaizdis didţiulis, milţinišk/as -a -i diena dienoraštis dienraštis dingti, dingsta, dingo; išeiti dirbti, dirba, dirbo dirbti, dirba, dirbo doktorantūra dokumenta/s -i domėtis, domisi, domėjosi dominavimas, vyravimas dominuoti, dominuoja, dominavo

ofta för det mesta bruka/ -r-de måla/ -r-de växlande molnighet bränn/a -er-de sola/ -r-de sig brinn/a -er brann tacka/ -r-de ja brännvin -et för att på grund av nämligen demonstration -en-er ordentligt tio tia -n-or korv -en-ar utförlig -t-a detalj -en-er lägg/a -er lade lagt nio nittio nitton dialekt -en-er stor -t-a skärtorsdagen störst -a Storbritannien stormakt -en-er storebrorsfasoner väldig -t-a dag -en-ar dagbok -en dagböker dagstidning -en-ar stick/a -er stack arbeta/ -r-de jobba/ -r-de doktorandstudier -na handling -en-ar undra/ -r-de dominans -en dominera/ -r-de 302

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems donkratas dosn/us -i-ūs dovan/a -os drabuţiai drama drąsa, drąsa, bebaimiškumas draudimo kompanija draug/as -ai draug/as -ė -ai draugišk/as -a -i drebėti, virpėti, tirtėti drįsti, drįsta, drįso drugel/is -iai druska du dugnas duktė dukterinė įmonė duobėtas, duobėti duona duonos traškučiai duonos traškučiai duonos trupiniai duoti ataskaitą durnas durpės, durpių briketas dušas dvidešimt dviratis dvivietis kambarys dvylika dyglys, spyglys dţinas, dvasia dţiovint/a -os menkė -s dţiovinti, dţiovina, dţiovino

domkraft -en-er generös -t-a present -en-er kläder -na dramatik -en mod(s) djärv -t-a försäkringsbolag -etkompis -en-ar vän -nen -ner vänlig -t-a darra våga/ -r-de fjäril -ar salt -et två botten dotter -n döttrar dotterbolag -etgropig -t-a bröd -ethårt bröd knäckebröd -et skorpsmulor -na redogör/a -gör -gjorde för dum -t dumma torv -en dusch -en-ar tjugo cykel -n cyklar dubbelrum -mettolv tagg -ar djinn lutfisk -en-ar torka/ -r-de

E efektyvus egzaminas eikvojimas, švaistymas eikvoti, švaistyti, išmesti eilė -s eilė, eiliškumas; seka;

effektiv -t-a examen (ett) avfall -etslösa -r -de kö -n-er följd -er 303

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems eiti kartu, sutarti eiti pro, (pra)skrieti, (pra)slinkti eiti, eina, ėjo ekonomika ekskursij/a -os, piknik/as -ai elektinis elektoratas elektra elni/as -ai elnių medţiotoj/as -ai emigracij/a -os emigrant/as -ė -ai emigruoti, emigruoja, emigravo emocinis, jaudinantis energija erdv/us -i-ūs erdvė, oras, vieta???? erdvus erţilas Europa Europos Sąjunga eţer/as -ai

häng/a -er-de med smyg/a -er -de smög gå/r gick gått ekonomi -n-er utflykt -en-er elektrisk -t-a väljarkår -en elektricitet -en (=el) ren -en-ar renskötare -nutvandring -en-ar utvandrare -nutvandra/ -r-de känslomässig energi -n rymlig -t-a rymde rymd hingst Europa EU-Europeiska Unionen sjö -n-ar

F fabrikas, gamykla faktas fantastišk/as -a-i faraoniškas apipjaustymas Farerų salos fejerverkai figūra filosofas firma fizika forma, pavidalas formuoti fotelis futbolas futbolo aikštė futbolo komanda

fabrik -en-er faktum faktumet fakta suverän -t-a faraonsk omskärelse Färöarna fyrverkeri -et-er figur -en-er filosof -en-er firma -n-or fysik -en form -en-ar bilda/ -r-de fåtölj -en-er fotboll -en fotbollsplan -etfotbollslag -et-

G gaila

tyvärr 304

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems gailėtis, gailisi, gailėjosi gaivinantis gėrimas galbūt, galimas daiktas galėti, gali, galėjo galiausiai galiausiai galiausiai, pagaliau galv/a -os galvos skausmas galvoti, galvoja, galvojo galvoti, galvoja, galvojo galvoti, mąstyti gaminti, gamina, gamino gamta, kaim/as -ai gamtos ištekliai gamtos moksl/as -ai gana, gerokai, šiek tiek ganykla, ganiava garaţas garbė, kilnumas garbingas ţmogus garsus, ryškus, akinantis gauj/a -os gauti teisę į ką nors gauti, gauna, gavo gauti, įsigyti, turėti (vaikų) Gavėnia gązdinti, gązdina, gązdino gėda geguţė (mėn) geguţės med/is -ţiai gelbėti, išgelbėti gėlė geleţinkelio stotis geleţinkelis gėlių vainikas gelton/as -a-i generalinis direktorius genialus ger/as -a -i gerai apmokam/as -a -i gerai gyventi (šnek) gerao leisti laiką geras, draugiškas geras, gerai

ångra/ -r-de sig läsk -en möjligen kunna kan kunde kunnat äntligen slutligen så småningom huvud -et-en huvudvärk -en tänk/a -er-te tyck/a -er-te fundera/ -r-de tilverka -r -de natur -en-er naturtillgång -en-ar naturvetenskap -en-er ganska betesmark(en) garage -theder adelsman –nen –män gräll -t-a gäng -etfå/ -r fick tag på få får fick fått skaffa/ -r-de (sig) fastan hota/ -r-de synd maj majstång -en -stänger bärga/ -r-de blomma-n-or järnvägsstation -en-er järnväg -en-ar blomsterkrans -en-ar gul -t-a verkställande direktör snille -t-n god gott goda välbetal/d -t-da befinn/a -er befann sig väl ha roligt hygglig -t-a bra 305

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems geras, graţus, puikus geras, malonus, meilus, simpatiškas geresnis, aukštesnės kokybės(neigiamai) gėrėtis, gėrisi, gėrėjosi, patirti malonumą gėrėtis, patirti malonumą gerokai, visiškai gerti kava gerti, geria, gėrė gigantiškas gimimas giminai/tis -čiai giminaitis giminišk/as -a-i gimnazij/a -os gimti, gimsta, gimtoji šalis ginčas, konfliktas ginčytis, vaidytis, kivirčytis ginkluoti(s), apginkluoti, uţtaisyti girdėti, girdi, girdėjo girti, giria, gyrė gitarista/s -i glitoris grabalioti, eiti apgraibom graika/s -ai grasinimas, grėsmė graudenanti istorij/a -os grauţti, pragrauţti; apgrauţti graţ/us -i -ūs graţ/us -i-ūs grąţa, smulkūs pinigai graţus, geras, mielas greičio kontrolė greit/as -a-i greitai greitas, spartus, sraunus gremėzdiškas, grubus grietinėlė grieţt/as -a-i; reikl/us -i-ūs grifas grindys

fin -t-a hyfsa/d -t-de snorkig -t-a njut/a -er njöt av åtnjuta, väl fika/ -r-de drick/a -er drack jättelik --a födelse -n-r släkting -en-ar flykting -en-ar relativ -t-a gymnasieskola -n-or föd/as -s-des fötts hemland -et -länder tvist -en gräla -r -de beväpna -r -de hör/a hör -de skryt/a -er skröt gitarrist -en-er klitoris famla -r -de grek -en-er hot snyftreportage -tgnaga -de vacker -t-a skön -t-a växel -n rar(a) hastighetskontroll -en-er snabb -t-a fort hastig -t-a klumpigt grädde -n sträng -t-a gam(arna) golv -et306

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems griūti, griūna, griuvo grįţti, grįţta, grįţo grūdai, sėklos gruodis grupė -s gryb/as -ai gryna degtinė gulėti lovoje( iš ryto) gulėti, guli gulėjo; būti(išsidėsčiusiam) gurkšnelis alkoholinio gėrimo gydyti kruopščiai gydytoj/as -a-ai gydytojas gylis gyvenamasis rajonas gyvenant/is -i-ys gyventi, gyvena, gyveno gyventi, gyvena, gyveno gyventoj/as -ai gyventojų sk.apgyvendinimas gyvūnas gyvybing/as -a-i

ramla/ -r-de återvänd/a -er-e säd december grupp -en-er svamp -en-ar renat dra/ -r drog sig ligg/a -er-låg legat sup -en-ar läka(s)ordentligt läkare -ndoktor -n-er djup -t-a bostadskvarter -etlevande bo/ -r-de lev/a -er-de invånare -nbefolkning -en-ar djur-et livlig -t-a

H halė -s hamburgeris

hall -en-ar hamburgare -n-

I, Į į į priekį ir atgal į vidų, į į viršų į, pas, prie, iki, iki galo įdarbinti, įdarbina, įdarbino idėj/a -os identifikacija, asmens dokumentai įdom/us -ūs įdrėskim/as -ai; ţymė -s įdubimas, įspaudimas įėjimas ieškoti apgraibomis

in tur och retur in i/in på upp till anställ/a -er-de idé -n-er legitimation -en intressant --a rispa -n-or buckla -n-or ingång -en treva/ -r-de efter 307

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ieškoti, ieško, ieškojo ieškoti, ieško, ieškojo (ko nors) ignoruoti, ignoruoja, ignoravo iki galo iki tol iki tol...kol įkyrėti, įgrysti ilg/as -a-i ilgalaikis ilgėtis, ilgisi, ilgėjosi ilgiau ilgos laisvos kelnės įlipti, įlipa, įlipo; įeiti įmaišyti, maišyti imigracija įmonė imti, ima, imė indas (tautybė) indėl/is -iai indišk/as -i informuoti, bendrauti institucij/a -os intelektual/us -ūs inţinier/ius -iai įprast/as -a-i ir įranga įraš/as -ai įrašų parduotuvė įrašyti, įrašo, įrašė irklinė -s valt/is -ys įrodyti, patvirtinti iš iš iš čia iš kur iš ten iš tikrųjų(?) iš tikrųjų, faktiškai iš to išplaukia iš uţ nugaros iš viso iš(si)lieti, iš(si)pilti, iš(si)barstyti įsakytinis(kam buvo įsakyta) išdidus

sök/a -er-te leta/ -r-de efter låtsa/s låtsas -des inte om till slut hittills såvitt borra/ -r-de lång -t-a bestående längta/ -r-de efter längre långbyxor -na stig/a -er steg in inblanda -r -de invandring -en-ar bolag -etta/ -r tog tagit indier -ninsats -en-er indisk -t-a meddelat -r-de institution -en-er intellektuell -t-a ingenjör -en-er vanlig -t-a och utrustning -en skiva -n-or skivaffär -en-er spela/ -r-de in roddbåt -en-ar bevisa/ -r-de av från härifrån varifrån därifrån jaså faktiskt till följd av bakifrån inalles svämma -r -de uppsagd dryg 308

