Starten för halstablettmarknaden Detta är den oberoende berättelsen om hur två driftiga män från Gävle skapade ett nytt segment inom konfektyrområdet – den nutida halstablettasken. Ingen av dem hade på sin tid accepterat att det handlade om ”en simpel konfektyrprodukt”. De hade högre ambitioner än så vad gällde lindrande och botande egenskaper och deras inbördes konkurrens gjorde att produktgruppen snabbt kunde växa till en vardagsprodukt i alla svenskars fickor och handväskor. Jag talar om Wilhelm Ericson (1871-1951) och Adolf Ahlgren (1872-1954). De fanns båda på rätt plats vid rätt tid. De hade stark ambition att nå ut längre än till den lokala marknad som deras respektive familjer hade arbetat på. - Och kanske det viktigaste av allt - de drevs av en obändig vilja att överträffa sin närmaste konkurrent från hemstaden Gävle. Adolf Ahlgren hade kommit till Gävle från Gotland. Hans äldre bror Fredrik startade 1885 en färg- och tapethandel i Gävle. Verksamheten utökades med tillverkning och försäljning av kemisktekniska produkter. Skokrämen Nobless blev riktigt känd och inte minst tillverkningen av bläck. Med bläcket deltog firman i många internationella utställningar, där man belönades med medaljer för hög kvalitet. Frågan är om inte någon av dessa medaljer för bläck i början även fick pryda Läkerolaskarna. Ända in på 1990-talet hette företaget F. Ahlgrens Tekn. Fabrik AB även om tillverkningen av kemisktekniska produkter upphört långt tidigare. Wilhelm Ericson var yngste bror i andra generation av en handlarfamilj som också var inflyttad till Gävle från mera närliggande Ovansjö. En av hans äldre bröder drev kaffetillverkning och grosshandel inom kolonialvaror under namnet Ludvig Ericsson & Co. Gävle var under hela 1800talet en mycket rik stad som drog till sig inflyttning från stora delar av Sverige. Tillväxten berodde utan tvekan på hamnen vid Gavleåns utlopp, som hade haft betydelse ända sedan vikingatidens etableringar vid Åby och 1300-talets påstådda sjörövarnäste vid Gaddaborg i Valbo. Export av trävaror och järn och import av bland annat kolonialvaror gjorde att handelshus och grosshandel blomstrade. För att inte tala om skeppsvarv och rederier.
Kafferosterier och konfektyrfabriker
Eftersom Gävles redare ägnade sig åt interkontinental trafik förde man hem exotiska råvaror som kaffe, socker, lakrits, kakao och gummi arabicum. När man idag frågar sig hur det kunde komma sig att Gävle under 1900-talets första hälft hade så många kafferosterier och konfektyrfabriker är det uppenbara svaret - sjöfarten och hamnen. Detta i kombination med starten av industriell tillverkning och förpackning av livsmedel skapade en blomstringsperiod som förstärktes av att framgångsrika pionjärer alltid får efterföljare. Sammanlagt har det under åren funnits åtminstone ett 30-tal tillverkare av konfektyrer i Gävle. Kafferosterierna har sin egen historia där varumärket Gevalia skapat av familjen Engwall blev den långsiktiga framgångssagan i konkurrens med bland andra Isaak Westergrens Izal Mocca och Emil Bolins Emboka. Att det blev just Adolf Ahlgren och Wilhelm Ericson som så småningom kom att slåss om de nationella marknadsandelarna inom konfektyrsektorn har en rad sammanhängande förklaringar. De var båda i 30-årsåldern vid sekelskiftet 1900. De såg båda möjligheterna i massproduktion av konsumentförpackade produkter baserade på exotiska råvaror. De hade tillräckliga ekonomiska resurser och de hade båda förmågan och modet att se möjligheterna i en marknad som ännu inte fanns. De var dessutom nytänkare och pionjärer vad gällde försäljning och ”marknadsföring” innan ordet ens fanns i språkbruket. Sett på långt avstånd i tid drar jag slutsatsen att de trots många likheter också hade stora olikheter. De fann sina framgångar på olika vägar samtidigt som de inte drog sig för att kopiera varandras idéer och gjorde vad de kunde för att sätta käppar i hjulet för sin främste lokale och nationelle konkurrent. Kort sagt – jag drar slutsatsen att de inte kunde tåla varandra. 18