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems išeiginė, savaitgalis išeiti, išplaukti, būti (ko) išgyventi, išgyvena, išgyveno įsimylėjęs įsitraukęs, įtrauktas įsiutęs, įtuţęs, pašėlęs įsiutusiai spoksoti iškelta galva Islandija išleisti, išleidţia, išleido išlipti, išlipa, išlipo išmalda išmokti, pasiruošti išnykti, išnyksta, išnyko išpakuoti (maistą) išpakuoti, išpakuoja, išpakavo įspūdingas išsigand/ęs -usi-ę išsigąsti išsilavinim/as -ai išsilavinti, išsilavina, išsilavino išsivadavimo karas išsivaduoti išsiţioti, išsiţioja, išsiţiojo išspręsti, išsprendţia, išsprendė išstoti, išstoja, išstojo kaip kandidatas ištiestas, išsitiesęs ištiesti, ištiesia, ištiesė ištrinti, ištrina, ištrynė išvengti tingėjimo itališk/as -i

helg -en-er resultera/ -r-de i överlev/a -er-de förelska/d -t-de inblanda/d -t-de rasande stirra rasande högburet Island lägg/a -er lade ned stig/a -er steg upp tiggeri få/ -r fick reda på försvinn/a -er försvann duka/ -r-de fram packa/ -r-de ur imponerande rädd -a skyggade utbildning -en-ar utbilda/ -r-de sig befrielsekrig -etbefria/ -r-de gapa/ -r-de lös/a -er-te ställ/a -er-de upp utsträckt(a) sträck/a -er-te sudda/ -r-de ut slippa lata italiensk -t-a

Į įtarimas, nujautim/as -ai įtikinti, įtikina, įtikino įtrūkimas, supleišėjimas, plyšys įvadas įvaţiuoti, įvaţiuoja, įvaţiavo įvykdyti įţeidimas

misstänktssamhet -en-er övertyga/ -r-de spricka -or inledning kör/a kör -de på avrätta/ -r-de förolämpning

309

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ypač, itin yra uţdraustas

särskilt förbud mot

J jacht/a -os jau jaudintis, jaudinasi, jaudinosi jaunieji(vestuvių metu) jaunimas jaunoji jausti, jaučia, jautė jaustis, jaučiasi, jautėsi nekaip jėga, stiprybė jėga, valdţia jėgainė -s jei, ar, arba ji jį, juo jie jis jo, jos (negyviems) jogurtas, rūgpienis jojik/as -ė-ai jo jos jų jugoslav/as -ė-ai jungti(s), su(si)jungti; vienyti(s), su(si)vienyti jungtinis, sujungtas jungtinis, susivienijęs juod/as -a-i juodas kaip degutas juoking/as -a-i juokingas juost/a -os, dryţ/is -iai, ruoţ/as -ai juostuot/as -a-i jūs Jus ( apie ţmones) jūsų

segelbåt -en-ar redan oroa/ -r-de sig brudpar -etungdom -en-ar brudgum -men-mar känn/a -er kände må/ -r-dde illa kraft -en-er makt -en-er kraftverk -etom hon honom De, dem, dom han dess fil -en riddare -nhans hennes deras jugoslav -en-er ena/ -r-de förena/d -t-de förknippa/d -t-de svart -a becksvart skojig -t-a lustig -t -a rand -en ränder randig -t-a ni er er ert era

310

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ką nors, kurį nors kabėti, kaba, kabėjo kada kada nors kaim/as -ai kaimas kaimyn/as -ė-ai kain/a -os kaina, išlaidos kainuoti, kainuoja, kainavo kaip kaip gyvenate? kaip tik dabar kairė kairė kaktomuša susiduręs kalb/a -os kalbėti, kalba, kalbėjo kalbėtis, palaikyti pokalbį kalėjimas kalnas kalnas, kalvota vieta kalnuota vietovė kaltė -s kambar/ys -iai kamienas, liemuo, straublys kampinė parduotuvė kanal/as -ai kančia, bėda, skurdas kandidat/as -ai kankinimas kapšas, kapšiukas; krepšelis kar/as ai karal/ius -iai karaliaus valdţia karaliavim/as -ai karalienė Karalių rūmai karalius karalius kovotojas karalystė -s; srit/is -ys karinė tarnyba kariuomenė -s karo laiv/as -ai kartais

någonting häng/a -er-de när någonsin landsbygd -en by -n-ar granne -en-ar pris -etkostnad -en-er kosta/ -r-de hur goddag just nu höger vänster frontalkrock -en-ar språk -etprata/ -r-de för/a för -de samtal fängelse -t-er berg -etfjäll -etfjälltrakt -en-er skuld -en-er rum rummet snabel, snablar näröppet (ett) kanal -en-er elände kandidat -en-er tortyr pung -en krig -etkonung -en-ar kungamakt -en regeringstid -en-er drottning -en-ar Kungliga slottet kung -en-ar krigarkung -en-ar rike -t-n militärtjänst -en armé -en-er krigsskepp -etibland 311

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kartas, kartai kartoti, kartoja, kartojo kartu kartu su karvė -s kas (apie gyvą) kas antras kas, kiek kasmet kąsti, kanda, kando katalik/as -ai katalikišk/as -i katastrof/a -os katedra katedra kava kavinė -s kavos filtr/as -ai kavos parduotuvė -s kaţkas panašaus kaţkuris, kaţkok/s -ia-ie kėdė -s keist/as -i keistas keistas, neįprastas keistas, neįprastas keisti, keičia, keitė keisti, keičia, keitė keitim/as -ai keks/as -ai kel/ias -iai keletas keletas keliauti, keliauja, keliavo keliauti, keliavo kelintą valandą? kelionės ček/is -iai kelis ikvepimus, kvepsnius kelnės kentėti, kenčia, kentėjo kepal/as -ai kepinio pavadinimas kepinys kepti kepti, kepa, kepė ant grotelių

gång -en-er upprepa/ -r-de ihop i samband med ko -n-r vem varandra vad årligen bit/a -er bet katolik -en-er katolsk -t-a katastrof -en-er domkyrka -n-or Storkyrkan kaffe -t kafeteria -n-or melittafilt/er -ret konditori -et-er slags (ett) någon något några stol -en-ar konstig -t-a främmande enstaka underlig ändra/ -r-de på förendra/ -e-de ändring -en-ar kex -etväg -en-ar få flera resa/ -r-te färda/s -des hur dags? resecheck -en-ar flera andetag byxor -na lid/a -er led limpa -n-or Napoleonbakelse -n-r bakelse -n-r baka/ -r-de grädda/ -r-de 312

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kepti, kepa, kepė ant grotelių keturi keturiasdešimt keturiolika keturkampis keturkampiškas ketvirtadienis ketvirtas kiaurasam/tis -čiai kiaušin/is -iai kiaušinio sumuštin/is -iai kibira/s -i kiek ilgai kiekvien/as -a kieno kietas, kieta, kieti kilogramas kišenė kit/as -a -i kitą vakarą kitaip kitas, kiti kitas, sekantis kitavertus kitok/s -ia kivirčas, ginčas, vaidas, peštynės klaida, klaidingas klajojim/as -ai klajoti, klajoja, klajojo klajoti, klajoja, klajojo klanų konfliktas klasė -s klasifikacij/a -os klasišk/as -a-i klàusimas klausti, klausia, klausė klausyti, klauso, klausė klebonas klimatas klostuoti, plisuoti, sukti, vynioti klubo nar/ys -iai klusnus, nuolankus knyga, knygos(dgs) knygynas koalicij/a -os

grilla/-r-de fyra fyrtio fjorton fyrkant -en-er fyrkantig -t-a torsdag fjärde sil -en ? ägg -etäggsmörgås -en-ar hink -en-ar hur länge varje vars hård hårt hårda kilo -t ficka -n-or övrig -t-a häromkvällen annars annan, annat, andra nästa däremot annorlunda (än) slagsmål fel rundvandring -en-ar flanera/ -r-de vandra/ -r-de klankonflikt - ? -er klass -en-er klassifikation -en-er klassisk -t-a fråga -n-or fråga -r-de lyssna/ -r-de kyrkoherde -n-ar klimat -etfläta -de klubbanslut/en -et-na lydigt bok -en böker bokhandel -n bokhandlar koalition -en-er 313

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kodėl koja kojos piršt/as -ai koks, kokia, kokie kol komandos spalv/a -os kompromis/as -ai koncert/as -ai konferencija konflikt/as -ai konservuoti, konservuoja, konservavo kontor/a -os kontora, ofisas, darbo kabinetas kontrolier/ius -iai Kopenhaga kopti kosulys kova, kovojantis, kovojančioji pusė kovas (mėn) kramsnoti, kramsnoja, kramsnojo krant/as -ai krapas krašt/as -ai, kamp/as -ai kraujo netekimas kraujo testas kreditinė -s kortelė -s kreiptis, apeliuoti, liesti kreivė -s krepš/ys -iai krepš/ys -iai kriaušė -s kron/a -os kronų kupiūra 100 kronų kupiūra 50 krovinin/is -iai automobil/is -iai kruš/a -os (lietaus) krūtinė krūv/a -os krūva, šusnis, rietuvė krypt/is -ys kūdikis kūkčiojimas; raudojimas

varför ben -ettå -n-r vilken vilket vilka medan lagfärg -en-er kompromiss -en-er konsert -en-er affärssamatal -et konflikt -en-er konservera/ -r-de kontor -etarbetsrum -metkonduktör -en-er Köpenhamn klättra -de hosta -n stridande mars mumsa/ -r-de kust -en-er dill -en kant -en-er blodförlust blodprov -etkreditkort -etgäll/a -er-de kurva -n-or korg -en-ar väska -n-or päron -etkrona -n-or hundralapp -en-ar femtilapp -en-ar lastbil -en-ar regnskur -en-ar bröst -ethög -en-ar trave -n-ar håll -etspädbarnen snyftning -ar 314

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems kulka, kamuolys kuln/as -ai kultūra kultūros pusė kump/is -iai kumpio sumuštin/is -iai kupra, kupstas, kauburys kupranugario skabutis kuprinė -s kur kur (kryptis) kuris, kuri, kurie, tas, anas, ana kurs/as -ai kurti, kuria, kūrė kut/as -ai; spurg/as -ai kutenti kvapas, kvepalas, pėdsakas kvepėti; atsiduoti, smirdėti, smirdi, smirdėjo kvėpuoti, kvėpuoja, kvėpavo kviesti, kviečia, kvietė

kula häl -en-ar kultur -en-er kultursida -n-or skinka -n-or skinksmörgås -en-ar puckel -n kamelpingel ryggsäck -en-ar var vart som kurs -en-er skapa/ -r-de lugg -en-ar kittla -r -de doft -en stink/a -er stank anda/s - -des bjud/a -er bjöd

L labai ačiū labai bais/us -i -ūs labai baisiai, siaubingai labai daug labai graţus, patrauklus labas Labas! labiau mėgti......nei..... laboratorij/a -os laik/as -ai laikantis tam tikrą poziciją, nuomonę laikas(ką nors daryti) laikraš/tis -čiai laikrod/is -ţiai laikyti, imti laikyti, laiko, laikė laimėti, laimi, laimėjo laiminga/s - -i laiškas laisvai ( daryti kaţką)

tack så mycket urdålig -t-a förfärligt mycket jättesnygg -t-a hej tjänare! föredra/ -r-drog framför laboratorium laboratoriet -ier tid -en-er ställningstagande dags att tidning -en-ar ur -etför/a för -de hålla -er höll vinn/a -er vann glad glatt glada brev -etfritt 315

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems laisvė laivas laivas languot/as -a-i lankstus, nuolaidus lankyti, aplankyti lankytojas lap/as -ai lapas lapkritis lašiš/a -os lauk iš lauke lauke, laukan, Lauk! lauke, uţduryje laukiam/as -a -i laukin/is -ė -iai lauko drabuţiai lauko kavinė -s laukti, būti prieš akis laukti, laukia, laukė lauţyti, lauţo, lauţė ledai ledas ledo aren/a -os ledyna/s -i leidimas leisti lengv/as -a-i lengvai ir grakščiai eiti/vaikščioti lenkti, lenkia, lenkė lėt/as -a-i liaudies gyvenimas liepa (mėnuo) liesti, kliudyti, brozdinti lietus lifta/s -i ligoninė -s likęs likutis, liekana linij/a -os linij/a -os; eilė -s linij/a -os; virvė -s linksm/as -a-i; įdom/us -i-ūs linktelėti

frihet -en-er båt -en-ar segelfartyg rutig -t-a vek besök/a -er-te besökare -nlöv -etblad -etnovember lax -en-ar ut ur ute ut utomhus -etvälkomm/en -et välkomna vild vilt -a ytterkläder -na utekafé -et-er avvakta vänta/ -r-de bryt/a -er bröt glass -en is -en skridskobana -n-or glaciär -en-er allemansrätten uthyres lätt --a sväva -r böj/a -er-de långsam -t-ma folkliv -etjuli beta -de -t regn -et hiss -en-ar sjukhus -etkvar rest -en-er lina -n-or rad -en-er linje -n-r rolig -t-a nicka -r -de 316

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems lipus, lipnus, glitus; kibus literatūr/a -os literatūros moksl/as -ai litr/as -ai liūdinantis, pribloškaintis liūdn/as -a-i liūdnas, nusiminęs lotynišk/as -a-i lov/a -os lovos krašt/as -ai lupti, lupa, lupo (ţievę) lūš/is -ys lyg, tartum, tarsi lygum/a -os lygūs lytinės lūpos

klibbig -t -a litteratur -en-er litteraturvetenskap -en liter -n nedslående ledsen ledset ledsna missmodig latinsk -t-a säng -en-ar sängkant -en-er skala/ -r-de lo -n-ar (lodjur -et-) liksom slätt -en-er like blygdläppar

M mainai maistas maistas maisto prekė -s maisto ruošimas maitintis pusbadţiu maldauti maldauti, maldauja, maldavo maldauti, prašyti maldininkas(besimeldţiantis ţmogus) malon/us -i -ūs malonumas, smagumas, juokas malonus, meilus, mielas, geras malti, smulkinti mam/a -os mama, mamytė -s mandat/as -ai mane mankštintis, mankštinasi, mankštinosi mano marinuoti, sūdyti, rauginti marketingo skyr/ius -iai marketingo viršinink/as -ai marškiniai

handel -n käk -et mat -en matvara -n-or matlagning -en undernärd tigga -de tigg/a -er-de be/ -r bad bett bön -er trevlig -t-a kul bussig -t-a fräs/a -er -te mamma -n-or morsa -n mandat -etmig gymnastisera/ -r-de min mitt mina lägg/a -er lade in marknadsavdelning -en-ar marknadsschef -en-er skjorta -n-or 317

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems mašin/a -os matematika matematika matyti, mato, matė maudytis maţ/as -a-i med/is -ţiai medicina, vaist/as -ai mediena medinė -s baţnyč/ia -ios medinė -s tvor/a -os medţi/o -ų kamien/as -ai medţioklės įstatym/as -ai medţioti, medţioja, medţiojo mėgėjas mėgti, mėgsta, mėgo megztin/is -iai meilė meldimosi kilimėlis mėlynas mėlynė men/as -ai mėnesinis bilietas

maskin -en-er matematik -en matte = matematik se/ -r såg sett bada/ -r-de liten litet små träd -et medicin -en-er timmer timret träkyrka -n-or trädgräns -en-er trädstam -men-mar jaktlag -en-ar jaga/ -r-de amatör -en-er gilla/ -r-de tröja -n-or kärlek -en bönematta blå blått blå(a) blåbär -et konst -en-er månadskort -etkonstmuseum -museetmuseer måne(n) månad -en-er flicka -n-or tjej -en-er vi kött -et björn -en-ar år -et järnmalm -en-er metod -en-er meter -ntunnelbana -n-or tunnelbanekiosk -en-er tunnelbanetåg -etsovrum -metmysig -t-a gärna stad -en städer stadsbo -n-r stadsdel -en-ar

meno muziej/us -ai mėnulis mėnuo, mėnes/is -iai mergaitė mergin/a -os mes mėsa meška, lokys metai metalo rūda metod/as -ai metr/as -ai metro metro kioskas metro traukinys miegam/asis -ieji miel/as -a-i, ţaving/as -a-i mielai miest/as -ai miestie/tis -čiai miesto dal/is -ys 318

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems migdol/as -ai migdolų masė milijon/as -ai mineral/as -ai ministr/as -ė-ai pirminink/as -ėai mirti, miršta, mirė mirti, miršta, mirė (nenatūralia mirtimi) mirtis mišk/as -ai miškingas krašt/as -ai močiutė -s modelis, šablonas, pavyzdys mokamas darbas mokes/tis -čiai mokslas, mokėjimas mokslinink/as -ė -ai mokslo pašalpa mokykl/a -os mokyklos klasės paaugliams mokymas mokyti, moko, mokė mokyti, moko, mokė mokytis, mokosi, mokėsi; "kalti" mokytis; studijuoti, studijuoja, studijavo mokytoj/as -a-ai monarch/as -ai, vadov/as -ė-ai monet/a -os mot. liemenėlė moterišk/as -i motin/a -os motinos brol/is -iai murmėjimas, burbėjimas; niurnėjimas mus mūš/is -iai mušti, muša, mušė mūsų muziej/us -ai

mandel -n mandlar mandelmassa -n miljon -en-er mineral -en-er statsminister -n -ministrar dö/ -r dog dött omkomm/a -er-kom död -en skog -en-ar skogsland -et -länder mormor -modern -mödrar mönster mönstret förvärvsarbete -t skatt -en-er vetenskap -en-er vetenskapsman -nen -män studiebidrag -etskola -n-or högstadi/um -iet undervissning -en lär/a lär -de undervissa/ -r-de plugga/ -r-de studera/ -r-de lärare -nregent -en-er mynt -etbh (behå) -n-ar kvinnlig -t-a mor mordern mördrar morbror -brodern -bröder muttra/ -r-de oss slag -etslå/ -r slog slagit vår -t-a museum museet museer friluftsmuseum musseet musseer musik -en älska/ -r-de

muziejus po atviru dangumi muzika mylėti, myli, mylėjo 319

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems

N nacionalin/is -ė-iai nacionalinė -s valstybė -s nainti, naikina, naikino nakt/is -ys nama/s -i namai, šeimos ţidinys namie namų darbai nar/ys -iai naudoti nauj/as -a-i naujien/a -os ne ne nenė maţ ne toks jau blogas ne(...) visiškai ne(neigimas) ne...bet neabejotin/as -a-i neapmokestintas neapsaugot/as -a-i, paţeidţiam/as -a-i neatidėliojamas, neatidėliotinas, nedelsiamas neatidėliotin/as -a -i nebaudţiamai; neblogai neblogas nebyl/us -i-ūs; beţadis nedaug nederliaus metai nedvejoti, nedvejoja, nedvejojo dėl negu, kaip, uţ negyvas negyvenam/a -os ţemė -s neheroišk/as -a-i nei vienas nei...nei nei...nei...

statlig -t-a nationalstat -en-er förstör/a --de natt -en nätter hus -ethem -methemma läxläsning -en medlem -men-mar använd/a -er-e använt ny nytt nya nyhet -en-er inte nej icke inte ett dugg hyfsat inte alls ej inte.. utan viss -t-a avgiftsfri -tt-a utsatt omedelbar -t-a vara bråttom ostraffat skapligt inte farligt stum -t-ma inte mycket missväxtår -etråd/a -er-dde inget tvivel om än ihjäl ödemark -en-er oheroisk -t-a ing/en -et-a inte... heller varken...eller... 320