1897 startar Wilhelm Ericson tillverkning av konfektyrer i firman Ericson & Rabenius. År 1900 registrerar han sitt första varumärke ”Vind” för uppfriskande pastiller förpackade i påse. 1904 börjar han förpacka pastiller i askar av papp i ”västficksformat” under märkena Herba och EoR. Därmed var tablettasken lanserad på den svenska marknaden. Kompanjonen Ernst Rabenius försvann ur firman redan efter tre år. När Fredrik Ahlgren avled 1907 tog den yngre brodern Adolf över ledningen för företaget. Han minskade det kemisktekniska sortimentet från cirka 200 artiklar till ett 10-tal som såldes under distinkta varumärken. Samtidigt började han snegla på utvidgning av sortimentet i riktningen välgörande brösttabletter. Det finns olika teorier om varför diversifieringen påbörjades. En är att Adolf såg ett hot mot bläckförbrukningen i och med reservoarpennans introduktion. För mig faller denna teori så snart jag inser att även reservoarpennor fylls med bläck. En annan är att han såg ett hot mot sin cigarrimport i och med Tobaksmonopolets tillkomst. Inte helt troligt, men inte heller omöjligt, att Adolf 1907 kunde förutsäga att Sveriges Riksdag 1914 skulle besluta om inrättandet av Tobaksmonopolet från 1915 för att finansiera en ny pensionskassa och utbyggnad av försvaret. Däremot är det dokumenterat att Adolf Ahlgren fick ersättning av staten när monopolet inrättades. Själv håller jag det för mera troligt att han såg framgångarna med Ericson & Rabenius pastiller i tablettaskar och ville ha sin del av den kakan.
Läkerol och PIX
Vid ett besök på en tysk varumässa i Leipzig 1909 finner Adolf Ahlgren en brösttablett baserad på gummi arabicum, socker, lakrits och mentol. Han skaffar sig generalagenturen i Sverige för produkten. Importerar den i lös vikt och förpackar i tablettaskar i Gävle. Varumärket Läkerol hämtas från ett antiseptiskt medel som lanserats 1908. Ingen har kunnat finna en förklaring till namnet Läkerols tillkomst. 1912 registreras figurvarumärket ”ett A omgivet av en strålkrans”, som än idag utgör formen på den gjutna Läkeroltabletten. I juni 1913 gifter sig Wilhelm Ericson med den 15 år yngre Helena ”Lenna” Flensburg. Bröllopsresan går till Italien. Under resan ser Wilhelm ordet ”PIX” på en skylt. Han vet inte att det betyder kåda eller tjära på latin, men ser det som ett slagkraftigt och lätt uttalat ord. Gör en notering och tar med det hem för eventuella framtida behov av ett nytt varumärke. Varumärket Pix kom till användning 1915 när Ericson sett framgångarna för Läkerol och utökar sitt sortiment av välgörande halstabletter med en produkt baserad på gummi arabicum och som helt enkelt är en kopia av Läkerol. Så hade under drygt 10 år nyhetsinitiativen och kopierandet växlat mellan de två företagen. - Och det här var bara början.
Bruno Ahlqvist • SvenskPress.se
Bruno Ahlqvist berättar i sin bok ”Tablettkriget i Gävle under 1900-talet” hur huvudkonkurrenterna Läkerol och Pix till en början i huvudsak kopierade varandra. Snart fann de ständigt nya metoder till ökad försäljning på helt olika vägar. Det gav framgång till båda och bidrag till reklambranschens utveckling under hela 1900-talet. Boken finns att köpa hos Länsmuseet i Gävle, Akademibokhandeln och över nätet hos vulkanmedia.se, bokus.com och adlibris.com.