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems neįmanom/as -a-i neįprast/as -a-i neįsivaizduojamas, nesuvokiamas neįtikėtinai, fantastiškai nekęsti nekęsti, nekenčia, nekentė neklaiding/as -a-i; neklystam/as -a-i nelaimė -s nemalonus, nesmagus, atstumiant/is -i-ys nenorintis, nenoringas; daromas nenoromis nenormalus nepaisant nepanašu (į tiesą) nepaprastai, ypač nepaprastai, ypač nepasiekiamas nepatenkint/as -a-i nepatog/us -i-ūs nepriklausomai nuo neram/us -i-ūs, nerimasting/as -a-i nerūkant/is -ys nerūpėti, nerūpi, nerūpėjo nerūpi nerving/as -a-i nes, kadangi nesėkmė neseniai, pastaruoju metu; šiomis dienomis nesirūpinti, nesirūpina, nesirūpino nešti, nešioti nešvarus net jei, nors (ir) net, netgi, iki to netiesa netikr/as -a-i; neįsitikin/ęs -usię neturėti galimybės netvarkingas; nesutvarkytas; nevalyvas

omöjlig -t-a ovanlig -t-a otänkbart fantastisk avsky/ -r-dde hata/ -r-de oklanderlig -t-a olycka -n-or obehaglig -t-a ogärna enorm -t-a trots osannolik(t) oerhört synnerligen ouppnåelig missnöj/d -t-da obekväm -t-a oavsett orolig -t-a icke-rökare -nskit/a -er sket i inte så noga nervös -t-a eftersom elände -t nyligen strunta/ -r-de i bär/a -bar oren trots att till och med (t o m) inte sant? osäker -t osäkra gå miste om stökig 321

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems netvarkingas; nevalyv/as -a-i neutral/us -i-ūs neviltyje, depresijoje nevisiškai neţinom/as -a-i neţinomas -i niekada niekam tikę, baisūs niekas, nieko niekur norėti, nori, norėjo norėti; trokšti, trokšta, troško; geisti nors, net jei Norvegija novelė -s nu(si)trinti, iš(si)trinti nudėvėt/as -a-i nudėvėti, nudėvi, nudėvėjo nugalėjimas, sumušimas; įveikimas nugar/a -os nugaros skausm/as -ai nukentėjusių nuo nelaimingų atsitikimų skyrius numer/is -iai numesti, pamesti; atsikratyti nuobod/us -i -ūs nuobod/us -i-ūs nuoding/as -i nuomonė nuošaliai, atskirai; skyrium nuosavas nuosavybė nuosavybė, turtas nuostab/us -i -ūs nuostab/us -ūs nuotrauka, fotografija nupjauti nurodyti, įsakyti; nurodinėti nušaut/as -i nusipelnęs nusiraminti, nusiramina, nusiramino nusivylęs

stökig -t-a neutral -t-a förtvivlat inte särskilt okän/d -t-da anonym -t-a aldrig usel -t -a ingenting ingenstans vija vill ville velat önska/ -r-de fast (än) Norge roman -en-er gnida gned slit/en -et-na slit/a -er slet ut nederlag -etrygg -en-ar ryggsmärta -n-or sjukhusakuten nummer numret förskjut/a -er -ade tråkig -t-a långtråkig -t-a giftig -t-a aning isär eg/en -et-na ägo ägodelar underbar -t-a härlig -t-a foto -t-n skär/a nerföreskriva ihjälskjut/en -et-na förtjänt lugna/ -r-de sig besvik/en -et-na 322

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems nusivylimas, beviltiškumas nusiţudyti, nuspalvotas nuspalvotas, nudaţytas nuspręsti, nusprendţia, nuspendė nuspręsti, nusprendţia, nuspendė nustatyti, iš(si)aiškinti, įsitikinti nustebimas, nuostaba nustoti, nustoja, nustojo nutolęs nuvargti, nuvargsta, nuvargo nuversti, nuverčia, nuvertė

förtvivlan begå självmord färga/d -t-de färgad beslut/a -er beslöt sig för bestämm/a -er bestämde utröna häpnad upphör/a -hör -hörde fjärran trötta/ -r-de störta/ -r-de

O obuol/ys -iai odinis amuletas odinis kapšas, kapšelis, maišelis operacija oras organizuoti, sutaisyti, išrūšiuoti originaliai orkaitė -s oro uostas orų prognozė -s

äpple -t-n läderamuletten läderpung ingrepp -etluft -en ordna/ -r-de ursprungligen ugn -en-ar flygplats -en-er väderleksrapport -en-er

P paaiškėti, paaiškėja, paaiškėjo paaiškinti, paaiškina, paaiškino paauglys (13-18 metų) pabaig/a -os pabaigtas pabaigti, pabaigia, pabaigė pabėgti, vengti pabud/ęs -usi -ę paciento, ligonio kortelė -s pačiūţ/a -os padang/a -os padengti stalą padengti, padengia, padegė padėti sviesto rutuliukus ant viršaus

komm/a -er kom fram förklara/ -r-de tonåring -en-ar slut -etslut sluta/ -r-de (med) fly/ -r-dde vak/en -et-na patientbricka -n-or skridsko -n-r däck -et duka/ -r-de täck/a -er-te klicka/ -r-de ut 323

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems padėti, padeda, padėjo padėti, padeda, padėjo; patalpinti padėti, pagelbėti padėti, statyti, (pa)talpinti pagal pagalandamas pagalba pagalvė -s pagarba pagrindin/is -iai kel/ias -iai pagunda, gundymas, vilionė pailgiti, ištęsti pajėgti, įstengti pakait/a -os apie keliones pakelti, pakelia, pakėlė pakepti, pakepa, pakepė pakrauti, uţkrauti pakuoti, pakuoja, pakavo palaid/as -i popier/ius -iai palaidinė palaikyti, palaiko, palaikė; paremti palaiminimas, palaima, malda palaimintas palaipsniui nutrauktas palaipsniui, pamaţu, tolygiai palankus, naudingas palei paleisti ką nors veikti paleisti, paleidţia, paleido paleisti, paleidţia, paleido palikti, palieka, paliko (pastatą) palikti, palieka, paliko(kaip yra) palikuonys, ainiai, būsimos kartos palyginimas pamatas, pagrindas pamėgta viet/a -os pamišęs panaš/us -i-ūs panašėti, panašėja, panašėjo panašus į nama, kaip namas paplūdim/ys -iai; pakrantė -s paprastas, vienvietis, vienišas

hjälp/a -er -te ställ/a -er-de bistå -r, bistod? sätt/a -er satte satt enligt vässats hjälp -en kudde -n-ar avseende -t-n riksväg -en-ar frestelse -n-r förläng/a -er-de ha råd(med) reseskildring -en-ar lyftla -er-e stek/a -er-te lasta packa/ -r-de lösbland -etblus -en-ar påstå/ -r påstod påstått välsignelse välsignad(e) avvekla/s - -des successivt fördelaktig -t-a längs få/ -r fick igång något lansera/ -r-de släpp/a -er-te lämna/ -r-de låt/a -er lät bli eftervärlden jämförelse -n-r stiftelse älsklingsställe -t-n inte klok -t-a likadan -t-a likna/ -r-de låtsashydda strand -en stränder enkel -t enkla 324

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems paprotys papuošti, pagraţinti para parama pardavinėti, pardavinėja, pardavinėjo parduoti, parduoda, pardavė parduotuvė -s parduotuvė, verslas parduotuvių centras park/as -ai parkuoti, pastatyti mašiną parod/a -os pas/as -ai pasak pašalpa pasaul/is -iai pasaulin/is -iai kar/as -ai pasibaigti, pasibaigia, pasibaigė pasiimti, pasiima, pasiimė pasiklysti, būti išeikvotam pasilieka pasilikti, pasilieka, pasiliko pasilinksminimas pasilinksminti, pasilinksmina, pasilinksmino pasimet/ęs -usi -ę pasipiktinimą keliantis dalykas pasirengęs išvykti pasirinkti, pasirenka, pasirinko pasiruošti, pasiruošia, pasiruošė pasirūpinti (savimi), išspręsti, išsikapstyti pasirūpinti, pasirūpina, pasirūpino savimi pasisekti, pasiseka, pasisekė pasismeigti, pasismeigia, pasismeigė pasistatyti palapinę pasisveikinti, pasisveikina, pasisveikino pasitikėti, pasitiki, pasitikėjo (kaţkuo) pasitikintis savimi pasitikti, pasitinka, pasitiko

sedvänja -or smycka -r -de dygn -et bistånd saluför/a --de sälj/a -er sålde varuhus -etaffär –en –er affärscentrum (ett) park -en-er parkera/ -r-de utställning -en-ar pass -etenligt bidrag -etvärld -en-ar världskrig -ethamna/ -r-de hämta/ -r-de spillo (gå till spillo) finnas kvar förbli/ -r förblev underhållning -en roa/ -r-de sig vilse illdåd resklar -t-a välj/a -er valde förbered/a -er-de klara/ -r-de(sig) sköt/a -er-te om sig lyckas lyckas lyckades haka/ -r-de upp sig tälta/ -r-de hälsa/ -r-de någon lita/ -r-de på självsäker inträffa/ -r-de 325

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems pasiūlymas pasiuntinys, pranešėjas, kurjeris pasivaikščiojim/as -ai paskirstymas pagal įgūdţius paskol/a -os paslėptas pasninkauti, pasninkauja, pasninkavo pašt/as -ai pastatas pastatyti pastatyti, pastato, pastatė; palikti pašto dėţutė pastojusi(neseniai) pastovus pastovus,(pastovi grėsmė) pasukti, pasuka, pasuko pataisyti paskubomis, uţlopyti, uţtaisyti patarim/as -ai patarti, rekomenduoti patenkint/as -a-i patiekal/as -ai patij/a -os patikim/as -a-i patogus patraukl/us -i-ūs patriarchalinė visuomenė pats, pati, patys paukštis pavar/a -os pavarg/ęs -usi -ę pavarg/ęs -usi-ę nuo mokslų pavargti, pavargsta, pavargo pavasar/is -iai paveiksl/as -ai paveikslas pavojingas, rimtas pavydėtinas, keliantis pavydą pavydus paţadėti, paţada, paţadėjo paţinti paţįstamas paţymėti, pareikšti, pareiškia,

erbjudande -t-n budbärare promenad -en-er yrkesorientera/d -t-de lån -etdol/d -t-da fasta/ -r-de postkontor -etbuggnad -en-er bygga ut ta/ -r tog in på brevlåda -n-or dräktig -a ihållande ständigt hot sväng/a -er-de av plåstra/ -r-de om råd -et råd/a -ar -de nöj/d -t-da rätt -en-er parti -et-er vederhäftig -t-a bekväm -t-a snygg -t-a manssamhälle -t-n själv -t-a fågel -n fåglar växel -n växlar trött trött -a skoltrött --a tröttna/ -r-de vår -en -ar tavla -n-or bild -en-er farlig -t-a avundsvärd -t-a avundsjuk -t-a lova/ -r-de lära känna bekant(en) bekanta märk/a -er-te 326

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems pareiškė paţymys pėda, pėdos pelkė -s, bal/a -os pelkė -s, liūn/as -ai pelkė,bala, kasykla penki penkiasdešimt penkiolika penkių kreditų kursas penktadienis penktas pensinik/as -ė-ai per per telefoną pereiti,pereina, perėjo period/as -ai perjungti, pakeisti pernakvoti, pernakvoja, pernakvojo persik/as -ai pertrauk/a -os perţiūr/a -os; recenzij/a -os perţiūrėti, perţiūri, perţiūrėjo peštynės, muštynės, grumtynės peteliai piemens lazda pienas piešti, (pa)vaizduoti; aprašyti pietin/is -ė-iai pietųpietų vėjas pietūs (kompaso) pietūs (maistas) pietūs(maistas) piev/a -os piev/a -os pigesnis bilietas pigus pikt/as -a-i pil/is -ys pildyti, pildo, pildė pilk/as -i pilti, pila, pylė pilvas, skilvis

betyg -etfot -en fötter mossmark -en-er myr -en-ar myr fem femtio femton fempoängskurs -en-er fredag -en-ar femte pensionär -en-er genom i telefon övergå/ -r övergick (i) period -en-er växla/ -r-de övernatta/ -r-de persika -n-or rast -en-er recension -en-er slå/ -r slog upp strid -er axelvadd -en-ar herdestav mjölk -en skildra/ -r-de södra sydsunna söder middag -en-ar lunch -en-er äng -en-ar hage -n-ar röd avgång billig -t-a arg -t-a slott -etfyll/a -er-de grå grått grå(a) häll/a -er-de buk 327

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems pilvas, skrand/is -ţiai pilvo skausm/as -ai pilvo skausmas pinigai pinigai skirti mokymuisi pirkim/as -ai pirkti pirkti, perka, pirko pirmadienis pirmas pirmas pirmesnis, ankstesnis pirmosios pagalbos vaistinėlė pirmyn pirštas pirštinių dėţė pirtis pjauti, pjauna, pjovė plakta grietinėlė plastikin/is -iai maišeil/is -iai platinti, platina, platino platus plaučių uţdegimas plaukai plaukiojimas burlaiviu pleistr/as -ai pliaukštelėti, tekštelėti plikas, praplikęs plokštinti, plokština, plokštino plon/as -a-i(apie ţmogų) plonas, plona, ploni plotas, paviršius plotas, teritorija, apylinkė Po (laiko aplinkybė) Po (vietos aplinkybė) po to pobūvis, pokylis, vakarėlis pokytis policija, policinink/as -ė-ai policijos apsauga politik/as -ai politika politišk/as -a-i ponia popgrupė -s

mage -n-ar magplåga -n-or buksmärta -n-or pengar -na studiemedel -medletinköp -ethandla/ -r-de köp/a -er-te måndag först första föregående förbandslåda -n-or fram finger fingret fingrar handskfack -etbastu -n-r skära skär skar vispgrädde -n plasthandtag -etbred/a -er-de brett bred brett breda lunginflammation -en hårstrå(na) segling -en skavsår -etdaska - de skallig(e) platta/ -r-de till mager -t magra tunn tunt tunna yta -n-or område -t-n efter under efteråt fest -en-er byte -t-n polis -en-er polisskydd politiker -npolitik -en politisk -t-a dam -en-er popgrupp -en-er 328

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems popier/ius -iai popietė populiar/us -i-ūs por/a -os porcij/a -os poryt pradėti, pradeda, pradėjo pradėti, pradėda, pradėjo pradėti, pradėda, pradėjo pradinės mokyklos mokytojas pradūrim/as -ai pradţia praktiškai, faktiškai pralaimėjimas pramonė pramoninė šal/is -ys prancūzišk/as -a-i prancūziška duona prarasti, praranda, prarado prašau, prašom praštyi kieno nors leidimo prašyti, maldauti prausimasis prekė -s prekybos terminai prenumeruoti, prenumeruoja, prenumeravo prestiţinis uţsiėmimas prezentacij/a -os pri(si)artinti, pri(si)artina, pri(si)artino pridurti, priduria, pridūrė prie prie, ant, nurodo vietą prieglobstis prieiti, prieina, priėjo priėjim/as -ai, galimybė -s priekinis ţibintas, priešakinės šviesos priekyje priemiestin/is -iai autobus/as ai priemiestis prieš prieš

papper -eteftermiddag -en-ar populär -t-a par -etportion -en-er övermorgon börja/ -r-de sätt/a -er satte igång starta/ -r-de grundskolelärare -npunktering -en-ar början praktiskt taget bet -et industri -n-er industriland -et-länder fransk -t-a franskbröd -etförlora/ -r-de varsågod be/ -r bad om lov bönfalla -r bönföll tvagning vara -n-or försäljningsvillkor -etprenumerera/ -r-de prestigefyllda sysslan presentation -en-er närma/ -r-de sig tillägg/a -er tillade vid på asyl komm/a -er kom fram till tillgång -en-ar lykta -n-or framme landsvägsbuss -en-ar förort -en-er förr mot 329

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems prieš kurį laiką prieš tai priesaik/a -os priešais prietema, sutema prieţastis prieţastis priimtas priimtinas, pakankamai geras prijausti, ţinoti prijuostė, prikyštė prikelti, prikelia, prikėlė prikimštaspasipūtęs, patenkintas savimi priklausomas nuo priklausyti nuo(situacija) prileist/as -a -i priprasti, pripranta, priprato pririšti, prisirišti prisiimti, prisiima, prisiimė kaltę prisiminti, prisimena, prisiminė prisirišti, laikytis pristatymas, atlikimas, gimdymas pristatymo termin/as -ai pristatyti, pristato, pristatė pritraukti, pritraukia, pritraukė (dėmesį) priva/ti -čios mokykl/a -os privalo privat/us -i-ūs priverstin/is -ė-iai; privalom/as a-i pro šalį problem/a -os produkt/as -ai profesija, uţsiėmimas profesinės sąjungos narys profesor/ius -iai program/a -os prostitucija protiniai gabumai provincij/a -os proţektorius pūdyta silkė

för...sedan innan (dess) svordom -en-ar framför skymning(en) anledning -en-er åsamka(t) acceptera/s – des dug/a -er dög känn/a -er-de till förkläde -t-n väck/a -er-te mallig -t-a beroende på bero/ -r-dde på tillåt/en -et-na vänj/a -er vande sig tjudra -r -de (s) ta/ -r tog på sig skulden komm/a -er kom ihåg hålla på framförande leveransvillkor -etintroducera/ -r-de lock/a -r-de privatskola -n-or måste privat --a obligatorisk -t-a förbi problem -etprodukt -en-er yrke -t-n fackligt ansluten -et-na professor -n-er program -metprostitution begåvning -en-ar provins -en-er strålkastare -na surströmming -en 330

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems puikus, aukštos kokybės pūkuot/as -a-i; pūkin/is -ė-iai pumpuoti, pumpuoja, pumpavo pumpur/as -ai puodas, stiklainis puodel/is -iai puošti, (pa)puošia, (pa)puošė; (pa)dailinti purkšti, (ap)šlakstyti purvin/as -a-i pusbrolis, pusseserė pusė pusė pusė -s; puslap/is -iai pušinis stalas pusryčiai pusvaland/is -ţiai puta, pyragai/tis -čiai

utmärkt luddig -t-a pumpa/ -r-de knopp -en-ar gryta -n kopp -en-ar pryd/a -er-de strö/ -r-dde skitig -t-a kusin -en-er hälft -en-er halv (en) sida -n-or furubord -etfrukost -en-ar halvtimme -n-ar fradga kaka -n-or

R radin/ys -iai radioaktyv/us -i-ūs ragan/a -os ragauti, ragauja, ragavo raidės pagal alfabetą rajon/as -ai, apskrit/is -ys rajonas, sritis, zona rank/a -os rank/a -os rankraš/tis -čiai rašomasis stal/as -ai rasti kelia į čia rasti, randa, rado rastis, randasi, radosi rašyti dienoraštį rašyti, rašo, rašė ratas, čiuoţykla raudon/as -a-i raumuo, raumenys raupai rausvai violetinis recept/as -ai receptų knyga

fyndighet -en-er radioaktiv -t-a häxa -n-or smaka/ -r-de bokstav -en bokstäver trakt -en-er areal -en-er arm -en-ar hand -en händer handskrift -en-er skrivbord -ethitta/ -r-de hit hitta/ -r-de finnas finns fanns för/a för -de dagbok skriv/a -er skrev bana -n-or röd rött röda muskel -n muskler smittkoppor lila recept -etkokbok -en-böcker 331

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems referendumas Reformacija reikalas, dalykas reikalauti reikėti, reikia, reikėjo reikšmė reikšti, reiškia, reiškė rėkti, rėkia, rėkė religij/a -os renovuoti, renovuoja, renovavo restoran/as -ai restorano vagon/as -ai retai retai apgyvendintas riaumoti, mauroti; kaukti, staugti rieb/us -I rimt/as -a-i rinkėj/as -a -ai rinkinys; susirinkim/as -ai rinkti, renka, rinko rinkti, renka, rinko; kolekcionuoti risnoti, risnoja, risnojo rišti rodyti, rodo, rodė rodytis, rodosi, rodėsi rubrik/a -os rūbų spinta rūd/a -os ruduo rugpjūtis rugsėjis rūkal/ius -ė-iai rūkymas rūkymo kamera, kubilas rūkyti, rūko, rūkė ruoštis daryti kaţką rūpintis rūpintis, rūpinasi, rūpinosi rūš/is -ys rus/ys -iai rūšys, tipai ryšelis, puokštelė ryt/as -ai

folkomröstning -en-ar reformation -en göromål kräva de behöv/a -er-de betydelse -n-r betyd/a -er-de betytt skrik/a -er skrek religion -en-er renovera/ -r-de restaurang -en-er restaurangvagn -en-ar sällan glesbefolka/d -t-de vråla -r -de fet -t-a allvarig -t-a väljare -nsamling -en-ar plocka/ -r-de samla/ -r-de jogga/ -r-de bind/a -er band visa/ -r-de verka/ -r-de rubrik -en-er garderob -en-er malm -en-er höst -en-ar augusti september rökare -nrökning -en rökelsekar -et rök/a -er-te komm/a -er kom att bry/r -dde sig om håll/a -er höll reda på sort -en-er källare -nart -en-er klase -n-ar morgon -en morgnar 332

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems rytai rytas rytin/is -ė -iai rytoj anksti iš ryto rytų-

öster förmiddag -en-ar östra Imorgon, imorgon bitti öst-

S, Š sakyti, sako, sakė sal/a -os saldainiai saldi bandelė saldus patiekalas šaka, sritis šaldyti, šaldo, šaldė šaldytuv/as -ai šalia prie šalia, ties, prie šalies dal/is -ys šalies gyventoj/as -a-ai šalin(kryptis) šalis, šalys šalt/as -i šalti, šąla, šalo šaltinis šaltis šalutinis kelias salvė, papliupa, tepalas, kremas sam/is -ė-iai samiškas sankryţa santuoka santuoka, vedybos santykiai sapnuoti, sapnuoja, sapnavo sąryšis (telefono) saug/us -i -ūs saugoti, saugo, saugojo saugotis šaukti, šaukia, šaukė saulė -s saulės garbintoj/as -a-ai saulės švietimas, spindulys sausis šauti, šauna, šovė

säg/a -er sade sagt ö -n-ar godis -et bulle -n-ar efterrätt -en kvist -en-ar kyl/a -er-de kylskåp -eti närheten av bredvid landsdel -en-ar medborgare -nbort land -et länder kall -t-a kallna/ -r-de källa -n-or kyla -n avtagsväg -en-ar salva same -n-r samiska -n gatukorsning -en-aar giftermål -et vigsel -n vigslar förhållande drömm/a -er drömde anknytning -en-er trygg -t-a spara/ -r-de akta/r -de sig för kalla/ -r-de sol -en-ar soldyrkare -nsolskenet januari skjut/a -er sköt 333

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems savaitė -s savaitgal/is -iai savinink/as -ai savivaldybė -s schem/a -os sėdėti, sėdi, sėdėjo sėdimos vietos bieliet/as -ai šeima Seimas seimo nar/ys -iai Seimo rinkimai Seimo rūmai sekantis sekmadienis sėkmė, pasisekimas sėkmingas manevras, ţingsnis sekti senamadiškas senamiestis senas senelis (iš tėvo pusės) septyni septyniasdešimt septyniolika šerifas, vyriausias teisėjas serij/a -os servetėlė -s serviruoti, serviruoja, serviravo šeši šešiasdešimt šešiolika šeštadienis šeštas sesuo, seserys šiais laikais šiąnakt šiandien siaubing/as -a-i siaubingai siaubingas, baisus šiaudinis stogas siaur/as -a-i šiaurė šiaurėsŠiaurės Airija

vecka -n-or veckoslut -etägare -nkommun -en-er schema -t-n sitt/a -er satt sittplatsbiljett -en-er familj -en-er Riksdagen riksdagsledamot -n ledamöter riksdagsval -etRiksdagshuset följande söndag framgång -en-ar kupp -en-er följ/a -er-de (med) gammaldags Gamla stan gammal -t gamla farfar farfadern sju sjuttio sjutton fogde -n-ar serie -n-r servett -en-er servera/ -r-de sex sextio sexton lördag sjätte syster -n systrar numera i natt idag otäck -t-a förskräkligt fasansfull -t halmtak -et smal -t-a norr nord Nordirland 334

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems šiaurin/is -ė-iai šiaurin/is -ė-iai šiek tiek, lengvai, nestipriai sien/a -os sijon/as -ai silkė -s šilt/a -os striukė -s šilt/as -a-i šiltas megztin/is -iai šiltinė? šiluma šimtas šiokiadien/is -iai sirgimas, negalavimas sirgti raupais sistem/a -os šitas šiukšlių kibiras siūlyti siūlyti, siūlo, siūlė šiuo, šituo būdu siųsti, siunčia, siuntė siūti, siūna, siuvo skaič/ius -iai skaičius skaitinys, skaitiniai skaityti, skaito, skaitė skalbiniai skalbti, skalbia, skalbė skambinti, skambina, skambino skan/us -i -ūs Skandinavija Skandinavija Skåne skånišk/as -a-i skardinė skaudinti, skaudina, skaudino skausm/as -ai skausmas skrandyje skausmingas skersgatvi/s -ai skęsti, skęsta, skendo skirting/as -a-i; kitok/s -ia -ie skirtum/as -ai sklaidyti(knygą, ţurnalą)

nordisk -t-a norra lindrigt vägg -en-ar kjol -en-er sill -en täckjacka -n-or varm -t-a olle -n-or gul feber värme -n hundra vardag -en-ar krämpa -n-or smittkoppsfall system -etden här sophink -en föreslå/ -r föreslog erbjud/a -er erbjöd härmed skicka/ -r-de sy/ -r-dde siffra -n-or antal -et föreläsning -en-ar läs/a -er-te tvätt -en tvätta/ -r-de ring/a -er-de välsmakande Norden Skandinavien Skåne skånsk -t-a burk -en-ar gör/a gör gjorde ont smärta -n-or ont i magen smärtsam -ma gränd -en-er sjunka/ -er skönk olik -t-a skillnad -en-er bläddra/ -r-de 335

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems skleisti, skleidţia, skleisdė skolinti, skolina, skolino škot/as -ė-ai Škotija skrandţio op/a -os skristi, skrenda skrido skruzdėlė skylė -s slalominink/as -ė-ai šlapias šlapimo mėgin/ys -iai šlapintis, nusišlapinti slaugos namai šlaun/is -ys šlepetė -s slėptuvė, slėpimosi vieta šliauţti, šliauţia, šliauţė šliauţti, slinkti slidė -s slidinėjimas slidinėjimo sezon/as -ai slidinėtoj/as -a-ai sluoksnis, sandėlis, saugykla, stovykla slysti, slysta, slido paviršiumi smaigtas, kaištis, pagalys smark/us -i-ūs, judr/us -i-ūs smilkalai? smulkūs pinigai šnekantis suomiškai sniegas šniūras, laidas snukis, nasrai socialdemokrat/as -ė-ai socialinė gerovė socialinis mokslas socialist/as -ė-ai socialistin/is -ė-iai sod/as -ai sof/a -os sofa, kušetė šokis šonkaulis sostinė -s spalis (mėn)

tillkalla/ -r-de låna/ -r-de skotte -n-ar Skottland magsår -etflyg/a -er flög myra hål -etslalomåkare -nvåt(a) urinprov -etkasta/ -r-de vatten (daghem -met-) höft -en-er toffla -n-or gömställe kryp/a -er kröp krypa -er skida -n-or skidåkning -en skidsäsong -en-er skidåkare -nlager lagret skumma/ -r-de pinnar rask -t-a myrra småpengar -na finsktalande snö -n snodde mule socialdemokrat -en-er Socialstyrelsen samhällsvetenskap -en socialist -en-er socialistisk -t-a trädgård -en-ar soffa -n-or brits -en-ar dans -en-er revben huvudstad -en -städer oktober 336

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems spalva spalvotas televizorius spalvoti, daţyti spausti, spaudţia, spaudė spėti, spėja, spėjo spint/as -os spiritas spiritas, šnapsas spoksoti, ilgai ţiūrėti sport/as -ai sportas sportbačiai sporto halė -s sportuoti, sportuoja, sportavo sprendimas, apsisprendimas sprogti, pratrūkti srit/is -ys; provincij/a -os stabdyti, stabdo, stabdė stabdyti, stabdo, stabdė stabdţiai stabdţiai štai kaip staig/us -i-ūs stand/us -i -ūs, nelankst/us -i ūs statybininkas statyti, stato statė stebėjimas, prieţiūra stebėti; sekti stebinti, stulbinti steigėja/s -i steigti stiklinė, taurė, stiklelis stiklo valytuv/as -ai stipendij/a -os stipriausias stiprinant/is -i-ys stog/as -ai stokholmie/tis -tė-čiai storas, tankus, tirštas stovėti, stovi, stovėjo uţ save stovėti, stovi, stovėjo; būti parašytam stovyklauti, stovyklauja, stovyklavo

färg -en-er färgteve -n-ar färga -r -de tryck/a -er-te gissa/ -r-de skåp -etsprit -en snaps -en-ar stirra -de sport -en-er idrott -en-er sportskor -na sporthall -en-ar sporta/ -r-de beslutsamhet brist/a -er brast landskap -et bromsa/ -r-de stoppa/ -r-de broms -en-ar inbromsning -en-ar jaha plötslig -t-a trög -t-a byggnadsarbetare -nbygg/a-er-de observation -en-er iaktta(ga) förvåna/ -r-de grundläggare -ngrunda/ -r-de glas -et vindrutetorkare -nstipendi/um -et-er strängaste stärkande tak -etstockholmare -ntjock -t-a ställ/a -er-de sig stå/ -r stod stått tenta/ -r-de 337

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems straipsnis apie aprangą stresas stresuoti, stresuoja, stresavo stručio kiaušinis strutis student/as -ai studentė -s studijos studijų krypt/is -ys studijuojant/is -i-ys stulbinant/is -i-ys, gluminant/is -i-ys stulpas, stiebas, kartis, kuolas su su reikalais suaug/ęs -usi -ę sudarantis suderintas sūdyta silkė sugalvoti, sugalvoja, sugalvojo sugriebim/as -ai, smūgi/s -ai sugriebti, laikyti rankose sugyventin/is -ė-iai sukčiauti, sukčiauja, sukčiavo sukelti triukšmą, sambrūzdį sukilim/as -ai, maišt/as -ai sukimasis; sūkuriavimas suklupimas, uţkliuvimas sukrėst/as -a-i šūktelėjosi šūktelėti, sušukti sukti(s), verpti sukti, vynioti sulauţyt/as -a-i sulenkti, nusileisti, atsitraukti sulting/as -a-i sultys, syvai, atsargos sumišęs, suglumintas sumuštin/is -iai sūn/us -ūs sunk/us -i-ūs (ne svoriu) sunkiai, vargiai sunkus darbas šuns išmatos šuo, šunys

klädensplagg -etstress -en stressa/ -r-dee strutsägg -en struts student -en-er studentska -n-or studier -na studieväg -en-ar studerande -nraffig -t-a pål/e -ar med i affärer vuxen (en) vuxna ingående ense inlagd sill hitta/ -r-de på tag (ett) nöp(nypa, nyper nöp?) sambo -n-r fuska/ -r-de väsnades uppror -etvirvla(nde) snava -r -de omtumla/d -t-de utropades otropa -r -de snurra -r -de vältra -r -de söndervika saftig -t-a spad -et brydde smörgås -en-ar son -en söner svår -t-a knappast jobbig -t-a hundskit -en-ar hund -en-ar 338

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems suomis suprantama suprantama, suprantamas dalykas suprasti suprasti, supranta, suprato suprasti, supranta, suprato sūr/is -iai sūr/us -i-ūs suraitytas sūrio sumuštin/is -iai sušalęs susidaryti, susidėti susidėti, susideda, susidėjo; susidaryti susidomėti, susidomi, susidomėjo susidurti, susiduria, susidūrė susigėdęs, sugėdintas susikaupti, susikaupia, susikaupė kaţkam susirašinėti, susirašinėja, susirašinėjo susirinkti, susirenka, susirinkdavo susirūpinimas, rūpestis susirūpinti, nerimauti susisiekim/as -ai susisiekti, susisiekia, susisiekė susisukti, susisuka, susisuko susitarti dėl laiko susitikim/as -ai; susirinkim/as ai susitikti, susitinka, susitiko susitikti, susitinka, susitiko susituokti su susivėl/ęs -usi-ę suspausti, suspaudţia, suspaudė suspėti, suspėja, suspėjo sustabdyti; palikti sustoti, sustoja, sustojo sutarti, sutaria, sutarė sutiktas? sutikti, susitikti sutikti, sutinka, sutiko

finne -n-ar förstås naturligvis begrip/a -er begrep fatta/ -r-de förstå/ -r förstod förstått ost -en-ar salt --a böjliga ostsmörgås -en-ar frus/en -et-na bestå -r bestod bestått (av) omfatta/ -r-de intressera/d -t-de (av) kollidera/ -r-de skamsen inrikta/d -t-de på brevväxla/ -r-de samlas samlas samlades ångest(en) bekymra -de kommunikation -en-er kontakta/ -r-de sno/ -r-dde sig beställ/a -er-de tid möte -t-n ses ses sågs setts träffas träffas träffades gift/a -er-e sig(med) rufsig -t-a klämm/a -er klämde hinn/a -er hann(med) lägg/a -er lade av stanna/ -r-de trivas trivs trivdes råkat råka -r -de träffa/ -r-de 339

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems sutikti, sutinka, sutiko (su nuomone) sutvarkyti; (su)taikyti; taikytis suvartojimas suţadėtinis suţeisti, suţeidţia, suţeidė svaiginantis, svaigus švar/us -i-ūs, grynas, be priemaišų svarb/us -i -ūs svarbiausias, ţymiausias svečia/s -i šiaurės Švedijos šved/as -ė-ai Švedija švediška mylia (10 km) švediškas švediškas stalas švedų kalba švedų kalbos mokėjimas sveikata sveikatos cent/as -ai sveikinti, sveikina, sveikino sveikti, sveiksta, sveiko šveln/us -i-ūs šventė, festivalis šventovė -s švęsti, švenčia, šventė svetainė -s švies/us -i-ūs šviesofor/as -ai sviestas šviesus alus svirnas, klėtis, darţinė, tvartas svogūn/as -ai šypsotis, šypsosi, šypsojosi

håll/a -er höll med (om) försonas konsumption -en fästman skada/ -r-de berusande ren -t-a viktig -t-a främst gäst -en-er norrländsk -t-a svensk -en-ar Sverige mil (en) svensk smörgåsbord -etsvenska svenskkunskaper -na hälsa -n vårdcentral -en-er gratulera/ -r-de ta/ -r tog igen sig mild milt milda högtid -en-er tinning -en-ar fira/ -r-de vardagsrum -metljus -t-a trafikljus -etsmör -et lättöl -et loge -n-ar lök -en-ar le/ -r log

T tada tada ir tada tada taip tada, vėliau, nuo tai tai

då då och då då så sedan det detta 340

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tai, štai taip taip pat taip pat taip...kaip taip/toks pat... kaip...; taisyklė -s taisyti, paruošti, paruošia, paruošė(maistą) taisyti, taiso, taisė taksi takt/as -ai talent/as -ai tams/us -i-ūs tamsus; sutemų tankėti tapti tarp tarp kitko tarp kitko tarp kitko tarpgeleţinkelin/is -ė -iai tarškėti, barškėti tarti, taria, tarė tas pats aukstis tas, anas, tai tas, tai tas...ir tas.... taškymas, pliuškenimas tauta, liaudis tave tavo tė/tis -čiai teikiantis pasitenkinimą teisė teising/as -a-i teisingai teisybė, teisingumas telefonini/s -ai pokalb/is -iai televizorius, televizija telfono rgel/is -iai temperatūr/a -os ten(kryptis) tenai tenai

denna ja alltför också lika...som så...som regel -n regler laga/ -r-de fixa/ -r-de taxi -n takt -en-er talang -en-er mörk-t-a dunkel -t tätna -de magra mellan bland bland annat (bl a) förresten tågluffa/ -r-de slamra uttala/ -r-de jämnhöjd att den ju...desto... skvätt folk -etdig din ditt dina pappa -n-or givande -rätt -en sann sant sanna rätt rätta -n telefonsamtal -etteve -n-ar telefonlur -en-ar temperatur -en-er dit där därborta 341

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems teoretišk/as -a -i tepti, tepa, tepė sviestu termos/as -ai tęsti, tęsia, tęsė tęstis tėvas, tėvai tie, anie ties/us -i-ūs tiesiai tiesiai, per tik tikėjim/as -ai tikėti, tiki, tikėjo tikėtis tikr/as -a-i, realus, faktinis tikrai, iš tikrųjų tikrai, iš tikrųjų tikrai, iš tikrųjų tikrai, iš tkrųjų, faktisškai tikras tikras, nesuklastotas tikrinti, kontroliuoti tikslas tiksliai tiksliai, būtent taip tikti, tinka, tiko tilpti, telpa, tilpo tiltas timpos tirpti, lyditi(s) todėl todėl, dėl to todėl, kad todėl, kad toks pat toli, atokiai toliau atgal toliau į priekį tolim/as -a-i tolimas, nutolęs tolimesnis tolstantis tradicij/a -os tradicin/is -ė -iai tradicinis maistas

teoretisk -t-a smörj/a -er smorde kaffetermos -en-ar fortsätt/a -er-satte-satt pågå -r pågick förälder -n föräldrar dessa rak -t-a direkt tvärs över bara tron -en-er tro/ -r-dde hoppas hoppas hoppades riktig -t-a riktigt väldigt verkligen egentligen egentlig -t-a äkta kolla/ -r-de färemål -etjust precis passa/ -r-de (till) passa/ -r-de in i bro -n-ar strumpbyxor -na skira alltså för därför därför att samma borta längre bak längre fram långt avlägsen ytterligare avlägsnas tradition -en-er traditionell -t-a husmanskost -en 342

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems tramvaj/us -ai transporto priemonė transporto priemonė -s traukin/ys -iai, maršas, procesija traukinys vaţinėti nuolatiniu bilietu treč/ias -ia trečiadienis treniruočių kostium/as -ai treniruoti, treniruoja, treniravo trenkti, smūgiuoti trinti, trina, trynė (trintuku) trisdešimt trisdešimtieji (metai) triukšming/as -i trukčioti, timptelėti trukdyti, neleisti trukdyti, trukdo, trukdė trūktelėjimas, vilkimas, trūkti, trūksta, trūko; ilgėtis; neturėti trump/as -i trumpas per nugarą truputį truputį truputį kiekvieno trylika trys tu tualet/as -ai tučtuojau; nedelsiant, neatidėliojant tuo (kuo anksčiau tuo geriau) tuo atveju, ar tuo pat metu tuojau pat, nedelsiant tupėjimas turbūt, galbūt turėti (savyje), būti, susidaryti turėti lankytojų iš turėti nuosavybę į turėti, turi, turėjo turėti, turi, turėjo teisę turėtų turist/as -ė -ai

spårvagn -en-ar fordon -ettransportmedel -medlettåg -etpendeltåg -ettredje onsdag träningsoverall -en-er träna/ -r-de stryka, stryker, strök gnugga/ -r-de trettio trettiotal högiju/dd -tt-dda knycka -te avvärj/a -er-de stör/a stör -de ryckt sakna/ -r-de kort --a korsrygg -en lite lite gran lite av varje tretton tre du toalett -en-er omedelbart desto( ju förr desto bättre) ifall samtidigt genast huk kanske innehåll/a -er -höll ha besök av rå/ -r-dde om någon ha/ -r-de haft ha rätt (i) böra bör borde bort turist -en-er 343

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems turkišk/as -a -i turt/as -ai turting/as -a-i tuš/čias -ti, skurd/us -ūs tuščias, apleistas, negyvenamas tuščias, įdubus tvarkyti, tvarko, tvarkė reikalą tvirtai, stipriai tvirtinti, pareikšti tyl/us -i -ūs tylėti, tyli, tylėjo tyrėjas, tyrinėtojas tyriamoji kelionė tyrlaukis, dykum/a -os

turkisk -t-a rikedom -en-ar rik -t-a kal -t-a öde -n ihålig(t) ta/ -r tog itu med kraftigt hävdar tystlåten -et-na tig/a -er teg forskare -nforskningsresa -n-or vildmark -en-er

U ugnis ūki/s -ai ūkininkas ūkininko namas ūkis universitet/as -ai universiteto knygynas uoga uogavimas uogienė -s uolus, stropus, atkaklus uosta/s -i upė upė -s upel/is -iai upės vaga uţ uţ uţ dyką uţbaigt/as -a -i uţbaigti uţbaigti, uţbaigia, uţbaigė uţdaryti ką nors uţdaryti, uţdaro, uţdarė viduje uţdegti, uţdega, uţdegė šviesą uţdraust/as -i uţduot/is -ys uţduot/is -ys

eld -en-ar gård -en-ar bonde -n bönder bondstuga -n-or bondgård -en-ar universitet -etakademibokhandel -n bär -etbärutflykt -en-er marmelad -en flitigt hamn -en-ar flod -en-er älv -en-ar å -n-ar flodfåran bakom utanför gratis vara klar med avsluta/ -r-de verkställ/a -er-de få/ -r fick igen något stäng/a -er-de in tänd/a -er-e förbjud/en -et-na uppgift -en-er uppsats -en-er 344

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems uţduoti, uţduoda, uţdavė klausimą uţeigos namai, smuklė Uţgavėnės uţmiršti, uţmiršta, uţmiršo uţpildyti, uţpildo, uţpildė; uţsipilti uţpulimas, šturmas uţpulimas, šturmas, ataka uţrašų blonknotas uţsakymas uţsienie/tis -tė -čiai uţsienietišk/as -a -i uţsieninis, svetimšalis uţsienio naujien/a -os uţsienyje uţsirašinėti uţsiregistruoti uţsisakyti, uţsisako, uţsisakė uţsispirti, atkakliai ką daryti uţsitęsti, uţsitęsia, uţsitęsė uţšliauţti uţtikrint/ass -a-i uţtikrintai uţtraukti(pvz.: uţtrauktuka) uţuolaidos

ställ/a -er-de en fråga gästgiveri -et-er fettsdagen glömm/a -er glömde glömt tanka/ -r-de anfall angrepp kollegieblock -et beställning -en-ar utlänning -en-ar utländsk -t-a främmande utrikesnyheter -na utomlands anteckna/ -r-de anmäl/a -er -de sig (till) beställ/a -er-de envisa/s -des dröj/a -er-de kröp upp säker -t säkra säkert dra/ -r drog dragit igen gardin -en-er

V vadinamasis vadintis, vadinasi, vadinosi vadov/as -ai; vedl/ys -iai vaga vagis, gembė, kablys vagon/as -ai vaikas vaikin/as -ai vaikiškas vairuoti, vairuoja, vairavo vairuotojas vairuotojas vaisius vaistas vaizdingas, vaizdus; gyvas, raiškus

så kalla/d -t-de het/a -er hette hetat ledare -nfåran stång -en stänger vagn -en-ar barn -etkille -n-ar barnslig -t-a kör/a kör -de bilist -en-er förare -nfrukt -en-er bota pittoresk -t-a 345

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vakar/as -ai vakarai vakaras vakare vakare vakariniai vakarinis vakaro laikraštis valand/a -os valdyti, turėti(nuosavybę) valdţia; įgaliojimai, kompetencijos sfera valgantys kartu valgomasis šaukšt/as -ai valgymo viet/a -os valgyti, valgo, valgė Valpurgijos naktis valstybės veikėj/as -a-ai valstybinė šventė vandeniui nepralaid/us -ūs vandens energija vandenyna/s -i vanduo vard/as -ai varginantis, kankinantis varginantis, kankinantis vargingas variklio dangtis (kapotas) varyti, (iš)vyti; (iš)tremti varyti, ginti, stumti vasar/a -os vasaris vasarnam/is -iai; namel/is -iai vasaros atostogos vaţiuoti su nuolatiniu bilietu vaţiuoti, vaţiuoja, vaţiavo; keliauti vedę/s -ę vėdinti veikti, funkcionuoti vėj/as -ai vėjo traukiamas, skersvėjiškas vėliau vėliausias, naujausias vėlus ruduo

kväll -en-ar väster affton -en aftnar igår ikväll västra västkvällstidning -en-ar timme -n-ar äg/a -er-de myndigheter -na biätarna matsked -en-ar matvrå -n-r ät/a -er åt ätit Valborg(smässoafton) statsman -nen -män allmän helgdag regnställ -etvattenkraft -en hav -etvatten vattnet namn -etbesvärande krånglig -t-a fattig -t-a motorhuv -en-ar förvissa -d fösa sommar -en sommrar februari stuga -n-or sommarlov -etpendla/ -r-de åk/a -er-te gift -a vädra (de) fungera/ -r-de vind -en-ar dragig -t-a senare senast -e senhöst -en 346

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems Velykė -s Velykos vemti, vemia, vėmė Venecija vengti, vengia, vengė vengti, vengia, vengė vengti, vengia, vengė verčiau, geriau verslininkas verslo partneris vertim/as -ai vesti, vykdyti karą (kariauti) vėţ/ys -iai vėţlys viduje viduje viduramţiai vidurinė klasikinė mokykla vidurinioji klasė vidurių šiltinė vidurnakčio saulė vidurnaktis vidurvasar/is -iai viduryje (tarp to ir ano) vidurţiem/is -iai vidus, vidaus pusė vidutinio amţiausvieną kartą, tik kartą viena krona vienas, ţymimasis artikelis vienas, ţymimasis artikelis vienintelė kopija vienintelis vienišas vienišas, nevedęs, netekėjusi vienspalvis, nespalvotas vientisas, ištisinis, nepertraukiamas vienuolika vienvietis kambarys viešbu/tis -čiai viet/a -os vieta šeimos pasirodymams vieta, situacija vietin/is -iai traukin/ys -iai

påskkäring -en-ar påsk -en spy/ -r-dde Venedig smit/a -er smet undvik/a -er undervek väj/a -er-de helst affärsman -nen -män affärsvän -nen - ner översättning -en-ar för/a för -de krig kräfta -n-or sköldpadda i inomhus medeltida gymnasi/um -et-er borgerlig -t-a tyfus middnattssol -en middnatt midsommar -en -somrar mitt i midvinter -n inland -et medelålders för en gångs skull enkrona -n-or en ett lösnummer -numret endast ensam -t-a ensamstående enfärga/d -t-de rejäl -t-a elva enkelrum -met hotell -etplats -en-er familjenöje -t-n läge -t-n lokaltåg -et347

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems vietoj (ko nors) vietos anons/as -ai vilk/as -ai virš, per viršuje virtuvė -s virtuvės indai, rakandai virtuvės technika virtuvinis stal/as -ai virvė, šniūras, laidas vis dar vis dėlto, tačiau, kaip vis vien vis, vis dar visa, visą visada visada visas, visa, visi visi kiti visiškas, absoliutus visiškas, visas viso gero, ate visomis reikšmėmis vištos plunksn/a -os visų sutikimu/pripaţinimu visuomeninis puslapis visur Vokietija vonia vyn/as -ai vynuogė vyr/as -ai vyr-gazelė, mot. gazelė vyriausybė -s vyriausybė, valdţia vyrišk/as -i vyskupo rangas, vyskupija

i stället för platsannons -en-er varg -en-ar över uppe kök -etkokkärlen köksmaskin -en-er köksbord -etrep fortfarande emellertid ändå ännu hela alltid jämt all -t-a den(det,de) övriga absolut samtliga adjö för all del hönsfjäder -n -fjädrar visserligen familjesida -n-or överallt Tyskland badrum -metvin -et-er druva -n-or man -nen män hangasell, hogasell regering -en-ar regering manlig -t-a biskopssäte -t-n

Z, Ţ ţadinim/as -ai ţadintuv/as -ai ţaginimas, (iš)prievartavimas ţaidėj/as -a-ai ţaisti, ţaidţia, ţaidė

väckning -en-ar väckarklocka -n-or våldtäkt spelare -nspela/ -r-de 348

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ţali/as ţaliav/a -os ţarija (karšta anglis -paţodţiui) ţav/us -i -ūs, puošn/us -i -ūs zebras, perėja zebro erţilas ţem/as -a-i ţema kaina ţemai ţemė, vieta ţemėlap/is -iai ţemės riešut/as -ai ţemės savinink/as -ai ţemyn ţemyn (parodo kryptį) ţengti, ţengia, ţengė; lipti ţenklas ţiaurus, negailestingas ţied/as -ai; rat/as -ai ţiem/a -os ţinai (šnek.) ţinios ţinom/as -i ţinoma ţinoma ţinoti, ţino, ţinojo ţiūrėti, ţiūri, ţiūrėjo ţmogus, gyvas padaras

grön -t-a råvara -n-or het kolbit tjusig -t-a zebra zebrahingst låg -t-a lågpris nere mark -en karta -n-or jordnöt -en -nötter markägare -nned ner stig/a -er steg skylt(en) grym -t-ma ring -en-ar vinter -n vintrar ju kunskap -en-er kän/d -t-da ja visst visst vet/a vet visste vetat titta/ -r-de man

ţmogus, ţmonės ţmon/a -os ţod/is -ţiai ţodyn/as -ai ţolė zoologija(mokslas) zoologijos sodas ţuvies pirsštelis ţuvis ţvaigţdė -s ţvakė -s; dujų degikl/is -iai ţvalus, švieţias ţvejoti, ţvejoja, ţvejojo ţvejų kaimas ţvejyba ţvilgsn/is -iai

människa -n-or hustru -n-r ord -etordbok -en -böcker gräs -et zoologi -n zoo (ett) fiskpinne -n-ar fisk -en-ar stjärna -n-or stearinljus -etfrisk -t-a fiska/ -r-de fiskeby -n-ar fiske -t kasta/ -r-de en blick

349

Švedų kalbos vadovėlis pradedantiesiems ţvilgsnis ţvyrkel/is -iai ţydėti, suklestėti ţydintis krūmai

blick -en-ar grusväg -en-ar blomstra/ -r-de törnbuskar

350